Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Skolmaterialet anses nöjaktiga. Det fanns två slöjdskolor och skolan i Ryd har givit goda resultat. Det
fanns 132 skolpliktiga barn i Näs församling, men bara 109 undervisades.
Prästen skriver i ämbetsberättelsen att få går i kyrkan och tar nattvarden. I Ryd är det ett 30-tal, men i
Näs endast fjorton personer. Han ursäktar dock befolkningen med att de behövde sin vila på helgdagen
och att många familjer fick ta emot besök av släktingar från staden, som behövde komma ut på landet.
Alla dop skedde i V Ryd. Om svordomssynden avtagit kan han inte avgöra, men superiet är dock mindre.
Det beror på att ölförsäljningen vid Tibble Gästgiveri har upphört.
De fåtaliga ungdomarna uppför sig i allmänhet bra. Under tiden 1902-1907 utgör de utomäktenskapliga
barnen 8%. Dock har äktenskaplig samvaro förekommit i hälften av alla ingångna äktenskap. Hur han nu
kunde veta det? 570
*********************************************************************************
ORTSBOR BERÄTTAR
Albert Blomqvist - ej bandad intervju
i3:A5
Sammandrag av Börje Sandén
1978-01-04
Pärm i3 fil Blomkvi2-i3.doc fritextsökn textfil4.dbf
Se utförligare beskrivning i bandad intervju fil Blomkvi1-3-1-2.doc
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1978-01-03 ringde Albert Blomqvist och frågade om jag var intresserad av en märklig sten, som en
kvinna (sommargäst) hittat uppe på berget vid Bynäset. Den ser ut som en kvarnsten, men Blomqvist ville
med bestämdhet påstå att det inte var en riktig kvarnsten. Det har aldrig funnits någon kvarn i trakten
och hålet var inte mitt i stenen.
Jag pratade ett bra tag med honom och det var uppenbart att han hade mycket att berätta om gamla
förhållanden. (han var nu pensionär) och han lovade att vid tillfälle ställe upp för intervju.
1978-01-04 åkte jag dit och träffade Blomqvist. Någon inspelning gjordes inte därför att vi var ute hela
tiden och tittade på bl a fornlämningar. Han berättade mycket under vår promenad och jag skall försöka
återge ur minnet vad han sade.
Jättegryta
En jättegryta finns mellan advokaten Lejonhuvuds två sommarvillor (vid infarten står Överstedt?) uppe på
berget på västra sidan av halvön nästan mitt emot Blomqvist. Den var igenfylld, men man kunde se att
”löpstenen” arbetat sig snett ned i berget.
Ångsåg - Stora Lugnet
En ångsåg för uppsågning av ektimmer för båtar fanns i närheten av Ekbacken. Sågbladet påminde om en
”issåg”. Sågen upphörde senast 1931, då marken övertogs/köptes av f.d. förvaltaren (på Ådö). Platsen
heter Ekbacken (under decennier sommarlovskolloni för Spånga) och inte långt därifrån ligger Ekbo.
Oxar släpade timret till sågen, som låg väster om Stora Lugnet i Ekdalen. Det var vid detta tillfälle som
vägen fick ny sträckning för att underlätta för oxarna , så att de inte behövde släpa stockarna över backen
vid kolonin och höjden innan Ådö. Byggnaden Stora Lugnet byggdes som bostad åt arbetarna vid sågen.
Vägen ner till sågplatsen (nu endast en grund) går omedelbart söder om Stora Lugnet.
Ekbacken
var från början förvaltarbostad under Ådö
Gamla vägen går från Ekbacken mot Ekbo enligt gångstigsmarkeringen på kartan. Den gick hela tiden
utanför åkermarken och fortsatte förbi en stor timrad loge, vars grund syns tydligt, I södra delen gjordes
tröskningen, varför grunden där är ”massiv”, i övrigt stod logen på stenplintar. Kjell Jeanson sålde timret
till Skansen för att ”klara räntorna” enligt Albert Blomqvist. Endast det bästa timret togs till vara för att
användas som lagningstimmer.
Invallningen av sjöängen strax norr om Ådö gjordes 1945 av samma firma som invallade Brogård
(1945). Man fick statsbidrag efter den invallade arealens storlek, ej efter vallens längd. För Ådös del blev
11 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32