Cykling nr 4 2018

KRETSEN
Just när Sundsvallskretsen höll på att somna in klev en grupp cykelaktivister
fram och blåste liv i föreningen. Idag är de en betydande
kraft i Sundsvalls samhällsutveckling.
TEXT: HENRIK RÅDMARK
FOTO: SVANTHE HARSTRÖM
”Alla ska med”
eras drivkraft var stark,
deras vilja järnhård och
ambitionen glasklar.
Tillsammans skulle de
påverka utvecklingen av Sundsvall
så att fler börjar cykla, fler upptäcker
den vackra naturen i stadens utkanter.
Och så att färre känner sig nödgade
att ta bilen.
På ett annat håll höll något på att
dö. En organisation som gjort mycket
gott och samlat många ideella krafter
under decennier. Men engagemanget
hade falnat, intresset bleknat. Det var
inte längre mycket liv kvar i den lilla
samling som trots allt fanns kvar. De
styrande fann ingen annan väg än att
låta organisationen somna in för alltid.
Samtidigt fick en av männen i den
slagkraftiga lilla gruppen människor
som ville förändra, Gustaf Lindqvist,
nys om den döende organisationen.
– Men det är ju perfekt, tänke jag.
Vi delar värderingar och vill ungefär
samma sak, berättar han idag.
Det var i stora drag så Cykelfrämjandets
Sundsvallskrets återuppstod.
Eller rättare sagt, det var så den aldrig
hann dö. Gustaf Lindqvist samlade de
sina och anslöt sig till Cykelfrämjandet
innan det slutgiltiga beslutet om
nedläggning klubbades. Han tog över
ordförandeposten och fick också med
sig någon från den gamla styrelsen,
för att inte tappa kopplingarna till allt
gott som gjorts historiskt i kretsen.
Idag, drygt ett år senare, befinner
sig den nygamla kretsen fortfarande i
en startfas. Energin och gnistan som
fanns i den ursprungliga gruppen
verkar finnas kvar och Cykelfrämjandet
Sundsvall har återfått sin starka
röst i den allmänna debatten kring
utvecklingen av samhället.
– Vi har skapat ett öppet forum
för cykelrelaterade frågor, både
kring infrastruktur och rekreation.
Kommunen har varit väldigt positiva
och det har varit bra uppslutning inte
minst från kommunpolitiker under
de två träffar vi har haft hittills,
berättar Gustaf.
Han bedömer att formen med ett
öppet forum, som Cykelfrämjandet
driver och står bakom, ger dem en
bättre möjlighet att driva fram förändringar
än om de skulle sitta med
i olika råd, exempelvis inom kommunen.
– Genom våra forum kan vi
bestämma vad som ska diskuteras,
vilka föreläsare vi vill bjuda in och
så vidare. Det gör att vi kan ta och
behålla initiativet, säger Gustaf.
En pågående debatt i Sundsvall
just nu handlar om hur gatuutrymmet
ska utnyttjas i området där
E4:an gick tidigare, innan bron över
Sundsvallsfjärden byggdes. Här gör
Cykelfrämjandet en viktig insats i
att lyfta fram cykeln och peka på att
den behöver utrymme, även om det
ibland sker på bekostnad av andra
trafikslag.
Hur mår cyklingen
överlag i Sundsvall?
– Bra, och allt bättre faktiskt. Jag ser att
fler och fler väljer cykeln, något som
också statistik bekräftar. Det rör sig
visserligen om små förändringar, men
det är ändå en förändring åt rätt håll.
Även på vintern rullar en hel del
cyklar på Sundsvalls cykelbanor och
gator. Ännu har inte kommunen börjat
sopsalta cykelbanor vintertid. Det
är något som Gustaf och hans kollegor
väntar på, och givetvis talar sig
varma för hos kommunen.
– Det skulle lyfta cyklingen ytterligare
och göra den säkrare så vi
hoppas på att det kommer.
Om Sundsvallskretsen skulle ha
ett motto skulle det vara Alla ska
med, även om det möjligen redan är
taget, så att säga. När kommunen och
idrottsföreningar planerar och bygger
för mer cykling i rekreationsområdet
på Södra berget är Cykelfrämjandet
med och stöttar. Och då främst för att
se till att området blir tillgängligt även
för familjer och för äldre.
– För oss är det viktigt att alla får
så bra förutsättningar som möjligt
att cykla i och kring Sundsvall. Både
för transport och för rekreation och
naturupplevelser, säger Gustaf.
36 Cykling nummer 4, 2018