Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ORTSBOR BERÄTTAR<br />
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 125 sidan 1 och 2<br />
av Gudrun Sandén<br />
125:1<br />
Konrad Björkman<br />
Intervjuare Olof Hedin och Börje Sandén<br />
1960-talet<br />
UKF:s arkiv Konrad1-125-1.doc<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Personer: Olsson, Hedman, Elg, Tamm, Claes, Kasper, Henrik, Nils Tamm, Axel Hullberg<br />
Orter: Låssa, Tingsviken, Sanda, Skällsta, Gustavshäll, Kamrervägen, Ängsholmen, Hebbo, Sättra,<br />
Askeskogen, Kalmarsand, Stenbocks torp, Stenborgs torp, <strong>Bro</strong>, Sunnerdahl, Hagalund,<br />
Kattkullabackarna, Spånga, Ullevi, Höglunda, Utterbo, Jursta, Kvista, Finnsta, Finstaberg, Lejondal, V<br />
Ryd, Stockholm, Håtuna, Kyrktorpet, Ådö, Dävensö, Säbyholm, Ekeby, Lindormsnäs, Kvistaberg,<br />
Söderfors, Älvkarleby, Gräsholmen, Alholmen<br />
Ämnen: bronsålder, stenålder, rösen, fynd, karta, järnålder, jordkullar, kantsten, spjutspets,<br />
sköldbucklor, skålgropar, älvkvarnar, mynt, knappnålar, fornborgar, folkvandringstiden, vårdkasar,<br />
stenringar, järnringar, runstenar, broar, stenkummel, sumpmarker, rektorsbostaden, skolhus, rättare,<br />
bokhållare, självbindare, slåttermaskin, tröska, gödsel, veden<br />
Stenålder, bronsålder, järnålder, skålgropar.<br />
Stenåldersmänniskorna har haft sina boplatser i både <strong>Bro</strong> och Låssa. Föremål efter dem är tunnsådda.<br />
Det finns däremot bronsåldersrösen och fynd. På Tingsviken finns 24 gravar och i grannskapet 7-8<br />
stycken till på Lejondals mark. Ett stor röse ligger ovanför Stora Tingsviken. Vid Sanda i Låssa finns<br />
många. Fynden finns på Historiska Museet. Där finns en karta som bevisar att Lejondalsområdet är det<br />
näst största fyndområdet i Uppland. När man grävde vid Skällsta i <strong>Bro</strong> vid Gustavshäll hittade man<br />
många gravar. Det var ett område man inte kände till tidigare. Det finns ett stort antal skålgropar i <strong>Bro</strong>,<br />
där man offrat till guden Härn. Vi betyder offerlund. På en tomt vid Kamrervägen, där byggmästare<br />
Olsson bor, finns en berghäll med 5 skålgropar. Även på andra platser i <strong>Bro</strong> finns skålgropar eller<br />
älvgropar, som de också kallas. De användes långt in på 1800-talet för t ex god fiskelycka. Man har hittat<br />
mynt och knappnålar som offrats i groparna.<br />
De första människorna i trakten bodde förmodligen vid Tingsviken under järnåldern. Där finns dock<br />
bronsåldersgravar. <strong>Bro</strong>nsåldersgravarna är helt hopplockade av sten. Järnåldersgravarna är jordkullar med<br />
en stenkant. Fynden är spjutspetsar och sköldbucklor, som också är inlämnade till Museet. En del finns i<br />
privata händer. Vid en inventering för en del år sedan hittades mellan 200-300 gravar i bägge socknarna.<br />
Olof Hedin tror sig veta att det finns ett antal gravar på Ängsholmen. 227<br />
Fornborgar.<br />
Det finns några fornborgar i trakten. En i Låssa vid Hebbo i Kalmarviken och i <strong>Bro</strong> finns en vid Sättra på<br />
höger sidan innan Askeskog. Det finns en på Önsta skog mellan <strong>Bro</strong> och Kalmarsand. Man har hört att de<br />
byggdes vid Folkvandringstiden 500 e. Kr. och 500 f Kr. De använde vårdkasar för att i ofredstider varna<br />
grannarna. Då sökte man skydd på fornborgen. Vid borgen vid Sättra finns tre stenringar mot de sidor<br />
som inte skyddas av vatten. Kunde man inte hålla stånd mot fienden drog man sig innanför nästa stenring.<br />
Den västra sidan var försvarad av att sjön gick intill berget. De bördiga fälten runt Sättra var vikar av<br />
Mälaren för bara trehundra år sedan. De järnringar, som folk påstått skulle finnas i berget vid<br />
fornborgarna och som skulle haft funktion att fästa vikingaskepp vid, finns inte. Stenbocks torp, som<br />
ligger alldeles nedanför borgen, hette tidigare Stenborgs torp och tros ha fått namn efter stenborgen. 1863<br />
skrev professor Hedman (?) att det skulle ha funnits ringar i berget vid ankringsplatsen i <strong>Bro</strong>, har Olof<br />
Hedin läst. 350<br />
Vägar och runstenar.<br />
Skall man tala om kommunikationer i trakten måste man utgå från runstenarna. Det finns 8 i <strong>Bro</strong> och 1 i<br />
Låssa. De var oftast placerade vid broar. <strong>Bro</strong>arna var stenkummel nedvräkta i sumpmarken. Runstenen<br />
som står på vägen till kyrkan är rest över en person, som byggt bro. Därav namnet på samhället. Vägen<br />
gick från <strong>Bro</strong> kyrka till Skällsta.<br />
1 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o125 126 127.doc Skapat den 04-11-20 19:04 Senast utskrivet 04-11-21 00:15