Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

som undervisades. I Stockholms-Näs var det svårt att driva skolan, då församlingen ägdes av två
godsägare och resten av befolkningen bestod av fattigt folk. Här i södra Uppland var det hungersnöd
under 1840-talet. 275
Tuna skola.
Innan skolstadgan hade man haft skolor i Håtuna, Håbo-Tibble och V Ryd på privat initiativ. Runt
1810 anställdes en klockare, som höll till i en stuga i Tuna by. Men han skötte sig inte och fick
sparken. Ett par fruar fick sköta undervisningen, en i Tibble och en i Frölunda. 310
Klockargården.
1858 blev klockargården i Stockholms-Näs klar. 332
Skoltider.
Församlingarna kunde själva bestämma skoltiderna. Barnen behövdes i jordbruket och därför började
inte terminen förrän i slutet av september. Många föräldrar skickade sina barn till skolan, när terminen
nästan var slut. Sedan klagade de att barnen inte lärt sig tillräckligt och tog dem därifrån. Många barn
kom inte, då det var svårt att rusta ut dem med matsäck och kläder och skor. 1863 inrättades i
Stockholms-Näs en fond för att förse fattiga barn med kläder. 404
Varannandagsläsning.
Man hade ibland 70-80 barn i klasserna, vilket naturligtvis var en omöjlighet ur
undervisningssynpunkt. Man lät då barnen gå varannan dag istället. Detta tilläts under hela senare
hälften av 1800-talet. 436
Småskolorna.
Amiral Dyrssen skänkte en tomt vid Skällsta för att inte småbarnen på Lennartsnäs och Öråker skulle
ha så lång skolväg. Man hade ju skolan vid kyrkan. Eftersom Stäketbarnen fortfarande hade lång
skolväg köpte man mark vid Ryssgraven 1908 till en småskola. 1949 brann Skälby skola. Barnen fick
hysas in i den gamla komministergården vid Ekhammarskolan. 474
Skolans skötsel.
Till en början fanns ingen städpersonal i skolorna, utan de äldre barnen fick komma tidigare och elda
och städa. Ansvaret låg på läraren. 1905 skrev provinsialläkaren i Västtibble Tollander till alla skolråd
i trakten och påpekade det hälsovådliga i att barnen torrsopade och drog i sig en massa damm. TBC:n
härjade ju vid den här tiden. Från den tiden anställdes personal för skötseln av skolorna. I
Stockholms-Näs fick de en extra uppgift, att värma mjölk till barnens frukost. Syföreningen och
Marie Björnstierna på Stäket bekostade mjölken. Fröken Björnstierna donerade 5000 kronor till
skolrådet, som länge såg till att den här servisen upprätthölls. 511
Sidan 2 i Pär Markgrens intervju.
Skolor i Bro och Låssa.
1847 byggdes en skola mellan Bro och Låssa, som kallades Fredens skola den upphörde 1895, när
Härneviskolan i Bro stod färdig. 1870 inrättades en skola vid Låssa kyrka. I Låssa fanns även
Ormuddens skola och Ådö skola. 027
Tjusta första skola.
Skolan donerades av brukspatron Sehman på Aske. Han underhöll skolan och betalade lärarens lön.
1851 donerade Elisabet Lindström från Aske närmare en halv miljon i 1990-talets penningvärde, till
en slöjdskola, som blev mycket populär. På Nyborg gjordes också en skoldonation av Hård af
Segerstad. Den skolan fanns kvar till 1944. 120
Sandhagen och Tätorps skolor.
1870 byggdes den lilla Sandhagens skola, där man glömde att bygga något dass. Skolan slutade där
1895. 1870 byggdes också Tätorps skola efter järnvägen mot Bålsta mittemot golfbanan. (Det huset
har under 1990-talet varit utsatt för många utredningar. Man önskar bevara det gamla vackra huset.
Tyvärr finns ingen ekonomi och 1998 blev fönsterbågarna stulna. G S) Tätorp användes som skola till
1920. 185
2 D:\Ortsbor berättar\o138 139 140 141.doc Skapat den 04-11-21 07:46 Senast utskrivet 04-11-21 08:56