12.12.2012 Views

SBB 3/2010 - Svensk Bergs- & Brukstidning

SBB 3/2010 - Svensk Bergs- & Brukstidning

SBB 3/2010 - Svensk Bergs- & Brukstidning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

BERGS<br />

&BRUKS<br />

BERGMATERIAL<br />

UNDERMARKSTEKNIK<br />

BERGSPRÄNGNING<br />

GEOTEKNIK<br />

INFRASTRUKTUR<br />

STEN<br />

STÅL & METALLER<br />

3<strong>2010</strong><br />

ÅRGÅNG 89<br />

SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING<br />

Full fart igen i gruvbranschen


����������� ���� �� �������� �������� ������������������ � www.sp.se<br />

Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom<br />

sexton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten<br />

av god kvalitet.<br />

Varje år borras tiotusentals borrhål i landet, antingen för utvinning<br />

av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa<br />

hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former.<br />

Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är<br />

tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra<br />

���������������������������������������������������������������lationer.<br />

Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya<br />

håls placering, djup och markens egenskaper.<br />

Certifiering genom SP SITAC<br />

För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för<br />

drygt fem år sedan, med SGU, branschorganisationerna Avanti<br />

������������������������������������������������������������<br />

���� ������������������������� ������������������ � ���������� ��<br />

handen kan både aktörer, landets kommuner<br />

och konsumenter konstatera att<br />

�������������������������������������������<br />

dokumenterad kompetens och regelbunden<br />

användning av SGUs brunnsarkiv,<br />

dit alla borrare rapporterar, ökar nu<br />

kontrollen över vad som händer vårt<br />

grundvatten.<br />

En viktig och bidragande orsak till<br />

systemets framgång har varit branschorganisationerna<br />

och deras ambition att<br />

������������������������������������<br />

deltagit i utbildningar och därefter låtit<br />

�������������������������������������������<br />

att klara kunskapsprövning inom såväl<br />

hydrogeologi och juridik som svetsning.<br />

���������������������������������������<br />

�������������������������<br />

Ökat allmänt intresse<br />

���������� ����� ������������ ���� ��������<br />

kommuner är också i tilltagande. Anta-<br />

���������������������������������� ���<br />

��������������������������������������<br />

och beställare vill nu veta om deras<br />

Allt oftare krav på<br />

certifierad brunnsborrare<br />

�����������������������������������������������������������������<br />

byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på,<br />

���������������������������������������������������������������<br />

kommuner vid borrning och installation.<br />

�����������������������������������������������������������������<br />

kompetens och kvalitet genom ett ”körkort”. Det innebär även att<br />

����������������������������������������������������������������<br />

�����������������������������������������������������������������<br />

������������������������������������������������������������������<br />

Id-kort<br />

���������������������������������������������������������������<br />

av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för<br />

konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att se om<br />

������������������������<br />

��� ��� ����������� �� ����������� �� ��������������<br />

���� ������� �� �� ����� �� �� �� �������������<br />

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ��� ���� ��� �� ����� � ���� ������� �� �� � ���������


����������������������������������������<br />

�����������������������������������<br />

����������������������������������������������������������������������������������������<br />

������������������������������������������������������������������������������������������������<br />

��������������������������������������������������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������������������������������������������������������<br />

�����������������������������������������������������������������������������������������<br />

�����������������������<br />

� ����������������������������������������������������������������������������������<br />

���� ��������� �������������������� ���� ���� ��� ����������� ���� ���� ������������� ����<br />

������������������������������������������������������������������������<br />

���������������������������������������������������������������������������������������������


<strong>Svensk</strong><br />

BERGS-&BRUKS<br />

tidning<br />

Årgång 89 • Nr 3/<strong>2010</strong><br />

<strong>Svensk</strong><br />

<strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong><br />

•<br />

Adress:<br />

Box 6040<br />

200 11 Malmö<br />

•<br />

Tel.<br />

040-611 06 90<br />

•<br />

Telefax<br />

040-797 37<br />

•<br />

E-post:<br />

svenskbergs-bruks<br />

@bjinv.se<br />

•<br />

Bankgiro<br />

305-6488<br />

•<br />

Plusgiro<br />

65 31 31-3<br />

•<br />

Helårsprenumeration:<br />

233:- (inkl. moms)<br />

•<br />

Ansvarig<br />

utgivare:<br />

Jörgen Dahlquist<br />

•<br />

I redaktionen:<br />

Reinhold Andefors<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Kjell Duberg<br />

Roland Duberg<br />

Jan Hallonqvist<br />

Rolf Oward<br />

•<br />

Årgång 89<br />

•<br />

Tryckt hos<br />

Carlshamns<br />

Tryck & Media AB,<br />

Karlshamn<br />

•<br />

ISSN: 0039-6435<br />

•<br />

Omslagsfoto:<br />

Gunnar W. Bergman<br />

Full fart igen i gruvbranschen<br />

<strong>Svensk</strong> gruvnäring tjänar just nu goda pengar och<br />

stålindustrin ser att världsmarknadspriserna stadigt<br />

återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade<br />

samarbete med gruv- och processindustrin bidrar<br />

till att lösa branschspecifika problem där företagen<br />

samverkar trots att de kan vara konkurrenter.<br />

Reinhold Andefors rapporterar från Bergforsk <strong>2010</strong>.<br />

Uran för hundratals miljarder<br />

<strong>Svensk</strong> uranbrytning<br />

har länge debatterats.<br />

Och det är<br />

stora värden som<br />

står på spel. En som<br />

jobbar med dessa<br />

frågor är geologen<br />

Gustav Åkerblom,<br />

expert på förekomster<br />

av uran i Sverige.<br />

I skiffrarna runt Storsjön<br />

finns, exempelvis,<br />

ett samlat uranvärde<br />

på hundratals<br />

miljarder.<br />

Nytt rekord för MaskinExpo<br />

Nordens största<br />

maskinmässa,<br />

MaskinExpo på<br />

Barkarby flygfält<br />

nordväst om Stockholm,<br />

slog alla<br />

tidigare rekord. Över<br />

500 utställare<br />

lockade noga räknat<br />

27 243 besökare<br />

under de tre dagarna<br />

27-29 maj.<br />

Sid. 36<br />

Sid. 8<br />

Gigantiskt vattenkraftsprojekt<br />

Vid nedre delen av Yalong River i Sichuan i Kina<br />

byggs två samverkande vattenkraftsanläggningar,<br />

Jinping 1 och Jinping II. Det är ett vattenkraftsprojekt<br />

i rekordklass. Yalong är en biflod till<br />

Yangtsefloden och när alla de planerade<br />

kraftverken är färdiga blir eltillskottet sammanlagt<br />

152 TWh.<br />

Sid. 12<br />

Stålvändning främst i Asien . . . . . . . . . 4<br />

Åsa Persson ny bergmästare . . . . . . . . 4<br />

METALLMARKNADEN:<br />

Märkligt höga basmetallpriser . . . . . . . . 6<br />

Malmbanan är en sårbar flaskhals . . . 14<br />

Stora utmaningar väntar<br />

bergmaterialindustrin . . . . . . . . . . . . . 16<br />

Rapport från BK:s<br />

55:e diskussionsmöte . . . . . . . . . . . . . 24<br />

Ekonomi och auktorisation i<br />

centrum vid BEF:s stämma . . . . . . . . . 51<br />

BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 55<br />

Annonsera<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

Sid. 48<br />

040-611 06 90


STIG-GÖRAN NILSSON<br />

Åsa Persson är född 1961, utbildad<br />

civilingenjör och har tidigare<br />

arbetat inom Lantmäteriet i<br />

Norrbotten, vid <strong>Svensk</strong>a institutet<br />

för Geografisk Informationsteknologi<br />

i Kiruna och för<br />

Vasallen AB i Kiruna. Hon kommer<br />

närmast från tjänsten som<br />

specialist på fastighetsrätt vid<br />

LKABs dotterbolag Fastighets<br />

AB Malmfälten (FAB.<br />

<strong>Bergs</strong>staten, med huvudkontor<br />

i Luleå, är en del av SGU<br />

och har till uppgift att handlägga<br />

ärenden som rör prospektering<br />

och utvinning av mineral.<br />

Titeln bergmästare förekom<br />

redan under medeltiden och den<br />

svenska statliga organisationen<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Mycket kvar att hämta in<br />

Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association<br />

uppgick i juni till 119 miljoner metric tons (mmt). Det är 18 procent mer än i juni förra året.<br />

Siffran för första halvåret blev 706 mmt, nästan 28 procent högre än för motsvarande period 2009.<br />

Men trots att produktionen för årets första halva totalt ökade med 7,2 procent jämfört med 2007,<br />

året när den s.k. finansiella krisen började skönjas, har större delen av världen ännu inte återhämtat<br />

sig. Det är Asien som har utmärkt sig. I EU, USA, Kanada och Ryssland med f.d. lydstater ligger<br />

produktionen fortfarande 15 procent under toppnivåerna 2007.<br />

I Kina producerades 53,8 mmt i juni i år, en ökning med 9 procent jämfört med samma månad<br />

förra året. I övriga Asien kan nämnas Japan som ökade med 35,9 procent och Sydkorea med 21,9<br />

procent.<br />

Inom EU gjorde Tyskland ett rejält ryck och ökade med 53,4 procent jämfört med juni förra året.<br />

Också Italien och Frankrike ökade ganska rejält, med 32,8 respektive 31,4 procent.<br />

När det gäller ökning jämfört med juni 2009 presterade exempelvis Turkiet 13,8 procent, Ryssland<br />

ynka 6 procent och Ukraina lika måttliga 7,2 procent.<br />

På andra sidan Atlanten stoltserar USA med 65 procents ökning och Brasilien med 46,8 procent.<br />

Kapacitetsutnyttjandet i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association sjönk i juni,<br />

från 82 procent i maj till 80,6 i juni. �<br />

Ny bergmästare<br />

Åsa Persson är sedan halvårsskiftet ny<br />

bergmästare. Hon efterträder Jan-Olof Hedström<br />

som går i pension.<br />

för frågor om gruvverksamhet<br />

och bergsbruk har anor från<br />

1600-talet.<br />

Jan-Olof moderniserade<br />

det medeltida ämbetet<br />

Efter drygt tolv år på posten som<br />

chef <strong>Bergs</strong>staten lämnar bergmästare<br />

Jan-Olof Hedström nu<br />

över stafettpinnen och blir pensionär.<br />

– Jag måste medge att det<br />

känns lite konstigt för jag har<br />

aldrig lämnar förvärvslivet tidigare,<br />

säger han.<br />

Men livet går vidare med barn<br />

och barnbarn, byggarbete på villan<br />

och uppfödning av nordsvenska<br />

brukshästar. Dessutom<br />

4<br />

är han flitigt engagerad i hembygdsföreningen<br />

och intresserad<br />

av framför allt ekonomisk historia.<br />

– Gruvorna har haft stor betydelse<br />

för utvecklingen i norra<br />

Sverige, säger Jan-Olof, apropå<br />

ekonomisk historia.<br />

Från <strong>Bergs</strong>ting<br />

till <strong>Bergs</strong>stat<br />

Titeln bergmästare härstammar<br />

från medeltiden men då var den<br />

liktydig med den främste bland<br />

de bergsmän som drev en gruva.<br />

När Axel Oxenstierna för 373 år<br />

sedan införde Generalbergsamtet<br />

knöts ämbetsmän, bergmästare,<br />

till organisationen. De hade det<br />

kungliga uppdraget att sköta<br />

kontakten med gruvorna och<br />

vara ordförande i <strong>Bergs</strong>tinget<br />

(togs bort 1857) som dömde i<br />

tvister som rörde bergverken.<br />

Generalbergsamtet omvandlades<br />

senare i steg till nuvarande<br />

<strong>Bergs</strong>staten med bergmästardömen,<br />

bergmästarämbeten och<br />

bergmästardistrikt.<br />

I dag är <strong>Bergs</strong>staten en modern<br />

statlig organisation som prövar<br />

ansökningar om prospektering<br />

och brytning av koncessionsmineral.<br />

Jan-Olov Hedström har bidragit<br />

till <strong>Bergs</strong>statens utveckling<br />

tack vare en öppen dialog, förståelse<br />

för samhällets krav och i<br />

möjligaste mån snabba beslut.<br />

Det som är viktigt för bolagen är<br />

viktigt för samhället.<br />

När han tillträdde tjänsten<br />

som bergmästare var <strong>Bergs</strong>staten<br />

uppdelad i två distrikt, det<br />

norra som han var chef för, och<br />

det södra som han blev vikarierande<br />

chef för. Efter ett halvår<br />

slogs distrikten ihop.<br />

Större inflytande för<br />

markägarna<br />

Sedan januari 2009 är <strong>Bergs</strong>staten<br />

en del av SGU. Resultatet<br />

av sammanslagningen ser vi i<br />

klarare riktlinjer och en mycket<br />

bättre och begripligare ordning i<br />

myndighetsutövningen.<br />

När Jan-Olof Hedström tillträdde<br />

1997 hade Sverige haft<br />

en ny minerallag i fem-sex år.<br />

Med den nya lagen försvann den<br />

s.k. kronoandelen och Sverige<br />

öppnades för internationella<br />

företags investeringar. I maj<br />

2005 ändrades flera regler för att<br />

bättre balansera exploateringsintresset<br />

mot enskilda sakägares<br />

intressen.<br />

– Jag är stolt över att ha bidragit<br />

till att markägarna får större<br />

inflytande över processen utan<br />

att de grundläggande villkoren<br />

för gruvverksamhet förändrats,<br />

säger Jan-Olof Hedström som<br />

alltså nu har lämnat över till nya<br />

bergmästaren Åsa Persson. �<br />

Åsa Persson tar över när Jan-Olof Hedström<br />

går i pension.


Revolution<br />

i <strong>Bergs</strong>prängnings-<br />

branschen!<br />

Varför chansa?<br />

www.bef.nu


METALLKRÖNIKÖR:<br />

ANDERS OHLSSON<br />

Presslagd 10-08-09<br />

För oss som har varit med ett<br />

tag i branschen har vissa saker<br />

med åren och med ökad erfarenhet<br />

blivit till begrepp. På aktiemarknaden<br />

pratar man om att<br />

köpa till sill och sälja till kräftor.<br />

På metallmarknaden ska man<br />

köpa till påsken, ”Get your Easter<br />

eggs in”, och sedan sälja i<br />

maj ”Sell in May, and go away”,<br />

för att man lugnt ska kunna ta<br />

semester och komma tillbaka<br />

och ta nya positioner till hösten.<br />

Spekulation på<br />

industrins bekostnad<br />

En gång i tiden var det här lika<br />

självklart som att koppar oftast<br />

var i backwardation medan aluminium<br />

nästan alltid var i contango.<br />

Det var då det! Nu är det<br />

andra tider och marknaden har<br />

förändrats. Det kan finnas fyra<br />

miljoner ton aluminium i lager,<br />

och marknaden kan trots det<br />

visa tendenser till att vicka över i<br />

backwardation. Men kan man<br />

ha en bristsituation med fyra<br />

miljoner ton i lager? Visst är det<br />

möjligt, det är bara att se till att<br />

någon låser upp stora delar av<br />

lagret i finansiella transaktioner.<br />

För den som har tillgång till billiga<br />

pengar, d.v.s. kan låna till låg<br />

ränta (banker), har detta varit ett<br />

lönsamt och samtidigt riskfritt<br />

sätt att tjäna pengar. Tyvärr får<br />

man dock konstatera att det till<br />

viss del har skett på metallanvändarnas<br />

bekostnad.<br />

Hade man i år handlat efter<br />

de gamla begreppen och sålt i<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

METALLMARKNADEN<br />

Tiderna förändras<br />

maj hade man gjort en brakförlust,<br />

och tittar man på koppar så<br />

är priset i skrivande stund upp<br />

25 procent sedan i juni. För<br />

övriga basmetaller är det samma<br />

sak medan guldet samtidigt har<br />

tappat sedan toppnoteringarna.<br />

På försommaren var det Grekland<br />

som stod i fokus, och hela<br />

det europeiska ekonomiska<br />

systemet stod på tröskeln till en<br />

härdsmälta. Riskaptiten var lika<br />

stor som aptiten när det serverades<br />

pölsa i skolmatsalen när<br />

man var barn. Att guldet favoriserades<br />

var inte konstigt och när<br />

guld och US dollar gick åt<br />

samma håll och samtidigt stärktes<br />

var signalen klar. Marknaden<br />

prisade in än värre tider.<br />

Märkligt höga<br />

basmetallpriser<br />

Vad som var konstigt om man nu<br />

blickar tillbaka var väl att basmetallpriserna<br />

var så höga. Koppar<br />

t.ex. på 6 000 dollar stod<br />

dubbelt så högt som vintern för<br />

två år sedan. Sättningen för basmetallerna<br />

var således mer en<br />

korrigering av för snabbt stigande<br />

priser, och inte en effekt av en<br />

annalkande kraschlandning. Det<br />

finns en lärdom att hämta för<br />

den som är intresserad och det<br />

är att priserna nu, efter decennier<br />

av harvande vid låga nivåer,<br />

till slut har tagit klivet uppåt.<br />

Om vi fortsätter med koppar<br />

som exempel så föll priset vid<br />

finanskraschen ner till strax<br />

under 3 000 dollar för att sedan<br />

snabbt återhämta sig. Fram till<br />

år 2006 betraktades 3 000 dollar<br />

som ett högt pris för koppar, nu<br />

är det absoluta botten. Det är<br />

bara att vänja sig vid att den<br />

första siffran i kopparpriset inte<br />

är en etta eller tvåa som i 1 500<br />

och 2 500 USD, nu är det en<br />

femma, sexa eller sjua. Och<br />

kommer det ett riktigt rally ska<br />

6<br />

vi inte bli förvånade om vi ser<br />

femsiffrigt pris. För zink och bly<br />

är normen nu fyrsiffrigt, märkligt<br />

speciellt för bly som förr var<br />

en femhundradollarsmetall. På<br />

samma sätt är det med ädelmetallerna<br />

och guld håller nu på<br />

att etablera sig som fyrsiffring<br />

där man tidigare handlade mellan<br />

250 och 500 dollar/oz.<br />

Stigande<br />

produktionskostnader<br />

Tiderna förändras och vad som<br />

nu har skett är att produktionskostnaderna<br />

så snabbt har stigit,<br />

titta bara på el och olja. Nu är<br />

det ingen som höjer på ögonbrynen<br />

för att ett fat olja kostar 80<br />

dollar och Opec hävdar att 75<br />

dollar är gränsen för när det är<br />

värt att investera i ny produktion.<br />

När aluminium och zink<br />

nu handlas kring 2 000 USD/mt<br />

Koppar<br />

Guld<br />

är det strax över produktionskostnaden<br />

för många enheter.<br />

Samtidigt ökar efterfrågan, bortsett<br />

från vid kriser, vilket gör att<br />

de fyndigheter som nu går igång<br />

har ett betydligt högre kostnadsläge<br />

än vad som tidigare varit fallet.<br />

Samma sak med befintliga<br />

gruvor som expanderar, kostnadsläget<br />

blir ett helt annat.<br />

Visst finns det enheter som har<br />

låga produktionskostnader men i<br />

förhållande till den totala<br />

världskonsumtionen är det en<br />

liten del. Missförstå mig nu rätt,<br />

det är goda tider för metallproducenterna<br />

med dagens priser,<br />

men inte så goda för alla som<br />

man kanske kan lockas att tro.<br />

Han visste nog inte hur rätt han<br />

skulle få Robban Zimmerman*<br />

när han på tidigt sextiotal sjöng<br />

”The times they are a-changin”.<br />

* Robert Zimmerman är för det stora<br />

flertalet mer känd som Bob Dylan.<br />

Annonsera i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.bergsbruks.se


<strong>Bergs</strong> & Bruks utsände har<br />

besökt Gustav Åkerblom<br />

som vi har haft kontakt med tidigare<br />

i samband med olika frågor<br />

om radon i mark och byggmaterial<br />

när han var verksam med<br />

dessa frågor vid Statens strålskyddsinstitut<br />

1991-2004.<br />

Gustav startade sin karriär<br />

som uranprospektör 1960 då<br />

han fick jobb vid Atomenergi.<br />

Han har också arbetat vid Sveriges<br />

Geologiska Undersökning.<br />

Även där med uranprospektering<br />

till dess att denna verksamhet<br />

lades ner 1986.<br />

– Faktiskt var Sverige under<br />

ett par år i slutet av 60-talet på<br />

väg att ta fram en helsvensk<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

På spaning efter uran<br />

<strong>Svensk</strong> uranbrytning har länge debatterats. Ska den tillåtas eller inte?<br />

Det är stora värden som står på spel. Och enligt riksdagsbeslut den<br />

24 mars i år ska det fortfarande vara tillåtet att bryta uran i Sverige,<br />

men de rödgröna röstade för ett förbud. En som jobbar med dessa frågor<br />

är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i<br />

Sverige. Enligt den lilla broschyr för ”Projekt Viken”, som har utarbetats<br />

av prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals finns det i<br />

skiffrarna ett samlat metallvärde på hundratals miljarder.<br />

TEXT & FOTO:<br />

GUNNAR W. BERGMAN<br />

atombomb – en avgörande del<br />

av den svenska linjen, berättar<br />

Gustav Åkerblom.<br />

Stora metalltillgångar<br />

vid Storsjön<br />

Redan under 1960-70-talen var<br />

Gustav verksam med inventering<br />

av olika platser i Sverige där<br />

det kunde finnas brytvärda tillgångar<br />

av uran bl.a. i Jämtland<br />

och Västerbotten. Det var då<br />

han 1961 i <strong>Bergs</strong> kommun i<br />

Oviken uppmärksammade ”rätt<br />

så radioaktiva skiffrar”.<br />

Drygt tio år senare, 1972, togs<br />

8<br />

prov på samma ställe. Analyserna<br />

visade för alunskiffer anmärkningsvärt<br />

höga halter vanadin,<br />

nickel och molybden tillsammans,<br />

men rätt låga halter av<br />

uran. Detta gav ett incitament<br />

för SGU att i stor skala undersöka<br />

alunskiffrarna i Jämtland<br />

och Västerbotten. Detta var fullt<br />

genomfört vid mitten av 1980talet<br />

och visade på stora tillgångar<br />

av metaller, främst kring Storsjön.<br />

Fyndigheterna i Jämtland<br />

är rikare och mer betydande än i<br />

Västerbotten. Enligt en uppskattning<br />

som SGU gjorde på<br />

1980-talet finns det totalt 4,6<br />

miljoner ton uran och 70 miljoner<br />

ton vanadin i det södra Stor-<br />

sjö-området. Om vi för uran räknar<br />

med ett dagspris på drygt<br />

700 kronor per kilo skulle bara<br />

uranet vara värt mer än 3 000<br />

miljarder kronor.<br />

Continental planerar<br />

större skifferbrytning<br />

Så stora områden med skiffer<br />

kan det aldrig bli fråga om att<br />

bryta, men Continental planerar<br />

för en brytning av 20 miljoner<br />

ton skiffer per år. Av detta skulle<br />

ca 2 000 ton utgöras av metalliskt<br />

uran. Inom det planerade<br />

brytningsområdet finns det tio<br />

gånger mer vanadin än uran.<br />

Vanadin är en metall med en<br />

framtid i energisammanhang<br />

bl.a. som batterier för bl.a. solceller.<br />

Specialstål som Sverige är<br />

berömt för kräver också vanadin.<br />

Lokalbefolkningen var till en<br />

början kallsinnig till prospektering<br />

av skiffrarna men opinionen<br />

har börjat svänga och det<br />

finns numera en stark stödgrupp<br />

för skifferbrytning i<br />

<strong>Bergs</strong> kommun.<br />

Dagbrott kan ge arbete<br />

åt 200-400 personer<br />

Enligt Continentals beräkningar<br />

skulle en gruvsatsning i form av<br />

dagbrott kunna ge jobb åt 200-<br />

400 personer. Denna beräkning


Gustav Åkerblom visar här en gammamätare som<br />

används när man letar uran.<br />

baseras på antalet sysselsatta i<br />

liknande gruvor bl.a. den nyöppnade<br />

i Talivaara i Finland, där<br />

skiffer bryts. Den finska skiffern<br />

bryts för att man ska få fram<br />

nickel, zink och koppar som<br />

lakas ur skiffern. Under den tid<br />

gruvan anlades sysselsattes upp-<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

emot 2 000 anställda för uppbyggnad<br />

av lakverket och gruvan.<br />

Nu när gruvan kommit i<br />

gång sysselsätts drygt 200 personer.<br />

När man väl hade startat<br />

lakningen av skiffern visade det<br />

sig att laklösningen även innehåller<br />

uran. Trots att uranhalten<br />

10<br />

Här finns alunskiffern vid Storsjön.<br />

är obetydlig utvinns nu som<br />

biprodukt ca 350 ton uran per<br />

år. Det motsvarar ca en tredjedel<br />

av det finska uranbehovet för<br />

kärnkraften.<br />

Tjockare skifferlager<br />

genom ”överskjutning”<br />

Gustav Åkerblom jobbade bl.a.<br />

under en tid i Ranstad i Västergötland<br />

där urankoncentrationen<br />

i den lokala alunskiffern är<br />

betydligt större, hela 300 gram<br />

per ton. Men det uranförande<br />

skifferlagret är bara ca fyra meter<br />

tjockt. I Oviken-området är<br />

medelhalten ca 170 gram uran<br />

per ton skiffer. Men det som gör<br />

skifferförekomsten vid Oviken<br />

extra intressant är att där är skifferlagret<br />

150-200 meter tjockt<br />

tack vare upprepade överskjutningar<br />

av samma lager. Det<br />

innebär att metallhalterna är lika<br />

stora tvärs igenom hela skifferlagret.<br />

Att skifferlagret är så<br />

tjockt möjliggör brytning med<br />

stora maskiner av samma typ<br />

som används i Bolidens gruva<br />

Aitik vid Gällivare. �<br />

Just vid Oviken är<br />

skifferlagret 150-120 m<br />

tjockt. Det är känt att<br />

det sträcker sig 15 km<br />

norrut från Oviken.


Bergforsk <strong>2010</strong><br />

Årets Bergforsk i Luleå blev<br />

ett positivt och framtidsinriktat<br />

seminarium med rekordmånga<br />

deltagare, drygt 130 industriledare,<br />

specialistingenjörer, professorer,<br />

forskare och studenter.<br />

Konferensen inleddes av Per-<br />

Erik Lindvall, teknisk direktör<br />

vid LKAB och ordförande för<br />

MITU. Han kunde konstatera<br />

att världsmarknadspriserna på<br />

metaller och mineral bidrar till<br />

gruv- och stålföretagens goda<br />

lönsamhet, något som ger utrymme<br />

för offensiva investeringar<br />

och satsningar på forsk-<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Full fart i gruvindustrin<br />

<strong>Svensk</strong> gruvnäring tjänar just nu goda pengar och stålindustrin ser att världsmarknadspriserna<br />

stadigt återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade samarbete med gruv- och processindustrin<br />

bidrar till att lösa branschspecifika problem där företagen samverkar trots att de kan vara<br />

konkurrenter.<br />

RAPPORT<br />

REINHOLD ANDEFORS<br />

ning och vidareförädling. Glädjande<br />

är också den världsledande<br />

position Luleå tekniska universitet<br />

har intagit när det gäller att<br />

stödja svensk och nordisk<br />

industri.<br />

Statssekreteraren Jöran Hägglund<br />

(c) påminde om vikten av<br />

att vara energieffektiv i alla<br />

industriprocesser. Det sparar<br />

pengar och gör industrin konkurrenskraftigare,<br />

däremot lovade<br />

han inte, trots att det är valår, att<br />

ta bort eller minimera de energioch<br />

miljöskatter som fördyrar<br />

den svenska industriprocessen<br />

jämfört med konkurrentländerna.<br />

Ny dimension<br />

med 4D-teknik<br />

Per Weihed, en av universitets<br />

professorer, berättade om morgondagens<br />

högteknologiska malmbrytning<br />

som noggrant och kost-<br />

12<br />

nadseffektivt kan identifiera och<br />

utvinna malmer kilometervis<br />

under markytan.<br />

Han leder ett europeiskt<br />

forskningsprojekt om 4D-modellering<br />

som ingår i den större<br />

europeiska gruvsatsningen Pro<br />

Mine.<br />

– Eftersom de flesta europeiska<br />

malmer på ytnivå redan är hittade<br />

har det blivit allt intressantare<br />

att söka mineraliseringar på<br />

djupare nivåer. Detta arbete<br />

leder vi från Luleå tekniska universitet<br />

där vi 4D-modellerar de<br />

nya malmkropparna för att kunna<br />

förutse om det är ekonomiskt<br />

brytvärda malmförande bergarter.<br />

Det kan vi göra ända ner mot 1,5<br />

kilometers djup, berättar Per<br />

Weihed som anser att prospekteringsarbetet<br />

har fått en helt ny<br />

och spännande dimension med<br />

4D-tekniken.<br />

Per, som är professor i malmgeologi,<br />

framhåller att tekniken<br />

lär oss hur berggrunden verkli-<br />

Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå<br />

tekniska universitet, leder det stora europeiska<br />

forskningsarbetet med 4D-modellering av berggrunden<br />

och han hoppas nu att samarbetspartnern<br />

Boliden ska följa upp forskningsresultaten med borrningar<br />

för att verifiera att modelleringen stämmer.<br />

gen ser ut geologiskt och för att<br />

åskådliggöra detta byggs tredimensionella<br />

modeller. Sju länder<br />

samarbetar i ProMine-projektet.<br />

Tillsammans svarar dessa<br />

länder för cirka 90 procent av<br />

Europas produktion av metaller.<br />

För svensk del finansieras<br />

projektet med totalt 100 miljoner<br />

kronor från det statliga gruvforskningsprogrammet<br />

och det<br />

genomförs i samarbete med<br />

Boliden i ytterligare minst 1,5 år.<br />

För Bolidens del vet man i<br />

dag, genom karteringar på ytan,<br />

rätt väl hur berggrunden ser ut i<br />

Skellefteåfältet mellan Boliden i<br />

öster och Kristineberg i väster.<br />

Men hur det ser ut i ett tredimensionellt<br />

perspektiv på djupet<br />

återstår att ta reda på.<br />

Fjärde dimensionen<br />

ger historiskt perspektiv<br />

Genom att föra in olika geologiska<br />

och geofysiska data i 3Dmodellerna,<br />

som skapar det tredimensionella<br />

perspektivet, får<br />

man fram uppgifter om hur malmens<br />

utbredning ser ut mot djupet.<br />

Den fjärde dimensionen beskriver<br />

det historiska perspektivet,<br />

hur berget har påverkats<br />

över tiden genom till exempel<br />

deformation. Seismiska data<br />

som tillhör 3D-perspektivet är


viktig information som kan tas in<br />

i modellen och som levereras av<br />

en samarbetspartner i projektet<br />

vid Uppsala universitet. Det<br />

sker genom att man skjuter<br />

seismiska profiler över ett område<br />

vilket ger reflektorer från olika<br />

geologiska enheter. Med stöd av<br />

den informationen kan man<br />

förutse hur olika malmområden<br />

sträcker sig nedåt från gruvorna.<br />

– Det blir som ett skelett<br />

som man försöker hänga upp<br />

den tredje dimensionen på.<br />

Finessen med seismik är att<br />

den har så bra djupkänning,<br />

förklarar Per Weihed som även<br />

tillskriver elektromagnetiska<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Modell av Skelleftefältets topografi underifrån i 3 D med olika geologiska och geofysiska profiler, skapad av<br />

doktoranden Tobias Bauer (bilden till höger).<br />

Cecilia Lund, doktorand i<br />

malmgeologi och<br />

tillämpad geofysik, är en<br />

av deltagarna i ProMineprojektet.<br />

metoder en viss betydelse i<br />

sammanhanget.<br />

Syftet med projektet är att<br />

man på europanivå vill säkra<br />

råvaruförsörjningen på lång sikt.<br />

Enligt en beräkning gjord av<br />

(MII) Mineral Information<br />

Institute behöver en människa<br />

under sin livstid 1 700 ton mineral,<br />

metall- eller petroleumprodukter.<br />

Därför måste man även<br />

leta på djupet för att säkra behoven.<br />

På geologiska grunder tror<br />

forskarna att det finns precis lika<br />

många ton malm på 1 000<br />

meters djup och kanske ner mot<br />

1 500 meter som på 500 meters<br />

djup.<br />

– Den stora utmaningen är<br />

att hjälpa prospekteringsindustrin<br />

att bedöma var man<br />

ska göra sina insatser, säger<br />

Pär Weihed.<br />

Malm på stora djup<br />

innebär problem<br />

Tillför man en fjärde dimension<br />

i modelleringen får man ett perspektiv<br />

på hur geologin har förändrats<br />

över tid. På så sätt går<br />

det att återställa och rekonstruera<br />

deformationer.<br />

– Kan man ta tillbaka deformationer<br />

till ursprungligt läge så<br />

kan man mycket lättare säga att<br />

13<br />

Jonas Lundström är<br />

kommunikationsdirektör<br />

vid Northland Resources.<br />

här borde vi borra för att hitta<br />

mer malm, säger Per Weihed.<br />

Men att utvinna malm på<br />

stora djup innebär problem av<br />

olika slag, både ekonomiskt och<br />

vid val av brytningsmetoder.<br />

– Det kostar mer, så förmodligen<br />

måste halterna vara lite<br />

bättre än i ytan för att man ska<br />

kunna bryta. Det finns också en<br />

bergmekanisk dimension som<br />

innebär att det kan bli stabilitetsproblem.<br />

Därför måste man<br />

Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren<br />

påminde om att den europeiska marknaden är<br />

blygsam jämfört med Asien.<br />

fundera över vilken brytningsmetod<br />

som är bäst, säger Per<br />

Weihed.<br />

Sklerotiskt Europa<br />

måste skärpa sig<br />

Vinnovas generaldirektör Charlotte<br />

Brogren påminde om att<br />

den europeiska marknaden är<br />

blygsam jämfört med Asien. Av<br />

världens uppemot sju miljarder<br />

invånare bor 61 procent i Asien,<br />

endast 6,5 procent bor i Europa<br />

och av den europeiska befolkningen<br />

är 35 procent 60 år eller<br />

äldre.<br />

Ur ett marknadsperspektiv<br />

kan det se mörkt ut men vi i<br />

Europa måste bli duktigare på<br />

att sälja våra produkter dit där<br />

kunderna finns. Med nuvarande<br />

befolkningstillväxt och med utvecklingen<br />

i Sydostasien räknar<br />

framtidsforskarna med att världsproduktionen<br />

kommer att fördubblas<br />

fram till 2025.<br />

Charlotte Brogren framhöll<br />

att det är viktigt för hela Västvärlden<br />

med innovationer när<br />

det gäller massproduktion så att<br />

vi kan konkurrera med låglöneländerna.<br />

Motorn i den kinesiska ekonomin<br />

är i mångt och mycket den<br />

egna befolkningen, där närmare<br />

1,4 miljarder människor skapar<br />

en sammanlagd köpkraft som är<br />

gigantisk. I Kina finns det 171<br />

miljonstäder och flera av städerna<br />

finns inte ens på kartan trots att<br />

de har en befolkning på drygt 10<br />

miljoner (nästan tio gånger<br />

större än Stockholm).<br />

Charlotte Brogren som ansvarar<br />

för hundratals miljoner i<br />

svenska forskningspengar anser<br />

att vår framgång ligger i att kunna<br />

vidareförädla våra produkter<br />

utifrån fyra parametrar:<br />

• Kostnadseffektivitet<br />

• Kvalitetstänkande<br />

• Säkerhets- och hälsostandarder<br />

• Miljö- och energitänkande.<br />

När man lyckas kombinera<br />

dessa parametrar minskar anta-


LKAB<br />

let konkurrenter, speciellt i<br />

låglöneländerna, som vill<br />

massproducera med oftast lågutbildad<br />

arbetskraft och tjäna<br />

pengar på att sälja mycket och<br />

billigt.<br />

Det blir trångt<br />

på Malmbanan<br />

Northland Resources som är i<br />

färd med att öppna en gruva<br />

utanför Pajala utreder om man<br />

ska skeppa ut malmen via Narviks<br />

hamn i stället för som först<br />

planerades från Kemi som ligger<br />

två mil från den svenska gränsen<br />

i norra Bottenviken. Det som<br />

talar för Narvik är att den hamnen<br />

ligger närmare kunderna i<br />

Vid branden slogs ett signalställverk<br />

ut och trafiken stoppades<br />

ett antal timmar. Därefter är<br />

tranportkapaciteten begränsad.<br />

Under en månad tappar LKAB<br />

20 procent av sina leveranser.<br />

Tågtrafiken får räkna med fördröjningar<br />

året ut.<br />

Det uppges ta ett halvt år<br />

innan Trafikverket har ersatt<br />

signalställverket och det finns<br />

ingen reservkapacitet.<br />

LKAB tappar leveranser till<br />

ett värde av flera hundra miljoner<br />

kronor till följd av problemen.<br />

Till detta kommer kostnader<br />

för väntetider för inkommande<br />

fartyg till Narviks hamn<br />

samt lagerkostnader och kostnader<br />

för utlastning från oplanerade<br />

buffertlager på produktionsorterna.<br />

Produktionsökning hotas<br />

– För LKAB är situationen<br />

oacceptabel. Vi förlorar hundratals<br />

miljoner och riskerar vårt<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Mellanöstern och Asien och att<br />

hamnen i Kemi kräver att fraktfartygen<br />

är isklassade (klass A)<br />

under en tredjedel av året.<br />

– Om det blir Narvik för vår del<br />

kommer vi att frakta malmen<br />

med lastbil till Malmberget eller<br />

Svappavaara och sedan med<br />

järnväg längs Malmbanan till<br />

Narvik, berättar Jonas Lundström,<br />

kommunikationsdirektör<br />

i det kanadensiska gruvbolaget<br />

med nordiska säten i både Luleå<br />

och Rovaniemi.<br />

Det lönar sig att komma snabbare<br />

ut på marknaden. Men<br />

Northland Resources planer<br />

innebär naturligtvis ökad<br />

trängsel på den redan över-<br />

anseende som säker leverantör.<br />

Det skadar LKAB på marknaden,<br />

säger vd Lars-Eric Aaro.<br />

Tage Sennland, planeringschef<br />

vid LKAB, framhåller att<br />

Malmbanan är fylld till bristningsgränsen<br />

med malmtrafik<br />

och övrig trafik. Det finns inget<br />

utrymme för fler tåg. Mötesplatserna<br />

är för få och för korta och<br />

signalsystemet är minst sagt sårbart.<br />

LKABs planer på en produktionsökning<br />

från 30 till 40 miljoner<br />

ton kan inte sättas i verket<br />

om inte transportkapaciteten<br />

hänger med.<br />

Det finns planer på investering<br />

i mötesplatser och ett nytt<br />

europaanpassat signalsystem.<br />

Men finns inte ställverk med<br />

reservkapacitet så hjälper inte<br />

det. Och fler tåg för att kompensera<br />

störningarna finns det inte<br />

plats för.<br />

– Därför måste verksledningarna<br />

skynda på investeringarna.<br />

14<br />

belastade Malmbanan.<br />

Lars-Erik Aaro, koncernchef<br />

för LKAB, framhåller att Malmbanan<br />

redan i dag är överansträngd<br />

och dessutom planerar<br />

LKAB att öka fraktmängden<br />

från 30 till 40 miljoner årston de<br />

närmaste åren. Till detta kommer<br />

nu kanske Northland<br />

Resources frakter på fem miljoner<br />

årston. (Efter att detta<br />

skrevs inträffade branden vid<br />

Torneträsk som innebär att tågtrafiken<br />

får räkna med fördröjningar<br />

ända fram till årsskiftet.<br />

Se särskild notis.)<br />

– Trängseln och belastningen<br />

ökar på banan och det är nu upp<br />

till Trafikverket att avgöra om<br />

LKAB kan inte producera mer<br />

malm och pellets än vi kan<br />

transportera, säger Lars-Eric<br />

Aaro.<br />

LKAB har redan uppvaktat<br />

Infrastrukturminister Åsa Torstensson<br />

(c) i Sverige om problemen.<br />

Malmbanan klarar denna ökade<br />

trafik. Vi ifrågasätter verkligen<br />

om deras små investeringar i ett<br />

nytt signalsystem och några förlängda<br />

mötesplatser löser problemen.<br />

Vi kräver en seriös diskussion<br />

med Trafikverket, säger<br />

Aaro.<br />

Northland Resources planerar<br />

att köra med 550-meterståg till<br />

Narvik jämfört med LKAB-tågen<br />

som i dag är 750 meter.<br />

För LKAB kan långvariga trafikproblem<br />

på Malmbanan bli<br />

ödesdigert, kunderna får inte<br />

sina leveranser i tid och därmed<br />

kanske de vänder sig till andra<br />

leverantörer som kan garantera<br />

malmen just-on-time. �<br />

Malmbanan är en sårbar flaskhals<br />

Branden i Torneträsk station i juli satte Malmbanans sårbarhet i<br />

blixtbelysning och LKAB tappar miljoner.<br />

– LKAB trycker på för att få investeringar<br />

i fler och längre<br />

mötesplatser, partiella dubbelspår<br />

samt säkra signalsystem<br />

genomförda. Ett transportsystem<br />

som hämmar industrins<br />

utvecklingsbehov skadar Sverige,<br />

säger Lars-Eric Aaro. �


Ett lyckat byte<br />

“Jag har bytt upp mig! Min nya ögonsten heter ROC T15 och<br />

är en tuff liten arbetshäst som enkelt tar sig fram överallt, även<br />

i besvärlig terräng. Jag vann en extra meter i räckvidd när jag<br />

bytte rigg och fortfarande blir jag förvånad över hur långt jag<br />

faktiskt når. Jag är helnöjd med min ROC T15.“<br />

Torbjörn Westerdahl<br />

Sten & Betongteknik AB


Först ut på talarlistan var<br />

Anna Åberg, (avd.chef SGU)<br />

som informerade om godkänd<br />

naturgrusanvändning i framtiden.<br />

Anna redogjorde först för SGU:s<br />

ansvarsområden. Mest relevant<br />

för SBMI:s del är området Samhällsplanering.<br />

Hon pekade på<br />

motsättningen mellan industrins<br />

användning av naturgrus och<br />

samhällets behov av dricksvattenförsörjning.<br />

Det miljömål<br />

som ställdes upp för tio år<br />

sedan, och som syftade till ett<br />

maxuttag av 12 miljoner ton<br />

naturgrus, har inte uppnåtts. En<br />

ändring i miljölagen säger att<br />

naturgrus om det är tekniskt och<br />

ekonomiskt möjligt ska ersättas<br />

av annat material. Vad som är<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

SBMI:s branschdag och årsmöte<br />

Stora utmaningar väntar<br />

SBMI:s branschdag med stämma och konferens hölls i år i den anrika pelarsalen på Norra Latin i<br />

Stockholm. Oturligt nog sammanföll evenemanget med det isländska vulkanutbrottet och<br />

deltagarskaran decimerades därför i någon mån. Temat för konferensdelen var ”hållbar materialförsörjning”<br />

och dagen inleddes med presentation av en nyproducerad PR-film om bergmaterialindustrin.<br />

Den nyvalde ordföranden för SBMI, Kenneth Johansson, presenterade sig själv och<br />

därefter inleddes förmiddagens nyhetsblock under ledning av moderatorn Lars-Gunnar Tannerfors.<br />

tekniskt och ekonomiskt möjligt<br />

är i sin tur en definitionsfråga,<br />

och ett forum för rådgivning<br />

kring naturgrusanvändning har<br />

bildats. Representanter från<br />

SGU, branschen och länsstyrelserna<br />

finns med i denna grupp<br />

och dess uppdrag är att lista den<br />

typ av naturgrusanvändning som<br />

inte går att ersätta samt att definiera<br />

områden där alternativ<br />

finns. Några egentliga resultat<br />

av gruppens arbete är det för<br />

tidigt att redovisa.<br />

Bergkross som ersättning<br />

för naturgrus<br />

Hans-Eric Gram från Cementa<br />

utmanade sig själv genom att på<br />

10 minuter gå igenom 10 års<br />

16<br />

RAPPORT:<br />

JAN HALLONQVIST<br />

forskning inom området Helkross<br />

i betong. Efter några historiska<br />

utblickar fördjupade han<br />

sig i MinBaS 1-arbetet, där man<br />

bl.a. gjorde försök med att byta<br />

ut delar av krossgruset mot<br />

naturgrus. Resultatet blev som<br />

väntat en betydligt förbättrad<br />

arbetbarhet hos betongen. I<br />

MinBaS II studerade man krossteknik<br />

av fina ballastfraktioner<br />

till betong. Där visades att det är<br />

möjligt att förbättra kornformen<br />

med krossteknik, men bara ner<br />

till 0,25 mm. Det betyder att 20-<br />

25 procent av betongballasten är<br />

svår att påverka. Fler positiva<br />

projekt inom MinBaS II pågår.<br />

Energimyndigheten driver tillsammans<br />

med Cementa och<br />

CBI ett projekt som handlar om<br />

fortsatt karaktärisering av stenmjöl<br />

och ett proportioneringsprogram<br />

för att hitta optimala<br />

recept för betongframställning.<br />

Projektet handlar också om<br />

rekommendationer för producenter<br />

av krossgrus och användare/tillverkare<br />

när det gäller<br />

hänsynstagande till mineralogin<br />

för att välja rätt berg för stenmjölstillverkning.<br />

Låg glimmerhalt<br />

är alltid att föredra. VSIkrossning<br />

har positiv effekt, men<br />

även konkross kan ge ett acceptabelt<br />

resultat.<br />

Björn Strokirk berättade om<br />

det nya standardavtal som SBMI<br />

tillsammans med Sveriges Byggindustrier<br />

arbetat fram. ABM<br />

07 Ballast heter avtalet som är<br />

det första specialavtalet för ballastindustrin<br />

sedan 1992. Produktens<br />

stabilitet betyder lång<br />

Pelarsalen, Norra Latin.<br />

I talarstolen professor<br />

Tommy Möller som<br />

avslutade förmiddagspasset<br />

genom att<br />

spekulera över konsekvenser<br />

för branschen<br />

vid olika utgångar vid<br />

höstens val.


ansvarstid (10 år) men köparen<br />

har ansvar för eventuella reklamationer<br />

innan han tar produkten<br />

i bruk. I kontraktet ska självrisker<br />

tydligt definieras, och<br />

även transportörens ansvar vad<br />

gäller förseningar o.d. ska klart<br />

framgå.<br />

Var bör täkterna läggas?<br />

Dags så för Per-Erik Olsson, ÅF,<br />

att presentera ny teknik som<br />

vägledning för var täkter bör läggas.<br />

Den ena metoden mäter<br />

resistiviteten i marklagren för att<br />

man på så sätt ska kunna bestämma<br />

dess beskaffenhet. Det<br />

är en gammal metod som förfinats,<br />

och nu använder man ett<br />

80-tal mätpunkter (stålspett)<br />

mellan vilka spänning läggs i<br />

mätserier med varierande avstånd<br />

mellan givarna. Man får<br />

då en god uppfattning om marklagrens<br />

beskaffenhet på olika<br />

djup. Exempelvis ser man om<br />

berget är uppsprucket och vad<br />

sprickorna är fyllda av. Man ser<br />

också kornstorlek på sand och<br />

sten.<br />

Vid den andra metoden, markradar,<br />

skickar man ut elektromagnetiska<br />

vågor i marken, och<br />

med ledning av hur vågen beter<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

sig vid kontakt med ett lager<br />

med avvikande resistivitet kan<br />

man också här bilda sig en uppfattning<br />

om markens beskaffenhet.<br />

Med denna metod ser man<br />

lätt sprickbildningar och den är<br />

dessutom mycket kostnadseffektiv.<br />

Båda metoderna ger anvisning<br />

om huruvida material finns<br />

för ekonomisk brytning samt i<br />

vilka riktningar täkten kan byggas<br />

ut. En normal mätning betingar<br />

ett pris på ca 25 000 kr.<br />

MinBaS Innovation<br />

på gång<br />

Vid MinBaS-dagen i Uppsala i<br />

december förebådades ett nytt<br />

MinBaS. Per Murén gav i sitt<br />

anförande efter en kort historik<br />

lite mera kött på benen vad gäller<br />

framtiden. Man arbetar på<br />

ett tredje steg – MinBaS Innovation<br />

– där befintliga projekt som<br />

industrin prioriterar kommer att<br />

drivas vidare. Siktet är inställt på<br />

praktik och demonstrationsprojekt,<br />

med samtidig fördjupning<br />

av miljö- och samhällsaspekter.<br />

Ett programförslag för MinBaS<br />

Innovation finns i det närmaste<br />

klart med en tidplan på fyra år<br />

och en budget på 95 Mkr. Samma<br />

stomme av deltagare kommer att<br />

17<br />

kvarstå, men den bör kompletteras<br />

med fler aktörer såsom myndigheter,<br />

leverantörer och maskintillverkare.<br />

Hur upplevs<br />

vibrationer?<br />

Mathias Jern, Nitro Consult,<br />

redovisade Sprängningsinducerade<br />

vibrationer kontra mänsklig<br />

upplevelse<br />

Projektet, som avhandlades i<br />

<strong>Bergs</strong> & Bruks nr. 2/<strong>2010</strong>, drivs<br />

av ett konsortium av branschorganisationer<br />

under RTC, och<br />

dess syfte är att försöka ta fram<br />

ett slags komfortvärde för vibrationer<br />

vid sprängning, inte minst<br />

för att alla ska kunna arbeta<br />

efter samma villkor. Sådana värden<br />

finns i Tyskland och Storbritannien.<br />

Hur borde då rimliga<br />

gränsvärden se ut i vårt land?<br />

Människans subjektiva upplevelser<br />

av vibrationer, som beror<br />

på en mängd faktorer, gör gränsdragningar<br />

mycket grannlaga.<br />

Människors ekonomiska intressen<br />

av verksamheten är t.ex. viktiga<br />

för toleransnivån. I det sammanhanget<br />

är det viktigt med<br />

information till boende för att<br />

höja förståelsen för och därmed<br />

acceptansen för ingreppet.<br />

En projektgrupp (WP 1) har<br />

arbetat med att hitta en överföringsfaktor<br />

– hur mycket av<br />

vibrationen förstärks inuti byggnaden<br />

– som täcker in de flesta<br />

normala konstruktioner. En stor<br />

mängd mätningar har genomförts<br />

för att definiera en sådan<br />

faktor. Man har också tittat på<br />

luftstötvågens inverkan.<br />

En annan grupp (WP 2) har<br />

undersökt faktorer som är intimt<br />

förknippade med mänsklig upplevelse,<br />

t.ex. hur ofta man<br />

spränger, vid vilken tid på dygnet,<br />

vardag/helgdag, vibrationens<br />

varaktighet (salvlängd)<br />

m.m. Ännu finns inget rekommenderat<br />

komfortvärde klart att<br />

presentera.<br />

Handfast hjälp<br />

vid överklaganden<br />

Björn Strokirk framhöll vikten<br />

av att ligga i framkant med en<br />

God Branschstandard. Detta är<br />

en förutsättning för att locka till<br />

sig ”de bästa” ungdomarna.<br />

Begreppet innebär t.ex. att verka<br />

för ”hållbar utveckling” samt att<br />

se till att konkurrens sker på lika<br />

villkor. Björn skärpte tonen när<br />

det gällde åtalsanmälningar av<br />

platschefer för bagatellartade<br />

Några av förmiddagens<br />

talare. Fr.v. Hans-Eric<br />

Gram, Lars-Gunnar<br />

Tannerfors, Anna Åberg,<br />

Björn Strokirk och Joakim<br />

Heise, projektledare<br />

hos SBMI.


EXPLOSIVT PARTNERSKAP<br />

MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder<br />

med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör<br />

MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.<br />

MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter<br />

kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte<br />

att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.<br />

Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär<br />

snabbare och billigare transporter.<br />

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13<br />

Pl 8902, 653 46 Karlstad.<br />

Sverige AB<br />

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75<br />

Breds Skälby, 745 95 Enköping.<br />

Utför entreprenadkrossning<br />

med moderna mobila och<br />

stationära krossverk<br />

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.<br />

Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se


överträdelser av gränsvärden för<br />

t.ex. vibration. Här måste SBMI<br />

gå in med handfast hjälp vid<br />

överklagande av sådana ärenden.<br />

En guideline ska tas fram i detta<br />

syfte.<br />

På eftermiddagen samlade<br />

moderator Tannerfors en panel<br />

bestående av Dan Sennerby,<br />

teknikchef vid Citybanan, P-O<br />

Martinsson, länsstyrelsen Västra<br />

Götaland, Niklas Skoog, Jehander,<br />

P-O Andersson, NCC<br />

Roads, och Anders Ekegren,<br />

kommunförbundet Stokholms<br />

län. Ämnet var Hur försörjer vi<br />

Sverige med ballast i framtiden?<br />

Först ut var Dan Sennerby,<br />

som efter en kort historik övergick<br />

till att beskriva det 6 km<br />

långa dubbelspår som tillsammans<br />

med 3 nya stationer och<br />

en 1,4 km lång järnvägsbro vid<br />

Årstafältet ska byggas. Mer om<br />

detta kan man läsa i <strong>Bergs</strong> &<br />

Bruks nr 4/2009 (rapport från<br />

Tunneldagen).<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Dagens andra panel. Fr.v. Per Murén, Mattias Jern och Per-Eric Olsson.<br />

En masshanteringsplan som<br />

beskriver hur massorna (4,3 miljoner<br />

kubikmeter) tas om hand<br />

har upprättats. Materialet tas<br />

främst ut genom tre arbetstunnlar,<br />

alla belägna nära stora trafikstråk.<br />

Arbetet beräknas vara<br />

klart år 2017.<br />

Bergmaterial<br />

måste fraktas allt längre<br />

sträckor<br />

P-O Martinsson redovisade ballastförsörjningen<br />

i Västra Götaland.<br />

Göteborgsregionens årliga<br />

förbrukning av ballast ligger på<br />

7,5 miljoner ton, vilket överstiger<br />

produktionsvolymen. Bergmaterialet,<br />

till stor del naturgrus,<br />

måste fraktas sträckor<br />

längre än fyra mil. Att ersätta<br />

naturgrus med krossgrus ställer<br />

exklusiva krav på berget. Urvalet<br />

av berg begränsas av naturreservat<br />

och områden av riksintresse.<br />

P-O:s slutsats är att det blir svårt<br />

att i framtiden etablera täkter<br />

inom rimligt transportavstånd.<br />

19<br />

Ny infrastruktur krävs i<br />

storstadsregionerna för att inte<br />

kostnaderna ska skjuta i höjden<br />

på grund av längre transporter.<br />

Dessutom krävs karteringar för<br />

att säkra sådant berg (riksintresse<br />

för mineralutvinning) som lämpar<br />

sig som ersättning för naturgrus.<br />

Niklas Skoog, Jehander,<br />

spann vidare på temat och<br />

konstaterade att trenden mot<br />

ökade transportsträckor är<br />

ofrånkomlig. I dag är sträckorna<br />

relativt korta, mindre än 2,5<br />

mil, men eftersom var fjärde<br />

lastbilstransport består av bergmaterial<br />

blir belastningen i<br />

närområdet hög. Niklas ser en<br />

framtid med allt större täkter<br />

på allt längre avstånd från tätorterna,<br />

och eftersom lastbilstransport<br />

även i framtiden<br />

kommer att dominera blir trafikbelastningen<br />

ett problem.<br />

Alternativa transportsätt som<br />

järnväg och sjötransport måste<br />

därför beaktas av alla aktörer.<br />

Detta är viktigt inte minst ur<br />

ett miljöperspektiv.<br />

Långa sträckor problem<br />

också vid återvinning<br />

P-O Andersson redovisade därefter<br />

återvinningsprojektet Ballast<br />

Stockholm, som startade<br />

1997 och som i dag hanterar ca<br />

200 000 ton återvunnet material<br />

varje år. Detta sker vid fem anläggningar<br />

utanför Stockholm<br />

och även här blir de allt längre<br />

transportsträckorna ett växande<br />

problem. Man måste till varje<br />

pris sträva efter att inte köra<br />

med tom bil i någon riktning.<br />

Asfalt, betong och grus- och<br />

krossprodukter krossas ner till<br />

olika fraktioner och säljs sedan<br />

till ett pris som ligger ca 25 procent<br />

under marknadspris. Ändå<br />

är intresset för produkterna inte<br />

stort; det gäller hela tiden att<br />

jobba med marknadsföring. Allt<br />

inkommande material kontrolleras<br />

vad gäller föroreningar.<br />

Anders Ekegren från kommunförbundet<br />

hade uppgiften<br />

att försvara kommunernas ibland<br />

njugga inställning till branschens<br />

krav. Tre skäl anges som<br />

gör dessa frågor svåra att hantera:<br />

1) Det är lönsammare att<br />

använda central mark till annat<br />

2) Miljöskäl gör det svårt att bedriva<br />

verksamheten centralt<br />

samt 3) Verksamheten är impopulär<br />

hos stadsborna.<br />

Alternativa<br />

transportlösningar<br />

har nobbats<br />

För att nå bra lösningar måste<br />

man ha ett regionalt perspektiv<br />

där kommunerna tar sitt ansvar<br />

snarare än att lasta över problemen<br />

på någon annan. Man måste<br />

också vara beredd på att tänka<br />

nytt när det gäller transportsätt;<br />

Hur försörjer vi Sverige<br />

med ballast i framtiden?<br />

Panelen fr.v. Anders<br />

Ekegren, P-O Andersson,<br />

Niklas Skoog, P-O<br />

Martinsson och Dan<br />

Sennerby.


kan båttransporter vara en lösning?<br />

Flera av paneldeltagarna<br />

kunde berätta om förslag till<br />

alternativa transportlösningar,<br />

men alla har fallit av t.ex. arbetsmiljöskäl.<br />

Lagstiftningen lägger i<br />

dag hinder i vägen för lösningar i<br />

väntan på att mark ska exploateras.<br />

Kanske borde marken kunna<br />

utnyttjas under väntetiden. Från<br />

konferensdeltagarna ställdes frågan<br />

om en universell lastbilsklassning<br />

för hela Stockholms<br />

län, så att större fordon skulle<br />

kunna användas ända in i city.<br />

En annan fråga handlade om<br />

transporter nattetid. Satellitstationer<br />

för schaktmassor och<br />

återvunnet material vore också<br />

intressant. Anders ser positivt på<br />

dessa förslag och efterlyste ett<br />

utökat logistiskt samarbete mellan<br />

aktörerna för att åstadkomma<br />

smidiga lösningar.<br />

Viktigt att trygga<br />

återväxten<br />

Ett kriterium för god branschstandard<br />

är också framtidens<br />

personalförsörjning. Hans-Eric<br />

Backlund från Upplandsbro<br />

gymnasium berättade om utbildning<br />

till maskinförare på fyra<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Bilden visar den sänktunnel av betong som ska byggas mellan Södermalm och Riddarholmen. 300 m långa<br />

stålformar har tillverkats för ändamålet. Till höger Håkan Westerlund, KTH.<br />

olika sätt: via vanlig gymnasieutbildning,<br />

gymnasielärling,<br />

vuxenutbildning och kompetensprov.<br />

Utbildningen inriktar sig<br />

på anläggningsteknik och har en<br />

av landets modernaste maskinparker.<br />

Skolan utbildar 50-60<br />

förare årligen. Branschföretag är<br />

representerade i programrådet<br />

och kan på så sätt vara med och<br />

påverka utbildningen.<br />

Håkan Westerlund (KTH)<br />

tog vid och redogjorde för den<br />

framtida arbetsmarknaden för<br />

civilingenjörer och konstaterade<br />

att efterfrågan är större än utbudet<br />

och i ökande. Samverkan<br />

mellan högskolor och näringsliv<br />

är väldigt viktig och Håkan<br />

nämnde som exempel CDU, där<br />

flera högskolor tillsammans med<br />

Trafikverket och SPUF ingår.<br />

Den kommunala sidan saknas<br />

dock i detta samarbete och även<br />

konsulterna. Vikten av samarbete<br />

med utländska universitet betonades<br />

också.<br />

Jan Bida, programansvarig vid<br />

<strong>Bergs</strong>skolan, lyfte fram de<br />

många yrkeskategorier som bergmaterialindustrin<br />

efterfrågar och<br />

sysselsätter. Stora pensionsavgångar<br />

och ökat teknikinnehåll<br />

20<br />

ställer krav på utbildning både<br />

kvantitativt och kvalitativt.<br />

Gymnasiet är mycket viktigt för<br />

rekrytering av framtidens personal.<br />

Byggprogrammet med specialutbildning<br />

för anläggare och<br />

bergarbetare samt fordonsprogrammet<br />

är hemvist för branschens<br />

folk. Utbildning sker<br />

också internt genom kursverksamhet<br />

i SBMI:s regi.<br />

Den eftergymnasiala utbildningen<br />

sker på <strong>Bergs</strong>skolan i<br />

Filipstad med utbildning direkt<br />

riktad till bergmaterialindustrin,<br />

men också vid tekniska högskolor<br />

och i geologiutbildningen vid<br />

universitet.<br />

Anläggningsbranschen<br />

måste effektiviseras<br />

Lars Jacobsson från Trafikverket<br />

informerade om det nya<br />

verket som bildades den 1 april<br />

<strong>2010</strong> när Vägverket och Banverket<br />

slogs ihop. Verket har<br />

6 500 anställda och är en ren beställarmyndighet<br />

som beställer<br />

för 40 Mdkr årligen. Viktiga<br />

strukturdelar i verket är drift och<br />

underhåll, investeringar (ett par<br />

tusen mindre investeringar) och<br />

stora projekt som t.ex. City-<br />

banan. En femdelad regional<br />

organisation finns för både drift<br />

och investeringar.<br />

Verkets utmaning ligger i att<br />

effektivisera anläggningsbranschen,<br />

något som ska ske genom<br />

ökad produktivitet, ökad innovationsgrad<br />

och ökad konkurrens.<br />

En ny beställarstrategi innebär<br />

ökad framförhållning, standardisering<br />

och förenkling samt<br />

möjligheter till val av start och<br />

sluttider för projekt.<br />

Transportstyrelsen samlar<br />

myndighetsutövandet<br />

Birgitta Hermansson-Ylvén –<br />

vägtrafikdirektör – informerade<br />

om myndigheten Transportstyrelsen<br />

som har funnits sedan 1<br />

januari 2009 och är ett uttryck<br />

för den politiska viljan att samla<br />

de myndighetsutövande delarna<br />

av alla transportslag. Normgivning,<br />

tillståndsfrågor och tillsyn<br />

ingår bland uppgifterna liksom<br />

att skapa transporttrygghet för<br />

medborgarna genom att sätta<br />

upp mål för tillgänglighet, säkerhet,<br />

miljö och hälsa. Hit hör<br />

t.ex. säkerheten i tunnlar, lastmaskiners<br />

tekniska utrustning,<br />

förflyttning av mobila krossverk<br />

Avslutande paneldebatt: ”Hur kan man skapa drivkrafter för att klara århundradets största utmaning”. Fr.v.<br />

Björn Strokirk, Bo Bernhardsson (s), Claes Västerteg (c), Fredrik Winberg, Lars Jacobsson och Reijo Rosendal.


��������������<br />

�����������<br />

����������������<br />

�<br />

�������������<br />

��������������������������<br />

���������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������<br />

�����������������������������������<br />

�������������<br />

�������������������������������<br />

�����������������������������������������������


m.m. Man för också statistik<br />

över olyckor och arbetar med<br />

regelverk kring lastsäkring och<br />

med vikt och mått vid vägtransporter.<br />

Budgeten ligger på 2,5<br />

Mdr kr. Verksamheten finns på<br />

13 orter med huvudorter i Norrköping,<br />

Borlänge och Örebro<br />

med sammanlagt mer än 1 500<br />

anställda, majoriteten vid Trafikregistret<br />

i Örebro.<br />

Reijo Rosendal från samma<br />

myndighet redovisade hur järnvägsavdelningen<br />

specifikt arbetar<br />

med tillsyn, kontroll och<br />

säkerhetsfrågor. Utifrån nya EUregler,<br />

ofta tekniskt detaljerade,<br />

tar man fram föreskrifter för hur<br />

järnväg ska byggas. Ett nytt om-<br />

Trygghet för Beställaren<br />

AUKTORISERAD<br />

BERGSPRÄNGARE<br />

Läs mer på www.bef.nu<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

råde, aktuellt efter den genomlidna<br />

fimbulvintern, är arbetet<br />

med en förordning om passagerares<br />

rättigheter och skyldigheter.<br />

Århundradets<br />

största utmaning<br />

Avslutningsvis samlades en panel<br />

och debatten leddes initierat<br />

av Lars-Gunnar Tannerfors och<br />

handlade om att skapa drivkrafter<br />

för att klara århundradets<br />

största utmaning. I panelen satt<br />

också politiker från näringsutskottet<br />

och Cementas vd<br />

Fredrik Winberg.<br />

Täktavgifter och<br />

handläggningstider<br />

Bo Bernhardsson (s) pekade<br />

inledningsvis på konflikten mellan<br />

samhällets behov och kommunernas/individernas<br />

ovilja att<br />

acceptera obekväm industrietablering.<br />

Claes Västerteg (c) instämde<br />

och förordade ökat samarbete<br />

för att nå uppsatta mål.<br />

Även Fredrik Winberg tryckte på<br />

värdet av samverkan och för<br />

branschens del handlar det om<br />

att genom feed-back hjälpa<br />

politiker att fatta kloka beslut.<br />

Han tog också upp LCC (Life<br />

Cycle Cost) som en viktig faktor<br />

vid upphandling.<br />

Björn Strokirk påpekade vikten<br />

av en ordentlig uppföljning<br />

av LCC-analyserna. Han ville<br />

också tro på möjligheten att få<br />

22<br />

Jan Bida.<br />

betalt för ”gröna produkter”.<br />

Täktavgifterna var ett annat återkommande<br />

tema i diskussionen.<br />

Bo framhöll i det sammanhanget<br />

olika skatters funktion som styrmedel<br />

i riktning mot miljövänliga<br />

system.<br />

Lars Jacoksson liksom Reijo<br />

Rosenberg önskade sig utökad<br />

logistisk samverkan mellan branschen<br />

och myndigheterna samt<br />

en uppsnabbning av trafikdispensärenden.<br />

Han nämnde också<br />

behovet av en översyn i BKklassificeringen.<br />

Långa handläggningstider är<br />

ett gammalt bekymmer för branschen.<br />

Bo förklarade detta delvis<br />

som ett resursproblem för<br />

länsstyrelserna, men demokratiska<br />

aspekter får heller inte<br />

glömmas bort. Claes påpekade<br />

att ansträngningar görs för att<br />

komma till rätta med problemet,<br />

senast genom en ny anläggningslag.<br />

Fredrik efterlyste en riktig<br />

plan över hur man uppnår uppsatta<br />

energimål när det gäller det<br />

befintliga bostadsbeståndet.<br />

Som avslutning på debatten<br />

ville Lars-Gunnar ha ett vallöfte<br />

från respektive politiker; Claes<br />

lovade att fullt ut genomföra infrastrukturplanen<br />

på 482 Mdr<br />

kr. Bo lovade å sitt partis vägnar<br />

att genom aktiv arbetsmarknadspolitik<br />

bättre utnyttja den<br />

lediga resurs som finns i form av<br />

arbetslösa. �<br />

Annonsera<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

040-611 06 90<br />

Tre generationer vd:ar för SBMI och f.d. Grus- och makadamföreningen lät sig fångas på bild. Fr.v. nuvarande<br />

vd Björn Strokirk och föregångarna Lars Hultqvist och Börje Bergman.


Marknadsledande i Skandinavien<br />

över 250 sålda sorteringsverk<br />

sedan lanseringen 2006<br />

MOBILE CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT<br />

Kontakta BJÖRKS MASKIN AB<br />

070 527 4416 / 060 589 037 - info@bjorksmaskin.se<br />

Krossar och sorterar alla olika förekommande massor<br />

Demo/hyrmaskiner säljes<br />

Inbytesmaskiner<br />

Den enda på marknaden med<br />

variabla hydraulikpumpar/<br />

lastkännande hydraulik<br />

NYHET<br />

-10 Keestrack nya modeller i lager -04 Finlay Supertrack 694, 790.000:- 1st Powerscreen Chieftain, 10x5 (1200)<br />

-10 Keestrack Käftkross -99 Svedala Sikt VLB312, 3 däck 1st Powerscreen Mark ll<br />

-09 Keestrack Novum (hyr) 1st Powerscreen Mark ll, 550 tim<br />

-09 Keestrack Combo (hyr)<br />

-08 Keestrack Destroyer 11.12 (hyr)<br />

Fredheim Maskin AS<br />

���������������������������������������������������������������������������������������������<br />

��� �������� ����������� �<br />

���� ��� �������<br />

���� �������� ��������� �����<br />

��� ���� ��� �������� ��� ���������� ��� ������� ����� ���� ��������� ������� ������ ��������� ��� �������� ���<br />

������ ����� �� � �������� ��������� ���� ��������� ����� �� �������� �� ���� �� ��������� ��� ���� ������� ��������<br />

�������� ���� ��� �������� ������� ��� ��� �������� ����������� ������������� � �������� ����������� ������ ��<br />

��������<br />

��� ����������� �������� ��������<br />

������������ ���� ���������� ����� ��������� ������� �� ��� ��������� ��������� ���� ������� ���������<br />

����� ��������� ��������� ���������� �������� ���� �� ������� ��� ����� �� ������ �������� ��� ����� ����<br />

���� ���������� �������<br />

��������� ��������<br />

� ����� ��� ������� ������ ���������� ��������<br />

� ������� ���������� ������ ������ ��� �������<br />

��� ������ ��� ����� �����<br />

� ��������������� �������� �������<br />

� ����� ������<br />

� ��� ����� �������<br />

� ����� ���� ������ ��� ������ ��� ����������<br />

�����<br />

���������� ���� ���� �� �� ����� ��<br />

������� ���� � �� �� ��� �� ��� �����<br />

��� ������ ���� ��� �� �� ��� � � �� ��� �����<br />

���������� �� �� ����� �� ��� �����<br />

������� ��� ������ ��� �����������<br />

���������� ��� ���������� ��� ��� ���� �� ���<br />

���������� �������� � ��� ����� ��������� ���<br />

������ ��� ���������� ���� �� ���� �������<br />

� ���� ��������� ������<br />

� ������� � ������� ������<br />

� ������� ������<br />

� ����� ������<br />

� �������� ����� ���� �������� ����<br />

� �������� ���� �������� ��� �������<br />

� ����������<br />

� ����������<br />

� ������ �������� �����<br />

� ������ ����������<br />

� ������ �������<br />

��� �������� ��� ���� ��� ��� ������ �� ������������ ������� ����� ��� ��� ������ ��� ��� ��� ������ ������� ������������ ��������� ����������


<strong>Bergs</strong>prängningskommittén,<br />

BK, är en ideell sammanslutning<br />

och medlemsföretagen arbetar<br />

med antingen projektering, byggande<br />

och drift av berganläggningar<br />

och gruvor eller utveckling<br />

och tillverkning av maskiner<br />

och utrustning för branschen.<br />

Kommittén skapar möjlighet<br />

till utbyte av kunskap och erfarenheter<br />

som ger impulser till<br />

fortsatt forskning och utveckling.<br />

BK fungerar också som ett<br />

organ för information till myndigheter<br />

och är en viktig resurs<br />

för högskolor och universitet.<br />

Kommittén är representerad i<br />

sådana internationella organ<br />

som ITA (International Tunnelling<br />

Association) och EFEE<br />

(European Federation of Explosives<br />

Engineers).<br />

Vid det årliga diskussionsmötet,<br />

som av tradition hålls på<br />

Stockholmsmässan, sammanfattas<br />

verksamheten under det<br />

gångna året. Här redovisas läges-<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

BK:s 55:e diskussionsmöte<br />

BK:s diskussionsmöte <strong>2010</strong>, det 55:e i ordningen, var som vanligt välbesökt med 500 deltagare<br />

och 400 vid festmiddagen på Grand där också Årets <strong>Bergs</strong>prängare korades. Under dagen var<br />

fyra moderatorer involverade. På förmiddagen Donald Jonson, Nitro Consult, och Monica<br />

Quinteiro, LKAB. På eftermiddagen togs rodret över av Åke Hansson, bergtekniker vid<br />

Trafikverket, och Gunnar Nord, senior advicer hos Atlas Copco. Mötet inleddes och avslutades av<br />

BK:s ordförande Örjan Wolff.<br />

rapporter från speciellt intressanta<br />

bergarbeten, tekniska nyheter<br />

och forskningsresultat.<br />

Roger Holmberg, f.d. ordförande<br />

för BK, gav inledningsvis<br />

en inblick i arbetet<br />

inom EFEE (European Federation<br />

of Explosives Engineers),<br />

där han är svensk representant.<br />

Organisationen har tjugofyra<br />

medlemsländer och verkar för<br />

att förena professionellt kunnande<br />

inom det bergtekniska<br />

området och för en harmonisering<br />

av sprängteknisk utbildning<br />

i Europa. I centrum står arbetet<br />

med EU-normer, införande av<br />

ett europeiskt sprängarcertifikat<br />

och fri rörlighet för bergsprängare<br />

inom Europa.<br />

Automatiserade gruvor,<br />

framtidens melodi<br />

Oscar Tryggvesson, Atlas Copco,<br />

produktchef för automatiska<br />

laddare och truckar, presenterade<br />

mycket positiva utvärde-<br />

24<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

kjell.duberg@telia.com<br />

ringar av automatiserade processer<br />

under jord, Atlas Scooptram<br />

Automation System. Tester utfördes<br />

i en kromgruva i Kemi<br />

och i en diamantgruva i norra<br />

Kanada.<br />

Automatisering banar väg för<br />

framtida gruvsatsningar. Syftet<br />

är att undvika att människor ska<br />

behöva utsättas för hårda och<br />

farliga miljöer. Samtidigt ökas<br />

effektiviteten och utrustningen<br />

utnyttjas till fullo. Typiska miljöer<br />

för automatisering och självgående<br />

utrustning är stort djup,<br />

platser med svåråtkomliga fyndigheter<br />

och där produktionen<br />

är extremt farlig. Utvärderingen<br />

visar på användarvänlighet,<br />

mindre slitage, förkortade cykeltider<br />

och hög produktivitet.<br />

Dataflödet man får är mycket<br />

positivt för gruvans logistik. Den<br />

enda faktorn på minussidan är<br />

säkerhetsavspärrningarna som<br />

utestänger övrig trafik och ställer<br />

stora krav på flexibilitet och planering.<br />

Konsten att reducera<br />

sprängskador<br />

Långsiktig säkerhet ställer höga<br />

krav på en deponeringstunnel<br />

för använt kärnbränsle. Efter<br />

sprängningen ska berget med<br />

tanke på återfyllning ha en oförändrat<br />

tät kontur utan skadezoner.<br />

Rolf Christiansson, SKB,<br />

redovisade SKB:s och finska


TRAFIKVERKET ATLAS COPCO<br />

Posivas gemensamma tunneldrivningsprojekt<br />

där man på<br />

Äspö har undersökt hur långt<br />

man kan komma i borrprecision<br />

för att optimera konturhållning<br />

och i Onkalo har man inriktat<br />

sig på sprängdesign som minimerar<br />

sprängskadezonen.<br />

I projektet sprängdes en 19<br />

kvadratmeters tunnel på 450metersnivån<br />

vid Äspölaboratoriet<br />

och en på 20 kvadratmeter<br />

på 335-metersnivån i Onkalos<br />

forskningsgrotta. Dessa undersöktes<br />

sedan mycket noggrant,<br />

bland annat sågade man ut ett<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Till vänster Atlas Copcos Scooptram Automation system och till höger automatiserad lastare och truck från<br />

Sandvik. Automatiseringen spelar en nyckelroll i produktionsprocessen och banar väg för framtida gruvsatsningar.<br />

Grafik från ett avsnitt av Citybanan. Till höger: Aitik investerar sex miljarder kr på anläggning och en miljard på nya<br />

maskiner. Bland annat har man investerat i fyra nya kvarnar från Metso Minerals som nu behövs när produktionen<br />

fördubblas från 18 till 36 miljoner ton per år.<br />

väggparti 8 m långt och 1,5 m<br />

högt för att studera skadezoner.<br />

Resultaten visade att de<br />

moderna riggarna från Atlas<br />

och Sandvik hittade påhuggspunkten<br />

mycket bra men man<br />

behövde få högre precision för<br />

slutpunkten. En jämn laddningsfördelning<br />

är väsentlig för<br />

salvan och man rekommenderar<br />

att slangdiametern<br />

anpassas för olika laddningsmängder.<br />

En vidareutveckling<br />

av mätmetoder för bestämning<br />

av skadezoner och en bättre<br />

SANDVIK<br />

BOLIDEN<br />

25<br />

kännedom om spricklängder<br />

för laddningskoncentrationer<br />

större än 0,6 kg/m står på önskelistan.<br />

Det skulle hjälpa till<br />

att reducera överbergsmängden.<br />

Toleranserna för överberg<br />

klarades med marginal i försöken<br />

och enbart en mycket begränsad<br />

skadezonsutbredning<br />

kunde upptäckas. Projekten<br />

resulterade i en mängd erfarenheter<br />

viktiga för all tunneldrivning<br />

och allmänna rekommendationer<br />

för att reducera<br />

sprängskador har utarbetats.<br />

God konturhållning och<br />

liten skadezon minskar kostnaderna<br />

för skrotning, underhåll<br />

och bergförstärkning.<br />

Gigantiska bergsilor<br />

för pellets<br />

LKAB:s högteknologiska lossningsanläggning<br />

SILA vid Narviks<br />

hamn invigdes i oktober<br />

2009. När de tolv gigantiska<br />

bergsilorna sprängdes ut, lossgjordes<br />

700 000 fm 3 (fm 3 = kubikmeter<br />

fast mått utan mellanrum)<br />

berg, huvudsakligen glimmergnejs,<br />

med hjälp av 890 ton anfo<br />

och slurry i 900 salvor. Varje silo<br />

Förbifart Stockholm<br />

med längden 20,7 km<br />

byggs till större delen<br />

under jord. Huvudtunneln,<br />

17 km, byggs<br />

med samma höga krav<br />

på visuell design som<br />

Södra länken.


är 38 m i diameter, 60 meter<br />

djup och har en kapacitet på<br />

105 000 ton pellets.<br />

När verket nu är fullbordat<br />

syns ovan jord enbart silornas<br />

överdelar försedda med betongringar<br />

runt kanterna för att alla<br />

ska ligga på samma höjd samt<br />

den enorma 650 meter långa<br />

lossningsstationen, en brokonstruktion<br />

varifrån malmvagnarna<br />

lossar pelletsen rakt ner i silorna.<br />

Björnar Bendiksen, chef för<br />

projektet, förklarade att pelletsen<br />

klarar fallet på sextio meter<br />

ner till botten medan trycket de<br />

utsattes för utgjorde ett problem.<br />

Pelletsen klarar maximalt<br />

250 kPa men riskerade att utsättas<br />

för ända upp till 780 kPa i en<br />

så stor silo. Lösningen blev att<br />

man i varje silo byggde en inre<br />

betongsilo med ”fönster” som<br />

pelletsen lastades genom. Då<br />

jämnades trycket ut till maximalt<br />

200 kPa. Konstruktionen<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

BK:s Diskussionsmöte gjorde skäl för namnet. Diskussionens vågor gick höga och frågorna från auditoriet var<br />

många. Till vänster Gunnar Nord, Atlas Copco, och till höger Finn Ouchterlony, LTU, deltog flitigt med frågor till de<br />

olika föredragshållarna. Gunnar var moderator under dagens avslutande pass och Finn rapporterade från<br />

MinBaS-projektet Optimal fragmentering vid sprängning del II rörande effekten av höjd specifik laddning och<br />

elektronikupptändning som genomfördes 2007-2009 i NCC:s täkt Långåsen vid Arlanda.<br />

underlättar också för tömningen<br />

ner till det underliggande transportbandet.<br />

Den tättslutande<br />

lagerhanteringen från malmvagn<br />

till siktstation minskar damningen<br />

i hamnen och dämpar ljudet<br />

väsentligt.<br />

Under hela raden av silor går<br />

ett transportband som för pelletsen<br />

bort till fartygen. Transporttunnlarna<br />

underjord är totalt två<br />

kilometer långa. Byggtiden för<br />

hela anläggningen var knappa<br />

tre år och slutnotan hamnade på<br />

2 miljarder kronor. SILA är världens<br />

största silo-i-siloanläggning.<br />

Det mesta sköts med automatik<br />

och det som behöver styras<br />

fjärrmanövreras. Malmtågen backar<br />

sakta in på lossningsspåret<br />

med en konstant hastighet och<br />

vagnarna öppnas exakt när de<br />

passerar rätt silo. Lasten töms<br />

på fem sekunder och tågsättet<br />

med alla 68 vagnarna kan åter-<br />

26<br />

vända till Kiruna eller Svappavaara<br />

inom två timmar. Skeppningskapaciteten<br />

blir nu över 19<br />

miljoner ton järnmalmsprodukter<br />

per år, en viktig kapacitetsökning<br />

för LKAB. Smolket i<br />

bägaren är naturligtvis att transportkapaciteten<br />

på Malmbanan<br />

när detta skrives är starkt reducerad.<br />

MWD, verktyg med<br />

stor utvecklingspotential<br />

Measurement While Drilling,<br />

MWD, har stor utvecklingspotential<br />

vid tunneldrivning,<br />

menar Lars Martinsson, Sweco,<br />

med erfarenheter från Norra<br />

länken där systemet i första<br />

hand använts vid förinjekteringen.<br />

Bedömningen är att det<br />

har varit en produktionsvänlig<br />

och kostnadseffektiv metod för<br />

att optimera insatserna. Med<br />

MWD anpassas hålsättningen<br />

efter de geologiska förhållan-<br />

dena. Konventionella kontrollhål<br />

med vattenförlustmätning ger<br />

ofta bra resultat men blir svåra<br />

att kalkylera kostnadsmässigt.<br />

En fullständig jämförelse mellan<br />

metoderna är inte möjlig förrän<br />

produktionen är klar och tunneln<br />

nått jämviktsläge med<br />

grundvattnet (grundvattensakviferen).<br />

En förutsättning för att samla<br />

in MWD-data är att riggarna är<br />

utrustade med RCS, Rigg Control<br />

System, och ABC, Advanced<br />

Boom Control. De parametrar<br />

som registreras är trycket från<br />

matning, slagverk, rotation och<br />

spolvatten, rotationshastighet,<br />

spolvattenflöde, tid, längd och<br />

borrsjunkhastighet.<br />

Provsprängningar och<br />

vibrationsprognostisering<br />

Ett AVM-projekt har utförts vid<br />

Klinthagens kalkbrott på Gotland.<br />

Syftet var att rekommen-<br />

Donald Jonson, Nitro Consult, var moderator under första passet. Till höger Bjarne Liljestrand, Finnish Tunneling<br />

Association. Han inbjöd till den 37:de ITA-AITES World Tunnel Congress 2011 som arrangeras i Finlandiahuset 21-26<br />

maj 2011. Bilden till höger: BKs ordförande Örjan Wolff (t.h.) pekade i sitt inledningsanförande på de många<br />

pågående och överlappande underjordsprojekten i miljardklass som bådar ljusa tider för bergentreprenörer. Här<br />

tillsammans med Jan Bida, forskningsdirektör vid MinFo.


��� ���� �������� ����<br />

������� �������� �������� ��� ����<br />

���� ������������������<br />

�������� ��<br />

���������������<br />

���� ����� �� ��� ���� ����� �� ��<br />

������������<br />

����������������������������������������������<br />

����������������������������<br />

��������������������������<br />

����������������������������<br />

������������������������<br />

��������������������������������������������������������������������<br />

�������������������������� ������������������������������������������<br />

�����������������������������������������������������������������������<br />

������������������������������������������������������������<br />

��������������������������������������������������������������<br />

���������� �� �������������<br />

�����������������


LKAB<br />

dera hur ett nytt område på<br />

lämpligast sätt kan brytas ut<br />

utan att tillåtna vibrationsvillkor<br />

överskrids. AVM (Advanced Vibration<br />

Management) är ett hjälp-<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

LKAB:s högteknologiska lossningsanläggning SILA vid Narviks hamn. Under hela raden av silor går ett<br />

transportband som för pelletsen bort till fartygen. Transporttunnlarna underjord är totalt två kilometer långa.<br />

Björnar Bendiksen är<br />

chef för LKAB:s SILAprojekt<br />

i Narvik.<br />

medel som ska minimera vibrationer<br />

vid bergsprängning. Med<br />

programvaran Shotplus-i Pro ger<br />

data från ett enkelskott möjlighet<br />

att modellera hela sprängsalvor.<br />

Mathias Jern, Nitro Consult,<br />

har arbetat med projektet tillsammans<br />

med bland andra Ari<br />

Kainulainen och Jan Bida och<br />

hans sex examensjobbare från<br />

<strong>Bergs</strong>skolan. Modelleringsverktyget<br />

ger på ett mycket övertygande<br />

sätt möjlighet att modellera<br />

storleken från vibrationer<br />

med avseende på avstånd och<br />

laddning liksom inverkan av tändplan,<br />

tändsystem och avskärmning/brytningsriktning.<br />

Tunneldrift med<br />

elektroniska tändare<br />

Per Eriksson, ODEN, hade<br />

färska erfarenheter från de periodvis<br />

tekniskt komplicerade<br />

28<br />

sprängningarna vid Norra Länken.<br />

Elektronisk tändning har<br />

använts på en del etapper, nytt<br />

för Sverige i sådana sammanhang.<br />

Tekniken är mycket intressant<br />

eftersom man då kan få<br />

ökad precision i sprängsalvorna.<br />

Men problem återstår att lösa.<br />

Sandvik har på uppdrag<br />

av SKB gjort en förstudie<br />

för att utröna hur<br />

man ska klara de höga<br />

kraven på toleranser<br />

som ställs när man<br />

borrar de vertikala<br />

deponeringshålen för<br />

”Magne”. Jörgen Crilén,<br />

Segment Manager Construction,<br />

Sandvik, förklarade<br />

vad som krävs i<br />

nytt tänkande för en<br />

sådan maskin.<br />

Loggningen tar för lång tid, det<br />

krävs två loggrar när salvan har<br />

fler än 200 hål, mjukvara saknas<br />

för att överföra borr-, ladd- och<br />

tändplan till borrigg och inte<br />

minst är kostnaden fyra gånger<br />

högre jämfört med LP-tändare.<br />

Önskvärt vore en förprogram-<br />

Lars Martinsson, Sweco, Per Eriksson, ODEN, Roland Netterlind, BEF, Mathias Jern, Nitro Consult, Finn<br />

Ouchterlony, Swebrec, och moderatorn Åke Hansson, Trafikverket.


www.globaldrilling.se<br />

023-790 560<br />

Global Drilling<br />

Zettergrensväg 8<br />

SE-791 77 Falun<br />

Tel: 023-790 560<br />

Mejl: info@globaldrilling.se


merad tändare med samma noggrannhet<br />

som hos elektroniska<br />

tändare men med samma ledare<br />

som Nonelslang och med en<br />

nummerserie på ca 300 nummer.<br />

Gösta Ericson, Sweco, berät-<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Under rubriken ”Upphandlings- och kontrollprocessens betydelse för projektets säkerhet och kvalitet”<br />

belyste Roland Netterlind, BEF, problemen med byggbranschens struktur. Han pekade på det stora ansvar som<br />

vilar på beställaren och vikten av att alla aktörer, från beställare till underentreprenörer, drar åt samma håll.<br />

Roland illustrerade med en mängd exempel från ”real life”.<br />

tade om det för svenska öron<br />

mycket annorlunda upphandlingsförfarande<br />

som är vanligt i<br />

Indien. Skanska har fått i uppdrag<br />

av Indiens regering att<br />

bygga bergrum för lagring av<br />

totalt 18 miljoner kubikmeter<br />

30<br />

råolja och Gösta deltar i den<br />

svenska konsultgruppen. Tillvägagångssättet<br />

bygger på<br />

svensk tradition för lagring av<br />

olja i oinklädda bergrum. För<br />

närvarande tas 100 000 kubikmeter<br />

berg ut per månad.<br />

Det unika med upphandlingen är<br />

att den sköttes via internet. I ett<br />

virtuellt auktionsrum fick anbudsgivarna<br />

i två timmar bjuda<br />

under beställarens utropspris.<br />

Första timmen hände inte mycket<br />

men när buden så småningom<br />

Gösta Ericson, Sweco, underhöll auditoriet med en dramatisk beskrivning av händelseförloppet vid en typisk<br />

indisk budgivning. Bilden till höger: Per Eriksson, ODEN, redovisade erfarenheter från Norra Länken där<br />

elektronisk tändning använts i stor skala vid komplicerade sprängningar.


örjade trilla in ökade tävlingsivern<br />

i direktionsrummen där<br />

man följde auktionen på<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Sven-Erik Johansson, Nitro Consult, och Lars Pehrsson, Trafikverket, rapporterade från entreprenaderna vid<br />

Citybanan. Den sex kilometer långa järnvägstunneln byggs i det känsliga området under Stockholms centrala<br />

delar, från Tomteboda till Södra station.<br />

Kenneth Rosell (trea från vänster), projektledare Tunnel vid Trafikverket, rapporterade från Hallandsåstunneln.<br />

Tunneln beräknas vara klar 2014. Då kan järnvägsinstallationerna påbörjas. Med invigningen 2015 blir<br />

byggtiden 23 år. Kostnaden beräknas till 10,5 miljarder kronor. Jämfört med andra tunnelprojekt ligger det<br />

någonstans i mitten på skalan med 605 000 kr/m.<br />

Patrik Gillerstedt (längst till höger), gruvchef Aitik, berättade om utbyggnaden som nu är klar. Under förra året<br />

flyttades 49 miljoner ton berg. Nu fördubblas produktionen efter en satsning på sju miljarder kr. Man har<br />

bland annat Europas modernaste anrikningsverk. Utbyggnaden gör att gruvan radikalt ökar sina marginaler,<br />

nödvändigt om kopparpriset skulle sjunka. Aitik är Europas största koppargruva med en yta lika stor som hela<br />

Stockholms innerstad. På bredden ryms området Traneberg till Djurgården. Vid varje salva används ett ton<br />

sprängämne och 25 000 salvor skjuts per år.<br />

Glada miner i Oricas utställningsmonter. Ingemar Hansson, Anders Arvidsson och Thor Andersen. Bilden till<br />

höger: Daniel Lang, Robert Arnoldsson, Christer Wretman och Torsten Bonde i Global Drillings monter.<br />

datorskärmarna. När en kvart<br />

återstod av tiden blev anbudsgivarna<br />

vilda, ett ständigt pling-<br />

32<br />

ande hördes och över hundra<br />

bud kom in.<br />

Om ett bud inkom när bara<br />

var någon minut återstod förlängdes<br />

tiden med ytterligare<br />

fem minuter. Detta skedde oav-<br />

Bengt Ludvig, Petro<br />

Team, Jan Bida, MinFo,<br />

Bo Nilsson och Christina<br />

Johansson-Linder, Gruvteknik<br />

AB.


Mångpoliga<br />

kontaktdon<br />

Robusta kontaktdon<br />

för kraft- eller signalöverföring<br />

med kåpor<br />

av pressgjuten aluminium<br />

och fjädrande<br />

låsbyglar av rostfritt<br />

stål.<br />

Från 3 till 216 poler.<br />

Elproflex T<br />

extremt vrid- och böjtålig kabel<br />

Elproflex T är utvecklad för användning vid<br />

installationer där stora krav på både vridoch<br />

böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/<br />

vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.<br />

Denna unika kabel finns både för signal-<br />

och kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.<br />

Gruvkabel 1 kV<br />

Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel<br />

4x10-150 mm 2 . Manteln har överlägsen<br />

mekanisk tålighet.<br />

Specialkabel - vår specialitet<br />

Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70<br />

141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48<br />

www.elproman.se info@elproman.se<br />

Vi tillverkar siktutrustning för<br />

storlekssortering av olika material<br />

Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!<br />

Tfn 0503 – 323 40<br />

www.mogensen.se<br />

Boken om Sveriges okända storindustri,<br />

Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på<br />

drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.<br />

Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges<br />

Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på<br />

Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.<br />

Beställ den nu!


utet. Sista budet lades först<br />

efter fyra timmar. Det låg då 18<br />

procent under utropspriset och<br />

fyra-fem procent under det som<br />

beställaren hade räknat fram<br />

som ”no profit level”.<br />

Det här anbudsförfarandet<br />

har blivit så vanligt i Indien att<br />

det finns företag som specialiserat<br />

sig på säkerhetslösningar för<br />

de virtuella auktionsrummen.<br />

Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />

Marcus Berglund, NCC Roads,<br />

utnämndes till Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />

2009. Motiveringen är<br />

hans goda anseende i sprängkretsar,<br />

hans gedigna yrkeskunnande<br />

och hans förnämliga referenser<br />

från flera genomförda<br />

projekt. Han har visat stort<br />

engagemang för branschen och<br />

han är styrelsemedlem i BEF.<br />

Utmärkelsen Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />

är instiftad av och<br />

finansieras av Orica Mining Services.<br />

En jury med företrädare<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Kaj Byström och Sven-Erik Johansson i Nitro Consults monter. Och till höger Peter Lundmark, Elias Engman<br />

och Ulf Johansson hos Sandvik.<br />

I BEF:s monter: Roland Netterlind, Emilie Svensson, Wolgan Carlsson, Jan Johansson och Per-Arne Lindqvist,<br />

Niili Minerals.<br />

från hela branschen utser pristagaren<br />

som tilldelas ett stipendium<br />

på 60 000 kronor<br />

Efter Bergmaterialingenjörsexamen<br />

från Luleå Universitet<br />

har Marcus Berglund gjort karriär<br />

som borrare, sprängarbas,<br />

platschef vid en mängd stora<br />

projekt, exempelvis E4 Höga<br />

kusten, hoppbackarna Örnsköldsvik,<br />

Botniabanan, Ådalsbanan<br />

och vid otaliga bergtäkter.<br />

– Men framför allt är Marcus<br />

Berglund en ambassadör och en<br />

fin representant för den yngre<br />

generationen bergsprängare,<br />

säger Lars Frändberg, Orica<br />

Mining Services, ordförande i<br />

juryn.<br />

Han konstaterar att genomsnittsåldern<br />

i bergsprängarkretsen<br />

är oroväckande hög och att<br />

branschen är konservativ.<br />

– Nya tankar, ny teknik och<br />

nya metoder har svårt att få<br />

genomslag. Därför är det ytterst<br />

34<br />

värdefullt att det finns personer<br />

som Marcus Berglund som har<br />

ett öppet sinnelag och som är<br />

Marcus Berglund,<br />

NETTERLIND<br />

NCC Roads, blev<br />

Årets <strong>Bergs</strong>prängare<br />

2009. ROLAND<br />

intresserade av att utveckla<br />

konsten att spränga berg, säger<br />

Lars Frändberg. �


�������������<br />

������������������������<br />

���������������


MASKINEXPO<br />

MaskinExpo <strong>2010</strong><br />

Mässrapportör: Kjell Duberg<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Barkarby flygfält förvandlas traditionsenligt sista veckan i maj till nordens största maskinmässa.<br />

NYTT MÄSSREKORD<br />

Nordens största maskinmässa, MaskinExpo på Barkarby flygfält nordväst om Stockholm, slog alla<br />

tidigare rekord. Över 500 utställare lockade noga räknat 27 243 besökare under de tre dagarna 27–29<br />

maj. Men det kan vara en av de sista gångerna mässan hålls på flygfältet. Kommunstyrelsen i Järfälla<br />

vill utnyttja fältet för bostäder och dessutom bygga ut ett närliggande köpcentrum. MaskinExpos<br />

Carina Tegelberg tror dock att mässan kommer att blir kvar ännu ett eller två år samtidigt som man<br />

nu söker nya alternativ.<br />

Marita Flinck framför den imponerande stortavlan i Metso Minerals monter.<br />

36


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Ove Tengberg, Fredrik Wennberg och Björn Lindberg från Metso Minerals. I år visades främst eftermarknadsprodukter, bland annat tillbehör till<br />

bandtransportörer, slit- och reservdelar till krossar samt ett automationsprogram som optimerar och ger ett jämnt flöde i en mobil uppställning för<br />

krossning. Bilden till höger Michael Larsson, Metso, tillsammans med tre gossar från bergslagsmetropolen Nora: Tony Lindkvist, Lars Lindkvist, Ledins<br />

Grus, och Tommy Eliasson, Skanska.<br />

Keijo Månkvist från CME i Hisings Backa kan från olika leverantörer erbjuda ett brett sortiment till det mesta inom slipning, borrning, sprängning,<br />

spräckning, skrotning, täckning, dränering och tunnelventilation. Keijo framhöll speciellt en sinnrik tätningsmanschett som nu lanseras. På bilden till<br />

höger en av leverantörerna, Björn Skoog från Ruba Gummi i Åsbro, som visade sina sprängmattor i CMEs monter.<br />

Linslusen Josef Farkas, Maxam, utbyter erfarenheter med Carl-Anders Lindgren, Yara, och Mats Börjesson, Orica. Carl-Anders har jobbat i ledande<br />

positioner hos både Dyno Nobel och Atlas Copco. Bilden till höger: Mats Börjesson förklarade hur tändsystemet i-kon nu har förbättrats ytterligare.<br />

Stefan Pettersson och Per Ivar Andersson visade Oricas SME-bil (Site Mixed Emulsion) som kör ut till täkten med icke explosiva råvaror och halvfabrikat<br />

som blandas på plats. Råvarorna har förbättrats ytterligare, något som ger ett kraftfullare sprängämne där densiteten kan anpassas efter behoven.<br />

37


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Marianne Johansson och Joakim Boman Daugaard, Sandvik, vid en ny och i många avseenden förbättrad CV 200 VSI-kross där tjugo procent mer<br />

material kan släppas igenom på samma energiuttag genom att ingående materialflöde styrs mot flödet från rotorn. Slitdelar kan bytas genom en<br />

lucka utan att man behöver lyfta det tunga locket. Bilden till höger: Anton Johansson, Skärverktyg för gruv-, tunnel- och vägarbeten, Sandvik,<br />

berättar om slitgodset HX900 där ingjutna hårdmetallgranuler ökar slitstyrkan och livslängden med upp till tolv gånger. Förutom användning för<br />

vägunderhåll finns många andra applikationer inom gruv-, bygg- och stålindustrin.<br />

Rolf Olsson, Hydraulhammare, Sandvik, kunde visa flera nya serier av hydraulhammare och ett antal innovationer som kraftigt höjer effekten -<br />

samtidigt som servicekostnaden minskar avsevärt. På bilden en BR 4099 för bärare 35-60 ton. För att möta lågpriskonkurrensen har en trippelserie<br />

enklare hammare upp till 150 kg utvecklats, berättar Rolf. Till höger: Tommy Johansson, Bergborrverktyg Sandvik, med borrkronan TR 300 vars stift<br />

är tillverkade av den nya hårdmetallen XT48. Tester pågår under jord med syftet att klara en salva utan att byta borrkronor. I stockholmsgraniten ser<br />

det lovande ut.<br />

Gitte, Billy och Andreas Hölscher, SB Grävtillbehör AB i Lidköping, bakom en Power Tilt som ursprungligen utvecklades för att driva vingklaffarna på<br />

Boeings jumbojet 747. Den fungerar utmärkt på grävare för att tilta redskapen 180 grader. SB Grävtillbehör visade utrustning för alla typer av grävmaskiner<br />

från 0,8 till 30 ton. En ny produkt är frontskopor till grävlastare och lastmaskiner. Bilden till höger: Lennart Wiker, Wikers i Filipstad, har<br />

utvecklat och producerat mobila och stationära dieseltankar sedan 1964. Till höger hans senaste uppfinning, en trailer för bandgrävare upp till sex<br />

ton som dras av en vanlig jordbrukstraktor. Mässans sensation som väckt stort intresse, menar Lennart. Till vänster en låsbar verktygsbox med hjul<br />

och utdragbara skaft. Den kan också tjänstgöra som bord och sittplats.<br />

38


Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95<br />

För ytterligare information: www.stenator.se<br />

– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –<br />

S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda<br />

Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60<br />

Hemsida: www.kontrollmetod.se<br />

• Siktar<br />

• Vågar<br />

• Skakapparater<br />

• Värmeskåp<br />

• Neddelningsapparater mm<br />

Griper Griper B däckskydd<br />

däckskydd<br />

För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.<br />

343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35<br />

www.nyvab.se


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Sverigepremiär för Atlas Copcos nya tunga hydraulhammarmodeller som har högre effekt trots oförändrad eller lägre vikt. Andrew Cowan presenterade<br />

HB 2000, 3100 och 4700 som alla är försedda med PowerAdapt-systemet där hammaren stängs av om oljetrycket blir för högt. Det gör att<br />

kunden utan bekymmer kan utnyttja utrustningens fulla effektivitet. Till höger: Niclas Tidström, försäljningschef för grundläggningsutrustning hos<br />

Atlas, förklarar hur Elemex-systemet omdirigerar tryckluftsflödet så att det inte strömmar ut i den omgivande jorden men ändå håller borrkronan<br />

ren. Borrningen går snabbare och livslängden på piloten ökar.<br />

Markku Teräsvasara, vd Atlas Copco CMT, provar Dynapacs nya 400-kilospadda LG400. Den är bekvämt avvibrerad och har en packningsindikator<br />

som talar om när jobbet är klart. Dynapacs försäljningschef Björn Jakobsén instruerar. Till höger: Anders Hellgren, försäljningschef Atlas Copco CMT,<br />

visar Atlas nya bergborrslipmaskin Secoroc BQ3 med ett höghastighetsroterande bord som minskar tidsåtgången med tjugo procent. Finjusterat<br />

sliptryck och förbättrad spolning som bättre håller rent från kax gör tillsammans att livslängden på sliphjulet ökat med femtio procent.<br />

Ove Adolfsson och Andreas Arnesen från Scandia Maskin AS, lade tyngdpunkten på högkvalitativa slit- och reservdelar. Bland annat från amerikanska<br />

Exel som tillhandahåller alla delar till de flesta modeller av konkrossar. Scandia Maskin är en heltäckande leverantör av all utrustning till krossindustrin<br />

och man är världsledande på sortering med bildanalys för bergs- och återvinningsindustrin. Bilden till höger: Jimmy Andersson och Therese Hjalmarsson<br />

från BNT Nordic AB i Gävle. Kärnverksamheten är slitdelar till stenkrossar men man expanderar också på reservdelssidan. BNT kan gjuta detaljer från<br />

500 gram upp till 15 ton och erbjuder tillsammans med Kuusakoski ett enkelt system för återvinning av mangan- och metallskrot.<br />

40


SNABBA<br />

LEVERANSER!<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB<br />

Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin<br />

Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12<br />

Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor<br />

Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32<br />

Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Fredheim-Maskin AS hade den näst största utställningsytan. På 2000 kvadratmeter visade man över 200 ton Keestrack-produkter. Håkan Björk, säljare,<br />

och Svein Fredheim, serviceansvarig, presenterade två stora nyheter: Keestracks första modeller av käftkrossar i fem storlekar och Keestrack Frontier<br />

VHP, ett specialbyggt sorteringsverk med programmerbart styrsystem som klarar rekordmängden 1 200 ton/tim. Till höger: Magnus Nibelius, tillträdande<br />

marknadschef vid SPG, Stockholms Plåt- & Gummiperforering, och Veronica Nordin, ekonomiassistent, visar SPG Y-länk, en ränslänk i<br />

polyuretan som fästs på siktduken där den ligger och studsar och håller duken ren från pluggning och blindning. Den hårda men sega 8 mm tråden till<br />

siktdukar, SP1600, som introducerades förra mässan blev en succé och kompletteras nu med 5 och 6 mm tråd i samma kvalitet.<br />

Full fart i BergUtbildarnas monter hos familjen Hermansson.<br />

42<br />

Bilden till vänster: Bosse Bäckgren, Steve Egelstam, Christer Wretman<br />

och Patrik Wiss, Global Drilling, fd LIFA. Namnbytet har nu nått ut till<br />

hela branschen. Ovan: Visst kan arga konkurrenter ha trevligt tillsammans,<br />

speciellt när linslusen Josef Farkas är med och lättar upp<br />

stämningen. Fr.v. Enrique Cuadrado och Josef Farkas, Maxam, Tommi<br />

Sjöberg, Norab, och Ari Kainulainen, Forcit. Henning Greek längst till<br />

höger säljer gärna sina säkerhetsskåp till sprängämnesgubbarna.


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Zerena Rapezzi, Jessica Westlund, Enrique Cuadrado och Josef Farkas berättade att Maxam expanderar i Sverige. I höst invigs en fabrik för<br />

matristillverkning i Enköping och depåer byggs i sydvästra och södra Sverige. Bilden till höger: Tillsammans med Mike Caldwell (t.v.) från Invicta<br />

Vibrators, Grantham Engineering i Lincolnshire, presenterade Mattias Andersson från IFE System Invicta obalansmotorer. I montern kunde man<br />

också studera magnetavskiljare, metalldetektorer, vibrationsmatare, siktar och sandsändarsystem.<br />

I Sandviks monter delade BEF och Sandvik ut priset till årets bästa bergsprängarelever. De lyckliga pristagarna Robbie Bengtsson från Kista<br />

Gymnasium och Alexander Asp, Spångberggymnasiet i Filipstad, får en resa och 10 000 kr. BEF, Sandvik och respektive skola väljer tillsammans ut<br />

pristagarna med hänsyn till betyg och praktik. Till vänster Roland Netterlind och på bilden till höger överlämnar BEFs ordförande Jan Johansson<br />

priset.<br />

Bemanningen från VÅGAB i Karlstad samlad kring den nya modellen av hjullastarvågen Tamtron Pro. Den har gjorts mindre och lättare utan att man<br />

har tummat på funktionerna. VÅGAB satsar i sina lösningar för mobil och industriell vägning på avancerad teknik som ändå är enkel att hantera.<br />

44


Mästare på slitdelar<br />

Hardox Wearparts är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt.<br />

Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och service av högsta kvalitet.<br />

Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en<br />

investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt<br />

på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd.<br />

Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt,<br />

originalet från SSAB.<br />

Keeps you up and running<br />

AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, smireko@smireko.se<br />

Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, herman@hermanjonsson.se<br />

Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, anders.karlberg@metso.com<br />

GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, anders.k@gemaindustri.se<br />

Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, info@smvab.se<br />

www.hardoxwearparts.com


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Glada ansikten framför BEFs monter. Emelie Svensson och Roland Netterlind, BEF, Emelie Ehnhage, Brim, Kenneth Svensson, BEF, och Veronica Kvist,<br />

Brim. Bilden till höger: Roland Netterlind, vd BEF, med Ingvar Berg, f.d. arbetsmiljöinspektör, som kommer att fungera som ansvarig revisor och<br />

garant för en opartisk bedömning av BEFs auktorisationsarbete för bergsprängare. Fyrtiofem företag har redan genomgått den inledande<br />

tvådagarskursen.<br />

Liftbolaget bjöd på tre sverigepremiärer. Till vänster Stephan Larsson, försäljningschef Nord, vid en kompakt larvlift från Omme med 37 meters<br />

arbetshöjd trots en transportbredd på bara 1.5 meter. I mitten en terränggående Mercedes Zetros försedd med en tjugometerslift isolerad för<br />

kraftledningsarbete upp till 69 kV. Till höger en lift monterad på lätt lastbil, Multitel MX225 med arbetshöjd 22,5 meter.<br />

www.el-trading.com<br />

Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!<br />

46<br />

El & Trading AB<br />

Arlanda<br />

Tel.<br />

08-591 422 90


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Swecon hade mässans största utställningsyta och visade ett brett sortiment. Mikael Nordell och Fredrik Rigö vid hjullastaren L180 F utrustad med<br />

OptiShift som optimerar drivlinan för lasta/bära-applikationer, nödvändigt inom bergbranschen. Slitage och bränsleförbrukning blir 15-20 procent<br />

lägre samtidigt som dragviljan uppför är klart förbättrad.<br />

47


Projektet kallas ”the Hydropower<br />

Gemini project” eftersom<br />

kraftverken arbetar i symbios.<br />

Verken ligger där floden<br />

gör en 150 km lång och mycket<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

TVILLINGPROJEKT I KINA<br />

Vattenkraftsbygge med flera världsrekord<br />

Både BeFo:s Bergmekanikdag och BK:s diskussionsmöte i våras hade<br />

celebert besök från Kina. Dr. Shiyong Wu, Ertan Hydropower Development,<br />

berättade om ett vattenkraftsprojekt i rekordklass vid nedre delen av<br />

Yalong River i Sichuan. Där byggs två samverkande vattenkraftsanläggningar,<br />

Jinping 1 och Jinping II.<br />

skarp böj, the Jinping Bend. Den<br />

är så skarp att flodens uppströmsdel<br />

under en sträckning<br />

går parallellt med nedströmsdelen<br />

på ett avstånd av bara 16<br />

48<br />

kilometer. Höjdskillnaden är<br />

310 meter.<br />

Kraftverken ska stå helt färdiga<br />

2015 men de kommer att<br />

producera kraft redan tidigare.<br />

Jinping I och slussdammen<br />

till Jinping II<br />

ligger uppströms väster<br />

om Jinping Mountain.<br />

Ett tunnelsystem leder<br />

vattnet vidare till kraftverket<br />

Jinping II som<br />

byggs nedströms öster<br />

om de 2 000 till 2 500<br />

meter höga bergen.<br />

Bergtäckningen över<br />

tunnlarna är bland den<br />

högsta i världen. Längst<br />

ner på kartan syns Ertan<br />

Dam längre söderut i<br />

floden. Det kraftverket<br />

stod färdigt 1999. Installerad<br />

effekt är 3 400 MW.<br />

Verken byggs i ett otillgängligt<br />

bergsområde där endast 7 000<br />

boende behövde evakueras. Tillsammans<br />

får kraftverken en<br />

installerad effekt på 8 400 MW<br />

vilket nästan motsvarar effekten<br />

i Sveriges samtliga kärnkraftverk.<br />

Den energi man får ut i<br />

TWh beror på vattenflödets variationer,<br />

man räknar med 40-42<br />

TWh/år. De svenska kärnkraftverken<br />

med jämnare produktion<br />

ger 65-70 TWh/år.<br />

Lång utförsresa och<br />

4 400 meters fallhöjd<br />

Den vattenrika Yalongfloden<br />

börjar sin utförsresa på den tibetanska<br />

högplatån. När den 1 517<br />

km senare rinner ut i Yangtse-<br />

Donald Jonson, vd Nitro<br />

Consult, introducerar<br />

Shiyong Wu, Ertan<br />

Hydropower Development,<br />

på BK:s diskussionsmöte.<br />

Dr. Wu berättade att<br />

byggandet av vattenkraftverken<br />

Jinping I<br />

och II i höga och svårtillgängliga<br />

bergstrakter<br />

kommer att slå många<br />

rekord.


FLILY<br />

floden nära Yinjiangzhen har<br />

den fallit 4 400 meter. Under<br />

senare delen genom Sichuanprovinsen<br />

är höjdskillnaden<br />

mer än 2 800 meter. Perfekt<br />

för vattenkraft men de djupa<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

De geologiska förutsättningarna utgör en stor utmaning. Yalong som är en biflod till Yangtsefloden flyter ofta i<br />

djupa raviner. Inom Sichuanprovinsen faller floden mer än 2 800 meter. Här ligger många vattenkraftverk och<br />

när alla planerade är färdigbyggda blir det sammanlagt tjugoen kraftverk som tillsammans beräknas leverera<br />

150 TWh årligen.<br />

ravinerna gör arbetet till en<br />

utmaning.<br />

Många vattenkraftverk har<br />

redan byggts utmed Yalongfloden<br />

i Sichuanprovinsen och ytterligare<br />

fler är projekterade. Totalt<br />

49<br />

räknar man med att tjugoen<br />

kraftverk ska ge ett årligt energitillskott<br />

på 150 TWh.<br />

Projekteringen för Jinping I<br />

hydropower project startade<br />

2003 och konstruktionsarbetet<br />

kom igång 2005. Vattenflödet<br />

kommer från en reservoar uppdämd<br />

med en 305 meter hög<br />

och 568 meter lång dubbelt<br />

välvd damm i betong. Reservoaren<br />

rymmer 7,7 miljarder kubik-<br />

Jinping 1 som började<br />

byggas 2005 kommer att<br />

leverera el från 2013<br />

och stå helt färdigt<br />

2015. Vattenståndet för<br />

Jinping I Dam kommer<br />

att ligga på mellan 1 800<br />

och 1 880 meter över<br />

havet.


meter vatten. Valvdammen, som<br />

är världens största under konstruktion,<br />

byggs av 7,4 miljoner<br />

kubikmeter material. Tjockleken<br />

är 16 meter vid krönet och 63<br />

meter vid basen.<br />

Kraftstationen byggs under<br />

jord på östra banken, 277 meter<br />

lång, 29 meter bred och 68<br />

meter hög. Vattnets fallhöjd blir<br />

240 meter. Sex Francisturbiner<br />

på 600 MW vardera ger en total<br />

effekt på 3 600 MW och beräknas<br />

producera mellan 16 och 18<br />

TWh el årligen.<br />

Efter kraftstationen leds vattnet<br />

till Jinping II-dammen, en<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Redan 2003 började man att förbereda Jinping I med vägar, transportsystem, vatten- och elförsörjning och<br />

en accesstunnel byggdes till Jinping II. Konstruktionsarbetet startade i november 2005 och floden avleddes i<br />

december 2006. Till höger: Sprängning vid Jinping I i maj 2009.<br />

37 meter hög och 162 meter<br />

lång slussdamm, 7,5 km nedströms.<br />

Den började byggas<br />

2007. Därifrån leds vattnet<br />

vidare in i ett tunnelsystem som<br />

drivs rakt igenom Jinping Mountain<br />

till det underjordiska vattenkraftverket<br />

Jinping II nedströms,<br />

efter böjen.<br />

Världens längsta tunnelsystem<br />

för vattenkraft<br />

Medan Jinping I försörjs av sin<br />

gigantiska damm får Jinping II<br />

alltså sitt vatten genom fyra<br />

16,6 km långa tilloppstunnlar.<br />

Det underjordiska vattentun-<br />

50<br />

nelsystemet blir världens<br />

längsta med en sträckning på<br />

totalt 118 kilometer. Här tar<br />

man nu under svåra geologiska<br />

förhållanden ut sju parallella<br />

tunnlar, fyra för vattnet, 13<br />

meter i diameter, och tre något<br />

mindre tunnlar, två för transporter<br />

och en för dränering.<br />

Bergtäckningen är som högst<br />

2 525 m, nära världsrekordet<br />

som innehas av en fransk tunnel<br />

på 2 619 m. Höjdskillnaden från<br />

damm till kraftverk är 310<br />

meter. Jinping-II Hydropower<br />

Station kommer att få åtta 550<br />

MW Francisturbiner, totalt<br />

4 400 MW som beräknas ge en<br />

årlig produktion på 24 TWh.<br />

– Projekten kommer att slå<br />

en mängd världsrekord. Också<br />

när det gäller konstruktionsoch<br />

utformningsproblem som<br />

måste lösas, betonar Dr. Wu.<br />

Det kommer att ge oss värdefulla<br />

erfarenheter för kommande<br />

liknande projekt med<br />

hög damm och underjordstunnlar.<br />

Sammanlagt får<br />

Yalongfloden tjugoen vattenkraftverk,<br />

ett betydande<br />

tillskott till kinesisk elförsörjning.<br />

�<br />

Reservoaren bakom världens högsta valvdamm förser kraftverket Jinping I med vatten. Grafiken visar hur det<br />

kommer att se ut. Valvdammen blir 305 meter hög och 568 meter lång. Vattenintaget och den underjordiska<br />

kraftstationen byggs under vänstra banken. Fallhöjden blir 240 meter. Sex Francisturbiner på 600 MW vardera<br />

ger en total effekt på 3 600 MW. Till höger: Jinping II matas med vatten från en slussdamm 7,5 km norr om<br />

Jinping I. De fem portarna är 13 m breda. Via ett 16 km långt underjordiskt tunnelsystem leds vattnet mot<br />

Jinping II som har åtta Francisturbiner på 550 MW vardera, total effekt alltså 4 400 MW.<br />

Annonsera i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.bergsbruks.se


BEF:s stämma <strong>2010</strong><br />

Stämman hölls i år i Saltsjökvarns<br />

anrika byggnad där<br />

Kejsarkronans mjölprodukter<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Ekonomi och auktorisation i centrum<br />

Askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull ställde till mycket bekymmer på vårkanten och<br />

även BEF:s årsmöte och stämma drabbades. Inställd flygtrafik skapade problem för de långväga<br />

deltagarna. Men skam den som ger sig! Många kastade sig i sina bilar för att, om än något<br />

försenade, kunna vara med.<br />

Galapetter: Kjell Duberg<br />

producerades från 1890 och<br />

fram till 1989. Efter restaurering<br />

har kvarnen förvandlats till ett<br />

51<br />

förnämligt konferenshotell med<br />

utsikt över Saltsjön och Stockholms<br />

inlopp. Invigningen skedde<br />

så sent som i januari <strong>2010</strong>.<br />

Anslutningen till stämman<br />

blev efter hand som dagen led


<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Nya styrelseledamöter, Per-Arne ”Albin” Nilsson, Lisas <strong>Bergs</strong>prängning AB, stora bilden, och Björn Källgren,<br />

Källgren & Söner AB, bilden till höger.<br />

Emelie Svensson, projektledare för Auktoriserad Sprängare, BEFs alltid lika karismatiske vd Roland Netterlind<br />

och längst till höger ordföranden Jan Johansson som ledde mötet med fast hand.<br />

Festklädda BEF:are skålar för ett framgångsrikt år. På bilden till vänster Ulrika Johansson, Åke Gustavsson och<br />

Lea Netterlind. På bilden till höger Christian och Pernilla Lindberg och Ann-Christine och Patrik Blomqvist.<br />

52


mycket god och omkring 100<br />

medlemmar deltog i konferensens<br />

festmiddag vilket var nytt<br />

rekord.<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Aftonen gick i sångens tecken. Lars Kvarnvik, Lisa Nilsson och Kenneth Svensson i förgrunden. Dagen till ära<br />

passade Lisa Nilsson på att fylla år och hyllades vederbörligen med manlig skönsång.<br />

Efter huvudförhandlingarna och<br />

Roland Netterlinds reflektioner<br />

över det gångna året och vad<br />

som kan väntas framöver kon-<br />

53<br />

centrerade sig stämman på två<br />

huvudfrågor: finansieringen av<br />

BEF på lång sikt och det fortsatta<br />

auktorisationsarbetet.<br />

Strukturförändringar tycks leda<br />

till ett fåtal riktigt stora företag,<br />

färre medelstora och många<br />

mindre företag. Det gynnar inte<br />

Från familjen Voglers hörna strömmade vacker voglersång ut och på bilden till höger sätter Kurt Sjökvist fart<br />

på allsången i bästa Egon Kjerrman-stil.<br />

�����������������<br />

����������������������������������������������������������������������<br />

��������������������������������������������������<br />

���������������������������������������������������������������������������<br />

���������<br />

���������������������������������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������������������<br />

��������������������������������������������������������������������������������������������<br />

���������������������������������������������������������������������������������������������<br />

�������������


BEF:s ekonomi med nuvarande<br />

debiteringsmodell av serviceavgift.<br />

Flera intressanta förslag<br />

till förändring diskuterades och<br />

styrelsen fortsätter att arbeta<br />

med frågan.<br />

Arbetet med<br />

auktorisation fortsätter<br />

Emelie Svensson, projektledare<br />

BEF, redovisade det auktorisationsarbete<br />

som inletts. Hittills<br />

<strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>- & <strong>Brukstidning</strong> 3/<strong>2010</strong><br />

Roland Netterlind tog som vanligt sitt värdskap på fullaste allvar och gick runt bland gästerna. Här i samtal<br />

med Anette Boman och BEF:s ordförande Jan Johansson. På bilden till höger Josef Farkas, Bo Ronge och<br />

Toivo Johanson i diskussionstagen.<br />

har nästan hälften av BEF:s<br />

medlemsföretag genomgått<br />

kursen Auktoriserad <strong>Bergs</strong>prängare.<br />

Under hösten får de<br />

företag som ännu inte hunnit<br />

genomgå utbildningen möjlighet<br />

därtill samtidigt som fas två startar<br />

för dem som gått kursen.<br />

Den innebär att man, med BEF<br />

som stöd och rådgivare, inom<br />

företagen arbetar med praktisk<br />

tillämpning av de rutiner och<br />

FÖRETAGSNYTT<br />

SPG får ny marknadschef<br />

54<br />

den systematisering av arbetet<br />

som kursen introducerat. Detta<br />

leder i slutet av året till auktorisation.<br />

Ingvar Bergh, Swepro,<br />

med nitton års erfarenhet som<br />

yrkes- och arbetsmiljöinspektör<br />

kommer att fungera som ansvarig<br />

revisor och garant för en<br />

opartisk bedömning av auktorisationen.<br />

– Projektet kommer att förändra<br />

bergsprängarvärlden och<br />

Magnus Nibelius blir ny marknadschef på Stockholms Plåt- & Gummiperforering SPG AB.<br />

Han efterträder Niklas Rickan som går vidare inom branschen och kommer att ansvara för<br />

norska Fredheim Maskins satsning med Keestracks maskinprogram i Sverige.<br />

Magnus Nibelius har arbetat som resande säljare på SPG AB sedan 2007 och under den tiden<br />

har han hunnit bli ett bekant ansikte hos SPG:s kunder runt om i Sverige. Magnus ser med<br />

spänning fram emot att ta sig an rollen som marknadschef.<br />

– Vi står inför en fas med expansion och med ett flertal nya produkter, säger han.<br />

ge trygghet för beställarna, framhåller<br />

Roland Netterlind.<br />

Vid stämman valdes två nya<br />

styrelseledamöter, Per-Arne<br />

”Albin” Nilsson, Lisas <strong>Bergs</strong>prängning<br />

AB, (ordinarie ledamot)<br />

och Björn Källgren, Källgren<br />

& Söner AB (suppleant).<br />

Albin har redan tidigare arbetat<br />

för BEF som representant i<br />

AMA-kommittén. �<br />

Annonsera i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.bergsbruks.se


Avgasrening<br />

Partikelfilter till ALLA fordon<br />

Även för uthyrning<br />

EHC Teknik ab<br />

Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80<br />

E-mail: office@ehcteknik.se<br />

www.ehcteknik.com<br />

Bandtransportörer<br />

BANDTRANSPORTÖRER,<br />

TRANSPORTUTRUSTNING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Bergborrutrustning<br />

Atlas Copco CMT Sweden AB<br />

Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46<br />

www.atlascopco.se<br />

BRANSCHENS LEVERANTÖRER<br />

Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />

Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />

Borrkassetter<br />

GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />

Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />

www.globaldrilling.se<br />

Gruvteknik AB<br />

Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,<br />

reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom<br />

bygg-, gruv- och stenindustrin.<br />

Vi utför även reparationer på era maskiner.<br />

Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika<br />

Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58<br />

Lager: Tel. 0240-370 01<br />

E-post: info@gruvteknik.com<br />

www.gruvteknik.com<br />

Utrustning för bergborrning<br />

såväl ovan som under jord<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Berg- och sprängtekniska<br />

konsulter<br />

NITRO CONSULT AB<br />

Box 32058, 126 11 Stockholm<br />

Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36<br />

www.nitroconsult.se<br />

E-post: stockholm@nitroconsult.se<br />

Spräng- och bergteknisk rådgivning<br />

Riskanalys, utredning, syneförrättning<br />

Projektledning, byggledning och kontroll<br />

Vibrationsmätning<br />

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,<br />

Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro<br />

Berg- och sprängteknisk<br />

utbildning<br />

Box 31, 185 21 Vaxholm<br />

Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84<br />

E-post: berg@bergutbildarna.se<br />

www.bergutbildarna.se<br />

• ADR - Förarintyg<br />

• Bergborrningscertifikat<br />

• Sprängteknisk behörighet<br />

• Undermarksbyggande<br />

• Miljöpåverkan


Borrning och<br />

prospektering<br />

Industrivägen 2, 713 93 Nora<br />

Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95<br />

www.drillcon.se<br />

Bulkhantering<br />

IFESYSTEM AB<br />

Box 368, 551 15 Jönköping<br />

Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07<br />

E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se<br />

Dieselmotorer<br />

Dieselmotorer, service och<br />

reservdelar.<br />

Distributör för Sverige och Danmark.<br />

Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus<br />

Tel. 08-564 707 00<br />

www.dieselmotornordic.com<br />

Dieseltankar<br />

Dieseltankar 200 liter-50 m 3<br />

WIKERS I FILIPSTAD AB<br />

www.wikers.se • info@wikers.se<br />

Tel. 0590-152 90<br />

Dumprar<br />

Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />

631 02 ESKILSTUNA<br />

Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />

www.swecon.com<br />

Entreprenadkrossning<br />

Moderna mobila och stationära krossanläggningar,<br />

kvalitetsplan, referenser, utbildad personal.<br />

Certifierad enligt 9001, 14001 och AFS 2001.<br />

Tel. 018-15 51 30 • Telefax 018-15 53 80<br />

info@krossekonomi.se • www.krossekonomi.se<br />

Gruv- och tunnellampor<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT<br />

Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50<br />

Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se<br />

www.cme.se<br />

Grävmaskiner<br />

Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />

631 02 ESKILSTUNA<br />

Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />

Grävutrustning<br />

Hjullastare<br />

www.swecon.com<br />

Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA<br />

Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping<br />

Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65<br />

www.sbgab.se<br />

Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />

631 02 ESKILSTUNA<br />

Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />

www.swecon.com<br />

Hydraulhammare<br />

– Hydraulhammare – Bomsystem<br />

– Betongsaxar – Reservdelar<br />

– Pulvriserare – Service<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com


Industrigummi<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Kabel och kontaktdon för<br />

för grus- och gruvindustri<br />

• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV<br />

• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV<br />

upp till 240 mm2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />

info@cavotec.se • www.cavotec.com<br />

Gummi- och PUR-mantlad<br />

kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV,<br />

samt kontaktdon till dessa.<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />

Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48<br />

info@elproman.se • www.elproman.se<br />

Kontaktdon 10-800 A,<br />

230-15 kV, 1-64 poler<br />

Kabel med gummi- eller PUR-mantel<br />

1-24 kV, t.o.m. 240 mm 2<br />

Mobil Elteknik Sverige AB<br />

Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge<br />

Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01<br />

E-post: info@mets.nu<br />

www.mets.nu<br />

Kalk<br />

Nordkalk AB<br />

Box 901<br />

731 29 Köping<br />

Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71<br />

E-post: info@nordkalk.com<br />

www.nordkalk.com<br />

Konsulter<br />

Geologi, geofysik, geokemi,<br />

miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.<br />

Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.<br />

Box 275, 751 05 Uppsala.<br />

Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.<br />

Bergkonsulterna<br />

www.petroteam.se<br />

info@petroteam.se<br />

Bengt Ludvig 031-31 31 643<br />

MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,<br />

MKB OCH UTREDNING<br />

Buller och vibration • Täktplan • Visualisering<br />

Radon • Yt- och grundvatten<br />

Förorenad mark<br />

Helsingborg 042-444 40 00<br />

Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00<br />

Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50<br />

Kalmar 0480-44 92 00<br />

www.wspgroup.se<br />

Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund<br />

Krossar och reservdelar<br />

Allt till krossanläggningar<br />

• Slitgods<br />

• Reservdelar<br />

• Krossar<br />

• Siktar<br />

• Siktmedia<br />

• Service<br />

Scandia Maskin Sverige<br />

Göteborg 076-62 77 881<br />

Karlstad 070-65 40 115<br />

www.scandiamaskin.se<br />

– Krossar – Slitgummi<br />

– Siktar – Dammkapsling<br />

– Matare – Slit och reservdelar<br />

– Automationssystem – Service<br />

– Siktmedia<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com


Lågfriktionsmaterial Materialhantering med<br />

vibrationsteknik<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Maskinmontage<br />

MONTAGELEDNING,<br />

MASKINMONTAGE<br />

Planerar, leder och genomför installationer<br />

och montage av anläggningar<br />

och maskiner för bergmaterial-, och<br />

bulkhantering.<br />

Kellve Service AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Vibrerande Hantering AB<br />

Box 32 • 280 60 Broby<br />

Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />

http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se<br />

Radiostyrning<br />

Radiostyrning och kommunikationssystem<br />

för krävande applikationer inom bergmaterialindustri,<br />

gruvor, övrig industri och offshore<br />

Box 159, 453 24 Lysekil<br />

Tel. 0523-66 60 60 • Fax 0523-66 60 69<br />

info@irab.se • www.irab.se • www.cavotec.com<br />

Siktelement<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Siktgaller<br />

Tel<br />

0371-<br />

150 35<br />

Telefax<br />

0371-154 56<br />

Sikt- och sorteringsgaller för<br />

grusindustrin samt skyddsoch<br />

inbrottsgaller<br />

AB PETERSON & DUHR<br />

Siktningsmaskiner<br />

Slitgods<br />

ANDERSTORP<br />

www.peterson-duhr.se<br />

Box 78, 544 21 HJO<br />

Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78<br />

www.mogensen.se<br />

E-post: info@mogensen.se<br />

SLITGODS FÖR INDUSTRIN<br />

E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING<br />

TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12<br />

E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se<br />

Slitgummi, slitelement av<br />

gummi för stup, matare<br />

godsfickor, etc.<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10


Slutväxlar Sprängämnen<br />

Systemlösningar<br />

Slutväxlar&reservdelar<br />

till alla sorters entreprenadmaskiner<br />

och svängkranar<br />

www.bobcat-orestad.com<br />

The Charon Company AB<br />

Tel. 0708-927 927<br />

040-15 78 19<br />

e-post: info@bobcat-orestad.com<br />

Specialcement<br />

Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby<br />

Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25<br />

Kalciumaluminater: cement och fluss<br />

www.secar.net<br />

www.cimentfondu.com<br />

Sprängmattor<br />

Ruba Gummi AB<br />

690 45 Åsbro<br />

Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50<br />

Aktivt stödjande partner till<br />

<strong>Bergs</strong>prängningsentreprenörernas Förening<br />

Sprängmedel direkt från<br />

egna fabriker. Leveranser och laddservice<br />

över hela Sverige.<br />

Karlstad, tel. 054-53 53 10<br />

Enköping, tel. 0171-44 31 80<br />

Göteborg, tel. 031-270 260<br />

Tel. 0587-145 45<br />

Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar<br />

Direktleveranser över hela landet<br />

www.norab.com<br />

Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00<br />

www.epc-group.se<br />

Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77<br />

Göteborg: Tel. 031-56 03 00<br />

KOMPLETTA<br />

LÖSNINGAR INOM<br />

BULKHANTERING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Transportband och<br />

slitgummi<br />

TRANSPORTBAND • SLITGUMMI<br />

TRANSPORTÖRTILLBEHÖR<br />

HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA<br />

TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00<br />

www.vulkekonomi.se<br />

E-post: support@vulkekonomi.se


Transportband och<br />

tillbehör<br />

Transportband & tillbehör<br />

Styrningssystem<br />

Avskrapningssystem<br />

Transmissionsprodukter • Slang<br />

ContiTech Scandinavia AB<br />

Box 38, 164 93 KISTA<br />

Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66<br />

www.contitech.se<br />

KOMPONENTER<br />

OCH RESERVDELAR<br />

Stort sortiment av komponenter och<br />

reservdelar till bandtransportörer,<br />

skruvtransportörer, kedjetransportörer,<br />

elevatorer, rörsystem m.m.<br />

Kellve Service AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

– Bandrullar – Bandrensare<br />

– Rullbanerullar – Sidotätningar<br />

– Rullställ – Spännskruvar<br />

– Trummor – Säkerhetssystem<br />

– Valsar – Gummeringar<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

Box 812, 953 28 Haparanda<br />

Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09<br />

www.sandvik.com<br />

Transportband • Slitgummi<br />

Rep. material • Remlås • Vulkpressar<br />

Industrigatan 8, 619 32 Trosa<br />

Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25<br />

E-post: support@primogum.se • www.primogum.se<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

TRANSPORTBAND – SLITGUMMI<br />

Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65<br />

Järnringen 17, 433 30 Partille<br />

Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32<br />

www.sigab.net<br />

www.kellve.com Bandavskrapare<br />

Bandstöd<br />

Bärrullar & Returrullar<br />

El-drivtrummor<br />

Driv- & vändtrummor<br />

Slit- & kantlistgummi<br />

Sållgaller & gummisiktduk<br />

Huvar & Metalldetektorer<br />

Bullerdämpning<br />

Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30<br />

www.vendig.se<br />

Allt för din transportör<br />

TRANSPORTBAND<br />

INDUSTRIGUMMI, M.M.<br />

Växjö tel. 0470-72 98 40<br />

Fax 0470-72 98 20<br />

www.vulkproffsen.com<br />

Gummilabor transportband<br />

®<br />

Vibrationssiktar<br />

Vibrerande Hantering AB<br />

Box 32 • 280 60 Broby<br />

Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />

http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se<br />

Vågar<br />

TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE<br />

Vi har det mesta inom vägning!<br />

Specialité: Bandvågar.<br />

Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand<br />

Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96<br />

070-675 66 77, 070-685 66 77<br />

E-post: oj.s@vagsystem.se<br />

Hemsida: www.vagsystem.se<br />

S-E-G <strong>Svensk</strong>a AB<br />

Box 11143. 161 11 Bromma<br />

Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00<br />

www.s-e-g.com<br />

Vågar för bl.a:<br />

Hjullastare • Lastbilar<br />

Truckar • Materialhanterare<br />

Tel. 054-69 08 40<br />

info@vagab.com • www.vagab.com


En perfekt kombination<br />

för bergborrning<br />

Med lanseringen av RT300-serien borrkronor för bergborrning ovan jord och långhålsborrning<br />

under jord, presenterar Sandvik en ny, innovativ kronkonstruktion som ger<br />

stora fördelar sett till livslängd och borrsjunkning.<br />

RT300-borrkronor har stift i Sandviks unika hårdmetall XT48 (XT, Extra Tough)<br />

och en unik universell kronfront - Uniface. Uniface finns i en serie av tre nya, patenterade<br />

universella kronfronter, en för 51-64 mm borrkronor, en för 70-96 mm borrkronor<br />

och en för 102-152 mm borrkronor. Tack vare kombinationen med XT48 hårdmetallstift<br />

och den universella kronfronten behöver användaren bara välja det lämpligaste stiftet<br />

för ändamålet (sfäriskt eller ballistiskt) och det lämpligaste utförandet hos kronkroppen<br />

(Regular eller Retrac) för att få fram den optimala borrkronan för uppdraget.<br />

Med Sandviks RT300 borrkronor uppnår du utmärkta resultat med din borrning,<br />

med upp till 20 procent längre livslängd på kronan i svåra bergformationer.<br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.<br />

LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,<br />

KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00<br />

www.miningandconstruction.sandvik.com/se<br />

Uniface RT300-borrkronor finns för håldiameter mellan 51-152 millimeter.


Posttidning B <strong>Svensk</strong> <strong>Bergs</strong>-& <strong>Brukstidning</strong>, Box 6040, 200 11 MALMÖ<br />

Kellve – En partner att växa med<br />

Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll<br />

��������������������������������������������������������������������������������������������<br />

något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att<br />

få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.<br />

Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.<br />

Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m 2<br />

produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig<br />

handlingsberedskap för våra kunder.<br />

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta<br />

anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika<br />

branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.<br />

Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!