Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband 34 sidan 1
av Gudrun Sandén
Karl Andersson, greve Sparres kusk
Intervjuare Gunnar Eriksson, inspektor på Brogård
1965-05-12
UKF:s arkiv karland-34-1.doc
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: Fru Eklund, barnmorskan Ljunggren, baron Silversköld, Tamm, Pettersson, grevens syster
kallad Lisa, ryttmästare König, Louise Sparre/Rappe
Orter: Gävle, Strömsholm, Aske, Fånö, Ådö, Nygård, Lejondal
Ämnen: Volten, parken, stallet, kupera, lönen, nakna systern, begravningen
Kusken Karl Andersson.
Karl Andersson började som kusk på Brogård 1915 den 27 okt. Han kom från Gävle, där han arbetat för
greve Löwen. När de flyttade till Skåne ville han inte flytta med. En kamrat från Strömsholm skrev till
honom och berättade att det fanns en plats ledig på Brogård. Det var bra hästar och vagnar, men annars
var det inte så bra. Sedan förbättrades det dock. Han tittade inte på platsen innan han bestämde sig. Det
var mycket ont om platser den här tiden. Han har inte ångrat sig. Greven vid Brogård var lite märkvärdig,
när vi träffades första gången. Han var snäll egentligen. 072
Osämja med greven om en häst.
En gång blev grevens häst skadad och veterinären kunde inte komma på vad som felades hästen. Till
pingst skulle man ha gäster och jag föreslog greven att ingen skulle få rida den hästen. Dock lovade
greven en god ryttarinna från Skåne, som var bland gästerna att hon skulle få rida hästen i volten i parken.
När greven kom dit var häst och ryttarinna försvunna och greven blev helt vild och menade att jag hade
ansvaret. Jag kan väl inte springa efter grevens gäster och förbjuda dem att rida, svarade jag. Greven var
så arg att han slog av sin käpp i stalldörren. När ryttarna kom tillbaka lovade fru Eklund, som ryttarinnan
hette, att ordna detta med greven. Greven kom och bad om ursäkt för sina beskyllningar. 147
Barnmorskan. Hästarna blir kuperade.
När barnmorskan, fröken Ljunggren i Säbyholm kom var det bäst att gå ur vägen.
Jag ville ha hästarna kuperade. Vid en middag på Aske sa greven till grevinnan på Aske, att Andersson
vill kupera hästarna. Hon motsatte sig det bestämt, det är så mycket flugor. Dagen efter skulle jag tala
med greven om kuperingen, men när jag kom dit var fröken Ljunggren där och jag kom helt av mig. Efter
ett par månader kom baron Silversköld från Koberg. Då var hästarna kuperade. Baronen trodde greven
hade köpt nya hästar. När de kom i Blåsenborgsbacken såg han såren efter kuperingen och tyckte att
hästarna hade vunnit mycket på detta. Andersson fick ta åt sig äran. Efter den dagen satte sig inte greven
bakom en häst som inte var kuperad. 230
En flytt som inte blev av.
1919 blev jag erbjuden plats på Fånö, hos fröken Tamm. Men jag var inte helt entusiastisk, eftersom jag
tyckte det var så tråkig väg dit. Förvaltare Pettersson från Ådö ringde och hörde sig för om Andersson
skulle flytta. Han svarade, att det tänkte han för greven vill ju inte betala och på Fånö får jag det jag
begär. Jag ska tala med greven, sa Pettersson. Greven ökade lönen 700 kronor. När jag kom dit 1915 hade
jag 450 kronor och naturaförmåner. Jag hade 50 kilo vete mer än andra och fria kläder även
vardagskläder.
Fröken Lisa, som vi sa, grevens syster på Lejondal, tillät inte att greven red ut ensam. Han var så
oförvägen. Hans häst vägrade att hoppa över diken med vatten. En gång skulle han rida till Nygård och
lyckades inte få hästen över diket, trots att han klådde hästen. Den enda som kom över var greven och
hästen sprang hem ensam. 309
Grevens syster.
Greven var vänlig mot personalen på slottet och förvaltarna skötte sig själva. Greven och hans syster på
Lejondal kom inte bra överens. Hon sprang omkring i parken spritt naken. En gång skulle jag gå upp i
1 D:\Ortsbor berättar\o34 Skapat den 04-11-19 13:01 Senast utskrivet 04-11-19 18:45
34:1