Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Cykling</strong>MED<br />
EGEN<br />
CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL<br />
DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 <strong>2017</strong><br />
Musik<br />
ATT SPELA OCH TRAMPA<br />
SIG RUNT I VÄRLDEN<br />
Karaktär<br />
CYKLISTER PÅ FILM<br />
Cykelgäng<br />
MÖT SEPARATISTERNA<br />
KULTUR!<br />
HANDLINGSKRAFT<br />
Armbrytaren med styret i sina händer
2
INNEHÅLL<br />
<strong>Cykling</strong> NR 4<br />
4. LEDARE Ordföranden har ordet<br />
6. NYHETER Nytt i cykelvärlden<br />
8. KULTUR Så skildras cyklister på film<br />
12. PORTRÄTT Möt Heidi Andersson<br />
14. REPORTAGE Kvinnodominerad cykling<br />
20. RECENSION Cykelbok om revolution<br />
22. RESOR Långfärdscykling till musik<br />
28. DEBATT Om pengarna i infrastrukturen<br />
30. FÖRENING Cykelfrämjarsverige<br />
32. KRETSEN På besök i Östersund<br />
36. KALENDARIUM Schema för vintern<br />
39. KRÖNIKA Från Emil Börner<br />
12<br />
LASTCYKLIST<br />
Mästerarmbrytaren<br />
Heidi Andersson är<br />
på omslaget. Foto:<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
14<br />
CYKELSEPARATISM<br />
Fixiegänget Cats med vänner på Pridefestivalen.<br />
Foto: Hanna Mi Jakobson<br />
8<br />
CYKELFILM<br />
Den gröna cykeln, Dope<br />
och Premium Rush är<br />
några spelfilmer med<br />
cykelkaraktärer.<br />
22<br />
BRASILIEN<br />
Cykelresa genom Sydamerika.<br />
Foto: Albert Sans<br />
En del av<br />
cykelkulturen<br />
I årets och mitt sista nummer<br />
finns fullt med cykelkultur. I en<br />
kulturartikel på sidorna 8 till 11<br />
listas flera exempel på hur cyklister<br />
har gestaltas i filmvärlden. I reportaget,<br />
som börjar på sidan 14, står<br />
det däremot hur kvinnoseparatistiska<br />
cykelgrupper definierar sig<br />
själva. Förutom cykelgänget Cats<br />
och cykelinitiativet Pedalista<br />
möter vi även andra kvinnor som<br />
tar styret i sina egna händer, som<br />
armbrytaren Heidi Andersson i<br />
porträttet på sidan 12.<br />
I det här numret bjuder vi också<br />
på kultur i form av musik och<br />
litteratur. Trubaduren Albert Sans<br />
tar oss med på en musikalisk cykelresa<br />
och historieboken Bike Boom<br />
recenseras. Som en avslutning<br />
på sista sidan skriver trafiköverlevaren<br />
Emil Börner hur hans<br />
cykelliv pågår även om det har<br />
förändrats.<br />
Jag vill tacka för de tre åren<br />
som jag och redaktionen har fått<br />
förmedla den samtida cykelkulturen<br />
i den här tidningen. Hoppas<br />
att ni alla får en God Jul och ett<br />
Gott Nytt Cykelår med den nya<br />
chefredaktören He<strong>nr</strong>ik Rådmark<br />
2018.<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
HANNA MI JAKOBSON<br />
3
LEDARE<br />
”<br />
Sverige behöver en ny nollvision som inte bara förhindrar dödsolyckor<br />
i trafiken, utan som också räddar, förbättrar och förlänger liv i hela<br />
samhället. Vi måste röra oss bortom nollvisionen! Moving Beyond Zero.<br />
Sen 20 år tillbaka styrs det svenska<br />
trafiksäkerhetsarbetet av nollvisionen<br />
med målet att ingen ska dödas<br />
eller skadas allvarligt i trafiken.<br />
Sverige slår sig gärna för bröstet i<br />
internationella sammanhang och<br />
representanter för Trafikverket<br />
behandlas som rockstjärnor på<br />
trafiksäkerhetskonferenser utomlands.<br />
Men nollvisionen är i stor<br />
utsträckning en produkt sett ur<br />
bilisternas perspektiv, för cyklister<br />
framstår nollvisionen som cynisk.<br />
För biltrafiken har nollvisionen<br />
inneburit att systemet ska lösa de<br />
problem som bilisterna inte klarar<br />
av. För cyklisterna är det tvärt<br />
om vi själva som ska lösa det som<br />
systemet inte klarar av. Eftersom<br />
cykelinfrastrukturen är så dålig är<br />
det cyklisterna som ska anpassas för<br />
att olyckorna anses oundvikliga. Till<br />
exempel genom att sänka hastigheten<br />
eller bära fluorescerande kläder och<br />
skyddsutrustning.<br />
Varje person som väljer att cykla<br />
i stället för att ta bilen räddar liv.<br />
Minskad biltrafik leder till mindre<br />
avgasutsläpp och klimatförändringar.<br />
Det förbättrar livskvaliteten hos<br />
personer med andningsbesvär och<br />
minskar den miljöförstöring som<br />
påverkar allas hälsa negativt.<br />
Dessutom minskar motion risken<br />
för hjärt- och kärlsjukdomar.<br />
Det var förvisso storartat när<br />
nollvisionen lanserades, men vårt<br />
samhälle har förändrats sen dess<br />
och stillasittande dödar allt fler och<br />
olika välfärdssjukdomar ökar. Det<br />
är dags att ta nästa steg och sätta<br />
ett mål för trafik och hälsa som<br />
inte bara förhindrar dödsolyckor<br />
i trafiken, utan som också räddar,<br />
förbättrar och förlänger liv.<br />
Foto: Hanna Mi Jakobson<br />
RIKSORDFÖRANDE<br />
LARS STRÖMGREN<br />
TIDNING<br />
<strong>Cykling</strong> är Cykelfrämjandets medlemstidning<br />
som kommer ut fyra gånger per<br />
år. Vi skriver om cykling och föreningen<br />
arbetar för det cykelvänliga samhället.<br />
Nästa nummer ges ut till våren 2018.<br />
redaktion@cykelframjandet.se<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare,<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
0728-51 36 61<br />
chefredaktor@cykelframjandet.se<br />
4<br />
STYRELSE<br />
Lars Strömgren, Stockholm<br />
Arijana Marjanovic, Stockholm<br />
Göran Smith, Göteborg<br />
Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm<br />
Kent Larsson, Alingsås<br />
Jöran Fagerlund, Göteborg<br />
Gustaf Lindqvist, Sundsvall<br />
Vera Chudnikova, Malmö<br />
Allan Hedlund, Malmö<br />
Carl Målberg, Västerås<br />
styrelsen@cykelframjandet.se<br />
MEDLEMSKAP<br />
Huvudmedlem 275 kronor<br />
Familjemedlem 75 kronor<br />
Ungdom & student 100 kronor<br />
cykelframjandet.se<br />
KANSLI<br />
Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset<br />
Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm<br />
08-121 513 31<br />
Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00<br />
fredag 08.30–10.45<br />
info@cykelframjandet.se<br />
ANNONSER<br />
Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50<br />
svenska.huvudmedia@telia.com<br />
TRYCK<br />
Trydells tryckeri,<br />
ISSN 0280-3038<br />
Tidningen är miljömärkt och<br />
distributionen klimatekonomisk.<br />
<strong>Cykling</strong> går även att läsa online.
Vår verksamhet med<br />
cykelkurser växer!<br />
Cykelfrämjandets projekt “Frihet på cykel” har genom Postkodstiftelsen fått<br />
ytterligare finansiering för 2018–2019. Vårt uppdrag är att hjälpa till att starta<br />
fler cykelkurser runt om i Sverige för personer som vill lära sig att cykla.<br />
Om du tycker att det låter intressant att ordna cykelkurser på din ort som volontär<br />
huvudledare eller hjälpa till som assisterande cykelinstruktör, vill vi gärna att du tar<br />
kontakt med oss per mejl.<br />
Isabella Thöger, projektledare för Skåne & södra Sverige isabella.thoger@cykelframjandet.se<br />
Elisabeth Kempe, projektledare för Stockholmsområdet & resten av Sverige elisabeth.kempe@cykelframjandet.se<br />
VILL DU JOBBA<br />
HOS OSS?<br />
INOM KORT KOMMER VI ATT UTLYSA NYA TJÄNSTER.<br />
HÅLL<br />
UTKIK PÅ<br />
HEMSIDAN<br />
5
NYHETER<br />
Elcykelpremie<br />
införs i Sverige<br />
SVERIGE En ny premie gör<br />
elcyklar en fjärdedel billigare.<br />
– Elcykel är ett klimatsmart<br />
sätt att resa, som ännu inte fått<br />
brett genomslag på svenska<br />
marknaden. På det här sättet<br />
hoppas vi att intresset väcks<br />
hos fler och att det kan bli en<br />
elcykelboom i Sverige, säger Per<br />
Bolund (MP) finansmarknadsoch<br />
konsumentminister.<br />
Elcykelförsäljningen har ökat<br />
kraftigt de senaste åren. Nu när<br />
elcykeln har blivit årets julklapp<br />
och med den nyinförda elcykelpremien<br />
väntas ännu fler köp.<br />
– Cykelbranschen räknar med<br />
att kunna sälja upp till 20 000<br />
fler elcyklar och ellastcyklar per<br />
år med premien. Då elcykeln<br />
tenderar att locka folk som<br />
tidigare inte cyklat innebär det<br />
att premien kan ge tusentals nya<br />
cyklister per år, fortsätter Per<br />
Bolund, som själv är pendelcyklist.<br />
Premien innebär att 25 procent<br />
av priset, upp till 10 000 kronor,<br />
återbetalas efter årsskiftet. Elcykelpremien<br />
gäller från och med<br />
20 september i år och sparat kvitto<br />
skickas till Naturvårdsverket.<br />
Premien är ett led i att nå<br />
regeringens miljö- och klimatmål.<br />
– Vi vet att elcyklar har<br />
potential att ersätta bilar för<br />
många sträckor, till exempel för<br />
jobbpendling. Mindre biltrafik är<br />
positivt både lokalt för luftkvaliteten<br />
och i ett större perspektiv<br />
bidrar det till att minska klimatutsläppen,<br />
säger Per Bolund.<br />
Förslaget med en elcykelpremie<br />
kom ursprungligen från Cykelfrämjandet.<br />
Ordföranden Lars<br />
Strömgren ser elcykeln som ett<br />
MILJÖ-<br />
PARTIET<br />
Ministrarna<br />
Karolina<br />
Skog och<br />
Per Bolund<br />
Foto: Jean-<br />
Pierre Zeito<br />
CYKELKÖK<br />
Det inarbetade namnet för en allmän<br />
cykelverkstad där man lagar cyklar<br />
tillsammans. 8 november öppnade<br />
det senaste cykelköket i Falun. I<br />
Göteborg utökas även cykelköken,<br />
med Cykelfix i Norra Biskopsgården.<br />
6<br />
Bilfria städer utvecklas<br />
VÄRLDEN I SVT Opinion<br />
debatterade Cykelfrämjandets<br />
ordförande nyligen<br />
bilfria städer, en vision som<br />
utvecklas i olika världsstäder.<br />
Enligt tidningen The Guardian<br />
planerar flera huvudstäder<br />
att förbjuda privatbilism i<br />
sina centrum, som Oslo 2019<br />
och Madrid 2020. I Sydkorea<br />
byggs även ett nytt affärsdistrikt<br />
i Songdo utan bilbehov.<br />
0,1<br />
SÅ FÅ BILAR FINNS PER<br />
KVADRATKILOMETER I<br />
JOKKMOKK OCH AR-<br />
JEPLOG ENLIGT SVT.
sunt alternativ till stillasittande<br />
transportvanor.<br />
– Detta främjar hälsan, minskar<br />
risken för kroniska sjukdomar och<br />
förebygger för tidig död. Elcykeln<br />
ger dessutom en skonsam motion<br />
och kan vara ett bra insteg för någon<br />
som tidigare varit fysiskt inaktiv,<br />
säger Lars Strömgren.<br />
Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius<br />
har däremot kritiserat elcykeltrenden<br />
i flera medier. Enligt henne<br />
kan vardagsmotionen förlora sin<br />
effekt med elassistans.<br />
– Jag är inte glad åt något som tar<br />
bort vardagsrörelsen. Det kommer<br />
ju studie efter studie som visar att<br />
för det stora flertalet har den fysiska<br />
aktiviteten totalt sett minskat eftersom<br />
vi sitter så mycket, på jobbet, i<br />
transporter och hemma, säger Mai-<br />
Lis Hellenius till Svenska Dagbladet.<br />
När elcykeln är en ersättning för<br />
bilen, anser hon däremot att det är<br />
en fördel för folkhälsan om det leder<br />
till ökad motion och ett aktivare liv.<br />
Ökade sitt cyklande<br />
med 30 procentenheter.<br />
”LARS STRÖMGREN<br />
Elcyklister bränner något färre<br />
kalorier än en vanlig cyklist per kilometer,<br />
men ofta ökar distanserna.<br />
En liknande elcykelpremie har redan<br />
införts i Norge, vilket har visat positiva<br />
resultat för såväl folkhälsa som<br />
stadsmiljö och utsläppsminskningar.<br />
– Resultaten var slående. Premien<br />
fick fler att köpa elcykel, cykla längre,<br />
oftare och i stor utsträckning i stället<br />
för bilkörning. Personer som fick<br />
elcykelpremien ökade sitt cyklande<br />
med 30 procentenheter varav 16<br />
procentenheter på bekostnad av<br />
tidigare bilkörning. Detta innebar att<br />
koldioxidutsläppen minskade med<br />
mellan 440 och 720 gram per dag,<br />
för varje deltagare som fick chansen<br />
att köpa en rabatterad elcykel, säger<br />
Lars Strömgren.<br />
Han tror att detta kan leda till<br />
ändrade transportvanor och i förlängningen<br />
en anpassad infrastruktur.<br />
– Nyttan med att investera i cykelbanor<br />
för smidigare och längre<br />
pendling ökar nu, säger han.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
ANTAL SÅLDA CYKLAR I SVERIGE FÖRE ELCYKELPREMIEN<br />
600 000<br />
500 000<br />
67 500<br />
ELCYKLAR<br />
45 000<br />
30 000<br />
12 000<br />
8 000<br />
15 000<br />
4 000<br />
400 000<br />
300 000<br />
200 000<br />
551 000<br />
CYKLAR<br />
TOTALT<br />
576 000<br />
598 000 584 000 555 000 540 000 501 000<br />
100 000<br />
ANTAL<br />
ÅR<br />
2016-<strong>2017</strong> 2015-2016 2014-2015 2013-2014 2012-2013 2011-2012<br />
2010-2011<br />
Fredika Ek rundar jorden<br />
SUNDSVALL Den svenska<br />
långfärdscyklisten Fredrika<br />
Ek är tillbaka i Europa, efter<br />
en solotur genom Asien,<br />
Amerika och Afrika. Hon<br />
lämnade Sverige våren 2014.<br />
– Den här cykeldrömmen<br />
har kommit att handla om så<br />
mycket mer än att cykla och<br />
jag hade aldrig ens kunnat ana<br />
vad jag skulle få vara med om<br />
tack vare cykeln, säger hon.<br />
”<br />
Terrorister skrämmer inte oss<br />
cyklister. Vi måste redan hantera bilar.<br />
CYKELSKRIBENTEN EBEN WEISS I KRÖNIKA I WASHINGTON<br />
POST, EFTER TERRORISTDÅDET I NEW YORK DÄR 8 PERSONER<br />
BLEV IHJÄLKÖRDA OCH 12 PERSONER SKADADE PÅ STADENS<br />
MEST POPULÄRA CYKELBANA.<br />
7
KULTUR<br />
BARNSLIGA, FRIA<br />
OCH RADIKALA<br />
På 40-talet manifesterades cykeln på film som en metafor för<br />
arbetarrörelsen, därefter har cykeln fått spela allt fler roller.<br />
Bland 80-talets cyklistkaraktärer syntes fortfarande fattiga<br />
arbetare, men även busiga småpojkar, töntiga collegekillar,<br />
präktiga flickor och ibland coola tävlingscyklister. Stereotyperna<br />
var tydliga och även om de hänger kvar har 2000-talen<br />
introducerat nya och politiska cyklisttyper på filmduken.<br />
TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA<br />
8
Cyklister har länge gestaltats på film och det<br />
italienska dramat "Cykeltjuven" (1948) har blivit en<br />
klassiker. I svartvitt skildras huvudpersonens tuffa<br />
tillvaro efter andra världskrigets slut. Han försöker<br />
försörja sin familj med ett jobb som kräver att han har en<br />
cykel. När han har hämtat ut en på pantbanken blir den stulen<br />
redan på hans första arbetsdag. Cykeln har återkommande<br />
varit en filmmetafor för arbetarklassen eller arbetslösheten.<br />
Det förekommer i stilbildande filmer som den italienska<br />
föregångaren och även den prisbelönade vietnamesiska filmen<br />
"Cyclo" (1995), om en föräldralös pojke som trampar i sin fars<br />
hjulspår. Cykeln har en bestående plats i de socialrealistiska<br />
filmerna. I den franska filmen "Pojken och cykeln" (2011) är<br />
huvudkaraktären både utanför och övergiven. Den brasilianska<br />
filmen "The middle of the world" (2003) handlar om en familjs<br />
resa genom landet, i sitt sökande efter arbete och en tryggare<br />
tillvaro.<br />
Även i 80-talets populärkultur hänger cykeln med som<br />
en klassmarkör. Även om cykeln inte alltid har en huvudroll<br />
förstärker eller befäster den ofta karaktärens sociala status.<br />
Som i "Karate kid" (1984) där den hyggliga killen Daniel LaRusso<br />
börjar mäta sig med de stora kampsportkillarna. I en scen prejas<br />
han av vägen av ett motorcykelgäng och tar senare ut sin<br />
frustration på sin cykel och försöker slänga den i en container.<br />
Kontrasten mellan hans cykel och deras motorcyklar är en av<br />
alla detaljer som gör huvudkaraktären till en välbekant underdog.<br />
Samtidigt utgör cyklarna en skiljelinje mellan de hyggliga och<br />
stöddiga killarna. Samma grepp används även i en välkänd<br />
scen i filmen "E.T" (1982), med barnhjältarnas cykelsiluetter<br />
flygandes framför månen med alla polisbilar nedanför. I andra<br />
filmer tydliggör olika fordon skillnaden mellan pojkar och<br />
män. I äventyrskomedin "Goonies" (1985) hänger den åtråvärda<br />
tjejen i början med bilisterna, men upptäcker senare<br />
cyklisten. Det finns flera filmexempel på hur cyklar används<br />
av småkillar. Antingen när de cyklar i gäng eller när de cyklar<br />
ensamma. I "Goonies" är det just småkillarna som cyklar och<br />
samma grepp används i Bollywoodfilmen "Gold coins" och<br />
nyfilmatiseringen av skräckfilmen "Det", bägge från <strong>2017</strong>.<br />
I flera filmer symboliserar cykeln just barnslighet eller tafatthet.<br />
Till exempel i Tim Burtons kultklassiker "Pee-wees stora<br />
äventyr" (1985), en road movie där Pee-wee Herman letar efter<br />
sin pimpade och försvunna cykel i beachcrusier-stil. Pubertala<br />
karaktärer syns även i komedierna "Napoleon dynamite" (2004),<br />
"40-year-old Virgin" (2005), "Paper man" (2009) och "Dum och<br />
dummare 2" (2014). De som är ultranördar, vuxna oskulder<br />
eller har låtsaskompisar från seriemagasin tar sig ofta runt<br />
på cyklar. I en av årets Hollywoodfilmer, "Growing up Smith"<br />
(<strong>2017</strong>), är huvudpersonen ett indiskt-amerikanskt barn som<br />
försöker passa in, med en för stor hjälm och på en liten cykel<br />
med flagga där bak. Precis som flera cykelkaraktärer ger han<br />
ett harmlöst intryck. I filmerna finns det dock ett slags hyllning<br />
till det udda, inte alltid som något framstående, men<br />
som något charmigt och älskvärt.<br />
9
KULTUR<br />
De egensinniga cyklisterna finns det flera exempel på och<br />
ibland används cykeln för att ta fram excentriska drag hos<br />
rollkaraktärer, som den samhällskritiska Tyler Durden som<br />
cyklar inomhus i ett shoppingcenter i en scen av "Fight club"<br />
(1999). Sci-fi dramat "Donnie Darko" (2001) börjar med att<br />
han vaknar upp bredvid sin cykel och öppningsscenen i "127<br />
timmar" (2010) visar en risktagande MTB-cyklist, innan han<br />
fastnar med armen mot en klippvägg och måste skära sig loss.<br />
Egensinniga drag finns även hos de två ungdomsbrottslingarna<br />
i "The young offenders" (2016), en nutida road movie till cykel<br />
och en komisk knarkhistoria, om irländska cykeltjuvar som<br />
letar efter en kapsejsad båt full med kokain.<br />
Filmerna är ofta uppbyggda kring den ensamma manliga<br />
cyklisten eller cykelgänget med pojkar, speciellt i sportcykelfilmerna.<br />
Återkommande handlar de om frigörelse. "Loppet är<br />
kört" (1979) är en amerikansk ungdomsfilm med pojkdrömmar<br />
om att bli världens bästa cyklist och helt andra förväntningar<br />
från vuxenvärlden, speciellt från pappan som säljer bilar och<br />
kör lastbil. Det är en ikonisk film med italiensk nostalgi, läckra<br />
retrokläder och en stilren Masicykel i rött stål. Därefter följde<br />
flera sportcykelfilmer på 80-talet. I "American flyers" (1985)<br />
spelar Kevin Costner den självständiga mannen som vill ta sig<br />
an ett tredagars cykelrace över Klippiga bergen. Även i denna<br />
film finns kamratskapen på cyklarna. Den nederländska<br />
feelgood-filmen "Ventoux" (2015) gör en nostalgitripp till 80-talseran<br />
inom cyklingen, med en handling om fem killkompisar<br />
som cyklar upp för samma berg som de gjorde i sin ungdom.<br />
Då var de ungdomligt fria och nu klär de på sig rollen som<br />
tillbakablickande Memils.<br />
De senaste sportcykelfilmerna följer liknande karaktärsbeskrivningar<br />
i "The flying Scotsman" (2006) och "The program"<br />
(2015). Båda filmer är baserade på verkliga idrottspersoner.<br />
Den egensinniga och uppfinningsrika Graeme Obree<br />
som bygger om sin vinnarcykel med tvättmaskinsdelar och<br />
Tour de France-mästaren Lance Armstrongs uppgång och fall.<br />
Den senare har även gestaltats i flera dokumentärer. "Stop at<br />
nothing. The Lance Armstrong story" (2014) och "The Armstrong<br />
lie" (2013) är två av de filmporträtt som handlar om<br />
canceröverlevaren med mästertitlarna och dopingskandalerna.<br />
Andra cykeldokumentärer som dyker ner i dopingfrågan är filmen<br />
"Pantani, the accidental death of a cyclist" (2014) om Marco<br />
Pantani, som har vunnit både Tour de France och Giro d'Italia<br />
men som dog tragiskt i en narkotikaöverdos. Dokumentären<br />
"Icaros" ( <strong>2017</strong>) tar ett större grepp kring dopingvärlden, med<br />
fokus på den ryska idrottshistorien.<br />
Den senaste cykelsportfilmen "Tour de pharmacy" (<strong>2017</strong>)<br />
är en stjärnspäckad parodi om dopingen och dess karaktärer<br />
i en skruvad version av Tour de France 1982. Bland kända<br />
skådespelare syns även boxaren Mike Tyson och cyklisten<br />
Lance Armstrong, som spelar sig själva.<br />
I superhjältefilmerna färdas huvudkaraktären sällan till<br />
cykel. De tar sig snarare fram med hjälp av batmobiler, fantomhästar,<br />
raketskor, spindelväv eller flyger av egen kraft. Ett<br />
undantag är antihjälten "Turbo Kid" (2015), med en BMX full<br />
av gadgets. Splatterkomedin är en parodi och däri har även<br />
cykeln sin funktion. Alla cyklar runt på BMX i olika tappningar,<br />
hjältinnan i filmen har en gullig enhörning på sitt styre och<br />
den onda fienden har svarta cyklar med dödskallar på.<br />
Tidiga trickcyklister finns även i den australienska tonårsfilmen<br />
"BMX-bandits" (1983). Mer samtida BMX-skildringar<br />
finns i dokumentärserien "Sport kids 2" (2015) om en sydafrikansk<br />
idrottstjej och dramakomedin "Dope" (2015) som<br />
följer huvudkaraktären och musiknörden Malcolm. Han cyklar<br />
genom kriminella kvarter och en handling präglad av droghandel.<br />
I sammanhanget är han en tönt, men ändå en cool sådan<br />
som gestaltas till rytmen av old school hip hop, cykelscenerna<br />
får tyngd av filmproducenter som Pharell Williams och Sean<br />
Combs. Hjältekaraktärer i actionfilmer kör oftast bil och det är<br />
fortfarande biljakter som dominerar på vägarna, men undantag<br />
10
finns i "Transporter 3" (2008) och i "Premium rush" (2012),<br />
där det är cykeln som gör de snabba rycken och hittar de gena<br />
vägarna. I "Premium rush" är huvudpersonen ett cykelbud, en<br />
yrkeskår som även gestaltas i kultrullen "Quicksilver" (1986)<br />
och den fransk-kanadensiska filmen "2 seconds" (2002). I<br />
"Quicksilver" visade skådespelaren Kevin Bacon inte bara upp<br />
snabbhet med cykeln, utan även flera danssteg. 1980-talet<br />
var dessutom dansfilmernas storhetstid och det fanns fler<br />
cykeldansscener i BMX-filmen "Rad" (1986). I filmen "Flashdance"<br />
(1983) är alla dansscener utan cyklar, men den kvinnliga<br />
huvudkaraktären cyklar till sitt jobb som svetsare. Även här<br />
fungerar cykeln som en klassmarkör och mannen hon faller<br />
för i filmen är från en högre samhällsklass med sportbil.<br />
För romantiska cykelscener är föregångaren westernklassikern<br />
"Butch Cassidy and the Sundance kid" (1969), med Paul<br />
Newman som cyklar med Katharine Ross på ramen och styret.<br />
En kärleksfull cykeltur som upprepas i flera indiska Bollywoodfilmer<br />
och italienska dramascener. "Tulipani, love, honour<br />
and a bicycle" (<strong>2017</strong>) är en nederländsk film som utspelar sig<br />
i Italien. Den har en snarlik italiensk-romantisk bild av cykeln<br />
som finns med de omhändertagande männen och papporna i<br />
"Cinema paradiso" (1988) och "Livet är underbart" (1997).<br />
Ofta är det gamla stadiga brukscyklar i scenerna som, likt alla<br />
de andra filmerna, matchar filmrollen med cykeltypen.<br />
De kvinnliga cyklisterna på film har traditionellt varit<br />
präktiga flickor eller tuffa tanter, som i crossdress-komedin<br />
"Mrs. Doubtfire" (1993), 50-talsdramat "Nu och för alltid"<br />
(1995) och den kommande nyproduktionen "Mary Poppins<br />
återkomst" (2018). De cyklar rakryggat med cykelkorg på<br />
styret och deras transportsätt förstärker karaktärsdrag som<br />
hederlighet och traditionsbundenhet. I Mary Poppins fall<br />
utspelar sig historien i London under depressionen, där cykeln<br />
även symboliserar en tid med fattigdom och traditionell arbetarklass.<br />
I en annan engelsk film, "Flickorna i Dagenham" (2010),<br />
reser sig de cyklande arbetarkvinnorna på bilfabriken i Dagenham<br />
1968. Cyklarna ger en känsla av handlingskraft och civilkurage<br />
som har utvecklats i de mer moderna kvinnogestaltningarna.<br />
Karaktärsutvecklingen är tydlig i den saudiarabiska filmen<br />
"Den gröna cykeln" (2012), där cykeln är ett politiskt verktyg<br />
för frigörelse. Handlingen kretsar kring en flickas längtan och<br />
kamp för en cykel, som landets lagar inte låter henne använda.<br />
I ett annat land i Mellanöstern utspelar sig den iranska filmen<br />
"Dagen då jag blev en kvinna" (2000), som bland annat följer<br />
aspirerande tävlingscyklister, i svarta klädnader och långbyxor,<br />
som trotsar mäns påbud om att kvinnor inte ska cykla. Från<br />
grannlandet Afghanistan kommer en dokumentär på samma<br />
tema i "Afghan Cycles" (2013), där en av tjejerna säger,<br />
– En tjej på en cykel i Afghanistan är inte bara en tjej på en<br />
cykel. Det är en tjej som försöker skapa en förändring.<br />
Liknande politiska teman finns även i USA. Ett exempel är<br />
"Free the nipple" (2014), filmatiseringen av en sann berättelse<br />
om feministerna och aktivisterna som försöker krossa<br />
sociala tabun om kvinnokroppen. När de inte springer runt<br />
topless med Pussy Riot-mössor eller sprayar politisk graffiti,<br />
cyklar de genom New York. Deras attityd är snarlik en dokumentärfilm<br />
om ett annat cykelgäng, "Ovarian Psychos" (2013).<br />
Dokumentären följer latinokvinnorna i utanförskapets Los<br />
Angeles. I likhet med aktivisterna i New York maskerar de sig,<br />
men med skelettmålade svarta sjalar. Gemenskapen i Ovarian<br />
Psycos Bicycle Brigade blir till ett motstånd mot det våld de<br />
har mött i livet, i hemmet och på gatan. På sina fixiecyklar är<br />
det just gatorna i sina kvarter som de tar tillbaka. En annan<br />
dokumentärfilm där cyklarna är vägen ut från svårigheter är<br />
"Rising from the Ashes" (2012), om Rwandas första nationella<br />
racercykelteam och deras väg, från en uppväxt i ett folkmord<br />
till hoppfulla tävlingsdrömmar. Cykeln som en lösning på<br />
samhällsproblem är även själva tesen i dokumentären "Bikes<br />
vs cars" (2015). På 60 år har cyklarna på film gått från att vara ett<br />
uttryck för svårigheter, till att vara ett medel för att ta sig ur dem.<br />
11
HEIDI ANDERSSON<br />
KRAFTMÄTER SIG FÖR MILJÖN<br />
YRKE: ARMBRYTARKONSULT<br />
HEM: RADHUS I STORUMAN<br />
CYKEL: LIVELO LASTCYKEL<br />
VÄGVAL: TILL ENSAMHETEN<br />
12
PORTRÄTT<br />
Heidi Andersson har gjort karriär med sin armstyrka och transporterar<br />
sig vidare med benstyrka. På en lastcykel och med en<br />
världsmästares målmedvetenhet ska hon leva ett fossilfritt liv.<br />
Armbrytaren kommer från Ensamheten, en<br />
liten by i Västerbotten där alla är släkt och<br />
bryter arm med varandra. Där formades hennes<br />
träningsrutiner, idrottskarriär och målbilder.<br />
– Att bli armbrytarproffs. Sen ville jag bygga<br />
ett ekologiskt hus i Ensamheten. Det var verkligen min målbild<br />
för framtiden, men den har utvecklats, från att bara bygga<br />
ett hus till att faktiskt leva hållbart i minsta detalj. Därav ska<br />
jag bli fossilfri till 2025, berättar Heidi Andersson.<br />
Hon kallar det för en elitsatsning. Inför armbrytartävlingar<br />
brukade hon väga in sig i viktklassen under 65 kilo. De senaste<br />
åren har hon räknat ut sin vikt i förbrukad koldioxid.<br />
– Jag ligger på 3.0 ton koldioxidekvivalenter och gjorde<br />
en ny invägning i år, ganska nyligen. 2014 låg jag på 11.9, så<br />
närmare tolv ton, säger Heidi Andersson.<br />
För att kunna gå ner till en fjärdedel av tidigare koldioxidförbrukning<br />
har hon framförallt bytt transportmedel. Hon och<br />
familjen har slutat flyga och väljer tåg, bytt ut bensinbilen mot<br />
en elbil och köpt en lastcykel för sina vardagsresor.<br />
– Det är transporterna som är vår största utmaning i Sverige,<br />
säger Heidi Andersson.<br />
Hon tror på individens styrka och på kollektivet. Att det<br />
spelar roll vad hon gör, men även vad alla andra gör.<br />
– 3.0 ton är mitt egna avtryck. Det går inte att komma ner<br />
på noll nu, för det krävs samhällsförändringar och det måste<br />
till styrmedel, säger Heidi Andersson och hänvisar till statliga<br />
miljölöften och internationella klimatavtal, som ska verkställas<br />
av individer och myndigheter.<br />
– Sverige är landet som har gått ut och sagt att vi ska bli en<br />
av världens första fossilfria välfärdsnationer. Om inte det här<br />
landet gör det, då kan det bli tufft att andra länder ska göra<br />
det. Vi har ändå gått ut med att vi ska ha allt från klimatlagar<br />
till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, säger hon.<br />
I sin egen klimatsatsning använder hon liknande metoder<br />
och egenskaper som har lett till hennes elva världsmästartitlar<br />
i armbrytning.<br />
– Jag har ett målfokus i allt jag gör. Min största tillgång är<br />
min energi och jag har aldrig varit superbra på något jag har<br />
gjort. När jag började bryta arm tog det mer än tre år innan<br />
jag vann en enda match, berättar Heidi Andersson.<br />
Hon tränar, arbetar och satsar tills hon levererar.<br />
– Det är bara att nöta in det. I alla lägen och mot alla motståndare,<br />
säger hon.<br />
För att få med befolkningen i matchen tar hon upp klimatoch<br />
miljöfrågor i föreläsningar, blogginlägg och tv-program.<br />
Tidigare har hon varit programledare för barnprogrammet<br />
"Miljöhjältarna" och till våren kommer en ny programserie.<br />
– Det är ett hållbarhetsprogram på SVT, där man utgår från<br />
att om du vill förändra världen, kan du alltid börja med dig<br />
själv och där du står, säger Heidi Andersson.<br />
Själv har hon börjat i Storuman, där hon bor med skidskytten<br />
Björn Ferry och sonen Dante Andersson Ferry.<br />
– Vi har kommit fram till att bo som vi bor nu är väldigt<br />
praktiskt. Vi har lastcykel som en andra bil, den tar vi oss<br />
överallt med och vi kan lasta armbrytarbord i den och ungar<br />
och matkassar. Sen har vi elbil om man ska köra längre, men<br />
ofta åker vi tåg och buss, berättar Heidi Andersson.<br />
”<br />
Jag är ofta i Ensamheten, det är<br />
bara en mil dit så det är lättcyklat.<br />
I Storuman finns all service och skolor inom fem kilometers<br />
radie. Med sin elassisterade lastcykel tar hon sig även längre<br />
ut på landsbygden och hem till resten av släkten.<br />
– Jag är ofta i Ensamheten, det är bara en mil dit så det är<br />
lättcyklat, säger hon, men påpekar att de flesta som lever ute i<br />
byarna är bilburna.<br />
Transportlösningarna hon ser för landsbygden är fler<br />
laddstationer för elbilar, utbyggnad av tågrälsen, kollektivtrafik<br />
kombinerat med cykel och en översyn av cykelvägnätet.<br />
– Jag skulle säga att det finns goda förutsättningar både i stad<br />
och på landsbygd, men det är olika typer av lösningar, säger hon.<br />
För Heidi Andersson har cykeln, ända sen hon var liten,<br />
inneburit att hon kan ta sig fram som hon vill.<br />
– Jag har aldrig cyklat för att träna. Jag har bara cyklat<br />
som transportmedel. Men Björn har cyklat mycket. Under sin<br />
aktiva karriär kunde han dra iväg och cykla tio mil på förmiddagen,<br />
så har jag aldrig gjort, berättar Heidi Andersson.<br />
Även deras son trivs på cykeln och de senaste två åren har<br />
han bäddats in och åkt tryggt på trehjulingen med vinterdäck,<br />
även när det har varit oplogat, snösörja och 26 minusgrader.<br />
– Min son älskar att cykla och har alltid älskat att hänga<br />
med mig. Det började med att han hängde med i magen och<br />
var med på stora mästerskap. Han har vunnit VM med mig, i<br />
min mage, och sen har han hängt med. Så lastcykeln blev en<br />
fortsättning för att kunna följa med, säger hon.<br />
Ute vid skogsfastigheterna i Ensamheten har familjen Andersson<br />
alltid pratat om hållbarhet och visat handlingskraft.<br />
– Vi har tyckt väldigt mycket kring köksbordet, diskuterat<br />
högt och ljudligt, men sen kavlar man upp ärmarna och börjar<br />
göra något, säger armbrytaren Heidi Andersson.<br />
Text och foto: Hanna Mi Jakobson<br />
13
REPORTAGE<br />
Sitt eget transportslag<br />
TEXT: ARIJANA MARJANOVIC OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON<br />
14
Cykeln är ett transportslag som är tillgängligt för alla, ändå har såväl<br />
cykelkulturen som cykelsporten varit mansdominerad. Men det finns<br />
många som bryter upp och bryter sig in i normen. De är separatister, som<br />
fixiegänget Cats, genusprojektet Pedalista eller cykelloppet Tjejvättern.<br />
BIKE PUNK<br />
Camilla Wilger i<br />
Cats Stockholm har<br />
ett politiskt grepp<br />
om styret.<br />
15
REPORTAGE<br />
CATS Utifrån en chatgrupp bildade Kat Gutzeit ett normkritiskt cykelgäng, som har fått filialer från Stockholm till Göteborg och Malmö.<br />
"Alla tycker att kvinnor borde bli<br />
euforiska när vi får smulor. Jag vill<br />
att kvinnor får kakan, glasyren och<br />
körsbäret på toppen."<br />
16<br />
Feministcitatet kommer från Billie<br />
Jean King. 1973 besegrade hon tennisproffset<br />
Bobby Riggs i en uppmärksammad<br />
match som kom att kallas kampen<br />
mellan könen. Hennes seger anses ha<br />
haft stor betydelse för ökad uppmärksamhet<br />
av kvinnor i sportsammanhang.<br />
Men mer än 40 år senare fortsätter<br />
könskampen på olika sätt. Cykelvärlden<br />
är inget undantag.<br />
– Jag menar, cykling är ganska mansdominerad<br />
i alla led, vare sig det gäller<br />
landsväg eller om det gäller mountainbike<br />
eller budcyklister. Det är mycket<br />
män, säger Kat Gutzeit.<br />
Hon är en välkänd profil i cykelnätverket<br />
Cats, ett forum för och av kvinnor,<br />
transpersoner och queers som gillar att<br />
cykla. Gruppen vill rubba exkluderande<br />
strukturer och förlegade normer.<br />
– Cats är en motreaktion mot det<br />
snubbiga. Tjejer vågar inte träda fram<br />
för att killarna alltid vinner alleycatstävlingar.<br />
Brudar blir tafsade på i trafiken.<br />
Det finns liksom ett behov. Som grupp är<br />
man starkare, förklarar Kat Gutzeit.<br />
I augusti i år arrangerade hon Cats<br />
andra medverkan i Stockholms Prideparad.<br />
Det är molnigt under paraden,<br />
men en halv miljon åskådares leenden<br />
radierar. Musiken dunkar in i märgen,<br />
regnbågsflaggorna svajar i det rusiga<br />
luftrummet. Atmosfären ritar gåshud på<br />
skinnet. Dagen till ära öppnar cykelgänget<br />
upp och blir Cats and friends. Män välkomnas<br />
för en dag.<br />
– Om inte på Pride, var ska vi då<br />
vara samlade? Jag vill att folk ska få<br />
vara med. På Pride cyklar vi alla under<br />
samma flagga. Då får snubbar cykla med<br />
brudar som de kanske tycker är jobbiga,<br />
för att de startar grupper där de inte får<br />
vara med, säger Kat Gutzeit.<br />
Hon menar att det är tragiskt att<br />
könsbaserade gäng behövs. Att Cats är<br />
en plattform som uppstått ur och fyller<br />
ett behov av stöd och andrum.<br />
- Det är kul, det är pryligt och urbant.<br />
För tjejer som är intresserade av mer
CYKELFRÄMJARE<br />
Nina Haraldson flaggar för<br />
kärleken, friheten och jämlikheten<br />
på sin fixiecykel.<br />
”<br />
Cats är en<br />
motreaktion mot det<br />
snubbiga. Tjejer vågar<br />
inte träda fram för att<br />
killarna alltid vinner<br />
alleycatstävlingarna.<br />
FEMINIST<br />
Vanessa von<br />
Zweigbergk<br />
har varit med<br />
i Catsgänget<br />
sen starten.<br />
KATHRIN "KAT" GUTZEIT<br />
än pendling. Vi är en dörr som folk kan<br />
kliva ut genom, förklarar Kat Gutzeit.<br />
Catsmedlemmarna printar tröjor och<br />
har möten och mekarkvällar. De delar<br />
tips om vilken sadel som passar bäst,<br />
hur man byter utväxling och vilken<br />
bib-byxa, alltså built-in-braces, som är<br />
bekvämast. Det är en livsstil.<br />
– Vi är en massa tjejer som tröttnat på<br />
snubbar som alltid vet bäst. Det är inte<br />
bara snubbar som kan vara pryliga av<br />
sig, säger Kat Gutzeit.<br />
Cykelfrämjaren Nina Haraldson kom i<br />
kontakt med Cats för två år sen.<br />
– Cats för mig är att få ett sammanhang<br />
och ett stöd, det är gemenskapen.<br />
Även om vi inte ses regelbundet så är<br />
det så himla värdefullt. Jag kan inte<br />
sätta fingret på det, men det blir en<br />
tillhörighet, säger Nina Haraldson.<br />
Synligheten blir i sin tur ett mål i sig.<br />
– Det finns ett värde i att vi syns utåt.<br />
Vi är en inspiration för andra brudar<br />
med coola hojar som är ute och cyklar,<br />
tillägger hon.<br />
Nina Haraldson tar fart så att Prideflaggan<br />
vajar i fartvinden. Kärlekståget<br />
rullar vidare. Yviga enhörningssvansar<br />
svänger ner från en del av cykelsadlarna.<br />
Några dansar på sin cykel. Två av de<br />
manliga gästspelarna har byggt dubbeldäckarhojar<br />
som sticker ut i den 45 000<br />
människor långa paraden. Åskådarna<br />
tittar och pekar när de sakta rullar fram<br />
två meter upp i luften.<br />
Flera än Cats håller med tennisspelaren<br />
Billie Jean King, om att inget mindre än<br />
hela kakan är godtagbart. Till exempel<br />
Hoda Saad som leder initiativet Pedalista,<br />
en del av det Vinnovafinansierade projektet<br />
Women on wheels. En septemberdag är<br />
hon i Stockholmsförorten Botkyrka, där<br />
regndiset fastnar som mikroskopiska<br />
pärlor på henne och en kollega som står<br />
utanför centrum. På engelska, arabiska,<br />
turkiska och svenska frågar de förbipasserande<br />
om de cyklar, om de kan<br />
cykla och om de skulle vilja cykla mer.<br />
Svårflörtade mutas med godis och alla<br />
svar skrivs ner på frågeformulär som<br />
senare ska sammanställas. Syftet är att<br />
tillgängliggöra cykeln för kvinnor och då<br />
behöver de veta vad det finns för hinder.<br />
17
REPORTAGE<br />
Pedalista analyserar kvinnors mobilitet<br />
i bland annat Botkyrka och Haninge,<br />
men även på platser i Indonesien. I<br />
områden där kvinnor cyklar i relativt<br />
liten utsträckning jämfört med män.<br />
– För många kvinnor är cykeln inte ens<br />
en möjlighet, det finns inte i deras sfär<br />
av möjliga transportmedel. Då är det inte<br />
lätt att veta om de skulle vilja, eller tycka<br />
om att cykla, förklarar Hoda Saad.<br />
Initiativet föddes när en delegation<br />
från Indonesien besökte Stockholm.<br />
– Kvinnorna valde att jogga bredvid<br />
trots att de kunde cykla, så det satte<br />
igång en diskussion om varför ingen av<br />
dem ville cykla, berättar Hoda Saad.<br />
”<br />
Kvinnorna valde<br />
att jogga bredvid trots<br />
att de kunde cykla.<br />
HODA SAAD, PEDALISTA<br />
Pedalistas analyser bygger upp data<br />
kring normer, beteenden, attityder, behov,<br />
rörelsemönster och den infrastruktur<br />
och de stödsystem som redan finns.<br />
Hoda Saad poängterar att insatser, som<br />
en nationell cykelstrategi, måste inkludera<br />
alla individer i samhället.<br />
– Vi vänder oss därför till de grupper som<br />
är underrepresenterade på cykelbanan.<br />
Vi frågar kvinnor var de rör sig och var<br />
de skulle vilja röra sig. Tanken är att<br />
tillgängliggöra staden för kvinnor. Där är<br />
cykeln bra, förklarar Hoda Saad.<br />
Hon arbetar utifrån ett intersektionellt<br />
perspektiv, med ett synsätt som inte bara<br />
tittar på genus utan även på etnicitet och<br />
socioekonomiska faktorer.<br />
– Det finns grupper i samhället, i synnerhet<br />
kvinnor, som blir förbisedda. Som<br />
till exempel när resvaneundersökningar<br />
görs och vissa exkluderas på grund av att<br />
språket utgör en barriär, säger hon.<br />
Därför kan delar av befolkningen sållas<br />
bort i vissa enkätundersökningar.<br />
– Mätningarna blir mätningar av innerstan<br />
och de som rör sig där, fortsätter hon.<br />
Botkyrka kommun, som tar del av<br />
Pedalistas insatser, vill öka integrationen<br />
och rörelsefrihet i stadsdelen. Ett sätt är<br />
att få nya grupper att välja cykeln.<br />
– De vill jobba mer inkluderande med<br />
cykelfrågan med fokus på kvinnor och<br />
mångfald, säger Hoda Saad.<br />
Genom att ta fram ett underlag kan de<br />
göra cykelinfrastrukturen och cykelkulturen<br />
mer inbjudande och möjliggöra för<br />
alla att cykla, oavsett ursprung eller kön.<br />
I Pedalista, såväl som Cats, definierar<br />
kvinnor själva vilka hinder och drivkrafter<br />
som skulle få dem att cykla. För dem<br />
är separatismen ett medel, inte ett mål.<br />
Cykelsport som separerar<br />
De senaste åren har flera nätverk för<br />
kvinnliga cyklister skapats i den svenska<br />
cykelsporten. Bimbo-Bikers, Sub XX,<br />
Team Ljungskog och Facebookgruppen<br />
Cyklande tjejer är exempel på en typ av<br />
grupper för kvinnor som har vuxit på<br />
kort tid. Samtidigt får cykelsporter fler<br />
damidrottare på elitnivå, som Emma<br />
Johansson och Jenny Rissveds. På motionsnivå<br />
märks en ökad representation i<br />
cykelloppen. Vätter<strong>nr</strong>undan har dubblerat<br />
antal kvinnliga deltagare på tio år.<br />
Parallellt har Tjejvättern, som är en tredjedel<br />
av originaldistansen, funnits och har<br />
samlat mängder av cyklande kvinnor.<br />
18<br />
•<br />
Genusforskaren Karin S. Lindelöf, har<br />
studerat tjejlopp som kulturellt fenomen.<br />
– Det handlar om villkor för kvinnors<br />
motionsidrottande. Jag tyckte att loppen<br />
hade en sån märklig form, säger hon.<br />
Hon nämner att det finns ett annat<br />
tilltal när det gäller tjejlopp, att de ska<br />
vara trevliga och sociala med goodiebags<br />
i stället för att fokusera på prestationer.<br />
– Tjejloppen kan fungera som en emancipatorisk<br />
frizon. Det mesta av i<strong>nr</strong>amningen<br />
kring loppet reproducerar dock snäva<br />
stereotyper om att vara kvinna, vilket<br />
förminskar betydelsen av deltagarnas<br />
prestationer, konstaterar Karin S. Lindelöf.<br />
•<br />
FÖRDELAR ENLIGT KARIN<br />
Tjejloppen låter kvinnor erövra fysisk<br />
styrka samt kroppsligt och mentalt<br />
självförtroende. Få tillgång till sportvärlden<br />
och uppleva idrottandet med<br />
andra kvinnor, i ett enkönat rum,<br />
där aktiviteten sätts i fokus medan<br />
betydelsen av kön suddas ut.<br />
NACKDELAR ENLIGT KARIN<br />
Tjejloppen begränsar genom en<br />
specifik kommersiell i<strong>nr</strong>amning som<br />
bygger på stereotypa förståelser av<br />
kön. Tjejloppen är snälla arrangemang<br />
eller en kul grej, som varken hotar<br />
en heteronormativ och patriarkal<br />
ordning eller en manlig idrottsnorm.
PEDALISTA "Vi har kunnat kartlägga flera faktorer och hinder som gör att cykeln inte är eller<br />
upplevs som ett tillgängligt transportmedel för alla, kön är en av dem", säger Hoda Saad.<br />
”<br />
Det som händer nu,<br />
det hände för löpningen på<br />
80-talet. Där togs de första<br />
stegen mot att kvinnor<br />
fick egna träningsgrupper,<br />
första tjejloppen inom<br />
löpning och några kvinnliga<br />
långdistanselitlöpare.<br />
KARIN S. LINDELÖF, ETNOLOG PÅ UPPSALA<br />
UNIVERSITETS CENTRUM FÖR GENUSVETENSKAP<br />
•<br />
•<br />
•<br />
ANTALET KVINNOR<br />
SOM ANMÄLER SIG<br />
TILL VÄTTERNRUNDAN<br />
HAR ÖKAT DE SENASTE<br />
DECENNIERNA.<br />
1967: 37 KVINNOR AV<br />
370 ANMÄLDA.<br />
2007: 2 476 KVINNOR<br />
AV 17 863 ANMÄLDA.<br />
<strong>2017</strong>: 4 431 KVINNOR<br />
AV 23 000 ANMÄLDA.<br />
Källa: Vätter<strong>nr</strong>undans historik<br />
19
RECENSION<br />
Sprängkraften<br />
finns i cyklismen<br />
Cykeljournalisten Carlton Reid kartlägger<br />
utvecklingen och infrastrukturen,<br />
från slutet av 1800-talet till vår början<br />
av 2000-talet. I sin andra bok skriver<br />
han om 1900-talet.<br />
Först kom boken om hur originalvägarna byggdes för<br />
cyklister. Nu har boken kommit om hur cykelstrukturen<br />
kunde överleva när bilismen tog över. När den planerade<br />
tredje boken kommer ut vill jag läsa om hur cykeln tar<br />
tillbaka sin plats från bilen.<br />
Trilogin skrivs på engelska, med de utgivna titlarna<br />
"Roads were not built for cars" och "Bike boom". I bägge<br />
använder Carlton Reid historien som ett sätt att förklara<br />
samtiden. I den tredje ska han skriva om framtiden. "Bike<br />
boom" är en mellanbok, som binder samman då med nu.<br />
Tidsperioden på boksidorna sträcker sig från början av<br />
1900-talet, men koncentreras till halva 1970-talet, då när<br />
det fanns en bike boom eller stark cykeltrend. Under 50- och<br />
60-talen hade bilen kört över det mesta vad gäller cykelinfrastruktur.<br />
Privatbilismen i USA och Storbritannien hade<br />
vuxit, med stadsplanerare och trafikingenjörer som byggde<br />
en vägvärld för motorfordon. Därefter kom en motrörelse,<br />
eller en cykelrörelse, som allierade sig med tidsandan. Under<br />
oljekris, hippieuppror och miljömedvetenhet sågs cykeln<br />
som ett bättre alternativ. Speciellt i Nederländerna, därifrån<br />
som både USA och Storbritannien hämtade hem innovation<br />
och inspiration. Men de tog bara hem vissa delar av cykellandet.<br />
I boken finns exempel från städer som Amsterdam, New<br />
York och London. Det som skiljer den ena från de två andra<br />
är att cyklingen i Amsterdam har varit bestående, inte bara<br />
en boom. I bokens början konstateras att Nederländerna var<br />
världens bästa cykelland 1906. Landet håller sin position<br />
genom hela boken och troligtvis ända in i nästa.<br />
Omslagsbild från den andra boken "Bike Boom", utgiven av Island Press.<br />
I ett kapitel om 30-talet står det om hur brittiska cykelföreningar<br />
motsatte sig separata cykelvägar, eftersom de var<br />
för dåliga. Men främst ville de ha rätt till de vanliga vägarna,<br />
som idag kallas bilvägar. I ett annat kapitel från samma tid<br />
står det om amerikanska cyklister som trycktes allt längre<br />
ut på vägkanterna tills det inte fanns någon yta alls.<br />
Sen kom boomen på 70-talet. De sporttrender som kom<br />
efter, med BMX, MTB och racercykling kallar författaren<br />
inte för en boom. Det är först när cykeln blir ett transportmedel<br />
i vardagen som det verkligen händer, när stadsbilden<br />
har separerade cykelbanor, genomtänkta cykelparkeringar<br />
och säkra cykelpassager. Samtidigt som Carlton Reid skriver<br />
om cykelinfrastrukturen som en förutsättning påpekar han<br />
att det inte är tillräckligt.<br />
20
Uttrycket Build it and they will come nyanseras. Enligt<br />
författaren räcker det inte att bara bygga infrastruktur<br />
för cykeln, det behöver samtidigt vara prioriterat på<br />
bekostnad av bilen. Med höga bensinskatter, vägtullar,<br />
parkeringsavgifter eller bilförbud. Annars blir det som<br />
i den brittiska staden Stevenage eller den amerikanska<br />
staden Davis. Det är exempel på kopierad nederländsk<br />
cykelinfrastruktur som britterna och amerikanarna inte<br />
längre cyklar på. För de andra alternativen har blivit mer<br />
attraktiva. Även om cykling är lätt i dessa städer är biloch<br />
bussåkande lättare, så allt färre cyklade vidare när<br />
trenden avtog. Nedgången skedde även i nederländska<br />
städer, men där fortsatte ändå underhållet och utvecklingen<br />
av cykelsamhället. Så många av deras invånare<br />
cyklade på som vanligt tills det blev vardagligt.<br />
Precis som Carlton Reids första bok ligger fokus på<br />
Storbritannien och de Förenta staterna. Nederländerna<br />
finns med som en förebild och jämförelse genom hela<br />
boken och det är möjligt att landet kommer att vara en<br />
ALLA KOMMER VÄL IHÅG hur det kändes att ta livets första cykeltur.<br />
central<br />
En ny kunskap,<br />
punkt<br />
javisst,<br />
även<br />
men<br />
i hans<br />
framför<br />
tredje<br />
allt en berusande<br />
bok, med<br />
frihetskänsla.<br />
tanke på alla<br />
Att kunna transportera sig längre utan att få skjuts med bil eller tvingas<br />
powerpoint-presentationer och studieresor som görs<br />
passa en buss.<br />
om och Efter till närmare Nederländerna. hundra år då världens Där städer finns och vägnät inte anpassats bara cykelinfraefter<br />
biltrafik börjar nu arkitekter, planerare och politiker snegla på<br />
strukturen utan även cykelkulturen. Det var där som<br />
staden före bilen. Italienska medeltidsstäder har blivit det nya idealet och<br />
den bilfiler radikala har ersatts gruppen av cykelbanor, Provo till och målade med i New York. gamla Medvetenhet cyklar vita och<br />
om bilens miljöpåverkan och hur stillasittande påverkar vår hälsa har<br />
ställde lett till en ut cykelrenässans. dem i städerna Men den ser som olika en ut på föregångare olika platser. till dagens<br />
I Cykla! – två hjul som förändrar världen tar journalisterna Lina E.<br />
lånecykelsystem. Det var även där som en annan grupp,<br />
Johansson och Maja Lagercrantz ett brett grepp om fenomenet cykling.<br />
som De kallade besöker Amsterdam, sig Kabouters, New York, Thessaloniki blockerade och Kapstaden centrala för att stadsgator<br />
som inte som är fullt senare så positivt gjordes – ilskna medtrafikanter bilfria. I Nederländerna och barn som inte hölls<br />
skildra den globala cykeltrenden och dess förespråkare, men också det<br />
ens lär sig att cykla.<br />
cyklingen vid liv och Carlton Reid ger oss exempel efter<br />
exempel för att vi ska lära oss av historien.<br />
Jag hoppas att den sista delen i trilogin också ska heta<br />
LINA E. JOHANSSON är frilansjournalist och jobbar främst som reporter<br />
"Bike och producent boom", för med kultur- undertiteln och samhällsprogram "Så i tog Sveriges cyklisterna Radio. tillbaka<br />
vägarna MAJA LAGERCRANTZ som en gång har arbetat byggdes som journalist för dem". i tolv år, Att framför det allt är det<br />
som samhällsreporter inom public service på program som Kaliber, Ekot,<br />
som P1-morgon, står i framtidsböckerna.<br />
Rapport och Aktuellt. Tillsammans har de skapat programserien<br />
Cykla i P1.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
Boktips för<br />
en äkta<br />
cykeljul!<br />
I boken "Cykla" tar journalisterna Maja<br />
Lagercrantz och Lina E. Johansson ett brett<br />
grepp om fenomenet cykling. De träffar<br />
cyklister, stadsplanerare och forskare och<br />
skriver om historia, psykologi och ekonomi.<br />
Nu kan du som medlem beställa boken till<br />
specialpris före 20 december för 160:-<br />
inklusive frakt. Mejla din adress till<br />
marknad@ordfrontforlag.se och skriv<br />
"Cykla" i ämnesraden så kommer boken<br />
hem till dig inom sju arbetsdagar.<br />
ORDFRONT<br />
BIKE BOOM, THE UNEXPECTED<br />
www.ordfrontforlag.se<br />
RESURGENCE OF CYCLING<br />
REPORTAGEBOK AV CARLTON REID<br />
BETYGET ÄR 3 AV 5 MÖJLIGA CYKLAR<br />
21
RESOR<br />
Cyklar i takt<br />
med musiken<br />
Albert Sans tog med sig cykeln och gitarren till Sydamerika för<br />
sex år sen. Han lämnade livet som spansk rockmusiker, men<br />
musiken har inte lämnat honom. Rytmen i Albert Sans cykelliv<br />
har gått över till en brasiliansk bossa nova och han stannar ofta<br />
för att producera låtar och videos för att kunna ta sig vidare.<br />
TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH FOTO: ALBERT SANS<br />
BRASILIEN<br />
De tropiska stränderna i norra delen<br />
av landet vid Porto das Pedras kallas<br />
ibland Brasiliens Karibien.<br />
22
23
RESOR<br />
PACKNING<br />
Albert Sans med<br />
all sin utrustning<br />
för Sydamerika.<br />
Han kallar sin långfärdscykling<br />
den långsammaste<br />
jorden-runt-resan i världen.<br />
– Långsamma projekt,<br />
långsamt arbete, långsamma<br />
rörelser, långsamt liv och långsamt resande,<br />
säger Albert Sans när han beskriver sin tillvaro.<br />
Han har varit ute i sex år. Hemma i Spanien<br />
levde han som musiker, men tröttnade på<br />
att musiken blev en prestation. Albert Sans<br />
ville följa en annan rytm och tog till slut med<br />
sig cykeln till Sydamerika. Från att tidigare<br />
producera rockmusik i hög takt växlade han<br />
ner till ett långsammare tempo.<br />
– För mig är musik mer personligt än ett<br />
arbete. Det handlar om att förmedla den jag<br />
är. Låttexterna är ett uttrycksmedel för vad<br />
jag vill säga, berättar Albert Sans.<br />
På hans cykel har ramen en förlängning<br />
som är anpassad för att bära en liten gitarr.<br />
Utöver det har han den vanliga packningen<br />
för att kunna cykla långt, tälta ofta och laga<br />
egen mat. Dessutom bär han med sig kameraoch<br />
ljudutrustning med en drönare och redigeringsdator.<br />
– Med en mikrofon och gitarr kan man spela<br />
in en skiva. Det öppnar verkligen upp för<br />
andra sidor av livet med frihet och flow. Livet<br />
som nomad, med minimalism och rörelsefrihet,<br />
säger Albert Sans.<br />
Förutom att spela in låtar och egna<br />
musikvideos från resan brukar han stanna<br />
och tjäna pengar på andra mediaprojekt. För<br />
att slippa avbrotten i sitt cykelflow startade<br />
han en crowdfundingdel på sin hemsida, där<br />
besökare kan donera pengar och få nya låtar<br />
tillbaka. Låtskrivandet går långsamt, men för<br />
honom gör det ingenting.<br />
– Det känns bra för mig. Det är ingen stress<br />
utan perfekt. Jag tar hand om varje låt och<br />
hittar rätt ord och synkar allt annat, säger<br />
Albert Sans.<br />
Under cyklingen i Sydamerika har han<br />
fått andra influenser som har påverkat hans<br />
musik, med bossarytmer snarare än rockriff.<br />
Länderna han har cyklat genom har gjort<br />
ett avtryck på såväl hans musik som i hans liv.<br />
Landskapen, de yttre och de i<strong>nr</strong>e, återspeglas<br />
senare i låttexter. Naturen har varit växlande.<br />
Från cykling på paradisvita stränder längs<br />
Brasiliens norra kust till grusvägarna med<br />
dramatisk bergsutsikt längst ner i Patagonien.<br />
I en av sina musikvideor vaknar han upp på<br />
24<br />
en klippa på Sydamerikas östkust och flera<br />
filmsnuttar avlöser varandra med scener från<br />
öknar, djungler, stränder, berg, hav, stäpp och<br />
skog. I videosekvenser syns nationalparker<br />
som Torres del Paine med sina glaciärsjöar i<br />
Chile, Iguazú med sina vattenfall i Argentina<br />
och Lençois Maranhenses med sina vattenfyllda<br />
sanddyner i Brasilien. Även människor han<br />
möter sätter sina avtryck, och han gör detsamma<br />
i dem.<br />
”<br />
Både gitarren och<br />
cykeln öppnar dörrar. De<br />
fungerar som en katalysator<br />
för upplevelser.<br />
– Både gitarren och cykeln öppnar dörrar.<br />
De fungerar som en katalysator för upplevelser.<br />
Cykeln är fantastisk, men kombinerat med en<br />
gitarr ger det magi, säger Albert Sans.<br />
Han sjunger sina låtar för andra långfärdscyklister<br />
när de tältar tillsammans vid en sjö<br />
eller drar fram gitarren för en låt efter middagen<br />
när han har blivit inbjuden i ett hem.<br />
– Jag spelar när jag träffar personer som jag<br />
tycker om eller när jag är ensam. I början av<br />
resan, här i Brasilien, spelade jag som gatumusikant<br />
men kände att jag inte ville spela<br />
bara för pengar. Utan jag vill spela när jag<br />
känner för det, säger han.<br />
Resan började i São Paulo och det är även<br />
där Albert Sans är idag.<br />
– När jag kom hit första gången och hade<br />
min första couchsurfing-erfarenhet var det<br />
hos en kille som spelade gitarr och sen kom<br />
en annan från Nordamerika som också var<br />
gitarrist. Så vi gjorde en konsert tillsammans<br />
för dem som bodde i hyreshuset. Det var ett<br />
naturligt sätt att möta varandra, dela med oss<br />
och ingå i ett sammanhang, berättar han.<br />
Under åren har han tagit flera pauser i<br />
sin cykelrytm, ibland för att vila sig för en<br />
knäskada, men oftast för att ta olika uppdrag<br />
eller slutföra projekt för att finansiera resten<br />
av sitt nomadliv. Ibland har han använt<br />
sig av internetforum som couchsurfing och<br />
warmshowers, där cyklister och andra öppnar<br />
sina hem för likasinnade. Efter att han själv<br />
har bjudits hem till flera främlingar försöker<br />
Albert Sans att skapa ett liknande forum,<br />
fast speciellt för konstutövare.<br />
SKOGSVÄG<br />
Rutten går genom<br />
djungel på en<br />
röd landsväg.
TERRÄNG<br />
Cykelrutten<br />
"La Estrada<br />
Real" i<br />
Brasilien.<br />
25
RESOR<br />
– Jag tänker mig en webbsida som inte<br />
bara är för artister och musiker utan<br />
även för poeter och fotografer som kan<br />
gestalta sin historia. Om jag till exempel<br />
är värd och vill lyssna på brasiliansk<br />
poesi eller musik kan jag leta efter det<br />
på kartan och bjuda in någon som bor<br />
i närheten eller är på väg till min stad,<br />
förklarar Albert Sans som vill skapa<br />
små konstscener för internationellt och<br />
kulturellt utbyte.<br />
Han tänker på vad han själv har fått ut<br />
av att cykla mellan spontana möten med<br />
människor där musik har uppstått. Till<br />
exempel när han fick höra musikstilen<br />
La Murga, med en känsla av musikal och<br />
karneval i Uruguay.<br />
– Jag fick en inhemsk musikupplevelse<br />
när jag deltog i en show i Montevideo<br />
med en murgagrupp. Jag fick lära mig på<br />
nära håll och festade med musikerna och<br />
sångarna, berättar Albert Sans.<br />
Även i mindre sammanhang har<br />
musiken gjort det lättare för honom att<br />
presentera sig själv när han har cyklat in<br />
i en ny situation.<br />
– Ibland är jag lite blyg och då är det<br />
mitt sätt att visa att jag är här och kunna<br />
säga det här är jag. Det underlättar<br />
verkligen, berättar han.<br />
”<br />
Jag vet att jag vill<br />
fortsätta att se och lära<br />
mig om världen.<br />
Hans cykel och hans gitarr är det<br />
enda i hans packning som har fått egna<br />
namn. Cykeln har han döpt till Ona och<br />
gitarren till Tita.<br />
– De är bägge nyttiga saker som<br />
fungerar som en översättare eller något<br />
som skapar ett möte, säger Albert Sans.<br />
På cykeln lyssnar han ofta på låtskrivaren<br />
och sångaren Jorge Drexler från<br />
Uruguay och hamnar återkommande i<br />
sammanhang där den puertoricanska<br />
popgruppen Calle Trece spelas, med<br />
låtar som Vuelta del mundo, vilket handlar<br />
om att resa jorden runt.<br />
– Jag vet att jag vill fortsätta att se<br />
och lära mig om världen, säger Albert<br />
Sans som funderar på nästa etapp.<br />
Han har inga planer på att åka hem<br />
ännu, utan kommer cykla vidare och<br />
spela vidare.<br />
– För mig handlar livet inte om projekt<br />
eller arbeten utan om att hitta ett<br />
flow, förklarar han.<br />
Det är något som han har funnit<br />
på cykeln och genom musiken. Det<br />
är främst på kända touringvägar som<br />
Carretera Austral i Chile eller La Estrada<br />
Real i Brasilien som han trivs bäst. När<br />
långfärdscyklingen flyter på och musikinspirationen<br />
flödar.<br />
– Jag är lycklig, det här är min väg<br />
med ett långsamt liv, säger Albert Sans.<br />
26
CYKLIST<br />
Självporträtt på<br />
Albert Sans i<br />
bergslandskapet<br />
Patagonien<br />
ALBERT SANS SYDAMERIKACYKLING<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
CYKLIST Albert Sans, 40 år<br />
CYKEL Free Radical Xtracycle, som har döpts till "Ona".<br />
CYKELRUTT Brasilien, Uruguay, Argentina, Chile,<br />
Bolivia och Paraguay, i tre olika etapper, med pauser och<br />
andra transporter emellan.<br />
BERG<br />
Cykeln Ona i<br />
nationalparken<br />
Torres del<br />
Paine.<br />
CYKELDISTANS Räknar inte, men har varit ute sen 2011.<br />
CYKELAKTUELL Med e-boken "Nomadismo" på spanska och<br />
med resebilder, som går att beställa gratis på hans hemsida.<br />
CYKELMUSIK Nedladdningsbara låtar från cykelvägen.<br />
"Deslizado", "Ojos de atar", "Si allí estás tú", "Escéptica", "Paula"<br />
och den senaste låten "Sin dama".<br />
CYKELBLOGG albertsans.com och den kommande<br />
hemsidan för att dela livekonst med varandra liveatsofa.com<br />
BOLIVIA<br />
PARAGUAY<br />
CHILE<br />
ARGENTINA<br />
BRASILIEN<br />
SÃO PAULO<br />
URUGUAY<br />
27
DEBATT<br />
KRÄVER INFRASTRUKTUR,<br />
Sedan sekelskiftet har Sveriges<br />
riksdag och regering fattat inte<br />
mindre än sju olika trafikpolitiska<br />
beslut med i<strong>nr</strong>iktning på att förbättra<br />
förutsättningarna för cykling.<br />
Utredning efter utredning slår fast<br />
att cykeln är en nyckelkomponent för att<br />
möta vår tids stora utmaningar, i form av<br />
klimatförändringar och stigande ohälsa.<br />
Inte heller våra kommuner och landsting<br />
har legat på latsidan. Samrådsgrupper<br />
har tillsatts, idéprogram har presenterats<br />
och cykelplaner har producerats, kommunicerats<br />
och reviderats i en imponerade<br />
omfattning. Men cykelinfrastrukturen,<br />
med lokala undantag, är gravt undermålig<br />
vilket får alternativa transportsätt<br />
att framstå som mer säkra och attraktiva.<br />
I synnerhet hos de grupper som inte<br />
cyklar eller där cyklingen minskar.<br />
Lösningen för att kunna uppfylla såväl<br />
de nationella som lokala cykelstrategiernas<br />
mål går inte att runda med önsketänkande.<br />
Det handlar om att prioritera<br />
resurser och tillsätta kompetens för<br />
att bygga ut, förbättra och underhålla<br />
infrastrukturen. Om vi förlitar oss till<br />
bokföringen är det just där proppen<br />
sitter, när det kommer till kritan saknas<br />
en politisk vilja att räkna med.<br />
I den nu liggande propositionen för<br />
de nationella transportsystemen 2018-<br />
2029 beräknas skattesatsningarna på<br />
gång- och cykeltrafik få kosta minst 13,4<br />
miljarder och som mest 17,8 miljarder,<br />
av totalt 710 miljarder. Det utgör runt<br />
två procent, men om man räknar bort de<br />
kommunala insatserna landar de statliga<br />
planerna på närmare en procent. Resterande<br />
miljarder går till olika typer av vägoch<br />
järnvägssatsningar, där högkostnadsprojekt<br />
som Västsvenska paketet och<br />
Förbifart Stockholm inte ens är i<strong>nr</strong>äknade.<br />
En plan är inte heller detsamma som<br />
en investering. Uppföljningar av tidigare<br />
budgetar har haft ett synnerligen dåligt<br />
track-record till cyklingens nackdel. Inte<br />
mindre än en fjärdedel av satsningarna<br />
har i slutändan slukats av andra projekt.<br />
Politiker är alltså inte enbart obenägna<br />
att tilldela medel till cykling. Trafikverket<br />
har också använt pengar avsedda för<br />
cykling som en budgetregulator i den<br />
nationella balansräkningen.<br />
Krister Spolander, tidigare programchef<br />
vid Statistiska Centralbyrån, har räknat<br />
ut att cykelskulden till följd av tidigare<br />
uteblivna investeringar uppgår till 40<br />
miljarder kronor. Med hänsyn tagen<br />
till volymen på planerade satsningar<br />
och erfarenhet av vad som i slutändan<br />
realiseras, är hans uppskattning att det<br />
kommer ta bortåt 40 år innan Sverige<br />
har en cykelinfrastruktur som motsvarar<br />
Danmarks och Nederländernas standard.<br />
Då har de flesta av er som läser detta, mig<br />
själv inkluderad, hunnit nå pensionsålder<br />
eller cyklat vidare till den andra sidan.<br />
Cykelfrämjandet har under lång tid<br />
försökt att vara en proaktiv och uppmuntrande<br />
part i den politiska debatten.<br />
Det är en roll vi som organisation bör<br />
fortsätta spela. Men att verka i en positiv<br />
anda medför inte per automatik att vi ska<br />
avstå från att syna korten. Cykelstrategier<br />
i all ära, men framöver ska vi kolla att<br />
de politiska checkarna som ställs ut också<br />
har täckning. Inte bara för vår egen skull,<br />
utan för att allas vår framtid kräver det.<br />
Zacharias Elinder<br />
Storstockholmskretsens ordförande<br />
Cykelutredningen<br />
2012<br />
Cykelstrategin<br />
<strong>2017</strong><br />
Så här lång tid kan det ta att bygga cykelinfrastruktur i nivå med Danmark och Nederländerna.<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
71%<br />
ANDEL AV<br />
BEFOLKNINGEN<br />
SOM SÄGER ATT DE<br />
CYKLAR OFTA.<br />
53,1%<br />
38,9%<br />
58,3%<br />
0%<br />
GRONINGEN AMSTERDAM ÅLBORG KÖPENHAMN<br />
28
INTE FLER UTREDNINGAR<br />
”<br />
Staten är duktig på att ta fram<br />
idéskrifter, policydokument och cykelstrategier,<br />
men inte att få fram pengar<br />
till asfalt som vi kan cykla på.<br />
KRISTER SPOLANDER, TRAFIKEXPERT PÅ CYKEL<br />
"Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Nationell strategi för ökad<br />
och säker cykeltrafik". Vägverket, 2000.<br />
"Stadsplanera i stället för trafikplanera och bebyggelseplanera".<br />
Boverket, 2002.<br />
"Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet". Folkhälsoinstitutet,<br />
2007.<br />
"Cykel på tåg. Möjligheter och svårigheter". Banverket, 2010.<br />
"Vägen till ett cyklande samhälle". Sveriges kommuner och<br />
landsting, 2012.<br />
"Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem".<br />
Trafikutskottet, 2012.<br />
"Cykelutredningen för ökad och säkrare cykling". Regeringskansliet,<br />
2012.<br />
"En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling".<br />
Regeringskansliet, <strong>2017</strong>.<br />
Det behövs cirka 40 miljarder och bortåt 40 år med nuvarande investeringsplaner.<br />
2057<br />
38,4%<br />
MALMÖ<br />
Källa: EU-rapporten<br />
2016, "The State of<br />
European Cities" som<br />
baseras på enkätsvar.<br />
16,9%<br />
STOCKHOLM<br />
710<br />
miljarder ska fördelas<br />
de kommande elva<br />
åren enligt liggande<br />
infrastrukturplan för<br />
2018–2029, inklusive<br />
uppskattade intäkter från<br />
medfinansiering som<br />
trängsel- och banavgifter.<br />
INFRASTRUKTUR-<br />
SATSNINGAR<br />
CIRKA<br />
2% AV<br />
INVESTER-<br />
INGARNA<br />
PLANERAS<br />
TILL CYKEL-<br />
OCH GÅNG-<br />
TRAFIK.<br />
29
FÖRENING<br />
Så ska fler cykla på<br />
KOMMUN<br />
Luleå är en av<br />
dem som satsar<br />
på vintercykling<br />
med olika innovationer.<br />
Foto:<br />
Luleå kommun<br />
SVERIGE Den kommun som tar<br />
fram bäst innovation för att främja<br />
vintercykling får en miljon kronor.<br />
Cykel plus minus heter projektet som<br />
söker efter lösningar för att få fart på<br />
vintercyklingen.<br />
– Det varierar väldigt, men det är inte<br />
ovanligt att cyklingen minskar med<br />
hälften på vintern, säger Emil Törnsten,<br />
projektledare och ordförande för Cykelfrämjandets<br />
krets i Stockholm Norrort.<br />
Om fler fortsatte att cykla under hela<br />
året skulle fördelarna bestå oavsett<br />
säsong, med ihållande hälsovinster och<br />
trängselminskningar. För att kunna byta<br />
ut bilen helt behövs vinterlösningar.<br />
– Om cykeln ska bli ett reellt alternativ<br />
för många måste det fungera året om,<br />
säger Emil Törnsten.<br />
Innovationstävlingen utlystes på<br />
Transportforum i Linköping i början<br />
av året. Sen dess har kontakter tagits<br />
med kommuner, företag, studenter och<br />
forskare. I november hölls ett så kallat<br />
hackaton, en innovationsdag på Kungliga<br />
tekniska högskolan. Idéerna var varierande,<br />
från olika former av sopsaltning<br />
för att förbättra underlaget till appar som<br />
signalerar färdigplogade cykelbanor.<br />
”<br />
Amsterdam har ungefär likartade<br />
förhållanden, men där cyklar<br />
man och i Göteborg åker man bil.<br />
KARL ZANDER, VICE ORDFÖRANDE, AVFÄRDAR PÅSTÅENDET<br />
OM ATT FÅ CYKLAR I GÖTEBORG PÅ GRUND AV VÄDRET.<br />
Cykelfrämjandet får bidrag<br />
SVERIGE I enlighet med<br />
den nationella cykelstrategin<br />
har Trafikverket beslutat att<br />
fem ideella organisationer<br />
får dela på projektbidrag på<br />
totalt nio miljoner kronor.<br />
Projekten handlar om informations-<br />
och utbildningsinsatser<br />
för ökad och säker<br />
cykling. Cykelfrämjandet får<br />
två miljoner för att utöka<br />
cykelkurserna för vuxna.<br />
30
vintern<br />
En bilfri dag<br />
söker röster<br />
PROJEKTLEDARE<br />
Cykelfrämjandets<br />
Emil Törnsten. Foto:<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
Förslagen handlar främst om snöröjning,<br />
halkbekämpning och trafikinformation<br />
men även om kläder som fördelar värme<br />
eller rörformade tunnlar där cyklister får<br />
skjuts av fläktar. Den kommun som först<br />
registrerade sitt förslag var Luleå, som<br />
redan satsar på utbyggnad och underhåll<br />
av cykelvägnätet. Där plogas det dubbelt<br />
så ofta som på bilvägarna och kommunen<br />
lånar ut vinterrustade cyklar i en kampanj.<br />
Hittills har insatserna gett resultat.<br />
– Mellan 2013 och <strong>2017</strong> ökade cyklingen<br />
vintertid i de centrala delarna av<br />
Luleå med drygt 20 procent, säger Linn<br />
Adolfsson, som har varit cykelansvarig i<br />
kommunen under tidsperioden.<br />
Sista registreringsdag för tävlande i<br />
innovationstävlingen var 30 november<br />
och vinnaren presenteras 15 maj 2018.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
GÖTEBORG Federico Ghirelli,<br />
medlem i lokalkretsen, föreslår<br />
att staden blir bilfri för en dag.<br />
– Göteborg är en härlig stad och<br />
jag kan föreställa mig hur roligt det<br />
hade varit att cykla med barnen i<br />
stan en sommardag. Sen är det bra<br />
för miljön också, säger Federico<br />
Ghirelli.<br />
Han har lämnat ett förslag på<br />
Göteborgs stads hemsida, där de<br />
som vill stötta kan registrera sig och<br />
rösta för. Ett så kallat Göteborgsförslag<br />
innebär att man ska samla<br />
minst 200 röster på 90 dagar, för att<br />
det ska diskuteras av stadens politiker.<br />
Röstningen pågår för allmänheten<br />
till 8 februari 2018. Federico Ghirelli<br />
vänder sig till resten av Cykelfrämjandets<br />
medlemmar för röststöd.<br />
I sitt förslag argumenterar han<br />
för att en bilfri dag skulle gå i linje<br />
med stadens miljömål. Under en dag<br />
kan det bli tydligt hur miljöpåverkan<br />
minskar och luftkvaliteten förbättras.<br />
Dagen handlar inte bara om att<br />
minska biltrafiken utan även förhöja<br />
stadssamvaron med en avgasfri<br />
folkfest.<br />
– Jag hoppas framförallt att det<br />
blir av och att det blir en uppskattad<br />
tradition. Vem vet, det kanske växer<br />
till flera dagar om året, säger han.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
32<br />
2018 ARRANGERAS CYKEL-<br />
TURISTVECKAN I RÄTTVIK<br />
EN VECKA SENARE, I<br />
STÄLLET FÖR VECKA 31.<br />
Ordföranden tar Europauppdrag<br />
EUROPA<br />
Cykelfrämjandets ordförande<br />
kommer även att leda den europeiska<br />
motsvarigheten. Lars<br />
Strömgren kommer därmed att<br />
företräda Europas cyklister i<br />
European Cyclists' Federation, ECF.<br />
Han ersätter sittande ordförande<br />
Manfred Neun från Tyskland,<br />
som kliver av vid årsskiftet.<br />
– Det känns viktigt att som<br />
svensk få arbeta från gräsrött-<br />
erna och upp till lobbying på<br />
EU-nivå, säger Lars Strömgren,<br />
som kommer att vara tillförordnad<br />
ordförande för ECF från<br />
och med 1 januari, fram till<br />
stämman i Milano 19 maj.<br />
31
Vill du vara<br />
med och<br />
bestämma?<br />
Kandidera eller nominera till<br />
Cykelfrämjandets riksstyrelse<br />
innan den 31 december.<br />
Östersund<br />
För 24 år sen var Mait Adsten med<br />
och startade Östersundskretsen. Till<br />
en början ville hon ha en cykelväg<br />
till jobbet, vilket nu byggs. Samarbetet<br />
med kommunen har också<br />
resulterat i att de har prisats på<br />
Trafikantveckan och varit först i<br />
Sverige med jämställd snöplogning.<br />
Mejla oss på valberedning@cykelframjandet.se<br />
Gekko fx HP Velotechnik<br />
Cykelglädje<br />
på tre hjul<br />
– Jag blev medlem 1990<br />
och fick ett brev från Gun<br />
Hägglund som ville att vi<br />
skulle starta en krets här,<br />
berättar Mait Adsten.<br />
Gun Hägglund var en känd<br />
hälsoprofil och ordförande<br />
i Cykelfrämjandet, som var<br />
i Östersund för att värva<br />
medlemmar.<br />
– Vi fick till en interimstyrelse<br />
på fyra personer direkt<br />
på mötet. Jag tänkte att det<br />
kanske inte var så dumt. Jag<br />
kanske kunde få en cykelväg<br />
till jobbet. Då blev jag trafikansvarig<br />
i kretsen och satt<br />
i riksstyrelsen på slutet av<br />
90-talet, säger Mait Adsten.<br />
Hon visar reultaten av<br />
hennes och kretsens arbete<br />
som syns i asfalten på den<br />
väg som hon brukade cykla<br />
till jobbet.<br />
– Expresscykelvägen byggs<br />
i bägge ändar. Det byggs<br />
cykelvägar på andra sidan<br />
sjön också. Vi har två cykelöverfarter<br />
och vi ska få fler,<br />
säger Mait Adsten.<br />
Nu är hon pensionär och<br />
kan se tillbaka på flera cykelåtgärder<br />
genom åren.<br />
– På 80-talet var jag<br />
ganska ensam cyklist under<br />
vinterhalvåret och cyklade på<br />
trottoaren. Jag vågade inte<br />
cykla på gatan i snö och slask,<br />
berättar hon.<br />
Förutom cykelbanor har<br />
de även påverkat skyltningen<br />
och plogningen med sitt<br />
kommunsamarbete.<br />
32<br />
specialcyklar<br />
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35<br />
www.jary.se • 0709-70 60 46<br />
Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton<br />
•ÖSTERSUNDSKRETSEN<br />
Östersundskretsen har<br />
länge samarbetat med kommunen<br />
för att utöka cykelvägnätet<br />
och en miljövänlig<br />
mobilitet, genom att vara en<br />
dialogpartner, remissinstans,<br />
rapportör och medarrangör<br />
av de årliga och internationella<br />
Trafikantveckorna.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Under sommaren<br />
genomförs sociala cykelturer<br />
kontinuerligt i området.<br />
80 medlemmar finns i<br />
Östersundskretsen.<br />
Nästa år firar kretsen sitt<br />
25-årsjubileum.
KRETSEN<br />
utvecklas<br />
ORDFÖRANDE<br />
Mait Adsten har varit med sen 90-talet.<br />
AKTIVA<br />
Cyklister<br />
som håller<br />
samman<br />
kretsen.<br />
– Cykelvägarna plogas före<br />
bilvägarna. Det är omöjligt att<br />
cykla i djup snö, säger hennes<br />
man Jan Adsten.<br />
– Genom att vi tillhör styrelsen<br />
i Cykelfrämjandet är det<br />
korta kommunikationsvägar.<br />
Ser jag ett hål i vägen så ringer<br />
jag, tillägger Mait Adsten.<br />
De står på en av de bilvägar<br />
som har smalnats av för att<br />
göra plats för cyklister. Ännu<br />
är det en avlång grop i marken,<br />
men snart ska den bli som i<br />
andra änden av staden, där en<br />
stor röd cykel indikerar början<br />
på expresscykelvägen.<br />
– Det är fantastiskt roligt att<br />
ha varit med på hela den här<br />
resan, säger Mait Adsten.<br />
Text och foto:<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
KRETSEN<br />
Mait och<br />
Jan Adsten<br />
med Birgitta<br />
och Björn<br />
Wahlberg.<br />
1993 1996 2012 2014<br />
Östersundskretsen startar med<br />
en interimstyrelse, där Mait<br />
Adsten är en av initiativtagarna<br />
och ledamöterna.<br />
Cykelturistveckan arrangeras<br />
i Östersund. Styrelsen hade<br />
varit i Örnsköldsvik 1994 och<br />
Helsingborg 1995 för att reka.<br />
Kretsen initierar inspirationskonferenser<br />
i regionen, först<br />
i Östersund och därefter i<br />
Umeå och Sundsvall.<br />
Östersunds kommun, med<br />
partners som Cykelfrämjandet,<br />
vinner European Mobility<br />
Award för sin Trafikantvecka.<br />
33
CYKELPAKET I EUROPA<br />
www.cyclingsweden.se<br />
Toscana<br />
Provence<br />
Moseldalen<br />
Mallorca<br />
Kroatien<br />
Holland<br />
och många fler!<br />
Välkommen att prata<br />
cykelresor med mig.<br />
/Diana 070-670 55 93<br />
Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se<br />
CYKLA I GLASRIKET<br />
LENHOVDA<br />
ÅSEDA<br />
LANDSVÄG<br />
ÄLGHULT<br />
SÄVSJÖSTRÖM<br />
Längs hela floden sträcker sig en antastiskt<br />
fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,<br />
mat, bagagetransport mellan<br />
Cykelgruppen<br />
& hotell, & båt<br />
hotellen, båttur på floden, cyklar.<br />
– 2018 års resor ute nu!<br />
Våra övriga cykelturer<br />
• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport<br />
ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för<br />
Cykel & båt.<br />
• Provence<br />
Flera alternativ, från 3<br />
• Slott och vin i Loiredalen<br />
2018 – platserna tar<br />
dagar och uppåt.<br />
fort slut.<br />
• Salzkammergut i Österrike<br />
• Boden‐sjön<br />
• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen<br />
• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och<br />
Cykel<br />
• Bodensjön<br />
& båt<br />
runt<br />
en populär<br />
sjöar<br />
kombination<br />
• Salzkammergut<br />
• Donau<br />
• Moselfloden<br />
• Mallorca<br />
• Elbe och Moldau<br />
• Holland • Toscana - Venedig-regionen<br />
• Donau • Kroatiska övärlden<br />
• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien<br />
• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar<br />
• Provence & Camargue<br />
Gå in på vår hemsida<br />
www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller<br />
ring www.queentravel.se<br />
0503‐21900<br />
eller ring 0503-21900<br />
Piemonte -ett paradis för vinälskare<br />
Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum,<br />
frukost, transport av bagage mellan<br />
hotell och vägbeskrivningar på engelska.<br />
Pris per person i dubbelrum<br />
7 dagar från 7 700 kr<br />
www.locafrance.se tel. 0340-653920<br />
Cykla i Stallarholmen och Strängnäs<br />
KOSTA<br />
MÅLERÅS<br />
GULLASKRUV<br />
ORREFORS<br />
ALSTERBRO<br />
Upplev vår vackra natur<br />
med ett rikt kulturliv på<br />
Selaön i fagra Sörmland.<br />
Vi har cykelpaket samt<br />
fyra lättcyklade leder, två<br />
bra cykelkartor samt tips<br />
på logi och sevärdheter.<br />
www.cykelgruppen.se<br />
NYBRO<br />
Cykelpaket hos Östa Gård B&B<br />
www.maleras.nu | 0481-31175
Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps<br />
Åsnen runt i Småland<br />
Vill du uppleva äventyr<br />
och unikt naturliv runt en<br />
av Sveriges vackraste sjöar?<br />
Vi erbjuder cykelpaket<br />
runt sjön Åsnen 2018:<br />
Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,<br />
övernattning, frukost & lunchpaket<br />
Campingpaket (2-7dagar): cykel,<br />
cykelkärra och komplett campingkit<br />
inklusive 3-mannatält.<br />
Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå<br />
0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se<br />
www.visitalvesta.se<br />
Visit<br />
Alvesta<br />
Vandring och cykling på Sardinien<br />
Välkomna till Sardinien och Medelhavet<br />
Sardinien, när Italien är som bäst!<br />
Cykelresor i grupp<br />
Cykelresor på egen hand med GPS<br />
MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vi<strong>nr</strong>esor<br />
Cykel<br />
gruppen<br />
Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se<br />
35 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch<br />
cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har<br />
även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.<br />
0248-10039 www.lustigsgarden.se
KALENDARIUM<br />
Abloc Winter Challenge<br />
JÖNKÖPING<br />
28-29 december<br />
För tredje gången anordnas utmaningen<br />
Abloc winter challenge i mellandagarna,<br />
som även går under namnet Vintervättern.<br />
Starten går från Hovrättstorget i<br />
centrala Jönköping med tre olika startgrupper.<br />
Dagen därpå genomförs den riktiga<br />
tävlingen, Abloc winter race, som kan vara<br />
årets kallaste och sista race.<br />
Transportforum 2018<br />
LINKÖPING<br />
10-11 januari, 2018<br />
Nordens största årliga konferens för<br />
transportsektorn, där forskare och<br />
aktörer möts för kunskapsutbyte. VTI,<br />
Statens väg- och transportforskningsinstitut,<br />
är arrangör. Transportfrågor<br />
som berör cykling tas även upp i seminarium.<br />
Förra året diskuterades stadsmiljöavtalen,<br />
mätning av cykeltrafik,<br />
cyklisters framkomlighet samt hot och<br />
möjligheter för en ökad cykling.<br />
Cykelcross-SM 2018<br />
GÖTEBORG<br />
13-14 januari, 2018<br />
De nationella mästerskapen i cykelcross,<br />
CX-SM, arrangeras av Göteborgs cykelklubb.<br />
Tävlingarna och klasserna ska<br />
spridas ut över två dagar. Nytt för detta<br />
år är att ungdomsklasserna och damklassen<br />
U23 får mästerskapsstatus.<br />
Världsmästerskapen i cykelcross genomförs<br />
ett par veckor senare, 3 februari, i<br />
Valkenburg i Nederländerna.<br />
KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor<br />
cykelframjandet.se/kretsar<br />
GÖTEBORG<br />
13 december, 18.00-21.00<br />
Luciacykling på kvällen för<br />
att lysa upp Göteborg med<br />
lampor och julpynt. Samling<br />
vid Llama Lloyd, Väderkvarnsgatan<br />
16A på Hisingen.<br />
MALMÖ<br />
Januari och februari<br />
Cykelkurser för unga och<br />
vuxna anordnas i Malmö<br />
löpande under 2018. Kretsen<br />
och projektet Frihet på cykel<br />
har fått tillgång till en inomhuslokal<br />
i början på året, där<br />
det kan hållas cykelkurser<br />
alla säsonger. Kontaktperson<br />
är Isabella Thöger, som är<br />
cykelinstruktör och projektledare,<br />
isabella.thoger@<br />
cykelframjandet.se.<br />
STORSTOCKHOLM<br />
31 december, 10.00<br />
Nyårscykling i staden på årets<br />
sista dag, med turledare Eva<br />
0706-960634. Samling på<br />
söndagsmorgonen vid Östra<br />
station.<br />
36
Winter Cycling Congress<br />
MOSKVA, RYSSLAND<br />
8-11 februari, 2018<br />
Sjätte upplagan av den internationella<br />
Vintercyklingskongressen hålls i Moskva.<br />
Den lockar cykelaktörer från Kanada, USA<br />
och Europa, men även de som indirekt<br />
arbetar med cykling genom urban design,<br />
ingenjörskonst och turism. Politiker,<br />
proffs och tekniker undersöker olika<br />
cykelfrågor för kalla klimat. Under söndagen<br />
firas även årets vinterparad med<br />
cykel på Moskvas gator.<br />
Winter bike to work day<br />
VÄRLDEN<br />
9 februari, 2018<br />
En internationell och årlig aktivitet för<br />
att hylla vinterpendling på cykel. För<br />
sjätte året i rad uppmärksammas denna<br />
dag genom att cykla och registrera det<br />
på eventets hemsida. Förra året låg Sverige<br />
på fjärde plats i världen, med 895<br />
registrerade cyklister. Bland städerna låg<br />
Umeå på tredje plats med 388 personer<br />
som hade klickat in att de hade cyklat<br />
till arbete eller studier.<br />
Svenska Cykelmässan<br />
STOCKHOLM<br />
16-18 mars, 2018<br />
Svenska Cykelmässan återkommer 2018,<br />
efter årets premiär, nästa år är den på<br />
Kistamässan. Tre dagar av seminarier,<br />
tester, uppvisningar, debatter och presentationer<br />
om allt från tävlingscykling<br />
till exotiska cykeläventyr samt Sveriges<br />
cykelriksdag. Senast lockade branschens<br />
nya cykelmässa över 10 000 besökare,<br />
när den hölls i Göteborg.<br />
cykelmassan.com<br />
KRETSARNA<br />
VÄSTERÅS<br />
En gång i månaden, 18.00<br />
Medlemsträffar på Café<br />
Bianchi där det pratas<br />
cykling, trafikpolitik och en<br />
massa andra samtalsämnen<br />
för cykelentusiaster.<br />
Eventuella ändringar i<br />
schemat publiceras på Facebooksidan<br />
"Västeråskretsen"<br />
när det närmar sig.<br />
31 januari 18.00<br />
28 februari 18.00<br />
28 mars 18.00<br />
ÖREBRO<br />
22 mars, 17.00<br />
Årsmöte för kretsen på Slottsgatan<br />
13. Föranmälan till<br />
Kerstin på 0705-489316.<br />
Mer information kommer på<br />
hemsidan.<br />
ÖSTERGÖTLAND<br />
13 januari, 14.00<br />
Vintercykeltur från Norrköpings<br />
stadsbibliotek. Medlemmar<br />
uppmanas att skicka in sina<br />
mejladresser till norrkoping@<br />
cykelframjandet.se.<br />
37
BOKA<br />
ON-<br />
LINE!<br />
CYKELTURISTVECKAN<br />
GÖR DALARNA 2018<br />
Nästa år arrangeras CTV i Rättvik med<br />
en cykelvecka som bjuder på varierande<br />
turer i djupa dalaskogar och öppna kulturlandskap.<br />
2018 är det vecka 32 som<br />
gäller, med invigning söndag 5 augusti<br />
och avslutningsmiddag fredag 10 augusti.<br />
Däremellan upptäcker vi Dalarnas vägar<br />
och landskap tillsammans på cykel. Boka in<br />
dig och partnern, kompisarna eller familjen<br />
direkt via cykelframjandet.se/ctv. På<br />
hemsidan finns även mer information och<br />
tips på boende. Välkommen!
Att laga en cykel och ett liv<br />
FRÅN EN TRAUMATISERAD TRAFIKÖVERLEVARE SOM HITTAR NYA VERKTYG OCH VÄGAR TILLBAKA<br />
”<br />
Tidigare var jag en långfärdscyklist, men det<br />
togs ifrån mig när jag och min flickvän blev överkörda.<br />
Vi hade cyklat nio månader i Sydamerika,<br />
från botten av Argentina och var på väg mot Alaska,<br />
när en bilist tog hennes liv och lämnade mig<br />
svårt skadad. Jag är den enda överlevaren av oss.<br />
Hon kommer aldrig tillbaka. Jag kommer aldrig att<br />
bli som jag var. Ändå är jag uppe i sadeln igen och<br />
har cyklat vidare som en bikepackare.<br />
Förutom psykologsamtal och hjärnmediciner<br />
blev det ett slags terapi att bygga den cykel som<br />
skulle ta mig vidare. Innan hade jag bara bytt<br />
bromsbelägg och lagat punkteringar. Men när livet<br />
avstannade och jag behövde en omstart, började<br />
jag bygga från grunden. Att konstruera en cykel<br />
skulle även ta mig tillbaka till vardagen, inte bara<br />
ut på helgturer vid Sörmlandsleden, cykelsemester<br />
på Gotland och bikepacking i Jämtlandsfjällen.<br />
Med en cykelram som utgångspunkt lärde jag mig<br />
att meka på ett cykelkök och när jag behövde hjälp<br />
att kapa ett gaffelrör gick jag till en cykelbutik.<br />
FOTO: DANIEL<br />
GUSTAFSSON<br />
KRÖNIKA<br />
Ett par veckor senare sökte ägaren efter en<br />
cykelmekaniker och kom ihåg killen med hjärnskadan<br />
och den tragiska historien. Jag började<br />
jobba heltid som mekaniker, innan jag insåg att<br />
det var för mycket. Nu har jag gått ner i tid, men<br />
arbetar fortfarande där. Jag pendelcyklar dit, även<br />
om jag oftast håller mig borta från asfalt och trafik.<br />
Några gånger har jag varit med i masscyklingarna<br />
Critical Mass och då har det känts som att jag fick<br />
tillbaka gatorna för en stund. Annars finns rädslan<br />
för trafikvåld hela tiden där. En misstro mot bilister.<br />
Det är ett trauma jag får leva med. På samma sätt<br />
som min förra flickvän är någon jag får leva utan.<br />
Men jag klarar av det och har blivit kär på nytt.<br />
Som bikepackare bortom vägarna är jag<br />
mer avslappnad. I terrängen kan jag cykla<br />
med mina vänner och min nya flickvän,<br />
utan att vara orolig att drabbas av mer<br />
olycka. Den nya cykeln jag byggde har tagit mig till<br />
arbete, natur, kärlek och frihet. Det är något som<br />
jag känner igen från mitt tidigare cykelliv.<br />
Emil Börner<br />
BIKEPACKARE & LÅNGFÄRDSCYKLIST<br />
thebigtrip.se<br />
39
RETURADRESS:<br />
Cykelfrämjandet<br />
c/o Föreningshuset<br />
Virkesvägen 26<br />
120 30 Stockholm