Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Alma Eriksson, Mariedal.
När jag föddes anställdes en barnflicka, Alma Eriksson, som kom från Marielund i Vållenskogen. Fadern
var torpare under Säbyholm och morfar hade haft torpet Hebbo. På äldre dagar bodde han hos Erikssons.
Alma var en underbar sagoberätterska. Ett troll ägde Vållenskogen. Det fanns ett snällt troll också, som
hette Vester.
I närheten av Hebbo fanns ett kärr och vattnet rann ned till sjön. Där fanns en hälsokälla. Vattnet var
hälsosamt på grund av att där växte så många fina örter, kärrknipprot och tätört.
Vid vägen till Ådö på vänstra sidan låg en stor sten. Alma påstod att den skulle vända sig om den hörde
kyrkklockorna eller kände doften av färsk limpa. 422
440
Mälarbåtarna.
Familjen Tamm ägde flera Mälarbåtar. De gick mellan bryggorna och hämtade upp trädgårdsprodukter,
som dalkullor stod på Munkbron, nuvarande Mälartorget, och sålde. Båtarna startade på eftermiddagarna
från Stockholm med tomlådor och fylldes på vid bryggorna med nya produkter. Vi barn hoppade på båten
vid vår brygga och gick sedan tillbaka från nästa brygga. M/S Ekolsund tog passagerare och med den
ordnade släkten Tamm utflyktsresor. Festmiddag från NK serverades ombord.
Båtarna fick också tjänstgöra för den sista resan. Min äldsta syster dog på sjukhus i Stockholm och
fördes hem med båt. Morfar dog på Drakudden och skulle begravas i Stockholm. En olycka inträffade en
gång, när pappa föll ned mellan bryggan och landgången och krossade axeln. Han opererades av doktor
Hybinett, som lyckades laga den trasiga leden, även om en del bitar blev över. Pappa förvarade dem i en
ask.
1914 fick vi vara med och inviga ett nytt fartyg, Hugo Tamm, som sedan hamnade i Göta Kanal. Det
var samma dag som första världskriget bröt ut. Resan skulle gå från Fånö till Ekolsund och där hade den
stora ladugården brunnit under natten och de brända djurkropparna låg i rader och stank förskräckligt. När
vi återvände på eftermiddagen ringde alla kyrkklockor; kriget hade brutit ut.
Min sista resa med våra ångbåtar gick till Björknäs till fars 60-årsdag. Av Båtbolaget fick han en biljett
i guld till alla båtar på Mälaren och Hjälmaren. 508
7 D:\Ortsbor berättar\o101 102 103 104 105.doc Skapat den 04-11-20 17:05 Senast utskrivet 04-11-21 00:08