Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

STOCKHOLMS-NÄS HEMBYGDSFÖRENING
Minnen från Kungsängen 1992-01-21
i2-15-1
pärm i2:15 fil torstenL.doc fritextsökn textfil4.dbf
Torsten Larsson, Gjuteriet.
I serien "Minnen från Kungsängen" följer här ett sammandrag av ett samtal med Torsten Larsson, 81år,
hemma i hans lägenhet på Rönnbärsvägen 53, 196 32 Kungsängen. Hustru Kajsa var bisittare.
För inspelning och utskrift svarar Holger Ängeskog, representant för Stockholms-Näs
Hembygdsförening.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Torsten Larsson föddes den 14/10 1910 i Alingsås landsförsamling, Borgtorps socken, på Nolhaga gård
där fadern efter avslutad lantskola fick anställning. Gården Nolhaga sägs vara den gård där Jonas
Ahlströmer satte sina första potatisar.
Familjen flyttade därifrån år 1911 till Nygård, Upplands-Bro där fadern var rättare. Nygård var då utgård
till Bro Gård. Syskonskaran bestod av fyra pojkar och en flicka - sist - och de gick i Härneviskolan. Det
var småskola i två år och storskola i fyra år. Lärarinnan i småskolan var Hulda Johnsson, andra namn var
Allinger, fröken Öberg och Erik Hedin.
Torsten började skolan 1917 förmodligen och det var 3 km skolväg förbi järnvägsstationen och två
butiker. Barnen fick vara lediga från skolan och hjälpa till med tröskningen på gården. Själva tröskverket
stod inomhus, kopplad med en lång axel till en stor fotogenmotor utanför. Ovanför ladugården var det en
verkstad.
Vid faderns 50-årsdag fick denne en käpp med silverkrycka och den käppen är nu i Torstens ägo med
inskription och allt. Käppar var vanliga presenter till 50-åringar, andra voro karaffer med snapsglas.
Gubbarna, jobbarna på Nygård, voro statare - 25-30 stycken med eller utan familjer. De skötte om
Nygårds 300 tunnland jord med 4-5 par hästar (ett 10-tal), hur många kor där fanns nämndes ej.
Nygårdstiden varade 1911 - 1925. Då sålde Greve Sparre gården till två norrlänningar som efter skövling
av skogen (250000 kr i avverkning!) redan ett år senare sålde gården till någon stiftelse där Rexhammar
var föreståndare.
Familjen Larsson flyttade år 1925 till Nyckelby i Bålsta, ett år senare till Yttergrans prästgård och
därifrån till Sandgrind i Kungsängen våren 1926. Där var då Länsmansboställe med arrendatorbostad.
Där bodde de i 5-6 år, skötte 30 tunnland jord med ett par hästar och sex kor. Pojkarna gjorde dessutom
dagsverken på gårdarna för 2 kr/dag.
Syskonskaran Larsson skingrades så småningom. Äldste brodern jobbade i affär -först hos Lindemans -
en annan var dräng och senare chaufför på Fagerlinds Pensionat i Kungsängen, yngste brodern Olle
började som springpojke hos Lindemans Specerier. Systern Margit f 1916 arbetade först på Stäkets Gård
under grevinnan Björnstjerna senare som hembiträde i stan. Hon gifte sig med sonen till den siste
banvakten i banvaktsstugan vid Lennartsnäsvägen.
Torsten började arbeta i Gjuteriet i Kungsängen år 1928. Ägare var då Axel Ryd. En av Torstens
arbetskamrater var Tage André. Tillverkningen bestod mest av sanitetsgod, manglar och maskindelar, där
just "kärnbänken" var Torstens specialitet. Det var ett noggrant hantverk att forma kärnor till det som
skulle bli håligheter i färdigt gjutgods. Speciell sand för det ändamålet kom på pråmar från Blidö till
kajen utanför gjuteriet. Färdiga produkter gick också med båtar - pråmar - till stan men också med häst
och vagn till järnvägsstationen i Kungsängen. Så småningom blev det lastbil körd av Åkerlund.
Efter 19 år slutade Totte det tunga arbetet i gjuteriet. Då hade lokalerna blivit moderniserade med
omklädningsrum med varmt och kallt vatten - varmvattnet kom från behållare vid ugnarna - Före dess
var det att sommartid bada av sig sotet i sjön nedanför eller gå hem och tvätta sig i kallt vatten.
29 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32