Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pappa hade en ingenjörsfirma i Stockholm och jag bodde där hela min uppväxttid. Farfar hade lantbruk i
Östergötland. Vi kom till Kvarnnibble 1945 och vår företrädare, Mattson, hade haft hästuppfödning här.
Kobesättningen, som vi övertog, var utmärkt. Hästuppfödningen flyttade han med till Veda gård. Mattson
hade köpt till Killinge gård på exekutiv auktion på trettiotalet, då det var dåliga tider för lantbruket och
många gårdar gick i konkurs. Handlaren som givit kredit gick också i konkurs. 120
Anställda.
1945 var det 18 anställda på gården, i dag är det 1 och 3 söner. Vi mjölkade med maskin från början.
Mjölkkontrollant.
När pappa köpt gården arbetade jag här. Tidigare hade jag arbetat som mjölkkontrollant och åkt runt till
gårdarna vid Långtora och Härkeberga och tagit prover på mjölkens fetthalt. Kor som inte mjölkar
tillräckligt betäcks av köttdjur. Det är Limosine och Herford. 260
*****************************************************************************
ORTSBOR BERÄTTAR
Sammanfattning av ej kopierat band
av Gudrun Sandén
i3-A7
Kring Stockholms-Näs hembygdsgård
Intervjuare Holger Ängeskog
1991-01-23
Pärm i3 fil näs1-i3.doc fritextsökn textfil4.dbf
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: August Pettersson, Gunvor Blomqvist, Anders Boqvist, Sven Beckman, Herman Svenngård,
Börje Sandén, Sten Sture d ä, Biskop Ulfsson, Agneta Allerstav
Orter: Knektbacken, Näs äng, Kungsängen, Tibble Gästgivargård, V Ryd, Arboga
Ämnen: Telefonstation, köket, gavelrummet, lägenhet, skolkök, obemedlade, fattigstuga, tältbio,
zigenare, minnessten, riksmöte, ämbetsberättelse, folkskola, småskola, syföreningen, mjölk,
planteringsland, trädgårdsskötsel, skogsplantering, skolmaterial, slöjdsalen, kyrkan nattvarden, släktingar,
svordomssynden, superiet, ölförsäljning, ungdomen äktenskap, dop
Hembygdsgården.
Vid ett årsmöte i Hembygdsgården berättar Gunvor Blomqvist att hennes pappa flyttade till
Hembygdsgården 1888, då han var mycket liten. Huset hade då en våning till, så tre familjer rymdes där.
En familj bodde i det som nu är kök och de två gavelrummen var en lägenhet med ingång mot kyrkan.
Där toaletterna ligger var trappan upp till lägenheten uppepå. Det har varit telefonstation i huset. I början
på 40-talet byggdes det stora samlingsrummet till och taket sänktes tre stockvarv. 1949 inrymdes
skolköket i Hembygdsgården. I början av 1900-talet bodde obemedlade i Hembygdsgården. På 1860-tals
kartan låg fattigstugan i Knektbacken. Där var två rum. Utanför Hembygdsgården sattes upp tältbio.
Ibland slog zigenare läger där också. 457
Minnesstenen vid kyrkan.
Sven Beckman och Herman Svenngård beslöt att sätta upp en sten till minne av det riksmöte, som hölls
vid Näs äng 1502. Det betraktas i dag av forskarna, som det första riktiga riksmöte, där även folket hade
tillträde. Tidigare tradition har hävdat att Arboga möte 1435 varit vårt första riksmöte. Vid Näs äng
skedde en förlikning mellan Sten Sture d ä och biskop Ulfsson.
Stenen höggs ur ett berg vid nuvarande Tibblehuset och kördes av August Pettersson, Gunvor
Blomqvists far, med häst och släde. 517
Ämbetsberättelse från 1908.
Agneta Allerstav berättar ur en ämbetsberättelse från 1908. I V Ryd, som var huvudförsamling bodde det
793 personer, i annexförsamlingen Kungsängen 673 personer. I vardera församlingen fanns en folkskola
och två småskolor. Skolgången är dock ganska ojämn, beroende på fattigdom i många hem. Syföreningen
verkade i Kungsängen. De lämnade bidrag till mjölk som värmdes åt skolbarnen under vintern och bidrog
också med hjälp till fattiga och sjuka. Det fanns särskilda planteringsland för att lära barnen
trädgårdsskötsel. De deltog också i skogsplantering på gårdarna. Nytt småskolehus uppfördes 1905.
10 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32