Bitidningen 2010 nr 5 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 5 Maj 2010 

Bitidningen 

Bitidningen 5 2010 

Fokus på drottningen och avel 

Bihusesyn 2010 • Omstart för HF 

Verksamheten vid SLU • Biodlingshandläggare på SJV 

1

Assertorps Vaxen 

Assertorps Gård 

Mörarp 

Vi har tillstånd att tvätta och rensa 

året om. 

Anläggningen är godkänd av 

Länsstyrelsen o Jordbruksverket. 

För mer information 

Ring 042-714 89 

070-205 57 05 

Välkomna hälsar 

Lars Gibrand 

Buckfastdrottningar 

från Sörmlandskusten. 

Vänliga, svärmtröga o 

produktiva mödrar. Testade 

mödrar. Parade på 

rasparningsplats. Oparade fr. juni 

125 kr. Parade fr. slutet juli 325 kr. 

Moms o exp.avgift tillkommer. Beställ 

i god tid! 

Thomas Rafstedt (KRAV) 

070-6637799 infra.kart@swipnet.se 

RAMLIST 

LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 

4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 

Tillverkning av alla förekommande 

biramar. Frakt tillkommer. 

Tel 0223/13180 

Universal P&M bibotten 

Slitstark, hållbar – tillval pollensamlare. 

Håll dina bin i torra och mögelfria lådor! 

Enkel städning, varroakontroll, fodring etc. 

Ställning, bibotten, låda, tak etc. 

www.bibotten.se 0700-384 041 

CMF slunga 12 ramars Langstroth 

självvändande, bra skick 25000 eller bud 

CMF Slunga 4 ramars motor rostfri 4000 

Sjölis honungslossare kombimodell 16500 

Honungspump CMF 5000 

Gula bisamhällen på Langstroth och LN á 1250 

Mjölktank med motor väl nedväxlad 400l bud 

Mjölktank med tappkran 200l bud 

200 lådor med ram Langstroth á 70 

100 lådor med ram Lågnormal(LN) á 70 

4000 Glas 200 ml á 1.80 

Hinkar 

Mats Friberg, 0142-72087/ 72013, 

070-5532087 – eva.mats.friberg@telia.com 

Honung köpes! Vi hämtar grovsilad 

honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. 

Snabb betalning - bästa marknadspris. 

Krav, ljung och skogs betalas extra. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

Göran Sundström 070-5664268 

2 Bitidningen 5 2010

Birgitta Augustesen 

Styrelsesuppleant 

Årgång 109 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 39. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Att få vara med och påverka 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Ett år har snart gått sedan jag blev invald i styrelsen och jag måste säga att det varit ett lärorikt år. I 

min roll i SBR Quinnor hade jag en hel del med den tidigare styrelsen att göra. Jag kritiserade dem 

ofta för att det inte hände något i mina/våra frågor och undrade ofta hur allt kunde ta så mycket tid. 

Hur kunde det vara så svårt att ta ett beslut? Det förstår jag idag! 

Det är ofta mycket som skall ske före ett beslut skall tas. Alla som har något med frågan att göra 

skall vara med och påverka. Ibland behövs en grupp sammanställas för att gå igenom frågan i sin 

helhet. Allt tar tid! vi jobbar ju med detta på vår fritid och det är ett fritidsintresse, som vi ofta får ta 

på stort allvar. Inget och ingen får missas, man måste se frågan från alla håll. Hur påverkas medlemmarna? 

Hur påverkas biodlingen i sin helhet? Som sagt nu vet jag att det inte alltid är så enkelt att 

fatta snabba beslut. 

Hur är det då att vara kvinna i SBR:s styrelse och ny dessutom. Jag tycker det har varit kanon. 

Jag har fått vara med på allt, fått all information och ibland mer information än jag kunnat ta åt mig. 

Men det är bättre att få lite för mycket än för lite information. Eftersom alla skall vara med vare sig 

man är ordinarie ledamot eller suppleant så har det varit en hel del möten både i Mantorp och på 

telefon. Jag har lärt mig massor. Det är faktiskt ganska kul att få var med och påverka, trots att man 

ibland har tagit sig vatten över huvudet. 

Så vad händer med SBR Quinnor? Vi sökte projektmedel även i år från Ungdomsstyrelsen med 

hopp om att få jobba mer med utbildning, men fick tyvärr avslag. Det innebär tyvärr att vi inte kommer 

att ha vår nationella nätverksträff i år, och vi har fått prioritera om vår arbets- och önskelista. 

Det positiva i det hela är att vi har intern stöttning från SBR, vilket gör det möjligt för oss att 

jobba vidare med bl a hemsidan, medverka i Riksseminariet och givetvis stötta nätverken ute i distrikten. 

Vi i arbetsgruppen har även sökt medel till ett nytt projekt som handlar om kvinnor i styrelse. 

Nu håller vi tummarna att det skall bli beviljat. 

Framtiden för nätverken är nu mycket upp till disktriken och de lokala föreningarna att avgöra. 

Kommer nätverken och dess aktiviteter finnas och synas ute i disktriken? Det hoppas jag innerligt! 

Nu skall jag ut och drivfodra lite samhällen. Har ni tittat till era ännu? 

Med hopp om en varm sommar! 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

Bihusesyn 2010 5 

I bigården 6 

Bli fenologiobservatör 10 

Boken om Biavel och Insemination 11 

Parningsflygning så länge det behövs 12 

Svenska Carnica Gruppen 14 

Linjeavel på honungsbin 16 

Parningsstationer sommaren 2010 18 

Kompisutveckling 20 

Aktuellt från bihälsokonsulenten 21 

Verksamhet med bin 2009 vid SLU 22 

Biodlingshandläggare vid SJV 26 

Omstart 2010 för HF 28 

Leveransavtal för honung 31 

Marknaden 33 

Medlemsfokus 2010 34 

Statistik över SBR:s verksamhet 36 

Brev till red, Vi minns 37 

Almanackan 38 

Nästa nummer (6-10 – juni-nr) 

utkommer i slutet av maj. 

MANUSStoPP: 1 maj. 

Numret därpå (7/8-10) i slutet av juni. 

Manusstopp: 1 juni. 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes blå i år. 

I avelsarbetet är 

drönarna livsviktiga, 

varifrån de 

kommer och hur 

många de är. Foto: 

Erik Österlund. 

MAJ 2010 

12 

22 

26 


Bihusesyn 2010 – branschriktlinjer 

och kvalitetskontroll 

ANderS LiGNeLL 

Bifogat med detta nummer 

av Bitidningen finns årets 

upplaga av Bihusesyn 2010 

efter genomförd uppdatering 

och de förändringar inom 

lagstiftning samt övrigt som 

har skett och som berör 

oss biodlare. Bihusesynen 

kommer ständigt att vara 

ett levande dokument som 

måste förändras och anpassas 

beroende av de förändringar 

som sker. Planerna är 

att en reviderad Bihusesyn 

årligen ska ges ut tillsammans 

med Bitidningen på 

våren inför den kommande 

bisäsongen. 

Förändringarna i årets upplaga av Bihusesyn 

är, förutom en del redaktionella 

förändringar av texten, i huvudsak 

beroende av: 

• Livsmedelsverkets vägledning till 

kontrollmyndigheter gällande 

”Honung och producenters leveranser 

av små mängder honung” som 

utkom under hösten 2009 där det 

fastslogs att med små mängder avses 

en genomsnittlig årsvolym av 1 000 

kg primärprodukter (honung). 

• ”Säker honung”, som är biodlarnas 

nationella branschriktlinjer för 

hantering av honung är bedömd 

av Livsmedelsverket och revidering 

efter deras synpunkter är genomförd 

2010-02-25. 

• En viss komplettering och anpassning 

av frågeställningar för att få en 

viss kvalitetssäkring av genomförd 

bihusesyn. 

• Förtydligande att Bihusesyn enbart 

gäller för primärproduktion. 


För framtiden 

tror jag att 

Bihusesynen tillsammans 

med 

det arbete som 

våra honungsbedömningskommitteérgenomför 

kommer att 

kunna vara en 

möjlighet att 

få ett accepteratkvalitetssäkringssystem 

av vår produkt 

honungen. Det 

är helt klart att 

det inom handeln 

i dagens 

läge ställs 

kvalitetskrav 

på framställningen 

av 

livsmedel och 

till det måste 

även småbiodlare 

kunna 

leva upp 

utan alltför 

stora eller kostsamma system. 

En tröskel som vi biodlare måste 

komma över är att börja genomföra en 

bihusesyn för vår biodling. Det har vid tillfällen 

framförts åsikter om krångligheten 

vid genomförandet men i de flesta fall så 

är det nog bara ett första början-motstånd 

mot något nytt. Ett hjälpmedel som måste 

till är också att Bihusesynen ska finnas på 

vår hemsida som mall att fylla i. 

Ett nästa steg i kvalitetssäkringen är 

att vi har kommittéer som har möjlighet 

att bedöma honungen och då kanske inte 

enbart vid ett årsmöte på hösten utan att 

det måste ske tidigare på säsongen eller 

vid flera tillfällen. Det kanske även kommer 

att krävas någon form av utbildning 

av kommittéledamöter i framtiden. 

Med en genomförd och ifylld Bihusesyn 

tillsammans med ett godkänt honungsbedömningsprotokoll 

att visa upp 

har vi kommit en bit på väg med att ha 

ett system med egenkontroll och en oberoende 

kontroll av honungen. 

När det gäller branschriktlinjerna 

”Säker honung” så är denna skrivelse reviderad. 

Efter att Livsmedelsverket har lämnat 

synpunkter, kvarstår att branschen ska 

ta fram ett mer lättfattligt informationsmaterial 

som ska kommuniceras med medlemmarna. 

Detta arbete har nu påbörjats 

och planerna är att det ska finnas framme 

för distribution till hösten. 

5

Per ideStröM 

Hej igen alla biodlarkamrater! Nu har våren 

kommit på allvar och vi vet hur många bisamhällen 

vi fick med oss in på den nya säsongen. Nu kan det 

bli bråda tider, lite beroende på hur pass väl man 

har förberett sig eller vilka planer man har för den 

tid som ligger framför. 

Vi ska i detta nummer gå igenom vad som kan 

vara viktigt under MAj månad, samtidigt som vi 

fortsätter att utbilda oss för att bättre förstå våra 

bin. Detta steg i vår utbildning handlar om en strategi 

som våra bin har kommit att använda sig av, 

och som betyder mycket mer än vad man i förstone 

tänker sig – Den Flerfaldiga Parningen. 

Förra månaden fick vi lära oss att genetisk 

variation är helt grundläggande för 

all biologisk utveckling. Bidrottningen, (liksom 

myrdrottningen och getingdrottningen), 

parar sig med ett stort antal hannar. 

Uppgifterna om hur många dessa drönare 

är varierar, men nyare undersökningar 

anger ett större antal än äldre. 

Kunskapen om att bidrottningen parar 

sig med flera drönare är faktiskt inte så 

gammal. Det dröjde ändå ganska länge 

innan man reflekterade över vilken enastående 

mekanism den flerfaldiga parningen 

faktiskt utgjorde. 

Den under många år vanligaste föreställningen 

var att drottningen visserligen 

parade sig med flera drönare, men att det 

sällan var fler än 6-8 stycken. Nya undersökningar 

har visat att det genomsnittliga 

antalet drönare som tillåts befrukta en 

bidrottning uppgår till 12, (http://www. 

bio-medicine.org/biology-news-1/For-honey-bee-queens--multiple-mating-makes-adifference-722-1/), 

men att det kan röra 

sig om fler än 40 drönare. Det skall också 

noteras att en stor del av drönarens sperma, 

97 %, stöts ut efter en insemination, 

Koeniger&Koeniger (2000), och säkert 

stöts det mesta ut även vid naturlig parning. 

Rekordet innehas av Jättebiet, Apis dorsa- 

ta, i Sydostasien med en parning med 102 

drönare, (http://www.sciencedaily.com/releases/2007/07/070719185521.htm). 

De rent tekniska omständigheterna 

känner vi till sedan tidigare. Drottningen 

kan flyga relativt långt för att ta sig till de 

drönarsamlingsplatser som finns i landskapet. 

På dessa finns ett stort antal drönare 

från trakten samlade (tusentals), 

och ett antal av dessa kommer i tillfälle 

att befrukta drottningen, ju fler desto bättre. 

Drottningens parningsflykter försiggår 

under ett antal dagar, varefter denna fas i 

hennes liv är avslutad. Hon kommer efter 

detta att lägga ägg, såväl befruktade som 

obefruktade, resten av sin levnad. 

Hur detta beteende (parning med 

många drönare) har utvecklats, har varit 

föremål för flera undersökningar. Forskarna 

tycks vara ense om att den naturliga selektionen 

har fungerat så att de drottningar 

som lyckas med många parningar på få 

parningsflykter har gynnats, men flera teorier 

om beteendets uppkomst finns. 

Parningsflykt innebär hög risk, parning 

i sig innebär låg risk. Så snart tillräcklig 

parning uppnåtts genomförs inga 

fler parningsflykter. Detta hindrar dock 

inte att den ”tillräckliga parningen” kraftigt 

överskrids under den sista parningsflykten, 

i bigården 

Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak 

försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit 

i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och 

genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. 

Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är 

också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några ”Framgångsfaktorer”. 

Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. 

Schlüns, Moritz, Neumann, Kryger, Koeniger 

(2004). Forskarna i undersökningen 

slår också fast att mängden sperma i drottningens 

spermateca ökade signifikant med 

det antal gånger som drottningen hade 

parat sig. Moritz m.fl (1996) anger 45 drönare 

som ett slags övre gräns. Flera studier 

visar att det krävs en viss mängd parningar 

eller insemineringar för att fylla drottningens 

spermateca Woyke (1960). 

Att drottningen är väl parad tycks alltså 

vara en fördel. Hon kan då bidra till bisamhällets 

utveckling utan risk att i förtid 

bli en s k drönarmoder. Men parningens 

betydelse är större än så. 

Den flerfaldiga 

parningens betydelse 

Att ge sig ut på parningsflykt är alltså ett 

risktagande. En del drottningar återvänder 

faktiskt inte från dessa flygturer. Ändå 

är huvudregeln att en bidrottning ger sig 

ut flera gånger för att para sig med många 

drönare. Forskare har förklarat detta med 

att den flerfaldiga parningen motverkar inavel, 

och utjämnar de risker som kan uppstå 

om endast en eller få drönare blir fäder 

till samhällets invånare (Tarpy 2002). 

Den genetiska variation som blir följden 

av den flerfaldiga parningen ökar 

6 Bitidningen 5 2010 

Foto: Marcus Ideström

Bisamhället mår bättre och klarar utmaningarna bättre om drottningen parar sig med 

många drönare. Foton: Bo Lundberg. 

bisamhällets välbefinnande. Sådana bisamhällen 

blir mindre mottagliga för 

sjukdomar och gynnas dessutom av att 

arbetsdelningen blir mer effektiv (Robert 

Gove). 

Tarpy hade inseminerat 48 drottningar, 

24 med sperma från en drönare (”av 

annat ursprung”), och 24 med samma 

mängd sperma som de första, men som 

härrörde från en blandning av sperma 

från drönare av samma källa som till den 

första gruppen drottningar. 

Ett stort antal fäder ökar chansen till 

att det alltid finns arbetsbin som kan ta itu 

med olika specifika utmaningar som drabbar 

bisamhället. Tarpys studie (som mätte 

yngelbortfall och hygieniskt beteende) visade 

att en drottning, genom den flerfaldiga 

parningen, minimerar risken för allvarligare 

utbrott av kalkyngel, vilket i sin 

tur påverkar tillväxt och hälsa positivt. 

Forskare från Cornell University, Mattila 

och Seely (2007) inseminerade 12 

drottningar med sperma från 15 drönare 

(olika 15 drönare för varje drottning), och 

9 drottningar med sperma från en enda 

drönare. Dessa sattes i samhällen i början 

av juni. Efter två veckor hade de bisamhällen 

som hade flerfaldigt parade drottningar 

byggt 30 % mer vaxkaka, och insamlat 78 


% mer honung än de endrönarinseminerade 

drottningarnas samhällen. Honungslagret 

var i genomsnitt 39 % större 

hos den förra gruppen. 

Vid sommarens slut fanns fem 

gånger så många bin, åtta gånger så många 

könsmogna drönare, och mer lagrad honung 

i de flerfaldigt inseminerade samhällena, 

än i de endrönarinseminerade. 

Vid vinterns slut hade 25 % av de genetiskt 

diversifierade samhällena överlevt, 

men inget av de endrönarinseminerade. 

Mattila säger: ”Dessa skillnader är anmärkningsvärda 

då samhällena hade ett 

lika stort antal bin vid testets början. Detta 

visar på de enorma fördelar som den genetiska 

variationen för med sig”. Mattila 

och Seely menar sig ha funnit bevis för att 

bin i genetiskt diversifierade bisamhällen i 

högre utsträckning använder sig av sofistikerade 

mekanismer för att kommunicera 

med varandra. 

Mattila och Seely menar att ett genetiskt 

diversifierat bisamhälle har större 

chans att klara påfrestningar och utnyttja 

goda dragmöjligheter än genetiskt utarmade 

bisamhällen. 

Feromonutsöndringen påverkas 

av antalet befruktande drönare 

Liksom många andra djur använder honungsbin 

feromoner för att kommunicera 

med varandra. Richard (NCSU) undersökte 

feromonproduktionen hos drottningar 

och kunde klarlägga att mängd och sammansättning 

av feromoner styrdes av det 

antal gånger som drottningen hade parat 

sig. Bin som utsattes för feromon från 

drottningar som inseminerats med en drönare, 

och med drottningar inseminerade 

med många drönare (10 st), föredrog feromonet 

från de senare. Analys av de två 

olika typerna av feromon visade kemiska 

skillnader dem emellan. Även hjärnaktiviteten 

hos de olika grupperna av drottningar 

skilde sig åt. ”Våra resultat visar 

tydligt att antalet parningar (inseminationer) 

påverkar drottningens fysiologi, feromonernas 

sammansättning och samspelet 

mellan drottningen och arbetsbina”, säger 

forskarteamet från NCSU. 

7

Sammanfattning 

Bidrottningen parar sig med många drönare 

om hon kan. I naturen är chansen stor 

att dessa drönare inte är närmare släkt 

med varandra. Detta får konsekvenser på 

flera plan. Bisamhället får en besättning 

som kan fler saker. Arbetsfördelningen påverkas 

till det bättre och fler av omvärldens 

påfrestningar och möjligheter kan mötas 

på ett framgångsrikt sätt. Sett ur biodlarens 

perspektiv betyder det att möjligheterna 

till ett lyckat produktionsutfall ökar. 

Möjligheterna för det avelsarbete man kan 

komma att bedriva ökar också betydligt. 

Detta gäller i hög grad aveln av bin mer 

toleranta mot Varroa destructor. 

Det är också fastslaget att drottningen 

påverkas fysiologiskt av den flerfaldiga 

parningen. Hennes feromonproduktion 

påverkas till sin omfattning och till sin 

sammansättning. Detta visar sig i att bin 

faktiskt föredrar feromoner från flerfaldigt 

parade/inseminerade drottningar framför 

feromoner från dåligt parade/endrönarinseminerade 

drottningar, men också i bättre 

produktionsförmåga och hälsa hos den 

förra gruppen. 

Det råder inget tvivel om att den flerfaldiga 

parningen fungerar som en hävarm 

både för bisamhällets välbefinnande just 

nu, men också för den framtida utvecklingen 

av populationen. Den flerfaldiga 

parningen är ett mäktigt redskap i evolutionens 

kapplöpning och en nyckel till förståelsen 

av bisamhällets sätt att fungera. 

Har en riktigt skön maj nu allihopa! Vi 

ses i juni. Då ska vi titta lite mer på drottningodling 

och avelsfrågor. 

per.idestrom@naturligbiodling.se 

Källförteckning 

Promiscuous queen bees make healthier 

hives, NewScientist.com, John Pickrell 

(Tarpy, North Carolina State University), 

(http://www.newscientist.com/article. 

ns?id10173&print=true) 

Genetic diversity gives honeybees an edge, 

Not exactly rocket science, (Heather 

Mattila, David Seely, Cornell University), 

(http://notexactlyrocketscience.wordpress.com/2007/07/24/genetic-diversitygives-hon...) 

Genetic Diversity In Honeybees Colonies 

Boosts Productivity, Source: Cornell 

University (http://www.sciencedaily.com/ 

releases/2007/07/070719185521.htm) 

An answer to the mystery of wanton queen 

honeybees, Promiscuity produces more 

productive colonies, Susan Lang, July 19, 

2007 Chronicleonline, (http://news.cornell. 

edu/stories/July07/beesPromiscuity. 

sl.html) 

Multiple Mating Behaviour in Honey Bees, 

a Mechanism Compensating for Inbreed, 

David A. Cushman, (http://website.lineone.net/~dave.cushman/multiplematings. 

html) 

Starka övervintrade 

samhällen 

kan få med 

sig en hel del 

rapshonung 

om vädret är 

gynnsamt. 

Multiple nuptial flights, sperm transfer and 

the evolution of extreme polyandry in 

honebee queens, Schlüns, Moritz, Neumann, 

Krüger & Koeiniger 2004, http:// 

alturl.com/rixt 

Effect of mating number on honeybee 

queen pheromone profiles, physiology, 

and worker-queen interactions, Freddie- 

Jeanne Richard, David Tarpy, Christina 

Grozinger, North Carolina State University, 

(http://iussi.confex.com/iussi/2006/techprogram/PI961.htm) 

The evolution of multiple mating behavior 

by honey bee queens, Robert E. Page, 

1979, http://www.genetics.org/cgi/content/ 

abstract/96/1/263 

Benefit functions of promoting multiple 

mating in honeybee queens, Robert Gove 

2007, http://at.yorku.ca/c/a/u/r/71.dir/ 

caur-71.pdf 

Genetic diversity within honeybee colonies 

prevents severe infections and promotes 

colony growth, David R. Tarpy, 2002, 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/ 

PMC1691209/ 

For Honeybee Queens, Multiple Mating 

Makes Difference, (Richard, Tarpy, 

Grozinger) (http://www.huliq.com/37332/ 

for-honeybee-queens-multpile-matingmakes-difference) 

The effects of multiple mating on the 

worker-queen conflict in Apis mellifera L., 

Robin Moritz, 1984, http://www.springerlink.com/content/h575868q7np66p63/ 

Reproductive isolation among species of the 

genus Apis, N Koeniger, G Koeiger, 2000, 

http://www.culturaapicola.com.ar/apuntes/ 

revistaselectronicas/apidologie/31-2/m0212. 

pdf 


Ser det ut så här i vårundersökningen är 

det bara att gratulera! 

Ta hand om döda samhällen så att inte 

andra bin kommer och rövar ut foderrester. 

Smält ur vaxet innan vaxmalen äter upp det. 

Ett puckelynglande samhälle har glest med 

yngel (som här), sannolikt äggläggande arbetsbin, 

eller mindre områden med tätare 

yngelytor. Då är det sannolikt en drottning 

som inte kan lägga befruktade ägg. 

Starka samhällen utnyttjas till att bygga ut 

mellanväggar. 


Aktuellt i maj 

• Vårundersökningen Om vi inte har gjort det tidigare så är det hög tid 

nu. Den första ordentliga genomgången skall visa vad bisamhället 

kan väntas prestera under den kommande säsongen. En solig och 

varm dag i början på maj kan vara alldeles perfekt. 

Många frågor kan då få sitt svar. Fungerar samhället bra? Är äggläggningen 

vad man kan förvänta sig? Behövs mer isolering? Räcker 

maten för eventuella bakslag i vädret? Måste vi ge bina mer plats, 

eller bör vi trycka ner dem på färre ramar? 

Vädret påverkar svaret på flera av dessa frågor. Även mer offensiva 

aktiviteter kan bli aktuella, som till exempel bildandet av avläggare 

och drottningodling. Dessa aktiviteter kan för de flesta av oss bli 

aktuella först i slutet av maj. Ju längre söderut i landet man bor, 

desto mer offensivt kan man agera under den tidiga säsongen. 

• Övervintringen Sedan varroakvalstret kom till Sverige har väl få av 

oss haft en helt problemfri övervintring, oavsett vilka åtgärder vi 

har vidtagit hösten innan. Trots allt kan vi på våren hitta bisamhällen 

som klarat sig riktigt bra. Det kan bero på att vi framgångsrikt 

bekämpat kvalstren, men det kan också bero på att samhällets 

genetiska sammansättning är fördelaktig. Döda samhällen måste 

tas om hand. Smält ner vaxet och ge kuporna en underhållsomgång, 

det är mitt förslag. 

• Utjämning Det kan finnas skäl att utjämna styrkan bisamhällena 

emellan. De starka kan kanske avstå några yngelramar till fattigare 

kamrater, som annars skulle ha stått och stampat. Min uppfattning 

är att de svaga bör få så mycket hjälp så att utvecklingen tar fart, 

men inte mer. Finns det fortfarande kapacitet kvar bör denna istället 

användas till bildandet av avläggare. Det är faktiskt inte så mycket 

mer arbete att hålla 10 bisamhällen än 5 bisamhällen. När du flyttar 

yngelramar, se upp så att drottningen inte följer med! 

• Puckelyngel Puckelynglande (drönare i arbetarceller som gör att de 

täckta yngelcellerna sticker ut mer från kakan) samhällen kan upptäckas 

vid vårundersökningen. Drottningen i detta samhälle lägger 

bara drönare och är utan värde. Ta bort henne. Om detta samhälle 

för övrigt är friskt och innehåller många bin kan du slå ihop det med 

ett svagt samhälle. Annars slår vi ut bina och flyttar bort kupan. 

• Drivfodring Om du har planer på att utvidga din biodling, eller 

utnyttja ett särskilt tidigt drag, bör du påbörja drivfodring så snart 

våren har kommit på allvar. Kom ihåg att det från ett lagt ägg till ett 

färdigt dragbi tar 40 dagar. Inför ett tidigt rapsdrag kan det därför 

finnas skäl att påbörja drivfodringen redan under april om förutsättningar 

är för handen. Även pollen måste finnas. Tidigt på säsongen 

kan endast relativt starka bisamhällen drivfordras, men det kan du 

lösa med utjämning enligt ovan. 

• Utökning Utjämningen motverkar svärmning, och gör att behovet av 

ytterligare lådor skjuts framåt en smula. En del bityper utvecklas 

dock mycket raskt. Se därför upp och låt dig inte överraskas. Använd 

helst utbyggda ramar i början av säsongen. Starka samhällen klarar 

mellanväggar. 

• Drottningodling I starka samhällen kan man också odla drottningar 

redan i slutet på maj, kanske tidigare än så. Kom dock ihåg att det 

också måste finnas mogna drönare som kan para sig med drottningen 

när det blir så dags. Det finns därför skäl att också ägna sig 

åt drönarodling. Allting hänger ihop. 

9

LArS-MArtiN LiLJeNVALL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

SBr:s Vetenskapliga råd 

Naturens Kalender – bli fenologiobservatör! 

Ett förändrat klimat kommer 

att påverka biodlingen på 

flera sätt. Även om en kall 

vinter och en sen vår har förskjutit 

vårt arbete i bigården 

i år är detta lokala företeelser 

jämfört med den klimatförändring 

som man kan 

märka på olika håll i världen. 

För att komma ifrån de oregelbundenheter 

i årstiderna som orsakas av vädret 

åren emellan har man från flera håll 

önskat sig en kalender att arbeta efter som 

är baserad på naturens skiftningar som 

kompletterar den vanliga almanackan. 

Bli fenologiobservatör! 

Fenologi är läran om de olika händel- 

serna i naturen inom växt- och djurriket. 

Genom att under året observera viktiga 

växters knoppning, blomning etc hoppas 

vi kunna lägga grunden till en kalender 

som vi kan använda i vårt arbete med bina. 

Växterna som knoppas och blommar vid 

olika tidpunkter under växtsäsongen kan 

tjänstgöra som signaler för binas ”liv och 

leverne” och därmed också för vårt arbete 

i bigården. Planerna för detta arbete 

presenterades i förra numret – april – av 

Bitidningen. Där fanns också en längre 

lista på intressanta växter att observera 

och notera. Ur den listan kan man plocka 

ut ett antal växter som är speciellt av intresse 

för oss biodlare och som direkt kan 

kopplas till binas liv. Dessa är vårblommorna: 

hästhov, blåsippa, sälg och vitsippa. 

I maj kan vi observera vårtbjörk 

och glasbjörk samt när blåbär, slånbär, 

smultron och hägg blommar. I juni vet 

Björk. Foto:Kristian Peters/wikipedia Blåbär. Foto:Marek Silarski/wikipedia 

Hallon. Foto:Pro2/wikipedia 

Älggräs. Foto:Sten Porse/wikipedia 

speciellt norrlänningarna att åkerbär 

blommar och att syren brukar förekomma 

i samband med skolavslutningarna. Hallon 

är en växt som också är intressant för 

bina. I juli, då sommaren är varm, brukar 

älggräs blomma i dikesrenarna liksom 

gullris och gråbo. I parkerna och i stora 

alléer brukar man om sommarkvällarna 

höra bruset av bin i de stora lindarna. 

Ljung är en sensommarväxt som varje biodlare 

har speciell förkärlek till. Det kan 

dessutom finnas växter lokalt kring varje 

bigård som den enskilde biodlaren själv 

kan ha glädje av att observera. 

Anmäl dig som fenologiobservatör i 

år. Mer information får du av Lars-Martin 

Liljenvall, e-post: liljenvall@zeta.telenordia.se 

Välkommen! 

Hägg. Foto:Nova/wikipedia 

Ljung. Foto:Pmg/wikipedia 


ecension 

Boken om Biavel och insemination 

Av Bert Thrybom 

SBR, inbunden 156 sidor 

LeiF SVeNSSoN 

Bert Thrybom är barnläkare 

i professionen och måste 

därvid vara noggrann eftersom 

barnet inte tolererar 

feldoseringar. Hans bok 

har byggts upp med en noggrannhet, 

vilket karakteriserar 

barnläkare och ändå är 

Berts ambition bara att ”leda 

till fruktbärande diskussion, 

förbättring och seriöst avelsarbete” 

. Boken har mycket 

fina foton och illustrationer. 

Rätt använd till såväl diskussionsunderlag 

som studieverksamhet och uppslagsbok 

kan boken bidra till en fortsatt 

utveckling av avelsarbetet i Sverige. Boken 

består av följande tre och en halv delar: 

• Drottningodling 

• Avelsteori 

• Insemination 

– överkurs inom inseminationsteknik 

Bokens största och viktigaste del är avelsteori. 

Avsnittet fodrar många djupdykningar 

och gärna diskussioner inom 

avelsklubbar, drottningodlingsklubbar, 

distriktssammankomster eller liknande 

för att omsätta denna teori till praktiska 

handlingar. Inget är nämligen så praktiskt 

som en god teori. Ge inte upp om du inte 

förstår första gången. 

Inseminationstekniken är viktig. Där 

är Bert mycket duktig sedan ett stort antal 

år och få inseminatörer i Sverige har blivit 

utbildade av någon annan än Bert. Tilläggsavsnittet 

kring inseminering används 

av en mycket liten skara av inseminatörer 

i Sverige men för den som vill homogenisera 

sperma kan nu läsa om detta. 

Den första delen handlar om drottningodling 

och det avsnittet är nog den del 


som de flesta avelsarbetare 

känner igen sig i. Denna 

del kommer sannolikt att utvecklas 

genom nya odlingstekniker 

inom snar framtid. Den 

yrkesverksamma delen för odlande 

av drottningar berörs inte. 

Vi har drottningodlare som odlar 

fram mer än femtusen drottningar 

per år i Norden. 

Bert har rätt, när han belyser 

ovanstående tre delar för att utveckla 

avelsarbetet. Är det något man kan sakna 

är det endast ett sökordsregister. 

Tack för ditt utomordentligt fina och 

vackra bokbidrag Bert. 

Värmebina är viktiga 

en artikel i den brittiska tidningen Te- 

I legraph (www.telegraph.co.uk) den 13 

mars kan man läsa om Prof Jürgen Tautz 

vid Würzburgs universitet i Tyskland som 

studerat hur bin håller varmt i kupan och 

speciellt ynglet. De muskler som används 

till att flyga med används också för att producera 

värme med. 

Vissa bin är speciellt avdelade att sköta 

värmeproduktionen. Antalet värmebin kan 

variera mellan några få till flera hundra beroende 

på utomhustemperaturen och storleken 

på bisamhället och kupan. 

När de skall värma yngel kryper de in i 

tomma celler som finns mitt ibland täckt 

yngel. Därifrån sprids värmen de producerar 

till omkringliggande yngel. Värmebina 

kan värma upp sig själva ända till 44 grader. 

Biets normala kroppstemperatur är 

ca 35 grader. Inkrupet i en tom cell kan ett 

värmebi producera värme till 70 yngelceller 

(puppor) omkring det. Att det finns tomma 

celler mitt ibland täckt yngel är alltså viktigt, 

inte något som endast är ett tecken på ina- 

vel eller något negativt. Att bina bara har s k 

plankor av täckt yngel, utan tomma hål, är 

alltså inte något eftersträvansvärt. 

Vad forskarna också upptäckt är att bina 

värmer pupporna olika mycket. Om puppor 

utvecklas vid en något lägre temperatur (34 

grader) kommer de mer utföra arbetsuppgifter 

inne i kupan. Om de är utvecklade under 

en högre temperatur (35 grader) kommer 

de att mer vara dragbin och samla nektar 

och pollen. Detta förhållande, att hur den sk 

fenotypen av ett djur blir pga av temperaturen 

under utvecklingen i ett tidigt stadium, 

är känt också hos andra djur, t ex krokodiler, 

sköldpaddor och vissa fiskarter. Bina ser 

alltså till att få en bra blandning på bin som 

sköter olika arbetsuppgifter också genom att 

ge yngel olika utvecklingstemperatur. 

Red 

Källa: 

http://www.telegraph.co.uk/earth/wildlife/7435950/Honey-bees-secret-worldof-heat-revealed.html 

11

Forskningsresultat visar att 

bidrottningen kan bedöma 

om befruktningen lyckats och 

om hon har fått tillräcklig 

mängd sperma i spermatekan. 

Drottningen måste ha ett enormt förråd 

med över 2-6 miljoner spermier 

för att kunna utveckla ett sunt och starkt 

samhälle. Redan 5-6 dagar efter kläckningen 

lämnar hon samhället för att para 

sig. Först gör hon ett par orienteringsflygningar 

i ett par minuter, sedan flyger hon 

till en drönarsamlingsplats som normalt 

kan ligga 1-2 kilometer från bisamhället. 

Där parar hon sig med ett flertal drönare 

vilkas spermier förs över till hennes äggledare. 

Mängden sperma är enorm. Mätningar 

har visat att mängden sperma i genomsnitt 

motsvarar mängden från 10-12 

drönare. Så snart hon är tillbaka i samhället 

igen vandrar spermierna från äggledaren 

till spermatekan (spermablåsan) där 

huvuddelen av sperman förvaras. Mindre 

än 5 procent av den totala mängden spermier 

tar sig dit. Denna process pågår i omkring 

24 timmar. Efter denna process har 

drottningen ett spermaförråd som räcker 

minst ett par år. 

Riskfyllt 

Drönarnas samlingsplats är ett utpräglat 

polyandriskt 1 ställe vilket utgör en stor påfrestning 

och en hög riskfaktor för drottningen. 

Eftersom hon parar sig inte endast 

en gång utan flera gånger i syfte att fylla 

spermatekan, är övervakning, parningsresultat 

och flygtid en väsentlig faktor och av 

stor betydelse för binas evolution. 

Drönarnas samlingsplatser i regioner 

med hög bitäthet uppsöks vanligen 

LArS-MArtiN LiLJeNVALL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

SBr:s Vetenskapliga råd 

Parningsflygning – så kort som 

möjligt men så länge det behövs 

Redan 5-6 dagar efter kläckningen lämnar 

drottningen kupan för en flygtur. Foton: Bo 

Lundberg 

av mellan 12000-15000 drönare. Drottningens 

”bröllopsbestyr” på platsen varar 

i omkring 10-30 minuter. Omkring 60 

procent av drottningarna gör inte bara 

ett utan två besök på platsen och 10 procent 

av dem flyger ut flera gånger. Mellan 

10-20 procent av drottningarna går förlorade 

under parningsflykten – de blir offer 

för hungriga fåglar eller plötslig, dålig väderlek, 

vilket innebär en svår förlust för 

bisamhället. Lagom i tid för den unga 

drottningen att para sig har som regel den 

gamla drottningen lämnat samhället med 

en svärm och då en ung drottning behöver 

ca 5 dygn för att mogna är arbetarlarverna 

vid tidpunkten för den unga drottningens 

”bröllopsbestyr” för gamla för att kunna 

matas upp till nya drottningar. Förlust av 

en parningsflygande drottning innebär att 

samhället går under. 

Styr spermiemängden drottningens 

beteende? 

Forskarna tror att mängden spermier är 

Drottningen parar sig med många drönare, 

vilket har stor betydelse för bisamhällets 

funktion. 

avhängig av det antal ”bröllopsflygningar” 

som drottningen gör. Inverkan av mängden 

sperma i äggledarna eller av koncentrationen 

sperma i spermatekan har inflytande 

på drottningen. En undersökning 

efter parningen av spermamängden hos en 

drottning visade på behovet av ytterligare 

flygning till parningsstället. I forskningsförsöket 

hindrades detta av forskarna. Resultatet 

klargjorde att färre parningar gav 

mindre mängd sperma i spermatekan och 

att drottningen därför måste göra fler parningsflygningar. 

Drottningen kände, så att 

säga, på sig att mängden sperma inte var 

tillräcklig utan måste fyllas på. Detta för 

till antagandet att drottningen kan styra sitt 

parningsresultat. För att befästa denna observation 

krävs ytterligare forskning. 

Två forskare, Nikolaus och Gudrun 

Koeniger, Institutet für Bienenkunde vid 

J.W.Goethe-Universität i Frankfurt genomförde 

vid Gschöder i de österrikiska alperna 

ett experiment med ett mindre antal 

drönare, 2500 stycken. Området där försö- 


ken ägde rum utgörs av en dal som är omgiven 

av höga berg, vilket innebär att främmande 

drönare endast med svårighet kan 

söka sig till stället. Under försöket mättes 

tiden drottningarna behövde för sina 

”bröllopsbestyr”. Man jämförde sedan 

spermamängden i spermatekan i förhållande 

till tiden för parningsflygningarna. 

Om drottningen böjde kroppen i avsikt att 

para sig med så många drönare som möjligt 

ökade spermamängden i spermatekan. 

Om denna rörelse inte skedde ansåg man 

det bevisat att hon hade kontroll över befruktningsresultatet. 

Först sedan en tillfredsställande 

mängd sperma hamnat i 

spermatekan återvände drottningen till 

sitt samhälle igen. 

Innan experimentet hade man märkt 

ut såväl samhällen som drottningar i syfte 

att kontrollera försöken. Från mitten av 

juli till början av augusti blev 35 obefruktade 

drottningar med sina samhällen utsatta 

på två olika platser. Mellan dem placerades 

15 samhällen med drönare men 

utan drottning och utan drönaryngel. Tidigt 

nästa morgon släppte man ut ca 2500 

drönare. På de två parningsplatserna testades 

feromonhalten på de drönare som 

hade samlats där. Drottningarna hade 

innan utflygningen spärrats i sina kupor 

för att man skulle kunna kontrollera 

deras antal och för att fastställa tiden för 

parningsflygningarna. När drottningarna 

hade börjat samla sperma togs denna ut 

ur spermatekan och spermierna räknades. 

Härigenom kunde man fastställa tid och 

antalet spermier från parningen. 

Återkomst till samhälle och 

uppnått mål 

Experimentet fastställde att alla drottningar 

först gör en kortare orienteringsflygning. 

Efter parningen återvände 29 

av 35 drottningar till sina samhällen och 

uppvisade tydliga befruktningstecken. De 

parade sig under tre på varandra följande 

dagar. Tiden för parningsflygningen låg i 

medeltal på omkring 22 minuter – alltså 

längre än normalt. En negativ korrelation 

mellan flygtiden och spermiemängden 

kunde noteras: de drottningar som tog 

längre tid på sig med ”bröllopsflygningen” 

hade mindre mängd spermier i sig än de 

som genomförde parningen på kortare 

tid. Drottningar med kortare parningstid 

än 30 minuter kunde uppvisa omkring 3 

millioner spermier i spermatekan, medan 

de som behövde längre tid på sig endast 

hade ca 1 million spermier. 


Resultaten visade således att mängden 

drönare på parningsplatsen inverkade 

på ”bröllopsflygningen”. Uppenbarligen 

kan drottningen känna av befruktningsresultatet 

genom mängden spermier i sin 

spermateka. Allt tyder på att drottningen 

flyger tillbaka till sitt samhälle om befruktningen 

varit framgångsrik och om 

hon har tillräckligt med spermier. Andra 

drottningar sökte vidare efter parningsvilliga 

drönare. Drottningen parar sig följaktligen 

inte om och om igen med en mängd 

drönare utan flyger tillbaka till samhället 

när hon vet att hon har tillräcklig mängd 

sperma i sig. 

Allmänt gäller att flygtiden för bin begränsas 

av förrådet av honung. Efter en 

lång flygtur kan honungsförrådet ta slut 

och drottningen måste söka sig tillbaka 

till samhället igen även om parningen inte 

är fullbordad. Drottningar med en mindre 

mängd spermier i spermatekan kan förklaras 

med att de har längre väg till sitt parningsställe 

än drottningar med kortare väg. 

Här inverkar således den långa flygtiden på 

parningsresultatet. I ovan refererade experiment 

har detta förhållande ingen giltighet. 

Här talar sambandet mellan spermiemängden 

i spermatekan och ett bestämt 

förhållningsmönster hos drottningen sitt 

om drönaren 

drönarens utveckling 

tydliga språk. Förutom denna iakttagelse 

kan skillnaden i mängden spermier också 

bero på differentierade omvärldsbetingelser, 

något som andra forskare har funnit. 

Säsongsbetingade väderleksförhållande 

kan även inverka på parningsresultatet. 

Vilken slutsats kan man då dra av 

ovanstående experiment? För oss biodlare 

är det säkert intressant att veta att 

drottningen måste ta stora risker i sina 

”bröllopsbestyr” men historiskt sett har 

bidrottningar genom tiderna sett till att 

tid och antal flygningar har säkrat hennes 

spermieförråd. Med sitt förråd har hon sett 

till att säkra sitt samhälles utveckling och 

fortlevnad. Ett naturens under har fullbordats 

och vi kan bara förundrat se på och 

konstatera vilket välorganiserat samhälle 

våra bin lever i. 

Källor 

Koeniger, N.; Koeniger, G. Mating flight 

duration of Apis mellifera queens: As 

short as possible, as long as necessary. 

Apidologie 38 (2007):6 606-611. http:// 

www.culturaapicola.com.ar/apuntes/ 

revistaselectronicas/apidologie/38-6/14. 

pdf 

Eva Sprecher-Uebersax, Schweizerische 

Bienen-Zeitung, 133 (2010):1 20-21 

Ägg 3 dagar 

Öppet yngel 7 dagar 

Täckt yngel 14 dagar 

Kläcker 24:e dagen 

Måste matas av bina 4 dagar 

Äter själv honung (kolhydrater) efter 4:e dagen 

Måste även i fortsättningen få fodersaft (protein) 

Flyger tidigast 8:e dagen 

Parningsduglig tidigast 12:e dagen 

efter kläckning. Räkna med 20 dagar 

drönarens mognadsprocess 

Not 

1 Polyandri: en kvinnas samtidiga äktenskap 

med flera män. 

De omogna spermierna börjar vandra från testis till sädesblåsorna när drönaren 

är 2-3 dagar gammal. Efter 8 dagar är blåsorna fyllda med omogna spermier. 

Spermierna undergår nu en mognadsprocess. De häftar sig fast på körtelcellerna 

i blåsornas insidor. Körtelcellerna upplöses helt och omvandlas till 

flytande sekret. Därefter är blåsorna tunnväggiga säckar, fyllda med spermier 

och vätska. Processen varar några dagar, men är beroende av hur bina vårdar 

drönaren. Vid dåligt väder utan drag kan några dagar bli till många dagar. 

Sammanställt av Folke Lindquist 

13

Svenska Carnica Gruppen 

GideoN öNNeStAM 

Det var en klok man som 

sa: ”För att förstå framtiden 

så måste man titta bakåt.” 

Redan på 20-talet vet vi att 

carnicadrottningar importerades 

till Sverige. På den 

tiden kallades bina med 

ursprung från Slovenien/ 

Österrike för krainerbin i 

Sverige. Det namnet används 

fortfarande. Det var först i 

början av 1970-talet som vi 

kan tala om ett ökat intresse 

för carnicabin. 

En person som betydde mycket i inledningsfasen 

var Otto Reimann. Ottos 

betydelse för carnicabiets spridning i Sverige 

kan nog inte överskattas. Han ställde 

upp som mentor för dem som var intresserade 

av avel med carnicabiet. Eftersom 

Otto Reimann var en så betydelsefull person 

både på ett personligt plan och på det 

avelsmässiga planet för själva carnicabiet, 

vill jag berätta lite mer om honom och 

hans gärning. 

Otto Reimann 

Otto kom till Sverige 1956 men det var 

inte förrän 1974 som han tog efter sin far 

med biodling och skaffade två bisamhällen, 

troligen s k ”bygdens blandning”. Det 

säger en del om dessas humör när han 

bytte drottningar redan efter tre veckor. 

Men inte heller de nya gula drottningarna 

godtog Otto så utvecklingen blev att 

han sökte Carnicadrottningar. Det var den 

biras han var van vid från kontinenten. Det 

fanns bin i norra Finland och Kanada som 

kallades Carniolan, det engelska namnet 

på detta bi. 

Otto hade blivit väl påläst, så han satsade 

på Kanadaimport. Det här blev början 

på Ottos framgång som yrkesbiodlare 

och drottningodlare. Importerna blev fler 

och han kunde även få tag på mycket bra 

Den här tallen är vårt pampiga landningsmärke på Västra Högholmen, våra carnicabins 

parningsstation. 

drottningar här i Europa. Han tog hem 

till Sverige drottningar från Österrike och 

Slovenien till en början, senare även från 

Tyskland. 

Svenska Carnica Gruppen 

Samtidigt började Ottos insatser som 

mentor ge resultat. Det var flera drottningodlare 

i hans närhet som visade upp 

fina drottninglinjer. Efterhand blev också 

intresset för ett vidare samarbete så stort 

att den Svenska Carnica Gruppen, SCG, 

bildades. 

Resultatet av avelsarbetet blev mycket 

bra. Fältförsök och testverksamhet visade 

på bra avelsresultat. Utveckling av tekniken 

med speciella drönaravläggare och att vi 

skapade en egen parningsstation på en ö 

gav verksamheten en bra knuff framåt. 

Varroan anländer 

Men.... så kom varroan och detta begränsade 

möjligheten att sända drottningar till 

biodlare och parningsstationen. Verksamheten 

blev i och med detta med flyttnings- 

förbud mm. mer tungrodd och det påverkade 

oss väsentligt. Under samma period 

lämnade Otto Reimann oss och det var 

tungt. Hans insats som mentor och kontaktperson 

när det gäller import av avelsmaterial 

var mycket värdefull. 

Sökande efter 

nya möjligheter 

Verksamheten blev nu lite av ett sökande 

av nya möjligheter. Vi skaffade en ny parningsstation 

belägen i Mälaren (Västra 

Högholmen). Vi fortsatte att göra en del 

importer, samt engagerade oss i Svensk 

Biavels avelsarbete. Samtidigt funderar vi 

på vilket sätt vi inom SCG kan göra största 

nyttan inom svensk biodling. Nytta och 

stöd för den enskilde carnicabiodlaren är 

vår primära uppgift i vårt avelsarbete. Här 

står vi idag. Nu tycker vi också att bitarna 

börjar trilla på plats. 

EU:s regelverk 

EU:s regelverk när det gäller import av 

drottningar passar bra in för Svenska 


Carnica Gruppen och vår filosofi, hur vi 

vill hantera importen. Vårt engagemang i 

Svensk Biavel ger oss tillgång till en bidatabas 

med ett mycket stort avelsmaterial 

från kontinenten med över hundra tusen 

registrerade carnicadrottningars avelsvärde, 

svärmtröghet, foglighet och lätthet att 

arbeta med, honungsproduktion samt ytterligare 

ett antal viktiga dokumenterade 

egenskaper, inte minst inavelskoefficienter. 

Dessa linjer kan vi importera från. Vi 

har folk inom vår grupp som har kontakt 

med andra Carnicaodlare i Österrike och 

Tyskland. Men vi ska inte glömma allt det 

goda avelsmaterial vi redan har i landet. 

Det är också bra. 

Mentorskapet från Otto och andra 

har gjort att kunnandet i gruppen när det 

gäller drottningodling och drottningavel 

ligger högt. Även god förtrogenhet med 


odlingstekniska moment 

som avläggarbildning på rätt 

sätt gör att Svenska Carnica 

Gruppen ligger med ”spetskompetens” 

bland avelsgrupperna. 

Carnicabiet 

När man berättar en god historia 

så finns det oftast en 

huvudperson och till det en 

del bifigurer. Carnicaodlare 

förstår att det är bifigurerna 

som är viktigast. Tillräckligt med utrymme 

och bygg möjlighet måste finnas och 

drottningens möjlighet till äggläggning 

måste beaktas. Carnicabiet startar tidigt på 

våren och bygger snabbt ut starka samhällen, 

men vid dåligt drag stannar äggläggningen 

av mycket snabbt. Carnicabiet är 

Så här hänger vi 

Apideorna. De hänger 

i en löpsnara. Här 

kommer inte myror 

och grävlingar åt 

dem. Och det blir 

inte mycket felflygningar. 

ett mycket vitalt bi som har mycket små 

problem med sjukdomar. Humörmässigt 

bra och stor städvillighet. Och vi kan importera 

testade drottningar. Databanken i 

Berlin kommer på sikt att bli synnerligen 

värdefull för oss. 

När vi ser framåt så vet vi bra vad vi 

bör göra. Samarbeta inom och utanför 

landet, testa och implementera. Selektera 

hårt så att det material vi har hela tiden är 

stabilt. Och inte att förglömma att bjuda 

in nya biodlare/drottningodlare och testare 

att vara med i utvecklingen. 

De två första drönaravläggarna från 

2009. Varje sådan avläggare motsvarar 

5-6 vanliga drönarsamhällen då de fått 

täckta drönarramar att vårda från olika 

samhällen. Vi tillför fortlöpande fler avläggare. 

Och kompleterar de första med 

fler drönare, bin och foder. 

15

Linjeavel på honungsbin – 

är det fortfarande aktuellt? 

Sammanfattning och översättning av ett föredrag för biavlare i Kirchhain, nov- 

2009 av Prof. Dr. Kaspar Bienefeld, Länderinstitut für Bienenkunde vid Hohen 

Neuendorf, Tyskland. 

SVeN-ÅKe NiLSSoN och LArS NAiMeLL 

Cirka 70 % av de tyska biodlarna 

föredrar i sin drottningodling 

att använda en 

drottning från en linje med 

ett populärt och välkänt namn 

eller att linjen används av 

många biodlare. 

Som grund för denna ”linjetrohet” gav 

drottningköparna följande tre skäl; 

1. Linjerna är bra genomsnittligt och 

därmed stabila. Biodlaren räknar 

inte med några (genetiska) överraskningar, 

när han på nytt väljer samma 

avelslinje. 

2. De olika avelslinjerna skiljer sig i 

väsentliga egenskaper och de välbekanta 

linjerna passar min biodling 

och min region. 

3. Korsningar mellan avelslinjerna producerar 

mycket mer honung. 

Stämmer dessa förväntningar på de olika 

avelslinjerna med verkligheten? 

Vad kännetecknar dessa 

avelslinjer? 

I djuravel menar man med linjeavel, ett 

medvetet urval i mindre undergrupper 

inom rasen för att bibehålla värdefulla genetiska 

egenskaper från en anfader. För 

carnicabina i Tyskland används i allmänhet 

inte begreppet linje för enskilda samhällen, 

utan refererar till kända biavlare som 

Sklenar och Peschetz eller till erkända biinstitutioner 

som Troiseck eller Lattbusch. 

Enligt Friedrich Ruttner så definieras avelslinjen 

via moderns härstamning. Till en gemensam 

avelslinje räknas alla samhällen 

som har åtminstone 50 % gemensamt arv. 

I Tyskland har vi idag ca 120 olika avelslinjer 

dokumenterade i BLUP-databasen 

(Zuchtwertschätz-Datenbank). De flesta 

av dessa ca 120 avelslinjer består bara av 

ett mindre antal samhällen som linjegrun- 

daren har namnsatt efter sitt handelsnamn 

eller familjenamn. De flesta avelslinjerna 

har bara funnits tillgängliga på marknaden 

under några få år, så man kan inte ännu 

prata om en avelsmässig vidareutveckling 

och konsolidisering. I utvärderingen här 

har endast hänsyn tagits till de avelslinjer 

av carnica i Tyskland som har en nationell 

eller ”överregional” betydelse. 

Hur enhetliga är 

avelslinjerna? 

Tabell 1 visar den genomsnittliga inavelsgraden 

(x i %) och det minsta resp. det 

högsta inavelsvärdet i gruppen samt antalet 

samhällen varje linje grundar sig på årligen. 

Antalet samhällen i varje grupp (avelslinje) 

är skrämmande litet. Skulle man konsekvent 

ha tillämpat parning inom gruppen 

i respektive linje, så skulle det ge upphov 

till gränsvärden för inavel som är minst 10 

gånger högre än det som anges i tabell 1. 

Inavel uppstår när djur med nära släktskap 

parar sig och får fertil avkomma i sin tur. 

Det finns gemensamma ursprungsgener på 

moderns och/eller på faderns sida. Inavelskoefficienten 

är ett mått på sannolikheten 

för detta, dvs denna beror på hur nära släkt 

föräldrarna är med varandra. Ju mindre en 

Tabell 1. Tabellen visar 

genomsnittligt antal 

bisamhällen per år och 

respektive inavelskoefficient 

för några linjer. 

Maximumvärden och 

minimivärden för respektive 

linjegrupp. Här 

har endast tagits med 

linjer som är av betydelse 

i ett flertal tyska 

förbundsstater. 

linje är, desto mer sannolikt är det att det 

sker parning mellan närbesläktade djur och 

därmed inavel. En ytterligare komplikation 

för biaveln och biodlingen är att bara ett begränsat 

antal ”fäder” används varje år. Ser 

man på tabell 1 så framgår av storleken på 

de olika linjerna, att man knappast kan tala 

om konsekvent linjeavel. Inom Hoffmannlinjen 

måste det föreligga en betydande 

inavel (med ett genomsnitt på ca 6,7 %). 

I underlinjerna för Sklenar (underlinjer 

47/09/24, 47/09/26 etc. ) är inte bara medelvärdet 

utan också den högsta nivån för inavel 

i förhållande till underlinjerna extremt 

liten. Detta förklaras av parningar mellan 

Sklenars underlinjer, men också genom 

ofta förekommande korsning med andra 

linjer än Sklenar eller med bin utan linjebeteckning. 

Parning med främmande linjer är 

vanligt inte bara bland Sklenars underlinjer. 

Värdena i tabell 1 tyder på att korsningar 

sker i alla linjer. Den procentuella andelen 

varierar mellan 20 % och 60 %. 

Skiljer sig linjerna åt? 

Olika samhällen för de fyra stora bilinjerna i 

Tyskland har undersökts beträffande avelsvärdet 

för honungs insamlingsförmåga, temperament 

och svärm benägenhet. Endast 


Hoffmannlinjen visar en positiv utveckling 

av avelsvärdet för honungs samlarförmåga, 

medan övriga inte visar någon säker trend. 

Då det gäller temperament så finns ingen 

statistisk korrelation för någon linje. Detta 

är inte förvånande, eftersom Hoffmannlinjen 

bäst kan beskrivas som ett ”fullblod” 

genom sin utveckling mot ökad inavel. 

Övriga linjer har inte samma utpräglade 

inavelsgrad som Hoffmannlinjen. Samtidigt 

har man inte uppnått de här mätta 

avels målen i form av ökad honungsproduktion. 

Beteendemässiga egenskaper har 

större arvsbarhet än honungsproduktion så 

avelsbesluten har istället främjat stabila värden 

för t ex temperament. Tydligt är också 

att de olika linjerna uppvisar stor likhet. 

Mer honung med 

linjekorsningar? 

Ju mer olika genetisk bakgrund parningssamhällena 

har, desto mer ”prestanda” kan 

man förvänta sig av korsningsprodukten. 

En speciell effekt, s k heterosis, innebär 

att korsningsprodukten presterar bättre än 

genomsnittet av de båda föräldrargenerationerna. 

I praktiken brukar man tala om att 

heterosis innebär att ett korsavlat djur är 

bättre än sin bästa förälder. Prof. Ruttner 

rapporterade en ökning av honungsproduktionen, 

men också en ökad aggressivitet 

med korsningar mellan carnica och 

melliferabin. 

Vad bör beaktas vid utvärderingen 

av olika linjekorsningar? Vanligtvis leder 

avel inom en linje till ökad inavel och 

till följd av detta en successivt minskande 

honungsavkastning. Härav följer att 

avelsarbete som ägnar sig åt att endast 

överträffa egenskaper som genom inavel 

har blivit tillbaka hållna, inte alls har högt 

ställda mål. 

Ansträngningarna att upprätthålla 

olika linjer och deras korsnings resultat 

blir meningsfull endast om avkomman 

presterar bättre än genomsnittet och där 

föräldragenerationerna har ingen eller 

liten inavel. 

Genomsnittlig honungsavkastning 

inom linjerna är 38,2 kg och med obesläktad 

”linje” 38,9 kg. Man ser en rad 

positiva effekter med korsningar mellan 

olika linjer jämfört med inom den egna 

linjen. Men det beror även på vilken linje 

vi talar om. Hoffmannlinjer ger mycket 

dåligt honungsutbyte oavsett vilken kombination 

man använder, medan både 

Peschetz och Sklenar ger antydan av ”heterosiseffekt”. 

Detta pekar på ett speciellt problem 


för honungsbin och parning mellan olika 

linjer. Om man gör en korsning mellan två 

olika linjer så innebär detta att drottningen i 

samhället är parad med ”linjefrämmande” 

sperma medan hon själv är företrädare för 

sitt ursprung med en högre grad av inavel 

än de döttrar (arbetsbin) hon har i sitt samhälle. 

Men inavelseffekten för drottningen 

i samhället ger som effekt en sämre förmåga 

till positivt beteende för korsningssamhället. 

Speciellt gäller detta om inavelslinjen 

är på moderns sida, men det ser 

något mer gynnsamt ut om inavelslinjen 

är på drönarsidan, då honungsavkastningen 

blir större. 

Får man bättre bevarande 

av genetisk mångfald genom 

avel uppdelad i olika linjer? 

Den genetiska mångfalden i de olika hundraserna 

tillsammans, är säkert mycket större 

än vad vargarna uppvisar. Hunden kommer 

ursprungligen genetiskt från vargen, 

men detta exempel kan visa att avel inte 

nödvändigtvis innebär genetisk utarmning 

för en hel art. Framför allt mellan varje 

hundras har man en stor genetisk variation 

som är långt större än den genetiska variation 

vargarna har. ”Alla vargar är lika” men 

det finns ett antal olika hundraser. 

Vad har detta med den tyska carnicastammen 

att göra? Man kan hävda att den 

genetiska mångfalden bäst skulle kunna bevaras 

om man delat upp den totala bistammen 

i många olika linjer. Inom dessa linjer 

blir bina mer enhetliga av inavel medan 

skillnaderna blir större mellan linjerna. 

(jämför med de olika hundraserna.) 

Men detta är teori – i praktiken är det 

för våra bin annorlunda, på grund av linjernas 

begränsade storlekar och binas extremt 

starka inavelskänslighet. Trots att 

bina har en hög känslighet för inavel, så 

har vi ändå en högre grad av inavel i vår nuvarande 

population av honungsbin. Under 

linjeavelns glansdagar på 1960-talet fram 

till 1980-talet hade i genomsnitt 3,8 % av 

samhällena som valts till avelssamhällen 

en inavelskoefficient på mer än 20 %. Men 

bisamhällen med en låg inavelskoefficient 

på mindre än 5 % bidrog med ca dubbelt 

så stort antal avelsdjur (6,4 %). 

Anledningen till att man valde bisamhällen 

med en låg inavelskoefficient var att 

honungs produktionen var avsevärt högre 

(ca 15 %). Samtidigt så hade drottningodlarna 

tydligt sett de negativa effekterna av 

en alltför höggradig inavel och därför inte 

fortsatt att driva linjeaveln mot ökad inavel 

och stabilisering av linjeegenskaperna. 

Dessa beslut var korrekta då, eftersom det 

saknades såväl avelsvärden som inavelsvärden, 

de hjälpmedel som idag finns för 

att bedriva ett systematiskt och klokt urval. 

Då kunde man inte skilja mellan låg genetisk 

kvalitet och negativa effekter av en 

hårt driven inavel. Följden har blivit att 

man baserat sin avel på oprecisa och odokumenterade 

egenskaper – och egentligen 

har avelsarbetet delvis stått stilla de senaste 

åren och vi har även fått en ökad genetisk 

utarmning hos honungsbina. 

Sammanfattning 

De här presenterade situationen för aveln i 

Tyskland, visar en föga smickrande bild för 

användningen av linjeavel hos honungsbin. 

Det kan möjligen bero på att genomförandet 

varit bristfälligt och mindre på grund av 

den teoretiska avelsprincipen. 

För en slutlig värdering måste man 

också ta med i beräkningen den verklighet 

som biodlingen befunnit sig i och som 

kortfattat kan beskrivas såhär: 

Binas biologi /genetik 

– Honungsbina är extremt inavelskänsliga. 

– Egenskaperna hos samhället beror på 

både drottningen och arbetsbina. 

– Linjekorsningar är inte så verksamma för 

att förbättra egenskaperna. 

– Många selektionskriterier uppfattas 

mycket olika av biodlaren. 

Biodling i tyskland 

– Biodling bedrivs i Tyskland som en hobby. 

– Högvärdiga drottningar betingar ett för 

lågt pris. 

– Biodling och biavel bedrivs i små biodlingar. 

– Jämförelsevis små möjligheter att bilda 

större samarbetsorganisationer för 

avelsarbete. 

Läget för den tyska linjeaveln 

– Övervägande mycket små linjer med jämförelsevis 

litet antal avelssamhällen. 

– Inga linjespecifika avelsmål tycks finnas. 

– Som regel ingen utpräglad ”linjedisciplin”. 

– Man saknar långsiktiga strategiska planer 

inom linjerna. 

– Inget samarbete mellan linjerna för att 

göra en målmedveten linjekorsning. 

Det ärliga svaret på den inledande frågan 

om linjeavel är aktuellt för bin blir alltså: 

– Nej, linjeavel har blivit föråldrat och 

omodernt. 

Trots detta kommer linjerna fortsättningsvis 

att spela en roll då man fattar beslut 

som drottningodlare och köpare, eftersom 

man har förtroende för de etablerade 

linjerna. Idag finns möjligheter att utnyttja 

moderna hjälpmedel, som datorbaserade 

beslut, omfattande beräkningar av olika 

faktorer för att särskilja avelseffekter från 

miljöeffekter. Detta kan göras trots att de 

enskilda bilinjerna är små populationer 

och där en hel rad olika slumpfel kan elimineras 

på matematisk väg. 

17

Parningsstationer sommaren 2010 

BUCkFaSt 

aspö - Hasslö* 

Stationerna är öppna för odlare i zon 1. Stationsföreståndare: 

Bertil Frost , Hasselbergsvägen 

11, 37163 LYCKEBY, tel. 0455-23511 

eller 070-5623511 

Glädjande att vi kan utnyttja Aspö-stationen 

i år också. Mottagningstider: onsdagar 

16 juni -4 augusti. Medåkande ansluter i god 

tid före färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare 

Aspö och medtag gärna matsäck. 

På Hasslö möter man upp vid parningsstationen 

Enmarksvägens slut omkring kl. 

13.00. 

Drönarstammar Aspö EAN 06-303. Hasslö 

KDK06-009. 

Bina i parningskuporna ska vara garanterat 

drönarfria och besiktigade av bitillsynsman, 

flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt 

bifogas med parningskassetterna. 

Skärva* 

Larvhämtningsdag på Skärva lördagen den 

12 juni kl. 13.00. Beställning av larver måste 

göras senast 1 juni. Använd beställningskortet 

där det står om begränsningar, info om detta 

från Anders Lundgren, tel. 0455-43577 Pris 

på 2 dagars larver 25:- om Du larvar list själv, 

125:-/list, hjälp med larvning kan erhållas i 

mån av tid. Omlarva gärna i påbörjade celler 

med 2-3 dagars larver som bytes ut mot nya 

larver för säker o fuktig transport. 

Se gärna stamtavlor i Skärvahäftet som 

kan rekvireras via Buckfastföreningen för 50:- 

på Bg. 5546-2030. 

Alla intresserade är välkomna att deltaga 

i denna årliga larvhämtningsdag, som har blivit 

populär för biodlare från Sverige, Danmark 

o Norge, ett utflyktsmål för hela familjen i en 

skön Blekingenatur. 

Styrsö* 

Föreståndare: Egon Andersson, tel. 031- 

Aspö 

EAN06-303 

EA02-321 

KEO04-910 

Drottningen märks blå 2010 

EA99731 

UG9714 

KEO02-906 

TFB01-25 

Hasslö 

KDK06-009 

SBr:s Avelskommitté 

KDK05-511 

HN03-10 

883877 eller 0708-789370. 

Mottagning o hämtning: Endast lördagar 

på Styrsöskäret från 5 juni-14 augusti. Vi är 

tacksamma för föranmälan till Lennart Karlsson 

på tel. 031-970467 om Du kommer med 

många. Mottagning kan ske av parningssamhälle 

i Apideor eller enramslåder (EWK). Bina 

i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria 

och besiktigade av bitillsynsman. Flyttintyg 

skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas 

med parningskassetterna. 

Drönarstam: KEO 05-914 

Vendelsö* 

Föreståndare: Åke Ferm tel. 0301-42326 eller 

0706-273474. 

Mottagning: onsdagar med början den 16 

juni-11 augusti. Både enrams- och flerramskassetter 

mottages, givitvis drönarfria. För att 

minska varroatrycket ska kassettbina vara behandlade 

med mjölksyra. Före planerad ankomst 

till Vendelsö ring föreståndaren för planering 

av leveransdag för jämnare mottagning 

och för färdvägsbeskrivning och när båten går 

ut, vanligtvis kl. 18.00, från Stavder hamn. 

Andra biraser är också välkomna. 

Särskila bestämmelser: Zon 1. Kassetterna 

ska vara drönarfria. 

Drönarstam SK05-24. 

Ven* 

Föreståndare: Stefan Dahlin, Vårgatan 17 B, 

26152 Landskrona, tel. 0418-18484 eller 

0706-184848. Mottagning: Lördagar 

med början den 12 juni-7 augusti. Ven 

Ring föreståndaren och anmäl att 

Du kommer så får Du vägbeskrivning 

och färjans avgångstid. OBS 

Nytt färjeläge 

Både enrams o flerrams kassetetter 

mottages. Särskilda bestämmelser: 

Zon 1. Kassetterna ska 

var drönarfria och besiktigade av 

KDK04-402 

PS01-017 

KDK00-04 

TF01-25 

Ringsö 

RÅ0602 

RÅ0414 

KH03-54 

drottningodling/Avel 

bitillsynsman. Drönarstam: EAN 06-603. 

Ringsö-Stendörren i Sörmland 

Stationsföreståndare: Göran Göransson, tel 

0155-260473 eller 0730-355810. 

Mottagning: Ringsö söndagen den 4 juli. 

Mottagning Stendörren lördagarna den 3 juli, 

10 juli, 17 juli. Både enrams- och flerramskassetter 

mottages, givetvis drönarfria och 

besiktigade av bitillsynsman. När Du ringer 

föreståndaren och talar om att Du kommer 

får Du vägbeskrivning. Särskilda bestämmelser 

Zon 1. Drönarstam Ringsö – RÅ0602. Drönarstam 

Stendörren – EAN07-331 

CaRniCa 

Västra Högholmen* 

För 2010 kommer urval att ske under maj, 

då man kan göra ett riktigt urval utifrån hur 

bina har klarat vintern och själva städat ur 

i kuporna. För Carnica Gruppen är detta ett 

viktigt urvalsinstrument, där bina visar upp 

sitt inneboende städbeteende. Urvalet kommer 

att vara från Inger och Hasses bästa linjer 

och som inte är släkt med föregående års 

drönarlinjer. 

Utsättning och hämtningsdatum till Västra 

Högholmen i Mälaren är följande fyra datum 

– 12 juni, 27 juni, 10 juli, 24 juli. Kassetterna 

kan lämnas på morgonen vid Rörbyvägen 38, 

Drottningholm, ring Hasse först på tfn 070- 

6027979, även om du önskar ytterligare info. 


RÅ0126 

SK00-05 

KH01-102 

SK00-05 

EAN06-603 

Stendörren 

EAN07-331 

PS04-605 

KEO04-910 

ST05-339 

EAN02-321 

PS03-591 

PS00-614 

KEO02-90 

TFB01-25 

ST03-433 

PS01-017 

EAN99-731 

UG9714 

Vendelsö 

SK05-24 

Styrsö 

KEO05-914 

KB03-185 

PS01-017 

KEO04-910 

KDK00-04 

KB01-463 

KB425 

PS99-517 

KB97-496 

KEO02-90 

TFB01-25 

LH97-10 

KH97-52

Hallands 

Väderö 

Hallands 

Väderö 

2010 

liGUStiCa 

Hallands Väderö* 

SBR:s parningsstation för Ligusticabin på 

Hallands Väderö kommer att vara öppen för 

utsättning av parningskassetter (SBR-typ) 

enligt följande. 

Första utsättning torsdagen den 10 juni. 

Därefter varannan torsdag dvs 24 juni, 8 juli, 

22 juli och sista hämtning 5 augusti. De 4 

samhällena har lika drönare dvs systerdrottningar 

av Bert Thryboms välkända linje. Den 

är genetiskt utvald och framavlad för att ta 

tillvara Ligusticabinas allra bästa egenskaper. 

Parningskassetter (SBR-typ) kan efter anmälan 

till Heinrich Valtinat lämnas i Torekovs 

hamn vid båten före klockan 10.00 nämnda 

dagar men bäst är att de som önskar para sina 

drottningar på ön åker med ut till stationen 

rasparningsplatser 

BUCkFaSt 


BTL-07-002 

BTL-06-015 

BTL-05-033 

BTL-04-002 

BTL-05-033 

BTL-04-002 

Skärva 

Som ett alternativ till parningsstationerna på 

Aspö och Hasslö kommer Buckfastföreningen 

att använda Skärva för rasparning. Detta innebär 

att de som vill ha bra produktionsbi men 

inte ska använda drottningarna för fortsatt avel 

kan nyttja Skärvas fina drönarmaterial, dessutom 

till ett lägre pris än på stationerna. Både 

enrams o flerramskassetter mottages, Särskilda 

bestämmelser zon 1. Kassetterna ska vara 

drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. 

Pris 40:- per kassett. Mottagning ring Anders 

Lundgren tel. 0455-43577 för vilken tid o vägbeskrivning. 

Föranmälan skall göras till Anders 

Lundgren tel. 0455-43577. 

Glädjande att vi kan utnyttja Aspö stationen 

i år också. Mottagningstider: onsdagar 

16 juni -4 augusti. . Medåkande ansluter i god 

tid före färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare 

Aspö och medtag gärna matsäck. 

och hjälper till vid utsättning. Bemanningen 

är begränsad. 

All inlämning till stationen skall åtföljas av 

besiktningsprotokoll att bigården är frisk. Endast 

drönarfria kassetter utsättes. Avgiften är 

som tidigare 60 kr per utsatt kassett. 

Förste ansvarig för stationen är Heinrich 

Valtinat tel 0431-22274. Övriga kontaktpersoner 

är Gösta Svensson tel 0495-40002, Sten- 

Erik Falk tel 036-52495 samt Lars Thorsson 

tel 0479-12827. 

Systerdrottningar som drönargivare — 

OBS: Drottningarna är inseminerade i samtliga 

steg på stamtavlan av Bert Thrybom, Lidköping. 

Eftersom det genetiska arvet är starkt 

inavlat så medför detta konsekvenser i det fortsatta 

avelsarbetet. Den avkomma som man tar 

från årets stam på Hallands Väderö tål knappast 

mer inavel utan skall bilda underlag för en 

eller fler fortsatta avelslinjer för Ligusticabiet. 

Inavelskoefficienten för linjen Hallands Väderö 

2010 ligger mellan 0,25-0,38. Med andra ord 

krävs att man korsar årets material med ett 

genetiskt obesläktat material om man ska behålla 

binas vitalitet. 

Gränsö 

På nedanstående datum kommer oparade 

drottningar att tas emot för parning. Drottningarna 

tas emot med följebin i tillsättningsburar 

och levereras tillbaka om parningen 

lyckats i samma burar efter 10-14 dagar med 

följebin. 

tomelillaortens Bf 

Rasparningsplats i föreningens bigård i Örup. 

Utlämning av avelslarver torsdagarna den 20 

maj o 3 juni 2010 kl. 19.00 Utsättning av 

drottningar för parning torsdagarna den 3 juni 

o 17 juni 2010. Enramslådor, Kiler o Apideal 

ådor. Information på E-post . 

Höö (Älmhult) 

Drönarlinje RÅ0706. Ger ett drönararv SK 

0610 på modersidan och KDK05-511 på fadersidan. 

Leif Olofsson tel 0476-12115 

nynäs (Sörmlandskusten) 

Larvhämtning i Sörmland. Ring eller maila 

för tider och närmare information till Thomas 

Rafstedt tel. 070-6637799, infra.kart@ 

swipnet.se 

larvdag i Mölnlycke 

Råda Säteri lördagen den 5 juni 2010 kl. 10.30. 

2 dagars celler beställs senast sista maj. 

Svarsmail på bekräftad parningsplats kommer 

efter anmälan om ledig plats finns och 

därvid kommer en noggrann beskrivning hur 

du ska göra. 

Möjliga mottagningsdatum: 2/6 – 30 

drottningar, 9/6 – 45 drottningar, 16/6 – 30 

drottningar, 30/6 – 45 drottningar. Anmälan 

obligatorisk med önskat mottagningsdatum 

till mail leif.svensson@vastervik.se 

Drönarstam: Ligurisk inavlad LS07100. 

Kostnad 75:- för varje mottagen drottning. 

MElliFERa 

Nytt för 2010 är att ett renparningsområde 

har skapats i Torsby i norra Värmland med 

Inger Bengtsson i Vitsand som ansvarig. Vidare 

har man tillgång till tre genpooler; Utö i 

Stockholms skärgård samt Hindersön utanför 

Luleå och Holmön utanför Umeå. Systerserier 

som drönargivare på Lurö och Hästliden. 

lurö* 

Drönarlinje: RS-08-15 (Flekkefjord). 

Öppet vecka 26-30. Kontakt Ingvar Arvidsson 

0531-32178. 

Hästliden 

Drönarlinje: PB-08-118 (Solberg). Öppet vecka 

26-29. Kontakt Sven Carlsson 0930-43077. 

......... 

*Stöds med EU-medel. 

liGUStiCa 

Visingsö 

Parningsplatsen på Visingsö öppnas lördagen 

den 15 maj (i samband med drottningodlingens 

dag) och stänger söndagen den 29 aug. 

Anmäl till parningsplatsansvarige Lars Forsberg 

hur många drottningar du tänker sätta 

ut. Du får då stolpnummer av Lars. Du kan 

använda både Apidea och SBR-kassett. Drönarmaterial 

är 5 olika linjer av ligusticamaterial 

– se senaste LigusticaBlad. Kostnad 40 

kr per utsatt drottning. Tfn till Lars Forsberg: 

0390-40156 eller 0390-40440. Varje drottning 

skall ha medföljande flyttningsintyg från bibesiktningsman. 

MElliFERa 

Vitsand 

Rasparningsplats med bred drönarbas vecka 

26-29. Kontakt Inger Bengtsson 0560-30091. 

19

KoMPiSutveckling 

KoMPetensutveckling i Svensk biodling 

eriK öSterLUNd 

Svensk biodling har under de 

senaste åren haft ett vikande 

antal biodlare och färre 

bisamhällen. Denna trend 

har bromsats upp och inom 

vissa distrikt sker det idag en 

mycket positiv nyrekrytering 

av biodlare. 

den nyrekrytering som har skett under 

I de senaste åren finns det en ökande 

andel kvinnor. Även invandrare ökar 

bland de nyrekryterade biodlarna. I detta 

har kompetensutvecklingsprojektet Kompis 

en del. 

Från februari 2008 till april 2010 

har detta kompetensutvecklingsprojekt 

varit igång, ett samarbete mellan Studieförbundet 

Vuxenskolan (SV) och Sveriges 

Biodlares Riksförbund (SBR). SV var 

projektägare och samtidigt den av parterna 

som ansvarade för genomförandet av 

kompetensutvecklingen/studiecirkelverksamheten. 

Det har finansierats av EU:s 

Landsbygdsprogram och Studieförbundet 

Vuxenskolan. 

De som lett projektet är Jonny Ulvtorp 

och Lotta Fabricius Kristiansen. Här svarar 

Jonny på några frågor om projektet. 

Vilka förhoppningar hade ni 

med projektet? 

– Vi planerade att genomföra 200 studiecirklar 

med cirka 10 deltagare i varje cirkel. 

Vi ville nå cirka 2 000 biodlare. Vi fokuserade 

på nyrekryterade biodlare och 

handledningen Min första sommar som 

biodlare. Också biodlare som hållit på ett 

tag ville vi nå med kompetensutveckling i 

drottningodling och biavel. 

– Projektet marknadsfördes genom aktiviteter 

via samtliga 190 lokalavdelningar 

av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och 

SV:s ännu fler lokalkontor fördelade över 

riket. Vi gick också ut via SBR:s 25 distrikt 

och ca 300 lokalföreningar. Vi inriktade 

oss på att engagera 

kvinnliga nätverk 

och invandrarföreningar 

som är knutna 

till biodlingen. 

Hur många har 

ni nått med 

utbildning 

– Vi började lite blygsamt 

med 69 cirklar 

och sammanlagt 

640 deltagare 2007. 

Sedan ökade antalet 

cirklar och antalet deltagare för varje år. 

2008 hade vi 90 cirklar med sammanlagt 

817 deltagare. 2009 genomförde vi 

123 cirklar med 1099 deltagare. Vi nådde 

målet med råge. Sammanlagt 282 cirklar 

med 2556 deltagare. 

– Till detta kan läggas att vi har utbildat 

cirka 150 cirkelledare vid 3 tillfällen. 

Vad har deltagarna lärt sig? 

– Deltagarna i studiecirklarna har lärt sig 

biodlingen från grunden. Cirka 150 cirkelledare 

har fått ökade kunskaper om att 

leda en studiecirkel samt fått kunskaper 

om det nya studiematerielet samt användningen 

av det. 

Har projektet genererat något 

mer än kunskap? 

– Information om projektet finns på hemsidor, 

både SBR:s och SV:s. Vi har producerat 

och distribuerat en CD till samtliga studieledare, 

SBR:s föreningar samt till alla 

SV:s kontor. Cirka 30 filmsekvenser finns 

tillgängliga för studieledarna via internet. 

Under projektperioden och främst 2009 

har det tillkommit fler biodlare än något 

annat år de senaste 10 åren. 

Vad har projektet fått för konsekvenser 

för svensk biodling? 

– Det finns idag cirka 150 väl motiverade 

cirkelledare som har fått tillgång till ett studiematerial 

som inte har funnits tidigare. 

Vid utvärdering av studiematerialet har det 

redovisats att cirkelledarna inte någonsin 

haft tillgång till så bra studiemateriel inom 

biodling som det finns tillgång till nu. Med 

fler nya biodlare i föreningarna kommer 

dessa att stärkas i sitt fortsatta arbete 

Vad händer efter kompis? 

– I utvärderingen av projektet finns det 

några tydliga önskemål från deltagarna. 

Man vill ha en årlig träff för att förkovra sig. 

Den skall vara i januari. Det finns 4 platser 

som det fungerar bra att lägga dessa årliga 

träffar på, Alvesta, Trollhättan, Enköping 

och Umeå. Cirkelledarna har givit uttryck 

för att det finns fler ämnen där man vill 

få tillgång till presentationer, dvs bra arbetsmaterial. 

SBR och SV har här en uppgift 

att förvalta för att tillgodose önskemålen. 

SBR kommer att söka medel ur nationella 

programmet för att försöka finna 

en finansiering för framställning av mer 

studiemateriel. 


I Bitidningen nr 3 nämnde jag 

planerna om att undersöka hur 

det gått med övervintringen 

genom en webbaserad enkät. 

På SBR:s hemsida finns det nu 

en länk till undersökningen, 

som genomförs i samarbete 

med Danmarks Biavlerforening. 

Förutom frågor om antal invintrade samhällen 

och antal samhällen nu på våren 

finns det några frågor om varroabekämpning. 

För att få en så bra bild som möjligt av 

läget kring övervintringen, är det viktigt att vi 

får in många svar. Jag vore således tacksam 

om ni går in på hemsidan, klickar er fram 

till enkäten och sedan ägnar några minuter 

åt att besvara den. 

nosemasjuka 

Det kan vara en bra idé att kolla nosema 

i samhällena nu på våren. T.ex. bör man 

innan eventuell förstärkning eller sammanslagning 

av svaga samhällen veta om samhällena 

är nosemainfekterade. Slå inte ihop 

nosemasjuka samhällen med friska samhällen. 

En säker diagnos av nosemasjukan kan 

enbart ställas genom mikroskopisk analys av 

bins tarminnehåll eller av hela bin. Typiska 

yttre symptom på nosemaangrepp saknas. 

När ett samhälle skall undersökas ger prover 

på levande bin det säkraste resultatet. Ett 

nosemaprov bör omfatta cirka 60 bin för tillfredsställande 

säkerhet i diagnosen. 

Samhällen som angripits av nosema i 

en omfattning som går att diagnosticera bör 

överföras på smittfritt vaxbygge. Vid kraftiga 

angrepp bör man överväga avlivning av samhället. 

Smält ned kakverk med utsotsfläckar 

Figur 1. Utsot förekommer utan koppling till 

nosema, men när utsot och nosema förekommer 

samtidig sprider utsoten nosemasporer 

effektivt. Foto: Preben Kristiansen 


PREBEn kRiStianSEn 

Bihälsokonsulent 

samt kakverk från såväl kraftigt angripna 

som avlivade samhällen. Förutom åtgärder 

för att minska smitta genom förorenat vax 

handlar bekämpning av nosema främst om 

förebyggande åtgärder. Se till att ha bra pollenkällor 

nära bigården och drivfodra under 

perioder utan drag (ett bisamhälle får aldrig 

svälta). Tillgång på protein och det enskilda 

biets proteinstatus påverkas nosemans förlopp. 

Bin som fötts upp med brist på pollen 

är känsligare för angrepp än mer välfödda 

bin. Å andra sidan förvärras ett nosemaangrepp 

hos bin som inte behövt utstå näringsbrist, 

om tillgången på protein ökas. 

Proteinfodring på våren kan alltså förvärra 

ett angrepp av nosema. 

Undvik att krossa bin i samband med ingrepp. 

Bina rensar och slickar upp rester av 

krossade bin vilket effektivt kan sprida nosemasporer 

om de krossade bina var angripna. 

Foderanordningar där bina blir liggande i 

fodret innebär också en spridningsrisk. 

En beskrivning av hur man kan analysera 

bin för nosema finns på SBR:s hemsida 

(sökväg: Bin och biodling > Bihälsa 

> Bisjukdomar och parasiter > Nosema). 

Mer att läsa om nosema finns även i följande 

artiklar: 

Ingemar Fries och Eva Forsgren. 2008. 

Undersökning av spridningen av Nosema 

ceranae i Sverige. Bitidningen 1/2 2008, s 

26-27 

Ingemar Fries och Eva Forsgren. 2008. 

Nosema ceranae fungerar inte som 

Nosema apis. Bitidningen 6 2008, s 20-21 

Bestämmelser om flyttning 

Vid flera av vårens möten har det kommit 

upp frågor om regler för flyttning av bisamhällen. 

Bestämmelserna om flyttning anges 

i Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning 

av amerikansk yngelröta och varroasjuka 

(SJVFS 1992:38. Omtryck 2002:46). I 

13 § står det att bigården skall undersökas 

innan tillstånd kan lämnas att ”bortföra levande 

bin, utbyggda vaxkakor och avfall av 

sådana, begagnade bibostäder eller begagnade 

biodlingsredskap från område som är 

förklarat smittat eller misstänkt för smitta av 

amerikansk yngelröta…”. Undersökningen 

skall genomföras av bitillsynsman, som kan 

utfärda tillstånd om inte det påvisas amerikansk 

yngelröta i bigården och om det ej påvisats 

under de två föregående månaderna. 

Flyttning i lagens bemärkelse är flyttning 

över församlingsgräns. Vilka församlingar 

som är smittförklarade framgår av Jordbruksverkets 

föreskrifter om smittförklarade 

Bihälsa 

Hur har det gått med övervintringen 

Figur 2. En drönarram sätts in i kupan 

vid första vårinspektionen. Ramen bör ha 

kontakt med yngelklotet, men med yngel på 

båda sidor. Vilken typ av ram som används 

beror främst på hur ofta man vill genomföra 

ingrepp för att avlägsna drönaryngel. 

områden. Dessa kan laddas ner från verkets 

webbplats www.jordbruksverket.se (sökväg: 

Djur > Annat om djur > Biodling > Regler 

för biodling). 

Innan tillstånd för flyttning kan utfärdas 

inom varroazon 2 och 3 måste nedfallsundersökning 

med avseende på varroa 

genomföras. Hur nedfallsundersökningen 

ska göras framgår av 37 § i föreskrifterna 

om bekämpning: ”Undersökning rörande 

förekomst av varroakvalster skall omfatta 

minst en tredjedel av bigårdens samhällen, 

dock minst två samhällen. Undersökningen 

skall ske genom analys av nedfall. Under 

binas aktiva period skall nedfallet insamlas 

med varroainlägg i samhället under minst14 

dagar.” Information om varroazoner finns 

på samma sida som angetts ovan. 

Dags för drönarram 

Genom att avlägsna täckt drönaryngel ett 

antal gånger på våren/försommaren kan 

kvalstermängden i varroaangripna samhällen 

minskas. Det är bäst att försöka fånga 

kvalstren så tidigt som möjligt, därför är det 

nu dags att sätta en drönarram i kuporna. 

Att avlägsna drönaryngel räcker inte som 

enda bekämpningsåtgärd, men är ett bra 

komplement till de åtgärder som ska vidtas 

senare på säsongen. Hur man kan gå tillväga 

beskrivs i broschyren ”Varroabekämpning 

med ekologiska metoder” (Jordbruksinformation 

10-2001), som kan beställas från 

Jordbruksverket (via webbplatsen eller på 

telefon 036-15 50 00) eller genom Bibutiken 

på SBR:s hemsida. 

21

Verksamhet med bin 2009 vid SLU 

iNGeMAr FrieS, eVA ForSGreN – ekologiska institutionen, SLU 

FORSkninG 

BEE DOC 

Under 2008 skedde utlyste Europeiska 

Kommissionen medel till ett 

forskningsprojekt med fokus på bihälsa. 

Ett konsortium av 11 partners 

(SLU är en av dessa) under ledning 

av koordinatorn, Robin Moritz från 

Tyskland, ansågs ha den bästa ansökan 

och har fått ett projekt beviljat 

2009 under akronymen ”Bee Doc”. 

Partners fördelar sig på två från 

Tyskland, två från Sverige, och en 

från respektive England, Schweiz, 

Frankrike, Belgien, Bulgarien, Spanien 

och Slovakien. I gruppen finns 

representerad god kompetens inom såväl 

biologi, genetik, insektsimmunologi, molekylärbiologi 

som kemi, Projektet startar 

1 mars 2010 och kommer att pågå under 

tre år. Projektet fokuserar på interaktioner 

mellan olika patogener, patogener 

och bekämpningsmedel, samt hur binas 

väl och ve påverkas av olika kombinationer 

av påfrestningar. Resultat från projektet 

kommer att rapporteras i BT och 

kommer att finnas tillgängligt via webben 

när projektet kommer igång. Projektstart 

är 1 mars 2010. 

Bond-projektet 

(”live and let Die”) 

Bond-projektet och dess utveckling sedan 

1999 (när vi etablerade 150 samhällen isolerat 

på södra Gotland, tillsatte varroakvalster 

till samtliga samhällen och sedan inte 

bekämpat dessa), har beskrivits tidigare i 

BT (Fries, 2007). I sin ursprungliga tappning 

är Bond-projektet avslutat. Vi kan 

konstatera att några få av de 150 samhällena 

fortfarande är vid liv tio år efter försökets 

början, och vi har påbörjat ett nytt 

arbete för att dels öka antalet samhällen, 

dels försöka förstå vad som skiljer de bin 

som överlevt från andra bin. 

Under 2008 odlade vi drottningar 

från Bond-drottningar och gjorde avläg- 

Figur 1. Koordinatorn för Bee Doc, professor Robin Moritz, 

under en seglats på Medelhavet. 

gare, dels på Gotland, dels i Uppsala för 

att kunna studera utvecklingen mer i detalj 

under 2009. De parametrar som studerats 

under 2009 är: 

i) Ynglets attraktionskraft 

ii) Kvalstrens fertilitet på arbetaryngel 

och 

iii) Populationsdynamik hos bina 

(bimassa och yngelmängd) 

i) Ynglets attraktionskraft 

Fördelningen av kvalster mellan vuxna bin 

och yngel kan påverkas av hur attraktivt 

ynglet är för kvalsterhonorna. Vi har i ett 

mindre material tidigare sett en tendens 

att större andel kvalster finns på de vuxna 

bina hos Bondbin jämfört med kontrollbin, 

något som kan tolkas som skillnader 

i ynglets attraktivitet. Från data insamlat 

2009 syns ingen signifikant skillnad i fördelning 

av kvalster på yngel resp. vuxna 

bin hos Bondbin och kontrollbin. Det betyder 

att om det finns systematiska skillnader 

så är de så små att de sannolikt är 

av marginell betydelse för binas överlevnad. 

De skillnader som tidigare registrerats 

i detta avseende har varit mest uttalade 

mot slutet av säsongen. Data för den 

perioden är ännu inte bearbetad och kan 

möjligen förändra bilden när materialet 

analyserats i sin helhet. 

ii) Kvalstrens fertilitet på 

arbetaryngel 

Vi har ännu enbart hunnit undersöka 

fertilitet (yngelproduktion eller 

ej) och fekunditet (antal potentiellt 

fertil avkomma) hos varroakvalster 

som angriper arbetaryngel. Arbetet 

innebär att celler med puppor 

med mörka ögon lokaliseras och att 

dessa undersöks för varroakvalster. 

När angripna celler hittas undersöks 

dessa noga i stereolupp och endast 

celler med ett moderkvalster kommer 

till användning för bedömning 

av reproduktion. Samtliga stadier av 

kvalster i cellen registreras och med 

utgångspunkt i puppans utvecklingsstadium 

kan man avgöra om avkomman 

kan bli fullgången eftersom tiden för 

varje utvecklingsstadium hos parasiten är 

klarlagd i detalj. 

Av figur 2 framgår hur stor andel moderkvalster 

som producerat potentiellt reproduktionsduglig 

avkomma hos undersökta 

Bondbin samt hos kontrollbin. 

Undersökningarna 2009 har utförts 

av Barbara Locke i 12 Bondsamhällen på 

Gotland och 5 i Uppsala samt 12 kontrollsamhällen 

på Gotland och 7 kontrollsamhällen 

i Uppsala. Totalt har 377 celler undersökts 

i Bondsamhällen och 431 celler i 

kontrollsamhällen under 2009. 

Andelen infertila kvalster har inte 

varit specifikt särskiljande mellan grupperna, 

men det är uppenbart att försenad 

äggläggning och mortalitet hos juvenila 

stadier, tillsammans med infertila moderkvalster, 

ger en sämre reproduktionsförmåga 

hos kvalster i Bondsamhällen 

jämfört med kontrollsamhällen. Data från 

2009 verifierar de preliminära observationer 

som rapporterats från fältsäsongen 

2008 och förstärker uppfattningen att en 

viktig skillnad mellan grupperna är just 

kvalstrens reproduktionsframgång. Tidigare 

uppgifter i litteraturen har fokuserat 

på skillnader i kvalstrens fertilitet när det 

undersökts varför bisamhällen överlever 


Figur 2. Andelen moderkvalster med potentiellt fertil avkomma 

i celler med ett moderkvalster i Bondsamhällen respektive 

Kontrollsamhällen. Skillnaden mellan grupperna 

är högsignifikant (p

som bara detekterats en gång, och då med 

serologiska metoder, nämligen Arkansas 

bee virus. Nu återstår sekvensering som 

möjliggör utveckling av specifika markörer 

som kan användas för diagnos med molekylärbiologiska 

metoder. Som namnet 

anger kommer det ursprungliga isolatet av 

Arkansas bee virus från USA. Det skall bli 

intressant att se om infektionen är spridd 

och hur bin påverkas av infektionen. 

Joachim kommer fortsättningsvis 

vara knuten till SLU åtminstone tre år till 

då vi som partner i ett europeiskt samarbetsprojekt, 

Bee Doc, med fokus på bihälsa, 

har fortsatt finansiering för virusforskning 

Deformed wing virus 

Transmission 

Då vi tidigare visat att DWV kan överföras 

med infekterad sperma till drottningens 

ovarier, och att drottningarna sedan lägger 

infekterade ägg (de Miranda & Fries, 

2008) uppstår frågan vad det kan betyda 

för ett bisamhälle att ha en drottning som 

lägger infekterade ägg. Med hjälp av Bert 

Thrybom inseminerades 12 drottningar 

med infekterad sperma. Drottningen, som 

producerade ynglet för omlarvning, konstaterades 

fri från smitta. Samtidigt seminerades 

drottningar med sperma fri från 

DWV. De drottningar som började lägga ägg 

sattes till samhällen för de tilltänkta observationerna. 

Tyvärr producerade inte någon 

av de sex drottningar som seminerats med 

infekterad sperma infekterade ägg. Eftersom 

vi tidigare fått två av tre drottningar 

behandlade på samma sätt att producera 

infekterade ägg är resultatet förvånande. 

För att likväl kunna svara på frågan vad det 

betyder att drottningen lägger infekterade 

ägg kommer vi att undersöka avkomman 

hos befintliga drottningar i samhällen där 

vi vet att äggen är infekterade med sådana 

samhällen där drottningarna lägger oinfekterade 

ägg. De registreringarna kan ske 

först fältsäsongen 2010 på bisamhällen vi 

förfogar över i Uppsala. Sannolikt krävs 

det en minsta mängd virus för att överföra 

smitta veneriskt då vi vet att sperman som 

användes 2008 innehöll fler viruspartiklar 

än den sperma som användes 2009. 

nosema hos bin 

Nosema ceranae 

År 2007 samlade vi i samarbete med jordbruksverket, 

länsstyrelserna och bitillsynsmännen 

i landet in prover från stora delar 

av Sverige för analys av nosema. Motivet 

var att undersöka i vilken omfattning vi 

kunde påvisa den nya parasiten Nosema 

ceranae. Av 393 prover var c:a 30% positiva 

och vi kunde påvisa att det förekom 

mixade infektioner med N. ceranae och 

Nosema apis. Detaljer om infektionernas 

spridning och fördelning över landet har 

redovisats i BT (Fries & Forsgren, 2008). 

För att följa upp undersökningen 2007 

och för att undersöka om den relativa 

frekvensen av N. ceranae ökar över tiden, 

har vi under 2009 tillskrivit samtliga biodlare 

som hade positiva prover och fått 

in svar från merparten. Analyserna visar 

att av 110 insända prov var 46 positiva för 

Nosema. Av dessa var 17 prov rena isolat 

av N. apis och resten mixade prov, d.v.s. 

prov som innehöll båda parasiterna. Andelen 

prover med rena N. apis isolat har 

faktiskt ökat sedan 2007 och i de mixade 

proverna är andelen DNA från N. ceranae 

lägre än 2007 även om skillnaderna 

inte är statistiskt signifikanta. Insamlade 

data tyder inte på att det för närvarande 

sker en ersättning av en parasit med en 

annan, något som verkar ha skett på flera 

andra håll i Europa. Kanske har klimatet 

betydelse för den nya parasitens spridning 

och utbredning. 

Jämförande studier av virulensen hos 

N. apis och N. ceranae har tidigare redovisats 

i BT (Fries & Forsgren, 2009). 

Sjukdomsstatus i bigårdar med 

små och stora vinterförluster 

Inom projektet ”Samhällsekonomiska 

konsekvenser av ett omfattande pollinationsunderskott 

och möjliga åtgärder för 

att förhindra det” har SLU på jordbruksverkets 

uppdrag genomfört en undersökning 

för att jämföra allmän sjukdomsstatus 

i bigårdar med stor resp. liten vinterdödlighet. 

Undersökningen gjordes genom 

att identifiera ett antal biodlare med stora 

resp. små vinterförluster 2008/2009 och 

be dem skicka in prover på vuxna bin för 

analys till SLU under maj 2009. Totalt 

har prover på bin från bigårdar med vad 

som kan betraktas som små vinterförluster 

(12 % eller mindre, variationsbredd 

0-12 %) och bin från bigårdar med vad 

som kan betraktas som höga vinterför- 

luster (14 % eller mer, variationsbredd 

14-40 %). Då ett biprov maximalt skall 

innehålla bin från 10 samhällen har mer 

än ett prov analyserats från vissa bigårdar, 

totalt 27 prover från bigårdar med små 

förluster och 10 från bigårdar med stora 

förluster. Analyser har genomförts för förekomst 

av mikrosporidier (N. apis samt 

N. ceranae), sporer av amerikansk yngelröta 

(Paenibacillus larvae), europeisk 

yngelröta (Melissococcus plutonius), angreppsgrad 

av varroakvalster (Varroa. destructor) 

trakékvalster (Acarapis woodi) 

samt infektion av tio olika virusinfektioner 

(deformed wing virus - DWV, acute bee 

paralysis virus - ABPV, Kashmir bee virus 

- KBV, Israeli acute paralysis virus - IAPV, 

sacbrood virus – SBV, slow paralysis virus 

- SPV, chronic bee paralysis virus - CBPV, 

black queen cell virus - BQCV, Varroa destructor 

virus 1 - VaDv1, Varroa destructor 

Macula-like virus - VdMLV). 

Mikrosporidier 

Ett enda prov var positivt för mikrosporidier 

från en bigård med små förluster. 

Artbestämningen visade att det var en 

blandinfektion av N. apis och N. ceranae. 

I det aktuella materialet har således 

inte infektion av mikrosporidier påverkat 

övervintringsresultaten. 

Amerikansk yngelröta 

Två prover i varje grupp var positiva för 

amerikansk yngelröta. I gruppen med små 

förluster hade två bigårdar hos samma 

biodlare över 200 bakteriekolonier per 

platta i genomsnitt, ett värde som ofta 

är förknippat med kliniska symptom på 

sjukdom. Besiktning är påkallad. Av den 

anledningen är det genomsnittliga infektionstrycket 

av amerikansk yngelröta högre 

i bigårdar med små förluster, men skillnaden 

är inte statistiskt signifikant. Ingenting 

tyder på att amerikansk yngelröta påverkat 

förluster av bisamhällen i det aktuella 

försöksmaterialet. 

Varroakvalster 

Angreppsgraden hos de vuxna bina varierade 

mellan 0-0,16 i bigårdar med små 

förluster och mellan 0-0,09 i bigårdar med 

stora vinterförluster. 

Eftersom angreppsgraden av varroakvalster 

generellt var låg i samtliga bigårdar 

och inte statistiskt skild mellan bigårdar 

med små resp. stora vinterförluster är det 

svårt att dra några slutsatser av det aktuella 

försöksmaterialet. Således finns ingenting 

som indikerar att varroakvalster spelat en 


Små 

förluster 

Stora 

förluster 

Antal 

prov 

27 

10 

DWV ABPV BQCV SBV KBV IAPV SPV CBPV VaDv1 VdMLV 

23 1 27 27 0 0 0 0 0 0 

8 0 10 10 0 0 0 0 0 0 

Tabell 1. Antal positiva prover för tio olika virustyper i bigårdar med små resp. stora vinterförluster. 

I tabellen anges totalt antal prover och hur många av dessa som varit positiva 

för respektive virustyp. 

roll i förluster av bisamhällen i det undersökta 

materialet trots att vi genom andra 

undersökningar vet att förluster ofta orsakas 

av varroakvalster med följdsjukdomar. 

Inte desto mindre är det intressant 

att notera att relativt stora förluster kan förekomma 

också utan särskilt omfattande 

problem med varroakvalster. 

Trakékvalster 

Samtliga 36 prover var negativa för trakékvalster. 

Det är osannolikt att trakékvalster 

har med vinterdödlighet av bisamhällen i 

Sverige att göra. 

Virusinfektioner 

Samtliga prover har undersökts för de tio 

virustyper som vi för närvarande kan diagnostisera 

med molekylärbiologiska metoder 

(DWV, ABPV, KBV, IAPV, SPV, CBPV, 

BQCV, VaDv1, VdMLV). Den sistnämnda 

infektionen, VdMLV, är ett helt nytt virus 

knutet till varroakvalster som isolerats av 

Joachim de Miranda vid SLU, och som 

ännu inte publicerats. Det återstår också 

arbete för att undersöka om viruset även 

infekterar bina. 

Av de tio undersökta virustyperna 

kunde bara fyra påträffas i de aktuella proverna. 

I Tabell 1 framgår hur stor andel 

av undersökta prover som var positiva för 

resp. virustyp fördelat på bigårdar med 

stora och små förluster. 

Som framgår av tabell 1 går det inte 

att finna ett mönster mellan förekomst av 

virusinfektioner och förluster av bisamhällen 

i det undersökta materialet. Däremot 

är det intressant att notera att vi finner 

BQCV och SBV i samtliga undersökta prover. 

Med tanke på den geografiska spridningen 

varifrån proverna samlats in (från 

Skåne upp till Mälardalen) kan man konstatera 

att dessa två virustyper är mycket 

vanligt förekommande. Ett smittryck finns 

tydligen konstant utan att det i de flesta fall 

resulterar i kliniskt sjuka samhällen. DWV 

är också mycket vanligt förekommande 

men åtminstone några prover har varit 

negativa. Vi vet sedan tidigare att kraftiga 


angrepp av DWV oftast är knutet till varroaangrepp, 

men i det undersökta materialet 

är förekomsten av varroa för låg i alla 

undersökta prover för att ge ett samband 

mellan DWV och varroakvalster. 

Det skall understrykas att den inventering 

som genomförts ger en ögonblicksbild 

i efterhand, när förluster är ett faktum. För 

att kunna förstå vilken roll sjukdomar och 

parasiter spelar vid förluster av bisamhällen 

kan det vara mer effektivt att etablera 

ett moniteringssystem där provtagning 

tas innan förluster över vintern inträffar. 

Förslag om ett liknande övervakningssystem 

föreligger där man avsett att använda 

SBR:s demonstrationsbigårdar. Projektet 

har ännu inte fått stöd via det Nationella 

programmet för stöd av produktion och 

saluföring av honung, men måste anses 

som en angelägen aktivitet för att kartlägga 

sambandet mellan sjukdomar/parasiter 

och vinterförluster i Sverige. 

DiaGnOSVERkSaMHEt 

Under 2009 mottogs totalt 1550 prov. En 

del av dessa orsakades av att det nu inte 

krävs tillstånd från jordbruksverket för 

att föra in levande bin till Sverige, bara 

att vissa krav är uppfyllda. Av inskickade 

prover var 554 prov avseende import 

av drottningar från Argentina. Samtliga 

drottningburar från importen undersöktes 

för eventuell förekomst av ägg från lilla 

kupskalbaggen (Aethina tumida) och 

följebina undersöktes med avseende på 

trakékvalster (Acarapis woodi). Ingen av 

dessa skadegörare kunde påvisas. 

Som tidigare nämnts har vi numera 

molekylära redskap för att diagnostisera 

10 olika virustyper hos honungsbin. 

Denna diagnos ingår dock inte i den allmänna 

bitillsynen, och diagnos av olika 

virustyper görs inte rutinmässigt. 

UnDERViSninG 

Forskarutbildning 

Den 11 december 2009 försvarade Eva 

Forsgren sin doktorsavhandling ”Molecular 

Diagnosis and Characterization of 

Honey Bee Pathogens”. Avhandlingens 

innehåll finns sammanfattad i BT (Forsgren, 

2010). Därmed finns för närvarande 

endast en doktorand (Barbar Locke) på 

SLU med fokus på bin och bisjukdomar. 

Grundutbildning 

Våren 2009 gavs den årliga grundkursen 

”Bees beekeeping and pollination” vid institutionen 

för entomologi. Kursen som 

pågår i 5 veckor heltid (hela maj och in i 

juni) ges numera på engelska då flera utbytesstudenter 

varje år väljer att gå kursen. 

Det var 19 studenter som gick kursen 

2008. Första halvan av kursen innehåller 

en del som ägnas åt vilda bin och humlor, 

med mycket exkursioner och artkunskap. 

Andra delen av kursen ägnas uteslutande 

åt honungsbin och biodling. 

Referenser och Publicering 2009 

de Miranda, J.R., Fries, I. 2008. Venereal 

and vertical transmission of deformed 

wing virus in honeybees (Apis mellifera 

L.). Journal of Invertebrate Pathology 98, 

184-189. 

Forsgren, E. 2010. Infektionssjukdomar hos 

honungsbin.Bitidningen 109, mars, 25-27. 

Forsgren. E., de Miranda, J.R., Isaksson, 

M., Shi, W., Fries, I. 2009. Deformed wing 

virus associated with Tropilaelaps mercedesae 

infesting European honey bees 

(Apis mellifera). Experimerntal & Applied 

Acarolgy 47, 87–97. 

Fries, I. 2009. Nosema infections in European 

honey bees. Bee Craft 91, 9-11 

Fries, I. 2007. Varroaangripna bin som överlever 

utanbehandling i ett nordiskt klimat. 

Bitidningen 106, april, 14-16. 

Fries, I., Forsgren, E. 2009. Nosema ceranae 

fungerar inte som Nosema apis. 

Bitidningen 108, juni, 20-21. 

Fries, I., Forsgren, E. 2009. Verksamhet med 

bin 2008 vid SLU. Bitidningen 108, april, 

26-28. 

Fries, I., Kristiansen, P. 2009. Sjukdomar, 

parasiter och skadegörare i bisamhället. 

Förenade bigårdar förlag, Tjälmo, 192 pp. 

Fries, I., Forsgren, E. 2008. Undersökning av 

spridningen av Nosema ceranae i Sverige. 

Bitidningen 107, januari/februari, 26-27. 

25

Biodlingshandläggare med 

passion för ripjakt 

MArie AxeLSSoN 

Bitidningen känner jordbruksverkets 

nya biodlingshandläggare 

jackis Lannek 

på pulsen. Hon efterträder 

Kerstin Ebbesten och delar 

tjänsten med Margaretha 

Tervell. Två personer gör 

att tillgängligheten ökar, 

även om tjänsten till timmar 

räknat är densamma som 

förut. 

Jackis arbetar i Uppsala och bor på en 

gård mellan Norrtälje och Stockholm. 

Där driver svägerskan hästverksamhet, 

medan Jackis och hennes man har en 

hobbybesättning får, samt en flock dvärghöns, 

fem hundar, två borderterrier och 

tre strävhåriga vorstrar. 

Vad gjorde du tidigare? 

– Jag har arbetat på Jordbruksverkets 

sedan 2000. Först med frågor relaterade 

till värphöns och från 2004 arbetade jag 

med frågor kring ekologisk animalieproduktion. 

Där har man också nära kopplingar 

till ekologisk växtodling. Det är bra 

erfarenhet när jag nu arbetar med biodlingsfrågorna. 

Jag har också arbetat med 

frågor som handlar om hur vi ska bevara 

och nyttja våra husdjur på ett långsiktigt 

hållbart sätt. Innan jag började på Jordbruksverket 

arbetade jag bland annat som 

djursjukvårdare inom smådjurssjukvården 

i 16 år och jag har även sysslat med 

naturinventeringar. 

Vad innebär tjänsten som biodlingshandläggare? 

– Vi administrerar två tunga områden, det 

nationella programmet och tillsynsorganisationen. 

Det nationella programmet fördelar 

bidrag från EU och svenska staten 

till forskare och organisationer inom binäringen. 

Vi har 5 miljoner att dela ut, men 

får ansökningar om det dubbla, 10 miljoner. 

Bitidningen finansieras exempelvis 

delvis ur det nationella programmet. Hur 

mycket pengar vi får av EU styrs av hur 

många bisamhällen som finns i landet. 

Jordbruksverket ska stödja länsstyrelserna 

i att ge vägledning till bisyningsmännen 

och se till att kompetensen bibehålls. 

Vi försöker bland annat att skapa forum 

där olika länsstyrelser kan utbyta erfarenheter. 

Vad är viktigast i ditt uppdrag 

just nu? 

– Tre frågor är extra angelägna. Det är att 

sätta biodlingsfrågorna, inklusive pollinering, 

på den interna agendan på Jordbruksverket 

så att verket inser att vi behöver 

mer resurser. Just nu jobbar jag 

intensivt med att forma det nationella 

programmet för nästa treårsperiod, som 

startar 2011. Det är viktigt att det blir bra. 

Den tredje mycket viktiga frågan är att tillsyns- 

och smittskyddsfrågorna fungerar. 

Det behövs för en enhetlig bitillsyn. 

Vilken nytta har biodlarna 

av det? 

– Det nationella programmet syftar till att 

hjälpa biodlarna på olika sätt. Det kan exempelvis 

vara att öka möjligheterna att saluföra 

honung. Tidskrifterna Bitidningen 

och Gadden får båda stöd, och det är viktiga 

redskap för att föra ut kunskap till biodlarna. 

Vi planerar att hålla en konferens 

i höst där alla som fått pengar beviljade ur 

Nationella programmet ska komma och 

berätta om sina projekt och vilka resultat 

de fått ut av dem. Jag hoppas att många tar 

tillfället i akt att komma och ta del av ny 

kunskap och inspiration. Håll utkik efter 

inbjudan i Bitidningen! 

– Tillsynsorganisationen är väldigt 

viktig för djurhälsan och om vi kan bidra 

till att hindra smittspridning är det givetvis 

väldigt bra för biodlarna. 

Har du några egna visioner, 

något du vill förbättra inom 

binäringen? 

– Jag önskar att bitillsynen moderniseras 


Foton: Joakim Lanneck

och att det bildas en Bihälsoorganisation, 

ungefär på samma sätt som för nötkreatur, 

får, getter och grisar. Där ska biologer och 

duktiga veterinärer samverka och biodlare 

ska kunna få rådgivning och läkemedel utskrivna 

om det behövs. Det behövs ett bra 

kontrollprogram. Tänk vilket bra säljargument 

för till exempel en drottningodlare 

att kunna sälja drottningar från garanterat 

friska samhällen. En annan vision 

är att det ska finnas bisamhällen på alla 

naturbruksgymnasier, så att intresse för 

biodling grundläggs hos unga som redan 

har ett intresse att arbeta på landsbygden 

som vuxna. 

Vilken är den största faran för 

biodlingen? 

– Definitivt att vi inte lyckas rekrytera nya 

biodlare i den takt som behövs. Kanske ett 

mentorskap eller fadderverksamhet skulle 

hjälpa många över den kritiska perioden 

runt tredje, fjärde året som biodlare. Vi 

behöver också ta vara på all den kunskap 

som de äldre biodlarna besitter innan det 

är för sent. 

Har du eller har haft egna bin? 

– Jag prövade i en tre-fyra år och hade som 

mest sju kupor. Det var en kombination av 

”bygdens barn” och nordiska drottningar. 

Jag är tyvärr en mycket bättre byråkrat än 


biodlare, men jag hoppas få möjlighet 

att börja med egna bin igen vad 

det lider. 

Hur smakar din favorithonung? 

– Bäst tycker jag om ljus blomsterhonung, 

Fem snabba till 

Jackis Lannek 

Ville bli som liten: 

Cirkusartist såg spännande ut, men jag 

insåg att det kan vara bra att studera 

också. 

Vill, men törs inte: 

Det jag vill, det törs jag. I så fall är det annat 

som hindrar. 

Det har jag i lunchlådan: 

Vintertid blir det gärna hemlagat eget lamm 

eller vilt. Sommartid blir det något från den 

egna trädgården. 

Drömsemestern: 

Sensommarens vecka i fjällen med ripjakt 

missar jag INTE. Det är underbart 

med stillheten och att följa naturens rytm. 

Om man skjuter en och annan ripa är det 

mera en bonus. 

Om jag var ett bi: 

Då skulle jag nog vara ett vinterbi, så att 

jag fick leva länge och hinna lära mig 

mycket. 

men det beror på användningen. Ska jag 

göra en glace till revbensspjäll så passar 

ljunghonungen mycket bättre. 

27

information från 

Äntligen! 

Nu får Du 

Bättre betalt! 

En nyhet du har väntat på! 

Efterfrågan på svensk honung ökar i butikerna och vi får bättre 

betalt. Det betyder att vi i vår tur kan betala dig bättre för den 

honung som du levererar till oss under 2010. 

1. Vi betalar dina nya kupor! 

Vi vet att många biodlare vill utöka sin biodling, men tvekar på grund av kostnaden. 

Därför vill vi gärna hjälpa dig med ett investeringsstöd. Vi står helt enkelt för kostnaden 

av minimum 5 kupor åt dig. Allt du behöver göra som motprestation är att leverera 100 

kg honung under max 3 år per kupa till ett pris av 20 kronor per kilo åt oss. Erbjudandet 

kallar vi PRODUCENTPAKET och det gäller dig som redan har en eller flera kupor 

med samhällen. Se nästa sida för pris och villkor. 

2. Vi hämtar hos proffsen! 

Även du som redan är proffs och är eller vill bli ÅRSLEVERANTÖR till oss får nya, förmånliga 

villkor. Den bästa nyheten är att vi hämtar din honung hos dig utan kostnad 

om du kan leverera 22 stycken 28 kilos kärl, eller tre 140 kilos kärl, alltså full pall. Du 

måste dock kunna ta emot en lastbil med bakgavel lift och ha ett markunderlag som 

klarar en handtruck vid lastningen. Se nästa sida för priser och villkor. 

3. Oslagbart treårskontrakt 

Du som är större biodlare får nu ökad trygghet med ett mycket förmånligt treårskontrakt. 

Du blir KONTRAKTSLEVERANTÖR. De första två åren garanterar vi dig ett högt 

pris, det tredje kan bli ännu högre om marknaden vill, alltså om priset på honung i butikerna 

fortsätter att stiga. Med treårskontraktet kan du jämna ut dina inkomster med 

månadsvis förskottsbetalning från oss. Se nästa sida för villkor. 

4. Bonus till alla vid 400 000 

HF BONUS. Om vi lyckas köpa in 400 000 kilo svensk honung under 2010 så lovar vi 

en bonus på 25 öre per kilo till ALLA som varit med och levererat denna honung. Så 

uppmuntra dina föreningsmedlemmar! Se nästa sida för villkor. 

INTRESSERAD? Läs mer om priser och de specifika villkoren för våra erbjudanden på HF:s hemsida, 

www.svenskhonungsforadling.se. Eller ring oss nu! 0735-233101. Vi väntar oss rusning!!! 


information från 

Omstart 2010 för HF och Sveriges biodlare 

Svensk Honungsförädling aB har för avsikt att genom en ny inköpsstrategi skapa några nya typer 

av leveransavtal, som vi hoppas och tror är mera anpassade till våra leverantörers olika behov. 

Då vi under det senaste året lyckats genomföra helt nödvändiga prisökningar för svensk honung i 

dagligvaruhandeln, har vi också lyckats skapa nya förutsättningar för att öka lönsamheten i marknaden 

för svensk honung och därigenom kan vi nu erbjuda våra leverantörer högre priser samt 

bättre anpassade villkor till de olika behov och önskemål som svenska biodlare har. 

1. PRODUCENTPAKET. Vi har förstått att det finns en del biodlare 

som vill expandera sin verksamhet, men där kostnaden för 

investeringen kan vara ett hinder för expansionen. HF har därför 

tagit fram ett Producentpaket där vi står för kostnaden för investeringen 

av minimum 5 bikupor. HF:s Producentpaket innehåller 

då följande.: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax. Dessa kommer 

att finnas i måtten LN samt Langstroth. HF tar investeringskostnaden 

för detta och du som biodlare återbetalar investeringen 

med honung som du levererar till HF. Hundra (100) kilo honung 

under max 3 år per bikupa till ett pris på 20 kronor/kilo. Därefter 

är bikupan/-orna din egendom. Producentpaket riktar sig till dig 

som idag har bisamhällen och vill utöka antalet. Vi ser helst att du 

anmäler ditt intresse för detta innan den 30 maj 2010. 

Producentpaket 

Honungspris 20:-/kg 

Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 

2. ÅRSLEVERANTÖR. Detta är för dig som redan är, har varit, eller 

vill bli leverantör till HF. Du har idag en etablerad biodling och vill/ 

behöver sälja allt eller delar av din skörd. HF erbjuder dig att leverera 

i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare. Vi erbjuder oss att 

hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera dubbelpall, 

616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion. Vid 

leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420 

kg (3 kärl) lastat enl gällande instruktion. Detta förutsätter att du 

kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du har ett markunderlag 

för handtruck i samband med lastning av åkeriet. 

Årsleverantör pris/kg 

28 kg kärl vattenhalt

Hos oss finner Du det mesta till Din biodling, kupor, slungor mm. 

Skälderhuskupan, en rejäl 

kupa som tål tuffa tag. 

Självvändande slungare, 

lagervara 

4-r lågn / langstroth, 

6-r alla ramformat, 

9-r lågn / langstroth, 

samt 39-r radial. 

Vaxkakor 

Har Du vår katalog 2010 ? 

Om inte, Ring 

Biredskap 2010 

Joel Svenssons Vaxfabrik 

Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se 

Utflykt med nybörjarkursen 

eller föreningen ? 

Ring oss så bokar vi en tid. 

Glasburkar i plastpaket 

350, 500 samt 700gr. 

Ny prisvärd 

avtäckningsbricka 

Flexikupan, LN & HLS 

Nya slungor till bra priser! 

Skälderhusslöja - Anorak - Rejäla skyddskläder med avtagbara huvor - Skälderhusoverall 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax. 

Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se 


Frakt o exp.avgift tillkommer.

Medlemsnr: Namn: 

Tele: Mobil: Adress: 

Christer Bitidningen Ankarlid 5 2010 Svensk Honungsförädling AB Säljare/Biodlare 

ÅRSLEVERANTÖR 2010 AVTAL Svensk Honung 

SÄLJARE/BIODLARE (v.g. texta tydligt) 

E-post: Postnr: Ort: 

BETALNINGSALTERNATIV PRISLISTA 

Bankens namn: Vattenhalt 28 kg kärl 140 kg kärl 

Bankens clear.nr: < 20% 31,00 kr 32,00 kr 

Eget bankkontonr: 20,1-23% 30,00 kr 31,00 kr 

Eget bankgiro: HF BONUS 2010 

Eget plusgirokonto: Vid min. 400 000 kg inköpt av HF 2010 0,25 kr 

MOMSALTERNATIV Ej momsskattskyldig HF lev. som ökar med > 20% jmf 2009 0,25 kr 

Momsreg.nr: 

Leverantör som inlevererar före 31/7 2010 

Leverantör som 2010 levererar för 4:e året i rad 

0,25 kr 

0,25 kr 

SAMLASTNINGSPLATS OCH KVANTITET Sigill godkänd honung kryssa : 1,00 kr 

SAMLAST.PLATS : Jag har genomfört BIHUSESYN kryssa: 

Förening: 

Antal kärl: Kärltyp: 28 kg 140 kg Summa kg ca: 

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR ÅRSLEVERANTÖRER skördeåret 2010 

Avtal: 

Avtalet sändes snarast till HF, (före leverans). 

Villkoren i detta avtal gäller till och med 31/12 2010, eller tills nya prisvillkor utges från HF. 

Pris: Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%. 

Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning. 

Om säljaren ej är momsskattskyldig utbetalas ej moms. Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:- 

Leverans: Honungen inlevereras till HF under 2010. 

HF bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningplatser. 

Leverans av >616 kg (full dubbel pall 22 kärl x 28 kg 2 pallar i höjd) hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats. 

Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid min. 420 kg (1 pall) 

Honungens vikt faställes av HF vid inleverans till Mantorp. 

Kärl: Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som HF tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller 

140 kg:s kärl. Säkerhetslock skall användas. HF:s leverantörer lånar (endast för leverans till HF) erforderligt antal kärl. 

Ej använda kärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st. 

Ev. avgift till samlastningsplatsen för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända 

kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. Kärlen skall vara märkta och ifyllda med HF:s locketikett 

Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras. 

Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak, 

m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till HF behöver dock ej vara bedömd. 

Vattenhalten fastställs vid invägningen på HF. Honung med vattenhalt över 23% mottages ej. 

Betalning: Betalning sker normalt 30 dagar efter invägning hos HF 

Bonus: Ovanstående bonus gäller endast om HF lyckas med det totala målet att köpa in 400 000 kg svensk honung! 

KÖPARE: Svensk Honungsförädling AB Telefonnr: 0735 - 233 100 

Trumpetarevägen 5 590 19 Mantorp Telefaxnr: 0142 - 828 59 

E-post: hf@biodlarna.org 

Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar. 

Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till HF. 

Säljaren får av HF en undertecknad kopia av Leveransavtalet i retur. 

Leverans sker efter kontakt med Svensk Honungsförädling AB 

Mantorp den / 2010 Ort den / 2010 

31

Leveransavtal 

för skördeåret 

2010 


Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

www.freddyduwe.com 

Biodligsmaterial allt från större biodling. 

Förtecknin via tel 0550-61925 

eller mail olle_fredriksson@spray.se 

drottningodling Apidea och SweBee 

16 av varje. Tillbehör. System NC kassett, 

2 st. Ring/mejla för info. 

Mobil 070-713 99 75. E-post: 

lars.andersson125@bredband.net 

P&M bibotten ger torra lådor. Enkel 

städning, varroakontroll och fodring. 

www.bibotten.se 0700-384041 

öppet hus Trogsta Honung Lör. 10 juli 

kl 13. Anmälan obligatorisk. Karta, tel, 

e-post: www.trogstahonung.se 

Snart är den här! 

Kent-Inge-kupan 0503-17007 

Vaxsmältare, 1 st. anv. för demo och 1 

st ny säljes 

3500:- pr styck. 0410-334727 

6ramars rostfri slungare, silcentifug. 

Sjölis honungsslossare/avtäckare. 

Uppvärmd sump, 2st pumpar. Samt 

div utrustning och de bisamhällen 

som övervintrat. Kurt Larsson 0708- 

311280, kurt.larsson@gmail.com 

rostfri utrustning för hantering av 

1-10 ton honung. Säljes komplett 

eller i delar till halva nypriset. 

Beställ tid för visning i Sala. 

biborje@hotmail.com 

Tel. 0047 47 46 54 78 

Ca 75 st Upplandskupan fr nytt 

till bra beg. 500 - 1.500 kr för 

kompl. kupa, LN med ramar o 

tillbehör. biborje@hotmail.com 

Tel. 0047 47 46 54 78 

Bi-bibliotek med tidskr., småskrifter, 

rapporter och böcker 

från 1970-2000. Pris: 2.000 kr 

/högstbj. biborje@hotmail.com 

Tel. 0047 47 46 54 78 

Bi-lab. med div glasvaror och 

kemikalier till fyndpris endast 

1.000 kr. biborje@hotmail.com 

Tel. 0047 47 46 54 78 

Lönsam och väl etablerad 

salvproduktion till salu. 

Omsättning ca 500.000 kr/år 

Arbetsinsats ca 700 tim/år. 

Starta-upp-hjälp kan ordnas. 

Export. biborje@hotmail.com 

Tel. 0047 47 46 54 78 


Gårdsauktion i Öja, Sala: 

Fredag den 21e maj 

kl 16.00 biredskap, kupor mm 

kl 18.00 mindre lantbruk och 

div privat.biborje@hotmail.com 

Tel. 0047 47 46 54 78 

Slunga 4-ramars med motor. Ej använd. 

Finns i Njurunda. 060-34009. 

Honungsslunga 3 ram hand el motordriven 

2000:- 0382-20149. 

Bisamhällen 

Buckfast bin till salu. Har 50 st. kompletta 

bisamhällen. 5 skattlådor till 

varje (3/4 LN). Foderlådor o spärrgaller. 

Samt tomma lådor och spärrgaller. 

Ett parti ramar medföljer. Säljes 

allt i ett, eller i små partier. Ring/ 

mejla för info. 

Mobil 070-713 99 75. E-post: 

lars.andersson125@bredband.net 

Bin och bidrottningar säljs från Örebrotrakten. 

Leverans efter 1 maj. 

Tel: 0739041387 

Början av maj säljes ca 10 bisamhällen 

på SVEA och LN ramar. Tel 

0733423778. 

10 linjeparade buckfastsamhälle 

2000:-/st. Anl Hugo Nordhs sjukdom. 

Kontakt Lennart Nilsson 044/121342 

Bidrottningar 

Carnica-F1-bruksdrottningar, 

avläggare (LN) och skaksvärm. 

Igelstads bigård – 0505-59200. 

Friparade krainerdrottningar, varroafri 

zon.Rickard 070-2716585 

döttrar efter stambokförda och fulltestade 

Buckfastdrottningar säljes. 

För mer info se www.radabigardar.se 

eller ring för best Egon Andersson på 

031-88 38 77 eller 0708-78 93 70. 

Kullaberg parningsstation 

Rasparade Buckfastdrottningar. Nosemafria, 

kalkfria, 100 utrensning. 

Genetisk bredd i drönararvet. Beställ 

Buckfast-drottningar från bästa samhällen 

parade på parningsstationen 

350: -/st, Kullabi owe.se@telia.com 

042-650 45, 0706-693 555. Plus frakt 

Marknaden 

Bidrott, gula ita. Bisamhällen, kupor, 

honungspump 073-8058872 

Arne Håkansson 

Köpes 

Bisamhällen Buckfast, Carnica lev 

tidigt på våren. Edward 070 269 9234 

edward.w@teliamail.com 

Beg. LN lådor, tak osv. Allt av intresse. 

Halland med omnejd. 

Tel. 0705-423721 

Bin eller avläggare i Västra Götaland 

Tel 0522-663216/0707-270341 

Samhällen på LS 3/4 el. 1/1 med lev. 

början av MAJ. Tobias Grandér 0708 

166 349. Uppsala 

rörverk för honung köpes. Tel 0708- 

404121 

Ligusticabin helst LN/HLS. Material o 

andra raser intressant. 0730883170 

phmagnusson@hotmail.com 

Bifolk - helst varrofritt. Åse Markussen, 

Skee (Strömstad), 0526-27005 

(helg) eller +4793804814 (veckan) 

33

oBS! Helt gratis! 

Medlemsfokus 2010 

Broschyrställ, bottentips, 

medlemssiffror, utmärkta bigårdar, mm! 

Värvarpaket 2010 

Rekvirera årets Värvarpaket till föreningar 

och distrikt! Värvarpaket 2010 

beställs i första hand via e-post till: 

maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org. 

I andra hand på telefon - 0735- 233 123. 

infobigården Nytt broschyrställ! 

Att sprida information om biodlingen är en central funktion för 

Infobigården. Möjligheten att ta med sig information hem för de 

intresserade är ett viktigt komplement. Det nya broschyrstället består 

av ett A4 och två A5-fack där föreningen kan erbjuda lämpligt informationsmaterial. 

Från SBR kan rekvireras t.ex. flyern ”Lär dig biodling” 

och överexemplar av Bitidningen. En annan möjlighet är att placera 

föreningens egna informationsblad i ett av facken. Eventuella sponsorer 

kan också erbjudas plats för en trycksak. 

Broschyrstället kostar 450:- och köps enklast i Bibutiken på www. 

biodlarna.se eller beställs hos Maj-Britt Järnvall på telefon 0735-233 

123. Ev. frakt tillkommer. 

Värvarpaket 2010 består av: 

– 50 eller 100 flyers ”Lär dig biodling” 

– 10 medlemsvärvarfoldrar ”Egen honung är guld värd” 

– 8 inspirationsaffischer (gäller föreningar som inte rekvirerat dessa tidigare) 

– 5 affischer – ”Informationskväll om biodling” 

– 5 affischer – ”Inbjudan till studiecirkel” 

Bigårdsskylt 

en ”utmärkt” bigård kan rädda dina samhällen! 

vinter har dessvärre några av våra biodlarkollegor drabbats 

I av ofrivilliga skador på sina bisamhällen i samband med bl.a. 

skogsavverkning i bigårdens närhet. Med en välplacerad Bigårdsskylt 

i bigården kan ägaren till bisamhällena alltid nås. Skylten 

ger också en signal att här finns något, som man bör vara aktsam 

om. Tankarna kan också leda till att kontakta ägaren före 

ev. arbetens påbörjande. Honungskunder blir också upplyst om 

var det finns honung att köpa. 

Bigårdsskylten kostar endast 99:- inklusive frakt och tryck 

av namn och telefon/adress. Beställningen skickar du till epost: 

sbr@biodlarna.org eller ring Maj-Britt Järnvall på telefon 

0735-233 123. 


Medlemssiffror vecka 13 

Totalt antal inskrivna medlemmar uppgick i slutet av mars (vecka 13) till 9105 

st. Jämför vi med fjolårets slutsumma på 9574 saknades 469 st. En del ”gamla” 

medlemmar kommer att lösa medlemskap under vårmånaderna. Det största tillskottet 

kommer emellertid i form av nya medlemmar/biodlare. Fram t.o.m. vecka 

13 hade vi fått 434 nya biodlare/medlemmar. I fjol rekryterades rekordmånga nya 

– totalt 877 st. Når vi dit även i år? Vi har de bästa rekryteringsmånaderna framför 

oss, så hoppet finns! 

Med vänliga hälsningar! 

Janne Mårtensson, SBR 


Årets nya medlemmar i SBR erbjuds 

att köpa fyra rabatterade 

startpaket med olika innehåll. 

Bokpaket och Profilpaket 

rekvireras från SBR. Kuppaket 

och Skyddspaket inhandlas hos 

någon av våra redskapshandlare. 

Medverkande redskapshandlare 

2010: 

joel Svenssons Vaxfabrik, 

Munka Ljungby - 0431- 

430055 

Lovö Honung, Järfälla - 

08-7617744 

LP:s Biodling, Säffle - 

0533-63111 

MS Biredskapsfabriken, 

Töreboda – 0506- 

10273 

oscar gustafsson 

Biredskap, Varberg 

– 0340-620021 

Medlemmar v. 13 2010 

Fullbetalande: 7980 

Familjemedlemmar: 626 

Nya medlemmar: 434 

Juniorer: 65 

Totalt: 9105 

SBR-bottnen 2010 

Försäljningssuccé och ett tips 

Efterfrågan på den nya SBR-bottnen överträffade alla våra förväntningar. Inte kunde 

vi ana att den var så efterlängtad! Första upplagan tog slut på knappt 4 veckor, tidigare 

försäljningstakt pekade på att det skulle ha tagit 4 månader. Det blev några veckors 

leveransstopp medan en ny omgång tillverkades. 

Ett tips på en mycket praktisk och enkel landningsplats för bina ser du på bilden. 

En perforerad plåt vinklas med en 5 cm kant. Kanten sticks in mellan bottnen och kupbänken. 

Den enkla fastsättningen gör landningsplåten lätt att flytta, om samhället ska 

ut på vandring till nytt drag eller placeras i en ny bigård av något annat skäl. Målad i 

olika färger hjälper plåtarna också bina med orienteringen till rätt kupa. Du har kanske 

observerat att bina nu och då ”slår runt” på rygg vid landningen. En slät och våt yta gör 

att dem då ofta inte kan komma loss, utan får sluta sina dagar fastklibbade på det våta 

underlaget. Perforeringen minskar risken för bina att fastna med vingarna i kondenseller 

regnvatten. Plåt är också ett tåligt material, som är lätt att rengöra efter t.ex. vårens 

rensningsflykt. Om man väljer måtten 33 cm x 20 cm, får man ut maximalt antal bitar 

av en standardplåt. Dvs inget spill och lägsta möjliga pris per landningsbräda. 

Startpaket till alla nya! 

35

Statistik över Sveriges Biodlares riksförbunds verksamhet 2009 

Sammanställning av distriktens årsrapporter 2009 

Svarsprocent 

Rapport 

lämnat 

av 

Medlemmar 

antal i 

distrikt 

Medeltalvinterfoder 

(kg) 

Skörd 

per 

invintratsamhälle 

Skörd 

totalt (kg) 

Antal 

samhällen 

per 

medlem 

Invintrade 

samh. 

hösten 

2009 

Köpta 

samh./ 

avlägg 

2009 

Såldas 

amhällen 

2009 

Avläggaresommaren 

2009 

Förluster 

% 

Förluster 

2009 

Invintrade 

samh. 

hösten 

2008 

Bedriver 

biodling 

som 

näring 

Bedriver 

biodling 

privat 

Män Kvinnor 

Distrikt 

Götaland 

Blekinge 79 20 86 2 642 102 16% 155 13 30 680 7 18651 29 15 237 99 41,8% 

Gotland 29 2 23 8 664 90 14% 390 128 26 814 26 25958 39 13 109 31 28,4% 

Göteborg o Bohus 209 68 227 15 1541 272 18% 382 63 89 1689 6 30338 20 14 719 277 38,5% 

Halland 160 41 173 17 1409 183 13% 321 54 89 1521 8 54901 39 10 468 201 42,9% 

Jönköping 276 59 298 18 1815 352 19% 608 116 138 2113 6 47807,5 26 13 633 335 52,9% 

Kalmar läns norra 

Kalmar läns södra 120 27 98 14 1577 97 6% 185 44 78 1744 12 62888 40 15 379 147 38,8% 

Kronoberg 150 39 159 12 1724 174 10% 602 225 88 1983 10 61545 36 14 458 189 41,3% 

Skåne 384 63 384 43 5277 627 12% 1315 280 190 5782 13 187404 36 16 1190 447 37,6% 

Skaraborg 220 58 226 34 2586 444 17% 766 104 86 2865 10 99601 39 15 563 278 49,4% 

Älvsborgs läns no 215 52 189 12 1194 206 17% 401 104 143 1477 6 29621 25 14 352 267 75,9% 

Sjuhärad 134 23 127 17 992 151 15% 295 38 62 1164 7 33259 34 14 275 157 57,1% 

Östergötland 153 58 175 27 2033 268 13% 413 126 95 2097 10 68223 34 18 587 211 35,9% 

Summa 2129 510 2165 219 21454 2966 14% 5833 1295 1114 23929 9 720197 34 14 5970 2639 44,2% 

Svealand 

Dalarna 117 38 144 11 1047 181 17% 156 30 42 1020 7 27494 26 16 283 155 54,8% 

Stockholm 87 31 905 154 17% 331 159 53 964 8 28691 32 15 638 118 18,5% 

Södermanland 124 67 172 15 1432 302 21% 384 65 155 1601 8 44204 31 16 417 191 45,8% 

Uppsala 57 28 67 10 669 131 20% 252 24 32 788 9 22259,5 33 15 279 85 30,5% 

Värmland 90 21 90 20 1340 200 15% 300 85 52 1364 12 23927 18 16 289 111 38,4% 

Västmanland 57 20 67 10 444 125 28% 131 25 45 452 6 14843 33 17 211 77 36,5% 

Örebro 80 23 86 14 1088 334 31% 325 39 63 1103 11 17357 16 15 298 103 34,6% 

Summa 612 228 626 80 6925 1427 21% 1879 427 442 7292 9 178776 26 16 2415 840 34,8% 

Norrland 

Gävleborg 78 29 85 22 1327 228 17% 297 47 75 1405 13 33671 25 18 263 107 40,7% 

Jämtland 19 10 21 8 175 29 17% 61 31 32 205 7 5940 34 15 114 29 25,4% 

Norrbotten 59 22 73 2 201 35 17% 42 9 28 279 3 4958 25 18 171 81 47,4% 

Västerbotten 99 50 130 8 959 136 14% 107 38 34 926 6 14483 15 17 227 149 65,6% 

Västernorrland 40 13 43 7 1011 302 30% 53 18 13 809 15 13780 14 5 200 53 26,5% 

Summa 295 124 352 47 3673 730 20% 560 143 182 3624 9 72832 20 15 975 419 43,0% 

Hela riket 

Götaland 2129 510 2165 219 21454 2966 14% 5833 1295 1114 23929 9 720196,5 34 14 5970 2639 44,2% 

Svealand 612 228 626 80 6925 1427 21% 1879 427 442 7292 9 178775,5 26 16 2415 840 34,8% 

Norrland 295 124 352 47 3673 730 20% 560 143 182 3624 9 72832 20 15 975 419 43,0% 

Summa 3036 862 3143 346 32052 5123 16% 8272 1865 1738 34845 9 971804 30 15 9360 3898 41,6% 


SBr:s statistik 

– kommentar 

Det är en mindre procent av oss medlemmar 

som rapporterar statistik 

jämfört med året innan. Men ju fler som 

lämnar rapport ju bättre kan man utläsa 

förändringstrender. Det är inte svårt att 

fylla i blanketten. Vi riskerar inte någonting 

genom att fylla i den. Det är anonymt. 

Det är bra om ni informerar om detta i 

föreningarna och distrikten! 

Något distrikt misslyckats fortfarande 

med att lämna uppgifter till expeditionen. 

Älvsborgs länns norra och Västerbottens 

distrikt är överlägset bäst. 

Räknar man ihop antalat av dem som 

bedriver biodling privat och som näring 

blir det färre än då man summerar kvinnor 

och män. En anledning är att det finns 

medlemmar som inte har några bin, frivilligt 

eller ofrivilligt. 

Vinterförlusterna ligger kvar ganska 

högt, ca 16 %, men varierar kraftigt mellan 

olika områden. Norrland har legat lågt 

i flera år, men förra vintern steg förlusterna 

kraftigt. Kalmar läns södra och Kronoberg 

har som vanligt lägst vinterdödlighet. 

Hur gör ni? Skriv och tala om för oss 

i Bitidningen. 

Skörden per invintrat samhälle är 

genomsnittligt, 30 kg. Det lönar sig att ha 

låga vinterförluster. Kalmar läns södra 

får högst medelskörd, 40 kg. Medelskörden 

räknas ju på antalet invintrade samhällen 

hösten innan. Ekonomiskt sett det 

korrekta sättet. 

Västernorrland har nog missat en 

etta då det gäller mängden socker till invintringen. 

det skall säkert vara 15 iställer 

för 5 kg. 15 kg är ett bra riktmärke 

som minimimängd socker i fodergivan 

till vintern. 

Antalet medlemmar har ökat, äntligen! 

Hoppas det håller i sig! Det arbetar 

vi för, på olika sätt. 

Andelen näringsidkare i procent räknat 

fortsätter att öka. Högst sannolikt 

också i absoluta tal. Antalet bisamhällen 

per medlem ligger kvar på 9. På Gotland 

är nog andelen näringsidkare störst. 

Red 


Miljövänlig 

myrbekämpningsmetod 

Som alla andra biodlare hade jag ofta problem 

med myror. Jag läste någonstans att myror 

kunde bekämpas med äggskal. Så jag provade. 

Jag sparar alla äggskal från okokta hönsägg, 

låter dem ligga och torka och därefter krossar 

jag skalen med mortelstöten till storlek ca 1 2 

mm. Dessa skal strör jag runt bikuporna. Det 

dröjer en till två veckor innan effekten märks. 

Sedan är det inte en hundradel så många 

myror i och kring bikuporna! 

Hur äggskalen fungerar vet jag inte. Men 

fungerar gör det! 

Vi minns 

Erik Ståhle 

Kalix Bf 

Gunnar Hoflund 

Motala Bf 

Henry Gröndahl 

Söderåsens Bf 

Lars Linderoth 

Vikbolandets Bf 

Bertil Genbäck 

Åsele Bf 

Thage Lundin 

Göteryd-Markaryd Bf 

Biodlarresa till Litauen 

Brev till 

redaktionen 

Vi hade också myror på vår inbyggda 

veranda, år efter år. Vi provade med gröna 

myrgiftsdosor, som hjälpte några veckor, men 

därefter återkom myrorna. Sedan strödde vi 

krossade äggskal på golvet där myrorna fanns. 

Efter två veckor var myrorna helt borta. Och 

återkom inte heller den sommaren. Giftfritt 

för småbarn, till skillnad från myrgiftsdosorna. 

Och miljövänligt. 

Nu sparar jag krossade äggskal hela året 

i en spann, för användning under vår och 

sommar. 

Anita Thörn von Rosen Mörarp 

Honung Köpes 

Svensk Landskapshonung 

www.landskapshonung.se 

Grovsilad, med vattenhalt under 20%. 

Ingen leverans för stor, 

ingen för liten. 

Rune Axelsson, Småland, 0491-66044 

Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061 

Gunnar Henningsson, Värmland, 0551- 

23039 

Lars Höglund, Norrland, 076-8471086 

Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046 

Ove Kaye, Dalsland, 070-6866526 

Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560 

Dan Levin, Sörmland, 0158-20165 

Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106 

Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111 

Anders Wizping, Småland, 073-6160486 

Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress med utställning och 

försäljning och fest. Besök hos enskilda biodlare. m.m. Svensktalande guide 

medföljer i Litauen. 

Tid: Första veckoslutet i augusti, torsdagen 29 juli – tisdag 3 aug. 2010. 

Pris: 5 400 kr. Sista anmälningsdag 31 maj. Antalet platser är begränsat. 

Resan utgår från Skavsta flygplats (Nyköping), Buss i Litauen, hotell allt inkl. 

Kontaktperson Lars Nolberger Tel. 0501-356 83, 070-642 42 36. 

Mariestads Biodlareförening/Skaraborgs Biodlaredistrikt 

Ligusticabiodlarna 

öppet hus på Visingsö lördag 15 maj drottNiNGodLiNG 

Kl 11.15- ca 15.00 vid vår nyuppförda stuga vid Persgården och vår rasparningsplats. 

Aktiviteter för hela familjen. Info och anmälan Per-Olof Wagnsgård 036-50509, 

gärna före 5 maj. – Stugvisning. – Tipspromenad med drottningutlottning. – Bert 

Trybom visar bilder om drottningavel. – Leif Svensson berättar om drottningodling. 

– Walle Johansson musik i trädgården. – Jan-Axel Lindeberg säljer honung och biredskap 

(beställ redskap före 5 maj). – Michael Cornell och Krister Linell från SBR. 

– Persgården säljer fika och har konstutställning. 

37

Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Blekinge biodlardistrikt Utbildning om 

honungshantering on 19 maj kl 18-ca 21.30 på 

Hasselstads Bygdegård. Bo-Göran Nilsson, 

Karaby. – Lagarna om livsmedel, – Kvalitetssäkring, 

– Honung en levande produkt, – Skillnaden 

på ympning, rörning, – Honungens konsistens, 

– Ympningssystem, – mm. Fika serveras 

till självkostnad. Anmälan senast 15 maj till 

Helena Ancker Book, hanckerbook@hotmail. 

com Tel 0456-31612, eller Anita Danielsson, 

daidason@gmail.com Tel 0457-15459 

Kalmar Läns Södra distrikt Ingelstorpsmötet 

13 maj på Ingelstorpsskolan Smedby. Samling 

i bigården kl 11.00. Kl.12.00 talar yrkesbiodlaren 

Björn Jacobsson, Fristad om honung från 

kupa till hink. Värdförening Nybroortens Bf. 

Kaffeservering, lotteri. Kennerth Fransson, 

Källebergs Biredskap erbjuder material till 

försäljning. Bimarknad lö 29 maj kl 13-17 på 

Staby Gårdshotell, Högsby. Kl 15 föreläser 

Preben Kristiansen om biodling i Canada. Kennerth 

Fransson, Eriksmåla säljer biredskap. 

Biodlare, som har egen utrustning att sälja, 

är också välkomna. Kaffe serveras. 

Sjuhärads-Biodlardistrikt Kurs Godkänd 

biodlare i Borås 25 maj. Kostnad ca.300 kr. 

Anmälan till Bengt Kling senast 14 maj bengt. 

kling@telia.com Passa på, först till kvarn. Tel. 

0705-40 05 79. 

Skåne Biodlardistrikt Informationsdag 8 maj 

kl 10-16 på Lyby församlingsgård (utanför Hörby 

intill Lyby kyrka). Förbättra dina bins hälsa och 

din biodlings resultat. Bo Lindahl leder dagen. 

Programpunkter: – Eigil Holm från Danmark, 

författare till böcker om biodling ger sin syn 

på dansk och svensk biavel och biodling. – Alf 

Sjöberg från SBR:s avelskommitté orienterar 

om riksförbundets planer vad gäller framtida 

avels och bihälsofrågor. – Talesmän för länets 

parningsplatser och avelsstationer: Hallands 

Väderö, Ven, Kristianstads drottningodlare, 

Kullabygdens avelsbigård. Tomelilla och 

Lunds drottningodlare talar om vad deras 

verksamheter erbjuder för service åt oss. 

Korta anföranden. – Lite om inseminering 

blir det också. Det kostar 125 kr/pers att 

delta inkl. lunch och kaffe. Anmälan till Ingrid 

Bondeson tel. 042-321285, 0739-775253, eller 

mail ingrid.bondeson@telia.com senast 6 maj. 

Utbildning Godkänd biodlare 28 maj kl 9-17.30 

på Lyby Församlingsgård (utanför Hörby intill 

Lyby kyrka). Preben Kristiansen genomför 

utbildning enligt Statens jordbruksverks 

föreskrifter (SJVFS 1992:38, Omtryck SJVFS 

2002:46). Kursen berättigar till intyg för att bli 

Godkänd biodlare enl. Jordbruksverkets krav. 

Man måste ha praktisk erfarenhet av biodling 

under minst tre år. Kostnad: 150:- inkl Lunch 

och kaffe. Deltagaranmälan till Ingrid Bondesson 

042-321285 eller ingrid.bondeson@telia. 

com senast den 26 maj. 

östergötlands distrikt SBr Quinnor, Östergötland 

träffas i Åtvids Bf:s bigård lö 8 maj kl 

09.30. Ring eller maila får du vägbeskrivning. 

Tel 0120-13733 eller gudrun.deval@swipnet. 

se 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Bergslagens Bf Upptaktsmöte fr 14 maj kl 

17.30 vid bigården Plantmarknaden i Lindes- 

MÖtEn OCH kURSER 

berg. Marco pratar kort om växter som ger 

mycket nektar och pollen. 

Bjäre Bf Sommarmöte on 19 maj kl 18 i föreingsbigården 

Rosenhult, Förslöv. Uttlottning 

av drottningar samt kaffe och fika. 

Borensbergsortens Bf Biutrustningsloppis 

2 maj kl14 på parkeringen vid Trädgårdstorp. 

(Från Husbyvägen åk upp Norrbygatan till skylt 

Trädgårdstorp). Har Du biutrustning som Du 

inte behöver kan Du passa på att sälja den 

på vårt Loppis. Det som skall säljas måste 

vara noggrant rengjort och flamberat. Var 

och en säljer sina saker från bakluckan på 

bilen. Utflykt 29 maj till Biredskapsfabriken 

i Töreboda. Anmälan till Maj-Lis 0141-71202. 

Studiecirkel i biodling planeras under ledning 

av Lotta Fabricius. Vi träffar henne efter 

loppiset 2 maj. Anmälan snarast till Maj-Lis 

0141-71202. 

Boråsortens Bf Bimöte vid föreningsbigården 

Ramshulan på Rya Åsar i Borås. Varje tisdag 

kl. 18. Start 4 maj. Medtag fika. Information 

om drottningodling ring Sven Bergqvist 0707- 

495744. 

dalslands Södra Bf Vårträff 1 maj kl 14 i 

Gunnar Falks bigård vid infarten till brukshundklubben 

strax norr om Vänersborg: Våren 

i bikupan. Familjeaktiviteter. Tipspromenad. 

Medtag kaffekorg, bikläder och nya intresserade 

biodlare. Kontaktman Gunnar Falk 

Tel 0521-17563. Nuntorpsdagarna 29-30 maj 

finns vi med på i Brålanda. Vi gör PR för bin, 

biodling och vår förening. Kontaktman Peter 

Gullin 0521-31399, 0709-512411. 

Göinge Bf Vårmöte10 maj kl 18.30 i Biåkra, 

föreningsbigården i Glimåkra. Utlottning av 

bidrottningar! Föreningsbigården öppnar må 

3 maj. Öppen alla måndagar fram till mitten 

av september mellan kl 18- 21. Vårstädning lö 

17 och sö 18 apr kl 10. 

Harplinge Bf Sommarträffar varannan lördag 

jämn vecka hela sommaren med start 10 april. 

Sista träffen 11 sep. Mötena börjar 13.30 med 

genomgång av samhällena i föreningsbigården 

vid Plönninge. Varje möte avslutas med eget 

fika för den som vill. 

Hisingens Bf Öppet hus 13 maj kl 12-17 i 

Bigården Ljungängsbacken . Tipspromenad, 

servering och lotteri. 

Höglandets Bf Info- och planeringsmöte to 

20 maj vid visningskupan/bigården hos Olle 

och Birgit Johansson i Grimstorp. I samband 

med detta firar vi föreningens 25-årsjubileum 

med en bit mat, kaffe, tipsrunda, mm. Anmälan 

senast 17 maj till Olle 070-2285307 eller Birgit 

070-5970345. 

Högsbyortens Bf Bigårdsträff to 6 maj kl 18. 

Föreningsbigården, Storgatan 64, Högsby, 

öppnar för säsongen och är öppen varje 

torsdag kväll från kl 18 under sommaren. 

Bimarknad lö 29 maj kl 13-17. Staby Gårdshotell, 

Högsby. Kl 15 föreläser Preben Kristiansen 

om biodling i Canada. Kennerth Fransson, 

Eriksmåla säljer biredskap. Biodlare, som har 

egen utrustning att sälja, är också välkomna. 

Kaffe kan köpas. 

Karlstadortens Bf Temakvällar, möten under 

följande torsdagskvällar, alltid kl 19. 20/5 

(Alster/Nyed). För träffarna i Alster/Nyeds regi 

träffas vi i Ulvsby ordenshus. 

Lidköping-Kållands Bf Drottningodling 1 

maj-15 juni (4 ggr) i Nya bigården. Bigårdsbesök 

hos Roland Eriksson to 6 maj kl 18.30. 

Samling i bigården. Information till närboende 

lö 15 maj kl 10 i Nya bigården. 

Lindomeortens Bf Möte ti 4 maj kl.18.30 i 

Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 

Almanackan 

Kållered. 

Lunds Biodlare Kurs i drottningodling startar 

4 maj kl 19 på Lineros Fritidsgård. 

Anmälan till Sven-Åke Nilsson 046-127779. 

Munkaljungby Bf start torsdagsträffar 6 maj 

kl 18 vid bigården i Axtorp, t o m 2 sep. 

Mölnlycke Bf Larvdag 5 juni kl 10.30 på Råda 

Säteri. Du larvar själv eller med vår hjälp eller 

köper 2-dagarslarver som du beställer senast 

31 maj av Egon Andersson, tfn 031-88 38 77 

eller via mail: egon@radabigardar.se 

Nässjöortens Bf Biprat to 6 maj kl.18. 

inbjudna Södra Vedbos biodlare. Planeringsmöte 

för kupansvariga to 20 maj kl 18. 

Planering av Drottningodling båda träffarna 

å Föreningsbigården Flustret Nässjö. 

Sundbybergs och Spångaortens Bf Under 

perioden 5 maj till 22 september träffas vi varje 

onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby gård. 

19 maj kl 18 har vi föreningsdag med korvgrillning 

och dricka. www.sundbybergsbf.se 

Söderåsens Bf Drottningodling lö 15 maj hos 

Lars Göransson. 

Södra Vätterbygdens Bf Drottningodlingens 

dag lö 15 maj på Visingsö. Start 11.15. Värdföreningar 

är Ligusticabiodlarna och Visingsö Bf. 

Detta är ett upptaktsmöte inför kommande 

drottningodlingskurser och inseminationskurser. 

Vårresa lö 22 maj. Avfärd 07.30. Tema 

drottningavel i stor skala, avläggare, vaxhantering, 

biprodukter. Lotteri. Medtag fikakorg. 

Anmälan senast 5 maj till Gunilla Lindell tel. 

0390-50252 eller email: lindell.gunilla@gmail. 

com Brunstorpsträffar. Föreningsbigården 

öppen varje onsdag 26 maj, kl 17-19. Möjlighet 

att ta larver från föreningens samhällen. 

tidaholms Bf Årets studiecirkel för ”Nybörjare 

och Nybliven Biodlare” . Praktiska övningar i 

olika bigårdar i maj. Det finns plats för fler 

deltagare. Måndagsträffar på Djurgården Atollen, 

varje måndag kl18 under tiden 26/4-30/8. 

Visning av bin och demonstration av skötsel 

i föreningens Bipaviljong. Vi avslutar med 

”Bisnack” och gemensamt fika. För de som 

vill ha självutbildning av studiematerialet ”Min 

första- eller Min andra sommar som biodlare” 

kan få hjälp med praktisk övning. Nyfikna är 

välkomna att titta in i en bikupa. Studieresa ti 

18/5 till Mariestads Bf. Korvgrillning på Atollen 

må 24/5 kl.19. Föreningen bjuder på den 

traditionella korvgrillningen. ”Bi i varje By” on 

26/5 kl19. Föreningen sänder radioprogram i 

Tidaholms Närradio på 101,6 mhz. Se www. 

tidaholmsbiodlarforening.se 

Uddevallanejdens Bf Vårutfärd lö 15 maj kl 

19. Se första sidan och sidan 20 samt annons 

Bohusläningen. Vårfejardag lö 29 maj kl 10 på 

Mollön.Vi städar inför sommaren. Kaffe med 

dopp serveras för 10 kronor. 

Vikbolandets Biodlare Vårfrukost lö 1 maj kl 

9 i Boglinatorpet vid Ö Stenby Kyrka. Öppet i 

Föreningsbigården vid Ö Stenby Bygdegård kl 

18-20 varje tisdag 12/5- 27/7. Nyheter läggs ut 

på vår hemsida www.vikbolandets-biodlare. 

se. 

Värnamoortens Bf Vårmöte lö 15 maj kl 14 hos 

Anders Sand i Öreryd. Avresa kl 13 för samåkning 

från kulturhuset Cupolens parkering. 

Kaffekorg medtages. 

örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar 

kl 17-20 i nya föreningsbigården Karlslund 

(4 km väster om Örebro). Öppnar under maj 

när säsongen medger. 

östra Blekinge Bf Pristugan i Mölletorp 

öppnar sö 2 maj kl 10. 


FÖRBUnDSEXPEDitiOnEn 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: 

Michael Cornell, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & ekonomi: 

Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

Artiklar och mötesnotiser till BitidNiNGeN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

Annonser till BitidNiNGeN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

HF:s kOntOR OCH taPPStatiOn, 

Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, 

Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

Plusgirokonto: 47 51 85-5, 

Bankgirokonto: 413-6131 

öppettider må-fr: 08.00-15.00 


FörBUNdSordFörANde 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

ViCe FörBUNdSordFörANde 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FörBUNdSSeKreterAre 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

UtVeCKLiNGSKoNSULeNt 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BiSJUKdoMSKoNSULeNt 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

redAKtör 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Vd: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735- 

233108. E-p: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

kOMMERSiElla annOnSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

Prenumeration på BitidNiNGeN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBr kontakt 

SBR StyRElSElEDaMÖtER 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. 

Tel 08-7390432, 0735-233131. 

E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 

0451-81655, 0709-609123. 

E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 

036-54130, 0705-669641. 

E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 

0417-26343, 0708-730769. 

E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64032 Malmköping. 

Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

SBr:s BiBLioteK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

HF:s StYreLSeordFörANde 

Gösta Rappe, 0708-109090, 

E-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: 

Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

Annonstaxa 

RaDannOnSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- 

och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 

39

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Ett enkelt val! 

Bifor är ett färdigt invintringsfoder som 

du köper i hinkar och placerar över 

kupornas foderhål. Betydligt enklare 

än att göra egen sockerlösning! 

Dessutom innehåller Bifor bara 25% 

vatten. Det minskar kondensen i kupan 

och gör att bina sparar energi under 

vintern. Eftersom Bifor är en helt ren 

produkt som innehåller inverterat 

socker, dvs lika delar glukos och fruktos, 

minskar också risken för föroreningar, 

sjukdomar och vinterförluster. 

Ett enkelt val, eller hur? 

Dalviks Kvarn, Dalvik 295 0243-784 00 

Filialer: Borlänge 0243-23 90 00 0241-520 00 

Falun 023-209 60, Löa 0580-301 40 

U ppsala 

Biprodukter, 

V attholma 

018-37 91 64 

Biznis Biredskap, Sköllersta 019-23 04 32 

Lovö Honung Sbio AB, Järfälla 08-761 77 44, 070-774 44 90 

Sticksjö Biodling, Glanshammar 019-46 59 14 

Biboden, Flen 0157-701 38 

Svensk Honungsförädling AB, Mantorp 0735-233 100 

MS Biredskapsfabrik AB, Töreboda 0506-102 73 

Jönköpings Biodlarservice, Jönköping 036-12 76 50 

Lennart Holms Bigårdar, Gunnilse 031-94 33 49 

Oscar Gustafsson, Biredskap AB, Varberg 0340-62 00 21 

Marks Bi & Snickeri, Sätila 0301-426 20 

Rallarosens Bi, Växjö 0470-152 29 

Lennart Nilsson, Kristianstad 044-12 13 42 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka Ljungby 0431-43 00 55 

Dalby Bigårdar HB, Dalby 046-20 95 00 

Vånga Honung, Åsen Vånga 0122 - 300 72 

LP:s Biodling AB, Säffle 0533-631 11 

Grillby Biredskap 070-6480925 

Höglandets Honung 0382-30383 

Järbo Biodlarservice 0290-70277 

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. 

Tel 040-53 70 00.

Bitidningen 2010 nr 5 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?