Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

den nersmält. Mejeristen hette Edvin Fredriksson och skötte allt. 1939 var sista året vi körde is. Det året
var isen så dålig, att vi fick köra ända från Kalmarsand. Då använde man bilar. Nu har Svensk
Grammofonindustri sin tillverkning i mejeriet. 312
Arrendet på Stora Tingsviken.
På 40-talet tog vi Stora Tingsviken på arrende. Det var pastoratet som ägde då, nu är det Upplands-Bro
Kommun. Jag måste skaffa mer djur, redskap och maskiner, självbindare, tröskverk och elmotor som drog
tröskverket. Jag måste lära mig mjölka. Elsi vår dotter född 1932 blev riktigt duktig att mjölka. På
sommaren mjölkade vi ute. Jag hade gjort en liten fålla, men korna hade sina ideér, en skulle stå i
vedboden, en vänd åt grindöppningen. Det gick inte att ändra deras vanor. Jag brukade sitta på en sten och
berätta historier för barnen, som skulle hämta mjölken. Det var många barn då, eftersom det fanns
hyresgäster i stugorna. Efter mjölkningen följde barnen med till ladugården och matade grisen. Vi hade
oftast en gris. Barnen red på grisen och det var ett stort nöje. 375
Byggnationen på Lejondal och några arrendatorer.
Svärfar skötte Lejondal och efter honom kom Oskar Johansson. Sist var det Karl-Erik Biärsjö, som
slutade arrendet 1976. Uthusen vid Lejondal var fallfärdiga i början av 1900-talet. Uthusen stod vid
vattencistern, som kom till i samband med nya ladugården. 1907 byggdes nya hus och grunderna lades av
grundläggare Karlsson. Byggmästaren hette Moström och var från Siljansnäs. Det var mycket folk
anställda då. Rättaren hette Karlson, Sven Rosén och hans gumma Hilda, trädgårdsmästaren hette
Skoglund och gumman Ida. Det var tätt byte på ladugårdskarlar. Lantarbetare bodde i Bostället. Där
bodde David Bäck och Valdemar Jansson. Vid Bostället har kommunen låtit uppföra en liten
villastadsdel. 428
Flygtur över kommunen.
Jag drömde för 25 år sedan att jag flög från Lejondalssjön och nu blev det verklighet. Roland Norman
hämtade mig vid bryggan. Han backade till Svarvviken för att få motvind. Vi for över Tingsviken,
Nygård, Konsumlagret, Dävensö och gjorde en sväng över Ådö. Vi fortsatte över Kvistaberg, Bro
samhälle, Håtuna och gick ned på låg höjd över Skråmstalund. Vi vände vid Håtunaholm och for över
Sigtuna och tillbaka över Vallbyvik, där Roland har ett sommarställe. Vi åkte hem över Lövsta och Gröna
Gången och landade sakta och fint vid Hasselrots. Det var enastående fint. Nu har jag flugit, så nu tror jag
inte jag behöver göra om det. 478
Konrad spelar "Jänta å ja" på dragspel. 486
Gerdas historier.
Gerda berättar småhistorier från middagsbordet vid tröskningen i Snyggboda 1932. Fru Östberg, änka
efter auktionisten och kyrkvärden, 74 år gammal, berättar att på marknaden i Bålsta köpte hennes pappa
en ko en gång. Den sämsta vi haft. Sonsonen sa: Stackars karl, det fick han väl äta upp så länge han levde.
Rosengren berättade att det lät vackert, när det var tre slagor igång. 525
Konrads historier.
Kron-Kalle stod och metade, när Nylander rodde drag förbi. Har Nylander fått någon fisk. Jadå, 7
stycken. Så lyfte han upp samma gädda från botten av båten 7 gånger. Kron-Kalle sa, att han ville se alla
på en gång. Jag har inte tid att sitta här längre, sa Nylander.
Greve Sparre hade utdelning till sina trotjänare vart 5:te år. Zetterström hade varit där 15 år, men aldrig
fått någon belöning. Sparre sa, att förvaltaren hade påstått att Zetterström varit obstinat, så han får vänta.
Äntligen blev det dock dags även för Zetterström att motta en bägaren ur Sparres hand, för nu hade
förvaltaren inga klagomål. När han återvänt till sina arbetskamrater, sa han: Ni fick era bägare tomma,
men jag fick min full av skit jag. 564
2 D:\Ortsbor berättar\o8 Bj-.doc Skapat den 04-11-16 22:17 Senast utskrivet 04-11-18 06:27