Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ORTSBOR BERÄTTAR<br />
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 93 sidan 2<br />
av Gudrun Sandén<br />
Erik Sundblad, Rutger Mark, Artur Öberg<br />
Intervjuare Börje Sandén<br />
93:2<br />
1976-02-21<br />
UKF:s arkiv sumaöb1-93-2.doc<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Minnen från Håbo-Tibbletrakten.<br />
Personer: Artur Öberg, Lindsten, Emil Jonsson, Olsson, Söderbaum, Henning Alm, Vidolf, Ivar i<br />
Västtibble, Sundblad, Blenda Kellin, Valgren, Tillberg, Rutger Mark, Elisabet Nord, Erik Hedin, Kondrad<br />
Björkman, Göransson, Walldén<br />
Orter: Vallbyvik, Mossbo, Hållunda, Tjusta, Vibeck, Småland, Jädra prästgård, Stenhagen, Skråmsta,<br />
<strong>Bro</strong>, Önsta, Tetorp, Hernevi, Skålgrund, Mälaren, Negelstena brygga<br />
Ämnen: Dragon, ris, blod, skolans regler, fläsk, stekt, kokt, musikalisk, fattig, teologisk examen,<br />
schartauism, Fjällstedts bibel, studiecirkel, Håtuna Kyrkliga Ungdomskrets, eldsjäl, politiskt, teater,<br />
folkdans, allmän dans, arbetarföreningen, JUF, kommunala uppdrag, storkommun, kyrkvärd,<br />
nämndeman, slöjdare, smed, klädhylla, matsäcksväska, järnkamin, meterkäpp, provräkning,<br />
ordningsman, benkvarn, dagboken, anmärkning terminerna<br />
Artur <strong>berättar</strong> om sin barndom och ungdomstid.<br />
Artur Öberg är 80 år och har bott här hela sitt liv. Min far var dragon och bodde på väg ned till Vallbyvik.<br />
Stugan hette Mossbo och är nedbrunnen. 1905 köpte han Hållunda. Jag gick i skolan hos en hårding, som<br />
hette Lindsten och han sparade inte på björkriset. Man fick själv hämta riset och flickorna fick gå ut,<br />
medan pojkarna för sin framtida bättring fick se på. Det kunde vara bloddrypande. Jag fick aldrig smaka<br />
riset, vilket inte betydde att jag var snäll, utan att jag hade tur. En elev, Emil Jonsson, som åt fläsk under<br />
en lektion, vidhöll att hans fläsk var stekt och inte som läraren påstod kokt. Det räckte för att läraren<br />
skulle anse att Emil var lögnaktig. Han fick ris, men han gav sig inte utan sa att fläsket var stekt.<br />
Efter ett år hos Lindsten, kom jag till Maurits Olsson, som var så musikalisk. Även han höll sträng<br />
disciplin, men använde inte Hitlerfasoner som Lindsten. Han hade varit sjöman och varit i knivslagsmål<br />
med besättningen. På grund av fattigdom måste han flytta. Hans lön var så liten, 900 kronor per år och<br />
inget i natura, om inte barnen gav honom något i present. Han spelade och lärde barnen spela<br />
mässingsinstrument.<br />
Jag började arbeta vid 12 år. Jag fick vara hemma långa tider från skolan, då det inte var tid att gå.<br />
Sedan kom läsningen för Söderbaum. Vi började klockan 10 på förmiddagen och höll på utan längre rast<br />
till klockan 4. Våra kunskaper kunde nästan räcka till teologisk examen. Det lutade åt schartauism. Det<br />
var Henning Alm och jag, som kunde tillägna oss något av undervisningen för den var för vidlyftig. Vi<br />
satt i gamla kommunalhuset och de som kom från Tjusta, Vidar och Ivar i Västtibble satt liksom bakom<br />
prästen och gjorde bara spektakel. Jag hade med mig Fjällstedts bibel och när det blev något riktigt<br />
knepigt frågade prästen: Artur vad säger Fjällstedt om det här.<br />
Vi försökte tota till så en kunde få en jänta att följa med. Vi startade en studiecirkel och höll en lång tid<br />
till i Sundblads drängkammare. Jag hade varit på Sigtuna Stiftelsen en termin. I Håtuna fanns en<br />
Ungdomskrets, som en lärare ledde och sedan en mycket låghalt lärarinna, som hette Blenda Kellin. Hon<br />
var en eldsjäl. Där gick vi varje vecka och hon läste en bok i fostrande syfte. När hon flyttade blev det slut<br />
med den sortens förening. Trots att det var en kyrklig förening var den inte snäv. Vi gjorde utflykter och<br />
dansade ringlekar. Hon flyttade till Vibeck en uppfostringsanstalt i Småland. Tyvärr ville elaka människor<br />
hävda att hon hade den här föreningen för att få dit pojkar. Sedan ville man ha det till att det var politiskt<br />
åt vänster. Sen fortsatte vi med Ungdomscirkel. Vi fick rum och kök i Jädra prästgård. Vi lärde in<br />
folkdans efter bok och spelade teater. Vi uppträdde ibland med danserna. Skulle vi slå på stort hyrde vi<br />
Valgrens stora sal. Ibland blev det allmän dans. När vi hade kulturmöte och man bad att vi skulle berätta<br />
om våra föreningar. Tillberg talade om arbetarföreningen och jag talade om JUF.<br />
Jag var hemmason och arbetade hos min far, när jag inte var hos Sundblad. Erik Sundblad och jag var<br />
som syskon. Sedan tog jag över gården och har arbetat som bonde. Vad beträffar kommunala uppdrag,<br />
var vi inte fler än att man var med överallt. När storkommunen kom 1952 så plockades man ut till de<br />
olika nämnderna. Sen har jag varit kyrkvärd och nämndeman. Den sysslan tog jag efter min far, som<br />
flyttade från socknen. Det var jag i 25 år.<br />
1 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o93 94 95 Skapat den 04-11-20 09:46 Senast utskrivet 04-11-20 15:21