SBB 3/2010 - Svensk Bergs- & Brukstidning
SBB 3/2010 - Svensk Bergs- & Brukstidning
SBB 3/2010 - Svensk Bergs- & Brukstidning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BERGS<br />
&BRUKS<br />
BERGMATERIAL<br />
UNDERMARKSTEKNIK<br />
BERGSPRÄNGNING<br />
GEOTEKNIK<br />
INFRASTRUKTUR<br />
STEN<br />
STÅL & METALLER<br />
3<strong>2010</strong><br />
ÅRGÅNG 89<br />
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING<br />
Full fart igen i gruvbranschen
����������� ���� �� �������� �������� ������������������ � www.sp.se<br />
Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom<br />
sexton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten<br />
av god kvalitet.<br />
Varje år borras tiotusentals borrhål i landet, antingen för utvinning<br />
av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa<br />
hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former.<br />
Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är<br />
tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra<br />
���������������������������������������������������������������lationer.<br />
Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya<br />
håls placering, djup och markens egenskaper.<br />
Certifiering genom SP SITAC<br />
För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för<br />
drygt fem år sedan, med SGU, branschorganisationerna Avanti<br />
������������������������������������������������������������<br />
���� ������������������������� ������������������ � ���������� ��<br />
handen kan både aktörer, landets kommuner<br />
och konsumenter konstatera att<br />
�������������������������������������������<br />
dokumenterad kompetens och regelbunden<br />
användning av SGUs brunnsarkiv,<br />
dit alla borrare rapporterar, ökar nu<br />
kontrollen över vad som händer vårt<br />
grundvatten.<br />
En viktig och bidragande orsak till<br />
systemets framgång har varit branschorganisationerna<br />
och deras ambition att<br />
������������������������������������<br />
deltagit i utbildningar och därefter låtit<br />
�������������������������������������������<br />
att klara kunskapsprövning inom såväl<br />
hydrogeologi och juridik som svetsning.<br />
���������������������������������������<br />
�������������������������<br />
Ökat allmänt intresse<br />
���������� ����� ������������ ���� ��������<br />
kommuner är också i tilltagande. Anta-<br />
���������������������������������� ���<br />
��������������������������������������<br />
och beställare vill nu veta om deras<br />
Allt oftare krav på<br />
certifierad brunnsborrare<br />
�����������������������������������������������������������������<br />
byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på,<br />
���������������������������������������������������������������<br />
kommuner vid borrning och installation.<br />
�����������������������������������������������������������������<br />
kompetens och kvalitet genom ett ”körkort”. Det innebär även att<br />
����������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������������<br />
Id-kort<br />
���������������������������������������������������������������<br />
av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för<br />
konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att se om<br />
������������������������<br />
��� ��� ����������� �� ����������� �� ��������������<br />
���� ������� �� �� ����� �� �� �� �������������<br />
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ��� ���� ��� �� ����� � ���� ������� �� �� � ���������
����������������������������������������<br />
�����������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������<br />
� ����������������������������������������������������������������������������������<br />
���� ��������� �������������������� ���� ���� ��� ����������� ���� ���� ������������� ����<br />
������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������
<strong>Svensk</strong><br />
BERGS-&BRUKS<br />
tidning<br />
Årgång 89 • Nr 3/<strong>2010</strong><br />
<strong>Svensk</strong><br />
<strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong><br />
•<br />
Adress:<br />
Box 6040<br />
200 11 Malmö<br />
•<br />
Tel.<br />
040-611 06 90<br />
•<br />
Telefax<br />
040-797 37<br />
•<br />
E-post:<br />
svenskbergs-bruks<br />
@bjinv.se<br />
•<br />
Bankgiro<br />
305-6488<br />
•<br />
Plusgiro<br />
65 31 31-3<br />
•<br />
Helårsprenumeration:<br />
233:- (inkl. moms)<br />
•<br />
Ansvarig<br />
utgivare:<br />
Jörgen Dahlquist<br />
•<br />
I redaktionen:<br />
Reinhold Andefors<br />
Jörgen Dahlquist<br />
Kjell Duberg<br />
Roland Duberg<br />
Jan Hallonqvist<br />
Rolf Oward<br />
•<br />
Årgång 89<br />
•<br />
Tryckt hos<br />
Carlshamns<br />
Tryck & Media AB,<br />
Karlshamn<br />
•<br />
ISSN: 0039-6435<br />
•<br />
Omslagsfoto:<br />
Gunnar W. Bergman<br />
Full fart igen i gruvbranschen<br />
<strong>Svensk</strong> gruvnäring tjänar just nu goda pengar och<br />
stålindustrin ser att världsmarknadspriserna stadigt<br />
återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade<br />
samarbete med gruv- och processindustrin bidrar<br />
till att lösa branschspecifika problem där företagen<br />
samverkar trots att de kan vara konkurrenter.<br />
Reinhold Andefors rapporterar från Bergforsk <strong>2010</strong>.<br />
Uran för hundratals miljarder<br />
<strong>Svensk</strong> uranbrytning<br />
har länge debatterats.<br />
Och det är<br />
stora värden som<br />
står på spel. En som<br />
jobbar med dessa<br />
frågor är geologen<br />
Gustav Åkerblom,<br />
expert på förekomster<br />
av uran i Sverige.<br />
I skiffrarna runt Storsjön<br />
finns, exempelvis,<br />
ett samlat uranvärde<br />
på hundratals<br />
miljarder.<br />
Nytt rekord för MaskinExpo<br />
Nordens största<br />
maskinmässa,<br />
MaskinExpo på<br />
Barkarby flygfält<br />
nordväst om Stockholm,<br />
slog alla<br />
tidigare rekord. Över<br />
500 utställare<br />
lockade noga räknat<br />
27 243 besökare<br />
under de tre dagarna<br />
27-29 maj.<br />
Sid. 36<br />
Sid. 8<br />
Gigantiskt vattenkraftsprojekt<br />
Vid nedre delen av Yalong River i Sichuan i Kina<br />
byggs två samverkande vattenkraftsanläggningar,<br />
Jinping 1 och Jinping II. Det är ett vattenkraftsprojekt<br />
i rekordklass. Yalong är en biflod till<br />
Yangtsefloden och när alla de planerade<br />
kraftverken är färdiga blir eltillskottet sammanlagt<br />
152 TWh.<br />
Sid. 12<br />
Stålvändning främst i Asien . . . . . . . . . 4<br />
Åsa Persson ny bergmästare . . . . . . . . 4<br />
METALLMARKNADEN:<br />
Märkligt höga basmetallpriser . . . . . . . . 6<br />
Malmbanan är en sårbar flaskhals . . . 14<br />
Stora utmaningar väntar<br />
bergmaterialindustrin . . . . . . . . . . . . . 16<br />
Rapport från BK:s<br />
55:e diskussionsmöte . . . . . . . . . . . . . 24<br />
Ekonomi och auktorisation i<br />
centrum vid BEF:s stämma . . . . . . . . . 51<br />
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 55<br />
Annonsera<br />
i branschens<br />
informationskanal!<br />
Sid. 48<br />
040-611 06 90
STIG-GÖRAN NILSSON<br />
Åsa Persson är född 1961, utbildad<br />
civilingenjör och har tidigare<br />
arbetat inom Lantmäteriet i<br />
Norrbotten, vid <strong>Svensk</strong>a institutet<br />
för Geografisk Informationsteknologi<br />
i Kiruna och för<br />
Vasallen AB i Kiruna. Hon kommer<br />
närmast från tjänsten som<br />
specialist på fastighetsrätt vid<br />
LKABs dotterbolag Fastighets<br />
AB Malmfälten (FAB.<br />
<strong>Bergs</strong>staten, med huvudkontor<br />
i Luleå, är en del av SGU<br />
och har till uppgift att handlägga<br />
ärenden som rör prospektering<br />
och utvinning av mineral.<br />
Titeln bergmästare förekom<br />
redan under medeltiden och den<br />
svenska statliga organisationen<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Mycket kvar att hämta in<br />
Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association<br />
uppgick i juni till 119 miljoner metric tons (mmt). Det är 18 procent mer än i juni förra året.<br />
Siffran för första halvåret blev 706 mmt, nästan 28 procent högre än för motsvarande period 2009.<br />
Men trots att produktionen för årets första halva totalt ökade med 7,2 procent jämfört med 2007,<br />
året när den s.k. finansiella krisen började skönjas, har större delen av världen ännu inte återhämtat<br />
sig. Det är Asien som har utmärkt sig. I EU, USA, Kanada och Ryssland med f.d. lydstater ligger<br />
produktionen fortfarande 15 procent under toppnivåerna 2007.<br />
I Kina producerades 53,8 mmt i juni i år, en ökning med 9 procent jämfört med samma månad<br />
förra året. I övriga Asien kan nämnas Japan som ökade med 35,9 procent och Sydkorea med 21,9<br />
procent.<br />
Inom EU gjorde Tyskland ett rejält ryck och ökade med 53,4 procent jämfört med juni förra året.<br />
Också Italien och Frankrike ökade ganska rejält, med 32,8 respektive 31,4 procent.<br />
När det gäller ökning jämfört med juni 2009 presterade exempelvis Turkiet 13,8 procent, Ryssland<br />
ynka 6 procent och Ukraina lika måttliga 7,2 procent.<br />
På andra sidan Atlanten stoltserar USA med 65 procents ökning och Brasilien med 46,8 procent.<br />
Kapacitetsutnyttjandet i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association sjönk i juni,<br />
från 82 procent i maj till 80,6 i juni. �<br />
Ny bergmästare<br />
Åsa Persson är sedan halvårsskiftet ny<br />
bergmästare. Hon efterträder Jan-Olof Hedström<br />
som går i pension.<br />
för frågor om gruvverksamhet<br />
och bergsbruk har anor från<br />
1600-talet.<br />
Jan-Olof moderniserade<br />
det medeltida ämbetet<br />
Efter drygt tolv år på posten som<br />
chef <strong>Bergs</strong>staten lämnar bergmästare<br />
Jan-Olof Hedström nu<br />
över stafettpinnen och blir pensionär.<br />
– Jag måste medge att det<br />
känns lite konstigt för jag har<br />
aldrig lämnar förvärvslivet tidigare,<br />
säger han.<br />
Men livet går vidare med barn<br />
och barnbarn, byggarbete på villan<br />
och uppfödning av nordsvenska<br />
brukshästar. Dessutom<br />
4<br />
är han flitigt engagerad i hembygdsföreningen<br />
och intresserad<br />
av framför allt ekonomisk historia.<br />
– Gruvorna har haft stor betydelse<br />
för utvecklingen i norra<br />
Sverige, säger Jan-Olof, apropå<br />
ekonomisk historia.<br />
Från <strong>Bergs</strong>ting<br />
till <strong>Bergs</strong>stat<br />
Titeln bergmästare härstammar<br />
från medeltiden men då var den<br />
liktydig med den främste bland<br />
de bergsmän som drev en gruva.<br />
När Axel Oxenstierna för 373 år<br />
sedan införde Generalbergsamtet<br />
knöts ämbetsmän, bergmästare,<br />
till organisationen. De hade det<br />
kungliga uppdraget att sköta<br />
kontakten med gruvorna och<br />
vara ordförande i <strong>Bergs</strong>tinget<br />
(togs bort 1857) som dömde i<br />
tvister som rörde bergverken.<br />
Generalbergsamtet omvandlades<br />
senare i steg till nuvarande<br />
<strong>Bergs</strong>staten med bergmästardömen,<br />
bergmästarämbeten och<br />
bergmästardistrikt.<br />
I dag är <strong>Bergs</strong>staten en modern<br />
statlig organisation som prövar<br />
ansökningar om prospektering<br />
och brytning av koncessionsmineral.<br />
Jan-Olov Hedström har bidragit<br />
till <strong>Bergs</strong>statens utveckling<br />
tack vare en öppen dialog, förståelse<br />
för samhällets krav och i<br />
möjligaste mån snabba beslut.<br />
Det som är viktigt för bolagen är<br />
viktigt för samhället.<br />
När han tillträdde tjänsten<br />
som bergmästare var <strong>Bergs</strong>staten<br />
uppdelad i två distrikt, det<br />
norra som han var chef för, och<br />
det södra som han blev vikarierande<br />
chef för. Efter ett halvår<br />
slogs distrikten ihop.<br />
Större inflytande för<br />
markägarna<br />
Sedan januari 2009 är <strong>Bergs</strong>staten<br />
en del av SGU. Resultatet<br />
av sammanslagningen ser vi i<br />
klarare riktlinjer och en mycket<br />
bättre och begripligare ordning i<br />
myndighetsutövningen.<br />
När Jan-Olof Hedström tillträdde<br />
1997 hade Sverige haft<br />
en ny minerallag i fem-sex år.<br />
Med den nya lagen försvann den<br />
s.k. kronoandelen och Sverige<br />
öppnades för internationella<br />
företags investeringar. I maj<br />
2005 ändrades flera regler för att<br />
bättre balansera exploateringsintresset<br />
mot enskilda sakägares<br />
intressen.<br />
– Jag är stolt över att ha bidragit<br />
till att markägarna får större<br />
inflytande över processen utan<br />
att de grundläggande villkoren<br />
för gruvverksamhet förändrats,<br />
säger Jan-Olof Hedström som<br />
alltså nu har lämnat över till nya<br />
bergmästaren Åsa Persson. �<br />
Åsa Persson tar över när Jan-Olof Hedström<br />
går i pension.
Revolution<br />
i <strong>Bergs</strong>prängnings-<br />
branschen!<br />
Varför chansa?<br />
www.bef.nu
METALLKRÖNIKÖR:<br />
ANDERS OHLSSON<br />
Presslagd 10-08-09<br />
För oss som har varit med ett<br />
tag i branschen har vissa saker<br />
med åren och med ökad erfarenhet<br />
blivit till begrepp. På aktiemarknaden<br />
pratar man om att<br />
köpa till sill och sälja till kräftor.<br />
På metallmarknaden ska man<br />
köpa till påsken, ”Get your Easter<br />
eggs in”, och sedan sälja i<br />
maj ”Sell in May, and go away”,<br />
för att man lugnt ska kunna ta<br />
semester och komma tillbaka<br />
och ta nya positioner till hösten.<br />
Spekulation på<br />
industrins bekostnad<br />
En gång i tiden var det här lika<br />
självklart som att koppar oftast<br />
var i backwardation medan aluminium<br />
nästan alltid var i contango.<br />
Det var då det! Nu är det<br />
andra tider och marknaden har<br />
förändrats. Det kan finnas fyra<br />
miljoner ton aluminium i lager,<br />
och marknaden kan trots det<br />
visa tendenser till att vicka över i<br />
backwardation. Men kan man<br />
ha en bristsituation med fyra<br />
miljoner ton i lager? Visst är det<br />
möjligt, det är bara att se till att<br />
någon låser upp stora delar av<br />
lagret i finansiella transaktioner.<br />
För den som har tillgång till billiga<br />
pengar, d.v.s. kan låna till låg<br />
ränta (banker), har detta varit ett<br />
lönsamt och samtidigt riskfritt<br />
sätt att tjäna pengar. Tyvärr får<br />
man dock konstatera att det till<br />
viss del har skett på metallanvändarnas<br />
bekostnad.<br />
Hade man i år handlat efter<br />
de gamla begreppen och sålt i<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
METALLMARKNADEN<br />
Tiderna förändras<br />
maj hade man gjort en brakförlust,<br />
och tittar man på koppar så<br />
är priset i skrivande stund upp<br />
25 procent sedan i juni. För<br />
övriga basmetaller är det samma<br />
sak medan guldet samtidigt har<br />
tappat sedan toppnoteringarna.<br />
På försommaren var det Grekland<br />
som stod i fokus, och hela<br />
det europeiska ekonomiska<br />
systemet stod på tröskeln till en<br />
härdsmälta. Riskaptiten var lika<br />
stor som aptiten när det serverades<br />
pölsa i skolmatsalen när<br />
man var barn. Att guldet favoriserades<br />
var inte konstigt och när<br />
guld och US dollar gick åt<br />
samma håll och samtidigt stärktes<br />
var signalen klar. Marknaden<br />
prisade in än värre tider.<br />
Märkligt höga<br />
basmetallpriser<br />
Vad som var konstigt om man nu<br />
blickar tillbaka var väl att basmetallpriserna<br />
var så höga. Koppar<br />
t.ex. på 6 000 dollar stod<br />
dubbelt så högt som vintern för<br />
två år sedan. Sättningen för basmetallerna<br />
var således mer en<br />
korrigering av för snabbt stigande<br />
priser, och inte en effekt av en<br />
annalkande kraschlandning. Det<br />
finns en lärdom att hämta för<br />
den som är intresserad och det<br />
är att priserna nu, efter decennier<br />
av harvande vid låga nivåer,<br />
till slut har tagit klivet uppåt.<br />
Om vi fortsätter med koppar<br />
som exempel så föll priset vid<br />
finanskraschen ner till strax<br />
under 3 000 dollar för att sedan<br />
snabbt återhämta sig. Fram till<br />
år 2006 betraktades 3 000 dollar<br />
som ett högt pris för koppar, nu<br />
är det absoluta botten. Det är<br />
bara att vänja sig vid att den<br />
första siffran i kopparpriset inte<br />
är en etta eller tvåa som i 1 500<br />
och 2 500 USD, nu är det en<br />
femma, sexa eller sjua. Och<br />
kommer det ett riktigt rally ska<br />
6<br />
vi inte bli förvånade om vi ser<br />
femsiffrigt pris. För zink och bly<br />
är normen nu fyrsiffrigt, märkligt<br />
speciellt för bly som förr var<br />
en femhundradollarsmetall. På<br />
samma sätt är det med ädelmetallerna<br />
och guld håller nu på<br />
att etablera sig som fyrsiffring<br />
där man tidigare handlade mellan<br />
250 och 500 dollar/oz.<br />
Stigande<br />
produktionskostnader<br />
Tiderna förändras och vad som<br />
nu har skett är att produktionskostnaderna<br />
så snabbt har stigit,<br />
titta bara på el och olja. Nu är<br />
det ingen som höjer på ögonbrynen<br />
för att ett fat olja kostar 80<br />
dollar och Opec hävdar att 75<br />
dollar är gränsen för när det är<br />
värt att investera i ny produktion.<br />
När aluminium och zink<br />
nu handlas kring 2 000 USD/mt<br />
Koppar<br />
Guld<br />
är det strax över produktionskostnaden<br />
för många enheter.<br />
Samtidigt ökar efterfrågan, bortsett<br />
från vid kriser, vilket gör att<br />
de fyndigheter som nu går igång<br />
har ett betydligt högre kostnadsläge<br />
än vad som tidigare varit fallet.<br />
Samma sak med befintliga<br />
gruvor som expanderar, kostnadsläget<br />
blir ett helt annat.<br />
Visst finns det enheter som har<br />
låga produktionskostnader men i<br />
förhållande till den totala<br />
världskonsumtionen är det en<br />
liten del. Missförstå mig nu rätt,<br />
det är goda tider för metallproducenterna<br />
med dagens priser,<br />
men inte så goda för alla som<br />
man kanske kan lockas att tro.<br />
Han visste nog inte hur rätt han<br />
skulle få Robban Zimmerman*<br />
när han på tidigt sextiotal sjöng<br />
”The times they are a-changin”.<br />
* Robert Zimmerman är för det stora<br />
flertalet mer känd som Bob Dylan.<br />
Annonsera i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
<strong>Bergs</strong> & Bruks utsände har<br />
besökt Gustav Åkerblom<br />
som vi har haft kontakt med tidigare<br />
i samband med olika frågor<br />
om radon i mark och byggmaterial<br />
när han var verksam med<br />
dessa frågor vid Statens strålskyddsinstitut<br />
1991-2004.<br />
Gustav startade sin karriär<br />
som uranprospektör 1960 då<br />
han fick jobb vid Atomenergi.<br />
Han har också arbetat vid Sveriges<br />
Geologiska Undersökning.<br />
Även där med uranprospektering<br />
till dess att denna verksamhet<br />
lades ner 1986.<br />
– Faktiskt var Sverige under<br />
ett par år i slutet av 60-talet på<br />
väg att ta fram en helsvensk<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
På spaning efter uran<br />
<strong>Svensk</strong> uranbrytning har länge debatterats. Ska den tillåtas eller inte?<br />
Det är stora värden som står på spel. Och enligt riksdagsbeslut den<br />
24 mars i år ska det fortfarande vara tillåtet att bryta uran i Sverige,<br />
men de rödgröna röstade för ett förbud. En som jobbar med dessa frågor<br />
är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i<br />
Sverige. Enligt den lilla broschyr för ”Projekt Viken”, som har utarbetats<br />
av prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals finns det i<br />
skiffrarna ett samlat metallvärde på hundratals miljarder.<br />
TEXT & FOTO:<br />
GUNNAR W. BERGMAN<br />
atombomb – en avgörande del<br />
av den svenska linjen, berättar<br />
Gustav Åkerblom.<br />
Stora metalltillgångar<br />
vid Storsjön<br />
Redan under 1960-70-talen var<br />
Gustav verksam med inventering<br />
av olika platser i Sverige där<br />
det kunde finnas brytvärda tillgångar<br />
av uran bl.a. i Jämtland<br />
och Västerbotten. Det var då<br />
han 1961 i <strong>Bergs</strong> kommun i<br />
Oviken uppmärksammade ”rätt<br />
så radioaktiva skiffrar”.<br />
Drygt tio år senare, 1972, togs<br />
8<br />
prov på samma ställe. Analyserna<br />
visade för alunskiffer anmärkningsvärt<br />
höga halter vanadin,<br />
nickel och molybden tillsammans,<br />
men rätt låga halter av<br />
uran. Detta gav ett incitament<br />
för SGU att i stor skala undersöka<br />
alunskiffrarna i Jämtland<br />
och Västerbotten. Detta var fullt<br />
genomfört vid mitten av 1980talet<br />
och visade på stora tillgångar<br />
av metaller, främst kring Storsjön.<br />
Fyndigheterna i Jämtland<br />
är rikare och mer betydande än i<br />
Västerbotten. Enligt en uppskattning<br />
som SGU gjorde på<br />
1980-talet finns det totalt 4,6<br />
miljoner ton uran och 70 miljoner<br />
ton vanadin i det södra Stor-<br />
sjö-området. Om vi för uran räknar<br />
med ett dagspris på drygt<br />
700 kronor per kilo skulle bara<br />
uranet vara värt mer än 3 000<br />
miljarder kronor.<br />
Continental planerar<br />
större skifferbrytning<br />
Så stora områden med skiffer<br />
kan det aldrig bli fråga om att<br />
bryta, men Continental planerar<br />
för en brytning av 20 miljoner<br />
ton skiffer per år. Av detta skulle<br />
ca 2 000 ton utgöras av metalliskt<br />
uran. Inom det planerade<br />
brytningsområdet finns det tio<br />
gånger mer vanadin än uran.<br />
Vanadin är en metall med en<br />
framtid i energisammanhang<br />
bl.a. som batterier för bl.a. solceller.<br />
Specialstål som Sverige är<br />
berömt för kräver också vanadin.<br />
Lokalbefolkningen var till en<br />
början kallsinnig till prospektering<br />
av skiffrarna men opinionen<br />
har börjat svänga och det<br />
finns numera en stark stödgrupp<br />
för skifferbrytning i<br />
<strong>Bergs</strong> kommun.<br />
Dagbrott kan ge arbete<br />
åt 200-400 personer<br />
Enligt Continentals beräkningar<br />
skulle en gruvsatsning i form av<br />
dagbrott kunna ge jobb åt 200-<br />
400 personer. Denna beräkning
Gustav Åkerblom visar här en gammamätare som<br />
används när man letar uran.<br />
baseras på antalet sysselsatta i<br />
liknande gruvor bl.a. den nyöppnade<br />
i Talivaara i Finland, där<br />
skiffer bryts. Den finska skiffern<br />
bryts för att man ska få fram<br />
nickel, zink och koppar som<br />
lakas ur skiffern. Under den tid<br />
gruvan anlades sysselsattes upp-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
emot 2 000 anställda för uppbyggnad<br />
av lakverket och gruvan.<br />
Nu när gruvan kommit i<br />
gång sysselsätts drygt 200 personer.<br />
När man väl hade startat<br />
lakningen av skiffern visade det<br />
sig att laklösningen även innehåller<br />
uran. Trots att uranhalten<br />
10<br />
Här finns alunskiffern vid Storsjön.<br />
är obetydlig utvinns nu som<br />
biprodukt ca 350 ton uran per<br />
år. Det motsvarar ca en tredjedel<br />
av det finska uranbehovet för<br />
kärnkraften.<br />
Tjockare skifferlager<br />
genom ”överskjutning”<br />
Gustav Åkerblom jobbade bl.a.<br />
under en tid i Ranstad i Västergötland<br />
där urankoncentrationen<br />
i den lokala alunskiffern är<br />
betydligt större, hela 300 gram<br />
per ton. Men det uranförande<br />
skifferlagret är bara ca fyra meter<br />
tjockt. I Oviken-området är<br />
medelhalten ca 170 gram uran<br />
per ton skiffer. Men det som gör<br />
skifferförekomsten vid Oviken<br />
extra intressant är att där är skifferlagret<br />
150-200 meter tjockt<br />
tack vare upprepade överskjutningar<br />
av samma lager. Det<br />
innebär att metallhalterna är lika<br />
stora tvärs igenom hela skifferlagret.<br />
Att skifferlagret är så<br />
tjockt möjliggör brytning med<br />
stora maskiner av samma typ<br />
som används i Bolidens gruva<br />
Aitik vid Gällivare. �<br />
Just vid Oviken är<br />
skifferlagret 150-120 m<br />
tjockt. Det är känt att<br />
det sträcker sig 15 km<br />
norrut från Oviken.
Bergforsk <strong>2010</strong><br />
Årets Bergforsk i Luleå blev<br />
ett positivt och framtidsinriktat<br />
seminarium med rekordmånga<br />
deltagare, drygt 130 industriledare,<br />
specialistingenjörer, professorer,<br />
forskare och studenter.<br />
Konferensen inleddes av Per-<br />
Erik Lindvall, teknisk direktör<br />
vid LKAB och ordförande för<br />
MITU. Han kunde konstatera<br />
att världsmarknadspriserna på<br />
metaller och mineral bidrar till<br />
gruv- och stålföretagens goda<br />
lönsamhet, något som ger utrymme<br />
för offensiva investeringar<br />
och satsningar på forsk-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Full fart i gruvindustrin<br />
<strong>Svensk</strong> gruvnäring tjänar just nu goda pengar och stålindustrin ser att världsmarknadspriserna<br />
stadigt återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade samarbete med gruv- och processindustrin<br />
bidrar till att lösa branschspecifika problem där företagen samverkar trots att de kan vara<br />
konkurrenter.<br />
RAPPORT<br />
REINHOLD ANDEFORS<br />
ning och vidareförädling. Glädjande<br />
är också den världsledande<br />
position Luleå tekniska universitet<br />
har intagit när det gäller att<br />
stödja svensk och nordisk<br />
industri.<br />
Statssekreteraren Jöran Hägglund<br />
(c) påminde om vikten av<br />
att vara energieffektiv i alla<br />
industriprocesser. Det sparar<br />
pengar och gör industrin konkurrenskraftigare,<br />
däremot lovade<br />
han inte, trots att det är valår, att<br />
ta bort eller minimera de energioch<br />
miljöskatter som fördyrar<br />
den svenska industriprocessen<br />
jämfört med konkurrentländerna.<br />
Ny dimension<br />
med 4D-teknik<br />
Per Weihed, en av universitets<br />
professorer, berättade om morgondagens<br />
högteknologiska malmbrytning<br />
som noggrant och kost-<br />
12<br />
nadseffektivt kan identifiera och<br />
utvinna malmer kilometervis<br />
under markytan.<br />
Han leder ett europeiskt<br />
forskningsprojekt om 4D-modellering<br />
som ingår i den större<br />
europeiska gruvsatsningen Pro<br />
Mine.<br />
– Eftersom de flesta europeiska<br />
malmer på ytnivå redan är hittade<br />
har det blivit allt intressantare<br />
att söka mineraliseringar på<br />
djupare nivåer. Detta arbete<br />
leder vi från Luleå tekniska universitet<br />
där vi 4D-modellerar de<br />
nya malmkropparna för att kunna<br />
förutse om det är ekonomiskt<br />
brytvärda malmförande bergarter.<br />
Det kan vi göra ända ner mot 1,5<br />
kilometers djup, berättar Per<br />
Weihed som anser att prospekteringsarbetet<br />
har fått en helt ny<br />
och spännande dimension med<br />
4D-tekniken.<br />
Per, som är professor i malmgeologi,<br />
framhåller att tekniken<br />
lär oss hur berggrunden verkli-<br />
Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå<br />
tekniska universitet, leder det stora europeiska<br />
forskningsarbetet med 4D-modellering av berggrunden<br />
och han hoppas nu att samarbetspartnern<br />
Boliden ska följa upp forskningsresultaten med borrningar<br />
för att verifiera att modelleringen stämmer.<br />
gen ser ut geologiskt och för att<br />
åskådliggöra detta byggs tredimensionella<br />
modeller. Sju länder<br />
samarbetar i ProMine-projektet.<br />
Tillsammans svarar dessa<br />
länder för cirka 90 procent av<br />
Europas produktion av metaller.<br />
För svensk del finansieras<br />
projektet med totalt 100 miljoner<br />
kronor från det statliga gruvforskningsprogrammet<br />
och det<br />
genomförs i samarbete med<br />
Boliden i ytterligare minst 1,5 år.<br />
För Bolidens del vet man i<br />
dag, genom karteringar på ytan,<br />
rätt väl hur berggrunden ser ut i<br />
Skellefteåfältet mellan Boliden i<br />
öster och Kristineberg i väster.<br />
Men hur det ser ut i ett tredimensionellt<br />
perspektiv på djupet<br />
återstår att ta reda på.<br />
Fjärde dimensionen<br />
ger historiskt perspektiv<br />
Genom att föra in olika geologiska<br />
och geofysiska data i 3Dmodellerna,<br />
som skapar det tredimensionella<br />
perspektivet, får<br />
man fram uppgifter om hur malmens<br />
utbredning ser ut mot djupet.<br />
Den fjärde dimensionen beskriver<br />
det historiska perspektivet,<br />
hur berget har påverkats<br />
över tiden genom till exempel<br />
deformation. Seismiska data<br />
som tillhör 3D-perspektivet är
viktig information som kan tas in<br />
i modellen och som levereras av<br />
en samarbetspartner i projektet<br />
vid Uppsala universitet. Det<br />
sker genom att man skjuter<br />
seismiska profiler över ett område<br />
vilket ger reflektorer från olika<br />
geologiska enheter. Med stöd av<br />
den informationen kan man<br />
förutse hur olika malmområden<br />
sträcker sig nedåt från gruvorna.<br />
– Det blir som ett skelett<br />
som man försöker hänga upp<br />
den tredje dimensionen på.<br />
Finessen med seismik är att<br />
den har så bra djupkänning,<br />
förklarar Per Weihed som även<br />
tillskriver elektromagnetiska<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Modell av Skelleftefältets topografi underifrån i 3 D med olika geologiska och geofysiska profiler, skapad av<br />
doktoranden Tobias Bauer (bilden till höger).<br />
Cecilia Lund, doktorand i<br />
malmgeologi och<br />
tillämpad geofysik, är en<br />
av deltagarna i ProMineprojektet.<br />
metoder en viss betydelse i<br />
sammanhanget.<br />
Syftet med projektet är att<br />
man på europanivå vill säkra<br />
råvaruförsörjningen på lång sikt.<br />
Enligt en beräkning gjord av<br />
(MII) Mineral Information<br />
Institute behöver en människa<br />
under sin livstid 1 700 ton mineral,<br />
metall- eller petroleumprodukter.<br />
Därför måste man även<br />
leta på djupet för att säkra behoven.<br />
På geologiska grunder tror<br />
forskarna att det finns precis lika<br />
många ton malm på 1 000<br />
meters djup och kanske ner mot<br />
1 500 meter som på 500 meters<br />
djup.<br />
– Den stora utmaningen är<br />
att hjälpa prospekteringsindustrin<br />
att bedöma var man<br />
ska göra sina insatser, säger<br />
Pär Weihed.<br />
Malm på stora djup<br />
innebär problem<br />
Tillför man en fjärde dimension<br />
i modelleringen får man ett perspektiv<br />
på hur geologin har förändrats<br />
över tid. På så sätt går<br />
det att återställa och rekonstruera<br />
deformationer.<br />
– Kan man ta tillbaka deformationer<br />
till ursprungligt läge så<br />
kan man mycket lättare säga att<br />
13<br />
Jonas Lundström är<br />
kommunikationsdirektör<br />
vid Northland Resources.<br />
här borde vi borra för att hitta<br />
mer malm, säger Per Weihed.<br />
Men att utvinna malm på<br />
stora djup innebär problem av<br />
olika slag, både ekonomiskt och<br />
vid val av brytningsmetoder.<br />
– Det kostar mer, så förmodligen<br />
måste halterna vara lite<br />
bättre än i ytan för att man ska<br />
kunna bryta. Det finns också en<br />
bergmekanisk dimension som<br />
innebär att det kan bli stabilitetsproblem.<br />
Därför måste man<br />
Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren<br />
påminde om att den europeiska marknaden är<br />
blygsam jämfört med Asien.<br />
fundera över vilken brytningsmetod<br />
som är bäst, säger Per<br />
Weihed.<br />
Sklerotiskt Europa<br />
måste skärpa sig<br />
Vinnovas generaldirektör Charlotte<br />
Brogren påminde om att<br />
den europeiska marknaden är<br />
blygsam jämfört med Asien. Av<br />
världens uppemot sju miljarder<br />
invånare bor 61 procent i Asien,<br />
endast 6,5 procent bor i Europa<br />
och av den europeiska befolkningen<br />
är 35 procent 60 år eller<br />
äldre.<br />
Ur ett marknadsperspektiv<br />
kan det se mörkt ut men vi i<br />
Europa måste bli duktigare på<br />
att sälja våra produkter dit där<br />
kunderna finns. Med nuvarande<br />
befolkningstillväxt och med utvecklingen<br />
i Sydostasien räknar<br />
framtidsforskarna med att världsproduktionen<br />
kommer att fördubblas<br />
fram till 2025.<br />
Charlotte Brogren framhöll<br />
att det är viktigt för hela Västvärlden<br />
med innovationer när<br />
det gäller massproduktion så att<br />
vi kan konkurrera med låglöneländerna.<br />
Motorn i den kinesiska ekonomin<br />
är i mångt och mycket den<br />
egna befolkningen, där närmare<br />
1,4 miljarder människor skapar<br />
en sammanlagd köpkraft som är<br />
gigantisk. I Kina finns det 171<br />
miljonstäder och flera av städerna<br />
finns inte ens på kartan trots att<br />
de har en befolkning på drygt 10<br />
miljoner (nästan tio gånger<br />
större än Stockholm).<br />
Charlotte Brogren som ansvarar<br />
för hundratals miljoner i<br />
svenska forskningspengar anser<br />
att vår framgång ligger i att kunna<br />
vidareförädla våra produkter<br />
utifrån fyra parametrar:<br />
• Kostnadseffektivitet<br />
• Kvalitetstänkande<br />
• Säkerhets- och hälsostandarder<br />
• Miljö- och energitänkande.<br />
När man lyckas kombinera<br />
dessa parametrar minskar anta-
LKAB<br />
let konkurrenter, speciellt i<br />
låglöneländerna, som vill<br />
massproducera med oftast lågutbildad<br />
arbetskraft och tjäna<br />
pengar på att sälja mycket och<br />
billigt.<br />
Det blir trångt<br />
på Malmbanan<br />
Northland Resources som är i<br />
färd med att öppna en gruva<br />
utanför Pajala utreder om man<br />
ska skeppa ut malmen via Narviks<br />
hamn i stället för som först<br />
planerades från Kemi som ligger<br />
två mil från den svenska gränsen<br />
i norra Bottenviken. Det som<br />
talar för Narvik är att den hamnen<br />
ligger närmare kunderna i<br />
Vid branden slogs ett signalställverk<br />
ut och trafiken stoppades<br />
ett antal timmar. Därefter är<br />
tranportkapaciteten begränsad.<br />
Under en månad tappar LKAB<br />
20 procent av sina leveranser.<br />
Tågtrafiken får räkna med fördröjningar<br />
året ut.<br />
Det uppges ta ett halvt år<br />
innan Trafikverket har ersatt<br />
signalställverket och det finns<br />
ingen reservkapacitet.<br />
LKAB tappar leveranser till<br />
ett värde av flera hundra miljoner<br />
kronor till följd av problemen.<br />
Till detta kommer kostnader<br />
för väntetider för inkommande<br />
fartyg till Narviks hamn<br />
samt lagerkostnader och kostnader<br />
för utlastning från oplanerade<br />
buffertlager på produktionsorterna.<br />
Produktionsökning hotas<br />
– För LKAB är situationen<br />
oacceptabel. Vi förlorar hundratals<br />
miljoner och riskerar vårt<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Mellanöstern och Asien och att<br />
hamnen i Kemi kräver att fraktfartygen<br />
är isklassade (klass A)<br />
under en tredjedel av året.<br />
– Om det blir Narvik för vår del<br />
kommer vi att frakta malmen<br />
med lastbil till Malmberget eller<br />
Svappavaara och sedan med<br />
järnväg längs Malmbanan till<br />
Narvik, berättar Jonas Lundström,<br />
kommunikationsdirektör<br />
i det kanadensiska gruvbolaget<br />
med nordiska säten i både Luleå<br />
och Rovaniemi.<br />
Det lönar sig att komma snabbare<br />
ut på marknaden. Men<br />
Northland Resources planer<br />
innebär naturligtvis ökad<br />
trängsel på den redan över-<br />
anseende som säker leverantör.<br />
Det skadar LKAB på marknaden,<br />
säger vd Lars-Eric Aaro.<br />
Tage Sennland, planeringschef<br />
vid LKAB, framhåller att<br />
Malmbanan är fylld till bristningsgränsen<br />
med malmtrafik<br />
och övrig trafik. Det finns inget<br />
utrymme för fler tåg. Mötesplatserna<br />
är för få och för korta och<br />
signalsystemet är minst sagt sårbart.<br />
LKABs planer på en produktionsökning<br />
från 30 till 40 miljoner<br />
ton kan inte sättas i verket<br />
om inte transportkapaciteten<br />
hänger med.<br />
Det finns planer på investering<br />
i mötesplatser och ett nytt<br />
europaanpassat signalsystem.<br />
Men finns inte ställverk med<br />
reservkapacitet så hjälper inte<br />
det. Och fler tåg för att kompensera<br />
störningarna finns det inte<br />
plats för.<br />
– Därför måste verksledningarna<br />
skynda på investeringarna.<br />
14<br />
belastade Malmbanan.<br />
Lars-Erik Aaro, koncernchef<br />
för LKAB, framhåller att Malmbanan<br />
redan i dag är överansträngd<br />
och dessutom planerar<br />
LKAB att öka fraktmängden<br />
från 30 till 40 miljoner årston de<br />
närmaste åren. Till detta kommer<br />
nu kanske Northland<br />
Resources frakter på fem miljoner<br />
årston. (Efter att detta<br />
skrevs inträffade branden vid<br />
Torneträsk som innebär att tågtrafiken<br />
får räkna med fördröjningar<br />
ända fram till årsskiftet.<br />
Se särskild notis.)<br />
– Trängseln och belastningen<br />
ökar på banan och det är nu upp<br />
till Trafikverket att avgöra om<br />
LKAB kan inte producera mer<br />
malm och pellets än vi kan<br />
transportera, säger Lars-Eric<br />
Aaro.<br />
LKAB har redan uppvaktat<br />
Infrastrukturminister Åsa Torstensson<br />
(c) i Sverige om problemen.<br />
Malmbanan klarar denna ökade<br />
trafik. Vi ifrågasätter verkligen<br />
om deras små investeringar i ett<br />
nytt signalsystem och några förlängda<br />
mötesplatser löser problemen.<br />
Vi kräver en seriös diskussion<br />
med Trafikverket, säger<br />
Aaro.<br />
Northland Resources planerar<br />
att köra med 550-meterståg till<br />
Narvik jämfört med LKAB-tågen<br />
som i dag är 750 meter.<br />
För LKAB kan långvariga trafikproblem<br />
på Malmbanan bli<br />
ödesdigert, kunderna får inte<br />
sina leveranser i tid och därmed<br />
kanske de vänder sig till andra<br />
leverantörer som kan garantera<br />
malmen just-on-time. �<br />
Malmbanan är en sårbar flaskhals<br />
Branden i Torneträsk station i juli satte Malmbanans sårbarhet i<br />
blixtbelysning och LKAB tappar miljoner.<br />
– LKAB trycker på för att få investeringar<br />
i fler och längre<br />
mötesplatser, partiella dubbelspår<br />
samt säkra signalsystem<br />
genomförda. Ett transportsystem<br />
som hämmar industrins<br />
utvecklingsbehov skadar Sverige,<br />
säger Lars-Eric Aaro. �
Ett lyckat byte<br />
“Jag har bytt upp mig! Min nya ögonsten heter ROC T15 och<br />
är en tuff liten arbetshäst som enkelt tar sig fram överallt, även<br />
i besvärlig terräng. Jag vann en extra meter i räckvidd när jag<br />
bytte rigg och fortfarande blir jag förvånad över hur långt jag<br />
faktiskt når. Jag är helnöjd med min ROC T15.“<br />
Torbjörn Westerdahl<br />
Sten & Betongteknik AB
Först ut på talarlistan var<br />
Anna Åberg, (avd.chef SGU)<br />
som informerade om godkänd<br />
naturgrusanvändning i framtiden.<br />
Anna redogjorde först för SGU:s<br />
ansvarsområden. Mest relevant<br />
för SBMI:s del är området Samhällsplanering.<br />
Hon pekade på<br />
motsättningen mellan industrins<br />
användning av naturgrus och<br />
samhällets behov av dricksvattenförsörjning.<br />
Det miljömål<br />
som ställdes upp för tio år<br />
sedan, och som syftade till ett<br />
maxuttag av 12 miljoner ton<br />
naturgrus, har inte uppnåtts. En<br />
ändring i miljölagen säger att<br />
naturgrus om det är tekniskt och<br />
ekonomiskt möjligt ska ersättas<br />
av annat material. Vad som är<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
SBMI:s branschdag och årsmöte<br />
Stora utmaningar väntar<br />
SBMI:s branschdag med stämma och konferens hölls i år i den anrika pelarsalen på Norra Latin i<br />
Stockholm. Oturligt nog sammanföll evenemanget med det isländska vulkanutbrottet och<br />
deltagarskaran decimerades därför i någon mån. Temat för konferensdelen var ”hållbar materialförsörjning”<br />
och dagen inleddes med presentation av en nyproducerad PR-film om bergmaterialindustrin.<br />
Den nyvalde ordföranden för SBMI, Kenneth Johansson, presenterade sig själv och<br />
därefter inleddes förmiddagens nyhetsblock under ledning av moderatorn Lars-Gunnar Tannerfors.<br />
tekniskt och ekonomiskt möjligt<br />
är i sin tur en definitionsfråga,<br />
och ett forum för rådgivning<br />
kring naturgrusanvändning har<br />
bildats. Representanter från<br />
SGU, branschen och länsstyrelserna<br />
finns med i denna grupp<br />
och dess uppdrag är att lista den<br />
typ av naturgrusanvändning som<br />
inte går att ersätta samt att definiera<br />
områden där alternativ<br />
finns. Några egentliga resultat<br />
av gruppens arbete är det för<br />
tidigt att redovisa.<br />
Bergkross som ersättning<br />
för naturgrus<br />
Hans-Eric Gram från Cementa<br />
utmanade sig själv genom att på<br />
10 minuter gå igenom 10 års<br />
16<br />
RAPPORT:<br />
JAN HALLONQVIST<br />
forskning inom området Helkross<br />
i betong. Efter några historiska<br />
utblickar fördjupade han<br />
sig i MinBaS 1-arbetet, där man<br />
bl.a. gjorde försök med att byta<br />
ut delar av krossgruset mot<br />
naturgrus. Resultatet blev som<br />
väntat en betydligt förbättrad<br />
arbetbarhet hos betongen. I<br />
MinBaS II studerade man krossteknik<br />
av fina ballastfraktioner<br />
till betong. Där visades att det är<br />
möjligt att förbättra kornformen<br />
med krossteknik, men bara ner<br />
till 0,25 mm. Det betyder att 20-<br />
25 procent av betongballasten är<br />
svår att påverka. Fler positiva<br />
projekt inom MinBaS II pågår.<br />
Energimyndigheten driver tillsammans<br />
med Cementa och<br />
CBI ett projekt som handlar om<br />
fortsatt karaktärisering av stenmjöl<br />
och ett proportioneringsprogram<br />
för att hitta optimala<br />
recept för betongframställning.<br />
Projektet handlar också om<br />
rekommendationer för producenter<br />
av krossgrus och användare/tillverkare<br />
när det gäller<br />
hänsynstagande till mineralogin<br />
för att välja rätt berg för stenmjölstillverkning.<br />
Låg glimmerhalt<br />
är alltid att föredra. VSIkrossning<br />
har positiv effekt, men<br />
även konkross kan ge ett acceptabelt<br />
resultat.<br />
Björn Strokirk berättade om<br />
det nya standardavtal som SBMI<br />
tillsammans med Sveriges Byggindustrier<br />
arbetat fram. ABM<br />
07 Ballast heter avtalet som är<br />
det första specialavtalet för ballastindustrin<br />
sedan 1992. Produktens<br />
stabilitet betyder lång<br />
Pelarsalen, Norra Latin.<br />
I talarstolen professor<br />
Tommy Möller som<br />
avslutade förmiddagspasset<br />
genom att<br />
spekulera över konsekvenser<br />
för branschen<br />
vid olika utgångar vid<br />
höstens val.
ansvarstid (10 år) men köparen<br />
har ansvar för eventuella reklamationer<br />
innan han tar produkten<br />
i bruk. I kontraktet ska självrisker<br />
tydligt definieras, och<br />
även transportörens ansvar vad<br />
gäller förseningar o.d. ska klart<br />
framgå.<br />
Var bör täkterna läggas?<br />
Dags så för Per-Erik Olsson, ÅF,<br />
att presentera ny teknik som<br />
vägledning för var täkter bör läggas.<br />
Den ena metoden mäter<br />
resistiviteten i marklagren för att<br />
man på så sätt ska kunna bestämma<br />
dess beskaffenhet. Det<br />
är en gammal metod som förfinats,<br />
och nu använder man ett<br />
80-tal mätpunkter (stålspett)<br />
mellan vilka spänning läggs i<br />
mätserier med varierande avstånd<br />
mellan givarna. Man får<br />
då en god uppfattning om marklagrens<br />
beskaffenhet på olika<br />
djup. Exempelvis ser man om<br />
berget är uppsprucket och vad<br />
sprickorna är fyllda av. Man ser<br />
också kornstorlek på sand och<br />
sten.<br />
Vid den andra metoden, markradar,<br />
skickar man ut elektromagnetiska<br />
vågor i marken, och<br />
med ledning av hur vågen beter<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
sig vid kontakt med ett lager<br />
med avvikande resistivitet kan<br />
man också här bilda sig en uppfattning<br />
om markens beskaffenhet.<br />
Med denna metod ser man<br />
lätt sprickbildningar och den är<br />
dessutom mycket kostnadseffektiv.<br />
Båda metoderna ger anvisning<br />
om huruvida material finns<br />
för ekonomisk brytning samt i<br />
vilka riktningar täkten kan byggas<br />
ut. En normal mätning betingar<br />
ett pris på ca 25 000 kr.<br />
MinBaS Innovation<br />
på gång<br />
Vid MinBaS-dagen i Uppsala i<br />
december förebådades ett nytt<br />
MinBaS. Per Murén gav i sitt<br />
anförande efter en kort historik<br />
lite mera kött på benen vad gäller<br />
framtiden. Man arbetar på<br />
ett tredje steg – MinBaS Innovation<br />
– där befintliga projekt som<br />
industrin prioriterar kommer att<br />
drivas vidare. Siktet är inställt på<br />
praktik och demonstrationsprojekt,<br />
med samtidig fördjupning<br />
av miljö- och samhällsaspekter.<br />
Ett programförslag för MinBaS<br />
Innovation finns i det närmaste<br />
klart med en tidplan på fyra år<br />
och en budget på 95 Mkr. Samma<br />
stomme av deltagare kommer att<br />
17<br />
kvarstå, men den bör kompletteras<br />
med fler aktörer såsom myndigheter,<br />
leverantörer och maskintillverkare.<br />
Hur upplevs<br />
vibrationer?<br />
Mathias Jern, Nitro Consult,<br />
redovisade Sprängningsinducerade<br />
vibrationer kontra mänsklig<br />
upplevelse<br />
Projektet, som avhandlades i<br />
<strong>Bergs</strong> & Bruks nr. 2/<strong>2010</strong>, drivs<br />
av ett konsortium av branschorganisationer<br />
under RTC, och<br />
dess syfte är att försöka ta fram<br />
ett slags komfortvärde för vibrationer<br />
vid sprängning, inte minst<br />
för att alla ska kunna arbeta<br />
efter samma villkor. Sådana värden<br />
finns i Tyskland och Storbritannien.<br />
Hur borde då rimliga<br />
gränsvärden se ut i vårt land?<br />
Människans subjektiva upplevelser<br />
av vibrationer, som beror<br />
på en mängd faktorer, gör gränsdragningar<br />
mycket grannlaga.<br />
Människors ekonomiska intressen<br />
av verksamheten är t.ex. viktiga<br />
för toleransnivån. I det sammanhanget<br />
är det viktigt med<br />
information till boende för att<br />
höja förståelsen för och därmed<br />
acceptansen för ingreppet.<br />
En projektgrupp (WP 1) har<br />
arbetat med att hitta en överföringsfaktor<br />
– hur mycket av<br />
vibrationen förstärks inuti byggnaden<br />
– som täcker in de flesta<br />
normala konstruktioner. En stor<br />
mängd mätningar har genomförts<br />
för att definiera en sådan<br />
faktor. Man har också tittat på<br />
luftstötvågens inverkan.<br />
En annan grupp (WP 2) har<br />
undersökt faktorer som är intimt<br />
förknippade med mänsklig upplevelse,<br />
t.ex. hur ofta man<br />
spränger, vid vilken tid på dygnet,<br />
vardag/helgdag, vibrationens<br />
varaktighet (salvlängd)<br />
m.m. Ännu finns inget rekommenderat<br />
komfortvärde klart att<br />
presentera.<br />
Handfast hjälp<br />
vid överklaganden<br />
Björn Strokirk framhöll vikten<br />
av att ligga i framkant med en<br />
God Branschstandard. Detta är<br />
en förutsättning för att locka till<br />
sig ”de bästa” ungdomarna.<br />
Begreppet innebär t.ex. att verka<br />
för ”hållbar utveckling” samt att<br />
se till att konkurrens sker på lika<br />
villkor. Björn skärpte tonen när<br />
det gällde åtalsanmälningar av<br />
platschefer för bagatellartade<br />
Några av förmiddagens<br />
talare. Fr.v. Hans-Eric<br />
Gram, Lars-Gunnar<br />
Tannerfors, Anna Åberg,<br />
Björn Strokirk och Joakim<br />
Heise, projektledare<br />
hos SBMI.
EXPLOSIVT PARTNERSKAP<br />
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder<br />
med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör<br />
MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.<br />
MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter<br />
kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte<br />
att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.<br />
Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär<br />
snabbare och billigare transporter.<br />
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13<br />
Pl 8902, 653 46 Karlstad.<br />
Sverige AB<br />
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75<br />
Breds Skälby, 745 95 Enköping.<br />
Utför entreprenadkrossning<br />
med moderna mobila och<br />
stationära krossverk<br />
50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.<br />
Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se
överträdelser av gränsvärden för<br />
t.ex. vibration. Här måste SBMI<br />
gå in med handfast hjälp vid<br />
överklagande av sådana ärenden.<br />
En guideline ska tas fram i detta<br />
syfte.<br />
På eftermiddagen samlade<br />
moderator Tannerfors en panel<br />
bestående av Dan Sennerby,<br />
teknikchef vid Citybanan, P-O<br />
Martinsson, länsstyrelsen Västra<br />
Götaland, Niklas Skoog, Jehander,<br />
P-O Andersson, NCC<br />
Roads, och Anders Ekegren,<br />
kommunförbundet Stokholms<br />
län. Ämnet var Hur försörjer vi<br />
Sverige med ballast i framtiden?<br />
Först ut var Dan Sennerby,<br />
som efter en kort historik övergick<br />
till att beskriva det 6 km<br />
långa dubbelspår som tillsammans<br />
med 3 nya stationer och<br />
en 1,4 km lång järnvägsbro vid<br />
Årstafältet ska byggas. Mer om<br />
detta kan man läsa i <strong>Bergs</strong> &<br />
Bruks nr 4/2009 (rapport från<br />
Tunneldagen).<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Dagens andra panel. Fr.v. Per Murén, Mattias Jern och Per-Eric Olsson.<br />
En masshanteringsplan som<br />
beskriver hur massorna (4,3 miljoner<br />
kubikmeter) tas om hand<br />
har upprättats. Materialet tas<br />
främst ut genom tre arbetstunnlar,<br />
alla belägna nära stora trafikstråk.<br />
Arbetet beräknas vara<br />
klart år 2017.<br />
Bergmaterial<br />
måste fraktas allt längre<br />
sträckor<br />
P-O Martinsson redovisade ballastförsörjningen<br />
i Västra Götaland.<br />
Göteborgsregionens årliga<br />
förbrukning av ballast ligger på<br />
7,5 miljoner ton, vilket överstiger<br />
produktionsvolymen. Bergmaterialet,<br />
till stor del naturgrus,<br />
måste fraktas sträckor<br />
längre än fyra mil. Att ersätta<br />
naturgrus med krossgrus ställer<br />
exklusiva krav på berget. Urvalet<br />
av berg begränsas av naturreservat<br />
och områden av riksintresse.<br />
P-O:s slutsats är att det blir svårt<br />
att i framtiden etablera täkter<br />
inom rimligt transportavstånd.<br />
19<br />
Ny infrastruktur krävs i<br />
storstadsregionerna för att inte<br />
kostnaderna ska skjuta i höjden<br />
på grund av längre transporter.<br />
Dessutom krävs karteringar för<br />
att säkra sådant berg (riksintresse<br />
för mineralutvinning) som lämpar<br />
sig som ersättning för naturgrus.<br />
Niklas Skoog, Jehander,<br />
spann vidare på temat och<br />
konstaterade att trenden mot<br />
ökade transportsträckor är<br />
ofrånkomlig. I dag är sträckorna<br />
relativt korta, mindre än 2,5<br />
mil, men eftersom var fjärde<br />
lastbilstransport består av bergmaterial<br />
blir belastningen i<br />
närområdet hög. Niklas ser en<br />
framtid med allt större täkter<br />
på allt längre avstånd från tätorterna,<br />
och eftersom lastbilstransport<br />
även i framtiden<br />
kommer att dominera blir trafikbelastningen<br />
ett problem.<br />
Alternativa transportsätt som<br />
järnväg och sjötransport måste<br />
därför beaktas av alla aktörer.<br />
Detta är viktigt inte minst ur<br />
ett miljöperspektiv.<br />
Långa sträckor problem<br />
också vid återvinning<br />
P-O Andersson redovisade därefter<br />
återvinningsprojektet Ballast<br />
Stockholm, som startade<br />
1997 och som i dag hanterar ca<br />
200 000 ton återvunnet material<br />
varje år. Detta sker vid fem anläggningar<br />
utanför Stockholm<br />
och även här blir de allt längre<br />
transportsträckorna ett växande<br />
problem. Man måste till varje<br />
pris sträva efter att inte köra<br />
med tom bil i någon riktning.<br />
Asfalt, betong och grus- och<br />
krossprodukter krossas ner till<br />
olika fraktioner och säljs sedan<br />
till ett pris som ligger ca 25 procent<br />
under marknadspris. Ändå<br />
är intresset för produkterna inte<br />
stort; det gäller hela tiden att<br />
jobba med marknadsföring. Allt<br />
inkommande material kontrolleras<br />
vad gäller föroreningar.<br />
Anders Ekegren från kommunförbundet<br />
hade uppgiften<br />
att försvara kommunernas ibland<br />
njugga inställning till branschens<br />
krav. Tre skäl anges som<br />
gör dessa frågor svåra att hantera:<br />
1) Det är lönsammare att<br />
använda central mark till annat<br />
2) Miljöskäl gör det svårt att bedriva<br />
verksamheten centralt<br />
samt 3) Verksamheten är impopulär<br />
hos stadsborna.<br />
Alternativa<br />
transportlösningar<br />
har nobbats<br />
För att nå bra lösningar måste<br />
man ha ett regionalt perspektiv<br />
där kommunerna tar sitt ansvar<br />
snarare än att lasta över problemen<br />
på någon annan. Man måste<br />
också vara beredd på att tänka<br />
nytt när det gäller transportsätt;<br />
Hur försörjer vi Sverige<br />
med ballast i framtiden?<br />
Panelen fr.v. Anders<br />
Ekegren, P-O Andersson,<br />
Niklas Skoog, P-O<br />
Martinsson och Dan<br />
Sennerby.
kan båttransporter vara en lösning?<br />
Flera av paneldeltagarna<br />
kunde berätta om förslag till<br />
alternativa transportlösningar,<br />
men alla har fallit av t.ex. arbetsmiljöskäl.<br />
Lagstiftningen lägger i<br />
dag hinder i vägen för lösningar i<br />
väntan på att mark ska exploateras.<br />
Kanske borde marken kunna<br />
utnyttjas under väntetiden. Från<br />
konferensdeltagarna ställdes frågan<br />
om en universell lastbilsklassning<br />
för hela Stockholms<br />
län, så att större fordon skulle<br />
kunna användas ända in i city.<br />
En annan fråga handlade om<br />
transporter nattetid. Satellitstationer<br />
för schaktmassor och<br />
återvunnet material vore också<br />
intressant. Anders ser positivt på<br />
dessa förslag och efterlyste ett<br />
utökat logistiskt samarbete mellan<br />
aktörerna för att åstadkomma<br />
smidiga lösningar.<br />
Viktigt att trygga<br />
återväxten<br />
Ett kriterium för god branschstandard<br />
är också framtidens<br />
personalförsörjning. Hans-Eric<br />
Backlund från Upplandsbro<br />
gymnasium berättade om utbildning<br />
till maskinförare på fyra<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Bilden visar den sänktunnel av betong som ska byggas mellan Södermalm och Riddarholmen. 300 m långa<br />
stålformar har tillverkats för ändamålet. Till höger Håkan Westerlund, KTH.<br />
olika sätt: via vanlig gymnasieutbildning,<br />
gymnasielärling,<br />
vuxenutbildning och kompetensprov.<br />
Utbildningen inriktar sig<br />
på anläggningsteknik och har en<br />
av landets modernaste maskinparker.<br />
Skolan utbildar 50-60<br />
förare årligen. Branschföretag är<br />
representerade i programrådet<br />
och kan på så sätt vara med och<br />
påverka utbildningen.<br />
Håkan Westerlund (KTH)<br />
tog vid och redogjorde för den<br />
framtida arbetsmarknaden för<br />
civilingenjörer och konstaterade<br />
att efterfrågan är större än utbudet<br />
och i ökande. Samverkan<br />
mellan högskolor och näringsliv<br />
är väldigt viktig och Håkan<br />
nämnde som exempel CDU, där<br />
flera högskolor tillsammans med<br />
Trafikverket och SPUF ingår.<br />
Den kommunala sidan saknas<br />
dock i detta samarbete och även<br />
konsulterna. Vikten av samarbete<br />
med utländska universitet betonades<br />
också.<br />
Jan Bida, programansvarig vid<br />
<strong>Bergs</strong>skolan, lyfte fram de<br />
många yrkeskategorier som bergmaterialindustrin<br />
efterfrågar och<br />
sysselsätter. Stora pensionsavgångar<br />
och ökat teknikinnehåll<br />
20<br />
ställer krav på utbildning både<br />
kvantitativt och kvalitativt.<br />
Gymnasiet är mycket viktigt för<br />
rekrytering av framtidens personal.<br />
Byggprogrammet med specialutbildning<br />
för anläggare och<br />
bergarbetare samt fordonsprogrammet<br />
är hemvist för branschens<br />
folk. Utbildning sker<br />
också internt genom kursverksamhet<br />
i SBMI:s regi.<br />
Den eftergymnasiala utbildningen<br />
sker på <strong>Bergs</strong>skolan i<br />
Filipstad med utbildning direkt<br />
riktad till bergmaterialindustrin,<br />
men också vid tekniska högskolor<br />
och i geologiutbildningen vid<br />
universitet.<br />
Anläggningsbranschen<br />
måste effektiviseras<br />
Lars Jacobsson från Trafikverket<br />
informerade om det nya<br />
verket som bildades den 1 april<br />
<strong>2010</strong> när Vägverket och Banverket<br />
slogs ihop. Verket har<br />
6 500 anställda och är en ren beställarmyndighet<br />
som beställer<br />
för 40 Mdkr årligen. Viktiga<br />
strukturdelar i verket är drift och<br />
underhåll, investeringar (ett par<br />
tusen mindre investeringar) och<br />
stora projekt som t.ex. City-<br />
banan. En femdelad regional<br />
organisation finns för både drift<br />
och investeringar.<br />
Verkets utmaning ligger i att<br />
effektivisera anläggningsbranschen,<br />
något som ska ske genom<br />
ökad produktivitet, ökad innovationsgrad<br />
och ökad konkurrens.<br />
En ny beställarstrategi innebär<br />
ökad framförhållning, standardisering<br />
och förenkling samt<br />
möjligheter till val av start och<br />
sluttider för projekt.<br />
Transportstyrelsen samlar<br />
myndighetsutövandet<br />
Birgitta Hermansson-Ylvén –<br />
vägtrafikdirektör – informerade<br />
om myndigheten Transportstyrelsen<br />
som har funnits sedan 1<br />
januari 2009 och är ett uttryck<br />
för den politiska viljan att samla<br />
de myndighetsutövande delarna<br />
av alla transportslag. Normgivning,<br />
tillståndsfrågor och tillsyn<br />
ingår bland uppgifterna liksom<br />
att skapa transporttrygghet för<br />
medborgarna genom att sätta<br />
upp mål för tillgänglighet, säkerhet,<br />
miljö och hälsa. Hit hör<br />
t.ex. säkerheten i tunnlar, lastmaskiners<br />
tekniska utrustning,<br />
förflyttning av mobila krossverk<br />
Avslutande paneldebatt: ”Hur kan man skapa drivkrafter för att klara århundradets största utmaning”. Fr.v.<br />
Björn Strokirk, Bo Bernhardsson (s), Claes Västerteg (c), Fredrik Winberg, Lars Jacobsson och Reijo Rosendal.
��������������<br />
�����������<br />
����������������<br />
�<br />
�������������<br />
��������������������������<br />
���������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������<br />
�����������������������������������<br />
�������������<br />
�������������������������������<br />
�����������������������������������������������
m.m. Man för också statistik<br />
över olyckor och arbetar med<br />
regelverk kring lastsäkring och<br />
med vikt och mått vid vägtransporter.<br />
Budgeten ligger på 2,5<br />
Mdr kr. Verksamheten finns på<br />
13 orter med huvudorter i Norrköping,<br />
Borlänge och Örebro<br />
med sammanlagt mer än 1 500<br />
anställda, majoriteten vid Trafikregistret<br />
i Örebro.<br />
Reijo Rosendal från samma<br />
myndighet redovisade hur järnvägsavdelningen<br />
specifikt arbetar<br />
med tillsyn, kontroll och<br />
säkerhetsfrågor. Utifrån nya EUregler,<br />
ofta tekniskt detaljerade,<br />
tar man fram föreskrifter för hur<br />
järnväg ska byggas. Ett nytt om-<br />
Trygghet för Beställaren<br />
AUKTORISERAD<br />
BERGSPRÄNGARE<br />
Läs mer på www.bef.nu<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
råde, aktuellt efter den genomlidna<br />
fimbulvintern, är arbetet<br />
med en förordning om passagerares<br />
rättigheter och skyldigheter.<br />
Århundradets<br />
största utmaning<br />
Avslutningsvis samlades en panel<br />
och debatten leddes initierat<br />
av Lars-Gunnar Tannerfors och<br />
handlade om att skapa drivkrafter<br />
för att klara århundradets<br />
största utmaning. I panelen satt<br />
också politiker från näringsutskottet<br />
och Cementas vd<br />
Fredrik Winberg.<br />
Täktavgifter och<br />
handläggningstider<br />
Bo Bernhardsson (s) pekade<br />
inledningsvis på konflikten mellan<br />
samhällets behov och kommunernas/individernas<br />
ovilja att<br />
acceptera obekväm industrietablering.<br />
Claes Västerteg (c) instämde<br />
och förordade ökat samarbete<br />
för att nå uppsatta mål.<br />
Även Fredrik Winberg tryckte på<br />
värdet av samverkan och för<br />
branschens del handlar det om<br />
att genom feed-back hjälpa<br />
politiker att fatta kloka beslut.<br />
Han tog också upp LCC (Life<br />
Cycle Cost) som en viktig faktor<br />
vid upphandling.<br />
Björn Strokirk påpekade vikten<br />
av en ordentlig uppföljning<br />
av LCC-analyserna. Han ville<br />
också tro på möjligheten att få<br />
22<br />
Jan Bida.<br />
betalt för ”gröna produkter”.<br />
Täktavgifterna var ett annat återkommande<br />
tema i diskussionen.<br />
Bo framhöll i det sammanhanget<br />
olika skatters funktion som styrmedel<br />
i riktning mot miljövänliga<br />
system.<br />
Lars Jacoksson liksom Reijo<br />
Rosenberg önskade sig utökad<br />
logistisk samverkan mellan branschen<br />
och myndigheterna samt<br />
en uppsnabbning av trafikdispensärenden.<br />
Han nämnde också<br />
behovet av en översyn i BKklassificeringen.<br />
Långa handläggningstider är<br />
ett gammalt bekymmer för branschen.<br />
Bo förklarade detta delvis<br />
som ett resursproblem för<br />
länsstyrelserna, men demokratiska<br />
aspekter får heller inte<br />
glömmas bort. Claes påpekade<br />
att ansträngningar görs för att<br />
komma till rätta med problemet,<br />
senast genom en ny anläggningslag.<br />
Fredrik efterlyste en riktig<br />
plan över hur man uppnår uppsatta<br />
energimål när det gäller det<br />
befintliga bostadsbeståndet.<br />
Som avslutning på debatten<br />
ville Lars-Gunnar ha ett vallöfte<br />
från respektive politiker; Claes<br />
lovade att fullt ut genomföra infrastrukturplanen<br />
på 482 Mdr<br />
kr. Bo lovade å sitt partis vägnar<br />
att genom aktiv arbetsmarknadspolitik<br />
bättre utnyttja den<br />
lediga resurs som finns i form av<br />
arbetslösa. �<br />
Annonsera<br />
i branschens<br />
informationskanal!<br />
040-611 06 90<br />
Tre generationer vd:ar för SBMI och f.d. Grus- och makadamföreningen lät sig fångas på bild. Fr.v. nuvarande<br />
vd Björn Strokirk och föregångarna Lars Hultqvist och Börje Bergman.
Marknadsledande i Skandinavien<br />
över 250 sålda sorteringsverk<br />
sedan lanseringen 2006<br />
MOBILE CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT<br />
Kontakta BJÖRKS MASKIN AB<br />
070 527 4416 / 060 589 037 - info@bjorksmaskin.se<br />
Krossar och sorterar alla olika förekommande massor<br />
Demo/hyrmaskiner säljes<br />
Inbytesmaskiner<br />
Den enda på marknaden med<br />
variabla hydraulikpumpar/<br />
lastkännande hydraulik<br />
NYHET<br />
-10 Keestrack nya modeller i lager -04 Finlay Supertrack 694, 790.000:- 1st Powerscreen Chieftain, 10x5 (1200)<br />
-10 Keestrack Käftkross -99 Svedala Sikt VLB312, 3 däck 1st Powerscreen Mark ll<br />
-09 Keestrack Novum (hyr) 1st Powerscreen Mark ll, 550 tim<br />
-09 Keestrack Combo (hyr)<br />
-08 Keestrack Destroyer 11.12 (hyr)<br />
Fredheim Maskin AS<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������<br />
��� �������� ����������� �<br />
���� ��� �������<br />
���� �������� ��������� �����<br />
��� ���� ��� �������� ��� ���������� ��� ������� ����� ���� ��������� ������� ������ ��������� ��� �������� ���<br />
������ ����� �� � �������� ��������� ���� ��������� ����� �� �������� �� ���� �� ��������� ��� ���� ������� ��������<br />
�������� ���� ��� �������� ������� ��� ��� �������� ����������� ������������� � �������� ����������� ������ ��<br />
��������<br />
��� ����������� �������� ��������<br />
������������ ���� ���������� ����� ��������� ������� �� ��� ��������� ��������� ���� ������� ���������<br />
����� ��������� ��������� ���������� �������� ���� �� ������� ��� ����� �� ������ �������� ��� ����� ����<br />
���� ���������� �������<br />
��������� ��������<br />
� ����� ��� ������� ������ ���������� ��������<br />
� ������� ���������� ������ ������ ��� �������<br />
��� ������ ��� ����� �����<br />
� ��������������� �������� �������<br />
� ����� ������<br />
� ��� ����� �������<br />
� ����� ���� ������ ��� ������ ��� ����������<br />
�����<br />
���������� ���� ���� �� �� ����� ��<br />
������� ���� � �� �� ��� �� ��� �����<br />
��� ������ ���� ��� �� �� ��� � � �� ��� �����<br />
���������� �� �� ����� �� ��� �����<br />
������� ��� ������ ��� �����������<br />
���������� ��� ���������� ��� ��� ���� �� ���<br />
���������� �������� � ��� ����� ��������� ���<br />
������ ��� ���������� ���� �� ���� �������<br />
� ���� ��������� ������<br />
� ������� � ������� ������<br />
� ������� ������<br />
� ����� ������<br />
� �������� ����� ���� �������� ����<br />
� �������� ���� �������� ��� �������<br />
� ����������<br />
� ����������<br />
� ������ �������� �����<br />
� ������ ����������<br />
� ������ �������<br />
��� �������� ��� ���� ��� ��� ������ �� ������������ ������� ����� ��� ��� ������ ��� ��� ��� ������ ������� ������������ ��������� ����������
<strong>Bergs</strong>prängningskommittén,<br />
BK, är en ideell sammanslutning<br />
och medlemsföretagen arbetar<br />
med antingen projektering, byggande<br />
och drift av berganläggningar<br />
och gruvor eller utveckling<br />
och tillverkning av maskiner<br />
och utrustning för branschen.<br />
Kommittén skapar möjlighet<br />
till utbyte av kunskap och erfarenheter<br />
som ger impulser till<br />
fortsatt forskning och utveckling.<br />
BK fungerar också som ett<br />
organ för information till myndigheter<br />
och är en viktig resurs<br />
för högskolor och universitet.<br />
Kommittén är representerad i<br />
sådana internationella organ<br />
som ITA (International Tunnelling<br />
Association) och EFEE<br />
(European Federation of Explosives<br />
Engineers).<br />
Vid det årliga diskussionsmötet,<br />
som av tradition hålls på<br />
Stockholmsmässan, sammanfattas<br />
verksamheten under det<br />
gångna året. Här redovisas läges-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
BK:s 55:e diskussionsmöte<br />
BK:s diskussionsmöte <strong>2010</strong>, det 55:e i ordningen, var som vanligt välbesökt med 500 deltagare<br />
och 400 vid festmiddagen på Grand där också Årets <strong>Bergs</strong>prängare korades. Under dagen var<br />
fyra moderatorer involverade. På förmiddagen Donald Jonson, Nitro Consult, och Monica<br />
Quinteiro, LKAB. På eftermiddagen togs rodret över av Åke Hansson, bergtekniker vid<br />
Trafikverket, och Gunnar Nord, senior advicer hos Atlas Copco. Mötet inleddes och avslutades av<br />
BK:s ordförande Örjan Wolff.<br />
rapporter från speciellt intressanta<br />
bergarbeten, tekniska nyheter<br />
och forskningsresultat.<br />
Roger Holmberg, f.d. ordförande<br />
för BK, gav inledningsvis<br />
en inblick i arbetet<br />
inom EFEE (European Federation<br />
of Explosives Engineers),<br />
där han är svensk representant.<br />
Organisationen har tjugofyra<br />
medlemsländer och verkar för<br />
att förena professionellt kunnande<br />
inom det bergtekniska<br />
området och för en harmonisering<br />
av sprängteknisk utbildning<br />
i Europa. I centrum står arbetet<br />
med EU-normer, införande av<br />
ett europeiskt sprängarcertifikat<br />
och fri rörlighet för bergsprängare<br />
inom Europa.<br />
Automatiserade gruvor,<br />
framtidens melodi<br />
Oscar Tryggvesson, Atlas Copco,<br />
produktchef för automatiska<br />
laddare och truckar, presenterade<br />
mycket positiva utvärde-<br />
24<br />
RAPPORT:<br />
KJELL DUBERG<br />
kjell.duberg@telia.com<br />
ringar av automatiserade processer<br />
under jord, Atlas Scooptram<br />
Automation System. Tester utfördes<br />
i en kromgruva i Kemi<br />
och i en diamantgruva i norra<br />
Kanada.<br />
Automatisering banar väg för<br />
framtida gruvsatsningar. Syftet<br />
är att undvika att människor ska<br />
behöva utsättas för hårda och<br />
farliga miljöer. Samtidigt ökas<br />
effektiviteten och utrustningen<br />
utnyttjas till fullo. Typiska miljöer<br />
för automatisering och självgående<br />
utrustning är stort djup,<br />
platser med svåråtkomliga fyndigheter<br />
och där produktionen<br />
är extremt farlig. Utvärderingen<br />
visar på användarvänlighet,<br />
mindre slitage, förkortade cykeltider<br />
och hög produktivitet.<br />
Dataflödet man får är mycket<br />
positivt för gruvans logistik. Den<br />
enda faktorn på minussidan är<br />
säkerhetsavspärrningarna som<br />
utestänger övrig trafik och ställer<br />
stora krav på flexibilitet och planering.<br />
Konsten att reducera<br />
sprängskador<br />
Långsiktig säkerhet ställer höga<br />
krav på en deponeringstunnel<br />
för använt kärnbränsle. Efter<br />
sprängningen ska berget med<br />
tanke på återfyllning ha en oförändrat<br />
tät kontur utan skadezoner.<br />
Rolf Christiansson, SKB,<br />
redovisade SKB:s och finska
TRAFIKVERKET ATLAS COPCO<br />
Posivas gemensamma tunneldrivningsprojekt<br />
där man på<br />
Äspö har undersökt hur långt<br />
man kan komma i borrprecision<br />
för att optimera konturhållning<br />
och i Onkalo har man inriktat<br />
sig på sprängdesign som minimerar<br />
sprängskadezonen.<br />
I projektet sprängdes en 19<br />
kvadratmeters tunnel på 450metersnivån<br />
vid Äspölaboratoriet<br />
och en på 20 kvadratmeter<br />
på 335-metersnivån i Onkalos<br />
forskningsgrotta. Dessa undersöktes<br />
sedan mycket noggrant,<br />
bland annat sågade man ut ett<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Till vänster Atlas Copcos Scooptram Automation system och till höger automatiserad lastare och truck från<br />
Sandvik. Automatiseringen spelar en nyckelroll i produktionsprocessen och banar väg för framtida gruvsatsningar.<br />
Grafik från ett avsnitt av Citybanan. Till höger: Aitik investerar sex miljarder kr på anläggning och en miljard på nya<br />
maskiner. Bland annat har man investerat i fyra nya kvarnar från Metso Minerals som nu behövs när produktionen<br />
fördubblas från 18 till 36 miljoner ton per år.<br />
väggparti 8 m långt och 1,5 m<br />
högt för att studera skadezoner.<br />
Resultaten visade att de<br />
moderna riggarna från Atlas<br />
och Sandvik hittade påhuggspunkten<br />
mycket bra men man<br />
behövde få högre precision för<br />
slutpunkten. En jämn laddningsfördelning<br />
är väsentlig för<br />
salvan och man rekommenderar<br />
att slangdiametern<br />
anpassas för olika laddningsmängder.<br />
En vidareutveckling<br />
av mätmetoder för bestämning<br />
av skadezoner och en bättre<br />
SANDVIK<br />
BOLIDEN<br />
25<br />
kännedom om spricklängder<br />
för laddningskoncentrationer<br />
större än 0,6 kg/m står på önskelistan.<br />
Det skulle hjälpa till<br />
att reducera överbergsmängden.<br />
Toleranserna för överberg<br />
klarades med marginal i försöken<br />
och enbart en mycket begränsad<br />
skadezonsutbredning<br />
kunde upptäckas. Projekten<br />
resulterade i en mängd erfarenheter<br />
viktiga för all tunneldrivning<br />
och allmänna rekommendationer<br />
för att reducera<br />
sprängskador har utarbetats.<br />
God konturhållning och<br />
liten skadezon minskar kostnaderna<br />
för skrotning, underhåll<br />
och bergförstärkning.<br />
Gigantiska bergsilor<br />
för pellets<br />
LKAB:s högteknologiska lossningsanläggning<br />
SILA vid Narviks<br />
hamn invigdes i oktober<br />
2009. När de tolv gigantiska<br />
bergsilorna sprängdes ut, lossgjordes<br />
700 000 fm 3 (fm 3 = kubikmeter<br />
fast mått utan mellanrum)<br />
berg, huvudsakligen glimmergnejs,<br />
med hjälp av 890 ton anfo<br />
och slurry i 900 salvor. Varje silo<br />
Förbifart Stockholm<br />
med längden 20,7 km<br />
byggs till större delen<br />
under jord. Huvudtunneln,<br />
17 km, byggs<br />
med samma höga krav<br />
på visuell design som<br />
Södra länken.
är 38 m i diameter, 60 meter<br />
djup och har en kapacitet på<br />
105 000 ton pellets.<br />
När verket nu är fullbordat<br />
syns ovan jord enbart silornas<br />
överdelar försedda med betongringar<br />
runt kanterna för att alla<br />
ska ligga på samma höjd samt<br />
den enorma 650 meter långa<br />
lossningsstationen, en brokonstruktion<br />
varifrån malmvagnarna<br />
lossar pelletsen rakt ner i silorna.<br />
Björnar Bendiksen, chef för<br />
projektet, förklarade att pelletsen<br />
klarar fallet på sextio meter<br />
ner till botten medan trycket de<br />
utsattes för utgjorde ett problem.<br />
Pelletsen klarar maximalt<br />
250 kPa men riskerade att utsättas<br />
för ända upp till 780 kPa i en<br />
så stor silo. Lösningen blev att<br />
man i varje silo byggde en inre<br />
betongsilo med ”fönster” som<br />
pelletsen lastades genom. Då<br />
jämnades trycket ut till maximalt<br />
200 kPa. Konstruktionen<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
BK:s Diskussionsmöte gjorde skäl för namnet. Diskussionens vågor gick höga och frågorna från auditoriet var<br />
många. Till vänster Gunnar Nord, Atlas Copco, och till höger Finn Ouchterlony, LTU, deltog flitigt med frågor till de<br />
olika föredragshållarna. Gunnar var moderator under dagens avslutande pass och Finn rapporterade från<br />
MinBaS-projektet Optimal fragmentering vid sprängning del II rörande effekten av höjd specifik laddning och<br />
elektronikupptändning som genomfördes 2007-2009 i NCC:s täkt Långåsen vid Arlanda.<br />
underlättar också för tömningen<br />
ner till det underliggande transportbandet.<br />
Den tättslutande<br />
lagerhanteringen från malmvagn<br />
till siktstation minskar damningen<br />
i hamnen och dämpar ljudet<br />
väsentligt.<br />
Under hela raden av silor går<br />
ett transportband som för pelletsen<br />
bort till fartygen. Transporttunnlarna<br />
underjord är totalt två<br />
kilometer långa. Byggtiden för<br />
hela anläggningen var knappa<br />
tre år och slutnotan hamnade på<br />
2 miljarder kronor. SILA är världens<br />
största silo-i-siloanläggning.<br />
Det mesta sköts med automatik<br />
och det som behöver styras<br />
fjärrmanövreras. Malmtågen backar<br />
sakta in på lossningsspåret<br />
med en konstant hastighet och<br />
vagnarna öppnas exakt när de<br />
passerar rätt silo. Lasten töms<br />
på fem sekunder och tågsättet<br />
med alla 68 vagnarna kan åter-<br />
26<br />
vända till Kiruna eller Svappavaara<br />
inom två timmar. Skeppningskapaciteten<br />
blir nu över 19<br />
miljoner ton järnmalmsprodukter<br />
per år, en viktig kapacitetsökning<br />
för LKAB. Smolket i<br />
bägaren är naturligtvis att transportkapaciteten<br />
på Malmbanan<br />
när detta skrives är starkt reducerad.<br />
MWD, verktyg med<br />
stor utvecklingspotential<br />
Measurement While Drilling,<br />
MWD, har stor utvecklingspotential<br />
vid tunneldrivning,<br />
menar Lars Martinsson, Sweco,<br />
med erfarenheter från Norra<br />
länken där systemet i första<br />
hand använts vid förinjekteringen.<br />
Bedömningen är att det<br />
har varit en produktionsvänlig<br />
och kostnadseffektiv metod för<br />
att optimera insatserna. Med<br />
MWD anpassas hålsättningen<br />
efter de geologiska förhållan-<br />
dena. Konventionella kontrollhål<br />
med vattenförlustmätning ger<br />
ofta bra resultat men blir svåra<br />
att kalkylera kostnadsmässigt.<br />
En fullständig jämförelse mellan<br />
metoderna är inte möjlig förrän<br />
produktionen är klar och tunneln<br />
nått jämviktsläge med<br />
grundvattnet (grundvattensakviferen).<br />
En förutsättning för att samla<br />
in MWD-data är att riggarna är<br />
utrustade med RCS, Rigg Control<br />
System, och ABC, Advanced<br />
Boom Control. De parametrar<br />
som registreras är trycket från<br />
matning, slagverk, rotation och<br />
spolvatten, rotationshastighet,<br />
spolvattenflöde, tid, längd och<br />
borrsjunkhastighet.<br />
Provsprängningar och<br />
vibrationsprognostisering<br />
Ett AVM-projekt har utförts vid<br />
Klinthagens kalkbrott på Gotland.<br />
Syftet var att rekommen-<br />
Donald Jonson, Nitro Consult, var moderator under första passet. Till höger Bjarne Liljestrand, Finnish Tunneling<br />
Association. Han inbjöd till den 37:de ITA-AITES World Tunnel Congress 2011 som arrangeras i Finlandiahuset 21-26<br />
maj 2011. Bilden till höger: BKs ordförande Örjan Wolff (t.h.) pekade i sitt inledningsanförande på de många<br />
pågående och överlappande underjordsprojekten i miljardklass som bådar ljusa tider för bergentreprenörer. Här<br />
tillsammans med Jan Bida, forskningsdirektör vid MinFo.
��� ���� �������� ����<br />
������� �������� �������� ��� ����<br />
���� ������������������<br />
�������� ��<br />
���������������<br />
���� ����� �� ��� ���� ����� �� ��<br />
������������<br />
����������������������������������������������<br />
����������������������������<br />
��������������������������<br />
����������������������������<br />
������������������������<br />
��������������������������������������������������������������������<br />
�������������������������� ������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������������<br />
���������� �� �������������<br />
�����������������
LKAB<br />
dera hur ett nytt område på<br />
lämpligast sätt kan brytas ut<br />
utan att tillåtna vibrationsvillkor<br />
överskrids. AVM (Advanced Vibration<br />
Management) är ett hjälp-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
LKAB:s högteknologiska lossningsanläggning SILA vid Narviks hamn. Under hela raden av silor går ett<br />
transportband som för pelletsen bort till fartygen. Transporttunnlarna underjord är totalt två kilometer långa.<br />
Björnar Bendiksen är<br />
chef för LKAB:s SILAprojekt<br />
i Narvik.<br />
medel som ska minimera vibrationer<br />
vid bergsprängning. Med<br />
programvaran Shotplus-i Pro ger<br />
data från ett enkelskott möjlighet<br />
att modellera hela sprängsalvor.<br />
Mathias Jern, Nitro Consult,<br />
har arbetat med projektet tillsammans<br />
med bland andra Ari<br />
Kainulainen och Jan Bida och<br />
hans sex examensjobbare från<br />
<strong>Bergs</strong>skolan. Modelleringsverktyget<br />
ger på ett mycket övertygande<br />
sätt möjlighet att modellera<br />
storleken från vibrationer<br />
med avseende på avstånd och<br />
laddning liksom inverkan av tändplan,<br />
tändsystem och avskärmning/brytningsriktning.<br />
Tunneldrift med<br />
elektroniska tändare<br />
Per Eriksson, ODEN, hade<br />
färska erfarenheter från de periodvis<br />
tekniskt komplicerade<br />
28<br />
sprängningarna vid Norra Länken.<br />
Elektronisk tändning har<br />
använts på en del etapper, nytt<br />
för Sverige i sådana sammanhang.<br />
Tekniken är mycket intressant<br />
eftersom man då kan få<br />
ökad precision i sprängsalvorna.<br />
Men problem återstår att lösa.<br />
Sandvik har på uppdrag<br />
av SKB gjort en förstudie<br />
för att utröna hur<br />
man ska klara de höga<br />
kraven på toleranser<br />
som ställs när man<br />
borrar de vertikala<br />
deponeringshålen för<br />
”Magne”. Jörgen Crilén,<br />
Segment Manager Construction,<br />
Sandvik, förklarade<br />
vad som krävs i<br />
nytt tänkande för en<br />
sådan maskin.<br />
Loggningen tar för lång tid, det<br />
krävs två loggrar när salvan har<br />
fler än 200 hål, mjukvara saknas<br />
för att överföra borr-, ladd- och<br />
tändplan till borrigg och inte<br />
minst är kostnaden fyra gånger<br />
högre jämfört med LP-tändare.<br />
Önskvärt vore en förprogram-<br />
Lars Martinsson, Sweco, Per Eriksson, ODEN, Roland Netterlind, BEF, Mathias Jern, Nitro Consult, Finn<br />
Ouchterlony, Swebrec, och moderatorn Åke Hansson, Trafikverket.
www.globaldrilling.se<br />
023-790 560<br />
Global Drilling<br />
Zettergrensväg 8<br />
SE-791 77 Falun<br />
Tel: 023-790 560<br />
Mejl: info@globaldrilling.se
merad tändare med samma noggrannhet<br />
som hos elektroniska<br />
tändare men med samma ledare<br />
som Nonelslang och med en<br />
nummerserie på ca 300 nummer.<br />
Gösta Ericson, Sweco, berät-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Under rubriken ”Upphandlings- och kontrollprocessens betydelse för projektets säkerhet och kvalitet”<br />
belyste Roland Netterlind, BEF, problemen med byggbranschens struktur. Han pekade på det stora ansvar som<br />
vilar på beställaren och vikten av att alla aktörer, från beställare till underentreprenörer, drar åt samma håll.<br />
Roland illustrerade med en mängd exempel från ”real life”.<br />
tade om det för svenska öron<br />
mycket annorlunda upphandlingsförfarande<br />
som är vanligt i<br />
Indien. Skanska har fått i uppdrag<br />
av Indiens regering att<br />
bygga bergrum för lagring av<br />
totalt 18 miljoner kubikmeter<br />
30<br />
råolja och Gösta deltar i den<br />
svenska konsultgruppen. Tillvägagångssättet<br />
bygger på<br />
svensk tradition för lagring av<br />
olja i oinklädda bergrum. För<br />
närvarande tas 100 000 kubikmeter<br />
berg ut per månad.<br />
Det unika med upphandlingen är<br />
att den sköttes via internet. I ett<br />
virtuellt auktionsrum fick anbudsgivarna<br />
i två timmar bjuda<br />
under beställarens utropspris.<br />
Första timmen hände inte mycket<br />
men när buden så småningom<br />
Gösta Ericson, Sweco, underhöll auditoriet med en dramatisk beskrivning av händelseförloppet vid en typisk<br />
indisk budgivning. Bilden till höger: Per Eriksson, ODEN, redovisade erfarenheter från Norra Länken där<br />
elektronisk tändning använts i stor skala vid komplicerade sprängningar.
örjade trilla in ökade tävlingsivern<br />
i direktionsrummen där<br />
man följde auktionen på<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Sven-Erik Johansson, Nitro Consult, och Lars Pehrsson, Trafikverket, rapporterade från entreprenaderna vid<br />
Citybanan. Den sex kilometer långa järnvägstunneln byggs i det känsliga området under Stockholms centrala<br />
delar, från Tomteboda till Södra station.<br />
Kenneth Rosell (trea från vänster), projektledare Tunnel vid Trafikverket, rapporterade från Hallandsåstunneln.<br />
Tunneln beräknas vara klar 2014. Då kan järnvägsinstallationerna påbörjas. Med invigningen 2015 blir<br />
byggtiden 23 år. Kostnaden beräknas till 10,5 miljarder kronor. Jämfört med andra tunnelprojekt ligger det<br />
någonstans i mitten på skalan med 605 000 kr/m.<br />
Patrik Gillerstedt (längst till höger), gruvchef Aitik, berättade om utbyggnaden som nu är klar. Under förra året<br />
flyttades 49 miljoner ton berg. Nu fördubblas produktionen efter en satsning på sju miljarder kr. Man har<br />
bland annat Europas modernaste anrikningsverk. Utbyggnaden gör att gruvan radikalt ökar sina marginaler,<br />
nödvändigt om kopparpriset skulle sjunka. Aitik är Europas största koppargruva med en yta lika stor som hela<br />
Stockholms innerstad. På bredden ryms området Traneberg till Djurgården. Vid varje salva används ett ton<br />
sprängämne och 25 000 salvor skjuts per år.<br />
Glada miner i Oricas utställningsmonter. Ingemar Hansson, Anders Arvidsson och Thor Andersen. Bilden till<br />
höger: Daniel Lang, Robert Arnoldsson, Christer Wretman och Torsten Bonde i Global Drillings monter.<br />
datorskärmarna. När en kvart<br />
återstod av tiden blev anbudsgivarna<br />
vilda, ett ständigt pling-<br />
32<br />
ande hördes och över hundra<br />
bud kom in.<br />
Om ett bud inkom när bara<br />
var någon minut återstod förlängdes<br />
tiden med ytterligare<br />
fem minuter. Detta skedde oav-<br />
Bengt Ludvig, Petro<br />
Team, Jan Bida, MinFo,<br />
Bo Nilsson och Christina<br />
Johansson-Linder, Gruvteknik<br />
AB.
Mångpoliga<br />
kontaktdon<br />
Robusta kontaktdon<br />
för kraft- eller signalöverföring<br />
med kåpor<br />
av pressgjuten aluminium<br />
och fjädrande<br />
låsbyglar av rostfritt<br />
stål.<br />
Från 3 till 216 poler.<br />
Elproflex T<br />
extremt vrid- och böjtålig kabel<br />
Elproflex T är utvecklad för användning vid<br />
installationer där stora krav på både vridoch<br />
böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/<br />
vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.<br />
Denna unika kabel finns både för signal-<br />
och kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.<br />
Gruvkabel 1 kV<br />
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel<br />
4x10-150 mm 2 . Manteln har överlägsen<br />
mekanisk tålighet.<br />
Specialkabel - vår specialitet<br />
Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70<br />
141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48<br />
www.elproman.se info@elproman.se<br />
Vi tillverkar siktutrustning för<br />
storlekssortering av olika material<br />
Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!<br />
Tfn 0503 – 323 40<br />
www.mogensen.se<br />
Boken om Sveriges okända storindustri,<br />
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på<br />
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.<br />
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges<br />
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på<br />
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.<br />
Beställ den nu!
utet. Sista budet lades först<br />
efter fyra timmar. Det låg då 18<br />
procent under utropspriset och<br />
fyra-fem procent under det som<br />
beställaren hade räknat fram<br />
som ”no profit level”.<br />
Det här anbudsförfarandet<br />
har blivit så vanligt i Indien att<br />
det finns företag som specialiserat<br />
sig på säkerhetslösningar för<br />
de virtuella auktionsrummen.<br />
Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />
Marcus Berglund, NCC Roads,<br />
utnämndes till Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />
2009. Motiveringen är<br />
hans goda anseende i sprängkretsar,<br />
hans gedigna yrkeskunnande<br />
och hans förnämliga referenser<br />
från flera genomförda<br />
projekt. Han har visat stort<br />
engagemang för branschen och<br />
han är styrelsemedlem i BEF.<br />
Utmärkelsen Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />
är instiftad av och<br />
finansieras av Orica Mining Services.<br />
En jury med företrädare<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Kaj Byström och Sven-Erik Johansson i Nitro Consults monter. Och till höger Peter Lundmark, Elias Engman<br />
och Ulf Johansson hos Sandvik.<br />
I BEF:s monter: Roland Netterlind, Emilie Svensson, Wolgan Carlsson, Jan Johansson och Per-Arne Lindqvist,<br />
Niili Minerals.<br />
från hela branschen utser pristagaren<br />
som tilldelas ett stipendium<br />
på 60 000 kronor<br />
Efter Bergmaterialingenjörsexamen<br />
från Luleå Universitet<br />
har Marcus Berglund gjort karriär<br />
som borrare, sprängarbas,<br />
platschef vid en mängd stora<br />
projekt, exempelvis E4 Höga<br />
kusten, hoppbackarna Örnsköldsvik,<br />
Botniabanan, Ådalsbanan<br />
och vid otaliga bergtäkter.<br />
– Men framför allt är Marcus<br />
Berglund en ambassadör och en<br />
fin representant för den yngre<br />
generationen bergsprängare,<br />
säger Lars Frändberg, Orica<br />
Mining Services, ordförande i<br />
juryn.<br />
Han konstaterar att genomsnittsåldern<br />
i bergsprängarkretsen<br />
är oroväckande hög och att<br />
branschen är konservativ.<br />
– Nya tankar, ny teknik och<br />
nya metoder har svårt att få<br />
genomslag. Därför är det ytterst<br />
34<br />
värdefullt att det finns personer<br />
som Marcus Berglund som har<br />
ett öppet sinnelag och som är<br />
Marcus Berglund,<br />
NETTERLIND<br />
NCC Roads, blev<br />
Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />
2009. ROLAND<br />
intresserade av att utveckla<br />
konsten att spränga berg, säger<br />
Lars Frändberg. �
�������������<br />
������������������������<br />
���������������
MASKINEXPO<br />
MaskinExpo <strong>2010</strong><br />
Mässrapportör: Kjell Duberg<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Barkarby flygfält förvandlas traditionsenligt sista veckan i maj till nordens största maskinmässa.<br />
NYTT MÄSSREKORD<br />
Nordens största maskinmässa, MaskinExpo på Barkarby flygfält nordväst om Stockholm, slog alla<br />
tidigare rekord. Över 500 utställare lockade noga räknat 27 243 besökare under de tre dagarna 27–29<br />
maj. Men det kan vara en av de sista gångerna mässan hålls på flygfältet. Kommunstyrelsen i Järfälla<br />
vill utnyttja fältet för bostäder och dessutom bygga ut ett närliggande köpcentrum. MaskinExpos<br />
Carina Tegelberg tror dock att mässan kommer att blir kvar ännu ett eller två år samtidigt som man<br />
nu söker nya alternativ.<br />
Marita Flinck framför den imponerande stortavlan i Metso Minerals monter.<br />
36
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Ove Tengberg, Fredrik Wennberg och Björn Lindberg från Metso Minerals. I år visades främst eftermarknadsprodukter, bland annat tillbehör till<br />
bandtransportörer, slit- och reservdelar till krossar samt ett automationsprogram som optimerar och ger ett jämnt flöde i en mobil uppställning för<br />
krossning. Bilden till höger Michael Larsson, Metso, tillsammans med tre gossar från bergslagsmetropolen Nora: Tony Lindkvist, Lars Lindkvist, Ledins<br />
Grus, och Tommy Eliasson, Skanska.<br />
Keijo Månkvist från CME i Hisings Backa kan från olika leverantörer erbjuda ett brett sortiment till det mesta inom slipning, borrning, sprängning,<br />
spräckning, skrotning, täckning, dränering och tunnelventilation. Keijo framhöll speciellt en sinnrik tätningsmanschett som nu lanseras. På bilden till<br />
höger en av leverantörerna, Björn Skoog från Ruba Gummi i Åsbro, som visade sina sprängmattor i CMEs monter.<br />
Linslusen Josef Farkas, Maxam, utbyter erfarenheter med Carl-Anders Lindgren, Yara, och Mats Börjesson, Orica. Carl-Anders har jobbat i ledande<br />
positioner hos både Dyno Nobel och Atlas Copco. Bilden till höger: Mats Börjesson förklarade hur tändsystemet i-kon nu har förbättrats ytterligare.<br />
Stefan Pettersson och Per Ivar Andersson visade Oricas SME-bil (Site Mixed Emulsion) som kör ut till täkten med icke explosiva råvaror och halvfabrikat<br />
som blandas på plats. Råvarorna har förbättrats ytterligare, något som ger ett kraftfullare sprängämne där densiteten kan anpassas efter behoven.<br />
37
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Marianne Johansson och Joakim Boman Daugaard, Sandvik, vid en ny och i många avseenden förbättrad CV 200 VSI-kross där tjugo procent mer<br />
material kan släppas igenom på samma energiuttag genom att ingående materialflöde styrs mot flödet från rotorn. Slitdelar kan bytas genom en<br />
lucka utan att man behöver lyfta det tunga locket. Bilden till höger: Anton Johansson, Skärverktyg för gruv-, tunnel- och vägarbeten, Sandvik,<br />
berättar om slitgodset HX900 där ingjutna hårdmetallgranuler ökar slitstyrkan och livslängden med upp till tolv gånger. Förutom användning för<br />
vägunderhåll finns många andra applikationer inom gruv-, bygg- och stålindustrin.<br />
Rolf Olsson, Hydraulhammare, Sandvik, kunde visa flera nya serier av hydraulhammare och ett antal innovationer som kraftigt höjer effekten -<br />
samtidigt som servicekostnaden minskar avsevärt. På bilden en BR 4099 för bärare 35-60 ton. För att möta lågpriskonkurrensen har en trippelserie<br />
enklare hammare upp till 150 kg utvecklats, berättar Rolf. Till höger: Tommy Johansson, Bergborrverktyg Sandvik, med borrkronan TR 300 vars stift<br />
är tillverkade av den nya hårdmetallen XT48. Tester pågår under jord med syftet att klara en salva utan att byta borrkronor. I stockholmsgraniten ser<br />
det lovande ut.<br />
Gitte, Billy och Andreas Hölscher, SB Grävtillbehör AB i Lidköping, bakom en Power Tilt som ursprungligen utvecklades för att driva vingklaffarna på<br />
Boeings jumbojet 747. Den fungerar utmärkt på grävare för att tilta redskapen 180 grader. SB Grävtillbehör visade utrustning för alla typer av grävmaskiner<br />
från 0,8 till 30 ton. En ny produkt är frontskopor till grävlastare och lastmaskiner. Bilden till höger: Lennart Wiker, Wikers i Filipstad, har<br />
utvecklat och producerat mobila och stationära dieseltankar sedan 1964. Till höger hans senaste uppfinning, en trailer för bandgrävare upp till sex<br />
ton som dras av en vanlig jordbrukstraktor. Mässans sensation som väckt stort intresse, menar Lennart. Till vänster en låsbar verktygsbox med hjul<br />
och utdragbara skaft. Den kan också tjänstgöra som bord och sittplats.<br />
38
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />
Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95<br />
För ytterligare information: www.stenator.se<br />
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –<br />
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda<br />
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60<br />
Hemsida: www.kontrollmetod.se<br />
• Siktar<br />
• Vågar<br />
• Skakapparater<br />
• Värmeskåp<br />
• Neddelningsapparater mm<br />
Griper Griper B däckskydd<br />
däckskydd<br />
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.<br />
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35<br />
www.nyvab.se
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Sverigepremiär för Atlas Copcos nya tunga hydraulhammarmodeller som har högre effekt trots oförändrad eller lägre vikt. Andrew Cowan presenterade<br />
HB 2000, 3100 och 4700 som alla är försedda med PowerAdapt-systemet där hammaren stängs av om oljetrycket blir för högt. Det gör att<br />
kunden utan bekymmer kan utnyttja utrustningens fulla effektivitet. Till höger: Niclas Tidström, försäljningschef för grundläggningsutrustning hos<br />
Atlas, förklarar hur Elemex-systemet omdirigerar tryckluftsflödet så att det inte strömmar ut i den omgivande jorden men ändå håller borrkronan<br />
ren. Borrningen går snabbare och livslängden på piloten ökar.<br />
Markku Teräsvasara, vd Atlas Copco CMT, provar Dynapacs nya 400-kilospadda LG400. Den är bekvämt avvibrerad och har en packningsindikator<br />
som talar om när jobbet är klart. Dynapacs försäljningschef Björn Jakobsén instruerar. Till höger: Anders Hellgren, försäljningschef Atlas Copco CMT,<br />
visar Atlas nya bergborrslipmaskin Secoroc BQ3 med ett höghastighetsroterande bord som minskar tidsåtgången med tjugo procent. Finjusterat<br />
sliptryck och förbättrad spolning som bättre håller rent från kax gör tillsammans att livslängden på sliphjulet ökat med femtio procent.<br />
Ove Adolfsson och Andreas Arnesen från Scandia Maskin AS, lade tyngdpunkten på högkvalitativa slit- och reservdelar. Bland annat från amerikanska<br />
Exel som tillhandahåller alla delar till de flesta modeller av konkrossar. Scandia Maskin är en heltäckande leverantör av all utrustning till krossindustrin<br />
och man är världsledande på sortering med bildanalys för bergs- och återvinningsindustrin. Bilden till höger: Jimmy Andersson och Therese Hjalmarsson<br />
från BNT Nordic AB i Gävle. Kärnverksamheten är slitdelar till stenkrossar men man expanderar också på reservdelssidan. BNT kan gjuta detaljer från<br />
500 gram upp till 15 ton och erbjuder tillsammans med Kuusakoski ett enkelt system för återvinning av mangan- och metallskrot.<br />
40
SNABBA<br />
LEVERANSER!<br />
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB<br />
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin<br />
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12<br />
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor<br />
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32<br />
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Fredheim-Maskin AS hade den näst största utställningsytan. På 2000 kvadratmeter visade man över 200 ton Keestrack-produkter. Håkan Björk, säljare,<br />
och Svein Fredheim, serviceansvarig, presenterade två stora nyheter: Keestracks första modeller av käftkrossar i fem storlekar och Keestrack Frontier<br />
VHP, ett specialbyggt sorteringsverk med programmerbart styrsystem som klarar rekordmängden 1 200 ton/tim. Till höger: Magnus Nibelius, tillträdande<br />
marknadschef vid SPG, Stockholms Plåt- & Gummiperforering, och Veronica Nordin, ekonomiassistent, visar SPG Y-länk, en ränslänk i<br />
polyuretan som fästs på siktduken där den ligger och studsar och håller duken ren från pluggning och blindning. Den hårda men sega 8 mm tråden till<br />
siktdukar, SP1600, som introducerades förra mässan blev en succé och kompletteras nu med 5 och 6 mm tråd i samma kvalitet.<br />
Full fart i BergUtbildarnas monter hos familjen Hermansson.<br />
42<br />
Bilden till vänster: Bosse Bäckgren, Steve Egelstam, Christer Wretman<br />
och Patrik Wiss, Global Drilling, fd LIFA. Namnbytet har nu nått ut till<br />
hela branschen. Ovan: Visst kan arga konkurrenter ha trevligt tillsammans,<br />
speciellt när linslusen Josef Farkas är med och lättar upp<br />
stämningen. Fr.v. Enrique Cuadrado och Josef Farkas, Maxam, Tommi<br />
Sjöberg, Norab, och Ari Kainulainen, Forcit. Henning Greek längst till<br />
höger säljer gärna sina säkerhetsskåp till sprängämnesgubbarna.
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Zerena Rapezzi, Jessica Westlund, Enrique Cuadrado och Josef Farkas berättade att Maxam expanderar i Sverige. I höst invigs en fabrik för<br />
matristillverkning i Enköping och depåer byggs i sydvästra och södra Sverige. Bilden till höger: Tillsammans med Mike Caldwell (t.v.) från Invicta<br />
Vibrators, Grantham Engineering i Lincolnshire, presenterade Mattias Andersson från IFE System Invicta obalansmotorer. I montern kunde man<br />
också studera magnetavskiljare, metalldetektorer, vibrationsmatare, siktar och sandsändarsystem.<br />
I Sandviks monter delade BEF och Sandvik ut priset till årets bästa bergsprängarelever. De lyckliga pristagarna Robbie Bengtsson från Kista<br />
Gymnasium och Alexander Asp, Spångberggymnasiet i Filipstad, får en resa och 10 000 kr. BEF, Sandvik och respektive skola väljer tillsammans ut<br />
pristagarna med hänsyn till betyg och praktik. Till vänster Roland Netterlind och på bilden till höger överlämnar BEFs ordförande Jan Johansson<br />
priset.<br />
Bemanningen från VÅGAB i Karlstad samlad kring den nya modellen av hjullastarvågen Tamtron Pro. Den har gjorts mindre och lättare utan att man<br />
har tummat på funktionerna. VÅGAB satsar i sina lösningar för mobil och industriell vägning på avancerad teknik som ändå är enkel att hantera.<br />
44
Mästare på slitdelar<br />
Hardox Wearparts är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt.<br />
Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och service av högsta kvalitet.<br />
Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en<br />
investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt<br />
på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd.<br />
Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt,<br />
originalet från SSAB.<br />
Keeps you up and running<br />
AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, smireko@smireko.se<br />
Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, herman@hermanjonsson.se<br />
Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, anders.karlberg@metso.com<br />
GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, anders.k@gemaindustri.se<br />
Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, info@smvab.se<br />
www.hardoxwearparts.com
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Glada ansikten framför BEFs monter. Emelie Svensson och Roland Netterlind, BEF, Emelie Ehnhage, Brim, Kenneth Svensson, BEF, och Veronica Kvist,<br />
Brim. Bilden till höger: Roland Netterlind, vd BEF, med Ingvar Berg, f.d. arbetsmiljöinspektör, som kommer att fungera som ansvarig revisor och<br />
garant för en opartisk bedömning av BEFs auktorisationsarbete för bergsprängare. Fyrtiofem företag har redan genomgått den inledande<br />
tvådagarskursen.<br />
Liftbolaget bjöd på tre sverigepremiärer. Till vänster Stephan Larsson, försäljningschef Nord, vid en kompakt larvlift från Omme med 37 meters<br />
arbetshöjd trots en transportbredd på bara 1.5 meter. I mitten en terränggående Mercedes Zetros försedd med en tjugometerslift isolerad för<br />
kraftledningsarbete upp till 69 kV. Till höger en lift monterad på lätt lastbil, Multitel MX225 med arbetshöjd 22,5 meter.<br />
www.el-trading.com<br />
Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!<br />
46<br />
El & Trading AB<br />
Arlanda<br />
Tel.<br />
08-591 422 90
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Swecon hade mässans största utställningsyta och visade ett brett sortiment. Mikael Nordell och Fredrik Rigö vid hjullastaren L180 F utrustad med<br />
OptiShift som optimerar drivlinan för lasta/bära-applikationer, nödvändigt inom bergbranschen. Slitage och bränsleförbrukning blir 15-20 procent<br />
lägre samtidigt som dragviljan uppför är klart förbättrad.<br />
47
Projektet kallas ”the Hydropower<br />
Gemini project” eftersom<br />
kraftverken arbetar i symbios.<br />
Verken ligger där floden<br />
gör en 150 km lång och mycket<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
TVILLINGPROJEKT I KINA<br />
Vattenkraftsbygge med flera världsrekord<br />
Både BeFo:s Bergmekanikdag och BK:s diskussionsmöte i våras hade<br />
celebert besök från Kina. Dr. Shiyong Wu, Ertan Hydropower Development,<br />
berättade om ett vattenkraftsprojekt i rekordklass vid nedre delen av<br />
Yalong River i Sichuan. Där byggs två samverkande vattenkraftsanläggningar,<br />
Jinping 1 och Jinping II.<br />
skarp böj, the Jinping Bend. Den<br />
är så skarp att flodens uppströmsdel<br />
under en sträckning<br />
går parallellt med nedströmsdelen<br />
på ett avstånd av bara 16<br />
48<br />
kilometer. Höjdskillnaden är<br />
310 meter.<br />
Kraftverken ska stå helt färdiga<br />
2015 men de kommer att<br />
producera kraft redan tidigare.<br />
Jinping I och slussdammen<br />
till Jinping II<br />
ligger uppströms väster<br />
om Jinping Mountain.<br />
Ett tunnelsystem leder<br />
vattnet vidare till kraftverket<br />
Jinping II som<br />
byggs nedströms öster<br />
om de 2 000 till 2 500<br />
meter höga bergen.<br />
Bergtäckningen över<br />
tunnlarna är bland den<br />
högsta i världen. Längst<br />
ner på kartan syns Ertan<br />
Dam längre söderut i<br />
floden. Det kraftverket<br />
stod färdigt 1999. Installerad<br />
effekt är 3 400 MW.<br />
Verken byggs i ett otillgängligt<br />
bergsområde där endast 7 000<br />
boende behövde evakueras. Tillsammans<br />
får kraftverken en<br />
installerad effekt på 8 400 MW<br />
vilket nästan motsvarar effekten<br />
i Sveriges samtliga kärnkraftverk.<br />
Den energi man får ut i<br />
TWh beror på vattenflödets variationer,<br />
man räknar med 40-42<br />
TWh/år. De svenska kärnkraftverken<br />
med jämnare produktion<br />
ger 65-70 TWh/år.<br />
Lång utförsresa och<br />
4 400 meters fallhöjd<br />
Den vattenrika Yalongfloden<br />
börjar sin utförsresa på den tibetanska<br />
högplatån. När den 1 517<br />
km senare rinner ut i Yangtse-<br />
Donald Jonson, vd Nitro<br />
Consult, introducerar<br />
Shiyong Wu, Ertan<br />
Hydropower Development,<br />
på BK:s diskussionsmöte.<br />
Dr. Wu berättade att<br />
byggandet av vattenkraftverken<br />
Jinping I<br />
och II i höga och svårtillgängliga<br />
bergstrakter<br />
kommer att slå många<br />
rekord.
FLILY<br />
floden nära Yinjiangzhen har<br />
den fallit 4 400 meter. Under<br />
senare delen genom Sichuanprovinsen<br />
är höjdskillnaden<br />
mer än 2 800 meter. Perfekt<br />
för vattenkraft men de djupa<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
De geologiska förutsättningarna utgör en stor utmaning. Yalong som är en biflod till Yangtsefloden flyter ofta i<br />
djupa raviner. Inom Sichuanprovinsen faller floden mer än 2 800 meter. Här ligger många vattenkraftverk och<br />
när alla planerade är färdigbyggda blir det sammanlagt tjugoen kraftverk som tillsammans beräknas leverera<br />
150 TWh årligen.<br />
ravinerna gör arbetet till en<br />
utmaning.<br />
Många vattenkraftverk har<br />
redan byggts utmed Yalongfloden<br />
i Sichuanprovinsen och ytterligare<br />
fler är projekterade. Totalt<br />
49<br />
räknar man med att tjugoen<br />
kraftverk ska ge ett årligt energitillskott<br />
på 150 TWh.<br />
Projekteringen för Jinping I<br />
hydropower project startade<br />
2003 och konstruktionsarbetet<br />
kom igång 2005. Vattenflödet<br />
kommer från en reservoar uppdämd<br />
med en 305 meter hög<br />
och 568 meter lång dubbelt<br />
välvd damm i betong. Reservoaren<br />
rymmer 7,7 miljarder kubik-<br />
Jinping 1 som började<br />
byggas 2005 kommer att<br />
leverera el från 2013<br />
och stå helt färdigt<br />
2015. Vattenståndet för<br />
Jinping I Dam kommer<br />
att ligga på mellan 1 800<br />
och 1 880 meter över<br />
havet.
meter vatten. Valvdammen, som<br />
är världens största under konstruktion,<br />
byggs av 7,4 miljoner<br />
kubikmeter material. Tjockleken<br />
är 16 meter vid krönet och 63<br />
meter vid basen.<br />
Kraftstationen byggs under<br />
jord på östra banken, 277 meter<br />
lång, 29 meter bred och 68<br />
meter hög. Vattnets fallhöjd blir<br />
240 meter. Sex Francisturbiner<br />
på 600 MW vardera ger en total<br />
effekt på 3 600 MW och beräknas<br />
producera mellan 16 och 18<br />
TWh el årligen.<br />
Efter kraftstationen leds vattnet<br />
till Jinping II-dammen, en<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Redan 2003 började man att förbereda Jinping I med vägar, transportsystem, vatten- och elförsörjning och<br />
en accesstunnel byggdes till Jinping II. Konstruktionsarbetet startade i november 2005 och floden avleddes i<br />
december 2006. Till höger: Sprängning vid Jinping I i maj 2009.<br />
37 meter hög och 162 meter<br />
lång slussdamm, 7,5 km nedströms.<br />
Den började byggas<br />
2007. Därifrån leds vattnet<br />
vidare in i ett tunnelsystem som<br />
drivs rakt igenom Jinping Mountain<br />
till det underjordiska vattenkraftverket<br />
Jinping II nedströms,<br />
efter böjen.<br />
Världens längsta tunnelsystem<br />
för vattenkraft<br />
Medan Jinping I försörjs av sin<br />
gigantiska damm får Jinping II<br />
alltså sitt vatten genom fyra<br />
16,6 km långa tilloppstunnlar.<br />
Det underjordiska vattentun-<br />
50<br />
nelsystemet blir världens<br />
längsta med en sträckning på<br />
totalt 118 kilometer. Här tar<br />
man nu under svåra geologiska<br />
förhållanden ut sju parallella<br />
tunnlar, fyra för vattnet, 13<br />
meter i diameter, och tre något<br />
mindre tunnlar, två för transporter<br />
och en för dränering.<br />
Bergtäckningen är som högst<br />
2 525 m, nära världsrekordet<br />
som innehas av en fransk tunnel<br />
på 2 619 m. Höjdskillnaden från<br />
damm till kraftverk är 310<br />
meter. Jinping-II Hydropower<br />
Station kommer att få åtta 550<br />
MW Francisturbiner, totalt<br />
4 400 MW som beräknas ge en<br />
årlig produktion på 24 TWh.<br />
– Projekten kommer att slå<br />
en mängd världsrekord. Också<br />
när det gäller konstruktionsoch<br />
utformningsproblem som<br />
måste lösas, betonar Dr. Wu.<br />
Det kommer att ge oss värdefulla<br />
erfarenheter för kommande<br />
liknande projekt med<br />
hög damm och underjordstunnlar.<br />
Sammanlagt får<br />
Yalongfloden tjugoen vattenkraftverk,<br />
ett betydande<br />
tillskott till kinesisk elförsörjning.<br />
�<br />
Reservoaren bakom världens högsta valvdamm förser kraftverket Jinping I med vatten. Grafiken visar hur det<br />
kommer att se ut. Valvdammen blir 305 meter hög och 568 meter lång. Vattenintaget och den underjordiska<br />
kraftstationen byggs under vänstra banken. Fallhöjden blir 240 meter. Sex Francisturbiner på 600 MW vardera<br />
ger en total effekt på 3 600 MW. Till höger: Jinping II matas med vatten från en slussdamm 7,5 km norr om<br />
Jinping I. De fem portarna är 13 m breda. Via ett 16 km långt underjordiskt tunnelsystem leds vattnet mot<br />
Jinping II som har åtta Francisturbiner på 550 MW vardera, total effekt alltså 4 400 MW.<br />
Annonsera i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
BEF:s stämma <strong>2010</strong><br />
Stämman hölls i år i Saltsjökvarns<br />
anrika byggnad där<br />
Kejsarkronans mjölprodukter<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Ekonomi och auktorisation i centrum<br />
Askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull ställde till mycket bekymmer på vårkanten och<br />
även BEF:s årsmöte och stämma drabbades. Inställd flygtrafik skapade problem för de långväga<br />
deltagarna. Men skam den som ger sig! Många kastade sig i sina bilar för att, om än något<br />
försenade, kunna vara med.<br />
Galapetter: Kjell Duberg<br />
producerades från 1890 och<br />
fram till 1989. Efter restaurering<br />
har kvarnen förvandlats till ett<br />
51<br />
förnämligt konferenshotell med<br />
utsikt över Saltsjön och Stockholms<br />
inlopp. Invigningen skedde<br />
så sent som i januari <strong>2010</strong>.<br />
Anslutningen till stämman<br />
blev efter hand som dagen led
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Nya styrelseledamöter, Per-Arne ”Albin” Nilsson, Lisas <strong>Bergs</strong>prängning AB, stora bilden, och Björn Källgren,<br />
Källgren & Söner AB, bilden till höger.<br />
Emelie Svensson, projektledare för Auktoriserad Sprängare, BEFs alltid lika karismatiske vd Roland Netterlind<br />
och längst till höger ordföranden Jan Johansson som ledde mötet med fast hand.<br />
Festklädda BEF:are skålar för ett framgångsrikt år. På bilden till vänster Ulrika Johansson, Åke Gustavsson och<br />
Lea Netterlind. På bilden till höger Christian och Pernilla Lindberg och Ann-Christine och Patrik Blomqvist.<br />
52
mycket god och omkring 100<br />
medlemmar deltog i konferensens<br />
festmiddag vilket var nytt<br />
rekord.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Aftonen gick i sångens tecken. Lars Kvarnvik, Lisa Nilsson och Kenneth Svensson i förgrunden. Dagen till ära<br />
passade Lisa Nilsson på att fylla år och hyllades vederbörligen med manlig skönsång.<br />
Efter huvudförhandlingarna och<br />
Roland Netterlinds reflektioner<br />
över det gångna året och vad<br />
som kan väntas framöver kon-<br />
53<br />
centrerade sig stämman på två<br />
huvudfrågor: finansieringen av<br />
BEF på lång sikt och det fortsatta<br />
auktorisationsarbetet.<br />
Strukturförändringar tycks leda<br />
till ett fåtal riktigt stora företag,<br />
färre medelstora och många<br />
mindre företag. Det gynnar inte<br />
Från familjen Voglers hörna strömmade vacker voglersång ut och på bilden till höger sätter Kurt Sjökvist fart<br />
på allsången i bästa Egon Kjerrman-stil.<br />
�����������������<br />
����������������������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������<br />
���������<br />
���������������������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������������������<br />
�������������
BEF:s ekonomi med nuvarande<br />
debiteringsmodell av serviceavgift.<br />
Flera intressanta förslag<br />
till förändring diskuterades och<br />
styrelsen fortsätter att arbeta<br />
med frågan.<br />
Arbetet med<br />
auktorisation fortsätter<br />
Emelie Svensson, projektledare<br />
BEF, redovisade det auktorisationsarbete<br />
som inletts. Hittills<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />
Roland Netterlind tog som vanligt sitt värdskap på fullaste allvar och gick runt bland gästerna. Här i samtal<br />
med Anette Boman och BEF:s ordförande Jan Johansson. På bilden till höger Josef Farkas, Bo Ronge och<br />
Toivo Johanson i diskussionstagen.<br />
har nästan hälften av BEF:s<br />
medlemsföretag genomgått<br />
kursen Auktoriserad <strong>Bergs</strong>prängare.<br />
Under hösten får de<br />
företag som ännu inte hunnit<br />
genomgå utbildningen möjlighet<br />
därtill samtidigt som fas två startar<br />
för dem som gått kursen.<br />
Den innebär att man, med BEF<br />
som stöd och rådgivare, inom<br />
företagen arbetar med praktisk<br />
tillämpning av de rutiner och<br />
FÖRETAGSNYTT<br />
SPG får ny marknadschef<br />
54<br />
den systematisering av arbetet<br />
som kursen introducerat. Detta<br />
leder i slutet av året till auktorisation.<br />
Ingvar Bergh, Swepro,<br />
med nitton års erfarenhet som<br />
yrkes- och arbetsmiljöinspektör<br />
kommer att fungera som ansvarig<br />
revisor och garant för en<br />
opartisk bedömning av auktorisationen.<br />
– Projektet kommer att förändra<br />
bergsprängarvärlden och<br />
Magnus Nibelius blir ny marknadschef på Stockholms Plåt- & Gummiperforering SPG AB.<br />
Han efterträder Niklas Rickan som går vidare inom branschen och kommer att ansvara för<br />
norska Fredheim Maskins satsning med Keestracks maskinprogram i Sverige.<br />
Magnus Nibelius har arbetat som resande säljare på SPG AB sedan 2007 och under den tiden<br />
har han hunnit bli ett bekant ansikte hos SPG:s kunder runt om i Sverige. Magnus ser med<br />
spänning fram emot att ta sig an rollen som marknadschef.<br />
– Vi står inför en fas med expansion och med ett flertal nya produkter, säger han.<br />
ge trygghet för beställarna, framhåller<br />
Roland Netterlind.<br />
Vid stämman valdes två nya<br />
styrelseledamöter, Per-Arne<br />
”Albin” Nilsson, Lisas <strong>Bergs</strong>prängning<br />
AB, (ordinarie ledamot)<br />
och Björn Källgren, Källgren<br />
& Söner AB (suppleant).<br />
Albin har redan tidigare arbetat<br />
för BEF som representant i<br />
AMA-kommittén. �<br />
Annonsera i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
Avgasrening<br />
Partikelfilter till ALLA fordon<br />
Även för uthyrning<br />
EHC Teknik ab<br />
Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80<br />
E-mail: office@ehcteknik.se<br />
www.ehcteknik.com<br />
Bandtransportörer<br />
BANDTRANSPORTÖRER,<br />
TRANSPORTUTRUSTNING<br />
Kundanpassade anläggningar inom<br />
transport och hantering av grus,<br />
bergmaterial, och mineraler.<br />
Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
www.kellve.com<br />
Bergborrutrustning<br />
Atlas Copco CMT Sweden AB<br />
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46<br />
www.atlascopco.se<br />
BRANSCHENS LEVERANTÖRER<br />
Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />
Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />
Borrkassetter<br />
GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />
www.globaldrilling.se<br />
Gruvteknik AB<br />
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,<br />
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom<br />
bygg-, gruv- och stenindustrin.<br />
Vi utför även reparationer på era maskiner.<br />
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika<br />
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58<br />
Lager: Tel. 0240-370 01<br />
E-post: info@gruvteknik.com<br />
www.gruvteknik.com<br />
Utrustning för bergborrning<br />
såväl ovan som under jord<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
811 81 Sandviken<br />
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />
www.sandvik.com<br />
Berg- och sprängtekniska<br />
konsulter<br />
NITRO CONSULT AB<br />
Box 32058, 126 11 Stockholm<br />
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36<br />
www.nitroconsult.se<br />
E-post: stockholm@nitroconsult.se<br />
Spräng- och bergteknisk rådgivning<br />
Riskanalys, utredning, syneförrättning<br />
Projektledning, byggledning och kontroll<br />
Vibrationsmätning<br />
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,<br />
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro<br />
Berg- och sprängteknisk<br />
utbildning<br />
Box 31, 185 21 Vaxholm<br />
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84<br />
E-post: berg@bergutbildarna.se<br />
www.bergutbildarna.se<br />
• ADR - Förarintyg<br />
• Bergborrningscertifikat<br />
• Sprängteknisk behörighet<br />
• Undermarksbyggande<br />
• Miljöpåverkan
Borrning och<br />
prospektering<br />
Industrivägen 2, 713 93 Nora<br />
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95<br />
www.drillcon.se<br />
Bulkhantering<br />
IFESYSTEM AB<br />
Box 368, 551 15 Jönköping<br />
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07<br />
E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se<br />
Dieselmotorer<br />
Dieselmotorer, service och<br />
reservdelar.<br />
Distributör för Sverige och Danmark.<br />
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus<br />
Tel. 08-564 707 00<br />
www.dieselmotornordic.com<br />
Dieseltankar<br />
Dieseltankar 200 liter-50 m 3<br />
WIKERS I FILIPSTAD AB<br />
www.wikers.se • info@wikers.se<br />
Tel. 0590-152 90<br />
Dumprar<br />
Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />
631 02 ESKILSTUNA<br />
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />
www.swecon.com<br />
Entreprenadkrossning<br />
Moderna mobila och stationära krossanläggningar,<br />
kvalitetsplan, referenser, utbildad personal.<br />
Certifierad enligt 9001, 14001 och AFS 2001.<br />
Tel. 018-15 51 30 • Telefax 018-15 53 80<br />
info@krossekonomi.se • www.krossekonomi.se<br />
Gruv- och tunnellampor<br />
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT<br />
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50<br />
Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se<br />
www.cme.se<br />
Grävmaskiner<br />
Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />
631 02 ESKILSTUNA<br />
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />
Grävutrustning<br />
Hjullastare<br />
www.swecon.com<br />
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA<br />
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping<br />
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65<br />
www.sbgab.se<br />
Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />
631 02 ESKILSTUNA<br />
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />
www.swecon.com<br />
Hydraulhammare<br />
– Hydraulhammare – Bomsystem<br />
– Betongsaxar – Reservdelar<br />
– Pulvriserare – Service<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
811 81 Sandviken<br />
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />
www.sandvik.com
Industrigummi<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
Kabel och kontaktdon för<br />
för grus- och gruvindustri<br />
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV<br />
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV<br />
upp till 240 mm2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />
info@cavotec.se • www.cavotec.com<br />
Gummi- och PUR-mantlad<br />
kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV,<br />
samt kontaktdon till dessa.<br />
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48<br />
info@elproman.se • www.elproman.se<br />
Kontaktdon 10-800 A,<br />
230-15 kV, 1-64 poler<br />
Kabel med gummi- eller PUR-mantel<br />
1-24 kV, t.o.m. 240 mm 2<br />
Mobil Elteknik Sverige AB<br />
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge<br />
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01<br />
E-post: info@mets.nu<br />
www.mets.nu<br />
Kalk<br />
Nordkalk AB<br />
Box 901<br />
731 29 Köping<br />
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71<br />
E-post: info@nordkalk.com<br />
www.nordkalk.com<br />
Konsulter<br />
Geologi, geofysik, geokemi,<br />
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.<br />
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.<br />
Box 275, 751 05 Uppsala.<br />
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.<br />
Bergkonsulterna<br />
www.petroteam.se<br />
info@petroteam.se<br />
Bengt Ludvig 031-31 31 643<br />
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,<br />
MKB OCH UTREDNING<br />
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering<br />
Radon • Yt- och grundvatten<br />
Förorenad mark<br />
Helsingborg 042-444 40 00<br />
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00<br />
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50<br />
Kalmar 0480-44 92 00<br />
www.wspgroup.se<br />
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund<br />
Krossar och reservdelar<br />
Allt till krossanläggningar<br />
• Slitgods<br />
• Reservdelar<br />
• Krossar<br />
• Siktar<br />
• Siktmedia<br />
• Service<br />
Scandia Maskin Sverige<br />
Göteborg 076-62 77 881<br />
Karlstad 070-65 40 115<br />
www.scandiamaskin.se<br />
– Krossar – Slitgummi<br />
– Siktar – Dammkapsling<br />
– Matare – Slit och reservdelar<br />
– Automationssystem – Service<br />
– Siktmedia<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
811 81 Sandviken<br />
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />
www.sandvik.com
Lågfriktionsmaterial Materialhantering med<br />
vibrationsteknik<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
Maskinmontage<br />
MONTAGELEDNING,<br />
MASKINMONTAGE<br />
Planerar, leder och genomför installationer<br />
och montage av anläggningar<br />
och maskiner för bergmaterial-, och<br />
bulkhantering.<br />
Kellve Service AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
www.kellve.com<br />
Vibrerande Hantering AB<br />
Box 32 • 280 60 Broby<br />
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />
http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se<br />
Radiostyrning<br />
Radiostyrning och kommunikationssystem<br />
för krävande applikationer inom bergmaterialindustri,<br />
gruvor, övrig industri och offshore<br />
Box 159, 453 24 Lysekil<br />
Tel. 0523-66 60 60 • Fax 0523-66 60 69<br />
info@irab.se • www.irab.se • www.cavotec.com<br />
Siktelement<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
Siktgaller<br />
Tel<br />
0371-<br />
150 35<br />
Telefax<br />
0371-154 56<br />
Sikt- och sorteringsgaller för<br />
grusindustrin samt skyddsoch<br />
inbrottsgaller<br />
AB PETERSON & DUHR<br />
Siktningsmaskiner<br />
Slitgods<br />
ANDERSTORP<br />
www.peterson-duhr.se<br />
Box 78, 544 21 HJO<br />
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78<br />
www.mogensen.se<br />
E-post: info@mogensen.se<br />
SLITGODS FÖR INDUSTRIN<br />
E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING<br />
TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12<br />
E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se<br />
Slitgummi, slitelement av<br />
gummi för stup, matare<br />
godsfickor, etc.<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Slutväxlar Sprängämnen<br />
Systemlösningar<br />
Slutväxlar&reservdelar<br />
till alla sorters entreprenadmaskiner<br />
och svängkranar<br />
www.bobcat-orestad.com<br />
The Charon Company AB<br />
Tel. 0708-927 927<br />
040-15 78 19<br />
e-post: info@bobcat-orestad.com<br />
Specialcement<br />
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby<br />
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25<br />
Kalciumaluminater: cement och fluss<br />
www.secar.net<br />
www.cimentfondu.com<br />
Sprängmattor<br />
Ruba Gummi AB<br />
690 45 Åsbro<br />
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50<br />
Aktivt stödjande partner till<br />
<strong>Bergs</strong>prängningsentreprenörernas Förening<br />
Sprängmedel direkt från<br />
egna fabriker. Leveranser och laddservice<br />
över hela Sverige.<br />
Karlstad, tel. 054-53 53 10<br />
Enköping, tel. 0171-44 31 80<br />
Göteborg, tel. 031-270 260<br />
Tel. 0587-145 45<br />
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar<br />
Direktleveranser över hela landet<br />
www.norab.com<br />
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00<br />
www.epc-group.se<br />
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77<br />
Göteborg: Tel. 031-56 03 00<br />
KOMPLETTA<br />
LÖSNINGAR INOM<br />
BULKHANTERING<br />
Kundanpassade anläggningar inom<br />
transport och hantering av grus,<br />
bergmaterial, och mineraler.<br />
Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
www.kellve.com<br />
Transportband och<br />
slitgummi<br />
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI<br />
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR<br />
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA<br />
TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00<br />
www.vulkekonomi.se<br />
E-post: support@vulkekonomi.se
Transportband och<br />
tillbehör<br />
Transportband & tillbehör<br />
Styrningssystem<br />
Avskrapningssystem<br />
Transmissionsprodukter • Slang<br />
ContiTech Scandinavia AB<br />
Box 38, 164 93 KISTA<br />
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66<br />
www.contitech.se<br />
KOMPONENTER<br />
OCH RESERVDELAR<br />
Stort sortiment av komponenter och<br />
reservdelar till bandtransportörer,<br />
skruvtransportörer, kedjetransportörer,<br />
elevatorer, rörsystem m.m.<br />
Kellve Service AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
– Bandrullar – Bandrensare<br />
– Rullbanerullar – Sidotätningar<br />
– Rullställ – Spännskruvar<br />
– Trummor – Säkerhetssystem<br />
– Valsar – Gummeringar<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
Box 812, 953 28 Haparanda<br />
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09<br />
www.sandvik.com<br />
Transportband • Slitgummi<br />
Rep. material • Remlås • Vulkpressar<br />
Industrigatan 8, 619 32 Trosa<br />
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25<br />
E-post: support@primogum.se • www.primogum.se<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI<br />
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65<br />
Järnringen 17, 433 30 Partille<br />
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32<br />
www.sigab.net<br />
www.kellve.com Bandavskrapare<br />
Bandstöd<br />
Bärrullar & Returrullar<br />
El-drivtrummor<br />
Driv- & vändtrummor<br />
Slit- & kantlistgummi<br />
Sållgaller & gummisiktduk<br />
Huvar & Metalldetektorer<br />
Bullerdämpning<br />
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30<br />
www.vendig.se<br />
Allt för din transportör<br />
TRANSPORTBAND<br />
INDUSTRIGUMMI, M.M.<br />
Växjö tel. 0470-72 98 40<br />
Fax 0470-72 98 20<br />
www.vulkproffsen.com<br />
Gummilabor transportband<br />
®<br />
Vibrationssiktar<br />
Vibrerande Hantering AB<br />
Box 32 • 280 60 Broby<br />
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />
http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se<br />
Vågar<br />
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE<br />
Vi har det mesta inom vägning!<br />
Specialité: Bandvågar.<br />
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand<br />
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96<br />
070-675 66 77, 070-685 66 77<br />
E-post: oj.s@vagsystem.se<br />
Hemsida: www.vagsystem.se<br />
S-E-G <strong>Svensk</strong>a AB<br />
Box 11143. 161 11 Bromma<br />
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00<br />
www.s-e-g.com<br />
Vågar för bl.a:<br />
Hjullastare • Lastbilar<br />
Truckar • Materialhanterare<br />
Tel. 054-69 08 40<br />
info@vagab.com • www.vagab.com
En perfekt kombination<br />
för bergborrning<br />
Med lanseringen av RT300-serien borrkronor för bergborrning ovan jord och långhålsborrning<br />
under jord, presenterar Sandvik en ny, innovativ kronkonstruktion som ger<br />
stora fördelar sett till livslängd och borrsjunkning.<br />
RT300-borrkronor har stift i Sandviks unika hårdmetall XT48 (XT, Extra Tough)<br />
och en unik universell kronfront - Uniface. Uniface finns i en serie av tre nya, patenterade<br />
universella kronfronter, en för 51-64 mm borrkronor, en för 70-96 mm borrkronor<br />
och en för 102-152 mm borrkronor. Tack vare kombinationen med XT48 hårdmetallstift<br />
och den universella kronfronten behöver användaren bara välja det lämpligaste stiftet<br />
för ändamålet (sfäriskt eller ballistiskt) och det lämpligaste utförandet hos kronkroppen<br />
(Regular eller Retrac) för att få fram den optimala borrkronan för uppdraget.<br />
Med Sandviks RT300 borrkronor uppnår du utmärkta resultat med din borrning,<br />
med upp till 20 procent längre livslängd på kronan i svåra bergformationer.<br />
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.<br />
LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,<br />
KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00<br />
www.miningandconstruction.sandvik.com/se<br />
Uniface RT300-borrkronor finns för håldiameter mellan 51-152 millimeter.
Posttidning B <strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>-& <strong>Brukstidning</strong>, Box 6040, 200 11 MALMÖ<br />
Kellve – En partner att växa med<br />
Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll<br />
��������������������������������������������������������������������������������������������<br />
något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att<br />
få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.<br />
Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.<br />
Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m 2<br />
produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig<br />
handlingsberedskap för våra kunder.<br />
Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta<br />
anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika<br />
branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.<br />
Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com