17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Försäljning av Nygård.<br />

1924 sålde greve Sparre Nygård men familjen Larsson bodde kvar något år till. Greven var inte<br />

mycket för sina arbetare. Totte var en söndag ute och gick på Rysstorpsvägen med flera andra pojkar<br />

och en ladugårdskarl Svennberg på <strong>Bro</strong>gård. Sparre kom och undrade varför han inte arbetade.<br />

Svennberg förklarade att han hade sin lediga söndag. Då tyckte Sparre att han och pojkarna kunde<br />

plocka litet sten i groparna på vägen. 332<br />

Nya ägare till Nygård.<br />

1924 sålde greven Nygård till ett par från Sala. De tog skörden och skövlade skogen, så att inte en<br />

frötall stod kvar. Vinsten blev stor. Sedan sålde de igen och vetrinär Palm blev ägare. Efter honom<br />

blev det institution för utvecklingsstörda män, som förestods av Erik Rexhammar. 360<br />

Bålstatiden. Sandgrind.<br />

Pappa köpte en gård invid Nyckelby i Bålsta, men det var svåra tider då och han sålde snart. Under<br />

något halvår bodde vi sedan vid Yttergrans Prästgård. 1926 kom han till Sandgrind, som var<br />

länsmansboställe. Det fanns två flyglar, länsman bodde i den ena och den andra var arrendatorsbostad.<br />

Efter en 5-6 år sålde kronan till Elis Eklöw, som hade en grossistfirma. Totte arbetade hemma och<br />

gick och hjälpte grannar med arbetsbyte. Aspvik betalade 2 kronor för ett dagsverk. 416<br />

Banvakt.<br />

I slutet på 20-talet fanns en banvakt som skötte bommarna vid vägen till Lennartsnäs. 525<br />

Gjuteriet.<br />

1928 började Totte på gjuteriet i Kungsängen. Gjuteriet ägdes av Axel Ryd, som bodde vid Björkvik.<br />

Huset ligger på Stationsvägen. Man tillverkade maskingods, sanitetsgods, som såldes hos Karlor. En<br />

annan firma köpte paketeringsmaskiner. Man tillverkade också gods till pråmar. 588<br />

Personer: <strong>Bro</strong>falk, Bråland. Mårten Lindberg<br />

Orter: Blidö, Ulvsunda, Sundbyberg, Hudiksvall, Sollentuna, Kockbacka<br />

Ämnen: Kärnbänken, järn, vitglödande, trögflytande, ugnsskötare, eldfast, lera, skopor, skänklar,<br />

sand, skottkärra, häst, koks, tackjärn, stationen, rensade, smågods, tunna, lastbil, transporterna,<br />

Ulvsunda Gummifabrik, packningar, mattor, kulor, lönen, ackordsättning, tåg, cykla, Siverts<br />

kabelverk, nationer, telefonkabelverket, spinnmaskiner, Esselte, Logen, arrenderade, tomt, pastoratet,<br />

monteringshus, murning, Kristidsnämnden, Licens, ersättningscement, Kronan, färg, glas,<br />

täljstenskamin, lägenhet, Volkswagen<br />

Gjutningen.<br />

Totte arbetade först vid kärnbänken vid gjuteriet. Kärnan gjorde att godset kunde bli ihålig. Det gällde<br />

att ha rätt fuktighet på sanden. Skulle man göra tunt gods togs järnet "kvickt" alltså vitglödande. Vid<br />

gjutning av tjockt järn skulle järnet var mera trögflytande. Ugnsskötaren skulle efter varje smälta göra<br />

ren ugnen och sedan smeta in den med eldfast lera för nästa omgång. Järnet bars i skopor med 30-40<br />

kilo i varje av en man. Sedan fanns det stora skänklar med 70-80 kilo i varje, som bars av två man.<br />

Transporter till gjuteriet.<br />

Varje år kom en pråm från Blidö med sand, som lastades av vid stranden. Sedan fick vi köra sanden<br />

på skottkärra upp för backen. Till en början kördes koks och tackjärn med häst och vagn till stationen.<br />

Även färdigt gods lastades på järnvägsvagnar. Man göt två dagar i veckan. Resten av tiden gick åt att<br />

rensa godset från grader och att även färdigställa formar till nästa gjutning. Smågods stoppades i en<br />

tunna, som rullades runt så att godset slipades rent mot varann.<br />

Sista tiden användes lastbil för transporterna. En del firmor hämtade sina varor. Totte var kvar i 19<br />

år. Till en början fanns inga tvättmöjligheter. På sommaren kunde man tvätta sig i sjön, men på<br />

vintern cyklade man svettig till Sandgrind. Mot slutet fanns tvättrum på gjuteriet. Vattnet värmdes på<br />

torkugnen. Skulle man ha litet varmt vatten stoppade man ett rödglödgat göt i en hink vatten. Det blev<br />

snart varmt. 200<br />

Ulfsunda Gummifabrik.<br />

1949 började Totte vid Ulvsunda gummifabrik, som tillverkade formpressade gummivaror. Det var<br />

packningar, mattor och kulor till pumpar. Han var kvar där i 12 år. Lönen var ackordsatt. Man<br />

7 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o118 119 120 121.doc Skapat den 04-11-20 18:34 Senast utskrivet 04-11-21 00:12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!