3 oktober 2008 - Pharma Industry

BiogenIdec 

– forskning ger framsteg 

Subventionsmålen 

– vad hände i Regeringsrätten? 

Dags för ny etikprövningslag igen 

Ledarskap 

Lönsam lönesättning 

nummer 3/2008 årgång 11 

T I D N I N G E N F Ö R S V E N S K L Ä K E M E D E L S I N D U S T R I

Medicinsk kunskap och kreativitet 

i skön förening 

Lindh & Partners är reklambyrån specialiserad inom områdena hälsa, läkemedel och medicinteknik. På en hårt 

konkurrensutsatt marknad med medvetna målgrupper och stränga regelverk skapar vi resultatinriktad, kreativ 

marknadsföring. Vår framgång mäter vi i våra kunders ökade försäljning och växande marknadsandelar. 

Vi finns i både Göteborg och Stockholm. 

Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg, Tel 031 779 99 90 

Sveavägen 98, 5 tr, 113 50 Stockholm, Tel 08 522 290 40, www.lopgbg.se

Den blomstertid nu kommer……. 

I detta nummer avslutas debatten mellan Mårten Brink och Richard Bergström 

om artikel 35 i Läkemedelsbranschens etiska regelverk. Jag har ingen kommentar 

i detaljfrågan mer än att det verkar vara en lång väg att gå tills tillämpningen 

av artikeln efterlevs av båda parter. 

Ett exempel på tillämpning är ett uttalande av Wessel Nieuwenweg som 

är ansvarig för ECCO:s (Congress of the european cancer organisation ) 

kongressavdelning med anledning av att kongressen kommer till Stockholm 

2011. Han säger: 

”Vi är säkra på att Stockholm kommer att charma och förtjusa alla deltagare 

den tid de inte är på föreläsningar. Det är viktigt att det blir en bra balans 

mellan kongressamtal och lokala upplevelse.” 

Det är väl egentligen inget kontroversiellt uttalande men speglar nog rätt 

väl hur de flesta deltagare tänker när de väljer vilka kongresser de vill delta på. 

Nu sjunger den här arbetsterminen på sista versen och kalendern är fullbokad 

med städdag med grillning på dagis, picknick med skolan, sommarshow 

på skola nummer två, avslutningsmiddag med….. 

Det är såklart jättetrevligt men det var roligare när man hade ett barn. 

Stackars barn nummer tre får inte riktigt samma engagemang av sina åldrande, 

luttrade föräldrar. Men visst är det härligt med den annalkande sommaren. 

Gör som jag, njut av sommaren och ledigheten, men innan det är dags för det 

kan ni förkovra er genom att läsa diverse bildande artiklar i detta nummer av PI. 

Trevlig sommar! 

Ps. Glöm inte att kolla in den nya designen på www.pharma-industry.se 

Niclas Ahlberg 

chefredaktör 

Pharma Industry 

ledare 

pharma industry nr 3–08 3

VD/Ansvarig utgivare: Niclas Ahlberg 

Redaktionschef: Patrik Gustavsson 

Grafisk form: Formsinne Sthlm AB 

Redigering: Lars Ringberg 

Tryck/Repro: Trydells Tryckeri, Laholm 

Papper inlaga: Artic Silk 115 g 

Papper omslag: Artic Silk 200 g. 

4 pharma industry nr 3 –08 

ÅsA HolmGREn 

VP, Regulatory affairs 

Orexo 

KjEll lEGERnAEs 

CSR-konsult, 

Stradvise 

lARs-ÅKE lEVin 

Docent Hälsoekonomi 

Linköpings Universitet 

KARin ERiKsson 

Forskningsdirektör 

LIF 

PER HEDlunD 

Marknadsstrateg 

HCO Hedlund & Co AB 

GunillA AnDERsson 

HR-konsult 

Almitra 

distribution 

Pharma Industry 

är RS-kontrollerad 

till upplaga 7600 

Redaktionsråd 

Pharma Industry kommer ut med sex nummer per år och 

publiceras av Pharma Industry Publishing AB. 

Tyra Lundgrens väg 6, 134 40 Gustavsberg, 

Telefon 08-570 10 520 Fax 08-570 10 521 

e-mail redaktionen@pharma-industry.se 

www.pharma-industry.se 

Citera oss gärna, men ange källan – Pharma Industry. 

Innehållet i artiklarna överensstämmer inte nödvändigtvis med 

redaktionens åsikter. 

ISSN 1403-7416© Pharma Industry Publishing AB 2005

Consulting 

Business Intelligence 

Medhouse är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom läkemedelsbranschen. 

Medhouse har bedrivit verksamhet sedan 1999. 

Medhouse har huvudkontor i Stockholm och konsultrepresentation över hela Norden. 

Medhouse arbetar med operativ och strategisk konsultverksamhet och analysverktyg. 

WWW.MEDHOUSE.SE 

Medhouse AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 Stockholm • Tel 08-411 12 20 • Fax: 08-22 99 99 • info@medhouse.se • www.medhouse.se

innehåll 


leDarsKap 

Lönsam lönesättning 16 

Jan-Erik Ekman 

Det systematiska arbetet 

med glädjen 22 

Ingegerd Lejdström 

Motivera dina medarbetare 

på distans 34 

Mira Klintrot 

politiK i inDustrin 

Läkarna i skruvstäd 

mellan aktörerna 28 

Mats Olsson 

Subventionsmålen för 

ED-läkemedlen. 

Vad hände egentligen i 

Regeringsrätten? 46 

Helén Waxberg 

Visa upp ditt CSR-arbete! 72 

Kjell Legernaes 

läKemeDelsföretaget i foKus 

BiogenIdec 

– forskning ger framsteg. 

När liten blev stor 38 

Charlotte Schröder 

813/07 

KlinisK prövning 

Dags för ny 

etikprövningslag igen 50 

Karin Eriksson 

HälsoeKonomi 

Läkare och hälsoekonomer 

behöver gemensamma verktyg 54 

Maria Koltowska-Häggström 

Bifall och avslag i LFN 68 


Debatt 

Konkurrensrätt är inte absolut 60 

Mårten Brink 

tHe ones to watcH 

De fem mest lovande 62 

Peter Robins 

anmälningsärenDen 

Nya ärenden från NBL 78 

Mårten Brink 

Ledare 3 Redaktionsråd 4 Notiser & Pressklipp 8 

Branschstatistik April 2008 21 Platsannonser 81

”Var jag fi ck idén till 

solkräms-kampanjen?” 

Andreas Lundgren, Lundgre n, copywriter 

h e a r t . s e / p o r t f o l i o

notiser och pressklipp 

- 

Sanofi-aventis stärker 

sin lobbyverksamhet 

Torsten Lindström från 

regeringskansliet är ny 

public affairs manager 

och ska bidra till att öka 

Sanofi-aventis dialog 

och samverkan med 

politiker och beslutsfat- 

Torsten Lindström 

tare. 

Torsten Lindström har en lång och gedigen 

karriär inom politiken bakom sig och 

kommer närmast från regeringskansliet där 

han arbetat för kristdemokraterna i regeringens 

samordningskansli. 

Ny Internationell 

produktchef på 

ALK-Abelló 

Philippe Cabelduc, 

produktchef för Grazax 

på ALK-Abelló Nordic, 

har utsetts till international 

product manager, 

Philippe Cabelduc 

affärsområde Adrenalin, 

på ALK-Abelló Ltd i 

Hungerford, Storbritannien. Philippe Cabelduc 

har sammanlagt tio års erfarenhet 

från olika positioner inom sälj- och marknad 

inom läkemedelsindustrin. Före ALK-Abelló 

Nordic jobbade han på GSK Sverige. 

Martin Nicklasson 

till Hjärt- 

Lungfondens 

styrelse 

Martin Nicklasson, vd i 

Biovitrum AB, är ny ledamot 

i Hjärt-Lungfondens 

styrelse. 

– Hjärt-Lungfonden 

har som mål att bese- 

Martin Nicklasson 

gra hjärtsjukdomarna. 

Det är ett viktigt arbete som jag ser fram 

emot att bidra till, säger Martin Nicklasson, 

som vid Hjärt-Lungfondens huvudmannamöte 

på torsdagen valdes in i styrelsen. 

Martin Nicklasson var under många år en 

del av AstraZenecas koncernledning, bland 

annat som executive vice president, global 

development, och senast som vice president, 

global marketing, AstraZeneca Plc 

och vd för AstraZeneca AB. Sedan maj förra 

året är han vd i Biovitrum AB. 


Yvonne Thomson spanar efter morgondagens 

möjligheter 

De pågående förändringarna inom läkemedelsbranschen, 

sjukvården och omregleringen av 

apoteksmonopolet borgar för nya möjligheter. 

Yvonne Thomson, business development director 

på sanofi-aventis, ska finna nya vägar för god 

sjukvård för patientens bästa. 

Yvonne Thomson kommer att ansvara för affärsutvecklingen 

inom sanofi-aventis och ingår i 

ledningsgruppen. 

Yvonne Thomson 

– Jag ska bland annat söka nya affärsmöjligheter 

för företaget inom existerande affärsverksamhet, men även bevaka den kommande 

avregleringen av apoteksmonopolet och ansvara för portföljen med över 

100 etablerade produkter och receptfria läkemedel, säger Yvonne Thomson. 

Yvonne har en bakgrund som civilekonom och sjukgymnast och kommer 

närmast från Pfizer. Hon har en lång karriär inom läkemedelsbranschen och 

har arbetat med läkemedel på olika nivåer, bland annat som läkemedelskonsulent, 

produkt-, marknads- och terapiområdeschef och med affärsutveckling, 

framför allt med nya produktlanseringar. 

Mats Berggren 

Robert Martin 

Peter Asplund 

Pernilla Bloom 

Mats Berggren blir ny vd för SwedenBIO 

SwedenBio:s styrelse har utsett vice vd Mats 

Berggren till ny verkställande direktör för SwedenBio. 

Mats Berggren tillträder sin nya befattning 

den 1 juni 2008 och efterträder Per-Erik 

Sandlund som varit vd sedan 2005. 

Ny projektledare på Lindh & Partners GBG 

Robert Martin är ny projektledare på Lindh & 

Partners GBG. Han har jobbat i fem år inom medicinteknik 

som produktspecialist och nordisk produktchef. 

Närmast kommer han från Bausch & 

Lomb och sitter på Stockholmskontoret. 

Burson-Marsteller rekryterar 

Anette Hasselgren 

Anette Hasselgren har drivit PR-byrån Hasselgren 

& Co i fem år och utvecklat företaget till en 

renodlad specialist på pr inom hälsa och läkemedel. 

Nu lämnar hon den egna byrån för att förstärka 

Burson-Marstellers team inom läkemedel och 

hälsa. 

Peter Asplund ny vd på Encorium 

Peter Asplund blir ny vd på konsultbolaget Encorium. 

Han kommer senast från Astra Tech där han 

arbetat som director, marketing and business development. 

Innan dess var han director, business 

development på GSK i Storbritannien. 

Ny chefredaktör på Doktorn 

Pernilla Bloom blir ny chefredaktör på tidningen 

Doktorn. Hon tar över efter Annelie Petersson. 

Pernilla har tidigare arbetat på GlaxoSmithKline 

som key account manager samt på Siemens Elema.

Kinchard Nytt 

Kinchard 

nyhetsbrev 

nr 3, 2008 

Vårt nyhetsbrev ger dig som kund och samarbetspartners en inblick i vår värld och verksamhet. 

Om du önskar mer information om oss ber vi dig att besöka webbplats www.kinchard.se eller 

ringa på 08-614 34 00. Du hittar oss på Hovslagargatan 5, 5 tr, 111 46 Stockolm. 

Rätt dos vid rätt tillfälle 

Kinchard samarbetar sedan en tid tillbaka med 

MedicPen som så sent som i slutet av 90-talet var ett 

innovationsprojekt. Idag är bolaget som har samma 

namn som produkten, börsnoterat. I korthet är produkten 

en datoriserad tablettdoserare. MedicPen används 

av patienter och konsumenter, personal inom 

vården samt inom kliniska prövningar. 

Kinchard har idag två konsulter uthyrda till MedicPen 

som arbetar med marknadsföring och 

försäljning gentemot läkemedelsbolag och kliniska 

prövare såväl i Sverige som internationellt. 

”– Vi valde Kinchard för att företaget gav 

ett gott intryck, ni har goda referenser 

och ni mötte våra önskemål om hur 

projektet skulle drivas. Er kostnadsbild 

stämde dessutom överens med vår budget.” 

säger Cristian Hallin, Verkställande direktör på 

MedicPen, om varför han valde att samarbeta 

med Kinchard. 

Om ni är i behov av resurser till er försäljnings eller 

marknadsavdelning så har vi rätt kompetens. Vi 

gillar utmaningar och att dosera rätt; ordinationen 

lyder Kinchard kort och gott. Kontakta oss för en 

förutsättningslös diskussion om hur vi kan 

avlasta er med rekrytering, hyr-köp 

eller andra outsourcing behov. 

Inger Larsson, ansvarig för Outsourcing, 

ila@kinchard.se, tel 08-614 34 39. 

Niklas Årenberg, regionchef på 

Outsourcing södra Sverige 

nar@kinchard.se, tel 08-614 34 27. 

Nicco, konsult på Kinchard. Äventyrare på fritiden. 

Innovative solutions for the 

pharmaceutical industry


Citec Information köper svenska 

Merk Consulting AB 

Citec Information AB har förvärvat det 

svenska företaget Merk Consulting AB. 

Merk Consulting, Uppsala, erbjuder tjänster 

inom teknikinformation och marknadsföring 

till företag inom life sciences-området. 

Gary Manders, en av Merk Consultings huvudägare, 

blir chef för den globala enheten 

inom life sciences som nu bildas inom Citec 

Information. (Källa:Citec) 

Mocha och PharmaRelations 

går samman 

Mocha och PharmaRelations har beslutat 

att slå samman sina rekryteringsverksamheter. 

– Det känns väldigt bra att bli del i en större 

organisation med stor bredd i tjänsteutbudet 

och få fler resurser, samtidigt som specialiseringen 

på life science fortsätter, säger 

Agneta Paulson, som år 2002 grundade 

Mocha tillsammans med Maria de Geer. 

(Källa: Pharmarelations) 

Nytt effektivt läkemedel mot 

överaktiv blåsa 

Toviaz är ett nytt läkemedel mot överaktiv 

blåsa. Toviaz lugnar blåsan så att patienten 

inte behöver gå på toaletten lika ofta och att 

problem med urinläckage minskar. 

Toviaz är en vidareutveckling av dagens 

marknadsledande preparat vid behandling 

av överaktiv blåsa (Detrusitol SR). 

– Subventionsbeslutet för Toviaz gör att 

patienter med överaktiv blåsa kan erbjudas 

ett nytt behandlingsalternativ som visat sig 

signifikant förbättra livskvaliteten, säger 

Hanna Schatz, urolog på UMAS i Malmö. 

Toviaz har visats ha god effekt och tillhandahålls 

i två styrkor, med en signifikant 

bättre effekt med den högre styrkan. Detta 

är en unik fördel inom den nya generationen 

av antimuskarina läkemedel för behandling 

av överaktiv blåsa. Toviaz har i ett flertal studier 

visats vara väl tolererat. Läkemedlet förskrivs 

på recept och läkemedelsbolaget Pfizer 

beräknar att det kommer att finnas på de 

svenska apoteken från och med augusti 

2008. (Källa:Pfizer) 

Medivir rekryterar 

Stefan Mårtensson är ny nordisk Marknadsdirektör 

på Medivir. 


Bengt Anell Pernilla Marttala 

Mikael Hanson Anders Ternander 

Peter Klerstad Tom Rönnlund 

IMS Health anställer nya medarbetare i Sverige 

IMS Health fortsätter med sina satsningar i Sverige och har under de senaste 

månaderna rekryterat ett antal personer på olika nyckelbefattningar. 

IMS Consulting har anställt Bengt Anell som senior strategic consultant. 

Han kommer närmast från Boston Consulting Group där han arbetat 

som strategikonsult med fokus på läkemedel och bioteknik. 

IMS förstärker också sin konsultverksamhet genom att rekrytera två affärsanalytiker. 

Pernilla Marttala, senior business analyst, kommer närmast 

från AstraZenecas marknadsbolag i England och har ett förflutet som managementkonsult 

på Datamonitor Healthcare Consulting i London. Mikael 

Hanson, business analyst, kommer från Actar AB där han arbetat med affärsutveckling. 

Vidare har Karl-Johan Myren anställts som nordic and baltic HEOR 

leader, Han kommer att arbeta med hälsoekonomi, outcomes research 

och pricing and reimbursement i den nordiska regionen. Karl-Johan kommer 

närmast från Eli Lilly där han arbetat som regionalt ansvarig hälsoekonom 

för små- och mellanstora länder i Europa. 

Anders Ternander har anställts som senior strategic consultant med fokusering 

på product performance management och IMS erbjudande inom 

medical radar. Anders kommer närmast från Pfizer där han var therapeutic 

area manager inom CNS-området. 

Peter Klerstad har anställts på IMS som IT architect. Han har lång erfarenhet 

inom utveckling och produktion av försäljningsstatistik, bland annat 

från Läkemedelsstatistik, och senast som konsult på IBM. 

Som chef för IMS Health, Norden och Baltikum anställdes Tom Rönnlund 

i augusti förra året. Tom Rönnlund var tidigare vd för Bristol-Myers 

Squibb i Sverige och har dessförinnan haft olika ledande befattningar 

inom Eli Lilly både i Sverige och Danmark. Tom Rönnlund är lokaliserad 

på IMS Health nordiska huvudkontor i Köpenhamn.

LÅT OSS RINGA PÅ 

OCH ÖPPNA DÖRREN 

MEDAN DU 

FÖRBEREDER BESÖKET. 

DM/TM:s affärsidé är att vara resursbesparande 

för våra kunder. Genom att låta oss göra det vi 

är bra på – besöksbokning – frigör vi din tid för 

fler kvalitativa besök. 

Vill du veta hur vi kan förbättra din träffsäkerhet 

och öka volymen i besöksbokningen, 

välkommen att kontakta oss. 

DM/TM · Kungsgatan 18 · 411 19 Göteborg 

Tel: 031 – 13 60 90 · E-post: info@dmtm.se · www.dmtm.se


Läkemedel och äldre 

– produkttexter behöver uppdateras 

Vissa avsnitt i produktinformationen för en 

mindre grupp läkemedel som ofta används 

hos äldre behöver revideras. Det visar en 

genomgång av befintliga produkttexter som 

pågår vid Läkemedelsverket. 

Läkemedelsverket har gått igenom befintlig 

produktinformation för en mindre 

grupp läkemedel för att se vilka uppdateringar 

som behöver göras när det gäller användningen 

hos äldre. De avsnitt som berörs 

är till exempel dosering, varningar och 

försiktighetsmått och biverkningar. 

Genomgången kommer att medföra att flera 

marknadstillståndshavare (MAH) får uppmaningen 

att revidera sina produkttexter. 

Läkemedelsverket vill även påminna samtliga 

tillståndshavare om ansvaret att uppdatera 

den egna produkttexter i enlighet med 

rådande kunskapsläge. Genomgången inleddes 

under 2007 och kommer att fortsätta 

under 2008. Under denna tid kommer 

Läkemedelsverket att ha fortlöpande kontakter 

med tillståndshavarna i denna fråga. 

(Källa:Läkemedelsverket) 

Bonviva nekas subvention 

Länsrätten avslår läkemedelsföretaget Roches 

överklagan av beslutet att inte låta läkemedlet 

Bonviva ingå i högkostnadsskyddet. 

Länsrätten går på samma linje som Läkemedelsförmånsnämnden, 

LFN. Länsrätten 

slår fast att priset för Bonviva är högre 

än andra liknande preparat inom högkostnadsskyddet. 

Samtidigt har företaget inte 

kunnat visa att Bonviva är mer effektivt än 

dessa preparat. Inte heller har företaget visat 

att doseringen en gång i månaden motiverar 

kostnaden för Bonviva. Därmed anser 

länsrätten att det höga priset för Bonviva 

inte är motiverat och avslår överklagandet. 

(Källa:LFN) 

Nytt hiv-läkemedel från MSD 

Isentress (raltegravir) är det första läkemedlet 

i en helt ny klass av hiv-läkemedel. Isentress 

verkar genom att förhindra att nytt virus-RNA 

bildas. Därigenom stoppas infektionen 

av nya friska celler. Med det nya läkemedlet 

kommer nya behandlingsmöjligheter. 

Isentress ges alltid som kombinationsbehandling, 

det vill säga tillsammans 

med andra hiv-läkemedel, till patienter som 

trots behandling med hiv-mediciner har virusförökning. 

(Källa:MSD) 


Carl-Johan Johnson AchieveGlobal, Per Öberg och Ann-Britt Östlund, Medhouse. 

(Källa:Medhouse) 

Medhouse inleder samarbete med AchieveGlobal 

Medhouse inleder samarbete med AchieveGlobal för att ytterligare utveckla 

kunskapsnivån hos sina medarbetare och därigenom ge kunder 

mervärde i form av ökad kompetens från inhyrda resurser i bolagen. Initialt 

gäller samarbetet främst tre utbildningar inom AchieveGlobals kursutbud 

som Medhouse konsulter kommer att genomgå och i vissa fall vidareutveckla. 

Utbildningarna gäller grundläggande säljfärdigheter, fördjupning inom 

säljteknik och key account management och förhandling. (Källa: Medhouse) 

Bioekvivalent 

Ej bioekvivalent 

0,80 1,00 1,25 

Rättelse 

I artikeln ”Generika– vad är det?” som publicerades i PI nummer 2 hade 

ett fel smugit sig in i figur 2 på sidan 40. Figuren publiceras här i rätt utförande. 

Den översta pilen var röd i stället för blå, varför man felaktigt kunde 

tro att bioekvivalens inte visats. Korrekt är alltså som presenteras här ovan. 

Branschens snabbaste skidåkare 

Anders Sörensson från Servier Sverige åkte vasaloppet på 4 timmar 42 

minuter och kom in på en 105:e plats. Han var snabbast i industrin även 

ifjol. Som många kanske märkte blev det inget heltäckande resultat från 

årets begivenhet i Dalarna. Anledningen var nog främst att ingen på redaktionen 

åkte i år. Vi hoppas på mycket snö och friska kroppar till nästa 

år så att det kanske blir full täckning av händelsen igen.

De fattar besluten. Vill du veta hur de tänker? 

För att du ska kunna möta marknadens behov är 

det nödvändigt att du vet hur de som fattar besluten 

inom vården resonerar, och hur behoven ser 

ut. Men vilka är de, egentligen? I dag fattas beslut 

som rör läkemedel ofta centralt av människor med 

olika profession och bakgrund, både av vita rockar 

och mörka kostymer. 

Telefon 0300-515 00 | www.navigare.se 

Det är här vi kan göra nytta. Navigare är kända 

för sina professionella marknads- och varumärkesundersökningar 

i svåra medicinska frågor och vi 

har ett stort förtroende bland läkare och andra 

beslutsfattare. Beroende på hur du ska använda 

informationen kan vi ställa frågorna och sätta in 

svaren i relevanta sammanhang. 

YRA


Abilify godkänt för behandling 

av bipolär sjukdom 

EU-kommissionen har nu godkänt Abilify 

(aripiprazol) för behandling och prevention 

av maniska episoder associerade med bipolär 

sjukdom, typ I. 

– Bipolär sjukdom, typ I, är ett allvarligt 

psykiskt tillstånd som drabbar cirka en procent 

av befolkningen och som kan innebära 

svåra konsekvenser för såväl de drabbade 

individerna som deras familjer och nära omgivning, 

säger Lars Häggström, psykiater 

och överläkare i Lund och Halmstad. 

– Sjukdomen är livslång, men med hjälp 

av en tidig diagnos och verksam behandling 

kan de flesta bipolärt sjuka leva ett fullgott 

och produktivt liv. Godkännandet av Abilify 

understryker betydelsen av denna behandling 

för patienter med bipolär sjukdom, typ I, 

och innebär att en svårbehandlad patientgrupp 

får tillgång till ett helt nytt läkemedel 

med en unik profil, säger Lars Häggström. 

(Källa:Bristol-Myers Squibb) 

Läkemedelsinformation direkt till patient 

Under senare tid har vi inom läkemedelsindustrin 

kommit att ompröva marknadsmodellen 

och i synnerhet vårt fokus 

på läkarna. Att vi numera även funderar 

på patienter och patientorganisationer 

tolkas av våra kritiker som ett desperat 

försök att ersätta kontakterna med läkare. 

Jag är övertygad om att det verkliga 

skälet till intresset för patienter är att vi – 

äntligen – insett vem den egentlige kunden 

är. Vi har lagt så mycket krut på att 

skapa nya förskrivningar och kundlojalitet, 

när den egentliga utmaningen handlar 

om att få folk att bli motiverade att fullfölja 

behandlingen. 

Mot denna bakgrund är det viktigt att 

få kommunicera direkt med patienterna. 

När vi säger detta uppfattas det tyvärr 

som att vi vill ha DTC, direct-to-consumer 

advertising, även i Europa. Såväl LIF som 

vår europeiska förening EFPIA motsätter 

sig radio-, teve-, och tidningsreklam av 

amerikansk typ. Däremot vill vi kunna 

lämna produktinformation på nätet när 

sådan information efterfrågas, det vill 

säga när patienten själv söker upp den. 

LIF har mot denna bakgrund beslutat 

ändra reglerna för att tillåta information 

om receptbelagda läkemedel på internet, 

under förutsättning att denna förhandsgranskats 

av IGM (Läkemedelsindustrins 

informationsgranskningsman). 


Läkemedelskostnaderna ökade 

4% 

fyra procent 

Landstingens kostnader för läkemedel i öppenvårdens 

högkostnadsskydd uppgick till drygt fem miljarder 

kronor efter första kvartalet 2008. Det är en 

ökning med fyra procent jämfört med motsvarande 

tid förra året. Preparat mot reumatism, diabetes och cancer ökade mest, 

sett i kronor och ören. 

Kostnaderna för subventionen för reumatismläkemedel fortsätter att 

öka. Ökningen under årets första tre månader var 17 procent. Fjolårets 

motsvarande siffra var 15 procent. Kostnaden uppgick under första kvartalet 

till drygt 365 miljoner kronor. Det stora preparatet är Enbrel, men det 

läkemedel mot reumatism som ökade mest, relativt sett, var Humira. Läkemedel 

mot diabetes och teststickor för glukostest ökade 21 procent, till 

384 miljoner kronor. 

Nya cancerläkemedel som Glivec, Sprycel och Sutent ökade 33 procent. 

– De som behandlas med dessa läkemedel är mycket svårt sjuka och 

behöver bra, effektiva mediciner. Det är viktigt för oss att samhällets 

pengar satsas på de patientgrupper som har de största behandlingsbehoven, 

säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på Läkemedelsförmånsnämnden, 

LFN. 

Sverige blir först i Europa med läkemedelsinformation direkt till patienter på internet förutsatt att den förhandsgranskats 

och inte aktivt marknadsförs. LIF:s årsstämma gjorde detta möjligt via ett beslut den 23 maj. Samtidigt infördes 

regler om förhandsgranskning av vaccinationskampanjer. 

Sverige modelland? 

En förutsättning för att detta skall accepteras 

av myndigheter, politiker och allmänhet 

är att det uppfattas som seriös 

information och inte som traditionell reklam. 

Om vi lyckas hantera detta på rätt 

sätt, kan Sverige bli en ”role model” för 

Europa inför behandlingen av EU-kommissionens 

förslag om hur information till 

patienter kan förbättras. 

Samtidigt inför LIF, men av helt andra 

skäl, en förhandsgranskning av vaccinationskampanjer. 

EU-direktivet på området 

föreskriver egentligen att sådana 

kampanjer skall förhandsgranskas av 

myndigheterna, men i Sverige, där vi har 

grundlagsskydd mot censur och förhandsgranskning 

uppstår ett praktiskt 

problem i att fullt ut implementera EU:s 

direktiv. Mot denna bakgrund har LIF beslutat 

införa en egen förhandsgranskning 

inom egenåtgärdssystemet för vaccinationskampanjer. 

Vi kan erbjuda så mycket mer till de 

enskilda patienterna. Och jag tror att vi 

har ett mandat här. Men det handlar om 

att ta ansvaret och se till att det fungerar. 

Det är av yttersta vikt att den globala industrin 

förklarar och försvarar relationen 

till patienter och patientföreträdare. 

Liberaliseringen innebär ett stort ansvar 

att hantera frågor som produkttillbud 

och kostnads- och säkerhetsaspekter. 

Men om vi förvaltar detta väl kan utvecklingen 

leda till ett helt nytt arbetssätt för 

branschen, där patienten kommer i centrum. 

Richard Bergström 

vd, Läkemedelsindustriföreningen 

Förhandsgranskning av internetsidor 

• Granskningen utförs av informationsgranskningsmannen 

(IGM). 

• IGM kan även hjälpa till med förebyggande 

rådgivning till företagen. 

• De som söker efter information kommer 

att känna igen en förhandsgodkänd 

hemsida på LIF:s kvalitetsmärke, 

som delas ut av IGM efter godkännande 

• En godkänd hemsida får inte aktivt 

marknadsföras (till exempel via betalda 

länkar). Hänvisning får dock ske 

från produkttexterna på Fass.se 

• På LIF:s medlemswebb LIFe-time 

finns utförlig information och elektroniskt 

ansökningsformulär. 

• Handläggningstiden för godkännande 

skall vara max tre veckor och systemet 

skall vara självfinansierat utan 

att gå med vinst. 

Kompletta regler för förhandsgranskningen 

finns i Läkemedelsbranschens 

etiska regelverk på LIF:s hemsida www. 

lif.se under Etik och Regelsystem

VI SÖKER... 

Blivande samarbetspartners inom marknad och försäljning. 

Vi erbjuder dig tillträde till Sveriges mest intressanta affärsmodell 

för konsulter som vill stå på egna ben. 

SUPERSTARS 

Nordic Sales AID levererar högkvalitativa konsulttjänster 

över hela Sverige genom vårt nätverk av duktiga, drivna 

och erfarna samarbetspartners. Läs mer på www.nsaid.se

ledarskap 

16 pharma industry nr 3 –08

Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren 

och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer 

lön och många arbetsgivare tycker att lönekostnaden redan är 

tillräckligt hög. Hur gör man då som arbetsgivare för att lönerna 

ska bli en framgångsfaktor för företaget? HR-konsulten Jan-Erik 

Ekman delar med sig av ett system för lönesättning som utgår 

från verksamhetens mål. 

Låt oss börja med att reda ut vad 

lön egentligen är. Lön är den ersättning 

en medarbetare får för 

att utföra ett visst arbete. Det är helt 

enkelt det pris arbetsgivaren måste betala 

för att få arbetet utfört. Hur högt 

ska priset då vara? 

Vi har i Sverige i drygt 100 år diskuterat 

och reglerat den frågan i förhandlingar 

mellan arbetsmarknadens parter. 

Lönemarknaden är alltså ingen fri marknad, 

utan marknaden är kraftig reglerad. 

Priset fastställs utifrån vad parterna har 

enas om efter 100 år av förhandlingar. 

Parterna har dock inte reglerat det i detalj, 

utan det finns ett visst utrymme för 

eget bestämmande för arbetsgivare och 

medarbetare att diskutera. 

Man bör inse att man behöver förhålla 

sig till den lönenivå som gäller i dag 

– utan att nödvändigtvis gilla den. Är 

det till exempel rimligt att förskolelärare 

med tre års högskoleutbildning ska 

tjäna 15 000–20 000 kronor per månad 

medan byggnadsarbetare tjänar 25 000– 

30 000? 

Lönesättning och mål 

De fl esta chefer anser att lönesättning är 

svårt. Två av de svåraste arbetsuppgifterna 

en chef har, är att säga upp medarbetare 

och att sätta lön. Det beror på att 

det i de båda fallen blir väldigt tydligt 

att det handlar om två parter, det vill 

säga köpare och säljare av en tjänst. För 

att underlätta för cheferna att ta detta 

ansvar, behöver organisationens ledning 

ge stöd till cheferna. 

För att en arbetsgivare ska nå en så 

framgångsrik lönesättning som möjligt, 

behöver lönesättningen sättas in i sitt 

sammanhang. För att den ska bli lönsam 

behöver den bidra till att verksamhetens 

mål nås. Som arbetsgivare ska vi alltså 

sträva efter att lönen blir ett styrverktyg 

som hjälper företaget att få rätt saker 

gjorda på rätt sätt, det vill säga att det 

når sina mål. Lönen får alltså inte vara 

en isolerad företeelse som vi bara sysslar 

med vid nyanställning, och därefter en 

dag per år. 

Utifrån mina drygt 25 år som löneförhandlare, 

varav de första fem åren som 

facklig löneförhandlare, har jag kommit 

fram till att arbetsgivaren behöver förbättra 

sig inom följande områden för att 

lönesättningen ska förbättras, det vill 

säga närma sig målet där lönesättningen 


ledarskap 

blir ett styrverktyg för företaget: 

• Verksamhetsstyrning 

• Mål och förväntningar på 

medarbetaren 

• Prestationsbedömning 

• Lönestruktur 

• Lönesättning 

• Samtal kring lön 

Kvaliteten på helheten, det vill säga 

lönerna, blir inte bättre än den svagaste 

länken på dessa delområden. Det i sin 

tur innebär att det inte är någon större 

idé att bli mycket duktig på ett delområde, 

om något annat delområde inte 

fungerar tillfredsställande, eftersom helheten 

ändå inte blir bra. 

Jag ska kort beskriva vad jag menar 

med varje delområde. 

Verksamhetsstyrning (eller performance 

management på nysvenska). För 

att lönen ska kunna bli ett styrverktyg 

som hjälper företaget att nå sina mål, 

behöver självfallet en fungerande verksamhetsstyrning 

finnas. Mål och inriktning 

för organisationen som helhet och 

för de olika funktionerna och avdelningarna 

behöver fastställas. De flesta organisationer 

är ganska bra på det, men 

många organisationer missar den sista 

komponenten, det vill säga att sätta mål 

och förväntningar på varje medarbetare. 

Mål och förväntningar på medarbetaren 

När verksamheten planeras 

behöver chefen fördela uppgifter på sina 

medarbetare och tydligt beskriva vilka 

uppgifter som ska utföras och vilka förväntningar 

chefen har på varje medarbetare. 

Via detta besked, som kanske ges 

vid planerings- eller utvecklingssamtal, 

blir det fastställt vad chefen kommer att 

bedöma den anställde mot, det vill säga 

vilka krav och förväntningar chefen 

har. 

I detta skede är det ofta viktigare att 

fastställa förväntningar på beteende, 

kompetens och så vidare, än att i detalj 

fastställa mål på aktiviteter. 

Olika verksamheter behöver olika 

kompetens, men också olika beteende, 

olika inställning till arbetet. Den inställning 

som behövs vid kontakt med 

kund, är ofta en helt annan än när man 

administrerar dokument. 

Att i dessa samtal tydligt fastställa 

uppdraget, det vill säga vad man som 


arbetsgivare vill ha utfört och med vilken 

inställning och med vilket beteende 

det ska utföras, är mycket viktigt för att 

relationen mellan arbetsgivare och medarbetare 

ska bli tydlig. Medarbetaren har 

rätt att få tydliga besked om vilka krav 

och förväntningar som finns och besked 

om vad hon kommer att mätas mot vid 

prestationsbedömningen. 

Majoriteten av våra anställda vill ha 

dessa krav och förväntningar tydligt 

fastställda. 

Denna del i verksamhetsstyrningen 

görs alltså för att säkerställa att rätt saker 

blir gjorda, så att organisationens mål 

nås. Men, som en positiv bieffekt får du 

också underlaget för lönebildningen. 

Utgångspunkten är att om alla medarbetare 

når sina mål, når organisationen 

också sitt verksamhetsmål. Om så inte 

är fallet, har felaktiga individuella mål 

satts. 

Prestationsbedömning Chefen styr 

verksamheten kontinuerligt, och en avsevärd 

del av det arbetet är att säkerställa 

att medarbetarna gör det som förväntas 

av dem. 

Hur väl har medarbetaren levt upp 

till krav och förväntningar? Om det har 

skett avvikelser, varför har dessa skett? 

Har målen nåtts? 

En väl fungerande verksamhetsstyrning 

görs i form av flera uppföljningar 

under bedömningsperioden och i en slutlig 

prestationsbedömning vid periodens 

slut. Prestationsbedömningen utgår från 

de mål och förväntningar som fastställts 

i uppdraget. 

Att göra en relevant prestationsbedömning 

är mycket enklare när uppdraget 

är tydligt fastställt enligt ovan. 

Lönestruktur Lönemarknaden har 

reglerats av arbetsmarknadens parter via 

förhandlingar. Efter att man inhämtat 

information om vad man betalar för olika 

arbeten på den marknad som företaget 

konkurrerar på, behöver varje arbetsgivare 

besluta hur deras lönenivåer ska 

vara i förhållande till marknaden. Vill 

företaget konkurrera med högre löner el- 

ler kan företaget konkurrera om bra arbetskraft 

utan att betala höga löner? 

Varje arbetsgivare behöver fastställa 

sin egen önskade lönestruktur utifrån 

den information de har om lönemarknaden 

och sin egen lönepolitik. 

Lönestrukturen anger vilka lönenivåer 

organisationens ledning anser att 

deras medarbetare ska ha, utifrån om deras 

medarbetare gör ett mindre bra jobb 

(oerfaren eller nyanställd), ett bra jobb 

eller ett utmärkt jobb. 

I de flesta fall innebär det att organisationen 

behöver dela upp medarbetarna 

i olika befattningar. För varje befattning 

anges inom vilket lönespann organisationen 

anser att lönerna ska ligga (se tabell). 

Uppdraget som specificerades i form 

av mål och förväntningar, avgör i vilken 

lönenivå befattningen ska hamna vid 

”För att lönesättningen ska bli lönsam 

behöver den bidra till att verksamhetens 

mål nås.” 

fullgod prestation. 

Det är väsentligt att organisationens 

ledning fastställer en egen önskad lönestruktur. 

Cheferna behöver därefter få 

information om vilken lönestruktur företaget 

strävar efter. De behöver känna 

sig trygga i att den lön de sätter ligger i 

linje med den eftersträvade lönestrukturen. 

Om chefen avser att belöna en medarbetare 

med en lön som ligger högt i 

lönestrukturen, behöver chefen känna 

sig trygg i att det är en bra lön. 

Exempel på lönespann för några 

befattningar 

Befattning Månadslön (kronor) 

Sekreterare 18 000–24 000 

Assistent 19 000–26 000 

Handläggare 19 000–30 000 

Specialist 25 000–35 000 

1:a ledets chef 25 000–35 000 

Lönesättning Utifrån den prestationsbedömning 

som gjorts, och som alltså 

innehåller en samlad bedömning av 

medarbetarens kompetens, utfall av krav

Vi gör väntetiden 

MEDICIN • HÄLSA • VÄLBEFINNANDE 

Håkan 

Hellström 

Suzzie Tapper- 

Melodifestivalen trots Parkinsons sjukdom 

! 

-Det är trevligt 

att umgås med 

äldre – finns 

inget hotfullt 

Läs mer på 

www.doktorn.com 

nyttigare 

Sveriges mest lästa tidning i väntrummet! 

Väntrums-tv fi nns i 120 väntrum. 

Programserien DIN HÄLSA innehåller 

informationfi lmer om medicin och hälsa. 

Vi producerar gärna fi lmer åt er! 

Nr 2 maj 2008 

TA MED TIDNINGEN HEM GRATIS! 

TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED MED TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN TIDNINGEN HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM HEM GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! GRATIS! 



MEDICIN • HÄLSA • VÄLBEFINNANDE 

SOLA SÄKERT- 

SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SOLA SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- SÄKERT- 

åldras med hälsa 

åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras åldras med med med med med med med med med med med med med med med hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa hälsa 

nr 1 januari 2008 

medicin 

hälsa 

välbefinnande 



! 

Läs mer på 

www.doktorn.com 

TAR DU INTE DIN MEDICIN? 

TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR TAR DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE INTE DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN DIN MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

MEDICIN? 

Läs om risker och hjälpmedel 

Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs Läs om om om om om om om om om om om om om om om om om om om om om om om om om risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker risker och och och och och och och och och och och och och och och och och och och och och och och och och hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

hjälpmedel 

SEXUELLA STÖRNINGAR- 

SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SEXUELLA SS 

SS 

SS 

SS 

SS 

SSTÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR 

TÖRNINGAR-- 

vanligare än man tror 

vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare vanligare än än än än än än än än än än än än än än än än än än än man man man man man man man man man man man man man man man man man man man tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror tror 

Gambia 

Varmare väder förändrar pollenkalendern 

Säsongsguide för frukt och grönt 

Européers attityder till rökning 

POLLENSÄSONG – BRA BEHANDLING FINNS 

POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG POLLENSÄSONG – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BRA BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING BEHANDLING FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS FINNS 

VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER VACCINATIONER DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU DU BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR BÖR KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA KÄNNA TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL TILL 

VACCINATIONER DU BÖR KÄNNA TILL 

SVERIGES MEST LÄSTA TIDNING I VÄNTRUMMET! 



01_omslag_NYTT.indd 1 08-04-18 07.02.31 

Nr 2 maj 2008 

TA MED TIDNINGEN HEM GRATIS! 

SOLA SÄKERT- 

åldras med hälsa 

TAR DU INTE DIN MEDICIN? 

Läs om risker och hjälpmedel 

SEXUELLA STÖRNINGAR- 

vanligare än man tror 

POLLENSÄSONG – BRA BEHANDLING FINNS 

VACCINATIONER DU BÖR KÄNNA TILL 

01_omslag_NYTT.indd 1 08-04-18 07.02.31 

Vi anordnar events till vårdpersonalen 

när ni lanserar 

eller har andra nyheter! 

intressantare 

Tidningen Doktorn kommer ut 4 gånger per 

år i 100 000 exemplar och är den mest lästa 

tidningen i väntrummen! 

Tidningen innehåller nyttig fakta varvat med 

inspirerande artiklar om medicin och hälsa. 

Nya ställ 

ute nu! 

kunskap är trygghet 

läs mer på 

www. 

läs mer på 

www. 

.com 

doktorn 

.com 

doktorn 

Ta gärna en broschyr! 


Ta gärna en broschyr! 


mer givande 

Vi erbjuder plats för din information i vårt 

specialdesignade broschyrställ som fi nns 

på 500 vårdcentraler, 100 mödravårdscentraler 

och barnavårdscentraler samt 

33 ungdomsmottagningar. 

Ca 1,2 miljoner broschyrer delas ut på 

vårdenheter i landet! 

Vill du annonsera, boka events eller 

plats i broschyrstället 

ring gärna på 08-648 49 00!

ledarskap 

5 tips för förbättrad lönesättning: 

1. Förbättra tydligheten kring uppdraget, 

det vill säga vad som förväntas 

av medarbetaren: Vad ska göras, 

vilket beteende är önskvärt och vilken 

kompetens är önskvärd? 

2. Förbättra den löpande verksamhetsstyrningen. 

Följ löpande upp hur 

det går. Berätta för medarbetaren om 

dina positiva och negativa observationer. 

3. Förbättra informationsutbytet med 

dina kollegor om hur ni ser på lönesättningen 

för era medarbetare. 

4. Diskutera i ledningsgrupperna vilka 

kompetenser/personer som behöver 

prioriteras. 

5. Fastställ en intern önskad lönestruktur, 

och jobba mot den under 

3–5 år. 

och förväntningar, får chefen en uppfattning 

om medarbetaren ska ha en låg, 

mellan eller hög lön i sin befattning. Prestationsbedömningen, 

det vill säga ”betyget 

” på prestationen, ska avgöra vilken 

lönenivå medarbetaren ska ha, inte vilken 

höjning medarbetaren ska ha. 

Lönesättningen strävar efter att placera 

medarbetarens lön rätt i det intervall 

som fastställts i den önskade lönestrukturen. 

Den skillnad som då uppstår mot befintlig 

lön, är den behövda justeringen. 

Om skillnaden är stor, får man eventuellt 

dela upp den på flera steg. 

Om skillnaden visar sig vara negativ, 

borde lönen sänkas men de allra flesta 

avtal förbjuder att lönen sänks. Då blir 

resultatet förmodligen bibehållen lön eller 

en mycket liten justering under flera 

år. När lönestrukturen ”kommer ikapp” 

efter några år med hjälp av inflation med 

mera, kan lönen börja utvecklas igen. 

Min erfarenhet är att det viktigaste i 

lönesättningen är att den faktiska lönestrukturen 

blir bättre för varje år. Målsättningen 

med lönerevisionen bör därför 

vara att den leder till en faktisk lönestruktur 

som är mer korrekt än den var 

före revisionen, och alltså närmar sig den 

önskade lönestrukturen 


Samtal kring lön Om cheferna har 

tydliggjort uppdraget, det vill säga vilka 

uppgifter som ska göras, vilka krav och 

förväntningar de har på medarbetarna, 

så kommer prestationsbedömningen att 

bli mycket enklare att göra. 

I och med att medarbetaren vet vad 

de kommer att bedömas mot kommer 

också samtalet kring prestationsbedömningen 

att vara väsenligt enklare att hålla. 

I stor utsträckning kommer medarbetaren 

att dela chefens uppfattning om 

vad som gått bra respektive mindre 

bra. 

När därefter chefen kan förklara att 

prestationsbedömningen leder till en 

placering i löneintervallet för den befattning 

medarbetaren har enligt den önskade 

lönestrukturen blir även denna del 

väsentligt enklare för medarbetaren att 

förstå. Medarbetaren kanske fortfarande 

inte anser att lönen är tillräckligt hög, 

men det ligger i sakens natur. 

Ambitionen med samtalet bör vara att 

chef och medarbetare är överens om prestationsbedömningen, 

och om lönen bör 

vara låg, mellan eller hög i intervallet 

enligt den önskade lönestrukturen. 

Vilken lönestruktur som ska gälla, 

anser jag att organisationens ledning ska 

avgöra efter diskussioner med de fackliga 

organisationerna. Det ligger inte på 

chefen och den enskilda medarbetaren 

att diskutera den önskade lönestrukturen. 

Om det inte finns facklig organisation 

på arbetsplatsen är det ledningen 

som ensidigt fastställer den önskade lönestrukturen. 

Utveckling i lönesättning En utveckling 

av lönesättningen i en organisation 

måste omfatta alla delarna ovan. 

Ledningen har ett stort ansvar att tillsammans 

med facket diskutera och därefter 

fastställa lönestrukturen. Ledning- 

en och cheferna har sedan ett stort ansvar 

att fastställa vad som skall göras, och 

vilka krav/förväntningar vi har på medarbetarna. 

Cheferna har också ett stort 

ansvar att följa upp medarbetarnas prestationer, 

och att ge fortlöpande feedback 

kring utfall jämfört med krav eller förväntningar. 

Ledningen, alternativt personalfunktionen, 

har ett ansvar att förse cheferna 

med verktyg, som mallar för prestationsbedömning, 

kompetensbedömning och 

så vidare, liksom information om önskad 

lönestruktur. 

Cheferna bör dessutom få utbildning 

i att samtala med medarbetarna. Kunskapen 

om att samtala behövs lika mycket 

i utvecklingssamtal, avvecklingssamtal, 

andra svåra samtal och vid lönesättande 

samtal 

Sammanfattning 

Lönebildningen är en cyklisk process 

som är en integrerad del av verksamheten, 

och som startar med att verksamheten 

planeras, fortsätter med att mål och 

förväntningar på varje individ fastställs 

och att verksamheten styrs mot målen. 

Den avslutas med att prestationsbedömningen 

görs och att lönen sätts. 

Därefter startar processen om igen. 

Jan-Erik Ekman 

Ekmans Råd, www.ekmansrad.se 

Lästips 

*Läs lönesättningsprinciperna i Ditt kollektivavtal 

eller din branschs löneavtal. 

*Georg Frick: Lönesamtal. 

*Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF 

(1993): Bra lönebildning.

Branschstatistik april 2008 MAT 

Jämfört med förra rapporten som var extremt statisk 

har det hänt en del denna gång. Som vanligt tackar 

vi IMS Health Sweden AB för att de levererat statistiken 

till oss. 

Redaktionen 

I produkttopplistan har det skett en del förändringar. 

Lipitor återerövrade fjärdeplatsen. Humira och Atacand 

hoppade upp ett steg. Casodex fortsätter att sega sig 

uppåt i listan och är nu uppe på 14:e plats. Alvedon 

följde med i kölvattnet. Den egentliga orsaken till sistnämnda 

förflyttning är att Pulmicort fortsätter sin resa 

nedåt i tabellen. Vi har också äran att hälsa Lantus från 

Sanofi-Aventis välkommen till Topplistan. Aranesp fick 

bita i gräset och lämna vår glamorösa lista. 

På företagslistan har Orifarm och GaxoSmithKline klivit 

upp en placering då Johnson & Johnson tappat något. 

Meda gick genom sitt köp av Recip raka vägen upp till 

plats 14. Det är en strategi som vi rekommenderar om 

man vill klättra snabbt i topplistan. Välkommen Meda. 

Nu har vår profetia gått i uppfyllelse. Tumörsjukdomar 

har nu gått förbi CNS som det största terapiområdet 

i försäljning. Nästa profetia är att infektionssjukdomar 

så småningom kommer att passera blodprodukter. 


ledarskap 

Det 

systematiska 

arbetet meD 

gläDjen 

Det skall vara lika roligt att gå till jobbet, som att gå hem. Att känna sig sedd och uppskattad och att 

ha en bra kommunikation i organisationen är de viktigaste faktorerna för att man skall kunna uppnå 

både arbetsglädje och hög prestation. Men så är det långt ifrån på alla arbetsplatser i dag. Hälsopedagogen 

och kommunikologen Ingegerd Lejdström skriver om hur man kan jobba systematiskt med 

mjuka frågor för att känna glädje i jobbet och kunna förverkliga den framgångsrika arbetsplatsen. 

Myt nr 1 

“Humor på jobbet löser 

alla problem!” 

Arbetsglädje är ett ord som ofta 

förknippas med humor och 

skratt. Men går man ut och frågar 

människor vad som skapar arbetsglädje 

får man inte alls det svaret. Utan 

svaren handlar om att man vill känna sig 

sedd och uppskattad, att man vill ha roliga 

och meningsfulla arbetsuppgifter, 

att det finns tydlighet och avgränsningar 

i arbetet, att man kan påverka och 

utvecklas och att man känner sig trygg. 

Arbetsglädje handlar inte i första hand 

om humor och skratt, det handlar om 

grundläggande mänskliga behov. 

Arbetsglädje är ett tillstånd som man 


uppnår när arbetsplatsen är utformad så 

att man känner trivsel, gemenskap och 

arbetstillfredsställelse. När man känner 

sig duktig, viktig och omtyckt! Det inträffar 

när man får använda sin fulla potential, 

när arbetsinsatsen är värdefull 

både för organisationen och en själv och 

när man känner att man är ”en i gänget”. 

Min erfarenhet är att innan vi kan skapa 

vare sig den hälsosamma, glädjerika eller 

framgångsrika arbetsplatsen, behöver vi 

börja med att skapa den medmänskliga 

arbetsplatsen. 

Men har inte humor och skratt någon 

betydelse alls? Jo, visst. Vi vet att skratt 

påverkar både kroppen och knoppen på 

ett positivt sätt. Rent fysiskt kan man 

likna skrattet vid en sorts inre joggning. 

Vi uppnår ungefär samma positiva effekter 

i kroppen som vid fysisk träning. 

Blodcirkulationen ökar, blodtrycket normaliseras 

och efteråt slappnar vi av på 

ett naturligt sätt. 

Jag har till och med sett en uppgift 

om att 100 skratt kan ge samma effekt 

på kroppen som 30 minuters träning på 

ett gym! Ja, inte muskelmässigt kanske, 

men det är ändå en tilltalande tanke, då 

jag personligen hellre skulle skratta 

hjärtligt åt en rolig film än slita i tunga 

styrkemaskiner i en svettig träningslokal. 

Mängden av våra “må bra”-hormoner, 

som oxytocin och endorfin, ökar. Så gör 

även halten av signalsubstansen dopamin, 

som också brukar kallas kroppens 

glädjemolekyl. Så skrattet kan också ses 

som en psykisk storstädning. Välbefinnandet 

ökar och vi känner att vi mår 

bra!


ledarskap 

Myt nr 2 

“Man måste alltid 

vara positiv” 

Alla sorts känslor måste få uttryckas på 

en arbetsplats. Att allt skall vara positivt 

får inte bli dimridåer för problem som 

”sopas under mattan”. Ständiga förändringar 

tar kraft. Bemanningen och resurserna 

är många gånger för små och 

det kan finnas konflikter och andra problem. 

Vi måste kunna få visa arbetsilska 

och till och med arbetssorg ibland. Men 

det viktiga är att det finns kommunikationskanaler 

som möjliggör en dialog 

även när det gäller problem. Att det är 

”högt i tak”, att negativ kritik tas till 

vara och att problemen verkligen åtgärdas. 

Problem förstoras snabbt om de tillåts 

stanna som gnäll i våra pausrum. 

För några år sedan var jag på besök på 

en arbetsplats där man jobbade med telefonförsäljning 

inom resebranschen. 

Medarbetarna satt bakom varsin skärm 

med headset och blicken fäst i dataskärmen. 

Tempot var högt och man hade sällan 

tid att ta paus tillsammans eller hjälpa 

varandra. Man talade med kunder i 

telefonen, men nästan aldrig med varandra. 

Jag ställer mig frågan: om arbetsglädje 

skapas ur situationer där vi ser och 

uppskattar varandra, hur skall den glädjerika 

arbetsplatsen kunna förverkligas 

om vi inte talar med varandra? Om var 

och en både bildligt och bokstavligt talat 

”sitter på sin egen kammare”? Om vi 

aldrig kan ta oss tid att träffas, inte ens 

för en kort fikapaus? 

Förutsättningen för att man skall 

kunna känna sig duktig, viktig och omtyckt 

är mänsklig interaktion! Vi får inte 

tappa de mänskliga mötena på våra arbetsplatser. 

Vi måste skapa utrymme för 

mer dialog! Det handlar lika mycket om 

små informella möten i pausrum och 

korridorer som arbetsplatsträffar, informationsmöten 

med mera. Innebörden av 

begreppet ”hälsa på arbetsplatsen” kanske 

egentligen betyder att vi måste börja 

hälsa på varandra på arbetsplatsen. 

Bosse Angelöw, docent och socialpsykolog, 

gjorde kring millennieskiftet en 

kartläggning och analys av 200 olika arbetsplatser 

i Sverige som hade lyckats väl 

med att förebygga ohälsa och främja hälsa 

för de anställda. 


Ett exempel är Postcenter Väster i 

Växjö där man uppnådde en mycket hög 

arbetsglädje och blev en hälsosam, effektiv 

och framgångsrik organisation. 

Här startade man med att utbilda alla 

chefer och därefter delegera ansvarsområden 

till alla anställda för att skapa delaktighet. 

Alla fick det stöd och de befogenheter 

som krävdes. Man fokuserade 

på möjligheter, firade framgångar och 

genomförde en rad andra åtgärder för att 

stärka arbetsglädjen. 

Efter drygt tre års arbete blev resultatet 

att ett VIP-index som mäter trivseln 

på arbetsplatsen hade fördubblats, 

övertiden hade minskat med 70 procent, 

arbetskostnaderna sjunkit med 23 procent 

och korttidssjukfrånvaron minskat 

med 58 procent. Besparingarna i form av 

minskad övertid, ökad produktivitet och 

lägre korttidssjukfrånvaro beräknades 

till cirka 3,3 miljoner kronor. Givetvis 

kostade hela projektet pengar, men i 

slutänden visade det sig att varje satsad 

krona gav sex kronor tillbaka. 

Myt nr 3 

”Det är chefens ansvar att 

skapa en bra arbetsmiljö” 

Som jag ser det, är chefens främsta uppgift 

att ge förutsättningar så att medarbetarna 

tycker att det är roligt att gå till 

jobbet! Cheferna behöver vara tydliga i 

sitt ledarskap. De behöver vara synliga 

och tillängliga och delegera uppgifter så 

att medarbetarna blir mera delaktiga. De 

måste också bli tydliga med vad uppdraget 

är och var uppdraget börjar och slutar, 

så att varje medarbetare kan se sin 

roll och därmed sin uppgift. Vi är inga 

gränslösa resurser. Det viktigaste är inte 

att vi gör saker rätt utan att vi gör rätt 

saker. Fokus ger energi! Otydligheter 

skapar otrygghet och tar energi. 

Men cheferna måste också få stöd. Det 

får inte vara så att chefen går på utbildning 

och får nya impulser, för att sedan 

återvända till en verklighet där ledningen 

ständigt ändrar förutsättningarna och 

ger ansvar men lite befogenheter. 

Chefen har ett stort ansvar och enligt 

lagstiftning även det yttersta ansvaret för 

arbetsmiljön. Men vi har också ett gemensamt 

ansvar mot varandra. Vi är varandras 

arbetsmiljö! Vad vi tycker, tänker 

och hur vi agerar på våra arbetsplatser 

har betydelse. 

Om en arbetsgrupp skall bli ett team 

räcker det inte med en årlig femkamp, 

personalfest och konferensresor. Ett team 

måste hämta kraft ur någonting. Det 

handlar inte bara om gemensamma mål 

och aktiviteter, utan om vad som gör att 

man samlats just på den här arbetsplatsen. 

Man måste ställa sig frågor som: 

Varför är vi här? Vad har vi gemensamt? 

Vad tror vi på? Vad står vi för? Vad förenar 

oss? Hur skall vi förhålla oss till 

varandra? I grunden handlar det om värderingar 

och attityder och om att ha ett 

gemensamt fokus. Vi behöver jobba mer 

med att skapa gemensamma värdegrunder. 

Många organisationer skriver några 

fina ord på ett papper och skickar ut till 

sina medarbetare för att visa organisationens 

värdegrund. Ett arbete där ansatsen 

är god men resultatet ofta klent. Nej, 

orden och dess innebörd måste implementeras 

på alla nivåer i organisationen. 

Den viktigaste frågan är inte vilka orden 

är, utan hur de skall omsättas i praktiken 

i den dagliga verksamheten. Medarbetarna 

måste bli delaktiga i den processen. 

Då uppstår teamkänsla! 

Bernt Junger på Fiskexporten i Varberg 

är en vd som tänker med hjärtat. 

Här är personalen den viktigaste resursen. 

För Bernt Junger är det inte bara 

ännu en floskel utan fullast allvar. På 

Fiskexporten har man lyckats skapa en 

arbetsplats där människor trivs och känner 

sig trygga. Nycklarna till framgång 

ligger i att man skapat en gemensam 

kultur inifrån och ut och där man jobbat 

fram gemensamma regler. Dialogen är 

viktig och på Fiskexporten inleds dagen 

med en gemensam frukostbuffé. Då

”Arbetsglädje är ett tillstånd som man 

uppnår när man känner sig 

duktig, viktig och omtyckt.” 

småpratas det om allt, både jobb och fritid. 

Det är som en kickoff, en positiv 

start på dagen. 

En annan organisation som har lyckats 

bra med sitt värdegrundsarbete är 

Viaskolan i Nynäshamn. Viaskolan, som 

består av tre skolenheter från årskurs 

1–9, är ett av flera rektorsområden inom 

Nynäshamns kommun. Här har man i 

drygt tio år jobbat med ett gediget värdegrundsarbete 

som varje år följs upp 

och utvärderas. All personal på skolan 

har varit delaktig i att ta fram en vision 

som tydligt visar uppdraget och de spelregler 

som skall gälla. Man utvärderar 

arbetet tillsammans och sätter upp nya 

gemensamma mål en gång per år. Sedan 

är det upp till varje skolenhet att själv 

fatta beslut om hur målen skall nås. 

Men värdegrundsarbetet gäller även 

eleverna. Vid varje läsårsstart arbetar 

Medmind arbetar med marknadsundersökningar 

och analyser 

inom läkemedels- och bioteknikbranschen. 

Vi har verksamhet i samtliga 

nordiska länder med huvudkontor 

i Stockholm. 

Vi erbjuder standardiserade och 

skräddarsydda marknadsundersökningar 

tillsammans med unika 

analysverktyg. 

man enligt en modell som man kallar 

Smart start, ett arbetssätt som genererar 

värdegrund och struktur och som skapar 

trygghet och arbetsro i klassrummet. 

Hela skolan är engagerad, trivseln är hög 

och eleverna uppvisar studieresultat som 

ligger betydligt högre än förväntat. 

Titta efter tidiga tecken 

Hur vet man att arbetsglädjen är på väg 

att försvinna? Medarbetarundersökningar 

är ett sätt att mäta arbetsglädjen, 

men de genomförs många gånger inte 

tillräckligt ofta. Andra sätt som är enklare 

och som ger tidiga signaler på att 

arbetsglädjen är på väg att minska, är att 

vara vaksam på hur människor beter sig. 

När arbetssituationen blir tuff av olika 

anledningar, så har vi alla en tendens att 

dra oss inom vårt eget skal. En naturlig 

reaktion. Men konsekvensen är att vi 

blir mer individfokuserade och slutar att 

se varandra. Vi tappar teamkänslan. 

Därför kan det vara värt att hålla ögonen 

på följande beteenden: 

1. Fikakulturen. När man plötsligt slutar 

fika ihop. När man hellre tar med sig 

sin kaffekopp in på rummet. När samtal 

i fikarummen mest består av klagomål 

och gnäll. 

2. Möteskulturen. När fler och fler börjar 

prioritera ner gemensamma möten. 

När man ofta kommer för sent eller avviker 

för tidigt från möten. När fokus 

under mötena hamnar på problem. 

3. ”Hjälpa varandra”-kulturen. När 

man slutar att se och hjälpa varandra. 

När alla har så mycket att göra med sitt 

eget att man slutar att bry sig om hur 

arbetskamraterna har det. 

”Företag där de anställda känner sig 

delaktiga och är rekryterade inom företaget 

har mindre sjukfrånvaro bland de 

anställda”, skriver Helena Wahlund på 

Marknadsundersökningar och analyser på dina villkor 

Kunskap 

Analys 

Anpassning 

pharma industry nr 3–08 25 

Medmind AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 Stockholm • Tel 08-411 21 11 • Fax: 08-22 99 99 • info@medmind.se • www.medmind.se

ledarskap 

www.arbetsmiljoupplysningen.se i mars 

2008. Slutsatsen bygger på en ny studie 

från Stockholms centrum för folkhälsa, 

Karolinska institutet och Uppsala universitet. 

Studien visar att företag som 

värderar social kompetens hos sina chefer 

och som arbetar systematiskt med internkommunikation 

och arbetsmiljö är 

tre gånger friskare än företag som inte 

arbetar med de frågorna. Man kunde 

också se att det i de friska företagen 

fanns ett tydligare ledarskap och bättre 

stöd för cheferna. 

Arbetet med arbetsglädje får inte bara 

ske som punktinsatser där man lite då 

och då tar in en föreläsare, åker på en 

konferensresa, erbjuder en utbildning eller 

liknande. Hög arbetsglädje är ett resultat 

av ett systematiskt arbete med 

mjuka frågor. På samma sätt som vi arbetar 

med systematiskt arbetsmiljö, 

SAM, behöver vi arbeta systematiskt 

med arbetsglädjen i ett sorts glädje- 

SAM. Ett glädjesamt arbete gör att medarbetarna 

mår bättre, trivs bättre, samarbetar 

bättre och uppnår bättre resultat. 

Det leder till ökad friskhet, större kreativitet, 

högre effektivitet, bättre nyttjande 

av resurser och i slutänden större lönsamhet. 

Modell för arbetsglädje 

Många arbetsgivare som jag stöter på har 

stora ambitioner och vill jobba med mjuka 

frågor. Men man upplever ofta att det 

saknas både tid, metoder och personella 

resurser. Men arbetet med arbetsglädje 

behöver inte alls vara vare sig tidsödande 

eller komplicerat. Många gånger är lösningarna 

enklare än vad man tror. 

Här är en modell som visar hur man 

kan arbeta systematiskt med arbetsglädjen 

och nå bra resultat: 

1. Börja med att göra en analys av 

läget för att få bättre överblick över situationen. 

Analysen skall ge svar på vad 


som fungerar bra och vad som fungerar 

mindre bra, så att det blir lättare att se 

vägarna till framgång. Det finns både 

enkla och snabba metoder att tillgå. 

2. Ge stöd åt cheferna så att de kan bli 

tryggare och tydligare i sitt ledarskap. 

En del chefer behöver kanske en mentor, 

andra ett nätverk att vända sig till eller 

en utbildning. Behoven kan variera. 

”Arbetet med arbetsglädje får inte bara 

ske som punktinsatser där man lite då 

och då tar in en föreläsare, åker på en 

konferensresa, erbjuder en utbildning 

eller liknande.” 

3. Skapa en gemensam värdegrund 

tillsammans. Våga ta tag i frågor som 

berör värderingar, attityder och roller. 

Skapa visioner och spelregler för hur den 

glädjerika arbetsplatsen skall se ut hos 

er. Arbeta vidare på hur detta skall kunna 

förverkligas i den dagliga verksamheten. 

Ta hjälp om det känns svårt att arbeta 

med den här typen av frågor. Som 

chef kan man hamna i dubbla roller. 

4. Främja dialogen. Se till att det finns 

kommunikationskanaler för alla typer av 

frågor. Låt korta möten med småprat få 

lika stort värde som arbetsplatsträffar, 

medarbetarsamtal och informationsmöten. 

Fika och ät lunch tillsammans. 

5. Följ upp och återkoppla allt arbete 

som görs både när det gäller själva verksamheten 

och arbetsglädjen. Ha alltid 

arbetsglädjen som en stående punkt på 

agendan vid arbetsplatsträffar. 

Det skall vara lika roligt att gå till 

jobbet, som att gå hem! Enligt Casten 

von Otter, tidigare professor vid Arbetslivsinstitutet, 

är det bara några få procent 

av alla anställda som tycker att det 

är roligt att gå till jobbet. Är det ett sådant 

arbetsliv vi vill ha? Johnny Johnsson, 

företagsläkare på Stora Enso i Fors, 

skriver i sin bok ”Långtidsfrisk” att hög 

motivation hos medarbetarna och en bra 

kommunikation i organisationen är de 

viktigaste faktorerna för att man skall 

kunna uppnå både god hälsa och hög 

prestation. Det är inte resurserna som 

betyder mest, utan att varje medarbetare 

får möjlighet att känna sig duktig, 

viktig och omtyckt. Att arbeta systematiskt 

med att höja arbetsglädjen och skapa 

medmänskliga och glädjerika arbetsplatser 

är därför alltid framgångsrikt och 

dessutom roligt. 

KonKreta tips för den 

glädjeriKa arbetsplatsen 

För chefen: 

1. Se till att få en egen dräglig arbetssituation. 

Kräv att få det stöd du behöver 

och använd de stödfunktioner 

som finns. 

2. Var tydlig mot dig själv och dina 

medarbetare om vad som är uppdraget 

och delegera uppgifter till dina 

medarbetare med både ansvar och 

befogenheter. 

3. Var engagerad. Man kan aldrig entusiasmera 

sina medarbetare om man 

inte själv känner ett engagemang. 

4. Var synlig och tillgänglig så mycket 

som möjligt. Var öppen för diskussion 

och kritik och ha en positiv attityd till 

att lösa problem. Ta tillvara korta och 

informella möten. 

5. Följ alltid upp det som händer och 

ge återkoppling. 

För medarbetaren: 

1. Våga be om det du behöver i form av 

stöd, resurser, utbildning m m. 

2. Ta hjälp med att prioritera i ditt arbete 

så att du kan fokusera på rätt saker. 

3. Ta dig tid att bry dig om dina arbetskamrater. 

Hjälp och uppmuntra 

varandra. 

4. Ta initiativ till att fika och äta lunch 

tillsammans. 

5. Ta på ”humorglasögonen” ibland 

och ha roligt tillsammans! 

Ingegerd Lejdström 

hälsopedagog och kommunikolog

politik återblick i industrin 

Läkarna i skruvstäd 

mellan aktörerna 


Läkarna i såväl Sverige, som i 

många andra länder, känner av 

att den tidigare auktoriteten i läkarrollen 

är betydligt försvagad. När en 

läkare sjukskriver, då är det staten som 

reagerar. När någon tas in för vård, då är 

det landstinget. Och skickar man hem 

någon med färdtjänst, då är det kommunen. 

Gör man en vårdinsats för en 

patient och använder ett dyrt läkemedel 

belastar det landstingen medan staten 

slipper sjukskrivningar och kommunen 

slipper hemtjänsten. 

Samtidigt ökar industrin bearbetningen 

av vårdpolitiker, och patienterna 

kommer själva med förslag på läkemedel 

till sina läkare. Den byråkratiska tvångströjan 

har blivit märkbar för läkarna. 

Läkarna har hamnat i skottlinjen 

mellan läkemedelsbolagen, 

vårdpolitikerna och 

patienterna. De ska å ena sidan 

sjukskriva mindre och välja 

billigare läkemedel. Från det 

andra hållet finns krav från 

politiker som inte vill att 

läkemedelsbolag ska flytta från 

regionen. Och från välinformerade 

patienter som ställer krav 

på vilken medicin läkaren ska 

skriva ut. Mats Olsson 

intervjuar i sin serie artiklar om 

läkemedelsmarknaden 

Bo Ringertz, en av de läkare 

som har en central position 

både i den kliniska vardagen 

och inom läkemedelsarbetet. 

– Universitetssjukhuset får inte skörda 

frukten av vårt arbete, säger Bo Ringertz, 

överläkare vid reumatologen, Karolinska 

Universitetssjukhuset. Vi får 

reprimander för att vi använder dyra läkemedel 

även om det är positiva effekter 

för andra aktörer omkring oss. Aktörerna 

behöver varandra för att man ska få 

framgång. 


politik i industrin 

Låg kostnads- 

medvetenhet 

I det förändringsarbete 

som pågår inom 

läkemedelsindustrin 

har läkarna fått 

mindre uppmärksamhet 

jämfört 

med hur industrin 

tidigare bedrivit sin marknadsföring. 

Det känns därför rimligt att 

fortsätta intervjuserien med några läkare. 

Hur ser de på situationen? 

Bo Ringertz är en av de läkare som 

har en central position både i den kli- 

niska vardagen och inom läkemedelsarbetet, 

där han är vice ordförande i Läksak. 

Han var också en av dem som hamnade 

i rampljuset i mediedebatten hösten 

2007 kring patienten Kalle Dejemyr 

som blev nekad en läkemedelsbehandling 

som kostar 10 miljoner kronor per 

år av Karolinska universitetssjukhuset. 

Bo Ringertz är bekymrad över de stora 

kostnadsökningar vi går emot och han 

anser att läkarna måste ta sitt professionella 

ansvar och förskriva billigare läkemedel 

till patienterna när så är möjligt. 

Medvetenheten bland förskrivarna om 

att det finns billiga alternativ har historiskt 

sett varit låg samtidigt som det inte 

har funnits något incitament för att förskrivarna 

skulle välja ett biligare läkemedel. 

– Medvetenheten kom först i samband 

med generikareformen. Många läkare 

reagerade negativt på detta och såg 

risker i systemet. I dag vill läkarna ha 

kvar sin fria förskrivningsrätt och själv 

välja utifrån den individuella patientens 

önskan och situation. 

– Som läkare har man ett etiskt ansvar 

att inte förskriva ett dyrare läkemedel 

innan man har provat ett billigare 

när så är möjligt, säger Ringertz. Annars 

minskar vår gemensamma kassa för att 

betala för dem som verkligen behöver 

dyra och tunga läkemedelsbehandlingar. 

Det måste läkarna inse, men jag tror att 

bara halva kollektivet har förstått detta. 


– Och det är lätt för en läkare att bli 

förvirrad, säger Bo Ringertz. För samtidigt 

kör industrin sitt eget race. Industrin 

försöker aktivt sortera bort bra 

fungerande äldre läkemedel för att ersätta 

dem med nya produkter med liknande 

effekter, som möjligen är marginellt 

bättre men betydligt dyrare. 

– Det bottnar i ett försök att få tillbaka 

de utvecklingskostnader man haft för läkemedlen 

och då måste man naturligtvis 

göra sig av med de egna interna konkurrenterna, 

alltså de äldre läkemedlen. 

Etikavtalet, som kom i sin första version 

sommaren 2004, har påverkat lä- 

Det är en avgrund mellan vad ledningarna 

för de stora företagen säger och vad 

deras representanter står och säger. 

karnas situation påtagligt när det gäller 

fortbildningen. Det reglerar att kostnaden 

för kongressresor utbildningsresor 

och utbildningssatsningar ska delas lika 

mellan arbetsgivaren och företaget då 

det är ett företag som står för initiativet. 

Men så mycket tydligare mellan parterna 

tycker inte Bo Ringertz att det har 

blivit. Det finns ju ingen extern redovisning 

av kostnader, så vad resan egentligen 

kostar, det är inte känt. Det tycker 

Bo Ringertz är märkligt. 

– Jag tycker mig se att ledningen för 

de stora läkemedelsföretagen inser att vi 

måste börja samarbeta på ett nytt sätt, 

och att man måste hitta formerna för det 

samarbetet. Men den signalen har inte 

gått ut till läkemedelsrepresentanterna. 

Det är en avgrund mellan vad ledningarna 

för de stora företagen säger och vad 

deras representanter säger. 

– När det gäller att ta fram nya produkter 

finns det ett samarbete, men när 

det gäller att få ut produkten på marknaden, 

då tar samarbetet slut. För industrin 

handlar det bara om att öka sina 

marknadsandelar, menar Bo Ringertz. 

Vården förstår att industrin behöver 

sälja sina produkter, för att kunna vidareutveckla 

nya produkter som i sin tur 

vården behöver. Däremot har industrin 

svårt att förstå att landstingen har en 

ändlig kassa. 

– Vi kan inte ha en kostnadsökning 

på 10–15 procent på nya läkemedel. Det 

måste industrin inse. Men då säger de att 

Kloka listan är orättvis: ”Det gynnar det 

och det bolaget mer än det gynnar oss.” 

– Då är de som små barn i en sandlådekonflikt, 

och de säger att de får inte 

komma till tals tillräckligt mycket, att 

vi inte förstår hur fantastiskt bra deras 

produkt är. 

– Och då börjar de med någon form 

av utnötningskrig, och slänger sand på 

oss så mycket att vi till slut ger upp. Det 

är litet det som jag tror händer nu. Om 

vi inte ser upp orkar vi inte stå emot den 

här pressen. 

Läkarna saknar makt 

Industrin har minskat direktinformationen 

till läkarna medan de har ökat den 

till andra grupper, som politiker och 

högre tjänstemän, grupper som kanske 

inte skulle ha den egentligen. 

– Det industrin gör nu är att de ofta 

ger sig på politiskt tillsatta personer, 

som landstingsråden, som inte känner 

till frågeställningarna. Industrin framställer 

saker och ting på ett sådant sätt 

att politikerna blir oroade och tror att 

vården inte sköter det här. 

– Följden blir att politikerna säger till 

vården att det är bra om den har en dialog 

med läkemedelsföretagen och ökar 

samarbetet med dem, för att de annars 

är rädda att de inte stannar kvar i regionen 

med sina huvudkontor och fabriker. 

Vilket förser landstingen med arbetstillfällen. 

– Men att skriva ut läkemedel enbart 

för att gagna arbetsmarknaden, det tycker 

Bo Ringertz är märkligt. 

– Hur ska vi förhålla oss till det? Jag 

som läkare blir förvirrad och känner 

verkligen att jag står som åsnan mellan 

hötapparna och ska försöka ha något 

sorts etik i det här. 

Läkarna har länge suttit på makt men 

så är det inte längre. Och Bo Ringertz 

menar att om industrin inte är nöjd med 

utfallet av marknadsföringen så riktar 

man sig direkt till vårdkunden. 

– Nu kommer patienterna och ber om 

ett specifikt läkemedel som de hört talas 

om eller läst om på nätet och där finns 

ju allt, det anses ju inte vara direktreklam 

att skriva om sin egen produkt på 

nätet. 

– Och så är det patientorganisationerna, 

som är tämligen starka och som tar 

mycket pengar från industrin. De tar en

�� 

Produktchefer 

�� 

Projektledare 

Key Account Managers 

Försäljningschefer 

�� 

�� 

��


stor del av de marknadsföringspengar 

som industrin fick över genom de begränsningar 

som introducerades i det nya 

etikavtalet. Jag har ifrågasatt den etiska 

riktigheten i att patientorganisationerna 

har ekonomiska överenskommelser med 

industrin. 

– Landstingen har alla möjligheter att 

genom e-recept, riktlinjer och ekonomiska 

incitament sätta press på läkarkåren 

att följa givna riktlinjer. När det gäller 

frågan om vem som kan påverka det här 

i en positiv riktning så är det förskrivarna 

som är den tunga klossen. 

– Det är hos dem bollen ligger och 

det är de som måste agera för att hålla 

balansen i omfördelningen från läkaren 

till vårdkunder och vårdchefer. 

Tyst i läkarleden 

Men det är ju tämligen tyst från läkarna 

i denna fråga. Finns det någon som driver 

frågorna kring den byråkratiska tvångströjan 

och rollen som grindvakt med allt mindre 

inflytande? 

– Läkarkollektivet är i inte tillräckligt 

starkt just nu och det saknas ett tydligt 

språkrör. Vi måste också komma 

ihåg att en stor del av läkarkåren har en 

hög ålder. De har sina inarbetade rutiner 

sedan många år när det gäller förskrivningen 

av olika läkemedel. Det gäller 

inte minst en stor del av de privatpraktiserande 

läkarna som ofta är lite äldre 

och som har litet intresse för dessa frågor. 

– Samtidigt är det så att om läkarkollektivet 

inte kan ta ett bättre ansvar för 

hur de gemensamma resurserna används 

för läkemedel och dyra undersökningar 

kommer trycket att bli allt hårdare från 

”Det industrin gör nu är att de ofta 

ger sig på politiskt tillsatta personer, 

som landstingsråden själva, som inte 

känner till frågeställningarna.” 

sjukvårdsledningen. Läkarkollektivet 

måste ta tillbaka det professionella 

ansvaret i dessa sammanhang om vi ska 

tas på allvar i den här diskussionen. 

– Vi befinner oss i någon form av skifte 

där det varierar mycket påtagligt i viljan 

till transparens i läkarkåren. Det behövs 

någon i läkarkåren som tar tag i 

frågan och som får förtroendet att driva 

den. 

Är det kanske läge för en community på 

nätet, en nätmötesplats, för att försöka utveckla 

samtalet mellan läkarna i dessa och 

liknande frågor? 

– Jag försöker åstadkomma en community 

för läkarna på Karolinska. Vi 

startar nu och diskussioner pågår mellan 

verksamhetscheferna. Vi bygger upp en 

läkemedelsgrupp där vi till exempel ska 

kunna köra undervisning på kliniker i 

etisk läkemedelshantering. Det handlar 

bland annat om hur patienternas behandling 

kan bli kostnadseffektiv. 

– Vi har tänkt koppla det kliniska 

prövningscentrat som en slags bro till 

nätmötesplatsen. Inte minst viktigt är 

det att få klarhet i vad industrin har i 

respektive pipeline framöver. Och det 

gäller framtida planering för kliniska 

prövningar. 

– Det känns angeläget att ha en dia- 

�� 


�� 

�� 

log kring hur den framtida läkemedelsanvändningen 

ser ut. I denna dialog 

och i detta samarbete är det naturligtvis 

de forskande företagen det handlar om i 

första hand. 

Bo RingeRtz 

Bo Ringertz är docent och specialist/ 

sakkunnig i reumatologi, aktiv i KS etikråd 

och vice ordförande i såväl Läksak 

som Nordvästra läkemedelskommittén. 

Han är en av de läkare som 

finns med i en mängd olika sammanhang, 

och som kan uttala sig utifrån 

en holistisk bild när det gäller läkarnas 

arbetssituation. 

Intervjun med Bo Ringertz är en 

av flera fristående artiklar som utgör 

uppföljare till boken ”Från splittring till 

samverkan på morgondagens läkemedelsmarknad”. 

Mats Olsson 

omvärldsanalytiker och framtidsstrateg 

Kairos Future AB 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

ScripTrac gör dina 

säljare lönsamma 

Vad? 

Vem? 

Din uppgift är att skapa lönsam försäljning – snabbt! 

Men mer än 50 % av säljtid och reklampengar slösas bort 

på okvalifi cerade kontakter. Utan intelligent selek tering 

drunknar ditt CRM-system i olönsamma adresser. För att 

säkerställa ROI krävs färre och mer kvalifi cerade förskrivare 

med potential och förändringsvilja. 

ScripTrac är ett unikt verktyg med aggregerade intresseprofi 

ler och förskrivningsdata på individnivå. I kombination 

med LeaderTrac som tillför opinionsledarna inom ditt 

terapiområde får du bra överblick över dina viktigaste 

kunder. Nomi levererar körklara beslutsunderlag som 

säkerställer ROI och högt aff ärstempo. 

Hur? 

Tel: +46 8 555 21 400 • E-post: info@nomi.bisnode.com • www.nomi.bisnode.com

ledarskap 

Dagens värld erbjuder oss fantastiska möjligheter att jobba hemifrån, 

att jobba med andra runt om i världen och att kommunicera snabbt 

och enkelt, den virtuella organisationen är här. Men, hur enkelt 

är det egentligen? Vi ska kunna kommunicera med människor 

i alla världsdelar, hantera olika kulturer och tider. 

Mira Klintrot skriver om vad som är viktigt för dig som 

leder ett virtuellt team. En viktig sak, som samtidigt 

är universell, är att ge beröm. 


Motivera 

dina medarbetare på 

distans 

När vi började samarbeta med 

USA fick vi börja hålla reda 

på deras tid och inte ringa så 

snart vi satt vår egen fot på kontoret. Nu 

måste vi hålla många tider i huvudet. 

Kan jag ringa till Indien klockan nio 

på morgonen vår tid? Ligger Florida nio 

timmar före eller efter oss? Hur är det i 

Sydafrika? 

Dessutom ska vi numera veta vad som 

driver en medarbetare i Dublin och vad 

som gör vår medarbetare i Polen glad. 

Och om personerna på andra platser i 

världen inte ens hör till min organisation, 

om jag bara har tillgång till deras 

tid (som jag delar med flera andra), hur 

får jag dem då motiverade att arbeta med 

just mitt projekt? 

Stäm av ditt team 

Kanske leder du ett virtuellt team där 

dina teammedlemmar är spridda över 

hela världen. Ni är ett antal människor 

som arbetar i samma projekt, var och 

en med sitt ansvarsområde. I ett sådant 

virtuellt team kan det vara lite knepigt 

att få teammedlemmarnas tid och uppmärksamhet 

även om de tycker att ditt 

projekt är viktigt. 

Det första du bör göra är att stämma 

av att hela ditt virtuella team känner till 

målsättningarna i ditt projekt. Har du 

själv skrivit ner ditt övergripande mål? 

Formulera ditt mål och se till att alla får 

ta del av det så att de får en chans att 

hjälpa dig. Om de inte vet hur ditt mål 

ser ut – hur ska de då kunna hjälpa dig 

att nå det? Detta kanske låter som en 

självklarhet men dina virtuella medarbetare 

är inte tankeläsare. 

Skriv därefter också ner de underliggande 

målsättningarna. Dessa motsvarar 

troligen dina virtuella medarbetares 

övergripande målsättningar, och deras 

underliggande målsättningar motsvarar 

i sin tur kanske din strategi för att nå 

målet. Och, till sist, deras strategi för att 

nå målet är antagligen ett antal aktiviteter 

som de ska göra och som du kan 

mäta. Dessa mätbara aktiviteter är viktiga 

för dig. För om du inte kan mäta 

dina virtuella medarbetare – hur ska du 

då kunna ge dem feedback? 

Själva drivmedlet för att dina teammedlemmar 

ska fungera är feedback. 

Om de inte får veta hur de presterar, skapar 

det en osäkerhet och det är omöjligt 

för dem att göra sitt bästa. Alla behöver 

positiv och negativ, eller konstruktiv, 

feedback för att ticka och gå. Jag kallar 

med avsikt negativ feedback för konstruktiv 

eftersom det är det den ska tjäna 

till – att vara konstruktiv. 

Positiv feedback, eller beröm, är oftast 

enklare eftersom det alltid är roligt att 

göra någon glad med beröm, men där 

kan finnas en fallgrop – glöm inte att 

vara konkret när du ger positiv feedback: 

Exakt vad gjorde din medarbetare som 

du tyckte var bra? Generell feedback ger 

ingenting. 

Hur ger man då konstruktiv feedback? 

Här behöver du förmodligen tänka 

ett steg längre än när du ger positiv 

feedback. Också när du ger konstruktiv 

feedback bör du vara konkret, och du ska 

försöka få din medarbetare att själv finna 

en ny, bättre, lösning genom att ställa 

öppna frågor om hur han/hon kan gå 

vidare på ett bättre sätt. Du behöver allt- 

så coacha din virtuella medarbetare att 

nå sitt mål, det vill säga att utföra aktiviteten 

som kommer att leda till att ni 

når målet. De mål man själv får sätta 

upp är de mål man är mest motiverad att 

nå, eller hur? 

Projektets olika mål 

Ofta har man intressenter av olika grad 

i ett projekt. Vilka ingår i den inre kretsen, 

det vill säga har en direkt påverkan 

på att du når ditt resultat? Vilka hör till 

den yttre kretsen, det vill säga de som 

behöver hållas informerade? 

Ett förslag är att du kallar den inre 

kretsen till ett möte. Detta kan antingen 

hållas i den ”verkliga” världen, det vill 

säga att ni ses, eller också kan ni ha ett 

möte i den ”virtuella” världen, som väl 

troligen är detsamma som ett telefonmöte. 

Det finns it-lösningar för virtuella 

möten, ett exempel kan du se på 

http://education.hp.com/hpvr/. 

När du kallar till ett virtuellt möte är 

det extra viktigt att din agenda är tydlig 

och att din målsättning med mötet är 

tydlig. 

Ditt övergripande mål bör vara glasklart 

för dina teammedlemmar om de 

ska arbeta mot ditt mål. Och eftersom 

deras respektive övergripande mål bör 

överensstämma med dina underliggande 

målsättningar bör du be dem återkomma 

till dig med sina övergripande mål för 

att säkerställa att så är fallet. 

Ett exempel: Ditt övergripande mål 

är att tillfredsställa kund A så att kunden 

ser dig som leverantör nummer 1. 

De underliggande målsättningarna kan 

vara: 


ledarskap 

• Att tillhandahålla mjukvara eller 

kompetens i rätt tid och motsvarande 

kundens krav på hög kvalitet. 

• Att tillhandahålla hårdvara eller en 

fysisk produkt i rätt tid och motsvarande 

kundens krav på hög kvalitet. 

• Att erbjuda god service/konsulttjänster 

med kvalificerad personal. 

Ditt teams övergripande mål bör då 

spegla dessa underliggande målsättningar. 

Säkerställ att de gör det. Varje teammedlems 

underliggande målsättningar 

hänger då samman med dina strategier 

för att nå det övergripande målet och det 

du mäts på blir summan av det som dina 

teammedlemmar mäts på. 

Ditt övergripande mål är alltså navet 

som ditt kugghjul snurrar runt och dina 

team-medlemmars kugghjul kuggar i 

ditt. När alla hjulen snurrar, når ni det 

övergripande målet. Ditt jobb blir att se 

till att smörja maskineriet. Om du vill 

att ni ska nå målet snabbare med mindre 

ansträngning för dig, behöver du minska 

radien på teammedlemmarnas kugghjul. 

Det vill säga de får arbeta snabbare, men 

ditt hjul håller samma hastighet som tidigare. 

Här kommer motivation in. Hur motiverar 

du dem att arbeta snabbare? I 

verkligheten kanske det handlar om att 

de ska jobba effektivare och mera målinriktat. 

Du ska hålla i taktpinnen men 

se till att den inte pekar på dig (i alla fall 

inte hela tiden). 

Vad är motiverande för dem? Vad får 

dem att vilja ta tag i ditt projekt framför 

någon annans som delar samma resurser 

som du? 

Här hänger kommunikation och motivation 

tätt ihop. Om du kommunicerar 

rätt, är det också lättare att motivera. 

Om de känner sig motiverade, förstår de 

också bättre vad du vill uppnå och är 

också villiga att arbeta mot det. Håller 

du regelbunden kontakt med dina teammedlemmar? 

Vet de när du ska ringa eller 

komma förbi? Hur skulle det fungera 

för dig och för dem om ni hade fasta 

avstämningspunkter och en fast agenda 

för era möten? 

Visa ditt intresse 

Vad är det som gör att människor känner 

sig motiverade? En väsentlig del i 

motivationskraften är att bli sedd och 


”Ditt övergripande mål är alltså navet som ditt 

kugghjul snurrar runt och dina team-medlemmars 

kugghjul kuggar i ditt. När alla hjulen 

snurrar, når ni det övergripande målet.” 

bekräftad. Om du delegerar en uppgift 

till någon och sedan inte följer upp, ger 

du en signal om att det du delegerade, 

eller bad någon utföra, inte var särskilt 

viktigt eftersom du inte bryr dig om 

resultatet. 

Kom alltid ihåg att följa upp och att 

göra det vid den tidpunkt ni kom överens 

om. Vänta inte på att den du gav 

uppgiften ska komma till dig – gå till 

honom/henne i stället. Här kanske du 

blir tvungen att skriva in de stopptider 

som ni enats om i din kalender. 

Något annat som du skulle kunna notera 

i din kalender är dina teammedlemmars 

namn lite här och där. När namnet 

på en i ditt team dyker upp i kalendern, 

slår du helt enkelt en signal, eller går 

förbi hans/hennes plats och småpratar 

lite. 

Småpratandets konst är inte lika lätt 

för alla. Det kan kännas helt onaturligt 

att bara gå förbi, eller ringa, och ”chittchatta” 

lite. Tänk ut en början på ett 

samtal och starta där, så ska du se att 

samtalet flyter på av sig själv, och gör det 

inte det så är väl inte hela världen heller. 

Du har ju i alla fall gått förbi/ringt och 

visat dig intresserad. 

Det är också viktigt att du har regelbundna 

uppföljningssamtal med var och 

en. Ni kan gemensamt bestämma hur 

ofta ni ska ha era uppföljningssamtal och 

också hur agendan kan se ut. För vissa 

passar det att ha dem en halvtimme varje 

månad medan andra föredrar längre 

samtal men mera sällan. Vad föredrar 

du? Vad föredrar dina teammedlemmar? 

Fråga dem. Det är aldrig fel att fråga 

men det är alltid fel att inte göra det. 

Motivation är i hög grad knuten till 

konsekvenser och att bli sedd och få beröm 

är en positiv konsekvens för alla. 

Det är det effektivaste, billigaste och 

enklaste sättet. 

Fast så himla enkelt är det kanske inte 

att ge beröm. Vi är lite ovana vid att berömma 

varandra och många tänker ”att 

jag behöver väl inte ge en vuxen beröm 

när han/hon bara gör sitt jobb…”. Men, 

det är just det som är grejen, när du ser 

att någon gör det du har bett om – ge

”Det är just det som är grejen, när du ser att någon gör det du har bett 

om – ge beröm! Då kommer du att få se mer av det.” 

beröm! Då kommer du att få se ännu mer 

av det. Till en början kan en del bli generade 

när du ger beröm och någon kan 

till och med säga ”vill du låna pengar, 

eller?”, men snart nog har de vant sig vid 

att du ger beröm när de gör något bra. 

Kom bara ihåg, återigen, att vara konkret 

om vad du berömmer. 

En del tycker att det är roligt att uppvakta 

på födelsedagar eller att skicka ett 

kort till jul. Här får du väl vara lite kreativ 

och göra det som passar dig bäst. En 

chef brukade ge bort påskägg med ett 

litet personligt kort till var och en. En 

annan gav bort biobiljetter lite då och då 

och uppmanade dem som kunde att gå 

på bio tillsammans och att då inte heller 

inte glömma bort att ta med sin partner. 

Hur skulle du själv vilja bli visad uppskattning? 

Hur ofta visar du uppskattning 

gentemot ditt team? Gentemot 

dina överordnade? 

Det kanske är svårare att visa att du 

både ser och uppskattar dina virtuella 

teammedlemmar jämfört med om ni alla 

vore på samma plats och det är här din 

kreativitet sätts på prov. Kan man skicka 

en tårta till medarbetare i Shanghai? En 

biobiljett till Dublin? Eller en restaurangcheck 

till Bangalore? Troligen. Använd 

din fantasi och dina kontakter, 

kanske kan någon lokalt hjälpa dig att 

utföra din uppskattande gest. 

Beröm är universellt 

Systematik kanske låter torrt och tråkigt 

men det är i alla fall ett framgångsrikt 

sätt att arbeta på. Det kanske är naturligt 

för dig att arbeta systematiskt med 

kunder eller uppgifter som du ska lösa, 

men att arbeta som ledare för ett virtuellt 

team är också en uppgift där du kan 

arbeta systematiskt. 

Gör en lista över dina virtuella team- 

nya 

�� 

�� 

medlemmar och skriv ner hur du kan 

visa att du ser och uppskattar var och en 

av dem. 

När listan är färdig – prova om dina 

tankar fungerar i verkligheten. Om det 

visar sig inte fungera, får du tänka ett 

varv till. Och, glöm inte att fråga din medarbetare 

vad som driver honom/henne. 

Slutligen, beröm är universellt. Att 

berömma någon för det han/hon har gjort 

bra fungerar, oavsett land och kultur. 

Mira Klintrot 

organisations- och ledarskapskonsult, 

mikla executive coaching 


läkemedelsföretaget 

– Framgång handlar inte uteslutande 

om rätt produkter. Att lyckas handlar 

också om människorna i ett företag. 

Om att bygga teamkänsla och skapa 

sammanhang, säger Sverigechefen 

Annette Andrén. Och Nordenchefen 

Charlotte Leife håller med. Just i 

detta nu står BiogenIdec inför utmaningen 

att hitta fler duktiga och motiverade 

medarbetare eftersom företaget 

ska byta till en ny större kostym. 


BiogenIdec – forskning ger framsteg 

När liten blev stor 

Från underdog till marknadsledare på några år. BiogenIdec heter biotechföretaget som med 

MS-läkemedlen Avonex och Tysabri en gång för alla har klivit ut i rampljuset. Med avsikten 

att stanna där. 

På den grå fasaden på Kanalvägen 

12 sitter en alldeles ny skylt. 

För bara några timmar sedan 

skruvades den upp och nu lyser namnet 

BiogenIdec med klarblåa bokstäver mot 

bilisterna i morgontrafiken på E4:an vid 

Upplands Väsby. Inne på BiogenIdecs 

kontor – sex trappor upp är det tyst. De 

tiotalet arbetsrummen hos det framgångsrika 

biotechföretaget står tomma 

och även det färgstarka fikarummet är 

övergivet. 

Men så hittar vi dem, i sammanträdesrummet 

bland kaffekoppar och marknadsrapporter: 

säljare, produktchefer, 

medicinsk personal, Nordenchefen, 

landschefen, marknadschefen och den för 

dagen inbjudna kollegan från huvudkontoret 

i Schweiz. Det är inte alls ovanligt 

tomt här i dag, tvärtom ovanligt ”packat”, 

får vi snart höra. Detta eftersom ett 

av årets fyra säljmöten går av stapeln. Att 

kontoret är öde är annars helt i sin ordning 

– arbetar gör man bäst ute på klinikerna 

är företagets filosofi. 

Vd som hinner med nästan allt 

Annette Andrén får syn på oss och 

kommer ilande ur konferensrummet. 

– Välkomna hit! Ni måste ha lite tålamod 

med oss här i dag – vi har möten 

hela tiden men ni ska få träffa alla och 

prata en liten stund, säger hon vänligt. 

Annette Andrén är Sverigechef på 

BiogenIdec och spindeln i nätet för dagens 

evenemang. Hon introducerar varje 

ny programpunkt, och ska samtidigt ge 

oss storyn om det tolv man (och framför 

allt kvinnor) starka biotechföretaget som 

med preparaten Avonex och Tysabri har 

givit läkemedelsjättarna en riktig match. 

Avonex är idag det mest förskrivna läkemedlet 

vid MS - multipel skleros. Tysabri 

ingår i en ny generation läkemedel 

som uppvisar en markant förbättrad effekt 

jämfört de tidigare betaferonerna. 

”Vänta, jag ska bara…”, ”Jag kommer 

snart jag måste bara…”, ”Kan ni vänta 

ett par minuter jag ska presentera nästa 

talare…”. Efter ett tag liknar samtalet 

med Annette Andrén något av en Alfonssaga. 

För det finns gränser även för 

de bästa av simultankapaciteter. Till slut 

kan hon dock slå sig ner med varmröda 

kinder och fortsätta berätta om Biogen- 

Idec som hon arbetat för i fyra år. 

Hon har civilingenjörexamen från 

KTH med biokemi som specialitet och 

har därefter varit på Investor, Schering- 

Plough, Baxter och AstraZeneca. Annette 

Andrén har, som alla anställda på 

BiogenIdec, en gedigen bakgrund från 

de stora läkemedelsföretagen. 

– BiogenIdec är ett litet företag, relativt 

sätt. Och det är positivt på många 

sätt. Beslutsvägarna är korta. Det är högt 

i tak och alla anställda har stor frihet. 

Har du en bra idé är det bara att köra! 

Och det är förstås fantastiskt att få vara 

med på den här resan. Det går väldigt 

bra för oss. 

Finns det ingen baksida av att arbeta 

på ett mindre företag? 

– Jag kan tänka mig att alla inte klarar 

av att arbeta i ett företag där allt är 

synligt. Alla vet vad du gör, och inte gör. 

Det krävs mer av varje individ i ett litet 

företag jämfört med ett stort. Varje an- 



ställd måste ta ansvar. Och vara beredd 

att hugga i där det behövs, säger Annette 

och springer strax iväg för att öppna 

ytterdörren som ringer för tredje 

gången. 

BiogenIdec är ett ungt företag, i en 

ung bransch. Biogen grundades i USA 

på 80-talet av en grupp framstående 

forskare, bland annat Philip A Sharp och 

Walter Gilbert som senare fått Nobelpriset 

i medicin respektive kemi. Från 

början var företaget ett renodlat forskningsföretag. 

2003 gick Biogen ihop 

med Idec Pharmaceuticals, och har sedan 

dess lyckats ta fram flera nya verksamma 

substanser, framförallt vid behandling av 

immunologiska och neurologiska sjukdomar 

som MS och RA – reumatisk artrit. 

I dag när flera företagsförvärv har 


gjorts och ett antal patentsamarbeten 

har upprättats med andra läkemedelsföretag 

är BiogenIdec ett fullfjädrat produktionsföretag. 

Men fortfarande med 

”hjärtat” i forskningen. 

– 30 procent av vinsten går direkt tillbaka 

till forskningen, säger Annette 

Andrén stolt. Det är något jag ser som 

en fördel, jag brinner för att kunna göra 

livet lättare för MS-patienterna. 

Hon fortsätter med att berätta om företagets 

patientsatsningar: MS – patienttidningen, 

telefontjänsten där en expert 

svarar på frågor om sjukdomen, webbsidan 

multipelskleros.nu och sist men inte 

minst det väl inarbetade samarbetet med 

såväl kliniskt verksamma läkare som 

framstående forskare. 

Den nordiska grenen av företaget 

startade 1999 med nordiskt kontor i Kö- 

Zoran Karadak, Oskar Wilson och 

Birgitta Rosendahl är key account 

managers i BiogenIdecs svenska 

division. 

”BiogenIdec har på 

global nivå en uttalad 

framtidsstrategi 

kallad ”Vision 2015” 

som innebär att 

företaget ska bli marknadsledande 

på ytterligare 

terapiområden.” 

penhamn. I dag arbetar totalt 40 personer 

på kontoren i Oslo, Köpenhamn, 

Helsingfors och Stockholm. 

– Vår verksamhet får mycket uppmärksamhet 

från ägarhåll. Inte bara tack 

vare våra goda resultat, men också för att 

vi är högintressanta ur forskningssynpunkt. 

I Norden, och speciellt i Sverige, 

finns många erkänt skickliga forskare 

och det finns en unik kunskapsbank 

inom epidemiologi tack vare de register 

som finns upprättade på olika universitetssjukhus. 

Att samköra olika register 

kan ge ovärderlig information när man 

arbetar inom fältet immunologi som vi 

gör. 

Snubblande väg framåt 

Även om BiogenIdecs framgångsresa har 

företagits på en till synes spikrak, bred

Jubileumsfeber 200 

2008 är ett guldkantat år. 

Inte bara för läkare, utan 

även för dig som tillverkare 

av läkemedel eller medicintekniska produkter och tjänster. 

Eftersom Svenska Läkaresällskapet firar sitt 200-årsjubileum 

på Riksstämman i Göteborg kommer det fler läkare än 

någonsin – vilket innebär århundradets bästa möjlighet 

för dig att träffa dem. 

Utställningsytan kommer att delas upp i åtta sjukdomsområden 

och fyra allmänna områden; koncentrerade 

Riksstämman GöteboRG 26-28 novembeR 2008 

mötesplatser där du på ett effektivt sätt når ut till rätt 

målgrupp. Din målgrupp. Inom varje område finns det 

plats för mingel och spontana möten, och du kan även 

hålla egna föreläsningar och symposier. Se till att vara på 

rätt plats vid rätt tillfälle genom att boka ditt deltagande 

redan idag. 

För bokning och information, gå in på: 

www.riksstammangoteborg.se eller ring oss på 

telefon 031-708 80 00. 

SE-412 94 Göteborg. Tel: +46 (0)31 708 80 00. Fax: +46 (0)31 16 03 30. Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen. www.swefair.se 

ÅR AV 

www.tuvemarkkron.se


Från vänster Anna Lindell, Ingrid Mårtenzon och Marie Ohrlander är produktchefer på BiogenIdec. De uppskattar företagets förmåga att 

arbeta över landsgränserna. 

och slät väg har den inte varit helt fri 

från uppdykande hinder. 2005 brusade 

det rejält i medierna, och snacket gick 

i branschen. Några månader efter den 

amerikanska lanseringen av Tysabri upptäcktes 

tre fall av ovanliga och allvarliga 

biverkningar hos patienter i fas-III-studien. 

De hade drabbats av PML, (progressiv 

multifokal leukoencefalopati) en 

snabbt förlöpande, och mycket sällsynt, 

demyeliniserande sjukdom i centrala 

nervsystemet som drabbar patienter med 

kraftigt nedsatt immunförsvar. 

– Vårt företag drog omedelbart tillbaka 

läkemedlet och påbörjade ett massivt 

researcharbete där alla 3 000 patienter 

som hunnit få Tysabri kontrollerades. 

Resultatet visade att de tre insjuknade 

patienterna hade fått en kombination av 

Tysabri och ett annat MS-läkemedel, vilket 

tros vara orsaken till fallen, säger 

Annette Andrén. 


I samråd med de amerikanska och europeiska 

läkemedelsmyndigheterna, 

FDA och EMEA, skrevs förskrivningsreglerna 

om till en striktare variant och 

år 2006 relanserades Tysabri i USA och 

Europa. I dag står över 30 000 patienter 

på läkemedlet världen över. 

– I dag görs noggranna MR-undersökningar 

på patienter innan Tysabri 

sätts in, undersökningar som sedan följs 

upp. Och man informerar tydligt om att 

läkemedlet inte får kombineras med 

andra läkemedel. Alla svenskar som får 

Tysabri registreras också i ett speciellt 

register upprättad vid Karolinska universitetssjukhuset, 

berättar Annette 

Andrén. 

Klockan är strax efter 12 och ut från 

konferensrummet kommer personalen 

strömmande till fikarummet där lunchsalladerna 

står och väntar. Nordenchefen 

Charlotte Leife, baserad i Köpenhamn, 

som varit med sedan starten, har tid för 

samtal och vi går in i ett av arbetsrummen. 

Hon slår sig genast ner vid datorn. 

– Jag ska bara läsa mejlen här men 

börja med frågorna du. Vi kan prata 

samtidigt, säger hon med blicken på 

skärmen. 

I år är det åtta år sedan Charlotte Leife 

fick uppdraget att starta BiogenIdecs 

verksamhet i Sverige. Då kom hon från 

Baxter och dessförinnan från Pharmacia. 

I grunden är hon kemist med en MBA. 

Är det någon som kan dela med sig av 

receptet på framgång borde det vara 

Charlotte Leife. Efter en stunds samtal 

står det klart att förklaringen är den 

gamla vanliga: hårt arbete, envishet och 

ytterligare hårt arbete. 

– Och de bästa produkterna förstås. 

Det är grunden för framgången. Sedan 

är BiogenIdec ett biotechföretag, inte ett

”Big Pharma”. Vår verksamhet präglas 

av entreprenörsanda. Den som börjar 

jobba här kan inte sätta sig ner och vänta 

på befordran, man måste vara beredd 

att jobba. På så sätt har vi fördubblat vår 

omsättning sedan starten år 2000. 

Forskning bygger företaget 

Att luta sig tillbaka och vila i framgången 

verkar inte vara Charlotte Leifes stil. 

Hon har redan blicken långt fram. 

– Vi har flera mycket intressanta lä- 

kemedel i pipelinen. Om att går enligt 

plan kommer vi om några år att återigen 

ha fördubblat omsättningen, säger Charlotte 

Leife utan minsta tvekan. Nu är 

utmaningen att bygga ett nytt regelverk 

för företaget eftersom vi har vuxit mycket 

på kort tid. 

Hur skapar man en god företagsanda? 

– Det ska vara så lite hierarkier som 

möjligt. En produktchef som kommer 

hit och vill bestämma över säljarna har 

missuppfattat något. För företagets vidkommande 

är alla lika viktiga. Den som 

är intresserad av fina titlar har inget här 

att hämta. Här arbetar vi tillsammans 

– mot samma mål. 

BiogenIdec har på global nivå en uttalad 

framtidsstrategi kallad ”Vision 

2015” som innebär att företaget ska bli 

marknadsledande på ytterligare terapiområden. 

Vilket Charlotte Leife förklarar 

är fullt möjligt tack vara den gedig- 

na satsningen på forskning som pågått 

sedan dag ett i företaget. Dagens framgångar 

är bara början på ”skördetiden”. 

Hur ser framtidsplanen ut i Norden? 

– Vi har flera läkemedel på väg – nu 

gäller det att hitta de människor som vill 

vara med att fortsätta bygga företaget 

BiogenIdec. Vi ska anställa fler med rätt 

inställning, kompetens och drive. 

Och hur ska ni locka dem till er? 

– Genom en generös personalpolitik. 

Det ska löna sig att arbeta hårt. Sedan 

”Man måste kunna immunologi för att jobba här. 

Vi säljer avancerade läkemedel mot en svår 

sjukdom.” 

ska man inte glömma bort vilka möjligheter 

det finns inom ett expansivt företag. 

Det finns inga begränsningar, om 

du frågar mig. Så länge allt görs enligt 

regelboken. Det är en av mina käpphästar: 

som representant för läkemedelsbranschen 

är jag mycket mån om att allt 

ska gå rätt till. 

Något annat Charlotte Leife är extra 

intresserad av är medarbetarnas medicinska 

kompetens. Som hon säger: ”Vi 

säljer inte antibiotika här”. Underförstått: 

vårdens ”måste-ha”-produkter kräver 

inte lika mycket av medarbetarna. 

– Man måste kunna immunlogi för 

att jobba här. Vi säljer avancerade läkemedel 

mot en svår sjukdom. Personligen 

tycker jag att området är spännande. Jag 

är snart 50 år och när jag pluggade fanns 

inte ens läroböcker i immunologi. Vi har 

fått vara med om någonting banbrytande 

de senaste 15 åren. 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

MS – multipel skleros 

Multipel skleros, MS, är en sjukdom 

i det centrala nervsystemet. Det uppstår 

inflammationer och ärr på nervtrådarna 

så att impulser inte kommer 

fram som de ska. Eftersom det sker 

på olika ställen av centrala nervsystemet 

har man ofta flera olika besvär. 

Det finns olika former av MS. Det vanligaste 

är att sjukdomen går i skov, det 

vill säga att man har perioder med besvär, 

och att man med åren blir sämre 

också mellan perioderna. Sjukdomen 

är vanligast hos kvinnor, och de flesta 

som får MS får det i åldern 20 till 40 

år. Det finns ingen känd orsak till att 

man får sjukdomen. 

MS kan ge många olika besvär, men 

det är vanligast att sjukdomen börjar 

med känselrubbningar, domningar, 

svårigheter med gång och balans 

och/eller synbesvär. 

Källa: Sjukvårdsupplysningen 

Jobbar över gränserna 

Ute i den röda soffan i hallen sitter de 

tre produktcheferna Ingrid Mårtenzon, 

Marie Ohrlander och Anna Lindell och 

har några minuter kvar på lunchrasten. 

Anna Lindell, doktor i farmakologi och 

ansvarig för Avonex, bor i Skåne och är 

stationerad på Köpenhamnskontoret. 

Enligt Anna är en av fördelarna med 

BiogenIdec det kunskaps- och informationsutbyte 

som sker internt med verksamheterna 

i de europeiska systerföretagen. 

Framför allt med grannländerna. 

– Företaget arbetar verkligen ”nordiskt” 

och inte enbart ”svenskt”. Vi har 

ett antal schemalagda möten med våra 

nordiska kolleger, flera varje månad. 

– Vid en första anblick kan man tro 



FöretagsFakta 

• Biogen grundades på 80-talet av en 

grupp amerikanska forskare, bland 

dem Philip A Sharp och Walter Gilbert 

som senare fått mottaga Nobelpriset 

i medicin och kemi. Från början 

var företaget ett renodlat forskningsföretag. 

• 2003 gick Biogen ihop med Idec 

Pharmaceuticals, och har sedan 

dess tagit fram flera nya verksamma 

substanser, framförallt för behandling 

av immunologiska och neurologiska 

sjukdomar som MS och RA. 

• Flera förvärv av läkemedelsföretag 

har gjorts, och ett antal patentsamarbeten 

har upprättats med andra 

aktörer på marknaden. 

• Drygt 3 500 personer är anställda 

globalt. 

• I den nordiska grenen av företaget 

arbetar cirka 40 personer. Kontor 

finns i Oslo, Köpenhamn, Helsingfors 

och Stockholm. 

• Flera forskningscenter finns i USA: 

Cambridge, San Diego och North 

Carolina. De viktigaste forskningsfälten 

för företaget är: immunologi, 

neurologi och onkologi. I USA ligger 

också lejonparten av all produktion. 

Sedan 2007 finns produktion även 

i Hilleröd, Danmark, där cirka 300 

personer arbetar. 

• Svensk omsättning 2007 – 210 miljoner 

kronor. 

• Global omsättning 2007 – 21 miljarder 

kronor. 

• BiogenIdecs produkter på den nordiska 

marknaden är: 

Avonex (Interferon beta-1a). Det mest 

använda läkemedlet vid skovvis förlöpande 

MS och en av världens tio i 

topp-rankade biotech-produkter. 

Tysabri (Natalizumab) som är ny generation 

läkemedel som uppvisat 

en skovreduktion på 65 procent 

vid skovvis förlöpande sjukdom, en 

markant förbättrad effekt jämfört 

med betainferonerna. 


att vi är lika varandra i de nordiska länderna, 

men det finns skillnader – i kultur, 

regelverk och attityder. Både inom 

vården och affärsvärlden i de respektive 

länderna, flikar Ingrid Mårtenzon in. 

– Men tack vare täta kontakter har vi 

möjlighet att hjälpa varandra och det bidrar 

till en slags ”nordisk sammanhållning” 

som är positiv, fortsätter Anna 

Lindell. 

Ingrid Mårtenzon, som är ansvarig för 

Tysabri och har en bakgrund som sjuksköterska, 

menar att det som verkligen 

är en motor i arbetet på BiogenIdec är 

produkterna i sig. 

– Att arbeta med MS-läkemedel är 

speciellt. Förr när man sa MS till någon, 

var ”rullstol” den första bilden som dök 

upp i medvetandet. Personer som fick 

diagnosen MS upplevde att livet var över. 

Den bilden håller på att förändras. Mycket 

tack vare den nya generationen läkemedel. 

Tysabri har fått sjukskrivna MSpatienter 

att kunna återvända till arbetslivet 

– med allt vad det innebär. 

I dag är neurologi en ”het” disciplin 

inom medicinen, men så har det inte alltid 

varit. Förr när en neurolog, ofta efter 

lång tid, lyckats ställa rätt diagnos på en 

patient var hans/hennes uppgift avslutad. 

Någon behandling fanns knappt. 

– Våra läkemedel har varit efterlängtade, 

av patienter men också av läkare. I 

dag har neurologerna möjlighet att erbjuda 

en effektiv, bromsande behandling, 

säger Ingrid Mårtenzon. 

Det är fortfarande långa remisstider 

och allmänt sett tröga processer i många 

Framtiden på Biogenidec 

Kommande nyheter i BiogenIdecs arsenal är preparat med monoklonala antikroppar, 

för framtida behandling av cancer men också neurologiska sjukdomar som Parkinson 

och Alzheimer. Immunologi, neurologi och onkologi är områdena där företaget har sitt 

fokus. Flera av företagets läkemedel är registrerade och godkända i USA, bland annat 

Rituxan vid indikationerna Non-Hodgkins lymfom, lymfatisk leukemi och RA. 

Andra läkemedel ligger i pipelinen inom behandlingsområdena cancer, Lupus, SLE, 

Parkinson, PAH (pulmonell arteriell hypertension) och blödarsjuka.

landsting i Vårdsverige. En MS-patient 

kan fortfarande ”åka runt” i primärvården 

alldeles för lång tid, innan rätt diagnos 

och medicinering är på plats. 

– Det handlar mycket om budgetfrågor 

som ytterst berör politiker och sjukhusledningar. 

Men också om okunskap 

bland allmänläkarna som i regel är de 

första att möta MS-patienter i vårdkedjan. 

Vi vet att ju tidigare medicinering 

sätts in vid MS, desto bättre blir prognosen. 

Här kan vi göra skillnad genom vårt 

arbete med information till både läkare 

och patienter, säger Marie Ohrlander, 

biomedicinaren som ansvarar för Biogen- 

Idecs PR- och patientkommunikation. 

Just nu arbetar hon med ett projekt 

där ett expertråd ska erbjuda allmänläkare 

ute i landet utbildning vad gäller 

MS. 

– Det finns en stor diskrepans mellan 

den explosionsartade utvecklingen inom 

MS-området och samhällets föråldrade 

syn på sjukdomen och möjlighet till behandling, 

menar Marie Ohrlander. Med 

dagens kunskap skulle vi kunna göra så 

mycket mer för patienten. 

MS-patienter är en relativt ung patientgrupp 

eftersom sjukdomen oftast 

debuterar mellan 20 och 40. Enligt Marie 

Ohrlander skiljer sig dagens MS-patienter 

från de tidigare. 

– De är väldigt pålästa och det gör 

mig verkligen glad. Dagens generation 

vet hur man hittar information vilket 

innebär att de i mötet med vården kan 

ställa krav. Ett modernt läkemedelsföretag 

måste utöver medicinska produkter 

också erbjuda möjligheten till kunskap 

– genom ett bra informationsarbete. Det 

förstår man på BiogenIdec, säger Marie 

Ohrlander. 

Charlotte Schröder, 

medicinjournalist 

Jeanette Hägglund 

fotograf 

Bland våra kunder finns Astra Tech HealthCare, AstraZeneca (Atacand, Crestor, Rhinocort, Seroquel), 

Aerocrine, Cederroth International (Allévo, Pharbio och Salvequick), Galderma, Getinge International 

(MAQUET), KvalitetsMässan, Mundipharma, Mölnlycke Health Care, Orion Pharma, Risenta, 

Roche Diagnostics och Wyeth. 

�� 

�� 

Du behöver stärka ditt varumärke, ändra ett beteende eller öka 

försäljningen. Och du förväntas göra det mer effektivt för varje år. 

Ellermore är på väg att bli Nordens mest eftertraktade reklambyrå 

med inriktning på hälsa. Till hjälp har vi Ellermorismen, vår 

gemensamma värdegrund. Ur den springer arbetsmetoder som 

skiljer sig från andras. 

Hos oss får du möta en utvecklande blandning av kompetenser, 

allt från läkare och analytiska ingenjörer till marknadsförare och 

gränsöverskridande kreatörer. Och uppleva hur olikheterna samverkar. 

Lite smakprov på vad resultatet kan utmynna i för OTC- 

och konsumentuppdrag, hittar du på www.ellermore.com. 

Vill du veta mer om vad vi har gjort inom läkemedel och medicinteknik 

eller hur vi kan hjälpa just dig, hör av dig. 

�� 

Johan Lundgren, strategisk projektledare 

031-60 84 69 

johan.lundgren@ellermore.com 


Ellermore AB Kaserntorget 1 411 18 Göteborg Tel. 031-60 84 60 www.ellermore.com


Subventionsmålen för ED-läkemedlen 

Den 14 mars i år kom Regeringsrättens domar i de så kallade ED-målen om subvention av 

erektil dysfunktion-läkemedlen Cialis, Viagra och Levitra. Regeringsrätten är landets högsta 

förvaltningsdomstol och det var med stor spänning vi såg fram emot klargöranden i de 

många frågor som hade uppkommit under resans gång. Men, vad hände? Med domen i hand 

kan vi konstatera att den skapar minst lika många frågor som den löser, skriver advokat Helén 

Waxberg, Mannheimer Swartling advokatbyrå. 


Denna extremt långdragna historia 

började redan 2003 då 

Läkemedelsförmånsnämnden 

(LFN) beslutade att inte subventionera 

Viagra och Cialis, detta trots att nämnden 

i och för sig angav att preparaten 

var kostnadseffektiva för svår ED (erektil 

dysfunktion) och att det var angeläget 

att subventionera svår ED. Dock 

ansåg nämnden att det inte gick att på 

ett tillförlitligt sätt skilja ut de patienter 

som lider av svår ED. LFN tog det 

säkra för det osäkra och valde att inte 

bevilja subvention ens för patienter med 

svår ED, detta trots att nämnden sedan 

tidigare hade beviljat obegränsad subvention 

för de dyrare preparaten Bondil 

och Caverject!

Länsrätten sa ja 

LFN:s beslut överklagades till länsrätten 

i Stockholm och blev där föremål för 

en handläggning som är bland det mest 

professionellt fulländade jag har upplevt 

från en svensk förvaltningsdomstol. 

Detta gäller inte minst hanteringen av 

de muntliga förhandlingarna och den 

muntliga bevisningen avseende alla de 

medicinska och hälsoekonomiska frågor 

som var av betydelse i målen. 

Länsrätten beslutade i juni 2004 att 

bevilja subvention för vissa särskilt angivna 

patientgrupper (patienter med diabetes, 

högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, 

ryggmärgsskador, endokrina sjukdomar, 

patienter som genomgått bäckenkirurgi, 

patienter med sjukdomar i 

nervsystemet, dialysbehandlade njursviktpatienter 

samt njurtransplanterade 

patienter). 

Dessutom beviljades subvention för 

patienter med svår ED förutsatt att initial 

förskrivning skedde av läkare med 

specialkompetens i urologi. Tillverkarna 

ålades också att noga redogöra för begränsningarna 

i subventionen i sin marknadsföring 

och att senast två år från 

domsdatum, genom en uppföljningsstudie 

redovisa hur läkemedlen används för 

de patienter som, utan att ingå i någon 

av de särskilt angivna patientgrupperna, 

lider av svår ED. 

Länsrättens dom innehåller en klar 

och tydlig analys av såväl lagtext och förarbeten 

som de rent medicinska omständigheterna 

i målen. Länsrätten hänvisade 

exempelvis uttryckligen till att: 

• lagstiftningen medger att subventionsbeslut 

villkoras, 

• det i förarbetena uttryckligen 

nämns att subvention kan kopplas till 

viss begränsad patientgrupp 

• ett särskilt villkor kan vara att förskrivning 

skall ske av specialistläkare. 

Länsrätten konstaterade vidare med 

hänvisning till vad som hade angivits vid 

den muntliga förhandlingen, att det står 

klart att en avgränsning av svår ED kan 

göras och att det för denna grupp liksom 

för de patienter med underliggande sjukdomar 

är angeläget att subventionera behandlingen 

även om en subventionering 

beträffande dessa patientgrupper skulle 

föra med sig att vissa patienter med mer 

lindriga besvär får läkemedlet utskrivet 

med subvention. 

Länsrätten beviljade således subvention 

till den patientgrupp där behandling 

är angelägen och kostnadseffektiv 

trots att detta kunde medföra viss risk 

för indikationsglidning – dock med uppföljningsskyldighet 

för tillverkaren just 

för att motverka sådan överförskrivning. 

Länsrättens dom är logisk och rimlig inte 

minst utifrån ett patientperspektiv. 

Kammarrätten sa ja 

Målen fördes vidare till kammarrätten i 

Stockholm som genom dom i april 2005 

redovisade sin syn på saken. Inledningsvis 

konstaterade kammarrätten: 

”…att LFN genom sina beslut att subventionera 

Bondil och Caverject har bekräftat 

att behandling av ED har en tillräckligt hög 

angelägenhetsgrad för att bli föremål för subvention.” 

Kammarrätten delade LFN:s bedömning 

och angav vidare att även andra 

ED-läkemedel kan omfattas av subventionen 

förutsatt att övriga förutsättningar 

är uppfyllda. 

I detta avseende konstaterade kammarrätten 

att det är ostridigt (det vill 

säga inte ifrågasatt av LFN) att Cialis, 

Viagra och Levitra är billigare än både 

Bondil och Caverject, att Cialis, Viagra 

och Levitra inte är mindre effektiva än 

Bondil och Caverject och att flertalet 

medicinskt sakkunniga i vittnesutsagor 

och yttranden i länsrätten har uttalat att 

det är möjligt att bedöma graden av ED 

och att det således är möjligt att avgränsa 

den grupp patienter som lider av svår 

ED. 

Kammarrätten beslutade att bevilja 

subvention för svår ED, med villkor att 

initial förskrivning skall ske av läkare 

med specialistkompetens och att tillverkarna 

inom två år skall redovisa en uppföljningsstudie 

som visar hur läkemedlen 



används i klinisk praxis såvitt avser patienter 

med svår ED. Även kammarrättens 

domar är klara och tydliga. Domarna 

kom i mitten av april 2005. 

Vad hände i Regeringsrätten? 

Målen överklagades till Regeringsrätten 

i maj 2005. 

Som jag har antytt ovan innebar den 

mycket omsorgsfulla handläggning som 

hade skett både i länsrätten och i kammarrätten 

att förväntningarna var höga 

på en snabb och tydlig bedömning från 

Regeringsrätten. Målen var ju mycket 

väl utredda och de föredrogs i Regeringsrätten 

den 1 november 2006. Men väntan 

blev lång, mycket lång! Först den 14 

mars 2008, det vill säga nära tre år efter 

kammarrättens domar, kom Regeringsrättens 

bedömning. 

Tre år från överklagande till dom i vår 

högsta förvaltningsdomstol är i sig oacceptabelt. 

Detta gäller i synnerhet när 

det, som här, är fråga om bedömning av 

helt ny lagstiftning där behovet av klargörande 

tolkningar från Regeringsrätten 

är mycket stort. Att det dröjer ett och ett 

halvt år från det att målen föredras för 

domstolens ledamöter till dess att dom 

meddelas är dessutom mycket ovanligt. 

Dock hade denna utdragna hantering 

kunnat vara begriplig om Regeringsrättens 

domar verkligen hade kastat något 

ljus över de frågor som var uppe till bedömning. 

Så skedde dock inte. 

Vad var det då som hände? Varför tog 

det tre år, varav ett och ett halvt år efter 

föredragningen, för Regeringsrätten att 

meddela dom? Det får vi aldrig veta. Vi 

kan bara spekulera. 

På ett par punkter är domarna klargörande. 

För det första slår Regeringsrätten 

fast att domstolarnas överprövningsrätt 

i subventionsmål liksom i övriga 

förvaltningsfrågor är obegränsad. Detta 

är bra eftersom LFN hade hävdat att en 

begränsning av domstolarnas prövningsrätt 

skulle gälla med hänsyn till nämndens 

särskilda sammansättning och 

kompetens. För det andra klargör domstolen 

att subvention även kan innefatta 

läkemedel mot sjukdomar i prioriteringsgrupp 

III. Även detta är ett viktigt 

klargörande. Där tar dock tydligheten 

slut. 

Bedömningen i övrigt är ett mysterium. 

Det enda som är klart är att Regeringsrätten 

är oenig i sin bedömning. 


Minoriteten, det vill säga två regeringsråd, 

anser att subvention skall beviljas 

och motiverar detta med att läkemedlen 

är mindre kostsamma och mer ändamålsenliga 

än de ED-läkemedel som 

LFN faktiskt sedan tidigare har beviljat 

subvention – utan begränsning till viss 

patientgrupp. 

Minoriteten anser vidare att de medicinska 

bedömningar som måste göras 

”Varför tog det tre år, 

varav ett och ett halvt 

år efter föredragningen, 

för Regeringsrätten 

att meddela dom? 

Det får vi aldrig veta. 

Vi kan bara spekulera.” 

för att begränsa förskrivningen av Cialis, 

Viagra och Levitra till patientgruppen 

med svår ED inte framstår som mer 

komplicerade eller osäkra än de som görs 

i fråga om åtskilliga andra diagnoser. 

Analysen är både tydlig och logisk. 

Majoriteten, tre regeringsråd, anser 

att läkemedlen inte skall subventioneras. 

Efter det att såväl länsrätten som kammarrätten 

beviljat subvention bland annat 

för svår ED blev således dessa patienter 

– i högsta instans – nekade tillgång 

till subventionerade läkemedel med 

minsta möjliga marginal; tre röster mot 

två. Regeringsrättens domar kan inte 

överklagas. 

Även majoriteten konstaterar, liksom 

tidigare länsrätten och kammarrätten, 

att det är ostridigt att behandling med 

ifrågavarande läkemedel för svår ED är 

både angelägen och kostnadseffektiv. 

Detta innebär med andra ord att patienter 

med svår ED rättsligt sett har behov 

av behandling och att kostnaden för denna 

behandling är samhällsekonomiskt 

motiverad. 

Svårt att följa resonemanget 

Det resonemang som därefter följer och 

som leder till att majoriteten kommer 

till slutsatsen att subvention trots allt 

inte skall beviljas är mycket svårt att 

följa. Någon rättslig analys av skillna- 

den mellan ”subvention för visst användningsområde” 

(11 § första stycket: krav 

att det föreligger ”särskilda skäl”) och 

”subvention förenad med särskilda villkor” 

(11 § andra stycket: ”inget sådant 

krav”) redovisas över huvud taget inte, 

detta trots att denna fråga varit den centrala 

i hela processen. 

Majoritetens tystnad i detta avseende 

är en stor brist eftersom lagstiftaren uppenbarligen 

inte har ställt några krav på 

”särskilda skäl” för subvention förenad 

med särskilda villkor, till exempel subvention 

begränsad till viss patientgrupp. 

I stället för att bygga domslutet på en 

analys av 11 § anger majoriteten att de 

anser att det fordras att begränsningen 

till viss patientgrupp 

”…inte medför att syftet med systemet 

motverkas i allt för hög utsträckning”. 

Vilket syfte menar man skulle motverkas? 

Utgångspunkten för läkemedelsförmånslagstiftningen 

måste rimligen 

vara att säkerställa att subvention beviljas 

sådan behandling som är ändamålsenlig 

och kostnadseffektiv. Att dessa 

krav är uppfyllda för svår ED är ju alla 

inklusive majoriteten eniga om. 

Ännu mera svårförståelig är majoritetens 

acceptans av LFN:s bedömning att 

den obegränsade subventionen av Bondil 

och Caverject ”förutsätts” tillämpas endast 

för behandling av svår ED, medan 

den bevisvärdering som skett i både 

länsrätt och kammarrätt avseende möjligheten 

att ställa diagnosen svår ED och 

därmed villkora subventionen till denna 

patientgrupp totalt underkänns. 

Regeringsrättens domar innebär ett 

hårt slag för alla de patienter som lider 

av svår ED. Dessvärre skapar denna treåriga 

hantering av vår högsta förvaltningsdomstol 

också en mängd frågor av 

ren rättsäkerhetskaraktär. 

Helén Waxberg 

advokat och ordförande i Mannheimer 

Swartlings Life Science-grupp

Att hitta rätt personal 

kan vara som att hitta en nål i en... 

Uthyrning Rekrytering 

Kontakta oss så hjälper vi dig att hitta rätt! 

DOCS International är ett europeiskt Rekryterings- och Uthyrningsföretag som jobbar specifikt inom 

Läkemedel, Medicinteknik och Biotech. Vi jobbar med Sälj/Marknads- samt Klinisk/Medicinsk personal. 

Du är mycket välkommen att kontakta oss på 08-50 52 11 30 eller på infosweden@docs-int.com. 

www.DOCS-int.se 

AMSTERDAM • BERLIN • CAMBRIDGE • COPENHAGEN • DÜSSELDORF • FRANKFURT • HELSINKI • MADRID 

MANCHESTER • MUNICH • PARIS • STOCKHOLM • WARSAW

klinisk prövning 

Dags för ny etik 

igen 

Den 1 juni förändras 2004 års etikprövningslag. I den nya lagen 

tydliggörs bland annat vilka aktiviteter som ska etikprövas och 

lagens tillämpningsområde utvidgas. 

Men tyvärr ändras även SUSAR-rapporteringen. 

En av etikprövningsnämnderna får den delikata uppgiften att 

ta emot alla studiers biverkningsrapporter, oavsett vilken etikprövningsnämnd 

som behandlat ansökan. Läkemedelsindustriföreningen, 

LIF, kommer att ta upp en diskussion med den 

utsedda etikprövningsnämnden om hur man praktiskt bäst kan 

lösa rapporteringen, skriver forskningsdirektör Karin Eriksson. 

Den 1 januari 2004 fick vi i 

Sverige Lagen om etikprövning 

av forskning som avser 

människor (2003:460). Den byggde på 

EU-direktivet om kliniska prövningar 

(2001/20/EG) som trädde i kraft fyra 

månader senare, den 1 maj 2004. Den 

nya lagen innebar att Sverige fick ytterligare 

sju självständiga myndigheter, 

sex regionala etikprövningsnämnder och 

en central etikprövningsnämnd. Dessa 

ersatte de tidigare sju regionala etikkommittéerna. 

De regionala etikprövningsnämnderna 

fick med den nya lagen mandat att 

ge godkännande för nationella beslut, 

till skillnad från de tidigare etikkommittéerna, 

som bara kunde ge godkännande 

för sin egen region. Den nya centrala 

etikprövningsnämndens uppgift är 

bland annat att ta hand om ärenden som 

överlämnas av de regionala nämnderna 

eller där den sökande överklagar den regionala 

nämndens beslut. 

Exempel på andra skillnader mot de 

tidigare etikkommittéerna var att 


nämnderna nu leddes av en domare, att 

medlemmarna var tillsatta av regeringen 

och att handläggningstiden från 

mottagandet av ansökan till beslut var 

tidsbestämd till max 60 dagar. Eftersom 

etikprövningsnämnderna är myndigheter 

blev de också ålagda att avge 

årsrapporter där bland annat handläggningstider 

och ekonomi redovisas. 

LIF besökte nämnderna 

Branschorgansiationen LIF, bestämde 

sig hösten 2004 för att göra en ”etikturné” 

och hälsa på de nya regionala 

nämnderna. I flertalet nämnder var 

medlemmarna utbytta och vi tyckte att 

det var ett utmärkt sätt att presentera 

hur läkemedelsföretagen arbetar, både 

nationellt och internationellt, och inte 

minst påpeka vikten av en snabb handläggningsprocess. 

LIF hade redan i brev 

till nämnderna betonat vikten av att de 

inte skulle ha för långt sommaruppehåll 

och att de skulle ta hänsyn till sekretess 

vid offentliggörande av beslut. 

Förutom undertecknad som var med

prövningslag 


klinisk prövning 

på alla besök deltog även en representant 

från LIF:s kommitté för klinisk forskning. 

Vi togs väl emot, hade intressanta 

diskussioner och märkte inte av den industriskräck 

som en del etikkommittéer 

tidigare hade uppvisat. 

Men allt var inte frid och fröjd. Redan 

i september 2004 tillsatte utbildningsdepartementetEtikprövningsutredningen 

där lagman Erik Lempert utsågs som 

utredare. Han är även ordförande i den 

regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. 

Till sin hjälp hade han en grupp 

experter, där professor Göran Karlsson, 

då ordförande i LIF:s kommitté för klinisk 

forskning, deltog. 

I utredningens uppdrag ingick att se 

över vissa frågor i lagen, bland annat att 

göra en översyn av handläggningen av 

ansökningar som avser kliniska läkemedelsprövningar. 

Göran väckte frågan om 

SUSAR-rapportering (allvarliga biverkningar) 

till etikprövningsnämnderna och 

den kom även med i utredningen. Före 

år 2004 skickade företagen SUSAR-rapporter 

endast till Läkemedelsverket enligt 

en särskild överenskommelse men 

enligt den nya lagen skulle företagen nu 

även skicka rapporter direkt till etikprövningsnämnderna. 

De nya nämnderna ville dock inte ta 

emot dessa rapporter. Ett skäl var att de 

inte har rätt att avbryta en pågående studie. 

Det fanns en önskan från både etikprövningsnämnder 

och företagen att 

göra som tidigare, då Läkemedelsverket 

informerade etikprövningsnämnderna. 

Företagen är dessutom ålagda att skicka 

årsrapporter till både etikprövning- 


nämnder och Läkemedelsverket. 

I september 2005 presenterades utredningen 

”Etikprövningslagstiftningen 

– vissa ändringsförslag”. Sedan var det 

tyst i drygt två år innan regeringen i december 

2007 kom med propositionen 

”Vissa etikprövningsförslag m m”. En 

proposition är regeringens förslag till 

riksdagen, som sedan fattar det slutgiltiga 

beslutet om ny lag. Mellan utredningen 

och propositionen kommer en 

lagrådsremiss där lagrådet bedömer om 

lagändringarna i utredarens förslag samstämmer 

med övrig lagstiftning. 

Tyvärr gick regeringen i den nya propositionen 

emot utredaren i vissa förslag, 

bland annat den om SUSAR-rapporteringen. 

Regeringen föreslog att etikprövningsnämnderna 

fortfarande skulle ta 

emot SUSAR:s men att i stället för att 

som tidigare skicka rapporterna till samma 

nämnd som tagit emot den första ansökan 

skulle de gå till en särskilt utsedd 

nämnd som då fick den delikata uppgiften 

att samla alla studiers biverkningsrapporter 

och göra en årlig sammanställning 

för utskick till samtliga nämnder. 

Regeringens förslag uppskattas varken 

av LIF eller etikprövningsnämnderna. 

LIF skickade skrivelser till utbildningsminister 

Lars Leijonborg och utbildningsutskottets 

ledamöter och beskrev 

förslagets orimlighet, då det bara 

ökar administrationen och inte är till 

gagn för patientsäkerheten, men tyvärr 

utan resultat. Regeringens förslag klubbades 

igenom i riksdagen i april 2008. 

Så fort det är klart vilken nämnd som 

får ta emot alla SUSAR:s kommer det 

Tyvärr gick regeringen 

i den nya propositionen 

emot utredaren 

i vissa förslag, bland 

annat den om SUSARrapporteringen. 

att bli en diskussion mellan den nämnden 

och LIF om hur man praktiskt bäst 

kan lösa rapporteringen, bland annat 

med vilka tidsintervall den ska ske. Den 

nya etikprövningslagen träder i kraft den 

1 juni 2008. 

Vetenskapligt arbete 

Förutom ändringen av SUSAR-rapporteringen 

innehåller den nya lagen, som 

träder i kraft den 1 juni i år, en del andra 

ändringar som kan påverka företagens 

arbete. Bland annat ska all forskning 

som innefattar behandling av känsliga 

personuppgifter etikprövas oavsett om 

forskningspersonen har lämnat sitt uttryckliga 

samtycke till deltagande eller 

inte. Man har även ändrat forskningsbegreppet, 

som tidigare definierades som 

vetenskaplig forskning, till att nu avse 

vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt 

arbete för att inhämta ny kunskap. 

Vid en diskussion nyligen mellan LIF 

och representanter för etikprövningsnämnderna 

togs skillnaderna mellan 

forskning och kvalitetssäkring upp. I 

etikpropositionen (sid 19) står det: 

”Genom att betona det vetenskapliga 

förhållningssättet såväl i inhämtande av ny 

kunskap som i utvecklingsarbetet särskiljs 

forskning från annan verksamhet som kan 

ha liknande karaktär, såsom kvalitetssäkring, 

resultatuppföljning eller journalistiskt 

arbete.” 

I diskussionen kom det fram att man 

anser att icke-interventionsstudierna tillför 

ny kunskap och att de har en veten-

skaplig frågeställning till skillnad mot 

kvalitetssäkring och att de därför ska 

etikprövas. När det gäller etikgodkännande 

av icke-interventionsstudier visar 

LIF:s FoU-enkät (2008:1) att majoriteten 

av LIF:s medlemmar fick dessa studier 

etikgodkända. Av 35 startade icke-interventionsstudier 

under år 2007 blev 20 

studier godkända av etikprövningsnämnd 

och 15 studier fick ett rådgivande 

yttrande. Sammanlagt deltog cirka 6 

000 patienter i icke-interventionsstudier 

under år 2007. 

Den centrala etikprövningsnämnden 

(CEPN) har i ett utlåtande på sin hemsida 

(www.epn.se) sagt att ett skäl till att 

etikgodkänna en studie är att den ska 

publiceras vetenskapligt. Man hänvisar 

också i utlåtandet till ett flertal ärenden 

som inkommit till CEPN och där de 

ändrat den regionala nämndens beslut. 

Så småningom är det tänkt att de beslut 

CEPN tagit som är praxisgivande ska 

Hur_vill_ni_nå_läkarna? 08-05-16 14.54 Sida 1 

finnas på hemsidan. I dag går de att beställa 

från nämnden då besluten är offentliga 

handlingar. 

Sammanfattningsvis uppskattar LIF 

den dialog vi i dag har med etikprövningsnämnderna 

och att vi kan samarbeta 

vid behov. När CEPN skulle uppdatera 

mallen för information till forskningsperson 

på hemsidan tillfrågades 

LIF om synpunkter. Att det är ett flertal 

lagar och regler som berör kliniska prövningar 

gör att det ibland blir onödig administration 

och ibland osäkerhet kring 

vilken lag som gäller när. Ett exempel är 

de ärenden kring förvaring av vävnadsprover 

utomlands där CEPN gör en tolkning 

och godkänner förvaring medan 

Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet 

över biobankslagen, gör en annan tolkning. 

Min förhoppning är dock att vi även 

framöver ska ha en pågående diskussion 

med etikprövningsnämnderna för att 

hitta praktiska lösningar för att på bästa 

sätt uppfylla de krav lagarna ställer. Internationellt 

ligger Sverige i topp när det 

gäller korta handläggningstider för ansökningar 

av kliniska läkemedelsprövningar, 

30 dagar, vilket vi ska vara stolta 

över. 

Karin Eriksson 

forskningsdirektör, LIF 

Hur vill ni nå läkarna? 

Print � Läkartidningen når 73% av läkarkåren 

Webb � lakartidningen.se har ca 27 000 veckounika besökare 

Digitala 

utskick 

� Våra nyhetsbrev mailas till 28 700 läkare varje vecka 

Sponsring � Sponsra våra events och träffa rätt besökare i rätt miljö 

Kontakta oss på Läkartidningen så hjälper vi er hitta rätt mediemix. 

Tel 08-790 35 30 

Utmanande 

saklig 


hälsoekonomi 


Läkare och hälsoekonomer behöver 

gemensamma

verktyg 

Hur mäter man livskvalitet? 

Och hur kan man överbrygga 

det gap som finns mellan 

läkarens sätt att bedöma hur 

en patient mår och de krav på 

kvantifierbara data som 

hälsoekonomer har? 

Maria Koltowska-Häggström, 

projektledare, Pfizer Endocrine 

Care, har nyligen slutfört en 

avhandling som tar upp ett 

hälsoekonomiskt perspektiv på 

livskvalitet hos vuxna patienter 

med tillväxthormonbrist. 

Vi människor vill inte bara leva – vi vill 

också ha ett bra liv. 

Historiskt sett har man inom det 

medicinska området främst fokuserat på 

livslängd, det vill säga att förhindra en 

för tidig död eller att förlänga överlevnaden, 

men ofta ignorerat livskvaliteten. 

Efterhand som vi blivit bättre på att förlänga 

liv har livskvaliteten hamnat mer 

och mer i blickfånget. Patienter har fått 

mer att säga till om och deras uppfattning 

om sitt välmående räknas nu som 

ett viktigt resultat av en behandling. Patienten 

förväntar sig inte bara att överleva, 

utan också att behandlingen ska få 

honom eller henne att må bra. 

Behovet att kunna mäta livskvalitet 

uppstod från början vid kliniska prövningar, 

eftersom man då behövde ett objektivt 

mått för att mäta förändringar 

över tid och göra jämförelser mellan olika 

patienter – både inom samma sjukdomsgrupp 

och mellan patienter med 

olika sjukdomar. 

Figur 1. QALY – Quality-adjusted life years 

Quality of life 

1 = fullt frisk 

0 = död 

Nytta 

1,0 

0,5 

1 QALY 

2,5 QALY 

I dag finns det en stor efterfrågan på 

denna typ av data, inte minst från myndigheter 

som Läkemedelsförmånsnämnden, 

som har till uppgift att fördela resurser 

och besluta vilka läkemedel som 

ska subventioneras. ”Quality of life” är 

en av parametrarna i måttet QALY:s 

(quality-adjusted life years, det vill säga 

livslängd gånger livskvalitet), som är den 

mätenhet som oftast används inom hälsoekonomi. 

Definitionen på en QALY är ett levnadsår 

då man är fullt frisk, och det används 

som ett gemensamt mått på effekten 

av behandling för olika sjukdomar 

och behandlingsresultat. Den analys man 

gör för att få fram QALY är en så kallad 

kostnadsnyttoanalys (cost utility analysis). 

Nytta definieras som en individs preferens 

för ett visst – hypotetiskt – hälsotillstånd 

(se figur 1). 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Livsår 

Quantity of life 


hälsoekonomi 

Figur 2. Effekt av tillväxthormonbehandling 

hos GHD-patienter 

Sist 

Normalisering 

Först 

Minst 

Umgängesproblem 


Anspänning 

Självförtroende 

Minnes-/koncentrationsstörningar 

Trötthet/energi 

Grad av funktionsnedsättning vid baseline 

TillväxThormonbrisT, GhD 

• Tillväxthormon stimulerar inte bara 

tillväxt och utveckling, utan reglerar 

även flera fysiologiska funktioner som 

energinivån, fett- och proteinmetabolism, 

kroppskonstitution, kontroll av 

kroppsvätskor, bentillväxt, kardiovaskulära 

funktioner, minne, inlärning, allmänt 

välmående och livskvalitet. 

• Tillväxthormonbrist yttrar sig på 

många olika sätt och ger vitt skilda 

symptom. Hos vuxna är metaboliska 

förändringar, ökad kardiovaskulär 

risk, abnormal kroppskonstitution, 

benskörhet och minskad livskvalitet 

de vanligaste fenomenen. 

• Tillväxthormonbrist hos vuxna uppstår 

oftast på grund av tumörer i hypotalamus/hypofysen 

eller på grund 

av behandling av dessa. 

• Patienter med tillväxthormonbrist bör 

behandlas med tillväxthormon. 

”Läkarens perspektiv utgår 

från individen och handlar 

om att ge varje patient en 

så bra behandling som möjligt, 

ofta oavsett kostnad.” 

Mest 

Olika perspektiv 

Min avhandling (1) undersöker livskvaliteten 

hos patienter med tillväxthormonbrist, 

GHD. Avhandlingen har sin 

utgångspunkt i mötet mellan det perspektiv 

läkaren har och det perspektiv 

beslutsfattare inom hälso- och sjukvården 

har. Läkarens perspektiv utgår från 

individen och handlar om att ge varje 

patient en så bra behandling som möjligt, 

ofta oavsett kostnad. 

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården 

har ansvar för att tillhandahålla 

vård till samhället och ser inte till enskilda 

patienter. De ska se till att ge befolkningen 

den mest effektiva vården – 

optimal effekt till en så låg kostnad som 

möjligt. Dessa motstridiga intressen leder 

ofta till missförstånd, konflikter och 

frustration. 

Ett bidragande problem är bristen på 

en tydlig och vedertagen definition av 

begreppet ”livskvalitet” (QoL). Hälsoekonomiska 

utvärderingar, som används 

av beslutsfattare inom vården, kräver att 

hälsotillstånd uttrycks som ett index som 

identifierar och kvantifierar skillnader 

mellan sjukdomar, såväl som skillnad i 

hälsa över tid. 

Kliniska bedömningar däremot, kräver 

ett mått som fångar upp specifika 

förändringar i en viss sjukdom och hos 

en patientgrupp eller en enskild patient. 

Beslutsfattare och läkare måste interagera 

och därför finns det ett behov av att 

tala samma språk. 

Gemensamma verktyg 

Målet med avhandlingen var att hitta 

gemensamma verktyg för att mäta livskvalitet, 

som både kan användas som 

modeller för hälsoekonomer och som 

beslutsunderlag för vårdpersonal. Specifikt 

innebar detta att konstruera ett 

preferensviktat index (utility) som kan 

användas i kostnadseffektivitetsanalyser, 

och att med hjälp av detta utvärdera 

livskvalitetseffekterna av tillväxthormonbehandling 

i relation till befolkningsnormen. 

Det sjukdomsspecifika livskvalitetsmåttet/frågeformuläret 

QoL-AGHDA 

(quality of life assessment of growth hormone 

deficiency in adults), används av 

läkare för att mäta livskvaliteten hos patienter 

med GHD. Det kan dock inte användas 

i hälsoekonomiska beräkningar. 

Avhandlingen föreslår därför modeller 

för att få fram ett preferensviktat 

index(utility), QoL-AGHDA utility , som är 

baserat på QoL-AGHDA och som kan 

användas i hälsoekonomiskt syfte. 

Det som är nytt i denna avhandling är: 

• Användningen av ett preferensviktat 

index (QoL-AGHDA utility ,) för att utvärdera 

hur patienterna svarade på 

behandlingen. 

• Användningen av normativa befolkningsdata 

från samma urval både för 

generiska och sjukdomsspecifika instrument. 

• Bedömningen av behandlingens effekt 

på patienternas livskvalitet jämfört 

med befolkningsnormen. 

Behandling – ökad livskvalitet 

Avhandlingen kommer fram till att 

långsiktig behandling med tillväxthormon 

hos patienter med GHD ger en 

bestående förbättring av livskvaliteten. 

Detta skedde oavsett vilka besvär patienterna 

hade initialt, deras specifika 

symptom och vilket mått på livskvalitet 

man använde. Detta mönster, som gick 

att reproducera bland flera olika patientgrupper, 

stödjer hypotesen att tillväxthormonbrist 

i sig kan orsaka psykologiska 

problem för GHD-patienter. 

Bristerna i livskvaliteten hos obehandlade 

GHD-patienter är främst relaterade 

till energinivå, vitalitet, mental 

utmattning och känslomässiga reaktioner. 

Ångest och svårigheter i sexlivet är

andra problem som förekommer. 

Effekten av behandling med tillväxthormon 

hos GHD-patienter är ökad energi, 

förbättrade sociala kontakter, ökat 

självförtroende och totalt sett en ökad 

livskvalitet. Vissa patienter upplever ett 

ökat välbefinnande inom någon månad, 

andra först efter något år. Förbättrad 

muskelstyrka, förbättrad hjärtfunktion 

och ökad muskelmassa är andra effekter 

(se figur 2). 

Flera studier har visat att patienter 

med obehandlad GHD kostar samhället 

mer än friska människor, både i form av 

vårdkostnader och i form av minskad 

produktivitet. Kostnaden för behandling 

av GHD är i huvudsak relaterad till 

medicinanvändning. Den största ekono- 

miska vinsten för behandlade patienter 

kommer från förbättringen i livskvalitet. 

Jämförelse med allmänheten 

Studierna i avhandlingen gjordes på allmänheten 

och på vuxna patienter med 

GHD från fyra europeiska länder. Data 

från allmänheten samlades in genom 

enkäter och av professionella intervjuare. 

Patientinformationen togs från 

databasen KIMS (Pfizer international 

metabolic database), som är en internationell 

långtidsuppföljning av vuxna 

patienter med tillväxthormonbrist som 

behandlas med Genotropin. Databasen 

består av 14 000 patienter, varav 1 300 

från Sverige. 

TillvägagångssäTT 

Avhandlingen gjordes i följande steg: 

1. Normativa befolkningsdata för QoL- 

AGHDA togs fram. 

2. Bristen på livskvalitet hos patienter 

med GHD, definierad utifrån de normativa 

värdena, undersöktes. 

3. Ett preferensviktat index (QoL- 

AGHDA ) konstruerades genom 

utility 

användning av generella befolkningsdata. 

4. Applicerbarheten av QoL-AGH- 

DAutility /OBS nedsänkt ”utility”/ i en 

klinisk miljö undersöktes. 

”Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården har ansvar för att tillhandahålla vård till 

samhället och ser inte till enskilda patienter. De ska se till att ge befolkningen den mest 

effektiva vården.” 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 


hälsoekonomi 

Avhandlingen kan användas som ett 

verktyg för hälsoekonomer, men det 

finns några begränsningar: 

• Det är osäkert i vilken utsträckning 

resultaten i denna avhandling kan 

appliceras på andra länder än de som 

studerats. 

• Patientdata kommer enbart från patienter 

som behandlas med tillväxthormon. 

• Patientdata kommer från en databas 

och är inte slumpmässig. 

Ordlista 

QoL – Quality of Life, livskvalitet. 

• Fokus är här på livskvalitet, inte på 

livslängd. Mer information om livslängd 

hos patienter med GHD behövs 

för att göra en fullständig bedömning 

av värdet av tillväxthormonbehandling. 

Avhandlingen ligger i linje med dagens 

praxis inom hälsoekonomi, där QA- 

LY-maximering är den främsta beslutsgrunden. 

Dock är det viktigt att nämna 

att det pågår en etisk diskussion kring 

detta, eftersom det i vissa fall kan leda 

till att en del liv felaktigt värderas högre 

än andra. 

QoL-AGHDA – Quality of Life Assessment of Growth Hormone Deficiency in 

Adults, behovsbaserat, sjukdomsspecifikt mått/frågeformulär som mäter livskvalitet 

hos patienter med tillväxthormonbrist. 

QoL-AGHDA utility – Estimated preference-based index (utility) based on QoL-AGH- 

DA scores (utility-weighted QoL-AGHDA), preferensviktat index baserat på QoL- 

AGHDA. 

QALY – Quality-Adjusted Life Years, gemensamt mått på effekten av behandling 

för olika sjukdomar och behandlingsresultat, definieras som ett levnadsår då 

man är fullt frisk. 

�� 

Läs mer 

Länk till avhandlingen på Uppsala universitets 

hemsida: http://publications.uu.se 

Länk till KIGS-KIMS hemsida: www.medicaloutcomes.pfizer.com 

Länk till Genotropins hemsida: www. 

genotropin.se 

Fayers PM, Machin D, 2000: ”Quality of life, 

assessment, analysis and interpretation”, 

John Wiley and Sons Ltd, Chichester 

Radcliffe DJ, Pliskin JS, Silvers JB, Cuttler 

L, 2004: ”Growth hormone therapy and 

quality of life in adults and children”, 

Pharmacoeconomics 

McKenna SP, Doward LC, Alonso J, 

Kohlmann T, Niero M, Prieto L, Wirén L, 

1999: ”The QoL-AGHDA: an instrument for 

the assessment of quality of life in adults 

with growth hormone deficiency”, Clin 

Endocrinol 

Torrance GW, 1986: ”Measurement of 

health state utilities for economic appraisal”, 

J Health Econ 

Referens 

1. ”Quality of Life in Adult Patients with Growth 

Hormone Deficiency – Bridging the Gap between 

Clinical Evaluation and Health Economic 

Assessment”, Maria Koltowska-Häggström, 

Uppsala universitet. 

Maria Koltowska-Häggström, 

projektledare, 

Pfizer Endocrine Care 

Översättning: 

Therese Elmgren 

�� 

� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

�� 

� 

�� 

� 58 pharma � industry �nr 3 –08 � 

�� 

� � � � � 

� � � 

�� 

�� 

�

ScripTrac gör dina 

säljare lönsamma 

Vad? 

Vem? 

Din uppgift är att skapa lönsam försäljning – snabbt! 

Men mer än 50 % av säljtid och reklampengar slösas bort 

på okvalifi cerade kontakter. Utan intelligent selek tering 

drunknar ditt CRM-system i olönsamma adresser. För att 

säkerställa ROI krävs färre och mer kvalifi cerade förskrivare 

med potential och förändringsvilja. 

ScripTrac är ett unikt verktyg med aggregerade intresseprofi 

ler och förskrivningsdata på individnivå. I kombination 

med LeaderTrac som tillför opinionsledarna inom ditt 

terapiområde får du bra överblick över dina viktigaste 

kunder. Nomi levererar körklara beslutsunderlag som 

säkerställer ROI och högt aff ärstempo. 

Hur? 

Tel: +46 8 555 21 400 • E-post: info@nomi.bisnode.com • www.nomi.bisnode.com

debatt 

Konkurrensrätt 

är inte absolut 

I en artikel i nummer 1/2008 av PI ifrågasatte jag huruvida artikel 35 i Läkemedelsbranschens etiska 

regelverk, eller snarare tillämpningen av denna regel, är förenlig med gällande konkurrenslagstiftning 

i Sverige. I nästföljande nummer gick Richard Bergström i genmäle och konstaterade att det inte finns 

någon konflikt. Även om såväl regeln som Richard Bergströms genmäle har ett hedervärt syfte är 

Bergström ute på lika tunn is som tillämpningen av regeln. 


Artikel 35 handlar om var och 

under vilka förutsättningar läkemedelsföretag 

kan arrangera 

eller ekonomiskt stödja arrangemang för 

sjukvårdspersonal. I korthet ska platser 

där kringaktiviteter eller möjligheter 

till sådana lockar mer än själva arrangemanget 

undvikas. Problematiken gäller 

egentligen inte regeln som sådan 

utan snarare dess exakta utformning 

och framför allt den tillämpning av 

regeln som Läkemedelsindustriföreningens 

Compliance Officer (CO) hittills 

ägnat sig åt. 

Richard Bergström skriver i sitt genmäle 

att det inte föreligger någon konflikt 

mellan artikel 35 och konkurrenslagstiftningen 

och anför till stöd för detta 

ett antal punkter. Dessa punkter är 

dock väldigt lätta att både bemöta och 

förkasta. 

– Richard Bergström menar att såväl 

LIF som LIFs medlemsföretag har att 

följa de internationella regelverk som 

skapats av EFPIA och IFPMA. Det är 

emellertid inte hela sanningen eftersom 

LIF och LIFs medlemmar vare sig kan 

eller får följa regelverk som strider mot 

svensk lag – i detta fall just konkurrenslagstiftningen. 

– Richard Bergström hävdar att ett 

antal jurister med goda kunskaper om 

konkurrensrätt har godkänt reglerna och 

konstaterat att det inte föreligger någon 

konflikt gentemot vår nationella lagstiftning. 

Detta uttalande framstår som 

något förvånande, eftersom ingen jurist 

med insikt i konkurrenslagstiftningen 

skulle uttrycka sig så reservationslöst – 

särskilt inte då det är lika mycket tillämpningen 

som utformningen av en bestämmelse 

som riskerar att sätta den i 

konflikt med andra lagar och regler. 

– Richard Bergström skriver att även 

företagens jurister har granskat IFPMA 

och EFPIA-koderna. Även detta uttalande 

förvånar. Vi har daglig kontakt med 

flera personer, däribland jurister, med 

ansvar för läkemedelsföretagens mark- 

nadsföring och dessutom kontakt med 

hälso- och sjukvårdens jurister. På direkt 

fråga framkommer att ingen av dessa varit 

inblandad i eller tillfrågad om att vara 

remissinstans vid utformningen av branschens 

nya etiska regelverk samt de nya 

koder som ligger bakom detta. Faktum 

är att inte ens jurister eller andra experter 

i NBL varit tillfrågade vid tillkomsten 

och utformningen av det nya regelverket. 

Om LIF har anlitat en informell 

skara jurister för att granska reglerna 

vore det onekligen intressant att få veta 

varför man i så fall valt att inte öppet 

diskutera den nya utformningen av såväl 

artikel 35 som övriga regler. 

– Richard Bergström anser att läkemedelsföretagens 

beslut att evenemang 

inte får hållas vid ”golfbackar och skidorter” 

(exakt citat) under högsäsong torde 

”ha mycket begränsad betydelse för 

hotell vid sådana attraktioner”. Det uttalandet 

måste ifrågasättas, eftersom 

Richard Bergström knappast har en sådan 

insyn i Sveriges hotellnäring att han 

kan ha en välgrundad uppfattning om 

detta. Jag är inte övertygad om att uppfattningen 

delas av hotellnäringen. 

Richard Bergström missar tyvärr det 

relevanta i frågeställningen. Den tillämpning 

av artikel 35 som LIFs CO hittills 

stått för har varit mer eller mindre 

helt inriktad på de föreslagna platsernas 

geografiska lägen och eventuella rykte 

som lyxorter samt på logistiken. Inte ens 

med dessa urvalskriterier har det gått att 

finna någon röd tråd som skulle underlätta 

förståelsen av regeln och dess tillämpning. 

Att man t ex godkänner den 

mycket exklusiva orten Juan Les Pins på 

franska rivieran av logistiska skäl men 

dömer ut Monte Carlo som ligger ungefär 

lika långt från Nice, visar på inkonsekvensen 

i tillämpningen. Att man sedan 

godkänner Storlien under högsäsong 

uteslutande med hänvisning till att det 

logistiskt ligger bra till för läkare från 

Norge, Sverige och Finland föranleder 

osökt tanken att Åre då ligger ännu 

bättre till, inte minst med hänsyn till 

närheten till Östersunds flygplats och förekomsten 

av flygbuss till Åre men inte 

till Storlien. Emellertid är det knappast 

en vågad gissning att Åre inte hade accepterats. 

Enkelheten och simplifieringen av 

COs beslut blir tyvärr övertydlig i de två 

ärenden CO har avgjort sedan jag skrev 

min artikel. I beslut CO 002/08 och CO 

003/08 har Grand Hôtel i Stockholm 

uteslutits som godtagbar plats endast på 

grund av att det är exklusivt. Besluten 

är minst sagt onyanserade och innebär i 

praktiken en svartlistning av Grand Hôtel 

enbart på grund av exklusiviteten då 

CO anger att ”även om det skulle vara så 

att arrangören fått ett förmånligt pris på 

arrangemanget, anser jag inte detta vara 

ett tillräckligt skäl till varför man förlägger 

ett symposium … till ett av Sveriges 

mest exklusiva hotell”. – Detta om något 

exemplifierar problematiken mellan tillämpningen 

av regeln och gällande konkurrensrätt. 

Mer allvarligt är dock att LIFs CO i 

sina bedömningar genomgående undviker 

att värdera arrangemangens vetenskapliga 

kvalitet och deras eventuella 

nytta för deltagarna. Likaså undviker han 

att bedöma deltagarnas möjlighet att 

över huvud taget utnyttja en konferensorts 

eventuella andra lockelser. Dessa kriterier 

måste ändå vara de viktigaste och 

absolut mest centrala om man vill garantera 

svensk sjukvårdspersonal en god vidareutbildning 

utan att samarbetet mellan 

industrin och vården kan ifrågasättas. 

Att så är fallet framgår också klart av den 

nyanserade och balanserade bedömning 

som NBL gjorde i det överklagade Levifallet, 

där COs beslut ändrades. 

Mårten Brink 

Skribent 

Brilex AB 


the ones to watch 

The Ones To Watch oktober–december 2007 

The Ones To Watch är Thomson Reuters expertgranskning av de mest lovande läkemedlen som går in 

i en ny klinisk prövningsfas eller väntar på godkännande och som lanserades oktober–december 2007. 

Uppgifterna baseras på strategiska data och kunskaper hos Thomson Pharma. Analysen presenteras 

av Dr. Peter Robins, editorial and content manager, Thomson Scientific. 

Låt oss ta en titt på de fem mest lovande läkemedel som har lanserats eller godkänts, och de fem mest 

lovande läkemedlen som övergått till en ny klinisk prövningsfas (se tabellerna 1–4). 

Nyligen godkända eller 

filade produkter 

ATryn Det första nya läkemedlet på 

listan det här kvartalet är ATryn, världens 

första godkända läkemedel tillverkat 

i transgena getter. Läkemedlet utvecklades 

av GTC Biotherapeutics (före 

detta Genzyme Transgenics) och LEO 

Pharma och lanserades i Storbritannien 

i slutet av 2007 för att förhindra djup 

ventrombos och trombembolism hos patienter 

med ärftlig antitrombinbrist som 

genomgår operation. 

Genombrottet bygger på att ATryn 

inte kräver donatorblod. Humant an- 


titrombin uttrycks i getternas mjölk och 

bearbetas sedan till en säker, högrenad 

produkt. Målpopulationen må vara liten 

men ATryn är den enda rekombinanta 

humana antitrombinprodukten som utvecklats 

för att möta behovet. 

Den amerikanska läkemedelsemyndigheten 

FDA har gett ATryn ”fast 

track”-status (förturstatus) och status 

som särläkemedel. Läkemedlet förväntas 

lanseras i USA första halvåret 2009. 

OncoVAX Koloncancer är den fjärde 

vanligaste maligna cancerformen i 

världen, enligt American Cancer Society 

och ungefär 210 000 nya fall upptäcks i 

USA och Västeuropa varje år. Det finns 

för närvarande ingen adjuvant behandling 

för koloncancer i stadium II – standardbehandlingen 

är kirurgi – vilket gör 

Vaccinogens utveckling av OncoVax (på 

licens från Intracel) ytterst intressant. Läkemedlet 

fick av denna anledning ”fast 

track”-status av FDA i juli 2006. 

OncoVAX har en fascinerande verkningsmekanism. 

Det är ett sterilt, metaboliskt 

aktivt, bestrålat, icke-tumorogent 

multivalent vaccin framställt av patientens 

egen bortopererade tumör. 

Behandlingen (som Vaccinogen kallar 

”att vända cancern mot sig själv”) grundar 

sig på forskares försök att manipu-

Thomson Reuters listar läkemedlen som är på gång 

lera kroppens immunförsvar och långtidsminne 

för att förhindra att sjukdomen 

återkommer flera månader eller år 

efter operationen. Metoden har redan visats 

vara framgångsrik för att förhindra 

ett antal infektionssjukdomar. 

OncoVAX har godkänts för behandling 

av koloncancer i stadium II i ett antal 

europeiska länder och förväntas bli 

tillgänglig för betalande patienter i 

Schweiz i början av 2008. Samtidigt 

fortsätter Vaccinogen med fas III-prövning 

för koloncancer i stadium III och 

fas I- och fas II-prövningar för melanom 

och njurcellskarcinom. 

Ixempra är namnet på Bristol-Myers 

Squibbs laktamanalog till epotilon B, 

ixabepilon, en i gruppen epotilontubulinhämmare 

som licensieras från German 

Research Centre for Biotechnology 

i USA. Produkten är indicerad i kombination 

med capecitabin för behandling 

av metastaserad eller lokalt spridd bröstcancer 

hos patienter för vilka antracyklin 

och taxan har misslyckats. Den är även 

indicerad som monoterapi när både an- 

tracyklin, taxan och capecitabin har 

misslyckats. Ixempra lanserades i USA i 

oktober 2007. 

Storleken på marknaderna är cirka 32 

000 patienter, men lovande ytterligare 

indikationer kan få den siffran att stiga. 

Bristol-Myers Squibb utvecklar också 

medlet för potentiell behandling av 

andra tumörer och har rapporterat uppmuntrande 

fas II-prövningar för njurcellscarcinom, 

lung-, prostata- och pan- 

kreascancer och lymfom. Företaget rekryterar 

för närvarande patienter till fas 

II-prövning för pankreascancer. 

Isentress Merck & Co är det senaste 

tillägget på listan över innovatörer 

som forskar på hiv, ett område där nytt 

intresse alltid välkomnas. Isentress är varunamnet 

på raltegravir, en tablett som tas 

oralt och som innehåller hiv-1-integrashämmare. 

Läkemedlet är företagets kan- 


ecension the ones to watch 

didatsubstans som överföringshämmare av 

integras – en ny klass antiretrovirala läkemedel. 

Det administreras i form av en 

400 mg tablett som tas två gånger dagligen 

med andra hiv-mediciner. 

Raltegravir hämmar integrasenzymens 

infogning av hiv-DNA i humant 

DNA, vilket begränsar förmågan hos viruset 

att replikera och infektera nya celler. 

Det finns två andra läkemedel på 

marknaden som hämmar två andra enzymer 

som är väsentliga i hiv-replikeringsprocessen 

(proteas och omvänt 

transkriptas), men raltegravir är det enda 

godkända läkemedlet som hämmar integras. 

Produktens indikation är behandling 

av hiv-1-infektion i behandlingserfarna 

vuxna patienter med påvisad viral replikering 

och hiv-1-stammar som är resistenta 

mot multipla antiretrovirala medel. 

Intresset bland läkare och patienter 

bör vara stort eftersom läkemedlet är effektivt, 

tolereras väl och inte behöver 

kompletteras med ritonavir, vilket kan 

orsaka biverkningar, samtidigt som det 

har få egna biverkningar. Isentress har 

lanserats i Kanada (november 2007) och 

godkändes i Europa december 2007 (lanseringen 

i Storbritannien skedde samtidigt 

som denna granskning skrevs). 

Perforomist Dey, ett dotterbolag 

till Mylan Laboratories, lanserade Perforomist 

inhalationslösning i USA i oktober 

2007, precis före rapporten om positiva 

resultat i den långsiktiga fas IIIprövningen. 

Läkemedlet är en nebuliserad 

beredning av formoterolfumarat, en 

långverkande beta 2-agonist. 

I en tolv veckor lång, randomiserad, 


dubbelblind multicenterstudie behandlades 

patienter två gånger dagligen med 

antingen 2 ml Perforomist, den aktiva 

jämförelsesubstansen formoterol eller 

placebo. Resultaten visade bland annat 

att den nebuliserade beredningen var avsevärt 

överlägsen placebo, gav snabb 

bronkdilatation som varade i 12 timmar 

och möjliggjorde mindre användning av 

akutmediciner med bibehållen förbättring 

i lungfunktion utan påvisbar toleransutveckling. 

Detta är utmärkta nyheter: Formoterol, 

som förpackas av Novartis under varunamnet 

Foradil Aerolizer, och som administreras 

med torrpulverkapsel för oral 

inhalation med Aerolize inhalator, hade 

försäljningssiffror utanför USA på 331 

miljoner dollar år 2006. Läkemedlet är 

också tillgängligt under diverse varunamn, 

inklusive AstraZenecas Oxis Turbuhaler. 

Fas III-prövning 

SCH-530348 är Schering-Ploughs 

kandidatsubstans i en serie oralt aktiva 

trombinreceptorantagonister och proteasaktiverade 

receptor-1-antagonister för 

potentiellt förebyggande av ischemiska 

komplikationer vid akut kranskärlssyndrom 

(ACS) som instabil angina, akut 

hjärtinfarkt och arteriell trombos. Läkemedlets 

potentiellt unika verkningsmekanism 

hämmar trombocytansamling 

på ett annat sätt än andra tillgängliga 

trombocythämmande medel. 

Resultaten talar för sig själv: Schering-Plough 

uppskattar potentiella toppförsäljningssiffror 

på över 1 miljard dollar 

och läkemedlet har fått ”fast track”status 

av FDA. 

En fas III-prövning påbörjades i oktober 

2007 för att undersöka läkemedlets 

effektivitet i att förhindra hjärtattacker 

och slaganfall hos patienter med ACS eller 

ateroskleros. Prövningen blir en multinationell, 

randomiserad, dubbelblind, 

placebokontrollerad studie som förväntas 

pågå i ett år och omfatta 19 500 patienter, 

som får en 2,5 milligramsdos av 

medlet. Det primära resultatmåttet är 

komposit av kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, 

akut koronar revaskularisering 

eller stroke. 

Intranasal epinastin Rinit är 

så mycket mer än bara en rinnande näsa. 

Det är en vanlig, ofta allvarlig sjukdom 

som potentiellt påverkar över 50 miljoner 

personer bara i USA, och som kan 

vara förknippad med andra problem, som 

sömnsvårigheter. Säsongsbunden allergisk 

rinit (hösnuva) kan orsaka hosta, 

huvudvärk, konjunktivit och feber. Patienter 

får vanligtvis intranasala steroider 

men Inspire Pharmaceuticals hoppas erbjuda 

ett alternativ med en intranasal 

beredning av epinastin, en icke-sederande 

histamin H1-antagonist. 

Inspire började fas III-prövning i USA 

i november 2007 och jämförde 0,1 och 

0,15 procent koncentrationer av epinastin 

med placebo i 750 patienter med säsongsallergisk 

rinit mot enträdspollen. 

Företaget förväntas fullborda studien i 

mars 2008 och rapportera grundresultaten 

under andra kvartalet, med ansökan 

om godkännande inlämnad 2009. Utifrån 

det schemat förväntas produktförsäljningen 

vara 45 miljoner dollar 2011. 

Bapineuzumab Vi fortsätter att 

se intresse för nya behandlingar av Alzheimers 

sjukdom. Den här gången den 

aktiva immuniseringen med bapineuzumab 

som utvecklas av Elan och Wyeth. 

Detta är en humaniserad monoklonal 

antikropp mot beta-amyloid som inledde 

fas III-prövningar i USA i december 

2007. Enrollering i kliniska prövningar 

i resten av världen förväntas ske när du 

läser den här rapporten. Sammanlagt ska 

fyra avgörande prövningar köras och säkerheten 

för bapineuzumab ska utvärderas 

i patienter (1 250 i den amerikanska 

prövningen) med mild till måttlig Alzheimers 

sjukdom som är icke-bärare av 

apolipoprotein E4. 

Samtidigt väntar vi på kombinerade

fas II-data om effektivitet, vilka förväntas 

utgöra basen för Wyeth att ansöka 

om godkännande. Det kommer att ta 

minst tre år till innan läkemedlet når 

marknaden. 

Lu-AA21004 Klinisk depression 

är extremt vanligt och påverkar miljontals 

vuxna i bara USA, där den är den 

främsta orsaken till invaliditet. Världshälsoorganisationen 

förväntar att den 

blir den näst främsta orsaken till invaliditet 

i hela världen år 2020 (efter hjärtsjukdomar). 

Kombinerat med andra störningar 

i det centrala nervsystemet (till 

exempel drogmissbruk) finns det en 

enorm potentiell marknad för ett effektivt 

behandlingssätt. Lundbeck och Takedas 

Lu-AA21004 påbörjade enrollering 

för fas III-prövning i december 

2007 – en av flera stycken som har planerats 

i ett program som förväntas omfatta 

upp till 2 000 patienter. 

Lu-AA21004 tillhör en ny klass ke- 

Pharma Industry 5/16/08 2:50 PM Sida 1 

Lång erfarenhet 

och branschfokus 

gör Pharma Search AB 

till en framgångsrik 

samarbetspartner 

vid rekrytering till 

och inom Life Science. 

mikalier. Läkemedlet som är en bis-arylsulfanyl-amin 

hämmar återupptag av 

serotonin och verkningsmekanismen 

skiljer sig väsentligt från de antidepressiva 

medel som finns på marknaden för 

närvarande. Dess farmakologiska profil 

in vitro visar att medlet kombinerar potent 

effekt på flera olika serotoninreceptorer 

och serotonintransportproteiner 

och modulerar på det sättet relevanta delar 

av den neurokemiska arkitekturen i 

hjärnan på ett fördelaktigt sätt. Fas IIprövningen 

med 426 patienter visade att 

läkemedlet var avsevärt mer effektivt än 

placebo i både 5 mg och 10 mg doser, 

med en attraktiv säkerhetsprofil. 

Atacicept ZymoGenetics och 

Merck Serono utvecklar atacicept, ett fusionsprotein 

i den extracellulära delen av 

TACI-receptorn och Fc-delen av humant 

immunoglobulin G, som hämmar bindning 

av BLyS och APRIL till B-lymfocyter. 

ZymoGenetics anser att atacicept potentiellt 

kan reducera symtomen vid lupusnefrit 

och medföra bättre njurfunktion 

hos patienterna. Det undersöks även 

med avseende på potentiell behandling 

av ett antal autoimmuna sjukdomar, 

bland annat reumatoid artrit och hematologiska 

maligniteter som multipelt 

myelom, non-Hodgkins lymfom, kronisk 

lymfocytleukemi, Waldenströms 

makroglobulinemi och dessutom multipel 

skleros. 

En ett år lång randomiserad, dubbelblind 

placebokontrollerad klinisk fas II/ 

III-prövning för lupusnefrit inleddes i 

december 2007. Den kommer att omfatta 

200 patienter på 80 kliniker i 

Nordamerika, Europa, Latinamerika och 

Asien. Samtidigt pågår fas I- och IIprövningar 

för övriga ovannämnda sjukdomar. 

Företagen planerar att utvärdera 

sitt B-cellcancerprogram efter fullbordandet 

av pågående CLL-prövningar. 

Vi hjälper dig snabbt och 

effektivt att hitta den 

person ditt företag 

behöver! 

Rekrytering till och inom Life Science 


Vasagatan 36, 111 20 Stockholm info@pharmasearch.se www.pharmasearch.se

the ones to watch 

Fas II-prövningar 

ChronVac-C är ett terapeutiskt 

DNA-vaccin som har tagits fram av Tripep 

och Inovia mot de stabila komponenterna 

i hepatit C-virus och som utnyttjar 

Inovias MedPulser elektroporeringsteknik 

för tillförsel. Tripeps vd Jan 

Nilsson är optimistisk och hävdar att befintliga 

behandlingssätt för kronisk hepatit 

C-virusinfektioner har begränsad 

effektivitet, är dyra och är förknippade 

med avsevärda biverkningar. ChronVac- 

C utlovar resultat med färre behandlingar, 

lägre kostnad och färre biverkningar. 

Med andra ord, en potentiell förstahandsbehandling. 

Fas I-/II-prövningar började i november 

2007, med utvärdering av vaccinets 

säkerhet och effekt på virusreplikering 

och immunsvar i värden hos 48 behandlingsnaiva 

svenska patienter med kronisk 

hepatit C-virus som har genotyp 

1-infektion och låg virusbelastning. 

I vad som påstås vara den första humana 

studien i världen i vilken ett DNAvaccin 

mot en infektiös sjukdom administreras 

genom in vivo-elektroporering 

kommer patienterna att få månatliga 

vaccinationer i en av fyra doser av läkemedlet 

i fyra månader. Sedan följs de i 

ytterligare sex månader. Tre av de fyra 

grupperna med 12 patienter får ökande 

doser av vaccinet och den fjärde gruppen 

får den effektivaste dosen. 

Hepatit B profylaktiskt vaccin Australiensiska 

forskarbolaget Vaxines inriktning 

är hepatit B, vilket för närvarande 

har en vaccinmarknad på över 2 

miljarder dollar per år i hela världen. Läkemedlet 

består av ett beprövat hepatit 

B-virusantigen i kombination med AD- 


VAX Super D adjuvant utvecklad av 

Vaxine som ”vaccin-booster”. ADVAX är 

ett växtsocker framtaget från dahlia-lökar, 

vilket i fas I-prövningarna visade att 

det orsakar mindre obehag än befintliga 

vaccin, möjligtvis på grund av att det är 

ett naturligt förekommande ämne. Vaxines 

kombination fastslogs vara säker 

utan biverkningar och smärta i nivå med 

den som förekommer i patienter som behandlas 

med antigen eller koksaltlösning. 

Nivåerna av seroskydd visades vara 

jämförbara med kommersiella vaccin, 

med utmärkt T-cellsstimulering. Fas IIprövningar 

påbörjades i oktober 2007. 

SEP-22589 Sepracor hoppas kunna 

visa ett genombrott mot klinisk depression 

med sin nya kombination av noradrenalin-, 

dopamin- och serotoninåterupptagshämmarna 

SEP-22589, som började 

fas II proof-of-concept-prövningar i 

oktober 2007. Företaget tror att en trippelåterupptagshämmare 

kommer att 

uppvisa högre effektivitet och snabbare 

verkan än befintliga antidepressiva läkemedel 

på marknaden och dessutom tillhandahålla 

ett bredare behandlingsspektrum. 

SVT-40776 Det andra av våra noterbara 

läkemedel inriktade på kronisk 

obstruktiv lungsjukdom, SVT-40776, är 

en av flera muskarin-M3-antagonister 

som utvecklas av Laboratorios Salvat och 

licensinnehavaren Chiesi. Fas I-prövningen 

visade att SVT-40776 har en 

unik profil, som uppvisar begränsad risk 

för torr mun, fullständig frånvaro av 

hjärtpåverkan, lång halveringstid med 

lång eliminering (över 30 timmar) och 

långsam metabol hastighet vilket medför 

minimala interindividuella plasma- 

nivåvariationer i både unga och äldre frivilliga. 

Det visade sig också vara en selektiv 

M3-antagonist för överaktiv urinblåsa, 

en mycket vanlig sjukdom som kännetecknas 

av ökad urineringsfrekvens, 

trängningar och inkontinens. Enrollering 

i fas II-prövningen för indikationen 

överaktiv blåsa slutfördes i oktober 2007. 

Studien kommer att behandla 332 patienter 

från USA, Tyskland, Spanien, 

Nederländerna, Ungern, Polen, Ryssland, 

Sydafrika, Nya Zeeland och Australien. 

De kommer att få en av tre doser 

SVT-40776, 4 mg av befintlig standardbehandling 

tolterodin (marknadsförs av 

Pfizer som Detrol), eller placebo en gång 

om dagen, med primärt resultatmått 

som medelförändringen i antalet urineringstillfällen 

per dag. 

De för närvarande vanligaste teurapeutiska 

målen för överaktiv blåsa är muskarinreceptorer, 

men biverkningar som 

torr mun och takykardi har begränsat 

den kliniska användningen. Detta höjer 

förhoppningen beträffande SVT-40776 i 

behandlingen av denna sjukdom och öppnar 

potentiellt dörren för en ny generation 

läkemedel mot överaktiv blåsa. 

DG-051 Fas IIa-prövningen inleddes 

också i oktober 2007 för DG-051, de- 

Codes oralt tillgängliga leukotrien-A4hydrolashämmare, 

som också hämmar 

LTB4. Detta läkemedel är utformat som 

reserv till deCodes problematiska veliflapon 

för potentiellt förebyggande av 

hjärtinfarkter. Veliflapon, som har utvecklats 

på licens från Bayer, ställde in 

sin fas III-prövning i över ett år i oktober 

2006 på grund av problem med tablettberedningen. 

Det isländska företaget är dock optimistiskt 

om reservmedlet och rapporterar 

att det effektivt håller nere aktiviteten 

i en del av leukotrienvägen som har 

förknippats med risk för hjärtinfarkt, 

uppvisar solid säkerhetsprofil och farmakokinetisk 

profil. 

Den randomiserade, dubbelblinda, 

placebokontrollerade fas IIa-studien ska 

undersöka effekten av DG-051 på produktionen 

av LTB4 hos patienter med 

hjärtinfarkt eller koronarkärlsjukdom i 

anamnesen och utvärdera läkemedlets 

farmakokinetiska egenskaper, säkerhet 

och tolerabilitet. En större fas IIb-pröv

ning kommer att följa. De första resultaten, 

som hade publicerats vid tryckningen 

av detta nummer, var mycket 

lovande och visade en fördelaktig profil 

med avsevärd, dosberoende minskning 

av LTB4. 

Fas I-prövning 

Lu-AA47070 Överst på vår lista 

över läkemedel som inleder prövning det 

här kvartalet är Lundbecks Lu-AA47070. 

De fortsätter att driva intresset för Parkinsons 

sjukdom och Lu-AA47070 är lovande, 

som det första medlet inom neurologiområdet 

från deras interna forskning. 

Medlet har en unik profil. Till 

skillnad från andra antiparkinsonmedel, 

som är dopaminagonister, inriktar det 

sig på adenosin-A2a-receptorn. 

Sedan läkemedlets effektivitet visats 

i prekliniska studier påbörjades fas Iprövningar 

i november 2007 för att utvärdera 

säkerhet, tolerabilitet och farmakokinetik. 

LCP-Siro LifeCycle Pharmas LCP- 

Siro är avsett att hjälpa patienter som 

lider av akut transplantatavstötning. 

Traditionella behandlingssätt involverar 

immunhämmande läkemedel som ges 

under de första tre månaderna efter 

transplantationen då risken är som störst. 

Detta läkemedel administreras oralt men 

LifeCycle Pharma anser att deras beredning 

med kontrollerad frisättning kommer 

att förbättra den biologiska tillgängligheten 

och sänka doseringsfrekvensen, 

vilket sänker kostnaden jämfört med befintlig 

behandling, som är Rapamune. 

STA-9090 Hoppet är också högt 

ställt för STA-9090, en potentiellt ny 

strategi för behandling av cancer som 

undersöks av Synta Pharmaceuticals. 

Denna syntetiska, småmolekylära, intravenösa 

Hsp90-hämmare har en ny kemisk 

struktur som är orelaterad till 

Hsp90-hämmaren geldanamycin eller 

besläktade sammansättningar som 

17-AAG. 

Företaget tror att STA-9090 skiljer 

sig från andra Hsp90-hämmare på viktiga 

sätt, med överlägsen potens, inklusive 

aktivitet mot högresistent cancer, 

bland annat cancer som är resistent mot 

imatinib, erlotinib och sunitinib. I prekliniska 

studier har läkemedlet visats ha 

lägre toxicitet än geldanamycin-baserade 

sammansättningar. 

Öppen fas I-prövning inleddes i november 

2007 för att avgöra läkemedlets 

säkerhet, effektivitet och högsta tolererade 

dos. Patienter med solida tumörer 

kommer att få STA-9090 intravenöst 

varannan vecka. En senare fas I-prövning 

med veckodos planeras också. 

AR-9281 Samtidigt utvecklar Arete 

Therapeutics AR-9281, en kandidatsubstans 

– i en serie oralt tillgängliga lösliga 

epoxidhydrolashämmare – som reglerare 

av arteriellt tryck för potentiell 

behandling av angiotensin II-beroende 

hypertoni. Enzymepoxidhydrolas spelar 

en viktig roll i arachidonsyrans metaboliska 

funktion. Arete Therapeutics undersöker 

också andra sammansättningar 

från serien för inflammatorisk sjukdom 

och sepsis. 

Enligt företaget innebär den nya verkningsmekanismen 

hos AR-9281 att läkemedlet 

potentiellt kan bli den främsta 

antihypertoniska substansen som ger organskydd 

för hjärta och njure och som 

har antiinflammatoriska egenskaper – 

en ”antihypertonibonus”, som vd Dinesh 

V Patel kallar det. Placebokontrollerade 

prövningar med en enda dos, som ökades 

i på varandra följande patientgrupper, 

startade i november 2007 för att utvärdera 

läkemedlets säkerhet, tolererbarhet 

och farmakokinetik hos upp till 32 friska 

patienter. Ytterligare fas I-studier 

med multipla doser, en mateffektsstudie 

och studier i särskilda populationer förväntas 

också. 

R-zileuton Till sist tar vi upp Rzileuton 

som är under utveckling av Critical 

Therapeutics för potentiell behand- 

ling av astma och andra inflammatoriska 

sjukdomar. Med början i oktober 

2007 utvärderas läkemedlets säkerhet, 

tolererbarhet och farmakokinetik i en 

randomiserad, öppen, två-perioders, korsad 

fas I-prövning på en klinik med frivilliga 

som får doser på 100 eller 300 

mg. Man hoppas att prövningen kommer 

att bekräfta att R-zileuton har förlängd 

farmakokinetik och potenta farmakodynamiska 

egenskaper som enda medel vid 

en första dos. 

R-zileuton är den orala R(+)-isomeren 

av 5-lipoxygenashämmaren zileuton, 

som företaget marknadsför som Zyflo. 

Enligt Critical Therapeutics pekar prekliniska 

data på att R-isomeren kan vara 

en kraftfullare leukotriensynteshämmare 

än S(-)-isomeren, med en förlängd farmakokinetisk 

profil. 

Om detta är sant erbjuder R-zileuton 

en lägre dos eller mindre tablettstorlek 

jämfört med Zyflo. Det kan även utöka 

behandlingsmöjligheterna utöver astma 

till behandling av kronisk obstruktiv 

lungsjukdom, ateroskleros, näspolyper 

m.m. 

Kontakt 

För att beställa hela rapporten eller erhålla 

ytterligare information eller tillstånd att 

reproducera innehåll i denna granskning, 

kontakta: Eoin Bedford, el: +44 20 7433 

4691, eoin.bedford@thomson.com. 

Peter Robins 

editorial and content manager, 

Thomson Reuters 


hälsoekonomi 

Bifall 

Vedrop innehåller vitamin E som modifierats 

för att lättare kunna tas upp 

från tarmen. Läkemedlet förskrivs på 

licens och används framförallt för att 

behandla brist på vitamin E hos barn 

med kronisk gallstas. Kronisk gallstas 

är ofta ett resultat av svår leversjukdom. 

Brist på vitamin E kan leda till neurologiska 

problem, som klumpighet, tilltagande 

förlust av motoriska färdigheter 

och i värsta fall även nedsatt kognitiv 

funktion. Dygnskostnaden för behandling 

med Vedrop till den beskrivna patientgruppen 

blir mellan 70 och 250 

kronor. 

Nämnden gör bedömningen att eftersom 

Vedrop förskrivs på licens finns det 

ingen risk för överanvändning. Nämnden 

bedömer därför att Vedrop ska få 

ingå i läkemedelsförmånerna i egenskap 

av licensläkemedel och bifaller ansökan. 

Seroquel depot är en depottablett 

som innehåller quetiapin och är godkänt 

för behandling av schizofreni. Seroquel i 

tablettform används i dag bland annat 

för behandling av schizofreni och ingår 

sedan tidigare i läkemedelsförmånerna. 

Seroquel depot behöver bara tas en gång 

per dag medan Seroquel tablett doseras 

två gånger per dag. En bioekvivalensstudie 

utförd av företaget visade att behandling 

med Seroquel depot ger upphov 

till en liknande mängd aktiv substans 

i blodet över dygnet som behandling 

med Seroquel tablett. 

I produktresumén för Seroquel depot 

anges att patienter vid byte från Seroquel 

tablett kan använda samma totala dagliga 

dos men att individuell dosjustering 

kan bli nödvändig. 

Det pris för Seroquel depot som före- 


Bifall och avslag 

i Läkemedelsförmånsnämnden 

Läkemedelsförmånsnämnden tog under perioden 5 januari–11 mars sex beslut om subvention. 

Här följer sammandrag av nämndens bedömningar. 

taget ansöker om leder till samma läkemedelskostnad 

som behandling med 

Seroquel tablett och kan förväntas ge 

samma medicinska effekter. Användandet 

av Seroquel depot inom läkemedelsförmånerna 

kommer därför att vara kostnadsneutralt. 

Nämnden bifaller därför 

ansökan. 

Seroquel depot kan komma att godkännas 

för ytterligare indikationer, där 

läkemedlets kostnadseffektivitet är 

okänd. Företaget åläggs därför att informera 

nämnden om man ansöker om ny 

eller ändrad indikation för läkemedlet. 

Requip depot är avsett för behandling 

av Parkinsons sjukdom, en kronisk 

neurologisk sjukdom som medför ett 

successivt tilltagande, framför allt motoriskt, 

handikapp. Requip depot är en 

depåberedning av Requip IR (med omedelbar 

frisättning), som redan finns inom 

läkemedelsförmånerna. Verksamt ämne 

i båda dessa läkemedel är ropinirol, en 

så kallad dopaminagonist. Requip depot 

tas en gång per dag medan Requip IR 

doseras tre gånger per dag 

Det begärda priset för Requip depot 

leder till lägre läkemedelskostnader än 

behandling med Requip IR. Tillgängliga 

data tyder på att Requip depot har 

likvärdig klinisk effekt som Requip IR. 

Behandling med Requip depot kommer 

därför att vara kostnadseffektiv. Läkemedelsförmånsnämnden 

finner därför att 

ansökan ska därför bifallas. 

Toviaz innehåller fesoterodin och är 

godkänt för symtomatisk behandling av 

trängningsinkontinens och andra symtom 

som kan uppträda hos patienter med 

överaktiv blåsa. 

Företaget har bifogat en kostnadseffektivitetsanalys 

där behandling med 

Toviaz jämförs med behandling med tolterodin 

depottablett och solifenacin. 

Analysen baseras på en direkt jämförande 

studie mellan Toviaz och tolterodin 

och en indirekt jämförelse med solifenacin. 

Utfallet av företagets analys är att 

Toviaz är ett kostnadsminimerande alternativ 

till båda jämförelsealternativen. 

Läkemedelsförmånsnämnden gör följande 

bedömning: 

Det finns i dag en rad behandlingsalternativ 

vid överaktiv blåsa inom läkemedelsförmånerna. 

En direkt jämförande 

studie visar att normaldoseringen av 

Toviaz har liknande effekt som tolterodin 

depottablett, det mest använda antikolinerga 

läkemedlet vid överaktiv blåsa. 

Det ansökta priset för Toviaz leder till 

en lägre kostnad jämfört med behandling 

med tolterodin depottablett. Baserat 

på nu tillgänglig information bedöms 

solifenacin som ytterligare ett relevant 

jämförelsealternativ. 

Effekt och biverkningar av Toviaz och 

solifenacin vid normal och hög dosering 

framstår, i avsaknad av en direkt jämförande 

studie, som likvärdiga. Det ansökta 

priset för Toviaz är detsamma som 

priset för solifenacin. Det framstår därmed 

som att behandling med Toviaz leder 

till lägre eller likvärdiga kostnader 

och likvärdig effekt som de mest relevanta 

jämförelsealternativen. Ansökan 

ska därför bifallas. 

Tasigna är ett särläkemedel som används 

för att behandla vuxna med kronisk 

myeloisk leukemi (KML). KML är 

en cancersjukdom som drabbar blodets 

vita blodkroppar. Om sjukdomen inte 

behandlas uppkommer med tiden symtom 

som trötthet, avmagring, svettningar, 

skelettsmärtor, feber och bukbesvär

till följd av förstorad mjälte och lever. 

Om inte sjukdomen behandlas är medianöverlevnaden 

3,5 år. 

För patienter med KML som är resistenta 

eller intoleranta mot Glivec finns 

det bara ett farmakologiskt alternativ till 

Tasigna. Det är Sprycel, ett läkemedel 

som kostar lika mycket som Tasigna. 

Den primära effekten är likvärdig och 

svåra biverkningar förefaller ske i lika 

stor utsträckning hos de två läkemedlen 

eller till Tasignas fördel. De två läkemedlen 

verkar dock ha något olika biverkningsprofil 

vilket kan vara till fördel 

för patienter som inte tolererar Sprycel. 

Som framgår av nämndens praxis gäller 

även för särläkemedel att företaget 

ska visa att kriterierna för subvention är 

uppfyllda. När ett läkemedel kan bedömas 

ha jämförbar effekt och jämförbara 

biverkningar som alternativen är det normalt 

tillräckligt att jämföra de direkta 

behandlingskostnaderna med alternativen. 

Eftersom Tasigna har likvärdig effekt 

som det mest relevanta behandlingsalternativet 

och kostnaden inte är högre 

än detta alternativ anser Läkemedelsförmånsnämnden 

att förutsättningarna för 

bifall är uppfyllda. 

Pletal innehåller cilostazol. Det används 

för att förlänga den maximala 

och smärtfria gångsträckan för patienter 

med fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens), 

som inte lider av smärta i vila 

och som inte uppvisar tecken på perifer 

vävnadsdöd. 

Företaget har mätt livskvalitet med 

hjälp av SF-36 (generellt mätinstrument) 

och Walking Impairement Questionnaire 

(WIQ) (specifikt för patienter med 

claudicatio). Med SF-36 visades förbättringar 

på de skalor som mäter fysisk hälsa. 

Med WIQ rapporterade patienterna 

att det upplever att de kan gå både fortare 

och längre med Pletal jämfört med 

placebo. 

Företagets har gjort en hälsoekonomisk 

analys där man jämför Pletal med 

placebo. Kostnaden per kvalitetsjusterat 

levnadsår (QALY) beräknas vara omkring 

230 000 kronor. Kostnaden för läkemedel 

och sjukvårdsbesök ingår i modellen. 

Dessutom har man tagit med 

kostnaden för att behandla biverkningar. 

Landstingens läkemedelsförmånsgrupp 

har i ett yttrande förordat att Pletal 

inte ska ingå i läkemedelsförmånerna. 

De tror att detta läkemedel inom läkemedelsförmånerna 

inte kommer att användas 

på den lilla grupp där det skulle 

kunna medföra förbättringar, utan på 

bredare basis användas till patienter med 

cirkulatorisk insufficiens, såsom bensårspatienter. 


bedömning: 

Pletal är det första läkemedlet som 

specifikt godkänts för behandling av 

symtomen. Studier visar att gångsträckan 

ökar och patienternas livskvalitet förbättras 

vid behandling med Pletal jämfört 

med placebo. En sammanvägning av 

detta gör att kostnaden under dessa betingelser 

framstår som rimlig. Det råder 

dock en stor osäkerhet kring dessa antaganden. 

Om försäljningsutvecklingen 

av Pletal visar sig starkt avvika från företagets 

beräkningar har nämnden anledning 

att pröva frågan på nytt. Sammantaget 

anser nämnden att förutsättningarna 

i 15 § får anses uppfyllda. Ansökan 

ska därför bifallas. 

Bifall med begränsning 

och/eller villkor 

Nexium enterogranulat till oral 

suspension är en ny beredningsform av 

Nexium. 

Nexium är den enda protonpumpshämmaren 

med indikation gastroesofageal 

refluxsjukdom hos barn från ett års 

ålder. Generiskt omeprazol är visserligen 

godkänt för behandling av barn över två 

års ålder men med begränsningar till 

svår refluxesofagit där andra behandlingar 

misslyckats. Vidare tillhandahålls 

generiskt omeprazol i form av tabletter 

eller kapslar, men inte i en beredningsform 

särskilt anpassad för barn. Den nya 

beredningsformen har som primär indikation 

behandling av barn 1–11 år, således 

i många fall små barn, med gastroesofageal 

refluxsjukdom. Nämndens bedömning 

är därför att sjukdomens svårighetsgrad 

är relativt hög i barngruppen. 

Läkemedelsförmånsnämnden bedömer 

att det är angeläget med ett behandlingsalternativ 

för små barn. Med hänsyn 

till att sjukdomens svårighetsgrad med 

all sannolikhet är väsentligt högre för 

barngruppen än för vuxengruppen och 

att Nexium enterogranulat är det enda 

godkända och därmed möjliga behandlingsalternativet 

framstår dock behandlingskostnaden 

för Nexium enterogranulat 

som rimlig. 

När det gäller vuxna finns det billigare 

behandlingsalternativ i form av generiskt 

omeprazol, Pantoloc och Nexium 

enterotabletter. Nexium oral suspension 

kan därför inte anses vara ett kostnadseffektivt 

alternativ för vuxna. Med hänsyn 

till ovanstående finner nämnden att 

Nexium enterogranulat till oral suspension 

ska subventioneras för behandlingen 

av gastroesofageal refluxsjukdom hos 

barn från ett års ålder. 


Revlimid är ett särläkemedel för behandling 

av multipelt myelom. Terapiområdet 

har ännu inte behandlats i 

genomgången av läkemedelssortimentet. 

Multipelt myelom behandlas med 

cytostatika och vid återfall med läkemedlet 

Velcade som redan ingår i läkemedelsförmånerna. 

Behandlingskostnaden med Revlimid 

är betydligt högre än med Velcade. Den 

medicinska effekten är dock likartad. 


därför att Revlimid är ett kostnadseffektivt 

behandlingsalternativ endast för 

patienter som inte bör behandlas med 

Velcade,och subventionen riktar sig till 

denna patientgrupp. 

Ansökan beviljas alltså och Revlimid 

ingår i läkemedelsförmånen till det ansökta 

priset, med begränsning till den 

nyss nämnda patientgruppen. Företaget 

ska även åläggas att i all sin marknadsföring 

och annan information tydligt 

informera om denna begränsning 

Isentress (raltegravir) är den första registrerade 

produkten i en helt ny klass 

av läkemedel för hiv-behandling, integrashämmare, 

och har en helt ny verkningsmekanism. 

Isentress verkar genom 

att hämma enzymet integras. Integras 


binder till viralt DNA och möjliggör 

att virusets arvsmassa kan integreras i 

humant DNA. 


bedömning: 

Eftersom 20–30 procent av de patienter 

som studerades i de kliniska prövningarna 

inte hade några andra läkemedel 

med fullgod effekt än Isentress, betyder 

detta att de i princip behandlades 

med monoterapi och därför inte i enlighet 

med behandlingsriktlinjerna i Sverige. 

Isentress har visats vara kostnadseffektiv 

i jämförelse med tillgängliga behandlingsalternativ 

för patienter med 

höggradig resistensutveckling (det vill 

säga patienter med resistensutveckling 

mot minst ett läkemedel i vardera läkemedelsklasserna 

NRTI, NNRTI och 

PI). Isentress har dock fått en bredare 

indikation. För att möjliggöra en så ändamålsenlig 

och kostnadseffektiv behandling 

som möjligt i enlighet med 

gällande behandlingsriktlinjer, finner 

Läkemedelsförmånsnämnden att Isentress 

ska ingå i läkemedelsförmånerna 

för patienter som har dokumenterad resistens 

mot ett hiv-läkemedel. 

Företaget ska i all marknadsföring 

och information om läkemedlet tydligt 

informera om den begränsning som gäller 

för förskrivning med subvention. Företaget 

ska även lämna in uppgifter till 

Läkemedelsförmånsnämnden om ny eller 

ändrad indikation. 

Avslag 

Rasilez (aliskiren) är en reninhämmare 

och det första läkemedlet i en ny 

klass av blodtryckssänkande läkemedel. 

Läkemedlet ger sänkt blodtryck genom 

att det påverkar reninangiotensin-aldesteron-systemet 

(RAAS). 

I genomgången av blodtryckssänkande 

läkemedel konstaterade Läkemedelsförmånsnämnden 

att det är angeläget att 

kunna behandla högt blodtryck och att 

ett flertal olika läkemedel i flera läkemedelsgrupper 

bör finnas med i förmånerna 

så att behandlingen kan individualiseras. 

Att behandla högt blodtryck 

med generiska ACE-hämmare kostar i 

dag mindre än 200 kronor per år. Kostnaden 

för behandling med Rasilez är avsevärt 

högre. 


att Rasilez vid generell användning 

inte har en effekt som svarar mot den 

högre kostnaden. Företagets främsta argument 

för subvention är att vissa patienter 

har behov av ännu ett behandlingsalternativ. 

Det finns dock redan ett 

stort antal läkemedel för att behandla 

högt blodtryck inom läkemedelsförmånerna. 

Företaget har inte styrkt att Rasilez 

medför något mervärde jämfört 

med redan tillgängliga behandlingar. 

Läkemedelsförmånsnämnden finner 

att företaget inte heller har presenterat 

den dokumentation som krävs för att en 

specifik patientgrupp ska kunna omfattas 

av en begränsad subvention. Sammantaget 

konstaterar Läkemedelsförmånsnämnden 

att det finns tillgång till 

billigare behandlingsalternativ och att 

företaget inte har visat på fördelar med 

Rasilez som väger upp denna prisskillnad. 

Ansökan avslås därför. 

Landstingens läkemedelsförmånsgrupp 

förordade att Rasilez skulle omfattas 

av läkemedelsförmånerna till samma 

prisnivå som ARB-läkemedel. 

Spiriva respimat innehåller tiotropium 

och används för symtomlindring 

vid KOL. Spiriva finns sedan tidigare 

i form av pulver för inhalation (Spiriva

handihaler). I genomgången av läkemedel 

mot astma, KOL och hosta bedömde 

nämnden att Spiriva handihaler är ett 

kostnadseffektivt läkemedel. Spiriva 

respimat är en ny typ av inhalationsspray. 

Läkemedlet förbättrar lungfunktion, 

minskar antalet sjukhusvistelser 

och antalet försämringsepisoder jämfört 

med placebo. 

Vid introduktion av en ny beredningsform 

av ett nytt läkemedel till en 

högre kostnad än befintligt alternativ 

inom förmånerna måste sökanden visa 

att den ökade kostnaden vägs upp av en 

högre medicinsk nytta. Den jämförande 

studie som företaget åberopat var utformad 

i syfte att visa likvärdig effekt (noninferiority). 

Det begärda priset för Spiriva respimat 

innebär en högre behandlingskostnad 

jämfört med Spiriva handihaler. Spi- 

riva respimat erbjuder en annan beredningsform 

som troligen är lättare att 

andas in, men det har inte visats att effekten 

är bättre och därför är inte heller 

kostnadseffektiviteten visad. 

Läkemedelsförmånsnämnden avslår 

därför ansökan. 

Pariet är en protonpumpshämmare 

(PPI) som används för att behandla 

sjukdomar och symtom orsakade av syra 

i magsäcken. I samband med Läkemedelsförmånsnämndens 

genomgång av 

läkemedel orsakade av magsyra 2006 

beslutade nämnden att läkemedlet inte 

längre skulle omfattas av läkemedelsförmånerna 

beroende på att kostnaden var 

högre än för generiskt omeprazol. 

Företaget har nu återkommit med en 

ansökan om subvention av Pariet till ett 

lägre pris. Detta ska ses som en ny an- 

sökan. Vid den prövning som Läkemedelsförmånsnämnden 

gör vid en ansökan 

om subvention och pris jämförs läkemedlet 

med det mest kostnadseffektiva 

alternativet. Generisk omeprazol framstår 

därvid fortfarande som det mest 

kostnadseffektiva alternativet för sedvanlig 

behandling av sjukdomar som orsakas 

av magsyra. Nämnden avslår därför 

ansökan. 


chefredaktör 



Visa upp ditt CSR-arbete! 

I förra numret av Pharma Industry fi ck vi en uppdatering om vad begreppet Corporate social 

responsibility (CSR) går ut på. I denna andra artikel om CSR ska vi se konkreta exempel på 

ansvarstagande inom läkemedelsindustrin och hur de tjugo största företagen på den svenska läkemedelsmarknaden 

kommunicerar sitt ansvarstagande. Kjell Legernaes, tidigare chef extern kommunikation 

och CSR-ansvarig på Pfi zer, numera konsult, har granskat företagens svenska och 

internationella hemsidor. 

Läkemedelsföretagens kärnverksamhet 

går i korthet ut på att utveckla 

och tillhandahålla läkemedel. 

Redan där bidrar de med nytta för 

samhället. De flesta företag bidrar med 

nytta, annars skulle det inte finnas någon 

efterfrågan på deras varor och tjänster 

och de skulle inte ha något existensberättigande. 

Men CSR handlar inte primärt om 

nytta. CSR handlar om att företag ska ta 

ansvar för hur de bedriver sin verksamhet. 

Företagen ska ta ansvar för varje led 

i skapandet av sin nytta och de ska ta 

ansvar gentemot alla som berörs, direkt 


eller indirekt, av deras verksamhet. Detta 

kunde vi läsa om i föregående artikel 

i Pharma Industry nr 2/08. 

Läkemedelsföretagens ansvarstagande 

ska alltså inte blandas ihop för mycket 

med den nytta de skapar genom att produkterna 

kan förebygga, lindra eller bota 

sjukdomar, eller med att de kan bidra till 

förbättrad livskvalitet eller sänkta kostnader 

för samhället. 

Att blanda in generösa donationer, filantropi 

och sponsring av kultur i 

ansvarskommunikationen kan också 

grumla till bilden av det ansvarsfulla företaget. 

Godhet kan misstolkas för ett 

dåligt samvete eller att man försöker dölja 

något. Ändå tycks en del läkemedelsföretag 

blanda ihop nytta och godhet 

med ansvar när de kommunicerar om sitt 

ansvarstagande. 

Tre huvudområden för ansvar 

Det är egentligen inte särskilt mycket 

som skiljer läkemedelsindustrin från 

andra branscher ur ett ansvarsperspektiv. 

CSR delas vanligen in i tre områden: ansvar 

för miljö, socialt ansvar och ekonomiskt 

ansvar. Vad som ingår i dessa tre 

områden är dock inte alltid kristallklart.

Ansvar för miljö är oftast lättast att 

kommunicera. Produktion av läkemedel 

kräver inte särskilt mycket råvaror och 

sker ofta i slutna system utan nämnvärda 

utsläpp. Men verksamheten förbrukar 

energi, släpper ut växthusgaser och produkterna 

kan ha skadliga effekter när de 

kommer ut i naturen. I granskningen av 

företagens hemsidor är det tydligt att 

många läkemedelsföretag tar ett långtgående 

ansvar för sin miljöbelastning. 

Det ekonomiska ansvarstagandet handlar 

bland annat om affärsetik och dess 

efterlevnad (compliance), hur företagen 

styrs (governance) och hur de redovisar 

sin verksamhet. Marknadsföringen av läkemedel 

har varit föremål för debatt under 

en lång tid, både i Sverige och i andra 

länder. I USA har TV-annonseringen för 

receptbelagda läkemedel kritiserats för 

att inte tillräckligt belysa risker och biverkningar 

och företag har kritiserats för 

att vidga läkemedlens indikationer i sina 

kampanjer. 

I Sverige ledde den mediala granskningen 

av läkemedelsindustrins relationer 

med läkarkåren i slutet av 2003 till 

att överenskommelsen mellan LIF, Sveriges 

kommuner och landsting och 

Svenska läkarförbundet omförhandlades. 

De nya striktare reglerna för samverkan 

blev förebild för den Europeiska branschorganisationen 

när de gav ut sina etiska 

riktlinjer. De flesta av de granskade företagen 

nämner governance, compliance 

och affärsetik. 

Företagens sociala ansvarstagande är 

bredast och svårast att kommunicera 

kärnfullt. Många läkemedelsföretag 

blandar in välgörenhet och solidaritet 

med utvecklingsländer i det sociala 

ansvarstagandet. Det behöver inte vara 

fel men det finns en risk att det överskuggar 

andra områden som exempelvis 

ansvaret gentemot patienter, ansvaret för 

den egna personalen och deras anställningsförhållanden, 

respekterandet av 

mänskliga rättigheter, arbetet för att 

åstadkomma ökad mångfald med 

mera. 

Kommunikation på webbplatsen 

För att skapa mig en bild av hur läkemedelsföretag 

kommunicerar sitt 

Tips på webbplatser för inspiration 

http://sustainable-development.sanofi-aventis.com 

www.corporatecitizenship.novartis.com 

www.novonordisk.com/sustainability 

www.unglobalcompact.org 

www.globalreporting.org 

www.csreurope.org 

”Hela tretton av de 

tjugo granskade företagen 

ger ut en internationellhållbarhetsredovisning. 

Detta 

demonstrerar att läkemedelsindustrin 

är en 

av de branscher som 

har kommit längst 

inom CSR och hållbarhetsområdet.” 

ansvarstagande gick jag in på tjugo företags 

hemsidor. Jag valde ut de med 

störst omsättning i Sverige. Eftersom jag 

ville ta reda på om det var någon skillnad 

mellan ansvarskommunikationen i 

Sverige och internationellt gick jag även 

in på moderbolagets eller koncernens 

webbplats. Begreppsfloran är riklig inom 

ansvarsområdet, därför ville jag också ta 



reda på hur företagen rubricerar sitt 

ansvarstagande och vilka begrepp som 

används. 

Samtliga hemsidor besöktes i slutet av 

februari i år (se tabell). 

Det finns flera skäl till att jag valde 

att använda företagens webbplats som 

enda informationskälla i granskningen. 

Förutom praktiska aspekter som lättillgänglighet 

och snabbhet är företagets 

webbplats det lämpligaste mediet att 

kommunicera sitt ansvarstagande. Målgruppen 

för ansvarskommunikation är 

väldigt bred – företagets intressenter är 

allt från konsumenter, journalister, frivilligorganisationer 

och arbetssökande 

till investerare. 

När tidningen Råd och Rön våren 

2006 publicerade en granskning av läkemedelsindustrin 

gjord av deras internationella 

systerorganisation, Consumers 

International, blev det lite uppståndelse. 

”Beska piller” hette artikeln som 

återgavs i sin helhet i Pharma Industry 

nummer 3/06. Den huvudsakliga informationskanal 

som granskarna hade använt 

var företagens egna hemsidor och 

kritiken gick ut på att företagen inte var 

transparenta och heller inte särskilt 

ansvarstagande. Jag tror att artikeln i 

Råd och Rön skulle ha sett annorlunda 

ut om den hade skrivits i dag. 

Hög transparens – gott om info 

Den som kritiserar läkemedelsindustrin 


för att vara sluten har förmodligen inte 

surfat in på den internationella webbplatsen 

hos något av de större internationella 

företagen. Tillgången till information 

är inget problem men det innebär 

inte nödvändigtvis att informationen alltid 

är överskådlig. Hos en del företag 

tycks ivern att vara transparent ha gått 

så långt att de inte väljer ut det som är 

mest relevant att berätta om, de berättar 

allt. 

Några exempel är företaget som stolt 

berättar att 1 400 anställda är med i företagets 

frivilliga brandkår eller företaget 

som gör en stor grej av att personalen 

”CSR handlar inte primärt om nytta. CSR 

handlar om att företag ska ta ansvar för hur 

de bedriver sin verksamhet.” 

varit ute och målat staket, sorterat kläder 

och läst för barn under den årligen återkommande 

”Community projects day”. 

Då är det kanske intressantare att läsa 

om hur andelen kvinnliga chefer i ett 

annat företag ökat från 37,5 procent under 

2001 till 41,2 procent under 2006 

eller att ett företag gjort beräkningar på 

hur mycket koldioxid deras 15 630 tjänstebilar 

släpper ut och hur man avser att 

minska utsläppen. 

Flera av företagen rapporterar om sitt 

ansvarsarbete enligt GRI-principerna 

Tjugo företags redovisning av sitt ansvarsarbete på nätet 

Tabellen visar hur de tjugo största läkemedelsbolagen i Sverige redovisar sitt ansvarsarbete 

på sina webbplatser, dels den svenska, dels den internationella. Den riktliga begreppsfloran 

framgår av den tredje kolumnen. Samtliga hemsidor besöktes i slutet av 

februari i år. 

vilket förklarar den rikliga mängden av 

detaljer. GRI, Global reporting initiative, 

är en frivilligorganisation vars rapporteringsprinciper 

börjat anammas av 

allt fler företag. Våra svenska statligt 

ägda företag rapporterar sedan 2007 enligt 

GRI. Genom att följa GRI:s principer 

har man ett verktyg som gör det lätt 

för företaget att kontinuerligt följa antal 

sjukskrivningsdagar, antal arbetsplatsolyckor, 

antal miljöincidenter, energiförbrukning, 

vattenanvändning och mycket 

mera. 

Hela tretton av de tjugo granskade företagen 

ger ut en internationell hållbar- 

hetsredovisning. Detta demonstrerar att 

läkemedelsindustrin är en av de branscher 

som har kommit längst inom CSR 

och hållbarhetsområdet. Flera av företagen 

har givit ut sina rapporter under flera 

år. Många företag har vunnit internationella 

utmärkelser för kvaliteten på 

sina hållbarhetsredovisningar. 

Två företag, Sanofi-Aventis och Novartis, 

har till och med utvecklat särskilda 

webbplatser där de informerar utförligt 

om sitt ansvarstagande. Det kanske 

kan vara lösningen för att strukturera 

och förtydliga den rikliga 

ansvarskommunikationen. Vill man ha 

detaljerad information enligt GRI-principerna 

kan man gå till den speciella 

webbplatsen, medan om man bara är ute 

efter övergripande information så hittar 

man den på företagets ordinarie webbplats. 

Eli Lilly har en annan lösning på dilemmat 

med den stora mängden information. 

De ger ut en fullständig hållbarhetsredovisning 

på 72 sidor, men man 

kan också få en sammanfattning på 12 

sidor. Båda versionerna finns som nedladdningsbara 

pdf-dokument. 

Miljöfrågor högt på agendan 

Miljöfrågorna får ett stort utrymme på 

flera av företagens internationella webbplatser. 

Det är rubriker om ”Global warming” 

och utförliga dokument om hur 

företagen försöker minska sin miljöbe

lastning. Att de amerikanska företagen 

tar upp miljö- och klimatfrågor känns 

särskilt trevligt med tanke på den amerikanska 

regeringens ovilja att agera. 

Bayer har utvecklat ett eget ”Bayer 

climate program”, Baxter har gjort sitt 

huvudkontor i Deerfield koldioxidneutralt 

och Abbott har ett program för personalen 

i USA som uppmuntrar dem till 

att gå över till hybridbilar, är några exempel 

på ansvarstagande för miljön hos 

några företag. Det är många företag som 

har olika initiativ för övergång till miljöbilar 

i fordonsparkerna. Men även om 

man har ambitiösa mål för hur mycket 

man avser minska utsläppen från bilarna, 

verkar initiativen än så länge bygga 

på frivillighet och medarbetarnas 

goda vilja. 

Flera företag berättar om sina olika 

intressentdialoger och hur värdefullt det 

är att få in synpunkter från sina intressenter. 

AstraZeneca har till exempel inlett 

en dialog med djurrättsaktivister. 

Men det är inte särskilt lätt att komma 

i kontakt med CSR-ansvariga på fö- 

retagen. På många webbplatser får man 

leta ganska länge efter ett namn på någon 

person man kan skicka ett mejl till. 

Novo Nordisk utgör dock ett undantag. 

På novonordisk.com hittar man mejladresser 

och direkttelefonnummer till 17 

olika medarbetare med var sitt 

ansvarsområde inom hållbarhetsfrågor 

med en spännvidd från miljöarbete och 

läkemedelsförsörjning i utvecklingsländer 

till forskningsetik och patientsäkerhet. 

Ett praktiskt och enkelt sätt att öka 

interaktiviteten och få in åsikter från besökare 

på webbplatser är att genomföra 

olika online-enkäter. Vid mina besök på 

de olika webbplatserna stötte jag dock 

inte på en enda enkät. 

Ansvar eller omtanke? 

På flera av de internationella webbplatserna 

har man lyckats riktigt bra med 

att lyfta fram företagets ansvarstagande 

på ett mycket trovärdigt sätt. Som läsare 

förstår man att dessa företag är övertygade 

om att öppenhet, ansvarstagande 

i alla led av verksamheten och dialog 

med sina intressenter är viktiga framgångsfaktorer. 

De företag som lyckas bäst med att 

förmedla denna bild är de som redan på 

en övergripande nivå tar upp frågor om 

patientsäkerhet, forskningsetik, uppförandekoder, 

miljöarbete, kvalitetssäkring 

av leverantörer och andra ansvarsfrågor. 

Dessa företag är inte heller rädda 

för att ta upp känsliga frågor som djurförsök, 

forskningsfusk och patenttvister. 

Hos några företag får deras generösa 

humanitära och filantropiska bidrag ett 

lite väl stort utrymme i kommunikationen 

om ansvarstagandet. Viljan att vara 

goda överskuggar till stor del ansvarsarbetet 

vilket jag tycker är synd. Snällhet 

och filantropi kan inte ersätta 

ansvarstagandet. Nio av de tjugo företagen 

har egna stiftelser och fonder där 

man kan ansöka om bidrag till lite av 

varje, ändamål som ibland inte alls behöver 

vara kopplat till hälsa eller läkemedel. 

Det finns förstås kulturella skillnader 

10 års bred och generell erfarenhet från 

rekrytering och urval tillsammans med 

ingående kunskap och erfarenhet från Life 

Science området gör Formatio 

till den kvalificerade samarbetspartner du 

behöver när affärsförutsättningarna ändras. 

Rekryterar ledare och specialister till näringslivet 

www-formatio.se 



”Att vara ”engagerad” eller snäll är inte det 

samma som att ta ansvar.” 

där till exempel schweiziska Roche och 

lågmälda danska Novo Nordisk ligger 

lågt med siffrorna medan amerikanska 

Johnson & Johnson gärna stoltserar med 

sina 545 miljoner dollar i totala donationer 

under 2006. På nästan alla webbplatser 

förekommer bilder på människor 

i utvecklingsländer och texter där solidariteten 

med fattiga länder bedyras. Det 

kanske inte är så konstigt eftersom hela 

läkemedelsindustrin fått kritik för att 

inte forska tillräckligt efter botemedel 

för tropiska sjukdomar och för de tidigare 

så höga priserna på hiv/aids-läkemedel. 

Här har dock stora förändringar 

skett i företagens agerande under det senaste 

tiotalet år och det vill de antagligen 

därför visa upp. 

Utrymme för förbättring 

Efter att ha besökt tjugo internationella 

webbplatser och tagit del av en både bred 

och djup ansvarskommunikation känns 

det lite torftigt när jag återigen klickar 

in på flera av de svenska webbplatserna. 

Bland de internationella webbplatserna 

hade sjutton av tjugo särskilda avsnitt för 

ansvarstagandet under rubriker som ”Responsibility”, 

”Sustainability” och ”Cor- 

Några Tips Vid kommuNikaTioN om Csr 

3 Börja med den interna kommunikationen 

Känner de egna medarbetarna till hur företagets ansvarstagande 

ser ut? Det är förmodligen inte så många som har för vana 

att gå in på moderbolagets webbplats. Utbilda dem i ansvarsfrågorna 

och de blir ännu bättre ambassadörer för företaget i 

den externa kommunikationen. 

3 Ta rygg på moderbolaget 

Om ni inte redan åker snålskjuts på moderbolagets ansvarsarbete, 

så börja göra det. Man behöver inte översätta allt till 

svenska. Det är mycket bättre att lägga ut engelskspråkigt informationsmaterial 

på den svenska webbplatsen eller att länka 

till koncernsidan än att inte kommunicera ansvar över huvud 

taget. 

3 Var konkret – använd ”ansvar” i stället för 

”engagemang” 

Försök att vara så konkret som möjligt med många exempel på 

ansvarsarbetet ur den dagliga verksamheten. Berätta om hur 

alla säljare årligen genomgår utbildningen i affärsetik, hur företaget 

noggrant rapporterar alla biverkningar, hur alla kliniska 

prövningar etikgranskas eller om hur ni satsar på utbildning av 


porate citizenship”. 

Bland de tjugo svenska var det bara 

hälften av företagen som tog upp ansvarsfrågorna 

under särskilda rubriker och avsnitt. 

Det var en knapp övervikt för hållbarhetsbegreppet 

som huvudrubrik, därefter 

kom ansvarsbegreppet. Några företag 

verkade föredra att ”bry sig” eller 

vara ”engagerade” i stället. Majoriteten 

av de webbplatser som saknar särskilda 

samlande avsnitt tar dock upp några 

ansvarsfrågor utspridda under rubriker 

som ”Om oss”, ”Hälsa och säkerhet” och 

”För patienter och samhälle”. 

Med tanke på moderbolagens ofta gedigna 

kommunikation om ansvar känns 

det som att flera av dotterbolagen missar 

en bra möjlighet att bygga förtroende när 

de inte tar upp ansvarsfrågorna på den 

svenska webbplatsen. En miniminivå 

borde ju vara att lägga länkar till den 

internationella webbplatsen vilket några 

företag gör men inte alla. En något högre, 

men ändå rimlig, ambition är att 

översätta en del av texterna och avsnitten 

från den internationella webbplatsen och 

lägga in dessa på den svenska. 

Ännu vassare, och inte heller helt 

orimligt, vore att lyfta fram exempel på 

ansvarstagande i det svenska bolaget och 

att ha någon namngiven person som anges 

som ansvarig. Sådana exempel skulle 

kunna vara allt arbete företagen lägger 

ner på att kvalitetssäkra användningen 

av deras läkemedel genom informations- 

och utbildningsaktiviteter till sjukvård, 

patienter och deras anhöriga. 

Hur man samlar in och rapporterar 

biverkningar av de egna läkemedlen eller 

hur man hanterar etiska frågor i sina kliniska 

prövningar eller i kontakterna med 

sjukvården är andra exempel på 

ansvarstagande som företag skulle kunna 

lyfta på sina svenska webbplatser. Saker 

som vi med en god kunskap om läkemedelsindustrin 

tycker är självklara är 

ofta inte alls kända för den breda allmänheten, 

journalister eller andra granskare 

som kan tänkas besöka ett läkemedelsföretags 

webbplats. 

Genom en större öppenhet kan många 

myter och missförstånd om läkemedelsbranschen 

få sina förklaringar. 

Du som läsare av Pharma Industry, i 

synnerhet om du arbetar med företagsövergripande 

kommunikation eller med 

ansvars- och förtroendefrågor, surfa gärna 

in på de internationella webbplatser 

jag nämnt och hämta information och 

inspiration. 

sjukvårdspersonal och patienter för att åstadkomma en bättre 

läkemedelsanvändning. Ansvarstagandet kan finnas överallt i 

företagets verksamhet. Blanda inte in för mycket välgörenhet 

i sammanhanget. Att vara ”engagerad” eller snäll är inte det 

samma som att ta ansvar. 

3 Våga beröra känsliga frågor 

”Locket på” håller inte i ett längre perspektiv. Visa att företaget 

tar ansvar även för de svåra frågorna. Exempelvis: ”Ja, vi 

har djurförsök och vi har ett program för att reducera antalet 

försöksdjur genom datoriserade simuleringsmodeller.” Det är 

bättre att få lägga fram sina argument själv än att låta andra 

göra det för sig. 

3 Lova inte mer än ni kan hålla 

En risk med att vara öppen uppstår om man inte lever som man 

lär eller inte håller vad man lovar. Om företaget har bestämt sig 

för att minska sina koldioxidutsläpp med 15 procent under året 

men bara nådde 12 procent ska man ändå berätta om hur det 

gick. Man visar på en färdriktning och att man satt upp mål som 

man försökt nå och att det inte alltid går.

Tidigare artiklar om CSR 

Detta var den andra och sista artikeln i 

denna serie om CSR i Pharma Industry. 

Vi har även tidigare belyst ansvars- och 

förtroendefrågor. Artiklarna av Ola Löhman 

från CSR Stockholm (5/06), Inga- 

Lill Lengborn från Pfizer i Strängnäs 

(3/07) och Åsa Stenborg från Det naturliga 

steget (4/07) är några exempel. Åsa 

Stenborgs artikel handlade om mångfald 

(diversity), som är ett område inom CSR 

som flera av företagen i denna granskning 

visat sig arbeta aktivt med. 

Personalsammansättningen i de svenska 

bolagen speglar inte nämnvärt den 

etniska och kulturella mångfald som 

finns inom sjukvården. Vi har inte heller 

särskilt många medarbetare med funktionshinder 

i våra företag. Är inte det lite 

märkligt? Det kommer ständigt att finnas 

mer att göra för företag som vill ligga 

i framkant inom Corporate social responsibility. 

Lycka till! 

Kjell Legernaes 

CSR-konsult, Stradvise 

3 Ha gärna ett eget verksamhetsnära projekt i Sverige 

Om företaget ska satsa på ett samhällsstödjande projekt så gör 

det inom ett område där er särskilda kompetens kommer till nytta. 

Det ökar trovärdigheten och stärker det egna varumärket. 

De bästa projekten är de där ”vinna-vinna”-situationer skapas 

för de inblandade parterna. Samarbete med patientorganisationer 

är ett sådant exempel. Om företaget trots allt ska satsa på 

en volontärdag för de anställda se då till att det blir någonting 

sjukvårds- eller patientnära. Idrottssponsring, soppkök, klottersanering 

och måla staket är snällt och fint men bidrar inte till 

att öka förtroendet för företagets ansvarstagande. 

3 Ha gärna en ansvarig person 

Allt fler företag tillsätter tjänster med ansvar för CSR. Om man 

beslutar sig för det är det viktigt att noggrant fundera över uppdrag, 

mandat och nödvändig kompetens. En sådan persons 

arbete kommer nämligen att beröra de flesta funktioner och 

verksamheter i företaget. CSR-ansvarig bör ha direkt access 

till eller sitta med i den högsta ledningen. CSR ska inte vara en 

egen strategi, ansvarsarbete ingår i den ordinarie affärsverksamheten. 

Avsändare för CSR-kommunikation kan med fördel 

vara vd. 

3 Öka interaktiviteten 

Ge intressenterna och besökarna på webbplatsen en möjlighet 

att tycka till om ansvarstagandet. Det kan antingen vara genom 

en webbenkät eller genom att man kan skriva mejl till någon 

ansvarig person. Många av de frågor och synpunkter man får in 

kan bidra till att utveckla och förtydliga ansvarstagandet ytterligare. 

Det är dessutom en viktig symbolhandling att visa att man 

faktiskt är intresserad av att veta vad omvärlden tycker. 

3 Glöm inte bort potentiella medarbetare 

Det finns flera undersökningar bland studenter som visat att 

dessa värderar företagets ansvarsarbete lika högt som lön och 

förmåner när de väljer ut företag de skickar sina ansökningshandlingar 

till. Det var trots detta väldigt få företag som kommunicerade 

ansvarstagande på de sidor där de utannonserar 

lediga tjänster. 


anmälningsärenden 

812/07 

813/07 

Nya ärenden från NBL 

Ett antal intressanta ärenden har under de senaste månaderna avgjorts av Nämnden för 

bedömning av läkemedelsinformation (NBL). Bland dessa finns två så kallade vägledande 

uttalanden som är av extra vikt att känna till. 

Det första, med ärendenummer 812/07, gällde frågan om 

hur högt värde vinsten i en ”kunskapstävling” får ha. 

Bakgrunden var en hemsida med information om ett visst 

läkemedel där det även fanns en tävling för besökarna. 

Förutom fyra förhållandevis enkla frågor (svaren fanns på 

samma hemsida) ingick i uppgiften att skriva en kort 

slogan om varför Internet skulle vara en bra kanal för 

presentation av det aktuella läkemedlet. Vinnaren skulle 

få en Ipod nano som vid tävlingstillfället hade ett värde 

på 1 500–2 500 kronor. NBL påpekade i sitt uttalande 

att det saknas direkt tillämpliga regler för en fråga av det 

slaget men konstaterade att det i sådana tävlingar handlar 

om så enkla och okvalificerade tävlingsprestationer 

att vinsten har en ”påtaglig karaktär av gåva”. NBL anser 

därför att artikel 38 i det etiska regelverket är tillämplig, 

vilket medför att vinsten kan utgöras av antingen enkla 

gåvoartiklar till ett högsta värde av 100 kronor eller, om 

den kan betecknas som ett medicinskt hjälpmedel, ha ett 

högsta värde av 600 kronor. 

Tyvärr leder en granskning av detta vägledande uttalande 

närmast till att det inte är helt vägledande. Även 

om tävlingar av det här slaget ofta är enkla och okvalificerade 

är generaliseringen att tävlingar alltid mer eller 

mindre motsvarar en utlottning av vinsten mycket grov. 

Utlåtandets restriktiva synsätt när det gäller vinstens 

värde kan knappast tillämpas i fråga om tävlingar där 

tävlingsuppgiften är uppenbart kvalificerad. Emellertid 

bör ett företag som vill genomföra detta slag av tävlingar 

tänka efter och se till att tävlingsuppgiften är uppenbart 

kvalificerad om man skall kunna erbjuda vinster 

över de värdegränser som nämnden angett i det vägledande 

uttalandet. 

Det andra vägledande uttalandet, ärende 813/07, är 

avsevärt viktigare då det har betydelse för all ”skriftlig 

läkemedelsinformation”, dvs reklam i beständiga media. 

Frågan gäller den närmare innebörden av artikel 17.7 i 

det etiska regelverket och kravet på att aktuellt pris på 

läkemedel ska anges i marknadsföringen. Regeln har sin 

bakgrund i EFPIA-koden artikel 2.01, där det sägs att 

”when appropriate, the selling price or indicative price of 

the various presentations” ska anges. I artikel 17.7 anges 

det helt reservationslöst att läkemedelsinformation skall 

innehålla uppgift om ”utförsäljningspris för förekommande 

förpackningar…”. LIFs styrelse har på fråga från 

NBL uppgett att det inte funnits någon avsikt att, genom 


utelämnandet av uttrycket ”when appropriate” i den 

svenska regeln, införa ett längre gående krav än vad regeln 

i EFPIA- koden innehåller. Nämnden konstaterar 

också att det enligt läkemedelslagens reklamregler inte 

generellt krävs att priset ska anges i annonser. 

Nämndens slutsats är att det i marknadsföringen räcker 

med att ange att aktuella prisuppgifter finns på www. 

fass.se. Även om det inte nämns i uttalandet får man dra 

slutsatsen att detta även gäller för marknadsföring riktad 

till allmänheten då formuleringen är densamma i artikel 

117.6 i regelverket. Samtidigt bör betonas att detta slag 

av hänvisning till www.fass.se kan accepteras endast i 

fråga om prisuppgifter. Örviga krav på minimiuppgifter 

enligt artikel 17 (117) är inte tillgodosedda genom en 

motsvarande hänvisning. 

Det är beklagligt att NBL i det vägledande uttalandet 

inte alls berör de principiella problem som finns när det 

gäller prisuppgifter i reklam från läkemedelsföretag. Dessa 

problem utvecklade NBL väl i ett vägledande uttalande 

redan för sexton år sedan (ärende 361/91). Även om 

förutsättningarna vad gäller priser och läkemedelsreklam 

har förändrats något torde merparten av de problem som 

NBL då pekade på, bl a förhållandet till konkurrenslagen, 

fortfarande göra sig gällande. Risken för att prisinformation 

av detta slag blir både inaktuell och vilseledande 

samt hamnar i strid med konkurrenslagen blir så mycket 

större när apoteksmonopolet kommer att uppluckras. 

Ärende 817/07 gällde en förhållandevis rak och enkel 

fråga. Ärendet rörde en annons från Sanofi-Aventis för 

preparatet Acomplia som är indicerat för tilläggsbehandling 

till diet och motion för feta patienter. I annonsen 

fanns en bild på en man och över mannens mage fanns 

texten ”Fetma/övervikt, Typ 2-diabetes, Dyslipidemi”. 

Läkemedelsverket anmälde annonsen och ansåg att den 

citerade texten gav intryck av att vara Acomplias godkända 

indikationer. Nämnden delade den bedömningen 

och anförde att annonsen förmedlade föreställningen att 

Acomplia skulle vara indicerat för såväl fetma/övervikt 

som typ 2-diabetes och dyslipidemi. Den korrekta indikationstexten 

fanns visserligen längst ner i annonsen men 

förtog inte detta felaktiga intryck. Därmed stred annonsen 

mot artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation. 

AstraZeneca stod som svarande i två intressanta ärenden. 

Det första, 824/07, gällde ett utskick till läkarkåren 

för preparatet Meronem, på vilket det fanns en bild av en 

361/91 

824/07 817/07

825/07 

tidsinställd bomb. Läkemedelsverket anmälde annonsen 

och menade att illustrationen spelade på betraktarens 

rädsla och förde tankarna till självmordsbombare. 

AstraZeneca å sin sida menade att bilden av 

bomben var motiverad med tanke på att Meronem är 

indicerat för septisk chock, ett mycket allvarligt tillstånd 

där snabb behandling ofta är livsavgörande. Avsikten 

med illustrationen var just att framhålla vikten 

av snabbhet vid behandlingen. 

NBL accepterade AstraZenecas motivering till bilden 

och instämde i att den inte behövde föra tankarna 

till en självmordsbombare. Denna del i beslutet är 

ett tydligt exempel på att bilder och texter måste bedömas 

utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. 

Vad som däremot förvånar en aning är att NBL i sin 

motivering anger att ”Det kan visserligen ifrågasättas 

om annonsen är utformad så att den utgör god reklam” 

för att därefter framhålla att annonsen inte 

innehåller sådana inslag som skulle kunna leda till 

att den betecknades som tarvlig, vulgär eller eljest 

klart olämplig. Detta är andra gången på kort tid som 

NBL, trots att man finner att den anmälda läkemedelsinformationen 

inte strider mot det etiska regelverket, 

uttalar att det kan ifrågasättas om den utgör 

”god reklam”. Det är knappast nämndens uppgift att 

uttala sig om vad som är eller inte är bra reklam annat 

än inom det etiska regelverkets gränser. Det är 

fullt tillåtet att göra ”dålig reklam” i en vidare bemärkelse, 

vilket synes vara vad nämnden egentligen 

uttalar sig om. 

Det andra ärendet med AstraZeneca, 825/07, rörde 

en annons riktad till allmänheten för Alvedon. I annonsen 

fanns texten ”Är man stor och stark måste man 

vara snäll”. Läkemedelsverket anmälde annonsen och 

framhöll att Alvedon tillhör gruppen lätta analgetika. 

Det var därför enligt Läkemedelsverket fel att använda 

beteckningen ”stark”. Eftersom det årligen inträffar 

ett stort antal allvarliga förgiftningar med Alvedon 

var det enligt Läkemedelsverket även fel att 

beteckna läkemedlet som snällt. AstraZeneca menade 

att ordet ”stark” syftade på den marknadsledande position 

Alvedon har och att ”snäll” aldrig kan likställas 

med ”helt ofarlig” när det gäller läkemedel utan snarare 

syftar på risken för biverkningar vid korrekt dosering. 

NYHETSBREVET 

NYHETSBREVEN 

�� 

�� 

hälsar Dig välkommen till tvådagarskonferensen: 

Allt om den nya 

apoteksmarknaden 

10–11 september i Stockholm 

Omregleringen av apoteksmonopolet är en av de 

största förändringarna hittills i Sverige när det gäller 

läkemedelsdistribution. För att kunna dra nytta 

av förändringarna, måste du vara ordentligt informerad 

om vad som händer. 

Missa inte chansen att vara med på ett tvådagarsseminarium 

den 10–11 september, där du får lära 

dig allt om den nya värld som tonar fram! Du möter 

allt från beslutsfattare i myndigheter som arbetar 

intensivt med detaljerna i det nya regelverket, till 

de nya aktörer som är beredda att gå in på den 

svenska apoteksmarknaden. 

Vår ambition är att presentera representanter för 

omstruktureringsbolaget – Apoteket AB:s nya moderbolag, 

och det nya Servicebolaget. 

Du möter bland andra: 

Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig vid 

Socialdepartementet 

Martin Svensson, vd för Pharmademic 

Hans Wahlén, vd för Tamro 

Johan Florin, ordförande för Föreningen för 

generiska läkemedel, FGL 

Erika Hagblom, Inspektionsenheten vid Läkemedelsverket 

Laila Ibrahim Bengtsson, grundare av Farmateket 

Susanne Söderberg, grundare av Familjeapoteket.se 

Lars Reje, konsult Reje & Partners AB 

Moderator är Jonny Sågänger, redaktör för nyhetsbreven 

Pharma Online och Pharma Report 

Varmt välkommen! 

10–11 september 2008 kl 9–16 

mingel 11 september kl 16–18 

World Trade Center Stockholm 

För mer information och anmälan: 

www.nyhetsbrev.se/apoteksmarknaden 


tel: 08-546 00 514 

e-post: konferens@nyhetsbrev.se

anmälningsärenden 

827/08 

Nämnden ansåg att det var långtifrån självklart att en 

läsare av annonsen skulle uppfatta ordet ”stark” så som 

AstraZeneca menade. Tvärtom kunde uttrycket mycket 

väl uppfattas som syftande på läkemedlets styrka. Nämnden 

ansåg att beteckningen ”stark” var oklar och den inte 

levde upp till kraven på klarhet och entydighet i artikel 

104 i informationsreglerna. Vad gäller uttrycket ”snäll” 

framhöll nämnden att detta av allmänheten kan uppfattas 

som om Alvedon skulle vara särkilt skonsamt, något 

som enligt nämnden stämmer mindre väl med det faktum 

att Alvedon kan ge allvarliga toxiska effekter även 

vid intagande av de maxdoser som anges i bipacksedeln. 

Uttrycket stred därför mot artikel 104 i reglerna. Överträdelsen 

ansågs extra allvarlig då marknadsföringen varit 

riktad till allmänheten, och avgiften sattes till 100 

000 kronor. 

Ärende 827/08 rörde en mycket intressant fråga angående 

ett företags ekonomiska stöd till en patientutbildning. 

Bayer Schering Pharma bekostade helt och hållet 

en kurs som vände sig till patienter som fått diagnosen 

MS och som redan påbörjat behandling med företagets 

preparat Betaferon. Initiativtagare och programansvariga 

för kursen var sjukvårdspersonal aktiv inom MS-området. 

IGM fällde Bayer för det ekonomiska stödet till kursen 

som oförenligt med regelverket. Även om den till kursen 

inbjudna gruppen patienter inte var en sådan intresse-/ 

patientorganisation som åsyftas i artikel 42 i informationsreglerna 

ansåg IGM att man analogivis kunde tillämpa 

de delar av denna regel som säger att ett företag 

inte får sponsra ordinarie verksamhet hos en intresseorganisation 

samt att det inte får uppstå ett beroendeförhållande 

till företaget. IGM menade att kursen utgjorde 

hela den verksamhet som förenade patientgruppen samt 

att kursen inte skulle kunna genomföras utan sponsring 

från Bayer. Dessutom ansåg IGM att upplägget stred mot 

artikel 32 (rörande konsultuppdrag åt hälso- och sjukvårdspersonal) 

och kravet att konsultuppdrag inte får utgöra 

ett incitament att förskriva visst läkemedel; det var 

endast Betaferon-patienter som inbjöds till kursen. Bayer 

överklagade till NBL. 

Nämnden konstaterade att kursarrangören inte var en 

sådan intresseorganisation som avses i artikel 42. Kursen 

kunde inte ses som något annat än en kurs för patienter 

som behandlades med Betaferon. Den kunde därför inte 

bedömas enligt artikel 42 utan var snarast att likna vid 

ett patientstödsprogram, om än mer påkostat än vad sådana 

normalt brukar vara. NBL konstaterade vidare att 


Bayer inte har någon skyldighet att erbjuda kursen till 

patienter som inte behandlas med företagets läkemedel. 

Nämnden framhöll att det inte strider mot det etiska 

regelverket att ge behandlingen med ett visst läkemedel 

ett mervärde i form av patientstöd. Det fanns inte heller 

anledning att kritisera urvalet av patienter då detta gjordes 

av sjukvårdspersonalen från en grupp som redan behandlades 

med Betaferon. NBL fann att kursens upplägg 

innebar att den sjukvårdspersonal som genomförde kursen 

inte hade något inflytande över förskrivningen av 

Betaferon och att en läkare som förskriver läkemedlet 

inte vann någon fördel genom att välja Betaferon för patienten. 

Kursen utgjorde därför inte ett incitament att 

förskriva Betaferon, och Bayer kunde inte kritiseras enligt 

artikel 32 i det etiska regelverket. IGMs beslut ändrades 

alltså i sin helhet och Bayer befriades från den IGM-avgift 

företaget ålagts att betala. 

I ärende 828/08 anmälde Läkemedelsverket en annons 

från McNeil Sweden för Nicorette Fruktmint. Annonsen 

hade texten ”Nicorette fruktmint. Så gott att du gör vad 

som helst för att få tag på ett” samt en bild av en man 

som kryper över ett golv klädd i rutmönstrade kläder 

som sammanfaller med mönstret i det plattlagda golvet. 

Mannen var uppenbarligen i färd med att försöka komma 

över en annan persons tuggummi . Det kanske mest intressanta 

med ärendet är den oklara och dåligt underbyggda 

anmälan, där Läkemedelsverket framhåller att 

påståendet i texten inte hade stöd i produktresumén och 

att det skulle vara oklart om det är godis eller läkemedel 

som marknadsförs. Nämnden konstaterar kort att regelverket 

stipulerar att produktresumén ska vara den sakliga 

utgångspunkten för all information om ett läkemedel 

och betonar att detta dock inte innebär att alla inslag 

i läkemedelsreklamen måste ha stöd i produktresumén. 

NBL uttalade att annonsens påstående om den goda smaken 

hos tuggummit utgör ett allmänt lovprisande som 

ofta förekommer i marknadsföring och som inte kan krävas 

ha ett stöd i resumén. Nämnden påpekade också att 

Läkemedelsverket inte angett någon grund för varför annonsen 

i övrigt skulle strida mot regelverket och framhöll 

att den humoristiska utformningen i såväl text som bild 

knappast kan missuppfattas av läsaren. Enligt nämnden 

måste det vara tydligt för samtliga betraktare att det rör 

sig om marknadsföring av ett läkemedel och inte om godis. 

Nämnden fann inte skäl till någon kritik mot annonsen. 

Mårten Brink 

Skribent 

Brilex AB 

828/08

2 Produktspecialister 

Distrikten Norrland och Västra Götaland/Halland 

Världsledande produkter - Stomi och sårbehandling - Kundrelationer 

Vi erbjuder dig ett intressant och stimulerande arbete i ett företag som är världsledande inom sitt område. 

Du ingår i ett team med kunniga och engagerade kollegor där det finns trivsel och arbetsglädje. För mer 

information se: 

www.convatec.se 

Skicka din ansökan i form av en meritförteckning och ett personligt ligt brev senast 23 juni till 

apply@formatio.se eller ring Roger Augustini på Formatio, tel. 070-565 0511. 

Consulting 

Medhouse expanderar kraftigt och söker därför 

konsulter i Sverige, Norge & Danmark 

Key Account Managers 

Vi söker drivna Key Account Managers över hela Sverige. Vi behöver även personal i 

Danmark och Norge. Vi ser gärna att du har tidigare erfarenhet som KAM samt dokumenterat 

goda säljresultat som terapispecialist. 

Produktspecialister 

Vi söker produktspecialister med goda meriter över hela Norden. 

Din person 

Du är prestationsorienterad, har god samarbetsförmåga och levererar kvalitet till såväl kund 

som uppdragsgivare. 

Är du den vi söker? Skicka in ditt CV till work@medhouse.se eller gå in på www.medhouse.se 

och registrera ditt CV. 

Välkommen att kontakta Per Öberg 0709-22 40 24 eller Ann-Britt Östlund 0733-17 41 01 för 

mer information. 

Medhouse är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom läkemedelsbranschen och har 

bedrivit verksamhet sedan 1999. Företaget har huvudkontor i Stockholm och konsultrepresentation 

över hela Norden. Medhouse arbetar med operativ och strategisk konsultverksamhet 

och analysverktyg. 

Medhouse AB • Barnhusgatan 16 • 111 23 Stockholm • Tel 08-411 12 20 • Fax: 08-22 99 99 • info@medhouse.se • www.medhouse.se

Encorium Sverige AB befinner sig i en expansiv fas och söker en 

projektledare som vill bidra till att stärka etableringen på den 

svenska och norska marknaden. Tjänsten är placerad vid vårt 

kontor i Kista utanför Stockholm. 

Du är van vid att leda kliniska projekt och har erfarenhet av 

förstudier, tidplanering, uppföljning och rapportering. Du är 

bekväm i beställar/leverantörssituationen och kan hålla en tät 

dialog med uppdragsgivarens beslutsfattare. 

Du har ett övergripande ansvar och trivs med att handleda såväl 

kollegor som forskningspersonal. Beroende på projektens karaktär 

är du ibland både projektledare och operativ i projektet. 

Kinchard Consulting AB 

Hovslagargatan 5, 5tr 

111 48 Stockholm 

Tel: 08-614 34 00 

Fax: 08-678 40 19 

www.kinchard.se 

[from paper to people] 

KLINISK PROJEKTLEDARE 

Då vi är ett serviceföretag har du lätt att tänka i affärstermer, 

du är målinriktad och förstår och kan snabbt lösa problem. 

Rätt person erbjuds en omväxlande vardag med många 

kontakter och stora möjligheter att utveckla sig själv och vår 

organisation. 

Vill du veta mer? 

Då är du välkommen att kontakta 

Inger Welander, Pharma Search AB, 08-30 70 34 

alternativt maila din ansökan till: 

inger.welander@pharmasearch.se 

Kinchard är Nordens ledande konsultföretag inom läkemedels och life science industrin. Företaget har cirka 

130 medarbetare i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Huvudkontoret ligger i Stockholm och verksamheten 

drivs genom fyra olika affärsområden; Consulting, Outsourcing, Health och Solutions. 

Funderar du på att ta ett 

steg vidare i karriären? 

Just nu arbetar vi med att tillsätta 

förfrågningar med start i augusti. 

Vi söker konsulter framförallt i storstadsregionerna. 

Vi letar efter dig med 

erfarenhet från specialistbearbetning 

såväl som från öppenvård. 

Registrera ditt CV på vår hemsida www.kinchard.se 

Vid frågor kontakta gärna Inger Larsson, telefon 

08-614 34 39 eller ila@kinchard.se. 

Innovative solutions for the 

pharmaceutical industry 

www.encorium.com

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Key Account Manager Sverige 

Vi söker en vuxen medarbetare som ska bli del i 

ett team, där ansvaret initialt kommer att vara att 

marknadsföra Erbitux® till specialistläkare i Sverige. 

DU HAR: ��Universitets- eller högskoleutbildning � Minimum 2 års erfarenhet av 

läkemedelsindustri � Erfarenhet av arbete med onkologer � Meriterande är om du har 

erfarenhet av arbete med framtagande av marknads- och utbildningsmaterial. 

DU ÄR: � Genuint intresserad och engagerad inom området onkologi � En lagspelare 

som vill nå sina mål � En person som ser möjligheter istället för problem � Beredd på 

att resa mycket � Van att planera och arbeta självständigt � En person med hög social 

kompetens och förmågan att bygga och behålla relationer. 

VI KAN ERBJUDA DIG: Ett självständigt och omväxlande arbete i en organisation i 

uppbyggnadsfas där utmaningarna är många, men också där möjligheterna att påverka 

och utvecklas är stora. 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Vill du veta mer kan du ringa 

Lena Kredell Isaxon på 

Bondi Chefsrekrytering 

08-410 62 903, 

070 797 77 78 

Välkommen med 

din ansökan 

via mail till: lki@bondi.se 

senast den 15 augusti, 2008. 

Merck Serono Onkologi med sitt huvudkontor i Stockholm är en av divisionerna inom Merck KgaA, Darmstadt. Merck KGaA, är en av de största 

producenterna av industrikemikalier förutom sin läkemdelsproduktion och produktion av laboartoriekemikalier. I Sverige har E. Merck sedan mer än 

100 år, genom olika kanaler tillhandahållit läkemedel. Forskningen inom läkemedel och i synnerhet onkologi är intensiv inom företaget och sedan 

2004 har affärsområdet Onkologi byggts upp i Skandinavien. Som ett led i fortsatta utmaningar sökes nu en KAM som vill bli del i detta team.

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Spana in PI:s Nya utseende på webbplatsen 


Där kommer vi bland annat satsa på att bibehålla Pharma Industrys placering som nr.1 

när det gäller rekryteringar inom läkemedelsindustrin. 

Vi kommer att lägga till en SMS-tjänst där man som arbetssökande får en påminnare till 

mobilen att det lagts ut ett nytt intressant jobberbjudande.

Produktchefskurs 

Strategisk Marknadsplanering 

29 september - 3 oktober 2008 (v.40) 

Läkemedelsindustrin går från en säljstyrd till en mer marknadsdominerande 

affärsmodell. Din kompetens som marknadsförare 

blir än mer viktig. Har du och ditt företag råd att inte gå vår 

utbildning i Strategisk Marknadsplanering? 

135 produktchefer lämnade inget åt slumpen. 

Ta det säkra före det osäkra du med och anmäl dig till vår utbildning 

29 september - 3 oktober på Djurönäset i Stockholms Skärgård. 

135 personer från 57 företag har gått utbildningen. 97,1% ansåg att kursen överträffade eller motsvarade 

förväntningarna. 98,6% kan tänka sig att rekommendera kursen. 

För mer detaljerad information titta in på 


klicka vidare på PI-Academy 

Eller ring 08 - 570 10 520 

�

� 

Föreläsare 

Program 

Lars-Åke Levin 

Kursledare är Docent från Linköpings Universitet. Lars-Åke har lång erfarenhet 

av hälsoekonomi både akademiskt och ur ett branschperspektiv. Han är även 

ledamot i Läkemedelsförmånsnämnden och behärskar därmed som få andra 

alla perspektiv inom HE. Han är dessutom ledamot i läkemedelskommittén i 

Östergötland. 

Magnus Janzon, 

MD ÖL Universitetssjukhuset Linköping 

Specialist kardiologi, internmedicin och allmänmedicin. 

Forskar inom kardiologi/hälsoekonomi. 

• Inledning och förutsättningar 

• Hälsoekonomiska utvärderingar 

• Hälsoekonomiska modeller 

• Att läsa hälsoekonomiska artiklar 

• Metodfrågor 

• Läkemedelsförmånsnämnden 

• En Hälsoekonomisk utvärdering från ax till limpa 

• Den Hälsoekonomiska planen, Grupparbete 

• Hälsoekonomi och sjukvårdsaktörerna 

Grundkurs i Hälsoekonomi 

Djurönäsets Kursgård 

5 - 7 maj 2009 

Du bör gå! 

Grundkurs i Hälsoekonomi är en utbildning som vänder sig till personer som 

på något sätt i sitt arbete är berörda av hälsoekonomiska diskussioner. T ex 

KAMs som diskuterar med läkemedelskommittéer, personer på regulatoriska 

och medicinska avdelningar, marknadspersoner som använder hälsoekonomiska 

argument i marknadsföring samt inte minst företagsledningen. 

Det räcker inte att anställa Hälsoekonomer, alla strategiska kontaktytor mot 

målgruppen måste ha en grundkompetens och kunna behärska ämnet. 

Martin Henriksson 

Magister i Nationalekonomi och doktorand från Linköpings Universitet. Martin 

arbetar med metodfrågor inom beslutsmodellering och har medverkat i ett 

stort antal ekonomiska utvärderingar, både i Sverige och utomlands, där 

beslutsmodellering använts. 

För en mer utförlig programbeskrivning se www.pharma-industry.se, under PI-Academy

Leverantörsboken 

Om du söker en ny leverantör som bemästrar läkemedelsindustrin så är LEVERANTÖRSBOKEN rätt ställe att leta. Du 

hittar den på www.pharma-industry.se 

Du klickar på kategorierna nedan och får upp leverantörer som anser sig vara duktiga på att leverera 

branschanpassade tjänster/produkter inom respektive kategori. 

Just nu hittar du följande leverantörer i Leverantörsboken. Välj dem! 

Bokningstjänster 

DM/TM i Göteborg 

Gotlands Bokningscenter 

PharmaRelations 

Contract sales 

Adecco Medical&Science 

Jenseus Consulting 


CRM- system 

Nomi 

Events 

Erlandsson & Bloom 

Försäljningsstatistik 

IMS Health Sweden 

SLD, Svensk läkemedelsdata 

Interaktiva media 

Netdoktor.se 

SVAR Läkardialog 

Juridiska tjänster 

Mannheimer Swartling advokatbyrå 

Kliniska prövningstjänster 

Encorium 

Quintiles 

Konferens-/ Kongresstjänster 

Luleå Convention Bureau 

Läkaradresser 

Nomi 

Läkemedelsdistribution 

Kronans Droghandel 

Tamro 

Marknadsanalys/ -strategi 

Ellermore 


LINDH & PARTNERS GBG 

MERK Consulting 

Nomi 

Sprida 

Marknadsundersökningar / -information 

DM/TM i Göteborg 

Erlandsson & Bloom 

Gotlands Bokningscenter 



Nomi 

SIFO Research International Navigare 

Medical writing 

AMa Text Services 


Medicinska tidskrifter 

Onkologi i Sverige 

Tidskriften Doktorn 

Medicinska utbildningar 

Ekelund & Wik 

Heart Meducation 


Medicinska webbplatser 

Internetmedicin 

Profilprodukter 

Reklamvision 

Regulatoriska tjänster 

Nordic Medical Advisor 

Sofus Stockholm Consulting 

Scandinavion Regulatory Services 

Reklambyråtjänster 

DDB Health 

Ekelund & Wik 

Ellermore 

GRANATH EURO RSCG 

Heart Reklambyrå 

LINDH & PARTNERS GBG 

Nightingale 

Relevans Strategi & Kommunikation 

Sprida 

Rekrytering / Search 

Adecco Medical&Science 

Aktivia Personalkonsult 

DOCS International 

Intend 

MOCHA 

PeakSearch 


Utbildning / Seminarier 

Nordic Medical Advisor 

PI-Academy 

Webbutveckling 

Nightingale 

Är du också en duktig leverantör till läkemedelsindustrin som vill synas i Leverantörsboken ? 

Kontakta Pharma Industry på redaktionen@pharma-industry.se

SIMULATION-BASED TRAINING 

TO SECURE STRATEGIC SUCCESS 

ASK IMS 

IMS Learning Solutions strategic training courses provide pharmaceutical senior managers the 

opportunity to learn, share experience, and practice strategies in a highly sophisticated 

simulation environment. These, and other interactive training courses, will drive your 

pharmaceutical sales and marketing management to new levels of business achievement. 

Our extensive curriculum includes: 

• Senior Sales Management: Practical solutions for building a winning sales management organization 

• Strategic Marketing: Delivering effective product and portfolio management for long term growth 

VISIT www.imshealth.com/learningsolutions for more information 

© 2007 IMS Health Incorporated or its affiliates. All rights reserved. 

TM

3 oktober 2008 - Pharma Industry

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?