Nytt i Norrskog nr6 2007

Skogen som
lektionssal
FÖR DIG OCH SKOGEN
www.norrskog.se
Nytt i Norrskog
Nytt i Norrskog
Nummer 6/2007
Norrskog önskar
God Jul & Gott Nytt År

2
Innehå l
Ledare 2 Skogen behöver unga aktiva
Delårsresultat 4
skogsföretagare 10-11
Porträttet 6-7
Cirkelledarutbildningen i full gång 8-9
Nytt i Norrskog
Nytt i Norrskogs redaktionsråd består av Gunnar Heibring, Anette Thelberg,
Anders Ohlsson, Alpha Wikner samt Sidney Jämthagen.
Redaktör: Sidney Jämthagen, 070-683 28 64, 063-51 09 72. E-mail: jamthagen@telia.com
Ansvarig utgivare: Anders Ohlsson, 0612-71 87 40, e-mail: anders.ohlsson@norrskog.se
Omslagsfoto: Ante Osterling trivdes med skogen som lektionssal. Foto: Sidney Jämthagen
NYTT I NORRSKOG
Att sälja en skogsfastighet 12-13
Skog & Juridik 15

Hur ser framtiden
ut för skogsbruket?
Efter flera år av oavbruten uppgång
beträffande priset på skogsmark och
därigenom - eller kanske tvärtom på
grund av - har även priset på råvaran
ökat.
Finansieringen av den skogsmark som köpts till
allt högre pris måste ju
för de allra flesta ske genom ökade virkespriser.
En följd av prisrallyt är att generationsskiften där
ett av flera barn skall ta över skogen blir allt svårare.
En konsekvens kan då bli att all avverkningsbar
skog tas ut för att ekonomiskt lösa ut syskon.
För andra som köper skog kan trycket bli stort
på att ha en stor kontantinsats. Är det här en bra
utveckling för skogsbruket?, kan man fråga sig.
Finns det ekonomiskt utrymme kvar för att
framgent sköta de skogsvårdande åtgärderna -
plantering, röjning m.m. - innan det blir tid för
nästa inkomst från skogen.
LÅNGSIKTIGHET
Bakgrunden för mitt resonemang är att jag ser
inte skogen som en kortsiktig ekonomisk produktionsfaktor.
I ett privat skogsägande tycker jag att
det ligger en långsiktighet och ett ansvar för att
förvalta skogen på ett för kommande generationer
tillfredsställande sätt.
Det här resonemanget innebär inte att jag ser
skogsbruket ur den extrema miljörörelsens synvinkel.
En grupp där man alltför ofta bara ser
rödlistade arter och behov av att avsätta ytterligare
skogsmark till s.k. Levande Skog. Här kan
förtroendekapitalet mellan Skogsstyrelsen och
inte minst de privata skogsägarna urholkas.
ÖKAD EFTERFRÅGAN
Ett annat problem i skogsbruket är det alltmer
ökade underskottet på biomassa. Det finns nume-
Ledare
Av Bertil Magnusson
ra alltfler som efterfrågar skogsråvaran till annat
än de traditionella användningsområdena sågade
trävaror, massa och papper. Efterfrågan på biobränsle
ökar snabbt, inte minst till följd av den, ur
konkurrenssynpunkt, dåligt fungerande elmarknaden.
I många kommuner drivs olika projekt
med inriktning mot framställning av bränsle. Ur
efterfrågesynpunkt säkert rätt men ur ekonomisk
och teknisk synvinkel inte alltid rätt. Fortfarande
saknas kommersiellt tekniska lösningar för framställning
av diesel, det bränsle som har en hög
verkningsgrad jämfört med t.ex. bensin.
Rysslands utförseltull på virke har snabbt satt
sina spår. I Sverige kommer t.ex Norrsundet att
läggas ner till följd av förväntad råvarubrist. Fler
fabriker och sågverk har anledning att känna oro.
Den finska skogsindustrin har redan börjat skapa
förutsättningar för att köpa virke i Sverige. Det
innebär helt säkert en större konkurrens om råvaran,
vilket lär resultera i högre priser och därmed
ökad utslagning. Det senare kan ju faktiskt få till
följd att konkurrensen om råvaran minskar och
priserna sjunker. Att se in i framtiden är inte lätt.
Det enda man kan vara säker på är att de oftast
inte blir som man tror.
I en tid när många olika faktorer drar utvecklingen
åt olika håll gäller det för vår förening att
finna de rätta vägarna för att ägarna - medlemmarna
- på lång sikt
ska kunna driva ett lönsamt och
trivsamt skogsbruk. Avgörande för
föreningen blir att skapa mervärde
för de ökande medlemsgrupperna
utbor och kvinnor.
NYTT I NORRSKOG 3

4
Mycket bra
delårsresultat av Norrskog
Skogsägarföreningen Norrskog redovisar för de första åtta månaderna 2007 det bästa
resultatet i föreningen historia.
- Resultatet 2006 var det bästa vi upplevt så långt och i år överträffar vi det.
Delårsresultatet på 162 miljoner kronor för de åtta första månaderna 2007 är mycket bra.
Återigen är det industrin inom NWP/Norrskog Wood Products som ger det mesta av
rekordresultatet, säger Norrskogs vd Nils Nilsson
Konjunkturen för sågverken och hyvlerierna har under året varit mycket god med stor
efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror, vilket inneburit att industrierna har kunnat
höja priserna efterhand.
Periodens resultat (Mkr) i sammandrag blev:
NYTT I NORRSKOG
Koncern Moderförening
2007 2006 2007 2006
Nettoomsättning 1 358 1 024 788 700
Rörelsens kostnader - 1 170 - 961 - 780 - 692
Resultat i intressebolag 0 0
Avskrivning enligt plan - 19 - 14 - 1 - 1
Finansnetto - 7 2 - 1 7
Resultat före dispositioner o skatt 162 51 6 14
Foto: Sidney Jämthagen

Foto: Sidney Jämthagen
NWP
avvecklar
japanaffär
i Ljungaverk
Den tidigare aviserade avvecklingen av NWP
Glulams japaninriktade limträtillverkning växlas
nu mot en satsning på limmade produkter
med inriktning på svensk och norsk byggvaruhandel
och husindustri.
– Ett stigande intresse för limmade produkter av klenare
dimension gör det intressant för oss att komplettera vår
marknadsföring av hyvlade, målade och impregnerade
trävaror. Verksamheten i Ljungaverk minskar i omfattning,
men om satsningen faller väl ut har vi vänt ett
avvecklingsscenario till en framtidsinriktad träförädling,
säger NWP:s vd Jonas Bengtsson.
Elaine Dahlman har avlidit
Vid tvåtiden på söndag den 11 november avled Elaine Dahlman efter
en flerårig kamp mot sin cancer. Elaine anställdes redan när föreningen
bildades 1970, och var en av dem som jobbat längst inom
Norrskog.
Hon har haft olika arbetsuppgifter men jobbade de senaste åren på
informationsavdelningen. Elaine var född i Västerbotten men växte
upp och bildade familj i Kramfors. Hennes närmaste är maken
Gunnar och dottern Susanne med familj. Elaine blev 60 år.
NYTT I NORRSKOG 5

6
Skilda världar
för Norrskogs
man i Europa
De senaste tio åren har holländaren Sietze Koopmans, 35 arbetat med virkesförsäljning
i Europa. Den senaste tiden med Norrskogs och NWP:s keps på huvudet.
Sietze är nämligen anställd som säljare i NWP. Koopmans älskar den del av Sverige
som Norrskog är verksamt i. Han älskar miljöer och företeelser som vi som bor här
tar för självklara.
- När jag är hemma i huset i
Holland kan jag genom fönstret
se vad grannarna äter till frukost.
Det är också i stort sett
omöjligt att hitta en plats där
jag kan få vara självvalt ensam,
och vill jag gå ut i skogen får jag
leta länge innan jag hittar några
träd och gå ut bland.
Inom Norrskogs verksamhetsområde
bor det 1-2 personer per
kvadratkilometer.
I Holland - som är ungefär lika
stort som Jämtland - trängs
minst 400 personer (!) på samma
yta.Den lilla skog som fanns en
gång i tiden försvann i stort sett
när holländarna för några hundra
år sedan byggde båtar för
att kolonisera världen. Idag
återstår några nationalparker.
- Jag är uppvuxen i Holland
och den holländska miljön har
format mig. Därför uppskattar
jag till exempel lugnet, vid-
NYTT I NORRSKOG
derna, renheten, naturen och det
glest befolkade landskapet på
ett helt annat sätt än ni som tar
det för självklart, säger Sietze
och nämner några exempel:
- Vilken känsla att få sitta
ensam på ett älgpass med lavskrikan
och tystheten som enda

Tänk att köra bil i flera timmar och bara möte en bil då och då, att kunna gå ut i skogen och få uppleva tystnaden tillsammans med talltitor, nötskrikor
och sparvhökar (bilden), att få sitta på ett älgpass och koka sitt kaffe över en öppen eld eller att bara sitta på en stubbe “och finnas till”.
Norrskogs man i Europa Sietze Koopmans talar lyriskt om Mellannorrland som i jämförelse med hans Holland är minst sagt glest befolkat.
sällskap. Tänk att kunna dricka
vatten direkt ur bäcken eller att
få göra upp en liten eld och
koka sitt kaffe bland mygg och
huggvilliga öringar. Otroligt!
I Holland finns ingen tystnad,
inget rent vatten i bäckarna och
att göra upp eld i naturen är
förbjudet.
GOTT RYKTE
Mellannorrland, dess natur och
de människor som bor där, har
en plats nära Sietzes hjärta. Det
gör det enkelt att prata gott om
de varor som produceras där.
- Den senvuxna, certifierade
råvara som jag ska hitta köpare
av i Holland, Belgien, Frankrike
och Tyskland nämns med stor
respekt inom dessa områden.
Jag vet att jag talar mig varm för
en bra och uppskattad vara, vilket
gör mitt säljarbete mycket
positivt.
Sietze bor nära marknaden
vilket är en självklarhet för
honom. Han klarar språken, är
välkänd i branschen och han har
byggt upp många långvariga
relationer.
- Köparna känner till mig och
jag dem. De kommer med sina
önskemål och jag, tillsammans
med Norrskog, försöker på bästa
sätt hitta en lösning.
Sietze har lätt att tala sig varm
om sitt yrke och de produkter
han ska sälja. Och trivs man
med det man gör, brukar resul-
tatet också bli bra.
NORRSKOGS MAN
Sietze är Norrskogs och NWP:s
ansikte i stora delar av Europa.
Hemma i bostaden i West-
Holland väntar fru och två barn;
Berend och Eline.
Varför flyttar då inte Sietze
och hans familj till
Mellannorrland?
- Då skulle jag ju inte vara
nära marknaden för de trävaror
som Norrskog producerar, vilket
är en förutsättning för att kunna
göra ett bra jobb.
Text & Foto:
Sidney Jämthagen
NYTT I NORRSKOG 7

8
Cirkelledar-
utbildningen
i full gång
Monika Jakobsson valde en annorlunda skolbänk
NYTT I NORRSKOG
Skogsägarrörelsen och LRF
har startat en kunskapssatsning
för ökad lönsamhet
och tillväxt i familjeskogsbruket.
Satsningen kallas
Kraftsamling Skog och
genomförs över hela
Sverige under åren 2007 -
2010.
En central roll i projektet har de
cirka 130 demonstrationsgårdarna
som ligger spridda över
hela landet, där man kan göra
studiebesök och diskutera
skogsfrågor.
Forskning har visat att det är
fullt möjligt att öka skogstillväxten
med 20 procent på lång
sikt. Värdetillväxten kan bli
ännu högre om man t.ex. röjer,
dikesrensar, planterar tillväxthöjande
trädslag och gödslar.
För att nå ut till landets cirka
350 000 skogsägare - som förvaltar
över 11 miljoner hektar
skogsmark - har Kraftsamling
Skog tillsammans med
Studieförbundet Vuxenskolan
utbildat studiecirkelledare.
Norrskog var först ut på plan
med en tvådagars utbildning av
20 cirkelledare i jämtländska
Lit. Kursledningen bestod av
Peter Jansson, cirkelledarutbildare
inom Studieförbundet
Vuxenskolan tillika verksamhetsansvarig
i Åre, och Maria
Boström, produktionsrådgivare
och kampanjansvarig inom
Norrskog.

Gunnar Heibring, Peter Jansson och Eva Jonsson hade mycket att prata om i skogen. Här diskuterar trion resultaten efter en av många undersökningar
som genomfördes under dagen.
Eftersom vi var pionjärer deltog
även projektledaren för Kraftsamling
Skog Marianne
Eriksson.
Det var givande
och intressanta
dagar. Vi fick en
inblick i studiematerialet
“Nya
Tiders Skog” och
vi behandlade
studietekniska frågor.
Vi gjorde även ett besök på en visningsgård.
Syftet med satsningen Kraftsamling
Skog är att vi ska lära oss använda
skogen klokt, mer som en mjölkko än
som en bankbok. Skogsindustrin skriker
just nu efter skogsråvara, bioenergibranschen
likaså. Men det är vi som
skogsägare som bestämmer så det gäller
att veta: var, när, hur och varför.
Studiecirkeln “Kraftsamling Skog”
består av 7 träffar, varav en på en visningsgård.
Text:
Eva Jonsson
Anita Danielsson kollar plantans status
NYTT I NORRSKOG 9

10
Skogen behöver unga
aktiva skogsföretagare
LRF Västernorrland startade för två år sedan, tillsammans
Norrskog och Norra skogsägarna, ett samarbete för att
skapa ett nätverk för unga skogsägare.
Bakgrunden till samarbetet är
den nya lagstiftning kring generationsskiften
som träder i kraft
vid årsskiftet. När arvs- och
gåvoskatten slopas kommer
möjligheterna till generationsskiften
att skapas. Därmed skapas
också bättre förutsättningar
för att tidigarelägga ett generationsskifte
och fler unga kan äga
skog.
- Medlemsorganisationerna,
likväl som landsbygden i sin
helhet, skulle ha stora fördelar
av att fler ungdomar blir skogsägare,
säger Karin Nolén, ordförande
i LRF Ungdomen i
Västernorrland och ordförande i
Sollefteåortens SBO-råd.
- Kan vi dessutom skapa ett
aktivt skogsföretagande, istället
för ett passivt skogsägande, så
har vi åstadkommit en viktig
förändring, säger Karin Nolén.
Tankarna kring ett aktivt
skogsägande har sitt ursprung i
den affärsplan för skogsägare
som Tomas Mörtsell, ledamot av
Norra skogsägarnas styrelse,
tagit fram tillsammans med
Roger Johansson, projektledare
för Skogens affärsmöjligheter.
Meningen med affärsplanen är
att skogsägaren ska se hela sin
fastighet som en resurs i företagande.
Det kan finnas mervärden
i och på fastigheten som
skogsägaren kan utveckla och
tjäna mer pengar på.
Syftet med träffarna har också
NYTT I NORRSKOG
Det som deltagarna tog med sig som en viktig lärdom för den egna fastigheten var framförallt
vikten av att röja rätt och att röja i tid, samt tillväxten i samband med gödsling.
varit att unga skogsägare ska
lära känna varandra för att
kunna utbyta idéer och för att
kunna samverka i framtiden.
Alla har samma mål - att öka
lönsamheten, livskvaliteten och
sysselsättningen med den egna
skogsfastigheten grund.
Den senaste träffen var den 5-
6 oktober i Örnsköldsvik, och då
stod kompetensutveckling kring
ökad lönsamhet och ökad produktion
i skogsbruket på agendan.
Gruppen besökte två av
Norra skogsägarnas demonstrationsgårdar.
Syftet med träffen var att lära
och se möjligheterna att öka
lönsamhet i den egna skogsfastigheten
genom ökad skogstillväxt.
Det som deltagarna tog
med sig som en viktig lärdom för
den egna fastigheten var framförallt
vikten av att röja rätt och
att röja i tid, samt tillväxten i
samband med gödsling.
Kraftsamling Skog är skogsägarrörelsens
och LRFs gemensamma
kunskapssatsning för
ökad lönsamhet genom ökad
tillväxt i familjeskogsbruket.
Den ingår i LRFs landsomfattande
kraftsamling för att nå
visionen om lönsamhet, tillväxt
och attraktionskraft i de gröna
näringarna.
Text & Foto:
Susanne Öberg

Större skogsbruksområden?
Skogsbruksområdena minskas i antal från dagens 24 till 13 och sammanfaller
geografiskt med kommunerna. En sbo-utvecklare anställs för att stötta de nya råden
i deras arbete med att skapa medlemsnytta i föreningen. Så ser delar av förslaget
till ny sbo-organisation inom Norrskog ut.
Föreningens informationschef
och ett antal styrelseledamöter
har under några kvällar träffat
rådens ledamöter och valberedningar
för att få synpunkter på
förslaget.
Bakgrunden till förslaget är en
motion från Ragunda skogsbruksområde
till stämman 2007.
I motionen pekar man på att
samhället genomgått stora förändringar
vilket påverkar föreningslivets
villkor. Skogsägare
är alltmindre verksamma i sina
skogar och får inkomster från
andra verksamheter. Många
skogsägare bor inte på sin fastighet.
Det moderna samhället
med stort utbud av aktiviteter
konkurrerar med föreningsverksamheten
och många föreningar
får svårt att rekrytera förtroendevalda
till sina styrelser. I
motionen föreslår man att
Norrskogs styrelse ser över
nuvarande sbo-organisation och
möjligheterna att skapa större
områden med större underlag
bland annat för att underlätta
rekryteringen av förtroendevalda,
men också för att ge de nya
större skogsbruksområdena
bättre ekonomiska möjligheter
att ha aktiviteter med högre
kvalitet. Motionen antogs av
stämman.
Även Norrskogs fältverksamhet
har under året varit utsatt
för granskning. En grupp tjänstemän
har utarbetat ett förslag
som innebär att dagens två
regioner slopas och att man
istället bildar sex skogsdistrikt.
En distriktschef leder verksamheten
i varje distrikt med ett
antal inspektorer. Övergripande
ansvar för hela verksamheten
får en fältchef, som nu håller på
att rekryteras. Styrelsen lät
denna grupp också se över och
Synpunkterna på förslaget om
färre och större skogsbruksområden
var många. Men förståelsen
för behovet av en förändring
fanns vid mötet i Dorotea liksom
på de fem andra ställena.
komma med förslag till hur sboorganisationen
skulle kunna
förbättras. Det förslaget har nu
under sex kvällar diskuterats
med rådsmedlemmarna.
Hos de flesta finns en förståelse
för att man vill göra skogsbruksområdena
större, men man
höjer också ett varningens finger
för några oönskade effekter.
Kommer man längre från medlemmarna
med större områden
och färre förtroendevalda? Går
förändringen för snabbt? Hur
ska nuvarande valberedningar
agera när områden slås ihop? Ja,
frågorna och synpunkterna var
många. Dessa får styrelsens
medlemsansvariga med sig när
de ska konkretisera förslaget
ytterligare. Den nya sbo-organisationen
kan tidigast genomföras
i samband med årsmötena i
mars 2008.
Text och foto:
Anders Ohlsson
NYTT I NORRSKOG 11

www.trinod.se Bild: Sidney Jämthagen
12
Hugg till nu
Just nu är efterfrågan på skogsfastigheter
stor. Funderar du på att sälja?
Kontakta oss, så berättar vi mer.
www.norrskog.se
Norrskog Fastigheter
Skönsbergsvägen 3, 856 41 Sundsvall. Tel 060-15 58 35.
Box 13, 831 21 Östersund.
Besök Storgatan 39, Östersund. Tel 063-14 58 80.
NYTT I NORRSKOG
SÅ HÄR GÅR DET TILL:
Nyckeln till e
Av de frågor du har inför fastighetsförsäljningen
eller fastighetsköpet
får du svar på de flesta när
du träffar Norrskogs mäklare.
Tillsammans går ni igenom dina
behov och önskemål i samband
med köpet eller försäljningen. Då
får du också reda på vilka rättigheter
och skyldigheter du har
som köpare eller säljare. Du får
också reda på vad du har rätt att
kräva av mäklaren.
Kortfattat går det till på följande
sätt när en fastighet ska byta
ägare.
Text & Foto:
Sidney Jämthagen
En fastighetsbeskrivning sätts ihop av mäklaren. I
den hittar du basfakta om fastigheten. En korrekt
beskrivning med färsk information är en viktig del i
försäljningen. För fastigheter där värdet finns i skogen
är det viktigt med en skogsbruksplan som inte är
för gammal.
MARKNADSFÖRING
Mäklaren ser till att informationen om fastigheten
sprids till marknaden så effektivt som möjligt.
Därefter sker visning som är en viktig del i arbetet.
Som säljare är du skyldig att upplysa om kända fel
och brister, och köparen är skyldig att noggrant
undersöka fastigheten.
För att sedan hitta rätt köpare går mäklaren igenom
spekulanterna med säljaren.
Vid följande förhandling ombesörjer mäklaren att
säljare och köpare kommer överens om pris, betalningsvillkor,
tillträdesdag och vad som ska ingå i
köpet.

n bra affär är kunskap
BESIKTNING
För köparen är det viktigt att besiktiga fastigheten
före köpet. Man har enligt lag en undersökningsplikt.
Det är viktigt att köparen förvissar sig om
fastighetens skick och gränser för att kunna grunda
sitt köpbeslut på detta.
Köpeavtalet är klart först när köparen och säljaren
har skrivit under. Mäklaren ser till att köpeavtalet
är korrekt upprättat.
TILLTRÄDE
Före tillträdet tar mäklaren kontakt med berörda
myndigheter och ser till att alla kontroller är gjorda
och att alla papper är i ordning. En tillträdesdag
bestäms och då görs även slutbetalningen.
Norrskogs mäklare svarar gärna på frågor som rör
t.ex. reavinstskatten och han kan även hänvisa till
experter för placering av eventuella överskott efter
försäljningen.
Nu är det bara att flytta in.
Enar Augustsson och Karl-Johan Andersson – Norrskogs mäklare
NYTT I NORRSKOG 13

14
Norrskogskvinnorna
räknade virkesvolymer
Skogsägarkvinnorna blir ännu mer kompetenta, kunde vi läsa i en stor rubrik i
Östersundsposten en måndag i början av oktober. Rubriken kom efter tidningens
besök vid Nätverkets höstträff i Hammerdal och Sikås. Där hade 16 glada och
förväntansfulla tjejer mött upp till en tvådagarsträff fylld av intressanta studiebesök,
skogsexkursion, trevlig samvaro och shopping på skogsvaruhuset Skogma.
Med en stabil lunch som grund
startade ett gediget program
med första studiebesöket på
NWP Byggprodukter i
Hammerdal.
Under sakkunnig ledning av
Ola Wilhelmsson fick Nätverket
titta på förädling av träprodukter.
Paneler i olika former och
färger lämnar Hammerdal för
skilda destinationer. Av lagret
sammansättning kunde vi utläsa
att svart träpanel är högsta
mode på arkitektritade hus i
Danmark. Vårt grannland i väster
(Norge) är dock en ännu viktig
handelspartner för anläggningen
i Hammerdal. Men trots
att avståndet dit inte är så långt
kan det bitvis vara problem med
besvärliga transporter.
Nätverket hade dock inga problem
med transporter.
En brand ödelade delar av sågen
tidigare i år och nu byggs det nytt
på platsen. Platschef Henrik Jönsson
tycker att uppbyggnadsarbetet fungerat
mycket bra och runt årsskiftet
hoppas man att det mesta ska vara
klart. Så här såg det ut på sågen i
slutet av oktober.
NYTT I NORRSKOG
Vår resa gick vidare till Sikås
och familjeföretaget Stavagran.
Där gav Eva Stjernström en
intressant inblick i hur hon och
maken byggt upp det något
ovanliga företaget som arbetar
med produkter av senvuxen
gran - stavagran.
Hon gav oss en ny infallsvinkel
att man faktiskt kan ta tillvara
en råvara som annars mest
betraktas som skräp i skogen.
Den senvuxna granen är ett
utmärkt material för tuffa miljöer
– det kan vara spångvirke för
vandringsleder, stolpar för markering
av fjälleder eller stolpar
till vinodlingar i Tyskland.
Att spångvirket avsätter spår i
historien under lång tid kunde
Gunbritt Jonsson berätta om vid
Nätverkets trevliga middag i
Hembygdsgården i Hammerdal.
Gunbritt som är ordförande i
hembygdsföreningen berättade
bland annat om forna tiders
vandringsleder.
Under dag två var det dags för
Nätverket att göra praktiska
övningar i skogen. Familjen
Hamvall i Sikås tog generöst
emot oss på fastighetens buvall i
Björvallen. Anette Thelberg och
Marianne Eriksson gav oss
handfast vägledning i praktiskt
skogsbruk där gruppen bland
annat fick lära sig räkna virkesvolymer.
I strålande höstväder
kunde vi avnjuta en god skogslunch
och avsluta med planering
av nätverkets framtida aktiviteter.
Nästa träff blir sannolikt i
Sundsvallsområdet någon gång
framåt vintern.
Text:
Ewa Isaksson
Just nu råder det febril verksamhet på sågen i Sikås
Foto: Sidney Jämthagen

Om Du har frågor kan Du nå mig hos
Heilborns Advokatbyrå
Box 3, 831 21 ÖSTERSUND,
telefon 063 – 12 4830,
telefax 063 – 12 02 00
eller e-post: leif.andersson@heilborns.com
Hör gärna
av Dig om Du
har förslag på
ämnen att skriva om !
● ● ● Författaren är advokat på Heilborns Advokatbyrå. Han har lång erfarenhet av fastighets- miljö- och vattenrätt. Tidigare har
han arbetat med sådana frågor dels i vattendomstol och länsstyrelse och dels under 18 år som förbundsjurist inom LRF Juridiska
Byrån AB, ofta som ombud åt fastighetsägare, främst av jord- och skogsbruk.
Inventering av renskador
Ett tidigare nummer av tidningen
Skogsland innehöll en artikel
om inventering av renskador i
skog.
Skogsstyrelsen har tagit fram
ett förslag till system för inventering
av färska renskador på
skog. Tanken är att myndigheten
ska fungera som en oberoende
medlingspart.
Tanken är naturligtvis helt
rätt. Min erfarenhet är att svårigheterna
att reglera och få
ersättning för skador är ett av de
största problemen med renbete
på enskild mark. Det gäller skador
både i skog och på öppen
mark.
Tidigare lagstiftning innehöll
regler som innebar att samebyar
och markägare utsåg gode män.
Om någon begärde ersättning för
skador av ren, och parterna inte
kom överens, fanns möjligheten
att påkalla besiktning av en god
man från varje sida, vilka utsåg
en tredje god man. De gjorde en
besiktning och skrev protokoll.
Om parterna ändå inte kom överens
fanns möjligheten att gå till
domstol.
Systemet innebar att ersättningskrav
behandlades snabbt
och med goda möjligheter till
medling av gode männen. Såvitt
jag känner till fungerade systemet
bra. Av någon anledning
togs bestämmelserna bort när
1971 års rennäringslag kom.
Ägare av skogsfastigheter i
Rätan fick skador på sin ungskog
i början av 1990-talet. De
anlitade skogsvårdsstyrelsen för
att inventera skadorna och att
ange skadeorsaken. Enligt
inventeringarna har renar orsakat
skador. Samebyn har vägrat
att ersätta skadan och har fortsatt
att låta sina renar beta i
området, vilket orsakat ytterli-
gare skador. Tre markägare har
stämt samebyn och begärt
ersättning motsvarande planteringskostnaden
för skadade
plant med sammanlagt ca 247
000 kr jämte ränta. Samebyn
godtar inte skogsvårdsstyrelsens
bedömning och anser att bl a att
fastighetsägare får bära skador
av ren i renskötselområdet.
Exemplet, liksom artikeln i
Skogsland, visar att problemet
inte är så enkelt. Enligt min uppfattning
har ett system med oberoende
medlingspart ingen möjlighet
att fungera om det inte
har stöd i lag. Varför inte återinföra
regler liknande de om gode
män som tidigare fanns i rennäringslagen
?
Min erfarenhet är att svårigheterna att reglera och få ersättning för skador är ett av de största
problemen med renbete på enskild mark. Det gäller skador både i skog och på öppen mark, skriver
Leif Andersson. Djuret på bilden är faktiskt en ren. Anledningen till de gymnastiska övningarna
är förmodligen myggplågan. Foto: Sidney Jämthagen
NYTT I NORRSKOG 15

Minnesbilden
Timmerkörare Åhman i Aspås
Har du mer information om bilden så kontakta Nytt i Norrskog.
Enar Jonsson i Kramfors har skickat ett par bilder till redaktionen. Bilderna visar några
riktiga ”veteraner” i det svenska skogsbruket. På den ena bilden ser vi en gul Partner från
1960-talet och på den andra bilden tre andra gamlingar. Ove Jonsson har tagit bilderna och
vi tackar Enar för hans initiativ som vi på redaktionen får många efterföljare.
Foton: Ove Jonasson
Skicka in en bild på din gamla motorsåg eller ditt gamla skogsredskap. Skicka med en kort text och underteckna med ditt
namn och din adress. Alla publicerade bidrag belönas med något ur Norrskogs profilgarderob. Skicka ditt bidrag till
Norrskogs informationsavdelning. Har du några frågor är det bara att ringa Norrskogs informationsavdelning 0612 - 71 87 40.
www.norrskog.se