Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Sjölander.
Ryktet att Sjölander skulle förskingrat kassan för lantarbetarna är lögn. Han lånade istället 36.000 kronor
till kommunen. Han ansågs konkurrera med andra arbetarrörelser och fick inget stöd av dem. Han hade
ärvt skogar i Småland. Nathan Söderblom kom på visitation och kunde rentvå Sjölander från alla
anklagelser om oegentligheter med kassor. 330
Säbyholmsavdelningen av arbetarkommun bildas.
Arbetarföreningens avdelning för Säbyholm bildades på Hammartorp, därför att de inte fick vara någon
annanstans. Troligen skedde det 19 febr 1919 och Oscar Sjölander var med. Farfar kom till Hammartorp
1912. 376
Hus och verksamheter i Bro.
Mejeriet i Bro var byggt i början på 1900-talet. Där gjordes inte smör utan ost. Det fanns ett stickspår från
mejeriet till station, där man fraktade mjölken. Bageriet är gammalt. Ägdes av bagare Blixt innan
Olofssons kom dit. Bojes affär är äldst. Jonssons kom 1907. Det var Gotthard Jonsson som byggde, men
sedan gjorde konkurs. De var inte släkt med Viktor. Postlokalerna fanns från början inne på stationen.
Sedan flyttades de till Berggrens på Byggmästarvägen och sist i huset intill Viktor Jonsson.
Telefonväxeln fanns ända till 1908 i banvaktstugan, men när mamma blev sjuk flyttades den till Viktor
Jonssons affär. Sedan flyttades den till cigarrlådan. Det var ett fyrkantigt hus, där bankhuset nu ligger.
Först sköttes den av sadelmakare Stark och sedan av Pettersons i Dorisberg.
Skomakare var Hedström och hans far hade haft skomakeriet i köket. Alfred byggde till en verkstad.
Glassing tog över och blev också en duktig kommunalman. Huset låg vid Tunavägen. Hedström berättade
mycket om det gamla Bro. Intill Hedströms låg Suphäll, som nasare Holms far hade byggt. Långa Raden
var fattigstuga. Huset hade två ingångar och brann så småningom. Där bodde en gumma Fagerström, som
hjälpte till lite. Hon var också skolstäderska. Hon flyttade till Härneviskolan 1914 i träbyggnaden, där det
också var församlingssal.
Den första villan i Bro låg på Köpmanvägen, där radhusen ligger idag intill Sparbanken. Huset byggdes
av byggmästare Johan Olsson. Nästa hus var Blomqvists, som ligger intill radhusen. Nästa hus byggdes
av Stålberg. Det huset är borta. Sedan kom Ström. Klint blev fattighus. Det fanns både Storklint och
Lillklint.
Grundläggarens byggdes omkring 1906 på Stationsvägen. Målare Knut Pettersson byggde i hörnet
Stationsvägen och Målarvägen ungefär samtidigt. (Målarvägen fanns inte då). Gamla målarfrun var syster
till fabrikör Lindqvist, som gjorde Primuslamporna. Agitator Palm var hos Petterssons, när de bodde på
Karlslund, där Nord sedan bodde. Kata Dalström fick gå på vägen och hålla tal.
Härneviskolan byggdes 1895 och låg ganska ensam. Heymans affär kom till i mitten på 30-talet.
Funkisvillan på Kamrervägen byggdes av Johan Olsson. Konsum byggdes ungefär 1933 i hörnet vid
bommarna. Gustav Jansson var den första föreståndaren. Normans byggde 1926.
Man tittar på bilder. 588
Sidan 2.
Mejeriet hade stort upptagningsområde. Från gårdarna i Håtuna och Håbo-Tibble fraktades mjölken på
båtar. Per erinrar sig att han fick åka med när man tog upp is från Lejondalssjön. Det var en stor isstack
vid mejeriet. Det var mest från Brogård man körde is.
1907 brann huset, som fanns innan Berggrens på Byggmästarvägen. Stations-Olle skulle rädda
symaskinen och slängde ut den genom fönstret. Den hamnade på berget och gick i smulor, som också
skadade Millberg. Hela bygdens Moster Lotta kom till stationshuset med översta byrålådan i famnen.
Berggren byggde senare och han kom tillbaka som pensionerad från stinssysslan i Bromsten och förestod
posten här. 101
2 D:\Ortsbor berättar\o42 Skapat den 04-11-19 16:26 Senast utskrivet 04-11-19 18:49