Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 42 sidan 1 och 2
Av Gudrun Sandén
Stina och Per Johansson, Hammartorp
Intervjuare Börje Sandén
1983-08-11
UKF:s arkiv stpejoh-42-1-2.doc
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: Adolf Pettersson, Lars Sandell, Julle Lundgren, Boje, Axelsson, Fredriksson, Hagberg,
Wallenqvist, Suber, Pettersson, Kron, Liberg, Sjölander, Nathan Söderblom, Blixt, Olofsson, Gotthard
Jonsson, Hedström, Glassing, Holm, Fagerström, Blomqvist, Stålberg, Ström, Knut Pettersson, Lindqvist,
Palm, Nord, Kata Dalström, Heymans, Gustav Jansson, Norman Stations-Olle, Millberg, moster Lotta,
Berggren
Orter: Ådö, Tammsvik, Hagen, Säbyholms gård, Hammartorp, Nygård, Brogård, Kvistabergsviken,
Kvistaån, Suphäll, Långa Raden, Härneviskolan, Karlslund, Lejondalssjön
Ämnen: Sandells affär, mejeriet, telefonstation, åladugården, tuberkulos, mjölkcentralen, glasplåtar,
kvarn, strejk, arbetarkommun, Upplands lantarbetarkommun, statarflyttar, förskingring, avdelningsmöte,
smör, ost, bageri, post, cigarrlådan, skomakeri, nasare, församlingssal, primuslampor, Heymans affär,
Konsum, istacken
Sandells affär.
Adolf Pettersson var förvaltare på Ådö, men bodde senare på Tammsvik. Han hade träben och kallades
Träbenspelle. Börje var bänkkamrat med Lars Sandell i realskolan och Per var bänkkamrat med honom
hos Julle Lundgren. Sandells tog över affären 1921. Den hade ägts av Boje och Axelsson. Huset var inte
byggt för affärsverksamhet. Det hette Hagen. En tidigare affär låg i Mejeriet vid Säbyholms gård. 062
Stinas barndom.
Stina berättar att hon kom till Hammartorp 1922. Hon var född på Nygård och uppväxt i banvaktstugan
vid bommarna i Bro. Pappa var banvakt där till 1926. Det var stor skillnad på stationsarbetare och
banvaktare. Stugan var på ett rum och kök och där bodde familjen med 6 barn. Det var telefonstation i
köket. Det var inte bommar utan grindar vid järnvägen. 090
Mejeriet och åladugården.
Den sista mejeristen, som gjorde så god ost hette Fredriksson. Före honom var Hagberg och tidigare en
mejerinna, som till sin hjälp hade en maskinist Jansson. Det var Brogård som ägde mejeriet fram till
1916, då Mjölkcentralen tog vid. Många gårdar runt om lämnade mjölk.
Åladugården, som låg nära mejeriet härbärgerade de djur, som fått tuberkulos och blivit utslagna
. 145
Eventuell kvarn i Kvistaån.
Det finns inga bilder från Brotrakten. Wallenqvist på Kvistaberg lär ha sänkt alla Tamms glasplåtar i
Kvistabergsviken. Han tyckte de stod i vägen.
Det lär ha legat en kvarn på 5 par stenar vid ån. Man hade också tvättställe vid ån. Den ån, som går uppåt
kallas Kvistaån. 189
Strejken.
Svampexperten Suber har berättat om strejken vid Brogård, som gick ganska lugnt till, medan det var
hårdare tag vid Säbyholm med strejkbrytare. Två drängar Pettersson och Kron fick fängelsestraff. Liberg
var uppviglare och fick flytta. Stinas pappa var intresserad av arbetarrörelsen och beundrade Sjölander.
Redan 1914 hade han grundat arbetarkommunen både i Bro och Kungsängen och senare Upplands
lantarbetarförbund 1918.
Stina minns statarflyttarna på höstarna, när de kom med tåget. De hämtades vid stationen med skrindor.
Karlarna var ganska druckna. 275
1 D:\Ortsbor berättar\o42 Skapat den 04-11-19 16:26 Senast utskrivet 04-11-19 18:49
42:1