Gedigen och genomgripande” ”Våta” fakulteter inleder miljöarbetet

LTH vidgar kretsen 

sid IX-XIII 

LUNDS 

UNIVERSITET 

MEDDELAR 

---------------- 

NUMMER 9 

OKT 2001 

ÅRGÅNG 34 

Ny chef för 

kulturarvet 

sid 9 

I

II 

Innehåll 

Nya ögat mot rymden… 

…värms av jorden under sig. Ja, astronomerna är 

stolta över sitt nya intelligenta hus på Sölvegatans 

höjder, där jordvärmen bara är en av finesserna. 

Närmast himlen kommer det gamla vattentornet 

– ett jätteperiskop, som leder stjärnljuset ner till 

ett laboratorium i underjorden. 

Vill uppleva Mars 

Samarbetet med LTH lockade John Connolly till 

Lund. NASA-forskaren Connolly utvecklar obemannade 

rymdsonder, men drömmer om att uppleva 

det ögonblick då inte bara en robot utan också 

en levande människa sätter sin fot på planeten 

Mars. Det får gärna vara Connollys egen fot… 

Genetiskt kaos… 

…utbryter i tumörceller vid vissa svåra cancerformer, 

visar lundaforskaren David Gisselsson. 

Han är en av de få i Europa som forskar kring 

telomerer, kromosomernas ändpartier, som har en 

nyckelroll för att celler ibland omvandlas till cancer. 

Hans rön uppmärksammas nu internationellt. 

En mogen 40-åring… 

…en medelåldring med växtkraft, som breddar 

sig allt mer och vänder blicken utåt. Så kan man 

beskriva Lunds tekniska högskola, LTH, vars 40åriga 

tillvaro skildras i en ny bok. Boken släpptes 

mitt i jubileumsfirandet, som även kulminerade 

med invigning av två nya byggnader. 

Reaktion mot väst 

Den hinduiska fundamentalismen är liksom den 

islamiska en reaktion mot kristendom och västerländsk 

livsstil. Men hindufundamentalisten är alltför 

osäker om vad som är rätt och fel, för att kunna 

genomföra en större terroraktion, tror Sudhir 

Kakar, indisk författare som nyligen besökte LU. 

Hallå… 

…Thomas Laqueur, historiker från Berkeley och 

huvudtalare vid religionsfilosofernas stora konferens 

om sambandet mellan religioner och kultur 

och synen på den mänskliga kroppen. Laqueur är 

en av pionjärerna när det gäller att utforska moraliska 

tabun under olika epoker. 

III 

VI 

VIII 

IX 

XIV 

XVI 

L UNDS UNIVERSITET 

MEDDELAR 

------------------------------- 

Lunds universitets tidskrift LUM utkom första 

gången 1968. Den når i dag samtliga anställda och 

nästan lika många utanför universitetet. LUM har en 

upplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år. 

Adress: LUM 

Informationsenheten Lunds universitet 

Box 117, 221 00 Lund 

Fax: 046-222 47 11 

Internpost: Hs 31 

E-post: LUM@info.lu.se 

LUM på nätet: http://www.lu.se/info/lum/Lum.html 

Redaktion: 

Britta Collberg, redaktör 

046-222 31 58 

e-post: Britta.Collberg@info.lu.se 

Maria Lindh, insidesredaktör och layout insidor 

046-222 95 24 

e-post: Maria.Lindh@info.lu.se 

Christer Hjort, ansvarig utgivare, informationschef 

046-222 70 08 

e-post: Christer.Hjort@info.lu.se 

Petra Francke, utbildningsjournalist och layout färgsidor 

046-222 03 16 

e-post: Petra.Francke@info.lu.se 

Göran Frankel, forskningsjournalist, 

naturvetenskap och teknik 

046-222 94 58, 

e-post: Goran.Frankel@info.lu.se 

Solveig Ståhl, forskningsjournalist, 

medicin, samhällsvetenskap, humaniora 

046-222 70 16 

e-post: Solveig.Stahl@info.lu.se 

Ulrika Oredsson, journalist 

046 – 222 70 12 

e-post: Ulrika.Oredsson@info.lu.se 

Annonser: 

tomat annonskonsult, tel 046-13 74 00/02, 

mobil 0708-42 11 07, 0708-42 12 66, 0709-30 69 52 

fax 046-13 74 04 

e-post PC. info@tomat.se 

e-post Mac.material@tomat.se 

Prenumerationer, notiser, meddelanden: 

Eva Mattisson: 046-222 70 10 

e-post: Eva.Mattisson@info.lu.se 

Anställda vid LU får LUM gratis. 

Enskilda abonnenter – 225 kr/11 nr. Inbetalas på 

postgirokonto 15650-5 med angivande av 

”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress. 

Adressändring: 

Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen 

(motsv). Övriga skickar ändringsuppgifter till 

LUM, gamla adressrutan bifogas. 

Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund 

Nästa LUM: fredagen den 23 november. Manusstopp: 

12 november. 

ISSN: 0345-7354 

Omslag: Foto: Torbjörn Andersson. 

Ur boken ”År 2001 – en LTH-odyssé”.

Nya himmelriket 

Stjärnljus är en bristvara i den industrialiserade 

världen. Därför ska det gamla vattentornet vid 

Sölvegatan nu bli ett ljustorn och samla ljus i 

stället för vatten. Med tornet inbyggt i den nya 

astronomiska institutionen har det uppstått ett 

byggkomplex som liknar ett gigantiskt periskop. 

I tornet ska läggas ett vakuumrör som leder soloch 

stjärnljus ner i ett optiskt källarlaboratorium; 

att utveckla astronomiska instrument är och förblir 

en av lundaastronomernas specialiteter. → 

III

IV 

Överst: Blivande prefektrum. 

Nederst: Torninteriör. 

”Det bästa vi kunde göra för miljön var att spara energi. Därför är det här 

den första byggnaden i Lund som utnyttjar geotermi, dvs jordvärme.” 

När professor Jan-Olof Stenflo från Institut 

für Astronomie i Zürich förklarade 

astronomihuset invigt den 25 oktober 

sattes slutpunkten för en lång följetong. 

Lundaastronomerna har varit bofasta i 

byggnaderna vid Svanegatan sedan 1867. Observatoriet 

där var ändamålsenligt när det byggdes 

och de astronomiska instrumenten kunde svepa 

över en fri söderhimmel. Man befann sig utanför 

staden; sikten stördes inte av ljus. Men Lund expanderade 

och 1937 fick byggnadsstyrelsen i 

uppdrag ”att skyndsammast utreda avflyttningen 

av institutionen för astronomi”. 

Vi vet hur fort det gick. Området där vattentornet 

ligger dök upp som ett alternativ i diskussionen 

först 1984. Men staden ansåg sig då inte 

kunna avvara parkeringsplatserna omkring tornet. 

En vändpunkt kom när Akademiska Hus och 

kommunen insåg att de kunde göra en bytesaffär. 

Sålunda har kommunen övertagit tomten vid 

Svanegatan med befintliga byggnader medan 

Akademiska Hus har fått vattentornet med tillhörande 

tomt. 1994 utlystes en arkitekttävling om 

hur den nya institutionsbyggnaden skulle se ut. 

Fyra arkitektkontor inbjöds. Fojab arkitekter segrade, 

och det är deras förslag som – med vissa 

justeringar – har förverkligats. 

– När vi planerade det nya astronomihuset frågade 

vi oss om det fanns några övergripande hänsyn 

vi skulle ta utöver vad undervisning och forskning 

kräver, berättar astronomiska institutionens 

projektansvarige, Torbjörn Wiesel när LUM går 

husesyn. Vi kom fram till att miljövänlighet var 

centralt. Och det bästa vi kunde göra för miljön var 

att spara energi. Därför är det här den första byggnaden 

i Lund som utnyttjar geotermi, dvs jordvärme. 

Det är också den första byggnaden av det 

slaget som Akademiska Hus bygger. 

I urbergssprickorna tre kilometer under Lund 

finns som bekant kokhett vatten. Att exploatera 

det kommer att kräva mycket tid och stora 

Fakta Astronomihuset 

Första spadtaget togs 17 mars år 2000. Det 

nybyggda huset som ligger i anslutning till det 

gamla vattentornet stod inflyttningsklart i juni år 

2001. Det består av två plan plus källare och bildar 

en fyrkant som innesluter en gård om 20 x 20 

meter. Lokalarean är 4 200 kvadratmeter. Byggkostnaderna 

beräknas till ca 90 miljoner kronor. 

pengar. Men Akademiska Hus har visat hur man 

kan utnyttja urberget redan på ett djup av70 

meter. Det finns fyra sådana schakt under huset. 

På sommaren pumpas överskottsvärme ner i 

urberget och magasineras där. På vintern pumpas 

det upp. Systemet ska betala sig på 4–5 år och 

beräknas därefter halvera driftskostnaderna! 

– Det här är också ett intelligent hus, menar Torbjörn 

Wiesel. Huset har en ”hjärna” i form av en 

central styrdator. Ljuset slås på automatiskt om 

någon går in i ett mörkt rum och om man lämnar 

rummet med ljuset på slås det av efter femton 

minuter. Med intelligensen följer också flexibilitet. 

Väggarna är flyttbara – men när man flyttar 

en vägg behöver man inte dra om elledningarna. 

Efter en omprogrammering utnyttjas befintliga 

urtag. 

Programmet reglerar också dygnstemperaturen. 

På sommaren hindrar infraröda filter i 

fönstren att det blir för varmt. 

En annan finess är sensorer som registrerar 

koldioxidhalten i institutionens stora föreläsningssal 

om 80 platser. Blir det för mycket koldioxid 

ökas ventilationen. Man har därmed berövat 

tråkiga föreläsare ännu ett försvarsargument. 

Det är denna sal som bildar den utskjutande 

”lådan” i institutionens fasad mot Sölvegatan. 

Ingen av vinklarna i lådan är 90 grader. 

Äldre möblemang 

På andra våningen ligger biblioteket som vetter ut 

mot innergården. Särskilt anslående är Charlierrummet 

uppkallat efter Carl Vilhelm Ludvig 

Charlier, astronomiprofessor i Lund 1897 –1927. 

Det är inrett med vackert äldre möblemang och 

högtidliga bokhyllor där gamla volymer förvaras 

bakom glas – allt från institutionen på Svanegatan. 

Genom en glasad korridor på bottenplanet 

kommer man in i det gamla vattentornet. Där har 

bjälklagen rivits ut och ersatts med nya. Det finns 

en hiss och fem plan. En sektion sträcker sig dock 

genom flera plan. Där är det 18 meter till taket. I 

detta utrymme kommer planetariet att inrymmas 

provisoriskt i väntan på en mer permanent lösning. 

Där ska också gamla astronomiska instrument 

ställas ut. På sikt hoppas man här kunna 

montera upp en väldig Foucault-pendel som ska 

demonstrera hur jorden roterar. 

Från Sölvegatan kan man se en silvrig struktur 

på tornets topp. Just nu söker man efter ett 

större spegelteleskop som ska stå här. Dessutom 

finns en heliostat, ett solteleskop som tidigare stod

i kupolbyggnaden på Svanegatan. Det är från 

denna som ljuset kan ledas ner till det underjordiska 

optiska laboratoriet. Strålen måste alltså 

vinklas och det sker i en ”ljusgrop” fyra meter 

under tornet. Utgrävningen av denna har varit en 

känslig operation som krävt särskilda förstärkningar 

i tornfundamentet. 

– Våra teleskop behövs för den instrumentutveckling 

vi arbetar med och också för att våra 

doktorander ska lära sig att observera med modern 

utrustning. Man kan också tänka sig viss 

forskning, säger Torbjörn Wiesel. 

Flera observationsplatser 

Det finns ytterligare två observationsplatser på hustaken. 

Men också innergården ska kunna användas 

för observationer. Där finns en kontroll från vilken 

man kan skärma av ljuset från alla fönster. 

De optiska laboratorierna i källarplanet får inte 

störas av vibrationer. De är byggda på ett sådant 

sätt att den största vibration som tillåts är 70 nanometer; 

det handlar alltså om miljondelar av en 

millimeter, rörelser som är mindre än det synliga 

ljusets våglängd. Det finns både ett laboratorium 

för undervisning och ett för forskning. I anslutning 

till detta finns också ett partikelfritt renrum. 

Samtidigt som astronomerna flyttar in i en ny 

byggnad växer institutionen med en ny avdelning. 

Från Fysikum flyttar avdelningen för atomspektroskopi 

in i huset. Den kommer också att ha 

laboratorium i källarplanet. Atomspektroskopisterna 

sysslar numera med astrofysik och är bl a 

experter på att tolka högupplösta stjärnspektra. 

De har alltså sedan länge nära anknytning till 

astronomerna. 

TEXT: GÖRAN FRANKEL 

FOTO: KENNET RUONA 

Överst till vänster: Korridoren 

utanför institutionens stora 

föreläsningssal, som bildar den 

utskjutande ”lådan” ut mot 

Sölvegatan. Överst till höger: 

Inne i tornet finns en sektion 

med 18 meter i takhöjd. 

Nederst till vänster: Utsikt 

mot institutionens entré från 

den stora föreläsningssalen. 

Nederst till höger: Vy från 

tornet. Den nya kvadratiska 

institutionsbyggnaden med sin 

innergård. 

V

VI 

Bilden ovan: 

Planeten Mars 

fotograferad av 

NASA/JPL/Malin 

Space Science 

Systems. 

”Vi behöver rymden 

som en utmaning” 

John Connolly vill uppleva ögonblicket när människan 

sätter sin fot på Mars. Det får gärna vara hans egen fot. 

1969 landade de första människorna på månen. Då 

satte den amerikanska rymdforskningsorganisationen 

NASA upp målet att man skulle landsätta 

människor på Mars 1983. 1983 trodde man att den 

första bemannade Marsexpeditionen skulle bli av 

i början på 2000-talet. Det senaste budet är en 

expediton år 2018. Det levererades av NASA-forskaren 

John Conally som nyligen besökte Kungliga 

Fysiografiska Sällskapet i Lund. 

John Connolly är civilingenjör vid Johnson Space 

Center och har en ledande roll i planeringen av bemannade 

rymdfarkoster och robotsystem. Han är en entusiast, 

har visionen av en framtid för människan i 

världsrymden och citerar gärna den ryske rymdforskningspionjären 

Konstantin Tsiolkovsky: ”Jorden är 

människans vagga, men man kan inte stanna i vaggan 

för evigt.” 

I Lund höll John Connolly en välbesökt Sven 

Bergman-föreläsning för allmänheten (Sven Bergman 

var en ung lovande medicinsk forskare som omkom 

i en dykolycka 1942). Bakgrunden till besöket är det 

samarbete som institutionerna för arkitektur och 

industridesign vid LTH har med NASA. Man försöker 

skapa miljöer i rymdfarkosterna som är trivsammare 

och mänskligare än de som teknikerna utformar. 

En av LTH:s kontaktpersoner är Connollys fru 

som är arkitekt. 

Frågan är förstås om man alls ska släppa taget om 

vaggan och tulta iväg. Connolly tvekar inte om svaret. 

Trots att han också arbetar med utvecklingen av 

obemannade rymdsonder vill han uppleva ögonblicket 

när människan sätter sin fot på Mars. Det får 

gärna vara hans egen fot; 2018 är han 60 år och förhoppningsvis 

vid god fysisk och psykisk vigör. 

Trögfattade robotar 

Argumenten mot bemannade rymdfärder är dels att 

man riskerar människoliv, dels kostnaderna. En bemannad 

färd till Mars år 2018 beräknas ta sex månader. 

Sedan måste man stanna på platsen i ett och 

ett halvt år, innan planeterna 

står i ett läge när man 

kan återvända till jorden; 

den resan kommer att ta ett 

år. Robotsonderna är dessutom 

billiga jämfört med 

bemannade färder. 

– Robotar kan göra 

mycket och det kan säkert 

bli ännu bättre i framtiden. 

Men de är inga vetenskapsmän, 

säger John Connolly 

och fortsätter: 

– Kommer du ihåg Pathfinder, 

farkosten på Mars 

som en hel värld följde på 

Internet? Efter sju veckor 

tappade vi kontakten med 

den. Jag frågade projektets 

– Vi behöver rymden som 

en utmaning för att inte 

stagnera som släkte, 

menar John Connolly. 

vetenskapliga ledare hur lång tid det skulle ta för en 

forskare att samla lika mycket fakta från Mars som 

Pathfinder. ”Två timmar,” blev svaret. 

– Vi gjorde förresten ett rätt intressant experiment 

på jorden med en farkost. Den var utrustad med 

videokameror och vi lät några forskare fjärrstyra den. 

Utan att säga något hade vi lagt ut en stenhäll med 

ett stort fossil i farkostens väg. I kontrollrummet satt 

några av världens främsta geologer. De körde rätt 

över stenhällen utan att reagera! 

Förebilder saknas 

Om det är människan som ska kolonisera rymden 

och inte bara robotarna måste det finnas en lust och 

en vilja som genomsyrar hela samhället. Connolly 

tror att vi behöver rymden som en utmaning för att 

inte stagnera som släkte, även om han medger att det 

inte saknas utmaningar här hemma på jorden. 

Det behövs också förebilder. John Connally beklagar 

att astronauterna inte längre är lika stora hjältar 

som när han var nio år och följde Armstrongs 

äventyr på månytan framför teven. Nu är det filmens,

idrottens och musikvärldens stjärnor som räknas. 

Hjältar ska ha speciella moraliska kvaliteter. 

LUM:s utsände erinrar sig Tom Wolfes ironiska dokumentärroman 

Det rätta virket som handlar om de 

första astronauterna. Dessa pionjärer kom från 

testpiloternas krets. Mest berömd och mest macho av 

alla testpiloter var Chuck Yeager. Han tyckte inte 

rymdfärder var något för en riktig karl. Raketen 

påminde ju mest om en kanonkula och i en sådan var 

en pilot överflödig. Det gick lika bra med en schimpans. 

– Man ska ha klart för sig att Chuck Yeager hade 

ett horn i sidan till NASA, kommenterar John Connally. 

Han kvalificerade sig inte som astronaut därför att 

han saknade en högskoleexamen. Dagens astronauter 

kan inte sitta passiva och förlita sig på markkontrollen. 

De måste fatta sina egna beslut. Vid en 

färd till Mars kommer det att ta minst åtta minuter 

innan kontrollen på jorden besvarar ens frågor. I vissa 

tänkbara banor kan tiden öka upp till en halv timme. 

Då är navelsträngen tänjd till det yttersta. Jorden 

är en stjärna bland alla andra. Ingen vet ännu hur det 

kommer att kännas i bröstet när ser vi den lysa därute 

i den svarta evigheten. 

GÖRAN FRANKEL 

Annons 

Annons 

VII

VIII 

Genetiskt kaos avslöjas 

– Det råder genetisk stabilitet i tumörceller, hävdar 

amerikanska cancerforskare. 

– Ingalunda. Vid vissa svåra cancerformer är det genetiskt 

kaos i cellerna, säger en ung forskare i Lund, 

David Gisselsson. Tillsammans med kollegor har han 

visat att kaoset uppstår när tumörcellens telomerer, 

kromosomernas ändpartier, förkortas och förloras. 

Telomerer och enzymet telomeras är ett nytt och i USA 

hett forskningsområde. En teori är att telomererna har 

en nyckelroll både för det normala åldrandet och för att 

celler ibland omvandlas till cancer. 

Men i Europa är det bara lundagruppen och några 

till som har börjat syssla med telomerer. Och vilken utdelning 

det har gett! En rapport med David Gisselsson 

som förste författare har inte bara antagits i den internationellt 

välansedda amerikanska tidskriften PNAS 

(The Proceedings of the National Academy of Sciences) 

utan redaktionen skickade också ut en internationell 

pressrelease om studien. 

Det är bara 4–5 år sedan det blev klarlagt hur telomererna 

ser ut – i normala fall tusentals upprepningar av en kort 

DNA-sekvens i kombination med speciella proteiner. Deras 

uppgift är att se till att kromosomernas ändar bibehålls 

fria och inte förenar sig med varandra vid celldelningen. 

Kortare med åren 

I normala friska celler är telomerna betryggande långa 

och därmed en garant för att kromosomerna kopieras 

som de ska vid celldelningen. Men för varje celldelning 

förloras några baser och telomererna förkortas med individens 

livslängd. När telomererna blir för korta kan 

inte cellen dela sig längre, förklarar professor Nils Mandahl 

som också ingår i forskargruppen. 

Men i tumörceller spårar det ur. Lundaforskarna har 

visat att många tumörceller har förlorat sina telomerer 

och att kromosomändarna då förenar sig med andra 

kromosomer. När cellen ska delas så dras de sönder och 

resultatet blir nästintill genetiskt kaos. Det uppstår ständigt 

nya förändringar, mutationer, när cellerna nybildas. 

Att tumörcellerna, trots de abnorma kromosomstrukturerna, 

ändå kan dela sig beror på att de får 

hjälp av ett enzym som heter telomeras. 

Genom dess verkan hålls kaoset på en rimlig 

nivå. 

Det var under en vistelse i Boston som 

David Gisselsson fick idén att förklaringen 

till den genetiska instabiliteten kunde finnas 

i kromosomändarna. Och kunde det 

finnas ett samband mellan aggressiviteten 

i cancern och graden av genetisk instabilitet? 

Professor Felix Mitelman har byggt 

David Gisselsson. 

upp en internationell databas i Lund med 

Celldelning i en malign tumör: kromosomer har fastnat␣ mitt 

mellan de två blivande dottercellerna. I nästa stund kommer de 

att slitas sönder av celldelningsmaskineriet. 

beskrivningar av kromosomförändringar vid olika cancerformer 

och ur den valde David Gisselsson ut ett hundratal 

fall av bukspottkörtelcancer och skelettcancer för statistiska 

beräkningar. Jodå, teorin stämde. 

– Sen har vi undersökt levande tumörceller från patienter 

som opererats i Lund och med något enstaka undantag 

så var det samma mönster som i fallen från databasen. 

Att cellgifter inte biter på dessa cancerformer kan 

bero på att det hela tiden uppträder nya mutationer i 

tumörcellerna, säger han. 

Lundaforskarnas resultat är förstås en utmaning för 

de amerikanska forskarnas uppfattning. 

– De har sina resultat från möss men fynd från musstudier 

kan inte alltid överföras till människor. Dessutom 

bekräftar våra resultat vad patologer har sagt hela tiden, 

säger David Gisselsson. 

Arbetet går vidare med att titta på andra cancerformer, 

först i öron-näsa-halsregionen för att leta efter 

liknande mönster. 

Behandling dröjer 

Kan lundagruppens fynd bli till hjälp för dem som lider 

av just cancer i bukspottkörtel eller skelett – förutom att 

öka kunskapen om varför deras sjukdom är aggressiv 

och svårbotad? 

– Vi har en teori som går ut på att hindra cancercellerna 

från att bilda telomeras. Utan det enzymet kan de 

kanske inte dela sig. Och det finns tänkbara substanser. 

Men än så länge vet vi inte om de skulle fungera. Risken 

finns att de kan vara alldeles för giftiga för att användas. 

Och om det skulle kunna fungera så dröjer det länge 

innan vi kan tala om behandling. 

På avdelningen för klinisk genetik är stämningen uppåt. 

Kromosomforskningen i Lund har stolta traditioner men 

har kommit i skymundan för den molekylära biologin. Men 

det är med verktyg från den nya biologin som telomerernas 

styrka och svaghet har blivit möjliga att identifiera. 

SOLVEIG STÅHL

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA 

Två lundaforskare 

August-nominerade 

Två lundaforskare har nominerats 

till årets Augustpris: 

historikern Eva Helen 

Ulvros i fackboksklassen för 

sin bok om författarinnan 

Sophie Elkan. Och fredsoch 

konfliktforskaren Wilhelm 

Agrell för ungdomsromanen 

”Dödsbudet” – en 

berättelse om en ung terrorist. 

Slumpen gjorde att utgivningen 

på ett kusligt sätt 

sammanföll med terrorattacken 

mot USA; Agrells 

bok utkom kort efter dådet 

på Manhattan. 

”Dödsbudet” är Wilhelm 

Agrells sjätte roman, men den 

första som vänder sig till en yngre 

publik. Den bygger på en 

verklig händelse som inträffade 

i London 1996, då en buss exploderade 

på grund av en för tidigt 

utlöst IRA-bomb. Den unge 

attentatsmannen dog själv. 

– Ingen i hans närmaste omgivning 

hade en aning om hans 

engagemang, och hans berättelse 

försvann med honom. Men 

det är den som romanen beskriver. 

Det är skildringen av en 

förförelseprocess, vad som får 

en kille att sugas med i en rörelse 

vars mål och metoder är 

fullständigt främmande för en 

vanlig vettig människa, säger 

Wilhelm Agrell. 

Tjänstledig 

Wilhelm Agrell har varit tjänstledig 

från sin tjänst vid Forskningspolitiska 

institutet (FPI) 

vid LU, sedan hans kurs i underrättelsemetodik 

drogs in i 

samband med besparingarna 

1998. Efter ett mellanspel på 

Malmö högskola hoppas han 

kunna återvända till LU vid årsskiftet. 

– Det beror på om jag får de 

externa anslag jag ansökt om. 

Besparingarna slog särskilt 

hårt mot FPI, som sedan 60-talet 

varit en gränsöverskridande 

mötesplats för människor från 

Wilhelm Agrell och Eva Helen Ulvros är nominerade till Augustpriset. 

olika ämnen, menar Agrell. 

– Universitetet behöver sådana 

platser för intellektuellt 

sökande och experimenterande, 

för att inte reduceras till en utbildnings- 

och uppdragsforskningsmaskin, 

säger han. 

Ett kvinnoöde 

Eva Helen Ulvros fortsätter i 

boken om Sophie Elkan sin utforskning 

av kvinnoöden i historien. 

Hon har utgått från cirka 

4.000 brev, korrespondensen 

mellan Elkan och en rad kulturpersoner 

runt förra sekelskiftet. 

– Sophie Elkan föddes i Göteborg 

i en förmögen judisk familj. 

Hon gifte sig ung och levde 

att döma av breven i ett lyckligt 

äktenskap i sju år innan hon 

inom loppet av två dagar julen 

1879 miste både make och dotter 

i tbc. Det blev ett livslångt 

trauma som hon bearbetade bla 

genom att skriva, berättar Eva 

Helen Ulvros. 

Det är särskilt tre perspektiv 

som Ulvros tar upp – Sophie 

Elkans judiska identitet, hennes 

sexuella identitet och hennes 

erfarenheter som författare. 

Hon sätter in dem i sitt historiska 

sammanhang, i tid och 

rum. 

– Jag beskriver vad det innebar 

att leva som jude i det högborgerliga 

Sverige vid den här 

tiden. Hon var politiskt intresserad 

och upprördes av judeförföljelserna 

i Europa. Samtidigt 

var hon svensk, älskade 

Sverige och svensk historia. 

– Jag utforskar också synen 

på sexualiteten. Sophie Elkan 

och Selma Lagerlöf levde i ett 

kärleksförhållande, men vid sekelskiftet 

talade man inte om 

hetero- och homosexualitet när 

det gällde kvinnor, och kvinnor 

kunde leva i svärmiska förhållanden 

utan att placeras i sådana 

kategorier. 

Framgångsrik 

Som författare var Sophie Elkan 

framgångsrik och översattes till 

flera språk, men det hindrade 

inte att hon behandlades raljant 

av manliga kritiker. 

– Man talade om ”damromaner” 

så fort en kvinna skrev. 

Det stämde dåligt på Elkan som 

skrev gedigna historiska dokumentärromaner, 

säger Eva Helen 

Ulvros. 

Vinnarna av Augustpriset 

offentliggörs i början av december. 

Andra LU-forskare har varit 

nominerade tidigare år, och 

1999 gick fackbokspriset till Jan 

Svartvik, emeritus i engelska, 

för boken ”Engelska – öspråk, 

världsspråk, trendspråk”. 

BRITTA COLLBERG 

INSIDORNA 

Nya 

språkcentret 

hotat 

sid 2 

Institutionen 

mot 

strömmen 

sid 5 

Regionala 

högskolor 

gick hem 

sid 11

2 

Språken i kris – 

nya centret hotas 

I höst har många språkinstitutioner 

vid LU svårt att fylla sina utbildningsplatser. 

Samtidigt vill universitetsstyrelsen 

att de fakulteter som 

inte klarar sina utbildningsuppdrag 

ska betala tillbaka pengarna för de 

obesatta platserna. Om detta genomförs 

inom HT-området måste en 

rad språk läggas ner, varnar styrelsen 

för humaniora och teologi i en 

skrivelse till universitetsstyrelsen. 

Ännu är inte budgeten lagd för nästa läsår, 

så det är oklart hur HT-området faktiskt 

drabbas. Men risken är överhängande 

att det blir någon form av nedskärningar. 

I höst har språkinstitutionerna en 

brist på studenter, som på helårsbasis 

motsvarar 400–500 tomma platser. Om 

universitetsstyrelsen genomför sitt förslag 

att dra tillbaka pengar för alla platser som 

inte fylls innebär det upp till sju miljoner 

kronor mindre till språken per år. 

I sin skrivelse till universitetsstyrelsen 

understryker HT-styrelsen att området 

redan tidigare har genomfört både riktade 

och generella besparingar. Internt 

inom LU tilldelas HT-området dessutom 

mindre pengar per utbildningsplats än 

vad Utbildningsdepartementet rekommenderar. 

Ytterligare nedskärningar 

skulle hota språk som finska, ryska, 

polska, tjeckiska, italienska, nygrekiska, 

tyska (som inte ens kan fylla hälften av 

sina tilldelade platser), ungerska med 

flera. 

– Om förslaget går igenom blir det 

kris för språken, säger HT-områdets dekanus 

Göran Bexell. 

Policybeslut om framtiden 

I skrivelsen föreslår HT-styrelsen att universitetsstyrelsen 

formulerar ett policybeslut 

om språkens framtid vid universitetet. 

Man vill också att LU ska bidra till 

att initiera en bred nationell utbildningsdebatt 

om huruvida tilldelningssystemen 

ska styra verksamheten eller om det avgörande 

ska vara en policy om vad ett 

universitet bör vara. Småspråk som inte 

kan bära sina egna kostnader bör stödjas 

särskilt, menar HT-styrelsen. Andra 

språk bör dessutom ges respit från konsekvenserna 

av det prestationsbaserade 

tilldelningssystemet för att utarbeta nya 

ramar för verksamheten inför etablering- 

en av Språk- och litteraturcentrum, som 

planeras stå klart om fyra, fem år. 

Språkcentret hotas 

Bygget av centret, som ska samla nästan 

alla språkutbildningar på ett ställe, kan 

dock hotas av den uppkomna situationen. 

Därför vill HT-styrelsen också få 

garantier för att LU centralt fortsättningsvis 

ska prioritera Språk- och litteraturcentrum 

i sin egen verksamhet och i kontakter 

med externa finansiärer. 

Anledningarna till att allt färre studenter 

väljer att läsa språk är många (se 

diskussion i LUM 8/01). Utvecklingen är 

del i en nationell och internationell trend. 

I skrivelsen ger HT-styrelsen några exempel 

på åtgärder man planerar för att öka 

effektiviteten i verksamheten och locka 

fler studenter. Bland förslagen märks fler 

gemensamma kurser i språkvetenskap, 

fler nybörjarkurser, fler kurser i områdesstudier 

som innehåller ett större utbud av 

språkområdets kultur, fler ämnesövergripande 

kurser i ämnen som språkinlärning, 

språksociologi, modern grammatisk 

teori mm.(Se även artikel sid 10) 

På längre sikt tycker HT-styrelsen 

också att man bör överväga att göra 

språkstudier till obligatoriska inslag i 

olika programutbildningar, något som 

kunde bli en speciell profilering för Lunds 

universitet. Ett långsiktigt arbete med att 

förändra policy och attityd till språkstudier 

bör också sättas igång. 

Göran Bexell tror också att en minskning 

av antalet småspråk kan bli nödvändig. 

– Vetenskapsrådet har fått i uppdrag 

att se över småämnena. Jag hoppas att det 

kan bli en nationell planering, så att universiteten 

kan dela upp småspråken mellan 

sig, säger han. 

Beslut om nästa års budget tas av 

universitetsstyrelsen den 12 november. 

PETRA FRANCKE 

Göran Bexell 

efterlyser ett 

policybeslut om 

språkens framtid. 

Gunilla Jönson blir 

ny LTH-rektor? 

En enhällig valberedning inom det 

representativa fakultetskollegiet 

föreslår Gunilla Jönson som nästa 

rektor för LTH. Som ny prorektor föreslås 

professor Klas Malmqvist. 

Till den 26 oktober ska hela representativa 

kollegiet – omfattande 30 lärare – 

rösta om förslaget. Det sker i sluten omröstning 

med möjlighet att göra ändringar. 

– Valberedningen med sina sju ledamöter 

var enig, konsulterade fackföreningar 

och studenter likaså, säger valberedningens 

ordförande Göran Fagerlund. 

Mer vill jag inte säga ännu. 

Den 31 oktober yttrar sig LTH:s styrelse 

om förslaget och till sist är det 

universitetsrektor Boel Flodgren som har 

sista ordet. 

Gunilla Jönson är idag prorektor och 

professor i förpackningslogistik. Klas 

Malmqvist är vicerektor med ansvar för 

forskarutbildningen och professor i kärnfysik. 

Akademiska hus 

miljödiplomeras 

Akademiska Hus i Lund har miljödiplomerats 

av Lunds kommun. Bolaget anses 

ha kommit långt i sin miljöanpassning, 

och driver miljöfrågorna på ett systematiskt 

sätt. Akademiska Hus uppfyller därmed 

alla de krav som är uppställda för 

miljödiplomeringen. 

– Det här är verkligen roligt. Det är 

ett tufft och stundtals väldigt jobbigt arbete 

som ligger bakom. Akademiska Hus 

är verkligen värda en stor eloge för ett väl 

genomfört arbete, säger Kerstin Gustafsson, 

miljöchef vid Lunds universitet

Holmbergska utredningen: 

”Gedigen och genomgripande” 

Viktig, gedigen och genomgripande. 

Detta är några av de lovord som kan 

läsas i remissyttrandena till den Holmbergska 

utredningen ”Utbildningsutbudet 

– villkor och möjligheter.” 

Området för humaniora och teologi beklagar 

att remisstiden var alltför kort och 

att den spände över sommarmånaderna. 

Detta har lett till att utredningen inte fått 

den spridning och diskussion som den 

förtjänar, menar man. 

Utredningen handlar om vilka mekanismer 

som styr universitetets utbildningsutbud 

och förnyelsen av kurser och 

program. Remissinstanserna instämmer i 

utredarnas slutsats att en samlad genomgång 

av universitetets utbildningsutbud 

inte är nödvändig, önskvärd eller ens 

möjlig. Det handlar snarare om att synliggöra 

den förnyelse av kursutbudet som 

ständigt pågår ute vid fakulteterna. 

De flesta områden framhåller värdet 

av gränsöverskridande utbildningar, men 

betonar områdesstyrelsernas ansvar för 

utvecklingen. Därmed ifrågasätts utredarnas 

förslag på att ställa krav på att vissa 

delar av utbildningen ska hämtas från ett 

annat område. 

Det finns en allmän uppfattning vid 

universitetet att det behövs mer utvecklade 

omvärldsanalyser för att få ett bättre 

underlag när man planerar utbildningsutbudet. 

En annan viktig fråga i utredningen är 

i vilken grad utbildningarna ska styras av 

utbud eller efterfrågan och här betonar de 

flesta remissintanser att det måste finnas 

en balans. Bredden är ett viktigt dragplåster 

för Lunds universitet. Därför ska 

denna behållas samtidigt som man måste 

vara lyhörd för studenternas efterfrågan 

och arbetsmarknadens behov. 

Det verkar också vara en allmän uppfattning 

både bland utredarna och resten 

av universitetet att Lund inte ska bli ett 

elituniversitet. En arbetsfördelning som 

går ut på att de mindre högskolorna i 

regionen tar hand om de grundläggande 

kurserna och att Lunds universitet ägnar 

sig åt mer avancerad utbildning förkastas 

alltså av remissinstanserna. 

Därmed kommer också frågan om 

universitetets expansionsmöjligheter upp. 

Det största hindret för en utvidgning i 

Lund är bristen på studentbostäder. LTH 

med flera förespråkar ett närmare samarbete 

med Lunds kommun i denna fråga. 

– Men expansion inte är ett självändamål, 

påpekar Lunds Universitets Studentkår 

med flera, och varnar för att ett 

stort och tungrott universitet kan påverka 

verksamhetens kvalitet. 

ULRIKA OREDSSON 

FOTNOT: Utredningen om utbildningsutbudet 

fanns med som underlag när universitetsstyrelsen 

diskuteradeplaneringen 

av och rekryteringen till grundutbildningen 

id ett seminarium i slutet av september. 

Universitetsstyrelsens budgetsammanträde 

äger rum den 12 november. 

Campus Helsingborg får en samlad organisation 

Campus Helsingborg får en samlad 

organisation, men LTH kommer 

även fortsättningsvis att ha ansvaret 

för den tekniska utbildningen. 

I höst har all utbildning som universitetet 

bedriver i Helsingborg samlats under 

ett tak i den fd Tretornfabriken. Sist att 

flytta in i det nya Campus Helsingborg 

var LTHs ingenjörsutbildningar. Vid 

Campus Helsingborg finns dessutom socionomutbildning 

och utbildningsprogram 

i service management, marinbiologi 

och kommunikation, samt diverse fristående 

kurser. 

Hur verksamheten i Helsingborg organisatoriskt 

ska hänga ihop har inte 

varit helt lätt att reda ut. Å ena sidan bör 

det finnas en effektiv lokal organisation 

i Helsingborg som ansvarar för gemensamma 

angelägenheter och värnar om 

den lokala förankringen. Å andra sidan 

finns det värden i att den tekniska utbildningen 

bedrivs inom ramen för LTH. 

Mot bakgrund av detta har universitetsstyrelsen 

beslutat att styrelsen för 

Campus Helsingborg ska ha det samlade 

ansvaret för planeringen av LUs verksamhet 

i Helsingborg, liksom för gemensam 

service, lokaler, bibliotek och administration. 

LTHs styrelse ska dock ansvara för 

utveckling, organisation, genomförande 

och kvalitetssäkring av all teknisk utbildning 

och forskning i Helsingborg. 

De utbildningar vid Campus som har 

en organisatorisk förankring i områden 

och institutioner i Lund ska genomföras 

inom ramen för den befintliga organisationen 

i Lund. För utbildningar som inte 

har någon sådan förankring ska styrelsen 

för Campus Helsingborg ansvara för organisation 

och genomförande. 

PETRA FRANCKE 

”Våta” fakulteter 

inleder miljöarbetet 

LTH, Mat/nat och Medicinska fakulteten 

kommer att prioriteras extra i 

Lunds universitets miljöarbete. 

– Vi har inte kraften att sätta 

igång på alla fronter samtidigt. Därför 

ska vi prioritera, säger Kerstin 

Gustafsson, miljöchef vid LU. 

Det är ingen slump att just dessa tre fakulteter 

valts ut. De har tillsammans stor 

miljöpåverkan. De använder mycket kemikalier 

och har hög energiförbrukning. 

– Genom att starta med de tre tyngsta 

hoppas jag kunna skapa goda exempel 

för andra att ta efter, säger miljöchefen. 

I universitetets miljöhandlingsplan 

som spänner över åren 1998 till 2005 

finns mer än 40 miljömål uppsatta. Förra 

året genomgick universitetet en extern 

miljörevision för att stämma av hur arbetet 

fortskrider. Revisionen pekade på 

vissa brister. 

Lunds universitet har ett väl utbyggt 

miljöledningssystem på central nivå med 

både miljöpolicy och handlingsplan, men 

den långsamma arbetstakten på institutionsnivå 

fick kritik. Kerstin Gustafsson 

skulle önska att arbetet fortskred snabbare, 

men hon har också förståelse för 

institutionernas situation. 

– Besparingsarbetet har tagit mycket 

tid och kraft. Inte bara från miljöarbetet, 

utan även från till exempel kvalitets- och 

jämställdhetsarbetet, säger hon. 

De tre prioriterade fakulteterna har 

nu avsatt pengar för miljöarbetet i budgeten 

inför 2002. 

Den 26 oktober arrangeras ett seminarium 

om ledningssystem för hälsa, 

miljö och säkerhet. Kerstin Gustafsson 

hoppas att det blir upptakten på miljöarbetet 

på de tre fakulteterna. 

– Vi ska visa upp ett antal goda 

exempel på processer som kommit igång 

inom Lunds universitet. Det finns duktiga 

institutioner som insett att det här är ett 

jobb vi måste göra så det är lika bra att 

sätta igång med en gång, säger Kerstin 

Gustafsson. 

THOMAS LINDQVIST 

– Jag hoppas 

kunna skapa 

goda exempel 

för andra att 

ta efter, säger 

Kerstin 

Gustafsson. 

3

4 

Besparingar ledde till 

pedagogiskt kreativitet 

Utbildningen för Media- och kommunikationsvetenskap 

(MKV) i Lund 

visar prov på pedagogisk kreativitet, 

men mer resurser behövs för att 

behålla kvaliteten på lång sikt. Det 

konstaterar Högskoleverket i en utvärdering 

av landets MKV-utbildningar. 

16 universitets- och högskolors 

grund- och forskarutbildningar 

har granskats, och betyget är överlag 

godkänt. 

MKV i Lund får beröm för sitt sätt att 

hantera de ekonomiska nedskärningarna 

som drabbade Samhällsvetenskapliga fakulteten 

under 1998. Lärarkollegiet utnyttjade 

den ekonomiska situationen för 

att hitta nya pedagogiska metoder, som 

till exempel grupphandledning. Lars 

Palm, studierektor på MKV i Lund är inte 

förvånad över Högskoleverkets lovord. 

– Jag tror inte det finns någon annan 

MKV-utbildning i Sverige vars lärare har 

så hög kompetens som våra, säger han. 

Enligt Högskoleverket finns en risk 

att utbildningskvaliteten hotas av att 

MKV i Lund säljer utbildningar externt. 

Lars Palm håller inte med. Tvärtom, menar 

han, är de externa engagemangen en 

förutsättning för att ekonomin ska gå 

ihop. 

– Den vinst de här engagemangen ger 

plöjs in i grundutbildningen. På så sätt 

har vi dämpat effekten av nedskärningarna, 

säger Lars Palm. 

I Högskoleverkets rapport varnas 

för en hotande lärarbrist. Den snabba tillväxten 

inom området har resulterat i ett 

stort nationellt underskott på forskarutbildade 

lärare. Det problemet har inte 

märkts av i Lund, säger Lars Palm. 

– Vi har inga problem med lärarbrist, 

men vi har heller inget överskott. 

Högskoleverkets utvärdering finns 

på: www.hsv.se/rapporter_nyhetsbrev/ 

pdf/0125R.pdf 


Fysikum ska spara ännu mer 

Fysiska institutionen måste vara i 

ekonomisk balans senast vid slutet 

av år 2002. Det innebär en besparing 

på mellan två och tre miljoner. 

– Att man inte vet exakt hur stort beloppet 

är beror på att vi fortfarande inte vet 

vilken tilldelning vi får nästa år, säger 

Bent Schröder, prefekt på Fysicum. 

Förra årets underskott låg på nio miljoner 

kronor och för att reducera detta 

minskades personalen genom avtalspensioner 

med tio personer, sju TA-per- 

sonal och tre lärare. 

– Nu kommer det framför allt att bli 

lärare som får gå, tror Bent Schröder, som 

hoppas kunna fastställa antalet någon 

gång i november då man vet vilken tilldelning 

mat-nat-fakulteten beslutar att 

Fysicum får. 

Det är forskningsdelen som har underskott 

– grundutbildningen är i balans. 

– Det kommer alltså inte att bli tal 

om kursnedläggningar, säger Bent Schröder. 

Däremot kommer en del forskning 

att avslutas. 

UO 

Lönepengarna kommer till jul 

Det totala löneavtalet mellan arbetsgivaren 

och de fackliga organisationerna 

ger en ökning på 3,25 procent. 

Pengarna som betalas ut retroaktivt 

från april kommer med novemberoch 

decemberlönerna. 

Extra satsningar har gjorts på befordade 

professorer och anställda som genomgått 

universitetets kvalificerade administrativa 

utbildning. Särskild tilldelning ges också 

till instrumentmakare, lärare inom 

området för juridik och på Ekonomihög- 

skolan. Vidare till adjunkter, laboratoriepersonal 

och forskningsingenjörer inom 

det medicinska området, lärare och doktorander 

inom matematik och naturvetenskap, 

Institutionen för datavetenskap 

och Fysiska institutionen samt även lärare 

och doktorander inom vissa konkurrensutsatta 

områden på LTH. Telefonisterna 

får också extra tilldelning. 

Befordrade professorer får under en 

övergångsperiod fortsatt övertidsersättning. 

Men från och med sista december 

nästa år försvinner den ersättningen. 

Juridicum 

expanderar 

Juridiska institutionen har ansökt 

om bygglov för nya lokaler som 

ska hysa cirka 15 kontor och fem 

nya grupprum. Den nya byggnationen 

ska ersätta den nuvarande 

parkeringsplatsen bakom huvudbyggnaden. 

Magnus Svensson är ansvarig för byggprojektet 

på Juridicum. Han motiverar 

tillbyggnaden med att Juridiska institutionen 

lyckats locka till sig nya externa 

forskningsprojekt. Lektorerna på 

Juridicum har därmed ökad möjlighet 

att ta ledigt för att forska. Men någon 

måste sköta undervisningen. 

– När vi flyttade in i våra lokaler 

här 1996 var de precis anpassade för 

vår kostym. Sedan dess har forskningen 

expanderat, och då måste vi anställa 

nya lärare för att kompensera, säger 

Magnus Svensson. 

Q-märkt 

Men juristernas byggprojekt har inte 

gått helt smärtfritt. Till en början ville 

man riva det lilla 1800-tals huset i hörnet 

av Winstrupsgatan och Lilla Gråbrödersgatan, 

och bygga ett nytt hus i 

samma stil. Men kommunen sa nej, 

huset är Q-märkt. 

– Det betyder att det inte får rivas, 

säger Otto Ryding, stadsantikvarie vid 

Lunds kommun. Huset byggdes redan 

1837, och är ett av de äldsta i staden. 

Det finns mycket få hus kvar som är så 

gamla. 

Byggprojektet, som kommer att 

kosta cirka 15 miljoner kronor, finansieras 

av fastighetsägaren Amplion Fastigheter. 

Juridiska institutionen har tecknat 

ett tio-års kontrakt med Amplion som 

börjar gälla från och med nästa år. Kontraktet 

omfattar både de befintliga lokalerna 

och nybygget. 

Årsskiftet 2002-2003 

Lars Steinholtz är fastighetschef på 

Amplion Fastighter och förväntar sig ett 

bygglovsbeslut inom en månad. 

– Vi är lite sena med bygglovet, 

men om allt går som det ska kan vi 

börja arbetet i mitten av november, säger 

Lars Steinholtz. De nya byggnaderna 

kan stå klara någon gång i årsskiftet 

2002-2003. 

THOMAS LINDQVIST

P-O Zetterberg är en av Fysicums eldsjälar. Han står bakom de populära 

fysik- och lasershowarna, upptäckarklubbarna och har medverkat 

i ”barn möter forskare”. Han vidareutbildar gymnasie- och grundskollärare, 

och insåg tidigt vikten av att marknadsföra sitt ämne. Idag 

skördar han frukterna. Fysiska institutionen i Lund inte bara fyller 

sina kurser, den har kö, också till doktorandutbildningen. 

”Trivselfaktorn är ett 

viktigt konkurrensmedel” 

– Utbildningen är viktigast, är den bra – 

kommer den goda forskningen automatiskt, 

säger P-O Zetterberg som LUM 

träffar i studierektorrummet vid den populära 

institutionen. 

Intervjusituationen är lite orolig – folk 

springer ut och in i det rätt så röriga rummet 

som för övrigt saknar klädhängare. 

– Vi hänger våra rockar här på gaskranarna 

vid vasken, upplyser P-O Zetterberg 

vänligt. 

Atmosfären är dock inbjudande. Här 

råder de öppna dörrarnas princip och 

folk ser glada ut. P-O Zetterberg menar 

att trivselfaktorn är ett viktigt konkurrensmedel 

för Lund som inte kan konkurrera 

med tjusiga lokaler i fina miljöer som 

småhögskolorna kan. Men han visar stolt 

upp rummet för fysikshowerna med inbyggt 

ljud i golv och bänkar. 

– Det har kostat pengar – men det är 

det värt, säger han och berättar om det 

stora intresset för showerna som startade 

för snart sex år sedan. 

Fysicum har gett sammanlagt 150 

föreställningar vilket innebär att 30.000 

personer sett showen – och intresset ökar. 

De senaste två åren har man varit med i 

den internationella vetenskapsfestivalen i 

Göteborg och gett sammanlagt 20 föreställningar 

där. P-O Zetterberg har nyligen 

fått en inbjudan från Kulturhuset 

vid Sergels torg i Stockholm att vara med 

i arrangemanget ”Arts and Science”. 

Arbetar som: Studierektor på Fysiska 

institutionen 

Familj: Hustru Anette och två utflugna 

barn (sonen Johan läser också 

fysik och är engagerad i barn- och 

show-verksamheten), två barnbarn 

Bor: Radhus i Gunnesbo och fritidshus 

i Falkenberg 

Fritidsintressen: Snickra och fixa i 

fritidshuset 

Under tre terminer har P-O Zetterberg 

också inbjudits till det största universitetet 

i München för att arbeta med 

fysikdidaktik med de tyska studenterna. 

Det handlar mycket om att utföra experiment, 

något som aldrig upphör att fascinera 

fysikveteranen Zetterberg. 

– Det är i experimentet som man ser 

själva fenomenet i fysiken – hur naturen 

uppför sig, säger han och berättar om det 

experiment som väckte hans eget fysikintresse 

i tredje klass i skolan hemma i 

Falkenberg. Man blandar issörja med salt 

i en glasburk och då fryser burken fast i 

bordet. 

Foto och musik 

I tonåren blev P-O Zetterberg intresserad 

av foto och framkallning, ett område 

med mycket fysik i kombination med 

kemi. Han var också intresserad av musik 

och spelade i dansband under flera 

år. Hans kontrabas hördes för dåligt tyckte 

han, och byggde därför en egen förstärkare 

till sin mikrofon. 

1964 bestämde sig P-O Zetterberg för 

att läsa fysik och kom då till Lunds universitet. 

Han ville bli lärare och utbildade 

sig vidare i Göteborg där han också arbetade 

som fysiklärare en termin. Han fick 

lust att fördjupa sig i fysiken och återkom 

till Lund och började forska på fosfor – 

men blev senare docent på svavel. 

Redan under forskartiden kom P-O 

Zetterberg i kontakt med skolklasser. 

Den nu pensionerade fysikprofessorn 

Bengt Forkman engagerade honom i 

möten mellan barn och forskare och senare 

initierade P-O Zetterberg ”Upptäckarklubben” 

för barn i låg- och mellanstadiet. 

– Nu är det andra som hjälper mig – 

jag kan ju inte vara här varje lördag förmiddag 

och tisdag kväll, säger han. 

Själv har han aldrig tagit ut pengar 

eller kompensationsledighet för barnverksamheten 

men betalar nu de studenter 

som hjälper honom med arrangemangen 

P-O Zetterberg tycker att han alltid 

mött förståelse och fått stöd för sin utåt- 

P-O Zetterberg har under alla år arbetat 

för att sprida fysikintresset till barn och 

ungdomar. Idag är hans institution 

populärare än någonsin. 

riktade verksamhet inom sin institution. 

Men när det gäller universitetet i övrigt är 

han kritisk. 

– Här på Lunds universitet har man 

aldrig trott att man skulle behöva bekymra 

sig om rekrytering, konstaterar 

han. Här finns en konservatism som är 

stor och det är kanske därför man inte 

haft beredskap för att hitta nya vägar när 

man nu inser att marknadsföring behövs. 

Science Center 

En stor besvikelse var att universitetsledningen 

inte stöttade idén om ett Science 

Center som P-O Zetterberg och hans 

kollegor, både på Fysicum och Kemicentrum, 

presenterade i början på 90-talet. 

– Hade vi fått igenom det då hade vi 

blivit först i landet. Nu finns det Science 

Center på många håll. 

Fysiska institutionen brottas liksom 

många andra med krav på besparingar 

och budgetunderskott. Men P-O Zetterberg 

menar att grundutbildningen klarar 

sig hyfsat eftersom man ökat volymen 

och därigenom även ökar intäkterna. 

MARIA LINDH 

FOTNOT: Fysiska institutionen har ombetts 

att arrangera en stor internationell 

konferens nästa år om fysikutbildning. 

Vid motsvarande konferens i Barcelona 

år 2000 deltog 450 personer från hela 

världen. Konferensens titel är ”Physics in 

new fields and modern applications, 

Opportunities for physics education”. 

LUM-profilen 

5

gästkrönikan 

6 

För att öka den etnisk mångfalden i högskolan måste vi lära oss mer om sambandet 

mellan utbildning och utländsk bakgrund. En ny undersökning visar 

att det är i kommunerna nära Lund och på gymnasiernas yrkesinriktade 

program, som universitetet kan hitta många potentiella studenter, skriver 

Verica Stojanovic, Utvärderingsenheten vid Lunds universitet. 

”Sök studenter på 

yrkesprogrammen!” 

Jag arbetar sedan någon månad med en 

undersökning om gymnasieungdomars 

handlingsalternativ och förhållningssätt 

till universitetet. Totalt 105 ungdomar 

med utländsk bakgrund ingår i undersökningen 

som gjordes i våras. Ungdomarna 

kommer från 32 länder och de största 

grupperna är asiater och jugoslaver, som 

bott i snitt tolv respektive nio år i Sverige. 

Det visar sig att val av gymnasieprogram, 

liksom social bakgrund, spelar 

mindre roll när elever med utländsk bakgrund 

väljer att söka in på högskola/universitet. 

Mönstret för svenskar är att de 

med akademisk bakgrund läser på studieförberedande 

program och övriga på yrkesförberedande 

program. Men unga 

med utländsk bakgrund går tvärtom, 

oavsett social bakgrund, lika ofta på 

studieförberedande som på yrkesförberedande 

program. Och de vill i större utsträckning 

läsa vidare – oavsett program 

och social bakgrund. I vår undersökning 

vill 43 procent på yrkesförberedande program 

och med akademisk bakgrund (jämfört 

med 24 procent bland svenskar) läsa 

vidare på universitet/högskola. 

Det kan bero på att det i hemländerna 

fanns möjlighet att gå direkt från gymnasiet 

till universitet, oavsett programval. I 

Sverige är det sällan så. Även om alla 

utbildningar på gymnasieskolan ger allmän 

behörighet, så måste de flesta göra 

olika tillval för att komma in på. Man 

kan t ex inte gå direkt från omvårdnadsprogrammet 

till sjuksköterskeutbildningen 

eller från elprogrammet till utbildning 

till högskoleingenjör. 

Bland jugoslaver 

Påfallande många ungdomar med utländsk 

bakgrund vill alltså börja studera 

direkt efter gymnasiet, oavsett program 

och social bakgrund. Störst är intresset 

bland jugoslaver där 42 procent vill börja 

studera redan till hösten jämfört med 

31 procent bland asiater och 20 procent 

bland svenskar. 

Många har sina rötter i kulturer där 

ungdomar förväntas skaffa utbildning 

innan de börjar resa, jobba, ta sabbatsår, 

bilda familj o.s.v. Bland akademikerbarn 

kan det vara en tradition i familjen att 

läsa vidare direkt. Dessutom får många 

ekonomisk hjälp hemifrån. De bor 

hemma och slipper ta studielån. Det är ett 

skäl att främst jugoslaver väljer högskolor 

nära hemorten. 

Gymnasieungdomar med utländsk 

bakgrund tror oftare än svenskar att de 

får intresserade och hjälpsamma lärare på 

högskolan. Fler tror också att de ska få 

vara med och bestämma hur kurser läggs 

upp. 

Vilka slutsatser kan man dra av de 

här resultaten? 

En första slutsats är att det är i närliggande 

kommuner som LU kan finna 

gymnasieungdomar med utländsk bakgrund 

som vill börja studera. 

Informationen om olika gymnasieprogram 

måste också bli tydligare så att 

elever med utländsk bakgrund som vill 

läsa vidare väljer rätt program. 

Samma gäller antagningsreglerna till 

universitetet, inte minst till ungdomar på 

yrkesförberedande program, där det idag 

finns många potentiella studenter. Universitetet 

måste också synas mer på de yrkesförberedande 

programmen. Universitetsstudenter 

kan t ex besöka skolorna och 

gymnasieeleverna bjudas in till universitetet. 

Morgondagens universitetslärare 

måste dessutom få resurser för att ”slussa 

in” dessa ungdomar till universitetet. 

Lärare med utländsk bakgrund kan vara 

en hjälp och ge nybörjarstudenter en extra 

känsla av trygghet. 

VERICA STOJANOVIC 

FIL.DR, PROJEKTLEDARE 

UTVÄRDERINGSENHETEN 

Kristianstad blir nytt 

gastronomiskt högsäte? 

Kristianstad ligger nu bäst till för den 

skånska gastronomiska högskoleutbildningen 

som även Hässleholm och Tomelilla 

konkurrerar om. Enligt Bengt E Y 

Svensson som är ordförande i Kristianstads 

högskolestyrelse är det närheten till 

andra högskoleregioner och den infrastruktur 

som redan finns för studenter, 

som talar för Kristianstad. 

Kontakter med kommunen (som har 

44 livsmedelsföretag) om lämpliga lokaler 

har inletts. Utbildningen beräknas bli 

treårig med ett årsintag på 30 studenter. 

En överenskommelse finns även med 

Lunds universitet som bedriver en omfattande 

livsmedelsforskning. Den nya utbildningen 

beräknas komma igång hösten 

år 2003. 

Naturvetarna har 

fått nya lokaler 

Lunds naturvetarkår har fått ett nytt kårhus 

som ligger på Sölvegatan 29 bakom 

Genetiska institutionen. Det nya huset 

kallas Satelliten. 

Första digitala 

oppositionen 

Den första digitala oppositionen på mastersnivå 

har genomförts vid Lunds universitet. 

Det var vid Internationella Miljöinstitutet 

och hade formen av en videokonferens 

med opponenten i Tyskland. 

Medicinhistoriska 

föreslås flytta 

Region Skåne föreslår att Medicinhistoriska 

muséet ska flyttas från Sankt Lars 

till universitetssjukhusets entré där nu 

barnkliniken finns. Entréhuset töms när 

barnkliniken nu flyttar till nya lokaler. 

Lokalerna som blir lediga skulle kunna 

göras om till ett större medicinskt museum 

än vad som nu erbjuds i Sankt Lars, 

tycker Region Skåne. 

Namnbyte I 

Lund University Development AB som 

är ett dotterbolag till Lunds universitetsutvecklingsbolag 

LUAB, universitetets 

holdingbolag, har bytt namn till UNIVA 

AB. 

Namnbyte II 

Avdelningen för oorganisk kemi 1 har 

bytt namn till bara ”Avd för oorganisk 

kemi.”

Kan nervceller laga ryggraden? 

En ung man dyker på okänt vatten, 

bryter ryggraden och förlamas för 

resten av livet. Går en sådan skada 

att reparera? Den brittiske neuroforskaren 

Geoffrey Raisman hoppas 

att inom ett par år kunna göra de 

första försöken på människa med en 

metod han utvecklar. Han transplanterar 

nervceller från de nervbanor 

i näsan som förmedlar dofter. 

– De cellerna nybildas hela tiden och i 

våra experimentella studier bygger de 

snabbt en bro över det skadade stället i 

ryggmärgen. Men även om metoden 

fungerar på människa tror jag inte att en 

förlamad person kan börja gå igen. Men 

bara att återskapa känsel kan vara ett 

stort framsteg som höjer livskvaliten. Nu 

Inte träna med förkylning i kroppen… 

Ett gammalt råd som bör tas på allvar. 

Forskningen har nämligen visat på ett 

samband mellan infektioner och 

hjärtsjukdom. Fragment från den primitiva 

bakterien Chlamydia pneumoniae 

har hittats i celler från åderförkalkade 

kärl. Nyheter från området 

presenteras på Forskningens Dag vid 

medicinska fakulteten. I år är temat 

I kärl och hjärta. 

Programmet spänner över ett brett register 

– från molekylära mekanismer bakom 

plackbildning i kärlen till hur patienter efter 

en hjärtinfarkt ska lära sig förebygga 

återfall. 

– Åderförkalkning och andra förträngningar 

i hjärtats kranskärl är en av våra 

vanligaste sjukdomar. Men risken för en 

akut dödande hjärtinfarkt har de senaste 

tjugo åren minskats till hälften. Behandlingen 

ska inledas redan på väg till sjukhuset. 

Det gäller att få igång syresättningen till 

den skadade delen av hjärtmuskeln så 

snabbt som möjligt, säger Bertil Olsson, 

professor i kardiologi i Lund. Han har 

huvudansvaret för programmet tillsammans 

med professor Jan Nilsson, som 

också är medicinska fakultetens dekanus. 

Jan Nilsson forskar bl.a. om möjligheten att 

utveckla ett vaccin mot åderförkalkning. 

När ett blodkärl skadas och brister så 

utlöses en febril aktivitet i kärlet. Koagulationssystemet 

ordar snabbt en plugg av 

levrat blod som täpper igen skadan. 

Muskelceller vandrar dit för att reparera 

utvecklar vi djurmodeller där skadan är 

precis lik den som drabbar en människa 

vid vissa typer av olycksfall, säger Geoffrey 

Raisman. Han var en av föreläsarna 

på ett internationellt symposium om ryggmärgsforskning 

som arrangerats av Jens 

Schouenborg, professor i neurofysiologi 

vid LU. 

– Vi ville samla forskare med kunskap 

från olika discipliner. Bland deltagarna 

fanns både neuroanatomer, neurologer, 

neurokirurger, neurofysiologer och 

rehabiliteringsspecialister. Det pågår försök 

och utveckling av olika metoder att 

försöka återställa nervförbindelser. Ett 

problem är att få dem att växa ihop rätt, 

säger Jens Schouenborg. 

Symposiet som samlade ca 120 deltagare 

stöddes bl.a. av Segerfalkstiftelsen. 

SS 

I kärl och hjärta på Forskningens dag 

skadan långsiktigt. Men alltför nitisk reparation 

kan resultera i farliga förträngningar. 

Det är en förklaring till att sk ballongvidgning 

av hjärtats kranskärl ofta måste göras 

om. 

– Kan vi lära oss att styra blodkärlens 

reparationsprocess kan vi kanske motverka 

åderförkalkning efter ballongvidgning. Det 

säger BMC-forskaren Anna Hultgårdh som 

ska föreläsa om den komplicerade balansgången 

mellan skada och läkning i kärlväggarna. 

Förtjockningar hos barn 

Det är fel att tro att åderförkalkning bara 

drabbar gamla människor. Erkki Pesonen, 

professor i barnkardiologi i Lund, berättar 

att även barn kan ha förtjockade väggar i 

artärerna, dvs åderförkalkning. För höga 

kolesterolhalter, diabetes och ärftlighet är 

några riskfaktorer. Förtjockningarna är 

större hos barn i grupper där hjärt-kärlsjukdom 

är vanligt, t ex barn som härstammar 

från östra Finland. 

De övriga föreläsarna är med. dr Kenneth 

Persson, docent Hans Öhlin, professor 

Stig Steen och docent Bo Israelsson. Den 

avslutande frågestunden leds av professor 

emeritus Håkan Westling. 

Forskningens Dag äger rum i Malmö, 

Jubileumsaulan, tisdagen den 6 nov och i 

Lund onsdagen den 7 nov. Kl 14 båda 

dagarba. I Malmö delas MAS forskarpris ut 

ch i Lund är det traditionsenlig utdelningav 

Fernströmpriser. Mer information: ww 

medfak.lu.se/forskningens_dag/ 

SOLVEIG STÅHL 

Feta gräddsåser 

sänder aptitsignaler 

Varför är fet mat så lockande? Varför 

kan vissa äta fett utan att bli 

feta? Ska fetma-epidemin bekämpas 

med kampanjer eller läkemedel? 

Nya forskarrön presenteras på nästa 

BMC-symposium som har temat 

Fetma och diabetes. Flera världsledande 

forskare medverkar i symposiet 

som arrangeras av professor Bo 

Ahrén och äger rum 1 november. 

– Fetma är en global epidemi och en av 

de största utmaningarna för folkhälsan 

på 2000-talet säger Bo Ahrén. 

För mycket fett i kosten och för lite 

fysisk aktivitet är en förklaring. Vissa individer 

och etniska grupper, t ex afrikaner, 

är genetiskt känsligare för denna 

livsstilsförändring som ibland kallas vår 

tids kolonialism, eller ”cocacolonialism”. 

Judith Stern, professor i nutrition vid 

University of California, tar upp detta i 

sin föreläsning. Hon är en stor auktoritet 

i USA när det gäller övervikt som folkhälsoproblem. 

Majonnäs och gräddsås 

Vad är det som styr vårt val av mat? Varför 

lockas vissa individer mer än andra 

av feta ostar, majonnäs och gräddsås? 

Forskaren John Blundell har studerat hur 

omedvetna aptitsignaler påverkar beteendet. 

Han är professor i biopsykologi vid 

University of Leeds och på symposiet ska 

han redovisa nya rön om vårt val av fett 

i födan. 

Diabetes är en av de viktigaste följderna 

av fetma och i sin tur en riskfaktor 

för hjärt-kärlsjukdomar. Professor Suad 

Efendic från KI ska presentera nya synpunkter 

på diabetessjukdomens uppkomst 

och behandling. Han har bl.a. utvecklat 

ett kroppseget hormon, GLP-1 

för att behandla diabetes. 

Symposiet avslutas med en paneldebatt 

om vad som kan göras för att möta 

fetma-epidemin. Förutom föreläsarna 

medverkar tre LU-forskare: kirurgen Jan 

Hedenbro, cellbiologen Charlotte 

Erlanson-Albertsson och medicinaren 

Folke Lindgärde, MAS. 

Tid och plats för symposiet är torsdagen 

den 1 november kl 9-13 i Universitetssjukhusets 

aula. Det vänder sig både 

till forskare, sjukvårdspersonal och andra 

som är intresserade av ämnet. 


7

8 

Författare bakom 

ny språkutbildning 

LUFS står för Lund universitets författarskola 

– en utbildning som 

bland andra Björn Larsson, professor 

i franska och skönlitterär författare, 

hoppas ska bli verklighet redan 

till nästa höst. 

Bakom författarskolan står också lektor 

Carin Sandqvist vid Institutionen för 

nordiska språk där den nya utbildningen 

är tänkt att placeras, Lars-Håkan Svensson, 

lektor i engelska och poet, samt litteraturvetaren 

Johan Stenström som var 

med och organiserade Humaniståret i fjor. 

I våras fick de 65.000 kronor av den 

humanistiska fakultetsledningen för att 

formulera sina idéer kring den nya utbildningen 

som blir den första i sitt slag i landet. 

Det närmaste är en språkkonsultutbildning 

vid Stockholms universitet och 

en skönlitterär linje med 12 platser vid 

Göteborgs universitet. 

Bredare utbildning 

Författarskolan i Lund är tänkt som en 

bredare utbildning med både en skönlitterär 

och en facklitterär fördjupningsdel. 

Totalt ska den omfatta 80 poäng och ta 

emot 40 studenter per år. 

– Utbildningen ska vila på akademisk 

grund och kräver allmän behörighet men 

vi tror att den främsta gruppen är studerande 

med arbetslivserfarenhet som vill 

fortbilda sig, säger Björn Larsson. 

Ett övergripande mål med utbildningen 

är att bidra till att höja den all- 

Docent Lars-Göran Malmberg vid 

Juridicum förbereder sig nu på en 

tre år lång utlandsvistelse, där han 

i egenskap av koordinator för Vietnamprojektet 

ska driva projektet på 

plats. 

Juridiska fakulteten 

driver sedan 1998 ett 

rättsbiståndsprogram 

i Vietnam för 

SIDAS räkning. I fokus 

står utbildning 

av lärare och biblio- 

männa kvaliteten på de skön- och facklitterära 

verk som skrivs i Sverige, inte 

minst ur språklig synpunkt. För den skönlittera 

inriktningen gäller en bred tolkning 

vilket innebär att det inte bara handlar 

om konsten att skriva romaner, drama 

och lyrik utan även reseskildringar, biografier 

och essäer. När det gäller den facklitterära 

inriktningen ska den också omfatta 

populärvetenskap, predikningar, 

längre administrativa texter och läromedel. 

Däremot inte journalistisk eller ren 

vetenskaplig text. 

Utanför Sverige 

Utbildningen ska också uppmuntra till 

internationella utblickar och ge författarna 

inspiration och förebilder från litteratur 

utanför Sverige. 

– Exempelvis kan jag som både lärare 

i franska och författare beskriva hur ett 

verk som Madame Bovary kommit till, 

säger Björn Larsson som menar att det 

finns en otrolig kompetens inom såväl 

språk som litteratur vid Lunds universitet. 

– Så nu när intresset för de rena 

språkkurserna minskar är det viktigt att 

tänka efter om vi kan lära ut något annat. 

Björn Larsson har många romaner 

bakom sig och är översatt till alla stora 

europeiska språk. På frågan om det behövs 

fler svenska författare svarar han att 

det alltid behövs fler bättre författare. 

Han ser skrivandet som en ständig förbättringsprocess 

och tror att redan verksamma 

författare kan vara intresserade 

av den nya utbildningen som även tar upp 

tekarier vid Hanoi Law University. 

– Vi ska hjälpa till att starta ett masterprogram 

som ska ledas av vietnameserna. 

Vår huvuduppgift är att utbilda lärarna 

i pedagogik och sporra dem i deras 

utveckling, säger Lars-Göran Malmberg. 

Det svenska engagemanget i Vietnam 

inleddes på 60-talet. Allt mer biståndsresurser 

läggs nu på att bygga upp ett 

fungerande rättssystem. 

– Det är något som de flesta biståndsorganisationer 

har helt klart för 

sig. Ska det övriga biståndet användas effektivt 

är det mycket viktig att utveckla 

rättsapparaten. 

Vietnam har haft en god ekonomisk 

utveckling under 90-talet. Privat företag- 

Björn Larsson har skrivit många romaner och 

är översatt till alla stora europeiska språk. 

konsten att få det skrivna publicerat. 

– Men det finns många användningsområden 

med behov av ökade språk- och 

skrivkunskaper, säger Björn Larsson och 

exemplifierar med juridiken, statliga och 

kommunala utredningar, och texter till 

datorer, spel och manualer. 

Kostnaden per författarstudent blir 

något högre än per språkstudent eftersom 

man planerar för ett stort inslag av verksamma 

författare och representanter från 

bland annat förlagsbranschen. 

Trots att det blir en något dyrare utbildning 

är man mycket positiv inom 

fakultetsledningen. Områdesstyrelsens 

ordförande Göran Bexell tycker att författarskolan 

är ett bra exempel på förnyelse 

av utbildningen inom den språkvetenskapliga 

sektionen. 

– Vi arbetar med ett större förnyelseprogram 

och kommer att behandla författarskolan 

så positivt vi bara kan, lovar 

Göran Bexell och tror att den komma 

igång enligt planerna, dvs hösten 2002. 

MARIA LINDH 

Lundajurist leder biståndsprojekt i Vietnam 

Lars-Göran Malmberg 

samhet uppmuntras, och de ekonomiska 

reformerna har gett nya ekonomiska och 

juridiska förutsättningar som ställer stora 

krav på ny lagstiftning. Med en fri marknad 

följer till exempel risken att företag 

går i konkurs, och då behövs lagar för att 

reglera det rättsliga och ekonomiska 

efterspelet. 

– Det är viktigt att det byggs upp en 

dynamisk lagstiftningsapparat som håller 

jämna steg med den snabba utvecklingen 

i landet. Det gör det möjligt för utländska 

bolag att etablera sig, och är viktigt för att 

stimulera ytterligare utländska investeringar, 

säger Lars-Göran Malmberg. 

THOMAS LINDQVIST

Personregistren 

vid LU granskas 

Under hösten kommer datainspektionen 

att kontrollera personregistren 

vid Lunds universitet. 

Syftet med granskningen är 

att undersöka om de lagar som 

reglerar hanteringen av känsliga 

personuppgifter följs, och om 

informationen till de registrerade 

är tillräcklig. Man vill dessutom 

försäkra sig om att datorsäkerheten 

är god. 

När personuppgiftslagen infördes i 

oktober 1998 omfattade den endast 

nyupprättade register. Från och med 

den första oktober i år började lagen 

gälla fullt ut och omfattar nu även 

register som upprättats före oktober 

1998. 

Jörgen Andersson vid Juridiska 

enheten är personuppgiftsombud vid 

universitetet: 

– Lunds universitet har ungefär 

600 personregister som upprättats 

innan den nya lagen trädde i kraft. 

Under våren har det varit ett stort 

arbete att gå igenom de här registren 

och kontakta ansvariga forskare för 

att utröna vilka register som fortfarande 

är aktuella. 

När register upprättas är huvudprincipen 

att det ska ske i samtycke 

med de personer som registreras. De 

som använder känsliga personuppgifter 

i sin forskning är också 

skyldiga att informera den registrerade 

om dennes rättigheter. 

– Ofta är det patienter som registreras 

som ett led i medicinsk 

forskning. De måste bli grundligt informerade 

om studien och om sina 

möjligheter att avböja medverkan 

utan att det påverkar den vård och 

behandling de har rätt till, säger Jörgen 

Andersson. 

Det finns även andra skäl att ta 

den nya lagen på stort allvar. Det 

finns ett strikt skadeståndsansvar som 

kan drabba universitetet och straffsanktioner 

som kan drabba den enskilde. 

– Lunds universitet har ett centralt 

ansvar för all behandling av 

personuppgifter som görs inom myndigheten. 

Det är också en viktig förtroendefråga 

för forskningen. Därför 

är det extra viktigt att vi har koll på 

detta, säger Jörgen Andersson. 


Bokhistoriker ansvarar 

för kulturarvet på UB 

En bokhistoriker har tagit över ansvaret 

för UBs samlingar. Han heter 

Björn Dal och är ny chef för UBs 

kulturarvsavdelning. 

Under femton år har Björn Dal arbetat 

som egenföretagare, bland annat som 

konsult i biblioteksbranschen. Nu senast 

med uppdraget som projektledare för en 

nationell bevarandeplan åt Kungliga Biblioteket 

och Statens kulturråd. 

På UB ansvarar Björn Dal för tre sektioner: 

alla böcker tryckta före år 2000 

och därefter tillkommande pliktleveranser 

av svenskt tryck, specialsamlingarna 

med småtryck, affischer, kartor och tidningar 

samt den tidigare handskriftsavdelningen. 

Till sin hjälp har han tre sektionsföreståndare 

och omkring 25 andra 

medarbetare. 

Museal funktion 

Själva förvaringen av samlingarna är inte 

minst viktig. 

– Införandet av centralvärme höjde 

temperaturen och sänkte luftfuktigheten 

på ett sätt som skadat papper och skinn, 

konstaterar han och menar att en av de 

stora uppgifterna långsiktigt är att se till 

att UBs samlingar har ändamålsenliga 

magasin. 

En annan angelägen uppgift är hanteringen 

av det äldre materialet. 

– Forskningsbiblioteken med sina 

gamla och stora samlingar har även en 

museal funktion. Att väga tillgänglighet 

mot bevarande är en svår uppgift för ett 

så speciellt föremål som boken, tycker 

Björn Dal. Exempelvis skulle aldrig Nationalmuseum 

komma på tanken att använda 

en byrå från 1700-talet som byrå 

– men vi utgår självklart från att boken 

från samma tid ska kunna hanteras som 

vilken bok som helst, säger han. 

Digitalisering av bibliotekets äldsta 

handskrifter pågår redan och Björn Dal 

hoppas att den verksamheten ska utvidgas 

i samarbete med Kungliga Biblioteket. 

Den nye kulturarvschefen ser också 

Björn Dal är mån om det äldre materialet 

som han menar har en museal funktion. 

den goda servicen som angelägen och 

arbetar för att kunna öppna småtrycksavdelningen 

igen under hösten. 

– Allmänheten ska så småningom 

också kunna ta del av utställningar och 

föreläsningar som en självklar del av vår 

utåtriktade verksamhet, säger Björn Dal. 

MARIA LINDH 

FOTNOT: Björn Dal disputerade nyligen 

i bok- och bibliotekshistoria i Lund. Avhandlingen 

är den första i landet inom 

ämnet och handlar om handkoloreringen 

i Sverige under 1700- och 1800-talen. 

Museianställda får forskningspengar 

Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond 

satsar totalt 25 miljoner kronor 

under fem år på ett nytt forskarutbildningsprogram 

för museianställda. Del- 

tagarna ska bedriva fullständiga dokorandstudier 

och disputera vid ett universitet 

samtidigt som de förblir anställda 

på sina ordinarie arbetsplatser. 

9

10 

Den psykosociala arbetsmiljön ska bli bättre 

Långtidssjukskrivningar bland 

kvinnor och förvaltningspersonal 

vid LU har ökat. Antalet anställda 

som söker upp företagshälsan med 

sjukdomar som orsakats av stress 

har också ökat. 

Universitetets centrala skyddskommitté 

som leds av universitetsdirektör Peter 

Honeth har sett över den psykosociala 

arbetsmiljön vid LU och man har kommit 

fram till att skyddsombuden och prefekterna 

har nyckelroller i sammanhanget 

(se artikel nedan). 

”Höj skyddsombudens status!” 

Vid Personalenheten anser man att 

skyddsombuden borde kunna fungera 

som en termometer på personalens 

psykosociala hälsotillstånd. 

– Men då måste uppdraget utföras 

med större engagemang än idag, 

säger personalkonsulent Birgitta 

Lindgren. 

Clemens Weikert på Institutionen 

för psykologi tillhör dock de engagerade 

och tar uppgiften som 

skyddsombud på allvar. 

Ett problem är att skyddsombudsrollen 

allmänt anses vara ett lågstatusuppdrag 

som man tar på sig för att ”någon ju 

måste göra det”. När Personalenheten 

kallar skyddsombuden till möte brukar 

ett tjugotal av universitetets drygt 200 

ombud dyka upp. 

– Det är viktigt att betona att skyddsombuden 

inte måste lösa problemen utan 

bara fungera som den som kan lotsa problemen 

vidare till rätt instans, säger 

Clemens Weikert som deltagit i Personalenhetens 

utbildning av skyddsombud. 

I utbildningen studerar man bland annat 

arbetsmiljölagen i grova drag. 

– Tidigare har fokus legat på den fysiska 

arbetsmiljön, berättar Clemens 

Weikert. Vi gör årliga skyddsronder, men 

hos oss, liksom vid de flesta s k torra institutionerna, 

finns det ofta inte mycket 

anmärkningar på den fysiska arbetsmiljön. 

Det kan handla om terminalglasögon 

eller ett datorbord som måste höjas eller 

sänkas. Situationen ser säkert annorlunda 

ut vid exempelvis Kemicentrum där man 

handskas med farliga preparat. 

I stället vill han som skyddsombud 

lägga tyngdpunkten av sitt arbete vid frågor 

som trivsel, arbetsmotivation och 

utbrändhet. 

– Många inom universitetet har en 

Det har visat sig att skyddsombuden 

och huvudskyddsombuden har svårt att 

hinna med sina uppdrag. Därför föreslår 

man att huvudskyddsombuden får arbetstiden 

nedsatt med tio procent och att 

institutionerna ersätts för bortfallet. 

Man rekommenderar också att arbetsgivarna 

och de fackliga representanterna 

gemensamt ska utbilda skyddsombuden 

för att på detta sätt få en samordnad 

syn på deras verksamhet. 

Skyddskommittén anser att prefektutbildning 

bör bli obligatorisk och man 

föreslår att nyblivna chefer förses med 

arbetssituation som bäddar för utbrändhet, 

säger Clemens Weikert. Lärarna är 

lojala och ambitiösa och sliter ut sig för 

att få det att gå runt. Resurserna stryps 

ovanifrån samtidigt som vi ska arbeta 

mer och helst lite bättre också. 

På sin egen institution tror han att 

lärarna känner att de kan göra sina röster 

hörda. Däremot tror han att många är 

frustrerade över att avgörande beslut fattas 

över deras huvuden av en universitetsledning 

som ibland inte är tillräckligt lyhörd. 

Kollegornas språkrör 

Skyddsombudet ska vara kollegornas 

språkrör. Han eller hon ska vara extra 

uppmärksam på arbetsmiljön och ha den 

kunskap som behövs för att kunna initiera 

en fråga. 

Men när det gäller de psykosociala 

problemen är det inte alltid så lätt att 

upptäcka dem i tid. 

– Det kan vara svårt att berätta att 

man känner sig illa behandlad eller att 

man har en konflikt med chefen eller någon 

medarbetare, säger Clemens Weikert. 

Under sin tid som skyddsombud har 

han aldrig haft den typen av samtal med 

de anställda, vilket han inte tolkar som 

att psykosociala problem inte finns vid 

hans arbetsplats. För att hålla sig ájour 

med även dessa problem utarbetar han 

just nu tillsammans med företagshälsan 

en checklista som ska användas vid en 

psykosocial skyddsrond. Här ska man 

anonymt kunna besvara frågor om kontroll 

över arbetssituationen, relation till 

kollegor och ledning, tillgång till information 

m m. Checklistan ska finnas på nätet 

och den psykosociala arbetsmiljön ska 

utredas en gång om året precis som den 

fysiska arbetsmiljön. 

– Vi hoppas kunna göra en fungerande 

checklista som även andra institu- 

mentorer som kan lotsa in dem i ledarrollen. 

Man vill också skärpa prefektens 

skyldighet att vara med i rehabiliteringen 

av sjukskrivna anställda. 

Det har visat sig att doktoranderna är 

en grupp som ofta mår dåligt och därför 

föreslår skyddskommitten att även deras 

handledare ska genomgå en utbildning. 

– Det handlar om rekommendationer 

och inte direktiv och nu är det upp till 

fakulteterna och institutionerna att genomföra 

förslagen, säger Anders Andreasson 

på Personalenheten. 


Clemens Weikert har gjort en checklista 

för den psykosociala arbetsmiljön. 

tioner vid universitetet kan få nytta av, 

säger han. 

Kurser i stresshantering 

Clemens Weikert tycker att universitetets 

samlade kompetens borde användas mer 

när det gäller att förbättra den egna arbetsmiljön. 

– Jag har föreslagit att personal från 

Institutionen för psykologi ska ge skyddsombuden 

kurser i stresshantering, men 

Personalutvecklingen har ännu inte nappat 

på förslaget. Antagligen för att 

skyddsombudens intresse för vidareutbildning 

är mycket lågt. 

Clemens Weikert menar att skyddsombudens 

status måste höjas. 

– För att uttrycka det djärvt så är det 

oftast folk som står längst ner på hackordningen 

som får ta på sig rollen som 

skyddsombud. Men ett fungerande 

skyddsombud är faktiskt en skyldighet. 

– Dessutom är det en viktig roll ur 

produktionssynpunkt. Medarbetare som 

mår bra producerar bättre. 

ULRIKA OREDSSON

Regionala högskolor 

har höjt utbildningsnivån 

90-talets satsning på nya regionala 

högskolor har gett resultat. Ökad 

tillgänglighet till utbildning har 

minskat den geografiska snedrekryteringen 

i landet och höjt utbildningsnivån 

i regionerna. Det visar 

en ny avhandling i ekonomisk geografi 


Den sociala snedrekryteringen har dock 

inte minskat nämnvärt. 

– För de med icke-akademisk bakgrund 

har en ökad tillgång på utbildningsplatser 

i sig förmodligen varit viktigare 

än att högskolorna spridits ut över 

landet, menar avhandlingsförfattaren 

Maria Wikhall. 

Även om andelen studerande från 

arbetarhem ökat relativt lite inom den 

högre utbildningen (från 20 procent 1990 

till 24 procent 1998), så är andelen av en 

årskull arbetarbarn som läser på högskolan 

betydligt större i dag än för tio år sedan; 

8 procent födda 1968 började läsa 

före 21 års ålder jämfört med 18 procent 

födda 1977. 

Maria Wikhall gör en statistisk analys 

av universitetens och de nya högskolornas 

regionala effekter. Hon har ingått 

i professor Gunnar Törnqvists forskargrupp 

i Lund och en del av hennes 

resultat har redan redovisats i Törnqvists 

och Sverker Sörlins bok ”Kunskap för 

välstånd” som kom förra året (LUM nr 4, 

2000). 

Hennes undersökning visar att andelen 

som läser vidare är större i regioner 

med god tillgänglighet på utbildning. 

Men social struktur är mer avgörande än 

geografisk närhet; färre väljer att utbilda 

sig i regioner med låg utbildningsnivå 

från början. 

Ökad geografisk tillgänglighet har 

också betydelse över tiden, även om re- 

Efter vissa meningsskiljaktigheter mellan 

doktorander och universitetsföreträdare 

har universitetsstyrelsen nu fastställt antagningsregler 

till forskarutbildningen. 

Enligt nya bestämmelser i högskoleförordningen 

ska universiteten upprätta regler 

så att alla som vill börja på forskarutbildningen 

har samma möjlighet att få 

sina meriter bedömda på ett enhetligt sätt. 

De nya antagningsreglerna innehåller 

kryteringen av studenter från landets 

olika regioner varit ganska jämn ända 

sedan 80-talet. 

Den regionalpolitiska slutsatsen blir 

att universitet och högskolor spelar en 

regional roll. Att högre utbildning spritts 

ut är viktigt för alla grupper, men kanske 

mest för de allra yngsta och de något 

äldre, som är mer benägna att studera 

nära hemmet. 

– Universitet och högskolor påverkar 

också utbildningsnivåerna positivt i sina 

respektive regioner, menar Maria Wikhall. 

Det underlättar för all typ av utbyggnad. 

Högutbildade ställer också andra 

krav, efterfrågar andra tjänster. 

Stockholm drar mest 

Ju större regionens högskola/universitet 

är i förhållande till den lokala arbetsmarknaden, 

desto mer påverkas regionens 

utbildningsnivå. Det gynnar t ex 

Uppsala, Umeå och Lund, där universiteten 

också är viktiga arbetsplatser för 

högutbildade. Störst dragningskraft har 

emellertid Stockholm – att vistas och verka 

där ger draghjälp i karriären och utdelning 

lönemässigt. Det visar en specialstudie 

som Maria Wikhall har gjort på 

de omkring 13.000 som tog examen 

1975. Hon har jämfört deras val av arbetsregion 

med var de ligger karriär- och 

lönemässigt femton år senare. 

– Chansen att nå det övre inkomstskiktet 

var betydligt större för de naturvetare, 

samhällsvetare, ekonomer och i 

viss utsträckning också civilingenjörer 

som arbetade i Stockholm, jämfört med 

de som arbetade i övriga landet. 

För läkare är dock mönstret det motsatta; 

behovet ute i landet gjorde att de 

som lämnade storstäderna hade större 

chans att få högre lön. Humanister och 

lärare vann inte heller lönemässigt på att 

bestämmelser för hur utlysning av 

utbildningsplatser ska gå till, och vilka 

behörighetsregler, urvalskriterier och 

antagningsregler som gäller. 

Doktorandrepresentanterna har 

tryckt på för att samma antagningsregler 

ska gälla vid hela universitetet, medan 

universitetsföreträdarna vill ta större hänsyn 

till fakulteternas olika förutsättningar 

vid rekrytering av doktorander. 

Doktorandkåren är dock inte särskilt 

Maria Wikhall visar i sin avhandling att 

statens högskolesatsning har gett resultat. 

arbeta i Stockholm – hos dem fanns inga 

regionala skillnader. 

– Å andra sidan var lönespridningen 

låg bland dessa grupper under perioden. 

I dag skulle det kanske se annorlunda ut 

för t ex lärare. 

Men innebär inte detta att många 

också lämnar sina regioner, och söker sig 

just till storstädernas utbud av kultur och 

jobb? 

– Just nu går flyttlassen till högskoleregionerna 

och storstäderna, främst 

Stockholm - men det finns annat än bra 

jobb som har betydelse, och jag tror att 

vi kommer att få se nya flyttmönster 

framöver, säger Maria Wikhall. 

Lämnat Lund 

Själv tillhör hon dem som nyligen övergivit 

sin region och bosatt sig i Stockholm, 

där hon arbetar som forskarassistent på 

forskningsinstitutet SISTER. Hon har fått 

uppdraget att utreda just det tidiga 2000talets 

flyttmönster och bostadspreferenser 

bland högutbildade. 

– OK - jag hade kanske inte fått det 

här jobbet om jag bott kvar i Malmö. 

Men det var faktiskt min pojkvän som 

gjorde att jag flyttade till Stockholm, ler 

Maria Wikhall. 

BRITTA COLLBERG 

Antagningsregler för doktorander spikade 

nöjd med de nya reglerna som de menar 

fortfarande lämnar utrymme för ett visst 

godtycke vid antagning av nya doktorander. 

– Vi hade helt enkelt svårt att få gehör 

för våra synpunkter i universitetsstyrelsen, 

säger en besviken Erik Persson, 

vice ordförande i doktorandkåren. 

De nya antagningsreglerna finns på 

www.lu.se/plan 


11

12 

Universitetet fick 20 nya professorer 

Bakersta raden från vänster: Bengt Hansson, professor i byggnadsekonomi, Hans Landström, professor i företagsekonomi, Hans Hebert, 

professor i kryoelektronmikroskopi, Olle Holst, professor i bioteknik,Urban Gullberg, professor i hematologi, Mats Åkerlund, professor i 

obstetrik och gynekologi, Michal Pióro, professor i telekommunikationsteori, Edward Högestätt, professor i klinisk farmakologi, Stefan 

Lindgren, professor i medicin. 

Främre raden från vänster: Ingemar Carlstedt, professor i slemhinnebiologi, Peter James, professor i proteinteknologi, Anders Löfqvist, 

professor i logopedi, Per Sandgren, professor i kvartärgeologi, Hans Swärd, professor i socialt arbete, Eva Tornberg, professor i 

livsmedelsteknik, Catharina Stenqvist, professor i religionsfilosofi, Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning, Richard 

Sotto, professor i företagsekonomi och rektor Boel Flodgren. 

I strålande höstsol installerades tjugo 

nya professorer vid Lunds universitet. 

Rektor Boel Flodgrens tal till 

installandi handlade bland annat 

om situationen vid universitetet i 

Kabul, som en gång varit centrum 

för intellektuella i hela Centralasien. 

– Innan talibanerna tog makten i landet 

var 60 procent av lärarna och studenterna 

vid Kabuls universitet kvinnor, sade 

Boel Flodgren. 

Nu är Afghanistans kvinnor förbjudna 

att studera och arbeta, och i det 

ljuset ter sig höstens första professorsinstallation 

vid Lunds universitet mer jämställd, 

trots att endast tre av tjugo nyblivna 

professorer var kvinnor. 

– Idag råder medeltidsmörker vid 

Kabuls universitet och det finns egentligen 

ingen högre utbildning att tala om, 

fortsatte Boel Flodgren, och menade att 

det i tider som dessa finns ännu större 

skäl att slå vakt om universiteten som 

arenor för det fria, kritiska tänkandet. 

– Vi, universiteten, bedöms utifrån 

arbetsmarknadens behov, vår förmåga att 

bidra till ekonomisk tillväxt och våra re- 

surser bestäms utifrån detta nyttotänkande, 

sade Boel Flodgren. Men det är 

farligt att reducera universitetens uppgift 

på detta sätt, hävdade hon. 

Boel Flodgren nämnde också den nya 

högskolepropositionen ”Den öppna högskolan” 

där regeringen förelår ett antal 

åtgärder som ska göra universitetet öppet 

för alla. 

– Att vara öppna för alla stärker universitetens 

ställning i samhället och det 

stärker samhället att alla, oavsett socialt, 

etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet 

att skaffa sig kunskap om och förståelse 

för komplicerade samband. 

Boel Flodgren menade att vidsyntheten, 

förståelsen och det kritiska tänkandet 

blir ännu viktigare när det kommer 

många olika grupper till universiteten. 

Installationsföreläsningen hölls av 

Stefan Lindgren, professor i medicin och 

prodekanus vid Medicinska fakulteten 

med särskilt ansvar för grundutbildningen. 

Han föreläste under rubriken 

”Ett akademiskt perspektiv på lärande 

och tillämpning” och talade bland annat 

om kunskap som något som måste erövras. 

I stället för att läraren ska svara på 

”tusen frågor som ingen ställt” menade 

han att PBL (problembaserat lärande), 

där eleverna själva får söka sina kunskaper, 

är en bra inlärningsmetod även för 

nybörjarstudenterna. 

Stefan Lindgren avslutade med en 

dikt av Sören Kirkegard vars första strof 

lyder: 

”Om jag vill lyckas med att föra en 

människa mot ett visst mål måste jag först 

hitta henne där hon är.” 


FOTNOT: Installationsbroschyren finns 

på www.lu.se/info/profinst 

Stefan 

Lindgren 

talade om 

kunskap som 

måste erövras.

Stora priset för studier av mikrovärld 

En miljon cellöar som tillsammans 

väger ett gram och har en livsviktig 

funktion för människan... För sin 

utforskning av denna mikrovärld 

har de två Uppsalaprofessorerna Bo 

Hellman och Claes Hellerström belönats 

med årets stora Fernströmpris 

på 500 000 kronor. Deras arbete om 

de langerhanska cellöarna i bukspottkörteln 

har varit banbrytande 

inom diabetesforskningen. 

Det är första gången som det stora nordiska 

Fernströmpriset delas ut till diabetesforskare. 

De två pristagarnas vetenskapliga 

vagga var histologiska institutionen i 

Uppsala där de redan i mitten på 50-talet 

började arbeta med cellöarna. Hellman 

utvecklade matematiska modeller 

för att bestämma deras volym och antal. 

Han och forskargruppen satte igång ett 

mödosamt arbete med att ta fram mikrotekniker 

för att kunna studera cellöarna. 

Hans första doktorand var Claes Hellerström 

som var först med att isolera enskilda 

cellöar och hålla dem vid liv. 

Svänger i takt 

Mikrotekniken var en förutsättning för 

att kunna studera hur betacellerna frisätter 

insulinet och varför den processen 

sviktar ibland. Bo Hellman har bl a visat 

att betacellerna, och hela cellöar, svänger 

i takt. 

– Den här rytmiken är nödvändig för 

att hålla insulinreceptorerna på alerten. 

När cellerna tappar rytmiken kan det 

vara första tecknet på diabetes, säger han. 

Claes Hellerström har inriktat sig mer 

mot typ 1-diabetes där betacellerna angrips 

och förstörs av kroppens immunsystem. 

– Den enda möjligheten att ersätta 

insulinproduktionen är via transplantation 

av betaceller. Jag och min grupp 

medverkar i sådana projekt i Bryssel och 

i Kanada. På båda ställena har ett antal 

patienter fått betaceller genom organdonation 

och har en fungerande insulinproduktion. 

Men organdonation täcker inte behovet. 

Nästa steg blir nog stamceller och jag 

tror att om 10-15 år har vi en sådan terapi. 

Båda pristagarna är numera emeriti – 

men går till labbet varje dag och är involverade 

i olika projekt. De betonar att de 

har många medarbetare som också ska 

känna sig hedrade. 


Elisabeth Edholm Fernström tillsammans med Claes Hellerström (t v) och Bo Hellman. 

Mary Jo får lokala Fernströmpriset 

för nya rön om salmonellabakterien 

Mary Jo Wick får Lunds lokala 

Fernströmpris – 100.000 kronor. 

Hon är mikrobiolog i botten och 

knuten till avdelningen för immunologi 

i Lund där hon forskar 

om salmonellabakterier. 

Mary Jo Wick kommer från USA 

men har bott i Sverige sedan 1993. 

Hon studerar hur bakterier interagerar 

med värdens immunförsvar och 

har bl.a. visat vad som tänder immunförsvaret 

vid en salmonellainfektion. 

Makrofager, en typ av försvarsceller, 

äter upp bakterien och bryter 

ner dess proteiner i små fragment till 

peptider. Dessa presenteras på makrofagens 

cellyta tillsammans med en 

MHC-molekyl som fungerar som 

cellens fingeravtryck. Kombinationen 

peptid-MHC-molekyl lockar dit vita 

blodkroppar som känner igen kombinationen 

och sedan är immunförsvaret 

igång. En annan celltyp, s k 

dendritiska celler, samspelar med 

makrofagerna i den processen. 

– Salmonellabakterien är unik ge- 

nom att den kan växa in i makrofagen 

och det kan ibland leda till kronisk infektion, 

förklarar Mary Jo Wick. Hon 

är den andra kvinna som får Lunds lokala 

Fernströmpris vilket delats ut sedan 

1979. 


Mary Jo Wick är andra kvinnan som 

får Lunds lokala Fernströmpris sedan 

1979. 

13

14 

Mångfaldsremissen väcker nya förslag 

”Många av förslagen är så generella 

att de inte går att genomföra i praktisk 

verksamhet”. Styrelsen för humaniora 

och teologi diskvalificerar 

remissen ”Mångfaldsarbetet inom 

Lunds universitet” genom att hävda 

att den saknar djup i sin analys. 

Men remissen får långt ifrån bara ris. I 

Campus Helsingborgs korta och koncisa 

svar skriver man att arbetsgruppen för 

universitetets mångfald har lämnat ett 

”mycket gediget underlag i en mycket 

angelägen fråga”. 

De positiva omdömena till mångfaldsgruppens 

arbete är övervägande men 

remissinstanserna föreslår en hel del tillägg 

och ändringar. 

Alternativa sätt 

Den samhällsvetenskapliga fakulteten 

med flera anser att en av svagheterna i 

mångfaldsgruppens arbete är att man inte 

diskuterar alternativa sätt att organisera 

mångfaldsarbetet. Bland annat tycker 

man att det hade varit intressant med en 

jämförande diskussion kring jämställdhetsarbetet 


Den matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten framhåller att det är klokt att 

inledningsvis skilja mellan mångfalds- 

”Efter att ha läst de inkomna remissvaren 

på universitetets mångfaldsplan kände 

jag en besvikelse, inte minst med tanke 

på de många timmar (under en begränsad 

tid på fyra månader) som tretton personer 

(studenter, fackliga representanter, 

lärare från sex av sju fakulteter, samt 

administrativ personal) ideellt lade ned 

på förslaget. 

Visserligen fokuserar flera yttranden på 

uppenbara brister, och dessa synpunkter 

kommer definitivt att bidra till en bättre 

handlingsplan. Däremot är den kritik om 

varför förslaget fokuserar huvudsakligen 

på etnisk och social mångfald, meningslös 

med tanke på det mandat som regeringsmakten 

i första hand och universitetsledningen 

i andra hand ålade arbetsgruppen. 

Logiken bakom detta fokus är att inledningsvis 

slå ett slag för att underlätta 

för dessa underrepresenterade grupper. I 

ett längre perspektiv är förhoppningen att 

arbetet med mångfald och alla eventuellt 

eftersatta grupper och kategorier bör 

hamna under samma paraply, där t.ex. 

och jämställdhetsfrågor, men på sikt vill 

man se att dessa frågor behandlas av en 

och samma instans. 

Ett annat förslag som kritiserades är 

den föreslagna mångfaldskursen. Flera remissinstanser 

menar att arbetsgruppen 

inte redogjort ordentligt för 20-poängskursens 

innehåll och syfte. 

Ännu en arbetsuppgift 

Naturvetarna och medicinarna tvekar 

inför förslaget om ökad möjlighet till 

praktik och studiebesök vid institutionerna. 

Naturvetarna tycker att idén är bra 

men menar att det skulle bli ännu en arbetsuppgift 

för en redan överbelastad 

personal. 

Medicinarna hänvisar till den redan 

existerande PRAO-verksamheten och 

föreslår i stället att gymnasieeleverna ska 

skriva sina specialarbeten med handledning 

av doktorander och på detta sätt få 

en inblick i universitetsvärlden. 

Som ett generellt mål i den föreslagna 

mångfaldsplanen skriver arbetsgruppen i 

remissen ”Den etniska, kulturella och sociala 

mångfalden bland studenter och 

anställda ska spegla samhället i stort”. 

– Orealistiskt, tycker juristerna och 

hänvisar till att stora ansträngningar 

gjorts för att öka den sociala mångfalden 

och att dessa ansträngningar inte har gett 

jämställdhetsarbetet och mångfaldsarbetet, 

samt ytterligare riktade satsningar 

för att underlätta för studenter och personal 

med funktionshinder eller med varierande 

sexuell läggning sammanstrålar. 

Precis som all typ av diskriminering bör 

bedömas med samma allvar och av 

samma myndighet. 

Tyvärr har en del remissinstanser läst texten 

slarvigt. Att rikta kritik mot att vissa 

åtgärder inte gäller alla studenter vid LU 

är beklagligt. Det står t.ex. klart och tydligt 

i förslaget att en eventuell språkverkstad 

skall vara tillgänglig för alla studenter 

som har behov av att förbättra sitt 

språk. Denna service skall även vara öppen 

för annan personal, som t.ex. lärarna. 

På samma vis bör introduktionsterminer 

eller collegeår vara tillgängliga för 

alla studenter som har behov av denna 

inkörsport till universitetet. 

Vidare är det beklagligt att förslaget 

någon nämnvärd effekt på mångfalden. 

– Ogenomtänkt, tycker även Kristian 

Berghult och Eva Hamberg om förslaget 

i en bilaga till HT-styrelsens yttrande. De 

tar Teologiska institutionen som exempel 

där drygt en fjärdedel av personalen har 

utländsk bakgrund och frågar sig om institutionen 

ska behöva minska andelen 

anställda med utländsk bakgrund för att 

bättre ”spegla samhället i stort”. 

Försvårar överblicken 

Den juridiska fakultetsstyrelsen ifrågasätter 

om det överhuvudtaget ska upprättas 

en särskild mångfaldsplan. 

– Många måldokument försvårar 

överblicken, skriver de och menar att 

mångfaldsfrågorna kan integreras i andra 

strategiska dokument. 

Stick i stäv mot juristerna poängterar 

Lunds Universitets Studentkårer (LUS) 

vikten av en samlad åtgärdsplan för ökad 

mångfald. Detta för att undvika godtycke 

och kryphål som de hävdar lätt uppkommer 

vid alltför vaga formuleringar. 

LUS vill att det ska sättas upp en tidsplan 

för mångfaldsarbetet och förväntar 

sig att man ska kunna se betydligt fler av 

de underrepresenterade grupperna vid 

Lunds universitet inom loppet av tre år. 


Sanimir Resic: 

”Jag är besviken på svaren” 

Insändare 

anses vara för generellt då syftet bakom 

detta var att de olika fakulteterna gavs 

relativt fritt handlingsutrymme utifrån de 

egna förutsättningarna och inte målades 

in i ett hörn av orimliga krav och åtgärder, 

vilket mer än en dekanus varnade för. 

Kanske var det ett misstag att lyssna till 

den rekommendationen, men, vi drar lärdom 

och lovar att bli mer specifika 

framöver. 

Till syvende och sist bör det påpekas 

att mångfaldsarbetet är ett från regeringsmakten 

ålagt krav på varje svenskt universitet 

och högskola. Detta är inte ett 

hobbyprojekt som har som syfte att utarma 

en redan hårt drabbad ekonomi. 

Därför tackar vi för regeringens utlovade 

och öronmärkta extra miljoner till detta 

arbete. Inget område behöver i detta läge 

känna sin budget ”hotad”. 

Vi kan nu målinriktat arbeta för ”den 

öppna högskolan” som syftar till ett rättvisare, 

mer jämställt och mer demokratiskt 

utbildningssystem. Självklart bör 

varje Insändare 

studie- och arbetsplats spegla det 

samhälle vi lever i.”

Sanimir Resic 

Spindeln i nätet 

för ökad mångfald 

Sanimir Resic blir spindeln i nätet 

när det gäller ökad mångfald vid 

Lunds universitet. 

En ny tjänst har inrättats med den 

något otympliga beteckningen Projektledare 

för mångfaldsarbete. 

–Tyngdpunkten kommer att ligga vid rekryteringsåtgärder, 

säger Sanimir Resic. 

Men jag tror att man även måste se över 

genomströmningen om mångfalden vid 

Lunds universitet ska öka. 

– För många studenter är det ett större 

problem att ta sig igenom studierna än 

att ta sig in på universitetet. 

Det är fortfarande oklart vilken budget 

Lunds universitet har att röra sig med 

i mångfaldsarbetet. Regeringen föreslår i 

höstens budgetproposition att 120 miljoner 

kronor ska avsättas under tre år för 

rekryteringsarbete. 

– Propositionen är en morot och nu 

är det lite upp till oss hur mycket pengar 

som tillfaller oss, säger Sanimir Resic. 

Fler studentambassadörer och en 

satsning på studievägledning tillhör de 

konkreta åtgärder som Sanimir Resic har 

börjat planera för. 

– Jag funderar på att göra en studieresa 

till Storbritannien för att hämta inspiration, 

berättar han. Där arbetar så 

kallade Diversity Officers sedan länge för 

mångfalden vid universiteten. 


FOTNOT: Se även insändare här intill. 

LU-chef misstänkt för 

missbruk av företagskort 

En enhetschef vid Lunds universitet 

misstänks för att ha förfalskat kvitton 

och för att ha gjort privata uttag 

med sitt företagskort. 

Universitetets internrevision upptäckte 

misstänkt felanvändning i enhetschefens 

redovisning under en rutinkontroll i maj 

i år. 

– Vi noterade insättningar på kontot 

som indikerade att privata uttag hade 

gjorts. Personen ifråga hade gjort inbetalningar 

för att täcka tidigare uttag, säger 

Ola Möller, chef för Internrevisionen. 

Trots att internrevisionen slog larm 

redan i maj fortsatte det felaktiga bruket 

av kortet. Ola Möller hade en diskussion 

med universitetsdirektör Peter Honeth 

och fick beskedet att problemet skulle åtgärdas. 

– Men när vi gjorde en uppföljning 

på ärendet såg vi att inget hade gjorts, 

säger Ola Möller. 

Peter Honeth förklarar detta med tekniska 

omständigheter: 

– Jag beslutade att personen ifråga 

inte skulle få ha ett företagskort med universitetet 

som betalningsansvarig.Trots 

det drogs kortet inte in, och om jag har 

förstått det hela rätt berodde det på tekniska 

omständigheter hos kortföretaget, 

säger universitetsdirektören. 

Väldigt sällsynt 

Universitetet har nu anlitat en extern 

revisor från Ernst & Young. Ola Möller 

förklarar det med att alla inblandade arbetar 

nära varandra och att det är naturligt 

att en utomstående sköter ärendet. 

– Annars kan det dyka upp misstankar 

om att vi håller varandra om ryggen, 

säger Ola Möller. 

Trots det som inträffat tycker han 

inte att det finns någon anledning att 

Tredje bandet presshistoria 

Tredje bandet av ”Den svenska pressens 

historia” presenteras vid ett öppet seminarium 

på Litteraturvetenskapliga institutionen 

30 okt kl 18.15 i Sal Benedictsson. 

I boken tecknas utvecklingen av tidningar 

och tidskrifter från 1897 till 1945. 

På seminariet deltar författarna Gunilla 

Lundström, litteraturforskare och journalist 

på Sydsvenskan, historikern Elisabeth 

Sandlund, redaktör för Kyrkans tidning, 

samt Per Rydén, som också är en 

av huvudredaktörerna för fyrbandsserien. 

utöka kontrollerna. 

– Nej, jag utgår från att sådant här är 

väldigt sällsynt, säger han 

Begränsa företagskorten 

Redan i december förra året beslutade 

universitetet att man skulle begränsa användningen 

av företagskort. Undantag 

gjordes endast för dem som har stora utgifter 

i tjänsten. 

– Beslutet fattades delvis på grund 

av risken för missbruk. Det fanns då en 

allmän trend av uppmärksamhet kring 

problemen med sådana kort, säger Ann- 

Kristin Mattsson, ekonomichef vid universitetet. 

Universitetet beslutade samtidigt att 

inte dra in de befintliga företagskorten 

utan valde istället att avveckla dem i takt 

med att korten går ut. 

– Det är lättare att hantera. Att begära 

att alla ska klippa sina kort på ett 

speciellt datum ger snarare intryck av 

misstroende, och det är det inte tal om, 

säger Ann-Kristin Mattsson. 

Efter att enhetschefens misstänkta 

kortmissbruk uppmärksammats i media 

har många universitetsanställda klippt 

sina företagskort för att inte bli misstänkliggjorda. 

– Jag klippte mitt eget kort redan i januari 

då beslutet hade kommit. Det 

finns ingen anledning för mig att ha ett 

företagskort, säger Ann-Kristin Mattsson. 

Vilket efterspel enhetschefens misstänka 

kortmissbruk får, beror på innehållet 

i Ernst & Youngs rapport som i skrivande 

stund inte är klar. Rapporten kommer 

att överlämnas till universitetsledningen 

och om oegentligheter bekräftas 

kommer troligen ärendet först att behandlas 

i universitetets ansvarsnämnd. 


Chefer säljer LUVIT-aktier 

Universitetsdirektör Peter Honeth och 

LU:s fortbildningschef Lennart Badersten 

säljer nu sina aktier i LUVIT AB – aktier 

som de kritiserades för att ha köpt fördelaktigt 

som styrelsemedlemmar i bolaget. 

Aktierna säljs till Lunds universitet, 

utan personlig vinst. Att försäljningen 

dröjt beror enligt Lennart Badersten på 

att man dels formellt inte kunde sälja förrän 

efter ett år, dels inte ville ge fel signal 

till marknaden: ”Vi tror ju på företaget”. 

15

16 

”Bra avstamp för Kommunal och LU” 

– Att i rask takt slänga på OH-bilder 

på engelska är just en sådan sak 

som avskräcker Kommunals medlemmar 

från att börja studera vid 

universitetet, säger en utbildningssamordnare 

från Lundabygdens 

ABF, och river ner spontana applåder 

från publiken. 

Kritiken riktar sig mot Lennart Badersten, 

fortbildningschef vid Lunds universitet. 

Han finner sig dock snabbt och hävdar 

att man också kan tolka det som att 

han inte nedvärderar kommunalarnas 

kunskaper. I nästa andetag bjuder han 

ABF-representanten att sitta med i en 

pedagogisk referensgrupp för Lärande 

Lund. 

Kompetensutveckling 

Den 16 oktober anordnades en konferens 

för Lunds universitet, Svenska Kommunalarbetarförbundet 

och Kommunförbundet. 

Vikten av kompetensutveckling, 

kommunernas roll i det livslånga 

lärandet och hut man värderar reella kunskaper 

diskuterades. 

– Denna dag har blivit ett bra avstamp 

för det fortsatta samarbetet mellan 

Lunds universitet och Kommunal, sammanfattar 

Kommunals ordförande Ylva 

Thörn. 

Nästa steg blir att lokalt inom Kommunal 

diskutera sig fram till vilka slags 

utbildningar man vill ha av Lunds universitet. 

– Jag tror att det till en början kommer 

att handla mycket om validering, dvs 

formell värdering, av reella kunskaper, 

säger Mia Persson, fackföreträdare från 

Klippan. Sedan får man vända sig till 

Lunds universitet för att få den kompletterande 

utbildning som exempelvis ett 

vårdbiträde behöver för att bli undersköterska. 

– Nu gäller det att man på arbetsplatserna 

analyserar vilken kompetensutveckling 

som behövs, fortsätter hon. 

Och då måste man ta hänsyn till både 

organisationen och individen. 

Det finns redan ett par klara utbildningsområden 

där man snart ska börja 

utbilda Kommunals medlemmar. Det 

kommer att bli aktuellt med kurser för 

ambulansförare och arbetsledare inom 

LUB Media 

A N N O N S 

psykiatrin liksom spetsutbildningar för 

ombudsmän och kurser i kulturell mångfald. 

– Vi är försiktiga med att föreslå kurser 

eftersom vi vill att kursutbudet ska 

växa fram ur diskussioner på lokal nivå, 

berättar Lennart Badersten. 

Portal på nätet 

Ett annat led i samarbetet blir att bygga 

upp en portal på nätet. Den ska gå under 

namnet Kompetenstorget och bli ett forum 

för information och diskussion mellan 

Lunds universitet och Kommunal. 

Förutom utbildningsutbudet måste man 

diskutera vilken undervisningsform som 

är lämpligast för Kommunals medlemmar. 

Hur pass intresserade är arbetsgivarna 

av att finansiera kompetensutveckling? 

– Det får vi väl se, säger Lennart Badersten. 

Staten har avsatt runt 4-5 miljarder 

på så kallade Individuella Kompetenskonton. 

Dessa pengar är inte tillgängliga 

ännu, men vi ser fram emot att de blir det. 

ULRIKA OREDSSON

Om acceleratorer på Fysikum 

Medicin, miljö, arkeologi, geologi – 

med acceleratorer som kan registrera 

och räkna enskilda atomkärnor 

växer de möjliga tillämpningarna. 

När detta läses har ett åttiotal forskare 

inom SNEAP träffats i Lund 

med Avdelningen för kärnfysik som 

värd för att diskutera acceleratorernas 

utveckling. 

Egentligen träffas de i "fel" hörn av 

världen. 

SNEAP står för Symposium for North 

Eastern Accelerator Personal. Det började 

som ett årligt arrangemang i nordöstra 

delarna av USA och Kanada och där 

höll det sig länge. 

– Så det är glädjande och hedrande att 

man detta år valt att förlägga symposiet 

här i Lund. Nästan hälften av deltagarna 

är från USA och Kanada, säger den lokale 

arrangören dr Ragnar Hellborg. 

Det är s k elektrostatiska acceleratorer 

som är ämnet för symposiet den 21- 

25 oktober. Dessa maskiner blev för små 

för grundforskningen när man började 

bygga jätteacceleratorer på stora internationella 

forskningscentra. 

I stället anpassades de befintliga 

acceleratorerna till mer tillämpad forskning. 

I Lund har man goda traditioner på 

området. Professor Sten von Friesen lät 

bygga en sådan accelerator, den s k van de 

Graaff-acceleratorn, när fysikerna 1950 

flyttade in på det nuvarande området. 

Med experiment vid denna accelerator 

utvecklade Sven Johansson och hans 

medarbetare PIXE-metoden. Acceleratorn 

lades senare ner och ersattes med 

Pelletronen. Denna och Mico-Pixe är de 

två elektrostatiska acceleratorer som f n 

finns på Fysiska institutionen. 

Lärare får fördjupa sig 

Tillvaron för dagens lärare i engelska och 

svenska är kluven och det är en av de utmaningar 

som tas upp under fortbildningsdagarna 

för gymnasielärare och 

högstadielärare i Lund den 29-31 okt. 

Ett dussintal heldagsprogram äger 

rum under de s k Vetenskapsdagarna 

inom naturvetenskap, samhällsvetenskap 

& humaniora. Det ovannämnda ämnetåterfinns 

under rubriken ”Populärkultur 

och kulturarv” och har lockat många lärare 

att anmäla sig. 

Behovet av bostäder för 

gästforskare kartläggs 

Serviceenheten har skickat ut en enkät till 

alla institutioner med en förfrågan om 

behovet av gästforskarbostäder under 

kommande läsår. Anledningen är att de 

internationella kontakterna ökar och 

därmed ställs större krav på universitetet 

att erbjuda bra bostäder i Lund åt de besökande 

forskarna och deras familjer. 

Stadsmusik i Lund i fokus 

Fredag den 26 oktober invigs Lund Music 

Festival kl 18 i Lunds domkyrka med 

en konsert av Mare Balticum som spelar 

och berättar om stadsmusik under 1500- 

1700-talen. Under hela festivalveckan 

som följer t o m 4 november visas sedan 

utställningen ”Stadsmusikanter i Lund” 

på Historiska museet, dagligen kl 11-16. 

Utställningen har producerats av Musik 

i Skåne i samarbete med professor Gre- 

ger Andersson, LU. 

– Stadsmusikanterna hade monopol 

på att spela i staden. Lund fick stadsmusikanter 

i samband med universitetets 

tillkomst. De höll akademin och borgerskapet 

med musik, som var status och 

förväntades i både officiella och privata 

sammanhang, berättar han. 

17

18 

Det händer vid Lunds universitet 

se vidare http://www.kalendariet.lu.se 

25-28/10 Konferens. ”The Middle 

East: Interpreting the past”. Konferensen 

anordnas av “The Nordic 

Society for Middle Eastern Studies”. 

Plats: Historiska institutonen, Lund. 

Info www.hist.lu.se/hist/middleeast/ 

middle_east.htm 

26-27/10 Öppet Hus på institutionen 

för astronomi i Lund kl 

11.00-14.30. Info: www.astro.lu.se/ 

openhouse.html 

26/10 Seminarium. Lise Skove, 

”Design Dilemmas, Chinoiserie and 

Gender in the Work of Hong Kong 

Fashion Designers”. Kl 14.15-16.00 

Centrum för genusvetenskap. 

30/10 Filosoficirkeln. ”Kunskapens 

grund: erfarenhet eller förnuft”, 

Dag Prawitz. Kl 19.30 i LU:s 

aula. 

31/10 Fakultetsklubben. Claus 

Wahlöö, stadsantikvarie: ”Metropolis”. 

Kl 12.00-13.00 i Nya festsalen, 

AF. 

31/10 ICT i juristutbildningen. 

Magnus Svensson, IT-chef på 

Juridikum, presenterar olika former 

av ICT-stöd inom distans- och 

campus-kurser på juristutbildningen. 

Kl 12.15-13.00 på CITU, Tornavägen 

9b, Lund. Anmälan citu@citu.lu.se 

31/10 Föreläsning i Teknikhistoria. 

”Sfärerned harmoni – en 

historie om forholdet mellem musik, 

fysik og tegnologi”, Hans Buhl, Steno 

Museet, Aarhus. Kl 18.15-20.00 

i Kårhusets aual. Info 046-2223903. 

31/10 Teknik- och naturvetarcirkeln. 

Tema: Slumpens grymma 

lek, ödets outgrundliga kastrull – 

om slump och sannolikhet. Carl 

Johan Lamm, Astra Zeneca, ”De 

statistiska begreppen och deras användning: 

medicinsk statistik”. Kl 

19.30-21.00 Palaestra hörsal. 

6-7/11 Forskningens Dag. Tema: 

I kärl och hjärta. Årets tema belyser 

kranskärlsjukdomen. Den 6/ 

11 i Jubileumsaulan, MAS i Malmö 

och den 7/11 i aulan, universitetssjukhuset, 

Lund. Kl 14.00 båda 

dagarna. Arr Bertil Olsson, prof 

i kardiologi och Jan Nilsson, prof 

i experimentell kariovaskulär forskning. 

6/11 2001 års Sven Rydenfeltföreläsning. 

”There is no third way 

for the third world. Trade, 

globalization and free-market politics 

– the path to prosperity”. Kl 17.15 

Hotel Lundia. 

6/11 Filosoficirkeln. “Evolution 

och revolution i fysikens världsbild”, 

Gösta Gustafson. Kl 19.30 

i LU:s aula. 

7/11 Fakultetsklubben. Carl 

Gustaf Andrén, fd universitetskansler: 

”Gen-forskning och etik”. Kl 

12.00-13.00 i Nya festsalen, AF. 

7/11 Semiotikseminariet: Tema 

E: Betydelsefullt beteende. När beteendet 

blir konst eller annat slags 

betydelsebärande – blir det då 

ikoniskt? Kl 16.15-18.00 Inst för 

konst- och 

musikvetenskap. Info: 

www.arthist.lu.se 

/kultsem/semiotics/ 

semsem_ht01.html 


Hans-Uno Bengtsson, inst 

f teoretisk fysik, LU: ”Iakttagelser 

rörande dödslängderna och de 

respektive förekomsterna av olika 

orsaker till att glasrutor spräcks 

– statistikens historia”. Kl 19.30- 

21.00 i Palaestra. 

8-11/11 Seminarier. New 

8/11 Seminar ”New Employees at Lund University”. This seminar 

is intended for all categories of newly appointed foreign employees 

who have contracts for 12 months or more. Main university building, 

Lund. Kl 09.00-17.00. Info 046-2220470. 

Identities in Film. Contemporary 

Cinema from the Other Europe. 

Seminarier med inbjudna föredragshållare 

och visning av en rad filmer 

från Öst- och Centraleuropa. 

Info: www.lu.se/slav/filmkonf.pdf 

8-9/11 Brottsoffermyndigheten 

arr forskarkonferens i Stockholm. 

Syftet är att sätta fokus på brottsoffer 

med utländsk bakgrund och ställa 

frågor om möjligheter och brister 

i mångkulturella möten. Medverkar 

gör bl.a. Jan Hjärpe, prof i islamologi, 

LU, Astrid Schlyter, doc i rättssociologi 

vid inst f socialt arbete, Stockholms 

univ.Info www.brottsofferm 

y n d i g h e t e n . s e , 

annika.bern@brotts-offermyndigheten 

8/11 Föreläsningsserie. Finlands 

historia och kultur. Sten Högnäs, 

Lund:” Bilden av det finska”. Kl 

18.00 Inst f nordiska språk/finska, 

Lund. 

9/11 Utbildningsdag om Arbetsmiljöutbildning. 

Prefekter och övr 

arbetsmiljöansvariga, skyddsombud 

och övriga intresserade vid LU är 

välkomna till en utbildningsdag om 

”Kontorsplatsen”. Info och anmälan 

046-2227026. 

13/11 Filosoficirkeln. ”Här har 

du ditt liv – genetik igår, idag och 

imorgon”, Lennart Philipson. Kl 

19.30 i LU:s aula. 

14/11 Fakultetsklubben. Elisabeth 

Iregren, professor i osteologi: 

”Medeltidens barn”. Kl 12.00-13.00 

i Nya festsalen, AF. 

14/11 ICT för nätburet lärande: 

ett fält av nya möjligheter. Per Christiansson, 

prof i IT in Cibil Engineering 

vid Aalborgs universitet, presenterar 

sin vision av nätburet lärande i 

relation till traditionella läromiljöer 

och ger konkreta exempel på multimedial 

kommunikation mm. Kl 

13.15-15.00 CITU, Tornavägen 9b, 

Lund. Anmälan citu@citu.lu.se 


”Norrbotten – ett Amerika 

inom Sveriges gränser”, Staffan 

Hansson, industriell ekonomi och 

samhällsvetenskap, Luleå universitet. 

Kl 18.15-20.00 i Kårhusets aula, 

KFS 

Lund. Info 046-2223903. 


”Kaos är granne med 

slump”, Bo Söderberg, inst f teoretisk 

fysik, LU. Kl 19.30-21.00 i Edens 

hörsal. 

15/11 Föreläsningsserie. Finlands 

historia och kultur. Jarmo 

Lainio, Stockholm: ”Finskor i tid 

och otid – finska språkets ställning 

förr och nu”. Kl 18.00 på Inst f 

nordiska språk/finska, Lund. 

15/11 LTH:s jubileumsseminarium. 

“Byggde man bättreförr”. 

Seminariet handlar bl.a. om frukt, 

energi och värme, material. Kl 19.00- 

21.00 Kulturen i Lund. 

16/11 Seminarium. Geraldine 

Pratt, ”Geographies of identity and 

difference”. Kl 13.15 Kulturgeografiska 

inst, Lund. 

19/11 Professor em föreläsning 

hålls av Gerhard Voigt, prof em 

i rättsmedicin, på Locus Medicus 

kl 18.30 med titel: Från Stalingrad 

till Lund”. 

20/11Filosoficirkeln. ”Psykologi 

och vetenskap – Från introspektion 

till computational neuroscience”, 

Martin Ingvar. Kl 19.30 i LU:s aula. 

21/11 Fakultetsklubben. Per 

Belfrage, professor i cell- och molekylärbiologi: 

”Biomedicinskt Centrum 

vid Lunds universitet”. Kl 

12.00-13.00 i Nya festsalen, Lund. 

21/11 Semiotikseminarium. Tema 

D: Delar/Gränser/Närhet: Mer om 

mereologi. Kl 16.15-18.00 på Inst 

för konst- och musikvetenskap, 

Lund. Info www.arthist.lu.se/ 

kultsem/semiotics/semsem_ht01.html 


”En storögd värld – från primitiva 

siktinstrument till framtidens 

jätteteleskop”, Arne Ardeberg, astronomiska 

institutionen, Lund. Kl 

18.15-20.00 i Kårhusets aula, Lund. 

Info 046-2223903. 


”Människans molekylära 

evolution”, Ulfur Arnason, inst f 

genetik, LU. Kl 19.30-21.00 Palaestra 

hörsal, Lund. 

22/11 Teknikförnyelsens behag 

och obehag. Avsikten med semi-

nariet är att sätta fokus på principiella 

problemställningar som följer 

med uppfinnandet och teknikutvecklingen 

i samhället. Kårhuset, 

LTH, Lund. Info 046-2223903. 

22/11 Frukostmöte. Forskning 

– Näringsliv. ”Lärande och IT – 

kan datorer lära oss att förstå”, 

Peter Gärdenfors, professor i 

kognitionsforskning. Kl 08.00-09.00 

i G:a Biskopshuset, Lund. Info och 

anmälan Karin Nilsson, 046- 

2221274. 

22/11 Föreläsningsserie Finlands 

historia och kultur. Laura Kolbe, 

Helsingborg: ”Finlandsbilden förr 

och idag”. Kl 18.00 Inst f nordiska 

språk/finska, Lund. 

23-24/11 Hilding Pleijel-symposium 

IV. Symposiet kommer att 

behandla 1800-talets religiösa väckelserörelse 

ur ett internationellt 

perspektiv. Teologiska inst, Lund. 

Info 046-2224330. 

7/12 Seminarium. ”Medicinhistoriska 

perspektiv på diabetes 

mellitus”. Kl 13.00-15.30 i F-sal 

1, Blocket, universitetssjukhuset, 

Lund. Arr Enheten för medicinsk 

historia, Lund. Info 046-171247. 

LUM 

Disputationer 

26 okt: Natalia Markova i fysikalisk 

kemi: ”Sorption Microcalorimetry 

Method Development and 

Applications”. Kl 10.15 i hörsal 

C, KC, Lund. J.Ursula Malm i systematisk 

botanik: ”Geographic different 

and population history in 

Silene dioica and S. hifacensis: variation 

in chloroplast DNA and 

allozymes”. Kl 10.00 i Murbecksalen 

(Gula huset) Ö Vallg 14, Lund. Cecilia 

Hegardt i zoofysiologi: ”On 

the role of Polyamines in 

Apoptosis”.Kl 09.00 i zoofysiologiska 

institutionens hörsal, Helgonavägen 

3B, Lund. Mattias Grundelius 

i reglerteknik: ”Methods for Control 

of Liquid Slosh”. Kl 10.15 i sal M:B 

Maskinhuset, LTH, Lund. Helena 

Sjöstrand i kollektivtrafik: ”Passenger 

Assessments of Quality in Local 

Public Transport – Measurement, 

Variability and Planning 

Implications”. Kl 10.15 i hörsal 

V:B, V-huset, John Ericssons väg 

1, LTH, Lund. Anna Maria Claesson 

i etnologi: ”Kinesernas vänner. En 

analys av missionens berättelse som 

ideologi och utopi”. Kl 10.15 i sal 

216, universitetshuset, Lund. Christina 

Spännar i sociologi: ”Med främmande 

bagage. Tankar och erfarenheter 

hos unga människor med 

ursprung i annan kultur eller Det 

postmoderna främlingskapet”. Kl 

10.15 i Carolinasalen, Kungshuset, 

Lundagård. 

27 okt: Johanna Gustavsson i 

etik: ”Kyrka och kön – om könskonstruktioner 

i Svenska Kyrkan 

1945-1985”. Kl 10.00 i Kungshuset, 

Carolinasalen, Lundagård. Olof 

Hedling i litteraturvetenskap: ”Robin 

Wood – Brittisk filmkritiker”. Kl 

10.15 i sal 201, Kulturanatomen, 

Biskopsgatan 7, Lund. 

29 okt: Anders Edsjö i molekylär 

medicin: ”Neuroblastom Cell 

Differentiation: The Role of Neurotrophin 

Receptor Signaling and Nmyc 

Expression”. Kl 09.00 i Lilla 

aulan, Medicinskt forskningscentrum, 

universitetssjukhuset, Malmö. 

1 nov: Benoit Guieysse i bioteknik: 

”Innovative Bioreactors for 

the Degradation of Polycyclic 

Aromatic Hydrocarbons”. Kl 14.00 

i Kårhuset, hörsalen, John Ericssons 

väg 3, Lund. 

2 nov: Lena André-Petersson 

i psykologi: ”Cognitive function 

and cardiovascular disease in relation 

to hypertension and adaptive 

behavior in the serial Color Word 

Test. Results from population study 

“Men born in 1914” in Malmö, 

Sweden”. Kl 10.15 på Kulturen, 

Tegnérplatsen, Lund. Kelemu Lemma 

i oorganisk kemi: ”Reactions of 

Model and Anticancer Active 

Platinum (IV/II) Complexes. A 

Kinetic and Mechanistic Study”. 

Kl 10.15 i sal E, KC, Sölvegatan 

39, Lund. Camilla Ryne i kemisk 

ekologi och ekotoxikologi: ”Pyralid 

moth reproduction: Communication, 

Constraints & Control”. Kl 10.00 

i Blå Hallen, Ekologihuset, 

Sölvegatan 37, Lund. 

6 nov: Paula C.A. Barreleiro i 

fysikalisk kemi: ”Equilibrium and 

Kinetic Studies of the Binding of 

DNA to Cationic Liposomes”. Kl 

10.15 i hörsal C, KC, Lund. 

9 nov: Mattias Collin i cell- och 

molekylärbiologi: ”Streptococcus 

pyogenes secreted enzymes ineracting 

with the human host”. Kl 13.15 

i Fernströmsalen, BMC, Sölvegatan 

19, Lund. Barbro Selander i klinisk 

immunologi: ”Complement- 

NORDIC ACADEMI PRESS 

TEKNIKBROSTFT 

Dependent defence against bacterial 

infection studies in C2 deficiency”. 

Kl 09.15 i Patologens föreläsningssal, 

Sölvegatan 23, Lund. 

Följande disputationer har ägt 

rum: Tor Svensjö i experimentell 

kirurgi: ”Treatment of Skin Wounds 

with Cell Transplantation and Gene 

Transfer”. Pyotr G Platonov i kardiologi: 

”From anatomy to 

electrophysiology”. Henrik Lundqvist 

i livsmedelsteknologi: 

“Amylopectin. Interactions with 

Lipids and Proteins”. Sven Sjövall 

i oorganisk kemi: “Metallacyclic 

Phosphine Complexes and 

Intramolecular Csp3-H Bond 

19

20 

Activation. Synthesis, 

Characterisation and Catalytic 

Application”. Anna Collén i biokemi: 

“Hydrophobic Fusion Tags: 

Implications for Bioseparation and 

Cellular Expression”. Pia Romare: 

“The role of young-of.the-year fish 

in lake ecosystems”. Fouday Kamara 

i sociologi: “Economic and Social 

Crises in Sierra Leone. The Role 

of Small-scale Entrepreneurs in Petty 

Trading as a Strategy for Survival 

1960-1996”. Rolf Larsson i sociologi: 

“Between crisis and opportunity. 

Livelihoods, diversifacation and 

inequality among the Meru of Tanzania”. 

Bo Isenberg i sociologi: 

“Överflöd och ofullbordan. Essä 

om det moderna”. Maria Wikhall 

i ekonomisk geografi: ”Universiteten 

och kompetenslandskapet. Effekter 

av den högre utbildningens tillväxt 

och regionala spridning i Sverige”. 

Birgitta Höglund i sociologi: ”Ute 

och inne. Kritisk dialog mellan 

personalkollektiv inom psykiatrin”. 

Charlotta Ljungberg i sociologi: 

”Bra mat och dåliga varor. Om förtroendefulla 

relationer och oroliga 

reaktioner på livsmedelsmarknaden”. 

Magnus Gudmundsson i etnologi: 

”Tarot. New age i bild och berättelse”. 

Anna Lindberg i historia: 

”Experience and Identity: A Historical 

Account of Class, Caste and 

Gender among the Cashew Workers 

of Kerala, 1930-2000”. Ulf Linderfalk 

i folkrätt: “Om tolkninen av 

traktater”. Lianna Kadar i onkologi: 

”Body Protein and its Change in 

Patients During Anti-Tumor 

Treatment”. Ann-Sofie Hansson 

i medicinsk inflammationsforskning: 

“New models for Relapsing 

Polychondritis and Rheumatoid 

Arthritis. Focus on the tissue specific 

immune response”. Åsa Johansson 

i medicinsk inflammationsforskning: 

“T cells, Cytokines, and 

Genetic Factors in Autoimmunity”. 

Kirsten Holme i mineralogy och 

petrologi: “Geochemical 

Development of Proterozoic in the 

SW Baltic Shield”. Niklas Gustavsson 

i biokemi: “The conserved 

methionines in the chloroplast small 

heat shock protein. Role in 

chaperone-substrate interactions 

and effects of methionine 

sulfoxidation on chaperone activity”. 

Anna Joabsson i växtekologi: 

“Methane Dynamics in Northern 

Wetlands: Significance of Vascular 

Plants”. Ratana Lawung i tillämpad 

biokemi: “B-Lactamase in 

Haemophilus ducreyi. Purification, 

Characterization, and Mutagenesis”. 

Andreas Hinz i kemisk teknologi 

med inr mot processkemi och katalys: 

“Studies of Partial Oxidation and 

Combustion over Heterogeneous 

Catalysts by Transient Experiments”. 

LUM 

Tjänster 

Ulf Johansson Dahre i socialantropologi: 

“Det förgångna är framtiden. 

Ursprungsfolk och politiskt 

självbestämmande i Hawaií”. 

Ingenjör med inrkt på förbränningsmotorer 

vid institutionen för värmeoch 

kraftteknik. Ref nr 1613, ans 

26 okt. Info 046-2228521. 

Driftassistent vid Biomedicinskt 

centrum. Ref nr 5082, ans 26 okt. 

Info 046-2220887. 

Projektassistent vid Reproduktionsepidemiologiskt 

Centrum. 

Ref nr 5137, ans 26 okt. Info 046- 

2227536. 

Doktorand i utveckling av 

metoder för optimering av termiska 

kraftverk vid institutionen för värmeoch 

kraftteknik. Ref nr 1623, ans 

31 okt. Info 046-2224862. 

Doktorandtjänst i kemi, inriktning 

mot kemisk fysik. Ref nr 5078, 

ans 31 okt. Info 046-2228131. 

Förste bibliotekarie (bibliotekschef) 

vid Kemicentrums bibliotek. 

Ref nr 5084, ans 31 okt. Info 046- 

2228333. 

Bibliotekarie vid Kemicentrums 

bibliotek. Ref nr 5086, ans 31 okt. 

Info 046-2228333. 

SERVICEENHETEN 

Professor i byggnadsmaterial. 

Ref nr 1510, ans 21 nov. Info 046- 

2228980. 

LUM. 

Stipendier 

& anslag 

Aktuella stipendier & forskningsbidrag. 

För komplett information 

se http://www.eken.lu.se/stipendier 

(sista ansökningsdag anges inom 

parantes) 

Administreras av Donationsgruppen 

vid Lunds universitet 

Stiftelsen Agnes Ljunggrens fond: 

till forskning inom öronsjukdomar 

(01-11-02) 

Einar Hansens forskningsfond: 

främjar vetenskapligt samarbete 

och institutionskontakter mellan 

de humanistiska disciplinerna vid 

Köpenhamns och LU genom symposier, 

exkursioner och gästbesök 

(01-11-05) 

Bertil Andersson fond: bidrag 

till forskning inom bioteknik (01- 

11-06) 

Fler stipendier ledigförklaras 

under november, se hemsidan. 

Externa finansiärer. 

Forskningsprogrammet Kultur 

i vården och vården som kultur 

(01-10-29)

Stiftelsen Nils Ohlssons Minne: 

främjar utbildning av barn och 

ungdom vilka är funktionshindrade 

till följd av allvarliga syn-, tal-, 

eller hörselskador (01-10-30) 

Vetenskapsrådet: bidrag för 

specialiststudier i försöksdjursvetenskap 

etc (01-10-30) 

Familjen Blomqvists Stiftelse: 

främjar barns- och ungdoms fostran 

och utbildning samt vetenskaplig 

forskning (01-10-31) 

STYFF-stipendium för studier 

i Tyskland (01-10-31) 

Griffith University, Australia 

offers doctoral and research masters 

pro-grams (01-10-31) 

Nordens Folkliga Akademi: stipendier 

till forskare för flera veckors 

arbetsro för att skriva eller planera 

(01-10-31) 

AWAPATENT:s Stiftelse för 

Främjande av Immaterialrättslig 

Vetenskaplig Forskning: bidrag för 

att publicera vetenskapliga arbeten 

inom det immaterialrättsliga området 

(01-10-31) 

Svenska Kyrkan Jönköping, 

Syskonen Ungarts stiftelse: till 

teologie studerande (01-10-31) 

Nordiska Afrikainstitutet studiestipendier: 

till studerande i de nordiska 

länderna samt till journalister 

och läromedelsförfattare (01-11- 

01) 

SI långtidsstipendier: till Belgien, 

Frankrike, Indien, Italien, Schweiz, 

Tyskland och Österrike (01-11- 

01) 

Bröderna Molanders stiftelse: 

stipendium till studerande från 

Dalarna (01-11-01) 

Kungl. Fysiografiska Sällskapet 

i Lund: resestipendier för yngre 

forskare knutna till LU (01-11- 

01) 

Dr Félix Neuberghs stiftelse: 

bidrag till klinisk medicinsk forskning 

för att förbättra den åldrande 

människans fysiska livskvalitet 

(01-11-01) 

The British Council, Cheviening 

Scholarship: for student wishing 

to study for a MA, MSc or 

equivalent (01-11-01) 

VINNOVA livsvetenskaper och 

biobaserade processer Innovativa 

livsmedel (01-11-01) 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademienforskningsanslag/stipendier: 

inom skogs- och jordbruket 

(01-11-01) 

Ejnar Lindhs kommunalvetenskapliga 

stiftelse: stödjer forskning 

rörande kommunernas verksamhet 

förr och nu (01-11-01) 

Stiftelsen Läkare mot AIDS 

Forskningsfond forskningsbidrag 

(01-11-01) 

Netpharmas Forskningsfond: 

stödjer medicinsk forskning i 

Sverige 

SJUKGYMNAS UTB 

STRÖM & GULLIKSSON 

21

22 

inom hjärt-kärlsjukdomar, onkologi 

och farmaceutisk forskning 

(01-11-02) 

O F Rydbergs fond: till studerande 

som ämnar bli jurist och tillhör 

Värmlands nation (01-11-06) 

John Björkhems Minnesfond: 

anslag till parapsykologisk forskning 

(01-11-09) 

Finansförbundet uppsatsstipendier: 

för C-/D- uppsats, magisteruppsats, 

examensarbete etc. (01- 

11-15) 

Konstnärsnämnden stipendier: 

för internationellt kulturutbyte (01- 

11-15) 

Hans Werthén-fonden: stipendier 

till personer verksamma inom teknikeller 

ekonomiområdena för vidareutveckling 

utomlands (01-11-15) 

NORDITA fellowships: for 

Nordic physicists in theoretical 

physics (01-11-15) 

EU:s ramprogram Kultur 2002. 

Programmet ger stöd till kulturella 

samarbetsprojekt mellan europeiska 

länder (01-11-15) 

Wifstavarfs AB:s stipendiefond: 

till studerande född i Jämtland (01- 

APOTEKARE HEDBERGS 

FOND 

11-15) 

Svenska Sällskapet för Medicinsk 

Forskning: anslag för 

doktorander inom preklinisk och 

klinisk medicinsk forskning i Sverige 

samt stipendier för postdoktoral 

utbildning i medicinsk vetenskap 

för vinnande av docentkompetens 

(01-11-15) 

Novartis Stiftelse för Medicinsk- 

Biologisk Forskning utlyser resestipendier 

till yngre forskare (01- 

11-15) 

Stiftelsen för Strategisk Forskning 

utlyser strategiska forskningscentra 

i mikroelektronik (01-11-16) 

Stiftelsen för Strategisk Forskning 

utlyser medel till mikrosystemteknik 

(01-11-22) 

LUM 

Meddelanden 

Socialhögskolan i Lund planerar 

att ge en grundläggande psykoterapiutbildning 

(Steg 1) med inriktning 

på familjeterapi, med start vårter- 

G NILSSONS CANCER STFT 

minen 2002 i Lund. 3 terminers 

studier om totalt 30 poäng. Kursen 

innehåller teoriundervisning 

samt handledning. Kursplan och 

anmälningsblanketter rekvireras 

från Socialhögskolan, tel 046- 

2 2 2 9 3 9 0 , e - p o s t 

gertie.grondahl@soch.lu.se. Info 

046-2229408. Anmälan senast 1 

nov 2001. 

Forskarutbildning i socialt arbete 

vid Lunds universitet. Doktorander 

kommer att antagas till forskarutbildningen 

i socialt arbete. Utbildningen 

omfattar 160 poäng och 

leder fram till filosofie doktorsexamen. 

Ansökan skall vara socialhögskolan 

tillhanda senast 15 nov. 

Studieplan och ansökningsblanketter 

finns att hämta på: www.ldc.lu.se/ 

soch/. Info 046-2229389. 

Rättelse 

I föregående LUM annonserades 

felaktigt en tjänst 

i finsk-ugriska språk. 

FORSKARPATENT 

LUM 

Kurser 

14 nov: Seminarium ”Toxikologi 

i globalt perspektiv”. Kl 12.00- 

16.30 i Stockholm. Arr Toxikologiska 

rådet i samarb med svensk 

Förening för Toxikologi. Info 08- 

7831151. 

22-24 nov: Bite 2001. Bringing 

Information Technology To Education. 

Info www.bite2001.nl 

28-29 nov: Högskolebibliotekskonferensen 

2001. Stockholm. Info: 

karin.carlsson.george@bibsam.kb.se. 

Se även: www.kb.se/bibsam/ 

2-4 dec: Symposium ”Molecular 

Profiling and Prediction of Efficacy 

and Toxicity An ongoing Revolution”. 

Stockholm. Info 08- 

6511990. Se även: www.cfn.se 

4/12 Konferens. ”Lärande och 

kunskapsbildning”. Plats: Nordic 

Hotel, Stockholm. Arr Vetenskapsrådet. 

Info 08-54644159.

Helsingborg invigt 

Boel Flodgren och Agneta Bladh. 

Med ett gemensamt klipp invigde 

rektor Boel Flodgren 

och statssekreterare Agneta 

Bladh Campus Helsingborg 

den 19 oktober. 

En rad talare och en specialskriven 

fanfar bidrog till högtidligheterna. 

Samtliga talare, vare sig 

de kom från kommun, näringsliv 

eller universitet, underströk vikten 

av att nordvästra Skåne har fått 

en egen universitetsfilial. 

– Grunden finns i regionen. 

Hela tre procent av Sveriges befolkning 

bor här, konstaterade 

projektledare SvenOve Johansson. 

– Genom Campus Helsingborg 

gör Lunds universitet en insats 

för att bredda rekryteringen, 

påpekade Agneta Bladh, och fick 

uppbackning av Boel Flodgren 

som intygade att Campus redan 

har ett rekryteringsunderlag som 

är bredare än vad LU har totalt. 

– Lunds universitet är stolt 

över vad vi har åstadkommit i 

Helsingborg! sa en upprymd rektor, 

som raskt utnämnde filialen 

till Sundets pärlas pärla. 

Sist på programmet stod en 

hemlig gäst – industriledaren Henry 

Dunker gestaltad av skådespelaren 

Michael Segerström. Campus 

Helsingborg ligger ju inrymt i 

den tidigare Tretornfabriken, även 

kallad Galoschan, som Dunker 

drev under många år. Apropå den 

nya verksamheten i lokalerna resonerade 

Dunker bl a om skillnaden 

mellan teori och praktik: 

– Det är fan så mycket svårare 

att tillverka en galosch än att 

snacka om den! 

Invigningen firades under hela 

veckan med föreläsningar och 

öppet hus som lockade många 

helsingborgare. 

PETRA FRANCKE 

ANDRA PRIS i Konkurrensverketsuppsatstävling 

på temat 

konkurrens gick till 

Karin Oscarius och 

Cecilia Palm vid Nationalekonomiskainstitutionen. 

Uppsatsen 

handlade om kaffeproducenter 

i Tanzania. 

STAFFAN LIND- 

BERG, professor i sociologi, 

har utsetts till 

föreståndare för SAS- 

NET (Swedish South 

Asian Studies Network). 

REKTORS- 

VAL. Vid universitetet 

i 

Köpenhamn 

drar det ihop 

sig till rektorsval. 

Sittande rektor 

Kjeld 

Møllgård (bilden) 

ställer upp för omval, men 

med en ny prorektorskandidat, 

John E. Andersen, chef för Internationella 

kontoret vid KU. 

MEDICON VALLEY Academy 

huserar nu i egna lokaler på 

Kungsgatan 4 A i Lund. Ett kontor 

finns också i Köpenhamn. 

MVAs nye direktör Bent Christensen 

alternerar mellan Lund 

och den danska huvudstaden. 

NYA PROFESSORER. Nyanställda: 

Andreas Molisch som 

professor i radiosystem, Lars 

Sundström som adjungerad professor 

i elektronikkonstruktion, 

Stanislaw Garwicz som adjungerad 

professor i pediatrisk onkologi. 

Befordran av Mats Edström 

till professor i arkitektur. 

Öppet Hus 

Som framgår av reportage på sidan 

III invigs den nya astronomiska 

institutionen torsdagen 

den 25 oktober. Allmänheten 

har en chans att ”gå husesyn” 

fredagen den 26 och lördagen 

den 27 oktober kl 11 – 14. 

AVD FÖR ARBETSTERAPI anordnade 

den 12 oktober en konferens 

under temat Tillgänglighet 

till fysisk miljö. Yrkesverksamma 

arbetsterapeuter, forskare 

och studenter från Sverige, Norge 

och Danmark deltog. På konferensen 

diskuterades bland annat 

fysisk tillgänglighet i kollektivtrafik 

och boendemiljö. Under 

dagen invigdes även en ny modern 

träningslägenhet som ett led 

i ett samarbetsprojekt med näringslivet. 

CARL-GUS- 

TAF AND- 

RÉN, aktiv 

emeritusprofessor, 

har fått 

10 milj kr från 

Wallenbergsstiftelsen 

för 

det stora etikforskningsprogram 

han leder. 

Programmet som har säte i Lund 

engagerar etiker och forskare 

från anda ämnen. Syftet är att 

belysa etiska frågor kring olika 

SWEGENE-projekt. Wallenbergsstiftelsen 

som är huvudfinansiär 

av SWEGENE anser 

etikfrågorna så viktiga att programmet 

får anslag utanför ramen 

för SWEGENE. Etikprogrammet 

bekrevs i LUM nr 6. 

Är globaliseringen ett hot eller en 

möjlighet? Ämnet debatterades 

inför ett fyllt Palaestra på Samhällvetenskapens 

dag. 

I panelen satt professorn i statskunskap 

Christer Jönsson, professorn 

i sociologi Thomas Brante 

och professorn i ekonomisk 

historia Lennart Schön, samt EUparlamentarikern 

och folkpartisten 

Cecilia Malmström. 

Efter debatten slöts ett avtal 

för studentutbyte mellan Statsvetenskapliga 

institutionen och Institut 

for Statskundskab vid Köpenhamns 

universitet. Avtalet 

ska öka studentrörligheten inom 

ramarna för Öresundsuniversitetet. 

Studenterna får ett bredare 

kursutbud som de kan tillgodoräkna 

sig inom den ordinarie utbildningen. 

Magisterkursen i socialt arbete 

vid Socialhögskolan utnämndes 

till Årets kurs vid Sam- 

Ett försök att gestalta Ideal. 

SPÄNNINGEN VAR STOR inför 

avslöjandet av karnevalstemat 

för Lundakarnevalen 2002. Enligt 

traditionen ska alla teman sluta 

–al och nästa karneval kommer 

att bli en IDEAL-karneval. 

HÅKAN HÅKANSSON, lärare i 

idé- och lärdomshistoria, har utsetts 

till årets Cliopristagare. 

25.000 kronor har han tagit 

emot för sin ”imponerande 

forskningsinsats i 1500-talets 

idévärld”. 

AF BOSTÄDER diplomerades 

av Lundabygdens Astma- och 

Allergiförening för satsningar på 

ett boende anpassat för allergiker 

på Vildanden. 

IDEONFÖRETAGET Lundesi 

AB har fått Medicon Valley Entrepreneurship 

Award. Prissumman 

på 50 000 danska kronor 

går till det bioteknikföretag i 

Öresundsregionen som presenterar 

bästa affärsplanen. 

Debatt och priser på Samhällsvetardag 

hällsvetenskapliga fakulteten. 

Kursansvariga Verner Denvall 

och Hans Swärd fick ta emot diplom 

och 10 000 kronor som går 

till institutionen. 


Professor Lars-Göran Stenelo vid 

Statsvetenskapliga institutionen 

och Jens Hoff, studieledare vid 

Institut for Stadskundskab, 

Köpenhamns universitet, skriver 

under avtal om studentutbyte. 

23

OSSÅ VI PÅ SLADDEN 

I 

sagan kan man läsa om 

Karlsgården, som var den 

största och grannaste i södra 

Sverige. Huvudbyggnaden var 

vit och låg inte långt från sjön. 

Till gården hörde sju hemman. 

En gång i världen hade det 

varit en enda gård. Då härskade 

storbonden Karl och alla statarna 

och legoarbetarna var nöjda. 

Fordomdags var Karls namnsdag 

den 28 januari viktigast. Numera 

samlades hela familjen 

bara en gång om året; det var i 

kyrkan till skördefest. 

Karl hade sex söner med fru 

Alma. Dessutom var två adopterade, 

Oddvar och Ture. Men 

Oddvar hade rymt hemifrån; han 

längtade till havet där han 

kändesig säkrare. 

Pojkarna hade var sitt markområde 

och byggde egna hus, det 

ena finare än det andra. Förr fick 

de veckopeng men nu hade de 

krävt Karl på egna årsanslag. De 

fick inte lika mycket pengar, eftersom 

deras hemman inte var 

lika stora och hade olika grödor. 

Bröderna sade ofta att de var 

glada att tillhöra samma familj; 

även den adopterade Ture 

tyckte ibland att det var fint att 

tillhöra Karlssläkten, särskilt vid 

skördefesten. Bröderna sade 

stolt; ”Vi kompletterar varandra, 

helheten är större än summan av 

delarna”. Och alla hade lagt 

märke till att det växte väldigt 

bra just där deras marker möttes. 

Det var precis som om något stimulerades 

tvärs över gränserna, 

kanske befruktade grödorna varandra? 

Men ändå ville ingen broder 

avstå något till någon av de andra; 

var och en ville ha precis den 

mark som han en gång fått. Man 

höjde stängslen mellan ägorna 

och vattnade och gödslade bara 

på sin egen sida av gärdsgården. 

Det var ont om pängar och 

fastän Karl försökte dela inkomsterna 

så rättvist som möjligt så 

var ingen nöjd. Snart var det 

bara föräldrarna och skördefesten 

i kyrkan som höll samman 

den gamla storfamiljen. 

Sagan om Karlsgården 

När nöden var som värst 

började bröderna oja sig. Hubert 

skrek högst – folk ville inte betala 

för hans blommor. Alla sa 

att nu fick Karl och Alma minnsann 

ta från sin skattkista – men 

den var tom. Alma började faktiskt 

spela på börsen. Hur det 

skulle gå visste ingen. 

Och så blev det bråk om 

den gamla boksamlingen i 

gården, där det också fanns läsning 

för alla, t ex Selma Lagerlöf, 

Strindberg och Jan Guillou 

och tidningar från Såningsmannen 

till Ny Teknik. Man sparade 

allt. Men ingen ville betala för 

samlingen. Man började föra listor 

över vilka som läste i böckerna 

så att var och en kunde krävas 

på pengar efter sin egen användning. 

Till slut stängde man 

hela biblioteket. De som inte bröderna 

själva hade, fanns ju att 

läsa, eller skriva av,i huvudstaden 

eller på andra sidan vattnet. 

Karl hade köpt den första 

traktorn till gården en gång i 

världen. Den var jättestor och 

bröderna fick låna den när de 

behövde. Till slut blev det så att 

bröderna fick var sin egen liten 

traktor och Karl hade inte råd att 

köpa någon ny stor. Från början 

hade Karl också ett stort förråd 

av bensin och olja. Där kunde 

sönerna ta vad dom behövde, ja 

de kunde till och med hämta 

konstgödsel hos Karl. Men alla 

tog inte lika mycket och man var 

därför tvungen att räkna varje 

liter och kilo. Det gjorde att det 

fick anställas fler bokhållare som 

skrev upp vad sönerna tog och 

sedan skrev räkning till var och 

en. 

Karl och Alma hade nu fått 

allvarliga pängabekymmer. 

De egna slantarna gick nästan 

helt till sönerna och det blev inte 

mycket kvar till huvudbyggnaden 

och allt som sköttes därifrån. 

Sönerna klarade sig ganska bra 

för några av dem tjänade ju 

pengar på annat sätt; dom gjorde 

tjänster åt granngårdarna, en 

del av drängarna ibland i tyst- 

het. Några hade till och med inkomster 

från utlandet. 

Karl blev avundsjuk på extra 

inkomsterna. Så till slut 

kom man överens att sönerna 

måste betala ett åttonde (12 %) 

av alla extrainkomster till Karl. 

Det var inte populärt, fast 

Karl sade att det var nödvändigt. 

Men åttondet gjorde att det 

behövdes ännu fler bokhållare 

och det skrevs fler och fler papper 

och räkningar i långa listor 

som skickades mellan gården 

och de sju hemmanen. Listorna 

var inte lätta att läsa; det var 

nästan bara bokhållarna själva 

som begrep dem. Nya räknemaskiner 

köptes ständigt och 

jämt. Och bokhållarna inte bara 

styrde och ställde - de skulle ju 

ha lön också. 

Illa var det med finrummen. 

Där förvarade man gammalt arvegods. 

Det var både flintyxor 

som legat i åkrarna, uppstoppade 

djur och utländska 

skulpturer. Men ingen ville betala 

för rummen. Och dom 

skulle ju städas också. Kanske 

skulle man skaffa en vaktmästare 

som tog betalt när folk satt 

i finrummen? 

När kyrkklockorna hade 

ringt in det nya årtusendet 

insåg man att det bara fanns två 

vägar att välja: 

Antingen fick man fortsätta 

på den inslagna vägen. Sönerna 

tog hand om nästan alla pengar 

direkt och ett par flyttade hemifrån. 

Den vita mangårdsbyggnaden 

fick förfalla, finrummen 

stängdes och i biblioteket förvarades 

bara gamla räkningar och 

protokoll. 

För övrigt satt där bokhållare 

som skickade räkningar till 

varandra och ut till de sju hemmanen, 

som hade var sin 

bokhållare– några hade 

flera stycken. Av traditionerna 

var det bara 

skördefesten kvar och 

snart slutade man 

med den också. Och 

folk som kom re- 

sande undrade var den gamla 

pampiga Karlsgården fanns. Det 

enda de kunde se var sju små 

hemman. 

Eller fick man bestämma sig 

för att ha huvudbyggnaden kvar 

och att den faktiskt fick kosta 

pengar. Man beslöt sig för att 

man verkligen var en familj med 

värdefulla traditioner och måste 

hålla varandra om ryggen när 

det blev missväxt. Man började 

odla mer i gränsmarkerna och på 

det viset fick hela familjen större 

extrainkomster. Man bestämde 

sig också för att inte skicka så 

många räkningar inom familjen. 

Då behövdes inte så många bokhållare 

och räknemaskiner. 

Så var sagan slut. 

”Sagan om Karlsgården”, här i 

starkt förkortad version, är skriv 

skriven av professor Håkan 

Westling, f d rektor vid LU, och 

är ett av många bidrag till ”Människan 

i centrum” – vänbok till 

Göran Gellerstam, Lunds universitetsbibliotek 

2001, ISBN: 

91-631-0747-3. 

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA

Lunds tekniska högskola – LTH – fyller fyrtio i år, om det undgått någon. 

Jubileumsfirandet har pågått ett bra tag, med allt från föreläsningsserier till 

maratonlopp. I dagarna utkom en jubileumsbok och ungefär samtidigt 

invigdes två arkitektoniska nytillskott: ett nytt hus för förbränningsteknik 

och första etappen av Designcentrum. Sammantaget framtonar bilden av en 

mogen 40-åring, en medelåldring med växtkraft, som breddar sig allt mer 

och vänder blicken utåt. Sid IX–XIII. 

Också en skånsk byracka 

vill kunna bli rymdhund 

”År 2001 – en LTH-odyssé” heter den nya fotooch 

reportageboken om LTH:s 40-åriga utveckling 

som just utkommit. Associationen till Stanley 

Kubricks sciencefictionfilm ”År 2001” kan 

tyckas löslig, men i den tidsanda som ledde till 

LTH:s födelse spelade rymdkapplöpningen faktiskt 

en viss roll. 

Enligt LTH:s förste kanslichef Lars Ingvar fanns 

ännu på 50-talet en seglivad föreställning om att 

Sverige var för litet för att ha mer än två tekniska 

högskolor (Chalmers och KTH). När den första 

sovjetiska rymdsonden landade på månen 1959 

började folk tänka om. Hur skulle Sverige och den 

övriga västvärlden kunna utvecklas utan fler tekniker? 

Nu var det inte längre gott om civilingenjörer 

– det var ont om dem. Det blev också uppenbart 

att den begåvningsreserv som fanns i Sydsverige 

inte kom till sin rätt. Betydligt färre studenter 

med teknisk inriktning satsade på en civilingenjörsutbildning 

i Skåne än i Mellansverige. 

I en utredning1959 gavs riktlinjer för hur utbildningsväsendet 

skulle byggas ut och där föreslogs 

tre alternativ för en ny teknisk högskola: 

Umeå, Uppsala eller Malmö/Lund. Malmö framstod 

som det självklara valet. Där bildades en 

högskolekommitté som dock förde en tynande 

tillvaro. 

→ 

Skånsk beundrare av rymdhunden Laika? 

Foto: Per Lindström. 

LTH 40 ÅR 

IX

LTH 40 ÅR 

X 

Koncentration 

i datatekniklabbet. 

Foto: Torbjörn Andersson. 

Alla teknologer har sin egen mugg... Foto: Torbjörn Andersson. 

Desto mer växte intresset för lundaalternativet. 

Skånska Ingenjörsklubben, Skånes Handelskammare, 

Lunds universitet och Lunds studentkår 

bildade en egen kommitté. Dåvarande rektorn 

Philip Sandblom såg möjligheten att utvidga universitetets 

verksamhet med en teknisk fakultet 

och la hela sin charm i vågskålen. 

Skånska Ingenjörsklubben gick så långt att 

man förordade gemensam undervisning för tekniker 

och naturvetare i basämnena. Umgänget 

med studenter från andra ämnesområden skulle 

dessutom motverka fackisolering; man vågade 

även antyda att akademiker i största allmänhet 

skulle må väl av mera umgänge med praktiskt inriktade 

teknologer. 

I exposén över de gångna 40 åren står det klart 

att man i dag avlägsnat sig från teknikspecialisten 

som ideal och närmat sig generalisten. Det syns i 

det enormt breddade utbudet av utbildningar. 

Klassiska ingenjörskunskaper kombineras med 

ekonomi i industriell ekonomi, och ekosystemteknik 

utbildar civilingenjörer som också har ett

omfattande ekologiskt kunnande. Civilingenjörerna 

måste på ett helt annat sätt än tidigare vara 

orienterade i det samhälle som de ska verka i. Det 

påverkar också rekryteringen. I ett slutkapitel där 

LTH-are samtalar om framtiden säger rektor 

Thomas Johannesson: 

– Förr var utbildningen ett rör genom vilket en 

hård kärna av teknikintresserade ungdomar skulle 

ta sig, och man visste var i näringslivet detta rör 

mynnade ut. Men nu växer vid sidan av de klassiska 

teknikämnena en rad teknikrelaterade ämnen 

fram. De kan tänkas intressera en mycket vidare 

krets av ungdomar – den är kanske tio gånger så 

stor som tidigare – och därför måste man söka 

brett när man rekryterar nya teknologer. 

Fotnot:”År 2001 – en LTH-odyssé” innehåller ca 500 foton, varav de flesta 

är tagna av Per Lindström, Torbjörn Andersson och Lars Hansare. Bilderna i 

detta reportage kommer alla från boken. För bokens text står Göran Frankel, 

Per Lindström, Mats Nygren samt Anders Albien. Boken kan köpas i bokhandeln 

och även beställas via Informationsdisken, Kårhuset, LTH, Box 118, 221 

00 Lund. Tel 046-222␣ 72␣ 00, fax 046-222␣ 40␣ 16. ISBN 91970983-9-6. 

Praktiskt med periodiska systemet på rullgardinen. Foto: Per Lindström. 

En teknologklassiker. Foto: Per Lindström. 

Flygbild över LTH-området, troligen tagen 

1963. Till höger syns Matematikhuset med 

sitt annex innan fälten tar vid. 

LTH-humor... 

Foto: Per Lindström. 

LTH 40 ÅR 

XI

LTH 40 ÅR 

XII 

En invigning det slog gnistor om 

Nya bränslekammaren ska ge miljövänligare motorer 

Framtiden och det förgångna möttes när Enoch 

Thulinlaboratoriet invigdes den 11 oktober. Framtiden 

representerades av den nya tre våningar 

höga byggnaden på Fysikum där miljövänligare 

förbränningsmotorer, gasturbiner och jetmotorer 

ska utvecklas. Om det förflutna påminde de inte 

helt stinkfria förbränningsmotorer från förra seklets 

början som ”showade” på invigningen. 

LUM har tidigare rapporterat om det nya huset 

som med inredning och vetenskaplig utrustning är 

en satsning om cirka 100 miljoner kronor. Här 

ska LTH:s brandtekniker, förbränningsfysiker och 

specialister på turbiner och förbränningsmotorer 

arbeta i nya välutrustade laboratorier. Verksamheten 

är organiserad under Förbränningstekniskt 

Centrum och har redan utsetts till en europeisk 

Large Scale Facility på grund av sin kompetens 

och avancerade utrustning. Den blir nu ännu vassare, 

framför allt på grund av en bränslekammare 

som är unik i världen. Bränslekammaren gör det 

möjligt för lundaforskarna att studera processer 

som ingen tidigare kunnat följa. De första resultaten 

väntas föreligga om ett halvår. 

För den konstnärliga utsmyckningen av huset 

svarar Beatrice Hansson. Den består av en 

Enoch Thulin, flygpionjär och doktor i 

fysik, har gett namn åt det nya laboratoriet. 

serie blästrade och målade glasskivor på den 

långa ytterväggen. 

Namnet på Förbränningstekniskt Centrums 

nya hus blev offentligt först vid invigningen. Med 

namnet anknyter man till flygpionjären och 

industrialisten Enoch Thulin (1881–1919). Thulin 

studerade vid Fysiska institutionen för professor 

Janne Rydberg och var en de första som 

doktorerade i fysik. Det skedde1912 med en avhandling 

”Om luftmotståndet mot tunna plattor”. 

Thulin tog sedan flygcertifikat och blev 

känd uppvisningsflygare. Han skaffade sig också 

tillverkningslicens på en fransk flygmotor. Denna 

började han bygga vid sin Aeroplanfabrik i 

Landskrona. Verksamheten pågick åren 1913– 

1919 och växte så att Aeroplanfabriken blev den 

största flygplanstillverkaren på neutral mark under 

första världskriget. 

Entreprenörer 

Förbränningstekniskt Centrum har ett nära samarbete 

med industrin, och entreprenörskapet är en 

av förbindelselänkarna till Enoch Thulin. En annan 

är det faktum att Thulin startade en flygskola 

vid Ljungbyhed, medan LU i dag är huvudman för 

trafikpilotutbildningen därstädes. 

Thulin omkom i en flygolycka 1919 och följande 

år ombildades Aeroplanfabriken till AB 

Thulinverken. Flygplanstillverkningen las ner;

den nya företaget skulle bygga automobiler efter 

tysk förebild. 

Följaktligen infann sig invigningstalaren Jan 

Martinsson från Vetenskapsrådet i en äkta Thulinautomobil. 

Det majestätiska fordonet är fyrsitsigt 

och karosseriet är tillverkat i prima torrt trä. Effekten 

är 24 hästkrafter och högsta hastighet 70 km/ 

tim. Exemplaret (typ A25, årsmodell 1923) inköptes 

1925 av kyrkoherde K L Lundén i Linneryd. Han 

behöll bilen till 1961 då den återköptes av Thulinverken 

i Landskrona. Bilen hade då gått 42.000 mil. 

Det var inte nog med detta. Efter invigningen 

hördes smattret från en annan motor. Det var 

Thulinplanet Tummelisa som förevisades för gästerna. 

Det luktade ricinolja om Tummelisa. 

– Det stämmer att ricinolja används. Motorn 

innehåller kullager som står under högt tryck. Då 

är inte de moderna mineraloljorna ett bra alternativ, 

förklarade Tummelisas ägare, flygkapten Mikael 

Carlsson. 

Mikael Carlsson äger två stycken Thulinplan. 

Det ena är original alltigenom och är för närvande 

på filminspelning i Turkiet. Det plan som Carlsson 

förevisade vid invigningen är ett modellbygge 

men motorn är en originalmotor av typ Thulin A. 

Carlssson byggde det 1990 och har flugit flitigt 

med planet. Från det nu tättbebyggda Fysikum 

medgavs ingen start. I stället kunde besökarna 

beundra den märkliga motorn som roterar tillsammans 

med propellern. 

När oset från ricinoljan skingrats börjar 

vardagsslitet för förbränningsforskarna. 

Thulinplanet Tummelisa 

med flygkapten Mikael 

Carlsson bakom ratten 

spred en air av ricinolja 

över invigningen. 

Ättlingar till Enoch Thulin 

deltog också i invigningen. 

Här sitter de i en äkta 

Thulinautomobil. 

TEXT: GÖRAN FRANKEL 

FOTO: KENNET RUONA 

Designcentrum: 

Första 

etappen 

sjösatt 

Med en champagneflaska mot ”stäven” 

på Ingvar Kamprad Designcentrum 

förkunnade donatorns representant 

Per Lindblad från 

Stichting IKEA Foundation första 

etappen av det nya huset sjösatt. 

Invigningen ägde rum i början 

av oktober. Donatorn bidrar med 50 

miljoner kronor till bygget plus 12 

miljoner om året till utbildning och 

forskning. Dessutom skänker 

Stichting IKEA Foundation, som 

äger IKEA, även stipendier till industridesignstudenter 

från Östeuropa. 

Detta sker utan några garantier för 

att IKEA får satsningen ”återbetald”. 

Men man hoppas att ”bättre 

utbildade designers ska ge bättre 

grogrund för visionerna”. 

– Framförallt vill vi sätta Sverige 

ordentligt på designkartan, sa Per 

Lindblad. 

Om vilja till närmare samarbete 

med IKEA även när det gäller t ex 

praktikarbete, vittnade Gerd Johansson, 

prefekt på Institutionen för 

designvetenskaper. 

Vid ceremonin sjöng LTH-kören 

och rektor Thomas Johannesson talade. 

Lunch serverades i lokalerna 

som tagits i bruk som provisoriska 

ateljéer av designstudenter men som 

sedan ska fungera som aerosollaboratorium. 

På plats fanns också arkitekten 

Gunilla Svensson och landskapsarkitekten 

Barbara Johnsson. 

TEXT OCH FOTO: 

MATS NYGREN 

Designcentrum börjar ta form. 

LTH 40 ÅR 

LTHs rektor Thomas Johannesson 

tillsammans med invigaren Per Lindblad 

från Stichting IKEA Foundation. 

Nedan: Provisorisk ateljé i Designcentrum. 

XIII

Hindunationalistiska 

barn på marsch. 

Foto: Pär 

Jansson. 

XIV 

Sudhir Kakar. 

Hinduisk nationalism 

också ett hot mot väst? 

Kan en hinduisk fundamentalist tänkas köra ett 

flygplan rakt in i en skyskrapa på samma sätt som 

de muslimska självmordspiloterna gjorde på Manhattan? 

Sudhir Kakar, en indisk psykiater som studerat 

fundamentalistiska rörelser i Indien, svarar 

spontant att han har svårt att tro det – men sedan 

drabbas han av eftertankens kranka blekhet. 

Sudhir Kakar har ett mycket omfattande författarskap 

bakom sig. Han har skrivit om hinduernas sexliv, 

Gandhi, healing och mycket annat men är också 

skönlitterär författare. I Lund är han gäst hos religionsvetarna 

och deltar i en konferens om mystikens 

psykologi. 

– Den hinduiske fundamentalisten har en mer 

relativistisk inställning till vad som är rätt och fel. 

Han är för osäker om detta för att 

konsekvent genomföra en terroristaktion 

som den på Manhattan, 

menar Sudhir Kakar. 

Men sedan erinrar han sig de s␣ k 

Tamilska Tigrarna som kämpar för 

en separat tamilsk stat på Sri Lanka 

och som även är aktiva i Sydindien 

– fanatiska soldater med 

självmordskapsel runt halsen. Det 

var också i Sydindien Rajiv Gandhi 

dödades när en kvinna med bomber tejpade på kroppen 

vandrade rakt in i folkhopen som omgav honom. 

Den hinduiske fundamentalisten – som också är 

nationalist – vill att det sekulariserade Indien omvandlas 

till en hinduisk stat. Muslimerna hör inte hemma 

på Indiens jord; de borde helst flytta till Mekka. Det 

är ingen obetydlig rörelse och den är i dag representerad 

genom BJP, det största partiet i regeringskoalitionen. 

Men regeringskoalitionen kan inte överleva 

utan att vädja även till muslimska väljare och 

därför måste BJP moderera de hindunationalistiska 

tongångarna. 

”Koloniserade medvetanden” 

Hindunationalistens främsta fiende är den västerländskt 

skolade medel- och överklass som kan sägas 

tillhöra den globaliserade kulturen. 

– Dessa klassers ”koloniserade medvetanden” 

måste frigöras. Låt oss omvända hinduerna till hinduismen. 

Då kommer hinduismen att spridas över världen 

och inta en särställning. Så resonerar hindunationalisterna, 

säger Sudhir Kakar. 

Var har den berömda hinduiska toleransen tagit 

vägen? Den som gjorde det möjligt för olika religioner 

att under långa tider fredligt samexistera i Indien? 

– Hindunationalisterna motsätter sig att hinduer 

omvänds till andra religioner. Men man säger också

” Både muslimska och hinduiska fundamentalister har en känsla av att 

vara marginaliserade, av att inte bli tagna riktigt på allvar.” 

att det oacceptabla är omvändelse av fattiga och beroende 

människor som kan påverkas med lock och 

pock. Om någon verkligen vill övergå till en annan 

religion står det honom fritt att göra så. Alla religioner 

är manifestationer av samma andliga sanning. 

Hinduismen har dock en central ställning, den är enligt 

hindunationalisterna till för de mest mogna människorna, 

förklarar Sudhir Kakar. 

Något som Sudhir Kakar elegant turnerar genom 

en omtolkning av en klassisk mytologisk berättelse. 

Guden Krishnas mor Yashoda är övertygad om att 

gossen har ätit lera men Krishna nekar och öppnar 

munnen. Därinne ser inte Yashoda någon lera. I stället 

ser hon världsalltet, ja tillvarons urgrund. 

– Det var kanske trots allt en hinduisk kosmologi 

hon såg..., funderar Sudhir Kakar. 

Den hinduiska fundamentalismen har växt fram 

som en reaktion mot kristendom och västerländsk 

livsstil snarare än som en reaktion på muslimsk fundamentalism. 

Sudhir Kakar ser skillnader men också 

likheter mellan Indiens hinduiska och muslimska 

fundamentalister. 

LDC-annons 

– Vad som förenar är deras reaktion mot sexuell 

frihet. Deras proganda riktas gärna mot t ex skolor 

där pojkar och flickor blandas och skönhetstävlingar. 

Båda grupperna upplever också en känsla av att vara 

marginaliserade, av att inte bli tagna riktigt på allvar, 

säger Sudhir Kakar. 

Spridd genom teve 

Den hinduiska nationalismen har kunnat sprida sina 

idéer i Indien med hjälp av teve. På 80-talet blev det 

klassiska eposet Ramayana teveserie och gjorde 

succé. Seriens upphovsmän var påverkade av 

fundamentalisterna. Det resulterade bl a i att huvudpersonen 

prins Rama framstår som betydligt mer 

krigisk än i den episka förlagan. Fler hindunationalistiskt 

färgade serier baserade på traditionell litteratur 

följde. Icke desto mindre är och förblir en stor del 

av Indiens hinduer traditionalister. De känner sig inte 

provocerade av västerländska ideal och nöjer sig med 

att utföra de ritualer som vardagslivets religiositet 

kräver. 

GÖRAN FRANKEL 

XV

XVI 

Posttidning A 

Lunds universitet 

Box 117 

221 00 Lund 

Hallå! 

…Thomas Laqueur, huvudtalare på konferensen 

Body, Culture and Religion som 

anordnades av Avdelningen för religionsfilosofi 

i början av oktober. Thomas Laqueur, 

professor i historia vid University of California, 

Berkeley, är mest känd som författare 

till den omdebatterade boken Making Sex: 

Body and Gender from the Greeks to Freud. 

Vad handlade konferensen om? 

– Poängen med hela arrangemanget var att försöka 

samla intresserade från olika forskningsområden 

för att tala om hur olika religioner har sett på den 

mänskliga kroppen. Vi diskuterade skilda infallsvinklar 

på frågorna om vad som har betraktats som rent 

och orent i olika religioner, både moraliskt och 

kroppsligt. Det var mycket givande. 

Du har forskat mycket kring ämnen som ofta betraktas 

som tabu, varför? 

– Jag har alltid velat skriva historia om sådant som 

känns aktuellt i den tid jag själv lever i. När jag började 

skriva på Making sex 1970–1980 var biologiska 

och kulturella olikheter mellan könen en stor politisk 

fråga. Making sex var rätt så kontroversiell när den 

kom ut. I boken hävdar jag att den tidiga medicinska 

vetenskapen inte räknade med två olika biologiska 

kön. Det kvinnliga könet sågs som likadant som det 

manliga, men det var placerat inuti kroppen istället 

för utanför. I det påståendet läste vissa in att jag menade 

att det rådde jämlikhet mellan könen, eller att 

jag menade att människor på den tiden var androgyna. 

Det är en ren missuppfattning. Att jag har forskat 

kring onani beror på att jag också intresserar mig 

för hur det kan komma sig att något som är moraliskt 

klandervärt i en tid är helt tillåtet i en annan. Jag 

tycker det är en viktigt fråga. 

Är det inte svårt att forska kring sådana ämnen? 

– Jag försöker att inte betrakta mina forskningsämnen 

som tabu, jag försöker behandla dem som 

vilka ämnen som helst och jag vill beskriva deras historia. 

Jag undviker att skoja för mycket om mina ämnen 

och jag närmar mig dem på ett akademiskt och 

rättframt sätt. När jag skrev Making sex pratade jag 

med både judiska rabbiner och föreståndare i porrbutiker. 

Det är ingen skillnad om jag skriver en text om 

sjöstridskrafters historia eller om sexualitetens historia. 

Det måste vara vetenskapligt. 

Men helt oproblematisk kan det väl inte vara? 

– Nej, givetvis finns det vissa problem. Nu förväntas 

jag alltid skriva om något som är tabu eller befinner 

sig i ytterkanten, och ibland så tar inte folk min 

forskning på så mycket allvar som jag hade önskat. 

Men å andra sidan så fungerar det ju på båda hållen, 

de kommer ju till mina föreläsningar och köper mina 

böcker, även när jag skriver eller talar om andra saker. 

Jag har till exempel skrivit om mänskliga rättigheter 

och humanismens historia. 

Vad jobbar du på just nu? 

– Nu forskar jag kring hur olika kulturer hanterar 

döden i modern tid, och hur olika ritualer och 

skick utvecklats under historien. Det är väldigt spännande. 

Jag var och tittade på en begravningsplats här 

i Lund, och om en arkeolog gör utgrävningar kring 

den platsen om 2000 år kommer de förmodligen inte 

att kunna dra slutsatsen att Sverige var ett i huvudsak 

kristet land. Gravplatserna är mycket varierade. 

THOMAS LINDQVIST

Gedigen och genomgripande” ”Våta” fakulteter inleder miljöarbetet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?