Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Gamla Landsvägen.
Gamla Landsvägen gick förbi kyrkan och bort mot klockstapeln. Gamla greve Björnstierna har
berättat för Sven, att när han var liten stjälpte postdiligensen i den branta backen i äldsta vägen. Efter
det byggdes nästa väg. Det var under de svåra åren, när man kunde hitta folk, som dött vid vägkanten
med gräs i munnen. Under hungeråren tillkom en hel del vägarbeten som nödhjälpsarbeten bl a den i
Ryssgraven. Den användes ända till 1940. Det var många dalkarlar som arbetade. Flera arbetare
omkom vid olyckor. 090
Nödhjälpsarbete vid Vickberga.
Vid Vickberga gick vägen i en krok upp till Urfjäll, där det fortfarande står en väghållningssten.
Vägen kom ut igen vid Aspvikslund. Den biten var också nödhjälpsarbete. 100
Nödhjälpsarbete vid Kalmarsand.
Även vid Kalmarsand gjordes nödhjälpsarbeten. 117
Torn på kyrkan, Vickberga, Sylta.
1882 byggdes ett torn på kyrkan. Vickberga har varit sergeantboställe och fått namn efter en
boställsinnehavare. Det fanns första och andra sergeant. Stället hör till Sylta, som är den största byn i
trakten. Namnet betyder sank mark eller strand. Marken sträcker sig från Lillsjön till Örnässjön.
Kronan sålde marken på auktion i Uppsala. 161
Aspviks kvarn.
Aspviks kvarn är omtalad från kung Albrechts tid på trettonhundratalet. Där talas då om 3 skvalpor,
då man utnyttjade fallet på tre nivåer. Kvinnorna i Skokloster ägde sedan kvarnen. Vattenrännan som
gick över vägen orsakade mycket förargelse, när det blev isbildning på vägen på grund av droppet.
Rännan ledde vattnet till ett hjul, som var 48 fot i diameter. 1911 byggdes kvarnen om för turbinen.
Statarliv på Lennartsnäs.
Oscar af Ugglas berättar att statarbostäderna på Lennartsnäs var ganska goda i jämförelse med andra
gårdars. Harry Svensson, som varit arbetare på Lennartsnäs säger att gården var en av de bättre. Folk
stannade gärna kvar, en del i flera årtionden. På ålderns höst fick de gratial, vilket innebar mjölk och
mjöl, samt potatisland. Ofta hade de en liten befattning, så att de kunde tjäna en slant. Om någon blev
änkling och det fanns en lämplig änka fick de flytta ihop, så sparde man en bostad. 163
Harry Svensson berättar vidare.
Harry Svensson menar att de täta flyttningarna som statarna gjorde var deras enda möjlighet till
omväxling. De trodde knappast att de skulle få bättre på ett annat ställe. Statarna var ofta osams
eftersom de blev som hästarna bitska när krubban var tom. En statare vars hustru inte kunde mjölka på
grund av att hon väntade barn anställdes inte. 364
Oscar af Ugglas syn på statlivet.
Oscar af Ugglas ger sin syn på statarnas liv. Han framhåller att de sällan flyttade från Lennartsnäs
Staten.
Staten som hushållssystem, där även ägaren hade stat. af Ugglas redovisar räkenskaper runt 1920. Det
fanns 120 kor och kvigor på gården 1919. 200
*******************************************************************************
ORTSBOR BERÄTTAR
sammandrag ur UKF:s kassettband nr 119 sidan 2
av Gudrun Sandén
Elsa Nyqvist, Prästgården
119:2
4 jan 1991
Intervjuare Holger Ängeskog
Ur Sthms Näs Hembygdsförenings arkiv
UKF:s arkiv ElsaNyq-119-2.doc
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
4 D:\Ortsbor berättar\o118 119 120 121.doc Skapat den 04-11-20 18:34 Senast utskrivet 04-11-21 00:12