tennisfilmer på dvd - Slagproffset

Film 1 

Svensk tennisteknik 1983 

”Avancerad tennisteknik” med sekvenser i slow-motion 

Stockholms Tennisförbund. Producent: Tor Löwén. 

Bra svensk instruktionsfilm. Språk: svenska 

Kommentator: Bernt Lundahl 

Kapiteltexter: Björn Borgstrand 

Kap.nr Kapiteltitel Starttid Längd 

1 Presentation 00:00 03:10 

Den här instruktionsfilmen spelades in i samband med Swedish Open i Båstad 12-14 juli 1983. Spelarna i filmen 

heter Mats Wilander, Joakim Nyström, Lena Sandin, Elisabeth Ekblom och Stefan Edberg. Innebörden av 

avancerad tennis förklaras i fortsättningen genom att för varje avsnitt nämna ett begränsat antal grundregler och 

grundprinciper, som Bernt Lundahl försökte härleda under sin verksamhet som instruktör. De kan sammanfattas 

som mycket goda råd för avancerat tennisspel. Fler grundregler och grundprinciper återkommer i samband med 

andra tennisfilmer. Filmen är ett HISTORISKT DOKUMENT som visar att Bernt Lundahl, tillsammans med Stockholms 

Tennisförbund och Svenska Tennisförbundet, var föregångare till kommande instruktionsfilmer på video 

från 1990-talets början, som t.ex. tyskarnas DIE TENNISSCHULE, amerikanarnas TENNIS BIOMECHANICS, australiensarnas 

the MULTISEGMENT FOREHAND och många andra filmer. 

2 Forehand med normalhög träff 03:10 04:29 

I alla idealiska slag ska slagaxeln röra sig i samma riktning som slagarmen-racketen vid träffen. Det räcker att 

ha slagaxeln rakt bakom den främre axeln efter bakåtsvingen i forehand för att slagaxeln ska röra sig utåt mot 

bollen. 

I ett idealiskt forehandslag drar du tillbaka axeln och slagarmen i bakåtsvingen – vare sig den är hög eller låg 

– ungefär parallellt (uppifrån sett) med den riktning du ska ha på bollen. 

Ju lägre träffen ska ske, desto högre ska upp ska framåtsvingen starta för att möjliggöra en slagstark och rytmisk 

sving. 

Ju lägre träffen ska ske på en boll är som man ska o- eller överskruva, desto längre fram i framåtsvingen måste 

racket sjunka för att komma under bollen och desto längre fram i framåtsvingen ska då handled och racket dras 

ned om man ska överskruva kraftigt. 

3 Forehand med hög träff 07:39 03:30 

Ju högre träffen ska ske, desto tidigare, dvs. längre bak i framåtsvingen ska den bakre axeln och överarmen röra 

sig mot hakan i forehand. 

Ju högre man ska träffa bollen upp mot axelhöjd, desto mer drar man i regel ner racket med handleden i slutet av 

bakåtsvingen och början av framåtsvingen i forehand. 

4 Forehand underskruvad 11:09 00:35 

Maximal underskruv (eller överskruv) med viss lutning på bladet, uppnås endast om skaftet-rackethuvudet är 

vågrätt vid träffen. Det minsta racket avviker från vågläge vid träffen, reduceras över- eller underskruven av 

sidskruv. 

5 Backhand med normalhög träff 11:44 04:37 

Minst lika mycket som slagaxeln rör sig åt höger i förhållande till kroppens tyngdpunkt och den kommande 

träffriktningen, ska kroppens tyngdpunkt röra sig åt vänster i backhand. 

I idealisk enhandsbackhand ska axellinjen vara parallell med träffriktningen vid träffen.

. 

6 Backhand med hög träff 16:21 02:52 

Ju högre man ska träffa bollen upp mot axelhöjd, desto mer drar man i regel ner racket med armvridning i backhand. 

7 Backhand underskruvad 19:13 02:58 

En bolls skruv beror på träffytans lutning i relation till rackets rörelseriktning vid träffen. 

8 Armvridning i grundslag 22:11 02:25 

Medan det är anatomiskt riktigt att vrida armen och överskruva i forehand, så slår man med armvridning och 

yxgreppet i backhand för att ge bollen fart framåt med oskruv. 

9 Halvvolley 24:36 00:22 

När träffen sker lågt med viss hastighet och uppåtvänd träffyta, desto mer nedåt måste träffriktningen gå. 

Om en låg träff ska ske med ett någorlunda vågrätt skaft-rackethuvud, krävs kraftig knäböjning med långt avstånd 

mellan fötterna, som bidrar till att slagaxeln och dess arm kommer längre ned. Ju högre upp knän och axlar 

är, desto mer kommer slagarmen att luta ner mot lodläge vid en låg träff. Tänk också på att din räckvidd ökar ut 

åt sidan om du ligger lågt. 

10 Volley Forehand 24:58 01:27 

Maximalt säker och snabb volley kräver - från början till slut med yxgrepp - att handled och racket rör sig bakåt 

i förhållande till överarmens raka förlängning framåt. 

11 Volley Backhand 26:25 01:43 

Yxgrepp (kontinentalt grepp, även benämnt hammargrepp) är det mest flexibla greppet i backhand, serve, volley 

och smash. 

12 Lobb 28:08 01:20 

13 Smash 29:28 00:57 

14 Stoppboll kort och serve 30:25 03:11 

I serven ska överarmen hela tiden från framåtsvingen till träffen röra sig i slagaxellinjens raka förlängning, så att 

svingen blir maximalt lång. Dessutom ska slagaxeln, som slagarmen utgår från, röra sig kraftigt uppåt och framåt 

mot bollen, samtidigt som främre axeln och bollarmen rör sig nedåt. 

15 Fotställningar i grundslag 33:36 01:39 

Fotställning och kroppens rörelse ska anpassas efter den riktning racket ska ha efter träffen. Den öppna fotställningen 

i forehand och den slutna i backhand bidrar därför till att slagaxeln rör sig utåt i riktning mot bollen till 

träffen. 

16 Fotställningar efter grundslag 35:15 04:11 

Ju snabbare man springer till en boll och vill stanna för att kunna vända snabbt, desto längre måste sista steget 

vara (till en viss gräns) 

Total tid 39:26 

Genomsnittlig kapiteltid 02:28

Film 

2 Tennisskola - del 1 av 3 

Mycket bra instruktionsfilm 

Språk: Tyska 

Filmen visar hur tennis kan utövas på de mest skiftande sätt. Den 

beskriver olika grepp och träffar, fotställningar och fotarbeten slagrörelser 

etc. och förklarar med tysk noggrannhet för- och nackdelar 

med dem. Språket kan vara svårt att förstå, men demonstrationer av 

slag i kombination med illustrationer är desto lättbegripligare. Filmens 

skärpa är tyvärr svag och färgen blek främst vad avser slagsekvenserna 

med bra spelare, med den är trots detta en oerhört bra 

instruktionsfilm. Synsättet på det tekniskt möjliga är vidsynt och 

instruktörens demonstrationer illustrerar på ett föredömligt sätt olika 

tekniker. Kapitelrubrikerna nedan är självförklarande, varför den 

kompletterande texten i vissa fall är knapphändig. 


2 Slagen 00:37 15:06 

Slagöglan greppet och träffen. Racketbladets lutning vid träffen och vinkeln mot träffriktningen. Lendls, Beckers 

och Grafs olika slagöglor. Kort avslutning med råd om styrketräning. 

3 Ben- och kroppsarbete - del 1 15:43 12:53 

Benens och kroppens arbete beskrivs i två kapitel (a och b). Kommentatorn redogör för hur kroppens tyngdpunkt 

varierar med benens böjning och ryggens lutning vid slagförberedelsen (utgångsställningen). 

4 Ben- och kroppsarbete - del 2 28:36 16:24 

Kapitlet visar hur träffen varierar med fotställning och grepp, vilket för övrigt Bernt Lundahl tidigare redogjort 

för i Sverige. 

5 Forehand 45:00 16:12 

Första delen avslutas med en omfattande genomgång av forehandslagets tekniska variationer. Tänk på att den 

öppna slagställningen i forehand underlättar för axeln att röra sig mot bollen utan att höften bromsar slaget. Det 

innebär att sträckan för en säker träff ökar, i synnerhet för slag med greppet eastern forehand. Min kommentar 

har föranletts av att den pedagogiska instruktören så ofta slår med parallell eller sluten fotställning (men han 

visar också att en spelare med bollsinne klarar det mesta). 

Total tid 01:01:12 


Film 3 

Tennisskola - del 2 av 3 


Språk: Tyska 

Se förklarande text i del 1 


6 Backhand - del 1 00:17 12:38 

Många slagsekvenser med professionella spelare. Instruktören demonstrerar föredömligt olika grepp, fotställningar 

och fotarbeten samt slagöglor. Han visar träffpunkten i förhållande till kroppen tyngdpunkt. Bra slowmotionsekvenser 

förekommer här liksom tidigare och i fortsättningen. 

7 Backhand - del 2 12:55 15:06 

Benens arbete, den fria armens motrörelse i 1-h-b och betydelsen av att fullfölja slagrörelsen i 2-h-b med båda 

armarna demonstreras. Träffpunkten med olika grepp utanför höger höft och slagaxel visas för både 1-h-b och 

2-h-b. Fördelar med den slutna fotställningen i 2-h-b borde kanske ha betonats, liksom att höga bakåtsvingar 

med 2-h-b bör läras ut! 

8 Volley 28:01 14:02 

Det kontinentala greppet är det enda riktiga i volley, serve och smash. Kort bakåtsving med arnbågen framåt, 

korrekt avstånd till bollen och tidig samt underskruvad träff demonstreras. Kort avslutning med tips om styrketräning. 

9 Serve 42:03 18:53 

Endast det kontinentala greppet går i överarmens raka förlängning till bollen, vilket är en överlägsen rörelse 

i serven. Instruktören visar olika fotställningar, benarbeten, bakåtsvingar och uppkast. Jämför Sabatinis låga 

armbåge (rekommenderas) med Grafs höga. Aktuell forskning visar att ju lägre du startar rörelsen mot ryggläget, 

desto säkrare och kraftfullare kan du serva. En personlig anmärkning: när man lärt sig att kasta upp bollen något 

till vänster om vänster fot (bakifrån sett), så blir det svårt för mottagaren att avgöra om du tänker serva med 

o-, sid- eller överskruv. Du kan då även serva ännu bättre genom att rida armen mot bollen i sista stund. Kort 

avslutning med tips om styrketräning. 

Total tid 01:00:56 


Film 4 

Tennisskola - del 3 av 3 


Språk: Tyska 

Se förklarande text i del 1. Det förekommer några sekundkorta sekvenser 

”skräp” som varit för svåra att ta bort. 


10 Smash 00:16 14:23 

Greppet är kontinentalt. I kapitlet beskrivs såväl forehand- och backhand- (med extrem armvridning) som 

hoppsmash. Tekniken återges med många bra sekvenser i slowmotion. Fötternas och benens arbete uppmärksammas 

givetvis liksom de olika smasharnas träffpunkter. 

11 Slagvariationer - del 1 14:39 16:04 

Kapitlet är en bra repetition av vad som behandlats tidigare. Greppen repeteras. Den öppna fotställningen liksom 

den förlängda slagrörelsen i forehand med sänkt racketskaft före armvridningen upp mot bollen framhålls 

speciellt för det överskruvade förehandslaget. Det överskruvade backhandslaget med sluten fotställning och djup 

knäböjning illustreras liksom underskruvad anfallsbackhand med ett steg i slaget. Kapitlet avslutas med kortfattade 

styrketräningstips. 

12 Slagvariationer - del 2 30:43 15:51 

Här behandlas stoppbollar, lobbar, halvvolleyslag med djup knäböjning, stoppvolley och nätspel. Slowmotionsekvenser 

underlättar förståelsen. Kortfattade styrketräningstips återkommer. 

13 Retur-, passer- och anfallsslag 46:34 15:50 

Kapitelrubriken sammanfattar innehållet bra. Servebollens placering uppmärksammas. Du ska alltid ha en klar 

avsikt med din serveboll. 

14 Prestationspåverkande faktorer 01:02:24 17:15 

Här ägnar instruktören ett stort utrymme åt flera träningsmodeller, vars syfte är att öka såväl kondition som 

snabbhet. 

Sluttid 01:19:39 


Film 7 

The Multisegment Forehand - 

Tennisteknik i Australien 1990 

Oskarp film med några kortvariga bild- och ljudstörningar, men 

återger i övrigt tekniken på ett pedagogiskt sätt. 

Språk: Engelska - Australien 

Kommentarer: Titeln framhåller samspelet mellan slagarmens olika 

leder. Den överdriver kanske westerngreppets betydelse, vilket kan 

sammanhänga med tidsandan, dvs. modet. En bra spelare bör kunna 

anpassa greppet efter spelsituationen. 

Följande spelare framträder i filmen: Steffi Graf, Gabriella Sabatini, 

Mats Wilander, Johan Anderson, Richard Fromberg, Kristen 

Godridge, Thomas Muster, Nicole Pratt, Paul Kilderry, Grant Doyle, 

Jo-Anne Faull, Todd Woodbridge, Joshua Eagle, Ivan Lendl, Boris 

Becker, Stefan Edberg, Yannick Noah, John McEnroe och Mark 

Woodforde. 


1 Inledande slagsekvens med Boris Becker 00:00 00:31 

2 Det flerledade forehandslaget – 00:31 01:12 

slagaxel, överarm, armbåge, underarm, handled och racket 

Den här beskrivningen av slagtekniken har Bernt Lundahl kallat för en flerstegsracket, där den föregående rörelsen 

bidrar till att öka farten hos den följande. Alla bra spelare utnyttjar principerna bakom ledernas arbete, men 

samspelet mellan lederna kan givetvis utföras på flera sätt. Kom ihåg att placera främre foten på banan innan du 

slår ett överskruvat slag. 

3 Introduktion till moderna grundslag från baslinjen 01:43 04:17 

Tänk på att den tunga kroppen ska ”tjuvstarta” lite framåt med hjälp av höften och att slagrörelsen börjar med att 

slagaxeln rör sig framåt före racket, som ska komma sist med racketknopper riktad mot bollen. 

Det förekommer tyvärr lite ”bildfladder” i kapitlet, men det passerar snabbt. 

4 Grundslagen 06:00 13:39 

Westerngreppet betydelse framhävs i filmen, men trots att man betonar den öppna slagställningen betydelse för 

greppet, så slår flera av spelarna med en fotställning som närmar sig den ”parallella”. Den öppna fotställningen 

är bäst för alla forehandslag, oavsett grepp. Slagaxeln måste röra sig utåt mot den inkommande bollen, inte ifrån 

den. Observera hur bakåtsvingarna utförs utefter en ögleliknande rörelse och se hur olika Becker och Lendl 

utför dem!

5 Forehandslag från backhandsidans linje 19:39 08:44 

Det här kapitlet visar hur viktig den öppna fotställningen är vid slag enligt kapitelrubriken. Observera det stora 

avståndet till bollen. Om du träffar bollen för nära kroppen, så träffar du den ofta för tidigt, dvs. för långt fram. 

Studera Beckers fina anläggning och genomföljning av slaget, liksom Wilander sänkning av racketbladet under 

framåtsvingen före slaget uppåt som sker med armvridning. 

6 Fotarbetsförflyttningar vid forehandslag från backhandsidlinjen 28:23 02:19 

7 Forehandslag mot högt studsande boll 30:42 07:11 

8 Drivevolley 37:53 01:42 

Drivevolley förefaller nu vara ett mode. Det kan ibland vara ett bra vapen, men alltför ofta begår spelare misstag 

med den tekniken. Träffen blir ofta oren. Racket ska ju dras tillbaka som i ett grundslag, vilket inte sker vid en 

korrekt volley, där armbågen ska skjutas fram medan racket dras tillbaka ytterst lite. 

9 Åter till utgångsställningen efter forehandslag vid forehandsidlinjen 39:35 02:36 

Sidsteppa första biten. Studera Lendls fotarbete tillbaka mot mitten. Vi ser i dagens tennis tyvärr alltför få 

damer sidsteppa utefter sidlinjen. De springer istället och underlättar för motståndaren att slå bollen till andra 

hörnet. 

10 Fotarbetet vid servereturer 42:11 02:51 

Fotarbete med splitstep! 

11 Sammanfattning 45:02 04:28 



Film 8 

Mental Toughness Training med 

Jim Loehr 

En mycket bra amerikansk kortfilm om hur man förbättrar mental 

styrka. Några bildstörningar. 

Språk: engelska 


1 Inledning med Jim Loehr 00:00 07:15 

Jim Loehr är en framstående amerikansk psykolog med tennis som specialitet. Jim Loehr anser att 16 sekunder 

är den minsta tid som krävs för att spelaren ska kunna mobilisera sina krafter inför nästa poäng. Jim Loehr låter 

inledningsvis den tidigare professionella tennisspelaren Tom Gullikson komma till tals, liksom den kände tennisinstruktören 

i USA - Nick Bollettieri. 

2 Tanking - Anger - Choking 07:15 01:34 

En process då spelaren drabbas av uppgivenhet, ilska och nästan ger upp. Detta är vanliga reaktioner hos spelare 

på alla nivåer. 

3 Utmaning 08:49 02:39 

Tennisspelare måste träna mycket dels på att inte vara rädd för att förlora, dels att våga utmana (challenge) och 

göra sitt bästa (utmaning och gensvar). 

4 Fyra steg på vägen 11:28 03:58 

Spelarens fyra steg på vägen till mental styrka är (1) positivt och mentalt gensvar (positive physical response), (2) 

avslappning (relaxation), (3) förberedelser inför nästa poäng (preparation) och (4) enkla ritualer (rituals). 

5 Träning på banan 15:26 02:49 

Spelaren ska förändra sin svaga självbild (weak image) som beror på att de fyra stegen ovan saknas (none of the 

4-stages) vilket orsakar den svaga mentala styrkan (mental toughness). 

6 En kortfattad repetition 18:15 03:13 

Steg 1 - positivt mentalt gensvar (positive physical response), steg 2 - avslappning (relaxation), steg 3 - förberedelser 

(preparation) och steg 4 - ritualer (rituals) 

7 On court training 21:28 03:33 

Tillämpa alla fyra stegen på banan på vägen till mental styrka 

8 Alla fyra stegen som repetition 25:01 03:04 

4-stages: (1) positivt och mentalt gensvar (positive physical response), (2) avslappning (relaxation), (3) förberedelser 

inför nästa poäng (preparation) och (4) enkla ritualer (rituals) 



Film 9 

Biomekanik 

En mycket bra amerikansk instruktionsfilm från 1994. Den bygger 

sina slutsatser på vad vetenskap och forskning kommit fram till om 

tennisteknikens grundprinciper. Den är full av mycket pedagogiskt 

återgivna slagsekvenser. Filmens vägledare heter Ron Wood, Nick 

Saviano, Lynne Rolley, Carol Watson och Rodney Harmon. De talar 

tydligt och pedagogiskt, så språket lär knappast försvåra förståelsen. 



1 Inledning 00:00 02:31 

2 Kinetiska länkprinciper 02:31 01:53 

Ett tennisslag som med lätthet tillfogar racket maximal fart och säkerhet fungerar som ett slags flerstegsraket, 

där den föregående raketen (länken) tillför den följande raketen ett tillskott av fart. En effektiv slagsekvens utförs 

följaktligen med flera av kroppens leder involverade. Serverörelsen är ett utmärkt exempel. 

3 Serven - Newton’s rörelselagar - Law of Inertia 04:24 04:24 

”Ground reaction force” förbereds genom att spelaren via den förberedande bakåtsvingen med racket motvrider 

överarm och slagaxel, vrider kroppen bakåt (”Angular momentum”), skjuter fram höften och böjer benen. 

”Ground reaction force” uppstår när spelaren rätar ut benen och lyfter från banan. Det är inte frågan om att 

hoppa. Newton’s tröghetslag innebär att när en viss kraft skapas, så skapas även en motkraft! 

Du bör förbereda serven enligt ett konsekvent mönster, ställa in fötterna rätt, ha en klar avsikt med vart du tänker 

serva och lägga upp bollen enligt denna avsikt! 

4 Servereturer 08:48 01:16 

Du ska även förbereda servereturen enligt ett konsekvent mönster. Börja med ett split-step omdelbart innan 

servaren träffar bollen, flytta fötterna snabbt till rätt position och ha en klar avsikt med servereturen - fullständig 

racketsving, blockeringsretur eller underskruv med nätattack (”chip-and-charge”). 

5 Linjära och vinklade krafter - serve och grundslag 10:04 04:34 

Accelerationslagen (Law of Acceleration) innebär att massa x hastighet = rörelsekraft. Här menar analytikerna 

att massan är konstant. De avser då racket, men förbiser spelarens vikt. Tänk på Lindsey Davenport (en stor 

kvinna), som slog ”dödande” slag säkert med låg fart på racket. Kom ihåg att ha främre foten på banan före träffen 

när du slår med överskruv. 

När racket med stor träffyta introducerades, framhöll många spelare (t.ex. Ivan Lendl) att de inte behövde hjälp 

med att sätta fart på bollen. De prioriterade säkerheten i träffen (inte minst Björn Borg). Man bör med de stora 

träffytorna väga kraft mot säkerhet. Det lilla minsta raketbladets träffyta avviker från en vinkelrät träff, desto mer 

tappar bollen fart därför att den tillfogas sidskruv (en intressant paradox). 

Filmen repeterar här den sammanhängande bakåtsvingen (”unit turn”), såsom den beskrevs under kapitel 2 om 

slagsekvensens olika delar. ”Loading up” innebär just att sätta fart på flerstegsraketen.

6 Forehandslagets utveckling 14:38 03:23 

En kommentar: De synpunkter som framkommer här i filmen diskuterade Bernt Lundahl i svenska Tennistidningen 

10-20 år tidigare utan att möta gehör från Tennisförbundet. De avser såväl slagställningar och slagrörelser 

som träffsäkerheten. 

Åter till filmen: den slutna och den parallella fotställningen i forehand hindrar höftens rörelse framåt liksom 

slagaxelns rörelse mot bollen (!). Slagrörelsen inifrån-och-utåt gäller både för över- och underskruvade slag. 

Slagkraften och överskruven ökar, men westerngreppet kräver längre avstånd till bollen i sidled vid träffen. 

Ytterligare ett gott råd avser försiktighet med slagrörelserna runt kroppen. När träffen inte sker med racketbladet 

vinkelrätt mot slagriktningen, tappar bollen fart. Man bör därför prioritera säker träff före ökad fart på racket för 

att få bättre fart på bollen (en paradox). 

7 Lagen om rörelser och motrörelser 18:01 02:35 

Kapitlet kan betraktas som en repetition. 

8 Transition game - Center of Gravity - Serve och volley 20:36 02:53 

Kapitlet framhåller betydelsen att kontrollera kroppsbalansen vid träffen (center of gravity) oavsett bollens höjd. 

9 Dynamic Balance and Net Play - Rörelsebalans och nätspel 23:29 03:55 

Kapitlet framhåller vikten av att träffa bollen framför kroppen i volleyspelet. Varning för yviga bakåtsvingar. 

Fram med slagarmbågen. 

10 Kort sammanfattning 27:24 00:45 



Film 10 

John McEnroe i Franska Mäster- 

skapen 

Mycket bra film med skapliga färger men lite oskarp bild 


Kommentarer: Filmen återger föredömligt McEnroes storhet som 

tennisspelare. Han var oerhört skicklig att med enkla medel neutralisera 

motståndarna. McEnroes spel krävde dock så mycket koncentration 

att det lilla minsta ljud från publik eller kameror under 

spelet fick honom ur balans. McEnroes kontinentala grepp i alla slag 

bidrog till att han inte på grus nådde så stora framgångar som på 

andra underlag. Filmen visar ändå hur skickligt han med sin teknik 

utnyttjade hela banan på grus. Kapiteltitlarna och talet under filmen 

sammanfattar innehållet bra, men några kommentarer har ändå tillfogats. 


1 Game Set & Match 00:00 01:30 

2 McEnroe argumenterar med publik och domare 01:38 01:57 

3 Koncentrationsproblem 03:35 03:15 

4 McEnroe förklarar sig 06:50 02:24 

5 McEnroe’s starka egenskaper och hans grepp för attack 09:14 03:41 

McEnroes reflexer är ”blixtsnabba”, tidigt efter studs (!) utnyttjar han motståndarens hela banhälft med vinklade 

slag. McEnroe ändrar aldrig sitt kontinentala grepp, inte ens i forehand. Det beror på att det kontinentala greppet 

är utmärkt inte bara för serve, backhand, volley och smash, utan även för sena träffar på forehandsidan, vilket 

ju ofta blir fallet när man attackerar långt innanför baslinjen och möter bollarna på uppstuds. 

6 Biomekaniken i McEnroe’s serve 12:55 04:33 

McEnroes långa bakåtsving tillför racket hög fart. Se hur hans båda överarmar arbetar som två motstående ekrar 

i ett hjul som roterar uppåt (!) till bollen med axelpartiet som nav. Serven var så bra att McEnroe även sökte sig 

till nät efter andraserven.

7 Attackspelet och fotarbetet 17:28 13:17 

McEnroe’s attackspel byggde på ett starkt fotarbete och tidig bollträff efter studs. Han slog därför ofta med raka 

bakåt- och framåtsvingar. Men vid slag från basplan sänkte han racketskaftet under framåtsvingen och slog forehand 

med överskruv. Slagen från backhandsidan var både o-, över- och underskruvade. Se hur han vid underskruven 

förändrar träffytan från ganska öppen under bakåtsvingen till nästan lodrät vid träffen! 

8 Forehandslaget biomekanik 30:45 02:19 

9 Baslinjespelet och stoppbollarna 33:04 02:22 

10 Alltid på väg mot nätet 35:26 06:43 

11 Smashen och spelet över hela banan 42:09 03:49 

12 McEnroe’s avslutande kommentarer 45:58 02:23 

Sluttid 48:21 


Film 11 

Game- och spelsekvenser från 

semifinalen mellan Mats Wilander 

och Boris Becker i Franska 

Mästerskapen 1987 

Filmen visar spelsekvenser med stundtals mycket bra spel på grus, i 

synnerhet av Mats Wilander. Det förekommer tyvärr lite bakgrundsbrus, 

men bilden är acceptabel. Under filmens andra hälft är ljud och 

bild något osynkroniserat (träffen). Några gamesekvenser är ofullständiga. 

Språk: Svenska. Arne Hegerfors och Ove Bengtsson kommenterar. 

Kap.nr. Kapiteltitel Starttid Längd 

1 Becker tar ledningen med 2-1 … 00:00 08:20 

… och ska serva när filmen börjar. 

2 Games 6-7 i första set. 08:20 09:27 

Wilander räddar tre breakbollar och reducerar till 3-4. 

3 Wilander har tagit ledningen i första set … 17:47 06:47 

… och vinner till slut första set med 6-4. 

4 Andra set börjar … 24:34 09:18 

… med ett hopp till 2-0 i games. 

5 Dags för games 4-5 … 33:52 08:48 

sedan Wilander har tagit ledningen med 3-0. 

6 Vi har hoppat till 3-0 i tredje set 42:40 09:00 

Sedan Wilander vunnit andra set med 6-1. 

7 Ställningen är 6-4, 6-1, 4-1 till Wilander 51:40 04:00 

8 Becker räddar tre matchbollar i sitt servegame 55:40 07:05 

9 Matchens sista game 1:02:45 02:03 

Sluttid: 01:04:48 

Genomsnittlig kapiteltid: 07:12

Film 12 


finalen 1987 mellan Ivan Lendl 

och Mats Wilander i Franska 

Mästerskapen 

En film med långa och tålamodskrävande slagdueller på grus. Kommentarerna 

är lugna och sakliga. Den här filmen erbjuder bra möjligheter 

och gott om tid att studera såväl slagteknik och fotarbete 

som taktik. Det sker vissa hopp i handlingen, vilket framgår av texten 

nedan vid kapitelmarkeringarna. Synkroniseringen mellan ljud 

och bollträff försvagas under filmen, men märkligt nog blir avvikelsen 

så stor att ljudet förknippas med studsen och därför inte stör så 

speciellt mycket. 

Språk: Svenska. Arne Hegerfors och Ove Bengtsson kommenterar. 


1 Filmen börjar i andra gamet 00:00 09:51 

2 Wilander leder med 2-1 09:51 11:00 

Lendl visar några prov på tennisens svåraste slag, dvs. det raka slaget nära sidlinjen utanför motståndarens 

räckvidd. 

3 Dags för games 6-7 20:51 15:04 

Här förekommer stundtals rena utnötningskriget. Observera Lendls placeringen som servemottagare i 

backhandrutan. 

4 Lendl leder med 4-3 35:55 07:16 

Här förekommer några ”avbrutna” gamesekvenser, d.v.s. hopp i handlingen till ställningen enligt följande kapitel. 

Lendl har vunnit första set med 7-5. 

5 Ställningen är 1-0 i set och 3-1 till Lendl 43:11 14:10 

Starkt spel av Lendl. Det sker även här ett hopp i handlingen ungefär efter 55 minuter i filmen. Lendl vann 

andra set med 6-2. 

6 Ställningen är 2-0 i set till Lendl och 2-2 i games 57:21 18:06 

7 Wilander har tagit ledningen med 4-3 i tredje set 1:15:27 09:41

8 Wilander har brutit Lendls serve 1:25:08 04:18 

och vinner så småningom tredje set med 6-3. 

9 Fjärde set börjar 1:29:26 15:05 

Här sker några korta hopp i handlingen i games ett och tre. 

10 Dags för games 4-5 i fjärde set 1:44:31 10:33 

Wilander har brutit Lendls server och leder med 2-1 

11 Matchen avgörs med ett game i tie-break 1:55:04 07:01 

Vi har hoppat från ställningen 3-2 i games till tiebreak, där Lendl leder med 4-1. 



Film 13 

Tio år med Wimbledon 1971-80 

Trevlig film men med bleka färger och oskarp och dålig synkronisering 

i träffen mellan bild och ljud 



1 Kort inledning 00:00 01:13 

Här ser vi sekundsnabbt Vitas Gerulaitis, Jimmy Connors, Ilie Nastase, Billie Jean-King och Martina Navratilova. 

2 Filmen börjar med 1971 års tävling då John Newcombe vann 01:13 07:12 

och slutar med 1980 års vinnare Björn Borg. 

Den suveräne australiensaren John Necombe besegrade år 1971 amerikanen Stan Smith i herrfinalen 6-3, 5-7, 

2-6, 6-4, 6-4, medan Ewonne Goolagong avgjorde damfinalen mot Margrete Court med setsiffrorna 6-4, 6-1. 

Följande år besegrade Stan Smith rumänen Ilie Nastase i fem set (4-6, 6-3, 6-3, 4-6, 7-5). Billie Jean-King erövrade 

damtiteln i kamp med Ewonne Goolagong (6-3, 6-3). 

3 Publiken, Borg och Billie J. King 08:25 02:24 

Proffsens deltagande förbjöds år 1973. Björn Borg debuterar. Jan Kodez blev Wimbledonmästare genom att i finalen 

besegra Alexander Metrevelli med 6-1, 9-8, 6-3 och Billie Jean-King mästarinna genom segern över Chris 

Evert med 6-0, 7-5. 

4 År 1974 vann en spelare som slog backhand med tvåhänder 10:49 04:45 

på skaftet 

Ken Rosewall, som slog makalösa underskruvade backhandslag till motståndarnas baslinje (!), räckte inte i finalen 

mot den nya stjärnan Jimmy Connors. Connors slog, liksom Borg, backhand med två händer på skaftet, men 

med mer oskruv. En revanschlysten Chris Evert besegrade Olga Morozova med 6-0, 6-4 i damfinalen. 

5 År 1975 avgjorde Arthur Ashe finalen med en suverän taktik 15:34 05:42 

För första gången sedan år 1971 möttes två amerikaner i herrarnas singelfinal. Arthur Ashe hade natten före 

finalen tillsammans med vänner resonerat om taktiken. Han beslöt sig att anfalla med sidskruvad serve till forehandrutan 

för att tvinga Jimmy Connors ut från banan i sidled. Taktiken lyckades. Ashe vann med 6-1, 6-1, 5-7, 

6-4. Damsingeln spelades mellan Billie Jean-King och Ewonne Goolagong (6-0, 6-1). 

6 År 1976 besegrade Chris Evert Ewonne Cawley (Goolagong) 21:16 04:50 

med 6-3, 4-6, 6-3 … 

7 … och Björn Borg besegrade Ilie Nastase … 26:06 03:35 

Grusspecialisten Björn Borg dominerade matchen med nätattacker och volleyspel. 

Setsiffrorna blev 6-4, 6-2, 9-7. 

8 … och sedan med många celebriteter närvarande år 1977 29:41 12:46 

besegrades Jimmy Connors. Borg pressades till fem set mot Vitas Gerulaitis i semifinalen och lika många mot 

Connors i finalen (3-6, 6-2, 6-1, 5-7, 6-4). Damfinalen spelades mellan 31 år ”gamla” Virginia Wade (som vann 

1970) och Betty Stove (från Nederländerna). Wade vann med 4-6, 6-3, 6-1.

9 År 1978 blev kallt och regnigt 42:27 03:59 

Björn Borg och Martina Navratilova värmde med finalsegrar över Jimmy Connors (6-2, 6-3, 6-3) och Chris 

Evert (2-6, 6-4, 7-5). 

10 År 1979 utspelades en ”rysare” mellan Borg och Tanner … 46:26 03:57 

Det såg länge ut som om Tanner, med sitt starka serve- och volleyspel, skulle bryta Borgs segerrad i Wimbledon. 

Borg vann till slut med 6-7, 6-1, 3-6, 6-3, 6-4. Damernas final blev en repris på 1978 års uppgörelse, dvs. med 

samma vinnare och ”runner-up” (6-1, 3-6, 6-2). De båda möttes ytterligare två gånger i finalerna under 1980-talet 

och med samma vinnare. 

11 År 1980 vann Borg femte titeln i följd och Ewonne Cawley 50:23 06:35 

(Goolagong) singeltitel nr.2 Borg tvingades till fem set mot McEnroe, som vann fjärde set med 18-16 i tie-break 

(1-6, 7-5, 6-3, 6-7, 8-6). Ewonne Cawley besegrade Chris Evert-Lloyd med 6-1, 7-6. 

12 Game Set & Match Borg 56:58 01:34 

Sluttid 58:32 


Film 14 

Spelsekvenser från finalen i Davis 

Cup mellan Sverige och USA 1984 

Filmklipp med skapliga - kanske något flimrande - bilder. 

Bengt Grive, Arne Hegerfors och Janne Lundqvist kommenterar. 

Fredrik Belfrage svarar för intervjuer. 

Språk: svenska 

Kap. nr Kapiteltitel Starttid Längd 

1 14 minuters spelsekvenser från första matchen: 00:00 15:26 

Mats Wilander mot Jimmy Connors 

Mats Wilander vann första set med 6-1. Filmklippet börjar vid ställningen 3-3 i andra set. En bra match, där 

båda spelarna tar sig fram till nät för att avgöra, trots spel på långsamt grus. Det 15 minuter långa filmklippet 

upphör abrupt vid ställningen 5-3 till Wilander. 

2 10 minuter spelsekvenser från andra matchen: 15:26 10:15 

Henrik Sundström mot John McEnroe 

Några bra slagsekvenser, men även flera avbrutna sekvenser i filmen. 

3 45 minuters klipp från dubbelmatchen 25:41 45:10 

Stefan Edberg och Anders Järryd möter John McEnroe och Peter Fleming. 

Det är en ganska dålig dubbelmatch, där både Anders Järryd och Peter Fleming spelar och servar långt under sin 

kapacitet. Sverige tillfogar dubbelparet McEnroe/Fleming deras första förlust i Davis Cup-dubbel! 

4 Fjärde matchen: kort filmklipp med Mats Wilander mot John McEnroe 01:10:51 04:01 

Sverige har tagit ledningen med 3-0 i matcher och erövrat Davis Cup-bucklan. Fjärde matchen spelas som bäst 

av tre set och John McEnroe reducerar till 3-1. Slagsekvenserna omfattar endast fyra minuter. 

5 Henke avslutar triumfen mot Jimmy Arias 01:14:52 22:08 

Jimmy Arias ersatte Jimmy Connors i sista singelmatchen. Han gjorde allt rätt i första set, men sedan Henke 

Sundström kvitterat till 1-1 och Arias skadat sig i skiljeset, slutade Davis Cup-finalen med 4-1 i matcher till 

Sverige. 

6 Prisceremoni 01:37:00 08:20 

Sverige förbundskapten Hans Olsson och USAs kapten Arthur Ashe håller tacktal. Det vinnade lagets deltagare 

tilldelas mindre kopior av Davis Cup-bucklan. 

Sluttid: 01:45:20 

Genomsnittlig kapitel tid: 17:33

Film 15 

Slagsekvenser med serve, volley 

och smash i slowmotion 

En skaplig film med tre titlar och klipp från flera olika TV-kanaler 

under tävlingar 1992. Acceptabel skärpa och skapliga färger. Attackspel 

med serve, volley och smash dominerar. Den låga tyngdpunkten 

i volleyspelet är mycket instruktiv. 

Språk: Engelska, tyska 

Del 1 Spelsekvenser i slowmotion 


1 Tio minuter med Michael Stich och Richard Krajicek 00:00 09:58 

Många bra serve- och volleyslag. Även en bra sekvens med fotarbetet. 

2 Slagsekvenser under tolv minuter med många bra damer 09:58 12:26 

Monica Seles mot Martina Navratilova, Steffi Graf först mot Gabriella Sabatini och sedan mot Mary Jo Fernandez, 

Gabriella Sabatini mot Conchita Martinez, Steffi Graf mot Arantxa Sanchez Vicario och några andra 

3 Fyra minuter med Henri Leconte mot Paul Haarhuis 22:24 03:57 

4 Andrei Medvedev i kamp med Andre Agassi och sedan 26:21 04:29 

med Jonas B Svensson 

5 Henri Leconte först mot Petr Korda och sedan 30:50 05:46 

mot Andrei Medvedev 

Sluttid 36:36 

Genomsnittlig kapiteltid: 07:19 

Del 2 Fler spelsekvenser i slowmotion 

Även denna film har acceptabel skärpa och skapliga färger och utspelar 

sig år 1992. Flera av slagsekvenserna återfinns på andra filmer, 

men de är ofta så lärorika att de tillåts att upprepas. 

Språk: Engelska, tyska 


1 Sex minuters slagsekvenser mellan minst lika många spelare 00:00 06:59 

Först tre minuter med Goran Ivanisevic, Owe Steeb, Thomas Muster m.fl. spelare och sedan ytterligare tre minuter 

med Michael Stich, Marc Goellner, Marcello Filippini m.fl. spelare. Studera Filippinis fotarbete.

3 Nio minuters slagvariationer 06:59 08:44 

Knappt tre minuter med Andrei Medvedev och sedan fyra minuter med bl.a. Michael Stich och Magnus 

Gustafsson. Under de två minuterna med Andre Agassi, först mot Mark Woodbridge och sedan mot Andrea 

Gaudenzi, försvann ljudet en stund. 

3 En dag att minnas 15:43 02:25 

Drygt två minuter med en fantastisk dam - en föregångare till våra dagars avancerade serveteknik 

4 Sergi Bruguera i huvudrollen 18:08 06:28 

Tre minuter med Sergi Bruguera och Michael Chang och sedan knappt tre minuter med Boris Becker, Pete 

Sampras och Sergi Bruguera 

5 Flera framstående servare under femton minuter 24:36 15:24 

Flera delar. Först en kort sekvens med Alberto Berasategui och Sergi Bruguera och sedan sex minuter med Jim 

Courier och Pete Sampras. Sedan följer tre minuter med Pete Sampras och Todd Martin samt två minuter med 

Goran Ivanisevic och Boris Becker. Efter en kort slagsekvens mellan Conchita Martinez och Martina Navratilova 

följer två minuter med Goran Ivanisevic och Pete Sampras. 

6 Fyra damer avslutar filmklippen 40:00 04:11 

Studera den fina backhandsekvensen med Martina Hingis. En blek sekvens från Wimbledon med Tracy Austin 

och en avbruten intervju med henne avslutar filmen. 

Sluttid 44:11 


Del 3 En amatörfilm från Stockholm Open år 1992 mellan Henrik 

Holm och Jim Courier under 20 minuter. Den är speltekniskt ointressant 

och har kanske bara ett nostalgiskt värde som en påminnelse 

om en period då svenska tennisspelare nådde stora internationella 

framgångar. Filmen visar tyvärr Henrik Holm huvudsakligen bakifrån. 

Världsettan Jim Courier syns desto mer. 

Språk: Inga kommentarer, men ljud från åskådare 


1 Jim Courier inleder filmklippet med ett segdraget servegame 00:00 04:11 

2 Henrik Holms servegame mot Jim Courier i bild 04:11 02:09 

3 Jim Couriers servegame 06:20 02:41 

4 Henrik Holm servar under ett långt game 09:01 07:55 

7 Matchens sista game - Holm avancerar till kvartsfinal 16:56 02:14 

Sluttid: 19:10 


Film 16 

WTA-spelsekvenser från Rogers 

Cup 1993 med presentation av 

ATP’s och WTA’s tio-i-topp 

Film bandad från Eurosport 


Kommentarer: Filmen är något oskarp och med dålig överensstämmelse 

mellan träff och ljud. Den visar flera bra spelsekvenser, men 

inte några kompletta games. Genomgången av rankingen är föredömlig. 

Bra och tydliga kommentarer i hela filmen. 


1 Inledning med Ior Tiriac 00:00 04:30 

Tiriac analyserar ATP-spelarnas rankingpositioner 1-10. Mer om detta i kapitel 6. 

2 Spelsekvens 1: Elva minuter med Steffi Graf mot 04:30 11:19 

Magdalena Maleeva i första semifinalen 

Maleeva har träffytan för mycket uppåtriktad strax före kastet mot bollen, vilket begränsar armvridningens möjligheter 

att öka rackets fart till träffen. Både Maleeva och Graf stannar racketsvingen på halva vägen. En lång 

sammanhängande sving ökar rackets fart. Graf skulle vinna på att starta kastet från ett lägre läge med armbågen. 

3 Spelsekvens 2: Elva minuter med Arantxa Sanchez Vicario mot 15:49 11:07 

Jennifer Capriati i andra semifinalen 

Jennifer Capriati spelar offensivt med sporadiska nätattacker. Hon slår backhand med båda händer på skaftet 

med ganska stela armar. Det gäller även Sanchez Vicario, som dock varierar slagen med underskruv. 

4 Spelsekvens 3: Tolv minuter från finalen mellan 26:56 12:34 

Steffi Graf och Jennifer Capriati 

Capriati anlägger serverörelsen, liksom Maleeva, med onödigt uppåtriktad träffyta. Hon saknar en hög bakåtsving 

i forehandslagen, som kan ge racket mer fart till bollen. Grafs långa bakåtsving i serven ger bollen hög fart 

och Graf ofta ett spelövertag. Graf plågar även motståndarna med offensiva underskruvar från hörn till hörn och 

överraskar ibland med ett överskruvat backhandslag. 

5 ATP-ranking 39:30 04:07 

Först en snabb genomgång av ATP-rankingen 1993 och sedan en översikt av rankingen i flera Europeiska 

länder. 

6 WTA-ranking 43:37 03:27 

Här sker samma genomgång för WTA-spelarna som ovan för ATP-spelarna. 

Sluttid 47:04 


Film 17 

Mix- och slowmotiontennis 1994 

Många bra spel- och slagsekvenser, inte minst de som återges i slowmotion. 

De två första sekvenserna, som förmodligen avser Franska 

Mästerskapen, saknar kommentarer och störs något av bakgrundsljud. 

Övriga kommentarer klipps givetvis med filmklippen. Mycket 

”skräp” har klipps bort, men en del ligger kvar i filmen. Växlingarna 

mellan slagsekvenser sker snabbt. 

Språk: Engelska från sekvens 3, svenska i de två sista sekvenserna 


1 Andre Agassi 00:00 06:21 

Filmad från läktaren, där åskådare ibland skymmer bilden. Agassis spel- och servande följs under sex minuter. 

2 En spelare på WTA-touren. 06:21 02:31 

Även i denna sekvens skyms bitvis spelaren stundtals och sekvenserna avser även här bas- och servelinjespelet. 

Spelaren ”flänger” för mycket med racket mellan slagen, men hennes anläggning av serven med den långa racketsvingen 

är bra. 

3 Svartvit sekvens med Ken Rosewall och Lew Hoad 08:52 02:04 

Tennis från förr - Roland Garros 1965 - med intressanta intevjuer på engelska. Observera hur avslappnat spelarna 

slår. 

4 En kavalkad med tio spelare 10:56 04:16 

Sekvensen omfattar fem avsnitt mellan en halv och en minut. Spelarna heter Pete Sampras och Michael Stich, 

Sergi Bruguera, Stefan Edberg, Thomas Muster samt Cedric Pioline och avslutas med Mary Pierce under 24 

sekunder. Cedric Piolines backhand var mycket bra, men han missade ofta backhandslagen totalt när han slog 

med svagt öppen fotställningen och alltså drog slagaxeln från bollen. 

5 Först två spanjorer och sedan en svensk 15:12 05:38 

En batalj mellan Sergi Bruguera och Alberto Berasategui, två spanska ”gruskungar” följs av Magnus Larssons 

kamp mot Alberto. Den sistnämndes grepp i grundslagen innebar att han träffade bollarna med samma racketsida 

i både forehand och backhand. Studera fotarbetet och ”lyftet” i serven. 

6 Ännu en kavalkad, nu under sju minuter med fyra spelare 20:50 06:55 

Här återkommer spanjorerna, Sergi Bruguera mot Jim Courier och Alberto Berasategui mot Goran Ivanisevic. 

De båda förstnämnda slår 2-h-b med stela armar. Sekvensen med Berasategui och Ivanisevic återger bra servesekvenser. 

7 Ännu en kavalkad 27:45 05:05 

Filmklippet visar bl.a. dubbelparet Martina Navratilova och Mark Woodforde. Andra spelare i denna sekvens är 

Magnus Larsson, Michael Stich, Todd Woodbridge och Bernd Karbacher. 

8 Pete Sampras först och Jim Courier och sedan mot Todd Martin 32:50 11:44 

Jämför slagrörelsernas längd hos Sampras och Courier och studera även Pete Sampras och Todd Martin servar. 

De var oerhört skickliga servare.

9 Goran Ivanisevic och Boris Becker 44:34 01:58 

Några korta sekvenser från den ena semifinalen, där Ivanisevic vann och ställdes mot Sampras i finalen. Längre 

klipp från den matchen finns i film nr. 18. 

10 Kort sekvens från damfinalen 46:32 02:14 

Här inträffade en sensation, såtillvida att Conchita Martinez med sitt utpräglade (?) grusspel besegrade Wimbledons 

drottning Martina Navratilova! Setsiffrorna blev 6-4, 3-6, 6-3. 

Sluttid 48:46 


Film 18 

Spelsekvenser från Wimbledon- 

finalen 1994 mellan Pete Sampras 

och Goran Ivanesevic 

Språk: Svenska. Kommentatorer Jan Gunnarsson och ? 

En het final både spel- och temperaturmässigt (46˚C) i en film med 

bra bild och färger. Kampen står mellan två specialister på blixtrande 

serve- och volleyspel. Janne Gunnarsson och ? kommenterar matchen 

sakligt och lugnt. Den här finalen på gräs skiljer sig som natt 

och dag från finalen på grus mellan Ivan Lendl och Mats Wilander 

i Franska Mästerskapen 1987, men i ett avseende var de båda matcherna 

lika: de utspelades mellan två mästarpar på resp underlag. 

Tyvärr försämras ljudets synkronisering med bollträffen efter ca 20 

min, vilket kan vara störande. 

Studera de båda spelarnas serveteknik. Goran Ivanisevic fotställning 

avviker från den traditionella, liksom hans oerhört snabba tillslag. 

Studera noggrant Pete Sampras teknik, som är föredömlig. Trots att 

Ivanisevic slår något fler serveess, så vinner ändå Sampras många 

servar p.g.a. sina tunga servar, såväl första- som andraservar. Det beror 

på att Sampras teknik tillfogar bollen lite mer överskruv och gör 

bollen så ”tung” att motståndaren missar fler returer. 

Kap. nr. Kapiteltitel Starttid Längd 

1 Spelsekvenserna börjar om 55 sekunder 00:00 00:55 

2 Filmklippet inleds vid ställningen 2-1 till Pete Sampras i första set 00:55 04:23 

3 Dags för matchens 6:e och 7:e games 05:18 08:37 

Goran Ivanisevic returnerar starkt, men ändå ännu inga servegenombrott. 

4 Goran Ivanisevic servar vid ställningen 3-4 i första set 13:55 08:59 

Pete Sampras har två chanser att bryta motståndarens serve, men Ivanisevic ”reder ut stormen”.

5 Goran Ivanisevic servar vid underläge 4-5 i första set 22:54 12:11 

Två långa servegame med set- och ”break”-poäng. Goran Ivanisevic räddar tre setbollar för att sedan under Sampras 

servegame missa chansen till ett ”break”. Tyvärr inträder en försämring av filmens synkronisering. 

6 Anslagstavlan visar ställningen 6-5 35:05 08:21 

7 Andra set börjar sedan Pete Sampras avgjort första set i tie.break 43:26 09:41 

Goran Ivanisevic inleder servandet. 

8 Goran Ivanisevic leder med 2-1 i andra set när game nr.4 börjar 53:07 13:40 

9 Ännu inget servegenombrott i matchen inför andra sets 8:e game 01:06:47 13:54 

Pete Sampras har två chanser att bryta motståndarens serve 

10 Pete Sampras måste vinna sitt servegame för att nå tiebreak 01:20:41 09:22 

11 Pete Sampras inleder tredje set efter två spelade set utan servegenombrott 01:30:03 06:03 

Goran Ivanisevic är mycken ilsken över setförlusten. 

12 Goran Ivanisevic är pressad sedan Pete Sampras svarat för 01:36:06 06:16 

matchens första servegenombrott 

13 Pete Sampras har brutit Ivanisevic serve för andra gången och 01:42:22 05:47 

leder med 4-0 i tredje set 

14 Goran Ivanisevic gratulerar Pete Sampras till segern i Wimbledon 01:48:09 08:27 

Prisceremonin avslutar filmen 

Sluttid: 01:56:36 


Film 19 

Spelsekvenser från många arenor 

omkring år 1989 

Skapliga filmklipp från matcher sända på svensk TV omkring 1990. 

Tyvärr föreligger det ofta en något störande avvikelse mellan ett 

slags träff och ljudet. Många filmklipp ”klipper” även kommentarer 

och växelverkan mellan slagdueller sker ständigt. Flera återgivna 

händelser är dock intressanta liksom många bra slagdueller. 


1 En intressant analys om svensk tennis under 1980-talet och dess 00:00 04:12 

framtidsutsikter. Lyssna! 

Flera framstående tränare på läktaren, bl.a. Lars Hamberg och Per Bergendorff, samt ett tennislöfte med stora 

framgångar så småningom. Blev svensk tennis verkligen så framgångsrik som man hoppades för ca 20 år sedan? 

2 Magnus Gustafsson mot Ivan Lendl i Globen. 04:12 13:57 

Final i Stockholm Open år 1989. 

Många äldre minns nog Magnus Gustafssons slägga till forehandslag med en teknik som knappast lärs ut idag. 

Magnus var en riktig fighter, som kunde besegra nästan vilken världsstjärna som helst. Se nedan vilka han slog ut 

i Stockholm Open. 

3 Mats Wilander och Carl-Uwe Steeb med några spelsekvenser i väntan 18:09 04:46 

på fler sekvenser från finalen 

4 Åter till Globen och prisceremonin 22:55 08:30 

Magnus Gustafsson nådde final sedan han besegrat bl.a. Andre Agassi och Mats Wilander. Båda finalisterna 

intervjuas och håller tacktal. Pampig prisceremoni under Tommy Engstrands ledning. 

5 Stefan Edberg mot Ivan Lendl i Australien Open 31:25 35:25 

Stefan Edberg bröt matchen p.g.a. skada. Setsiffrorna blev 6-4, 6-7, 2-5 uppgivet. 

6 Grustennis på toppnivå 01:06:50 14:45 

En bra match mellan Mats Wilander och Paolo Cane i Davis Cup, där den sistnämnde spelade ”drömtennis”. 

Sverige förlorade för första gången på tio år i första omgången. 

7 Flera spelsekvenser här och i fortsättningen från Franska Mästerskapen 01:21:35 06:08 

år 1990. 

Det sker en ständig växelverkan mellan spelen på olika banor. Jonas B Svensson besegrade flera bra spelare, bl.a. 

Henri Leconte, innan han föll i semifinalen mot Andre Agassi. Den sistnämnde slog ut Michael Chang, medan 

Thomas Muster besegrade Goran Ivanisevic, för att senare förpassas ur turneringen. 

8 Över till Damtouren 01:27:43 05:20 

Monica Seles möter Jennifer Capriati.

9 Åter till herrarna 01:33:03 16:29 

Sekvenser från två matcher. Thomas Muster möter Andre Gomez och Jonas B Svensson spelar mot Andre 

Agassi. Båda förstnämnda spelarna förlorade. 

10 Monica Seles möter Steffi Graf. 01:49:32 01:50 

Tyvärr en alltför för kort sekvens mellan två av damtourens bästa spelare. 

11 Andre Gomez och Thomas Muster tillbaka. 01:51:22 07:19 

En skräll är på gång. 

12 Här följer några filmklipp från Wimbledon 01:58:41 05:19 

Kort sekvens med Stefan Edberg och Ivan Lendl följs av Goran Ivanisevic mot Boris Becker och sedan den 

sistnämnde mot Edberg. 

13 Åter till semifinalen mellan Andre Gomez och Thomas Muster 02:04:00 04:18 

Gomez besegrade Muster och vann sedan över Andre Agassi i finalen med 6-3, 2-6, 6-4, 6-4. Vinsten i Franska 

Mästerskapen blev den största någonsin för Andre Gomez. Han blev så överväldigad av triumfen, att tenniskarriären 

sedan i stort sett tog slut. 



Film 21 


en semifinal i Wimbledon 1984 

mellan John McEnroe och Pat 

Cash 

Filmklipp med bra bild men tyvärr förekommer ett svagt och lite 

störande bakgrundsljud. Det förekommer även en svagt bildflimmer 

vid snabba bildväxlingar. Studera Pat Cash’ höga uppkast och 

John McEnroes långa bakåtssving i servarna. Pat Cash höga uppkast 

ökar såväl servens säkerhet som dess överskruv. Och John McEnroes 

långa bakåtsving bidrar till rackets och därmed bollens farts. McEnroes 

fotställning i serven ökar bollens sidskruv. McEnroes attackspel 

med kontinentalt grepp i grundslag och volley tillfogar bollen exceptionellt 

hög fart, vilket filmen återger med flera bra exempel. John 

McEnroe var ständigt på väg till nätet för att avgöra poängen. 

Språk: Svenska. Bengt Grive kommenterar. 


1 Pat Cash servar vid ställningen 3-6 i set och 4-3 i games 00:00 09:13 

2 Pat Cash servar vid ställningen 3-6 i set och 4-5 i games 09:13 08:00 

3 Andra set avgörs med spel i tie-break 17:13 04:25 

4 Tredje set har inletts. 21:38 08:45 

McEnroe leder med 2-0, 0-1 och servar ovanligt svagt 

5 Filmklippet avslutas med gameställningen 2-3 i tredje set. 30:23 08:52 

McEnroe vann med 3-0 i set. 



Film 22 

Ljudlösa spelsekvenser från 

Franska Mästerskapen 

En mycket bra film där fokus riktas mot spelarnas aktioner på basplan. 

Frånvaron av kommentatorsljud underlättar för betraktaren att 

koncentrera sig på spelarnas fotarbete och teknik. Den här stumfilmen 

har kompletterats med bakgrundsmusiken. Den har tillfogats 

för att skapa lite stämning och stimulera hjärnaktiviteten. Ditt val 

står mellan jazzmusik från förra seklets senare hälft och Jan Johanssons 

avslappnande pianospel från albumet Musik från fyra sekler. 

Om musiken stör, så dämpa eller nollställ ljudnivån. 

Tal och språk: Inget 

Kap.nr. Kapiteltitel Starttid Längd 

1 Jim Couriers serve och spel från baslinjen 00:00 07:04 

Jazz: bakgrundsmusiken inleds med att Gerry Mulligan spelar Walkin’ Shoes, ett namn som väl beskriver en 

viktig del av tennisspelet 

Musik genom fyra sekler: 

Vem kan segla förutan vind? Vem kan ro utan åror? 

Vem kan skiljas från vännen sin utan att fälla tårar? (3.16) 

Denna strof finns med i ett skillingtryck från 1790-talet. Melodin till visan är först känd i en uppteckning från 

1909, men har säkerligen sjungits tidigare i Sverige och i Finlands svenskbygder. 

Herr Peder och Malfred (2.05) 

Detta är en medeltidsballad, här i en uppteckning från Västergötland på 1810-talet. Den trycktes sedermera i E. 

G. Geijers och A. A. Afzelius’ Svenska Folkvisor från forntiden I, 18I4. Visan handlar om hur Herr Peder ger sig 

av till sjöss trots att hans sköna hustru Malfred fylld av onda aningar ber honom stanna hemma. Kort därefter 

dör hon. 

Vi ska ställa till en roliger dans (3.07) 

Sånglek, som så många andra folkvisor först upptecknad på 1800-talet, men till ursprunget säkerligen äldre. 

2 John McEnroes serve- och attackspel mot Niklas Kulti 07:04 03:53 

Jazz: en minut efter att sekvensen med John McEnroe börjat, fortsätter Dave Brubeck musiken med låten 

Unsquare Dance 


Ack högaste himmel och fallande jord (2.05) 

Denna kärleksvisa, vars text tidigast är känd från ett skillingtryck 1836 och vars melodi först upptecknades på 

1840-talet, tillhör de mest spridda och omtyckta av 1800-talets folkliga kärleksvisor i Sverige. Ofta har en av stroferna, 

”Om dagen vid mitt arbete är du uti mitt sinn”, ryckts ut och uppfattats som en självständig visa.

3 Andre Agassi följs av Pete Sampras 10:57 03:51 

Jazz: The Jazz Giants råder med låten I Guess I’ll Have To Change My Plans Andre Agassi och en minut senare 

Pete Sampras att betänka taktiken 


Domaredansen (3.26). En känd sånglek som man vet fanns till redan på 1770-talet. Den är nämligen omnämnd 

i ett skillingtryck från den tiden. Det dröjer emellertid till 1815 innan den blir tryckt, i varje fall är den första 

tryckta melodiversionen som man känner till från det året. Det är den som spelas på skivan. 

4 Stefan Edberg 14:48 04:05 

Jazz: The Jazz Giants goda råd gäller även under Stefan Edbergs framträdande 


Skänklåt från Floda (2.57) 

Denna skänklåt och skålvisa har varit spridd i Dalarna. Den har upptecknats efter den framstående spelmannen 

Olof Tillman. 

En gång i min ungdom (3.07) 

Visan är känd i några uppteckningar från 1800-talets mitt och framåt. Med den här framförda melodin förekom 

som smedsvisa i Uppland. 

5 Först en ”okänd” spelare under en minut, sedan samma tid 18:53 07:59 

med Jimmy Connors och Michael Stich varpå Guy Forget tar över under drygt fyra minuter 

Jazz: F.d. MIKaren Egil Johansen spelar i bandet Jazz Incorporated som några sekunder in i kapitel 5 tar över 

musicerandet med låten Poinciana under det att bl.a. Connors och Stich passerar revy innan Forget tar över 

taktpinnen 


Herdedans (3.58) 

Varför denna sångdans har fått sitt namn är höljt i dunkel. Den finns belagd från många delar av Sveriges och 

dessutom från Finlands svenskbygder under 1800- och 1900-talen. Melodin som har spelats in här är först känd 

från 1800-talets slut. 

Väva vadmal (1.30) 

En av våra mest kända sånglekar, tidigast upptecknad av nyromantikerna i början av 1800-talet. 

6 Två minuter med Michael Chang, tre minuter med Niklas Kulti 26:52 05:17 

och några sekunder med Petr Korda 

Jazz: Knappt en minut efter Michael Changs intåg på arenan spelar Stan Getz upp Apple Jam under följande 

tolv minuter och hedrar därmed inte bara Niklas Kulti och Petr Korda ... 


Vedergällningen (3.07) 

Denna visa är av tyskt-holländskt ursprung. ”Om alla dessa bergen voro utav gull” är dess vanliga textbörjan. Den 

här återgivna melodiversionen kommer troligen från Västsverige. 

7 … utan även Andrei Medvedev och Goran Ivanisevic 32:09 05:29 

Först ”okänd” spelare, sedan Andrei Medvedev och sist Goran Ivanisevic 

Jazz: se ovan. 


Alundavisan (4.05) 

Texten är skriven av A. A. Afzelius till en folklig melodi från Uppland. Afzelius offentliggjorde sin skapelse i 

boken ”Afsked af Swenska Folksharpan” 1848, och visan blev därefter mycket populär. 

Liksom en herdinna (2.53) 

Carl Michael Bellman: Fredmans epistel nr 80 ”Angående Ulla Winblads Lustresa till Första Torpet, utom 

Kattrumps Tullen”. Bellman tog ofta sina melodier ur sin tids schlagerrepertoar av operamusik, marscher, danser 

o.s.v. Men denna melodi hör förmodligen till undantagen. Man har inte kunnat hitta någon förlaga till den.

8 Ivan Lendl 37:38 03:41 

Jazz: Ungefär vid mitten av Ivan Lendls fyraminuterspass tar the Jazz Giants åter över spelet, nu med tiominuterslåten 

I Didn’t Know What Time It Was 


Elvira Madigan (2.23) 

Denna visa fanns inte med i filmen med samma namn utan är en folklig melodi till vilken Johan Saxon skrev en 

text om greve Sparres och Elvira Madigans tragiska kärleksöde. En av skillingtrycksrepertoarens stora schlager. 

9 Ca fem minuter med i turordning Thomas Muster, 41:19 05:29 

Fabrice Santorooch Michael Chang 

Jazz: The Jazz Giants långa låt förstärker spelstyrkan hos alla dessa tre framgångsrika spelare 


Fröken Agnes uti dystra drömmar går (2.07) 

Återigen en folklig melodi som användes till en skillingtryckstext av en flitig fabrikant av dylika vid namn L. F. 

Ågren. Tryckår 1900. 

Dalvisa (Om sommaren sköna) (3.20) 

Denna visa med text av Anders Wallenius (d. 1653) sjöngs ursprungligen till koralmelodin Den signade dag. Den 

numera till texten sjungna melodin upptecknades först under 1800-talets förra hälft. 

10 Vad tycks om följande damer: Steffi Graf, 46:48 07:40 

Gabriella Sabatini, Monica Seles och Jennifer Capriati. 

Jazz: Strax innan spelsekvensen övergår till Gabriella Sabatini, spelar Kenny Dorham upp Blue Friday 


Brännvin är mitt enda gull (3.20) 

Folklig dryckesvisa, som upptecknades under 1800-talet. 

Konvaljens avsked (2.25) 

Otto och David Lindwalls lyckokast. Denna sångvals kom ut 1905, och den har som bekant hållit sig frisk och 

grönskande ända till våra dagar. 

Klockan är tio slagen (1.53) 

Ett brandvaktsrop som trycktes för första gången 1882 i Claes Lundins och August Strindbergs klassiska bok 

”Gamla Stockholm”, men det är naturligtvis av mycket äldre datum. 

11 Marcello Rios 54:28 05:43 

Jazz: Blue Friday räcker även till Rios, som efter tre minuter får ”komp” av låten Chocolate Sunday med Stan 

Getz 


Stolt Karin getepiga (2.35) 

Stolt Karin getepiga är en medeltida ballad. 

Kväsarvalsen (3.03) 

Visa från 1898 till text av Arthur Högstedt (1877-1942), som själv upptecknat melodin ur folktradition. 

12 Pete Sampras följs av en ”okänd” spelare 01:00:11 06:05 



Vi äro musikanter (alltifrån Skåneland] (2.49) 

Melodi till allmänt spridd sånglek. 

Sida 4. 

Lilla Lasse sitter och gråter (3.10) 

Gammal barnvisa till traditionell folklig melodi. 

13 Goran Ivanisevic 01:06:16 05:12 

Jazz: Den tio minuter långa Chokladsöndagen tar slut efter Ivanisevic’ första minut, då Buck Clayton spelar upp 

den ca 23 minuter långa låten Christopher Columbus 

Musik genom fyra sekler: Ack Göta konungarike (2.56) 

Texten känd i skillingtryck från 1626, melodin är nederländsk och från 1500-talet. 

Klara stjärnor (3.30) 

Uppländsk polska, mest känd i denna version med text av Vendela Hebbe (1808-1899).

14 Kort sekvens med två ”okända” spelare 01:11:28 01:35 



Sy ihop dom, sprätt opp dom (1.45) 

Folklig barnvisa i polskeform. här i en uppteckning från Ångermanland. 

15 Arnaud Boetsch 01:13:03 06:05 

Jazz: se kapitel 13. 


Fjorton år tror jag visst att jag var (3.13) 

Kristina Nilssons stora slagnummer från 1876. 

Gånglåt efter Hammare (1.39) 

Sven Bergers arrangemang efter Hammare, spelman från Skattungbyn i Dalarna. 

Gällivarevisan (2.48) 

Visa om järnvägsbygget Luleå-Gällivare (1880-talet). 

16 Sergi Bruguera 01:19:08 07:40 



Göta kämpavisa (2.42) 

Vallarevisa från Bjuv (Sa-la-la) med Spiskroksvalsen (2.25) En minst sagt sparsmakad melodi upptecknad i 

Skåne på 1870-talet, här av någon anledning sammankopplad med några takter av Karl Dompans kända Spiskroksvals 

från 1908. 

Den övergivne (4.21) 

Visa upptecknad på 1890-talet. Melodin är av älvdalstradition. 

17 Två ”okända” spelare inramar Magnus Larsson 01:26:48 02:15 



Den motsträvige brudgummen (2.38) 

Folklig visa ingående i den kända samlingen Filikromen från 1800-talets mitt. 

18 Michael Stich, Conchita Martinez och 01:29:03 04:43 

”okänd” spelare avslutar filmen 

Jazz: Christopher Columbus har nått Amerika och Dave Brubeck spelar upp St. Louis Blues. Den låten tar slut 

först tio minuter efter filmens slut, under vilken tid datorskärmens eller TVns ruta är svart. 


Ack Värmeland du sköna (2.53) 

Anders Fryxells text till denna kända melodi förekom för första gången i Vermlandsflickan 1822. Det är emellertid 

ovisst om melodin härstammar från Värmland. 

Sluttid: 01:33:46 


Följande melodier från Musik från fyra sekler fortsätter under drygt 20 minuter sedan filmen tagit slut och 

datorskärmens eller TVns ruta är svart. 

Sotartoner ur duetten ”Sotarne” (1.35) 

Melodin till denna duett skrevs av Gunnar Wennerberg och utkom 1853. 

Hyllning till Sverige (2.34) 

Denna fosterländska sång skrevs 1900 som en hyllning till Skansens grundare Artur Hazelius Musik: Helge 

Sandberg. Text: Henrik Wranér. 

Sinclairsvisan (La Folia] (5.18) 

Anders Odels text, tidigare känd i skilling tryck från 1741, har kallats den mest populära politiska dikt som skrivits 

i vårt land, och den går också igen i en ofantlig mängd uppteckningar och inspelningar från hela det svenskspråkiga 

området. Melodin, här i en version som noterats på 1810-talet, är en ursprungligen spansk dansmelodi, 

även kallad Folie d’Espagne, som var spridd i hela Europa och känd i Sverige från slutet av 1600·talet. 

Tukki Poika (Flottningsgossen) (2.13)

Finsk folklig visa som upptecknats i Övertorneå. 

Polkan går (2.35) 

Känd kultislåt med melodi som upptecknats och bearbetats av Robert Ryberg och Pierre Nymar och med text av 

Martin Nilsson. Utgivningsår 1925. 

Konung Gustaf I och dalkarlarna (3.15) 

Denna visa kan möjligen härstamma från Gustaf Vasas kansli. Melodin upptecknades på 1600-talet. 

Daldansmelodi (3.05) 

Denna melodi är känd i Sverige från senare delen av 1600-talet. 

Polska efter kronolänsman Per Johan Johansson (1.15) 

Upptecknad på 1870-talet i Berg, Östergötland. 

Herr Peder han gångar (2.40) 

En medeltidsballad.

Film 23 

Spelsekvenser i 19 korta filmklipp 

En något stökig DVD med trettio minuter tennis i mycket korta 

sekvenser avsedda att öka din motivation för spelet. Ständiga bildväxlingar 

och förekomst av en del ”skräp” som svårligen låter sig 

klippas bort, innebär att kapitelindelningen inte fyller någon annan 

information än att du kan kontrollera vilka spelare som agerar i filmklippen. 

Många spelare återkommer i flera sekvenser och ofta mot 

andra spelare, t.ex. Boris Becker, Pete Sampras, Sergi Bruguera, Andre 

Agassi, Thomas Muster, Andrei Medvedev. 

Språk: Engelska, tyska och stundtals lite svenska 


1 André Agassi och Mark Woodforde 00:00 01:59 

Se hur noggrant Agassi sluter fotställningen i tvåhänders backhandslag. 

2 En dag då Suzanne Lenglen chockade världen 01:59 02:23 

Här har du ett inspirerande föredöme. Kan tennis se lättare ut än så här. Suzanne Lengens teknik vid utförandet 

av serven ligger 50 år före sin tid. Se även hennes vackra och pingisliknande backhandslag. Hon behövde inte 

””stöna”” för att få fart på bollen. 

3 Sergi Bruguera och Michael Chang 04:22 03:25 

Sergi Bruguera slog grundslagen med oerhört kraftig överskruv. Filmklipp från tysk TV. Passa på att träna tyska. 

4 Boris Becker och Pete Sampras 07:47 01:15 

Två tungviktare i tennissporten. Amerikanska tennisspelare testades som returnerare av Sampras och Greg 

Rusedskis servebollar. En av dem sade att Rusedskis bollar kändes just som tennisbollar, medan Sampras kändes 

som basebollar. Undra på att Sampras inte behövde slå serveess (trots att han slog många). Mottagarna orkade ju 

inte returnera bollarna. 

5 Sergi Bruguera och Boris Becker 09:02 01:08 

Överskruvarnas mästare mot en ”bombkastare”. 

6 Pete Sampras och Magnus Larsson 10:10 01:09 

Äldre tennisspelare minns säkert Magnus Larssons härliga tennisspel och ”klipp” i forehand. Han hade lätt för 

australiensaren Leyton Hewitt, som enligt Magnus bara sprang och slog tillbaka bollen. 

7 Steffi Graf och Arantxa Sanchez Vicario 11:19 01:25 

Några bra sekvenser i slowmotion.

8 Pete Sampras och Boris Becker 12:44 02:25 

Sampras och Becker tillbaka. Sampras uttalade sig en gång om Thomas Enqvist. Han sade ungefär: ”Jag vill inte 

nedvärdera någon av mina motståndare, men Thomas Enqvists forehandslag är något alldeles extra”. 

9 André Agassi och Sergi Bruguera 15:09 01:06 

Här kan du se de båda spelarnas serveanläggning under en kort sekvens. 

10 André Agassi och Thomas Muster 16:15 01:28 

Thomas Muster var en spelare med outsinnliga krafter. Han skadades svårt av en bilförare i New York under 

karriärens topptid, men återhämtade sig ändå och återupptog tenniskarriären. Frågan är tyvärr om han tog till 

förbjudna medel för att lyckas med ”come-backen”? Han spang på tennisbanan oupphörligt utan att visa någon 

trötthet. 

11 Andrei Medvedev och Sergi Bruguera 17:43 00:33 

Två ”tunga” grusspelare. 

12 Thomas Muster och Bernd Karbacher 18:16 02:08 

Bernd Karbacker representerade Tyskland. 

13 Petr Korda och Yevgeni Kafelnikov 20:24 00:39 

Peter Korda var liksom Thomas Muster ””urstark”” och misstänktes för doping. Yevgeni Kafelnikov, från Ryssland, 

var en utpräglad ”stilspelare” med ett mycket bra forehandslag där träffen skedde långt ut åt sidan! 

14 Andrei Medvedev m.fl. 21:03 01:06 

Andrei Medvedev är från Ukraina. 

15 Wayne Ferreira och Hendrick Dreekman 22:09 01:20 

Wayne Ferreira är från Sydafrka och Hendrick Dreekman från Tyskland. 

16 Patrik Kühnen och Boris Becker 23:29 02:51 

Två spelare i samma Davis Cup-lag. 

17 Michael Stich och ”okänd” spelare 26:20 00:52 

Michael Stich var en formidabel servare. Han tillämpade det äldre fotarbetet med höger fot först in i banan, 

vilket innebar att han nådde nätet snabbt och ofta avgjorde poängen med sin förstavolley. Stich besegrade Becker 

i en Wimbledonfinal, där ingen av dem förlorade något servegame! 

18 Magnus Larsson 27:12 00:16 

Tyvärr en alltför kort sekvens med Magnus Larsson. 

19 Boris Becker och Aaron Krickstein 27:28 02:32 

Studera Beckers anläggning av enhandsbackhand och Kricksteins andningsteknik. Det sistnämnda bör uppmärksammas 

mer av dagens ”stönande” spelare både bland herrar och damer. 



Film 24 

Semifinal i Leipzig 2002 mellan 

Serena Williams och Justine 

Henin - matchsituationer 

Språk: Svenska. Birger Folke kommenterar och informerar mycket 

om tennisspelare och teknik. 

Skaplig bild och bra färger. Fundera på om dagens matcher på 

WTA-touren är lika intressanta att följa som denna match mellan 

två spelare som behärskar det mesta och kanske bästa av modern 

tennisteknik? Williams serveteknik har ju anor från Suzanne Lenglens 

tid, men uppmärksammades kanske mest när Scott Carnahan 

och senare Roscoe Tanner var som bäst. Henins backhandslag bygger 

på Rod Lavers slagteknik. Hennes volleyspel är också bra, medan 

Williams överskruvade lobbar med tvåhänders backhandslag är föredömliga. 


Del 1 - fem kapitel 

1 Skiljesets tiebreak mellan Anastasia Myskina och 00:00 07:56 

Kim Clijsters i 1:a semifinalen i Leipzig 

2 Information om tävlingen 07:56 01:47 

3 Inbollning inför 2:a semifinalen 09:43 09:06 

4 Matchen startar 18:49 11:06 

Osynkroniserat ljud vid bollens kontakt med senorna. 

5 Serena Williams leder med 2-1 29:55 03:02 

Henins servegame avslutas i följande del. Synkroniseringen är bättre! 

Sluttid del 1: 32:57 

Genomsnittlig kapiteltid del 1: 06:35

Del 2 - fyra kapitel 

1 Strax dags för Williams servegame 00:00 03:44 

2 Matchens 6:e game börjar 03:44 08:20 

3 Serena Williams leder med 4-3 12:04 10:06 

4 Andra set börjar 22:10 07:48 

Synkroniseringen är sämre 


Genomsnittlig kapiteltid del 2: 07:30 

Del 3 - fyra kapitel 

1 Justine Henin servar vid underläge 1-2 i andra set 00:00 07:06 

2 Andra sets 6:e game börjar 07:06 06:40 

3 Matchens sista game 13:46 06:37 

4 Avslutande information inkl. några slagsekvenser i svart-vitt 20:23 02:12 

Serena Williams besegrade Anastasia Myskina i finalen med 6-3, 6-2. 


Genomsnittlig kapiteltid del 3: 05:39

Film 25 

Filmklipp med servesekvenser 

från matcher i Australien Open år 

2007 

Den här filmen består av en stor mängd klipp av servesekvenser med 

svag kontinuitet mellan servandet och utan följsamma spelsekvenser. 

Avsikten är att belysa många av de bättre spelarnas serveteknik. 

Statistik över spelarnas serveprestationer insamlades i samband med 

inspelningarna. Filmen har bränts i två utföranden, ett med kommentarer 

på svenska och ett med enbart jazzmusik som bakgrund. 

Skälet är att kommentarerna i ljudfilmen klipps med filmklippen och 

kan kanske störa betraktarens koncentration, vilket även gäller den 

ibland svaga synkroniseringen. Servestatistik har bifogats under varje 

kapitel. Den bygger på mycket omfattande insamling av data från 

tävlingens hemsida. 

Kör DVDn flera gånger. Spela även upp sekvenser i slow-motion. 

Börja med att studera fotställningar och fotarbete. Lägg märke till 

hur spelarna böjer på benen och hur de lutar kroppen. Hur anlägger 

de slagarmens kast med racket upp mot bollen? Vilken del av kroppen 

startar först uppåt, den tunga bålen eller den lätta slagarmen? 

Hur högt eller lågt håller spelarna slagarmbågen i bakåtssvingen? 

Och hur lång blir slagrörelsen? Här följer några förklaringar. 

En sluten fotställning bidrar till att slagaxeln rör sig mer upp mot 

bollen och mindre i sidled (som i ett forehandslag). De främre och 

bakre axlarna bildar ett nav med de båda överarmarna som motstående 

ekrar i ett hjul som roterar vertikalt. Det är en fördel att luta sig 

mer bakåt än i sidled därför att racketarmen förlorar räckvidd uppåt 

i sistnämnda fall när man inte hinner räta ut kroppen.

Version 1: Svenska kommentarer av Maria Strandlund, Rolf Norberg och Birger Folke 

Version 2 inga kommentarer men jazzmusik som bakgrund 


1 Tolv minuter med Marat Safin och Benjamin Becker 00:00 12:13 

2 Tre minuter med James Blake och Carlos Moya 12:13 03:38 

3 Tre minuter med Yung-Jan Chen och Alicia Molik 15:51 03:25 

4 Sex minuter med Leyton Hewitt och Michael Russel 19:16 06:23 

5 Åtta minuter med Marcos Baghdatis och Gael Monfils 25:39 08:04 

6 Tretton minuter med Marat Safin och Andy Roddick 33:43 13:13 

7 Åtta minuter med Tomas Berdych och Nikolay Davydenko 46:56 07:57 

8 Sex minuter med Andy Murray och Rafael Nadal 54:53 06:40 

9 Fem minuter med Serena Williams och Shahar Peer 01:01:33 05:44 

10 Sex minuter med Roger Federer och Tommy Robredo 01:07:17 06:26 

11 Fem minuter med Nikolay Daydenko och Tommy Haas 01:13:43 05:46 

12 Fyra minuter med Fernando Gonzales och Rafael Nadal 01:19:29 04:35 

13 Sju minuter med Roger Federer och Andy Roddick 01:24:04 07:31 

14 Fyra minuter med Fernando Gonzales och Tommy Haas 01:31:35 04:15 



Film 26 

Final i Australien Open år 2007 

Roger Federer och Fernando 

Gonzales 

En mycket bra film med stundtals magnifik tennis av två oerhört 

skickliga spelare. Filmen har delats i tre titlar efter matchens antal 

set. Filmen har rensats från reklam med undantag av några sekundsnabba 

”reklamsnuttar”. Studera Fernando Gonzales skickliga 

serveteknik och fundera samtidigt om hans stönande i grundslagen 

verkligen ökar bollens fart. Jämför med Roger Federers tysta tennis. 

Kraftfullt stönande ökar säker en spelares aggressivitet, medan avspänd 

andningsteknik ökar muskelavslappningen under slaget, vilket 

borde vara viktigare under en lång och ansträngande match. 

Språk: Svenska. Kommentator: Birger Folke 


Första set 

1 Matchen startar 00:00 09:11 

Enligt statistiken borde Fernando Gonzales vinna denna match … eller? 

2 Games 4-5 09:11 07:39 

Roger Federer spelar här sjunde finalen i följd i en Grand Slam-turnering. 

3 Games 6-7 16:50 7:73 

Studera Gonzales långa bakåtsving som tillfogar racket så hög fart i servekastet. Jämför även Gonzales lågt 

hållna slagarmbåge inför kastet upp mot bollen. Federer startar kastet armbågen i ett högre läge, men servar ändå 

starkt. 

4 Games 8-9 24:33 08:23 

Här har tyvärr synkroniseringen försvagats något så att ljudet från rackets kontakt med bollen dröjer något, men 

spelet fängslar kanske så mycket att förskjutningen inte stör. 

5 Games 10-11 32:56 08:26 

Fernando Gonzales bröt Roger Federers serve till ledning med 5-4 och spelar till sig två setbollar, men Federer 

bryter tillbaka.

6 Games 12-13 41:22 17:01 

Första set avgörs med ett tie-breakgame efter ett mycket långvarigt 12:e game. 



Andra set 

1 Andra sets tre första games 00:00 10:39 

Gonzales behandlas för småskador inför andra set. Mats Wilander intervjuas kortfattat. 

2 Andra sets games 4-5 10:39 03:33 



5 Andra sets sista game 24:19 01:20 

Set nr 2 avgjordes under hälften så många minuter som första set.Tredje set blir hårdare. 



Tredje set 

1 Tredje sets tre första games 00:00 12:01 

2 Tredje sets games 4-5 12:01 06:15 

3 Tredje sets games 6-7 18:16 12:59 

Game nr.7 blir extra långt 

4 Matchens tre sista games 31:15 08:56 

Lyssna på intervjun med Federer. Så analyserar en ödmjuk idrottsman sina framtidsutsikter. 

5 Avslutning 40:11 07:24 

Federer vinner tionde titeln i en delturnering till Grand Slam. Filmen avslutas strax innan prisceremonin. 



Totalt: 2:11:37 


Film 27 

Slag- och spelsekvenser från 

matcher i Wimbledon 1988 

Bra filmklipp från matcher sända i svensk TV, men tyvärr lite bakgrundsbrus 

och osynkronisering mellan bollträff och ljud. Sakliga 

kommentarer av Ove Bengtsson och Arne Hegerfors. Kommentarerna 

avbryts ofta just p.g.a. filmklippen, men det har mindre betydelse 

när uppmärksamheten är riktad mot spelarnas taktik och teknik. 

Det gäller för övrigt flertalet av tennisfilmerna. 

Språk: svenska 


1 Boris Becker och Pat Cash 00:00 10:05 

Se hur högt Becker och Cash kastar bollen när de servar. Det gäller för övrigt samtliga spelare i den här filmen. 

De höga kasten tillför bollen mer överskruv p.g.a. fallhöjden. Lägg märke till Beckers låga och föredömliga 

kroppsställning vid återgång till utgångsställningen. Både Becker och Cash spelar volley suveränt. 

2 Stefan Edberg och Miroslav Mecir 10:05 06:30 

För första gången sedan 1981 har en svensk nått semifinal i Wimbledon. Filmklippet börjar vid ställningen 4-3 

till Stefan Edberg i fjärde set, sedan han kommit tillbaka från 0-2 i set! Mecir kallades under några år på 1980talet 

för ”svenskdödaren”. Han var en riktig ”bolltrollare”. 

3 Kort sekvens med Ivan Lendl och Boris Becker 16:35 00:50 

Uppvärmning och några slagsekvenser. 

4 Mer med Edberg och Mecir 17:25 03:22 

Tre minuters återblick är väl Edberg värd, eftersom hans vändning från 0-2 till vinst var unik i Wimbledons 

semifinalhistoria. Stefan Edberg skulle senare besegra Boris Becker i finalen. Senare under året fick Mecir revansch 

mot Edberg i Olympiska Spelen. 

5 Och mycket mer med Lendl och Becker 20:47 26:03 

Ivan Lendl spelade ”halvskadad” mot Boris Becker i semifinalen, men gav aldrig upp helt. Han kom ständigt 

tillbaka. Skadan innebar dock att han missade mycket i volleyspelet och till slut förlorade matchen med 4-6, 3-6, 

7-6, 4-6. 

6 Tre minuter med Martina Navratilova och Steffi Graf som avslutning 46:50 03:27 

Korta slagsekvenser mellan två oerhört bra tennisspelare. Martina Navratilova vann första set med 7-5, men här i 

andra set har Steffi Graf tagit kommandot och leder med 5-2, som blir 6-2 och sedan 6-1 i skiljeset. 

Sluttid 50:17

tennisfilmer på dvd - Slagproffset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?