Axel_Munthe_Broschyr.pdf
Axel Munthe Oskarshamnaren som blev världsmedborgare
- Page 2 and 3: Axel Munthes liv i årtal 1857 I Os
- Page 4: Entreprenören brinner för sitt Os
- Page 8 and 9: ”Är du deprimerad - Gå ut och v
- Page 10 and 11: Munthe arbetar under första värld
- Page 12 and 13: ”Jag har till exempel aldrig trå
- Page 14 and 15: Författaren Under de sju veckor so
- Page 16 and 17: Munthe och Gustaf V på Solliden, a
- Page 18 and 19: Scanna QR-koden för att se en film
- Page 20 and 21: Kvinnorna Kvinnorna har en mycket s
- Page 22 and 23: Munthe växer upp med mycket musik
- Page 24: Väl vårdat minne Axel Munthe var
<strong>Axel</strong><br />
<strong>Munthe</strong><br />
Oskarshamnaren som<br />
blev världsmedborgare
<strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s liv i årtal<br />
1857<br />
I Oskarshamn<br />
föds den<br />
31 oktober<br />
<strong>Axel</strong> som<br />
tredje barnet<br />
i familjen<br />
<strong>Munthe</strong>.<br />
1876<br />
18 år gammal<br />
tar <strong>Axel</strong><br />
medicinsk-<br />
filosofisk<br />
examen i<br />
Uppsala. Gör<br />
resor till Neapel<br />
och Capri.<br />
1880<br />
Slutför sina<br />
medicinstudier<br />
i<br />
Paris med en<br />
doktorsavhandling<br />
om ”lifmoderblödning<br />
efter<br />
förlossning”.<br />
1890<br />
Öppnar privat<br />
läkarpraktik<br />
vid Spanska<br />
Trappan i<br />
Rom.<br />
1892<br />
Kronprinsessan<br />
Victoria blir<br />
patient.<br />
1895<br />
Köper på<br />
Capri det hus<br />
som ska bli<br />
Villa San<br />
Michele.
<strong>Munthe</strong> hedrades med<br />
staty på sin 155-årsdag<br />
Läkare, författare, filantrop, arkitekt<br />
och dessutom en man med en<br />
speciell relation till drottning<br />
Victoria. Samtidigt en person som fungerade<br />
som skyddsling för fattiga och<br />
sjuka människor, men också för djuren.<br />
Oskarshamnsfödde <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> har satt<br />
avtryck i historien på många sätt. Lagom<br />
till sin 155-årsdag hedrades han i sin hemstad<br />
genom att en staty av honom avtäcktes<br />
i Kråkerumsbacken, mitt emot det hus där<br />
han föddes 1857, inte långt från den plats<br />
där det sedan lång tid tillbaka finns en<br />
minnessten. Statyn är signerad av konstnärinnan<br />
Annette Rydström, Nässjö, och<br />
den blev verklighet tack vare Elajos grundare<br />
Alf Josefsson, som nu på ytterligare<br />
ett sätt har bidragit till utsmyckningen av<br />
Oskarshamn. <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> är utan tvekan<br />
en av historiens mest färgstarka svenskar.<br />
Han var en mångsidig och utvecklad person<br />
som reste mycket och hade kontakter i<br />
alla olika samhällsklasser. <strong>Munthe</strong> gjorde<br />
1907<br />
Gifter sig<br />
med Hilda<br />
Pennington<br />
Mellor. Får<br />
sönerna Peter<br />
och Malcolm.<br />
1929<br />
Utger vid<br />
72 års ålder<br />
”Boken om<br />
San Michele”,<br />
den mest<br />
sålda svenska<br />
boken i utlandet<br />
under<br />
1900-talet!<br />
1930<br />
Kronprinsessan<br />
Victoria dör.<br />
sig känd för sina ibland kontroversiella<br />
åsikter kring bland annat döden och<br />
kärleken. Han visade mod under tider<br />
av krig och kris. I hans villa på Capri fick<br />
han besök av många av samtidens framstående<br />
konstnärer, musiker, politiker och<br />
kungligheter. Hans lite mystiska förhållande<br />
med drottning Victoria är också något<br />
som fascinerat generation efter generation.<br />
Upprinnelsen till att den vackra statyn av<br />
<strong>Munthe</strong> numera kan upplevas i centrala<br />
Oskarshamn är att Byteatern satte upp<br />
pjäsen Lockfågeln av Lars Sonnesjö, en pjäs<br />
som handlar om <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s förhållande<br />
till drottning Victoria. I samband med det<br />
väcktes tankarna på en utställning om<br />
den berömde läkaren. Tack vare finansiellt<br />
stöd från bland annat Alf Josefsson blev<br />
utställningen en succé. Och redan vid<br />
premiären av Lockfågeln hade Josefsson<br />
planerat för att med hjälp av Annette<br />
Rydström hedra världsmedborgaren med<br />
en staty. Resten är historia.<br />
1943<br />
Kommer<br />
tillbaka till<br />
Sverige.<br />
Återser aldrig<br />
mer sitt<br />
älskade Capri.<br />
1949<br />
Dör på<br />
Stockholms<br />
slott.
Entreprenören brinner<br />
för sitt Oskarshamn<br />
Alf Josefsson är entreprenören<br />
som med två tomma händer byggt<br />
upp Elajokoncernen som har över<br />
1 000 anställda och Oskarshamn som<br />
huvudort. Alf har genom åren visat sin<br />
tacksamhet till sin och Elajos hemort<br />
genom att sponsra olika kultur- och<br />
näringslivsprojekt.<br />
I samband med <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s 155-års<br />
dag ville Alf Josefsson passa på att ge mer<br />
uppmärksamhet till dennes fascinerande<br />
liv. Därför skänkte han kommunen en<br />
bronsstaty i helfigur, föreställande <strong>Axel</strong><br />
<strong>Munthe</strong>. En staty som avtäcktes den<br />
31 oktober 2012.<br />
”Intresset för konst och<br />
kultur har alltid varit<br />
mycket stort och Alf<br />
har alltid värnat om<br />
sin hemstad.”<br />
Intresset för konst och kultur har alltid<br />
varit mycket stort och Alf har alltid<br />
värnat om sin hemstad. Privat och genom<br />
Elajo har han hjälpt till att stödja lokala<br />
förmågor inom sport, kultur och näringsliv.<br />
Exempel på sponsrade projekt är<br />
vattenfallet i Oskarshamns stadspark,<br />
allsångskvällarna med Lasse Berghagen,<br />
uppbackningen av IK Oskarshamn och<br />
stipendium till årets entreprenör i Oskarshamn.<br />
Därför var det inte så konstigt<br />
att han först var med och finansierade<br />
utställningen om den Oskarshamnsfödde<br />
världsmedborgaren – innan han såg till<br />
att hemstaden fick ytterligare ett konstverk<br />
i form av en staty av <strong>Munthe</strong> i<br />
Kråkerumsbacken.<br />
Alf Josefsson föddes 1930 i Finsjö utanför<br />
Oskarshamn där han växte upp med sina<br />
morföräldrar. Morfadern var distriktsmontör<br />
på Sydkraft och Alf fick tidigt<br />
lära sig mycket om det elektriska. Redan<br />
vid 5 års ålder hade han bestämt sig för<br />
att bli elmontör och som 16-åring började<br />
han sin karriär inom elbranschen som<br />
elektrikerlärling. Under ett antal år<br />
arbetade Alf på olika elföretag samtidigt<br />
som han läste på Hermods. En dröm om<br />
att starta eget började gro. Med 5 000<br />
kronor och mycket hårt arbete som insats<br />
startade så Alf 1958 elinstallationsföretaget<br />
Elajo. Företagsnamnet kommer från hans<br />
eget namn Erik, Lennart, Alf Josefsson i<br />
Oskarshamn. I dag mer än 50 år senare<br />
är Elajo ett av Sveriges ledande el-, teknik-<br />
och energiföretag med huvudkontor i<br />
Oskarshamn och verksamhet på ett 40-tal<br />
orter runt om i Sverige. Sedan starten<br />
1958 har det lilla företaget vuxit till en<br />
koncern med över 1 000 anställda. Dessutom<br />
ingår Oskarshamnsbaserade utbildningsbolaget<br />
Elajo Technical Education Center<br />
sedan 10 år tillbaka i koncernen.<br />
År 2008 tilldelades Alf Josefsson Kungliga<br />
Patriotiska Sällskapets hedersmedalj för<br />
gagnerik gärning inom svenskt näringsliv.
Nu är <strong>Munthe</strong> tillbaka<br />
i sin vackra födelsestad<br />
Den äventyrlige unge <strong>Munthe</strong>, läkaren,<br />
filantropen och djurvännen,<br />
har för ett ögonblick stannat upp<br />
i tiden. Han betraktar platsen för sitt<br />
födelsehem, minnen från barndomen och<br />
familjen väcks för ett ögonblick till liv.<br />
Fadern apotekaren Fredrik, modern<br />
Aurora, storebror Arnold och systern<br />
Anna passerar förbi på en inre filmduk,<br />
medan hunden Puck sitter trofast vid hans<br />
sida och känner av husses sinnesrörelse.<br />
Så beskriver konstnärinnan Annette<br />
Rydström sin staty av <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>,<br />
som numera pryder Kråkrumsbacken.<br />
Hon fortsätter:<br />
Hans kläder är Capriinspirerade, sjömansmössan<br />
”Vegakepsen” är långt neddragen<br />
för att skydda känsliga ögon mot<br />
solen. Kepsen är ett signum för hans stora<br />
seglarintresse, längtan till havet och hans<br />
stora frihetsbehov.<br />
Läkarväskan symboliserar hela hans<br />
läkargärning där han fanns till för alla<br />
människor, rika som fattiga. Han betraktade<br />
sitt yrke som ett heligt kall.<br />
Vid hans sida finns hans mest omtalade<br />
och älskade följeslagare, den stora hunden<br />
Puck. Namnet Puck fick stå som pseudonym<br />
till många av <strong>Munthe</strong>s böcker och<br />
tidningsartiklar.”<br />
Annette Rydström är född i Nässjö men<br />
är uppväxt i Eksjö, där hon hade sin<br />
första utställning som barn. Senare i livet<br />
öppnade Annette en keramikateljé i en<br />
av Nässjös äldsta byggnader Ambjörngården.<br />
Hon genomgick ett antal kortare<br />
kurser och utbildningar inom konstens<br />
område på bland annat Konstfack, Bild<br />
och Form och Högskolan i Jönköping.<br />
”Min största inspirationskälla<br />
är naturens mysterier,<br />
som alltid intresserat, fascinerat<br />
och inspirerat mig.”<br />
Annette Rydström<br />
I egen ateljé i gamla pinnstolsfabriken i<br />
Nässjö har hon fortsatt att utveckla sitt<br />
konstnärskap och hennes skapande har<br />
tagit sin form i olika tekniker och material<br />
främst i form av skulpturer och konstmedaljer.<br />
Annette har deltagit i internationella<br />
medaljutställningar i Europa och USA,<br />
däribland kan nämnas British Museum,<br />
National Galleriet i Budapest, Beelde aan<br />
Zee Haag, Holland och Kungliga myntkabinettet<br />
i Stockholm. Hennes statyer<br />
finns som offentliga utsmyckningar på<br />
flera ställen i Småland och hon är även<br />
representerad med sina konstmedaljer<br />
både i Sverige och utomlands. För sin<br />
medaljkonst har hon erhållit svenska och<br />
internationella priser och stipendier.
”Är du deprimerad – Gå ut och vandra i naturen!<br />
Lider du av ensamhet – Skaffa dig en hund!<br />
Är du orolig – Lyssna på musik!”<br />
Läkaren<br />
Efter studier och examen 1876 i<br />
medicinsk filosofi i Uppsala studerar<br />
han vidare i Montpellier i<br />
Frankrike. Han slutför sina medicinstudier<br />
på rekordtid och blir den yngste<br />
diplomerade gynekologen någonsin i Frankrike,<br />
bara 22 år gammal. Han doktorerar<br />
senare i Paris med avhandlingen ”Om lifmoderblödning<br />
efter förlossning”.<br />
Trots att han är gynekolog arbetar han<br />
under hela sitt liv som allmänläkare och han<br />
betraktar sitt yrke som ett kall.<br />
Han slår sig ned i Paris i en fashionabel<br />
stadsdel – valet av rätt adress är viktigt<br />
för en doktor. Vid den här tiden har <strong>Axel</strong><br />
gjort slut på sitt arv. För att kunna öppna<br />
praktik får han en revers på 2 000 kronor<br />
av sin bror Arnold.<br />
En av Norges främsta statsmän är Georg<br />
Sibbern. Hans hustru är reumatikersjuk<br />
och <strong>Munthe</strong> blir hennes läkare. Det blir<br />
början på en lång vänskap mellan <strong>Munthe</strong><br />
och Sibbern. Ekonomiskt blir också Sibbern<br />
ett stort stöd. <strong>Munthe</strong> blir ofta anlitad av<br />
patienter från överklassen, främst kvinnor,<br />
som lider av sjukdomar orsakade av<br />
psykisk ohälsa. Han får ett gott rykte och<br />
blir alltmer anlitad. Eftersom han också<br />
<strong>Munthe</strong>, 35 år gammal.<br />
använder sig av hypnos betraktas han<br />
som begåvad med övernaturliga krafter.<br />
Samtidigt som han använder sig av vanliga<br />
läkemedel ger han också sina patienter<br />
alternativa läkemedel: ”Är du deprimerad<br />
– Gå ut och vandra i naturen!”, ”Lider du<br />
av ensamhet – Skaffa dig en hund!” Är du<br />
orolig – Lyssna på musik!”.<br />
1890 öppnar han sin läkarpraktik vid<br />
Spanska Trappan i Rom. Genast drar
1903 utnämner Oscar II<br />
<strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> till Kronprinssesan<br />
Victorias kungliga livmedikus.<br />
Kronprinssesan Victoria med<br />
pudlarna Tom och Pussy, som<br />
hon fått i present av <strong>Munthe</strong>.<br />
han till sig den tidens högsta societet, som<br />
gärna lägger ner mycket pengar för att få<br />
vara hans patient. <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> har alltid<br />
haft svårt att ta betalt för sina tjänster men<br />
hans välbärgade patienter betalar honom<br />
gärna rikligt och han blir en förmögen<br />
man. Tack vare detta kan han behandla<br />
fattiga patienter utan att ta betalt.
<strong>Munthe</strong> arbetar under första världskriget<br />
i Flandern för det Brittiska Röda Korset.
”Morgonen på kolerasjukhuset i stället för promenader<br />
i skogen, förmiddagen på liköppningar och jagt efter<br />
kolerabakterier i stället för cigaretten efter kaffet.”<br />
Filantropen<br />
Filantropen <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> griper in<br />
där det behövs. 1881 är <strong>Munthe</strong> på<br />
grannön Ischia för att hjälpa till<br />
efter en jordbävning. När det utbryter en<br />
tyfusepidemi på Capri beger han sig dit.<br />
Ön har bara tre läkare på nästan 5 000<br />
invånare och <strong>Munthe</strong>s insatser är mycket<br />
välkomna. Att han inte tar betalt gillas<br />
förstås och han blir med tiden nästan<br />
betraktad som ett helgon.<br />
1884 drabbas Neapel av kolera och i sju<br />
veckor arbetar <strong>Munthe</strong> som frivilligläkare.<br />
I ett brev till Sigrid von Mecklenburg<br />
skriver han. ”Morgonen på kolerasjukhuset<br />
i stället för promenader i skogen,<br />
förmiddagen på liköppningar och jagt<br />
efter kolerabakterier i stället för cigaretten<br />
efter kaffet...”<br />
Under första världskriget blir <strong>Munthe</strong> vittne<br />
till hur ett tyskt bombplan fäller bomber i<br />
Paris bara 50 meter ifrån honom och han<br />
ser en liten flicka med bortslitna ben. Det<br />
påverkar honom drastiskt. Han far till<br />
fronten och blir ansvarig för narkosen vid<br />
en ambulansenhet.<br />
Efter flytten till Rom ordnar han med<br />
insamlingar till de fattiga. När han med<br />
tiden blir en rik man ger han omfattande<br />
donationer till välgörenhet. Pengarna går<br />
till barn och orkeslösa, flyktingar från<br />
Finland och Estland, småfåglarnas vänner,<br />
djurskyddet med mera. Även släktingar<br />
och vänner får vid olika tidpunkter ekonomisk<br />
hjälp. En lite udda välgörenhet är<br />
att varje jul bjuda ”gubbarna” i Gamla<br />
Stan på öl.<br />
För intäkterna från ”Boken om San<br />
Michele” köper han Knisa Mosse norr om<br />
Borgholm för att kunna skapa ett fågelreservat.<br />
Den tyska baronessan Gudrun<br />
von Uexküll blir hans allt i allo de sista<br />
åren på Capri och översätter boken till<br />
tyska. Enligt testamentet går äganderätten<br />
till boken till henne.<br />
I sitt frikostiga testamente ger han bland<br />
annat 100 000 kronor till djurskyddet i<br />
Sverige. Det motsvarar närmare 2 miljoner<br />
kronor i dagens värde. Den största donationen<br />
är nog ändå själva San Michele,<br />
som han testamenterar till svenska staten.
”Jag har till exempel aldrig tråkigt i en snäll hunds sällskap,<br />
även om jag inte alls känner honom och inte han mig.”<br />
Naturälskaren<br />
<strong>Munthe</strong> älskar djur. Som barn samlar<br />
han paddor, ormar, råttor och<br />
möss i sitt sovrum. Hans försök<br />
att ruva på insamlade fågelägg uppskattas<br />
dock inte av hushållet!<br />
Mest av allt älskar han hundar. Den mest<br />
kända är nog ulmerdoggen Puck, vars<br />
namn han använder som pseudonym när<br />
han skriver reseskildringar i Svenska<br />
Dagbladet. Under en alpvandring 1888<br />
dör hans älskade Puck.<br />
”När man talat med en människa i en<br />
kvarts timme har man i regeln haft nog,<br />
icke sant? Jag åtminstone känner då<br />
<strong>Munthe</strong> matar en åsna på Capri vid Torre<br />
di Materita. Bilden har förmodligen tagits av<br />
drottning Victoria 1902.<br />
vanligen lust att gå min väg, och jag är<br />
alltid förvånad över att den jag talar<br />
med ej sökt komma undan långt förut.<br />
Men jag har till exempel aldrig tråkigt i<br />
en snäll hunds sällskap, även om jag inte<br />
alls känner honom och inte han mig.”<br />
I sitt hem på Capri omger han sig med<br />
många djur. Ett av dessa är Billy, en alkoholmissbrukande<br />
babian, som älskar att<br />
plocka löss från hundarna.<br />
Under våren stannar otaliga fåglar till på<br />
Capri under sin flytt från Afrika till Norden.<br />
Överallt på ön sätter man upp fångstnät<br />
för att fånga dessa ”delikatesser”, som<br />
ska serveras på flotta restauranger i<br />
Paris. För att kunna göra en fristad för<br />
åtminstone en del av fåglarna köper han<br />
1904 berget Barbarossa. Han lyckas<br />
också få fågeljakten förbjuden på ön till<br />
fågeljägarnas ilska.<br />
I sin bok ”Brev & skisser” skriver han 1909:<br />
”När fåglarna fick vingar, fick människorna<br />
fantasi; ofta gläntar jag på buren och låter<br />
tanken flyga dit ner till mitt kära Italien,<br />
och glömsk av all dagarbetets tunga lever<br />
jag en stund bland solljus och fröjd”.
<strong>Munthe</strong> med schäferhunden Gorf som<br />
han fick som gåva av kung Gustaf V.
Författaren<br />
Under de sju veckor som <strong>Munthe</strong><br />
arbetar som frivilligläkare i Neapel<br />
börjar han skriva brev. Han<br />
skriver inte bara till privatpersoner utan<br />
också till Stockholms Dagblad. Där publiceras<br />
de som ”Bref från Napoli”. Kanske<br />
har han länge velat skriva och koleran<br />
blir det som får honom att sätta igång.<br />
Själv menar han att han behöver pengar.<br />
Han får bra recensioner men August<br />
Strindberg sågar honom i ett brev till<br />
Verner von Heidenstam.”Det var den<br />
avskyvärdaste mest hycklande bok jag<br />
läst! Hvilket as till karl! Fy Fan!<br />
<strong>Munthe</strong>s hund Puck.<br />
Foto från 1887.<br />
Han är själv osäker på sin egen skrivarförmåga<br />
men upptäcker att skrivandet<br />
lugnar hans nervositet.<br />
1887 utges hans samling resebrev från<br />
kolerans Neapel –”Letters from a Mourning<br />
City” och flera andra böcker.<br />
Under första världskriget publicerar<br />
han ett bittert angrepp på tyskar i boken<br />
”Red Cross & Iron Cross”. Den genomsyras<br />
av hat mot allt tyskt. <strong>Munthe</strong> är<br />
starkt Englandsvänlig.<br />
Senare skriver han reseskildringar i<br />
Svenska Dagbladet under pseudonymerna<br />
Puck och Puck <strong>Munthe</strong>. Puck är namnet<br />
på en av hans älskade hundar.<br />
Boken om San Michele utkommer 1929<br />
och blir en enorm succé. Boken är både<br />
en roman och en resebok men också en<br />
biografi över hans liv på Capri. <strong>Munthe</strong><br />
skriver den på engelska och översätter<br />
den sedan själv till svenska. Den utges<br />
i miljonupplagor på ett fyrtiotal språk.<br />
Än i dag räknas den som en av de främsta<br />
svenska boksuccéerna utomlands. När<br />
den utges är <strong>Munthe</strong> 72 år gammal.<br />
I förordet till den första svenska upplagan<br />
1930 skriver han: ”Jag har sålt mitt
Arbetsrummet med det antika Medusa-huvudet<br />
som <strong>Munthe</strong> hade hittat på havsbottnen utanför Capri.<br />
manuskript till den högstbjudande, jag<br />
har sålt mig själv… Boken som räddade<br />
deras (fåglarnas) liv denna vår på klippön<br />
i Medelhavet, när faran var som störst.”<br />
Med tiden blir <strong>Munthe</strong>s syn allt sämre.<br />
Det är sviter efter scharlakansfebern,<br />
som han hade som ung, samt åldersstarr.<br />
Handikappet gör det svårt för honom att<br />
skriva för hand och han lär sig i stället att<br />
skriva på maskin.<br />
<strong>Munthe</strong> efter en ögonoperation 1934.
<strong>Munthe</strong> och Gustaf V på Solliden, augusti 1931.
OVAN: Påsken 1912 besöker Anders Zorn <strong>Munthe</strong> i Torre<br />
di Materita. HÖGER: Hermann Göring hos <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong><br />
på Capri 1937. Göring har kontaktat <strong>Munthe</strong> eftersom<br />
han ville köpa Villa San Michele av honom.<br />
Kosmopoliten<br />
<strong>Munthe</strong> har starka åsikter om<br />
politik och religion. Han kan<br />
vara kontroversiell men även<br />
mycket tolerant. Han tar till exempel<br />
emot Oscar Wilde och hans vän när de<br />
kastats ut från ett hotell. Rättegången mot<br />
Wilde hade varit skamlig enligt <strong>Munthe</strong>.<br />
Han har ett öppet tolerant sinne, uppfattas<br />
som intressant, givmild, originell och full<br />
av fantasi. Kvinnorna dras till honom och på<br />
Capri dyrkas han nästan som ett helgon.<br />
Hans läkarpraktik i Rom och umgänget<br />
med kronprinsessan Victoria för honom<br />
in i Europas överklass och aristokrati.<br />
Han dras till dem och de dras till honom.<br />
<strong>Munthe</strong> tycker om att vara i händelsernas<br />
centrum. Mestadels lever han ensam men<br />
har alltid sällskap. Han träffar och umgås<br />
med en blandning av kungligheter, författare,<br />
skådespelare, politiker, konstnärer,<br />
upptäcktsresande och musiker.<br />
Av den tidens ”kändisar” träffar han bland<br />
annat: Carl Larsson, Carl Snoilsky, Prins<br />
Eugen, Greta Garbo, Anders Zorn, Kejsar<br />
Wilhelm, Sven Hedin, August Strindberg,<br />
Björnstjerne Björnson, Oscar Wilde, Guy<br />
de Maupassant, Hermann Göring, Ernst<br />
Josefsson, Mussolini, Gustav Adolf och<br />
prinsessan Margareta, Hugo Alvén, Marie<br />
och Sören Kröyer, konstnärerna i Grey<br />
sur Loing och sist men inte minst kronprinsparet<br />
Gustav och Victoria, sedermera<br />
kung Gustav V och drottning Victoria.
Scanna QR-koden för att se<br />
en film från Villa San Michele.<br />
Villa San Michele, utsikt från pergolaterrassen.<br />
Byggherren<br />
Praktiken i Rom genererar mycket<br />
pengar och 1895 köper <strong>Munthe</strong> ett<br />
gammalt hus i Anacapri, det som<br />
ska bli Villa San Michele. Han deltar själv<br />
aktivt i ombyggnaderna. Vid arbetet med<br />
att gräva grunden till loggian träffar han<br />
på gamla romerska murar, mosaikgolv<br />
och andra rester från antiken. De två<br />
huvudbyggnaderna – villan och kapellet<br />
förbinds med en pergola och en cypressallé.<br />
Kapellet är uppkallat efter ärkeängeln<br />
Mikael (San Michele). Berömd är den<br />
egyptiska sfinxen, som är placerad så<br />
att ingen kan se dess framsida. Villa San<br />
Michele ligger i ett mycket ljust område,<br />
alltför ljust för <strong>Munthe</strong>s känsliga ögon<br />
och därför köper han fastigheten Torre di<br />
Materita, som ligger på en skuggigare del<br />
av ön och där bosätter han sig. San Michele<br />
hyr han ut under långa tider.<br />
Han köper också två medeltidstorn,<br />
Torre della Guardia, som han inreder och<br />
lånar ut till vänner som kommer på besök<br />
och Torre Damecuta. 1906 ber Victoria<br />
att han ska hjälpa henne att köpa ett hus i
Interiören av kapellet där<br />
<strong>Munthe</strong> brukar musicera, ibland<br />
i sällskap av drottning Victoria.<br />
närheten av Torre Materita. Det blir Casa<br />
Caprile, bara ett stenkast därifrån. När<br />
Victoria ska uppföra ett hus på Öland<br />
anlitas arkitekten Torben Grut, men hans<br />
ritningar revideras ständigt och <strong>Munthe</strong><br />
blir den som hjälper henne med såväl<br />
exteriör som interiör. Den färdiga villan,<br />
Solliden, får därmed en mycket italiensk<br />
karaktär med drag från San Michele.<br />
Vid Siljans strand i Leksand uppför han<br />
en stor stenvilla som kommer att kallas<br />
Stengården. Den har betecknats som en<br />
Villa San Michele<br />
som den ser ut i dag.<br />
”Huset var litet och rummen få, men där var gott om<br />
terrasser, från vilka man kunde se solen, havet och<br />
molnen – själen behöver mer utrymme än kroppen.”<br />
morgongåva till hustrun Hilda och hon<br />
blir den som kom att vistas där mest. I dag<br />
kallas villan Hildasholm.<br />
Permanent bor <strong>Munthe</strong> på Capri i drygt<br />
40 år, från 1901 till 1943. Sverige besöker<br />
han sällan så länge Victoria lever, men<br />
efter hennes död 1930 tillbringar han varje<br />
sommar i sitt gamla hemland. När han<br />
1943 ska fara tillbaka till Capri är det fullt<br />
krig i Syditalien och han blir kvar i Sverige.<br />
Han kommer aldrig mer att återse sin<br />
kära ö.
Kvinnorna<br />
Kvinnorna har en mycket stor<br />
betydelse i <strong>Munthe</strong>s liv. Det är till<br />
honom kvinnorna vallfärdar för<br />
att bli botade, det är till honom de dras.<br />
Ändå lever han mestadels ensam.<br />
Första kvinnan i hans liv är naturligtvis<br />
modern Lovisa Aurora. Hon är född<br />
i Mörlunda och härstammar från en<br />
av Smålands mest kända prästsläkter,<br />
Meurlings i Kristdala.<br />
Sin konstintresserade syster Anna har<br />
han under hela livet en god relation till.<br />
I 20-årsåldern träffar han sitt unga livs<br />
kärlek, den fem år äldre Sigrid von Meck-<br />
Sigrid von<br />
Mecklenburg.<br />
lenburg. Hon är gift och har barn. Att hon<br />
nog är förälskad i <strong>Munthe</strong> kan skönjas hos<br />
en av hennes beundrare som skriver:<br />
” Jag har länge, länge vetat hvad du<br />
djupt i hjertat bär, jag har sett på dina<br />
ögon, att du har en annan kär.”<br />
Gifter gör han sig emellertid 1880 med<br />
Ultima Hornberg från Örnsköldsvik.<br />
Kanske är det bra för en doktor i Paris att<br />
ha en hustru? Äktenskapet upplöses dock<br />
åtta år senare utan att ha fullbordats.<br />
Ultima gifter om sig, får barn och dör<br />
sedan i barnsäng.<br />
När <strong>Munthe</strong> med tiden får problem med<br />
synen behöver han någon som kan hjälpa<br />
honom. En rik engelska, Hilda Pennington<br />
kommer i hans väg och 1907 gifter de<br />
sig. Hon är klok och god och en riktig lady,<br />
men någon passionerad kärlek är det nog<br />
inte från hans sida. Redan på bröllopsdagen<br />
lämnar han henne för att resa till<br />
Baden. Han får nämligen besked om att<br />
drottning Victoria är sjuk.<br />
Hilda föder honom två söner, Peter och<br />
Malcolm, men tolv år efter bröllopet tröttnar<br />
hon, tar sönerna med sig och lämnar honom.<br />
Rosina och Giovannina, de två tjänsteflickorna<br />
som hjälpt honom i Anacapri och<br />
sedan följer med honom till kliniken i Rom<br />
betyder mycket för honom. Till Rosina
skriver han hösten 1945: ”Jag tänker på er<br />
hela tiden och är mycket olycklig över att<br />
vara så långt borta från er alla. Adjö kära<br />
Rosina och hela familjen på Materita.”<br />
1892 möter han kronprinsessan Victoria<br />
för första gången och en livslång vänskap<br />
etableras. Båda är intelligenta, kreativa och<br />
har kulturella intressen. Genom deras brevväxling<br />
kan man ana mer än bara vänskap.<br />
Sina sista ord ”Come soon” riktar hon till<br />
<strong>Munthe</strong>, ej till sin man.<br />
Dagen före sin död tar Victoria löfte av<br />
<strong>Munthe</strong> att följande tillägnan ska stå kvar<br />
oförändrad i ”Boken om San Michele”: Till<br />
Drottningen de förtryckta djurens beskyddare<br />
alla hundars vän.<br />
Hilda Pennington Mellor.<br />
Kronprinssesan Victoria på<br />
Capri. Foto troligtvis taget<br />
av <strong>Munthe</strong> 1903.
<strong>Munthe</strong> växer upp med mycket<br />
musik omkring sig. Båda föräldrarna<br />
är konstnärligt lagda.<br />
Fadern är vissångare som sjunger Bellman<br />
och Gluntarne, modern sjunger psalmer<br />
och andliga visor för barnen. Familjen<br />
<strong>Munthe</strong> deltar ofta i de musikaliska soaréer<br />
som en släkting i Stockholm anordnar i<br />
sitt hem. I det hemmet har sångerskan<br />
Jenny Lind sin konsertflygel och hon<br />
vistas där regelbundet.<br />
För den rastlöse <strong>Munthe</strong> blir<br />
musiken en källa till stillhet och ro.<br />
Musikälskaren<br />
Musikintresset följer <strong>Munthe</strong> genom livet.<br />
Han blir en duktig pianist och gitarrist<br />
och har en vacker barytonröst. Sitt stora<br />
musikintresse delar han med Victoria.<br />
Hon är också en duktig pianist och i det<br />
privata umgänget på Capri händer det att<br />
hon sätter sig vid flygeln i kapellet på Villa<br />
San Michele och <strong>Munthe</strong> står i dörröppningen<br />
och sjunger. Båda tycker om att lyssna<br />
på Franz Schubert, Richard Wagner och<br />
Franz Liszt. Victoria har i sin ungdom till<br />
och med vänt blad åt Liszt när han spelade.
När <strong>Munthe</strong> vistas på Capri händer det då<br />
och då att han tjänstgör som organist i<br />
församlingskyrkan Santa Sofia i Anacapri.<br />
”När man är nedstämd skall man spela och sjunga.<br />
Musiken och sången är till för pessimisterna och de<br />
trötta; för dem som inte kan sova. Lär människorna det.”<br />
När <strong>Munthe</strong> vistas på Capri händer det<br />
då och då att han tjänstgör som organist i<br />
församlingskyrkan Santa Sofia i Anacapri.<br />
Under vistelserna i London besöker <strong>Munthe</strong><br />
ofta operahuset i Covent Garden.<br />
För den rastlöse <strong>Munthe</strong> blir musiken en<br />
källa till stillhet och ro. Han rekommenderar<br />
ofta sina patienter samma ”medicin”. Till<br />
en journalist som frågar <strong>Munthe</strong> om hans<br />
hobby svarar han: ”Att sjunga Schubert för<br />
mig själv.”<br />
Församlingskyrkan Santa Sofia i Anacapri.
Väl vårdat minne<br />
<strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> var en synnerligen<br />
intressant människa som fort-<br />
farande, långt efter sin död,<br />
förmår att ge inspiration.<br />
Men det finns två aktörer som mer än<br />
andra har vårdat minnet av ”Mannen<br />
som levde oförskräckt och litade på livet”:<br />
Stiftelsen San Michele och Sällskapet<br />
San Micheles Vänner.<br />
1950 grundades stiftelsen San Michele<br />
med syftet att förvalta den egendom<br />
som <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> donerade till svenska<br />
staten. Stiftelsen drivs huvudsakligen<br />
med intäkter av den egna verksamheten.<br />
Intentionen är att dels visa upp anläggningen<br />
men också att bedriva ett gästhem<br />
för stipendiater och gynna de kulturella<br />
förbindelserna mellan Sverige och Italien,<br />
intentioner helt i <strong>Munthe</strong>s anda.<br />
I Sverige verkar sedan lång tid tillbaka<br />
Sällskapet San Micheles Vänner med ordföranden<br />
Bengt Jangfeldt i spetsen. Vänföreningens<br />
huvuduppgift är att stödja<br />
Villa San Michele ekonomiskt. På senare<br />
år har föreningen bland annat sponsrat<br />
renoveringen av konstföremål och en<br />
bevakningsanläggning. Inför <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s<br />
150-årsdag 2007 var också vänföreningen<br />
med och betalade upprustningen av villan.<br />
Ett stort tack till<br />
• Alf Josefsson, som finansierat statyn.<br />
• Annette Rydström, som skapat statyn.<br />
• Bengt Jangfeldt och stiftelsen San Michele, som lånat ut bilder.<br />
Text: Ing-Marie Aaltio, Josefine Josefsson, Annette Rydström<br />
Källor: ”En osalig ande”, ”Drömmen om San Michele”<br />
och ”<strong>Munthe</strong>s Capri” av Bengt Jangfeldt. ”Boken om San Michele”<br />
och ”Brev & Skisser” av <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>. www.villasanmichele.eu<br />
Foto: Fondazione <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> Villa San Michele, Bengt Jangfeldt,<br />
Ingalill Snitt, Tullia Rizzotti, Peter De Ru<br />
www.krepart.se Tryck: Risbergs 2012/11