Claes Lindahl, svensk B4D 1 - Sida

Draft
BUSINESS FOR DEVELOPMENT
EN KARTLÄGGNING AV SVENSKT B4D OCH NÅGRA
TANKAR KRING ETT META PROGRAM
Claes Lindahl
31 maj 2009

2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
I INLEDNING............................................................................................................................ 1
1.1 Syfte ................................................................................................................................. 1
1.2 Ett sätt att betrakta B4D ................................................................................................... 1
1.3 Globala förändringsprocesser........................................................................................... 3
1.4 Förändringsprocesser inom biståndet............................................................................... 4
1.5 Gemensamma syften eller konflikt?................................................................................. 5
1.6 Varför är företagen intresserade att samarbeta med biståndet?........................................ 5
1.7 Swedfunds roll.................................................................................................................. 5
1.8 Studiens begränsningar .................................................................................................... 6
1.9 Rapportens uppläggning................................................................................................... 6
II. SIDAS B4D PROJEKT OCH PROGRAM........................................................................... 7
2.1 Olika typerna av B4D....................................................................................................... 7
2.2 Match-making .................................................................................................................. 8
2.3 Exportfrämjande............................................................................................................... 9
2.4 Riskvilligt kapital ........................................................................................................... 10
2.5 Mjuka krediter ................................................................................................................ 11
2.6 Corporate Social Responsibility..................................................................................... 12
2.7 Stöd för innovationsskapande ........................................................................................ 13
III NÄRINGSLIVSRELATERADE ORGANISATIONER I SVERIGE ............................... 14
3.1 Vilka är dessa organisationer?........................................................................................ 14
3.2 Kopplingen till B4D ....................................................................................................... 15
3.3 Summering av organisationerna och B4D ..................................................................... 16
IV SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER ...................................................................... 17
4.1 Bristande transparens ..................................................................................................... 17
4.2 Hur effektivt är program riktade till små och medelstora företag? ................................ 17
4.3 Hur kan ’alla’ mobiliseras –ett B4D nätverk ................................................................. 18
V REKOMMENDATIONER .................................................................................................. 19
BILAGA 1: SIDAS B4D PROGRAM OCH PROJEKT ......................................................... 20
1. Better Cotton Initiative..................................................................................................... 20
2. Chile-Sverigefonden......................................................................................................... 22
3. DemoMiljö ....................................................................................................................... 23
4. Enterprise Development Programme Tanzania and Zambia............................................ 24
5. Fristående garantier .......................................................................................................... 25
6. International Training Programme, ITP ........................................................................... 26
7. Klustersamverkan............................................................................................................. 27
8. Kontraktfinansierat Tekniskt Samarbete, KTS ................................................................ 28
9. Krediter............................................................................................................................. 30
10. Private Infrastructure Development Group, PIDG......................................................... 31
11. Ramavtal......................................................................................................................... 33
12. Rapid Partnership Mechanism ....................................................................................... 34
13. Start Syd och Start Öst ................................................................................................... 34
14. Sydafrika partnerskapsfonden ........................................................................................ 36
BILAGA 2: B4D OCH NÄRINGSLIVSORGANISATIONERNA........................................ 37
1. Almi.................................................................................................................................. 37
2 Connect Sweden................................................................................................................ 37
3. CSR Sweden..................................................................................................................... 38
4. Exportkreditnämnden - EKN ........................................................................................... 38
5. Exportrådet ....................................................................................................................... 39

3
6. Företagarna....................................................................................................................... 40
7. Handelskamrarna.............................................................................................................. 40
8. Industrifonden .................................................................................................................. 42
9. Institutet för tillväxtpolitiska studier - ITPS .................................................................... 43
10. Kommerskollegium........................................................................................................ 43
11. Näringslivets Internationella Råd - NIR......................................................................... 43
12. Nutek .............................................................................................................................. 45
13. Svensk Exportkredit - SEK ............................................................................................ 45
14. Svensk Projektexport - SPE ........................................................................................... 45
15. Svenska Institutet - SI .................................................................................................... 45
16. Svenska Riskkapitalföreningen ...................................................................................... 46
17. Svensk Handel................................................................................................................ 46
18. Svenskt Näringsliv ......................................................................................................... 47
19. Swedfund........................................................................................................................ 47
20. Swedish Cooperative Centre - SCC ............................................................................... 49
21. Swedish Consultants ...................................................................................................... 50
22 SwenTec .......................................................................................................................... 51
23. SWEUNB....................................................................................................................... 51
24. Tillväxtanalys - Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser............. 51
25. Tillväxtverket ................................................................................................................. 52
26. Utrikespolitiska Institutet - UI........................................................................................ 52
27. Vinnova .......................................................................................................................... 52
28. Världsnaturfonden - WWF............................................................................................. 53

1.1 Syfte
Some regard private enterprise as if it were a predatory
tiger to be shot. Others look upon it as a cow they can
milk. Only a handful see it for what it really is – the
strong horse that pulls the whole cart…
(Winston Churchill)
I INLEDNING
Denna rapport är ett inslag i ett större arbete som Sida bedriver kring Business for
Development, eller B4D i modernt biståndsspråk. Rapporten fokuserar på svenskt näringsliv
och dess samverkan med det officiella biståndet för fattigdomens bekämpande. Studien är
begränsad till en kartläggning av nuvarande och i någon mån tidigare och planerade
samverkansformer mellan bistånd och näringsliv: vad de är, deras inriktning, effekter från vad
som har kunnat utläsas från utvärderingar och det framtida tänkandet kring dem. Det är också
en genomgång av olika myndigheter och organisationer som har näringslivsanknytning i vid
mening: vad de är, deras nuvarande samverkan med biståndet och deras potentiella roll inom
ett övergripande ’svenskt’ B4D program.
Studien har genomförts som en tre veckors ’desk-studie’ genom konsultation av rapporter,
webmaterial mm, samt genom intervjuer med representanter för biståndet, företag,
myndigheter och andra organisationer. 1 Källorna är redovisade löpande i texten. 2 För studiens
ToR, se annex 1.
Studien utmynnar i några förslag till vad författaren kallar ett svenskt ’meta’ program för
B4D.
1.2 Ett sätt att betrakta B4D
Näringslivets och biståndets roller för fattigdomens bekämpande kan beskrivas i följande
punkter:
1. Näringslivet, genom teknikutveckling, investeringar och handel, men även agerande
inom ramen för företagens Corporate Social Responsibility, CSR, har otvetydiga
effekter på utvecklingen i fattiga länder alldeles oavsett någon koppling till officiellt
bistånd. Många, även i de fattigaste länderna, hävdar att dessa utvecklingseffekter är
1 Ett stort tack till alla personer inom biståndet, myndigheter och andra organisationer och svenskt näringsliv
som - ofta utan förvarning - har ställt upp på samtal kring B4D och som har givit sin syn på detta. Alla har varit
synnerligen hjälpsamma och även skickat det material som efterfrågats. Eventuella missförstånd är helt
författarens fel, och synpunkter mottas tacksamt för korrektion till claeslinahl@hotmail.com
2 För vissa intervjuer med företag av mer känslig karaktär redovisas inte källan här.

2
viktigare än bistånd. Trade instead of Aid är ett kärnfullt uttryck. 3 Privata investeringar
svarar dessutom, eller svarade tills den pågående finanskrisen, för avsevärt större
kapitalflöden till utvecklingsländerna än biståndet. Dilemmat är dock att näringslivets
verksamhet i huvudsak riktas gentemot de länder som är på väg att ta sig ur
fattigdomen, framför allt betydelsefulla emerging markets som Kina och Indien. De
länder där fattigdomen generellt är som mest utbredd, såsom Afrika söder och Sahara,
tenderar att blott vara av marginellt intresse för näringslivet. 4
2. Biståndet har, när det är framgångsrikt, otvetydiga effekter på de miljöer där
näringslivet verkar i fattiga länder genom att skapa bättre förutsättningar för
investeringar, handel och affärer, utan någon direkt inblandning av företagen själva i
biståndet. Det sker genom makroekonomiska reformer, utvecklingen av regelverk,
skapandet av lag och ordning, utveckling av institutioner, genom utbildningsinsatser
och förbättrad folkhälsa, osv. Sammantaget leder sådana insatser till bättre enabling
environments för företagsamhet. Detta är också ansatsen i Sidas policy för
privatsektorutveckling: Making markets work for the poor. Biståndets dilemma är att
många ifrågasätter biståndets effektivitet i sådana sammanhang, inte minst företrädare
för näringslivet.
3. Många organisationer spelar också en roll för utvecklingen i fattiga länder som
instrument för B4D på det ena eller andra sättet: det är myndigheter med ett mandat att
verka för näringslivsutveckling, näringslivsorganisationer med företag som
medlemmar, privata nätverk som arbetar för ett bättre svenskt näringsliv, och svenska
grenar av internationella frivilligorganisationer såsom Världsnaturfonden, Amnesty
Business Group, Transparency International, Alert, etc. De senare spelar en allt
viktigare roll gentemot de globala företagen som lobbyorgan eller partners i företagens
CRS arbete.
4. Bistånd, näringsliv och organisationer samverkar ibland kring vad som kan kallas
B4D. Det sker på olika sätt:
� biståndet använder näringslivet som leverantörer av biståndsinsatser
definierade av biståndsorganen. Detta var historiskt en mycket omfattande
samverkan i Sverige, men har kraftigt minskat över åren.
� biståndet tillhandahåller direkta instrument som syftar till att företagen skall
vara aktörer i utvecklingens tjänst i högre grad. Biståndet söker i det senare
avseendet skapa ekonomiska och andra incitament som gör att företag gör
investeringar, bedriver handel, utvecklar teknik, produkter och tjänster i
egen regi som gagnar fattiga länder och människor (mer än vad som
näringslivet i teorin skulle göra utan bistånd), samt agerar med (mer) socialt
ansvar.
� biståndet samverkar med de ’näringslivsrelaterade’ organisationerna som
instrument för att skapa B4D på olika sätt. Förutom de internationella
frivilligorganisationerna finns på svensk botten en mycket stor flora av
sådana organisationer av både privat och statlig karaktär. Detta gäller
3 Ett uppmärksammat exempel från senare tid är den zambianska ekonomen Dambisa Moyos kritiska studie:
Dead Aid - Why Aid is not working and how there is another way for Africa, från 2009.
4 Undantaget är länder med stora naturtillgångar som olja, metaller etc.

3
företagens ’biståndsfönster’ som kooperativa SCC, Svenskt Näringslivs
NIR, handelskamrar och branschorganisationer, myndigheter som
Tillväxtverket, Vinnova och Kommerskollegium, och hybrider som
Exportrådet. Det finns två undertyper av detta samarbete: (i)
organisationerna bedriver eget biståndsarbete med statlig finansiering ofta
utan någon direkt koppling till företagen, t.ex. genom att utveckla
’systerorganisationer’; och (ii) de samverkar som partners med enskilda
företag.
En bred ansats till ett B4D program bör - i författarens mening - inrikta sig på samtliga dessa
former och ske samordnat. Inte minst den första punkten är viktig: genom att kartlägga hur
(det svenska) näringslivet faktiskt fungerar och vilka dess effekter på fattigdomen är och kan
vara, går det i förlängningen att skapa former där biståndet med katalytiska insatser på
marginalen kan åstadkomma kraftfull påverkan i positiv riktning (inom biståndet numera
kallat leverage eller hävstångseffekt). Därmed går det också att undvika många av de
misslyckade ansatser som gjorts inom biståndet vad gäller näringslivssamarbetet. Ett stort
dilemma, inte minst i Sverige, är att bistånd och näringsliv har begränsad förståelse för
varandras verkligheter, i mycket talar olika språk och även bär på ett arv av misstänksamhet
gentemot varandra. En förändring av detta är en förutsättning för effektivt B4D.
1.3 Globala förändringsprocesser
Det landskap av företag, bistånd och organisationer som för sig själva och i samverkan
påverkar utvecklingen i fattiga länder är inte statiskt, utan utsatt för stark dynamik. Några
centrala processer som påverkar detta är värda att framhållas som en bakgrund för ett brett
svenskt B4D program:
� Globaliseringen och integreringen av i stort sett hela jordens befolkning i en ekonomi
är av central vikt inte bara för företagen där även de mindre tvingas tänka globalt, utan
även biståndet (som ser andra kapitalströmmar än ODA växa och dominera). Också
inhemska organisationer ser sin kärnverksamhet i Sverige internationaliseras eftersom
deras klienter blir alltmer internationaliserade. B4D skulle därmed kunna bli en
naturlig plattform för alla parter.
� Omstruktureringen av världsekonomin där länder som inte för så länge sedan var
marginella ekonomiskt och stora mottagare av bistånd, nu utgör dynamiska marknader
som aggressivt söker expansion och växer flerfalt gånger de mogna ekonomierna.
Biståndet flyttar sin geografiska fokus allt mer till de områden på jorden som av olika
skäl misslyckas i den globala integreringsprocessen. Biståndet söker samtidigt finna
samarbetsformer, såsom kommersiella relationer, i de länder och områden man drar
sig tillbaka från. Svenskt B4D är mycket en fråga om just samarbete i ’exitländerna’.
B4Ds stora utmaning, som ett biståndsmedel, är dock hur det skall kunna fungera i de
svåraste, minst attraktiva företagsmiljöerna, t.ex. i konfliktområden och i de minst
utvecklade länderna som blir allt mer marginaliserade i världsekonomin.
� Hållbarhetsfrågorna som miljö och klimat växer och blir centrala inslag i företagen,
biståndets och organisationernas arbete. Det som brukar benämnas som CSR, blir
därmed inte bara en fråga om corporate image, utan om långsiktig överlevnad. Det
skapar nya samverkansformer mellan företagen och specialiserade organisationer som

4
Världsnaturfonden, Amnesty etc. Bistånd har en unik möjlighet att förstärka den
processen.
1.4 Förändringsprocesser inom biståndet
Det är inledningsvis viktigt att konstatera att den strukturella förändring som det svenska
biståndet har genomgått sedan 1990-talet kraftigt har reducerat den ’naturliga’ samverkan
mellan biståndet och det svenska näringslivet som en gång fanns. Dessa förändringar är:
• Nedläggning av de två biståndsorganen för näringslivsutveckling, BITS och
SwedeCorp år 1995. Dessa organ var genom sin litenhet, flexibilitet och specialisering
naturliga plattformar för näringslivssamverkan. När deras verksamheter togs över av
den nya myndigheten Sida, blev näringslivssamarbetet genom u-krediter, KTS mm,
marginella och udda verksamheter i Sida.
• Skiftet i svenskt bistånd sedan 1990-talet från t.ex. industri och infrastruktur, mot
’mjukare’ sektorer och teman såsom hälsa, mänskliga rättigheter, demokrati, etc,
skapar färre naturliga samverkansmöjligheter. Också den gradvisa övergången från
finansiering enbart av externa kostnader för utvecklingsprojekt (som teknik,
anläggningar och internationella tjänster), till att biståndet i allt större utsträckning
finansierar regeringars löpande, lokala kostnader i formen av budget och sektorstöd,
minskar biståndets ’marknad’.
• Den striktare tillämpningen av obundenhet och upphandling i internationell
konkurrens som skedde i samband med svenskt inträde i EU, men även med den
parallella starkare tillämpningen av LOU, gör att svenska företag inte har förtur till
biståndet, att formerna blir allt mindre flexibla, och att svenskt bistånd ur näringslivets
synvinkel inte längre är lika attraktivt. Näringslivet ser också överföringen av
upphandling till mottagarländerna – i Paris Deklarationens anda av ägarskap - som en
stor risk för korruption beroende på Sidas begränsade förmåga till quality assurance,
vilket ytterligare minskar attraktionen att delta i internationella upphandlingar.
• Tolkningen och tillämpningen av den svenska kapitalförsörjningsförordningen som
blev aktuell på 2000-talet gjorde att vissa former för bistånd med specifik inriktning på
samverkan med näringslivet förhindrades eller försvårades. Särskilt riskkapital i Sidas
regi med Sida som ägare blir i princip otillåtet.
• Tillämpningen sedan slutet av 1990-talet av landstrategier, inordning under
gemensamma landplaner som PRSP, samt Paris Deklarationens principer om
samordning, ägarskap, mm., har minskat utrymmet för initiativ som kommer från
näringslivet (eller andra intressenter i Sverige eller mottagarländerna).
Dessa förändringar har alla utifrån biståndets synvinkel välgrundade och motiverade skäl,
men effekterna är att samverkan med näringslivet har reducerats betydligt. Någon återgång till
gamla tiders bistånd är inte att vänta. Det krävs därför nya instrument där samverkan kan ske.

1.5 Gemensamma syften eller konflikt?
5
Bakom mycket av samverkansformer mellan näringslivet och biståndet ligger dubbla syften,
ibland explicita men ofta implicita: program och projekt som syftar till att både skapa
utvecklingseffekter och gynna det svenska näringslivet. Detta betraktas inte sällan med
misstänksamhet inom biståndet: att näringslivskopplingen besudlar biståndet. Det är värt att
notera att så inte alltid har varit fallet: Det synsätt som rådde i det svenska biståndets barndom
och som gav sitt formella uttryck i den utredning som lade grunden till proposition 1962:100,
under Tage Erlanders ledning och med Olof Palme som sekreterare, såg näringslivet, privata
kapitalflöden och ekonomisk utveckling som de principiella motorerna för utveckling. Den
propositionen har kallas det svenska biståndets urkund, men det är en urkund som tappade
mycket av sin grundorientering under den följande trettioårsperioden. Idag sker ett försiktigt
närmande, i en viss mening även kanske en återgång till ’urkunden’. Det finns en begynnande
tro att biståndet och näringslivet i samverkan är det enda sättet att angripa världens stora
problem vad gäller fattigdom, uthållig resursanvändning, klimatpåverkan, etc. Intervjuer
genomförda med företag i denna studie visar att näringslivets syn på denna
förändringsprocess visserligen är positiv, men att det råder stor skepsis om det skall blir mer
än ord. Några uttryckte det även så att de såg den pågående processen kring B4D som en
’sista chans’ att något verkligt skall hända.
1.6 Varför är företagen intresserade att samarbeta med biståndet?
En vanlig föreställning är att näringslivets intresse att samverka med biståndet inom ramen för
B4D är att få subventioner i sin verksamhet. I en mening är det givetvis riktigt – det är sällan
biståndets tekniska kunskap man eftertraktar – utan dess omfattande finansiella resurser. Men
en viktigare fråga är varför dessa subventioner eftertraktas. (De är ju ofta förknippade med
mycket arbete att få tillgång till dem). Ett svar är att biståndet kan minska företagens
transaktionskostnader förknippade med bristande information, osäkerhet, brist på nätverk på
nya marknader, mm. En specifik av reduktion av transaktionskostnader är att samverkan med
offentligt bistånd ’öppnar dörrar.’ Andra transaktionskostnader som biståndet kan minska är
förknippade med dåligt utvecklade institutioner på nya, svåra marknader, eller marknader där
konflikt råder. Överhuvud är delning av risk och riskreduktion med biståndet ett viktigt motiv
och bör därmed också vara en analysmetod i utvecklingen av B4D.
När biståndet agerar i sådana B4D sammanhang är det av vikt att de kostnader som är
förknippade och de risker biståndet är med och delar, uppvägs av de additionella
utvecklingseffekter samarbetet medför. Saknas additionaliteten blir biståndet blott corporate
wellfare, dvs en subvention utan biståndsvärde.
1.7 Swedfunds roll
Swedfund är den svenska officiella biståndspolitikens andra fönster på svensk botten. Det är
också den organisation som är specialdestinerad för B4D. Sverige har historiskt i ett
internationellt perspektiv lagt mycket ringa vikt vid ’sin’ Development Finance Institution,
DFI. Swedfund tillhör de minsta DFIer i Europa, är minst i Norden och blott en tjugondel av

6
sina större systrar som tyska DEG eller holländska FMO. En tillväxt pågår, inte minst genom
att Swedfunds egenkapital ökat med SEK 1 miljard från biståndsbudgeten 2007-2009, samt att
organisationen fått ta över Start Syd och Östprogrammen 2009. Men nivån till att Swedfund
har en storlek där den kan agera likt, till exempel hollänska FMO, ligger långt från dagens
verklighet.
En annan aspekt är att integreringen av Swedfund i det svenska biståndet är mindre utvecklad
än i de flesta andra länder, inte minst i form av samarbete mellan Sida och Swedfund. Det
finns en rad potentiella anknytningspunkter mellan Swedfund och Sida kring B4D som ännu
är outvecklade. Exempel från Europa på produktivt sådant samarbete är framför allt Holland
där det finns mycket nära kopplingar mellan biståndsdelen av Hollands utrikesförvaltning,
DGIS och FMO, den senare allmänt betraktad som en av de mest dynamiska på marknaden
och ledande inom B4D. (Vilket med stor sannolikt just sammanhänger med det nära
samarbetet mellan de två grenarna).
Givet Swedfunds specifika roll i B4D och den tillväxt och mer dynamiska roll organisationen
spelar inom biståndet med en rad nya initiativ, samt dess nära och intima samarbete med
svenskt näringsliv, menar författaren av denna studie att Swedfund är en nyckelspelare i
utvecklingen i ett B4D program.
1.8 Studiens begränsningar
Denna studie har inte sökt kartlägga i vilken grad näringslivet är leverantör av
biståndsinsatser, med andra ord företag direkt eller efter upphandling får ansvaret att
genomföra av biståndet definierade och planerade biståndsinsatser, t.ex. som
kraftverksbyggen eller hälsovårdsinsatser. Det var en betydande marknad för många företag
historiskt, men den har förlorat i betydelse av en rad skäl som nämnts ovan. Dock är biståndet
fortfarande en betydande marknad för många svenska stora och små konsultföretag.
Omfattningen av svenskt näringslivs medverkan i det svenska biståndet är dock okänt i Sida,
och en sådan utredning ligger utanför denna studie. I genomgången av B4D i studien har blott
ett program tagits med som kan betraktas som klassisk leverans, nämligen Sidas International
Training Progamme, ITP. Detta mycket omfattande program som omsätter årligen MSEK
300, genomförs av olika svenska myndigheter, organisationer och också företag. ITP skulle i
högre grad än nu kunna bli ett instrument för B4D.
1.9 Rapportens uppläggning
Studien har följande struktur: efter denna inledning, sker en summering av Sidas B4D projekt
och program indelade i fem kategorier. Därefter sker en summering av
näringslivsorganisationerna, vilka de är, deras nuvarande samverkan med biståndet, och några
tankar om hur de skulle kunna mobiliseras att bli mer B4D. Därefter några slutsatser kring
genomgången för att stärka B4D och att utveckla vad som skulle kunna kallas ett svenskt
metaprogram för B4D.
Studien har två omfattande bilagor. Den första går mer i detalj genom ett femtontal B4D
projekt och program i Sida regi, några idag utfasade men medtagna som referens för
erfarenheter: vad de är, omfattningen, hur de organiseras och resultaten som kunnat visas i
utvärderingar och rapporter. Den andra bilagan beskriver ett 30-tal ’näringslivsrelaterade

7
organisationer’, vad de gör och vilket samarbete de har med biståndet idag. Varken den första
eller andra inventeringen är fullständig. Det finns med all sannolikhet ett antal pågående
projekt och program i Sidas regi som kan kallas B4D som inte författaren har identifierat eller
hunnit ta med. Det finns också organisationer som kan anses vara näringslivsorienterade som
inte är med i denna studie. Skälet till dessa begränsningar är den tid som författaren har haft
till sitt förfogande.
II. SIDAS B4D PROJEKT OCH PROGRAM
2.1 Olika typerna av B4D
Nedan är en summering av de Sida projekt och program som kan kallas B4D och som har
blivit föremål för denna studie. Projekten och programmen har klassificerats i fem
huvudtyper: 5
• Match-making – detta innebär att biståndet söker stimulera kopplingar och allianser
mellan svenska företag och företag i partnerländer. Detta är en internationellt
omfattande typ av biståndsverksamhet med gamla rötter, och framför allt inriktat på
små och medelstora företag.
• Exportfrämjande (i vid mening) – en annan klassisk B4D, men som fått ny innebörd
under senare år tack vare övergången till allt mer komplexa system för export, bl.a. i
form av marknadsföring av samhällssektorprogram genomförda av kluster av
organisationer, eller biståndsfinansiering av demonstrationsanläggningar.
• Riskvilligt kapital - den form av bistånd som sedan många år bedrivs av de flesta
OECD länder genom sina DFIier men som har olika nya former såsom challenge
funds, Private Public Partnerships (PPP), garantier, mm.
• Mjuka krediter - ännu en klassisk biståndsform som kopplar samman bistånd med
näringslivsstöd i bundna mixed credits, den tidigare i Sverige mest omfattande B4D i
pengar räknat.
• Corporate Social Responsibility, CSR, där biståndet söker påverka och medverka i
företagens CSR verksamheter, inte minst på miljöområdet. Det är en biståndsform som
är i utveckling ofta i samverkan med internationella NGOs. Det är också den B4D där
biståndets kunskap mer efterfrågas av förtagen.
Olika typer av projekt och program kan också beskrivas utifrån om de är bundna till svenska
företags medverkan eller obundna. I det senare fallet finns dels sådant som i praktiken i
huvudsak utnyttjas av svenska företag genom instrumentens utformning, dels sådant där det
5 B4D har blivit föremål för olika slags klassificeringar i olika sammanhang, se, t.ex. Binder, Pallenberg och
Vitte (2007): Engaging business in development – Results of an international benchmarking study, Global Public
Policy Institute.

svenska biståndet är en part i större projekt och obundenheten är reell (och de svenska
företagen ofta är mycket marginellt eller inte alls involverade).
2.2 Match-making
8
Projekt och program med syfte att skapa samarbete mellan svenska (mindre och medelstora)
företag och företag i utvecklingsländer är en gammal biståndsform med många variationer.
Motivet för dessa är att de svenska företagen skall överföra teknik, management, etc., skapa
allianser och joint ventures och investeringar. I programmen ligger ofta inte blott
biståndsmålsättningar, utan även egennytta för Sverige: ett sätt för svenska företag att vidga
sin verksamhet i emerging markets. Under 1970 talet bedrevs till exempel i Tanzania
Systerindustriprogrammet (SIDO). Sida investerade i storleksordningen MSEK 400 i detta
innan programmet lades ned 1991 efter en kraftfull kritik i en utvärderingsrapport. 6 Denna
konstaterade att kostnaden för tekniköverföringen var synnerligen hög, t.ex. beräknat per nytt
arbetstillfälle, och att de tanzaniska företagens överlevnad byggde nästan helt på subsidier.
Systerindustriprogrammet får anses vara ett exempel på svenskt bistånds mycket ifrågasatta
och kritiserade verksamhet under Tanzanias socialistiska experiment på 1960-80-talen.
Systerindustriprogrammet som en modell för match-making har dock återkommit i olika
former och versioner efter 1990-talet. Exempel på sådana program som beskrivs närmare i
Bilaga 1 i denna studie är:
• Start Syd och Start Öst som inleddes på 1990-talet och fortfarande pågår. Det drivs
sedan 2009 i Swedfunds regi (under namnet Swedpartnership) som tog över det från
Sida/Nutek. Programmen söker skapa allianer och samverkan mellan svenska små och
medelstora företag och företag i ett relativt stort antal länder i Syd och Öst. Biståndets
omfattning är ca MSEK 30 per år som finansierar ett 40-tal projekt årligen.
(Finansiering sker direkt från UD till Swedfund).
• Enterprise Development Tanzania and Zambia, ett projekt som pågick 1995-2000.
Projektet sökte skapa allianser mellan svenska små och medelstora företag och företag
i de två länderna genom kontaktskapande, studier, resor mm. Ett femtiotal
samverkansprojekt inleddes, men få överlevde. Sida finansierade projektet med MSEK
35.
• Sydafrikafonden, som bildades 1999, men avslutades i förtid 2005 efter stark kritik av
en utvärdering. Nedläggningen berodde också på insikt i Sida om att fonden stred mot
den svenska kapitalförsörjningsförordningen. (Genom att Sida genom fonden
investerade riskkapital i företagen). Sidas anslag uppgick till MSEK 80, men
huvuddelen var oförbrukat och överfördes till ett nytt projekt i Exportrådets regi i
Sydafrika, Botswana och Namibia.
• Sverige-Chilefonden som påbörjades 2002 och från svenskt bistånds synvinkel
avslutas 2009, men som sannolikt lever vidare i chilensk regi. Fonden ger bidrag till
gemensamma projekt mellan svenska och chilenska företag där initiativet kan komma
från endera parten. Sida har sammanlagt finansierat denna fond med MSEK 30.
Fonden har hittills finansierat ca 180 samverkansprojekt.
6 Königsson (1991)

9
Resultatet av dessa program har, att döma av de utvärderingar som gjorts, varit blandat: Start
Syd och Öst har huvudsakligen bedömts positivt med till synes relativ hög hållbarhet i de
samverkansprojekt som finansierats. Östprogrammet, särskilt innan många av de nya staterna
blev EU medlemmar, var mest framgångsrikt, medan verksamheten i Afrika har haft sämst
utfall. Också Chilefonden anses ha givit positiva resultat, manifesterat av att Chile sannolikt
driver den vidare i egen regi. Sydafrikafonden och Tanzania/Zambia projekten var
misslyckade med få konkreta hållbara utfall. I Sydafrikafonden ansåg en utvärdering att
kravet på samarbete med (vanligen oerfarna) ’svarta entreprenörer’ hade bidragit till ointresse
från svenska företag och hög frekvens misslyckanden.
Många liknande match-makingprogram har genomförts internationellt. En vanlig slutsats
utifrån biståndssynpunkt synes vara att insatserna – även när de är framgångsrika - tenderar
att ge så begränsade resultat i form av sysselsättning, investeringar och tekniköverföring att de
gör föga skillnad i ett makroperspektiv. Biståndskostnaden mätt t.ex. per arbetstillfälle är ofta
mycket hög och antalet nya arbeten räknas i hundratal samtidigt som behoven växer med
hundratusentals personer per år. Utfallet av programmen som näringspolitiska instrument
synes, å andra sidan, ha analyserats i mycket begränsad utsträckning. Det bör också tilläggas
att programmen har inneburit bred mobilisering av den svenska ’resursbasen’, ett motiv i sig.
T.ex. Start Syd och Öst har över åren involverat många hundra svenska företag i biståndet.
2.3 Exportfrämjande
Exportfrämjande kan anses som B4D klassiska modell både som biståndsform och
näringspolitiskt instrument. Den underliggande hypotesen liknar match-making programmen.
Statliga medel skall reducera initiala transaktionskostnader för företagen att söka sig till nya
marknader som förtagen annars av egen kraft i mindre grad eller inte alls skulle söka
penetrera, beroende på höga tranaktionskostnader i form av risker, brist på information,
avsaknad av nätverk, etc. Exportfrämjandet inom biståndets ram skedde länge med fokus på
att utvecklingsländer skulle hjälpas sälja i industriländerna: Detta var motivet bakom
skapandet av ITC och det svenska IMPOD, medan den verksamhet som svenska Exportrådet
bedriver motiverades utifrån svensk näringspolitisk synvinkel. Idag förekommer allt mer
hybridformer, särskilt i de länder som det traditionella biståndet lämnar. Formerna blir också
mer komplexa såsom delfinansiering av demonstrationsanläggningar, klusterskapande mellan
svenska företag och myndigheter i syfte att kunna erbjuda länder kompletta tekniklösningar
inom ett visst samhällsområde som gruvindustrin, trafiksäkerhet, etc.
Exempel på denna senare typ av program i Sidas regi är:
• DemoMiljö – ett program för svenska små och medelstora företag inom miljösektorn
för pilotstudier eller demonstationsprojekt. Programmet, som inleddes 2007 och
administreras av Tillväxtverket för Sidas räkning, har hittills fått ett Sidaanslag om
MSEK 75. Ett 50-tal företag och forskningsorganisationer har fått stöd, men blott en
handfull pilotstudier har ännu avslutats. Programmet har väckt stort intresse bland
företagen, men ett stort bortfall visar att programmet kanske ännu inte funnit sina
former. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om resultaten.
• Klustersamverkan - ett nytt projekt i Sidas regi. Syftet är att stimulera kluster av
svenska aktörer som företag, myndigheter, universitet och frivillig organisationer för

10
ett sammanhållet program av intresse för utvalda utvecklingsländer. Ett sådant första
projekt har dragits igång med Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, som ledande
aktör. Detta kluster är kopplat till regeringens initiativ Mining for Development som i
sin tur är inspirerat av det norska Oil for Development programmet. 7 Sida finansierar
projektet med MSEK 2,6 för ett år (2009), men en förlängning är väntad.
• Rapid Partnership Mechanism (RPM) – ett nytt program som finansierar initiala
kontakter mellan organisationer, inklusive näringslivsorganisationer, med upp till
MSEK 0,3. Programmet har hittills haft mycket begränsad verksamhet.
• Kontraktfinansierat Tekniskt Samarbete, KTS är en biståndsform med ett förflutet till
1990-talet med avsevärt större belopp i biståndsfinansiering av företags och
organisationers utvecklingsprojekt t.ex. tillsammans med myndigheter i
biståndsländerna. Under 1990-talet var detta omfattande med årligen ett 70-tal projekt
i storleksordningen ett par miljoner bistånd per projekt. Detta program har dock i
praktiken dött ut beroende på biståndets ändrade regelverk.
Exportrådets och Sidas gemensamma projekt i södra Afrika i syfte att initiera företags och
organisationskontakter, specifikt i kluster under det bredare programmet Broader Economic
Cooperation.
För detaljer om dessa projekt och program, se Bilaga 1.
2.4 Riskvilligt kapital
En viktig form av B4D är när biståndet skapar former för riskvilligt kapital tillsammans med
eller garantier för privata investeringar och affärer i utvecklingsländer. Det bakomliggande
motivet är att biståndet kan tillåta sig ha större riskvillighet än det privata kapitalet, motiverat
av de förväntade biståndseffekterna om affärer och investeringar kommer till stånd. Biståndet
kan därmed fungera som incitament och hävstång för privata investeringar. Ett annat motiv är
att biståndet genom sin specialisering kan minska transaktionskostnader förknippade med
brist på information om ’svåra’ marknader, och därmed stimulera kapitalflöden. Det är av vikt
att notera att biståndets riskkapital inte är utformade som gåvor, utan att biståndsdelen skall gå
runt finansiellt, även med viss avkastning. Exempel på sådana program med svensk
medverkan är:
• Swedfund, Sveriges helt statliga DFI. Swedfund medverkar årligen med kring MSEK
500 i riskkapital i investeringar i en vid grupp utvecklingsländer, huvudsakligen i form
av ägarandelar i minoritetsposter i enskilda företag eller riskkapitalsfonder, men också
genom lån och garantier. Swedfund är obundet formellt, men i praktiken i hög grad
riktat mot svenska företag.
7 Bakom det svenska initiativet ligger ett förslag från en svensk tankesmedja, Global Utmaning. Denna driver ett
antal liknande projekt inom ramen för Mining for Development, bland annat med konsultföretaget RMG (Raw
Materials Group), men Global Utmaning är inte direkt involverade i SGU projektet. (Källa: Carl von Essen,
Global Utmaning, Stockholm 08-7021027)

11
• Private Public Partnerships kring investeringar, t.ex. inom infrastruktur baserad på
BOO eller BOT koncepten. 8 Ett större sådant projekt där Sida medverkar är Private
Infrastructure Development Group (PIDG) med fokus på privata
infrastrukturinvesteringar i Afrika. Sida har, i samarbete med Dfid och andra givare,
hittills finansierat ett antal faciliteter under PIDG med i storleksordningen MSEK 250
sedan 2002. 9 PIDG programmet förstärks ytterligare att det samverar med ett antal
trustfund projekt bedrivna av Världsbanken och IFC med en liknande inriktning, t.ex.
PPIAF, DevCo och GPOBA, samtliga med svensk delfinansiering. PIDG (och de
samverkande programmen) är obundna, och svenska företag har knappast alls tagit del
av de faciliteter som erbjuds. Det främsta skälet är att svenska storföretag som
Skanska, NCC, ABB, Vattenfall mfl., har dragit sig bort från BOT/BOO marknaden
och i princip endast Ericsson har visat intresse för dessa PPP faciliteter.
• Fristående garantier. Sida inledde ett experimentellt projekt 1999 med garantier av
privata infrastrukturinvesteringar där garantier för långa lån utställs mot
riskavspeglande premie. Projektet ansågs när det tillkom som innovativt i
biståndsvärlden, men av olika skäl har blott tre sådana garantier ställts ut, samtliga i
Afrika. Garantierna är obundna, men har involverat svenska företag som Ericsson och
Skanska. 10
Svenskt bistånd i form av riskkapital (inklusive garantier) har i resultatanalyser visat på
positivt utfall, inte minst genom att satsningarna i princip har varit ekonomiskt framgångsrika.
Aditionaliteten är alltid svårt att bedöma beroende på hur man tolkar counterfactuals (vad
hade hänt om inte…), men för vissa av dessa projekt talar man om hävstångseffekter av
biståndet i förhållandet 1:30. Av vikt är även att projekten tenderar ha bredare effekter genom
att generellt minska transaktionskostnader, dvs att investeringsklimatet visar sig mindre
riskfyllt än väntat, vilket attraherar det privata kapitalet att fylla den funktion som biståndet
genom PPP tidigare haft.
Kännetecknande för riskkapitalsatsningar inom biståndet är att i slutändan det alltså inte alls
behöver innebära kostnader för biståndet. Samtliga de tre exemplen ovan kommer sannolikt
leda till att biståndskapitalet blir oförbrukat när (och om) formen avvecklas, och även ge en
finansiell avkastning. Detta, som borde vara någonting positivt och indikera en win-win-win
situation, är ett problem inom biståndet som gör utfästelser om att ’förbruka’ en viss andel av
BNP och där återbetalningar räknas som ’negativt’ bistånd. Ytterligare ett problem för Sida
specifikt är att riskkapital som innebär delägande av Sida strider mot den svenska
kapitalförsörjningsförordningen.
2.5 Mjuka krediter
Mjuka krediter har varit den till omfattning viktigaste formen av B4D i Sverige under åren
genom de svenska u-krediterna, den svenska varianten av mjuka, bundna, mixed credits.
Särskilt under 1980-talet och det tidiga 1990-talet var dessa av betydande omfattning med
biståndsanslag vissa år i storleksordningen MSEK 500-1,000. Krediterna gällde i huvudsak
8 Build-Operate-Own respektive Build-Operate-Transfer
9 Detta är det svenska bidraget.
10 En statlig verksamhet som till sin natur kan betraktas som stöd för svenska företags verksamhet i fattiga länder
är EKN som utfärdar garantier för lån vid exportaffärer. EKN är en statlig organisation som skall vara och är
självbärande. EKN medverkar också administrativt vid Sidas garantigivning.

12
medverkan i projektexport och leveranser av svenska storföretag som ABB, Ericsson, Volvo
men även mindre företag som Purac vid stora infrastrukturinvesteringar i energi,
telekommunikation, hamnar, vatten och avlopp, miljö, mm i Asien, Afrika och Latin
Amerika. Projekten identifierades och planerades med betydande medverkan av företagen och
förelades därefter biståndet genom mottagarlandets myndigheter. Biståndet spelade en passiv
finansieringsroll.
En rad utvärderingar av dessa projekt har i huvudsak funnit att de var väl genomförda,
uthålliga, inneburit betydande know-how överföring, och att i många fall de medverkade till
att svenska företag fick fotfäste på nya marknader, inte minst i Kina. Dessa u-krediter
minskade dock från mitten av 1990-talet och upphörde i princip under 2000-talet. Mixed
credits – i dess ursprungliga form med bundna mjuka lån - får anses som en biståndsform som
är på väg ut internationellt, inte minst tack vare en allt kraftigare reglering för att undvika
marknadsstörningar och snedvridning i konkurrensen mellan OECD ländernas företag. De har
dessutom utsatts för stark kritik av organisationer som Världsbanken för att de ofta innebar
corporate wellfare, snarare än bistånd. 11 Under 2009 har de svenska u-krediterna av
ovanstående skäl omvandlats till en ny form av obundna utvecklingslån. Huruvida detta
instrument blir ett verkningsfullt B4D beror på en rad frågor: i vilken utsträckning Sida
kraftfullt förmår tillämpa det mer komplexa kredit och garantiinstrumentet i en organisatorisk
gåvokultur; om det obundna instrumentet inriktas på verksamheter där svenska företag har
komparativfördelar internationellt; och upphandlingsformerna blir sådana att svenska företag
finner det mödan värt att delta i konkurrensen (sammanhållen upphandling med en hög grad
av transparens).
2.6 Corporate Social Responsibility
CSR skall inte uppfattas som perifer filantropi av globala företag, utan blir allt mer nära
förknippat med företagens kärnverksamhet. Företag som får sitt namn förstört genom faktiskt
eller påstått oetiskt beteende i miljöfrågor, arbetsförhållanden, etc. kan riskera synnerligen
stora kostnader i form av negativ påverkan av deras corporate image och varumärken bland
konsumenter, anställda och investerare världen över. Stora, multinationella företag inser också
sitt globala samhällsansvar: fattigdom, konflikter och terrorism, klimathot och miljöförstöring
drabbar alla i slutändan på det ena eller andra sättet, och företagen ser sig själva allt mer som
delar i processen att motverka dessa problem. Det är ingen slump att världens mest
framgångsrika entreprenörer och företagsledare som Gates, Buffet och på svensk botten
Barnevik, ägnar sig åt fattigdomsproblematiken i stor skala genom fonder vilka i
storleksordningen konkurrerar med många länders ODA.
Storföretag utnyttjar allt oftare internationella frivilligorganisationer och biståndsorgan som
partners i deras CSR arbete där företagen ofta står för större delen av kostnaden och är
initiativtagare. Företagens motiv att koppla in bistånd och frivilligorganisationer är att köpa
både kunskap och legitimitet, så kallad social licence. Exempel på CSR relaterade program
där svenskt bistånd medverkar är:
• Better Cotton Initiative, ett samarbete mellan Världsnaturfonden och ett antal globala
företag som IKEA, HM, Adidas, Gap vilka använder bomull som råvara. Projektet,
11 Biståndssubventionen hamnar hos företagen genom den begränsade konkurrensen snarare än hos
mottagarlandet genom högre priser.

13
som inleddes utan bistånd, syftar till att utveckla Better Management Practices inom
jordbruket genom lägre vattenförbrukning, mindre insatser av konstgödsel och
kemiska bekämpningsmedel i syfte att skapa en uthålligare produktion av bomull med
positiva effekter på både miljön och brukarnas ekonomi. Därmed säkerställs
företagens råvaruförsörjning på ett positivt sätt. Sida är en (mindre) delfinansiär med
MSEK 5 i en första fas. Programmet är obundet och bygger på aktiv medverkan av
företagen som finansierar merparten av kostnaden.
• Swedish HIV and Aids Workplace Programme som genomförs av NIR i samarbete
med IF metall i syfte att skapa program för HIV/Aids på arbetsplatser i
svenskrelaterade företag i Afrika. Programmet är bundet till svenska företag.
• Projekt kring uthålligt fiske, skogsbruk och papperstillverkning som
Världsnaturfonden bedriver projekt med denna inriktning med finansiering av bl.a.
Sida där svenska företag som Findus, ICA, Coop, Tetra Laval, mfl deltar som
intressenter. Projekten är en kombination av företagens intresse kring CSR och
Världsnaturfondens arbete för normer, certifiering mm kring uthållig produktion.
Programmen är obundna och bygger på Världsnaturfondens ägarskap och initiativ.
Sida finansierar för första gången ett ramavtal med Världsnaturfonden med ett anslag
av totalt MSEK 35 år 2009.
• Ramavtal med Swedish Cooperative Centre, SCC. Kooperationen i Sverige har en
femtioårig biståndshistoria, var pådrivandet bakom tillkomsten av det statliga
biståndet och samverkar sedan dess intimt med det. SCCs bistånd kan ses som en del
av den svenska kooperationens CSR långt innan begreppet myntades. Problemet –
utifrån ett B4D perspektiv - är dock att SCC i så stor utsträckning är beroende av Sidas
finansiering, att SCC i praktiken fungerar som ett miniSida. (SCC har en omsättning
kring MSEK 280, vilket finansieras till 85% av Sida). SCC är till synes närmast
frånkopplad de kooperativa företagens verksamhet. I SCCs strategi ingår dock att i
framtiden mer aktivt integrera kooperativa företag som Riksbyggen, HSB och
Swedbank i SCCs övergripande program kring finansiell service till fattiga och för
boende.
2.7 Stöd för innovationsskapande
Nytänkandet kring B4D är omfattande inom biståndet internationellt. Särskilt Dfid och USAid
synes vara i fronten kring sådant arbete, men även inom det tyska och holländska biståndet
pågår mycket arbete kring B4D. Kartläggning av de internationella erfarenheterna pågår i
andra studier inom ramen för Sidas B4D och skall inte upprepas här. Några exempel på nya
potentiella B4D verksamheter som diskuteras eller planeras inom det svenska biståndet
förtjänar att nämnas. De har syftet att stimulera företagens (och forskningsorganisationers)
innovationer som är specifikt inriktade på fattiga människors behov och problem. Två
exempel ges nedan. I inget av dem har ännu utvecklats specifika program eller projekt:
• Innovationslån. Sida har nyligen genomfört en pre-fesibility studie för att identifiera
nya finansiella mekanismer med biståndsinslag för att stimulera läkemedelsindustrins
och forskningsorganens utveckling av produkter relevanta för fattiga människors
sjukdomar, som malaria. Studien, som är genomförd i samarbete med
Världsinfektionsfonden, har inspirerats av de nya B4D program inom denna sektor

14
som pågår i bland annat Gates Foundation och som även föreslogs i Kredit och
Garantiutredningen 2006. 12 Konceptet befinner sig för närvarande i en process att
vidareutvecklas, möjligen som ett samarbete med Swedfund och Vinnova. 13
• Bottom of the Pyramid. Den process som inleddes av de amerikanska management
professorerna C.K. Prahalad och Stuart Hart för några år sedan kring The fortune at
the bottom of the Pyramid, ledde till en internationell utveckling av så kallade BoP
labs 14 . Dessa labs har som syfte att stimulera särskilt storföretagen att utveckla
specifika produkter och tjänster som riktar sig de fattiga på ett sätt som är långsiktigt
uthålligt. I dessa medverkar multinationella företag som Unilever, men även svenska
företag som Tetra Laval och Ericsson. BoP har studerats och initierats också i Sverige,
först genom Swedfund som dock av finansiella skäl inte kunde driva processen vidare.
Det är en process som är pågående, men ännu inte har resulterat i några specifika
verksamheter.
III NÄRINGSLIVSRELATERADE ORGANISATIONER I SVERIGE
3.1 Vilka är dessa organisationer?
I Bilaga 2 presenteras 28 organisationer som kan sägas ha någon form av näringslivsrelaterad
verksamhet. Flertalet av dem har detta som sin enda verksamhet. I den gruppen ingår
myndigheter, statliga bolag, halvstatliga organisationer, medlemsorganisationer för företag,
privata organisationer som har som syfte att stödja företagsutveckling, biståndsorganisationer
som framsprungna ur andra näringslivsorganisationer eller företagsgrupper samt några
internationella ideella organisationer. Dessa organisationer kan, med avseende på deras
nuvarande samverkan med biståndet, delas in i fyra kategorier:
1. Organisationer som biståndet har ett etablerat samarbete med och som genomför egna
biståndsprojekt med B4D inriktning. Dessa är:
• Exportrådet
• Handelskamrarna
• Näringslivets Internationella Råd, NIR
• Kooperation utan Gränser, SCC, (som har ramavtal med Sida)
• Världsnaturfonden (numera Ramavtalsorganisation)
Me de tre organisationerna ovan som inte har ramavtal, förs mer eller mindre informella
diskussioner med Sida om sådana avtal vore möjliga.
12
Ahlén, Lundsröm och Rudebäck (2009): Innovative finance for health - - Exploring Incentives for Neglected
Disease R&D, Sida
13
Jonas Ahlén, konsult
14
C.K. Prahalad (2005): The fortune at the bottom of the pyramid. – eradicating poverty through profits och
Stuart Hart (2005) Capitalism at the crossroads – the unlimited business opportunities in solving the world’s
most difficult problems.

2. Myndigheter som fungerar som kanaler för svenskt officiellt bistånd eller som
administratörer/ tekniska rådgivare till Sidaprogram. Det gäller:
15
• Tillväxtverket - som tagit över nedlagda Nuteks uppgifter för Demo Miljö och
uppföljningen av Start Syd/Öst
• Exportkreditnämnden (EKN) – tekniskt stöd och administration av garantier
• Svensk Exportkredit (SEK) – lånedelen av biståndskrediter
• Kommerskollegium – som genomförare av ITP, men med ett uppdrag av UD att
skapa närmare samarbete med Sida och driva eget bistånd
• Svenska Institutet - CSR kurser via UD anslag
• Vinnova - genomför ITP kurser
• SwenTec – som rådgivare för Demo Miljö
• Almi Företagspartner – som medverkande i Start Syd/Öst
För ingen av dessa organisationer är biståndsinriktad B4D av omfattande slag, och snarast ett
påhäng till organisationens kärnverksamhet. I inget av fallen synes heller myndigheterna vara
initiativtagare till B4D projekten.
3. Organisationer som engagerar sig i B4D och har dialog och för samtal med och om
biståndet, men inte är genomförare med svenska biståndsmedel. Det gäller:
• Svenskt Näringsliv
• Svensk Handel
• Svensk Projektexport (SPE)
4. Organisationer som kan definieras som näringslivsrelaterade och som åtminstone vid första
anblick måste ses som potentiellt viktiga aktörer i ett brett B4D program, men som inte har
någon eller mycket begränsad samverkan eller kontakt med biståndet. Det gäller t.ex.:
• Svenska Riskkapitalföreningen (Dock visst samarbete med Swedfund)
• Företagarna
• Connect Sweden
• CSR Sweden
• Industrifonden (visst, begränsat samarbete med Swedfund)
Som nämnts ovan, denna sammanställning är inte fulltäckande. Det finns en rad andra
organisationer, inte minst inom fackföreningsrörelsen, som kan göra anspråk på att vara
näringslivsorienterade och vissa som även har ett omfattande samarbete i dag med Sida (t.ex.
LO/TCO).
3.2 Kopplingen till B4D
För samtliga de organisationer som nämnts ovan, med något enstaka undantag, skulle
åtminstone i teorin organisationernas roll inom B4D kunna förstärkas. De myndigheter som
idag har begränsade uppdrag för Sida att genomföra vissa program, som Tillväxtverket,
Vinnova och SwenTec, har i sina kärnverksamheter möjligheter att vara mer B4D orienterade
utan att för den skull förlora fokus i sina mandat. Vi lever i en era när svenska företag blir allt

16
mer internationaliserade och när marknadens landskap förändras och en rad emerging markets
utmanar de traditionella ’mogna’ marknaderna i industriländerna. På samma sätt utnyttjar inte
biståndet idag inte alls den kraft som finns i andra organisationer såsom Företagarna, Svenskt
Näringsliv, Connect Sverige, Svenska Riskkapitalföreningen, Industrifonden osv.
Beskrivningen ovan skall inte tolkas som att Sida borde söka vidga sin verksamhet för att
’inkorporera’ eller finansiera mer organisationer än vad man gör idag. Sida, som en
myndighet med en rad uppgifter, har varken den tekniska kompetensen eller den
administrativa kraften att göra det. Snarare är det fråga om att skapa nätverk där var
organisation utvecklar sin kompetens kopplad till den kärnverksamhet som organisationen
bedriver, men där nätverket ger möjligheter till information, samverkan och
kunskapsutveckling kring B4D. Ett sådant meta B4D diskuteras närmare längre fram i denna
rapport.
3.3 Summering av organisationerna och B4D
En sammanställning av de organisationer som närmare presenteras i Bilaga 2 finns i tabellen
nedan.
Organisation Typ av
Näringslivs- Dialog Samverkan Potentiell relevans för
organisation fokus Sida Sida (fin/adm) B4D
Almi Myndighet 100% Ingen? Ingen 15 Mer än nu
Connect Sweden Privat (nätverk) 100% Ingen Ingen Betydande (modell)
CSR, Sweden Privat (medl) 100% Informell Ingen Betydande
EKN Myndighet 100% Stor Viss (garantier) Svår tillsammans med
kärnverksamheten ?
Exportrådet Statlig/privat 100% Stor Stor Betydande
Företagarna Privat (medl) 100% Ingen Ingen Oklar
Handelskamrarna Privat (medl.) 100% Viss Stor Stor
Industrifonden Statlig rk fond 100% Ingen Ingen Mer än nu
Kommerskollegium Myndighet 100% Stor Viss (ITP) Har UD mandat
NIR Privat (SN) 100% Stor Stor Omfattande idag
SCC Ensk org. (KF) Delvis Stor Mkt stor (ram) Egna företagen inte
med
SEK Statligt 100% Stor Viss (krediter)
SPE Privat (medl.) 100% Stor Ingen Mer än nu
Svenska Riskkapitalf. Privat (medl.) 100% Ingen Ingen Mer än nu
Svenska Institutet Myndighet Viss Låg Ingen 16 Viss möjlighet
Svensk Handel Privat (medlem) 100% Viss Ingen
Svenskt Näringsliv Privat (medl.) 100% Viss Ingen Stor - inom strategi
Swedfund* Statligt bolag 100% Viss Ingen Stor – länkning
Swedish Consultants Privat (medl) 100% Stor Mkt stor (leverans) Knappast mer än nu
SwenTec Myndighet Viss Viss Viss (DemoMiljö) Sannolikt mer
SWEUNB Statl-Privat 100% ?? Ingen 17 Mer än nu
Tillväxtanalys Myndighet Delvis ?? Ingen ??
Tillväxtverket Myndighet Stor Stor Viss (DemoMiljö) Sannolikt mer
* Swedfund intar en särställning som eget ’biståndsfönster’ som framhållits i denna rapport.
15 Upphörde när Start Syd/Öst flyttade till Swedfund
16 Dock anslag via UD
17 Dock delfinansierat av UD

UI Privat-statl. Viss Ingen Ingen Sannolikt mer
Vinnova Myndighet Stor Stor Viss (ITP) Sannolikt mer
Världsnaturfonden Int. NGO Viss Viss Stor (ny ram) Mkt stor
4.1 Bristande transparens
17
IV SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER
Författaren konstaterar efter tre veckors studier av B4D i Sidas regi att det med all sannolikhet
finns mycket annat som organisationen gör vilket kan kallas business for development, men
som inte identifierats av honom. Som nämnts ovan, transparensen i verksamheten är liten,
delvis beroende på att B4D kan ses som ett nytt sätt att beskriva verksamheten i, men också
ett resultat av ett mer övergripande informationsproblem inom Sida. Organisationens
verksamhet är så omfattande, bedrivs i så många former och strukturer att helheten tenderar
att försvinna i delarna, förstärkt av att Sidas informationsystem inte är påfallande
användarvänligt. 18 Företagens förmåga att orientera sig i denna flora av B4D verksamheter är
inte lätt. Samtal med näringslivsrepresentanter, särskilt i de mindre och medelstora förtagen,
ger vid handen att de närmast slumpmässigt kommit i kontakt med de program de utnyttjar.
Projekt och program tenderar dessutom vara stand-alone snarare än vara kopplade till
varandra och fungera som komplement. Detta gör dem sannolikt som helhet mindre effektiva,
och att möjligheter till synergier förloras. 19
En första, enkel åtgärd inom ramen för ett sammanhållet meta B4D program vore därför att
skapa en översiktlig, lättfattlig bild av vad som pågår och kommunicera denna med
omvärlden. Kanske kan denna studie var ett första steg i en sådan process. I den
beskrivningen måste även Swedfunds program vara med.
4.2 Hur effektivt är program riktade till små och medelstora företag?
Många av de instrument som skapats för B4D under åren har begränsats till att gälla svenska
små och medelstora företag (färre än 250 anställda). Det framgår inte tydligt varför denna
restriktion tillämpas – om det är med hänsyn till mottagarländerna eller ett svenskt
näringslivspolitiskt motiv, eller kanske en föreställning om att de relativt små
subsidiebeloppen är ointressanta för större företag. Bland mindre företag som har utnyttjat de
olika instrumenten finns de som redan har en omfattande verksamhet utomlands också i
många emerging markets, men där finns även de som söker sig ut första gången utanför den
svenska eller regionala nordiska marknaden. Särskilt har den kinesiska marknaden varit
18 Författaren baserar den slutsatsen bland annat på en utvärdering av Sidas Trade related assistance där det
krävdes lång tid för att blott skapa en överblick vad Sida har finansierat inom det området och vad Sidas TRA
portfölj bestod av (Goppers och Lindahl, 2009,Evaluation of Sida’s TRA projects)
19 PIDG kan i det sammanhanget ses som en bra modell: inom den bredare gruppen med PIDG och
Världsbankstruster har biståndet systematiskt söka täcka in alla former av ’marknadsmisslyckanden’ vid privata
investeringar i infrastruktur som ett komplement och stöd till den privata sektorn (lån, garantier,
projektutveckling, regelverk, etc).

18
lockande. De mindre företagens uthållighet att kunna etablera sig på geografiskt avlägsna och
inte sällan ’svåra’ marknader, innebär hög frekvens av misslyckanden och företagsallianser
som kollapsar med kostnader för de svenska företagen, dess partners förutom uteblivna
utvecklingseffekter. I vissa program av den sorten synes överlevnadsfrekvensen efter ett par
år varit mycket låg om den överhuvudtaget funnits.
Det saknas generellt en överblick av effektiviteten av fokus på små och medelstora företag
både ur bistånds- och näringspolitiskt perspektiv, särskilt vid program som avser ’svårare’ och
mer avlägsna marknader som Afrika. Är en begränsning till små och medelstora företag
meningsfull? Är programmen administrativt anpassade för dessa företags verkligheter
(författarens intervjuer tyder på att så inte är fallet, t.ex. i DemMiljö). Kan starkare kopplingar
göras mellan olika program och kanske instrument som fyller ’gap’ mellan de som existerar?
En första ansats vore att representanter för de små och medelstora företagen tas med i
diskussionerna kring B4D såsom referensgrupper, mm. En ’hearing’ med en grupp företagare
med erfarenheter av tex. Sidas och Swedfunds program skulle säkert tillföra nytt bränsle i
diskussionerna.
4.3 Hur kan ’alla’ mobiliseras –ett B4D nätverk
Dt finns i Sverige ett stort antal organisationer som har näringslivsanknytning i stor eller
mindre utsträckning. Att dra på dessa organisationers verksamheter, kreativitet och resurser är
en stor utmaning för ett sammanhållet svenskt B4D program. De flesta av dessa
organisationer har skäl att öka sin internationella orientering givet den förändringsprocess
som den globala ekonomin genomgår, och många gör så. Men flertalet av dessa
organisationer har sannolikt mycket att vinna på att ytterligare förstärka sin
internationalisering i sin kärnverksamhet. Kan det också ske med ett B4D perspektiv
föreligger en win-win-win situation.
Det kommer sannolikt alltid att finnas en åtskillnad i intresse mellan bistånd och näringsliv – i
meningen att länder med störst fattigdom tenderar att vara av marginellt intresse för
näringslivet, och länder som näringslivet finner attraktiva tenderar att vara sådana som inte
längre behöver bistånd. Men kartan är föränderlig: länder som tills nyligen var oattraktiva, blir
genom att de t.ex. kan bli storproducenter av bioenergi eller organiska produkter ekonomiskt
högaktuella. I sådana skärningspunkter kan samverkan mellan bistånd och näringsliv skapa
former som är bra både för länderna och företagen. En annan kategori länder där sådan
samverkan närmast är en förutsättning för framgång både för biståndet och länderna är
’(post)-konflikt’ regioner, såsom Irak. 20 Sveriges starka kompetens inom innovation skulle i
större utsträckning än idag kunna inriktas på de stora världsproblemen: fattigdom och miljö,
till gagn för både fattiga länder och näringslivet.
Denna studie rekommenderar som nämnts ovan inte att Sida söker bli den centrala
fokuspunkten för ett sådant övergripande meta B4D program – därtill saknar Sida både
administrativ kapacitet och teknisk kompetens. Utan att detta snarare utvecklas som ett
decentraliserat nätverksprogram där t.ex. Sida och Swedfund spelar rollen som katalysatorer.
20 Swedfund har utvecklat intressanta tankar kring hur Sverige, genom att ha en så stor invandrargrupp av irakier,
skulle kunna mycket aktivt kunna medverka i återuppbyggnaden genom svenska företag, vilka, i Swedfund’s
syn, vore ’a chance of a lifetime’.

19
En B4D fond för finansiering av kompetensutveckling, särskilda aktiviteter identifierade av
de olika organisationerna i nätverket, gemensamt informationsutbyte, studier, etc. är sannolikt
en nödvändighet för att få någon drivkraft i ett sådant program.
V REKOMMENDATIONER
Denna studie har egentligen inte ett syfte att framlägga några rekommendationer för det
svenska B4D verksamheten. Författaren kan dock inte avhålla sig från några sådana och
sammanfattar vad som skrivits ovan i huvudpunkter:
• Sträva efter att skapa ett svenskt ’meta’ program för B4D där många organisationer
med en näringslivsanknytning medverkar utifrån sina förutsättningar, inklusive Sida
och Swedfund. Ett program som är transparent, sammanhållet och välkommunicerat
med näringslivet.
• Bygg det programmet kring ett decentraliserat nätverk där alla tänkbara
näringslivsrelaterade organisationer medverkar. Låt Sida och Swedfund spela rollen
att initiera programmet, men att det sedan blir självgående.
• Skapa en fond för B4D för att stimulera ett sådant nätverk och där organisationer kan
söka finansiering för kompetensutveckling, särskilda insatser, etc.
• Skapa redan nu information gentemot näringslivet av vad som redan finns i biståndets
regi. Gör en lättfattlig och enkel informationssida på webben om samtliga pågående
program och marknadsför den genom olika kanaler såsom näringslivsorganisationer,.
Idag är informationen snårig och ofta otillgänglig, samt inte presenterad i ett
sammanhang.
• Dra med de små och medelstora företagen i tänkandet kring B4D, och analysera deras
roll och funktion både ur bistånds och näringspolitisk synvinkel inom ramen för B4D.
• Fortsätt och vidareutveckla den innovativa verksamheten kring B4D program som har
potentiellt stor leverage effekt, t.ex. med de internationella ideella organisationerna
som redan bedriver arbete kring CSR med de globala företagen, insatser för att
reducera risk för större privata investeringar i ’svåra’ miljöer, stöd för innovationer
med potentiellt mycket stor relevans för fattiga länder och uthållig utveckling, etc.

20
BILAGA 1: SIDAS B4D PROGRAM OCH PROJEKT
De Sida projekt och program som har identifierats i denna studie presenteras i
bokstavsordning nedan.
1. Better Cotton Initiative
Bakgrund och beskrivning. Better Cotton Initiative 21 , BCI, är ett projekt som startades i ett
samarbete mellan Världsnaturfonden, IFC, några internationella frivilligorganisationer och ett
antal bomullsanvändande storföretag som Adidas, H&M, Gap och IKEA. Syftet med BCI är
att förbättra den storskaliga och konventionellt odlade bomullen och att få bomullsodlingen
mindre hälso- och miljöskadlig och mer ekonomisk än dagens konventionella odling.
Projektet har sin bakgrund i ett samarbete mellan IKEA and WWF i Indien som pågått sedan
2006. 22 I det indiska pilotprojektet (som finansierades av IKEA och WWF) kunde man genom
tillämpning av så kallade Better Management Practices (BMP), inom jordbruket, påvisa
konkreta resultat som innebar bättre avkastning trots kraftig minskning av bevattning och
användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Sammantaget innebar detta även bättre
inkomst för bomullsbönderna förutom minskad miljöpåverkan. 23
Sida finansiering. BCI första fas (2007-2009) finansieras av de deltagande företagen, WWF
och två biståndsorgan, Sida och Seco (Schweiz). BCI’s totala budget för perioden är ca
MSEK 20 av vilken de kommersiella aktörerna svarar för merparten. Sida har lämnat ett
bidrag på MSEK 4,5 24 . WWF är formellt ’projektägare’ och är Sidas partner.
Organisation. BCI styrs av en Styrkommitté som representerar WWF, företagen, UNEP och
frivilligorganisationer. Verksamheten drivs av en Executive Committee med ett projektråd 25 .
Sida deltar inte i styrkommittén genom eget val.
Resultat: Projektet befinner sig i ett utvecklingsstadium och några konkreta resultat på
’marken’ finns ännu inte bortsett från resultaten i IKEA/WWFs pilotprojekt. I det senare har
man i ett område i Andrha Pradesh bland 600 bönder genom tillämpning av BMP (samarbete
mellan bänder, utbildning, blandade grödor, mm) lyckats minska vattenanvändningen med
50%, användning av konstgödsel med 30% och kemiska bekämpningsmedel med över 90%
jämfört med den konventionella odlingen i området. Avkastningen har trots detta ökat med
15-30%. 26
21
Se www.bettercotton.org
22
WWF har sedan många år ett nära samarbete med företag världen över. I Sverige har man samarbetat med
IKEA sedan 2002 kring uthålligt skogsbruk, och sedan – kring bomull. WWF har vidare samarbete med Ericsson
från och med 2009 kring koldioxidutsläpp, med Tetra Laval kring skogsråvara sedan 2006
23
Bomullsprojektet i samarbete med IKEA och WWF har i sin tur en bakgrund i ett liknande samarbete mellan
dessa organisationer kring skog från början av 2000-talet.
24
Sida: BeslutsPM 2007
25
Projektorganisationen leds av Lise Melvin (+442071931789). WWFs svenske representant är Lena Tham (08-
6247441); Ansvarig på Sida är Ola Nilsmo.
26
Ännu inte publicerad information från projektet

21
Nuläge och framtidsplaner. Nya intressenter har tillkommit till BCI sedan starten, såsom
Hemtex, KappAhl, Levi Strauss, Lindex, Marks and Spencer och Nike. Enligt BCI har den
inledande fasen ägnats åt att skapa strukturen för hur arbetet gentemot bönder skall bedrivas.
De första försöken i det avseendet är planerade för 2010 i Brasilien, Indien och i centrala och
västra Afrika. BCI utvecklar för närvarande en fas 2 som skall tillställas finansiärerna (mitten
2009). Den gäller treårsperioden 2010-2012. Budgeten beräknar man till ca MEUR 2 per år.
Målsättningen är att 60% skall finansieras genom avgifter från medverkande företag, och
resten av biståndsgivare. BCI kommer att söka anslag från Sida och Seco, men även söka
vidga kretsen av biståndsfinansiärer, t.e.x, i Tyskland. Även Sida och Seco har åtagit sig att
söka vidga kretsen av finansiärer med kontakter med Dfid, Holland etc. 27 Inga utfästelser har
skett från Sida om bidrag till en eventuell förlängning efter 2009, men BCI uppfattar att Sida
har en positiv inställning till medverkan i finansieringen av fas II 28
BCIs målsättning för 2012 är bland annat att 300,000 ton bommull skall produceras med ny
BMP teknik av 100,000 bönder, och att man har nått sådana resultat att man därefter kan gå ut
i full skala 29 .
Näringslivets syn. Projektet har rönt stort intresse bland stora företag som använder bomull,
och IKEA kan även ses som en ledande pionjär i samarbetet med WWF. Storföretagens
intresse ligger i att möta en efterfrågan på ansvarsfullt producerad råvara i deras CSR
strategier, men också att säkerställa framtida tillgång på bomull 30 . Ett bidragande skäl är att
bomullsproduktionen sannolikt kommer att påverkas av framtida klimatförändringar: ökad
torka kommer att kräva nya brukningsmetoder. Företagen har således ett långsiktigt motiv
inom ramen för sin ’kärnverksamhet’ för att finansiera denna typ av projekt. De företag som
medverkar i BCI svarar f.n. för ca 4% av världens inköp av bomull. En representant för ett
företag menar att WWF spelat en viktig roll som en ’länk’ mellan företagen och biståndet:
Vi är inte vana att tala med dem och de är väl rädda att samarbeta med vinstgivande
företag. WWF blev en ’comfort zone’ där båda parter kände sig trygga. Idag går
samtalet lättare. Vi arbetar för övrigt med NGOs i en rad länder och har ofta ett nära
och bra samarbete med dem 31 .
Kommentarer. BCI har en rad positiva dimensioner som B4D. För det första, det hade redan
från början ett starkt företagsintresse med egen finansiering av ledande multinationella företag
där svenska företag spelade en stor roll (IKEA, HM, etc). För det andra, företagens intresse
har stark koppling både till deras CSR strategier och deras kärnverksamhet (tillgång på
bomull). För det tredje, en win-win-win situation har kunnat påvisas i pilotprojekt. För det
fjärde, det svenska biståndet har med små medel kunnat vara med i en initial fas och
underlätta framväxten av BCI. För det femte, WWF spelar en nyckelroll i linje med
organisationens strategi att samverka med näringslivet mot en mer uthållig värld. Om BCI i
förlängningen är framgångsrikt kan det få betydande ekonomiska, sociala och miljömässiga
utvecklingseffekter för mycket stora grupper fattiga människor till en, i relativa termer, liten
kostnad.
27 Sida: Reserapport 2009
28 Sida BeslutsPM
29 Information from BCI (draft proposal 2010-2012)
30 HMs strategi i detta avseende är att BCI skall ingå som en del i dess CSR strategi och profilera företaget som
ansvarsfullt. HM har en stab med 13 personer i Stockholm som enbart arbetar med CSR och ett 60-tal personer
på fältet som följer upp verksamheten i de fabriker som HM anlitar. WWF har sedan 2008 ett ramavtal med Sida
med relevans för B4D (se vidare under Ramavtal i denna studie).
31 Samtal Henric Lampa, HM

2. Chile-Sverigefonden
22
Bakgrund och beskrivning. Fondo de Cooperación Chile Suecia tillkom år 2002 med ett
liknande syfte som Sydafrikafonden. Fonden fick ett kapital av USD 3 million som – till
skillnad mot Sydafrikafonden - betalades till hälften av Sida och hälften av den chilenska
staten för perioden 2002-2006. Det svenska bidraget var MSEK 15. Vid ett statsbesök av
Göran Persson i Chile 2005 utlovades ytterligare svenskt stöd med MSEK 15 till fonden och
perioden utsträcktes under 2007 till och med 2009. Fonden skiljer sig från systern i Sydafrika
genom att den inte går in med vare sig lån eller ägarkapital, utan blott subsidier för specifik
teknikutveckling och teknik överföring. (Den strider därmed inte emot den svenska
kapitalförsörjningsförordningen). Fonden stödjer konsultinsatser, resor, nätverksbyggande,
studier etc. Den riktar sig speciellt till branscher där det finns ett naturligt gemensamt intresse
mellan företag i Chile och Sverige, såsom metallindustri, skog, ICT, miljö, energi etc., men är
inte låst till dessa sektorer. Fonden är öppen för svenska och chilenska små och medelstora
företag och forskningsinstitutioner. Initiativet till stöd kan komma från båda länderna. 32
Sidas finansiering. Sida betalade MSEK 30 till fonden för perioden 2002-2010. Den
chilenska staten svarade för samma belopp.
Organisation. Fonden administreras av två chilenska statliga organisationer med
näringslivsorientering (CORFO och AGCI) i samarbete med Sida. Den praktiska hanteringen
har varit utlagd på upphandlade konsulter, men sedan en tid sköts den av en svenska som
arbetar för CORFO. 33
Omfattning. Sedan starten har ca 180 projekt finansierats både där svenska
företag/organisationer och chilenska varit initiativtagare. Projekten har i form av stöd varierat
i storlek från några tusen dollar till 200,000 dollar. Projekten domineras av företag, men även
organisationer som Exportrådet har fått anslag. Huvuddelen av de ansökande
företagen/organisationerna är chilenska. Sektorfördelningen är att miljöteknik svarar för ca
40% av de utbetalda beloppen (2003-2007) och ICT för ca 20%. 34 Miljöteknik har vuxit
snabbast senare år.
Resultat. Chilefonden utvärderades parallellt med Sydafrikafonden (av samma utvärderare) år
2004. 35 Chilefonden klarade sig i det sammanhanget betydligt bättre än Sydafrikafonden av
fler skäl: utvärderaren menade att finansieringen av både Sverige och Chile skapade
förutsättningarna för bättre ägarskap och hållbarhet; Chilefonden var också mer
marknadsstyrd i meningen att den fokuserades på teknikområden med klart kommersiellt
intresse från både Sverige och Chile, samt var mer pragmatisk i meningen den saknade
politiskt/socialt motiverade restriktioner.
Fonden gör även egna bedömningar av utfallet i årsrapporter. I den senaste (2007)
konstaterade man att fondens stöd hade lett till att ett nittiotal olika samarbetsprojekt hade
skapats (allianser, joint ventures, etc.) vilka medfört nya investeringar i storleksordningen
32
En beskrivning av fondens funktion finns bl.a. på www.fondochilesuecia.cl
33
Anette Furst, tel. 073-6320309
34
Information från CORFO
35
B. Svensson (2005): General or selective interventions? An Evaluation of Sida’s Partnership Programmes in
Chile and South Africa, Sida

US$ 4 miljoner (ungefär dubbla värdet av subsidierna) och att ett 70-tal jobb hade skapats,
huvudsakligen i Chile. 36
23
Nuläge och framtid. Det svenska stödet till fonden upphör formellt under 2009, men eftersom
fonden har medel kvar, räknar CORFO med att verksamheten i dess nuvarande form pågår till
och med 2010. Sida har aviserat att några ytterligare medel inte kommer att ges. Den
chilenska staten har dock visat intresse av att vilja fortsätta verksamheten i någon form. Ett
arbete att hitta dessa former har inletts i chilenska myndigheters regi. Tankar finns bl.a. att
fonden skulle kunna inlemmas i Innova Chile, en chilensk motsvarighet till svenska
Tillväxtverket, i samarbete med ett nätverk av svensk-chilenska entreprenörer. 37
Näringslivets syn. I en enkät till företagen genomförd av fonden bedömdes fonden fungera
mycket väl. Någon separat uppföljning bland företag som fått stöd i samband med denna
studie har inte genomförts. Med tanke på att fonden verkat i sex år hittills och beskrivs av
både Sidatjänstemän och fondföreträdare som en framgång, inte minst genom att Chiles
regering synes vara villig att ta över ansvaret för den, borde Sida initiera en utvärdering i
samråd med CORFO.
3. DemoMiljö
Bakgrund och beskrivning. DemoMiljö är ett nytt Sida finansierat program som har
karaktären av en ’challenge fund’. Programmet inleddes i mitten av 2007 och den första fasen
avslutas 2009. Programmet ger anslag till projektansökningar av små och medelstora företag
(färre än 250 anställda), myndigheter och andra organisationer som stiftelser för projekt inom
miljöområdet för två typer av projekt:
• pilotstudier t.ex. i form av studier, marknadsundersökningar, studieresor som första
steg i projekt- och företagsutveckling etc,
• ’demonstrationsprojekt’ i form av färdiga anläggningar. I det senare fallet kan stödet
utgå till utrustning, arvoden, resor, utbildning, mm.
Företaget/organisationen måste svara för minst 50% av finansieringen och de maximala
anslagen är 3 MSEK (för demonstrationsanläggningar). Projekten kan avse vatten och sanitet,
avfallshantering, luftmiljö, energibesparing, förnyelsebar energi, markförorening, buller och
urbana transporter. Ett fyrtiotal länder är öppna under DemoMiljö i Afrika, Asien,
Latinamerika samt Öst- och Centraleuropa. Programmets syfte är teknikförmedling och att ge
svenska företag och organisationer att demonstrera sitt kunnande. Pilotprojekten förväntas,
om de är framgångsrika, att leda till fullskaliga demonstrationsanläggningar, vilka i sin tur
förväntas leda till självbärande kommersiella relationer.
Sidas finansiering Under det första året gavs Sida anslag ett om MSEK 45 och innevarande
år MSEK 30 Anslaget för Tillväxtverkets administration är MSEK 4 per år.
Organisation. Sida finansierar programmet och har det övergripande ansvaret. Tidigare
Nutek, numera Tillväxtverket har det administrativa ansvaret for DemoMiljö i samarbete med
SwenTec.
36 Fondo de Cooperation Chile Suecia, annual report 2007
37 Information från CORFO som bör hanteras konfidentiellt.

24
Omfattning. DemoMiljö har pågått i knappt två år. Intresset från näringsliv och andra
organisationer som kan söka anslag har varit stort. I den senaste ansökningsomgången i början
av 2009 fick Tillväxtverket in 60 ansökningar varav ca 20% beviljades 38 . Sedan starten har
drygt 50 projekt beviljats. Antalet beviljade projekt utgör ungefär hälften pilotprojekt och
hälften demonstrationsanläggningar. Energiprojekt utgör ca 40% av de beviljade projekten
och 30% avser vatten och avlopp. Kina är det land som avser flest ansökningar (drygt 20%),
men annars är landspridningen stor. Även ett antal LDCs har hittills varit föremål för
DemoMiljö projekt såsom Bolivia, Laos, Moçambique, Tanzania, Uganda och Zambia 39 .
Resultat. Tillväxtverket har ännu inte fått in någon rapportering av avslutade
demonstrationsprojekt, men väntar sådana i slutet av 2009. När rapporter inkommer avser
man att besöka anläggningen och avgör då om slututbetalning av det beviljade beloppet
kommer att göras eller inte. Någon resultatanalys av demonstrationsprojekten är därmed
hittills inte möjlig. Av pilotprojekten har nio slutrapporterats. Av dessa sökte sex företag nytt
anslag för en demonstrationsanläggning. Två av dessa har nyligen godkänts, medan fyra fick
avslag. Enligt Tillväxtverket var kvaliteten i de senare för låg i förhållande till det rating
system som organisationen har för projektbedömning. De två pilotstudierna som har lett till
godkända demonstrationsprojekt gäller i det ena fallet ett litet svenskt miljöföretag inom
vatten och avlopp som avser att bygga en anläggning i Kina (MSEK 3). Det andra avser en
stiftelse kopplat till Lunds Universitet som sökt anslag för en avfallsanläggning i Zambia
(MSEK 1,7).
Näringslivets syn. Mängden ansökningar är en indikation på ett stort intresse från företagens
sida. Några intervjuer med företag som fått anslag ger dock bilden av ett program som inte
synes fungera väl administrativt. De ansökande företagen är ofta små, har begränsade resurser
för det administrativa arbete som är förknippat med att det är organisationen i mottagarlandet
som skall ansöka om bidrag för demonstrationsanläggningen.
Kommentarer. DemoMiljö är ett exempel på B4D projekt som härstammar och designas i
biståndet och därmed får en stark biståndsprägel i inriktning och administration. Som så
många andra liknande projekt är målgruppen små och medelstora företag. Dessa företags
förmåga att etablera sig på ofta svåra marknader är en problematik i sig. Tanken bakom
programmet uppfattas som god i näringslivet, men de administrativa formerna som tungrodda
och byråkratiska. Den låga frekvensen företag som genomfört pilotstudier och sökt anslag om
demonstrationsanläggningar, men fått avslag väcker också frågor om programmet. Tanken
bakom DemoMiljö är god: fokus på en sektor där utvecklingsbehoven är enorma, där svensk
kompetens är omfattande, och – i relativa termer – dåligt exploaterad internationellt. Men
programmet bör vidgas att omfatta alla företag, göras administrativt mer flexibelt och
effektivt, länkas till andra instrument för företagsutveckling, t.ex. investeringskapital genom
Swedfund i nära samarbete.
4. Enterprise Development Programme Tanzania and Zambia
1995 påbörjade Sida det så kallade Enterprise Development Programme i Tanzania och
Zambia. Syftet i detta var att stimulera allianser mellan svenska (mindre och medelstora)
38 Källa: Nadja Berger, Tillväxtverket
39 Uppdaterade projektlistor från Tillväxtverket

25
företag och partners i de två länderna genom att finansiera kontakter, utbildning, mm.
Programmet som pågick till år 2000 finansierades av Sida med ca MSEK 35. 2003 gjordes en
ex-post utvärdering av programmet. 40 Denna konstaterade att ett femtiotal allianser hade
inletts i de två länderna, men att vid tiden för utvärderingen färre än var tionde hade överlevt.
Utvärderarna menade att projektet i sin helhet hade skapat i storleksordningen 135
arbetstillfälle. Man ställde det i relation till en arbetsmarknad som kräver 600,000 ny arbeten
per år i dessa länder. Utvärderingen gjorde ingen analys av hur de svenska företagen upplevde
programmet eller vad de fick ut av det.
5. Fristående garantier
Bakgrund och beskrivning. Sida inrättade på regeringens uppdrag en försöksverksamhet
1999 med så kallade fristående garantier. Dessa garantier skulle kunna ges till kommersiella
lån vid finansieringen av t.ex. infrastrukturprojekt i utvecklingsländer där konventionell
garantigivning av EKN eller andra garantimyndigheter var stängd på grund av för hög
landrisk. De fristående Sidagarantierna utgick med riskavspeglande premier där EKN svarade
för den tekniska hanteringen, men biståndet svarade för eventuella skador. Någon bindning
till svenska leverantörer finns inte. Sidas arbete med garantier hade även bedrivits parallellt i
den multi-donor gruppen PIDG kring konceptet GuarantCo. Svårigheter med detta, och
formella svenska krav, innebar under lång tid att relationerna mellan Sida och övriga parter i
PIDG var mycket ansträngda. GuarantCo var tänkt som en svensk-baserad facilitet, men
svårigheter med svenska regelverk gjorde att den hamnade i London efter flera års
förseningar.
Organisation. Sida är huvudman för de fristående garantierna och förbereder och beslutar om
dem, medan EKN sköter garantiadministrationen.
Omfattning. Mellan 1999 och 2005 förmedlade Sida blott två riktiga fristående garantier, dels
en hamn i Mozambique där Skanska ingick i ett konsortium för Build-Operate-Transfer; dels
ett telekom projekt i Uganda med en garanti till ett Sydafrikanskt företag för att bygga ut
mobil telefoni. 41 Efter 2005 har ytterligare en garanti tillkommit, ett telekom projekt i Angola
med en garantisumma av maximalt MSEK 200.
Resultat. En utvärdering av Sidas fristående garantier genomförd 2005 konstaterade att dessa
var ett innovativt inslag i biståndet där Sverige intog en pionjärroll internationellt. 42
Verksamheten hade dock blivit av betydligt mindre omfattning än förväntat beroende på ett
flertal skäl. De viktigaste var dels att regelverket, bl.a. att premierna skulle vara
riskavspeglande, gjorde att premienivån blivit hög vilket inneburit att garantierna blev mindre
konkurrenskraftiga; dels att Sida, såsom en myndighet med långsam beslutsprocess mm, hade
svårt att hantera detta system på ett sätt som passade kommersiella aktörer på
finansmarknader. I de fåtal projekt som kommit till stånd med Sidas fristående garantier hade
dock garantin sannolikt inneburit att en finansiell lösning skett, dvs det fanns additionalitet
40 Forss et al (2003): Enterprise Development Programmes in Tanzania and Zambia, Sida
41 Formellt hade 4 garantier förmedlats, men två av dessa kan inte anses ligga inom ramen för programmets syfte,
utan klassats som garantier av administrativa skäl.
42 Lindahl (2005): An evaluation of Sida’s Independent Guarantee Scheme.

26
genom garantin. Båda projekten har haft betydande utvecklingseffekter, och hittills har inga
skador uppstått där garantin behövt lösas ut. 43
Nuläge och planering De fristående garantierna integrerades i det nya kreditbiståndet som
regeringen fattade beslut om i april 2009 och blev därmed en reguljär biståndsverksamhet. I
det nya systemet kan garantier både lämnas fristående och i samband med lån.
Svenska näringslivets roll I den utvärdering som gjordes 2005 fanns 14 projekt endera som
blivit garantier eller var under beredning, fanns svenska företag med som projektägare eller
sannolika leverantörer i minst hälften. Dessa företag var ABB, Skanska och Ericsson. Av de
tre garantier som utfärdas finns svenska företag och en bank med i två – Skanska i Maputo
hamn och Ericsson i Angola med finansiering genom Nordea.
Kommentarer. Statliga garantier för privata investeringar med inriktning på fattiga länder är
en innovativ, men tekniskt/administrativ ’svår’ form av bistånd. Den kräver ett annat
handläggningssätt än konventionellt bistånd, mer i samklang med näringslivets och
finansmarknadernas sätt att fungera. Den biståndsorganisation som varit mest framgångsrik i
detta, USAID, har skapats en fristående myndighet inom USAID som kan agera självständigt.
Ytterligare en problematik är att garantier innebär återbetalningsströmmar (premier) och att
officiellt bistånd enligt OECD/DAC endast uppstår om projekten misslyckas, dvs att
’lyckade’ investeringar (när lånen återbetalas på den kommersiella marknaden) blir ett
’officiellt negativt bistånd’ (garantiavsättningarna blir inte bistånd och premierna negativt
bistånd). Det finns därmed en inbyggd pervers incitamentsstruktur i ett bistånd som har en
officiell uppgift att motsvara en viss andel av den svenska bruttonationalprodukten. Arbete
pågår att ändra denna klassificering inom OECD/DAC. Se vidare utvecklingslån.
6. International Training Programme, ITP
Bakgrund och beskrivning. ITP har gamla rötter i svenskt bistånd och bedrevs tidigare under
namnet Internationella Kurser. Syftet med dessa var att ställa svenskt kunnande inom en rad
områden till förfogande för Sveriges mottagarländer. Kandidater från de senare erbjöds fri
utbildning på dessa kurser i Sverige, genomförda av olika svenska organisationer. Under
1990-talets senare hälft bytte programmet namn till ITP och gavs ett bredare syfte att bli ett
change agent programme, dvs syftet var inte bara att förmedla kunskap utan att åstadkomma
organisatoriska förändringar i mottagarländerna. Kursleverantörer är framför allt svenska
offentliga organisationer som universitet, myndigheter, samt affärsdrivande verk och bolag,
men även av svenska konsultföretag välkända inom biståndet såsom Ramboll Natura; Hifab;
SIPU; BICON; ÅF; Indevelop; KPMG Bohlins; Orgut, mfl. Dessa program, där kontrakten
med företagen sträcker sig vanligen över flera år, är en betydande marknad för svenska
tjänsteföretag i egenskap av leverantörer. Organisationerna väljs ut efter upphandling. 44
Organisation. De Internationella Kurserna bedrevs tidigare i BITS regi men i samband med
omstruktureringen av det svenska biståndets organisation 1995 inlemmades de i det nya Sida.
43 MTM i Uganda är ett finansiellt mycket framgångsrikt projekt och skador kommer inte att uppstå. Maputo
hamn är däremot ett projekt som genom försvårande byråkrati av regeringen i Mozambique har ett kritiskt
finansiellt läge där skador kan uppstå. Projektet har sannolikt bidragit till att Skanska fattat ett policybeslut för
koncernen att inte verka på svåra, perifera marknader som Afrika.
44 För många av dessa finns i princip bara en leverantör i form av en svensk myndighet.

Idag bedrivs ITP i Sidas regi av AKTSAM. Den faktiska kursverksamheten genomförs av
upphandlade myndigheter, organisationer och företag.
27
Omfattning Idag genomförs ca 70 kurser per år med en till två månaders effektiv kurstid och
vanligen 25 deltagare per kurs. 45 Programmet totala kostnad för biståndet är ca MSEK 300 per
år. Av de 70 årliga kurserna svarar privata konsultföretag för en tredjedel.
Resultat. Effekterna och effektiviteten av ITP som bistånd är i princip okända av Sida. Det
system för uppföljning och utvärdering som är inbyggt i systemet gäller deltagarnas
bedömning av kurserna, deras upplevda kvalitet och relevans, och hur väl de svenska
organisationerna genomför dem. Vilka effekter dessa utbildningar sedan har på lite längre
sikt, huruvida de fungerar som change agents i hemländerna eller inte, är okänt 46 . En större
utvärdering planeras under senare delen av 2009 med syftet att söka ge svar på de frågorna.
Nuläge och planer. Det finns intentioner inom Sida att kraftigt expandera ITP (bl.a som ett
medel för näringslivssamarbete), med en betydande uppskalning. Denna har ännu inte kommit
till stånd av olika skäl. Det finns också tankar att bättre integrera ITP med andra program,
t.ex. det nya Klustersamverkan.
Relevans för näringslivet ITP, som det bedrivs idag, kan knappast anses som av större
relevans för svenska företag i deras roll som leverantörer eller aktörer av utveckling, med
undantag av ett antal konsultföretag.
Kommentarer. Bristen på en övergripande översyn av ITPs effekter som ett biståndsmedel
(dvs dess förmåga att skapa institutionell utveckling, etc.) är förvånande, men skall enligt
planerna avhjälpas under 2009 47 . ITP har en stor potentiell möjlighet att bygga relationer
mellan levererande organisationer i Sverige och i mottagarländerna. Huruvida denna tas
tillvara, med andra ord om ITP kurser leder till självgående relationer, är okänt. Som B4D har
ITP i dess nuvarande form (inriktning av kurserna) begränsad relevans.
7. Klustersamverkan
Bakgrund och beskrivning. Klustersamverkan är ett nytt, experimentellt projekt i Sidas regi.
Syftet är att stimulera kluster av svenska aktörer såsom företag, myndigheter, universitet,
frivillig organisationer, mm för ett sammanhållet program av intresse för utvalda
utvecklingsländer. Det övergripande målet är att stimulera till relationer av ömsesidigt
intresse som bidrar till en hållbar ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom i
samarbetsländerna, samverkan som så småningom blir självgående. Ett sådant första projekt
har dragits igång med Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, som ledande aktör. Detta
kluster, kopplat till regeringens initiativ Mining for Development från 2008. 48 SGU projektet
45
ITP kurskatalog 2009
46
Det finns snarare begränsade studier av enskilda kurser att dessa effekter är tveksamma på grund av vilka
deltagare som medverkar (utvärdering av Swedac kurser)
47
Det bör noteras att kostnaden per deltagare är mycket hög, i storleksordningen SEK 100,000 – 150,000 för en
kurs med faktiskt längd kring 1-2 månader.
48
Mining for Development har inspiration från det norska Oil for Development som började 2005. Bakom det
svenska initiativet ligger ett förslag från en svensk tankesmedja, Global Utmaning. Denna driver ett antal
liknande projekt inom ramen för Mining for Development, bland annat med konsultföretaget RMG (Raw
Materials Group), men Global Utmaning är inte direkt involverade i SGU projektet. (Källa: Carl von Essen,
Global Utmaning, Stockholm 08-7021027)

28
har dels som syfte att stimulera framväxten av ett svenskt kluster, dels initiera
samarbetsformer i tre länder: Sydafrika, Botswana och Namibia. Projektet. Sida finansierar
projektet med MSEK 2,6 för ett år (2009) vilket skall avrapporteras i november detta år. Det
specifika programmets mål är, enligt Sidas InsatsPM:
Att bidra till en tillväxtorienterad aktörssamverkan mellan svensk gruvindustri och
gruvsektorn i samarbetsländer som på några års sikt har förutsättningar att bli
självbärande. Genom utbildningsstöd och samverkan med lokalt näringsliv,
medlemsdrivna organisationer och offentlig förvaltning ska förutsättningar skapas för
en god förvaltning av mineralresurserna som innebär ekonomisk tillväxt och kapacitet
att hantera angelägna frågor om miljöpåverkan, korruption och mänskliga rättigheter. 49
Organisation. Klustersamverkan är ett program som handläggs av Sida/AKTSAM. I
pilotprojektet har tillsatts en utvecklingsgrupp bestående av representanter från SGU,
Näringsdepartementet, Sida och UD. SGU driver projektet och är projektägare.
Resultat: Det är för tidigt att göra någon bedömning av resultatet. Den första externa insatsen
sker i slutet av maj i Botswana i samarbete med Exportrådets möte där.
Nuläge och planer: SGU projektet har som avsikt att skapa ett program för åren 2009-1013
varav det pågående ettårsprojektet är en inledning. Några beslut om fortsatt deltagande från
Sida har inte gjorts utan avgörs i samband med första fasens slut (slutet 2009). SGU menar
dock att implicit ligger en fortsatt finansiering. ’Man kan inte röra upp så mycket damm och
sedan sluta efter ett år.” 50 Något ytterligare klustersamverkan projekt har ännu inte initierats
med Sida samverkan.
Näringslivets roll: Generellt har näringslivet visat ett visst intresse för projektet Mining for
Development, bl.a. Investor och Atlas Copco, men har ännu inte satsat finansiella resurser i
det. SGU menar att intresse har visats genom de nätverk som SGU har i Sverige.
Kommentarer. De svenska myndigheternas kärnverksamhet är givetvis i Sverige och
exportinriktad verksamhet kommer med nödvändighet att vara en liten del av den totala
verksamheten. 51 Myndigheters roll och engagemang att bygga upp och driva komplicerade
kluster är därmed den kritiska länken i Klusterprojekten. Sidas handläggare ser inte att denna
typ av projekt kommer att bli av någon större omfattning i antal.
8. Kontraktfinansierat Tekniskt Samarbete, KTS
Bakgrund och beskrivning. KTS är en samarbetsform som växte fram på 1980-talet. Syftet
med KTS är att stimulera tekniköverföring från svenska partners till mottagarländerna, att
främja ett ökat utbyte av kompetens och erfarenhet mellan Sverige och samarbetsländerna
samt verka för att svenska företag och konsulter deltar i samarbetet. Det riktade sig framförallt
till länder där Sverige inte bedrev traditionellt bistånd, i huvudsak medelinkomstländer och
49 Sida InsatsPM Januari 2009.
50 Johan Anderberg, SGU, Uppsala 018-179269
51 SGU bedriver viss kontraktsfinansierat arbete utomlands i form av konsulttjänster i storleksordning MSEK 4
per år, framför allt för Världsbanken. (Detta motsvarar ca 1,5% av SGUs omsättning). Syftet med detta är dels
ett bemyndigande av regeringen att sälja tjänster, dels att bidrar till myndighetens kvalitet genom att göra den
mer lockande för anställda, och skapa (teknik) utbyte med andra organisationer.

29
Öst. Samarbetet koncentrerades till sektorer där svensk konkurrenskraft och kompetens är
stark, främst miljö, förvaltning, MR/demokrati och infrastruktur. Projekten var oftast två till
fyra år, och uppgick normalt till 3–7 miljoner kronor. I praktiken fungerade KTS så att en
part, ofta svenskt företag, ingav ett förslag på samarbete med en lokal partner. Sida gjorde en
bedömning och projektet skötte sig därefter så att säga sig självt.
Organisation. Fram till 1995 låg ansvaret för KTS hos BITS (Beredningen för Internationellt
Tekniskt – och ekonomiskt Samarbete). När nya Sida bildades och BITS lades ned,
inlemmades KTS i den nya myndigheten.
Omfattning. Sida finansierade i mitten på 2000-talet årligen ca 75 insatser i ett trettiotal
länder. Det har efter hand kraftigt minskat och i det närmaste upphört.
Resultat. KTS studerades senast i mitten på 2000-talet av Sida, både generellt och hur det
fungerade i enskilda länder. 52 Dessa studier syftade inte till att bedöma programmets effekter,
utan snarare hur det fungerade administrativt. Studierna konstaterade att KTS vid denna tid
hade hamnat i bakvatten inom Sida med lågt och minskande utnyttjandegrad. Skälet till detta
var administrativa och policyförändringar inom biståndet generellt: såsom att regeringens
samarbetsstrategier bestämmer biståndets inriktning och detta inriktas särskilt mot mjuka
sektorer som mänskliga rättigheter, demokrati mm. Sammantaget gjorde detta, enligt dessa
studier, att drivkraften bakom KTS – utformat som en efterfrågestyrd verksamhet mot svenska
tekniska kompetensområden – fick mindre utrymme i policy, organisation och tjänstemännens
uppmärksamhet. En slutsats var att:
Den enskilda faktor som för närvarande utgör det största problemet i utnyttjandet av
KTS är Sidas upphandlingsregler och det sätt som dessa tillämpas inom KTS. Detta
regelverk är inte anpassat till små och processinriktade insatser av det slag som
dominerar inom KTS. Regelverket leder till komplicerade upphandlingar och ställer
orealistiskt höga krav på resurser och upphandlingsexpertis hos såväl lokala
samarbetspartners som Sidas egen personal 53 .
Nuläge och framtid. Den förändring av biståndet med dess påverkan av KTS som nämnts
ovan innebär att KTS i princip har självdött: svenska partners har föga intresse i att söka
utveckla samarbetsformer med partners från mottagarländer för att när ett projekt formulerats
detta går ut på upphandling. Idag menar handläggare på Sida att KTS i princip har upphört
och några tankar på att återuppliva det finns inte med hänsyn till rådande regelverk.
Kommentarer. KTS är ännu ett exempel på den biståndsform som var anpassat till att passa
näringslivet i en decentraliserad verksamhet där initiativen kunde tas av svenska företag och
BITS/Sida spelade rollen av passiv finansiär. Denna biståndsform har, som nämnts tidigare,
spelat ut sin roll av en rad skäl: organisatoriska förändringar inom biståndet genom
nedläggningen av BITS; den ökande styrningen av biståndet i form av landstrategier och
PRSPs; den ökande tillämpningen av upphandlingsregler.
52 Apthorpe et al (2003): Contract Financed Technical Co-operation and local ownership, Sida Evaluation
03/09; Holmgren, W. (2003): Sidas kontraktsfinansierade tekniska samarbete – en granskning av INEC/KTS och
Sida-Öst, Sida; Karlsson & Örtengren (2004): Översyn av KTS som samarbetsform, Sida
53 Karlsson & Örtengren (2004)

9. Krediter
30
Bakgrund och beskrivning. Kreditbiståndet har varit den överlägset viktigaste formen av
bistånd för samarbete med svenskt näringsliv i ett längre perspektiv. Krediter har sin
bakgrund från det svenska biståndets barndom. Under 1960-talet svarade mjuka krediter för
nära hälften av det svenska biståndet. Dessa var obundna, men genom fokus på sektorer där
Sverige hade en stark resursbas blev de i praktiken svenska företag som levererade utrustning
och tjänster. Denna form av krediter upphörde på 1970-talet, men krediter återkom i ny
skepnad 1981 när u-krediterna såg dagens ljus. Dessa hade även ett uttalat motiv att stödja
svensk exportindustri. U-krediterna var en svensk bunden mixed credits av den typ som växte
fram internationellt. U-krediten innebar att biståndsmedel användes för att ge mjuka villkor
vid exportkreditfinansering.
Omfattning. U-krediterna hade sin storhetstid från 1981 fram till Sidas skapelse 1995. Under
denna tid förmedlades mjuka u-krediter för 1 – 2,5 miljarder kronor per år, men en andel
bistånd kring 0,5 – 1 miljard. Efter 1995 sjönk u-krediterna kraftigt i volym för att i det
närmaste tyna bort under 2000-talet. Skälen till denna nedgång är fler:
• Ett internationellt regelverk, den så kallade Helsingforsöverenskommelsen från 1992
skulle i princip kraftigt begränsa när och hur bundna mjuka krediter kan förmedlas
(syftet var att stävja den osunda konkurrensen mellan OECD länderna);
• BITS lades ned 1995 och i Sida som övertog u-krediterna dominerade gåvobiståndet
medan u-krediterna sågs mycket som en ’sekunda’ form av bistånd i en nya
administrationen;
• Sida började i ökande grad tillämpa internationell upphandling i sitt arbete vilket
minskade svenska företags intresse;
• Även svenska företags aptit på projektexport till utvecklingsländer har avtagit av andra
skäl, där företagen I många fall har dragit sig tillbaka från dessa marknader. 54
Huvuddelen av u-krediterna har gått till länder i Asien med Kina som största mottagare, och
med energi som den största sektorn, följt av telekommunikation och sedan 1999, av miljö 55
De svenska företag som framför allt utnyttjade u-krediterna har varit storföretag som ABB,
Volvo och Skanska, men även några mindre företag inom miljöbranschen som Purac har
framgångsrikt nyttjat dem.
Organisation. Biståndets mjuka, obundna utvecklingskrediter som var en viktig del av
biståndet mellan tidigt 1960-talet och fram till 1979 då de upphörde, förmedlades av
dåvarande SIDA. U-krediterna efter 1981 fick sin egen organisation, BITS, som
administrerade detta bistånd fram till att BITS lades ned och verksamheten integrerades i det
nya Sida 1995. Under BITS verksamhet, svarade EKN för garantier av u-krediterna men
risken låg hos biståndet och EKNs roll var att svara för den tekniska hanteringen. SEK
svarade för finansiering av den tillhörande exportkrediten. Detta system togs över av Sida
1995 och har gällt till och med 2008.
54 Segerberg (2005) Projektexport – tendenser och möjligheter. SPE
55 För det svenska u-kreditsystemets historia och utveckling, se SOU 2006:108

31
Resultat U-krediterna har under åren utvärderats i olika omgångar av Sida. Vid en
genomgång av de studier som gjorts under 2000-talet i samband men den statliga kredit och
garantiutredningen 2006, konstaterade författaren att projekten som kommit tillstånd med ukrediter:
• ha varit tekniskt sett framgångsrika med väl genomförd implementering av de svenska
företagen;
• ha inneburit betydande tekniköverföring och betydande kapacitetsbyggande i
mottagarorganisationerna;
• ha hög hållbarhet;
Vidare att u-krediterna hade medverkat till att svenska företag under 1980- och 90-talen
kunnat etablera sig på nya marknader såsom Kina och Indien. Ericsson i Kina och ABB i
Indien brukar framhållas, men även medelstora företag inom miljösektorn.
Det råder delade meningar i utvärderingarna huruvida bundenheten innebar högre priser för
mottagaren än om obundenhet tillämpats, ett vanligt argument i kritiken av bundna mixed
credits generellt.
Nuläge och framtid U-krediterna i den form de haft sedan 1981 upphörde formellt i april
2009 och ersattes av ett nytt kredit och garantiinstrument, kallat Utvecklingslån. Se vidare
under den rubriken.
Näringslivets syn. U-krediterna var under sin tid en eftertraktad form av bistånd som
otvivelaktigt innebar medverkan till penetration av nya, emerging markets. De innebar också
att svenska företag hade liknande konkurrensfördelar som andra OECD länder som tillämpade
liknande former av mjuka mixed credits. Nedläggningen av BITS 1995 sågs av många
projektexporterande företag med sorg och det har funnits en inte ringa kritik av Sida för hur ukrediterna
därefter har hanterats, inte minst tillämpning av obunden upphandling. Denna kritik
kommer sannolikt knappast att dövas i och med det nya systemet med Utvecklingslån med
hänsyn till obundenheten i dessa. Samtidigt inser företagen att marknaden idag är annorlunda:
Helsingsforsöverenskommelsen har tagit bort mycket av marknaden och ett flertal länder har
även gjort eller haft bundenhet i sina mjuka krediter.
10. Private Infrastructure Development Group, PIDG
Bakgrund och beskrivning. PIDG är ett projekt som inleddes 2002 efter initiativ av en
givargrupp med DFID och Sida som drivande i samarbete med Världsbanken och IFC. PIDGs
syfte är att stimulera privata investeringar i infrastruktur i utvecklingsländer med fokus på
Afrika. I dag finansieras PIDG förutom av Sverige och Storbritannien, av Schweiz, Holland,
Österrike och Irland. Under PIDG faller ett antal faciliteter med olika funktioner i strävan att
stimulera privata infrastrukturinvesteringar. Dessa är Emerging Africa Infrastructure Fund,
EAIF (finansierar lån och delägande); GuarantCo (utfärdar lånegarantier); InfraCo, (utvecklar
och säljer projekt till investerare), och TAF (ger tekniskt stöd för att utveckla projekt).
Kopplat till PIDG är även två trustfonder i Världsbanken/IFCs regi, DevCo, en facilitet som
handhas av IFC med syfte att utveckla infrastrukturprojekt för privata investerare, samt

32
GPOBA 56 en fond som handhas av Världsbanken med syfte att initiera så kallad output-based
aid vid privat infrastruktur. Världsbankens trust fund, PPIAF 57 , där också Sverige medverkar,
brukar hanteras i samma struktur som PIDG, även om den är helt fristående. PPIAF har som
syfte att underlätta för privata infrastrukturinvesteringar genom att bistå utvecklingsländernas
regeringar med tekniskt bistånd.
Sidas finansiering. Sidas finansiering av PIDG har hittills skett genom så kallade villkorslån,
dvs lån som faller till betalning om projekten lyckas, men skrivs av om de misslyckas. 58
Sammanlagt har Sida investerat MUSD 35 i PIDG faciliteterna (I detta ingår inte Sida
finansiering av DeCo, GPOBA eller PPIAF) samt ett administrativt anslag om MSEK 30.
Skulle Sida vilja gå in med ytterligare medel i PIDG kommer detta sannolikt kräva ett
regeringsbeslut som undantag från kapitalförsörjningsförordningen.
Organisation. PIDG är organiserat med en Governing Council som består av givarna i form
av deras biståndsorgan, en Project Management Unit baserad i London, 59 och en Trust,
registrerad i Mauritius, vilken formellt äger faciliteterna. De enskilda faciliteterna har sina
egna styrstrukturer. EAIF och GuarantCo har egna styrelser och drivs av ett särskilt
fondmanagement företag, SIFMA, ägt av Standard Bank, InfraCo av ett bolag vid namn IMS,
medan DevCo drivs av IFC. TAF and GPOBA administreras båda av Världsbanken.
Resultat Enligt PIDG har de olika faciliteterna sedan 2002 investerat i storleksordningen USD
550 miljoner i infrastruktur. Dessa investeringar har skett i huvudsak i Afrika (90%) där
telekommunikation och energi svarar för merparten. 60 PIDG hävdar att dessa investeringar har
genererat totala privata infrastrukturinvesteringar i storleksordningen 9 miljarder dollar vilka
skapat förbättrad service (energi, telecom, vägar, etc) för 25 miljoner människor, och skapat
arbetstillfällen för 200,000. PIDG drar slutsatsen att biståndet har en hävstångseffekt i
förhållandet 1 till 30, med andra ord att varje dollar som någon av PIDG faciliteterna
investerat har det medfört 30 dollar privat kapital. 61 Detta bygger på att faciliteternas
medverkan skall ha haft 100%s additionalitet. Med andra ord, att utan PIDG skulle inga av
dessa investeringar har skett. Detta är med stor sannolikhet en stark överdrift. 62 Samtliga
faciliteter arbetar på marknader där andra privata aktörer existerar. I många fall konkurrerar
eller samarbetar dessutom PIDG faciliteterna med redan existerande biståndsfinansierade
DFIer såsom FMO 63 , Proparco, Swedfund, etc. PIDG faciliteternas konkurrensfördel
gentemot DFIer tenderar att vara större riskbenägenhet på grund av lägre avkastningskrav
(och i grunden villighet att förlora det insatta biståndskapitalet). De olika faciliteterna under
PIDG har utvärderats vid ett flertal tillfällen, generellt med positiva omdömen. Sida har inte
gjort någon egen bedömning, utan förlitat sig på de utvärderingar som PIDG beställt (genom
PIDGs Management Unit.)
56
Global Partnership for Output Based Aid. Fonden finansierar private företag som levererar infrastrukturella
tjänster baserat på ‘performance’
57
Public-Private Infrastructure Advisory Facility finansieras av ett femtontal givare och organisationer.
58
Villkorslån är en oreglerad form av bistånd i Sidas regi. Genom det nya utvecklingslåneinstrumentet
avvecklades detta.
59
Denna PMU drivs på kontrakt av Crown Agents, London.
60
Infrastruktur tolkas brett i PIDG och ca 20% av den samlade investeringen är för industri
61
. EAIF har till exempel idag en positiv balansräkning.
62
Se t.ex. Lindahl och Rudo utvärdering av EAIF 2005.
63
Ett exempel är GuarantCos första garanti som skedde under en större FMO garanti till ett telekomprojekt i
Afrika.

33
Nuläge och planer. PIDG anses av givarna som ett lyckat multi-donor projekt och någon
tidsgräns för dess existens har inte satts upp. I projektets struktur ligger heller ingen naturlig
’exit’. Biståndsgivarnas investeringar i flertalet av dessa faciliteter utgör ett ägarkapital via
Mauritiustrusten. När faciliteter så småningom avvecklas kan de mycket väl ha generat ett
överskott. Med andra ord, att biståndet får tillbaka satsat kapital även med avkastning. Hur
biståndet skall hantera en sådan eventuellt återföring är inte klarlagt. 64
Svenskt näringslivs intresse. Av samtliga investeringar genom PIDGs faciliteter finns blott
något enstaka ’svenskt’ företag (Ericsson under GuarantCo I ett projekt som ännu inte
beslutats). Det finns synbarligen ett mycket begränsat intresse för dessa instrument från
svenskt näringsliv sida. En viktig orsak är att svenska företag i stor utsträckning har dragit sig
tillbaka från dessa marknader. De stora byggföretagen NCC och Skanska är exempel, men
också ABB har ändrat strategi. Enligt en av Sidas handläggare beror det också på att PIDG i
grunden i mycket är ett anglosaxiskt projekt. 65
Kommentarer. PIDG är ett av de mer framgångsrika exemplen på en Private-Public-
Partnership, PPP. PIDGs kommersiella framgångar beror i huvudsak på att faciliteterna drivs
av professionella personer från den brittiska finansindustrin. Framgången beror också på att
dessa faciliteter och de fonder de samverkar med, dels sökt täcka in olika dimensioner av
privat finansiering av infrastruktur i Afrika, från skapande av ’enabling environments’
(PPIAF), projektutveckling (TAF, DevCo), till långa lån och lånegarantier (EAIF och
GuarantCo). Ytterligare ett skäl för framgången är villigheten att ta större risker i en miljö
med höga transaktionskostnader i form av osäkerhet. Som instrument för B4D med betoning
på svenskt näringsliv är projektet dock hittills av mycket marginellt intresse. 66
11. Ramavtal
Någon fullständig genomgång av vilka ramavtalsorganisationer som Sida samarbetar med
vilka kan i delar betraktas som B4D har inte skett här. Många av dessa, t.ex. de kyrkliga, har
verksamheter såsom hälsa, sociala tjänster, utbildning, mm som inte har någon direkt
anknytning till näringslivet. Några ramavtalsorganisationer med mer B4D prägel är dock:
1. LO/TCO
2. Swedish Cooperative Centre
3. Världsnaturfonden
De två sistnämnda med tonvikt presenteras i Bilaga 2.
65 Det brittiska-amerikanska inflytandet kommer till uttryck i en rad avseenden. Inte blott lokaliseringen till
London respektive Washington DC av PMU och flera faciliteter, men framför allt att styrelsestrukturen och
management domineras av personer framför allt i den brittiska finanssektorn.
66 Det finns numera få ’svenska’ företag som intresserar sig för infrastrukturinvesteringar i Afrika. Skanska och
NCC har lämnat denna miljö t.ex. i väg och hamnbyggen av policyskäl, ABB har också delvis ändrat strategi.
Bland telekom investeringarna finns knappast några svenska företag som är intresserade av att bygga och riv nät.

12. Rapid Partnership Mechanism
34
Bakgrund och beskrivning. Myndigheter, folkrörelser och branschorganisationer som vill
sondera möjligheter och inleda ett samarbete, kan från 2008 söka ett bidrag på upp till MSEK
0,3 under programmet Rapid Partnership Mechanism (RPM). RPM är tillgängligt för
samarbete med aktörer i Kina, Indien, Indonesien Vietnam, Sydafrika, Nambia och Botswana.
Enskilda företag kan inte få stöd via RPM, men däremot företagarorganisationer som
handelskammare. Syftet med programmet är att stimulera till självgående samarbete för
ömsesidig nytta mellan svenska organisationer och organisationer i de länder där Sida har
fasat ut eller skall fasa ut det konventionella biståndet. Bistånd lämnas till möten mellan
representanter för organisationer, studier med syfte att förbereda allianser, etc. Bidragen utgår
inte för löner.
Omfattning. Under 2008 lämnades ett tiotal bidrag under RPM motsvarande ett totalt Sida
bidrag av MSEK 1,5. Ansökande svenska organisationer var Exportrådet, Universitet och
högskolor och myndigheter (som Skatteverket). RPM har hittills bara använts i Botswana och
Namibia.
Organisation Ambassaderna svarar för administrationen.
Resultat RPM, som utvecklades av SESAM på Sida, är nytt program och några större
erfarenheter har ännu inte uppnåtts. Enligt en av Sidas handläggare har RPM inte ’sålts in’ i
organisationer och är därför relativt okänt och föga använt 67 . Man har tankar på att se över
mekanismen för att göra den bättre. I Indien tillämpas ett annat, men liknande koncept kallat
Miljöfaciliteten
13. Start Syd och Start Öst
Bakgrund och beskrivning. Start Öst programmet inleddes 1994. År 2002 skapades ett
motsvarande program för utvecklingsländerna, kallat Start Syd. Programmens syfte är att
skapa allianser mellan svenska SME företag (färre än 250 anställda) och företag i Östländerna
respektive Syd som ett led av teknik och managementutbyte. Programmen innebär förmedling
av mycket förmånliga lån upp till MSEK 0,75
Omfattning. Sedan starten har ca 500 projekt fått stöd genom de båda programmen, varav ca
350 projekt avser stöd till projekt i länder i Central- och Östeuropa och ca 150 projekt i
utvecklingsländer. Under senare år har ca 40 projekt per år finansierats till en insats av ca
MSEK 25-30, varav den administrativa kostnaden uppgår till 10-15%. (År 2007 beviljades 43
projekt varav 32 projekt under Start Syd programmet och 11 under Start Öst. För år 2007
betalades 25,7 mkr ut och de administrativa kostnaderna uppgick till 3,3 mkr).
Organisation. Start Öst formulerades av SwedeCorp och drevs av denna organisation tills
denna lades ned 1995 och verksamheten överfördes till det nyskapade Sida. I samband med
att det parallella Start Sydprogrammet tillkom år 2002, överfördes administrationen av de
båda programmen till Nutek. Sida hade fortfarande det övergripande ansvaret och svarade för
finansieringen. Nutek anlitade Almi som administrativ partner. Denna struktur har existerat
67 Källa: Jan Essner, Sida

till 2009, när ansvaret för Start Syd och Östprogrammen av regeringen överfördes till
Swedfund (se nedan).
35
Resultat. Programmen har utvärderats vid fler tillfällen av Sida. Den sista gjordes 2006 68 I
den noterade man att någon helhetsbild inte kunde ges på grund av bortfall i urvalet, men att
en tredjedel av företagen som besvarade en enkät rapporterade fortsatta allianser vilka
sannolikt inte hade kommit till stånd utan stöd. Företag från mottagarländerna var klart mer
positiva än de svenska företagen och rapporterade omsättningsökningar, bättre lönsamhet, etc.
Östallianser synes vara mer framgångsrika än Syd, och allianser med Afrika de minst
framgångsrika. Någon slutsats om påverkan av fattigdom drogs inte i denna utvärdering men
ansågs av utvärderarna som osannolik på grund av företagslokaliseringen och projektens
litenhet. Utvärderarna gjorde ingen ansats att bedöma kostnadseffektiviteten av programmen,
t.ex. ’kostnaden per jobb skapat’. En detaljgranskning av studerade företag gav vid handen att
projekten överlag har svagt utfall vid de kriterier som tillämpades (långsiktig påverkan,
hållbarhet, effektivitet, bidrag till marknadsutveckling, genuseffekter, fattigdomseffekter,
etc.).
Nutek gjorde en egen ’effektvärdering’ av samtliga svenska företagen som fått stöd 2002-
2005 (169 företag) genom en telefonintervju i ett enkätföretags regi. 69 65% svarade på
enkäten som ger en betydligt mer positiv bild av programmens effekter än Sidastudien. Några
av resultaten var:
• 90% av företagen menade att stödet påverkat företagens etableringsplaner utomlands;
• 80% av företagen ansåg att projektet kommer leda till långsiktigt affärssamarbete
mellan det svenska och det utländska företaget;
• Huvuddelen av svarande företag (över 50%) ansåg att projekten givit de svenska
företagen nya marknader, inneburit ökad omsättning och bättre vinster, samt även att
liknande resultat uppnåtts för samarbetspartner i utvecklingsländerna.
• Majoriteten av de svenska företagen ansåg att programmen hade skapat ökad
sysselsättning i samarbetsländerna. (Någon kvantifiering av detta gjordes dock inte).
• 90% av företagen svarade att Almi hade skött hanteringen mycket bra eller ganska bra,
en siffra som var 75% för Nutek.
Nuläge och planer Under slutet av 2008 beslöt regeringen att överföra ansvaret för
Startprogrammen from Sida/Nutek till Swedfund i syfte att samla näringslivsorienterade
program under samma organisation och även att ge Swedfund vidgat mandat. Swedfund fick
därmed en dubbel roll som affärsdrivande verk och myndighet. Swedfund tog över ansvaret
för Startprogrammen i april 2009 och, i syfte att skilja den affärsdrivande verksamheten från
myndigheten, lade dessa program under en särskild avdelning och organisation Swedfund
bytte också namn på programmen till Swedpartnership. 70 UD finansierar programmen för
2009 med ca MSEK 30. Tillväxtverket (tidigare Nutek) har dock fortfarande ansvar för de
projekt som finansierades före övertagandet. 71
68
Anderson, B, et al; (2006) StartEast and StartSouth Programmes, Sida UTV; Nutek (2007): Effektvärdering
av Sida-progammen StartSYD och StartÖst
69
Nutek (2007): Effektvärdering av Sida-progammen StartSYD och StartÖst
70
För vidare detaljer, se under denna rubrik.
71
Källa: Nadja Berger, Tillväxtverket

14. Sydafrika partnerskapsfonden
36
Bakgrund och beskrivning. The Swedish-South African Business Partnership Fund inrättades
1999 av Sida och avsåg att pågå till 2007. Fonden, som tillkom i samband med Göran
Perssons Sydafrikaresa, hade som syfte att skapa företagsallianser mellan svenska företag och
lokala företag. Målsättningen var att skapa 25-40 livskraftiga företagsallianser. Fonden kunde
finansiera inte bara utbildning, kontaktskapande, etc, utan gå in med delar av aktiekapital i
dessa allianser som startkapital. Projektet var ett led i övergången från konventionellt bistånd
till nya former av ömsesidig samverkan i Sydafrika i samband med att det konventionella
biståndet skulle fasas ut. Sydafrikafonden täckte även Botswana och Namibia, länder som i
likhet med Sydafrika hade eller skulle fasas ut från det konventionella biståndet.
Sida finansiering. Fonden fick ett svenskt anslag på MSEK 80 för perioden 1999-2007. Ingen
delfinansiering från annan part.
Organisation. Fonden lades ut på en konsult för administration. Administrationskostnaden
togs av fondanslaget.
Resultat. 2004 gjordes en utvärdering av Sydafrikafonden. Denna var starkt kritisk. 72
Utvärderaren menade att fonden hade låg relevans och låg effektivitet, att den inte kunde visa
upp särskilt mycket positiva resultat, och att huvuddelen av ett tjugotal projekt som beslutats
hade endera misslyckats eller inte blivit av. Utvärderingen ansåg att fondens konstruktion
innebar problem i sig genom att den begränsandes till allianser enbart med ’svarta’, ofta
oerfarna företagare i ett Sydafrika som nyligen lämnat apartheidpolitiken. Det svenska
intresset för denna typ av samverkansföretag i Sydafrika visade sig litet, trots betydande
ansträngningar och kreativitet från Fondledningens sida att stimulera sådant.
Sydafrikafonden hade parallellt utvärderats tillsammans med ett antal liknande fonder i
Sydafrika för Dfids räkning. Den rapporten dömde ut i princip samtliga sådana fonder därför
de var utbuds- snarare än efterfrågestyrda; medverkade till marknadsstörningar; var dyrbara
att administrera givet deras resultat; och de företag och allianser som skapades hade låg
uthållighet. Den underliggande kritiken var att de som skapade dessa fonder hade föga
förståelse för marknadens sätt att fungera. 73
Nuläge och framtidsplaner. Den negativa utvärderingen 2004 och när det också blev klart att
fonden stred mot den svenska kapitalförsörjningsförordningen (eftersom Sida blev ’delägare’
i bolag’ och därmed de facto verkade som riskkapitalist), beslöt Sida sig för att lägga ned
fonden i förtid år 2005. 74 Större delen av fondkapitalet var då oförbrukat och överfördes till
ett nytt projekt i svenska Exportrådets regi för ’företagsutveckling i Sydafrika, Botswana och
Namibia. Några tankar på att återskapa den finns inte på Sida.
72
B. Svensson (2005): General or selective interventions? An Evaluation of Sida’s Partnership Programmes in Chile and
South Africa, Sida
73
International Business Linkages Study, Phase 2, Business Development Consulting, South Africa & ECI South Africa,
2004

37
BILAGA 2: B4D OCH NÄRINGSLIVSORGANISATIONERNA
De näringslivsorienterade svenska organisationer som identifierats i denna studie presenteras
nedan i bokstavsordning.
1. Almi
Beskrivning. ALMIs uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och
medelstora företag samt stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i
svenskt näringsliv. 75 Verksamheten är organiserad i tre affärsområden: Innovation,
Nyföretagande och Etablerade företag. Inom de här områdena erbjuds framför allt två tjänster
– finansiering och rådgivning. Målet är att fler innovativa idéer kommersialiseras
framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att företagens
konkurrenskraft och tillväxt ökar. ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag
i en koncern med 19 dotterbolag. Dessa ägs till 51 procent av moderbolaget och 49 procent av
regionala ägare såsom landsting, regionförbund och andra regionala ägare. i de regionala
bolagen bedrivs den operativa verksamheten. ALMIs kreditverksamhet är självfinansierande.
Drift och löpande verksamhet finansieras genom årliga anslag från ägarna. ALMI förmedlar
lån till små och medelstora företag, inklusive lån för exportsatsningar där lån kan ges i
utländsk valuta för att ta bort kursrisker. Almi ansvarar för riskhanteringen och Svensk
Exportkredit står för kapitalförsörjningen. Staten har avsatt MSEK 500 till specifika
exportlån.
Samarbete med biståndet Sedan 2002 medverkar Almi Företagspartner i hanteringen av
Start Syd och Östprogrammen. Enligt den effektvärdering som Nutek lät göra av de
programmen 2007 fick Almi ett mycket gott betyg av tillfrågade företag. Någon
förändring av Almis roll efter Swedfunds övertagande av programmen har inte aviserats.
Almi har ingen samverkan med Sida och är heller inte inbjuden till referensgruppsmöten
i B4D. 76
2 Connect Sweden
Connect Sweden 77 är ett privat nätverk för att stimulera skapandet och utvecklingen av
tillväxtföretag i Sverige. Det är initierat av IVA efter en amerikansk förebild och bildades i
Sverige 1997. Connect finns idag i 19 länder. Connect Sweden är en ideell organisation som
drivs genom sex regionala verksamheter och ett nationellt kansli. Nätverket ger råd till
entreprenörer också vad avser nya marknader. I nätverket ingår 3800 personer och tjänsterna
är gratis för entreprenörer. Organisationen driver två typer av verksamheter:
1) Språngbrädeprocessen där man i ett tidigt skeende går in och hjälper entreprenörer att
komma vidare, bl.a. i utveckla och förbättra affärsplaner, söka kapital, etc. Man gör ca
250 sådana projekt per år.
75 www.almi.se
76 Göran Lundwall, koncernchef, tel. 070-593 21 52
77 www.connectsverige.se

38
2) Företagsacceleratorn som riktar sig till etablerade företag med en omsättning upp till
MSEK 250 per år. Syftet är at hjälpa till i tillväxten, ofta genom internationalisering.
Man hanterar ca 130 företag per år, men räknar med att vara uppe i 900 år 2010.
Samarbete med biståndet Connect har ingen samverkan med biståndet och har aldrig blivit
kontaktat av något biståndsorgan. Man har förfrågningar från länder bl.a. i Afrika att starta
nätverk av typen Connect där. För detta krävs dock extern finansiering. 78
3. CSR Sweden
Beskrivning. CSR Sweden är Sveriges ledande företagsnätverk som fokuserar på företagens
samhällsansvar och samhällsengagemang, Corporate Social Responsibility. 79 Nätverkets
främsta uppgift är att samla och inspirera företag till CSR-aktiviteter för att stärka deras
relationer med omvärlden samt deras tillväxt och långsiktiga lönsamhet. Detta sker genom att
förmedla kontakter, erfarenheter och kunskap mellan företag, konferenser, seminarier och
hearings. CSR Sweden har 17 medlemsföretag och är nationell partner till CSR Europe, som
har 25 systerorganisationer i 22 länder runt om i Europa. CSR Sweden har en liten
projektorganisation som finansieras av medlemsföretagen.
Samverkan med biståndet. Organisationen har ingen finansiering eller projekt med
biståndsfinansiering, men vissa informella kontakter med Sida. Man önskar gärna ett närmare
samarbete. 80
4. Exportkreditnämnden - EKN
Beskrivning. EKN är en statlig myndighet som på Regeringens uppdrag skall främja svensk
export genom att utfärda garantier. EKN skall inte ge vinst, men uppnå ett nollresultat. EKN
har motsvarigheter i de flesta OECD länder, och det finns även privata organisationer som
bedriver en liknande garantigivning. I enlighet med EU:s konkurrensregler ska EKN inte
konkurrera med de privata alternativen. Exportkreditnämnden garanterar därför inte risktider
som är kortare än två år för exportaffärer till EU-länder och flertalet OECD länder. EKN
klassificerar landrisker i 7 kategorier som avgör om dessa länder är öppna för garantigivning
eller inte, risknivåer, etc. I Afrika, Söder om Sahara är flertalet länder klassade i någon av de
två hösta riskklasserna eller stängda.
År 2008 garanterade EKN krediter, lån, säkerheter och remburser för 33 miljarder kronor. I
den siffran finns allt från affärer på under hundra tusen kronor till affärer på flera miljarder
kronor.EKN:s totala engagemang i garantier var vid slutet av 2008 drygt 105 miljarder
kronor.
78
Johan Carlstedt, VD, tel. Tel: 08-791 29 03 ; Mobil: 0703-14 30 82
79
www.csrsweden.se
80
Marianne Bogle, projektansvarig, 08-551 124 02, 076-215 71 22

39
Samarbete med biståndet. EKN har samarbetat med Sida i två verksamheter, dels ukrediterna
där man har svarat för garantigivningen, dels i de fristående garantierna där EKN
har svarat för den administrativa verksamheten av utfärdade garantier.
5. Exportrådet
Beskrivning. Exportrådet bildades 1972 och ägs gemensamt av staten och det privata
näringslivet. 81 Exportrådets syfte är att göra det enklare för svenska företag att växa
internationellt genom information, strategisk rådgivning och hjälp på plats. Regeringen
ger även direkt bidrag för avgiftsfri exportinformation samt riktade satsningar på mindre
företag, strategiska branscher och särskilt intressanta tillväxtmarknader. Exportrådet har
kontor i över 50 länder och mer än hundra marknader. 82
.
Exportrådets arbete omfattar bland annat regionala exportrådgivare i varje län som
tillsammans med Almi erbjuder nätverk och särskild service till småföretag med liten
eller begränsad exporterfarenhet under namnet Affärschans. Detta riktar sig till
småföretag med max 50 anställda och max 10 miljoner euro i årsomsättning.
Exportrådet marknadsför också på olika sätt svenskt kunnande inom särskilt prioriterade
branscher, för närvarande framför allt miljöteknik och livsmedel. Rådet informerar om
affärsmöjligheter inom internationellt upphandlade/finansierade projekt.
Samverkan med Sida: I samarbete med Sida genomför Exportrådet projekt som
utvecklar marknader och handel i utvecklingsekonomier, samtidigt som detta ger
särskilda affärsmöjligheter för svenska företag. Exempel på sådana projekt är 83 :
• Projektspaning: Exportrådet har utvecklat ett verktyg för att enkelt kunna distribuera
tidig information om internationella upphandlingar (dvs infrastrukturprojekt och
liknande finansierade genom multi- eller bilaterala medel), där svenska företag kan
lägga anbud. Tjänsten är kostnadsfri och öppen för svenska företag, organisationer och
myndigheter. Sida har delfinansierat en minde förstudie och deltar tillsammans med
UD-personal på ambassader genom att ”spana” efter projekt. En utvärdering kommer
att ske i slutat av 2009.
• Facilitiator för aktörssamverkan i Namibia och Botswana. Den del av verksamheten
som är Sidarelaterad består i att ska facilitera aktörsdriven samverkan inom områden
där det finns matchning mellan svenska intressen och lokala behov, tex gruvnäringen,
trafiksäkerhet, energieffektivisering. Verksamheten började 2008 och samarbete har
inletts inom det handeltekniska området, energisektorn samt hälsa och sjukvård.
• Kompetensutveckling, utbildning i Sydafrika: I Sydafrika samverkar Exportrådet med
Sida sedan 2006 inom ramen för ett bredare samarbete, Broader Economic
Cooperation, med fokus på olika typer av lokala utbildningsprogram för
kapacitetsutveckling av sydafrikansk arbetskraft, en verksamhet som starkt efterfrågas
och aktivt stöds av lokalt etablerade svenska företag.
81 www.swedishtrade.se
82 Kontor (relevanta för biståndet) i Algeriet, Angola, Botswana, Egypten, Kenya, Marocco, Namibia, Nigeria,
Sydafrika, Filippinerna, Indien, Kazakstan, Kina, Malaysia, Thailand Vietnam, Serbien, Ukraina och Ryssland.
83 Åse Botha, Exportrådet

6. Företagarna
40
Beskrivning. Företagarnas målsättning är att skapa bättre förutsättningar för att starta, driva,
utveckla och äga företag i Sverige. 84 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och
representerar 70,000 företagare varav cirka 55,000 direktanslutna medlemmar och cirka
15,000 medlemmar via anslutna branschförbund. Företagarna arbetar aktivt för
internationalisering.
Samverkan med biståndet. Företagarna har för närvarande inget samarbete med Sida, men
uttrycker intresse att vilja ha sådant. 85 Viss kontakter och samarbete med Swedfund finns,
bland annat information om Swedpartnership
7. Handelskamrarna
Beskrivning. De svenska Handelskamrarna är privata, regionala oberoende
näringslivsorganisationer med ca 12,000 medlemsföretag. 86 Det finns 11 handelskamrar i
Sverige varav åtta ingår i Svenska Handelskammarförbundet. De svenska Handelskamrarna
arbetar såväl regionalt som globalt. Som en medlemsdriven näringslivsorganisation arbetar
Handelskamrarna både med de egna medlemsföretagen men också genom sitt internationella
nätverk med handelskammare i alla världens länder. Samarbetet med andra
näringslivsorganisationer och myndigheter i Sverige är en central del av handelskamrarnas
verksamhet. Näringslivsorganisationer spelar en viktig roll som en länk mellan företag och
myndigheter/politiker, så även i de utvecklingsländer som Handelskamrarna arbetat i.
Eftersom näringslivet också är underutvecklat i många länder har näringslivsorganisationerna
en mycket viktig roll att företräda företagen, stödja deras utveckling och kontakter/handel
med omvärlden. För att få till stånd långsiktighet och goda partners har Handelskamrarna i
arbetet med handelsfrämjande och privatsektorutveckling i så stor utsträckning som möjligt
utgått från samarbete med olika näringslivsorganisationer i utvecklingsländerna.
Exempel på handelskamrarnas exportorienterad verksamhet är
• Stockholms Handels-kammares Skiljedomsinstitut - ett av världens tre största institut
för lösning av internationella affärstvister
• arrangerar affärsresor för svenska företag till olika länder.
• Utfärdar intyg och dokument som krävs för export och import
• Chamber Trade är en databas där företag från hela världen hittar nya affärspartners.
• Handelskamrarna ger också ut böcker om internationell handel. 87
Samverkan med biståndet. Handelskamrarna har under många år samverkat med Sida i form
av projekt som finansieras av biståndet. I detta ingår 88 :
84 www.foretagarna.se
85 Anna-Stina Nordmark-Nilsson, VD
86 www.handelskamrarna.se
87 Se vidare www.internationellhandel.nu

41
• Handelskamrarnas Handelsfrämjande program 2005-2008. Programmet har haft två
huvudområden – kapacitetsbyggnad, affärskontakter och policy. Totalt stödde Sida
programmet med ca MSEK 40 över 4 år. Inom ramen för programmet har
Handelskamrarna genomfört ett flertal projekt och aktiviteter som syftat till att öka
möjligheterna för näringslivsorganisationer och företag i utvecklingsländerna att ta del
av den internationella handeln med specifikt fokus på den svenska och skandinaviska
marknaden. Exempel på projekt är:
• East African Coffees Projektet har syftat till att öka kapaciteten hos
kaffebönder och exportörer i Östafrika att möta de krav som ställs på den
internationella marknaden samt att öka möjligheterna att ta sig in på den
skandinaviska marknaden. Projektet har utförts i samarbete med East African
Fine Coffees Association. Komponenter inom projektet har varit
kapacitetsbyggande med fokus på kvalitet, kvantitet, internationella
marknadskrav samt entreprenörskap. Projekten har resulterat i en större export
till den svenska marknaden av kaffe från Östafrika och de deltagande bönderna
odlar högra kvalitet och får ut mer pengar för sin produkt och har även haft
inverkan på den inhemska marknaden.
o Cut Flowers Etiopiska trainers har utbildats i hantering av bekämpningsmedel
och lär i sin tur ut hur bekämpningsmedel ska hanteras på blomsterfarmer.
Projektet syftade till att stärka konkurrenskraften hos blomsterexportörer i
Etiopien gentemot den internationella marknaden och har inkluderat
komponenter som utbildning samt marknadstillträde till den skandinaviska
marknaden. Projektet har resulterat i en ny standard för etiopiska
blomsterodlare. Samarbetspart var den etiopiska blomsterindsutrins
organisation EPHEA.
o FORMISSION. I projektet har vietnamesiska produkter utvecklats för den
skandinaviska marknaden och sålts till skandinaviska konsumenter genom ett
samarbete mellan skandinaviska designers, produktutvecklare,
distributörföretaget Ceannis och vietnamesiska producenter. Projektet har
stärkt konkurrenskraften hos vietnamesiska hantverksproducenter och gett dem
en förståelse för betydelsen av CSR-frågor i produktionen.
o Kapacitetsutveckling och institutionell uppbyggnad av Amhara Women
Entrepreneurs Association (AWEA) Arbetet har täckt flera olika områden,
förstudier, stöd åt AWEA vid framtagning av deras första projektdokument,
mentor/coach roll, utveckling av medlemstjänster, styrelse- och
ledningsseminarier, gemensamt studiebesök och deltagande i benchmaking
workshop i St Petersburg.
• Övriga komponenter: Chamber Academy, träningsprogram arrangerade för
utvecklingsländernas officiella representanter i Sverige samt företrädare för
näringlivsorganisationer i länderna. Utbildningarna har fokuserat på
handelspolitik, praktiskt främjande och ökad kunskap om den svenska
marknaden och innehållt både praktiska samt teoretiska element. Utbildningen
88 Denna information är försedd av Svenska Handelskammarförbundet för denna studie

42
har anordnats två gånger per år. Programmet har även innehållit
servicekomponenter i form av affärskontaktförmedling, med sin bas i
affärsdatabasen Chamber Trade, och publikationer såsom Exporting to
Scandinavia, ”From Contact to Contract” samt ett femtiotal marknadsguider
med fokus på specifika sektorer.
Handelskamrarnas nya uppdrag har utformats i enlighet med den upphandling som Sida
genomfördes tidigt 2009. Programmet baseras delvis på det tidigare programmet. Det nya
programmet innehåller följande komponenter; Affärskontaktförmedling,
Marknadsinformation, Utbildning och delegationer, Information och samverkan samt
Fördjupade kontakter. Total budget MSEK 9 över 3 år.
Ytterligare Sida finansierade projekt utanför ramen för det Handelsfrämjande programmet är
• Kapacitetsutveckling - Addis Ababa Chamber of Commerce & Sectorial Associations
(AACCSA) 2006-2007 (Sida, 1,6 miljoner, 2-3 mån för Handelskamrarna.)
• Kapacitetsutveckling och organisationsutveckling Handelskammaren i Ukraina (2003-
2006) (Sida, totalt 4 miljoner)
• Kapacitetsutveckling och organisationsutveckling Handelskammaren i Tanzania
(2004)
8. Industrifonden
Beskrivning. Industrifonden 89 är en självständig stiftelse bildad av staten 1979. Den drivs
affärsmässigt utan externa kapitaltillskott och intäkterna återförs till verksamheten och
används för nya investeringar. Industrifondens styrelse utses av regeringen. Industrifonden
erbjuder riskkapital, kompetens och nätverk till små och medelstora företag som vill växa.
Alla investeringar görs på affärsmässiga villkor tillsammans med entreprenörer och andra
investerare. Industrifonden investerar dels direkt i företag och dels genom ett nät av regionala
riskkapitalbolag. Fonden investerar regelmässigt tillsammans med andra investerare.
Industrifonden gör två typer av investeringar i små och medelstora företag:
� utvecklingskapital till unga innovativa teknikföretag och
� expansionskapital till etablerade företag som vill växa.
Industrifondens investeringsverksamhet är indelad i tre affärsområden: Technology, Life
Science och Industrifinans. Technology och Life Science investerar främst utvecklingskapital
i små teknikbolag, medan Industrifinans är fokuserat på expansionskapital i form av
ägarkapital eller lån.
Samverkan med biståndet. Industrifonden har inget samarbete med Sida och har aldrig
haft det. Industrifondens företag har Sverige och OECD länderna som främsta marknad,
men även emerging markets som Kina och Indien. Något enstaka projekt har varit helt
89 www.industrifonden.se

fokuserat på Afrika kring HIV/Aids. Industrifonden samarbetar på ad hoc basis med
Swedfund när behov uppstår. 90
Internationaliseringsguiden
43
Internationaliseringsguiden 91 har kommit till genom ett samarbete mellan ALMI, Exportrådet,
Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Swedfund. Den erbjuder tjänster för företag
med internationella affärer – från första exportaffär till etablering och utlandsinvesteringar.
Det kan gälla information, rådgivning, expertkunskap, finansiering, riskkapital, skydd mot
betalningsrisker med mera. Den vänder sig till företag i alla storlekar och företag i alla
branscher.
9. Institutet för tillväxtpolitiska studier - ITPS
Upphör april 2009; och övergår i Myndigheten för Tillväxtanalys
10. Kommerskollegium
Beskrivning. Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och
handelspolitik. 92 Kommerskollegium har till syfte att arbeta för en öppen handel med klara
spelregler, både inom och utanför EU. Organisationen förser regeringen med analyser och
annat underlag inför förhandlingar och diskussioner i EU och Världshandelsorganisationen
WTO. Kommerskollegium fungerar också som ombudsman och SOLVIT-center för företag
som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer.
Samarbete med biståndet. Kommerskollegium anlitas bl.a. av Sida för genomförande av
ITP kurser. Detta har skett genom upphandling. Under 2009 genomför
Kommerskollegium --- sådana kurser. Därutöver genomför Kommerskollegium på ad-
hoc basis kurser, seminarier, mm. Regeringen har anslagit MSEK 10 ur
biståndsbudgeten öronmärkt för Kommerskollegium för att utveckla myndighetens
kompetens i biståndssammanhang, utveckla rutiner för att kunna genomföra
biståndsprojekt, vara help-desk för Sida i handelsfrågor samt genomföra mindre projekt.
Kommerskollegium har idag inget direkt samarbete med svenska företag i
biståndsmiljön, men anser inte sådant samarbete som uteslutet i framtiden. 93
11. Näringslivets Internationella Råd - NIR
90 Claes de Neergaard, VD, Tel: 08-587 919 95
91 www.internationaliseringsguiden.se
92 www.kommerskollegium.se
93 Lennart Nordström, tel. 08-6904800

Beskrivning. NIR 94 är en ideell organisation knuten till Svenskt Näringsliv. NIRs syfte är
näringslivsfrämjande genom att arbeta i samråd med företag hemma och utomlands,
myndigheter och andra organisationer. Den största delen av NIR:s verksamhet utförs inom
externt finansierade projekt. En stor del av dessa projekt finansieras av Sida, EU eller UD.
NIR har en kärnorganisation med 14 anställda i Stockholm och ett liknande antal
projektanställda i Mellersta östern och Afrika.
Samarbete med Sida. För närvarande utgörs NIRs samarbete med Sida följande
program/projekt: 95
44
• Palestine International Business Forum (PIBF) 96 Syftet med programmet som
har pågått sedan 2001 med Sidafinansiering, är att skapa dialog mellan svenska,
palestinska och israeliska företag i syfte att stärka privatsektorutvecklingen i
Palestina. Sidas finansiering uppgår till MSEK 6,5 per år under den innevarande
treårsperioden (2009-2011). Projektet utvärderades 2006 av Sida.
• Democratic Peoples Republic of Korea - Technical Assistance Project.
Projektets syfte är att söka skapa grund för ett gynsammare affärsklimat och
demokrati i landet. Projektet inbegriper utbildning, skapande av en
skiljedomslagstiftning, bankfrågor, mm. För närvarande ligger projektet nere
utan finansiering på grund av den politiska situationen. Svenskt näringslivs
deltagande är indirekt som referensgrupp.
• Swedish HIV and Aids Workplace Programme (SWHAP) 97 . Projektet är ett
samarbete mellan NIR och IF Metall som har som syfte att skapa HIV/Aids
program på svenskrelaterade arbetsplatser i SS Afrika. Projektet pågår för
närvarande i sju länder i syd och östra Afrika. Svenska företag som medverkar är
bland annat ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, Dyno Nobel, Ericsson, Sandvik,
Scania, SKF, Swedish Match, Tetra Pak och Volvo. Projektet startade 2004 och
är nu i en andra fas som sträcker sig till 2012. Sidas finansiering av den sista
fyraårsperioden är MSEK48.
• Labour Market Partnership Project in Colombia ,är ett projekt som bedrivs I
samarbete med LO och TCO och syftar till att skapa batter dialog mellan
arbetsgivare och fackföreningar i Colombia. Projektet är tvåårigt (2009-2010).
• Swedish-Indian Initiative for Corporate Environmental Sustainability (SPICES)
är ett nytt tvåårs avtal (2009-2010) med Sida finansiering MSEK 5 för perioden,
kopplat till ett nyligen avslutat EU projekt som NIR har drivit riktat till indiska
små och medelstora företag för uthållig produktion baserat på nätverk.
NIR har som framgår ovan ett relativt omfattande samarbete sedan många år med det
svenska biståndet. Diskussioner pågår för närvarande om detta samarbete kan ändras till
ett ramanslag.
94
www.nir.se
95
Erica Molin, tf CEO, tel. 08-0783800
96
www.pibf.net
97
www.swhap.org

12. Nutek
45
Nutek, Verket för Näringslivsutveckling, som hade ett samarbete med Sida som administratör
av Start Syd och Start Östprogrammen, respektive DemoMiljö, lades ned i april 2009 och
verksamheten överfördes till det nyskapade Tillväxtverket. Se Tillväxtverket.
13. Svensk Exportkredit - SEK
Beskrivning. SEK är ett statligt bolag som skapades 1962 och var syfte är att tillhandahålla
finansieringslösningar för i huvudsak svenska företag vid exportaffärer, såsom exportkrediter,
strukturerade lån och infrastrukturfinansiering. 98 SEK tillhandahåller till exempel lån för
exportkredit. Svensk Exportkredit kan också erbjuda köparkrediter med statsstödda villkor –
så kallade exportkrediter med CIRR-ränta. Villkor för detta är att köparkrediten ska avse ett
svenskt företags exportförsäljning, när det på goda grunder kan göras trovärdigt att
konkurrerande utländska företag på grund av utländska statliga kreditstöd kan erbjuda en
köpare särskilt förmånliga kreditvillkor, och att stöd därmed behövs för att en svensk
försäljningen skall komma till stånd.
Samarbete med biståndet. SEKs samverkan med Sida har i huvudsak varit att förmedla
lånedelen av tidigare U-krediter. Organisationen deltar regelbundet i dialog med Sida.
14. Svensk Projektexport - SPE
Beskrivning. SPE är en intresse- och lobbyorganisation för svenska projektexportörer
med ett drygt 20-tal medlemmar. 99 SPE bygger helt på medlemmarnas medverkan; det
finns ingen fast organisation med anställda personer, utan verksamheten roterar mellan
medlemsföretagen. Bland medlemmarna ingår bl.a. ABB, Alstrom, Atlas Copco,
Ericsson, ITT Flygt, NCC, Saab, Sandvik, Tetra Pak, Volvo och Vattenfall, men också
stora tekniska konsultföretag som Sweco, WSP och ÅF. Sweco är för närvarande
samordnande inom SPE.
Samarbete med biståndet. SPE är en part som finns med i olika referensgrupper kring
bistånd och näringsliv, inklusive B4D. SPE förmedlar ofta en kritisk hållning till hur
biståndet hanterar näringslivsfrågorna i propåer till UD, att det tenderar att bli mycket tal
och lite ’action’. SPE önskar ett närmare samarbete med biståndet, till exempel kring
PPP 100 . Några samverkansprojekt mellan biståndet och SPE finns inte. 101
15. Svenska Institutet - SI
98 www.sek.se
99 SPE saknar hemsida.
100 Ett aktuellt exempel på detta är ett brev från SPE till biståndsministern i dagarna kring Sidas arbete med B4D
där man önskar dels en dialog, dels att Sida får finansiella resurser att driva B4D arbetet.
101 Jan-Inge Gidlund, Sweco, samordnare inom SPE för närvarande. Tel. 08-7396575

Beskrivning. Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet vars syfte är att öka
omvärldens intresse för Sverige genom strategisk kommunikation och utbyte inom
kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv och därmed främja samarbete och
långsiktiga relationer med andra länder 102 . Verksamheten bedrivs i nära samarbete med
svenska och utländska samarbetsparter samt med svenska ambassader och konsulat. SI:s
samarbete med utvecklingsländer är en viktig del av detta. 103
Samarbete med biståndet. SI bedriver med UD medel en management kurs kring CSR
sedan 2008 dels i Östersjöomårdet, inklusive Ryssland, dels i Kina och Indien. Det
senare programmet som går över biståndsbudgeten, har en årsbudget kring MSEK 15. SI
använder externa konsulter och företag för genomförandet. SI har ingen samverkan med
Sida, men samtal pågår mellan organisationerna. 104
16. Svenska Riskkapitalföreningen
46
Beskrivning. Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är en obunden, ideell intresseförening
för företag och personer som är aktiva i den svenska riskkapitalbranschen. 105 Föreningen har
till uppgift att i olika sammanhang verka för en väl fungerande private equity-marknad i
Sverige, att bland allmänheten sprida kunskap, att verka för professionell utveckling samt att
främja entreprenörskap. Föreningen har ca 320 medlemmar som med ett förvaltat kapital på
ca 220 miljarder kronor i ca 1 550 investeringar i onoterade företag med ett aktivt
ägarengagemang. I denna medlemskategori finns dessutom pensionsfonder och andra som
investerar i riskkapitalfonder. Föreningen har drygt 100 Associerade Företagsmedlemmar som
agerar på riskkapitalmarknaden med olika tjänster för riskkapital- eller tillväxtbolag.
Resterande är individuella medlemmar som har ett intresse för riskkapital, t ex privata
investerare, rådgivare etc.
Samverkan med biståndet. Svenska Riskkapitalföreningen har inget samarbete med Sida och
har aldrig haft så. Inga kontakter förekommer. Däremot är Swedfund medlemmar i föreningen
och finansierar gemensamt ett pris. SVCA är intresserade av en närmare kontakt med Sida. 106
Många av de företag i vilka medlemmarna investerar är verksamma på marknader i
utvecklingsländer.
17. Svensk Handel
Beskrivning. Svensk Handel 107 är en organisation som arbetar med näringspolitik och
arbetsgivarfrågor för handelsföretagen i Sverige. Det är en medlemsdriven organisation
som företräder företag inom parti- och detaljhandeln. Den arbetar både nationellt och
internationellt, för en värld med frihandel utan handelshinder. Svensk Handel har ca
102
www.si.se
103
www.si.se
104
Kurt Brattby, SI, avdelningschef. Tel. 08-453 78 00
105
www.svca.se
106
Marie Reinius VD tel. 08-678 30 90 070-3131111
107 www.svenskhandel.se

13000 medlemsföretag där 275 000 människor är verksamma. Svensk Handel är Svenskt
Näringslivs största medlemsorganisation.
Samarbete med Sida. Några samarbetsprojekt mellan Sida och Svensk Handel
förekommer inte i dagsläget. Svensk Handel är intresserade av att söka utveckla sådant,
men några konkreta planer finns för närvarande inte. 108
18. Svenskt Näringsliv
47
Beskrivning. Svenskt Näringsliv 109 är näringslivets främsta intresseorganisation. Den
företräder drygt 54 000 små, medelstora och stora företag organiserade i 50 bransch- och
arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar.
Organisationens verksamhet inbegriper opinionsbildning och kunskapsspridning, utveckling
av nya idéer för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten.
Samarbete med biståndet Svenskt Näringsliv har för närvarande inget direkt samarbete med
Sida (däremot har NIR, som är ett organ knutet till Svenskt Näringsliv sådant, se NIR).
Svenskt Näringsliv har snarare bedrivit ett opinionsarbete mot vad man anser vara
ineffektivitet i det svenska biståndet 110 men också att svenska företag borde kunna göra mer i
utvecklingsländer. I det senare syftet har man finansierat två studier, den ena kallad
Innovationer för Pyramidens bas (2009) och anknyter till Bottom of the Pyramidbegreppet
som lanserades för några år sedan. Den andra rapporten genomfördes av Utrikespolitiska
Institutet och har titeln Det svenska näringslivet i utvecklingssamarbetet. Båda rapporterna är
ett led i Svenskt Näringsliv att driva debatt om att den svenska biståndspolitiken bör ägna
större uppmärksamhet åt ekonomisk utveckling i allmänhet och medverkan av svenskt
näringsliv i synnerhet.
19. Swedfund
Beskrivning. Swedfund International AB 111 , som etablerades 1978, är statens riskkapitalbolag
för finansiering av företagsverksamhet i utvecklingsländer. Swedfund är därmed statens andra
fönster för direkt svenskt utvecklingsbistånd vid sidan av Sida, och ett instrument som
specifikt kan anses vara B4D. 112 Swedfund erbjuder riskkapital och kompetens för
investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa (inte EU-länder). Swedfund
investerar tillsammans med strategiska partners, i första hand svenska företag, som etablerar
eller expanderar sin verksamhet på nämnda marknader. Swedfunds riskkapital är i form av
aktiekapital, lån, garantier och delfinansiering av leasingavtal. Ägarkapital utgör huvuddelen
av verksamheten. De investeringar som stöds av Swedfund ska bidra till utvecklingen av
lönsamma företag och därmed stimulera hållbar ekonomisk utveckling i investeringsländerna.
Swedfund är en minoritetsinvesterare, vilket innebär att bolagets insats normalt inte överstiger
en tredjedel av den totala investeringen. Storleken på investeringarna varierar från cirka 5
miljoner kronor till 130 miljoner kronor. Normalt har Swedfunds investeringar en livslängd på
mellan 5 och 10 år. Swedfunds beslut om investering fattas alltid på affärsmässiga grunder.
108
Peter Cederblad, Svensk Handel, tel. 010-4718692
109
www.svensktnaringsliv.se
110
Se tex Fölster och Iversson:
111
www.swedfund.se
112
Därutöver kommer finansieringen av ett antal internationella organisationer.

Swedfund arbetar inom de flesta sektorer, däribland miljöteknik och energi. Företaget är
vinstgivande efter många år med förluster på 1980-talet, med en avkastning på det egna
kapitalet kring 6% (2008).
Swedfund har ett trettiotal personer anställda och en portfölj med ett 70-tal företag värda
ca MSEK 1,000 i ägarandelar eller lån. Sedan starten har Swedfund investerat i drygt
200 företag i ett 60-tal länder. Gnom att Swedfund också finansierar i riskkapitalfonder
med inriktning på utvecklingsländer är det indirekta antalet företag större. Swedfund har
en årlig investeringsvolym kring MSEK 500 i ett trettiotal nya projekt. 113 Swedfund är
därmed en av de allra minsta DFIerna i OECD. Tyska DEG, holländska FMO och
brittiska CDC är 10-20 gånger större än Swedfund i omsättning, och även danska IFU
och norska Norfund är avsevärt större. 114 I ett internationellt perspektiv har det svenska
biståndet ägnat ’sin’ utvecklingsbank ringa uppmärksamhet. 115
År 2006 fattade dock regeringen beslut om att tillföra Swedfund nytt aktiekapital med
MSEK 1000 i syfte att organisationen skulle kunna utöka sin verksamhet. Detta belopp
som tas från biståndsbudgeten betalades ut under åren 2007-09. Från 2009 har
Swedfund också övertagit Start Syd och Start Öst programmen från Sida och bedriver
dessa i en särskild organisation och under nytt namn kallad Swedpartnership, se
nedan. 116
Swedfund har initierat ett antal initiativ för nya typer av insatser. Bl.a. tog man
initiativet till ett svenskt BoP projekt 2006, vilket dock fick avslutas beroende på brist
på ’mjuka’ pengar. Swedfund arbetar även mot att skapa investeringar i postkonfliktländer,
som Irak, och program för att stödja invandrare som återvänder till sina
hemländer.
Resultat. Swedfund har varit föremål för en rad oberoende studier. Under 1990-talet
gjordes tre sådana. Samtliga dessa gav Swedfund gott betyg som utvecklingsagent, men
noterade problemen beroende på Swedfunds litenhet. En av dessa jämförde Swedfund
med sina nordiska systrar i satsningen på Öst, och fann att samtliga nordiska länder
satsat betydligt mer på ’sina’ DFIer och att dessa därmed hade blivit mer aktiva
instrument i at koppla samman bistånd och näringslivet. 117 Swedfund var senast föremål
för en utvärdering av SADEV 2008. Denna, som gällde Swedfunds verksamhet fram till
2002, konstaterade att man hade svårt att göra utsagor om Swedfunds effekter därför att
verksamheten var spridd över många länder, många sektorer, att Swedfund vid denna tid
inte hade klara målformuleringar från ägaren, staten, samt att organisationen saknade
effektiva system för att mäta utvecklingseffekter i de enskilda projekten. Utvärderingens
slutsats var att Swedfund behöver bättre M&E system särskilt när organisationen
förväntas växa.
Swedfund publicerar från och med 2008 en ’sustainability report’, baserat på det
internationella Global Reporting Initiative. Swedfund har också utvecklat ett system för
48
113 Swedfunds årsredovisning 2008
114 Källa: EDFI
115 Om Svenskt bistånd hade samma proportionalitet mellan konventionellt gåvobistånd och utvecklingsbankens
omsättning som genomsnittet i Europa, skulle Swedfund behöva vara nära tio gånger större än idag.
116 Proposition 2008/09:52
117 De Neergard, C. (2000): Riskkapital i Östersjöområdet. Rapport till UD:

att bedöma dess verksamhets utvecklingseffekter vilka redovisas i organisationens
sustainability reports.
Samarbete med Sida. Samarbetet mellan Swedfund och Sida är begränsat. Swedfund
har administrerat ett antal riskkapitalfonder som Sida har investerat i för Sidas räkning.
Sida och Swedfund bedriver ett gemensamt internship program.
Swedpartnership
49
Beskrivning. Swedpartnership är det nya namnet på Start Syd och Start Öst efter övertagandet
av Swedfund 2009. 118 Programmet bedrivs tillsvidare i samma form som tidigare. 119 Genom
övertagandet är samtliga länder som Swedfund arbetar med öppna för Swedpartnership.
Stödet ges i form av ett lån som kan skrivas av efter ett genomfört och godkänt projekt.
Stödbeloppet för ett projekt uppgår till MSEK 0,2 - 0,75. Stödet kan uppgå till högst 40
procent av de totala beräknade kostnaderna för projektet. Lånet består av två delar:
• Avskrivningslån på högst MSEK 0,5 per projekt för kunskapsöverföring till
samarbetsföretaget enligt godkänd projektplan och plan för kompetensöverföring.
• Avskrivningslån på högst MSEK 0,5 per projekt för investeringar i utrustning. En
förutsättning är att utrustning, från det svenska företaget, som minst motsvarar
lånedelens storlek, ges som gåva till samarbetsföretaget. 120
Finansiering Regeringen avser att finansiera programmet med i storleksordningen
MSEK 30 per år. Administrationskostnaden utgår som särskilt bidrag med MSEK 4.
Resultat Programmet i dess nya konstellation har precis börjat och några resultat kan
inte rapporteras. Se dock under Start Syd och Öst i denna rapport.
20. Swedish Cooperative Centre - SCC
Beskrivning. Kooperation utan Gränser, SCC är en enskild organisation som bildades
1958 av den svenska kooperationen och har därmed en lika lång historia som det
officiella svenska biståndet. Dess syfte var specifikt att bedriva bistånd i
utvecklingsländer i kooperationens namn. Den har idag 60 medlemsorganisationer i
Sverige vilka bl.a. ingår Sveriges största är kooperativa företag som Coop, KF, LRF,
Lantmännen, HSB, Folksam, Riksbyggen, Q8, och Swedbank. SCC bedriver
biståndsarbete i Afrika, Latinamerika, Asien och Östeuropa i huvudsak samma länder
som Sida och med liknande målsättningar och arbetsmetoder
SCCs formella syfte är att skapa engagemang, bilda opinion, mobilisera resurser och
vinna människors stöd för långsiktigt internationellt arbete med inriktning hjälp till
självhjälp. SCCs strategi för 2007-2011 är tre former av verksamheter:
1) ’ mat på bordet och inkomst från skörden’ (en livskraftig landsbygd),
118 www.swedpartnership.se
119 Staffan Ahl, programansvarig, Swedfund, tel. 08-725 94 10
120 Omfattar en inkommen ansökan ett stöd för kompetensöverföring på maximala 500 000 kronor kan stöd för
investering i utrustning beviljas på maximalt 250 000 kronor och vice versa.

50
2) ’tak över huvudet’ (ett värdigt boende);
3) ’spara och låna’ (finansiella resurser för utveckling):
SCCs omsättning är drygt MSEK 280 (2008) av vilket Sida finansierar ca 85% genom
rambidrag, projektanslag och informationsbidrag. 12% av SCCs intäkter kommer från
insamlingar. Medlemsföretagens medverkan i SCCs biståndsverksamhet är i väsentligen
indirekt – genom insamlingar bland medlemmar, bidrag och genom att ställa anställda
till förfogande i projekt. SCC har dock som målsättning att integrera företagen starkare i
arbetet.
Från ett B4D perspektiv kan SCC ses som de kooperativa företagens CSR långt innan
detta begrepp var myntat. Dock medverkar företagen själva i mycket ringa utsträckning i
detta, sannolikt genom att företagen i allt väsentligt ser Sverige och Norden som
kärnmarknader.
Samverkan med biståndet är intimt. Årliga bidrag från Sida i storleksordningen MSEK
200 – 250 är en grund för detta.
21. Swedish Consultants
Beskrivning. Swedish Consultants är en ideell förening som organiserar konsultföretag
verksamma på den internationella projekt- och biståndsfinansierade marknaden. Syftet är dels
att formulera och förmedla konsultföretagens behov och erfarenheter gentemot biståndsgivare
och det politiska systemet, dels att sprida information till föreningens medlemmar. Swedish
Consultants är också ett viktigt nätverk för utbyte av erfarenheter. Swedish Consultants har 30
medlemsföretag som arbetar i utvecklingsarbetets olika sektorer. Föreningen har som uppgift
att:
• synliggöra svenska konsultföretags resurser och kompetens; förbättra svenska
konsultföretags förutsättningar på den projekt- och biståndsfinansierade marknaden.
• vara en diskussionspart med Sida i syfte att verka för ökad upphandling av uppdrag i
Sidas verksamhet verka för att regler för upphandling blir transparenta och att
konkurrens på lika villkor uppnås.
• föra en dialog om det gemensamma intresset att utveckla den svenska resursbasen.
• föra en dialog i andra utvecklingsfrågor.
• föra en dialog med UD och politiska instanser om svenska konsultföretags roll i
biståndssamarbetet.
• Verka för att svenska myndigheter effektivt tillvaratar svenska konsultföretags
intressen i olika internationella sammanhang.
• Verka för att medlemsföretagen får en ökad kunskap och förståelse för internationella
biståndsfinansiärer.
• Vara ett forum för erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan svenska
konsultföretag och andra konsultsammanslutningar i Europa.
Samverkan med biståndet. Som framgår av föreningens syfte är den huvudsakligen inriktad
mot biståndet som marknad. Medlemmarna har det svenska biståndet som en mycket
betydande marknad som genomförare av projekt och program, som stöd till Sida, UD och
Swedfund t.ex. i planering, uppföljning och utvärderingar, policy och strategiformulering mm.

22 SwenTec
51
Beskrivning. Swentec, 121 Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att utveckla en
övergripande och effektiv struktur som stärker svensk miljöteknik. Swentec skall förmedla
kunskap om miljötekniksektorn, lyfta fram goda exempel och verka för en ökad samverkan på
området. Under 2009 utvecklas en handlingsplan för svensk miljöteknik för ökad tillväxt och
export, i fem strategiska områden för miljötekniksektorn. Swentec har ett näringspolitiskt
uppdrag att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik,
miljöanpassade varor, tillverkningsprocesser och tjänster på den svenska och internationella
marknaden. Swentec analyserar möjligheter och hinder för utveckling och affärer inom
miljöteknikområdet, lockar mer kapital till miljöteknikföretagen och förbättrar möjligheterna
för svenska miljöteknikföretag att nyttja EU:s resurser
Samarbete med biståndet. Swentec medverkar i Sida projektet DemoMiljö som rådgivare till
Tillväxtverket. Något annat samarbete förekommer för närvarande varken med Sida eller
Swedfund av mer konkret natur. Swentec ser dock möjligheter för närmare samverkan med
biståndet givet organisationens uppdrag at stärka svensk miljöteknik i världen. 122
23. SWEUNB
Beskrivning. SWEUNB är en medlemsfinansierad sammanslutning mellan svenskt näringsliv,
UD och Exportrådet, vars målsättning är att flytta fram svenska företags positioner och öka
den svenska andelen av de totala FN-affärerna. 123 SWEUNB driver ett nätverk som
informerar om delegationsresor, möten, upphandlingskurser mm. SWEUNB har et fyrtiotal
företag som medlemmar. SWEUNB är lokaliserat till Exportrådet och organisationens
koordinator är anställd där.
Samarbete med Sida. SWEUNB är delfinansierat av UD direkt. Några extra anslag från
Sida förekommer inte. Viss samverkan sker t.ex. deltagande i gemensamma aktiviteter
och informationsutbyte. 124
24. Tillväxtanalys - Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
analyser
Beskrivning. Enligt ett regeringsbeslut lades myndigheterna ITPS, Nutek och
Glesbygdsverket ned den 1 april 2009. I stället bildades två nya myndigheter, Tillväxtverket
samt Tillväxtanalys - myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, den senare
lokaliserad till Östersund. Den nya statliga myndigheten får drygt 60 tjänster, varav 42 i
Sverige. Stommen utgörs av ITPS och delar av Glesbygdsverket. Myndigheten ska vara
regeringens stöd för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Utvärderingsinsatserna ska
121 www.swentec.se
122 Berit Gullbransson, verksamhetschef, Telefon: 031-759 29 41
123 www.sveunb.se Medlemsavgiften är SEK 5000-7500 beroende på företagets storlek.
124 Åse Botha, Exportrådet

52
förstärkas och gles- och landsbygdsfrågorna ska få en tyngre roll. Andra områden som
betonas är internationaliseringen och frågor relaterade till klimatutvecklingen. Ett fortsatt
viktigt uppdrag är att identifiera hinder för näringslivets utveckling. Den nya myndigheten ska
bedriva internationell omvärldsbevakning, men den nuvarande utlandsorganisationen ses
över.
Samarbete med Sida. Något sådant har inte hunnit utvecklats. ITPS hade inget direkt
samarbete med Sida, men kontakter förekom på tjänstemannanivå, t.ex. i Indien.
25. Tillväxtverket
Beskrivning. Tillväxtverket 125 är en nyskapad myndighet (april 2009). Dess uppgift är att
skapa fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar
av landet. I Tillväxtverket ingår verksamhet som tidigare har funnits inom Nutek och
Glesbygdsverket samt Konsumentverkets uppdrag kring kommersiell och offentlig service.
Tillväxtverket ska ha en aktiv och strategisk roll, till stöd för entreprenörskap, företags
konkurrenskraft och nationell och regional utvecklingskraft.
Samverkan med biståndet Tillväxtverket har Sidas uppdrag att genomföra programmet Demo
Miljö som inleddes 2007 med Nutek som genomförare. Tillväxtverket har också ansvaret för
Start Syd och Östprogrammen avseende de projekt som startades innan Swedfund övertog
programmen 2009. Några ytterligare planer på projekt finns inte, men informella diskussioner
har hållits om liknande verksamheter som Demo Miljö i andra sektorer, dock utan större
konkretisering. Initiativet till sådana projekt förväntas i så fall från Sida. 126
26. Utrikespolitiska Institutet - UI
Beskrivning. Utrikespolitiska Institutet grundades 1938. Institutet är ett ideologiskt och
partipolitiskt oberoende organ för information och forskning om internationella politiska
frågor. UI finansieras genom försäljning av egna produkter, ett årligt statsanslag och särskilda
forsknings- och projektbidrag. UIs huvudman är Utrikespolitiska Samfundet som är en ideell
förening. Samfundet har närmare 250 utrikes- och säkerhetspolitiskt meriterade ledamöter
valda av Samfundet.
Samverkan med biståndet. Något samarbete finns inte idag, men vore önskvärt enligt
UI. 127
27. Vinnova
Beskrivning. VINNOVA är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och
välståndet i hela landet. 128 Vinnovas ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning
125 www.tillvaxtverket.se
126 Källa: Nadja Berger, tel. 08-6819258
127 Tomas Ries, chef, 08-51176800
128 www.vinnova.se

53
och utveckling –nyskapande, produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas.
Vinnova finansierar forskning och nätverksbyggande. Myndighet ligger under
näringsdepartementet och har cirka 200 medarbetare och en årsbudget på cirka MSEK 2000.
Vinnova fokuserar på vissa teknikområden som ICT, bioteknik, miljö, transporter, mm.
VINNOVA har en viss internationell verksamhet med syfte att bygga nätverk mellan olika
aktörer i Sverige och andra länder, dels att främja svenskt deltagande i internationell FoU.
Tonvikten ligger i första hand på EU och i andra hand på OECD länder.
Samverkan med biståndet. Vinnova driver ett ITP program för Sidas räkning kring
innovationsmiljöer. Man för samtal med Sida om närmare arbete kring innovationer i
utvecklingsländer där man skall söka anpassa teknik till problem och behov i dessa länder.
Detta är ännu på tankestadiet. 129
28. Världsnaturfonden - WWF
Beskrivning. WWF bildades 1961 med syftet att bedriva naturvårdsarbete och för at bevara
utrotningshotade växter och djur. WWF, med huvudkontor i Schweiz, arbetar i nära hundra
länder och är världens största ideella naturvårdande organisation med 5 miljoner medlemmar.
WWF i Sverige bildades 1971. Klimat har blivit en av organisationens huvudområden, och
svenska WWFs mål är bl.a. att Sverige skall bli en världsledande exportör av klimatvänliga
energilösningar.
Världsnaturfonden representerar en internationell frivilligorganisation som större företag i allt
större utsträckning har börjat samarbeta med, bl.a. inom ramen för deras CSR verksamheter.
Inte sällan finansierar företagen den verksamheten t.ex. Better Cotton Initiative.
Samarbete med biståndet. Världsnaturfonden har under många år genomfört specifika projekt
med Sidaanslag. I slutet av 2008 blev organisationen för första gången ramorganisation för
Sida med ett belopp av MSEK 35 130 Avtalet tecknades för blott ett år. Fyra delprogram ingår i
avtalet:
• Sustainable life – natur och miljövård i människans tjänst
• Transformation change – mot bättre klimat och energi
• Market transformation – mot en grönare marknad
• Ekologiska fotavtryck – utmaningar för en hållbar utveckling
Delprogram 3, med ett Sidaanslag om MSEK 7,6 för 2009, är det som har störst relevans för
B4D. Dess syften är att bidra till WWFs globala arbete genom:
• samarbete och påverkan av strategiskt utvalda aktörer i olika led i den globala
produktionskedjan för strategiskt utvalda råvaror bidra till minskat tryck på
naturresurserna i prioriterade ekoregioner, minskad illegal produktion av
129 Sylvia Schwaag Serger, avd. chef, 08-473 3220
130 Världsnaturfonden (2008), Ansökan om ramavtal med Sida,

54
råvaror/handelsvaror och ett mer hållbart nyttjande av naturresurserna, som också tar
hänsyn till lokalbefolkningarnas behov och rättigheter.
• Att i projekten engagera relevanta och framsynta aktörer för ansvarsfullt producerade
råvaror som kan ge hävstångseffekter för WWFs eget arbete.
• Att bidra till att ett litet antal viktiga svenska/regionala företag agerar som föregångare
och bidrar till WWFs globala fotavtrycksmål.
Inom delprogram 3 har WWF ett antal specifika projekt. Dessa är:
• Mot en grönare handel
• Hållbar odling av bomull och sockerrör
• För ett hållbart Kina
• För ett hållbart fiske
• Uthålligt nyttjande av och handel med skogsråvaror
• Pappersmassa och papper
• Making sustainable palm oil a reality
• Finance Sustainable Commodity production
Samtliga dessa är delar av större internationella program som drivs av WWF, t.ex. Forest
Stewardship Council – FSC, Marin Stewardship Council, MSC, Round Table for Sustainable
Palm Oil, RSPO och Round Table on Responsible Soy Association, RTRS.
Delprogrammen bedrivs både genom advocacy (etablera normer, certifiering, påverkan, etc.)
och rent näringslivssamarbete där WWF och företagen söker finna nya, hållbarare
produktionsmetoder, i form av Better Management Practices (BPM) vid produktion av
råvaror. Arbetet kan ses som ett parallellt spår till ren ekologisk produktion. De svenska
företag som har nära kontakt med Världsnaturfonden i de sammanhang som Sidas ramavtal
avser ingår bl.a. de svenska dagligvarukedjorna ICA, Coop mfl. (grönare handel; MSC),
Findus (hållbart fiske), Åhus-Karlshamn (palmolja), IKEA (bomull) och Tetra Laval (papper)