ELEVENS STUDIEVÄGLEDNING Nya testamentet – Elevens ...

I Uppenbarelseboken 4 beskriver Johannes den syn han hade om
Guds tron. Profeten Joseph Smith gavs tolkningen till några
av symbolerna i detta kapitel (se L&F 77:1–5).
Uppenbarelseboken 5–7
Boken med sju sigill
Denna Denna bok bok innehåller innehåller
”Guds ”Guds uppenbarade uppenbarade vilja, vilja,
hemligheter hemligheter och och gärningar”
gärningar”
(L&F 77:6).
I sin syn såg Johannes Guds tron. Han såg också att Gud
höll en bok som var förseglad med sju sigill (se Upp 5:1). Jesus
Kristus var den ende som var värdig att öppna denna bok,
vilket han gjorde, ett sigill i taget. Allteftersom han öppnade
varje sigill såg Johannes i en syn vad de olika delarna av
boken innehöll. Uppenbarelseboken 6:1–11 redogör för öppnandet
av de första fem sigillen. Öppnandet av det sjätte
sigillet inleds i Uppenbarelseboken 6:12 och fortsätter till
kapitel 7. I Läran och förbunden 77:6–7 får vi veta att vart
och ett av de sju sigillen symboliserar tusen år av vår historia.
Vad sålunda Johannes såg när varje sigill öppnades var en
symbol för vad som inträffade under ett tusenårigt historiskt
förlopp – det första sigillet representerade de första tusen åren
efter fallet, det andra sigillet representerade de andra tusen
åren, och så vidare.
Förstå skrifterna
Uppenbarelseboken 5
Lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot (v 5) –
Jesus Kristus (se 1 Mos 49:9; Jesaja 11:10)
Uppenbarelseboken 5:1, 5 (se även Upp 1:4; 2:1; 8:2) –
Vilken innebörd har siffran sju?
Siffran sju förekommer i hela Uppenbarelseboken. Johannes
skrev till exempel till sju församlingar i kyrkan (se Upp 2–3).
Han såg en bok med sju sigill (se Upp 5), sju basuner tillkännagav
att plågor skulle utgjutas över jorden (se Upp 8–9; 11), och
sju vredesskålar tömdes över jorden (se Upp 16). Det hebreiska
ordet för sju, sheva, är ett ord som representerar fullhet eller
fullkomlighet och ingick kanske i symboliken i Johannes redogörelse
för sin syn. Att han skrev till sju kyrkor kan vara ett
symboliskt sätt att säga att han skrev till hela kyrkan.
167
Uppenbarelseboken 5:1–2, 5 (se även Upp 6:1, 3, 5, 7, 9, 12) –
Sigill
I forna tider blev officiella dokument, skriftrullar och uppteckningar
förseglade med ett vaxsigill som vanligvis bar innehavarens
stämpel. Dokument som förseglats på detta sätt fick
endast öppnas av någon med auktoritet och i närvaro av vittnen.
I detta fall var ”Guds uppenbarade vilja, hemligheter och
gärningar” (L&F 77:6) upptecknade i den bok som Johannes
såg. Endast Kristus hade auktoritet och var värdig att öppna
den. Detsamma gäller det evigt livet. ”Blott han fick öppna
himlens port. Blott han oss livet bjöd” (”Jag ser långt bort en
kulle grön”, Psalmer, nr 126; kursivering tillagd).
Uppenbarelseboken 6
Hämnd för vårt blod (v 10) –
Utmäta rättvisa åt martyrerna
Svart som en tagelsäck
(v 12) – När människorna i det
forntida Israel ville visa att
de var botfärdiga så satte de
på sig en tagelsäck.
Uppenbarelseboken 6:1, 3, 5, 7 (se även Upp 4:6–9) –
De fyra varelserna
Dessa fyra varelser ansågs vara de högsta, eller mest mäktiga,
varelserna av sitt slag – lejonet bland de vilda djuren, oxen
(ungtjuren) bland de tama djuren (de som användes av
människor), örnen bland fåglarna och människan bland alla
levande ting. Läran och förbunden 77:2–4 ger oss inspirerade
kommentarer om dessa fyra varelser.
Uppenbarelseboken 6–7 – De sex sigillens symbolik
Nutida uppenbarelser lär oss att vart och ett av sigillen
representerar tusen år av världens historia (se inledningen
till Upp 5–7 ovan).
När det första sigillet öppnades såg Johannes en man med
en segerkrans. Han red på en vit häst och kom fram för att
segra. Äldste Bruce R McConkie sade att detta representerar
Enok, som hjälpte sitt folk att besegra sina fiender – däribland
Satan – och som upprättade en stad i renhet och rättfärdighet,
symboliserat av den vita hästen (se Doctrinal New Testament
Commentary, 3:476–478). Öppnandet av det andra sigillet
uppenbarade det våld, den död och den förödelse som ägde
rum på Noas och flodens tid.
Öppnandet av det tredje sigillet representerade en tid då
Guds folk skulle komma att drabbas av hungersnöd. Abraham
flyttade på grund av hungersnöd och historien om Jakobs
(Israels) familj påverkades starkt av den hungersnöd som rådde.
Öppnandet av det fjärde sigillet påminner oss om att tiden
mellan 1000 f Kr och Kristi födelse var en tid med många krig
bland förbundsfolket. Det var en tid då de besegrades, fördes i
fångenskap och skingrades över världen av främmande folk. Det
femte sigillet uppenbarade vad de trofasta heliga på Johannes
tid ställdes inför – att behöva offra sitt liv för sitt vittnesbörd.
De händelser som beskrivs vid öppnandet av det sjätte sigillet är
mer detaljerade. De tillhör den tidsutdelningen som förbereder
Frälsarens andra ankomst.