Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 7
av Gudrun Sandén
Konrad Björkman
Intervjuare Börje Sandén
1978-07-04, 1978-09 UKF:s arkiv kbjörkm3-7-1-2.doc
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Konrad berättar om sågen, skolorna i Bro, Säbyholm, affärerna och kyrkokören.
Personer: Gustaf Fredriksson, Gripenstedt, Hammarlund, Falk, Lundwall, Viberg, Axel Andersson,
Johan, Gösta, Börje och John Olsson, Jansson, Biärsjö, Per Hedberg, Lennart Gustafsson, skomakare
Hedström, trädgårdsmästare Sven Pettersson, kantor Erik Hedin, handlare Viktor Jonsson, handlare
Boje, "Halta Kalle", Lindberg, Wallenström, Grill, Lisa Nord, Bergkvist, Tore Lindberg, Karin Rundblad,
Andersson, Abel Åkerbrant, Gerda Björkman, Astrid Öberg, Hulda Johansson
Orter; V Ryd, Rydjan, Gröna Gången, Hällkana, Västerkärr, Tingsviken, Fiskartorp, Läby vad, Brogård,
Säbyholm, Borgen, Ekeby, Säby, Holm, Edeby, Sunnerdahl, Fiskartorp, Lillklint, Långa Raden, Tuna, Bro
Centrum, Fredens skola, Tetorps skola, Sandhagen, Roligheten
Ämnen: Ramsåg, fördämning, fritidsområde, kniphammare, klensmeder, spadar, gafflar, plogbillar,
lantarbetarstrejken, strejkbrytare, kakelugsmakare, kyrkvärdar, kvarn, pump, tvättstuga, Konsum,
guvernant, transformatorstation
Sågen vid Lejondal.
Vid Lejondal fanns en ramsåg, som var vattendriven och tog sitt vatten från kärren mellan V Ryd och
Bro. Det lär ska ha funnits 50 sådana kärr. På sommaren fick torparna ta hö där. Det största kärret fanns
vid Rydjan och vattnet rann till Svarvarviken. 200 meter uppför ån finns resterna av sågen.
Fördämningarna är också synliga. Det var en öppning i vallen och därigenom reglerade man
vattentillförseln. 1901 i april var Emil Selander, Gröna Gången hos Gustaf Fredriksson på extra arbete.
När han skulle släppa på vattnet blev öppningen för stor, så hela vattenmagasinet brusade ut och förstörde
sågen. 067
Gripenstedts manufaktur.
Dammen var 4 tunnland och grunderna till Rydjan finns kvar. Rydjan var 10 tunnland och Hällkana 4.
Det är nu kommunens fritidsområde. Dammen var rensad och ett riktigt fågelparadis. Nu är bara sly.
I boken Hovjunkaren berättas om Gripenstedt, som hade en manufaktur vid Lejondal med en
kniphammare. Hammaren låg mellan vattentornet och stallet invid diket, som kommer från Västerkärret.
Där finns fördämningar. Först bearbetades järnet vid kniphammaren och sedan tog två klensmeder hand
om godset. En hette Hammarlund och bodde på Tingsviken och den andra hette Falk och bodde vid
Fiskartorpet mellan Alsätra och Lejondal. Det huset är borta nu. De smidde ut spadar, gafflar och
plogbillar. 161
Fornminnen.
På Historiska Museet finns en karta med fyndmarkeringar och vid Lejondal är den näst största
koncentrationen. Den allra största finns vid Läby vad. Det kan vi tacka Konrad Björkman, som alltid varit
intresserad och hittat många fynd. Vid inventeringen fick Konrad konceptet till Fornminnesregistret över
området. En ny grav finns vid Hällkana. Bronsåldersröse vid Tingsviken. 224
Lantarbetarstrejken.
Under lantarbetarstrejken fanns en svinskötare Lundwall vid Brogård, som stod helt på grevens sida. När
han såg hur höet ruttnade bort muttrade han: Dom djävlarna skulle ha med svenska staten att göra fick de
se på annat. Vid Säbyholm hade det gått hett till och strejkbrytarna hade hals över huvud fått fly till
Stockholm. Där fanns en pådrivare, som hette Viberg och han lär ha fått flytta efter strejken. 247
7