Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

övrigt är källaren inte utgrävd där. Timret var så hårt att snickarna hos Diös förstörde sina verktyg på det.
Gången kan ha mynnat ut i kullen. 090
Dokumentation av renoveringen.
Man tittar på en dokumentation, som verkmästaren Ivar Lundström gjorde vid ombyggnaden 1961-1962.
Det var tal om att riva huset, som tidigare renoverats lite här och där av gårdssnickaren.
Börje läser ur dokumentationen som Diös verkmästare Ivar Lundström gjort. Signhildsbergs Corps de
logi genomgick 1961-62 en grundlig reparation. Byggnaden hade dessförinnan stått tom i 7 år, alltsedan
greve Reinhold von Essens död 1954. Huset var ur värme och brandteknisk synpunkt tämligen
obeboeligt. Renoveringen beställdes av nuvarande greveparet Margareta och Carl von Essen, som efter
kontakt med Lars von Stockenström, Berga Säteri i Södermanland samt chefsbyggmästare Anders Diös i
Uppsala gåvo dessa uppdraget att skissa riktlinjerna för denna renovering. Då byggnaden har gamla
traditioner och stort affektionsvärde för ägarna beslutades att en ombyggnad skulle ske och prover visade
att det var möjligt. Det blev byggnadsföretaget Anders Diös AB i Uppsala, som under ledning av
byggmästare Verner Karlsson kom att genomföra arbetet. Platschef var undertecknad Ivar Lundström
samt konsult Lars von Stockenström, som rådgivande kontrollant. För värme och sanitet har Wollrats i
Uppsala svarat. De elektriska arbetena har utförts av Erikssunds Elektriska. Arbetena påbörjades den 23
mars 1961 och inflyttningen skedde i april 1962.
Arbetet med renoveringen.
Nordvästra flygeln har helt rivits, men underliggande källarvalv behållits. Under detta källarvalv ligger
nuvarande vin- och fruktkällaren. Sydöstra flygeln har också rivits helt, även grunden. Här har istället
gjorts en terassanläggning. Den på nordöstra fasaden utbyggda altanen har rivits och även altanen vid
huvudentrén har rivits.
Grunden till huvudbyggnaden består av gråsten. Sockeln har där den varit mycket dålig formats och
gjutits i armerad betong. Den har sedan spritputsats. Vissa partier av timret har bytts ut, då det varit
rötskadat. Omputsning av hela fasaderna har varit nödvändig med lika delar kalkbruk och cementbruk.
Färgämnet har varit järnvitriol och kalkslam, som Stockenström hittat i något arkiv och det är den gamla
1700-talsfärgen. Den är vacker både sommar och vinter. 300
Kakelugnarna.
Flera kakelugnar är kvar, men några ligger nedpackade. De kom troligen från en kakelugnsfabrik i
Sigtuna från 1790-1800. 319
3 D:\Ortsbor berättar\o73 Skapat den 04-11-19 23:59 Senast utskrivet 04-11-20 15:16