Cykling nr 3 2017

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Robotforskaren Henrik Schärfe håller med om att de självkörande bilarna kräver en ny typ av etikett i trafiken. – Det ligger ett stort ansvar och arbete i att anpassa lagstiftningen och komma fram till hur vi ska sanktionera och uppträda inom det här området, erkänner han. – Men inne i de självkörande bilarna sitter också människor som ska fram, så helt opersonligt är det inte. Och de flesta av oss är inte bara cyklister eller bara bilister. Vi är trafikanter. Kanske kan det den vägen uppstå en förståelse för samexistens, fortsätter Henrik Schärfe. Det ställer sig dock trafikpsykologen Mette Möller skeptisk till. Enligt henne sätter vi som människor våra egna behov framför kollektivets i flera sammanhang, även i trafiken. – Trafiken är faktiskt en dålig läromästare, eftersom vi där sällan upplever konsekvenserna när vi gör något som är farligt eller ohederligt, säger Mette Möller och fortsätter. – Trots att vi kan få en överblick på de gemensamma fördelarna med självkörande bilar, kommer hänsynen till kollektivet och de stora samhällsfrågorna inte att räcka till när vi reser. Exempelvis kommer några att välja en mer riskbetonad färd. På det danska Trafikverket, Vejdirektoratet, har avdelningschefen Andreas Egense behövt förhålla sig till många och varierade prognoser inför de självkörande bilarnas entré. – Men i första fasen kommer vi förmodligen att se de självkörande fordonen på motorvägen, där trafikmiljön är mer enkel och förutsägbar än i städerna, säger han. Enligt Andreas Egense kan de självkörande bilarnas genombrott få stor betydelse för vår mobilitet. Det innebär bland annat att vi kan bosätta oss på andra sätt än i dag. –Vi kommer bli mer villiga till att pendla längre, när vi kan utnyttja tiden i bilen bättre. Vi kommer kunna arbeta i bilen på ett liknande sätt som man gör på tåg i dag. Vi kan även sova och därmed få den vila som vi annars skulle ha på andra tidpunkter, säger vägingenjören. Avstånd och transporttid kommer att omvärderas enligt det danska Trafikverkets, uppfattning. En linje som även robotforskaren Henrik Schärfe följer. – Vi lever i ett samhälle där vi använder enorma mängder tid på att transportera oss. De självkörande bilarna kan konvertera det tidsfördrivet till aktivitet. Det ökar mobiliteten och stärker samhällsekonomin. Samtidigt kommer målgrupper som idag inte kan köra bil att få en möjlighet till det. Vi kommer att uppleva bättre transportmöjligheter i landområden där kollektivtrafiken har stora utmaningar. De självkörande tjänsterna kommer att bli billigare i drift och långt mer flexibla, säger han. I en tid där världens städer blir trängre finns även frågan om de självkörande bilarna kan minska trängseln och ta oss snabbare mellan punkt A och B. Det har Henrik Schärfe och Andreas Egense var sitt svar på. – Något av det som kan reducera antalet bilar och ge bättre framkomlighet är att man ökar andelen bilpooler och samåkning, säger Henrik Schärfe och nämner att en genomsnittsbil i dag står still 95 procent av tiden. Den tiden kan, enligt honom, utnyttjas bättre om vi i framtiden abonnerar på en gemensam flotta av bilar som har service dygnet runt. – Det kan också innebära långt färre bilister som cirkulerar för att hitta en parkeringsplats, vilket utgör en stor del av stadstrafiken, säger Henrik Schärfe och påminner om att de självkörande bilarna kan köra tätare än andra bilar genom att kommunicera med olika hinder. Ur robotforskarens perspektiv ger det därmed mindre köbildning och en smidigare avveckling av trafiken. Andreas Egense instämmer delvis, men han poängterar att färre bilar inte nödvändigtvis ger mindre trafik. – Om vi har i åtanke att folk kommer att transportera sig längre och att fler får möjlighet att köra bil, och att de självkörande bilarna kan bli ett attraktivt alternativ till kollektivtrafiken, så kommer det att innebära mer trafik. Med andra ord räknar landets trafikmyndighet med att danskarna kommer att köra fler kilometer på vägarna. Andreas Egense är även skeptisk till att bilpooler är lösningen. – Som våra arbetsmönster ser ut idag ska vi alla till jobbet och hem igen ungefär samtidigt. En gemensam bilpool måste därmed dimensioneras efter den punktbelastningen och det kommer ständigt att vara rusningstid och trängsel, säger han. – Det som kan ge mindre trafik är samåkning, där vi ökar antalet personer i varje bil. Hittills är det inte den tendens 10
vi ser, sammanfattar Andreas Egense. Henrik Schärfe menar dock att det går att reglera med ekonomiska incitament för samåkning. Antingen genom att göra det dyrt att använda bilarna ensam, eller genom att införa road pricing eller trängselavgifter. Då blir det rimligare att dela på utgifterna. Han konstaterar att vi på ett eller annat sätt behöver ställa in oss på att göra upp med de individuella och sedvanliga transporterna. – Man ska komma ihåg att även om bilarna kan köra själva har de en begränsad intelligens. De kör efter inprogrammerade rutter och en fast karta, som de inte kan avvika från. På den punkten inskränker den självkörande bilen de friheter som vi förknippar personbilen med. I en av Vejdirektoratets undersökningar, där myndigheten har frågat 3 000 danskar om deras förväntningar på självkörande bilar, svarar var fjärde att de räknar med att de ska ge dem såväl mer lust som möjligheter att köra mer bil. Speciellt förväntar sig cyklister, fotgängare och kollektivtrafikanter att de kommer att använda självkörande bilar mer, än de i dag använder konventionella bilar. Ingen vet hur trafikbilden ser ut i Danmark om 50 år. Psykologen Mette Möller menar att vi lika gärna kan prata om hur vi vill som hur vi tror att det ska bli. – I många år har våra städer i hög grad varit uppbyggda på privatbilismens premisser. Om man verkligen vill diskutera fördelar och nackdelar med självkörande bilar behöver vi också kunna föreställa oss att grundpremissen som vi tänker trafik på, förändrar sig, säger hon. Om en ny grund ska läggas för trafiksystemet och framtidens städer anser hon inte att fokus ska ligga på teknik. – Det riktigt intressanta, när vi talar om samexistensen mellan cyklister, bilister, fotgängare, värdetransportförare, kollektivtrafikschaufförer och så vidare, handlar om val och prioriteringar vi gör för framtiden. Vart vill vi någonstans med utvecklingen, oavsett hur många vinster som de självkörande bilarna för med sig eller inte? Hur vill vi organisera våra städer? Är det alls gynnsamt med tekniska lösningar som leder till att trafiken ökar ännu mer? Kommer våra transportbehov i stället att ändra sig med nya möjligheter att arbeta hemifrån? Om vi inte aktivt tar ställning till vad vi önskar oss i framtiden, är verkligheten den att utvecklingen kommer att gå av sig själv. Precis som en självkörande bil. Att främja de positiva effekterna kräver genomtänkta visioner och en politisk vilja, säger Mette Möller. – De självkörande bilarna är på väg, det finns det inget tvivel om. Snart ser vi de första förarlösa bussarna och lastbilarna på våra vägar, säger Jette Gotsche, ordförande för danska Cyklistförbundet. Hon avfärdar inte självkörande bilar i sig. Hennes resonemang är i linje med trafikpsykologens, men även med robotforskarens och vägingenjörens. Med en modern teknologi, genomtänkt planering och politiska prioriteringar kan det ge en ökad trafiksäkerhet, bättre stadsrum och en mer flexibel mobilitet. – Vi står i dessa dagar med en enastående möjlighet att tänka igenom själva premissen för trafik och mobilitet, säger Jette Gotsche. Som cyklistföreträdare kräver hon att fem procent av investeringarna i infrastruktur, som ska tillgodose de självkörande bilarna, ska gå till cyklister och fotgängare. Enligt henne är det långt ifrån säkert att självstyrande bilar är säkrare i alla sammanhang. Samtidigt tar hon upp ansvarsfrågan och avvägningar vid eventuella olyckor. – Det finns uppenbara utmaningar med den nya teknologin. Exempelvis kräver trafiklagarna i dag att motorfordon ska framföras av en fysisk person, som har körkort. Så vem har ansvaret om en undanmanöver tvingar elektroniken i en förarlös bil att välja mellan att beskydda bilens passagerare och de mer sårbara trafikanterna såsom cyklister, frågar Jette Gotsche. Hon tillägger att det är extra viktigt för Danmark, med sin höga cykelandel, att programmera och planera för cyklisters säkerhet när trafikrummet ska uppdateras. – Om vi tar tillvara på möjligheten, kan självkörande bilar ge vinst. Om vi försummar möjligheten och blint accepterar att den enda vägen fram är fler bilar och tätare trafik, blir det mycket svårt. För att inte säga omöjligt, att se vinsterna. Morten Bracker Rasmussen 11
Page 1 and 2: CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TI
Page 3 and 4: 14 OMSLAGSCYKLIST Mattias Goldmann
Page 5 and 6: VILL DU BLI 2016 VÅR NYA CHEFREDAK
Page 7 and 8: som folkhälsan, klimatsituationen
Page 9: Robotbil. Ordet påminner om scienc
Page 13 and 14: att det finns funktioner som kan g
Page 15 and 16: Det var på bilutställningarna i G
Page 17 and 18: REPORTAGE Cykelturisterna som spend
Page 19 and 20: VETERAN 93-åriga Ingrid Bindekrans
Page 21 and 22: att behålla butiken och själva ku
Page 23 and 24: CYKEL Cykelleder blir konst HUNDVÄ
Page 25 and 26: 25
Page 27 and 28: andra sidan Atlanten går dessutom
Page 29 and 30: TERRÄNG Vandringsleden har flera v
Page 31 and 32: märkas upp. Sök specifika tips ho
Page 33 and 34: SKRIBENTEN Arijana Marjanovic, Cyke
Page 35 and 36: politiken och opinionen BILLOBBYN U
Page 37 and 38: och turism CYKELGÄNG Gun Wallier l
Page 39 and 40: Läs inte tidningen medan du cyklar
Page 41 and 42: Säröleden motionslopp GÖTEBORG 1
Page 43 and 44: ” R esten av våra liv utan bil F

Cykling nr 3 2017

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?