Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Jerk Alton har komponerat ljussättningen. Ljuskronorna har fått en ramp och lampetterna fick inte
fästas i väggarna, utan står på stolpar. Belysningen går att reglera styrkan på. 350
*****************************************************************************
ORTSBOR BERÄTTAR
sammandrag ur UKF:s kassettband nr 133 sidan 1 och 2; 134-1
av Gudrun Sandén
133
97-04-30
Intervjuare Gudrun och Börje Sandén
UKF:s arkiv IngridJons-133-1-2.doc
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ingrid Jonsson - Brobagarn
Personer: Ingrid Jonsson, Åke och Eva Olofsson, Ernst Jonsson, Einar Jonsson, greve Sparre,
Nilsson, grundläggare Jonsson, målarmästare Pettersson, byggmästare Olsson, byggmästare
Andersson, Ebba, Greta, Sven, Birgitta, Gunnar Lindhé, Pettersson i Råby, Maria Lundberg,
Marianne Lennström, Anna Fredriksson, barnmorskan Ljungberg, Glassing, Göta Dalström, Nils-
Gunnar Dalström Postnisse, Ivar och Lisa Eriksson, Ingvar och Gösta och Birger Jonsson, Nisse och
Ragnhild Engström, Anna-Lisa Boje, Bengt Bagare, Banvaktskalle, Evald Karlsson, John och Frida
Norman, Ture Vinberg, Heyman, Andersson, Blomqvist, Fagerlind, Elg, Rexhammar, Eva Grill,
Gösta Hedberg, Albert Jonsson, Berg, Bock, Tage Andersson
Orter: Önsta, Köpmanvägen, Kamrervägen, Råby, Enköping, Lilla Hammartorp, Stockholm,
Norrgårdsvägen, Högbytorp, Dävensö, Finnsta, Suphäll, Byggmästarvägen, Kockbacka
Ämnen: Grovt bröd, ved, kåda, tall, mangel, distribuerade, inspektor, hantverkare, lager, kläder,
Tärna Folkhögskola, café, Bojes affär, cigarrlådan, bankhuset, Konsum, Dansbana,
skolbespisningen, självbetjäningsaffär, Vivo
Bagare Olofsson. Ernst Jonssons köp av bageriet.
Olofssons hade 4 barn och 2 av sönerna dog i TBC. 1906 föddes sonen Åke och 1907 dottern Eva.
När mamman dog 1939 sålde Olofssons huset till Jonssons för 12.000. Ernst Jonsson och hans bror
Einar hade hyrt bageriet från 1930. Första tiden bodde Einar och hans familj i en lägenhet på 1 rum
och kök i bageriet. Einar var alkoholist och försvann efter ett tag. När han återfanns och tog hand om
sin familj igen flyttade de till en annan lägenhet och Ernst och Ingrid fick ta över den här lägenheten.
Olofssons bodde kvar i lägenheten på övervåningen.
Grov bröd skulle bakas i Bro.
Bageriet byggdes av en inspektor till greve Sparre. Han tänkte lära upplänningarna att äta grovt bröd,
för här åt man bara degklumpar. Han byggde en 32-plåtares ugn. Man bakade ut brödet på
förmiddagen och satte in i ugnen, som murades igen. De fick stå till nästa dag, då de var färdiga.
Efterträdarna tog bort halva ugnen. Den var vedeldad och det var bageriarbetarens sista uppgift för
dagen att klyva ved till nästa bak. Veden levererades från Nilsson på Önsta. Det fick inte vara kåda i
veden. Tall var bäst. Man byggde upp en brasa för nästa dag, så att veden var riktigt torr. Man eldade
med meterved.
Mangeln. Den första bageriverksamheten.
Uppe på vinden stod en mangel, som plockades ned i bitar och flyttades. Olofsson, som ägde huset
och bageriet bakade aldrig själv, utan hade två gubbar anställda som bagare. Själv distribuerade han
brödet. Olofsson hade köpt av Sparre, som ägde huset, medan inspektorn kom med idéerna. Huset
byggdes 1850.
Verksamheten var inte särskilt lönande förrän kriget kom. 249
Innevånare i Bro på 30-talet.
I Bro bodde hantverkare. Grundläggare Jonsson, målarmästare Pettersson, byggmästare Olsson,
byggmästare Axel Andersson. Olsson hade först en fastighet på Köpmanvägen, där radhusen står
idag. Sedan byggde de villan på Kamrervägen. Heyman hade en tid ett lager av kläder i Olssons