10.12.2012 Views

Axel_Munthe_Broschyr.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Axel</strong><br />

<strong>Munthe</strong><br />

Oskarshamnaren som<br />

blev världsmedborgare


<strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s liv i årtal<br />

1857<br />

I Oskarshamn<br />

föds den<br />

31 oktober<br />

<strong>Axel</strong> som<br />

tredje barnet<br />

i familjen<br />

<strong>Munthe</strong>.<br />

1876<br />

18 år gammal<br />

tar <strong>Axel</strong><br />

medicinsk-<br />

filosofisk<br />

examen i<br />

Uppsala. Gör<br />

resor till Neapel<br />

och Capri.<br />

1880<br />

Slutför sina<br />

medicinstudier<br />

i<br />

Paris med en<br />

doktorsavhandling<br />

om ”lifmoderblödning<br />

efter<br />

förlossning”.<br />

1890<br />

Öppnar privat<br />

läkarpraktik<br />

vid Spanska<br />

Trappan i<br />

Rom.<br />

1892<br />

Kronprinsessan<br />

Victoria blir<br />

patient.<br />

1895<br />

Köper på<br />

Capri det hus<br />

som ska bli<br />

Villa San<br />

Michele.


<strong>Munthe</strong> hedrades med<br />

staty på sin 155-årsdag<br />

Läkare, författare, filantrop, arkitekt<br />

och dessutom en man med en<br />

speciell relation till drottning<br />

Victoria. Samtidigt en person som fungerade<br />

som skyddsling för fattiga och<br />

sjuka människor, men också för djuren.<br />

Oskarshamnsfödde <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> har satt<br />

avtryck i historien på många sätt. Lagom<br />

till sin 155-årsdag hedrades han i sin hemstad<br />

genom att en staty av honom avtäcktes<br />

i Kråkerumsbacken, mitt emot det hus där<br />

han föddes 1857, inte långt från den plats<br />

där det sedan lång tid tillbaka finns en<br />

minnessten. Statyn är signerad av konstnärinnan<br />

Annette Rydström, Nässjö, och<br />

den blev verklighet tack vare Elajos grundare<br />

Alf Josefsson, som nu på ytterligare<br />

ett sätt har bidragit till utsmyckningen av<br />

Oskarshamn. <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> är utan tvekan<br />

en av historiens mest färgstarka svenskar.<br />

Han var en mångsidig och utvecklad person<br />

som reste mycket och hade kontakter i<br />

alla olika samhällsklasser. <strong>Munthe</strong> gjorde<br />

1907<br />

Gifter sig<br />

med Hilda<br />

Pennington<br />

Mellor. Får<br />

sönerna Peter<br />

och Malcolm.<br />

1929<br />

Utger vid<br />

72 års ålder<br />

”Boken om<br />

San Michele”,<br />

den mest<br />

sålda svenska<br />

boken i utlandet<br />

under<br />

1900-talet!<br />

1930<br />

Kronprinsessan<br />

Victoria dör.<br />

sig känd för sina ibland kontroversiella<br />

åsikter kring bland annat döden och<br />

kärleken. Han visade mod under tider<br />

av krig och kris. I hans villa på Capri fick<br />

han besök av många av samtidens framstående<br />

konstnärer, musiker, politiker och<br />

kungligheter. Hans lite mystiska förhållande<br />

med drottning Victoria är också något<br />

som fascinerat generation efter generation.<br />

Upprinnelsen till att den vackra statyn av<br />

<strong>Munthe</strong> numera kan upplevas i centrala<br />

Oskarshamn är att Byteatern satte upp<br />

pjäsen Lockfågeln av Lars Sonnesjö, en pjäs<br />

som handlar om <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s förhållande<br />

till drottning Victoria. I samband med det<br />

väcktes tankarna på en utställning om<br />

den berömde läkaren. Tack vare finansiellt<br />

stöd från bland annat Alf Josefsson blev<br />

utställningen en succé. Och redan vid<br />

premiären av Lockfågeln hade Josefsson<br />

planerat för att med hjälp av Annette<br />

Rydström hedra världsmedborgaren med<br />

en staty. Resten är historia.<br />

1943<br />

Kommer<br />

tillbaka till<br />

Sverige.<br />

Återser aldrig<br />

mer sitt<br />

älskade Capri.<br />

1949<br />

Dör på<br />

Stockholms<br />

slott.


Entreprenören brinner<br />

för sitt Oskarshamn<br />

Alf Josefsson är entreprenören<br />

som med två tomma händer byggt<br />

upp Elajokoncernen som har över<br />

1 000 anställda och Oskarshamn som<br />

huvudort. Alf har genom åren visat sin<br />

tacksamhet till sin och Elajos hemort<br />

genom att sponsra olika kultur- och<br />

näringslivsprojekt.<br />

I samband med <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s 155-års<br />

dag ville Alf Josefsson passa på att ge mer<br />

uppmärksamhet till dennes fascinerande<br />

liv. Därför skänkte han kommunen en<br />

bronsstaty i helfigur, föreställande <strong>Axel</strong><br />

<strong>Munthe</strong>. En staty som avtäcktes den<br />

31 oktober 2012.<br />

”Intresset för konst och<br />

kultur har alltid varit<br />

mycket stort och Alf<br />

har alltid värnat om<br />

sin hemstad.”<br />

Intresset för konst och kultur har alltid<br />

varit mycket stort och Alf har alltid<br />

värnat om sin hemstad. Privat och genom<br />

Elajo har han hjälpt till att stödja lokala<br />

förmågor inom sport, kultur och näringsliv.<br />

Exempel på sponsrade projekt är<br />

vattenfallet i Oskarshamns stadspark,<br />

allsångskvällarna med Lasse Berghagen,<br />

uppbackningen av IK Oskarshamn och<br />

stipendium till årets entreprenör i Oskarshamn.<br />

Därför var det inte så konstigt<br />

att han först var med och finansierade<br />

utställningen om den Oskarshamnsfödde<br />

världsmedborgaren – innan han såg till<br />

att hemstaden fick ytterligare ett konstverk<br />

i form av en staty av <strong>Munthe</strong> i<br />

Kråkerumsbacken.<br />

Alf Josefsson föddes 1930 i Finsjö utanför<br />

Oskarshamn där han växte upp med sina<br />

morföräldrar. Morfadern var distriktsmontör<br />

på Sydkraft och Alf fick tidigt<br />

lära sig mycket om det elektriska. Redan<br />

vid 5 års ålder hade han bestämt sig för<br />

att bli elmontör och som 16-åring började<br />

han sin karriär inom elbranschen som<br />

elektrikerlärling. Under ett antal år<br />

arbetade Alf på olika elföretag samtidigt<br />

som han läste på Hermods. En dröm om<br />

att starta eget började gro. Med 5 000<br />

kronor och mycket hårt arbete som insats<br />

startade så Alf 1958 elinstallationsföretaget<br />

Elajo. Företagsnamnet kommer från hans<br />

eget namn Erik, Lennart, Alf Josefsson i<br />

Oskarshamn. I dag mer än 50 år senare<br />

är Elajo ett av Sveriges ledande el-, teknik-<br />

och energiföretag med huvudkontor i<br />

Oskarshamn och verksamhet på ett 40-tal<br />

orter runt om i Sverige. Sedan starten<br />

1958 har det lilla företaget vuxit till en<br />

koncern med över 1 000 anställda. Dessutom<br />

ingår Oskarshamnsbaserade utbildningsbolaget<br />

Elajo Technical Education Center<br />

sedan 10 år tillbaka i koncernen.<br />

År 2008 tilldelades Alf Josefsson Kungliga<br />

Patriotiska Sällskapets hedersmedalj för<br />

gagnerik gärning inom svenskt näringsliv.


Nu är <strong>Munthe</strong> tillbaka<br />

i sin vackra födelsestad<br />

Den äventyrlige unge <strong>Munthe</strong>, läkaren,<br />

filantropen och djurvännen,<br />

har för ett ögonblick stannat upp<br />

i tiden. Han betraktar platsen för sitt<br />

födelsehem, minnen från barndomen och<br />

familjen väcks för ett ögonblick till liv.<br />

Fadern apotekaren Fredrik, modern<br />

Aurora, storebror Arnold och systern<br />

Anna passerar förbi på en inre filmduk,<br />

medan hunden Puck sitter trofast vid hans<br />

sida och känner av husses sinnesrörelse.<br />

Så beskriver konstnärinnan Annette<br />

Rydström sin staty av <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>,<br />

som numera pryder Kråkrumsbacken.<br />

Hon fortsätter:<br />

Hans kläder är Capriinspirerade, sjömansmössan<br />

”Vegakepsen” är långt neddragen<br />

för att skydda känsliga ögon mot<br />

solen. Kepsen är ett signum för hans stora<br />

seglarintresse, längtan till havet och hans<br />

stora frihetsbehov.<br />

Läkarväskan symboliserar hela hans<br />

läkargärning där han fanns till för alla<br />

människor, rika som fattiga. Han betraktade<br />

sitt yrke som ett heligt kall.<br />

Vid hans sida finns hans mest omtalade<br />

och älskade följeslagare, den stora hunden<br />

Puck. Namnet Puck fick stå som pseudonym<br />

till många av <strong>Munthe</strong>s böcker och<br />

tidningsartiklar.”<br />

Annette Rydström är född i Nässjö men<br />

är uppväxt i Eksjö, där hon hade sin<br />

första utställning som barn. Senare i livet<br />

öppnade Annette en keramikateljé i en<br />

av Nässjös äldsta byggnader Ambjörngården.<br />

Hon genomgick ett antal kortare<br />

kurser och utbildningar inom konstens<br />

område på bland annat Konstfack, Bild<br />

och Form och Högskolan i Jönköping.<br />

”Min största inspirationskälla<br />

är naturens mysterier,<br />

som alltid intresserat, fascinerat<br />

och inspirerat mig.”<br />

Annette Rydström<br />

I egen ateljé i gamla pinnstolsfabriken i<br />

Nässjö har hon fortsatt att utveckla sitt<br />

konstnärskap och hennes skapande har<br />

tagit sin form i olika tekniker och material<br />

främst i form av skulpturer och konstmedaljer.<br />

Annette har deltagit i internationella<br />

medaljutställningar i Europa och USA,<br />

däribland kan nämnas British Museum,<br />

National Galleriet i Budapest, Beelde aan<br />

Zee Haag, Holland och Kungliga myntkabinettet<br />

i Stockholm. Hennes statyer<br />

finns som offentliga utsmyckningar på<br />

flera ställen i Småland och hon är även<br />

representerad med sina konstmedaljer<br />

både i Sverige och utomlands. För sin<br />

medaljkonst har hon erhållit svenska och<br />

internationella priser och stipendier.


”Är du deprimerad – Gå ut och vandra i naturen!<br />

Lider du av ensamhet – Skaffa dig en hund!<br />

Är du orolig – Lyssna på musik!”<br />

Läkaren<br />

Efter studier och examen 1876 i<br />

medicinsk filosofi i Uppsala studerar<br />

han vidare i Montpellier i<br />

Frankrike. Han slutför sina medicinstudier<br />

på rekordtid och blir den yngste<br />

diplomerade gynekologen någonsin i Frankrike,<br />

bara 22 år gammal. Han doktorerar<br />

senare i Paris med avhandlingen ”Om lifmoderblödning<br />

efter förlossning”.<br />

Trots att han är gynekolog arbetar han<br />

under hela sitt liv som allmänläkare och han<br />

betraktar sitt yrke som ett kall.<br />

Han slår sig ned i Paris i en fashionabel<br />

stadsdel – valet av rätt adress är viktigt<br />

för en doktor. Vid den här tiden har <strong>Axel</strong><br />

gjort slut på sitt arv. För att kunna öppna<br />

praktik får han en revers på 2 000 kronor<br />

av sin bror Arnold.<br />

En av Norges främsta statsmän är Georg<br />

Sibbern. Hans hustru är reumatikersjuk<br />

och <strong>Munthe</strong> blir hennes läkare. Det blir<br />

början på en lång vänskap mellan <strong>Munthe</strong><br />

och Sibbern. Ekonomiskt blir också Sibbern<br />

ett stort stöd. <strong>Munthe</strong> blir ofta anlitad av<br />

patienter från överklassen, främst kvinnor,<br />

som lider av sjukdomar orsakade av<br />

psykisk ohälsa. Han får ett gott rykte och<br />

blir alltmer anlitad. Eftersom han också<br />

<strong>Munthe</strong>, 35 år gammal.<br />

använder sig av hypnos betraktas han<br />

som begåvad med övernaturliga krafter.<br />

Samtidigt som han använder sig av vanliga<br />

läkemedel ger han också sina patienter<br />

alternativa läkemedel: ”Är du deprimerad<br />

– Gå ut och vandra i naturen!”, ”Lider du<br />

av ensamhet – Skaffa dig en hund!” Är du<br />

orolig – Lyssna på musik!”.<br />

1890 öppnar han sin läkarpraktik vid<br />

Spanska Trappan i Rom. Genast drar


1903 utnämner Oscar II<br />

<strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> till Kronprinssesan<br />

Victorias kungliga livmedikus.<br />

Kronprinssesan Victoria med<br />

pudlarna Tom och Pussy, som<br />

hon fått i present av <strong>Munthe</strong>.<br />

han till sig den tidens högsta societet, som<br />

gärna lägger ner mycket pengar för att få<br />

vara hans patient. <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> har alltid<br />

haft svårt att ta betalt för sina tjänster men<br />

hans välbärgade patienter betalar honom<br />

gärna rikligt och han blir en förmögen<br />

man. Tack vare detta kan han behandla<br />

fattiga patienter utan att ta betalt.


<strong>Munthe</strong> arbetar under första världskriget<br />

i Flandern för det Brittiska Röda Korset.


”Morgonen på kolerasjukhuset i stället för promenader<br />

i skogen, förmiddagen på liköppningar och jagt efter<br />

kolerabakterier i stället för cigaretten efter kaffet.”<br />

Filantropen<br />

Filantropen <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> griper in<br />

där det behövs. 1881 är <strong>Munthe</strong> på<br />

grannön Ischia för att hjälpa till<br />

efter en jordbävning. När det utbryter en<br />

tyfusepidemi på Capri beger han sig dit.<br />

Ön har bara tre läkare på nästan 5 000<br />

invånare och <strong>Munthe</strong>s insatser är mycket<br />

välkomna. Att han inte tar betalt gillas<br />

förstås och han blir med tiden nästan<br />

betraktad som ett helgon.<br />

1884 drabbas Neapel av kolera och i sju<br />

veckor arbetar <strong>Munthe</strong> som frivilligläkare.<br />

I ett brev till Sigrid von Mecklenburg<br />

skriver han. ”Morgonen på kolerasjukhuset<br />

i stället för promenader i skogen,<br />

förmiddagen på liköppningar och jagt<br />

efter kolerabakterier i stället för cigaretten<br />

efter kaffet...”<br />

Under första världskriget blir <strong>Munthe</strong> vittne<br />

till hur ett tyskt bombplan fäller bomber i<br />

Paris bara 50 meter ifrån honom och han<br />

ser en liten flicka med bortslitna ben. Det<br />

påverkar honom drastiskt. Han far till<br />

fronten och blir ansvarig för narkosen vid<br />

en ambulansenhet.<br />

Efter flytten till Rom ordnar han med<br />

insamlingar till de fattiga. När han med<br />

tiden blir en rik man ger han omfattande<br />

donationer till välgörenhet. Pengarna går<br />

till barn och orkeslösa, flyktingar från<br />

Finland och Estland, småfåglarnas vänner,<br />

djurskyddet med mera. Även släktingar<br />

och vänner får vid olika tidpunkter ekonomisk<br />

hjälp. En lite udda välgörenhet är<br />

att varje jul bjuda ”gubbarna” i Gamla<br />

Stan på öl.<br />

För intäkterna från ”Boken om San<br />

Michele” köper han Knisa Mosse norr om<br />

Borgholm för att kunna skapa ett fågelreservat.<br />

Den tyska baronessan Gudrun<br />

von Uexküll blir hans allt i allo de sista<br />

åren på Capri och översätter boken till<br />

tyska. Enligt testamentet går äganderätten<br />

till boken till henne.<br />

I sitt frikostiga testamente ger han bland<br />

annat 100 000 kronor till djurskyddet i<br />

Sverige. Det motsvarar närmare 2 miljoner<br />

kronor i dagens värde. Den största donationen<br />

är nog ändå själva San Michele,<br />

som han testamenterar till svenska staten.


”Jag har till exempel aldrig tråkigt i en snäll hunds sällskap,<br />

även om jag inte alls känner honom och inte han mig.”<br />

Naturälskaren<br />

<strong>Munthe</strong> älskar djur. Som barn samlar<br />

han paddor, ormar, råttor och<br />

möss i sitt sovrum. Hans försök<br />

att ruva på insamlade fågelägg uppskattas<br />

dock inte av hushållet!<br />

Mest av allt älskar han hundar. Den mest<br />

kända är nog ulmerdoggen Puck, vars<br />

namn han använder som pseudonym när<br />

han skriver reseskildringar i Svenska<br />

Dagbladet. Under en alpvandring 1888<br />

dör hans älskade Puck.<br />

”När man talat med en människa i en<br />

kvarts timme har man i regeln haft nog,<br />

icke sant? Jag åtminstone känner då<br />

<strong>Munthe</strong> matar en åsna på Capri vid Torre<br />

di Materita. Bilden har förmodligen tagits av<br />

drottning Victoria 1902.<br />

vanligen lust att gå min väg, och jag är<br />

alltid förvånad över att den jag talar<br />

med ej sökt komma undan långt förut.<br />

Men jag har till exempel aldrig tråkigt i<br />

en snäll hunds sällskap, även om jag inte<br />

alls känner honom och inte han mig.”<br />

I sitt hem på Capri omger han sig med<br />

många djur. Ett av dessa är Billy, en alkoholmissbrukande<br />

babian, som älskar att<br />

plocka löss från hundarna.<br />

Under våren stannar otaliga fåglar till på<br />

Capri under sin flytt från Afrika till Norden.<br />

Överallt på ön sätter man upp fångstnät<br />

för att fånga dessa ”delikatesser”, som<br />

ska serveras på flotta restauranger i<br />

Paris. För att kunna göra en fristad för<br />

åtminstone en del av fåglarna köper han<br />

1904 berget Barbarossa. Han lyckas<br />

också få fågeljakten förbjuden på ön till<br />

fågeljägarnas ilska.<br />

I sin bok ”Brev & skisser” skriver han 1909:<br />

”När fåglarna fick vingar, fick människorna<br />

fantasi; ofta gläntar jag på buren och låter<br />

tanken flyga dit ner till mitt kära Italien,<br />

och glömsk av all dagarbetets tunga lever<br />

jag en stund bland solljus och fröjd”.


<strong>Munthe</strong> med schäferhunden Gorf som<br />

han fick som gåva av kung Gustaf V.


Författaren<br />

Under de sju veckor som <strong>Munthe</strong><br />

arbetar som frivilligläkare i Neapel<br />

börjar han skriva brev. Han<br />

skriver inte bara till privatpersoner utan<br />

också till Stockholms Dagblad. Där publiceras<br />

de som ”Bref från Napoli”. Kanske<br />

har han länge velat skriva och koleran<br />

blir det som får honom att sätta igång.<br />

Själv menar han att han behöver pengar.<br />

Han får bra recensioner men August<br />

Strindberg sågar honom i ett brev till<br />

Verner von Heidenstam.”Det var den<br />

avskyvärdaste mest hycklande bok jag<br />

läst! Hvilket as till karl! Fy Fan!<br />

<strong>Munthe</strong>s hund Puck.<br />

Foto från 1887.<br />

Han är själv osäker på sin egen skrivarförmåga<br />

men upptäcker att skrivandet<br />

lugnar hans nervositet.<br />

1887 utges hans samling resebrev från<br />

kolerans Neapel –”Letters from a Mourning<br />

City” och flera andra böcker.<br />

Under första världskriget publicerar<br />

han ett bittert angrepp på tyskar i boken<br />

”Red Cross & Iron Cross”. Den genomsyras<br />

av hat mot allt tyskt. <strong>Munthe</strong> är<br />

starkt Englandsvänlig.<br />

Senare skriver han reseskildringar i<br />

Svenska Dagbladet under pseudonymerna<br />

Puck och Puck <strong>Munthe</strong>. Puck är namnet<br />

på en av hans älskade hundar.<br />

Boken om San Michele utkommer 1929<br />

och blir en enorm succé. Boken är både<br />

en roman och en resebok men också en<br />

biografi över hans liv på Capri. <strong>Munthe</strong><br />

skriver den på engelska och översätter<br />

den sedan själv till svenska. Den utges<br />

i miljonupplagor på ett fyrtiotal språk.<br />

Än i dag räknas den som en av de främsta<br />

svenska boksuccéerna utomlands. När<br />

den utges är <strong>Munthe</strong> 72 år gammal.<br />

I förordet till den första svenska upplagan<br />

1930 skriver han: ”Jag har sålt mitt


Arbetsrummet med det antika Medusa-huvudet<br />

som <strong>Munthe</strong> hade hittat på havsbottnen utanför Capri.<br />

manuskript till den högstbjudande, jag<br />

har sålt mig själv… Boken som räddade<br />

deras (fåglarnas) liv denna vår på klippön<br />

i Medelhavet, när faran var som störst.”<br />

Med tiden blir <strong>Munthe</strong>s syn allt sämre.<br />

Det är sviter efter scharlakansfebern,<br />

som han hade som ung, samt åldersstarr.<br />

Handikappet gör det svårt för honom att<br />

skriva för hand och han lär sig i stället att<br />

skriva på maskin.<br />

<strong>Munthe</strong> efter en ögonoperation 1934.


<strong>Munthe</strong> och Gustaf V på Solliden, augusti 1931.


OVAN: Påsken 1912 besöker Anders Zorn <strong>Munthe</strong> i Torre<br />

di Materita. HÖGER: Hermann Göring hos <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong><br />

på Capri 1937. Göring har kontaktat <strong>Munthe</strong> eftersom<br />

han ville köpa Villa San Michele av honom.<br />

Kosmopoliten<br />

<strong>Munthe</strong> har starka åsikter om<br />

politik och religion. Han kan<br />

vara kontroversiell men även<br />

mycket tolerant. Han tar till exempel<br />

emot Oscar Wilde och hans vän när de<br />

kastats ut från ett hotell. Rättegången mot<br />

Wilde hade varit skamlig enligt <strong>Munthe</strong>.<br />

Han har ett öppet tolerant sinne, uppfattas<br />

som intressant, givmild, originell och full<br />

av fantasi. Kvinnorna dras till honom och på<br />

Capri dyrkas han nästan som ett helgon.<br />

Hans läkarpraktik i Rom och umgänget<br />

med kronprinsessan Victoria för honom<br />

in i Europas överklass och aristokrati.<br />

Han dras till dem och de dras till honom.<br />

<strong>Munthe</strong> tycker om att vara i händelsernas<br />

centrum. Mestadels lever han ensam men<br />

har alltid sällskap. Han träffar och umgås<br />

med en blandning av kungligheter, författare,<br />

skådespelare, politiker, konstnärer,<br />

upptäcktsresande och musiker.<br />

Av den tidens ”kändisar” träffar han bland<br />

annat: Carl Larsson, Carl Snoilsky, Prins<br />

Eugen, Greta Garbo, Anders Zorn, Kejsar<br />

Wilhelm, Sven Hedin, August Strindberg,<br />

Björnstjerne Björnson, Oscar Wilde, Guy<br />

de Maupassant, Hermann Göring, Ernst<br />

Josefsson, Mussolini, Gustav Adolf och<br />

prinsessan Margareta, Hugo Alvén, Marie<br />

och Sören Kröyer, konstnärerna i Grey<br />

sur Loing och sist men inte minst kronprinsparet<br />

Gustav och Victoria, sedermera<br />

kung Gustav V och drottning Victoria.


Scanna QR-koden för att se<br />

en film från Villa San Michele.<br />

Villa San Michele, utsikt från pergolaterrassen.<br />

Byggherren<br />

Praktiken i Rom genererar mycket<br />

pengar och 1895 köper <strong>Munthe</strong> ett<br />

gammalt hus i Anacapri, det som<br />

ska bli Villa San Michele. Han deltar själv<br />

aktivt i ombyggnaderna. Vid arbetet med<br />

att gräva grunden till loggian träffar han<br />

på gamla romerska murar, mosaikgolv<br />

och andra rester från antiken. De två<br />

huvudbyggnaderna – villan och kapellet<br />

förbinds med en pergola och en cypressallé.<br />

Kapellet är uppkallat efter ärkeängeln<br />

Mikael (San Michele). Berömd är den<br />

egyptiska sfinxen, som är placerad så<br />

att ingen kan se dess framsida. Villa San<br />

Michele ligger i ett mycket ljust område,<br />

alltför ljust för <strong>Munthe</strong>s känsliga ögon<br />

och därför köper han fastigheten Torre di<br />

Materita, som ligger på en skuggigare del<br />

av ön och där bosätter han sig. San Michele<br />

hyr han ut under långa tider.<br />

Han köper också två medeltidstorn,<br />

Torre della Guardia, som han inreder och<br />

lånar ut till vänner som kommer på besök<br />

och Torre Damecuta. 1906 ber Victoria<br />

att han ska hjälpa henne att köpa ett hus i


Interiören av kapellet där<br />

<strong>Munthe</strong> brukar musicera, ibland<br />

i sällskap av drottning Victoria.<br />

närheten av Torre Materita. Det blir Casa<br />

Caprile, bara ett stenkast därifrån. När<br />

Victoria ska uppföra ett hus på Öland<br />

anlitas arkitekten Torben Grut, men hans<br />

ritningar revideras ständigt och <strong>Munthe</strong><br />

blir den som hjälper henne med såväl<br />

exteriör som interiör. Den färdiga villan,<br />

Solliden, får därmed en mycket italiensk<br />

karaktär med drag från San Michele.<br />

Vid Siljans strand i Leksand uppför han<br />

en stor stenvilla som kommer att kallas<br />

Stengården. Den har betecknats som en<br />

Villa San Michele<br />

som den ser ut i dag.<br />

”Huset var litet och rummen få, men där var gott om<br />

terrasser, från vilka man kunde se solen, havet och<br />

molnen – själen behöver mer utrymme än kroppen.”<br />

morgongåva till hustrun Hilda och hon<br />

blir den som kom att vistas där mest. I dag<br />

kallas villan Hildasholm.<br />

Permanent bor <strong>Munthe</strong> på Capri i drygt<br />

40 år, från 1901 till 1943. Sverige besöker<br />

han sällan så länge Victoria lever, men<br />

efter hennes död 1930 tillbringar han varje<br />

sommar i sitt gamla hemland. När han<br />

1943 ska fara tillbaka till Capri är det fullt<br />

krig i Syditalien och han blir kvar i Sverige.<br />

Han kommer aldrig mer att återse sin<br />

kära ö.


Kvinnorna<br />

Kvinnorna har en mycket stor<br />

betydelse i <strong>Munthe</strong>s liv. Det är till<br />

honom kvinnorna vallfärdar för<br />

att bli botade, det är till honom de dras.<br />

Ändå lever han mestadels ensam.<br />

Första kvinnan i hans liv är naturligtvis<br />

modern Lovisa Aurora. Hon är född<br />

i Mörlunda och härstammar från en<br />

av Smålands mest kända prästsläkter,<br />

Meurlings i Kristdala.<br />

Sin konstintresserade syster Anna har<br />

han under hela livet en god relation till.<br />

I 20-årsåldern träffar han sitt unga livs<br />

kärlek, den fem år äldre Sigrid von Meck-<br />

Sigrid von<br />

Mecklenburg.<br />

lenburg. Hon är gift och har barn. Att hon<br />

nog är förälskad i <strong>Munthe</strong> kan skönjas hos<br />

en av hennes beundrare som skriver:<br />

” Jag har länge, länge vetat hvad du<br />

djupt i hjertat bär, jag har sett på dina<br />

ögon, att du har en annan kär.”<br />

Gifter gör han sig emellertid 1880 med<br />

Ultima Hornberg från Örnsköldsvik.<br />

Kanske är det bra för en doktor i Paris att<br />

ha en hustru? Äktenskapet upplöses dock<br />

åtta år senare utan att ha fullbordats.<br />

Ultima gifter om sig, får barn och dör<br />

sedan i barnsäng.<br />

När <strong>Munthe</strong> med tiden får problem med<br />

synen behöver han någon som kan hjälpa<br />

honom. En rik engelska, Hilda Pennington<br />

kommer i hans väg och 1907 gifter de<br />

sig. Hon är klok och god och en riktig lady,<br />

men någon passionerad kärlek är det nog<br />

inte från hans sida. Redan på bröllopsdagen<br />

lämnar han henne för att resa till<br />

Baden. Han får nämligen besked om att<br />

drottning Victoria är sjuk.<br />

Hilda föder honom två söner, Peter och<br />

Malcolm, men tolv år efter bröllopet tröttnar<br />

hon, tar sönerna med sig och lämnar honom.<br />

Rosina och Giovannina, de två tjänsteflickorna<br />

som hjälpt honom i Anacapri och<br />

sedan följer med honom till kliniken i Rom<br />

betyder mycket för honom. Till Rosina


skriver han hösten 1945: ”Jag tänker på er<br />

hela tiden och är mycket olycklig över att<br />

vara så långt borta från er alla. Adjö kära<br />

Rosina och hela familjen på Materita.”<br />

1892 möter han kronprinsessan Victoria<br />

för första gången och en livslång vänskap<br />

etableras. Båda är intelligenta, kreativa och<br />

har kulturella intressen. Genom deras brevväxling<br />

kan man ana mer än bara vänskap.<br />

Sina sista ord ”Come soon” riktar hon till<br />

<strong>Munthe</strong>, ej till sin man.<br />

Dagen före sin död tar Victoria löfte av<br />

<strong>Munthe</strong> att följande tillägnan ska stå kvar<br />

oförändrad i ”Boken om San Michele”: Till<br />

Drottningen de förtryckta djurens beskyddare<br />

alla hundars vän.<br />

Hilda Pennington Mellor.<br />

Kronprinssesan Victoria på<br />

Capri. Foto troligtvis taget<br />

av <strong>Munthe</strong> 1903.


<strong>Munthe</strong> växer upp med mycket<br />

musik omkring sig. Båda föräldrarna<br />

är konstnärligt lagda.<br />

Fadern är vissångare som sjunger Bellman<br />

och Gluntarne, modern sjunger psalmer<br />

och andliga visor för barnen. Familjen<br />

<strong>Munthe</strong> deltar ofta i de musikaliska soaréer<br />

som en släkting i Stockholm anordnar i<br />

sitt hem. I det hemmet har sångerskan<br />

Jenny Lind sin konsertflygel och hon<br />

vistas där regelbundet.<br />

För den rastlöse <strong>Munthe</strong> blir<br />

musiken en källa till stillhet och ro.<br />

Musikälskaren<br />

Musikintresset följer <strong>Munthe</strong> genom livet.<br />

Han blir en duktig pianist och gitarrist<br />

och har en vacker barytonröst. Sitt stora<br />

musikintresse delar han med Victoria.<br />

Hon är också en duktig pianist och i det<br />

privata umgänget på Capri händer det att<br />

hon sätter sig vid flygeln i kapellet på Villa<br />

San Michele och <strong>Munthe</strong> står i dörröppningen<br />

och sjunger. Båda tycker om att lyssna<br />

på Franz Schubert, Richard Wagner och<br />

Franz Liszt. Victoria har i sin ungdom till<br />

och med vänt blad åt Liszt när han spelade.


När <strong>Munthe</strong> vistas på Capri händer det då<br />

och då att han tjänstgör som organist i<br />

församlingskyrkan Santa Sofia i Anacapri.<br />

”När man är nedstämd skall man spela och sjunga.<br />

Musiken och sången är till för pessimisterna och de<br />

trötta; för dem som inte kan sova. Lär människorna det.”<br />

När <strong>Munthe</strong> vistas på Capri händer det<br />

då och då att han tjänstgör som organist i<br />

församlingskyrkan Santa Sofia i Anacapri.<br />

Under vistelserna i London besöker <strong>Munthe</strong><br />

ofta operahuset i Covent Garden.<br />

För den rastlöse <strong>Munthe</strong> blir musiken en<br />

källa till stillhet och ro. Han rekommenderar<br />

ofta sina patienter samma ”medicin”. Till<br />

en journalist som frågar <strong>Munthe</strong> om hans<br />

hobby svarar han: ”Att sjunga Schubert för<br />

mig själv.”<br />

Församlingskyrkan Santa Sofia i Anacapri.


Väl vårdat minne<br />

<strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> var en synnerligen<br />

intressant människa som fort-<br />

farande, långt efter sin död,<br />

förmår att ge inspiration.<br />

Men det finns två aktörer som mer än<br />

andra har vårdat minnet av ”Mannen<br />

som levde oförskräckt och litade på livet”:<br />

Stiftelsen San Michele och Sällskapet<br />

San Micheles Vänner.<br />

1950 grundades stiftelsen San Michele<br />

med syftet att förvalta den egendom<br />

som <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> donerade till svenska<br />

staten. Stiftelsen drivs huvudsakligen<br />

med intäkter av den egna verksamheten.<br />

Intentionen är att dels visa upp anläggningen<br />

men också att bedriva ett gästhem<br />

för stipendiater och gynna de kulturella<br />

förbindelserna mellan Sverige och Italien,<br />

intentioner helt i <strong>Munthe</strong>s anda.<br />

I Sverige verkar sedan lång tid tillbaka<br />

Sällskapet San Micheles Vänner med ordföranden<br />

Bengt Jangfeldt i spetsen. Vänföreningens<br />

huvuduppgift är att stödja<br />

Villa San Michele ekonomiskt. På senare<br />

år har föreningen bland annat sponsrat<br />

renoveringen av konstföremål och en<br />

bevakningsanläggning. Inför <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>s<br />

150-årsdag 2007 var också vänföreningen<br />

med och betalade upprustningen av villan.<br />

Ett stort tack till<br />

• Alf Josefsson, som finansierat statyn.<br />

• Annette Rydström, som skapat statyn.<br />

• Bengt Jangfeldt och stiftelsen San Michele, som lånat ut bilder.<br />

Text: Ing-Marie Aaltio, Josefine Josefsson, Annette Rydström<br />

Källor: ”En osalig ande”, ”Drömmen om San Michele”<br />

och ”<strong>Munthe</strong>s Capri” av Bengt Jangfeldt. ”Boken om San Michele”<br />

och ”Brev & Skisser” av <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong>. www.villasanmichele.eu<br />

Foto: Fondazione <strong>Axel</strong> <strong>Munthe</strong> Villa San Michele, Bengt Jangfeldt,<br />

Ingalill Snitt, Tullia Rizzotti, Peter De Ru<br />

www.krepart.se Tryck: Risbergs 2012/11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!