Turist i tillvaron zine 3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
”För att inte tala<br />
om lajnade guror<br />
som punkas till<br />
via”stärkarsimulatorer”<br />
– noll stök,<br />
helt dött. Blir så<br />
arg så jag kokar.”<br />
– Ett starkt minne är när jag står i en<br />
skivaffär i Stockholm och har 15 spänn och<br />
vill köpa en sjua. Killen brevid säger ”köp<br />
den här, den är bättre”. Men den kostade 25<br />
spänn så han gav mig en tia så jag kunde<br />
köpa Poison Idea ”Pick your king” (första<br />
press). Den plattan sålde jag till någon i<br />
England nu i november – det sved, minnet är<br />
symboliskt för den tiden.<br />
– Det var en pionjäranda, upptäckarglädje<br />
och nytt sätt att ta del av musiken. Dischordplattorna<br />
(Minor Threat, S.O.A. Necros med<br />
flera) köpte man via annons i Gula tidningen.<br />
Det var en helt annat sammanhållning. Scenen<br />
hade inte splittrats i olika åsiktsfalanger.<br />
– Kalla kriget var i högsta grad närvarande<br />
så musiken ”var på riktigt” även om texterna<br />
kan låta töntiga idag.<br />
Just detta att ha fått vara<br />
med i utvecklingen av<br />
musiken så som den<br />
speglade samhället då,<br />
är en obetalbar erfarenhet.<br />
Jag kan tycka att<br />
mycket av musiken som<br />
produceras idag, oavsett<br />
genre känns så jävla<br />
menlös – och det kanske<br />
är en spegling av att allt känns så jävla ytligt<br />
och meningslöst idag.<br />
– Okej, nu svävade jag ut lite men det här<br />
har varit viktigt för mig. Åter till frågan. Jag<br />
kom i kontakt med musiken tack vare att<br />
syrran var gift med AIK-Kenta. Han introducerade<br />
mig till massa musik. Det var ju -77<br />
punk då men Stiff Little Fingers och Clash<br />
hade ju reggaelåtarna som jag gillade.<br />
– Den andra tuffa musiken kom till mig via<br />
radion (Ny Våg) och att jag sommarpraktiserade<br />
på Woolfis recordshop, där fick jag<br />
skivor som lön (bland annat Huvudtvätt).<br />
Ägaren trodde aldrig vi skulle bli av med<br />
sånt oljud som Hüsker Dü ”Land speed<br />
record” lp:n men den är superbra. Då var det<br />
”Jag kan tycka att<br />
mycket av musiken<br />
som produceras<br />
idag, oavsett<br />
genre känns så<br />
jävla menlös.”<br />
oljud även för de flesta punkare men idag<br />
en väldigt stillsam platta. Musiken utvecklas<br />
hela tiden.<br />
– Sen kom ju oi:en. Jag sommarjobbade<br />
och en jobbarkompis spelade in en platta på<br />
kassett han nyss köpt. Utifrån hans beskrivning<br />
anade jag vad det kunde vara för musik,<br />
hade ju hört något liknande på radion en<br />
gång tidigare. Jag pallade inte spola hela<br />
vägen tillbaka utan lyssnade en bit in och det<br />
lät jävligt likt det där makalöst braiga dom<br />
spelat på Ny Våg. Dagen efter bytte jag bort<br />
”Carry on Oi” mot hans platta. Det var ju<br />
”Why”. Sen var jag garanterat fast.<br />
Vad fick dig att fastna?<br />
– Inte en aning. Då när jag lyssnade på<br />
jobbarkompisens kassett<br />
(”Why”) för första gången<br />
så bara hoppade jag omkring<br />
och ylade av glädje på<br />
mitt rum. Jag har förklarat<br />
reaktionen med ”enormt<br />
stark identifikation till<br />
musiken”. Någon hade satt<br />
musik till mina känslor. Det<br />
här var jag. Då hade jag<br />
nyligen blivit fosterhemsplacerad<br />
efter att morsan dragit kniven in i<br />
min plastfarsas mage. Min farsa hade supit<br />
ihjäl sig. Det var kaos, misär, spräckta skallar,<br />
droger och all upptänklig skit ni kan tänka<br />
er. Jag var skitförbannad och kände mig som<br />
ett offer (fast det där med offer förstod jag<br />
inte förrän 30 år senare). Allt detta fann sitt<br />
uttryck i musiken.<br />
– Jag har alltid haft nära till ilska och<br />
frustration. Jävligt förbannad med andra<br />
ord. Jag har liksom haft en ”ilskekonverter”<br />
i mig, den omvandlar alla känslor till ilska,<br />
blixtsnabbt och automatiskt. Då passar arg<br />
musik perfekt. Det svårgreppbara är att jag<br />
absolut inte pallar med black och death – för<br />
mig är det helt väsensskild musik. Det enda<br />
gemensamma är att det kan gå fort, men<br />
attitydmässigt skiljer det sig väldigt mycket.<br />
Vad har fått dig att stanna kvar?<br />
– Det är 100 procent musiken. Jag är<br />
fortfarande jävligt förbannad ibland, så då<br />
blir musiken ett bra sätt att kanalisera den<br />
ilskan. Det roliga är att jag fortsatt att följa<br />
med den musikaliska utvecklingen genom<br />
åren mot det mer och mer extremförbannade,<br />
snabbare. Jag gillar ju till exempel väldigt<br />
mycket fastcore (entaktsrens) och grind,<br />
men det måste vara punk, inte metal. Skiljelinjen<br />
mellan vad som tilltalar eller ej är<br />
hårfin. Det måste vara äkta ilska och frustration,<br />
inget ploj eller macho. Men framförallt<br />
stökigt och käftsmäll, inget jävla tillrättalagd<br />
välpolerad perfektion (det får hårdrockarna<br />
syssla med).<br />
– Sen har jag märkt att jag D-taktar snabbare<br />
nu än för 20 år sen. Tekniken är ju sämre<br />
men tempot och känslan finns där mer än<br />
någonsin. Fort, argt och stökigt.<br />
– Det där är så jävla skumt: en punkinspelning<br />
är fortfarande en av de grejer i livet<br />
jag gillar mest, det är något väldigt speciellt<br />
flow och intuitivt i det arbetet. Ren kärlek<br />
och inspiration. Det är väl därför jag har en<br />
speciell punktaxa i studion. Jag får låna en<br />
reggaebasists uttryck för det bästa sättet att<br />
beskriva det hela – musikos (musikpsykos).<br />
Varför låter 80-talsinspelningarna bättre<br />
än dagens inspelningar?<br />
– Bra fråga – och för mig en väldigt viktig<br />
fråga. Tycker du det eller är det något du<br />
hört mig tjöta om?<br />
Jag har främst hört dig tjöta om det.<br />
– Nåväl, finns många orsaker. Dels dåtidens<br />
samhällsklimat, men då borde ju folk<br />
göra ännu argare musik idag tycker jag, men<br />
så är ändå inte fallet. Då kanske det fortfarande<br />
fanns en gnutta hopp om förändring<br />
-u-du Bupp-u-dupp-u-du Bupp-u-dupp-u-du Bupp-u-dupp-u-du Bupp-u-dupp-u-du Bupp-u-dupp-u-du Bupp-u-dupp-u-du Bupp-