Cykling nr 3 2017

Robotbil. Ordet påminner om science fiction, men
inom loppet av ett år kör de första små självkörande
bussarna i Danmark. I första fasen har politikerna
endast gett grönt ljus för regler under prövotiden.
När de tar det lagstiftningsmässiga steget fullt ut är det bara en
tidsfråga innan de självkörande fordonen rullar ut i den vanliga
trafiken. Förespråkarna menar att de självkörande bilarna
kommer ge en praktisk, billig, miljövänlig och trafiksäker
mobilitet till oss alla, oavsett var vi bor, hur gamla vi är eller
om vi kan köra bil. Skeptikerna ser däremot stora frågetecken
vad gäller säkerheten för cyklister och andra oskyddade trafikanter.
Och om fler bilar och mer trafik överhuvudtaget är
attraktiv teknik för framtidens städer.
En av förespråkarna är den danska robotforskaren Henrik
Schärfe. Han är administrativ direktör i fonden Autonomous
och går i spetsen för ett försök med självkörande bilar och
bussar, som snart lanseras i kommunen Vesthimmerland.
– Den självkörande bilen kommer att vara långt mer uppmärksam
på cyklister och fotgängare än en manuell förare,
säger Henrik Schärfe.
Han tänker sig att cyklister, fotgängare och bilar på sikt
kommer att bli sammankopplade med hjälp av tekniken.
– För förskolepedagoger eller skolbarn kan det finnas en
speciell app, som meddelar den självkörande bilen att de är i
närheten. Så kan bilen automatiskt anpassa sin hastighet efter
en mer säker profil, för att den ska ta hänsyn till dem, förklarar
robotforskaren.
Enligt Mette Möller, psykolog och seniorforskare vid Danmarks
tekniska universitet, DTU, kan övergången från den
nuvarande teknologin till den fullständigt självkörande bilen
visa sig vara ganska farlig. Hon pekar särskilt på psykologiska
faktorer som spelar in när vi börjar förlita oss på tekniken.
– Det finns en fara med att vi lägger över för mycket ansvar
på teknologin på en gång, när den ständigt kräver att vi är
uppmärksamma. Hur säkra kan vi vara på att föraren är i
stånd till att ta över om hen är upptagen av något annat?
säger hon frågande.
Mette Möller pekar också på att de förarlösa bilarna kommer
kräva att vi ändrar det sätt som vi navigerar i tät och komplex
stadstrafik.
– Människor är uppfinningsrika, gränssökande och riskobenägna.
Vi vill fram och idag gör vi det genom att läsa
varandras intentioner, få ögonkontakt, visa hänsyn, värdera
risker och så vidare. Så när vi introducerar en självkörande bil
måste vi också lära oss att orientera oss på ett annat sätt än vi
gör idag, säger psykologen.
Det kan vara svårt att programmera sig ut ur problemen och
Mette Möller ser också andra stora utmaningar. Bland annat
frågan om den självkörande bilen överhuvudtaget kommer att
kunna ta sig fram i städerna.
– Man kan föreställa sig att andra trafikanter kommer att
utveckla nya rörelsemönster, om de upplever att de självkörande
bilarna alltid sätter säkerheten först och stannar för korsande
trafik. Det kan andra trafikanter utnyttja för att korsa vägen
efter eget behov. Konsekvensen kan bli att de självkörande
bilarna så att säga inte kan röra sig ur fläcken, resonerar hon
och fortsätter.
– Då skulle vi behöva bygga upp en långt mer regelrätt och
hänsynsfull atmosfär eller på annat sätt säkra att folk i närheten
av de självkörande bilarna uppför sig hedervärt, och det är
lustigt nog något som vi har kämpat med i åratal. Något som
har visat sig vara svårt att ändra.
9