Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 96 sidan 1 och 2
av Gudrun Sandén
96
Carl-Gunnar Jansson
Självbiografi
1997-12-30
UKF:s arkiv kaguja2-96-1-2.doc
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: Brofalk, Abel Åkerbrant, Gösta Hedberg, Lisa Hallberg, Elg, Grill, Heyman, Tore Nilsson,
Orter: Kockbacka, Lempele, Toresta, Tammsvik, Tingsviken, Önsta, Blåsenborg, Gränsö, Lejondal,
Tingsviken,
Ämnen: Brännboll, burken, kull, fadderortsrörelsen, norrbaggar, korvkiosk, kassaskrin, estländare,
växtodlarförening, tobak, scoutrörelse, orientering, vallista, vänstern, första majdemonstrationer,
majbrasa, kyrkokören, Lucia, koralkören, skolavslutning, svenska fanor, partistrider, fackstrider,
allians,
Lekar i Bro i min barndom var brännboll, burken och kull. 095
Sommararbete.
Barnen hade sommararbete hos Brofalk i Kockbacka. 186
Fadderorten Lempele, Norrbaggelägret på Toresta, Bålstamötet mot nazism.
Pappa blev mycket engagerad i fadderortsrörelsen i Finland. Bro och Låssa blev inbjudna att resa till
Lempele och pappa åkte dit. De båda socknarna blev uttagna därför att de inte tidigare stött Finland.
Nu samlades det in pengar och saker, som pappa gjorde många resor för att överlämna. Hela Bro var
samlat i Härneviskolan för att göra i ordning hundratals julpåsar med gotter och julpynt till
skolbarnen i Lempele. Pappa tiggde varor från de besuttna och höll auktion på IP till förmån för
Lempele. Jag och mina föräldrar, Abel Åkerbrant och Gösta Hedberg åkte till Lempele. Det kom
några krigsbarn till Bro.
På Toresta fanns ett läger för norrmän. En gång blev Lisa Hallberg, som hade korvkiosk vid den nu
stängda järnvägsövergången bestulen på sitt kassaskrin av en "norrbagge". Han kastade skrinet i
Broån. Efter kriget kom estländare och de bodde troligen en kort tid på Tammsvik.
Det fanns ett bevakningstorn på Broängarna, som sedan brann. På skolgården hängdes en bit räls
upp och vi fick lära oss hur flyglarm skulle låta.
Pappa deltog i ett möte mot nazismen i Bålsta. Där blev prosten Elg utkastad, då han var nazist.
(Det var troligen prostens son som blev utkastad. GS anmärkning.) Det var modigt att delta i
sådana möten, då det kunde leda till repressalier om kriget gick på ena eller andra hållet. Familjerna
Grill och Heyman var judar och drev sin beklädnadsaffär i Bro. 605
Sidan 2.
Växtodlarförening, scoutrörelse, orientering.
Det gällde att samla på allt under kriget. Abel Åkerbrant startade en växtodlarförening. Hos
Björkman på Tingsviken odlade man t o m tobak, som åtminstone dög till snus.
Scoutrörelsen startade med kyrkoherde Jonsson som ordförande och med pappa som vice. Omtyckt
ledare blev Tore Nilsson, Önsta. Vi höll till i Blåsenborg. Det hölls ett stort möte vid Gränsö, där min
bror var med som patrulledare. Så småningom dog rörelsen ut och ersattes av orientering. 125
Fester i Bro.
I Bro fanns 30-40 hus. Många familjer var släkt. De flesta var hantverkare eller arbetade hos
Bolinders i Kallhäll. Lärarna med Abel i spetsen var de tongivande tillsammans med kyrkoherdens
och affärsinnehavarna. Det var mycket traditionellt. Så småningom blev det delade valslistor, men
ingen var särskilt radikal. Någon vänster märktes inte. Inga första majdemonstrationer. Majbrasan
tändes på en liten platå efter kyrkvägen. Kyrkokören sjöng vårsånger och kyrkoherden höll tal.
Efteråt var det fest för koralkörens barn och deras föräldrar i Härneviskolan.
På Lucia var det fest på Lejondal. Koralkören stod i trappan och sjöng I himlar höjes. På
skolavslutningen gick alla barnen till Bro kyrka. De äldre eleverna bar svenska fanorna.
Det förekom inga partistrider eller fackstrider. Man arbetade i en slags allians. 605
1 D:\Ortsbor berättar\o96 97 98 99 100 Skapat den 04-11-20 09:58 Senast utskrivet 04-11-20
15:21