MATTIAS GOLDMANN SÄTTER MILJÖFRÅGAN I RÖRELSE YRKE: MILJÖLOBBYIST HEM: SOLNA CYKEL: STRIDA VIKCYKEL, ECO2BIKE, BATAVUS ELCYKEL, OMNI BAMBUCYKEL OCH EN GAMMAL LANTCYKEL VÄGVAL: TREFILIGA CYKEL- BANOR I KÖPENHAMN 14
Det var på bilutställningarna i Genève som intresset började. Hans pappa var entreprenör från Schweiz och hans mamma var grönavågare i Skåne. På bilutställningarna tjänade Mattias Goldmann sina första pengar genom att skriva om bilindustrin. – Det är världens största industri och när jag var tonåring var bilen något snart sagt alla identifierade sig med, berättar han. Årtionden senare blev han talesperson för föreningen Gröna Bilister och sen ett par år är han vd för den liberalt gröna tankesmedjan Fores. I den förra drev han på användningen av förnyelsebara drivmedel och i den senare driver han en bredare omställning av samhället. I fokus finns transporterna. – Det är det enskilt viktigaste för oss i Sverige, det är den sektor där klimatutsläppen fortfarande ökar, med privatbilismen och de tunga lastbilarna, säger Mattias Goldmann. Samtidigt anser han att landet har bra förutsättningar att vara ledande med vår industri och politik. – Sverige står för 0,2 procent av världens klimatpåverkan. Det är så lite att det inte märks med koldioxidindikationer i ppm. Vi är bara relevanta om vi gör något som andra tar efter och det har vi tjatat om i Gröna Bilister och i Fores. En fossiloberoende fordonsflotta och att sju respektabla partier står för samma tuffa klimatmål är unikt. Sverige är det första landet som tar ett helhetsgrepp, förut har det antingen varit elbil, biogas eller cykel. Han har rankats som mäktigast i Hållbarhetssverige och årets opinionsbildare, i några av sina roller. Från journalistrollen under tonåren gick han över till att arbeta politiskt. Först på kommunal nivå och därefter på riksdagsnivå. Mellan de politiska uppdragen åkte han till Chile, där han anslöt sig till den urbana cykelrörelsen i huvudstaden Santiago. – I början försökte bilarna preja oss när vi cyklade på en halv fil och polisen slog oss, men det blev bra tv med värnlösa cyklister som fick stryk. Från att vi var 30 cyklister första gångerna var vi snart 500 och polisen började skydda oss mot bilisterna, berättar Mattias Goldmann. Under tiden som kommunikationsansvarig på ett miljöinstitut fick den chilenska staden sina första cykelbanor och så småningom flyttade Mattias Goldmann till Kenya, som miljökonsult med biogasprojekt och soldriven vatte<strong>nr</strong>ening. – Jag cyklade själv i Nairobi, men det var bara jag. Vi försökte göra ett cykelprojekt i Kenya och fick till ett antal cykelbanor, men där torkades ris, hängdes tvätt och parkerades bilar, berättar han och beskriver det som ett misslyckande. För befolkningen var det stigmatiserande att ta cykeln och billigt att ta bussen. För att öka cyklingen behövdes troligen åtgärder för att påverka fler faktorer, som status och ekonomi. PORTRÄTT Mattias Goldmann har alltid uppmärksammat bilismen, som skribent, politiker, konsult, aktivist och slutligen lobbyist. I sina roller jobbar han för hållbara transporter och kommunikationer. Mattias Goldmann tog med sig erfarenheterna hem och jobbade vidare inom Miljöpartiet. Efter ett tag ville han påverka fler partier och bytte bana till lobbyist. Under sin tid på Gröna Bilister arbetade han med parollen bilen, bränslet och beteendet. – Även på el är bilen ett ineffektivt, dyrt, utrymmeskrävande och miljömässigt dåligt sätt att transportera sig. Vi är bäst i världen i Sverige på att ställa om från fossil till förnyelsebart. I transportsektorn däremot är vi inte lika bra på att låta bilen stå. Vi har längre körsträckor och fler bilar på vägarna. Nu är beteendeskiftet den största utmaningen, säger han. ” Det är ekonomiska incitament som trycker ner en i förarsätet. Mattias Goldmann cykelpendlar dagligen till Foreskontoret nära Stockholms central, 20 minuter från bostaden i Solna. Han väljer elbilen när han behöver, från bilpoolen med laddstation i bostadsrättsföreningen. Han vill inte äga en egen bil och anser att bilsubventioner, som avdrag vid tjänsteresor, borde upphöra. – Det enskilt viktigaste är inte att stimulera cykling eller underlätta för andra trafikslag, utan det måste svida att ta bilen. Om man tar bil får man 18 kronor och 50 öre i milersättning och för cykeln finns det i realiteten ingenting. Det gör att 18,50 blir en bra affär, då cashar man in, säger han. När bilarna blir bränslesnålare, bensinen billigare och bilsubventionerna består kör många på som vanligt. – Det är ekonomiska incitament som trycker ner en i förarsätet, säger Mattias Goldmann. För att fler ska välja cykeln behövs enligt honom inte bara en slopad milersätting utan även en förändrad mentalitet. – Avstånden har blivit så stora och det är väldigt få som problematiserar regionförstoringen och arbetsmarknaden. Oftast är det inte många som håller en landsbygd levande genom att det blir allt längre mellan hemmet och arbetsplatsen. Det gör att cykeln inte blir ett alternativ, förklarar han. Mattias Goldmann tror inte att tekniken med smarta bilar är en lösning. Han har själv lobbat för bilens miljöutveckling, från att bli bränslesnålare till att drivas på etanol, biogas och el. – Men vi måste besinna oss när det gäller de självkörande bilarna. Utsläppen minskar inte för att de är självkörande, påpekar Mattias Goldmann, som jobbar och lobbar vidare för att nå målet med en fossilfri fordonsflotta. – Cykeln är jätteviktig. För några år sen hade vi en miljard bilar i världen och i den här takten har vi två miljarder bilar i rörelse kring 2030. Det håller inte, även om vi låtsas att alla de skulle vara elbilar så är det för mycket, konstaterar han. Text och foto: Hanna Mi Jakobson 15
Change language