Cykling nr 4 2018

Cykelfrämjandets medlemstidning till dig 

som stödjer cykling. Nummer 4, 2018 

RÄTT 

RUSTAD FÖR 

VINTERN 

CYKELKURSERNA SOM 

STÄRKER MÄNNISKOR 

Europe, 

America, 

Winterland. 

Cykel på tåg 

CYKELTURISTVECKAN 2019 

EN TWEEDCYKLISTS 

BEKÄNNELSE 

SÅ RÄDDADES 

KRETSEN I SUNDSVALL

SAVE-THE-DATE 

mer information på 

www.cykelmassan.se 

CYKEL 

BRANSCHEN 

GÖTEBORG, 

NU ÄR VI TILLBAKA! 

www.cykelmassan.se 

Följ oss i sociala medier 

Arrangeras av: 

CYKEL 

BRANSCHEN

INNEHÅLL 

12 

PRYLNYHETER 

NUMMER 4, 2018 

KRÖNIKA Ordföranden har ordet 4 

NYHETER Nytt i cykelvärlden 6 

PRYLNYTT Gott och blandat 12 

VINTERCYKLING 6 vintriga tips 14 

FRIHET PÅ CYKEL Livsavgörande kurser 16 

CYKEL PÅ TÅG Varför vägrar SJ? 20 

CYKLA FÖR KLIMATET Varje km räknas 26 

CYKELTURISTVECKAN 2019 28 

MEDLEMMEN Anders Joby i tweed 30 

16 

FRIHET PÅ CYKEL 

Vägra 

livmoderlivet 

Det är som om solen aldrig riktigt 

gick upp i morse. Det gråa, fuktiga 

och kyliga utanför fönstret skickar 

en skarp signal: försök inte ens! Gå 

och lägg dig! 

Och vad du än gör, sätt dig inte på 

cykeln! 

Men det är vardag och jobb väntar. 

Vädret har liksom inget med den 

saken att göra. Jag ska in till kontoret 

och jag ska utföra mitt värv. 

Fast aldrig att jag sätter mig på 

cykeln. Det får bli behagliga bilsätet. 

Med rumpvärme och radio för en 

rogivande tur in till kontoret. 

KRETSEN Sundsvall 34 

KULTUR Ny bok: Ekomerika 40 

KRÖNIKAN Av Erik Sandblom 42 

20 

CYKEL PÅ TÅG 

30 

CYKLA I TWEED 

Biltanken dyker nästan alltid upp när 

vädret har surnat till. Därför är jag 

beredd, jag vet att det är ett trick. Att 

det är min hjärna som försöker lura 

mig till ett liv där jag inte behöver 

anstränga mig, inte behöver utsätta 

mig, inte behöver bry mig. 

Ett liv som det tedde sig i begynnelsen. 

Min hjärna försöker tricka 

mig tillbaka till livmodern. 

Jag vägrar, naturligtvis! Har jag nu 

lyckats ta mig ut ur den där trygga 

platsen en gång för snart 48 år sedan 

och kravlat mig ända hit tänker jag 

inte backa nu! Det är fortfarande 

framåt! som gäller. 

Det må vara dystert de första kilometerna 

på cykeln genom det fuktiga 

halvmörkret. Men någonstans vid 

nästa kommungräns kommer belöningen: 

känslan av närvaro, styrka, 

oövervinnlighet, livskraft. 

CHEFREDAKTÖR 

HENRIK RÅDMARK 

Cykling nummer 4, 2018 3

KRÖNIKA 

”Men nu kan det bli ändring. EU-kommissionen har föreslagit att alla nya 

och renoverade tåg från och med om 2 år ska ge plats för 8 cyklar per tåg.” 

Cykelfrågan sträcker sig från den 

lokala kantstenen upp till Bryssels 

korridorer och mötesrum. En stor 

del av de villkor som skapar förutsättningar 

och hinder för cyklingen 

finns på kommunal nivå, andra på 

regional och andra på nationell. Men 

det finns en fråga som mer än de 

flesta cykelrelaterade frågor hamnar 

på EU-nivå och det är möjligheten att 

få ta med sig sin cykel när man är tågresenär. 

SJ hävdar att de vill prioritera 

människor i sina tåg framför cyklar, 

och när vi kommer med invändningen 

att människor ibland vill ta med sig 

cykeln svarar de att det inte efterfrågas 

i SJ:s kundundersökningar. 

Resenärerna vill hellre ha ett andra 

el-uttag framför möjligheten att ta 

med cykeln. Men då har de inte frågat 

alla dem som hör av sig till Cykelfrämjandet 

på somrarna som vill förlänga 

sin cykelsemester till Sverige. 

För att se hur bra det skulle kunna 

vara gjorde min flickvän och jag en 

cykel och tåg-semester i södra Europa 

i somras. Vi cyklade runt Bodensjön, 

stannade till och vandrade i St. Gallen, 

i Innsbruck och lyxade sedan till det 

med 1a klass sovvagn från Innsbruck 

till Hamburg. Inte förrän vi kommit 

till Malmö tog det stopp på vår resa 

vidare till huvudstaden. 

Men nu kan det bli ändring. 

EU-kommissionen har föreslagit att 

alla nya och renoverade tåg från och 

med om 2 år ska ge plats för 8 cyklar 

per tåg. 

Några förhandlingar och överenskommelser 

kvarstår, men går det igenom 

så kommer år av påverkansarbete 

och möten med tågoperatörer gett 

resultat. Låt oss glädjas åt denna delseger 

och fortsätta vårt gemensamma 

påverkansarbete för möjligheten att 

få ta med cykelns när vi reser med tåg. 

RIKSORDFÖRANDE 

LARS STRÖMGREN 

TIDNING 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver 

om cykling och föreningen arbetar för det 

cykelvänliga samhället. 

Nästa nummer utkommer 8 april. 

redaktion@cykelframjandet.se 

Chefredaktör: Henrik Rådmark, 

chefredaktor@cykelframjandet.se 

Ansvarig utgivare: Lars Strömgren 

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin 

STYRELSE 

Lars Strömgren, Stockholm 

Arijana Marjanovic, Stockholm 

Jöran Fagerlund, Göteborg 

Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm 

Allan Hedlund, Malmö 

Kent Larsson, Alingsås 

Tobias Adolfsson, Stockholm 

Jakob Hammarbäck, Uppsala 

Gustaf Lindqvist, Sundsvall 

Rune Karlberg, Luleå 

styrelsen@cykelframjandet.se 

KANSLI 

Cykelfrämjandet 

Box 3, 101 20 Stockholm 

(Celsiusgatan 8) 

08-16 00 17 

Nås säkrast dagtid vardagar. 

info@cykelframjandet.se 

ANNONSER 

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50 

svenska.huvudmedia@telia.com 

CYKEL 

•• 

FRAMJANDET 

MEDLEMSKAP 

Huvudmedlem 275 kronor 

Familjemedlem 75 kronor 

Ungdom & student 100 kronor 

www.cykelframjandet.se 

TRYCK 

Trydells tryckeri, ISSN 0280-3038 

Tidningen är miljömärkt och 

distributionen klimatekonomisk. 

Cykling går även att läsa online.

Vill du starta 

cykelkurser 

på din ort?! 

SISTA CHANSEN TILL UTÖKAT KRETSBIDRAG 

SÖK INNAN ÅRSKIFTET 

Som medlem kan du genom din krets söka pengar för att starta cykelkurser. Cykelkurser skänker inte bara frihet och självkänsla 

till deltagaren det bidrar till integration, jämställdhet, hållbarhet och bättre hälsa. Därför tycker vi att alla borde få chansen att 

ordna cykelkurser för ett bättre cykelsverige! 

Hör av dig till oss så får du veta mer: frihetpacykel@cykelframjandet.se 

Frihet på cykel stöds av Svenskt Friluftsliv, Trafikverket och Svenska Postkodstiftelsen.

NYHETER 

Batteri inbyggt i ramen, 

20" hjul, uttag för mobilen mm 

Lätt att ta med, 

vikbar elcykel! 

specialcyklar 

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35 

www.jary.se • 0709-70 60 46 

Christiania • Brompton • Bullitt • HPVelotechnik 

Cykla med 

oss i Europa 

www.francetours.se 

#dinresadinupplevelse 

6 Cykling nummer 4, 2018

NYHETER 

FOTO: JONATAN SAHLIN 

CYKELFRÄMJANDETS LOBBYARBETE 

GER RESULTAT 

EU vill kräva 

möjlighet att ta 

cykel på tåg 

Enligt ett förslag som EU-parlamentet väntas 

anta kommer alla europeiska tågoperatörer 

att tvingas tillåta cyklar på tåg. Det är en stor 

vinst för alla resenärer, och en fjäder i hatten 

för Cykelfrämjandet som länge drivit frågan 

inom EU. 

I början av oktober inträffade något oerhört. EU:s 

utskott för transport och turism, TRAN, röstade 

igenom ett förslag som Cykelfrämjandet slagits för 

tillsammans med ECF (European Cyclists’ Federation) 

under lång tid. 

Förslaget innebär att alla nya tåg inom Europa 

ska ha plats för minst åtta cyklar. Ännu är det inte 

antaget av parlamentet, men allt tyder på att det 

kommer att gå igenom, säger Cykelfrämjandets 

ordförande Lars Strömgren som har god insyn i 

EU:s arbete, och regelbunden kontakt med parlamentariker. 

Frågan om cykel på tåg har varit het under 

många år, i synnerhet i Sverige där SJ hårdnackat 

hållit fast vid sin uppfattning att det inte är affärsmässigt 

motiverat. EU-förslaget kommer alltså 

med all sannolikhet att tvinga dem att välja tågsätt 

som är anpassade för cykeltransport vid kommande 

upphandlingar – och införa möjligheten att 

ta med cykel på alla tåglinjer. 

– Det här kommer förstås att underlätta för alla 

som vill kombinera cykel och tåg på sin resa, för både 

pendling och semesterresor. Beslutet ligger ju också 

i linje med regeringens mål att Sverige ska vara fossilfritt 

år 2045. Nu kan inte aktörer som SJ och MTR 

längre ducka för det, säger Lars Strömgren. 

Läs mer om cykel på tåg på sidan 20. 


NYHETER 

Stockholm bygger 

parkeringskarusell 

för cykel … 

Stockholm Parkering kommer att vara 

först ut i landet med en helautomatisk 

”cykelsnurra” för en säkrare parkering. Den 

kommer att byggas vid infartsparkeringen 

i Ropsten. 

Till våren kommer stockholmare kunna parkera 

sina cyklar i en slags karuselliknande anordning, 

där cykeln är skyddad mot väder, vind och tjuvar. 

Stockholm Parkering bygger parkeringsanordningen, 

som är den första i sitt slag i Sverige, vid 

infartsparkeringen i Ropsten. Det hela genomförs 

som ett pilotprojekt, som om det faller väl ut ska 

resultera i flera parkeringskaruseller i staden. 

– Bolaget har inte enbart ett uppdrag att öka 

framkomligenheten i staden genom att bygga 

garage för bilar utan vårt uppdrag är också att 

underlätta för cyklister, säger trafikborgarrådet 

Daniel Helldén, tillika ordförande för Stockholm 

Parkering. 

Hur mycket varje parkeringsplats i den nya 

snurran kommer att kosta är inte klart. Och den 

som vill ha en plats får hålla sig väl framme. Anordningen 

rymmer bara 24 cyklar. 

CYKEL- & VANDRINGSRESOR, att njuta av! 

Aktiva dagar med god mat och högklassigt boende. Bekväma cykelveckor med boende på max 1- 2 hotell 

under veckan och med svensk färdledare. Vi organiserar även vandringsresor där du kan välja mellan ett 

30-tal destinationer. WI-Resor erbjuder också speciella avgångar för singelresenärer. Beställ vår katalog! 

Cykelresor 2019; Vandringsresor 2019; 

- Costa Brava (8 dagar) 6/4, 28/9 - Amalfikusten (8 dagar) 8/4, 15/4, 24/4, 27/9, 4/10 

- Moseldalen (Weekend) 2/5, 3/10 - Cornwall (8 dagar) 31/5, 1/9 

- Kitzbühel (8 dagar) 9/7, 10/9 (El-cykel) - Dolomiterna (8 dagar) juni, juli, aug, sept 

- Gardasjön (6 dagar) Oktober - Andorra (8 dagar) juni, juli aug 

www.wiresor.se 0771-14 30 30 


NYHETER 

EU: ”CYKLA MER FÖR 

ATT RÄDDA KLIMATET” 

FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram cykeln som en 

del av lösningen på klimatkrisen, enligt en artikel 

i Forbes. Det sker i den omtalade 1,5-gradersrapporten 

som presenterades i oktober, och där IPCC 

slår fast att det krävs långtgående förändringar av 

människors livsstil om vi ska kunna begränsa den 

globala uppvärmningen till 1,5 grader. Bland annat 

alltså genom att välja cykeln i högre grad, framför 

mer energikrävande transportmedel. 

– Det här handlar inte om avancerad vetenskap. 

Vi kan välja hur vi förflyttar oss i städer, säger dr. 

Debra Roberts, en av medlemmarna i IPCC-panelen. 

… och Umeå har byggt ett 

varmgarage för cyklar 

Cyklisterna i Umeå fick i slutet av sommaren ett riktigt lyx garage 

i de centrala stadsdelarna. Det är ett cykelgarage, kallat Cykelstället, 

där det går att hyra låsbar parkering och utföra enklare 

reparationer och tvätt. Där går också att hyra de elassisterade 

lastcyklar som tidigare bara varit tillgängliga på universitetsområdet, 

U-bike. Men Cykelstället är temporärt. På platsen ska 

ett bilgarage byggas. 

NATIONELLA CYKELRÅDET: 

MER RESURSER FÖR 

MÄTNING OCH 

UPPFÖLJNING KRÄVS 

När Nationella Cykelrådet under hösten presenterade 

det tredje nationella cykelbokslutet var den 

övergripande slutsatsen glasklar: samhället behöver 

lägga mer resurser på att ”mäta och följa upp 

cyklingen i Sverige, och se till så att det sker på ett 

enhetligt och systematiskt sätt”. 

På grund av resursbrister har flera delar i bokslutet 

inte kunnat uppdateras från föregående år. 

Bland annat de avsnitt som rör hur ofta och hur 

långt vi cyklar, och hur möjligheten att ta med cykel 

i kollektivtrafik har utvecklats. 

BOLOGNA LOCKAR 

CYKLISTER MED GRATIS 

ÖL OCH BIO 

För att få fler människor att välja cykeln eller 

kollektivtrafik lockar italienska Bologna med fria 

biobesök, gratis öl eller glass. Exempelvis. Varje 

cykelresa ger cyklisten ett antal poäng som sedan 

kan användas som betalning för den typen av tjänster 

eller varor från ett hundratal försäljningsställen 

i staden. 

Projektet och den app som används av deltagarna 

kallas Bella Mossa – på svenska ungefär Smart drag. 

Det startade förra året och under 2017 registrerades 

hållbara resor på 3,7 miljoner kilometer, enligt ett 

inslag från BBC News. 


NYHETER 

Däcken som ger 

bäst grepp i vinter 

Fler dubbar ger bättre grepp. Den 

inte alldeles över raskande slutsatsen 

kommer VTI fram till i sitt jäm förande 

test av tio vinterdäck för cykel. 

VTI har tillsammans med Länsförsäkringar testat sju dubbade 

cykeldäck och tre dubbfria däck. I momentet som testade hantering 

på is var två däck närmast överlägsna: Suomi Tyres W240 

och Clas Ohlson Innova. Vid en sammanvägd bedömning av 

isgreppet placerar sig Schwalbe Marathon Winter och Suomi 

Tyres W240 – de däck med störst antal dubbar – högst upp. Dessa 

bedöms också som de mest trafiksäkra däcken. 

När det gäller de dubbfria alternativen konstateras att deras 

isgrepp inte är särskilt mycket bättre än vad du får med ett sommardäck. 

Du hittar hela rapporten på www.vti.se. 

HÄR ÄR BÄSTA DUBBDÄCKEN FÖR CYKEL: 

Tillverkare Modell Typ av däck Pris, kr 

Suomi Tyres W240 Dubbdäck 590 

Schwalbe Marathon Winter Dubbdäck 549 

Clas Ohlson Innova Dubbdäck 349 

Schwalbe Winter Dubbdäck 399 

Biltema Dubbdäck 299 

Suomi Tyres W106 Dubbdäck 429 

Jula Kenda Klondike Dubbdäck 299 

Suomi Tyres Dubbfritt Vinterdäck 399 

Continental Top Contact Vinter Vinterdäck 419 

Schwalbe Maraton Plus Sommardäck 429 

Observera att de dubbfria vinterdäcken har betydligt sämre isgrepp. 

Källa: VTI och Länsförsäkringar 


NYHETER 

Hallå där … Emil Törnsten 

PROJEKTLEDARE FÖR INNOVATIONS - 

TÄVLINGEN CYKEL PLUS MINUS 

Innovationstävlingen för ökad vintercykling, 

Cykel Plus Minus, genomförs nu för 

andra gången. Vi ringde projektledaren 

Emil Törnsten för att höra vad den går ut 

på och hur den går till. Och framför allt hur 

man ska göra för att vinna. 

Varför upprepar ni innovations tävlingen 

från förra året? 

– Förra årets 18 skarpa tävlingsbidrag gav mersmak 

och förde med sig flera värdefulla vintercyklingsinnovationer. 

Vi fick känslan av att det finns 

ännu fler kommuner, företag, studenter och andra 

innovatörer ute i landet som har spännande idéer 

på hur man kan öka vintercyklingen. 

Hur skiljer den sig från förra gången? 

– Tävlingen kommer att vara öppen för alla typer 

av företag, organisationer och offentliga organ 

att tävla på egen hand. Det är inte längre bara en 

kommuntävling. 

Vem får vara med? 

– Alla som har ett organisationsnummer kan stå 

som tävlande. Många företag har metoder och 

teknologier som används i andra sammanhang 

som man kanske kan översätta till vintercykling? 

Sopsaltningsmetoden kom till exempel från flygplatser 

från början. 

Hur gör man för att vara med? 

– Det är enkelt. Man registrerar bara ett bidrag på 

www.cykelplusminus.se. I april får man sedan skicka 

in vad man har åstadkommit, till juryn. Har man 

bara en bra idé som privatperson så kan man också 

lämna den i vår idélåda och får då tävla om ett mindre 

pris. 

Vad kännetecknar ett vinnande bidrag? 

– Ser man på förra årets bidrag så var samarbete en 

framgångsfaktor. Kan man som företag eller forskningsinstitut 

hitta en kommun att samarbeta med 

så kan det bli riktigt vasst. 

Vad vinner man? 

– Vinnaren får söka medel från innovationsmyndigheten 

Vinnova för att utveckla sin innovation. De 

får också stor medial uppmärksamhet och rollen 

som ambassadör för Sverige på internationella 

konferenser. 

– Men den största vinnaren är samhället. I 

slutänden gynnas folkhälsan, klimatet och stadsmiljön 

av ökad vintercykling. 


PRYLNYTT 

Crescent, Monark 

växlar upp 2019 

Monark hävdar att de bryter ny mark under 2019 och Crescent lanserar en elassisterad 

lastcykel. Monarks lanserar en ny ”kollektion” av elcyklar som ”inte ser ut som traditionella 

elcyklar”, enligt produktansvarige Roger Lindahl. 

– När vi utvecklat den nya kollektionen, har ledorden varit användarvänlighet, avskalad, 

stilren design och hög prestanda, säger han i ett pressmeddelande. 

Crescents lastcykel Max blir en direkt konkurrent till den elassisterade versionen 

av den danska, populära Bullitt-cykeln. 

Fjäderlätt elcykel 

Från stockholmska And The Revolution kommer förbra-för-att-vara-sann-elcykeln 

ATR Easy Road. Den har 

inte den klassiska elcykelns klumpiga utseende och är 

inte tyngre än många standardcyklar. (Tillverkaren 

hävdar att det är marknadens lättaste elcykel.) Möjligen 

dämpar prislappen – cirka 38 000 kronor beroende 

på utrustning – entusiasmen något. 

Höghjuling för de minsta 

Det är förstås vansinne att köpa en höghjuling åt fyraåringen. Men om du 

trots allt vill rulla den vägen vänder du dig förslagsvis till Richards of England, 

i grevskapet Yorkshire. De har en rad höghjulingar av egen tillverkning i sitt 

sortiment, bland annat en balanscykel (utan pedaler) för barn mellan tre och 

sex år. Lädersadel och trähandtag ger den rätta viktorianska känsla. 

Läs mer på richardsofengland.co.uk. 


PRYLNYTT 

Lysande hjälm 

Den är snygg, säker och banbrytande. Nå, kanske inte riktigt 

banbrytande. Men faktum är att hjälmen Camden från 

Giro har något nytt. Det är inte bara den stora lampan 

på baksidan, som utgör en del av själva skalet, inte 

bara den heltäckande, lågmälda designen. Inte heller 

ventilationshålen som går att stänga till eller det 

faktum att den har rotationsskyddet MIPS. Det är 

allt detta tillsammans som gör att vi vågar föreslå 

att detta är hjälmen som startade en ny kategori 

hjälmar – för oss som inte vill signalera identitet 

med vår hårda huvudbonad. 

Skippa plasten 

i flaskan 

Med en vattenflaska i metall i stället för plast vinner du tveklöst 

stilpoäng. Men framför allt: när du väljer bort plasten gör du dig 

själv och allt levande på jorden en livsviktig tjänst. Colorals flaska är 

inte bara en snygg kopia av 40-talets vattenflaska par preference hos 

elitcyklister världen över. Företaget bakom den stödjer också brittiska 

Re-Cycle, som ser till att cyklar som skulle skrotas istället kommer till 

afrikanska samhällen. 

Läs mer på coloral.cc 

Elmotor för minimalister 

Med den lilla elcykelmotorn Steps E5000 öppnar Shimano för billigare, lättare 

och mindre stöldbegärliga elcyklar. Motorn är mindre och svagare än tillverkarens 

övriga modeller, och tänkt för stadscyklar. Det är den första modellen 

som inte kräver någon separat display eller ett särskilt reglage på styret. 


VINJETT: NY PÅ CYKEL 

Här skriver vi om sådant som är bra att veta för dig som nyligen börjat cykla. För att underlätta för 

alla som inte har svenska som modersmål använder vi ett lite enklare språk än i övriga tidningen. 

Så klarar du 

vintern på cykeln 

Du behöver inte sluta cykla bara för att vintern kommer. Det 

blir visserligen mörkare och kallare. Vägarna kan vara hala 

eller täckta av snö. Men cyklar du kortare sträckor behöver 

du inte tänka på något särskilt. Cykla i de kläder du skulle 

ha använt för en promenad. Längre cykelturer blir skönare 

och säkrare med anpassade kläder. Kanske behöver du också 

dubbdäck på cykeln. TEXT: HENRIK RÅDMARK 


NY PÅ CYKEL 

Här är en lista på vad du behöver 

tänka på för att göra vintercyklingen 

säker och skön. Många punkter i listan 

är förslag. Genom att prova dig 

fram hittar du de kläder och den 

utrustning som passar just dig bäst. 

1. PÅ KROPPEN 

Klä dig i flera lager och undvik bomull. 

Närmast kroppen kan du ha ett 

underställ (tunna byxor och en tunn 

tröja), gärna av merinoull. Ull ger 

värme även när det är fuktigt, något 

som exempelvis bomull inte gör. En 

fuktig tröja av bomull kyler istället 

för att värma. 

Utanpå understället kan du bära 

en smidig tröja av fleece. Om det är 

riktigt kallt kan du även dra på dig ett 

par byxor av liknande material. 

Till sist tar du på dig en vindjacka 

och byxor som andas, alltså släpper 

ut fukt från kroppen. Den här typen 

av plagg kallas ofta skalplagg, eftersom 

de fungerar som ett skyddande 

skal mot kyla och vind. 

2. PÅ FÖTTERNA 

För de allra flesta räcker ett par kraftiga 

vinterskor. Eftersom du inte rör 

på fötterna särskilt mycket när du 

cyklar blir du lätt kall om dem. Därför 

är det en god idé att välja kraftigare 

skor än om du skulle promenera. 

Se också till att använda sockor 

eller kraftiga strumpor, gärna av 

merinoull. Skorna ska inte vara för 

små så att de klämmer om foten. Då 

minskar blodcirkulationen och du 

fryser lättare. 

3. PÅ HÄNDERNA 

Handskar eller vantar ska vara vindtäta 

och vattentäta. Hur tjocka de ska 

vara beror förstås på hur kallt det är. 

Men eftersom du inte rör på händerna 

särskilt mycket när du cyklar 

är det bra att välja varma handskar. 

Tumvantar värmer bättre än 

fingervantar. Men tumvantar gör 

det svårare att exempelvis öppna 

och stänga dragkedjor och komma 

åt saker i fickor. Ett alternativ är så 

kallade lobsterhandskar. De ger liter 

mer rörlighet än tumvantar, men 

värmer nästan lika bra. 

När det är väldigt kallt använder 

en del vintercyklister tunna fingervantar 

av ull under en varm tum- eller 

lobsterhandske. 

4. BELYSNING 

En cykel ska enligt lag ha lampor både 

fram och bak när du cyklar i mörker. 

Många väljer en väldigt kraftig lampa 

fram, men det är inte nödvändigt. En 

mindre lampa räcker bra. Huvudsaken 

är att du syns. Om du ska cykla 

på ställen som inte är upplysta kan 

det vara skönt att ha en lampa som 

lyser starkare. Då ser du hur vägen 

du cyklar på ser ut och kan undvika 

ojämnheter och isfläckar. 

Tänk på att framlampan ska lysa 

med ett fast, vitt eller gult ljus. Den 

får inte blinka. Den röda baklampan 

får blinka, men då med minst 200 

blinkningar per minut. 

5. STÄNKSKÄRMAR 

Din cykel bör ha stänkskärmar under 

vintern. De skyddar inte bara dig själv 

mot att bli nedsmutsad, utan även 

dem som cyklar bakom dig. Helst 

ska stänkskärmarna gå långt ned mot 

marken, så att de hindrar slask och 

vatten från att spruta bakåt. 

Fast om din cykel inte har stänkskärmar 

kan du förstås cykla ändå. Tänk 

bara på att ta på dig skyddande kläder 

när det är slaskigt och blött ute. 

6. DÄCK 

Många som cyklar på vintern använder 

speciella vinterdäck. De är grövre och 

har dubbar av metall som gör att cykeln 

inte halkar på ett isigt underlag. 

Många väljer också att inte 

använda sådana däck, utan fortsätter 

att cykla med de däck som redan 

sitter på. 

Om du cyklar på ställen där det 

ofta är isigt är dubbdäck förstås bra. 

Men många klarar sig alltså utmärkt 

utan sådana, särskilt nu när många 

kommuner sopar bort snön från 

cykelbanor och sprider salt som tar 

bort isen. 


NY PÅ CYKEL 

Knarik Avetisyan ville 

lära sig cykla tidigt. 

Men hon fick inte för 

sina föräldrar. Det var 

inget flickor skulle göra. 

Men nu – 25 år senare 

– har hon äntligen förverkligat 

sin dröm. 

Det spelade ingen roll hur hon tjatade. 

Knariks föräldrar viftade bort hennes 

önskan gång på gång. Det var inte det 

att föräldrarna var illvilliga eller särskilt 

stränga. Det var bara så i den lilla staden 

Stepanakert i Armenien där Knarik Avetisyan 

är född och uppväxt. Flickor cyklar 

inte. Det är för farligt. 

Pojkar, däremot, kunde tydligen hantera 

faran. Hennes bror fick en cykel när 

han var två år, något som Knarik naturligtvis 

uppfattade som oerhört orättvist. 

– Så är det inte längre. Men på 90-talet, 

när jag var barn, var den kulturen stark i 

Armenien, berättar Knarik och kastar ett 

öga på sin röda cykel. 

För idag har hon en cykel och hon har 

precis lärt sig att cykla på den. Vi sitter 

i en park i Haninge, där hon bor sedan i 

somras med sin pojkvän. Cykeln var en 

välkomstpresent från honom och hans 

familj. Fast när hon fick den kunde hon 

alltså inte använda den. 

Och det skulle bli svårt att lära sig, 

insåg hon snart. Trots hjälp från sin 

pojkvän. 

– Han höll fast cykeln på alla möjliga 

sätt för att hjälpa mig med balansen. Men 

det var svårt. Jag lyckades nästan lära mig, 

men var vettskrämd och superstressad 

varje gång jag skulle öva med cykeln. 

Det var inte bara att det var svårt 

att hålla balansen och styra. Hon hade 

ju också fått inpräntat i huvudet sedan 

barnsben att det är livsfarligt att cykla. 

Därför räckte det inte att lära sig hantera 

cykeln. Hon behövde också bryta ner den 

mentala mur som rests under uppväxten. 

Knariks pojkvän insåg snart att det var 

svårare och krävde mer tålamod att som 

vuxen lära sig cykla, än han trott. Därför 

överraskade han henne med en ovanlig 

födelsedagspresent: en cyklingskurs. Han 

hade sett annonser om Cykelfrämjandets 

Frihet på cykel-kurser och helt enkelt 

anmält sin flickvän. 

– Det var en sådan lättnad att komma 

till kursen. Inte bara för att jag fick hjälp 

med hur jag skulle lära mig, utan också 

för att jag befann mig i ett sammanhang 

med andra som inte heller kunde cykla. 

Jag kände mig inte utanför och konstig 

längre, berättar Knarik. 

Efter två kurstillfällen kunde hon 

trampa iväg själv. Visserligen var hon 

ännu osäker och ”ofta vettskrämd” men 

kunde i vart fall använda cykeln. Till det 

tredje kurstillfället cyklade hon de drygt 

två kilometerna från bostaden själv. 

– Det var en oerhörd frihetskänsla, även 

om jag då som sagt fortfarande tyckte att 

det var läskigt och svårt. 

Idag är hon säkrare och cyklar flera 

gånger i veckan. Både för att det är kul och 

för att det är praktiskt. ”Jag hatar bussar”, 

säger hon och berättar att hon och hennes 

pojkvän numera cyklar till ICA Maxi för 

att handla, istället för att ta bussen. 

– Tack vare cykeln kan vi också träffa 

familjen mer än tidigare. 

Men jag anar att stråk av otålighet. Det 

är fortfarande knepigt med tvära svängar 

och hon blir osäker när hon ska parera 

andras närvaro på cykelbanan. Knarik 

längtar tills hon är lika säker och duktig 

på att cykla som ”alla andra”. 


NY PÅ CYKEL 

Under 2018 har Cykelfrämjandet hjälpt hundratals till större 

frihet, starkare självkänsla och bättre jobbmöjligheter – genom 

cykelkurserna Frihet på cykel. TEXT OCH FOTO: HENRIK RÅDMARK 

Friheten växer 

med cykel 

Bara i år har strax över 500 

vuxna och ungdomar lärt sig 

att cykla genom Cykelfrämjandets 

kurser Frihet på cykel. 

Det har skett över hela Sverige, 

från Malmö i söder till 

Luleå i norr. Kurserna gick för sjätte året och det 

har varit tydligt att behovet knappast har minskat 

sedan starten. 

– Snarare tvärtom. I år hade vi över 60 kurser, men 

hade kunnat ordna fler kurser om vi bara hade haft 

ledare och mer finansiering, berättar Kristen Hope 

som är utbildningskoordinator för Frihet på cykel. 

Vi träffade henne strax efter höstens sista 

kurstillfälle i ett aningen kyligt Haninge utanför 

Stockholm. Hela gruppen gjorde en kortare utflykt 

i skymningen till en park en bit bort från Torvalla 

sporthall, där de hade träffats två gånger i veckan 

under tre veckor för att lära sig cykla. 

Färden bort mot parken var vinglig för några, 

stabilare för andra. I ett uppförslut fick någon kliva 

av och leda cykeln. ”Jag har inte lärt mig att stå och 

trampa än”, förklarade deltagaren med ett leende. 

Samtliga deltagare är medelålders kvinnor och 

har det gemensamt att de alla är födda utanför 

Sverige. Den noteringen är intressant eftersom det 

säger något om skälet till varför så många söker sig 

till cykelkurserna. 

– I Sverige är det självklart att man får lära sig 

cykla som barn. Men så är det inte överallt, vilket 

kanske är lätt att glömma. Att särskilt flickor och 

kvinnor i andra kulturer inte får samma möjligheter 

att lära sig cykla som vi är vana vid här har flera 

skäl, bland annat att det har ansetts för farligt att 

cykla för flickor, berättar Kristen. 

Kurserna innehåller hantering av cykeln och hur 

man beter sig i trafiken. Deltagarna lär sig först 

att balansera och sedan att trampa och bromsa. 

Praktik varvas med teori kring trafikregler – de 

viktigaste trafikskyltarna, högertrafik, högerregeln 

och hur man gör omkörning på ett säkert sätt – och 

genomgångar av cykelns delar och de lagkrav som 

finns för cykelns utrustning. 

Kristen understryker att deltagarna lär sig att 

cykla självständigt. Instruktörerna springer inte 

bakom och håller i cykeln – det skulle vara alltför 

tungt. Istället övar deltagarna själva först på en 

cykel utan pedaler, för att hitta balansen. Först 

därefter fortsätter de med pedaler. 

– Instruktörernas främsta uppgift är att visa 

dem hur de ska göra och sedan vara ett uppmuntrande 

stöd, förklarar Kristen. 


NY PÅ CYKEL 

Får man låna cyklar och hjälm? 

– Vi har cyklar och hjälmar för alla deltagare men 

om de har egna är de uppmuntrade att ta med. 

Det är bäst att lära sig på sin egen cykel om den 

är lämplig. 

Språket är en av utmaningarna på många av 

kurserna. Det finns inget språkkrav för att få vara 

med och svenskanivån hos deltagarna har varierat 

kraftigt. Det har funnits deltagare som har varit i 

Sverige över 30 år och kan perfekt svenska, medan 

andra bara varit i Sverige några månader och kan 

knappt någon svenska alls. Fast Kristen verkar inte 

särskilt bekymrad över det. Hon förklarar att de 

har löst det genom att välja instruktörer som kan 

flera språk och genom att uppmuntra deltagarna 

att tolka åt varandra. 

– Vi visar också mycket av det vi pratar om i 

praktiken, vi pratar långsamt, använder enkla ord 

och bilder och illustrationer så mycket som möjligt. 

– Plus – ett leende räcker långt på alla språk, 

säger Kristen och ler. 

Vilka är de stora utmaningarna för er som 

instruktörer, utöver språket? 

– I varje grupp finns det personer som kommer 

igång mycket snabbare än andra. Det kan vara tufft 

för dem som det tar längre tid för och det händer att 

de blir frustrerade eller ledsna över det. Då måste 

vi försöka peppa dem och förklara 

att det är normalt och 

inget att skämmas för. 

Vad upplever du är 

svårast att lära sig för 

deltagarna? 

– Det svåraste momentet verkar 

vara att komma igång med pedaler. 

De lär sig ganska fort att hålla 

balansen, men att komma igång 

och trampa kan kräva många försök. 

Särskilt att få den andra foten 

på andra pedalen efter det första 

tramptaget. 

Frihet på cykel har växt hela 

tiden och Cykelfrämjandet får förfrågningar från 

många håll och från olika aktörer om att arrangera 

kurser. Kristen och hennes kollegor hoppas att de 

kommer att få fortsatt finansiering så att det blir 

möjligt att inte bara fortsätta driva kurserna, utan 

att även göra det på flera håll i hela landet. 

– För oss som tar cykling som något naturligt är 

det nästan svårt att föreställa sig hur stort det är 

att lära sig cykla i vuxen ålder. Det ger inte bara en 

fysisk frihet och möjlighet att ta jobb som kräver 

att man kan cykla, det stärker också människors 

självkänsla något oerhört. 

FRIHET PÅ CYKEL 

Finns fortsättningskurser? 

Inte ännu. I Göteborg gör de 

utflykter med deltagarna varje vecka 

efter avslutad kurs och på många 

platser ordnas en utflykt som det 

sista kurstillfället.Målet är att ordna 

fortsättningskurser framöver, exempelvis 

för att bli säkrare i stadstrafik eller kunna 

göra enklare service på sin cykel. 

Vilken utbildning har instruktörerna? 

De som är hjälpinstruktörer har gått 

en 3-timmars utbildning. Det finns även 

en utbildning på 5–6 timmar för dem 

som ska starta och ansvara för en ny 

kurs. Med en längre utbildning kan de 

göra flera övningar och har mer tid att 

planera hur de ska leda kursen. De får 

mycket mer stöd. 

Vem finansierar kurserna? 

Kursverksamheten Frihet på cykel 

finansieras av Trafikverket, Svenskt 

Friluftsliv och Postkodstiftelsen. Enstaka 

kurser får ofta ytterligare finansiering 

av kommun, bostadsbolag och andra 

aktörer. Varje deltagare betalar också 

en mindre avgift. 


NY PÅ CYKEL 

Janet Lagehäll kan 

knappt tro att det är 

sant. Att hon nu kan 

cykla alldeles själv. Det 

ger henne en ny frihet 

och en starkare tro på 

sig själv. 

Hon kämpar fortfarande när hon ska 

starta med cykeln. Men snart rullar hon 

iväg. Lite vingligt först men snart allt 

stadigare. Janet Lagehäll har precis lärt 

sig cykla, 42 år gammal. Hon kommer 

ursprungligen från Filippinerna och fick 

inte chans att lära sig cykla som barn. 

– Vi bodde i en stor stad med mycket 

trafik. Det var för farligt att cykla där, det 

gick inte, berättar Janet. 

Fast hade hon själv fått bestämma 

hade hon nog försökt ändå. Men mamma 

satte stopp. 

Drömmen om att en gång kunna cykla 

dog däremot inte. Den bar Janet med sig 

hela vägen till Sverige. När hon väl kom hit 

och såg alla fina cykelbanor och hur lugn 

trafiken var, tänkte hon att nu äntligen 

skulle hon komma igång med cyklandet. 

Det var elva år sedan. Det var inte 

det att försöken uteblev, men det var för 

svårt. Främst för att hon var rädd. 

– Jag trodde att jag skulle falla ihop och 

bryta ett ben eller något, säger hon och 

skrattar. 

Hennes man har försökt hjälpa henne 

att lära sig cykla. Men hon kom aldrig 

särskilt långt i sina försök. Det tar som 

bekant tid och kräver tålamod, både från 

den som ska lära sig och den som lär ut. 

Janet säger att hon nog gav upp för lätt. 

– Det blir lätt att man säger ”äsch, 

det där tar vi nästa gång”, om det blir för 

svårt. 

Däremot gav hon aldrig upp sin dröm. 

När hon i somras såg information om 

Cykelfrämjandets kurs på Facebook var 

hon inte sen att anmäla sig. Under fem 

tillfällen skulle hon öva sig till egen frihet 

på cykel. 

– Men det var svårt, jättesvårt bara att 

hitta balansen. I början använde vi cyklar 

utan pedaler och jag fick gå fyra kurstillfällen 

innan jag kände att jag hittat den, 

berättar Janet. 

Och då var det stora ögonblicket nära. 

Det var dags att montera pedalerna och 

cykla alldeles själv. Janets ögon glittrar 

och hennes ansikte spricker upp i ett stort 

leende när hon minns hur det kändes att 

cykla ett tiotal meter alldeles själv. 

– Det var overkligt! Var det verkligen 

jag som gjorde det där?! 

Den känslan återkommer faktiskt fortfarande. 

För även om den största upplevelsen 

av att kunna cykla handlar om 

frihet finns också just denna förvåning: 

kan jag cykla alldeles själv?! 

– Jag trodde nog inte att jag kunde lära 

mig, eftersom jag var så gammal. Men nu 

kan jag inte bara cykla, utan vet också att 

jag visst inte är för gammal för att lära 

mig nya saker. 

Till våren räknar hon med att kunna 

cykla till jobbet. 



Det som i många länder är självklart ses som omöjligt 

i Sverige. Att ta med cykeln på tåget går inte, enligt SJ. 

Det är för farligt eller för dyrt. Frågan har drivits av 

Cykelfrämjandet under decennier. Men alltid bemötts 

kallsinnigt av den statligt ägda tågoperatören. 

TEXT: HENRIK RÅDMARK 

FOTO: JONATAN SAHLIN 



Jonas Lundborg hade äntligen upptäckt landsvägscykling. 

Snart skulle han besöka sin cykelkompis i 

Malmö och tillsamman skulle de ägna några dagar 

åt skön träning på skånska slätter. Men när han satt 

framför datorn för att boka tågbiljetter gjorde han 

en smått absurd upptäckt: han skulle inte kunna få 

med sig cykeln på tåget på något rimligt sätt. 

– Hur jag än letade och försökte hitta en lösning 

kom jag till samma slutsats, nämligen att cykeln 

skulle få stanna hemma. 

ELVA DAGAR FRÅN 

UMEÅ TILL GÖTEBORG 

Emma Roos skulle åka från Umeå till Göteborg 

förra året och behövde ha med sig sin elcykel. 

Självfallet skulle hon åka tåg. Hon gjorde däremot 

samma upptäckt som Jonas. SJ vägrade att låta 

henne ta med cykeln på tåget från Umeå. 

– Då cyklade jag till Dorotea, en sträcka på över 

20 mil. Därifrån kunde jag och cykeln ta inlandsbanan 

ner till Kristinehamn, berättar hon. 

Resten av sträckan blev hon tvungen att cykla. 

Totalt tog det henne nästan elva dagar att resa från 

Umeå till Göteborg. Av dessa cyklade hon nio dagar 

och tillryggalade en sträcka på 54 mil. 

När Per-Eric Rosén och hans flickvän cykelsemestrade 

i Nederländerna i somras lyckades de faktiskt 

ta med sig cyklarna på tåg hela vägen ner genom Sverige, 

från Uppsala. Visserligen innebar det en rejäl 

omväg med lokaltåg till Falun, för att sedan kunna 

resa söderut med ett tåg där cyklar var tillåtna. 

Väl i Danmark var det inga problem. 

– Det var gott om plats för cyklar på de danska 

tågen. När vi kom ner till Tyskland upptäckte vi att 

de hade en hel vagn bara för cyklar på regionaltågen, 

berättar han. 

I Frankrike får 

man ta med sig 

cykel på tåg. 



I Tyskland får 



Resan vidare till Nederländerna skedde med 

nattåg från Hamburg, där det fanns bokningsbara 

cykelplatser. 

HET FRÅGA I ÖVER 80 ÅR 

Vår mejlkorg innehåller åtskilligt fler berättelser 

om hur SJ:s ovilja att tillåta cykel på tåg 

har drabbat resenärer. Frågan är långt ifrån ny. 

Cykelfrämjandet har drivit den så länge någon nu 

verksam i föreningen kan minnas. Förmodligen 

från starten 1934, säger vice ordförande Arijana 

Marjanovic. 

– Jag har för mig att jag har sett en gammal 

affisch från 1934 där vi propagerar för cykel på tåg, 

säger hon. 

Varför är det en viktig fråga? 

– För att det är en viktig samhällsfråga. Egentligen 

är det märkligt att inte kunna ta med cykeln på tåg. 

Tåget är ju perfekt för att få plats med till exempel 

cykeln, det är ju logiskt också, man ska alltid resa 

vidare efter tågresan. 

– Tåg och cykel är som Helan och Halvan, bäst 

tillsammans. 

Hon menar att européerna på kontinenten har 

fattat ”att cykel på tåg är en gyllene kombination 

som möjliggör för befolkningen att ta sig fram på 

ett flexibelt och miljövänligt sätt”. 

Arijana Marjanovic pekar också på att man i 

Danmark främjar cykel på tåg, bland annat genom 

att erbjuda särskilda vagnar för cyklar och tillhandahålla 

säkra parkeringsmöjligheter på stationen. 

– Hos oss är det komplicerat, dyrt, omständligt 

och ibland omöjligt. På det sättet premieras tyvärr 

bilåkandet och motverkar ökad cykling. Det vill 

vi ändra. 



SÄKERHET ETT STORT 

PROBLEM ENLIGT SJ 

Hos SJ är man snarast kallsinnig. Jonas Nilsson, 

ansvarig för samhällskontakter hos tågoperatören, 

radar upp en mängd skäl till varför de inte vill tilllåta 

cyklar på tåg. 

– Skulle vi tillåta vanliga cyklar får vi ansenliga 

utmaningar med på- och avstigning och därmed 

punktlighet, framkomligheten ombord, samt inte 

minst den säkerhet som vi bedömer måste vara 

tillräcklig, sammanfattar han. 

I SJ:s värld förefaller det alltså jättesvårt, enkelt 

uttryckt. Men inte omöjligt, ska det visa sig. Jonas 

Nilsson förklarar nämligen indirekt att det skulle 

vara möjligt att bygga om befintliga vagnar, och 

att de utvärderar de ”kommersiella möjligheterna” 

i att köpa in tågvagnar med plats för cyklar. Fast 

som läget ser ut nu saknas förutsättningarna, hävdar 

han. 

– Våra kundundersökningar visar att efterfrågan 

på cykel är liten. Samtidigt har vi i dagsläget svårt 

att möta efterfrågan på sittplatser. Sammantaget 

gör dessa fakta det svårt att prioritera cykelplatser, 

hur trevligt det än är att cykla. 

Ni skriver i er årsredovisning att ”SJ har 

en viktig roll i att utveckla det hållbara 

resandet såväl i egen regi som tillsammans 

med andra” och att ni vill ”göra SJ:s tåg till 

en självklar del av kundens hela resa”. Ser ni 

att cykeln är ett komplement till tåg? 

– Cykeln är ett självklart komplement till all kollektivtrafik. 

Det understryks av det antal cyklar som 

parkeras vid landets tågstationer, där studentstäderna 

utmärker sig alldeles särskilt. Men eftersom 

SJ:s tåg i de flesta fall när människor vill resa, också 

är fulla, har vi inte hittills övervägt att tillåta cyklar. 

Arijana Marjanovic är övertygad om att möjligheten 

att ta med cykel på tåg skulle leda till fler 

cyklister och fler tågresenärer. Hon menar att det 

inte främst är en fråga om vad samhället skulle 

vinna på det, utan om hur mycket Sverige förlorar 

för varje år som vi inte kan ta med cykel på tåg, i 

uteblivna miljö- och hälsoeffekter. 

– Sen tror jag att det skulle ha stora positiva 

effekter på arbetspendlingen, att kunna cykla till sin 

station, ta tåget, och sedan cykla vidare till arbetsplatsen. 

Här är inte bara pendlaren vinnaren, utan 

även arbetsplatsen och vår hälsa eftersom x antal 

bilar då inte skulle vara ute och puttra ut avgaser. 

STATLIG UTREDNING 

Cykelfrämjandet är långt ifrån den enda som driver 

frågan. I en utredning som dåvarande Banverket 

genomförde på uppdrag enligt regeringens regleringsbrev 

2005, konstateras att ”det är ett problem 

att cyklar normalt inte tillåts på intercitytåg och 

snabbtåg”. En av rekommendationerna i utredningen 

var att ”sektorn utvecklar lösningar som 

underlättar kombinerat utnyttjande av vagnsutrymmen 

för […] cyklar och resenärer. 

Under 2008 fördjupade Banverket bilden genom 

en undersökning som skulle svara på frågan varför 

resenärer tar med sig cykel på tåg, där så är möjligt, 

och hur detta uppfattas av övriga resenärer och 

personal. Syftet var att ge myndigheter, politiska 

beslutsfattare och privata tågoperatörer möjlighet 

att bilda sig en uppfattning om den sociala 

och ekonomiska betydelsen av den möjligheten. 

Undersökningen visade också att 92 procent av de 

tillfrågade ansåg att det borde vara tillåtet att ta 

med cykeln på tåget 

I Schweiz får 





I Spanien får 



Ingen av dessa rapporter ledde till någon förändring 

hos SJ. Visserligen var det mellan 2007 

och 2011 möjligt att ta med cykel på vissa SJ-tåg, 

men enligt Jonas Nilsson rörde det sig om linjer där 

”SJ har varit operatör i ett antal samhällsfinansierade 

trafikupplägg, såsom exempelvis Tjust- och 

Stångådalsbanan Linköping–Västervik respektive 

Linköping–Kalmar, och där det upphandlande 

länstrafikbolaget har stått för både tidtabellsupplägg 

och fordon”. 

– Där beställer trafikhuvudmannen vad de tror 

att kunderna vill ha och tågoperatören levererar på 

denna beställning. 

SJ, däremot, är helt och hållet affärsdrivet påpekar 

Jonas Nilsson. Det är det underliggande skälet 

till att de inte prioriterar cykelplatser. 

– Om varje plats räknas i ett trafikupplägg som 

är kommersiellt och det är fler som vill resa än det 

finns platser, så begränsas möjligheten att tillåta 

cyklar ombord. Så är många gånger fallet i de trafikuppdrag 

SJ bedriver. 

ANDRA OPERATÖRER 

KLARAR DET SJ INTE KAN 

Men även om SJ är den dominerande tågoperatören 

i Sverige är de som bekant inte den enda. Eva 

Palmgren är tillförordnad chef för Inlandsbanan, 

som kör tåg mellan Mora och Gällivare. Hon berättar 

att de tog bort flera sittplatser i vagnarna för 

närmare fyra år sedan, för att erbjuda cykelplatser. 

Idag finns det tre bokningsbara platser på varje tåg 

och Eva Palmgren säger att intresset för att ta med 

sig cykel ombord ökar hela tiden. 

På pendeltågen i Stockholm går det också att 

ta med sig cyklar, så länge det inte sker under 

rusningstid. Det är heller inte tillåtet att kliva av 


HÖSTCYKLING 


och på med cykel på stationen Stockholm City. 

Presskommunikatör på Trafikförvaltningen på 

Stockholm läns landsting, Claes Keisu, berättar 

däremot att personal och resenärer upplever cyklarna 

som besvärliga. 

– Personal i pendeltågstrafiken upplever konflikter 

med cyklister som dagligen struntar i de 

uppsatta reglerna: Cyklar tas med på fel tid, avoch 

påstigning sker på fel station ”hela tiden”. 

Cyklar ombord på tåg upplevs besvärande av 

övriga resenärer. 

– Men vi har som mål att förenkla kombinationsresande 

med cykel och kollektivtrafik. Vår slutsats 

är att cykelparkeringar vid bytespunkter är ännu 

viktigare för att skapa bra förutsättningar för detta. 

Under 2017 byggdes 2 400 nya cykelparkeringsplatser 

vid stationerna, enligft Claes Keisu, 

som förklarar att Landstinget medfinansierar 

kommunernas cykelparkeringar vid bytespunkter 

i kollektivtrafiken med motsvarande summa 

som kommunenrna får i statlig finansiering från 

trafikverket. 

CYKEL PÅ TÅG KAN BLI LAG 

Varken den dominerande tågoperatören eller en av 

landets största lokaltågsoperatörer är alltså särskilt 

positiva till att låta resenärer ta med cyklar 

på tågen. Men snart kommer de förmodligen inte 

att ha något val. EU-parlamentets kommitté för 

transport och turism, TRAN, röstade nämligen i 

början av oktober igenom ett förslag som innebär 

att alla europeiska tågoperatörer måste tillåta 

minst åtta cyklar på varje tåg. Det gäller såväl 

lokal- som regionaltåg. 

Förslaget är för övrigt ett resultat av bland 

andra Cykelfrämjandets lobbyarbete genom den 

europeiska cykelorganisationen ECF (läs mer på 

sid. 7). 

BÖR BLI KRAV VID UPPHANDLINGAR 

Annie Edwards, presskontakt på SJ, kommenterar 

detta skriftligt: 

– Vi följer alla frågor som rör lagstiftningen som 

reglerar vår verksamhet. Utgångspunkten är att vi 

i varje läge följer det uppdrag som vi har och som 

kommer till uttryck i både lagstiftning, bolagsordning, 

samt såväl ur kommersiella som upphandlade 

samhällsfinansierade trafikuppdrag. 

Utvecklingen på EU-nivå är precis i linje med det 

Arijana Marjanovic tror krävs för att alla svenska 

tågoperatörer ska börja tillåta cykel på tåg. 

– Det måste komma tydliga mål och krav från 

ovan. Cykel på tåg ska vara ett krav när SJ och 

andra myndigheter upphandlar kollektivtrafik. 

Bloggaren Jan-Erik Kaiser har tagit reda på vilka tågoperatörer 

som tillåter cykel på tåg. Här är hans lista från sommaren 2017, 

som också finns på hans blogg arskortguldsj.wordpress.com. 

HÄR FÅR DU TA MED CYKELN: 

SL (Pendeltåg och Saltsjöbanan med begränsningar enligt 

kommentar nedan) GRATIS 

UL (Ej under rusningstid – Max 2 cyklar) 

Västtågen (Minst 2 cykelplatser per tåg) 

Öresundståg (Max 9 cyklar per tåg. Även till Kastrup) 

Tåg i Bergslagen/SJ (Max 2 cyklar per tåg) GRATIS 

Pågatågen (Max 6) 

Krösatågen (Max 10) 

Norrtåg (Sträckorna: Sundsvall–Storlien och Sundsvall–Umeå) 

Tågab 

NSB (Max 5) 

X-Tåg (Max 2) 

Värmlandstrafik 

Arlanda Express GRATIS 

Inlandsbanan 

Östgötatrafiken (Ej el-cykel och ej under rusningstid) 

Snälltåget (Nattåg: Malmö–Jämtlandsfjällen) 

Lennakatten och Östra Södermanlands Järnväg GRATIS 

Kommentar SL: Aldrig till/från Stockholm City och Arlanda 

C. Under högtrafik får man ta med cykel enbart söder om 

Västerhaninge/Tumba, norr om Jakobsberg samt på sträckan 

Upplands Väsby–Märsta. 

Kommentar: SL/UL tillåter inte cykel till Arlanda C men det 

går utmärkt att ta med cykel på Arlanda Express. 

PÅ DESSA TÅG KAN DU INTE TA MED CYKEL: 

SJ 

Blå Tåget 

Snälltåget (Dagtåg: Stockholm–Malmö) 

Kustpilen (Linköping–Västervik, Linköping–Kalmar) 

MTR Express 


3 VIKTIGA SLUTSATSER I IPCC-RAPPORTEN 

”SPECIAL REPORT ON GLOBAL WARMING OF 1.5 C” 

Vi ser redan konsekvenserna av en höjd temperatur, genom mer 

extremväder, stigande havsnivåer och arktiska isar som smälter. 

Vid en temperaturökning på 2 grader stiger havsnivån med 10 

centimeter mer än om ökningen stannar på 1,5 grader. 

Förändringar för att möta klimatkrisen pågår redan världen 

över, men takten måste öka. 

En uppvärmning med mer än 1,5 grader innebär hög risk för 

bestående förändringar, som att hela ekosystem försvinner.

KLIMAT 

Varje cykelmeter 

räknas när klimatet 

måste räddas 


Han har forskat om människans påverkan på klimatet i 

två decennier. Nu ser professor Markku Rummukainen hur 

världens alternativ krymper. För att begränsa den globala 

uppvärmningen till en hanterbar nivå måste hela samhällen 

förändra sättet att leva. Bland annat genom att öka cyklingen. 

ommarens svåra torka och utplånande 

skogsbränder påminner oss om att vi är 

sårbara inför klimatförändringen, som 

redan är på väg. Det säger Markku Rummukainen, 

professor i klimatologi vid Lunds universitet. 

Han arbetar dels med forskning kring 

klimatpåverkan, dels med utveckling av klimatinnovationer 

– i nätverket Climate-KIC. Deras mål är 

att hjälpa samhället, företag och organisationer att 

möta klimatkrisen och samtidigt bibehålla utvecklingen 

mot en höjd levnadsstandard för allt fler på 

jorden. 

Det går att göra. Vi behöver inte sänka våra ambitioner 

när det gäller utvecklingen som gör att allt 

fler människor får det allt bättre på jorden. Men vi 

behöver tänka oss för hur vi ska åstadkomma det, 

att bara fortsätta som vanligt fungerar inte. 

ALLA UTSLÄPP MÅSTE BORT 

Och det är bråttom. Enligt rapporten från IPCC i 

oktober krävs förändringar i hela samhället, av en 

omfattning som vi aldrig sett tidigare, om vi ska 

kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 

grader. Även om rapportens slutsatser är tämligen 

mörka poängterar Markku att den visar att det går. 

Men både samhället i stort och enskilda individer 

behöver alltså göra stora förändringar i stället för 

att fortsätta som vanligt. 

Cykeln, med eller utan elassistans, har en viktig 

roll att spela i det här. I Sverige kommer ungefär 

en tredjedel av alla klimatskadliga utsläpp från 

transporter. Det är drygt dubbelt så mycket som 

för jorden totalt sett, och det är en siffra som går 

nedåt mycket långsamt. För långsamt, om vi vill 

begränsa uppvärmningen till 1,5 eller ens 2 grader. 

Markku påpekar att vi redan är mycket nära de här 

nivåerna, eftersom vi idag befinner oss på en grads 

ökning sedan industrialiseringens början. 

Men räcker det verkligen att ta cykeln i 

stället för bilen? Hur kan det spela någon 

roll över huvud taget för klimatet? 

– Alla utsläpp måste bort. Det räcker naturligtvis 

inte att bara välja cykeln till jobbet istället för bilen. 

Men det finns ingen enskild förändring som kan 

bromsa den globala uppvärmningen. Om många 

i samhället väljer att cykla mer får det definitivt 

positiva effekter på klimatet, säger Markku. 

Dessutom vinner vi andra fördelar, påpekar 

han. Som att luften i våra städer blir renare och 

att människor blir friskare. 

ELCYKEL EN KLIMATVINNARE 

Själv cyklar han när det är möjligt. Annars tar han 

helst tåget. Och han väljer en vanlig cykel utan 

elassistans. För enkelhetens skull och för att det 

fungerar för hans behov. Den vanliga cykeln är ett 

bättre val än elcykeln, medger han. Men om valet 

står mellan bil och elcykel är förstås den senare en 

klar klimatvinnare. 

Miljömässigt ligger elcyklar någonstans mellan 

elbilen och en konventionell cykel. För dem 

som inte kan använda en vanlig cykel, för att det 

är för stora avstånd eller för att man helt enkelt 

inte orkar av andra orsaker, är elcykeln ett bra val, 

konstaterar han. 

27


Cykelturistveckan 

växer i Kristianstad 

Kristianstad får stå värd för Cykelturistveckan 2019. 

Cykelfrämjandet och Kristianstads kommun ska tillsammans 

skapa en vecka full av cykelglädje, som med ett brett utbud 

kan locka cykelentusiaster i alla åldrar till Kristianstad i 

början av augusti. 

ör hundratals medlemmar i Cykelfrämjandet 

är Cykelturistveckan sedan 1983 en 

höjdpunkt på året. Nu vill Cykelfrämjandet 

växla upp arrangemanget ytterligare och 

väcka intresse hos ännu fler. 

Den 5–10 augusti 2019 bjuds turister från när 

och fjärran in till Kristianstadstrakten för att uppleva 

Cykelturistveckan i en lite ny tappning. 

”När vi nu strävar efter att flytta 

fram positionerna och bredda Cykelturistveckan 

ser vi att det finns 

massor av möjligheter i Kristianstad” 

ERIK SVEDIN, CYKELFRÄMJANDET 

– Vi är väldigt glada att Cykelfrämjandet har 

valt Kristianstad och hoppas att det ska få många 

fler att upptäcka vår cykelvänliga kommun, säger 

kommunalrådet Pierre Månsson. 

– Ambitionen är nu att tillsammans med Kristianstads 

kommun bredda utbudet i Cykelturistveckan 

och skapa ett arrangemang som vänder sig 

till alla som vill uppleva cykelglädje och turista i 

Kristianstad, säger Cykelfrämjandets projektledare 

Erik Svedin. 

INLEDER NYSATSNING 

PÅ CYKELTURISM 

I takt med det ökade intresset för miljö och hälsa 

har cykelturism blivit allt populärare runt om 

i världen. När cykelstråket Sydostleden mellan 

Växjö och Simrishamn invigdes 2016 var det med 

en tydlig målsättning att locka fler cykelturister 

till Sydsverige. 

– I Kristianstads kommun ser vi Cykelturistveckan 

2019 som ett avstamp för en fortsatt 

satsning på cykelturism. Vi är övertygade om att 

cyklisterna blir en viktig målgrupp för vår besöksnäring 

framöver, säger Ella Ekenberg, som är evenemangssamordnare 

och projektledare i Kristianstads 

kommun. 

Under Cykelturistveckan i Kristianstad kommer 

det att finnas ett antal färdigpaketerade cykelrundor 

som ger härliga kultur-, natur- och matupplevelser 

längs vägen. Deltagare kan cykla hela veckan 

eller en enstaka runda. I start- och målområdet i 

Tivoliparken ska det byggas upp ett eventområde 

med aktiviteter för stora och små. 

– Det här känns jättespännande! Sedan vi fick 

veta att Kristianstad valdes ut för arrangemanget 

har vi sprutat idéer om vad vi ska kunna hitta på 

och redan märkt att finns många företagare som 

också har idéer. Det kommer att bli en vecka full av 

upplevelser som komplement till cyklingen, säger 

Ella Ekenberg. 

KRISTIANSTAD REDAN 

LÅNGT FRAMME 

Cykelfrämjandets Erik Svedin är entusiastisk efter 

sitt första besök hos årets arrangörskommun. 

– Valet föll på Kristianstad för att här redan 

fanns mycket tankar och planer på att utveckla 

cykelturismen, så när vi nu strävar efter att flytta 

fram positionerna och bredda Cykelturistveckan 

ser vi att det finns massor av möjligheter här. 



Ella Ekenberg, Kristianstads kommun, 

tillsammans med Erik Svedin på Cykelfrämjandet. 

VAR MED OCH SPRID 

CYKELGLÄDJE I 

KRISTIANSTAD 2019 

Vi söker dig som vill vara med och skapa en familjevänlig 

och klimatsmart semestervecka den 5–10 augusti 2019, 

fylld av upplevelser och med ett överflöd av cykelkärlek. 

Du deltar som volontär och väljer själv hur mycket och 

på vilket sätt du bidrar. 

Tillsammans med Kristianstads kommun lyfter vi cykelsemestrandet 

till en ny nivå! 

Hör av dig till vår projektledare Erik Svedin: 

erik.svedin@cykelframjandet.se 

Vandring och cykling på Sardinien 

Välkomna till Sardinien och Medelhavet 

Sardinien, när Italien är som bäst! 

Cykelresor i grupp 

Cykelresor på egen hand med GPS 

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor 

Cykel 

gruppen 

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se 


MEDLEMMEN 

Möt tweedcyklisten 

från Jönköping 

TEXT OCH FOTO: 

ANDERS JOBY 

Anders Joby cyklar helst i gamla kläder, på en gammal cykel. 

Och långsamt. Men så har det inte alltid varit. Läs hans egen 

berättelse om hur han upptäckte sitt sanna cykeljag, på en 

cykel från 1938 och i kläder bara något yngre än så. 


MEDLEMMEN 

v en händelse stötte jag på företeelsen 

som oftast kallas Bike in tweed, och som 

innebär att man cyklar tillsammans på 

äldre cyklar, i äldre kläder – helt utan 

moderna attribut som åtsmitande lycradräkter 

och fotbollsliknande huvudbonader. 

Efter en kort stunds googlande upptäckte jag 

att detta är en växande folkfest och finns överallt 

i världen. 

CYKLA MED STIL! 

Bike in Tweed-lopp brukar hållas en gång per år 

i städer över hela världen. Deltagarna cyklar på 

veterancyklar och drömmer sig tillbaka till de oväxlade 

cyklarnas epok som doftade av smörjfett och 

skinnsadel. Klädseln ska vara någorlunda tidsenlig 

– helst engelsk tweed. Därtill bäres en stilfull 

huvudbonad från förr. 

Ofta avslutas loppen med en restaurangmiddag 

och prisutdelning förekommer, för till exempel stiligaste 

klädsel eller snyggaste cykel. 

BIKE IN TWEED FÖDDES 2009 

De första cykelutflykterna på gammaldags cyklar i 

tidsenlig klädsel gjordes i norra England av några 

cykelentusiaster under 1990-talet. Det första Bike in 

Tweedloppet hölls 24 januari 2009 i London och var 

organiserat av en on-line-community. Då var antalet 

cyklister begränsat till 500. Inför 2018-års Bike in 

Tweed i London var antalet begränsat till 1000 deltagare. 

Biljetterna brukar nästan alltid ta slut. 

EN VÄRLDSFÖRETEELSE 

Vem som helst kan delta i de Tweedlopp som 

arrangeras i till exempel Stockholm, Göteborg, 

Malmö och Uppsala. Stockholms Bike in Tweed 

hösten 2018 arrangerades för åttonde året i rad. 

Utanför Sverige arrangeras Tweedlopp i större 

städer i hela världen, i många europeiska länder, i 

Sankt Petersburg och Moskva i Ryssland, Sydamerika, 

Australien, Japan, USA och Canada. För att 

bara nämna några. 

SOCIAL CYKLING 

Bike in Tweed är en typisk modern företeelse 

eftersom alla lopp arrangeras lokalt utan någon 

central förening. Man behöver inte vara medlem 

någonstans. Det är bara att anmäla sig, via Facebook, 

och för anmälningsavgiften, som brukar vara 

cirka 150–250 kr, får man oftast också en lunch eller 

en middag. 

Ett Bike in tweed-lopp är främst ett socialt 

evenemang och många uppskattar att träffa nya 

vänner och umgås kring ett gemensamt tema. Bike 

in tweed är ett slags folkfest och det går att dra 

paralleller till träffar där människor samlas och 

umgås i medeltidskläder eller steampunkkläder. 

BIKE IN TWEED-SÄSONGEN ÄR ÖVER 

Jag hade aldrig hört talas om detta tidigare men 

gillade idén så mycket att jag bestämde mej för att 

delta i några av dessa cykellopp. 

På blocket hittade jag en Husqvarnacykel från 

1938 och frun köpte en Örnen från 1950-talet. 

Sedan köpte vi gammaldags kläder på loppisar och 

i vintagebutiker. 

Vi anmälde oss till veterancykelrundor i Göteborg, 

Köpenhamn, Malmö och Stockholm. Fyra 

helger i rad under september 2018 deltog vi i 

Tweedrundor i dessa städer. 

Nu är säsongen slut och min Husqvarnacykel 

vilar sig mot en gammal lyktstolpe inne på kullerstensgården. 

Själv låter jag min lekamen sjunka ner 

i en fin gammal chesterfield med vacker patina. Jag 

snurrar min scotch, lutar mig tillbaka, blundar och 

minns höstens tweedrundor. 

Jag tänker tillbaka på alla människor jag pratat 

med. Mannen jag cyklade bredvid i Göteborg 

som beskrev sin favoritrestaurang vi cyklade förbi. 

Den unga danskan i blå klänning och vit hatt som 

var bland de första vid starten på morgonen i 

Köpenhamn. 

Jag minns en mycket fin gammal engelsk cykel 

i Malmös Tweedrun. Jag minns den soliga avslutningsfesten 

på Hasselbacken i Stockholm. För att 

inte tala om alla glada åskådare utmed gatorna i 

alla städer som vinkat och hejat och filmat! 

Varje lopp har sina egna fördelar och det är 

omöjligt att utse ett enskilt arrangemang som 

bättre än de övriga. Cyklingen och den sociala 

samvaron var lika trevlig i alla städer. 

Jag lyfter nu kepsen och hoppas att vi ses på 

något Bike in Tweed nästa år! 


MEDLEMMEN 

VINTAGEVARVET I 

GÖTEBORG 

1 SEPTEMBER 2018 

På Nobelplatsen i Göteborg samlades denna lördagsmorgon 

cirka 20 vintageentusiaster. Vädret 

var gôtt och humöret glatt. Rostiga cyklar gnisslade 

och skrapade. Klädseln var varierande från alla 

stilar och alla tider! Göteborgarna har valt att kalla 

sitt veterancyklingsevent för vintagevarvet. 

Typiskt för vintagevarvet i Göteborg är att gruppen 

leds av en guide som med jämna mellanrum 

gör små pauser och ger en kort berättelse om de 

olika stadsdelar vi passerar. Det mest intressanta 

stoppet var i stadsdelen Gårda där vi fick en kort 

sammanfattning av stadsdelens historia och hur 

den är tänkt att utvecklas. 

Lunchpaus avnjöts vid Näckrosdammen bredvid 

Humanisten. Vi bjöds på vegetarisk iransk 

kebab från en ideell organisation som serverar mat 

vid mindre event. 

När fotograferingen var klar rullade vi genom 

Slottsskogen mot Majorna där vintagerundan 

avslutades på Mariaplan. Där pågick stadsdelsfesten 

”Sommarens sista dag” och vi kunde vila 

våra cykelben på en trevlig restaurang och njuta 

av de sista solstrålarna denna sommarens sista dag.

MEDLEMMEN 

TWEEDRIDE I 

KÖPENHAMN 


Sensommar och storstadsluft. Soluppgång med 

långa skuggor. En renhållningsmaskin väsnas 

på gågatan i city. Affärerna är ännu stängda och 

enstaka människor skyndar över Rådhusplatsen. 

Staden vaknar till liv. På en liten tvärgata till 

Ströget samlas denna morgon ungefär hundra 

mycket välklädda danska damer och herrar. Alla 

i vintagetweed och utrustade med gammaldags 

cykel och picknickkorg. Köpenhamns tweedentusiaster 

kan verkligen konsten att klä upp sig i elegans. 

Cyklarna parkeras framför den trevliga vintagebutiken, 

startpunkten för Copenhagen Tweed 

Ride denna vackra sommarmorgon. I butikens 

halv källare bjuds frukost och mingel och hela gatan 

andas vintage och ”la belle epoque”. Allt är elegant 

och mycket stilfullt i gammaldags miljö. Här finns 

även möjlighet att få håret stylat och lagt, som förr 

”in the good old days”. 

Efter utdelning av deltagarnummer börjar vi 

cykla och följer swingmusiken som strömmar ur 

högtalarna på ledarcyklarnas pakethållare. Titt 

som tätt plingar alla i sina ringklockor. Under 

glada vinkningar och tillrop från publik och cyklister, 

trampar vi till tonerna av låtar som Glenn 

Millers ”In the mood” och andra tidstypiska klassiker 

den två mil långa rundan genom centrala 

Köpenhamn. 

Efter ett extravarv bland alla turister på Amalienborg, 

pausar vi för fotografering och picknick 

med tillhörande omröstning om stiligast klädda 

dam respektive herre, stiligaste tweeddetalj och 

vackraste cykel. 


MEDLEMMEN 

TWEEDRIDE I MALMÖ 


En mörk regnskur blåste mitt på dagen in över 

Malmö. Alla tweedklädda veterancyklister sökte 

skydd under de stora ekarna på Gustav Adolfs torg. 

Ett regn förenar och muntrar upp! Skuren försenade 

dock starten av cykelloppet en aning, men 

efter en liten stund klarnade vädret upp och under 

cykelguidens ledning drog en stilfull, lite lagom 

regnvåt tweedkortege, ut på 2018 års Tweedride. 

Turen gick i trivsamt tempo vidare genom centrum 

och ut i olika bostadskvarter i ett vackert Malmö, 

för att så småningom landa i Augustenborg. Där 

bjöds det på fika, lemonad, grammofonunderhållning 

och gruppfotografering innan det bar iväg på 

nästa etapp. 

Fram på förkvällen landade så kortegen vid slutmålet 

som var den Moriska paviljongen i Malmö 

Folkets Park. I denna vackert stilfulla miljö bjöds 

det på vegetarisk middag och öl, jazzunderhållning 

och prisutdelning. 

Flertalet av cyklarna var i sällsynt bra skick. Det 

förekom allt från ovanliga rariteter med härlig rostig 

patina till mer renoverade cyklar där man kan 

ana hur mycket arbete som lagts ner för att putsa 

och polera. 

Hela eventet var mycket välorganiserat med 

Facebooksida och egen hemsida med telefonnummer 

och mailutskick. Alla drygt hundra tweed- och 

vintageklädda deltagare och alla gamla cyklar och 

den tidsenliga musiken bildade en mycket njutbar 

helhetsupplevelse i den gamla fina miljön som Den 

Moriska paviljongen erbjuder. 

Det var med största säkerhet inte enbart pristagarna 

som fram i kvällningen gick hem nöjda från 

denna Tweedride.

MEDLEMMEN 

BIKE IN TWEED I 

STOCKHOLM 


Tidig höst och friska Mälarvindar! Vid förmiddagstid 

samlades denna dag ungefär 200 uppklädda 

veterancykelägare på Evert Taubes terrass för att 

registrera sig på Bike in tweed. Det minglades och 

pratades kläder och cykel till swingtoner från den 

cykelburna musikanläggningen medan fotografen 

plåtade alla deltagare individuellt. 

Alla var en aning frusna i vinden men humöret 

var på topp och det kändes skönt när kortegen 

rullade igång och vi kunde cykla in på gator där 

det inte blåste så mycket. Först i kortegen körde 

ekipaget med swingmusiken och därefter ringlade 

en lång svans av mycket välklädda cyklister på 

ovanliga och roliga och välpolerade cyklar. 

Stockholmarnas stiliga tweedklädsel var det 

som mest fångade publikens gillande uppskattning, 

men för egen del fanns det också något annat som 

var minst lika spännande och trevligt inslag i detta 

lopp. Det var cyklarna! Inte på något av de lopp 

jag deltagit i denna månad har jag sett så många 

gamla fina, välpolerade original, rostiga rariteter, 

märkliga konstruktioner, gammeldags tekniska 

finurligheter eller roliga hemmabyggen! 

Efter picknick och gruppfotografering gick 

turen vidare genom Stockholms stadsdelar och en 

och annan herre och dam fick hålla hårt i hatten 

när Västerbron passerades. Överallt möttes cykelkortegen 

av en glad, hejande, leende och filmande 

publik. 

För att hålla ihop hela gruppen hade arrangörerna 

fått tillstånd av polis så att kortegen klassades 

som demonstrationståg. Detta gjorde att 

cykeltåget aldrig bröts vid rött ljus i korsningar. 

Det var bara att lite försiktigt cykla mot rött. 

Dagen började med kyliga vindar på Evert Taubes 

terrass, men alla leenden från publiken värmde 

gott, och vid dagens slut hade många av deltagarna 

hittat nya vänner i den varma gemenskapen som 

blir när alla förenas i gemensamt intresse. 

Målgång för Stockholm Bike in Tweed detta 

år var restaurang Hasselbacken där diverse priser 

delades ut. En väl tillagad – och väl tilltagen – middag 

avnjöts sedan till levande vintagemusik i en 

vacker solnedgång mitt emellan sommar och höst. 

LÄS MER: 

The bikeshow är ett lokalt radioprogram i London, om cykling. De 

sänder en gång i veckan och har över 20 000 lyssnare och det går att 

ladda ned olika podcasts om vintagecykling. 

thebikeshow.net/tweed-cycling-club-debut-in-the-chap-magazine/ 

The tweedridereport är en av många grupper på facebook om 

Bike in Tweed. 

www.facebook.com/groups/thetweedridereport/about/ 

Ridingpretty är en bloggsida som utger sig för att lista upp alla tidigare 

och kommande Bike in Tweedlopp. 

ridingpretty.blogspot.com/ 

Ridingpretty har också en sida som de kallar The tweed ride report 

där det går att hitta mycket information och bilder. 

ridingpretty.blogspot.com/2010/09/the-tweed-ride-reportcalendar-2009-2014.html 

Schneebremse är en stor och uttömmande sajt om Bike in Tweed, företrädesvis 

i Stockholm. Många bra relaterade länktips. 

schneebremse.wordpress.com/category/bike-in-tweed-2017/ 

Artikel från Dailymail med många fina bilder. Budskapet är att Bike in 

Tweed kommer från England. 

www.dailymail.co.uk/news/article-3590720/How-wonderfully-British- 

Hundreds-cyclists-swap-Lycra-tweed-descend-central-London-mass-ridecelebrating-English-style.html 


KRETSEN 

Just när Sundsvallskretsen höll på att somna in klev en grupp cykelaktivister 

fram och blåste liv i föreningen. Idag är de en betydande 

kraft i Sundsvalls samhällsutveckling. 


FOTO: SVANTHE HARSTRÖM 

”Alla ska med” 

eras drivkraft var stark, 

deras vilja järnhård och 

ambitionen glasklar. 

Tillsammans skulle de 

påverka utvecklingen av Sundsvall 

så att fler börjar cykla, fler upptäcker 

den vackra naturen i stadens utkanter. 

Och så att färre känner sig nödgade 

att ta bilen. 

På ett annat håll höll något på att 

dö. En organisation som gjort mycket 

gott och samlat många ideella krafter 

under decennier. Men engagemanget 

hade falnat, intresset bleknat. Det var 

inte längre mycket liv kvar i den lilla 

samling som trots allt fanns kvar. De 

styrande fann ingen annan väg än att 

låta organisationen somna in för alltid. 

Samtidigt fick en av männen i den 

slagkraftiga lilla gruppen människor 

som ville förändra, Gustaf Lindqvist, 

nys om den döende organisationen. 

– Men det är ju perfekt, tänke jag. 

Vi delar värderingar och vill ungefär 

samma sak, berättar han idag. 

Det var i stora drag så Cykelfrämjandets 

Sundsvallskrets återuppstod. 

Eller rättare sagt, det var så den aldrig 

hann dö. Gustaf Lindqvist samlade de 

sina och anslöt sig till Cykelfrämjandet 

innan det slutgiltiga beslutet om 

nedläggning klubbades. Han tog över 

ordförandeposten och fick också med 

sig någon från den gamla styrelsen, 

för att inte tappa kopplingarna till allt 

gott som gjorts historiskt i kretsen. 

Idag, drygt ett år senare, befinner 

sig den nygamla kretsen fortfarande i 

en startfas. Energin och gnistan som 

fanns i den ursprungliga gruppen 

verkar finnas kvar och Cykelfrämjandet 

Sundsvall har återfått sin starka 

röst i den allmänna debatten kring 

utvecklingen av samhället. 

– Vi har skapat ett öppet forum 

för cykelrelaterade frågor, både 

kring infrastruktur och rekreation. 

Kommunen har varit väldigt positiva 

och det har varit bra uppslutning inte 

minst från kommunpolitiker under 

de två träffar vi har haft hittills, 

berättar Gustaf. 

Han bedömer att formen med ett 

öppet forum, som Cykelfrämjandet 

driver och står bakom, ger dem en 

bättre möjlighet att driva fram förändringar 

än om de skulle sitta med 

i olika råd, exempelvis inom kommunen. 

– Genom våra forum kan vi 

bestämma vad som ska diskuteras, 

vilka föreläsare vi vill bjuda in och 

så vidare. Det gör att vi kan ta och 

behålla initiativet, säger Gustaf. 

En pågående debatt i Sundsvall 

just nu handlar om hur gatuutrymmet 

ska utnyttjas i området där 

E4:an gick tidigare, innan bron över 

Sundsvallsfjärden byggdes. Här gör 

Cykelfrämjandet en viktig insats i 

att lyfta fram cykeln och peka på att 

den behöver utrymme, även om det 

ibland sker på bekostnad av andra 

trafikslag. 

Hur mår cyklingen 

överlag i Sundsvall? 

– Bra, och allt bättre faktiskt. Jag ser att 

fler och fler väljer cykeln, något som 

också statistik bekräftar. Det rör sig 

visserligen om små förändringar, men 

det är ändå en förändring åt rätt håll. 

Även på vintern rullar en hel del 

cyklar på Sundsvalls cykelbanor och 

gator. Ännu har inte kommunen börjat 

sopsalta cykelbanor vintertid. Det 

är något som Gustaf och hans kollegor 

väntar på, och givetvis talar sig 

varma för hos kommunen. 

– Det skulle lyfta cyklingen ytterligare 

och göra den säkrare så vi 

hoppas på att det kommer. 

Om Sundsvallskretsen skulle ha 

ett motto skulle det vara Alla ska 

med, även om det möjligen redan är 

taget, så att säga. När kommunen och 

idrottsföreningar planerar och bygger 

för mer cykling i rekreationsområdet 

på Södra berget är Cykelfrämjandet 

med och stöttar. Och då främst för att 

se till att området blir tillgängligt även 

för familjer och för äldre. 

– För oss är det viktigt att alla får 

så bra förutsättningar som möjligt 

att cykla i och kring Sundsvall. Både 

för transport och för rekreation och 

naturupplevelser, säger Gustaf. 


CYKELFRÄMJANDET SUNDSVALL 

Antal medlemmar: ca 40 

Ordförande: Gustaf Lindqvist 

Aktiviteter: 

• Cykelkurs för invandrare med SFI. 

Ska utökas under nästa år genom 

Frihet på cykel. 

• Vinterdäcksbyte. Alla är välkomna 

under ett tillfälle i november för att 

få hjälp med att byta till vinterdäck. 

• Öppna forum där aktuella frågor 

diskuteras med kommunen och 

andra berörda parter 

• Cykelturer. Kommer under 2019.

Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps 

CYKELPAKET I EUROPA 

www.cyclingsweden.se 

Toscana 

Provence 

Moseldalen 

Mallorca 

Kroatien 

Holland 

och många fler! 

Välkommen att prata 

cykelresor med mig. 

/Diana 070-670 55 93 

Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se 

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt 

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐ 

Cykelgruppen 

tell, mat, bagagetransport & hotell, mellan & båt 

hotellen, båttur på floden, cyklar. 

– 2019 års resor ute nu! 

Våra övriga cykelturer 

• Vinvägen i Alsace Cykel & båt. 

• Provence och Camargue 

Boka redan nu för 2019 

– platserna tar 

• Slott och vin i Loiredalen 

fort slut. 

• Salzkammergut i Österrike 

• Boden‐sjön 

• Toscana • Mallorca 

Cykel & båt en populär kombination 

Cykel & hotell, bagagetransport 

ingår alltid! 

Flera alternativ, från 3 

dagar och uppåt. 

• Moseldalen, vår specialitet! 

• Alsace – vinvägen 

• Bodensjön runt 

• Mallorca 

• Moselfloden 

• Toscana – flera alternativ 

• • Venedig-regionen 

Holland • Donau 

• Donau cykelväg 

• Holland – cykelparadiset 

• Moselfloden, Rhen 

• Hollands kanaler 

och sjöar 

• Donau 

• Elbe och Moldau 

• Kroatiska övärlden 

• Po-dalen i Italien 

• Provence & Camargue 

• Kroatiska övärlden 

• Grekiska öar 

Gå in på vår hemsida 

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller 

www.queentravel.se 

ring 0503‐21900 

eller ring 070-626 0791 

Åsnen runt i Småland 

Vill du uppleva äventyr och 

unikt naturliv runt en av 

Sveriges vackraste sjöar och 

även nationalpark Åsen? 

Vi erbjuder cykelpaket 

runt sjön Åsnen: 

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel, 

övernattning, frukost & lunchpaket 

Campingpaket (2–7dagar): cykel, 

cykelkärra och komplett campingkit 

inklusive 3-mannatält. 

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå 

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se 

www.visitalvesta.se 

Visit 

Alvesta 

Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch 

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har 

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel. 

0248-10039 www.lustigsgarden.se

CYKLA I GLASRIKET 

Utgå från våra färdiga paket 

eller skapa din egen rutt. 

Du har idéerna. 

Vi tar hand om resten. 

Barncyklar finns! 

LÄS MER & BOKA! 

Vandrarhemmet B&B 0481-31175 | www.maleras.nu 

INNOVATIONS 

TÄVLING FÖR ÖKAD 

VINTERCYKLING 

Trots fördelarna med vintercykling väljer många att 

ställa undan cykeln under vinterhalvåret. Det leder till 

minskade hälsofördelar, mer trängsel på vägarna och 

ett ökat tryck på kollektivtrafiken. 

Efterlysning inför 

85-årsfirande! 

Cykelfrämjandet fyller 85 år 

2019. Inför detta samlar vi in 

historiskt material. Har du gamla 

bilder eller tidningar från förr 

som du gärna delar med dig av? 

Maila info@cykelframjandet.se 

eller posta till Cykelfrämjandet, 

Box 3, 101 20 Stockholm. 

Cykelfrämjandet och Svensk Cykling utlyser innovationstävlingen 

Cykel Plus Minus för att uppmuntra 

till nya lösningar som får fler att cykla under hela 

året. Tävlingen genomfördes för första gången 

vintern 2017–2018 då Luleå kommun tillsammans 

med LTU utsågs till vinnare. Nytt för i år är att alla 

organisationer kan vara med och tävla på egen hand. 

VINNAREN FÅR SÖKA MEDEL FRÅN INNOVA 

TIONSMYNDIGHETEN VINNOVA. FÖRRA ÅRET 

DELADE VINNOVA UT SAMMANLAGT 1 200 000 

KR TILL VINNARNA FÖR ATT UTVECKLA OCH 

SPRIDA SINA INNOVATIONER. VINNAREN FÅR 

STOR MEDIAL UPPMÄRKSAMHET OCH BLIR 

AMBASSADÖR FÖR SVERIGE PÅ INTERNATIO 

NELLA KONFERENSER. 

www.cykelplusminus.se 

Med Cykel Plus Minus vill Svensk Cykling uppmuntra kommuner att hitta och 

utveckla nya lösningar och idéer, som får fler att använda cykeln under vintern. 

Samtidigt vill vi att fler cyklister upptäcker värdet av att fortsätta använda 

cykeln året runt. Projektet leds av Svenskt Cykling med stöd från Vinnova.

KULTUR 

MEDLEMS- 

ERBJUDANDE! 

20% rabatt på Ekomerika 

www.sjosalaforlag.se 

Ange kod: 

EKOMERIKA 


KULTUR 

Långfärdscyklist 

på ekoresa 

genom Amerika 

I nya boken Ekomerika berättar Hanna Mi Jakobson, tidningen 

Cyklings förra chefredaktör, om sin 3 000 mil långa resa genom 

delar av Nord- och Sydamerika. TEXT: HENRIK RÅDMARK 

ur känns det att färdas 

långt och länge på 

cykel? Att möta miljöer, 

människor och kulturer 

man inte varit i närheten av tidigare? 

Svaret är rimligen att du inte 

kan veta förrän du gjort det. Men 

om du ändå vill få en uppfattning om 

hur det skulle kunna kännas, kan du 

alltid läsa den nya boken Ekomerika. 

Den är skriven av Hanna Mi Jakobson, 

som cyklade 3 000 mil längs den 

amerikanska västkusten under 2,5 år, 

med start 2009. 

Bokens röda tråd, som löper parallellt 

med själva den fysiska resan, är 

Hanna Mi Jakobsons funderingar, 

tankar och erfarenheter kring hur 

samhällen, människor och kultur 

påverkar vårt klimat och vår miljö. 

Hon delar frikostigt och personligt 

med sig av sina möten med andra 

som på olika sätt engagerar sig i 

sådana frågor. 

Ekomerika har en journalistisk 

ambition – den marknadsförs som en 

reportagebok – men läses nog bäst som 

en personlig redogörelse för en väldigt 

lång och händelserik resa på cykel. 

Dess kronologiska upplägg tillsammans 

med de ibland lite spretiga 

texterna gör att den snarare liknar en 

reseblogg. Men i så fall en ovanligt 

innehållsrik sådan och med ett särdeles 

viktigt budskap: det är inte nödvändigtvis 

kört. Det finns människor 

och rörelser som på olika sätt engagerar 

sig djupt för en utveckling som 

kan rädda jorden och vårt klimat. 

Detta är måhända ingen bok du 

sträckläser – den är på omfångsrika 

490 sidor – men väl en bok att inspireras 

av inför kommande långresor 

på cykel. Eller helt enkelt en bok som 

kan stilla din nyfikenhet på hur en 

människa kan bära sig åt för att resa 

3 000 mil på cykel, och vad hon kan 

komma att uppleva längs vägen. 

EKOMERIKA 

Författare: Hanna Mi Jakobson 

Förlag: Sjösala förlag 

Omfång: 492 sidor 

I korthet: Boken beskriver författarens 

3 000 mil långa resa genom delar av 

Nord- och Sydamerika, med miljöaktivism 

och livsfilosofiska frågor som 

ett genomgående tema. 


KRÖNIKA 

Cykelhjälm eller inte? Det är mer en fråga 

om kulturell än faktiskt trafiksäkerhet, 

hävdar Erik Sandblom. 

”Låt inte trafikmoralismen 

styra” 

I somras hade jag nöjet att träffa Marjut 

Ollitervo från Pyöräliitto, det finska 

cykelfrämjandet. Marjut uppfann 

termen ”trafikmoralism” för att skilja 

mellan åtgärder som fungerar och 

sådana som folk gillar att prata om. 

Alla som vill främja cykling konfronteras 

snart med frågor om trafiksäkerhet. 

Många har starka åsikter om 

detta och en del har personliga tragedier 

bakom sig. Därför kan det vara 

bra att veta skillnaden mellan kulturell 

säkerhet och faktisk säkerhet. 

REFLEXVÄST BLIR UNIFORM 

Ibland uppmanas cyklister och även 

gående att bära reflexväst. Om man 

vill uppnå faktisk trafiksäkerhet kan 

man ställa sig frågan, vem bör bära 

reflexväst? Ska samtliga göra det? Då 

blir det en trafikuniform. Om inte 

samtliga ska bära reflexväst, bör man 

göra en analys av vilka som bör göra 

det, och varför. 

Ett exempel på kulturell trafiksäkerhet 

är att gående måste göra sig 

synliga med en dinglande reflex. Men 

hur effektiva är de egentligen? Marjut 

har studerat olycksrapportering 

över omkomna gående och menar 

att i 90% av fallen hade en dinglande 

reflex inte hjälpt. Den faktiska trafiksäkerheten 

kanske inte påverkas 

så mycket av dinglande reflexer som 

man vill tro. Tyvärr sker det olyckor 

i dagsljus också. Uppenbarligen finns 

det andra faktorer än huruvida fotgängaren 

bar reflex. 

LIKA SÄKERT ATT 

CYKLA SOM ATT GÅ 

I Finland gjordes nyligen en översyn av 

väglagen, och det övervägdes att slopa 

hjälmlagen. I finska väglagen finns en 

rekommendation att använda hjälm, 

men det finns ingen påföljd för den 

som bryter mot rekommendationen. 

Finska bilfrämjandet yttrade sig om 

att hjälmlagen borde finnas kvar. 

Men vilket intresse har egentligen 

en bilförening av cykelhjälmar? Ett 

möjligt svar är att hjälmlagen gör det 

mindre brådskande att anpassa vägar 

och gator till cykling. Det kan vara ett 

sätt att ersätta faktisk säkerhet med 

kulturell trafiksäkerhet. 

Hjälmfrågan river upp mycket 

känslor och ibland påstås att vi inte 

ska prata om hjälmar, eftersom det 

tar fokus från viktigare frågor, som 

infrastruktur. Problemet med det 

är att alla åtgärder för ökad cykling 

kommer hämmas om folk tror att 

cykling är så farligt att man måste 

ha hjälm. I själva verket är det lika 

säkert att cykla som att gå, räknat 

som omkomna per kilometer. Det 

visar statliga rapporter från Sverige, 

Danmark och England ända sedan 

sjuttiotalet. 

Vi är många som har läst på om 

hjälmar och säkerhet. Vi har fakta 

och statistik. Men vi behöver ett 

sätt att övertyga även dem som inte 

klickar på länkar och läser rapporter. 

Därför har Cykelfrämjandets 

göteborgskrets bjudit in Marjut för 

att prata om kulturell kontra faktisk 

trafiksäkerhet. Kontrollera göteborgskretsens 

hemsida och sociala medier 

för närmare information. 


NYHETER 

Efterlysning inför 

85-årsfirande! 

Cykelfrämjandet fyller 85 år 2019. Inför detta 

samlar vi in historiskt material. Har du gamla 

bilder eller tidningar från förr som du gärna 

delar med dig av? 

Maila info@cykelframjandet.se eller posta till 

Cykelfrämjandet, Box 3, 101 20 Stockholm 


NYHETER 

RETURADRESS: 

Cykelfrämjandet 

Box 3 

101 20 Stockholm 

Cykelglädje i 

Kristianstad 

5–10 augusti 

Kristianstad och Skåne öppnar upp för en glädjefylld 

cykelvecka i Nordöstra Skåne. 

Vi förbereder en palett av upplevelser under 

veckan där du kan välja de aktiviteter och 

cykelrundor som lockar dig mest. 

Den 7 december öppnar vi bokningen och delar 

med oss av aktiviteter, rundor och platser att 

besöka under veckan. 

Följ med på en cykelupplevelse för hela familjen! 

www.cykelturistveckan.se

Cykling nr 4 2018

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?