Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

över vägen. Kyrkogården var omgiven av en bogårdsmur av sten och murad med kalkbruk. Den var täckt
med tak av trä och spån. Bönderna hade ett hårt arbete att underhålla muren.
Under 1300-1400-talen tillbyggdes kyrkan åt öster, troligen byggdes då sakristia och vapenhus.
Ingången var ju alltid genom vapenhuset, men på 1700-talet upptogs den nuvarande ingången. Kyrkan
lider brist på gamla inventarier. De har försvunnit genom vanvård och t o m försäljning. 1760 fanns det 7
mässhakar, varav endast en återstår från 1728. Ett antipendium skänkt av Lennart Torstensons sondotter
Margareta finns nu på Historiska Museet. En ljuskrona skänkt av kapten Bergencrantz och en av Nils
Person och Karin Hansdotter 1643. 300
Olof Grau.
Salpetersjuderidirektör Olof Grau for runt i Sverige och gjorde anteckningar om det han såg. Han ger inte
Näsborna något vackert betyg. Näs socken är bergigt men med åker och äng mellan bergen. Folket är hårt
och styvsint och fattiga och usliga. Om bonden har bröd till julen går det an. Sen får han äta mjöl kokt i
vatten och en mjölkskvätt. Han ser aldrig sill, strömming eller kött. Mycket orsakas av att bönderna är
frälse och att de skjutsa. Han beskriver deras tokiga metoder att tröska. De är fattiga i Näs men i Ryd är
de ännu uslare. 337
Almare Stäket. Lennartsnäs.
Inte många platser kan tävla med Almare Stäket om viktiga, särskilt kyrkliga händelser.
Den största gården är Lennartsnäs, som bildats av torpen Källvik och Hamra. På 1690-talet förekommer
namnet i Kronans jordeböcker. Det var Anders Torstensson som gav gården sitt namn efter sin fader
Lennart Torstensson. Han köpte samtliga gårdar i Tuna by byggde de två träbyggnader med brutna tak,
som låg i Lennartsnäsparken nedåt sjön.
Man vet inte exakt var de låg. De revs på 1840-talet och den ena var klädd invändigt med
gyllenläderstapeter och hade glasrutor med initialerna L T. Vid reduktionen indrogs Lennartsnäs till
Kronan för Anders Torstensons gravationer. Gården återgavs till hans änka Kristina Margareta Stenbock.
Senare ägare har varit handelsman Henrik König och hovmarskalken Wachschlager. Han började bygga
huset 1787 med grund, väggar och tak. Därefter avstannade arbetet till 1832. Makarna Wachschlager hade
en dotter, Lovisa Kristina född 1767. Hon var gift med skalden greve Axel Johan Oxenstierna. Hon avled
före fadern och när han dog 1812 ärvde dottersonen greve Gustav Göran Gabriel Oxenstierna godset. Han
var ogift och sålde godset till statsrådet sedermera en av rikets herrar Per Gustav af Ugglas. Han överlät
Öråker och Lennartsnäs till sin son Kurt af Ugglas. 1857 köpte han Aspvik med kvarn av friherrinnan
Karolina Haj född Lantingshausen. 1851 gifte sig af Ugglas med sitt syskonbarn Teresia Ulrika
Vilhelmina Björnstierna. Hon var dotter till exellensen greve Magnus Björnstierna och hans hustru
Elisabeth Charlotta von Stedig.
Huset blev stående ofärdigt länge och 1836 hade af Ugglas med stor kostnad fullbordat bygget och
flyttade in. Huset är tre våningar högt. Det är 146 fot långt och 46 fot brett och har tretton fönster i nedre
våningen och tolv på övre. Det finns fyra fönster på gavlarna. I nedervåningen finns 10 rum och köket. På
övervåningen finns 12 rum och en förstuga. Mot borggården ligger 4 stora rum. En salong är 46 fot lång
och matsalen är lika stor. På tredje våningen finns 12 rum och 2 förstugor. Hustet står på en hög terass,
som på östra sidan leder ned till Mälaren. 418
Öråker.
Mangårdsbyggnaden på Öråker är timrad i Finland och uppsatt av brukspatron Björkman. 428
Visitation.
1689 höll ärkebiskop Svedelius visitation i Näs och Ryd. Efter ett tal övergick han till förhöret. De äldre
stod i sina stolar, drängarna på läktare och pigorna i koret. Kvinnorna och de yngre männen fick gå,
medan de bofasta männen tillfrågades om församlingens tillstånd. Finns några förargliga människor i
församlingen, som föröva grova synder? Avhållande av Herrens Nattvard, oförsonliga trätor, oenighet
bland äkta folk, olydiga barn, med trolldom, signeri och lövjeri (?) och prästens hatande? Härtill svarades
att intet försports. Prästen beklagade sig att folket kom sent till kyrkan och inte kom till katekesförhören.
Brännvin såldes inte vid kyrkan eller under gudstjänsten. I Näs har inget kaplansboställe funnits före
1695.
På våren 1695 inköpte landshövding Gyllenborg mark i Frölunda för detta ändamål. Lönerna till prästerna
och klockaren redovisas.