Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Stig Sundblad, undrar om det skall behövas 7.500 sidor för att bygga 15 småhus.
Byggnationen vid Håbo-Tibble kyrkby var ett experiment, som gav vinster i
erfarenhet och kunskap. 434
Lövstaprojektet.
Peter Schrödinger och Sverker Kajmats har arbetat med projektet Löfsta och berättar nu. De har haft det
som examensarbete efter 4 år på Arkitekthögskolan. Det var genom Nordiska Museet, som vi fick reda på
den här gården. 1980 gjordes en rivningsdokumentation, men nu blir huset kvar. Vi har arbetat med
arkivstudier och med dokumentation ute på gården med uppmätning och fotografering. Vi har gjort
förslagsarbete. Det är meningen att det skall bli en skrift med förslag till upprustning.
492
Karolinergårdens uppbyggnad.
På 1600-1700-talet var karolinergården adelns byggnadsskick. Runt Mälaren finns många herrgårdar,
vilket tyder på en rik bygd. Två saker har påverkat husen, dels parstugan och sedan influenser från slott.
Parstugan hade knuttimrade hörn och det har man haft kvar även när man har ökat huset med ett rum.
Man får två rum på gavlarna och en stor sal i mitten och en stor hall. Dörrarna är mitt för varandra, liksom
fönstren, så att det blir genomsikter. Det är också viktigt hur huset ligger i landskapet.
Ibland byggdes salen ut från fasaden, så att man fick ljus från tre håll. Detta är traditionen med
utgångspunkt från parstugan. Vidare har fransk slottsbyggnadstradition påverkat våra herrgårdar. Man har
en huvudbyggnad i centrum och sedan flyglar. Det kunde vara en köksflygel med plats för tjänstefolket
eller en gästflygel. Man kunde bygga på med ytterligare flyglar. Ekonomibyggnaderna kunde ligga längre
bort. Vagnslidret och stallet var dock ofta infogat i det centrala byggandet, vilket visar hästens betydelse.
Huvudbyggnaden låg ofta högst och behärskade landskapet. Huvudaxeln genom huset förlängs med en
allé. En symbol för karolinergården på 1600-talet blev taket. Det har med säteribildningen att göra. För att
få kalla en gård säteri måste huvudbyggnaden ha ett ståndsmässigt utseende. Det var inte specificerat hur
huset skulle se ut, men det kom att handla om taket. Säteritaket blev kännetecknet och hade ingen praktisk
funktion utan blev en ren formfråga. Visserligen kunde ljuset komma in på vinden, men den användes
inte. I Italien byggde man ofta en stor sal under taket och den blev upplyst. 604
Sidan 2.
Radiointervju i Vetandets Värld om Råbyhemmet i Upplands-Bro
.
Råbyhemmet.
Råbyhemmet är ett modernt behandlingshem för dementa. Psykiater Anna Berggren kommer att berätta
om vården av senildementa. Hemmet är inrymt i ett vanligt bostadshus. Det är fem lägenheter som slagits
samman. Det inrättades 1978, som ett provisorium. 065
Fortsättning om Löfsta.
Personer: Gustaf Vasa, Mauritz de Wall, Johan Westerman-Liljecrantz, Karin Snäckenfelt, Georg
Wallrave, Katarina Snäckenberg, Katarina Wallrave, Wingelflyckt, Carl Olof Iserhielm, Margareta
Iserhielm, Carl Riben, Adolf Wilhelm Riben, Hedvig Maria Wolmatt, Carl Ludwig Riben, Hultman, Lars
Nordenfelt, Lars Berggren
Orter: Torsätra, Negelstena
Ämnen: Jordebok, kronan, rödfärg, flyglar, gavelkamrar, veranda, empire, Olsson och Rosenlund,
skogen, altan, Svea Ranch, livdjursproduktion, Fortifikationsförvaltningen, Riksantikvarieämbetet,
Regeringen, dokumentation, Håtuna- Håbo-Tibble Hembygdsförening, bordläggning, brev, posten,
frimärken, inventering, magasinet
2 D:\Ortsbor berättar\o56 58 Skapat den 04-11-19 17:34 Senast utskrivet 04-11-19 21:56