Cykling nr 3 2017

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL 

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 3 2017 

CyklingMED 

Turism 

MASSA 

VINSTER! 

CYKELNYTTA PÅ RESAN 

Bilnormen 

SJÄLVKÖRANDE TRAFIK 

Bikepacking 

TRENDEN I SKOGEN 

Cykelpolitik 

DEN NYA MINISTERN 

MILJÖMÄKTIG 

Mattias Goldmann påverkar transporterna

INNEHÅLL 

Cykling NR 3 2017 

4. LEDARE Ordföranden har ordet 

22 

YOUTUBER 

Charlie med hussen 

Gustav Lorenz. Foto: 

Hanna Mi Jakobson 

6. NYHETER Nytt i cykelpolitiken 

8. AKTUELLT De självkörande bilarna 

14. PORTRÄTT Möt Mattias Goldmann 

16. REPORTAGE Cykelturism för samhället 

22. KULTUR Konstuttryck i cykelvärlden 

24. RESOR Bikepacking i Bergslagen 

32. PRODUKTER Begagnade marknaden 

34. FÖRENING Cykelfrämjarsverige 

36. KRETSEN På besök på Gotland 

40. KALENDARIUM Höstaktiviteter 

43. KRÖNIKA av Jenny Fürstenbach 

CYKELTURISM Ingrid Bindekrans 

16 på årets cykelturistvecka. Foto: 


2

14 

OMSLAGSCYKLIST Mattias 

Goldmann framför en vägg av 

solceller. Foto: Hanna Mi Jakobson 

24 

SKOGSTUR 

Magnus Lagher 

lär ut allt han 

kan om bikepacking. 

Foto: 

Hanna Mi 

Jakobson 

CHEFREDAKTÖR HANNA MI JAKOBSON 

Cykeln som ger vinst 

Till synes finns det ingenting som 

kan stoppa cyklarnas framfart, när 

alla ser vilken win-win-win-situation 

cykeln är. I retoriken från beslutsfattare 

är ökad cykling lösningen på så mycket. 

Det är som att framtidens trafikljus lyser 

helgrönt när det pratas om cykelåtgärder 

i partiledartal eller när de skrivs ner 

i cykelstrategier. Samtidigt lyser det 

grönt i hela den korsning som är trafikdebatten. 

Alla transportslag ska fram 

trots att en av dem tränger undan så 

många andra. Vad vår nya infrastrukturminister, 

Tomas Eneroth (S), anser om 

cykelpolitiken står på våra nyhetssidor. 

Även om cyklingen hyllas är den 

sällan något som prioriteras. Trafikrummen 

är fortfarande utformade för 

bilismen och merparten av satsningarna 

går fortfarande till bilen. Regeringen 

har gett grönt ljus för testkörningar av 

självkörande bilar. När de nu släpps ut i 

trafiken kan den nya bilismen, återigen, 

kräva en total omvandling av hela 

trafiksystemet. I artikeln från sidan 8 

hörs flera röster om vad de självkörande 

bilarna kan innebära för cyklingen. 

Den nya tekniken har potential att 

skapa utveckling såväl som inveckling. 

Miljölobbyisten Mattias Goldmann ger 

” 

Alla 

transportslag 

ska fram, trots 

att en av dem 

tränger ut så 

många andra. 

sin syn på smarta bilar, och ett ännu 

smartare transportsamhälle, i ett porträtt 

på sidorna 14 och 15. 

I det här numret möter vi också de 

som lämnar det uppkopplade för det 

avkopplande. Magnus Lagher väljer 

lätt packning och tät terräng för sina 

mikroäventyr i vardagen. På sidorna 24 

till 31 skriver han om trenden bikepacking, 

där man inte behöver ta sig 

långt för att komma bort från all trafik. 

Han väljer sina egna stigar trots att de 

inte är gjorda för cykelhjul. I reportaget 

från sidan 16 skriver vi om den mer tillrättalagda 

cykelturismen, där investeringarna 

börjar ge utdelning. Texten 

utgår från sommarens cykelturistvecka, 

som har trampat på i alla år oavsett om 

det har funnits ett vinstintresse eller inte. 

Tips för att bli en riktig återvinnare 

på en privatekonomisk nivå finns på 

sidan 32. De ekonomiska fördelarna 

med cykel uppmärksammas även i 

gästkrönikan i slutet av tidningen. Den 

är skriven av Jenny Fürstenbach och 

handlar om det bilfria livet för henne 

och familjen. När de bytte ut sin bil 

mot en lastcykel tog de sina steg till 

transportomställningen, som är en 

vinst för oss alla. 

3

LEDARE 

” 

Sommaren är över och vi välkomnar er till en ny och rafflande säsong av 

följetongen: Gör Sverige till en verklig cykelnation. Cykelfrämjandet jobbar 

oförtrutet för att flytta fram positionerna och föra fram vårt budskap. 

Förra säsongen bjöd på en hel del 

cykelnyheter. Infrastrukturminister 

Anna Johansson (S) presenterade 

slutligen den efterlängtade nationella 

cykelstrategin och initierade ett antal 

regeringsuppdrag. Syftet var att 

stödja ideella föreningar, kartlägga 

best practise på cykelområdet samt 

samla kunskap om cykelturism, 

cykelplanering och åtgärder för att 

få fler barn och unga att cykla. 

Cykelfrämjandets kommunvelometer 

presenterades på den nationella 

cykelkonferensen. Vi arrangerade 

träffar med riksdagens cykelnätverk 

och deltog i debatter i Almedalen. 

Men under följetångens sommaravsnitt 

har det hänt en del förändringar 

och nya utmaningar, med såväl 

cliffhangers som totalvändningar. 

Efter Transportstyrelsens haveri fick 

Sverige en ny infrastrukturminister, 

Tomas Eneroth (S). Och ytterligare 

turer väntar under hösten kring dieselskandalens 

följdverkningar samt 

utvecklingen av självkörande fordon. 

Allt fler inser vilka negativa konsekvenser 

som massbilismen har för 

vårt samhälle och vår hälsa. Det 

viktiga för oss är att rätt slutsatser 

dras. Ett stort ansvar vilar på den 

nya ministern för att fullfölja regeringens 

påbörjade arbete för att bygga 

en cykelnation. Vi i Cykelfrämjandet 

har en viktig uppgift, med våra krav 

på mer resurser, bättre infrastruktur 

samt fler och nöjdare cyklister. Oavsett 

vad som sker i den politiska och 

tekniska följetongen fortsätter vi att 

försöka påverka historien. 

Foto: Hanna Mi Jakobson 

RIKSORDFÖRANDE 

LARS STRÖMGREN 

TIDNING 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

som kommer ut fyra gånger per 

år. Vi skriver om cykling och föreningen 

arbetar för det cykelvänliga samhället. 

Nästa nummer ges ut i december 2017. 

redaktion@cykelframjandet.se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare, 


0728-51 36 61 

chefredaktor@cykelframjandet.se 

4 

STYRELSE 

Lars Strömgren, Stockholm 

Arijana Marjanovic, Stockholm 

Göran Smith, Göteborg 

Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm 

Kent Larsson, Alingsås 

Jöran Fagerlund, Göteborg 

Gustaf Lindqvist, Sundsvall 

Vera Chudnikova, Malmö 

Allan Hedlund, Malmö 

Carl Målberg, Västerås 

styrelsen@cykelframjandet.se 

MEDLEMSKAP 

Huvudmedlem 275 kronor 

Familjemedlem 75 kronor 

Ungdom & student 100 kronor 

cykelframjandet.se 

KANSLI 

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset 

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm 

08-121 513 31 

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00 

Telefontid fredag 08.30–10.45 

info@cykelframjandet.se 

ANNONSER 

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50 

svenska.huvudmedia@telia.com 

TRYCK 

Trydells tryckeri, 

ISSN 0280-3038 

Tidningen är miljömärkt och 

distributionen klimatekonomisk. 

Cykling går även att läsa online.

VILL DU BLI 

2016 

VÅR NYA 

CHEFREDAKTÖR? 

Cykling är det engagerade cykelmagasinet i Sverige som skriver om och för alla 

slags cyklister. Våra läsare pendlar från säkerhetstänkande barnfamiljer och 

trendkänsliga cykelnördar till miljömedvetna aktivister och föreningstrogna 

pensionärer. Cykelfrämjandet söker en chefredaktör för 2018 som är strukturerad, 

stilistisk, självgående och som även har god samarbetsförmåga. Mer information 

om uppdraget och ansökan finns på: cykelframjandet.se/chefredaktor 

ANSÖK 

VIA 

WEBBEN! 

5

NYHETER 

Ny minister tar över 

cykelfrågor i Sverige 

SVERIGE Tomas Eneroth (S) 

är ny infrastrukturminister 

som ska driva cykelpolitiken. 

Han är insatt i cykelfrågor och 

intresserad av bilar. Hemifrån 

Växjö tar han sig oftast med bil 

mellan städerna, veckopendlar 

med tåg, och ibland flyg, till 

Stockholm och cykeln använder 

han främst som träning. 

– Då cyklar jag en hel del ute 

på de småländska vägarna på 

min racer. Jag gillar att cykla, 

säger Tomas Eneroth, som senast 

cyklade det skånska loppet 

Ringsjön runt på 12,5 mil. 

Han uppskattar de nya cykellederna 

i södra Sverige, som 

delvis gör det möjligt att undvika 

två-plus-ett-vägar i Småland och 

Skåne. För att kunna förbättra 

cykelvägnätet lyfter han fram 

regeringsuppdraget till Tillväxtverket, 

som ska genomföra en 

nationell kartläggning av det 

pågående arbetet inom turismoch 

rekreationscykling. 

– Det är ett spännande område, 

men i grunden är uppgiften att få 

fler att cykla i alla olika skeden, 

säger Tomas Eneroth. 

Främst uttrycker han en oro 

över att cyklingen minskar bland 

ungdomar. 

– Vi måste se till att vi bygger 

infrastruktur så att det blir 

tryggt att cykla till skolan eller 

pendla till jobbet. För mig är det 

back to basic, säger han. 

Anledningarna till att driva en 

cykelpolitik är flera, enligt honom, 

MINISTER 

Tomas 

Eneroth 

(S) har 

tagit över 

posten som 

infrastrukturminister. 

Foto: Björn 

Nordqvist 

EVERESTING 

Cykelbegrepp och träningstrend, vilket 

går ut på att cykla upp och ner för en backe 

för att samla på sig höjdmeter motsvarande 

Mount Everests höjd. Världens olika typer 

av backar kan därmed bli lika höga som 

världens högsta berg, på 8 848 meter. 

6 

Krav på cykelparkering 

KARLSKRONA I juni togs 

ett historiskt beslut i Karlskrona 

kommun. Sveriges Radio 

rapporterar att det för första 

gången finns krav på en cykelparkering 

när man bygger 

nya hus, affärer och liknande 

i kommunen. De tidigare 

riktlinjerna gällde bara 

bilparkeringar, men nu har 

kommunfullmäktige klubbat 

igenom riktlinjer för cykel. 

6 

MALMÖS PLATS PÅ 

TOPPLISTAN ÖVER 

CYKELVÄNLIGASTE 

STÄDER I VÄRLDEN.

som folkhälsan, klimatsituationen 

och trafikträngseln. Förutom att 

han gillar att cykla gillar han även 

att köra bil, men anser att bilismen 

kan behöva begränsas i storstadsregioner. 

Främst genom satsningar 

på cykling och kollektivtrafik, 

men han vill även gynna bilindustrins 

tekniska framsteg för att 

förbättra trafiksäkerheten. 

– I storstäder måste vi hitta sätt 

att komma ifrån den trängsel som 

finns. På landsbygden har bilen en 

mer given roll, säger han. 

Som minister kommer Tomas 

Eneroth att fortsätta föregångaren 

Anna Johanssons (S) arbete med 

den nationella cykelstrategin. 

– Som plattform och arena är 

cykelstrategin bra, men jag tror att 

vi måste höja ambitionsnivån och 

vi måste få fler att cykla, säger han. 

” 

Som plattform 

och arena är cykelstrategin 

bra, men 

jag tror att vi måste 

höja ambitionsnivån. 

– Det är en utmärkt plattform 

och jag tror att det är viktigt att 

samla aktörer och se vilka utgångspunkter 

vi har, fortsätter Tomas 

Eneroth och nämner speciellt samarbetet 

med det civila samhället. 

Som nytillträdd på posten har han 

ännu inte träffat Cykelfrämjandet. 

– Det är en av de organisationer 

jag vill träffa, det står på min lista, 

säger infrastrukturministern. 


Cykelstrategi ger 

vinster för Europa 

EUROPA Efter den nationella 

cykelstrategin kom den europeiska, 

som ska bidra till EU:s ekonomi. 

– Redan idag bidrar cykling med 

513 miljarder euro per år och genom 

den europeiska strategin kan EU tjäna 

ännu mer, säger Lars Strömgren, ordförande 

för Cykelfrämjandet och vice 

ordförande för paraplyorganisationen 

ECF, European Cyclists' Federation. 

Enligt cykelstrategin beräknas de 

ekonomiska vinsterna att öka med en 

tredjedel, till 760 miljarder år 2030. 

CYKELEFFEKTER FÖR EUROPA 

EKONOMISKA VINSTER 2017 2030 

– De stora ekonomiska effekterna av 

cykling på EU-nivå handlar om hälsovinster 

och jobbskapande, påpekar Lars 

Strömgren. 

Samtidigt harmoniserar miljövinsterna 

i cykelstrategin med de minskade 

utsläppen i enlighet med Parisavtalet. 

Cykelinvesteringarna planeras även 

att öka när den nya strategin verkställs. 

– Men det är fortfarande väldigt lite 

som satsas på cykling. Det är bara 

0,7 procent av EU:s samfinansieringsbudget 

för transporter som går till 

cykelinfrastruktur, säger Strömgren. 

513 760 miljarder 

ANTAL CYKELRESOR / DAG 2017 2030 

160 240 miljoner 

JOBB I CYKELEKONOMIN 2017 2030 

650 875 tusen 

Källa: EU:s cykelstrategi. Rekommendationer för att leverera grön tillväxt och 

ett effektivt mobilitetsystem till 2030, från juni 2017. 

400 000 cyklister får betalt 

BELGIEN Cykelpendlare 

har fått milersättning för att 

de har transporterat sig till 

jobbet. Totalt har 93 miljoner 

euro betalats ut i Belgien, enligt 

nyhetssidan Cycling today. 

Cykelpendlandet ökar bland 

belgare och möjligheten att dra 

av cykeltransport på skatten 

är en av frågorna som landet 

och cyklistorganisationer har 

drivit för att främja cykling. 

” 

Motståndet från bilindustrin har varit 

massivt och det är klart att en bransch som 

säljer sina varor med drömmar om hög fart 

inte vill strypa sina dyra hästkrafter. 

EXPRESSENKRÖNIKÖREN PATRIK KRONQVIST SKRIVER OM BIL- 

BRANSCHEN OCH AUTOMATISK HASTIGHETSBEGRÄNSNING 

7

AKTUELLT 

NÄR BILARNA 

SKA KÖRA SJÄLVA 

Bilister som sover, arbetar eller surfar samtidigt som de kör. Det 

kan bli verklighet när bilar utan ratt och pedaler rullar ut på 

vägarna. I Sverige och Danmark har regeringar redan öppnat för 

kontrollerade försök med självkörande bilar. Fyra danska aktörer, 

en trafikpsykolog, en robotforskare, en vägingenjör och en 

cykelföreträdare förklarar vad dessa bilar för med sig. Vi frågar 

även svenska aktörer, vad utvecklingen innebär för cyklister här. 

ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA 

8

Robotbil. Ordet påminner om science fiction, men 

inom loppet av ett år kör de första små självkörande 

bussarna i Danmark. I första fasen har politikerna 

endast gett grönt ljus för regler under prövotiden. 

När de tar det lagstiftningsmässiga steget fullt ut är det bara en 

tidsfråga innan de självkörande fordonen rullar ut i den vanliga 

trafiken. Förespråkarna menar att de självkörande bilarna 

kommer ge en praktisk, billig, miljövänlig och trafiksäker 

mobilitet till oss alla, oavsett var vi bor, hur gamla vi är eller 

om vi kan köra bil. Skeptikerna ser däremot stora frågetecken 

vad gäller säkerheten för cyklister och andra oskyddade trafikanter. 

Och om fler bilar och mer trafik överhuvudtaget är 

attraktiv teknik för framtidens städer. 

En av förespråkarna är den danska robotforskaren Henrik 

Schärfe. Han är administrativ direktör i fonden Autonomous 

och går i spetsen för ett försök med självkörande bilar och 

bussar, som snart lanseras i kommunen Vesthimmerland. 

– Den självkörande bilen kommer att vara långt mer uppmärksam 

på cyklister och fotgängare än en manuell förare, 

säger Henrik Schärfe. 

Han tänker sig att cyklister, fotgängare och bilar på sikt 

kommer att bli sammankopplade med hjälp av tekniken. 

– För förskolepedagoger eller skolbarn kan det finnas en 

speciell app, som meddelar den självkörande bilen att de är i 

närheten. Så kan bilen automatiskt anpassa sin hastighet efter 

en mer säker profil, för att den ska ta hänsyn till dem, förklarar 

robotforskaren. 

Enligt Mette Möller, psykolog och seniorforskare vid Danmarks 

tekniska universitet, DTU, kan övergången från den 

nuvarande teknologin till den fullständigt självkörande bilen 

visa sig vara ganska farlig. Hon pekar särskilt på psykologiska 

faktorer som spelar in när vi börjar förlita oss på tekniken. 

– Det finns en fara med att vi lägger över för mycket ansvar 

på teknologin på en gång, när den ständigt kräver att vi är 

uppmärksamma. Hur säkra kan vi vara på att föraren är i 

stånd till att ta över om hen är upptagen av något annat? 

säger hon frågande. 

Mette Möller pekar också på att de förarlösa bilarna kommer 

kräva att vi ändrar det sätt som vi navigerar i tät och komplex 

stadstrafik. 

– Människor är uppfinningsrika, gränssökande och riskobenägna. 

Vi vill fram och idag gör vi det genom att läsa 

varandras intentioner, få ögonkontakt, visa hänsyn, värdera 

risker och så vidare. Så när vi introducerar en självkörande bil 

måste vi också lära oss att orientera oss på ett annat sätt än vi 

gör idag, säger psykologen. 

Det kan vara svårt att programmera sig ut ur problemen och 

Mette Möller ser också andra stora utmaningar. Bland annat 

frågan om den självkörande bilen överhuvudtaget kommer att 

kunna ta sig fram i städerna. 

– Man kan föreställa sig att andra trafikanter kommer att 

utveckla nya rörelsemönster, om de upplever att de självkörande 

bilarna alltid sätter säkerheten först och stannar för korsande 

trafik. Det kan andra trafikanter utnyttja för att korsa vägen 

efter eget behov. Konsekvensen kan bli att de självkörande 

bilarna så att säga inte kan röra sig ur fläcken, resonerar hon 

och fortsätter. 

– Då skulle vi behöva bygga upp en långt mer regelrätt och 

hänsynsfull atmosfär eller på annat sätt säkra att folk i närheten 

av de självkörande bilarna uppför sig hedervärt, och det är 

lustigt nog något som vi har kämpat med i åratal. Något som 

har visat sig vara svårt att ändra. 

9

AKTUELLT 

Robotforskaren Henrik Schärfe håller med om att de självkörande 

bilarna kräver en ny typ av etikett i trafiken. 

– Det ligger ett stort ansvar och arbete i att anpassa lagstiftningen 

och komma fram till hur vi ska sanktionera och 

uppträda inom det här området, erkänner han. 

– Men inne i de självkörande bilarna sitter också människor 

som ska fram, så helt opersonligt är det inte. Och de flesta av 

oss är inte bara cyklister eller bara bilister. Vi är trafikanter. 

Kanske kan det den vägen uppstå en förståelse för samexistens, 

fortsätter Henrik Schärfe. 

Det ställer sig dock trafikpsykologen Mette Möller skeptisk 

till. Enligt henne sätter vi som människor våra egna behov 

framför kollektivets i flera sammanhang, även i trafiken. 

– Trafiken är faktiskt en dålig läromästare, eftersom vi där 

sällan upplever konsekvenserna när vi gör något som är farligt 

eller ohederligt, säger Mette Möller och fortsätter. 

– Trots att vi kan få en överblick på de gemensamma fördelarna 

med självkörande bilar, kommer hänsynen till kollektivet 

och de stora samhällsfrågorna inte att räcka till när vi reser. 

Exempelvis kommer några att välja en mer riskbetonad färd. 

På det danska Trafikverket, Vejdirektoratet, har avdelningschefen 

Andreas Egense behövt förhålla sig till många och 

varierade prognoser inför de självkörande bilarnas entré. 

– Men i första fasen kommer vi förmodligen att se de självkörande 

fordonen på motorvägen, där trafikmiljön är mer 

enkel och förutsägbar än i städerna, säger han. 

Enligt Andreas Egense kan de självkörande bilarnas genombrott 

få stor betydelse för vår mobilitet. Det innebär bland 

annat att vi kan bosätta oss på andra sätt än i dag. 

–Vi kommer bli mer villiga till att pendla längre, när vi kan 

utnyttja tiden i bilen bättre. Vi kommer kunna arbeta i bilen 

på ett liknande sätt som man gör på tåg i dag. Vi kan även 

sova och därmed få den vila som vi annars skulle ha på andra 

tidpunkter, säger vägingenjören. 

Avstånd och transporttid kommer att omvärderas enligt det 

danska Trafikverkets, uppfattning. En linje som även robotforskaren 

Henrik Schärfe följer. 

– Vi lever i ett samhälle där vi använder enorma mängder tid 

på att transportera oss. De självkörande bilarna kan konvertera 

det tidsfördrivet till aktivitet. Det ökar mobiliteten och 

stärker samhällsekonomin. Samtidigt kommer målgrupper 

som idag inte kan köra bil att få en möjlighet till det. Vi kommer 

att uppleva bättre transportmöjligheter i landområden där kollektivtrafiken 

har stora utmaningar. De självkörande tjänsterna 

kommer att bli billigare i drift och långt mer flexibla, säger han. 

I en tid där världens städer blir trängre finns även frågan 

om de självkörande bilarna kan minska trängseln och ta oss 

snabbare mellan punkt A och B. Det har Henrik Schärfe och 

Andreas Egense var sitt svar på. 

– Något av det som kan reducera antalet bilar och ge bättre 

framkomlighet är att man ökar andelen bilpooler och samåkning, 

säger Henrik Schärfe och nämner att en genomsnittsbil i 

dag står still 95 procent av tiden. 

Den tiden kan, enligt honom, utnyttjas bättre om vi i framtiden 

abonnerar på en gemensam flotta av bilar som har service 

dygnet runt. 

– Det kan också innebära långt färre bilister som cirkulerar 

för att hitta en parkeringsplats, vilket utgör en stor del av 

stadstrafiken, säger Henrik Schärfe och påminner om att de 

självkörande bilarna kan köra tätare än andra bilar genom att 

kommunicera med olika hinder. 

Ur robotforskarens perspektiv ger det därmed mindre köbildning 

och en smidigare avveckling av trafiken. 

Andreas Egense instämmer delvis, men han poängterar att 

färre bilar inte nödvändigtvis ger mindre trafik. 

– Om vi har i åtanke att folk kommer att transportera sig 

längre och att fler får möjlighet att köra bil, och att de självkörande 

bilarna kan bli ett attraktivt alternativ till kollektivtrafiken, 

så kommer det att innebära mer trafik. 

Med andra ord räknar landets trafikmyndighet med att 

danskarna kommer att köra fler kilometer på vägarna. Andreas 

Egense är även skeptisk till att bilpooler är lösningen. 

– Som våra arbetsmönster ser ut idag ska vi alla till jobbet 

och hem igen ungefär samtidigt. En gemensam bilpool måste 

därmed dimensioneras efter den punktbelastningen och det 

kommer ständigt att vara rusningstid och trängsel, säger han. 

– Det som kan ge mindre trafik är samåkning, där vi ökar 

antalet personer i varje bil. Hittills är det inte den tendens 

10

vi ser, sammanfattar Andreas Egense. 

Henrik Schärfe menar dock att det går att reglera med ekonomiska 

incitament för samåkning. Antingen genom att göra 

det dyrt att använda bilarna ensam, eller genom att införa 

road pricing eller trängselavgifter. Då blir det rimligare att dela 

på utgifterna. Han konstaterar att vi på ett eller annat sätt 

behöver ställa in oss på att göra upp med de individuella och 

sedvanliga transporterna. 

– Man ska komma ihåg att även om bilarna kan köra själva 

har de en begränsad intelligens. De kör efter inprogrammerade 

rutter och en fast karta, som de inte kan avvika från. På den 

punkten inskränker den självkörande bilen de friheter som vi 

förknippar personbilen med. 

I en av Vejdirektoratets undersökningar, där myndigheten 

har frågat 3 000 danskar om deras förväntningar på självkörande 

bilar, svarar var fjärde att de räknar med att de ska ge 

dem såväl mer lust som möjligheter att köra mer bil. Speciellt 

förväntar sig cyklister, fotgängare och kollektivtrafikanter att 

de kommer att använda självkörande bilar mer, än de i dag 

använder konventionella bilar. 

Ingen vet hur trafikbilden ser ut i Danmark om 50 år. 

Psykologen Mette Möller menar att vi lika gärna kan prata om 

hur vi vill som hur vi tror att det ska bli. 

– I många år har våra städer i hög grad varit uppbyggda på 

privatbilismens premisser. Om man verkligen vill diskutera 

fördelar och nackdelar med självkörande bilar behöver vi också 

kunna föreställa oss att grundpremissen som vi tänker trafik 

på, förändrar sig, säger hon. 

Om en ny grund ska läggas för trafiksystemet och framtidens 

städer anser hon inte att fokus ska ligga på teknik. 

– Det riktigt intressanta, när vi talar om samexistensen 

mellan cyklister, bilister, fotgängare, värdetransportförare, 

kollektivtrafikschaufförer och så vidare, handlar om val och 

prioriteringar vi gör för framtiden. Vart vill vi någonstans med 

utvecklingen, oavsett hur många vinster som de självkörande 

bilarna för med sig eller inte? Hur vill vi organisera våra städer? 

Är det alls gynnsamt med tekniska lösningar som leder 

till att trafiken ökar ännu mer? Kommer våra transportbehov i 

stället att ändra sig med nya möjligheter att arbeta hemifrån? 

Om vi inte aktivt tar ställning till vad vi önskar oss i framtiden, 

är verkligheten den att utvecklingen kommer att gå av 

sig själv. Precis som en självkörande bil. Att främja de positiva 

effekterna kräver genomtänkta visioner och en politisk vilja, 

säger Mette Möller. 

– De självkörande bilarna är på väg, det finns det inget 

tvivel om. Snart ser vi de första förarlösa bussarna och lastbilarna 

på våra vägar, säger Jette Gotsche, ordförande för danska 

Cyklistförbundet. 

Hon avfärdar inte självkörande bilar i sig. Hennes resonemang 

är i linje med trafikpsykologens, men även med robotforskarens 

och vägingenjörens. Med en modern teknologi, 

genomtänkt planering och politiska prioriteringar kan det ge 

en ökad trafiksäkerhet, bättre stadsrum och en mer flexibel 

mobilitet. 

– Vi står i dessa dagar med en enastående möjlighet att 

tänka igenom själva premissen för trafik och mobilitet, säger 

Jette Gotsche. 

Som cyklistföreträdare kräver hon att fem procent av investeringarna 

i infrastruktur, som ska tillgodose de självkörande 

bilarna, ska gå till cyklister och fotgängare. 

Enligt henne är det långt ifrån säkert att självstyrande bilar 

är säkrare i alla sammanhang. Samtidigt tar hon upp ansvarsfrågan 

och avvägningar vid eventuella olyckor. 

– Det finns uppenbara utmaningar med den nya teknologin. 

Exempelvis kräver trafiklagarna i dag att motorfordon ska 

framföras av en fysisk person, som har körkort. Så vem 

har ansvaret om en undanmanöver tvingar elektroniken i en 

förarlös bil att välja mellan att beskydda bilens passagerare 

och de mer sårbara trafikanterna såsom cyklister, frågar Jette 

Gotsche. 

Hon tillägger att det är extra viktigt för Danmark, med sin 

höga cykelandel, att programmera och planera för cyklisters 

säkerhet när trafikrummet ska uppdateras. 

– Om vi tar tillvara på möjligheten, kan självkörande bilar 

ge vinst. Om vi försummar möjligheten och blint accepterar 

att den enda vägen fram är fler bilar och tätare trafik, blir det 

mycket svårt. För att inte säga omöjligt, att se vinsterna. 

Morten Bracker Rasmussen 

11

AKTUELLT 

ISverige har de självkörande bilarna växlat upp snabbt. 

– De här bilarna har redan körts ett antal år av tränade 

ingenjörer, men nu är det vanligt folk som ska kunna 

köra dem, berättar Hamid Zarghampour, projektledare 

inom Trafikverket för pilotprojektet Drive me. 

2013 startades ett gemensamt initiativ i Göteborg av Volvo, 

Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen science park och 

Göteborgs stad. Deras syfte är att studera samhällsfördelarna 

med autonom körning och att Sverige med sin bilindustri ska 

bli ledande inom hållbar mobilitet. Efter kundundersökningar, 

teknikutveckling och provkörningar är det dags för utvalda 

familjer att använda bilarna. I höst kommer 25 självkörande 

bilar att trafikera Göteborgs vägar. 

– Det är testkörning inom kontrollerade former för att 

kunna säkerställa basfunktionerna. Det är på motorvägen och 

på 50 kilometer väg runt Göteborg de kör, så de kommer inte 

in i staden eller city, förklarar Hamid Zarghampour. 

En ny förordning ger möjligheter men ställer även krav för 

självkörande bilar i Sverige. 

– Från och med juli i år kan de transporter som vill köra i 

Sverige ansöka om tillstånd från Transportstyrelsen, säger 

Hamid Zarghampour. 

Förordningen gäller fram till 1 juli 2022 och tillsynsmyndigheten 

sätter villkor som pilotfamiljerna ska förhålla sig till. 

– För att de ska köra på allmänna vägar behöver vi hålla 

oss till ett antal kriterier. Därför valde vi att de inte ska köra 

i höga hastigheter eller där det finns oskyddade trafikanter, 

som cyklister, säger Hamid Zarghampour. 

Enligt förordningen får bilarna inte vara helt automatiserade, 

utan det krävs att en person finns i eller utanför fordonet 

som ansvarig förare. Det beror delvis på att det inte finns 

någon lagstiftning om ansvarsfrågan vid en krasch. 

– En utredare tittar på en ny uppsättning av regelverk som 

tillåter körning av självkörande bilar på allmän väg. Den ska 

presenteras i slutet av året, berättar Hamid Zarghampour. 

Även om teknikutvecklingen och testprojekten i Sverige och 

Danmark ligger i framkant, finns det liknande satsningar i 

exempelvis USA och Tyskland. Programmering och regelverk 

behöver även samverka med aktörer i andra länder. 

– Det är avhängt vad som händer på EU-nivå och den internationella 

arenan, om vilket regelverk vi ska ha, säger han. 

Frågan om självkörande bilar är komplex även när det kommer 

till hanteringen av trafiksituationer, krav på infrastruktur 

och relationen till andra trafikslag. 

– Vår vision är noll skadade eller dödade i trafiken och då 

kan vi inte bygga ett system som är sämre, det ska vara bättre. 

Det ska absolut inte bli sämre, då får de inte vara på våra 

vägar, säger Trafikverkets Hamid Zarghampour. 

I interaktionen mellan självkörande bilar och cyklister 

framhåller han en ökad säkerhet. 

– Nio av tio olyckor handlar om förare som inte är uppmärksamma. 

De här bilarna är väldigt intelligenta, försiktiga och 

laglydiga och tar absolut inga risker, säger Hamid Zarghampour. 

Enligt honom kan testbilarna känna igen cyklister och 

metoder utvecklas för att kunna tyda cyklandet mer precist 

med de kameror, sensorer och radar som används. En 

självkörande bil ska vara förprogrammerad att vara försiktig 

och hålla avstånd, snarare än att försöka vinna tid genom att 

snika förbi en cyklist. 

– En sådan bil ska inte ta den typen av risker. Den går alltid 

till lägre hastighet eller bromsar in. I många tänkbara situationer 

kommer en självkörande bil att vara mer skonsam mot 

oskyddade trafikanter och däribland cyklister, säger han. 

Cykelfrämjandets ordförande, Lars Strömgren, håller med om 

12

att det finns funktioner som kan göra bilar säkrare för cyklister. 

– Det finns teknik som hindrar att bilar kör för fort eller 

kameror på taket för att se när man ska svänga höger. Vi kan 

använda ny teknik till att öka säkerheten. Det är precis det 

man vill med nollvisionen. En av de farligaste situationerna 

i trafiken är att bilister kör för fort, och kan tekniken bidra 

till att skapa ett säkrare transportsystem är det bra. Men om 

tekniken i stället bidrar till att vi kör mer och längre, kanske vi 

behöver vara vaksamma så att vi inte låter tekniken förföra oss 

och skapar ett samhälle vi inte vill ha, säger Lars Strömgren. 

Trafikverkets och Hamid Zarghampours tanke är att 

de nya bilarna ska generera nya affärsmodeller i den delande 

ekonomin. En effektivare användning ska även minska antalet 

bilar och därmed de problem som massbilismen bär med sig. 

– Där måste vi acceptera en övergångsperiod och sättet att 

komma runt det är att kunna dela bilar med andra, säger han. 

Både Hamid Zarghampour och Lars Strömgren vill ha ett 

trafiksystem och infrastruktur som utgår ifrån människors 

behov snarare än en bilnorm. Men de har olika utgångspunkter. 

– Det jag tycker är viktigt med all teknik är att man inte blir 

så förblindad av teknikens möjligheter att man glömmer hur 

man vill att framtiden ska se ut. Det finns ju andra problem 

med bilar än vem som kör dem, negativa effekter som utsläpp, 

buller, trängsel och trafikvåld, påpekar Lars Strömgren. 

Han vill därför lyfta andra moderna teknikutvecklingar som 

har en mindre påverkan än smarta bilar. 

– Samtidigt som det pratas om elbilar och självkörande bilar 

säljs det fler elcyklar än någonsin och där kombinerar man ny 

teknik med att hantera miljöutmaningar och hälsoutmaningar. 

Jag tror att jag i framtidens städer, hellre än förarlösa bilar ser 

billösa förare, säger Lars Strömgren. 


• 

• 

• 

• 

• 

• 

SJÄLVKÖRANDE BILAR 

En självkörande bil är ett fordon som, helt 

eller delvis, kan köra utan assistans från en 

förare. Graden av självkörning delas upp i 

sex olika nivåer. 

NIVÅ 0 

Föraren styr fordonet som vanligt. 

NIVÅ 1 

Semiautomatisk. Föraren styr de flesta funktioner 

förutom vissa, som exempelvis bromsen. 

NIVÅ 2 

Bilen har automatiska funktioner, som farthållare 

och val av vägbana. Föraren behöver inte 

styra bilen hela tiden, men ska hålla ett öga på 

trafiken och kunna gripa in. 

NIVÅ 3 

Bilen kan ha full kontroll över körningen. Föraren 

måste vara i kabinen, men behöver inte överblicka 

situationen och säkerheten hela tiden. 

NIVÅ 4 

En fullständigt självkörande bil. Kan fungera 

under alla tänkta säkerhetssituationer och kan 

köra helt utan hjälp från personer i bilen. 

NIVÅ 5 

Föraren kan inte kontrollera bilen. Den har 

ingen ratt, pedaler eller annat som gör det 

möjligt att ta över. 

Källa: Danska cyklistförbundets medlemstidning 

13

MATTIAS GOLDMANN 

SÄTTER MILJÖFRÅGAN I RÖRELSE 

YRKE: MILJÖLOBBYIST 

HEM: SOLNA 

CYKEL: STRIDA VIKCYKEL, 

ECO2BIKE, BATAVUS ELCYKEL, 

OMNI BAMBUCYKEL OCH 

EN GAMMAL LANTCYKEL 

VÄGVAL: TREFILIGA CYKEL- 

BANOR I KÖPENHAMN 

14

Det var på bilutställningarna i Genève som 

intresset började. Hans pappa var entreprenör 

från Schweiz och hans mamma var grönavågare 

i Skåne. På bilutställningarna tjänade 

Mattias Goldmann sina första pengar genom 

att skriva om bilindustrin. 

– Det är världens största industri och när jag var tonåring var 

bilen något snart sagt alla identifierade sig med, berättar han. 

Årtionden senare blev han talesperson för föreningen Gröna 

Bilister och sen ett par år är han vd för den liberalt gröna 

tankesmedjan Fores. I den förra drev han på användningen av 

förnyelsebara drivmedel och i den senare driver han en bredare 

omställning av samhället. I fokus finns transporterna. 

– Det är det enskilt viktigaste för oss i Sverige, det är den 

sektor där klimatutsläppen fortfarande ökar, med privatbilismen 

och de tunga lastbilarna, säger Mattias Goldmann. 

Samtidigt anser han att landet har bra förutsättningar att 

vara ledande med vår industri och politik. 

– Sverige står för 0,2 procent av världens klimatpåverkan. Det 

är så lite att det inte märks med koldioxidindikationer i ppm. Vi 

är bara relevanta om vi gör något som andra tar efter och det 

har vi tjatat om i Gröna Bilister och i Fores. En fossiloberoende 

fordonsflotta och att sju respektabla partier står för samma 

tuffa klimatmål är unikt. Sverige är det första landet som tar ett 

helhetsgrepp, förut har det antingen varit elbil, biogas eller cykel. 

Han har rankats som mäktigast i Hållbarhetssverige och 

årets opinionsbildare, i några av sina roller. Från journalistrollen 

under tonåren gick han över till att arbeta politiskt. 

Först på kommunal nivå och därefter på riksdagsnivå. Mellan 

de politiska uppdragen åkte han till Chile, där han anslöt sig 

till den urbana cykelrörelsen i huvudstaden Santiago. 

– I början försökte bilarna preja oss när vi cyklade på en 

halv fil och polisen slog oss, men det blev bra tv med värnlösa 

cyklister som fick stryk. Från att vi var 30 cyklister första 

gångerna var vi snart 500 och polisen började skydda oss mot 

bilisterna, berättar Mattias Goldmann. 

Under tiden som kommunikationsansvarig på ett miljöinstitut 

fick den chilenska staden sina första cykelbanor och 

så småningom flyttade Mattias Goldmann till Kenya, som 

miljökonsult med biogasprojekt och soldriven vattenrening. 

– Jag cyklade själv i Nairobi, men det var bara jag. Vi 

försökte göra ett cykelprojekt i Kenya och fick till ett antal 

cykelbanor, men där torkades ris, hängdes tvätt och parkerades 

bilar, berättar han och beskriver det som ett misslyckande. 

För befolkningen var det stigmatiserande att ta cykeln och 

billigt att ta bussen. För att öka cyklingen behövdes troligen 

åtgärder för att påverka fler faktorer, som status och ekonomi. 

PORTRÄTT 

Mattias Goldmann har alltid uppmärksammat bilismen, som 

skribent, politiker, konsult, aktivist och slutligen lobbyist. I sina 

roller jobbar han för hållbara transporter och kommunikationer. 

Mattias Goldmann tog med sig erfarenheterna hem och jobbade 

vidare inom Miljöpartiet. Efter ett tag ville han påverka 

fler partier och bytte bana till lobbyist. Under sin tid på Gröna 

Bilister arbetade han med parollen bilen, bränslet och beteendet. 

– Även på el är bilen ett ineffektivt, dyrt, utrymmeskrävande 

och miljömässigt dåligt sätt att transportera sig. Vi är bäst i 

världen i Sverige på att ställa om från fossil till förnyelsebart. 

I transportsektorn däremot är vi inte lika bra på att låta bilen 

stå. Vi har längre körsträckor och fler bilar på vägarna. Nu är 

beteendeskiftet den största utmaningen, säger han. 

” 

Det är ekonomiska incitament 

som trycker ner en i förarsätet. 

Mattias Goldmann cykelpendlar dagligen till Foreskontoret 

nära Stockholms central, 20 minuter från bostaden i Solna. Han 

väljer elbilen när han behöver, från bilpoolen med laddstation i 

bostadsrättsföreningen. Han vill inte äga en egen bil och anser 

att bilsubventioner, som avdrag vid tjänsteresor, borde upphöra. 

– Det enskilt viktigaste är inte att stimulera cykling eller underlätta 

för andra trafikslag, utan det måste svida att ta bilen. 

Om man tar bil får man 18 kronor och 50 öre i milersättning 

och för cykeln finns det i realiteten ingenting. Det gör att 

18,50 blir en bra affär, då cashar man in, säger han. 

När bilarna blir bränslesnålare, bensinen billigare och bilsubventionerna 

består kör många på som vanligt. 

– Det är ekonomiska incitament som trycker ner en i 

förarsätet, säger Mattias Goldmann. 

För att fler ska välja cykeln behövs enligt honom inte bara 

en slopad milersätting utan även en förändrad mentalitet. 

– Avstånden har blivit så stora och det är väldigt få som 

problematiserar regionförstoringen och arbetsmarknaden. 

Oftast är det inte många som håller en landsbygd levande genom 

att det blir allt längre mellan hemmet och arbetsplatsen. 

Det gör att cykeln inte blir ett alternativ, förklarar han. 

Mattias Goldmann tror inte att tekniken med smarta bilar 

är en lösning. Han har själv lobbat för bilens miljöutveckling, 

från att bli bränslesnålare till att drivas på etanol, biogas och el. 

– Men vi måste besinna oss när det gäller de självkörande 

bilarna. Utsläppen minskar inte för att de är självkörande, 

påpekar Mattias Goldmann, som jobbar och lobbar vidare för 

att nå målet med en fossilfri fordonsflotta. 

– Cykeln är jätteviktig. För några år sen hade vi en miljard 

bilar i världen och i den här takten har vi två miljarder bilar i 

rörelse kring 2030. Det håller inte, även om vi låtsas att alla de 

skulle vara elbilar så är det för mycket, konstaterar han. 

Text och foto: Hanna Mi Jakobson 

15

16

REPORTAGE 

Cykelturisterna 

som spenderar 

Cykelturismen genererar vinster för besöksnäringen och de 

ekonomiska kalkylerna har resulterat i allt fler satsningar. 

Nationella cykelleder, nischade reseföretag och nyetablerade 

verksamheter. Före dessa satsningar fanns en föreningsdriven 

medlemsträff där de bästa cykelrutterna valdes ut runt en ny 

stad varje sommar. Cykelturistveckan är nu inne på sitt 35:e 

år och genomförs fortfarande med ideella krafter. 

TEXT OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON 

CYKELTURISTVECKAN Längs 

strandsträckan söder om Halmstad. 

17

REPORTAGE 

På kansliet för Cykelturistveckan, 

i Halmstads 

arenahall, sitter Lars 

Green som är ordförande 

i Cykelfrämjandets lokalkrets. 

Han är sliten men nöjd. 

– Vilken fin runda, säger en av deltagarna 

till honom när hon kommer in med 

regnjackans luva tajt hopdragen runt 

ansiktet. 

Det har hällregnat under dagen, men 

tidigare i veckan har solen lyst över de 

250 deltagarna. Såväl under de individuella 

turerna, där deltagarna följer 

dagsrutter på kartor och en pilad led 

runt Halmstad, som den gemensamma 

cyklingen som traditionsenligt genomförs 

mitt i veckan. 

– Det är roligt med allt beröm. Man 

blir uppiggad när deltagarna kommer 

tillbaka och är glada. När de är glada blir 

vi glada, det blir som en glädjespiral, 

säger Lars Green, en av de ideellt 

arbetande i kretsen som har gjort årets 

CTV till verklighet. 

” 

När man kommer 

till nya ställen ser man 

allt det fina. 

LARS GREEN, KRETSORDFÖRANDE 

Precis som kretsarrangörerna åren 

innan, känner även han en glädje över 

att visa upp sin stad. 

– När man kommer till nya ställen 

ser man allt det fina. Jag är stolt över 

Halmstad som cykelstad, vi har fina 

cykelvägar, säger Lars Green. 

Kretsen har sen tidigare ritat upp rekommenderade 

cykelrundor i staden för 

turister. Han visar turistbroschyren. 

– Den här korta rundan gjorde vi 

redan 2012. De finns i varje väderstreck 

i Halmstad. CTV går ofta utanför 

staden. Det jag hoppas med de här 

turerna i staden, och fyra längre turer, 

är att de som kommer som turister kan 

stanna i staden. Att cykla leder kräver 

ganska mycket engagemang med massa 

packning, boenden bokade i förväg och 

kunskapen om hur man lever på två 

hjul. Men om man har en semestervecka 

i Halmstad kan man bara ta olika rundor 

på fyra eller sex timmar. Det kan vem 

som helst göra, men cykelturismen tycks 

bara gå ut på leder, säger Lars Green. 

En nationell cykelturistled går genom 

staden sen ett par år tillbaka. Den lockar 

inte bara CTV-deltagare utan även ytterligare 

cykelturister till trakten. 

– Jag ser allt fler. Så fort det är sommar 

och jag är inne i staden och vid leden 

ser jag cyklister med packväskor, säger 

Lars Green. 

Förutom turistcykelleder kan evenemang 

som Cykelturistveckan ge effekt. 

– Möjligtvis har deltagarna här uppskattat 

våra rundor och kommer tillbaka. 

Vi har fått respons på att det har varit 

väldigt fina turer, påminner Lars Green. 

Från kommunalt håll finns politiska 

förhoppningar på cykelturismen. 

– CTV betyder jättemycket. Dels att 

det blir uppmärksammat, dels att det 

handlar om cykling som vi tror mycket 

på. Vi hoppas att de som är här och 

cyklar en vecka kan bli ambassadörer, 

säger Henrik Oretorp (C). 

Han gjorde sitt sista uppdrag som 

kommunalråd i Halmstad när han invigningstalade 

på Cykelturistveckan. 

– Jag kopplade den här aktiviteten med 

en av visionerna vi har med upplevelsestad 

Halmstad och att det är perfekt att 

uppleva Halmstad från cykelsadeln. Vi 

har 30 mil cykelbanor, Sveriges största 

nationella cykelled i Kattegattleden och 

vi satsar kontinuerligt på cykel med 

kampanjer och annat för att få fler att 

cykla, återberättar Henrik Oretorp. 

Sen cykelleden invigdes har han sett 

dess effekter på besöksnäringen. 

– Främst den vanliga turistcyklingen 

men även cyklingen med mountainbike 

och racercykling. Vi ser att aktiviteterna 

ökar successivt och att många vill cykla. 

Kattegattleden har bidragit till det. Vi 

ser att koncept utvecklas, att caféer 

öppnas och att vandrarhem börjar hyra 

ut cyklar. Vi har bara sett början på det 

här, säger Henrik Oretorp. 

Cykelturister spenderar inte bara tid i de 

omgivningar de passerar, de spenderar 

även pengar där. Jämfört med bilister 

spenderar cyklister mer på plats och 

anses bidra till ekonomisk utveckling 

på regional nivå, vilket främst gynnar 

landsbygden. Enligt en studie, beställd av 

Europaparlamentet 2012, uppskattades 

att 2,2 miljarder cykelturistturer och 

20 miljoner övernattningsturer till cykel 

årligen görs i Europa. Den ekonomiska 

påverkan beräknades till 44 miljarder 

euro per år. På nationell nivå visar en 

publikation från VTI, Statens väg- och 

transportforskningsinstitut, 2012 att en 

cykelturist genererar mellan 466 och 

1 233 kronor varje gästnatt, beroende på 

vilken typ av cykelturist som besöker 

destinationerna. 

En av de växande grupperna som 

cykelturistbranschen satsar på är yngre 

aktiva pensionärer, som är hälsosamma 

och köpstarka kundgrupper. Ett sätt 

att målgruppsanpassa är att erbjuda 

paketcykelresor för dem, med passande 

boendeformer, aktiviteter och bagagetransport. 

Enligt cykelresearrangörssajten 

Cycle tours global, står åldersgruppen 

46–55 och 56–65 för över hälften av deras 

organiserade cykelturer. Därefter kommer 

åldersgrupperna 36–45 och 66-plus. 

På Cykelturistveckan finns gott om 

aktiva pensionärer, en av dem som tillhör 

gruppen 66-plus är Ingrid Bindekrans. 

Hon är 93 år. 

” 

Vi är flera kompisar 

här och de har inte blivit 

äldre utan är pigga. 

INGRID BINDEKRANS, CYKELFRÄMJARE 

–Det är så spännande allting här. Det 

gör att jag ständigt cyklar, för att jag ser 

fram emot att kunna cykla nästa sommar, 

säger hon. 

Ingrid Bindekrans har börjat morgonen 

med gymnastik och fortsätter dagen 

med att cykla en tur, som hon brukar. 

– Jag cyklar hemma så fort jag ska 

någonstans. Ja, alltid. Dagar och kvällar, 

vinter och sommar. Jag har varit i stort 

sett över hela världen på cykelresor. 

På kambodjanska cyklar som knappt 

fungerade och en gång vann jag en 

amerikaresa på cykel, berättar hon. 

18

VETERAN 

93-åriga Ingrid 

Bindekrans har 

varit med på 

CTV sen 1985. 

FAMILJ 

Jöran Fagerlund 

med Cecilia 

Dahlberg och 

barnen Gertrud 

och Tage Dahlberg. 

19

REPORTAGE 

Förutom utlandsresorna har hon även 

cyklat inrikes, främst på CTV. 

– Jag åker ju på cykelveckan varje 

sommar. Vänersborg förra året och Karlstad 

året innan, säger hon och minns 

tillbaka till sin första CTV-sommar i 

hemstaden Norrköping 1985. 

– Då var jag med, men då var det 

mycket mindre, säger Ingrid Bindekrans, 

som har sett CTV växa sig stor och på 

senare år börja minska igen. 

Totalt har hon upplevt 18 cykelturistveckor 

med stadsomgivningar. Förutom 

alla cykelveckor har det även blivit flera 

Vätternrundor under åren. Enligt Ingrid 

Bindekrans har motionsloppet förändrats, 

men medlemsveckan är fortfarande densamma 

med gott om tid att umgås under 

och mellan cykeletapperna. 

– Goda vänner får träffas och cykla 

tillsammans. Vi är flera kompisar här 

och de har inte blivit äldre utan är pigga, 

säger Ingrid Bindekrans som är äldst. 

När hälsofrågor och även hållbarhetsfrågor 

är aktuella har cyklingen lyfts 

fram som en av flera angelägna åtgärder 

eller aktiviteter. Flera städer och regioner 

ser över sina cykelvägar i glesbygd och i 

tätort, både för pendling men även för 

rekreation. Det tidigare kommunalrådet 

Henrik Oretorp har inte bara välkomnat 

cykelturister till Halmstad, han är även 

ordförande i Svenska cykelstäder där 

stadspolitiker delar erfarenheter och 

kunskaper för att göra sina kommuner 

mer cykelvänliga. Hans pappa, Claes 

Tagesson, är projektledare för årets 

Cykelturistvecka och tillsammans med 

Sven-Ove Jacobsson, Lars Green och 

flera frivilliga har de genomfört årets 

cykelevenemang. Även om antalet deltagare 

har minskat de senaste åren, är 

stämningen fortsatt god och flera deltagare 

återkommer år efter år. 

– Varför CTV hade sådant gehör i 

början var för att det inte fanns något 

liknande då. Idag finns det mycket annat 

och yngre vill göra det själva, säger Lars 

Green och syftar på cykelturistutbudet 

på marknaden. Ändå är det hundratals 

cykelfrämjare som kommer tillbaka till 

samma koncept. 

– CTV är Cykelfrämjandets gemensamma 

samling. De andra träffarna är 

det mer vi i styrelserna som träffas, 

här är det medlemmarna som träffas, 

påpekar Lars Green. 

Några cykelfrämjare som kommer 

för första gången är styrelseledamoten 

Jöran Fagerlund med familjemedlemmarna, 

Cecilia, Tage och Gertrud Dahlberg, 

Åttaåriga Gertrud är den yngsta 

deltagaren i år och därefter kommer 

15-åringen Tage. Tidigare har de cyklat 

med familjen i Danmark, från Legoland 

till Fredrikshamn, och i Sverige, på 

Kattegattleden till Varberg och hem till 

Göteborg med tåg. 

– Det är ett fantastiskt sätt att resa 

och det ger även en bredd i stödet att 

upprätthålla näringslivet. Vissa bor på 

hotell som ger arbetstillfällen och vi som 

bor i tält och handlar i närbutiker kanske 

kan göra det lättare för ortsbefolkningen 

20

att behålla butiken och själva kunna ta 

sig dit på cykel, säger Jöran Fagerlund. 

Han föredrar egentligen att turista på 

egen hand med familjen, men uppskattar 

de snitslade och dagliga rutterna på CTV. 

– Det krävs ett antal kloka Halmstadsbor 

som har cyklat här, säger han och 

fortsätter sitt resonemang. 

– Cykeln är en frihetsmaskin, den är 

gjord för att kunna resa runt individuellt. 

Det finns en inneboende självständig 

drivkraft som inte är förenlig med föreningsliv, 

men när det finns några som 

spårar eller gör leder så är det smidigare. 

Då tycker jag att det är spännande att få 

jobba med det i en förening. 

Även om förvaltning och företag också 

arbetar för att främja cykelturismen 

vill han särskilja det från föreningens 

arbete. 

– Kretsen här i Halmstad har gjort 

ett jättejobb. Det fina är att vi gör det 

tillsammans, att vi bara är här tillsammans 

och inte pratar om cykelturismen 

som sådan. När vi annars räknar på hur 

mycket kommuner tjänar och att man 

spenderar mer pengar som cyklist än 

bilist, säger Jöran Fagerlund. 

” 

Det krävs ett antal 

kloka Halmstadsbor som 

har cyklat här. 

JÖRAN FAGERLUND, RIKSLEDAMOT 

Samtidigt är han positiv till den utveckling 

som sker inom cykelturismen. 

– Jag tycker att det är fantastiskt att 

allt det här finns och om man kan göra 

ett reseföretag och det finns en betalningsvilja 

ska vi som förening uppmuntra 

det. Då kan vi också fokusera på det som 

andra inte gör och att alla kommuner 

och turistbyråer gör sitt. När de utvecklar 

sina turistkoncept är det viktigt att 

det finns leder, campingar eller transporter. 

Vi ska se till att vi fortsätter att 

göra det vi gör med utflykter och CTV. 

Det handlar inte bara om cykelturismen 

utan om resandet i helhet, där cyklingen 

kanske är den turistlösning som passar 

in i ett hållbart samhälle, säger han. 

Jöran Fagerlund skulle gärna vilja 

utveckla verksamheten för turismen. 

– Genom att göra många fler cykelturistevenemang 

på olika orter eller 

Cykelfrämjandets bästa turisttips. Nätverk 

för campingar är ofta uppbyggda 

efter resesträckor för bil, vi kan se till 

att underlätta för människor att cykla 

mellan orter, föreslår han. 

Framförallt tar han upp en av föreningens 

fokusfrågor, som exempelvis möjliggör 

för honom och familjen att kunna ta 

sig till Cykelturistveckan nästa år. 

– Jag tror att vi kan ta tåget till Rättvik 

också och ta med cyklarna. Det är lite 

dumt att behöva ta bilen för att kunna 

cykla. Det är väl högsta prioritet att 

kunna ta med cykel på tåg, säger han. 

2018 kommer CTV att genomföras från 

3 till 11 augusti i Dalarna och arrangeras 

av Rättviks kommun. 

CYKELTURISM Ett par medlemmar cyklar förbi en blomsteräng på väg tillbaka från fredagens och årets sista sträcka på Cykelturistveckan 2017. 

21

KULTUR 

ETT HUNDLIV TILL 

STOCKHOLM Ett par och två hundsyskon, 

tillsammans har de cyklat ut 

i Sverige och in i sociala medier. 

När Gustav Lorenz hund somnade på 

hans axel under en pendlartur tog hans 

fru Kajsa Bosta Lorenz kort och la upp 

på Instagram. Det var bara början. 

– Ett halvår senare vaknade vi av flera 

sms om att vi var överallt på internet, 

på Reddit och 9gag med en miljon likes, 

berättar Gustav Lorenz. 

– Det var då vi kände att vi kan göra 

vad som helst med det här. Vi är stora 

och fick in tusentals nya likes på Instagram, 

tillägger Kajsa Bosta Lorenz. 

Därefter började de lägga ut fler och 

rörliga bilder på sina Shibahundar, tiken 

22 

Charlie och hanhunden Victor. 

– Eftersom jag håller på med film ville 

jag göra mer med snygg filmning och 

snygga klipp och startade en Youtubekanal. 

Eftersom vi gillar cykling kan vi 

nischa oss mer på cykelhundar, förklarar 

Gustav Lorenz. 

I sociala medier ger bilder på hundar 

och cyklar många klick och delningar. 

Som den svartvita valpen i en babysele 

som gör tramprörelser i luften precis 

som den cyklande matten. Även på Instagramkontot 

med Charlie och Victor syns 

det hur hundarna reagerar under färden. 

– När vi har filmat ser man hur de 

spejar och är aktiva och upplever det vi 

gör, säger Gustav Lorenz. 

Hundarna delar ibland en Bullitt 

lastcykel ihop och sitter ibland i varsin 

ryggsäck. 

– Det är inte bara tio kilo väska utan 

det är tio kilo levande varelse som rör 

sig. De tycker att det är roligt, ända sen 

de har varit valpar har vi cyklat med 

dem. Vi har tältat i Ramundberget, 

vandrat i fjällen och cyklat på Gotland. 

Om de får springa fritt ibland så är de 

nöjda, säger Gustav Lorenz. 

För paret är det viktigt att kunna 

behålla sin cykellivsstil med sina hundar 

och deras följare kan se hur de cykelpendlar 

och cykelsemestrar tillsammans. 

– Hundarna tillför något till cyklingen 

också, säger Kajsa Bosta Lorenz. 

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

CYKEL Cykelleder 

blir konst 

HUNDVÄSKA 

Gustav Lorenz 

med en av 

sina hundar, 

Charlie, i 

ryggsäcken. 

SÖDRA SVERIGE Kattegattleden 

och Sjuhäradsrundan har smyckats med 

utomhuskonst. 30 konstnärer har utfört 

sina uppdrag att göra platsspecifik 

konst längs turistcykellederna. 

– Det som jag tycker är kul med 

projektet är att få den konstintresserade 

publiken att börja cykla. Folk 

som annars kanske inte skulle hitta 

leden får samtidigt upp ögonen för 

cykelturism, och vice versa, säger Anna 

Asplind som är en av konstnärerna. 

KUNGSBACKA 

VARBERG 

FALKENBERG 

ULRICEHAMN 

TRANEMO 

SVENLJUNGA 

HALMSTAD 

BÅSTAD 

ÄNGELHOLM 

landart.se 

HÖGANÄS 

HELSINGBORG 

” 

Det kändes klockrent när jag såg det här 

uppdraget, platsspecifik konst längs en cykelled. 

ANNA ASPLIND, KONSTNÄR OCH CYKELFRÄMJARE 

• 

• 

PÅ INTERNET 

•RESEHUNDAR 

instagram.com/charlieandvictor/ 

Charlie och Victor på Instagram 

haultrekkers.com 

Äventyrscyklister runt jorden med hund 

thiswildidea.com 

USA-fotograf som reser med sin hund 

KONSTNÄR Anna Asplind med sitt verk Mirage utanför Ängelholm. Foto: Lars Strömgren 

23

RESOR 

Mikroäventyren 

finns i närheten 

Bikepacking är det smidiga sättet att ta sig ut i naturen 

med en cykel. Med lätt packning, nära destinationer och 

enkla medel kan man ge sig ut i terrängen för en längre 

stund. Följ med på en tur i Bergslagen och få tips om hur 

man kan göra dagliga turer i flera svenska närområden. 

TEXT: MAGNUS LAGHER FOTO: HANNA MI JAKOBSON 

FRILUFTSMÄNNISKA Magnus Lagher är aktiv i Cykelfrämjandets 

Östergötlandskrets och har sen länge varit 

ungdomsledare inom Friluftsfrämjandet. Han föreläser och 

bloggar även om fenomenet bikepacking. 

24

25

RESOR 

BIKEPACKING Cykelturen börjar i norra Västmanland, nära gränsen till Dalarna. Landsvägen leder till den utvalda vandringsleden. 

Jag är övertygad om att 

många med mig längtar 

efter det stora cykeläventyret. 

Ett äventyr, inte 

sällan till fjärran destinationer. 

Vi får i sökandet 

efter dessa exotiska resmål inte glömma 

de närliggande. För något år sen visade 

min vän Leif Hallingfors en löparblogg, 

där skribenten hade sprungit den nära 30 

mil långa Bergslagsleden från Tiveden i 

söder till Kloten i norr. Vi sa att vi skulle 

vilja prova att cykla den någon gång. När 

jag ett år senare föreslog att vi skulle 

göra det i sommar var han lättövertalad. 

26 

Bikepacking kan enklast beskrivas som 

cykelcamping med minimal utrustning 

på, och framför allt vid sidan av, landsvägen. 

På stigar och skogsvägar av blandad 

kvalitet, oftast på en mountainbike 

som är anpassad för terräng. Bikepacking, 

som begrepp och företeelse kommer från 

Nordamerika. Gränsen mellan bikepacking 

och naturnära cykelsemester eller 

traditionell långfärdscykling är dock 

svårdragen. När jag växte upp var 

cykelsemester med ryggåstält och maten 

i en unikabox ett vanligt sätt att resa. 

Sen kom långfärdscyklingen som tar 

mer tid, utrustning och förberedelser i 

anspråk. Bikepackingturer lämpar sig för 

improviserade utflykter med kort varsel 

och närliggande destinationer. Även flerdagarsturer 

är fullt möjliga för den här 

typen av cykling. Äventyraren Mattias 

Skantz cyklade exempelvis genom hela 

Sveriges bergskedja på en lättpackad 

mountainbike under 18 dagar 2014. För 

ännu längre turer befinner man sig i den 

där otydliga gränsen mellan bikepacking 

och biketouring. 2006 tog till exempel 

tre långfärdscyklister från USA sina 

mountainbikes genom hela Nord- och 

Sydamerika på stigar i stället för vägar 

i cykelexpeditionen Riding the spine. På

andra sidan Atlanten går dessutom flera 

lopp av typen bikepacking, som det 440 

mil långa The Great Divide. Tävlingarna 

sker offroad och utan support. 

Själv har jag under flera år tagit min 

gamla mountainbike på övernattningsturer 

i skogarna runt Norrköping där jag 

bor. Nätterna har tillbringats i vindskydd, 

tält, kojor eller hängmatta. Det har varit 

ett sätt att komma ut, komma ifrån, 

komma bort. För att rensa tankar och 

ladda batterierna. Jag kan cykla på ett 

mikroäventyr över en helg, i ett dygn 

eller ibland bara för några timmar. 

Den här sommaren skulle jag cykla 

längre och tillsammans med en vän. 

” 

Bikepacking kan 

enklast beskrivas som 

cykelcamping med 

minimal utrustning. 

Under våren gör Leif Hallingfors och jag 

vår research om Bergslagen i allmänhet 

och Bergslagsleden i synnerhet. Vi har 

all logistik färdig och följer början på vår 

plan första veckan i juni. Vi kan ta med 

oss all utrustning på regionaltågen, först 

Östgötapendeln och sen Tåg i Bergslagen. 

Tågen tar oss och cyklarna till Kopparberg, 

som ligger ett par mil från starten i 

Kloten. Därifrån kan man följa Bergslagsleden 

från norr till söder. Planen är att 

cykla på den orangemarkerade leden 

och sova i några av vindskydden utmed 

den, men vi har inte mer än startat då vi 

möter vårt första hinder. Ett stigavsnitt 

med stenig terräng och svåra klättringar. 

Med en opackad cykel skulle det ha varit 

utmanande, men i alla fall möjligt att 

cykla, men som bikepackare blir leden 

oöverstiglig. 

27

RESOR 

DAGSETAPP Cykelbar del av Bergslagsleden. 

KVÄLLSBRASA Eld som värmer i junikylan. 

NATURDISK Leif Hallingfors vid Lilla Kroktjärn. 

Med trötta kroppar och stukat självförtroende 

når vi vårt första kvällsläger 

vid Lilla Kroktjärn. Efter en skymning 

vid vattnet och gökens sång som vaggar 

oss till sömns vaknar vi stärkta av nattvilan. 

Vi väljer att fortsätta den uppsatta 

planen, men otaliga vindfällen, träspänger 

och stenpartier senare bestämmer vi 

oss för att revidera ursprungsplanen. 

Sittandes med vår lunch vid Gillersklack 

har vi precis nått det första etappmålet, 

men härifrån ändrar vi rutten. Med 

vacker utsikt över de skogsklädda nejderna 

och med flera gruvtorn synliga studerar 

vi kartan. Väljer ut partier av Bergslagsleden 

som skulle kunna erbjuda fin 

stigcykling men i övrigt kommer vi att 

ta parallella skogsvägar. 

28 

Initialt svider det att frångå leden, men 

våra omvägar ger möjlighet att inte bara 

se natur utan även kultur- och naturhistoriskt 

intressanta vyer. Leden går allt 

som oftast genom tät blandbarrskog 

som är rik på skogsfågel. Det är som att 

cykla i en grönfärgad tunnel byggd av 

växtlighet. Längs leden ligger två av 

Sveriges 29 nationalparker. Garphyttans 

nationalpark har rika blomsterängar och 

många sångfåglar. Tivedens nationalpark 

är vacker och omväxlande. 

Vid ett par tillfällen ligger vår rutt 

i anslutning till Bergslagen Cyclings 

stigsystem och vi tar givetvis chansen 

att också prova dem. Det är tydligt att 

det regionala samarbetet har krävt en 

hel del arbete med att göra mountainbikelederna 

både attraktiva för en bred 

publik och utmanande för de vana 

stigcyklisterna. Vi möter flera cyklister, 

speciellt från Pershyttan och söderut. 

Överlag blir dessutom Bergslagsleden 

mer cykelbar längre söderut och vi följer 

den allt mer ju närmare målet vid Stenkällegården 

vi kommer. 

Det är en speciell känsla att vara ute 

flera dagar i sträck. När korta övernattningsturer 

erbjuder andningshål i 

vardagen, tar den längre turen mig på en 

annan resa. Jag kommer in i ett lugn, en 

zon, en tillvaro bestående av det basala. 

Måltider, cykling och vila. Där tankarna 

får vandra när stubbar och byar passerar.

TERRÄNG 

Vandringsleden 

har flera vindfällen 

som ligger i vägen. 

BERGSLAGEN 

CYKELATTITYD 

"Det blev inte som 

vi tänkt oss men det 

blev bra ändå", säger 

Magnus Lagher. 

• 

• 

BERGSLAGEN 

BERGSLAGSLEDEN 

Bergslagsleden är en 280 kilometer lång vandringsled 

genom den trakt som historiskt sett har varit starkt 

förknippad med gruvdrift. Leden består av 17 etapper 

mellan 7 och 23 kilometer långa. Det finns både 

kartor och översiktsblad att hämta på hemsidan, eller 

vid de olika etappmålen längs turen. Dessutom finns 

en användbar app att ladda ner. 

bergslagsleden.se 

BERGSLAGEN CYCLING 

Är ursprungligen ett nätverk av mountainbikeleder 

kring åtta platser i Örebro län, men omfattar numera 

även landsvägsleder och leisureleder. På hemsidan 

finns kartor, GPS-filer och turistinformation. 

bergslagencycling.com 

KLOTEN 

STENKÄLLE- 

GÅRDEN 

CYKELRUTT 

Startplatsen vid Kloten följs 

av Gillersklack, Stjärnfors, 

Nyberget, Uskavi, Hammarby, 

Digerberget, Mogetorp, 

Blankhult, Ånnaboda, Suttarboda, 

Leken, Sixtorp, Svartå herrgård, 

Ramundeboda, Gråmon, Tivedstorp 

och Stenkällegården. 

29

RESOR 

Cykeltips om 

bikepacking 

1 

NÄRHET & 

TILLGÄNGLIGHET 

Bikepacking eller 

cykelcamping ska 

vara enkelt. Ett mikroäventyr 

i närområdet. De flesta har 

fantastisk natur mer eller 

mindre runt hörnet, oavsett 

om man bor i städer eller på 

landsbygden. Med cykeln som 

redskap går det att upptäcka 

naturen på ett enklare sätt än 

med andra transportsätt. Bikepacking 

är ett sätt att stanna 

upp och njuta av lugnet och 

tystnaden, utan att behöva ta 

sig så långt. Äventyret kan 

rymmas på en helg och inte 

kosta mer än en vanlig vardag. 

2 

PACKNING & 

UTRUSTNING 

Bikepacking bygger 

på minimalism och 

packningen består endast av 

det nödvändigaste. Beskrivet 

på svengelsk cykelterminologi 

ska det vara minimal packning 

off- och ibland on-road. I stället 

för packväskor med låg 

30 

tyngdpunkt, som används under 

långfärdscykling, ska man 

tänka kortfärdscykling. Då 

kommer man långt med ett 

par bagageremmar. Spänn 

fast sovsäcken på styret, sätt 

bränsleflaskan i en hållare under 

ramen, fäst något bakom 

sadeln och komplettera med 

en ryggsäck. Gör det enkelt. 

Fäst campingutrustningen 

tajt på olika delar av cykeln. 

Lättare grejer högt, som 

liggunderlag och sovset med 

kläder, och tyngre grejer, som 

cykelverktyg och campingkök, 

intill cykeln. Ju längre 

tur man tänker sig, desto 

mer utrustning krävs. Då kan 

pakethållare med packväskor 

behövas eller helst den nya 

sortens väskor för stigcykling, 

med trekantsväskor i ramen, 

en rullväska vid styret och 

lång, uppåtriktad väska fäst 

under sadeln. Tanken är att 

det ska sitta högt, tätt och 

kompakt för att lätt kunna 

manövrera cykeln och kunna 

ta sig fram på stigarna ute i 

naturen. 

3CYKEL & 

KOMPONENTER 

När man ska välja 

cykel för att prova 

på bikepacking behöver man 

inte köpa en ny. Men som 

alltid när det gäller cykling 

blir det roligare med bra 

grejer. Fundera över underlaget, 

om det är stig eller 

väg. Välj cykel därefter. I 

USA är bikepacking stort och 

det kommer allt fler specifika 

cykelmodeller med namn som 

Rocky Mountain, Seqouia 

Elite och Giant Toughroad. 

Ofta helstela cyklar, i stål, 

med plats för fetare däck och 

anpassade för pakethållare. 

2 

PACKAT 

Allt är så lätt 

och placerat 

så högt som 

möjligt. 

BOSTAD 

Vindskydd är enkla och 

stabila sovplatser. 

7 

Hybridcyklar eller MTB-cyklar 

som har raka styren, diskbromsar 

och någon form av dämpning 

är också passande. Men 

med de nya smarta väskorna 

fungerar i princip alla cyklar. 

Spontanvarianten kan vara 

en vanlig brukscykel eller 

vikcykel, med packning i en 

korg, på pakethållaren eller 

fastsurrad runt sadelstolpen. 

4OMRÅDE & 

DESTINATION 

Det är bra att börja 

så nära som möjligt. 

Prova gärna favoritskogen, 

den där man annars tränar 

mountainbike på stigarna 

eller tar sig fram på motionsspåret. 

Som boende i Norrköping 

finns ofta trevliga 

övernattningsturer i Kolmårdens 

riktning. Om man i stället 

bor i Jönköping, finns Stora 

Mosse nationalpark söder om 

staden. Oavsett var man bor 

är det oftast fint i närmaste 

naturreservat. I Skåne finns 

till exempel Söderåsen och i 

landskap som Jämtland och 

Dalarna finns flera val i skogarna. 

För lite längre campingäventyr 

finns det anpassade 

leder, som i Bergslagens 

snitslade stigcykelområde. 

I Norrbotten finns gamla 

skogshuggarstigar, så kallade 

svältsnören, som har börjat

märkas upp. Sök specifika 

tips hos den egna kommunens 

turistinformation. Annars är 

internetsidan naturkartan 

ett användbart verktyg. Den 

täcker ännu inte hela Sverige, 

men det finns mer information 

i grupper på sociala medier 

och hemsidor. 

naturkartan.se 

5 

FLEXIBEL 

Det går att 

skapa egna 

lösningar, 

med en vikcykel, 

ryggsäck 

och 

spännband. 

5MAT & MÅSTEN 

Det finns en stor 

variation med bra 

och god friluftsmat 

som är färdigpaketerad. Ofta 

är den dock ganska dyr och 

det går lätt att göra egen i 

stället. Blanda till exempel 

havregryn och mjölkpulver 

med torkad frukt, för en sund 

och billig gröt. Eller mixa 

ihop rawfoodbollar eller 

kokosbollar till energirika 

snacks. Krångla inte till det. 

Smörgåsar och en termos 

varmt att dricka räcker långt. 

Ibland går det att proviantera 

eller äta ute längs leden. Rent 

vatten kan ofta fyllas på i 

naturliga vattendrag. Bikepacking 

ska vara en njutning, 

så ta gärna med det som kan 

avnjutas. För många är kaffe 

det första man packar och en 

bit choklad är inte dumt heller. 

För andra kan det vara extra 

kläder eller en god bok. 

3 

MOUNTAINBIKE 

Anpassat till terrängen för 

att kunna ta sig över 

stockar, sten och spänger. 

6SÄKERHET 

& SÄLLSKAP 

Innan man beger 

sig ut är det bra att 

ha koll på hur utrustningen 

fungerar, både cykeln och 

den övriga. Så prova hemma. 

Om skogen skulle kännas 

mörk och enslig kan man 

alltid bjuda med en vän. 

7 

VÄRME & 

VINDSKYDD 

Det allra enklaste 

är att leta upp ett 

vindskydd för natten. Det ger 

tak över huvudet och innebär 

även att man inte behöver 

släpa med sig ett tält. Vindskydden 

ligger ofta både 

naturskönt och tillgängligt i 

rekreationsområden i städernas 

utkanter. Inte sällan finns 

det en eldstad att samlas 

kring och kanske ved och ett 

dass i närheten. Vindskydden 

står väl emot elementen och 

ger en ombonad känsla. 

Tänk på att underlaget kyler. 

En varm sovsäck kan bli kall 

om man ligger på dåligt underlag. 

Ett liggunderlag kan 

behövas och när det blir 

varmare väder kan en hängmatta 

passa fint mellan träden. 

För att hitta vindskydden finns 

flera sajter. På Facebook 

kan man gå med i gruppen 

"vindskydd i Norden" eller 

kolla den digitala sovplatslistan 

med exempelvis 90 

plaster i Södermanland. 

sovplats.se 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

MAGNUS PACKLISTA 

Cykel, Salsa Bandito. 

Sovsäck, Snugpak jungle 

bag, och liggunderlag, Exped. 

Gasolkök, Eta solo och 

tändstål. 

Barndomens emaljmugg, 

spork och kniv. 

Flaskor, Klean kanteen. 

Mat från Outmeals. 

Kaffe, med Cafflano, Aeropress 

eller droppfilter. 

Toalettprylar med handsprit, 

handduk, toarulle, 

myggmedel och första 

förband. 

Miniverktyg med pump, 

slang, laglappar och kedjelås. 

Regnjacka, Haglöfs L.I.M, 

och byxor, Norröna Falketind. 

Shorts, Norröna fjörå, byxor, 

Klättermusen mithril och 

fleecetröja, Norröna. 

Cykelbyxa, dhb innerbyxa, 

och kortärmad skjorta, Fjällräven. 

Buff, kort- och långfingrade 

handskar samt ullstrumpor. 

Sov- och badkläder. 

Solcellsladdare, Powerbank. 

bicycling.se/blogs/ 

velonavia 

31

PRODUKTER 

SÅ BLIR DU 

EN ÅTERVINNARE 

Säljtorg, cykelloppis, hittegodsavdelning, cykelkök eller kompiskretsen. Det 

finns flera forum för att hitta begagnade cyklar. Det är billigare, fyndigare och 

miljövänligare att köpa gamla grejer i stället för nya. 

Den blomstrande marknaden för 

begagnade cyklar visar att individen, 

samhället, mångfalden, föreningslivet, 

företagsamheten och inte minst världen 

gagnas av återcykling. Det finns många 

sätt att hitta en begagnad tvåhjuling. På 

nätet, loppis eller via en som känner en. 

På säljsajter som Blocket och Begcykel 

kan allt från enklare hojar till sällsynta 

fynd och prisvärda kap hittas. Flera Facebookgrupper, 

rikstäckande och regionspecifika, 

kan letas fram med sökorden 

"cyklar", "köp" och "sälj". 

Även traditionella cykelbutiker har 

börjat sälja begagnade cyklar. Till exempel 

Älvängens Cykel utanför Göteborg 

och Cykelaffären på Öland. En och annan 

cykel hamnar på polisens hittegodsavdelningar, 

därifrån skickas de till auktionsnätverk 

för försäljning. Genom att 

söka på polisens hemsida, går det ofta 

att hitta en auktion i närheten. 

Några av Cykelfrämjandets kretsar 

arrangerar cykelloppisar eller cykelbytardagar, 

som exempelvis i Malmö och 

Varberg. Förutom i föreningslivet finns 

cykelåtervinning även i företagsvärlden. 

Företag som Irecycle och Easy recycling 

räddar årligen tusentals cyklar från 

en säker skrot, efter devisen att det är 

både dyrt och dumt att slänga det som 

fungerar eller enkelt kan repareras. 

” ARIJANA MARJANOVIC 

På nätet, loppis eller 

via en som känner en. 

Easy recycling anordnar tredagars 

megaloppisar under sommarsäsongen 

i Spånga. Loppisarna fungerar som ett 

smörgåsbord av cyklar där först till 

kvarn kan hitta cyklar, från 400 kronor 

och uppåt, som det bara är att pumpa 

upp och rulla hem på. Irecycle köper upp 

partier av begagnade cyklar från polisen, 

kommuner och auktionshallar. Genom 

att vara ett socialt företag ger det även 

samhällets utstötta en chans tillbaka till 

arbetsmarknaden. I kretsloppsparken 

Alelyckan i norra Göteborg finns även 

det samhällsnyttiga Returhuset, en 

återvinningsverkstad som bidrar till en 

stadsekologisk utveckling genom att 

renovera och sälja cyklar. Cykeluthyrare 

brukar även ha utförsäljning i slutet av 

säsongen, på turistmål som Gotland. 

Runt om i landet poppar även så kallade 

cykelkök upp för att sköta om det som 

en gång har slängts. Göteborg, Alingsås, 

Lund, Malmö, Borås, Linköping och Solna 

kan alla stoltsera med sina gör-detsjälv-cykelverkstäder. 

Umeå har till och 

med en cykeljunta. 

Ett cykelkök är en kollektiv verkstad 

och återvinningscentral för skrotcyklar 

där de putsas, renoveras eller demonteras 

för att bli reservdelar till nya cyklar 

som säljs eller ges bort. Köken drivs ofta 

demokratiskt som en ideell förening 

och fungerar som mötesplats lika väl 

som verkstadsgolv och kunskapsnav. I 

Stockholm Söderort tar Bagarmossens 

cykelkök inte bara hand om klimat 

och cyklar, utan är även en motkraft 

mot mansdominansen i cykelsfären. 

Köksmästarna har separatistiska mekarkvällar 

för kvinnor och transpersoner. 

För att alla ska kunna se cykelkök och 

cykelverkstäder som sitt Mekka. 

Text: Arijana Marjanovic 

Foto: Hanna Mi Jakobson 

• 

SÄKERT BEGAGNAT 

•HANDLA 

Kontrollera cykelns ramnummer, cykelns unika ID, hos polisen. 

Ring 114 14 och fråga om cykeln är anmäld stulen. 

Se om cykeln har ISR-märkning. En ackrediterad internationell 

databas håller reda på cykelns ägare. Oavsett vilket land 

cykeln hittas i, går det att spåra ägaren. Registreringen hos ISR, 

International Security Register, är kostnadsfri. 

32 

• 

Om säljaren är en privatperson är det bra att fråga hur länge 

hen har haft cykeln och varför den säljs. Be att få se ID-kort, 

skriv upp namn och personnummer. Granska originalkvittot 

noga. Upprätta även ett ordentligt kvitto för det begagnade 

köpet med säljarens namn, namnteckning och personnummer. 

På kvittot ska även datum, pris och beskrivning av cykeln, 

inklusive dess ramnummer, skrivas.

SKRIBENTEN 

Arijana Marjanovic, Cykelfrämjandets 

vice ordförande, 

har yrkeserfarenhet från 

second hand-branschen och 

har köpt cyklar på såväl 

säljsajter som cykelkök. 

33

FÖRENING 

Cykeln sätter avtryck i 

NÄTVERK 

Riksdagens 

cykelnätverk 

gör sig redo för 

en cykeltur för 

att kolla infrastruktur. 

Till 

höger om cykeluthyraren 

och 

Lars Strömgren 

och står Jonas 

Thörnqvist, 

trafikborgarrådssekreterare 

och Johan 

Andersson (S), 

riksdagsledamot, 

som 

är sammankallande 

tillsammans 

med 

riksdagsledamoten 

Boriana 

Åberg (M) 

utanför bild. 

SVERIGE Cyklingen har inte bara 

haft högsäsong på marken, utan den 

har även lyfts upp på andra arenor. 

Under året har Cykelfrämjandet officiellt 

deltagit på den nationella cykelkonferensen, 

Transportforum, Cykelmässan, 

Sveriges cykelriksdag och Almedalsveckan. 

Allt för att försöka påverka politiken i en 

cykelvänlig riktning. Under sommarens 

politikervecka diskuterades bland annat 

framtidens cykelpolitik under en paneldebatt 

med inflytelserika aktörer. 

– Om vi ska kunna öka cyklingen måste 

vi täcka in det från början i bostadsbyggen, 

infrastruktur och samhällsplanering, 

sa dåvarande infrastrukturminister 

Anna Johansson (S). 

– Vill man bygga för ett transportslag, 

och inte bara för något man gör på helgerna, 

behövs det mycket mer pengar, sa 

Cykelfrämjandets Lars Strömgren. 

– Vi funderar på hur vi ska få mer infrastruktur 

för pengarna, tillade Svante 

Hagman på byggbolaget NCC. 

Vid sidan av Almedalen har det även 

anordnats dialogträffar, studiebesök och 

cykelseminarium med beslutsfattare. 

Ett frukostmöte med riksdagens cykelnätverk 

har bland annat bidragit till 

” 

Livet går vidare om du bara trampar 

på, du kan inte sluta trampa för då stannar 

du, både i livet och på din cykeltur. Du möter 

både uppförsbackar och nedförsbackar. 

LARS GUNNAR RUBNE, CYKELFRÄMJARE I BORÅS 

34 

Cykelprojekt får hjältepris 

SVERIGE Hjälmtillverkaren 

Hövding har delat ut pris för 

årets cykelhjälte 2017 till 

Frihet på cykel. Enligt motiveringen 

innehåller Cykelfrämjandets 

projekt flera 

hjältar som arbetar för social 

hålllbarhet genom cykling. 

"För förmågan att se vad 

cykling kan göra för att skapa 

möjligheter för att utveckla 

samhällen och individer."

politiken och opinionen 

BILLOBBYN 

Under Almedalsveckan är 

även bilbranschen på plats 

för att driva sina frågor. 

• • 

• 

POLITISKA PÅVERKANSSAMARBETEN 

Paraplyorganisationen Svensk Cykling 

Trafiksäkerhetsrådet för aktiv och hållbar 

mobilitet 

Riksdagens cykelnätverk 

NTF, Nationalföreningen 

för trafiksäkerhetens främjande 

European Cyclists' Federation 

Miljöpartiets förslag att ta bort förmånsskatten 

på cyklar och införa möjligheten 

att använda friskvårdsbidraget för 

cykelköp. Det presenterades också under 

Almedalsveckan i partiledartalet. 

Inofficiellt pågår även möten med 

politiker, tjänstemän och näringsliv. 

– Under våren firade vi en seger nämligen 

att den nationella cykelstrategin, 

PANELDEBATT 

Dåvarande infrastrukturminister 

Anna Johansson 

(S) diskuterar 

cykelpolitik med 

Cykelfrämjandets 

Lars Strömgren 

och NCC:s 

Svante Hagman. 

som vi var initiativtagare till, blev färdig. 

Att regeringen nu på en övergripande 

nivå har konstaterat att ökad cykling är 

viktigt och vilka fokusområden de har är 

en bra start. Men det är naturligtvis inte 

tillräckligt, så det vi jobbar med nu är att 

identifiera konkreta hinder för cyklingen, 

säger Lars Strömgren. 

Han ser det som föreningens uppgift 

att erbjuda lösningar på cykelfrågorna, 

som att cyklar kan klassas som tjänstefordon 

eller hur anläggningslagen kan 

möjliggöra utbyggnaden av cykelnätet. 

– På ett ytligt plan är alla för cykling, 

men det krävs politiska beslut för att 

underlätta. Cykelfrämjandet har en unik 

roll som trovärdig avsändare och då kan 

vi tala som en röst direkt med dem som 

bestämmer, säger Lars Strömgren. 


Cykelfrämjandet får ny föreningslokal 

STOCKHOLM Styrelsen har 

hittat en ny föreningslokal i 

enlighet med beslut på senaste 

årsmötet. Det är en lokal med 

förrådsutrymme på markplan, 

Celsiusgatan 8, Kungsholmen. 

– Det är ett viktigt steg för 

oss, att det är tio minuters 

cykelväg från Stockholms 

stadshus, riksdag och regering. 

Att komma närmare 

politiken och att cykeln får 

mer plats, säger ordförande 

Lars Strömgren. 

De 30 kvadratmetrarna 

ska främst fungera som en 

mötesplats och arbetsplats 

för projektanställda, arbetsgrupper, 

styrelseledamöter 

och andra aktiva i föreningen. 

I förlängningen är planen att 

lokalen ska bli ett kansli som 

successivt byggs upp med 

anställd personal. 

35

KRETSEN 

Gotland satsar på turer 

Cykelön Gotland fick sin första lokalkrets för Cykelfrämjandet 

2009. Sen dess har kretsen anordnat Cykelturistveckan och 

medlemmarna upptäcker sina hemtrakter ihop varje sommar. 

– Vad vi har kämpat med den här turen. Vi har 

varit här flera gånger och det är en svår trakt att 

cykla i. Det är ett militärområde och det är många 

vägar som inte finns på kartan, säger Gun Wallier 

inför en tur vid norra kusten på ön. 

Kuststigen går genom sank mark och över steniga 

stränder, men de 17 cyklisterna som finns på 

plats vill hellre cykla vackra vägar än bekväma 

vägar. 

– Det är ett modigt gäng det här, skrattar Gun 

Wallier och tillägger att de flesta är i 80-årsåldern. 

Flera av dem har varit med sen Gotlandskretsen 

bildades, ett fåtal har bytt till elcyklar men hänger 

fortfarande med. Gun Wallier tar täten, som hon 

brukar göra i kretsen. 

– Jag har varit med sen starten och jag tror att 

jag initierade det här, berättar hon. 

Gun Wallier och hennes man Bo flyttade till 

Gotland för ungefär tio år sen, när de bland annat 

ville lära känna ön på cykel. 

– Jag ringde till Cykelfrämjandet och frågade om 

det fanns någon lokalavdelning på Gotland. Jag 

fick nej till svar, men att jag kunde få ett namn på 

en person som ville samma sak. Jag fick numret 

till Robert Hall, som är en riktig igångsättare, och 

Gun Hägglund var här också och kom på vår andra 

tur, berättar Gun Wallier. 

TV- och träningsprofilen Gun Hägglund hade 

tidigare varit generalsekreterare och ordförande 

för Cykelfrämjandet. Hon blev medlem i den nya 

kretsen, som startades av Robert Hall. Han valdes 

också in i riksstyrelsen där han introducerade 

föreningen i projektansökningar som har format 

flera rikstäckande verksamheter. Gun Wallier 

ansvarade för att arrangera cykelturer på Gotland 

och det är den verksamheten som är mest livskraftig 

i kretsen. 

Samordningen av turerna hanteras idag av 

styrelseledamoten Sören Grytting, som bor delar 

av vinterhalvåret i Göteborg och resten på Gotland. 

Han har varit med i föreningen sen länge. 

– Jag gick med i Göteborg. De är nog mer aktiva 

vad gäller cykelpolitiken och har haft styrelserepresentanter 

på riksplanet rätt så länge. De har också 

cykelutflykter, men de är inte så långa, säger han. 

Både Sören Grytting och Gun Wallier föredrar 

att göra cykelturer på ön hellre än på fastlandet. 

– De är ofta mer intressanta, man kommer ut 

väldigt snabbt till havet, säger hon. 

– Här kan man få se lite havsörn och kungsörn 

när man cyklar längs stranden. Sen är det alltid 

bra väder, till skillnad från Göteborg, säger han. 

Bägge pratar om turerna i termer av friskvård och 

gillar att cykla länge och ofta. Detsamma gäller för 

de medlemmar som följer deras tuffa cykelturer. 


GOTLANDSKRETSEN 

• • 

• 

Kretsen består av styrelseledamöterna 

Sören Grytting, Björn Hammarström och 

Allan Ahlbin och 51 medlemmar. Kretsen 

antog ett 9-punktsprogram från starten. 

Några av punkterna handlar om att dela 

med sig av cykelglädjen under utflykter, 

genomföra olika arrangemang, delta i 

cykelpolitiken och främja cykelturismen. 

36 

Cykelutflykterna utgör stommen av 

Gotlandskretsens verksamhet under 

sommaren. Flera sommargotlänningar 

har valt kretsen för turerna som genomförs 

varannan lördag under säsongen. 

Sommaren 2017 har även varit testperiod 

för så kallad cykelorientering, som är 

inspirerad från Göteborgskretsen. 

Cykelpolitik har periodvis bedrivits av 

kretsen på Gotland. Från aktiviteter med 

klimatdemonstrationer och cyklande 

seminarium på Almedalsveckan till filmvisningar 

av dokumentären Bikes vs Cars 

och politiska möten samt remissvar till 

Region Gotland, för att påverka opinionen 

och politikerna.

och turism 

CYKELGÄNG 

Gun Wallier längst fram 

och därefter Bo Wallier, 

Bengt Gutenberg, Hans 

Ove Söderström och 

Sören Grytting sist i ledet. 

2009 

Cykelfrämjandets lokalkrets 

bildas med Robert Hall som 

ordförande och Gun Wallier 

som turansvarig. 

Kretsen anordnar CTV på norra 

delen av ön, med utgångspunkt 

i Lärbro. Evenemanget 

drar 325 besökare. 

2010 2011 2016 

Gotland är med i Kommunvelometern 

första gången efter 

kretsens anmälan. Regionen 

förbättrar sitt resultat 2016. 

Kretsen arrangerar en intensivkurs 

på ett av öns flykting 

boenden, med cykelutdelning, 

cykelkurser och cykelkök. 

37

Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps 

Åsnen runt i Småland 

Vill du uppleva äventyr 

och unikt naturliv runt en 

av Sveriges vackraste sjöar? 

Vi erbjuder cykelpaket 

runt sjön Åsnen 2017: 

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel, 

övernattning, frukost & lunchpaket 

Campingpaket (2-7dagar): cykel, 

cykelkärra och komplett campingkit 

inklusive 3-mannatält. 

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå 

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se 

www.visitalvesta.se 

Visit 

Alvesta 

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt 

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell, 

mat, bagagetransport mellan 

Cykelgruppen 

& hotell, & båt 

hotellen, båttur på floden, cyklar. 

– 2018 års resor ute nu! 

Våra övriga cykelturer 

• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport 

ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för 

Cykel & båt. 

• Provence 

Flera alternativ, från 3 

• Slott och vin i Loiredalen 

2018 – platserna tar 

dagar och uppåt. 

fort slut. 

• Salzkammergut i Österrike 

• Boden‐sjön 

• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen 

• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och 

Cykel 

• Bodensjön 

& båt 

runt 

en populär 

sjöar 

kombination 

• Salzkammergut 

• Donau 

• Moselfloden 

• Mallorca 

• Elbe och Moldau 

• Holland • Toscana - Venedig-regionen 

• Donau • Kroatiska övärlden 

• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien 

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar 

• Provence & Camargue 

Gå in på vår hemsida 

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller 

ring www.queentravel.se 

0503‐21900 

eller ring 0503-21900 

Gekko fx HP Velotechnik 

Cykelglädje 

på tre hjul 

specialcyklar 

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35 

www.jary.se • 0709-70 60 46 

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton 

38 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch 

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har 

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel. 

0248-10039 www.lustigsgarden.se

Läs inte tidningen 

medan du cyklar! 

Lyssna på Sveriges främsta cykelpodd i stället. 

Så skapar vi 

hållbara 

cykelstigar! 

WORKSHOP I STOCKHOLM 23–24 SEPTEMBER 

Anmälan till hans.stoops@cykelframjandet.se 

• 

• 

• 

Reportage från hela världen 

Aktuella diskussioner 

Vassa analyser 

soundcloud.com/encyklopedin eller där poddar finns 

Piemonte -ett paradis för vinälskare 

Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum, 

frukost, transport av bagage mellan 

hotell och vägbeskrivningar på engelska. 

Pris per person i dubbelrum 

7 dagar från 7 700 kr 

www.locafrance.se tel. 0340-653920 

Vandring och cykling på Sardinien 

Välkomna till Sardinien och Medelhavet 

Sardinien, när Italien är som bäst! 

Cykelresor i grupp 

Cykelresor på egen hand med GPS 

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor 

Cykel 

gruppen 

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se

KALENDARIUM 

Instruktörskurs i höst 

STOCKHOLM 

6 september 17.00–20.00 

Instruktörsutbildning i Nacka stad. 

Instruktörer kan därefter engagera sig 

i Cykelfrämjandets kurser som hålls i 

Malmö, Norrköping, Uppsala, Varberg, 

Jönköping, Vänersborg, Upplands Bro, 

Sundbyberg, Bagarmossen, Farsta, Järfälla, 

Akalla, Solna, Lidingö, Sollentuna, 

Nacka, Rinkeby, Tyresö, Skärholmen och 

Falköping. Mer information finns via mejl, 

anna.asplind@cykelframjandet.se. 

Konferens om mobilitet 

STOCKHOLM 

11–12 september 

KTH och Trafikutredningsbyrån bjuder 

in till Sveriges första konferens om 

bostäder, parkeringstal och mobilitetstjänster. 

Internationella stadsbyggnadsprojekt 

presenteras med samtal om hur 

invånare, byggherrar, myndigheter och 

forskare ser på att parkeringsnormer 

ersätts med mobilitet för hållbart resande. 

Anmälan och program finns på hemsidan. 

innpark.se 

European mobility week 

EUROPA 

16 och 22 september 

Europeiska trafikantveckan är ett initiativ 

för att underlätta och uppmuntra 

till hållbara resor och transporter. Varje 

kommun utformar sina egna aktiviteter 

inom kollektivtrafik, gång och cykel, 

exempelvis resfria möten, samåkning, 

bilpooler, sparsam körning och trafikplanering 

för attraktiva tätorter. Trafikverket 

har samordningsansvar i Sverige. 

mobilityweek.eu 

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor 

cykelframjandet.se/kretsar 

GÖTEBORG 

3 september, 11.00 

Söndagstur på cirka 3 mil 

nära spåret längs 7:ans 

linje till Bergsjön. Där finns 

ett delvis nedmonterat och 

uppfräschat miljonprogram, 

men också gröna experiment 

och en stadslantgård. Turen 

avslutas med medhavd picknick 

vid sjön. Samling vid 

Wavrinskys plats med turledaren 

Camilla, 0708-831815. 


Rektur för funktionärer inför 

motionsloppet Säröleden. 

Alla som cyklar turen på 

5 mil, och hjälper till under 

motionsloppet, får medalj. 

Samling vid Linnéplatsen 11 

med Ove, 0702-896721. 


Söndagstur till platser med 

problem ur ett infrastrukturperspektiv. 

Samling vid Linnéplatsen 

för att cykla cirka 15 

kilometer med Anders, 

0767-699893. 

1 oktober, 11.00 

Söndagstur i Delsjöterrängen, 

till Västra Långvattnet. Turen 

går från Härlanda Tjärn och 

är cirka 2 mil. Samling vid 

Ullevibollen med turledaren 

Ralf, 0706-997509. 

40 

8 oktober, 11.00 

Söndagstur till platser och 

byggnader i staden med 

en mörk historia. Samling 

vid Gustav Adolfs torg med 

Lisbeth, 0705-563269. 

10 oktober, 12.00 

Avslutning för Cykelorienteringen 

med prisutdelning. 

Kretsen bjuder på kaffe, te, 

kakor och bullar. Samling vid 

Lilla Munkebäcksgatan 11A. 

HALMSTAD 

24 oktober, 18.00 

Medlemsmöte i Alla Hjärtans 

hus, Kyrkogatan 3, med 

en tillbakablick på det gångna 

året med medlemmarnas 

egna bilder och berättelser. 

Kretsen bjuder på fika. De 

som vill bidra till kretsen på 

något sätt kan anmäla det till 

styrelsen i förväg. 

JÖNKÖPING 

4 september, 10.00. 

Cykeltur för daglediga från 

vandrarhemmet vid Rocksjön. 

Turens sträckning bestäms av 

Sven-Olof, 0703-141088. 


Torsdagstur från piren till 

polishuset med visning av 

oäkta konst. Eiron är turledare, 

0702-238925. 





Arne, 0762-300727. 


Torsdagstur från Röde Påle 

Råslätt till Rosenborg 

Norrahammar, med turledaren 

Arne 0762-300727. 





Bernt, 036-377959. 


Traditionsenlig cykelavslutning 

hos Hasse på Sjökanten. 

MALMÖ 

2–3 september, 10.00 

Faellestur under en helg med 

danska Cyklistforbundet. 

Start från Helsingborg central 

för 6 mils lördagscykling till 

guidning på Beredskapsmuseet 

med försvarets klassiska 

ärtsoppa och pannkakor. 

Eftermiddagskaffe på gårdscaféet 

Maison française i 

Ingelsträde. Övernattning på 

Vejbystrands vandrarhem och 

därefter 7 mils söndagscykling 

över slätten via Munka--Ljungby 

och tillbaka till Helsingborg. 


Tisdagstur, 3 mil, till Tygelsjö 

med turledare Leif, 0702- 

554514. 

16-22 september 

Kretsen deltar i den Europeiska 

trafikantveckan som arrangeras 

för att motivera människor 

att cykla, gå och åka 

kollektivt. De som vill göra en 

insats i kretsen kan kontakta 

David, 0705-603434, senast 

2 september. 

18 november, 15.00 

Planeringsträff i PRO:s lokal, 

Augustenborgsgatan 23 E. 

Kretsen bjuder på ärtsoppa 

med tillbehör och pannkakor. 

Dragning av aktivitetslotteri. 

Föranmälan och förslag på 

turer, aktiviteter eller aktioner 

skickas före 4 november till 

Leif, 0702-554514. 

MÖRARP 

22 oktober, 18.00 

Årsmöte i Billesholm. Mer 

information skickas ut från 

kretsen till medlemmarna. 

NORRBOTTEN 

16 september, 11.00–15.00 

Kretsen deltar i Luleå kommuns 

evenemang i Södra 

hamnen, som går under 

namnet På stan utan vår bil.

Säröleden motionslopp 

GÖTEBORG 


För 43:e gången cyklas Säröleden, ett 

motionslopp för hela familjen på 5 mil. 

Gemensam start sker inne på Slottsskogsvallen 

alternativt i Särö mellan 9.00 

och 10.00. Startavgiften ska betalas in 

före 10 september. Föranmälan görs via 

Korpen Göteborg, 031-7266084, mer 

information finns på Göteborgskretsens 

hemsida. 

cykelframjandet.se/goteborg 

Cykelkarnevalen 2017 

STOCKHOLM 


Den tredje cykelkarnevalen kommer att 

starta från Norrbro, utanför riksdagshuset. 

Från 10.00 pågår bland annat cykelmek, 

cykelpimpning och cykelutställning. 

Paraden startar 14.00 och avslutas cirka 

15.30 på startplatsen. Därefter är det 

trickcykelshow, livemusik och man kan ta 

med sig egen mat att grilla på cykelgrillen. 

Naturskyddsföreningen är arrangör. 

cykelkarneval.com 

Helgkurs i stigbyggande 

STOCKHOLM 

23–24 september 

Cykelfrämjandet arrangerar återigen 

en gratis workshop med internationella 

MTB-experterna Gary Hampson och 

Mark McClure för att bygga hållbara 

cykelstigar. Tvådagarskursen lär ut 

hur man skapar attraktiva och hållbara 

cykelstigar för mountainbike. Från planering 

med teori till alla spadtag i marken. 

Anmälan och mer information via mejl, 

hans.stoops@cykelframjandet.se. 

STORSTOCKHOLM 


Nackarunda på cirka 35 kilometer. 

Samling vid Värmdöleden 

nedanför Nacka kyrka 

med Jane, 0762-176868. 

10 september 

Studenttur med Johanna, mer 

information kommer senare. 


Säsongsavslutning på cykel 

till Drottningholm, cirka 2 mil. 

Samling vid Karlbergs slott 

med Anita, 0707-137080, 

som är turledare. 

SÖRMLAND 


Tur på cirka 22 kilometer. 

Samling vid Pin Point i Eskilstuna, 

för cykling på banvallsleden 

till Ärla, där kretsen 

bjuder på förtäring. Anmälan 

till Kristina, 0706-233698, 

före 20 september. 

September 

Kursstarter för kretsens cykelkurser 

för unga och vuxna 

i Stockholmsområdet, med 

startdatum för respektive 

stadsdel. 

4 sept. 18.00 Bagarmossen 

4 sept. 18.00 Sollentuna 

6 sept. 18.00 Skärholmen 

7 sept. 17.00 Rinkeby 

11 sept. 16.00 Farsta 

11 sept. 18.00 Nacka 

Anmälan och information 

finns hos elisabeth.kempe@ 

cykelframjandet.se. 

TROLLHÄTTAN-VÄNERSBORG 

9 september, till 18.00 

Under Kulturnatten finns 

Cykelfrämjandets lokalkrets 

på Nybron i centrum för att 

diskutera trafikfrågor under 

lördagseftermiddagen. 


Prisutdelning för årets 

cykelorienteringen på Torpa 

vårdcentral i Vänersborg. 

UPPSALA 


Kretsen ordnar ett föredrag 

under Trafikantveckan med 

den bokaktuella stadsbyggnadsforskaren 

från KTH, 

Alexander Ståhle, som har 

skrivit boken "Alla behöver 

närhet". Diskussion efteråt om 

Uppsalas möjligheter som 

cykelstad på Stadsbiblioteket, 

i Mallas sal. 

24 och 31 augusti, 7, 14, 21 

och 28 september, 18.30 

Studiecirkel om cykeltrafik 

för att göra Uppsala till en 

trygg, snabb och attraktiv 

stad. Träffar på torsdagar 

hos Studiefrämjandet, rum 

Terra, Portalgatan 2, tre trappor 

upp. Deltagarna kommer 

på cykel och varje tillfälle 

avslutas med en cykeltur eller 

platsbesök. Anmälan via mejl, 

uppsala@cykelframjandet.se, 

och information finns hos 

Torbjörn, 0709-245617. 

VARBERG 


Hemlig cykeltur som startar 

vid Gamlebyskolan. Även 

medlemsmöte om utvecklingen 

av kretsen på kvällen efter 

turen. Mötet sker i samarbete 

med Studiefrämjandet. 

VETLANDA 


Måndagstur med samling vid 

torget för Ekerdarundan med 

turledaren Carina, 0383- 

51116. 


Måndagstur från torget för 

cykling, säsongsavslutning 

och allsång vid Östanå. 

Kretsen bjuder på förtäring 

och årets cykelfrämjare utses. 

VÄSTERÅS 

28 september, 18.00–20.00 

Medlemsmöte på Café Bianchi, 

sista torsdagen i månaden, 

denna gång i september. 

26 oktober, 18.00–20.00 

Medlemsmöte på Café Bianchi, 

sista torsdagen i oktober. 

30 november, 18.00–20.00 

Medlemsmöte på Café 

Bianchi, sista torsdagen i 

november. 

ÖREBRO 


Tur till tranorna i Kvismaren, 

cirka 32 kilometer. Start från 

Ronnie Peterson-statyn med 

Inge, 019-250782. 


Grillning vid badplatsen i 

Snavlunda. Kretsen bjuder på 

korv med bröd. Cirka 1 mils 

cykling från Vasatorget med 

Inge, Kerstin, 0705-489316, 

och Marianne, 0762-441072. 

ÖSTERSUND 

17 September, 12.00 

Cykling till Fröjas Kafé 

och växthus i Ås. Samling 

vid Västra station med Jonas, 

0703-529319. 

VINTERKALENDARIET 

Nästa nummer av Cykling 

kommer ut i början på december 

och planerade vinteraktiviteter 

kan skickas före 

10 november till chefredaktor@ 

cykelframjandet.se. 

41

42

” 

R 

esten av våra liv utan bil 

FRÅN DEN INNOVATIVA KONSULTEN SOM LÄR ANDRA ATT TÄNKA NYTT OCH GÖR DETSAMMA 

KRÖNIKA 

Frihet och närvaro. Det är något många eftersträvar, 

och det jag tror att lastcykeln gett vår 

familj mest av allt. Konstigt egentligen, för vårt 

mål när vi skaffade den genom att delta i KTH:s 

forskningsprojekt, Ett bilfritt år, var bara att kunna 

leva bilfritt. För vår familj som bor i Stockholms 

innerstad borde det vara lätt, men sommarstugan 

hade dittills hindrat oss från att ta steget då vi inte 

såg något alternativ till bilen där. Nu när projektet 

är slut, bilen såld och permanent ersatt av två lastcyklar 

med eldrift, samt ett gäng vanliga cyklar i 

olika storlekar till den växande familjen, är det inte 

bilfriheten vi tänker på i första hand. Utan friheten. 

Cyklarna i kombination med buss fyller våra 

transportbehov och har gett oss en annan frihet. 

Parkering är gratis och lätt att hitta. På sträckor 

upp till en mil är vi ofta snabbare än kommunaltrafiken, 

då vi slipper byten och väntetider. Cykeln 

är redo att lämna hemmet med barn på väg till 

skolan precis när vi är redo, utan tidtabell. Vi 

transporterar mest barn med cyklarna, men postpaket, 

båtmotor, strandgrejer, veckohandlingen 

Jenny Fürstenbach 

LASTCYKLIST 

MED FAMILJ 

ettbilfrittar.se 

nyfikenheten.com 

eller Blocketfynd går också bra. Ingen besiktning 

behövs. Försäkringen är billig och tankar gör vi i 

eluttaget. Och att cykla med vinden i håret är väl 

ändå sinnebilden av frihet? 

Att inte längre ha någon glasruta mellan 

oss och omvärlden innebär också att allt 

har kommit närmare. Vi pratar mycket 

med barnen medan vi cyklar tillsammans, 

och barnens lokalsinne är bättre. Livet vid sommarstugan 

har blivit lugnare. Vi har mindre packning 

med oss och när vi väl är framme, då är vi framme. 

Saker vi glömt får vänta till nästa gång. På väg till 

mataffären stannar vi ofta för att hälsa på hästar 

och grisar längs med vägen och vi känner doften av 

naturen på väg till badplatsen dit vi förr körde bil. 

Barnen har älskat lastcyklarna från dag ett. 

De är kloka. De inser att staden skulle bli mycket 

trevligare om bara de som verkligen behövde åkte 

bil. Med fartvinden i håret sjunger de ofta högt 

när vi cyklar till skolan. Så mycket finare betyg kan 

lastcykeln inte få. 

FOTO: VIKTOR 

GÅRDSÄTER 

43

RETURADRESS: 

Cykelfrämjandet 

c/o Föreningshuset 

Virkesvägen 26 

120 30 Stockholm 

CTV ÄR ÖVER 

BOKA 

3-11/8 

2018! 

LÄNGE LEVE CTV! 

Cykelfrämjandet Halmstad arrangerade 

nyligen en fantastisk cykelturistvecka 

2017. Nästa år, 3-11 augusti 2018 är det 

dags för CTV i Rättvik. Vi anordnar varierande 

turer i djupa dalaskogar och öppna 

kulturlandskap. Upplev centralort, fäbodar 

och gamla dalabyar. Cykelturistveckan 

börjar när Classic Car Week slutar och 

slutar när Cykelvasan börjar. Håll utkik på 

cykelframjandet.se efter mer information 

och möjlighet att anmäla dig inom kort. 

Välkommen!

Cykling nr 3 2017

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?