Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

statarbarn, som flyttade ofta, att de kunde få läsa halva geografikursen två gånger och hoppa över den
andra halvan helt, då man delade upp geografin i två halvor och läste vartannat år.
Ett annat bekymmer var att allt förbrukningsmaterial i skolan bekostades av föräldrarna. Lärarinnan
antecknade allt material, som barnen fick och något svinn eller slöseri fick det inte vara. Läroböckerna,
som barnen behövde brukade kosta 10-12 kronor och det var stora summor för familjer med många barn.
Barn med äldre syskon, som ärvde deras böcker hade ofta slitna och gamla upplagor och barn som
flyttade in i skolan kunde ha helt andra utgåvor. 305
Livet i skolan.
Barnen blev inte mobbade på den här tiden. De kunde komma till skolan i mammas gamla kängor, men
till skolan kom de. De gick i skolan 6 dagar i veckan och hade läxor varje dag utom över söndag.
Teckning skulle anpassas till undervisningen. Tillsammans med sång, slöjd och gymnastik var det ett
omtyckt ämne. Gymnastik skulle ske i Lings anda. Eftersom Tjustaskolan saknade gymnastiksal använde
vi skolbänkar och anpassade övningarna så gott det gick. Höst och vår var vi ute och spelade brännboll.
Snökrigen på vintern var frökens fasa. Så småningom fick vi en bom, några ribbstolar och ett par
gymnastikbänkar. De blev uppskattade av både barn och de vuxna i frökens kvällsgymnastik. Ett
önskemål att varje barn skulle få en mugg att dricka ur avvisades av skolrådet med att barnen var vana att
dricka ur skopa.
Fröken fick ett skafferi, men inget vatten och avlopp. Det blev för dyrt med vattenledning och avlopp
skulle hon inte kunna hålla rent utan vatten. Man byggde ett litet plank för att hälla slakhinken över, men
flygor och råttor trivdes lika bra som förr. 364
Skolradio, slöjd och skolresa.
1938 fick vi ett besök av skolradion. Pojkarna hade träslöjd och tillverkade då bruksföremål. Flickorna
undervisades i textilslöjd 4 timmar i veckan efter den ordinarie undervisningen. Flickorna lärde sig sy i
knappar och stoppa strumpor. Sticka och virka skulle de också kunna.
En skolresa gick till Stockholm med ett uppskattat besök i husgerådskammaren på Nordiska Museet.
Sidan 2.
Minnen från skollivet i Tjusta på 30-talet.
Min första radio var en kristallmottagare med hörlurar, som kostade 10 kronor. Ofta tystnade radion.
Vid enbacken i Kvarnnibble var marken täckt av backsippor på vårarna.
Vid fasanjakten på Aske var flera av eleverna med som drevkarlar. De berättade livfullt om Gustaf V
och kronprins Gustaf Adolfs jaktlycka. Det hände att vi åkte på skolresa med ordinarie buss till
Skokloster för att titta på konst, möbler, rustningar och vapen.
På hösten plockade jag svamp och konserverade på glasburk, det enda sättet att bevara de stora mängder
svamp, som växte i skogarna. Jag deltog i syförening, kamratträffar, lottarörelsen och kvällsgymnastik för
vuxna. 407
*****************************************************************************
ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 86 sidan 1
av Gudrun Sandén
86
Anna Greta Wijkström, Tjusta skola
Anna Gretas egen inspelning
1992
UKF:s arkiv Wijkstr2.doc
Personer: Tore, Robert och Sten Littmarck, Birgit Roselius
Orter: Sigtuna, Håtuna
Ämnen: Fortsättningsskola, litteratur, samhällskunskap, textilslöjd, lön, hushållsundervisning,
examensdag
2 D:\Ortsbor berättar\o85 86 87 Skapat den 04-11-20 09:09 Senast utskrivet 04-11-20 15:19