Viktiga händelser i Kristianstads kommuns historia - Använd gärna ...

1600-talet första Blåherremölla kvarnen i Maglehem (nuvarande 1700-tal).
1600-talets början det växte eneskog längs Ålakusten, den höggs ned och las på de vägar som
byggdes för Kristianstad.
1604 avled den rike köpmannen (krämaren) Niels Perssen i Vä i bouppteckningen efter
honom kan man få veta att han handlade med kryddor och specerier, samt klädes- och
galanterivaror. G. Ch s. 147.
1605 förnyade Christian 4 Åhus stadsprivilegier. IEVPPJ s. 101.
1611-1632 Gustaf II Adolf kung i Sverige.
1611-1613 Kalmarkriget.
1611 beordrade danske kungen åhusborna att rusta upp stadsmuren, samt att bygga en ny
försvarsskans . IEVPPJ s. 81, 108.
1612 hade staden Vä c:a 1.100 invånare. IEVPPJ s. 109.
1612 6 feb. plundrade svenska soldater Färlövs kyrka. Bl. a. stals en silverkalk som var
tillverkar i Vä 1609. Kalken finns idag i Växjö domkyrka.
1612 8 feb. brändes staden Vä ned av Gustav II Adolfs trupper. SSHM s. 59. IEVPPJ s. 108f.
1612 brändes Nosaby by ned av Gustav II Adolfs trupper.
1612 var Gustav II Adolf nära att drunkna i Vittsjön. Vittsjö var egen kommun 1863-1973.
Kommunvapnet fastställdes av Kungl. Maj:t den 13 juni 1969: "I fält av silver en svart bjälke
med kunglig krona åtföljd av två svarta hästskor". Detta vapen anspelar på en historisk episod
år 1612 i Vittsjö, då kung Gustaf II Adolf höll på att drunkna då isen brast under hans häst
och räddades av kammarjunkare Per Banér och ryttaren Tomas Larsson. Kronan är därvid en
symbol för kungen, bjälken för vaken och hästskorna för rytteriet [från två art. Om Vittsjö i
Wikipedia ]. KHÅOBB s. 32.
1612 brändes nästan hela Önnestads sn av Gustav II Adolfs trupper.
1612 7 dec. brände de svenska soldaterna: bl. a. Araslöv, Färlövs gård, Odersberga, Hammars
ladugård, Åsum socken med Lillö ladugård, BOL s. 56.
1614 19 maj utstakades fästningen på Allön med 10 bastioner i närvaro av kungen. Planen har
ej påträffats. Det var ingenjören Povel Bysser som i första hand tros ha varit ansvarig för
denna. Dess storlek blev c:a 670 x 220 m (även uppgift c:a 700 x 240 m förekommer). Det var
Christian IV:s befälhavare för de danska trupperna i Skåne, fältmarskalken Gert Rantzau, som
gett kungen förslaget att den nya staden skulle anläggas på Allön. G. Ch s. 15, 31f, 47, 223. K
Ebgfs s. 70f. RFA s. 10.
1614 22 maj grundlades staden Kristianstad som en fästningsstad av Christian IV på Allön
i Helgeåns träskmarker (han kom dit redan den 19 maj). Fästningen 700 x 360 m. Första
borgmästarna: Jörgen Hansen och Niels Lauritsen (var de sista borgmästarna i Vä). Staden
styrdes av magistraten, dvs. borgmästarna och rådet som även var dömande myndighet:
rådstugurätten/ rådhusrätten. Borgarna fick delta i Allmän rådstuga och säga sin mening.
Nosaby och Åraslövs socknar lades till staden. I den nya staden fanns bara fyra stenhus, se om
dessa 1617, 1630, 1640 och 1648. ”Kristianstad är Nordens första exempel på en konsekvent
genomförd renässansstad med en symmetriskt ordnad rektangulär stadsplan och försedd med
ett utvecklat bastionssystem”. Men kungen hade först planer på att staden skulle anläggas på
Landön i Hanöbukten. Staden fick övertaga Väs marknadsdag som hölls på Maria
Magdalenas dag den 22 juli, se 1617 och 1623. av kungens rådgivare fanns tre på mycket nära
håll och vars borgar bildade en nästan likbent triangel kring Allön: Otto Lindenov på
Hammar, Henrik Huitfeldt på Lillö och Anders Stensson Bille på Råbelöv. G. Ch s.9, 13. K
Ebgfs s. 180-183 (marknader, tullar). KHÅOBB s. 81.
1614 ridfogden i Gärds härad, Jens Rasmusen var ansvarig för bygget av den nya staden, hans
räkenskaper är nästan fullständigt bevarade vilket gör att man kan bygget nästan in i minsta
detalj! Kung Christian var själv revisor! G. Ch s. 47.
1614 april besökte Christian 4 Åhus.
Utskrift 2012-12-16 9.21 © Kjell Åberg, Mellerud
11