Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

trädgården vid Aske av en trädgårdsmästare, som är expert på att odla Alströmelia, en slags liljeväxt, som
han är rätt ensam om att odla. 382
"Solvallagreven", gravfält.
Sånkan heter nu Grevelund efter en travkusk, som kallas Solvallagreven. Det har varit hästar där sedan
50-talet.
Vid Albylund finns en domarring vid gamla vägen. Till vänster om vägen till Tallbacken ligger ett
gravfält, som min bror såg, när han flög över området. Där blev ett grustag. 420
Grindar och kuskar.
Vi släppte våra djur på Askeskogen och hade grind vid Råbacka. Vid Sätra fanns nästa grind alldeles intill
den lilla stugan på höger hand från Bro. Korna fick ibland gå ända till Sätra. Det måste ha varit staket
mellan Aske skog och Allmänningen och Brogårds ägor. På mitt bröllop 1929 öppnades grindarna av
några småpojkar. På 1880-talet fanns 13 grindar mellan Signhildsberg och Håtuna kyrka. Man hade en
virkad börs med 5 och 10-öringar i, som låg i vagnen. Den var konstruerad så att man sköt ett par ringar
och då bildades ett sprund och man kunde välja valör på slantarna. Barnen slogs om slantarna. Det var ju
ett sätt för barnen att tjäna pengar. Vid klockstapeln skulle kusken kunna köra vagnen med fyrspann
genom grinden i trav och inte sakta ned till skritt. Det var kriteriet på en god kusk. Det var stor tävlan
mellan kuskarna. Vi hade en kusk på Aske, som hette Kraft. Han hade gått på körskola på Strömsholm
och han var så snäll mot oss barn. När åskan gick och vi var ensamma hemma satte han sig i hallen med
två hinkar vatten. Åskan slog ned en gång och det brann i gardinerna i pappas rum. 487
Nyborg, kungsgården.
Det var mycket folk i kyrkan förr. Man skall komma ihåg att det bodde massor av folk på varje gård. På
Nyborg bodde 700 personer på 1700-talet. Det kan ha varit kungsgård på Håtunaholm, med tanke på att
stigluckan vid kyrkan är vänd mot söder. Den är visserligen från 1600-talet, men kan ändå ha byggts vid
den tidigare huvudingången. Vid undersökningarna av Fornsigtuna visade sig en av terrasserna vara
forntida, annars skulle man kunnat tro, att kungsgården legat vid Signhildsberg. En grund finns i parken,
som David Damell vet om. Man tittar på en karta i Slott och Herresäten. 535
Växter vid Signhildsberg.
Här var enormt med ägare under 1800-talet. Ibland byttes ägare varje år. Det är en stor artrikedom av
växter. Senander i Uppsala var klasskamrat med min svärfar och var här. Han tog upp en tuva och sa att
det syns att det varit stormanshus sedan hedenhös, för alla rötterna finns kvar och trängs. Här har aldrig
varit åker. Stenarna som står efter vägen med alla trädnamn på har säkert kommit till under min svärfars
pappas tid. Han var stenroad. Han kan troligen ha fått dem från en plantskola. De vitmenade stenarna stod
ofta vid vägrenar. 570
Böcker.
Man tittar på böcker Svensk lanthushållningen, Kajsa Vargs kokbok, Salvius. Många av böckerna
kommer från Aske, som hade stort bibliotek. 593
Band 73 sidan 2.
Margareta von Essen fortsätter sin berättelse 1989-06-21.
Personer: Åke Rålamb, Anders Diös, Lars von Stockenström, Verner Karlsson, Ivar Lundström
Orter: Berga säteri, Uppsala, Erikssund
Ämnen: Huvudbyggnaden, källaren, pannrummet, gången, nischer, dokumentation, renovering, Vollrats
Värme och Sanitet, Erikssunds Elektriska, inflyttning, flygeln, frukt- och vinkällaren, altanen, timmer,
järnvitriol, kakelugnsfabrik
Eventuellt gammalt hus och källarrester.
Margareta tror att det funnits en huvudbyggnad före Åke Rålambs tid. Innan vi byggde om källaren var
det en smal och hårt sliten trappa till pannrummet. I väggen fanns 3 nischer och det tyder på tidigare än
1600-talet. Jag menar att gången i källaren liknar en gång, som man försvann i om man kände sig hotad. I
2 D:\Ortsbor berättar\o73 Skapat den 04-11-19 23:59 Senast utskrivet 04-11-20 15:16