Sweden Yearbook - 2013

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2013

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2013 

Statistiska centralbyrån 

2013

Statistical Yearbook of Sweden 2013 

Statistics Sweden 

2013 

Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914 

Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914 

Producent 

Producer 

Förfrågningar 

Enquiries 

SCB, kommunikationsavdelningen 

Statistics Sweden, Communication Department 

Box 24300, SE-104 51 Stockholm 

+46 8 506 940 00 

statistisk.arsbok@scb.se 

Kontakta Statistikservice om du har frågor om statistiken. 

Please contact Statistics Service if you have any questions 

about the statistics. 

+46 8 506 948 01 

information@scb.se 

Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att 

kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: 

Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2013. 

Some of the elements in this publication are a part of the official statistics of Sweden (SOS). They may be 

used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: 

Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2013. 

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar 

av statistiken. 

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing 

the statistics. 

Omslag/Cover Ateljén SCB 

Omslagsbild/ Cover photo Johnér bildbyrå 

ISSN 1654-4420 (Online) 

ISSN 0081-5381 (Print) 

ISBN 978-91-618-1571-5 (Print) 

URN:NBN:SE:SCB-2013-A01BR1301_pdf 

Printed in Sweden 

SCB-Tryck, Örebro 2012.12 MILJÖMÄRKT Trycksak 341009 

Eventuella korrigeringar i den tryckta publikationen redovisas på scb.se 

Any corrections in the printed publication will be presented on www.scb.se

Förord 

Foreword 

Statistisk årsbok för Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som läsare ett smakprov av 

den statistik som produceras i Sverige. Vill du fördjupa dig i något område hänvisar vi till de 

webbplatser och databaser där Sveriges officiella statistik finns tillgänglig. 

Bokens innehåll presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagramrubriker 

är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt kan hitta tabellen du 

söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella 

översikter finns på sidorna med blå kant i slutet av boken. 

Årsboksredaktionen består av ett stort antal personer som på olika sätt bidragit till framställningen 

av 2013 års bok. Personer från SCB:s olika ämnesavdelningar har bidragit med statistikunderlag och 

värdefulla synpunkter. 

SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter och organisationer som också bistått med 

underlag till årsboken. Ett speciellt tack riktas även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland 

för hjälp med de internationella tabellerna. 

Statistiska centralbyrån, november 2012 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander 

The Statistical Yearbook of Sweden has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the 

statistics that are produced in Sweden. If you would like in-depth information in an area that interests you, 

please visit the websites and databases where the official statistics of Sweden are available. 

The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables 

and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English) make it easy to find 

the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources. 

International tables are available at the end of the book where the pages are marked with blue edges. 

The editorial staff of the Statistical Yearbook of Sweden consists of a large number of persons who have 

contributed in different ways to the production of the 2013 edition. The subject departments have supplied 

the statistics together with their valuable viewpoints. 

Statistics Sweden would like to thank all the government agencies and organisations that provided valuable 

information for the yearbook. And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for help with 

the international tables. 

Statistics Sweden, November 2012 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander

Innehåll Statistisk årsbok 2013 

Innehåll 

Contents 

Förord 3 

Preface 

Teckenförklaring 5 

Key to symbols 

Kvalitet och jämförbarhet 6 

Quality and comparability 

1 Geografiska uppgifter 7 

Geographical data 

2 Väder 21 

Weather 

3 Miljö 33 

Environment 

4 Befolkning 59 

Population 

5 Jordbruk, skogsbruk och fiske 105 

Agriculture, forestry and fishery 

6 Näringsverksamhet 127 

Business activities 

7 Energi 145 

Energy 

8 Boende, byggande och bebyggelse 159 

Housing and construction 

9 Handel med varor och tjänster 171 

Trade in goods and services 

10 Transporter och kommunikationer 187 

Transport and communications 

11 Informations- och kommunikationsteknik 

217 

Information technology 

12 Arbetsmarknad 231 

Labour market 

13 Hushållens ekonomi 265 

Household finances 

14 Priser och konsumtion 285 

Prices and consumption 

15 Nationalräkenskaper 303 

National accounts 

16 Offentlig ekonomi 319 

Public finances 

17 Finansmarknad 337 

Financial market 

18 Socialförsäkring 351 

Social insurance 

19 Socialtjänst 363 

Social welfare 

20 Hälso- och sjukvård 375 

Health and medical care 

21 Rättsväsende 399 

Judicial system 

22 Utbildning och forskning 427 

Education and research 

23 Kultur och fritid 469 

Culture and leisure 

24 Demokrati 499 

Democracy 

25 Medelsvensson och topplistor 517 

The average Swede and top charts 

26 Internationella översikter 539 

International perspectives 

Förkortningar 574 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 575 

Notes 

Statistiska standarder 586 

Standards, classifications 

Mått och vikt 588 

Weights and measures 

Engelskt sakregister 590 

English subject index 

Svenskt sakregister 597 

Swedish subject index 

Redaktion 608 

Editorial staff 

4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 

Teckenförklaring 

Teckenförklaring 

Key to symbols 

Sveriges officiella statistik 

Official Statistics of Sweden 

Upprepning “ Repetition 

Inget finns att redovisa (värdet noll) – Zero 

Mindre än hälften av den använda enheten 0 

0,0 

Less than half unit of measure 

Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för 

att anges 

. . Data not available 

Uppgift kan inte förekomma . Not applicable 

Preliminär uppgift (markeras inte i de 

internationella tabellerna) 

* Provisional or estimated figure 

(not used in the international tables) 

Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below) 

Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below) 

Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below) 

En streckad linje, som avskär en tidsserie, 

markerar att uppgifterna på ömse 

sidor om linjen inte är fullt jämförbara. 

I tabeller med avrundade tal kan 

smärre avvikelser förekomma mellan 

summan av dessa tal och den 

redovisade slutsumman. 

Substantial breaks in the homogeneity 

of a series are indicated by a vertical 

dotted line through the column. 

In tables where figures have been 

rounded to the nearest final digit, there may 

be a slight discrepancy in the sum of the 

items as shown. 

Note for foreign readers 

If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) 

by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000. 

Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,). 

Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a). 

Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. 

1 SEK = 100 öre. 

Ton, t = Metric tonnes. 

Km 2 = Sq. km. 

Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2013 

Kvalitet och jämförbarhet 

Quality and comparability 

Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2012. Viss statistik kan ha 

reviderats eller förändrats efter publiceringen. 

The data in Statistical Yearbook 2013 was collected during 2012. Some of the statistics may have been revised 

or changed since the date of publishing. 

Samordning av den sociala statistiken 

I Statistisk årsbok 2013 har vi samordnat redovisningen av den sociala statistiken genom att 

använda gemensamma redovisningsgrupper, t. ex. åldersgrupper och utbildningsnivå. Att statistiken 

är samordnad innebär att redovisningsgrupperna ser ut på samma sätt i alla undersökningar, 

vilket underlättar jämförbarheten. 

Följande sex variabler ligger till grund för de gemensamma redovisningsgrupperna: kön, ålder, 

födelseland, kommun/kommungrupp, högsta utbildningsnivå och utländsk-/svensk bakgrund. 

Statistiken som berörs hittar du i kapitlen: 

• Befolkning: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35 

• Arbetsmarknad: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30 

• Hushållens ekonomi: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13 

• Socialtjänst: 19.5 

• Hälso- och sjukvård: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7 

• Utbildning och forskning: 22.1, 22.5, 22.6 

• Kultur och fritid: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28 

• Demokrati: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11 

Coordination of the social statistics 

We have coordinated the presentation of the social statistics in the Statistical Yearbook 2013 by using common 

study domains such as age groups and level of education. By coordinating the statistics, the study domains 

follow the same design in all the surveys, making it easier to compare the statistics. 

The following six variables form the basis for the common study domains: sex, age, country of birth, 

municipality/municipality group, highest educational level and foreign/Swedish background. 

You will find the statistics that are affected in the chapters: 

• Population: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35 

• Labour market: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30 

• Household finances: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13 

• Social welfare: 19.5 

• Health and medical care: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7 

• Education and research: 22.1, 22.5, 22.6 

• Culture and leisure: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28 

• Democracy: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11 


Geografiska 

uppgifter 


Foto: Jan-Aage Haaland

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013 

1 – Geografiska uppgifter 


1.1 Berg, sjöar, vattendrag och öar i 

Sverige ...............................................................9 

Mountains, lakes, watercourses and 

islands in Sweden 

1.2 Geografiska uppgifter ...............................10 


1.3 Öar i Sverige ..............................................11 

Islands in Sweden 

1.4 Kust och stränder i Sverige .....................13 

Coast and shores in Sweden 

1.5 Land- och vattenarealer inkl. 

havsvatten den 1 januari 2012, km 2 ................ 14 

Area of land and water incl. seawater, sq. 

km. 

1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 19 

Coast and shores, by county 

1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter 

storleksklass, länsvis ..................................... 20 

All islands in seas or lakes, by size and 

county 



1.1 

Berg, sjöar, vattendrag och öar i Sverige 

Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden 

Geografiska uppgifter 

Källa: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmäteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se) 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



1.2 



Bergshöjder, meter över havet 

Norrbottens län 

Kebnekaise Giebmegáisi 2 106 

Sarektjåhkkå 2 089 

Kaskasatjåkka Gasskasèohkka 2 076 

(Sulitelma Sulidälbmá 1 860) 

Västerbottens län 

Norra Storfjället Stoere Vaerie 1 768 

(Marsfjället Maaresvaerie 1 590) 

Jämtlands län 

Helagsfjället Maajåelkie 1 796 

Templet Storsola 1 728 

Lillsylen 1 702 

(Åreskutan 1 420) 

(Sielkentjahke 1 315) 

Västernorrlands län 

Solbergsliden 594 

Dalarnas län 

Storvätteshågna Gealta 1 204 

Mulen 1 191 

Härjehågna 1 185 

(Städjan 1 131) 

(Transtrandsfjällen 948) 

Värmlands län 

Granberget vid Höljes 701 

Brånberget 691 

Västra Götalands län 

Galtåsen 362 

Hökensås 354 

Ålleberg 334 

Kinnekulle 306 

Billingen 304 

Jönköpings län 

Tomtabacken 377 

(Taberg 343) 

Östergötlands län 

Stenabohöjden 328 

(Omberg 264) 

Hallands län 

Hallandsås-Högalteknall 226 

Skåne län 

Söderåsen 212 

Sjöar, km 2 vattenyta 

Vänern 5 513 

Vättern 1 884 

Mälaren 1 078 

Hjälmaren 477 

Storsjön 456 

Torneträsk Duortnosjávri 330 

Siljan 292 

Hornavan Tjårvek 262 

Akkajaure 260 

Uddjaure Ujják 249 

Storavan Buovđđahávva 183 

Bolmen 173 

Storuman Stuora Ubmeje 171 

Stora Lulevatten Stuor Julevu 163 

Kallsjön 158 

Vattendrag 1 , km 

Göta älv / Klarälven 747 

Dalälven 554 

Torneälven Duortnoseatnu 525 

Kalixälven Gáláseatnu 463 

Luleälven Julevädno 462 

Vindelälven Viddolätno 450 

Umeälven 445 

Ångermanälven 449 

Ljusnan 438 

Indalsälven 431 

Skellefteälven 411 

1) Här återges den totala längden från källan till havet oavsett om 

källa eller avrinningsområde ligger i Norge eller Finland. 

Anm. De samiska namnen är i förekommande fall kursiverade. 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI, 

SVARversion 2012_2 (www.smhi.se). 



1.3 

Öar i Sverige 

Islands in Sweden 

Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö 

har närmare 11 000 vardera. Om man räknar med de minsta öarna, de som 

endast är några kvadratmeter stora, finns det sammanlagt 221 800 stycken i 

de svenska haven, insjöarna och vattendragen. 

De 50 största öarna, hektar 

Nr Önamn Län Areal, ha 

1 Gotland Gotlands 299 400 

2 Öland Kalmar 134 700 

3 Orust Västra Götalands 34 560 

4 Hisingen Västra Götalands 19 884 

5 Värmdö Stockholms 18 140 

6 Tjörn Västra Götalands 14 754 

7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790 

8 Fårö Gotlands 11 330 

9 Selaön Södermanlands 9 472 

10 Gräsö Uppsala 9 326 

11 Svartsjölandet Stockholms 8 202 

12 Hertsön Norrbottens 7 342 

13 Alnön Västernorrlands 6 779 

14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765 

15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634 

16 Ingarö Stockholms 6 326 

17 Ljusterö Stockholms 6 205 

18 Torsö Västra Götalands 6 203 

19 Ammerön Jämtlands 5 990 

20 Kållandsö Västra Götalands 5 678 

21 Hemsön Västernorrlands 5 439 

22 Mörkö Stockholms 5 166 

23 Ornö Stockholms 4 899 

24 Hammarö Värmlands 4 880 

25 Bolmsö Kronobergs 4 213 

26 Härnön Västernorrlands 4 183 

27 Frösön Jämtlands 4 100 

28 Gotska Sandön Gotlands 3 654 

29 Vätö Stockholms 3 435 

30 Lidingö Stockholms 3 026 

31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687 

32 Adelsö Stockholms 2 608 

33 Visingsö Jönköpings 2 504 

34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501 

35 Sandön Norrbottens 2 488 

36 Singö Stockholms 2 477 

37 Torö Stockholms 2 462 

38 Ängesön Västerbottens 2 417 

39 Holmön Västerbottens 2 395 

40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395 

41 Rånön Norrbottens 2 393 

42 Obbolaön Västerbottens 2 371 

43 Utö Stockholms 2 357 

44 Lovön Stockholms 2 322 

45 Södra Muskö Stockholms 2 250 

46 Sollerön Dalarnas 2 225 

47 Blidö Stockholms 2 187 

48 Torpön Östergötlands 2 178 

49 Storön Norrbottens 2 125 

50 Ängsön Västmanlands 2 101 


Detta är en ö 

En ö definieras i uppslagsböcker som 

landmassa omfluten av vatten. Inget står 

om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s 

undersökning har kanaler inte ansetts 

avgränsa öar – om det inte tidigare har 

funnits vatten i form av sund eller 

liknande på platsen. Uppgifterna om 

öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets 

digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De 

minsta öarna som ingår i denna studie är 

endast några kvadratmeter stora. 

Tio kommuner består endast av öar 

Det totala antalet öar i hav, insjöar och 

vattendrag är 221 800 stycken. Det 

motsvarar sammanlagt 2,6 procent av 

Sveriges landareal. De län som har flest 

antal öar är Stockholms län och Västra 

Götalands län med vardera cirka 30 000 

öar. Kommuner med flest antal öar är 

Norrtälje och Värmdö med närmare 

11 000 vardera, följt av Östhammar med 

omkring 7 500 och Oskarshamn med 

cirka 6 000. Tio kommuner består endast 

av öar: Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga, 

Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn, 

Orust och Hammarö. 

Foto: Lillebror Alin 



Flest havsöar i Stockholm 

98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest 

havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I 

Västra Götalands län kan antalet öar räknas till 

drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till 

närmare 13 000. 

Kommuner med flest havsöar är samma som 

ligger i topp vad gäller totala antalet öar, det vill 

säga: Norrtälje (10 500), Värmdö (10 500), 

Östhammar (7 100) och Oskarshamn (5 400). Av 

de 87 kommuner som har havskust saknar fem 

havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, Skurup, 

Ystad och Laholm. 

Flest insjööar i Arjeplog 

Det finns 123 400 öar i insjöarna, inklusive 

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i 

vattendragen. Till insjööarna räknas även de öar 

som ligger i insjöar på havsöar. 

Län med störst antal insjööar är Västra 

Götalands (15 500), Norrbottens (13 700) och 

Värmlands (12 400). Den kommun som har flest 

insjööar är Arjeplog (4 700). Därefter kommer 

Strömsunds kommun (2 900), Lidköping (2 600) 

och Säffle (2 400). Kommunerna Lidingö och 

Vaxholm, saknar helt öar i insjöar. 

14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern 

I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår 

största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285 

stycken. Vättern är med sina 858 öar den sjö av 

våra fyra största sjöar som har minst antal öar. I 

Mälaren finns det 1 416 öar och i Hjälmaren 

1 283 stycken. 

Men de flesta är små, mycket små 

Av de 221 800 öarna är det 68 procent som har 

mindre landareal än 1 000 kvadratmeter. Det 

innebär att majoriteten av öarna bara är drygt 

30x30 meter. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101 

(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö. 

Foto: Jan-Aage Haaland 



1.4 

Kust och stränder i Sverige 

Coast and shores in Sweden 

Nio och ett halvt varv runt jordklotet – så lång är Sveriges totala fastlandskust 

inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket 

innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare. 


Detta är en kust 

Med kust avses landsträckan utmed hav eller 

större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker 

gränslinjen mellan land och vatten. Här i 

årsboken använder vi begreppet kust endast i 

benämningen fastlandskust, alltså det ställe där 

fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten 

blir då längden på gränslinjen 

mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet 

strandlinje används i alla övriga fall där land 

möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd 

är beräknade utifrån Lantmäteriets digitala 

vattenkarta i skala 1:10 000. 

Nio och ett halvt varv runt jorden 

Den sammanlagda längden på fastlandskusten 

och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det 

motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet. 

Av den totala längden svarar insjöarnas och 

vattendragens stränder för 312 300 km, stränder 

på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km, 

havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten 

för 11 500 km. 

Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten 

Av länen har Norrbottens län den i särklass 

längsta sammanlagda längden kust och strand – 

22 procent av den totala längden i landet. 

Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre 

än en procent av rikssiffran. 

De 15 kommuner med längst kust- och 

strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive 

Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast 

sträcka strand och kust är ytmässigt sett små 

kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner 

i Skåne. 

I Kiruna kommun finns imponerande 16 800 

km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och 

strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i 

Stockholms län med sina 5 km. 

Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd 

per km 2 är 860 meter – och räknat per person 

blir det 41 meter kust och strand. 

Vänern har längst strandsträcka 

Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta 

strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km, 

Vättern 550 km och Hjälmaren 357 km. 

Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km 

Kod Kommun Insjöar och 

vattendrag 

Öar i insjöar 

och 

vattendrag 

Havsöar Fastlandskust 

Strand och 

kust totalt 

Andel av 

rikets kust o. 

stränder % 

Längst 

2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3 

2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0 

2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9 

2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0 

2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8 

2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4 

2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0 

2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8 

2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7 

2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7 

Kortast 

0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001 

1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002 

0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004 

1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006 

1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006 

1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006 

0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008 

1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009 

0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010 

0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.5 

Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 

Area of land and water incl. seawater, sq. km. 

Kod 

Code 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 

Land area 1 

Inlandsvatten 

exkl. de 4 

stora sjöarna 

Inland water 

excl. the 4 

large lakes 

Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


Land area and 

inlandwater 

excl. the 4 

large lakes 

De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

The 4 

large lakes 

Havsvatten 

ut till 

territorialgränsen 

Seawater 

Totalareal land 

och vatten inkl. 

havsvatten 

Total area of 

land, inland 

water and 

seawater 

01 Stockholms län 6 526,2 253,0 6 779,2 374,7 9 387,0 16 540,9 

0114 Upplands Väsby 75,1 4,8 79,9 4,0 – 83,8 

0115 Vallentuna 358,4 10,6 369,0 – – 369,0 

0117 Österåker 312,4 10,7 323,1 – 231,4 554,5 

0120 Värmdö 448,0 7,7 455,7 – 2 524,4 2 980,1 

0123 Järfälla 53,8 1,1 54,9 8,1 – 63,0 

0125 Ekerö 217,7 0,6 218,3 165,3 – 383,6 

0126 Huddinge 131,0 8,1 139,1 1,5 – 140,6 

0127 Botkyrka 194,2 10,1 204,2 5,3 12,8 222,3 

0128 Salem 54,1 7,3 61,4 9,7 – 71,1 

0136 Haninge 458,1 6,0 464,1 – 1 696,8 2 160,9 

0138 Tyresö 69,3 3,4 72,6 – 27,9 100,5 

0139 Upplands-Bro 235,5 4,8 240,3 85,0 – 325,2 

0140 Nykvarn 152,8 16,3 169,0 8,0 – 177,0 

0160 Täby 60,7 5,3 66,0 – 5,2 71,2 

0162 Danderyd 26,4 0,2 26,6 – 6,1 32,7 

0163 Sollentuna 52,6 3,2 55,9 – 2,1 58,0 

0180 Stockholm 187,2 5,0 192,1 15,7 6,8 214,6 

0181 Södertälje 525,2 32,6 557,8 52,5 84,0 694,2 

0182 Nacka 95,1 4,5 99,6 – 29,2 128,8 

0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,7 0,0 – 8,8 

0184 Solna 19,3 1,2 20,5 0,5 0,7 21,7 

0186 Lidingö 30,8 0,3 31,1 – 19,9 51,1 

0187 Vaxholm 57,9 0,7 58,6 – 48,5 107,1 

0188 Norrtälje 2 016,0 97,7 2 113,8 – 3 755,9 5 869,7 

0191 Sigtuna 327,4 4,2 331,6 18,1 – 349,7 

0192 Nynäshamn 358,8 6,7 365,5 – 935,4 1 300,8 

03 Uppsala län 8 192,1 212,9 8 405,0 202,8 3 332,1 11 939,8 

0305 Håbo 143,8 0,4 144,1 42,4 – 186,5 

0319 Älvkarleby 215,0 19,8 234,8 – 379,3 614,1 

0330 Knivsta 282,2 4,2 286,4 8,7 – 295,1 

0331 Heby 1 166,8 58,8 1 225,6 – – 1 225,6 

0360 Tierp 1 547,8 56,9 1 604,7 – 969,2 2 573,8 

0380 Uppsala 2 182,8 40,6 2 223,4 11,0 – 2 234,5 

0381 Enköping 1 178,5 4,6 1 183,1 140,7 – 1 323,8 

0382 Östhammar 1 475,3 27,5 1 502,8 – 1 983,6 3 486,4 

04 Södermanlands län 6 076,1 494,5 6 570,6 455,5 1 670,4 8 696,4 

0428 Vingåker 370,3 41,6 411,8 27,6 – 439,4 

0461 Gnesta 461,2 76,9 538,1 – – 538,1 

0480 Nyköping 1 420,8 133,4 1 554,3 – 512,2 2 066,4 

0481 Oxelösund 35,4 0,2 35,5 – 711,0 746,5 

0482 Flen 718,8 107,2 826,0 – – 826,0 

0483 Katrineholm 1 020,2 94,0 1 114,2 75,3 – 1 189,5 

0484 Eskilstuna 1 099,9 18,6 1 118,5 132,0 – 1 250,5 

0486 Strängnäs 739,7 14,9 754,6 220,5 – 975,1 

0488 Trosa 209,7 7,8 217,5 – 447,3 664,8 

05 Östergötlands län 10 544,6 1 040,1 11 584,7 639,1 2 353,3 14 577,0 

0509 Ödeshög 430,4 19,8 450,3 218,7 – 669,0 

0512 Ydre 675,4 103,2 778,6 – – 778,6 

0513 Kinda 1 129,5 172,5 1 302,0 – – 1 302,0 

0560 Boxholm 525,8 78,1 603,9 – – 603,9 

0561 Åtvidaberg 686,6 93,7 780,3 – – 780,3 

0562 Finspång 1 055,3 159,8 1 215,1 – – 1 215,1 

0563 Valdemarsvik 733,8 43,3 777,1 – 1 272,5 2 049,6 

0580 Linköping 1 427,4 140,8 1 568,3 – – 1 568,3 

0581 Norrköping 1 495,1 108,7 1 603,7 – 443,9 2 047,6 

0582 Söderköping 673,9 14,4 688,3 – 636,9 1 325,2 

0583 Motala 983,5 68,6 1 052,1 215,2 – 1 267,2 

0584 Vadstena 181,9 26,2 208,2 205,2 – 413,3 

0586 Mjölby 546,0 11,1 557,1 – – 557,1 

06 Jönköpings län 10 437,7 756,5 11 194,3 498,8 – 11 693,1 

0604 Aneby 517,8 36,1 553,9 – – 553,9 

0617 Gnosjö 420,6 29,5 450,1 – – 450,1 




1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.) 

Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten 

exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

0642 Mullsjö 200,2 10,9 211,0 – – 211,0 

0643 Habo 328,5 6,2 334,8 127,5 – 462,2 

0662 Gislaved 1 137,1 83,6 1 220,7 – – 1 220,7 

0665 Vaggeryd 824,9 33,2 858,2 – – 858,2 

0680 Jönköping 1 480,4 73,4 1 553,7 371,3 – 1 925,0 

0682 Nässjö 930,3 58,2 988,5 – – 988,5 

0683 Värnamo 1 216,0 166,4 1 382,4 – – 1 382,4 

0684 Sävsjö 679,1 50,2 729,2 – – 729,2 

0685 Vetlanda 1 500,5 99,9 1 600,4 – – 1 600,4 

0686 Eksjö 799,5 73,8 873,3 – – 873,3 

0687 Tranås 402,7 35,1 437,7 – – 437,7 

07 Kronobergs län 8 425,0 960,2 9 385,2 – – 9 385,2 

0760 Uppvidinge 1 171,9 54,8 1 226,7 – – 1 226,7 

0761 Lessebo 412,6 43,8 456,3 – – 456,3 

0763 Tingsryd 1 044,9 162,4 1 207,2 – – 1 207,2 

0764 Alvesta 974,2 100,1 1 074,3 – – 1 074,3 

0765 Älmhult 890,8 87,4 978,2 – – 978,2 

0767 Markaryd 517,2 15,6 532,8 – – 532,8 

0780 Växjö 1 665,5 248,7 1 914,3 – – 1 914,3 

0781 Ljungby 1 747,9 247,2 1 995,1 – – 1 995,1 

08 Kalmar län 11 165,5 471,5 11 637,0 – 8 859,1 20 496,1 

0821 Högsby 751,1 48,3 799,4 – – 799,4 

0834 Torsås 468,4 1,5 469,9 – 135,3 605,2 

0840 Mörbylånga 666,8 1,5 668,3 – 2 375,1 3 043,4 

0860 Hultsfred 1 121,5 65,5 1 187,0 – – 1 187,0 

0861 Mönsterås 599,5 8,6 608,0 – 333,0 941,0 

0862 Emmaboda 689,7 29,0 718,7 – – 718,7 

0880 Kalmar 956,9 3,8 960,7 – 290,3 1 251,0 

0881 Nybro 1 171,7 29,9 1 201,5 – – 1 201,5 

0882 Oskarshamn 1 049,5 48,2 1 097,7 – 1 185,0 2 282,7 

0883 Västervik 1 871,6 152,2 2 023,8 – 1 567,7 3 591,5 

0884 Vimmerby 1 140,2 79,6 1 219,8 – – 1 219,8 

0885 Borgholm 678,7 3,5 682,1 – 2 972,7 3 654,8 

09 Gotlands län 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1 

0980 Gotland 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1 

10 Blekinge län 2 931,3 108,1 3 039,4 – 3 892,7 6 932,2 

1060 Olofström 389,8 23,6 413,4 – – 413,4 

1080 Karlskrona 1 042,2 27,5 1 069,7 – 2 268,4 3 338,1 

1081 Ronneby 825,3 36,5 861,8 – 380,0 1 241,9 

1082 Karlshamn 488,7 19,9 508,6 – 323,8 832,4 

1083 Sölvesborg 185,3 0,6 185,9 – 920,5 1 106,4 

12 Skåne län 10 968,8 333,2 11 302,0 – 5 731,7 17 033,7 

1214 Svalöv 387,3 1,3 388,6 – – 388,6 

1230 Staffanstorp 106,8 0,5 107,3 – – 107,3 

1231 Burlöv 18,9 0,1 19,0 – 0,2 19,2 

1233 Vellinge 142,6 1,1 143,7 – 561,8 705,5 

1256 Östra Göinge 432,0 19,2 451,2 – – 451,2 

1257 Örkelljunga 319,6 10,2 329,7 – – 329,7 

1260 Bjuv 115,3 0,5 115,8 – – 115,8 

1261 Kävlinge 152,6 1,1 153,6 – 138,8 292,5 

1262 Lomma 55,5 0,8 56,3 – 33,9 90,2 

1263 Svedala 218,1 9,1 227,1 – – 227,1 

1264 Skurup 193,6 1,6 195,2 – 315,8 511,0 

1265 Sjöbo 492,2 14,5 506,6 – – 506,6 

1266 Hörby 419,4 13,6 433,1 – – 433,1 

1267 Höör 290,9 29,2 320,0 – – 320,0 

1270 Tomelilla 395,9 1,5 397,4 – – 397,4 

1272 Bromölla 162,5 22,8 185,3 – 11,9 197,1 

1273 Osby 576,2 23,6 599,8 – – 599,8 

1275 Perstorp 158,8 3,1 161,9 – – 161,9 

1276 Klippan 374,3 5,1 379,4 – – 379,4 

1277 Åstorp 92,2 0,3 92,5 – – 92,5 

1278 Båstad 209,8 0,6 210,4 – 671,5 881,9 

1280 Malmö 156,9 1,5 158,4 – 174,3 332,6 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1281 Lund 427,2 12,7 439,9 – – 439,9 

1282 Landskrona 140,3 0,7 141,0 – 159,7 300,6 

1283 Helsingborg 344,0 1,4 345,4 – 78,6 424,0 

1284 Höganäs 150,8 0,4 151,2 – 524,9 676,1 

1285 Eslöv 419,1 5,6 424,7 – – 424,7 

1286 Ystad 350,1 5,0 355,1 – 834,2 1 189,3 

1287 Trelleborg 339,9 2,3 342,1 – 832,9 1 175,0 

1290 Kristianstad 1 246,3 94,1 1 340,3 – 477,9 1 818,2 

1291 Simrishamn 391,4 1,1 392,4 – 868,7 1 261,2 

1292 Ängelholm 420,1 11,2 431,3 – 46,8 478,1 

1293 Hässleholm 1 268,5 37,7 1 306,3 – – 1 306,3 

13 Hallands län 5 427,4 259,6 5 687,1 – 3 024,8 8 711,9 

1315 Hylte 946,1 100,5 1 046,6 – – 1 046,6 

1380 Halmstad 1 014,1 16,7 1 030,9 – 669,0 1 699,9 

1381 Laholm 883,0 19,2 902,1 – 61,3 963,4 

1382 Falkenberg 1 108,9 47,3 1 156,2 – 669,6 1 825,7 

1383 Varberg 868,7 40,8 909,5 – 793,8 1 703,4 

1384 Kungsbacka 606,7 35,1 641,8 – 831,2 1 472,9 

14 Västra Götalands 23 797,3 1 449,6 25 246,9 3 532,0 5 556,2 34 334,9 

1401 Härryda 266,8 24,3 291,1 – – 291,1 

1402 Partille 56,8 2,2 59,0 – – 59,0 

1407 Öckerö 25,7 0,1 25,9 – 485,5 511,4 

1415 Stenungsund 251,9 14,0 265,9 – 35,2 301,1 

1419 Tjörn 167,4 0,8 168,2 – 677,8 845,9 

1421 Orust 386,5 4,4 390,9 – 492,1 883,0 

1427 Sotenäs 138,2 1,2 139,4 – 544,9 684,4 

1430 Munkedal 634,0 33,7 667,7 – 7,4 675,0 

1435 Tanum 917,2 37,6 954,8 – 1 396,5 2 351,4 

1438 Dals-Ed 724,3 101,1 825,4 – – 825,4 

1439 Färgelanda 589,0 29,4 618,3 – – 618,3 

1440 Ale 316,5 15,0 331,6 – – 331,6 

1441 Lerum 258,6 49,8 308,4 – – 308,4 

1442 Vårgårda 426,6 14,6 441,2 – – 441,2 

1443 Bollebygd 263,2 19,2 282,4 – – 282,4 

1444 Grästorp 264,7 1,2 265,8 14,8 – 280,7 

1445 Essunga 234,6 1,1 235,7 – – 235,7 

1446 Karlsborg 405,9 77,3 483,1 314,2 – 797,4 

1447 Gullspång 312,9 69,4 382,3 172,6 – 555,0 

1452 Tranemo 741,3 37,2 778,5 – – 778,5 

1460 Bengtsfors 882,9 176,3 1 059,2 – – 1 059,2 

1461 Mellerud 516,8 47,6 564,4 380,1 – 944,5 

1462 Lilla Edet 316,2 26,1 342,4 – – 342,4 

1463 Mark 929,3 84,0 1 013,2 – – 1 013,2 

1465 Svenljunga 919,8 67,4 987,2 – – 987,2 

1466 Herrljunga 497,6 12,0 509,5 – – 509,5 

1470 Vara 696,9 3,7 700,6 – – 700,4 

1471 Götene 404,5 0,9 405,5 215,3 – 620,7 

1472 Tibro 220,7 15,4 236,0 – – 236,0 

1473 Töreboda 539,9 50,5 590,3 – – 590,3 

1480 Göteborg 447,8 15,7 463,4 – 562,0 1 025,4 

1481 Mölndal 145,8 6,4 152,3 – – 152,3 

1482 Kungälv 362,6 8,1 370,7 – 311,7 682,4 

1484 Lysekil 208,5 0,8 209,3 – 486,1 695,4 

1485 Uddevalla 637,7 12,6 650,3 – 82,7 733,0 

1486 Strömstad 467,5 10,1 477,6 – 474,2 951,8 

1487 Vänersborg 642,7 23,0 665,7 233,1 – 898,8 

1488 Trollhättan 409,9 17,8 427,7 – – 427,7 

1489 Alingsås 472,0 79,1 551,2 – – 551,2 

1490 Borås 909,9 57,6 967,5 – – 967,5 

1491 Ulricehamn 1 046,0 70,7 1 116,7 – – 1 116,7 

1492 Åmål 481,1 52,4 533,5 356,2 – 889,7 

1493 Mariestad 601,2 13,2 614,4 888,8 – 1 503,2 

1494 Lidköping 695,6 2,5 698,1 674,5 – 1 372,6 

1495 Skara 428,7 20,0 448,7 – – 448,7 






exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1496 Skövde 673,7 11,4 685,1 – – 685,1 

1497 Hjo 297,0 5,1 302,1 282,3 – 584,5 

1498 Tidaholm 518,1 4,9 523,0 – – 523,0 

1499 Falköping 1 045,0 20,8 1 065,8 – – 1 065,8 

17 Värmlands län 17 517,2 1 779,4 19 296,5 2 492,6 – 21 789,2 

1715 Kil 359,7 47,1 406,9 – – 406,9 

1730 Eda 820,2 74,7 894,9 – – 894,9 

1737 Torsby 4 162,2 195,3 4 357,4 – – 4 357,4 

1760 Storfors 391,5 81,2 472,7 – – 472,7 

1761 Hammarö 59,6 1,6 61,1 403,0 – 464,2 

1762 Munkfors 141,6 6,4 148,0 – – 148,0 

1763 Forshaga 348,2 49,1 397,3 – – 397,3 

1764 Grums 386,4 47,9 434,3 44,6 – 478,8 

1765 Årjäng 1 409,5 243,6 1 653,0 – – 1 653,0 

1766 Sunne 1 288,1 160,1 1 448,3 – – 1 448,3 

1780 Karlstad 1 169,1 73,7 1 242,8 274,9 – 1 517,7 

1781 Kristinehamn 753,1 40,5 793,6 590,8 – 1 384,4 

1782 Filipstad 1 534,0 177,7 1 711,7 – – 1 711,7 

1783 Hagfors 1 824,2 176,0 2 000,2 – – 2 000,2 

1784 Arvika 1 649,1 307,1 1 956,1 – – 1 956,1 

1785 Säffle 1 220,8 97,4 1 318,2 1 179,3 – 2 497,5 

18 Örebro län 8 503,9 789,6 9 293,5 339,7 – 9 633,3 

1814 Lekeberg 463,2 18,5 481,6 – – 481,6 

1860 Laxå 602,0 135,6 737,6 – – 737,6 

1861 Hallsberg 636,7 33,5 670,2 – – 670,2 

1862 Degerfors 384,0 49,7 433,7 – – 433,7 

1863 Hällefors 985,0 166,3 1 151,3 – – 1 151,3 

1864 Ljusnarsberg 575,5 55,5 631,1 – – 631,1 

1880 Örebro 1 373,2 50,6 1 423,7 196,9 – 1 620,6 

1881 Kumla 204,2 1,6 205,8 – – 205,8 

1882 Askersund 816,0 60,9 876,9 142,9 – 1 019,7 

1883 Karlskoga 468,2 42,2 510,4 – – 510,4 

1884 Nora 618,5 72,3 690,8 – – 690,8 

1885 Lindesberg 1 377,6 102,9 1 480,5 – – 1 480,5 

19 Västmanlands län 5 118,2 231,5 5 349,6 309,1 – 5 658,8 

1904 Skinnskatteberg 659,4 58,8 718,2 – – 718,2 

1907 Surahammar 343,8 25,0 368,9 – – 368,9 

1960 Kungsör 202,7 1,0 203,6 23,5 – 227,1 

1961 Hallstahammar 170,7 1,6 172,3 9,0 – 181,3 

1962 Norberg 417,8 29,9 447,7 – – 447,7 

1980 Västerås 957,9 4,1 962,0 174,7 – 1 136,7 

1981 Sala 1 166,9 37,5 1 204,4 – – 1 204,4 

1982 Fagersta 269,0 41,4 310,4 – – 310,4 

1983 Köping 604,6 26,3 630,8 14,0 – 644,8 

1984 Arboga 325,4 6,0 331,4 87,9 – 419,4 

20 Dalarnas län 28 029,6 2 193,0 30 222,6 – – 30 222,6 

2021 Vansbro 1 539,6 117,8 1 657,4 – – 1 657,4 

2023 Malung-Sälen 4 085,1 227,4 4 312,5 – – 4 312,5 

2026 Gagnef 767,2 45,2 812,3 – – 812,3 

2029 Leksand 1 221,2 190,7 1 412,0 – – 1 412,0 

2031 Rättvik 1 920,7 217,1 2 137,8 – – 2 137,8 

2034 Orsa 1 730,9 66,5 1 797,4 – – 1 797,4 

2039 Älvdalen 6 871,5 271,3 7 142,8 – – 7 142,8 

2061 Smedjebacken 947,9 109,9 1 057,8 – – 1 057,8 

2062 Mora 2 812,6 299,0 3 111,5 – – 3 111,5 

2080 Falun 2 040,1 235,0 2 275,2 – – 2 275,2 

2081 Borlänge 583,9 51,9 635,8 – – 635,8 

2082 Säter 570,3 54,2 624,5 – – 624,5 

2083 Hedemora 835,1 93,7 928,8 – – 928,8 

2084 Avesta 613,3 55,8 669,1 – – 669,1 

2085 Ludvika 1 490,4 157,4 1 647,8 – – 1 647,8 

21 Gävleborgs län 18 119,3 1 510,0 19 629,3 – 5 369,8 24 999,1 

2101 Ockelbo 1 065,0 64,1 1 129,0 – – 1 129,0 

2104 Hofors 409,9 35,8 445,7 – – 445,7 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

2121 Ovanåker 1 873,3 143,7 2 017,0 – – 2 017,0 

2132 Nordanstig 1 370,6 84,5 1 455,2 – 1 070,8 2 526,0 

2161 Ljusdal 5 256,7 353,1 5 609,8 – – 5 609,8 

2180 Gävle 1 613,4 169,0 1 782,4 – 1 417,4 3 199,8 

2181 Sandviken 1 166,4 130,7 1 297,1 – – 1 297,1 

2182 Söderhamn 1 060,8 111,0 1 171,8 – 1 109,5 2 281,3 

2183 Bollnäs 1 814,4 162,4 1 976,7 – – 1 976,7 

2184 Hudiksvall 2 488,9 255,7 2 744,6 – 1 772,0 4 516,6 

22 Västernorrlands län 21 551,7 1 405,4 22 957,1 – 5 039,0 27 996,0 

2260 Ånge 3 051,4 244,2 3 295,6 – – 3 295,6 

2262 Timrå 783,3 39,3 822,6 – 411,6 1 234,2 

2280 Härnösand 1 058,4 42,6 1 100,9 – 837,7 1 938,6 

2281 Sundsvall 3 189,6 262,6 3 452,2 – 992,3 4 444,5 

2282 Kramfors 1 694,8 90,3 1 785,1 – 1 107,5 2 892,6 

2283 Sollefteå 5 397,8 364,0 5 761,8 – – 5 761,8 

2284 Örnsköldsvik 6 376,5 362,4 6 738,9 – 1 689,9 8 428,8 

23 Jämtlands län 48 944,8 4 808,0 53 752,8 – – 53 752,8 

2303 Ragunda 2 511,1 122,0 2 633,1 – – 2 633,1 

2305 Bräcke 3 408,2 375,5 3 783,7 – – 3 783,7 

2309 Krokom 6 155,2 657,6 6 812,8 – – 6 812,8 

2313 Strömsund 10 465,1 1 315,5 11 780,6 – – 11 780,6 

2321 Åre 7 199,5 1 037,1 8 236,5 – – 8 236,5 

2326 Berg 5 711,3 434,1 6 145,5 – – 6 145,5 

2361 Härjedalen 11 286,1 573,5 11 859,6 – – 11 859,6 

2380 Östersund 2 208,3 292,8 2 501,1 – – 2 501,1 

24 Västerbottens län 54 672,1 4 200,1 58 872,2 – 7 859,1 66 731,3 

2401 Nordmaling 1 229,4 40,2 1 269,6 – 1 202,7 2 472,3 

2403 Bjurholm 1 306,8 57,0 1 363,8 – – 1 363,8 

2404 Vindeln 2 629,4 216,7 2 846,1 – – 2 846,1 

2409 Robertsfors 1 292,2 21,0 1 313,3 – 1 056,4 2 369,7 

2417 Norsjö 1 739,5 184,1 1 923,6 – – 1 923,6 

2418 Malå 1 599,0 128,5 1 727,5 – – 1 727,5 

2421 Storuman 7 303,5 930,6 8 234,1 – – 8 234,1 

2422 Sorsele 7 368,4 589,2 7 957,6 – – 7 957,6 

2425 Dorotea 2 764,9 175,0 2 939,9 – – 2 939,9 

2460 Vännäs 529,5 24,2 553,7 – – 553,7 

2462 Vilhelmina 8 047,9 692,6 8 740,5 – – 8 740,5 

2463 Åsele 4 223,8 320,2 4 544,0 – – 4 544,0 

2480 Umeå 2 316,6 80,1 2 396,7 – 2 817,4 5 214,2 

2481 Lycksele 5 518,5 370,4 5 888,9 – – 5 888,9 

2482 Skellefteå 6 802,9 370,1 7 173,0 – 2 782,6 9 955,6 

25 Norrbottens län 97 256,9 7 948,4 105 205,3 – 6 876,7 112 082,0 

2505 Arvidsjaur 5 656,0 470,4 6 126,3 – – 6 126,3 

2506 Arjeplog 12 556,8 1 937,3 14 494,1 – – 14 494,1 

2510 Jokkmokk 17 614,3 1 720,1 19 334,4 – – 19 334,4 

2513 Överkalix 2 764,5 154,9 2 919,5 – – 2 919,5 

2514 Kalix 1 807,7 97,3 1 905,0 – 1 807,1 3 712,1 

2518 Övertorneå 2 362,1 130,2 2 492,3 – – 2 492,3 

2521 Pajala 7 840,2 210,5 8 050,7 – – 8 050,7 

2523 Gällivare 15 705,2 1 113,1 16 818,2 – – 16 818,2 

2560 Älvsbyn 1 698,0 97,2 1 795,2 – – 1 795,2 

2580 Luleå 2 094,2 139,9 2 234,0 – 2 719,7 4 953,8 

2581 Piteå 3 087,0 150,4 3 237,4 – 1 443,2 4 680,5 

2582 Boden 4 007,9 277,3 4 285,1 – – 4 285,1 

2583 Haparanda 922,8 38,7 961,5 – 906,8 1 868,3 

2584 Kiruna 19 140,3 1 411,1 20 551,4 – – 20 551,4 

Hela riket Sweden 407 339,7 31 236,1 438 575,8 8 844,3 81 027,4 528 447,3 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte 

kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and 

water area. Undistributed land area is included in the sum for each county. 

Se Tabellanmärkningar. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.6 

Kust och stränder, länsvis, km 

Coast and shores, by county 


Län 

County 

Fastland 

Mainland 

Havsöar 

Sea islands 

Insjöar och 

vattendrag 

Lakes and 

watercourses 

Öar i insjöar och 

vattendrag 

Islands in lakes and 

watercourses 

Totalt 

Total 

Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136 

Uppsala 608 2 052 2 907 717 6 284 

Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821 

Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359 

Jönköpings – – 7 878 642 8 520 

Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764 

Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560 

Gotlands – 954 564 40 1 558 

Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162 

Skåne 646 134 4 492 384 5 656 

Hallands 477 315 4 102 272 5 166 

Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249 

Värmlands – – 16 289 2 587 18 876 

Örebro – – 7 493 951 8 444 

Västmanlands – – 3 007 619 3 626 

Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891 

Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288 

Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659 

Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085 

Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981 

Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659 

Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö. 



1.7 

Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis 

All islands in seas or lakes, by size and county 

Län 

County 

Storleksklass, landareal 

Size, land area 

Väder 

Weather 


Väder Statistisk årsbok 2013 

2 – Väder 

Weather 

2.1 Väder ..........................................................23 

Weather 

2.2 Rekord i väder ...........................................24 

Weather records 

2.3 Blixt och dunder ........................................25 

Thunder and lightning 

2.4 Årsmedeltemperaturen i Sverige 

och globalt 1860–2011, avvikelse från 

normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........27 

Average temperature, deviation from 

normal values in Sweden and worldwide 

2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt 

varmaste sommaren, medeltemperatur ........28 

Warmest June, July, August and warmest 

summer, average temperatures (Celsius) 

2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur 

för månaderna juni, juli 

och augusti) .....................................................28 

Average summer temperatures (Celsius) 

2.7 Nederbörd i mm ........................................ 29 

Precipitation 

2.8 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 30 

Precipitation, maximum values 

2.9 Temperatur, maximioch minimivärden 

.............................................................. 30 

Temperatures, maximum and minimum 

values (Celsius) 

2.10 Medeltemperatur .................................... 31 

Average temperature (Celsius) 

2.11 Kalla och varma dagar samt 

dagar med nederbörd på platser runt 

om i landet ....................................................... 32 

Cold and warm days, and days with 

precipitation across Sweden 



Väder 

2.1 Väder 

Weather 

Anm. För stationerna Hoting och Ulricehamn startade mätningarna 2011 och för stationerna Abisko, Sorsele, Edsbyn, Åmot och 

Skövde startade mätningarna 2012. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 




2.2 

Rekord i väder 

Weather records 

Temperatur Temperature 

Högsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Highest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05 

Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18 

16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18 

Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30 

22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30 

April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27 

Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27 

32,5 Kalmar Småland 1892-05-28 

Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29 

Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09 

Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09 

September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01 

Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09 

November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02 

December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24 

Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Lowest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari -49,0 Karesuando Lappland 1999-01-27 

-49,0 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01 

Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02 

Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04 

April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06 

Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03 

Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02 

Juli -5,0 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22 

-5,0 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14 

Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31 

September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29 

Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28 

November -43,0 Vittangi Lappland 1890-11-24 

December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30 

Nederbörd Precipitation 

Största dygnsnederbörd under resp. månad 

Most precipitation during a day in each month 

Största månadsnederbörd 

Most precipitation during each month 

Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År 

Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989 

Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943 

Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938 

April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943 

Maj 93 Öxabäck Västergötland 21:a 1931 209 Tåsan Värmland 1997 

Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987 

Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007 

Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986 

September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984 

Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967 

November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000 

December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975 

Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008 




2.3 

Blixt och dunder 

Thunder and lightning 

Åska är ett fenomen som alltid har skrämt och fascinerat människor. 

I Sverige förekommer åskväder vanligast i juli månad på eftermiddagar 

i södra delen av landet. 

Väder 

Åskmoln och urladdning 

I Sverige kan åskmoln vara några kilometer 

breda i basen och sträcka sig upp till 10 km. De 

har ofta formen av ett städ i övre delen som 

består av iskristaller. Men hur bildas de? 

Solen värmer marken som i sin tur värmer 

luften som då stiger uppåt. Luften kyls av och 

vattenångan kondenserar till molndroppar. Om 

molnet växer och når höjder med kalla luftlager 

bildas iskristaller i molnet. De växer och blir 

tyngre, faller och färdas åter uppåt i molnet av 

vindar. Processen upprepas och iskristallerna 

växer ytterligare. 

Det är i kollisionen mellan stora iskristaller 

och underkylda droppar som forskarna tror att 

det bildas elektriska laddningar. Dessa spänningsskillnader 

inom moln samt mellan moln 

och mark eller höga föremål orsakar blixturladdningar. 

Blixtar och åska 

En blixt är en komplicerad process med flera 

urladdningar. De sker mycket snabbt och med 

stor strömstyrka. Hastigheten hos de elektroner 

som rusar ned mot marken är cirka 100 000 

km/s och blixtkanalen de färdas i kan vara 5–10 

km lång. Strömstyrkan är vanligen cirka 30 000 

ampere, men kan vara uppåt 200 000. 

Flödet av elektroner skapar kraftig upphettning 

av luften som expanderar explosionsartat, 

vilket skapar en tryckvåg. Åskdundret är en 

effekt av tryckvågen och på nära håll låter det 

som ett gevärsskott. På längre håll blir åskan till 

ett muller eftersom ljuden studsar mellan mark 

och moln och därigenom når örat efter olika 

lång tid. Ljudet rör sig cirka 1 km på tre 

sekunder och avståndet till blixten i km kan 

därför bedömas som antalet sekunder från blixt 

till åska delat med tre. 

Foto: ina agency 



Registrering av antal blixtar 

År 1986 införde SMHI ett automatiskt system 

för blixtlokalisering och sedan 2002 finns ett 

system med sensorer på nio platser i Sverige 

(Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Malung, 

Västerås, Såtenäs, Visby och Vitemölla). Sensorerna 

ger information om urladdningarnas 

tidpunkt, position, strömstyrka och i vilken 

riktning laddningarna rör sig. 

Främst registreras de urladdningar som når 

marken, men även en stor del av urladdningarna 

i moln och mellan moln registreras. 

Mest åska i södra Sverige 

Under mätperioden 2002–2011 har cirka 1,9 

miljoner urladdningar till mark registrerats. 

Statistiken visar att åskaktiviteten är som störst i 

södra Sverige. Den visar också att i söder åskar 

det mer i väster, medan det i norr åskar mer i 

öster. 

Antalet åskdagar per år varierar från någon 

enstaka dag i Lapplandsfjällen till drygt 25 

dagar vid västkusten. Urladdningar förekommer 

under alla månader, men flertalet sker i 

maj–september. Det kan ske blixturladdningar 

när som helst under dygnet, men vanligast är 

på eftermiddagen. Det är dock viktigt att påpeka 

att mätperioden är för kort för att några 

säkra klimatologiska slutsatser ska kunna dras. 

Antal urladdningar per landsdel 2002–2011 

Drygt 300 000 blixtar år 2011 

I medeltal har det registrerats cirka 190 000 

urladdningar per år och cirka 35 per 100 km 2 , 

men variationen mellan åren är stor. Till exempel 

registrerades år 2007 knappt 100 000 urladdningar. 

Det kan jämföras med år 2011 – det mest 

åskrika året hittills – med 335 000 blixturladdningar. 

Mellan den 6–12 juni 2011 registrerades 

114 000 blixtar. Cirka 41 000 av dessa inträffade 

den 7 juni 2011, vilket gör datumet till det mest 

åskrika dygnet som noterats sedan 2002. 

Juli 2003 är den mest åskrika månaden under 

mätperioden. Ovanligt med just denna månad 

var att en stor del av urladdningarna skedde 

över Norrland. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 

(www.smhi.se). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och 

naturresurser (www.gis.scb.se). 



2.4 

Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2011, 

avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990 

Average temperature, deviation from normal values in Sweden 

and worldwide 

Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 35 stationer fördelade 

över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste, 

västligaste och östligaste stationen markerats. 

Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala 

årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större 

variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör 

ungefär en promille av jordens yta. 

Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic 

Research Unit på University of East Anglia. 

Väder 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East 

Anglia (www.cru.uea.ac.uk). 



2.5 

Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, 

medeltemperatur 

Warmest June, July, August and warmest summer, average 

temperatures (Celsius) 

Station 

Juni June 

1901–2012 

Juli July 

1901–2012 

Augusti August 

1901–2012 

Sommar Summer 

1901–2012 

Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year 

Mätningarna 

börjar 

Start year 

Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 

Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 

Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 

Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860 

Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 

Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858 

Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 

Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892 

Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858 

Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 

Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 

Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 

Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 

Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 

Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860 

Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 

Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 

Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859 


2.6 

Station 

Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna 

juni, juli och augusti) 

Average summer temperatures (Celsius) 

Sommaren 

Whole summer 

1997 2002 2006 2009 2010 2011 2012 

Karesuando 13,3 13,6 12,8 11,5 11,0 12,8 10,6 

Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 13,0 12,3 14,1 11,7 

Haparanda 15,8 16,5 15,2 14,3 13,7 15,5 13,4 

Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 14,0 14,4 15,6 13,8 

Frösön 15,1 15,9 15,1 13,1 13,0 14,5 12,1 

Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 15,0 15,8 14,1 

Gävle 16,4 17,4 17,0 15,0 16,0 16,1 14,3 

Särna 14,7 14,9 14,9 12,8 13,4 14,1 12,2 

Karlstad 18,4 18,3 18,2 15,2 15,8 16,2 14,5 

Örebro 18,4 18,0 18,0 15,4 17,0 17,1 15,3 

Stockholm 19,0 19,3 19,0 16,4 18,0 18,0 16,1 

Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,3 16,5 16,6 14,9 

Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,3 17,3 17,5 16,2 

Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 14,9 15,7 15,5 14,1 

Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 15,9 16,7 16,6 15,6 

Växjö 17,5 17,1 17,3 15,4 16,3 15,9 14,6 

Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 15,6 16,9 17,2 15,4 

Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,9 17,0 16,7 

Anm. Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997, 2002, 2006 och 2009–2012. 




2.7 

Nederbörd i mm 

Precipitation 

Väder 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari 24 23 41 30 61 44 51 41 34 32 65 50 

Februari 40 19 32 25 25 32 16 31 25 25 28 42 

Mars 9 22 6 24 25 35 17 33 13 27 11 46 

April 10 22 6 25 25 29 7 30 18 32 37 43 

Maj 47 25 49 36 48 32 40 38 76 37 71 45 

Juni 110 40 132 49 54 41 26 41 55 57 24 44 

Juli 69 72 63 77 25 49 63 54 64 82 47 58 

Augusti 57 57 133 76 39 65 74 75 95 59 135 77 

September 61 40 211 51 117 66 117 69 78 64 130 81 

Oktober 74 39 102 42 82 64 59 62 10 43 50 73 

November 20 32 35 42 37 59 11 68 23 38 24 79 

December 46 24 82 33 139 42 123 49 83 39 111 66 

Året 567 416 892 509 677 558 604 591 574 532 733 703 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari 42 34 35 46 57 45 33 39 43 45 33 41 

Februari 33 27 35 33 48 31 38 27 39 34 27 27 

Mars 10 30 16 34 26 39 11 26 35 33 23 34 

April 10 34 22 39 29 38 10 30 13 38 12 34 

Maj 88 49 41 40 57 41 34 30 39 43 38 37 

Juni 101 67 38 51 52 54 57 45 100 51 112 49 

Juli 119 80 64 75 79 62 13 72 62 77 116 72 

Augusti 133 68 86 81 113 73 90 66 120 69 87 70 

September 72 71 60 73 126 68 60 55 93 73 63 61 

Oktober 27 55 42 59 65 70 44 50 58 57 48 46 

November 29 46 30 61 14 70 14 53 24 60 13 52 

December 47 40 71 50 74 51 75 46 48 46 36 47 

Året 711 601 540 642 740 640 479 539 674 625 608 570 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari 47 63 71 61 33 53 45 49 30 37 54 54 

Februari 33 41 65 40 22 29 24 33 14 30 31 33 

Mars 47 48 39 49 12 35 33 39 14 30 41 45 

April 5 49 34 41 19 29 6 37 9 29 17 40 

Maj 55 52 67 49 22 29 37 44 22 35 59 45 

Juni 132 63 58 59 46 31 131 53 46 39 72 56 

Juli 72 86 121 68 125 51 86 72 120 60 177 70 

Augusti 106 78 156 75 48 50 75 56 56 50 133 65 

September 102 87 129 80 36 59 70 67 50 50 57 64 

Oktober 69 74 107 83 45 48 62 55 20 39 50 60 

November 35 77 39 82 9 58 15 60 8 47 7 69 

December 142 69 146 72 90 53 79 53 62 41 73 65 

Året 845 782 1032 758 507 527 663 618 451 484 771 666 




2.8 

Station 

Nederbörd i mm, maxvärde 

Precipitation, maximum values 

2011 Datum 2 

Under ett dygn 1 

During 24 hours 

Date 

1901– 

2011 

Maxvärde 

Max value 

Under en månad 

During a month 

Datum 2 2011 Månad 1901– 

2011 

Månad 

och år 

Under ett år 

During a year 

1901– 

2011 

Karesuando 29,8 21/6 50,2 1967-08-06 110 juni 214 juli 2004 667 2004 

Jokkmokk 42,0 20/6 48,0 1947-09-10 211 september 211 sep. 2011 892 2011 

Haparanda 26,8 12/9 55,8 1942-09-22 139 december 185 juli 1954 934 1935 

Umeå flygplats 30,0 9/12 118,5 2007-08-27 123 december 224 dec. 1966 1 024 2000 

Frösön 31,4 23/7 71,8 1942-07-10 95 augusti 214 juli 2000 759 1987 

Härnösand 34,7 19/9 187,3 1908-06-18 135 augusti 278 dec. 1966 1 048 2000 

Särna 35,7 15/8 63,7 1924-08-18 133 augusti 201 juli 1957 855 1924 

Gävle 38,5 20/8 120,1 1979-08-26 86 augusti 253 aug. 1986 887 1981 

Karlstad 45,6 18/9 68,4 1952-05-05 126 september 242 juli 2009 1 003 2000 

Stockholm 25,5 19/8 68,3 1903-08-16 90 augusti 192 juli 1960 801 1960 

Örebro 65,6 19/8 71,1 1917-08-15 120 augusti 229 juli 2000 950 2000 

Malmslätt 30,5 19/6 72,7 1972-07-13 116 augusti 197 aug. 1945 690 1960 

Jönköpings Flyg 36,7 18/9 82,7 1940-06-25 142 december 229 juli 2004 1 027 1998 

Göteborg 29,7 6/9 74,0 1910-06-05 156 augusti 220 okt. 1967 1 229 2006 

Visby flygplats 38,0 29/7 89,3 1907-07-02 125 juli 188 juli 1907 720 1912 

Växjö 45,8 22/6 141,0 1945-08-14 131 juni 327 aug. 1945 961 1945 

Kalmar 40,8 29/7 73,0 2010-07-24 120 juli 211 aug. 1945 782 1960 

Lund 38,3 21/7 81,2 1941-07-17 177 juli 264 aug. 2006 845 2006 

1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2011 avser högsta värdena sedan 1901. 

Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn. 


År 

2.9 

Temperatur, maximioch minimivärden 

Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) 

Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1 

2011 Datum 2 

Date 

1880– 

2011 

Datum 2 2011 Datum 2 1880– 

2011 

Datum 2 

Karesuando 26,9 9/6 32,5 1927-07-09 -41,5 15/2 -49,0 1999-01-27 

Jokkmokk 30,5 11/6 34,5 1945-07-17 -38,1 15/2 -46,0 1924-01-22 

Haparanda 31,5 10/6 33,0 1896-07-03 -33,1 18/2 -41,7 1966-02-08 

Umeå flygplats 29,8 11/6 33,5 1882-06-27 -28,7 15/1 -38,2 1978-02-15 

Frösön 27,2 29/6 31,5 1947-06-30 -22,7 19/2 -38,1 1978-12-31 

Härnösand 26,4 29/6 36,5 1891-06-25 -27,3 19/2 -35,0 1893-01-15 

Särna 28,2 29/6 33,0 1947-06-29 -34,9 23/2 -46,0 1941-01-03 

Gävle 29,7 7/6 36,4 1947-06-30 -29,4 24/2 -33,7 1956-02-09 

Karlstad 27,8 6/6 34,0 1933-07-09 -23,7 20/2 -36,0 1966-02-09 

Stockholm 29,0 2/7 35,4 1975-08-06 -18,3 19/2 -28,2 1942-01-25 

Örebro 29,0 31/5 36,0 1975-08-07 -23,8 24/2 -30,0 1966-02-13 

Malmslätt 28,9 7/6 34,6 1992-08-10 -22,5 23/2 -32,0 1942-01-27 

Jönköpings Flyg 28,5 6/6 33,4 2010-07-11 -22,5 20/2 -35,4 1966-02-09 

Göteborg 30,0 6/6 34,1 1975-08-09 -13,6 20/2 -26,4 1966-02-09 

Visby flygplats 28,7 6/6 33,7 2010-07-11 -17,1 21/2 -25,4 1966-02-09 

Växjö 27,8 6/6 34,4 1992-08-10 -16,3 27/1 -34,0 1942-01-26 

Kalmar 26,7 10/7 35,2 1994-07-27 -17,0 23/2 -31,0 1942-01-28 

Lund 29,5 6/6 34,3 2010-07-11 -14,5 3/1 -26,3 1942-01-26 

1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2011 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan 1880. Maximioch 

minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. 




Väder 

2.10 Medeltemperatur 

Average temperature (Celsius) 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari -15,3 -16,1 -15,3 -17,5 -11,0 -12,1 -8,2 -9,1 -4,7 -8,6 -5,5 -7,1 

Februari -20,3 -14,6 -18,8 -14,9 -16,3 -11,4 -12,2 -8,6 -7,3 -7,3 -9,0 -6,6 

Mars -7,3 -10,0 -6,0 -8,6 -5,3 -6,8 -3,1 -4,3 -1,8 -3,6 -0,6 -2,7 

April 1,1 -3,7 2,9 -1,1 2,5 -0,5 4,7 1,2 5,3 1,0 6,1 2,0 

Maj 5,1 3,4 6,7 5,9 6,8 6,1 7,7 7,3 8,2 7,2 8,3 7,6 

Juni 12,7 10,3 14,5 12,2 14,8 12,8 14,7 13,0 13,6 11,8 14,7 13,3 

Juli 14,6 12,8 15,7 14,3 17,8 15,4 17,4 15,2 15,8 13,4 17,3 15,4 

Augusti 11,1 10,4 12,1 11,8 14,0 13,2 14,7 13,5 14,0 12,3 15,5 14,2 

September 8,2 5,0 8,5 5,7 10,6 8,0 11,7 8,7 10,5 8,0 12,1 9,8 

Oktober 1,1 -1,6 2,2 -0,2 4,6 2,5 5,0 3,8 5,7 3,8 5,2 5,2 

November -2,7 -9,1 -1,9 -9,3 1,5 -4,2 3,3 -2,4 3,2 -2,2 3,4 -0,6 

December -5,9 -14,0 -6,0 -14,6 -0,7 -9,5 -0,8 -6,6 -1,8 -6,1 -0,6 -4,8 

Året 0,3 -2,3 1,3 -1,4 3,4 1,1 4,7 2,7 5,1 2,5 5,7 3,8 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari -11,2 -12,1 -3,9 -5,1 -3,8 -4,4 -1,9 -2,8 -2,5 -4,3 -2,4 -3,3 

Februari -13,0 -10,5 -7,6 -5,4 -5,7 -4,5 -4,2 -3,0 -5,5 -3,8 -4,7 -3,5 

Mars -5,6 -5,2 -0,3 -1,5 0,0 -1,0 1,2 0,1 0,7 -0,6 0,9 -0,3 

April 5,3 0,3 8,0 2,6 8,8 3,8 9,2 4,6 9,9 4,3 9,1 4,4 

Maj 7,9 6,9 10,2 8,8 10,3 10,0 11,9 10,7 11,5 10,4 11,1 10,3 

Juni 13,7 12,1 15,4 13,8 15,7 14,8 17,4 15,6 16,7 14,8 16,0 14,7 

Juli 15,3 13,3 17,1 15,4 17,4 16,1 19,4 17,2 18,3 16,0 17,8 16,1 

Augusti 13,4 11,7 15,7 13,9 15,4 15,0 17,4 16,2 16,2 14,8 15,9 15,1 

September 9,3 7,2 12,8 9,9 12,6 11,0 14,1 11,9 13,3 10,6 13,1 11,0 

Oktober 2,7 2,2 6,9 5,6 7,1 6,6 8,5 7,5 7,9 6,5 7,9 6,9 

November -0,4 -5,2 4,3 0,2 4,7 1,3 6,1 2,6 5,4 1,0 5,6 1,9 

December -6,2 -10,8 0,6 -3,8 1,5 -2,6 2,5 -1,0 2,0 -2,6 2,0 -1,7 

Året 2,7 0,8 6,7 4,6 7,1 5,5 8,5 6,6 7,9 5,6 7,7 6,0 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari -2,9 -3,7 -0,8 -1,1 -0,8 -1,3 -2,4 -2,8 -1,6 -1,9 -0,9 -0,6 

Februari -4,6 -3,9 -1,3 -1,2 -4,1 -2,1 -3,6 -2,8 -2,5 -1,9 -1,1 -0,5 

Mars 0,3 -1,0 2,8 1,6 0,7 -0,1 0,8 0,0 1,9 0,7 2,7 2,0 

April 8,7 3,4 10,4 5,8 6,7 4,0 9,3 4,7 8,5 4,3 10,3 6,0 

Maj 10,1 9,3 12,1 11,6 10,5 9,1 10,9 10,2 11,1 9,8 12,3 11,5 

Juni 15,0 13,6 16,6 15,6 16,5 14,0 15,4 14,3 16,0 14,7 16,7 15,4 

Juli 16,6 14,8 18,8 17,0 18,2 16,0 17,0 15,3 17,5 16,4 17,6 16,8 

Augusti 15,0 14,0 17,2 16,2 16,5 15,6 15,3 14,9 16,3 15,7 16,8 16,5 

September 12,5 10,1 14,7 12,7 13,7 11,8 12,8 11,2 13,6 12.0 14,6 13,1 

Oktober 7,2 6,3 9,9 8,9 8,7 8,0 7,7 7,0 8,2 8,0 9,4 9,1 

November 4,6 1,4 7,2 4,2 5,7 3,7 5,1 2,3 5,6 3,3 6,2 4,5 

December 1,4 -2,1 4,3 0,8 3,2 0,6 1,9 -1,2 3,0 -0,1 3,9 1,1 

Året 7,0 5,2 9,4 7,7 8,0 6,6 7,6 6,1 8,2 6,8 9,1 7,9 




2.11 

Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet 

Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden 

Station 

Startår 

Start 

year 

Frostdagar 1 

Days with frost 

Högsommardagar 2 

Warm summer days 

Nederbördsdagar 3 

Days with precipitation 

2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 

Karesuando 1879 244 229 227 211 – 3 – 5 198 170 172 188 

Jokkmokk 1860 246 227 221 200 5 7 – 11 173 . . 125 140 

Haparanda 1859 191 194 193 173 2 6 7 7 191 160 170 196 

Umeå 1860 188 189 201 169 6 6 4 7 146 149 157 148 

Östersund-Frösön 1860 169 151 185 140 8 8 1 4 180 180 189 187 

Härnösand 1858 147 161 188 140 7 4 4 6 155 161 147 159 

Gävle 1858 140 151 187 129 11 13 15 14 184 158 164 150 

Särna 1892 209 202 209 206 16 12 – 8 213 198 195 195 

Karlstad 1858 115 141 170 122 19 13 8 14 175 164 . . 141 

Örebro 1860 111 . . 171 110 23 . . 17 23 193 176 184 167 

Stockholm 1756 62 89 136 92 24 19 28 28 188 175 177 158 

Linköping 1860 105 132 165 113 22 14 19 15 198 205 217 181 

Göteborg 1859 50 73 124 69 23 25 16 21 200 185 173 181 

Jönköping 1860 120 133 170 121 16 11 14 9 211 190 186 179 

Kalmar 1860 86 112 151 113 9 6 22 4 173 155 162 143 

Växjö 1860 80 113 148 100 15 12 21 10 215 199 193 189 

Visby flygplats 1860 63 97 137 99 6 3 22 16 156 169 180 141 

Lund 1859 51 72 118 69 22 34 29 19 167 176 169 168 

1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C. 

2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C. 

3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm. 



Miljö 

Environment 


Miljö Statistisk årsbok 2013 

3 – Miljö 

Environment 

3.1 Användning av naturresurser – 

markanvändning .................................................. 35 

Use of natural resources – land use 

3.2 Användning av naturresurser – 

skyddad natur ...................................................... 37 

Protected nature 

3.3 Skyddad natur per kommun, procent 

av kommunareal .................................................. 38 

Protected nature by municipality, percent of 

area 

3.4 Miljöpåverkan ................................................. 39 

Environmental impact 

3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel .................. 41 

Environmental Accounts and Economic 

instruments 

3.6 Markanvändningen omkring 2005 

efter 2007 års länsindelning, hektar ................... 43 

Land use, by county, hectares 

3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 

2005 efter 2007 års länsindelning, hektar .......... 44 

Built-up areas and associated land, by 

county, hectares 

3.8 Nationalparker, areal och år för 

beslut om inrättande som nationalpark 

2011-12-31 ............................................................ 44 

National parks, area and year of decision to 

establish a national park 

3.9 Naturreservat, naturvårdsområden 

samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 2011-12-31 ............................................... 45 

Nature reserves, nature management areas 

and wildlife protection areas, by county 

3.10 Vattenanvändning per användarkategori 

och län 2010, 1 000 m 3 .......................... 46 

Water use by category of use and county 

3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten .................. 46 

Oil spills in Swedish waters 

3.12 Översikt över antal rödlistade 

arter i olika kategorier inom de olika 

organismgrupperna ............................................. 47 

Overview of all red-listed and endangered 

species, by status 

3.13 Akut hotade ryggradsdjur ........................... 48 

Critically endangered vertebrates 

3.14 De 20 största kemikalierna med 

avseende på kvantitet och omsättning 

i ton 2010 .............................................................. 48 

The 20 most common chemicals in terms 

of quantity and turnover in tonnes 

3.15 Bekämpningsmedel efter olika 

användningsområden .......................................... 49 

Pesticides by category of use 

3.16 Jordbrukets användning av kväve 

och fosfor från mineral(handels)- och 

stallgödsel .............................................................49 

Use of nitrogen and phosphorus from 

fertilisers and manure in Swedish agriculture, 

by county 

3.17 Utsläpp och vattenmängder från 

tillståndspliktiga kommunala reningsverk 

2010, efter storleksklass ......................................50 

Discharges to water from municipal wastewater 

treatment plants by size, total 

discharges 

3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, 

metaller och organiska miljögifter 

i slam från kommunala reningsverk 2010. 

Medelvärden för storleksklasser, vägda 

med producerade TS-mängder ...........................50 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, 

metals and organic indicator substances in 

sludge from municipal wastewater treat-ment 

plants. Means weighted with respect to 

amounts of produced dry substance 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), 

metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O) ....................51 

Emissions to air of carbon dioxide, methane 

and nitrous oxide 

3.20 Återvinning – krav och nivåer för 

varugrupper där producentansvar införts ...........52 

Recycling – requirements and levels for 

commodities with producer responsibility 

3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 

2010, 1 000 ton......................................................53 

Generation of waste in different sectors 

3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och 

ekonomiska data för branscher, offentliga 

myndigheter och hushåll 2009 ............................54 

Environmental accounts, environmental 

impact and economic data by industry, public 

authorities and households 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- 

ekvivalenter ..........................................................55 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2- 

equivalents 

3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande 

priser, miljoner kronor .........................................57 

Environmental taxes, current prices, 

SEK millions 

3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter, 

antal ärenden och belopp i kronor .......................58 

Environmental sanction charges, number 

and amounts in SEK 



3.1 

Användning av naturresurser – markanvändning 

Use of natural resources – land use 

Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande 

närmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal består 

drygt hälften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent är jordbruksmark. 

Miljö 

Markanvändningen 2005, procent av total areal 

Markanvändning 

Procent 

Jordbruksmark 7,6 

Skogsmark 53,1 

Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 

Golfbanor och skidpister 0,1 

Täkter 0,1 

Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 

Naturligt gräsbevuxen mark, 

hedmark o.dyl. 7,2 

Berg i dagen och övrig mark 11,6 

Vatten 8,9 

Totalt 100,0 

Ett glest bebyggt land 

I Sverige finns det 7 145 000 byggnader. Den 

samlade markyta som dessa byggnader upptar 

är 93 000 hektar eller 0,2 procent av Sveriges 

landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar 

av Ölands yta. 

Till den bebyggda marken räknas tillhörande 

mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser 

och upplagsytor inom industrin. Mark 

för transporter, exempelvis vägar, räknas också 

in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar, 

motionsspår och kraftledningsgator 

räknas dock inte in. 

Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 

procent av den totala landarealen. Av den 

bebyggda marken är 43 procent bostadsmark 

(29 procent permanentbostäder och 14 procent 

fritidshus). Vidare används 31 procent av marken 

för transporter av olika slag. Resterande 25 

procent fördelar sig bland annat på industri, 

offentlig service och handel. 

Stora regionala skillnader 

Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 

procent av länets totala landareal är bebyggd. 

Här är också fritidshusens andel av den bebyggda 

marken i särklass högst. Högst andel industrimark 

har Jönköpings län med 8,4 procent. 

Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens 

län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste 

länen utgör mark avsedd för transporter en 

betydligt större andel av den bebyggda marken 

än genomsnittet för landet. 

Tätorterna växer 

Det finns 1 956 tätorter med en sammanlagd 

landareal om cirka 537 600 hektar eller 1,3 procent 

av Sveriges totala landareal (dvs. vatten 

inkluderat). Mellan 2005 och 2010 ökade tätortsarealen 

med nästan 9 700 hektar. 

Även om tätorterna upptar en relativt liten 

andel av landets totalareal finns omkring 30 

procent av den bebyggda marken i tätorterna. 

Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp 

Typ 

Procent 

Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 

Fritidshus 14,4 

Industri 5,9 

Handel och affärsverksamhet 1,5 

Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 

Transporter 30,9 

Tekniska anläggningar 0,9 

Övrig bebyggd mark 13,8 

Totalt 100,0 

Foto: Jerker Moström 



Man ser knappt skogen för alla träd 

Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark, 

vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 

53 procent av totalarealen. De största skogsarealerna 

finns i norrlandslänen. Andelen skog är 

störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län 

med 86 respektive 79 procent av landarealen. 

Virkesförrådet på skogsmark består till 38 

procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent 

av björk. Resterande 9 procent utgörs av 

andra trädslag eller torra träd. 

Halva Skåne är jordbruksmark 

Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs 

av jordbruksmark. Skåne är det län som i 

särklass har den största andelen jordbruksmark 

– nära hälften av länets totala areal. Som god 

tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av 

arealen utgörs av jordbruksmark. 

Procent av totala arealen inom respektive län 

som är jordbruksmark och skogsmark 

Län Jordbruksmark Skogsmark 

Stockholms 16 43 

Uppsala 24 60 

Södermanlands 23 53 

Östergötlands 23 55 

Jönköpings 14 65 

Kronobergs 10 69 

Kalmar 18 63 

Gotlands 33 39 

Blekinge 16 64 

Skåne 48 35 

Hallands 24 55 

Västra Götalands 23 51 

Värmlands 7 71 

Örebro 13 62 

Västmanlands 22 56 

Dalarnas 3 65 

Gävleborgs 4 79 

Västernorrlands 3 74 

Jämtlands 1 51 

Västerbottens 2 56 

Norrbottens 1 39 

Totalt 8 53 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige 

(www.scb.se/MI0803). 




3.2 

Användning av naturresurser – skyddad natur 

Protected nature 

I början av 2011 var den samlade arealen skyddad natur i Sverige cirka 5,3 

miljoner hektar, vilket ungefär motsvarar ytan av Jämtlands län. Till denna 

areal räknas nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden. 

Naturreservaten tar upp den största delen av arealen med 

sina 4,4 miljoner hektar. 

Miljö 

Fler bor närmare skyddad natur 

Mellan år 2007 och 2011 hade andelen av befolkningen 

med tillgång till skyddad natur 

inom 2,5 kilometer från bostaden ökat från 48 

till 53 procent. År 2011 hade 80 procent av 

befolkningen i Sverige tillgång till nationalpark, 

naturreservat eller naturvårdsområde inom 5 

kilometer från bostaden. Närmare 100 procent 

av befolkningen når något av dessa skyddade 

områden inom 15 kilometer från bostaden. 

Även om norra Sverige har större arealer av 

skyddad natur, så har befolkningen där i 

genomsnitt längre avstånd till den skyddade 

naturen än befolkningen i södra Sverige. 

Stockholms län ligger i topp då 98 procent av 

befolkningen når skyddad natur inom 5 kilometer 

från bostaden. 

Gotland flest men Vellinge mest 

Alla kommuner har någon form av skyddad 

natur. Flest antal skyddade områden hade 

Gotlands kommun med 340 stycken. Sett till 

skyddad areal som andel av kommunens yta 

hade Vellinge mest med över 60 procent av 

totalarealen. I 218 av landets 290 kommuner var 

minst 1 procent av totalarealen skyddad som 

nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde 

eller biotopskyddsområde. 

Skyddade arealer 31 december 2011 

Typ av skyddat 

område 

Antal 

Totalareal, 

hektar 

Varav 

land,% 

Nationalparker 29 739 448 85,5 

Naturreservat 3 799 4 397 843 84,0 

Naturvårdsområden 

93 108 144 66,0 

Biotopskyddsområde 

i: 

– skogsmark 6 699 22 340 99,8 

– jordbruksmark 91 220 99,5 

Totalt 10 711 5 267 995 83,7 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska 

meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/MI0603). 

Foto: Alexander Löckert 



3.3 

Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal 

Protected nature by municipality, percent of area 

Procent skyddad areal av 

total areal per kommun 

0,0 – 0,5 

0,6 – 1,5 

1,6 – 2,9 

3,0 – 6,9 

7,0 – 17,0 

17,1 – 61,9 

Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria. 



Miljö 

3.4 Miljöpåverkan 

Environmental impact 

Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara 

omkring 33 grader lägre än idag – det vill säga 18 minusgrader. Växthuseffekten 

är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på 

jorden. Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av 

människans utsläpp av växthusgaser. 

Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten 

av en global uppvärmning nu 

otvetydig och medeltemperaturen ökar för 

både land och vatten. Det konstaterar de i 

den fjärde klimatrapporten år 2007 (IPCC 

Fourth Assessment Report). Elva av de 

senaste tolv åren (1995–2006) är bland de tolv 

varmaste åren sedan temperaturuppgifter 

finns tillgängliga (sedan 1850). 

Uppvärmningen är även accelererande, 

ökningen för de senaste 50 åren (1956–2005) 

är nästan dubbelt så stor som med ökningen 

för de föregående 100 åren (1906–2005). 

Ökningen hade varit ännu större om inte 

haven fungerade som en buffert. Man 

bedömer att haven tagit upp över 80 procent 

av den värme som tillförts klimatsystemet. 

Studier visar att havens medeltemperatur 

har ökat ner till åtminstone 3 000 meters djup 

sedan 1961. 

Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka 

Trots detta fortsätter de globala utsläppen av 

växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004 

ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxid 

är den växthusgas som påverkar vårt 

klimat mest. Men även andra gaser som 

metan, lustgas och de så kallade industrigaserna, 

fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner 

(PFC) och svavelhexafluorid, bidrar 

till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser 

ger per molekyl eller per kg ett större bidrag 

till växthuseffekten än koldioxid, men på 

grund av de lägre halterna av dem i atmosfären 

har de inte lika stor påverkan på 

klimatet. 

Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en 

28:e plats. Listan toppas med god marginal 

av USA. Andra länder med stora utsläpp 

utanför Annex-1 listan är Kina och Indien. 

Sverige klarar klimatmål 

Enligt Kyotoprotokollet har Sverige 

möjlighet att öka sina växthusgasutsläpp 

med 4 procent till perioden 2008–2012 jämfört 

med år 1990. Men enligt Sveriges interna 

klimatmål strävar vi istället efter att minska 

utsläppen med 4 procent under den perioden. 

Det är ett åtagande som kommer att 

uppfyllas med god marginal då minskningen 

mellan 1990 och 2010 är cirka 9 procent. 

Fram till 2020 ska utsläppen från den ickehandlande 

sektorn (dvs. de utsläpp som inte 

innefattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) 

minska med 40 procent jämfört 

med 1990. Visionen är att Sverige ska vara 

utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. 

Utsläpp av växthusgaser från Annex-1 

länderna 2008 

Nr Land Miljoner ton CO 2 - 

ekvivalenter 

Procentuell 

fördelning 

1 USA 6 925 39,0 

2 Ryssland 2 230 12,6 

3 Japan 1 282 7,2 

4 Tyskland 958 5,4 

5 Kanada 735 4,1 

6 Storbritannien 632 3,6 

7 Australien 550 3,1 

8 Italien 541 3,0 

9 Frankrike 532 3,0 

10 Ukraina 428 2,4 

11 Spanien 406 2,3 

12 Polen 396 2,2 

13 Turkiet 367 2,1 

14 Nederländerna 207 1,2 

15 Rumänien 146 0,8 

16 Tjeckien 141 0,8 

17 Belgien 133 0,8 

18 Grekland 128 0,7 

19 Vitryssland 91 0,5 

20 Österrike 87 0,5 

21 Portugal 78 0,4 

22 Nya Zeeland 75 0,4 

23 Bulgarien 74 0,4 

24 Ungern 73 0,4 

25 Finland 70 0,4 

26 Irland 67 0,4 

27 Danmark 65 0,4 

28 Sverige 64 0,4 

29 Norge 54 0,3 

30 Schweiz 53 0,3 

31 Slovakien 49 0,3 

32 Kroatien 31 0,2 

33 Litauen 24 0,1 

34 Slovenien 21 0,1 

35 Estland 20 0,1 

36 Luxemburg 12 0,1 

37 Lettland 12 0,1 

38 Island 5 0,0 

39 Liechtenstein 0 0,0 

40 Monaco 0 0,0 

Annex 1 totalt 17 763 100 



Avfall i Sverige 2010 

Under år 2010 uppkom 117,6 miljoner ton 

avfall – drygt 4 miljoner ton från hushållen 

och drygt 113 miljoner ton från olika verksamheter. 

Den klart största posten är avfall 

från industrin, 97 miljoner ton, varav 92 procent 

är gruvavfall i form av gråbergsavfall 

och anrikningssand. 

Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 3 

procent av den totala avfallsmängden, eller 

14 procent om man räknar bort gruvavfallet. 

Av hushållens avfall är den största posten 

det som kallas för hushållsavfall och liknande 

(2,2 miljoner ton). Detta avfall är i första 

hand vanligt hushållsavfall samt grovsopor 

som lämnas vid återvinningscentraler. 

Av de 117,6 miljoner ton avfall räknades 

115 miljoner ton som icke-farligt. Av den 

totala mängden farligt avfall (2,5 miljoner 

ton) gav industrisektorn, tjänstesektorn respektive 

infrastruktursektorerna (energi-, 

vatten-, avlopps- och byggsektorerna) tillsammans 

upphov till cirka 2 ton. 

Borträknat gruvavfallet materialåtervanns 

43 procent av avfallet, 28 procent användes 

som bränsle, 13 procent deponerades och 16 

procent släpptes ut i vatten eller på mark. 

En stor mängd avfall, drygt 93 miljoner 

ton, tas om hand för slutlig behandling vid 

den industrianläggning där det uppkommit. 

Detta sker exempelvis i hög utsträckning för 

gruvavfall. Ungefär 10 miljoner ton av det 

avfall som inte behandlas på den plats där 

det uppkommit tas till speciella anläggningar. 

Där förbehandlas och sorteras det för 

att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas 

eller deponeras. 

Källa:UNFCCC (http://unfccc.int), 

IPCC (www.ipcc.ch) och Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se). 




3.5 

Miljöräkenskaper och styrmedel 

Environmental Accounts and Economic instruments 

Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver 

samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i 

miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, 

materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och 

miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch 

vilket möjliggör en kombinerad analys. 

Miljö 

Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna 

med analys av miljöekonomiska styrmedel. 

Inledningsvis fokuserades arbetet på 

miljöskatter och miljömotiverade subventioner. 

Under senare år har man utökat analysen till 

att inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner 

och utsläppsrätter. Både miljömotiverade 

subventioner och miljöskatter är officiell 

statistik. Se figur nedan för en översikt av de 

miljörelaterade styrmedel som inkluderas i 

miljöräkenskaperna idag. 

Miljörelaterade subventioner 

Till miljörelaterade subventioner räknas 

miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga 

subventioner. Miljömotiverade subventioner 

är utbetalningar från staten som görs med 

motivet att gynna aktiviteter som minskar 

utsläpp och användning av naturresurser. Ett 

exempel är miljöersättningar i jordbruket. 

Potentiellt miljöskadliga subventioner är 

utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp 

eller ökad användning av naturresurser. Ett 

exempel på en sådan subvention är transportstödet. 

En internationell definition och metod 

för potentiellt miljöskadliga subventioner är 

under utveckling. 

Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna 

Handeln med utsläppsrätter 

Syftet med handelssystemet är att det på ett 

kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av 

koldioxid från energiintensiv industri och 

energiproduktion i Europa. 

Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter 

gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar 

har tilldelningen varit gratis. Från och 

med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter 

vara huvudregel som tilldelningsmetod. 

Miljöskatter för positiv miljöeffekt 

Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv 

miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på 

produkter och aktiviteter som kan medföra en 

negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade 

per bransch ska rapporteras till EU från och 

med år 2013. 

Miljöekonomisk profil för näringslivet 

För att undersöka näringslivets påverkan på 

miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket 

diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En 

sådan profil visar respektive branschgrupps 

andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade 

utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp. 

I den miljöekonomiska profilen framgår det 

att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika 

branscher i olika omfattning. Detta på grund av 

att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla 

branscher, koldioxidskatten har ett flertal 

undantag samt att det är olika skattesatser för 

olika branscher. 

Den miljöekonomiska profilen visar också att 

den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå 

med andelen utsläpp. Det finns dock branscher 

som orsakar utsläpp men som inte ingår i 

utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn 

och transportsektorn. 



Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99) 

Anm: Data från 2007 och i SNI2002. 

Miljöekonomisk branschprofil 

Det går också att kombinera ekonomiska variabler 

med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk 

branschprofil. Branschfördelningen gör att 

olika variabler, från olika källor, kan kombineras 

i en och samma analys. Dessa kan användas 

för att beskriva en viss bransch mer i detalj och 

för att jämföra olika branscher. 

Nedan är ett exempel på en sådan profil för 

energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet 

visar branschens utsläpp och styrmedel 

som andel av den totala ekonomin. 

I den totala ekonomin inkluderas förutom 

näringslivet även privat och offentlig konsumtion 

samt hushållens intresseorganisationer. 

Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin) 

Anm: Data från 2007. 

Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.6 

Miljö 

Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar 

Land use, by county, hectares 

Län 1 

County 1 

Jordbruksmark 

Agricultural land 

Skogsmark 

Land under forest 

Bebyggd mark och 

tillhörande mark 2 

Built-up areas and 

associated land 2 

Golfbanor och 

skidpister 

Golf courses 

and ski pists 

Täkter 

Quarries, pits 

Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450 

Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400 

Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700 

Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950 

Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700 

Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600 

Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100 

Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950 

Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300 

Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600 

Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750 

Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500 

Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550 

Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250 

Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050 

Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400 

Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900 

Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000 

Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750 

Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900 

Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500 

De fyra största sjöarna 3 

The four largest lakes . . . . . 

Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300 

Län 1 

County 1 

Myr, ej skogsbevuxen 

Marshes not 

wooded 

Naturligt gräsbevuxen 

mark, 

hedmark o.dyl. 

Natural grassland, 

heathland etc. 

Berg i dagen 

och övrig mark 

Bare rock and 

other land 

Vatten Water 

Total land- och 

vattenareal 

Total land and 

water area 

Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920 

Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730 


Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610 

Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250 

Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010 

Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400 

Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370 

Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540 

Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850 

Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950 


Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800 

Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320 

Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070 

Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520 

Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580 


Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040 


Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150 

De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580 

Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530 

Anm: Totalarealen bygger på en äldre beräkning av land- och vattenarealer från 2005. 

1) Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by 

municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401. 

2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 



3.7 

Län 

County 

Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års 

länsindelning, hektar 

Built-up areas and associated land, by county, hectares 

Bostadsmark 

Residential land 

Permanentbostäder 

Land used 

for permanent 

dwellings 

Fritidshus 1 

Land used 

for holiday 

homes 1 

Industri 

Industrial 

land 

Handel 

och 

affärsverksamhet 

Commercial 

land 

Offentlig 

service, fritidsanläggn. 

m.m. 

Land used 

for public 

services and 

recreation 

facilities 

Transporter 

Land used 

for transport 

and communication 

facilities 

Tekniska 

anläggn. 

Land 

used for 

technical 

installations 

and 

waste 

disposal 

Övrig 

bebyggd 

mark 

Other 

built-up 

land 

Totalt 1 

Total 1 

Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715 

Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690 

Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460 

Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070 

Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825 

Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875 

Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180 

Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395 

Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020 

Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550 

Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975 

Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490 

Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480 

Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210 

Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445 

Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210 

Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940 

Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930 

Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920 

Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695 

Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805 

Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365 

Förändring 2000–2005 

Change 2000–2005 

+4 000 -1 600 +3 000 +600 +950 +5 000 +500 +5 000 +17 000– 

18 0000 

1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 

3.8 

Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som 

nationalpark 2011-12-31 

National parks, area and year of decision to establish a national park 

Nationalpark 

National park 

Beslutsår 

Year of 

decision 

Areal, hektar 

Area, hectares 

Totalt 

Total 

Därav land 

Of which 

land area 

Nationalpark 

Beslutsår 

Areal, hektar 

Totalt 

Därav land 

Abisko 1909 7 721 6 795 Pieljekaise 1909 15 485 14 092 

Björnlandet 1991 1 143 1 110 Sarek 1909 198 466 193 393 

Blå Jungfrun 1926 190 66 Skuleskogen 1984 3 056 2 739 

Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 401 303 

Djurö 1991 2 323 313 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 000 

Fulufjället 2002 38 440 37 574 Store Mosse 1982 7 672 7 407 

Färnebofjärden 1998 10 464 6 295 Sånfjället 1909 10 378 10 358 

Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614 

Gotska Sandön 1909 4 464 3 681 Tiveden 1983 1 351 1 213 

Hamra 1909 1 381 1 321 Tresticklan 1996 2 906 2 713 

Haparanda skärgård 1995 7 430 850 Tyresta 1993 1 962 1 874 

Kosterhavet 2009 38 823 1 586 Töfsingdalen 1930 1 590 1 579 

Muddus 1942 51 137 49 263 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 641 

Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 81 

Padjelanta 1962 199 898 167 050 Summa Total 739 449 632 165 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603). 



3.9 

Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 2011-12-31 

Nature reserves, nature management areas and wildlife protection 

areas, by county 

Miljö 

Län 

County 

Naturreservat 1 

Naturvårdsområden 1 

Biotopskyddsområden 3 

Nature reserves 1 Nature management areas 1 Habitat protection areas 3 

Antal 

Number 

Areal, hektar 


Summa 

Total 

Därav 

landareal, 

% 

Of which 

land area, 

% 

Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Stockholm 268 121 316 39 4 998 52 228 927 100 

Uppsala 137 37 652 65 - - - 218 691 100 

Södermanlands 133 45 979 32 4 2 887 82 257 825 99 

Östergötlands 198 48 864 36 - - - 378 1 107 100 

Jönköpings 120 19 479 89 3 698 98 195 534 100 

Kronobergs 109 20 036 69 - - - 239 735 99 

Kalmar 179 48 400 50 11 6 633 100 287 814 100 

Gotlands 114 71 433 16 3 9 304 99 222 790 100 

Blekinge 96 17 859 49 - - - 181 540 100 

Skåne 233 71 994 32 8 5 058 98 411 822 100 

Hallands 151 20 593 59 4 4 745 29 169 485 100 

Västra Götaland 424 137 554 52 28 45 032 42 641 1 720 100 

Värmlands 132 93 499 45 1 10 032 87 725 2 070 100 

Örebro 211 37 999 85 - - - 269 666 100 

Västmanlands 90 23 827 55 1 8 611 95 160 415 100 

Dalarnas 245 245 002 97 5 542 45 454 2 016 100 

Gävleborgs 160 30 629 65 11 3 984 54 314 1 167 100 

Västernorrlands 148 31 416 76 3 8 332 83 244 869 100 

Jämtlands 96 520 484 94 - - - 343 1 567 100 


Norrbottens 312 1 925 518 93 1 610 97 459 2 076 100 

Hela riket Sweden 

2011 3 799 4 397 843 84 93 108 144 66 6 790 22 560 100 

2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64 .. .. .. 

2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 .. .. .. 

2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 .. .. .. 

2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 .. .. .. 

2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 .. .. .. 

2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 .. .. .. 

2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 .. .. .. 

2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 .. .. .. 

2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 .. .. .. 

2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 .. .. .. 

2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 .. .. .. 

1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 .. .. .. 

1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are 

revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 

2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature 

reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 

3) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år 2011. Figures regarding habitat protection areas are presented for 

the first time from year 2011. 




3.10 

Län 

County 

Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, 1 000 m3 

Water use by category of use and county 

Hushåll 

Households 

Jordbruk 

Agriculture 

Industri 

Industry 

Övrig användning 

1 

Other use 1 

Totalt söt- och 

havsvatten 

Total sea and 

freshwater 

Stockholms 137 582 1 497 72 100 63 521 274 700 

Uppsala 20 519 2 096 42 105 10 697 75 416 

Södermanlands 14 805 1 636 32 387 8 116 56 945 


Jönköpings 19 479 3 823 11 960 7 002 42 263 

Kronobergs 9 844 1 867 4 497 4 069 20 276 

Kalmar 14 588 8 565 28 948 6 235 58 335 

Gotlands 3 673 3 965 1 151 1 524 10 313 

Blekinge 7 789 4 551 87 935 6 542 106 817 

Skåne 73 728 35 863 118 049 35 319 262 959 

Hallands 16 038 6 902 63 172 8 852 94 965 


Värmlands 16 593 1 908 160 462 9 385 188 348 

Örebro 16 536 1 879 110 465 11 249 140 129 

Västmanlands 15 254 843 71 941 12 104 100 142 

Dalarnas 17 968 1 066 102 901 11 903 133 838 

Gävleborgs 19 192 1 033 149 468 7 449 177 142 

Västernorrlands 15 140 829 336 724 11 313 364 006 

Jämtlands 9 285 1 191 2 527 3 584 16 586 

Västerbottens 16 003 994 111 163 6 341 134 501 

Norrbottens 16 357 906 225 517 10 269 253 050 

Hela riket Sweden 575 640 98 782 2 261 856 303 298 3 239 577 

1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell 

och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av 

vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply 

used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902). 

3.11 

Oljeutsläpp i svenska farvatten 

Oil spills in Swedish waters 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 

Number of confirmed spills Volume, cu.m. 

0– 1 300 252 316 311 287 237 258 

1– 10 9 16 9 3 1 3 4 

10–100 4 1 – 1 – 

>100 – – – – – 2 

Summa Total 313 269 325 315 288 240 264 

Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen 

Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 40 36 34 35 51 31 42 

Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se). 



3.12 

Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom 

de olika organismgrupperna 

Overview of all red-listed and endangered species, by status 

Miljö 

Arter 

Species 

Kategorier 1 

Status 1 

Hotade 

Endangered 

(CR, EN, VU) 

DD RE CR EN VU NT Antal 

Number 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Percent 

Rödlistade 

Red-listed 

(DD, RE, CR, EN, 

VU, NT) 

Totalt 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Antal 

bedömda 

arter 

Number of 

species 

evaluated 

Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534 

Alger 

Nostocophyceae, 

Phaeophyceae, Rhodophyta 

& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384 

Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006 

Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500 

Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109 

Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63 

Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253 

Grod- och kräldjur 

Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19 

Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136 

Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707 

Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845 

Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718 

Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412 

Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025 

Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35 

Sländor 

Neuroptera, Trichoptera, 

Ephemeroptera, Plecoptera, 

Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394 

Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75 

Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771 

Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120 

Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73 

Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4 

Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458 

Ringmaskar och planarier 

Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91 

Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45 

Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 13 23 48 48 

Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825 

1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10. 

Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är 

potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden 

besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. 

Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom 

en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. 

Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för 

Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att 

den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, 

Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. 

Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess 

utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. 

Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) 

Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för 

någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. 

Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att 

man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). 

Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet 

hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras 

länsförekomster etc. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.13 

Däggdjur 

Mammalia 

Akut hotade ryggradsdjur 

Critically endangered vertebrates 

Fåglar 

Aves 

Kräldjur, groddjur 

Reptilia, amphibia 

Fiskar och rundmunnar 1 

Pisces 

Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding 

Pipistrell Rödspov Lyrtorsk 

Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål 

Tornuggla 

Brugd 

Fjälluggla 

Håbrand (sillhaj) 

Vitryggig hackspett 

Pigghaj 

Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: 

• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne). 

• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). 

• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). 

• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). 

• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par). 

• Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). 

• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). 

• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). 

• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet). 

• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010). 

• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer 

dött ut). 

• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet 

numera är försvunnet). 

• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %). 

• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren). 

• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.) 

• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren). 

Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: 

Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, 

atlantisk stör och slätrocka. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/GetSpecies.aspx. 

3.14 

De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och 

omsättning i ton 2010 

The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover 

in tonnes 

CAS-nummer 

CAS number 

Ämnesnamn 

Substance 

Antal produkter 

Number of products 

Kvantitet 

Quantity 

8002-05-9 Råolja 12 20 310 545 

86290-81-5 Bensin 50 8 089 414 

68334-30-5 Dieselolja 67 5 396 315 

64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 379 5 267 232 

8008-20-6 Fotogen 143 2 880 062 

7732-18-5 Vatten 29 084 2 220 058 

65997-15-1 Portlandcement 1 004 2 141 208 

64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 6 1 994 207 

7727-37-9 Kväve 49 1 712 493 

64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 14 1 702 713 

74-82-8 Metan 17 1 285 264 

7782-44-7 Syre 26 1 145 392 

68476-34-6 Eldningsolja, No 2 15 1 055 460 

8052-42-4 Asfalt 219 1 047 041 

74-98-6 Propan 1 221 986 184 

6484-52-2 Ammoniumnitrat 211 964 691 

7647-14-5 Natriumklorid 1 576 939 426 

64741-42-0 Straight-run, full range nafta 15 912 525 

7664-93-9 Svavelsyra 466 786 381 

68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 10 780 985 

Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504). 



3.15 

Bekämpningsmedel efter olika användningsområden 

Pesticides by category of use 

Miljö 

Användningsområde 

Category of use 

Verksam beståndsdel, ton 

Active substance, tonnes 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Jordbruk Agriculture 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473 1 660 

Skogsbruk Forestry 5 5 7 5 12 27 19 

Frukt- och trädgård Horticultural production 97 84 34 82 73 92 104 

Industri Industry 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566 6 040 

Hushållskonsumtion 

Household consumption 556 530 516 469 505 458 728 

Summa Total 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615 8 552 


Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se). 

3.16 

Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- 

och stallgödsel 

Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

Län 

County 

Areal, 

1 000 ha 

Area, 

1 000 ha 

Endast mineralgödsel 

Fertilizers only 

Areal, % 

Crop area, 

% 

Kväve 

Nitrogen 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 1 

Fertilizers and/or 

manure 

Endast mineralgödsel 

Fosfor 

Phosphorus 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 

Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha 

Stockholms 72 45 110 58 108 21 15 34 21 

Uppsala 149 55 107 73 106 31 13 49 20 



Jönköpings 87 11 69 82 93 9 10 80 28 

Kronobergs 47 14 83 84 114 9 .. 79 28 

Kalmar 119 21 93 82 118 9 14 71 29 

Gotlands 83 30 85 78 97 24 13 72 25 

Blekinge 30 29 115 80 93 17 .. 68 26 

Skåne 440 57 128 87 128 37 16 67 24 

Hallands 106 32 108 84 122 21 17 73 28 

Västra Götalands 427 39 112 76 104 29 20 66 26 

Värmlands 98 30 81 59 82 26 14 55 22 

Örebro 95 50 99 68 97 44 17 62 22 

Västmanlands 88 52 101 73 106 37 13 58 19 

Dalarnas 56 23 96 54 78 21 15 51 23 

Gävleborgs 64 25 77 56 74 13 9 45 21 

Västernorrlands 47 9 43 49 62 6 .. 46 26 

Jämtlands 40 5 .. .. 89 .. .. .. 38 

Västerbottens 65 20 75 70 94 14 .. 63 28 

Norrbottens 33 19 95 .. 93 .. .. .. 29 


2011 2 451 39 110 75 108 25 16 62 25 

2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25 

2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24 

2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24 

2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23 

2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24 

1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25 

1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25 

1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25 

1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25 

1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30 

1) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1001). 



3.17 

Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala 

reningsverk 2010, efter storleksklass 

Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by 

size, total discharges 

Sort 

Measure 

Totalt 

Total 

Storleksklass (dimensionerade 1 

antal personekvivalenter, PE) 

Size (person equivalents 2 ) 

2004 2006 2008 2010 2 001– 

10 000 

10 001– 

100 000 

100 001– 

Utsläpp av Discharge of 

Tot-P ton 318 362 313 267 31 109 127 

Tot-N ton 17 779 18 347 18 434 17 419 2 776 8 604 6 040 

BOD 7 ton 7 869 8 570 7 447 7 908 1 376 3 257 3 275 

Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 185 1 240 1 259 1 187 145 486 556 

Antal reningsverk 

Wastewater treatment plants 479 475 467 467 282 167 18 

Anslutna personer, 1 000-tal 

Population connected 7 633 8 080 8 267 8 072 803 3 292 3 977 

1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter, 

PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses 

motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 

2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well 

to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. 


3.18 

Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska 

miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2010. Medelvärden 

för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator 

substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. 

Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 

Slaminnehåll 

Sludge substance 

Totalt 

Total 

Medelvärden, mg/kg TS 1 

Weighted means 1 

2004 2006 2008 2010 2 001– 

20 000 

20 001– 

100 000 

100 001– 

Fosfor Phosphorus 28 145 26 977 27 740 27 640 20 770 26 580 32 390 

Kväve Nitrogen 40 093 42 050 42 590 44 080 42 380 42 640 46 240 

Bly Lead 24,6 27,5 22,4 21,9 24,1 19,8 22,4 

Kadmium Cadmium 1,0 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9 

Koppar Copper 345,9 357,9 335,3 347,3 278,3 336,4 397,1 

Krom Chrome 28,9 29,3 28,3 28,8 28,4 32,2 26,1 

Kvicksilver Mercury 0,9 0,8 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 

Nickel 20,3 18,8 16,9 16,6 14,1 15,4 19,1 

Zink Zinc 508,3 551,5 544,3 570,1 512,8 555,1 616,2 

Nonylfenol Nonylphenol 14,9 14,8 10,6 10,3 5,5 9,2 13,6 

Toluen Toluene . . . . . . 

PAH 2 0,9 0,7 0,98 0,94 0,51 0,93 1,17 

PCB 3 0,1 0,1 0,05 0,04 0,04 0,04 0,05 

1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 

2) Polyaromatic hydrocarbons. 

3) Polychlorinated biphenyl. 





Miljö 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och 

dikväveoxid (N 2 O) 

Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 

Källa 

Source 

Utsläpp av CO2, 1 000 ton 

Emission of CO2, 1 000 tonnes 

Sänka av CO2, 1 000 ton 

Absorption of CO2, 1 000 tonnes 

1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010 

Energi 1 Energy 1 51 678 48 782 42 732 47 234 . . . . 

Energiproduktion 1 

Energy industries 1 9 795 8 620 10 029 12 461 . . . . 

Tillverknings- och byggindustri 

Manufacturing industries and 

construction 11 490 12 069 8 143 9 586 . . . . 

Transporter 1 Transport 1 18 900 19 566 20 138 20 522 . . . . 

Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 185 8 171 3 509 3 779 . . . . 

Diffusa utsläpp från bränslen 

Fugitive emissions from fuels 309 356 912 887 . . . . 

Industriprocesser 1 

Industrial processes 1 4 926 5 151 3 621 5 343 . . . . 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

Solvent and other product use 242 155 203 203 . . . . 

Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . . . . . . 

Markanvändning och skogsbruk 1 

Land use change and forestry 1 . . . . -41 342 -38 989 -35 868 -34 193 

Avfall Waste 44 44 108 104 . . . . 

Totalt 1 Total 1 56 890 54 133 46 664 52 884 -41 342 -38 989 -35 868 -34 193 

Bunkring för internationell flyg- och 

sjöfart International bunkers 3 563 6 697 9 289 8 776 . . . . 

Källa 

Utsläpp av CH4, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of CH4, 1 000 tonnes 

CO2 -equivalents 

Utsläpp av N2O, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of N2O, 1 000 tonnes 

CO2 –equivalents 

1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010 

Energi 1 567 510 584 653 1 362 1 264 1 325 1 472 

Energiproduktion 22 46 89 101 328 309 452 529 

Tillverknings- och byggindustri 46 42 47 50 501 496 449 487 

Transporter 1 187 108 60 57 218 188 155 165 

Övriga sektorer 1, 2 244 234 294 350 313 269 265 287 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 67 81 93 95 1 2 4 4 

Industriprocesser 14 17 12 15 902 742 393 402 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

. . . . . . . . 90 122 109 109 

Jordbruk 3 304 3 131 3 017 3 008 5 811 5 303 4 791 4 904 

Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 1 81 74 118 137 

Avfall 1 3 166 2 706 1 665 1 578 212 165 167 166 

Totalt 1 7 052 6 368 5 281 5 255 8 457 7 670 6 902 7 190 

Bunkring för internationell flyg- och 

sjöfart 1 1 1 1 54 101 142 134 

1) Reviderade uppgifter 1990, 2000 och/eller 2009. Revised figures 1990, 2000 and/or 2009. 

2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and 

buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) 2012. Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. Data är 

framtagna av SMED (www.smed.se), ett konsortium där SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och 

hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ingår. 



3.20 

Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar 

införts 

Recycling – requirements and levels for commodities with producer 

responsibility 

Varuslag 

Material 

Återvinningskrav 

Recycling requirement 

Återvinning i % 1 

Recycling in percent 1 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

2, 3, 4, 16 

Tidnings- och journalpapper 

Newspapers and periodicals 2, 3, 4, 16 75 % insamling 83 83 85 89 91 .. .. 

Däck 5 Tyres 5 – 100 100 100 97 100 100 100 

Förpackningar 6 Packaging 6 

Standard glasförpackning öl och läsk 7 

Standard glass packaging beer and soft 

drinks 7 – – – – – – – – 

Glasförpackningar Glass packaging 70% materialutnyttjande 95 91 94 94 90 93 92 

8, 16 

Wellpapp, papp, papper och kartong 

8, 16 

Corrugated cardboard, cardbord, paper 65% materialutnyttjande 72 72 73 74 74 70 .. 

Wellpapp Corrugated cardboard – 86 – – – – – – 

Papp, papper, kartong Cardboard, paper – 42 – – – – – – 

9, 16 

Metall, ej dryckesförpackning 

Metal, non-beverage packaging 9, 16 70% materialutnyttjande 58 66 69 67 73 73 .. 

Stålplåt 16 Steel sheet metal 16 – 72 77 77 70 79 82 .. 

Aluminium, ej dryckesförpackning 16 

Aluminium, non-beverage packaging 16 – 27 34 36 37 42 23 .. 

Aluminium, dryckesförpackning 

Aluminium, beverage packaging 90% materialutnyttjande 86 85 87 91 90 87 91 

Plast 10, 16 10, 16 

Plastics 70% återvinning, dock minst 

30% materialutnyttjande 73 81 76 60 36 44 .. 

PET-flaskor som återfylls 11 

PET bottles, refilled 11 – 98 96 100 – – – – 

PET-flaskor som återvinns 12 

PET bottles, recycled 12 90 % materialåtervinning 85/95 82/89 98 84 84 86 84 

Trä 13, 16 13, 16 

Wood 70% återvinning, dock minst 

15% materialutnyttjande 11 100 100 100 100 100 .. 

Övrigt material Other materials 

30%, minst 15% materialutnyttjande 

per material – – – – – – – 

Bilar 14 Cars 14 85% 85 86 90 91 90 91 91 

Elektriska och elektroniska produkter 15 

Electrical and electronic equipment 15 – . . 94 94 88 92 92 92 

1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om 

inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if 

nothing else stated. 

2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005. 

3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to 

a model presented by PressRetur AB in 2006. 

4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla 

in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by 

the Swedish EPA. 

5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100% beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 

6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005. 

7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft 

drinks since 2006-01-01. 

8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of 

paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01. 

9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar 

av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers) 

since 2005-01-01. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med 

tidigare år. Producers have ceased to use the system with reusable bottles. Collection was therefore larger than sales. 

12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 

13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen 

samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated 

in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 

14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den 1 januari 2000. This recycling goal for the EU-level was decided in January 1, 2000 . 

15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register. Målen 

varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt insamlades ca 17,5 kg elavfall per capita under 2011. Total recovery based on 

total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA. Recycling targets vary depending on type of 

product (Ordinance 2005:209). In total approximately 17.5 kg/capita were collected in 2011. 

16) Procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna före begärd senaste tidpunkt för inrapportering av data till 

Statistisk Årsbok. Percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established before the required latest time point for 

reporting of data to Statistisk Årsbok. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.21 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Bransch 

Industry 

Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, 1 000 ton 

Generation of waste in different sectors 

Uppkommet 

farligt avfall 

Generation of 

hazardous waste 

Uppkommet ickefarligt 

avfall 

Generation of nonhazardous 

waste 

Miljö 

Uppkommet 

avfall, totalt 

Generation of 

waste, total 

01–03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 14 295 309 

04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 4 89 022 89 026 

10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak 

Manufacture of food products, beverages and 

tobacco products 29 877 906 

13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather 

and related products 0,3 31 32 

16 Tillverkning av trävaror 

Manufacture of wood and wood products 5 239 244 

17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk 

produktion 

Manufacture of paper and paper products; Printing 

and reproduction of recorded media 11 3 554 3 566 

19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter 

Manufacture of coke and refined petroleum 

products 24 10 33 

20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror 

och plastvaror 

Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical 

products, rubber and plastic products 55 186 240 

23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 

produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 8 161 169 

24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av 

metallvaror 

Manufacture of basic metals and fabricated metal 

products 281 1 414 1 695 

26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik, 

elapparatur, maskiner, motorfordon och andra 

transportmedel 

Manufacture of computer, electronic and optical 

products, electrical equipment, machinery, motor 

vehicles and other transport equipment 68 805 872 

31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt 

reparationer 

Manufacture of furniture and other manufacturing; 

Repair and installation 9 68 77 

35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply 231 1 248 1 479 

36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och 

renhållning 

Water collection, treatment and supply; Sewerage; 

Remediation activities 0,3 246 247 

38 Avfallshantering inkl. återvinning 

Waste collection, treatment and disposal activities; 

materials recovery 181 2 487 2 668 

41– 43 Byggverksamhet Construction 644 8 737 9 381 

45–99 exkl. 

46.77 

Tjänster 

Service activities 562 1 269 1 831 

46.77 Partihandel med avfall och skrot 

Wholesale of waste and scrap 22 783 805 

– Avfall från hushåll Waste generated by households 367 3 672 4 038 

Summa Total 2 515 115 103 117 618 

Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.22 

Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för 

branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2009 

Environmental accounts, environmental impact and economic data by 

industry, public authorities and households 

SNI 07 

SE-SIC 

07 

Bransch 

Industry 

Energianvändning, 

petajoule 1 

Bränsle 2 

Fuel 2 

El och 

fjärrvärme 

3 

5 

CO2 

Utsläpp till luft, 

1 000 ton 4 Miljöskyddskostna- 

SO2 

NOx 

der, 

milj. 

SEK 6, 7 

Förädlingsvärde, 

mdkr 

Value 

Added, 

SEK bn 

Sysselsatta 

1 000-tal 

Employed, 

1 000s 

01–05 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 41 6 2 523 1 14 .. 43 92 

07–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 6 10 526 0 2 395 10 8 

10–12 Livsmedels-dryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 11 11 611 0 1 706 37 57 

13–15 Textil, kläder, läder 

Manufacturing of textile 1 1 48 0 0 30 4 10 

16 Trävaruindustrin 

Manufacturing of woodproducts 22 19 114 0 2 377 18 35 

17–18 Massa och papper Pulp and paper etc. 60 81 1 317 6 15 1 997 40 50 

19 Raffinaderier Refineries 37 4 3 106 1 1 .. 10 3 

20–21 Tillverkning av kemikalier, läkemedel 

etc. Chemical industries 21 22 1 072 1 2 1 003 74 35 

22–23 Gummi, plastvaror, tillverkning av 

mineraliska produkter 

Manufacture of rubber, plastic and 

non-metallic mineral products 20 9 3 145 1 3 629 23 38 

24–25 Stål och metallframställning 

Manufacture of basic metals 25 31 3 817 7 5 1 203 53 109 

26–33 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 7 23 457 0 1 1 356 156 280 

35–37 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 

Electricity and water supply 243 72 7 956 8 15 1 613 89 34 

38–39 Avfallshantering Waste handeling 2 1 264 0 1 . . 11 18 

41–43 Byggindustri Construction 31 4 2 124 0 12 . . 139 294 

45–47 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder 

Wholesale and retail trade; repair of 

goods 23 19 1 517 0 6 . . 314 535 

49–53 Transport 8 Transport 8 190 13 13 979 56 197 . . 137 232 

55–56 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 1 6 87 0 0 . . 39 142 

58–63 Kommunikation Communication 2 2 163 0 0 143 169 

64–66 Bank, Försäkring m.m. 

Bank, Insurance etc. 1 3 93 0 0 . . 7 14 

68 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting companies 4 43 281 0 1 . . 264 69 

69–82 Övrig service Other service 16 5 1 008 0 3 238 452 

83–86 Utbildning, hälso- och sjukvård, 

omsorg Education and health 2 4 134 0 0 . . 66 124 

87–99 Samhälleliga och personliga tjänster 

Other services 4 9 238 0 1 . . 70 172 

Hushållens ideella organisationer 

Non Profit Institutions 1 5 39 0 0 . . 41 107 

Offentlig konsumtion/Offentlig sektor 

Public Consumption/Public sector 17 50 998 0 5 . . 566 1 297 

Privat konsumtion Private 

consumption 199 255 10 420 1 24 . . . . . . 

Samtliga Total 986 709 56 038 84 313 . . 2 594 4 375 

1) Energy use, petajoule. 

2) Fossila och bio-bränslen. Fossil and bio fuels. 

3) Electric energy and district heating. 

4) Emissions to air. 

5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded. 

6) Environmental protection expenditure. 

7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10–41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for 

the industries 10–41, 37 excluded. 

8) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) . 



Miljö 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents 

SNI 2007 

NACE Rev. 2 

Bransch 

Industry 

2008 2009 

A01 

Jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk, 

Crop and animal production, hunting and related service activities 9 822 718 9 596 905 

A02 Skogsbruksföretag, Forestry and logging 1 016 841 1 017 882 

A03 Fiskare och vattenbrukare, Fishing and aquaculture 161 809 154 268 

B05-B09 Utvinning av mineral, Mineral extract 680 102 550 707 

C10-C12 Livsmedel, Food 637 187 620 974 

C13-C15 Tillverkning av textilier, kläder och läderprodukter, 

Manufacturing of textiles, clothing and leather products 53 518 48 709 

C16 

Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler, 

Manufacture of wood and of products of wood and cork, except furniture; 

manufacture of articles of straw and plaiting materials 169 676 159 976 

C17 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, 

Manufacture of paper and paper products 1 821 915 1 511 920 

C18 

Grafisk och annan reproduktionsindustri, 

Printing and reproduction of recorded media 27 466 24 991 

C19 

Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter, 

Manufacture of coke and refined petroleum products 2 937 636 3 153 020 

C20-C21 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter 

och läkmedel, 

Coke, refined petroleum, chemicals and basic pharmaceutical products 1 561 647 1 406 665 

C22 Gummi- och plastvaruindustri, Manufacture of rubber and plastic products 93 425 86 124 

C23 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter, 

Manufacture of other non-metallic mineral products 3 720 424 3 107 199 

C24 Stål- och metallverk, Manufacture of basic metals 5 945 602 3 655 732 

C25 

Industri för metallvaror utom maskiner och apparater, 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 236 570 210 497 

C26 

Industri för datorer, elektronikvaror och optik, 

Manufacture of computer, electronic and optical products 19 039 16 648 

C27 Industri för elapparatur, Manufacture of electrical equipment 23 287 25 198 

C28 Övrig maskinindustri, Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 134 947 107 295 

C29 

Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, 

Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers 215 802 179 175 

C30 Annan transportmedelsindustri, Manufacture of other transport equipment 25 496 21 057 

C31-C32 Tillverkning av möbler och annan tillverkning, 

Manufacture of furniture and other manufacturing 65 051 55 681 

C33 

Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater, 

Repair and installation of machinery and equipment 59 757 58 530 

D35 El-, gas- och värmeverk, Electricity, gas, steam and air conditioning supply 8 635 930 8 463 090 

E36-E37 Avloppsförsörjning och avloppsrening, Water supply and sewerage 10 168 10 034 

E38-E39 Avfallshantering, återvinning, sanering, 

Waste collection, materials recovery and other waste management services 2 193 339 2 093 671 

F41-F43 Byggverksamhet, Construction 2 315 691 2 255 521 

G45-G47 Handel, Wholesale and retail trade 1 623 810 1 528 945 

H49 

Landtransportföretag; rörtransportföretag, 

Land transport and transport via pipelines 3 608 962 3 339 613 

H50 Rederier, Water transport 7 483 113 7 836 538 

H51 Flygbolag, Air transport 2 948 182 2 598 710 

H52-H53 Magasinering och stödtjänster till transport, post och kurirverksamhet, 

Warehousing and support activities for transportation, postal and courier 

activities 456 053 434 348 

I55-I56 Hotell- och restaurang, Hotels and restaurants 84 091 87 504 

J58 Förlag, Publishing activities 18 052 20 376 

J59-J60 Film, video, ljud, planering och sändning av program, 

Motion picture, video and TV-programme, sound recording, programming 

and broadcasting 19 067 19 618 

J61 Telekommunikation, Telecommunications 27 916 25 297 

J62-J63 Dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster, 

Computer programming, consultancy and related activities and information 

services 86 778 99 191 

K64 

Banker och andra kreditinstitut, 

Financial service activities, except insurance and pension funding 44 208 45 368 

K65 

Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder, 

Insurance, reinsurance and pension funding, except compulsory social 

security 15 398 15 026 

K66 

Serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet, 

Activities auxiliary to financial services and insurance activities 20 310 33 776 

L68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare, Real estate activities 320 430 283 553 



3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter (forts.) 

SNI 2007 

NACE Rev. 2 

Bransch 

Industry 

2008 2009 

M69-M70 Juridisk och ekonomisk verksamhet, verksamheter som utövas av huvudkontor; 

konsulttjänster till företag, 

Legal, accounting and activities of head offices, management consultancy 

activities 291 725 308 884 

M71-M72 Arkitekt- och tekniska tjänster, vetenskaplig forskning och utveckling, 

Architectural and engineering activities, technical testing and analysis, R&D 144 145 155 848 

M73-M75 Reklam och marknadsundersökning, annan verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap, teknik; veterinärverksamhet, 

Advertising and market research, veterinary activities 86 997 94 572 

N77 Uthyrningsfirmor, Rental and leasing activities 193 828 236 791 

N78-N82 Arbetsförmedling, resetjänster, andra stödtjänster, 

Administrative and supportservice activities 215 219 222 187 

P85 Utbildning, Education 66 275 72 072 

Q86 Hälso- och sjukvård, Human health activities 54 703 62 455 

Q87-Q88 Vård och omsorg med boende, öppna sociala insater, 

Residential care activities and social work activities 20 427 24 164 

R90-R93 Kultur, nöje och fritid, Arts, entertainment and recreation 88 645 93 790 

S94-T98 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m., 

Other service activities and activities of households as employers 116 954 121 646 

U99 

Internationella organisationer, utländska ambassader o.d., 

Activities of extraterritorial organisations and bodies 18 24 

Offentlig sektor, Public consumption 916 692 1 051 717 

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, 

Non-Profits serving Households 40 484 38 962 

Privat konsumtion, Private Consumption 11 417 477 10 984 078 

Samtliga, Total 72 995 002 68 426 522 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107). 



3.24 

Miljöskatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor 

Environmental taxes, current prices, SEK millions 

Miljö 

Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011* 

Skatt på energi Energy taxes 63 810 65 580 66 615 67 634 69 068 70 423 72 538 69 862 

Energiskatt bränslen 

Energy tax on fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 590 20 224 20 146 20 414 

Elektricitetsskatter 1 Electricity taxes 17 578 18 640 19 396 19 812 19 732 20 720 21 061 20 227 

Kärnkraftsskatt 2 

Tax on nuclear power 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 395 3 997 3 852 

Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 770 26 084 27 334 25 369 

Skatt på föroreningar Pollution taxes 2 036 1 943 1 758 1 697 1 457 1 165 1 162 1 120 

Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 58 39 48 28 

Skatt på bekämpningsmedel 

Tax on pesticides 61 77 81 81 89 72 86 86 

Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 366 178 . . . . 

Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 332 189 289 204 

Miljöskyddsavgift 3 

Environmental protection fee 108 . . . . . . . 

Avgift till batterifonden 

Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14 25 8 

NOX-avgift NOX fee 620 588 570 568 536 673 714 794 

Skatt på transport Transport taxes 9 058 11 240 11 997 13 239 16 047 16 219 16 400 15 716 

Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 520 10 349 11 308 11 524 11 875 11 229 

Trängselskatt Congestion charges 489 345 687 785 799 801 

Avgift till bilskrotningsfonden 

Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 . . . . . . . . 

Vägavgifter Road charges 720 722 718 748 782 891 778 779 

Skatt på trafikförs.premier 

Tax on road traffic insurance . . . . . . 1 642 3 270 3 019 2 948 2 907 

Skatt på naturresurser 

Resource taxes 202 200 254 261 254 166 153 163 

Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 166 153 163 

Summa Total environmental taxes 75 106 78 963 80 624 82 831 86 826 87 973 90 253 86 861 

Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige 

Environmental taxes as percent of 

GDP in Sweden 2,8% 2,9% 2,7% 2,6% 2,7% 2,8% 2,7% 2,5% 

Miljöskatter i procent av totala skatter i 

Sverige 

Environmental taxes as percent of total 

taxes 5,9% 5,8% 5,7% 5,6% 5,8% 6,1% 6,0% . . 

Miljöskatter i EU i procent av BNP i 

hela EU 

Env. taxes in EU as per cent of total 

GDP in EU 2,7 % 2,6 % 2,6 % 2,5 % 2,4 % . . . . . . 

1) Gruppen Elektricitetsskatter består av energiskatt på elektricitet, kärnkraftsskatten på elproduktion (fanns fram till 1/7-2000) samt 

avgiften/skatten för nedrustning och förvaring (kärnavfallsfonden). De sista två har tidigare listats separat som produktskatter på elkraft. 

2) Den kärnkraftsskatt som fanns 1993 till 1/7 2000 ingår i posten som heter Elektricitetsskatt ovan då den belastade produkten el. Den 

rörliga skatten på elkraft upphörde den 1 juli 2000 och ersattes av denna skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor (en form av 

fastighetsskatt). 

3) Finns kvar även efter 2004 men registreras nu på ett sådant sätt att den inte räknas som skatt. 


Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat. 



3.25 

Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor 

Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 

Grupp av beslutsmotiv 

Group of motives 

Antal ärenden 

Number of sanctions 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010 

Avfall Waste 15 8 101 26 40 27 19 

Elektriska och elektroniska 

produkter 

Electrical and electronic 

products – – – 78 126 18 20 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 

Chemical products and 

biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 1 392 1 639 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 

Environmentally hazardous 

activities and health protection 217 252 252 243 268 257 427 

Övrigt Other 86 63 56 27 25 36 53 

Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 1 730 2 158 

Grupp av beslutsmotiv 

Avgifter, kr 

Charges, SEK 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010 

Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 170 000 111 000 

Elektriska och elektroniska 

produkter – – – 8 100 000 5 400 000 360 000 200 000 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 3 831 000 5 062 000 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 707 000 1 006 500 

Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 52 000 90 000 

Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 5 120 000 6 469 500 

1) Reviderade uppgifter. 


Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604). 


Befolkning 

Population 


Befolkning Statistisk årsbok 2013 

4 – Befolkning 

Population 

4.1 Befolkning ................................................... 62 

Population 

4.2 Befolkningstäthet – antal invånare 

per kvadratkilometer år 2011 .......................... 65 

Population density – number of inhabitants 

per square kilometer 

4.3 Flyttningar inom landet ............................. 66 

Removals within the country 

4.4 Sveriges framtida befolkning .................... 67 

The future population 

4.5 Försörjningskvoten.................................... 69 

Dependency ratio 

4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser 

för åren 1750 och 2011 ....................... 70 

Age pyramids 

4.7 Utvandrare och invandrare ....................... 70 

Emigrants and immigrants 

4.8 Födda 1905–2011 ....................................... 71 

Births 

4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 

levande födda 1751/55–2006/2010 .................. 71 

Infant deaths (under 1 year of age), rate 

per 1 000 live births 

4.10 Folkmängd den 31 december 

efter kön ............................................................ 72 

Population, by sex 

4.11 Antal tätorter och småorter samt 

folkmängd 2010, länsvis .................................. 72 

Number of localities and smaller localities 

and population in localities and smaller 

localities, by county 

4.12 Areal och folkmängd i tätorter 

den 31 december 2010, länsvis ...................... 73 

Population of localities, by county 

4.13 Folkmängd i de största tätorterna 

den 31 december 2005 och 2010 .................... 74 

Population of the largest localities 

4.14 Areal utanför tätort och folkmängd 

utanför tätort den 31 december 2005 och 

2010, länsvis ..................................................... 74 

Area and population outside localities, by 

county 

4.15 Folkmängd i länen den 31 december 

enligt indelningen den 1 januari 

året efter redovisat år ...................................... 75 

Population, by county 

4.16 Folkmängd efter kommungrupp 

och kön den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat 

år .............................................................. 75 

Population, by municipality group and 

gender 

4.17 Areal och folkmängd i kommunerna 

den 31 december 2011 enligt 

indelningen den 1 januari 2012 samt 

kommunernas rangordning efter 

folkmängd ........................................................ 76 

Area and population of municipalities 

and ranking order 

4.18 Folkmängd i de största kommunerna 

den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2012 ...................... 81 

Population of the largest municipalities 

4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd 

och ålder i ettårsklasser den 31 december 

2011 ............................................................ 82 

Population by sex, civil status, age by single 

year 

4.20 Beräknad folkmängd i tusental 

till och med år 2060 ......................................... 84 

Population projections 

4.21 Antal hushåll i Sverige enligt 

olika beräkningsmetoder ................................ 86 

Number of households in Sweden 

estimated with different methods 

4.22 Antal hushåll efter antal boende 

och antal barn den 1 november 1990 

och den 31 december 2000 och 2010 ............ 88 

Number of households by numbers of 

persons and children 

4.23 Namnärenden .......................................... 89 

Applications for family and first names 

4.24 Skilsmässor efter makarnas 

medianålder, äktenskapets medianvaraktighet 

och barnantal ............................... 89 

Divorces by median age of spouses, 

median duration of marriage and number 

of children 

4.25 Födda barn, summerad fruktsamhet 

.............................................................. 90 

Births, total fertility rate 

4.26 Döda och dödfödda ................................. 90 

Deaths and stillbirths 



4.27 Återstående medellivslängd för 

perioden 2007–2011 ........................................ 91 

Life expectancy 

4.28 Återstående medellivslängd vid 

födelsen, länsvis .............................................. 92 

Life expectancy at birth, by county 

4.29 Folkmängdens förändringar 

1751–2011 ......................................................... 93 

Population changes 

4.30 Folkmängdens förändringar i län 

och kommuner 2011 enligt indelningen 

den 1 januari 2011............................................ 94 

Population changes in counties and 

municipalities 

4.31 Befolkning efter födelseland .................. 99 

Population by country of birth 

4.32 Utrikes födda och födda i Sverige 

med två utrikesfödda föräldrar efter 

ursprungsland och kön i hela riket den 

31 december 2011 .......................................... 100 

Foreign-born persons and persons born in 

Sweden with both parents born abroad by 

country of origin and sex in the whole 

country 

Befolkning 

4.33 Invandrare och utvandrare, länsvis 

och efter kommungrupp .......................... 101 

Immigrants and emigrants, by county and 

municipality group 

4.34 Invandrare och utvandrare efter 

medborgarskapsland ..................................... 102 

Immigrants and emigrants, by country of 

citizenship 

4.35 Utländska medborgare som 

erhållit svenskt medborgarskap ................... 104 

Naturalised aliens 



4.1 Befolkning 

Population 

Under 2011 ökade Sveriges befolkning med drygt 67 000 personer till knappt 

9,5 miljoner människor. Samtidigt ökade utvandringen och översteg 

den stora Amerikautvandringens toppår 1887. 

För att befolkningen ska kunna reproducera sig 

själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) 

behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn 

under sitt liv. Under 2011 var den summerade 

fruktsamheten i Sverige 1,90, det vill säga under 

denna nivå. 

Barnafödandet minskade och därmed bröts 

trenden med årliga ökningar som varit under 

2000-talet. 

År 2011 föddes 111 770 barn i Sverige, 57 205 

pojkar och 54 565 flickor. Det är 3 871 färre än 

under 2010. 

De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i 

Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i 

genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan 

något, men ända fram till i början av 1900-talet 

var den summerade fruktsamheten för kvinnor 

över 4. 

Under större delen av perioden 1900–1970 

var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 

2,1. Födelsetalen har därefter varit 

över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 

och 1991. Efter babyboomen i början på 90-talet 

sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då 

den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens 

(2011 års) nivå. 

Svenskarna blir allt äldre 

Den förväntade medellivslängden har ökat 

kraftigt under den senaste hundraårsperioden. 

Baserat på den senaste livslängdstabellen beräknas 

nyfödda flickor i genomsnitt ha 83 år framför 

sig, medan pojkarna har en förväntad 

medellivslängd på 79 år. Måtten bygger på data 

för åren 2007–2011, med antagandet att dödligheten 

i framtiden kommer att vara på samma 

nivå som nu. 

Annat var det förr. Under 1900-talets första 

decennium var den förväntade medellivslängden 

för nyfödda flickor 57 år och 55 år för 

pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden 

var den höga spädbarnsdödligheten. 

År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 

procent av pojkarna före sin första födelsedag. 

Medellivslängd 1985–2011 

Spädbarnsdödligheten mycket låg 

Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet 

barn som dör under sitt första levnadsår, 

minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i 

mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av 

spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga 

minskningen har bara fortsatt. År 2011 var 

spädbarnsdödligheten 2,0 barn per 1 000 födda 

för flickor och 2,2 för pojkar. Totalt avled 235 

barn, 107 flickor och 128 pojkar, före sin ettårsdag. 

Spädbarnsdödlighet 1980–2011 



Vi gifter oss allt senare 

Medelåldern för giftermål har successivt stigit 

under de senaste två decennierna. För de som 

gifte sig år 2011 var medelåldern för män 38,7 år 

och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år 

1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern 

för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år. 

Även bland de nyskilda har medelåldern ökat 

och 2011 var den 45,0 år för män och 41,6 år för 

kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år 

1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna. 

Giftermål och skilsmässor 1991–2011 

Befolkning 

Under 2011 gifte sig 642 enkönade par i Sverige. 

Det var fler kvinnliga par än manliga som vigdes, 

407 jämfört med 235. I dessa siffror ingår 

även omvandlingar från partnerskap till äktenskap. 

Både omvandlingar och nya enkönade 

giftermål minskade jämfört med 2010. 

I Sverige lever 4 035 kvinnor och 3 417 män i 

ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att 

antalet registrerade partners och personer i 

enkönade äktenskap kan vara ett udda antal 

beror på att statistiken gäller personer som är 

folkbokförda i Sverige, och att det finns personer 

som gift sig med en person som inte är folkbokförd 

i landet. 

Personer som registrerat partnerskap eller 

ingått enkönat äktenskap 1995–2011 

Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap. 

Äktenskapens varaktighet har varierat över 

tiden. Medianvaraktigheten för de äktenskap 

som upplöstes 1991 var 9,5 år medan de som 

slutade med skilsmässa 2011 hade en medianvaraktighet 

på 7,9 år. Mest varaktiga under 

perioden var de äktenskap som upplöstes 2003. 

De hade en medianvaraktighet på 11,1 år. 

Fler kvinnliga än manliga äktenskap 

Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat 

partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. 

Det betyder att två personer av samma kön kan 

gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya 

äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. 

Därmed är det inte längre möjligt 

att registrera partnerskap i Sverige. 

Par som tidigare varit registrerade som partners 

kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. 

Under 2011 gjorde 37 kvinnliga och 33 

manliga par detta. 

Anm: Från och med 2009 ingår även de som omvandlat sina 

partnerskap till äktenskap. 

Foto: Monica Holmberg 



Utvandringen ökar 

Under 2011 flyttade 51 179 personer från Sverige 

för att bosätta sig utomlands under minst ett år. 

Det är en ökning med 4,8 procent jämfört med 

år 2010 då 48 853 personer utvandrade. Utvandringen 

var större än den stora Amerikautvandringens 

toppår 1887. Detta ska dock sättas i 

relation till folkmängden – 1887 utgjorde utvandringen 

en procent av folkmängden, medan 

den 2011 utgjorde en halv procent av folkmängden. 

35 procent eller 17 786 personer av de utvandrade 

drog sina flyttlass till något av de 

nordiska länderna, företrädesvis Norge, medan 

Storbritannien och USA lockade 13 procent. En 

anmärkningsvärd ökning stod utvandringen till 

Kina för, dit flyttade 1 787 personer under 2011. 

Totalt flyttade utvandrarna till drygt 160 olika 

länder. 

Utrikes födda utgjorde 57 procent av de som 

utvandrade under 2011. Det vanligaste var att 

de återvände till sitt födelseland. Av den totala 

utvandringen 2011 var det 64 procent som återutvandrade. 

De hade i genomsnitt tillbringat 

sex och ett halvt år i Sverige. 

Majoriteten av invandrarna är under 40 år 

Invandringen till Sverige har varit hög de 

senaste åren. Under 2011 sjönk invandringen 

något men ligger fortfarande på en hög nivå. 

Detta år invandrade 96 467 personer, 45 643 

kvinnor och 50 824 män. De som invandrar är 

ofta unga personer – så många som 4 av 5 som 

invandrade under 2011 var under 40 år. 

Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen 

av thailändska och afghanska medborgare. 

Bland de invandrade thailändska medborgarna 

var hela 80 procent kvinnor. Bland de 

afghanska medborgarna var mönstret omvänt – 

där utgjorde männen 70 procent av invandrargruppen. 

Bland de invandrade fanns 171 medborgarskap 

representerade. Den i särklass största 

gruppen var liksom tidigare år svenska medborgare 

(20 615 personer). 

Stora skillnader mellan kommunerna 

Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner 

varierade, från mindre än två procent i 

Öckerö, Lekeberg och Piteå till 28 procent i 

Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de 

utländska medborgarna finländare. 

De tre storstadslänen Stockholm, Västra 

Götaland och Skåne hade en varierande andel 

personer med utländskt medborgarskap. I 

Stockholm hade 10,0 procent av befolkningen 

utländskt medborgarskap, i Västra Götaland 

och Skåne var motsvarande siffror 6,4 respektive 

8,5 procent. Sammantaget utgjorde utländska 

medborgare 6,9 procent av befolkningen 

i Sverige. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). 




4.2 

Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2011 

Population density – number of inhabitants per square kilometer 

Befolkning 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



4.3 

Flyttningar inom landet 

Removals within the country 

Drygt 1,3 miljoner flyttningar registrerades under 2011, vilket innebär i 

genomsnitt 3 600 flyttningar per dag. Vi flyttar inte så långt, två av tre 

flyttlass gick till en annan fastighet inom den egna kommunen. 

Under 2011 registrerades totalt 1 311 440 flyttningar, 

det innebär i genomsnitt 3 593 flyttningar 

per dag. Totalt flyttade 1 153 140 personer, 

579 719 kvinnor och 573 421 män. Nära 

138 000 personer flyttade mer än en gång. Den 

allra flitigaste flyttaren flyttade nio gånger 

under året. 

Männen var i genomsnitt något yngre än 

kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga 

åldern för manliga och kvinnliga flyttare var 

30,8 respektive 31,6 år. I genomsnitt väntas både 

kvinnor och män flytta elva gånger under sitt 

liv. 

Foto: Arne Orrgård 

Yngre flyttar längre bort 

De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen, 

under 2011 registrerades 871 799 sådana 

flyttningar. Var tredje flytt skedde över kommungränsen 

och av dessa flyttningar gick 

knappt hälften utanför länet. Bland dem som 

flyttade till ett annat län var nästan hälften i 

åldern 20 till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar 

beror oftast på studier eller byte av arbete. 

Under denna period i livet flyttar kvinnor och 

män i genomsnitt 4 gånger. Under 2011 var det 

21-åringarna som flyttade mest och det gällde 

både män och kvinnor. Efter 30-årsåldern är 

flyttningarna färre och dessutom kortare. 

Endast 12 procent av alla flyttningar bland 

personer äldre än 30 år går utanför länet. 

Storstäder och större städer lockar 

Storstäderna och deras förortskommuner 1 samt 

andra större städer har större inflyttning än 

utflyttning. För alla andra kommungrupper är 

det tvärtom. Till storstäderna och deras förortskommuner 

flyttade nära 8 000 fler personer in 

än ut under 2011. Den kommungrupp som 

förlorade flest antal invånare var de varuproducerande 

kommunerna. Där flyttade drygt 

4 000 fler ut än in 

Hjortkvarn – Sveriges mittpunkt 

Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig 

för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar 

som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska 

mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens 

kommun. 

En annan känd punkt som kandiderar till 

Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken 

i Ånge kommun i Medelpad. Denna 

mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 

1947. Genom att konstruera en styv karta av 

landet och sedan flytta en nål under kartan tills 

det vägde jämnt fick de fram mittpunkten. 

År 2007 utropade Statistiska centralbyrån 

Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara 

Sveriges demografiska mittpunkt. En demografisk 

mittpunkt skulle kunna vara en fortsättning 

på hur man kom fram till att Flataklocken var 

den geografiska mittpunkten. Om man på den 

styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd 

där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt 

vid den demografiska mittpunkten. Mycket 

tyder dock på att punkten om ett antal år kommer 

att lämna Hallsbergs kommun och i stället 

gå in i Östergötlands län. Det beror på att en allt 

större andel av svenskarna väljer att bosätta sig 

i södra Sverige. 


1 Se Tabellanmärkningar. 



4.4 

Sveriges framtida befolkning 

The future population 

Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring 

mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet 

av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige, 

och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2018 passera 10- 

miljonersstrecket. 

Befolkning 

Enligt 2012 års prognos kommer folkmängden i 

Sverige att öka från 9,5 miljoner år 2011 till 11,6 

miljoner år 2060. Det betyder en ökning med 

omkring 2,1 miljoner människor på knappa 50 år. 

Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent 

av den svenska befolkningen född utomlands. 

År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 

procent och kommer enligt prognosen att stiga 

till omkring 18 procent år 2060. 

Andelen äldre i befolkningen ökar 

Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades 

antalet personer i åldern 65 år eller äldre, 

från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990 

har dock antalet ålderspensionärer varit relativt 

oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av 

att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar 

nådde pensionsåldern under dessa år. 

Personer födda på 1940-talet går i pension 

under åren 2005–2015. Under dessa tio år kommer 

antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka 

med drygt 20 procent. Det betyder en ökning 

från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen 

upphör inte i och med detta – år 2060 räknar 

man med att det finns 2,9 miljoner personer 

över 65 år i Sverige. 

Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre, tusental 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 2 067 4 259 721 7 047 

1960 2 258 4 352 888 7 498 

1970 2 233 4 734 1 113 8 080 

1980 2 194 4 761 1 362 8 317 

1990 2 111 4 953 1 526 8 590 

2000 2 139 5 212 1 531 8 883 

2010 2 184 5 495 1 737 9 416 

2020 2 392 5 711 2 097 10 200 

2030 2 511 5 756 2 394 10 660 

2040 2 464 5 857 2 624 10 945 

2050 2 527 6 035 2 725 11 288 

2060 2 641 6 032 2 936 11 609 




Även om antalet personer i arbetsför ålder 

(20–64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. 

Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen 

på att antalet personer 65 år eller äldre 

ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. 

Andel personer som är 65 år och äldre per 

kommun, 2011-12-31, procent 

Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 29,3 60,4 10,2 100 

1960 30,1 58,0 11,8 100 

1970 27,6 58,6 13,8 100 

1980 26,4 57,2 16,4 100 

1990 24,6 57,7 17,8 100 

2000 24,1 58,7 17,2 100 

2010 23,2 58,4 18,4 100 

2020 23,5 56,0 20,6 100 

2030 23,5 54,0 22,5 100 

2040 22,5 53,5 24,0 100 

2050 22,4 53,5 24,1 100 

2060 22,7 52,0 25,3 100 

Den svenska befolkningen kommer därför att 

kännetecknas av en växande andel äldre och en 

minskande andel unga människor. År 1950 var 

drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. 

År 2000 hade andelen barn och ungdomar 

minskat till 24 procent och enligt prognosen 

beräknas andelen minska ytterligare något till 

23 procent år 2060. Andelen personer i åldern 65 

år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent 

år 1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas 

andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. 

Under förutsättning att pensionsåldern 

ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde 

person skulle vara pensionstagare om drygt 50 

år. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: 

Sveriges framtida befolkning 2012–2060 

(www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning. 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 

(www.gis.scb.se). 



Befolkning 

4.5 Försörjningskvoten 

Dependency ratio 

Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den 

arbetande delen av befolkningen. Pensionsåldern kan därför behöva höjas för 

att utvecklingen ska bli mer hållbar. 

Den så kallade demografiska försörjningskvoten 

är ett mått som ofta används när man vill 

bedöma de ekonomiska konsekvenserna av 

befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som 

relationen mellan antalet personer i arbetsför 

ålder (20–64 år) och summan av befolkningen 

som ligger utanför detta åldersintervall (0–19 år 

och 65– år). 

Försörjningskvoten ökar 

I diagrammet nedan visas försörjningskvoten 

totalt, samt den del som beror på andelen unga 

och den del som beror på andelen äldre. Den 

totala försörjningskvoten har varit relativt 

konstant sedan 1960-talet, medan delen från 

barn och ungdomar har gått ned samtidigt som 

delen från äldre har ökat något. 

I dag har vi en försörjningskvot på 0,72 vilket 

betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder 

ska försörja 72 unga och gamla. Denna nivå 

antas öka till en nivå på omkring 0,92 år 2060. 

Under prognosperioden kommer försörjningskvoten 

från de äldre öka, medan den från de 

unga förväntas vara konstant. Omkring år 2030 

kommer de äldre ”kosta” mer än de yngre. Det 

står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, 

då de unga ”kostade” betydligt mer än de äldre. 

Pensionsåldern kan behöva höjas 

Det har under en längre tid pågått en debatt om 

huruvida pensionsåldern ska höjas för att 

utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer 

hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern 

behöver höjas för att försörjningskvoten 

inte ska överstiga dagens nivå. I dessa beräkningar 

hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år, 

konstant. 

Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten 

på dagens nivå 

År 

Pensionsålder 

2013 66 år 

2018 67 år 

2021 68 år 

Försörjningskvoten år 1960–2011 samt prognos 2012–2060 

Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401). 



4.6 

Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2011 

Age pyramids 

Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl 

för sin benämning 1750 – nuförtiden är 

det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. 

För 2011 liknar den mest en 

rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen 

(60– år) står pyramiden stadigt än idag. 

Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903 

och för 2011 SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101). 

4.7 

Utvandrare och invandrare 

Emigrants and immigrants 

In-och utvandingen 1851–2011 

Invandringen 1967–2011 

In- och utvandring till Sverige började registreras 

under senare hälften av 1800-talet. 

Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige 

ett utvandringsland med tidvis ett mycket 

betydande utvandringsnetto. Under åren 

1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. 

Detta kan jämföras med att Sveriges 

befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 

6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare 

sökte sig till USA. Invandrarna, som under 

motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, 

bestod huvudsakligen av hemvändande 

svenskamerikaner. 

Under 1930-talet var antalet invandrare 

högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna 

var även då återvändande svenskamerikaner. 

Det var alltså ännu för tidigt att 

tala om Sverige som ett invandringsland. I 

slutet av andra världskriget ökade invandringen 

och ändrade karaktär, främst som en 

följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, 

huvudsakligen från de baltiska staterna och 

från eller via de nordiska länderna. 

I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring 

som fortsatte en bit in på 

1970-talet. Sverige hade en relativt hög och 

jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes 

såväl till industrin som till en starkt 

växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna 

liberaliserades inom 

Norden och år 1954 ingicks avtal om en 

gemensam nordisk arbetsmarknad. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige 

Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; 

Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.8 

Födda 1905–2011 

Births 

Befolkning 

Under den betraktade perioden finns sex 

födelsetoppar: 

1909 med 139 500 födda 

1920 med 138 800 födda 

1945 med 135 400 födda 

1966 med 123 400 födda 

1990 med 123 900 födda 

2010 med 115 641 födda 

Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet 

gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens 

första år (1749) redovisas 

59 483 födda. Första året med över 100 000 

födda var 1825, och ”all time high” är år 

1887 med 140 169. 

Källa: SCB (www.scb.se/BE0101). 

4.9 

Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2006/2010 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births 

1751/1755–2006/2010 

1891/1900–2001/2010 

. 

Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten 

mycket hög, och vart femte barn 

dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten 

var kvar på denna höga nivå vid början av 

1800-talet, men sedan började dödligheten 

sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten 

sjunkit till 15 procent för 

pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år 

senare var det endast 2 procent av pojkarna 

och 1 procent av flickorna som avled före ett 

års ålder. 

Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten 

dramatiskt. Dock kan man se 

att spädbarnsdödligheten under första 

levnadsdygnet varit tämligen konstant ända 

fram till 1970, varefter även den minskar. Ett 

par förklaringar till att spädbarnsdödligheten 

totalt sett minskat är förbättrad hygien och 

ständiga landvinningar på läkekonstens 

område. 

Att dödligheten däremot är tämligen 

konstant (1900–1960) under det första 

dygnet kan förklaras av att de barn som inte 

överlever sitt första dygn har så allvarliga 

åkommor att läkekonstens landvinningar 

inte räckt till. Att andelen ändå sjunker 

under senare delen av 1900-talet kan 

förklaras av att man nu bland annat kan 

rädda allt fler av de för tidigt födda. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik 




4.10 

Folkmängd den 31 december efter kön 

Population, by sex 

År 

Year 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

Total 

År Män Kvinnor Samtliga 

1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967 

1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229 

1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937 

1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630 

1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496 

1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499 

1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625 

1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322 

1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426 

1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792 

1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128 

1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788 

1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670 

1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392 

1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752 

1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257 

1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927 

1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347 

1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682 

1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2010 4 690 244 4 725 326 9 415 570 

1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2011 4 726 834 4 756 021 9 482 855 


Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–). 

4.11 

Län 

County 

Antal tätorter och småorter samt folkmängd 2010, länsvis 

Number of localities and smaller localities and population in localities 

and smaller localities, by county 

Antal 

Number 

Tätorter 1 

Småorter 2 

Localities 1 Smaller localities 2 

Folkmängd 

Population 

Summa tätorter och 

småorter 

All localities 

Utanför tätort 

och småort 

Outside 

localities and 

smaller 

localities 

Summa 

Total 

Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd 

Stockholms 134 1 966 773 289 31 426 423 1 998 199 56 144 2 054 343 

Uppsala 68 270 395 123 11 033 191 281 428 54 454 335 882 

Södermanlands 66 222 998 74 7 189 140 230 187 40 551 270 738 

Östergötlands 93 362 463 84 8 216 177 370 679 58 963 429 642 

Jönköpings 84 277 982 66 6 902 150 284 884 51 982 336 866 

Kronobergs 52 143 387 43 4 067 95 147 454 36 486 183 940 

Kalmar 90 181 101 102 10 154 192 191 255 42 281 233 536 

Gotlands 17 33 473 49 4 896 66 38 369 18 900 57 269 

Blekinge 46 122 021 77 7 123 123 129 144 24 083 153 227 

Skåne 250 1 101 391 324 31 131 574 1 132 522 110 807 1 243 329 

Hallands 98 237 402 143 14 687 241 252 089 47 395 299 484 

Västra Götalands 309 1 326 755 427 40 130 736 1 366 885 213 412 1 580 297 

Värmlands 66 203 314 104 9 605 170 212 919 60 346 273 265 

Örebro 60 231 661 88 7 769 148 239 430 40 800 280 230 

Västmanlands 40 221 360 45 3 930 85 225 290 27 466 252 756 

Dalarnas 106 221 437 185 17 543 291 238 980 38 067 277 047 

Gävleborgs 87 216 476 165 15 298 252 231 774 44 734 276 508 

Västernorrlands 76 185 789 120 11 397 196 197 186 45 439 242 625 

Jämtlands 54 84 080 101 9 941 155 94 021 32 670 126 691 

Västerbottens 71 201 123 163 15 124 234 216 247 43 039 259 286 

Norrbottens 89 204 416 148 13 530 237 217 946 30 663 248 609 

Hela riket Sweden 1 956 8 015 797 2 920 281 091 4 876 8 296 888 1 118 682 9 415 570 

1) Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. "Localities" are 

defined as built-up areas with a population in excess of 200. 

2) Med småort avses hussamling med högst 150 m mellan husen och med ett invånarantal på mellan 50 och 199 personer. Smaller 

localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 38 (www.scb.se); Statistikdatabasen: Miljö (www.scb.se). 



4.12 

Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis 

Population of localities, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Tätorternas 

landareal, 

hektar 1 

200– 

499 

Antal tätorter 2 med… invånare 

Number of localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Summa 

tätorter 

Total 

Stockholms 72 423 57 38 23 13 3 134 

Uppsala 16 364 25 27 13 2 1 68 

Södermanlands 15 437 24 25 12 4 1 66 


Jönköpings 22 158 35 27 16 5 1 84 

Kronobergs 12 973 19 22 9 1 1 52 

Kalmar 18 364 38 39 9 4 0 90 

Gotlands 3 405 10 6 0 1 0 17 

Blekinge 11 245 20 16 7 3 0 46 

Skåne 60 310 80 100 53 14 3 250 

Hallands 19 729 35 45 12 5 1 98 

Västra Götalands 81 517 117 124 52 14 2 309 

Värmlands 19 719 29 17 16 3 1 66 

Örebro 20 419 20 26 11 2 1 60 

Västmanlands 16 094 14 11 9 5 1 40 

Dalarnas 30 814 43 48 10 5 0 106 

Gävleborgs 23 017 42 29 11 4 1 87 

Västernorrlands 20 128 33 29 10 3 1 76 

Jämtlands 9 757 29 20 4 1 0 54 

Västerbottens 17 360 31 20 18 1 1 71 

Norrbottens 24 047 46 27 12 4 0 89 

Hela riket Sweden 537 615 795 714 329 97 21 1 956 

Län 

200– 

499 

Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare 

Population in localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Folkmängd i 

tätorter 2 

Inhabitants in 

localities 2 

Folkmängd i 

tätorter i 

procent av 

hela folkmängden 

2, 3 

Stockolms 18 214 34 362 124 612 291 129 1 498 456 1 966 773 95,7 

Uppsala 7 827 29 632 57 214 35 268 140 454 270 395 80,5 

Södermanlands 8 235 23 737 50 737 75 610 64 679 222 998 82,4 

Östergötlands 15 638 15 012 85 826 54 508 191 479 362 463 84,4 

Jönköpings 10 616 29 594 75 718 72 658 89 396 277 982 82,5 

Kronobergs 6 240 24 502 36 553 15 205 60 887 143 387 78,0 

Kalmar 11 956 39 052 42 493 87 600 - 181 101 77,5 

Gotlands 3 304 7 576 - 22 593 - 33 473 58,4 

Blekinge 6 318 16 314 33 073 66 316 - 122 021 79,6 

Skåne 24 445 101 044 260 362 255 203 460 337 1 101 391 88,6 

Hallands 12 346 44 286 37 066 85 127 58 577 237 402 79,3 

Västra Götalands 38 186 119 294 241 570 311 593 616 112 1 326 755 84,0 

Värmlands 8 724 15 439 72 118 45 348 61 685 203 314 74,4 

Örebro 6 348 25 341 51 788 41 146 107 038 231 661 82,7 

Västmanlands 4 654 11 984 31 875 61 970 110 877 221 360 87,6 

Dalarnas 13 965 43 035 45 512 118 925 - 221 437 79,9 

Gävleborgs 13 140 28 571 41 149 62 583 71 033 216 476 78,3 

Västernorrlands 10 539 29 750 37 798 56 990 50 712 185 789 76,6 

Jämtlands 9 589 17 861 12 303 44 327 - 84 080 66,4 

Västerbottens 9 688 22 690 56 376 32 775 79 594 201 123 77,6 

Norrbottens 14 490 28 383 55 598 105 945 - 204 416 82,2 

Hela riket Sweden 254 462 707 459 1 449 741 1 942 819 3 661 316 8 015 797 85,1 

1) Land area of the localities, hectares. 

2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each 

county is included in the figures for that county. 

3) Inhabitants in localities as percent of total population. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö. 



4.13 

Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010 

Population of the largest localities 

Tätorter 

Localities 

Folkmängd 

Population 

Folkökning 

Population 

change 

2005 2010 Antal 

Number 

Tätorter Folkmängd Folkökning 

% 2005 2010 Antal % 

Stockholm 1 252 118 1 372 565 120 447 10 Sundsvall 49 344 50 712 1368 3 

Göteborg 510 491 549 839 39 348 8 Luleå 45 467 46 607 1140 3 

Malmö 258 020 280 415 22 395 9 Trollhättan 44 498 46 457 1959 4 

Uppsala 128 409 140 454 12 045 9 Östersund 43 796 44 327 531 1 

Västerås 107 005 110 877 3 872 4 Borlänge 39 422 41 734 2312 6 

Örebro 98 237 107 038 8 801 9 Tumba 35 311 37 852 2 541 7 

Linköping 97 428 104 232 6 804 7 Upplands Väsby 35 977 37 594 1617 4 

Helsingborg 91 457 97 122 5 665 6 Falun 36 447 37 291 844 2 

Jönköping 84 423 89 396 4 973 6 Kalmar 35 170 36 392 1 222 3 

Norrköping 83 561 87 247 3686 4 Kristianstad 33 083 35 711 2628 8 

Lund 76 188 82 800 6 612 9 Karlskrona 32 606 35 212 2 606 8 

Umeå 75 643 79 594 3 951 5 Skövde 33 119 34 466 1347 4 

Gävle 68 700 71 033 2333 3 Skellefteå 32 425 32 775 350 1 

Borås 63 441 66 273 2 832 4 Lidingö 30 357 31 561 1204 4 

Eskilstuna 60 185 64 679 4494 7 Uddevalla 30 513 31 212 699 2 

Södertälje 60 279 64 619 4 340 7 Landskrona 28 670 30 499 1829 6 

Karlstad 58 544 61 685 3141 5 Nyköping 27 720 29 891 2 171 8 

Täby 58 593 61 272 2 679 5 Motala 29 798 29 823 25 0 

Växjö 55 600 60 887 5 287 10 Vallentuna 26 520 29 519 2999 11 

Halmstad 55 688 58 577 2 889 5 Örnsköldsvik 28 617 28 991 374 1 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö. 

4.14 

Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 

2005 och 2010, länsvis 

Area and population outside localities, by county 

Län 

County 

Landareal 

utanför tätort 

hektar, 

2010 

Land area 

outside 

localities, 

hectare 

Andel av 

länets hela 

landareal, % 

Total land 

area, % 

Folkmängd 

Population 

2005 2010 Antal 

Number 

Folkökning 

Population change 

% 

Invånare per 

km 2 land, 

2010 

Inhabitants 

per sq. km. 

land area 

Befolkning 

utanför tätort, 

% av hela 

folkmängden 

2010 

Total population 

outside 

localities, % 

Stockholms 579 508 88,9 87 161 87 570 409 0,5 15,1 4,3 

Uppsala 1 804 353 98,0 65 062 65 487 425 0,7 8,1 19,5 

Södermanlands 594 797 97,5 47 273 47 740 467 1,0 8,0 17,6 

Östergötlands 1 037 863 97,9 68 035 67 179 -856 -1,3 6,5 15,6 

Jönköpings 1 027 274 97,9 58 113 58 884 771 1,3 5,7 17,5 

Kronobergs 833 705 98,5 41 376 40 553 -823 -2,0 4,9 22,0 

Kalmar 1 103 418 98,4 53 613 52 435 -1178 -2,2 4,8 22,5 

Gotlands 311 739 98,9 24 389 23 796 -593 -2,4 7,6 41,6 

Blekinge 283 395 96,2 32 100 31 206 -894 -2,8 11,0 20,4 

Skåne 1 043 138 94,5 143 596 141 938 -1 658 -1,2 13,6 11,4 

Hallands 526 343 96,4 60 534 62 082 1548 2,6 11,8 20,7 

Västra Götalands 2 313 360 96,6 254 530 253 542 -988 -0,4 11,0 16,0 

Värmlands 1 739 385 98,9 71 381 69 951 -1 430 -2,0 4,0 25,6 

Örebro 834 138 97,6 49 144 48 569 -575 -1,2 5,8 17,3 

Västmanlands 2 498 363 96,9 31 365 31 396 31 0,1 6,3 12,4 

Dalarnas 2 788 192 98,9 56 893 55 610 -1 283 -2,3 2,0 20,1 

Gävleborgs 1 796 884 98,7 61 541 60 032 -1509 -2,5 3,3 21,7 

Västernorrlands 2 148 252 99,1 58 767 56 836 -1 931 -3,3 2,6 23,4 

Jämtlands 4 924 359 99,8 43 660 42 611 -1 049 -2,4 0,9 33,6 

Västerbottens 5 501 256 99,7 60 544 58 163 -2 381 -3,9 1,1 22,4 

Norrbottens 9 800 434 99,8 45 892 44 193 -1 699 -3,7 0,5 17,8 

Hela riket Sweden 40 490 156 98,7 1 414 969 1 399 773 -15 196 -1,1 3,5 14,9 

1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality. 

2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810). 



4.15 

Län 

County 

Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by county 

Folkmängd 

Population 

Befolkning 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011 

Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 091 473 

Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 338 630 

Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 272 563 

Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 431 075 

Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 337 896 

Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 184 654 

Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 090 

Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 308 

Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 152 979 

Skåne 1 . . . . . 1 129 424 1 252 933 

Kristianstads 258 734 256 395 264 170 280 193 289 278 . . 

Malmöhus 582 333 626 086 719 599 743 286 779 309 . . 

Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 301 724 

Västra Götalands 2 . . . . . 1 494 641 1 590 604 

Göteborgs och Bohus 556 799 625 670 715 289 711 195 739 945 . . 

Älvsborgs 358 988 374 683 403 711 425 452 441 391 . . 

Skaraborgs 248 388 249 948 257 301 269 730 276 830 . . 

Värmlands 281 396 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 272 736 

Örebro 246 950 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 281 572 

Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 254 257 

Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 276 565 

Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 130 

Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 242 155 

Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 299 

Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 259 667 

Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 248 545 

Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 482 855 

1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997). 

2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998). 


Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 

1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101; Statistikdatabasen: Befolkning för 2000 och 2011. 

4.16 

Folkmängd efter kommungrupp och kön den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by municipality group and gender 

Kommungrupp 

Municipality group 

Folkmängd 1 

Population 

Män 

Men 

1980 1990 2000 2011 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Storstäder 622 068 690 222 637 259 704 122 714 627 762 290 830 646 856 887 

Förortskommuner till 

storstäderna 544 244 545 676 601 421 607 673 667 407 679 540 763 254 767 386 

Större städer 1 200 547 1 239 079 1 251 618 1 292 922 1 294 261 1 333 971 1 404 791 1 423 085 

Förortskommuner till 

större städer 117 514 115 689 124 338 122 970 143 037 142 448 162 183 160 501 

Pendlingskommuner 332 293 325 633 344 211 340 491 340 833 339 589 350 950 347 767 

Turism- och besöksnäringskommuner 

143 156 138 327 146 785 144 532 146 278 145 159 145 011 143 549 

Varuproducerande 

kommuner 456 466 444 639 440 439 434 004 413 824 409 995 402 744 394 183 

Glesbygdkommuner 105 874 100 863 101 132 97 721 91 070 89 180 83 268 79 757 

Kommuner i tätbefolkad 

region 421 363 422 343 422 840 427 098 415 920 421 293 423 999 424 317 

Kommuner i glesbefolkad 

region 176 297 175 644 173 974 175 080 165 496 166 574 159 988 158 589 

Hela riket Sweden 4 119 822 4 198 115 4 244 017 4 346 613 4 392 753 4 490 039 4 726 834 4 756 021 

1) Enligt SKL:s kommungruppsindelning 2011. 


Källa: Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.17 

Kod 

Code 

Rangordning 

Order 

of rank 

Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt 

indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning 

efter folkmängd 

Area and population of municipalities and ranking order 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 , 

km 2 

Land area 1 

sq. km 

Män 

Men 

Folkmängd 

Population 

Kvinnor 

Women 

Invånare 

per km 2 

Population 

density per 

sq. km. 

01 Stockholms län 6 526,2 1 036 083 1 055 390 2 091 473 321 

0127 22 Botkyrka 194,2 42 941 41 736 84 677 436 

0162 77 Danderyd 26,4 15 352 16 447 31 799 1 205 

0125 97 Ekerö 217,7 12 860 12 907 25 767 118 

0136 25 Haninge 458,1 39 382 38 944 78 326 171 

0126 14 Huddinge 131,0 49 788 49 261 99 049 756 

0123 30 Järfälla 53,8 33 564 33 756 67 320 1 251 

0186 48 Lidingö 30,8 21 276 22 805 44 081 1 431 

0182 19 Nacka 95,1 45 184 46 432 91 616 963 

0188 39 Norrtälje 2 016,0 28 157 28 088 56 245 28 

0140 226 Nykvarn 152,8 4 750 4 581 9 331 61 

0192 92 Nynäshamn 358,8 13 276 12 972 26 248 73 

0128 139 Salem 54,1 7 729 7 965 15 694 290 

0191 54 Sigtuna 327,4 20 672 20 657 41 329 126 

0163 31 Sollentuna 52,6 32 777 33 114 65 891 1 252 

0184 29 Solna 19,3 34 623 35 323 69 946 3 624 

0180 1 Stockholm 187,2 423 974 440 350 864 324 4 618 

0183 61 Sundbyberg 8,7 19 693 19 846 39 539 4 560 

0181 20 Södertälje 525,2 44 150 43 535 87 685 167 

0138 49 Tyresö 69,3 21 601 21 727 43 328 626 

0160 32 Täby 60,7 31 884 32 674 64 558 1 063 

0114 57 Upplands Väsby 75,1 20 023 20 171 40 194 535 

0139 104 Upplands-Bro 235,5 12 022 11 962 23 984 102 

0115 81 Vallentuna 358,4 15 362 15 353 30 715 86 

0187 194 Vaxholm 57,9 5 514 5 627 11 141 193 

0120 62 Värmdö 448,0 19 583 19 311 38 894 87 

0117 59 Österåker 312,4 19 946 19 846 39 792 127 

03 Uppsala län 8 192,1 168 640 169 990 338 630 41 

0381 58 Enköping 1 178,5 19 999 20 016 40 015 34 

0331 164 Heby 1 166,8 6 859 6 522 13 381 12 

0305 122 Håbo 143,8 9 994 9 721 19 715 137 

0330 150 Knivsta 282,2 7 540 7 425 14 965 53 

0360 119 Tierp 1 547,8 10 165 9 912 20 077 13 

0380 4 Uppsala 2 182,8 98 491 101 510 200 001 92 

0319 229 Älvkarleby 215,0 4 644 4 445 9 089 42 

0382 115 Östhammar 1 475,3 10 948 10 439 21 387 15 

04 Södermanlands län 6 076,1 135 604 136 959 272 563 45 

0484 15 Eskilstuna 1 099,9 48 570 49 026 97 596 89 

0482 138 Flen 718,8 8 153 7 910 16 063 22 

0461 206 Gnesta 461,2 5 141 5 204 10 345 22 

0483 76 Katrineholm 1 020,2 16 042 16 367 32 409 32 

0480 44 Nyköping 1 420,8 25 563 26 333 51 896 37 

0481 192 Oxelösund 35,4 5 697 5 553 11 250 318 

0486 75 Strängnäs 739,7 16 246 16 441 32 687 44 

0488 190 Trosa 209,7 5 716 5 777 11 493 55 

0428 235 Vingåker 370,3 4 476 4 348 8 824 24 

05 Östergötlands län 10 544,6 216 456 214 619 431 075 41 

0560 274 Boxholm 525,8 2 652 2 553 5 205 10 

0562 116 Finspång 1 055,3 10 551 10 212 20 763 20 

0513 218 Kinda 1 129,5 4 960 4 839 9 799 9 

0580 5 Linköping 1 427,4 74 584 72 750 147 334 103 

0586 95 Mjölby 546,0 13 101 12 972 26 073 48 

0583 52 Motala 983,5 20 990 20 838 41 828 43 

0581 9 Norrköping 1 495,1 64 851 65 772 130 623 87 

0582 161 Söderköping 673,9 7 032 7 011 14 043 21 

0584 245 Vadstena 181,9 3 579 3 738 7 317 40 

0563 243 Valdemarsvik 733,8 3 874 3 788 7 662 10 

0512 283 Ydre 675,4 1 907 1 759 3 666 5 

0561 189 Åtvidaberg 686,6 5 780 5 737 11 517 17 

0509 273 Ödeshög 430,4 2 595 2 650 5 245 12 

06 Jönköpings län 10 437,7 169 037 168 859 337 896 32 

0604 261 Aneby 517,8 3 282 3 133 6 415 12 

0686 137 Eksjö 799,5 8 133 8 171 16 304 20 

Totalt 

Total 



4.17 

Befolkning 


indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter 

folkmängd (forts.) 

Kod 

Rangordning 

Kommun Landareal 1 , 

Folkmängd Invånare 

km 2 per km 2 . 

Män Kvinnor Totalt 

0662 85 Gislaved 1 137,1 14 586 14 282 28 868 25 

0617 225 Gnosjö 420,6 4 804 4 596 9 400 22 

0643 200 Habo 328,5 5 473 5 355 10 828 33 

0680 10 Jönköping 1 480,4 63 477 64 828 128 305 87 

0642 252 Mullsjö 200,2 3 525 3 509 7 034 35 

0682 83 Nässjö 930,3 14 789 14 578 29 367 32 

0684 197 Sävsjö 679,1 5 517 5 354 10 871 16 

0687 131 Tranås 402,7 9 031 9 077 18 108 45 

0665 167 Vaggeryd 824,9 6 608 6 552 13 160 16 

0685 91 Vetlanda 1 500,5 13 373 12 929 26 302 18 

0683 74 Värnamo 1 216,0 16 439 16 495 32 934 27 

07 Kronobergs län 8 425,0 93 214 91 440 184 654 22 

0764 126 Alvesta 974,2 9 651 9 266 18 917 19 

0761 242 Lessebo 412,6 4 128 3 949 8 077 20 

0781 90 Ljungby 1 747,9 13 831 13 526 27 357 16 

0767 224 Markaryd 517,2 4 794 4 719 9 513 18 

0763 183 Tingsryd 1 044,9 6 198 6 037 12 235 12 

0760 228 Uppvidinge 1 171,9 4 770 4 446 9 216 8 

0780 23 Växjö 1 665,5 42 016 41 694 83 710 50 

0765 141 Älmhult 890,8 7 826 7 803 15 629 18 

08 Kalmar län 11 165,5 116 369 116 721 233 090 21 

0885 203 Borgholm 678,7 5 292 5 330 10 622 16 

0862 232 Emmaboda 689,7 4 595 4 444 9 039 13 

0860 163 Hultsfred 1 121,5 6 873 6 642 13 515 12 

0821 265 Högsby 751,1 2 937 2 831 5 768 8 

0880 34 Kalmar 956,9 30 971 32 084 63 055 66 

0861 172 Mönsterås 599,5 6 458 6 395 12 853 21 

0840 160 Mörbylånga 666,8 6 904 7 234 14 138 21 

0881 123 Nybro 1 171,7 9 903 9 733 19 636 17 

0882 94 Oskarshamn 1 049,5 13 147 13 019 26 166 25 

0834 253 Torsås 468,4 3 592 3 294 6 886 15 

0884 143 Vimmerby 1 140,2 7 825 7 572 15 397 14 

0883 69 Västervik 1 871,6 17 872 18 143 36 015 19 

09 Gotlands län 3 134,1 28 404 28 904 57 308 18 

0980 38 Gotland 3 134,1 28 404 28 904 57 308 18 

10 Blekinge län 2 931,3 77 664 75 315 152 979 52 

1082 80 Karlshamn 488,7 15 635 15 550 31 185 64 

1080 33 Karlskrona 1 042,2 32 785 31 430 64 215 62 

1060 171 Olofström 389,8 6 520 6 356 12 876 33 

1081 87 Ronneby 825,3 14 250 13 660 27 910 34 

1083 134 Sölvesborg 185,3 8 474 8 319 16 793 91 

12 Skåne län 10 968,8 620 728 632 205 1 252 933 114 

1260 155 Bjuv 115,3 7 462 7 389 14 851 129 

1272 178 Bromölla 162,5 6 193 6 173 12 366 76 

1231 133 Burlöv 18,9 8 430 8 413 16 843 891 

1278 159 Båstad 209,8 7 028 7 202 14 230 68 

1285 78 Eslöv 419,1 15 973 15 755 31 728 76 

1283 8 Helsingborg 344,0 64 078 66 548 130 626 380 

1293 46 Hässleholm 1 268,5 25 108 25 056 50 164 40 

1284 101 Höganäs 150,8 12 102 12 596 24 698 164 

1266 154 Hörby 419,4 7 460 7 441 14 901 36 

1267 142 Höör 290,9 7 735 7 757 15 492 53 

1276 135 Klippan 374,3 8 414 8 187 16 601 44 

1290 24 Kristianstad 1 246,3 39 413 40 517 79 930 64 

1261 84 Kävlinge 152,6 14 677 14 584 29 261 192 

1282 51 Landskrona 140,3 20 965 21 224 42 189 301 

1262 112 Lomma 55,5 10 914 11 103 22 017 397 

1281 12 Lund 427,2 55 579 56 087 111 666 261 

1280 3 Malmö 156,9 148 572 154 263 302 835 1 931 

1273 173 Osby 576,2 6 355 6 344 12 699 22 

1275 248 Perstorp 158,8 3 665 3 494 7 159 45 

1291 124 Simrishamn 391,4 9 382 9 765 19 147 49 

1265 130 Sjöbo 492,2 9 198 8 945 18 143 37 

1264 152 Skurup 193,6 7 460 7 486 14 946 77 

1230 111 Staffanstorp 106,8 11 072 11 224 22 296 209 

1214 166 Svalöv 387,3 6 827 6 423 13 250 34 



4.17 




Kod 

Rangordning 





1263 121 Svedala 218,1 9 913 9 892 19 805 91 

1270 170 Tomelilla 395,9 6 481 6 449 12 930 33 

1287 50 Trelleborg 339,9 21 213 21 329 42 542 125 

1233 73 Vellinge 142,6 16 608 16 902 33 510 235 

1286 86 Ystad 350,1 13 801 14 626 28 427 81 

1277 156 Åstorp 92,2 7 523 7 266 14 789 160 

1292 60 Ängelholm 420,1 19 318 20 308 39 626 94 

1257 220 Örkelljunga 319,6 4 883 4 780 9 663 30 

1256 162 Östra Göinge 432,0 6 926 6 677 13 603 32 

13 Hallands län 5 427,4 150 106 151 618 301 724 56 

1382 55 Falkenberg 1 108,9 20 653 20 651 41 304 37 

1380 18 Halmstad 1 014,1 45 531 46 763 92 294 91 

1315 212 Hylte 946,1 5 155 4 971 10 126 11 

1384 26 Kungsbacka 606,7 37 736 38 218 75 954 125 

1381 107 Laholm 883,0 11 814 11 656 23 470 27 

1383 37 Varberg 868,7 29 217 29 359 58 576 67 

14 Västra Götalands län 23 797,3 793 980 796 624 1 590 604 67 

1440 89 Ale 316,5 14 002 13 575 27 577 87 

1489 65 Alingsås 472,0 18 821 19 232 38 053 81 

1460 219 Bengtsfors 882,9 4 932 4 748 9 680 11 

1443 239 Bollebygd 263,2 4 267 4 089 8 356 32 

1490 13 Borås 909,9 51 354 52 752 104 106 114 

1438 278 Dals-Ed 724,3 2 405 2 274 4 679 7 

1445 270 Essunga 234,6 2 775 2 718 5 493 23 

1499 79 Falköping 1 045,0 15 808 15 881 31 689 30 

1439 259 Färgelanda 589,0 3 429 3 177 6 606 11 

1444 267 Grästorp 264,7 2 873 2 801 5 674 21 

1447 272 Gullspång 312,9 2 680 2 571 5 251 17 

1480 2 Göteborg 447,8 258 100 262 274 520 374 1 162 

1471 169 Götene 404,5 6 673 6 461 13 134 33 

1466 227 Herrljunga 497,6 4 751 4 533 9 284 19 

1497 236 Hjo 297,0 4 368 4 422 8 790 30 

1401 71 Härryda 266,8 17 510 17 344 34 854 131 

1446 258 Karlsborg 405,9 3 386 3 336 6 722 17 

1482 53 Kungälv 362,6 20 721 20 817 41 538 115 

1441 63 Lerum 258,6 19 346 19 442 38 788 150 

1494 64 Lidköping 695,6 19 040 19 143 38 183 55 

1462 176 Lilla Edet 316,2 6 470 6 070 12 540 40 

1484 158 Lysekil 208,5 7 182 7 216 14 398 69 

1493 105 Mariestad 601,2 11 850 11 882 23 732 40 

1463 72 Mark 929,3 16 859 16 932 33 791 36 

1461 230 Mellerud 516,8 4 639 4 429 9 068 18 

1430 211 Munkedal 634,0 5 271 4 952 10 223 16 

1481 35 Mölndal 145,8 30 451 30 886 61 337 421 

1421 148 Orust 386,5 7 668 7 461 15 129 39 

1402 70 Partille 56,8 17 686 17 832 35 518 625 

1495 129 Skara 428,7 8 944 9 276 18 220 43 

1496 45 Skövde 673,7 25 986 25 775 51 761 77 

1427 234 Sotenäs 138,2 4 492 4 515 9 007 65 

1415 102 Stenungsund 251,9 12 318 12 283 24 601 98 

1486 186 Strömstad 467,5 6 022 5 988 12 010 26 

1465 208 Svenljunga 919,8 5 255 5 027 10 282 11 

1435 180 Tanum 917,2 6 217 6 103 12 320 13 

1472 202 Tibro 220,7 5 360 5 265 10 625 48 

1498 174 Tidaholm 518,1 6 321 6 248 12 569 24 

1419 151 Tjörn 167,4 7 666 7 293 14 959 89 

1452 188 Tranemo 741,3 5 943 5 663 11 606 16 

1488 41 Trollhättan 409,9 27 848 27 651 55 499 135 

1473 231 Töreboda 539,9 4 617 4 446 9 063 17 

1485 43 Uddevalla 637,7 25 762 26 394 52 156 82 

1491 109 Ulricehamn 1 046,0 11 605 11 391 22 996 22 

1470 140 Vara 696,9 8 029 7 665 15 694 23 

1442 196 Vårgårda 426,6 5 524 5 470 10 994 26 

1487 67 Vänersborg 642,7 18 412 18 550 36 962 58 

1492 184 Åmål 481,1 6 048 6 178 12 226 25 

1407 177 Öckerö 25,7 6 294 6 193 12 487 485 



4.17 

Befolkning 




Kod 

Rangordning 





17 Värmlands län 17 517,2 136 231 136 505 272 736 16 

1784 96 Arvika 1 649,1 12 853 13 054 25 907 16 

1730 238 Eda 820,2 4 331 4 129 8 460 10 

1782 204 Filipstad 1 534,0 5 326 5 188 10 514 7 

1763 193 Forshaga 348,2 5 641 5 588 11 229 32 

1764 233 Grums 386,4 4 540 4 477 9 017 23 

1783 182 Hagfors 1 824,2 6 223 6 059 12 282 7 

1761 153 Hammarö 59,6 7 515 7 428 14 943 251 

1780 21 Karlstad 1 169,1 42 536 43 873 86 409 74 

1715 187 Kil 359,7 5 858 5 824 11 682 33 

1781 106 Kristinehamn 753,1 11 757 11 941 23 698 32 

1762 282 Munkfors 141,6 1 858 1 844 3 702 26 

1760 281 Storfors 391,5 2 181 2 037 4 218 11 

1766 168 Sunne 1 288,1 6 635 6 507 13 142 10 

1785 144 Säffle 1 220,8 7 744 7 650 15 394 13 

1737 181 Torsby 4 162,2 6 225 6 087 12 312 3 

1765 217 Årjäng 1 409,5 5 008 4 819 9 827 7 

18 Örebro län 8 503,9 139 846 141 726 281 572 33 

1882 195 Askersund 816,0 5 634 5 500 11 134 14 

1862 222 Degerfors 384,0 4 865 4 686 9 551 25 

1861 145 Hallsberg 636,7 7 767 7 481 15 248 24 

1863 249 Hällefors 985,0 3 600 3 540 7 140 7 

1883 82 Karlskoga 468,2 14 690 14 926 29 616 63 

1881 117 Kumla 204,2 10 221 10 289 20 510 101 

1860 268 Laxå 602,0 2 886 2 736 5 622 9 

1814 246 Lekeberg 463,2 3 732 3 491 7 223 16 

1885 108 Lindesberg 1 377,6 11 698 11 410 23 108 17 

1864 276 Ljusnarsberg 575,5 2 501 2 369 4 870 9 

1884 205 Nora 618,5 5 120 5 309 10 429 17 

1880 7 Örebro 1 373,2 67 132 69 989 137 121 100 

19 Västmanlands län 5 118,2 126 817 127 440 254 257 50 

1984 165 Arboga 325,4 6 625 6 677 13 302 41 

1982 175 Fagersta 269,0 6 332 6 221 12 553 47 

1961 147 Hallstahammar 170,7 7 564 7 660 15 224 89 

1960 241 Kungsör 202,7 4 071 4 015 8 086 40 

1983 100 Köping 604,6 12 367 12 440 24 807 41 

1962 266 Norberg 417,8 2 883 2 842 5 725 14 

1981 113 Sala 1 166,9 10 752 10 816 21 568 19 

1904 279 Skinnskatteberg 659,4 2 286 2 126 4 412 7 

1907 215 Surahammar 343,8 5 041 4 830 9 871 29 

1980 6 Västerås 957,9 68 896 69 813 138 709 145 

20 Dalarnas län 28 029,6 138 556 138 009 276 565 10 

2084 114 Avesta 613,3 10 834 10 652 21 486 35 

2081 47 Borlänge 583,9 24 754 24 569 49 323 85 

2080 40 Falun 2 040,1 27 676 28 448 56 124 28 

2026 213 Gagnef 767,2 5 130 4 939 10 069 13 

2083 149 Hedemora 835,1 7 539 7 580 15 119 18 

2029 146 Leksand 1 221,2 7 580 7 658 15 238 13 

2085 98 Ludvika 1 490,4 12 884 12 702 25 586 17 

2023 209 Malung-Sälen 4 085,1 5 223 5 039 10 262 3 

2062 118 Mora 2 812,6 10 031 10 076 20 107 7 

2034 254 Orsa 1 730,9 3 472 3 395 6 867 4 

2031 199 Rättvik 1 920,7 5 394 5 465 10 859 6 

2061 201 Smedjebacken 947,9 5 409 5 253 10 662 11 

2082 198 Säter 570,3 5 523 5 338 10 861 19 

2021 255 Vansbro 1 539,6 3 455 3 363 6 818 4 

2039 247 Älvdalen 6 871,5 3 652 3 532 7 184 1 

21 Gävleborgs län 18 119,3 138 026 138 104 276 130 15 

2183 93 Bollnäs 1 814,4 13 033 13 160 26 193 14 

2180 17 Gävle 1 613,4 47 250 48 178 95 428 59 

2104 221 Hofors 409,9 4 897 4 681 9 578 23 

2184 68 Hudiksvall 2 488,9 18 279 18 505 36 784 15 

2161 125 Ljusdal 5 256,7 9 521 9 453 18 974 4 

2132 223 Nordanstig 1 370,6 4 920 4 613 9 533 7 

2101 264 Ockelbo 1 065,0 2 976 2 931 5 907 6 

2121 191 Ovanåker 1 873,3 5 775 5 629 11 404 6 



4.17 




Kod 

Rangordning 





2181 66 Sandviken 1 166,4 18 647 18 348 36 995 32 

2182 99 Söderhamn 1 060,8 12 728 12 606 25 334 24 

22 Västernorrlands län 21 551,7 121 050 121 105 242 155 11 

2280 103 Härnösand 1 058,4 12 077 12 464 24 541 23 

2282 127 Kramfors 1 694,8 9 486 9 256 18 742 11 

2283 120 Sollefteå 5 397,8 10 032 9 932 19 964 4 

2281 16 Sundsvall 3 189,6 47 787 48 326 96 113 30 

2262 132 Timrå 783,3 9 115 8 911 18 026 23 

2260 216 Ånge 3 051,4 5 031 4 808 9 839 3 

2284 42 Örnsköldsvik 6 376,5 27 522 27 408 54 930 9 

23 Jämtlands län 48 944,8 63 249 63 050 126 299 3 

2326 244 Berg 5 711,3 3 789 3 556 7 345 1 

2305 257 Bräcke 3 408,2 3 541 3 209 6 750 2 

2361 207 Härjedalen 11 286,1 5 311 5 030 10 341 1 

2309 157 Krokom 6 155,2 7 449 7 110 14 559 2 

2303 269 Ragunda 2 511,1 2 793 2 708 5 501 2 

2313 185 Strömsund 10 465,1 6 261 5 910 12 171 1 

2321 210 Åre 7 199,5 5 232 5 027 10 259 1 

2380 36 Östersund 2 208,3 28 873 30 500 59 373 27 

24 Västerbottens län 54 672,1 130 519 129 148 259 667 5 

2403 290 Bjurholm 1 306,8 1 253 1 178 2 431 2 

2425 288 Dorotea 2 764,9 1 503 1 359 2 862 1 

2481 179 Lycksele 5 518,5 6 134 6 209 12 343 2 

2418 285 Malå 1 599,0 1 615 1 615 3 230 2 

2401 250 Nordmaling 1 229,4 3 598 3 450 7 048 6 

2417 280 Norsjö 1 739,5 2 162 2 075 4 237 2 

2409 256 Robertsfors 1 292,2 3 465 3 297 6 762 5 

2482 28 Skellefteå 6 802,9 35 951 35 629 71 580 11 

2422 289 Sorsele 2 7 368,4 1 430 1 299 2 729 0 

2421 263 Storuman 7 303,5 3 071 2 955 6 026 1 

2480 11 Umeå 2 316,6 58 219 58 246 116 465 50 

2462 251 Vilhelmina 8 047,9 3 595 3 453 7 048 1 

2404 271 Vindeln 2 629,4 2 737 2 697 5 434 2 

2460 237 Vännäs 529,5 4 230 4 235 8 465 16 

2463 287 Åsele 4 223,8 1 556 1 451 3 007 1 

25 Norrbottens län 97 256,9 126 255 122 290 248 545 3 

2506 286 Arjeplog 2 12 556,8 1 621 1 493 3 114 0 

2505 260 Arvidsjaur 5 656,0 3 307 3 187 6 494 1 

2582 88 Boden 4 007,9 13 845 13 798 27 643 7 

2523 128 Gällivare 15 705,2 9 471 8 855 18 326 1 

2583 214 Haparanda 922,8 5 101 4 940 10 041 11 

2510 275 Jokkmokk 2 17 614,3 2 599 2 520 5 119 0 

2514 136 Kalix 1 807,7 8 491 8 100 16 591 9 

2584 110 Kiruna 19 140,3 11 836 11 131 22 967 1 

2580 27 Luleå 2 094,2 37 615 36 811 74 426 36 

2521 262 Pajala 7 840,2 3 293 2 977 6 270 1 

2581 56 Piteå 3 087,0 20 484 20 458 40 942 13 

2560 240 Älvsbyn 1 698,0 4 190 4 063 8 253 5 

2513 284 Överkalix 2 764,5 1 845 1 704 3 549 1 

2518 277 Övertorneå 2 362,1 2 557 2 253 4 810 2 

Hela riket 1 Sweden 1 407 339,7 4 726 834 4 756 021 9 482 855 23 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. 

Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and water 

area. Undistributed land area is included in the sum for each county. 

2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 . 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister; 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.18 

Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2012 

Population of the largest municipalities 

Befolkning 

Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2011 

Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 847 073 864 324 

Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 513 751 520 374 

Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 298 963 302 835 

Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 197 787 200 001 

Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 146 416 147 334 

Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 137 207 138 709 

Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 135 460 137 121 

Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 129 177 130 626 

Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 130 050 130 623 

Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 127 382 128 305 

Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 115 473 116 465 

Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 110 488 111 666 

Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 103 294 104 106 

Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 97 453 99 049 

Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 96 311 97 596 

Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 732 96 113 

Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 95 055 95 428 

Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 800 92 294 

Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 90 108 91 616 

Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 86 246 87 685 

Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 85 753 86 409 

Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 82 608 84 677 

Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 83 005 83 710 

Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 79 543 79 930 

Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 77 054 78 326 

Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 75 025 75 954 

Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 74 178 74 426 

Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 641 71 580 

Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 68 144 69 946 

Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 66 211 67 320 

Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 64 630 65 891 

Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 789 64 558 

Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 64 032 64 215 

Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 815 63 055 

Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 973 61 337 

Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 416 59 373 

Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 58 084 58 576 

Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 269 57 308 

Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 56 080 56 245 

Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 56 044 56 124 

Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 55 248 55 499 

Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 073 54 930 

Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 868 52 156 

Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 644 51 896 

Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 51 402 51 761 

Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 107 50 164 

Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 49 251 49 323 

Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 44 017 44 081 

Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 947 43 328 

Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 42 219 42 542 

Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 724 42 189 

Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 955 41 828 

Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 41 241 41 538 

Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 990 41 329 

Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 41 008 41 304 

Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 892 40 942 

Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 39 289 40 194 

Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 759 40 015 

Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 521 39 792 

Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 394 39 626 


Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2011 

Population by sex, civil status, age by single year 

Ålder 

Age 

Ogifta 

Single 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Gifta 1 

Änklingar, änkor 2 

Skilda 3 

Married 1 Widowed 2 

Divorced 3 


Hela 

antalet 

Total 

0 57 359 54 755 – – – – – – 112 114 

1 60 199 57 043 – – – – – – 117 242 

2 58 808 55 477 – – – – – – 114 285 

3 57 971 54 473 – – – – – – 112 444 

4 57 288 53 996 – – – – – – 111 284 

5 56 802 53 828 – – – – – – 110 630 

6 54 614 52 021 – – – – – – 106 635 

7 54 836 51 811 – – – – – – 106 647 

8 53 794 51 183 – – – – – – 104 977 

9 52 202 49 846 – – – – – – 102 048 

10 50 400 47 615 – – – – – – 98 015 

11 50 332 47 407 – – – – – – 97 739 

12 48 971 46 598 – – – – – – 95 569 

13 49 896 46 818 – – – – – – 96 714 

14 50 306 47 621 – – – – – – 97 927 

15 52 783 50 230 – – – – – – 103 013 

16 57 550 53 823 – 2 – – – – 111 375 

17 62 015 58 522 1 10 – – – – 120 548 

18 64 591 60 977 37 234 – 1 – 2 125 842 

19 67 626 62 926 162 860 – – 3 21 131 598 

20 68 757 63 316 431 1 788 – 1 14 85 134 392 

21 68 666 63 245 851 2 869 2 10 52 176 135 871 

22 64 730 59 040 1 344 3 889 2 7 101 394 129 507 

23 63 188 56 676 2 113 5 302 6 14 197 596 128 092 

24 59 168 53 074 2 968 6 629 10 18 289 844 123 000 

25 58 038 50 194 4 377 8 650 5 25 430 1 038 122 757 

26 55 790 47 011 5 986 10 504 13 31 641 1 329 121 305 

27 52 225 42 873 7 567 12 620 11 39 866 1 637 117 838 

28 49 422 39 581 9 286 14 835 15 41 1 028 1 911 116 119 

29 47 106 37 625 11 842 17 075 15 47 1 259 2 148 117 117 

30 44 191 35 043 13 943 19 473 16 54 1 510 2 421 116 651 

31 42 618 33 337 16 977 22 577 23 76 1 886 2 794 120 288 

32 39 674 30 543 18 386 23 723 21 84 2 042 3 134 117 607 

33 36 004 27 644 20 005 24 772 26 86 2 262 3 441 114 240 

34 34 740 26 470 22 133 26 562 30 138 2 553 3 699 116 325 

35 33 468 25 636 23 897 27 939 43 133 2 892 4 206 118 214 

36 32 837 25 353 26 386 30 190 41 175 3 319 4 774 123 075 

37 32 809 25 246 28 716 32 374 55 156 3 754 5 427 128 537 

38 30 756 23 907 29 423 32 570 62 203 4 142 5 899 126 962 

39 30 058 23 363 30 639 33 314 69 229 4 747 6 741 129 160 

40 28 913 22 292 31 515 33 946 71 259 5 037 7 220 129 253 

41 26 962 21 002 31 351 33 196 92 300 5 369 7 825 126 097 

42 25 685 20 074 31 292 32 369 108 349 5 995 8 392 124 264 

43 26 444 20 669 32 286 33 422 109 387 6 847 9 551 129 715 

44 27 350 21 536 34 092 34 437 147 431 7 928 10 463 136 384 

45 27 227 21 176 34 224 34 416 162 461 8 559 11 330 137 555 

46 26 125 20 172 34 664 34 576 161 630 9 279 12 148 137 755 

47 25 104 19 978 34 351 34 285 195 600 9 960 12 753 137 226 

48 22 991 17 597 32 220 32 148 218 690 9 938 12 099 127 901 

49 21 091 16 433 30 665 30 681 208 764 9 892 12 240 121 974 

50 19 857 15 011 29 989 30 273 234 804 9 751 12 009 117 928 

51 18 704 14 131 29 767 30 397 255 966 9 950 12 168 116 338 

52 18 268 13 420 30 272 30 802 329 1 007 10 336 12 372 116 806 

53 17 311 13 063 30 572 30 980 331 1 113 10 464 12 288 116 122 

54 16 548 12 425 31 231 31 961 409 1 378 10 718 12 638 117 308 

55 15 930 11 751 32 112 32 071 456 1 486 11 009 12 601 117 416 

56 14 990 11 041 31 547 32 392 506 1 729 10 784 12 356 115 345 

57 13 919 10 200 31 453 31 982 584 1 870 10 615 12 069 112 692 

58 13 775 9 758 32 456 32 898 690 2 072 10 979 12 529 115 157 

59 12 671 9 301 32 858 32 872 773 2 440 10 673 12 239 113 827 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2011 (forts.) 

Befolkning 

Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela 

antalet 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

60 12 057 8 703 32 684 32 744 858 2 604 10 409 12 196 112 255 

61 11 510 8 295 35 098 34 298 1 007 3 057 10 773 12 597 116 635 

62 11 176 8 121 36 623 35 887 1 157 3 463 10 909 13 042 120 378 

63 10 798 7 657 38 038 36 954 1 427 4 255 11 162 13 586 123 877 

64 10 243 6 965 38 619 37 217 1 504 4 683 11 340 13 705 124 276 

65 9 863 6 485 38 880 36 935 1 834 5 447 11 580 13 852 124 876 

66 8 830 5 851 39 160 36 329 2 085 5 870 11 124 13 495 122 744 

67 7 877 5 166 38 695 34 977 2 267 6 685 10 755 13 093 119 515 

68 6 771 4 520 35 834 32 452 2 360 6 979 9 807 12 112 110 835 

69 5 589 3 859 33 031 28 948 2 389 7 005 8 920 10 752 100 493 

70 4 816 3 221 28 302 24 747 2 211 7 205 7 762 9 507 87 771 

71 4 236 2 939 26 539 23 070 2 346 7 586 7 220 8 720 82 656 

72 3 886 2 781 26 021 22 694 2 591 8 390 6 947 8 447 81 757 

73 3 337 2 627 24 587 21 123 2 700 9 048 6 154 7 648 77 224 

74 3 130 2 253 22 749 19 204 2 658 9 633 5 518 6 879 72 024 

75 2 722 2 145 21 322 17 752 2 825 10 236 4 984 6 479 68 465 

76 2 525 1 931 19 457 15 775 3 047 10 652 4 504 5 744 63 635 

77 2 227 1 874 17 916 14 529 2 923 11 372 3 937 5 279 60 057 

78 2 115 1 774 16 719 12 877 3 163 11 971 3 516 5 131 57 266 

79 2 023 1 644 16 370 12 467 3 537 13 243 3 103 4 745 57 132 

80 1 861 1 600 15 088 11 093 3 535 13 981 2 779 4 470 54 407 

81 1 803 1 624 14 019 10 176 3 836 14 766 2 624 4 144 52 992 

82 1 597 1 530 12 256 8 822 3 802 14 752 2 194 3 365 48 318 

83 1 543 1 464 11 570 7 823 3 963 15 427 1 855 3 291 46 936 

84 1 268 1 302 9 856 6 389 3 789 15 332 1 554 2 748 42 238 

85 1 112 1 303 8 837 5 283 3 871 15 385 1 313 2 569 39 673 

86 1 053 1 241 7 520 4 471 3 969 14 889 1 128 2 400 36 671 

87 835 1 073 6 377 3 444 3 622 14 505 891 2 041 32 788 

88 699 1 031 5 448 2 658 3 541 13 544 750 1 665 29 336 

89 584 956 4 038 1 893 3 145 12 222 587 1 424 24 849 

90 493 903 3 334 1 527 3 058 11 633 454 1 342 22 744 

91 331 787 2 566 1 090 2 672 10 588 351 1 079 19 464 

92 254 487 1 517 616 1 844 7 294 213 691 12 916 

93 182 415 997 329 1 455 5 867 145 490 9 880 

94 115 351 677 208 1 135 4 752 106 410 7 754 

95 72 287 370 129 849 3 443 72 304 5 526 

96 54 197 228 75 541 2 551 26 173 3 845 

97 42 162 135 52 406 1 897 32 166 2 892 

98 23 120 78 23 268 1 314 19 94 1 939 

99 12 80 44 20 169 883 6 66 1 280 

100– 13 122 44 23 209 1 255 10 94 1 770 

Totalt 2 622 130 1 608 030 101 071 395 603 9 482 855 

All 2 273 023 1 605 988 366 968 510 042 

1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships. 

2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners. 

3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships. 


Källa: SCB (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.20 

Ålder 

Age 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 

Population projections 

Samtliga 1 

Total 

2012 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 686,7 756,7 718,8 722,4 782,9 779,0 

6– 9 432,1 485,4 513,6 472,6 512,1 532,5 

10–15 593,2 710,3 777,6 740,1 743,3 801,5 

16–19 465,3 439,9 500,5 529,1 488,9 527,8 

20–24 668,2 540,7 626,0 678,9 643,4 653,4 

25–29 610,6 692,5 599,0 674,0 704,2 662,1 

30–34 592,8 706,1 586,8 668,5 723,2 691,5 

35–39 618,0 634,5 712,4 623,2 699,0 730,3 

40–44 641,6 618,4 710,2 597,2 678,4 734,0 

45–49 677,9 655,8 632,1 710,2 624,9 700,9 

50–54 589,0 659,9 611,7 699,8 592,2 672,7 

55–59 576,3 636,1 641,3 615,7 694,5 612,8 

60–64 583,6 567,3 636,4 589,4 675,9 574,4 

65–69 596,0 538,7 601,3 608,7 585,2 664,1 

70–74 422,6 552,9 518,3 587,8 547,9 632,9 

75–79 311,9 458,5 462,3 528,1 542,4 526,7 

80– 499,9 546,9 812,1 899,9 1 049,5 1 112,5 

20–64 5 557,9 5 711,3 5 755,8 5 856,8 6 035,5 6 032,0 

25–64 4 889,7 5 170,6 5 129,9 5 177,9 5 392,1 5 378,6 

Totalt Total 9 565,5 10 200,5 10 660,3 10 945,3 11 287,7 11 608,9 

Ålder Män 1 

Men 

2012 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 352,9 388,9 369,5 371,4 402,6 400,6 

6– 9 221,8 249,0 264,0 242,8 263,2 273,7 

10–15 304,9 365,3 399,5 380,3 381,8 411,7 

16–19 239,3 226,5 257,0 271,9 251,1 270,9 

20–24 342,4 277,6 321,8 348,5 330,1 335,0 

25–29 312,9 355,4 308,2 346,0 361,4 339,0 

30–34 303,2 361,1 302,3 344,2 371,3 353,9 

35–39 314,3 324,2 365,7 320,3 358,4 373,9 

40–44 325,0 313,7 361,6 306,2 347,9 375,7 

45–49 345,2 331,2 320,5 362,6 319,4 358,1 

50–54 297,9 333,5 308,4 354,6 302,1 343,9 

55–59 289,6 321,4 322,1 310,6 353,3 312,4 

60–64 290,6 284,3 319,6 295,8 341,3 292,2 

65–69 295,6 266,8 301,3 304,1 294,1 336,7 

70–74 205,1 269,4 256,0 292,7 273,3 318,0 

75–79 142,4 219,1 222,8 260,0 267,8 262,0 

80– 187,5 220,5 351,2 395,4 476,0 508,1 

20–64 2 821,1 2 902,3 2 930,3 2 988,6 3 085,2 3 084,0 

25–64 2 478,8 2 624,7 2 608,5 2 640,1 2 755,1 2 749,0 

Totalt 4 770,7 5 107,8 5 351,6 5 507,2 5 695,1 5 865,6 



4.20 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.) 

Ålder Kvinnor 1 

Women 

Befolkning 

2012 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 333,8 367,8 349,3 351,0 380,4 378,4 

6– 9 210,4 236,4 249,7 229,7 249,0 258,9 

10–15 288,3 345,0 378,1 359,8 361,5 389,9 

16–19 225,9 213,4 243,5 257,1 237,8 256,8 

20–24 325,8 263,0 304,2 330,4 313,3 318,4 

25–29 297,6 337,1 290,8 328,0 342,8 323,1 

30–34 289,7 345,1 284,5 324,3 351,9 337,5 

35–39 303,6 310,4 346,7 302,9 340,6 356,4 

40–44 316,6 304,6 348,5 291,1 330,5 358,3 

45–49 332,7 324,7 311,6 347,6 305,4 342,8 

50–54 291,0 326,4 303,3 345,3 290,1 328,9 

55–59 286,6 314,6 319,2 305,1 341,2 300,4 

60–64 293,0 283,0 316,8 293,6 334,6 282,2 

65–69 300,4 271,8 300,0 304,5 291,1 327,4 

70–74 217,4 283,5 262,3 295,2 274,6 314,9 

75–79 169,4 239,4 239,5 268,1 274,6 264,7 

80– 312,4 326,4 460,9 504,5 573,5 604,4 

20–64 2 736,8 2 809,0 2 825,6 2 868,2 2 950,3 2 947,9 

25–64 2 410,9 2 545,9 2 521,4 2 537,8 2 637,0 2 629,6 

Totalt 4 794,8 5 092,7 5 308,7 5 438,1 5 592,6 5 743,3 

1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2011. 


Källa: SCB Demografiska rapporter 2012:2: Sveriges framtida befolkning 2012–2060 (www.scb.se/BE0401); 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.21 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder 

Number of households in Sweden estimated with different methods 

Hushållstyp 1 Type of household 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Age of reference person/ 

head of household 

Hushåll 

Households 

Familjeenheter 

Family units 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 

Enligt HEK 4 

Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income 

Distribution Survey (HEK) 4 

Enligt folkbokföring 

According to national 

registration 

1990 2010 2010 2010 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 

Män Men 683 895 1 137 244 + 43 418 1 499 644 + 43 497 1 364 965 

18–19 år years 9 046 11 734 + 5 036 130 395 + 9 967 11 076 

20–29 178 172 274 551 + 22 744 448 867 + 24 508 341 041 

30–49 219 807 345 464 + 25 295 382 191 + 25 765 446 913 

50–64 114 240 260 085 + 22 282 285 324 + 22 731 293 395 

65– år 162 630 245 411 + 21 519 252 869 + 21 665 272 540 

Kvinnor Women 829 586 1 127 141 + 42 975 1 451 571 + 43 234 1 347 915 

18–19 år years 11 351 15 369 + 5 437 115 889 + 9 567 14 358 

20–29 129 099 221 554 + 20 717 343 020 + 22 104 298 948 

30–49 116 087 182 180 + 18 335 223 104 + 19 166 235 107 

50–64 137 419 234 089 + 21 006 276 270 + 21 757 265 445 

65– år 435 630 473 949 + 29 114 493 288 + 29 349 534 057 

Båda könen Both sexes 1 513 481 2 264 385 + 55 307 2 951 215 + 51 251 2 712 880 

18–19 år years 20 397 27 103 + 7 405 246 284 + 13 526 25 434 

20–29 307 271 496 105 + 30 231 791 886 + 31 731 639 989 

30–49 335 894 527 644 + 30 716 605 295 + 31 416 682 020 

50–64 251 659 494 174 + 30 090 561 594 + 30 795 558 840 

65– år 598 260 719 359 + 35 356 746 156 + 35 576 806 597 

Två sammanboende utan barn 

Two cohabiting persons without children 975 700 1 011 967 + 27 098 1 187 668 + 27 130 822 488 

18–19 år years 1 087 857 + 969 857 + 969 36 

20–29 109 448 72 465 + 8 317 73 490 + 8 349 14 405 

30–49 133 574 106 522 + 9 988 145 149 + 10 999 53 181 

50–64 303 466 386 038 + 18 766 507 781 + 19 962 273 836 

65– år 428 125 446 085 + 19 828 460 392 + 19 979 481 030 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 

Yngsta barnet 0–9 år Youngest child 84 102 130 351 + 9 093 130 351 + 9 093 121 951 

Yngsta barnet 10–19 år . 165 428 + 9 789 . . 182 277 



Därav män med Of whom men with 

Yngsta barnet 0–9 år 8 285 23 034 + 4 709 23 034 + 4 709 19 913 




Därav kvinnor med Of whom women with 





Sammanboende Cohabiting persons 





1 barn 0–19 år . 335 890 + 16 250 328 546 + 16 215 264 059 

2 barn 0–19 år . 411 132 + 18 645 372 194 + 18 206 414 620 

3+ barn 0–19 år . 150 107 + 11 754 130 717 + 11 286 158 630 



4.21 

Hushållstyp 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder (forts.) 

Hushåll 

Familjeenheter 

Befolkning 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 Enligt HEK 4 Enligt folkbokföring 

1990 2010 2010 2010 

Ensamstående med övriga boende 

Households with two or more single 

persons not co-living 135 356 43 270 + 6 479 . . 53 660 

Sammanboende med övriga boende 

Cohabiting and not cohabiting persons 

in the same household 183 261 35 533 + 4 887 . . 53 667 

Hushåll yngre än 18 år 5 

Households younger than 18 years 5 . . . . . 7 176 

Samtliga Total 3 829 973 4 660 356 + 34 396 5 226 123 + 11 336 4 990 427 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers 

refer to dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and 

who share the housekeeping. 

4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK. 

5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2010 (www.scb.se/HE0103). 



4.22 

Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 

1990 och den 31 december 2000 och 2010 

Number of households by numbers of persons and children 

Hushållstyp 

Type of household 

Hushåll 1 

Households 1 

FoB 90 2 

Kosthushåll 3 

Census 2 Housekeeping units 3 

1990 2000 2010 

Hushåll efter antal boende 

Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 660 356 + 34 396 

1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 264 385 + 55 307 

2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 233 389 + 28 836 

3 471 184 463 799 + 20 477 486 347 + 18 601 

4 452 965 454 003 19 244 485 334 19 393 

5+ 200 649 205 402 + 13 247 190 901 + 12 543 

Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 9 135 141 + 59 960 

Antal personer per hushåll 

Number of persons per household 2.14 2.01 + 0.02 1.96 + .. 

Hushåll efter antal barn 0–5 år 

Households by number of children, age 0–5 465 151 439 769 + 20 762 506 824 + 20 674 

1 320 099 318 495 18 192 347 415 17 431 

2 131 587 116 143 + 10 917 145 935 + 11 732 

3+ 13 465 .. + .. 13 475 + 3 699 



1 277 544 318 573 + 18 580 269 616 + 15 269 

2 45 309 72 303 + 9 076 57 080 + 7 488 

3+ 1 544 .. + .. .. + .. 



1 350 526 361 509 + 19 418 320 276 + 15 575 

2 105 154 149 421 + 12 706 114 325 + 10 128 

3+ 7 357 15 266 + 4 172 9 200 + 2 721 


Households by number of children, age 16–19 .. 329 355 + 16 702 390 530 + 16 084 

1 .. 286 753 + 15 969 323 001 + 15 113 

2 .. 40 472 + 5 505 64 163 + 6 292 

3+ .. .. + .. .. + .. 



1 .. 135 837 + 9 349 182 556 + 10 746 

2 .. 12 666 + 2 524 26 365 + 3 663 

3+ .. – + – – + – 



1 .. 34 753 + 4 860 45 636 + 5 668 

2 .. .. + .. .. + .. 

3+ .. – + – – + – 


Households by number of children, age 0–19 .. 1 159 506 + 29 580 1 192 909 + 26 371 

1 .. 470 036 + 21 927 506 583 + 18 903 

2 .. 476 650 + 21 298 504 670 + 19 963 

3+ .. 212 820 + 14 576 181 656 + 12 476 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0-17 år. In the census the numbers refer to 

dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who 

share the housekeeping. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2010 (www.scb.se/HE0103). 



Befolkning 

4.23 Namnärenden 

Applications for family and first names 

Ansökningar Applications 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Inkomna ansökningar Applications filed 6 917 7 516 7 619 7 750 7 257 7 533 

Godkända ansökningar Applications approved 6 396 6 408 6 969 6 688 7 020 7 129 

Gamla släktnamn Old family names 3 788 3 788 4 161 3 957 3 983 4 069 

Nya släktnamn New family names 1 237 1 141 1 259 1 164 1 315 1 263 

Förnamn First names 1 371 1 479 1 549 1 567 1 722 1 797 

Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr 

Fees paid for family and first names 8 458 9 334 9 142 9 769 11 216 12 336 


Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

4.24 

Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets 

medianvaraktighet och barnantal 

Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and 

number of children 

År 

Year 

Antal 

Number 

På 1 000 av 

medelfolkmängden 

gifta 

kvinnor 1 

Makens 

ålder 2 

Age of 

husband 

Hustruns 

ålder 2 

Age of wife 

Äktenskapets 

varaktighet 

3 

Duration of 

marriage 

Antal barn under 18 år, % 

Number of children under 18 years, % 

0 4 1 2 3 4– 

1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4 

1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2 

1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3 

1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3 

1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3 

1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6 

1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6 

1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6 

1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0 

1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0 

1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6 

1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3 

1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5 

1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3 

1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4 

1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6 

1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5 

1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2 

2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4 

2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6 

2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3 

2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1 

2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0 

2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9 

2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5 

2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6 

2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5 

2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7 

2010 23 593 14,8 44,34 41,15 7,99 44,5 23,8 21,5 7,4 2,7 

2011 23 388 14,6 44,60 41,25 7,87 45,8 22,8 21,3 7,4 2,7 

1) Per 1 000 married women. 

2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning. 

3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret. 

4) Inklusive okänt antal barn. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010 och 2011. (www.scb.se/BE0101). 



4.25 

År 

Year 

Födda barn, summerad fruktsamhet 

Births, total fertility rate 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Levande födda 

Live births 

Samtliga 

Total 

Barn till gifta 

kvinnor 1 

Summerad 

fruktsamhet 

Total fertility rate 

1991 63 729 60 008 123 737 64 108 2,12 

1992 63 193 59 655 122 848 62 077 2,09 

1993 60 329 57 669 117 998 58 509 2,00 

1994 57 329 54 928 112 257 54 330 1,89 

1995 53 214 50 208 103 422 48 653 1,74 

1996 48 660 46 637 95 297 43 949 1,61 

1997 46 511 43 991 90 502 41 557 1,53 

1998 45 940 43 088 89 028 40 370 1,51 

1999 45 230 42 943 88 173 39 422 1,50 

2000 46 620 43 821 90 441 40 404 1,55 

2001 47 138 44 328 91 466 40 710 1,57 

2002 49 187 46 628 95 815 42 137 1,65 

2003 51 114 48 043 99 157 43 625 1,71 

2004 51 975 48 953 100 928 44 937 1,75 

2005 52 036 49 310 101 346 45 108 1,77 

2006 54 483 51 430 105 913 47 093 1,85 

2007 55 259 52 162 107 421 48 602 1,88 

2008 56 352 52 949 109 301 49 469 1,91 

2009 57 564 54 237 111 801 50 967 1,94 

2010 59 385 56 256 115 641 53 010 1,98 

2011 57 205 54 565 111 770 51 128 1,90 

1) Children born to married women. 


Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010 och 2011. (www.scb.se/BE0101). 

4.26 

År 

Year 

Döda och dödfödda 

Deaths and stillbirths 

Män 

Men 

Samtliga 

Total 

Kvinnor 

Women 

Båda könen 

Both sexes 

Pojkar 

Boys 

Barn under 1 år 

Infants under 1 year 

Flickor 

Girls 

På 1 000 levande födda 

Per 1 000 live births 

Dödfödda 1 

Stillbirths 

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Samtliga 

1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 234 230 464 

1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 197 199 396 

1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 203 197 400 

1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 185 163 348 

1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 182 168 350 

1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 174 156 330 

1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 149 165 314 

1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 166 155 321 

1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 168 157 325 

2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 170 169 339 

2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 185 152 337 

2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 176 163 339 

2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 171 176 347 

2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 148 170 318 

2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 145 156 301 

2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 159 160 319 

2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 158 168 326 

2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 199 197 396 

2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,40 234 217 451 

2010 43 900 46 587 90 487 160 134 2,68 2,38 231 195 426 

2011 43 594 46 344 89 938 128 107 2,24 1,96 227 202 429 

1) Med dödfött barn avsågs till och med 30 juni 2008 nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan (eller, vid 

ovisshet om tiden, är minst 35 cm lång). Från och med 1 juli 2008 avses nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan 

(eller, vid ovisshet om tiden, är minst 25 cm lång). 

Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1–2 och del 4 

för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 2010 och 2011. 




4.27 

Återstående medellivslängd för perioden 2007–2011 

Life expectancy 

Befolkning 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 1 

Life expectancy, years 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 1 

Life expectancy, years 

Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor 

0 79,35 83,35 60 22,21 25,29 

1 78,55 82,54 61 21,37 24,41 

2 77,57 81,56 62 20,53 23,53 

3 76,59 80,57 63 19,71 22,66 

4 75,60 79,58 64 18,90 21,80 

5 74,60 78,58 65 18,11 20,96 

6 73,61 77,59 66 17,33 20,12 

7 72,61 76,59 67 16,56 19,29 

8 71,62 75,60 68 15,79 18,46 

9 70,62 74,61 69 15,03 17,64 

10 69,63 73,61 70 14,30 16,83 

11 68,64 72,62 71 13,57 16,03 

12 67,64 71,62 72 12,86 15,24 

13 66,65 70,63 73 12,15 14,47 

14 65,66 69,63 74 11,47 13,71 

15 64,67 68,64 75 10,81 12,96 

16 63,68 67,65 76 10,17 12,23 

17 62,69 66,66 77 9,54 11,51 

18 61,72 65,68 78 8,94 10,81 

19 60,74 64,69 79 8,37 10,13 

20 59,78 63,71 80 7,81 9,47 

21 58,81 62,72 81 7,29 8,84 

22 57,85 61,74 82 6,78 8,22 

23 56,89 60,75 83 6,30 7,64 

24 55,93 59,77 84 5,85 7,08 

25 54,97 58,78 85 5,42 6,55 

26 54,01 57,80 86 5,02 6,06 

27 53,05 56,81 87 4,64 5,60 

28 52,08 55,83 88 4,31 5,17 

29 51,12 54,84 89 3,99 4,79 

30 50,16 53,86 90 3,69 4,43 

31 49,19 52,87 91 3,43 4,10 

32 48,23 51,89 92 3,21 3,83 

33 47,26 50,90 93 3,00 3,57 

34 46,29 49,92 94 2,81 3,34 

35 45,32 48,94 95 2,63 3,12 

36 44,35 47,96 96 2,46 2,91 

37 43,39 46,98 97 2,30 2,72 

38 42,42 46,00 98 2,16 2,55 

39 41,45 45,03 99 2,03 2,39 

40 40,49 44,05 100 1,90 2,23 

41 39,53 43,08 101 1,79 2,09 

42 38,57 42,10 102 1,67 1,96 

43 37,61 41,14 103 1,58 1,84 

44 36,67 40,17 104 1,49 1,72 

45 35,72 39,21 105 1,40 1,61 

46 34,77 38,25 106 1,31 1,52 

47 33,84 37,29 107 1,20 1,42 

48 32,90 36,34 108 1,25 1,32 

49 31,97 35,39 109 1,00 1,19 

50 31,05 34,45 110 0,50 1,07 

51 30,14 33,51 111 0,00 0,83 

52 29,23 32,58 112– – 0,50 

53 28,33 31,65 

54 27,43 30,73 

55 26,54 29,80 

56 25,66 28,89 

57 24,78 27,98 

58 23,91 27,08 

59 23,06 26,18 

1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket. 





4.28 

Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis 

Life expectancy at birth, by county 

Län 

County 

Män 

Men 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

2007– 

2011 

Stockholms 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 78,06 79,29 79,59 

Uppsala 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,07 80,22 80,40 

Södermanlands 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 77,56 78,59 78,81 

Östergötlands 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 78,25 79,46 79,63 

Jönköpings 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 78,43 79,52 79,75 

Kronobergs 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 78,83 79,88 80,26 

Kalmar 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 77,59 78,77 78,99 

Gotlands 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 77,78 79,33 79,42 

Blekinge 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,46 79,19 79,33 

Skåne 1 . . . . . . . . 76,70 78,08 79,11 79,27 

Kristianstads 73,85 74,57 75,25 76,26 . . . . 

Malmöhus 72,55 73,64 74,33 75,47 . . . . 

Hallands 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,13 80,23 80,34 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . 77,07 78,07 79,15 79,40 

Göteborgs och Bohus 72,17 73,08 74,20 75,46 . . . . 

Älvsborgs 73,55 74,29 75,52 76,48 . . . . 

Skaraborgs 73,53 74,63 75,55 76,26 . . . . 

Värmlands 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,37 78,23 78,58 

Örebro 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 77,68 78,87 79,01 

Västmanlands 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 77,89 79,05 79,25 

Kopparbergs/Dalarnas 1 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 77,65 79,35 79,58 

Gävleborgs 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 77,28 78,17 78,49 

Västernorrlands 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,41 77,94 78,10 

Jämtlands 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 77,73 78,75 78,95 

Västerbottens 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 77,83 79,15 79,27 

Norrbottens 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 76,84 78,20 78,22 

Hela riket Sweden 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 77,99 79,13 79,35 

Län 

Kvinnor 

Women 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

2007– 

2011 

Stockholms 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 82,65 83,50 83,67 

Uppsala 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 82,90 83,61 83,71 

Södermanlands 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,00 82,62 82,69 

Östergötlands 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,42 82,95 83,20 

Jönköpings 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 82,87 83,40 83,65 

Kronobergs 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,08 83,69 83,99 

Kalmar 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,18 83,06 83,03 

Gotlands 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 81,83 83,73 83,74 

Blekinge 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,94 83,08 83,44 

Skåne 1 . . . . . . . . 82,10 82,43 83,34 83,51 

Kristianstads 79,25 80,45 81,02 81,50 . . . . 

Malmöhus 79,14 80,30 80,80 81,22 . . . . 

Hallands 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 83,44 84,23 84,23 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . 81,99 82,40 83,21 83,30 

Göteborgs och Bohus 78,53 79,50 80,16 80,99 . . . . 

Älvsborgs 79,00 79,76 80,90 81,42 . . . . 

Skaraborgs 78,78 79,97 80,52 81,25 . . . . 

Värmlands 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,01 82,65 82,81 

Örebro 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,07 82,97 83,04 

Västmanlands 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,17 82,90 83,25 

Kopparbergs/Dalarnas 1 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,24 82,85 83,08 

Gävleborgs 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 81,52 82,21 82,48 

Västernorrlands 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 81,72 82,57 82,68 

Jämtlands 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 81,94 82,72 82,98 

Västerbottens 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 82,48 83,16 83,26 

Norrbottens 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 81,71 82,70 82,83 

Hela riket Sweden 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 82,41 83,19 83,35 

1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län. 





4.29 

År 

Year 

Folkmängdens förändringar 1751–2011 

Population changes 

Giftermål 

Marriages 

Skilsmässor 

Divorces 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utvandrare 

Emigrants 

Invandrare 

Immigrants 

Befolkning 

Folkökning 1 Döda under 1:a 

Population levnadsåret 

growth 1 Infant deaths 

– 1 year 

1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590 

1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634 

1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607 

1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791 

1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908 

1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718 

1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133 

1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945 

1831/40 21 506 . . 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822 

1841/50 24 042 . . 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749 

1851/60 27 714 . . 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440 

1861/70 26 695 . . 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800 

1871/80 29 866 . . 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365 

1881/90 29 264 . . 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010 

1891/00 29 276 338 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604 

1901/10 31 846 474 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569 

1911/20 35 761 910 126 294 81 649 11 838 7 555 38 209 8 753 

1921/30 39 234 1 833 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227 

1931/40 51 497 2 925 90 329 72 947 2 576 6 462 22 924 4 141 

1941/50 60 446 6 083 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386 

1951/60 52 132 8 622 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938 

1961/70 53 983 10 209 114 573 78 574 18 885 42 433 58 326 1 548 

1971/80 40 365 19 954 103 090 87 837 29 916 38 565 23 671 922 

1981/90 45 995 19 522 102 964 92 863 24 126 41 392 27 269 651 

1991/00 34 883 21 414 103 370 94 164 32 773 52 904 29 216 454 

2001/10 44 284 21 173 103 879 91 889 39 859 81 342 53 278 292 

1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818 

1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773 

1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727 

1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721 

1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671 

1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653 

1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635 

1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646 

1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 600 

1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666 

1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605 

1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641 

1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652 

1989 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670 

1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739 

1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761 

1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657 

1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571 

1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499 

1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429 

1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377 

1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328 

1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316 

1999 35 682 21 000 88 173 94 726 35 705 49 839 7 104 297 

2000 39 895 21 502 90 441 93 461 34 091 58 659 21 366 309 

2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334 

2002 38 012 21 322 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313 

2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308 

2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314 

2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246 

2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297 

2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268 

2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272 

2009 2 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278 

2010 50 730 23 593 115 641 90 487 48 853 98 801 74 888 294 

2011 47 564 23 388 111 770 89 938 51 179 96 467 67 285 235 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 

2) Fr.o.m. 2009 ingår giftermål mellan enkönade par. As from 2009 same-sex marriages are included. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige. Del 1: Befolkning; Statistikdatabasen: Befolkning för 1975– (www.scb.se/BE0101). 



4.30 

Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt 

indelningen den 1 januari 2011 

Population changes in counties and municipalities 

Län/ Kommun 

County/Municipality 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1 

Inflyttade 

Immigrants 

Utflyttade 

Emigrants 

Inflyttade 

Moves to 

Utflyttade 

Moves from 

Population 

growth 1 

Stockholms län 28 650 15 571 31 562 13 877 39 391 33 298 37 130 

Botkyrka 1 170 467 1 879 464 5 468 5 531 2 069 

Danderyd 288 279 519 328 2 163 1 893 469 

Ekerö 243 160 207 114 1 531 1 355 357 

Haninge 989 540 1 000 335 4 728 4 585 1 272 

Huddinge 1 273 574 1 677 574 7 212 7 425 1 596 

Järfälla 800 483 795 290 3 997 3 718 1 109 

Lidingö 443 399 526 353 2 468 2 606 64 

Nacka 1 185 586 1 049 531 6 226 5 835 1 508 

Norrtälje 530 640 303 173 2 325 2 179 165 

Nykvarn 103 59 39 24 469 522 0 

Nynäshamn 270 260 252 63 1 412 1 394 216 

Salem 176 90 139 75 1 006 848 303 

Sigtuna 580 274 772 313 3 098 2 533 1 339 

Sollentuna 780 382 888 404 4 168 3 813 1 261 

Solna 1 182 549 1 396 705 8 141 7 663 1 802 

Stockholm 13 620 6 942 14 844 7 171 48 231 45 514 17 251 

Sundbyberg 696 284 749 259 4 196 4 191 906 

Södertälje 1 149 701 1 917 543 4 068 4 469 1 439 

Tyresö 441 261 328 129 2 215 2 215 381 

Täby 621 463 646 348 3 714 3 402 769 

Upplands Väsby 446 262 535 153 2 651 2 320 905 

Upplands-Bro 313 156 238 108 1 551 1 538 308 

Vallentuna 376 168 205 82 1 932 1 664 601 

Vaxholm 104 79 89 45 656 541 176 

Värmdö 418 240 277 134 2 224 1 958 593 

Österåker 454 273 293 159 1 791 1 836 271 

Uppsala län 3 999 2 734 3 004 1 620 11 924 11 843 2 748 

Enköping 423 407 193 122 1 646 1 483 256 

Heby 115 162 47 39 677 640 -1 

Håbo 199 110 100 82 954 980 86 

Knivsta 163 83 89 52 933 810 241 

Tierp 202 244 93 46 879 931 -48 

Uppsala 2 608 1 387 2 342 1 216 9 129 9 266 2 214 

Älvkarleby 90 98 60 22 476 520 -14 

Östhammar 199 243 80 41 826 809 14 

Södermanlands län 2 891 2 884 2 237 973 8 650 8 091 1 825 

Eskilstuna 1 167 952 983 394 3 544 3 068 1 285 

Flen 158 186 261 67 806 937 35 

Gnesta 104 88 42 28 548 591 -15 

Katrineholm 304 419 211 106 1 347 1 359 -19 

Nyköping 563 568 273 173 2 213 2 050 252 

Oxelösund 108 120 50 28 646 601 57 

Strängnäs 304 327 228 112 1 590 1 413 268 

Trosa 111 108 58 47 581 563 31 

Vingåker 72 116 131 18 422 556 -69 

Östergötlands län 4 770 4 132 2 957 1 809 11 120 11 477 1 433 

Boxholm 58 65 22 8 224 248 -16 

Finspång 234 236 135 58 834 896 16 

Kinda 90 108 35 37 413 355 37 

Linköping 1 788 1 133 1 245 902 7 202 7 286 918 

Mjölby 269 269 135 56 1 124 988 217 

Motala 406 450 187 115 1 450 1 594 -127 

Norrköping 1 519 1 281 879 532 4 709 4 729 573 

Söderköping 144 136 57 15 741 768 19 

Vadstena 44 112 24 27 357 359 -74 

Valdemarsvik 58 93 113 16 339 499 -98 

Ydre 26 48 35 11 166 175 -6 

Åtvidaberg 94 142 62 22 522 501 13 

Ödeshög 40 59 28 10 249 289 -39 

Jönköpings län 4 005 3 490 2 156 1 107 8 131 8 656 1 030 

Aneby 66 81 56 13 341 344 22 

Eksjö 181 184 161 43 761 813 60 

Gislaved 292 285 131 77 863 1 160 -243 

Gnosjö 99 97 80 27 280 479 -146 



4.30 

Län/ Kommun 


indelningen den 1 januari 2011 (forts.) 

Levande 

födda 

Befolkning 

Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1 

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 

Habo 142 58 33 29 469 472 87 

Jönköping 1 664 1 216 825 528 5 083 4 911 923 

Mullsjö 78 59 27 19 337 363 1 

Nässjö 331 352 200 74 1 144 1 224 28 

Sävsjö 106 118 96 33 463 474 41 

Tranås 197 224 110 86 777 786 -11 

Vaggeryd 173 125 58 19 558 476 169 

Vetlanda 311 322 183 63 758 867 -2 

Värnamo 365 369 196 96 1 023 1 013 101 

Kronobergs län 1 984 1 760 2 164 842 5 058 5 876 714 

Alvesta 203 192 312 45 739 901 115 

Lessebo 64 98 107 35 370 470 -62 

Ljungby 261 271 220 103 778 830 60 

Markaryd 87 96 90 44 311 452 -106 

Tingsryd 87 164 123 29 488 506 4 

Uppvidinge 92 126 303 21 341 612 -28 

Växjö 1 029 648 741 418 3 917 3 903 705 

Älmhult 161 165 268 147 479 567 26 

Kalmar län 2 211 2 781 1 734 824 5 826 6 612 -446 

Borgholm 54 153 67 41 561 544 -54 

Emmaboda 71 120 59 38 310 429 -148 

Hultsfred 91 204 295 55 474 782 -181 

Högsby 51 81 111 25 279 346 -9 

Kalmar 685 637 425 305 3 299 3 237 240 

Mönsterås 114 161 81 23 482 547 -56 

Mörbylånga 161 172 70 35 786 690 117 

Nybro 206 268 98 73 915 888 -15 

Oskarshamn 276 269 171 68 891 990 3 

Torsås 46 96 57 18 298 362 -76 

Vimmerby 145 174 116 38 507 632 -76 

Västervik 311 446 184 105 1 098 1 239 -191 

Gotlands län 535 610 209 185 1 940 1 852 39 

Gotland 535 610 209 185 1 940 1 852 39 

Blekinge län 1 567 1 712 1 204 799 3 723 4 228 -248 

Karlshamn 323 369 220 74 1 046 1 106 42 

Karlskrona 707 675 627 362 2 270 2 374 183 

Olofström 96 155 45 57 436 476 -112 

Ronneby 281 317 205 235 952 1 236 -344 

Sölvesborg 160 196 107 71 599 616 -17 

Skåne län 15 438 11 609 15 649 10 676 18 942 18 086 9 604 

Bjuv 174 150 174 124 844 920 10 

Bromölla 121 150 100 26 530 481 94 

Burlöv 235 142 230 185 1 205 1 202 142 

Båstad 117 165 127 61 685 752 -48 

Eslöv 388 280 241 153 1 467 1 520 141 

Helsingborg 1 630 1 204 1 576 1 122 5 721 5 153 1 449 

Hässleholm 506 495 343 195 1 799 1 920 57 

Höganäs 255 264 212 87 963 1 020 61 

Hörby 156 155 110 64 801 786 61 

Höör 146 156 96 67 886 869 32 

Klippan 174 187 162 111 955 902 86 

Kristianstad 892 797 740 313 2 676 2 805 387 

Kävlinge 377 208 167 102 1 338 1 324 248 

Landskrona 564 424 651 452 2 162 2 010 465 

Lomma 246 152 141 117 1 281 943 458 

Lund 1 238 736 1 944 1 370 7 815 7 696 1 178 

Malmö 4 945 2 728 6 306 4 765 13 046 12 906 3 872 

Osby 139 154 125 55 502 580 -25 

Perstorp 78 87 106 54 495 447 98 

Simrishamn 124 247 117 73 820 894 -150 

Sjöbo 207 198 123 71 1 042 1 071 31 

Skurup 144 149 79 65 762 804 -35 

Staffanstorp 232 164 152 85 1 242 1 339 37 

Svalöv 147 123 101 58 887 946 8 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Svedala 225 135 70 79 835 934 -17 

Tomelilla 141 135 60 31 731 754 16 

Trelleborg 476 400 340 229 1 606 1 464 323 

Vellinge 260 263 246 157 1 493 1 363 207 

Ystad 267 376 150 100 1 310 1 164 89 

Åstorp 195 137 168 91 957 1 042 52 

Ängelholm 388 407 265 128 1 679 1 562 232 

Örkelljunga 112 106 73 52 512 508 32 

Östra Göinge 139 135 154 34 613 723 13 

Hallands län 3 260 2 857 1 977 1 317 8 902 7 704 2 240 

Falkenberg 487 469 255 128 1 323 1 169 296 

Halmstad 1 025 880 762 563 3 539 3 377 494 

Hylte 103 122 111 36 390 495 -51 

Kungsbacka 769 560 405 315 3 158 2 529 929 

Laholm 205 261 125 72 1 026 936 80 

Varberg 671 565 319 203 1 834 1 566 492 

Västra Götalands län 18 975 14 887 14 401 8 506 25 718 25 435 10 307 

Ale 301 239 102 80 1 380 1 322 135 

Alingsås 436 393 181 115 1 627 1 481 257 

Bengtsfors 80 142 129 70 303 408 -111 

Bollebygd 102 60 41 17 414 500 -19 

Borås 1 280 1 073 911 464 3 694 3 558 812 

Dals-Ed 39 51 78 46 178 210 -13 

Essunga 51 70 11 2 280 342 -71 

Falköping 367 350 196 71 1 138 1 106 176 

Färgelanda 58 78 61 16 331 399 -48 

Grästorp 57 71 17 12 229 322 -102 

Gullspång 45 71 57 26 217 266 -40 

Göteborg 7 508 4 384 7 300 4 536 23 875 23 171 6 623 

Götene 125 128 51 41 498 593 -89 

Herrljunga 90 102 68 23 392 454 -30 

Hjo 93 114 44 18 365 420 -51 

Härryda 388 215 176 112 1 892 1 735 391 

Karlsborg 45 104 17 17 277 251 -30 

Kungälv 463 321 172 113 1 845 1 745 297 

Lerum 429 248 147 128 1 812 1 796 208 

Lidköping 395 387 184 104 1 345 1 301 135 

Lilla Edet 144 140 79 50 682 749 -38 

Lysekil 129 214 102 67 536 605 -123 

Mariestad 226 245 118 76 828 856 -9 

Mark 342 340 173 72 1 154 1 313 -54 

Mellerud 91 133 83 37 309 424 -111 

Munkedal 101 110 79 30 499 493 42 

Mölndal 724 459 461 327 3 897 3 935 364 

Orust 109 143 82 45 692 785 -92 

Partille 418 249 249 142 2 520 2 371 434 

Skara 154 192 130 62 894 1 025 -94 

Skövde 557 481 346 202 2 516 2 377 359 

Sotenäs 61 132 58 41 375 365 -45 

Stenungsund 275 221 174 89 1 302 1 134 309 

Strömstad 129 124 262 135 449 376 202 

Svenljunga 94 132 72 27 463 480 -6 

Tanum 108 156 116 80 553 585 -50 

Tibro 121 118 66 16 443 431 65 

Tidaholm 117 150 63 23 418 427 -3 

Tjörn 121 142 78 59 665 660 4 

Tranemo 99 120 92 30 444 465 19 

Trollhättan 676 526 425 235 2 277 2 380 251 

Töreboda 76 105 78 17 431 520 -50 

Uddevalla 620 498 372 230 2 070 2 043 288 

Ulricehamn 245 246 177 81 919 858 158 

Vara 147 175 88 50 679 750 -68 

Vårgårda 125 89 76 29 503 536 51 

Vänersborg 408 368 189 131 1 425 1 413 105 

Åmål 102 156 108 67 401 458 -69 

Öckerö 104 122 62 45 457 416 38 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Värmlands län 2 708 3 047 2 241 1 542 5 304 6 169 -529 

Arvika 235 324 164 133 853 921 -127 

Eda 87 119 161 111 302 379 -64 

Filipstad 94 146 191 43 332 476 -48 

Forshaga 117 100 56 38 491 566 -37 

Grums 86 109 102 47 340 451 -74 

Hagfors 97 187 141 54 277 472 -198 

Hammarö 157 113 76 51 695 749 17 

Karlstad 1 009 795 587 594 4 779 4 318 656 

Kil 129 94 62 50 551 619 -24 

Kristinehamn 226 279 152 111 746 837 -110 

Munkfors 21 61 29 21 159 197 -69 

Storfors 26 47 67 11 215 303 -55 

Sunne 107 189 67 42 474 525 -113 

Säffle 112 187 150 74 442 599 -153 

Torsby 115 178 106 81 327 390 -102 

Årjäng 90 119 130 81 262 308 -28 

Örebro län 3 297 3 027 2 208 1 075 7 158 7 199 1 342 

Askersund 87 154 47 36 446 536 -144 

Degerfors 88 133 36 32 411 460 -90 

Hallsberg 152 190 123 36 776 852 -27 

Hällefors 60 118 82 18 297 384 -80 

Karlskoga 271 378 208 99 977 1 023 -52 

Kumla 238 216 109 64 1 047 1 064 54 

Laxå 45 76 29 17 219 261 -64 

Lekeberg 104 62 29 10 400 370 89 

Lindesberg 253 269 388 68 883 1 111 74 

Ljusnarsberg 37 87 84 19 243 316 -61 

Nora 91 127 86 35 465 495 -18 

Örebro 1 871 1 217 987 641 6 215 5 548 1 661 

Västmanlands län 2 807 2 574 1 884 817 6 809 6 594 1 501 

Arboga 128 187 80 31 603 583 17 

Fagersta 143 172 135 40 621 577 110 

Hallstahammar 149 169 101 32 786 790 49 

Kungsör 72 85 31 38 462 443 -3 

Köping 264 306 151 75 951 1 076 -98 

Norberg 57 73 29 16 321 316 2 

Sala 248 236 125 37 898 965 33 

Skinnskatteberg 27 45 32 9 271 310 -33 

Surahammar 87 106 60 22 506 597 -78 

Västerås 1 632 1 195 1 140 517 5 085 4 632 1 502 

Dalarnas län 2 814 3 085 1 754 1 070 6 640 7 528 -482 

Avesta 187 279 131 47 710 801 -97 

Borlänge 587 470 395 357 1 953 2 035 72 

Falun 618 519 342 215 2 367 2 503 80 

Gagnef 110 112 47 29 450 493 -28 

Hedemora 123 180 139 45 709 795 -45 

Leksand 134 193 83 47 712 736 -51 

Ludvika 266 364 135 84 914 1 092 -224 

Malung-Sälen 93 126 52 33 312 392 -94 

Mora 202 198 100 79 679 750 -46 

Orsa 59 91 77 39 408 468 -55 

Rättvik 80 146 63 21 516 446 48 

Smedjebacken 91 118 47 15 523 583 -53 

Säter 113 113 57 26 597 604 21 

Vansbro 68 73 43 18 211 219 13 

Älvdalen 83 103 43 15 245 277 -23 

Gävleborgs län 2 718 3 267 1 972 1 077 6 229 6 930 -378 

Bollnäs 243 353 225 93 899 975 -55 

Gävle 1 084 956 588 524 3 737 3 550 373 

Hofors 90 140 44 20 263 398 -163 

Hudiksvall 355 447 225 110 1 214 1 301 -65 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Ljusdal 170 245 178 128 558 616 -91 

Nordanstig 89 126 67 13 377 471 -78 

Ockelbo 44 83 43 9 263 287 -29 

Ovanåker 101 158 65 21 364 387 -36 

Sandviken 321 422 310 91 1 345 1 381 79 

Söderhamn 221 337 227 68 638 993 -313 

Västernorrlands län 2 447 2 958 1 657 686 5 178 6 147 -470 

Härnösand 227 280 167 92 984 1 091 -70 

Kramfors 143 310 135 44 698 800 -169 

Sollefteå 190 324 180 44 576 866 -291 

Sundsvall 1 063 1 037 679 325 3 334 3 334 381 

Timrå 183 191 167 32 766 870 36 

Ånge 79 159 54 15 261 434 -214 

Örnsköldsvik 562 657 275 134 1 274 1 467 -143 

Jämtlands län 1 319 1 534 923 415 3 372 4 050 -392 

Berg 59 109 83 6 289 325 -7 

Bräcke 45 97 71 14 280 420 -135 

Härjedalen 84 145 84 49 381 464 -113 

Krokom 150 146 68 32 729 742 24 

Ragunda 46 86 43 18 234 308 -89 

Strömsund 118 192 146 31 435 496 -14 

Åre 112 89 98 49 723 810 -15 

Östersund 705 670 330 216 2 754 2 938 -43 

Västerbottens län 2 947 2 617 2 262 972 6 291 7 521 381 

Bjurholm 23 39 20 4 102 131 -29 

Dorotea 26 55 39 1 102 125 -16 

Lycksele 152 128 92 27 359 483 -33 

Malå 32 48 39 4 92 155 -44 

Nordmaling 70 96 40 5 261 319 -50 

Norsjö 38 74 38 11 110 166 -67 

Robertsfors 66 91 53 13 240 325 -69 

Skellefteå 719 844 650 193 1 513 1 907 -61 

Sorsele 23 43 118 5 78 177 -7 

Storuman 48 85 32 20 188 253 -94 

Umeå 1 513 782 968 632 5 789 5 867 992 

Vilhelmina 60 106 84 15 193 301 -87 

Vindeln 49 87 22 24 248 278 -73 

Vännäs 105 87 44 12 484 480 51 

Åsele 23 52 23 6 111 133 -32 

Norrbottens län 2 428 2 802 2 312 990 4 841 5 851 -64 

Arjeplog 34 43 43 12 79 147 -47 

Arvidsjaur 65 100 38 8 231 260 -35 

Boden 251 304 438 59 997 1 158 172 

Gällivare 164 219 226 52 419 632 -99 

Haparanda 108 140 191 183 332 333 -18 

Jokkmokk 39 69 42 21 179 220 -51 

Kalix 129 223 74 32 448 542 -149 

Kiruna 263 247 315 56 629 881 23 

Luleå 785 652 526 388 3 100 3 123 248 

Pajala 57 108 41 15 231 217 -12 

Piteå 401 452 127 108 1 311 1 227 50 

Älvsbyn 72 115 158 25 262 431 -82 

Överkalix 23 63 25 5 109 152 -62 

Övertorneå 37 67 68 26 200 214 -2 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 





4.31 

Befolkning efter födelseland 

Population by country of birth 

Befolkning 

Födelseland 1 Country of birth 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Född i Sverige Sweden 7 938 057 7 955 157 7 974 766 8 002 717 8 030 641 8 055 559 

Utrikes född Foreign-born 1 175 200 1 227 770 1 281 581 1 337 965 1 384 929 1 427 296 

Norden exkl. Sverige 

The Nordic countries excluding Sweden 273 991 272 646 269 681 266 519 263 227 259 743 

Danmark Denmark 44 444 45 941 46 167 46 002 45 548 44 951 

Finland 180 906 178 179 175 113 172 218 169 521 166 723 

Island Iceland 3 914 3 936 4 091 4 480 4 728 5 011 

Norge Norway 44 727 44 590 44 310 43 819 43 430 43 058 

EU27 exkl. Norden 

EU27 excluding the Nordic countries 216 488 231 783 247 346 259 300 267 970 277 806 

Polen 51 743 58 180 63 822 67 518 70 253 72 865 

Tyskland 43 044 45 034 46 854 47 803 48 158 48 442 

Storbritannien och Nordirland 17 788 18 486 19 460 20 368 20 839 21 883 

Rumänien 12 910 15 214 17 352 18 532 19 741 21016 

Ungern 13 711 14 057 14 624 15 119 15 339 15 441 

Övriga EU27 exkl. Norden 

Rest of EU27 excluding the Nordic 

countries 77 292 80 812 85 234 89 960 93 640 98 159 

Europa exkl. EU27 och Norden 

Europe excluding the EU27 and the Nordic 

countries 203 431 207 421 211 793 217 072 222 252 227 145 

Jugoslavien 73 671 72 939 72 285 71 578 70 819 70 050 

Bosnien och Hercegovina 55 465 55 713 55 960 56 127 56 183 56 290 

Turkiet 37 107 38 158 39 230 40 766 42 527 43 909 

Ryssland 12 121 12 748 13 464 14 443 15 511 16 412 

Övriga Europa exkl. EU27 och Norden 

Rest of Europe excluding EU27 and the 

Nordic countries 25 067 27 863 30 854 34 158 37 212 40 484 

Afrika Africa 75 405 82 504 90 733 103 077 114 853 123 291 

Somalia 18 342 21 597 25 159 31 734 37 846 40 165 

Övriga Afrika Rest of Africa 57 063 60 907 65 574 71 343 77 007 83 126 

Nordamerika North America 27 168 27 616 28 750 30 145 31 263 32 284 

USA 15 225 15 309 15 901 16 555 17 179 17 755 

Övriga Nordamerika 

Rest of North America 11 943 12 307 12 849 13 590 14 084 14 529 

Sydamerika South America 58 221 59 459 60 878 62 465 63 725 65 014 

Chile 27 967 28 019 28 118 28 320 28 378 28 385 

Övriga Sydamerika Rest of South America 30 254 31 440 32 760 34 145 35 347 36 629 

Asien Asia 309 606 335 428 361 333 388 037 410 083 430 284 

Irak 82 827 97 513 109 446 117 919 121 761 125 499 

Iran 55 747 56 516 57 663 59 922 62 120 63 828 

Thailand 20 524 22 926 25 858 28 739 31 378 33 613 

Kina 14 453 16 013 18 256 21 202 23 998 25 657 

Libanon 22 697 22 967 23 291 23 701 24 116 24 394 

Syrien 17 768 18 229 18 786 19 646 20 758 22 357 

Indien 13 979 14 415 15 263 16 457 17 863 18 622 

Afghanistan 9 872 10 605 11 446 12 745 14 420 17 489 

Övriga Asien Rest of Asia 71 739 76 244 81 324 87 706 93 669 98 825 

Oceanien Oceania 3 642 3 756 3 957 4 251 4 529 4 716 

Sovjetunionen f.d. USSR, former 6 667 6 522 6 437 6 348 6 209 6 119 

Okänt land Unknown country 581 635 673 751 818 894 

Samtliga Total 9 113 257 9 182 927 9 256 347 9 340 682 9 415 570 9 482 855 

Utrikes födda i % av samtliga invånare 

Foreign-born as percent of all inhabitants 12,9 13,4 13,8 14,3 14,7 15,1 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste födelseländerna. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer 

som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och 

Sovjetunionen. 





4.32 

Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 

efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2011 

Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents 

born abroad by country of origin and sex in the whole country 

Ursprungsland 

Country of origin 

Födda utomlands 1 

Födda i Sverige 2 

Foreign-born persons 1 Born in Sweden 2 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män 

Kvinnor 

Totalt 

Total 


The Nordic countries exclusive Sweden 112 621 147 122 51 985 49 625 361 353 

Danmark Denmark 24 007 20 944 7 104 6 498 58 553 

Finland 67 184 99 539 41 744 40 060 248 527 

Island Iceland 2 526 2 485 518 518 6 047 

Norge Norway 18 904 24 154 4 433 4 235 51 726 


EU27 excluding the Nordic countries 139 070 138 736 35 799 33 336 346 941 

Grekland Greece 7 181 4 881 3 121 2 680 17 863 

Polen Poland 31 449 41 416 8 897 8 334 90 096 

Rumänien Romania 10 104 10 912 2 199 2 178 25 393 

Storbritannien och Nordirland 

United Kingdom & Northern Ireland 14 492 7 391 1 691 1 556 25 130 

Tyskland Germany 22 722 25 720 7 074 6 737 62 253 

Ungern Hungary 7 705 7 736 3 273 2 990 21 704 


Rest of EU27 excluding the Nordic countries 45 417 40 680 12 905 12 021 111 023 


Europe excluding the EU27 and the Nordic countries 112 432 114 713 52 643 49 238 329 026 

Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 751 28 539 9 887 9 183 75 360 

Jugoslavien Yugoslavia 35 434 34 616 22 726 21 201 113 977 

Ryssland Russian Federation 5 411 11 001 1 363 1 279 19 054 

Turkiet Turkey 24 182 19 727 17 000 16 114 77 023 


Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic 

countries 19 654 20 830 8 295 7 674 56 453 

Afrika Africa 65 487 57 804 24 789 23 686 171 766 

Etiopien Ethiopia 7 380 6 934 4 537 4 344 23 195 

Somalia 20 265 19 900 7 543 7 208 54 916 

Övriga Afrika Rest of Africa 37 842 30 970 16 120 15 383 100 315 

Nordamerika North America 16 700 15 584 2 598 2 479 37 361 

USA United States 9 340 8 415 927 861 19 543 

Övriga Nordamerika Rest of North America 7 360 7 169 1 737 1 671 17 937 

Sydamerika South America 31 599 33 415 9 893 9 274 84 181 

Chile 14 309 14 076 6 411 6 122 40 918 

Övriga Sydamerika Rest of South America 17 290 19 339 4 534 4 111 45 274 

Asien Asia 211 193 219 091 69 758 65 936 565 978 

Afghanistan 10 589 6 900 2 109 2 022 21 620 

Indien India 9 476 9 146 1 922 1 813 22 357 

Irak Iraq 67 851 57 648 22 555 21 493 169 547 

Iran Iran, Islamic Republic of 33 564 30 264 10 193 9 651 83 672 

Kina China 10 155 15 502 1 889 1 827 29 373 

Libanon Lebanon 13 543 10 851 12 136 11 640 48 170 

Syrien Syrian Arab Republic 11 507 10 850 10 094 9 404 41 855 

Thailand 7 352 26 261 1 128 1 048 35 789 

Vietnam Viet Nam 6 973 8 202 3 756 3 560 22 491 

Övriga Asien Rest of Asia 40 183 43 467 12 044 11 115 106 809 

Oceanien Oceania 3 057 1 659 179 156 5 051 

Sovjetunionen f.d. USSR, former 2 144 3 975 2 175 2 117 10 411 

Okänt land Unknown country 512 382 46 50 990 

Samtliga Total 694 815 732 481 221 172 209 081 1 857 549 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste. Personer som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. 

Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. The Nordic countries plus the 20 most common. People who moved to 

Sweden before a country's separation may not be allocated on the new countries. For example: Yugoslavia, Czechoslovakia and the 

Soviet Union. 

2) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av ländergrupper/världsdelar 

är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s and 

the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures. 





4.33 

Invandrare och utvandrare, länsvis och efter kommungrupp 

Immigrants and emigrants, by county and municipality group 

Län County Invandrare Immigrants Utvandrare Emigrants 

Befolkning 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Stockholms 30 095 30 255 31 562 11 201 15 196 13 877 

Uppsala 3 455 3 643 3 004 1 340 1 590 1 620 


Östergötlands 4 063 3 229 2 957 1 098 1 679 1 809 

Jönköpings 2 458 2 471 2 156 823 1 092 1 107 

Kronobergs 2 386 2 127 2 164 600 651 842 

Kalmar 1 845 1 564 1 734 502 634 824 

Gotlands 196 235 209 83 135 185 

Blekinge 1 676 1 567 1 204 455 641 799 

Skåne 18 120 16 884 15 649 7 895 10 157 10 676 

Hallands 2 221 1 946 1 977 944 1 167 1 317 

Västra Götalands 14 853 14 257 14 401 7 276 7 731 8 506 

Värmlands 2 215 2 333 2 241 1 119 1 306 1 542 

Örebro 2 348 2 103 2 208 690 837 1 075 

Västmanlands 2 167 1 953 1 884 663 930 817 

Dalarnas 2 422 2 126 1 754 694 717 1 070 

Gävleborgs 2 544 2 230 1 972 649 802 1 077 

Västernorrlands 1 850 1 864 1 657 455 643 686 

Jämtlands 786 911 923 411 375 415 

Västerbottens 2 313 2 498 2 262 782 802 972 

Norrbottens 1 859 2 456 2 312 839 805 990 


Kommungrupp Municipality group Invandrare Utvandrare 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Storstäder 30 452 28 690 28 450 13 216 16 669 16 472 

Förortskommuner till storstäderna 15 871 16 106 16 599 6 375 8 118 7 752 

Större städer 29 095 27 743 25 067 10 111 12 983 14 649 

Förortskommuner till större städer 2 169 2 151 2 043 850 1 139 1 181 

Pendlingskommuner 5 082 4 908 5 490 1 898 2 337 2 403 

Turism- och besöksnäringskommuner 1 856 1 974 2 016 873 943 1 067 

Varuproducerande kommuner 6 839 6 420 6 443 1 929 2 276 2 535 

Glesbygdkommuner 1 429 1 570 1 570 583 566 603 

Kommuner i tätbefolkad region 6 946 6 471 6 049 2 432 2 806 3 380 

Kommuner i glesbefolkad region 2 541 2 768 2 740 973 1 016 1 137 






4.34 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland 

Immigrants and emigrants, by country of citizenship 

Medborgarskapsland 

Country of citizenship 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Invandrare Immigrants 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801 96 467 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517 19 765 20 615 


The Nordic countries excluding Sweden 9 756 10 671 10 464 9 251 8 778 8 468 8 289 

Danmark Denmark 4 040 5 137 5 097 4 129 3 761 3 437 3 196 

Finland 2 895 2 639 2 561 2 405 2 398 2 300 2 331 

Island Iceland 404 403 411 454 671 661 732 

Norge Norway 2 417 2 492 2 395 2 263 1 948 2 070 2 030 


EU27 excluding the Nordic countries 11 486 17 706 23 694 23 855 20 698 18 417 19 579 

Frankrike France 618 756 890 957 847 723 852 

Polen Poland 3 420 6 347 7 525 6 970 5 167 4 414 4 403 

Rumänien Romania 352 337 2 587 2 544 1 829 1 726 1 928 


United Kingdom & Northern Ireland 1 050 1 537 1 541 1 719 1 638 1 435 1 804 

Tyskland Germany 2 016 2 883 3 614 3 405 2 773 2 202 2 205 



countries 4 030 5 846 7 537 8 260 8 444 7 917 8 387 



countries 5 825 9 769 6 111 6 140 7 076 7 351 7 401 

Turkiet Turkey 1 102 1 562 1 453 1 458 1 970 2 232 1 965 



Nordic countries 4 723 8 207 4 658 4 682 5 106 5 119 5 436 

Afrika Africa 5 124 8 020 8 530 9 357 12 962 13 238 10 073 

Somalia 1 314 2 974 3 781 4 064 6 902 6 819 3 082 

Övriga Afrika Rest of Africa 3 810 5 046 4 749 5 293 6 060 6 419 6 991 

Nordamerika North America 1 526 1 691 1 664 1 968 2 092 2 166 1 993 

USA United States 914 901 954 1 129 1 196 1 329 1 227 

Övriga Nordamerika Rest of North America 612 790 710 839 896 837 766 

Sydamerika South America 1 645 2 236 1 872 1 907 1 882 1 855 1 670 

Asien Asia 14 771 27 939 29 658 28 737 28 225 25 782 24 908 

Afghanistan 656 1 669 835 1 033 1 558 1 920 3 415 

Indien India 1 077 1 024 1 146 1 548 1 795 2 150 1 691 

Irak Iraq 2 942 10 850 15 200 12 103 8 539 4 534 4 469 

Iran Iran, Islamic Republic of 1 063 2 008 1 427 1 766 2 416 2 820 2 168 

Kina China 1 701 1 985 2 386 2 677 3 098 3 186 2 619 

Pakistan 671 938 1 229 1 500 1 756 1 575 896 

Thailand 2 056 2 339 2 548 3 060 2 994 2 775 2 533 

Övriga Asien Rest of Asia 4 605 7 126 4 887 5 050 6 069 6 822 7 117 

Oceanien Oceania 316 367 363 393 380 420 376 

Statslösa Stateless persons 691 1 502 913 1 364 1 379 984 1 257 

Okänt land Unknown country 157 497 267 346 291 355 306 

Utvandrare Emigrants 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853 51 179 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883 26 792 27 506 


The Nordic countries excluding Sweden 7 628 6 977 7 077 7 428 7 234 7 292 7 091 


Finland 3 171 2 731 2 428 2 517 2 296 2 153 2 092 


Norge Norway 1 922 1 821 1 770 1 749 1 660 1 629 1 560 




Polen Poland 241 362 636 937 1 089 1 253 1 395 

Rumänien Romania 42 77 143 269 529 443 541 


United Kingdom & Northern Ireland 697 946 837 739 639 1 010 813 

Tyskland Germany 777 961 1 099 1 014 1 278 1 305 1 369 



countries 1 378 2 065 2 299 2 075 2 143 3 028 2 999 



4.34 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland (forts.) 

Befolkning 

Medborgarskapsland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 



countries 627 975 887 699 618 787 1 064 

Turkiet Turkey 130 210 286 230 223 230 316 



Nordic countries 497 765 601 469 395 557 748 

Afrika Africa 591 1 021 1 068 837 514 965 1 107 

Somalia 207 283 288 259 133 328 358 

Övriga Afrika Rest of Africa 384 738 780 578 381 637 749 

Nordamerika North America 814 1 616 1 092 842 717 1 015 963 

USA United States 593 1 203 778 563 535 706 645 


Rest of North America 221 413 314 279 182 309 318 

Sydamerika South America 348 488 450 347 301 404 390 

Asien Asia 1 987 3 463 3 616 3 128 2 545 3 593 5 004 

Afghanistan 31 31 26 60 34 64 58 

Indien India 371 625 669 661 595 673 921 

Irak Iraq 207 216 191 341 252 400 462 

Iran Iran, Islamic Republic of 198 294 331 287 131 256 375 

Kina China 326 715 807 532 376 549 1 047 

Pakistan 79 178 282 248 285 451 615 

Thailand 129 224 205 184 166 200 301 

Övriga Asien Rest of Asia 646 1 180 1 105 815 706 1 000 1 225 


Statslösa Stateless persons 54 54 60 81 48 44 69 

Okänt land Unknown country 34 65 254 163 80 121 120 

Norden plus de 15 största in- och utvandringsländerna totalt efter medborgarskap har redovisats. 

Se Tabellanmärkningar 




4.35 

Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap 

Naturalised aliens 

Förutvarande medborgarskapsland 1 

Previous citizenship 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Totalt Total 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525 32 457 36 634 

Norden The Nordic countries 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342 4 067 3 123 

Danmark Denmark 329 431 388 404 409 485 393 

Finland 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432 2 971 2 230 


Norge Norway 492 422 376 352 322 386 350 



Polen Poland 793 1 000 762 686 824 1 487 1 791 

Tyskland Germany 294 457 386 606 700 923 778 


Rest of EU27 excluding the Nordic countries 1 550 2 128 1 644 1 527 1 640 2 311 2 132 



countries 8 753 11 615 5 439 4 543 4 089 3 886 5 351 

Bosnien och Hercegovina 

Bosnia and Herzegovina 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146 919 1 123 

Kroatien Croatia 504 624 314 230 181 195 162 

Ryssland Russia 886 1 510 919 759 865 769 948 

Serbien och Montenegro 

Serbia and Montenegro 3 254 3 073 . . . . . 



Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic 

countries 619 860 669 665 697 954 1 775 

Afrika Africa 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539 3 841 3 968 

Eritrea 199 297 202 253 356 327 398 

Somalia 688 931 655 787 885 1 076 1 091 

Övriga Afrika Rest of Africa 1 621 2 548 1 895 2 082 2 298 2 438 2 479 

Nordamerika North America 797 1 044 786 699 709 816 765 

USA United States 358 430 344 286 311 423 330 


Rest of North America 439 614 442 413 398 393 435 

Sydamerika South America 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304 1 404 1 421 

Chile 543 754 687 593 488 526 485 

Övriga Sydamerika 

Rest of South America 669 992 796 811 816 878 936 

Asien Asia 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214 10 944 13 423 

Afghanistan 623 1 062 777 812 1 180 848 636 

Filippinerna Philippines 333 399 328 401 388 415 358 

Irak Iraq 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180 4 367 6 191 

Iran Iran, Islamic Republic of 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110 967 1 028 

Kina China 920 1 141 742 515 403 429 370 

Libanon Lebanon 439 648 282 296 292 308 415 

Syrien Syrian Arab Republic 1 208 1 314 596 512 500 428 690 

Thailand 585 876 1 007 1 261 1 314 1 429 1 547 

Vietnam Viet Nam 306 594 375 345 377 265 271 

Övriga Asien Rest of Asia 1 091 1 817 1 413 1 483 1 470 1 488 1 917 


Statslös Stateless 788 1 171 1 156 1 131 963 1 139 1 517 

Okänt land Unknown 314 636 2 517 2 248 2 071 1 492 2 258 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2005–2011. 




Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 



Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013 

5 – Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 


5.1 Jordbruk .................................................. 108 

Agriculture 

5.2 Skogsbruk............................................... 110 

Forestry 

5.3 Saltsjöfisket ............................................ 111 

Salt water fishing 

5.4 Kor, svin och får i juni 1960–2011 ........ 112 

Cows, pigs and sheep 

5.5 Fällda älgar 1925–2011 .......................... 113 

Annual number of moose killed 

5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 

1925–2011 ..................................................... 113 

Yield of salt water fishing, landed weight 

5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 

1925–2011 ..................................................... 113 

Salt water fishing, number of 

professional fishermen 

5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass, 

2011 ............................................................... 114 

Forest land area by ownership class 

5.9 Årlig bruttoavverkning 1955–2011 ....... 114 

Annual gross felling 

5.10 Export och import av skogsindustriprodukter 

2010 efter produkt, 

miljarder kronor ............................................ 114 

Exports and imports of forest industry 

products by product, SEK billions 

5.11 Jordbruksföretag efter företagens 

storlek .................................................. 115 

Holdings, by size 

5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning 

i jordbruket .................................. 116 

Holdings by type of farming 

5.13 Åkermarkens användning, hektar ...... 117 

Use of arable land, in hectares 

5.14 Totalskörd i ton .................................... 118 

Yield in metric tonnes 

5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton ...... 118 

Organic farming, total production in metric 

tonnes 

5.16 Hektarskörd av spannmål och 

potatis, kg per hektar ................................... 119 

Yield of cereals and potatoes, kg per 

hectare 

5.17 Ekologisk odling, hektarskörd 

av spannmål, potatis och ärter, kg 

per hektar ...................................................... 120 

Organic farming, yield of cereals, potatoes 

and peas, kg per hectare 

5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur, 

svin, får och höns .................................. 120 

Holdings with cattle, pigs, sheep and 

fowl 

5.19 Husdjur .................................................. 120 

Livestock 

5.20 Renar vid samebyar ............................. 121 

Reindeer in Sami grazing communities 

5.21 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 121 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

5.22 Odling av trädgårdsväxter ................... 122 

Horticulture 

5.23 Frilandsareal i hektar för olika 

trädgårdsväxter ............................................ 122 

Cultivation on open ground of various 

horticultural plants, in hectares 

5.24 Antal djur som använts i försök 

enligt Europarådskonventionen (ETS 

123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i 

Sverige ........................................................... 123 

Number of animals used in Sweden in 

experiments and other procedures that 

come under the European Convention 

(ETS 123) and the EC Directive 

(86/609/EEC) 

5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar, 

länsvis ........................................................... 123 

Annual harvest of moose during open 

hunting season 

5.26 Total produktiv skogsmarksareal 

och areal skyddad skogsmark enligt 

svenska definitioner 2011 ............................ 124 

Total area of productive forestland and area 

of protected forest according to Swedish 

definitions 

5.27 Produktiv skogsmarksareal efter 

län, landsdelar och ägare 2006–2010, 

1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv 

skogsmark..................................................... 124 

Forest area by county and ownership. 

Excl. protected productive forest-land 



5.28 Saltsjöfisket, avkastning, landad 

vikt .................................................................. 125 

Salt water fishing yields, landed weight 

5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk, 

musslor och kräftor, hel färskvikt, 

ton .......................................................... 125 

Aquaculture production of food fish, 

mussels and crayfish, whole fresh 

weight, tonnes 

Jordbruk, skogsbruk och fiske 

5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............126 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 



5.1 Jordbruk 

Agriculture 

Inom det svenska jordbruket har åkerarealen, svinbeståndet och mjölkkorna 

minskat. Däremot har antalet kor för köttproduktion, höns och får ökat. 

Antalet nötkreatur har kontinuerligt minskat 

sedan år 1980, undantaget första hälften av 

1990-talet. Från 1980 fram till 2011 var minskningen 

423 000 djur. Även antalet företag med 

nötkreatur har genom åren blivit färre. 

Antalet mjölkkor sinar 

Sedan 1980 har antalet mjölkkor sjunkit med 

omkring 309 000 djur. Det är en nedgång med 

47 procent. 

Trenden med färre men större brukningsenheter 

inom mjölkproduktionen tycks fortsätta. 

År 2011 fanns det knappt 5 300 företag 

med mjölkkor, vilket är en minskning med 6 

procent jämfört med året innan. Samtidigt steg 

den genomsnittliga besättningsstorleken från 62 

till 65 mjölkkor. 

Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag 

minskat med 88 procent. Nedgången var kraftigast 

under andra hälften av 80-talet och början 

på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet 

för mjölk som infördes 1986, vilket lockade 

en del mjölkproducenter att ställa om sin produktion 

till köttproduktion. 

Om mjölkkorna har blivit allt färre, har 

köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har närapå 

tredubblats till 196 000 jämfört med 1980 – 

från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 17. 

Denna kraftiga ökning har sin förklaring i 

omställningen inom jordbruket i början på 90- 

talet. 

Även fårstammen har växt till sig under samma 

period. Numera finns det 623 000 djur inom den 

gruppen, vilket motsvarar en ökning med 

231 000. 

Däremot har svinbeståndet minskat med 45 

procent sedan 1980 – samtidigt som antalet företag 

med svin har minskat med nio tiondelar. 


Höns på stadig frammarsch 

Nära 6,4 miljoner höns sprätte runt på landets 

gårdar år 2011. vilket är en ökning med 5 procent 

jämfört med året innan. De flesta av dem, 

två tredjedelar, bodde i Skåne, Östergötlands, 

Västra Götalands och Kalmar län. Den genomsnittliga 

besättningsstorleken för höns har mångdubblats. 

År 2011 fanns i genomsnitt 1 666 

hönor på varje hönsgård. Det kan jämföras med 

1980, då de endast var 250 till antalet. 




Flest stora jordbruksföretag i Götaland 

År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar 

åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark 

71 100 stycken. Det är en minskning med 25 500 

företag jämfört med 1990. 

De allra minsta företagen, de under 2 hektar, 

har blivit fler medan de övriga företagen under 

100 hektar blivit färre. De större (med över 100 

hektar) har däremot blivit fler. 

Flest stora företag var det i Götalands södra 

slättland (18 procent). Av de mindre företagen, 

de med högst 10 hektar åkermark, var det mer 

än 55 procent som fanns i Jämtlands, Västernorrlands 

och Kronobergs län. 

Åkerarealen minskar 

Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år 

2011. År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner 

hektar. 

På tjugoett år har därmed åkerarealen 

minskat med knappt 226 000 hektar, vilket storleksmässigt 

motsvarar 322 400 normalstora fotbollsplaner. 

Med andra ord minskar åkerarealen 

per år med 15 400 fotbollsplaner. 

Åkerarealens användning år 2011 

Gröda Hektar Andel (%) 

Spannmål 992 800 37,9 

Baljväxter 41 700 1,6 

Potatis 27 700 1,1 

Sockerbetor 39 600 1,5 

Vall och grönfoder 1 195 300 45,6 

Oljeväxter 109 600 4,2 

Energiskog 12 900 0,5 

Träda 154 200 5,9 

Övrigt 45 100 1,7 

Summa 2 618 900 100,0 

Varierad jordbruksstruktur inom EU 

År 2007 fanns det drygt 13 miljoner jordbruksföretag 

i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade 

mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. 

Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent 

av den totala arealen. Omvänt hade 2 procent 

av företagen minst 100 hektar. Dessa företag 

brukade 47 procent av arealen. 

Men jordbruksföretagens antal och storlek 

varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk 

präglas av små företag, alltså företag med en 

areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent 

av landets jordbruksföretag tillhörde den 

kategorin år 2007. Tillsammans brukade de 80 

procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot 

var bara 3 procent av företagen små, och 

svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen. 

Med sina nästan 4 miljoner företag toppade 

Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i 

EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag 


brukade drygt en tredjedel av den totala 

jordbruksarealen i landet. 

Frankrike, Spanien och Storbritannien hade 

flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive 

39 100). Frankrike var vidare det land som 

hade störst andel stora företag (drygt 17 procent). 

Dessa företag brukade 55 procent av jordbruksarealen. 

Detta kan jämföras med Slovakien 

där andelen stora företag var drygt 3 procent, 

men som svarade för hela 90 procent av jordbruksarealen. 


Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar) 

av samtliga företag samt andel av den totala 

jordbruksarealen som de svarar för 2007 

Land 

Andel små företag 

av samtliga 

Andel av jordbruksarealen 

Malta 97,3 80,0 

Bulgarien 94,8 10,1 

Rumänien 89,6 35,1 

Ungern 88,3 6,8 

Slovakien 86,7 2,7 

Cypern 86,4 28,8 

Grekland 76,0 26,5 

Italien 73,3 15,9 

Portugal 72,5 10,0 

EU-27 69,8 8,4 

Polen 68,3 17,6 

Litauen 60,5 14,4 

Slovenien 59,0 21,9 

Spanien 52,2 4,6 

Tjeckien 49,2 0,8 

Lettland 40,7 5,8 

Estland 35,9 2,4 

Österrike 33,1 4,4 

Storbritannien 27,5 0,9 

Nederländerna 26,3 2,4 

Frankrike 24,0 1,0 

Belgien 24,0 1,7 

Tyskland 22,3 1,3 

Luxemburg 17,5 0,8 

Sverige 14,5 1,1 

Finland 9,2 0,8 

Irland 6,4 0,6 

Danmark 2,9 0,1 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och 

SCB. 



5.2 Skogsbruk 

Forestry 

Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Avverkningen 

har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2011 avverkades cirka 89 miljoner 

skogskubikmeter. Den svenska skogsnäringen sysselsätter ungefär 97 000 

personer. 

I Sverige finns omkring 328 000 skogsägare, 

varav 38 procent är kvinnor och 62 procent är 

män. Ungefär hälften av skogsmarken ägs av 

enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka 

25 procent, medan resterande 25 procent främst 

fördelar sig på statliga och övriga privata ägare. 

Gran och tall dominerar 

Det totala virkesförrådet uppgår till omkring 2,9 

miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 42 

procent är gran, 39 procent tall, 12 procent 

björk, samt 7 procent som är övriga lövträd och 

torra träd. 

Det är stora skillnader mellan hur virkesrika 

olika delar av landet är. Virkesförrådet är störst 

i södra Sverige och i Norrland ökar virkesförrådet 

ju närmare kusten man kommer. 

Skillnaden speglar markens bördighet. 

Den formellt skyddade skogsmarken finns 

inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd 

och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda 

areal uppgår till 844 000 hektar, varav 

nära hälften finns i den fjällnära skogen. Årlig 

bruttotillväxt på skogsmark är omkring 117 

miljoner m 3 sk. 

Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd 

enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). 

Under de senaste åren har andelen godkända 

föryngringar legat runt 80–90 procent vid 

skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring. 

Vid avverkning ska även miljöhänsyn 

tas enligt SVL. 

På 74 procent av den föryngringsavverkade 

arealen har plantering använts som föryngringsmetod, 

medan naturlig föryngring använts 

på 20 procent. Under 2011 levererades 384 

miljoner skogsplantor för användning inom 

Sverige. Plantering skedde på 176 000 hektar. 

Under 2011 var antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder, 

till exempel röjning och markberedning, 

omkring 27 miljoner. Under 2010 var 

kostnaderna för investeringar och underhåll 

knappt 4 miljarder kronor i det svenska skogsbruket. 

Virke transporteras främst med lastbil 

Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 

25 procent av alla landtransporter. Under 2010 

transporterades 43 miljoner ton rundvirke med 

lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik 

var motsvarande siffra (inrikes samt 

export) 1 miljon ton. 

Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter 

1965–2010, miljoner tonkm 


Skogsavverkningen ökar 

År 2011 var bruttoavverkningen nära 89 miljoner 

m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer, 

ökat stadigt sedan början av 1950-talet då 

den låg på mellan 50–60 miljoner m 3 sk årligen. 

Transportarbetet vid transport av rundvirke var 

3 919 miljoner tonkm med lastbil och 1 850 

miljoner tonkm på järnväg. År 1991 upphörde 

flottning av rundvirke. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik). 




5.3 Saltsjöfisket 

Salt water fishing 

Mellan åren 2010 och 2011 minskade fångsten med cirka 30 000 ton, vilket 

är en minskning med 15 procent. De fiskar som ökade mest i värde var 

skarpsill och makrill 

Under år 2011 fångades 180 000 ton (levande 

vikt) saltsjöfiskar. Det är en minskning med 15 

procent jämfört med 2010. I landat skick, alltså 

efter det att fisken blivit rensad och förts iland, 

vägde den sammanlagda fångsten 169 000 ton. 

Värdet av den ilandförda fisken år 2011 räknades 

till 998 miljoner kronor, vilket är en 

ökning med 5 procent jämfört med år 2010. En 

förklaring till detta är att värdet av framför allt 

skarpsill och makrill har ökat. 

Under 2011 fångades cirka 93 000 ton foderfisk, 

vilket motsvarar 55 procent av den totala 

fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till 

människoföda. 

Foderfiskens andel av den totala fångsten i 

landad vikt 1981–2011 

Året dessförinnan togs 132 000 ton foderfisk 

iland, vilket motsvarade 67 procent av den totala 

fångsten. 

Värdet av foderfisken var år 2011 205 miljoner 

kronor, vilket motsvarar 21 procent av det 

totala fångstvärdet. 

Fångster som direktlandat i utlandet (främst 

Danmark) utgjorde 65 procent av den totala 

svenska ilandförda fångsten år 2011. Värdet av 

dessa fångster var 39 procent av det totala 

fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes 

landade fångst till allra största delen (76 procent) 

bestod av foderfisk. 

Diagrammet nedan belyser utvecklingen av 

det omdebatterade torskfisket. 

Torskfångst 1950–2011 

Källa: Havs- och vattenmyndigheten Saltsjöfiskets fångster under 2011, JO 55 SM 1101 (www.havochvatten.se eller 

www.scb.se/JO1101). 



5.4 

Antal kor 

Kor, svin och får i juni 1960–2011 

Cows, pigs and sheep 

Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat 

med 670 000 djur. Det innebär att stammen 

på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till 

0,5 miljoner djur. Minskningen skedde 

främst under 1960-talet. 

Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 

2011 minskat med över 350 000 djur – från 

697 000 till 346 000 djur. Antalet kor för 

köttproduktion har under motsvarande 

period blivit 3 gånger fler efter en ökning 

från 59 000 till 196 000 djur. 

Antal svin 

Antalet svin är nu (år 2011) det lägsta 

under tiden från 1960 och framåt. Men 

under åren har stora variationer kunnat 

iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje 

år från 1963 till 1981. Under perioden 

1977–1985 var svinstammen på en jämn 

nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter 

två års minskning av svinstammen (1986 

och 1987) kom stammen återigen att ligga 

på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända 

fram till nästa nedgångsperiod som började 

1998 och som fortsatt fram till och med 

2011. 

Antal får 

Det finns nu (år 2011) drygt 4 gånger fler 

får än vad som fanns år 1960; nu 623 000 

får, då 140 000. Antalet får ökade årligen 

fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen 

minskade under resten av 1980-talet. 

Början av 1990-talet innebar en snabb 

återhämtning. Antalet får har aldrig varit 

större än nu under tiden från 1960 och 

framåt. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) 

och SCB (www.scb.se/JO1901): 

Jordbruksstatistisk årsbok 2012. 



5.5 

Fällda älgar 1925–2011 

Annual number of moose killed 


Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner 

älgar. Flest älgar fälldes under år 1982, 

175 000 djur. 

Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, 

Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen, 

statistik hämtad från; Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se); Svenska 

Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se). 

5.6 

Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2011 

Yield of salt water fishing, landed weight 

År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till 

72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag 

ökade fångsten år från år och kom vid 

mitten av 1960-talet att uppgå till 375 000 

ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års 

fångst. Andra halvan av 1960-talet och en 

stor del av 1970-talet präglas av minskande 

fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara 

hälften så stor som fångsterna vid mitten av 

1960-talet. Den allra största fångsten 

landades år 1998 – över 400 000 ton. 

Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk 

årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden 

serie J 55, JO 55 och JO 50 

(www.scb.se/JO1101) eller 

(www.havochvatten.se). 

5.7 

Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2011 

Salt water fishing, number of professional fishermen 

Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare 

1945 som 2009. 1945 fanns det 

16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot 

1 487 år 2011. 


Havs- och vattenmyndigheten 

(www.havochvatten.se). 



Skogsmarksareal efter ägarklass, 2011 

5.8 Forest land area by ownership class 

Den produktiva skogsmarksarealen på ca 

23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften 

ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel 

ägs av privata bolag medan den övriga 

fjärdedelen till stor del ägs av allmänna 

ägare som staten och statsägda bolag. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen. 

Årlig bruttoavverkning 1955–2011 

5.9 Annual gross felling 

Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen 

årligen med få undantag. 

Därefter följde en nedgångsperiod som 

bröts 1978. Avverkningen har därefter haft 

en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År 

2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. 

stormen Gudrun. 


2012 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen, SLU. 

5.10 

Export och import av skogsindustriprodukter 2011 efter produkt, 

miljarder kronor 

Exports and imports of forest industry products by product, SEK 

billions 

Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter 

uppgår till drygt 127 miljarder kr 

medan importvärdet uppgår till ca 31 miljarder 

kr. Värdet av nettoexporten uppgår 

således till knappt 100 miljarder kr och är 

därmed en av de näringar som bidrar mest 

till Sveriges totala nettoexport. 


2012 (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.11 

Jordbruksföretag efter företagens storlek 

Holdings, by size 


Län 

County 

Storleksgrupp, hektar åker 

Size of holdings, hectares of arable land 

0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1– 

Summa 

företag 

All 

holdings 

Stockholms 151 227 356 402 223 216 232 212 2 019 

Uppsala 142 262 375 515 334 424 538 476 3 066 



Jönköpings 213 754 820 706 323 391 387 131 3 725 

Kronobergs 180 637 578 466 220 214 175 63 2 533 

Kalmar 330 477 568 577 293 378 458 309 3 390 

Gotlands 91 142 165 184 146 246 343 257 1 574 

Blekinge 171 285 294 277 131 143 122 42 1 465 

Skåne 711 1 383 1 545 1 596 822 1 021 1 112 1 147 9 337 

Hallands 222 563 675 721 370 362 379 232 3 524 

Västra Götalands 500 2 227 3 015 2 894 1 396 1 446 1 429 1 081 13 988 

Värmlands 82 780 963 666 276 333 298 255 3 653 

Örebro 109 355 482 411 253 267 297 282 2 456 

Västmanlands 57 130 220 288 202 245 310 285 1 737 

Dalarnas 95 417 474 436 246 231 224 115 2 238 

Gävleborgs 79 448 551 554 249 271 241 133 2 526 


Jämtlands 63 483 420 278 123 124 143 94 1 728 


Norrbottens 92 305 331 239 118 100 137 75 1 397 


2010 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456 71 091 

2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609 

2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808 

2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 

2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798 

1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119 

1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307 

1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026 

1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488 

1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305 

1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102 

1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485 

1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850 

1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och 

JO 34 (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.12 

Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket 

Holdings by type of farming 

Län 

County 

Driftsinriktning 

Type of farming 

Summa företag 

All holdings 

Växtodling 

Crop husbandry 

Husdjursskötsel 

Animal husbandry 

Blandat jordbruk 

Mixed holdings 

Småbruk 

Smallsized holdings 

Stockholms 801 340 218 660 2 019 

Uppsala 1 378 559 318 811 3 066 

Södermanlands 864 488 252 613 2 217 


Jönköpings 376 2 026 101 1 222 3 725 

Kronobergs 270 1 190 82 991 2 533 

Kalmar 594 1 527 237 1 032 3 390 

Gotlands 459 613 228 274 1 574 

Blekinge 312 604 90 459 1 465 

Skåne 3 659 2 376 728 2 574 9 337 

Hallands 945 1 140 286 1 153 3 524 

Västra Götalands 3 917 3 726 940 5 405 13 988 

Värmlands 822 754 255 1 822 3 653 

Örebro 865 480 212 899 2 456 

Västmanlands 886 226 142 483 1 737 

Dalarnas 587 627 152 872 2 238 

Gävleborgs 663 744 160 959 2 526 

Västernorrlands 412 618 96 1 149 2 275 

Jämtlands 268 563 49 848 1 728 

Västerbottens 627 605 102 1 268 2 602 

Norrbottens 369 310 58 660 1 397 


2010 20 310 20 687 5 048 25 046 71 091 

2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609 

2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808 

2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888 

2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 

1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435 

1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599 

1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389 

1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854 

1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 

1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 

1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849 

1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 

1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och 

JO 35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–). 



5.13 

Åkermarkens användning, hektar 

Use of arable land, in hectares 


Gröda Crop 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

Spannmål Grain 978 419 990 086 1 087 722 1 048 582 962 758 992 763 

Vete Wheat 360 937 361 549 361 547 375 135 399 989 416 776 

Höstvete Winter wheat 317 603 323 182 311 632 326 838 331 805 349 793 

Vårvete Spring wheat 43 334 38 367 49 915 48 297 68 184 66 986 

Råg Rye 23 454 24 716 27 581 36 633 24 228 24 094 

Korn Barley 315 134 326 681 405 763 370 156 318 775 327 829 

Höstkorn Winter barley 5 909 8 274 10 396 18 278 17 928 14 370 

Vårkorn Spring barley 309 225 318 407 395 367 351 878 300 847 313 459 

Havre Oats 206 057 207 909 227 588 196 038 164 386 181 170 

Rågvete och blandsäd 

Triticale and mixed grain 72 836 69 231 65 242 70 621 55 381 42 891 

Rågvete Triticale 55 406 53 914 49 287 53 571 36 231 24 215 

Blandsäd Mixed grain 17 430 15 317 15 955 17 050 19 150 18 676 

Baljväxter Leguminous plants 35 683 28 557 25 255 34 017 46 110 41 690 

Potatis Potatoes 28 181 28 362 26 883 26 958 27 203 27 662 

Matpotatis Table potatoes 20 215 20 330 19 590 19 706 19 842 20 046 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 7 966 8 032 7 293 7 252 7 361 7 616 

Sockerbetor Sugar beets 44 184 40 682 36 778 39 782 37 950 39 638 

Frövall Seed ley 15 151 14 276 14 260 13 969 14 818 14 743 

Vall och grönfoder 

Ley, green forage and pasture 1 097 563 1 127 559 1 158 912 1 175 250 1 194 711 1 195 257 

Slåttervall och betesvall 2 

Ley and pasture 1 055 099 1 081 077 1 114 293 1 120 808 1 137 642 1 139 695 

Grönfoder 3 Green forage 42 464 46 482 44 619 54 442 57 069 55 562 

Oljeväxter Oil crops 98 958 92 176 93 040 109 470 129 378 109 630 

Höstraps Winter rape 47 638 50 341 61 860 67 841 71 836 56 600 

Vårraps Spring rape 35 148 33 044 24 359 29 245 35 695 36 112 

Höstrybs Winter turnip rape 1 138 1 117 834 282 496 395 

Vårrybs Spring turnip rape 6 270 3 341 2 453 2 150 2 207 1 781 

Oljelin Oil flax 8 764 4 333 3 534 9 954 19 144 14 743 

Övriga växtslag Other crops 31 941 35 146 34 523 34 655 33 194 33 488 

Energiskog Energy forest 13 649 14 299 14 201 13 731 13 126 12 922 

Trädgårdsväxter Horticultural plants 12 277 14 913 14 727 15 554 14 687 15 597 

Andra växtslag Other crops 6 015 5 934 5 595 5 370 5 381 4 969 

Träda Fallow 306 867 280 591 146 527 153 312 176 801 154 181 

Ospecificerad åkermark 4 

Unspecified arable land 31 670 8 239 7 583 7 355 10 535 9 833 

Summa åker 5 Total arable land 2 671 201 2 647 700 2 631 482 2 643 350 2 633 457 2 618 885 

1) År 2004 ingår endast företag med minst 2,0 hektar åkermark i redovisningen. Vilka företag som ingår fr.o.m. 2005 framgår av Tabellanmärkningar, 

tab. 5.11-5.13 och 5.18. 

2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 

3) Inkl. majs. 

4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 

5) Inkl. annan obrukad åker. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 

meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.14 

Totalskörd i ton 

Yield in metric tonnes 

Skörd Yield 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Höstvete Winter wheat 1 795 200 2 087 800 2 004 600 2 060 100 1 873 100 1 965 800 

Vårvete Spring wheat 172 200 167 900 197 600 217 800 269 900 260 900 

Råg Rye 115 400 137 600 168 800 218 400 117 600 126 500 

Höstkorn Winter barley 26 900 44 000 58 400 101 100 81 200 65 200 

Vårkorn Spring barley 1 083 700 1 395 000 1 613 200 1 579 800 1 151 100 1 343 900 

Havre Oats 624 400 889 800 820 000 744 200 559 300 692 000 

Rågvete Triticale 255 900 276 100 274 100 252 700 158 700 107 200 

Blandsäd Mixed grain 54 700 59 400 58 300 67 800 68 600 68 900 

Ärter Peas 50 800 38 000 29 100 48 900 54 000 42 800 

Åkerbönor Field beans 13 000 11 300 13 700 26 100 31 100 53 000 

Slåttervall 1 Ley 2 425 000 2 720 800 2 326 100 2 946 300 3 082 800 2 805 700 

Matpotatis 2 Table potatoes 525 300 534 700 558 200 568 500 542 900 584 000 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 252 500 254 300 295 000 289 400 273 400 298 000 

Sockerbetor 3 Sugar beets 2 189 000 2 137 700 1 974 900 2 405 800 1 976 200 2 493 200 

Höstraps 4 Winter rape 151 700 153 100 206 300 240 300 222 100 173 500 

Vårraps 4 Spring rape 59 700 63 000 48 200 54 900 54 100 74 000 

Höstrybs 4 Winter turnip rape 1 700 1 900 1 400 . . 900 . . 

Vårrybs 4 Spring turnip rape 7 300 4 400 3 500 2 800 2 500 2 300 

Oljelin 4 Oil flax 11 900 6 700 5 400 18 900 23 600 23 000 

1) Total inbärgad 1:a skörd. 

2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 

3) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 

4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 


5.15 

Ekologisk odling, totalskörd i ton 

Organic farming, total production in metric tonnes 

Skörd Yield 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Höstvete 1 Winter wheat 40 400 43 100 47 200 45 100 40 600 48 200 

Vårvete 1 Spring wheat 17 200 22 200 25 200 26 200 28 500 33 600 

Höstråg 1 Winter rye 7 300 5 700 7 800 8 800 4 300 4 600 

Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . . 

Vårkorn 1 Spring barley 31 500 37 400 41 300 41 500 36 000 35 700 

Havre 1 Oats 52 600 73 100 71 900 73 600 50 400 63 500 

Rågvete 1 Triticale 12 600 15 200 15 000 13 600 8 200 8 000 

Blandsäd 1 Mixed grain 13 300 23 100 17 000 22 900 24 000 26 500 

Ärter 2 Peas 8 400 5 100 4 800 5 100 5 000 4 500 

Åkerbönor 2 Field beans 7 300 7 300 9 600 14 600 13 100 23 000 

Höstraps 3 Winter rape 4 500 3 400 3 100 2 000 2 900 2 200 

Vårraps 3 Spring rape . . . . . . . . . . . . 

Höstrybs 3 Winter turnip rape 300 400 . . . . 300 . . 

Vårrybs 3 Spring turnip rape 300 300 . . . . . . . . 

Oljelin 3 Oil flax . . . . . . . . . . . . 

Matpotatis 4 Table potatoes 11 500 10 500 14 300 11 200 11 700 12 700 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 



4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska 

meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608). 



5.16 

Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar 

Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 


Län 

County 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Råg 1 

Rye 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Rågvete 1 

Triticale 

Matpotatis 2 

Table 

potatoes 

Potatis för 

stärkelse 

Potatoes for 

processing 

Stockholms 3 870 3 430 . . . . 3 460 3 100 . . . . – 

Uppsala 3 900 3 210 3 280 . . 3 630 3 210 . . . . – 

Södermanlands 4 700 3 950 . . . . 4 110 4 190 3 830 . . . . 

Östergötlands 5 560 4 060 5 840 4 980 4 930 3 890 4 580 36 190 . . 

Jönköpings . . . . . . . . 3 420 3 750 . . . . . . 

Kronobergs . . 4 250 . . . . 3 290 3 880 . . . . . . 

Kalmar 4 840 4 510 . . 3 560 3 590 3 070 4 170 . . 40 940 

Gotlands 3 990 4 450 3 280 2 920 3 640 3 520 3 770 27 610 . . 

Blekinge 5 860 5 690 . . . . 4 500 . . . . . . 37 800 

Skåne 7 470 5 370 6 340 5 600 5 710 5 010 5 200 30 720 39 870 

Hallands 5 710 3 390 . . . . 4 480 3 920 4 910 32 710 . . 

Västra Götalands 5 220 3 610 4 100 4 690 4 460 4 120 4 430 27 990 . . 

Värmlands 3 910 3 990 . . . . 3 210 3 010 . . 25 920 – 

Örebro 4 490 4 850 . . . . 4 570 4 790 . . 31 840 . . 

Västmanlands 4 500 3 520 . . . . 4 180 4 130 . . . . – 

Dalarnas 4 990 3 290 . . . . 3 540 3 420 . . 28 440 . . 

Gävleborgs . . 3 690 . . – 2 530 2 770 . . 16 790 . . 

Västernorrlands . . . . . . – 1 860 . . . . 18 330 . . 

Jämtlands . . . . . . – 2 800 . . . . . . – 

Västerbottens – . . . . – 2 730 . . . . 18 700 . . 

Norrbottens – . . – – 1 070 . . – 13 120 . . 


2011 5 630 3 980 5 290 4 600 4 350 3 940 4 460 29 130 39 130 

2010 5 660 4 070 4 870 4 640 3 930 3 530 4 420 27 360 37 140 

2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900 

2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440 

2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660 

2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690 

2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770 

2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720 

2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380 

2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050 

2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820 

2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700 

1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620 

1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440 

1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420 


2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB 

(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen: 

Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.17 

Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, 

kg per hektar 

Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 

Produktionsområde 

Production 

areas 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Höstråg 1 

Rye 

Rågvete 1 

Triticale 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Blandsäd 1 

Mixed 

grain 

Matpotatis 

2 

Table 

potatoes 

Ärter 3 

Peas 

Åkerbönor 

3 

Field 

beans 

2007 3 360 2 940 3 020 3 520 . . 2 610 2 690 2 700 13 280 1 690 1 990 

2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210 

2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140 

2010 2 940 2 490 2 120 2 690 . . 2 210 2 130 2 350 13 580 1 810 2 060 

2011 3 160 2 640 2 100 3 010 . . 2 350 2 480 2 480 13 470 1 880 3 020 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd 

med 15,0 % vattenhalt. 




5.18 

Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

Företag Holdings 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Med nötkreatur With cattle 25 054 23 878 22 844 21 733 21 586 20 503 

Kor Cows 

Mjölkkor Dairy cows 8 027 7 096 6 474 6 020 5 619 5 260 

Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 12 447 12 494 12 345 11 922 12 190 11 809 

Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 23 700 22 501 21 536 20 330 20 295 19 107 

Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 21 752 20 780 19 911 18 965 18 494 17 721 

Med svin With pigs 2 414 2 277 2 380 2 027 1 695 1 515 

Galtar Boars 1 187 1 049 995 885 723 666 

Suggor Sows 1 606 1 433 1 350 1 122 1 031 932 

Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 2 025 1 937 1 999 1 773 1 410 1 297 

Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 476 1 312 1 182 989 913 889 

Med får (exkl. lamm) With sheep 9 141 7 984 8 169 8 169 8 628 9 387 

Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 4 877 4 245 4 643 3 306 3 703 3 827 



meddelanden serie JO 20. 

5.19 Husdjur 

Livestock 

Husdjur Livestock 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Nötkreatur All cattle 1 590 409 1 559 725 1 558 381 1 538 281 1 536 658 1 511 846 

Kor Cows 

För mjölkproduktion Dairy cows 387 530 369 646 357 194 356 776 348 095 346 495 

För kalvuppfödning Suckler cows 177 522 185 717 196 254 191 505 197 053 195 653 

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 

Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 529 847 515 737 512 744 501 930 512 566 494 903 

Kalvar under 1 år 

Calves younger than 1 year of age 495 510 488 625 492 189 488 070 478 944 474 795 

Får och lamm Sheep and lambs 505 466 508 921 524 780 540 487 564 922 622 711 

Svin All pigs 1 680 535 1 676 327 1 609 289 1 528 740 1 519 874 1 482 592 

Galtar och suggor Boars and sows 186 944 181 444 169 832 160 265 155 962 152 828 

Galtar Boars 2 623 2 491 2 438 2 414 2 327 1 873 

Suggor Sows 184 321 178 953 167 394 157 851 153 635 150 955 

Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 493 591 1 494 883 1 439 457 1 368 474 1 363 912 1 329 763 

Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 001 947 1 015 365 974 112 942 521 936 910 900 897 

Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 491 644 479 518 465 345 425 953 427 002 428 866 

Höns och kycklingar av värpras Poultry 6 170 320 7 080 407 7 194 759 7 158 602 7 708 228 8 204 000 






5.20 

Renar vid samebyar 

Reindeer in Sami grazing communities 


År 

Year 

Summa 

Total 

Län 

County 

Jämtland Västerbotten Norrbotten 

1985 275 000 42 200 50 600 182 200 

1995 253 300 46 415 57 317 149 568 

1999 220 107 43 698 51 752 124 657 

2000 221 164 44 809 54 231 122 124 

2001 219 504 44 450 53 687 121 367 

2002 228 535 45 825 53 981 128 729 

2003 238 819 44 769 54 980 139 070 

2004 250 525 43 664 55 527 151 334 

2005 261 404 42 470 56 728 162 206 

2006 254 893 44 777 54 721 155 395 

2007 249 191 42 961 52 903 153 327 

2008 257 053 44 780 55 256 157 017 

2009 249 781 43 146 51 878 154 757 

2010 249 835 42 984 50 601 156 250 

2011 251 816 42 751 43 385 165 680 

Genomsnittlig storlek på renstammen 

Average number of reindeer 

1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000 

1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700 

1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200 

1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000 

2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se): 

Jordbruksstatistisk årsbok. 

5.21 

Animalieproduktion, 1 000 ton 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

Produkt Product 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Mjölkproduktion Production of milk 3 275 3 208 3 172 3 025 3 019 2 971 2 899 2 887 

Mejeriproduktion Dairy production 

Konsumtionsmjölk Drinking milk 1 009 992 954 926 915 908 914 877 

Syrad mjölk m.m. Acidified milk 263 265 267 266 272 264 263 263 

Grädde Cream 90 89 90 94 96 104 110 110 

Smör 1 Butter 52 45 42 38 39 45 39 38 

Ost Cheese 118 118 119 109 114 108 103 103 

Mjölkpulver 2 Milk powder 51 53 54 55 61 62 53 55 

Kött och fläsk Meat 442 415 406 404 406 407 407 399 

Storboskap Beef 138 131 133 129 125 135 134 133 

Kalvar Veal 5 4 4 4 4 5 4 4 

Får och lamm Mutton and lamb 4 4 4 5 5 5 5 5 

Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1 1 

Svin Pork 294 275 264 265 271 261 263 256 

Ägg och kycklingkött 

Eggs and chicken meat 

Ägg 104 102 99 95 102 105 111 116 

Kycklingkött 91 96 101 105 107 105 112 112 

1) Inklusive smördel i annat matfett. 

2) Inklusive kärnmjölkspulver. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0701): Statistiska meddelanden serie JO 48. 



5.22 

Odling av trädgårdsväxter 

Horticulture 

År 

Year 

Yta, 1 000 m 2 

Area in 1000 sq. 

meters 

Växthus 

Greenhouses 

Antal företag 

Number of 

enterprises 

Friland 

Cultivation on open ground 

Areal, hektar 



Totala antalet företag 

Total number of 

enterprises 

1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907 

1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296 

1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028 

1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326 

1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214 

1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729 

1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199 

2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004 

2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584 

2008 2 657 784 11 977 1 666 2 213 

2011 2 678 698 12 623 1 443 1 908 



5.23 

Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter 

Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 

Län 

County 

Köksväxter 1 

Vegetables, 

lettuce, herbs 

etc. 

Fruktträd 

Fruit trees 

Bär 

Berries 

Varav jordgubbar 

Of which 

strawberries 

Plantskoleväxter 

Nursery plants 

På friland 

Outdoor 

cultivation 

I container 

In container 

Stockholms 31,9 5,4 14,7 8,4 – 1,0 

Uppsala 23,0 13,0 40,1 35,4 – – 

Södermanlands 18,4 3,0 32,8 23,7 11,6 2,5 

Östergötlands 280,2 11,0 125,3 120,5 38,1 1,2 

Jönköpings 32,9 71,3 56,5 31,4 4,3 1,5 

Kronobergs 9,8 20,2 6,1 3,5 1,3 0,1 

Kalmar 261,8 4,0 490,4 446,5 2,5 1,5 

Gotlands 867,1 17,3 30,3 20,7 1,5 0,0 

Blekinge 167,3 56,7 301,3 260,3 2,5 – 

Skåne 5 285,7 1 424,3 804,7 737,0 193,1 66,3 

Hallands 277,4 6,0 78,4 70,0 69,7 2,8 

Västra Götalands 323,2 41,1 228,0 180,4 37,5 8,3 

Värmlands 40,6 0,3 48,0 46,9 6,2 5,0 

Örebro 74,9 4,7 19,2 8,3 – 0,0 

Västmanlands 6,1 11,1 9,3 3,5 0,5 1,7 

Dalarnas 29,4 0,0 86,1 26,5 0,3 0,0 

Gävleborgs 17,0 – 27,8 27,3 3,0 0,1 

Västernorrlands 6,4 0,1 33,9 9,1 – 0,0 

Jämtlands 6,4 – 60,6 38,0 – – 

Västerbottens 12,5 0,5 35,6 19,8 1,1 0,0 

Norrbottens 25,4 – 139,3 13,4 1,5 0,1 


2011 7 797,6 1 690,1 2 668,4 2 130,3 374,5 92,2 

2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9 

2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3 

2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1 

1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9 

1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8 

1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0 

1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0 

1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0 

1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0 

1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0 

1) Arealen 2011 avser sådd/planterad areal, innan år 2011 har definitionen varit utnyttjad/odlad areal. 






5.24 


Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige 

Number of animals used in Sweden in experiments and other 

procedures that come under the European Convention (ETS 123) and 

the EC Directive (86/609/EEC) 

Djur Animals 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Fiskar Fish 220 878 167 492 183 049 199 093 215 711 211 459 

Fåglar Birds 28 211 5 665 7 838 16 542 13 722 4 069 

Getter och får Goats and sheep 198 212 279 416 388 215 

Groddjur Amphibians 536 714 5 496 906 1 610 1 316 

Halvapor Prosimians – – – – – – 

Hundar Dogs 734 799 1 166 2 078 1 969 2 204 

Hästar, åsnor och hybrider 

Horses, donkeys and crossbreeds 135 152 650 427 594 428 

Kaniner Rabbits 2 180 2 035 2 112 1 808 1 304 1 345 

Katter Cats 164 174 220 201 91 149 

Kräldjur Reptiles – 421 – – 30 170 

Marsvin Guinea pigs 2 748 2 199 2 014 1 152 1 475 1 778 

Människoapor Apes – – – – – – 

Möss Mice 184 999 185 782 213 727 228 885 214 670 216 272 

Nötkreatur Cattle 1 352 786 727 1 961 2 032 1 590 

Råttor Rats 72 216 75 824 83 321 75 000 64 867 55 048 

Svin Pigs 2 047 1 630 2 722 2 029 2 322 1 973 

Övriga apor Other simians 60 11 75 40 129 46 

Övriga däggdjur Other mammals 90 208 639 489 209 308 

Övriga gnagare Other rodents 1 344 1 573 1 436 1 454 3 344 2 965 

Övriga rovdjur Other carnivores 161 209 210 148 297 122 

Märkta fiskar Marked fishes 212 466 160 171 161 993 185 339 179 143 200 243 

Totalt Total 518 053 445 886 505 681 532 629 524 764 501 457 


Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk (2006–, www.jordbruksverket.se). 

5.25 

Län 

County 

Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis 

Annual harvest of moose during open hunting season 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav 

Of which 

Kor 

Cows 

Tjurar 

Bulls 

Stockholms 1 573 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 926 1 146 532 614 

Uppsala 1 869 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 1 585 1 951 916 1 035 

Södermanlands 1 861 1 678 1 323 1 080 1 103 1 165 1 155 1 360 677 683 

Östergötlands 2 908 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 2 908 3 414 1 682 1 732 

Jönköpings 2 624 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 3 537 3 716 1 830 1 886 

Kronobergs 1 609 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 3 046 3 226 1 620 1 606 

Kalmar 1 925 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 3 013 3 264 1 589 1 675 

Gotlands – – – – – – – – – – 

Blekinge 329 189 250 294 428 480 475 509 224 285 

Skåne 587 465 341 336 477 639 587 664 319 345 

Hallands 944 773 639 749 937 1 214 1 192 1 450 698 752 

Västra Götalands 6 419 5 644 5 073 4 718 5 119 5 576 5 760 6 860 3 222 3 638 

Värmlands 8 056 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 7 190 7 197 3 429 3 768 

Örebro 3 399 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 2 501 2 776 1 303 1 473 

Västmanlands 1 874 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 1 228 1 233 614 619 

Dalarnas 9 246 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 6 143 6 150 2 754 3 396 

Gävleborgs 5 903 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 4 822 5 091 2 391 2 700 

Västernorrlands 9 896 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 8 973 9 539 4 881 4 658 

Jämtlands 13 363 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 12 432 13 251 6 303 6 948 

Västerbottens 12 334 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 13 620 15 023 7 510 7 513 

Norrbottens 9 844 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 11 039 11 672 5 110 6 562 

Hela riket 

Sweden 96 563 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 92 132 99 492 47 604 51 888 

Källa: Naturvårdsverket (2004, www.naturvardsverket.se) och Svenska Jägareförbundet (2005–, www.jagareforbundet.se). 



5.26 

Landsdel 

Region 

Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark 

enligt svenska definitioner 2011 

Total area of productive forestland and area of protected forest 

according to Swedish definitions 

All produktiv 

skogsmark 

Total productive 

forest land 

Produktiv skogsmark 

inom nationalparker, 

naturreservat 

National parks, nature 

reserves 

Totalt 

Total 

Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha 

Forest land by national definition, 1 000 hectares 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Of which 

submountaine 

forests 


inom 

biotopskydd 

Habitat protection 

areas 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 


inom 

naturvårdsavtal 

Nature conservation 

agreements 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Summa formellt 

skyddad produktiv 

skogsmark 

The sum total of 

protected productive 

forest land 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Norra Norrland 7 126 450 113 4 4 5 4 458 121 

Södra Norrland 5 744 113 53 3 3 5 5 121 61 

Svealand 5 335 140 106 7 7 9 9 156 122 

Götaland 5 018 92 92 7 7 9 9 108 108 

Hela riket Sweden 23 223 795 364 21 21 28 27 844 413 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket. 

5.27 

Län och landsdel 

County and regions 

Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare 

2006–2010, 1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark 

Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forestland 

Privata aktiebolag 

Private sector 

corporations 

Ägarkategori 

Ownership category 

Enskilda 

Individual 

Övriga 1 

Others 1 

Samtliga 

Total 

Norrbottens 388 1 190 2 016 3 594 


Jämtlands 1 126 1 080 287 2 493 

Västernorrlands 881 701 92 1 674 

Gävleborgs 524 661 297 1 482 

Dalarnas 571 825 476 1 872 

Värmlands 437 820 65 1 322 

Örebro 98 266 222 586 

Västmanlands 58 166 87 311 

Uppsala 148 216 87 451 

Stockholms 40 190 63 293 

Södermanlands 52 225 66 343 

Östergötlands 114 399 109 622 

Västra Götalands 46 1 047 186 1 279 

Jönköpings 32 587 82 701 

Kronobergs 19 521 107 647 

Kalmar 30 556 128 714 

Gotlands 5 102 13 120 

Hallands 13 264 19 296 

Blekinge 7 146 17 170 

Skåne 28 298 62 388 

N Norrland 2 1 037 2 587 3 085 6 709 

S Norrland 3 2 531 2 442 676 5 649 

Svealand 1 404 2 709 1 067 5 180 

Götaland 295 3 920 723 4 938 

Hela riket Sweden 5 267 11 658 5 551 22 476 

1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, 

Other public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 2) Norrbottens och Västerbottens län. 

3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. 


Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. 



5.28 

Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt 

Salt water fishing yields, landed weight 


Fiskslag m.m. 

Species of fish etc. 

Ton 

Tonnes 

2009 2010 2011 

1 000 kr 

SEK thousands 

Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr 

Ål Eel 291 14 646 313 16 372 238 15 671 

Lax Salmon 145 6 239 150 6 793 177 8 605 

Öring Trout 8 334 8 332 2 68 

Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 98 2 331 89 2 504 65 1 626 

Rödspotta Plaice 292 6 087 269 5 092 266 4 389 

Sandskädda Dab 3 21 2 10 3 27 

Skrubbskädda Flounder 142 1 006 103 818 109 908 

Övrig flundrefisk Other flatfish 236 13 103 219 13 853 203 12 587 

Torsk Cod 11 282 155 347 10 377 152 972 11 547 169 616 

Långa Ling 42 957 36 835 36 980 

Kolja Haddock 273 5 081 193 3 585 313 4 839 

Gråsej Saithe 1 168 14 812 1 312 18 953 1 218 17 765 

Lyrtorsk Pollack 55 1 546 60 1 607 58 1 708 

Vitling Whiting 65 1 105 67 1 203 68 983 

Kummel Hake 67 1 637 63 1 565 76 1 662 

Övrig torskfisk Other gadiforms 4 82 5 142 3 134 

Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 37 527 160 933 35 625 145 354 34 765 177 663 

Skarpsill Sprat 16 517 33 998 12 705 28 428 20 307 51 877 

Makrill Mackerel 3 374 35 674 2 828 30 686 3 526 56 094 

Övrig saltvattensfisk Other marine fish 694 9 182 108 4 924 292 4 910 

Foderfisk 2 Industrial fish 121 254 170 374 136 133 261 146 92 917 204 715 

Lever och rom Liver and roe 169 10 620 142 14 097 129 12 412 

Krabba Crab 103 2 935 114 2 895 127 2 055 

Hummer Lobster 23 7 254 19 5 965 20 6 105 

Havskräfta Norway lobster 1 268 106 154 1 169 110 331 858 104 705 

Nordhavsräka Prawns 2 303 127 687 1 614 121 024 1 633 135 965 

Blötdjur Molluscs 3 200 11 366 4 195 

Summa Total 197 403 889 345 203 734 951 851 168 958 998 264 

1) Till konsumtion. 

2) Ej fördelad på fiskslag. 

Källa: Havs- och vattenmyndigheten (www.havochvatten.se) och SCB (www.scb.se/JO0101): Statistiska meddelanden 

serie JO 55. 

5.29 

Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, 

hel färskvikt, ton 

Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, 

whole fresh weight, tonnes 

År 

Year 

Regnbåge 

Rainbow 

trout 

Lax, Öring 

Salmon, 

Salmon trout 

Ål 

Eels 

Röding 

Char 

Summa 

matfisk 

Total food fish 

Musslor 

Mussels 

Kräftor 

Crayfish 

1997 4 875 3 215 183 5 276 1 425 8 

1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9 

1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9 

2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7 

2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6 

2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6 

2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7 

2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6 

2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6 

2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5 

2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3 

2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . . 

2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2 

2010 2 7 859 . . . . 1 307 9 260 1 382 1 

2011 10 745 7 90 1 128 11 970 1 470 1 

1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. 

2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1201): Statistiska meddelanden serie JO 60. 



5.30 

Saltsjöfisket, fiskare och båtar 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 

Yrkesfiskare 

Professional 

fishermen 

Binäringsfiskare 

Occasional 

fishermen 

Summa 

fiskare 

Fishermen, 

total 

Därav 

trålfiskare 

Of which 

trawler 

fishermen 

Antal 

Number 

Båtar 

Fishing craft 

Därav 

Of which 

Båtar 

> 12 m 1 

Vessels 

> 12 mtrs 

Båtar Båtar 

< 12 m 2 < 8 m 3 

Västkusten West coast 757 . . 757 . . 605 129 266 210 

Sydkusten South coast 312 . . 312 . . 291 30 127 134 

Ostkusten East coast 418 . . 418 . . 469 33 184 252 

2011 1 487 1 487 1 365 192 577 596 

2010 1 457 1 457 1 353 211 574 568 

2009 1 500 . . 1 500 1 407 247 579 581 

2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608 

2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625 

2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646 

2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663 

2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655 

2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730 

2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789 

2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797 

2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829 

1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842 

1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141 

1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550 

1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319 

1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659 

1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . . 

1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . . 

1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . . 

1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre. 

2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m. 

3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m. 


Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–, 

www.fiskeriverket.se). 


Näringsverksamhet 



Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013 

6 – Näringsverksamhet 


6.1 Näringsverksamhet ................................... 129 


6.2 Industrins investeringar 1997–2011, 

miljarder kronor i 2008 års priser .................. 131 

Investments in manufacturing, 2008 prices, 

SEK billions 

6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande 

1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2012, procent ............... 131 

Actual capacity utilisation in industry, 

percent 

6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar 

och vandrarhem 1981–2011 efter 

gästernas hemland ......................................... 131 

Nights spent in hotels, holiday villages 

and youth hostels by the visitors' country 

of residence, millions 

6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade 

under åren 1970–2011..................................... 132 

Joint stock companies, registered and 

deregistered during the year 

6.6 Bestående aktiebolag vid årets 

slut 1980–2011 ................................................. 132 

Joint stock companies, remaining 

registered at the end of the year 

6.7 Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 

1983–2011 ...................................... 132 

District Courts: bankruptcies 

6.8 Industri, tillverkning av vissa varor 

enligt Kombinerade nomenklaturen 

(KN)................................................................... 133 

Manufacturing, production of some 

commodities divided according to the 

Combined Nomenclature (CN) 

6.9 Produktionens saluvärde efter 

näringsgren, miljoner kronor ......................... 135 

Market value (industrial production) by 

industry, SEK millions 

6.10 Företag efter näringsgren enligt 

SNI 2007 och juridisk form 2011 .................... 136 

Enterprises by economic activity according 

to SNI 2007 and legal form 

6.11 Anställda efter företagets näringsgren 

enligt SNI 2007 och juridisk form 

2011 ................................................................... 137 

Employees by economic activity of the 

enterprise according to SNI 2007 and 

legal form 

6.12 Arbetsställen efter län och 

storleksklass i november 2011....................... 138 

Establishments by county and by size 

6.13 Ekonomiska basfakta för företagen 

i näringslivet, totalt och efter bransch 

enligt SNI 2007, 2010, miljoner kronor ........... 139 

Basic data for market producers by industry 

(NACE Rev 2 classification), SEK millions 

6.14 Kommunägda företag efter verksamhetsområde 

m.m. den 31 december ....... 140 

Municipal enterprises, by field of activity 

6.15 Aktiebolag ................................................ 140 

Registered joint stock companies 

6.16 Näringslivsregistret, nyregistrerade 

bolag 2011, länsvis ................................. 141 

Newly registered businesses in the Trade 

and Industry Register, by county 

6.17 Patent ........................................................ 142 

Patents 

6.18 Belagda hotellrum efter målgrupp 

2011 ................................................................... 142 

Hotel rooms occupied by category of 

guests 

6.19 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, 

övernattande gäster efter 

hemland 2011 ................................................... 143 

Accommodation establishments, nights 

spent in tourist accommodation by 

nationality 




6.1 Näringsverksamhet 


Den globala finanskrisen som bröt ut i mitten av 2008 avspeglar sig tydligt i 

det svenska näringslivets utveckling. Industrisektorn drabbades hårdast och 

därför har de varuproducerande företagen haft en sämre utveckling än 

tjänsteföretagen. 

De varuproducerande företagen stod för 49 procent 

av näringslivets totala produktionsvärde 

på 5 065 miljarder kronor år 2010. De branscher 

som hade högst produktionsvärde var: 

• parti- och detaljhandeln, 663 miljarder kronor 

• byggverksamhet, 463 miljarder kronor 

• fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt 

andra företagstjänster, 455 miljarder kronor. 

anläggningstillgångar minskade rejält inom 

både varu- och tjänsteproducerande företag 

under slutet av decenniet. 

Produktionsvärde, index 1997=100, 1997–2010 

Parti- och detaljhandeln var även den klart 

största branschen sett till antalet anställda med 

nästan 460 000 helårspersoner. Byggverksamhet 

hade näst flest anställda, drygt 250 000. 

Tjänsteföretagen bidrar mest till BNP 

Produktionsvärdet är ett mått på företagens 

intäkter, medan förbrukningsvärdet är ett mått 

på företagens kostnader. I diagrammen till 

höger ser vi att kurvorna för produktion och 

förbrukning följer varandra ganska väl för både 

varu- och tjänsteproducerande företag under 

perioden 1997–2010. 

Skillnaden mellan produktion och förbrukning 

kallas förädlingsvärde och mäter företagens 

bidrag till BNP. Under perioden 

1997–2010 ökade förädlingsvärdet i de svenska 

företagen med mer än 90 procent, från 1 023 till 

1 946 miljarder kronor i löpande priser. 

Av det totala förädlingsvärdet stod tjänsteföretagen 

för 59 procent år 2010. Motsvarande 

andel år 1997 var 53 procent. En förklaring till 

att tjänsteföretagen har haft en mer positiv 

utveckling än de varuproducerande företagen 

är att finanskrisen drabbade industrin hårdare 

än tjänstesektorn. 

Krisen kan urskiljas ganska tydligt i alla 

diagrammen. Förädlingsvärdet visar en tydlig 

nedgång under krisåret 2009 för att sedan 

återhämta sig under det konjunkturmässigt 

starkare året 2010. På kurvan för utvecklingen 

av antalet anställda syns det tydligt att tjänsteföretagen 

är mer expansiva än industriföretagen. 

Sett till hela perioden har tjänsteföretagen 

ökat antalet anställda med 48 procent medan 

industriföretagen istället har minskat sina anställda 

med 5 procent. 

Finanskrisen syns också tydligt i näringslivets 

nettoinvesteringar. Investeringarna i materiella 

Förbrukningsvärde, index 1997=100, 1997–2010 

Förädlingsvärde, index 1997=100, 1997–2010 



Antal anställda, index 1997=100, 1997–2010 

Nettoinvesteringar, index 1997=100, 1997–2010 

Definitioner 

Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen 

utförd av företaget. Det baseras på 

försäljning, d.v.s. nettoomsättning, justerat för 

förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat 

arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter 

exkl. bidrag, kursvinster och reavinster, 

inköpskostnad för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för 

råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster. 

Däremot ingår inte personalkostnader, 

avskrivningar, räntor och liknande kostnader. 

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet 

minus kostnader för köpta varor och 

tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och 

inköpskostnader för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Anställda avser antalet anställda omräknat till 

heltidspersoner på årsbasis. 

Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar 

minus årets avyttringar av materiella 

anläggningstillgångar. 

Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19, 

(www.scb.se/NV0109). 

Sveriges näringslivsutveckling, mnkr, 1997–2010 

1997 1999 2001 2003 2005 2007 1 2008 2009 2010 

Produktionsvärde 

Varuproducerande 2 1 560 588 1 696 754 1 926 091 1 899 640 2 148 828 2 526 765 2 615 161 2 274 088 2 504 116 

Tjänsteproducerande 3 1 232 744 1 429 942 1 670 562 1 701 896 1 904 228 2 301 850 2 416 316 2 366 190 2 560 973 

Förbrukningsvärde 

Varuproducerande 1 075 225 1 156 901 1 364 450 1 311 743 1 475 888 1 742 028 1 838 589 1 581 705 1 698 728 

Tjänsteproducerande 694 705 796 124 958 140 944 928 1 051 517 1 262 090 1 351 748 1 298 393 1 420 364 

Förädlingsvärde 

Varuproducerande 485 362 539 853 561 641 587 898 672 940 784 737 776 572 692 383 805 387 

Tjänsteproducerande 538 038 633 717 712 422 756 968 852 711 1 039 760 1 064 568 1 067 797 1 140 609 

Anställda 


Tjänsteproducerande 1 079 773 1 210 483 1 328 022 1 323 658 1 347 987 1 486 735 1 564 492 1 553 584 1 597 110 

Arbetskraftskostnader 


Tjänsteproducerande 360 056 433 030 521 228 521 256 557 372 651 773 710 112 716 081 745 758 

Nettoinvesteringar 

Varuproducerande 4 77 760 76 661 73 128 73 014 88 563 114 549 128 062 107 869 103 365 

Tjänsteproducerande 114 268 105 475 111 470 103 978 121 059 165 492 161 067 144 946 130104 

1) Fr.o.m. årgång 2007 gäller branschnomenklatur SNI2007. 

2) Till varuproducerande företag räknas företag inom branscherna 01-43 enligt SNI2007. 

3) Till tjänsteproducerande företag räknas företag inom branscherna 45-63, 68-83 och 85-96 enligt SNI2007. 

4) Investeringsposter för SNI 01-02 ingår inte i tidsserien, p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen för årgång 2008 och framåt. 



6.2 


Industrins investeringar 1997–2011, miljarder kronor i 2008 års priser 

Investments in manufacturing, 2008 prices, SEK billions 

Industriföretagens investeringar för den 

svenska verksamheten redovisade ökande 

volymer under 2011. Därmed är trenden 

med minskande investeringar som har rått 

under dem två senaste åren bruten. Störst 

ökning skedde inom industrin för insatsvaror 

som ökade sina investeringar med 15 procent. 

Även industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror 

ökade sina investeringar. 

Industrin för investeringsvaror samt industrin 

för varaktiga konsumtionsvaror minskade 

sina investeringar med 6 procent vardera. 

Näringsgrensindelning enligt SNI 2002 

t.o.m. 2008, därefter enligt SNI 2007. 

Källa: SCB Näringslivets investeringar 


6.3 

Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2012, procent 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

Diagrammet visar det faktiska nyttjandet av 

den tillgängliga produktionskapaciteten inom 

industrin (SNI B+C). Uppgifterna är 

säsongrensade. 

Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen 

slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll 

från 91,1 procent första kvartalet 2008 till 

76,2 procent andra kvartalet 2009, för att 

sedan öka till 88,9 procent fjärde kvartalet 

2010. 

Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande 


6.4 

Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1981–2011 efter 

gästernas hemland 

Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors' 

country of residence, millions 

Under 2011 gjordes nära 34,0 miljoner övernattningar 

på hotell, stugbyar och vandrarhem 

i Sverige. Det är de högsta som någonsin 

registrerats. Antalet övernattningar av 

svenska gäster uppgick 2011 till över 26,1 

miljoner medan de utländska uppgick till 

över 7,8 miljoner. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) 

och SCB (www.scb.se/NV1701). 



6.5 

Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2011 

Joint stock companies, registered and deregistered during the year 

Det största antalet nyregistrerade företag 

under perioden 1970–2011 uppmättes 2011 

då 43 959 företag registrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes 1977 då 1 451 företag 

nyregistrerades. 

Det största antalet avregistrerade företag 

under samma period uppmättes 1997, då 

28 476 företag avregistrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes 1970 då 1 604 företag 

avregistrerades. Lagerbolag är exkluderade. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.6 

Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2011 

Joint stock companies, remaining registered at the end of the year 

Under perioden 1980–2011 är det sju år då 

antalet bestående aktiebolag överstiger 

300 000. Det är åren 2005–2011. Antalet 

bestående aktiebolag fördubblades från 

början av 80-talet till mitten av 90-talet, då 

en minskning skedde. Från 1999 ökade åter 

antalet bestående aktiebolag. Lagerbolag är 

exkluderade. 

Anmärkning: Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.7 

Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1983–2011 

District Courts: bankruptcies 

Efter att antalet konkurser stadigt minskat 

från 1992 års höga nivå på 21 200 har antalet 

fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en 

nivå runt 7 000. 

I genomsnitt gick 28 företag i konkurs 

varje arbetsdag under 2011. Motsvarande 

antal för ”rekordåret” 1992 var 85 stycken. 

Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och 

Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 




Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

6.8 nomenklaturen (KN) 

Manufacturing, production of some commodities divided 

according to the Combined Nomenclature (CN) 

Vara 

Commodity 

Kvantitetsgrund 

Unit 

2010 – Egen tillverkning 1 2010 – Lönebearbetning 2 

Kvantitet 

Quantity 

Saluvärde, tkr 

Value 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

1 Levande djur; animaliska produkter 

Live animals; animal products 

0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva 

kroppar ton 43 128 1 264 565 0 0 

0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . 475 9 500 

0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 087 031 7 702 587 0 0 

0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 47 461 1 273 552 0 0 

0406 90 Hårdost ton 87 212 3 460 770 0 0 

2 Vegetabiliska produkter 

Vegetable products 

0710 21 Ärter ton 37 955 391 362 0 0 

0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 68 226 3 278 310 38 378 133 759 

1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 457 266 1 505 356 0 0 

3 Animaliska och vegetabiliska fetter 

och oljor 

Animal and vegetable fats and oils 

1517 10 Bordsmargarin ton 14 333 131 631 65 749 169 398 

4 Beredda näringsmedel; drycker 

Prepared foodstuffs; beverages 

1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton . . . . 0 0 

1701 99 Strösocker ton 257 986 1 338 427 0 0 

2105 Glass 1000 l 40 575 714 606 46 291 196 120 

2203 Maltdrycker 1000 l 461 689 3 727 905 0 0 

5 Mineraliska produkter 

Mineral products 

2601 Järnmalm ton 26 011 229 25 875 965 0 0 

2603 Kopparmalm ton 298 817 5 655 592 0 0 

2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- o. jetbensin 1 000 m 3 4 066 515 21 336 574 0 0 

2710 (ur) Eldningsolja 1 1 000 m 3 7 893 512 39 461 362 0 0 

6 Kemiska produkter Chemicals 

2815 12 Natronlut ton NaOH 119 568 235 339 0 0 

3003, 3004 Medikamenter . . 49 305 141 . 234 971 

3208 90 Lacker och målningsfärger, ej 

vattenlösliga ton 37 123 1 188 183 0 0 

3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 5 097 589 3 761 817 0 0 

7 Plaster; gummi Plastics; rubber 

3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 19 792 384 091 0 0 

3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton . . . . . . 1 207 

8 Skinn; läder Skins; leather 

4107 12 91 Spaltläder ton 1 641 498 152 0 0 

9 Trä och trävaror 

Wood and articles of wood 

4407 10 91 Sågat virke av gran m 3 5 794 675 9 825 435 . . 14 488 

4407 10 93 Sågat virke av furu m 3 6 751 499 12 518 494 . . 3 728 

4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 1 682 3 634 385 0 0 

10 Massa och papper och varor av 

papper eller papp 

Pulp of wood and articles of paper or 

paperboard 

4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 3 112 560 16 963 858 0 0 

4801 Tidningspapper ton 2 250 829 9 432 572 0 0 

4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 953 908 4 467 152 0 0 

4818 40 Sanitetsbindor, tamponger, blöjor till 

spädbarn och liknande sanitetsartiklar ton 152 628 3 340 532 0 0 

4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 388 383 4 974 100 0 0 

11 Textilvaror Textiles 

5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m 2 3 726 103 675 0 0 

5603 Bondad duk ton 36 223 848 973 0 0 

12 Skor, huvudbonader m.m. 

Footwear, headgear etc. 

6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st . . . . 0 0 



6.8 

Vara 

Commodity 

Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

nomenklaturen (KN) (forts.) 

Kvantitetsgrund 

Unit 

2010 – Egen tillverkning 1 2010 – Lönebearbetning 2 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

13 Varor av sten, cement, glas etc. 

Articles of stone, cement, glass etc. 

6804 22 Slipstenar ton 5 255 224 096 0 0 

6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller sten ton 339 086 426 821 0 0 

14 Oädla metaller och varor därav 

Base metals and related articles 

7225 (ur) Valsade platta produkter av annat 

legerat stål (ej rostfritt) ton 959 094 8 761 224 46 177 

7408 Koppartråd ton 149 782 7 665 481 0 0 

7612 Aluminiumförpackningar 1 000 st 108 880 155 715 3 736 498 2 798 637 

15 Maskiner och apparater; elektriskt 

materiel 

Machinery, electrical equipment 

8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 64 223 1 146 461 0 0 

8419 50 Värmeväxlare st 5 405 950 5 331 988 0 0 

8534 Tryckta kretsar st 5 781 696 2 146 886 0 0 

16 Fordon, flygplan, fartyg 

Vehicles, aircraft, vessels 

8703 2 Personbilar (ej diesel) st 123 060 28 097 311 0 0 

8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 ton st 17 209 11 891 552 0 0 

17 Instrument och apparater 

Instruments and apparatus 

9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller 

rymdnavigering st 355 3 099 172 0 0 

9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 444 108 197 0 0 

18 Vapen och ammunition 

Arms and ammunition 

9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för 

militärt bruk ton . . . . . . . . 

19 Diverse varor 

Miscellaneous manufactured articles 

9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . 0 0 

9406 00 20 Byggnader, monterade eller 

monteringsfärdiga, av trä . . 9 427 810 . 0 

1) Egen tillverkning: all försäljning av produkter som tillverkats vid företaget inklusive produktion som utförts på särskild beställning. I de 

fall ett företag svarar för insatsvaror och försäljning, men låter ett annat företag producera varorna betraktas det som egen tillverkning. 

2) Lönebearbetning: innebär att beställaren står för större delen av insatsvarorna och att utföraren får betalt för produktionstjänsten. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0119): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen: 

Näringsverksamhet. 




Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor 

6.9 Market value (industrial production) by industry, SEK millions 

SNI 2007 

Näringsgren 

Industry 

2007 2008 2009 2010 

05–33 Tillverknings- och utvinningsindustri 

Mines and quarries and manufacturing industry 1 569 697 1 568 243 1 290 925 2 422 886 

05–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 27 674 33 605 23 653 42 718 

10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 1 542 023 1 534 637 1 267 273 1 374 898 

10–12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco industry 122 943 136 169 135 429 134 723 

13–15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, leather and 

leather products 11 831 10 792 9 406 10 437 

16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 

Industry for wood and wood products 89 268 81 339 72 777 79 703 

17–18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk 

industri 

Industry for pulp, paper, and paper products and printers 146 927 142 908 134 537 142 797 

19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade petroleumprodukter 

Industry for coke and refined petroleum products 11 291 13 652 14 680 12 498 

20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical products and man-made 

fibres 119 657 113 622 121 103 119 824 

22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 38 559 39 302 34 018 38 170 

23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral products 31 773 33 758 29 335 32591 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 159 388 155 137 102 867 129 560 

25–30, 33 Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, machinery and 

equipment 759 056 759 755 567 314 628 559 

31–32 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 51 330 48 203 45 806 46 036 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109). 



Företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 2011 

6.10 Enterprises by economic activity according to SNI 2007 and legal 

form 

Näringsgren enl. SNI 2007 1 

Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktiebolag 

Joint 

stock 

company 

Ekonomisk 

förening 

Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 222 790 4 308 3 036 7 615 173 420 234 14 1 223 239 813 

B Utvinning av mineral 197 10 43 474 1 3 1 8 737 

C Tillverkning 23 383 89 3 418 25 398 157 41 10 1 423 52 920 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 265 41 82 1 419 154 19 2 1 25 2 008 

E Vattenförsörjning; avloppsrening, 

avfallshantering 

och sanering 259 3 56 781 162 60 11 21 1 353 

F Byggverksamhet 49 545 118 4 723 36 343 116 53 7 715 91 620 

G Handel; reparation av 

motorfordon och motorcyklar 

49 995 132 12 186 62 488 550 151 39 1 2 847 128 389 

H Transport och magazinering 

13 265 34 1 108 14 821 167 74 4 3 234 29 710 

I 

Hotell- och restaurangverksamhet 

10 943 84 5 014 12 486 212 224 79 36 29 078 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

26 856 26 4 305 21 787 505 277 57 1 389 54 203 

K Finans- och försäkringsverksamhet 

678 2 369 11 399 45 92 1 517 4 424 14 530 

L Fastighetsverksamhet 13 716 1 596 5 037 27 938 17 397 9 953 465 4 401 76 507 

M Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och 

teknik 80 637 73 11 152 69 310 869 376 243 24 577 163 261 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster och 

andra stödtjänster 17 241 58 3 111 12 642 317 150 32 5 265 33 821 

O Offentlig förvaltning och 

försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 63 9 31 2 225 5 283 50 668 

P Utbildning 13 255 14 1 557 5 173 1 343 1 009 276 115 44 22 786 

Q Vård och omsorg; sociala 

tjänster 17 490 6 2 155 10 652 315 876 182 252 45 31 973 

R Kultur, nöje och fritid 37 136 194 4 550 6 515 675 9 643 229 20 141 59 103 

S Annan serviceverksamhet 41 235 39 2 372 4 927 788 15 740 571 19 103 65 794 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion av 

diverse varor och tjänster 

för eget bruk - - - - - - - - - - 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader o.d. - - - - - - - - 5 5 

Näringsgren okänd 16 135 404 525 3 664 245 362 551 2 535 22 423 

Summa Total 635 084 7 231 64 808 335 863 24 193 39 748 4 504 760 8 511 1 120 702 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften 

om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra 

sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är 

mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 

Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.11 


Anställda efter företagets näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk 

form 2011 

Employees by economic activity of the enterprise according to SNI 2007 

and legal form 


Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktiebolag 

Joint 

stock 

company 

Ekonomisk 

förening 

Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 9 276 1 246 940 24 425 2 473 326 174 300 105 39 265 

B Utvinning av mineral 38 12 34 8 578 0 0 10 1 8 673 

C Tillverkning 2 715 52 2 051 547 963 2 305 29 74 0 641 555 830 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 7 0 3 22 634 404 49 0 394 3 23 494 

E Vattenförsörjning; avloppsrening, 

avfallshantering 

och sanering 90 0 26 14 820 7 0 802 4 15 749 

F Byggverksamhet 10 799 78 2 821 251 595 172 30 1 545 266 041 

G Handel; reparation av 

motorfordon och 

motorcyklar 8 157 34 9 125 475 555 10 373 713 144 19 4 134 508 254 

H Transport och magasinering 

7 698 16 9 133 195 701 542 75 3 3 034 4 331 220 533 

I 


8 732 37 8 285 103 618 687 580 566 13 122 518 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

546 0 1 239 157 652 611 331 382 2 1 020 161 783 


28 0 336 72 559 55 220 712 1 403 14 536 89 849 

L Fastighetsverksamhet 995 116 907 43 700 9 496 870 1 165 957 255 58 461 

M Verksamhet inom 

juridik, ekonomi, 

vetenskap och teknik 2 374 35 4 622 219 853 1 344 635 1 003 6 849 1 364 238 079 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster 

och andra stödtjänster 4 667 7 2 140 207 742 552 443 365 10 650 457 227 023 

O Offentlig förvaltning 

och försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 1 2 159 0 775 262 148 152 1 280 150 631 

P Utbildning 733 5 466 47 426 11 093 12 811 8 467 305 933 70 387 004 

Q Vård och omsorg; 

sociala tjänster 1 991 44 1 465 137 883 5 181 10 347 5 575 755 373 23 917 882 

R Kultur, nöje och fritid 1 140 25 691 26 614 912 20 123 3 485 3 303 58 56 351 

S Annan serviceverksamhet 

3 419 14 1 115 22 438 1 542 49 515 1 428 491 424 80 386 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion 

av diverse 

varor och tjänster för 

eget bruk - - - - - - - - - - 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska 

ambassader o.d. - - - - - - - - 24 24 

Näringsgren okänd 129 9 13 238 13 23 20 0 85 530 

Summa Total 63 535 1 730 45 414 2 581 153 47 762 97 895 23 836 1 237 662 29 373 4 128 360 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften 

om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra 

sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är 

mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 




6.12 

Län 

County 

Arbetsställen efter län och storleksklass i november 2011 

Establishments by county and by size 

Storleksklass efter antal anställda 

Size group (number of employees) 

Summa 

Total 

0 1–4 5–19 20–99 100– Arbetsställen 1 

Establishments 

Anställda 2 

Employees 

Stockholms 196 132 60 443 22 431 7 619 1 410 288 035 1 042 396 

Uppsala 28 511 6 960 3 017 1 015 161 39 664 126 955 

Södermanlands 18 475 5 472 2 447 829 134 27 357 99 983 

Östergötlands 28 882 8 623 4 213 1 437 214 43 369 173 438 

Jönköpings 29 749 7 128 3 683 1 370 212 42 142 155 605 

Kronobergs 20 618 3 835 1 971 732 111 27 267 83 611 

Kalmar 21 985 5 295 2 581 799 119 30 779 95 757 

Gotlands 7 158 1 515 692 179 26 9 570 23 049 

Blekinge 11 329 2 896 1 449 463 68 16 205 62 180 

Skåne 100 790 27 625 11 745 4 222 683 145 065 503 205 

Hallands 27 622 7 291 3 232 951 136 39 232 116 678 

Västra Götalands 131 745 34 449 16 113 5 576 936 188 819 707 097 

Värmlands 28 532 5 765 2 878 915 151 38 241 108 360 

Örebro 19 785 5 456 2 714 976 175 29 106 123 254 

Västmanlands 15 871 5 257 2 471 828 136 24 563 105 988 

Dalarnas 31 377 6 132 3 040 972 123 41 644 114 954 

Gävleborgs 24 033 5 822 2 804 967 145 33 771 114 425 

Västernorrlands 23 130 5 272 2 560 846 114 31 922 100 050 

Jämtlands 18 406 3 512 1 613 465 64 24 060 51 997 

Västerbottens 29 538 5 693 2 759 895 143 39 028 110 276 

Norrbottens 24 681 5 285 2 779 962 124 33 831 108 992 

Hela riket Sweden 842 079 219 756 97 196 33 019 5 385 1 197 435 4 128 360 

1) Med arbetsställe avses varje adress där ett företag (enl. tab. 6.10) bedriver stadigvarande verksamhet. De flesta företagen, 1 112 649 

st., har endast ett arbetsställe vardera, medan de resterande, 8 053 st., tillsammans har 84 786 arbetsställen. 

2) Uppgiften om antalet anställda är beräknad på samma sätt som i 6.11. 




6.13 


Ekonomiska basfakta för företagen i näringslivet, totalt och 

efter bransch enligt SNI 2007, 2010, miljoner kronor 

Basic data for market producers by industry (NACE Rev 2 

classification), SEK millions 

Företag inom nedanstående 

näringar 

Enterprises in the following major 

divisions 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Antal 

anställda 2 

Number of 

employees 

Produktionsvärde 

3 

Production 

value 

Förädlingsvärde 

3 

Value 

added 

Bruttoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 

Gross investments 

in fixed 

assets 

Nettoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 

Net investments 

in fixed 

assets 

Samtliga företag 1 

All enterprises 1 000 920 2 480 067 5 047 032 1 946 001 .. .. 

Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture, forestry and 

fishing SNI (01-03) 238 959 39 396 172 561 48 615 .. .. 

Utvinning av mineral och 

tillverkning 

Mining, quarrying and 

manufacturing SNI (05-33) 55 173 553 153 1 628 726 509 051 56 923 49 898 

El-, gas-, värme- och vattenverk 

samt avfallshantering och 

sanering 

Electricity, gas and water 

supply and waste 

management SNI (35-39) 3 050 40 528 222 399 95 120 43 628 41 607 

Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 87 119 250 833 463 495 157 256 15 387 11 509 

Handel, rep. av fordon 

Wholesale and retail trade and 

repair of motor vehicles SNI (45-47) 127 167 458 581 662 855 322 677 25 626 20 029 

Transport och magasinering 

Transport and storage SNI (49-53) 29 398 203 848 408 518 121 138 38 513 22 315 


Accommodations and food 

service activities SNI (55-56) 28 548 100 919 103 341 40 059 5 240 4 155 

Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and 

communication SNI (58-63) 51 359 153 408 338 040 150 661 13 215 11 916 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, 

vetenskap och teknik 

Professional, scientific and 

technical activities SNI (69-75) 155 694 204 997 340 770 153 169 9 202 6 761 

Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

samt andra 

stödtjänster 

Real estate activities, renting 

activities and support service 

activities 

SNI 

(68, 77-82) 80 855 232 405 455 165 215 945 129 586 58 472 

Utbildning,vård och omsorg 

Education, health and other 

social work activities SNI (85-88) 49 403 190 310 148 989 97 816 4 373 3 329 

Kultur, nöje, fritid och annan 

serviceverksamhet 

Arts, entertainment, recreation 

and other services activities SNI (90-96) 94 195 51 689 102 173 34 494 4 244 3 271 

1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66 och 84), oberoende 

av juridisk form. Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte. 

2) Antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis. 

3) Definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde samt brutto- och nettoinvesteringar i Företagens ekonomi skiljer sig från 

Nationalräkenskapernas. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2010 

(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.14 

År 

Year 

Antal 

företag 

Number 

of enterprises 

Kommunägda företag efter verksamhetsområde m.m. 

den 31 december 

Municipal enterprises, by field of activity 

El-, gas-, 

och 

vattenförsörjning 

Electricity, 

gas and 

water 

Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Hotels and 

restaurants 

Därav huvudsakligen verksamma inom 

Of which activity within 

Transport, 

magasinering 

kommunikation 

Transport, 

storage and 

communication 

Fastighetsoch 

uthyrningsverksamhet 

Real estate 

and business 

services 

Andra samhälls- 

och 

personliga 

tjänster/ 

Utbildning, 

vård och 

omsorg 1 

Övrigt 

Other 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Balansomslutning, 

mnkr 

Balance 

sheet, total 

1999 1 436 329 33 113 709 142 110 118 858 532 665 

2000 1 431 311 32 114 720 142 112 129 706 589 036 

2001 1 447 318 31 125 735 138 100 134 559 582 101 

2002 1 423 292 31 123 737 135 105 120 030 475 618 

2003 1 416 288 29 119 738 135 107 129 442 494 611 

2004 1 417 285 25 121 756 129 101 133 052 518 942 

2005 1 533 318 28 134 796 142 115 140 656 628 981 

2006 1 518 321 38 128 795 133 103 145 210 676 607 

2007 1 535 321 34 134 812 134 100 144 109 667 064 

2008 1 1 575 390 36 141 825 19 164 160 006 787 386 

2009 1 621 409 40 143 846 19 164 169 536 855 923 

2010 1 622 404 33 150 852 20 163 155 013 896 515 

1) Fr.o.m. 2008 redovisas Utbildning, vård och omsorg istället för Andra samhälls- och personliga tjänster. From 2008 figures for Education 

and care are reported instead of Other community and personal services. 

Källa: SCB Kommunägda företag (1998); Den offentliga sektorns finanser (1999–2003); Statistiska meddelanden, serie 

OE 27 (2004–, www.scb.se/OE0108). 

6.15 Aktiebolag 

Registered joint stock companies 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Nyregistrerade aktiebolag 

Newly registered joint stock companies 19 288 20 561 23 894 27 994 27 555 24 228 34 708 43 959 

Avregistrerade aktiebolag 

Joint stock companies deregistered 12 117 14 156 14 145 13 319 13 446 13 574 13 178 14 547 

Aktiebolag i Näringslivsregistret 1 

Joint stock companies in the Trade 

and Industry Register 1 295 223 301 628 311 377 326 052 340 186 350 903 372 097 401 800 

Aktiebolag med konkurs inledd 1 

Joint stock companies with bankruptcy 

proceedings commenced 10 383 9 397 8 565 7 867 8 001 9 156 9 275 8 796 

Aktiebolag med likvidation 

beslutad 1 

Joint stock companies with liquidation 

decided 1 7 619 7 325 6 903 7 051 6 811 6 985 7 369 6 594 

Aktiebolag med fusion inledd 1 

Joint stock companies with merger 

scheme adopted 1 1 170 1 107 963 881 819 836 736 945 

Aktiekapital i nyregistrerade bolag 2 , 

mnkr 

Share capital in newly registered 

companies 2 SEK m 2 077 2 199 2 619 3 037 3 207 2 612 2 464 2 977 

Aktiekapitalökning 2 , mnkr 

Increase of share capital 2 SEK m 

Fondemissioner Bonus issue 1 645 2 168 3 728 8 300 3 916 11 922 2 080 3 008 

Nyemissioner Issue of shares 66 220 18 137 21 866 24 869 21 916 37 758 27 146 13 413 

Skuldebrev Convertibles 214 266 109 474 46 160 163 165 

Överkurs, mnkr 2 Premium 2 , SEK m 106 790 112 668 111 091 321 065 159 417 106 294 134 634 121 030 

Aktiekapitalminskning 2 , mnkr 

Decrease of share capital 2 , SEK m 8 006 58 072 16 063 12 101 12 088 21 120 10 566 13 093 

Utdelning 2 , mnkr Dividends 2 , SEK m 298 190 308 973 469 148 525 373 570 477 553 109 416 767 399 405 

1) Vid årets utgång. By the end of the year. 

2) Ändringar i Euro är konverterade till SEK. Changes in Euro are converted to SEK. 


Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 



6.16 


Näringslivsregistret, nyregistrerade bolag 2011, länsvis 

Newly registered businesses in the Trade and Industry Register, 

by county 

Län 

County 

Enskild 

näringsidkare 

Sole trader 

Aktiebolag 

Company 

limited by 

shares 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Kommanditbolag 

Limited 

partnership 

Bostadsrättsförening 

Tenant owner 

association 

Ekonomisk 

förening 

Economic 

association 

Stockholms 6 642 15 456 1 599 349 292 120 

Uppsala 661 1 407 153 27 15 22 


Östergötlands 630 1 452 134 18 11 38 

Jönköpings 428 1 281 100 12 16 15 

Kronobergs 260 595 60 4 13 22 

Kalmar 305 719 65 24 15 12 

Gotlands 102 252 21 2 14 25 

Blekinge 227 425 62 27 2 16 

Skåne 2 726 5 318 747 136 90 75 

Hallands 575 1 466 128 28 22 23 

Västra Götalands 3 160 6 812 763 197 126 193 

Värmlands 430 967 91 36 10 37 

Örebro 445 886 99 28 10 9 

Västmanlands 447 867 100 17 13 11 

Dalarnas 460 1 016 102 9 45 58 

Gävleborgs 437 847 98 12 13 23 

Västernorrlands 378 822 71 13 7 16 

Jämtlands 233 624 35 5 20 8 


Norrbottens 367 797 46 11 3 19 

Hela riket Sweden 19 698 43 959 4 650 988 769 784 

Därav via Verksamt 1 

Of which via 12 150 8 424 2 178 278 75 403 

1) Bolagsverkets, Skatteverkets och Tillväxtverkets tjänst, (www.verksamt.se). 


Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 



6.17 Patent 

Patents 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Ansökningar Applications 2 943 2 845 2 881 2 777 2 604 2 549 2 341 

Sökandens hemvist Origin of Applicant 

Sverige Sweden 2 498 2 429 2 517 2 386 2 151 2 195 2 004 

Danmark Denmark 8 12 8 15 14 2 10 

Finland 72 54 50 59 64 44 37 

Norge Norway 36 23 23 18 25 21 12 

Storbritannien United Kingdom 10 11 13 13 15 13 18 


Italien Italy 3 4 1 1 1 1 0 

Nederländerna Netherlands 7 2 3 7 4 1 2 

Schweiz Switzerland 87 100 57 60 97 73 76 

Tyskland Germany 37 29 49 43 35 28 19 

USA 70 52 55 50 37 48 54 

Japan 27 32 23 28 19 11 19 

Korea 7 3 1 2 5 1 2 

Taiwan 12 12 7 7 7 7 7 

Övriga länder Other countries 61 70 63 84 122 80 73 

Beviljade patent Patents granted 1 911 1 477 1 287 1 224 1 248 1 379 1 039 

Patent i kraft vid årets slut 

Patents in force at end of the year 20 478 20 114 19 436 19 019 17 689 16 664 15 994 

EPO-patent i kraft vid årets slut 1 82 263 84 596 86 135 86 990 84 674 80 132 80 097 

Till svenska patentverket under samarbetskonventionen 

ingivna internationella patentansökningar 2 1 960 2 051 2 169 2 001 1 716 1 560 1 482 

Patentansökningar ingivna till det europeiska 

patentverket direkt såväl som via PCT (EPO) 3 128 609 135 846 141 297 147 463 134 542 150 961 142 823 

Därav ansökningar som omfattar Sverige 

Of which applications concerned Sweden 3 120 548 127 395 105 814 107 458 100 989 .. .. 

1) EPO: European Patent Office: Patents in force at end of the year. 

2) International patent applications filed with the Swedish Patent Office under the Patent Co-operation Treaty (PCT). 

3) Patent applications filed with the EPO. 

Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

6.18 

Län 

County 

Belagda hotellrum efter målgrupp 2011 

Hotel rooms occupied by category of guests 

Målgrupp Category of guests 

Företagsmarknaden Business market Privatmarknaden Private market Antal belagda rum 

1 000-tal 

Gruppgäster, % Fritidsresenärer, % Number of occupied 

Group travellers Holiday travellers rooms, thousands 

Affärs- och uppdragsresenärer, 

% 

Business travellers 

Konferensgäster, % 

Conference 

delegates 

Stockholms 52 15 8 25 6 174 786 

Uppsala 48 26 7 19 437 331 


Östergötlands 58 11 7 24 641 109 

Jönköpings 59 11 6 24 509 386 

Kronobergs 62 10 9 18 283 831 

Kalmar 51 7 5 37 394 815 

Gotlands 31 6 17 46 205 522 

Blekinge 58 8 5 29 243 057 

Skåne 51 11 8 30 2 043 032 

Hallands 46 16 4 35 442 005 

Västra Götalands 51 10 7 31 3 073 305 

Värmlands 50 8 10 32 492 127 

Örebro 65 9 6 21 383 342 

Västmanlands 62 11 8 19 310 483 

Dalarnas 43 10 6 41 561 145 

Gävleborgs 63 8 8 20 378 769 

Västernorrlands 57 9 6 28 415 076 

Jämtlands 32 11 10 47 381 485 

Västerbottens 56 10 11 24 545 819 

Norrbottens 54 6 9 31 656 574 

Hela riket Sweden 52 12 8 28 18 994 871 


Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden serie NV 41. 



6.19 


Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster 

efter hemland 2011 

Accommodation establishments, nights spent in tourist accommodation 

by nationality 

Land 

Country 

Hotell 

Hotels 

Typ av anläggning 

Type of establishment 

Stugbyar 

Holiday villages 

Vandrarhem 

Youth hostels 

Antal övernattningar 

1 

Number of 

guest-nights 

Sverige Sweden 21 457 982 2 343 356 2 328 092 26 129 430 

Norge Norway 1 070 661 117 614 46 860 1 235 135 

Danmark Denmark 478 952 200 077 56 016 735 045 

Finland 333 232 27 958 24 396 385 586 


Tyskland Germany 783 052 107 632 155 640 1 046 324 

Storbritannien United Kingdom 506 627 15 951 25 996 548 574 

Nederländerna Netherlands 184 229 76 068 27 208 287 505 

Italien Italy 234 228 2 694 28 618 265 540 

Frankrike France 201 973 7 256 46 731 255 960 


Spanien Spain 144 874 1 234 23 168 169 276 

Schweiz Switzerland 129 397 6 769 20 891 157 057 

Polen Poland 85 031 9 011 39 578 133 620 

Österrike Austria 82 025 4 184 11 552 97 761 

Belgien Belgium 83 101 848 10 857 94 806 

Estland Estonia 21 844 3 778 9 865 35 487 

Tjeckien Czech Republic 22 518 4 351 5 179 32 048 

Irland Ireland 28 225 204 3 376 31 805 

Litauen Lithuania 15 777 4 687 7 874 28 338 

Lettland Latvia 14 474 4 223 4 262 22 959 

Portugal 18 518 533 3 500 22 551 

Grekland Greece 20 063 119 1 954 22 136 

Ungern Hungary 19 015 487 2 540 22 042 

Turkiet Turkey 19 538 5 1 740 21 283 

Rumänien Romania 13 242 161 4 312 17 715 

Slovakien Slovakia 7 846 668 3 047 11 561 

Luxemburg Luxembourg 7 122 19 391 7 532 

Bulgarien Bulgaria 4 803 135 1 848 6 786 

Slovenien Slovenia 3 916 14 925 4 855 

Malta Malta 2 151 26 450 2 627 

Cypern Cyprus 2 430 0 73 2 503 

Övriga Europa Other European countries 52 963 157 8 426 61 546 

USA 399 082 908 20 143 420 133 

Kanada Canada 41 474 97 5 299 46 870 

Brasilien Brazil 26 386 26 7 334 33 746 

Central- och Sydamerika Rest of America 35 600 22 4 227 39 849 

Kina China 134 169 275 11 700 146 144 

Japan 86 084 1 849 4 868 92 801 

Indien India 64 082 1 385 11 515 76 982 

Sydkorea Republic of Korea 24 975 49 2 221 27 245 

Övriga Asien Rest of Asia 106 872 225 10 249 117 346 

Australien Australia 40 242 519 9 302 50 063 

Nya Zeeland New Zealand 4 222 50 1 117 5 389 

Övriga länder Other countries 131 795 247 7 178 139 220 

Ej angivet Not spec. 669 358 3 133 16 147 688 638 



6.19 

Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster efter 

hemland 2011 (forts.) 

Land Typ av anläggning Antal övernattningar 

Hotell Stugbyar Vandrarhem 

Summa Total 

2011 27 990 060 2 955 902 3 028 071 33 974 033 

2010 27 337 915 3 301 112 2 936 625 33 575 652 

2009 25 958 480 3 279 235 2 927 891 32 165 606 

2008 25 872 607 3 446 157 2 883 890 32 202 654 

2007 25 416 188 3 467 012 2 710 327 31 593 527 

2006 24 211 753 3 391 396 2 559 601 30 162 750 

2005 22 900 051 3 237 417 2 368 071 28 505 539 

2004 21 525 930 3 283 335 2 265 717 27 074 982 

2003 21 067 690 3 571 988 2 275 512 26 915 190 

2002 1 21 010 709 3 738 179 2 200 100 26 948 988 

2001 21 663 570 3 534 339 1 159 866 26 357 775 

2000 21 264 345 3 462 542 1 131 640 25 858 527 

1999 20 707 390 3 345 225 1 089 531 25 142 146 

1998 20 052 023 3 357 104 1 089 227 24 498 354 

1997 18 865 991 3 472 832 1 039 123 23 377 946 

1996 18 598 363 3 882 778 1 083 191 23 564 332 

1) Antal övernattningar på vandrarhem har minskat p.g.a. ny definition fr.o.m. 2002. Due to a new definition the number of nights spent in 

youth hostels has decreased from 2002. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden Se 13 (–1996) och 

NV 41 (1997–). 


Energi 

Energy 


Energi Statistisk årsbok 2013 

7 – Energi 

Energy 

7.1 Energi ...................................................... 147 

Energy 

7.2 Vindkraft .................................................. 149 

Wind power 

7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, 

1936–2011 ..................................................... 151 

Electric energy, production 

7.4 Energipriser den 1 januari 2000–2012 

för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, 

öre per kWh .................................................. 151 

Prices on electric energy for different type 

of consumers 

7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, 

förbrukning av elenergi 

1936–2010 ..................................................... 151 

Mining and manufacturing industry, 

consumption of electric energy 

7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag ............... 152 

Mines and quarries and manufacturing 

industry, consumption of fuel and electric 

energy by kind of fuel 

7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

förbrukning av elektrisk 

energi efter näringsgren .............................. 153 

Mines and quarries and manufacturing 

industry, consumption of electric energy 

by industry 

7.8 Genomsnittligt elenergipris för 

olika hushållskunder den 1 januari, 

öre/kWh ......................................................... 154 

Average price for electric energy for 

household customers on 1 January, 

SEK öre/kWh 

7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för 

olika hushållskunder den 1 januari, 

öre/kWh ......................................................... 154 

Average charge for grid services for 

household customers on 1 January, 

SEK öre/kWh 

7.10 Elektrisk energi, produktion 

och förbrukning ............................................ 155 

Electric energy, generation and 

consumption 

7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31 

december ....................................................... 156 

Hydropower, installed capacity 

7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet 

och produktion .......................... 156 

Nuclear power plant energy availability 

and output 

7.13 Använda energislag för 

permanentbebodda småhus (inkl. 

småhus på lantbruksfastighet) ................... 157 

Consumption of energy by type for oneand 

two-dwelling buildings (incl. houses 

on agricultural property) 

7.14 Uppskattad total energianvändning 

för uppvärmning och varmvatten 

i bostäder och lokaler, TWh ......................... 157 

Estimated total energy use for heating 

and hot water in dwellings and nonresidential 

buildings, TWh 

7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) 

samt beräknad bytesvolym ........... 158 

Change of electricity supplier and 

estimated volume 



Energi 

7.1 Energi 

Energy 

Under 2011 fortsatte den svenska elproduktionen att öka. Vindkraftverkens 

produktion ökade med drygt 73 procent, medan kärnkraften ökade med drygt 

4 procent. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat 

utvecklingen i energisektorn under de senaste åtta åren (2004–2011). 

2004 – rekordhög elproduktion från kärnkraft 

Produktionen av el i Sverige ökade detta år med 

12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde 

främst på kärnkraften som steg med 15 

procent till 75 TWh. Det är till dags dato den 

högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige. 

Tillförseln av el ökade även från vattenkraften 

– med 12 procent till 60 TWh. Trots att 

produktionen av el från vindkraft ökade med 25 

procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring 

en halv procent av den totala elproduktionen. 

Eltillförseln från konventionell värmekraft var 

13 TWh – en minskning med 3 procent jämfört 

med 2003. 

Den totala elanvändningen i Sverige (exkl. 

distributionsförluster) ökade med 1 procent och 

var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn 

som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade 

56 TWh, vilket var 2 procent mer än året 

innan. 


2005 – Barsebäck stänger 

Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i 

Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då 

producerat el i 30 år och 16 dagar, och under 

den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika 

mycket el som Sverige då förbrukade på ett år 

och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften 

kom också att minska med 7 procent till 

69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell 

värmekraft minskade med 5 procent. 

Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft 

med hela 20 procent – från 60 till 72 TWh. Totalt 

sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent 

till 155 TWh. 

Elanvändningen var i det närmaste oförändrad. 

Sveriges totala elanvändning (exkl. distributionsförluster) 

var 135,2 TWh. Användningen 

inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning 

ökade med 1 procent till 56,7 TWh, 

medan den för hushåll minskade med 2 procent 

till 34,4 TWh. 

2006 – minskning för vatten- och kärnkraft 

Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. 

Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. 

Vattenkraften minskade med 15 procent 

till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till 

65,0 TWh. 

Den konventionella värmekraften ökade däremot 

med 7 procent till 13,2 TWh. Vindkraften 

ökade med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala 

nettoproduktionen minskade därmed med 10 

procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med 

utlandet som 2005 hade gett ett positivt bidrag 

på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 

TWh. 

Sveriges elanvändning blev återigen närmast 

oförändrad. Den totala användningen inom landet 

(exkl. distributionsförluster) var 135,5 TWh. 

2007 – elproduktionen får kraft på nytt 

Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt 

145,1 TWh netto. Tre kraftslag ökade produktionen 

– vattenkraft med 7 procent till 65,5 

TWh, konventionell värmekraft med 5 procent 

till 13,8 TWh och vindkraft med hela 45 procent 

till 1,4 TWh. Vindkraftens andel nådde, tack 

vare den stora ökningen, upp till 1 procent av 

den totala elproduktionen. 

Elanvändningen ökade marginellt, och den 

totala elförbrukningen i landet (exkl. distributionsförluster) 

var 135,4 TWh. 

2008 – vindkraften ökar markant 

År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den 

marginella ökningen jämfört med året innan berodde 

främst på att produktionen av el från 

vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att 

de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp 

till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk 

minskade däremot med 5 procent. 

Men vad gäller vindkraften fortsatte den snabba 

produktionsökningen. Årets resultat blev 2 

TWh, vilket var hela 38 procent större än året 

innan. 



Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 

TWh. Jämfört med föregående år var det en 

minskning med 2 procent. 

Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. 

distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en 

minskning med 2 procent jämfört med 2007. 

Foto: Arne Orrgård 

2009 – nedgång i krisens spår 

Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl. 

distributionsförluster) var 128,4 TWh år 2009. 

Det innebar en nedgång med 4 procent jämfört 

med föregående år. Det är dessutom den lägsta 

elförbrukning som uppmätts under de senaste 

tjugo åren. 

Minskningen kan främst förklaras av den 

dramatiska nedgången i industrikonjunkturen 

som följde på den globala ekonomiska krisen. 

Industrins förbrukning minskade med 11 procent 

till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta 

bostäder och fritidshus) ökade däremot 

till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning 

(service m.m.) ökade till 44,3 TWh 

(+3 procent). 

Dessutom minskade elproduktionen kraftigt. 

Nettoproduktionen minskade med 8 procent till 

133,7 TWh. Största minskningen noterades för 

kärnkraften som minskade med 18 procent till 

50,0 TWh. Den låga kärnkraftsproduktionen 

berodde delvis på oförutsedda stillestånd i 

samband med revisioner och moderniseringar. 

Det innebar att kärnkraftens bidrag till elförsörjningen 

var den lägsta på 25 år. Vattenkraften 

minskade med 5 procent till 65,4 TWh. Däremot 

ökade den konventionella värmekraften till 15,7 

TWh – en uppgång med 11 procent. Vindkraftens 

snabba expansion fortsatte och ökade 

med 25 procent till 2,5 TWh. 

Elkraftutbytet med utlandet ledde till ett underskott 

på 4,7 TWh – att jämföra med föregående 

års överskott på 2,0 TWh. 

2010 – vindkraften ökar kraftigt 

Elproduktionen ökade kraftigt under 2010. 

Nettoproduktionen ökade med 9 procent till 

144,9 TWh jämfört med året innan. Störst 

ökning noteras för vindkraften, som ökade med 

41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade 

med 3 procent till 66,8 TWh. Den konventionella 

värmekraften ökade till 19,1 TWh, en uppgång 

med 20 procent. Kärnkraften ökade med 

11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med 

utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh. 

Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. 

distributionsförluster) var 136,3 TWh – en ökning 

med 6 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras 

i huvudsak av uppgången i industrisektorn. 

Industrins förbrukning ökade med 7 procent 

till 54,5 TWh. Hushållens förbrukning 

(permanenta bostäder och fritidshus) ökade till 

37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det 

ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i 

slutet av året. Även övrig förbrukning (service 

m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent). 

2011 – stor export av el 

Elproduktionen ökade även under 2011. Nettoproduktionen 

ökade med 1,4 procent till 146,9 

TWh jämfört med året innan. 

Största ökningen noteras för vindkraften som 

ökade med hela 73,6 procent till 6,1 TWh. 

Vattenkraften minskade med 0,9 procent till 

66,2 TWh. Den konventionella värmekraften 

minskade till 16,7 TWh – en minskning med 

12,6 procent. Kärnkraften ökade med 4,3 procent 

till 58,0 TWh. Elkraftutbytet med utlandet 

gav ett överskott på 7,2 TWh. 

Den totala elförbrukningen (exkl. förluster) 

inom landet uppgick till 129,2 TWh. Det innebar 

en nedgång med 5,1 procent jämfört med året 

innan. Minskningen förklaras i huvudsak av 

nedgången i hushållssektorn. 

Hushållen (permanenta bostäder och fritidshus) 

minskade sin förbrukning med 9,9 procent 

till 33,6 TWh. Industrisektorn minskade sin 

förbrukning med 3,3 procent till 52,7 TWh och 

även övrig förbrukning (offentlig förvaltning, 

service m.m.) minskade med 3,4 procent till 43,0 

TWh. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och 

SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2004–2011 

(www.scb.se/EN0105). 



Energi 

7.2 Vindkraft 

Wind power 

Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna 

kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i 

dagens vindkraftverk är densamma – vinden sätter fart på en rotor som 

via en generator omvandlar rotationen till elektricitet. 

Vindkraften producerar normalt sett bara el vid 

vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare 

vindar stängs verken av säkerhetsskäl av. 

Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter 

upp till 70 m/sek. 

Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser. 

Det går inte, som med vattenkraften, att lagra 

vindenergin i dammar. I ett genomsnittligt 

vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk 

om 2 MW drygt 4 miljoner kWh per år. Det 

motsvarar årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda 

villor. 

Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där 

byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan 

producera mer el. Vindkraften är ett, om än 

litet, komplement till vattenkraften. Dagar då 

det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. 

Olika storlekar på aggregat har prövats. De 

vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige 

har en installerad effekt mellan 1–2 MW. Våra 

största verk är på 3 MW och finns på flera 

platser i landet. På andra håll i Europa finns 

verk i som har en installerad effekt på 5-6 MW. 

I slutet av 2011 fanns det cirka 2 036 aggregat 

i landet, vilket är cirka 400 fler än året innan. 

Vindkraftverken finns främst i södra Sverige 

längs kusterna och på Gotland. Vindkraften i 

Sverige producerade 6,1 TWh år 2011. 

Jämfört med våra grannar i söder, Danmark 

och Tyskland, är Sverige än så länge ett litet 

vindkraftland. 


I Tyskland producerade vindkraften knappt 37 

TWh el under 2010, och Danmark fick cirka 20 

procent av all sin el från vindens kraft under 

2010. 

Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk 

än det sedan producerar? 

Svaret är att efter 6–7 månader har ett vindkraftverk 

producerat lika mycket energi som det har 

gått åt för att tillverka det. Den totala energin 

som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar 

bara en procent av energin som vindkraftverket 

sedan totalt producerar. 

Vindkraftens utveckling 1982–2011 



Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



7.3 

Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936–2011 

Electric energy, production 

Energi 

Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften 

för nästan hela produktionen av 

elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade 

vattenkraften för 95 procent av den producerade 

elenergin. Andelen som kom från 

vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens 

utbyggnad. 

Vid en jämförelse mellan periodens startoch 

slutår kan man konstatera att elproduktionen 

var 20 gånger större 2011 än 1936. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, 

Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, 

serie EN 11 (www.scb.se/EN0105). 

7.4 

Energipriser den 1 januari 2000–2012 för olika typkunder, 

tillsvidareprisavtal, öre per kWh 

Prices on electric energy for different type of consumers 

Elpriset nådde sin högsta nivå under 2000 

talet ifjol. Under 2012 sjönk däremot elpriserna 

något. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och SCB: 

Statistiska meddelanden, serie EN 17 och 

EN 24 (www.scb.se/EN0301 och EN0304). 

7.5 

Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 

1936–2010 

Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 

Industrin förbrukar nu (2010) 11 gånger så 

mycket elenergi som den gjorde 1936. 

Studeras kurvan kan man se en längre 

platå åren 1974–1982 då förbrukningen 

inte ökade och tre kortare perioder då förbrukningen 

minskade – en i början av 

1990-talet, en i början av 2000-talet och 

en under åren 2008-2009. 


Statistiska meddelanden serie EN 23 

(www.scb.se/EN0113). 



7.6 

Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel 

and electric energy by kind of fuel 

Enhet Unit 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Bränsle Fuel 

Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 503 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435 2 313 

Trädbränsle 1 

Wood fuels, wood waste 1 000 Toe 1 283 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268 1 340 

Propan och butan 

Liquified petroleum gas 1 000 ton 415 400 408 370 387 313 369 

Naturgas Natural gas Milj. m 3 363 314 355 347 345 320 356 

Stadsgas Gasworks Milj. m 3 18 20 13 8 3 1 1 

Fjärrvärme District heating GWh 3 066 3 481 3 674 3 722 3 686 3 510 3 791 

Bensin Gasoline 1 000 m 3 23 24 22 20 15 13 12 

Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 103 127 177 161 180 142 161 

Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 297 265 254 221 216 196 222 

Eldningsolja 2 och däröver 

Res. fuel oil 1 000 m 3 1 078 932 899 748 751 623 667 

Elektrisk energi Electric energy GWh 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569 

1) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, pellets. 

1 toe (ton-olje-ekv.) = 11,63 MWh. 


Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB Industrins energianvändning (www.scb.se/EN0113): 

Statistiska meddelanden, serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. 



7.7 

Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk 

energi efter näringsgren 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of 

electric energy by industry 

Energi 

SNI 2002/ 

2007 

Näringsgren 

Industry 

Elektrisk energi, milj. kWh 

Electric energy 

10–14/ 

05–09 

15–16/ 

10–12 

17–19/ 

13–15 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 2 2010 2 

Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 2 515 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423 3 164 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco 

industry 2 433 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384 2 455 

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, 

leather and leather products 255 242 206 200 199 172 164 

20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. 

utom möbler 

21–22/ 

17–18 

Industry for wood and wood products 2 202 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067 2 104 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, 

förlag, grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper 

products, publishers and printers 23 598 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626 23 021 

23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade 

petroleumprodukter och kärnbränsle 

Industry for coke, refined petroleum 

products and nuclear fuel 875 879 951 875 982 1 055 1 033 

24/20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical 

products and man-made fibres 5 760 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462 4 812 

25/22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic 

products 1 262 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090 1 219 

26/23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral 

products 1 045 1 052 1 124 1 143 1 142 961 1 016 

27/24 Stål- och metallverk 

Industry for basic metals 8 624 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962 7 363 

28–35/ 

25–30 

36–37/ 

31–33 

10–37/ 

05–33 

Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, 

machinery and equipment 6 991 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385 5 656 

Övrig tillverkningsindustri 

Manufacturing industry n.e.c. 448 468 490 532 719 599 562 

Samtliga grupper 

Total of above mentioned 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569 

Ej branschfördelade 

Not divided by industry 220 548 995 1 280 1 243 1 470 1 927 

Totalt Total 56 228 56 698 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496 

1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002. 

2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007. 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Årlig energistatistik (www.scb.se/EN0105 och 

Industrins energianvändning (www.scb.se/EN0113): Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 



7.8 

Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average price for electric energy for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh 

Bostadskategori Type of residence 2006 1 2007 1, 2 2008 1, 2 2009 1, 2 2010 1, 2 2011 1, 2 2012 1, 2 

Lägenhet Dwelling 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9 90,0 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3 81,9 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6 78,0 

1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 

2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. From 2007 is the price of electricity certificates included in the electricity price. 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Priser på elenergi och på överföring av el 

(www.scb.se/EN0301 och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten www.scb.se/EN0304): Statistiska 

meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–). 

7.9 

Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average charge for grid services for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh 

Bostadskategori Type of residence 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Lägenhet Dwelling 46,9 47,5 48,9 52,4 56,2 59,1 61,6 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 40,9 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3 54,1 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,9 23,3 24,4 26,2 27,6 28,6 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Priser på elenergi och på överföring av el 

(www.scb,se/EN0301 och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten www.scb.se/EN0304): Statistiska 

meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–). 



7.10 

Elektrisk energi, produktion och förbrukning 

Electric energy, generation and consumption 

Energi 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Antal kraftstationer Number of power stations 1 882 2 100 2 211 2 449 2 741 . . 

Teknisk utrustning Technical equipment 

Installerad generatoreffekt, max netto MW 

Capacity of installed generators, MW 33 765 34 199 34 604 35 728 37 088 .. 

Vattenkraft Water power 16 477 16 505 16 489 16 764 16 582 .. 

Vindkraft Wind power 520 831 935 1 448 2 032 .. 

Kärnkraft Nuclear power 8 961 8 975 8 839 8 839 9 277 .. 

Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 806 7 890 8 342 8 677 9 197 .. 

Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 160 846 164 795 162 405 150 453 163 187 162 984 

Netto 1 Net 1 157 861 160 937 158 716 146 971 159 844 159 355 

Produktion Generation Brutto 143 299 148 744 149 651 136 682 148 255 150 505 

Netto 140 314 144 888 145 962 133 200 144 912 146 874 

Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 61 706 66 265 69 102 65 610 67 176 66 564 

Netto 61 192 65 591 68 550 64 889 66 773 66 162 

Vindkraft Brutto 988 1 432 1 996 2 485 3 502 6 078 

Netto 988 1 432 1 996 2 485 3 502 6 078 

Kärnkraft Brutto 66 977 66 969 63 889 52 173 57 728 60 475 

Netto 64 983 64 279 61 266 49 987 55 626 58 026 

Konventionell värmekraft Brutto 13 628 14 078 14 664 16 414 19 747 17 265 

Netto 13 151 13 586 14 150 15 839 19 056 16 661 

Import 2 17 547 16 051 12 754 13 771 14 932 12 481 

Användning, GWh Use, GWh 157 861 160 937 158 716 146 971 159 844 159 355 

Export 2 11 497 14 735 14 716 9 085 12 853 19 714 

Leveranser inom landet efter mottagarkategori: 

Deliveries according to NACE division 

Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll 

NACE division 01–02 incl. farming households 3 252 2 967 2 648 3 045 3 184 2 989 

Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. 

småindustri och hantverk NACE division 10–37 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496 52 694 

El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 4 461 4 986 4 388 4 436 4 540 4 205 

Byggnads- och anläggningsverksamhet 

NACE division 45 873 880 942 1 074 1 207 1 107 

Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1–60.2 2 885 2 864 2 745 2 442 2 405 2 640 

Avloppsrening, avfallshantering och renhållning 

NACE division 90 715 702 757 726 805 785 

Bostäder Housing 34 807 33 457 33 470 33 934 37 282 33 602 

Övriga förbrukare Other consumers 31 104 31 532 32 036 31 990 32 396 21 224 

Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori 

Total 135 503 135 332 133 544 128 304 136 315 129 246 

Förluster fram till leveranspunkten 

Losses in transmission and distribution 10 860 10 870 10 456 9 582 10 676 10 395 

1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i 

pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at 

power stations and pumping in pumping stations. 

2) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to 

foreign trade statistics. 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Årlig energistatistik (www.scb.se/EN0105 och Årliga 

energibalanser www.scb.se/EN0202): Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20. 



7.11 

Vattenkraft, utbyggd den 31 december 

Hydropower, installed capacity 

Vattendrag, 

River 

Effekt, 1 000 kW 

Capacity 

Vattendrag 

Effekt, 1 000 kW 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Övre Norrland 7 143 7 138 7 138 Hedströmmen 8 7 7 

Lule älv 4 196 4 196 4 196 Kolbäcksån 57 57 57 

Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 6 6 

Skellefte älv 1 026 1 016 1 016 Smååar 8 8 8 

Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 420 416 415 

Ume älv utom Vättern-Motala ström 163 163 163 

Vindelälven 1 758 1 765 1 765 Emån 23 23 23 

Öreälven 6 6 6 Alsterån 8 7 7 

Gide älv 70 70 70 Ronnebyån 14 14 14 

Moälven 6 6 6 Mörrumsån 21 21 21 

Nätraån 12 12 12 Helgeån 35 33 32 

Smååar 9 8 8 Lagan 133 134 134 

Mellersta och Smååar 23 22 22 

nedre Norrland 6 122 6 126 6 128 Västsverige 1 226 1 226 1 226 

Ångermanälven Nissan 55 55 55 

inkl. Faxälven 2 586 2 578 2 589 Ätran 68 68 64 

Indalsälven 2 099 2 107 2 095 Viskan 28 28 28 

Ljungan 600 601 603 Upperudsälven 25 25 25 

Delångersån 16 19 19 Byälven 73 72 72 

Ljusnan 817 817 817 Norsälven 126 126 126 

Smååar 4 4 4 Klarälven 388 388 388 

Gästrikland, Dalarna och Gullspångsälven 128 128 128 

Mälarlandskapen 1 292 1 294 1 294 Tidan 8 8 8 

Gavleån 24 24 24 Göta älv 301 303 303 

Dalälven 1 148 1 149 1 149 Smååar 26 27 27 

Eskilstunaån 9 9 9 Hela riket Sweden 16 203 16 200 16 197 

Arbogaån 33 35 35 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 

7.12 

Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion 

Nuclear power plant energy availability and output 

Reaktor 

Plant 

Nettoeffekt, 

MW 

Net 

capacity 

Startår 

Start-up 

Energitillgänglighet, procent 

Energy availability 

Produktion, TWh 

Output, TWh 

2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 

Totalprod. 

–2011, 

TWh 

Total 

output 

Barsebäck 1 (600) 1975 – – – – – – – – – – 92,7 

Barsebäck 2 (600) 1977 – – – – – – – – – – 107,6 

Forsmark 1 978 1980 81,3 81,4 90,1 93,8 79,2 7,0 7,0 7,6 8,0 6,8 212,7 

Forsmark 2 990 1981 85,7 79,7 64,1 38,5 93,9 7,5 6,9 5,5 3,3 8,1 202,7 

Forsmark 3 1 170 1985 88,2 69,7 86,1 81,4 85,4 9,0 7,1 8,8 8,3 8,7 225,7 

Oskarshamn 1 473 1972 64,1 88,3 70,5 79,0 73,3 2,6 3,5 2,8 3,2 3,0 99,1 

Oskarshamn 2 638 1974 77,7 88,7 77,9 92,0 76,6 4,0 4,5 3,9 5,0 8,3 152,4 

Oskarshamn 3 1 200 1985 89,5 71,4 15,2 32,0 70,3 8,8 7,1 1,7 3,8 4,2 204,8 

Ringhals 1 854 1976 81,4 62,0 17,4 48,7 81,6 6,0 4,5 1,3 3,6 6,0 167,6 

Ringhals 2 866 1975 85,0 79,6 39,1 80,3 24,9 6,4 5,7 2,8 5,6 1,7 181,6 

Ringhals 3 1 048 1981 66,7 88,5 91,3 83,7 79,3 6,0 7,6 8,1 7,6 7,1 186,9 

Ringhals 4 934 1983 90,8 91,0 92,8 89,3 50,1 7,2 7,3 7,5 7,2 4,1 179,4 

Totalt Total 9 151 83,3 82,3 64,0 70,1 72,0 64,3 61,3 50,0 55,6 58,0 2 013,3 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 



7.13 

Använda energislag för permanentbebodda småhus 

(inkl. småhus på lantbruksfastighet) 

Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings 

(incl. houses on agricultural property) 

Energi 

Använda energislag 

Consumption by type of energy 

Småhus 

One- and two-dwelling buildings 

2007 2008 2009 2010 

1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 

Enbart el Electricity only 565 32,6 533 30,6 499 27,3 518 27,3 

Därav direktverkande Of which direct 306 17,6 282 16,2 239 13,1 262 13,8 

Vattenburen Waterborne 259 14,9 251 14,4 260 14,2 256 13,5 

Enbart olja Oil only 56 3,3 50 2,9 28 1,5 24 1,3 

El och olja Electricity and oil 27 1,5 27 1,6 19 1,0 16 0,8 

Biobränsle och el Biofuel and electricity 340 19,6 345 19,8 395 21,6 382 20,1 

Enbart biobränsle Biofuel only 235 13,5 240 13,7 214 11,7 204 10,8 

Berg/jord/sjövärmepump och el 

Geothermal/water source heating pumps and 

electricity 24 1,4 32 1,9 49 2,7 74 3,9 

Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle 

Geothermal/water source heating pumps and 

biofuel 36 2,1 42 2,4 71 3,9 61 3,2 

Berg/jord/sjövärmepump 

Geothermal/water source heating pumps 200 11,5 172 9,9 172 9,4 205 10,8 

Fjärrvärme District heating 158 9,1 201 11,5 212 11,6 230 12,1 

Annat Other 94 5,4 101 5,8 169 9,3 184 9,7 

Samtliga Total 1 735 100,0 1 743 100,0 1 826 100,0 1 896 100,0 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) 

(www.scb.se/EN0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 

7.14 

Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och 

varmvatten i bostäder och lokaler, TWh 

Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings 

and non-residential buildings, TWh 

Uppvärmningssätt Method of heating 

Byggnadssektor Building sector 

År Year 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Olja Oil 9 6 5 3 3 3 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 

One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 5 3 3 2 2 1 

Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 1 1 1 1 0 0 

Lokaler Non-residential buildings 2 2 1 1 1 1 

Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 43 49 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 5 4 5 5 6 

Flerbostadshus 23 22 23 22 22 25 

Lokaler 16 15 15 15 16 19 

Elvärme (exkl. hushållsel) 

Electric heating (excl. household electricity) 21 21 18 17 18 19 



Lokaler 4 4 3 3 2 2 

Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 12 11 12 12 14 13 



Lokaler 0 1 1 1 1 1 

Gas Gas 1 1 1 1 1 1 



Lokaler 1 0 0 0 0 0 

Totalt Total 85 81 78 75 79 85 



Lokaler 22 21 21 19 20 22 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) 

(www.scb.se/EN0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 



7.15 

Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad 

bytesvolym 

Change of electricity supplier and estimated volume 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal byten Number of changes 

Hushåll/privatpersoner Households/persons 341 249 422 321 397 368 520 276 427 608 464 241 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 

Customers excl. households/persons 59 728 74 957 52 974 74 612 63 729 69 063 

Summa Total 400 977 497 278 450 342 594 888 491 337 533 304 

Bytesvolym, GWh Volume changed 

Hushåll/privatpersoner 3 400 3 634 3 257 4 706 4 483 4 640 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 9 044 8 795 9 211 8 460 9 048 10 036 

Summa 12 444 12 429 12 468 13 166 13 531 14 676 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Månatlig elstatistik (www.scb.se/EN0108). 


Boende, byggande 

och bebyggelse 



Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 

8 – Boende, byggande 

och bebyggelse 


8.1 Bostadsbeståndet och dess 

förändringar .................................................. 161 

Housing stock 

8.2 Boende, byggande och bebyggelse ..... 163 


8.3 Lägenheter i färdigställda hus 

1950–2011 ..................................................... 165 

Dwellings in completed buildings 

8.4 Lägenheter i färdigställda hus, 

andel i flerbostadshus 1950–2011 .............. 165 

Dwellings in completed buildings, 

percentage in multi-dwelling buildings 

8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök 

i färdigställda hus 1950–2011 ..................... 165 

Percentage 1 room and kitchen dwellings 

in completed buildings 

8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus 

och småhus ............................. 166 

Housing stock by type of building 

and number of dwellings 

8.7 Lägenheter i färdigställda hus 

efter ägarkategori, upplåtelseform, 

lägenhetstyp m.m. ........................................ 167 

Dwellings in completed buildings by 

ownership, tenure, size of dwelling, etc. 

8.8 Byggnads- och produktionskostnader 

för bostadshus ........................... 168 

Building and construction costs for 

residential buildings 

8.9 Förändring i månadshyra per 

lägenhet efter region och lägenhetstyp, 

procent ................................................... 169 

Change in rent per dwelling by region 

and size of dwelling, percent 

8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra 

per m 2 efter lägenhetstyp, kronor ............... 169 

Average annual rent and rent per square 

meter, by type of dwelling, SEK 

8.11 Lägenheter i flerbostadshus 

samt antal outhyrda resp. därav till 

uthyrning lediga lägenheter den 

1 september 2011 ......................................... 170 

Dwellings in multi-dwelling buildings and 

of which were vacant on 1 September 



8.1 

Bostadsbeståndet och dess förändringar 

Housing stock 

Den 31 december 2011 fanns det drygt 4,5 miljoner lägenheter i Sverige. 

Av dessa låg cirka 2 miljoner i småhus och 2,5 miljoner i flerbostadshus. 

Under 2011 ombildades omkring 7 100 hyresrätter till bostadsrätter och 

majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län. 

Boende, byggande och bebyggelse 

Av det totala antalet lägenheter i bostadsbeståndet 

ligger 56 procent i flerbostadshus och 

44 procent i småhus. Störst andel flerbostadshus, 

73 procent, finns i Stockholms län och 

störst andel småhus finns i Gotlands- och 

Hallands län med 63 procent. 

En stor andel av småhusen (21 procent) 

byggdes under åren 1971–1980. Störst andel 

flerbostadshus (25 procent) byggdes under 

perioden 1961–1970. 

Flest hyreslägenheter i Kronoberg 

Flerbostadshusens fördelning efter upplåtelseform 

är 1 587 811 hyresrätter, 933 164 bostadsrätter 

och 182 ägarlägenheter. Andelen hyresrätter 

dominerar och står för 63 procent, medan 

bostadsrätternas andel är 37 procent. 

Störst andel hyresrätter, 85 procent, finns i 

Kronobergs län och störst andel bostadsrätter 

finns i Stockholms- och Uppsala län med 51 

respektive 48 procent. 

Jämfört med år 1990 finns det idag cirka 

33 000 fler hyresrätter, medan antalet bostadsrätter 

har blivit nästan 10 gånger fler – cirka 

317 000. 

Ombildningar av hyreslägenheter 

Antalet ombildade lägenheter från hyresrätt till 

bostadsrätt minskade 2011 jämfört med 2010. År 

2011 var det cirka 7 100 hyresrätter som ombildades 

till bostadsrätter, vilket kan jämföras med 

cirka 20 000 lägenheter 2010. 

Det är främst i Stockholms län som ombildningarna 

har minskat. Från cirka 14 000 lägenheter 

år 2010 till cirka 4 400 lägenheter år 2011. 

Sedan år 2000 har cirka 155 000 ombildningar 

skett i landet. Av dessa har 72 procent eller 

cirka 112 000 genomförts i Stockholms län. 

Förändringen av antalet bostadsrätter 1 och 

hyresrätter 1 1990–2011. Flerbostadshus 

1) Fr.o.m. 2010 beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten. 

Diagrammet är omräknat enligt 2010 års definition. 




Bostadsbeståndet och dess förändringar 

År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341 

1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028 

1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462 

1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007 

1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719 

1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921 

1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397 

1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401 

1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476 

2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644 

2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538 

2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180 

2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308 

2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541 

2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059 

2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903 

2007 21 849 2 439 659 12 020 2 030 113 33 869 4 469 772 

2008 21 246 2 460 905 12 023 2 042 136 33 269 4 503 041 

2009 15 264 2 476 169 8 320 2 050 456 23 584 4 526 625 

2010 1 11 885 2 511 129 8 824 1 997 244 20 709 4 508 373 

2011 1 13 496 2 521 157 7 477 2 003 135 20 973 4 524 292 

1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). Dessa uppgifter uppdateras sedan med det 

senaste årets förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder och ett bostadsbestånd per den 31/12 fås. Det 

är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. Även andra förändringar kan leda till ändrat lägenhetsantal i bostadsbeståndet. 

För åren 1990–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga 

förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och ombildningar av bostäder. Den nya metoden ger bättre kvalitet och 

aktualitet jämfört med tidigare. 

Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104). 




8.2 



Under 2011 färdigställdes drygt 20 000 lägenheter och majoriteten av dem 

ligger i nybyggda flerbostadshus. År 2012 höjdes hyrorna i genomsnitt med 

2,8 procent och den nya hyran för en lägenhet med 3 rum och kök blev cirka 

6 000 kronor i månaden. 


Lägenheter i flerbostadshus dominerar 

År 2011 färdigställdes 20 064 lägenheter i nybyggda 

hus, vilket är en ökning med 3 procent 

jämfört med 2010. Det kan även jämföras med 

det så kallade miljonprogrammet (1965–1974), 

då en miljon nya lägenheter byggdes. Toppnoteringen 

om 110 000 lägenheter var år 1970. 

Av de färdigställda lägenheterna år 2011 låg 

63 procent i flerbostadshus. Det kan jämföras 

med perioden 1974–1984 då den övervägande 

delen av de färdigställda lägenheterna låg i 

småhus. År 1978 låg exempelvis tre av fyra i 

småhus. 

Byggandet av små lägenheter minskar 

Under 2011 färdigställdes 134 studentlägenheter, 

vilket är nio fler än året innan. Byggandet 

av andra typer av små lägenheter fortsätter att 

minska. Totalt färdigställdes 1 722 enrumslägenheter 

med eller utan kök/kokvrå, vilket är 

det lägsta antalet sedan år 1988. 

Andelen nybyggda hyresrätter i flerbostadshus 

har successivt minskat sedan 90-talet. 

Under 2011 färdigställdes 6 085 lägenheter som 

upplåts med hyresrätt i flerbostadshus. Det 

motsvarar 48 procent av det totala antalet färdigställda 

lägenheter i flerbostadshus. År 1995 

var 9 av 10 nybyggda lägenheter i flerbostadshus 

upplåtna med hyresrätt. 

Nettotillskott av lägenheter 1990–2011 1 

Ombyggda lokaler blir lägenheter 

Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda 

flerbostadshus har varierat en hel del över åren 

(bland annat beroende på ändringar i det statliga 

stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes 

48 100 sådana lägenheter. Året därpå sjönk 

siffran till 18 800. 

Under 2011 färdigställdes 1 677 lägenheter i 

ombyggda flerbostadshus, vilket är en minskning 

med 3 procent jämfört med år 2010. De 

flesta av lägenheterna (1 383 st) uppstod främst 

genom ombyggnation av lokaler. 

Uthyrningssvårigheter bakom rivningar 

Under 2011 revs 768 lägenheter i flerbostadshus. 

Antalet rivningar är nu på samma låga 

nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet. 

Av de rivna lägenheterna år 2011 jämnades 

69 procent med marken på grund av att de var 

svåra att hyra ut. 

Allt färre outhyrda lägenheter 

Antalet lediga lägenheter har varierat stort över 

tiden. Den högsta noteringen gjordes år 1998 då 

närmare 73 000 lägenheter stod tomma, varav 

drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning. 

Den första september 2011 stod cirka 27 400 

(1,9 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av 

dessa var 16 000 (1,1 procent) lediga för omedelbar 

uthyrning. 

Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus 

1990–2011 

1) Enligt beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom ombyggnad) 

– (avgångna genom ombyggnad + rivna). 



Drygt 6 000 kronor i månaden för en 3:a 

Sedan hyresundersökningarna startade år 1969 

har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. 

Därför kan hyresförändringar under mätperioden 

för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara 

lägenheter belysas för perioden ifråga. 

Den genomsnittliga nya månadshyran för 

2012 var 5 960 kronor. Det motsvarade en höjning 

på 2,8 procent jämfört med året innan. 

Genomsnittlig ny månadshyra 2012 i lägenheter 

upplåtna med hyresrätt 

Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser 

stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och 

2011. Realt skedde den största ökningen under 

åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och 

subventionsförändringar. År 1991 skedde den 

enskilt största höjningen på nära 30 procent. 

Ju nyare bostad desto dyrare 

Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök 

var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg 

än i de övriga kommunerna, vilket framgår av 

tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare 

lägenheten är, dock med undantag för äldre 

lägenheter i storstadsregionerna och i större 

kommuner. 

Genomsnittlig ny månadshyra 2012 för en 

lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner 

och värdeår 

Värdeår 1 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Övriga 

större 

kommuner 

Övriga 

kommuner 

Månadshyran 2012 varierade från 3 633 kronor 

för 1 rum och kök till 9 188 kronor för 5 eller fler 

rum och kök. 

År 2011 var årshyran per kvadratmeter 937 

kronor. För 1 rum och kök var motsvarande 

hyra 1 026 kr/m 2 , och för 3 rum och kök 892 

kr/m 2 . 

Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter 

upplåtna med hyresrätt 1985–2011 

–1940 7 320 7 107 6 583 4 856 

1941–1950 6 224 5 763 5 876 4 927 

1951–1960 6 072 5 633 5 744 5 006 

1961–1970 6 345 5 750 5 652 5 289 

1971–1980 6 263 5 882 5 662 5 363 

1981–1985 6 919 6 448 6 468 5 496 

1986–1990 7 211 6 808 6 637 5 874 

1991–1995 8 096 7 121 6 780 6 231 

1991– 8 779 7 405 7 364 6 458 

Totalt 6 565 6 089 5 996 5 499 

1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större 

om- eller tillbyggnationer har gjorts. 

Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104); 

Nybyggnad (www.scb.se/BO0101); Ombyggnad 

(www.scb.se/BO0102); Outhyrda (www.scb.se/BO0303) 

och Hyror (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: 

Boende, byggande och bebyggelse. 



8.3 

Lägenheter i färdigställda hus 1950–2011 

Dwellings in completed buildings 


Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen 

på bostadsbyggandet i Sverige 

under perioden 1965–1974. Målet var att 

under perioden bygga en miljon lägenheter, 

detta för att lösa den akuta bostadskris som 

rådde i slutet av 1950-talet och början av 

1960-talet. 

Miljonprogrammets mål om en miljon 

färdigställda lägenheter nåddes med lite 

råge – det blev nämligen 1 006 000 nya 

lägenheter. Bland annat färdigställdes hela 

110 000 lägenheter under år 1970. 

Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik 

(www.scb.se/BO0101). 

8.4 

Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950–2011 

Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 

Fram till och med Miljonprogrammet fanns 

de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. 

I början av 1950-talet var hela 80 procent 

av de nya lägenheterna i flerbostadshus. 

Efter Miljonprogrammet svängde byggandet 

över till mer småhus. 

Åren 1977 och 1978 var fördelningen 

mellan flerbostadshus och småhus nästan 

den omvända, då fanns nämligen 75 procent 

av de nya lägenheterna i småhus. 

Därefter svängde det åter och andelen 

lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt 

fram till 1994 då förhållandet återigen var 

det ombytta, 75 procent i flerbostadshus 

och 25 procent i småhus. 

8.5 



Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950–2011 

Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 

En 1:a med kök är nog många ungdomars 

dröm om en första egen lägenhet. Men hur 

är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna 

hoppfulla eller missmodiga? 

Diagrammet visar att av de lägenheter 

som färdigställdes i mitten av 1950-talet 

var 8 procent om ett rum och kök. Åren 

1977–1979 och 1998–2002 var andelen 

”ettor” runt 2 procent av totala antalet färdigställda 

lägenheter. I dag ligger den på 

5,6 procent. 





8.6 

Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus 

Housing stock by type of building and number of dwellings 

Antal lägenheter 1 

Number of dwellings 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Hela riket Sweden 4 404 059 4 435 903 4 469 772 4 503 041 4 526 625 4 508 373 4 524 292 

Flerbostadshus 

Multi-dwelling buildings 2 396 962 2 417 810 2 439 659 2 460 905 2 476 169 2 511 129 2 521 157 

Småhus 

One- or two-dwelling buildings 2 007 097 2 018 093 2 030 113 2 042 136 2 050 456 1 997 244 2 003 135 

Storstadsområden 

Metropolitan areas 1 601 833 1 619 372 1 638 256 1 656 583 1 669 953 1 695 727 1 706 424 

Flerbostadshus 1 090 432 1 103 612 1 117 156 1 130 196 1 140 433 1 157 227 1 164 811 

Småhus 511 401 515 760 521 100 526 387 529 520 538 500 541 613 

Stor-Stockholm 

Greater Stockholm 903 687 913 222 923 940 934 901 944 020 961 732 968 524 

Flerbostadshus 661 277 668 904 677 579 685 859 693 571 698 895 704 055 

Småhus 242 410 244 318 246 361 249 042 250 449 262 837 264 469 

Stor-Göteborg 

Greater Göteborg 409 731 413 794 417 487 421 951 424 357 428 472 430 333 


Småhus 159 070 160 580 162 233 163 635 164 497 162 691 163 274 

Stor-Malmö 

Greater Malmö 288 415 292 356 296 829 299 731 301 576 305 523 307 567 


Småhus 109 921 110 862 112 506 113 710 114 574 112 972 113 870 

Övriga riket 

Other parts of the country 2 802 226 2 816 531 2 831 516 2 846 458 2 856 672 2 812 646 2 817 868 

Flerbostadshus 1 306 530 1 314 198 1 322 503 1 330 709 1 335 736 1 353 902 1 356 346 

Småhus 1 495 696 1 502 333 1 509 013 1 515 749 1 520 936 1 458 744 1 461 522 

1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). För 2011 har FTR 2011-01-01 använts. Dessa 

uppgifter uppdateras sedan med förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2011 och 

ett bostadsbestånd per 2011-12-31 erhålls. För åren 2004–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) 

och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För åren 2004–2009 kan vissa 

kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar 

från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats 2004–2009. Rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB. 


Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104). 



8.7 


Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, 

lägenhetstyp m.m. 

Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, 

etc. 

Lägenhetstyp m.m. 

Type of ownership etc. 

2009 2010 2011 

Hela 

riket 

Sweden 

Hela 

riket 

Hela 

riket 

Därav 

storstadsområden 

1 

Varav 

Of which 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Stor- 

Malmö 

Riket i 

övrigt 

Other 

parts of 

the 

country 

Samtliga lägenheter All dwellings 22 821 19 500 20 064 11 223 7 254 1 989 1 980 8 841 

Därav i småhus 2 

Of which in one- or two-dwelling buildings 8 374 8 875 7 477 2 866 1 556 583 727 4 611 

Ägare Type of ownership 

Staten, landsting, kommuner 

State and local authorities 489 325 581 199 93 106 – 382 

Därav småhus 1 – – - – – – – 

Allmännyttiga bostadsföretag 

Semi-public housing companies 3 359 2 516 2 420 1 413 1 028 194 191 1 007 

Därav småhus 57 147 190 24 – 1 23 166 

Kooperativa bostadsföretag 

Housing co-operatives 8 275 5 777 7 079 4 686 3 074 879 733 2 393 

Därav småhus 326 426 430 174 79 31 64 256 

Övriga enskilda ägare 

Private bodies, private persons 10 698 10 882 9 984 4 925 3 059 810 1 056 5 059 

Därav småhus 7 990 8 302 6 857 2 668 1 477 551 640 4 189 

Upplåtelseform Tenure 

Äganderätt Owner-occupied dwelling 7 840 8 239 6 830 2 649 1 473 538 638 4 181 

Därav småhus 7 834 8 154 6 767 2 649 1 473 538 638 4 118 

Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 8 049 5 561 6 867 4 558 2 946 879 733 2 309 

Därav småhus 326 410 428 174 79 31 64 254 

Hyresrätt Rented dwelling 6 932 5 700 6 367 4 016 2 835 572 609 2 351 

Därav småhus 214 311 282 43 4 14 25 239 

Lägenhetstyp Size of dwelling 

Rum utan kök Room(s) without kitchen 1 433 1 042 951 368 149 50 169 583 

Därav i småhus 8 21 16 1 1 - - 15 

1 rum och kök 1 room and kitchen 985 1 088 942 716 542 142 32 226 

Därav i småhus 5 11 14 1 1 - - 13 

2 rum och kök 4 337 3 337 4 197 2 829 1 936 475 418 1 368 

Därav i småhus 199 212 169 25 16 2 7 144 

3 rum och kök 5 760 4 246 4 926 2 933 1 829 605 499 1 993 

Därav i småhus 849 932 756 188 120 20 48 568 

4 rum och kök 4 332 3 743 3 738 1 950 1 385 250 315 1 788 

Därav i småhus 1 765 1 889 1 540 413 166 109 138 1 127 

5 rum och kök 2 866 2 893 2 799 1 438 798 353 287 1 361 

Därav i småhus 2 472 2 672 2 520 1 261 645 338 278 1 259 

6 och flera rum och kök 

6 and more rooms and kitchen 3 108 3 151 2 511 989 615 114 260 1 522 

Därav i småhus 3 076 3 138 2 462 977 607 114 256 1 485 

1) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater 

Göteborg and Greater Malmö. 

2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/BO0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och 

bebyggelse. 



8.8 

Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus 

Building and construction costs for residential buildings 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 

Antal objekt 

Number of 

projects 

Antal lägenheter 

Number of 

dwellings 

Bostadsarea, m 2 

Useful floor space 

of dwelling 

Byggnadskostnad 1 

Building cost 

Lägenhetsarea, 

kr/m 2 

Useful floor space, 

SEK/m 2 

Produktionskostnad 1 

Production cost 

Lägenhetsarea, 

Kr/lgh 2 

kr/m 2 SEK/dwelling 

1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200 

1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200 

1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700 

1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600 

1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100 

2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700 

2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300 

2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500 

2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800 

2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600 

2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100 

2006 341 15 373 75,2 20 471 24 058 1 810 000 

2007 321 16 423 77,1 23 393 28 183 2 172 500 

2008 189 9 043 75,3 24 648 30 709 2 310 900 

2009 150 6 963 73,6 25 020 30 067 2 211 800 

2010 255 12 199 74,6 26 107 32 837 2 449 600 

År 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- or two-dwelling buildings 

Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m 2 Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 

Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 

1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000 

1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300 

1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400 

1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800 

1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900 

2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700 

2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000 

2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800 

2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400 

2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000 

2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600 

2006 388 3 292 124,3 16 817 20 484 2 546 600 

2007 434 3 657 129,6 18 390 22 985 2 979 000 

2008 463 2 456 129,6 19 653 25 107 3 253 200 

2009 328 1 994 121,9 19 508 24 745 3 017 600 

2010 443 2 960 128,6 19 892 26 011 3 345 300 

1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 

2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. 


bebyggelse. 



8.9 

Undersökningsår 

Survey year 

Region 


Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och 

lägenhetstyp, procent 

Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

2008–2009 

Stor-Stockholm Greater Stockholm 3,2 3,3 3,4 3,2 3,3 3,3 

Stor-Göteborg Greater Göteborg 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9 

Övriga större kommuner 

Other larger municipalities 3,4 3,4 3,3 3,4 3,6 3,4 

Övriga mindre kommuner 

Other smaller municipalities 3,2 3,3 3,3 3,2 3,5 3,3 

Riket Sweden 3,2 3,3 3,3 3,2 3,4 3,3 

2009–2010 

Stor-Stockholm 2,3 2,1 2,2 1,9 2,1 2,1 

Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2 

Övriga större kommuner 1,5 1,4 1,3 1,3 1,5 1,4 

Övriga mindre kommuner 1,5 1,5 1,3 1,4 1,5 1,4 

Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1,6 

2010–2011 


Stor-Göteborg 2,0 2,0 1,9 1,9 2,1 2,0 



Riket 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 

2011–2012 


Stor-Göteborg 2,8 2,8 2,7 2,6 2,6 2,7 



Riket 2,9 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 

8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp, kronor 

Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK 

Undersökningsår 

Survey year 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

Hyra Rent 

2004 35 766 48 270 59 251 73 217 91 352 52 864 

2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242 

2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701 

2007 37 813 51 082 62 208 76 708 95 993 55 749 

2008 39 049 52 640 64 071 79 158 99 217 57 527 

2009 40 469 54 438 66 484 81 634 102 886 59 618 

2010 41 077 55 461 67 598 83 125 104 406 60 688 

2011 42 251 56 921 69 315 85 386 106 861 62 339 

Hyra per m 2 Rent per sq. m. 

2004 865 803 761 746 723 798 

2005 889 824 780 764 747 818 

2006 898 833 784 769 751 826 

2007 915 849 800 784 764 842 

2008 944 875 825 809 790 867 

2009 978 907 857 836 821 898 

2010 995 922 869 850 831 912 

2011 1 026 948 892 874 851 937 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 



8.11 

Lägenheter i flerbostadshus samt antal outhyrda resp. därav 

till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2011 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant 

on 1 September 

Ägarkategori 

Type of ownership 

Antal bostadslägenheter 

i flerbostadshus 

totalt 

Number of dwellings 

in multi-dwelling 

buildings 

Antal outhyrda 

lägenheter 

Vacant dwellings 

Därav till uthyrning lediga lägenheter 

Of which dwellings vacant for renting 

Antal 

Number 

% 

Kommunala Public housing 1 751 429 11 193 6 746 0,9 

Stor-Stockholm 159 263 . . 601 0,4 

Stor-Göteborg 93 895 . . 68 0,1 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 197 272 . . 532 0,3 

Kommuner med mindre än 75 000 inv. 300 999 . . 5 545 1,8 

Privatägda Private bodies 716 361 16 214 9 382 1,3 


Stor-Göteborg 75 558 . . 116 0,2 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 224 268 . . 1 842 0,8 


Samtliga 2 All 1 467 790 27 407 16 128 1,1 


Stor-Göteborg 169 453 . . 184 0,1 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 421 540 . . 2 374 0,6 


1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 

2) Lägenhetsantalet för den privatägda delen av undersökningen baseras på ett urval, för mer information om bostadsbeståndet, se även 

tabell 8.6. 



bebyggelse. 


Handel med varor och 

tjänster 



Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013 

9 – Handel med varor 

och tjänster 


9.1 Handel med varor och tjänster ............. 173 


9.2 Livsmedelsförsäljningen inom 

detaljhandeln ................................................ 174 

Food sales within retail trade 

9.3 Bytesbalans, netto, miljarder 

kronor 1995–2011 ......................................... 176 

Current account balance, net, SEK billions 

9.4 Export och import: de fem värdemässigt 

största marknaderna 2011 ............ 176 

Exports and imports: the largest countries 

of destination resp. consignment 

9.5 Export, import och handelsnetto, 

varor, miljarder kronor, löpande priser, 

trend januari 1990 – juni 2012 ..................... 176 

Exports, imports and net trade in goods, 

SEK billions, current prices 

9.6 Detaljhandelns försäljning, 

egentlig detaljhandel, Systembolaget 

och apoteken exkluderade 

1956–2010 ..................................................... 177 

Retail trade sales, excluding alcoholic 

beverages and pharmaceuticals 

9.7 Sveriges betalningsbalans, netto, 

miljarder kronor ............................................ 178 

Balance of payments, net, SEK billions 

9.8 Total export (fob) och import (cif) 

i löpande priser ............................................ 179 

Total exports and imports, current prices 

9.9 Import från avsändningsland efter 

varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2011, 

miljoner kronor ............................................. 180 

Imports by country of consignment and 

commodity, SITC, Rev. 4, SEK millions 

9.10 Import från EU-länder och övriga 

länder efter importvärdets storlek, 


Imports by country of consignment and 

size of trade value, SEK millions 

9.11 Export efter handelspartner och 

varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2011, 


Exports by country of destination and 

commodity, SITC, Rev. 4, SEK millions 

9.12 Export till EU-länder och övriga 

länder efter exportvärdets storlek, 


Exports by country of destination and 

size of trade value, SEK millions 

9.13 Detaljhandel, hotell och restauranger 

2011, antal arbetsställen och 

omsättning, miljoner kronor ........................ 184 

Retail trade, hotels and restaurants, 

establishments and turnover, SEK 

millions 

9.14 Dagligvaruhandelns omsättning 

i löpande priser samt antal butiker, 


Retail trade annual turnover at current 

prices and number of shops in the 

grocery trade, SEK millions 

9.15 Försäljning av alkoholdrycker 

(exkl. öl klass II), miljoner kronor ................ 185 

Trade of alcoholic beverages (excl. beer), 

SEK millions 

9.16 Försäljning av alkoholdrycker, 

detaljhandelsställen och serveringstillstånd 

den 31 december ........................... 186 

Alcoholic beverages, retail trade and 

restaurants 

9.17 Försäljning av alkoholdrycker 

i liter per invånare, 15 år och äldre ............. 186 

Sales of alcoholic beverages in litres 

per inhabitants, 15 years and over 



9.1 

Handel med varor och tjänster 


Under 2011 ökade såväl den svenska exporten som importen med 7 procent. 

Exporten av vägfordon och importen av råolja steg kraftigt. Varuexporten 

uppgick till 1 213 miljarder kronor och varuimporten till 1 141 miljarder kronor. 

Skillnaden mellan export och import – handelsnettot – var därmed 72 miljarder 

kronor. 


Region Förändring (%) 2010/2011 

Export 

Import 

Totalt 7 7 

EU-27 5 8 

Övriga Europa 8 8 

Afrika 25 12 

Amerika -1 1 

Asien 13 -4 

Exporten av vägfordon ökade 23 procent 

Exporten av verkstadsvaror ökade med 11 

procent. Inom detta varuområde steg vägfordon 

med 23 procent. Samtidigt ökade exporten av 

mineralvaror med 14 procent medan skogsvaror 

minskade med 1 procent. Kemivaror minskade 

med 5 procent. Inom detta varuområde minskade 

läkemedel med 13 procent. Exporten av 

energivaror steg med 12 procent. Av övriga varor 

ökade livsmedel med 1 procent. 

Importen av råolja ökade 24 procent 

Importen av verkstadsvaror ökade med 6 

procent. Inom detta varuområde steg maskiner 

med 11 procent. Mineralvaror ökade med 9 

procent och energivaror steg med 14 procent. 

Inom detta varuområde steg råolja med 24 

procent. Övriga varor ökade med 4 procent. 

2011 – ett svagt år för detaljhandeln 

Detaljhandeln visade en tillväxt på 1,2 procent 

under 2011 mätt i volym med antalet arbetsdagar 

i beaktande. Det är något sämre än den 

genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren 

(2,7 procent), och sämre än motsvarande 

utveckling de senaste tio åren (4,1 procent). 

Dagligvaruhandeln visade en utveckling på 

0,1 procent under 2011, medan sällanköpsvaruhandeln 

visade på en ökning på 2,1 procent. I 

löpande priser har utvecklingen varit 0,8 procent 

för detaljhandeln, där dagligvaruhandeln 

stått för en utveckling på 1,3 procent och sällanköpsvaruhandeln 

på 0,3 procent. 

De branscher som ökade mest under 2011 var 

elektronikhandeln och optikhandeln med en 

volymutveckling på 12 respektive 5 procent. 

Guldsmedshandeln var den bransch med sämst 

volymutveckling (-13 procent). 

I löpande priser var det däremot branscherna 

elektronikhandel och heminredning som hade 

sämst utveckling (-5 procent) under 2011. De 

branscher som uppvisade starkast utveckling, 

mätt i löpande priser, var optikhandeln och 

färghandeln med en utveckling på 4 respektive 

2 procent. 

Utvecklingen av den totala detaljhandeln har 

varierade under året. Fram till och med sommaren 

var utvecklingen positiv, med undantag för 

maj, men under hösten tog den en vändning 

och detaljhandeln visade flera månader med 

negativ utveckling. 

December, den viktiga julhandelsmånaden, 

visade en utveckling på 1,4 procent mätt i 

volym med antalet arbetsdagar i beaktande, 

jämfört med december 2010. 

Omsättning inom detaljhandeln 2011. Förändring i procent jämfört med samma månad år 2010 

Källa: SCB Utrikeshandel, export och import av varor (www.scb.se/HA0201); SCB och Handelns Utredningsinstitut (www.hui.se). 



9.2 

Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln 

Food sales within retail trade 

Under 2011 var den totala försäljningen av livsmedel och drycker 228 miljarder 

kronor. Det är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2010, vilket motsvarar 

en uppgång på ungefär 3 procent. Uppgången beror på att volymen sålda 

livsmedel och drycker ökade med drygt 2 procent samtidigt som priserna på dessa 

höjdes med ungefär 1 procent. 

År 2011 ökade försäljningen av livsmedel (exkl. 

drycker) med 4,2 procent och försäljningen av 

alkoholfria drycker minskade med 1,1 procent. 

Sedan år 2000 har livsmedelsförsäljningen ökat 

med 57 procent, medan försäljningen av alkoholfria 

drycker har ökat med 49 procent. 


Prisindex för livsmedel och drycker inom 

handeln i procent, år 2000 = 100 

Varugrupp 2005 2011 

Livsmedel 106,7 123,1 

Bröd och övriga 

spannmålsprodukter 103,1 124,2 

Kött 106,5 122,3 

Fisk 118,7 130,9 

Mjölk, ost och ägg 108,6 129,4 

Oljor och fetter 102,2 117,5 

Frukt 117,1 151,3 

Grönsaker 106,4 113,2 

Socker, sylt, honung, 

choklad och konfektyr 102,2 114,1 

Övriga livsmedel 100,1 111,3 

Alkoholfria drycker 95,6 116,3 

Kaffe, te och chokladdrycker 85,8 127,1 

Mineralvatten, läskedrycker, 

fruktoch grönsaksjuicer 101,0 111,7 

Alkoholhaltiga drycker 99,8 106,3 

Spritdrycker 102,4 105,5 

Vin inkl. cider 98,8 103,9 

Öl 99,2 111,5 

Summa livsmedel och drycker 104,7 119,8 

Försäljning av livsmedel och drycker inom handeln i löpande priser och 2000 års priser, mnkr 

Varugrupp Löpande priser Fasta priser (2000 års priser) 

2000 2005 2011 2000 2005 2011 

Livsmedel 112 418 136 137 175 976 112 418 127 556 142 937 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 19 138 22 307 28 709 19 138 21 627 23 122 

Kött 19 862 27 232 38 120 19 862 25 570 31 161 

Fisk 7 352 8 698 10 076 7 352 7 327 7 698 

Mjölk, ost och ägg 19 839 23 668 31 737 19 839 21 799 24 527 

Oljor och fetter 3 662 3 900 4 906 3 662 3 817 4 177 

Frukt 8 157 11 070 12 967 8 157 9 455 8 573 

Grönsaker 13 218 15 190 18 087 13 218 14 272 15 981 

Socker, sylt, honung, choklad och 

konfektyr 15 224 17 819 22 379 15 224 17 440 19 618 

Övriga livsmedel 5 965 6 253 8 995 5 965 6 249 8 079 

Alkoholfria drycker 12 696 14 456 18 900 12 696 15 127 16 252 

Kaffe, te o. chokladdrycker 4 501 4 629 6 128 4 501 5 393 4 820 

Mineralvatten, läskedrycker, fruktoch 

grönsaksjuicer 8 195 9 827 12 772 8 195 9 734 11 432 

Alkoholhaltiga drycker 24 709 25 993 33 245 24 709 26 053 31 287 

Spritdrycker 7 285 6 372 6 823 7 285 6 223 6 466 

Vin inkl. cider 10 113 12 229 17 176 10 113 12 379 16 528 

Öl 7 312 7 391 9 247 7 312 7 450 8 294 

Summa livsmedel och drycker 149 823 176 586 228 122 149 823 168 736 190 475 




2010. Denna ökning beror främst på att konsumenterna 

ökat sina inköp av kött, eftersom 

priset ökat med ungefär 1 procent medan volymen 

ökat med ungefär 11 procent. Per capita 

försäljningen av kött uppgick således under året 

till 4 020 kr, vilket motsvarar 77 kr i veckan. 

Sedan år 2000 har försäljningen av kött ökat med 

totalt 92 procent. 

Ökad försäljningsvolym för grönsaker 

Försäljningen av grönsaker uppgick under 2011 

till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning 

med 2,2 procent jämfört med 2010. Detta kan 

bero på att priset minskade med drygt 9 procent. 

Däremot har försäljningsvolymen ökat 

med ungefär 7 procent, vilket skiljer sig från de 

senaste årens utveckling. Man kan således tänka 

sig att försäljningen av grönsaker ökar när priset 

sjunker. 

Försäljning av livsmedel och drycker per capita 

inom handeln 2011, belopp i kronor 


Konstant andel ekologiska livsmedel 

Försäljningen av ekologiska varor var år 2011 

4,1 procent av den totala försäljningen av livsmedel 

och alkoholfria drycker, vilket ligger i 

nivå med 2010. 

Den ekologiska försäljningen är som störst 

inom varugruppen fisk. Av den totala försäljningen 

av dessa varor var 8,7 procent ekologiska 

produkter. Försäljningen av kaffe, te och 

chokladdryck var den näst största varugruppen 

och där bestod 7,5 procent av den totala försäljningen 

ekologiska produkter. Den varugrupp 

som hade minst andel ekologisk försäljning var 

kött (1,6 procent). 

Försäljningen av kött fortsätter att öka 

Under år 2011 fortsatte försäljningen av kött att 

stiga och uppgick till 38 miljarder kronor. Detta 

är en ökning på hela 12,3 procent jämfört med 

Varugrupp 

Försäljning per capita 

Hela året 

Per vecka 

Livsmedel 18 557 357 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 

3 027 58 

Kött 4 020 77 

Fisk 1 063 20 

Mjölk, ost och ägg 3 347 64 

Oljor och fetter 517 10 

Frukt 1 367 26 

Grönsaker 1 907 37 

Godis 1 743 34 

Socker, sylt, honung 617 12 

Övriga livsmedel 949 18 

Alkoholfria drycker 1 993 38 

Kaffe, te och chokladdrycker 

646 12 

Läsk, vatten, juice etc. 1 347 26 

Alkoholhaltiga drycker 3 506 67 

Spritdrycker 720 14 

Vin inkl. cider 1 811 35 

Öl 975 19 

Totalt livsmedel och 

drycker 24 056 463 

Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2011, Statistiska 

meddelanden serie HA 24 (www.scb.se/HA0103). 



9.3 

Bytesbalans, netto, miljarder kronor 1995–2011 

Current account balance, net, SEK billions 

Efter att Sverige under många år dragits 

med underskott i bytesbalansen, skedde 

en vändning i mitten av 1990-talet. Därefter 

har Sveriges bytesbalans visat överskott. 

År 2010 uppgick Sveriges bytesbalansöverskott 

till 222,2 miljarder kronor. 2011 hade 

det ökat till 225,8 miljarder kronor. 

Källa: SCB Betalningsbalansen 

(www.scb.se/FM0001). 

9.4 

Export och import: de fem värdemässigt största marknaderna 2011 

Exports and imports: the largest countries of destination resp. 

consignment 

Tyskland är vår största handelspartner. 

Importvärdet uppgick till 209 miljarder 

kronor och exportvärdet till 120 miljarder 

kronor. 

Våra övriga grannländer är också stora 

handelspartners. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 

9.5 

Export, import och handelsnetto, varor, miljarder kronor, löpande 

priser, trend januari 1990 – juni 2012 

Exports, imports and net trade in goods, SEK billions, current prices 

Hittills under året (januari – juni 2012) är 

värdet av varuexporten oförändrad medan 

varuimporten har minskat med 2 procent i 

värde jämfört med motsvarande period ett 

år tidigare. Varuexportvärdet under denna 

period uppgick till 607 miljarder kronor och 

varuimportvärdet till 563 miljarder kronor. 

Handelsnettot för januari – juni 2012 gav 

därmed ett överskott på 44 miljarder 

kronor. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 



9.6 


Detaljhandelns försäljning, egentlig detaljhandel, Systembolaget och 

apoteken exkluderade 1956–2010 

Retail trade sales, excluding alcoholic beverages and pharmaceuticals 

Index 1995=100, fasta priser 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar nivån, uttryckt som ett 

index med 1995=100. Detaljhandelns 

försäljning har fördubblats sedan mitten av 

1990-talet. 

Förändring från föregående år, procent, fasta priser 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar utvecklingen uttryckt 

som årlig procentuell förändring jämfört 

med föregående år. 

Ökningen av detaljhandelns försäljning 

har legat mellan 5 och 9 procent under 

2005–2008, vilket är i paritet med de stora 

ökningarna i slutet av 1960-talet. År 2010 

stannade ökningen på 3,8 procent. 

Detaljhandels försäljningsvolym. 

Säsongrensad serie. Omsättningsindex 2005=100 

Diagrammet visar hur försäljningsvolymen 

för den totala detaljhandeln har utvecklats 

sedan 1990. Diagrammet visar också hur 

dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, 

som är två stora delar av den 

totala detaljhandeln, har utvecklats. Diagrammet 

visar nivån, uttryckt som ett index 

med 2005=100. 

Sällanköpsvarorna har gått om dagligvarorna 

i utvecklingstakt de senaste åren. 

Källa: SCB Handel med varor och tjänster 

(www.scb.se/HA0101). 



9.7 

Sveriges betalningsbalans, netto, miljarder kronor 

Balance of payments, net, SEK billions 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

A. Bytesbalans Current account 187,6 246,3 285,8 290,0 207,9 222,2 225,8 

Handelsbalans (fob – fob) 

Trade in goods (f.o.b. – f.o.b.) 146,2 159,3 120,0 112,5 94,0 82,4 84,3 

Handelsnetto 1 140,2 145,8 95,4 94,1 80,4 67,7 65,7 

Korrigeringar 5,9 13,6 24,6 18,4 13,6 14,8 18,6 

Tjänster Services 54,6 68,9 102,3 107,3 97,7 119,6 127,5 

Transporter 22,0 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3 

Resevaluta -28,0 -21,2 -18,2 -22,9 -12,6 -15,9 -13,1 

Övriga tjänster 60,6 70,5 98,7 106,8 86,9 116,8 120,4 

Löner Compensation of employees -1,1 -1,4 -2,2 -2,1 -2,3 -1,9 -2,6 

Kapitalavkastning Investment income 22,3 56,2 98,6 114,5 57,8 66,7 63,9 

Avkastning på direkta investeringar 2 69,2 101,9 115,9 131,8 59,6 75,4 63,6 

Avkastning på portföljinvesteringar -32,3 -37,6 -10,7 -16,3 -7,0 -13,8 -8,2 

Aktieutdelning 5,8 5,4 13,8 17,1 36,7 43,9 41,4 

Ränta -38,1 -43,0 -24,5 -33,4 -43,8 -57,8 -49,6 

Ränta på lån m.m. -14,6 -8,1 -6,6 -1,0 5,3 5,1 8,5 

Löpande transfereringar Current transfers -34,3 -36,8 -32,9 -42,2 -39,4 -44,6 -47,3 

EU-bidrag/avgift -14,5 -15,1 -14,3 -20,2 -12,6 -18,0 -20,1 

U-bistånd -11,4 -9,1 -8,3 -8,4 -10,1 -9,7 -6,2 

Övrigt -8,4 -12,6 -10,2 -13,6 -16,7 -17,0 -21,0 

B. Kapitalbalans Capital account 2,0 -19,7 -2,9 -5,2 -3,9 -4,7 -3,6 

EU-bidrag för investeringar m.m. 

Contributions etc. to/from the EU, investment 2,2 1,5 1,5 0,9 1,7 1,2 2,4 

U-bistånd för investeringar m.m. 

Development assistance grants, investment -0,2 -4,6 -5,6 -5,3 -5,6 -4,5 -6,2 

Övrigt Other 0,0 -16,6 1,1 -0,9 0,0 -1,4 0,2 

C. Finansiell balans Financial account -208,4 -261,5 -64,1 134,5 -82,0 -262,2 -274,1 

Direkta investeringar Direct investment -120,2 6,1 -67,6 45,5 -121,6 -139,2 -81,9 

I utlandet -207,1 -196,8 -262,5 -199,4 -198,3 -131,9 -177,4 

Eget kapital -138,3 -143,2 -179,0 -138,1 -226,4 -50,3 -7,8 

Lån 16,7 -22,4 67,5 2,1 73,4 -1,8 9,5 

Återinvesterade vinstmedel -85,5 -31,2 -151,0 -63,4 -45,2 -79,8 -179,1 

I Sverige 86,9 202,9 195,0 244,9 76,7 -7,3 95,5 

Eget kapital 36,3 91,8 57,8 48,5 117,9 -11,2 -33,9 

Lån 8,7 91,1 84,6 190,1 -53,3 -24,7 45,4 

Återinvesterade vinstmedel 41,9 20,0 52,6 6,4 12,1 28,7 83,9 

Portföljinvesteringar exkl. finansiella derivat 

Portfolio investment excl. fin. derivatives -1,6 -158,9 103,0 -204,0 486,5 139,2 171,8 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -95,3 -248,2 -335,8 -104,2 -141,3 -136,4 -70,1 

Aktier 4,0 -164,5 -55,0 2,9 -125,4 -56,0 -52,3 

Räntebärande -99,4 -83,7 -280,8 -107,1 -16,0 -80,5 -17,8 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 93,7 89,3 438,8 -99,8 627,8 275,7 241,8 

Aktier 15,2 -10,2 30,9 -10,7 10,7 35,7 14,4 

Räntebärande 78,5 99,5 407,9 -89,1 617,1 240,0 227,4 

Finansiella derivat Financial derivatives -7,2 0,7 -7,5 16,0 -20,5 29,7 -19,6 

Övrigt kapital Other investment -73,4 -98,6 -94,4 273,2 -310,5 -294,0 -339,7 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -89,6 -386,1 -326,7 -4,5 100,7 -225,2 -394,4 

Lån m.m. -87,8 -306,9 -225,2 -119,5 37,1 -205,3 -366,7 

Handelskrediter och övrigt -1,8 -79,2 -101,6 115,0 63,5 -20,0 -27,6 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 16,2 287,5 232,4 277,7 -411,1 -68,8 54,7 

Lån m.m. -37,8 231,6 31,1 569,6 -380,2 -76,0 28,0 

Handelskrediter och övrigt 54,0 55,9 201,3 -291,8 -31,0 7,2 26,6 

Valutareservens transaktionsförändring 

Reserve assets -5,9 -10,8 2,2 3,7 -116,0 2,1 -4,6 

D. Restpost Net errors and omissions 18,8 34,9 -218,8 -419,3 -121,9 44,6 51,9 

1) Handelsnettot publiceras månadsvis av SCB och är värderat fob/cif. 

2) ”Avkastning på direkta investeringar” inkluderar räntor på kortfristiga lån inom direktinvesteringsförhållande. 

Källa: SCB Betalningsbalansen (www.scb.se/FM0001). 



9.8 

Total export (fob) och import (cif) i löpande priser 

Total exports and imports, current prices 


År 

Year 

Varor, värde, miljoner kronor 

Commodities, value, SEK millions 

Export Import Handelsnetto 

Export – Import 1 

Exportvärde i procent 

av bruttonationalprodukten 

(BNP) till 

marknadspris 2 

1982 168 134 173 933 -5 799 26 

1983 210 516 200 369 10 147 30 

1984 242 811 218 569 24 242 31 

1985 260 481 244 655 15 826 30 

1986 265 103 232 614 32 489 28 

1987 281 433 257 408 24 025 28 

1988 305 056 280 650 24 406 27 

1989 332 576 316 593 15 983 27 

1990 339 852 323 875 15 977 25 

1991 332 779 301 290 31 489 23 

1992 326 031 290 929 35 102 23 

1993 388 290 334 257 54 033 25 

1994 471 602 399 152 72 450 28 

1995 567 882 460 259 107 623 31 

1996 569 167 448 739 120 428 31 

1997 632 567 501 180 131 387 33 

1998 675 209 544 984 130 225 33 

1999 700 960 568 008 132 952 33 

2000 804 056 672 412 131 644 35 

2001 806 466 662 746 143 720 34 

2002 805 696 656 664 149 033 33 

2003 825 850 679 329 146 521 32 

2004 904 532 739 203 165 330 34 

2005 977 280 833 757 143 523 35 

2006 1 089 095 939 730 149 365 37 

2007 1 139 674 1 034 450 105 224 36 

2008 1 194 411 1 097 903 96 509 37 

2009 995 144 911 379 83 765 32 

2010 1 138 167 1 069 445 68 721 34 

2011 1 213 946 1 141 610 72 336 35 

1) Net trade of goods: exports – imports. 

2) Exports in percentages of gross domestic product (GDP) at market prices. 

Källa: SCB Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.9 

Import från avsändningsland efter varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 

2011, miljoner kronor 

Imports by country of consignment and commodity, SITC, Rev. 4, 

SEK millions 

Huvudavdelningar 

Sections 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 83 624 52 533 20 100 80 891 19 880 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 10 043 8 074 103 1 316 2 2 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 37 761 24 846 3 596 857 1 456 65 232 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 163 367 63 359 31 552 55 694 1 332 313 3 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 4 736 3 472 373 0 1 0 2 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 125 603 97 527 7 539 4 060 4 456 2 511 1 001 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 163 933 122 777 16 583 2 045 2 439 1 381 7 210 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 422 373 332 687 11 768 180 15 658 9 198 17 159 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 129 168 79 213 4 523 189 7 844 1 078 17 897 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 1 000 493 373 1 56 1 1 

Summa Total 1 141 610 784 981 96 509 63 108 34 448 14 567 44 386 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 




9.10 


Import från EU-länder och övriga länder efter importvärdets 

storlek, miljoner kronor 

Imports by country of consignment and size of trade value, SEK millions 

Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Totalt Global imports 833 757 939 730 1 034 450 1 097 903 911 379 1 069 445 1 141 610 

EU EU countries 594 969 662 024 743 491 768 046 627 316 723 984 784 981 



Nederländerna Netherlands 54 966 58 907 63 009 65 154 58 950 69 511 70 756 

Storbritannien United Kingdom 57 777 60 620 76 885 70 378 52 115 60 255 67 559 

Finland 50 050 55 286 64 781 63 527 47 009 56 486 60 873 

Frankrike France 42 784 44 476 50 835 55 379 46 187 49 073 51 749 

Belgien Belgium 32 997 39 325 42 984 42 622 35 396 41 486 44 276 

Italien Italy 27 476 31 806 36 211 37 534 28 329 31 444 33 792 

Polen Poland 20 358 25 184 29 737 35 949 27 789 31 216 32 196 

Estland Estonia 6 925 7 502 8 040 8 241 7 004 12 179 19 872 

Irland Ireland 11 498 12 285 12 422 11 402 11 508 13 976 19 822 

Spanien Spain 13 551 14 518 14 567 14 735 11 587 13 110 14 868 

Tjeckien Czech Republic 7 895 10 065 12 229 14 240 11 387 12 902 14 259 

Österrike Austria 8 996 9 872 11 208 12 041 10 193 11 553 13 157 

Slovakien Slovakia 1 661 3 033 4 091 4 430 6 499 8 085 7 997 

Ungern Hungary 6 449 6 345 7 249 7 746 6 724 7 123 7 031 

Litauen Lithuania 6 151 6 547 4 736 6 499 4 186 5 836 6 423 

Lettland Latvia 3 630 3 499 5 169 5 789 5 226 5 292 5 126 

Portugal 2 866 3 291 4 420 4 327 3 562 3 667 4 127 

Rumänien Romania 1 091 1 330 1 417 1 510 1 418 2 208 2 559 

Luxemburg Luxembourg 3 871 4 996 5 245 5 362 3 510 2 552 2 517 

Slovenien Slovenia 1 279 1 640 1 692 1 601 1 364 1 436 1 626 

Grekland Greece 1 278 1 384 2 052 1 658 1 180 1 419 1 410 

Bulgarien Bulgaria 425 516 673 634 590 645 850 

Cypern 112 272 131 129 164 198 250 

Malta 140 91 72 70 315 98 139 

Ej specificerat EU-land 

EU country not specified – – – – – – – 

Övriga länder Other countries 238 788 277 706 290 959 329 856 284 063 345 461 356 630 

Norge Norway 68 166 80 225 88 277 97 437 82 061 97 479 96 509 

Ryssland Russia 24 820 33 093 29 199 44 422 31 488 50 304 63 108 

China 22 491 28 996 35 735 36 935 34 718 43 301 44 386 

USA 28 342 31 595 32 267 33 860 35 075 34 289 34 448 

Japan 17 433 18 112 17 750 16 998 14 240 15 015 14 567 

Schweiz Switzerland 8 523 9 293 8 958 9 324 8 945 9 385 9 302 


Hongkong Hong Kong 7 901 8 751 8 571 8 484 7 939 8 989 8 606 

Sydkorea South Korea 7 546 8 344 7 385 8 874 6 847 15 488 8 412 

Indien India 2 898 3 190 4 010 4 812 4 187 5 663 6 527 

Taiwan 4 572 4 809 5 040 5 910 4 767 5 470 5 618 

Brasilien Brazil 3 684 3 856 4 925 5 709 3 757 3 612 4 560 

Thailand 2 392 3 184 3 872 3 787 3 766 4 181 4 179 

Malaysia 1 722 2 935 3 131 3 376 2 235 3 174 3 924 

Venezuela 1 715 2 723 2 745 4 068 1 478 4 036 3 755 

Australien Australia 2 612 2 861 2 674 3 774 2 599 3 729 3 096 

Kanada Canada 2 971 3 384 3 452 3 374 3 648 3 201 3 020 

Sydafrika South Africa 2 152 2 829 3 915 3 912 2 777 2 909 2 682 

Vietnam 1 059 1 311 1 460 1 581 1 703 1 856 2 646 

Peru 424 565 617 1 052 1 517 2 373 2 267 




9.11 

Export efter handelspartner och varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 

2011, miljoner kronor 

Exports by country of destination and commodity, SITC, Rev. 4, 

SEK millions 

Huvudavdelningar 

Sections 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 45 948 36 400 4 834 599 922 151 216 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 6 741 2 654 862 7 2 254 6 7 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 80 352 51 625 4 587 67 794 1 827 4 069 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 96 842 64 874 10 578 139 8 452 20 39 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 1 540 982 296 56 19 1 4 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 130 685 73 902 10 738 2 053 11 938 3 053 6 421 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 237 521 153 332 22 001 3 002 10 385 2 083 7 373 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 501 972 233 572 40 373 20 423 35 104 6 254 19 829 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 106 155 59 577 19 765 1 286 6 948 1 824 1 956 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 6 191 3 756 886 0 13 0 0 

Summa Total 1 213 946 680 673 114 919 27 633 76 828 15 219 39 914 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike.. 




9.12 


Export till EU-länder och övriga länder efter exportvärdets storlek, 

miljoner kronor 

Exports by country of destination and size of trade value, SEK millions 

Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Totalt Global exports 977 280 1 089 095 1 139 674 1 194 411 995 144 1 138 167 1 213 946 

EU EU countries 576 681 655 114 697 238 716 815 580 495 650 047 680 673 


Storbritannien United Kingdom 75 735 78 426 81 665 87 584 73 565 83 856 84 700 


Finland 58 582 68 040 70 977 75 645 63 896 70 350 74 112 

Nederländerna Netherlands 44 209 52 229 57 639 61 025 46 650 56 008 59 585 

Frankrike France 46 874 53 685 57 244 58 558 49 875 55 481 55 667 

Belgien Belgium 41 736 49 828 52 327 51 945 36 373 46 052 54 316 

Polen Poland 17 508 22 554 27 911 30 077 25 322 29 104 31 635 

Italien Italy 32 785 36 720 36 065 37 154 30 335 32 759 30 529 

Spanien Spain 27 803 33 547 32 721 27 602 23 763 22 396 22 271 

Österrike Austria 9 124 10 406 11 677 12 069 9 335 10 630 10 983 

Esland Estonia 5 674 9 055 9 578 8 867 6 060 8 882 10 848 

Tjeckien Czech Republic 11 051 6 665 7 804 7 852 6 412 8 056 8 262 

Ungern Hungary 4 938 9 252 8 442 5 067 4 487 5 059 5 856 

Portugal 4 930 5 398 5 944 6 492 5 573 5 864 5 842 

Irland Ireland 5 460 6 210 6 248 6 152 4 606 4 528 5 467 

Litauen Lithuania 3 321 4 190 5 243 4 966 3 171 4 608 5 416 

Lettland Latvia 2 971 3 662 4 413 3 794 2 151 2 722 3 766 

Grekland Greece 5 384 5 850 5 345 5 476 4 769 3 844 3 201 

Slovakien Slovakia 1 700 2 054 2 107 2 365 1 873 2 591 2 513 

Rumänien Romania 2 405 2 989 2 703 2 985 2 309 2 248 2 364 

Bulgarien Bulgaria 1 120 1 242 1 370 1 246 822 907 1 048 

Slovenien Slovenia 910 1 348 1 525 1 441 983 867 1 047 

Luxemburg Luxembourg 723 720 773 747 787 705 965 

Cypern Cyprus 434 525 609 1 706 957 448 462 

Malta 145 176 242 254 211 317 250 

Ej specificerat EU-land 3 270 3 931 4 036 3 543 2 302 3 999 4 894 

Övriga länder Other countries 400 599 433 982 442 435 477 597 414 649 488 120 533 273 

Norge Norway 83 701 99 370 107 274 113 482 105 770 113 367 114 919 

USA 102 783 100 896 86 511 78 651 63 745 83 425 76 828 

Kina China 18 844 20 712 22 190 25 916 31 295 35 527 39 914 

Ryssland Russia 15 987 17 865 22 702 28 883 14 028 20 781 27 633 

Australien Australia 11 184 14 376 13 033 13 593 12 777 15 078 16 668 


Japan 14 849 16 865 13 951 13 175 12 541 14 302 15 219 

Indien India 6 965 9 922 10 716 12 616 12 767 13 149 13 483 

Brasilien Brazil 5 651 6 761 7 933 9 391 6 624 10 793 13 372 

Sydafrika South Africa 5 458 6 245 7 296 10 213 8 075 10 491 12 024 

Saudiarabien Saudi Arabia 6 563 7 760 7 792 9 385 9 469 10 796 11 946 

Schweiz Switzerland 9 229 9 658 10 246 11 020 9 815 10 213 11 791 

Kanada Canada 10 536 11 420 11 001 11 101 8 633 10 550 9 595 

Sydkorea South Korea 5 963 6 101 6 956 7 463 6 869 8 385 9 008 

Thailand 2 510 2 784 2 342 3 034 3 018 3 593 8 757 

Singapore 4 399 5 105 6 414 7 278 6 264 7 953 8 390 

Iran 7 852 3 606 2 340 4 593 3 606 5 332 6 676 

Egypten Egypt 3 231 3 845 4 408 5 638 5 889 6 803 6 590 

Mexiko Mexico 5 264 5 152 4 927 5 978 4 676 5 935 5 776 

Nigeria 1 904 1 711 2 489 3 018 2 149 3 536 5 758 




9.13 

Detaljhandel, hotell och restauranger 2011, antal arbetsställen 

och omsättning, miljoner kronor 

Retail trade, hotels and restaurants, establishments and turnover, SEK 

millions 

Arbetsställen 

Establishments 

Antal verksamma arbetsställen med nedanstående omsättning, mnkr 

(exkl.mervärdesskatt) 

Number of establishments by turnover (excl. value added tax), SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– Samtliga 

All 

Detaljhandel utom motorfordon 

Retail trade, except of motor vehicles 14 547 9 820 8 899 6 890 6 352 5 698 52 206 

Detaljhandel med brett sortiment 

Retail sale in non-specialized stores 1 032 1 004 919 645 930 2 546 7 076 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 

Retail sale of food, beverages and tobacco in 

specialized stores 1 288 1 354 1 304 586 294 463 5 289 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 

Retail sale of pharmaceutical and medical goods, 

cosmetic and toilet articles 332 361 281 264 483 576 2 297 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 

Other retail sale of new goods in specialized 

stores 7 198 5 984 5 978 5 219 4 480 1 932 30 791 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor Retail sale of second-hand goods in stores 683 196 50 21 11 7 968 

Detaljhandel, ej i butik Retail sale, not in stores 4 014 921 367 155 154 174 5 785 


Hotels and restaurants 6 756 8 426 6 252 2 913 1 853 941 27 141 

Hotell och camping Hotels and camping 1 261 972 684 396 438 445 4 196 

Restauranger, barer och catering 

Restaurants, bars and catering 5 495 7 454 5 568 2 517 1 415 496 22 945 

Arbetsställen 

Försäljning inom resp. omsättningsklass, mnkr 

Turnover, SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– 

Total försäljning 

mnkr 1 

Detaljhandel utom motorfordon 1 900 11 287 29 230 49 166 100 296 455 698 647 577 

Detaljhandel med brett sortiment 154 1 162 3 018 4 592 15 567 236 506 260 999 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 203 1 582 4 243 4 076 4 437 33 173 47 714 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 46 437 917 1 900 8 118 31 780 43 198 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 1 037 6 956 19 728 37 382 69 575 125 359 260 037 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor 89 200 148 146 161 338 1 082 

Detaljhandel, ej i butik 371 950 1 176 1 070 2 438 28 542 34 547 

Hotell- och restaurangverksamhet 1 122 9 794 19 812 20 234 28 262 51 146 130 370 

Hotell och camping 183 1 088 2 181 2 838 7 012 28 595 41 897 

Restauranger, barer och catering 939 8 706 17 631 17 396 21 250 22 551 88 473 

1) Exkl. mervärdesskatt. Excl. value added tax. 

Källa: SCB, Företagens ekonomi (www.scb.se/HA0101). 



9.14 

År 

Year 


Dagligvaruhandelns omsättning i löpande priser samt antal 

butiker, miljoner kronor 

Retail trade annual turnover at current prices and number of shops in 

the grocery trade, SEK millions 

Varuhus och 

stormarknader 

Department stores 

and hypermarkets 

Dagligvaruhandelns omsättning 

Annual turnover in the grocery trade 

Dagligvarubutiker 

Grocery stores 

Summa 

Sales total 

Nyetablerade 

butiker 

New establishments 

Antal butiker 

Number of shops 

Nedlagda butiker 

Closures 

Mnkr % Mnkr % Mnkr Antal % 1 Antal % 1 

Bestånd vid 

årets slut 

Number of 

shops at end 

of year 

1993 14 540 11 115 960 89 130 500 100 1,3 350 4,6 7 600 

1994 15 366 11 119 534 89 134 900 90 1,2 310 4,2 7 380 

1995 15 804 12 121 196 88 137 000 85 1,2 265 3,7 7 200 

1996 15 070 11 118 930 89 134 000 80 1,1 280 4,0 7 000 

1997 14 720 11 125 180 89 139 900 70 1,0 170 2,5 6 900 

1998 15 470 11 127 930 89 143 400 106 1,6 226 3,3 6 800 

1999 15 978 11 129 425 89 145 403 108 1,6 273 4,1 6 717 

2000 17 375 12 132 390 88 149 765 134 2,1 347 5,3 6 504 

2001 20 215 13 136 290 87 156 505 66 1,1 302 4,8 6 268 

2002 2 22 060 13 145 140 87 167 200 100 1,6 441 7,1 6 239 

2003 3 22 142 15 129 539 85 151 681 671 6,5 859 8,3 10 355 

2004 3 21 981 14 129 824 86 151 805 907 8,8 996 9,7 10 266 

2005 3 21 799 14 132 957 86 154 756 955 9,4 1 029 10,1 10 192 

2006 3 22 581 14 140 658 86 163 239 678 6,9 1 001 10,1 9 869 

2007 3 24 408 14 144 125 86 168 533 966 9,4 528 5,1 10 307 

2008 3 28 647 16 155 680 84 184 327 1 033 10,1 1 144 11,2 10 196 

2009 3 26 034 14 165 585 86 191 619 1 140 10,8 819 7,8 10 517 

2010 3 27 260 14 168 623 86 195 883 2 006 17,0 746 6,3 11 777 

2011 3 27 946 14 172 079 86 200 025 436 3,8 642 5,5 11 571 

1) I procent av butiksbeståndet vid resp. års början. 2) P.g.a. att bensinbutiker uppgraderats till trafikbutiker (ingår i Dagligvarubutiker) 

utan att räknas som nyetablerade är butiksbeståndet i stort oförändrat. 3) Fr.o.m. 2003 bygger uppgifterna på samtliga butiker som 

under året rapporterat omsättning i momsdeklarationer. I uppgiften för nystartade och nedlagda butiker ingår även ombildade företag. 

Källa: SCB, Företagens ekonomi (www.scb.se/HA0101). 

9.15 

År 

Year 

Försäljning av alkoholdrycker (exkl. öl klass II), miljoner kronor 

Trade of alcoholic beverages (excl. beer), SEK millions 

Spritdrycker 

Spirits 

Vin 3 

Wines 3 

Totalt 

Total 

Kvantitet 1 , 1 000 liter 

Värde, mnkr 2 

Quantity 1 Value 

Därav 

starkvin 

Fortified 

wine 

Detaljhandel 

Retail 

trade 

Starköl 

Strong beer 

Servering 

Sales in 

restaurants 

Summa 

Total 

Totalt 

Spritdrycker 

Vin 3 

Starköl 

1994 32 245 114 767 7 504 104 783 87 126 191 909 25 522 9 484 8 220 7 818 

1995 29 697 111 477 6 283 103 646 88 618 192 264 25 060 9 042 8 419 7 599 

1996 27 154 117 440 5 678 99 219 83 192 182 411 26 095 8 801 9 317 7 977 

1997 24 831 128 018 4 408 108 175 84 834 193 009 25 459 8 365 9 486 7 608 

1998 24 050 129 729 3 102 110 980 83 085 194 065 26 070 8 550 9 994 7 526 

1999 24 676 140 107 2 694 128 168 90 227 218 395 28 675 9 139 11 126 8 410 

2000 24 948 144 225 2 619 140 968 83 093 224 061 31 712 10 246 12 162 9 304 

2001 26 676 157 087 2 566 155 039 83 962 239 001 32 379 10 308 12 635 9 436 

2002 27 439 174 954 2 468 170 715 86 678 257 393 33 749 10 402 13 250 10 097 

2003 26 567 178 314 5 493 179 882 85 466 265 348 34 537 10 197 13 898 10 442 

2004 24 201 173 839 2 385 173 834 81 973 255 807 33 536 9 295 14 009 10 232 

2005 24 305 175 926 2 358 180 109 81 067 261 176 34 089 9 214 14 570 10 305 

2006 24 583 186 043 2 271 197 008 78 929 275 937 . . . . . . . . 

2007 24 825 195 331 2 279 208 520 80 132 288 652 38 940 10 161 17 142 11 636 

2008 25 763 200 776 2 228 213 565 81 077 294 642 40 888 10 307 18 119 12 462 

2009 26 421 215 414 2 155 228 023 77 814 305 837 43 689 10 721 19 584 13 384 

2010 27 217 222 372 2 075 226 610 78 387 304 996 45 128 11 047 20 451 13 630 

2011 4 25 292 229 483 1 782 227 684 79 223 306 907 46 105 10 976 21 151 13 978 

1) Avser försäljning för konsumtion. The table refers to sales for consumption. 2) Inkl. serveringsavgift. 3) Fr.o.m. 2011 inkl. annan 

jäst alkoholdryck. From 2011 including other fermented alcoholic beverages. 4) Värde, mnkr. Vissa uppgifter har inte skickats in till FHI. 

Därav har de uppgifter uppskattats, genom att 2010 års siffror uppräknats med 2011 års inflation. 


Källa: Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 



9.16 

År 

Year 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandelsställen och 

serveringstillstånd den 31 december 

Alcoholic beverages, retail trade and restaurants 

Systembutiker 

Retail shops for 

spirits, wines and 

strong beer 

Alla slag av 

alkoholdrycker 

Spirits, wines and 

other fermented 

alcoholic beverages, 

strong 

beer and beer 

Serveringstillstånd 1 

Permanent licenses to serve alcoholic beverages 1 

Till allmänheten 

To the general public 

Vin och annan 

jäst alkoholdryck, 

starköl 

och öl 3,4,6 

Wines and other 

fermented 

alcoholic beverages, 

strong 

beer and beer 

Starköl och öl 4, 5 

Strong beer 

and beer 

Övriga 2 

Others 

Summa 

Total 

1990 345 3 729 1 492 63 1 936 7 220 

1991 351 4 005 1 612 65 2 075 7 757 

1992 359 4 345 1 735 75 2 126 8 281 

1993 368 4 758 1 825 87 2 180 8 850 

1994 375 5 143 1 934 105 2 214 9 396 

1995 384 5 812 1 937 86 2 307 10 142 

1996 395 . . . . . . . . . . 

1997 396 6 532 1 760 78 2 137 10 507 

1998 397 7 067 1 614 74 2 124 10 879 

1999 403 7 371 1 447 46 2 136 11 000 

2000 411 7 960 1 341 42 2 154 11 497 

2001 416 8 090 1 269 42 2 150 11 551 

2002 419 8 502 1 240 49 2 168 11 959 

2003 426 8 707 1 188 49 2 146 12 090 

2004 417 8 933 1 048 36 2 046 12 063 

2005 411 9 210 1 001 37 2 058 12 306 

2006 410 9 491 968 37 2 046 12 542 

2007 411 9 500 866 28 1 898 12 292 

2008 411 9 621 812 19 1 854 12 306 

2009 412 9 879 769 20 1 848 12 516 

2010 414 10 128 718 13 1 759 12 618 

2011 418 10 465 667 13 1 746 12 891 

1) Exkl. restauranger med enbart öltillstånd och exkl. tillfällig servering. Excl. beer only and temporary licenses. 

2) Tillstånd som enbart avser klubbar och slutna sällskap, trafikrestauranger samt andra kombinerade tillstånd än vad som avses i 

not 3 och 5. 

3) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera vin, starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av 

alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt. 

4) Fr.o.m. 1995 exkl. öl vars alkoholhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent (ej tillståndspliktigt fr.o.m. 1995). 

5) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av 

alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt. 

6) Fr.o.m. 2011 inkl. annan jäst alkoholdryck. From 2011 including other fermented alcoholic beverages 


Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 

9.17 

Försäljning av alkoholdrycker i liter per invånare, 15 år och äldre 

Sales of alcoholic beverages in litres per inhabitants, 15 years and over 

Dryck Beverages 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal liter per invånare, 15 år och äldre 

Litres per inhabitant 15 years and over 

Spritdrycker Spirits 3,2 3,2 3,2 3,3 3,4 3,5 3,2 

Vin 1 Wine 1 23,5 24,6 25,6 26,0 27,6 28,3 29,1 

Starköl Strong beer 34,8 36,4 37,8 38,2 39,3 38,9 38,9 

Öl klass II Beer 20,6 22,4 20,9 19,1 19,3 18,1 18,4 

Antal liter 100 procentig alkohol per invånare, 15 år 

och äldre 

Litres in pure alcohol per inhabitant 15 years and over 

Spritdrycker 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 

Vin 1 2,9 3,0 3,1 3,2 3,4 3,5 3,6 

Starköl 1,9 2,0 2,1 2,1 2,2 2,1 2,1 

Öl klass II 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 

Summa Total 6,6 6,9 6,9 7,0 7,3 7,3 7,4 

1) Fr.o.m. 2011 inkl. annan jäst alkoholdryck. From 2011 including other fermented alcoholic beverages. 


Källa: Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se). 


Transporter och 

kommunikationer 



Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013 

10 – Transporter och 

kommunikationer 


10.1 Motorfordon på väg ............................. 190 

Motor vehicles on the road 

10.2 Dödade och svårt skadade i 

vägtrafikolyckor ........................................... 193 

Persons killed or badly injured in road 

traffic accidents 

10.3 Vägnätet ................................................ 195 

The Swedish road network 

10.4 Det statliga järnvägsnätet ................... 196 

The state rail network 

10.5 Flygplatser ............................................ 197 

Airports 

10.6 De största svenska hamnarna 

efter hanterad godsmängd 2011 ................. 198 

The largest Swedish ports by quantity 

of goods handled 

10.7 Statens kostnader för drift och 

vägbyggande, miljoner kronor.................... 199 

State expenditures for maintenance 

and construction of roads, SEK m 

10.8 Statsvägar och statsbidragsvägar 

den 1 januari ...................................... 199 

State-administered roads and roads 

with subsidies 

10.9 Vägar och gator den 1 januari............. 200 

Roads and streets 

10.10 Registrerade fordon i trafik 

den 31 december, 1 000-tal ......................... 200 

Motor vehicles in use 

10.11 Personbilar och motorcyklar i 

trafik efter ägarkategori och ägarens 

kön den 31 december .................................. 201 

Passenger cars and motorcycles in use 

by owner and sex 

10.12 Nyregistrerade motorfordon 

under 2011 efter fabrikat ............................. 201 

Motor vehicles newly registered by make 

10.13 Registrerade motorfordon i 

trafik efter årsmodell den 31 december ..... 202 

Motor vehicles in use by model year 

10.14 Lastbilstransporter med 

svenska fordon ............................................. 203 

Lorry transportation with Swedish 

registered lorries 

10.15 Antal personer per förarbehörighet 

uppdelat efter ålder och 

kön den 31 december 2011 .......................... 204 

Number of persons with different classes 

of driving licences by age and sex 

10.16 Dödade och skadade personer 

i vägtrafikolyckor efter ålder och 

trafikantgrupp ............................................... 205 

Road traffic accidents, persons killed or 

injured by group of roadusers and by age 

10.17 Vägtrafikolyckor med dödade 

eller skadade personer efter hastighetsbegränsning........................................... 

206 

Road traffic accidents with persons 

killed or injured by speed limit 

10.18 Vägtrafikolyckor ................................. 206 

Road traffic accidents 

10.19 Bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare, 

trafikerad banlängd och rullande 

materiel den 31 december ........................... 207 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure 

managers, worked lines and 

rolling stock 

10.20 Bantrafik, samtliga tågoperatörer, 

trafik- och transportarbete ................ 208 

Rail traffic, all rail operators, operations 

and transport performance 

10.21 Olyckor och självmord i bantrafik, 

samtliga tågoperatörer och 

infrastrukturförvaltare .................................. 209 

Accidents and suicides in rail traffic, all 

rail operators and infrastructure managers 

10.22 Svenska rederinäringens 

nettoomsättning, miljoner kronor ............... 209 

Net turnover for water transport, SEK 

millions 

10.23 Svenska handelsflottan, fartyg 

efter huvudsaklig fart ................................... 210 

Merchant fleet, vessels by main use 

10.24 Inklarerade fartyg i direkt utrikes 

fart efter nationalitet ..................................... 211 

Entering vessels in direct voyages by 

nationality 



10.25 Fartyg i direkt fart mellan 

Sverige och utlandet .................................... 212 

Direct voyages with vessels and ferries 

between Sweden and foreign countries 

10.26 Hanterad godsmängd i svenska 

hamnar ........................................................... 213 

Goods handled in Swedish ports 

10.27 De största svenska hamnarna 

efter antal passagerare 2011 ....................... 213 

The largest Swedish ports by number of 

passengers 2011 

10.28 Lotsningar och säkerhetsanstalter 

för sjöfarten samt sjöräddning den 

31 december .................................................. 214 

State pilotage, aids to navigation and 

rescue service 

Transporter och kommunikationer 

10.29 Trafiken på svenska flygplatser 

med linjefart och chartertrafik .....................214 

Flight activity at Swedish airports with 

scheduled and non-scheduled traffic 

10.30 Ankommande och avresande 

passagerare i inrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser............215 

Embarking and disembarking passengers 

from domestic scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 

10.31 Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser............216 

Embarking and disembarking passengers 

from international scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 



10.1 

Motorfordon på väg 

Motor vehicles on the road 

Närmare varannan svensk har bil och var tredje kör Volvo eller Saab. Under 

2011 körde svenskarna i genomsnitt 1 218 mil. Totalt körde landets personbilar 

drygt 6,1 miljarder mil under året. 

Antalet personbilar i Sverige har ökat kraftigt 

och vid årsskiftet 2011/12 fanns det drygt 

380 000 fler personbilar i trafik än för tio år 

sedan. Trots denna ökning är knappt 45 procent 

av personbilarna 10 år eller äldre. Närmare 

var tredje bil som rullar på våra vägar är 

av svenskt fabrikat där Volvo är vanligast. Den 

mest förekommande färgen på personbilar är 

silver-/gråfärgad, vilket innehas av knappt var 

tredje bil i Sverige. 

Öborna kör kortast 

Personbilar registrerade på Gotland körde i 

genomsnitt 1 046 mil under år 2011. Detta 

skiljer sig framförallt från Stockholms län som 

hade den längsta genomsnittliga körsträckan 

under året, 1 274 mil. 

Tickande taxametrar 

En taxi körs mer än fem gånger så långt som 

en vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga 

körsträckan för landets drygt 16 000 

taxibilar var 6 537 mil under år 2011. 

Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa per län år 2011 

Län Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil 


Fordon i trafik vid årsskiftet 2011/12 samt för 

tio år sedan 

Fordonsslag 

2001/2002 2011/2012 Procentuell 

förändring 

Personbilar 4 018 533 4 401 352 9,5 

Lastbilar 395 693 548 272 38,6 

Bussar 14 246 13 947 -2,1 

Motorcyklar 158 616 280 562 76,9 

Traktorer 324 901 320 882 -1,2 

Terrängskotrar 145 523 222 764 53,1 

EU-mopeder 1 11 374 75 169 560,9 

Släpvagnar 745 571 988 044 32,5 

därav husvagnar 196 367 189 123 -3,7 

Personbilar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter 

ålder 

Ålder Antal Andel (%) 

0 – 4 år 1 208 548 27,5 

5 – 9 år 1 240 907 28,2 

10 – 14 år 1 190 466 27,0 

15 – år 761 431 17,3 

Samtliga 4 401 352 100,0 

Stockholm 922 724 1 274 

Uppsala 169 543 1 250 

Södermanland 150 215 1 192 

Östergötland 225 558 1 195 

Jönköping 191 612 1 236 

Kronoberg 106 769 1 231 

Kalmar 139 626 1 195 

Gotland 38 116 1 046 

Blekinge 88 840 1 163 

Skåne 659 820 1 199 

Halland 174 280 1 221 

Västra Götaland 828 380 1 232 

Värmland 166 423 1 217 

Örebro 157 723 1 187 

Västmanland 139 211 1 183 

Dalarna 175 473 1 173 

Gävleborg 160 766 1 180 

Västernorrland 145 947 1 190 

Jämtland 78 808 1 226 

Västerbotten 143 467 1 186 

Norrbotten 154 127 1 192 

Okänt län 75 1 278 

Totalt 5 017 503 1 218 

Därav taxi 16 073 6 537 

Anm: Under år 2011 reviderades beräkningsmodellen för 

körsträckor och uppgifterna går inte längre att jämföras med 

tidigare publicerade uppgifter. För mer information, se 

www.scb.se/tk1001. 

1 Eu-mopeder började registreras år 1999. 




Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa efter drivmedel år 2011 

Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil 


Ju nyare bil desto längre körsträcka 

Bortsett från de två senaste årsmodellerna 

(2012 och 2011), som till stor del är inköpta 

någon gång under 2011 och därför inte har 

varit i trafik under ett helt år, visar statistiken 

att ju nyare bilen är desto längre har den körts 

under året. Följaktligen hade bilar av årsmodell 

1993 eller äldre en körsträcka på 572 mil 

i genomsnitt, medan en bil av 2010 års modell 

hade kört 1 693 mil under 2011. 

Genomsnittlig körsträcka i mil för personbilar 

av skilda årsmodeller 1992–2012 

Bensin 3 885 359 1 068 

Diesel 845 840 1 748 

El 407 720 

Etanol/ etanolhybrid 

230 523 1 617 

Elhybrid/laddhybrid 

22 837 1 774 

Gas 32 290 2 249 

Övriga 247 968 

Totalt 5 017 503 1 218 

En och en halv buss per tusen invånare 

I Sverige fanns det 12 682 bussar i yrkesmässig 

trafik vid årsskiftet 2011/12. Vid samma tidpunkt 

hade vårt land drygt 9,4 miljoner 

invånare, vilket innebär att det fanns knappt 

en och en halv buss per 1 000 invånare. 

År 2011 var hälften av bussarna i yrkestrafiken 

avsedda för fler än 70 passagerare. 


Bensin vanligast, men diesel kör längst 

Bensin är det vanligaste drivmedlet för svenska 

personbilar. Statistiken visar däremot att det är 

dieseldrivna bilar som i genomsnitt kör de näst 

längsta sträckorna. De körde i genomsnitt 

1 748 mil under år 2011, medan bensindrivna 

bilar körde 1 068 mil. Hybridbilar körde i 

genomsnitt 1 617 mil, medan bilar drivna med 

gas körde 2 249 mil. Den genomsnittliga körsträckan 

för elbilar var 720 mil. 

Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna 

Den vanligaste lastbilen på våra vägar är lätt 

och dieseldriven. Drygt 80 procent av lastbilarna 

är dieseldrivna och 85 procent av totala 

antalet lastbilar definieras som lätta, det vill 

säga de har en totalvikt på 3 500 kg eller 

mindre. 

Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter 

totalvikt och drivmedel 

Totalvikt 

Bensindrivna 

Dieseldrivna 

Övriga 

bränslen 

Totalt 

Lätt lastbil 

(–3,5) 81 687 378 520 7 326 467 533 

Tung lastbil 

3 501– 1 239 78 865 635 80 739 

Samtliga 82 926 457 385 7 961 548 272 



Populärt med äldre MC 

Det rullar en mängd motorcyklar på våra 

svenska vägar. Drygt en tredjedel av dessa 

motorcyklar är 15 år eller äldre. Många av 

motorcyklarna i trafik är tunga. Drygt 30 procent 

har en cylindervolym som är 1 000 cm 3 

eller större. De lätta motorcyklarna, upp till 

125 cm 3 , står för knappt 6 procent av alla 

motorcyklar i trafik. 

Minskning av antal mopeder klass I 

Vid årsskiftet 2011/12 ses en minskning av 

antalet mopeder klass 1 i trafik. En förklaring 

till detta kan vara den körkortsbehörighet som 

behövs från den 1 oktober 2009 för att få köra 

denna typ av moped. Skälet till införandet av 

förarbevis är att öka trafiksäkerheten och 

minska antalet döda och skadade i mopedolyckor. 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter 

ålder 

Antal Andel (%) 

0 – 4 år 59 664 21,3 

5 – 9 år 61 266 21,8 

10 –14 år 59 867 21,3 

15 – år 99 765 35,6 

Samtliga 280 562 100,0 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter 

cylindervolym 

Cylindervolym Antal Andel (%) 

–125 (Lätt MC) 15 810 5,6 

126–600 73 982 26,4 

601–1 000 99 765 35,6 

1 001– 89 804 32,0 

Okänd 1 201 0,4 

Samtliga 280 562 100,0 


Mopeder klass 1 i trafik (EU-mopeder) 

År Antal Förändring (%) 

2005/06 58 470 39,2 

2006/07 75 399 29,0 

2007/08 84 877 12,6 

2008/09 92 808 9,3 

2009/10 91 677 -1,2 

2010/11 78 348 -14,5 

2011/12 75 169 -4,1 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). 



10.2 

Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor 

Persons killed or badly injured in road traffic accidents 

Antalet trafikdödade i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt perspektiv 

finns Sverige sedan länge med bland de länder som har det allra lägsta 

antalet trafikdödade per invånare. 


Utvecklingen har varit mycket gynnsam de 

senaste åren, med år 2010 som den lägsta 

dödssiffran sedan 1940-talet. Då var naturligtvis 

antalet bilar och den motordrivna trafiken på en 

helt annan nivå än i dag. Under 2011 ökade 

dock antalet omkomna med 20 procent – till 319 

personer. 

Antal dödade i vägtrafiken, antal dödade per 

100 000 invånare och per 100 000 bilar i trafik 

1935–2011. Index (1935=100) 

58 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö 

enligt SIKA:s Resvaneundersökning 

2005–2006. Det betyder att män är överrepresenterade 

bland de trafikdödade när hänsyn tas till 

färdlängd. Även bland svårt skadade dominerade 

männen (63 procent) under 2011. 

I övre högra diagrammet visas antalet män 

och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan 

1985. Totalt har antalet dödade minskat med 

61 procent (57 procent bland männen och 

68 procent bland kvinnorna). Kvinnornas andel 

av de dödade har under de senaste 25 åren 

minskat från runt 30 procent till ungefär 24 

procent. 

Antal dödade i vägtrafiken, män och kvinnor, 

samt procent kvinnor av de dödade 1985–2011 

Anm: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och bussar. 

Diagrammet ovan visar att dödstalet år 1967 var 

betydligt lägre än omkringliggande år. Detta 

beror sannolikt på de kombinationer av regleringar 

och information som genomfördes i 

samband med högertrafikomläggningen den 3 

september 1967. 

En massiv informationskampanj genomfördes 

redan året innan högertrafik skulle införas 

för att vänja folket vid nya säkerhetsrutiner i 

trafiken. Även nya rutiner kring kontrollbesiktning 

av fordon kan ha bidragit till den 

förbättrade säkerheten på vägarna i senare 

delen av 1960-talet. År 1965 infördes kravet på 

obligatorisk kontrollbesiktning i Sverige. 

För att illustrera när under året människor 

dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande 

årstider: sommar (juni–september), höst och vår 

(oktober–november samt april–maj) och vinter 

(december–mars). 

Antal dödade i vägtrafiken efter årstid 

1985–2011 

Olyckor i den svenska vägtrafiken 

I de olyckor som rapporterades av polisen 

under 2011, dödades 319 personer, drygt 3 100 

skadades svårt och drygt 19 000 skadades lindrigt 

i den svenska vägtrafiken. Därtill tillkommer 

23 självmord i trafiken. 

Av de 319 dödade var 241 män och 78 kvinnor, 

vilket innebär att 76 procent av de trafikdödade 

var män. Männen står för ungefär 



Vi ser att flest personer dödas under sommaren, 

näst flest under höst eller vår och följaktligen 

minst under vintern. Variationerna över åren är 

dock stora, och årstiderna har flera gånger 

under den redovisade perioden bytt plats i 

rangordningen. Sedan 1985 har i genomsnitt 39 

procent dödats under sommaren, 33 procent 

under höst eller vår, och resterande 28 procent 

under vintern. 

Antal dödade personer i vägtrafiken under olika 

tider på dygnet 1985–2011 

De flesta som dödas i vägtrafikolyckor omkommer 

i olyckor på dagtid. Vi har delat in 

dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/ 

lunchtid (klockan 06:00–13:59), eftermiddag/ 

kväll (klockan 14:00–21:59) samt natt (klockan 

22:00–05:59). 

Under perioden dödades i genomsnitt 35 procent 

under förmiddag/lunch, 44 procent under 

eftermiddag/kväll, och 21 procent under natten. 

Andelarna har varit stabila under perioden 

1985–2011. 

Sverige – ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet 

Inom EU inträffar varje år över en miljon vägtrafikolyckor 

med personskador. År 2010 omkom 

nära 31 000 personer, och mångdubbelt fler 

skadas. Det finns en vitbok upprättad av EUkommissionen 

(2001) med en beskrivning av de 

problem som finns för trafiksäkerheten: för 

höga hastigheter, otillräcklig bältes- och hjälmanvändning, 

alkoholkonsumtion med mera. 

Ett mål för EU var att halvera antalet dödade 

i vägtrafiken mellan åren 2000 och 2010. Det har 

uppnåtts då antalet har minskat med ungefär 55 

procent. 

Sverige framhålls ofta som ett föregångsland 

på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan 

länge bland de länder som har allra lägst antal 

dödade per invånare. Statistiken visar att det 

genomsnittliga antalet trafikdödade per invånare 

i Sverige är nästan hälften så många som 

för genomsnittet i samtliga 27 EU-länder. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB (www.scb.se). 

Antal dödade per miljon invånare inom EU 27 2008–2011 

Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission / Directorate General Mobility and 

Transport. 




10.3 Vägnätet 

The Swedish road network 

Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se) Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



10.4 

Det statliga järnvägsnätet 

The state rail network 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 





10.5 Flygplatser 

Airports 

Regelbunden civil luftfart (linjefart) och chartertrafik bedrevs under 2011 på 40 flygplatser i Sverige. Av dessa flygplatser drevs 11 av 

Swedavia. Av övriga 29 flygplatserna var 24 kommunala och fem privatägda. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och 

naturresurser (www.gis.scb.se). 



10.6 

De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2011 

The largest Swedish ports by quantity of goods handled 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 




10.7 

Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor 

State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m 

År 

Year 

Statsvägar 

State-administered roads 

Bidrag till drift och byggande 

Grants for maintenance and construction 

Total 

Total 

Drift 

Maintenance 

Byggande 

Construction 

Summa 

Total 

Kommunal väghållning 

Municipal roads 

Enskild väghållning 

Private roads in rural 

districts 

1998 6 557 7 417 13 974 – 566 14 540 

1999 6 180 6 398 12 578 – 572 13 150 

2000 6 310 6 212 12 522 – 571 13 093 

2001 6 988 6 737 13 725 – 564 14 289 

2002 7 373 8 551 15 924 – 570 16 494 

2003 6 898 9 900 16 798 – 628 17 426 

2004 6 920 10 315 17 235 – 664 17 899 

2005 7 310 8 099 15 409 – 679 16 088 

2006 7 490 7 905 15 395 – 730 16 125 

2007 7 736 8 576 16 312 – 717 17 029 

2008 8 256 9 826 18 082 – 820 18 902 

2009 8 355 11 434 19 789 – 1 024 20 813 

2010 9 373 11 544 20 917 – 927 21 844 

2011 8 950 12 531 21 481 – 1 012 22 493 


Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). 

10.8 

Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari 

State-administered roads and roads with subsidies 

Hela 

riket 


Riksvägar 

National 

main roads 

Nationella 

stamvägar 

National 

trunk 

roads 

Övriga 

riksvägar 

Other 

national 

roads 

Länsvägar 

County 

roads 

Väglängd, km 1 

Length of roads 

Samtliga 

vägar 

Total 

Statsvägar State-administered roads 

Motorvägar 

3 

Motorways 

3 

Därav 

Of which 

Belagd 

väg 4 

totalt 

Därav 

ytbehandling 

på 

grus 5 

Riksvägar 

Belagd väg, % 

Surfaced roads 

Länsvägar 

Samtliga 

vägar 

Antal 

broar 2, 3 

Number 

of bridges 

2, 3 

Antal 

färjleder 

6 

Number 

of ferry 

routes 

Enskilda 

vägar 

med 

statsbidrag: 

väglängd, 

km 

Private 

roads 

1997 8 034 6 613 83 368 98 015 1 350 75 432 26 202 100 73 77 10 658 42 74 198 

1998 8 034 6 581 83 447 98 062 1 428 75 695 26 248 100 73 77 13 202 42 74 329 

1999 8 034 6 617 83 442 98 093 1 439 75 890 26 314 100 73 77 13 889 39 74 504 

2000 8 066 6 626 83 357 98 049 1 484 76 615 26 703 100 74 78 14 406 37 74 501 

2001 8 046 7 033 83 094 98 173 1 499 76 928 26 769 100 74 78 14 515 37 74 729 

2002 8 064 7 285 82 892 98 241 1 507 77 228 26 865 100 75 79 14 571 37 74 720 

2003 8 034 7 307 82 915 98 256 1 544 77 522 26 722 100 75 79 14 758 37 74 979 

2004 8 033 7 352 82 882 98 267 1 591 77 779 26 379 100 75 79 14 798 37 75 040 

2005 8 039 7 314 82 958 98 312 1 684 78 081 26 514 100 76 79 15 133 37 75 088 

2006 8 049 7 301 82 984 98 334 1 677 77 966 26 544 100 76 79 15 252 37 75 321 

2007 8 044 7 341 82 932 98 317 1 744 78 113 11 853 100 76 80 15 415 37 75 609 

2008 8 022 7 303 83 131 98 456 1 806 78 589 11 919 100 76 80 15 497 37 75 984 

2009 8 036 7 293 83 138 98 467 1 855 78 634 12 013 100 76 80 15 705 37 76 130 

2010 8 326 7 027 83 131 98 484 1 891 78 795 12 084 100 77 80 15 798 37 75 878 

2011 8 323 7 111 83 031 98 465 1 927 79 043 12 055 100 77 80 15 884 37 75 982 

2012 8 305 7 080 83 079 98 464 1 920 78 895 12 067 100 76 80 16 123 38 75 208 

1) Exkl. av- och påfartsramper. 

2) T.o.m. 1997 broar med en längd av över 3 m, fr.o.m. 1998 broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket/Trafikverket. Inga vägportar 

etc. är inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned by 

the National Road Administration/Swedish Transport Administration. 

3) Uppgifterna avser även motorvägar i städerna. Motorways in towns are included. 

4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling. 

5) Fr.o.m. 2007 används begreppet ytbehandling på grus. 

6) Färjeleder på det allmänna vägnätet. 





Vägar och gator den 1 januari 

10.9 Roads and streets 

Väghållare, vägtyper (inkl. gator) 

Road administration, type of roads 

Väglängd, km 

Length of roads 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Vägar framkomliga med bil 

Roads trafficable by car 423 955 424 926 425 440 572 946 581 059 578 313 579 412 

Därav öppna för allmän trafik 

Of which open to the public 213 955 214 926 215 440 215 597 220 862 215 952 215 296 

Statsvägar 1 State-administered roads 98 334 98 317 98 456 98 467 98 484 98 465 98464 

Nationella stamvägar National trunk roads 8 049 8 044 8 022 8 036 8 326 8 323 8 305 

Övriga riksvägar Other national roads 7 301 7 341 7 303 7 293 7 027 7 111 7 080 

Länsvägar County roads 82 984 82 932 83 131 83 138 83 131 83 031 83 079 

Vägar med statsbidrag 

Roads with state subsidies 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 75 208 

Enskilda vägar Private roads 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 75 208 

Övriga kommunala vägar 

Other municipal roads 40 300 41 000 41 000 41 000 46 500 41 505 41 624 

Övriga vägar 2 Other roads 210 000 210 000 210 000 357 349 360 197 362 361 364 116 

1) Exkl. av- och påfartsramper. 

2) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag. 



10.10 

Registrerade fordon i trafik den 31 december, 1 000-tal 

Motor vehicles in use 

År 

Year 

Personbilar i 

trafik 

Passenger 

cars in use 

Totalt 

Total 

Därav 

nyregistrerade 

Of which 

newly 

registered 

Avställda 

personbilar 

Passenger 

cars not 

in use 

Lastbilar 

i 

trafik 

Lorries 

in use 

Nyregistrerade 

Därav 

Skåp- och 

flakbilar 

med maxlast 

av 

högst 5 ton 2 

Bussar 

Buses 

I trafik 

In use 

Släpvagnar 

Trailers 

Därav 

Per inv. 

Per inhabitant 

Husvagnar 

Of which 

caravans 

Traktorer 

Tractors 

Motorcyklar 

1 

Motorcycles 

1 

Terrängskotrar 

Cross 

country 

scooters 

1993 3 566 0,41 128 586 302 9 246 14 661 203 327 114 148 

1994 3 594 0,41 160 558 304 10 246 14 668 202 326 115 146 

1995 3 631 0,41 175 561 308 15 249 15 677 201 325 117 147 

1996 3 655 0,41 200 606 312 21 247 15 681 199 324 122 151 

1997 3 703 0,42 259 662 322 26 262 15 646 196 325 130 149 

1998 3 792 0,42 287 709 338 31 275 15 697 195 325 137 148 

1999 3 890 0,44 336 776 354 35 292 15 711 196 326 150 150 

2000 3 999 0,45 355 852 374 39 311 14 729 196 326 167 143 

2001 4 019 0,45 290 814 396 36 332 14 746 196 325 191 146 

2002 4 043 0,45 294 796 409 36 345 14 763 197 328 221 152 

2003 4 075 0,45 307 814 422 36 358 14 781 196 327 247 148 

2004 4 113 0,46 312 841 440 40 376 13 805 197 327 235 156 

2005 4 154 0,46 312 856 461 45 396 13 834 199 327 250 170 

2006 4 202 0,46 314 830 480 48 412 14 863 197 327 269 177 

2007 4 258 0,46 339 870 504 54 434 13 898 196 324 287 184 

2008 4 279 0,46 276 950 510 48 440 13 926 195 322 297 192 

2009 4 301 0,46 229 984 515 34 445 13 948 194 321 303 203 

2010 4 335 0,46 308 1053 526 44 454 14 966 191 320 304 214 

2011 4 401 0,46 327 1108 548 54 466 14 988 189 321 305 223 

1) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June. 

2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 (–1998) och TK 20 (1999–2000); SIKA 

Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009); 

Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer. 



10.11 


Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och 

ägarens kön den 31 december 

Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex 

År 

Year 

Personbilar 

Passenger cars 

Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1 

Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1 

Ägda av fysiska personer 

Owned by individuals 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Ägda av juridiska 

personer 

Owned by 

corporations 

Summa 

personbilar 

Passenger 

cars, total 

Ägda av fysiska personer 

Män 

Kvinnor 

Ägda av 

juridiska 

personer 

Summa 

motorcyklar 

Motorcycles, 

total 

1993 2 175 049 939 163 451 828 3 566 040 . . . . . . 113 940 

1994 2 154 768 947 880 491 551 3 594 199 . . . . . . 115 196 

1995 2 165 784 960 170 504 806 3 630 760 . . . . . . 117 387 

1996 2 035 644 934 104 685 172 3 654 920 . . . . . . 121 950 

1997 2 058 842 949 578 692 750 3 701 170 . . . . . . 130 041 

1998 2 097 352 977 793 715 580 3 790 725 . . . . . . 137 466 

1999 2 142 049 1 010 441 737 669 3 890 159 . . . . . . 149 970 

2000 2 188 175 1 048 626 761 813 3 998 614 123 067 15 098 26 927 165 092 

2001 2 182 976 1 062 388 773 169 4 018 533 134 962 16 771 30 362 182 095 

2002 2 182 326 1 078 847 781 619 4 042 792 148 554 18 557 34 411 201 522 

2003 2 188 169 1 096 356 790 889 4 075 414 159 493 20 259 37 497 217 249 

2004 2 201 019 1 113 527 798 878 4 113 424 171 131 21 939 42 113 235 183 

2005 2 203 015 1 125 450 825 209 4 153 674 182 254 23 426 44 322 250 002 

2006 2 215 986 1 140 249 846 228 4 202 463 195 725 24 874 48 272 268 871 

2007 2 225 375 1 151 794 881 294 4 258 463 207 807 26 355 52 710 286 872 

2008 2 229 921 1 160 919 888 155 4 278 995 214 550 26 926 55 268 296 744 

2009 2 248 529 1 178 533 873 690 4 300 752 219 975 27 453 55 227 302 655 

2010 2 252 982 1 193 535 888 665 4 335 182 221 070 27 338 55 373 303 781 

2011 2 244 933 1 197 761 958 658 4 401 352 222 613 27 332 55 355 305 300 

1) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 26 (1993–1998), TK 27 (1999–2000, 

www.scb.se), SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok 

(2007–2009). 

10.12 

Nyregistrerade motorfordon under 2011 efter fabrikat 

Motor vehicles newly registered by make 

Fabrikat 

Make 

Antal 

Number 

Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal 

Personbilar Skoda 14 015 Scania 2 396 Foton 96 

Passenger cars 326 649 Subaru 3 762 Toyota 2 032 John Deere 1 029 

Audi 19 866 Suzuki 4 031 Volkswagen 14 121 Massey-Ferguson 588 

BMW 18 500 Toyota 17 135 Volvo 2 804 Newholland 607 

Chevrolet 3 100 Volkswagen 44 981 Övriga 1 541 Polaris 137 

Citroën 6 569 Volvo 60 156 Valtra 1 018 

Chrysler 725 Övriga Other 9 069 Bussar Övriga 747 

Dacia 1 630 Buses 1 663 

Fiat 5 307 Lastbilar Iveco 28 Motorcyklar 

Ford 18 693 Lorries 54 073 Kässbohrer/Setra 75 Motorcycles 14 702 

Honda 3 527 Citroen 3 695 Man 206 BMW 1 173 

Hyundai 12 635 Dacia 643 Mercedes-Benz 245 BRP 761 

Kia 14 827 Dodge 393 Neoplan 20 Ducati 534 

Mazda 3 159 Fiat 2 332 Scania 519 Harley-Davidson 291 

Mercedes-Benz 14 154 Ford 4 601 Volvo 369 Honda 1 248 

Mitsubishi 5 496 Isuzu 364 Övriga 201 Husaberg 1 323 

Nissan 7 426 Iveco 568 Kawasaki 236 

Opel 7 447 Mercedes-Benz 3 891 Traktorer KTM 736 

Peugeot 9 656 Mitsubishi 1 055 Tractors 5 110 Polaris 4 753 

Porsche 1 352 Nissan 3 865 Case 347 Suzuki 855 

Renault 12 879 Opel 1 954 Claas Xerion 220 Triumph 217 

Saab 3 778 Peugeot 3 001 Deutz 108 Yamaha 345 

Seat 2 774 Renault 4 817 Fendt 213 Övriga 2 230 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Energi- och transportstatistik (www.scb.se). 



10.13 

Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell 


Motor vehicles in use by model year 

Årsmodell 

Model year 

Personbilar 

Passenger cars 

Lastbilar 

Lorries 

Bussar 

Buses 

Motorcyklar 

Motorcycles 

Antal 

Number 

% Antal Antal Antal 

2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 

–1991 416 533 357 649 9,6 8,1 48 341 44 061 252 207 76 251 73 803 

1992 77 581 63 152 1,8 1,4 3 668 3 097 34 24 4 196 4 015 

1993 64 282 52 986 1,5 1,2 2 802 2 367 27 15 4 499 4 299 

1994 86 355 71 771 2,0 1,6 3 286 2 786 21 12 4 748 4 596 

1995 116 574 100 296 2,7 2,3 6 573 5 575 121 55 5 982 5 799 

1996 130 230 115 569 3,0 2,6 9 649 8 245 179 104 7 379 7 253 

1997 188 104 170 527 4,3 3,9 14 403 12 490 322 178 9 304 9 078 

1998 243 584 226 376 5,6 5,1 22 244 19 676 386 228 12 459 12 218 

1999 332 292 317 019 7,7 7,2 24 723 22 293 645 478 12 976 12 828 

2000 273 982 264 188 6,3 6,0 26 534 24 461 657 494 13 255 13 041 

2001 218 803 212 356 5,0 4,8 31 242 29 054 893 665 12 879 12 702 

2002 236 585 231 179 5,5 5,3 27 652 26 032 821 668 12 055 11 894 

2003 245 626 241 268 5,7 5,5 26 924 25 606 1 079 950 12 183 11 957 

2004 248 016 244 867 5,7 5,6 41 755 39 933 1 012 980 12 264 11 995 

2005 262 445 259 719 6,1 5,9 24 674 23 865 1 215 1 184 12 524 12 012 

2006 265 181 263 874 6,1 6,0 40 858 39 592 1 194 1 172 13 973 13 408 

2007 284 885 285 215 6,6 6,5 48 594 47 541 1 018 1 005 17 679 16 650 

2008 233 229 228 257 5,4 5,2 51 083 50 056 1 112 1 107 15 742 15 321 

2009 183 689 184 714 4,2 4,2 26 752 26 434 1 196 1 166 9 082 9 551 

2010 225 954 277 965 5,2 6,3 38 826 46 643 1 564 1 642 7 756 8 639 

2011 844 231 685 0,0 5,3 5 858 45 079 125 1 525 553 9 109 

2012 . 712 . 0,0 . 3 386 . 88 . 394 

Okänd 408 8 0,0 0,0 – – – – 6 – 

Summa Total 4 335 182 4 401 352 100,0 100,0 526 441 548 272 13 873 13 947 277 745 280 562 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik (www.scb.se). 



10.14 

År 

Year 

Antal lastbilar 3 

Number of 

Swedish 

registered 

lorries 

Lastbilstransporter med svenska fordon 

Lorry transportation with Swedish registered lorries 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Transport 

for hire 

Därav 

Of which 

Icke yrkesmässig 

trafik 2 

Transport 

for own 

account 

Inrikes godstransporter 

National road goods 

transport 

Yrkesmässig 

trafik 1 


Transporterad godsmängd, milj. ton 

Goods carried 

Icke yrkes- Totalt 4 

mässig Total 4 

trafik 2 

Utrikes godstransporter 

International road goods transport 

Från Sverige 

till utlandet 

From Sweden 

abroad 

Från utlandet 

till Sverige 

Abroad to 


2001 56 707 39 066 17 641 271 34 7 3 3 

2002 56 470 39 373 17 097 283 32 7 4 2 

2003 56 065 39 168 16 898 269 33 8 4 2 

2004 55 859 39 126 16 734 290 28 7 3 2 

2005 56 366 39 608 16 758 316 33 6 3 2 

2006 57 436 40 782 16 654 302 32 8 5 3 

2007 59 683 43 120 16 563 317 37 7 4 2 

2008 61 108 44 657 16 452 328 33 7 3 2 

2009 59 771 43 854 15 917 296 33 5 3 2 

2010 59 651 43 524 16 126 286 30 6 3 2 

2011 61 260 44 095 17 165 287 38 6 3 2 

År 

Year 

Inrikes 

godstransporter 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Presterade tonkm, milj. tonkm 

Driven ton-km 


Utrikes 


trafik 2 Totalt 4 Från 

Sverige 

till 

utlandet 

Från utlandet 

till 

Sverige 

Medeltransportlängd 5 , km 

Mean haulage distance 

Inrikes 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Körsträcka med last, milj. km 

Loaded haulage distance 

Inrikes 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


2001 27 692 2 278 4 191 1 876 1 805 102 67 1 420 282 264 

2002 29 357 2 447 4 816 2 339 1 741 104 77 1 446 263 297 

2003 28 812 2 621 5 171 2 336 1 958 107 80 1 408 259 315 

2004 29 871 2 798 4 257 2 003 1 663 103 99 1 437 270 261 

2005 32 124 2 558 3 874 1 790 1 403 102 79 1 558 275 244 

2006 32 763 2 692 4 444 2 150 1 626 108 85 1 579 262 267 

2007 33 822 2 554 4 150 2 019 1 548 107 70 1 697 252 263 

2008 35 489 2 444 4 433 2 002 1 627 108 75 1 811 231 283 

2009 30 185 1 933 2 923 1 417 1 099 102 59 1 639 218 187 

2010 30 359 2 379 3 535 1 594 1 396 106 79 1 746 259 223 

2011 30 707 2 710 3 529 1 684 1 403 107 71 1 755 262 219 

År 

Year 

Körsträcka utan last, milj. km 

Empty haulage distance 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


Antal transporter med last, 1 000-tal 

Number of transports with freight 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


Antal transporter utan last, 1 000-tal 

Number of transports without freight 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


2001 462 67 35 17 323 4 449 402 11 385 2 232 177 

2002 481 67 40 17 929 3 805 418 12 192 2 189 198 

2003 445 78 41 16 451 3 881 456 10 790 2 601 205 

2004 458 62 39 17 509 3 407 396 11 630 1 725 177 

2005 497 75 34 18 410 3 727 364 12 407 1 970 160 

2006 486 69 41 18 002 3 908 446 11 456 2 245 201 

2007 496 77 42 19 145 3 956 416 11 793 2 423 181 

2008 507 55 42 20 027 3 292 421 12 091 1 930 187 

2009 502 66 29 18 932 3 872 320 12 104 2 321 136 

2010 418 62 30 20 688 3 806 402 8 575 1 694 154 

2011 343 59 32 21 669 4 202 345 7 305 1 502 142 

1) Transporter för annans räkning mot ersättning. 

2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning). 

3) Antal lastbilar avser lastbilar i trafik som utför varutransporter, är yngre än 30 år och bilens ägare finns med i SCB:s Företagsregister. 

4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad. 

5) Medeltransportlängden beräknas genom att dela antal tonkilometer med lastad godsmängd mätt i ton. 

Källa: Trafikanalys (2010–), Statens institut för kommunikationsanalys (–2008) : Lastbilstrafik (2008–), Inrikes och utrikes 

trafik med svenska lastbilar (2005–2007); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005 (2001–2004), 

(www.trafa.se/statistik). 



10.15 

Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön 


Number of persons with different classes of driving licences by age 

and sex 

Ålder 

Age 

Män 

Men 

AM A1 – A-lätt A B BE 

Kvinnor 

Women 


15 10 015 5 352 . . . . . . . . 

16 12 599 6 959 215 14 . . . . . . 

17 20 862 13 808 494 56 . . . . . . 

18 32 683 24 990 383 47 233 26 21 515 16 691 64 15 

19 42 068 34 114 403 49 413 59 35 466 28 815 1 041 189 

20 40 734 33 913 447 29 734 94 42 471 35 393 1 483 289 

21 30 545 25 052 452 34 1 162 153 45 367 38 425 1 837 383 

22 21 661 16 667 390 43 1 632 207 44 465 37 759 1 909 374 

23 16 896 12 229 378 46 2 099 307 44 993 38 582 2 157 465 

24 13 575 9 806 273 24 2 584 394 42 814 37 774 2 154 453 

25–29 65 213 52 978 1 026 80 19 277 2 585 217 745 189 388 13 479 2 284 

30–34 68 075 61 593 485 105 32 900 4 163 233 753 207 653 17 443 2 575 

35–39 73 727 62 173 167 114 52 444 7 345 272 622 244 428 26 461 3 821 

40–44 62 558 57 974 152 89 76 205 12 569 296 251 265 353 41 259 5 736 

45–49 87 324 75 204 128 79 100 324 17 431 310 798 275 512 51 140 7 316 

50–54 48 391 57 930 197 155 103 257 36 122 276 277 246 708 50 571 6 437 

55–59 72 095 52 786 197 153 217 382 172 483 275 147 246 144 52 658 4 796 

60–64 41 326 38 263 206 147 251 256 213 894 287 485 259 726 61 890 4 432 

65–69 35 593 28 313 217 140 256 655 222 276 278 204 249 562 63 364 4 569 

70–74 19 542 15 642 176 107 174 955 152 950 185 614 166 155 38 722 2 730 

75–79 10 915 8 911 108 38 125 534 112 610 130 714 120 455 25 523 1 719 

80–84 5 722 4 861 31 10 90 177 81 224 92 628 85 890 15 579 919 

85– 2 965 2 310 19 9 75 887 72 257 77 322 75 070 10 103 533 

Ålder C CE D DE 


15 . . . . . . . . 

16 . . . . . . . . 

17 . . . . . . . . 

18 414 54 37 1 . . . . 

19 1 501 214 972 142 . . . . 

20 1 901 288 1 356 191 . . . . 

21 2 679 364 1 678 220 33 9 7 3 

22 2 630 383 1 718 235 94 15 17 2 

23 3 216 460 1 865 281 157 31 33 11 

24 3 290 450 1 853 249 194 47 38 10 

25–29 20 980 2 067 11 309 1 057 2 037 397 500 101 

30–34 25 678 2 192 13 828 1 092 4 160 662 1 640 170 

35–39 31 352 2 810 17 687 1 451 10 277 1 387 7 064 736 

40–44 44 390 4 413 24 399 1 853 20 327 2 802 17 370 2 178 

45–49 75 750 6 927 28 714 1 916 25 943 3 526 22 978 2 933 

50–54 88 837 7 731 29 730 1 590 26 431 3 179 24 018 2 731 

55–59 77 675 5 093 30 011 1 019 24 321 2 454 22 472 2 164 

60–64 83 045 5 090 39 385 1 204 22 900 2 212 21 688 2 057 

65–69 74 410 4 516 40 050 1 380 19 387 1 889 18 826 1 845 

70–74 36 743 1 852 20 345 705 10 173 731 10 056 726 

75–79 15 187 564 9 079 257 4 312 193 4 297 192 

80–84 4 785 129 3 060 62 1 446 44 1 442 44 

85– 1 004 48 635 15 280 24 269 11 

Totalt antal giltiga körkort var 6 219 914. Total number of valid driving licences were 6 219 914. 

Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence for 

light motorcycle. Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. Behörighet B = körkort för personbil, lätt 

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light trailer. Behörighet C = körkort för tung 

lastbil. Driving licence for heavy lorry. Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. Behörighet E = körkort för fordon med ett 

eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers. 


Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 



10.16 


Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder 

och trafikantgrupp 

Road traffic accidents, persons killed or injured by group of 

roadusers and by age 

Ålder 

Age 

Dödade 1 

Killed 1 

Skadade 

Injured 

Summa 

Total 

Döda och skadade efter trafikantgrupp 

Group of roaduser: killed and injured 

Svårt 

Seriously 

Lindrigt 

Slightly 

Bilförare 

Car 

drivers 

Bilpassagerare 

2 

Förare 

av mc 3 

Passagerare 

på mc 4 

Mope- Cyklister 5 

dister 5 Cyclists 5 

Moped 

drivers 5 

Gående 

Pedestrians 

Övriga 

Other 

0– 6 5 32 340 377 0 311 0 0 1 13 50 2 

7–14 5 95 775 875 8 420 11 8 53 217 147 11 

15–17 9 198 1 230 1 437 32 432 33 9 640 125 111 55 

18–24 57 681 3 988 4 726 2 665 1 248 139 20 129 246 242 37 

25–44 73 910 6 377 7 360 4 508 1 231 388 23 167 627 367 49 

45–64 79 788 4 465 5 332 3 140 767 363 26 115 561 318 42 

65– 91 411 1 937 2 439 1 279 470 63 2 36 230 343 16 

Okänd ålder 

Age unknown 12 121 133 21 76 4 0 6 14 12 0 

Samtliga All 

2011 319 3 127 19 233 22 679 11 653 4 955 1 001 88 1 147 2 033 1 590 212 

2010 266 2 888 20 417 23 571 11 371 5 106 962 92 1 236 1 781 1 451 168 

2009 358 3 460 21 821 25 639 12 620 5 830 1 102 109 2 034 2 234 1 553 157 

2008 397 3 657 22 591 26 645 13 010 6 064 1 190 100 2 037 2 347 1 720 177 

2007 471 3 824 22 925 27 220 13 432 6 325 1 141 114 2 173 2 131 1 723 181 

2006 445 3 959 22 677 27 081 13 379 6 516 1 143 126 1 986 2 091 1 686 154 

2005 440 3 915 22 544 26 899 13 462 6 516 1 056 106 1 810 2 261 1 543 145 

2004 480 4 022 22 560 27 062 13 657 6 730 1 011 107 1 580 2 189 1 649 139 

2003 529 4 664 22 439 27 632 13 846 6 841 1 142 119 1 442 2 312 1 673 257 

2002 560 4 592 20 155 25 307 12 676 6 279 1 126 151 1 132 2 279 1 510 154 

2001 583 4 058 18 271 22 912 11 614 5 459 861 97 1 075 2 207 1 463 136 

2000 591 4 103 17 929 22 623 11 498 5 283 828 69 915 2 434 1 488 108 

1999 580 4 043 17 921 22 544 11 243 5 416 755 101 776 2 623 1 481 149 

1998 531 3 883 17 473 21 887 10 950 5 363 684 80 644 2 664 1 403 99 

1997 541 3 917 17 363 21 821 10 541 4 923 777 111 769 3 184 1 384 132 

1996 537 3 837 16 973 21 347 10 091 5 036 739 98 723 2 985 1 535 140 

1995 572 3 965 17 208 21 745 10 267 5 115 753 124 820 3 058 1 474 134 

1994 589 4 221 16 862 21 672 10 134 4 929 703 122 786 3 292 1 565 141 

1993 632 4 334 15 407 20 373 9 511 4 798 785 93 721 2 847 1 468 150 

1992 759 4 705 16 022 21 486 9 910 5 144 854 125 871 2 811 1 645 126 

1991 745 4 832 16 225 21 802 10 161 5 196 834 137 834 2 821 1 707 112 

1990 772 5 501 16 996 23 269 10 730 5 649 938 125 905 2 896 1 858 168 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). 

Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could 

have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 

2) Car passengers. 

3) Drivers of motorcycles. 

4) Passengers of motorcycles. 

5) Inkl. passagerare. Incl. passengers. 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se). 



10.17 

Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter 

hastighetsbegränsning 

Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

2010 2011 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Med död- Med annan personskada Summa 

lig utgång 1 

Svår 

Lindrig 

Hela riket Sweden 249 2 325 13 930 16 504 292 2 502 13 325 16 119 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

120 km/h 2 19 111 132 2 36 119 157 

110 km/h 10 118 737 865 12 112 584 708 

100 km/h 6 56 362 424 9 63 370 442 

90 km/h 57 229 1 244 1 530 57 237 1 106 1 400 

80 km/h 27 130 576 733 27 143 574 744 

70 km/h 60 558 2 686 3 304 74 508 2 490 3 072 

60 km/h 1 17 84 102 4 33 131 168 

50 km/h 40 681 4 815 5 536 52 698 4 392 5 142 

40 km/h 2 16 174 192 1 40 238 279 

30 km/h 5 69 466 540 10 89 461 560 

Uppgift saknas Unknown 39 432 2 675 3 146 44 543 2 860 3 447 

1) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). Deaths occurring 

within 30 days of an accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se). 

10.18 Vägtrafikolyckor 

Road traffic accidents 

År 

Year 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

Därav 

Of which 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Stockholm Göteborg Malmö 

1992 667 3 722 11 210 15 599 1 096 1 062 855 

1993 573 3 479 10 907 14 959 1 075 1 166 728 

1994 528 3 355 12 005 15 888 1 221 1 285 919 

1995 519 3 137 11 970 15 626 1 190 1 298 860 

1996 488 3 048 11 785 15 321 1 169 1 251 848 

1997 493 3 067 12 192 15 752 1 231 1 231 886 

1998 490 3 004 12 020 15 514 1 284 1 290 862 

1999 516 3 113 12 205 15 834 1 456 893 929 

2000 535 3 104 12 131 15 770 1 354 1 041 851 

2001 511 3 100 12 185 15 796 1 394 906 831 

2002 490 3 420 13 037 16 947 1 523 931 787 

2003 460 3 446 14 459 18 365 1 573 1 255 870 

2004 430 3 082 14 517 18 029 1 572 1 205 815 

2005 406 3 004 14 684 18 094 1 408 1 192 857 

2006 404 3 002 14 807 18 213 1 513 1 259 797 

2007 426 2 979 15 143 18 548 1 465 1 210 780 

2008 355 2 868 15 239 18 462 1 408 1 143 836 

2009 336 2 729 14 793 17 858 1 405 1 048 855 

2010 249 2 325 13 930 16 504 1 383 942 727 

2011 292 2 502 13 325 16 119 1 444 915 709 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). 

Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could 

have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 


Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (1994–2008) och SCB: Trafikskador (–1997); Vägtrafikskador, 

(1998–), www.trafa.se resp. www.scb.se/TK1004); Statistiska meddelanden, serie HS 11 (1992–1993), HS 12 (–1991) och TK 61 

(2000). 



10.19 


Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, 

trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked 

lines and rolling stock 

År 

Year 

Järnvägar 

Railway lines 

Banlängd, km 

Length of lines, kilometres 

Spårvägar 

Tram lines 

Tunnelbana 

Metro lines 

Normalspårig 

Standard gauge 

Smalspårig 

Narrow gauge 

Totalt 

Total 

Flerspårig 

Double track 

or more 

Därav 

Of which 

Elektrifierad 

Electrified 

1994 10 738 65 10 803 1 352 7 266 . . . . 

1995 10 859 66 10 925 1 449 7 402 . . . . 

1996 10 898 66 10 964 1 466 7 470 . . . . 

1997 10 875 66 10 941 1 510 7 445 . . . . 

1998 10 932 65 10 997 1 535 7 444 . . . . 

1999 10 979 65 11 044 1 575 7 474 . . . . 

2000 10 972 65 11 037 1 709 7 487 124 108 

2001 10 956 65 11 021 1 719 7 681 124 108 

2002 11 030 65 11 095 1 740 7 758 126 109 

2003 10 972 65 11 037 1 768 7 739 126 109 

2004 10 985 65 11 050 1 793 7 745 126 109 

2005 10 952 65 11 017 1 785 7 737 126 109 

2006 10 955 65 11 020 1 804 7 749 126 109 

2007 10 907 65 10 972 1 807 7 848 126 109 

2008 10 967 65 11 032 1 827 7 867 127 109 

2009 11 084 65 11 149 1 842 7 963 127 109 

2010 11 095 65 11 160 1 865 7 965 129 109 

2011 11 141 65 11 206 1 886 8 119 130 109 

År 

Year 

Rullande materiel 

Rolling stock 

Järnvägar Spårvägar Tunnelbana 

Personvagnar 1 

Godsvagnar 2, 3 

Passenger cars 1 Wagons 2, 3 

Antal 

Number 

Sitt- och 

liggplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

beds 

Antal 

Lastförmåga, 

1 000 ton 

Carrying 

capacity 

Spårvagnar 

Tram cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

standing 

places 

Tunnelbanevagnar 

Metro cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

1994 2 018 113 21 066 780 . . . . . . . . 

1995 1 966 111 20 865 782 . . . . . . . . 

1996 1 902 108 20 302 773 . . . . . . . . 

1997 1 899 109 19 635 751 . . . . . . . . 

1998 1 887 109 18 943 729 . . . . . . . . 

1999 1 850 107 19 757 777 . . . . . . . . 

2000 1 789 111 18 406 741 449 40 1 030 155 

2001 1 888 118 17 910 740 450 40 1 071 159 

2002 1 935 123 17 674 734 460 41 1 047 152 

2003 1 877 122 16 909 720 458 42 1 112 160 

2004 1 784 116 16 832 799 458 42 1 077 153 

2005 1 901 124 16 637 772 468 44 1 077 153 

2006 1 952 126 16 407 798 518 44 1 077 153 

2007 2 177 134 15 896 815 567 47 1 077 153 

2008 2 304 143 15 735 832 613 50 1 057 150 

2009 2 291 141 14 797 791 628 50 1 057 150 

2010 2 374 145 15 166 837 629 51 1 055 150 

2011 2 412 149 14 578 822 679 55 1 055 150 

1) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches. 

2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic. 

3) 2011: Kompletta uppgifter om privatvagnar finns inte tillgängliga för samtliga järnvägsföretag varför statistiken delvis är beräknad på 

2010 års uppgifter. Complete data on privately owned wagons are not available for all railway undertakings why statistics are partly 

calculated on the 2010 data. 


Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se). 



10.20 

Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete 

Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance 

2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 2011 

Antal tågoperatörer i järnvägstrafik 

Number of railway operators 25 25 25 26 25 30 31 

Antal tågoperatörer i spårvägstrafik 

Number of tram operators 3 3 3 3 3 3 3 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Persontransporter Passenger transport 

Antal resor, milj. Passengers carried, millions 150 159 169 179 179 179 187 

Personkilometer, milj. 

Passenger kilometres, millions 8 936 9 617 10 261 11 146 11 321 11 155 11 378 

Medelreselängd, km 

Average passenger journey, km 60 60 61 62 63 62 61 

Godstransporter 1 Freight transport 1 

Transporterat gods, milj. ton 

Tonnes carried, millions 63 65 68 66 56 68 68 

Härav kombitransporter 

Of which intermodal transport 7 8 8 8 10 11 12 

Härav malmtransporter på malmbanan 

Of which ore transports on the Ore Railway 28 29 30 28 22 30 29 

Tonkilometer milj. Tonne-kilometres, millions 21 675 22 271 23 250 22 924 20 389 23 464 22 864 

Härav kombitransporter 3 748 4 145 4 670 5 089 5 594 5 955 5 940 

Härav malmtransporter på malmbanan 4 400 4 519 4 602 4 363 3 416 4 620 4 670 

Medeltransportlängd, km 

Mean per tonne haulage distance, km 343 343 343 349 361 343 334 

Trafikarbete Operations 128 131 136 142 136 140 145 

Tågkilometer persontrafik, milj. 

Train-kilometres passenger traffic, millions 84 86 90 95 95 98 101 

Tågkilometer godstrafik, milj. 

Train-kilometres freight traffic, millions 44 45 45 48 40 42 43 

Drivmedelsanvändning Energy consumption 

Elektricitet, Gwh Electric, Gwh 2 039 2 142 2 115 2 229 2 125 2 098 2 189 

Diesel, m 2 25 319 26 829 25 755 27 418 24 488 23 685 23 290 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Persontransporter 

Antal resor, milj. 111 114 122 123 124 131 149 

Personkilometer, milj. 473 482 514 524 524 548 615 

Medelreselängd, km 4 4 4 4 4 4 4 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. Train-kilometres, millions 13 14 14 15 16 16 17 

Drivmedelsanvändning 

Elektricitet, Gwh 57 60 60 63 67 73 72 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Persontransporter 

Antal resor, milj. 276 297 303 306 307 310 309 

Personkilometer, milj. 1 541 1 657 1 690 1 715 1 715 1 731 1 725 

Medelreselängd, km 6 6 6 6 6 6 6 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. 12 13 13 12 13 13 12 

Drivmedelsanvändning 

Elektricitet, Gwh 191 201 198 199 196 202 197 

1) Exkl. tomma privatvagnar. Excluding empty privately owned wagons. 


Källa: Trafikanalys (2009–) och Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistik Bantrafik 

(2005–2008) och Trafikanalys Bantrafik (2009–2011), (www.trafa.se/statistik). 



10.21 


Olyckor och självmord i bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare 

Accidents and suicides in rail traffic, all rail operators and 

infrastructure managers 

Trafikslag Type of traffic 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Olyckshändelser Accidents 100 131 138 123 117 141 118 

Kollisioner vid vägkorsning i plan Collisions at level crossings 21 18 15 6 16 16 9 

Andra olyckshändelser Other accidents 33 44 44 44 33 57 47 

Självmord och självmordsförsök 

Suicides and attempts at suicide 46 69 79 73 68 68 62 

Allvarligt skadade Seriously injured 21 20 18 9 21 27 20 

Resande Passengers 1 1 1 3 2 10 2 

Övriga Other 18 15 14 5 16 15 13 

Vid kollisioner vid vägkorsning i plan At collisions at level 

crossings 11 8 9 1 10 5 3 

Andra olyckshändelser 7 7 5 4 6 10 10 

Självmordsförsök Attempts at suicide 2 4 3 1 3 2 5 

Avlidna Fatalities 68 84 101 87 84 111 82 

Resande – – – – – 2 – 

Övriga 21 19 25 15 19 45 25 

Vid kollisioner vid vägkorsning i plan 7 9 9 4 6 9 8 

Andra olyckshändelser 14 10 16 11 13 36 17 

Självmord Suicide 47 65 76 72 65 66 57 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Olyckshändelser 27 34 30 15 19 14 18 

Självmord och självmordsförsök – – – – – 1 – 

Allvarligt skadade 17 34 28 11 14 10 22 

Resande 13 25 20 4 6 5 5 

Övriga 4 9 8 7 8 5 17 

Självmordsförsök – – – – – – – 

Avlidna 4 2 2 1 2 3 – 

Resande 1 – – – – – – 

Övriga 3 2 2 1 2 3 – 

Självmord – – – – – 1 – 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Olyckshändelser 12 14 12 15 7 17 20 

Självmord och självmordsförsök 7 9 9 8 5 8 9 

Allvarligt skadade 6 5 5 5 2 8 7 

Resande 2 – 2 – 1 1 2 

Övriga – 2 1 2 – 4 3 

Självmordsförsök 4 3 2 3 1 3 2 

Avlidna 4 7 7 10 5 9 12 

Resande – – – – – – – 

Övriga 1 1 – 5 1 4 5 

Självmord 3 6 7 5 4 5 7 


Källa: Trafikanalys, Bantrafikskador (www.trafa.se). 

10.22 

Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor 

Net turnover for water transport, SEK millions 

Intäktslag Categories of turnover 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Fraktintäkter Total freights 26 656 28 402 26 900 26 485 22 192 21 471 

Linjefart Liner traffic 11 344 15 019 13 431 12 552 9 970 9 706 

Trampfart Tramp trade 10 988 9 437 9 652 10 990 7 410 6 456 

Passagerar- och kryssningsintäkter 

Transport passengers and cruises 4 232 3 946 3 817 2 943 4 756 5 250 

Färjetransporter av tåg Transport of trains 92 – – – 56 59 

Tidsbefraktning Timecharter 8 225 7 063 6 456 9 697 7 252 7 549 

Övrigt Other 4 892 5 011 6 479 7 529 8 888 8 569 

Summa nettoomsättning Total net turnover 39 773 40 476 39 835 43 711 38 332 37 589 

Varav tidsbefraktning för till utlandet uthyrda 

fartyg Of which timecharter abroad 6 646 5 008 4 347 6 392 5 185 5 496 

Källa: Trafikanalys (2008–, www.trafa.se), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2007): SIKA Statistik 2006:13 och 

2007:16 (Sjöfartsföretag 2004 och 2005), Sjöfartsföretag 2006– (.xls). 



10.23 

Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart 

Merchant fleet, vessels by main use 

År 

Year 

Mellan svenska 

hamnar 2 

I svensk regi 

In Swedish service 

Mellan Sverige 

och utlandet 3 

Mellan utländska 

hamnar 4 

Uthyrda till 

utlandet 

Chartered to 

foreign countries 

Fartyg i 

handelssjöfart 

Vessels in 

service 

Ej använda fartyg, 

okänd användning 

Vessels not in 

use, use unknown 

Samtliga fartyg 1 

All vessels 1 

Antal 

Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner 

brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 

2001 147 34 128 436 37 117 41 409 353 996 51 2 404 999 

2002 155 34 126 476 51 157 39 389 371 1 056 39 1 410 1 057 

2003 200 49 144 618 46 415 21 150 411 1 232 15 1 426 1 234 

2004 204 59 132 601 66 553 16 67 418 1 279 17 1 435 1 280 

2005 205 46 123 505 47 403 25 172 400 1 126 18 65 418 1 191 

2006 172 24 80 297 126 525 41 414 419 1 260 14 0 433 1 260 

2007 208 66 128 820 23 185 70 330 429 1 401 – – 429 1 401 

2008 216 51 103 564 43 419 66 537 428 1 570 – – 428 1 570 

2009 216 52 94 300 59 613 45 347 414 1 311 – – 414 1 311 

2010 211 62 77 234 58 518 80 762 426 1 576 1 0 427 1 576 

2011 151 73 28 181 46 405 175 777 400 1 436 2 0 402 1 436 

1) För åren 2003–2009 presenteras användningen för flottan per den 31 december varje år. För 2001–2002 och 2010–2011 presenteras 

användningen för alla fartyg som använts under året. Passagerarfartyg med segel har exkluderats. Vessels deregistered during each year 

are included 2001–2002 and 2010–2011. Passenger ships with sails are excluded. 

2) Between Swedish ports. 

3) Between Swedish and foreign ports. 

4) Between foreign ports. 

5) Bruttodräktighetsdagar, Gross tonnage-days, millions. 


Källa: Trafikanalys (2009–2011), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden 

Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2001–2003), SIKA Statistik Svenska och utländska fartyg i svensk regi 

(2004–2008), Trafikanalys Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2009–2011), (www.trafa.se/statistik). 



10.24 

Nationalitet 

Nationality 


Inklarerade fartyg i direkt utrikes fart efter nationalitet 

Entering vessels in direct voyages by nationality 

Totalt 

antal 

Total 

2010 2011 

Bruttodräktighet 

i 

1 000 

Gross 

tonnage in 

1 000 

Totalt 

antal 


i 

1 000 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Antal 

Number 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Passagerarfartyg och 

färjor 1 

Passenger vessels and 

ferries 1 

Antal 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Sverige Sweden 21 460 409 667 20 290 400 933 1 092 5 810 19 198 395 123 

Danmark 1 Denmark 1 23 595 199 997 25 792 196 950 842 8 854 24 950 188 096 

Finland 3 411 91 360 3 647 98 372 949 6 689 2 698 91 683 

Norge 2 Norway 2 3 444 33 461 3 138 32 685 1 129 7 808 2 009 24 877 

Cypern Cyprus 1 794 16 368 1 725 13 491 1 292 7 531 433 5 960 

Estland Estonia 974 22 268 680 19 344 11 33 669 19 311 

Gibraltar 809 3 566 986 4 254 973 4 042 13 211 

Grekland Greece 74 2 810 70 2 889 70 2 889 – – 

Italien 3 Italy 3 248 7 935 485 14 764 126 1 504 359 13 259 

Lettland Latvia 424 13 945 428 14 813 21 42 407 14 771 

Litauen Lithuania 413 7 519 600 10 606 119 741 481 9 864 

Malta 1 012 8 629 1 168 12 234 1 036 7 046 132 5 188 

Nederländerna Netherlands 2 739 17 788 3 000 18 855 2 671 11 661 329 7 194 

Polen Poland 459 6 463 650 8 773 33 58 617 8 715 

Portugal 321 2 092 301 1 766 279 1 288 22 478 

Ryssland Russia 316 1 049 245 763 244 758 1 5 

Storbritannien 4 , Nordirland 

Great Britain 4 , Northern 

Ireland 4 1 213 12 867 1 133 12 891 906 7 761 227 5 130 

Tyskland Germany 3 083 67 541 3 091 69 131 777 4 407 2 314 64 724 

Antigua & Barbuda 1 678 6 523 1 854 7 963 1 849 7 942 5 21 

Bahamas 3 148 74 636 3 149 76 074 581 7 210 2 568 68 864 

Bermuda 31 2 553 29 2 148 5 140 24 2 008 

Liberia 243 6 146 213 4 590 213 4 590 – – 

Panama 543 11 897 522 11 644 264 6 306 258 5 337 

Saint Vincent 488 1 047 468 1 038 467 1 035 1 3 

Övriga nationaliteter 

Other nationalities 1 207 12 987 1 134 14 288 1 058 12 544 76 1 745 

Okänd nationalitet 

Unknown nationality 11 49 21 108 21 108 – – 

Samtliga fartyg All vessels 73 138 1 041 162 74 819 1 051 366 17 028 118 797 57 791 932 569 

1) Inkl. fartyg i Danmarks internationella register (DIS). Including Denmark International Register (DIS). 

2) Inkl. fartyg i Norges internationella register (NIS). Including Norway International Register (NIS). 

3) Inkl. fartyg i Italiens internationella register. Including Italy International Register. 

4) Inkl. Isle of Man och Channel Islands. Including Isle of Man and Channel Islands. 


Källa: Trafikanalys (www.trafa.se/statistik). 



10.25 

År 

Year 

Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet 

Direct voyages with vessels and ferries between Sweden 

and foreign countries 

Ankomna fartyg 

Vessels entering 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Därav i barlast 

Of which in ballast 

Passagerarfartyg och färjor 1 

Gross tonnage in 1 000 

Antal 

Number 


i 1 000 

Antal 


i 1 000 

Antal 


i 1 000 

1992 18 878 88 750 6 425 24 096 101 482 601 892 

1993 19 334 87 228 6 424 25 069 94 692 612 093 

1994 21 056 100 747 6 594 26 413 82 453 563 287 

1995 22 033 111 906 7 467 29 520 85 319 600 027 

1996 22 224 120 545 8 522 31 717 90 846 723 188 

1997 22 854 127 341 7 828 31 685 97 580 788 060 

1998 23 250 134 350 7 628 32 373 96 819 831 763 

1999 27 089 190 647 7 347 31 930 90 798 776 678 

2000 27 371 192 713 6 958 32 429 85 861 772 482 

2001 19 103 98 323 6 319 28 790 82 331 855 669 

2002 20 044 106 918 6 785 32 659 75 182 879 091 

2003 19 440 102 539 6 765 31 469 73 707 889 859 

2004 1 19 753 106 690 7 076 34 516 73 269 928 470 

2005 19 985 115 715 7 171 35 117 73 297 948 907 

2006 19 551 119 917 7 418 38 267 72 844 955 044 

2007 20 035 121 908 7 642 38 128 73 656 983 511 

2008 19 396 125 740 7 495 39 467 75 343 1 011 827 

2009 16 344 114 181 6 269 36 465 68 716 961 059 

2010 17 364 120 332 6 051 35 735 55 774 920 830 

2011 17 028 118 797 5 402 32 556 57 791 932 569 

Svenska Swedish 1 092 5 810 497 2 293 19 198 395 123 

Utländska Foreign 15 936 112 987 4 905 30 263 38 593 537 446 

År 

Avgångna fartyg 

Vessels cleared 

Lastfartyg Därav i barlast Passagerarfartyg och färjor 1 

Antal 

Number 


i 1 000 

Antal 


i 1 000 

Antal 


i 1 000 

1992 19 021 90 873 6 980 32 798 101 501 601 731 

1993 19 420 87 510 7 655 32 452 94 655 611 685 

1994 21 193 100 670 8 819 37 644 82 427 563 204 

1995 22 203 112 153 8 774 39 014 85 311 593 480 

1996 22 361 120 250 7 990 40 362 90 788 723 684 

1997 22 979 127 514 9 245 44 637 97 575 788 072 

1998 23 293 133 349 9 766 48 627 96 780 831 208 

1999 27 439 190 587 9 921 47 388 90 893 776 209 

2000 27 491 191 179 10 428 48 062 85 932 772 811 

2001 19 488 97 223 9 016 41 016 82 379 854 527 

2002 20 140 103 012 9 462 43 848 75 194 878 783 

2003 19 536 98 180 8 952 41 618 73 701 891 392 

2004 1 19 812 102 311 9 272 43 147 73 484 931 288 

2005 20 029 110 059 9 130 45 920 73 510 951 624 

2006 19 448 115 788 8 139 44 869 73 151 958 584 

2007 20 072 118 717 8 364 46 436 74 010 987 589 

2008 19 389 125 473 8 336 54 402 75 636 1 015 820 

2009 16 438 114 257 6 998 44 888 69 010 965 680 

2010 17 222 118 581 8 004 48 954 55 975 924 267 

2011 17 054 119 014 8 380 49 516 57 995 935 526 

Svenska 981 5 694 622 2 549 19 327 397 775 

Utländska 16 073 113 320 7 758 46 967 38 668 537 751 

1) Fr.o.m. 2004 ingår kryssningsfartyg. Passenger vessels and ferries. From 2004 cruise passenger vessels are included. 


Källa: Trafikanalys (2009-2011), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (1995–2008), Statistiska centralbyrån, 

SCB (1991–1994): Trafikanalys Sjötrafik (2011) (www.trafa.se/statistik). 



10.26 

Hanterad godsmängd i svenska hamnar 

Goods handled in Swedish ports 


År 

Varor, 1 000 ton 

Goods, 1 000 tonnes 

Lossade från 

utrikes ort 

Unloaded from 

foreign ports 

Lastade till 

utrikes ort 

Loaded to 

foreign ports 

Lossade från 

inrikes ort 

Unloaded from 

domestic ports 

Lastade till 

inrikes ort 

Loaded to 

domestic ports 

Summa 

Total 

2011 83 662 69 058 11 746 12 627 177 093 

2010 84 372 70 624 12 107 12 477 179 579 

2009 74 569 66 624 10 151 10 478 161 823 

2008 87 890 73 966 12 890 13 033 187 778 

2007 84 496 75 096 12 611 12 855 185 057 

2006 83 267 74 494 11 302 11 424 180 487 

2005 82 641 69 275 13 139 13 067 178 122 

2004 79 088 65 547 11 464 11 251 167 350 

2003 76 777 60 990 11 806 11 881 161 454 

2002 72 382 58 911 11 723 11 613 154 629 

2001 70 677 57 781 12 207 12 164 152 830 

2000 74 204 59 798 12 629 12 670 159 301 

1999 70 446 59 775 12 904 13 221 156 346 

1998 71 397 56 698 13 813 13 814 155 723 

1997 66 021 57 515 13 048 13 374 149 957 

1996 61 980 54 752 13 726 13 486 143 944 

Källa: Trafikanalys (2009–, www.trafa.se) och Statens institut för kommunikationsanalys (1996–2008): Statens institut för 

kommunikationsanalys, SIKA: SIKA Statistiska meddelanden, serie T 45, serie TK 45 och serie 021: Utrikes och inrikes 

varutrafik/trafik på/med fartyg (1996–1998, 1999–2000 resp. 2001–2004) och SIKA Statistik Utrikes och inrikes trafik med 

fartyg (2005–2007 och SIKA Statistik Sjötrafik (2008) och Trafikanalys Sjötrafik (2009–). 

10.27 

De största svenska hamnarna efter antal passagerare 2011 

The largest Swedish ports by number of passengers 2011 

Antal passagerare 1 000-tal 1 

Numer of passengers in 1 000 

Stockholm 9 184 

Helsingborg 8 339 

Ystad 1 913 

Göteborg 1 637 

Visby 1 598 

Trelleborg 1 564 

Nynäshamns hamn 1 398 

Strömstad 1 202 

Kapellskär 924 

Grisslehamn 916 

Övriga hamnar Other ports 1 421 

Totalt Total 30 094 

1) Avrundade siffror. Besökande kryssningspassagerare ingår ej. Rounded figures. Cruise passengers on excursion are excluded. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se/statistik). 



10.28 

Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt 

sjöräddning den 31 december 

State pilotage, aids to navigation and rescue service 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Lotsstationer Pilot stations 26 26 26 26 26 26 

Lotsningar Pilotings 38 133 40 736 39 926 35 364 38 207 37 783 

Lotsavgifter, 1 000 kr Pilot dues 354 891 373 156 374 306 376 674 449 679 464 731 

Obemannade fyrar 1 Unmanned lighthouses 1 1 599 1 596 1 261 1 103 1 093 1 073 

Båkar, kummel m.m. Day beacons 1 048 1 047 952 837 875 908 

Prickar Sparbuoys 4 371 4 333 4 329 4 324 4 323 4 308 

Lysprickar Lighted sparbuoys 32 34 33 31 36 41 

Bojar Buoys 155 143 132 131 131 126 

Lysbojar Light buoys 458 454 444 446 460 468 

Radaranläggningar 2 Radar stations 2 26 26 26 26 26 18 

Raconer Racons 96 96 89 90 91 89 

DGPS-referensstationer 

DGPS reference stations 10 10 11 11 11 11 

Sjöräddningsstationer Life-saving stations 3 3 3 3 3 3 

Lotsstationer, -passningsställen samt fyrplatser 

som kan medverka vid sjöräddning 

Pilot stations and lighthouse stations suitable for 

rescue service 41 41 41 41 41 38 

Farledsgrupper Fairway maintenance groups 2 2 2 2 2 2 

1) Inkl. sjömärken med fast belysning. Incl. marks with fixed light. 

2) För lotsningstjänst och/eller sjöräddning. For pilotage service and/or rescue service. 


Källa: Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se). 

10.29 

Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik 

Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled 

traffic 

Flygningens art 

Specification of air traffic 

Antal flygplansrörelser 

Movements 

Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes trafik samt 

avresande i inrikes, 1 000-tal. 

Embarking and disembarking 

passengers in international traffic and 

embarking in domestic traffic 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Linjefart och ej regelbunden trafik 

Scheduled and non-scheduled traffic 470 182 474 844 517 080 25 455 26 927 30 059 

Europatrafik European traffic 200 868 207 778 227 410 17 087 18 013 20 182 

Övriga världen Rest of the world 14 266 16 384 17 372 2 375 2 768 2 903 

Inrikes Domestic 255 048 250 682 272 298 5 993 6 147 6 974 

Taxiflyg Taxi flights 10 558 9 792 7 260 . . . . . . 

Utrikes International 3 286 3 062 2 624 . . . . . . 

Inrikes 7 272 6 730 4 636 . . . . . . 

Övrig flygverksamhet Other flight activity 264 032 255 110 245 922 . . . 

Summa Total 744 772 739 746 770 262 25 455 26 927 30 059 

Flygningens art 

Ankommande och avgående gods i utrikes trafik samt avgående i inrikes, ton 

Loaded and unloaded cargo in international traffic and loaded cargo in domestic 

traffic, tonnes 

Fraktgods 

Freight 

Post 

Mail 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Linjefart och ej regelbunden trafik 141 113 173 640 152 940 25 120 22 775 22 483 

Europatrafik 79 805 97 877 79 038 7 865 7 019 7 211 

Övriga världen 59 634 73 421 71 435 1 544 1 258 1 144 

Inrikes 1 674 2 342 2 467 15 711 14 498 14 128 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) 

och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 



10.30 


Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled 

and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Arvidsjaur 32 223 32 900 33 039 36 776 28 116 27 404 29 625 

Borlänge 35 324 29 780 29 441 27 732 23 807 19 347 19 716 

Gällivare 41 610 42 062 51 633 38 942 36 836 34 106 42 195 

Göteborg-City 3 242 89 336 680 494 12 184 18 750 

Göteborg-Landvetter 1 355 028 1 395 851 1 282 078 1 186 109 1 015 855 1 067 643 1 318 092 

Hagfors 2 805 2 366 2 439 2 744 2 564 3 392 2 917 

Halmstad 108 783 112 416 111 446 104 238 89 040 88 745 100 849 

Hemavan 12 722 18 492 18 996 17 640 12 028 10 733 12 091 

Hultsfred 3 480 1 250 – – – – – 

Jönköping 72 604 69 068 68 094 53 696 38 891 44 302 55 820 

Kalmar 156 001 134 668 149 460 149 447 133 548 139 068 148 487 

Karlstad 86 194 74 493 63 808 59 169 43 262 41 888 45 050 

Kiruna 165 242 170 376 189 051 201 764 182 645 195 395 161 191 

Kramfors-Sollefteå 29 221 22 651 26 144 14 782 19 016 21 618 21 709 

Kristianstad 84 442 73 879 65 498 58 491 41 085 38 219 38 522 

Linköping/Saab 14 944 16 175 17 761 14 485 2 460 863 199 

Luleå/Kallax 857 102 862 910 873 697 938 150 895 846 908 720 992 431 

Lycksele 23 403 26 191 26 777 25 564 21 776 21 460 24 822 

Malmö Airport 1 1 121 427 1 186 247 1 129 964 1 081 797 949 841 968 475 1 204 190 

Mora/Siljan 6 992 5 450 5 645 8 245 9 199 8 014 9 367 

Norrköping/Kungsängen 2 898 2 699 2 613 1 437 5 277 6 197 5 218 

Oskarshamn 10 299 12 618 12 398 13 324 13 187 11 571 12 549 

Pajala-Ylläs 3 153 2 978 2 456 2 749 2 672 2 651 3 330 

Ronneby 203 596 209 804 218 134 204 849 190 499 205 847 222 381 

Skellefteå 246 531 211 532 224 314 231 669 195 414 211 793 247 787 

Stockholm/Arlanda 5 744 667 5 348 263 5 063 490 4 857 921 3 956 762 4 047 322 4 766 101 

Stockholm/Bromma 1 209 634 1 506 156 1 665 163 1 708 411 1 813 595 1 876 193 1 966 017 

Stockholm/Skavsta 678 462 2 731 9 081 4 155 2 096 1 633 

Stockholm/Västerås 3 012 752 2 931 1 442 239 1 253 198 

Storuman 13 821 12 753 12 501 10 573 9 346 2 795 – 

Sundsvall/Härnösand 348 023 326 008 316 557 278 196 229 718 234 022 260 531 

Sveg 4 743 4 258 4 621 5 059 5 306 5 345 5 061 

Torsby 1 039 2 743 2 313 3 291 3 049 2 939 2 614 

Trollhättan-Vänersborg 55 254 56 151 53 204 48 611 36 564 37 493 43 298 

Umeå 776 638 765 968 770 369 781 653 780 931 796 098 890 686 

Vilhelmina 13 152 14 392 16 306 16 039 13 306 13 884 14 981 

Visby 267 739 282 223 304 285 311 615 291 229 290 884 323 871 

Växjö/Kronoberg 153 433 133 757 130 380 116 539 93 544 88 277 98 981 

Åre Östersund 2 368 878 375 094 352 431 365 984 316 571 335 212 351 953 

Ängelholm 372 411 363 407 386 135 386 779 363 668 375 525 390 177 

Örebro 14 367 22 406 15 699 7 864 13 033 15 713 17 784 

Örnsköldsvik 142 843 128 538 129 331 141 930 88 890 79 999 84 517 

Samtliga flygplatser 3 

All airports 3 14 169 598 14 060 276 13 833 669 13 525 467 11 973 264 12 294 685 13 955 691 

1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup. 

2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund. 

3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) 




10.31 

Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from international 

scheduled and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Arvidsjaur 13 536 15 518 17 342 20 605 14 548 15 090 19 695 

Borlänge 695 3 696 4 400 8 888 10 081 14 464 16 659 

Gällivare 239 – 4 – – – – 

Göteborg-City 496 051 535 908 743 473 841 440 728 396 702 614 753 919 

Göteborg-Landvetter 2 720 664 2 883 010 3 070 498 3 114 004 2 667 944 3 061 828 3 582 065 

Hagfors – – 16 – – – – 

Halmstad 2 866 4 719 3 418 9 263 3 657 4 895 3 906 

Hemavan 16 93 38 26 24 – 8 

Hultsfred 269 97 158 – – – – 

Jönköping 45 154 57 056 38 965 22 915 24 027 28 698 26 985 

Kalmar 22 939 22 351 24 647 28 287 23 590 27 393 28 390 

Karlstad 58 171 38 568 55 674 59 593 41 618 41 782 63 835 

Kiruna 988 1 020 2 806 5 667 3 415 3 751 2 951 

Kramfors-Sollefteå 233 24 9 5 22 16 5 

Kristianstad 553 1 157 442 163 120 175 825 

Linköping/Saab 50 995 50 051 54 250 68 038 75 964 90 658 102 951 

Luleå/Kallax 45 074 50 485 56 472 57 150 57 710 70 415 74 054 

Lycksele – – 152 – – – – 

Malmö Airport 1 695 944 696 181 737 324 665 686 575 768 628 689 740 580 

Mora/Siljan 177 373 273 145 126 130 198 

Norrköping/Kungsängen 71 316 79 881 84 906 111 809 94 900 109 463 108 870 

Oskarshamn 16 2 23 14 108 171 157 

Pajala-Ylläs – – – – – – 3 

Ronneby 1 504 35 1 718 2 083 669 2 943 5 116 

Skellefteå 6 115 8 887 11 459 10 179 10 137 12 684 30 169 

Stockholm/Arlanda 11 356 811 12 151 749 12 813 304 13 248 956 12 090 680 12 900 807 14 288 161 

Stockholm/Bromma 133 457 126 042 137 421 144 304 154 544 161 195 215 054 

Stockholm/Skavsta 1 740 623 1 772 868 1 991 781 2 470 565 2 520 478 2 505 676 2 580 006 

Stockholm/Västerås 218 410 181 948 175 864 185 170 174 257 149 540 149 992 

Storuman – – – 4 – 23 – 

Sundsvall/Härnösand 5 958 11 727 19 773 25 440 19 184 22 110 21 714 

Sveg – – 8 273 – 352 2 

Torsby – 45 144 86 12 16 – 

Trollhättan-Vänersborg 741 8 054 8 558 6 438 74 2 110 190 

Umeå 33 636 36 238 41 060 41 506 34 431 49 985 65 411 

Vilhelmina – – – – – 24 16 

Visby 8 490 7 762 13 273 12 732 13 174 17 235 16 728 

Växjö/Kronoberg 21 652 24 307 39 132 63 260 54 898 74 598 81 659 

Åre Östersund 2 20 643 21 206 21 995 17 520 14 390 20 881 25 861 

Ängelholm 494 360 8 795 5 001 688 709 6 580 

Örebro 71 916 62 752 68 754 62 086 49 481 52 804 65 120 

Örnsköldsvik 90 3 119 3 226 3 045 3 055 6 284 6 368 

Samtliga flygplatser 3 

All airports 3 17 846 436 18 857 289 20 251 555 21 312 346 19 462 170 20 780 208 23 084 203 

1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup. 

2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund. 

3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se, t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se, fr.o.m. 2009) 



Informations- och 

kommunikationsteknik 



Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013 

11 – Informations- och 

kommunikationsteknik 


11.1 Företagens användning av it .............. 219 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

11.2 Privatpersoners användning av 

datorer och internet ..................................... 221 

Use of computers and the Internet at 

home 

11.3 Tillgång till dator i hemmet ................. 222 

Access to computer at home 

11.4 Mobila teletjänster – några förändringar 

över tiden ........................................... 223 

Mobile telephone – trends 

11.5 Andel personer i åldern 16–74 år 

som använt internet efter kön, procent...... 224 

Percentage of persons aged 16–74 who 

have used the Internet by sex, percent 

11.6 Andel och antal personer i åldern 

16–74 år som använt internet i hemmet 

under första kvartalet 2011 ......................... 224 

Percentage and number of persons aged 

16–74 who used the Internet at home 

during the first quarter of 2011 


16–74 år som, under perioden april 2010 

– mars 2011, hämtat information från 

myndigheters, kommuners eller landstings 

hemsidor för privat bruk .................... 225 


16–74 who, during the period April 2010 – 

March 2011, have obtained information 

from public authorities’ web sites for private 

purpose 


16-74 som under första kvartalet 2011 

använt internet för privat bruk för att 

delta på sociala nätverkssajter t.ex. 

Facebook, Twitter ......................................... 226 


16-74 who during the first quarter of 2011 

used the Internet to participate in social 

networks (e.g. Facebook, Twitter) for 

private purposes 

11.9 Omsättning, förädlingsvärde och 

bruttoinvesteringar i it-sektorn 2010 .......... 227 

Turnover, value added and gross investments 

in IT sector 

11.10 Företagens utgifter för inköp av 

data-, telekommunikationsutrustning 

och mjukvara 2011, miljoner kronor ........... 228 

Enterprises’ expenditure on computer 

equipment, telecommunications equipment 

and software 2011, SEK millions 

11.11 Företagens utgifter för leasing 

och hyra av data- och telekommunikationsutrustning 

2011, miljoner kronor ........ 229 

Enterprises’ expenditure on rental and 

leas of computer and telecommunication 

equipment 2011, SEK millions 

11.12 It-specialister i it-sektorn efter 

bransch och kön 2010 .................................. 230 

Engineers and scientists in IT sector by 

industry and sex 



11.1 

Företagens användning av it 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

I dag använder i stort sett samtliga företag med 10 anställda eller fler datorer 

och har tillgång till internet. Statistiken visar också att mobila bredbandsanslutningar 

ökar i popularitet hos företagen. 

Informations- och kommunikationsteknik 

Av företag med 10 anställda eller fler är det 97 

procent som använder datorer och 96 procent 

som har tillgång till internet. 

Under perioden 2000–2011 har det skett stora 

förändringar vad gäller vilka anslutningsalternativ 

företagen använder för att koppla upp sig. 

Mobila bredbandsanslutningar till internet har 

på senare tid ökat kraftigt. Sju av tio företag 

med 10 anställda eller fler som har tillgång till 

internet har en mobil bredbandsanslutning via 

3G- eller 4G-nätet. Det är en kraftig ökning 

jämfört med år 2010 då andelen uppgick till 57 

procent. Vid en jämförelse med övriga EUländer 

är det bara de finska företagen som i 

större utsträckning har mobila bredbandsanslutningar. 

Elektronisk hantering av ärenden och fakturor 

Hälften av företagen med 10 anställda eller fler 

hade under 2010 använt internet för att hantera 

ett fullständigt myndighetsärende elektroniskt. 

Det innebär att ärendet har hanterats helt 

elektroniskt utan pappershantering i något led. 

Motsvarande andel bland företagen med 1–9 

anställda var 37 procent. 

Andel företag som skickar e-fakturor, efter 

storleksklass 2011 

Nästan en femtedel av företagen med 10 anställda 

eller fler skickar e-fakturor i standardiserade 

format som kan processas automatiskt i 

mottagarens it-system. Det är nästan lika vanligt 

att ta emot sådana e-fakturor, bland företagen 

med 10 anställda eller fler uppgår andelen 

till 17 procent. 

Men alla fakturor, till exempel fakturor i pdfformat 

som skickas med e-post, kan inte processas 

automatiskt i mottagarens it-system. 

Bland företag med 10 anställda eller fler skickar 

32 procent sådana fakturor. 

Hantering av elektroniska beställningar 

En femtedel av företagen med 10 anställda eller 

fler tog emot beställningar via en webbplats 

under 2010. För företag med 250 anställda eller 

fler var motsvarande siffra 39 procent. Att ta 

emot beställningar via Electronic Data Interchange 

(EDI) var inte lika utbrett, endast 9 procent 

av företagen med 10 anställda eller fler 

hade gjort detta. 

Av de företag som tog emot beställningar via 

en webbplats 2010 hade 94 procent gjort detta 

från svenska kunder. Motsvarande siffra för 

beställningar via EDI var 92 procent. Andelen 

företag som tog emot beställningar från andra 

EU-länder än Sverige var högre för beställningar 

via EDI än för de via en webbplats, 35 

respektive 32 procent. 

Tre av tio väljer annan mötesform än fysisk 

Tre av tio företag med 10 anställda eller fler har 

en miljöpolicy eller motsvarande som innebär 

att de ska välja telefon- /webb- eller videomöten 

framför fysiska möten som innebär resor. 

Benägenheten att välja denna mötesform ökar 

med storleken på företagen. Bland företag med 

1–9 anställda var andelen 21 procent, medan 

den bland företag med 250 anställda eller fler 

uppgick till 70 procent. 



Andel företag med miljöpolicy eller motsvarande som innebär följande, efter storleksklass 2011 

Distansarbete ökar 

Andelen företag med 10 anställda eller fler som 

har personal som jobbar på distans ökade 

mellan 2010–2011 från 45 till 51 procent. 

Hos företag med 10–49 anställda är ökningen 

störst. Där ökade andelen från 40 till 46 procent. 

Bland företagen med 1–9 anställda var andelen 

35 procent. 

Nära 40 miljarder kronor i it-utgifter år 2011 

De sammanlagda utgifterna för data-, telekommunikationsutrustning 

och mjukvara uppgick 

till 37,6 miljarder kronor. Företag med 250 

anställda eller fler stod för mer än hälften av 

utgifterna (21,5 miljarder). 

Störst var utgifterna för mjukvara som uppgick 

till 20,8 miljarder kronor, varav 7 miljarder var 

investeringar. Värt att notera är att företag inom 

tillverknings- och byggindustri hade ökade 

utgifter för mjukvara jämfört med år 2010. 

Källa: SCB It i företag 2011 (www.scb.se/nv0116) och 

Företagens utgifter för it 2011 (www.scb.se/nv0802).. 



11.2 


Privatpersoners användning av datorer och internet 

Use of computers and the Internet at home 

År 2011 hade 93 procent av alla privatpersoner tillgång till internet i 

hemmet. Andelen personer som använder internet dagligen har ökat 

avsevärt de senaste åren – från 41 procent 2003 till 80 procent 2011. 

Bland personer i åldern 16–34 år använder 94 

procent internet dagligen. Andelen dagliga användare 

är knappt 90 procent bland 35–44- 

åringarna. 

I övriga åldersgrupper är andelen lägre och 

andelen minskar med stigande ålder. Bland 

65–74-åringarna är andelen dagliga användare 

43 procent. Allra lägst, 38 procent, är andelen 

bland kvinnor i åldern 65–74 år. 

Flest surfar via fasta telefonnätet 

Vanligaste anslutningsformen till internet är 

fortfarande via det vanliga telefonnätet (en så 

kallad DSL-anslutning). Drygt 50 procent har en 

sådan anslutning. 

Andelen mobila anslutningar via 3G- eller 

4G-nätet har ökat till 38 procent. Även fasta 

anslutningar via till exempel kabel-tv eller fiber 

har ökat och ligger på 34 procent. 

Vanligt att använda internetbank 

Vad använder privatpersoner internet till? Av 

alla i åldern 16–74 år svarade 78 procent att de 

hade använt en internetbank under det första 

kvartalet 2011. 

Många använder också internet till att titta på 

nyhetssajter (77 procent) och för att söka information 

om varor och tjänster (75 procent). 

Sex av tio har deltagit i datorkurs 

62 procent av personer i åldern 16–74 år har 

någon gång deltagit i en datorrelaterad kurs, 

och andelen kvinnor är högre än andelen män. 

Nästan 90 procent anser sig ha tillräcklig 

kunskap för att kommunicera med släktingar, 

vänner och kollegor via nätet. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

någonsin deltagit i en datorrelaterad kurs 

Ålder 

Procent 

Män Kvinnor Totalt Antal 

16–24 60 54 57 649 100 

25–34 67 60 63 740 500 

35–44 58 65 62 789 700 

45–54 57 72 64 794 800 

55–64 62 69 65 773 800 

65–74 56 61 58 556 300 

Samtliga 60 64 62 4 304 200 

Drygt hälften handlar via internet 

Mer än hälften av alla i åldern 16–74 år har 

använt internet för att köpa eller beställa varor 

eller tjänster under första kvartalet 2011. Det är 

framför allt vanligt att personer i åldern 25–34 

år handlar via internet (71 procent). Det vanligaste 

att köpa via internet är researrangemang. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

använt internet för att köpa/beställa varor eller 

tjänster under första kvartalet 2011 

Ålder 

Procent 

Män Kvinnor Totalt Antal 

16–24 58 58 58 661 800 

25–34 68 74 71 830 300 

35–44 70 61 65 837 100 

45–54 49 53 51 629 600 

55–64 45 44 44 525 400 

65–74 27 20 24 225 800 

Samtliga 54 52 53 3 710 000 


Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och 

internet 2011 (www.scb.se/LE0108). 



11.3 

Tillgång till dator i hemmet 

Access to computer at home 

Andel av befolkningen 16–84/74 år, 1994–2011 

Andel bland olika grupper 2011 

I mitten av 1990-talet hade drygt var fjärde i 

åldern 16–84 år tillgång till dator i hemmet. 

År 2011 hade andelen ökat till 94 procent. 

Uppgifterna hämtas nu från undersökningen 

om privatpersoners användning av 

datorer och internet istället för från undersökningarna 

om levnadsförhållanden 

(ULF). Eftersom dessa undersökningar 

omfattar olika åldersgrupper och ställer 

olika frågor är statistiken inte jämförbar. 

En del av ökningen mellan 2005 och 2007 

beror på att uppgifterna från 2007 omfattar 

åldrarna 16–74 år. Andelen för 75–84 år är 

mycket liten vilket drar upp värdet. För år 

2005 redovisas båda undersökningarna 

och enligt de nya mätningarna är det 84 

procent som har tillgång till dator i hemmet, 

enligt ULF 79,5 procent. 

Tillgången till dator i hemmet är betydligt 

mer omfattande hos studerande och 

anställda/egna företagare än hos arbetslösa 

och pensionärer. Framför allt har pensionärerna 

klart lägre tillgång än övriga. 

Andel bland olika hushållstyper 2011 

Tillgången till dator i hemmet är vanligast 

bland ensamstående män med barn och 

sammanboende med barn. Lägst andel 

finns bland ensamstående kvinnor utan 

barn med 78 procent. Sannolikt är detta en 

ålderseffekt, då många ensamstående 

kvinnor utan barn är äldre. Det är dock en 

klar ökning mot förhållandet 1994 då bara 

14 procent av dessa kvinnor hade tillgång 

till dator (enligt underökningarna om levnadsförhållanden). 

Källa: SCB Undersökningarna av 

levnadsförhållanden (www.scb.se/LE0101); 

Privatpersoners användning av datorer och 

Internet 2011 (www.scb.se/LE0108). 



11.4 


Mobila teletjänster – några förändringar över tiden 

Mobile telephone – trends 

Mobilabonnemang (inkl. kontantkort), 1994–2011 

Det finns nu betydligt fler mobilabonnemang 

(inkl. kontantkort) än invånare i 

Sverige. 

Den lilla nedgången 2004 beror på en 

definitionsändring. Post- och telestyrelsen 

ändrade då definitionen för hur länge ett 

kontantkort får vara inaktivt för att räknas in 

i det statistiska underlaget. Förändringen 

medför stora skillnader i antalet abonnemang. 

Antalet abonnemang var 13,4 miljoner 

den 31 december 2011, av dessa var 

11,5 miljoner för mobiltelefoni och 1,9 miljoner 

för mobila bredband. 

Antal SMS skickade från mobiltelefoner, 1998–2011 

År 2011 skickades 18 gånger fler SMS än 

2001. Det innebär att vi i Sverige under året 

sände fler sms än vi ringde telefonsamtal 

från fasta och mobila telefoner (det ringdes 

13,8 miljarder samtal). 

Genomsnittligt antal skickade SMS per abonnemang och 

månad i Danmark, Norge och Sverige, 2000–2011 

Av diagrammet ovan framgick att vi 

skickade 18,5 miljarder SMS under 2011. 

Räknar man om det för att se hur mycket 

det blir per abonnemang och månad kommer 

vi fram till att en abonnent igenomsnitt 

skickade 138 SMS i månaden. 

I Norge skickas 98 SMS per kund och 

månad och i Danmark 157. 

Källa: Post- och telestyrelsen Statistikportalen 19 maj 

2011 (http://www.statistik.pts.se). 



11.5 

Andel personer i åldern 16–74 år som använt internet efter kön, 

procent 

Percentage of persons aged 16–74 who have used the Internet by 

sex, percent 

Frekvens Frequency Kön Sex 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

I stort sett varje dag de senaste tre månaderna Män Men 63 67 64 72 75 78 81 

Almost every day during the past three months Kvinnor Women 50 55 53 65 71 75 80 

Totalt Total 57 61 58 69 73 76 80 

Minst en gång per vecka de senaste tre månaderna Män 17 17 15 13 13 11 11 

At least once a week during the past three months Kvinnor 22 21 20 16 14 12 9 

Totalt 19 19 17 15 13 12 10 

Minst en gång per månad de senaste tre månaderna Män 4 4 3 3 3 2 2 

At least once a month during the past three months Kvinnor 5 6 4 4 3 2 2 

Totalt 4 5 4 3 3 2 2 

Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare Män 5 3 4 4 2 2 2 

Not during the past three months, but earlier Kvinnor 9 5 6 4 3 2 3 

Totalt 7 4 5 3 3 2 3 

Aldrig Män 10 9 13 7 7 6 4 

Never Kvinnor 13 11 17 10 8 7 5 

Totalt 12 10 15 9 7 7 5 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 (www.scb.se/LE0108). 

11.6 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som använt internet i 

hemmet under första kvartalet 2011 

Percentage and number of persons aged 16–74 who used the Internet 

at home during the first quarter of 2011 

Ålder Age 

Utbildningsnivå Education level 

Sysselsättning Occupation 

Familjetyp Family type 

Födelseland Country of birth 

Totalt 

Total 

Andel i procent 

Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 

Totalt Män Kvinnor 

16–24 99 99 99 1 125 900 578 300 547 600 

25–34 100 100 99 1 163 000 598 500 564 600 

35–44 99 99 100 1 272 200 644 500 627 700 

45–54 97 97 96 1 192 700 609 800 582 900 

55–64 91 89 94 1 079 000 525 400 553 600 

65–74 65 71 59 620 300 333 300 287 000 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 82 83 81 1 165 300 630 400 534 900 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 95 95 94 3 295 100 1 788 400 1 506 800 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 98 100 97 1 867 500 793 700 1 073 700 

Studerande Students 100 100 99 799 700 396 000 403 700 

Anställda/Egna företagare Employees/Self employed 97 97 98 4 408 800 2 344 600 2 064 300 

Arbetslösa Unemployed 98 98 98 300 100 131 400 168 700 

Pensionärer och andra Pensioners and others 71 74 70 944 600 417 800 526 700 

1 vuxen utan barn 1 adult without children 100 100 99 799 700 396 000 403 700 

1 vuxen med barn 1 adult with children 97 97 98 4 408 800 2 344 600 2 064 300 

2– vuxna utan barn 98 98 98 300 100 131 400 168 700 

2– vuxna med barn 71 74 70 944 600 417 800 526 700 

Inrikes födda Swedish-born persons 93 93 92 5 560 200 2 827 700 2 732 500 

Utrikes födda Foreign-born persons 94 97 90 892 900 462 100 430 800 

Samtliga Total 93 94 92 6 453 200 3 289 800 3 163 400 




11.7 

Ålder Age 






Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under perioden 

april 2010 – mars 2011, hämtat information från myndigheters, 

kommuners eller landstings hemsidor för privat bruk 

Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the 

period April 2010 – March 2011, have obtained information from 

public authorities’ web sites for private purpose 

Totalt 

Total 


Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 


16–24 62 61 63 707 100 356 600 350 400 

25–34 82 81 82 955 300 486 000 469 300 

35–44 79 77 81 1 010 100 500 200 509 900 

45–54 77 76 78 951 600 477 400 474 200 

55–64 66 68 63 777 800 404 400 373 300 

65–74 46 54 37 435 600 253 700 181 900 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 48 49 46 678 500 375 500 303 000 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 72 72 73 2 521 800 1 356 100 1 165 800 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 82 87 79 1 569 300 691 500 877 800 


Anställda/Egna företagare Employees/Self employed 75 75 76 3 399 000 1 810 300 1 588 800 




1 vuxen med barn 1 adult with children 86 81 88 71 500 25 400 46 100 

2– vuxna utan barn 65 66 63 2 219 700 1 137 600 1 082 100 

2– vuxna med barn 80 79 81 1 722 800 847 700 875 000 







11.8 

Ålder Age 





Andel och antal personer i åldern 16-74 som under första 

kvartalet 2011 använt internet för privat bruk för att delta på 

sociala nätverkssajter t.ex. Facebook, Twitter 

Percentage and number of persons aged 16-74 who during the first 

quarter of 2011 used the Internet to participate in social networks 

(e.g. Facebook, Twitter) for private purposes 

Totalt 

Total 


Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 


16–24 94 95 93 1 072 600 555 400 517 200 

25–34 81 79 84 949 800 470 100 479 700 

35–44 60 58 62 771 600 378 900 392 600 

45–54 41 30 52 505 000 190 800 314 200 

55–64 25 21 29 296 000 124 000 172 100 

65–74 14 12 15 130 700 56 800 73 900 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 49 48 51 703 800 365 500 338 200 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 54 49 59 1 869 400 920 400 949 000 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 55 53 56 1 043 200 422 600 620 600 


Anställda Employees 55 51 60 2 491 300 1 233 400 1 257 900 




1 vuxen med barn 1 adult with children 68 64 71 57 200 20 100 37 000 

2– vuxna utan barn 48 44 51 1 627 000 757 800 869 200 

2– vuxna med barn 63 57 69 1 360 400 614 600 745 800 







11.9 


Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar i 

it-sektorn 2010 

Turnover, value added and gross investments in IT sector 

Bransch (SNI 2007) 1 

Industry 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Förädlingsvärde, 

mnkr 

Value added, 

SEK m 

Bruttoinvestering, 

mnkr 

Gross investments, 

SEK m 

Medelantal 

anställa 

Number of 

employed 


Number of 

enterprises 

ELEKTRONIKINDUSTRI 2 Computer industry 130 375 44 352 2 172 33 801 1 550 

Elektroniska komponenter . . . . . . . . . . 

Kretskort . . . . . . . . . . 

Datorer och kringutrustning . . . . . . . . . . 

Kommunikationsutrustning . . . . . . . . . . 

Hemelektronik 3 130 367 44 351 2 172 33 794 1 528 

Magnetiska och optiska medier 8 1 0 7 22 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 382 166 140 506 12 256 140 474 40 821 

Handel med it-varor Trade in IT commodities 102 321 14 388 495 17 348 2 966 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 58 610 8 661 308 10 606 1 874 

Partihandel med elektronikkomponenter 32 401 3 662 107 4 057 712 

Partihandel med teleprodukter 11 310 2 065 80 2 685 380 


Information services and telecommunications 277 760 125 154 11 743 121 256 37 282 

Utgivning av dataspel 2 984 1 180 61 1 507 245 

Utgivning av annan programvara 16 442 8 206 398 8 727 1 873 

Trådbunden telekommunikation 63 934 28 897 4 067 14 734 531 

Trådlös telekommunikation 35 074 13 429 3 169 6 028 135 

Annan telekommunikation 6 583 2 115 96 2 792 176 

Dataprogrammering 65 206 30 338 1 305 38 518 19 536 

Datakonsultverksamhet 69 876 33 359 2 024 38 564 12 183 

Datordrifttjänster 8 024 3 466 275 4 660 428 

Andra it- och datatjänster 924 387 19 657 324 

Databehandling 7 263 3 072 287 3 961 1 503 

Webbportaler 1 450 705 42 1 108 348 

Reparation av datorer och telekommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment 2 085 964 18 1 870 573 

Reparation av datorer 1 490 723 14 1 284 472 

Reparation av telekommunikationsutrustning 595 241 4 586 101 

1) Uppgifterna avser företag och verksamhetens bransch. 

2) SCB:s sekretessregler medför att redovisningen av hemelektronik även innefattar tillverkning av elektroniska komponenter, kretskort, 

datorer och kringutrustning, kommunikationsutrustning samt instrument för mätning, provning och navigering. 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109). 



11.10 

Företagens utgifter för inköp av data-, telekommunikationsutrustning 

och mjukvara 2011, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on computer equipment, telecommunications 

equipment and software 2011, SEK millions 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Datautrustning 

Computer 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Telekommunikationsutrustning 

Telecommunication 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Mjukvara 

Software 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

05-09 Gruvor och mineralutvinning 

Mines and quarries .. .. .. .. .. .. 

10-33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 2 107 929 600 83 4 930 1 592 

35-39 Energi och återvinning 

Energy and recycling 406 145 122 46 584 180 

41-43 Byggverksamhet Construction 351 177 131 40 281 64 

45-47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor 

vehicles 1 707 1 030 484 155 2 996 909 

49-53 Transport och magasinering 

Transport and storage 687 283 415 93 612 127 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 129 53 48 9 112 46 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 2 531 1 538 3 393 727 4 827 1 689 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 689 448 299 34 3 677 1 704 

68 Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 177 96 145 78 380 86 

69-74+ Övriga företagstjänster 

77-82 Other business activities 1 348 734 608 107 2 285 576 

90-93 Kultur, nöje och fritid 

Arts, entertainment and recreation .. .. .. .. .. .. 

95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication 

equipment 4 4 0 0 2 2 

Källa: SCB Företagens utgifter för it 2011 (www.scb.se/NV0802). 



11.11 


Företagens utgifter för leasing och hyra av data- och 

telekommunikationsutrustning 2011, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on rental and leas of computer and 

telecommunication equipment 2011, SEK millions 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Finansiell leasing 

Finance lease 

Hyra/operationell 

leasing 

Rental/operating 

lease 

05-09 Gruvor och mineralutvinning Mines and quarries .. 64 

10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 701 2 084 

35-39 Energi och återvinning Energy and recycling 28 901 

41-43 Byggverksamhet Construction 34 92 

45–47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor vehicles 155 712 

49-53 Transport och magasinering Transport and storage 34 158 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service activities 25 80 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 787 2 353 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 45 671 

68 Fastighetsverksamhet Real estate activities 33 93 

69-74+ Övriga företagstjänster 

77-82 Other business activities 209 528 

90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation .. 19 

95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment 0 1 

Källa: SCB Företagens utgifter för it 2011 (www.scb.se/NV0802). 



11.12 

It-specialister i it-sektorn efter bransch och kön 2010 

Engineers and scientists in IT sector by industry and sex 

Bransch 

Industry 

It-specialister 

Engineers and 

scientists in IT sector 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Totalt antal sysselsatta 

Employed, total 


ELEKTRONIKINDUSTRI Computer industry 5 826 941 6 767 18 970 7 515 26 485 

Elektroniska komponenter 248 19 267 1 208 560 1 768 

Kretskort 389 87 476 1 332 947 2 279 

Datorer och kringutrustning 335 29 364 1 099 376 1 475 

Kommunikationsutrustning 4 731 787 5 518 14 838 5 328 20 166 

Hemelektronik 123 19 142 487 302 789 

Magnetiska och optiska medier 0 0 0 6 2 8 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 39 408 6 711 46 119 107 908 37 313 145 221 

Partihandel med it-utrustning 

Wholesale of information and communication 

equipment 3 565 259 3 824 13 499 4 410 17 909 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 2 368 184 2 552 8 315 2 534 10 849 

Partihandel med elektronik- och 

telekommunikationsutrustning 1 197 75 1 272 5 184 1 876 7 060 

Utgivning av programvara Software publishing 3 558 562 4 120 9 403 3 081 12 484 

Utgivning av dataspel 511 35 546 1 336 235 1 571 

Utgivning av annan programvara 3 047 527 3 574 8 067 2 846 10 913 

Telekommunkation Telecommunications 4 449 658 5 107 13 307 7 162 20 469 

Trådbunden telekommunikation 2 690 420 3 110 7 600 4 840 12 440 

Trådlös telekommunikation 1 014 205 1 219 3 620 1 957 5 577 

Telekommunkation via satellit 31 4 35 153 67 220 

Annan telekommunikation 714 29 743 1 934 298 2 232 

It-tjänster 

Computer programming, consultancy and related 

activities 25 940 4 969 30 909 65 841 20 138 85 979 

Dataprogrammering 12 773 2 189 14 962 31 605 9 424 41 029 

It-konsultverksamhet 11 449 2 445 13 894 29 322 9 127 38 449 

Datordriftjänster 1 461 301 1 762 4 101 1 348 5 449 

Andra it-tjänster 257 34 291 813 239 1 052 

Informationstjänster Information service activities 1 097 225 1 322 3 888 2 109 5 997 

Databehandling, hosting o.d. 956 205 1 161 3 242 1 711 4 953 

Webbportaler 141 20 161 646 398 1 044 

Reparation av datorer, hushållartiklar och 

personliga artiklar 

Repair of computers and personal and household 

goods 799 38 837 1 970 413 2 383 

Reparation av datorer och kringutrustning 597 28 625 1 454 227 1 681 

Reparation av kommunikationsutrustning 202 10 212 516 186 702 

Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS (www.scb.se/AM0207); Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 


Arbetsmarknad 

Labour market 


Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013 

12 – Arbetsmarknad 

Labour market 

12.1 Löner ..................................................... 234 

Wages and salaries 

12.2 Arbetsmarknad ..................................... 235 

Labour market 

12.3 Funktionsnedsattas situation på 

arbetsmarknaden ......................................... 237 

Labour market situation for disabled 

persons 

12.4 Personer berörda av varsel om 

uppsägning 1991–2011 ................................ 239 

Persons receiving redundancy notices 

12.5 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2011 ................................. 239 

Employment offices, new jobs with 

duration of more than 10 days 

12.6 Andelar arbetslösa september 

2011 – augusti 2012 bland ungdomar 

(15–24 år) och totalt (15–74 år), 

säsongrensade data .................................... 239 

Unemployment rate, age 15–24 and 

15–74, seasonally adjusted data 

12.7 Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 

1 000-tal .................................... 240 

Labour force participation of the 

population, in thousands 

12.8 Inrikes och utrikes födda, jämförelse. 

Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2011 ........ 240 

Swedish and foreign born persons, 

comparison. Population aged 15–74 years 

by labour force participation and sex 

12.9 Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet samt efter 

kön och utbildningsnivå 2011 ..................... 241 

Labour force participation of the population 

aged 15–74 years by sex and level 

of education 

12.10 Sysselsatta efter näringsgren 

(SNI 2007), 1 000-tal ..................................... 241 

Employed persons by industry, thousands 

12.11 Sysselsatta efter anknytningsgrad 

till arbetsmarknaden, överenskommen 

arbetstid per vecka, kön och 

ålder 2011 ...................................................... 242 

Employed persons by degree of attachment 

to the labour market, working hours 

per week, sex and age 

12.12 Anställda (exkl. tjänstlediga) 

inom offentlig sektor, 1 000-tal .................... 243 

Employees (excl. employees which are 

on leave) in public sector, thousands 

12.13 Anställda efter sektor, länsvis, 

1:a kvartalet 2012 .......................................... 243 

Number of employees by sector and 

county, 1st quarter 

12.14 Arbetsmiljö för sysselsatta 

2011 fördelade efter kön och ålder, 

procent .......................................................... 244 

Working environment for employed 

persons by sex and age, percent 

12.15 Anmälda arbetsolyckor med 

sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 

Arbetstagare och egenföretagare ............... 247 

Reported occupational accidents with 

absence from work and work-related 

diseases. Employees and self-employed 

persons 

12.16 Personalutbildning för sysselsatta 

med fördelning på näringsgren 

(SNI 2007) och kurslängd, första 

halvåret .......................................................... 248 

Staff and labour force training by industry 

and course length, first half of the year 

12.17 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i november 

2010, länsvis, enligt indelningen den 1 

januari 2011 ................................................... 249 

Employed persons by place of work, by 

county and industry 

12.18 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i kombination 

med kön och yrkesställning i 

november 2010 ............................................. 251 

Employed persons by industry, sex and 

status of employment 

12.19 Förvärvsarbetande anställda i 

åldern 16–64 år efter yrke (SSYK 96) i 

kombination med kön 2010 ......................... 253 

Wage-earning employees aged 16–64 by 

occupation and sex 

12.20 Totalt antal arbetstimmar (faktiskt 

arbetad tid) i genomsnitt per vecka för 

personer i arbete, miljoner .......................... 256 

Total number of hours worked (actual 

hours) per week on average for persons 

at work, millions 



12.21 Personer berörda av varsel om 

uppsägning inom olika näringsgrenar 

(SNI 2007) 2010 och 2011 ............................. 256 

Persons receiving redundancy notices, by 

industry 

12.22 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet .................................................... 257 

Employment offices, new vacancies with 

duration of more than 10 days 

12.23 Arbetsförmedlingen, utgifter, 


National Labour Market Board, 

expenditures, SEK m 

12.24 Arbetslöshetskassor, medlemsantal 

och förmåner den 31 december ......... 258 

Unemployment insurance funds, 

members and benefits 

12.25 Arbetslöshetskassor, verksamhet 

........................................................... 258 

Unemployment insurance funds, 

activity 

12.26 Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 

och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och 

branschföreningar den 1 oktober 2012 ...... 259 

The Confederation of Swedish Enterprise, 

member employer organisations and 

industry organisations 

Arbetsmarknad 

12.27 Vissa fackliga organisationer, 

anslutna medlemmar den 31 december 

2011 ................................................................260 

Swedish Federations of Trade Unions, 

members 

12.28 Arbetsinställelser, lovliga och 

olovliga, inom olika näringsgrenar 

(SNI 92) ...........................................................261 

Stoppages of work, legal and illegal, by 

industry 

12.29 Genomsnittlig timlön för arbetare 

inom privat sektor, kronor ............................262 

Average hourly wages of manual workers 

in private sector, SEK 

12.30 Genomsnittlig månadslön efter 

utbildningsnivå och kön, kronor .................262 

Average monthly salary by level of 

education and sex, SEK 

12.31 Genomsnittlig månadslön för 

tjänstemän inom privat sektor, kronor .......263 

Average monthly salary of non-manual 

workers in private sector, SEK 

12.32 Statlig sektor – genomsnittlig 

månadslön efter näringsgren, kronor .........264 

Governmental sector – average monthly 

salary by industry, SEK 

12.33 Genomsnittlig månadslön efter 

sektor och kön...............................................264 

Average monthly salary by sector and sex 



12.1 Löner 

Wages and salaries 

Högutbildade män tjänade år 2012 i genomsnitt 8 600 kronor mer än kvinnorna 

i samma grupp – varje månad. Gapet är dock mindre om man ser till samtliga 

anställda, männens genomsnittliga månadslön blev då 31 200 kronor medan 

kvinnornas blev 26 800 kronor. 

Högre utbildning ger högre lön 

Anställda som endast gått ut grundskolan hade 

en genomsnittlig månadslön på 25 100 kronor. 

De med gymnasial utbildning tjänade 26 200, 

medan de med eftergymnasial utbildning tjänade 

33 500 kronor i genomsnitt. Utbildningen 

påverkar alltså individens lön positivt – högre 

utbildning leder till en högre lön. Detta gäller 

både kvinnor och män, även om män generellt 

sett har en högre lönenivå. Skillnaden mellan 

kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön 

är störst i gruppen med eftergymnasial utbildning 

om 3 år eller längre (exkl. forskarutbildade). 

Det var 24 procent av alla anställda som 

hade den utbildningsnivån. I den gruppen hade 

kvinnorna en genomsnittlig månadslön på 

31 200 kronor medan männens lön var 39 800 

kronor. En förklaring till löneskillnaderna är 

den könsuppdelade arbetsmarknaden. 

Av samtliga kvinnor med eftergymnasial utbildning 

arbetade 48 procent inom kommuner och 

landsting och 43 procent i privat sektor. För 

männen var motsvarande andelar 18 respektive 

71 procent. 

Anställda mellan 18 och 24 år hade en 

genomsnittlig månadslön på 21 800 kronor, medan 

anställda i åldrarna 25–34 år tjänade 26 500 

kronor. De mellan 45 och 54 år hade högst 

genomsnittlig månadslön med 31 300 kronor. 

Högst lön i Stockholm 

I Stockholmsregionen var den genomsnittliga 

månadslönen högst. Där låg den på 32 800 kronor, 

att jämföra med 29 000 kronor i hela landet 

eller 26 700 i regionen Småland med öarna där 

den genomsnittliga månadslönen var lägst. 

Tio yrkesgrupper med störst respektive minst löneskillnad mellan kvinnor och män 2011 

Månadslön 2011 

Kvinnor 

Män 

Kvinnors 

lön i % 

av männens 

Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 38 200 54 900 70 

Banktjänstemän och kreditrådgivare 31 500 44 300 71 

Ekonomichefer och administrativa 

chefer 47 700 66 400 72 

Chefer för mindre enheter inom vård 

och omsorg 39 300 52 600 75 

Försäkringsrepresentanter 34 700 46 200 75 

Verkställande direktörer, verkschefer 

m.fl. 63 700 83 400 76 

Övriga företagsekonomer 37 300 49 300 76 

Organisationsutvecklare 39 700 49 300 80 

Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 

20 600 25 700 80 

Övriga jurister 30 700 37 700 81 

Barnsjuksköterskor 29 700 29 700 100 

Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 29 500 29 500 100 

Fotografer 28 400 28 400 100 

Platsförmedlare och arbetsvägledare 28 000 27 800 100 

Fritidsledare m.fl. 23 300 23 300 100 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 

m.fl. 24 100 24 200 100 

Försäljare, dagligvaror 25 000 25 000 100 

Demonstratörer, uthyrare m.fl. 22 700 22 700 100 

Fordonsmontörer m.fl. 25 600 25 700 100 

Tidningsdistributörer m.fl. 24 500 24 500 100 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



Arbetsmarknad 

12.2 Arbetsmarknad 

Labour market 

År 2011 visar på en fortsatt återhämtning av arbetsmarknaden. Det handlar 

i likhet med återhämtningen under 2010 om en ökning av antalet personer i 

arbetskraften och antalet sysselsatta. Jämfört med 2010 minskade även 

antalet arbetslösa. 

Befolkningen i åldern 15–74 år var 2011 i genomsnitt 

7 074 000, vilket är 52 000 fler än 2010. 

Antalet personer i arbetskraften, det vill säga, 

antingen sysselsatta eller arbetslösa, uppgick till 

5 020 000. Det innebär en ökning med 58 000 

personer, varav 39 000 kvinnor, jämfört med 

föregående år. 

Det relativa arbetskraftstalet (andelen av 

befolkningen som befinner sig i arbetskraften) 

ökade med 0,3 procentenheter till 71,0 procent. 

Ökningen berodde främst på att fler kvinnor 

var i arbetskraften. Det relativa arbetskraftstalet 

för kvinnor ökade med 0,6 procentenheter till 

68,0 procent. 

Sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av 

befolkningen) ökade med 0,9 procentenheter 

under 2011 jämfört med året innan – till 65,6 

procent. Bland männen ökade sysselsättningsgraden 

med 0,7 procentenheter till 68,3 procent, 

och för kvinnorna med 1,1 procentenheter till 

62,9 procent. Bland ungdomarna i åldern 15–24 

år var 40,4 procent sysselsatta, en ökning med 

1,9 procentenheter jämfört med år 2010. 

Andelen sysselsatta bland ungdomar och totalt 

2002–2011 

Befolkningen 15–74 år, i arbetskraften och ej i 

arbetskraften 2011 

Bland de utrikesfödda var 688 000 personer 

sysselsatta, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad 

på 56,2 procent. För de utrikesfödda männen 

var andelen sysselsatta i förhållande till 

befolkningen 61,6 procent, och motsvarande 

siffra för utrikesfödda kvinnor var 51,3 procent. 

Sysselsättningen ökade 

De sysselsatta består av de anställda (fast- och 

tidsbegränsat anställda), samt företagare och 

medhjälpande hushållsmedlemmar. År 2011 

ökade antalet sysselsatta med 96 000 till 4 642 000 

personer i åldern 15–74 år. 

Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 

503 000 sysselsatta. I åldersgruppen 20–24 år 

ökade antalet sysselsatta med 28 000 till 381 000 

personer. Det motsvarar en ökning med 7,9 procent 

jämfört med föregående år. 

Störst ökning av sysselsatta i Stockholm 

Antalet sysselsatta ökade inom tre näringsgrenar 

jämfört med föregående år. Finansiell verksamhet 

ökade med 28 000 till 737 000 sysselsatta, 

Vård och omsorg ökade med 23 000 till 723 000 

och Information och kommunikation ökade med 

16 000 till 196 000 sysselsatta personer. 

Antalet sysselsatta ökade i fyra län: 

Stockholms, Västra Götalands, Uppsala och 

Norrbottens. Mest ökade antalet sysselsatta i 

Stockholms län, där 30 000 fler var sysselsatta 

jämfört med 2010. I Västra Götalands län ökade 

antalet sysselsatta med 24 000 och i Uppsala län 

med 9 000 personer. Det län med störst 

procentuell ökning var Norrbottens län, där 

antalet sysselsatta ökade med 5,6 procent, vilket 

motsvarar 6 000 personer. 

Av de sysselsatta var 49 000 personer sysselsatta 

utomlands men folkbokförda i Sverige. 



Drygt 4 miljoner anställda 

Under 2011 var antalet anställda 4 157 000 personer. 

Det är en ökning med 108 000 personer 

jämfört med året innan. Ökningen bestod av 

både fast och tidsbegränsat anställda, vilka 

ökade med 67 000 respektive 41 000 personer. 

2,5 respektive 2,1 procentenheter. Högst arbetslöshet 

hade Värmlands län med 9,5 procent av 

arbetskraften och lägst hade Uppsala län med 

5,7 procent. 

Andelen arbetslösa per län AKU 2011, procent 

Arbetade timmar ökade med drygt 2 procent 

Det totala antalet arbetade timmar per vecka 

uppgick 2011 till i genomsnitt 143,9 miljoner 

timmar. Jämfört med 2010 är det en ökning med 

3 miljoner timmar eller 2,1 procent, varav kvinnorna 

stod för i genomsnitt 2 miljoner. 

378 000 arbetslösa under 2011 

Under 2011 minskade antalet arbetslösa jämfört 

med tidigare år. För befolkningen i åldersgruppen 

15–74 år var antalet arbetslösa under 2011 i 

genomsnitt 378 000 personer. Det är en minskning 

med 38 000 jämfört med året innan. Även 

arbetslösheten bland ungdomarna i åldern 

15–24 år minskade, med 12 000 till 149 000 

arbetslösa. Av dessa var dock 67 000 heltidsstuderande. 

Arbetslöshetstalet (andelen arbetslösa av 

arbetskraften) var 7,5 procent. Det är en minskning 

med 0,9 procentenheter. Bland männen 

minskade andelen arbetslösa med 0,9 procentenheter 

till 7,6 procent och bland kvinnorna 

minskade den med 0,7 procentenheter till 7,5 

procent. Bland ungdomarna i åldersgruppen 

15–24 år var 22,9 procent av arbetskraften 

arbetslösa, vilket är en minskning med 2,3 procentenheter 

jämfört med 2010. 

Andelen arbetslösa bland ungdomar (15–24 år) 

och totalt (15–74 år) 2002–2011 

Även antalet långtidsarbetslösa (de som har 

haft en arbetslöshetstid på minst 27 veckor) 

minskade. Mellan 2010 och 2011 minskade antalet 

långtidsarbetslösa med 19 000 till 113 000 

personer. 

Arbetslösheten minskade totalt i åtta län 

under 2011, för resterande län var förändringarna 

inte statistiskt säkerställda. De regioner 

som hade störst minskning var Uppsala län 

och Västernorrlands län, vilka minskade med 



Personer utanför arbetskraften 

Gruppen ej i arbetskraften består av personer 

som varken är sysselsatta eller arbetslösa och 

utgörs främst av pensionärer, heltidsstuderande 

och sjuka. Under 2011 var 2 054 000 personer i 

åldern 15–74 år utanför arbetskraften. Av dessa 

var 54 procent kvinnor och 46 procent män. 

Jämfört med 2010 så minskade antalet personer 

som ansåg sig vara sjuka med 21 000 till 355 000, 

och antalet pensionärer ökade med 30 000 till 

868 000 personer. 

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna 2011 

(www.scb.se/aku). 



12.3 

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

Labour market situation for disabled persons 

Arbetsmarknad 

Drygt 900 000 personer mellan 16–64 år i Sverige har någon funktionsnedsättning. 

För över en halv miljon av dem, 57 procent, innebär det också att arbetsförmågan är 

nedsatt. Hur ser det ut för dessa grupper på arbetsmarknaden? 

Definitionen av funktionsnedsättning baserar 

sig på FN:s standardregler. Man kan ha nedsatt 

syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, 

rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk 

funktionsnedsättning. Det kan även vara 

diabetessjukdom, hjärt- och lungproblem, magtarmsjukdom, 

psoriasis, epilepsi, dyslexi eller 

något liknande. Man kan ha funktionsnedsättning 

utan nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning 

med nedsatt arbetsförmåga. 

Sexton av hundra är funktionsnedsatta 

Drygt var sjätte person i åldern 16–64 år, eller 16 

procent, har någon funktionsnedsättning. 

Främst gäller nedsättningen rörelsehinder (30 

procent), astma/allergi/annan överkänslighet 

(17 procent) samt psykisk funktionsnedsättning 

(9 procent). För omkring 525 000 personer, 9 

procent av hela befolkningen, innebär funktionsnedsättningen 

även att deras arbetsförmåga 

är nedsatt. Fler kvinnor än män uppger 

detta – cirka 61 procent av kvinnorna respektive 

52 procent av männen. 

Andel personer som svarat att de har någon 

funktionsnedsättning har minskat för varje år 

sedan år 2000, då andelen var cirka 21 procent 

av den totala befolkningen. Vid senaste mätningen 

år 2008 var andelen drygt 15 procent. 

Två tredjedelar av de med funktionsnedsättning 

i åldern 16–64 år ingick i arbetskraften 

år 2008. Denna siffra kan jämföras med de utan 

funktionsnedsättning. Av dessa ingick 8 av 10 i 

arbetskraften. 

I gruppen funktionsnedsatta med nedsatt 

arbetsförmåga har 47 procent rörelsehinder. 

Astma/allergi eller annan överkänslighet kommer 

därefter (14,5 procent) följt av psykisk 

funktionsnedsättning (9,4 procent). 

Funktionsnedsatta i arbete 

Sysselsättningen för funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga är markant lägre än i 

andra grupper, precis som tidigare år. Hälften 

av de med nedsatt arbetsförmåga hade sysselsättning 

2008. Motsvarande andel bland de 

funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga 

var 78 procent. Andelen sysselsatta bland de 

utan funktionsnedsättning visade sig vara något 

lägre, 77 procent. 

Det betyder att funktionsnedsättningen i sig 

inte påverkar graden av sysselsättning (detsamma 

gäller för deltagandet i arbetskraften). 

Däremot har det betydelse om funktionsnedsättningen 

även medför att arbetsförmågan är 

nedsatt. 

Av de sysselsatta totalt var andelen med 

funktionsnedsättning 13 procent 2008. Det är i 

samma nivå som 2006. 

Andel sysselsatta bland funktionsnedsatta med 

och utan nedsatt arbetsförmåg samt bland ej 

funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Andel i arbetskraften bland funktionsnedsatta 

med och utan nedsatt arbetsförmåga samt 

bland ej funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Lägst arbetslöshet bland funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 

År 2008 var arbetslösheten bland de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 4 procent. 

Det kan jämföras med andelen arbetslösa bland 

de utan funktionsnedsättning som låg nära 5 

procent. Arbetslösheten för de funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent. 



Andel arbetslösa bland funktionsnedsatta med 

och utan nedsatt arbetsförmåga samt bland ej 

funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Åldern inverkar 

Ju äldre vi blir, desto vanligare är det att syn 

och hörsel försämras. Även risken för att råka ut 

för skador och sjukdomar ökar med stigande 

ålder. Inte oväntat finns därför den största 

andelen av de med funktionsnedsättning i den 

äldsta åldersgruppen, 50–64 år (44 procent). 

Därefter kommer gruppen 30–49 år (37 procent) 

och slutligen gruppen 16–29 år (19 procent). 

Av de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga 

är majoriteten (53 procent) 50–64 år. 

Motsvarande andel bland de unga är drygt 12 

procent. 

Diskriminering 

Bland de sysselsatta funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga har drygt 20 procent 

blivit diskriminerade. För de utan nedsatt 

arbetsförmåga är förhållandena betydligt bättre. 

Av samtliga funktionsnedsatta har 12 procent 

upplevt någon form av diskriminering på 

grund av funktionsnedsättningen de senaste 

fem åren. 

Cirka 4 procent av de funktionsnedsatta har 

någon gång under de senaste fem åren upplevt 

att de inte fått ett jobb de sökt på grund av sin 

funktionsnedsättning, trots att de haft tillräckliga 

meriter för det. Cirka 4 procent av funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga upplever 

att de på grund av sin funktionsnedsättning 

har blivit förbigångna när de har sökt 

avancemang i sitt arbete. 

Knappt 1 procent av de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga och 6 procent av de 

med nedsatt arbetsförmåga upplever att de 

blivit osakligt behandlade vid lönesättning. 

Foto: Johnér 

Källa: SCB Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

4:e kvartalet 2008 (www.scb.se/AM0503). 



12.4 

Personer berörda av varsel om uppsägning 1991–2011 

Persons receiving redundancy notices 

Arbetsmarknad 

Diagrammet visar på en kraftig varseltopp 

under 2008 och 2009, med cirka 100 000 

varslade om uppsägning per år, i spåren 

efter finanskrisen. Detta kontrasterar starkt 

mot de 30 000 varslade under högkonjunkturåret 

2007. Varselnivån var dock inte lika 

extrem och långvarigt hög som under 1990- 

talskrisen, och de senaste åren har varseltalen 

legat något under det historiska 

medelvärdet. Det bör observeras att alla 

varsel inte resulterar i uppsägning. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2011 

Employment offices, new jobs with duration of more than 10 days 

Diagrammet visar på tydliga svängningar 

de senaste åren, med drygt 800 000 nyanmälda 

lediga platser under högkonjunkturåret 

2007, jämfört med bara cirka 400 000 

platser under de sämre åren dessförinnan, 

samt under krisåret 2009. Därefter syns en 

tydlig återhämtning av platsmarknaden. 

Platsstatistiken påverkas inte bara av 

konjunkturen, utan även av andra faktorer, 

till exempel Arbetsförmedlingens marknadsandelar 

av de lediga platserna. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.6 

Andelar arbetslösa september 2011 – augusti 2012 bland 

ungdomar (15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade data 

Unemployment rate, age 15–24 and 15–74, seasonally adjusted data 

Diagrammet visar säsongrensade data för 

andelen arbetslösa över en ettårsperiod, 

där säsongsvariationer över året har eliminerats. 

Detta möjliggör jämförelser mellan 

de olika månaderna. Arbetslösheten har 

under denna ettårsperiod varierat mellan 

7,3 och 7,8 procent för befolkningen i åldern 

15–74 år medan den för ungdomar varierat 

mellan 22,2 och 25,7 procent. 

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU 

(www.scb.se/aku). 



12.7 

Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 1 000-tal 

Labour force participation of the population, in thousands 

År Year 

Kön Sex 

I arbete 

Persons 

at work 

I arbetskraften 

Population in the labour force 

Sysselsatta 

Employed 

Frånvarande 

Persons 

absent 

from work 

Summa 

Arbetslösa 

Unemployed 

Summa 

Total 

Ej i arbetskraften 

ningen, 

Befolk- 

Persons totalt, 

not in the 16–64/ 

labour 15–74 år 1 

force Population, 

total, 

16–64/ 

15–74 

years 1 

Arbetslösa 

i 

procent 

av arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften 

i 

procent 

av befolkningen 

Labour 

force ratio 

Sysselsatta 

i procent 

av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

2005 3 640 707 4 348 367 4 714 1 949 6 663 7,8 70,8 65,2 

Män Men 1 970 311 2 281 194 2 475 886 3 361 7,8 73,6 67,9 

Kv Women 1 670 397 2 067 173 2 239 1 062 3 302 7,7 67,8 62,6 

2006 3 715 715 4 429 336 4 766 1 966 6 732 7,1 70,8 65,8 

Män 2 016 315 2 331 173 2 503 896 3 399 6,9 73,7 68,6 

Kv 1 699 400 2 099 164 2 262 1 071 3 333 7,2 67,9 63,0 

2007 3 842 699 4 541 298 4 838 1 965 6 803 6,1 71,1 66,7 

Män 2 077 314 2 390 149 2 540 898 3 438 5,9 73,9 69,5 

Kv 1 765 385 2 150 148 2 299 1 067 3 365 6,5 68,3 63,9 

2008 3 889 704 4 593 305 4 898 1 982 6 880 6,2 71,2 66,8 

Män 2 102 320 2 422 152 2 574 904 3 479 5,9 74,0 69,6 

Kv 1 787 384 2 171 152 2 324 1 077 3 401 6,6 68,3 63,8 

2009 3 785 714 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7 

Män 2 030 328 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1 

Kv 1 755 385 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,6 

2010 3 869 678 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 70,7 64,7 

Män 2 099 303 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 73,9 67,6 

Kv 1 770 375 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 67,4 61,8 

2011 3 962 681 4 642 378 5 020 2 054 7 074 7,5 71,0 65,6 

Män 2 135 309 2 444 200 2 643 935 3 579 7,6 73,9 68,3 

Kv 1 827 372 2 199 178 2 376 1 119 3 495 7,5 68,0 62,9 

Anmärkning: Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, olika population och definition av arbetslösa. As from 2005 the 

data are not comparable to the data of earlier years, different population and definition unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 1 samt Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad. 

12.8 

Inrikes och utrikes födda, jämförelse. Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2011 

Swedish and foreign born persons, comparison. Population aged 

15–74 years by labour force participation and sex 

Befolkningen, 

1 000-tal 

Population, 

thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften i 

procent av 

befolkningen 

Labour force 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen 

Both sexes 4 642 378 5 020 2 054 7 074 7,5 71,0 65,6 

Inrikes födda 

Swedish born 3 954 248 4 203 1 648 5 851 5,9 71,8 67,6 

Utrikes födda 

Foreign born 688 129 817 406 1 223 15,8 66,8 56,2 

Män Men 2 444 200 2 643 935 3 579 7,6 73,9 68,3 

Inrikes födda 2 084 132 2 215 779 2 995 6,0 74,0 69,6 

Utrikes födda 360 68 428 156 584 15,9 73,3 61,6 

Kvinnor Women 2 199 178 2 376 1 119 3 495 7,5 68,0 62,9 

Inrikes födda 1 871 116 1 987 869 2 856 5,9 69,6 65,5 

Utrikes födda 328 61 389 250 639 15,8 60,9 51,3 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 32A, B samt Statistikdatabasen: 




12.9 

Arbetsmarknad 

Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet samt efter 

kön och utbildningsnivå 2011 

Labour force participation of the population aged 15–74 years by sex 

and level of education 

Befolkningen, 1000-tal 

Population, thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen Both sexes 4 642 378 5 020 2 054 7 074 7,5 65,6 

Förgymnasial utbildning 

Compulsory school 535 113 648 874 1 521 17,4 35,2 

Gymnasial utbildning 

Upper secondary education 2 170 170 2 340 709 3 049 7,3 71,2 

Eftergymnasial utbildning 

Post-secondary education 1 930 93 2 023 451 2 473 4,6 78,0 

Uppgift saknas Unknown level 7 2 9 21 30 23,1 23,4 

Män Men 2 444 200 2 643 935 3 579 7,6 68,3 

Förgymnasial utbildning 331 59 391 426 816 15,2 40,6 

Gymnasial utbildning 1 212 94 1 306 313 1 619 7,2 74,9 

Eftergymnasial utbildning 895 46 941 189 1 129 4,8 79,2 

Uppgift saknas 5 1 6 8 14 22,8 34,2 

Kvinnor Women 2 199 178 2 376 1 119 3 495 7,5 62,9 

Förgymnasial utbildning 204 53 257 448 705 20,7 28,9 

Gymnasial utbildning 957 77 1 034 396 1 430 7,4 66,9 

Eftergymnasial utbildning 1 035 47 1 082 262 1 344 4,3 77,0 

Uppgift saknas 2 1 3 13 16 23,9 14,0 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 




12.10 

Sysselsatta efter näringsgren (SNI 2007), 1 000-tal 

Employed persons by industry, thousands 

Näringsgren Industry 2009 2010 2011 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 98 96 93 

Tillverkning och utvinning, energi och miljö 

Manufacturing, mining, quarrying, electricity and water supply 611 602 612 

Därav: Tillverkning av verkstadsvaror 

Manufacturing of machinery and transport equipment 288 280 286 

Byggverksamhet Construction 294 305 312 

Handel Wholesale and retail trade 551 560 567 

Transport Transportation 240 242 238 

Hotell och restaurang Accomodation and food services 144 153 144 

Information och kommunikation Information and communication 180 181 196 

Finansiell verksamhet, företagstjänster 

Financial intermediation, business activities 703 709 737 

Offentlig förvaltning m.m. Public administration, etc. 267 274 280 

Utbildning Education 480 494 504 

Vård och omsorg Health and social work 702 700 723 

Personliga och kulturella tjänster Personal services and cultural activities 223 225 223 

Uppgift saknas Unknown 7 6 13 

Summa Total 4 499 4 546 4 642 






12.11 

Sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden, 

överenskommen arbetstid per vecka, kön och ålder 2011 

Employed persons by degree of attachment to the labour market, 

working hours per week, sex and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Fast anställda 

Permanent 

employee 

Tidsbegränsat 

anställda 

Employees 

employed 

for a limited 

period 

Summa 

anställda 

All 

employees 

Sysselsatta 1 000-tal 

Employed thousands 

Företagare, 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

Entrepreneur/ 

selfemployed, 

unpaid household 

workers 

Summa 

sysselsatta 

Total 

1–19 tim. 

1–19 

hours 

Därav 

Of which 

20–34 

tim. 

35– 

tim. 

Genomsnittlig 

överenskommen 

arbetstid, 

timmar 

Average 

number of 

agreed 

working hours 

Båda könen 

Both sexes 

15–24 år years 208,4 282,0 490,4 12,5 502,8 119,3 109,5 270,9 29,9 

därav 16–19 25,7 88,0 113,7 1,9 115,6 52,7 24,4 37,4 22,3 

20–29 år 504,7 303,1 807,8 31,6 839,4 90,7 150,8 595,6 35,0 

30–49 år 1 805,3 187,4 1 992,7 212,1 2 204,8 38,3 332,3 1 831,7 39,0 

50–64 år 1 106,1 70,3 1 176,4 186,1 1 362,4 38,6 244,7 1 077,0 38,4 

65–74 år 32,2 27,8 59,9 53,4 113,3 50,4 31,6 30,4 22,7 

20–64 år 3 416,0 560,8 3 976,8 429,9 4 406,7 167,6 727,8 3 504,2 38,0 

25–64 år 3 235,4 370,9 3 606,3 419,7 4 026,0 106,2 643,5 3 271,0 38,6 

15–74 år 3 476,0 680,6 4 156,6 485,5 4 642,2 275,9 784,6 3 572,4 37,2 

Män Men 

15–24 år years 121,8 124,9 246,7 8,2 254,8 43,7 38,6 171,1 33,0 

därav 16–19 13,0 38,4 51,4 1,2 52,6 18,9 9,3 23,8 26,0 

20–29 år 287,5 134,9 422,4 22,3 444,7 35,4 49,6 358,8 37,0 

30–49 år 929,3 79,7 1 009,0 151,9 1 160,9 12,6 60,7 1 086,5 40,9 

50–64 år 538,2 33,6 571,8 136,6 708,4 16,8 60,7 629,4 40,4 

65–74 år 18,6 13,8 32,4 41,7 74,2 27,4 21,9 24,3 25,3 

20–64 år 1 755,0 248,2 2 003,2 310,8 2 314,0 64,7 171,0 2 074,8 40,0 

25–64 år 1 646,5 163,8 1 810,3 304,2 2 114,5 42,0 142,2 1 927,7 40,5 

15–74 år 1 786,9 302,5 2 089,4 354,1 2 443,5 113,1 202,7 2 123,0 39,2 

Kvinnor 

Women 

15–24 år years 86,6 157,1 243,7 4,3 248,0 75,6 70,9 99,9 26,7 

därav 16–19 12,7 49,7 62,3 0,7 63,1 33,7 15,1 13,6 19,3 

20–29 år 217,2 168,2 385,4 9,4 394,8 55,3 101,3 236,8 32,7 

30–49 år 875,9 107,7 983,7 60,2 1 043,9 25,7 271,6 745,1 36,9 

50–64 år 567,9 36,7 604,6 49,4 654,0 21,9 184,0 447,6 36,1 

65–74 år 13,6 13,9 27,5 11,6 39,1 23,0 9,7 6,1 17,6 

20–64 år 1 661,1 312,6 1 973,6 119,0 2 092,7 102,9 556,8 1 429,4 35,9 

25–64 år 1 588,9 207,1 1 796,0 115,5 1 911,5 64,2 501,3 1 343,3 36,4 

15–74 år 1 689,1 378,1 2 067,2 131,4 2 198,6 162,8 581,9 1 449,3 35,0 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 2 samt Statistikdatabasen: 




12.12 

Arbetsmarknad 

Anställda (exkl. tjänstlediga) inom offentlig sektor, 1 000-tal 

Employees (excl. employees which are on leave) in public sector, 

thousands 

Sektor Sector 2007 2008 2009 2010 2011 

Statlig sektor Governmental sector 227,1 223,2 222,1 224,7 229,3 

Kvinnor Women 112,6 110,9 112,0 114,9 116,7 

Män Men 114,4 112,3 110,1 109,8 112,6 

Primärkommunal sektor Municipalities 803,3 786,0 767,6 774,2 780,4 

Kvinnor 629,0 618,8 603,4 607,8 613,3 

Män 174,4 167,3 164,2 166,4 167,1 

Landstingskommunal sektor County councils 237,0 236,8 232,8 229,8 232,3 

Kvinnor 188,9 188,6 184,8 182,5 184,4 

Män 48,2 48,2 48,0 47,2 48,0 

Samtliga Total 1 267,4 1 246,0 1 222,4 1 228,7 1 242,0 

Kvinnor 930,5 918,3 900,1 905,2 914,3 

Män 337,0 327,7 322,3 323,4 327,7 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50, 51 och 52 (www.scb.se/AM0104, 

www.scb.se/AM0105 och www.scb.se/AM0106). 

12.13 

Anställda efter sektor, länsvis, 1:a kvartalet 2012 

Number of employees by sector and county, 1st quarter 

Län 

County 

Offentlig sektor 

Public sector 

Varav tillsvidareanställda 

Of whom permanent 

employees 

Privat sektor 



Totalt 

Total 


Stockholms 219 195 115 209 854 224 722 959 1 073 419 838 169 

Uppsala 52 359 28 944 73 063 63 766 125 422 92 710 

Södermanlands 35 054 25 076 61 736 55 565 96 790 80 642 

Östergötlands 56 222 38 054 118 879 105 143 175 101 143 197 

Jönköpings 50 799 37 007 102 031 91 353 152 830 128 360 

Kronobergs 26 800 18 714 58 169 51 954 84 970 70 668 

Kalmar 33 752 25 356 60 796 55 050 94 548 80 406 

Gotlands 9 005 5 816 11 906 10 768 20 911 16 583 

Blekinge 23 681 16 096 37 827 34 082 61 507 50 178 

Skåne 159 316 106 870 342 473 299 648 501 789 406 518 

Hallands 37 683 27 798 77 389 67 906 115 072 95 704 

Västra Götalands 220 457 156 067 487 950 428 412 708 407 584 479 

Värmlands 40 926 27 441 68 259 60 032 109 185 87 474 

Örebro 44 401 29 131 77 813 68 092 122 214 97 223 

Västmanlands 31 050 22 171 72 794 63 270 103 844 85 441 

Dalarnas 40 130 29 638 73 275 65 281 113 405 94 919 

Gävleborgs 37 426 27 170 74 573 66 386 111 999 93 556 

Västernorrlands 35 918 25 221 62 486 54 424 98 404 79 644 

Jämtlands 21 137 14 377 32 751 23 998 53 888 38 375 

Västerbottens 45 823 31 912 64 914 55 677 110 736 87 589 

Norrbottens 42 609 26 151 63 762 55 939 106 370 82 090 

Hela riket Sweden 1 263 743 834 219 2 877 070 2 499 705 4 140 811 3 333 925 

Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik: Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201). 



12.14 

Arbetsmiljö för sysselsatta 2011 fördelade efter kön och ålder, 

procent 

Working environment for employed persons by sex and age, percent 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre 

Questions posed to employed persons aged 16 and over 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män i åldern 

Men aged 

Kvinnor i åldern 

Women aged 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetsmiljöarbete Work environment management 

Systematiskt arbetsmiljöarbetet pågår på arbetsplatsen 

Efforts for systematic work environment management are carried 

out at the establishment 56 55 44 57 60 32 60 60 

Företagshälsovård Occupational health service 

Har tillgång till företagshälsovård genom arbetet 

Occupational health service provided via work 67 62 53 71 69 43 67 65 

Företagshälsovården har besökt arbetsplatsen eller på annat sätt 

gjort en bedömning av arbetsmiljön 

Establishment assessed by occupational health service 28 19 20 30 29 11 21 22 

Arbetar minst 1/4 av tiden med/vid maskiner 

Working at least 1/4 of the time with machines 

Handhållna eller släpbara maskiner Handheld or portable machine 26 13 35 24 25 18 11 12 

Rörliga maskiner som man sitter i och kör (ej buss eller bil) 

Equipment that one sits in and drives (not buses or cars) 14 2 17 12 15 4 2 2 

Stationära maskiner Stationary machines 16 8 21 15 14 13 7 8 

Datoranvändning Computer work 

Använder persondator Computer work 72 77 56 80 72 57 83 82 

Använder persondator minst halva tiden 

Computer work at least half of the time 41 44 30 48 38 34 49 42 

Använder persondator nästan hela tiden 

Computer work almost all the time 16 20 16 19 12 17 23 16 

Kroppsliga besvär Pain in the body 

Har ont varje vecka i Feel pain every week in the 

Övre delen av ryggen eller nacken Upper parts of back or neck 28 42 26 28 29 41 43 41 

Nedre delen av ryggen Lower parts of back 27 33 24 28 29 38 32 32 

Axlar eller armar Shoulders or arms 25 36 16 24 32 31 35 41 

Höfter, ben, knän eller fötter Hips, legs, knees or feet 24 30 22 21 31 29 24 40 

Andra besvär Other kind of problem 

Förhållanden varje vecka Conditions every week 

Är uttröttad i kroppen Physically exhausted 44 49 50 41 46 53 46 52 

Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid 

Cannot dismiss job from thoughts when off work 41 46 30 46 40 40 50 44 

Är trött och håglös Tired and listless 32 41 35 33 28 46 42 37 

Har svårigheter att sova p.g.a. tankar på jobbet 

Hard to sleep because of thoughts about work 18 23 14 19 19 18 23 27 

Känner olust att gå till arbetet No desire to go to job 16 18 24 14 14 25 17 14 

Är varje dag för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter 

Too tired/lack time for family, friends or recreation activities every 

day 5 8 6 6 4 7 9 8 

Arbetar ensam och riskerar att hamna i otrygga eller riskfyllda 

situationer 

Work alone and run risk of getting into insecure or threatening 

situations 13 15 14 12 14 19 15 12 

Tid för återhämtning Lack of recreation 

Får klart otillräckligt med sömn 

Lack of sleep from workday to workday 11 12 11 12 8 10 12 14 

Sjuknärvaro under de senaste 12 månaderna 

Have worked despite sickness during the last 12 months 

Gått till jobbet två gånger eller mer trots att man borde sjukskrivit sig 

Have gone to work at least twice despite sickness 47 50 47 50 42 50 53 45 

Arbetsställningar, arbetsrörelser Working postures, work 

movements 

Förhållanden varje dag Conditions at work every day 

Tvungen att lyfta minst 15 kg åt gången flera ggr/dag 

Lift at least 15 kg at the same time several times a day 17 10 22 16 17 11 10 9 

Förhållanden minst 1/4 av tiden 

Conditions at work at least 1/4 of time 

Arbetar rent kroppsligt Physical work 40 35 54 36 38 49 32 32 

Måste ta i så mycket att man andas snabbare 

Have to exert so that breathing becomes faster 23 14 35 20 21 23 12 12 

Arbetar ibland framåtböjd utan stöd med händerna 

Have to work leaning forward without support of hands 26 26 33 23 26 34 23 27 

Arbetar ibland i vriden ställning Work in twisted postures 24 25 30 22 25 31 23 25 



12.14 

Arbetsmarknad 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetar ibland med händerna i höjd med axlarna eller högre 

Work with hands raised 22 16 32 18 22 22 14 16 

Arbetar i sittande ställning som högst 1/10 av tiden 

Working in a sitting position at the most 10 % of the time 32 32 42 29 33 41 28 33 

Sitter och arbetar i ett sträck mer än två timmar 

Maintain a sitting position more than two hours without interruption 29 24 27 33 25 22 26 21 

Exponering Exposure 

Utsatt minst 1/4 av tiden för Exposed at least 1/4 of time to 

Buller, svårt att tala i normal samtalston 

Noise, cannot speak in normal tone 30 15 39 27 30 16 14 16 

Vibrationer, kroppen skakar och vibrerar 

Vibrations, body shakes and vibrates 13 1 16 13 13 2 1 1 

Vibrationer, från handhållna maskiner 

Vibrations from hand-held machines 15 3 20 13 14 2 2 3 

Kyla Cold 22 10 34 18 21 16 10 7 

Olja eller skärvätskor (hudkontakt) Oil or cutting fluids (skin contact) 10 1 15 9 7 3 1 1 

Rengörings-, desinfektionsmedel (hudkontakt) 

Cleaning agents and/or disinfectants (skin contact) 8 18 13 7 7 28 16 16 

Vatten (hudkontakt flera ggr/timme) 

Water (skin contact several times an hour) 13 28 21 12 12 35 26 26 

Luftföroreningar Air pollution 27 16 32 26 26 20 16 14 

Tobaksrök från andras rökning som man ser eller känner (passiv 

rökning) Environmental tobacco smoke 5 5 7 5 4 7 4 4 

Stress, sociala relationer Stress, social factors 

Har högst halva tiden möjlighet att själv bestämma arbetstakten 

Can set own work tempo at the most half of the time 44 60 50 45 39 60 60 59 

Kan ta korta pauser för att prata (som mest halva tiden) 

Able to take short breaks to chat (at the most half of the time) 43 63 45 41 46 61 60 68 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från chefer (för det mesta 

inte/aldrig) 

Hardly ever/never receive support and encouragement from 

superiors 35 30 26 33 42 27 28 34 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från arbetskamrater (för det mesta 

inte/aldrig) 

Hardly ever/never receive support and encouragement from fellow 

workers 19 12 10 18 26 8 11 16 

Får för det mesta inte/aldrig besked från chef/arbetsledare vad som i 

första hand skall göras 

Hardly ever/never get information from supervisors about what 

should be given priority 35 38 23 34 42 26 37 46 

Arbetet ger möjlighet att lära nytt, utvecklas i yrket varje vecka 

Can learn something new and develop every week 46 44 54 48 39 53 48 34 

Utsatt för konflikter, hot, våld, mobbning, minst någon gång de 

senaste 12 månaderna Exposed to conflicts, threat, violence, 

bullying at least some time in the last 12 months 

Konflikter/bråk på arbetsplatsen med andra personer 

Conflicts at work with others 32 36 30 35 28 42 38 29 

Våld eller hot om våld Violence or threat of violence 10 18 13 9 9 18 18 16 

Personlig förföljelse (mobbning) från chefer/arbetskamrater 

Bullying from superiors or fellow workers 8 9 8 9 8 7 8 10 

Högt i tak Openness at work 

Svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden 

alltid/för det mesta 

Always/mostly hard to present criticism of working conditions 19 21 18 20 17 24 21 20 

Trakasserier minst någon gång de senaste 12 månaderna 

Harassment at least some time the last 12 months 

Sexuella trakasserier från chefer/arbetskamrater 1 

Sexual harassment from superiors or fellow workers 1 2 2 1 1 4 2 1 

Trakasserier grundat på kön från chefer/arbetskamrater 1 

Harassment based on gender from superiors or fellow workers 5 11 6 4 4 15 12 8 

Sexuella trakasserier från andra personer 1 

Sexual harassment from others 2 7 3 2 1 12 6 4 

Krav och inflytande Demands and influence 

Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med 

jobb hem 

Have to skip lunch, work late, or take work home every week 36 36 29 41 32 32 40 33 



12.14 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Upprepar enbart samma arbetsmoment många gånger/ timme minst 

halva tiden 

Repeat the same task several times per hour at least half the time 40 47 57 35 37 61 42 45 

Kan för det mesta inte/aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter 

skall göras 

Can hardly ever/never decide when work should be done 34 48 43 32 33 52 45 51 

Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen av 

det egna arbetet Hardly ever/never involved in planning own work 24 29 40 20 21 39 25 29 

Utbildning, lärotidskrav Educational requirements 

Har fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 utbildningsdagar 

Received at least 5 educational days on company time 23 20 22 27 18 21 22 17 

Låga kunskapskrav för arbetet (utbildningstid resp. lärokrav som 

mest några månader) 

The work requires only lower-secondary school or at most a few 

months of on-the-job training 31 29 49 26 28 50 24 22 

Upplevelser av arbetet, instämmer helt eller delvis 

Experience of work, agree fully or in part 

Har alldeles för mycket att göra Too much to do 48 55 40 53 44 45 60 54 

Har för svåra arbetsuppgifter Duties too difficult 13 11 12 14 12 12 11 11 

Har för enkla arbetsuppgifter Duties too simple 17 17 25 15 14 23 17 13 

Har för lite inflytande Too little influence 24 26 27 24 22 29 25 27 

Har ett psykiskt påfrestande arbete Mentally stressful work 35 43 38 37 30 45 43 41 

Har ett enformigt arbete Monotonous work 21 18 38 18 15 32 17 12 

Arbetet är bundet och ofritt Constrained and unfree work 15 20 23 14 13 22 19 19 

Har ett mycket meningsfullt arbete Extremely meaningful work 65 74 54 66 69 64 76 78 

Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet 

Very satisfied with work, in general 74 76 69 74 75 72 76 79 

Frågor ställda till sysselsatta 16–29 år 

Questions posed to employed persons aged 16–29 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–24 25–29 16–24 25–29 

Antal jobb sammantaget under de senaste tre åren 

Total number of jobs during the last three years 

Ett arbete One jobb 36 28 31 41 20 36 

Två till fyra arbeten Two to four jobs 58 61 61 55 67 56 

Fem eller fler arbeten Five or more jobs 6 11 8 5 13 8 

Etablerad på arbetsmarknaden (god försörjning, tryggt jobb 

etc.) Established on the labour market (ability to support oneself, 

secure job etc.) 

Ja Yes 83 72 79 87 61 83 

Nej No 14 23 18 10 33 12 

Arbetsuppgifterna stämmer med egna utbildningen 

Work in line with education 

Ja, i stort Yes, by and large 48 47 44 52 33 60 

Endast delvis Only partly 15 14 15 14 14 15 

Nej, utbildningen gäller annat No, education was in another field 31 33 33 29 45 21 

Frågor ställda till dem som uppnått 50 år och mer 

Questions posed to those aged 50 and over 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

50–54 55–59 60–64 50–54 55–59 60–64 

Har i dag svårt att klara av arbetsuppgifterna p.g.a. ålder 

Employed, who have difficulties in performing duties they have now 

due to age 5 6 4 6 6 5 6 7 

Bedömer att man inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie 

pensionsålder i nuvarande yrke på grund av hälsoskäl 

Employed persons, who do not think they will be able to work up to 

the normal retirement age in the present occupation due to health 

problems 7 10 8 7 4 11 10 8 

1) Diskrimineringslagen säger: Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt 

för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att 

utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att 

förhindra trakasserier i framtiden. Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller 

inlånad arbetskraft. Lag (2008:567). 

Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsmiljöstatistik rapport 2012:4 och SCB: Arbetsmiljöundersökningen (producent; 

www.scb.se/AM0501). 



12.15 

Arbetsmarknad 

Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 

Arbetstagare och egenföretagare 

Reported occupational accidents with absence from work and workrelated 

diseases. Employees and self-employed persons 

Arbetsolyckor med sjukfrånvaro 

Occupational accidents with 

absence from work 

Arbetssjukdomar 

Occupational diseases 

Arbetstagare 1 

Employees 1 

Summa 

Total 

Därav dödsfall 

Of which fatal 

cases 

Egenföretagare 

Self-employed 

Totalt 

Total 

Summa Därav dödsfall Summa Därav dödsfall 

Arbetsolyckor 

Occupational accidents 

2004 32 366 47 339 11 32 705 58 

Män Men 19 201 39 286 9 19 487 48 

Kvinnor Women 13 165 8 53 2 13 218 10 

2005 31 343 53 397 15 31 740 68 

Män 18 593 48 343 14 18 936 62 

Kvinnor 12 750 5 54 1 12 804 6 

2006 31 918 54 366 14 32 284 68 

Män 18 699 53 318 13 19 017 66 

Kvinnor 13 219 1 48 1 13 267 2 

2007 29 404 65 346 10 29 750 75 

Män 17 543 58 316 10 17 859 68 

Kvinnor 11 861 7 30 – 11 891 7 

2008 28 084 54 311 14 28 395 68 

Män 16 841 49 274 14 17 115 63 

Kvinnor 11 243 5 37 – 11 280 5 

2009 25 552 35 268 6 25 820 41 

Män 14 512 31 228 6 14 740 37 

Kvinnor 11 040 4 40 – 11 080 4 

2010 28 160 49 226 5 28 386 54 

Män 16 155 48 194 5 16 349 53 

Kvinnor 12 005 1 32 – 12 037 1 

2011 27 378 44 202 13 27 580 57 

Män 16 103 38 176 12 16 279 50 

Kvinnor 11 275 6 26 1 11 301 7 

Arbetssjukdomar 

Work-related diseases 

2004 20 460 27 327 1 20 787 28 

Män 9 013 26 212 1 9 225 27 

Kvinnor 11 447 1 115 – 11 562 1 

2005 16 840 13 267 2 17 107 15 

Män 7 590 12 157 2 7 747 14 

Kvinnor 9 250 1 110 – 9 360 1 

2006 13 951 17 235 1 14 186 18 

Män 6 193 15 147 1 6 340 16 

Kvinnor 7 758 2 88 – 7 846 2 

2007 11 437 23 171 – 11 608 23 

Män 5 124 18 112 – 5 236 18 

Kvinnor 6 313 5 59 – 6 372 5 

2008 10 272 19 140 2 10 412 21 

Män 4 703 18 85 2 4 788 20 

Kvinnor 5 569 1 55 – 5 624 1 

2009 8 765 13 116 – 8 881 13 

Män 3 913 13 76 – 3 989 13 

Kvinnor 4 852 – 40 – 4 892 – 

2010 8 982 14 92 – 9 074 14 

Män 3 909 13 59 – 3 968 13 

Kvinnor 5 073 1 33 – 5 106 1 

2011 9 441 11 95 – 9 536 11 

Män 4 051 9 60 – 4 111 9 

Kvinnor 5 390 2 35 – 5 425 2 

1) Studerande ingår om de uppbär lön. Övriga studerande särredovisas ej. Salaried students are included. Other students are not specified. 

Källa: Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsskador. 



12.16 

Personalutbildning för sysselsatta med fördelning på 

näringsgren (SNI 2007) och kurslängd, första halvåret 

Staff and labour force training by industry and course length, first 

half of the year 

Näringsgren 

Industry 

Sysselsatta som deltagit i personalutbildning, 1 000-tal 

Employed persons in training, thousands 

2008 2010 

Högst 5 

dagar 

At most 5 

days 

Minst 6 

dagar 

At least 6 

days 

Summa 

Total 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 22 5 27 22 3 25 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 

Mining, manufacturing 199 47 246 153 33 186 

D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 

Construction industry; electricity, gas, steam and hot 

water plants, water works; sewage plants, wastedisposal 

plants 96 24 120 106 15 121 

G–J Handel och kommunikationer 

Wholesale and retail trade, transport, and 

communication 362 88 450 355 71 426 

K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 

Financial intermediation 254 71 325 256 64 320 

O+U Utbildning och forskning Education and research 108 43 151 224 47 271 

P Vård och omsorg Health care and social work 242 50 292 297 71 368 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 

Community, social and personal service activities, 

hotels & restaurants 319 74 393 71 15 86 

R–T Offentlig verksamhet och försvar 

Public administration and defence 67 13 80 128 40 168 

A–Q Samtliga Total 1 673 417 2 090 1 611 359 1 970 

Näringsgren 

Andel sysselsatta som deltagit i personalutbildning, procent 

Share of employed persons in training, percent 

2008 2010 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

Total 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 24 6 30 27 4 30 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 31 7 38 27 5 33 

D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 28 7 34 29 4 34 

G–J Handel och kommunikationer 32 8 40 31 6 38 

K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 37 10 48 37 9 46 

O+U Utbildning och forskning 43 17 60 46 10 57 

P Vård och omsorg 50 10 61 42 10 52 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 44 10 54 34 7 41 

R–T Offentlig verksamhet och försvar 31 6 38 47 15 62 

A–Q Samtliga 37 9 46 36 8 44 


Källa: SCB Personalutbildningsstatistik Statistiska meddelanden serie UF 39 (www.scb.se/UF0502); Statistikdatabasen: 

Utbildning och forskning. 



12.17 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2010, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2011 

Employed persons by place of work, by county and industry 

Län 

County 

Näringsgren/SNI 

Industry/NACE Rev. 2 

Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, 

forestry and 

fishing 

A 

Tillverkning 

och utvinning 

Manufacturing, 

mining and 

quarrying 

B+C 

Energiförsörjning; 

miljöverksamhet 

Energy supply 

and environmental 

activities 

D+E 

Byggverksamhet 

Construction 

F 

Handel Transport och 

Wholesale and magasinering 

retail trade Transportation and 

storage 

G 

H 

Stockholm 3 476 74 414 8 020 65 335 147 032 59 113 

Uppsala 2 756 12 366 2 168 11 135 14 577 5 830 

Södermanland 2 526 18 279 1 126 8 578 12 459 4 519 

Östergötland 4 518 30 970 1 786 12 870 21 513 8 233 

Jönköping 3 934 40 073 1 339 9 590 20 158 9 227 

Kronoberg 2 896 19 496 541 5 467 10 966 4 730 

Kalmar 4 295 20 688 2 089 7 107 10 811 4 529 

Gotland 1 564 1 867 156 2 253 2 474 1 224 

Blekinge 1 701 12 458 816 4 225 5 729 2 335 

Skåne 10 925 64 206 5 124 38 010 74 703 28 388 

Halland 3 709 17 221 2 996 9 980 19 533 5 675 


Värmland 3 365 19 519 1 268 8 087 13 948 5 263 

Örebro 2 481 20 790 1 189 8 791 15 275 6 176 

Västmanland 1 758 23 440 1 296 7 837 12 225 4 750 

Dalarna 3 316 22 509 1 351 10 153 13 981 5 158 

Gävleborg 3 458 22 880 1 458 9 929 11 874 5 939 

Västernorrland 3 104 14 152 1 344 8 392 11 529 6 216 

Jämtland 2 786 4 947 850 4 275 5 861 2 772 

Västerbotten 3 287 15 875 1 671 8 587 11 657 5 949 

Norrbotten 3 123 16 001 1 512 10 329 10 649 6 089 


Män Men 63 369 453 026 34 771 276 407 298 333 172 926 

Kvinnor Women 16 632 142 087 10 343 24 240 248 100 49 721 

Län 


Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Accommodiation 

and food service 

activities 

I 

Information 

och kommunikation 

Information and 

communication 

J 

Finans- och 

försäkringsverksamhet 

Financial and 

insurance 

activities 

K 

Fastighetsverksamhet 

Real estate 

activities 

L 

Företagstjänster 

Business service 

activities 

M+N 

Offentlig 

förvaltning 

Public 

administration 

and defence 

O 

Stockholm 42 358 81 115 48 734 16 530 164 189 66 564 

Uppsala 3 804 3 306 1 536 2 110 16 510 7 891 

Södermanland 2 977 1 602 1 181 2 121 9 035 5 609 

Östergötland 5 111 5 843 2 392 2 949 19 456 10 321 

Jönköping 3 811 2 681 1 249 1 984 11 146 7 508 

Kronoberg 2 109 2 683 1 227 1 066 7 060 3 604 

Kalmar 3 050 1 713 952 1 555 7 729 4 921 

Gotland 1 250 338 699 414 1 766 2 168 

Blekinge 1 655 2 007 557 1 003 5 323 6 319 

Skåne 16 152 17 741 7 779 8 833 63 130 25 530 

Halland 4 198 1 789 1 538 1 905 9 949 5 257 


Värmland 3 372 2 605 1 216 1 667 9 378 6 803 

Örebro 3 330 2 353 1 131 2 046 11 543 7 915 

Västmanland 2 593 2 617 1 048 1 667 10 967 5 972 

Dalarna 4 081 2 052 1 058 1 834 9 329 7 043 

Gävleborg 3 566 2 115 1 081 1 872 10 460 7 962 

Västernorrland 2 748 3 596 2 770 1 621 9 018 7 944 

Jämtland 2 938 1 269 767 860 5 681 4 265 

Västerbotten 3 100 3 252 1 420 1 646 9 684 5 731 

Norrbotten 3 441 2 646 1 517 1 545 10 391 8 750 

Hela riket 139 040 166 111 89 789 67 193 479 953 246 125 

Män 63 225 114 459 42 381 41 963 268 362 107 572 

Kvinnor 75 815 51 652 47 408 25 230 211 591 138 553 



12.17 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2010, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2011 

(forts.) 

Län 


Utbildning 

Education 

P 

Vård och omsorg; 

sociala tjänster 

Human health and 

social work 

activities 

Q 

Kulturella och 

personliga 

tjänster m.m. 

Arts, entertainment 

and recreation; other 

service activities 

R+S+T+U 

Ej specificerbar 

verksamhet 

Unspecified 

activities 

Samtliga 

näringsgrenar 

Total 

Stockholm 105 197 132 455 55 738 7 146 1 077 416 

Uppsala 19 587 26 844 6 257 1 241 137 918 

Södermanland 12 196 20 474 4 410 2 065 109 157 

Östergötland 21 488 32 356 7 830 1 702 189 338 

Jönköping 15 913 28 979 5 392 1 704 164 688 

Kronoberg 8 970 15 347 3 212 1 880 91 254 

Kalmar 10 819 19 675 3 791 1 831 105 555 

Gotland 2 796 4 567 1 669 805 26 010 

Blekinge 7 137 12 141 2 310 853 66 569 

Skåne 58 516 88 289 22 681 7 587 537 594 

Halland 14 757 21 400 4 928 1 971 126 806 

Västra Götaland 76 523 124 493 30 886 7 119 754 091 

Värmland 12 287 21 451 5 294 1 741 117 264 

Örebro 13 901 23 220 5 084 1 250 126 475 

Västmanland 11 407 18 367 3 887 960 110 791 

Dalarna 12 022 24 354 5 842 1 486 125 569 

Gävleborg 12 119 21 985 4 833 1 421 122 952 

Västernorrland 11 365 19 624 4 843 1 397 109 663 

Jämtland 6 410 11 574 2 684 813 58 752 

Västerbotten 16 020 25 875 4 854 1 316 119 924 

Norrbotten 12 065 21 127 4 446 1 303 114 934 

Hela riket 461 495 714 597 190 871 47 591 4 392 720 

Män 117 596 123 326 81 070 19 969 2 278 755 

Kvinnor 343 899 591 271 109 801 27 622 2 113 965 


Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207) 

och Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.18 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2010 

Employed persons by industry, sex and status of employment 

SNI 2007 Näringsgren 

NACE Rev. 2 Industry 

Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Percent 

(total) 

Antal förvärvsarbetande 

Number of employed 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Båda 

könen 

Both 

sexes 

Egna 

företagare 

Selfemployed 

persons 

Därav 

Of whom 

Företagare i 

eget aktiebolag 

Selfemployed 

persons with 

joint-stock 

company 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 1,8 63 369 16 632 80 001 43 527 4 449 

B + C Tillverkning och utvinning 

Manufacturing, mining and quarrying 13,5 453 026 142 087 595 113 12 320 15 415 

B Utvinning av mineral 0,2 7 026 1 325 8 351 86 212 

C 10-12 Framställning av livsmedel, drycker 

och tobak 1,3 35 303 21 908 57 211 804 1 184 

C 13-15 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 

0,2 4 482 4 299 8 781 1 492 545 

C 16 Tillverkning av trä och varor av trä, 

rotting o.d. utom möbler 0,8 28 735 4 831 33 566 1 790 1 507 

C 17 Pappers- och pappersvarutillverkning 0,7 25 009 7 198 32 207 27 114 

C 18 Grafisk produktion och reproduktion 

av inspelningar 0,4 11 693 4 842 16 535 566 1 070 

C 19 Tillverkning av stenkolsprodukter och 

raffinerade petroleumprodukter 0,1 1 862 552 2 414 2 4 

C 20 Tillverkning av kemikalier och 

kemiska produkter 0,4 12 695 5 873 18 568 57 159 

C 21 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 

och läkemedel 0,3 6 150 7 875 14 025 5 21 

C 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror 

0,5 15 019 6 070 21 089 164 581 

C 23 Tillverkning av andra icke-metalliska 

mineraliska produkter 0,4 14 021 2 939 16 960 608 406 

C 24 Stål- och metallframställning 0,7 26 687 5 838 32 525 28 161 

C 25 Tillverkning av metallvaror utom 

maskiner och apparater 1,6 60 172 12 083 72 255 2 420 4 094 

C 26-28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, 

optik, elappparatur och andra 

maskiner och apparater 3,0 103 528 29 417 132 945 544 2 000 

C 29-30 Transportmedelstillverkning 1,8 62 332 15 731 78 063 361 524 

C 31-32 Övrig tillverkning 0,7 19 847 9 304 29 151 1 770 1 455 

C 33 Reparationer och installationer av 

maskiner och apparater 0,5 18 465 2 002 20 467 1 596 1 378 

D + E Energiförsörjning; miljöverksamhet 

Energy supply and environmental 

activities 1,0 34 771 10 343 45 114 230 422 

D Försörjning av el, gas, värme och 

kyla 0,6 19 517 7 025 26 542 82 77 

E 36-37 Vattenförsörjning och avloppsrensning 

0,1 4 276 1 057 5 333 23 59 

E 38-39 Avfallshantering, återvinning och 

sanering 0,3 10 978 2 261 13 239 125 286 

F Byggverksamhet Construction 6,8 276 407 24 240 300 647 33 104 24 110 

G Handel Wholesale and retail trade 12,4 298 333 248 100 546 433 28 171 29 903 

G 45 Handel samt reparation av motorfordon 

och motorcyklar 1,6 60 199 8 604 68 803 5 966 4 927 

G 46 Parti-och provisionshandel utom 

med motorfordon 4,6 137 700 65 359 203 059 6 488 10 868 

G 47 Detaljhandel utom med motorfordon 

och motorcyklar 6,3 100 434 174 137 274 571 15 717 14 108 

H Transport och magasinering 

Transportation and storage 5,1 172 926 49 721 222 647 10 197 9 109 

H 49-52 Transport och magasinering 4,2 148 197 36 659 184 856 10 019 9 050 

H 53 Post- och kurirverksamhet 0,9 24 729 13 062 37 791 178 59 



12.18 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2010 (forts.) 

SNI 2007 Näringsgren Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Antal förvärvsarbetande 

Män Kvinnor Båda 

könen 

Egna 

företagare 

Därav 

Företagare i 

eget aktiebolag 

I Hotell- och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 3,2 63 225 75 815 139 040 12 633 5 584 

J Information och kommunikation 

Information and communication 3,8 114 459 51 652 166 111 9 202 10 032 

J 58-60 Förlagsverksamhet, film-, video- och 

TV-programproduktion, sändning av 

program 1,2 30 685 21 699 52 384 3 209 2 336 

J 61 Telekommunikation 0,5 13 304 7 162 20 466 63 100 

J 62-63 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet 

och informationstjänster 2,1 70 470 22 791 93 261 5 930 7 596 


Financial and insurance activities 2,0 42 381 47 408 89 789 359 1 401 

K 64 Finansiella tjänster utom försäkring 

och pensionsfondsverksamhet 1,3 24 682 30 592 55 274 24 385 

K 65 Försäkring, återförsäkring och 

pensionsfondsverksamhet utom 

obligatorisk socialförsäkring 0,5 9 986 11 005 20 991 2 3 

K 66 Stödtjänster till finansiella tjänster 

och försäkring 0,3 7 713 5 811 13 524 333 1 013 

L Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 1,5 41 963 25 230 67 193 3 863 3 407 

M + N Företagstjänster 

Business service activities 10,9 268 362 211 591 479 953 42 411 33 554 

M 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 

1,0 17 142 24 812 41 954 5 580 5 785 

M 70 Verksamheter som utövas av huvudkontor; 

konsulttjänster till företag 1,1 27 398 21 303 48 701 8 352 7 926 

M 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; 

teknisk provning och analys 1,9 61 906 20 037 81 943 6 885 8 640 

M 72 Vetenskaplig forskning och utveckling 

0,5 12 265 8 810 21 075 289 448 

M 73 Reklam och marknadsundersökning 0,7 15 833 13 448 29 281 3 289 2 951 

M 74-75 Andra specialiserade företagstjänster 

inkl. veterinärverksamhet 0,7 13 592 15 074 28 666 9 206 2 790 

N 77 Uthyrning och leasing 0,3 9 058 2 552 11 610 684 861 

N 78 Arbetsförmedling, bemanning och 

andra personalrelaterade tjänster 1,6 38 499 33 166 71 665 512 839 

N 79-82 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice- 

och kontorstjänster m.m. 3,3 72 669 72 389 145 058 7 614 3 314 

O Offentlig förvaltning m.m. 

Governmental organisations and 

bodies 5,6 107 572 138 553 246 125 30 20 

P Utbildning Education 10,5 117 596 343 899 461 495 3 924 2 366 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster 

Human health and social activities 16,3 123 326 591 271 714 597 8 638 7 340 

Q 86 Hälso- och sjukvård 6,9 58 851 243 016 301 867 7 286 6 092 

Q 87 Vård och omsorg med boende 4,9 28 952 184 992 213 944 119 588 

Q 88 Öppna sociala insatser 4,5 35 523 163 263 198 786 1 233 660 

R + S + T 

+ U 

Kulturella och personliga tjänster 

m.m. 

Arts, entertainment and recreation; 

other service activities 4,3 81 070 109 801 190 871 37 194 4 576 

R Kultur, nöje och fritid 1,9 42 306 40 411 82 717 12 106 2 107 

S + T + U Annan serviceverksamhet och personliga 

tjänster 2,5 38 764 69 390 108 154 25 088 2 469 

Ej specificerad verksamhet 

Unspecified activities 1,1 19 969 27 622 47 591 19 552 19 

A-Q Samtliga näringsgrenar Total 100,0 2 278 755 2 113 965 4 392 720 265 355 151 707 


Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207) 

och Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.19 

Yrke enligt SSYK 96 1 

Occupation 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke 

(SSYK 96) i kombination med kön 2010 

Wage-earning employees aged 16–64 by occupation and sex 

Totalt 

Total 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

1 LEDNINGSARBETE Legislators, senior officials and managers 243 133 162 369 80 764 

11 Politiskt arbete m.m. Legislators and senior officials 4 246 2 497 1 749 

111 Högre ämbetsmän och politiker Legislators and senior government officials 3 213 1 891 1 322 

112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Senior officials of special-interest org. 1 033 606 427 

12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. 

Corporate managers 167 036 108 614 58 422 

121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Directors and chief executives 21 177 18 511 2 666 

122 Drift- och verksamhetschefer Production and operations managers 77 682 43 115 34 567 

123 Chefer för särskilda funktioner Other specialist managers 68 177 46 988 21 189 

13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. 

Managers of small enterprises, local authorities 71 851 51 258 20 593 

131 Chefer för mindre företag och enheter Managers of small enterprises 71 851 51 258 20 593 

2 ARBETE SOM KRÄVER TEORETISK SPECIALISTKOMPETENS Professionals 719 744 336 821 382 923 

21 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap 

m.m. Physical, mathematical and engineering science professionals 178 909 135 975 42 934 

211 Fysiker, kemister m.fl. Physicists, chemists and related professionals 6 718 3 892 2 826 

212 Matematiker och statistiker Mathematicians and statisticians 1 727 1 004 723 

213 Dataspecialister Computing professionals 93 182 72 174 21 008 

214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Architects, engineers and related professionals 77 282 58 905 18 377 

22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och 

sjukvård Life science and health professionals 82 632 26 891 55 741 

221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Life science professionals 4 408 2 091 2 317 

222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Health professionals (except nursing) 46 972 21 655 25 317 

223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Midwifes; Nursing prof. 31 252 3 145 28 107 

23 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Teaching prof. 196 851 68 778 128 073 

231 Universitets- och högskollärare 

College, university and higher education teaching professionals 33 178 18 003 15 175 

232 Gymnasielärare m.fl. Secondary education teaching professionals 57 193 25 972 31 221 

233 Grundskollärare Primary education teaching professionals 78 064 16 784 61 280 

234 Speciallärare Special education teaching professionals 7 212 1 354 5 858 

235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Other teaching professionals 21 204 6 665 14 539 

24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Other professionals 261 352 105 177 156 175 

241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Business prof. 102 271 46 143 56 128 

242 Jurister Legal professionals 18 012 8 316 9 696 

243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Archivists, librarians and related information prof. 8 729 2 305 6 424 

244 Samhälls- och språkvetare 

Social science and linguistics professionals (exc. social work prof.) 4 059 1 722 2 337 

245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 

Writers and creative or performing artists 38 115 17 229 20 886 

246 Präster Religious professionals 3 609 2 121 1 488 

247 Administratörer i offentlig förvaltning Public service administrative professionals 45 687 17 699 27 988 

248 Administratörer i intresseorganisationer 

Administrative professionals of special interest organisations 7 099 3 437 3 662 

249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. Psychologists, social work and related prof. 33 771 6 205 27 566 

3 ARBETE SOM KRÄVER KORTARE HÖGSKOLEUTBILDNING ELLER 

MOTSVARANDE KUNSKAPER Technicians and associate professionals 756 988 350 279 406 709 

31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Physical and engineering science ass. prof. 185 459 149 952 35 507 

311 Ingenjörer och tekniker Physical and engineering science technicians 119 266 98 132 21 134 

312 Datatekniker och dataoperatörer Computer associate professionals 43 574 33 995 9 579 

313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 

Optical and electronic equipment operators 9 314 6 622 2 692 

314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. Ship and aircraft controllers and technicians 5 889 5 316 573 

315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Safety and quality inspectors 7 416 5 887 1 529 

32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare 

högskoleutbildning Life science and health associate professionals 120 496 15 855 104 641 

321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. Agricultural and forestry technicians 3 063 2 388 675 

322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Health associate prof. (except nursing) 36 528 5 643 30 885 

323 Sjuksköterskor Nursing associate professionals 71 317 6 893 64 424 

324 Biomedicinska analytiker Life science technicians 9 588 931 8 657 

33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Teaching associate prof. 89 920 9 627 80 293 

331 Förskollärare och fritidspedagoger Pre-primary education teaching associate prof. 83 895 6 415 77 480 

332 Andra lärare och instruktörer Other teaching associate professionals 6 025 3 212 2 813 

34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Other associate prof. 361 113 174 845 186 268 

341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Finance and sales associate professionals 180 973 111 586 69 387 

342 Agenter, förmedlare m.fl. Business services agents and trade brokers 21 844 9 731 12 113 



12.19 


(SSYK 96) i kombination med kön 2010 (forts.) 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 

Administrative associate professionals 68 865 14 174 54 691 

344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 

Customs, tax and related government associate professionals 22 100 5 197 16 903 

345 Poliser Police officers 17 354 12 429 4 925 

346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Social work associate professionals 32 390 11 405 20 985 

347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 

Artistic, entertainment and sports associate professionals 16 282 9 398 6 884 

348 Pastorer Religious associate professionals 1 305 925 380 

4 KONTORS- OCH KUNDSERVICEARBETE Clerks 330 391 107 290 223 101 

41 Kontorsarbete m.m. Office clerks 259 297 91 264 168 033 

411 Kontorssekreterare och dataregistrerare Office secretaries and data entry operators 31 754 1 673 30 081 

412 Bokförings- och redovisningsassistenter Numerical clerks 53 074 5 254 47 820 

413 Lager- och transportassistenter Stores and transport clerks 63 841 50 115 13 726 

414 Biblioteksassistenter m.fl. Library and filing clerks 3 761 841 2 920 

415 Brevbärare m.fl. Mail carriers and sorting clerks 20 905 12 758 8 147 

419 Övrig kontorspersonal Other office clerks 85 962 20 623 65 339 

42 Kundservicearbete Customer services clerks 71 094 16 026 55 068 

421 Kassapersonal m.fl. Cashiers, tellers and related clerks 22 716 5 117 17 599 

422 Kundinformatörer Client information clerks 48 378 10 909 37 469 

5 SERVICE-, OMSORGS- OCH FÖRSÄLJNINGSARBETE 

Service workers and retail workers 804 693 197 342 607 351 

51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Personal and protective services workers 600 167 119 873 480 294 

511 Resevärdar m.fl. Travel attendants and related workers 6 117 2 193 3 924 

512 Storhushålls- och restaurangpersonal 

Housekeeping and restaurant services workers 56 664 23 862 32 802 

513 Vård- och omsorgspersonal Personal care and related workers 493 041 68 056 424 985 

514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 

Other personal services workers 11 405 2 354 9 051 

515 Säkerhetspersonal Protective services workers 32 940 23 408 9 532 

52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. 

Models, salespersons and demonstrators 204 526 77 469 127 057 

521 Fotomodeller m.fl. Fashion and other models 95 12 83 

522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 

Shop and stall salespersons and demonstrators 204 431 77 457 126 974 

6 ARBETE INOM JORDBRUK, TRÄDGÅRD, SKOGSBRUK OCH FISKE 

Skilled agricultural and fishery workers 33 844 24 372 9 472 

61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Skilled agricultural and fishery workers 33 844 24 372 9 472 

611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Market gardeners and crop growers 16 967 12 919 4 048 

612 Djuruppfödare och djurskötare Animal producers and related workers 7 907 3 914 3 993 

613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Crop and animal producers 4 777 3 623 1 154 

614 Skogsbrukare Forestry and related workers 3 648 3 392 256 

615 Fiskare och jägare Fishery workers, hunters and trappers 545 524 21 

7 HANTVERKSARBETE INOM BYGGVERKSAMHET OCH TILLVERKNING 

Craft and related trades workers 359 178 340 838 18 340 

71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Extraction and building trades workers 216 238 208 002 8 236 

711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Miners, shot firers, stonecutters and carvers 3 446 3 279 167 

712 Byggnads- och anläggningsarbetare Building frame and related trades workers 96 541 94 557 1 984 

713 Byggnadshantverkare Building finishers and related trades workers 94 471 89 869 4 602 

714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 

Painters, building structure cleaners and related trades workers 21 780 20 297 1 483 

72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 

Metal, machinery and related trades workers 118 890 115 556 3 334 

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Metal moulders, welders, sheet metalworkers, 

structural-metal preparers and related trades workers 30 651 29 930 721 

722 Smeder, verktygsmakare m.fl. Blacksmiths, tool-makers and related trades workers 8 945 8 507 438 

723 Maskin- och motorreparatörer Machinery mechanics and fitters 51 478 50 539 939 

724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 

Electrical and electronic equipment mechanics and fitters 27 816 26 580 1 236 

73 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. 

Precision, handicraft, craft printing and related trades workers 10 203 7 369 2 834 

731 Finmekaniker m.fl. Precision workers in metal and related materials 4 697 4 043 654 

732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 

Potters, glass-makers and related trades workers 946 650 296 

733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. Handicraft workers in wood, textile, 

leather and related materials 141 53 88 

734 Grafiker m.fl. Craft printing and related trades workers 4 419 2 623 1 796 



12.19 


(SSYK 96) i kombination med kön 2010 (forts.) 

Arbetsmarknad 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

74 Annat hantverksarbete Other craft and related trades workers 13 847 9 911 3 936 

741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Food processing and related trades workers 9 013 6 948 2 065 

742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. Wood treaters, cabinet-makers and related 

trades workers 2 120 1 870 250 

743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Garment and related trades workers 2 384 856 1 528 

744 Garvare, skinnberedare och skomakare 

Pelt, leather and shoemaking trades workers 330 237 93 

8 PROCESS- OCH MASKINOPERATÖRSARBETE, TRANSPORTARBETE M.M. 

Plant and machine operators and assemblers 378 295 318 753 59 542 

81 Processoperatörsarbete Stationary plant and related operators 51 882 45 585 6 297 

811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Mineral processing plant operators 1 623 1 549 74 

812 Processoperatörer vid stål- och metallverk Metal processing plant operators 14 689 12 792 1 897 

813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter 

Glass, ceramics and related plant operators 1 546 1 265 281 

814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 

Wood processing and paper plant operators 17 638 15 506 2 132 

815 Processoperatörer, kemisk basindustri Chemical processing plant operators 6 106 5 164 942 

816 Driftmaskinister m.fl. Power production and related plant operators 9 325 8 465 860 

817 Industrirobotoperatörer Industrial robot operators 955 844 111 

82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Machine operators and assemblers 188 020 144 745 43 275 

821 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling 

Metal and mineralproducts machine operators 42 446 38 053 4 393 

822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Chemical products machine operators 12 259 8 436 3 823 

823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 

Rubber and plastic products machine operators 11 525 8 595 2 930 

824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Wood products machine operators 11 072 9 500 1 572 

825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 

Printing, binding and paper products machine operators 11 174 9 058 2 116 

826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 

Textile, fur and leatherproducts machine operators 5 644 2 525 3 119 

827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 

Food and related products machine operators 17 436 10 711 6 725 

828 Montörer Assemblers 46 419 35 432 10 987 

829 Övriga maskinoperatörer och montörer Other machine operators and assemblers 30 045 22 435 7 610 

83 Transport- och maskinförararbete Drivers and mobile-plant operators 138 393 128 423 9 970 

831 Lokförare m.fl. Locomotive engine drivers and related workers 5 346 4 619 727 

832 Fordonsförare Motor vehicle drivers 98 077 90 405 7 672 

833 Maskinförare Agricultural and other mobile plant operators 33 068 31 633 1 435 

834 Däckspersonal Ships' deck crews and related workers 1 902 1 766 136 

9 ARBETE UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING 

Elementary occupations 231 219 105 181 126 038 

91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Sales and services elementary occupations 182 726 69 038 113 688 

911 Torg- och marknadsförsäljare Street vendors and market salespersons 273 177 96 

912 Städare m.fl. Helpers and cleaners 69 946 15 571 54 375 

913 Köks- och restaurangbiträden Helpers in restaurants 60 422 16 608 43 814 

914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 

Doorkeepers, newspaper and package deliverers and related workers 13 534 10 215 3 319 

915 Renhållnings- och återvinningsarbetare Garbage collectors and related labourers 8 976 8 218 758 

919 Övriga servicearbetare Other sales and services elementary occupations 29 575 18 249 11 326 

92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning 

Agricultural, fishery and related labourers 3 061 1 999 1 062 

921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Agricultural, fishery and related labourers 3 061 1 999 1 062 

93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Labourers in mining, construction, manufacturing and transport 45 432 34 144 11 288 

931 Grovarbetare inom bygg och anläggning Mining and construction labourers 4 072 3 910 162 

932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Manufacturing labourers 27 702 18 150 9 552 

933 Godshanterare och expressbud Transport labourers and freight handlers 13 658 12 084 1 574 

0 MILITÄRT ARBETE Armed forces 10 907 10 312 595 

01 Militärt arbete Armed forces professionals 10 907 10 312 595 

011 Militärer Servicemen and women, and officers 10 907 10 312 595 

Uppgift saknas Information missing 179 127 106 566 72 561 

Samtliga Total 4 028 547 2 047 738 1 980 809 

1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations. 


Källa: SCB Yrkesregistret Statistiska meddelanden serie AM 33 (www.scb.se/AM0208); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.20 

År 

Year 

Totalt antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) i genomsnitt per 

vecka för personer i arbete, miljoner 

Total number of hours worked (actual hours) per week on average 

for persons at work, millions 

Båda könen 

Both sexes 

Samtliga personer i arbete 

All persons at work 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

employees 

Anställda 

Employees 

I offentlig 

tjänst/sektor 2 

Government 

workers/Public 

sector 2 

I enskild tjänst/ 

privat sektor 2 

Private enterprise 

workers/ 

Private sector 2 

Företagare och 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

1 

Employers and 

unpaid household 

workers 1 

1997 123,3 72,0 51,3 105,2 36,4 68,8 18,1 

1998 123,8 72,5 51,4 106,0 36,6 69,3 17,9 

1999 128,7 75,1 53,6 110,2 37,4 72,6 18,5 

2000 130,1 75,8 54,3 112,0 37,1 74,8 18,0 

2000 130,1 75,8 54,3 112,0 36,1 75,9 18,0 

2001 2 130,8 76,2 54,6 113,3 36,1 77,0 17,5 

2002 128,9 74,5 54,4 112,1 36,3 75,6 16,8 

2003 127,0 73,4 53,6 110,6 36,3 74,3 16,4 

2004 126,7 73,2 53,5 110,0 36,3 73,6 16,7 

2005 3 132,4 77,0 55,4 113,9 36,7 75,9 18,5 

2006 3 134,4 78,3 56,2 115,8 37,1 77,4 18,6 

2007 3 138,6 80,4 58,2 119,9 37,6 80,6 18,7 

2008 3 140,3 81,2 59,1 121,7 37,2 82,6 18,6 

2009 3 135,0 77,3 57,6 116,8 36,5 78,7 18,2 

2010 3 140,9 81,5 59,4 121,9 37,6 82,7 19,0 

2011 3 143,9 82,4 61,5 125,3 38,0 85,4 18,6 

1) Medhjälpande hushållsmedlem utan kontant lön ingår. Unpaid household workers are included. 

2) Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet inte jämförbara med tidigare år. As of 2001 the data concerning sector 

classification are not comparable to the data of earlier years. 

3) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data are 

not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 7, 8 samt Statistikdatabasen: 


12.21 

Personer berörda av varsel om uppsägning inom olika 

näringsgrenar (SNI 2007) 2010 och 2011 

Persons receiving redundancy notices, by industry 

2010 2011 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 114 113 

Utvinning av mineral Extraction of mineral 23 11 

Tillverkning Manufacturing 13 882 15 357 

därav verkstadsindustri of which engineering industry 6 676 6 835 

Energi och miljö Energy supply and environmental activities 437 190 

Byggverksamhet Construction 3425 3042 

Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 3 619 5 620 

Transport och magasinering Transportation and storage 4 798 3 793 

Hotell- och restaurangverksamhet Accomodation and food service activities 865 738 

Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 2 158 2 514 

Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 323 595 

Fastighetsverksamhet Real estate activities 340 333 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 1 917 2 381 

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 

Administrative and support service activities 5 935 7 401 

Kultur, nöje, fritid, annan serviceverksamhet m.m. 

Arts, entertainment, recrecation, other service activities and personal activities 925 800 

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg, sociala tjänster m.m. 

Public administration, education, human health and social work activities etc 5 311 3 351 

Uppgift saknas Unknown activity 396 213 

Samtliga Total 44 468 46 452 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 



12.22 

Arbetsmarknad 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 

dagars varaktighet 

Employment offices, new vacancies with duration of more than 10 

days 

Yrke Occupation 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Ledningsarbete Legislators, senior officials managers 11 831 16 254 14 614 9 440 11 786 14 883 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 

Professionals 84 085 102 478 97 273 64 077 91 270 119 413 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller 

motsvarande Technicians and associate professionals 119 358 164 595 133 589 100 049 133 608 171 956 

Kontors- och kundservicearbete Clerks 42 245 59 100 43 835 23 074 31 787 41 260 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 

Service workers and shop workers 195 346 267 163 166 895 121 665 154 477 180 725 

Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Agriculture, garden, forestry and fishing 4 467 4 474 5 011 3 313 4 144 5 508 

Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 

Craft and related trades workers 37 009 48 888 34 800 18 766 28 933 39 033 

Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete 

m.m. Process-operators and transport workers 57 588 78 179 55 461 20 289 35 774 45 417 

Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Elementary occupations 58 318 87 629 58 159 48 390 58 374 70 258 

Militärt arbete Military work 23 3 4 27 506 2058 

Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde 

Unspecified vacancies 46 22 – – – – 

Summa Total 610 316 828 785 609 641 409 090 550 659 690 511 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 

12.23 

Arbetsförmedlingen, utgifter, miljoner kronor 

National Labour Market Board, expenditures, SEK m 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Arbetsmarknadsverkets/Arbetsförmedlingens 

förvaltningskostnader Administration costs 5 173 5 037 4 858 4 893 5 852 5 775 

Arbetsmarknadsprogram 

Labour market policy programmes 15 892 8 745 9 600 13 662 21 611 21 055 

Flyttningsbidrag Mobility allowance 79 67 69 67 91 87 

Arbetsmarknadsutbildning Labour market training 5 270 3 247 1 762 1 551 2 588 1 993 

Sysselsättningsskapande åtgärder 

Employment creating measures 1 812 957 1 578 1 443 1 633 1 647 

Datortek Computer centers 482 33 – – – – 

Praktikprogrammen 1 Trainee programmes 1 1 483 449 134 705 1 828 598 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

Vocational rehabilitation of disabled persons 733 311 208 186 1 517 1 370 

Ungdomsinsatser Youth measures 756 163 543 2 073 2 900 2 180 

Friår 2 Career break 2 1 823 651 – – – – 

Aktivitet inom vägledning och platsförmedling. 

Activities within counselling guidance and placement 

services 3 455 2 866 5 306 7 637 11 054 13 180 

Särskilda insatser för arbetshandikappade Adjustments 11 651 12 467 13 928 9 482 10 095 11 133 

Kontant stöd vid arbetslöshet 

Cash allowances at unemployment 27 089 19 778 13 578 19 328 17 646 13 058 

Försvars- och beredskapsplanering Work in total defence – – – – – – 

Europeiska socialfonden 3 The European Social Fund 3 1 791 1 820 590 – – – 

Övrigt 4 Other 4 5 391 4 787 3 048 4 357 5 436 3 652 

Etableringsersättning 5 Introduction benefit 5 – – – – – 263 

Ersättning till Lots 5 Introduction guide 5 – – – – – 39 

Arbetsmarknadsprogram i samband med 

etableringsersättning Labour market policy programmes – – – – – 81 

Summa 4 Total 4 66 987 52 635 45 602 51 721 60 640 55 056 

1) Praktikprogrammet t.ex. arbetspraktik. Trainee programmes: employment-generating programmes, for example the work experience. 

2) Friår. The Career break is a pilot scheme 2002–2005. 

3) Genom EU-medlemskapet tillförs Sverige ekonomiska bidrag till arbetsmarknads- och utbildningsprogram. 

4) I "Övrigt" ingår en statlig ålderspensionsavgift. "Other" includes a governmental old age pension fee. 

5) Anslag för etableringsuppdraget har tillkommit fr.o.m. 2011. 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsförmedlingen.se). 



12.24 

Arbetslöshetskassor, medlemsantal och förmåner 


Unemployment insurance funds, members and benefits 

2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

Kassor Funds 37 36 35 33 32 32 31 

Medlemmar Members 

Kvinnor Women 1 937 933 1 928 320 1 723 566 1 689 753 1 710 286 1 720 791 1 731 622 

Män Men 1 868 697 1 850 708 1 664 356 186 352 1 649 803 1 648 807 1 660 642 

Summa Total 3 806 630 3 779 028 3 387 922 3 324 182 3 360 089 3 369 598 3 392 264 

Högsta dagpenning, kr 2 

Maximum daily benefits 730/680 730/680 680 680 680 680 680 

1) Uppgifterna angående medlemsantalet för den 31 december 2008 lämnades av arbetslöshetskassorna i december 2009, för den 

31 december 2009 i december 2010, för den 31 december 2010 i maj 2011 och för den 31 december 2011 i juni 2012. 

2) Den 2 juli 2001 t.o.m. den 30 juni 2002 kunde arbetslösa få högst 680 kronor i förhöjd ersättning under de 100 första ersättningsdagarna. 

Fr.o.m. den 1 juli 2002 utgör den förhöjda ersättningen högst 730 kr. Fr.o.m. den 1 januari 2007 togs den förhöjda dagpenningen 

bort. 

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (www.iaf.se). 

12.25 

Arbetslöshetskassor, verksamhet 

Unemployment insurance funds, activity 

År 

Year 

Erlagda avgifter 

Paid fees 

Totalbelopp, 

mnkr 

Total 

Per årsmedlem, 

kr 

Average per 

member 

Totalbelopp, 

mnkr 

Utbetalda ersättningar 

Benefits granted 

Per årsmedlem, 

kr 1 

Antal ersättningstagare 

Number of 

beneficiaries 

Genomsnittligt 

utbetald 

dagersättning, 

kr 2 

Average benefit 

paid per day 

Statsbidrag, 

mnkr 

State grants 

Finansieringsavgifter, 

mnkr 3 

Financing fees 

1990 765 215 6 819 1 917 298 283 402 6 819 503 

1991 821 230 12 700 3 507 431 134 445 12 700 549 

1992 1 599 436 25 516 6 871 683 245 478 25 516 1 190 

1993 1 753 467 38 607 10 254 914 300 476 38 607 1 227 

1994 729 194 38 467 10 201 984 526 458 38 467 . 

1995 1 912 507 38 907 10 232 960 189 461 38 907 1 219 

1996 1 929 508 37 413 9 843 949 488 458 37 413 1 224 

1997 2 577 680 37 453 9 884 825 112 472 37 453 1 822 

1998 3 382 891 32 633 8 582 862 450 501 32 633 2 501 

1999 3 488 921 30 829 8 132 774 932 510 30 829 2 534 

2000 3 554 937 27 830 7 337 696 183 518 27 830 2 585 

2001 3 647 964 22 265 5 873 574 320 530 22 265 2 656 

2002 3 747 991 22 677 5 984 539 537 566 22 677 2 839 

2003 3 989 1 050 28 465 7 492 565 369 605 28 465 3 015 

2004 4 253 1 117 32 614 8 568 610 943 614 32 614 3 072 

2005 4 371 1 148 31 189 8 193 601 370 618 31 189 3 101 

2006 4 444 1 176 26 918 7 123 552 878 621 26 918 3 131 

2007 13 569 4 002 19 438 5 737 417 016 590 19 438 11 176 

2008 10 325 3 106 13 592 4 089 327 613 583 13 592 8 451 

2009 8 801 3 619 19 561 5 822 384 781 608 19 561 7 444 

2010 4 8 173 2 425 17 615 5 228 359 373 609 17 615 6 241 

2011 5 6 488 1 913 13 112 3 865 286 355 607 13 112 4 957 

1) Med årsmedlemmar avses medlemmar i arbetslöshetskassorna den 31 december respektive år. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att 

ca 5 procent av den utbetalda ersättningen gått till personer som inte var medlemmar i en arbetslöshetskassa eller anslutna till Alfakassan. 

Uppgiften innebär därmed en överskattning av det genomsnittliga belopp som utbetalats per medlem med ca 1,5 procent. 

2) Belopp inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning / antal dagar med inkomstrelaterad ersättning. 

3) Statsbidraget täcker 100 procent av utbetald ersättning. A-kassorna betalar en avgift för finansiering av del av statens kostnader. 

Finansieringsavgiftens storlek beror på antalet medlemmar i arbetslöshetskassan vid månadens slut samt på den genomsnittliga 

inkomstrelaterade ersättningen per ersättningsdag som kassan betalat ut. Finansieringsavgiften var tillfälligt avskaffad 1994. Den 1 januari 

2007 till den 30 juni 2008 betalade kassorna även en förhöjd finansieringsavgift. Fr.o.m. den 1 juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften 

med en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgiften beror på respektive arbetslöshetskassas utbetalade inkomstrelaterade 

ersättning och antalet icke arbetslösa medlemmar. 

4) Erlagda avgifter 2010: reviderad uppgift. Paid fees 2010: revised figure. 

5) Sveriges fiskares arbetslöshetskassa gick upp i Handelsanställdas arbetslöshetskassa den 4 april 2011. Uppgifter om erlagda avgifter 

och finansieringsavgifter är hämtade ur respektive kassas årsredovisning och saknas därför för Sveriges fiskares arbetslöshetskassa för 

perioden under 2011 fram till sammanslagningen. 

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (–2002); Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2003–, www.iaf.se). 



12.26 

Arbetsmarknad 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och branschföreningar 

den 1 oktober 2012 

The Confederation of Swedish Enterprise, member employer 

organisations and industry organisations 

Medlemsorganisation 

Branch association 

Företag 

Firms 

Anställda 

Employees 

Almega Samhallförbundet 1 16 400 

Almega Tjänsteförbunden 3 909 164 223 

Almega Tjänsteföretagen 2 452 72 245 

Bemanningsföretagen 484 50 364 

BIL Sweden 21 31 668 

Biltrafikens Arbetsgivareförbund 8 489 71 069 

Bruksindustriföreningen 35 19 248 

Bussarbetsgivarna 410 23 774 

Byggmaterialindustrierna 19 3 492 

Byggnadsämnesförbundet 166 11 256 

Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2 250 25 131 

Energiföretagens Arbetsgivareförening 151 17 845 

Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation 154 16 504 

Grafiska Företagens Förbund 514 14 920 

Industri- och KemiGruppen 1 240 70 588 

IT&Telekomföretagen inom Almega 1 108 97 886 

Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 39 4 826 

Livsmedelsföretagen 809 44 696 

Läkemedelsindustriföreningen 47 12 955 

Maskinentreprenörerna 3 679 13 276 

Medieföretagen 653 38 027 

Motorbranschens Arbetsgivareförbund 2 149 41 855 

Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund 37 2 483 

Plast- & Kemiföretagen 199 39 481 

Plåtslageriernas Riksförbund 887 6 626 

Sjöfartens Arbetsgivareförbund 97 10 598 

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 3 943 26 099 

Skogsindustrierna 272 31 121 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 168 33 677 

SVEMEK 372 7 434 

SveMin inkl. Gruvornas Arbetsgivareförbund 55 12 412 

Svensk Betong 43 4 817 

Svensk Handel 12 147 222 176 

Svenska Flygbranschen 98 10 025 

Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning 5 130 

Sveriges Bergmaterialindustri 59 5 302 

Sveriges Byggindustrier 3 176 89 577 

Sveriges Hamnar 57 3 821 

Sveriges Managementkonsulter 11 96 

Sveriges Redareförening 68 10 700 

Sveriges Transportindustriförbund 97 28 446 

Teknikföretagen 3 581 279 632 

TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening 11 2 277 

TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag 206 6 866 

Trä- och Möbelföretagen 699 26 329 

Visita 3 841 65 409 

VVS Företagen 1 093 19 001 

Vårdföretagarna 2 004 81 100 

Återvinningsindustrierna 31 16 307 

Summa 62 036 1 904 190 

Företag anslutna till mer än en medlemsorganisation 

Firms associated with more than one branch organisation 1 932 163 897 

Svenskt Näringsliv (netto) Net total 60 104 1 740 293 

Källa: Svenskt Näringsliv (www.svensktnaringsliv.se). 



12.27 

Vissa fackliga organisationer, anslutna medlemmar 


Swedish Federations of Trade Unions, members 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 

Total 

membership 

Därav 

kvinnor 

Of which 

women 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 

Total 

membership 

Därav 

kvinnor 

Of which 

women 

Landsorganisationen (LO) Skolledarförbund, Sveriges 7 071 3 798 

The Swedish Trade Union SRAT 6 13 201 8 698 

Confederation (LO) 1 502 285 693 163 Tandläkarförbund, Sveriges 8 706 4 622 

Byggnadsarbetareförbundet, Universitetslärarförbund, Sveriges 19 575 9 289 

Svenska 106 013 1 129 Veterinärförbund, Sveriges 2 938 1 907 

Elektrikerförbundet, Svenska 24 625 286 Yrkesverksamma (SACO) 

Fastighetsanställdas Förbund 31 509 15 726 Gainfully employed 475 274 249 511 

GS-facket 56 197 10 892 Statlig tjänst 

Handelsanställdas Förbund 144 891 97 677 Government employees 99 306 47 635 

Hotell- och Restaurangfacket 33 007 21 695 Primärkommunal tjänst 

Industrifacket Metall, IF Metall 348 287 78 738 Certain municipalities 103 185 73 730 

Kommunalarbetareförbundet, Landstingstjänst County councils 55 447 36 222 

Svenska 504 600 404 535 Kyrkans avtal Church of Sweden 4 550 2 607 

Livsmedelsarbetareförbundet, Enskild tjänst Private employees 195 236 81 713 

Svenska 33 318 13 170 Egenföretagare Self-employers 17 550 7 605 

Musikerförbundet, Svenska 2 632 .. Ej yrkesverksamma Not employed 158 701 83 011 

Målareförbundet, Svenska 14 890 1 133 Sveriges arbetares central- 

Pappersindustriarbetareförbundet, organisation (SAC) 7 

Svenska 16 935 2 722 Central Organization of Swedish 

SEKO – Facket för Service och Workers 4 189 1 499 

Kommunikation 123 639 35 868 Tjänstemännens central- 

Transportarbetareförbundet, organisation (TCO) 8 

Svenska 61 742 9 592 The Swedish Confederation for 

Sveriges akademikers central- Professional Employees (TCO) 1 200 633 . . 

organisation (SACO) Facket för försäkring och finans, FTF 14 084 . . 

The Swedish Confederation of Fackförbundet SKTF 9 165 201 . . 

Professional Associations, SACO 633 975 332 522 Fackförbundet ST 92 339 . . 

Akademikerförbundet SSR 1 61 089 48 344 Farmaciförbundet 6 875 . . 

Arbetsterapeuter, Förbundet Finansförbundet 35 979 . . 

Sveriges 9 947 9 504 Folkhögskolans lärarförbund, 

Arkitekter, Sveriges 11 520 5 964 Svenska 10 .. . . 

Civilekonomerna 38 943 21 016 Försvarsförbundet 4 609 . . 

DIK-förbundet 2 21 804 16 929 Journalistförbundet, Svenska 17 011 . . 

Farmacevtförbund, Sveriges 7 306 6 293 Lärarförbundet 228 938 . . 

Fartygsbefälsförening, Sveriges 7 065 387 Polisförbundet 23 413 . . 

Ingenjörer, Sveriges 3 132 848 31 502 Skogs- och lantbrukstjänstem.fbd. 910 . . 

Jusek 4 80 377 44 464 Teaterförbundet 8 079 . . 

Kyrkans akademikerförbund 5 029 2 697 Tull-Kust 3 707 . . 

Leg. sjukgymnasters riksförbund 11 793 9 570 Unionen 11 486 000 . . 

Läkarförbund, Sveriges 43 872 20 368 Vårdförbundet 111 669 . . 

Lärarnas riksförbund 85 242 59 460 Yrkesmusikerförbund, Sveriges 1 819 . . 

Naturvetarna 5 31 513 18 738 Yrkesverksamma (TCO) 968 866 . . 

Officersförbundet 17 503 801 Statlig tjänst . . . . 

Psykologförbund, Sveriges 9 839 7 026 Kommunal tjänst . . . . 

Reservofficersförbund, Sveriges 2 436 36 Enskild tjänst . . . . 

SACO-förbundet Trafik och 

Ej yrkesverksamma 231 767 . . 

Järnväg 4 358 1 109 

1) Förbund för ekonomer, samhälls- och personalvetare, socionomer och chefer. 

2) Akademiker inom dokumentation, information och kultur. 

3) I januari 2007 gick Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet samman. 

4) Förbund för jurister, samhällsvetare och ekonomer. 

5) Den 1 januari 2009 gick Agrifack och Naturvetareförbundet samman i det nya förbundet Naturvetarna. 

6) SRAT företräder medlemmar inom hälsa, kommunikation och förvaltning. 

7) Antal medlemmar i 42 lokala samorganisationer. 

8) TCO redovisar endast könsuppdelad statistik för aktiva medlemmar. 

9) Fackförbundet SKTF har i september 2011 bytt namn till Vision. 

10) Folkhögskolans lärarförbund., Svenska har sedan 2010-07-01 samarbetsavtal med Lärarförbundet och deras medlemmar räknas in i 

Lärarförbundet. 

11) Den 1 januari 2008 gick Sif och Tjänstemannaförbundet HTF samman. 

Källa: Uppgifter från resp. facklig organisation (LO: www.lo.se, SACO: www.saco.se, SAC: www.sac.se, TCO: www.tco.se). 



12.28 

Arbetsinställelser, lovliga och olovliga, inom olika 

näringsgrenar (SNI 92) 

Stoppages of work, legal and illegal, by industry 

Arbetsmarknad 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Arbetsinställelser 1 Stoppages of work 1 14 9 14 5 6 7 2 

Därav strejker Of which strikes 13 9 14 4 6 6 2 

Förlorade arbetsdagar 1 Working days lost 1 

Tillverkning och utvinning (C+D) 

Manufacturing, mining and quarrying 

Lovlig Legal – – 210 41 – 152 – 

Lockout – – – – – – – 

Olovlig Illegal 25 39 1 710 – – – – 

Byggverksamhet (F) Construction 

Lovlig 100 – 4 138 – – – – 

Lockout – – – – – – – 

Olovlig – – – – – – – 

Handel och kommunikationer (G+I) 

Wholesale and retail trade; transport, storage 

and communication 

Lovlig 150 750 7 200 11 640 1 014 – 4 

Lockout – – – 120 – – – 

Olovlig 50 – 1 – 546 – – 

Övriga näringsgrenar Other industries 

Lovlig 243 1 182 407 95 000 – 28 740 250 

Lockout 30 – – – – 1 100 – 

Olovlig – – – – – – – 

Summa 1, 2 Total 1, 2 568 1 971 13 666 106 801 1 560 28 892 254 

Lovlig 493 1 932 11 955 106 801 1 014 28 892 254 

Lockout 30 – – 120 – 1 100 – 

Olovlig 75 39 1 711 – 546 – – 

Berörda arbetstagare 1, 2 

Affected employees 1, 2 604 1 749 3 635 12 766 1 119 3 211 7 

Lovlig 456 1 519 2 481 12 766 875 3 211 7 

Lockout 8 – – 24 – 220 – 

Olovlig 140 230 1 154 – 244 – – 

1) En konflikt som pågått över ett årsskifte redovisas enbart under begynnelseåret vad avser antal arbetsinställelser och antal berörda 

anställda. Förlorade arbetsdagar redovisas däremot för resp. kalenderår. Conflicts that continue into a new year are accounted for solely 

during the first year regarding number of stoppages and number of employed, while workdays lost are accounted for during each separate 

year. 

2) Arbetstagare som samtidigt omfattas av strejk och lockout är redovisade under båda arbetsinställelserna, medan summan är 

nettoräknad. Antalet förlorade arbetsdagar är redovisade på samma sätt. Employees who at the same time are involved in both strikes and 

lockouts are accounted for in both, while the sum of involved employees is checked for duplicate. 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se). 



12.29 

Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor, kronor 

Average hourly wages of manual workers in private sector, SEK 

Näringsgren enl. SNI 2007 

Industry 

Genomsnittlig timlön, kr 

Average hourly wages 

Män Men 

Kvinnor Women 

2010 2011 2010 2011 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 129,10 136,30 118,80 121,80 

Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 179,10 190,20 178,90 190,30 

Tillverkningsindustri Manufacturing 147,60 152,20 137,30 140,80 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food, beverage and tobacco industry 141,20 144,70 130,80 133,90 

Textil-, beklädnads-, läder - och lädervaruindustri 

Textile, wearing apparel and leather industry 136,70 138,10 123,20 126,40 

Trävaruindustri, utom möbler 

Industry for wood and products of wood, cork, cane etc., except furniture 141,70 144,20 138,50 138,70 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 

Industry for paper and paper products 167,50 172,10 157,90 162,00 

Grafisk och annan reproduktionsindustri 

Printers; other industry for recorded media 155,20 157,00 133,00 136,00 

Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 143,90 149,70 133,60 137,50 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Industry for other non-metallic mineral products 146,00 148,80 134,40 132,80 

Stål- och metallverk Industry for basic metals 159,40 165,90 154,70 162,00 

Transportmedelsindustri Industry for transport equipment 152,40 157,30 146,40 150,80 

Byggindustri Construction industry 154,30 156,70 127,20 132,10 

Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 138,70 141,10 137,00 140,20 

Hotell och restauranger Hotels and restaurants 122,90 126,60 117,10 119,90 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) Statistiska meddelanden serie AM 57 

(www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 

12.30 

Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå och kön, kronor 

Average monthly salary by level of education and sex, SEK 

År 

Year 

Förgymnasial 

utbildning 

=9 years 

Gymnasial 

utbildning 

2 years 

Eftergymnasial 

utbildning 

=3 years 

Forskarutbildning 

Postgraduate 

education 

1 2 3 4 5 6 7 

Samtliga 

utbildningsnivåer 

All education 

levels 

2006 21 200 21 800 22 600 22 600 26 700 30 500 41 400 25 000 

Män 22 500 23 000 24 200 24 400 29 600 35 300 43 700 27 100 

Kvinnor 19 200 20 000 20 800 20 600 24 000 27 000 37 000 22 800 

2007 21 800 22 500 23 300 23 300 27 600 31 400 42 200 25 800 

Män 23 200 23 800 25 100 25 200 30 700 36 400 44 500 28 000 

Kvinnor 19 500 20 400 21 300 21 200 24 800 27 700 37 700 23 500 

2008 22 500 23 400 24 500 24 400 28 800 32 900 43 800 27 100 

Män 23 900 24 700 26 300 26 200 32 100 38 200 46 400 29 400 

Kvinnor 20 400 21 400 22 600 22 400 25 800 29 100 39 100 24 700 

2009 23 000 24 000 25 200 25 100 29 600 33 600 45 300 27 900 

Män 24 500 25 200 27 000 26 800 32 700 38 600 48 000 30 100 

Kvinnor 20 900 22 100 23 400 23 200 26 700 30 000 40 600 25 700 

2010 23 200 24 500 25 800 25 400 29 900 34 100 45 900 28 400 

Män 24 700 25 700 27 500 27 100 33 000 39 300 48 600 30 600 

Kvinnor 21 200 22 600 23 900 23 500 27 200 30 500 41 300 26 200 

2011 23 400 25 100 26 500 25 900 30 500 34 800 46 600 29 000 

Män 24 900 26 400 28 300 27 600 33 600 39 800 49 200 31 200 

Kvinnor 21 500 23 200 24 500 24 000 27 700 31 200 42 400 26 800 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen: 




12.31 

Arbetsmarknad 

Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor, 

kronor 

Average monthly salary of non-manual workers in private sector, 

SEK 


Genomsnittlig månadslön 2 

Industry 1 Average monthly wages 2 

Män Men 

Kvinnor Women 

2010 2011 2010 2011 

Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 

Manufacturing industry; mines and quarries 39 400 40 700 32 600 33 500 

Ledningsarbete 51 900 54 100 48 300 50 200 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 41 300 42 500 38 500 39 600 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 34 700 35 900 30 400 31 400 

Kontors- och kundservicearbete 28 200 29 200 25 600 26 200 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 32 600 30 900 25 900 23 600 

Byggindustri Construction industry 36 600 38 200 29 500 30 000 





Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 36 800 36 900 30 100 30 500 






Hotell och restauranger Hotels and restaurants 30 200 29 700 27 800 27 800 


Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens .. 34 600 34 200 35 600 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 28 400 .. 28 400 28 900 



Banker och andra kreditinstitut Banks and other financial institutions 52 500 53 600 35 400 36 100 

Ledningsarbete 80 100 80 900 .. 65 400 




Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder 

Insurance and reinsurance companies, pension funds 45 400 46 200 34 900 35 900 




Kontors- och kundservicearbete .. 27 300 29 000 29 100 

1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör 

jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in 

combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution. 

2) I lönebegreppet ingår fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord), OB-/skifttillägg, 

tillägg för risk, smuts, värme o.d., jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Salaries include fixed and variable payments (for 

example, incentive pay and piecework), shift premiums, supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions 

(dirty, dangerous, hot or wet, etc.), on-duty and standby compensation, and other benefits. 

Yrkesområdena definieras enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK. Occupational (major) groups are defined according 

to Swedish Standard Classification of Occupation. 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) Statistiska meddelanden serie AM 62 




12.32 

Statlig sektor – genomsnittlig månadslön efter näringsgren, 

kronor 

Governmental sector – average monthly salary by industry, SEK 

SNI 

2007 

Näringsgren 

Industry 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

2010 2011 2010 2011 

K Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 30 300 33 700 27 800 30 300 

L Fastighetsverksamhet Real estate activities 32 000 33 300 32 400 33 200 

M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 35 100 36 100 30 100 30 900 

N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 

Administrative and support service activities 28 600 30 500 27 600 28 900 

O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 

Public administration and defence; compulsory social security 32 600 32 300 29 300 29 700 

O 84.1 Offentlig förvaltning 35 000 35 700 31 000 31 700 

O 84.2 Offentliga tjänster 31 200 30 800 28 300 28 500 

O 84.3 Obligatorisk socialförsäkring 31 000 30 700 26 100 26 500 

P Utbildning Education 34 600 35 400 30 200 31 100 

P 85.2 Grundskoleutbildning 26 200 27 300 26 200 27 000 

P 85.4 Eftergymnasial utbildning 34 700 35 500 30 300 31 100 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster 

Human health and social work activities 26 500 26 800 26 500 27 100 

R Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 29 100 29 700 28 000 28 800 

Alla näringsgrenar All industries 32 900 33 100 29 400 30 000 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, statlig sektor Statistiska meddelanden serie AM 50 


12.33 

År 

Year 

Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön 

Average monthly salary by sector and sex 

Alla sektorer 1 

All sectors 

Primärkommunal 

sektor 

Municipal 

authorities 

Landstingskommunal 

sektor 

County 

councils 

Statlig sektor 

Government 

Privat sektor 


Arbetare 

Manual 

workers 

Tjänstemän 

Non-manual 

workers 

2003 22 800 19 700 24 100 24 800 19 400 27 100 

Män 1 Men 24 800 21 300 31 400 26 800 20 100 30 100 

Kvinnor 1 Women 20 700 19 300 22 300 22 700 17 700 23 200 

2004 23 600 20 500 24 900 25 300 20 000 28 300 

Män 25 700 22 000 32 400 27 300 20 700 31 500 

Kvinnor 21 500 20 100 23 000 23 200 18 300 24 200 

2005 24 300 21 000 25 600 25 900 20 400 29 200 

Män 26 400 22 500 33 200 27 900 21 200 32 300 

Kvinnor 22 100 20 600 23 700 23 900 18 700 25 000 

2006 25 000 21 500 26 200 26 900 21 000 29 900 

Män 27 100 23 000 33 800 28 700 21 800 33 100 

Kvinnor 22 800 21 100 24 300 25 000 19 400 25 800 

2007 25 800 21 800 26 900 27 900 21 900 31 100 

Män 28 000 23 500 34 500 29 800 22 600 34 400 

Kvinnor 23 500 21 400 25 000 26 000 20 300 26 800 

2008 27 100 23 200 28 500 29 100 22 800 32 600 

Män 29 400 24 700 36 500 31 000 23 600 36 100 

Kvinnor 24 700 22 800 26 500 27 200 21 000 28 200 

2009 27 900 24 100 29 700 30 400 23 300 33 500 

Män 30 100 25 400 37 700 32 200 24 100 36 800 

Kvinnor 25 700 23 700 27 600 28 600 21 700 29 200 

2010 28 400 24 500 30 300 31 100 23 800 34 000 

Män 30 600 25 700 38 500 32 900 24 600 37 500 

Kvinnor 26 200 24 200 28 300 29 400 22 100 29 700 

2011 29 000 25 000 31 200 31 500 24 300 34 800 

Män 31 200 26 300 39 300 33 100 25 200 38 300 

Kvinnor 26 800 24 700 29 100 30 000 22 700 30 400 

1) Skillnader i löner mellan olika sektorer och mellan kvinnor och män påverkas bl.a. av skillnader i ålders- och yrkessammansättningar 

samt av att verksamheter flyttas mellan sektorer. 

Källa: SCB Lönestatistisk årsbok (–2003); Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (www.scb.se/AM0110, 2004–); 

Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 


Hushållens ekonomi 



Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013 

13 – Hushållens ekonomi 


13.1 Hushållens inkomster .......................... 267 

Household income 

13.2 Hushållens tillgångar och skulder...... 270 

Householdsássets and debts 

13.3 Hushållens utgifter ............................... 271 

Household expenditure 

13.4 Sammanräknad förvärvsinkomst 

2010, antal personer efter kön, ålder 

och inkomstklass ......................................... 273 

Total income from employment and 

business, number of persons by sex, 

age and income group 

13.5 Sammanräknad förvärvsinkomst, 

medianvärden i löpande priser efter 

kön och ålder, tkr ......................................... 275 


business, median values in current 

prices by sex and age, SEK thousands 


medianvärden i 2010 års priser efter 

kön och ålder, tkr ......................................... 275 


business, median values in 2010 prices 

by sex and age, SEK thousands 


medelvärden efter kön, län och kommun 

2010, tkr ................................................ 276 


business, mean averages by sex in 

counties and municipalities, SEK 

thousands 

13.8 Arbetsinkomst efter kön och 

ålder för helårs- och heltidsanställda 

personer utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2010 års 

priser, tkr ....................................................... 279 

Income from work by sex and age, 

employed year round and full time with 

no entrepreneurial income, median value 

in 2010 prices, SEK thousands 

13.9 Slutliga skattens andel av summa 

förvärvs- och kapitalinkomst ....................... 280 

Final tax, relative share of total earnings 

and capital income 

13.10 Inkomststruktur för samtliga 

hushåll, medelvärden i 2010 års 

priser .............................................................. 281 

Income composition for all households, 

mean value, 2010 prices 

13.11 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

(k.e.) för individer 20– år 

efter hushållstyp, medianvärden per 

k.e. i 2010 års priser, tkr ............................... 282 

Equalised disposable income for individuals 

by type of household, median value, 

2010 prices, SEK thousands 

13.12 Hushållens utgifter (HUT) per 

utgiftsområde och år, procent ..................... 283 

Household Budget Survey, share of total 

consumption per household 

13.13 Nettoförmögenhet, medianvärde 

i 2007 års priser efter kön och ålder, 

tkr ................................................................... 284 

Net wealth, median value in 2007 prices 

by sex and age, SEK thousands 



13.1 

Hushållens inkomster 

Household income 


Hushållens ekonomiska standard har ökat varje år sedan 1990-talets 

lågkonjunktur. Under 2000-talet har framför allt barnfamiljer fått en bättre 

ekonomi. Samtidigt har en allt större del av den svenska befolkningen fått det 

ekonomiskt sämre under åren 1999–2010. Ensamstående med barn är de 

som har drabbats hårdast. 

Många arbetstagare fick i början av 1990-talet 

sänkta inkomster, vilket var en av följderna av 

att ekonomin i Sverige upplevde en omfattande 

nedgång. Detta bidrog till att arbetslösheten 

sköt i höjden och att allt fler personer hamnade 

utanför arbetskraften. 

Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet 

samt bostadsbidrag och socialbidrag 

ökade visserligen, men kunde inte helt motverka 

den kraftiga nedgången i inkomsterna 

från eget arbete och egen kapitalavkastning. 

Den sammantagna effekten blev att de disponibla 

inkomsterna minskade fram till mitten av 

1990-talet. Mellan åren 1991 till 1995 sjönk den 

ekonomiska standarden med 11 procent. 

Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen 

och allt fler grupper fick ökade inkomster. 

År 2010 hade alla typer av hushåll 

högre ekonomisk standard än 1999. För exempelvis 

ensamboende personer utan barn var 

ökningen 27 procent och för sammanboende 

utan barn 34 procent. 

Ökning av inkomstspridningen 

Diagrammet nedan ger en bild av hur inkomstspridningen 

har sett ut mellan 1991 och 2010. 

Genom att använda måttet Gini-koefficient blir 

detta tydligt. Koefficienten kan anta ett värde 

mellan 0 och 1. Ju högre värde på koefficienten 

desto större inkomstspridning, dvs. desto större 

skillnader mellan höga och låga inkomster. 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

1991–2010 

År 2010 ökade inkomstspridningen till den näst 

högsta nivån sedan SCB påbörjade mätningarna 

1975. Den hittills högsta inkomstspridningen 

uppmättes 2007, vilket framför allt var ett 

resultat av höga kapitalvinster. 

Ett annat sätt att illustrera inkomstspridningen 

är att dela in hushållen i tio lika stora 

grupper, baserade på hur stora inkomsterna är. 

På så sätt kan man se hur inkomstutvecklingen 

har varit i olika inkomstskikt och om avståndet 

mellan de som tjänar mycket respektive lite har 

ökat eller minskat. De tio procent med de lägsta 

inkomsterna utgör decilgrupp 1, de tio procent 

med de näst lägsta inkomsterna utgör decilgrupp 

2, o.s.v. Denna metod visar bland annat 

att inkomstutvecklingen har varit positiv i alla 

inkomstskikten mellan 1999 och 2010. Vidare 

framgår att inkomstutvecklingen har varit 

bättre ju högre upp i inkomstskikten man 

kommer – från knappt 20 procent i det lägsta 

skiktet till drygt 50 procent i det högsta. 

Procentuell förändring av ekonomisk standard 

1999–2010 i decilgrupper. Samtliga personer, 

2010 års priser 

Decilgrupp 

Förändring 

inkl. reavinst 

Förändring 

exkl. reavinst 

1 19,7 17,8 

2 20,2 20,5 

3 26,0 26,3 

4 32,4 33,0 

5 35,6 36,5 

6 37,7 38,5 

7 39,0 40,2 

8 39,8 41,2 

9 40,0 43,0 

10 50,1 53,0 

Median 36,8 38,9 



Fortfarande stora skillnader mellan könen 

Bland personer 20–64 år arbetade 67 procent av 

männen och 50 procent av kvinnorna heltid år 

2010. År 1999 var motsvarande siffror 68 respektive 

46 procent. Kvinnorna närmar sig männen, 

men inte med stormsteg. De relativa skillnaderna 

i arbetsinkomst mellan heltidsanställda 

kvinnor och män har minskat något under 2000- 

talet. År 1999 var medianinkomsten för kvinnor 

83 procent av männens motsvarighet, för 2010 

är siffran knappt 86 procent. 

Ekonomisk återhämtning för barnfamiljer 

Barnfamiljerna var en av de grupper som 

drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur. 

Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter 

nådde upp till samma nivå som i början av 

1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska 

standard 1999 fortfarande var lägre än vad den 

var 1991. Men under 2000-talet har den ekonomiska 

standarden ökat markant för barnfamiljerna 

och främst för sammanboende med 

barn. Mellan 1999 och 2010 ökade den ekonomiska 

standarden med 42 procent för sammanboende 

med barn. För ensamstående med barn 

var ökningen 28 procent. 

Foto: Riksbanken 

Lägre inkomst bland utrikes födda 

Utrikes födda har under alla undersökta år en 

betydligt lägre inkomst än vad de som är födda 

i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2010 

för utrikes födda i åldrarna 20 år och äldre var 

77 procent av nivån för födda i Sverige. Men det 

är stor skillnad beroende på från vilket land 

man kommer, och även beroende på hur länge 

man har bott i Sverige. Invandrare från Norden 

och övriga EU-länder har en betydligt högre 

inkomstnivå än vad invandrare från länder 

utanför EU har. Lägst inkomster har gruppen 

med kortast vistelsetid i landet. 

Procentuell förändring av ekonomisk standard 1999–2010 för individer i olika hushållstyper 



Ekonomisk standard för individer efter 

födelseland. 

Index: Födda i Sverige = 100 

Födelseland samt antal år 

i Sverige 

2010 1999 

Samtliga 20– år 97 98 

Födda i Sverige 100 100 

Utrikes födda 77 85 

Norden exklusive Sverige 88 97 

1–10 år i Sverige 86 105 


21– år i Sverige 89 97 

EU27 exklusive Norden 89 97 




Europa exklusive EU27 

och Norden 76 74 




Övriga länder exklusive 

Europa 64 73 




Andelen med låg ekonomisk standard ökar 

En allt större andel av befolkningen har låg 

ekonomisk standard (ekonomisk standard som 

ligger under 60 procent av medianvärdet). Detta 

mått används internationellt som en indikator 

på risk för fattigdom och socialt utanförskap. År 

1991 var andelen i Sverige 7 procent, år 1999 var 

den 8 procent och år 2010 har den ökat till 14 

procent. 

Ökningen är störst bland ensamstående med 

barn, från 11 procent 1999 till 30 procent 2010. 

Av barn till ensamstående kvinnor låg ungefär 

vart sjunde barn under gränsen 1999, år 2010 

var det cirka 40 procent. Ensamstående utan 

barn i åldersgruppen 20–29 år har haft en 

liknande utveckling. Förklaringen till ökningen 

i denna åldersgrupp är att allt fler studerar och 

därmed har låga inkomster. 

Bland sammanboende har andelen med låg 

ekonomisk standard ökat i betydligt mindre 

omfattning mellan 1999 och 2010. För sammanboende 

utan barn har andelen ökat från 5 till 6 

procent och för sammanboende med barn har 

den ökat från 8 till 9 procent. 

I en grupp har andelen med låg ekonomisk 

standard minskat. Det är sammanboende med 

två barn som har haft en liten minskning. 


Sett ur ett internationellt perspektiv är det en 

relativt liten andel av den svenska befolkningen 

som har låg ekonomisk standard. Av EU:s 27 

länder är det bara Tjeckien, Nederländerna, 

Slovakien och Österrike som har en lägre andel. 

Betalar 73 000 kr i skatt 

Den slutliga skatten uppgick år 2010 till 554 000 

miljoner kronor. Medelvärdet för befolkningen 

20 år och äldre var 73 400 kronor. 

Slutlig skatt för befolkningen 20 år och äldre 

2010. Kommuner med högst respektive lägst 

medelvärde 

Högst 

medelvärde 

Belopp 

Lägst 

medelvärde 

Belopp 

Danderyd 220 700 Eda 50 400 

Lidingö 155 400 Årjäng 51 300 

Täby 125 700 Örkelljunga 51 600 

Nacka 116 300 Ljusnarsberg 52 300 

Vaxholm 112 900 Övertorneå 52 400 

Ekerö 109 600 Haparanda 52 800 

Sollentuna 108 800 Högsby 53 200 

Lomma 108 700 Munkfors 54 300 

Värmdö 100 400 Bjuv 54 600 

Vellinge 99 400 Åstorp 54 800 

Källa: SCB Hushållens ekonomi (www.scb.se/HE0103); 

Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110). 

Foto: Riksbanken 



13.2 

Hushållens tillgångar och skulder 

Householdsássets and debts 

Förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel av 

befolkningen har mycket stora förmögenheter samtidigt som en stor andel har 

ganska små tillgångar. Äldre män är rikast. 

Svenskarnas förmögenhet består till stor del av 

fastigheter och bostadsrätter (reala tillgångar). 

Dessa tillgångar utgör drygt 70 procent av 

samtliga tillgångar i SCB:s förmögenhetsstatistik. 

Ändå äger endast drygt hälften av den 

vuxna befolkningen denna typ av tillgångar. 

De finansiella tillgångarna är totalt sett 

betydligt mindre än de reala, men å andra sidan 

har flertalet någon form av sparande. De vanligaste 

sparformerna är bankkonton och fonder. 

Totalt uppgick befolkningens nettoförmögenhet, 

dvs. samtliga tillgångar minus samtliga 

skulder, till 5 500 miljarder kronor 2007. 

Ökad förmögenhet under 2000-talet 

Förmögenheten ökade för både kvinnor och 

män mellan 1999 och 2007. Ökningen beror 

främst på att värdet på småhus och bostadsrätter 

steg kraftigt under perioden. De finansiella 

tillgångarna och skulderna har också ökat 

under samma tid, dock inte lika mycket. 

För kvinnor ökade den genomsnittliga 

nettoförmögenheten med 68 procent mellan 

1999 och 2007. Motsvarande ökning för män var 

57 procent. Kvinnors genomsnittliga nettoförmögenhet 

var 517 000 kronor medan genomsnittet 

för män var 686 000 kronor 2007. 

Medianvärdet steg med cirka 30 000 kronor till 

drygt 60 000 kronor för både kvinnor och män 

under perioden. Ökningen kan delvis förklaras 

med att kvaliteten på statistiken över bankkontosparande 

förbättrades 2006. 

Yngre fattigare än äldre 

Förmögenheten är betydligt mer snedfördelad 

än exempelvis inkomster. Den rikaste tiondelen 

av befolkningen ägde 67 procent av den samlade 

nettoförmögenheten 2007. 

Ålder är en av de faktorer som har störst 

betydelse för hur stora tillgångar och skulder 

man har. I unga år har de flesta små tillgångar 

och ofta lån för studier och boende. Under årens 

lopp byggs tillgångarna upp och man har 

möjlighet att spara när inkomsterna blir större. 

Medianvärdet på nettoförmögenheten 2007 

var 0 kronor för både kvinnor och män mellan 

20 och 29 år. Kvinnor i gruppen 40–49 år hade 

217 000 kronor, medan män hade 253 000 

kronor. Bland äldre är det större skillnad mellan 

kvinnors och mäns förmögenhet. Kvinnor i 

åldern 80 år och äldre hade en nettoförmögenhet 

på 322 000 kronor, medan män i 

samma åldersgrupp hade 701 000 kronor. 

Nettoförmögenhet för kvinnor och män 

1999–2007. Median- och medelvärde (för alla) i 

tusentals kronor, 2007 års priser 

Källa: SCB Hushållens tillgångar och skulder 

(www.scb.se/HE0104). 



13.3 

Hushållens utgifter 

Household expenditure 

De svenska hushållens utgifter var 2009 i genomsnitt 276 000 kronor – 

aningen lägre än 2008 då utgifterna var 291 000 kronor. Den genomsnittliga 

månadsutgiften för hushållen är 23 000 kr. Mest pengar spenderar vi på vårt 

boende, vilket står för cirka 30 procent av våra utgifter. 


De fyra största utgiftsposterna är bostad, fritid 

och kultur, transport samt livsmedel. I genomsnitt 

per månad kostar: 

• boende 5 900 kr, vilket är en minskning med 

cirka 2 procent jämfört med 2008 

• fritid och kultur 4 500 kr, vilket är en 

minskning med cirka 2 procent jämfört med 

2008 

• transport 3 600 kr, vilket är en minskning 

med cirka 15 procent jämfört med 2008 

• livsmedel 2 900 kr, vilket är en ökning med 

cirka 2 procent jämfört med 2008. 

Skillnader mellan olika hushållsgrupper 

Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer 

sig åt mellan olika hushållsgrupper. Ensamstående 

lägger 32–36 procent av utgifterna på 

boende medan motsvarande siffra för sammanboende 

är 25 procent. 

När det gäller transport är skillnaderna störst 

mellan sammanboende med barn och ensamstående 

utan barn. Sammanboende med barn 

lägger cirka 16 procent av utgifterna på 

transport, för de ensamstående utan barn är 

motsvarande andel 9 procent. 


Stadsbor äter ute mer och kör bil mindre 

Hushållsutgifterna varierar också beroende på 

var i landet man bor. I storstäderna lägger man 

mer pengar på utemåltider än i övriga Sverige – 

men det omvända förhållandet gäller för drift 

av bil. 

Personlig hygien 

Nu lämnar vi hushållen och tittar närmare på 

genomsnittlig utgift per person – rättare sagt 

män och kvinnor i åldern 20–64 år. 

Tablån nederst på nästa sida visar exempelvis 

att i åldern 50–64 år är kvinnornas utgifter för 

personlig hygien 10 gånger större än männens. 

Kvinnors utgifter för underkläder är nästan tre 

gånger större än männens. Detta gäller för 

samtliga åldersgrupper. 

Bland personer i åldern 20–29 år är männens 

utgifter för alkoholhaltiga drycker lite högre än 

kvinnornas. Däremot i åldrarna 30–64 år ser 

man att dessa utgifter är hela 2–3 gånger så 

höga bland männen jämfört med kvinnorna. 

Utgiftsposternas andel inom olika hushållsgrupper 

år 2009, procent 

Ensamstående 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Sammanboende 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Samtliga 

Totala utgifter 100 100 100 100 100 

Köpta livsmedel 

och alkoholfria 

drycker 16,6 14,0 14,7 15,0 14,8 

Utemåltider 2,8 3,9 3,6 3,2 3,6 

Alkoholhaltiga 

drycker 0,9 1,6 0,9 1,9 1,5 

Tobak 1,4 1,2 0,5 0,7 0,9 

Förbrukningsvaror 

3,3 2,3 2,5 2,4 2,4 

Hushållstjänster 4,7 4,0 6,2 4,3 4,6 

Kläder och skor 5,8 3,6 5,4 3,9 4,2 

Bostad 31,7 35,9 24,8 25,4 29,6 

Möbler, inventarier, 

textilier, hushållsutrustning 

3,5 3,6 5,3 5,8 4,6 

Hälso- och sjukvård 

1,9 1,9 2,0 2,8 2,1 

Transport 11,2 9,2 15,6 14,6 12,7 

Fritid och kultur 15,9 18,7 17,8 19,7 18,7 



Utgift i kronor per månad och hushåll år 2009 

Utgiftspost Ensamstående Sammanboende Samtliga 

Med barn Utan barn Med barn Utan barn 

Totala utgifter 21 173 14 084 33 909 25 413 23 027 

Köpta livsmedel 2 993 1 614 4 398 3 165 2 898 

Alkoholfria drycker 270 138 330 227 223 

Utemåltider 632 599 1 292 919 871 

Alkoholhaltiga drycker 153 218 343 494 333 

Tobak 218 155 156 171 168 

Förbrukningsvaror 692 285 830 554 524 

Hushållstjänster 958 583 2 061 1 163 1 128 

Kläder och skor 1 398 616 1 967 1 129 1 143 

Bostad 6 128 4 601 8 063 5 628 5 851 

Möbler, inventarier, textilier, 

hushållsutrustning 869 574 1 996 1 748 1 339 

Hälso- och sjukvård 406 277 749 696 533 

Transport 2 447 1 679 5 459 4 393 3 554 

Fritid och kultur 3 816 2 721 6 403 5 157 4 468 

Utgift per månad och hushåll år 2009, procentuell fördelning 

Utgiftspost 

Storstäder och 

dess förortskommuner 

Större städer, dess 

förortskommuner 

samt pendlingskommuner 

Övriga 

kommuner 

Totala utgifter i kronor 25 194 21 763 22 457 

Procent 100,0 100,0 100,0 

Köpta livsmedel 13,2 13,4 14,9 

Alkoholfria drycker 1,0 1,0 1,2 

Utemåltider 4,5 3,4 2,7 

Alkoholhaltiga drycker 1,6 1,5 1,3 

Tobak 0,9 0,9 1,0 

Förbrukningsvaror 2,2 2,5 2,5 

Hushållstjänster 4,5 4,7 4,6 

Kläder och skor 4,7 4,3 3,4 

Bostad 29,8 31,0 27,1 

Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning 4,7 4,5 4,8 

Hälso- och sjukvård 1,9 2,1 2,4 

Transport 11,6 11,6 15,9 

Drift av bil 5,8 7,6 9,5 

Lokaltrafik 2,7 1,5 0,7 

Fritid och kultur 19,2 18,8 17,8 

Indelningen i kommungrupper är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag som är lämpliga för att 

belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. Se Tabellanmärkningar. 

Utgift i kronor per månad och person för vissa poster år 2009 

Utgiftspost 20–29 30–49 50–64 


Utemåltider 302 197 343 233 198 158 

Alkoholhaltiga drycker 36 30 28 12 28 9 

Personlig hygien 49 158 21 126 9 94 

Kläder och skor 460 675 347 758 312 533 

Därav underkläder 32 88 32 87 18 45 

Källa: SCB Hushållens utgifter, HUT (www.scb.se/HE0201). 



13.4 


Sammanräknad förvärvsinkomst 2010, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass 

Total income from employment and business, number of persons by 

sex, age and income group 

Kön, inkomst 1 , 

1 000 kr 

Sex, income 1 , 

SEK 1 000s 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

Number of income-earners in ages 

16–19 20–29 30–49 50–64 65– 25–64 20–64 

Män och kvinnor 

Both sexes 7 592 065 501 853 1 154 010 2 449 195 1 755 041 1 731 966 4 750 686 5 358 246 

0 kr 443 669 178 217 112 222 96 847 49 926 6 457 184 879 258 995 

1 kr – 19,9 tkr 351 115 195 514 90 047 44 833 16 085 4 636 87 309 150 965 

20,0 – 39,9 tkr 187 324 54 135 79 668 34 229 13 501 5 791 71 010 127 398 

40,0 – 59,9 159 662 28 521 75 625 34 499 15 061 5 956 72 997 125 185 

60,0 – 79,9 136 920 15 546 60 347 32 668 15 797 12 562 68 844 108 812 

80,0 – 99,9 294 713 11 245 69 810 37 001 26 080 150 577 88 724 132 891 

100,0 – 119,9 365 118 8 088 53 189 76 093 68 489 159 259 166 234 197 771 

120,0 – 139,9 332 825 4 483 49 247 54 711 50 616 173 768 125 589 154 574 

140,0 – 159,9 366 316 2 457 49 187 64 758 55 877 194 037 142 633 169 822 

160,0 – 179,9 398 113 1 395 49 857 80 172 70 996 195 693 174 786 201 025 

180,0 – 199,9 384 086 793 50 365 89 448 71 488 171 992 185 787 211 301 

200,0 – 219,9 381 517 484 53 061 107 622 80 863 139 487 215 720 241 546 

220,0 – 239,9 378 191 294 54 845 126 305 89 481 107 266 246 109 270 631 

240,0 – 259,9 381 632 215 55 106 148 392 105 362 72 557 286 944 308 860 

260,0 – 279,9 392 919 141 52 995 166 756 119 563 53 464 321 034 339 314 

280,0 – 299,9 380 458 104 47 204 169 994 121 110 42 046 324 059 338 308 

300,0 – 339,9 651 700 106 69 315 301 607 216 221 64 451 569 224 587 143 

340,0 – 399,9 649 668 73 52 206 303 805 227 832 65 752 572 908 583 843 

400,0 – 499,9 482 234 28 22 608 243 248 164 790 51 560 427 395 430 646 

500,0 – 999,9 425 517 14 6 851 214 121 156 106 48 425 376 393 377 078 

1 000,0 – 48 368 .. 255 22 086 19 797 6 230 42 108 42 138 

Medelvärde 1 3 

Average value 1 3 239,3 18,2 152,6 299,4 308,7 206,1 290,8 270,8 

Medelvärde 2 4 

Average value 2 4 254,2 28,2 169,0 311,7 317,7 206,9 302,6 284,6 

Medianvärde 

Median value 219,7 4,9 134,6 283,5 284,6 175,5 276,1 261,2 

Summa inkomster, 

mnkr Total income 1 817 139 9 130 176 088 733 259 541 698 356 964 1 381 712 1 451 045 

Män Men 3 744 452 258 004 589 616 1 240 546 879 050 777 236 2 398 469 2 709 212 

0 kr 236 880 99 509 61 886 47 485 24 980 3 020 91 963 134 351 

1 kr – 19,9 tkr 173 225 97 161 45 436 20 224 8 463 1 941 41 510 74 123 

20,0 – 39,9 tkr 82 242 25 145 34 310 13 822 6 727 2 238 30 412 54 859 

40,0 – 59,9 67 069 12 630 31 302 13 425 7 563 2 149 30 529 52 290 

60,0 – 79,9 57 415 6 897 25 573 13 263 7 792 3 890 29 700 46 628 

80,0 – 99,9 88 124 5 619 32 229 14 981 10 895 24 400 37 432 58 105 

100,0 – 119,9 114 499 4 514 23 282 33 514 29 617 23 572 72 317 86 413 

120,0 – 139,9 97 279 2 628 20 892 19 896 19 992 33 871 47 842 60 780 

140,0 – 159,9 128 346 1 461 20 239 22 658 21 281 62 707 52 196 64 178 

160,0 – 179,9 173 307 900 20 822 28 672 29 668 93 245 67 355 79 162 

180,0 – 199,9 174 182 536 21 392 28 158 27 145 96 951 64 837 76 695 

200,0 – 219,9 169 505 309 23 663 32 315 29 309 83 909 72 513 85 287 

220,0 – 239,9 167 317 202 26 307 39 684 32 325 68 799 85 127 98 316 

240,0 – 259,9 166 009 159 29 225 52 080 39 119 45 426 107 256 120 424 

260,0 – 279,9 180 066 107 30 802 68 103 48 038 33 016 134 822 146 943 

280,0 – 299,9 191 342 74 29 793 80 663 54 309 26 503 154 348 164 765 

300,0 – 339,9 372 939 76 48 860 169 939 111 826 42 238 316 124 330 625 

340,0 – 399,9 413 884 50 40 234 196 467 131 270 45 863 358 374 367 971 

400,0 – 499,9 330 524 19 17 798 167 899 106 403 38 405 289 206 292 100 

500,0 – 999,9 319 623 8 5 365 158 931 115 716 39 603 279 445 280 012 

1 000,0 – 40 675 .. 206 18 367 16 612 5 490 35 161 35 185 

Medelvärde 1 3 275,9 18,0 170,3 343,0 348,5 252,5 330,5 307,2 

Medelvärde 2 4 294,5 29,3 190,3 356,6 358,7 253,5 343,7 323,2 

Medianvärde 257,2 4,2 159,7 321,0 314,7 209,1 309,6 294,2 


mnkr 1 033 119 4 636 100 412 425 496 306 327 196 247 792 801 832 236 



13.4 

Kön, inkomst 1 , 

1 000 kr 

Sammanräknad förvärvsinkomst 2010, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass (forts.) 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

16–19 20–29 30–49 50–64 65– 25–64 20–64 

Kvinnor Women 3 847 613 243 849 564 394 1 208 649 875 991 954 730 2 352 217 2 649 034 

0 kr 206 789 78 708 50 336 49 362 24 946 3 437 92 916 124 644 

1 kr – 19,9 tkr 177 890 98 353 44 611 24 609 7 622 2 695 45 799 76 842 

20,0 – 39,9 tkr 105 082 28 990 45 358 20 407 6 774 3 553 40 598 72 539 

40,0 – 59,9 92 593 15 891 44 323 21 074 7 498 3 807 42 468 72 895 

60,0 – 79,9 79 505 8 649 34 774 19 405 8 005 8 672 39 144 62 184 

80,0 – 99,9 206 589 5 626 37 581 22 020 15 185 126 177 51 292 74 786 

100,0 – 119,9 250 619 3 574 29 907 42 579 38 872 135 687 93 917 111 358 

120,0 – 139,9 235 546 1 855 28 355 34 815 30 624 139 897 77 747 93 794 

140,0 – 159,9 237 970 996 28 948 42 100 34 596 131 330 90 437 105 644 

160,0 – 179,9 224 806 495 29 035 51 500 41 328 102 448 107 431 121 863 

180,0 – 199,9 209 904 257 28 973 61 290 44 343 75 041 120 950 134 606 

200,0 – 219,9 212 012 175 29 398 75 307 51 554 55 578 143 207 156 259 

220,0 – 239,9 210 874 92 28 538 86 621 57 156 38 467 160 982 172 315 

240,0 – 259,9 215 623 56 25 881 96 312 66 243 27 131 179 688 188 436 

260,0 – 279,9 212 853 34 22 193 98 653 71 525 20 448 186 212 192 371 

280,0 – 299,9 189 116 30 17 411 89 331 66 801 15 543 169 711 173 543 

300,0 – 339,9 278 761 30 20 455 131 668 104 395 22 213 253 100 256 518 

340,0 – 399,9 235 784 23 11 972 107 338 96 562 19 889 214 534 215 872 

400,0 – 499,9 151 710 9 4 810 75 349 58 387 13 155 138 189 138 546 

500,0 – 999,9 105 894 6 1 486 55 190 40 390 8 822 96 948 97 066 

1 000,0 – 7 693 .. 49 3 719 3 185 740 6 947 6 953 

Medelvärde 1 3 203,8 18,4 134,1 254,6 268,7 168,3 250,4 233,6 

Medelvärde 2 4 215,3 27,2 147,2 265,5 276,6 168,9 260,7 245,1 

Medianvärde 190,1 5,5 116,6 251,2 260,9 147,9 247,9 233,8 


mnkr 784 020 4 494 75 676 307 762 235 371 160 717 588 912 618 810 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst för befolkningen (16 år och 

äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2010. Earned income for the population (16 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31, 2010. 

2) All income-earners. 

3) Medelvärden beräknade för samtliga. Mean average income calculated for all. 

4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. Mean average income calculated for those who have an income. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT(bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110). 



13.5 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i löpande priser 

efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values in current 

prices by sex and age, SEK thousands 

Kön/ålder Sex/age 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

Män och kvinnor Both sexes 189,4 192,9 198,8 206,2 215,1 218,7 219,7 

16–19 år years 4,9 4,5 5,3 6,1 6,3 3,8 4,9 

20–29 år 136,0 135,4 142,6 150,8 154,9 138,7 134,6 

30–49 år 232,3 238,3 247,3 258,4 270,8 276,4 283,5 

50–64 år 236,0 241,7 249,5 259,0 270,3 278,1 284,6 

65– år 144,1 148,9 153,5 159,2 167,1 176,6 175,5 

20–64 år 219,3 224,2 232,0 241,6 252,6 256,5 261,2 

25–64 år 228,8 234,3 242,5 252,8 264,4 270,0 276,1 

Män Men 221,6 226,2 232,9 242,7 252,6 254,6 257,2 

16–19 år years 4,3 4,0 4,7 5,5 5,5 2,8 4,2 

20–29 år 162,2 161,9 169,7 182,6 189,5 166,2 159,7 

30–49 år 265,6 273,1 283,6 297,4 309,6 312,2 321,0 

50–64 år 264,2 271,0 279,7 291,4 302,3 307,8 314,7 

65– år 174,7 180,2 185,2 191,4 200,6 210,6 209,1 

20–64 år 248,5 254,7 263,7 275,6 286,5 288,3 294,2 

25–64 år 258,9 265,6 275,2 287,9 299,6 302,3 309,6 

Kvinnor Women 164,0 167,4 172,6 178,0 185,1 189,6 190,1 

16–19 år years 5,6 5,0 5,9 6,8 7,3 4,8 5,5 

20–29 år 118,4 117,0 123,1 128,2 131,3 120,1 116,6 

30–49 år 204,2 209,1 217,0 225,9 238,2 245,2 251,2 

50–64 år 213,2 218,5 225,5 233,9 245,6 254,5 260,9 

65– år 119,0 122,7 126,9 132,4 139,5 148,3 147,9 

20–64 år 195,3 199,4 206,4 214,2 224,7 230,0 233,8 

25–64 år 203,6 208,3 215,7 224,2 235,8 242,6 247,9 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (16 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (16 years and older) entered in 

the population register both January 1 and December 31. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110). 

13.6 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i 2010 års 

priser efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values in 

2010 prices by sex and age, SEK thousands 

Kön/ålder Sex/age 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

Män och kvinnor Both sexes 205,8 208,8 212,2 215,4 217,1 221,4 219,7 

16–19 år years 5,4 4,8 5,6 6,4 6,4 3,9 4,9 

20–29 år 147,8 146,6 152,3 157,5 156,4 140,5 134,6 

30–49 år 252,5 257,9 264,0 269,9 273,3 279,9 283,5 

50–64 år 256,5 261,6 266,4 270,6 272,9 281,6 284,6 

65– år 156,6 161,1 163,9 166,3 168,7 178,8 175,5 

20–64 år 238,3 242,6 247,7 252,4 255,0 259,8 261,2 

25–64 år 248,7 253,6 258,9 264,0 267,0 273,5 276,1 

Män Men 240,9 244,8 248,7 253,5 255,0 257,8 257,2 

16–19 år years 4,7 4,3 5,0 5,8 5,5 2,8 4,2 

20–29 år 176,3 175,2 181,1 190,7 191,3 168,3 159,7 

30–49 år 288,6 295,5 302,8 310,7 312,6 316,2 321,0 

50–64 år 287,1 293,3 298,7 304,3 305,1 311,7 314,7 

65– år 189,9 195,1 197,7 199,9 202,5 213,3 209,1 

20–64 år 270,1 275,6 281,5 287,9 289,2 291,9 294,2 

25–64 år 281,4 287,4 293,9 300,7 302,4 306,2 309,6 

Kvinnor Women 178,3 181,2 184,3 186,0 186,9 192,0 190,1 

16–19 år years 6,0 5,4 6,3 7,1 7,3 4,9 5,5 

20–29 år 128,7 126,6 131,4 134,0 132,5 121,6 116,6 

30–49 år 222,0 226,3 231,7 236,0 240,5 248,3 251,2 

50–64 år 231,7 236,5 240,8 244,3 248,0 257,8 260,9 

65– år 129,3 132,8 135,5 138,3 140,9 150,2 147,9 

20–64 år 212,2 215,8 220,3 223,8 226,9 232,9 233,8 

25–64 år 221,3 225,4 230,4 234,2 238,0 245,7 247,9 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (16 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (16 years and older) entered in 

the population register both January 1 and December 31. 





Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län 

13.7 och kommun 2010, tkr 

Total income from employment and business, mean averages by 

sex in counties and municipalities, SEK thousands 

Län/Kommun 

County/Municipality 

Sammanräknad förvärvsinkomst 1 

Income from employment and business 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 


Stockholms 347,8 253,4 299,3 Jönköpings 282,5 203,0 242,3 

Botkyrka 268,4 205,3 236,8 Aneby 266,6 195,7 231,7 

Danderyd 638,0 333,5 476,4 Eksjö 279,4 205,4 241,7 

Ekerö 390,3 276,7 332,5 Gislaved 279,5 199,5 239,8 

Haninge 296,2 226,5 261,0 Gnosjö 285,1 202,3 244,4 

Huddinge 318,4 239,8 278,5 Habo 301,8 215,1 258,5 

Järfälla 332,2 241,1 285,7 Jönköping 290,1 207,8 248,0 

Lidingö 504,6 296,6 393,9 Mullsjö 273,6 201,4 237,5 

Nacka 414,9 282,4 346,4 Nässjö 270,7 196,4 233,3 

Norrtälje 279,9 209,9 244,6 Sävsjö 261,0 185,9 223,6 

Nykvarn 352,7 254,6 303,9 Tranås 268,7 190,5 228,9 

Nynäshamn 292,9 217,9 255,5 Vaggeryd 280,2 201,4 240,9 

Salem 347,3 258,2 301,7 Vetlanda 275,2 196,2 235,8 

Sigtuna 313,0 224,9 268,2 Värnamo 288,1 208,7 247,9 

Sollentuna 402,6 282,2 340,8 Kronobergs 278,8 200,8 239,7 

Solna 332,2 256,6 293,3 Alvesta 274,0 194,0 234,6 

Stockholm 346,4 259,2 301,1 Lessebo 263,1 189,6 226,4 

Sundbyberg 308,4 243,6 275,3 Ljungby 275,2 199,3 237,5 

Södertälje 270,3 204,0 237,0 Markaryd 253,4 177,9 215,9 

Tyresö 353,7 257,0 304,4 Tingsryd 253,6 184,9 219,4 

Täby 461,6 292,9 374,2 Uppvidinge 262,4 192,1 228,2 

Upplands-Bro 311,5 229,3 269,9 Växjö 287,6 207,4 246,9 

Upplands Väsby 319,2 239,5 278,5 Älmhult 299,9 213,6 256,5 

Vallentuna 358,6 253,1 305,0 Kalmar 267,8 197,8 232,4 

Vaxholm 405,6 276,7 339,2 Borgholm 243,1 189,2 215,7 

Värmdö 352,8 262,6 308,1 Emmaboda 267,3 191,5 230,3 

Österåker 361,9 254,3 307,7 Hultsfred 251,6 180,5 216,3 

Uppsala 294,7 216,5 254,9 Högsby 236,4 177,6 207,5 

Enköping 294,9 209,8 251,8 Kalmar 275,9 205,3 239,7 

Heby 252,9 185,5 219,9 Mönsterås 280,7 196,6 238,5 

Håbo 339,5 238,1 289,0 Mörbylånga 275,2 209,0 241,3 

Knivsta 362,5 254,6 308,5 Nybro 250,6 186,0 218,2 

Tierp 261,7 185,0 223,4 Oskarshamn 297,3 207,4 252,1 

Uppsala 293,9 220,9 256,2 Torsås 250,1 183,0 217,3 

Älvkarleby 281,8 197,1 239,4 Vimmerby 264,3 193,5 228,9 

Östhammar 284,3 203,1 244,5 Västervik 258,7 198,7 228,3 

Södermanlands 280,6 206,0 242,7 Gotlands 244,0 201,0 222,1 

Eskilstuna 263,6 198,2 230,3 Gotland 244,0 201,0 222,1 

Flen 259,4 192,9 226,0 Blekinge 274,1 201,6 237,8 

Gnesta 287,9 213,8 250,2 Karlshamn 274,5 200,4 237,2 

Katrineholm 263,4 195,9 228,8 Karlskrona 282,2 209,7 245,8 

Nyköping 296,3 212,0 253,0 Olofström 260,6 191,4 226,2 

Oxelösund 292,5 208,7 250,7 Ronneby 266,2 195,2 231,1 

Strängnäs 314,3 225,5 269,2 Sölvesborg 267,7 192,4 229,9 

Trosa 336,2 238,2 286,7 Skåne 280,6 202,7 240,6 

Vingåker 258,4 193,8 226,2 Bjuv 258,4 184,9 221,8 

Östergötlands 278,6 201,4 239,8 Bromölla 273,5 189,9 231,3 

Boxholm 260,6 192,5 227,4 Burlöv 268,2 198,0 232,5 

Finspång 293,5 197,3 245,8 Båstad 305,8 199,5 251,6 

Kinda 267,2 191,9 229,9 Eslöv 271,2 203,5 237,1 

Linköping 289,4 208,1 248,9 Helsingborg 293,7 207,0 248,6 

Mjölby 271,5 198,3 234,7 Hässleholm 262,3 189,5 225,6 

Motala 264,2 197,9 230,6 Höganäs 327,2 217,4 270,4 

Norrköping 275,0 199,2 236,4 Hörby 256,7 190,8 223,4 

Söderköping 285,9 207,4 246,0 Höör 281,4 206,0 243,3 

Vadstena 276,8 206,6 240,4 Klippan 259,2 180,6 220,0 

Valdemarsvik 256,8 186,9 221,8 Kristianstad 273,9 199,5 235,6 

Ydre 257,9 189,7 224,8 Kävlinge 336,9 229,8 282,8 

Åtvidaberg 266,2 194,8 230,9 Landskrona 256,9 186,2 220,8 

Ödeshög 249,9 183,7 216,6 Lomma 426,8 262,6 341,5 



13.7 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län och 

kommun 2010, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Lund 293,1 220,5 256,2 Tjörn 324,2 216,4 271,1 

Malmö 252,2 192,3 220,9 Tranemo 272,0 198,2 235,5 

Osby 265,3 188,6 226,8 Trollhättan 277,9 203,8 240,6 

Perstorp 258,1 176,5 217,4 Töreboda 239,1 184,2 211,8 

Simrishamn 260,2 192,3 225,3 Uddevalla 275,3 206,2 239,8 

Sjöbo 261,8 190,2 226,6 Ulricehamn 270,4 200,5 235,4 

Skurup 272,7 198,8 235,5 Vara 257,7 187,9 223,3 

Staffanstorp 335,0 233,2 283,3 Vårgårda 270,8 198,5 234,7 

Svalöv 266,9 194,4 231,4 Vänersborg 275,2 209,0 241,5 

Svedala 313,3 224,3 268,2 Åmål 248,6 186,1 216,4 

Tomelilla 248,7 184,4 216,3 Öckerö 333,2 219,9 276,0 

Trelleborg 273,7 201,0 236,7 Värmlands 261,9 198,5 229,8 

Vellinge 389,9 245,0 315,7 Arvika 252,2 193,9 222,4 

Ystad 284,0 206,0 243,2 Eda 219,3 183,7 201,6 

Åstorp 259,9 185,4 222,5 Filipstad 239,3 187,6 213,5 

Ängelholm 301,1 207,4 252,5 Forshaga 264,7 194,8 229,5 

Örkelljunga 249,8 178,0 213,8 Grums 265,0 190,9 228,2 

Östra Göinge 258,3 191,0 225,0 Hagfors 246,7 187,1 216,8 

Hallands 303,0 210,9 256,1 Hammarö 331,3 231,5 281,6 

Falkenberg 271,8 196,7 234,0 Karlstad 277,0 209,7 242,4 

Halmstad 284,6 203,9 243,2 Kil 269,9 196,8 233,1 

Hylte 272,2 190,2 231,7 Kristinehamn 259,7 194,0 226,3 

Kungsbacka 369,2 243,0 304,7 Munkfors 234,5 180,8 207,5 

Laholm 267,3 189,5 228,6 Storfors 256,6 188,3 222,9 

Varberg 294,2 204,5 248,6 Sunne 247,7 191,3 219,3 

Västra Götalands 289,0 211,4 249,7 Säffle 255,1 184,3 219,7 

Ale 299,2 216,7 258,1 Torsby 231,5 190,2 210,9 

Alingsås 295,5 210,7 252,0 Årjäng 210,8 180,1 195,4 

Bengtsfors 232,5 177,7 205,2 Örebro 275,1 203,0 238,3 

Bollebygd 303,9 224,2 264,6 Askersund 276,6 195,2 236,0 

Borås 279,9 206,5 242,1 Degerfors 264,7 195,7 230,4 

Dals-Ed 224,2 181,7 203,3 Hallsberg 269,7 193,5 232,0 

Essunga 251,1 190,4 221,5 Hällefors 243,8 182,1 213,1 

Falköping 261,1 195,1 227,5 Karlskoga 286,8 205,5 245,6 

Färgelanda 239,5 191,8 216,4 Kumla 283,1 203,2 242,5 

Grästorp 261,4 192,3 227,6 Laxå 267,5 194,9 231,7 

Gullspång 236,7 183,8 210,7 Lekeberg 270,9 204,4 238,7 

Göteborg 291,4 215,8 252,8 Lindesberg 265,0 199,6 232,4 

Götene 279,0 196,2 237,8 Ljusnarsberg 238,5 182,7 210,9 

Herrljunga 263,7 193,3 229,1 Nora 279,5 206,0 241,6 

Hjo 264,5 198,0 230,5 Örebro 277,8 207,1 241,1 

Härryda 355,9 245,2 300,4 Västmanlands 289,4 206,3 247,4 

Karlsborg 271,4 198,6 235,3 Arboga 270,1 193,3 231,2 

Kungälv 324,2 226,9 274,8 Fagersta 280,3 204,3 241,9 

Lerum 344,9 236,9 289,7 Hallstahammar 266,4 197,5 231,7 

Lidköping 290,7 205,3 247,3 Kungsör 273,6 203,5 238,7 

Lilla Edet 274,3 198,8 237,5 Köping 267,8 194,0 230,6 

Lysekil 284,3 197,6 240,5 Norberg 268,8 194,1 231,4 

Mariestad 267,4 198,8 232,7 Sala 266,3 196,0 230,7 

Mark 272,6 198,6 235,3 Skinnskatteberg 254,0 195,4 225,2 

Mellerud 228,3 179,1 203,7 Surahammar 279,2 197,8 239,0 

Munkedal 249,9 189,0 220,2 Västerås 306,4 214,4 259,6 

Mölndal 332,2 238,0 284,1 Dalarnas 272,1 202,0 236,8 

Orust 285,5 204,7 245,6 Avesta 277,1 202,2 239,6 

Partille 335,0 238,7 285,6 Borlänge 274,9 202,3 238,5 

Skara 276,9 204,5 239,6 Falun 288,5 216,9 251,9 

Skövde 281,8 208,3 244,8 Gagnef 276,4 197,0 236,9 

Sotenäs 291,7 201,9 246,2 Hedemora 265,1 195,7 230,3 

Stenungsund 330,7 225,7 277,1 Leksand 278,6 200,9 239,1 

Strömstad 248,8 205,0 226,8 Ludvika 279,8 197,5 238,4 

Svenljunga 257,1 189,6 223,9 Malung-Sälen 245,6 194,7 220,3 

Tanum 250,2 193,7 222,0 Mora 260,4 202,7 231,2 

Tibro 259,9 191,8 226,1 Orsa 234,0 182,4 207,9 

Tidaholm 254,6 191,7 222,9 Rättvik 256,7 189,1 222,2 



13.7 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län och 

kommun 2010, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Smedjebacken 285,6 196,0 241,2 Västerbottens 270,6 207,0 238,7 

Säter 269,5 207,5 238,9 Bjurholm 237,5 177,4 208,2 

Vansbro 235,3 183,4 209,5 Dorotea 237,9 187,9 214,1 

Älvdalen 235,0 186,6 211,4 Lycksele 261,6 205,2 233,0 

Gävleborgs 273,8 202,8 238,0 Malå 275,7 195,5 235,5 

Bollnäs 251,4 196,5 223,6 Nordmaling 262,5 194,3 229,1 

Gävle 293,9 213,6 252,9 Norsjö 255,5 187,9 222,0 

Hofors 269,7 201,4 235,9 Robertsfors 253,9 196,5 225,6 

Hudiksvall 269,9 202,3 235,3 Skellefteå 279,6 205,8 242,5 

Ljusdal 246,6 190,8 218,6 Sorsele 233,1 186,6 210,6 

Nordanstig 243,4 188,1 216,4 Storuman 244,9 194,9 220,3 

Ockelbo 259,0 193,3 226,3 Umeå 276,5 215,2 245,5 

Ovanåker 251,2 188,6 220,4 Vilhelmina 229,8 188,8 209,7 

Sandviken 287,0 202,1 244,8 Vindeln 248,6 187,6 218,0 

Söderhamn 259,1 194,6 226,7 Vännäs 274,6 204,5 239,3 

Västernorrlands 278,4 211,0 244,4 Åsele 231,8 187,1 209,9 

Härnösand 261,8 211,1 235,8 Norrbottens 280,3 211,9 246,4 

Kramfors 247,7 197,6 222,8 Arjeplog 249,9 201,2 226,1 

Sollefteå 242,7 198,1 220,3 Arvidsjaur 263,0 201,5 232,3 

Sundsvall 293,6 221,7 257,0 Boden 274,0 211,6 242,4 

Timrå 277,7 207,9 242,8 Gällivare 311,4 222,9 268,8 

Ånge 251,7 196,2 224,2 Haparanda 224,6 194,0 209,5 

Örnsköldsvik 289,6 205,6 247,4 Jokkmokk 250,8 200,8 226,3 

Jämtlands 253,0 206,2 229,5 Kalix 261,6 205,7 234,0 

Berg 228,6 188,9 209,2 Kiruna 325,6 228,5 278,4 

Bräcke 231,7 196,0 214,5 Luleå 284,8 219,3 252,2 

Härjedalen 237,5 192,3 215,4 Pajala 237,0 191,1 215,6 

Krokom 259,1 211,4 235,8 Piteå 289,4 206,9 247,7 

Ragunda 240,6 188,3 214,8 Älvsbyn 261,6 190,3 226,3 

Strömsund 228,3 193,1 211,3 Överkalix 233,8 195,9 215,3 

Åre 243,7 204,0 224,2 Övertorneå 224,7 193,8 210,0 

Östersund 269,0 215,1 240,9 Hela riket Sweden 295,0 216,3 255,0 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medelvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2010. Mean averages for the population (20 years and older) 

entered in the population register both January 1 and December 31, 2010. 


Källa: SCB Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110); Statistikdatabsen: Hushållens ekonomi. 



13.8 


Arbetsinkomst efter kön och ålder för helårs- och heltidsanställda 

personer utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2010 års priser, tkr 

Income from work by sex and age, employed year round and full time 

with no entrepreneurial income, median value in 2010 prices, SEK 

thousands 

Kön/ålder Sex/age 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Män Men 314,0 323,3 327,8 335,5 336,3 345,7 349,8 

20–29 år 265,6 276,3 276,1 287,3 284,6 292,3 301,2 

30–39 år 315,1 327,0 329,9 339,7 338,3 346,2 355,7 

40–49 år 331,1 339,2 342,2 350,7 355,2 373,7 367,9 

50–59 år 334,2 339,0 348,0 358,5 358,1 360,0 364,0 

60–64 år 310,2 328,6 329,3 354,5 334,8 348,6 363,2 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 314,1 323,1 327,8 335,5 336,0 346,0 350,6 

25–64 år 318,7 328,0 332,3 341,8 340,7 351,2 356,6 

Kvinnor Women 266,0 276,4 280,0 280,8 284,3 294,4 299,7 

20–29 år 239,7 247,5 247,0 251,0 254,0 260,4 258,2 

30–39 år 258,2 271,0 274,5 275,0 279,0 286,8 291,2 

40–49 år 271,8 280,6 285,8 289,9 290,6 303,4 307,7 

50–59 år 282,4 289,1 294,1 291,9 293,6 308,9 311,9 

60–64 år 270,4 284,1 293,3 291,8 298,5 298,3 315,9 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 266,0 276,4 280,0 280,5 284,2 294,3 299,9 

25–64 år 267,8 278,6 283,1 283,1 286,4 297,3 302,4 

Samtliga All 292,2 303,1 306,6 311,8 312,6 320,3 324,6 

20–29 år 256,0 264,8 264,8 269,6 272,6 279,0 283,4 

30–39 år 291,4 306,5 307,7 313,8 312,9 319,7 322,5 

40–49 år 303,6 311,5 317,4 325,3 323,1 337,7 337,7 

50–59 år 307,9 315,1 322,6 323,2 326,3 332,7 336,3 

60–64 år 294,6 309,2 311,4 319,2 318,5 329,4 338,6 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 292,2 303,0 306,6 311,8 312,4 320,4 325,0 

25–64 år 295,5 306,2 310,2 316,0 315,8 324,6 329,2 

Kvinnors inkomst i procent av männens 

Women's income as a percentage of men's 

income 

20–29 år 90,3 89,6 89,5 87,4 89,3 89,1 85,7 

30–39 år 81,9 82,9 83,2 81,0 82,5 82,9 81,9 

40–49 år 82,1 82,7 83,5 82,7 81,8 81,2 83,6 

50–59 år 84,5 85,3 84,5 81,4 82,0 85,8 85,7 

60–64 år 87,2 86,5 89,1 82,3 89,2 85,6 87,0 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 84,7 85,6 85,4 83,6 84,6 85,1 85,5 

25–64 år 84,0 84,9 85,2 82,8 84,1 84,6 84,8 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen, HEK. 



Slutliga skattens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst 

13.9 Final tax, relative share of total earnings and capital income 

Inkomst, tkr Income, SEK 1 000s 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

1 kr– 19,9 tkr 11,8 12,0 12,7 13,3 12,8 12,2 10,2 

20,0– 39,9 tkr 17,2 16,7 16,1 12,0 11,5 10,5 10,3 

40,0– 59,9 23,8 22,8 21,4 15,1 13,7 12,8 12,4 

60,0– 79,9 25,7 24,3 23,1 19,4 17,7 15,9 15,1 

80,0– 99,9 25,3 24,3 23,5 22,2 21,4 19,5 18,4 

100,0–119,9 25,9 25,1 24,3 23,1 22,5 21,5 20,7 

120,0–139,9 27,1 26,3 25,5 24,4 23,6 22,7 21,9 

140,0–159,9 28,3 27,5 26,8 25,6 24,9 24,1 23,1 

160,0–179,9 29,1 28,4 27,7 26,2 25,5 24,9 24,0 

180,0–199,9 29,9 29,1 28,4 26,4 25,7 25,2 24,3 

200,0–219,9 30,4 29,7 29,0 26,6 25,7 25,1 24,3 

220,0–239,9 30,9 30,2 29,4 26,7 25,7 25,0 24,2 

240,0–259,9 31,3 30,6 29,8 26,9 25,6 24,8 24,0 

260,0–279,9 31,6 31,0 30,2 27,2 25,8 24,8 23,9 

280,0–299,9 31,9 31,3 30,6 27,4 26,0 24,9 24,0 

300,0–339,9 32,7 32,2 31,4 28,1 26,5 25,3 24,4 

340,0–399,9 34,8 34,2 33,4 30,0 28,3 26,2 25,4 

400,0–499,9 37,3 36,8 36,0 32,9 31,5 28,9 28,1 

500,0–999,9 41,7 41,1 40,0 37,3 36,8 34,8 34,1 

1 000,0– 42,7 41,6 40,3 37,7 38,9 38,3 37,5 

Medelvärde 1 2 tkr, Average value 1 2 56,5 58,9 61,4 61,0 59,3 56,5 56,8 

Medelvärde 2 3 tkr, Average value 2 3 68,1 70,5 73,1 71,8 70,1 68,4 69,9 

Summa skatt, mnkr Total final tax 518 379 542 260 570 460 571 339 561 102 539 039 547 075 

1) Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital 

(överskott). Slutlig skatt för dem som någon gång under året var folkbokförda i riket. Final tax for the population registered in the population 

register. 

2) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs. inkl. dem som ej betalar skatt. Average value for all individuals including those who did not pay 

tax. 

3) Medelvärde beräknat för dem som har inkomst. Average value for those who have an income. 





13.10 


Inkomststruktur för samtliga hushåll, medelvärden i 2010 års 

priser 

Income composition for all households, mean value, 2010 prices 

Inkomstslag, tkr Types of income, SEK 1 000s 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Faktorinkomst Factor income 283,3 300,2 322,0 351,5 329,7 322,8 327,5 

Löneinkomst 246,1 253,9 260,9 275,5 273,6 271,5 276,4 

Näringsinkomst m.m. 11,5 12,1 11,8 12,0 12,2 11,5 10,5 

Ränta och utdelning 10,5 10,7 17,1 20,3 21,3 19,6 16,5 

Kapitalvinst 15,2 23,4 32,1 43,6 22,6 20,1 24,1 

Skattepliktiga transfereringar Taxable transfers 107,6 105,7 106,6 102,9 98,9 105,4 103,5 

Pensioner 69,1 68,2 70,6 71,5 71,1 76,1 75,6 

Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 13,0 12,9 13,1 13,3 11,8 12,0 10,3 

Sjukersättningar 9,5 8,2 7,6 6,2 5,1 4,1 3,9 

Föräldrapenning 4,9 5,4 5,5 5,4 5,7 5,9 6,2 

Arbetsmarknadsstöd 10,6 10,2 9,2 5,8 4,5 6,6 7,0 

Övriga skattepliktiga 0,6 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 

Skattefria transfereringar Transfers not taxable 17,9 18,5 18,6 18,1 16,9 17,2 18,0 

Barnbidrag 5,1 5,4 5,8 5,5 5,2 5,0 5,1 

Studiestöd inklusive studielån 5,6 5,3 5,2 5,1 4,7 5,2 5,4 

Bostadsbidrag 3,5 3,5 3,5 3,3 3,2 3,0 3,2 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1,7 2,2 1,9 2,0 2,0 2,1 2,3 

Övrigt 2,1 2,2 2,3 2,1 1,8 1,9 2,1 

Negativa transfereringar Negative transfers 127,4 130,4 135,1 132,9 120,8 116,4 114,2 

Skatt inkl. allmänna egenavgifter 121,1 124,0 128,6 126,3 115,1 110,6 108,4 

Underhållsbidrag och återbetalning av studielån 6,4 6,4 6,6 6,6 5,7 5,9 5,8 

Disponibel inkomst Disposable income 281,4 294,0 312,0 339,5 324,7 329,0 334,9 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

Equalised disposable income 186,1 194,6 206,1 223,4 216,0 219,3 220,9 


Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK (bearbetning), (www.scb.se/HE0103). 



13.11 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) för individer 

20– år efter hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2010 års priser, 

tkr 

Equalised disposable income for individuals by type of household, 

median value, 2010 prices, SEK thousands 

Hushållstyp 

Type of household 

Disponibel inkomst per k.e. 1 , tkr 

Equalised disposable income 1 , SEK 1 000s 

Förändring i procent 

Change in percent 

1991 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010/2009 2010/1991 

Ensamboende män 

Single men without children 143,6 165,6 166,3 179,0 187,0 187,5 187,1 -0,2 30,3 

20–29 år 146,5 145,2 150,1 155,5 171,7 172,9 168,9 -2,3 15,3 

30–49 år 158,9 190,3 197,2 212,9 215,8 223,3 220,5 -1,3 38,8 

50–64 år 154,0 180,9 187,3 194,6 208,6 210,4 212,1 0,8 37,8 

65– år 106,0 138,4 138,7 142,3 144,9 146,4 150,0 2,5 41,4 

20–64 år 152,9 176,7 177,8 189,6 199,9 202,9 202,7 -0,1 32,6 

25–64 år 158,6 184,6 189,0 203,4 208,3 213,7 212,9 -0,4 34,2 

Ensamboende kvinnor 

Single women without 

children 116,1 134,8 140,2 141,0 140,8 142,2 143,0 0,6 23,2 

20–29 år 129,8 124,3 132,1 139,0 140,9 133,2 141,4 6,1 9,0 

30–49 år 155,7 171,6 181,8 195,9 202,5 202,2 199,7 -1,2 28,3 

50–64 år 152,1 175,9 184,4 189,8 183,9 203,6 200,2 -1,6 31,7 

65– år 101,5 124,8 127,3 126,8 126,8 131,3 131,1 -0,1 29,2 

20–64 år 142,1 157,7 164,6 172,0 171,9 176,2 178,0 1,0 25,3 

25–64 år 148,7 169,7 179,4 186,7 188,4 197,9 194,5 -1,7 30,8 

Sammanboende utan barn 

0–19 år 

Cohabiting without children 

aged 0–19 181,8 220,1 230,8 251,6 244,7 252,0 253,0 0,4 39,1 

20–29 år 194,0 209,7 217,4 243,2 233,2 235,5 221,3 -6,0 14,1 

30–49 år 217,5 257,7 269,4 287,8 288,7 296,7 299,3 0,9 37,6 

50–64 år 203,0 257,4 268,7 292,3 288,0 298,7 301,7 1,0 48,6 

65– år 133,1 167,5 172,3 183,2 184,6 190,1 195,5 2,8 46,9 

20–64 år 204,2 248,7 258,5 282,7 278,8 288,0 293,5 1,9 43,8 

25–64 år 208,3 254,1 263,5 287,5 285,1 294,2 297,7 1,2 42,9 

Ensamstående män med 

barn 0–19 år 

Single men with children 

aged 0–19 150,4 151,4 160,1 171,3 167,7 173,5 175,1 0,9 16,4 

Ensamstående kvinnor 

med barn 0–19 år 

Single women with children 

aged 0–19 116,4 125,1 128,1 137,9 133,0 133,6 138,3 3,5 18,8 

Sammanboende med barn 

0–19 år 

Cohabiting with children 

aged 0–19 146,9 174,8 182,0 195,3 198,4 203,6 207,2 1,8 41,1 

1 barn child 166,5 192,0 198,6 216,4 220,3 219,8 224,3 2,1 34,7 

2 barn children 144,3 173,9 181,3 193,9 196,7 204,8 207,3 1,2 43,6 

3+ barn 125,7 146,5 150,6 161,8 166,1 167,8 170,5 1,6 35,6 

Övriga 2 Others 2 184,7 210,4 219,7 234,5 231,0 235,5 237,8 1,0 28,7 

Ensamstående Single 154,3 175,4 175,7 192,9 193,2 189,8 196,3 3,4 27,2 

Sammanboende Cohabiting 196,8 229,4 248,9 251,9 256,9 260,0 259,9 0,0 32,1 

Samtliga 20– år 

All aged 20– 150,9 178,5 185,1 197,9 198,2 202,3 205,1 1,4 35,9 

1) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer i 

hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between 

individuals in households of different compositions. 

2) Utöver referenspersonen och hans/hennes sammanboende finns även andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. There are more adults, 

mostly children aged 20 and older in addition to the reference person and his/her spouse. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103); Inkomstfördelningsundersökningen, HEK. 



13.12 


Hushållens utgifter (HUT) per utgiftsområde och år, procent 

Household Budget Survey, share of total consumption per household 

2005 2006 2007 2008 2009 

Antal medverkande hushåll 

Number of participating households 2 079 1 972 2 254 2 120 2 047 

Genomsnittligt antal Average number of 

Personer Persons 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 

Konsumtionsenheter Consumption unit factors 1,57 1,59 1,56 1,58 1,57 

Beräknad populationsstorlek Calculated size of population 3 883 910 3 988 100 3 980 340 3 984 880 4 002 530 

Totala utgifter i genomsnitt, kr Total expenditure, SEK 265 920 263 310 263 020 290 910 276 320 

Totala utgifter per utgiftsområde, procent 

Expense items, total expenditure, percent 100 100 100 100 100 

01 Livsmedel & alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 11,86 12,51 12,60 12,64 13,56 

02 Alkoholhaltiga drycker (även lättöl), tobak & narkotika 

Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 2,16 2,06 2,10 2,11 2,18 

03 Kläder och skor Clothing and footwear 5,17 5,08 5,49 5,12 4,96 

04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen 

Housing, water, electricity, gas and other fuels 18,43 18,83 18,63 17,58 19,31 

05 Möbler, inventarier, hushållsutrustning & rutinunderhåll 

av bostaden Furnishings, household equipment and 

routine maintenance of the house 6,68 6,18 6,55 6,54 6,49 

06 Hälso- och sjukvård Health 2,60 2,28 2,44 2,26 2,32 

07 Transporter Transport 14,76 16,10 15,20 14,72 12,86 

08 Kommunikationer Communications 3,22 3,22 3,41 2,98 3,10 

09 Fritid och kultur Recreation and culture 13,84 14,46 14,89 16,06 15,10 

10 Utbildning Education 0,03 . . 0,04 0,02 

11 Restauranger och hotell Restaurants and hotels 4,00 4,16 4,15 4,04 4,06 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 6,39 6,44 6,35 6,30 6,53 

Övrigt 1, 2 10,76 10,09 9,56 10,85 9,61 

1) Restpost som bl.a. innehåller ränteutgifter, fastighetsavgift, A-kassa och gåvor. 

2) Fastighetsavgift och skattepliktiga förmåner saknas 2009. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie HE 35 (www.scb.se/HE0201), Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi. 



13.13 

Kön och ålder 

Sex and age 

Nettoförmögenhet, medianvärde i 2007 års priser efter kön och 

ålder, tkr 

Net wealth, median value in 2007 prices by sex and age, SEK 

thousands 

Medianvärde i tkr 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kvinnor och män 

Both sexes 32 38 37 32 34 30 37 60 65 

0–19 år years 2 5 5 5 6 5 6 8 8 

20–29 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

30–39 år 3 12 15 16 8 13 18 47 58 

40–49 år 100 121 125 123 119 143 163 205 234 

50–59 år 257 291 294 282 292 322 356 413 447 

60–64 år 354 388 392 379 423 477 543 626 667 

65–69 år 366 405 408 383 425 478 534 616 683 

70–79 år 334 370 373 344 381 427 480 558 604 

80– år 228 261 269 245 284 311 342 414 443 

20–64 år 56 68 72 69 66 76 90 125 140 

25–64 år 81 97 102 102 98 118 137 178 201 

Kvinnor Women 33 40 39 33 34 30 37 61 65 

0–19 år years 2 5 5 5 6 5 6 8 8 

20–29 år 0 0 0 0 -1 -1 0 0 0 

30–39 år 4 12 16 13 6 11 15 41 51 

40–49 år 99 119 122 116 111 134 151 189 217 

50–59 år 218 250 256 245 261 292 327 382 417 

60–64 år 277 304 310 297 339 386 450 530 574 

65–69 år 276 304 309 285 323 364 413 485 547 

70–79 år 250 277 280 253 286 314 356 421 457 

80– år 170 192 199 179 210 222 243 303 322 

20–64 år 53 65 68 62 59 69 82 114 129 

25–64 år 75 90 95 91 88 106 124 162 185 

Män Men 30 36 35 32 33 30 38 60 64 

0–19 år years 3 5 5 5 6 5 6 8 8 

20–29 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

30–39 år 2 11 15 19 10 16 21 54 65 

40–49 år 102 123 128 131 127 152 175 222 253 

50–59 år 304 339 338 323 328 355 388 446 480 

60–64 år 457 498 498 484 525 584 652 737 770 

65–69 år 501 548 547 520 565 626 691 782 849 

70–79 år 478 524 524 492 537 601 666 755 808 

80– år 391 443 444 408 459 514 564 658 701 

20–64 år 60 73 76 77 73 85 99 137 152 

25–64 år 88 105 111 114 110 131 151 195 219 


Källa: SCB Hushållens tillgångar och skulder (www.scb.se/HE0104). 


Priser och konsumtion 



Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013 

14 – Priser och 

konsumtion 


14.1 Priser och konsumtion ........................ 287 


14.2 Fastighetspriser ................................... 289 

Real estate prices 

14.3 Konsumtionen av livsmedel ............... 290 

Consumption of food 

14.4 Levnadskostnadsindex 

(juli 1914=100) ............................................... 292 

Cost-of-living index 

14.5 Kronans värde över tiden med 

hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling ..................................................... 292 

The value of the Swedish krona as 

reflected in the development of 

consumer prices 

14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, 

procent (Inflationstakten) 

........................................................... 293 

Consumer Price Index, yearly changes, 

percent (Inflation rate) 

14.7 Konsumentprisindex (totalindex), 

månadstal (1980=100), fastställda tal 

och beräknade årsmedeltal ......................... 294 

Consumer price index (total), monthly, 

fixed index and calculated annual 

averages 

14.8 Konsumentprisindex enligt 

COICOP och nettoprisindex ........................ 295 

Consumer price index, by COICOP and 

net price index 

14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen 

om allmän försäkring ................................... 296 

Basic amount according to the National 

Insurance Act 

14.10 Producentprisindex (2005=100) ........ 297 

Producer price index 

14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex 

för tjänster (2005=100) ................ 298 

Service producer price index (2005=100) 

14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus 

(med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt 

(1968=100) ................................ 298 

Construction price index for residential 

buildings including VAT 

14.13 Fastighetsprisindex för småhus 

(1990=100 för länsindex, 1981=100 för 

övriga regioner) ............................................ 299 

Real estate price index for one- and twodwelling 

buildings (1990=100 for county 

indexes, 1981=100 for other regions) 

14.14 Kostens sammansättning och 

näringsvärde per person och dag .............. 300 

Food composition and nutritional value per 

person and day 

14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. ......... 300 

Food consumption 

14.16 Konsumtion av livsmedel m.m., 

kg respektive liter per capita ....................... 302 

Food consumption per capita 



14.1 



Boendekostnaderna blev i genomsnitt 7,2 procent högre under 2011. Priserna 

inom restaurang och logi steg med 3,0 procent medan priserna för transport 

ökade med 1,8 procent. Men alla priser har inte ökat – priserna inom rekreation 

och kultur sjönk i genomsnitt med 1,3 procent. 


Konsumentprisindex (KPI) används på flera 

viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har 

en central roll som allmän information i samhällsdebatten 

och i resonemang om löner och 

liknande. Pensioner och andra sociala förmåner 

är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt 

justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan 

indexreglering är också vanlig i många avtal. 

Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver 

siffrorna för att kunna bedöma det aktuella 

läget i samhällsekonomin. 

KPI är färskvara och visar månad för månad 

hur prisläget utvecklas. Utvecklingen mäts 

genom att undersöka vad olika varor kostar i 

olika affärer. Alla slags konsumentvaror och 

konsumenttjänster ska omfattas – från kläder, 

frisör- och biobesök till bostad och bil. Den här 

”KPI-korgens” sammansättning svarar mot de 

svenska hushållens konsumtionsmönster. Den 

innehåller alltså olika slags varor och tjänster i 

de proportioner som hushållen konsumerar 

dem. Under året följer man hela tiden samma 

korg, med samma varor och tjänster. På så sätt 

blir resultaten jämförbara mellan månaderna. 

Förändringarna i KPI beror i princip bara på 

ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar 

man KPI-korgens sammansättning. Det gör 

man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. 

Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 

1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal 

lika med 100. För maj 2012 var KPI-talet uppe i 

315,23, vilket innebär att en korg med konsumentprodukter 

som 1980 kostade 100 kr nu 

för tiden kostar 315,23 kr (maj 2012). Indextalet 

följer alltså prisläget på konsumentprodukter. 

KPI-korgen och prisutvecklingen under 2011 



Konsumentpriserna +2,3 % under 2011 

Totalt ökade konsumentprisindex med 2,3 procent. 

Priserna steg inom många områden och 

förändringarna påverkar KPI olika mycket. 

Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna 

som har skett under 2011 för 

olika varor och tjänster. 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker 

steg med 0,6 procent, vilket bidrog till att öka 

konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda 

priser på mjölk, ost och ägg (2,3 procent) samt 

kaffe, te och kakao (15,4 procent). 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak 

steg med i genomsnitt 0,9 procent under 2011, 

vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på 

konsumentpriserna. 

Boende 

Boendekostnaderna ökade med 7,2 procent. Det 

bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången 

med 1,9 procentenheter. Till uppgången 

bidrog framför allt ökade bränslepriser 

(2,5 procent), ökade räntekostnader (43,9 procent) 

samt höjda hyror inom gruppen hyresoch 

bostadsrättslägenheter (2,4 procent). 

Kläder och skor 

Priserna på kläder minskade med 0,2 procent 

och priserna på skor ökade med 0,3 procent 

under 2011. Den samlade effekten blev att 

genomsnittspriserna för kläder och skor 

minskade med 0,1 procent. 

Inventarier och hushållsvaror 

Priserna på inventarier och hushållsvaror ökade 

med i genomsnitt 0,1 procent, vilket inte hade 

någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna 

totalt sett. 


Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 1,2 

procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna 

med totalt 0,1 procentenhet. 

Transport 

Priserna inom transport steg 1,8 procent, vilket 

bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 

0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför 

allt höjda priser på drivmedel (5,1 procent). 

Post och telekommunikationer 

Priserna för post och telekommunikationer 

sjönk med 0,5 procent, vilket inte hade någon 

nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Till 

nedgången bidrog i huvudsak sänkta priser på 

teletjänster och utrustning med 0,5 procent. 

Rekreation och kultur 

Prissänkningar inom området rekreation och 

kultur motverkade den totala uppgången med 

0,2 procentenheter. Priserna inom området 

sjönk med 1,3 procent. Till nedgången bidrog 

framför allt sänkta priser på audiovisuell och 

fotografisk utrustning (-15,0 procent). Prisnedgången 

dämpades av prishöjningar på övriga 

fritidsvaror (1,5 procent), tidningar, böcker och 

skrivmaterial (2,7 procent) samt rekreationstjänster 

och kulturella tjänster (3,3 procent). 

Utbildning 

Priserna på utbildning ökade med 2,2 procent, 

vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på 

konsumentpriserna totalt sett. 

Restaurang och logi 

Priserna inom huvudgruppen restaurang och 

logi steg med 3,0 procent, vilket bidrog med 0,1 

procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. 

Priserna ökade för såväl restauranger 

(3,2 procent) som för logi (1,5 procent). 

Diverse varor och tjänster 

Priserna på diverse varor och tjänster steg 

med 0,7 procent, vilket påverkade konsumentpriserna 

uppåt med 0,1 procentenhet. Till uppgången 

bidrog bland annat ökade priser på 

övriga personliga tillhörigheter (3,3 procent). 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 




14.2 Fastighetspriser 

Real estate prices 

Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. 

Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen 

i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2011 var 

drygt 2 miljoner kronor. 

Ungefär 55 procent av befolkningen mellan 16 

och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller 

kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker 

av varierande storlek beroende på var i 

landet vi vill bosätta oss. 

Köpeskilling för småhus: medelvärde per 

kommun för permanentboende (ej tomträtt) 

2011 

Dyrast i storstadsregionerna 

Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets 

storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi 

landets dyraste kommun, Lidingö, där medelpriset 

för ett småhus år 2011 var drygt 7 miljoner 

kronor. Av de tio kommuner med högst 

medelpriser ligger nio av dem i Stor-Stockholm. 

Efter Lidingö kommer Solna, Danderyd, Sundbyberg, 

Nacka, Vaxholm, Täby, Stockholm, och 

Sollentuna. Den dyraste kommunen utanför 

Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne, där 

husen år 2011 kostade drygt 3,9 miljoner i 

genomsnitt. Även de skånska kommunerna 

Malmö, Lomma och Lund hade snittpriser på 

över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i 

huvudkommunen Göteborg som husen är som 

dyrast med ett medelpris på drygt 3,7 miljoner. 

Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är 

Öckerö, Partille och Mölndal med priser över 3 

miljoner. 

Lägst priser i norra Sverige 

De kommuner där det är billigast att köpa hus 

är nästan uteslutande glesbygdskommuner i 

norra Sveriges inland. Åsele i Västerbottens län 

var den kommun i landet som hade det lägsta 

genomsnittspriset år 2011, nämligen 262 000 

kronor. I kommunerna Överkalix, Ragunda, 

Ånge, Norsjö, Sorsele och Bjurholm fick man ett 

småhus för mindre än 350 000 kronor i genomsnitt. 

Skillnad mellan de dyraste och billigaste 

Husen i de 10 dyraste kommunerna hade en 

genomsnittliga bostadsyta på 129 kvadratmeter 

med en biyta på 36 kvadratmeter. I de 10 kommuner 

med de lägsta priserna var bostadsytan 

114 kvadratmeter med en biyta på 54 kvadratmeter. 

Antalet köp i de dyrare kommunerna var 

mer än 7 gånger fler än i de billigare. 



Källa: SCB Fastighetspriser och lagfarter 




14.3 

Konsumtionen av livsmedel 

Consumption of food 

Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980–2010 ökade 

konsumtionen med 56 procent, från 50 till 78 kg per person och år. 

Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna 

kan vi notera att befolkningen nu 

äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror 

än tidigare. Däremot äter vi ungefär 

lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre 

knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt 

mindre mjöl. 

Konsumtion av mjölk 1960–2010 

Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, 

kg per person och år 

1980 2010 Förändring 

procent 

Mjöl 16,3 9,7 -40 

Knäckebröd 6,1 3,3 -46 

Kaffebröd 9,2 8,3 -10 

Mjukt matbröd 30,6 55,0 80 

Konditorivaror 2,7 11,5 326 

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat 

med 76 procent – från 28 kg per person och år 

till 48 kg. Av dessa äter vi 12 kg nötkött (inkl. 

kalv), 16 kg griskött samt 17 kg kött från fjäderfä. 

Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande 

mycket blygsam – drygt ett kilo per 

person och år. 

Konsumtion av färskt och fryst kött samt 

charkuterivaror, kg per person och år 

1980 2010 Förändring 

procent 

Nöt 6,1 12,3 102 

Gris 12,5 16,0 28 

Fjäderfä 4,3 16,7 288 

Får 0,6 1,1 83 

Charkuterivaror 

etc. 25,3 23,4 -8 

Under perioden har även ostkonsumtionen ökat 

– från 14 till 19 kg. Det kan jämföras med konsumtionen 

av smör och margarin som nästintill 

har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är 

den nere i 12 kg per person år 2010. 

Färska frukter och bär ökade med 15 procent, 

från 54 till 62 kg per person och år. 

Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen 

ökade från 6 till 9 kg, vilket är en ökning 

med 51 procent, under perioden 1980–2010. 

Även konsumtionen av färska köksväxter ökade 

kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades 

från 22 till 44 kg. Däremot äter vi 

mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen 

har minskat från 65 till 43 kg per person. 

Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter 

samt frukt och bär 1960–2010 

Mjölkkonsumtionen minskade med 31 procent 

under åren 1980–2010, från 183 till 126 liter per 

person och år. Konsumtionen av grädde ökade 

däremot i motsvarande grad, med 43 procent, 

till 11 liter per person 2010. 



Konsumtion av godis och glass samt såser 

1960–2010 

Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker 

1960–2010 


Direktkonsumtionen av socker har minskat 

kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen 

av choklad och konfektyrvaror samt 

läskedrycker ökat kraftigt. 

Fler kalorier än vad vi behöver 

Den totala energitillförseln från livsmedel 

(exklusive alkoholhaltiga drycker), ökade under 

perioden 1980–2010 från 12 000 till 13 300 kJ per 

person och dag, eller från 2 878 till 3 179 

kalorier. 

En vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier 

om dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. 

Fler kalorier kan leda till övervikt – såvida de 

inte förbränns. Man kan dra vissa slutsatser 

inom detta område efter att ha läst kapitlet 

Hälso- och sjukvård, tabellen ”Överviktiga samt 

därav feta bland män och kvinnor i olika 

åldrar”. 

Av energitillförseln 2010 kom 29 procent från 

bröd- och spannmålsprodukter, 22 procent från 

mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från 

kött och köttvaror. 

Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2012:01, Konsumtionen 

av livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se). 




14.4 

Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) 

Cost-of-living index 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1830–2011 (www.scb.se/PR0101). 

14.5 

Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling 

The value of the Swedish krona as reflected in the development of 

consumer prices 

Läs så här: 1 krona 2011 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 

1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 

1 krona 1900 motsvarar 52,91 kronor i 2011 års penningvärde. 

År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011 

1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 

1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 

1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06 

1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 

1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04 

1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 

1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09 

1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,13 

1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,32 

1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,67 

2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,84 

2011 4 550 52,91 48,40 16,79 28,09 23,58 17,50 11,18 7,52 3,11 1,50 1,19 1,00 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1830–2011 (www.scb.se/PR0101). 



14.6 


Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent 

(Inflationstakten) 

Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

2012 1,9 1,9 1,5 1,3 1,0 1,0 0,7 0,7 0,4 0,4 

2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 3,4 3,2 2,9 2,8 2,3 

2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3 

2009 1,3 0,9 0,2 -0,1 -0,7 -1,0 -1,2 -1,2 -1,9 -1,8 -1,0 0,6 

2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9 

2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5 

2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 

2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 

2004 0,7 -0,4 -0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 

2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 

2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 

2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 

2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 

1999 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 

1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0 -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 -1,1 -1,2 

1997 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6 

1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0 -0,2 -0,4 -0,2 

1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1 

1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 

1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 

1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 

1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 

1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 

1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 

1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 

1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 

1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3 

1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 

1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 

1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 

1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6 

1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 

1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 



14.7 

Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), 

fastställda tal och beräknade årsmedeltal 

Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated 

annual averages 

År 

Year 

Jan. Feb. Mars 

March 

April 

Maj 

May 

Juni 

June 

Juli 

July 

Aug. Sept. Okt. 

Oct. 

Nov. Dec. Årsmedeltal 

1 

Annual 

average 

1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 

1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 

1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 

1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 

1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 

1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 

1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 

1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 

1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 

1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 

2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 

2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 

2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 

2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 

2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 

2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 

2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 

2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51 

2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61 

2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66 

2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46 

2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 311,23 313,41 313,42 314,16 314,78 311,43 

2012 311,85 313,92 314,80 315,49 315,23 314,45 313,23 313,55 314,81 314,59 

1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.8, se not 1 för tabell 14.8. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (–1999), PR 14 (2000–), Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); 

Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.8 

Varugrupp 

Commodity group 

Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex 

Consumer price index, by COICOP and net price index 

Vägningstal, 

2011 

Weights 

Indextal (1980=100) 

Index numbers 

Årsmedeltal 1 

Annual averages 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Konsumentprisindex 2 

Consumer price index 

1 Livsmedel och alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 139,0 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 276,65 

2 Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages, tobacco 40,0 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 432,68 

3 Kläder och skor Clothing and footwear 55,0 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 176,87 

4 Boende 

Housing, water, electricity and fuels 264,0 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 386,70 

5 Inventarier och hushållsvaror 

Furnishings and household goods 58,0 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 222,63 

6 Hälso- och sjukvård Health 36,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 807,39 

7 Transport 128,0 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 417,43 

8 Post- och telekommunikation 

Communication 36,0 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 161,75 

9 Rekreation och kultur 

Recreation and culture 124,0 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 179,74 

10 Utbildning 3 Education 4,0 . . . . . . . . . . . . . . 

11 Restauranger och logi 

Restaurants and hotels 58,0 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 483,64 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 58,0 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 353,02 

Totalt Total 1 000,0 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 311,43 

Nettoprisindex Net price index 

4 

238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 261,71 

1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av 

revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 

2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by 

Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification 

was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 

3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår 

dock i totalindex. 

4) Vägningstal för nettoprisindex (2011: 763,32) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 

14.9 Basic amount according to the National Insurance Act 

År 

Year 

Månad 

Month 

Prisbasbelopp, 

kr 1 

Basic 

amount 

År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 

1970 Mars–juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan.–dec. 34 400 

Aug.–dec. 6 400 Febr.–mars 12 200 1994 Jan.–dec. 35 200 

1971 Jan. 6 400 April–dec. 12 600 1995 Jan.–dec. 35 700 

Febr. 6 700 1979 Jan.–maj 13 100 1996 Jan.–dec. 36 200 

Mars–nov. 6 900 Juni–sept. 13 500 1997 Jan.–dec. 36 300 

Dec. 7 100 Okt.–dec. 13 900 1998 Jan.–dec. 36 400 

1972 Jan.–juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan.–dec. 36 400 

Juli–dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan.–dec. 36 600 

1973 Jan. 7 300 Mars–juni 14 900 2001 Jan.–dec. 36 900 

Febr.–juli 7 600 Juli–okt. 15 400 2002 Jan.–dec. 37 900 

Aug.–dec. 7 900 Nov.–dec. 16 100 2003 Jan.–dec. 38 600 

1974 Jan.–mars 8 100 1981 2 Jan.–febr. 16 100 2004 Jan.–dec. 39 300 

April–nov. 8 500 Mars–maj 16 700 2005 Jan.–dec. 39 400 

Dec. 9 000 Juni–dec. 17 300 2006 Jan.–dec. 39 700 

1975 Jan.–juni 9 000 1982 3 Jan.–dec. 17 800 2007 Jan.–dec. 40 300 

Juli–sept. 9 400 1983 4 Jan.–dec. 19 400 2008 Jan.–dec. 41 000 

Okt.–dec. 9 700 1984 2 Jan.–dec. 20 300 2009 Jan.–dec. 42 800 

1976 Jan.–febr. 9 700 1985 Jan.–dec. 21 800 2010 Jan.–dec. 42 400 

Mars–juni 10 000 1986 Jan.–dec. 23 300 2011 Jan.–dec. 42 800 

Juli–nov. 10 400 1987 5 Jan.–dec. 24 100 2012 Jan.–dec. 44 000 

Dec. 10 700 1988 2 Jan.–dec. 25 800 2013 Jan.–dec. 44 500 

1977 Jan.–mars 10 700 1989 2 Jan.–dec. 27 900 

April–juni 11 100 1990 Jan.–dec. 29 700 

Juli–aug. 11 500 1991 2 Jan.–dec. 32 200 

Sept.–dec. 11 800 1992 Jan.–dec. 33 700 

1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 

2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 

3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 

4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 

5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli–december 1987. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.10 

Producentprisindex (2005=100) 

Producer price index 


Produktgrupper enligt SPIN 2007 

Products according to CPA 2008 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

juli 

A Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske 

Products from agriculture, hunting, forestry 

and fishing 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 156,0 152,0 

B–E Totalindex Total 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 115,4 

B Produkter från utvinning av mineral 

Products from mining and quarrying 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5 .. .. 

C Tillverkade varor Manufactured products 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 114,8 115,4 

10 Livsmedel Food 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 121,6 125,0 

11 Drycker Beverages 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 102,0 104,2 

13 Textilvaror Textile products 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 105,3 106,6 

16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); 

varor av halm, rotting o.d. 

Wood and products of wood (excl furniture), 

cork, straw and plaiting materials 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,9 120,3 

17 Papper och pappersvaror 

Pulp, paper, and paper products 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 115,4 111,8 

19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Refined petroleum products and coke 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 148,0 158,6 

20 Kemikalier och kemiska produkter 

Chemicals and chemical products 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 127,0 129,7 

22 Gummi- och plastvaror 

Rubber and plastic products 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 118,6 120,1 

23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Non-metallic mineral products 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,1 117,5 

24 Metaller Basic metals 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 144,2 137,7 

25 Metallvaror, utom maskiner och apparater 

Fabricated metal products except machinery and 

equipment 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,1 120,9 

26 Datorer, elektronikvaror och optik 

Computer, electronic and optical products 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,5 58,9 

27 Elapparatur Electrical equipment 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,5 115,9 

28 Övriga maskiner 

Other electrical machinery and apparatus 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,6 117,5 

29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

Motor vehicles, trailers and semi-trailers 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,3 107,5 

30 Andra transportmedel Other transport equipment 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,2 138,8 

31 Möbler Furniture 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,4 115,3 

32 Andra tillverkade varor 

Other manufactured goods 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 110,8 119,4 

33 Reparation och installation av maskiner och 

apparater 

Repair and installation of machinery and 

equipment 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,0 124,9 

D El, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 139,3 109,4 

E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, 

avfallshanterings- och saneringstjänster 

Watersupply; sewerage, waste management 

and remediation activities 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 130,3 130,4 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/PR0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.11 

Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) 

Service producer price index (2005=100) 

Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 

Products according to CPA 2007, base year 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Hotelltjänster Hotel services 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 119,0 

Uthyrning av lokaler Letting of own property (2010=100) . . . . . . . . . . 100,0 102,1 

Biluthyrning Car rental 100,0 102,1 106,9 97,0 103 107,9 113,6 

Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. 

Computer and related activities 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 102,2 

Andra stödtjänster till transport Other transport services 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 110,5 

Vägtransporter av gods Road transport of goods 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 117,6 

Sjötransporter av gods Sea transport of goods 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 85,0 

Juridiska tjänster Legal services 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 120,8 

Revision och redovisning Auditing and accounting 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 119,6 

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 

Architectural and technical consultancy activities 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 116,5 

Godshantering Cargo Handling (2006=100) . . 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 110,8 

Varulagring och magasinering 

Storage and warehousing (2006=100) . . 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 113,3 

Uthyrning av personal 

Provision of personnel activities (2006=100) . . 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 109,0 

1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated. 


Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/PR0801). 

14.12 

Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) 

inkl. mervärdesskatt (1968=100) 

Construction price index for residential buildings including VAT 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- and two-dwelling buildings 

Anbudspriser 

Tender price 

Pågående 

priser 

Current 

price 

Funktionsprisindex 

Function 

price 

Kvalitetsprisindex 

Quality price 

index 

Anbudspriser 

Pågående 

priser 

Funktionsprisindex 

Kvalitetsprisindex 

1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5 

1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7 

1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4 

1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7 

1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7 

1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0 

1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7 

1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3 

1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5 

1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0 

2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1 

2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2 

2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3 

2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5 

2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6 

2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9 

2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5 

2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5 

2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7 

2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3 

2010 1 956,6 1 922,5 3 057,6 155,3 1 577,6 1 569,6 2 434,5 156,3 

1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 

2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006. 

SCB Byggnadsprisindex, BPI (www.scb.se/PR0501). 



14.13 


Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 

1981=100 för övriga regioner) 

Real estate price index for one- and two-dwelling buildings 

(1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 

Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Småhus för permanentboende 

Owner-occupied one- or two-dwelling buildings 

Stockholm 202 228 261 267 268 294 298 

Uppsala 191 210 229 237 242 263 266 

Södermanland 173 189 203 209 214 223 220 

Östergötland 191 208 226 231 244 256 256 

Jönköping 186 203 220 231 240 255 254 

Kronoberg 189 208 228 236 246 254 253 

Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248 245 

Blekinge 181 198 213 220 229 241 235 

Skåne 227 257 284 284 290 311 308 

Halland 210 231 252 261 265 285 288 

Västra Götaland 187 208 228 236 240 261 265 

Värmland 150 165 181 191 199 204 202 

Örebro 168 185 203 215 217 225 226 

Västmanland 172 189 207 212 219 227 226 

Dalarna 142 160 173 179 192 205 207 

Gävleborg 155 168 187 197 201 209 213 

Västernorrland 133 150 161 169 176 184 182 

Jämtland 140 160 174 190 192 206 215 

Västerbotten 157 177 190 199 201 212 213 

Norrbotten 135 145 153 157 162 175 182 


Stockholms län 502 565 647 662 666 731 741 

Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741 752 

Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460 461 

Småland med öarna 324 357 387 405 420 445 441 

Sydsverige 458 517 570 572 585 625 619 

Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775 771 

Västsverige 418 464 508 526 535 580 588 

Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693 709 

Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365 367 

Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307 310 

Övre Norrland 255 281 300 311 318 337 345 

Hela riket 387 431 477 491 501 538 542 

Fritidshus Holiday homes 

Stockholms län 591 654 760 779 800 857 884 

Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642 628 

Västkusten 637 742 817 831 877 953 927 

Sydsverige 627 717 802 818 846 887 888 

Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472 467 

Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529 525 

Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401 387 

Övre Norrland 346 401 431 443 458 511 494 

Hela riket 470 527 588 603 633 679 677 


bebyggelse. 



14.14 

Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag 

Food composition and nutritional value per person and day 

Joule per person och dag 

Joules per person and day 

1980 1990 2000 2005 2010* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 

Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 

0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 

Fish crustaceans and molluscs 

MJ 

Mjölk, grädde och mjölkpulver 

1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 

Milk, cream and milk-powder 

MJ 

Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7 

Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 

Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 

Köksväxter, frukter och bär 

0,9 1,1 1,0 1,1 1,1 

Vegetables, fruits and berries 

MJ 

Potatis och potatisprodukter 

0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 

Potatoes and potato products 

MJ 

Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 

Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 

Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 

0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 

Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ 

Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,7 

Näringsvärde per person och dag 

Nutritional value per person and day 

1980 1990 2000 2005 2010* 

Kolhydrater 1 , g Carbohydrate 1 , g 342 352 357 367 374 

Fett, g Fat, g 126 121 120 123 130 

Protein, g 87 89 97 102 112 

Järn 2 , mg Iron 2 , mg 18,7 19,2 13,9 15,2 15,7 

Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 164 

C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 149 

A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 

Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 613 

Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 

1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 

2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour 

products has ceased. 

3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A 

activity from beta-carotene. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 

14.15 

Konsumtion av livsmedel m.m. 

Food consumption 

Livsmedel Food 

Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 

2006 2007 2008 2009 2010* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 146 150,3 174,9 169,3 175,1 

Mjölprodukter Flour products 134,8 126,1 132,2 145,2 146,6 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Crispbread and flatbread 1, 2 34,6 32,1 32,7 32,7 30,8 

Mjukt matbröd Soft bread 473,6 460,2 510,6 498,7 515,4 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 33,7 35,7 42,3 38,7 37,5 

Konditorivaror 3 Confectionery 3 95,3 88,1 77,4 110,4 107,9 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46 45,7 42,1 41,4 40,4 

Kött och köttvaror Meat and meat products 

Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 412,3 418,6 396,0 404,3 405,2 

Fjäderfäkött, färskt och fryst Poultry meat, fresh and frozen 134,2 138,2 152,2 148,0 156,2 

Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 39,9 40,8 48,7 44,4 48,5 

Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 165,6 162 164,3 162,4 161,4 

Köttkonserver Canned meat 7,2 4,6 2,7 2,3 3,8 

Fisk, kräftdjur och blötdjur Fish, etc. 

Fryst filead fisk Frozen fillets 26,7 34,1 34,6 35,9 34,3 

Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 92,2 98,5 87,3 86,9 84,0 



14.15 

Livsmedel 

Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) 


Kvantitet, milj. kg resp. liter 

2006 2007 2008 2009 2010* 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. 

Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk 

Milk sold outside dairies and consumed on farms 8 7,1 6,5 6,1 5,7 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 242,7 237,2 238 240 247,3 

Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 666,4 647 636 627,2 626,0 

Syrade produkter < 1,0 % Fermented products < 1.0% 88 79,9 76,6 67,7 62,7 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % Fermented products 1.0% – 2.0% 31,4 47 52,4 44,7 47,0 

Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 174,5 170,2 181,3 191,2 197,1 

Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, sour cream 32,1 34 34,3 34,7 33,5 

Tjock grädde, > 29 % Thick cream 48,7 50,4 54,1 62,9 66,0 

Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 

Hårdost Hard cheese 118,4 115,2 116,3 117 129,4 

Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43,2 47,1 47,5 50,3 49,1 

Ägg 5 Eggs 5 90,4 87,8 92,3 94 99,1 

Matfett m.m. Edible fats, etc. 117,5 122,1 116,9 120,2 117,9 

Smör Butter 15,1 16,6 17 20,9 21,1 

Hushållsmargarin 6 Household margarine 6 102,4 105,5 99,9 99,3 96,8 

Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries 

Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 553,4 540,9 546,2 557,1 556,5 

Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 591,4 605,2 598,2 544,2 589,4 

Mandel och nötter Almonds, nuts 20,7 23,2 24,3 25,3 25,0 

Soppor, även konserverade 7 Soups 7 41,5 41,8 41,2 37,5 41,6 

Saft Juices 198,0 216,2 202,8 138,7 150,5 

Potatis och potatisprodukter Potatoes 

Potatis, färsk 8 Potatoes, fresh 8 417,1 410,9 410,7 415,4 406,1 

Socker och sirap Sugar and syrup 

Socker Sugar 59,3 58,8 58,4 61,7 61,8 

Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa 

Kaffe, rostat Coffee, roasted 73,8 73 73,5 74,0 83,8 

Te Tea 2,2 3,4 3,7 3,8 3,5 

Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,2 142,5 145,2 140,8 140,5 

Glass Ice cream 110,4 108,2 101,4 96,5 97,9 

Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1 134 1 103 1 068 1 095 1 090 

Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten 

Carbonated beverages and mineral waters 919,2 901,6 881,6 912,5 918,5 

Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 215,2 201,3 186,5 182,6 171,0 

Alkoholhaltiga drycker 9 Alcoholic beverages 9 

Starköl Strong beer 275,9 288,7 294,6 305,8 305,0 

Vin Wine 186 199,3 200,8 215,4 222,4 

Spritdrycker Spirits 24,6 24,8 25,8 26,4 27,2 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

5) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be 

interpreted with caution. 

6) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 

7) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to 

dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

8) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

9) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served 

in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 



14.16 

Livsmedel 

Food 

Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita 

Food consumption per capita 

Kg resp. liter 

Quantity 

Livsmedel 

Kg resp. liter 

1990 2010* 1990 2010* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,7 Hårdost Hard cheese 13,1 13,8 

Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror 

Mesvaror, smältost och annan ost 

Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,3 

confectionery 9,4 15,6 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,6 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,3 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,6 

Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 55,0 Smör Butter 2,2 2,2 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,0 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 16,7 10,3 

Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,5 Köksväxter, frukter och bär 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,3 Vegetables, fruits and berries 

Kött och köttvaror Meat and meat products 

Köksväxter, färska och frysta 

Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,6 59,3 

Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,1 62,8 

Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,7 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,4 

Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 16,0 

6 

Cured meats and provisions, unmixed 4,6 5,2 Potatis och potatisprodukter Potatoes 

Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 43,3 

6 

Cured meats and provisions, mixed 

14,7 17,2 Socker och sirap Sugar and syrup 

Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,4 Socker Sugar 13,9 6,6 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8 

Kaffe, te och kakao 

Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,7 Coffee, tea and cocoa 

Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 8,9 

Canned and prepared fish 6,7 9,0 Te Tea 0,3 0,4 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,0 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 26,4 Glass Ice cream 13,8 10,4 

Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 116,2 

Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 66,8 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten 

Syrade produkter < 1,0 % 7,0 6,7 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 97,9 

Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 18,2 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,0 Alkoholhaltiga drycker 14 

Syrade produkter > 2,0 % 19,2 21,0 Alcoholic beverages 14 

Tunn grädde 9 , gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,5 

Thin cream 9 , culture cream 2,4 3,6 Vin 14 Wine 14 12,2 23,7 

Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 7,0 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,9 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995. 

4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made 

with caution due to changes in source data. 

7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to 

uncertain data. 

9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara 

med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 

10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on 

insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, 

Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to 

dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 


Nationalräkenskaper 



Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013 

15 – Nationalräkenskaper 


15.1 Bruttonationalprodukten, BNP ........... 305 

Gross domestic product, GDP 

15.2 Bruttonationalprodukten, BNP, 

utvecklingen fr.o.m. 1951 ............................ 306 

Changes in gross domestic product, GDP, 

from 1951 onwards 

15.3 Bruttonationalprodukten, BNP, 


Gross domestic product, GDP, SEK 

millions 

15.4 Bruttonationalprodukten efter 

näringsgren (SNI 2007) i löpande 

priser, miljoner kronor ................................. 309 

Gross domestic product, by type of 

economic activity, current prices, SEK 

millions 

15.5 Försörjningsbalans, miljoner 

kronor ............................................................ 311 

Expenditure in gross domestic product, 

SEK millions 

15.6 Bruttonationalprodukt, BNP, och 

bruttonationalinkomst, BNI, miljoner 

kronor ............................................................ 313 

Gross domestic product, GDP, and Gross 

national income, GNI, SEK millions 

15.7 Disponibel nationalinkomst i 

löpande priser, miljoner kronor .................. 314 

National disposable income, current 

prices, SEK millions 

15.8 Hushållens konsumtion på 

ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor ............................................................ 315 

Household consumption expenditure, 

current prices, SEK millions 

15.9 Fasta bruttoinvesteringar, 

efter näringsgren (SNI 2007) samt 

investeringstyp i löpande priser, 


Gross fixed capital formation, by activity 

and type of investment, current prices, 

SEK millions 

15.10 Bruttoregionprodukt per län, 

löpande priser, miljoner kronor .................. 317 

Regional gross domestic product by 

county, current prices, SEK m 

15.11 Bruttoregionprodukt per 

invånare, löpande priser, 1 000 kr ............... 317 

Regional gross domestic product per 

capita, current prices, SEK 1 000s 

15.12 Utgifter för sociala förmåner 

per funktion i löpande priser, mnkr ............ 318 

Expenditure for social protection benefits, 

by function, current prices, SEK millions 



15.1 

Bruttonationalprodukten, BNP 

Gross domestic product, GDP 

År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP. 

Drygt hundra år senare är bidraget endast 2 procent. Under samma period 

ökade BNP-andelen för näringslivets tjänsteproduktion från 37 till 52 procent. 


Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP 

per capita visar på en stark utveckling större 

delen av århundradet. Under perioden fram till 

och med andra världskriget bröts tillväxten ett 

antal gånger av minskningar under ett eller två 

år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod, 

som endast bröts av tillfälliga 

nedgångar 1977 och 1981. 

Krisen i början av 1990-talet innebar en 

treårig nedgång från 1990. Uppgången som 

följde var kontinuerlig ända till slutet på 2000- 

talet då finanskrisen inträffade. 

Bruttonationalprodukten per capita 1900–2011. 

Tusental kronor, 2010 års priser 

rade för en andel på drygt 30 procent av produktionen 

både i början och slutet av seklet. I 

början av 1960-talet noteras en topp av industri 

och övrig varuproduktion på cirka 45 procent. 

Bidrag till BNP 1900-2010, procent 

1900 1920 1940 1960 1980 2010 

Jordbruk, 

skogsbruk 

och fiske 28 22 12 8 4 2 

Industri och 

övrig varuproduktion 

31 35 42 46 34 29 

Näringslivets 

tjänsteproduktion 

37 38 37 36 40 52 

Produktion av 

offentliga 

tjänster 4 5 8 10 22 17 

BNP 100 100 100 100 100 100 

Den slutliga inhemska användningen utmärks 

av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna 

på bekostnad av hushållens. 

Investeringarnas andel av användningen har, 

sett över en lång period, varit mer stabil. 

Slutlig inhemsk användning 

De olika näringarnas bidrag till BNP visar den 

relativa nedgången av produktionen i basnäringarna 

jordbruk, skogsbruk och fiske samt 

den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig 

varuproduktion, där industrin dominerar, sva- 


Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



15.2 

Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951 

Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards 

Bruttonationalprodukten (BNP) – utvecklingen 1951–2011 

Här följer en beskrivning av BNP:s utveckling 

från 1951 till 2011. 

1960-talet: Ökning av BNP:s årliga tillväxt 

Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i 

genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960- 

talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt. 

Lågkonjunktur under 1970-talet 

Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. 

Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev 

BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den 

lägsta ökning som noterats efter 1950. 

Oljepriserna fördubblades i slutet av 1973 och 

året därefter inträffade en lågkonjunktur i 

övriga Europa. I Sverige försökte man undvika 

konjunkturnedgången bland annat genom att 

hålla produktionen uppe med hjälp av statligt 

lagerstöd. 

Extremt höga löneökningar under mitten av 

1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för 

företagen. Samtidigt måste de stora lager som 

byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978, 

till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att 

Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden. 

BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en 

devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften. 

Och år 1979 var det åter dags 

för en chockhöjning av oljepriserna. Men några 

år under 1970-talet visade ändå på en relativt 

bra tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga 

ökningen av BNP 2,0 procent. 

Tillväxt under 1980-talet 

Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten, 

med 1984 som toppår med drygt 4 procent 

i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden 

och halverade importpriser på olja 

1986 spädde också på den totala efterfrågan. 

Den genomsnittliga BNP-tillväxten under 

1980-talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades 

det svenska kostnadsläget gentemot 

omvärlden successivt. 

Finanskris i början av 1990-talet 

År 1990 ändrades målen för den ekonomiska 

politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte 

låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning 

av skattesystemet genomfördes också 

1990–1991. 

Av olika skäl blev politiken inte lyckosam och 

i november 1992 tvingades Sverige överge den 

stabila växelkurspolitiken. Kronan föll omedelbart 

med över 25 procent gentemot viktiga 

konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet 

hade negativ BNP-utveckling tre år i rad. 

Snabb återhämtning efter finanskris i slutet av 

2000-talet 

BNP-utvecklingen under 2000-talet var stark 

fram till den internationella finanskrisen, vilken 

kännetecknades av bland annat kraschen av den 

amerikanska banken Lehman Brothers. Den 

starka utvecklingen under 2000-talet fick ett 

abrupt slut 2008, då BNP minskade med -0,6 

procent och -5,0 procent under 2009. 



Nedgången i BNP-utvecklingen under 2009 var 

av historiskt stora mått och följdes av en snabb 

återhämtning under 2010 då BNP ökade med 

6,6 procent. 

Export och import av varor och tjänster 

Under perioden 1950 till 1975 utgjorde exporten 

och importen mellan 20 och 25 procent av BNP. 

Därefter har andelarna ökat och exportandelen 

hade i början av 2006 nått omkring 50 procent. 

Det tyder på ekonomins allt större utlandsberoende. 

Tydliga spår av speciella händelser 

kan också urskiljas. 

År 1974 ökade export- och importandelarna 

kraftigt, som en följd av den första oljeprischocken. 

Dessutom syns kronans försvagning 

från hösten 1992 som ökande andelar följande 

år. Under år 2009 minskade andelarna till en 

följd av minskad efterfrågan under finanskrisen 

i slutet av 2000-talet. 


Export och import av varor och tjänster, 

procent av BNP 1950–2011 

Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



15.3 

Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor 

Gross domestic product, GDP, SEK millions 

År 

Year 

BNP till marknadspris 

GDP in purchasers’ values 

Löpande priser 

Current prices 

Fasta priser 

referensår 2011 

Constant prices reference 

year 2011 

Volymindex 

2005=100 

Volume indices 

Volymförändring % 

Rates of growth 

1980 558 580 1 782 500 57,3 . 

1981 610 305 1 778 895 57,2 -0,2 

1982 667 670 1 800 119 57,9 1,2 

1983 749 024 1 832 696 58,9 1,8 

1984 840 046 1 910 977 61,4 4,3 

1985 914 767 1 952 821 62,8 2,2 

1986 1 002 401 2 008 693 64,6 2,9 

1987 1 087 476 2 078 135 66,8 3,5 

1988 1 187 313 2 133 547 68,6 2,7 

1989 1 317 353 2 192 841 70,5 2,8 

1990 1 446 639 2 214 996 71,2 1,0 

1991 1 558 833 2 190 159 70,4 -1,1 

1992 1 555 130 2 163 801 69,6 -1,2 

1993 1 572 541 2 119 512 68,1 -2,1 

1994 1 678 588 2 204 560 70,9 4,1 

1995 1 809 575 2 291 388 73,7 3,9 

1996 1 853 915 2 328 330 74,8 1,5 

1997 1 932 988 2 391 391 76,9 2,8 

1998 2 025 024 2 491 948 80,1 4,2 

1999 2 138 421 2 608 069 83,8 4,6 

2000 2 265 447 2 724 186 87,6 4,5 

2001 2 348 419 2 758 574 88,7 1,3 

2002 2 443 630 2 827 081 90,9 2,5 

2003 2 544 867 2 893 113 93,0 2,3 

2004 2 660 957 3 015 633 96,9 4,2 

2005 2 769 375 3 110 951 100,0 3,2 

2006 2 944 480 3 244 634 104,3 4,3 

2007 3 126 018 3 352 169 107,8 3,4 

2008 3 204 320 3 331 606 107,1 -0,6 

2009 3 105 790 3 164 101 101,7 -5,0 

2010 3 337 531 3 371 566 108,4 6,6 

2011* 3 502 534 3 502 534 112,6 3,9 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); 

BNP kvartal 2012:2 (www.scb.se/NR0103 ); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.4 


Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande 

priser, miljoner kronor 

Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, 

SEK millions 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Bruttonationalprodukten till 

marknadspris 

Gross domestic product at market 

prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534 

Produktskatter Taxes on products 360 569 380 215 401 435 411 265 412 818 441 018 444 387 

Minus: Produktsubventioner 

Less: Subsidies on products 13 393 14 362 15 207 16 795 17 457 17 513 17 880 

Näringslivets förädlingsvärde till 

baspris 

Value added, market producers and 

producers for own final use 1 891 074 2 024 909 2 161 012 2 208 825 2 102 966 2 293 015 2 432 044 

A01-F43 Varuproducenter 

Producers of goods 705 484 760 151 815 891 799 405 709 856 834 087 878 339 

A01-A03 Jordbruk, skogsbruk, 

fiske 

Agriculture, forestry, 

fishing 28 984 36 677 45 812 48 742 42 851 50 029 54 298 

B05-B09 

Utvinning av mineral 

Mineral extract 12 287 16 751 17 719 21 376 10 858 28 022 30 766 

C10-C33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 468 095 494 440 522 580 481 320 417 945 494 175 515 497 

D35-E39 Försörjning av el., gas, 

värme och kyla, vatten, 

avlopp, avfall, sanering 

Electricity, gas, steam 

and air conditioning, 

water supply, waste 80 811 83 565 84 409 101 697 99 285 109 812 106 503 

F41-F43 


Construction 115 307 128 718 145 371 146 270 138 917 152 049 171 275 

G45-T98 Tjänsteproducenter 

Producers of services 1 185 590 1 264 758 1 345 121 1 409 420 1 393 110 1 458 928 1 553 705 

G45-G47 Handel 

Wholesale and retail 

trade 267 453 285 123 304 920 319 375 314 192 338 805 357 996 

H49-H53 Transport och magasinering 

Transport and storage 129 265 134 356 143 332 149 850 137 336 142 422 152 474 

I55-I56 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 33 867 36 106 38 836 41 020 39 296 40 666 42 814 

J58-J63 Informations- och kommunikations 

verksamhet 

Information and communication 

129 548 134 376 139 444 149 025 143 335 154 345 165 394 

K64-K66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial services and 

L68 

insurance activities 114 351 105 243 106 962 109 684 121 268 117 505 118 287 

Fastighetsbolag och 

fastighetsförvaltare 

Real estate activities 220 482 239 897 248 077 261 759 263 924 253 552 268 135 

M69-N82 Juridik, ekonomi, vetenskap, 

teknik, uthyrning 

fastighetsservice, resetjänster 

och stödtjänster 

Professional, scientific, 

technical and admin. 

activities 192 084 222 042 246 850 251 765 238 116 264 195 291 237 

P85-Q88 Utbildning, vård, sociala 

tjänster 

Education, health and 

social work activities 65 662 71 530 77 930 84 854 94 177 103 303 110 680 

R90-T98 

Personliga och kulturella 

tjänster 

Personal and art 

services 32 878 36 085 38 770 42 088 41 466 44 135 46 688 



15.4 

Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande priser, 

miljoner kronor (forts.) 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Förädlingsvärde i hushållens icke 

vinstdrivande organisationer 

Value added, NPISH 36 466 37 621 37 985 39 151 41 272 42 304 43 869 

Förädlingsvärde i offentliga myndigheter 

Value added, government 494 659 516 097 540 793 561 874 566 191 578 707 600 114 

Stat och socialförsäkring 

Central government and social 

authorities 129 281 135 700 140 229 145 648 148 257 154 836 161 053 

Kommunala myndigheter 

Local government 365 378 380 397 400 564 416 226 417 934 423 871 439 061 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2 

(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.5 

Försörjningsbalans, miljoner kronor 

Expenditure in gross domestic product, SEK millions 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Löpande priser Current prices 

BNP till marknadspris 

GDP at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534 

Import av varor och tjänster 

Imports of goods and services 1 124 567 1 266 441 1 388 241 1 498 895 1 288 213 1 445 083 1 531 519 

Import av varor Imports of goods 826 442 941 564 1 025 850 1 099 212 907 639 1 060 210 1 135 512 

Import av tjänster 

Imports of services 298 125 324 877 362 391 399 683 380 574 384 873 396 007 

Summa tillgång Total resources 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 394 003 4 782 614 5 034 053 

Konsumtionsutgifter Final 

consumption expenditure 2 061 300 2 154 556 2 257 576 2 339 941 2 392 219 2 506 673 2 598 969 

Hushåll inklusive icke vinstdrivande 

organisationer 

Household and NPISH 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 532 516 1 617 050 1 672 930 

Offentlig konsumtion 

General government 725 248 765 257 797 414 835 164 859 703 889 623 926 039 

Statliga myndigheter 

Central government 197 383 208 224 212 179 219 248 226 593 239 374 248 789 



Bruttoinvesteringar 

Gross capital formation 491 398 551 529 635 211 648 038 512 339 624 493 686 261 

Fast bruttoinvestering 

Gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 558 629 601 691 646 004 

Näringsliv 

Producers excluding government 

non-market producers 420 360 468 442 523 473 544 947 458 520 493 889 534 466 

Statliga myndigheter 

Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 50 085 53 082 50 932 



Lagerinvestering inkl. investering i 

värdeföremål 

Changes in inventories incl. 

valuables -4 305 423 23 247 6 231 -46 290 22 802 40 257 

Inhemsk slutlig användning 

Gross domestic final expenditure 2 552 698 2 706 085 2 892 787 2 987 979 2 904 558 3 131 166 3 285 230 

Export av varor och tjänster 

Exports of goods and services 1 341 244 1 504 836 1 621 472 1 715 236 1 489 445 1 651 448 1 748 823 

Export av varor Exports of goods 993 871 1 110 629 1 172 012 1 216 466 1 004 888 1 145 893 1 226 572 

Export av tjänster 

Exports of services 347 373 394 207 449 460 498 770 484 557 505 555 522 251 

Summa användning Total uses 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 394 003 4 782 614 5 034 053 

Fasta priser, referensår 2011 

Constant prices, reference year 

2011 

BNP till marknadspris 3 110 951 3 244 634 3 352 169 3 331 606 3 164 101 3 371 566 3 502 534 

Import av varor och tjänster 1 220 060 1 329 831 1 449 671 1 499 883 1 285 928 1 440 242 1 531 519 

Import av varor 888 283 973 599 1 058 683 1 087 122 906 643 1 056 331 1 135 512 

Import av tjänster 330 471 354 640 389 401 411 458 379 207 383 925 396 007 

Summa tillgång 4 328 679 4 573 445 4 803 387 4 834 146 4 448 790 4 811 487 5 034 053 

Konsumtionsutgifter 2 325 743 2 380 536 2 442 828 2 451 592 2 466 429 2 548 029 2 598 969 

Hushåll inklusive ickevinstdrivande 

organisationer 1 482 516 1 522 662 1 578 950 1 578 989 1 574 886 1 637 780 1 672 930 

Offentlig konsumtion 843 998 858 409 864 041 872 778 891 663 910 273 926 039 

Statliga myndigheter 225 607 228 451 227 328 227 239 232 312 244 744 248 789 

Kommunala myndigheter 618 367 629 958 636 794 645 658 659 470 665 529 677 250 

Bruttoinvesteringar 552 741 610 677 687 401 679 311 520 096 631 217 686 261 

Fast bruttoinvestering 554 584 605 650 659 467 668 617 565 224 605 647 646 004 

Näringsliv 464 121 509 478 559 298 564 312 460 126 494 806 534 466 

Statliga myndigheter 47 527 48 338 47 873 50 548 52 548 54 355 50 932 

Kommunala myndigheter 42 890 47 550 51 721 53 313 52 753 56 623 60 606 

Lagerinvestering inkl. investering i 

värdeföremål -1 720 1 749 22 861 7 807 -48 250 23 659 40 257 

Inhemsk slutlig användning 2 877 143 2 989 931 3 128 785 3 129 459 2 985 214 3 179 060 3 285 230 

Export av varor och tjänster 1 452 087 1 582 128 1 672 590 1 701 767 1 466 435 1 633 436 1 748 823 

Export av varor 1 066 871 1 150 024 1 190 876 1 199 240 979 066 1 125 902 1 226 572 

Export av tjänster 383 433 430 513 481 394 502 872 488 900 507 982 522 251 

Summa användning 4 328 679 4 573 445 4 803 387 4 834 146 4 448 790 4 811 487 5 034 053 



15.5 

Försörjningsbalans, miljoner kronor (forts.) 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Per invånare (capita), 1 000 kr 

Per capita, 1 000 SEK 

Medelfolkmängd, 1 000-tal 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 9 449 


Hushållens konsumtionsutgifter 1 148 153 160 163 165 172 177 

BNP till marknadspris 307 324 342 348 334 356 371 

Fasta priser, referensår 2010 

Hushållens konsumtionsutgifter 1 164 168 173 171 169 175 177 

BNP till marknadspris 345 357 366 361 340 360 371 

1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer. 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2 




15.6 


Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, 


Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, 

SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Löpande priser Current prices 

BNP 1 GDP 1 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534 

Primära inkomster från utlandet 

Primary income from abroad 388 592 461 501 490 399 373 315 411 107 429 841 

Primära inkomster till utlandet 

Primary income to abroad 350 763 390 245 378 659 313 995 341 191 368 178 

BNI GNI 2 982 309 3 197 274 3 316 060 3 165 110 3 407 447 3 564 197 

Fasta priser Constant prices 

BNP 1 3 244 634 3 352 169 3 331 606 3 164 101 3 371 566 3 502 534 

Reala värden, referensår 2005 

Real values reference year 2005 

Primära inkomster från utlandet 380 936 442 863 455 700 339 664 368 802 398 928 

Primära inkomster till utlandet 343 852 374 485 351 867 286 344 308 499 326 493 

BNI 2 2 923 549 3 068 153 3 081 428 2 885 399 3 060 319 3 174 565 

Medelfolkmängd, 1 000-tal Mean population 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 9 449 

Per capita, 1 000 kr Per capita, 1 000 SEK 


BNP 324,2 341,7 347,5 334,0 355,9 370,7 

BNI 328,4 349,5 359,7 340,4 363,3 377,2 

Fasta priser (BNP), Reala Värden (BNI) 

BNP 357,3 366,4 361,3 340,3 359,5 370,7 

BNI 2 321,9 335,4 334,2 310,3 326,3 336,0 

1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, 

myndigheter, ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen 

utomlands, och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, 

aktieutdelningar m.m. mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där 

även skatter till EU och subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger 

Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande priser. 

BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal 

delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom 

kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen 

mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar 

därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning 

medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt. 

Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som 

skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen. 

The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers 

(enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the 

production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of 

compensation of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU 

recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross 

national income (GNI) at current prices. 

GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a 

sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices. 

The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to 

totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final 

consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import 

prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This 

difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the 

possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance. 

2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms 

of trade). 



(www.scb.se/NR0103). 



15.7 

Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor 

National disposable income, current prices, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Bruttonationalprodukt till marknadspris 

Gross domestic product at market prices 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534 

Minus: Kapitalförslitning 

Less: Consumption of fixed capital 363 059 385 068 416 568 437 405 446 482 453 942 

Nettonationalprodukt till marknadspris 

Net domestic product at market prices 2 581 421 2 740 950 2 787 752 2 668 385 2 891 049 3 048 592 

Skatter på produktion 

Taxes on production incl. imports 493 999 523 315 581 575 585 438 602 183 651 249 

Minus: Subventioner Less: Subsidies 56 125 56 290 57 767 58 352 60 635 61 441 

Löner och sociala avgifter 

Compensation of employees 1 558 778 1 678 060 1 724 586 1 706 880 1 775 649 1 836 391 

Driftsöverskott, netto Operating surplus, net 584 769 595 865 539 358 434 419 573 852 622 393 

Löner från utlandet, netto 

Compensation of employees from the rest of 

the world, net -1 525 -2 195 -2 148 -2 255 -1 853 -2 610 

Kapitalinkomst från utlandet, netto 

Property income from the rest of the world, 

net 35 702 67 870 109 314 55 988 68 015 60 500 

Produktionsskatter och subventioner mot 

utlandet, netto 

Taxes on production incl. imports and 

subsidies to/from the rest of the world, net 3 652 5 581 4 574 5 587 3 754 3 773 

Nationalinkomst till marknadspris 

National income at market prices 2 619 250 2 812 206 2 899 492 2 727 705 2 960 965 3 110 255 

Löpande transfereringar från utlandet, netto 

Current transfers from the rest of the world, 

net -43 490 -36 583 -45 304 -47 598 -50 328 -51 089 

Disponibel nationalinkomst 

National disposable income 2 575 760 2 775 623 2 854 188 2 680 107 2 910 637 3 059 166 

Icke finansiella företag inkl. oförd. 

Non-financial corporations incl. unalloc. 219 935 191 607 188 833 49 038 181 079 175 274 

Finansiella företag Financial corporations 124 258 175 287 178 751 153 142 141 169 167 855 

Staten Central Government 263 558 308 399 283 202 225 345 251 374 267 983 

Kommunerna Local government 567 711 601 585 627 759 640 536 673 212 691 399 

Socialförsäkringsinstitutioner 

Social security funds 32 578 36 015 33 604 6 664 9 082 21 898 

Hushållen inkl. hushållens icke 

vinstdrivande organisationer 

Households and non-profit institutions 

serving households 1 367 720 1 462 730 1 542 039 1 605 382 1 654 721 1 734 757 






15.8 


Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor 

Household consumption expenditure, current prices, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker 

Food and non-alcoholic beverages 161 836 170 190 179 926 188 658 192 110 198 826 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages and tobacco 47 145 49 439 51 581 56 040 57 522 59 063 

Beklädnadsartiklar och skor 

Clothing and footwear 67 253 70 239 71 773 72 505 77 828 78 895 

Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning 

Housing, water, electricity, gas and other fuel 358 621 371 961 386 904 406 382 427 400 439 215 

Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll 

Furnishings, household equipment and 

routine maintenance of the house 68 807 74 524 77 614 78 330 82 393 82 249 

Hälso- och sjukvård Health 43 005 45 126 47 491 49 704 50 718 52 792 

Transporter Transport 187 691 198 365 190 791 183 138 203 852 217 062 

Kommunikation Communications 45 775 47 232 47 933 49 452 51 822 54 143 

Fritid, underhållning och kultur 

Recreation and culture 154 655 165 554 169 417 170 616 176 396 180 851 

Utbildning Education 3 619 3 969 4 316 4 403 4 502 4 725 

Hotell, cafeer och restauranger 

Restaurants and hotels 69 357 74 182 80 163 82 206 87 270 91 831 

Övriga varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 139 408 148 128 155 081 156 147 166 462 174 245 

Summa ändamålsfördelat Total by purpose 1 347 172 1 418 909 1 462 990 1 497 581 1 578 275 1 633 897 

Hushållens konsumtion i utlandet 

Direct purchases abroad by residents 57 549 63 867 68 725 65 285 69 305 74 718 

Utländsk konsumtion i Sverige 

Purchases by non-resident households in 

Sweden -62 493 -69 139 -74 843 -79 902 -81 104 -88 305 

Hushållens totala konsumtionsutgifter 

Total final consumption expenditures by 

households 1 342 228 1 413 637 1 456 872 1 482 964 1 566 476 1 620 310 

Hushållens icke vinstdrivande organisationer 

Non-profit institutions serving households 47 071 46 525 47 905 49 552 50 574 52 620 

Total konsumtion Total consumption 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 532 516 1 617 050 1 672 930 






15.9 

Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt 

investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor 

Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, 

current prices, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Fast bruttoinvestering i näringslivet 

Gross fixed capital formation by producers, market 

producers and producers for own account 468 442 523 473 544 947 458 520 493 889 534 466 

Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 15 046 15 914 18 112 16 950 18 619 18 970 

Utvinning av mineral 

Mineral extract 6 519 8 368 9 211 6 541 5 733 8 012 

Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 75 233 84 445 86 880 67 297 68 149 73 075 

Försörjning av el., gas, värme och kyla, vatten, avlopp, 

avfall, sanering 

Electricity, gas, steam and air conditioning, water 

supply, waste 43 100 49 175 51 167 49 161 47 419 43 620 


Construction 18 382 20 741 26 733 19 704 24 879 25 940 

Handel 

Wholesale and retail trade 39 158 44 224 48 695 38 782 41 516 44 488 

Transport och magasinering 

Transport and storage 36 103 34 537 39 920 31 984 28 292 31 515 

Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 5 556 6 446 6 662 6 004 5 836 6 369 


Information and communication 21 999 26 630 28 547 24 968 24 393 26 221 

Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial services and insurance activities 16 801 18 046 17 331 17 717 19 774 21 272 

Småhus, fritidshus 

One- and two-family houses, secondary homes 74 614 85 753 78 165 67 934 79 965 84 082 

Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv 

Management of real estate 67 130 75 378 74 313 62 296 72 861 90 783 

Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning fastighetsservice 

resetjänster och stödtjänster 

Professional, scientific, technical and admin. activities 31 451 35 904 40 567 31 085 37 708 40 110 

Utbildning, vård, sociala tjänster 

Education, health and social work activities 5 604 5 834 5 757 5 944 6 556 7 053 

Personliga och kulturella tjänster 

Personal and art services 9 545 9 969 10 568 9 865 9 858 10 651 

Ofördelade 

Unallocated 2 201 2 109 2 319 2 288 2 331 2 305 

Offentliga fasta bruttoinvesteringar 

Government gross fixed capital formation 82 664 88 491 96 860 100 109 107 802 111 538 

Statliga myndigheter och socialförsäkringssektorn 

Central government 41 999 42 832 47 565 50 085 53 082 50 932 


Local government 40 665 45 659 49 295 50 024 54 720 60 606 

Totala fasta bruttoinvesteringar 

Total gross fixed capital formation 551 106 611 964 641 807 558 629 601 691 646 004 

Efter typ av investering: By type of investment: 

Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter 

Agriculture, forestry, fishing products 1 905 1 884 2 162 2 104 2 205 2 260 

Maskiner och inventarier 

Machinery and equipment 172 699 193 760 211 943 177 211 187 021 188 754 

Transportmedel 

Transport equipment 53 571 56 625 53 851 40 033 50 470 51 053 

Bostäder 

Dwellings 105 614 121 170 111 747 92 238 109 971 130 177 

Övriga byggnader och anläggningar 

Other buildings and constructions 128 677 144 750 162 987 153 276 154 452 169 227 

Övriga investeringar 

Other capital formation n.e.c. 88 640 93 775 99 117 93 767 97 572 104 533 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2 




15.10 


Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor 

Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m 

Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 

Stockholm 721 429 766 400 808 596 847 013 910 669 940 045 961 735 

Uppsala 79 712 79 820 83 674 90 622 91 479 97 620 95 575 

Södermanland 57 208 61 358 63 849 66 934 73 931 76 212 67 022 

Östergötland 100 226 104 150 108 773 114 023 121 295 121 257 121 432 

Jönköping 85 310 89 408 87 747 95 895 105 153 106 760 97 016 

Kronoberg 46 038 49 226 46 879 53 531 58 971 60 784 53 962 

Kalmar 58 454 58 560 60 712 64 544 66 430 69 987 64 249 

Gotland 13 242 13 624 13 939 14 523 15 103 14 941 14 879 

Blekinge 37 952 40 353 41 800 42 887 44 605 43 869 41 251 

Skåne 293 172 303 909 316 644 337 966 372 679 366 919 356 564 

Halland 69 459 70 726 72 579 79 813 82 423 89 521 83 449 

Västra Götaland 429 211 441 983 459 849 492 564 516 789 523 697 502 589 

Värmland 65 934 67 583 68 808 72 596 75 452 77 777 71 089 

Örebro 67 008 71 397 72 876 79 251 83 369 84 248 79 653 

Västmanland 61 321 63 294 65 024 69 922 75 125 75 349 71 107 

Dalarna 70 718 74 490 78 120 82 358 86 716 87 296 79 642 

Gävleborg 65 367 68 894 71 667 75 281 77 323 80 470 77 436 

Västernorrland 64 620 67 857 70 441 72 048 74 723 78 550 76 792 

Jämtland 31 344 32 555 34 182 35 810 35 396 39 514 37 928 

Västerbotten 61 744 65 843 68 762 74 916 75 637 77 826 75 272 

Norrbotten 65 063 69 191 74 101 81 616 82 374 90 994 76 410 

Extra-region 2 

Extra territorial organisations and 

bodies 2 335 336 353 367 376 684 738 

Totalt Total 2 544 867 2 660 957 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 

1) Utöver uppgifter för 2009 har även 2008 reviderats. 

2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. 

Extra territorial organisations and bodies such as embassies, consulates. 


Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper (www.scb.se/NR0105). 

15.11 

Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, 1 000 kr 

Regional gross domestic product per capita, current prices, 

SEK 1 000s 

Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Stockholm 389 411 430 445 471 478 481 

Uppsala 254 253 264 284 284 300 290 

Södermanland 220 235 244 255 280 286 250 

Östergötland 242 251 261 273 289 287 286 

Jönköping 260 272 266 290 316 319 289 

Kronoberg 260 277 263 299 327 335 295 

Kalmar 249 250 259 276 284 300 275 

Gotland 230 237 242 253 264 262 261 

Blekinge 253 269 278 284 294 288 271 

Skåne 255 263 272 287 313 304 292 

Halland 248 250 255 278 284 306 283 

Västra Götaland 284 291 302 321 335 337 321 

Värmland 241 247 252 266 276 284 260 

Örebro 245 261 266 289 303 304 286 

Västmanland 249 256 263 282 302 302 284 

Dalarna 256 270 283 299 315 317 288 

Gävleborg 236 249 259 273 281 292 281 


Jämtland 245 255 269 282 279 311 299 

Västerbotten 242 257 267 291 294 302 292 

Norrbotten 257 274 294 324 328 364 306 

Totalt Total 284 296 307 324 342 348 334 


Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper (www.scb.se/NR0105). 



15.12 

Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr 

Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, 

SEK millions 

Län County 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 * 

Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care 228 591 233 851 241 201 246 568 248 216 

Kontantförmåner Cash benefits 48 765 44 448 40 666 36 867 34 729 

Naturaförmåner Benefits in kind 179 826 189 403 200 535 209 701 213 487 

Funktionshinder Disability 133 481 138 177 141 692 142 032 141 640 

Kontantförmåner 75 929 76 100 74 774 73 084 65 387 

Naturaförmåner 57 552 62 077 66 918 68 948 76 253 

Ålderdom Old age 328 084 345 643 366 544 391 660 402 854 



Efterlevande Survivors 18 072 17 971 17 968 18 077 17 190 


Naturaförmåner 0 0 0 0 0 

Familj/barn Family/Children 87 781 91 448 96 947 99 686 103 777 



Arbetslöshet Unemployment 47 861 33 905 27 932 40 632 45 297 



Boende Housing 15 008 14 736 14 695 14 746 15 282 

Kontantförmåner 0 0 0 0 0 


Övrig social utsatthet Social exclusion 17 446 18 355 19 821 21 977 23 664 



Totala utgifter Total expenditure 876 324 894 086 926 800 975 378 997 920 



1) Reviderade uppgifter. 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt 

utgifternas finansiering (www.scb.se/NR0110). 


Offentlig ekonomi 


Foto: Monica Holmberg

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013 

16 – Offentlig ekonomi 


16.1 Statsbudgeten ...................................... 321 

Central government budget 

16.2 Statsskulden 1950–2011 ...................... 323 

Central government debt 

16.3 Statsbudgetens inkomster och 

utgifter, miljoner kronor .............................. 324 

Central government budget, revenues 

and expenditures, SEK millions 

16.4 Statsbudgetens utgifter efter 

ändamål, miljoner kronor ............................ 324 

Central government expenditures (total 

budget), by activity, SEK m 

16.5 Statsskulden, miljoner kronor ............ 324 

Central government debt, SEK millions 

16.6 Statsbudgetens inkomster, 


Central government budget (CGB), 

revenues, SEK millions 

16.7 Statsbudgetens utgifter, miljoner 

kronor ............................................................ 326 

Central government budget (CGB), 

expenditures, SEK millions 

16.8 Statligt svenskt bistånd till 

utvecklingsländer, miljoner kronor ............ 327 

Swedish official development assistance 

to developing countries, SEK m 

16.9 Taxering till statlig inkomstskatt, 

miljoner kronor .................................. 330 

Assessment for central government 

income tax, SEK millions 

16.10 Begravningsavgift och kyrkoavgift, 

fysiska personer, miljoner 

kronor ............................................................ 330 

Funeral and burial fees as well as 

church dues, individuals, SEK m 

16.11 Taxering till statlig förmögenhetsskatt, 

statlig fastighetsskatt och 

kommunal fastighetsavgift, miljoner 

kronor ............................................................ 331 

Tax assessment for national wealth tax, 

national property tax and municipal 

property tax, SEK millions 

16.12 Kommunalt skatteunderlag 

och kommunala skattesatser m.m. ............. 331 

Local tax base and tax rates etc. 

16.13 Kommunalt skatteunderlag 

och kommunala skattesatser m.m. 

2012, länsvis ................................................. 332 

Local tax base and tax rates etc., in 

counties 

16.14 Kommunalekonomisk utjämning 

för kommuner och landsting, 

totalt, miljoner kronor .................................. 333 

Economic equalisation for municipalities 

and county councils, total, SEK millions 

16.15 Landstingens finanser, miljoner 

kronor ............................................................ 334 

Finances of county councils, SEK millions 

16.16 Kommunernas kostnader för 

vissa verksamheter, mnkr ........................... 335 

Expenses of municipalities, by activity, 

SEK millions 

16.17 Taxering till statlig skatt på 

kapitalinkomst och taxering till kommunal 

inkomstskatt, fysiska personer, 


Assessment for national capital income 

tax and assessment for local income tax, 

individuals, SEK millions 

16.18 Kommunernas finanser, miljoner 

kronor ............................................................ 336 

Finances of municipalities, SEK millions 




16.1 Statsbudgeten 

Central government budget 

Statsbudgetens utfall 2011 blev knappt 62 miljarder kronor högre än det 

beräknade budgetsaldot – och 69 miljarder högre än 2010. 

Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster 

och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså detsamma 

som statens lånebehov (med omvänt 

tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan 

amortera på statsskulden. Är saldot däremot 

negativt behöver staten låna. 

Statsbudgetens saldo 68 miljarder 

Budgetsaldot för år 2011 blev 67 801 miljoner 

kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot 

till 6 205 miljoner kronor. Med statsbudget 

avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen 

av riksdagen i december 2010, exklusive 

tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och 

statsbudget 2010 blev 61 596 miljoner kronor. 

Statsbudgetens utfall 2011, mnkr 

Statsbudget 

Utfall 

2011 

Skillnad 

mot statsbudget 

Inkomster 832 988 872 417 39 429 

Skatter m.m. 732 021 769 094 37 073 

Övriga inkomster 100 967 103 323 2 356 

Utgifter 826 783 804 616 -22 167 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 783 001 766 987 -16 014 

Statsskuldsräntor 

m.m. 25 970 34 491 8 521 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning -4 473 1 600 6 073 

Kassamässig 

korrigering 22 319 1 537 -20 782 

Budgetsaldo 6 205 67 801 61 596 

Inkomster ökade med nära 93 miljoner 

I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall 

för 2011 och 2010. Där framgår att statsbudgetens 

inkomster ökade med 92 896 miljoner kronor 

mellanåren, vilket är en ökning nära 12 procent. 

Inkomster i form av Skatter m.m. ökade 

med 55 128 miljoner kronor. Statsbudgetens 

utgifter ökade med 24 043 miljoner kronor eller 

3 procent. Inom utgiftsområde Statsskuldsräntor 

m.m. bör noteras att räntor på statsskulden har 

ökat med 11 130 miljoner kronor. 

Statsbudgetens utfall 2011 och 2010, mnkr 

Utfall 

2011 

Utfall 

2010 

Skillnad 

2011– 

2010 

Inkomster 872 417 779 521 92 896 

Skatter m.m. 769 094 713 966 55 128 

Övriga inkomster 103 323 65 555 37 768 

Utgifter 804 616 780 573 24 043 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 766 987 763 028 3 959 

Statsskuldsräntor 

m.m. 34 491 23 361 11 130 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning 1 600 -9 225 10 825 

Kassamässig 

korrigering 1 537 3 409 -1 872 

Budgetsaldo 67 801 -1 052 68 853 



Utgiftstak för staten 2011 

Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i 

statsbudgeten för 2011 till 1 063 000 miljoner kronor. 

Samtliga utgiftsområden, förutom utgiftsområde 

Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket. 

I de takbegränsade utgifterna ingår 

även utgifterna för ålderspensionssystemet vid 

sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens 

utfall 2011 uppgick de utgifter som omfattas av 

utgiftstaket till 988 990 miljoner kronor. Det 

innebär att det statliga utgiftstaket underskreds 

med 74 010 miljoner kronor. År 2010 underskreds 

taket med 38 075 miljoner kronor. 

Takbegränsade utgifter 2011, mnkr 

Statsbudget 

2011 

Utfall 

2011 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 

m.m. 808 937 801 478 

Ålderspensionssystemet 

vid sidan av statsbudgeten 222 223 222 003 

Takbegränsade utgifter 1 005 224 988 990 

Marginal till utgiftstaket 57 776 74 010 

Utgiftstak för staten 1 063 000 1 063 000 

Underliggande saldo 2011 

Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller 

engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen 

över tiden. Genom att bortse från dem får man 

ett mått på den underliggande utvecklingen. 

I figuren nedan visas faktiskt och underliggande 

saldo för perioden 1990–2011. Justeringar 

har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper 

för att få jämförbarhet mellan 

åren. 

Såväl det faktiska som det underliggande 

saldot visade 2011 ett överskott. Både det faktiska 

och det underliggande underskottet ökade 

i förhållande till föregående år. Engångseffekterna 

2011 var negativa. Det är framför allt 

inkomster från försäljning av aktier i Nordea 

som utgör engångseffekter under året. 

Engångseffekterna år 2011 beräknas totalt påverka 

saldot negativt med 36 274 miljoner kronor. 

Det vanligaste är att engångseffekterna är 

positiva. Genomsnittet sedan år 1990 är cirka 

25 000 miljoner kronor. 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall 

2011 (www.esv.se). 

Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2011, miljoner kronor 



16.2 

Statsskulden 1950–2011 

Central government debt 

Skuld i kronor och i utländsk valuta, miljoner kronor 

Statsskulden per capita, tusen kronor 

Statsskulden som andel av BNP 


Vad är statsskuld? 

Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar 

genom åren har varit större än inbetalningarna. 

Är det underskott i statens finanser 

ökar statsskulden. Statsskulden minskar när 

det är överskott. 

Statsskulden finansieras genom att Riksgäldskontoret 

tar upp lån för statens räkning. 

Lånen tas i huvudsak upp genom att Riksgäldskontoret 

ger ut värdepapper som obligationer 

och statsskuldväxlar. För att sprida 

riskerna i statsskulden använder Riksgäldskontoret 

också derivat. 

Hur mäts statsskulden? 

Det finns olika sätt att mäta statens skulder 

och finansiella ställning. Riksgäldskontoret 

ansvarar för statens bruttoskuld. I detta begrepp 

ingår alla lån och värdepapper som 

används för att finansiera statsskulden samt 

alla derivat som används för att styra skuldens 

risksammansättning. 

För att beräkna statsskuldens storlek summerar 

man värdet av alla lån, värdepapper 

och derivat. Värderingen sker till något som 

kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp 

som staten betalar tillbaka när lånet förfaller. 

Denna princip gäller även inom EU. För realobligationer 

ingår upplupen inflationskompensation 

fram till värderingstidpunkten. Framtida 

inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta 

räknas om till svenska kronor med aktuella 

valutakurser. 

Den svenska statsskulden uppgick år 2011 

till 1 107 miljarder kronor (1 107 000 000 000 

kr). Räknar vi om statsskulden till att gälla hur 

mycket var och en av Sveriges drygt 9,48 

miljoner invånare har i skuld så kommer vi 

fram till 117 000 kr. 

År 2011 var statsskuldens andel av BNP 

31,7 procent 1994-1996 var andelen som 

högst (drygt 80 procent) och under perioden 

1965-1967 var den som lägst (19 procent). 

Källa: Riksgälden (www.riksgalden.se); 

SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101) och 

Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



16.3 

Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor 

Central government budget, revenues and expenditures, SEK millions 

År 

Year 

Inkomster 

Revenues 

Utgifter 

Expenditures 

Överskott (+) 

År Inkomster Utgifter Överskott (+) 

Underskott (–) 1 Underskott (–) 1 

1993/94 376 925 554 023 -177 098 2004 3 694 418 747 761 -53 343 

1994/95 423 183 579 421 -156 238 2005 3 745 825 731 771 14 054 

1995/96 2 816 978 957 567 -140 589 2006 3 810 315 791 942 18 373 

1997 3 648 928 655 156 -6 228 2007 3 863 716 760 507 88 600 

1998 3 706 314 696 652 9 662 2008 3 901 274 766 076 135 198 

1999 3 725 104 643 147 81 956 2009 3 709 536 885 673 -176 137 

2000 3 800 000 698 068 101 932 2010 3 779 521 780 573 -1 052 

2001 3 755 126 716 379 38 747 2011 3 872 417 804 616 67 801 

2002 3 730 488 729 309 1 178 2012 4 813 015 831 198 -18 183 

2003 3 661 731 708 081 -46 350 

1) Surplus or deficit. 

2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months. 

3) Fr.o.m. 1997 ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är 

identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the 

Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government 

Borrowing Requirement. 

4) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos september 2012 (5 september 2012). 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se) fr.o.m. 1997 års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) (www.riksrevisionen.se). 

16.4 

Ändamål 

Purpose 

Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor 

Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m 

2009 2010 2011 

Mnkr % Mnkr % Mnkr % 

Allmän offentlig förvaltning 207 316 26,5 198 562 25,3 226 018 28,2 

Försvar 41 476 5,3 45 028 5,7 43 538 5,4 

Samhällsskydd och rättsskipning 36 595 4,7 38 354 4,9 40 172 5,0 

Näringslivsfrågor 87 049 11,1 92 803 11,8 87 727 10,9 

Miljöskydd 4 543 0,6 4 318 0,5 4 394 0,5 

Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 4 421 0,6 4 217 0,5 3 591 0,6 

Hälso- och sjukvård 32 372 4,1 33 848 4,3 33 531 4,2 

Fritidsverksamhet, kultur och religion 7 371 0,9 8 388 1,1 8 897 1,1 

Utbildning 53 872 6,9 57 203 7,3 56 412 7,0 

Socialt skydd 306 255 39,3 303 668 38,6 297 198 37,1 

Summa utgiftsområden Total 781 270 100,0 786 389 100,0 801 478 100,0 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se). 

16.5 

Statsskulden, miljoner kronor 

Central government debt, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Statsskulden 1 Central government debt 1 269 957 1 168 013 1 118 963 1 189 171 1 151 468 1 107 675 

Statsobligationslån Treasury bonds 585 872 570 769 523 676 492 453 581 845 584 597 

Premieobligationslån Lottery bonds 41 200 38 200 37 327 37 100 34 500 33 900 

Riksgäldskonto National debt account – – – – – – 

Riksgäldsspar National debt savings 23 138 25 414 44 256 34 003 28 064 24 407 

Statsskuldväxlar Treasury bills 353 722 299 218 267 852 236 050 218 083 208 431 

Dagslån Overnight borrowing – 1 572 20 805 61 100 18 893 12 192 

Lån i utländsk valuta 

Debt in foreign currency 266 024 232 840 225 047 328 464 270 083 244 148 

Utbetalda räntor på statsskulden 

Paid interest on Central government debt 49 374 47 161 33 126 31 142 23 266 34 076 

1) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. 

Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår. 

Källa: Riksgälden, Den svenska statsskulden (www.riksgalden.se); SCB Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi (www.scb.se). 



16.6 

Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), revenues, SEK millions 


Inkomster 

Revenues 

Enligt statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1, 2 

Forecast 

Enl. statsbudget 

2 

Adopted 

CGB 

2009 2010 2011 2012 2012 

Statsbudgetens totala inkomster Total 709 536 779 521 872 417 813 015 833 113 

1000 Skatter m.m. Tax revenues, etc. 638 989 713 966 769 094 740 612 743 258 

1100 Skatt på inkomst Taxes on income . . . . . . . . 

1200 Socialavgifter och löneskatter 

Social security contribution . . . . . . . . 

1300 Skatt på egendom Taxes on property . . . . . . . . 

1400 Skatt på varor och tjänster 

Taxes on goods and services . . . . . . . . 

1500 Utjämningsavgift Reallocation fee . . . . . . . . 

1600 Betalningsdifferenser, skattekonto 

Cash difference account . . . . . . . . 

1700 Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . . 

2000 Inkomster av statens verksamhet 

From government activities 48 115 41 783 55 333 49 810 49 220 

2100 Rörelseöverskott 7 143 6 044 6 699 7 994 5 660 

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 935 460 313 404 265 

2300 Ränteinkomster 7 728 6 821 5 891 5 904 6 794 

2400 Aktieutdelning 19 140 16 876 26 926 22 178 23 000 

2500 Offentligrättsliga avgifter 10 762 9 894 10 219 10 491 10 615 

2600 Försäljningsinkomster 84 65 260 57 120 

2700 Böter m.m. 1 405 1 127 1 304 1 682 1 877 

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 917 497 3 722 1 101 890 

3000 Inkomster av försåld egendom 

From sale of property 102 167 23 124 70 15 000 

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 23 26 34 65 0 

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0 

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 79 141 23 090 5 15 000 

4000 Återbetalning av lån Loans repaid 1 736 1 687 1 452 1 344 1 361 

4100 Återbetalning av näringslån 8 6 5 4 4 

4300 Återbetalning av studielån 1 674 1 602 1 402 1 189 1 284 

4500 Återbetalning av övriga lån 54 79 46 151 73 

5000 Kalkylmässiga inkomster Computed revenues 8 912 8 940 11 086 9 776 11 305 

5100 Avskrivningar och amorteringar 537 550 552 533 536 

5200 Statliga pensionsavgifter 8 375 8 390 10 534 9 243 10 769 

6000 Bidrag m.m. från EU 

Contributions, etc. from the EU 11 682 12 978 12 328 11 403 12 969 

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfond 9 191 10 230 8 671 8 875 9 273 

6200 Bidrag från EU:s fiskefond 70 102 50 6 102 

6300 Bidrag från EU:s regionalfond 1 315 872 1 844 1 461 1 390 

6400 Bidrag från EU:s socialfond 358 1 151 1 188 614 1 351 

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 470 391 419 300 662 

6900 Övriga bidrag från EU 279 232 155 148 191 


2) Skatter är i budgeten fr.o.m. 2006 presenterade i intäktsmässig struktur. 




16.7 

Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), expenditures, SEK millions 

Utgiftsområde/Politikområde 

Expenditure area/Political area 

Enligt Statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1 

Forecast 

Enl. statsbudget 

Adopted 

CGB 

2009 2 2010 2 2011 2 2012 2 2012 2 

Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures 885 673 780 573 804 616 831 198 814 409 

Totala utgifter inom utgiftsområden 

Total expenditures included in expenditure areas 781 270 786 388 801 478 814 556 816 658 

1 Rikets styrelse The Swedish political system 12 152 11 657 11 188 11 855 11 809 

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 

Economic and fiscal administration 12 006 12 144 12 894 13 443 13 359 

3 Skatteförvaltning och uppbörd 

Tax administration and collection 9 434 9 385 9 910 10 290 10 179 

4 Rättsväsendet Justice 33 645 35 486 37 164 38 132 37 871 

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 

Foreign policy administration and international 

co-operation 1 815 1 998 1 892 1 615 2 024 

6 Totalförsvar Total defence 42 106 45 665 44 153 45 165 45 578 

7 Internationellt bistånd 

International development assistance 29 600 26 669 29 199 29 821 30 264 

8 Invandrare och flyktingar 

Immigrants and refugees 6 521 7 092 7 572 8 496 9 068 

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 

Health care, medical care, social services 53 065 56 015 56 538 58 848 60 078 

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 

Financial security in the event of illness and 

disability 109 969 99 933 95 800 95 033 93 352 

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

Financial security in old age 42 304 41 473 41 590 41 300 41 060 

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 68 080 70 177 71 994 75 608 76 717 

13 Arbetsmarknad The labour market 5 332 5 192 4 968 7 714 8 374 

14 Arbetsliv Working life 60 620 68 556 63 285 67 284 70 476 

15 Studiestöd Study support 21 022 22 580 21 813 21 096 22 184 

16 Utbildning och universitetsforskning 

Education and university research 49 263 53 234 53 685 53 821 54 476 

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 

Culture, the media, religious organizations, and 

leisure activities 10 269 11 338 11 952 12 256 12 300 

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 

byggande 

Community planning, housing supply and 

construction 1 906 1 559 1 110 977 1 152 

19 Regional utjämning och utveckling 

Regional balance and development 3 204 3 179 3 222 3 330 3 399 

20 Allmän miljö- och naturvård 

General environment and nature conservation 5 161 5 161 5 069 4 979 5 025 

21 Energi Energy 3 045 2 704 2 918 3 092 2 872 

22 Kommunikationer Communications 40 573 39 784 38 710 43 560 43 061 

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 

näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc. 16 369 17 447 16 372 17 254 17 732 

24 Näringsliv Business sector 6 565 8 501 5 368 5 973 6 012 

25 Allmänna bidrag till kommuner 

General grants to municipalities 81 589 75 691 88 023 85 138 85 075 

26 Statsskuldsräntor m.m. 

Interest on central government debt, etc. 36 463 23 361 34 491 27 603 21 870 

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 

The contribution to the European Community 19 192 30 407 30 596 30 875 31 291 

Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde 

Expenditures not included in expenditure areas 104 403 -5 815 3 137 16 642 -2 249 


2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur. 




16.8 


Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor 

Swedish official development assistance to developing countries, SEK m 

Utvecklingsländer/regioner Developing Countries/regions 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Bilateralt bistånd Bilateral Assistance 21 028 19 814 21 009 22 997 20 951 23 632 

Varav administrativa kostnader 1 Of which administrative costs 1 1 421 1 443 1 502 1 675 1 744 1 783 

Afrika Africa 6 535 6 763 6 854 6 980 6 314 8 770 

Algeriet Algeria 3 6 14 10 12 7 

Angola 53 45 33 15 9 9 

Benin 2 2 3 7 14 2 

Botswana 12 25 29 23 34 14 

Burkina Faso 111 143 154 187 251 244 

Burundi 61 40 46 35 58 43 

Centralafrikanska republiken Central African Republic 13 51 43 45 63 66 

Egypten Egypt 15 16 15 13 10 36 

Elfenbenskusten Cote DÍvoire 58 39 37 23 9 34 

Eritrea 15 18 13 26 9 7 

Etiopien 1 Ethiopia 1 306 302 314 340 284 264 

Gambia 6 6 6 7 6 4 

Ghana 1 6 11 9 10 2 0 

Guinea 11 3 5 5 7 7 

Guinea-Bissau – – 1 – – 0 

Kamerun 1 Cameroon 1 95 498 5 8 4 11 

Kap Verde Cape Verde 1 3 2 5 1 – 

Kenya 383 308 440 510 344 499 

Kongo, demokratiska republiken 1 

Congo Democratic Republic 1 295 226 454 471 520 1 548 

Kongo, republiken Congo republic 24 21 11 5 10 1 

Lesotho – 1 1 3 3 0 

Liberia 112 134 175 320 193 323 

Libyen Libya – – – – – 95 

Madagaskar Madagascar 96 3 4 10 7 11 

Malawi 128 138 97 37 18 12 

Mali 187 179 196 220 195 215 

Marocko Morocco 11 9 0 0 0 0 

Mauretanien Mauritania 8 6 8 6 3 9 

Moçambique Mozambique 676 700 799 755 609 706 

Namibia 66 28 15 19 23 32 

Niger 1 8 11 8 61 50 

Nigeria 7 7 7 5 3 1 

Rwanda 129 147 96 102 182 216 

Senegal 5 1 2 11 3 13 

Sierra Leone 29 12 16 13 4 5 

Somalia 98 174 167 224 186 412 

Sudan 350 460 434 417 437 563 

Sydafrika South Africa 163 131 84 75 103 101 

Swaziland – – – 1 0 0 

Sydsudan 2 South Sudan 2 . . . . . 65 

Tanzania 823 728 839 741 690 812 

Tchad Chad 27 40 68 54 88 78 

Togo 5 6 5 3 2 92 

Tunisien Tunisia 5 6 1 4 0 50 

Uganda 461 382 428 402 312 267 

Zambia 356 363 344 185 158 216 

Zimbabwe 131 133 172 224 219 250 

Regionala insatser Regional contributions 1 190 1 204 1 251 1 396 1 170 1 375 

Amerika America 1 382 1 372 1 338 1 269 1 246 997 

Argentina 3 6 1 7 1 1 

Bolivia 132 175 184 226 200 228 

Brasilien Brazil 23 27 21 15 15 13 

Chile 2 2 4 2 12 1 

Colombia 135 125 175 198 181 223 

Costa Rica 7 7 7 8 4 2 

Dominikanska republiken Dominican Republic – 1 4 0 0 2 

Ecuador 5 3 5 4 1 2 

El Salvador 31 28 24 28 11 9 

Guatemala 241 194 182 201 200 198 

Haiti 21 15 61 4 287 124 

Honduras 138 134 117 63 67 9 

Jamaica 1 2 1 0 – – 

Kuba Cuba 7 1 6 1 1 -1 



16.8 

Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Mexiko Mexico 1 1 0 1 0 0 

Nicaragua 296 283 223 213 76 20 

Panama – 1 2 1 1 0 

Paraguay 11 12 12 13 10 7 

Peru 30 39 20 22 7 9 

Uruguay 3 2 1 1 1 1 

Venezuela – – 1 0 1 – 

Regionala insatser 363 314 287 261 167 148 

Asien Asia 5 292 3 130 3 543 4 016 3 509 3 455 

Afghanistan 342 379 494 611 661 746 

Armenien Armenia 17 24 18 17 7 5 

Azerbaijan 4 9 7 5 7 5 

Bangladesh 283 80 255 354 261 219 

Bhutan 1 5 5 3 – – 

Filippinerna Philippines 43 41 41 73 49 30 

Georgien Georgia 69 73 182 120 146 125 

Indien India 126 91 82 76 79 79 

Indonesien Indonesia 176 111 81 88 43 40 

Irak 1 Iraq 1 2 052 117 178 191 178 230 

Iran – – 0 1 3 6 

Jordanien Jordan 3 1 1 2 1 11 

Kambodja Cambodia 126 121 108 183 171 185 

Kazakstan Kazakhstan 6 4 2 2 7 1 

Kina China 88 71 99 56 50 65 

Kirgizistan Kyrgyzstan 37 50 58 63 67 17 

Nordkorea Democratic People’s Rep. of Korea 38 52 39 48 43 49 

Laos 175 134 137 139 43 17 

Libanon Lebanon 71 62 12 20 7 22 

Malaysia 4 3 3 5 4 9 

Mongoliet Mongolia 19 15 8 10 9 1 

Myanmar (Burma) 28 77 145 135 90 122 

Nepal 16 -120 17 10 13 12 

Pakistan 87 96 60 104 306 140 

Sri Lanka 152 156 104 140 80 84 

Syrien Syria 6 7 0 10 2 29 

Tadjikistan Tajikistan 65 94 84 70 38 2 

Thailand 58 62 52 62 52 62 

Uzbekistan 10 5 0 4 3 5 

Vietnam 315 318 251 167 119 102 

Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas 376 367 480 511 421 417 

Yemen 4 5 8 42 52 94 

Östtimor East Timor 12 43 40 35 35 31 


Europa Europe 1 197 1 153 1 084 1 434 1 268 1 359 

Albanien Albania 92 81 75 79 79 86 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 296 250 192 248 202 195 

Kosovo 3 . . . 95 141 149 

Kroatien Croatia 37 41 18 5 1 . 6 

Makedonien Macedonia 99 95 76 74 47 23 

Moldavien Moldova 87 116 90 158 90 118 

Montenegro 4 . 38 28 20 9 2 

Serbien Serbia 3 . 226 263 175 127 149 

Serbien och Montenegro/Jugoslavien 4 

Serbia and Montenegro/Yugoslavia 4 344 . . . . . 

Turkiet Turkey 24 49 49 64 93 92 

Ukraina 5 Ukraine 5 136 150 144 275 226 270 

Vitryssland 5 Belarus 5 58 71 99 91 126 139 


Oceanien Oceania 1 3 2 0 0 1 

Varav of which: 

Papua Nya Guinea Papua New Guinea – 1 1 0 0 – 

Salomonöarna Salomon islands – 1 0 0 0 – 

Regionala insatser 1 1 1 0 – 0 

Globala insatser Global contributions 6 621 7 394 8 189 9 299 8 614 9 050 

Varav flyktingkostnader i Sverige 

Of which refugee costs in Sweden 1 212 1 745 2 508 2 342 2 857 3 173 



16.8 


Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Multilateralt bistånd Multilateral Assistance 8 133 9 506 10 617 11 747 11 655 12 728 

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 

UN economic and social activities 3 558 3 641 4 101 4 323 4 559 4 443 

FN:s utvecklingsprogram, UNDP 

UN Development Programme 790 800 720 720 630 749 

FN:s befolkningsfond, UNFPA UN Population Fund 400 405 400 450 424 446 

FN:s flyktingkommissarie, UNHCR 

UN High Commissioner for Refugees 505 534 564 620 639 613 

FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund 440 445 460 560 471 480 

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, UNRWA 

UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the 

Near East 230 242 272 305 348 282 

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP World Food Programme 410 390 450 485 480 557 

Övrigt inom FN Other within UN 783 825 1 235 1 183 1 567 1 317 

De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 7 

The multilateral development banks etc. 7 1 153 3 120 2 789 4 204 2 379 3 983 

Världsbanksgruppen och IMF World Bank group and IMF 350 2 165 2 139 2 670 2 162 2 369 

Världsbanken, IBRD World Bank – – – – – – 

Internationella utvecklingsfonden, IDA 

International Development Association 350 2 165 2 039 2 570 2 039 2 224 

Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI 

International Development Association – Multilateral Debt 

Relief Initiative . . 100 100 113 135 

Internationella Valutafonden, IMF 

International Monetary Fund – – – – 10 10 

Regionala utvecklingsbanker 7 Regional Development Banks 7 803 952 650 1 534 217 1 584 

Afrikanska utvecklingsbanken African Development Bank 9 8 – – – 1 312 

Afrikanska utvecklingsfonden African Development Fund 507 711 564 1 149 43 68 

Asiatiska utvecklingsbanken Asian Development Bank – – – – 10 15 

Asiatiska utvecklingsfonden Asian Development Fund 86 86 86 100 100 100 

Interamerikanska utvecklingsbanken IDB – – – – – 9 

Interamerikanska utvecklingsbanken spec. fond IDB 

Sp.F. Inter-American Development Fund for Special 

Operations – – – – – 3 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF Nordic Development Fund 108 103 – 285 36 77 

Övriga utvecklingsbanker Other development banks 6 44 – – 28 30 

Varav of which: 

Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF 

African Capacity Buildning Foundation 6 – – – – – 

Övrigt multilateralt samarbete Other multilateral cooperation 1 606 644 1 253 948 1 877 1 855 

Globala miljöfonden, GEF Global Environment Facility 655 – – – 1 015 185 

Övriga miljöinsatser Other environmental contributions 14 12 12 11 11 11 

Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD 

International Fund for Agricultural Development 251 – – 100 240 – 

Övriga insatser Other contributions 687 632 1 241 837 611 1 659 

Biståndssamarbete via EU EU assistance 1 813 2 113 2 474 2 272 2 841 2 446 

Europeiska kommissionen, EC 

Commission of the European Communities 1 135 1 394 1 646 1 250 1 868 1 628 

Europeiska utvecklingsfonden European Development Fund 677 660 828 1 022 973 818 

Europeiska investeringsbanken, EIB 

European Investment Bank – 59 – – – – 

Bilateralt och multilateralt bistånd 

Bilateral and Multilateral Assistance 29 161 29 320 31 625 34 744 32 606 36 360 

1) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år 

2007. Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in 

2007. 

2) I juli 2011 blev Sydsudan en självständig stat. In July 2011 South Sudan became an independent country. 

3) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år 2009. För åren 2004–2008 ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Development 

assistance to Kosovo is reported separately as from 2009. Development assistance to Kosovo was previously included in the figures for 

Serbia. 

4) I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. In June 2006 Montenegro became an independent country. 

5) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m. 2005. Ukraine and Belarus are counted as developing countries from 

2005. 

6) Kroatien klassificeras fr.o.m. 2011 ej som ett ODA-land enligt OECD-DAC. From 2011 Croatia left the OECD-DAC list of ODA 

recipients. 

7) Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not 

when disbursed. 

Källa: Sida (www.sida.se); OECD-DAC reporting. 



16.9 

Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor 

Assessment for central government income tax, SEK millions 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Fysiska personer och dödsbon 

Individuals etc. 

Taxerad 

förvärvsinkomst 

2 

Assessed 

income 

Beskattningsbar 


Taxable 

income 

Debiterad 

skatt på 


Debited tax 

Taxering till statlig inkomstskatt 

Assessment for central government income tax 

Aktiebolag m.fl. 1 

Joint-stock companies etc. 

Taxerad 

(= beskattningsbar) 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Övriga skattskyldiga 

Other taxpayers 

Taxerad 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Samtliga skattskyldiga 

All taxpayers 

Taxerad 

förvärvsinkomst/ 

inkomst 

Debiterad 

skatt 

2000 1 183 245 1 027 103 29 577 190 654 50 542 10 546 2 921 1 384 445 83 041 

2001 1 247 076 1 103 773 33 479 261 085 69 058 12 382 3 431 1 520 543 105 967 

2002 1 310 620 1 174 007 34 616 195 013 49 997 7 501 2 091 1 513 134 86 704 

2003 1 364 676 1 236 013 33 108 162 458 41 922 7 355 2 006 1 534 490 77 036 

2004 1 424 575 1 288 346 32 662 171 951 46 804 7 623 2 120 1 604 148 81 587 

2005 1 466 583 1 328 172 34 023 256 589 68 828 9 648 2 682 1 732 820 105 533 

2006 1 519 371 1 378 700 38 308 328 950 88 745 11 676 3 242 1 859 997 130 295 

2007 1 579 142 1 437 820 41 005 361 090 95 428 13 624 3 789 1 953 856 140 222 

2008 1 660 351 1 518 908 44 799 384 034 101 070 12 726 3 542 2 057 111 149 411 

2009 1 744 245 1 601 688 47 953 310 897 81 273 6 398 1 769 2 061 541 130 995 

2010 1 777 429 1 622 718 40 087 349 600 84 920 6 136 1 599 2 133 165 126 606 

2011 1 821 489 1 657 759 42 475 428 467 105 076 5 960 1 555 2 255 916 149 106 

1) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska 

personer. 

2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus allmänna avdrag. 

3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet. 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–); Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.10 

Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner 

kronor 

Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment year 

Begravningsavgift 

Funeral and burial fees 

Kyrkoavgift 

Church dues 

Totalt 

Total 

Kr per inkomsttagare 

1 

SEK per income 

earner 

Svenska kyrkan 

Church of Sweden 

Totalt 

Kr per tillhörig med 

inkomst 2 

SEK per parishoner 

with income 

Andra trossamfund 3 

Other churches 

2002 2 930 447 9 422 1 698 93 

2003 2 900 441 9 869 1 795 109 

2004 2 928 436 10 260 1 845 117 

2005 2 989 445 10 434 1 900 123 

2006 3 082 457 10 653 1 964 132 

2007 3 194 469 10 932 2 030 147 

2008 3 352 487 11 412 2 129 163 

2009 3 523 508 11 879 2 233 178 

2010 3 561 518 11 918 2 286 186 

2011 3 611 520 11 978 2 312 196 

1) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska 

Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst – fria församlingar i samverkan. 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2002–2007) och SCB (2008–); Statistiska meddelanden, serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet. 



16.11 


Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt 

och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor 

Tax assessment for national wealth tax, national property tax and 

municipal property tax, SEK millions 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Förmögenhetsskatt 

National wealth tax 

Samtliga 

skattskyldiga 

All taxpayers 

Fysiska 

personer 

Individuals 

etc. 

Samtliga 

skattskyldiga 

Statlig fastighetsskatt 

National property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

Legal 

persons 

Samtliga 

skattskyldiga 

Kommunal fastighetsavgift 

Municipal property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

2000 8 590 8 428 23 330 13 265 10 066 . . . 

2001 8 223 8 043 23 264 13 321 9 943 . . . 

2002 6 493 6 312 21 197 12 058 9 139 . . . 

2003 3 934 3 818 23 522 13 420 10 103 . . . 

2004 4 897 4 767 23 964 13 589 10 375 . . . 

2005 5 333 5 191 24 343 14 151 10 192 . . . 

2006 4 998 4 822 25 128 14 805 10 323 . . . 

2007 6 142 5 949 25 007 13 239 11 767 . . . 

2008 . . 25 865 13 474 12 390 . . . 

2009 . . 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831 

2010 . . 11 252 963 10 289 14 075 10 999 3 076 

2011 . . 11 894 717 11 176 14 490 11 266 3 224 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007), SCB (2008–); Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet (1999–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.12 

Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 

Local tax base and tax rates etc. 

År 

Year 

Skatteunderlag 1 enl. taxeringen föregående år 

Tax base (taxable income) 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Skatteinkomster, mnkr 

Revenues from taxation 

Totalt, miljoner 

kronor 

Total, SEK 

millions 

Förändring från 

föregående år, % 

Change from 

previous year, % 

Skatteunderlag, 

kr per invånare 

(skattekraft) 

Tax capacity, SEK 

per inhabitant 

Total, 

kommunal 

Total 

Därav till 

Of which 

Kommun 

Municipality 

Kommun 

Landsting 

County council 

2000 972 166 4,7 109 796 30,38 20,57 224 053 107 243 

2001 1 027 063 5,6 115 903 30,53 20,57 242 908 117 819 

2002 1 103 736 7,5 124 256 30,52 20,53 257 720 125 629 

2003 1 173 954 6,4 131 770 31,17 20,70 277 212 140 357 

2004 1 235 967 5,3 138 239 31,51 20,80 282 856 145 494 

2005 1 288 283 4,2 143 531 31,60 20,84 284 736 146 687 

2006 1 328 106 3,1 147 381 31,60 20,83 295 445 152 406 

2007 1 378 630 3,8 152 373 31,55 20,78 309 498 160 615 

2008 1 437 740 4,3 157 764 31,44 20,71 334 285 173 353 

2009 1 518 824 5,6 165 397 31,52 20,72 351 404 183 468 

2010 1 601 595 5,4 173 027 31,56 20,74 335 967 175 473 

2011 1 622 643 1,3 173 718 31,55 20,73 335 509 175 355 

2012 1 657 650 2,2 176 054 31,60 20,59 366 284 196 146 

1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. 

Källa: SCB, Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.13 

Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 

2012, länsvis 

Local tax base and tax rates etc., in counties 

Län 

County 

Skatteunderlag 1 enl. 2011 års taxering 

Tax base (taxable income) 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Skatteinkomster, mnkr 

Revenues from taxation 

Totalt, 

miljoner 

kronor 

Total, 

SEK millions 

Skatteunderlag per 

invånare (skattekraft) 

Tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Andel av 

riksmedelvärdet, 

% 

In % of 

average 

Total, 

kommunal 

Total 

Kommun 

Municipality 

Därav till 

Of which 

Landsting 

County 

council 

Kommun 

Landsting 

Stockholms 423 867 206 327 117 30,46 18,36 12,10 83 462 54 895 

Uppsala 58 931 175 452 100 31,89 21,03 10,86 13 293 6 878 

Södermanlands 45 011 166 254 94 32,13 21,96 10,17 10 609 4 930 

Östergötlands 71 022 165 305 94 30,98 20,71 10,27 15 800 7 855 

Jönköpings 55 711 165 381 94 32,26 21,26 11,00 12 717 6 592 

Kronobergs 30 319 164 831 94 31,65 21,00 10,65 6 840 3 476 

Kalmar 37 956 162 529 92 32,46 21,59 10,87 8 801 4 441 

Gotlands 8 799 153 647 87 33,10 33,10 . 3 132 . 

Blekinge 25 046 163 458 93 33,13 21,62 11,51 5 815 3 099 

Skåne 203 408 163 600 93 30,70 20,31 10,39 44 395 22 758 

Hallands 52 142 174 105 99 31,22 20,80 10,42 11 637 5 844 

Västra Götalands 272 904 172 692 98 32,05 21,17 10,88 62 002 31 919 

Värmlands 43 615 159 606 91 33,16 21,96 11,20 10 284 5 257 

Örebro 46 075 164 419 93 32,20 21,18 11,02 10 477 5 462 

Västmanlands 43 300 171 310 97 31,51 21,13 10,38 9 819 4 836 

Dalarnas 45 491 164 201 93 33,30 22,41 10,89 10 941 5 331 

Gävleborgs 45 902 166 006 94 32,88 21,45 11,43 10 570 5 640 

Västernorrlands 41 525 171 148 97 33,37 22,38 10,99 9 967 4 907 

Jämtlands 20 166 159 176 90 33,22 22,62 10,60 4 897 2 303 

Västerbottens 43 011 165 881 94 33,14 22,64 10,50 10 444 4 862 

Norrbottens 43 449 174 768 99 32,69 22,29 10,40 10 383 4 861 

Hela riket Sweden 1 657 650 176 054 100 31,60 20,59 11,01 366 284 196 146 

Landsting County 

councils 1 648 851 176 191 100 31,60 20,52 11,07 . 196 146 

1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. 

Källa: SCB, Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.14 


Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och 

landsting, totalt, miljoner kronor 

Economic equalisation for municipalities and county councils, 

total, SEK millions 

År 

Year 

Bidrag 

Grants 

Inkomstutjämning 1 

Income equalisation 

Avgifter Skillnad 

Fees Difference 

Bidrag 

Kostnadsutjämning 

Cost equalisation 

Avgifter Skillnad 

Strukturbidrag 

Structural 

grant 

Införandebidrag 

Transitional 

regulations 

Regleringspost 

2 

Adjustment 

item 

Kommunalekonomisk 

utjämning, 

totalt 

Income from 

grants, total 

Kommuner 

Municipalities 

2005 45 008 -3 414 41 595 4 620 -4 650 -31 1 539 1 522 -2 000 42 626 

2006 46 212 -3 229 42 983 4 703 -4 732 -29 1 533 838 -160 45 165 

2007 48 139 -3 289 44 851 4 855 -4 862 -7 1 533 462 8 317 55 157 

2008 51 962 -3 654 48 308 5 198 -5 208 -10 1 528 308 -4 199 45 935 

2009 54 331 -4 050 50 281 5 551 -5 564 -13 1 525 192 -4 528 47 456 

2010 52 817 -3 912 48 905 5 701 -5 697 5 1 523 90 2 394 52 916 

2011 54 075 -3 898 50 177 6 070 -6 058 12 1 521 – 9 630 61 339 

2012 56 364 -4 245 52 118 6 492 -6 468 25 1 519 – 4 662 58 324 

Landsting 

County councils 

2005 14 933 -2 151 12 782 1 207 -1 208 -1 658 624 -1 486 12 576 

2006 15 233 -1 997 13 235 1 091 -1 096 -4 657 348 -1 272 12 964 

2007 15 780 -1 952 13 828 1 164 -1 165 -1 658 235 937 15 656 

2008 16 947 -2 090 14 857 1 360 -1 354 6 657 174 869 16 563 

2009 17 677 -2 209 15 468 1 414 -1 412 1 656 113 1 077 17 316 

2010 17 187 -2 134 15 053 1 550 -1 540 10 657 53 4 060 19 833 

2011 17 557 -2 114 15 444 1 609 -1 610 -1 657 – 7 565 23 664 

2012 25 218 -388 24 830 1 563 -1 556 7 657 – -1 843 23 651 

1) Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. För 2005–2011 garanterades kommuner och landsting genom ett inkomstutjämningsbidrag 

115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Från och med 2012 garanteras landstingen, liksom 

tidigare kommunerna, 115 procent av riksmedelvärdet. Kommuner och landsting som har en egen skattekraft överstigande den 

garanterade nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. 

2) Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med beslutat anslag för kommuner respektive 

landsting för aktuellt utjämningsår. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettobeloppet uppgår 

till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. 

Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader (www.scb.se/OE0115); 

Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.15 

Landstingens finanser, miljoner kronor 

Finances of county councils, SEK millions 

2007 2008 2009 2010 2011 

Verksamhetens kostnader Operational expenditures 229 451 240 877 250 589 258 524 268 760 

Löner och personalkostnader 111 247 115 711 117 171 118 896 123 730 

Material 39 842 41 962 44 131 44 668 45 088 

Tjänster 26 071 27 643 28 954 29 409 30 985 

Lämnade bidrag 14 179 14 710 15 512 17 059 17 275 

Köp av verksamhet 31 635 34 181 37 857 41 257 44 091 

Därav från 

privata företag/vårdgivare 17 997 19 436 21 795 24 427 26 633 

landstingsägda företag inom egen koncern 5 346 5 828 6 672 7 253 7 569 

andra landsting 6 770 7 284 7 825 7 912 8 290 

kommunalförbund 125 130 148 149 25 

Övriga kostnader 6 477 6 670 6 964 7 235 7 591 

Verksamhetens intäkter Operational revenues 32 280 33 547 36 426 37 972 40 603 

Försäljning av verksamhet 11 513 12 180 12 964 13 043 13 781 

Försäljning av tjänster 5 517 5 746 6 080 6 441 6 568 

Försäljning av material och varor 1 187 1 276 1 269 1 377 1 568 

Patientavgifter och övriga erhållna avgifter 5 851 6 099 6 186 6 204 6 209 

Erhållna bidrag 6 570 6 531 8 185 8 640 9 901 

Därav specialdestinerade statsbidrag 4 023 3 982 5 323 5 554 6 290 

Övriga intäkter 1 642 1 715 1 742 2 267 2 576 

RESULTATRÄKNING Profit and loss 

Verksamhetens intäkter 32 288 33 559 36 449 37 988 40 623 

Verksamhetens kostnader -223 162 -234 357 -243 771 -251 447 -261 277 

Avskrivningar -6 299 -6 539 -6 841 -7 100 -7 502 

Verksamhetens nettokostnader Total net current expenditures -197 175 -207 336 -214 163 -220 560 -228 157 

Skatteintäkter 163 751 171 418 175 714 178 778 185 482 

Generella statsbidrag 1 37 752 38 738 40 990 46 627 47 132 

Finansiella intäkter 1 815 1 984 3 381 1 869 2 056 

Finansiella kostnader -2 174 -3 905 -3 129 -1 994 -9 012 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest incomes 3 969 900 2 792 4 720 -2 498 

Extraordinära intäkter 33 0 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 

Årets resultat Net profit/loss for the year 4 002 900 2 792 4 720 -2 498 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Immateriella anläggningstillgångar 327 369 350 298 362 

Materiella anläggningstillgångar 64 187 67 421 71 764 78 284 86 719 

Finansiella anläggningstillgångar 12 980 14 197 17 654 22 544 27 683 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 77 494 81 987 89 768 101 126 114 764 

Förråd och lager 1 602 1 884 1 716 1 660 1 755 

Kortfristiga fordringar och placeringar 41 273 43 352 51 016 53 831 55 694 

Kassa och bank 4 354 6 268 10 438 8 089 6 893 

Summa omsättningstillgångar Current assets 47 229 51 504 63 170 63 579 64 342 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to public infrastructure .. .. 1 171 1 183 1 160 

Summa tillgångar Total assets 124 723 133 491 154 109 165 888 180 265 

Eget kapital Equity 33 693 34 589 37 417 42 111 39 588 

Avsättningar för pensioner intj. fr.o.m.1998 31 121 35 977 41 642 45 185 56 840 

Andra avsättningar 7 393 7 416 8 493 9 519 3 376 

Summa avsättningar Appropriations 38 514 43 393 50 135 54 704 60 216 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 7 830 8 282 9 841 13 106 27 518 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 44 687 47 225 56 718 55 966 52 942 

Summa skulder Total liabilities 52 517 55 507 66 559 69 072 80 460 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 124 723 133 491 154 109 165 888 180 265 

Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 137 966 182 413 189 276 173 152 206 159 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder eller 

avsättningar 134 607 136 169 139 595 135 009 148 007 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 3 359 46 244 49 681 38 143 58 152 

1) Här ingår skatteutjämningsbidraget netto och ersättningar från sjukförsäkringen. 

Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 24 (www.scb.se/oe0107); Statistiskdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.16 

Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, mnkr 

Expenses of municipalities, by activity, SEK millions 


2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Politisk verksamhet Political activity 4 804 5 003 5 305 5 579 5 722 5 997 

Infrastruktur, skydd m.m. Infrastructure, shelter etc. 30 522 31 174 33 058 35 043 35 516 36 809 

Fritid Recreation 10 964 10 279 12 141 12 331 13 067 13 762 

Kultur Culture 9 742 11 596 10 730 10 660 10 884 11 062 

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Child care 54 594 58 433 62 472 65 442 68 552 72 489 

Utbildning Education 125 175 129 068 133 940 135 787 138 335 140 872 

Äldreomsorg Assistance for the aged 83 458 86 829 91 733 93 255 95 926 98 818 

Funktionshinderomsorg Assistance for the disabled 44 970 48 126 51 682 53 468 55 032 57 871 

Individ- och familjeomsorg 

Individual and family assistance 28 140 28 947 30 815 32 509 33 930 36 030 

Särskilt riktade insatser Specially activities 9 807 11 672 10 850 10 204 11 397 11 437 

Övriga verksamheter Other activities 3 270 4 133 4 389 5 060 5 343 4 752 

Summa egentlig verksamhet Total real activities 405 446 425 260 447 115 459 338 473 704 489 899 

Affärsverksamhet Business activities 25 916 26 626 27 652 26 701 26 374 26 935 

Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.17 

Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst och taxering till 

kommunal inkomstskatt, fysiska personer, miljoner kronor 

Assessment for national capital income tax and assessment for local 

income tax, individuals, SEK millions 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Inkomst av kapital, statlig taxering 

Income from capital, central government tax assessment 

Överskott Surplus Underskott Deficit Beskattningsbar 


Totalt 

Taxable income 

Totalt 

Total 

Skatt 

Tax 

Skattereduktion 

Tax reduction 

Taxering till kommunal inkomstskatt 

Tax assessment for local government tax 

Beskattningsbar 

förvärvsinkomst, 

kronor per 

inkomsttagare 

Taxable income, 

SEK/incomeearner 

Debiterad skatt 

Debited tax 

2000 127 785 38 183 44 253 12 970 1 027 103 158 900 323 154 

2001 159 939 47 759 47 246 13 681 1 103 773 169 100 336 304 

2002 102 503 30 539 58 665 16 407 1 174 007 179 200 359 389 

2003 81 305 24 151 63 441 17 926 1 236 013 188 000 378 492 

2004 82 956 24 687 62 623 17 979 1 288 346 192 000 403 077 

2005 96 102 28 609 58 132 16 833 1 328 172 197 700 419 839 

2006 129 148 38 463 54 023 15 745 1 378 700 204 200 435 577 

2007 176 820 52 732 53 575 15 588 1 437 820 211 000 454 117 

2008 227 805 67 957 64 709 18 622 1 518 908 220 600 479 068 

2009 170 781 50 886 88 468 24 804 1 601 688 231 100 503 423 

2010 149 649 44 544 68 075 19 369 1 622 718 236 100 511 150 

2011 173 902 51 737 60 426 17 306 1 657 759 238 600 522 850 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 

(www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.18 

Kommunernas finanser, miljoner kronor 

Finances of municipalities, SEK millions 

2007 2008 2009 2010 2011 

Externa utgifter External expenditures 498 240 525 409 534 357 553 340 530 697 

Inköp av fastigheter, inventarier m.m. 11 218 11 811 13 389 15 002 .. 

Löner och arvoden 183 413 190 782 193 353 196 081 201 256 

Arbetsgivaravgifter 68 965 69 331 64 673 65 030 66 356 

Ekonomiskt bistånd (inkl. flyktingar) 8 769 9 587 11 102 11 740 11 372 

Kostnadsräntor 8 215 9 498 6 220 5 677 10 656 

Övriga utgifter 217 660 234 400 245 620 259 810 241 057 

Externa inkomster External revenues 506 500 521 716 528 956 553 899 556 932 

Kommunalskatt 314 941 330 645 336 314 342 385 354 864 

Generella statsbidrag m.m. 55 677 58 279 61 486 76 162 75 843 

Statliga driftbidrag 18 976 18 782 19 088 20 568 20 402 

Erhållna avgifter (egentlig verksamhet) 14 914 15 548 16 062 16 304 16 784 

Erhållna avgifter (affärsmässig verksamhet) 14 676 14 415 13 866 14 025 13 792 

Hyror och arrenden 15 144 15 780 16 380 17 045 17 453 

Försäljning av tillgångar inkl. försäljningsmedel 27 605 21 438 18 350 20 164 17 506 

Räntor 9 899 11 341 11 118 9 947 11 311 

Övriga inkomster 34 668 35 488 36 292 37 299 28 977 

Investeringar Investment 33 386 36 874 36 783 35 950 39 208 

RESULTATRÄKNING Profit and loss account 

Verksamhetens intäkter 104 986 107 350 110 154 114 122 114 914 

Verksamhetens kostnader -454 811 -476 618 -486 832 -506 678 -520 041 

Avskrivningar -14 503 -15 162 -15 729 -16 562 -16 839 

Verksamhetens nettokostnader 

Total net current expenditure -364 328 -384 430 -392 407 -409 118 -421 966 

Skatteintäkter och generella statsbidrag m.m. 370 606 388 905 397 800 418 675 430 707 

Finansnetto 3 822 2 549 5 168 4 026 655 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest 

incomes 10 100 7 024 10 561 13 583 9 396 

Extraordinära intäkter 13 899 1 124 162 1 033 844 

Extraordinära kostnader -1 990 -1 941 -35 -447 -902 

Förändring av eget kapital Change in equity 22 009 6 207 10 688 14 169 9 338 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Immateriella anläggningstillgångar 134 235 288 325 366 

Materiella anläggningstillgångar 271 714 282 963 295 263 309 441 326 325 

Finansiella anläggningstillgångar 168 174 176 535 179 492 194 110 209 817 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 440 022 459 733 475 043 503 876 536 508 

Förråd, lager, exploateringsfastigheter 3 155 5 974 6 642 5 414 8 207 

Kortfristiga fordringar och placeringar 61 313 92 180 95 088 100 696 114 767 

Kassa och bank 43 917 17 505 30 795 21 150 16 253 

Summa omsättningstillgångar Current assets 108 385 115 659 132 445 127 260 139 227 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to central government infrastructure . . 648 839 1 159 

Summa tillgångar Total assets 548 407 575 392 608 136 631 975 676 894 

Eget kapital Equity 299 682 303 697 314 082 328 771 336 213 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 14 736 16 850 18 811 20 727 24 784 

Andra avsättningar 10 630 11 669 13 776 16 767 17 321 

Summa avsättningar Appropriations, total 25 366 28 519 32 587 37 494 42 105 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 118 751 121 428 120 748 128 706 159 848 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 104 608 121 748 140 719 137 004 138 728 

Summa skulder Total liabilities 223 359 243 176 261 467 265 710 298 576 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 548 407 575 392 608 136 631 975 676 894 

Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 372 384 379 300 399 471 391 071 411 094 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder 

eller avsättningar 200 787 200 216 204 584 195 031 215 862 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 171 597 179 084 194 887 196 040 195 232 

Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 


Finansmarknad 


Foto: ina agency

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013 

17 – Finansmarknad 


17.1 Finansmarknad .................................... 339 


17.2 Statsobligationsränta, 5 år, 

månadsgenomsnitt januari 1985 – 

maj 2012 ........................................................ 340 

Treasury bond rate, 5 years, monthly 

averages 

17.3 Affärsvärldens generalindex, 

Stockholmsbörsen 1980–2012 .................... 340 

Affärsvärlden, general index 

17.4 Hushållens lån i bank- och 

bostadsinstitut, ställningsvärden den 

31 december 1996–2011, miljarder kr .......... 340 

Household loans in banks and housing 

finance institutions, SEK bn 

17.5 Finansiell ställning för olika 

samhällssektorer den 31 december ........... 341 

Financial wealth, assets and liabilities 

of institutional sectors 

17.6 Finansiella tillgångar per finansobjekt 

den 31 december, ställningsvärden 

........................................................... 342 

Financial assets by type of assets at the 

end of year, outstanding values 

17.7 Hushåll inkl. hushållens icke 

vinstdrivande organisationer, finansiella 

tillgångar och skulder, ställningsvärden 

den 31 december, 


Households incl. non-profit inst. serving 

households, financial assets and liabilities, 

outstanding values, SEK millions 

17.8 Utestående skuld av svenska 

obligationer och förlagsbevis den 31 

december, miljoner kronor .......................... 344 

Bonds and debentures in circulation in 

Sweden, SEK millions 

17.9 Innehav av aktier i bolag noterade 

på svensk marknadsplats den 

31 december, miljoner kronor ..................... 345 

Holdings of shares in corporations 

quoted on Swedish marketplaces, 

SEK millions 

17.10 NASDAQ OMX Nordiska Börs 

Stockholm ..................................................... 346 

NASDAQ OMX Nordic Exchange 

Stockholm 

17.11 Antal institut på finansmarknaden 

............................................................. 346 

Number of institute on the financial 

market 

17.12 Riksbankens tillgångar och 

skulder, den 31 december, miljoner 

kronor ............................................................ 347 

The Riksbank’s assets and liabilities, 

SEK millions 

17.13 Bostadsinstitutens utlåning 

och finansiering, miljoner kronor ............... 348 

Housing finance institutions’ advances 

and funding, SEK millions 

17.14 Investeringsfonder, förmögenhet 

och sparande, miljoner kronor, 

samt antal fonder .......................................... 348 

Investment funds, wealth, SEK millions, 

and number of funds 

17.15 Skadeförsäkring, under året 

influten premieinkomst och utbetalda 

försäkringsersättningar, 1 000-tals kr ........ 349 

Non-life insurance, premium income 

and claims paid during the year, SEK 

thousands 

17.16 Antal premiepensionssparare 

och genomsnittlig behållning, marknadsvärde 

i december/januari ..................... 350 

Number of premium pension savers 

and average savings, market value in 

December/January 

17.17 Antal personer med pensionsbehållning 

och genomsnittligt belopp 

per år efter kön och ålder ............................ 350 

Number of people with pension balance 

and the average balance per year 



Finansmarknad 

17.1 Finansmarknad 


Finansmarknaden försämrades under 2011 när krisen för skuldsatta länder i 

Europa förvärrades. Detta missgynnade samtliga sektorer med stora 

aktieinnehav och värdeminskningen på de samlade aktieinnehaven var 

800 miljarder kronor. 

Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskapssystemet 

och beskriver hur finansiella 

flöden och stockar fördelar sig mellan 

olika samhällssektorer, samt mellan Sverige och 

utlandet. Diagrammet nedan visar hur de finansiella 

tillgångarna och skulderna fördelar sig 

mellan de olika sektorerna i slutet av år 2011. 

Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder 

kronor efter sektor, kontopost och motsektor 

31 december 2011 

Fördelning av tillgångar och skulder 

Den icke-finansiella företagssektorn var nettolåntagare 

vid utgången av 2011, vilket innebar 

att skulderna var större än de finansiella tillgångarna. 

Det förklaras dels av att de ickefinansiella 

företagen lånar upp kapital eller 

emitterar värdepapper som sedan används till 

investeringar, dels av att finansräkenskaperna 

tillämpar marknadsvärdering även av emitterade 

obligationer och börsnoterade aktier på 

bolagens skuldsida. 

Den samlade offentliga sektorns finansiella 

tillgångar var cirka 720 miljarder kronor större 

än skulderna 2011. Statens skulder översteg tillgångarna 

med 163 miljarder, medan överskottet 

i kommuner och socialförsäkring var 6 respektive 

881 miljarder kronor. De finansiella företagens 

finansiella tillgångar och skulder ligger på 

relativt höga nivåer, vilket förklaras av deras 

verksamhet som finansiella intermediärer (mellanhänder). 

Hushållssektorn är den enskilt 

största nettolångivaren gentemot de övriga 

sektorerna. 

36 procent av Sveriges tillgångar finns i aktier 

och andelar 

De finansiella tillgångarna är ytterligare uppdelade 

i olika typer av tillgångsslag såsom: 

• sedlar, mynt och inlåning 

• certifikat, obligationer och finansiella derivat 

• lån, inklusive leasing och koncernlån 

• aktier och andra ägarandelar 

• försäkringssparande 

• övriga finansiella tillgångar, inklusive 

handelskrediter. 

Aktier och andelar utgjorde det största tillgångsslaget, 

med nära 36 procent av den 

svenska ekonomins totala finansiella tillgångar 

vid utgången av år 2011. I den posten ingår: 

• börsnoterade och ej börsnoterade aktier 

• andra ägarandelar, inklusive investeringsfondandelar 

och bostadsrättsandelar (som i 

finansräkenskaperna betraktas som andelar 

i en ekonomisk förening) 

• svenskars innehav av utländska aktier och 

andelar. 

Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder 

kronor efter kontopost 31 december 2011 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0103). 



17.2 

Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt januari 1985 – 

maj 2012 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

Diagrammet visar ränteutvecklingen för 

femåriga svenska statsobligationer. 

Räntenivån steg under åren 2005–2008 

men föll kraftigt under senare hälften av 

2008 och lade sig på en historiskt sett låg 

nivå. Under perioden augusti 2010 – april 

2011 steg räntenivån, men har efter det 

fallit något. 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 

17.3 

Affärsvärldens generalindex, Stockholmsbörsen 1980–2012 

Affärsvärlden, general index 

Diagrammet visar kursutvecklingen på 

Stockholmsbörsen i form av Affärsvärldens 

generalindex AFGX under perioden 

1980-01-02 – 2012-08-13 (1995-12-29 = 

100). Hushållens finansiella förmögenhet 

påverkas av kursutvecklingen på de börsnoterade 

aktierna, inklusive den inverkan 

dessa har på innehav i aktiefonder och 

försäkringssparande, m.m. 

Källa: Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se). 

17.4 

Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, ställningsvärden 

den 31 december 1996–2011, miljarder kr 

Household loans in banks and housing finance institutions, SEK bn 

Diagrammet visar hur hushållens lån i bank 

och bostadsinstitut ökat sedan 1996. 

Vi kan dessutom nämna att den procentuella 

ökningen blev större varje år fram 

till 2005, då låneökningen var som störst. 

Hushållens låntagande fortsatte dock på en 

hög nivå även därefter. 

SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0401). 



17.5 

Finansmarknad 

Finansiell ställning för olika samhällssektorer den 31 december 

Financial wealth, assets and liabilities of institutional sectors 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 

MILJONER KRONOR SEK m 

Finansiell förmögenhet 

Financial wealth 

Summa svenska sektorer 

Total, Swedish sectors -444 230 -306 971 -572 637 -366 563 -170 693 -362 000 

Icke-finansiella företag 

Non-financial corporations -4 448 546 -4 761 151 -4 336 145 -5 054 584 -5 389 027 -5 220 443 

Finansiella företag 

Financial corporations 217 837 509 989 501 897 429 302 442 040 283 922 

Offentlig sektor 

General government 550 521 700 103 475 995 693 967 792 385 723 323 

Hushåll inkl. dess icke vinstdrivande 

org. 

Households incl. non-profit 

org. serving households 3 235 958 3 244 088 2 785 616 3 564 752 3 983 909 3 851 198 

Utlandet Rest of the world 469 097 335 419 605 014 423 939 232 901 428 777 

Finansiella tillgångar 

Financial assets 34 951 157 37 911 360 40 314 800 42 804 567 44 989 385 46 220 223 

Summa svenska sektorer 27 643 275 29 520 927 31 040 447 33 354 254 35 265 153 36 077 518 

Icke-finansiella företag 7 804 645 8 103 826 8 753 800 9 046 125 9 884 862 10 274 019 

Finansiella företag 12 172 075 13 435 273 14 826 520 15 624 531 15 955 212 16 348 538 

Offentlig sektor 2 292 469 2 392 202 2 186 070 2 442 988 2 556 706 2 587 769 

Hushåll inkl. HIO 2 5 374 086 5 589 626 5 274 057 6 240 610 6 868 373 6 867 192 

Utlandet 7 307 882 8 390 433 9 274 353 9 450 313 9 724 232 10 142 705 

Skulder Liabilities 34 926 290 37 882 912 40 282 423 42 747 191 44 927 177 46 153 446 

Summa svenska sektorer 28 087 505 29 827 898 31 613 084 33 720 817 35 435 846 36 439 518 

Icke-finansiella företag 12 253 191 12 864 977 13 089 945 14 100 709 15 273 889 15 494 462 


Offentlig sektor 1 741 948 1 692 099 1 710 075 1 749 021 1 764 321 1 864 446 

Hushåll inkl. HIO 2 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 675 858 2 884 464 3 015 994 

Utlandet 6 838 785 8 055 014 8 669 339 9 026 374 9 491 331 9 713 928 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 

Summa svenska sektorer 79 78 77 78 78 78 

Icke-finansiella företag 22 21 22 21 22 22 

Finansiella företag 35 35 37 37 35 35 

Offentlig sektor 7 6 5 6 6 6 

Hushåll inkl. HIO 2 15 15 13 15 15 15 

Utlandet 21 22 23 22 22 22 

Skulder 100 100 100 100 100 100 

Summa svenska sektorer 80 79 78 79 79 79 

Icke-finansiella företag 35 34 32 33 34 34 

Finansiella företag 34 34 36 36 35 35 

Offentlig sektor 5 4 4 4 4 4 

Hushåll inkl. HIO 2 6 6 6 6 6 7 

Utlandet 20 21 22 21 21 21 

1) Reviderade uppgifter. Revised figures. 

2) Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Non-profit organizations. 


Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 



17.6 

Finansiella tillgångar per finansobjekt den 31 december, 

ställningsvärden 

Financial assets by type of assets at the end of year, outstanding values 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 

MILJONER KRONOR SEK m 

Finansiella tillgångar 

Financial assets 34 951 157 37 911 360 40 314 800 42 798 479 45 174 034 46 378 982 

Monetärt guld och SDR 

Monetary gold and SDRs 24 867 28 448 32 377 57 376 62 208 66 777 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 4 744 043 5 184 773 6 899 332 6 252 424 5 854 896 6 358 503 

Certifikat Short-term securities 908 906 1 055 647 912 725 1 010 039 692 341 774 299 

Obligationer och förlagsbevis 

Bonds 4 022 573 4 527 564 5 291 574 5 815 467 5 953 591 6 218 178 

Finansiella derivat 

Financial derivatives 403 399 519 485 1 489 659 827 142 840 053 1 121 210 

Lån Loans 4 345 126 4 975 777 5 567 621 5 753 653 5 982 436 6 304 944 

Leasing 120 895 129 989 146 923 152 645 154 141 164 921 

Koncernlån 

Inter-company loans 2 115 839 2 550 022 3 009 025 2 988 561 2 997 114 3 012 973 

Svenska börsnoterade aktier 

Swedish quoted shares 4 075 500 3 737 218 2 111 343 3 236 070 4 030 651 3 337 593 

Svenska ej börsnoterade aktier 

Swedish non-quoted shares 3 893 883 3 961 699 4 482 443 4 712 753 5 087 811 5 640 684 

Andra ägarandelar 

Other equity 995 569 1 091 254 1 107 206 1 365 749 1 555 972 1 677 972 

Svenska fondandelar 

Swedish mutual fund shares 1 368 990 1 416 170 1 016 916 1 393 334 1 635 074 1 534 817 

Utländska aktier, andelar och 

fondandelar 

Foreign shares and other 

equity 3 402 710 3 837 312 3 759 648 4 435 506 4 909 705 4 621 039 

Försäkringssparande 

Insurance savings 2 015 559 2 086 704 2 142 118 2 556 717 2 806 692 3 031 335 

Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter 

Trade credits including intercompany 

trade credits 971 697 1 026 485 972 779 890 917 995 674 974 153 

Övriga finansiella tillgångar 

Other financial assets 1 541 601 1 782 813 1 373 111 1 350 126 1 615 675 1 539 584 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 

Monetärt guld och SDR 0 0 0 0 0 0 

Sedlar, mynt och inlåning 14 14 17 15 13 14 

Certifikat 3 3 2 2 2 2 

Obligationer och förlagsbevis 12 12 13 14 13 13 

Finansiella derivat 1 1 4 2 2 2 

Lån 12 13 14 13 13 14 

Leasing 0 0 0 0 0 0 

Koncernlån 6 7 7 7 7 6 

Sv. börsnoterade aktier 12 10 5 8 9 7 

Sv. ej börsnoterade aktier 11 10 11 11 11 12 

Andra ägarandelar 3 3 3 3 3 4 

Sv. fondandelar 4 4 3 3 4 3 

Utl. aktier, andelar och fondandelar 

10 10 9 10 11 10 

Försäkringssparande 6 6 5 6 6 7 

Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter 

3 3 2 2 2 2 

Övriga finansiella tillgångar 4 5 3 3 4 3 



Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103). 

Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.7 

Finansmarknad 

Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella 

tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december, 


Households incl. non-profit inst. serving households, financial assets 

and liabilities, outstanding values, SEK millions 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 

Finansiell förmögenhet Net financial wealth 3 235 958 3 244 088 2 785 616 3 564 752 3 983 909 3 851 198 

Finansiella tillgångar Financial assets 5 374 086 5 589 626 5 274 057 6 240 610 6 868 373 6 867 192 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 835 415 994 361 1 088 415 1 126 974 1 211 205 1 303 099 

Sedlar och mynt Currency 80 531 80 185 79 413 79 952 77 078 73 650 

Bankinlåning Deposits in banks 725 301 881 934 954 440 993 775 1 086 763 1 179 509 

Inlåning i övriga monetära finansinstitut 

Deposits in other MFI 7 123 7 446 10 842 19 668 19 495 25 600 

Riksgäldsspar National debt savings 22 460 24 796 43 720 33 579 27 869 24 340 

Obligationer och konvertibler 

Bonds and convertible loans 134 892 170 219 166 730 172 770 142 364 122 487 

Icke-finansiella företag Non-fin. corporations 8 003 3 943 5 178 3 175 2 104 5 814 

Finansiella företag Financial corporations 66 447 98 499 89 945 95 275 74 996 60 324 

Premieobligationer Lottery bonds 41 354 37 782 37 488 37 326 34 790 33 585 

Utländskt Foreign 19 088 29 995 34 119 36 994 30 474 22 764 

Finansiella derivat Financial derivatives 19 510 17 368 964 4 671 6 222 2 954 

Lån Loans 5 929 7 645 11 641 11 465 12 055 12 427 

Aktier, andelar och fondandelar 

Shares, other equities and mutual fund shares 2 384 690 2 340 379 1 903 760 2 414 479 2 728 759 2 427 559 

Svenska börsaktier Swedish quoted shares 702 329 607 832 371 104 542 761 648 929 454 665 

Svenska ej börsnoterade aktier 

Swedish non-quoted shares . . . . . . . . . . . . 

Andra ägarandelar (Bostadsrättsandelar) 

Other equity (Tenant ownership rights) 912 797 1 009 463 1 012 814 1 214 494 1 359 961 1 339 561 

Svenska fondandelar 

Swedish mutual fund shares 483 820 466 796 302 269 396 387 439 312 375 562 

Räntefonder Bond and money market funds 33 851 34 986 40 172 36 306 34 606 36 927 

Aktiefonder Equity funds 366 500 341 712 193 604 272 461 302 114 242 210 

Andra fonder Other funds 83 469 90 098 68 493 87 620 102 592 96 425 

Utländska aktier, andelar och fondandelar 

Foreign shares and other equity 285 744 256 288 217 573 260 837 280 557 257 771 

Försäkringssparande 

Insurance technical reserves 1 940 415 2 003 557 2 045 888 2 465 159 2 718 945 2 945 807 

Individuellt Individual pension savings 555 670 610 886 643 186 581 215 681 412 709 930 

Kollektivt Collective insurance 1 071 709 1 072 085 1 092 827 1 584 952 1 750 411 1 948 180 

Utländskt Foreign 42 467 44 816 44 315 47 425 48 297 48 021 

Övriga försäkringstekniska reserver 

Other insurance technical reserves 270 569 275 770 265 560 251 567 238 825 239 676 

Handelskrediter Trade credits 9 496 9 422 9 001 8 098 9 251 9 251 

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 

Other accounts receivable 86 206 91 491 91 973 84 419 87 869 91 629 

Skulder Liabilities 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 675 858 2 884 464 3 015 994 

Finansiella derivat 10 519 10 709 2 458 764 658 382 

Lån 1 964 360 2 151 715 2 327 503 2 524 199 2 711 699 2 849 662 


Riksbanken The Central Bank 265 272 283 290 278 278 

Banker Banks 402 714 651 369 719 963 761 704 818 234 868 911 

Bostadsinstitut Housing finance institutions 1 251 567 1 193 935 1 333 527 1 479 995 1 600 669 1 677 888 

Kommun- och företagsfinansierande institut 

Other Monetary Financial institutions 64 055 67 859 32 492 34 482 36 334 36 872 

Finansbolag Finance companies 56 182 56 052 57 855 62 444 67 370 73 410 

Övriga finansinstitut 

Other financial institutions 1 820 1 333 228 106 105 108 

Försäkringsföretag Insurance corporations 1 149 973 1 192 272 366 366 

Offentlig sektor General government 177 961 179 619 181 722 184 683 188 149 191 679 

Staten Central government 177 670 179 285 181 408 184 387 187 915 191 387 

Kommuner Local government 291 334 314 296 234 292 

Utlandet Rest of the world 8 303 – – – – – 

Handelskrediter 25 576 24 842 23 912 21 179 23 494 23 494 

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 133 046 153 970 130 128 125 290 143 681 136 135 

Övriga skulder Other accounts payable 4 627 4 302 4 440 4 426 4 932 6 321 



Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 



17.8 

Utestående skuld av svenska obligationer och förlagsbevis 

den 31 december, miljoner kronor 

Bonds and debentures in circulation in Sweden, SEK millions 

År 

Year 

Ickefinansiella 

företag 

Non-financial 

corporations 

Banker 

Banks 

Bostadsinstitut 

Housing 

finance 

institutions 

Kommun- och 

foretagsinstitut 

Other monetary 

credit market 

corporations 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

Övriga finansiella 

företag 

Other 

financial 

corporations 

Summa 

Total 

1997 98 486 99 964 756 527 119 625 1 345 374 21 821 11 349 2 453 146 

1998 106 671 142 456 810 935 147 217 1 387 627 20 380 19 011 2 634 297 

1999 139 341 158 363 727 461 174 456 1 219 693 16 981 26 304 2 462 599 

2000 198 082 160 486 657 754 191 807 1 119 622 15 779 28 825 2 372 355 

2001 251 019 159 406 644 650 178 256 951 710 15 570 31 617 2 232 228 

2002 269 518 151 318 683 451 179 390 1 002 564 17 160 37 491 2 340 892 

2003 295 795 155 303 752 536 212 102 1 030 961 20 831 51 205 2 518 733 

2004 264 532 224 715 663 053 229 686 1 135 631 19 959 49 736 2 587 312 

2005 320 233 330 507 865 355 280 821 1 101 868 23 410 47 880 2 970 074 

2006 308 508 431 954 959 386 306 669 1 042 814 28 643 46 359 3 124 333 

2007 358 011 521 577 1 106 665 361 095 977 361 28 476 47 474 3 400 659 

2008 428 371 852 376 1 272 265 437 810 965 438 23 574 42 853 4 022 687 

2009 512 139 1 039 162 1 415 475 509 359 970 288 28 731 46 211 4 521 365 

2010 466 480 1 190 631 1 464 689 486 265 1 011 258 30 816 45 653 4 695 792 

2011 499 195 1 180 769 1 670 431 524 038 1 037 672 44 277 62 281 5 018 663 


Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0401); Statistiska meddelanden 

serie FM 11 (–2003, www.scb.se/FM0401); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.9 

Finansmarknad 

Innehav av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats 

den 31 december, miljoner kronor 

Holdings of shares in corporations quoted on Swedish marketplaces, 

SEK millions 

År 

Year 

Icke-finansiella 

företag 

Non-financial 

enterprises 

Banker, 

finansinstitut 

m.fl. 

Banks etc. 

Investmentföretag 

Investment 

companies 

Investeringsfonder 

Investment 

funds 

Försäkringsbolag 

Insurance 

companies 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

1997 165 563 38 207 137 969 199 524 267 447 63 678 10 613 

1998 157 662 29 704 143 952 207 931 278 765 59 409 13 710 

1999 222 077 62 023 190 926 271 065 391 044 59 682 9 556 

2000 246 493 87 943 233 224 309 742 357 244 179 929 10 330 

2001 237 615 56 938 178 334 284 617 336 995 155 657 5 890 

2002 158 594 46 666 103 775 195 855 193 627 106 372 4 393 

2003 217 014 54 135 132 691 272 621 216 721 130 001 5 880 

2004 240 961 94 551 145 924 308 544 240 445 143 460 5 553 

2005 305 608 100 898 193 191 427 654 315 996 158 423 4 738 

2006 396 835 110 656 229 339 495 180 359 335 200 106 3 452 

2007 382 708 89 732 226 030 442 568 336 431 182 326 2 348 

2008 219 243 36 874 124 027 262 965 208 076 106 907 1 412 

2009 320 738 73 908 186 061 443 381 320 382 166 058 1 677 

2010 398 692 94 365 233 186 534 607 384 832 164 605 1 919 

2011 432 574 65 612 191 515 430 921 314 913 113 482 1 517 

År 

AP-fonden 

The Swedish 

National Pension 

Insurance Fund 

Hushåll 

Households 

Företagens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving enterprises 

Hushållens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving households 

Utländska 

innehavare 

Foreign holders 

Summa 

Total 

1997 84 904 324 758 44 575 114 620 670 741 2 122 599 

1998 102 823 342 744 41 129 116 533 790 595 2 284 958 

1999 139 795 488 554 63 614 90 069 1 272 368 3 260 772 

2000 147 869 477 620 75 903 94 292 1 418 397 3 638 987 

2001 108 654 399 827 54 019 84 111 1 006 568 2 909 225 

2002 76 911 267 924 34 005 55 071 625 765 1 868 959 

2003 95 968 339 524 42 037 67 263 779 866 2 353 722 

2004 106 527 414 491 50 167 78 567 938 856 2 768 046 

2005 127 871 535 094 75 913 99 471 1 281 775 3 626 632 

2006 140 745 631 544 93 930 117 423 1 646 377 4 424 922 

2007 131 197 546 544 80 275 99 271 1 545 021 4 064 451 

2008 82 095 335 779 48 910 58 904 827 842 2 313 033 

2009 119 141 488 118 64 729 87 195 1 247 083 3 518 471 

2010 135 643 577 750 71 134 105 056 1 640 673 4 342 461 

2011 117 966 403 961 62 336 79 143 1 397 377 3 611 316 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad, Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden serie FM 20 

(www.scb.se/FM0201); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.10 

NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

År 

Year 

Medlemmar den 

31 dec., aktiehandeln, 

avista 

Number of 

members 

Därav fjärrmedlemmar 

Of which foreign 

members 

Antal börsnoterade 

bolag den 

31 dec. 1 

Number of listed 

companies 1 

Börsvärde 

(marknadsvärde), 

Mdkr 1 

Market capitalization 

SEK bn 1 

Omsättning av 

aktier, Mdkr 1 

Turnover 

SEK bn 1 

Stockholmsbörsens 

all-shares 

OMXS 2 

1990 27 – 258 558 104 -30,0 

1991 26 – 230 558 130 5,0 

1992 27 – 205 552 171 0,0 

1993 29 1 205 892 339 52,0 

1994 34 4 228 976 659 5,0 

1995 41 7 223 1 179 665 18,0 

1996 45 12 229 1 688 918 38,0 

1997 48 15 261 2 164 1 346 24,0 

1998 53 20 276 2 413 1 830 10,0 

1999 57 25 300 3 717 2 609 66,0 

2000 63 30 311 3 583 4 456 -12,0 

2001 72 41 305 2 856 3 994 -17,0 

2002 73 43 297 1 780 2 702 -37,0 

2003 69 42 282 2 314 2 453 29,8 

2004 66 41 277 2 699 3 391 17,6 

2005 73 46 272 3 507 3 764 32,6 

2006 75 48 276 4 275 5 521 23,6 

2007 86 59 279 3 959 6 525 -6,0 

2008 84 39 266 2 239 4 694 -42,0 

2009 80 38 258 3 413 3 417 46,7 

2010 77 37 258 4 230 3 699 23,1 

2011 84 42 259 3 496 3 799 -16,7 

1) Inkl. A- och O-listan, nuvarande Nordiska listan Stockholm. Incl. A- and O-list, present Nordic list Stockholm. 

2) Årlig förändring i procent. Annual change percent. 

Källa: Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm (www.nasdaqomxnordic.com). 

17.11 

Antal institut på finansmarknaden 

Number of institute on the financial market 

År 

Year 

Banker 1 

Banks 

Kreditmarknadsföretag 

Credit market 

enterprises 

Därav: bostadsinstitut 3 

Of which: housing 

finance institutions 

Värdepappersbolag 

Securities brokerage 

companies 

Antal banker 

Number of 

banks 

Antal bankkontor 

2 

Number of 

bank 

branches 

Medelantal 

anställda 

Number of 

employees 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

1993 109 2 835 41 329 114 4 796 9 1 895 34 900 

1994 112 2 690 43 203 100 4 613 9 1 914 60 1 235 

1995 119 2 601 43 305 97 4 524 11 1 890 77 1 460 

1996 124 2 527 43 234 90 4 464 11 1 961 80 1 569 

1997 124 2 522 43 202 86 4 236 14 1 915 88 1 841 

1998 126 2 197 43 531 84 3 717 13 1 121 94 2 038 

1999 124 2 140 43 222 88 3 694 13 1 040 103 2 822 

2000 126 2 059 41 995 87 3 586 13 699 108 3 668 

2001 129 2 061 42 001 86 3 881 13 533 105 3 924 

2002 127 2 026 41 863 83 4 098 13 523 102 3 660 

2003 125 2 046 40 169 83 4 220 9 498 106 3 204 

2004 126 2 037 40 044 76 4 198 8 489 102 2 293 

2005 124 2 046 40 260 67 4 683 8 493 110 2 761 

2006 125 2 069 42 949 68 4 883 9 484 113 2 263 

2007 123 2 105 44 056 63 3 975 7 426 131 2 439 

2008 118 2 193 46 250 59 4 299 7 431 134 2 477 

2009 112 2 120 44 638 58 4 393 7 431 134 2 416 

2010 113 2 164 45 411 58 4 178 6 50 135 2 475 

2011 114 2 101 45 436 55 4 348 6 57 128 2 349 

1) Inkl. utlandsägda banker och filialer; fr.o.m. 1998 inkl. två medlemsbanker. 

2) Definieras som "antal arbetsställen" fr.o.m. 2002. 

3) I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM). 



17.12 

Finansmarknad 

Riksbankens tillgångar och skulder, den 31 december, miljoner 

kronor 

The Riksbank’s assets and liabilities, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

TILLGÅNGAR Assets 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 347 917 

Guld Gold 22 222 25 827 29 976 31 691 38 537 43 508 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

utanför Sverige 

Claims on residents outside Sweden in foreign 

currency 167 184 172 556 200 448 302 348 282 555 300 186 

Fordringar på IMF Receivables from the IMF 4 892 4 614 6 261 30 898 31 175 35 294 

Banktillgodohavanden och värdepapper 

Bank balances and security investments 162 292 167 942 194 187 271 450 251 380 264 892 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

i Sverige 

Claims on residents outside in Sweden in foreign 

currency – – 196 124 – – – 

Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Lending to monetary policy counterparties in SEK 7 088 9 129 266 462 368 802 500 0 

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 

Main refinancing operations 6 700 7 199 – – – – 

Finjusterande transaktioner Fine-tuning operations 267 1 787 – – – – 

Strukturella transaktioner Structural operations – – 264 800 368 801 500 – 

Utlåningsfacilitet Marginal lending facility 121 143 – 1 – – 

Övrig utlåning Other lending – – 1 662 – – – 

Övriga tillgångar Other assets 4 191 4 414 7 201 5 997 5 334 42 223 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Liabilities and capital 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 347 917 

Utelöpande sedlar och mynt 

Banknotes and coins in circulation 112 380 114 324 112 273 110 663 105 401 100 136 

Skulder i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Liabilities to monetary policy counterparties in SEK 121 143 206 696 171 163 5 142 16 875 

Emitterade skuldcertifikat 

Debt certificates issued – – 48 946 192 222 – – 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande i 

Sverige Liabilities to residents in Sweden in SEK – – 104 – – – 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in SEK 66 82 189 248 70 69 106 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i 

Sverige 

Liabilities to residents in Sweden in foreign 

currency – – 1 862 92 544 83 774 86 497 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in foreign 

currency 13 906 12 047 8 688 – 431 – 

Motpost till SDR som tilldelats av IMF 

Counterpart of SDRs allocated by the IMF 2 540 2 517 2 979 25 216 23 275 23 754 

Övriga skulder Other liabilities 262 184 9 998 662 535 1 283 

Avsättningar Provisions 276 206 264 251 220 203 

Värderegleringskonton Revaluation accounts 8 488 20 081 49 228 37 818 35 102 48 356 

Eget kapital Balancing account and capital 54 769 58 247 58 742 64 025 72 429 66 777 

Grundfond Balancing account 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 

Reserver Capital 53 770 57 247 57 742 63 025 71 429 65 777 

Årets resultat Result for the year 7 877 4 095 11 183 14 204 548 3 930 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 



17.13 

Bostadsinstitutens utlåning och finansiering, miljoner kronor 

Housing finance institutions’ advances and funding, SEK millions 

2006 2007 1 2008 2009 2010 2011 

Utlåning till: Lending to: 

Svenska icke-MFI 2 Swedish non-MFI 2 1 662 867 1 593 886 1 763 545 1 970 579 2 105 291 2 191 295 

Icke-finansiella företag 

Non-financial enterprises 397 724 385 030 414 555 473 190 486 238 493 522 

Kommuner och landsting Local government 17 520 19 630 22 188 21 293 22 556 24 824 

Hushåll 3 Households 3 1 247 227 1 188 947 1 326 692 1 475 983 1 596 395 1 672 558 

Övriga sektorer Other sectors 396 279 111 112 101 391 

Utländska icke-MFI 2 Foreign non-MFI 2 786 959 45 222 50 068 56 335 92 890 

Summa Total icke-MFI 1 663 653 1 594 845 1 808 768 2 020 646 2 161 626 2 284 185 

Finansiering Funding 

Upplåning från: Borrowing from: 

Svenska MFI Swedish MFI 482 863 363 384 536 049 587 505 634 255 519 440 

Banker Banks 455 414 321 844 514 283 552 377 634 255 519 440 

Svenska icke-MFI Swedish non-MFI 1 497 759 3 542 4 652 0 0 

Utländska icke-MFI Foreign non-MFI 23 288 10 237 25 921 0 0 0 

Utländska MFI Foreign MFI 0 189 41 880 49 920 51 991 85 468 

Upplåning via obligations- och förlagslån: 

Borrowing by bonds and debentures: 1 051 259 1 151 934 1 300 575 1 407 936 1 445 310 1 640 474 

Upplåning via certifikat 

Borrowing by short-term securities: 145 896 166 712 81 119 116 131 9 646 27 143 

Summa Total 1 704 803 1 693 215 1 989 086 2 166 144 2 141 202 2 272 525 

1) I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut genom fusion med en bank. In October 2007 a Housing credit institution merged with a 

Bank. 

2) MFI, monetära finansinstitut. MFI, Monetary Financial Institutions. 

3) Inkl. Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Incl. Non profit institutions serving households. 

Källa: Riksbanken och SCB: Finansmarknadsstatistik (www.scb.se/FM5001). 

17.14 

Investeringsfonder, förmögenhet och sparande, miljoner 

kronor, samt antal fonder 

Investment funds, wealth, SEK millions, and number of funds 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Fondförmögenhet 

Market value of funds 1 368 756 1 416 210 1 017 216 1 393 337 1 635 074 1 534 817 

Aktiefonder Equity shares 792 961 789 173 459 887 723 031 964 499 789 289 

Räntefonder Bond and money market funds 138 859 154 239 182 688 164 092 177 461 228 264 

Övriga fonder 1 Other funds 436 935 472 798 374 641 506 214 493 114 517 264 

Nettosparande 2 Net savings 77 046 34 816 23 318 115 211 104 179 68 665 

Aktiefonder -72 -6 993 -6 374 70 070 121 251 -23 821 

Räntefonder 23 439 15 497 22 100 -17 597 13 215 40 974 

Övriga fonder 1 53 679 26 312 7 592 62 738 -30 287 51 510 

Antal fonder Number of funds 645 710 741 759 787 789 

Aktiefonder 324 339 343 339 342 338 

Räntefonder 90 90 83 82 84 85 

Övriga fonder 1 231 281 315 338 361 366 

1) I Övriga fonder ingår blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder m.m. 

2) Värdet av köpta minus sålda fondandelar. 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Statistiska meddelanden serie FM 37 (www.scb.se/FM0403). 



17.15 

Finansmarknad 

Skadeförsäkring, under året influten premieinkomst och 

utbetalda försäkringsersättningar, 1 000-tals kr 

Non-life insurance, premium income and claims paid during the year, 

SEK thousands 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Premieinkomst 

Premium income 66 036 063 65 531 687 67 277 802 56 387 233 57 203 769 56 911 402 

Sjuk -och olycksfallsförsäkring 

Health and accident insurance 15 416 969 14 082 000 17 036 869 5 965 397 6 078 901 6 523 928 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

Employers’ no-fault insurance 763 150 679 490 648 665 549 563 165 370 163 316 

Hem- och villaförsäkring 

Householder’s and homeowner’s 

insurance 11 144 111 11 318 119 11 316 624 11 643 083 12 105 772 11 788 334 

Företags- och fastighetsförsäkring 

Business and houseowner’s 

insurance 12 308 090 12 889 578 12 623 033 12 837 612 12 348 270 12 232 802 

Motorfordonsförsäkring 

Motor vehicle insurance 11 991 191 12 529 753 12 641 350 12 820 268 13 333 489 13 814 110 

Trafikförsäkring 

Motor third party insurance 10 922 278 10 258 237 9 222 989 8 822 118 8 459 487 7 830 093 

Sjöfartsförsäkring 

Marine insurance 249 828 252 230 165 193 265 552 301 835 292 987 

Luftfartsförsäkring 

Aviation insurance 11 719 8 208 4 555 7 419 6 664 6 801 

Transportförsäkring 

Transport insurance 772 988 786 804 777 321 723 991 644 324 670 210 

Kredit- och borgensförsäkring 

Credit insurance 617 512 593 854 514 858 107 822 636 756 555 719 

Avgångsbidragsförsäkring 

Termination insurance 254 685 316 841 241 398 457 683 870 527 604 432 

Husdjursförsäkring 

Animal insurance 1 569 975 1 812 857 2 002 568 2 121 664 2 223 536 2 393 649 

Övrig försäkring Other classes 13 567 3 249 82 379 65 061 28 838 35 021 

Utbetalda försäkringsersättningar 

Claims paid 44 445 605 43 552 764 47 469 650 48 837 287 49 438 616 50 767 669 

Sjuk -och olycksfallsförsäkring 12 108 227 11 399 903 12 489 995 12 586 838 12 218 168 11 578 022 

Trygghetsförsäkring vid 

arbetsskada 1 693 855 1 158 397 1 681 961 1 555 352 1 601 049 1 687 627 

Hem- och villaförsäkring 6 642 868 6 927 576 7 430 076 8 139 445 8 787 535 9 493 259 

Företags- och fastighetsförsäkring 

7 451 742 7 347 452 8 342 528 8 020 023 8 099 695 8 152 890 

Motorfordonsförsäkring 8 213 421 8 729 712 9 100 542 9 373 422 9 807 318 10 551 918 

Trafikförsäkring 6 214 789 5 868 928 5 999 937 6 160 962 5 943 257 6 331 797 

Sjöfartsförsäkring 174 460 230 965 177 923 135 425 105 583 153 498 

Luftfartsförsäkring 8 039 273 2 312 16 656 2 134 4 080 

Transportförsäkring 497 425 418 888 498 823 430 115 353 715 383 527 

Kredit- och borgensförsäkring 262 398 218 848 180 257 316 687 261 069 290 418 

Avgångsbidragsförsäkring 115 174 65 587 174 903 612 205 683 197 506 233 

Husdjursförsäkring 1 060 920 1 186 226 1 366 515 1 465 485 1 565 100 1 625 390 

Övrig försäkring 2 287 9 23 878 24 672 10 796 9 010 


Källa: Finansinspektionen Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502). 



17.16 

Antal premiepensionssparare och genomsnittlig behållning, 

marknadsvärde i december/januari 

Number of premium pension savers and average savings, market 

value in December/January 

Ålder (31/12) resp. år 

Age 

Antal pensionssparare 

Number of pension savers 

Genomsnittlig behållning. Marknadsvärde, kr 

Average savings. Market value SEK 

Samtliga 

Both sexes 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga Män Kvinnor 

–19 19 558 9 394 10 164 941 965 919 

20–24 442 694 218 874 223 820 5 622 6 138 5 117 

25–29 564 329 288 937 275 392 19 752 21 844 17 557 

30–34 593 269 305 410 287 859 41 813 45 286 38 129 

35–39 635 491 327 424 308 067 67 653 72 919 62 057 

40–44 660 910 339 686 321 224 84 954 92 163 77 331 

45–49 695 372 359 974 335 398 91 996 99 918 83 494 

50–54 600 540 309 310 291 230 94 396 101 794 86 540 

55–59 584 248 298 271 285 977 98 093 104 880 91 014 

60–64 591 001 299 104 291 897 81 397 86 858 75 801 

65– 1 031 754 520 084 511 670 37 025 40 479 33 514 

Summa Total 1 

2011 2 6 419 166 3 276 468 3 142 698 62 606 67 892 57 095 

2011 6 267 509 3 197 129 3 070 380 65 995 72 034 59 707 

2010 5 960 356 3 036 083 2 924 273 57 620 62 991 52 042 

2009 5 813 174 2 961 399 2 851 775 40 667 44 433 36 757 

2008 5 665 954 2 885 298 2 780 656 54 645 60 062 49 025 

2007 5 549 097 2 825 560 2 723 537 48 327 53 051 43 425 

2006 5 446 667 2 773 826 2 672 841 35 509 39 059 31 826 

1) Fr.o.m. år 2011 ingår likviditetskontot i den genomsnittliga behållningen. 

2) Pensionsmyndigheten har beslutat att fr.o.m. år 2011 ta fram antal och behållning i slutet av december i likhet med övrig intjänandestatistik. 

Tidigare avsåg uppgifterna januari. 


Källa: Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) fr.o.m. 2010. Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) 

t.o.m. 2009 

17.17 

Antal personer med pensionsbehållning och genomsnittligt 

belopp per år efter kön och ålder 

Number of people with pension balance and the average balance 

per year 

Ålder 

Age 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Antal 

Number 


belopp 

Average 

amount 

Antal 


belopp 

Antal 


belopp 

–19 59 276 7 837 31 490 8 020 27 786 7 629 

20–24 566 182 50 189 280 202 47 441 285 980 52 882 

25–29 582 241 164 442 282 288 154 510 299 953 173 789 

30–34 606 690 313 894 294 522 296 676 312 168 330 137 

35–39 661 593 516 664 322 271 487 665 339 322 544 207 

40–44 693 470 761 809 338 023 717 051 355 447 804 373 

45–49 714 644 989 281 345 811 932 320 368 833 1 042 685 

50–54 639 506 1 212 241 311 881 1 135 190 327 625 1 285 589 

55–59 633 388 1 398 935 308 121 1 296 090 325 267 1 496 358 

60–64 649 535 1 146 884 317 662 1 059 258 331 873 1 230 757 

65– 382 380 127 960 172 463 115 353 209 917 138 318 

Summa Total 

2011 6 188 905 702 440 3 004 734 657 717 3 184 171 744 643 

2010 6 124 489 666 831 2 979 254 621 543 3 145 235 709 730 

2009 5 962 591 691 399 2 910 549 641 088 3 052 042 739 377 

2008 5 888 998 701 067 2 880 113 646 745 3 008 885 753 064 

2007 5 812 499 658 329 2 847 988 604 396 2 964 511 710 142 

2006 5 742 953 624 503 2 815 922 571 080 2 927 031 675 898 


t.o.m. 2008. 


Socialförsäkring 



Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013 

18 – Socialförsäkring 


18.1 Utgifter för det sociala skyddet .......... 353 

Expenses for social security 

18.2 Socialförsäkring ................................... 354 


18.3 Allmän sjukförsäkring, antal 

ersatta sjukpenningdagar 1955–2011 ........ 357 

Sickness insurance, days of sickness 

18.4 Sjukskrivna (pågående fall) i 

december 1998–2011 ................................... 357 

Number of ongoing sickness periods 

18.5 Allmän sjukförsäkring, antal 

sjukpenningdagar m.m. ............................... 358 


cash benefit, etc. 

18.6 Föräldraförsäkring, antal dagar .......... 358 

Parental insurance, number of days 

18.7 Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning 

i december .......... 359 

Number of persons with sickness 

compensation/activity compensation in 

December 

18.8 Socialförsäkringens utgifter, 


Social insurance expenditures, SEK 

millions 

18.9 Socialförsäkringens inkomster 

och utgifter 2011, miljoner kronor .............. 361 

Social insurance income and 

expenditures, SEK millions 

18.10 Antal pensionstagare med 

ålderspension och äldreförsörjningsstöd 

i december .................................. 362 

Number of persons with old age pension 

and maintenance support for the elderly 

in December 



18.1 

Utgifter för det sociala skyddet 

Expenses for social security 

Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka i löpande priser under 2010, 

men sjönk i förhållande till BNP. År 2010 kom det sociala skyddet att uppgå 

till 1 016 miljarder kronor vilket motsvarar 30,5 procent av BNP. 


Varje år under perioden 1993–2010 har utgifterna 

för det sociala skyddet ökat mätt i löpande 

priser. Utgifterna har under den perioden ökat 

med 430 miljarder kronor (från 587 till 1016), 

vilket motsvarar en ökning med 73,2 procent. 

Som andel av BNP har utgifterna för det 

sociala skyddet varierat en del under åren. 

Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt 

för att därefter öka under tre år. Från 2004 har 

andelen minskat med undantag för 2008 och 

2009 då andelen steg. Totalt sett har utgifternas 

andel av BNP minskat från 37,3 procent 1993 till 

30,5 procent 2010. 

Totala utgifter för det sociala skyddet 1993–2010 

Utgifterna för funktionshinder minskade med 

400 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning 

med 0,3 procent. 

Utgifterna för arbetslöshet steg med 4,7 miljarder 

kronor, vilket motsvarar 11,5 procent. 

Utgiften för arbetsmarknadsåtgärder ökade 

med 52,9 procent medan bidragen från arbetslöshetskassorna 

minskade med 7,7 procent. 

Utgifterna för barn och familj ökade med 4,1 

miljarder kronor, vilket motsvarar 4,1 procent. 

Utgifter för barnomsorg till förskolebarn stod 

för den största delen av ökningen på 1,7 miljarder 

kronor eller 5,1 procent. 

Utgifter för sociala förmåner uppdelade på 

funktion, procent 

Funktion 1995 2000 2010* 

Sjukdom/Hälso- och sjukvård 

21,6 26,8 24,9 

Funktionshinder 12,0 13,2 14,2 

Ålderdom 35,5 37,1 40,4 

Efterlevande 2,3 2,2 1,7 

Familj/Barn 11,4 9,0 10,4 

Arbetslöshet 10,9 7,2 4,5 

Boende 3,3 2,1 1,5 

Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,4 

Totala utgifter 100,0 100,0 100,0 

Fortsatt ökning av utgifterna för arbetslöshet 

Mellan 2009 och 2010 ökade de totala utgifterna 

för socialt skydd med 22,9 miljarder kronor, 

vilket motsvarar en ökning med 2,3 procent. 

De största utgifterna var de för ålderdom samt 

hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde de 

65,2 procent av de sociala förmånerna 2010. 

Utgifterna för boende och övrig social utsatthet 

var minst, sammanlagt 3,9 procent. 

Mellan åren ökade också utgifterna för ålderdom 

med 11,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 

2,9 procent. Dessa består till största delen 

av pensioner, vilka ökade med 3,9 procent. 

Kostnaden för äldreomsorgen minskade däremot 

med 1,5 procent. 

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 

1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning 

med 0,7 procent. Den totala utgiften för betald 

sjukledighet minskade med 5,8 procent. Av 

denna sjönk utgifterna för betald sjukpenning 

från Försäkringskassan med hela 10,2 procent. 

Utgifterna för sjukvård ökade däremot med 1,8 

procent. 

Finansiering av det sociala skyddet 

Det sociala skyddet finansieras med hjälp av 

skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter 

från egenföretagare och anställda samt 

kapitalinkomster från AP-fonderna. 

Andelen kapitalinkomster i förhållande till 

totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent 

1993 till 2,0 procent 2010. Två procentenheter av 

sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet. 

Andelen sociala avgifter i förhållande till totala 

inkomster har ökat under perioden (1993–2010), 

från 40 procent 1993 till 46,8 procent 2010. Det 

har också skett en successiv förskjutning inom 

de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva 

avgifter till egenavgifter från egenföretagare 

och anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna 

5,0 procent av de totala avgifterna och 

2010 var de 20,1 procent. 

Skatterna finansierar ungefär hälften av det 

sociala skyddet. Andelen skatter i förhållande till 

totala inkomster har varit relativt konstant under 

hela perioden. År 2010 utgjorde de 51,2 procent. 

Källa: SCB, Statistiska meddelanden serie NR 15 SM 1201 




18.2 Socialförsäkring 


Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än 

mammorna. Av alla föräldrapenningdagar 2011 tog män ut nästan en 

fjärdedel (24 procent). Det kan tyckas vara en låg andel, men det är ändå 

betydligt högre än i början av 1990-talet, då bara 7 procent av dagarna togs 

ut av män. 

Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning 

av ett barns födelse eller adoption under 

sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna 

har gemensam vårdnad om barnet har 

båda rätt till hälften av det totala antalet dagar. 

En förälder kan dock överlåta rätten till 

föräldrapenning till den andra föräldern med 

undantag av 60 dagar som är reserverade för 

vardera föräldern. 

Under 2011 var andelen dagar som togs ut av 

män högst i Uppsala och Västerbottens län (26,6 

procent) och lägst i Jönköpings län (21,4 

procent). Det förekommer stora variationer 

mellan kommuner. Andelen var högst i Knivsta 

kommun i Uppsala län och lägst i Dorotea kommun 

i Västerbottens län. 

Föräldrapenning. Kommuner med störst resp. 

minst andel dagar uttagna av män 2011 

Kommun med störst andel 

Kommun med minst andel 

Kommun Andel Kommun Andel 

Knivsta 32,5 Dorotea 13,0 

Robertsfors 30,0 Eda 13,8 

Ekerö 29,6 Dals-Ed 14,4 

Hammarö 28,8 Torsby 14,8 

Nykvarn 28,7 Haparanda 15,6 

Härryda 28,4 Strömstad 15,9 

Mölndal 28,1 Mellerud 16,0 

Umeå 28,0 Ljusnarsberg 16,6 

Lomma 28,0 Essunga 16,9 

Öckerö 28,0 Aneby 17,1 

Foto: Markus Grip 

Föräldrapenning, andel av uttagna dagar som 

tagits ut av män 1989–2011 

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, andel 

uttagna dagar som tagits ut av män 1989–2011 



36 procent av VAB-dagarna togs ut av män 

En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete 

för att vårda ett sjukt barn är berättigad 

till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller 

barn som är yngre än 12 år och i vissa fall även 

äldre barn. Av det totala antalet ersatta dagar 

under 2011 (5 043 850) tog männen ut 36 procent. 

Männens andel sjönk under perioden 

1989–1997 från 35 till 31 procent, men steg därefter 

fram till 2006 till 37 procent. 

Tillfällig föräldrapenning i samband med 

barns födelse eller adoption 

I samband med ett barns födelse eller adoption 

har fadern eller barnets andra förälder rätt till 

tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per 

barn. Dagarna får tas ut till och med den 

sextionde dagen efter den dag då barnet har 

kommit hem eller den dag adoptivföräldern har 

fått barnet i sin vård. 


Antalet födda barn och antalet män med 

ersättningsdagar i samband med barns födelse 

eller adoption, var som högst år 1990. Då tog 86 

procent av männen ut ersättning. Men eftersom 

det successivt under hela 1990-talet föddes allt 

färre barn, sjönk också antalet män som tog ut 

dagar i samband med barns födelse eller 

adoption. Samtidigt minskade även andelen 

barn för vilka en man tog ut ersättning. År 1999 

var den siffran nere i 73 procent. Därefter 

skedde en årlig ökning till 2004 då andelen var 

uppe i 79 procent. Efter 2004 har siffran minskat, 

och 2011 var andelen barn för vilka en man tog 

ut ersättning 74 procent. 

Andel födda barn för vilka en man har tagit ut 

tillfällig föräldrapenning i samband med barns 

födelse eller adoption 1989–2011 

Födda barn och män som tagit ut tillfällig 

föräldrapenning i samband med barns födelse 

eller adoption 1989–2011 

Källa: Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos, 

Statistikenheten (www.forsakringskassan.se). 



Föräldrapenning – männens procentuella fördelning av uttagna nettodagar, 

Försäkringskassan 2011 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



18.3 


Allmän sjukförsäkring, antal ersatta sjukpenningdagar 1955–2011 


År 2011 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar 

till 42 miljoner vilket motsvarar 7 dagar 

per försäkrad i åldrarna 16-64 år. 

(Antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år var 

5 848 922.) 

Under de drygt femtio år diagrammet spänner 

över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar 

årligen överstiger 100 miljoner. 

Det är perioderna 1975–1979, 1987–1991 

och 2001–2003. Åren 1988 och 1989 uppgick 

sjukpenningdagarna till 22 dagar per försäkrad 

i åldrarna 16–64 år. 

Källa: Försäkringskassan 

(www.forsakringskassan.se). 

18.4 

Sjukskrivna (pågående fall) i december 1998–2011 

Number of ongoing sickness periods 

Drygt 127 000 var sjukskrivna i slutet av år 

2011. I slutet av år 2002 var antalet sjukskrivna 

298 000. 



Tre procent av de försäkrade kvinnorna och 

närmare två procent av de försäkrade 

männen (i åldrarna 16-64 år) var sjukskrivna i 

slutet av år 2011. År 2002 var motsvarande 

andelar 7 respektive 4 procent. 





18.5 

Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. 

Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc. 

2007 2008 2009 2010 2011 

Ersatta sjukpenningdagar 1 , 1 000-tal 

Days of sickness cash benefit 1 66 429 55 323 43 656 37 336 42 379 

Män Men 24 636 20 835 17 075 14 534 15 752 

Kvinnor Women 41 793 34 487 26 582 22 802 26 627 

Sjuktal 2 Sick rate 2 12,3 10,2 8,0 6,7 7,6 

Män 8,9 7,5 6,1 5,1 5,5 

Kvinnor 15,8 13,1 10,1 8,4 9,7 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1 

Number of ongoing sickness periods in December 1 164 200 132 300 108 700 111 500 127 500 

Män 60 900 50 600 42 300 42 000 46 300 

Kvinnor 103 300 81 700 66 400 69 500 81 200 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december per 

1 000 försäkrade 1 

Number of ongoing cases of sickness cash benefit 

in December per 1 000 insured persons 1 30,3 24,3 19,8 20,2 22,9 

Män 21,9 18,2 15,1 14,9 16,4 

Kvinnor 39,0 30,7 24,7 25,6 29,7 

Avslutade sjukfall 1 , 1 000-tal 

Number of terminated sickness periods during the 

year 1 575 518 483 442 433 

Män 218 196 185 164 157 

Kvinnor 357 322 298 278 276 

1) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön 

och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay 

to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures. 

2) Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64 år 

exkl. försäkrade med hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår 

inte. The sick rate is the number of days during the year with a sickness cash benefit divided by the number of insured persons (age 16–64 

years). Insured people with full sickness or activity compensation are not included in the denominator. Days with sick pay are not included. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 

18.6 

Föräldraförsäkring, antal dagar 

Parental insurance, number of days 

Förmån/Kön Benefits/Sex 2007 2008 2009 2010 2011 

Föräldrapenning 1 Parental benefit 1 45 290 629 47 260 349 47 839 165 49 718 626 50 284 127 

Män Men 9 434 538 10 143 062 10 669 822 11 489 945 11 921 067 

Kvinnor Women 35 856 091 37 117 288 37 169 343 38 228 681 38 363 061 

Tillfällig föräldrapenning 1 

Temporary parental benefits 1 5 368 056 5 482 541 5 298 183 5 481 476 5 864 664 

Män 2 417 311 2 461 153 2 382 328 2 461 607 2 608 962 

Kvinnor 2 950 745 3 021 389 2 915 855 3 019 870 3 255 703 

Vård av barn 1 Care of sick child 1 4 570 716 4 664 413 4 489 378 4 656 667 5 043 850 

Män 1 633 686 1 658 603 1 590 462 1 654 380 1 805 450 

Kvinnor 2 937 030 3 005 810 2 898 916 3 002 288 3 238 400 

Ersättningsdagar i samband med barns födelse 

eller adoption 1, 2 

In connection with childbirth or adoption 1, 2 786 323 805 821 796 879 812 422 807 742 

Män 779 815 798 062 787 576 802 844 798 868 

Kvinnor 6 507 7 760 9 303 9 578 8 874 

Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 3 

Contact days, for children covered by LSS 1, 3 11 018 12 307 11 926 12 387 13 072 

Män 3 810 4 488 4 290 4 383 4 644 

Kvinnor 7 208 7 819 7 636 8 004 8 428 

Graviditetspenning 1 Pregnancy benefit 1 932 285 936 320 924 783 919 903 855 433 

1) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en 

kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days. 

2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras (kallades 

tidigare "pappadagar"). 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten cash benefit days when a child is born 

or adopted (earlier called "paternity days"). 

3) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0–16 år, som omfattas av LSS 

(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4–12 år. Contact days for children 

covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0–16 years who are entitled to support under the LSS Act on support 

and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4–12 were included. 




18.7 


Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december 

Number of persons with sickness compensation/activity compensation 

in December 

Kön och ålder 

Sex and age 

Samtliga 

All 

Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1 

Size of sickness compensation/activity compensation 1 

Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4 

Kvinnor Women 

2011 2 234 771 159 325 6 678 113 46 817 21 838 

2010 261 154 177 196 7 505 134 52 016 24 303 

2009 297 499 201 685 8 880 161 58 970 27 803 

2008 318 321 215 659 9 668 192 63 079 29 723 

2007 330 322 224 923 10 042 224 65 568 29 565 

2006 331 416 228 081 9 689 270 65 456 27 920 

2005 331 480 230 599 9 361 329 64 865 26 326 

2004 318 654 225 591 8 337 381 61 282 23 063 

Män Men 

2011 2 165 913 129 482 4 271 102 24 472 7 586 

2010 181 658 141 167 4 817 117 27 265 8 292 

2009 200 802 155 490 5 538 137 30 472 9 165 

2008 213 185 164 332 6 090 161 32 823 9 784 

2007 221 424 170 881 6 378 187 34 449 9 529 

2006 223 481 173 034 6 368 225 34 810 9 044 

2005 225 309 175 190 6 335 256 34 893 8 635 

2004 220 988 173 715 5 884 307 33 473 7 609 

Samtliga Both sexes 

2011 2 400 684 288 807 10 949 215 71 289 29 424 

2010 442 812 318 363 12 322 251 79 281 32 595 

2009 498 301 357 175 14 418 298 89 442 36 968 

2008 531 506 379 991 15 758 353 95 897 39 507 

2007 551 746 395 804 16 420 411 100 017 39 094 

2006 554 897 401 115 16 057 495 100 266 36 964 

2005 556 789 405 789 15 696 585 99 758 34 961 

2004 539 642 399 306 14 221 688 94 755 30 672 

2011 

Kvinnor 

19 1 342 1 335 .. – 6 – 

20–24 6 418 6 109 28 – 190 91 

25–29 6 074 5 379 68 – 411 216 

30–34 5 023 4 039 92 – 595 297 

35–39 8 027 5 568 205 – 1 528 726 

40–44 14 881 9 503 458 3 3 367 1 550 

45–49 25 499 16 266 883 .. 5 802 2 546 

50–54 35 618 22 763 1 182 15 8 024 3 634 

55–59 51 835 33 982 1 528 29 11 078 5 218 

60–64 80 046 54 377 2 233 64 15 812 7 560 

Män 

19 1 854 1 854 – – – – 

20–24 7 473 7 215 13 – 140 105 

25–29 6 303 5 836 32 – 262 173 

30–34 5 144 4 507 59 – 403 175 

35–39 6 858 5 699 106 – 750 303 

40–44 10 418 8 187 240 – 1 436 555 

45–49 17 135 13 256 445 6 2 593 835 

50–54 23 338 17 785 633 12 3 779 1 129 

55–59 34 251 25 706 1 016 33 5 796 1 700 

60–64 53 128 39 428 1 727 51 9 311 2 611 

Samtliga 

19 3 196 3 189 .. – 6 

20–24 13 891 13 324 41 – 330 196 

25–29 12 377 11 215 100 – 673 389 

30–34 10 167 8 546 151 – 998 472 

35–39 14 885 11 267 311 – 2 278 1 029 

40–44 25 299 17 690 698 3 4 803 2 105 

45–49 42 634 29 522 1 328 8 8 395 3 381 

50–54 58 956 40 548 1 815 27 11 803 4 763 

55–59 86 086 59 688 2 544 62 16 874 6 918 

60–64 133 174 93 805 3 960 115 25 123 10 171 

1) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness 

compensation/activity compensation in 2003. 

2) Inkluderar ett fåtal 65-åringar som fått en utbetalning gällande en tidigare period. Includes a few 65 year old people being 

compensated for earlier timeperiods. 




18.8 

Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor 

Social insurance expenditures, SEK millions 

Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit 2007 2008 2009 2010 2011 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 66 709 68 091 69 679 71 676 73 378 

Föräldraförsäkring Parental insurance 27 662 29 212 30 387 31 865 33 343 

Barnbidrag Child allowance 23 516 23 389 23 364 23 731 24 140 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Housing allowance to families etc. 3 377 3 223 3 372 3 493 3 342 

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 

Care allowance for disabled children 2 637 2 679 2 789 2 766 2 849 

Underhållsstöd Maintenance support 3 888 3 724 3 645 3 550 3 415 

Barnpension Child pension 

Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance 113 118 125 126 127 

Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension 896 885 891 838 794 

Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years 4 592 4 833 5 077 5 279 5 345 

Bidrag till adoptioner Adoption allowance 28 28 29 28 22 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 

Financial security in sickness and disability 134 239 132 510 130 620 121 592 118 538 

Sjukpenning Sickness allowance 29 228 24 638 20 628 18 449 21 195 

Rehabiliteringsersättningar Rehabilitation allowance 2 422 1 894 2 140 1 990 2 575 

Närståendepenning Allowance for care of close relatives 79 76 90 115 144 

Högkostnadsskydd för arbetsgivare Insurance against sick pay costs . . . . 37 

Sjukvård i internationella förhållanden 

Health care benefits in international conditions 472 361 608 579 650 

Tandvård Dental care 3 259 3 867 5 503 4 897 4 957 

Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. Sickness/activity compensation 68 360 69 633 67 804 60 597 53 627 

Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning 

Housing supplement to pensioners with sickness/ activity 

compensation 4 096 4 359 4 467 4 698 4 604 

Handikappersättning Disability allowance 1 174 1 192 1 242 1 226 1 244 

Arbetsskadeersättning Work injury benefit 5 918 5 425 5 156 4 587 4 240 

Bilstöd Car allowance to the disabled 245 200 222 259 261 

Assistansersättning Attendance allowance 18 171 19 858 21 753 23 188 24 286 

Bidrag till landsting Grants to county councils 806 1 000 1 000 1 000 714 

Övrig ersättning Other benefits 8 7 7 6 6 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 

Financial security in old age etc. 229 902 242 670 260 575 262 584 262 800 

Ålderspension Old-age pension 206 451 219 351 237 304 239 843 240 182 

Garantipension 1 , Guarantee pension 20 371 19 344 19 054 18 234 18 485 

Inkomstgrundad Income based 186 080 200 007 218 250 221 609 221 697 

Efterlevandepension till vuxna Adult survivor´s pension 15 702 15 697 15 847 15 091 14 439 

Garantipension 796 716 653 571 513 

Inkomstgrundad 14 906 14 981 15 194 14 520 13 926 

Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners 7 263 7 113 6 907 7 091 7 594 

Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly 402 437 497 511 535 

Överföringar till EU och Särskilda regleringar 

Transfers to EU and Special regulations 34 25 20 6 7 

Övrig pension Other pensions 50 47 42 43 

Annan utbetalning Other payments 6 426 6 805 10 344 16 209 15 656 

Aktivitetsstöd Activity assistance 6 372 6 738 10 293 16 157 15 364 

Etableringsersättning Introduction benefits . . . . 263 

Övrigt Other 54 66 51 52 29 

Administration Administration 9 435 9 737 9 711 10 034 10 095 

Därav Försäkringskassans administration 

the Social Insurance Agency’s administration 7 653 7 701 7 447 7 406 7 577 

Totalt Total 446 711 459 813 480 929 482 095 480 467 

1) Inklusive Särskilt pensionstillägg. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.9 

Försäkringsgren 

Type of insurance 


Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2011, miljoner kronor 

Social insurance income and expenditures, SEK millions 

Avgifter 

Fees 

Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/ 

under- 

Statliga 

medel 

enl. lag 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Utbetalningar 

Payments 

Administration 

Summa skott 

Surplus/ 

deficit 

Government 

money 

statutory 

Föräldraförsäkring 1 

Parental insurance 1 28 481 – – 28 481 32 840 1 245 34 085 -5 604 

Barnbidrag Child allowance – 24 413 – 24 413 24 140 273 24 413 – 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. 

Housing allowance for families with 

children, etc. – 3 579 – 3 579 3 342 236 3 579 – 

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 

Care allowance (for disabled children) – 3 061 – 3 061 2 849 211 3 061 – 

Underhållsstöd Maintenance support – 2 378 1 384 3 762 3 415 347 3 762 – 

Sjukförsäkring 2 Sickness insurance 2 66 718 14 768 – 81 486 78 080 3 623 81 703 -217 4 

Bidrag till landsting 

Grants to county councils – 714 – 714 714 .. 714 – 

Tandvård Dental care – 5 152 – 5 152 4 957 195 5 152 – 

Sjukvård i internationella förhållanden 3 

Health care benefits abroad 3 – 691 – 691 650 42 691 – 

Handikappersättning 

Disability allowance – 1 348 – 1 348 1 244 104 1 348 – 

Aktivitetsstöd Activity support 15 364 614 – 15 978 15 364 614 15 978 – 

Etableringsersättning 

Introduction benefits – 268 268 – 263 5 268 – 

Arbetsskador Work injury 8 803 46 41 8 891 4 240 242 4 482 4 408 

Bilstöd Car allowance – 288 – 288 261 27 288 – 

Assistansersättning 

Attendance allowance – 20 121 4 425 24 546 24 286 260 24 546 – 

Bostadstillägg, BTP 

Housing supplement, BTP – 4 748 4 748 4 604 144 4 748 – 

Övrig ersättning Other payments 4 54 4 63 57 6 63 – 

Ålderspension Old age pension 

Till/från AP-fonden 

To/from the First National Pension 

Fund 

215 

575 – 

-16 

537 

199 

038 

219 

682 1 644 

Till/från statsbudgeten 

To/from national budget 13 953 4 696 – 18 649 18 485 164 18 649 – 

Premiepensionssystemet 

Premium pension scheme 31 915 – – 31 915 2 022 341 2 363 .. 

Efterlevandepensioner 

Survivor's pension 15 928 644 – 16 572 15 360 83 15 443 1 129 

Bostadstillägg (BTP) till ålderspension, 

sjuk-och aktivitetsersättning m.m. 

Housing supplement, BTP to old age 

pension, sickness benefit and 

temporary sickness benefit etc. – 7 857 – 7 857 7 594 263 7 857 – 

Äldreförsörjningsstöd 

Maintenance support for the elderly – 559 – 559 535 24 559 – 

Frivillig pension och sjömanspension 

Voluntary pension and Pension rights 

for sailors – – 45 45 43 2 45 .. 

Pensionsrätt för barnår 

Pension rights for childcare years – 5 345 – 5 345 5 345 – 5 345 – 

Totalt Total 396 742 101 344 -10 370 487 182 470 373 10 095 480 469 -22 355 

1) Här ingår inte graviditetspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Pregnancy benefit not included. 

2) Omfattar sjukpenning, rehabiliteringspenning och andra rehabiliteringsersättningar, sjuk- och aktivitetsersättning, graviditetspenning 

samt närståendepenning. Includes sickness benefit, rehabilitation allowances, sickness and activity compensation, pregnancy benefit and 

allowance for care of close relatives. 

3) Personer som är registrerade försäkrade i Sverige har rätt till sjukvårdsförmåner i andra länder i EU, Norden samt ett antal andra länder. 

Persons registered in Sweden, have the right to obtain health care benefits in the other Nordic countries as well as the EU and some 

countries outside the EU. 

4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera. Difference between fee to the 

sickness insurance and costs for the sickness insurance stated by law. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 

221 

326 

-22 

288 



18.10 

Antal pensionstagare med ålderspension och 

äldreförsörjningsstöd i december 

Number of persons with old age pension and maintenance 

support for the elderly in December 

Ålder Age Män Men Kvinnor Women 

Pensionstagare 

All Pensioners 

Ålderspension 

Old age 

pension 

Därav med 

Of which with 


Maintenance 

support for the 

elderly 



Därav med 


61–64 48 619 48 619 . 43 198 43 198 . 

65–69 293 191 292 832 2 959 293 952 293 473 3 435 

70–74 211 138 210 669 2 336 218 997 218 265 3 049 

75–79 151 015 150 771 867 177 055 176 632 636 

80–84 108 032 107 885 417 151 135 150 867 386 

85–89 62 722 62 680 146 108 520 108 413 214 

90–94 23 093 23 085 37 52 943 52 907 84 

95–99 3 681 3 675 8 12 613 12 602 16 

100– 285 284 .. 1 589 1 584 6 

Summa All 

2011 901 776 900 500 6 771 1 060 002 1 057 941 7 826 

2010 873 172 871 942 6 388 1 038 037 1 036 016 8 041 

2009 843 501 842 259 6 140 1 014 629 1 012 471 7 543 

2008 815 758 814 544 5 566 993 642 991 582 6 288 

2007 789 384 788 215 5 215 973 501 971 518 5 726 

2006 764 622 763 489 4 923 955 994 953 986 5 497 

2005 745 499 744 243 4 858 942 578 940 191 5 679 

2004 726 295 724 695 4 909 928 423 925 186 6 393 

2003 713 446 711 408 5 051 918 437 914 292 7 450 

Ålder 

Samtliga Both sexes 



Därav med 


61–64 91 817 91 817 . 

65–69 587 143 586 305 6 394 

70–74 430 135 428 934 5 385 

75–79 328 070 327 403 1 503 

80–84 259 167 258 752 803 

85–89 171 242 171 093 360 

90–94 76 036 75 992 121 

95–99 16 294 16 277 24 

100– 1 874 1 868 7 

Summa 

2011 1 961 778 1 958 441 14 597 

2010 1 911 209 1 907 958 14 429 

2009 1 858 130 1 854 730 13 683 

2008 1 809 400 1 806 126 11 854 

2007 1 762 885 1 759 733 10 941 

2006 1 720 616 1 717 475 10 420 

2005 1 688 077 1 684 434 10 537 

2004 1 654 718 1 649 881 11 302 

2003 1 631 883 1 625 700 12 501 


t.o.m. 2008. 


Socialtjänst 



Socialtjänst Statistisk årsbok 2013 

19 – Socialtjänst 


19.1 Socialtjänst ........................................... 365 

Social services 

19.2 Fler äldre bor kvar hemma .................. 366 

More elderly people live at home 

19.3 Andel personer med beviljad hemtjänst 

i åldersgruppen 65 år och äldre 

per kommun, oktober 2011, procent .......... 367 

Percentage of persons over 65 years of age 

receiving home-help services, by 

municipality 

19.4 Ekonomiskt bistånd (tidigare 

socialbidrag) 1990–2011 .............................. 368 

Social assistance 

19.5 Nyblivna adopterade, av en eller 

två adoptivföräldrar, efter födelseland ....... 369 

Adopted persons with one or two adoptive 

parents by country of birth 

19.6 Faderskap ............................................. 370 

Establishment of paternity 

19.7 Heldygnsinsatser för barn och 

unga ............................................................... 370 

24-hour social service interventions for 

children and young people 

19.8 Vissa insatser för vuxna missbrukare 

under året ....................................... 371 

Interventions for adult substance abusers 

during the year 

19.9 Antal beslut om insatser enligt 

lag om vård av missbrukare i vissa fall 

(LVM) ............................................................. 371 

Decisions upon interventions according to 

the Care of Alcoholics and Drug Abusers 

Act 

19.10 Antal personer med beslut om 

insatser enligt lag om vård av missbrukare 

i vissa fall (LVM) någon gång 

under året, efter kön och ålder .................... 372 

Number of persons ordered treatment 

according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act sometime during the 

year, by sex and age 

19.11 Vistelse i institutionsvård, 

intagna den 1 november .............................. 373 

Care in treatment centres/residential 

homes, admissions 

19.12 Antal äldre personer och personer 

med funktionsnedsättning i särskilda 

boendeformer enligt socialtjänstlagen 

den 1 oktober 2011 efter 

ålder och kön, länsvis .................................. 373 

Number of elderly persons and persons 

with functional imparements in special 

forms of accommodation as of 1 October 

2011 by age, sex and county 

19.13 Färdtjänst den 31 december .............. 374 

Transport service for the elderly and 

disabled 

19.14 Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) 

och introduktionsersättning........... 374 

Social assistance and introductory 

benefits 



Socialtjänst 

19.1 Socialtjänst 

Social services 

Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 

minskade år 2011. Minskningen har framför allt skett bland antalet arbetslösa 

och antalet med sjuk- och aktivitetsersättning. Däremot ökade antalet med 

sjukpenning efter att ha minskat varje år sedan 2002. 

Statistiken omfattar personer i åldern 20–64 år 

som försörjs genom sociala ersättningar och 

bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning 

(tidigare kallat förtidspension), ersättning 

vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd 

(tidigare kallat socialbidrag). 

Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, 

så kallade helårsekvivalenter. Detta för att 

skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. 

Med helårsekvivalent avses det antal 

individer som skulle kunna försörjas under ett 

helt år med full ersättning. Exempelvis blir två 

personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår 

var tillsammans en helårsekvivalent. 

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i 

åldrarna 20–64 som försörjs med sociala 

ersättningar och bidrag, 1990–2011 

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med 

sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt 

under början av 1990-talet. Mellan åren 1990 

och 1994 ökade antalet med nästan 60 procent. 

Därefter har antalet stadigt minskat, med 

undantag för åren 2001–2004 och år 2009. 

År 2011 minskade antalet med 7,3 procent. 

Minskningen skedde framför allt bland de 

arbetslösa som minskade med 24,6 procent och 

bland de med sjuk- och aktivitetsersättning som 

minskade med 10,9 procent. Samtidigt steg 

antalet med sjukpenning med 13,8 procent efter 

att ha sjunkit varje år sedan 2002. 

Förändringar mellan olika ersättningsformer 

År 1990 var det 211 500 helårsekvivalenter som 

hade sjukpenning. Fram till 1997 sjönk antalet för 

att därefter börja stiga. År 2002 räknades de 

till 270 000. Sedan 2003 har antalet helårsekvivalenter 

med sjukpenning minskat varje år men 

2011 steg antalet med 13,8 procent till 103 100. 

Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den största 

andelen av antalet helårsekvivalenter. Antalet 

steg långsamt ända fram till 2006 då trenden 

bröts och antalet började minska. 

Antalet helårsekvivalenter med ersättning för 

arbetslöshet har varierat kraftigt mellan åren. 

Antalet var lägst 1990 då endast 69 100 fick 

denna ersättning för att därefter stiga till 

339 900 år 1995. Sedan dess har antalet aldrig 

legat på en så hög nivå igen. Mellan 2010 och 

2011 minskade antalet till 88 300. 

Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter 

med arbetsmarknadsåtgärder följde ungefär 

samma mönster som de med ersättning för 

arbetslöshet fram till 2001. Som lägst var antalet 

60 600 (1990) och som högst 189 800 (1996). De 

senaste åren har antalet varierat kraftigt och 

sjönk till 168 800 år 2011. 

Jämfört med de andra ersättningsformerna 

har antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt 

bistånd varierat relativt lite mellan åren. Denna 

ersättningsform har också utgjort den minsta 

andelen av antalet helårsekvivalenter under 

hela perioden. År 2011 ökade antalet till 97 400. 

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i 

åldrarna 20–64 uppdelat på de olika 

ersättningssystemen, 1990–2011 

Källa: SCB Hushållens ekonomi allmän statistik 

(www.scb.se/HE0000). 



19.2 

Fler äldre bor kvar hemma 

More elderly people live at home 

Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer minskar medan andelen som 

bor kvar hemma och får hemtjänst ökar. 

Drygt 250 000 personer i åldern 65 år och äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer eller 

var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i 

oktober 2011. Det motsvarade ungefär 14 procent 

av befolkningen i den åldersgruppen. 

Äldre med hemtjänst har ökat 

Drygt 162 000 äldre, som bodde kvar hemma, 

var beviljade hemtjänst i oktober 2011. I förhållande 

till befolkningen i åldern 65 år och 

äldre innebär det att andelen personer med 

hemtjänst ökat från 8 till 9 procent mellan åren 

2000 och 2011. År 2000 hade runt 120 900 personer 

65 år och äldre hemtjänst. 

Färre i särskilda boendeformer 

Nästan 90 000 personer i åldern 65 år och äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer i 

oktober 2011. Det betyder att antalet har minskat 

med över 28 000 eller cirka 24 procent sedan år 

2000. Andelen personer i åldern 65 år eller äldre 

som bodde permanent i särskilda boendeformer 

minskade från 8 till 5 procent. I gruppen 80 år 

och äldre är minskningen 21 procent och i 

gruppen 65–79 år är den 35 procent. 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se). 




19.3 

Socialtjänst 

Andel personer med beviljad hemtjänst i åldersgruppen 65 år 

och äldre per kommun, oktober 2011, procent 

Percentage of persons over 65 years of age receiving home-help 

services, by municipality 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se). 



19.4 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1990–2011 

Social assistance 

Utbetalt ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 

Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd 

mer än fördubblades mätt i 2011 års priser 

under perioden 1990–1996. Från och med 

1997 minskade sedan utbetalningarna 

under sex år i rad med drygt 30 procent. 

Mellan 2003 och 2008 låg biståndet relativt 

oförändrat för att 2009 börja öka med en 

svag avmattning 2011. 

Personer som fått ekonomiskt bistånd 

(tidigare socialbidrag) 

Drygt 236 000 hushåll fick ekonomiskt 

bistånd någon gång under 2011. I dessa 

hushåll ingick ca 418 000 personer, vilket 

utgjorde 4,4 procent av befolkningen. Vid 

jämförelse med 1996, då antalet biståndsmottagare 

var som högst, har antalet 

minskat med 46 procent. 

Antal biståndsmånader i medeltal per biståndsmottagare 

Under perioden 1990-2011 har den genomsnittliga 

biståndstiden successivt ökat. I 

början av 1990-talet låg den på lite drygt 4 

månader och 2011 har biståndstiden uppnått 

lite drygt 6 månader. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt 

bistånd årsstatistik 2011 (www.socialstyrelsen.se); 

Statistikdatabasen: Socialtjänst. 



19.5 

Socialtjänst 

Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter 

födelseland 

Adopted persons with one or two adoptive parents by country of birth 

Födelseland 1 

Adoptionsår 2 Adoption year 2 

Country of birth 1 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt Total 1 460 1 333 1 434 1 503 1 399 1 296 665 631 

Sverige Sweden 531 558 611 626 613 624 295 329 


The Nordic countries excl. Sweden 5 9 5 3 5 8 2 6 

Danmark Denmark 4 1 – 1 – 3 1 2 

Finland Finland 1 5 1 – 4 4 – 4 

Island Iceland – 1 – – – – – – 

Norge Norway – 2 4 2 1 1 1 – 

EU 27 exkl. Norden 

EU 27 excl. the Nordic countries 56 51 60 66 84 86 43 43 

Bulgarien Bulgaria – 2 2 8 11 21 9 12 

Estland Estonia 8 6 8 7 9 11 3 8 

Litauen Lithuania 6 10 7 14 12 11 6 5 

Polen Poland 22 26 19 22 24 18 12 6 

Slovakien Slovakia 2 1 7 5 18 9 6 3 

Tjeckien Czech republic 4 – 2 5 1 6 4 2 


Other EU27 excl. The Nordic countries 14 6 15 5 9 10 3 7 


Europe excl. EU27 and the Nordic countries 72 38 29 45 35 32 21 11 

Jugoslavien Yugoslavia 3 2 1 – 3 – – – 


Ukraina Ukraine 7 4 6 4 2 2 1 1 

Vitryssland Belarus – – – – – – – – 


Other Europe excl. EU27 and the Nordic countries 15 6 10 10 6 7 6 1 

Afrika Africa 81 87 114 136 114 113 61 52 

Etiopien Ethiopia 30 33 47 35 35 22 10 12 

Kenya Kenya 1 2 – 11 14 22 14 8 

Nigeria Nigeria – – 1 21 8 14 7 7 

Sydafrika South Africa 34 40 40 41 27 29 20 9 

Uganda Uganda 1 – 3 4 2 4 1 3 

Övriga Afrika Other Africa 15 12 23 24 28 22 9 13 

Nordamerika North America 10 2 9 12 9 9 5 4 

USA United States 7 – 7 5 4 6 4 2 

Övriga Nordamerika Other North America 3 2 2 7 5 3 1 2 

Sydamerika South America 65 48 49 66 90 91 46 45 

Bolivia Bolivia 10 10 4 5 7 3 – 3 

Chile Chile 2 3 2 4 – 2 1 1 

Colombia Colombia 46 33 42 50 70 78 44 34 

Ecuador Ecuador 1 – 1 5 9 5 1 4 

Övriga Sydamerika Other South America 6 2 – 2 4 3 – 3 

Asien Asia 635 537 554 548 448 329 192 137 

Filippinerna Philippines 13 14 8 13 9 16 10 6 

Indien India 37 52 47 45 39 39 17 22 

Irak Iraq 4 2 5 5 4 2 1 1 

Iran Iran 3 4 8 3 7 4 1 3 

Kina China 354 286 275 238 192 104 69 35 

Korea, Syd- South Korea 88 69 79 91 75 57 38 19 

Sri Lanka Sri Lanka 2 3 4 3 2 6 5 1 

Taiwan Taiwan 3 5 22 35 41 59 26 33 

Thailand Thailand 41 33 35 37 34 30 20 10 

Vietnam Viet Nam 65 55 52 60 30 – – – 

Övriga Asien Other Asia 25 14 19 18 15 12 5 7 

Oceanien Oceania 3 1 – – 1 – – – 

Sovjetunionen Soviet Union 2 2 2 1 – 3 – 3 

Okänt land Unkown country – – 1 – – 1 – 1 

1) De nordiska länderna och de 30 vanligaste födelseländerna i övrigt för adopterade 2002–2011. The Nordic countries and 30 other 

countries (the most common). 

2) Tabellen visar det antal personer som adopterades respektive år och som var folkbokförda 31/12 samma år som adoptionen. The table 

shows the number of persons being adopted respectively year and entered in the population register, December 31, the same year as the 

adoption. 

Källa: SCB, Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



19.6 Faderskap 

Establishment of paternity 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Barn för vilka faderskap fastställts 

Children for whom paternity established 

Genom bekräftelse By confirmation 58 670 58 108 58 819 59 717 61 775 60 524 

därav i fall där faderskapspresumtion för mannen i 

äktenskapet ifrågasatts 196 162 161 201 223 218 

Genom dom Decided in court 206 218 221 251 302 427 

Barn för vilka faderskapsutredning nedlagts 

Children for whom paternity inquiry dismissed 597 738 851 982 1 120 1 166 

Barn för vilka faderskapsutredning pågick den 31 december 

Children for whom paternity inquiry was in progress as of 

December 31 8 534 8 760 9 342 10 065 10 262 10 527 

Barn för vilka föräldrarna anmält gemensam vårdnad 

Children whose parents have agreed on joint custody 54 522 54 454 54 879 55 709 56 306 55 310 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0201). 

19.7 

Heldygnsinsatser för barn och unga 

24-hour social service interventions for children and young people 

Barn och unga föremål för: Type of intervention 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Vård utanför hemmet enl. 4 kap. 1 § (före 2002: 6g §) 

socialtjänstlagen (SoL) Care outside the home 15 284 15 659 16 419 17 379 18 115 19 223 20 523 

Omedelbart omhändertagande enl. 6 § lagen om vård 

av unga (LVU) Taken immediately into care 1 933 2 106 2 156 2 337 2 271 2 422 2 457 

Vård enl. 2 o. 3 §§ LVU Care 5 807 5 848 5 977 6 110 6 168 6 187 6 324 

Samtliga barn och unga 1 

All children and young people 1 20 422 20 975 21 720 22 825 23 666 24 894 26 249 

1) Här liksom för de olika insatstyperna redovisas varje barn/ungdom endast en gång oavsett antalet insatser per år. Net accounting. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0210 resp. www.scb.se/SO0211). 



19.8 

Vissa insatser för vuxna missbrukare under året 

Interventions for adult substance abusers during the year 

Socialtjänst 

Insatser Interventions 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Frivillig institutionsvård enligt SoL 1 

Voluntary care under SoL 1 

Intagningar i frivillig institutionsvård 

Admissions in treatment centres/residential 

homes 11 918 11 134 10 738 12 037 12 271 10 685 10 688 

Tvångsvård på institution Compulsory care 

Insatser enligt LVM 2, 3 

Interventions under LVM 2 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 1 554 

Totalt Total 13 306 12 660 12 265 13 507 13 601 12 255 12 242 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 

3) Uppgifterna avser beslut om insatser enligt LVM. 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 

19.9 

Antal beslut om insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa 

fall (LVM) 

Decisions upon interventions according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Ansökningar (bifallna och avslagna) till länsrätten 

om beredande av vård enligt LVM 

Applications for care 653 753 758 708 598 741 722 

Därav beslut om vård Of which decided 626 716 724 679 545 699 663 

Beslut (fastställda och icke fastställda) enligt 

LVM om omedelbart omhändertagande 

Taken immediately into care 735 773 769 762 732 829 832 

Därav beslut fattat av Decided by 

Länsrätt 2 County Courts 2 1 3 0 2 4 14 

Polis 1 Police 19 – – – – 

Socialnämnd Social Welfare Board 714 772 766 762 730 824 818 

Samtliga beslut All 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 1 554 

1) 2005: Uppgiften gäller för perioden före 1 juli 2005. Denna uppgift har utgått från och med 1 juli 2005 p.g.a. ändringar i lagen (LVM). 

2) Fr.o.m. 10 februari 2010 fattas beslut av förvaltningsrätt. 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 



19.10 

Antal personer med beslut om insatser enligt lag om vård av 

missbrukare i vissa fall (LVM) någon gång under året, efter kön 

och ålder 

Number of persons ordered treatment according to the Care of 

Alcoholics and Drug Abusers Act sometime during the year, by sex 

and age 

År/Kön 

Year/Sex 

Ålder Age 

18–24 25–29 30–39 40–49 50–59 60–64 65– Samtliga 

Total 

Därav omedelbart 

omhändertagna 

1 

2000 148 72 203 197 133 30 21 804 223 

Män Men 95 53 142 137 98 24 18 567 166 

Kvinnor 

Women 53 19 61 60 35 6 3 237 57 

2001 201 88 198 184 152 29 16 868 216 

Män 130 66 141 130 113 24 14 618 166 

Kvinnor 71 22 57 54 39 5 2 250 50 

2002 207 95 176 194 157 35 17 881 226 

Män 122 70 115 136 131 25 14 613 173 

Kvinnor 85 25 61 58 26 10 3 268 53 

2003 175 81 142 175 133 48 20 774 202 

Män 104 50 88 128 102 38 17 527 148 

Kvinnor 71 31 54 47 31 10 3 247 154 

2004 137 78 149 150 122 39 17 692 197 

Män 80 52 90 96 78 33 13 442 134 

Kvinnor 57 26 59 54 44 6 4 250 63 

2005 165 91 136 192 172 69 45 870 233 

Män 91 54 81 126 125 57 38 572 165 

Kvinnor 74 37 55 66 47 12 7 298 68 

2006 169 126 136 203 202 68 36 940 204 

Män 96 82 82 130 147 57 29 623 147 

Kvinnor 73 44 54 73 55 11 7 317 57 

2007 195 110 127 208 217 66 28 951 210 

Män 114 73 78 130 161 56 23 635 143 

Kvinnor 81 37 49 78 56 10 5 316 67 

2008 165 104 141 195 176 72 42 895 199 

Män 102 65 80 135 126 60 37 605 150 

Kvinnor 63 39 61 60 50 12 5 290 49 

2009 135 108 95 178 168 72 51 807 235 

Män 74 79 61 124 118 56 40 552 168 

Kvinnor 77 29 34 54 50 16 11 255 67 

2010 194 115 138 187 195 60 63 952 235 

Män 114 74 99 123 147 47 44 648 167 

Kvinnor 80 41 39 64 48 13 19 304 68 

2011 185 123 144 194 170 61 54 931 235 

Män 105 77 90 128 125 52 42 619 165 

Kvinnor 80 46 54 66 45 9 12 312 70 

1) Of which immediately taken into custody. 

LVM = Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents 

(Special Provisions) Act. 




19.11 

Vistelse i institutionsvård, intagna den 1 november 

Care in treatment centres/residential homes, admissions 

Socialtjänst 

Vårdtyp Type of care 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Intagna enligt SoL 1 Admissions under SoL 1 2 702 2 712 2 593 2 485 2 201 2 378 2 100 

Män Men 2 030 2 044 1 925 1 827 1 651 1 814 1 592 

Kvinnor Women 672 668 668 658 550 564 508 

Intagna enligt LVM 2 Admissions under LVM 2 236 276 265 244 241 285 276 

Män 145 179 186 151 160 183 170 

Kvinnor 91 97 79 93 81 102 106 

Summa Total 2 938 2 988 2 858 2 729 2 442 2 663 2 376 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 


19.12 

Län 

County 

Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i 

särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 

2011 efter ålder och kön, länsvis 

Number of elderly persons and persons with functional imparements 

in special forms of accommodation as of 1 October 2011 by age, sex 

and county 

Boende 

Residents 

80– år 65–79 år 0–64 år Samtliga 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Kvinnor Män Totalt 

Total 

Totalt 

Stockholm 9 359 2 967 1 861 1 445 987 16 619 

Uppsala 1 484 659 276 268 234 2 921 

Södermanlands 1 593 538 270 239 .. 2 640 


Jönköpings 2 321 906 388 312 181 4 108 

Kronobergs 1 277 532 179 164 95 2 247 

Kalmar 1 435 554 231 222 66 2 508 

Gotlands 333 127 58 41 29 588 

Blekinge 975 411 189 166 56 1 797 

Skåne 6 403 2 217 979 865 450 10 914 

Hallands 1 738 661 244 242 92 2 977 

Västra Götalands 8 646 3 337 1 412 1 323 750 15 468 

Värmlands 1 634 626 315 252 156 2 983 

Örebro 1 637 547 298 268 90 2 840 

Västmanlands 1 747 574 340 272 174 3 107 

Dalarnas 1 747 573 273 244 114 2 951 

Gävleborgs 1 828 705 327 247 85 3 192 

Västernorrlands 1 668 640 345 284 .. 2 937 

Jämtlands 947 383 191 164 55 1 740 

Västerbottens 1 632 689 376 271 53 3 021 

Norrbottens 1 740 704 429 339 186 3 398 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0309 resp. www.scb.se/SO0310). 



19.13 

Färdtjänst den 31 december 

Transport service for the elderly and disabled 

Län 

County 

Genomsnittligt antal resor per färdtjänstberättigad och län 1 

Average number of trips with transport service, by number of qualified 

and by county 1 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Stockholms 39 39 40 39 41 43 44 

Uppsala 47 40 40 38 35 37 36 

Södermanlands 21 22 22 23 23 25 25 

Östergötlands 45 45 44 42 42 38 42 

Jönköpings 33 32 30 39 36 35 37 

Kronobergs 24 23 24 21 24 26 27 

Kalmar 27 32 34 32 36 36 41 

Gotlands 19 20 17 18 19 18 19 

Blekinge 23 23 22 21 21 22 23 

Skåne 45 44 45 42 45 45 47 

Hallands 39 38 40 39 38 39 41 

Västra Götalands 25 25 26 27 29 29 29 

Värmlands 21 23 22 22 20 20 19 

Örebro 29 30 30 29 30 30 31 

Västmanlands 26 25 24 23 21 24 23 

Dalarnas 27 25 18 13 14 15 16 

Gävleborgs 26 25 26 21 22 22 21 

Västernorrlands 19 19 19 19 19 21 21 

Jämtlands 30 31 33 35 33 30 29 


Norrbottens 26 25 25 24 25 24 25 


1) Resor med riksfärdtjänst ingår inte. Excl. inter-municipal trips with transport service. 

Källa: Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst (www.trafa.se). 

19.14 

Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) och 

introduktionsersättning 

Social assistance and introductory benefits 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal biståndshushåll 1 

Recipient households 1 225 338 218 584 211 586 215 172 237 307 247 210 235 974 

Ensam man Single man 92 459 91 507 89 378 90 396 100 543 105 032 99 711 

Utan barn Without children 86 787 85 882 83 861 84 924 94 219 97 831 92 714 

Med barn With children 5 672 5 625 5 517 5 472 6 324 7 201 6 997 

Ensam kvinna Single woman 92 091 86 881 83 850 85 833 93 297 99 360 96 415 

Utan barn 55 517 52 973 51 202 53 063 58 137 61 046 58 943 

Med barn 36 574 33 908 32 648 32 770 35 160 38 314 37 472 

Gifta par (eller samboende) 

Married couples (or cohabiting persons) 40 087 39 451 37 459 38 051 42 143 41 508 38 479 

Utan barn 13 033 12 783 11 981 12 059 13 424 13 032 12 056 

Med barn 27 054 26 668 25 478 25 992 28 989 28 476 26 423 

Personer som fått bistånd 2 

Assistance recipients 2 406 743 392 466 378 552 384 671 422 320 437 050 418 039 

Procent 3 Percent 3 4,5 4,3 4,1 4,2 4,5 4,7 4,4 

Vuxna 2 Adults 2 271 607 264 191 254 761 258 858 284 407 294 017 281 172 

Män Men 136 634 135 029 130 540 132 216 146 322 150 611 142 886 

Kvinnor Women 134 973 129 162 124 221 126 642 138 085 143 406 138 232 

Barn Children 135 136 128 275 123 791 125 813 137 913 143 033 136 867 

1) Inkl. hushåll som enbart består av barn under 18 år eller med okänd hushållstyp. Incl. household without any adult and unknown type of 

household. 

2) Inkl. okänt kön. Incl. unknown sex. 

3) I procent av medelfolkmängden. Percent of the mean population. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt bistånd årsstatistik (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0203). 





Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013 

20 – Hälso- och sjukvård 


20.1 Ohälsa och sjukdom ............................ 377 

Ill-health and illness 

20.2 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 9 som brukar/brukat 

alkohol ........................................................... 379 

Pupils in compulsory school, year 9, selfassessment 

of using alcohol 

20.3 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol .......................... 380 

Pupils in secondary school year 2, selfassessment 

of using alcohol 

20.4 Andelen dagligrökare efter kön 

och ålder, procent ........................................ 381 

Everyday smokers, by sex and age, 

percent 

20.5 Andelen överviktiga i åldern 16 år 

och äldre efter kön, procent ........................ 382 

Overweight persons, by sex and age, 

percent 

20.6 Hälsotillstånd och sjuklighet i 

åldern 16 år och äldre efter kön och 

ålder 2011, procent ...................................... 383 

Self-assessment of state of health, by sex 

and age, percent 

20.7 Överviktiga samt därav feta efter 

kön i åldern 16 år och äldre, procent ......... 384 

Overweight and obese persons, by sex 

and age, percent 

20.8 Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

........................................................... 385 

Healthcare service 

20.9 Hälso- och sjukvårdspersonal 

inom landsting och primärkommuner 

den 1 november............................................ 386 

Medical personnel 

20.10 Genomsnittligt disponibla vårdplatser 

efter huvudman och huvudgrupp 

2011 .................................................... 387 

Available hospital beds by responsible 

authority, average 

20.11 De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga 

infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall .................................. 388 

The most common infectious diseases 

in Sweden subject to statutory reporting, 

number of reported cases 

20.12 Apotekens försäljning av läkemedel 

mot recept, exklusive dosdispenserade 

läkemedel .............................. 389 

Pharmacy retail sales, prescribed drugs 

excluding multi-dose drug dispensing 

20.13 Apotekens totalförsäljning av 

läkemedel, kronor ......................................... 389 

Pharmacy retail drug sales, SEK 

20.14 Utförda aborter ................................... 390 

Number of induced abortions 

20.15 Självmord ............................................ 391 

Suicides 

20.16 Döda efter dödsorsak och 

ålder, män ...................................................... 392 

Deaths by cause and age, men 

20.17 Döda efter dödsorsak och 

ålder, kvinnor ................................................ 395 

Deaths by cause and age, women 

20.18 Döda på grund av olyckshändelse 

........................................................ 398 

Deaths due to accidents 



20.1 

Ohälsa och sjukdom 

Ill-health and illness 

Drygt tre fjärdedelar av befolkningen i åldern 16 år och äldre anser att deras 

hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Bara 6 procent anser att deras hälsotillstånd 

är dåligt eller mycket dåligt. 


Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

varierar med ålder. Med stigande ålder minskar 

andelen personer som tycker att deras hälsotillstånd 

är bra. Andelen med bra hälsotillstånd 

tenderar att vara något högre bland män än 

bland kvinnor. 

Andel i åldern 16 år och äldre som anser sig ha 

gott eller mycket gott hälsotillstånd 2011 

Motsvarande andel bland män är något lägre 

(43 procent). Av kvinnorna uppger 15 procent 

att de har svåra besvär av långvarig sjukdom. 

Bland männen är andelen 10 procent. 

Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

har ett visst samband med sjukdomar 

och besvär, men det är inte samma sak att 

konstatera att man har en sjukdom som att 

uppleva sitt hälsotillstånd som dåligt. 

Mer än hälften av dem som har någon långvarig 

sjukdom, 62 procent av männen och 60 

procent av kvinnorna, bedömer ändå sitt hälsotillstånd 

som gott. 

Andel i åldern 16 år och äldre som anser sig ha 

gott eller mycket gott hälsotillstånd 2011 

Frågan om man har ”några kroniska eller långvariga 

sjukdomar eller besvär” eller om man 

”regelbundet tar medicin för någonting” fångar 

upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar 

och tillstånd. 

Ungefär hälften av kvinnorna i åldern 16 år 

och äldre (51 procent) uppger att de har någon 

långvarig sjukdom eller något långvarigt besvär. 

När befolkningen tillfrågas om de har ”några 

kroniska eller långvariga sjukdomar eller besvär” 

eller om man ”regelbundet tar medicin för 

någonting” är det sjukdomar i cirkulationsorganen 

(t.ex. högt blodtryck och hjärtinfarkt) och 

rörelseorganen (t.ex. reumatism) som oftast 

nämns. Sjukdomar som kan hänföras till endokrina 

systemet (t.ex. diabetes och struma) eller 

andningsorganen (t.ex. kronisk luftrörskatarr) 

är andra ofta nämnda sjukdomar eller besvär. 



Skattat antal personer i befolkningen, 16 år och 

äldre, med sjukdomar inom olika sjukdomsgrupper 

Sjukdomsgrupp Kvinnor Män Samtliga 

Sjukdomar relaterade 

till andningsorganen 316 000 219 000 534 000 

Sjukdomar relaterade 

till cirkulationsorganen 682 000 650 000 1 332 000 

Hjärtsjukdomar 138 000 228 000 366 000 

Högt blodtryck 519 000 408 000 927 000 

Endokrina systemets 

sjukdomar 458 000 292 000 749 000 

Diabetes 124 000 166 000 290 000 

Hudsjukdomar 76 000 76 000 153 000 

Matsmältningsorganens 

sjukdomar 195 000 129 000 323 000 

Sjukdomar i nervsystem 

och sinnesorgan 223 000 171 000 393 000 

Sjukdomar i skelettet 

och rörelseorganen 629 000 355 000 983 000 

Källa: Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden 

(ULF/SILC, 2011). 



20.2 


Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 9 som 

brukar/brukat alkohol 

Pupils in compulsory school, year 9, self-assessment of using alcohol 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2011 

Mellan åren 1989 och 1997 låg pojkarnas 

årskonsumtion kring 3,2 l ren alkohol (100 

procent). Året därefter skedde en ökning 

med en topp år 2000 för att sedan minska 

fram till 2007. Konsumtionen 2011 var 2,2 

liter. Det är den lägsta konsumtionsnivån för 

pojkar mellan åren 1989 och 2011 

Bland flickorna ökade årskonsumtionen 

från 1990-talets början fram till 2005. Framförallt 

var det en markant ökning under 

slutet av 1990- och början av 2000-talet. 

Den nuvarande konsumtionsnivån är 1,8 l, 

vilket är den lägsta sedan 1997. 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på 

dryckeslag 2011 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag kan man för pojkarnas del 

konstatera att starköl dominerar 2011. Därefter 

följer sprit och blanddrycker. Vinkonsumtionen 

utgör den minsta delen av den 

totala alkoholkonsumtionen. 

Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion 

är spritens och blanddryckernas 

dominerande ställning. 

Intensivkonsumtion av alkohol 1972–2011 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst en halv halvflaska sprit 1 ) eller en 

helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som svarat 

att de intensivkonsumerat minst någon 

gång i månaden. Andelen som intensivkonsumerar 

har under de senaste åren legat på 

ungefär samma nivå bland pojkar och flickor. 

1) Före år 2000 löd frågan – en halvflaska sprit. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 129 (www.can.se). 



20.3 

Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol 

Pupils in secondary school year 2, self-assessment of using alcohol 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2005–2011 

Som väntat låg den genomsnittliga totala 

årskonsumtionen 100-procentig alkohol 

högre bland eleverna i gymnasiets år 2 

jämfört med i årskurs 9. När mätningarna 

började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet 

ha en årskonsumtion i samma storleksordning 

som pojkarna i årskurs 9, 

knappt fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion 

har sedan dess legat stabilt 

och i årets undersökning uppskattades den 

till 4 liter. Gymnasiepojkarnas beräknade 

årskonsumtion har minskat sedan 2007. 

År 2011 drack de 5,5 liter alkohol per år, 

vilket är den lägsta nivån sedan undersökningen 

började. 

Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på 

dryckeslag 2011 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag utgjorde starkölskonsumtionen 

– följt av spritkonsumtionen – den 

största andelen bland pojkarna. 

Den minsta andelen av konsumtionen 

utgjorde vin. 

Bland flickorna var de vanligaste 

dryckerna sprit och blanddrycker. Utmärkande 

för flickornas konsumtion var att vin 

stod för 18 procent av den totala alkoholkonsumtionen. 

Detta tyder på att flickors 

konsumtionsmönster delvis förändras 

mellan årskurs 9 och gymnasiets år 2 

(jmf föregående tabell ). 

Intensivkonsumtion av alkohol 2005–2011 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst en halv halvflaska sprit eller en 

helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som svarat 

att de intensivkonsumerat minst någon 

gång i månaden. 

År 2011 var denna andel bland pojkarna 

47 procent och bland flickorna 40 procent. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 129 (www.can.se). 



20.4 

Andelen dagligrökare efter kön och ålder, procent 

Everyday smokers, by sex and age, percent 


Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101). 



20.5 

Andelen överviktiga i åldern 16 år och äldre efter kön, procent 

Overweight persons, by sex and age, percent 

Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101). 



20.6 


Hälsotillstånd och sjuklighet i åldern 16 år och äldre efter kön och 

ålder 2011, procent 

Self-assessment of state of health, by sex and age, percent 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Allmänt 

hälsotillstånd 1 är 

Svåra 

besvär 

av lång- 

Värk i muskler 

eller leder 5 

Gott 2 Dåligt 3 varig 

sjukdom 

Totalt Svår 

värk 

Värk i 

skuldror, 

nacke 

eller 

axlar 6 

Ryggvärk, 

höftsmärtor 

eller 

ischias 7 

Värk i 

händer, 

armbågar, 

ben eller 

knän 8 

Trött för 

jämnan 9 

Besvär 

med 

sömnen 

10 

Återkommande 

huvudvärk, 

migrän 11 

Besökt 

läkare 

för sjukdom 

(sen. 3 

mån.) 12 

Kvinnor 

Women 

16–19 87 3 8 49 13 31 25 16 12 25 18 32 

20–29 90 1 9 56 12 42 25 20 13 28 26 34 

30–39 87 5 10 59 19 42 35 26 19 29 21 34 

40–49 80 7 14 67 23 49 39 32 13 25 23 40 

50–59 76 8 21 70 31 50 43 45 16 36 19 35 

60–64 64 13 22 73 32 43 47 51 14 37 13 43 

65–69 74 5 17 70 24 36 41 44 8 33 9 41 

70–79 61 8 20 78 33 42 45 52 9 36 9 46 

80– 49 11 23 68 27 31 41 44 10 26 7 49 

20–64 81 6 14 64 23 45 37 33 15 30 21 36 

25–64 80 7 15 66 24 46 38 35 16 31 21 37 

Män 

Men 

16–19 93 0 2 23 4 9 9 14 3 17 6 24 

20–29 90 3 7 41 7 19 19 21 8 22 8 27 

30–39 88 5 6 47 10 25 25 20 12 22 11 23 

40–49 86 3 8 54 15 34 31 26 8 20 13 28 

50–59 75 6 15 60 21 37 34 33 11 23 10 31 

60–64 78 7 18 62 18 37 38 36 3 22 8 34 

65–69 74 5 12 57 14 28 31 29 3 19 8 36 

70–79 66 10 13 62 21 31 32 35 3 24 3 46 

80– 49 11 20 62 23 30 34 34 7 24 4 52 

20–64 84 4 10 52 14 30 29 26 9 22 10 28 

25–64 83 5 10 53 15 31 30 27 9 22 10 28 

1) General state of health. 

2) Good. 

3) Bad. 

4) Severe symptoms of long-term illness. 

5) Pain in muscles and joints, divided into of respondents in total and those with severe pain. 

6) Pain in shoulders or neck. 

7) Back pain, hip pain or sciatica. 

8) Pain in hands, elbows, legs or knees. 

9) Tired all the time. 

10) Trouble sleeping. 

11) Recurrent headaches, migraines. 

12) Been to doctor for illness (within the last 3 months). 

Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF). 



20.7 

Överviktiga samt därav feta efter kön i åldern 16 år och äldre, 

procent 

Overweight and obese persons, by sex and age, percent 

Kön/Ålder 

Sex /Age 

Överviktiga 

Overweight persons 

Därav feta 

Of whom obese persons 

1988 2002 2005 2008 1 2011 1988 2002 2005 2008 1 2011 

Kvinnor Women 

16–19 5 11 11 9 12 0 2 3 2 1 

20–29 11 21 19 19 21 2 5 4 5 7 

30–39 16 33 29 33 29 3 10 11 10 10 

40–49 27 35 34 41 46 7 8 10 11 11 

50–59 42 47 47 44 50 10 14 9 10 14 

60–64 44 57 51 44 49 12 14 15 15 12 

65–69 48 50 46 57 51 12 9 12 16 13 

70-79 43 50 58 51 55 8 14 21 14 16 

80– 30 38 40 37 44 4 7 11 7 9 

20–64 25 37 35 36 38 6 10 9 10 11 

25–64 27 39 37 38 40 6 10 10 10 11 

Män Men 

16–19 7 17 12 15 17 0 2 1 3 4 

20–29 20 36 30 34 34 2 7 4 7 8 

30–39 31 53 52 54 57 3 12 12 11 11 

40–49 45 59 61 67 60 7 13 14 14 8 

50–59 51 60 67 62 66 8 13 15 14 16 

60–64 59 69 67 67 61 9 14 20 13 16 

65–69 56 65 66 63 68 7 16 14 14 17 

70-79 44 56 54 58 59 7 9 8 11 15 

80– 41 42 40 46 50 10 5 6 3 7 

20–64 38 54 55 56 55 5 12 13 12 12 

25–64 41 57 58 60 59 6 13 14 13 13 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats. 

Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF). 



20.8 

Typ av vård 

Type of care 

Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

Healthcare service 


disponibla 

(fasta) 

vårdplatser 1, 2 

Hospital beds 

average 

available 

Utskrivningar 2 

Discharges 

Vårddagar, 

1 000-tal 2, 3 

Care-days 

Medelvårdtid 

2 , dagar 

Mean 

average 

stay, days 


Läkarbesök, Varav hos 

2, 4, 5 

totalt annan 

1 000-tal vårdgivare 5, 6 

Visits to 1 000-tal 

physicians Of which care 

1 000s provided by 

others than 

county/ 

regional 

councils 

Specialiserad vård Specialized care 25 477 1 584 944 8 347,5 5,3 13 164,8 3 172,3 

Somatisk vård Somatic care 21 041 1 482 404 6 849,2 4,6 12 077,3 2 844,4 

Psykiatrisk vård Psychiatric care 4 436 102 540 1 498,3 14,6 1 087,5 327,9 

Primärvård Primary health care 89 13 920 130,7 9,4 14 273,9 5 868,2 

Allmän läkarvård 7 General practice . . . . 13 989,7 5 790,9 

Summa Total 

2011 8 25 566 1 598 864 8 478,2 5,3 27 438,6 9 040,5 

2010 9 25 566 1 576 522 8 521,3 5,4 26 838,1 8 555,0 

2009 25 693 1 559 456 9 065,5 5,8 26 356,7 7 955,7 

2008 25 862 1 565 180,0 9 388,2 6,0 25 876,2 7 645,3 

2007 26 196 1 502 500,0 8 750,0 5,8 25 347,1 7 329,3 

2006 26 223 1 489 048,0 9 019,8 6,0 25 169,1 7 221,0 

2005 26 478 1 477 540,0 8 796,2 5,9 24 847,6 7 223,1 

2004 27 088 1 456 444,0 8 726,2 6,0 24 763,7 7 331,7 

2003 27 332 1 443 528,0 8 872,5 6,1 24 289,6 7 208,3 

2002 27 969 1 444 915,0 8 984,4 6,2 25 618,5 7 511,3 

2001 29 122 1 458 851,0 9 282,0 6,4 25 630,5 7 388,3 

2000 31 765 1 476 414,0 9 467,0 6,4 25 382,9 6 629,5 

1999 32 755 1 506 690,0 9 962,0 6,6 25 665,1 6 239,8 

1) 2001–2011: genomsnittligt disponibla vårdplatser; 1999–2000: fastställda vårdplatser. Fr.o.m. 2000 inkl. viss privat vård, 241 vårdplatser 

2000, 309 vårdplatser 2001, 658 vårdplatser 2002, 816 vårdplatser 2003, 1 018 vårdplatser 2004, 934 vårdplatser 2005, 880 vårdplatser 

2006, 916 vårdplatser 2007, 940 vårdplatser 2008, 1 151 vårdplatser 2009, 1 216 vårdplatser 2010 och 1 359 vårdplatser 2011. 

2) Egenproducerad verksamhet (förvaltning och landstings-/regionägt bolag) samt verksamhet producerad av annan vårdgivare. 

3) Vårddagar innefattar även vårdtid som hänför sig till år före utskrivningsåret. 

4) T.o.m. 2000 exkl. läkarbesök inom primärkommunal primärvård. 

5) Exkl läkarbesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. För 2010 var dessa besök totalt 567 400, varav hos annan vårdgivare 

141 600. För 2011 var dessa besök totalt 565 900, varav hos annan vårdgivare 147 900. 

6) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller ersättning enl. nationell taxa etc. 

7) Inkl. jourverksamhet. 

8) Vårdplatser: Stockholms läns landsting redovisar för 2011 fler enheter med sammanlagt 172 genomsnittligt disponibla vårdplatser. 

9) Vissa uppgifter är reviderade. Some of the figures are revised. 


Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0205); Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 



20.9 

Hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och 

primärkommuner den 1 november 

Medical personnel 

Sjukvårdspersonal Medical personnel 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

Läkare Physicians 27 600 28 300 29 400 29 100 29 300 29 500 30 200 

Per 100 000 invånare Per 100 000 inhab. 305 311 320 314 314 313 318 

Sjuksköterskor och barnmorskor m.fl. 

Nurses and midwives 83 700 86 100 88 200 71 500 71 400 71 000 72 300 

Sjukgymnaster Physiotherapists 6 100 6 200 6 200 6 000 5 900 5 800 5 800 

Arbetsterapeuter Occupational therapists 4 200 4 300 4 300 4 000 3 800 3 800 3 800 

Hörselvårdsassistenter m.fl. 

Audiological assistants 600 700 700 600 600 600 600 

Undersköterskor Assistant nurses 39 400 39 900 40 000 39 000 36 800 35 800 36 000 

Sjukvårdsbiträden Nursing auxiliaries 1 400 1 400 1 200 1 200 1 000 1 000 1 000 

Skötare m.fl. 

Nursing personnel at mental hospitals 11 100 11 100 11 000 10 800 10 200 9 700 9 400 

Tandläkare Dentists 4 300 4 300 4 300 4 100 4 100 4 100 4 100 

Per 100 000 invånare 48 47 47 44 44 44 43 

Tandtekniker Dental technicians 200 200 200 200 200 200 200 

Tandsköterskor och -hygienister 

Dental nurses and hygienists 9 600 9 500 9 500 9 100 9 000 8 900 8 900 

1) Från och med år 2008 används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Bland annat redovisas ledningspersonal 

för sig vilket möjliggör en bättre uppföljning av dessa grupper. Förändringarna innebär dock att det inte är möjligt att göra korrekta 

utvecklingstal med tidigare år. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 



20.10 


Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudman och 

huvudgrupp 2011 

Available hospital beds by responsible authority, average 

Huvudman 

Responsible authority 

Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp 

Hospital beds, average disposable 

Specialiserad 

somatisk 

vård 

Specialized 

somatic 

care 

Medicinsk 

korttidsvård 

Medical 

short-term 

care 

Därav 

Of which 

Kirurgisk 

korttidsvård 

Surgical 

short-term 

care 

Geriatrisk 

vård 

Geriatrics 

Övrig vård 1 

Other care 1 

Specialiserad 

psykiatrisk 

vård 

Specialized 

psychiatric 

care 

Summa 

specialiserad 

vård 

Specialized 

care, total 

Totalt 2 

Total 2 

Landsting/region 3 

County council/region 19 827 9 706 7 370 1 539 1 212 4 296 24 123 24 207 

Stockholms 3 3 111 1 340 1 153 482 136 770 3 881 3 881 

Uppsala 3 952 352 419 94 87 141 1 093 1 093 

Södermanlands 548 32 67 – 449 203 751 751 

Östergötlands 3 845 435 333 38 39 161 1 006 1 006 

Jönköpings 795 353 309 133 – 147 942 942 

Kronobergs 412 234 156 22 – 180 592 592 

Kalmar 517 250 212 55 – 101 618 618 

Gotlands 134 88 46 – – 13 147 147 

Blekinge 353 197 140 11 5 74 427 427 

Skåne 3 2 865 1 514 995 47 309 556 3 421 3 421 

Hallands 3 587 297 264 16 10 84 671 671 

Västra Götalands 3 3 460 1 806 1 313 286 55 819 4 279 4 279 

Värmlands 575 355 220 – – 102 677 677 

Örebro 3 710 381 296 33 – 135 845 845 

Västmanlands 3 586 349 201 31 5 122 708 708 

Dalarnas 658 301 260 68 29 135 793 793 

Gävleborgs 3 549 306 219 16 8 73 622 629 

Västernorrlands 3 500 268 179 53 – 185 685 685 

Jämtlands 289 163 126 – – 52 341 350 

Västerbottens 3 760 387 261 112 – 124 884 918 

Norrbottens 621 298 201 42 80 119 740 774 

Annan vårdgivare 4 

Other responsible 

authority 1 214 318 304 494 98 140 1 354 1 359 

Stockholm 5 979 207 225 494 53 121 1 100 1 100 

Uppsala 6 14 – 14 – – – 14 14 

Östergötlands 7 18 – 18 – – – 18 18 

Skåne 8 34 34 – – – – 34 34 

Hallands 9 84 37 47 – – – 84 84 

Västra Götalands 10 34 – – – 34 19 53 53 

Örebro 11 11 – – – 11 – 11 11 

Västmanlands 12 16 16 – – – – 16 16 

Gävleborgs 13 – – – – – – – 5 

Västernorrlands 14 10 10 – – – – 10 10 

Västerbottens 15 14 14 – – – – 14 14 

Hela riket Sweden 21 041 10 024 7 674 2 033 1 310 4 436 25 477 25 566 

1) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. Undistributed short-term care. 

2) I totalt ingår förutom specialiserad vård 89 vårdplatser inom primärvård. Including 89 hospital beds in primary health care. 

3) Egenproducerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt bolag. 

4) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enligt 

vårdavtal eller med ersättning enl. nationell taxa etc. 

5) S:t Görans sjukhus AB (292), Ersta sjukhus (66), Sophiahemmet (26), Brommageriatriken AB (123), Nackageriatriken AB (57), Stockholms 

sjukhem (69), Capio Geriatrik AB (123), Löwet Geriatrik (34), Nynäs Geriatrik (18), Handengeriatriken (48), Prima vuxenpsykiatri 

(32), Capio Maria AB (40), Löwet ASIH (11), Byle Gård (18), Maria Regina (13), BB Stockholm (21), Ortopediska huset (23), Stockholm 

Spine Center (26), Orthocenter Stockholm (16), Aleris specialistvård Nacka (14), Capio Anorexi (14), Mandometerkliniken Stockholm (16). 

6) Elisabethsjukhuset. 

7) Aleris Specialistvård Motala. 

8) Carema Närvård AB (Simrishamn). 

9) Reumatikersjukhuset Spenshult (64) och Movement Halmstad (20). 

10) Lundby sjukhus AB (12), Stadsmissionen Göteborg (19) och Carlanderska sjukhuset (22). 

11) Läkargruppen AB. 

12) Mitt Hjärta, Bergslagssjukhuset, Fagersta. 

13) Rosengård i Sandviken. 

14) Mellannorrlands Hospice AB. 

15) Axlagården. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 (www.skl.se). 



20.11 

De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall 

The most common infectious diseases in Sweden subject to 

statutory reporting, number of reported cases 

Sjukdom Disease 2007 2008 2009 2010 2011 

Klamydiainfektion Chlamydia infection 47 101 42 003 37 780 36 814 37 290 

Campylobacterinfektion Campylobacter infection 7 106 7 693 7 179 8 001 8 214 

ESBL 1 Extended Spectrum Betalactamase 2 106 2 957 3 755 4 984 5 678 

Salmonellainfektion Salmonella infection 3 933 4 194 3 054 3 606 2 885 

Hepatit C Hepatitis C 2 134 2 536 2 215 1 944 2 086 

Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) 

Meticillin-resistant S.aureus 1 128 1 314 1 480 1 580 1 884 

Hepatit B Hepatitis B 1 465 1 577 1 535 1 598 1 446 

Pneumokockinfektion (invasiv infektion) 

Streptococcus pneumoniae 1 441 1 789 1 618 1 457 1 361 

Giardiainfektion Giardia infection 1 419 1 533 1 211 1 312 1 045 

Den nya influensa A (H1N1) 1 Influenza A (H1N1) . . 10 968 137 1 041 

Gonorré Gonorrhoea 642 722 614 842 951 

Viral meningoencefalit Viral meningitis 486 585 546 734 934 

Tuberkulos Tuberculosis 497 545 643 683 595 

Enterohemorragisk E. Coli (EHEC) (infektion med) 

Enterohaemorragic E coli infection (EHEC) 263 304 228 334 478 

HIV-infektion 2 HIV infection 541 448 486 491 465 

Shigellainfektion Shigellosis 470 597 469 557 454 

Betahemolyserande grupp-A-streptokocker (GAS) (invasiv 

infektion) 

Beta hemolytic group-A-streptococci (GAS) (invasiv infection) 410 461 442 361 402 

Atypiska mykobakterier (infektion med) 

Atypical mycobacteria infection 388 399 410 374 387 

Cryptosporidium (infektion med) Cryptosporidium infection 110 148 159 392 380 

Harpest (tularemi) Tularemia 174 382 244 484 350 

Sorkfeber Nephropathia epidemica 2 195 569 53 416 350 

Yersiniainfektion Yersiniaosis 567 546 398 282 350 

Totalt 3 Total 3 77 345 74 230 77 918 69 660 70 945 

1) Anmälningspliktig från laboratorierna fr.o.m. 2009-02-01. 

2) Human Immune Deficiency Virus. 

3) Inkl. övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Including other infectious diseases in Sweden subject to statutory reporting. 


Källa: Smittskyddsinstitutet (www.smittskyddsinstitutet.se). 



20.12 


Apotekens försäljning av läkemedel mot recept, exklusive 

dosdispenserade läkemedel 

Pharmacy retail sales, prescribed drugs excluding multi-dose drug 

dispensing 

År 

Year 

AUP exkl. moms 1 , kr 

Total price, VAT excluded, 

SEK 

Förmån 2 , kr 

Cost of drug 

reimbursement system, 

SEK 

Varurader 3 

Prescription items 

Förpackningar 4 

Drug packages 

2000 18 849 022 912 13 969 648 658 57 486 917 75 281 522 

2001 19 821 723 767 14 736 792 668 58 724 372 76 516 457 

2002 21 305 543 500 15 922 944 328 60 172 090 76 901 236 

2003 21 302 016 488 15 961 764 707 60 461 927 75 671 973 

2004 21 172 237 677 15 664 017 970 61 381 985 76 188 100 

2005 21 192 030 260 15 561 810 791 62 455 678 77 364 852 

2006 21 772 952 271 15 808 244 586 63 774 483 78 645 690 

2007 22 691 136 435 16 412 565 040 65 258 429 80 274 139 

2008 23 456 480 819 16 990 014 256 66 663 439 81 978 472 

2009 23 667 288 623 17 006 737 726 67 464 956 82 678 278 

2010 23 685 354 113 16 861 090 411 68 420 312 83 667 502 

2011 24 183 039 703 17 242 029 771 69 872 444 85 090 441 

1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms. 

2) Landstingens kostnad för läkemedel inom läkemedelsförmånen. 

3) Antalet expeditionstillfällen av ett läkemedel, oavsett antal förpackningar. 

4) Antalet sålda förpackningar. 


Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se). 

20.13 

Apotekens totalförsäljning av läkemedel, kronor 

Pharmacy retail drug sales, SEK 

År 

Year 

Alla försäljningssätt 

1,2 

Total sales 

Handköp 

Shopping 

Förskrivning 

Prescribed drugs 

Vanlig förskrivning 

Regular prescripttions 

Dosdispenserade 

läkemedel 

Prescriptions for 

multi-dose 

dispensing 

Rekvisitioner 

Ordered drugs 

Sjukhus 

Hospitals 

Övriga kunder 

Other 

customers 

2000 24 653 376 223 1 846 526 389 18 849 022 912 1 337 323 918 2 204 197 195 416 305 808 

2001 26 229 622 479 2 006 942 908 19 821 723 767 1 619 305 996 2 370 825 018 410 824 791 

2002 28 288 557 249 2 195 517 025 21 305 543 500 1 804 190 792 2 574 055 359 409 250 574 

2003 28 906 290 083 2 413 816 573 21 302 016 488 1 901 840 258 2 870 325 078 418 291 686 

2004 29 599 514 796 2 570 947 891 21 172 237 677 1 926 284 137 3 467 732 496 462 312 595 

2005 30 440 371 732 2 769 527 637 21 192 030 260 1 914 908 483 4 107 522 543 456 382 810 

2006 31 970 148 457 3 008 356 421 21 772 952 271 1 929 501 743 4 805 028 244 454 309 778 

2007 33 916 954 709 3 254 212 629 22 691 136 435 2 043 401 883 5 455 798 764 472 404 999 

2008 35 648 973 373 3 461 106 480 23 456 480 819 2 220 247 486 6 039 057 687 472 080 901 

2009 36 607 812 863 3 720 222 036 23 667 288 623 2 279 348 706 6 478 527 633 462 425 865 

2010 36 698 642 600 3 545 490 334 23 685 354 113 2 365 447 398 6 742 225 873 360 124 882 

2011 37 274 321 754 3 522 982 924 24 183 039 703 2 195 841 022 7 070 783 610 301 674 495 

1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms. 

2) Sedan 2009 tillåts även viss läkemedelsförsäljning i övrig handel. Denna försäljning redovisas inte i denna tabell. 


Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se). 



20.14 

Utförda aborter 

Number of induced abortions 

Graviditetsveckor, 

Summa 1, 2 

fullgångna 2011 1 

Total 1, 2 

Completed weeks of gestation 1 

Ålder 

Age 

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40– 

–5 5 721 739 1 496 1 250 978 813 445 

6 9 440 1 302 2 536 1 977 1 643 1 289 693 

7 8 789 1 303 2 486 1 750 1 447 1 203 600 

8 5 720 994 1 562 1 136 878 770 380 

9 2 475 461 720 455 364 336 139 

10 1 721 307 544 309 260 204 97 

11 1 224 255 371 210 168 153 67 

12 547 102 165 88 79 76 37 

13 447 97 114 73 70 58 35 

14 372 68 95 70 58 55 26 

15 250 41 62 51 39 36 21 

16 198 32 53 33 23 32 25 

17 239 37 52 51 38 39 22 

18– 407 62 74 87 91 61 32 

Samtliga All abortions 

2011 1 37 696 5 818 10 361 7 571 6 166 5 144 2 636 

2010 1 37 693 6 389 10 068 7 495 6 124 5 073 2 542 

2009 1 37 524 7 007 9 664 7 282 6 019 4 999 2 473 

2008 2 38 053 7 561 9 636 7 274 5 902 5 091 2 551 

2007 2 37 205 7 584 9 160 7 102 6 003 4 937 2 204 

2006 2 36 045 7 532 8 638 6 740 5 851 4 904 2 360 

2005 2 34 978 6 941 8 067 6 514 5 965 5 052 2 420 

2004 2 34 454 6 681 7 823 6 519 6 045 5 115 2 249 

2003 2 34 473 6 589 7 930 6 544 6 156 5 105 2 139 

2002 2 33 365 6 503 7 614 6 416 5 895 4 973 1 959 

2001 2 31 772 5 664 7 108 6 587 5 939 4 627 1 832 

2000 2 30 980 5 217 6 849 6 559 5 928 4 543 1 877 

1999 30 712 4 673 6 788 6 573 6 393 4 438 1 847 

1998 31 008 4 533 6 911 6 765 6 463 4 416 1 920 

1997 31 433 4 374 7 256 7 007 6 568 4 341 1 887 

1996 32 117 4 362 7 720 7 421 6 496 4 246 1 872 

1995 31 441 4 195 7 547 7 407 6 164 4 157 1 971 

1994 32 293 4 477 8 030 7 602 5 974 4 143 2 067 

1993 34 169 4 839 8 533 8 167 6 227 4 195 2 208 

1992 34 849 5 338 8 768 8 089 5 988 4 283 2 383 

1991 35 788 6 152 9 250 7 971 5 869 4 136 2 410 

1990 37 489 6 791 9 822 8 066 5 733 4 461 2 616 

1) Information om graviditetslängd eller kvinnans ålder saknas för 0,3 procent. Bortfallet är inkluderat i summan. Information about 

completed weeks of gestation or age of the woman is missing for 0.3 percent. The nonresponse is included in the total. 

2) Inkl. okänd ålder. Incl. unknown age. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Hälsa och sjukdomar (1994–2007), Hälsa och sjukvård (2008–, www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0102); Statistiska meddelanden serie HS 46 (–1993). 




20.15 Självmord 

Suicides 

Kön 

Sex 

Antal självmord 

Number of suicides 

Självmord på 100 000 inv. 

Suicides per 100 000 inh. 

Dödssätt 

Number of suicides, by method 

–24 år 

years 

25– 

44 år 

45– 

år 

Summa 

Total 

15– 

24 år 

25– 

44 år 

45– 

år 

Hela 

befolkningen 

Whole 

population 

Förgiftning 

Poisoning 

Hängning, 

strypning 

Hanging, 

strangulation 

Dränkning 

Drowning 

Skott 

och 

sprängning 

Firearms, 

explosives 

Annat 

sätt 

Other 

methods 

Män 

Men 

1995 78 304 554 936 13,4 24,5 32,5 21,5 257 330 46 173 130 

1996 67 280 525 872 12,0 22,6 30,5 20,0 237 313 35 160 127 

1997 66 292 498 856 11,6 23,5 28,7 19,6 244 309 34 149 120 

1998 59 262 559 880 10,7 21,1 32,0 20,1 228 355 45 133 119 

1999 81 253 527 861 14,8 20,4 29,9 19,7 187 332 45 154 143 

2000 64 245 493 802 12,0 19,7 27,7 18,3 164 322 52 134 130 

2001 61 253 519 833 11,2 20,4 28,9 19,0 176 341 54 135 127 

2002 82 242 538 862 14,6 19,5 29,7 19,5 176 350 41 164 131 

2003 61 235 479 775 11,0 19,0 26,1 17,5 153 340 25 119 138 

2004 93 219 521 833 16,2 17,7 28,2 18,7 148 373 28 137 147 

2005 73 222 540 835 12,0 18,0 29,0 18,7 150 405 33 119 128 

2006 75 214 528 817 12,5 17,3 28,1 18,1 151 376 40 120 130 

2007 74 230 497 801 11,4 18,5 26,1 17,6 139 384 25 106 147 

2008 96 228 531 855 15,5 18,3 27,6 18,7 172 384 34 119 146 

2009 94 247 546 887 14,4 19,8 28,0 19,2 166 418 32 129 142 

2010 88 210 538 836 13,6 16,8 27,2 17,9 158 382 24 111 161 

Kvinnor 

Women 

1995 29 117 266 412 5,2 9,9 13,7 9,2 204 87 54 4 63 

1996 26 95 260 381 4,6 8,0 13,3 8,5 182 100 49 3 47 

1997 37 100 207 344 6,6 8,4 10,5 7,7 168 77 33 1 65 

1998 29 79 241 349 5,5 6,6 12,2 7,8 178 75 43 1 52 

1999 32 113 213 358 6,4 9,5 10,7 8,0 153 94 50 2 59 

2000 27 92 209 328 5,2 7,7 10,5 7,3 131 81 43 3 71 

2001 21 77 265 363 3,6 6,5 13,2 8,1 159 99 45 5 55 

2002 26 83 209 318 4,5 7,0 10,3 7,1 128 92 42 6 50 

2003 37 96 200 333 6,8 8,1 9,8 7,4 136 99 37 2 59 

2004 36 90 195 321 6,0 7,6 9,5 7,1 138 85 37 3 58 

2005 40 97 247 384 6,6 8,1 12,0 8,4 154 119 43 1 67 

2006 53 109 217 379 9,2 9,1 10,5 8,3 147 136 32 3 61 

2007 37 95 193 325 6,1 7,9 9,3 7,1 131 84 33 1 76 

2008 44 88 183 315 6,8 7,3 8,7 6,8 146 94 21 1 53 

2009 46 86 221 353 7,2 7,2 10,4 7,6 157 95 31 5 65 

2010 33 75 194 302 5,1 6,3 9,1 6,4 129 102 17 3 51 

Samtliga 

Both sexes 

1995 107 421 820 1 348 9,4 17,3 22,5 15,3 461 417 100 177 193 

1996 93 375 785 1 253 8,3 15,5 21,4 14,2 419 413 84 163 174 

1997 103 392 705 1 200 9,1 16,1 19,0 13,6 412 386 67 150 185 

1998 88 341 800 1 229 8,1 14,0 21,5 13,9 406 430 88 134 171 

1999 113 366 740 1 219 10,7 15,0 19,7 13,7 340 426 95 156 202 

2000 91 337 703 1 130 8,7 13,8 18,6 12,7 295 403 95 137 201 

2001 82 330 784 1 196 7,5 13,6 20,7 13,5 335 440 99 140 182 

2002 108 325 747 1 180 9,7 13,4 19,5 13,2 304 442 83 170 181 

2003 98 331 679 1 108 9,0 13,6 17,6 12,4 289 439 62 121 197 

2004 129 309 716 1 154 11,2 12,7 18,4 12,8 286 458 65 140 205 

2005 113 319 787 1 219 9,4 13,1 20,1 13,5 304 524 76 120 195 

2006 128 323 745 1 196 10,8 13,3 18,9 13,2 298 512 72 123 191 

2007 111 325 690 1 126 8,8 13,3 17,3 12,3 270 468 58 107 223 

2008 140 316 714 1 170 11,3 12,9 17,8 12,7 318 478 55 120 199 

2009 140 333 767 1 240 10,9 13,6 18,8 13,3 323 513 63 134 207 

2010 121 285 732 1 138 10,9 11,6 17,8 12,1 287 484 41 114 212 


Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer: 

(www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22). Ytterligare statistik, se 

(www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas). 



20.16 

Döda efter dödsorsak och ålder, män 

Deaths by cause and age, men 

Dödsorsak 

Cause of death 

Europeisk dödsorsakslista 

European listing 

Antal/ 

Standardiserade 

dödstal 

Number/ 

Standardized 

death 

rates 

Män 

Men 

2008 2009 2010 Därav i åldrarna 

Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 

01 Kap. I. Vissa infektions- 

och parasit- Antal 809 892 935 6 5 18 91 108 707 

sjukdomar Dödstal 17,6 19,3 20,0 10,2 0,7 1,0 7,5 24,1 221,6 

02 Tuberkulos Antal 21 29 16 – – – – 1 15 

Dödstal 0,5 0,6 0,3 – – – – 0,2 4,7 

03 Meningokockinfektion Antal 3 – 2 – 1 – 1 – – 

Dödstal 0,1 – 0,0 – 0,1 – 0,1 – – 

04 HIV Antal 13 18 8 – – – 6 – 2 

Dödstal 0,3 0,4 0,2 – – – 0,5 – 0,6 

05 Virushepatit Antal 39 53 41 – – 5 28 3 5 

Dödstal 0,9 1,1 0,9 – – 0,3 2,3 0,7 1,6 

06 Kap. II. Tumörer Antal 11 673 11 686 11 677 1 13 186 1 970 3 108 6 399 

Dödstal 254,7 252,6 250,1 1,7 1,8 9,8 162,3 694,2 2 006,1 

07 Maligna tumörer Antal 11 317 11 345 11 295 1 12 181 1 942 3 034 6 125 

Dödstal 246,9 245,2 241,9 1,7 1,6 9,6 160,0 677,7 1 920,2 

08 i läpp, munhåla och Antal 202 174 175 – – 2 53 62 58 

svalg Dödstal 4,4 3,8 3,7 – – 0,1 4,4 13,8 18,2 

09 i matstrupen Antal 262 302 309 – – 2 80 95 132 

Dödstal 5,7 6,5 6,6 – – 0,1 6,6 21,2 41,4 

10 i magsäcken Antal 417 412 378 – – 7 84 101 186 

Dödstal 9,1 8,9 8,1 – – 0,4 6,9 22,6 58,3 

11 i tjocktarmen Antal 857 886 846 – – 23 132 240 451 

Dödstal 18,7 19,2 18,1 – – 1,2 10,9 53,6 141,4 

12 i ändtarm och anus Antal 488 467 470 – – 3 98 148 221 

Dödstal 10,6 10,1 10,1 – – 0,2 8,1 33,1 69,3 

13 i levern och intrahe- Antal 360 380 403 – – 5 122 106 170 

patitiska gallgångarna Dödstal 7,9 8,2 8,6 – – 0,3 10,0 23,7 53,3 

14 i pankreas Antal 739 685 720 – – 7 162 251 300 

Dödstal 16,1 14,8 15,4 – – 0,4 13,3 56,1 94,1 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 943 1 874 1 958 – – 11 411 675 861 

lunga Dödstal 42,4 40,5 41,9 – – 0,6 33,9 150,8 269,9 

16 malignt melanom i Antal 301 282 281 – – 18 78 68 117 

huden Dödstal 6,6 6,1 6,0 – – 1,0 6,4 15,2 36,7 

17 i bröstkörtel Antal 10 18 6 – – – 2 – 4 

Dödstal 0,2 0,4 0,1 – – – 0,2 – 1,3 

18 i livmoderhalsen Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

19 i annan del av Antal . . . . . . . . . 

livmodern Dödstal . . . . . . . . . 

20 i äggstock Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

21 i prostata Antal 2 485 2 424 2 398 – – 1 128 444 1 825 

Dödstal 54,2 52,4 51,4 – – 0,1 10,5 99,2 572,1 

22 i njure Antal 322 344 288 – – 3 43 93 149 

Dödstal 7,0 7,4 6,2 – – 0,2 3,5 20,8 46,7 

23 i urinblåsan Antal 456 434 476 – – 2 60 112 302 

Dödstal 9,9 9,4 10,2 – – 0,1 4,9 25,0 94,7 

24 i lymfatisk och blod- Antal 979 1 076 1 012 – 5 34 154 249 570 

bildande vävnad Dödstal 21,4 23,3 21,7 – 0,7 1,8 12,7 55,6 178,7 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 134 114 121 1 1 5 14 16 84 

immunsystemet Dödstal 2,9 2,5 2,6 1,7 0,1 0,3 1,2 3,6 26,3 

26 Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

ämnesomsättnings- Antal 1 209 1 186 1 215 3 3 34 157 253 765 


27 Diabetes Antal 1 017 986 1 000 – – 21 124 205 650 

Dödstal 22,2 21,3 21,4 – – 1,1 10,2 45,8 203,8 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal/ 


dödstal 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 1 689 1 742 1 758 – – 24 133 149 1 452 

beteendestörningar Dödstal 36,8 37,7 37,6 – – 1,3 11,0 33,3 455,2 

29 Orsakade av alkohol Antal 238 236 214 – – 14 104 67 29 

Dödstal 5,2 5,1 4,6 – – 0,7 8,6 15,0 9,1 

30 Orsakade av droger Antal 25 18 23 – – 9 12 2 – 

Dödstal 0,5 0,4 0,5 – – 0,5 1,0 0,4 0,4 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1 362 1 408 1 512 6 11 55 171 289 289 

örat Dödstal 29,7 30,4 32,4 10,2 1,5 2,9 14,1 64,6 307,2 

32 Meningit (annan än Antal 11 10 12 3 4 4 1 

i grupp 03) Dödstal 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 0,9 0,3 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 17 742 17 315 17 054 3 2 130 1 683 2 650 12 586 

organens sjukdomar Dödstal 387,1 374,3 365,2 5,1 0,3 6,9 138,6 591,9 3 945,7 

34 Ischemiska hjärt- Antal 8 849 8 414 8 204 – – 37 1 029 1 427 5 711 

sjukdomar Dödstal 193,0 181,9 175,7 – – 2,0 84,8 318,7 1 790,4 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 4 846 4 393 4 292 – – 25 605 838 2 824 

Dödstal 105,7 95,0 91,9 – – 1,3 49,8 187,2 885,3 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 3 031 3 108 3 279 2 2 49 213 323 2 690 

(utom klaffel) Dödstal 66,1 67,2 70,2 3,4 0,3 2,6 17,5 72,1 843,3 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 3 470 3 349 3 111 – – 21 203 497 2 390 

kärl Dödstal 75,7 72,4 66,6 – – 1,1 16,7 111,0 749,3 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 890 2 773 2 551 4 2 22 199 407 1 917 

organens sjukdomar Dödstal 63,0 59,9 54,6 6,8 0,3 1,2 16,4 90,9 601,0 

38 Influensa Antal 13 29 6 – – – 1 1 4 

Dödstal 0,3 0,6 0,1 – – – 0,1 0,2 1,3 

39 Lunginflammation Antal 1 083 994 774 3 2 12 63 72 622 

Dödstal 23,6 21,5 16,6 5,1 0,3 0,6 5,2 16,1 195,0 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 341 1 273 1 280 – – 3 91 236 950 

i nedre luftvägarna Dödstal 29,3 27,5 27,4 – – 0,2 7,5 52,7 297,8 

41 Astma Antal 55 45 41 – – 1 5 4 31 

Dödstal 1,2 1,0 0,9 – – 0,1 0,4 0,9 9,7 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

Antal 1 526 1 396 1 387 1 – 33 337 310 706 

sjukdomar Dödstal 33,3 30,2 29,7 1,7 – 1,7 27,8 69,2 221,3 

43 Sår i magsäcken och Antal 191 172 130 – – 1 20 31 78 

tolvfingertarmen Dödstal 4,2 3,7 2,8 – – 0,1 1,6 6,9 24,5 

44 Sjukdomar i levern Antal 441 398 417 – – 12 201 130 74 

Dödstal 9,6 8,6 8,9 – – 0,6 16,6 29,0 23,2 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens sjuk- Antal 59 56 42 – – 3 4 35 

domar Dödstal 1,3 1,2 0,9 – – 0,2 0,9 11,0 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och Antal 141 123 149 – – 4 13 27 105 

bindväven Dödstal 3,1 2,7 3,2 – – 0,2 1,1 6,0 32,9 

47 Reumatoid artrit och Antal 29 34 30 – – – 3 4 23 

osteoartros Dödstal 0,6 0,7 0,6 – – – 0,2 0,9 7,2 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 625 642 602 – – 3 27 63 509 

organen Dödstal 13,6 13,9 12,9 – – 0,2 2,2 14,1 159,6 

49 Sjukdomar i njure Antal 428 465 419 – – 3 23 51 342 

och urinledare Dödstal 9,3 10,1 9,0 – – 0,2 1,9 11,4 107,2 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal . . . . . . . . . 

barnsängstid Dödstal . . . . . . . . . 

51 Kap XVI. Vissa Antal 59 72 69 65 3 1 – – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,3 1,6 1,5 110,9 0,4 0,1 – – – 

75– år 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal/ 


dödstal 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och 

kromosom- Antal 103 120 109 39 7 14 29 10 10 

avvikelser Dödstal 2,2 2,6 2,3 66,5 0,9 0,7 2,4 2,2 3,1 

53 Medfödda missbildningar 

av nerv- Antal 11 10 11 4 2 2 3 – – 

systemet Dödstal 0,2 0,2 0,2 6,8 0,3 0,1 0,2 – – 


av cirkulations- Antal 37 33 34 10 4 5 7 5 3 

organen Dödstal 0,8 0,7 0,7 17,1 0,5 0,3 0,6 1,1 0,9 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 082 1 283 1 826 30 10 100 329 321 1 036 

fynd och lab.fynd Dödstal 23,6 27,7 39,1 51,2 1,3 5,3 27,1 71,7 324,8 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 10 10 15 15 – – – – – 

Dödstal 0,2 0,2 0,3 25,6 – – – – – 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 644 827 1 397 15 10 100 327 318 627 

orsaker till död Dödstal 14,0 17,9 29,9 25,6 1,3 5,3 26,9 71,0 196,6 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 3 013 2 945 2 912 1 17 717 791 365 1 021 

till sjukdom och död Dödstal 65,7 63,7 62,4 1,7 2,3 38,0 65,2 81,5 320,1 

59 Olycksfall Antal 1 797 1 698 1 696 1 12 300 343 206 834 

Dödstal 39,2 36,7 36,3 1,7 1,6 15,9 28,3 46,0 261,5 

60 därav Transportolyckor Antal 335 292 223 1 6 100 65 29 22 

Dödstal 7,3 6,3 4,8 1,7 0,8 5,3 5,4 6,5 6,9 

601 Motorfordonsolyckor Antal 259 239 171 1 6 86 44 20 14 

på allmän väg Dödstal 5,7 5,2 3,7 1,7 0,8 4,6 3,6 4,5 4,4 

61 därav Fallolyckor Antal 488 445 481 – – 12 52 63 354 

Dödstal 10,6 9,6 10,3 – – 0,6 4,3 14,1 111,0 

62 därav Förgiftnings- Antal 269 306 300 – – 137 123 31 9 

olyckor Dödstal 5,9 6,6 6,4 – – 7,3 10,1 6,9 2,8 

63 Självmord och annan 

avsiktligt själv- Antal 855 887 836 – 1 297 330 107 101 

destruktiv handling Dödstal 18,7 19,2 17,9 – 0,1 15,7 27,2 23,9 31,7 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 47 50 62 – 3 36 21 1 1 

person Dödstal 1,0 1,1 1,3 – 0,4 1,9 1,7 0,2 0,3 

65 Skadehändelser med Antal 199 208 197 – 1 80 83 25 8 

oklar avsikt Dödstal 4,3 4,5 4,2 – 0,1 4,2 6,8 5,6 2,5 

Samtliga dödsorsaker Antal 44 116 43 753 43 919 160 74 1 346 5 947 8 080 28 312 

Total Dödstal 962,4 945,7 940,5 273,0 9,9 71,2 489,9 1 804,7 8 875,8 





75– år 



20.17 

Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor 

Deaths by cause and age, women 


Dödsorsak 

Cause of death 


European listing 

Antal/ 


dödstal 

Number/ 

Standardized 

death 

rates 

Kvinnor 

Women 


Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 

01 Kap. I. Vissa infektions- 

och parasit- Antal 887 1 032 1 029 10 2 9 52 91 865 


02 Tuberkulos Antal 41 30 18 – – 1 1 – 16 

Dödstal 0,9 0,6 0,4 – – 0,1 0,1 – 3,3 

03 Meningokockinfektion Antal 1 2 3 1 – 1 – – 1 

Dödstal 0,0 0,0 0,1 1,8 – 0,1 – – 0,2 

04 HIV Antal 5 10 3 – – 1 1 1 – 

Dödstal 0,1 0,2 0,1 – – 0,1 0,1 0,2 – 

05 Virushepatit Antal 23 24 14 – – – 7 3 4 

Dödstal 0,5 0,5 0,3 – – – 0,6 0,6 0,8 

06 Kap. II. Tumörer Antal 10 882 10 769 10 772 4 13 222 2 066 2 598 5 869 

Dödstal 234,7 230,5 228,8 7,2 1,9 12,3 172,8 556,2 1 222,2 

07 Maligna tumörer Antal 10 434 10 372 10 351 4 12 217 2 048 2 555 5 515 

Dödstal 225,1 222,0 219,8 7,2 1,7 12,0 171,2 547,0 1 148,4 

08 i läpp, munhåla och Antal 111 100 112 – 1 2 27 25 57 

svalg Dödstal 2,4 2,1 2,4 – 0,1 0,1 2,3 5,4 11,9 

09 i matstrupen Antal 100 117 99 – – – 17 29 53 

Dödstal 2,2 2,5 2,1 – – – 1,4 6,2 11,0 

10 i magsäcken Antal 268 257 284 – – 12 44 64 164 

Dödstal 5,8 5,5 6,0 – – 0,7 3,7 13,7 34,2 

11 i tjocktarmen Antal 959 907 950 – – 12 116 186 636 

Dödstal 20,7 19,4 20,2 – – 0,7 9,7 39,8 132,4 

12 i ändtarm och anus Antal 371 371 331 – – 5 50 70 206 

Dödstal 8,0 7,9 7,0 – – 0,3 4,2 15,0 42,9 

13 i levern och intrahe- Antal 232 254 237 – – 4 40 60 133 

patitiska gallgångarna Dödstal 5,0 5,4 5,0 – – 0,2 3,3 12,8 27,7 

14 i pankreas Antal 833 858 828 – – 7 152 228 441 

Dödstal 18,0 18,4 17,6 – – 0,4 12,7 48,8 91,8 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

Antal 1 668 1 663 1 664 – – 7 435 555 667 

bronk och lunga Dödstal 36,0 35,6 35,3 – – 0,4 36,4 118,8 138,9 

16 malignt melanom i Antal 196 217 189 – – 8 52 43 86 

huden Dödstal 4,2 4,6 4,0 – – 0,4 4,3 9,2 17,9 

17 i bröstkörtel Antal 1 512 1 378 1 395 – – 49 417 327 602 

Dödstal 32,6 29,5 29,6 – – 2,7 34,9 70,0 125,4 

18 i livmoderhalsen Antal 139 158 139 – – 15 48 26 50 

Dödstal 3,0 3,4 3,0 – – 0,8 4,0 5,6 10,4 

19 i annan del av Antal 321 353 358 – – 4 50 102 202 

livmodern Dödstal 6,9 7,6 7,6 – – 0,2 4,2 21,8 42,1 

20 i äggstock Antal 595 675 631 – – 18 173 193 247 

Dödstal 12,8 14,4 13,4 – – 1,0 14,5 41,3 51,4 

21 i prostata Antal , . . . . . . . . 

Dödstal , . . . . . . . . 

22 i njure Antal 248 198 221 – 1 1 26 64 129 

Dödstal 5,3 4,2 4,7 – 0,1 0,1 2,2 13,7 26,9 

23 i urinblåsan Antal 173 200 208 – – – 20 32 156 

Dödstal 3,7 4,3 4,4 – – – 1,7 6,9 32,5 

24 i lymfatisk och Antal 845 856 850 3 3 22 103 163 556 

blodbildande vävnad Dödstal 18,2 18,3 18,1 5,4 0,4 1,2 8,6 34,9 115,8 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 202 183 171 1 – 3 11 17 139 

immunsystemet Dödstal 4,4 3,9 3,6 1,8 – 0,2 0,9 3,6 28,9 

26 Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

ämnesomsättnings- Antal 1 287 1 187 1 209 2 10 11 73 117 996 


27 Diabetes Antal 982 953 936 – 2 6 51 94 783 

Dödstal 21,2 20,4 19,9 – 0,3 0,3 4,3 20,1 163,1 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal/ 


dödstal 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 3 272 3 189 3 331 – – 5 36 97 3 193 

beteendestörningar Dödstal 70,6 68,3 70,7 – – 0,3 3,0 20,8 664,9 

29 Orsakade av alkohol Antal 54 61 49 – – 1 20 15 13 

Dödstal 1,2 1,3 1,0 – – 0,1 1,7 3,2 2,7 

30 Orsakade av droger Antal 4 6 1 – – 1 – – – 

Dödstal 0,1 0,1 0,0 – – 0,1 – – – 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1 843 1 876 2 092 4 6 43 142 241 1 656 

örat Dödstal 39,8 40,2 44,4 7,2 0,9 2,4 11,9 51,6 344,8 

32 Meningit (annan än Antal 14 10 10 2 – – 2 4 2 

i grupp 03) Dödstal 0,3 0,2 0,2 3,6 – – 0,2 0,9 0,4 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 19 724 18 828 18 890 4 1 54 590 1 257 16 984 

organens sjukdomar Dödstal 425,5 403,0 401,2 7,2 0,1 3,0 49,3 269,1 3 536,7 

34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 7 639 7 138 6 808 – – 15 277 576 5 940 

domar Dödstal 164,8 152,8 144,6 – – 0,8 23,2 123,3 1 236,9 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 3 813 3 529 3 183 – – 13 185 352 2 633 

Dödstal 82,3 75,5 67,6 – – 0,7 15,5 75,4 548,3 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 4 241 3 951 4 375 2 – 11 82 152 4 128 

(utom klaffel) Dödstal 91,5 84,6 92,9 3,6 – 0,6 6,9 32,5 859,6 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 4 894 4 615 4 491 – – 18 151 276 4 046 

kärl Dödstal 105,6 98,8 95,4 – – 1,0 12,6 59,1 842,5 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 958 2 973 2 506 1 3 9 150 393 1 950 

organens sjukdomar Dödstal 63,8 63,6 53,2 1,8 0,4 0,5 12,5 84,1 406,1 

38 Influensa Antal 24 45 5 – – – – – 5 

Dödstal 0,5 1,0 0,1 – – – – – 1,0 

39 Lunginflammation Antal 1 174 1 085 702 1 3 6 19 36 637 

Dödstal 25,3 23,2 14,9 1,8 0,4 0,3 1,6 7,7 132,6 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 432 1 473 1 447 – – – 113 295 1 039 

i nedre luftvägarna Dödstal 30,9 31,5 30,7 – – – 9,4 63,2 216,4 

41 Astma Antal 88 106 88 – – – 7 5 76 

Dödstal 1,9 2,3 1,9 – – – 0,6 1,1 15,8 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

Antal 1 569 1 505 1 333 1 1 7 158 197 969 


43 Sår i magsäcken och Antal 196 181 166 – – 1 13 33 119 

tolvfingertarmen Dödstal 4,2 3,9 3,5 – – 0,1 1,1 7,1 24,8 

44 Sjukdomar i levern Antal 197 206 174 – – 1 67 63 43 

Dödstal 4,2 4,4 3,7 – – 0,1 5,6 13,5 9,0 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens sjuk- Antal 94 87 108 – – 1 2 4 101 

domar Dödstal 2,0 1,9 2,3 – – 0,1 0,2 0,9 21,0 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och Antal 333 313 320 – 1 4 22 39 254 

bindväven Dödstal 7,2 6,7 6,8 – 0,1 0,2 1,8 8,3 52,9 

47 Reumatoid artrit och Antal 135 138 108 – – 1 6 16 85 

osteoartros Dödstal 2,9 3,0 2,3 – – 0,1 0,5 3,4 17,7 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 568 552 524 1 1 2 18 33 469 


49 Sjukdomar i njure och Antal 391 396 359 1 1 2 18 27 310 

urinledare Dödstal 8,4 8,5 7,6 1,8 0,1 0,1 1,5 5,8 64,6 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal 6 6 3 – – 2 – – 1 

barnsängstid Dödstal 0,1 0,1 0,1 – – 0,1 – – 0,2 

51 Kap XVI. Vissa Antal 57 53 51 48 1 – 1 1 – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,2 1,1 1,1 86,6 0,1 – 0,1 0,2 – 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal/ 


dödstal 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och Antal 92 98 107 35 8 11 26 13 14 

kromosomavvikelser Dödstal 2,0 2,1 2,3 63,2 1,1 0,6 2,2 2,8 2,9 

53 Medfödda missbild- Antal 11 12 15 4 3 4 3 1 – 

ningar av nervsystemet Dödstal 0,2 0,3 0,3 7,2 0,4 0,2 0,3 0,2 – 


av cirkulations- Antal 26 26 24 11 3 1 4 2 3 


55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 855 2 001 2 407 22 10 46 164 190 1 975 

fynd och lab.fynd Dödstal 40,0 42,8 51,1 39,7 1,4 2,5 13,7 40,7 411,3 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 5 4 9 9 – – – – – 

Dödstal 0,1 0,1 0,2 16,2 – – – – – 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 589 706 1 208 13 10 46 158 185 796 

orsaker till död Dödstal 12,7 15,1 25,7 23,5 1,4 2,5 13,2 39,6 165,8 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 1 797 1 772 1 747 1 11 222 282 170 1 061 

till sjukdom och död Dödstal 38,8 37,9 37,1 1,8 1,6 12,3 23,6 36,4 220,9 

59 Olycksfall Antal 1 248 1 189 1 198 – 6 71 100 93 928 

Dödstal 26,9 25,4 25,4 – 0,9 3,9 8,4 19,9 193,2 

60 därav Transportolyckor Antal 116 94 81 – 4 24 23 8 22 

Dödstal 2,5 2,0 1,7 – 0,6 1,3 1,9 1,7 4,6 

601 Motorfordonsolyckor Antal 107 84 65 – 3 18 19 5 20 

på allmän väg Dödstal 2,3 1,8 1,4 – 0,4 1,0 1,6 1,1 4,2 

61 därav Fallolyckor Antal 403 376 394 – – – 13 33 348 

Dödstal 8,7 8,0 8,4 – – – 1,1 7,1 72,5 

62 därav Förgiftnings- Antal 80 78 98 – – 35 43 11 9 

olyckor Dödstal 1,7 1,7 2,1 – – 1,9 3,6 2,4 1,9 

63 Självmord och annan 

avsiktligt självdestruk- Antal 315 353 302 – 2 106 114 46 34 

tiv handling Dödstal 6,8 7,6 6,4 – 0,3 5,9 9,5 9,8 7,1 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 23 35 26 1 3 14 4 2 2 

person Dödstal 0,5 0,7 0,6 1,8 0,4 0,8 0,3 0,4 0,4 

65 Skadehändelser med Antal 107 102 111 – – 28 52 21 10 

oklar avsikt Dödstal 2,3 2,2 2,4 – – 1,5 4,3 4,5 2,1 

Samtliga dödsorsaker Antal 47 426 46 424 46 600 134 68 651 3 793 5 458 36 496 

Total Dödstal 1 023,0 993,6 989,7 241,8 9,7 36,0 317,2 1 168,5 7 599,9 





75– år 



20.18 

Kön Sex 

Olyckshändelse Accident 

Döda på grund av olyckshändelse 

Deaths due to accidents 

Samtliga 

Total 

Barn under 15 år 

Children under 15 years 

2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 

Män Men 1 726 1 824 1 797 1 698 1 696 25 15 18 23 13 

Transportolyckor 1 

Transport accidents 383 367 334 292 223 16 4 7 10 7 

Järnvägsolyckor 2 

Railway accidents – – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 

Motor vehicle accidents 307 301 265 244 189 14 4 6 5 7 

Andra olyckor i transport till lands 

Other transport accidents on land 43 30 44 29 17 2 – 1 5 – 

Olyckor i trafik till sjöss 

Water transport accidents 20 27 21 17 16 – – – – – 

Olyckor i lufttrafik 

Aircraft accidents 13 9 4 2 1 – – – – – 

Förgiftning Accidental poisoning 223 286 269 306 300 – 2 1 – – 

Fall 3 Accidental falls 444 439 488 445 481 1 – 1 2 – 

Maskinolyckor Machinery accidents 13 11 14 9 5 – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 

Accidents caused by fire, 

explosion, firearms or hot or 

corrosive substance 57 58 54 65 53 2 3 1 3 – 

Drunkning genom olyckshändelse 4 

Accidental drowning 86 90 82 71 46 4 2 3 6 5 

Skador av fallande föremål och 

ras 5 Blow from falling objects 17 30 15 13 17 – 3 – – – 

Skador av elektrisk ström 

Electric current 6 8 7 4 5 – 1 1 – 

Kvävning (även genom ras) 

Suffocation 60 47 45 47 49 2 1 1 1 – 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 

Freezing, hunger, thirst and 

exposure 25 28 26 33 36 – – – – – 

Skada av blixt Lightning 1 – 1 1 – – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 

Other accidents 411 460 462 412 481 – – 3 – – 

Kvinnor Women 1 134 1 202 1 248 1 189 1 198 9 15 8 16 6 

Transportolyckor 1 126 132 116 94 81 7 4 1 5 4 

Järnvägsolyckor 2 – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 109 117 104 86 75 3 4 1 5 3 

Andra olyckor i transport till lands 15 13 6 6 4 3 – – – 1 

Olyckor i trafik till sjöss 2 1 4 2 2 1 – – – – 

Olyckor i lufttrafik – 1 2 – – – – – – – 

Förgiftning 84 65 80 78 98 – 2 – – – 

Fall 3 342 356 403 376 394 – – – – – 

Maskinolyckor – 1 – – – – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 18 29 29 42 33 1 3 4 8 – 

Drunkning genom olyckshändelse 4 20 18 22 16 18 1 2 1 1 1 

Skador av fallande föremål och 

ras 5 – 2 – 2 2 – 3 – – – 

Skador av elektrisk ström – – – 1 1 – – – – – 

Kvävning (även genom ras) 44 39 39 36 44 – 1 1 1 – 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 17 19 12 17 24 – – – – – 

Skada av blixt – – 1 – – – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 483 541 546 527 422 – 0 1 1 1 

Samtliga 6 Both sexes 6 2 860 3 026 3 045 2 887 2 894 34 30 26 39 19 

1) Omfattar även olyckor utanför allmän väg. 2) Exkl. olyckor där motorfordon varit delaktiga. Dessa redovisas under motorfordonsolyckor. 

3) Frakturer utan angiven orsak redovisades tidigare som fall men redovisas fr.o.m. 1997 under övriga olyckshändelser. 

4) Exkl. drunkning genom trafikolycka vilket redovisas som trafikolycka. 5) Exkl. ras med kvävning som följd. 6) Korrigerad uppgift. 

Revised figure. 






Rättsväsende 


Foto: Alexander Löckert

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013 

21 – Rättsväsende 


21.1 Rättsväsende ........................................ 402 


21.2 Återfall i brott ........................................ 405 

Persons relapse into crime 

21.3 Brott mot enskilda personer ............... 407 

Persons subjected to different types of 

offences against the person, percent 

21.4 Personer som utsatts för brott 

mot enskild person 2010, andel inom 

respektive åldersgrupp i befolkningen ...... 409 

Persons subjected to different types of 

offences against the person, percent 

21.5 Personer som känt otrygghet 

vid utevistelse i sitt bostadsområde 

sen kväll 2011, procent ................................ 409 

Persons that do not feel safe in their 

neighbourhood at night, percent 

21.6 Anmälda brott åren 1950–2011 ........... 409 

Reported offences 

21.7 Anmälda brott per 1 000 av 

medelfolkmängden i de fem län med 

högst respektive lägst frekvens 2011 ........ 410 

Reported offences per 1 000 of mean 

population in the five counties with highest 

and lowest frequency respectively 

21.8 Uppklaringsprocent åren 

1950–2011 ..................................................... 410 

Cleared-up crimes, percent 

21.9 Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 

1975–2011 ............................................... 410 

All conviction decisions, total and by type 

of conviction 

21.10 Utsatta för brott mot enskild 

person 2010 i olika grupper, procent ......... 411 

Persons subjected to offences against 

the person in different groups, percent 

21.11 Anmälda brott ..................................... 412 

Reported crimes 

21.12 Anmälda brott 2011, länsvis.............. 413 

Reported crimes, by county 

21.13 Anmälda brott, uppklaringsprocent 

efter brottstyp ................................. 414 

Reported crimes, cleared-up crimes, 

percentage 

21.14 Personer misstänkta för brott 

efter brottstyp, ålder vid brottet och 

kön, 2011 ....................................................... 415 

Persons suspected of crimes, by type 

of offence, age at the time of crime and 

sex 

21.15 Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

............................................................... 416 

All conviction decisions, by principal 

offence 

21.16 Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

och lagföringstyp 2011 ....................... 417 

All conviction decisions, by principal 

offence and type of conviction 

21.17 Andel återfall inom 1, 2 och 3 

år av samtliga personer med en 

ingångshändelse, efter ålder ....................... 418 

Percentages of relapse into crime within 

1, 2 and 3 years for all persons with an 

intial event, by age 

21.18 Personer med en ingångshändelse 

och andel som återfallit i 

brott inom 3 år, efter kön och antal 

tidigare lagföringar under 5-årsperioden 

före ingångshändelsen ................ 419 

Persons with an initial event and percentage 

of relapse into crime within 3 

years, by sex and previous adjudications 

during 5 years before the initial event 

21.19 Kriminalvårdsanstalter och 

häkten samt intensivövervakning, 

nyintagna ....................................................... 420 

Prisons, remand prisons and intensive 

supervision with electronic monitoring, 

new inmates/new supervision cases 

21.20 Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning 

och frivård, genomsnittligt 

antal personer ................................. 420 

Average institutional and non-institutional 

populations 

21.21 Omhändertaganden av 

berusade personer ....................................... 421 

Persons taken into custody for drunkenness 

21.22 Frivård, nytillkomna övervakningsfall 

................................................... 421 

Non-institutional population, persons 

newly received for supervision 

21.23 Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

........................................ 422 

Cases in the general administrative 

courts 

21.24 Tingsrätter, inkomna mål och 

ärenden .......................................................... 423 

District Courts, incoming cases and 

other proceedings 



21.25 Tingsrätter, slutligt handlagda 

ärenden m.m. ................................................ 423 

District Courts, decided cases 

21.26 Lantmäteriet, registrerade 

inskrivningsärenden .................................... 424 

The Swedish mapping, cadastral and land 

registration authority, registered land 

registration matters 

21.27 Hovrätter, inkomna mål ...................... 424 

Courts of Appeal, incoming cases 

21.28 Högsta domstolen, ansökningar 

om prövningstillstånd ...................... 424 

The Supreme Court, applications for 

review of cases 

21.29 Nådeansökningar ............................... 424 

Petitions for pardon 


21.30 Rättshjälp, statens kostnader, 

miljoner kronor ..............................................425 

Legal aid, costs to the State, SEK 

millions 

21.31 Hyresnämnder och arrendenämnder, 

inkomna ärenden .........................425 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, 

incoming cases 

21.32 Riksdagens ombudsmän, 

inkomna ärenden ..........................................425 

The Parliamentary Ombudsmen, 

incoming cases 

21.33 Mål och ärenden vid vissa 

andra myndigheter ........................................426 

Cases and legal matters heard by 

certain other authorities 



21.1 Rättsväsende 


Under 2011 anmäldes cirka 1,4 miljoner brott, vilket är en ökning med 3 procent 

jämfört med året innan. Stöldbrott, brott mot person, skadegörelsebrott och narkotikabrott 

ökade jämfört med 2010. Även sett till ett längre tidsperspektiv har de anmälda 

brotten ökat. Bortsett från några enskilda år karaktäriseras utvecklingen sedan 1975 av 

en kontinuerlig ökning. Sedan 2002 har antalet anmälda brott ökat med cirka 181 000 

brott, vilket är en ökning med 15 procent 

I översikten nedan visas några sammanfattande 

uppgifter från Kriminalstatistik 2011. 

De beskriver vad som har inträffat i olika delar 

av rättsprocessen under året. Uppgifterna avser 

inte att redovisa ett ”rättsflöde”. En sådan jämförelse 

är inte möjlig då de olika siffrorna 

bygger på olika enheter och definitioner. De 

brott och insatser som inte lett till vidare åtgärder, 

redovisas inte i denna översikt. 

Mer än 100 000 våldsbrott 

Under 2011 anmäldes 117 000 våldsbrott (mord, 

dråp, misshandel, våldtäkt, fridskränkning, 

kvinnofridskränkning, rån och våld mot tjänsteman), 

vilket är en ökning med ungefär 3 procent 

jämfört med år 2010. De anmälda våldsbrotten 

motsvarade 8 procent av samtliga anmälda 

brott. Knappt 80 procent av de anmälda våldsbrotten 

utgjordes av misshandel, som har ökat 

med 45 procent i antal under den senaste tioårsperioden. 

Misshandelsbrott ökade 

År 2011 anmäldes 89 400 misshandelsbrott, vilket 

är en ökning med 2 procent jämfört med året 

innan. 

Cirka 21 procent av misshandelsbrotten riktades 

mot barn i åldern 0–17 år. Denna kategori är 

närmast oförändrad jämfört med föregående år. 

Misshandel mot barn 0–6 år ökade med 14 procent 

till 2 900 anmälda brott. Även misshandel 

mot barn 7–14 år ökade något, 3 procent, till 

9 293 brott, medan misshandel mot barn 15–17 

år minskade med 10 procent till cirka 6 900 brott. 

Misshandelsbrotten mot barn i åldern 7–17 år 

anmäls i hög grad av skolan, vilket slår igenom 

i statistiken på så sätt att färre brott anmäls 

under sommaren än under terminerna. Denna 

säsongsvariation finns inte för anmälda misshandelsbrott 

mot barn i åldern 0–6 år. 

Anmälda misshandelsbrott mot man 18 år eller 

äldre ökade med 3 procent till 42 400 brott. 

Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinna 18 

år eller äldre ökade med 2 procent till 28 000. 

Det gjordes även cirka 2 500 anmälningar om 

grov kvinnofridskränkning, vilket är samma 

antal som året innan. 



Anmälda sexualbrott 

År 2011 anmäldes cirka 17 100 sexualbrott, 

vilket är ungefär samma antal som år 2010. 

Anmälningar för köp av sexuella tjänster har 

gått ner mest antalsmässigt, vilket beror på att 

det året innan fanns enskilda koppleriärenden, 

där ett stort antal köp av sexuella tjänster 

noterats. 

Däremot har anmälningarna av våldtäkt gått 

upp under 2011. De anmälda våldtäkterna har 

ökat under de senaste tio åren. Ökningen har 

varit speciellt kraftig sedan en ny sexualbrottslagstiftning 

trädde i kraft den 1 april 2005. Den 

innebär att en del gärningar, som tidigare rubricerats 

som sexuellt utnyttjande, nu rubriceras 

som våldtäkt. I statistiken märks detta, förutom 

att antalet anmälda våldtäkter har ökat, även 

genom att antalet anmälda brott avseende 

sexuellt tvång och utnyttjande minskat sedan 

lagändringen. 

Färre anmälda butiksrån 

Antalet anmälda rån ökade med 5 procent 

under 2011. Totalt anmäldes ungefär 9 700 rån. 

Därav var 7 311 personrån, vilket är en ökning 

med 9 procent jämfört med året innan. De 

anmälda butiksrånen minskade med 14 procent 

till 780 brott. Det anmäldes 43 bankrån. Denna 

kategori är volymmässigt liten och uppvisar 

stora antalsmässiga variationer mellan åren. 

Stor andel stöld- och tillgreppsbrott 

Sett ur ett tioårsperspektiv har de anmälda 

stöldbrotten minskat och ligger nu på en nivå 

som är 21 procent lägre än år 2002. 


Men stöld- och tillgreppsbrotten utgör fortfarande 

en stor del av samtliga anmälda brott – nästan 

40 procent. Totalt anmäldes 537 000 sådana 

brott under 2011, vilket är en ökning med 3 procent 

jämfört med föregående år. Ökningen kan 

till viss del förklaras med att fler har anmält 

cykelstölder, bostadsinbrott och fickstölder. 

Kraftig minskning av anmälda bilbrott 

De anmälda bilbrotten har minskat under de 

senaste tio åren. Under 2011 anmäldes 20 000 

biltillgrepp och 68 700 stölder ur och från 

motordrivet fordon. Sedan 2002 har antalet 

biltillgrepp minskat med 67 procent, medan 

antalet stölder ur och från motordrivet fordon 

minskat med 55 procent. 

Även antalet cykelstölder, har minskat under 

de senaste tio åren, trots den tillfälliga uppgången 

2011. År 2011 anmäldes 65 700 cykelstölder, 

vilket är 17 procent färre än 2002. Sedan 

1993, då den högsta nivån nåddes, har antalet 

anmälda cykelstölder ungefär halverats. 

Skadegörelsebrott har ökat 

År 2011 anmäldes cirka 167 600 skadegörelsebrott, 

vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 

föregående år. De anmälda skadegörelsebrotten 

har totalt sett ökat med 19 procent sedan 2002. 

Den största delen av denna ökning skedde 

under perioden 2006–2008. 

Måttet uppklaringsprocent 

Antalet uppklarade brott är ett mått på polisens, åklagarens och övriga brottsutredande 

myndigheters arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de brottsanmälningar som upprättats. 

Begreppet uppklarat betyder antingen att en person bundits till brottet eller att brottet har 

klarats upp på annat sätt. Den första betydelsen benämns här personuppklarat och innebär att 

åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse meddelats. Det är ett grovt mått 

på de brottsutredande myndigheternas förmåga att binda gärningspersoner till det anmälda 

brottet. Den andra betydelsen benämns teknisk uppklaring och innebär att det beslutats om en 

annan typ av klarläggande, till exempel (genom nedläggningsgrunderna) att man inte kan 

styrka att ett brott begåtts eller att den misstänkta personen inte är straffbar (under 15 år). 

Resterande brott är ouppklarade eller under utredning. 

Uppklaringsprocenten definieras som antalet brott som klarats upp under ett år (anmälda 

samma år eller tidigare) i procent av antalet anmälda brott samma år. 



4 av 10 brott klarades upp 2011 

Den totala uppklaringsprocenten, som omfattar 

både personuppklarade och tekniskt uppklarade 

brott, minskade med 1 procentenhet 

jämfört med året innan, till 38 procent år 2011. 

Personuppklaringsprocenten uppgick till 18 

procent och den tekniska uppklaringsprocenten 

till 20 procent. Den totala uppklaringsprocenten 

minskade från början av 1980-talet till år 1996. 

Den största minskningen skedde mellan åren 

1994–1996. Därefter har uppklaringsprocenten 

ökat kontinuerligt, med undantag för enskilda 

år, och ligger idag på ungefär samma nivå som 

under första delen av 1980-talet. 

Nivån på uppklaringen skiljer sig åt mellan 

olika brottstyper 

Det finns stora skillnader i uppklaringsprocenten 

mellan olika brottstyper. Till viss del beror 

det på att brotten är olika svåra att klara upp. 

För några brottstyper, som till exempel trafikbrott, 

narkotikabrott och butikstölder finns det 

redan vid anmälan en identifierad misstänkt 

person, vilket leder till en hög uppklaringsprocent. 

Andra brott, där det sällan finns en identifierad 

misstänkt person, är mer svåruppklarade. 

Det gäller exempelvis cykelstölder, där de flesta 

anmälda brotten förblir ouppklarade. 

Hälften av våldsbrotten klaras upp 

För våldsbrott finns det relativt ofta en identifierad 

misstänkt person, vilket gör att uppklaringsprocenten 

är förhållandevis hög jämfört 

med andra brottstyper. 

Trenden under den senaste tioårsperioden 

visar på en ökning av både de anmälda och de 

personuppklarade våldsbrotten. De anmälda 

brotten har dock periodvis ökat i en högre grad, 

vilket medför att personuppklaringsprocenten 

varit svagt nedåtgående. 

År 2011 uppgick personuppklaringsprocenten 

till 18 procent, vilket är oförändrat jämfört 

med föregående år. Utvecklingen av den totala 

uppklaringsprocenten för våldsbrott var nedåtgående 

fram till 2001. Därefter ökade nivån 

något, för att sedan ligga relativt konstant de 

senaste åren. År 2011 uppgick den till 48 procent. 

Uppklaringen av våldtäktsbrott varierar 

mellan olika år 

Utvecklingen av uppklarade våldtäktsbrott bör 

generellt sett tolkas med försiktighet, eftersom 

enskilda ärenden och händelser som omfattar 

ett stort antal brott i hög grad kan påverka 

statistiken. Därför är det inte ovanligt med stora 

variationer mellan olika år. Personuppklaringsprocenten 

för våldtäkter ökade från 19 till 21 

procent mellan åren 2010 och 2011. Samtidigt 

ökade den tekniska uppklaringsprocenten från 

31 till 32 procent. Sammantaget ökade den 

totala uppklaringsprocenten från 50 till 53 procent 

2011. 

En tredjedel av rånbrotten klaras upp 

År 2011 var personuppklaringsprocenten för 

rånbrott 13 procent och den tekniska uppklaringsprocenten 

19 procent. Sammantaget innebär 

det att den totala uppklaringsprocenten 

uppgick till 32 procent, vilket är en minskning 

med 2 procentenheter från föregående år. 

Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten 

legat konstant runt 13 

procent. Däremot har den totala uppklaringsprocenten 

ökat från 23 till 32 procent mellan 

åren 2002–2011. 

Låg uppklaringsprocent för stöldbrotten 

Personuppklaringen är generellt sett låg för 

stöld- och tillgreppsbrott (undantaget är butiksstölder), 

eftersom det är sällsynt att det finns en 

identifierad gärningsperson för brottet. 

År 2011 var personuppklaringsprocenten 7 

procent. Även den tekniska uppklaringsprocenten 

var låg och uppgick till 9 procent, varför den 

totala uppklaringen kom att uppgå till 16 procent. 

Under den senaste tioårsperioden har 

personuppklaringsprocenten ökat något från 6 

procent under början av perioden till 7 procent 

under den senare delen. Även den tekniska 

uppklaringsprocenten och därmed likaså den 

totala uppklaringsprocenten har ökat. Den 

senare har ökat från 10 till 16 procent mellan 

åren 2002–2011. 

Hur pass stor andel av brotten som klaras upp 

varierar mellan olika typer av stöldbrott. År 2011 

uppklarades 5 procent av stölder ur och från 

motorfordon, 16 procent av biltillgreppen och 64 

procent av butiksstölderna (inkl. snatteri). 

Få skadegörelsebrott klaras upp 

År 2011 klarades 10 procent av skadegörelsebrotten 

upp (4 procent personuppklarade och 6 

procent tekniskt uppklarade). Mellan 1983 och 

1996 halverades den totala uppklaringsprocenten. 

Sedan dess har den legat på en förhållandevis 

konstant nivå strax över 10 procent. 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2011 

(www.bra.se). 



21.2 

Återfall i brott 

Persons relapse into crime 

Var fjärde person som lagförts eller frigivits begår brott på nytt inom ett år. 

Inom två år är andelen drygt en tredjedel och inom tre år återfaller två av fem. 

Kvinnor återfaller mer sällan än män, precis som äldre återfaller mer sällan än 

yngre. Detsamma gäller för personer utan tidigare brottsbelastning jämfört med 

personer med många tidigare belastningar. 


Återfall i brott beskriver andelen lagförda personer 

som återfallit i ny lagförd brottslighet 

inom ett, två respektive tre år. Eftersom inte alla 

som återfaller i brott blir lagförda, redovisas inte 

den faktiska lagföringsfrekvensen utan endast 

den registrerade. 

Två av fem återfaller i brott inom tre år 

Av de 74 000 personer (15 100 kvinnor och 

58 900 män) med en ingångshändelse år 2005 

återföll 26 procent inom ett år, 36 procent inom 

två år och inom tre år hade 41 procent återfallit. 

Det innebär att majoriteten av de återfall som 

skett under en treårsperiod inträffar redan inom 

ett år från ingångshändelsen. 

Med en ingångshändelse avses en frigivning 

från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, 

avslutad intensivövervakning samt lagakraftvunnen 

dom eller lagföringsbeslut med 

andra påföljder. 

Andel av samtliga med en ingångshändelse 

2003–2005 som återfallit i brott inom ett, två 

respektive tre år 

Män återfaller oftare i brott 

Återfallsandelen skiljer sig tydligt åt mellan 

könen. Inom det första året efter ingångshändelsen 

hade 18 procent av kvinnorna återfallit, 

inom två år var det 25 procent och inom tre år 

var andelen 29 procent. 

Nästan lika stor andel av männen, 28 procent, 

hade återfallit redan inom ett år. Inom två år var 

det 38 procent och inom tre år var andelen 

återfall bland männen 44 procent. 

Andel kvinnor och män med en ingångshändelse 

2005 som återfallit i brott inom ett, 

två respektive tre år 

Skillnader i återfall mellan män och kvinnor 

Nära hälften av personerna med en ingångshändelse 

år 2005 som var i åldern 18–20 år och 

21–39 år återföll i brott inom tre år. Redan inom 

ett år har nästan en tredjedel av samtliga 

personer i åldersgruppen 21–39 år återfallit. 

Minst vanligt är det att de som är 60 år och 

äldre återfaller i brott. Inom tre år hade endast 

en femtedel av dessa återfallit. Även ungdomar 

i åldern 15–17 år uppvisade en lägre återfallsandel, 

en dryg tredjedel återföll inom tre år. 

En jämförelse mellan könen visar att män i 

åldern 18–20 år hade högst återfallsandel. Drygt 

hälften av dem (52 procent) återföll i brott inom 

tre år. Lägst återfallsandel hade kvinnor i 

åldrarna 15–17 år och kvinnor som är 60 år eller 

äldre. I båda de grupperna uppgick andelen 

återfall till 17 procent inom tre år. Högst återfallsandel 

bland kvinnor hade de i åldersgruppen 

40–59 år. Inom tre år hade 37 procent 

återfallit i brott. Skillnaderna mellan könen är 

således störst i de lägre åldersgrupperna 15–17 

år respektive 18–20 år. 



Andel kvinnor och män som återfallit i brott 

inom tre år, efter ålder, 2005 

Stor risk för återfall bland tidigare dömda 

Risken för återfall ökar tydligt med tidigare 

brottsbelastning. Av de personer som hade 9 

eller fler tidigare belastningar hade 82 procent 

återfallit i brott inom ett år från ingångshändelsen 

2005. Efter tre år uppgick andelen till 94 

procent. Även bland dem som hade 4–8 tidigare 

belastningar var återfallsandelen hög. Inom tre 

år hade 84 procent av dem återfallit i brott. Med 

tidigare belastningar avses här laga kraftvunna 

domar eller andra lagföringsbeslut fem år före 

ingångshändelsen. 

Mer än 40 000 personer hade ingen tidigare 

belastning och utgör den största delen av 

populationen, 54 procent. Bland dem som inte 

hade någon tidigare belastning återföll en 

femtedel i brott någon gång under den treåriga 

uppföljningsperioden. 

När det gäller andel återfall inom tre år är 

skillnaden mellan könen störst bland dem som 

inte hade någon tidigare belastning. Bland kvinnor 

utan tidigare belastning hade 17 procent 

återfallit i brott inom tre år medan andelen 

bland män utan tidigare belastning uppgick till 

24 procent. Bland dem som hade 9 eller fler 

tidigare belastningar uppgick återfallsandelen 

inom tre år för kvinnor till 90 procent och för 

männen till 94 procent. 

Av de 74 000 med en ingångshändelse 2005 är 

det endast 4 procent, 3 240 stycken, som har 9 

eller fler tidigare belastningar. 

Andel personer med visst antal tidigare lagföringar 

(fem år före ingångslagföringen) som 

återfallit i brott inom ett, två respektive tre år, 

2005 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2011 

(www.bra.se). 




21.3 


Brott mot enskilda personer 

Persons subjected to different types of offences against the person, 

percent 

Nästan var fjärde person utsattes för något brott 2010. Men utsattheten är inte 

jämnt fördelad – hälften av alla brott mot enskilda personer riktade sig mot en 

hundradel av befolkningen. 

Två miljoner brott 

Nästan var fjärde person (23 procent) i åldern 

16–79 år utsattes för ett eller flera brott under 

2010. Var nionde person i befolkningen utsattes 

för något av de brott som tillhör kategorin brott 

mot enskild person (misshandel, hot, sexualbrott, 

personrån, bedrägeri och trakasserier). I 

faktiska tal handlar det sammantaget om drygt 

1 900 000 brottshändelser mot enskild person. 

Vanligast var hot och trakasserier (nära 4 procent). 

Omkring 1 procent utsattes för sexualbrott 

och personrån. 

Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för olika 

typer av brott mot enskilda personer 2010 

Skattat 

antal utsatta 

personer 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) utsatta 

i 

befolkningen 

Skattat 

antal händelser 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) anmälda 

händelser 

Hot 300 000 4,1 732 000 31 

Misshandel 172 000 2,4 336 000 37 

Sexualbrott 54 000 0,7 159 000 23 

Personrån 75 000 1,0 95 000 57 

Bedrägeri 216 000 3,0 344 000 40 

Trakasserier 

256 000 3,5 

1 

19 2 

Något brott 

av ovanstående 

830 000 11,4 1 921 000 33 

personrån och bedrägerier, medan kvinnor 

utsätts i större omfattning för sexualbrott och 

trakasserier. 

Utsatthet för brott mot enskild person. 

Andel (%) inom resp. grupp i befolkningen 

Utsatt för … Kvinnor Män 

… hot 4,5 3,7 

… misshandel 1,7 3,0 

… sexualbrott 1,2 0,3 

… personrån 0,7 1,3 

… trakasserier 4,3 2,7 

… bedrägeri 2,4 3,5 

… något brott av 

ovanstående 11,0 11,8 

Kvinnor som utsätts för hot, trakasserier och 

misshandel är i högre grad bekanta eller närstående 

med gärningspersonen än vad män som 

utsätts för samma typ av brott är. Skillnaden är 

störst i fråga om misshandel. Hot och misshandel 

mot kvinnor sker oftast i hemmet, i skolan 

eller på arbetsplatsen, medan männen till största 

delen hotas eller misshandlas på allmän plats. 

Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott 

som utförts av närstående person 2010 

1) När det gäller trakasserier inhämtas inte information om varje 

enskild händelse varför ingen skattning av antalet händelser 

kan göras. 

2) Andel utsatta personer som polisanmält en eller flera händelser. 

Detta eftersom trakasserier inte räknas i antal händelser. 

Kvinnor och män drabbas av brott mot enskild 

person i ungefär lika stor utsträckning, men 

typen av brott skiljer sig i viss mån åt. Män 

riskerar i högre grad bli föremål för misshandel, 




som skett på allmän plats 2010 


som skett i bostaden 2010 

Generellt gäller att yngre drabbas av brott i 

högre omfattning än äldre. 

Många brott mot få personer 

En stor andel av brottsligheten mot enskild person 

(50 procent) begås mot en liten del av befolkningen 

(1,2 procent). Denna grupp utsattes 

för fyra eller fler brott under 2010. 

En tredjedel av samtliga brott mot enskilda personer 

anmäls till polisen. Anmälningar om personrån 

ligger i topp (57 procent) medan trakasserier 

och sexualbrott anmäls i minst utsträckning 

(19 respektive 23 procent). 

Bostadsort spelar in 

Brott mot enskilda personer är något vanligare i 

storstadslänen, medan egendomsbrott mot hushåll 

inte följer detta mönster. 

Svenskarna ett tryggt folk 

Större delen av Sveriges vuxna befolkning oroar 

sig inte nämnvärt över att själva utsättas för 

brott. 5 av 6 känner sig trygga när de går ut 

ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde. 

Även om befolkningen i Sverige inte är speciellt 

oroade för att själva bli föremål för brott, 

oroas många över brottsligheten i samhället. En 

fjärdedel är antingen ganska mycket eller 

mycket oroade över detta. 72 procent upplever 

att brottsligheten i samhället ökat och 27 

procent menar att den ökat kraftigt. 

De som känner sig mest otrygga är kvinnor, 

äldre och utrikes födda. Dessa grupper väljer i 

högre grad än andra en annan väg när de ska 

någonstans, eller avstår helt från någon aktivitet 

i rädsla för att utsättas för brott. 

I siffror talat, känner 7 procent av männen 

och 25 procent av kvinnorna sig ganska eller 

mycket otrygga när de vistas ute en sen kväll. 

Vissa undviker helt att gå ut när mörkret lagt 

sig över nejden. När det gäller äldre, 75–79 år, 

känner sig en fjärdedel otrygga utomhus när 

mörkret fallit. 28 procent av de utrikes födda 

och 13 procent av dem med svensk bakgrund 

känner otrygghet vid sådan utevistelse. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå: Rapport 2012:2 NTU 

2011 (Nationella trygghetsundersökningen), Om utsatthet, 

trygghet och förtroende (www.bra.se/publikationer). 



21.4 


Personer som utsatts för brott mot enskild person 2010, andel 

inom respektive åldersgrupp i befolkningen 

Persons subjected to different types of offences against the person, 

percent 

Brott mot person drabbar yngre personer i 

större utsträckning än medelålders och 

äldre. Detta gäller för samtliga brottstyper 

mot enskild person (hot, misshandel, 

sexualbrott, personrån, trakasserier och 

bedrägerier). Män och kvinnor utsätts i 

ungefär lika stor utsträckning för brott mot 

person totalt sett, men utsattheten varierar 

mellan könen för olika brottstyper. Hot, 

sexualbrott och trakasserier drabbar kvinnor 

i större utsträckning medan män i större 

utsträckning utsätts för misshandel och 

personrån. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport 

2012:2 Nationella trygghetsundersökningen 2011 

(www.bra.se). 

21.5 

Personer som känt otrygghet vid utevistelse i sitt bostadsområde 

sen kväll 2011, procent 

Persons that do not feel safe in their neighbourhood at night, percent 

De allra flesta känner sig trygga i sitt 

bostadsområde om de går ut en sen kväll, 

men var sjätte person (16 procent) känner 

sig otrygg. När det gäller otrygghet vid 

utevistelse sen kväll är skillnaderna mellan 

könen stor. Av männen svarade 7 procent 

att de känner sig ganska eller mycket 

otrygga eller att de inte går ut på grund av 

otrygghet, vilket ska jämföras med 25 

procent av kvinnorna. Speciellt stor andel 

otrygga finns bland äldre kvinnor. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport 

2012:2 Nationella trygghetsundersökningen 2011 

(www.bra.se). 

21.6 

Anmälda brott åren 1950–2011 

Reported offences 

Ungefär sju gånger fler brott anmäldes 

2011 än 1950. Antalet anmälda brott har 

allt sedan 1985 legat över en miljon per 

år. 2011 anmäldes drygt 1 400 000 brott. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, 

Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.7 

Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden i de fem län med 

högst respektive lägst frekvens 2011 

Reported offences per 1 000 of mean population in the five counties with 

highest and lowest frequency respectively 

Bara fyra län har ett högre antal anmälda 

brott per 1 000 invånare än riksgenomsnittet. 

Det är Stockholms län med 201, 

Skåne län med 179, Södermanlands län 

med 161 och Västmanlands län med 151. 

Riksgenomsnittet låg 2011 på 150. Lägst 

antal har Västerbottens län med 99 anmälda 

brott per 1 000 invånare. 



21.8 

Uppklaringsprocent åren 1950–2011 

Cleared-up crimes, percent 

År 2011 klarades cirka 536 000 brott upp. 

Det totala antalet anmälda brott år 2011 var 

1 416 000. De uppklarade brotten i relation 

till de anmälda brotten, den så kallade uppklaringsprocenten, 

var därför 38 procent. 

År 1950 var uppklaringsprocenten 58 procent. 



21.9 

Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 1975–2011 

All conviction decisions, total and by type of conviction 

Sett i ett längre perspektiv, sedan år 1975, 

har antalet lagföringsbeslut mer än halverats. 

Den största minskningen inträffade i 

slutet av 1970-talet när fylleri avkriminaliserades. 

Under den efterföljande perioden, 

fram till mitten av 1990-talet, kom utvecklingen 

att karaktäriseras av en svagare men 

kontinuerlig minskning av antalet lagföringsbeslut. 

I mitten av 1990-talet stabiliserades 

lagföringarna på en relativt konstant nivå, 

men sedan 2005 har lagföringarna ökat 

något. Det är främst domslut och åtalsunderlåtelser 

som har ökat. 





21.10 


Utsatta för brott mot enskild person 2010 i olika grupper, 

procent 

Persons subjected to offences against the person in different groups, 

percent 

Enskilda personer utsatta för 1 

Persons being subjected to 

Hot 

Threats 

Misshandel 

Assaults 

Därav 

allvarliga 

Thereof 

serious 

Sexualbrott 

Sexual 

offences 

Personrån 

Robbery 

Trakasserier 

Harassment 

Bedrägeri 

Fraud 

Något brott 

mot 

enskilda 

personer 2 

All offences 

against the 

person 

Kön och ålder Sex and age 

Män Men 3,7 3,0 0,6 0,3 1,3 2,7 3,5 11,8 

16–24 6,4 8,4 1,5 0,7 3,0 3,5 4,0 19,7 

25–44 4,6 2,5 0,7 0,3 1,5 2,9 3,8 13,1 

45–64 3,0 1,8 0,4 .. 0,7 2,9 3,8 10,1 

65–79 0,8 0,9 .. .. 0,5 1,0 1,8 4,7 

Kvinnor Women 4,5 1,7 0,5 1,2 0,7 4,3 2,4 11,0 

16–24 7,3 4,3 1,5 3,2 1,1 8,3 3,2 18,6 

25–44 5,8 2,0 0,6 1,6 0,7 4,9 3,1 13,2 

45–64 3,8 1,2 0,3 0,5 0,6 3,3 2,4 8,9 

65–79 1,2 .. .. .. 0,6 1,9 0,9 4,1 

Svensk och utländsk bakgrund 

Swedish and foreign background 

Svenskfödda med Swedish born with 

Minst en förälder inrikes född 

At least one parent born in Sweden 4,1 2,3 0,5 0,7 1,0 3,1 2,7 10,9 

Båda föräldrarna utrikes födda 

Both parents foreign born 2,8 3,5 1,0 1,5 1,0 7,8 4,8 15,0 

Utrikes födda Foreign born 4,7 2,4 1,0 0,5 1,1 4,4 3,8 12,8 

Utbildning Education 

Förgymnasial Compulsory school 4,5 3,2 0,9 1,0 1,3 4,4 2,4 12,1 

Gymnasial 

Upper secondary education 4,5 2,6 0,7 0,7 1,0 3,7 3,3 12,0 


Post secondary education 3,4 1,4 0,3 0,7 0,8 2,7 3,0 10,0 

Familjetyp Type of family 

Sammanboende utan barn 

Cohabiting without children 2,7 1,2 0,4 0,3 0,7 2,0 2,5 7,9 

Sammanboende med barn 

Cohabiting with children 3,3 1,6 0,3 0,3 0,4 2,9 3,4 9,9 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 6,0 4,4 1,1 1,6 1,8 5,2 3,1 16,0 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 6,6 2,1 .. 1,0 1,0 7,4 4,0 15,8 

Bostadstyp Type of housing 

Småhus 

One- or two dwelling buildings 3,0 1,6 0,3 0,5 0,6 2,5 2,5 8,7 

Flerfamiljshus Multi-dwelling buildings 5,5 3,3 0,9 1,0 1,6 4,7 3,5 14,6 

Boendeort Location 

Storstad Metropolitan area 4,6 2,4 0,6 1,0 1,6 3,7 3,4 13,0 

Större stad Larger town 4,0 2,5 0,5 0,6 0,8 3,4 2,8 11,1 

Mindre stad/landsbygd 

Small town/countryside 3,7 2,2 0,7 0,6 0,5 3,3 2,6 9,5 

Samtliga 16–79 Total 4,1 2,4 0,6 0,7 1,0 3,5 3,0 11,4 

1) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) används begreppet brott mot enskilda personer i stället för brott mot person. 

2) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) ingår brottstypen bedrägeri i denna kategori. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå (www.bra.se), Rapport 2012:2: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2011. 



21.11 

Anmälda brott 


Brott Crimes 2007 2008 2009 2010 2011 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 1 105 650 1 145 561 1 171 737 1 126 324 1 159 169 

3 kap. Brott mot liv och hälsa 

Crimes against life and health 86 768 89 145 91 209 93 030 94 927 

Fullbordade mord och dråp samt misshandel 

med dödlig utgång 1 

Murder, manslaughter and assault 

resulting in death 258 209 230 329 229 

Misshandel ej med dödlig utgång 

Assault not resulting in death 82 262 84 566 86 281 87 854 89 457 

Vållande till annans död Causing death 220 231 215 195 249 

4 kap. Brott mot frihet och frid 

Crimes against liberty and peace 102 644 110 885 116 240 118 037 123 002 

5 kap. Ärekränkning Defamation 9 366 9 752 10 857 11 326 11 508 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 12 563 14 342 15 693 17 167 17 077 

Våldtäkt Rape 4 749 5 446 5 937 5 960 6 532 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 255 1 402 1 452 1 740 1 858 

8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott 

Theft, robbery and other crimes of stealing 576 492 559 541 553 582 528 387 546 467 

Inbrottsstöld 

Burglary, not involving fire arms 96 654 94 011 95 516 92 471 94 038 

Tillgrepp av Thefts of 

Bilar Cars 32 011 27 929 23 741 21 320 20 095 

Cyklar Bicycles 67 602 66 335 66 804 60 504 65 674 

Rån Robbery 8 673 8 909 9 570 9 219 9 719 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet 

Fraud and other dishonesty 77 671 98 356 108 494 114 724 115 275 

10 kap. Förskingring och annan trolöshet 

Embezzlement and other breaches of trust 7 025 7 541 9 343 12 173 14 563 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 2 

Crimes against creditors 5 065 9 252 11 374 12 399 12 577 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 179 088 195 088 202 450 165 128 167 640 

13 kap. Allmänfarliga brott 

Crimes involving public danger 6 452 6 510 6 455 5 561 5 369 

Mordbrand Arson 2 299 2 466 2 527 2 008 2 054 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 8 084 8 344 8 404 9 134 8 523 

15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga 

Perjury, false prosecution and other untrue 

statements 4 233 4 968 4 395 4 738 4 824 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande 

beteende) 

Crimes against public order 3 737 3 998 3 837 4 027 4 463 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet 

Crimes against public activity 19 901 20 887 21 696 22 334 23 553 

Våld eller hot mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 10 087 10 680 11 023 11 473 11 909 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet 

Crimes against the security of the Realm 16 10 24 18 13 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 5 290 5 540 6 232 6 401 7 186 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 80 243 82 380 77 612 77 149 77 431 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 

Drunken driving, gross drunken driving 29 362 31 114 29 963 29 619 29 638 

Övriga brott Other crimes 50 881 51 266 47 649 47 530 47 793 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 71 546 78 188 80 256 87 890 89 436 

Övriga brott Other crimes 48 885 71 725 76 021 79 036 90 588 

Samtliga brott All crimes 1 306 324 1 377 854 1 405 626 1 370 399 1 416 280 

1) Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp. 

2) Förändringar i statistikunderlaget har påverkat statistiken över ekonomisk brottslighet (borgenärs- och skattebrott) fr.o.m. år 2007. 

Tidigare har dessa uppgifter underskattats i statistiken. 

3) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår. 


Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.12 

Anmälda brott 2011, länsvis 

Reported crimes, by county 


Län 

County 

Stöldbrott 

Theft 

Brottstyp 

Type of crime 

Våldsbrott 

Crimes of 

violence 

Övriga brott 

Ohter crimes 

Samtliga brott 

All crimes 

Anmälda brott 

per 100 000 av 

medelfolkmängden 


per 100 000 of 

mean population 

Stockholms 154 469 34 537 227 009 416 015 20 069 

Uppsala 14 812 3 993 23 566 42 371 12 563 



Jönköpings 14 351 3 034 19 336 36 721 10 884 

Kronobergs 10 238 1 562 12 784 24 584 13 339 

Kalmar 10 460 2 352 12 898 25 710 11 020 

Gotlands 2 411 629 4 170 7 210 12 585 

Blekinge 6 714 1 309 8 967 16 990 11 097 

Skåne 88 606 15 610 119 442 223 658 17 919 

Hallands 15 363 2 799 17 241 35 403 11 777 


Värmlands 11 571 2 652 16 872 31 095 11 390 

Örebro 15 525 3 398 22 876 41 799 14 880 

Västmanlands 15 702 3 236 19 462 38 400 15 148 

Dalarnas 12 529 3 061 14 903 30 493 11 016 

Gävleborgs 12 321 2 912 15 297 30 530 11 049 


Jämtlands 5 207 1 625 8 343 15 175 11 997 


Norrbottens 10 249 2 657 13 875 26 781 10 774 

Hela riket Sweden 546 467 116 493 753 320 1 416 280 14 988 





21.13 

Anmälda brott, uppklaringsprocent efter brottstyp 

Reported crimes, cleared-up crimes, percentage 

Brott Crimes 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Brott mot brottsbalken 

Crimes against the Penal Code 24 26 26 27 30 31 30 


Crimes against life and health 48 49 48 48 49 49 49 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault 

resulting in death 77 70 87 92 82 84 84 


Assault not resulting in death 47 48 47 48 48 48 48 

Vållande till annans död Causing death 80 90 74 78 90 72 73 


Crimes against liberty and peace 50 51 50 51 53 53 52 

5 kap. Ärekränkning Defamation 82 82 83 83 82 85 84 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 51 54 52 53 55 51 55 

Våldtäkt Rape 49 55 48 57 59 50 53 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 91 86 88 85 88 89 85 


Theft, robbery and other crimes of 

stealing 13 14 14 16 17 17 16 

Inbrottsstöld 

Burglary, not involving firearms 9 10 11 10 11 11 11 


Bilar Cars 12 14 15 16 16 17 16 

Cyklar Bicycles 2 2 2 3 2 2 2 

Rån Robbery 28 30 34 34 34 34 32 


Fraud and other dishonesty 50 53 47 46 63 60 53 


Embezzlement and other breaches of 

trust 71 70 68 64 77 57 49 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 

Crimes against creditors 84 102 69 51 46 49 57 

12 kap. Skadegörelsebrott 

Crimes inflicting damage 11 12 11 11 11 11 10 


Crimes involving public danger 39 37 37 38 38 42 39 

Mordbrand Arson 30 31 34 34 32 37 32 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 48 52 51 57 64 52 53 

15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann 

utsaga 

Perjury, false prosecution and other 

untrue statements 71 78 75 69 81 73 71 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom 

förargelseväckandebeteende) 

Crimes against public order 49 56 53 54 59 59 55 


Crimes against public activity 62 63 61 61 64 64 62 

Våld eller hot mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public 

servant 63 65 60 60 65 65 63 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – 13 60 75 56 108 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 98 93 90 90 90 87 87 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 86 83 83 81 85 83 82 


Drunken driving, gross drunken driving 93 90 91 89 93 91 92 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 79 85 77 79 83 80 79 

Samtliga brott All crimes 32 34 33 35 38 39 38 

1) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår. 





21.14 


Personer misstänkta för brott efter brottstyp, ålder vid brottet 

och kön, 2011 

Persons suspected of crimes, by type of offence, age at the time of 

crime and sex 

Brott Crimes 

Ålder 

Age 

15–17 18–20 21–29 30–59 60– 

Totalt 1 Därav 

Total 1 kvinnor 

Of whom 

women 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 11 077 8 944 18 373 34 748 4 292 77 841 18 437 


Crimes against life and health 2 798 2 539 4 404 7 952 682 18 430 2 936 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault resulting 

in death 8 19 40 89 8 164 25 


Assault not resulting in death 2 741 2 453 4 201 7 598 617 17 664 2 820 

Vållande till annans död Causing death 3 14 17 45 13 92 12 


Crimes against liberty and peace 1 926 1 439 3 170 7 723 768 15 091 2 504 

5 kap. Ärekränkning Defamation 170 125 341 876 146 1 688 513 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 299 223 666 1 424 204 2 843 63 

Våldtäkt Rape 127 124 301 455 35 1 054 21 



Theft, robbery and other crimes of stealing 5 279 3 777 7 738 13 270 1 895 32 053 9 684 

Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 657 637 1 291 1 490 23 4 104 346 


Bilar Cars 323 273 437 494 5 1 532 129 

Cyklar Bicycles 129 62 113 229 4 539 37 

Rån Robbery 524 415 495 278 5 1 722 120 


Fraud and other dishonesty 640 1 055 2 411 2 045 116 7 547 1 535 


Embezzlement and other breaches of trust 304 205 473 1 063 101 2 148 491 


Crimes against creditors 5 33 434 2 384 245 3 110 447 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 464 1 195 1 893 2 131 134 6 822 758 



Mordbrand Arson 56 37 46 85 19 243 42 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 194 134 533 867 37 1 787 388 



statements 809 262 308 416 38 1 858 860 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom 

förargelseväckande beteende) 

Crimes against public order 103 132 266 533 95 1 136 190 


Crimes against public activity 895 1 155 2 343 2 985 205 7 610 1 045 

Våld mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 240 362 763 925 79 2 372 509 

Hot m.m. mot tjänsteman 

Threats etc., to public servant 284 372 779 1 107 71 2 620 268 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse–majesty - - - 1 - 1 - 


Crimes against the security of the Realm - - - 1 - 1 - 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. - - 24 97 9 224 73 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 2 132 2 483 6 576 15 775 2 842 29 815 3 222 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 

Drunken driving, gross drunken driving 224 751 2 327 7 866 1 938 13 108 1 439 

Rattfylleri under påverkan av narkotika 

Driving under influence of narcotics 109 651 1 843 2 790 78 5 471 529 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 2 605 5 076 9 826 9 463 262 27 237 3 615 

Samtliga brott All crimes 14 270 14 025 29 950 55 487 7 855 122 057 24 344 

1) Inkl. okänd ålder och okänt kön. Incl. unknown age and sex. 





21.15 

Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

All conviction decisions, by principal offence 

Huvudbrott 

Principal offence 

2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 

Samtliga 

Total 

Därav Of whom 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Samtliga brott Total number of criminal offences 125 156 134 488 141 577 138 136 136 331 22 997 113 334 

Brott mot brottsbalken 

Offences against the Penal Code 53 359 57 254 59 542 58 501 57 143 13 626 43 517 


Crimes against life and health 9 497 10 354 9 744 9 990 9 819 1 386 8 433 

Mord och dråp Murder and manslaughter 153 149 150 165 134 10 124 

Misshandel, grov misshandel 2 

Assault, aggravated assault 2 9 057 9 874 9 268 9 514 9 393 1 322 8 071 

Vållande till annans död 

Causing another’s death 57 48 50 37 39 5 34 


Crimes against liberty and peace 3 351 3 689 3 538 3 753 3 671 538 3 133 

5 kap. Ärekränkning Defamation 67 88 53 59 49 8 41 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 985 1 055 1 090 1 324 1 398 18 1 380 

Våldtäkt, grov våldtäkt 

Rape, aggravated rape 217 262 253 204 168 1 167 


8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott Theft, 

robbery and other crimes of stealing 24 099 25 784 29 393 27 563 26 789 8 829 17 960 

Stöld Theft 7 143 7 590 8 196 7 807 8 250 2 112 6 138 

Grov stöld Grand theft 1 024 942 1 027 1 022 1 120 115 1 005 

Rån, grovt rån 

Robbery, aggravated robbery 850 885 1 049 990 976 57 919 


Fraud and other dishonesty 3 093 3 242 3 175 3 190 2 984 610 2 374 


Embezzlement and other breaches of trust 811 768 801 741 808 234 574 


Crimes against creditors 1 470 1 703 1 424 1 653 1 737 231 1 506 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 3 443 3 586 3 316 3 162 2 919 257 2 662 



Mordbrand, grov mordbrand 

Arson, aggravated arson 123 156 97 119 81 16 65 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 838 885 946 940 906 227 679 



statements 1 194 1 272 1 290 1 201 1 099 560 539 

16 kap. Brott mot allmän ordning 

Crimes against public order 472 579 565 623 594 73 521 


Crimes against public activity 3 722 3 879 3 938 3 956 4 092 581 3 511 

Våld eller hot mot tjänsteman 

Violence or threat against public servant 2 481 2 521 2 544 2 500 2 666 418 2 248 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – – 1 – – – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 45 38 24 23 27 7 20 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 71 797 77 234 82 035 79 635 79 188 9 371 69 817 

Trafikbrottslagen 3 Road Traffic Offences Act 3 27 877 29 302 29 416 27 940 28 536 3 240 25 296 


Drunken driving, gross drunken driving 3 13 373 13 224 13 645 12 978 12 405 1 442 10 963 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 15 179 16 817 18 525 20 021 21 482 3 009 18 473 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 643 619 461 405 380 39 341 

Övriga brott Other crimes 28 098 30 496 33 633 31 269 28 790 3 083 25 707 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott (från 2010). Incl. aggravated assault, particulary serious offences (from 2010). 

3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.16 


Lagföringsbeslut efter huvudbrott och lagföringstyp 2011 

All conviction decisions, by principal offence and type of conviction 

Huvudbrott 

Principal offence 

Lagföringstyp 1 

Type of conviction 1 

Domslut 

Convictions 

in district 

courts 

Strafföreläggande 

Fines or 

suspended 

sanctions 

issued by 

prosecutor 

Åtalsunderlåtelse 

Waivers of 

prosecution 

Samtliga brott Total number of criminal offences 73 680 38 517 24 134 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 37 047 10 028 10 068 

3–7 kap. Brott mot person Crimes against a person 13 099 1 173 677 

3 kap. Brott mot liv och hälsa Crimes against life and health 9 206 422 191 

Mord och dråp Murder and manslaughter 134 - - 

Misshandel, grov misshandel 2 Assault, aggravated assault 2 8 838 369 186 

Vållande till annans död Causing another’s death 37 2 - 

4 kap. Brott mot frihet och frid Crimes against liberty and peace 2 849 373 449 

5 kap. Ärekränkning Defamation 45 3 1 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 987 375 36 

Våldtäkt, grov våldtäkt Rape, aggravated rape 168 - - 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 12 - - 

8–12 kap. Brott mot förmögenhet Crimes against property 18 939 7 933 8 365 

8 kap. Tillgreppsbrott Crimes of stealing 13 413 6 088 7 288 

Snatteri Shoplifting 4 010 5 195 6 329 

Stöld Theft 6 641 815 794 

Grov stöld Grand theft 1 113 2 5 

Tillgrepp av fortskaffningsmedel Theft of motor vehicles 497 5 56 

Rån, grovt rån Robbery, aggravated robbery 976 - - 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet Fraud and other dishonesty 2 427 227 330 

Bedrägeri, grovt bedrägeri Fraud, aggravated fraud 1 154 142 175 

Häleri, häleriförseelse Receiving stolen goods 971 29 87 


Embezzlement and other breaches of trust 514 152 142 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. Crimes against creditors 934 782 21 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 651 684 584 

13–15 kap. Brott mot allmänheten Crimes against the public 949 489 805 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 153 70 15 

Mordbrand, även grov Arson, aggravated arson 81 - - 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 601 180 125 

15 kap. Mened, falskt åtal m.m. 

Perjury, false prosecution and other untrue statements 195 239 665 

16–20 kap. Brott mot staten Offences against the State 4 060 433 221 

16 kap. Brott mot allmän ordning Crimes against public order 385 177 32 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet Crimes against public activity 3 652 252 188 

Våld eller hot mot tjänsteman Violence against public servant 2 567 43 56 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty - - - 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet Crimes against the security of the Realm - - - 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 22 4 1 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 36 633 28 489 14 066 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 12 284 11 695 4 557 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 Drunken driving, gross drunken driving 3 6 293 5 815 297 

Smitning ’Hit-and-run’ offences 196 267 36 

Olovlig körning Unauthorised driving 5 332 5 201 4 183 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 9 088 6 127 6 267 

Lagen om straff för smuggling The Smuggling of Goods Act 1 049 1 185 32 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 283 64 33 

Miljöbalken The Environmental Code 66 107 2 

Övriga författningar Other laws and regulations 13 863 9 311 3 175 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott. Incl. aggravated assault, particulary serious offences. 

3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.17 

Andel återfall inom 1, 2 och 3 år av samtliga personer med en 

ingångshändelse, efter ålder 

Percentages of relapse into crime within 1, 2 and 3 years for all 

persons with an intial event, by age 

Ålder/Återfall 

Age/Relapse 

Ingångshändelse 1 , år 

Initial event 1 , year 

2003 2004 2005 

Samtliga personer, 15– år 

All persons, 15– years 71 439 73 315 74 021 

Återfall, %, inom Relapse within 

1 år years 27 26 26 

2 år 36 35 36 

3 år 42 41 41 

15–17 år 10 087 11 012 10 749 

Återfall, %, inom 

1 år 21 19 20 

2 år 32 28 30 

3 år 38 34 36 

18–20 år 7 379 7 727 7 928 


1 år 29 28 29 

2 år 40 39 40 

3 år 46 45 46 

21–39 år 29 417 29 102 29 086 


1 år 31 31 31 

2 år 40 40 40 

3 år 46 46 46 

40–59 år 20 510 20 896 21 366 


1 år 26 26 26 

2 år 35 35 34 

3 år 40 40 40 

60 år – 4 046 4 578 4 892 


1 år 11 10 10 

2 år 16 15 15 

3 år 19 19 19 

1) Med en ingångshändelse avses en frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning samt 

lagakraftvunnen dom eller lagföringsbeslut med andra påföljder. An initial event is a release from prison, discharge from Closed 

Institutional Youth Care,completed intensive supervision with electronic monitoring or court sentencing with legal force or conviction 

decisions with other sanctions. 




21.18 


Personer med en ingångshändelse och andel som återfallit i 

brott inom 3 år, efter kön och antal tidigare lagföringar under 

5-årsperioden före ingångshändelsen 

Persons with an initial event and percentage of relapse into crime 

within 3 years, by sex and previous adjudications during 5 years 

before the initial event 

Antal lagföringar under 

de senaste 5 åren 

Previous adjudications 

during the last 5 years 

Samtliga personer/ 

Återfall/Kön 

All persons/ 

Relapse/Sex 

Ingångshändelse 1 , år 

Initial event 1 , year 

2003 2004 2005 

Samtliga Total Totalt All persons 71 439 73 315 74 021 

Återfall % Relapse % 42 41 41 

Män Men 57 622 58 386 58 893 

Återfall % 44 44 44 

Kvinnor Women 13 817 14 929 15 128 


0 Samtliga personer 37 642 39 530 40 032 


Män 28 273 29 234 29 690 


Kvinnor 9 369 10 296 10 342 


1 Samtliga personer 12 697 12 753 12 763 


Män 10 703 10 605 10 625 


Kvinnor 1 994 2 148 2 138 


2–3 Samtliga personer 10 241 10 214 10 521 


Män 8 952 8 893 9 086 


Kvinnor 1 289 1 321 1 435 


4–8 Samtliga personer 7 640 7 574 7 463 


Män 6 819 6 742 6 615 


Kvinnor 821 832 848 


9– Samtliga personer 3 219 3 244 3 242 


Män 2 875 2 912 2 877 


Kvinnor 344 332 365 


1) Med en ingångshändelse avses en frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning samt 

lagakraftvunnen dom eller lagföringsbeslut med andra påföljder. An initial event is a release from prison, discharge from Closed 

Institutional Youth Care,completed intensive supervision with electronic monitoring or court sentencing with legal force or conviction 

decisions with other sanctions. 




21.19 

Kriminalvårdsanstalter och häkten samt intensivövervakning, 

nyintagna 

Prisons, remand prisons and intensive supervision with electronic 

monitoring, new inmates/new supervision cases 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav 

Of whom 

Kvinnor 

Women 

Utländska 

medborgare 

Foreign 

citizens 

Fängelse Prison 10 428 9 829 10 370 9 805 9 679 9 463 2 694 2 753 

14 dagar–2 månader 

14 days– 2 months 3 271 3 156 3 448 3 151 3 222 3 230 2 286 1 013 

3–5 månader 2 197 2 054 2 041 1 936 1 913 1 832 2 143 547 

6–11 månader 2 120 2 005 2 004 1 847 1 810 1 703 2 101 420 

1 år year 1 483 1 369 1 478 1 447 1 431 1 419 2 89 361 

2 år 584 535 624 631 574 576 28 172 

3 år 275 229 262 280 275 276 18 72 

4 år och mer 4 years and over 484 465 501 503 450 422 28 167 

Livstid Life imprisonment 14 16 12 10 4 5 1 1 

Häktade gripna, anhållna 1 

Arrested 38 195 34 749 34 122 36 194 34 897 36 480 . . . . 

Intensivövervakning 

Intensive supervision with 

electronic monitoring 3 034 2 963 3 087 3 022 2 905 2 356 255 342 

1) Samtliga inskrivningar på häkten oavsett kategori. 

2) Korrigerade värden, 2013-08-14. 

Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se). 

21.20 

Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning och frivård, 

genomsnittligt antal personer 

Average institutional and non-institutional populations 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Personer i anstalter 1 Institutional population 1 6 675 6 707 6 505 6 480 6 485 6 357 6 260 

Gripna, anhållna, häktade Apprehended and arrested 1 542 1 565 1 492 1 476 1 490 1 468 1 495 

Därav undersökningsfall 

Of which cases under investigation 33 31 27 27 23 15 18 

Dömda till fängelse Sentenced to prison 5 067 5 096 4 936 4 927 4 925 4 832 4 718 

Övriga Other sanctions 66 46 77 77 70 57 47 

Personer i intensivövervakning 

Persons in intensive supervision with electronic 

monitoring 313 427 424 459 400 376 301 

Personer i frivård Non-institutional population 12 196 12 124 12 157 12 305 12 819 12 957 12 744 

Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 7 266 7 315 7 338 7 565 8 153 8 519 8 492 

varav med föreskrift om särskild behandlingsplan 

of which ordered a special plan for treatment 1 268 1 385 1 452 1 440 1 522 1 500 1 402 

varav med föreskrift om samhällstjänst 

of which ordered work in community service 1 179 1 256 1 247 1 341 1 541 1 697 1 721 

Villkorligt frigivna On parole 4 930 4 809 4 819 4 740 4 666 4 438 4 252 

Personer med villkorlig dom med samhällstjänst 

Persons on parole with work in community service 783 700 728 850 852 693 824 

1) Intagna på kriminalvårdsanstalter, häkten och med häkten samordnade polisarrester. Persons admitted to correctional institutions, 

remand prisons, and police custody connected with remand prisons. 





21.21 

Omhändertaganden av berusade personer 

Persons taken into custody for drunkenness 


Kön 

Sex 

Stockholm 

Polisdistrikt 

Police district 

Västra 

Götaland 

Skåne län 

Övriga distrikt 

Other districts 

Hela riket 


Per 1 000 

invånare 

15 år och 

däröver 

Män 2000 5 393 10 244 4 278 23 447 43 362 12,2 

Men 2001 4 869 9 457 4 168 22 399 40 893 11,4 

2002 4 736 8 777 4 502 21 489 39 504 11,0 

2003 5 095 8 798 4 334 21 770 39 997 11,0 

2004 5 081 8 397 4 424 22 448 40 350 11,0 

2005 5 961 8 522 5 127 23 421 43 031 11,7 

2006 6 540 10 102 5 983 26 541 49 166 13,2 

2007 7 867 9 688 6 003 31 316 54 874 14,5 

2008 8 652 9 859 5 918 33 385 57 814 15,2 

2009 8 649 7 564 5 532 31 986 53 713 13,9 

2010 9 270 7 612 5 443 33 053 55 378 14,2 

2011 10 005 9 392 5 365 35 684 60 446 15,4 

Kvinnor 2000 506 1 228 387 2 546 4 667 1,3 

Women 2001 541 1 139 437 2 568 4 685 1,3 

2002 551 1 142 501 2 629 4 823 1,3 

2003 621 1 014 481 2 768 4 884 1,3 

2004 757 1 001 472 2 970 5 200 1,4 

2005 931 1 037 513 3 293 5 774 1,5 

2006 946 1 321 640 3 914 6 821 1,8 

2007 1 155 1 254 823 4 673 7 905 2,0 

2008 1 218 1 396 837 5 117 8 568 2,2 

2009 1 167 1 201 758 5 188 8 314 2,1 

2010 1 298 1 072 743 5 685 8 798 2,2 

2011 1 397 1 608 739 6 065 9 809 2,5 

Totalt 2000 5 899 11 472 4 665 25 993 48 029 6,6 

Total 2001 5 410 10 596 4 605 24 967 45 578 6,3 

2002 5 287 9 919 5 003 24 118 44 327 6,0 

2003 5 716 9 812 4 815 24 538 44 881 6,1 

2004 5 838 9 398 4 896 25 418 45 550 6,1 

2005 6 892 9 559 5 640 26 714 48 805 6,5 

2006 7 486 11 423 6 623 30 455 55 987 7,4 

2007 9 022 10 942 6 826 35 989 62 779 8,2 

2008 9 870 11 255 6 755 38 502 66 382 8,6 

2009 9 816 8 765 6 290 37 156 62 027 8,0 

2010 10 568 8 684 6 186 38 738 64 176 8,2 

2011 11 402 11 000 6 104 41 749 70 255 8,9 

Källa: Transportstyrelsen, trafikregistret (www.transportstyrelsen.se). 

21.22 

Frivård, nytillkomna övervakningsfall 

Non-institutional population, persons newly received for supervision 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Samtliga 

Total 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Villkorligt frigivna med övervakning 

Paroled under supervision 6 035 5 932 5 589 5 399 5 042 4 841 273 

Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 6 947 6 717 7 231 7 881 7 737 7 704 1 238 

Överflyttad övervakning från annat nordiskt land 

Transferred supervision from other Nordic 

country 11 8 22 25 3 4 . . 

Samtliga Total 12 993 12 657 12 842 13 305 12 782 12 549 1 511 

Villkorligt frigivna utan övervakning 

Paroled without supervision 2 845 2 541 2 455 2 705 2 801 2 831 230 




21.23 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

Cases in the general administrative courts 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

FÖRVALTNINGSRÄTTER Administrative courts 

Inkomna Incoming cases 106 267 110 901 119 288 119 623 125 456 131 112 128 686 

Skattemål Tax cases 15 856 15 827 15 549 16 389 13 998 13 082 12 709 

Trängselskattemål Congestion Charge Act 12 925 70 129 653 555 296 

Socialförsäkringsmål Social insurance cases 21 449 23 043 22 791 14 462 16 532 22 378 20 012 

Mål enligt socialtjänstlagen 

Cases relating to the Social Services Act 22 200 20 268 21 467 21 633 23 963 24 137 23 272 

Psykiatrimål Psychiatric care cases 13 127 13 415 13 475 13 635 13 597 13 332 13 296 

LVU- och LVM-mål 1 

Care of Young Persons Act and Compulsory Care 

for Substance Abusers Act 3 783 4 166 4 220 4 402 4 365 4 621 4 744 

LOU-mål 2 Care of Public procurement 1 280 1 539 1 129 1 428 2 082 3 571 2 719 

Mängdmål 3 Quantitative cases 11 631 10 559 9 860 9 446 10 822 7 366 8 656 

Utlännings- och medborgarskapsmål 

Migration cases . 6 652 15 924 22 729 22 495 23 573 25 430 

Övriga mål Other cases 16 929 14 507 14 803 15 370 16 949 18 497 17 552 

Avgjorda Decided cases 103 563 108 966 120 171 127 307 119 884 118 997 136 957 

Skattemål 14 626 15 686 17 030 18 455 15 095 13 928 12 305 

Trängselskattemål 5 896 68 153 592 407 409 

Socialförsäkringsmål 20 183 21 837 23 455 21 888 14 040 14 612 24 094 

Mål enligt socialtjänstlagen 22 130 20 901 21 216 22 109 22 245 22 970 24 309 

Psykiatrimål 13 100 13 397 13 440 13 649 13 551 13 309 13 267 

LVU- och LVM-mål 1 3 753 4 113 4 197 4 454 4 275 4 585 4 754 

LOU-mål 2 1 215 1 547 1 123 1 360 1 990 3 154 2 959 

Mängdmål 3 12 193 10 132 11 037 9 925 10 040 6 850 9 201 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 5 917 13 756 19 276 22 870 23 824 26 735 

Övriga mål 16 358 14 540 14 849 16 038 15 186 15 358 18 924 

Balanserade vid utgången av året 

Pending cases at the end of the year 44 239 49 258 48 383 40 730 46 401 58 528 50 389 

Skattemål 12 993 13 134 11 654 9 588 8 491 7 642 8 082 

Trängselskattemål 7 36 38 14 75 223 109 



Psykiatrimål 233 251 286 272 318 306 321 

LVU- och LVM-mål 1 420 473 496 444 534 566 550 

LOU-mål 2 146 138 144 212 304 722 480 

Mängdmål 3 2 570 2 997 1 820 1 341 2 123 2 623 2 078 


Övriga mål 6 383 6 350 6 304 5 636 7 399 10 557 9 218 

KAMMARRÄTTER Administrative Courts of Appeal 

Inkomna 24 057 25 465 29 431 34 784 34 519 31 808 36 783 

Skattemål 5 823 6 120 6 169 6 978 6 512 5 441 4 819 

Trängselskattemål . 91 29 18 107 55 45 



Psykiatrimål 967 994 1 113 1 058 1 064 1 166 1 169 

LVU- och LVM-mål 1 882 980 980 1 069 1 093 1 176 1 359 

LOU-mål 2 345 382 334 371 410 586 755 

Mängdmål 3 2 277 1 764 1 795 1 743 1 696 1 030 1 360 


Övriga mål 6 023 5 549 5 603 6 130 5 738 5 655 6 548 

Avgjorda 25 560 26 012 29 495 35 048 35 590 34 293 34 505 

Skattemål 6 452 6 655 6 953 7 170 6 756 6 812 5 367 




Psykiatrimål 937 1 008 1 104 1 055 1 047 1 190 1 157 

LVU- och LVM-mål 1 892 955 1 000 1 034 1 075 1 165 1 350 

LOU-mål 2 331 386 330 360 409 544 717 

Mängdmål 3 2 323 1 968 1 834 1 819 1 663 1 175 1 277 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 824 4 396 8 258 10 841 10 911 11 059 

Övriga mål 6 495 5 849 5 473 6 254 5 835 6 101 6 391 



21.23 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (forts.) 


Mål 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Balanserade vid utgången av året 14 273 13 726 13 662 13 402 12 363 9 910 12 311 

Skattemål 7 196 6 661 5 877 5 685 5 441 4 075 3 560 



Mål enligt socialtjänstlagen 613 492 580 645 520 379 470 

Psykiatrimål 123 109 118 121 138 113 125 

LVU- och LVM-mål 1 145 170 150 185 203 214 223 

LOU-mål 2 34 30 34 45 46 88 127 

Mängdmål 3 644 440 400 324 357 212 296 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 539 968 1 304 1 553 1 437 1 558 

Övriga mål 2 513 2 212 2 343 2 219 2 122 1 700 1 939 

Högsta förvaltningsdomstolen 

The Supreme Administrative Court 

Inkomna 7 482 8 071 7 877 8 684 8 263 7 719 8 070 

Avgjorda 6 813 6 967 9 158 10 313 10 110 8 313 8 058 

Mål vari prövningstillstånd meddelats 149 150 181 162 206 196 139 

Balanserade vid utgången av året 6 779 7 899 6 618 4 941 3 043 2 442 2 440 

1) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) resp. lagen om vård av missbrukare (LVM). 

2) Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LOU). 

3) Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål. 

Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se). 

21.24 

Tingsrätter, inkomna mål och ärenden 

District Courts, incoming cases and other proceedings 

Mål/Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Tvistemål Civil cases 65 010 64 264 66 139 72 446 82 462 85 790 82 744 

Brottmål Criminal cases 69 215 71 426 75 894 83 037 87 476 92 415 90 929 

Fastighetsmål Property cases 1 160 1 273 1 033 1 155 1 244 1 132 1 031 

Miljömål Environmental cases 1 603 1 608 1 769 1 846 2 075 2 006 2 204 

Allmänna domstolsärenden 

Ordinary court proceedings 56 784 57 256 58 872 59 909 68 976 71 885 63 968 

Konkursansökningar Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 12 795 


21.25 

Tingsrätter, slutligt handlagda ärenden m.m. 

District Courts, decided cases 

Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Inkomna konkursansökningar 

Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 12 795 

Konkurser Bankruptcies 

Avslutade 8 189 7 477 6 995 6 558 6 544 7 241 7 820 

Avgjorda tvistemål avseende familjerätt 1 

Civil cases 

Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 18 055 17 852 17 785 18 662 19 553 20 304 19 598 

Talan om äktenskapsskillnad genom stämning 4 642 4 808 5 092 5 559 5 982 6 511 7 070 

Faderskapsmål 407 455 463 523 575 712 939 

Talan om vårdnad av barn m.m. 2 007 2 281 2 462 2 894 3 103 3 328 3 716 

1) Avskrivna mål ingår inte. 




21.26 

Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden 

The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, 

registered land registration matters 

Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Lagfartsärenden Ownership registration 315 728 310 346 313 025 284 583 278 821 285 259 275 808 

Inteckningsärenden Mortgage registration 558 322 554 471 519 173 471 667 524 237 452 436 379 949 

Övriga ärenden Other matters 63 124 61 943 60 930 60 392 66 935 67 740 68 655 

Summa ärenden Total matters 937 174 926 760 893 128 816 642 869 993 805 435 724 412 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se). 

21.27 

Hovrätter, inkomna mål 

Courts of Appeal, incoming cases 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Tvistemål Civil cases 2 509 2 605 2 513 2 752 2 800 2 980 2 863 

Brottmål Criminal cases 8 834 8 767 8 388 9 030 9 072 9 373 9 527 

Miljömål Environmental cases 461 530 513 597 630 662 654 

Fastighetsmål Property cases .. .. .. .. .. .. 172 

PBL-mål 

Cases relating to the Planning and Building 

Act .. .. .. .. .. .. 243 

Övriga mål Other appeal cases 10 868 11 178 10 869 11 253 10 705 11 212 11 033 


21.28 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

The Supreme Court, applications for review of cases 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Inkomna Filed 5 101 5 249 5 010 5 420 6 024 6 010 6 004 

Avgjorda Decided 5 013 5 429 5 041 5 221 5 923 6 107 5 706 

Därav mål som beviljats prövningstillstånd 

Of which applications approved 123 135 172 138 142 133 128 

Balanserade vid utgången av året 

Pending cases at the end of the year 1 334 1 151 1 120 1 318 1 418 1 318 1 614 


21.29 Nådeansökningar 

Petitions for pardon 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Inkomna nådeansökningar 

Number of petitions for pardon 509 480 365 341 307 323 322 

Avgjorda ärenden Decisions 504 454 405 328 194 369 388 

Avslagna Rejected 469 429 387 320 190 318 340 

Helt eller delvis bifallna Wholly or partly granted 35 22 18 8 4 6 14 

Källa: Justitiedepartementet. 



21.30 

Rättshjälp, statens kostnader, miljoner kronor 

Legal aid, costs to the State, SEK millions 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Totala bruttokostnader Total gross accounts 1 094,3 1 105,3 1 208,7 1 373,6 1 406,2 1 557,7 1 720,0 

Domstolar Courts 936,2 942,9 1 031,9 1 194,4 1 219,6 1 363,3 1 500,2 

Rättshjälpsmyndigheten Legal aid authority 158,1 162,4 176,8 179,2 186,6 194,4 219,8 

Domstolsverket 

The National Courts Administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Källa: Domstolsverket (www.domstol.se). 

21.31 

Hyresnämnder och arrendenämnder, inkomna ärenden 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, incoming cases 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Hyresnämnder Rent Tribunals 28 853 24 600 25 696 27 470 27 616 27 191 27 117 

Därav Of which 

Enligt 12 kap. Jordabalken 26 011 22 417 22 617 23 844 24 422 23 726 23 569 

Enligt hyresförhandlingslagen 511 386 484 441 410 368 663 

Arrendenämnder Tenancy Tribunals 1 646 1 099 1 899 2 464 1 896 2 302 2 055 


21.32 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 

The Parliamentary Ombudsmen, incoming cases 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsmännen 

(JO) 

The Parliamentary Ombudsmen for the 

Judiciary and the Civil Administration 6 008 5 711 6 550 6 918 7 444 6 954 7 013 

Klagomål och framställningar från enskilda 5 804 5 530 6 356 6 729 7 310 6 816 6 817 

JO-initiativ 89 91 73 68 46 36 98 

Lagstiftningsremisser 115 90 121 121 88 102 98 

Källa: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (www.jo.se). 



21.33 

Myndighet/Ärenden 

Authority/Legal matter 

Mål och ärenden vid vissa andra myndigheter 

Cases and legal matters heard by certain other authorities 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Riksåklagaren (RÅ) 1 

The Chief Public Prosecutor 1 807 3 764 3 797 4 122 4 393 4 898 5 097 

Överprövningar av underställda 

åklagares beslut 249 338 281 292 224 315 296 

Justitiekanslern (JK) 

The Chancellor of Justice 7 109 8 371 8 722 8 483 8 413 8 287 8 630 

Skadeståndsmål/ärenden 2 024 2 111 2 491 2 654 2 951 2 814 2 740 

Tillsynsärenden 1 138 1 789 1 899 1 649 1 680 1 308 1 227 

Integritetsärenden 989 1 223 1 326 1 279 1 074 1 163 1 463 

Rättshjälp 1 999 2 420 2 200 2 068 1 898 2 164 2 444 

Kronofogdemyndigheten (KFM) 

The Swedish Enforcement 

Administration and legislation 

Betalningsföreläggande och handräckning 

856 182 867 632 911 543 1 026 574 1 207 844 1 217 052 1 167 097 

Allmänna betalningsmål 2, 3 1 809 722 1 816 034 1 666 407 1 603 294 1 630 637 1 703 835 1 610 425 

Enskilda betalningsmål 4 471 039 467 619 524 897 539 483 614 295 595 889 579 933 

Avhysningar 10 731 9 234 9 369 9 458 9 714 9 866 9 224 

därav verkställda 3 938 3 298 3 219 3 004 3 040 3 116 2 802 

Antal barn som berörts av avhysning . . . . . . 716 618 632 663 

Exekutiva fastighetsförsäljningsärenden 

3 348 2 984 2 946 3 563 3 456 4 161 4 024 

Fastigheter 2 796 2 388 2 241 2 480 2 441 2 890 2 876 

Bostadsrätter 552 596 705 1 083 1 015 1 271 1 148 

Konkurstillsynsärenden 7 271 6 527 6 206 6 626 7 933 7 600 7 298 

Skuldsaneringsärenden 4 178 3 830 6 831 6 528 6 589 7 987 8 452 

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen 

(KOV/KO) 

The National Board for Consumer 

Policies/the Consumer Ombudsman 13 730 13 236 20 148 22 524 20 375 21 504 21 705 

därav Konsument Europa 5 3 182 3 390 3 262 3 241 2 976 4 076 4 109 

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) 

The National Board for Consumer 

Disputes 

Konsumenttvister 8 621 8 697 9 097 9 858 10 682 9 335 9 342 

Barnombudsmannen (BO) 6 

The Children’s Ombudsman 1 431 1 361 1 510 1 347 1 176 1 135 1 123 

Diskrimineringsombudsmannen 7 

The Equality Ombudsman . . . . 2 537 2 614 1 957 

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 

(DO) 8 

The Ombudsman against Ethnic 

Discrimination 1 467 1 525 1 571 1 103 . . . 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 

The Equal Opportunities Ombudsman 814 888 1 409 1 282 . . . 

9, 10 

Handikappombudsmannen (HO) 

Office of the Disability Ombudsman 3 260 1 704 2 022 1 829 . . . 

Ombudsmannen mot diskriminering 

på grund av sexuell läggning (HomO) 

Office of the Ombudsman against 

Discrimination on grounds of Sexual 

Orientation 858 907 772 717 . . . 

1) Fr.o.m. den 1 jan. 2005 ingår Riksåklagaren och de 43 åklagarkamrarna i Åklagarmyndigheten. Uppgifterna för 2005 avser liksom 

tidigare år endast mål och ärenden vid Riksåklagarens kansli. 

2) Exkl. återdebiterade mål. 

3) Inkl. underhållsstöd. 

4) Exkl. överflyttningar av mål mellan KFM. 

5) Enligt regeringsbeslut år 2000 att inrätta ett s.k. euroguichet kontor inom nätverket European Consumer Centre öppnades "Konsument 

Europa", www.konsumenteuropa.se, som en fristående enhet inom Konsumentverket för allmänheten den 15 mars 2001. 

6) Diarieförda ärenden. 

7) Diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 av DO, JämO, HO och HomO. 

8) 2008: exkl. rådgivningsärenden. 

9) Exkl. juridisk rådgivning per telefon. 

10) 2005: Ökningen av ärenden beror till största delen på en massanmälningsaktion i samband med den s.k. Tillgänglighetsmarschen i 

augusti 2005. 

Källa: Respektive myndighet. 


Utbildning 

och 

forskning 

Education and 

research 


Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013 

22 – Utbildning och 

forskning 

Education and research 

22.1 Utbildning – utbildningsnivå ............... 430 

Education – educational level 

22.2 Utbildningsnivå för befolkningen 

25–64 år 1990–2011 ...................................... 433 

Educational level for the population 25–64 

years of age 

22.3 Andel elever i grundskolan med 

annat modersmål än svenska 1978/79– 

2011/12 .......................................................... 433 

Percentage of pupils in the compulsory 

school with a mother tongue other than 

Swedish 

22.4 Övergångsfrekvens till högskolan 

inom tre år för avgångna elever från 

gymnasieskolans linjer/program 

1989/90–2007/08 ........................................... 433 

Rate of transition to higher education 

within three years among pupils who left 

upper secondary school education 

22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter 

utbildningsnivå, kön och ålder 2011 .......... 434 

Population aged 16 years and older, by 

level of education, sex and age 

22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå 

samt kön år 2011...... 435 

Population aged 25–64, by field of 

education, level of education and sex 

22.7 Total utbildningskostnad i 

löpande priser, mnkr, och andel av 

BNP ................................................................ 436 

Total educational expenditure in current 

prices and percentage of GDP 

22.8 Förskoleverksamhet, annan pedagogisk 

verksamhet och förskoleklass ....... 437 

Pre-school, pedagogical care, pre-school 

classes and leisure-time centres 

22.9 Elever i förskoleklass efter kön, 

huvudman och modersmål ......................... 438 

Pupils in pre-school classes by sex, 

organiser and mother tongue 

22.10 Elever och skolor i grundskolan ...... 438 

Pupils and schools in compulsory 

comprehensive school 

22.11 Elever i särskolan ............................... 439 

Pupils at special schools for the 

mentally handicapped 

22.12 Elever i specialskolan ........................ 439 

Pupils at regional schools for pupils with 

impaired hearing/vision or physical 

disabilities 

22.13 Elever som avslutat årskurs 

9 läsåret 2010/11 och har behörighet 

till nationellt program .................................... 440 

Pupils leaving compulsary school and get 

access to national programs 

22.14 Elever i grundskolan med 

annat modersmål än svenska ..................... 441 

Compulsory school pupils with a mother 

tongue other than Swedish 

22.15 Svenskundervisning för 

invandrare efter modersmål, födelseland, 

ålder, utbildning och kön ................... 442 

Swedish for immigrants by mother tongue, 

country of birth, age, education and sex 

22.16 Svenska elever i förskoleklass, 

grund- och gymnasieskola i svenska 

utlandsskolor ................................................ 443 

Swedish pupils in Swedish pre-school 

classes, compulsory schools and upper 

secondary schools abroad 

22.17 Sökande och antagna till 

gymnasieskolan, höstterminen 2011 .......... 444 

Upper secondary school applicants 

and admissions, autumn term 

22.18 Elever i gymnasieskolan årskurs 

1, den 15 oktober 2011 ........................ 445 

Upper secondary school students 

year 1, 15 October 

22.19 Elever i gymnasieskolan årskurs 

2 och 3, den 15 oktober 2011 .............. 446 

Upper secondary school students 

year 2 and 3, 15 October 

22.20 Elever som slutfört gymnasieskolan 

under läsåret ..................................... 447 

Students leaving upper secondary 

school having completed education 

22.21 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan 

och andel med grundläggande 

behörighet till universitet 

och högskolor samt genomsnittlig 

betygspoäng, läsåret 2010/2011 ................. 448 

Upper secondary school average grade 

obtained and basic eligibility for university 

education and average grades 



22.22 Elever vid folkhögskolor .................... 449 

Pupils at folk high schools 

22.23 Elever i kommunal vuxenutbildning 

under kalenderåren .............................. 449 

Students in municipal adult education 

22.24 Högskolenybörjare, nybörjare vid 

viss högskola, registrerade studenter, 

examina och examinerade personer 

läsåret 2010/2011 per universitet/ 

högskola efter kön ........................................ 450 

University entrants, first-year students at 

university/higher education institution, 

students enrolled, degrees awarded and 

graduates by university/higher education 

institution and sex 

22.25 Examina efter inriktning enligt 

Svensk utbildningsnomenklatur 

(SUN), examen och kön ............................... 453 

Number of university degrees, by field of 

education, degree and sex 

22.26 Doktorandnybörjare efter 

forskningsämnesområde och kön .............. 457 

New doctoral students by research 

subject area and sex 

22.27 Doktorander under hösten 

efter forskningsämnesområde och 

kön ................................................................. 458 

Doctoral students during the autumn 

by research subject area and sex 

22.28 Doktorander under hösten 

efter universitet/högskola och kön ............. 459 

Doctoral students during the autumn 

by university/higher education institution 

and sex 

22.29 Doktorsexamina efter forskningsämnesområde 

och kön ....................... 461 

Doctoral degrees by research subject 

area and sex 

22.30 Tjänstgörande och tjänstlediga 

lärare ................................................... 462 

Teachers on duty and on leave 

22.31 Utgifter för forskning och utveckling 

(FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, löpande priser .................. 463 

Expenditure on research and development 

(R&D) by sector, current prices, 

SEK m 

Utbildning och forskning 


(FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, 2009 års priser ..................463 


(R&D) by sector, 2009 prices, SEK m 


(FoU) på utförande sektor 

och finansieringskällor 2009, miljoner 

kronor ......................................................464 


(R&D), by sector and sources of 

finance, SEK m 

22.34 Företagens utgifter för egen 

utförd FoU efter näringsgren 2009, 

mnkr, löpande priser.....................................465 

Enterprises intramural R&D expenditure 

by industry, SEK m, current prices 

22.35 Företagens utgifter, årsverken, 

personer och personer med forskarexamen 

efter företagsstorlek, 2009 .............466 

Expenditure on intramural R&D, number 

of full-time equivalents, persons and 

persons with postgraduate education by 

number of employees 

22.36 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling 

(FoU) 2009, personaldata, FoUårsverken 

.......................................................466 

Research and development (R&D) in 

the higher education sector, personnel 

data (full-time equivalent in R&D) 

22.37 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling 

(FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor ..........467 

Research and development (R&D) in 

the higher education sector, current costs, 

SEK m 

22.38 Statliga anslag för forskning 

och utveckling (FoU) fördelade på 

ändamål, miljoner kronor i löpande 

priser ..............................................................468 

Government grants for research and 

development (R&D), by objectives, 

SEK m, current prices 



22.1 

Utbildning – utbildningsnivå 

Education – educational level 

Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och 

av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar 

är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av 

männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. 

Vi har blivit allt mer välutbildade. I dag studerar 

nästan samtliga ungdomar vidare på den treåriga 

gymnasieskolan, även om alla inte avslutar 

sin utbildning. 

Allt fler i en årskull läser därefter vidare på 

högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år 

från gymnasieskolan till högskolan är idag över 

40 procent. Idag har 24 procent av befolkningen 

i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial 

utbildning, medan 14 procent endast har förgymnasial 

utbildning, dit grundskola och folkskola 

räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är 

högutbildade än lågutbildade. 

Höjd utbildningsnivå efter skolreform på 

1960-talet 

Det var framförallt under efterkrigstiden som 

utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig 

obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den 

utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. 

Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium 

för ett fåtal och även den eftergymnasiala 

utbildningen kom allt fler till godo. 

År 1930 hade 3 procent av männen och endast 

0,6 procent av kvinnorna en treårig gymnasial 

utbildning alternativt en eftergymnasial 

utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, 

cirka 85 procent, hade enbart gått i 

folkskola. 

År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. 

Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män 

hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även 

om kvinnornas utbildning ofta var kortare än 

männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14 

procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning 

som högsta utbildning. Fortfarande 

hade dock nära hälften av befolkningen enbart 

genomgått folkskola. 

Drygt 1,1 miljon är högutbildade 

Högutbildade (de med en eftergymnasial utbildning 

3 år eller längre) utgör alltså 24 procent av 

befolkningen (25–64 år), eller 1 181 000 personer. 

Ytterligare 726 000 har en kortare eftergymnasial 

utbildning, vilket motsvarar 15 procent 

av befolkningen (25–64 år). Totalt har alltså 

nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64 år, 

eller 39 procent, någon form av eftergymnasial 

utbildning. Och det här är en utveckling som 

fortsätter. De senaste åren har andelen högutbildade 

ökat med knappt 1 procentenhet varje år. 

Unga kvinnor är de högst utbildade 

Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial 

utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial 

utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. 

Av kvinnorna är 28 procent högutbildade 

jämfört med 20 procent för männen 

(25–64 år). 

Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt välutbildad 

grupp. Här är också skillnaden jämfört 

med männen störst. Över hälften, 53 procent, av 

kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form 

av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje 

kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad, 

medan männens andel är 24 procent. I 

början på 1990-talet var andelen högutbildade 

större bland männen. Kvinnornas dominans på 

universitet och högskolor, både i form av andelen 

studerande och examinerade, har ökat under 

senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån. 

En annan orsak till att kvinnorna avancerat är 

att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes 

i början av 1990-talet och numera räknas 

till långa eftergymnasiala utbildningar, t.ex. 

de som krävs för att bli förskollärare och sjuksköterska. 

Fler män än kvinnor har forskarutbildning 

Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial 

utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. 

Av de cirka 57 400 forskarutbildade 

i åldern 25–64 år är 39 procent kvinnor. 

Den manliga dominansen ökar med stigande 

ålder. Bland 25–34-åringarna var 56 procent av 

de forskarutbildade män, bland 55–64-åringarna 

var motsvarande andel 67 procent. 

Folkskola vanlig utbildning bland äldre 

Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade, 

drygt var femte person har endast förgymnasial 

utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna 

25–34 år och 35–44 år är var tionde. 

Männen har i större utsträckning än kvinnorna 

endast en förgymnasial utbildning som högsta 

utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. 



Utbildningsnivån varierar bland utrikes födda 

Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå 

än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade 

är lika stor, 24 procent bland både inrikes 

och utrikes födda i åldern 25–64 år. Däremot 

finns det stora skillnader mellan olika födelseländer 

och invandrargrupper, mycket beroende 

på att åldersstruktur och skäl för invandring 

varierar mellan grupperna. Av personer födda i 

Norden har de från Finland högst andel med 

enbart förgymnasial utbildning (23 procent) 

medan islänningarna bidrar med den största 

andelen högutbildade (40 procent). 

Andel med förgymnasial utbildning resp. med 

lång eftergymnasial utbildning efter födelseland 

(fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2011 

Födelseland 

Förgymnasial 

utbildning 

Andel med 


utbildning 3 år 

eller längre 

Födda i Sverige 12 24 

Utrikes födda 20 24 

Norden exkl. 

Sverige 20 20 

Finland 23 17 

Norge 15 23 

Danmark 14 26 

Island 10 40 

EU27 exkl. 

Norden 9 33 

Europa exkl. 

EU27 och Norden 25 18 

Övriga länder 

exkl. Europa 23 25 

Thailand 45 15 

Turkiet 43 10 

Vietnam 41 11 

Japan 3 51 

USA 3 51 

Ryssland 4 59 


Högst andel högutbildade i Danderyd 

41 kommuner, oftast storstadskommuner och 

residensstäder, har en större andel högutbildade 

än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten 

av kommunerna med högst utbildningsnivå 

ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, 

Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna 

har 36 procent eller mer av invånarna minst 

treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel 

finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen 

har en sådan utbildning. Lund, Lomma, 

Uppsala och Umeå har också mer än 36 procent 

högutbildade invånare. Störst antal personer 

med minst treårig eftergymnasial utbildning 

finns i de tre storstäderna. 

Kommuner med störst andel och störst antal 

högutbildade i åldern 25–64 år, 2011 

Kommun 

Andel högutbildade 

(%) 

Kommun 

Antal högutbildade 

Danderyd 55 Stockholm 188 300 

Lund 51 Göteborg 93 300 

Lomma 44 Malmö 49 600 

Lidingö 43 Uppsala 40 800 

Täby 40 Lund 29 000 

Solna 39 Linköping 25 200 

Uppsala 39 Umeå 22 100 

Stockholm 38 Örebro 18 300 

Umeå 36 Västerås 17 900 

Nacka 36 Nacka 17 100 

Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen: 

Utbildning och forskning. 



Andel av befolkningen i åldern 25–64 år med minst 3 års eftergymnasial utbildning 2011 (procent) 

Kvinnor 

Män 




22.2 

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2011 

Educational level for the population 25–64 years of age 


Andelen med enbart förgymnasial utbildning 

har minskat från en tredjedel i befolkningen 

1990 till 14 procent 2011. Andelen med 

eftergymnasial utbildning har under samma 

period ökat från 23 procent till 39 procent. 

Källa: SCB Befolkningens utbildning 

(www.scb.se/UF0506). 

22.3 

Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

1978/79–2011/12 

Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue 

other than Swedish 

Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans 

elever ett annat modersmål än 

svenska. Läsåret 2011/12 var motsvarande 

andel cirka 21 procent. Det motsvarar 

183 700 elever. Vanligaste språket vid sidan 

av svenska var arabiska; 33 000 elever hade 

det som modersmål läsåret 2011/12. 

Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 

(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre 

årgångar) samt tabell 22.14 i denna bok. 

22.4 

Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever 

från gymnasieskolans linjer/program 1989/90–2007/08 

Rate of transition to higher education within three years among pupils 

who left upper secondary school education 

Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier 

inom tre år efter gymnasieskolan. 

Bland dem som avslutade gymnasieskolan 

läsåret 2007/08 påbörjade 49 procent av 

kvinnorna och 38 procent av männen högskolestudier 

inom tre år. 

Den höga övergångsfrekvensen för 

avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring 

av gymnasieskolan. 

Källa: Högskoleverket och SCB 

(www.scb.se/UF0205). 



22.5 

Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 

2011 

Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Befolkning 

16 år och äldre 

Population 

16 years and older 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning 

Primary 

and lower 

secondary 

education 

Gymnasial 

utbildning 

=


22.6 


Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 

år 2011 

Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex 

Utbildningsinriktning 

Field of education 

Befolkning, 

25–64 år 

Population 

25–64 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning inkl. 

okänd nivå 

Primary and 

lower secondary 

education 

(incl. 

unknown 

level). 

Gymnasial 

utbildning 

Upper 

secondary 

education 


utbildning 

=3 years 

Totalt 

Total 

Allmän utbildning 

General education 

Båda könen 

Both sexes 1 015 229 66 34 0 – 100 

Män Men 546 489 71 29 0 – 100 

Kvinnor 

Women 468 740 60 39 0 – 100 

Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 337 536 – 1 33 66 100 

Teaching methods and teacher Män 79 564 – 2 31 67 100 

education Kvinnor 257 972 – 1 33 66 100 

Humaniora och konst Båda könen 208 227 – 35 28 37 100 

Humanities and arts Män 85 398 – 35 29 35 100 

Kvinnor 122 829 – 35 28 38 100 

Samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration Båda könen 832 502 – 47 18 35 100 

Social sciences, law, Män 321 379 – 41 19 40 100 

commerce, administration Kvinnor 511 123 – 50 17 32 100 

Naturvetenskap, matematik Båda könen 151 290 – 17 28 55 100 

och data Natural sciences, Män 89 711 – 14 32 54 100 

mathematics and computing Kvinnor 61 579 – 22 22 56 100 

Teknik och tillverkning Båda könen 1 057 162 – 65 16 19 100 

Engineering and Män 929 296 – 68 16 16 100 

manufacturing Kvinnor 127 866 – 42 19 40 100 

Lant- och skogsbruk samt Båda könen 84 434 – 71 13 15 100 

djursjukvård Agriculture and Män 55 386 – 75 14 12 100 

forestry, veterinary medicine Kvinnor 29 048 – 65 13 22 100 

Hälso- och sjukvård samt Båda könen 695 882 – 49 16 35 100 

social omsorg Health care Män 111 708 – 32 18 50 100 

and nursing, social care Kvinnor 584 174 – 52 16 33 100 

Tjänster Båda könen 299 522 – 74 17 9 100 

Services Män 145 442 – 64 22 14 100 

Kvinnor 154 080 – 83 13 4 100 

Okänd Båda könen 188 895 41 42 9 8 100 

Unknown Män 104 997 42 43 7 7 100 

Kvinnor 83 898 38 41 10 11 100 

Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 870 679 15 45 15 24 100 

Män 2 469 370 18 48 14 20 100 

Kvinnor 2 401 309 13 43 15 28 100 


Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506). 



22.7 

Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP 

Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 

Typ av skolform/verksamhet 

Type of education/activity 

Totala kostnader, miljoner kr 

Total expenditure, SEK m 

2006 2007 2008 2009 2010 

Kostnad per 

skolform/ 

verksamhet 

2010 som 

andel (%) av 

BNP 2010 

Expenditure 

by type of 

school, 

percentage 

of GDP 

Andel av total 

utbildningskostnad 

2010 (%) 

Percentage 

of total 

educational 

expenditure 

Förskola Preschool teaching 40 948 44 617 48 218 50 642 53 359 1,61 18,9 

Förskoleklass Preschool class 4 165 4 404 4 549 4 873 5 047 0,15 1,8 

Grundskola Compulsory school 74 056 75 296 77 902 77 436 78 558 2,37 27,8 

Specialskola 1 

Special school primarily for pupils 

with impaired hearing 456 470 447 464 452 0,01 0,2 

Obligatorisk särskola 

Compulsory scholl for intellectually 

disabled children 3 922 4 057 4 337 4 318 4 257 0,13 1,5 

Gymnasiesärskola 

Schools for intellectually disabled 

children 1 852 2 038 2 461 2 672 2 722 0,08 1,0 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 31 789 33 920 36 089 37 060 37 222 1,13 13,2 

Komvux Adult secondary education 4 289 3 836 3 699 3 710 3 835 0,12 1,4 

Kompletterande utbildning 

Supplementary education 

programmes 334 339 348 340 381 0,01 0,1 

Särvux 

Education for adults with learning 

disabilities 168 199 194 205 221 0,01 0,1 

CFL, Nationellt centrum för flexibelt 

lärande 

National centre for flexible learning 29 8 . . . . . 

Svenskundervisning för invandrare 

Swedish tuition for immigrants 1 023 1 241 1 550 1 706 1 855 0,06 0,7 

Universitet/Högskola 

Higher education, tertiary education, 

universities and university colleges 45 833 47 079 49 538 52 101 54 785 1,66 19,4 

Folkhögskola Folk high school 2 633 2 750 2 859 2 874 2 940 0,09 1,0 

Studieförbund Study association 3 397 3 528 3 580 3 687 3 697 0,11 1,3 

Arbetsmarknadspolitiska program 

Employment training 5 249 3 232 2 088 1 989 3 174 0,10 1,1 

Svenska utlandsskolor 

Swedish schools abroad 159 152 92 155 151 0,00 0,1 

Kvalificerad yrkesutbildning 

Advanced vocational training 1 006 1 159 1 228 1 335 1 502 0,05 0,5 

Centrala kostnader 

Central administrative costs 2 719 2 835 2 775 3 522 3 890 0,12 1,4 

Studiestöd 2 Student aid 20 085 19 277 19 054 22 992 24 221 0,73 8,6 

Totala kostnader Total 244 112 250 437 261 008 272 081 282 269 8,53 100,0 

1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum. 

2) Exkl. lån. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514). 



22.8 


Förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet och 

förskoleklass 

Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time 

centres 

År 1 

Year 

Förskola inskrivna barn i åldern 

Preschool number of children aged 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa 

2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987 

2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646 

2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722 

2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045 

2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954 

2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231 

2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941 

2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586 

2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080 

2010 15 53 171 97 436 101 846 103 451 100 243 1 499 335 457 996 

2011 14 56 608 100 227 104 096 104 844 104 420 1 534 418 472 161 

År 1 

Fritidshem inskrivna barn i åldern 

Leisure time centres 

Förskoleklass inskrivna barn i åldern 

Preschool class 

–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa 

Antal förskoleenheter 

4, 5 

2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . . 

2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . . 

2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530 

2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394 

2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637 

2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962 

2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142 

2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246 

2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194 

2010 90 125 244 578 43 785 378 488 . . 922 101 563 1 044 103 529 14 159 

2011 90 852 256 703 49 044 396 599 . . 1 010 101 870 1 046 103 926 14 310 

År 1 

Familjedaghem inskrivna barn i åldern 

Family day-care homes 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år Summa 

Antal 

familjedaghem 

6 

2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236 

2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406 

2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576 

2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840 

2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357 

2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978 

2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530 

2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951 

År 1 

Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern 

Pedagogical care 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år Summa 

Antal verksamheter 

inom pedagogisk 

omsorg 7 

2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345 

2010 3 2 610 4 488 4 391 4 031 3 298 455 872 290 20 438 3 919 

2011 – 2 458 4 234 4 066 3 722 3 278 414 876 349 19 397 3 680 

1) Åren 2001, 2002, 2003, 2004, 2007, 2008, 2009 och 2010 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. 

År 2005 och 2011 var mättidpunkten 14 oktober. 

2) Inkl. skolbarn i förskola. 

3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 

4) Number of pre-schools and leisure-time centres. 

5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 

6) Number of family day-care homes. 

7) Number of pedagogical care. 


Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); 

Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999). 



22.9 

Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål 

Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 

Huvudman/Modersmål 

Organiser/Mother tongue 

Antal elever i förskoleklass under läsåret 

Number of pupils during the school year 

2009/10 2010/11 2011/12 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Totalt 

Total 

Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 

Alla huvudmän 

All organisers 51 408 48 875 100 283 53 371 50 158 103 529 53 286 50 640 103 926 

Kommunal regi 

Municipal organisers 47 050 44 540 91 590 48 549 45 543 94 092 48 200 45 528 93 728 

Enskild regi 

Private organisers 4 358 4 335 8 693 4 822 4 615 9 437 5 086 5 112 10 198 

Modersmål (annat än 

svenska) 

Mother tongue (other than 

Swedish) 9 163 8 787 17 950 10 204 9 181 19 385 10 059 9 645 19 704 

Albanska Albanian 364 287 651 411 356 767 400 337 737 

Arabiska Arabic 1 689 1 593 3 282 1 923 1 695 3 618 1 887 1 726 3 613 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 704 694 1 398 759 673 1 432 753 660 1 413 

Engelska English 624 630 1 254 687 641 1 328 671 671 1 342 

Finska Finnish 363 357 720 412 352 764 400 386 786 

Kurdiska Kurdish 545 282 263 316 302 618 324 288 612 

Polska Polish 317 287 604 327 274 601 314 325 639 

Somaliska Somali 484 431 915 564 505 1 069 540 526 1 066 

Spanska Spanish 592 572 1 164 610 565 1 175 556 568 1 124 

Turkiska Turkish 315 320 635 344 331 675 337 348 685 

Övriga språk Other 3 166 3 334 7 064 3 851 3 487 7 338 3 877 3 810 7 687 


(www.skolverket.se). Del 2. 

22.10 

Elever och skolor i grundskolan 

Pupils and schools in compulsory comprehensive school 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Skolor Schools 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 4 626 4 616 

Elever Pupils 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487 888 658 

Flickor Girls 485 487 469 233 456 412 441 681 434 601 431 858 432 774 

Pojkar Boys 509 970 493 116 479 457 464 508 457 126 454 629 455 884 

Därav fristående 

Of which private 

Skolor 596 610 635 677 709 741 761 

Elever 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136 112 144 

Flickor 37 503 39 899 43 494 45 391 48 637 53 208 56 731 

Pojkar 36 588 38 688 42 711 44 053 47 311 51 928 55 413 

Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och 

www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.11 

Läsår 

School year 

Elever i särskolan 

Pupils at special schools for the mentally handicapped 

Grundsärskola 

exkl. träningsskola 

Compulsory 

level 

Träningsskola 

Training 

school 

Yrkesutbildning 

Vocational 

training 

Yrkesträning 

1 

Verksamhetsträning 

2 


Summa 

Total 

Därav i 

särskild 

undervis- 

3, 4 ,5 

ning 

1995/96 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100 

1996/97 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137 

1997/98 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107 

1998/99 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152 

1999/00 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . . 

2000/01 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . . 

2001/02 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . . 

2002/03 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . . 

2003/04 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . . 

2004/05 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . . 

2005/06 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . . 

2006/07 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . . 

2007/08 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . . 

2008/09 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 600 . . 

2009/10 8 640 4 033 6 021 2 010 1 381 22 085 . . 

2010/11 8 003 4 112 5 921 1 940 1 419 21 395 . . 

2011/12 6 901 3 890 5 473 1 975 1 586 19 825 . . 

1) Vocational training of mentally handicapped young people. 

2) Occupational training for the disabled. 

3) Of whom receiving remedial tuition. 

4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 

5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in 

relevant column. 

Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999); 

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för 

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–). 

22.12 

Elever i specialskolan 

Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision 

or physical disabilities 

Skoltyp Type of school 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Regionskolor för döva eller hörselskadade 

Regional schools or pupils with impaired hearing 499 472 450 457 430 415 402 

Riksskolor 

Schools for pupils with impaired hearing/vision or 

physical disabilities 104 76 64 59 70 86 99 

Ekeskolan 1 , Örebro 18 11 10 9 23 25 26 

Hällsboskolan 2 , Sigtuna 35 21 10 12 12 28 45 

Åsbackaskolan 3 , Gnesta 51 44 44 38 35 33 28 

Samtliga All pupils 603 548 514 516 500 501 501 

1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02 

t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment. 

2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m. 

2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired speech. 

3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally 

handicapped. 





22.13 

Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2010/11 och har behörighet 

till nationellt program 

Pupils leaving compulsary school and get access to national programs 

Andel (%) elever som är behöriga till ett högskoleförberedande program 

Share of pupils who get access to a college preparatory program 

Naturvetar- och 

teknikprogrammet 

Natural Science and 

Technology Programme 

Flickor 

Girls 

Pojkar 

Boys 

Totalt 

Total 

Ekonomi-, humanistiska och 

samhällsvetarprogrammet 

Business Management and 

Economics, Humanities and 

Social Science Programme 

Estetiska programmet 

Arts Programme 

Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 

Huvudman 85,3 81,8 83,5 86,9 83,6 85,2 88,1 85,4 86,7 

Kommun 84,5 80,8 82,6 86,2 82,8 84,4 87,3 84,6 85,9 

Fristående 1 90,8 88,9 89,8 91,8 89,7 90,7 92,8 91,4 92,1 

därav 

Allmän inriktning 91,5 89,3 90,4 92,6 90,3 91,5 93,3 91,5 92,4 

Konfessionell 84,0 82,6 83,3 85,3 84,7 85,1 87,9 87,7 87,8 

Waldorf 2 79,2 88,4 83,7 80,8 90,9 85,8 81,6 95,0 88,2 

Internationella skolor 3 100,0 95,8 97,1 0,0 0,0 0,0 100,0 95,8 97,1 

Riksinternatskolor 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 94,7 

Bakgrund 

Elever med 

svensk bakgrund 88,4 85,0 86,7 89,9 86,7 88,3 91,0 88,4 89,6 

utländsk bakgrund 71,4 67,5 69,4 73,4 69,9 71,6 75,0 72,3 73,6 

därav 

Födda i Sverige 80,6 78,3 79,4 82,8 80,9 81,9 84,6 83,4 84,0 

Födda utanför Sverige, inv. före 2002 80,6 79,3 79,9 82,9 81,0 82,0 84,5 83,6 84,1 

Födda utanför Sverige, inv. 2002 eller 

senare 50,5 44,1 47,1 52,0 46,4 49,0 53,3 48,9 51,0 

Föräldrarnas högsta utbildning 4 

Förgymnasial utbildning 54,1 50,3 52,1 57,7 54,2 55,8 59,3 57,7 58,5 

Gymnasial utbildning 81,5 76,7 79,0 83,5 79,3 81,3 85,0 81,7 83,3 

Eftergymnasial utbildning 93,1 91,1 92,1 94,1 92,1 93,1 94,8 93,2 94,0 

Andel (%) elever som är 

behöriga till ett 

yrkesprogram 

Share of pupils who get 

access to a vocational 

program 

Flickor Pojkar Totalt 

Huvudman 88,9 86,7 87,7 

Kommun 88,1 85,9 87,0 

Fristående 1 93,4 92,3 92,9 

därav 

Allmän inriktning 93,9 92,5 93,2 

Konfessionell 88,6 89,3 89,0 

Waldorf 2 84,0 95,0 89,4 

Internationella skolor 3 100,0 95,8 97,1 

Riksinternatskolor 97,8 92,0 94,7 

Bakgrund 

Elever med 

svensk bakgrund 91,8 89,6 90,6 

utländsk bakgrund 75,7 73,8 74,7 

därav 

Födda i Sverige 85,1 84,8 85,0 

Födda utanför Sverige, inv. före 2002 84,7 85,5 85,1 

Födda utanför Sverige, inv. 2002 eller 

senare 54,4 50,1 52,1 

Föräldrarnas högsta utbildning 4 

Förgymnasial utbildning 61,0 60,2 60,6 

Gymnasial utbildning 86,1 83,4 84,8 

Eftergymnasial utbildning 95,2 93,9 94,5 

1) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor. 

2) Endast 246 av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. 

3) Endast 34 av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. 

4) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för 2011 elever som avslutat åk 9 2010/11. 

Källa: Skolverket (www.skolverket.se). 



22.14 


Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish 

Modersmål Mother tongue 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 2010/11 1 2011/12 1 

Nordiskt Nordic 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 12 278 12 367 

Danska Danish 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 1 934 2 081 

Finska Finnish 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 8 525 8 372 

Isländska Icelandic 419 397 434 455 515 560 592 

Norska Norwegian 975 951 1 063 1 165 1 188 1 259 1 322 

Europeiskt utom nordiskt 

European other than Nordic 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 70 475 70 200 

Albanska Albanian 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 7 052 7 138 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 14 579 13 759 

Engelska English 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 11 262 11 276 

Estniska Estonian 331 326 347 361 402 457 483 

Flamländska Dutch 474 568 479 649 722 673 641 

Franska French 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 2 718 2 410 

Grekiska Greek 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 1 830 1 842 

Italienska Italian 904 866 880 896 955 1 029 1 137 

Makedonska Macedonian 670 668 693 736 763 795 799 

Polska Polish 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 1 211 1 230 

Portugisiska Portuguese 873 862 950 1 010 1 104 5 946 6 164 

Romanés Romani 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 1 316 1 452 

Rumänska Romanian 750 724 823 971 1 022 1 133 1 236 

Ryska Russian 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 4 068 4 334 

Samiska 2 Sami 2 595 572 570 489 512 566 595 

Spanska Spanish 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 10 900 10 911 

Tornedalsfinska 

Torne Valley Finnish 1 089 996 1 043 978 907 593 261 

Tyska German 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 3 177 3 353 

Ungerska Hungarian 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 1 170 1 179 

Afrikanskt African 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 14 012 14 254 

Amhariska Amharic 412 431 485 554 635 716 769 

Somaliska Somali 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 10 196 10 206 

Tigrinia Tigrinya 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 3 100 3 279 

Asiatiskt Asian 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 76 076 76 591 

Arabiska Arabic 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 33 204 33 037 

Armeniska Armenian 493 504 504 542 552 572 567 

Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 4 670 4 674 

Bangla Bengali 753 763 765 779 837 832 826 

Dari 839 907 1 039 1 095 1 256 1 404 1 689 

Kinesiska 3 Chinese 3 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 3 322 3 483 

Kurdiska Kurdish 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 5 858 5 893 

Pashto 581 517 508 484 465 544 569 

Persiska Persian 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 6 683 6 648 

Sorani 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302 4 420 4 227 

Tagalog 522 508 571 666 726 816 861 

Thai 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 5 193 5 391 

Turkiska Turkish 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 6 012 6 102 

Urdu 732 743 749 798 839 833 951 

Vietnamesiska Vietnamese 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 1 713 1 673 

Övriga Other 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 8 571 10 264 


1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 

2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 

3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.15 

Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, 

födelseland, ålder, utbildning och kön 

Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, 

education and sex 

Modersmål Mother tongue/ 

Födelseland country of birth/ 

Ålder Age/ 

Utbildning Education 

Totalt 

Total 

Antal elever 

Number of pupils 

Kvinnor 

Women 

2010 2011 

Män 

Men 

Andel (%) 

Percentage 

Kvinnor 

Män Totalt Kvinnor 

Antal elever Andel (%) 

Män 

Kvinnor 

Män 

Samtliga elever All pupils 96 136 55 122 41 014 57,3 42,7 102 434 58 975 43 459 57,6 42,4 

Därav med modersmål 

(10 största) 

Of which with mother tongue 

Arabiska Arabic 20 032 10 228 9 804 51,1 48,9 18 944 10 001 8 943 52,8 47,2 

Somaliska Somali 9 571 5 157 4 414 53,9 46,1 10 463 5 674 4 789 54,2 45,8 

Thailändska Thai 5 705 5 394 311 94,5 5,5 5 850 5 488 362 93,8 6,2 

Polska Polish 4 646 2 876 1 770 61,9 38,1 4 650 2 885 1 765 62,0 38,0 

Persiska Persian 3 485 2 061 1 424 59,1 40,9 4 424 2 543 1 881 57,5 42,5 

Engelska English 3 856 1 610 2 246 41,8 58,2 4 406 1 845 2 561 41,9 58,1 

Spanska Spanish 3 884 2 158 1 726 55,6 44,4 4 169 2 325 1 844 55,8 44,2 

Tigrinska (Tigrinja) 

Tigrigna 2 636 1 607 1 029 61,0 39,0 3 243 2 020 1 223 62,3 37,7 

Kurdiska/Nordkurdiska 

Kurdish/North kurdish 3 138 1 845 1 293 58,8 41,2 3 084 1 829 1 255 59,3 40,7 

Turkiska Turkish 2 838 1 379 1 459 48,6 51,4 3 045 1 474 1 571 48,4 51,6 

Därav med födelseland 

(10 största) 

Of which with country of 

birth 

Irak Iraq 18 021 9 616 8 405 53,4 46,6 15 476 8 772 6 704 56,7 43,3 

Somalia 9 540 5 124 4 416 53,7 46,3 10 445 5 661 4 784 54,2 45,8 

Thailand 5 626 5 332 294 94,8 5,2 5 776 5 426 350 93,9 6,1 

Polen Poland 4 632 2 861 1 771 61,8 38,2 4 713 2 910 1 803 61,7 38,3 

Iran 3 434 1 997 1 437 58,2 41,8 4 354 2 493 1 861 57,3 42,7 

Turkiet Turkey 3 055 1 530 1 525 50,1 49,9 3 328 1 653 1 675 49,7 50,3 

Kina China 2 610 1 842 768 70,6 29,4 3 164 2 226 938 70,4 29,6 

Eritrea 2 367 1 453 914 61,4 38,6 2 949 1 793 1 156 60,8 39,2 

Afghanistan 2 211 1 231 980 55,7 44,3 2 617 1 387 1 230 53,0 47,0 

Syrien Syria 1 586 866 720 54,6 45,4 1 952 1 054 898 54,0 46,0 

Därav i åldern 

Of which aged 

16–19 år years 1 343 635 708 47,3 52,7 1 445 667 778 46,2 53,8 

20–24 år 13 171 7 825 5 346 59,4 40,6 13 840 8 112 5 728 58,6 41,4 

25–39 år 56 389 31 718 24 671 56,2 43,8 60 875 34 354 26 521 56,4 43,6 

40–54 år 21 877 13 183 8 694 60,3 39,7 22 660 13 849 8 811 61,1 38,9 

55 år– 3 356 1 761 1 595 52,5 47,5 3 614 1 993 1 621 55,1 44,9 

Därav med utbildning 

Of which with education 

högst 3 år max. 3 years 13 998 9 002 4 996 64,3 35,7 14 409 9 319 5 090 64,7 35,3 

4–6 år 10 360 6 669 3 691 64,4 35,6 10 726 7 030 3 696 65,5 34,5 

7–9 år 14 626 8 420 6 206 57,6 42,4 15 191 8 802 6 389 57,9 42,1 

10–12 år 26 043 14 101 11 942 54,1 45,9 27 818 15 129 12 689 54,4 45,6 

13 år eller mer 

13 years or more 31 109 16 930 14 179 54,4 45,6 34 023 18 545 15 478 54,5 45,5 

I läs- och skrivinlärning 

In reading and writing 

learning 24 339 15 021 9 318 61,7 38,3 23 296 14 556 8 740 62,5 37,5 

Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå. 



22.16 


Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i 

svenska utlandsskolor 

Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools 

and upper secondary schools abroad 

Skolform/Världsdel Type of school/Continent 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Totalt antal elever 

Total number of pupils 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 1 129 1 166 

Förskoleklass Pre-school class 69 67 82 100 102 89 93 

Flickor Girls 33 27 37 44 45 37 48 

Pojkar Boys 36 40 45 56 57 52 45 

Europa Europe 47 51 56 64 78 75 66 

Afrika Africa 4 2 7 10 9 4 11 

Sydamerika South America – 1 – – 1 – – 

Asien Asia 18 13 19 26 14 10 16 

Grundskola Compulsory school 671 640 648 684 618 610 631 

Flickor 319 302 305 321 294 280 292 

Pojkar 352 338 343 363 324 330 339 

Europa 558 552 551 571 518 521 546 

Afrika 37 28 25 43 50 40 42 

Sydamerika 5 4 7 5 6 2 – 

Asien 71 56 65 65 44 47 43 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 263 325 385 384 374 430 442 

Flickor 173 214 284 252 261 307 321 

Pojkar 90 111 101 132 113 123 121 

Europa 226 277 343 333 319 377 378 

Afrika 37 48 42 51 55 53 64 

Andel (%) behöriga Entitled, percent 74 66 51 53 50 44 45 

Förskoleklass 72 78 55 66 60 51 60 

Flickor 67 85 57 55 53 51 50 

Pojkar 78 73 54 75 65 50 71 

Europa 62 73 54 55 53 47 53 

Afrika 75 . . 14 70 67 . . 73 

Sydamerika – . . – – . . – – 

Asien 100 100 74 92 93 90 81 

Grundskola 90 84 71 73 70 66 65 

Flickor 90 83 70 71 64 61 60 

Pojkar 90 85 72 74 76 71 69 

Europa 88 83 70 69 66 62 61 

Afrika 97 82 52 88 86 88 83 

Sydamerika 100 100 71 80 83 . . – 

Asien 100 100 89 97 100 96 98 

Gymnasieskola 33 27 15 15 15 12 15 

Flickor 22 17 9 10 9 8 13 

Pojkar 54 45 34 25 29 22 21 

Europa 36 30 17 16 16 13 16 

Afrika 16 8 2 6 7 8 11 

Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: 

http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4404. 

Källa: Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115). 



22.17 

Sökande och antagna till gymnasieskolan, höstterminen 2011 

Upper secondary school applicants and admissions, autumn term 

Studieväg 

Course of studies 

Behöriga 

1:a-handssökande 

First choice 

qualified 

applicants 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Antagna 

1:a-handssökande 

Admissions, 

first choice 

qualified 

applicants 

Män 

Därav 

Kvinnor 

Yrkesprogram och högskoleförb. program 106 446 54 694 51 752 93 312 46 960 46 352 

Yrkesprogram Vocational programmes 39 638 23 121 16 517 35 177 20 192 14 985 

Barn- och fritid (BF) 

Child and Recreation Programme 3 407 1 164 2 243 3 167 1 065 2 102 

Bygg- och anläggning (BA) 

Building and Construction Programme 6 341 5 722 619 5 193 4 682 511 

El- och energi (EE) 

Electricity and Energy Programme 5 350 5 115 235 4 774 4 555 219 

Fordons- och transport (FT) 

Vehicle and Transport Programme 3 771 3 249 522 3 390 2 932 458 

Handels- och administrations (HA) 

Business and Administration Programme 3 035 1 198 1 837 2 753 1 076 1 677 

Hantverks (HV) Handicraft Programme 3 709 277 3 432 3 209 245 2 964 

Hotell- och turism (HT) 

Hotel and Tourism Programme 1 497 304 1 193 1 368 263 1 105 

Industritekniska (IN) 

Industrial Technology Programme 1 833 1 629 204 1 598 1 422 176 

Naturbruk (NB) 

Natural Resource Use Programme 3 047 913 2 134 2 826 865 1 961 

Restaurang- och livsmedel (RL) 

Restaurant Management and Food Programme 2 729 1 246 1 483 2 557 1 172 1 385 

VVS- och fastighet (VF) 

HVAC and Property Maintenance Programme 1 527 1 498 29 1 203 1 181 22 

Vård- och omsorg (VO) 

Health and Social Care Programme 3 053 517 2 536 2 854 482 2 372 

Riksrekryterande utbildningar (RX) 

Programmes with own diploma goals (national 

recruitment) 339 289 50 285 252 33 

Högskoleförberedande program 

Higher education preparatory programmes 66 808 31 573 35 235 58 135 26 768 31 367 

Ekonomi (EK) 

Business Management and Economics 

Programme 9 847 4 902 4 945 8 274 3 917 4 357 

Estetiska (ES) Arts Programme 9 959 3 457 6 502 8 951 3 060 5 891 

Humanistiska (HU) Humanities Programme 1 120 200 920 1 032 175 857 

Naturvetenskap (NA) 

Natural Science Programme 15 408 7 489 7 919 13 318 6 245 7 073 

Samhällsvetenskap (SA) 

Social Science Programme 20 683 7 651 13 032 17 563 6 243 11 320 

Teknik (TE) Technology Programme 8 955 7 554 1 401 8 122 6 791 1 331 

Int. Baccalaurate (IB) 836 320 516 875 337 538 

Introduktionsprogram 

Introductory programmes 

Preparandutbildning 

(IMPRE) preparatory education . . . . . . 

Programinriktat individuellt val 

(IMPRO) programme oriented individual options 813 413 400 506 243 263 

Yrkesintroduktion 

(IMYRK) vocational introduction . . . . . . 

Individuellt alternativ 

(IMIND) individual alternative . . . . . . 

Språkintroduktion 

(IMSPR) language introduction . . . . . . 

Samtliga sökande Total applicants 127 263 66 435 60 828 132 861 70 020 62 841 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 

2011 (www.skolverket.se). Del 2. 



22.18 


Elever i gymnasieskolan årskurs 1, den 15 oktober 2011 

Upper secondary school students year 1, 15 October 

Studieväg 


Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Yrkesprogram Vocational programmes 41 725 17 483 24 242 

Barn- och fritid (BF) Child and Recreation Programme 3 746 2 444 1 302 

Bygg- och anläggning (BA) Building and Construction Programme 5 923 546 5 377 

El- och energi (EE) Electricity and Energy Programme 5 661 246 5 415 

Fordons- och transport (FT) Vehicle and Transport Programme 4 098 577 3 521 

Handels- och administrations (HA) Business and Administration Programme 3 340 1 977 1 363 

Hantverks (HV) Handicraft Programme 3 917 3 570 347 

Hotell- och turism (HT) Hotel and Tourism Programme 1 566 1 244 322 

Industritekniska (IN) Industrial Technology Programme 2 051 202 1 849 

Naturbruk (NB) Natural Resource Use Programme 3 280 2 260 1 020 

Restaurang- och livsmedel (RL) Restaurant Management and Food Programme 2 940 1 592 1 348 

VVS- och fastighet (VF) HVAC and Property Maintenance Programme 1 513 31 1 482 

Vård- och omsorg (VO) Health and Social Care Programme 3 345 2 750 595 

Riksrekryterande utbildningar (RX) 

Programmes with own diploma goals (national recruitment) 345 44 301 

Högskoleförberedande program Higher education preparatory programmes 67 582 35 617 31 965 

Ekonomi (EK) Business Management and Economics Programme 9 893 4 986 4 907 

Estetiska (ES) Arts Programme 10 120 6 542 3 578 

Humanistiska (HU) Humanities Programme 1 181 959 222 

Naturvetenskap (NA) Natural Science Programme 15 344 7 909 7 435 

Samhällsvetenskap (SA) Social Science Programme 20 949 13 105 7 844 

Teknik (TE) Technology Programme 8 949 1 425 7 524 

Int. Baccalaurate (IB) 1 146 691 455 

Introduktionsprogram Introductory programmes 23 554 9 741 13 813 

Preparandutbildning (IMPRE) Preparatory education 2 834 1 316 1 518 

Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programme oriented individual options 3 141 1 572 1 569 

Yrkesintroduktion (IMYRK) Vocational introduction 3 405 1 164 2 241 

Individuellt alternativ (IMIND) Individual alternative 5 524 2 311 3 213 

Språkintroduktion (IMSPR) Language introduction 7 586 2 985 4 601 

Ej specificerat introduktionsprogram Non specified introductory programmes 1 064 393 671 

Samtliga Total 132 861 62 841 70 020 

Anmärkning: Hösten 2011 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan. Programmen för elever i årskurs 1 är inte jämförbart med 

programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 2011. Elever i årskurs 1 redovisas därför separat. Se 

tabell 22.19 för årskurs 2 och 3. 





22.19 

Elever i gymnasieskolan årskurs 2 och 3, den 15 oktober 2011 

Upper secondary school students year 2 and 3, 15 October 

Studieväg 


Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Nationella program 1, 2 National Programmes 197 259 95 931 101 328 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 6 348 4 681 1 667 

Bygg Construction 10 127 818 9 309 

El Electrical Engineering 13 951 688 13 263 

Energi Energy 2 821 80 2 741 

Estetiska Arts 12 997 8 562 4 435 

Fordon Vehicle Engineering 9 208 968 8 240 

Handel och administration Business and Administration 9 513 6 244 3 269 

Hantverk Handicraft 8 131 7 270 861 

Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 7 039 3 961 3 078 

Industri Industry 4 856 543 4 313 

Livsmedel Food 1 034 811 223 

Medie Media 8 836 5 424 3 412 

Naturbruk Natural Resource Use 7 111 4 784 2 327 

Naturvetenskap Natural Science 25 719 12 449 13 270 

Omvårdnad Health Care 8 497 6 553 1 944 

Samhällsvetenskap Social Sciences 48 580 29 587 18 993 

Teknik Technical 12 491 2 508 9 983 

Specialutformat program Specially Designed Programme 27 829 14 124 13 705 

Individuella program Individual Programmes 8 980 3 904 5 076 

International Baccalaureate 2 154 1 275 879 

Utbildning vid fristående skolor 2 Education at independent schools – – – 

Samtliga Total 236 222 115 234 120 988 

1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp 

fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella 

programmen. 

Anmärkning: Hösten 2011 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan. Programmen för elever i årskurs 1 är inte jämförbart med 

programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 2011. Elever i årskurs 2 och 3 redovisas därför separat. 

Se tabell 22.18 för årskurs 1. 





22.20 


Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret 

Students leaving upper secondary school having completed 

education 

Studieväg 


2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Nationella program 1, 2 National Programmes 76 065 79 113 83 377 84 532 84 719 42 139 42 580 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 534 3 481 3 692 3 389 2 933 2 289 644 

Bygg Construction 3 139 3 454 3 945 4 409 4 688 449 4 239 

El Electrical Engineering 5 106 5 241 5 616 6 106 6 069 272 5 797 

Energi Energy 664 727 840 943 1 058 32 1 026 

Estetiska Arts 5 001 5 478 5 748 5 314 5 382 3 695 1 687 

Fordon Vehicle Engineering 3 209 3 553 3 679 3 949 3 784 360 3 424 

Handel och administration 

Business and Administration 3 312 3 698 4 390 4 489 4 145 2 850 1 295 

Hantverk Handicraft 1 779 2 145 2 446 2 685 2 960 2 692 268 

Hotell- och restaurang 

Hotel, Restaurant and Catering 3 861 3 743 3 709 3 530 3 226 2 033 1 193 

Industri Industry 1 588 1 733 2 036 2 268 2 397 311 2 086 

Livsmedel Food 380 402 427 471 443 357 86 

Medie Media 3 790 4 045 4 266 4 168 4 095 2 582 1 513 

Naturbruk Natural Resource Use 2 638 2 786 2 760 2 828 2 931 2 002 929 

Naturvetenskap Natural Science 10 903 10 683 10 896 10 879 11 168 5 345 5 823 

Omvårdnad Health Care 2 380 2 635 3 009 3 213 3 421 2 725 696 

Samhällsvetenskap Social Sciences 20 009 20 506 20 885 20 666 20 513 12 985 7 528 

Teknik Technical 4 772 4 803 5 033 5 225 5 506 1 160 4 346 

Specialutformat program 

Specially Designed Programme 12 716 13 174 13 734 14 293 13 855 7 423 6 432 

Individuella program Individual Programmes 601 557 164 616 490 167 323 

Utbildning vid fristående skolor 1 Education 

at independent schools – – – – – – – 

International Baccalaureate 688 736 648 552 469 307 162 


1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever 

vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 





22.21 

Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med 

grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt 

genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2010/2011 

Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility 

for university education and average grades 

Studieväg 


Män 

Men 

Elever med slutbetyg 

Pupils obtaining 

leaving certificates 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Both sexes 

Elever med grundläggande 

behörighet till universitet 

och högskolor 1 , procent 

Basic eligibility for university 

education, percent 

Män 

Kvinnor 

Genomsnittlig 

betygspoäng 2 

Average grade 


Totalt 

Program/anknytning 3 

Programmes 

Barn- och fritid 

Child Care and Recreation 810 2 613 3 423 73,2 82,1 80,0 4 11,8 13,2 12,9 

Bygg Construction 4 556 499 5 055 81,3 87,0 81,9 4 12,4 13,2 12,5 

El Electrical Engineering 5 932 279 6 211 84,7 87,8 84,8 4 12,4 13,7 12,4 

Energi Energy 1 110 43 1 153 87,4 93,0 87,6 4 12,3 13,1 12,4 

Estetiska Arts 1 866 4 128 5 994 86,5 91,2 89,7 4 14,1 15,1 14,8 

Fordon Vehicle Engineering 3 603 374 3 977 69,4 76,7 70,1 4 11,5 11,7 11,5 

Handel och administration 

Business and Administration 1 431 3 049 4 480 74,4 82,9 4 80,2 4 11,9 13,3 12,9 

Hantverk Handicraft 291 2 772 3 063 71,1 90,0 88,2 4 12,5 14,3 14,1 

Hotell- och restaurang 

Hotel, Restaurant and Catering 1 220 2 146 3 366 70,8 78,9 76,0 4 12,0 13,2 12,7 

Industri Industry 2 283 340 2 623 73,6 94,1 76,2 4 12,5 15,1 12,8 

Livsmedel Food 89 359 448 67,4 83,8 80,6 4 11,8 13,6 13,2 

Medie Media 1 598 2 664 4 262 78,1 86,8 83,6 4 12,6 13,8 13,4 

Naturbruk Natural Resource Use 957 2 060 3 017 71,5 82,9 79,3 4 12,7 14,3 13,8 

Naturvetenskap Natural Science 6 944 6 720 13 664 94,8 96,9 95,8 4 15,9 16,5 16,2 

Omvårdnad Health Care 749 2 909 3 658 82,0 82,8 82,6 4 12,6 13,6 13,4 

Samhällsvetenskap 

Social Sciences 9 890 16 375 26 265 90,0 94,7 92,9 4 14,1 15,3 14,8 

Teknik Technical 4 648 1 229 5 877 88,4 95,2 89,9 4 13,8 15,5 14,2 

Specialutformat program, övriga 

Specially Designed Programme 1 114 934 2 048 83,5 92,1 87,4 4 13,6 15,1 14,3 

Individuella program, övriga 

Individual Programmes 186 116 302 . . . 5,8 6,6 6,1 

Gymnasieskolan totalt Total 49 277 49 609 98 886 83,9 90,2 4 87,1 13,3 14,8 14,1 

1) Grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program 

eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs 

för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500 

kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng 

krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), 

matematik A samt engelska A. 

2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. 

Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det 

fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Kurser utöver 

de som ingår i elevens fullständiga program ska fr.o.m. år 2010 tydligt anges i slutbetyget. 

3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 

4) Korrigerade värden 2013-08-14. 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 

2011 (www.skolverket.se). Del 1. 



22.22 

År 

Year 

Termin 

Term 

Elever vid folkhögskolor 

Pupils at folk high schools 

Deltagarveckor 

Student weeks 

Deltagare 

Participants 


Alla kurstyper 

All types 

of courses 

Långa 

Alla kurstyper Långa kurser 

kurser 1 

Long 

courses 1 Män Kvinnor Samtliga 

Men Women Both sexes 

Kvinnor Män Samtliga 

2003 Våren Spring 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028 

Hösten Autumn 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055 

2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585 

Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476 

2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997 

Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982 

2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287 

Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098 

2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057 

Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738 

2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260 

Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508 

2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422 

Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554 

2010 Våren 566 267 486 534 36 176 53 312 89 488 10 348 18 044 28 392 

Hösten 492 034 414 476 36 591 53 383 89 974 10 270 17 697 27 967 

2011 Våren 549 526 471 668 37 133 52 692 89 825 10 073 17 214 27 287 

Hösten 487 162 408 243 37 614 52 577 90 191 10 361 17 657 28 018 

1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration. 

Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510). 

22.23 

Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren 

Students in municipal adult education 

Utbildningsnivå Educational level 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 

Grundläggande utbildning 

Compulsory education 43 038 37 202 33 037 33 376 33 561 32 965 

Män Men 15 509 13 342 11 359 11 991 12 451 11 805 

Födda utomlands Foreign-born 12 817 11 462 9 793 10 300 10 900 10 347 

Kvinnor Women 27 529 23 860 21 678 21 385 21 110 21 160 

Födda utomlands 23 395 20 832 19 164 18 932 18 915 19 208 


Upper secondary education 191 738 158 682 140 081 150 121 160 426 165 207 

Män 63 160 51 507 46 185 54 126 58 800 59 516 


Kvinnor 128 578 107 175 93 896 95 995 101 626 105 691 



Män 79 502 66 058 59 262 67 669 71 735 71 321 


Kvinnor 157 538 132 674 117 706 119 466 123 519 126 851 


Därav med Of which with 

Folkskola Elementary school 11 376 9 438 7 812 7 516 7 761 7 779 

Grundskola Compulsory school 30 461 27 469 31 224 33 820 35 537 36 199 

Gymnasieskola högst 2 år 

Upper secondary school, 2 years at most 53 592 42 306 36 154 37 324 37 743 36 709 

Gymnasieskola längre än 2 år 

Upper secondary school, More than 2 years 87 949 72 197 60 651 66 922 70 715 72 674 

Högskola Higher education 44 513 38 159 32 903 34 182 36 134 37 921 

Uppgift saknas Unknown 9 149 9 163 8 224 7 371 7 364 6 890 

1) Elever i påbyggnadsutbildning ingår fr.o.m. 2011 ej i den redovisade statistiken. 





22.24 

Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade 

studenter, examina och examinerade personer läsåret 

2010/2011 per universitet/högskola efter kön 

University entrants, first-year students at university/higher education 

institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by 

university/higher education institution and sex 

Universitet/ 

högskola 

University/higher 

education 

institution 

Högskolenybörjare 1 

University entrants 

Totalt 

Total 

Nybörjare vid en viss 

högskola 2 

First-year students at 

specific univ./institution 

Registrerade 

studenter 

Students 

enrolled 

Examina 3 

Degrees awarded 

Examinerade 

personer 3 

Graduates 

Därav, % Därav, % Därav, % Därav, % Därav, % 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Totalt Kvinnor 

Män 


Män 


Män 


Män 

Hela riket 4 

Sweden 105 822 55 45 203 307 59 41 441 624 60 40 69 838 65 35 59 368 65 35 

Universitet 

Universities 

Uppsala 

universitet 7 363 54 46 14 018 56 44 34 880 57 43 4 938 62 38 4 352 61 39 

Lunds 

universitet 8 763 52 48 14 139 55 45 39 448 54 46 5 963 58 42 5 289 57 43 

Göteborgs 

universitet 7 190 63 37 12 883 63 37 40 296 65 35 5 670 70 30 5 068 71 29 

Stockholms 

universitet 9 788 61 39 19 141 59 41 49 957 62 38 5 946 69 31 5 383 70 30 

Umeå 

universitet 5 752 57 43 14 625 60 40 30 353 61 39 4 267 68 32 3 550 67 33 

Linköpings 

universitet 6 073 51 49 8 291 55 45 23 575 54 46 4 502 60 40 3 511 61 39 

Karolinska 

institutet 1 352 73 27 3 599 76 24 9 143 76 24 2 168 82 18 1 828 82 18 

Kungl. Tekniska 

högskolan 5 459 29 71 8 616 34 66 19 468 32 68 2 347 33 67 2 310 33 67 

Chalmers tekniska 

högskola 5 2 131 28 72 2 784 32 68 10 063 28 72 3 026 28 72 1 859 27 73 

Luleå tekniska 

universitet 2 770 48 52 7 418 57 43 13 488 56 44 1 364 63 37 1 186 61 39 

Handelshögskolan 

i 

Stockholm 5 487 49 51 640 46 54 1 884 44 56 345 45 55 344 45 55 

Sveriges lantbruksuniversitet 

1 341 58 42 2 739 65 35 6 050 66 34 882 65 35 750 64 36 

Karlstads 

universitet 3 123 56 44 6 227 62 38 14 411 65 35 1 852 71 29 1 703 71 29 

Linnéuniversitetet 

6 000 56 44 15 436 62 38 29 302 63 37 2 883 66 34 2 750 66 34 

Örebro 

universitet 3 326 60 40 6 939 62 38 15 862 65 35 2 190 73 27 1 928 72 28 

Mittuniversitetet 3 535 59 41 11 358 61 39 20 300 63 37 1 659 74 26 1 275 73 27 

Högskolor 

Higher 

education 

institutions 

Blekinge tekniska 

högskola 2 170 36 64 5 534 46 54 8 717 43 57 817 43 57 719 37 63 

Försvarshögskolan 

96 21 79 323 40 60 726 30 70 119 15 85 116 16 84 

Gymnastik- och 

idrottshögskolan 

98 43 57 381 50 50 738 51 49 131 55 45 99 57 43 

Högskolan i 

Borås 2 293 63 37 4 701 69 31 10 457 71 29 2 263 77 23 1 497 75 25 

Högskolan 

Dalarna 3 226 57 43 9 175 59 41 15 504 61 39 1 321 74 26 1 117 71 29 

Högskolan på 

Gotland 993 51 49 5 465 55 45 7 487 54 46 187 54 46 184 54 46 



22.24 



studenter, examina och examinerade personer läsåret 2010/2011 

per universitet/högskola efter kön (forts.) 

Universitet/ 

högskola 



högskola 2 

Registrerade 

studenter 

Examina 3 

Examinerade 

personer 3 



Män 


Män 


Män 


Män 


Män 

Högskolan i 

Gävle 2 625 56 44 7 528 61 39 13 453 64 36 1 179 77 23 1 057 76 24 

Högskolan i 

Halmstad 2 075 54 46 4 312 61 39 8 683 61 39 1 176 63 37 1 029 65 35 

Högskolan i 

Jönköping 5 3 960 56 44 8 078 58 42 15 730 61 39 2 399 69 31 1 759 68 32 

Högskolan 

Kristianstad 2 273 64 36 7 968 66 34 13 094 69 31 1 290 81 19 993 79 21 

Högskolan i 

Skövde 2 623 44 56 5 769 56 44 9 331 56 44 1 258 68 32 1 013 67 33 

Högskolan Väst 2 010 57 43 4 216 61 39 8 868 67 33 892 79 21 808 80 20 

Malmö högskola 

4 009 63 37 8 948 60 40 19 667 65 35 2 466 75 25 2 296 75 25 

Mälardalens 

högskola 3 164 59 41 5 918 64 36 12 869 66 34 1 859 71 29 1 513 70 30 

Södertörns 

högskola 2 946 66 34 6 789 65 35 12 622 67 33 1 037 72 28 981 72 28 

Konstnärliga 

högskolor 

Higher education 

institutions 

of Arts 

Beckmans 

Designhögskola 

26 54 46 37 59 41 124 60 40 34 74 26 34 74 26 

Dans- och 

cirkushögskolan 

68 78 22 91 78 22 251 81 19 32 75 25 31 74 26 

Dramatiska 

institutet 6 42 43 57 120 59 41 195 58 42 14 71 29 14 71 29 

Konstfack 147 71 29 347 72 28 809 70 30 108 64 36 106 65 35 

Kungl. Konsthögskolan 

36 64 36 120 65 35 252 60 40 53 47 53 53 47 53 

Kungl. Musikhögskolan 

i 

Stockholm 286 56 44 468 57 43 1 115 56 44 53 32 68 51 33 67 

Operahögskolan 

i 

Stockholm 7 57 43 14 50 50 39 56 44 17 59 41 17 59 41 

Stockholms 

dramatiska 

högskola 6 16 44 56 50 52 48 271 58 42 50 62 38 49 61 39 

Teaterhögskolan 

i 

Stockholm 6 13 31 69 41 51 49 85 56 44 2 50 50 2 50 50 

Övriga 

enskilda utbildningsanordnare 

Other private 

organisers of 

higher 

education 

Ersta Sköndal 

högskola 152 79 21 423 84 16 1 171 85 15 273 88 12 185 87 13 

Gammelkroppa 

skogsskola – – – – – – 23 17 83 8 25 75 8 25 75 

Johannelunds 

teologiska 

högskola 12 33 67 74 51 49 192 46 54 18 33 67 18 33 67 



22.24 


studenter, examina och examinerade personer läsåret 2010/2011 

per universitet/högskola efter kön (forts.) 

Universitet/ 

högskola 



högskola 2 

Registrerade 

studenter 

Examina 3 

Examinerade 

personer 3 



Män 


Män 


Män 


Män 


Män 

Newmanninstitutet 

13 31 69 104 37 63 104 37 63 1 – 100 1 – 100 

Röda korsets 

högskola 98 85 15 216 81 19 660 82 18 397 87 13 246 86 14 

Sophiahemmet 

Högskola 69 88 12 230 84 16 592 86 14 270 91 9 174 90 10 

Stockholms 

Musikpedagogiska 

Institut 5 22 45 55 86 72 28 147 69 31 13 46 54 13 46 54 

Teologiska 

Högskolan, 

Stockholm 52 65 35 223 76 24 458 71 29 31 68 32 31 68 32 

Örebro 

Teologiska 

Högskola 49 39 61 110 53 47 281 47 53 40 45 55 40 45 55 

Enskilda 

psykoterapianordnare 

Independent 

organisations 

with the right to 

award second 

cycle programmes 

in 

Psychotherapy 

Ericastiftelsen 6 67 33 67 91 9 147 88 12 2 50 50 2 50 50 

Evidens AB – – – 20 85 15 60 80 20 15 73 27 15 73 27 

Stockholms 

akademi för 

psykoterapiutbildning 

– – – – – – 34 85 15 – – – – – – 

Svenska 

institutet för 

kognitiv 

psykoterapi 1 100 – 30 73 27 85 79 21 4 100 – 4 100 – 

Svenska 

psykoanalytiska 

institutet – – – – – – 8 63 38 7 43 57 7 43 57 

1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå 

(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige. 

2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller 

avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola. 

3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. 

4) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast 

förekommer en gång på hela riket. 

5) Enskild utbildningsanordnare. 

6) Stockholms dramatiska högskola bildades 1 januari 2011 genom samgående mellan Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska 

institutet. 


Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205). 



22.25 


Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur 

(SUN), examen och kön 

Number of university degrees, by field of education, degree and sex 

SUN-inriktning 

Field of education 

Examen 

Degree 

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 

Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Antal examina 1 

Number of degrees 58 656 66 34 57 881 66 34 61 036 66 34 69 838 65 35 

Därav antal examinerade 

personer 1 

Of which number of graduates 52 297 66 34 50 373 65 35 52 283 65 35 59 368 65 35 

Pedagogik och lärarutbildning 

Education 11 834 78 22 9 921 79 21 10 114 80 20 13 211 80 20 

Högskoleexamen – pedagogik 

och lärarutbildning 56 79 21 57 75 25 50 80 20 43 70 30 

Kandidatexamen – pedagogik 


Magisterexamen – pedagogik 


Magisterexamen (2007) – 

pedagogik och lärarutbildning 4 100 – 69 83 17 199 79 21 336 78 22 

Magisterexamen med ämnesbredd 

– pedagogik och lärarutbildning 

104 77 23 128 71 29 36 83 17 21 95 5 

Masterexamen – pedagogik 

och lärarutbildning 2 100 – 2 100 – 27 93 7 76 68 32 

Konstnärlig kandidatexamen – 

pedagogik och lärarutbildning 9 33 67 – – – – – – – – – 

Konstnärlig masterexamen – 

pedagogik och lärarutbildning 2 – 100 – – – – – – – – – 

Folkhögskollärarexamen 39 67 33 74 68 32 57 74 26 51 59 41 

Lärarexamen 10 125 76 24 8 112 78 22 8 299 79 21 11 167 79 21 

Speciallärarexamen – – – – – – 73 99 1 114 94 6 

Specialpedagogexamen 541 94 6 416 94 6 297 91 9 324 94 6 

Humaniora och konst 

Humanities and Arts 3 163 63 37 3 275 61 39 3 599 62 38 3 838 62 38 

Högskoleexamen – humaniora 

och konst 212 58 42 195 51 49 222 52 48 185 54 46 

Kandidatexamen – humaniora 

och konst 1 501 67 33 1 664 64 36 1 832 65 35 2 026 64 36 

Magisterexamen – humaniora 

och konst 776 65 35 589 65 35 462 59 41 404 62 38 


humaniora och konst 15 40 60 136 59 41 184 66 34 252 65 35 


– humaniora och konst 75 53 47 47 62 38 49 63 37 28 75 25 

Masterexamen – humaniora 

och konst 22 68 32 40 68 32 98 65 35 211 65 35 

Konstnärlig högskoleexamen – 

humaniora och konst – – – 1 100 – 4 50 50 15 53 47 

Konstnärlig kandidatexamen – 


Konstnärlig magisterexamen – 


Konstnärlig masterexamen – 


Konstn högskoleexamen dans 17 100 – 18 94 6 4 100 – 1 100 – 

Konstn högskoleexamen konst 

och design 16 75 25 9 78 22 20 60 40 12 33 67 

Konstn högskoleexamen musik 106 56 44 59 49 51 25 60 40 23 35 65 

Konstn högskoleexamen scen 

och medier 59 49 51 20 45 55 13 46 54 1 100 – 

Organistexamen 19 58 42 16 44 56 5 20 80 4 50 50 

Teologie kandidatexamen 142 54 46 147 57 43 112 58 42 71 51 49 

Yrkeshögskoleexamen – 

humaniora och konst 38 55 45 20 35 65 5 80 20 1 100 – 

Äldre examina – humaniora 

och konst 1 100 – – – – 1 100 – – – – 



22.25 


Examen 


(SUN), examen och kön (forts.) 

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 


Kvinnor 

Män 

Samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration 

Social sciences, Business and 

Law 13 729 62 38 13 381 62 38 14 008 61 39 16 223 61 39 

Högskoleexamen – samhällsvetenskap, 

juridik, handel, 

administration 509 58 42 517 64 36 431 68 32 543 74 26 

Kandidatexamen – samhällsvetenskap, 


administration 5 462 64 36 5 779 64 36 6 392 64 36 7 953 63 37 

Magisterexamen – samhällsvetenskap, 


administration 4 806 59 41 3 733 59 41 3 137 58 42 2 645 58 42 

Magisterexamen (2007) – samhällsvetenskap, 


administration 98 58 42 1 067 54 46 1 417 53 47 1 734 54 46 


– samhällsvetenskap, 

juridik, handel, administration 855 53 47 380 48 52 220 54 46 121 48 52 

Masterexamen – samhällsvetenskap, 


administration 21 76 24 201 64 36 780 56 44 1 332 58 42 

Civilekonomexamen – – – – – – 40 47 53 215 54 46 

Juristexamen 1 222 63 37 1 035 66 34 991 64 36 1 060 62 38 

Psykologexamen 455 75 25 415 74 26 404 64 36 462 68 32 

Psykoterapeutexamen 233 82 18 203 78 22 187 78 22 152 74 26 

Yrkeshögskoleexamen – samhällsvetenskap, 



Äldre examina – samhällsvetenskap, 



Naturvetenskap, matematik 

och data 

Science, Mathematics and 

Computing 3 123 48 52 3 343 48 52 3 489 49 51 4 123 44 56 

Högskoleexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 88 43 57 93 54 46 90 43 57 98 45 55 

Kandidatexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 939 50 50 1 179 50 50 1 336 51 49 1 685 42 58 

Magisterexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 1 823 48 52 1 455 50 50 974 53 47 810 56 44 


naturvetenskap, matematik och 

data 19 32 68 167 47 53 282 38 62 471 34 66 

Magisterexamen med 

ämnesbredd – naturvetenskap, 

matematik och data 140 49 51 56 48 52 9 11 89 7 71 29 

Masterexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 103 34 66 388 37 63 795 44 56 1 052 43 57 

Yrkeshögskoleexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 10 – 100 4 – 100 2 – 100 – – – 

Äldre examina – naturvetenskap, 

matematik och data 1 100 – 1 100 – 1 – 100 – – – 

Teknik och tillverkning 

Engineering, Manufacturing 

and Construction 8 845 31 69 8 940 28 72 10 292 30 70 11 610 31 69 

Högskoleexamen – teknik och 

tillverkning 183 37 63 252 33 67 385 37 63 481 34 66 

Kandidatexamen – teknik och 

tillverkning 945 35 65 1 161 32 68 1 498 38 62 1 928 37 63 

Magisterexamen – teknik och 

tillverkning 1 053 23 77 769 23 77 382 24 76 197 28 72 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 



22.25 


Examen 




2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 


Kvinnor 

Män 


teknik och tillverkning 36 39 61 269 33 67 421 30 70 511 34 66 


– teknik och tillverkning 219 42 58 157 34 66 60 20 80 22 27 73 

Masterexamen – teknik och 

tillverkning 191 30 70 611 24 76 1 955 26 74 2 750 28 72 

Arkitektexamen 207 62 38 178 60 40 154 63 37 208 57 43 

Brandingenjörsexamen 45 13 87 61 33 67 67 30 70 77 31 69 

Civilingenjörsexamen 3 973 30 70 3 419 28 72 3 421 28 72 3 601 28 72 

Högskoleingenjörsexamen 1 749 27 73 1 814 25 75 1 778 28 72 1 681 26 74 

Landskapsarkitektexamen 68 81 19 57 75 25 58 84 16 52 85 15 

Landskapsingenjörsexamen 29 76 24 26 69 31 22 82 18 29 69 31 

Maskinteknikerexamen – – – 1 – 100 1 – 100 – – – 

Sjöingenjörsexamen 53 – 100 84 – 100 60 3 97 65 3 97 

Yrkeshögskoleexamen – teknik 

och tillverkning 81 25 75 57 14 86 26 15 85 6 – 100 

Yrkesteknisk högskoleexamen 13 38 62 24 58 42 4 50 50 2 50 50 

Lant- och skogsbruk samt 

djursjukvård 

Agriculture and Veterinary 454 66 34 455 64 36 415 71 29 515 62 38 

Högskoleexamen – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 1 100 – 1 100 – 1 – 100 4 50 50 

Kandidatexamen – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 12 75 25 21 76 24 27 89 11 51 63 37 

Magisterexamen – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 46 46 54 35 57 43 10 60 40 12 33 67 

Magisterexamen (2007) – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 

3 33 67 1 – 100 1 100 – 1 100 – 


– lantoch skogsbruk 

samt djursjukvård 16 69 31 1 100 – – – – – – – 

Masterexamen – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård – – – 18 67 33 28 64 36 59 53 47 

Agronomexamen 80 79 21 76 72 28 63 75 25 67 76 24 

Djursjukvårdarexamen 38 100 – 34 94 6 35 100 – 29 97 3 

Hippologexamen 41 100 – 40 90 10 30 97 3 32 94 6 

Hortonomexamen 16 69 31 17 88 12 7 86 14 4 75 25 

Jägmästarexamen 51 31 69 52 31 69 55 42 58 65 29 71 

Lantmästarexamen 33 12 88 37 24 76 33 42 58 39 33 67 

Skogsmästarexamen 22 5 95 31 16 84 19 32 68 24 4 96 

Skogsteknikerexamen – – – 8 13 88 1 – 100 8 25 75 

Trädgårdsingenjörsexamen 27 96 4 17 82 18 28 89 11 36 86 14 

Veterinärexamen 68 82 18 66 89 11 77 78 22 84 82 18 

Hälso- och sjukvård samt 

social omsorg 

Health and Welfare 16 863 85 15 17 915 84 16 18 304 85 15 19 450 85 15 

Högskoleexamen – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 109 90 10 84 90 10 166 83 17 194 83 17 

Kandidatexamen – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 3 905 87 13 4 064 87 13 4 459 89 11 5 093 87 13 

Magisterexamen – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 832 82 18 666 84 16 494 83 17 444 82 18 


hälso- och sjukvård samt social 

omsorg 63 75 25 630 85 15 1 022 85 15 1 289 85 15 


– hälso- och sjukvård 

samt social omsorg 180 80 20 75 85 15 57 86 14 17 82 18 

Masterexamen – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 1 100 – 87 66 34 175 65 35 250 68 32 

Apotekarexamen 182 80 20 186 77 23 209 77 23 235 77 23 

Arbetsterapeutexamen 408 92 8 361 91 9 393 92 8 358 89 11 

Audionomexamen 51 86 14 58 76 24 25 88 12 45 84 16 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 



22.25 


Examen 



2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 


Kvinnor 

Män 

Barnmorskeexamen 243 100 – 258 100 – 248 100 0 269 99 1 

Biomedicinsk analytikerexamen 

327 83 17 314 80 20 252 87 13 277 83 17 

Dietistexamen 93 92 8 115 93 7 88 91 9 91 95 5 

Logopedexamen 99 95 5 144 94 6 102 94 6 131 92 8 

Läkarexamen 957 60 40 985 60 40 991 58 42 981 57 43 

Optikerexamen 88 83 17 69 78 22 75 91 9 81 83 17 

Ortopedingenjörsexamen 10 40 60 21 52 48 28 61 39 18 61 39 

Receptarieexamen 216 94 6 185 92 8 183 89 11 145 92 8 

Röntgensjuksköterskeexamen 91 81 19 148 79 21 124 75 25 136 81 19 

Sjukgymnastexamen 517 78 22 501 70 30 518 78 22 485 68 32 

Sjukhusfysikerexamen 44 39 61 26 46 54 24 46 54 37 38 62 

Sjuksköterskeexamen 3 884 86 14 4 238 86 14 4 004 88 12 4 132 88 12 

Social omsorgsexamen 276 93 7 300 93 7 269 92 8 113 86 14 

Socionomexamen 1 700 88 12 1 748 88 12 1 855 88 12 2 204 88 12 

Specialistsjuksköterskeexamen 1 973 85 15 1 954 85 15 1 846 86 14 1 811 85 15 

Studie- och yrkesvägledarexamen 

142 92 8 155 87 13 184 86 14 151 95 5 

Tandhygienistexamen 215 92 8 228 94 6 214 93 7 208 94 6 

Tandläkarexamen 176 62 38 199 60 40 219 63 37 202 69 31 

Tandteknikerexamen 45 71 29 76 74 26 76 83 17 53 77 23 

Yrkeshögskoleexamen – hälsooch 

sjukvård samt social 

omsorg 36 78 22 40 80 20 4 100 – – – – 

Tjänster Services 645 56 44 647 59 41 813 53 47 867 50 50 

Högskoleexamen – tjänster 24 50 50 27 56 44 49 78 22 34 71 29 

Kandidatexamen – tjänster 262 67 33 328 72 28 360 69 31 434 61 39 

Magisterexamen – tjänster 83 63 37 63 63 37 59 68 32 38 79 21 


tjänster 1 100 – 8 63 38 82 68 32 117 62 38 


– tjänster 131 49 51 77 55 45 35 40 60 18 56 44 

Masterexamen – tjänster – – – 36 53 47 25 48 52 28 14 86 

Officersexamen – – – – – – 134 11 89 83 14 86 

Sjökaptensexamen 93 10 90 96 17 83 64 9 91 115 15 85 

Yrkeshögskoleexamen – 

tjänster 51 94 6 12 75 25 5 60 40 – – – 

Okänd inriktning Unspecified – – – 4 25 75 2 100 – 1 – 100 


– okänd – – – 4 25 75 2 100 – 1 – 100 

1 Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. 


Kvinnor 


Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 



22.26 


Doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön 

New doctoral students by research subject area and sex 

Forskningsämnesområde 

Research subject area 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Samtliga 1 All students 2 929 3 003 2 997 3 381 3 512 3 651 3 424 

Naturvetenskap 676 705 625 752 725 745 767 

Teknik 524 626 666 730 797 882 702 

Medicin och hälsovetenskap 1 069 1 023 1 063 1 044 1 205 1 194 1 164 

Lantbruksvetenskap 62 65 65 89 77 95 77 

Samhällsvetenskap 427 434 410 569 510 524 549 

Humaniora 172 151 168 198 198 211 166 

Därav kvinnor 1 Of whom women 1 448 1 481 1 387 1 621 1 717 1 713 1 627 


Teknik 157 196 177 204 246 260 202 

Medicin och hälsovetenskap 656 629 650 629 733 706 691 



Humaniora 100 92 81 122 95 107 86 

Andel kvinnor i procent Women, percent 49 49 46 48 49 47 48 

Därav män 1 Of whom men 1 481 1 522 1 610 1 760 1 795 1 938 1 797 


Teknik 367 430 489 526 551 622 500 




Humaniora 72 59 87 76 103 104 80 

Andel män i procent Men, percent 51 51 54 52 51 53 52 

1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man 

det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer. 





22.27 

Doktorander under hösten efter forskningsämnesområde och 

kön 

Doctoral students during the autumn by research subject area and 

sex 



2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 


Naturvetenskap 4 142 4 032 3 740 3 664 3 649 3 734 3 765 

Teknik 3 431 3 364 3 317 3 326 3 498 3 870 3 910 



Samhällsvetenskap 3 495 3 292 3 121 3 074 2 998 3 028 3 030 

Humaniora 1 944 1 757 1 584 1 424 1 372 1 340 1 279 



Teknik 962 988 969 957 1 015 1 133 1 125 




Humaniora 1 053 967 843 779 756 731 697 




Teknik 2 469 2 376 2 348 2 369 2 483 2 737 2 785 




Humaniora 891 790 741 645 616 609 582 


1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet). 





22.28 


Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön 

Doctoral students during the autumn by university/higher education 

institution and sex 

Universitet/högskola 

University/higher education institution 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 


Uppsala universitet 2 314 2 173 2 047 2 040 1 947 2 023 1 930 

Lunds universitet 2 840 2 642 2 460 2 305 2 444 2 547 2 651 

Göteborgs universitet 2 192 2 129 1 960 1 841 1 788 1 740 1 706 

Stockholms universitet 1 867 1 806 1 655 1 571 1 596 1 547 1 553 

Umeå universitet 1 163 1 140 1 119 1 085 1 079 1 101 1 074 

Linköpings universitet 1 297 1 211 1 214 1 119 1 116 1 196 1 231 

Karolinska institutet 2 253 2 189 2 201 2 197 2 154 2 226 2 246 

Kungl. Tekniska högskolan 1 593 1 517 1 520 1 605 1 638 1 803 1 791 

Chalmers tekniska högskola 1 031 1 029 993 978 1 031 1 128 1 146 

Luleå tekniska universitet 504 520 485 478 503 521 507 

Handelshögskolan i Stockholm 200 188 178 158 126 126 128 

Sveriges lantbruksuniversitet 682 642 628 643 655 680 654 

Karlstads universitet 224 233 209 209 228 227 213 

Linnéuniversitetet 2 . . . . . 273 283 

Växjö universitet 2 228 210 202 223 199 . . 

Örebro universitet 342 388 435 467 466 459 440 

Mittuniversitetet 115 130 136 142 188 217 198 

Blekinge tekniska högskola 87 93 87 95 112 123 111 

Gymnastik- och idrottshögskolan . . . . . . 4 

Högskolan i Borås . . . . . . 32 

Högskolan i Gävle . . . . . . 3 

Högskolan i Halmstad . . . . . . 11 

Högskolan i Jönköping 63 87 100 135 147 154 150 

Högskolan i Kalmar 2 85 79 85 83 83 . . 

Högskolan i Skövde . . . . . . 4 

Malmö högskola 59 69 72 70 79 86 112 

Mälardalens högskola 138 137 131 125 120 134 122 

Södertörns högskola . . . . . 2 31 


Uppsala universitet 1 111 1 053 981 1 002 940 967 938 


Göteborgs universitet 1 264 1 258 1 159 1 095 1 049 1 017 980 

Stockholms universitet 1 021 1 000 922 860 880 837 831 

Umeå universitet 607 608 587 566 558 551 544 

Linköpings universitet 570 541 564 529 513 556 579 

Karolinska institutet 1 367 1 334 1 332 1 325 1 315 1 364 1 396 

Kungl. Tekniska högskolan 457 435 436 444 466 517 515 

Chalmers tekniska högskola 295 308 290 289 314 338 334 












Högskolan i Gävle . . . . . . . 




Högskolan i Skövde . . . . . . . 



Södertörns högskola . . . . . – 20 




22.28 

Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön 

(forts.) 

Universitet/högskola 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 


Uppsala universitet 1 203 1 120 1 066 1 038 1 007 1 056 992 


Göteborgs universitet 928 871 801 746 739 723 726 

Stockholms universitet 846 806 733 711 716 710 722 

Umeå universitet 556 532 532 519 521 550 530 

Linköpings universitet 727 670 650 590 603 640 652 

Karolinska institutet 886 855 869 872 839 862 850 

Kungl. Tekniska högskolan 1 136 1 082 1 084 1 161 1 172 1 286 1 276 

Chalmers tekniska högskola 736 721 703 689 717 790 812 












Högskolan i Gävle . . . . . . 3 




Högskolan i Skövde . . . . . . 4 



Södertörns högskola . . . . . 2 11 


1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet). 

2) Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet. 





22.29 


Doktorsexamina efter forskningsämnesområde och kön 

Doctoral degrees by research subject area and sex 



2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Samtliga All students 2 758 2 768 2 853 2 914 2 722 2 614 2 593 


Teknik 486 476 481 539 428 387 485 




Humaniora 236 217 245 238 224 201 167 

Därav kvinnor Of whom women 1 247 1 269 1 352 1 375 1 382 1 309 1 275 


Teknik 123 118 127 140 131 121 136 




Humaniora 138 115 148 127 117 106 90 


Därav män Of whom men 1 511 1 499 1 501 1 539 1 340 1 305 1 318 


Teknik 363 358 354 399 297 266 349 




Humaniora 98 102 97 111 107 95 77 






Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 

22.30 Teachers on duty and on leave 

Lärarkategori 1 

Position 

2011/12 – Skolform 

Type of school 

Grundskola 

Compulsory 

school 

Gymnasium 

2 

Upper 

secondary 

school 2 

Kommunal 

utbildning 

för 

vuxna 

Municipal 

adult education 

Särskola, 

särvux 

School 

for the 

intellectually 

disabled 

Svenska 

för invandrare 

Swedish 

for immigrants 

Specialskola 

Special 

school for 

pupils with 

impaired 

vision or 

hearing or 

speech 

defects 

Kvinnor 

Women 

Rektor Head teacher 4 300 1 535 282 213 64 7 3 817 2 584 

Biträdande skolledare Deputy head 1 285 578 99 48 61 12 1 362 721 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 754 900 416 68 48 2 1 744 444 

Lektor Senior subject teacher 12 138 8 . . . 57 101 

Ämneslärare Subject teacher 42 208 19 749 2 139 298 2 190 45 359 19 227 

Lågstadielärare Junior level teacher 10 474 .. 8 901 . . 10 898 485 

Mellanstadielärare 

Intermediate level teacher 8 614 .. 33 904 . . 7 478 2 073 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 8 032 1 112 98 1 047 . 23 8 934 1 378 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 15 144 5 186 35 664 . 42 11 719 9 352 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 9 9 202 1 440 934 . . 5 072 6 513 

Lärare modersmål 

Mother tongue teacher 2 950 99 . 75 13 . 2 177 960 

Övriga lärare Other teachers 2 241 1 600 358 850 2 583 . 5 871 1 761 

Samtliga Total 96 023 40 099 4 916 6 002 2 771 276 104 488 45 599 

Män 

Men 

Lärarkategori 1 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Rektor Head teacher 6 025 6 208 6 404 6 405 6 452 6 401 

Biträdande skolledare Deputy head 2 509 2 440 2 271 2 108 2 064 2 083 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 2 310 2 170 2 277 2 227 2 194 2 188 

Lektor Senior subject teacher 219 207 188 160 149 158 

Ämneslärare Subject teacher 66 073 65 296 65 537 63 710 63 746 64 586 

Lågstadielärare Junior level teacher 14 309 13 668 12 998 12 265 12 007 11 383 

Mellanstadielärare 

Intermediate level teacher 12 984 12 151 11 268 10 563 10 097 9 551 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 11 513 11 146 11 263 10 790 10 598 10 312 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 23 031 22 851 22 607 21 745 21 542 21 071 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 11 443 11 684 11 856 11 715 11 865 11 585 

Lärare modersmål 

Mother tongue teacher 2 293 2 242 2 734 2 919 3 021 3 137 

Övriga lärare Other teachers 6 585 6 672 7 353 7 373 7 828 7 632 


1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, 

särskola, särvux, svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte 

enskilda företagsskolor). Dessutom ingår uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar. 

2) Inklusive skolor med kompletterande utbildningar. Including supplementary schools. 

Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 




22.31 


Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, löpande priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, current 

prices, SEK m 

År 

Year 

Företagssektorn 

Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 

Privata, ickevinstdrivande 

sektorn 2 

Private nonprofit 

sector 2 

Universitetsoch 

högskolesektorn 

Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

1999 56 954 2 547 86 16 983 76 570 3,58 

2001 3 75 135 2 755 89 19 013 96 992 4,13 

2003 71 953 3 149 377 21 062 96 541 3,79 

2005 4 71 702 4 795 306 21 660 98 463 3,56 

2007 77 176 5 305 179 23 534 106 194 3,40 

2009 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59 

1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result for the years prior to 2005. 

2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises 

(NACE Rev.1 65-67). 

4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301) samt UF 15 (1999–2005); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.32 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, 2009 års priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, 

2009 prices, SEK m 

År 

Year 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 2 


sector 2 



Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

1999 68 174 3 048 103 20 329 91 653 3,58 

2001 3 86 620 3 176 103 21 919 111 819 4,13 

2003 80 282 3 514 421 23 500 107 716 3,79 

2005 4 79 052 5 287 337 23 880 108 555 3,56 

2007 4 81 224 5 583 188 24 768 111 763 3,40 

2009 4 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59 

1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result prior to the year 2005. 

2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises 

(NACE Rev.1 65-67). 

4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10–49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10–49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 13, 14 och 15 (1997) samt UF 13, 14, 15 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0317); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.33 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor 

och finansieringskällor 2009, miljoner kronor 

Expenditure on research and development (R&D), by sector and 

sources of finance, SEK m 

Finansieringskällor 

Sources of finance 

FoU-utförande sektor 

Sector performing R&D 

Summa 

Total 

Procent 

Percent 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 


sector 



Higher education 

sector 

Svenska finansieringskällor 

Swedish sources of finance 69 010 4 755 84 26 204 100 053 89,6 

Medel från näringslivet 

Financing from trade and industry 64 198 252 1 1 266 65 717 58,8 

Offentliga medel 1 Public financing 1 4 692 4 388 53 22 333 31 466 28,2 

Medel från privata icke-vinstdrivande 

sektor m.m. 

Financing from private non-profit 

funds, etc. 59 112 30 2 367 2 568 2,3 

Medel från utlandet 

Financing from abroad 9 620 206 1 1 842 11 669 10,4 

Summa 2 Total 2 78 630 4 961 84 28 046 111 720 100 

1) Inkl. Forskningsstiftelserna med kapital från Löntagarfonderna. Fr.o.m. år 2005 ingår kommuner och landsting samt lokala och regionala 

FoU-enheter i Offentliga sektorn. Including Public research funds. County councils and municipalities are included in the Public sector from 

2005. 

2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell varksamhet (SNI 65-67). Fr. o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda). As of 

2001, including the financial enterprises (NACE Rev.1 65-67). As of 2005, including small enterprises (10-49 employees). 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13, 14 och 16 (www.scb.se/UF0304, www.scb.se/UF0302 och 

www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.34 


Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2009, 

mnkr, löpande priser 

Enterprises intramural R&D expenditure by industry, SEK m, current 

prices 

SNI 2007/ 

NACE Rev. 2 

Näringsgren 

Industry 

01-99 Samtliga näringsgrenar Total expenditure on R&D 78 630 

01-43 Varuproducerande företag Manufacturing 59 557 

01-09 Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler 

Agriculture, forestry, fishing, Mining and Quarrying 327 

10-12 Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning 

Manufacture of food products, beverages, tobaco products 377 

13-16 +18 Textil- klädes- lädervarutillverkning. Trävaror utom möbler, Grafisk och annan 

reproduktion 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather. Products of wood except furniture. 

Printing and reproduction. 118 

17 Massa-, pappersvarutillverkning Manufacture of paper and paper products 3 258 

19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning 

Manufacture of coke and refined petroleum products and chemicals 1 886 

21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 

Manufacture of basic pharmaceutical products and pharmaceutical preparations 6 319 

22 Gummi- och plastvarutillverkning Manufacture of rubber and plastic products 239 

23 Icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products 107 

24 Stål- och metallframställning Manufacture of basic metals 1 563 

25-28 Totalt SNI 25-28 Totally SNI 25-28 27 135 

25 Metallvaror utom maskiner och apparater 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 1 878 

26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik 

Manufacture of computer, electronic and optical products 18 596 

27 Tillverkning av elapparatur Manufacture of electrical equipment 993 

28 Tillverkning av övriga maskiner Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 5 668 

29-30 Motorfordon och andra transportmedel 

Manufacture of motor vehicles and other transport equipment 15 985 

31-32 Möbler och övrig tillverkning Manufacture of furniture and other manufacturing 1 078 

33 Reparation och installation av maskiner och apparater 

Repair and installation of machinery and equipment 876 

35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning 

Supply of electricity, gas, steam and air conditioning, Water supply 118 

41-43 Byggverksamhet Construction 170 

45-99 Tjänsteproducerande företag Services 19 073 

45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang 

Wholesale and retail trade, Accommodation and food service activities 2 266 

49-53 Transport och magasinering Transportation and storage 130 

58-60 Förlag; film-, video och TV-programföretag 

Publishing activities, Motion picture, Programming and brodcasting activities 757 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 4 565 

64-66 Finans och försäkringsverksamhet Financial and insurance activitied 626 

68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster 

Real estate activities, Administrative and support service activities 24 

69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; konsulttjänster till företag 

Legal and accounting activities, Activities of head offices 156 

71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 

Architectural and engineering activities; technical testing and analysis 779 

72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Scientific research and development 8 585 

73-75+82+84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. 

vård, sociala tjänster 

Advertising and market research, office administrative, Public administration and defence, 

education, Human health and social work activities 282 

Industriforskningsinstitut Research institutes 1 660 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.35 

Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med 

forskarexamen efter företagsstorlek, 2009 

Expenditure on intramural R&D, number of full-time equivalents, 

persons and persons with postgraduate education by number of 

employees 

Antal anställda 

Number of employees 

Totalt 

Total 

10-49 50-249 250 eller fler 

250 or more 

FoU-utgifter totalt R&D expenditure 78 630 5 080 9 495 64 055 

Arbetskraftskostnader Labour costs 41 924 3 404 5 658 32 862 

Konsultarvoden Consultancy fees 14 242 639 1 528 12 075 

Övriga driftkostnader Other currents costs 18 891 764 1 895 16 233 

Investeringar i fastig-heter och maskiner 

Investments in real estates and machines 3 573 273 414 2 886 

Årsverken totalt Full-time equivalents 54 285 4 904 8 385 40 995 

Kvinnor Women 13 800 1 204 2 079 10 517 

Män Men 40 484 3 699 6 306 30 478 

Personer totalt Persons 61 674 7 043 9 673 44 958 

Kvinnor 15 949 1 710 2 466 11 774 

Män 45 725 5 333 7 206 33 185 

Antal personer med forskarexamen 

Persons with post-graduate degrees 6 120 1 208 1 287 3 626 

Kvinnor 1 799 389 377 1 033 

Män 4 322 818 910 2 593 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.36 

Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2009, personaldata, FoU-årsverken 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

personnel data (full-time equivalent in R&D) 


University/college 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Universitet och högskolor med forskarutbildning 

Universities and university colleges with postgraduate education 

Uppsala universitet 1 610 676 935 

Lunds universitet 1 891 787 1 104 

Göteborgs universitet 1 648 893 755 

Stockholms universitet 1 472 725 748 

Umeå universitet 1 151 544 608 

Linköpings universitet 887 411 477 

Karolinska institutet 1 977 1 254 723 

Kungl. Tekniska högskolan 1 110 294 816 

Chalmers tekniska högskola 768 201 567 

Luleå tekniska universitet 365 115 250 

Handelshögskolan i Stockholm 47 13 34 

Sveriges lantbruksuniversitet 1 075 548 527 

Karlstads universitet 198 94 104 

Mittuniversitetet 195 80 115 

Växjö universitet 166 81 85 

Örebro universitet 233 111 122 

Blekinge tekniska högskola 99 33 66 

Högskolan i Jönköping 176 96 80 

Högskolan i Kalmar 115 55 60 

Malmö högskola 177 103 74 

Mälardalens högskola 154 76 78 

Övriga högskolor Other university colleges 831 361 466 

Forskningsinstitut Research institutes 43 8 35 

Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor 

Higher education institutions of Art, Health etc. 65 31 23 

Summa universitetsoch högskolesektorn Total higher education sector 16 453 7 603 8 852 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.37 


Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

current costs, SEK m 


University/college 

Finansieringskällor 

Sources of financing 

Direkta 

statsanslag 

Government 

appropriations 

Forskningsråd 

Public 

research 

councils 

Övriga 

offentliga 

medel 

Other 

Government 

funds 

Företag 

Business 

Privata 

icke-vinstdrivande 



organisations 

Utlandet 

Foreign 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Universitet och högskolor 

med forskarutbildning 

Universities and university 

colleges with postgraduate 

education 

Uppsala universitet 1 402 421 514 77 292 169 18 2 893 

Lunds universitet 1 520 625 601 98 409 262 22 3 537 

Göteborgs universitet 1 379 427 507 96 310 133 -89 2 765 

Stockholms universitet 1 045 350 282 34 129 75 35 1 948 

Umeå universitet 915 215 423 34 135 70 10 1 802 

Linköpings universitet 595 212 363 40 64 57 2 1 331 

Karolinska institutet 1 211 440 868 185 508 427 49 3 689 

Kungliga tekniska högskolan 650 212 433 170 115 174 12 1 766 

Chalmers tekniska högskola 467 201 431 126 135 165 31 1 555 

Luleå tekniska universitet 252 30 140 84 46 87 2 641 

Handelshögskolan i Stockholm 22 5 10 37 53 5 17 148 

Sveriges lantbruksuniversitet 792 196 336 126 141 75 6 1 672 

Karlstads universitet 160 12 68 6 12 13 3 274 

Mittuniversitetet 159 7 74 11 5 41 1 299 

Växjö universitet 151 9 31 5 2 9 6 212 

Örebro universitet 156 27 79 3 14 6 0 286 

Blekinge tekniska högskola 69 2 42 4 7 5 0 130 

Högskolan i Jönköping 59 9 60 17 16 5 28 193 

Högskolan i Kalmar 70 10 26 5 12 5 1 129 

Malmö högskola 87 18 60 0 12 5 0 181 

Mälardalens högskola 61 3 97 10 9 11 0 191 

Övriga högskolor 

Other university colleges 418 39 513 28 22 40 10 1 069 

Forskningsinstitut 

Research institutes 45 6 20 0 4 1 3 79 

Konstnärliga högskolor 

University colleges of Art 29 5 11 0 0 0 1 47 

Övriga enskilda utbildningsanordnare 

Other independent education 

providers 0 1 4 3 17 2 4 31 

Summa universitetsoch 


Total higher education sector 11 713 3 481 5 989 1 201 2 471 1 843 172 26 870 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.38 

Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på 

ändamål, miljoner kronor i löpande priser 

Government grants for research and development (R&D), by 

objectives, SEK m, current prices 

Ändamål Objectives 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 

Agriculture, forestry, hunting, fishing 366 414 430 451 466 506 

Industriell verksamhet Mining and manufacturing 1 246 1 458 1 218 996 656 614 

Energi- och vattenförsörjning 

Energy and water supply 837 906 1 201 1 404 1 525 1 537 

Transport och telekommunikationer 

Transport and telecommunications 802 899 1 445 1 477 1 135 1 201 

Boende och samhällsplanering 

Housing and social planning 189 214 200 212 203 211 

Fysisk miljö, naturvård 

Environment, nature conservation 344 375 522 519 563 604 

Hälso- och sjukvård Health and medical care 157 161 268 536 394 389 

Socialvård, social miljö, trygghet Social services 52 52 306 361 370 461 

Kultur, massmedia, fritid Culture, media, leisure 36 29 45 64 69 72 

Undervisning Education 81 66 144 189 50 53 

Arbetsmiljö, personalskydd Work environment 126 27 143 126 140 144 

Offentlig förvaltning, samhällsservice 

Public administration 274 293 153 188 255 261 

Utforskning av jorden och atmosfären 

Earth and atmospheric research 220 229 161 199 203 174 

Allmän vetenskaplig utveckling 

General advancement of knowledge 15 726 17 099 19 126 19 849 20 147 20 497 

Matematik och naturvetenskap Natural sciences 3 322 3 441 3 728 4 197 4 240 4 300 

Teknisk vetenskap Technology 2 594 2 966 3 008 3 250 3 571 3 725 

Medicinsk vetenskap Medicine 4 721 5 254 5 377 6 091 6 341 6 491 

Lantbruks- och veterinärvetenskap 

Agriculture and veterinary science 591 669 666 717 680 598 

Samhällsvetenskap Social sciences 2 034 1 803 1 890 2 325 2 470 2 494 

Humanistisk vetenskap Humanities 1 094 1 238 1 445 1 569 1 105 1 141 

Tvärvetenskap Interdisciplinary research 1 370 1 728 1 488 1 365 1 366 1 357 

FoU som inte kan fördelas Non-distributable R&D - - 1 525 335 375 392 

Rymdverksamhet Space 191 192 205 233 97 642 

Försvar Defence 4 057 3 180 2 368 2 223 2 260 2 510 

Ej fördelat Not distributed .. .. 336 443 444 448 

Summa Total 24 704 25 594 28 270 29 470 28 975 30 325 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling; 

Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 


Kultur och fritid 



Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013 

23 – Kultur och fritid 


23.1 Det svenska båtlivet .................................. 471 

Boating in Sweden 

23.2 Bokläsning ................................................. 473 

Reading 

23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst 

specialförbund 1985–2011 ................................ 475 

Sports clubs belonging to certain 

federations 

23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar 

– trender ............................................................. 476 

Public libraries, cinemas and study circles 

– trends 

23.5 Personer 16 år och äldre som gjort 

en semesterresa om minst en vecka 2011, 

procent ................................................................ 477 

Persons taking a trip of at least one week 

duration, percent 

23.6 Primärkommunala nettokostnader 

för kulturverksamhet, mnkr .............................. 478 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

23.7 Landstingskommunala driftkostnader 

för kulturverksamhet, löpande priser ............... 478 

County council operating costs for culture, 

current prices 

23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och 

tillväxt 2011......................................................... 479 

Research libraries, stocks and acquisitions 

23.9 Forskningsbibliotek, utlåning, 

personal och kostnader 2011 ........................... 480 

Research libraries, media circulation, 

staff and costs 

23.10 Folkbibliotek ............................................. 481 

Public libraries 

23.11 Studiecirklar ............................................. 482 

Study circles 

23.12 Studieförbundens kulturprogram ........... 483 

Adult educational associations’ 

cultural programmes 

23.13 Bokproduktion, översikt .......................... 484 

Book production, overview 

23.14 Bokproduktion efter språk ...................... 484 

Book production by language 

23.15 Bokproduktion efter ämnesområde ....... 485 

Book production by subject 

23.16 Dagstidningar ........................................... 486 

Daily newspapers 

23.17 Tidskrifter ................................................. 486 

Weeklies and periodicals 

23.18 Genomsnittligt antal betalda TVavgifter 

under året ..............................................486 

Average number of TV-licences paid 

during the year 

23.19 Biografer, biografbesökare och 

filmer ...................................................................487 

Cinemas, cinema goers and films 

23.20 Granskade långfilmer ..............................487 

Films censored 

23.21 Museer och offentliga konsthallar 

2010 ..........................................................487 

Museums and Exhibition Halls 

23.22 Orkestrar och regional musikverksamhet, 

verksamhet och ekonomi 

2008 ...........................................................489 

Orchestras and regional music organisations, 

activities and finances 

23.23 Teater och dans, verksamhet 

och ekonomi 2008 ..............................................490 

Theatre and dance, activities and 

finances 

23.24 Antal idrottsföreningar och 

utövade idrotter ..................................................491 

Number of sports clubs and types of 

sports 

23.25 Idrottsföreningar efter specialförbund 

den 1 januari ........................................492 

Sports clubs belonging to federations 

23.26 Personer 16 år och äldre som 

gjort en semesterresa om minst en vecka, 

haft tillgång till fritidshus samt varken 

gjort någon semesterresa eller haft tillgång 

till fritidshus 2011, procent ......................493 

Persons who have taken a holiday trip of at 

least one week, had access to a holiday 

home, and persons who have not taken a 

holiday trip of at least one week nor had 

access to a holiday home, percent 


ägnar sig åt bokläsning och lyssnar 

på talböcker 2011, procent ................................495 

Persons reading books and listening to 

talking books, percent 


under de senaste 12 månaderna 2011 

strövat i skog och mark, procent ......................497 

Persons who walked in forests and fields 

during a twelve month period 2011, percent 



23.1 

Det svenska båtlivet 

Boating in Sweden 

Sverige har en levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är 

öppen och tillgänglig för alla. Det ger bra förutsättningar för båtlivet som 

betyder mycket för många regioner, företag och utövare. 


År 2010 vistades cirka 2,5 miljoner svenskar 

mellan 20–74 år i en fritidsbåt i Sverige, enligt 

Transportstyrelsens Båtlivsundersökning. Det 

innebär att det var cirka 38 procent som 

tillbringade tid i egen eller annans fritidsbåt vid 

minst ett tillfälle. Det är en ökning med 8 procent 

sedan den förra undersökningen år 2004. 

Antal båtägare ökar 

År 2010 ägde nästan 18 procent en eller flera 

fritidsbåtar. Det är en ökning med nära 3 

procent sedan 2004. 

En annan skillnad vi kan utläsa mellan åren 

är att det år 2010 är mer vanligt att äga mer än 

en båt. Det var 24 procent av hushållen som 

ägde två båtar eller fler, jämfört med 21 procent 

2004. 

De svenska hushållen som ingick i undersökningen 

2010 ägde ungefär 943 000 fritidsbåtar, 

varav cirka 881 000 var i sjödugligt skick. Den 

vanligaste båttypen var en motorbåt utan övernattningsmöjlighet 

med motor på minst 10 hk. 

Det var nästan en tredjedel av hushållen som 

ägde en sådan båt. 

Olika användningsområden för små och stora 

båtar 

Drygt åtta av tio båtar användes någon gång 

under 2010. Under perioden maj till september 

användes 134 000 båtar per dag och i genomsnitt 

var 2,8 personer med på dessa turer. Juli 

var den månad då flest personer var ute med 

sin båt, och då användes båten i genomsnitt tio 

dagar. 

Fritidsbåten används oftast till dagsturer och 

fisketurer. Det gäller framför allt mindre båtar 

och ruffade motorbåtar. Däremot används 

ruffade segelbåtar främst till längre turer med 

övernattning. 

De båtar som användes oftast var segelbåtar 

med möjlighet till tillfällig övernattning. 99 procent 

använde sin segelbåt, medan det bara var 

cirka sex av tio som använde sina kajaker, kanadensare, 

ekor, roddbåtar och jollar. 




Flest båtar på Ostkusten 

Fritidsbåtsanvändningen är spridd över hela 

Sverige, men skiljer sig mellan olika områden 

beroende på de geografiska förutsättningarna. 

Under 2010 var det vanligast att de med små 

båtar hade sin hemmahamn i inlandsvatten, 

medan de som ägde större båtar hade dem vid 

havskusten. 

En skattning av båtbeståndet visar att det 

fanns flest båtar på Ostkusten. 

Båtbestånd efter geografisk fördelning 2010 

Med 40 procent var båttypen ”Ruffad segelbåt” 

den vanligaste på Ostkusten. Drygt en tredjedel 

av de båtar som fanns i inlandet tillhörde båttypen 

liten båt. 

Viktigt med frihet och naturupplevelser 

För drygt nio av tio personer var upplevelserna 

av frihet och natur viktigast när de vistades i 

fritidsbåten. För 89 procent var vädret viktigt 

och för 82 procent var tystnad och lugn viktigt. 

Nästan två tredjedelar av samtliga som hade 

vistats i en båt upplevde att båtlivet hade 

påverkat deras hälsa ganska eller mycket 

positivt. Endast 1 procent upplevde att båtlivet 

hade påverkat hälsan negativt. 

Positiv inställning till lagen om sjöfylleri 

År 2010 ändrades lagen om sjöfylleri. De nya 

alkoholgränserna är 0,2 promille för sjöfylleri 

och 1,0 promille för grovt sjöfylleri. Lagen 

omfattar de som kör en båt som är längre än 10 

meter eller båtar som kan hålla en högre hastighet 

än 15 knop. Både båtföraren och personer 

ombord med uppgifter som är av betydelse för 

säkerheten till sjöss omfattas av den nya lagen. 

Lagändringen gör också att polisen och kustbevakningen 

har rätt att göra rutinmässiga alkoholtester 

för att kontrollera nykterheten och 

sjösäkerheten i svenska vatten. 

Det fanns en viss skillnad i inställningen till 

den nya lagen mellan de som ägde en båt och 

de som inte gjorde det. Jämförelsen visar att 90 

procent av de som inte var båtägare var positivt 

inställda, medan det var 82 procent av båtägarna 

som var det. 

Två av tre har ingen båtexamen 

Enligt undersökningen var det inte så vanligt att 

båtägare hade någon form av båtexamen. Drygt 

två tredjedelar hade ingen examen, var femte 

hade förarintyg/skärgårdsskepparexamen och 

var tionde hade kustskepparintyg/skepparexamen. 

Bland de personer som ägde en båt 

med hastighet över 20 knop hade i regel fler 

examen. 

Även om många inte har någon formell 

båtexamen har drygt hälften av de som kör båt 

mer än 300 timmars körerfarenhet. Av de som 

kör båt med hastighet över 20 knop har drygt 

tre av fyra mer än 100 timmars erfarenhet. 

Motsvarande uppgift för båtar med max 20 

knop är 70 procent. 

Resultatet av undersökningen visar att 

knappt 3 procent var med om en allvarligare 

båtincident under 2010. Nära en tredjedel av 

olyckorna handlade om att man hade kolliderat 

med en annan båt. 

Enligt Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik 

har antalet insatser från 2005 till 2010 varierat 

mellan 659 och 758. År 2007 var det en topp 

med 934 sjöräddningsinsatser. Under 2010 var 

det 29 personer som omkom eller saknades till 

följd av fritidsbåtsolyckor. Det är en minskning 

med nästan 15 procent jämfört med året innan. 

Definitioner 

Fritidsbåt är en privatägd båt som används som 

fritidsbåt t.ex. motorbåt, segelbåt, roddbåt, 

kajak, kanot, vattenskoter och jolle som inte är 

tillbehör till annan båt. 

Ej sjödugligt skick innebär att båten skulle 

behöva mer än en vanlig service för att kunna 

sjösättas. 

Möjlighet till enbart tillfällig övernattning innebär 

att båten inte har något slutet utrymme med 

acceptabel ståhöjd. 

Liten båt: Helt öppen båt med motor under 10 

hk, eka, roddbåt, jolle, kanadensare och kajak. 

Ruffad motorbåt: Ruffad motorbåt avsedd för 

övernattning. 

Ruffad segelbåt: Ruffad segelbåt, motorseglare 

avsedd för övernattning. 

Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se) och 

Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se). 




23.2 Bokläsning 

Reading 

År 2011 är det 40 procent av den vuxna befolkningen som läst en bok minst en 

gång i veckan under de senaste 12 månaderna. Samtidigt består stora skillnader i 

läsvanor mellan olika grupper av befolkningen. 

Under de senaste 25 åren har skaran av regelbundna 

bokläsare växt i Sverige. Från 1988 till 

2011 har andelen som uppger att de ”läst någon 

bok” minst någon gång i veckan under de 

senaste 12 månaderna ökat från 28 till 40 procent. 

Ökningen ägde framför allt rum under 

2000-talets inledande år, vilket utöver sänkt 

bokmoms kan relateras till nya försäljningsställen, 

ökad pocketutgivning och en deckarvåg 

med många storsäljande författare. År 2005 och 

2006 var gruppen regelbundna läsare som störst 

med toppnoteringen 42 procent. 

Kvinnor läser mer regelbundet än män 

Bokläsandet i Sverige karakteriseras av en stor 

könsskillnad och den har bestått under hela 

perioden 1988–2011. År 1988 var andelen regelbundna 

läsare 35 procent bland kvinnor och 21 

procent bland män. Motsvarande resultat för år 

2011, med generellt fler regelbundna bokläsare i 

befolkningen, är 49 respektive 30 procent. 

Tvärtom är gruppen som inte har läst en bok 

under det senast året väsentligt större bland 

män än kvinnor. Andelen icke-läsande kvinnor 

har legat tämligen stabil under det senaste 

kvartsseklet. Bland män har däremot andelen 

icke-läsare successivt vuxit sedan slutet av 1980- 

talet, då gruppen utgjorde cirka 20 procent. År 

2011 var det 26 procent män och 11 procent av 

kvinnor som svarade att de inte hade läst en 

bok det senaste året. 

Den sporadiska bokläsaren (som läst minst 

någon gång under de senaste 12 månaderna, 

men inte så ofta som varje vecka) är något 

mindre vanlig i dag än i slutet av 1980-talet. Det 

gäller både kvinnor och män. År 2011 är andelen 

sporadiska läsare ungefär lika stor bland 

kvinnor och män: 40 respektive 44 procent. 

Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter kön, 

procent 1988–2011 



Var tredje läser skönlitteratur varje vecka 

Andra faktorer som har stor betydelse för bokläsandet 

är utbildning och social klass. I en jämförelse 

av personer som själva beskriver sig som 

boende i högre tjänstemannahem med dem 

boende i arbetarhem är andelen regelbundna 

läsare nästan den dubbla i de högre tjänstemannahemmen: 

54 mot 29 procent (2011). 1 Det 

finns stor anledning att skilja på läsandet av 

skön- och facklitteratur. Till att börja med har 

det regelbundna läsandet av skönlitterära böcker 

mer än dubbelt så stor utbredning i befolkningen 

som läsandet av fackböcker. 

År 2011 uppger 34 procent att de läser en 

skönlitterär bok minst varje vecka och 13 procent 

en fackbok (i båda fallen inkluderas ljudböcker 

i frågan). 

Könsskillnaden i läsandet av skönlitteratur är 

densamma som för böcker allmänt: 44 procent 

av kvinnorna läser skönlitteratur minst varje 

vecka jämfört med 24 procent av männen. 

Statistiken visar också att andelen regelbundna 

läsare av skönlitteratur är tre gånger så 

stor bland dem med examen från högskola/ 

universitet jämfört med dem med grundskola 

som högsta utbildning: 51 respektive 16 procent. 

Vid motsvarande jämförelser ifråga om fackböcker 

finns ingen könsskillnad, däremot ökar 

utbildningsfaktorn ytterligare i betydelse. Andelen 

läsare av fackböcker är 26 procent bland 

högutbildade och 6 procent bland lågutbildade. 

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988–2011. 

Andelen regelbundna läsare av skönlitteratur respektive fackböcker i olika grupper 2011, procent 

Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter 

subjektiv klass 1988–2011 

1) Det ska noteras att enkätfrågans svarsalternativ ’Högre 

tjänstemannahem’ före 2009 års undersökning löd ’Högre 

tjänstemanna-/akademikerhem’. 



23.3 


Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund 1985–2011 

Sports clubs belonging to certain federations 

Gymnastik, fotboll och friidrott 

Fotboll är den överlägset största idrotten vad 

gäller antalet föreningar. Under hela den 

betraktade perioden har antalet legat mellan 

3 000 och 3 500. 

Gymnastik och friidrott är de sporter som 

kommer närmast vad gäller antalet föreningar. 

Bägge har dock haft en nedåtgående 

trend under den betraktade perioden. 

Golf, ridsport och tennis 

Ridsporten hade en kraftig uppgång under 

10-årsperioden 1985–1995, och ökade från 

300 föreningar till över 900. Därefter har 

antalet förblivit tämligen konstant – mellan 

900 och 1 000. 

Även golf har ökat men där har ökningen 

varit jämt fördelad över hela perioden. 

Beträffande tennis kan det vara värt att 

berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock 

spelade han en match mot Henri Lecomte 1 

april 1983). 

Bandy, innebandy och ishockey 

Innebandyn blev som namnet antyder en 

innesport och 1997 fanns hela 1 600 föreningar, 

vilket var 8 gånger fler än 1985. Efter 

toppåret 1997 har antalet föreningar minskat 

och uppgår nu till drygt 1 100. 

Beträffande ishockey och bandy kan man 

konstatera att antalet föreningar nu (2011) är 

lite lägre än 1985. 

Källa: Riksidrottsförbundet. 



23.4 

Folkbibliotek, bio och studiecirklar – trender 

Public libraries, cinemas and study circles – trends 

Folkbibliotek, utlåning av böcker, miljoner 1950–2011 

Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen 

från 17 miljoner lån till 78 miljoner 

lån per år. Därefter har upp- och nedgångar 

följt på varandra. Sedan 1996 har 

utlåningen generellt sett minskat. 

Källa: Kungliga biblioteket (www.kb.se). 

Biobesökare, miljoner 1960–2011 

År 2011 var antalet biobesök drygt 16,4 miljoner. 

Det är i nivå med antalet besök 25 år 

tidigare då den kontinuerliga minskning av 

antalet besök som pågått sedan seklets mitt 

bröts. De tre mest sedda filmerna under 

2011 var: Harry Potter och Dödsrelikerna 

del 2, Pirates of the Caribbean: I främmande 

farvatten samt Tintins äventyr: Enhörningens 

hemlighet. Digitaliseringen av biograferna 

fortsatte under 2011. 

Vid årets utgång var 1/3 av landets biosalonger 

utrustade för att visa filmer digitalt. 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

Studiecirklar, 1 000-tal 1951–2011 

Studiecirklar följer i stort sett samma utveckling 

som utlåningen av böcker på folkbiblioteken. 

Under perioden 1950–1979 ökade 

antalet cirklar från 33 000 till 350 000, dvs. 

mer än en tiodubbling. År 2011 hölls lite 

drygt 280 000 studiecirklar av studieförbunden. 

Källa: Folkbildningsrådet (www.folkbildning.se). 



23.5 


Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst en 

vecka 2011, procent 

Persons taking a trip of at least one week duration, percent 

Hushållstyp 

59 procent av befolkningen i åldern 16 år 

och äldre gjorde en semesterresa om minst 

en vecka 2011. Ser man till olika hushållstyper 

visar sig stora skillnader i resandet. 

Sålunda hade 50 procent av ensamstående 

med barn gjort en semesterresa. Motsvarande 

andel bland sammanboende med 

barn var 66 procent. 

SKL-region 

Ser man till regioner visar sig befolkningen i 

de tre storstadsområdena vara de som reser 

mest. 68 procent hade gjort en semesterresa 

under det senaste året. I glesbygdskommunerna 

– i diagrammet betecknade 

som ”Övriga kommuner" (glesbygds- och 

varuproducerande kommuner samt övriga 

kommuner upp till 25.000 invånare exkl. 

pendlingskommuner) – var motsvarande 

andel 49 procent. 


Socioekonomisk grupp 

Även när man studerar socioekonomiska 

grupper framkommer stora skillnader. Bland 

ej facklärda arbetare hade drygt 4 av 10 

(43 procent) gjort en semesterresa. Bland 

högre tjänstemän hade 77 procent gjort en 

sådan resa. 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF (www.scb.se/LE0101). 



23.6 

Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

Verksamhetsområde 

Area of activity 

Nettokostnader, miljoner kr 

Net costs, SEK m 

Nettokostnader per invånare, kr 

Net costs per inhabitant 

2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 

Allmän kulturverksamhet 1 

General cultural activities 3 209 3 199 3 242 3 302 347 343 344 348 

Stöd till studieorganisationer 

Support for adult educational 

associations 568 516 524 502 61 55 56 53 

Bibliotek Libraries 3 724 3 760 3 829 3 911 402 403 407 412 

Musik-/kulturskola 

Schools of music/culture 1 864 1 872 1 901 1 951 201 200 202 206 

Totalt Total 9 365 9 347 9 496 9 666 1 011 1 001 1 009 1 019 

1) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

23.7 

Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, 

löpande priser 

County council operating costs for culture, current prices 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Kulturutgifter 1 , mnkr Current costs 1 , SEK m 2 454 2 751 2 868 3 005 3 114 3 158 3 478 

Kulturutgifter 1 , kr per inv. 

Current costs 1 , SEK/inhabitant. 271 302 312 325 335 337 369 

1) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande 

föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth 

organisations and organisations that provide facilities for community activities. 

Källa: SCB Statistiska meddelande, serie OE 24 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



23.8 

Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2011 

Research libraries, stocks and acquisitions 


Bibliotek 

Library 

Bibliotek, 

antal 

Libraries, 

number 

Böcker, 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Books, serial 

publications, 

meters of 

shelves 

Mediebestånd 

Media stocks 

Periodika, 

tryckt form, 

titlar, antal 

Periodical, 

in print, 

titles, 

number 

Periodika, 

elektr. form, 

titlar, antal 

Periodical 

electronic 

form, titles, 

number 

Databaser 

1 

Databases 

Förvärv av 

böcker och 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Acquisitions, 

book and 

serial publications, 

shelf 

meters 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 4 104 551 8 907 3 480 42 1 076 

Högskolebibliotek University Libraries 140 631 881 45 166 425 586 2 703 5 809 

Därav bibliotek vid Of which libraries at 

Chalmers bibliotek 3 13 429 350 7 180 150 62 

Göteborgs universitetsbibliotek 12 67 346 5 636 13 068 200 793 

Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 3 626 50 25 000 44 28 

Karlstads universitetsbibliotek 2 5 816 713 11 591 60 586 

Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 2 12 793 123 10 919 35 30 

Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 6 24 416 586 8 636 111 99 

Linnéuniversitetets universitetsbibliotek 2 7 687 550 13 900 102 350 

Linköpings universitetsbibliotek 6 16 628 2 020 14 333 130 240 

Luleå universitetsbibliotek 2 6 708 131 20 172 89 40 

Lunds universitets bibliotek 32 167 635 14 833 18 980 180 982 

Stockholms universitetsbibliotek 9 62 622 1 863 20 327 117 644 

Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 6 13 704 1 784 9 604 57 67 

Umeå universitetsbibliotek 4 34 282 5 767 12 147 131 478 

Uppsala universitetsbibliotek 14 130 931 4 559 18 068 271 362 

Örebro universitetsbibliotek 4 8 401 733 11 009 81 98 

Specialbibliotek Special Libraries 55 74 282 7 167 19 546 707 790 

Därav bibliotek vid Of which libraries at 

Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna 

Museet 1 4 368 150 9 5 40 

Naturvårdsverkets biblioteket 1 636 121 2 339 8 6 

Nordiska museets bibliotek 1 3 800 268 20 2 56 

Patent och registreringsverkets bibliotek 2 2 439 121 8 134 337 7 

Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens 

bibliotek 2 7 126 852 41 2 44 

Riksdagsbiblioteket 1 8 733 663 – 40 92 

Statistiska centralbyråns bibliotek 1 – 124 2 232 4 – 

Svenska barnboksinstitutets bibliotek 1 2 467 120 9 – 67 

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 

Biblioteket 4 1 097 187 – 200 10 

VTI Statens väg- och 

transportforskningsinstitut. BIC 1 3 000 237 16 4 21 

Samtliga 2 Total 2 199 810 714 61 240 448 612 3 452 7 675 

1) Fr.o.m. 2006 års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser". 

2) Totalt 77 bibliotek med 199 serviceställen. There are 77 libraries with 199 service points. 

Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2011 (www.kb.se). 



23.9 

Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2011 

Research libraries, media circulation, staff and costs 

Bibliotek 

Library 

Lokala lån 

Local 

circulation 

Ut- och inlåning 

Media circulation 

Lån till 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

lending 

Inlån från 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

loans 

received 

Personal, helårsverken 

Staff, person-years 

Totalt 

Total 

Därav bibliotekarier 

och 

dokumentalister 

1 

Driftkostnader, 

1 000 kr 

inkl. lokaler 

Operating 

costs 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 95 716 6 585 2 461 363 155 325 289 

Högskolebibliotek 

University Libraries 8 717 373 417 441 111 297 1 629 1 097 2 042 030 

Därav bibliotek vid 

Of which libraries at 

Chalmers bibliotek 56 133 55 668 4 094 46 30 74 090 

Göteborgs universitetsbibliotek 506 055 32 836 8 507 187 131 199 664 

Handelshögskolan i Stockholm. 

Biblioteket 21 562 1 938 578 10 8 13 463 

Karlstads universitetsbibliotek 124 905 6 658 3 000 22 17 49 327 

Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 

187 791 14 138 5 627 103 53 133 733 

Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 76 660 3 975 2 526 58 32 93 672 

Linnéuniversitetets universitetsbibliotek 

201 068 6 046 3 474 48 36 62 342 

Linköpings universitetsbibliotek 514 259 23 507 6 437 89 68 107 048 

Luleå universitetsbibliotek 276 841 14 627 4 333 36 22 55 013 

Lunds universitets bibliotek 530 377 28 146 13 295 180 139 227 950 

Stockholms universitetsbibliotek 1 085 584 19 657 7 817 121 83 165 231 

Sveriges lantbruksuniversitets 

bibliotek 101 894 4 517 3 682 52 40 64 764 

Umeå universitetsbibliotek 2 033 971 39 222 3 661 107 66 126 364 

Uppsala universitetsbibliotek 296 782 63 922 9 431 186 111 226 958 

Örebro universitetsbibliotek 319 878 11 952 2 594 31 19 44 428 

Specialbibliotek Special Libraries 218 369 38 433 3 773 210 135 147 426 

Därav bibliotek vid 

Of which libraries at 

Konstbiblioteket/Nationalmuseum & 

Moderna Museet 1 834 190 163 4 2 521 

Naturvårdsverkets biblioteket 1 562 173 72 6 3 2 886 

Nordiska museets bibliotek 9 186 384 37 5 3 2 441 

Patent och registreringsverkets 

bibliotek 5 095 12 099 558 14 6 11 033 

Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens 

bibliotek 42 377 2 379 222 14 11 15 896 

Riksdagsbiblioteket 18 944 2 080 243 39 22 33 916 

Statistiska centralbyråns bibliotek 1 458 291 50 5 5 6 026 

Svenska barnboksinstitutets bibliotek 5 209 217 – 9 4 6 599 

Totalförsvarets forskningsinstitut, 

FOI. Biblioteket – – 1 456 5 5 4 742 

VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. 

BIC 1 065 718 84 8 6 6 031 


1) Of whom librarians and documentalists. 

Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2011 (www.kb.se). 




23.10 Folkbibliotek 

Public libraries 

År 1 

Year 1 

Antal bibliotekssystem 

2 

Number of library 

systems 2 

Bokbestånd, 

1 000-tal 

Book-stock, volumes 

in thousands 

AV-mediebestånd 

3 , 

1 000-tal 

Audiovisual 

media-stock, 

units in 

thousands 3 

Summa 

Total 

Tidningar och 

tidskrifter, 

1 000-tal Årsprenumerationer 

Newspapers and 

periodicals Annual 

subscriptions 

1992 371 46 559 2 223 48 781 143 

1993 365 46 128 2 291 48 419 136 

1994 358 44 919 2 361 47 279 132 

1995 358 45 127 2 391 47 516 128 

1996 328 44 569 2 396 46 966 123 

1997 330 44 528 2 499 47 027 126 

1998 327 44 717 2 847 47 564 116 

1999 327 44 969 2 847 47 816 113 

2000 332 44 938 2 876 47 814 111 

2001 330 44 742 2 912 47 654 111 

2002 330 44 658 3 033 47 691 105 

2003 329 43 859 3 099 46 958 103 

2004 329 43 111 3 190 46 301 98 

2005 327 41 970 3 314 45 284 94 

2006 326 41 238 3 264 44 503 92 

2007 292 40 230 3 197 43 427 88 

2008 290 39 520 3 148 42 668 88 

2009 3 290 38 073 3 612 41 684 86 

2010 290 36 438 3 487 39 925 81 

2011 290 36 258 3 314 39 572 82 

År 1 

Utlåning, 1 000-tal 

Circulation, thousands 

Driftkostnader, 1 000-tal kr 

Operating costs, thousands 

Böcker 

Books 

Skönlitteratur 

för 

vuxna 

Literature 

(fiction, 

poetry, 

drama) 

Andel lån av 

Fraction loans of 

Facklitteratur 

för vuxna 

Non-fiction 

literature 

Barnböcker 

Juvenile 

books 

AV-medier 

Audiovisual 

media 

Summa 

Böcker o.d. 

Books, etc. 

Därav för 

Of which for 

Personal 

Staff 

1992 67 456 30 28 42 4 602 2 711 048 345 245 1 339 491 

1993 68 234 30 29 41 5 049 2 631 567 342 762 1 256 824 

1994 68 706 29 30 41 6 020 2 696 924 352 367 1 276 476 

1995 71 201 29 30 41 6 984 2 721 195 355 492 1 286 306 

1996 74 231 28 31 41 7 886 2 815 649 356 045 1 342 700 

1997 73 216 27 32 41 8 203 2 897 858 369 239 1 391 160 

1998 72 589 27 32 41 9 038 2 952 457 384 663 1 423 742 

1999 71 029 28 31 41 9 428 2 940 440 386 692 1 434 900 

2000 70 909 28 31 41 10 043 2 988 208 400 402 1 497 371 

2001 68 783 28 30 42 10 595 3 137 701 407 327 1 589 329 

2002 66 692 28 30 42 11 758 3 242 239 420 293 1 676 786 

2003 65 344 27 30 43 11 559 3 334 686 412 699 1 752 867 

2004 63 908 27 29 44 11 390 3 379 611 407 637 1 764 694 

2005 60 683 26 29 45 11 473 3 412 473 412 036 1 792 205 

2006 59 014 26 28 46 11 674 3 609 746 461 718 1 855 773 

2007 57 290 25 27 48 11 823 3 554 424 449 307 1 858 630 

2008 58 263 25 27 48 11 627 3 575 007 418 090 1 914 907 

2009 58 424 25 26 49 12 007 3 676 252 418 936 1 940 914 

2010 57 432 26 25 49 11 456 3 615 166 424 211 1 919 612 

2011 57 270 24 25 51 11 737 3 728 982 424 920 1 966 757 

1) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006, 

bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m. 1995 och tal- och punktskriftsbiblioteket åren 2004–2007. 

Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included 1990–2007. 

2) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any. 

3) Fr.o.m. 2009 inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 (–1997); Statens kulturråd och SCB (–2008): Kulturen i siffror: 

Folkbiblioteken 1998–2008, Bibliotek 2009 (www.kulturradet.se), Bibliotek 2010 och 2011 (www.kb.se). 



23.11 Studiecirklar 

Study circles 

Studieförbund 1 

Adult educational 

associations 

Allmänna cirklar 

General study circles 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Samtliga 

Total 

Andel 

kvinnor 

% 

Of which 

women 

% 

Andel 

män 

% 

Of which 

men 

% 

ABF Cirklar 

Circles 74 694 81 269 78 925 78 223 74 540 76 127 . . 

Deltagare 

Participants 581 217 619 540 594 021 573 783 523 727 525 742 61 39 

Bilda Cirklar 12 219 10 825 11 633 12 977 13 418 14 089 . . 

Deltagare 99 491 85 868 87 749 96 680 95 847 97 769 56 44 

FU Cirklar 18 012 17 737 17 671 19 357 19 510 17 909 . . 

Deltagare 137 263 128 423 121 926 130 588 128 906 117 972 61 39 

Ibn Rushd 2 Cirklar . . 910 1 335 1 630 1 907 . . 

Deltagare . . 5 408 7 933 8 609 10 221 42 58 

KBV 3 Cirklar . . . . 288 1 131 . . 

Deltagare . . . . 2 257 6 147 43 57 

Mbsk Cirklar 26 623 29 329 31 448 36 169 36 280 35 327 . . 

Deltagare 197 150 194 325 202 018 216 391 202 070 187 049 47 53 

NBV Cirklar 15 703 24 333 21 736 19 389 21 136 19 942 . . 

Deltagare 98 891 137 767 120 900 105 873 112 017 103 861 49 51 

Sensus Cirklar 22 051 20 453 18 379 18 528 18 961 18 769 . . 

Deltagare 210 618 166 422 144 959 134 761 132 682 131 253 60 40 

Sfr Cirklar 40 085 42 500 41 523 42 561 41 882 41 399 . . 

Deltagare 257 625 260 038 240 084 239 886 234 403 231 215 48 52 

SISU 4 Cirklar 36 323 . . . . . . . 

Deltagare 280 487 . . . . . . . 

SV Cirklar 54 452 56 869 53 377 52 858 51 491 53 775 . . 

Deltagare 430 758 429 024 392 396 385 466 368 745 379 748 61 39 

Summa Cirklar 300 162 283 315 275 602 281 397 279 136 280 375 . . 

Total Deltagare 2 293 500 2 021 407 1 909 461 1 891 361 1 809 263 1 790 977 57 43 

1) Statsunderstödda studieförbund. (ABF = Arbetarnas bildningsförbund, FU = Folkuniversitetet, KBV = Kulturens Bildningsverksamhet, 

Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SV = Studieförbundet 

Vuxenskolan). 

2) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari 2008. 

3) Kulturens Bildningsverksamhet startade som godkänt studieförbund i juli 2010. 

4) SISU erhåller fr.o.m. 2007 statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken. 




23.12 

Studieförbundens kulturprogram 

Adult educational associations’ cultural programmes 


2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Samtliga 

Total 

Andel 

kvinnor 

% 

Of which 

women 

% 

Andel 

män 

% 

Of which 

men 

% 

Föreläsningar 

Lectures 

Arrangemang Events 88 683 87 383 104 154 109 563 112 980 120 564 . . 

Besökare Participants 3 111 397 3 001 595 3 551 594 3 625 427 3 663 171 3 890 458 56 44 

Sång/Musik 

Song/Music 

Arrangemang 83 408 88 138 96 666 104 595 110 695 119 103 . . 

Besökare 6 684 256 6 634 079 6 969 969 7 443 741 7 272 172 7 740 893 57 43 

Dramatisk framställning 

Drama 

Arrangemang 19 550 15 090 16 983 17 168 17 111 18 709 . . 

Besökare 1 526 416 1 349 935 1 313 973 1 324 012 1 351 394 1 368 197 54 46 

Film/Foto/Bild 

Film/Photo/Art 

Arrangemang 15 893 13 763 13 005 17 726 16 547 17 638 . . 

Besökare 529 512 616 211 648 539 796 569 692 726 668 169 55 45 

Dans Dance 

Arrangemang 7 139 6 851 7 567 7 258 7 757 9 003 . . 

Besökare 801 969 633 361 700 782 684 557 637 056 670 114 57 43 

Utställningar 

Exhibitions 

Arrangemang 18 176 15 561 15 835 17 573 14 141 14 093 . . 

Besökare 1 834 947 1 584 849 1 816 436 1 879 005 1 560 362 1 637 306 57 43 

Konst/Konsthantverk 

Art/Handicraft 

Arrangemang 3 941 4 353 5 795 6 139 6 279 6 593 . . 

Besökare 225 330 172 587 221 761 205 036 219 209 265 584 62 38 

Litteratur Literature 

Arrangemang 3 232 2 809 3 652 4 778 5 508 5 826 . . 

Besökare 87 416 66 701 77 997 91 530 91 669 96 468 63 37 

Tvärkulturell verksamhet 

Intercultural activity 

Arrangemang 16 655 18 708 22 002 27 227 23 604 20 261 . . 

Besökare 1 022 842 960 069 1 124 495 1 074 877 978 394 911 544 55 45 

Summa Total 

Arrangemang 256 677 252 656 285 659 312 027 314 622 331 790 . . 

Besökare 15 824 085 15 019 387 16 425 546 17 124 754 16 466 153 17 248 733 56 44 




23.13 

Bokproduktion, översikt 

Book production, overview 

År 

Year 

Böcker, broschyrer 1 

Books, pamphlets 1 


Non-fiction 


Fiction, 

poetry, drama 

Barn- och ungdomslitteratur 

Juvenile books 

Summa 

Total 

1992 9 538 2 032 1 243 12 813 

1993 9 682 2 140 1 073 12 895 

1994 10 578 2 059 1 185 13 822 

1995 9 518 1 919 1 263 12 700 

1996 10 596 1 904 996 13 496 

1997 10 231 1 923 1 056 13 210 

1998 9 495 1 923 1 129 12 547 

1999 9 000 1 900 1 088 11 988 

2000 7 891 1 880 1 205 10 976 

2001 7 800 1 978 1 154 10 932 

2002 7 073 1 929 1 090 10 092 

2003 7 591 2 390 1 191 11 172 

2004 2 13 093 2 938 1 652 17 683 

2005 17 267 2 537 1 609 21 413 

2006 17 760 2 449 1 556 21 765 

2007 18 471 2 637 1 677 22 785 

2008 21 072 3 133 1 977 26 182 

2009 15 426 2 659 1 744 19 829 

2010 16 701 3 211 1 719 21 631 

2011 3 10 450 2 712 1 795 14 957 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m. 2004 ingår delar i 

universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004 

research reports from universities are included. 

2) Fr.o.m. 2004 ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitetsoch högskoleinstitutioner 

registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural 

sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included. 

3) Fr.o.m. 2011 redovisas inte längre delar i rapportserier samt viss annan "grå" utgivning. Siffrorna är av denna anledning betydligt lägre 

än för tidigare år. As of 2011 parts of reportseries and some other ”gray” literature are not included. 

Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin. 

23.14 

Språk 

Language 

Bokproduktion efter språk 

Book production by language 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt 

Total 


1 


2 

Barnoch 

ungdomslitteratur 

3 


Books, pamphlets 4 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 16 701 3 211 1 719 

Originalarbeten Original works 18 222 18 699 19 704 22 578 17 093 18 923 15 800 2 137 986 

Svenska Swedish 12 772 13 031 13 583 16 042 12 559 13 888 11 042 1 980 866 

Engelska English 5 061 5 144 5 620 5 911 4 105 4 554 4 501 46 7 

Franska French 34 44 57 52 34 41 39 2 – 

Tyska German 46 48 44 48 54 43 36 3 4 

Övriga språk Other languages 309 432 400 525 341 397 182 106 109 

Översättningar Translations 3 191 3 020 3 081 3 604 2 736 2 708 901 1 074 733 

Originalspråk By original language 

Danska Danish 130 133 151 161 141 136 67 30 39 

Norska Norwegian 162 130 149 179 130 157 56 60 41 

Engelska 2 339 2 141 2 169 2 490 1 897 1 889 615 743 531 

Franska 138 125 96 151 124 115 25 67 23 

Tyska 104 109 118 175 130 113 57 27 29 

Övriga språk 318 382 388 448 314 298 81 147 70 

1) Non-fiction. 

2) Fiction, poetry, drama. 

3) Juvenile books. 

4) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 




23.15 

Bokproduktion efter ämnesområde 

Book production by subject 


Ämnesområde 

Subject 


Books, pamphlets 1 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt 

Total 

Nya verk 

First 

editions 

Nya upplagor 

och 

nytryck 

Reeditions, 

reprints 

A. Bok- och biblioteksväsen 

Bibliography and library science 193 215 210 125 96 100 89 11 

B. Skrifter av allmänt och blandat 

innehåll General works 394 487 492 503 346 375 345 30 

C. Religion Religion 406 490 378 544 411 497 412 85 

D. Filosofi och psykologi 

Philosophy and psychology 435 473 453 585 484 521 403 118 

E. Uppfostran och undervisning 

Education 664 721 811 931 609 782 712 70 

F. Språkvetenskap Philology 683 661 633 863 550 660 512 148 

G. Litteraturvetenskap Literary history 162 206 214 268 225 240 210 30 

H. Skönlitteratur 

Literature (fiction, poetry, drama) 

Svensk i original 

Swedish literature 1 316 1 247 1 321 1 751 1 529 1 966 1 523 443 

Utländsk i svensk översättning 

Foreign literature translated into 

Swedish 1 118 1 093 1 214 1 207 1 014 1 064 814 250 

På främmande språk 

In languages other than Swedish 103 109 94 153 98 156 142 14 

I. Konst, musik, teater, film 

Fine arts, music, theatre, film 771 830 905 1 123 812 1 059 1 010 49 

J. Arkeologi Archaeology 611 697 789 1 039 699 601 599 2 

K. Historia History 363 427 307 338 299 332 269 63 

L. Biografi med genealogi 

Biography and genealogy 340 354 479 627 556 608 524 84 

M. Etnografi, socialantropologi och 

etnologi 

Ethnography and anthropology 78 110 100 98 78 74 61 13 

N. Geografi Geography 620 659 631 716 641 574 482 92 

O. Samhälls- och rättsvetenskap 

Social sciences and law 2 098 2 384 2 710 2 786 2 061 2 138 1 816 322 

P. Teknik, industri, kommunikationer 

Technology, manufacturing, 

communications 2 898 2 370 2 425 2 580 1 717 1 705 1 546 159 

Q. Ekonomi och näringsväsen 

Economics 2 138 2 061 2 274 2 481 1 815 2 039 1 743 296 

R. Idrott, lek och spel 

Sports and games 258 288 238 326 231 210 187 23 

S. Militärväsen 

Military and naval science 306 153 182 303 194 172 166 6 

T. Matematik Mathematics 466 391 329 378 411 310 262 48 

U. Naturvetenskap Physical science 1 783 1 956 2 078 2 213 1 410 1 672 1 609 63 

V. Medicin Medicine 1 593 1 817 1 834 2 257 1 787 2 043 1 886 157 

X. Musikalier Musical scores 7 10 7 10 12 14 10 4 

u. Böcker för barn och ungdom 

Juvenile books 

Svensk skönlitteratur 

Swedish fiction 524 549 619 677 680 747 604 143 

Utländsk skönlitteratur i svensk 

översättning 

Foreign fiction translated into 

Swedish 817 752 782 901 729 636 568 68 

Övrig skönlitteratur Other fiction 32 71 62 81 81 111 105 6 

Övriga böcker för barn och 

ungdom Other juvenile books 236 184 214 318 254 225 208 17 

Total bokproduktion Total 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 18 817 2 814 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf 

maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 




23.16 Dagstidningar 

Daily newspapers 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal tidningar Number of newspapers 168 166 169 168 171 169 170 

Borgerliga 1 Non-Socialist 1 91 86 85 86 88 85 85 

Socialistiska Socialist 2 27 28 28 29 33 33 32 

Övriga 3 Other 3 50 52 56 53 50 51 53 

Nettoupplaga 4 Net circulation 4 

Samtliga, 1 000-tal 3 998 3 928 3 833 3 725 3 605 3 470 3 060 

Borgerliga 2 722 2 675 2 617 2 563 2 488 2 408 2 318 

Socialistiska 686 667 629 604 612 539 217 

Övriga 590 586 587 558 505 523 525 

Storstadspress 5 , 1 000-tal 

Metropolitan press 5 1 871 1 825 1 767 1 716 1 641 1 559 1 195 

Borgerliga 1 305 1 272 1 242 1 217 1 171 1 129 1 075 

Socialistiska 429 417 389 368 349 311 - 

Övriga 137 136 136 131 121 119 120 

1) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent 

Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc. 

2) Social Democrats, Communists and Syndicalists. 

3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent. 

4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Tidningen Aftonbladet ingår inte Nettoupplaga 2011. Average weekday net circulation. The 

paper Aftonbladet is not included in Net Circulation 2011. 

5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg and Malmö. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.17 Tidskrifter 

Weeklies and periodicals 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal tidskrifter 1 Number of periodicals 423 443 443 436 427 415 401 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies 2 13 14 14 14 14 14 14 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 

Other weeklies and periodicals (excl. 

comics) 3 406 425 426 421 412 400 386 

Serietidningar Comics 4 4 3 1 1 1 1 

Nettoupplaga, 1 000-tal Net circulation 22 800 21 950 22 121 22 738 22 328 21 818 21 322 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 1 977 1 926 1 882 1 828 1 790 1 749 1 688 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 20 632 19 855 20 109 20 827 20 466 20 004 19 571 

Serietidningar 191 169 130 83 72 65 63 

1) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar. 

2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals. 

3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.18 

Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året 

Average number of TV-licences paid during the year 

2006 2007 2008 2009 2010 1 2011 

TV-avgifter, 1 000-tal TV-licences 3 411 3 441 3 457 3 480 3 454 3 469 

Antal per 1 000 inv. 2 Per 1 000 inhabitants 376 376 375 374 368 367 

1) Reglerna för juridiska personer ändrades 2010-01-01, varefter de endast betalar en avgift oavsett antal mottagare. 

2) Beräknat på medelfolkmängden. 

Källa: Radiotjänst i Kiruna AB (www.radiotjanst.se). 



23.19 

Biografer, biografbesökare och filmer 

Cinemas, cinema goers and films 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Biografer Cinemas 609 591 550 514 502 488 478 

Biosalonger Cinema auditoriums 970 974 933 848 848 831 830 

Biografbesökare, milj. 

Cinema audiences, millions 14,6 15,3 14,9 15,3 17,4 15,8 16,4 

Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue 1 123 1 202 1 179 1 263 1 546 1 472 1 569 

Filmpremiärer New films 270 255 250 255 268 238 240 

Nya utländska filmer New foreign films 224 213 221 219 227 195 202 

Nya svenska filmer New Swedish films 46 42 29 36 41 43 38 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

23.20 

Granskade långfilmer 

Films censored 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Granskade långfilmer Films censored 491 420 387 419 344 392 232 

Därav pornografiska 

Of which pornographic 100 97 79 119 32 67 0 


Källa: Statens biografbyrå (2005–2009), Statens medieråd 2010– (www.statensmedierad.se). 

23.21 

Museer och offentliga konsthallar 2010 

Museums and Exhibition Halls 

Museer 1 

Museums 

Besök 

Visits 

Personal, 

årsverken 

Staff 

personyears 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav 

Of which 

Landstingsbidrag 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Entréintäkter 

Entrance 

fees 

Centrala museer Central museums 

Arbetets museum 218 221 27 25 867 14 008 – – – 

Arkitekturmuseet 101 000 31 51 063 43 711 – – 1 800 

Armémuseum 77 084 41 56 378 50 967 – – 1 081 

Etnografiska museet 115 000 34 32 086 29 464 – – 258 

Flygvapenmuseum 120 263 32 44 315 35 782 – – 2 564 

Hallwylska museet 86 401 9 9 870 6 260 – – 1 402 

Historiska museet 187 521 91 94 222 83 290 – – 3 987 

Livrustkammaren 275 615 16 20 465 11 722 – – 5 135 

Marinmuseum 200 967 – – – – – – 

Medelhavsmuseet 280 000 24 24 580 20 453 – – 1 487 

Moderna Museet 578 000 110 178 800 123 900 5 800 – 16 700 

Musik- och Teatermuseet 80 841 17 19 614 16 463 – – 722 

Nationalmuseum 355 922 158 147 993 96 709 – – 13 573 

Naturhistoriska riksmuseet 2 545 000 232 254 273 196 785 – – 26 081 

Nordiska museet 280 154 158 158 686 115 656 – 550 11 613 

Prins Eugens Waldemarsudde 143 923 22 32 200 10 439 – – 9 311 

Sjöhistoriska museet 140 305 192 210 689 103 853 – – 84 585 

Skansen 1 285 122 235 184 416 68 328 – – 74 363 

Skoklosters slott 38 668 10 11 272 8 653 – – 1 365 

Tekniska museet 323 398 60 83 015 45 890 – – 6 982 

Vasamuseet 1 129 184 – – – – – – 

Världskulturmuseet 256 000 36 59 757 56 313 – – 806 

Östasiatiska museet 56 000 24 22 493 19 251 – – 587 



23.21 

Museer och offentliga konsthallar 2010 (forts.) 

Museer 1 Besök Personal, 

årsverken 

Intäkter, 

1 000 kr 

Statsbidrag 


Därav 

Kommunbidrag 

Entréintäkter 

Regionala museum 

Regional museums 

Blekinge Museum 43 461 33 24 014 6 170 6 509 3 922 160 

Bohusläns museum och Konsthall 312 680 76 56 442 11 221 18 078 8 509 740 

Gotlands museum 201 572 51 37 186 10 079 – 8 361 2 311 

Göteborgs Naturhistoriska Museum 127 776 41 30 310 5 888 17 624 – 1 389 

Hallands Konstmuseum 29 436 26 15 502 4 499 4 219 3 048 – 

Hallands kulturhistoriska museum 166 429 34 15 328 4 953 4 354 2 887 1 861 

Jämtlands läns museum – Jamtli 202 606 126 70 705 19 307 16 247 9 333 3 380 

Jönköpings läns museum 122 000 64 47 284 8 414 10 307 6 549 197 

Kalmar Konstmuseum 61 200 16 15 105 4 695 4 348 4 548 386 

Kalmar läns museum 98 392 74 55 143 9 857 6 894 5 482 3 695 

Kulturen i Lund 72 732 46 42 112 4 212 8 927 16 381 1 830 

Länsmuseet Gävleborg 43 949 37 27 027 8 837 301 30 – 

Nordiska Akvarellmuseet 207 500 21 25 624 2 440 7 360 2 300 3 096 

Norrbottens museum 48 526 50 32 814 8 444 19 744 – – 

Regionmuseum Västra Götaland 79 971 41 32 524 6 087 17 814 1 665 – 

Stiftelsen Dalarnas museum 121 700 51 32 225 8 612 16 165 1 313 – 

Stockholms läns museum 16 681 27 19 641 3 625 7 834 – – 

Sörmlands museum 140 842 45 30 204 5 556 16 691 1 153 217 

Upplandsmuseet 76 421 50 38 521 8 606 17 066 – – 

Värmlands museum 255 652 51 41 190 8 945 11 225 8 590 1 157 

Västerbottens museum 242 000 64 39 217 10 015 8 020 11 957 – 

Västergötlands museum 114 742 39 33 555 7 773 13 603 3 000 – 

Västmanlands läns museum 57 000 30 25 174 7 225 13 737 70 – 

Örebro läns museum 165 952 39 31 798 10 596 15 948 724 1 011 

Östergötlands länsmuseum 305 357 71 53 451 11 701 8 194 7 848 1 388 

Övriga museum Other museums 

Bergianska trädgården 91 498 29 19 332 11 491 – – 1 038 

Dansmuseet 106 818 8 12 717 9 612 – – 668 

Ekomuseum Bergslagen 560 325 1 1 605 348 – 1 076 – 

Friluftsmuseet Gamla Linköping 450 000 15 17 400 1 100 – 13 500 – 

Grenna Museum – Andréexpeditionen 

Polarcenter 120 161 9 6 269 543 – 4 525 427 

Göteborgs Stadsmuseum 178 738 62 52 313 6 119 15 647 18 398 791 

Hälsinglands museum 97 000 . . . . . . . . . . . . 

Länsmuseet Västernorrland 123 313 . . . . . . . . . . . . 

Malmö museer 259 097 86 86 514 6 445 27 219 37 603 2 664 

Millesgården 94 675 16 20 005 4 312 80 751 3 739 

Naturum Nationalparkernas hus 57 661 3 2 299 2 100 – – – 

Polismuseet 38 234 10 14 073 12 641 – – 1 292 

Postmuseum 129 699 25 659 – – – 270 

Röhsska museet 99 469 32 22 042 2 899 5 696 8 631 897 

Sjöfartmuseet i Göteborg 113 368 30 20 671 1 958 3 441 10 708 981 

Stockholms Stadsmuseum 214 182 96 88 024 2 740 – 66 362 3 016 

Torekällbergets museum 120 569 11 13 105 150 – 12 075 150 

Uppsala linneanska trädgårdar 116 963 32 28 208 8 682 – 5 352 908 

Zornsamlingarna 106 975 8 10 837 452 – – 5 700 

1) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter 

som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter 

som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas, 

dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat 

kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. 

2) Inklusive Cosmonova. 

Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se). 



23.22 


Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och 

ekonomi 2008 

Orchestras and regional music organisations, activities and finances 

Musikinstitutioner och organisationer 

Music institutions and organisations 

Konserter 

Concerts 

Besök 1 

Visits 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav Of which 


2 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Spelintäkter 

3 

Ticket 

income 

Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar 

Regional and local music institutions/ 

orchestras 

Stockholms konserthusstiftelse 4 182 203 600 142 823 – 101 000 – 34 735 

Uppsala kammarorkester 11 10 855 9 184 3 494 4 243 0 1 435 

Norrköpings symfoniorkester 79 59 239 78 015 18 887 4 506 47 466 6 032 

Jönköpings Sinfonietta 109 23 853 19 070 2 749 11 400 2 180 1 415 

Musica Vitae 78 12 665 12 971 3 005 1 655 1 110 951 

Camerata Nordica, Kalmar 165 18 021 8 651 4 232 2 626 738 1 055 

Malmö symfoniorkester 135 158 501 95 120 18 313 3 622 59 102 7 534 

Helsingborgs symfoniorkester 61 34 455 56 307 13 519 2 609 32 842 3 974 

Göteborgs symfoniker 173 171 140 169 064 29 974 87 105 2 000 30 888 

Göteborgsmusiken 137 53 290 22 057 6 213 0 6 225 1 441 

Svenska Kammarorkestern, Örebro 5 185 68 462 43 822 18 929 369 17 450 4 426 

Västerås Sinfonietta 6 46 29 287 14 952 3 613 6 388 – 2 935 

Dalasinfoniettan 7 . . . . . . . . . . . . . . 

Gävle symfoniorkester 37 21 790 46 896 13 565 0 30 877 1 834 

Nordiska Kammarorkestern Sundsvall 68 16 697 16 296 3 993 3 067 8 446 547 

Norrbottens kammarorkester 46 5 631 10 797 4 623 3 786 1 688 594 

Regional musikverksamhet 

Regional music organisations 

Länsmusiken i Stockholm 415 39 326 9 958 4 324 3 000 175 1 052 

Musik i Uppland 399 71 098 17 522 10 616 3 624 750 2 180 

Sörmlands Musik & Teater 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Östgötamusiken 567 56 088 16 179 8 722 3 240 2 579 1 485 

Smålands musik och teater 9 481 111 966 20 813 10 192 6 800 0 1 856 

Kalmar läns musikstiftelse 395 41 501 10 832 6 390 1 671 369 1 971 

Gotlandsmusiken 389 48 947 11 602 9 489 0 927 875 

Musik i Blekinge 2 217 180 636 15 715 8 315 1 458 0 4 848 

Musik i Syd 2 178 251 311 64 839 10 931 36 559 732 7 464 

Musik i Halland 748 71 962 12 926 8 176 2 290 0 1 815 

Västra Götalandsregionen 10 1 013 82 302 63 630 28 548 22 199 725 4 050 

Värmlandsoperan 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Musik för Örebro län 11 . . . . . . . . . . . . . . 

Västmanlandsmusiken 6 879 124 006 51 311 9 994 19 657 0 20 869 

Musik i Dalarna 7 188 33 860 28 900 13 124 12 087 0 2 077 

Musik i Gävleborg 563 68 226 13 529 6 071 3 540 33 3 510 

Musik i Västernorrland 753 76 622 23 844 11 201 7 269 1 919 1 344 

Jämtlands läns musik och teater 731 65 806 15 066 10 682 3 298 140 921 

Västerbottensmusiken 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Norrbottensmusiken 380 46 737 28 676 12 314 8 699 2 350 2 119 

1) Inkl. icke-betalande publik. 

2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 

3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter. 

4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet. 

5) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län. 

6) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun. 

7) Uppgifter för Dalasinfoniettan redovisas med Musik i Dalarna. 

8) Uppgifter för Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottenmusiken redovisas i tabellen för teater och dans. 

9) Uppgifterna har tidigare inkluderat Jönköpings Sinfonietta. 

10) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2008 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom 

Väst. 

11) Uppgifter för Musik för Örebro län redovisas genom Svenska Kammarorkestern. 




23.23 

Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2008 

Theatre and dance, activities and finances 

Teater-, dansinstitutioner, 

Fria teater-, dansgrupper 

Theatre and dance institutions, 

Independent groups 

Föreställningar 

1 

Performances 

Besök 1 

Visits 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav 

Of which 


2 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Spelintäkter 

3 

Ticket 

income 

Nationella, regionala och lokala teateroch 

dansinstitutioner 

State-subsidised central, regional and local 

theatres 

Kungliga Operan 338 194 751 463 971 383 497 – – 59 493 

Dramaten 1 213 226 049 245 157 201 790 – – 28 789 

Riksteatern 2 496 622 387 332 331 248 246 – – 48 096 

Cirkus Cirkör 182 69 814 17 314 4 817 1 500 1 500 3 965 

Folkoperan 102 63 375 42 544 13 084 5 790 8 400 11 233 

Stockholms Stadsteater 1 433 396 308 331 518 47 137 – 208 000 54 366 

Oktoberteatern 88 4 785 5 805 2 252 715 1 701 510 

Sörmlands Musik & Teater 650 56 370 37 776 16 112 15 144 287 4 496 

Uppsala Stadsteater 420 57 741 75 870 14 350 – 54 500 5 195 

Stiftelsen Östergötlands länsteater 736 106 755 99 507 27 060 20 624 30 924 10 788 

Smålands Musik och Teater/Teatern 422 38 456 38 877 7 247 24 854 3 061 1 404 

Regionteatern Blekinge Kronoberg 380 29 715 32 792 11 106 13 376 3 669 2 516 

Byteatern Kalmars Länsteater 165 12 249 13 480 4 901 6 302 – 1 660 

Länsteatern på Gotland 114 7 993 8 189 3 460 – 3 898 566 

Helsingborgs Stadsteater 202 46 462 63 173 9 957 4 346 43 076 5 794 

Malmö Dramatiska Teater 228 40 837 69 243 12 672 3 615 46 620 3 973 

Malmö Opera och Musikteater AB 434 123 367 215 291 45 188 114 560 11 265 27 043 

Skånes Dansteater 64 13 949 31 536 17 005 11 261 1 094 996 

Teater Halland 146 9 030 10 348 5 059 4 344 – 684 

Folkteatern i Göteborg 281 32 819 42 987 10 632 27 121 – 5 234 

GöteborgsOperan AB 299 219 248 400 642 107 753 176 328 383 67 837 

Göteborgs Stadsteater AB 686 118 203 143 407 34 443 – 87 777 13 508 

Västsvenska Teater och Dans AB 391 23 085 33 740 11 824 19 420 – 1 359 

Borås Stadsteater 230 32 412 34 980 8 809 – 23 034 2 449 

Värmlandsoperan 209 30 258 44 649 15 620 15 113 7 056 4 530 

Örebro Länsteater 302 22 643 34 054 6 341 23 952 170 2 059 

Teater Västmanland 461 37 824 32 920 8 222 12 722 8 784 2 067 

Estrad Norr 186 10 250 9 110 3 966 3 912 – 559 

Stiftelsen Dalateatern 156 10 949 26 156 7 509 15 530 1 807 965 

Folkteatern Gävleborg 138 11 374 26 450 7 191 17 289 300 1 087 

Teater Västernorrland 313 27 362 29 817 8 733 11 352 6 149 3 003 

NorrlandsOperan 424 75 884 93 303 44 415 17 733 18 610 5 035 

Västerbottensteatern 447 26 365 28 035 7 895 8 953 6 232 3 145 

Norrbottensteatern 169 27 962 39 734 12 121 13 062 9 414 2 567 

NorrDans 122 19 313 16 618 7 564 7 709 875 470 

Övriga teatrar med statsbidrag 4 369 100 420 64 309 8 960 2 623 6 874 34 391 

Fria teatergrupper 

Independent state-subsidised professional 

theatre groups 7 468 566 149 200 845 64 076 17 965 39 152 61 933 

Fria dansgrupper 

Independent state-subsidised professional 

dance groups 1 237 167 439 52 035 23 417 3 527 5 823 13 344 

1) Inkl. avgiftsfria föreställningar. 

2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 

3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter samt intäkter av försålda föreställningar. 

4) Drottningholms slottsteater, Orionteatern, Confidencen Ulriksdals Slottsteater, Strindbergs Intima Teater, Vadstena Akademien och 

Föreningen Dalhallas vänner. 




23.24 

Antal idrottsföreningar och utövade idrotter 

Number of sports clubs and types of sports 


Distrikt District 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Föreningar Associations 

Blekinge 386 384 387 434 417 447 452 

Dalarna 974 973 990 1 037 1 012 1 172 1 157 

Gotland 190 183 186 203 191 270 266 

Gästrikland 324 316 326 347 337 420 417 

Halland 783 785 787 819 795 888 890 

Hälsingland 422 408 422 448 425 492 479 

Jämtland-Härjedalen 477 456 465 499 493 646 638 

Norrbotten 692 698 724 779 749 977 945 

Skåne 2 272 2 221 2 301 2 430 2 384 2 578 2 551 

Småland 1 879 1 846 1 849 2 054 1 976 2 299 2287 

Stockholm 2 816 2 804 2 837 2 956 2 951 3 386 3 376 

Södermanland 751 744 760 820 802 963 938 

Uppland 858 837 865 950 940 1 201 1 186 

Värmland 927 917 924 981 943 1 062 1 033 

Västerbotten 747 739 743 805 752 952 943 

Västergötland 1 420 1 409 1 432 1 566 1 521 1 802 1791 


Västmanland 542 541 552 600 587 660 658 

Västsvenska IF 1 816 1 826 1 868 1 953 1 890 2 128 2 127 

Örebro läns 552 555 575 617 587 734 735 

Östergötland 828 818 836 895 880 994 984 

Idrotter Types of sports 

Blekinge 58 58 58 58 59 61 61 

Dalarna 63 64 65 65 64 66 66 

Gotland 42 42 44 44 46 44 45 

Gästrikland 59 60 61 61 60 62 62 

Halland 60 60 60 60 60 63 63 

Hälsingland 53 52 51 51 51 55 56 

Jämtland-Härjedalen 59 60 58 58 59 61 61 

Norrbotten 58 58 58 58 57 57 57 

Skåne 64 64 65 65 64 66 66 

Småland 64 62 62 62 62 64 64 

Stockholm 67 68 66 66 66 68 68 

Södermanland 60 59 59 59 60 62 62 

Uppland 65 65 65 65 65 67 67 

Värmland 63 63 65 65 64 66 66 

Västerbotten 58 57 58 58 59 59 60 

Västergötland 64 64 64 64 64 66 65 


Västmanland 60 59 59 59 59 61 61 

Västsvenska IF 65 65 66 66 66 68 68 

Örebro läns 60 60 60 60 60 61 61 

Östergötland 62 64 65 65 64 65 65 

Samtliga 1 Total 68 68 68 68 70 70 70 

1) Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet blev invalda Riksidrottsförbundet från den 1:a januari 2010. Karateförbundet var 

en del av Budoförbundet. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.25 

Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari 

Sports clubs belonging to federations 

Specialförbund 

Federation 

Föreningar 1 

Clubs 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Badminton 278 270 263 253 243 241 238 

Bandy 315 313 309 290 279 277 270 

Bangolf Minigolf 118 115 112 109 105 101 101 

Basketboll Basketball 381 395 392 373 370 368 344 

Bilsport Motoring 496 480 474 473 481 471 478 

Bordtennis Table tennis 782 764 748 749 742 728 717 

Boule Boules 297 288 283 279 270 281 284 

Bowling 895 872 842 826 794 784 765 

Boxning Boxing 141 141 151 153 157 163 166 

Brottning 2 Wrestling 152 166 163 166 167 169 169 

Budo & kampsport 3 736 761 806 856 840 656 702 

Bågskytte Archery 153 154 157 165 153 145 149 

Cykel Cycling 245 240 246 253 259 266 288 

Danssport Dancing 146 147 154 156 156 148 149 

Flygsport 4 Flying 415 405 392 396 395 393 389 

Fotboll Football 3 273 3 295 3 356 3 460 3 448 3 460 3 392 

Fri-Idrott Athletics 982 975 954 947 950 960 982 

Golf 464 468 471 477 481 484 473 

Gymnastik Gymnastics 1 344 1 292 1 257 1 213 1 207 1 164 1 137 

Gång Walking 143 128 129 127 127 127 127 

Handboll Handball 537 523 524 530 521 510 501 

Handikappidrott Handicap sports 450 479 486 477 485 459 491 

Innebandy Floorball 1 180 1 130 1 163 1 126 1 186 1 215 1 191 

Ishockey Ice hockey 644 645 643 644 629 628 627 

Judo 161 160 151 153 157 160 155 

Kanot Canoeing 130 130 120 123 119 115 117 

Konståkning Figure skating 124 126 129 132 140 138 143 

Motorcykel & snöskoter 604 601 592 577 571 555 524 

Mångkamp 5 Multi-event sports 5 99 97 97 91 90 94 91 

Orientering Orienteering 645 627 619 613 611 601 595 

Ridsport Riding 964 960 967 941 932 923 911 

Segling Sailing 423 427 425 418 423 414 409 

Simning Swimming 342 333 335 335 342 347 346 

Skidor Skiing 1 632 1 598 1 574 1 551 1 536 1 508 1 452 

Skolidrott School sports 1 724 1 583 1 672 1 745 1 694 1 202 1 312 

6, 

Skyttesport 7 Sport shooting 770 747 727 1 957 1 396 1 314 1 304 

Sportdykning Sport diving 217 212 209 203 195 178 173 

Styrkelyft Power lifting 150 153 157 162 161 157 155 

Taekwondo 171 169 169 180 176 192 190 

Tennis 540 530 504 504 484 487 481 

Tyngdlyftning Weight lifting 86 85 87 86 87 90 90 

Varpa 56 55 50 51 51 50 52 

Volleyboll Volleyball 204 200 208 208 208 75 197 

Övriga 8 Other 1 289 1 208 1 237 1 465 1 342 2 373 1 877 

Samtliga 9 Total 24 898 24 447 22 894 25 993 24 092 25 171 24 704 

1) En och samma idrottsförening kan tillhöra mer än ett specialförbund. 

2) I Svenska Brottningsförbundet ingår från 2006 Svenska Armsportförbundet. 

3) Karateförbundet eget förbund från 2010-01-01. 

4) Inkl. Svenska Modellsportförbundet. 

5) Militär idrott t.o.m. 2001. Up to 2002 Military sports. 

6) Namnbyte: Sportskytte t.o.m. 2008. 

7) Inkluderar föreningar från Ungdomsskytteförbundet. 

8) Inkl. Svenska Dartförbundet (inträde i RF 2010-01-01). 

9) Exkl. korporationsidrotten. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.26 


Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst 

en vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon 

semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2011, procent 

Persons who have taken a holiday trip of at least one week, had 

access to a holiday home, and persons who have not taken a 

holiday trip of at least one week nor had access to a holiday home, 

percent 

Redovisningsgrupp 

Population group 1 

Gjort en semesterresa 

om minst en 

vecka, % 

Have taken a 

holiday trip of at 

least one week, % 

Haft tillgång till 

fritidshus, % 

Had access to a 

holiday home, % 

Varken tillgång till 

fritidshus eller gjort 

semesterresa, % 

Not taken a holiday 

trip of at least one 

week nor had access 

to a holiday home, % 

Skattat antal i 

befolkningen, 

(tusental) 

Population, 

(thousands) 

KÖN OCH ÅLDER 

Samtliga 16 år och äldre 58,5 54,6 22,8 7 820 

16–19 år 71,3 59,4 14,5 575 

20–29 år 61,0 57,8 19,8 1 114 

30–39 år 65,0 60,5 17,2 1 327 

40–49 år 65,8 55,8 17,9 1 171 

50–59 år 58,3 51,6 24,3 1 188 

60–64 år 58,0 54,8 22,7 622 

65–69 år 62,2 57,1 20,3 576 

70–79 år 46,1 48,4 30,5 717 

80– år 20,8 36,9 51,9 531 

20–64 år 62,1 56,3 20,1 5 422 

25–64 år 62,0 55,9 20,2 4 864 

Kvinnor 16 år och äldre 58,2 53,8 23,4 3 948 

16–19 år 77,6 63,1 8,7 286 

20–29 år 62,0 57,3 20,2 540 

30–39 år 66,1 59,3 16,5 685 

40–49 år 65,0 54,3 19,8 562 

50–59 år 56,7 55,8 23,5 594 

60–64 år 57,7 52,4 23,8 307 

65–69 år 63,5 54,9 19,8 277 

70–79 år 44,4 44,3 33,4 382 

80– år 20,1 35,4 54,1 316 

20–64 62,0 56,3 20,3 2 687 

25–64 år 61,2 55,8 20,9 2 427 

Män 16 år och äldre 58,8 55,3 22,2 3 872 

16–19 år 65,1 55,8 20,2 289 

20–29 år 60,0 58,3 19,5 574 

30–39 år 63,7 61,8 17,8 642 

40–49 år 66,5 57,2 16,2 609 

50–59 år 59,9 47,4 25,0 594 

60–64 år 58,3 57,1 21,6 315 

65–69 år 61,0 59,2 20,9 299 

70–79 år 47,9 53,1 27,2 334 

80– år 21,9 39,0 48,6 215 

20–64 år 62,1 56,4 19,8 2 735 

25–64 år 62,7 56,0 19,6 2 437 

UTLÄNDSK BAKGRUND 


Alla 59,2 35,7 30,1 1 306 

Kvinnor 58,4 35,9 31,4 742 

Män 60,2 35,5 28,3 564 

Inrikes födda med två utrikes födda 

föräldrar 

Alla 67,1 48,2 17,3 218 

Kvinnor .. .. .. .. 

Män .. .. .. .. 



23.26 

Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst en 

vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon 

semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2011, procent (forts.) 


Gjort en semesterresa 

om minst en 

vecka, % 

Haft tillgång till 

fritidshus, % 

Varken tillgång till 

fritidshus eller gjort 

semesterresa, % 


befolkningen, 

(tusental) 

SVENSK BAKGRUND 

Inrikes födda med en inrikes och en utrikes 

född förälder 

Alla 66,2 64,2 17,2 438 

Kvinnor 65,2 65,8 18,0 225 

Män 67,3 62,4 16,3 214 

Inrikes födda med två inrikes födda 

föräldrar 

Alla 57,4 58,2 21,8 5 826 

Kvinnor 57,5 57,6 21,9 2 860 

Män 57,4 58,9 21,7 2 966 

SKL-REGION 2 

Storstäder och dess förortskommuner 

Alla 67,5 58,2 17,6 2 582 

Kvinnor 67,1 57,3 16,9 1 342 

Män 67,8 59,1 18,4 1 240 

Större städer, dess förortskommuner samt 

pendlingskommuner 

Alla 55,9 52,5 24,6 3 740 

Kvinnor 56,3 53,0 25,5 1 873 

Män 55,5 52,0 23,7 1 867 

Övriga kommuner 

Alla 49,4 53,5 27,1 1 499 

Kvinnor 46,6 49,9 29,9 733 

Män 52,1 56,9 24,5 765 

1) For English translation see Notes. 

2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting. 


Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101). 



23.27 


Personer 16 år och äldre som ägnar sig åt bokläsning och 

lyssnar på talböcker 2011, procent 

Persons reading books and listening to talking books, percent 


Population group 1 

Ägnar sig åt 

bokläsning 

varje vecka, % 

Reading books 

every week, 

% 


läsning av 

skönlitteratur 


Reading fiction 

every week, 

% 

Lyssnar på 

talböcker minst 

någon gång, % 

Listening to 

talking books at 

least some time, 

% 

Lyssnar på 

talböcker varje 

vecka, % 

Listening to 

talking books 

every week, 

% 


befolkningen 

(tusental) 

Population 

(thousands) 


Samtliga 16 år och äldre 37,6 32,1 18,4 4,9 7 820 

16–19 år 27,5 24,9 12,5 2,2 575 

20–29 år 27,1 21,7 14,9 3,4 1 114 

30–39 år 34,3 28,8 21,8 6,1 1 327 

40–49 år 39,5 32,5 22,5 6,3 1 171 

50–59 år 44,0 37,5 20,2 5,2 1 188 

60–64 år 42,0 38,1 21,3 5,3 622 

65–69 år 43,6 39,2 17,3 4,0 576 

70–79 år 45,1 37,7 15,7 5,7 717 

80– år 38,2 33,9 10,7 3,9 531 

20–64 år 37,0 31,1 20,1 5,3 5 422 

25–64 år 38,5 32,6 20,8 5,7 4 864 

Kvinnor 16 år och äldre 46,3 40,7 18,2 5,0 3 948 

16–19 år 36,2 34,4 12,3 2,5 286 

20–29 år 33,4 26,3 11,9 0,7 540 

30–39 år 41,7 36,4 19,8 6,0 685 

40–49 år 48,7 40,1 21,7 6,3 562 

50–59 år 54,7 49,4 22,1 6,8 594 

60–64 54,2 50,3 23,8 6,3 307 

65–69 år 56,7 51,8 18,4 5,7 277 

70–79 år 53,4 47,2 17,6 6,8 382 

80– år 40,7 38,0 11,5 3,1 316 

20–64 år 45,8 39,6 19,6 5,2 2 687 

25–64 år 47,5 41,3 20,1 5,6 2 427 

Män 16 år och äldre 28,8 23,3 18,5 4,8 3 872 

16–19 år 18,7 15,4 12,7 1,9 289 

20–29 år 21,1 17,4 17,7 5,9 574 

30–39 år 26,4 20,7 23,9 6,2 642 

40–49 år 31,0 25,4 23,3 6,3 609 

50–59 år 33,3 25,5 18,2 3,7 594 

60–64 år 30,4 26,5 18,9 4,4 315 

65–69 år 31,4 27,3 16,3 2,4 299 

70–79 år 35,6 27,1 13,6 4,5 334 

80– år 34,7 28,3 9,5 5,1 215 

20–64 år 28,3 22,8 20,7 5,4 2 735 

25–64 år 29,6 23,9 21,5 5,9 2 437 



Alla 34,9 26,7 14,0 4,2 1 306 

Kvinnor 40,0 32,5 13,5 4,5 742 

Män 28,3 19,1 14,7 3,7 564 

Inrikes födda med två utrikes 

födda föräldrar 

Alla 32,4 29,5 12,1 3,7 218 

Kvinnor .. .. .. .. .. 

Män .. .. .. .. .. 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 37,9 31,2 20,0 1,7 438 

Kvinnor 49,5 41,9 17,8 2,7 225 

Män 26,2 20,5 22,1 0,7 214 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 38,4 33,5 19,5 5,4 5 826 

Kvinnor 48,0 43,0 19,9 5,5 2 860 

Män 29,2 24,3 19,0 5,3 2 966 



23.27 


Personer 16 år och äldre som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar 

på talböcker 2011, procent (forts.) 


bokläsning 



läsning av 

skönlitteratur 


Lyssnar på 

talböcker minst 

någon gång, % 

Lyssnar på 

talböcker varje 

vecka, % 


befolkningen 

(tusental) 

SKL-REGION 2 


Alla 42,7 35,5 17,1 4,6 2 582 

Kvinnor 49,7 43,4 16,5 4,4 1 342 

Män 35,1 27,0 17,7 4,9 1 240 

Större städer, dess förortskommuner 


Alla 36,8 31,6 19,0 5,0 3 740 

Kvinnor 45,2 39,7 18,3 5,0 1 873 

Män 28,3 23,6 19,7 4,9 1 867 


Alla 31,0 27,3 19,0 5,4 1 499 

Kvinnor 42,8 38,5 20,9 6,3 733 

Män 19,7 16,6 17,1 4,4 765 







23.28 


Personer 16 år och äldre som under de senaste 12 månaderna 

2011 strövat i skog och mark, procent 

Persons who walked in forests and fields during a twelve month 

period 2011, percent 


Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % 

Population group 1 Walking in forests and fields during a twelve month period, % 

Ingen gång 

Not at all 

Minst någon 

gång 

At least 

some time 

Mer än 

5 gånger 

More than 

5 times 

Mer än 

20 gånger 

More than 

20 times 

Mer än 

60 gånger 

More than 

60 times 


befolkningen 

(tusental) 

Population 

(thousands) 


Samtliga 16 år och äldre 28,1 71,9 54,7 32,1 14,9 7 820 

16–19 år 43,8 56,2 30,8 13,2 4,9 575 

20–29 år 30,6 69,4 46,2 19,7 7,9 1 114 

30–39 år 25,0 75,0 53,3 26,6 11,7 1 327 

40–49 år 22,5 77,5 61,0 37,3 17,8 1 171 

50–59 år 22,5 77,5 63,3 40,5 18,2 1 188 

60–64 år 19,6 80,4 69,5 45,4 23,8 622 

65–69 år 20,2 79,8 65,6 44,0 20,6 576 

70–79 år 31,5 68,5 56,2 38,7 19,7 717 

80– år 55,7 44,3 33,8 21,9 10,7 531 

20–64 år 24,4 75,6 57,6 32,7 15,1 5 422 

25–64 år 23,1 76,9 59,5 34,4 15,8 4 864 

Kvinnor 16 år och äldre 27,1 72,9 56,0 32,9 16,0 3 948 

16–19 år 38,0 62,0 35,4 17,5 6,9 286 

20–29 år 27,6 72,4 50,3 21,6 8,8 540 

30–39 år 23,2 76,8 52,9 26,2 12,6 685 

40–49 år 21,9 78,1 64,4 41,9 20,5 562 

50–59 år 17,7 82,3 68,2 42,5 19,6 594 

60–64 år 20,6 79,4 70,0 46,5 27,1 307 

60–69 år 19,3 80,7 66,4 44,6 23,1 277 

70–79 år 32,9 67,1 53,9 35,9 18,8 382 

80–år 62,4 37,6 28,7 17,6 7,4 316 

20–64 år 22,3 77,7 60,1 34,5 16,7 2 687 

25–64 år 21,6 78,4 61,7 36,0 17,6 2 427 

Män 16 år och äldre 29,1 70,9 53,4 31,2 13,8 3 872 

16–19 år 49,5 50,5 26,1 8,9 3,0 289 

20–29 år 33,4 66,6 42,3 17,8 7,1 574 

30–39 år 26,8 73,2 53,8 27,0 10,8 642 

40–49 år 23,1 76,9 57,9 33,2 15,2 609 

50–59 år 27,2 72,8 58,5 38,4 16,8 594 

60–64 år 18,6 81,4 69,1 44,3 20,6 315 

65–69 år 21,0 79,0 64,8 43,5 18,2 299 

70–79 år 29,9 70,1 58,9 42,0 20,7 334 

80– år 46,7 53,3 40,7 27,7 15,2 215 

20–64 år 26,5 73,5 55,2 31,0 13,5 2 735 

25–64 år 24,5 75,5 57,4 32,7 14,1 2 437 



Alla 38,6 61,4 43,8 26,0 12,1 1 306 

Kvinnor 38,0 62,0 43,1 24,0 13,2 742 

Män 39,4 60,6 44,6 28,6 10,8 564 

Inrikes födda med två utrikes 


Alla 42,0 58,0 36,4 20,2 11,7 218 

Kvinnor .. .. .. .. .. .. 

Män .. .. .. .. .. .. 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 24,5 75,5 57,1 29,8 13,0 438 

Kvinnor 23,9 76,1 62,7 36,6 15,1 225 

Män 25,2 74,8 51,4 23,0 11,0 214 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 25,4 74,6 57,7 34,0 15,8 5 826 

Kvinnor 24,0 76,0 59,4 35,3 17,0 2 860 

Män 26,8 73,2 56,0 32,7 14,7 2 966 



23.28 

Personer 16 år och äldre som under de senaste 12 månaderna 

2011 strövat i skog och mark, procent (forts.) 

Redovisningsgrupp Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % Skattat antal i 

befolkningen 

Ingen gång 

(tusental) 

Minst någon 

gång 

Mer än 

5 gånger 

Mer än 

20 gånger 

Mer än 

60 gånger 

SKL-REGION 2 


Alla 30,6 69,4 47,7 25,4 9,5 2 582 

Kvinnor 31,1 68,9 48,8 26,6 10,9 1 342 

Män 30,2 69,8 46,4 24,1 8,0 1 240 

Större städer, dess förortskommuner 


Alla 28,8 71,2 56,3 32,9 16,1 3 740 

Kvinnor 26,4 73,6 58,0 33,5 16,9 1 873 

Män 31,1 68,9 54,7 32,2 15,3 1 867 


Alla 22,0 78,0 62,5 41,5 21,2 1 499 

Kvinnor 21,7 78,3 63,7 42,9 22,9 733 

Män 22,4 77,6 61,3 40,1 19,5 765 






Demokrati 

Democracy 


Demokrati Statistisk årsbok 2013 

24 – Demokrati 

Democracy 

24.1 Demokrati.............................................. 501 

Democracy 

24.2 Valdeltagandet i riksdagsvalen 

bland samtliga väljare och bland unga 

förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, 

procent .......................................................... 503 

Election to the Riksdag, participation 

among all voters and among young firsttime 

voters, percent 

24.3 Riksdagens sammansättning 

efter kön valåren 1929–2010, procent ........ 503 

Composition of the Riksdag, by sex, 

percent 

24.4 Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, 

röstande och mandat efter 

partier och valkrets ...................................... 504 

Election to the Riksdag, persons entitled 

to vote, voters and distribution of seats by 

party and constituency 

24.5 Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar 

efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning ................................. 505 

Election to the Riksdag, percent 

distribution of valid ballots by party 

and constituency 

24.6 Riksdagsvalet 2010, partival 

inom olika befolkningsgrupper................... 506 

Party votes and participation in the 

Riksdag election in different types of 

population groups 

24.7 Riksdagsval, ledamöter efter 

partier ............................................................ 507 

Election to the Riksdag, members by 

party 

24.8 Antal nominerade och valda 

kandidater 2010 efter födelseland, 

kön och typ av val ........................................ 507 

Number of nominees and elected by 

country of birth, sex and election 

24.9 Valda efter parti, kön och ålder i 

riksdagsvalet 2010, procentuell fördelning 

efter parti, kön och ålder ..................... 508 

Elected to the Riksdag by party, sex and 

age, percentage by party, sex and age 

24.10 Riksdagsvalen 2006 och 2010, 

partival och valdeltagande .......................... 508 

Party votes and electoral participation in 

the elections to the Riksdag 

24.11 Riksdagsvalen 2006 och 2010, 

jämförelse av valdeltagandet inom 

olika grupper ................................................. 509 

Comparison between electoral participation 

of different groups in the Riksdag 

elections 

24.12 Riksdagens arbete ............................. 510 

Riksdag activities 

24.13 Landstingsfullmäktigval 2010, 

röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier och landsting ........................... 511 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party and county council 

24.14 Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och mandat 

efter partier .................................................... 511 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party 

24.15 Landstingsfullmäktigval 2010, 

giltiga valsedlar efter partier och 

landsting, procentuell fördelning ................ 512 

Elections to county councils, percent 

distribution of valid ballots by party and 

county council 

24.16 Kommunfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell 

fördelning ...................................................... 513 

Elections to municipal councils, persons 

entitled to vote, voters and percent 

distribution of valid ballots by party 

24.17 Folkomröstningar ............................... 514 

Referendums 

24.18 Valet till Europaparlamentet 

2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och län, 

procentuell fördelning .................................. 515 

European Parliament election, persons 

entitled to vote, voters and percent 

distribution of valid ballots by party and 

county 

24.19 Valet till Europaparlamentet 

2009, mandat efter partigrupper och 

medlemsländer ............................................. 516 

European Parliament election, distribution 

of seats by party and member states 



Demokrati 

24.1 Demokrati 

Democracy 

Valdeltagandet kan ses som ett centralt mått på tillståndet för den representativa 

demokratin. Om vi ser till perioden efter 1921 varierar valdeltagandet i riksdagsval 

mellan 53 och nära 92 procent (år 1924 respektive 1976). 

Ökat valdeltagande 

Den 19 september 2010 hölls val till riksdag, 

landstings- och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet 

röstade 84,6 procent av de röstberättigade, 

vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört 

med valet 2006. Därmed har valdeltagandet 

ökat i två på varandra följande riksdagsval. 

Lomma kommun hade det högsta valdeltagandet 

i 2010 års riksdagsval. Där röstade 91 procent. 

Lägst valdeltagande hade Haparanda med 

71 procent. 

Valdeltagande till riksdagsvalet per kommun, 

2010 (procent) 

Även i landstingsvalen ökade valdeltagandet i 

2010 års val i förhållande till år 2006. Det gäller 

såväl riket totalt sett som i de enskilda landstingen. 

När det gäller 2010 års val till kommunfullmäktige 

så ökade valdeltagandet i 288 av 

290 kommuner. Undantagen var Burlöv och 

Bengtsfors kommun där valdeltagandet sjönk 

något. 

Skillnader i röstbenägenhet 

Om man ser till olika befolkningsgrupper så 

finns det skillnader vad gäller benägenheten att 

rösta. Kvinnor och män har totalt sett röstat i 

ungefär samma utsträckning sedan 1960-talet, 

men om man ser till olika åldersgrupper finns 

det tydliga könsskillnader. Bland de allra äldsta 

är valdeltagandet högre bland män än bland 

kvinnor. I övriga åldersgrupper röstar dock 

kvinnor i högre grad än män. 

Om man ser till andra grupper är andelen 

röstande mindre bland unga, ensamstående, 

lågutbildade och arbetslösa, medan den är större 

bland personer i medelåldern, sammanboende, 

högutbildade och sysselsatta. 



(www.gis.scb.se) 

Nytt parti och färre kvinnor i riksdagen 

I 2010 års val kom Sverigedemokraterna in i 

Sveriges riksdag för första gången. Det innebär 

att det numera finns åtta partier representerade 

bland de 349 ledamöterna. 

Andelen kvinnor som valdes in i riksdagen 

2010 uppgår till 45 procent. Det innebär en 

minskning i förhållande till 2006 års val då 

47 procent av de invalda riksdagsledamöterna 

var kvinnor. Men Sverige tillhör fortfarande de 

länder som har högst andel kvinnor i det nationella 

parlamentet. 



Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste 

kommuner vid riksdagsvalet 2010 

Partiernas tre starkaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

Partiernas tre svagaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

M 

M 

Vellinge 59,1 Överkalix 8,1 

Danderyd 52,1 Älvsbyn 10,8 

Täby 50,8 Norsjö 11,3 

C 

C 

Robertsfors 20,7 Gällivare 1,7 

Krokom 18,1 Landskrona 2,5 

Berg 17,5 Kiruna 2,6 

FP 

FP 

Landskrona 11,7 Haparanda 1,5 

Täby 11,5 Ragunda 1,8 

Lund 11,1 Pajala 2,1 

KD 

KD 

Öckerö 19,3 Bräcke 1,4 

Gnosjö 19,1 Överkalix 1,4 

Mullsjö 18,8 Ragunda 1,5 

MP 

MP 

Lund 12,8 Dorotea 0,8 

Stockholm 12,2 Åsele 1,8 

Uppsala 11,2 Bjurholm 1,9 

S 

S 

Överkalix 61,0 Danderyd 5,8 

Haparanda 60,4 Lidingö 9,2 

Kalix 59,3 Vellinge 9,4 

V 

V 

Pajala 18,8 Vellinge 0,9 

Kiruna 14,0 Danderyd 1,2 

Gällivare 13,6 Lomma 1,4 

SD 

SD 

Sjöbo 15,8 Danderyd 1,7 

Bromölla 15,4 Umeå 2,3 

Bjuv 14,9 Täby 2,3 

Omval 2011 

Den 15 maj 2011 hölls omval till kommunfullmäktige 

i Örebros nordöstra valkrets och till 

landstingsfullmäktige i Västra Götalands läns 

landsting. I båda omvalen sjönk valdeltagandet 

drastiskt jämfört med de ordinarie valen. I de 

tabeller som redovisar valen till landstings- och 

kommunfullmäktigvalen presenteras de ordinarie 

valresultaten från 2010 tillsammans med 

resultaten från omvalen 2011. 1 

Minskad andel partimedlemmar 

Andelen som är medlemmar i politiska partier 

har mer än halverats sedan början av 1980-talet. 

Då var i genomsnitt 14 procent av befolkningen 

i åldrarna 16–84 år medlemmar i något 

politiskt parti. Nu är andelen partianslutna nere 

i drygt 5 procent. 

Bland partimedlemmarna har männen under 

hela perioden 1980–2009 varit något fler än 

kvinnorna. Skillnaden mellan könen har dock 

minskat markant. 

Med stigande ålder ökar andelen medlemmar. 

Den allra högsta anslutningsnivån, cirka 11 

procent, finns bland män 65–84 år. Trenden har 

dock varit vikande för samtliga åldersgrupper 

sedan 1980-talets mitt. 

Lägst representation i storstäder 

Medlemskap och politisk aktivitet varierar 

mellan olika regioner. I glesbefolkade delar av 

landet är andelen partianslutna något högre än i 

storstadsregionerna. 

Medlemskap i politiskt parti. 

Andel (%) av befolkningen 16–84 år 

År Män Kvinnor Samtliga 

1980–81 16,6 11,2 13,8 

1982–83 17,8 11,3 14,5 

1984–85 17,4 12,7 15,0 

1986–87 15,9 10,6 13,2 

1988–89 15,3 10,0 12,6 

1990–91 13,0 9,5 11,2 

1992–93 12,1 9,3 10,7 

1994–95 10,9 8,4 9,6 

1996–97 10,1 7,8 8,9 

1998–99 8,5 6,6 7,5 

2000–01 7,8 6,3 7,0 

2002–03 7,3 5,8 6,5 

2004–05 6,4 5,5 6,0 

2006–07 1 6,0 4,5 5,3 

2008–09 6,0 4,3 5,1 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till 

telefonintervjuer. För mer information om detta, se www.scb.se. 

Källa: SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF (www.scb.se/LE0101); SCB:s valstatistik 

(www.scb.se/ME0104 och www.scb.se/ME0105). 

1) Det gäller tabellerna 24.13, 24.14, 24.15 och 24.16. 



24.2 

Demokrati 

Valdeltagandet i riksdagsvalen bland samtliga väljare och bland 

unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, procent 

Election to the Riksdag, participation among all voters and among 

young first-time voters, percent 

Samtliga väljare 

Uppgifterna om valdeltagande efter kön och 

bland förstagångsväljare är hämtade från 

SCB:s valdeltagandeundersökningar. Dessa 

undersökningar är urvalsundersökningar, 

vilket gör att det finns en viss osäkerhet i 

siffrorna. För mer information kring valdeltagandeundersökningarna, 

se www.scb.se. 

Med förstagångsväljare avses här personer 

som uppnått rösträttsålder sedan föregående 

riksdagsval. Det är värt att nämna 

att rösträttsåldern vid 1970 och 1973 års val 

var 19 år och från och med 1976 års val är 

den 18 år. 

Förstagångsväljare 

Riksdagsval 

Antal förstagångsväljare 

Andel förstagångsväljare 

av 

samtliga röstberättigade 

1973 318 097 5,6 

1976 488 194 8,2 

1979 302 224 5,0 

1982 328 765 5,4 

1985 356 209 5,7 

1988 321 649 5,1 

1991 324 153 5,1 

1994 305 294 4,7 

1998 386 517 5,9 

2002 387 806 5,8 

2006 436 598 6,3 

2010 504 431 7,1 

Källa: SCB Allmänna valen 

(www.scb.se/ME0105). 

24.3 

Riksdagens sammansättning efter kön valåren 1929–2010, procent 

Composition of the Riksdag, by sex, percent 

År 1929 var andelen kvinnor i riksdagen 

1 procent, 1957 hade den ökat till 10 procent 

och 1988 hade den ökat till 38 procent. Men 

vid valet 1991 minskade andelen kvinnor i 

riksdagen med nästan fem procentenheter. 

År 1994 ökade andelen på nytt till drygt 

40 procent och därefter steg andelen till 

47 procent vid 2006 års val. Riksdagsvalet 

2010 innebär återigen en tillbakagång för 

andelen kvinnor i riksdagen, efter valet 

uppgick andelen till 45 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen respektive år 

(www.scb.se/ME0104); Riksdagen 

(www.riksdagen.se). 



24.4 

Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, röstande och mandat efter 

partier och valkrets 

Election to the Riksdag, persons entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party and constituency 

Valkrets 

Constituency 

Röstberättigade 

Persons 

entitled 

to vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Samtliga 

Total 

I % av 

Mandat efter parti 1 

röst- 

Seats by party 1 

berättigade 

3 

M C FP KD MP S V SD Summa 

Total 

Stockholms stads 634 464 534 887 539 034 85,0 10 2 3 2 3 6 2 1 29 

Stockholms läns 850 629 716 349 722 800 85,0 15 2 3 3 3 8 2 2 38 

Uppsala läns 253 765 215 030 217 595 85,7 4 1 1 1 1 3 1 1 13 

Södermanlands läns 204 779 171 427 173 551 84,8 3 1 1 – 1 4 – 1 11 

Östergötlands läns 330 010 279 741 283 131 85,8 4 1 1 1 1 5 1 1 15 

Jönköpings läns 256 538 216 564 219 201 85,4 3 1 1 2 1 4 – 1 13 

Kronobergs läns 138 781 116 513 118 089 85,1 2 1 – – – 3 – – 6 

Kalmar läns 184 737 154 736 156 929 84,9 3 1 – 1 – 4 – – 9 

Gotlands läns 46 237 38 640 39 257 84,9 1 – – – – 1 – – 2 

Blekinge läns 118 279 100 162 101 504 85,8 2 – – – – 3 – 1 6 

Malmö stads 214 326 169 108 170 667 79,6 3 – 1 – 1 3 1 1 10 

Skåne läns västra 213 580 173 435 175 446 82,1 4 – 1 – 1 3 – 1 10 

Skåne läns södra 267 562 228 526 231 076 86,4 5 1 1 1 1 3 – 1 13 

Skåne läns norra och 

östra 232 273 190 154 192 880 83,0 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Hallands läns 229 891 195 565 198 084 86,2 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Göteborgs stads 389 821 319 302 322 458 82,7 5 1 1 1 2 5 2 1 18 

Västra Götalands 

läns västra 264 666 225 037 227 791 86,1 4 1 1 1 1 3 1 1 13 


läns norra 205 328 172 860 175 170 85,3 3 1 1 1 1 3 1 1 12 


läns södra 144 186 121 187 122 673 85,1 3 – – – – 3 – – 6 


läns östra 200 322 168 561 170 910 85,3 3 1 1 1 – 4 – – 10 

Värmlands läns 213 239 177 215 179 376 84,1 3 1 1 – 1 5 1 – 12 

Örebro läns 215 772 182 378 184 592 85,5 3 – 1 1 1 4 1 1 12 

Västmanlands läns 192 258 160 143 162 166 84,3 3 – 1 – 1 4 1 1 11 

Dalarnas läns 217 072 179 168 181 942 83,8 3 1 – – 1 4 1 1 11 

Gävleborgs läns 217 152 177 248 179 711 82,8 3 1 1 – 1 4 1 1 12 

Västernorrlands läns 191 150 159 975 161 665 84,6 2 1 – – – 5 1 – 9 

Jämtlands läns 100 144 81 936 83 203 83,1 1 1 – – – 2 – – 4 

Västerbottens läns 201 902 170 598 172 378 85,4 2 1 1 1 1 4 1 – 11 

Norrbottens läns 194 788 163 963 165 403 84,9 2 – – – – 6 1 – 9 


2010 7 123 651 5 960 408 6 028 682 84,6 107 23 24 19 25 112 19 20 349 

2006 6 892 009 5 551 278 5 650 416 82,0 97 29 28 24 19 130 22 – 349 

2002 6 722 163 5 303 212 5 385 430 80,1 55 22 48 33 17 144 30 . 349 

1998 6 603 129 5 260 109 5 373 575 81,4 82 18 17 42 16 131 43 . 349 

1994 6 496 365 5 555 540 5 640 393 86,8 80 27 26 15 18 161 22 . 349 

1991 6 413 771 5 470 761 5 562 920 86,7 80 31 33 26 – 138 16 . 349 4 

1988 6 330 023 5 373 719 5 441 050 86,0 66 42 44 – 20 156 21 . 349 

1985 6 249 445 5 567 022 5 615 242 89,9 76 44 5 51 – – 159 19 . 349 

1982 6 130 993 5 554 602 5 606 603 91,4 86 56 21 – – 166 20 . 349 

1979 6 040 461 5 448 638 5 480 126 90,7 73 64 38 – . 154 20 . 349 

1976 5 947 077 5 437 748 5 457 043 91,8 55 86 39 – . 152 17 . 349 

1973 

(1974 års riksdag) 5 690 333 5 160 146 5 168 996 90,8 51 90 34 – . 156 19 . 350 

1970 

(1971 års riksdag) 5 645 804 4 976 196 4 984 207 88,3 41 71 58 – . 163 17 . 350 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP (t.o.m. 1988 års val Folkpartiet, FP), Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet, 

KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna, 

VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010. 

2) With valid ballot papers. 

3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Här ingår Ny demokrati (NYD) med 25 mandat. 

5) En KD (tidigare KDS) ledamot. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970-2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.5 

Demokrati 

Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning 

Election to the Riksdag, percent distribution of valid ballots by party and 

constituency 

Valkrets 

Constituency 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

M C FP KD MP S V SD Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Stockholms stads 34,3 6,3 8,6 5,3 12,2 20,9 7,4 3,2 1,8 100 

Stockholms läns 40,0 5,8 8,3 6,3 7,5 22,2 4,4 4,2 1,4 100 

Uppsala läns 30,1 8,3 7,8 5,7 8,8 27,4 5,5 4,7 1,7 100 

Södermanlands läns 27,9 5,7 6,6 4,7 7,6 34,7 5,0 6,6 1,0 100 

Östergötlands läns 28,6 6,3 6,8 5,8 7,6 32,9 5,1 5,3 1,5 100 

Jönköpings läns 26,7 7,8 5,6 12,8 5,3 30,6 4,1 6,4 0,7 100 

Kronobergs läns 29,8 9,9 5,7 6,1 6,0 30,5 4,6 6,4 0,9 100 

Kalmar läns 26,9 8,9 5,1 6,0 5,6 35,6 5,0 5,8 1,0 100 

Gotlands läns 25,2 14,6 4,6 2,9 8,4 33,3 6,1 3,2 1,7 100 

Blekinge läns 27,3 5,8 5,4 4,0 5,3 36,5 5,1 9,8 0,9 100 

Malmö stads 32,6 2,8 7,0 3,1 8,8 28,7 6,0 7,8 3,2 100 

Skåne läns västra 33,8 4,7 8,1 4,0 5,7 28,8 3,4 10,1 1,5 100 

Skåne läns södra 38,5 5,6 8,6 4,3 7,1 22,1 3,3 8,7 1,8 100 

Skåne läns norra och östra 32,0 6,8 6,7 5,0 5,4 28,7 3,2 11,2 1,1 100 

Hallands läns 34,7 8,8 7,8 5,6 5,9 26,8 3,5 5,4 1,5 100 

Göteborgs stads 30,4 3,8 8,4 6,1 10,7 25,2 8,5 4,9 1,9 100 

Västra Götalands läns västra 32,8 6,0 9,0 7,3 7,0 26,4 4,7 5,6 1,2 100 

Västra Götalands läns norra 26,9 6,6 7,7 6,4 6,9 32,4 5,7 6,1 1,1 100 

Västra Götalands läns södra 28,3 7,7 7,3 6,4 6,0 31,2 5,1 6,9 1,1 100 

Västra Götalands läns östra 27,9 8,3 6,2 6,6 5,6 33,9 4,9 5,8 1,0 100 

Värmlands läns 25,7 7,5 6,0 4,7 5,6 38,7 5,8 4,8 1,2 100 

Örebro läns 24,0 5,4 6,3 6,2 6,5 38,8 5,7 6,1 1,1 100 

Västmanlands läns 27,1 5,2 7,5 4,6 5,9 36,4 5,7 6,2 1,4 100 

Dalarnas läns 25,1 7,9 4,9 4,4 5,9 37,5 5,9 7,0 1,5 100 

Gävleborgs läns 23,1 7,3 5,3 4,1 6,2 38,3 7,2 7,1 1,3 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,0 5,2 4,4 5,5 44,0 6,0 4,5 1,9 100 

Jämtlands läns 22,2 12,8 3,9 2,9 6,5 40,3 6,5 3,8 1,2 100 

Västerbottens läns 17,7 7,4 6,0 5,3 7,2 42,2 10,0 2,7 1,4 100 

Norrbottens läns 16,4 4,6 4,3 3,3 5,3 51,9 9,3 3,8 1,1 100 


2010 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 100 

2006 26,2 7,9 7,5 6,6 5,2 35,0 5,8 2,9 2,7 100 

2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 1,4 1,7 100 

1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 0,4 2,2 100 

1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 . 2,3 2 100 

1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 . 7,7 2,3 100 

1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 . 0,7 2 100 

1985 21,3 12,4 4 14,2 . 4 1,5 44,7 5,4 . 0,5 100 

1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 . 0,2 100 

1979 20,3 18,1 10,6 1,4 . 43,2 5,6 . 0,8 100 

1976 15,6 24,1 11,1 1,4 . 42,7 4,8 . 0,4 100 

1973 14,3 25,1 9,4 1,8 . 43,6 5,3 . 0,6 100 

1970 11,5 19,9 16,2 1,8 . 45,3 4,8 . 0,4 100 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 

2) SD redovisas med övriga partier. 

3) Ny Demokrati (NyD) redovisas med övriga partier, de fick 6,7 procent av rösterna. 

4) Valsamverkan mellan C och KDS. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.6 

Riksdagsvalet 2010, partival inom olika befolkningsgrupper 

Party votes and participation in the Riksdag election in different types of 

population groups 

Befolkningsgrupper 

Population groups 

Partival i procent 1 

Party vote in percent 1 


Other 

Summa 

Total 

Intervjuade 

personer 

Persons 

interviewed 

Procentuell 

andel ej 

röstande 

2 

Samtliga All 31 6 7 5 9 31 5 4 1 100 2 387 15 

Kön Sex 

Kvinnor Women 27 9 8 5 10 33 5 2 1 100 1 192 12 

Män Men 35 4 7 5 8 29 6 5 1 100 1 195 18 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 3 26 5 7 4 10 30 3 12 3 100 149 28 

22–30 år 4 24 5 5 5 17 26 9 6 3 100 282 19 

31–40 år 38 6 7 5 15 22 4 2 1 100 405 16 

41–50 år 33 7 9 3 8 30 5 4 1 100 435 13 

51–60 år 32 6 5 6 6 35 8 2 0 100 416 12 

61–70 år 24 8 9 7 6 36 5 4 1 100 427 12 

71–80 år 33 8 8 6 2 39 2 2 0 100 273 14 

Inkomst, kr 5 Income 

0 – 83 712 20 7 7 6 16 29 5 7 3 100 276 28 

83 713 – 182 605 24 7 5 6 8 36 8 5 1 100 415 18 

182 606 – 287 343 25 7 7 5 8 39 4 4 1 100 743 14 

287 344 – 378 579 35 6 7 4 9 29 6 3 1 100 531 11 

378 579 – 47 6 12 6 6 16 4 2 1 100 422 7 

Utbildning 6 Education 

Förgymnasial utbildning, 

mindre än 9 år 24 6 6 2 2 52 3 5 0 100 177 20 

Förgymnasial utbildning, 

9 eller 10 år 25 4 5 4 6 41 4 8 3 100 227 26 

Gymnasial utbildning 32 6 6 5 6 34 5 5 1 100 1 090 16 

Eftergymnasial utbildning, 

mindre än 2 år 28 7 13 6 11 23 10 1 1 100 151 7 

Eftergymnasial utbildning, 

2 år eller mer 33 8 10 6 15 20 6 1 1 100 704 9 

Forskarutbildning 33 7 7 10 20 20 3 0 0 100 30 10 

Bostadsort 7 

Place of residence 

Ren landsbygd 28 13 4 4 8 32 5 5 1 100 409 19 

Mindre tätort 33 5 5 5 7 36 3 5 1 100 576 16 

Stad eller större tätort 29 5 10 5 9 32 6 3 1 100 1 022 14 

De tre storstäderna 34 5 9 5 14 21 7 2 3 100 376 15 


2) Andel ej röstande avser de personer som blivit intervjuade. Siffrorna är viktade med hänsyn taget till att andelen röstare tenderar att 

vara överrepresenterade bland svarande i survey-undersökningar. Percentage non-voters. 

3) Förstagångsväljare: Födda 1988-09-18 – 1992-09-19. Persons entitled to vote for the first time. 

4) Födda 1980-01-01 – 1988-09-17. 

5) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 

Inkomstindelningen bygger på en fördelning 15-20-30-20-15 gjord utifrån hela urvalet som bas. 

6) Uppgift om utbildning saknas för åtta personer. Education is missing for eight persons. 

7) Uppgifterna om bostadsort bygger på intervjuarnas observationer av var undersökningspersonerna bor. Tre kategorier används: ren 

landsbygd, mindre tätort samt stad eller större tätort. Ur gruppen boende i stad eller större tätort har man brutit ut personer boende i de tre 

storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Uppgift om bostadsort saknas för fyra personer. Place of residence is missing for four 

persons. 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0106). Åttapartivalet 2010, valundersökningen 



24.7 

År 1 

Year 

Riksdagsval, ledamöter efter partier 

Election to the Riksdag, members by party 

Antal riksdagsledamöter som tillhör 2 

Members of the Riksdag by party 

Demokrati 

M C FP KD MP NYD S V SD Män Kvinnor Samtliga 

1929 122 44 63 . . . 142 9 . 376 4 380 

1933 108 54 47 . . . 162 9 . 374 6 380 

1937 89 58 43 . . . 178 12 . 370 10 380 

1941 77 52 38 . . . 209 4 . 362 18 380 

1945 69 56 40 . . . 198 17 . 360 20 380 

1949 47 51 75 . . . 196 11 . 352 28 380 

1953 51 51 80 . . . 189 9 . 346 34 380 

1957 55 44 88 . . . 185 9 . 342 39 381 

1959 61 54 70 . . . 190 7 . 340 42 382 

1961 58 54 73 . . . 191 7 . 340 43 383 

1965 59 54 69 . . . 191 10 . 340 44 384 3 

1969 57 59 60 . . . 204 4 . 331 53 384 

1971 4 41 71 58 . . . 163 17 . 301 49 350 

1974 51 90 34 . . . 156 19 . 276 74 350 

1976 55 86 39 . . . 152 17 . 274 75 349 

1979 73 64 38 . . . 154 20 . 257 92 349 

1982 86 56 21 . . . 166 20 . 254 95 349 

1985 76 44 5 51 . . . 159 19 . 241 108 349 

1988 66 42 44 . 20 . 156 21 . 218 131 349 

1991 80 31 33 26 . 25 138 16 . 234 115 349 

1994 80 27 26 15 18 . 161 22 . 208 141 349 

1998 82 18 17 42 16 . 131 43 . 200 149 349 

2002 55 22 48 33 17 . 144 30 . 191 158 349 

2006 97 29 28 24 19 . 130 22 . 184 165 349 

2010 107 23 24 19 25 . 112 19 20 192 157 349 

1) Tidpunkten för uppgifterna 1929–1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. 

Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv. 


3) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. 

4) Fr.o.m. 1971 den nya enkammarriksdagen. 

5) En KDS-ledamot (numera KD). 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0104) och (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.8 

Antal nominerade och valda kandidater 2010 efter födelseland, kön 

och typ av val 

Number of nominees and elected by country of birth, sex and election 

Typ av val 1 

Election 1 

Inrikes födda 

Born in Sweden 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 


Born abroad 

Totalt 

Total 

Kvinnor Män Kvinnor Män 

Riksdagsvalet Election to the Riksdag 

Nominerade Nominees 2 236 2 829 267 333 2 503 3 162 

Valda Elected 142 179 15 13 157 192 

Landstingsfullmäktigvalen 1 

Elections to the county councils 

Nominerade 4 859 6 079 580 623 5 439 6 702 

Valda 721 812 68 61 789 873 

Kommunfullmäktigvalen 1 

Elections to municipal councils 

Nominerade 19 509 27 860 2 153 2 547 21 662 30 407 

Valda 2 5 098 6 888 483 500 5 581 7 388 

1) Uppgifterna avser/inkluderar omvalen 2011. The results refers to/include the reelections in 2011. 

2) Totalt var 12 978 mandat tillgängliga. Nio mandat är ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en 

i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. 

Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.9 

Valda efter parti, kön och ålder i riksdagsvalet 2010, procentuell 

fördelning efter parti, kön och ålder 

Elected to the Riksdag by party, sex and age, percentage by party, sex 

and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Parti 1 

Party 

Totalt 

Total 

M C FP KD MP S V SD 2010 2006 2002 

Män Men 

18–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4 

därav 20–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4 

30–49 59 38 57 25 36 55 38 59 52 49 41 

50–64 32 50 29 75 55 41 63 18 40 43 53 

65– 2 6 14 – – 2 – 6 3 4 2 

20–64 98 94 86 100 100 98 100 94 97 96 98 

25–64 95 88 86 100 100 98 100 88 95 96 97 

Samtliga i antal 56 16 14 12 11 58 8 17 192 184 191 

Kvinnor Women 

18–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4 

därav 20–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4 

30–49 57 29 60 43 36 50 46 100 51 47 46 

50–64 41 57 30 57 36 46 55 – 43 46 48 

65– – – 10 – 7 – – – 1 2 2 

20–64 100 100 90 100 93 100 100 100 99 98 98 

25–64 100 100 90 100 93 100 100 100 99 96 98 


Samtliga Total 

18–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4 

därav 20–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4 

30–49 58 35 58 32 36 53 42 65 51 48 44 

50–64 36 52 29 68 44 44 58 15 42 44 51 

65– 1 4 13 – 4 1 – 5 2 3 2 

20–64 99 96 88 100 96 99 100 95 98 97 98 

25–64 97 91 88 100 96 99 100 90 97 96 98 



Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.10 

Riksdagsvalen 2006 och 2010, partival och valdeltagande 

Party votes and electoral participation in the elections to the Riksdag 

Partival och valdeltagande 

Partival och valdeltagande i procent 2010 

participation 2006 1 M C FP KD MP S V SD Övriga Blankt 2 

2006 1 

Party votes and electoral participation in percent 2010 

Party votes and electoral 

Other 

Ej röstande 

2010 

Summa 

i % 

Total in 

percent 

M 76 4 6 4 1 3 1 2 0 1 2 100 

C 17 51 8 7 4 5 1 4 1 0 2 100 

FP 26 10 38 7 5 8 0 2 1 0 3 100 

KD 18 5 11 48 3 8 0 1 0 3 3 100 

MP 7 3 2 1 64 9 9 1 1 0 3 100 

S 8 2 2 1 5 72 3 1 1 1 4 100 

V 2 0 3 0 14 20 54 1 2 2 2 100 

SD 14 0 6 3 0 8 0 61 0 5 3 100 

Övriga partier 3 0 8 2 11 30 11 13 11 0 11 100 

Blankt 2 30 0 0 0 9 17 9 4 0 22 9 100 

Ej röstande 2006 

Non-voters 2006 20 3 2 1 4 19 4 3 1 3 40 100 

Ej röstberättigade 2006 

Not entitled to vote in 

2006 21 4 5 3 7 23 3 10 3 1 20 100 


2) Voters who returned a blank ballot-paper. 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0106). Åttapartivalet 2010, valundersökningen. 



24.11 

Demokrati 

Riksdagsvalen 2006 och 2010, jämförelse av valdeltagandet 

inom olika grupper 

Comparison between electoral participation of different groups in 

the Riksdag elections 

Valdeltagande i procent 

Electoral participation in percent 

Män 

Men 

2006 2010 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

Män Kvinnor Samtliga 

Totalt valdeltagande i riksdagsvalen 

Electoral participation, total . . . . 82 . . . . 85 

Skattning i valdeltagarstudien 

Estimate from electoral participation survey 82 83 82 84 85 85 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 1 

Entitled to vote for the first time 1 74 78 76 79 82 80 

18–29 år 74 79 77 79 82 81 

därav 20–29 år 74 79 76 79 82 80 

30–49 år 83 86 84 85 89 87 

50–64 år 86 89 88 89 91 90 

65– år 84 78 81 86 82 84 

20–64 år 82 86 84 85 88 87 

25–64 år 83 87 85 86 89 88 

Civilstånd Civil status 

Gifta Married 90 90 90 91 91 91 

Ej gifta Unmarried 76 79 78 81 83 82 

Inkomstgrupp 2 Income group 

Ingen inkomst 3 No income 3 64 69 66 70 72 71 

0– 20 71 74 73 75 78 77 

21– 40 75 82 79 79 84 82 

41– 60 82 87 85 85 90 88 

61– 80 86 91 88 88 94 91 

81–100 92 95 93 94 96 95 


Födda i Sverige Born in Sweden 84 85 85 87 88 87 

Utrikes född Born abroad 65 68 67 73 74 73 

Sysselsättning 4 Employment 

Sysselsatta Employed 84 88 86 87 90 88 

Arbetslösa Unemployed 67 77 72 77 81 79 

Utbildning 5 Education 

Förgymnasial utbildning Compulsory school only 75 78 76 79 80 79 


Upper secondary education 82 85 83 84 87 86 

Eftergymnasial utbildning 

Post-secondary education 92 93 93 94 95 94 

Uppgift saknas Information not avaliable 46 47 46 52 50 51 

Facklig tillhörighet 6 Trade union affiliation 

LO The Swedish Trade Union Confederation 78 82 80 82 85 83 

TCO 

The Swedish Confederation of Professional 

Employees 91 93 92 93 94 94 

SACO 

The Swedish Confederation of Professional 

Associations 95 96 96 96 97 97 

Kommentar: År 2010 har den statistiska metoden bakom de skattningar som tas fram inom valdeltagandeundersökningen reviderats. 

I samband med detta har nya skattningar för tidigare val tagits fram. Här redovisade skattningar är reviderade och kan därmed avvika 

något från vad som tidigare redovisats avseende valdeltagandet i allmänna valen. Alla skattningar efter bakgrundsvariabler avser 

exklusive utlandssvenskar. 

1) 2006: Födda Born 1984–09–16 t.o.m. 1988–09–17. 2010: Födda Born 1988–09–18 t.o.m. 1992–09–19. 

2) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 

Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade 

utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Uppgifterna avser inkomster under året två år innan respektive valår enligt taxeringen året 

innan valåret. 

3) Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad. No income or no income registered. 

4) Gäller åldersgruppen 18-64 år. Uppgift om arbetskraftsstatus kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Det har skett två 

större förändringar av AKU under senare år. År 2005 EU-anpassades ndersökningen och år 2008 ädrades det officiella måttet på arbetslösa. 

Detta gör att direkta jämförelser över tid med redovisningar efter gamla indelningar bör undvikas, i synnerhet vad gäller antalsuppgifter. 

För mer information om dessa förändringar av AKU se SCB:s webbplats. 

5) Uppgift om utbildning hämtas från Utbildningsregistret och gäller åldersgruppen 18–74 år. 

6) Uppgift om facklig tillhörighet hämtas från AKU och gäller åldersgruppen 18–64 år. 

Källa: Valdeltgandeundersökningen vid de allmänna valen (2006 och 2010): Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen 

(www.scb.se/ME0105); Statistikdatabasen: Demokrati 



24.12 

År 

Year 

Riksdagsskrivelser 

Formal 

descisions 

Riksdagens arbete 

Riksdag activities 

Propositioner/Skrivelser 

Government 

bills/Communications 

Motioner 

Private 

members’ 

motions 

Interpellationer 

Interpellations 

Skriftliga 

frågor 

Written 

questions 

Plenidagar 

Plenary 

days 

Plenitimmar 

Plenary 

hours 

Voteringar 

med 

rösträkning 

Votes 

1999/00 265 150 3 211 416 1 418 128 615 890 

2000/01 288 151 3 675 457 1 698 125 652 843 

2001/02 336 190 4 231 497 1 643 123 652 1 059 

2002/03 245 151 3 548 417 1 375 121 550 835 

2003/04 288 181 3 991 551 1 616 131 603 884 

2004/05 312 178 4 167 688 2 197 141 730 766 

2005/06 392 216 4 824 479 2 144 142 680 912 

2006/07 226 133 2 617 695 1 658 136 644 529 

2007/08 266 168 3 577 844 1 655 138 758 622 

2008/09 314 232 3 961 598 1 227 139 696 548 

2009/10 391 246 4 022 498 1 036 145 635 558 

2010/11 325 168 3 350 446 682 127 575 683 

2011/12 295 178 3 377 449 772 137 595 800 

År Utskottsbetänkanden och utlåtanden 1 

Konstitutionsutskottet 

…the 

Constitution 

Finansutskottet 

…Finance 

Skatteutskottet 

…Taxation 

Justitieutskottet 

…Justice 

Committee reports: The Committee on… 

Civilutskottet 

2 

…Civil 

Affairs 

Utrikesutskottet 

…Foreign 

Affairs 

Försvarsutskottet 

…Defence 

Socialförsäkringsutskottet 

…Social 

Insurance 

Socialutskottet 

…Health 

and 

Welfare 

Kulturutskottet 

…Cultural 

Affairs 

1999/00 23 30 24 24 . 14 8 13 14 14 17 

2000/01 26 29 27 32 . 14 11 15 19 8 18 

2001/02 39 28 29 29 . 15 13 19 24 23 17 

2002/03 34 27 19 19 . 16 5 10 20 8 19 

2003/04 25 29 36 29 . 17 8 17 9 8 14 

2004/05 32 33 35 35 . 13 11 16 24 9 18 

2005/06 41 30 38 42 . 23 12 20 32 31 23 

2006/07 26 28 22 13 31 12 10 12 16 11 17 

2007/08 24 31 32 32 25 11 15 13 21 14 16 

2008/09 26 42 36 28 35 17 11 12 26 9 21 

2009/10 43 41 48 38 31 25 9 20 25 15 24 

2010/11 31 44 37 29 28 17 7 12 17 11 18 

2011/12 24 50 20 28 27 18 9 15 23 10 22 

År 

Utskottsbetänkanden och utlåtanden (forts.) (cont.) 

Utbildningsutskottet 

…Education 

Trafikutskottet 

…Transport 

and 

Communications 

Miljö- och 

Jordbruksutskottet 

…Environment 

and 

Agriculture 

Näringsutskottet 

…Industry 

and 

Trade 

Arbetsmarknadsutskottet 

…the 

Labour 

Market 

Lagutskottet 

3 

…Laws 

Bostadsutskottet 

3 

…Housing 

Utrikesoch 

försvars 4 

Konstitutions- 

och 

utrikes 5 

Sammansatta utskott 

Utrikes-, 

miljöoch 

jordbruks 

6 

Utrikesoch 

social 7 

Justitieoch 

social 8 

1999/00 12 18 18 8 24 8 – . . . . 

2000/01 17 21 11 11 24 13 – 1 . . . 

2001/02 15 25 18 11 33 15 3 2 . . . 

2002/03 6 17 14 8 19 10 2 3 1 . . 

2003/04 14 22 15 6 29 13 2 1 – . . 

2004/05 16 15 17 9 28 11 2 – – 1 . 

2005/06 16 31 22 12 39 13 2 – – – 1 

2006/07 16 17 16 14 . . 3 1 – – – 

2007/08 16 19 17 10 . . 5 – – – 1 

2008/09 18 30 26 10 . . 3 – – – – 

2009/10 26 30 27 15 . . 3 – – – – 

2010/11 28 26 26 11 . . 4 – – – – 

2011/12 17 27 25 14 . . 3 – – – – 

1) Fr.o.m. den 1 januari 2007 ska utskotten skriva utlåtanden över grön- och vitböcker från Europeiska kommissionen. Talmannen kan i 

samråd med gruppledarna även besluta att utskotten ska skriva utlåtanden på andra EU-dokument. Fr.o.m. den 1 december 2009 kan 

kammaren besluta att avge motiverade yttranden över utkast till lagstiftningsakter som utskott i utlåtanden funnit strida mot subsidiaritetsprincipen. 

2) Inrättades i och med att riksmötet 2006/07 startade. 3) Upphörde i och med att riksmötet 2006/07 startade. 

4) The Compound Committee of Foreign Affairs and Defence. 5) The Compound Committee of Constitution and Foreign Affairs. 

6) The Compound Committee of Foreign Affairs, Environment and Defence. 7) The Compound Committee of Foreign Affairs and Health 

and Welfare. 8) The Compound Committee of Justice and Social Insurance. 

Se Tabellanmärkning. 

Källa: Riksdagen, Kammarkansliet (www.riksdagen.se). 



24.13 

Demokrati 

Landstingsfullmäktigval 2010, röstberättigade, röstande och 

mandat efter partier och landsting 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party and county council 

Landsting 



Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 

röstberättigade 


Summa 

Stockholms läns 1 566 055 1 254 844 1 270 809 81,1 57 6 15 7 15 39 10 – – 149 

Uppsala läns 260 773 212 057 216 440 83,0 20 6 6 4 6 22 4 3 – 71 

Södermanlands läns 211 993 165 974 171 946 81,1 18 4 5 3 6 27 4 4 – 71 

Östergötlands läns 336 887 273 033 278 376 82,6 25 6 6 5 7 35 5 4 8 101 

Jönköpings läns 262 982 211 659 216 017 82,1 21 7 4 11 3 28 3 4 – 81 

Kronobergs läns 143 888 113 922 116 999 81,3 12 5 3 3 2 15 3 2 – 45 

Kalmar läns 188 581 150 626 154 501 81,9 13 7 3 5 3 30 3 3 – 67 

Blekinge läns 121 421 98 646 100 653 82,9 10 3 3 2 2 20 2 5 – 47 

Skåne läns 971 147 753 547 767 163 79,0 48 7 12 5 10 47 6 14 – 149 

Hallands läns 233 616 189 909 194 217 83,1 24 7 6 3 4 21 3 3 – 71 

Västra Götalands läns 1 240 519 979 417 999 523 80,6 39 8 12 9 11 47 9 7 7 149 

Västra Götalands läns 4 1 246 191 545 215 548 950 44,1 38 9 11 9 12 52 9 9 – 149 

Värmlands läns 220 350 173 210 177 058 80,4 16 8 5 3 4 33 4 3 5 81 

Örebro läns 220 735 178 506 182 090 82,5 15 4 5 4 4 31 4 4 – 71 

Västmanlands läns 199 198 157 401 160 689 80,7 19 4 6 4 4 31 5 4 – 77 

Dalarnas läns 221 157 173 404 178 549 80,7 18 8 4 4 4 33 5 4 3 83 

Gävleborgs läns 221 071 172 739 177 005 80,1 15 6 5 3 4 28 6 4 4 75 

Västernorrlands läns 194 206 155 860 158 866 81,8 18 6 4 3 3 32 5 – 6 77 

Jämtlands läns 101 550 78 700 80 895 79,7 11 9 3 – 4 24 4 – – 55 

Västerbottens läns 205 556 165 517 169 047 82,2 10 6 7 4 4 33 7 – – 71 

Norrbottens läns 200 816 160 783 163 876 81,6 9 4 3 – 3 33 6 – 13 71 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Resultaten avser omvalet till Västra Götalands landsting 2011. The results refers to the reelection in the county council in Västra 

Götaland in 2011. 

Källa: Allmänna valen, del 2, www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.14 

År 

Year 

Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 



Summa 

2010 7 322 501 5 819 754 5 934 719 81,0 418 121 117 82 103 609 98 68 46 1 662 

2010 4 7 328 173 5 385 552 5 484 146 74,8 417 122 116 82 104 614 98 70 39 1 662 

2006 7 052 595 5 415 740 5 559 749 78,8 376 156 129 116 68 631 107 16 57 1 656 

2002 6 897 918 5 227 376 5 343 961 77,5 253 139 187 141 55 682 145 . 54 1 656 

1998 6 823 318 5 180 596 5 330 147 78,1 337 123 94 168 70 633 187 . 34 1 646 

1994 6 184 048 5 107 107 5 215 568 84,3 342 190 129 58 78 849 104 . 27 1 777 

1991 6 093 099 4 983 701 5 117 335 84,0 390 218 189 132 34 724 76 . – 1 763 

1988 5 973 827 4 959 278 5 027 654 84,2 283 241 211 40 83 803 82 . – 1 743 

1985 5 900 618 5 147 132 5 194 999 88,0 347 236 229 18 – 821 82 . – 1 733 

1982 5 784 076 5 145 536 5 194 370 89,8 365 305 100 21 – 847 79 . – 1 717 

1979 5 679 203 5 037 222 5 067 827 89,2 302 346 177 12 – 781 87 . – 1 705 

1976 5 581 711 5 036 760 5 054 054 90,5 239 423 179 8 – 770 64 . – 1 683 

1973 5 148 171 4 662 325 4 671 035 90,7 192 427 121 8 – 728 42 . 1 1 519 

1970 5 101 488 4 492 920 4 501 818 88,2 154 348 232 2 – 754 33 . 1 1 524 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results include the reelection to the county 

council in Västra Götaland in 2011. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (www.scb.se/ME0104); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.15 

Landstingsfullmäktigval 2010, giltiga valsedlar efter partier och 

landsting, procentuell fördelning 

Elections to county councils, percent distribution of valid ballots by 

party and county council 

Landsting 


Giltiga valsedlar 1 

Valid ballots 1 


Other 

Summa 

Total 

Stockholms läns 36,7 3,8 9,3 4,7 9,7 25,6 6,2 2,8 1,1 100 

Uppsala läns 27,4 7,9 8,4 5,3 8,7 31,1 6,3 3,6 1,2 100 

Södermanlands läns 24,6 5,8 7,5 4,7 7,4 37,7 5,6 5,6 1,1 100 

Östergötlands läns 24,8 5,7 6,1 5,1 6,5 34,5 5,0 3,5 8,8 100 

Jönköpings läns 24,7 8,9 5,4 13,2 4,4 33,8 4,4 5,1 0,1 100 

Kronobergs läns 27,0 10,7 5,7 6,0 5,3 33,7 6,7 4,7 0,1 100 

Kalmar läns 21,2 10,1 5,1 8,2 4,6 40,9 5,0 4,3 0,7 100 

Blekinge läns 23,4 6,7 5,8 3,6 4,7 38,9 5,4 8,5 3,1 100 

Skåne läns 30,9 4,5 7,8 3,5 6,6 30,5 3,9 9,3 2,9 100 

Hallands läns 32,1 9,8 8,1 4,4 5,5 29,1 3,7 4,3 3,1 100 

Västra Götalands läns 26,0 5,6 8,1 5,7 7,3 30,9 6,1 4,4 5,9 100 

Västra Götalands läns 2 23,9 5,7 7,2 5,3 7,4 32,6 5,9 5,8 6,1 100 

Värmlands läns 20,9 8,5 6,0 3,7 4,5 41,1 5,4 3,4 6,6 100 

Örebro läns 20,8 5,1 6,5 6,3 5,3 44,4 6,2 4,9 0,4 100 

Västmanlands läns 23,7 5,1 7,8 4,4 4,9 39,0 6,5 4,3 4,3 100 

Dalarnas läns 22,0 10,2 4,6 4,4 4,8 38,6 5,5 4,6 5,2 100 

Gävleborgs läns 20,0 7,8 6,3 4,4 5,5 36,8 7,3 6,0 6,0 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,2 5,5 3,7 4,4 40,4 5,6 3,0 8,7 100 

Jämtlands läns 19,4 16,1 4,3 2,4 6,0 41,0 6,9 2,7 1,3 100 

Västerbottens läns 13,9 7,8 9,1 6,0 5,5 44,9 9,6 1,6 1,6 100 

Norrbottens läns 11,9 4,9 4,1 2,6 4,0 43,1 8,5 1,6 19,2 100 

Summa Total 

2010 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 100 

2010 2 27,2 6,2 7,3 5,0 6,8 33,4 5,7 4,7 3,6 100 

2006 24,6 7,9 8,1 6,7 4,7 34,9 6,1 2,8 4,2 100 

2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 0,6 4,8 100 

1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 . 4,1 100 

1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 . 3,0 100 

1991 3 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 . 1,8 100 

1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 . 0,6 100 

1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 . 0,5 100 

1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 . 0,4 100 

1979 18,6 18,6 10,4 2,0 . 43,9 5,5 . 0,9 100 

1976 14,9 23,2 10,9 1,9 . 43,7 4,7 . 0,6 100 

1973 13,8 25,2 9,5 2,1 . 43,8 5,0 . 0,6 100 

1970 11,6 20,6 15,3 1,9 . 45,8 4,3 . 0,5 100 


2) Resultaten avser/inkluderar omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results refers to/include the reelection in the county 

council in Västra Götaland in 2011. 

3) I övriga ingår Ny Demokrati (NYD) med 0,7 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (1970–2010), www.scb.se/ME0104. 



24.16 

Demokrati 

Kommunfullmäktigval, röstberättigade, röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell fördelning 

Elections to municipal councils, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party 

År 

Year 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Giltiga valsedlar 1 Valid ballots 1 

Samtliga 

Total 

I % av 



Other 

Summa 

Total 

2010 7 368 986 5 926 710 6 014 598 81,6 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2010 4 7 369 236 5 921 576 6 009 275 81,5 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2006 7 098 097 5 521 563 5 636 102 79,4 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 100 

2002 6 942 694 5 313 271 5 410 101 77,9 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 100 

1998 6 867 790 5 272 294 5 396 102 78,6 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 . 5,4 100 

1994 6 767 575 5 619 601 5 710 572 84,4 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 . 4,9 100 

1991 5 6 672 157 5 516 976 5 622 181 84,3 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 . 6,3 100 

1988 6 553 388 5 439 351 5 507 474 84,0 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 . 2,6 100 

1985 6 475 194 5 639 348 5 687 186 87,8 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 . 2,6 100 

1982 6 356 006 5 644 935 5 694 923 89,6 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 . 2,2 100 

1979 6 251 917 5 534 512 5 565 691 89,0 18,6 17,7 10,5 2,1 . 43,0 5,8 . 2,4 100 

1976 6 157 923 5 544 396 5 564 291 90,4 15,1 22,1 11,3 2,0 . 43,0 4,9 . 1,5 100 

1973 5 686 600 5 137 764 5 148 375 90,5 13,9 23,7 10,4 2,1 . 43,2 5,1 . 1,7 100 

1970 5 644 083 4 962 682 4 973 654 88,1 11,8 18,8 16,1 1,8 . 45,3 4,4 . 1,7 100 


2) With valid ballots. 


4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011. The results include the reelection to Örebro Municipal 

council in the northeast constituency in 2011. 

5) I Övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 3,4 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (–1994); Allmänna valen. Del 3 (–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: 

Demokrati (2010). 



24.17 Folkomröstningar 

Referendums 

Datum 

Date 

27 aug. 

1922 

16 okt. 

1955 

13 okt. 

1957 

23 mars 

1980 

13 nov. 

1994 

14 sep. 

2003 

Fråga 

Issue 


Persons 

entitled to 

vote 

Röstande 

Voters 

Röstande 

i % 

av röstberättigade 

1 

Avgivna valsedlar 

Votes cast 

Giltiga 

Valid ballots 

Antal Number % 

Ogiltiga 

Void 

ballots 

Folkomröstning om rusdrycksförbud 

Referendum on prohibition 3 302 483 1 820 452 55,1 1 814 229 100,0 6 223 

För införande av fullständigt rusdrycksförbud 

For introduction of general prohibition 889 132 49,0 

Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 

Against introduction of general prohibition 925 097 51,0 

Folkomröstning angående högertrafik 

Referendum on right-hand driving 4 866 100 2 587 730 53,2 2 581 687 100,0 6 043 

För införande av högertrafik 

For introduction of right-hand driving 400 061 15,5 

För bibehållande av vänstertrafik 

For continuance of left-hand driving 2 139 996 82,9 

Blanka valsedlar Blank ballots 41 630 1,6 

Folkomröstning i pensionsfrågan 2 

Referendum on supplementary pension 

schemes 2 4 907 701 3 552 865 72,4 3 542 583 100,0 10 282 

Förslag nr 1 Alternative 1 1 624 131 45,8 

Förslag nr 2 Alternative 2 530 576 15,0 

Förslag nr 3 Alternative 3 1 251 477 35,3 

Blanka valsedlar 136 399 3,9 

Folkomröstning om kärnkraften 3 

3 

Referendum on nuclear power 

6 321 165 4 781 479 75,6 4 778 326 100,0 3 153 

Linje 1 904 968 18,9 

Linje 2 1 869 344 39,1 

Linje 3 1 846 911 38,7 


Folkomröstning om EU 4 

Referendum on EU membership 4 6 510 055 5 424 487 83,3 5 421 790 100,0 2 697 

Ja till medlemskap Yes 2 833 721 52,3 

Nej till medlemskap No 2 539 132 46,8 


Folkomröstning om införande av 

euron 5 

Referendum on introduction of the euro 5 7 077 502 5 843 788 82,6 5 840 313 100,0 3 475 

Ja till införandet av euron Yes 2 453 899 42,0 

Nej till införandet av euron No 3 265 341 55,9 


Källor och noter: Se Tabellanmärkningar. Sources and footnotes: See Notes. 



24.18 

Län 

County 


Persons 

entitled to 

vote 

Demokrati 

Valet till Europaparlamentet 2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och län, procentuell fördelning 

European Parliament election, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party and county 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

Samtliga I % av M C FP KD MP S V PP Övgade 

3 

Total röstberättiriga 

Other 

Stockholms 

1 470 438 742 301 751 426 51,1 24,9 3,0 18,1 3,7 13,8 16,6 4,9 7,1 7,9 100 

Uppsala 251 513 119 531 121 602 48,3 17,6 6,1 16,0 4,6 13,0 21,0 5,7 7,2 8,7 100 

Södermanlands 

203 987 87 958 90 043 44,1 17,5 5,5 12,9 4,2 10,8 29,3 5,0 6,7 8,2 100 

Östergötlands 

327 891 145 518 148 271 45,2 17,0 9,2 10,5 4,9 12,1 25,8 4,7 8,1 7,7 100 

Jönköpings 

255 870 112 851 115 439 45,1 15,9 6,8 10,5 15,3 8,1 24,9 4,9 5,6 8,0 100 

Kronobergs 

139 264 58 072 59 357 42,6 17,2 8,7 10,6 6,0 8,9 23,9 9,4 6,4 9,1 100 

Kalmar 184 826 77 248 79 745 43,1 15,5 10,5 9,6 6,2 8,7 29,6 5,6 6,5 7,8 100 

Gotlands 45 935 19 717 20 163 43,9 15,0 14,4 10,2 2,9 11,7 26,1 5,5 7,0 7,1 100 

Blekinge 118 117 46 834 47 978 40,6 16,4 6,3 11,1 4,1 8,4 28,6 5,7 6,9 12,6 100 

Skåne 922 807 390 270 398 890 43,2 22,9 4,5 14,6 3,3 9,6 22,2 3,9 7,3 11,5 100 

Hallands 227 059 103 476 105 873 46,6 22,9 7,9 14,0 4,5 9,4 23,7 3,8 6,3 7,4 100 

Västra 

Götalands 1 197 819 547 275 557 393 46,5 18,1 5,4 13,2 5,1 11,9 24,3 5,7 7,5 8,7 100 

Värmlands 213 152 85 173 86 859 40,7 14,8 7,5 11,8 4,1 9,2 31,2 6,5 6,4 8,4 100 

Örebro 215 095 95 477 97 550 45,4 13,8 4,6 11,0 6,1 9,9 31,2 6,4 6,8 10,2 100 

Västmanlands 

191 634 84 447 86 147 45,0 16,6 4,6 14,3 4,1 8,2 29,8 6,9 7,6 8,0 100 

Dalarnas 216 712 87 066 89 356 41,2 12,7 6,2 11,8 4,0 9,0 30,2 7,8 7,4 10,9 100 

Gävleborgs 

217 025 80 447 81 952 37,8 12,5 6,8 10,5 3,7 9,8 31,0 8,2 6,4 11,0 100 

Västernorrlands 

191 408 75 990 77 264 40,4 11,1 6,1 9,0 4,8 8,2 37,6 6,8 7,1 9,4 100 

Jämtlands 100 419 40 674 41 448 41,3 10,1 14,0 6,6 2,4 9,2 34,7 6,7 5,9 10,5 100 

Västerbottens 

202 030 90 458 91 845 45,5 7,7 5,1 8,7 4,9 10,0 30,5 8,4 7,9 16,8 100 

Norrbottens 

195 302 77 763 78 960 40,4 10,1 3,8 6,6 3,3 7,0 39,6 11,4 7,8 10,5 100 

Hela riket 


2009 7 088 303 3 168 546 3 227 561 45,5 18,8 5,5 13,6 4,7 11,0 24,4 5,7 7,1 9,2 100 

2004 6 827 870 2 512 069 2 584 464 37,9 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 . 16,6 100 

1999 6 664 205 2 529 437 2 588 514 38,8 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8 . 0,5 100 

1995 6 551 781 2 683 151 2 727 317 41,6 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9 . 2,7 100 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet- 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V, Piratpartiet (The Pirate Party) = PP. Partiernas namn 

anges i den form de hade vid EU-valet 2009. 

2) With valid ballots. 


Källa: SCB Valet till Europaparlamentet (2004 och 2009, www.scb.se/ME0109); Statistikdatabasen: Demokrati. 

Summa 

Total 



24.19 

Valet till Europaparlamentet 2009, mandat efter partigrupper 

och medlemsländer 

European Parliament election, distribution of seats by party and 

member states 

Land 

Country 

EPP S&D ALDE GREENS/ 

EFA 

Partigrupper 

Political groups 

ECR GUE/NGL EFD NA 

Mandat 

per land 1 

Belgien 5 5 5 4 1 – – 2 22 

Bulgarien 6 4 5 – – – – 2 17 

Cypern 2 2 – – – 2 – – 6 

Danmark 1 4 3 2 – 1 2 – 13 

Estland 1 1 3 1 – – – – 6 

Finland 4 2 4 2 – – 1 – 13 

Frankrike 29 14 6 14 – 5 1 3 72 

Grekland 8 8 – 1 – 3 2 – 22 

Irland 4 3 4 – – 1 – – 12 

Italien 35 21 7 – – – 9 – 72 

Lettland 3 1 1 1 1 1 – – 8 

Litauen 4 3 2 – 1 – 2 – 12 

Luxemburg 3 1 1 1 – – – – 6 

Malta 2 3 – – – – – – 5 

Nederländerna 5 3 6 3 1 2 1 4 25 

Polen 28 7 – – 15 – – – 50 

Portugal 10 7 – – – 5 – – 22 

Rumänien 14 11 5 – – – – 3 33 

Slovakien 6 5 1 – – – 1 – 13 

Slovenien 3 2 2 – – – – – 7 

Spanien 23 21 2 2 – 1 – 1 50 

Storbritannien – 13 11 5 25 1 13 4 72 

Sverige 5 5 4 3 – 1 – – 18 

Tjeckien 2 7 – – 9 4 – – 22 

Tyskland 42 23 12 14 – 8 – – 99 

Ungern 14 4 – – 1 – – 3 22 

Österrike 6 4 – 2 – – – 5 17 

Totalt 265 184 84 55 54 35 32 27 736 

Partigrupp 

Political group 

De svenska partiernas 

grupptillhörighet 2 

EPP Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) M (4) och KD (1) 

S&D Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S (5) 

ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa C (1) och FP (3) 

GREENS/EFA Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen MP (2) och PP (1) 

ECR Europeiska konservativa och reformister – 

GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster V (1) 

EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa – 

NA Grupplösa – 

1) Seats by country. 

2) Swedish parties in political groups. 

Källa: Europaparlamentet (http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/new_parliament_sv.html). 


Medelsvensson och topplistor 


Kvinnan Medelsvensson 

Namn: Maria Johansson 

Ålder: 42 år 

Arbetar: Inom vård och 

omsorg 

Civilstånd: Gift och har två 

barn 

Bil: Volvo V70, ljusgrå 

Mannen Medelsvensson 

Namn: Lars Fredrik Johansson 

Ålder: 40 år 

Arbetar: Inom tillverkningsindustrin 

Civilstånd: Gift och har två 

barn 


Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013 

25 – Medelsvensson och 

topplistor 


25.1 Medelsvensson .................................... 519 

The average Swede 

25.2 Populära namn ..................................... 525 

Most popular names 

25.3 Födda 2011 efter månad och 

veckodag ....................................................... 526 

Births 2011 by month and day of week 

25.4 Flicknamn år 2011 ................................ 527 

Most common names given to girls 

25.5 Pojknamn år 2011 ................................ 528 

Most common names given to boys 

25.6 Kvinnonamn 2011 ................................ 529 

Most common female names 

25.7 Mansnamn 2011 ................................... 530 

Most common male names 

25.8 Efternamn 2011 .................................... 531 

Most common family names 

25.9 Medelålder för första giftermålet ........ 532 

Average age for first marriage 

25.10 Varaktighet på äktenskap vid 

skilsmässa .................................................... 532 

Duration of marriage by divorce 

25.11 Medelålder för förstagångsföräldrar 

........................................................ 533 

Average age for first-time parents 

25.12 De 20 största yrkena. Anställda 

16–64 år efter antal, 2010 ............................. 534 

The 20 most common occupations. 

Employees aged 16–64 by number 

25.13 De 20 största yrkena för kvinnor. 

Anställda 16–64 år efter antal, 2010 ............ 534 

The 20 most common occupations for 

women. Employees aged 16–64 by number 

25.14 De 20 största yrkena för män. 

Anställda 16–64 år efter antal, 2010 ............ 535 

The 20 most common occupations for men. 

Employees aged 16–64 by number 

25.15 Yrken med högst medelålder. 

Anställda 16–64 år, 2010 .............................. 535 

Occupation with the highest average age. 

Employees aged 16–64 

25.16 Yrken med högst genomsnittlig 

månadslön 2011............................................ 536 

Occupations with highest average salary 

25.17 Yrken med lägst genomsnittlig 

månadslön 2011............................................ 536 

Occupations with lowest average salary 

25.18 Högst och lägst skattesats 2012 

samt högst och lägst skatteunderlag 

enligt 2011 års taxering ................................ 537 

Highest and lowest local tax rate and local 

tax capacity 

25.19 Valdeltagande vid riksdagsvalet 

2010 ................................................................ 538 

Voter turnout at the election to the Riksdag 

2010 




25.1 Medelsvensson 

The average Swede 

Vi på SCB får ofta frågor om vem Medelsvensson är. Kvinnan och mannen Medelsvensson kan man säga 

mycket om – likaså om barnen i ett genomsnittligt parförhållande. Men att sätta ihop en genomsnittlig 

”familj” är svårare eftersom det inte finns någon möjlighet att via befintliga befolkningsregister identifiera 

samboförhållanden. 

Sveriges genomsnittsman och genomsnittskvinna lever inte ihop i en familj. Det närmaste familjen 

Medelsvensson vi kan komma är att utgå från kvinnan Medelsvensson och hennes man (som inte är mannen 

Medelsvensson). Nedan visar vi hur vår genomsnittlige man och kvinna lever. 

Majoriteten av uppgifterna i denna text avser åren 2009–2011 och har tagits fram med hjälp av 

medelvärden, medianer, typvärden etc. från olika källor. Inom några områden redovisas information gällande 

hushåll eller liknande och dessa uppgifter kommer från urvalsundersökningar. 

Medelsvensson heter Johansson 

Både mannen och kvinnan 

Medelsvensson heter 

Johansson i efternamn. 

Mannen Medelsvensson 

Mannen Medelsvensson är 40 år 

och föddes år 1971. 

Han heter Lars Fredrik Johansson 

och har tilltalsnamnet Fredrik. 

Fredrik är gift. 

Fredrik är far till två barn. 

Han har gymnasial utbildning och 

arbetar heltid inom tillverkningsindustrin. 

Kvinnan Medelsvensson 

Kvinnan Medelsvensson är 42 år 

och föddes år 1969. 

Hon heter Maria Johansson. 

Maria är gift sedan 12 år tillbaka. 

När hon gifte sig (år 1999) var hon 

30 år och hennes man 33 år. 

Maria är gymnasieutbildad och jobbar 

heltid inom vård och omsorg. 

255 205 personer har efternamnet Johansson. Näst vanligast 

är Andersson som 254 909 personer heter. Först på 

9:e plats hittar vi Svensson som 103 208 personer heter. 

Vi har fått fram uppgiften genom vanlig medelvärdesberäkning 

på befolkningens ålder. Årtal genom vanlig 

subtraktion av åldersmedelvärdet från 2011. 

För män födda 1971 är Lars (4 109) det vanligaste mansnamnet 

och Fredrik (2 657) det vanligaste tilltalsnamnet. 

Bland landets 40-åriga män är 31 515 gifta, 28 913 ogifta 

och 5 037 är skilda. 

Män födda i Sverige 1971 har i genomsnitt hittills blivit far 

till 1,55 barn. Det avrundar vi här till närmaste heltalet två. 

50 procent av 40-åriga män har högst gymnasial 

utbildning. 93 procent av papporna som är gifta/sambo 

jobbar heltid. 446 000 män arbetar inom tillverkning. 

Vi har fått fram uppgiften genom vanlig medelvärdesberäkning 

på befolkningens ålder. Årtal genom vanlig 

subtraktion av åldersmedelvärdet från 2011. 

För kvinnor födda 1969 är Maria (7 740) det vanligaste 

kvinnonamnet och även vanligast som tilltalsnamn (2 441). 

Bland 42-åriga kvinnor är 32 369 gifta, 20 074 ogifta och 

8 392 skilda. Vi undersökte när Marias ålderskurva, och 

ålderskurvan för brudens ålder vid första äktenskapet, skär 

varandra. Det gör de år 1999 då både Marias och brudens 

ålder var 30 år. Brudgummen var då 3 år äldre än bruden, 

dvs. den statistiska brudgummen var då 33 år. 

46 procent av 42-åriga kvinnor har högst gymnasial 

utbildning. 60 procent av mammorna som är gifta/sambo 

arbetar heltid. 591 000 kvinnor arbetar inom vård och 

omsorg. 



Medelkvinnan Maria har två barn, 

en son och en dotter. Sonen är 14 år 

och dottern är 11 år. 

Barnen 

Marias son heter Oscar och föddes 

den 2 april 1997. Drygt 3 år senare 

föddes lillasyster Julia, den 12 april. 

Barnens pappa tog ut tillfällig föräldrapenning 

både när Oscar och Julia 

föddes. 

Oscar går i åttan och tänker söka till 

gymnasiet. Julia går i femman. 

Båda barnen har eget rum. De äger 

varsin mobil och cykel. 

Oscar och Julia idrottar minst en gång 

i veckan. 

Oscar har egen tv och dator på sitt 

rum. Det har ännu inte Julia. 

Julia och Oscar tittar på tv mindre än 

3 timmar per dag. Internet tar, än så 

länge, upp en mindre del av deras tid. 

Julias månadspeng är 170 kronor. 

Oscar får betydligt mer, cirka 400 

kronor – med ålderns rätt, som han 

brukar säga. 

Oscar och Julia har en positiv syn på 

framtiden. De tror att de kommer få 

ett bra liv. 

Barnen har inte huvudvärk eller ont i 

magen särskilt ofta, men ibland 

känner de sig lite stressade. 

Boende och boendeort 

Maria och hennes familj bor i villa 

med taxeringsvärdet 1 332 000 kr. 

Kvinnor i Sverige födda 1969 har hittills fött i genomsnitt 

1,93 barn. Avrundat till heltal blir det två barn. Vi har 

undersökt när Marias ålderskurva och kurvan för förstföderskornas 

medelålder skär varandra. Det gör de år 1997 

då Marias och förstföderskornas ålder var 28 år. Andra 

barnet kommer cirka tre år senare, dvs. år 2000. 

Oscar är det vanligaste namnet bland 14-åriga pojkar, följt 

av Filip och Erik. Julia är det vanligaste namnet bland 11- 

åriga flickor, följt av Emma och Wilma. Födelsedatumen är 

de dagar då det föddes flest antal pojkar respektive flickor 

aktuella år. 

År 1997 (då Oscar föddes) och år 2000 (då Julia föddes) tog 

cirka 73 procent av fäderna ut tillfällig föräldrapenning. 

98 procent av pojkarna som har avslutat årskurs 9 söker 

direkt till gymnasiet. 

Bland flickor 10–12 år har 90 procent eget rum, 91 procent 

egen mobil och 98 procent egen cykel. Bland pojkar 13–15 

år har 95 procent eget rum, 97 procent egen mobil och 93 

procent egen cykel. 

74 procent av flickor 10–12 år idrottar minst en gång i 

veckan. Bland pojkar 13–15 år är andelen 67 procent. 

37 procent av flickor 10–12 år och 59 procent av pojkar i 

åldern 13–15 har egen tv. 47 procent av flickor i åldern 

10–12 har egen dator och i åldern 13–15 är andelen 70. Av 

pojkar i åldern 13–15 är motsvarande uppgift 75 procent. 

Endast 18 procent av flickor 10–12 år ser på tv mer än tre 

timmar per dag. Motsvarande andel för pojkar 13–15 år är 

38 procent. Endast 25 procent av flickor 10–12 år mejlar, 

chattar eller surfar minst en timme per dag, men i gruppen 

13–15 år har den ökat till 68 procent. Motsvarande siffra för 

pojkar är 24 respektive 46 procent. 

Beloppen kommer från Swedbank. 

98–100 procent av barnen svarade ”stämmer precis” eller 

”stämmer ungefär” på följande påstående ”Jag tror att jag 

kommer att få det bra i framtiden”. 

Andel inom resp. grupp som minst en gång i veckan har … 

Flickor 10–12 år 

… huvudvärk 19 26 

… magont 20 15 

… känt stress 24 32 

Pojkar 13–15 år 

73 procent av hushåll bestående av sammanboende med 

två barn bor i småhus. Det genomsnittliga taxeringsvärdet 

för småhus för permanentboende är 1 332 000 kr. 



Familjen bor i en tätort. Till höger 

redovisar vi förslag på boendeort. 

Ekonomi 

Tillsammans har Maria och hennes 

man en inkomst på 57 481 kr/mån. 

I genomsnitt har Marias hushåll 

utgifter på 35 000 kr i månaden. 

Cirka en fjärdedel av de totala 

månadsutgifterna i Marias hushåll 

utgörs av boendekostnaden. 

Levnadsförhållanden 

I hemmet finns dator och tillgång till 

internet. 

Maria och hennes man äger en silvergrå 

Volvo av 1999 års modell. Under 

året körde de 1 218 mil. 

Familjen har tillgång till ett fritidshus. 

Maria gjorde en semesterresa under 

året. Troligen tillsammans med sin 

man och sina barn. 

Maria läser böcker oftare än hennes 

man. 


Av landets invånare bor cirka 85 procent i tätorter. 

Här är några exempel på var vi skulle kunna placera hushållet 

Johansson: 

• I Stockholm, som är den största kommunen med 

864 324 invånare. 

• I Hallsberg, som baserat på folkmängd, kommer på 

plats 145 av våra 290 kommuner. 

• I Hjortkvarn, som ligger i Hallsbergs kommun, som är 

den demografiska mittpunkten. 

Det är inte alltid lätt att redovisa inkomster, här har vi valt 

att använda medianvärde. Marias man har en arbetsinkomst 

på 33 305 kr/mån och Maria har 24 176 kr/mån. 

Nedan är ett exempel som visar hur stor skillnaden mellan 

medelvärde och medianvärde kan bli. Här är fiktiva 

uppgifter om fem personers arbetsinkomst per år: 

Person A tjänar 5 000 000 

Person B tjänar 400 000 

Person C tjänar 300 000 

Person D tjänar 200 000 

Person E tjänar 100 000 

En medelvärdesberäkning (alltså summan av alla arbetsinkomster 

dividerat med antalet arbetsinkomster) ger här 

en medelarbetsinkomst på 1 200 000 kr. Medianvärdet (den 

mittersta arbetsinkomsten) är 300 000 kr. I fallet ovan med 

person A som har en hög arbetsinkomst kommer medelvärdet 

att ligga en bra bit över de övriga personernas 

arbetsinkomst – därför kan medianvärdet vara att föredra. 

Totalt uppgår utgiften per hushåll till i medeltal 23 400 kr i 

månaden. För hushållstypen sammanboende med två barn 

är månadsutgifterna 35 000 kr. 

För hushåll i storstäder utgör boendekostnaden nästan 

28 procent av månadens utgifter. I större städer utgör 

denna månadskostnad 26 procent. Ser vi istället till sammanboende 

med två barn är motsvarande andel 24 procent. 

Av de sammanboende med barn har 99 procent dator och 

98 procent internet i hemmet. 

94 procent av alla sammanboende med barn har bil. Volvo 

är det vanligaste bilmärket. De flesta bilar som körs är av 

årsmodell 1999. Silver/grå är den populäraste färgen på 

personbilar. 

61 procent i gruppen sammanboende med barn har tillgång 

till fritidshus. 

64 procent i gruppen sammanboende med barn var på 

semesterresa minst 1 vecka under året. 

I gruppen sammanboende med barn läser 45 procent av 

kvinnorna böcker varje vecka, jämfört med 31 procent 

bland männen. 



Konsumtion 

Varje vecka dricker Maria och hennes 

man tillsammans: 1 liter vin, 1,5 liter 

starköl och 13 centiliter starksprit. 

Varje vecka äter Marias hushåll 1,2 kg 

godis, eller 3 hg per person. Utöver 

detta konsumerar de lika mycket 

kaffebröd/konditorivaror. 

Marias hushåll som består av fyra 

personer spenderar 475 kronor på 

hygienartiklar. 

Marias hushåll handlar underkläder 

för 258 kronor i månaden. 

Hälsa 

Marias man är något överviktig, men 

det är inte Maria. 

Maria och hennes man motionerar 

minst en gång i veckan. 

Varken Maria eller hennes man röker. 

Demokrati 

Makarna brukar rösta vid val till riksdag, 

landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. 

Vid 2010 års val 

röstade de i alla tre valen. 

Ibland deltar de i politiska diskussioner, 

särskilt Marias man. De drar sig 

inte för att själva överklaga myndighetsbeslut. 

Årskonsumtionen av alkoholhaltiga drycker per person 

över 15 år var 28 liter vin, 39 liter starköl och 3,5 liter 

spritdrycker. 

Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror var 15 kg 

per capita. Konsumtionen av kaffebröd och konditorivaror 

var något högre – den uppgick till 15,5 kg per capita. 

Gruppen sammanboende med två barn spenderar 475 kronor 

i månaden på hygienartiklar. Denna summa kan jämföras 

med 232 kronor i månaden för kvinnor utan barn och 

för män i samma grupp är summan 85 kronor. 

Gruppen sammanboende med två barn handlar underkläder 

för 258 kronor i månaden. Denna summa kan jämföras 

med 68 kronor i månaden för kvinnor utan barn och för 

män i samma grupp är summan 42 kronor. 

62 procent av män i gruppen sammanboende med barn är 

överviktiga. Uppgiften ska jämföras med 37 procent bland 

kvinnor i samma grupp. 

75 procent av kvinnor i gruppen sammanboende med barn 

motionerar minst en gång i veckan. För män i samma 

grupp är andelen 69 procent. 

I gruppen sammanboende med barn var andelen dagligrökare 

bland män 8 procent och bland kvinnor 12 procent. 

Valdeltagandet 2010 bland gifta 

Kvinnor 

Män 

Riksdagsval 91 91 

Landstingsfullmäktigval 88 87 

Kommunfullmäktigval 88 88 

Sammanboende män med barn deltar oftare i politiska diskussioner 

än sammanboende kvinnor med barn (51 procent 

jämfört med 42). Män och kvinnor överklagar själva 

myndighetsbeslut (79 respektive 75 procent). 



Regionala jämförelsetal 

• Stockholms län har lägst medelålder, 

medan Kalmar har högst. 

• Gävleborgs län har lägst medelålder 

vid första barnets födelse, 

medan Stockholms har högst. 


Hur ser det då ut för Sveriges län? Här presenteras ett urval 

av befolkningsstatistiken som har förekommit i detta 

kapitel. 

Befolkningens 

medelålder 

2011 

Medelålder vid första 

barnets födelse 

2011 

Summerad fruktsamhet 

2011 

Återstående medellivslängd 

vid födelsen 

2007–2011 


Stockholms län 37,9 39,9 32,8 30,4 1,7 1,9 79,6 83,7 

Uppsala län 39,0 40,7 31,3 29,0 1,7 1,8 80,4 83,7 

Södermanlands län 41,3 43,4 30,4 27,4 1,7 2,0 78,8 82,7 

Östergötlands län 40,1 42,5 30,9 28,5 1,6 1,9 79,6 83,2 

Jönköpings län 40,3 42,6 30,3 27,7 1,9 2,1 79,8 83,7 

Kronobergs län 40,9 42,9 30,6 28,0 1,6 1,9 80,3 84,0 

Kalmar län 42,8 45,0 30,1 27,6 1,6 1,9 79,0 83,0 

Gotlands län 42,6 44,8 30,1 27,8 1,7 1,9 79,4 83,7 

Blekinge län 41,9 44,5 30,4 27,4 1,6 2,0 79,3 83,4 

Skåne län 39,8 41,9 31,4 28,8 1,7 1,9 79,3 83,5 

Hallands län 40,7 42,7 31,3 28,6 1,8 2,0 80,3 84,2 

Västra Götalands län 39,9 41,9 31,5 29,0 1,7 1,9 79,4 83,3 

Värmlands län 42,3 44,7 30,7 28,0 1,6 1,9 78,6 82,8 

Örebro län 40,7 42,8 30,7 28,1 1,8 2,0 79,0 83,0 

Västmanlands län 41,1 43,2 30,6 28,0 1,7 2,0 79,3 83,3 

Dalarnas län 42,4 44,5 30,3 27,6 1,7 2,0 79,6 83,1 

Gävleborgs län 42,4 44,5 30,0 27,3 1,6 1,9 78,5 82,5 

Västernorrlands län 42,4 44,5 30,7 28,1 1,7 2,0 78,1 82,7 

Jämtlands län 42,2 44,1 31,4 28,7 1,7 2,0 79,0 83,0 

Västerbottens län 40,4 42,5 30,7 28,2 1,7 1,9 79,3 83,3 

Norrbottens län 42,3 44,5 30,4 27,6 1,6 1,9 78,2 82,8 

Riket 40,1 42,2 31,5 28,9 1,7 1,9 79,4 83,4 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101) och SCB Demografisk analys (www.scb.se/BE0701). 



Livet i Sverige 

Vad hände under en vanlig vecka i Sverige år 2011? Hur 

använder vi vår tid? Hur är det med jämställdheten? 

En medelvecka 

• Det föddes 1 100 pojkar och 1 049 flickor. 

• 20 pojkar fick namnet William och 19 flickor fick namnet 

Alice. 

• 1 857 personer gifte sig, medan 888 personer skiljde sig. 

• 6 282 personbilar nyregistrerades, varav 1 157 var Volvo. 

• 386 biltillgrepp och 1 263 cykelstölder anmäldes. 

• I trafiken dödades 6 personer och 60 skadades svårt. 

• 1 720 fall av misshandel och 328 sexualbrott, varav 

126 våldtäkter, anmäldes. 

• Det lånades 1,1 miljoner böcker på våra folkbibliotek 

runtom i landet, varav hälften var barnböcker. 

• Under veckan skickades 35 sms per abonnent. 

Tidsanvändning per dag 

• Under en genomsnittlig dag lägger kvinnan och mannen 

28 respektive 23 minuter på inköp av varor och 

tjänster. 

• Kvinnan och mannen lägger 35 respektive 20 minuter 

på städning av bostaden. 

• Kvinnan och mannen ägnar sig åt matlagning 43 respektive 

26 minuter. 

• Mannen ägnar 36 minuter åt idrott och friluftsliv. 

Kvinnan lägger 34 minuter på sådana aktiviteter. 

• Mannen tittar på tv och/eller lyssnar på radio 22 minuter 

mer än kvinnan. Mannen och kvinnan spenderar 

140 respektive 118 minuter på detta. 

• Kvinnan och mannen lägger 57 respektive 48 minuter 

varje dag på social samvaro. 

På tal om kvinnor och män 

• 68 procent av kvinnorna och 90 procent av männen 

arbetar heltid. 

• 48 procent av kvinnorna och 16 procent av männen 

arbetar inom offentlig sektor. 

• 12 procent av styrelseordförandena i aktiebolag är kvinnor 

och 88 procent är män. Av alla kvinnor som sitter i 

en aktiebolagsstyrelse är 61 procent suppleanter. Motsvarande 

andel för män är 21 procent. 

• Kvinnorna tjänar 93 procent av männens löner. Hänsyn 

har tagits till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, 

arbetstid, finns inom olika sektorer och tillhör 

olika yrkesgrupper. Alla löner är uppräknade till heltid. 

• 76 procent av föräldrapenningsdagarna tas ut av kvinnor 

och 24 procent tas ut av män. 

• 42 procent av kvinnorna och 35 procent av männen har 

ett privat pensionssparande. 

För att illustrera en så kallad medelvecka 

har vi använt oss av några årsuppgifter 

(som har dividerats med 

52) och månadsuppgifter (som har 

dividerats med fyra). 

Hur många minuter spenderar den 

genomsnittliga kvinnan respektive 

mannen på olika fritids- och hemarbetsaktiviteter 

per dag? SCB:s tidsanvändningsundersökning 

år 2010 

ger oss svaren. 

Kvinnor och män ska ha samma 

makt att forma samhället och sina 

egna liv. Så lyder det övergripande 

målet för jämställdhetspolitiken. I 

2012 års publikation ”På tal om 

kvinnor och män” följer SCB upp 

kvinnors och mäns villkor inom 

olika områden. 



25.2 

Populära namn 

Most popular names 


Alice och William heter vinnarna bland de nyfödda som namngavs under 

2011. Båda namnen har funnits med i toppen under de senaste åren och båda 

har också toppat listorna tidigare. 

Under 2011 namngavs 54 490 flickor och 57 169 

pojkar. Tillsammans fick de 11 629 olika tilltalsnamn 

om man räknar varje stavning som ett 

eget namn. Det var 4 128 flickor och 3 608 pojkar 

som fick namn eller stavningar av namn 

som de var helt ensamma om. Helt nya namn 

eller stavningar av namn fick 2 199 barn, det vill 

säga namnen förekom överhuvudtaget inte i 

befolkningen tidigare. 

Alice och William i topp 

Alice var det populäraste tilltalsnamnet för 

flickor under 2011 då 985 nyfödda fick namnet. 

Det motsvarar 1,8 procent av det årets samtliga 

namngivna flickor. Namnet har funnits med på 

topp 10 sedan 2005, hade förstaplatsen även 

2009 och en andraplats 2010. 

Bland pojkarna knep William förstaplatsen 

2011. Namnet har funnits med på topp 10 under 

hela 2000-talet, och har också toppat listan flera 

gånger tidigare. Under 2011 fick 1 035 pojkar 

tilltalsnamnet William, och det motsvarar 1,8 

procent av samtliga namngivna pojkar det året. 

Regionala skillnader 

Alice var förstanamn i 13 av de 21 länen medan 

Maja, på andraplats i landet, var förstanamn 

bara i Västmanlands län. Elsa, delad trea i landet, 

var populärast i tre av länen medan Julia, 

som delade tredjeplatsen med Elsa, var förstanamn 

i två län. Noterbart är att förstanamnet i 

Västerbottens län, Lilly, hamnade på 21:a plats i 

landet. 

William tog förstaplatsen i åtta län, Lucas i 

två län och Oscar i fyra län. Charlie var det 

populäraste namnet i Blekinge län, men i landet 

som helhet blev det en 21:a plats. 

Få förändringar mellan åren 

Namnet Maja, som gavs till 743 flickor under 

2011, har funnits med bland de tio populäraste 

flicknamnen sedan 2003 och har toppat listan 

tre gånger. Julia har funnits med i toppen sedan 

början av 1990-talet och hade senast en förstaplats 

år 2001. Emma har funnits med i toppen 

ännu längre, sedan slutet av 1970-talet, och har 

haft förstaplatsen ett flertal gånger, senast 2006, 

då den delades med Maja. Även Linnéa och 

Wilma har legat länge på topp 10. 

Det är även flera av pojknamnen som har 

funnits med länge på topp 10. Sex namn – 

William, Lucas, Oscar, Alexander, Viktor och 

Emil – fanns med bland de tio populäraste namnen 

redan för tio år sedan. De tre förstnämnda 

har turats om att ha förstaplatsen sedan 2002. 

Sigrid och Tage populära nykomlingar 

Högst upp bland nykomlingarna på listorna 

över de 100 populäraste flick- respektive pojknamnen 

2011, tog sig Sigrid (89:e plats) och 

Tage (90:e plats). Övriga nykomlingar på topp 

100 var Victoria, Hilma och Rut bland flickorna 

och Edward bland pojkarna. Ut från flickornas 

topp 100 åkte Kajsa och Novalie och ut från 

pojkarnas topp 100 åkte Johannes och Julian. 

Minna var det flicknamn som ökade mest 

procentuellt sett mellan 2010 och 2011, vilket 

innebar ett hopp från 90:e till 48:e plats. Bland 

de 100 vanligaste pojknamnen ökade Olle mest 

med ett avancemang från 34:e till 17:e plats. 

Maria och Karl toppar i hela befolkningen 

Tittar vi på hela befolkningen ser vi att Maria är 

det vanligaste förnamnet för kvinnor med 

447 019 bärare. På plats två och tre kommer 

Elisabeth och Anna. Bland tilltalsnamnen har 

Anna ledningen före Eva och Maria. 

Karl har förstaplatsen på topplistan över de 

vanligaste förnamnen bland män. 335 758 män 

har detta förnamn, vilket innebär en knapp ledning 

före Erik med 335 262 bärare. Lars, på 

tredjeplatsen, toppar däremot listan över de 

vanligaste tilltalsnamnen. Efter honom följer 

Anders och Mikael. 

Populära namn efter födelseår 1920–2011 

Prickad linje: Förnamn män/kvinnor 2011. 

Heldragen linje: Tilltalsnamn män/kvinnor 2011. 

Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001). 



25.3 

Månad 

Födda 2011 efter månad och veckodag 

Births 2011 by month and day of week 

Mars, april eller maj har tidigare varit bebisarnas 

favoritmånader att födas – men de 

senaste åren har juli tagit över tätpositionen 

i födelsestatistiken. Juli är för fjärde året i 

rad den månad då det föds flest barn. 

Sommarmånaderna juni och augusti är 

vanligtvis med på topp 5-listan. 

Veckodag 

Under 2011 var onsdag den vanligaste 

dagen att föda barn på, följt av tisdag och 

torsdag. Onsdagen den 8 juni föddes flest 

barn under 2011. Då föddes 407 barn. 

Ingen lördag eller söndag finns med bland 

dagarna med flest antal födda barn. De 

dagar då det föds minst antal barn är lördagar 

och söndagar. Detta beror förmodligen 

på att igångsättningar och planerade 

kejsarsnitt i första hand läggs på vardagar. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik 




25.4 

Flicknamn år 2011 

Most common names given to girls 


Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Per 

1 000 

2011 2010 2011 2010 

Rang Namn 1 Antal Per 

1 000 

1 (2) Alice 985 18 52 (47) Lovisa 299 5 

2 (1) Maja 743 14 53 (59) Inez 291 5 

3 (7) Elsa 723 13 54 (57) Siri 287 5 

3 (3) Julia 723 13 55 (56) Filippa 273 5 

5 (4) Linnéa 720 13 56 (58) Emelie 251 5 

6 (6) Ella 712 13 56 (54) Nathalie 251 5 

7 (12) Ebba 683 13 58 (60) Edith 248 5 

8 (11) Molly 675 12 59 (61) Liv 246 5 

9 (5) Wilma 657 12 60 (51) Tindra 238 4 

10 (8) Emma 641 12 61 (49) Tilda 235 4 

11 (14) Nellie 633 12 62 (61) Stina 228 4 

12 (9) Alva 618 11 63 (55) Leia 215 4 

13 (16) Isabelle 597 11 64 (71) Märta 212 4 

14 (10) Olivia 578 11 65 (73) Ingrid 205 4 

15 (15) Agnes 571 10 66 (67) Livia 199 4 

16 (13) Klara 567 10 67 (66) Emmy 198 4 

17 (18) Elin 514 9 68 (70) Cornelia 197 4 

18 (21) Emilia 511 9 68 (84) Iris 197 4 

19 (41) Freja 506 9 70 (68) Jasmine 196 4 

20 (19) Ellen 503 9 71 (98) Juni 193 4 

21 (27) Lilly 502 9 72 (80) Melissa 186 3 

22 (22) Nova 474 9 73 (74) My 185 3 

23 (20) Moa 462 8 73 (65) Tove 185 3 

24 (17) Ida 459 8 75 (86) Elise 180 3 

24 (33) Stella 459 8 76 (64) Linn 179 3 

26 (23) Alma 458 8 77 (63) Lisa 177 3 

27 (24) Saga 436 8 78 (72) Svea 176 3 

28 (25) Amanda 431 8 79 (75) Joline 172 3 

29 (28) Alicia 419 8 80 (78) Ronja 170 3 

30 (29) Astrid 418 8 81 (87) Elina 165 3 

31 (39) Vera 400 7 82 (77) Mira 164 3 

32 (31) Tuva 394 7 83 (85) Josefin 163 3 

33 (26) Isabella 389 7 84 (81) Anna 161 3 

34 (34) Felicia 376 7 84 (69) Evelina 161 3 

35 (34) Elvira 367 7 86 (78) Hilda 154 3 

36 (38) Sara 366 7 87 (75) Rebecca 152 3 

37 (43) Selma 365 7 88 (89) Vilda 148 3 

38 (45) Signe 362 7 89 (82) Frida 147 3 

39 (30) Matilda 356 7 89 (91) Lina 147 3 

40 (37) Hanna 348 6 89 (Ny) Sigrid 147 3 

41 (46) Ester 347 6 92 (88) Greta 140 3 

42 (48) Ellie 342 6 92 (93) Nicole 140 3 

43 (40) Thea 341 6 94 (91) Hedda 137 3 

44 (36) Tyra 333 6 94 (95) Majken 137 3 

45 (31) Tilde 326 6 96 (96) Sofie 135 2 

46 (42) Lova 323 6 97 (97) Annie 133 2 

47 (49) Lea 321 6 98 (Ny) Victoria 131 2 

48 (90) Minna 311 6 99 (99) Hedvig 128 2 

49 (52) Sofia 310 6 100 (Ny) Hilma 126 2 

50 (43) Meja 309 6 100 (83) Maria 126 2 

51 (53) Nora 305 6 100 (Ny) Rut 126 2 

1) De 100 vanligaste tilltalsnamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.5 

Rang 

Rank 

Pojknamn år 2011 

Most common names given to boys 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Per 

1 000 

2011 2010 2011 2010 

Rang Namn 1 Antal Per 

1 000 

1 (2) William 1 035 18 51 (56) Malte 327 6 

2 (3) Lucas 973 17 52 (39) Noel 326 6 

3 (1) Oscar 957 17 53 (51) Love 317 6 

4 (6) Hugo 863 15 54 (50) Felix 316 6 

5 (4) Elias 837 15 55 (48) Milo 304 5 

6 (7) Oliver 758 13 56 (60) Adrian 299 5 

7 (9) Liam 748 13 57 (53) Sebastian 293 5 

8 (5) Alexander 740 13 58 (57) Neo 289 5 

9 (11) Viktor 731 13 59 (61) Valter 282 5 

10 (13) Emil 700 12 60 (62) Josef 271 5 

11 (15) Axel 685 12 61 (58) David 260 5 

12 (17) Anton 655 11 61 (63) Jack 260 5 

13 (11) Erik 649 11 63 (65) Samuel 257 4 

14 (10) Leo 642 11 64 (59) Joel 250 4 

15 (16) Filip 614 11 65 (72) Harry 249 4 

16 (20) Vincent 610 11 66 (65) Mohammed 248 4 

17 (34) Olle 602 11 67 (71) Wilhelm 232 4 

18 (21) Arvid 566 10 68 (82) Loke 231 4 

19 (23) Ludvig 565 10 69 (64) Hampus 210 4 

19 (8) Theo 565 10 70 (70) Vilgot 198 3 

21 (26) Charlie 562 10 71 (84) August 197 3 

22 (14) Isak 560 10 71 (80) Vidar 197 3 

23 (19) Edvin 544 10 73 (87) Sam 190 3 

24 (22) Albin 525 9 74 (78) Eddie 188 3 

24 (18) Gustav 525 9 75 (76) Sigge 185 3 

26 (28) Elliot 496 9 76 (73) Milton 184 3 

27 (38) Nils 483 8 77 (79) Elton 182 3 

28 (32) Adam 479 8 77 (88) Frank 182 3 

29 (24) Melvin 471 8 79 (69) Daniel 181 3 

30 (35) Wilmer 462 8 80 (83) Elis 174 3 

31 (27) Max 461 8 81 (67) Alex 172 3 

32 (29) Viggo 453 8 82 (68) Tim 169 3 

33 (25) Noah 449 8 83 (75) Robin 167 3 

34 (36) Benjamin 447 8 84 (74) Maximilian 165 3 

35 (31) Alfred 431 8 85 (85) John 163 3 

36 (30) Alvin 416 7 86 (95) Fabian 161 3 

37 (41) Leon 412 7 87 (80) Hjalmar 160 3 

38 (43) Kevin 400 7 88 (91) Mio 159 3 

39 (37) Simon 395 7 89 (86) Hannes 157 3 

40 (32) Theodor 390 7 90 (98) Elvin 155 3 

41 (45) Casper 385 7 90 (Ny) Tage 155 3 

42 (47) Jonathan 383 7 92 (77) Måns 150 3 

43 (49) Melker 382 7 93 (97) Aron 149 3 

44 (54) Sixten 369 6 94 (100) Ivar 145 3 

45 (52) Ville 358 6 95 (92) Ali 144 3 

46 (42) Rasmus 354 6 96 (92) Otto 142 2 

47 (45) Gabriel 342 6 96 (89) Svante 142 2 

48 (55) Carl 335 6 98 (90) Marcus 139 2 

49 (44) Linus 329 6 99 (96) Ebbe 134 2 

50 (40) Jacob 328 6 100 (Ny) Edward 131 2 

1) De 100 vanligaste tilltalsnamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.6 

Kvinnonamn 2011 

Most common female names 


Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Därav som 

tilltalsnamn 1 

Thereby first given 

name 

Rang Namn 1 Antal Därav som 


Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Maria 447 019 83 519 18,7 51 Sofie 40 160 17 517 43,6 

2 Elisabeth 356 252 32 934 9,2 52 Anneli 40 151 25 000 62,3 

3 Anna 305 428 111 488 36,5 53 Astrid 39 098 15 922 40,7 

4 Kristina 284 885 59 196 20,8 54 Caroline 38 774 21 741 56,1 

5 Margareta 277 277 28 752 10,4 55 Britt 38 678 19 318 49,9 

6 Eva 202 736 93 399 46,1 56 Kristin 37 799 11 549 30,6 

7 Birgitta 174 301 41 493 23,8 57 Åsa 37 606 27 723 73,7 

8 Karin 173 117 78 988 45,6 58 Rut 37 062 17 931 48,4 

9 Linnéa 163 510 26 618 16,3 59 Karolina 37 035 11 616 31,4 

10 Marie 140 855 41 385 29,4 60 Lisa 36 829 21 732 59,0 

11 Ingrid 120 122 52 501 43,7 61 Yvonne 36 682 17 056 46,5 

12 Marianne 103 873 28 222 27,2 62 Emelie 36 469 27 456 75,3 

13 Sofia 95 255 31 985 33,6 63 Gun 36 212 22 320 61,6 

14 Kerstin 90 975 58 018 63,8 64 Camilla 36 204 26 952 74,4 

15 Lena 85 763 59 036 68,8 65 Agneta 35 677 18 821 52,8 

16 Helena 83 508 27 733 33,2 66 Madeleine 35 285 19 194 54,4 

17 Inger 75 540 40 529 53,7 67 Erika 34 872 15 113 43,3 

18 Sara 74 817 51 468 68,8 68 Alice 34 439 15 560 45,2 

19 Katarina 73 333 29 559 40,3 69 Julia 34 354 25 826 75,2 

20 Johanna 71 735 34 131 47,6 70 Amanda 33 993 22 504 66,2 

21 Emma 70 598 47 738 67,6 71 Charlotte 33 272 12 695 38,2 

22 Viktoria 68 855 13 509 19,6 72 Berit 33 166 21 153 63,8 

23 Cecilia 64 519 23 364 36,2 73 Lovisa 32 290 10 920 33,8 

24 Monica 63 644 38 679 60,8 74 Inga 32 288 17 420 54,0 

25 Ingegerd 63 274 12 026 19,0 75 Ingeborg 31 808 2 754 8,7 

26 Irene 62 921 13 390 21,3 76 Sandra 31 336 25 880 82,6 

27 Susanne 62 483 37 877 60,6 77 Ann-Marie 31 138 16 833 54,1 

28 Anita 61 450 27 952 45,5 78 Frida 29 978 21 610 72,1 

29 Ulla 61 061 40 389 66,1 79 Rebecka 29 951 18 677 62,4 

30 Jenny 60 077 40 495 67,4 80 Birgit 29 616 17 518 59,2 

31 Elin 59 656 36 733 61,6 81 Märta 28 358 10 812 38,1 

32 Therese 59 563 24 277 40,8 82 Charlotta 28 200 6 064 21,5 

33 Viola 57 239 3 611 6,3 83 Ellinor 28 124 10 717 38,1 

34 Carina 56 251 33 423 59,4 84 Jessica 27 866 22 900 82,2 

35 Louise 55 114 15 712 28,5 85 Alexandra 27 492 13 573 49,4 

36 Gunilla 54 848 27 435 50,0 86 Britta 26 932 14 477 53,8 

37 Hanna 54 438 36 244 66,6 87 Sonja 26 697 16 717 62,6 

38 Ann 53 070 25 210 47,5 88 Maja 25 521 18 830 73,8 

39 Helen 51 931 22 907 44,1 89 Gunnel 25 501 15 533 60,9 

40 Linda 51 650 38 327 74,2 90 Maj 25 371 13 521 53,3 

41 Annika 49 106 38 803 79,0 91 Ann-Christin 24 857 15 662 63,0 

42 Malin 49 000 40 751 83,2 92 Isabelle 24 450 14 013 57,3 

43 Ida 48 947 26 983 55,1 93 Emilia 24 149 11 745 48,6 

44 Ulrika 45 635 21 665 47,5 94 Solveig 24 041 12 381 51,5 

45 Barbro 45 387 26 421 58,2 95 Ellen 23 804 13 142 55,2 

46 Matilda 44 324 20 090 45,3 96 Lisbeth 23 740 13 343 56,2 

47 Anette 43 455 27 642 63,6 97 Ebba 23 571 15 162 64,3 

48 Josefin 42 951 23 059 53,7 98 Pia 23 477 17 466 74,4 

49 Elsa 42 511 21 171 49,8 99 Gerd 23 151 14 027 60,6 

50 Siv 41 339 26 276 63,6 100 Mona 23 003 16 199 70,4 

1) De 100 vanligaste förnamnen och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga 

stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.7 

Mansnamn 2011 

Most common male names 

Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Därav som 


Thereby first given 

name 

Rang Namn 1 Antal Därav som 


Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Karl 335 758 78 419 23,4 51 David 52 121 31 006 59,5 

2 Erik 335 262 71 251 21,3 52 Patrik 51 552 35 063 68,0 

3 Lars 234 671 98 483 42,0 53 Viktor 50 802 31 187 61,4 

4 Anders 191 962 81 614 42,5 54 Rickard 50 620 26 007 51,4 

5 Per 185 701 73 231 39,4 55 Emil 50 326 28 359 56,4 

6 Johan 174 765 76 573 43,8 56 Christoffer 49 361 29 319 59,4 

7 Mikael 173 360 79 279 45,7 57 Joakim 47 765 32 480 68,0 

8 Olof 154 649 16 716 10,8 58 Roland 47 473 11 717 24,7 

9 Nils 139 165 43 615 31,3 59 Tommy 46 957 29 182 62,1 

10 Jan 130 327 65 244 50,1 60 Vilhelm 45 977 4 234 9,2 

11 Lennart 129 345 28 596 22,1 61 Ingvar 43 181 7 066 16,4 

12 Gustav 123 701 27 403 22,2 62 Claes 40 445 19 367 47,9 

13 Hans 122 071 54 869 44,9 63 Filip 40 033 27 785 69,4 

14 Gunnar 115 329 19 397 16,8 64 Roger 38 846 19 466 50,1 

15 Peter 113 265 63 398 56,0 65 William 37 636 19 694 52,3 

16 Sven 112 880 45 897 40,7 66 Kent 37 242 21 460 57,6 

17 Fredrik 99 934 54 662 54,7 67 Simon 36 543 29 030 79,4 

18 Bengt 98 933 51 756 52,3 68 Ove 36 265 10 759 29,7 

19 Thomas 95 549 60 484 63,3 69 Sebastian 35 868 21 084 58,8 

20 Bo 90 352 44 676 49,4 70 Anton 34 714 25 580 73,7 

21 Åke 87 694 18 287 20,9 71 Kurt 33 587 18 923 56,3 

22 Göran 85 852 27 722 32,3 72 Rune 33 464 10 645 31,8 

23 Daniel 84 411 54 404 64,5 73 Kenneth 33 136 16 643 50,2 

24 Christer 80 277 33 754 42,0 74 Tobias 31 877 22 113 69,4 

25 Oskar 74 898 34 218 45,7 75 Johannes 31 775 9 696 30,5 

26 Stefan 73 922 45 279 61,3 76 Jörgen 31 419 17 142 54,6 

27 Magnus 73 841 41 867 56,7 77 Mohammed 31 237 18 301 58,6 

28 Andreas 73 727 45 338 61,5 78 Gösta 31 026 7 604 24,5 

29 Alexander 73 352 33 926 46,3 79 Emanuel 30 261 3 068 10,1 

30 Martin 72 773 39 075 53,7 80 Jonathan 28 479 21 151 74,3 

31 Mats 68 935 45 833 66,5 81 Robin 28 423 22 621 79,6 

32 Leif 68 005 39 028 57,4 82 Jakob 27 902 20 277 72,7 

33 John 67 189 24 099 35,9 83 Georg 26 487 4 537 17,1 

34 Bertil 67 001 14 289 21,3 84 Sten 25 643 12 568 49,0 

35 Mattias 66 109 41 160 62,3 85 Hugo 25 379 12 956 51,1 

36 Arne 66 035 16 227 24,6 86 Johnny 25 283 15 124 59,8 

37 Ulf 65 093 35 023 53,8 87 Börje 24 922 8 867 35,6 

38 Henrik 64 407 32 867 51,0 88 Alf 24 410 11 350 46,5 

39 Ingemar 62 160 8 928 14,4 89 Torbjörn 24 205 13 022 53,8 

40 Björn 61 515 37 262 60,6 90 Bernt 23 982 13 135 54,8 

41 Jonas 60 420 40 783 67,5 91 Adam 23 430 17 973 76,7 

42 Stig 58 838 31 239 53,1 92 Elias 23 397 15 425 65,9 

43 Axel 57 159 16 949 29,7 93 Allan 23 343 5 480 23,5 

44 Robert 56 957 27 828 48,9 94 Dan 22 926 12 378 54,0 

45 Kjell 56 569 32 912 58,2 95 Linus 22 697 18 733 82,5 

46 Rolf 55 379 30 147 54,4 96 Lucas 22 054 18 400 83,4 

47 Marcus 54 826 42 183 76,9 97 Ola 20 723 9 723 46,9 

48 Niklas 54 524 39 884 73,1 98 Jesper 20 603 17 270 83,8 

49 Christian 54 400 26 292 48,3 99 Henry 20 413 4 373 21,4 

50 Håkan 53 255 26 700 50,1 100 Arvid 20 372 8 221 40,4 

1) De 100 vanligaste förnamnen och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga 

stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.8 

Efternamn 2011 

Most common family names 


Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Rang Namn 1 Antal Rang Namn 1 Antal 

1 Johansson 255 205 35 Henriksson 17 800 69 Sandström 10 798 

2 Andersson 254 909 36 Forsberg 16 676 70 Nordin 10 779 

3 Karlsson 226 049 37 Sjöberg 16 519 71 Lund 10 709 

4 Nilsson 173 483 38 Danielsson 15 725 72 Ström 10 703 

5 Eriksson 148 969 39 Håkansson 15 720 73 Hermansson 10 592 

6 Larsson 126 061 40 Wallin 15 617 74 Åberg 10 505 

7 Olsson 115 828 41 Engström 15 565 75 Ekström 10 298 

8 Persson 109 320 42 Eklund 15 384 76 Holmgren 10 239 

9 Svensson 103 208 43 Lundin 15 149 77 Sundberg 10 173 

10 Gustafsson 98 592 44 Gunnarsson 14 688 78 Hedlund 10 120 

11 Pettersson 97 232 45 Fransson 14 446 79 Dahlberg 9 936 

12 Jonsson 74 630 46 Samuelsson 14 417 80 Hellström 9 922 

13 Jansson 50 800 47 Holm 14 362 81 Sjögren 9 842 

14 Hansson 44 389 48 Bergman 14 234 82 Abrahamsson 9 773 

15 Bengtsson 34 682 49 Björk 14 125 83 Martinsson 9 665 

16 Jönsson 32 775 50 Wikström 13 962 84 Andreasson 9 615 

17 Lindberg 27 542 51 Isaksson 13 903 85 Falk 9 573 

18 Jakobsson 26 896 52 Bergqvist 13 522 86 Öberg 9 522 

19 Magnusson 26 705 53 Arvidsson 13 515 87 Månsson 9 466 

20 Olofsson 26 611 54 Nyström 13 295 88 Blom 9 440 

21 Lindström 25 273 55 Holmberg 13 273 89 Ek 9 339 

22 Lindqvist 23 130 56 Löfgren 12 877 90 Åkesson 9 179 

23 Lindgren 23 077 57 Claesson 12 850 91 Strömberg 9 120 

24 Axelsson 22 897 58 Söderberg 12 741 92 Jonasson 9 079 

25 Berg 21 544 59 Nyberg 12 715 93 Norberg 8 855 

26 Lundberg 21 467 60 Blomqvist 12 669 94 Hansen 8 842 

27 Bergström 21 313 61 Mårtensson 12 620 95 Sundström 8 791 

28 Lundgren 20 786 62 Nordström 12 204 96 Åström 8 777 

29 Mattsson 20 255 63 Lundström 12 101 97 Holmqvist 8 752 

30 Lundqvist 20 226 64 Pålsson 11 760 98 Ivarsson 8 667 

31 Lind 19 794 65 Eliasson 11 749 99 Lindholm 8 659 

32 Berglund 19 420 66 Björklund 11 443 99 Sundqvist 8 659 

33 Fredriksson 18 650 67 Viklund 11 359 

34 Sandberg 17 802 68 Berggren 11 209 

1) De 100 vanligaste efternamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 




Medelålder för första giftermålet 

25.9 Average age for first marriage 

Kommuner med lägst medelålder 

Municipalities with lowest average age 

Kommuner med högst medelålder 

Municipalities with highest average age 

Rang 

Rank 

Medelålder 

Average age 

Rang 

Medelålder 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

Totalt 

1 (1) Sävsjö 31,2 (30,6) 1 (152) Dorotea 41,0 (33,3) 

2 (2) Landskrona 31,6 (30,9) 2 (43) Överkalix 39,3 (34,7) 

3 (4) Malmö 31,6 (31,1) 3 (30) Gullspång 38,6 (35,1) 

4 (36) Perstorp 31,7 (32,2) 4 (16) Ockelbo 38,4 (35,6) 

5 (9) Botkyrka 31,9 (31,4) 5 (1) Munkfors 38,3 (38,1) 

6 (3) Jönköping 32,0 (31,0) 6 (114) Jokkmokk 38,3 (33,8) 

7 (12) Mullsjö 32,2 (31,6) 7 (27) Åsele 37,9 (35,2) 

8 (17) Burlöv 32,3 (31,9) 8 (115) Grästorp 37,7 (33,8) 

9 (18) Värnamo 32,4 (31,9) 9 (156) Robertsfors 37,7 (33,3) 

10 (6) Vaggeryd 32,5 (31,3) 10 (13) Bräcke 37,6 (35,7) 

Kvinnor 

1 (47) Perstorp 29,1 (30,9) 1 (258) Jokkmokk 37,9 (30,7) 

2 (1) Sävsjö 29,4 (28,9) 2 (149) Dorotea 37,4 (31,8) 

3 (2) Landskrona 29,8 (29,3) 3 (168) Vadstena 36,5 (31,7) 

4 (17) Aneby 30,2 (30,3) 4 (35) Ockelbo 36,5 (33,3) 

5 (10) Malmö 30,3 (29,8) 5 (106) Grästorp 36,3 (32,4) 

6 (6) Botkyrka 30,3 (29,6) 6 (24) Vaxholm 36,3 (33,6) 

7 (11) Vaggeryd 30,5 (29,8) 7 (25) Värmdö 36,2 (33,5) 

8 (15) Åstorp 30,5 (30,2) 8 (198) Robertsfors 36,1 (31,4) 

9 (20) Värnamo 30,7 (30,6) 9 (80) Åsele 36,0 (32,7) 

10 (14) Södertälje 30,7 (30,1) 10 (123) Rättvik 36,0 (32,2) 

Män 

1 (20) Mullsjö 32,8 (33,3) 1 (163) Dorotea 44,1 (34,7) 

2 (2) Sävsjö 32,9 (32,3) 2 (57) Överkalix 42,1 (36,1) 

3 (3) Malmö 33,0 (32,5) 3 (31) Gullspång 41,4 (36,7) 

4 (1) Jönköping 33,2 (32,3) 4 (1) Munkfors 41,0 (40,2) 

5 (14) Botkyrka 33,3 (33,1) 5 (13) Bräcke 40,5 (37,6) 

6 (4) Landskrona 33,4 (32,7) 6 (9) Ockelbo 40,2 (37,9) 

7 (11) Burlöv 33,6 (33,0) 7 (51) Ånge 39,8 (36,2) 

8 (90) Habo 33,7 (34,3) 8 (17) Färgelanda 39,8 (37,4) 

9 (35) Växjö 33,7 (33,6) 9 (5) Orsa 39,8 (38,6) 

10 (7) Lund 33,7 (32,8) 10 (18) Strömsund 39,7 (37,4) 


25.10 

Varaktighet på äktenskap vid skilsmässa 

Duration of marriage by divorce 

Kommuner med kortast varaktighet 

Municipalities with lowest duration 

Kommuner med längst varaktighet 

Municipalities with highest duration 

Rang 

Rank 

Varaktighet, antal år 

Duration, 

number of years 

Rang 

Varaktighet, antal år 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

1 (2) Sundbyberg 8,7 (10,2) 1 (225) Arjeplog 18,1 (12,5) 

2 (78) Norberg 8,9 (12,6) 2 (32) Pajala 16,6 (14,9) 

3 (1) Botkyrka 9,0 (9,4) 3 (17) Åsele 16,3 (15,3) 

4 (9) Huddinge 9,3 (10,7) 4 (10) Malå 16,0 (15,8) 

5 (6) Stockholm 9,5 (10,4) 5 (20) Borgholm 15,8 (15,3) 

6 (14) Borlänge 9,6 (11,4) 6 (5) Bjurholm 15,6 (16,5) 

7 (8) Solna 9,6 (10,6) 7 (6) Båstad 15,6 (16,4) 

8 (5) Malmö 9,6 (10,4) 8 (246) Älvdalen 15,3 (12,2) 

9 (252) Storfors 9,8 (14,7) 9 (78) Storuman 15,2 (14,0) 

10 (13) Göteborg 10,0 (11,2) 10 (52) Vellinge 15,1 (14,5) 




25.11 

Medelålder för förstagångsföräldrar 

Average age for first-time parents 

Kommuner med lägst medelålder 

Municipalities with lowest average age 


Kommuner med högst medelålder 

Municipalities with highest average age 

Rang 

Rank 

Medelålder 

Average age 

Rang 

Medelålder 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

2007– 

2011 

2002– 

2006 

Totalt 

1 (89) Bjurholm 27,2 (28,8) 1 (1) Danderyd 33,1 (33,2) 

2 (99) Hofors 27,2 (28,9) 2 (2) Lidingö 32,5 (32,7) 

3 (36) Perstorp 27,2 (28,4) 3 (4) Vaxholm 32,2 (32,1) 

4 (9) Mellerud 27,4 (28,0) 4 (8) Vellinge 32,2 (31,8) 

5 (33) Norsjö 27,5 (28,4) 5 (5) Stockholm 32,2 (31,9) 

6 (21) Hällefors 27,5 (28,3) 6 (7) Lomma 32,1 (31,9) 

7 (2) Dorotea 27,6 (27,7) 7 (6) Ekerö 32,0 (31,9) 

8 (4) DalsEd 27,6 (27,8) 8 (3) Täby 32,0 (32,1) 

9 (61) Norberg 27,6 (28,6) 9 (10) Nacka 32,0 (31,8) 

10 (45) Surahammar 27,7 (28,5) 10 (9) Solna 31,9 (31,8) 

Kvinnor 

1 (6) Dorotea 24,8 (26,1) 1 (1) Danderyd 32,0 (32,3) 

2 (36) Perstorp 25,6 (26,9) 2 (2) Lidingö 31,4 (31,7) 

3 (24) Hällefors 25,6 (26,7) 3 (9) Vellinge 31,4 (30,8) 

4 (5) Vilhelmina 25,8 (25,9) 4 (8) Lomma 31,3 (30,9) 

5 (75) Munkfors 25,8 (27,2) 5 (3) Vaxholm 31,2 (31,2) 

6 (9) Filipstad 25,8 (26,4) 6 (6) Stockholm 31,1 (30,9) 

7 (4) Bjurholm 25,8 (25,9) 7 (7) Solna 31,0 (30,9) 

8 (21) Åsele 25,9 (26,7) 8 (5) Ekerö 30,9 (31,0) 

9 (7) DalsEd 25,9 (26,3) 9 (10) Nacka 30,8 (30,8) 

10 (12) Gullspång 26,0 (26,5) 10 (4) Täby 30,7 (31,1) 

Män 

1 (101) Hofors 28,3 (30,3) 1 (1) Danderyd 34,2 (34,3) 

2 (243) Bjurholm 28,5 (31,4) 2 (27) Storuman 33,8 (31,8) 

3 (102) Norberg 28,7 (30,3) 3 (2) Lidingö 33,6 (33,8) 

4 (50) Norsjö 28,7 (29,9) 4 (4) Stockholm 33,3 (33,0) 

5 (84) Mellerud 28,8 (30,2) 5 (3) Täby 33,2 (33,2) 

6 (51) Perstorp 28,9 (30,0) 6 (5) Vaxholm 33,2 (33,0) 

7 (27) Robertsfors 29,0 (29,7) 7 (8) Ekerö 33,2 (32,9) 

8 (65) Storfors 29,0 (30,1) 8 (9) Nacka 33,1 (32,8) 

9 (25) Laxå 29,1 (29,7) 9 (7) Vellinge 33,1 (32,9) 

10 (108) Gnosjö 29,2 (30,3) 10 (6) Lomma 33,0 (32,9) 




25.12 

De 20 största yrkena. Anställda 16–64 år efter antal, 2010 

The 20 most common occupations. Employees aged 16–64 by 

number 

Yrke 1 

Occupation 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Procent 

Percent 

Kvinnor 

Män 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 166 589 155 011 11 578 93 7 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 151 804 124 552 27 252 82 18 

Försäljare, fackhandel 104 987 64 769 40 218 62 38 

Barnskötare m.fl. 90 599 79 375 11 224 88 12 

Övrig kontorspersonal 85 962 65 339 20 623 76 24 

Företagssäljare 85 673 24 509 61 164 29 71 

Förskollärare och fritidspedagoger 83 895 77 480 6 415 92 8 

Grundskollärare 78 064 61 280 16 784 78 22 

Systemerare och programmerare 72 216 14 781 57 435 20 80 

Hotell- och kontorsstädare m.fl. 68 337 53 549 14 788 78 22 

Försäljare, dagligvaror 68 128 46 658 21 470 68 32 

Skötare och vårdare 65 972 49 319 16 653 75 25 

Köks- och restaurangbiträden 60 422 43 814 16 608 73 27 

Lagerassistenter m.fl. 56 087 11 228 44 859 20 80 

Lastbils- och långtradarförare 55 863 2 241 53 622 4 96 

Bokförings- och redovisningsassistenter 53 074 47 820 5 254 90 10 

Administratörer i offentlig förvaltning 45 687 27 988 17 699 61 39 

Övriga sjuksköterskor 45 393 41 233 4 160 91 9 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 44 838 475 44 363 1 99 

Administrativa assistenter 44 614 35 476 9 138 80 20 

1) Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96). 

Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208). 

25.13 

De 20 största yrkena för kvinnor. Anställda 16–64 år efter 

antal, 2010 

The 20 most common occupations for women. Employees aged 

16–64 by number 

Yrke 1 

Occupation 

Antal 

kvinnor 

Number of 

women 

Totalt 

Total 

Procent 

kvinnor 

Percent 

women 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 155 011 166 589 93 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 124 552 151 804 82 

Barnskötare m.fl. 79 375 90 599 88 

Förskollärare och fritidspedagoger 77 480 83 895 92 

Övrig kontorspersonal 65 339 85 962 76 

Försäljare, fackhandel 64 769 104 987 62 

Grundskollärare 61 280 78 064 78 

Hotell- och kontorsstädare m.fl. 53 549 68 337 78 

Skötare och vårdare 49 319 65 972 75 

Bokförings- och redovisningsassistenter 47 820 53 074 90 


Köks- och restaurangbiträden 43 814 60 422 73 

Övriga sjuksköterskor 41 233 45 393 91 

Administrativa assistenter 35 476 44 614 80 

Administratörer i offentlig förvaltning 27 988 45 687 61 

Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 27 796 28 687 97 

Företagssäljare 24 509 85 673 29 

Socialsekreterare och kuratorer 22 255 26 395 84 

Receptionister m.fl. 20 701 24 939 83 

Kockar och kokerskor 18 617 34 238 54 





25.14 


De 20 största yrkena för män. Anställda 16–64 år efter antal, 

2010 

The 20 most common occupations for men. Employees aged 

16–64 by number 

Yrke 1 

Occupation 

Antal män 

Number of 

men 

Totalt 

Total 

Procent män 

Percent 

men 

Företagssäljare 61 164 85 673 71 

Systemerare och programmerare 57 435 72 216 80 

Lastbils- och långtradarförare 53 622 55 863 96 

Lagerassistenter m.fl. 44 859 56 087 80 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 44 363 44 838 99 

Försäljare, fackhandel 40 218 104 987 38 

Verktygsmaskinoperatörer 35 236 39 506 89 

Fastighetsskötare 33 300 37 261 89 

Datatekniker 32 213 40 916 79 

Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 28 665 29 044 99 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 27 252 151 804 18 

Installationselektriker 25 375 25 649 99 

Maskiningenjörer och maskintekniker 23 567 26 584 89 

Övriga maskinoperatörer och montörer 22 435 30 045 75 

Övriga ingenjörer och tekniker 22 172 27 249 81 


Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 20 906 21 416 98 

Övrig kontorspersonal 20 623 85 962 24 

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 19 726 22 670 87 

Buss- och spårvagnsförare 19 406 22 789 85 



25.15 

Yrke 1 

Occupation 

Yrken med högst medelålder. Anställda 16–64 år, 2010 

Occupation with the highest average age. Employees aged 

16–64 

Medelålder 

Average age 

Högre ämbetsmän och politiker 53 

Speciallärare 52 

Andra sjuksköterskor med särskild kompetens 51 

Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 51 

Verksamhetschefer inom utbildning 51 

Körsnärer 51 

Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 50 

Distriktssköterskor 50 

Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 50 

Begravningsentreprenörer 49 

Tandsköterskor 49 

Chefstjänstemän i intresseorganisationer 49 

Verksamhetschefer inom vård och omsorg 49 

Övriga drift- och verksamhetschefer 49 

Chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 48 

Kartingenjörer m.fl. 48 

Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 48 

Präster 48 

Biblioteksassistenter m.fl. 48 

Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 48 

Symaskinoperatörer 48 

Chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 48 

Fartygsbefäl m.fl. 48 

Gymnasielärare i yrkesämnen 48 

Maskinbefäl 48 





25.16 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2011 

Occupations with highest average salary 

Månadslön, kr 

Salary SEK 

3411 Värdepappersmäklare 88 000 

1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 80 200 

1110 Högre ämbetsmän och politiker 62 600 

1237 Forsknings- och utvecklingschefer 60 700 

1225 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 59 800 

1233 Försäljnings- och marknadschefer 59 000 

1236 It-chefer 57 600 

2221 Läkare 57 400 

1231 Ekonomichefer och administrativa chefer 57 100 

3144 Flygledare 56 700 

1232 Personalchefer 55 600 

1234 Reklam- och pr-chefer 55 100 

1239 Övriga chefer inom specialområden 53 200 

1223 Driftchefer inom byggverksamhet 51 500 

1315 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 50 800 

2422 Domare 50 200 

2421 Advokater och åklagare 49 700 

1235 Inköps- och distributionschefer 49 600 

1229 Övriga drift- och verksamhetschefer 48 800 

2121 Matematiker 47 500 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 

25.17 

Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2011 

Occupations with lowest average salary 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Månadslön, kr 

Salary SEK 

8263 Symaskinoperatörer 19 300 

9130 Köks- och restaurangbiträden 20 000 

6129 Övriga djuruppfödare och djurskötare 20 100 

5224 Kioskföreståndare 20 100 

9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 20 200 

5131 Barnskötare m.fl. 20 400 

7431 Skräddare, modister och ateljésömmerskor 20 600 

5223 Kaféföreståndare 20 800 

8264 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 20 900 

9142 Vaktmästare m.fl. 21 000 

9190 Övriga servicearbetare 21 100 

5149 Övrig servicepersonal, personliga tjänster 21 100 

7343 Privatbokbindare 21 200 

6121 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 21 200 

9210 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 21 300 

4212 Bank- och postkassörer 21 300 

6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 21 400 

8285 Montörer, papp- och textilprodukter m.m. 21 500 

4111 Dataregistrerare 21 600 

5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar 21 800 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



25.18 

Kommun 

Municipality 

Högst skattesats 

Highest local tax rate 


Högst och lägst skattesats 2012 samt högst och lägst 

skatteunderlag enligt 2011 års taxering 

Highest and lowest local tax rate and local tax capacity 

Kommun 

Lägst skattesats 

Lowest local tax rate 

Procent 

Percent 

Procent 

Percent 

Kommun 

Högst skatteunderlag 

Highest local tax capacity 

Kr. per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Lägst skatteunderlag 

Lowest local tax capacity 

Kommun 

Kr. per 

invånare 

Hofors 34,32 Vellinge 28,89 Danderyd 318 288 Årjäng 128 762 

Ragunda 34,17 Kävlinge 28,90 Lidingö 269 813 Eda 134 576 

Dals-Ed 34,09 Örkelljunga 29,15 Täby 252 754 Mellerud 139 595 

Sollefteå 34,08 Staffanstorp 29,18 Nacka 227 258 Vilhelmina 140 666 

Härnösand 34,03 Solna 29,22 Sollentuna 224 584 Dals-Ed 140 956 

Ånge 34,02 Ängelholm 29,43 Lomma 222 841 Bjurholm 141 165 

Ockelbo 33,97 Danderyd 29,45 Vaxholm 219 598 Högsby 142 970 

Bräcke 33,92 Stockholm 29,58 Solna 217 669 Örkelljunga 143 179 

Kramfors 33,83 Lomma 29,63 Ekerö 215 341 Orsa 143 489 

Hagfors 33,70 Täby 29,73 Stockholm 215 071 Åstorp 143 682 

Munkfors 33,70 Höganäs 30,12 Vellinge 213 182 Haparanda 143 692 

Storfors 33,70 Eslöv 30,13 Österåker 203 252 Berg 144 188 

Torsby 33,70 Linköping 30,25 Tyresö 200 289 Bengtsfors 144 288 

Vilhelmina 33,70 Sollentuna 30,30 Kungsbacka 200 128 Vansbro 144 501 

Arjeplog 33,68 Klippan 30,40 Värmdö 199 532 Bjuv 144 578 

Strömsund 33,67 Skurup 30,41 Kiruna 199 356 Sorsele 145 068 

Kristinehamn 33,65 Burlöv 30,48 Gällivare 198 221 Perstorp 145 198 

Malå 33,65 Ystad 30,50 Nykvarn 196 395 Töreboda 145 379 

Norsjö 33,65 Helsingborg 30,60 Knivsta 196 295 Munkfors 145 665 

Färgelanda 33,64 Båstad 30,62 Trosa 195 697 Bräcke 145 859 

Grums 33,60 Landskrona 30,63 Järfälla 194 740 Älvdalen 146 113 

Kil 33,60 Svedala 30,63 Vallentuna 194 728 Åsele 146 362 

Smedjebacken 33,59 Åstorp 30,68 Härryda 194 726 Övertorneå 146 454 

Ljusdal 33,57 Nacka 30,71 Salem 194 662 Gullspång 147 056 

Nordanstig 33,57 Lidingö 30,72 Sundbyberg 194 452 Ödeshög 147 136 

Borlänge 33,55 Järfälla 30,73 Mölndal 194 292 Landskrona 147 271 

Forshaga 33,55 Västerås 30,74 Tjörn 190 543 Färgelanda 147 499 

Nordmaling 33,55 Trelleborg 30,75 Håbo 190 213 Klippan 147 751 

Orsa 33,55 Varberg 30,75 Upplands Väsby 189 454 Markaryd 147 926 

Ronneby 33,55 Sjöbo 30,81 Partille 188 487 Torsby 148 425 

Mellerud 33,48 Partille 30,84 Lerum 188 339 Strömsund 148 503 

Berg 33,47 Halmstad 30,85 Kävlinge 186 819 Åmål 148 605 

Mora 33,47 Hörby 30,87 Kungälv 186 349 Tomelilla 148 692 

Sölvesborg 33,46 Svalöv 30,88 Hammarö 185 935 Nordanstig 148 851 

Eda 33,45 Simrishamn 30,90 Stenungsund 185 279 Malmö 148 899 

Säter 33,45 Perstorp 30,95 Höganäs 184 868 Torsås 149 004 

Älvdalen 33,45 Hässleholm 31,00 Öckerö 184 512 Heby 149 478 

Vansbro 33,43 Kinda 31,00 Staffanstorp 184 321 Ragunda 149 525 

Härjedalen 33,42 Laholm 31,00 Strängnäs 181 915 Sunne 149 595 

Bjurholm 33,40 Mjölby 31,00 Huddinge 181 673 Filipstad 149 889 

Dorotea 33,40 Tomelilla 31,00 Båstad 180 630 Lessebo 150 364 

Karlshamn 33,40 Österåker 31,00 Lund 180 630 Ljusnarsberg 150 593 

Robertsfors 33,40 Vallentuna 31,08 Oxelösund 180 218 Hällefors 150 686 

Sorsele 33,40 Kumla 31,10 Sundsvall 179 991 Dorotea 150 698 

Storuman 33,40 Vadstena 31,10 Göteborg 179 445 Sävsjö 150 836 

Vindeln 33,40 Sundbyberg 31,13 Oskarshamn 179 408 Säffle 150 907 

Vännäs 33,40 Mölndal 31,14 Västerås 179 383 Ljusdal 150 987 

Åsele 33,40 Söderköping 31,20 Upplands-Bro 178 693 Nybro 151 602 

Gagnef 33,38 Lund 31,23 Uppsala 178 540 Svenljunga 151 812 

Gullspång 33,37 Malmö 31,23 Luleå 178 530 Hörby 151 904 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114), Statistiska meddelanden: serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101), Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



25.19 

Valdeltagande vid riksdagsvalet 2010 

Voter turnout at the election to the Riksdag 2010 

Kommuner med högst valdeltagande 

Municipalities with highest turnout 

Procent 

Percent 

Kommuner med lägst valdeltagande 

Municipalities with lowest turnout 

Procent 

Lomma 91,3 Haparanda 71,0 

Vellinge 90,8 Sorsele 77,4 

Danderyd 90,5 Årjäng 77,9 

Ekerö 90,1 Eda 78,5 

Habo 90,1 Storuman 78,7 

Vaxholm 89,7 Botkyrka 78,8 

Lerum 89,6 Strömstad 79,0 

Öckerö 89,4 Ljusdal 79,1 

Kungsbacka 89,3 Arjeplog 79,4 

Lidingö 88,9 Södertälje 79,5 

Täby 88,9 Bjuv 79,5 

Hammarö 88,9 Perstorp 79,5 

Ydre 88,7 Malmö 79,6 

Piteå 88,5 Åstorp 79,6 

Knivsta 88,3 Torsby 79,8 

Kungälv 88,3 Bollnäs 79,9 

Staffanstorp 88,2 Klippan 80,1 

Härryda 88,1 Tomelilla 80,3 

Nacka 88,0 Ragunda 80,4 

Vadstena 88,0 Örkelljunga 80,5 

Mullsjö 87,9 Bengtsfors 80,5 

Mörbylånga 87,9 Ljusnarsberg 80,5 

Trosa 87,8 Berg 80,5 

Nykvarn 87,7 Härjedalen 80,6 

Värmdö 87,7 Dorotea 80,6 

Kävlinge 87,7 Gällivare 80,6 

Vallentuna 87,6 Burlöv 80,7 

Bollebygd 87,6 Nordanstig 80,8 

Sollentuna 87,5 Övertorneå 80,8 

Tjörn 87,5 Ovanåker 80,9 

Källa: SCB Allmänna val, valresultat (www.scb.se/ME0104). 


Internationella översikter 


Foto: ina agency

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013 

26 – Internationella 

översikter 


26.1 Världens befolkningstillväxt ............... 541 

World population growth in historical 

perspective 

26.2 Befolkningsförändringar – tillbakablick 

och prognos ................................ 543 

Population changes – historical review 

and forecast 

26.3 Folkmängd, folktäthet, areal m.m. 

i världsdelar och områden .......................... 544 

Population, population density, surface 

area, etc., continents and regions 

26.4 Världens största städer ....................... 545 

The world's largest cities 

26.5 Beräknad folkmängd i världsdelar 

och områden 1950–2050 ............................. 545 

Estimated population of continents and 

regions 

26.6 Areal, folkmängd och folktäthet i 

olika länder ................................................... 546 

Surface area, population and population 

density in different countries 

26.7 Befolkningen efter kön och ålder ....... 551 

Population, by sex and age 

26.8 Levande födda barn efter moderns 

ålder samt fruktsamhetstal ......................... 552 

Live birth rates specific for age of mother 

and total fertility rate 

26.9 Återstående medellivslängd vid 

födelsen år 2012 ........................................... 553 

Life expectancy at birth 

26.10 Landareal och odlad areal 2009 ........ 554 

Land area and arable area 

26.11 Skörd 2010, 1 000 ton ........................ 556 

Crop yields, 1 000 tonnes 

26.12 Vissa viktiga varor efter de 10 

största producentländerna.......................... 559 

Some important goods by 10 largest 

countries of production 

26.13 Produktion av elektrisk energi, 

GWh, 2009 ..................................................... 561 

Electricity production, GWh 

26.14 Förbrukning av elektrisk energi, 

kWh per invånare .......................................... 562 

Electricity use, kWh per inhabitant 

26.15 Kärnkraftsreaktorer i världen den 

31 december 2011......................................... 563 

Nuclear power reactors in the world 

26.16 Import och export av vissa varor, 

1 000 ton ........................................................ 564 

Imports and exports of some goods, 1 000 

tonnes 

26.17 De 35 största handelsflottorna 

den 1 januari 2011 ........................................ 566 

The 35 most important maritime countries 

and territories 

26.18 Arbetslösa, 1 000-tal ........................... 567 

Unemployment 

26.19 Konsumentprisindex (2005=100) ...... 568 


26.20 BNP per invånare i löpande 

priser, US dollar ............................................ 569 

GDP per inhabitant in current prices, 

US dollar 

26.21 BNP-utveckling i fasta priser, 

procent från föregående år .......................... 570 

GDP development in constant prices, 

percent from previous year 

26.22 Militärutgifter ....................................... 571 

Military expenditure 

26.23 Valutakurser, värdet av en USD 

uttryckt i resp. lands valutaenhet ............... 572 

Exchange rates 



26.1 

Världens befolkningstillväxt 

World population growth in historical perspective 

Världens snabba befolkningsökning är ett sent fenomen. FN har uppskattat att 

världens befolkning år 0 uppgick till 300 miljoner och att det under en lång 

period därefter inte skedde några större förändringar. 


År 1750 levde cirka 790 miljoner människor på 

jorden. Av dessa bodde 64 procent i Asien, 

21 procent i Europa och 13 procent i Afrika. 

150 år senare, år 1900, hade folkmängden ökat 

till drygt det dubbla – 1,7 miljarder. Den 

huvudsakliga ökningen hade skett i Europa där 

andelen av den totala folkmängden hade ökat 

till 25 procent. Under samma period ökade 

Nordamerikas och Latinamerikas befolkningsandelar 

från mindre än en halv respektive två 

procent till 5 procent vardera. Samtidigt hade 

Asiens andel minskat till 57 procent och Afrikas 

till 8 procent. Det var inte förrän efter år 1900 

som befolkningsökningen började accelerera, 

och folkmängden kom år 1950 att uppgå till 2,5 

miljarder. Det motsvarar en ökning på mer än 

50 procent på 50 år. 

En allt snabbare befolkningstillväxt tog sin 

början i mitten av 1900-talet och resulterade i en 

folkmängd om 6,1 miljarder år 2000 – nära nog 

2,5 gånger så många som år 1950. 

Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas 

världens befolkning år 2050 vara runt 9,3 miljarder. 

Det innebär en ökning med cirka 50 procent 

sedan år 2000. År 2050 kommer vidare 

55 procent av världens befolkning att finnas i 

Asien, 24 procent i Afrika och 8 procent i 

Europa. Här kan noteras att Europas andel av 

världsbefolkningen i mitten av 1900-talet uppgick 

till 22 procent. 

Nordamerikaner lever längst 

Medellivslängden har från mitten av 1900-talet 

till idag ökat från 48 till 68 år, och beräknas till 

år 2050 öka med ytterligare åtta år till 76 år. 

Nordamerika har under hela perioden den 

längsta medellivslängden, 69 år 1950/55 och 

83 år 2045/50. 

Återstående medellivslängd vid födelsen, år 

1950/ 

55 

1975/ 

80 

2005/ 

10 

2025/ 

30 

2045/ 

50 

Europa 65,6 71,2 75,4 79,1 81,7 

Afrika 38,2 48,5 55,2 62,4 68,2 

Asien 42,9 59,8 69,0 73,6 76,7 

Latinamerika 51,3 63,1 73,4 77,3 79,9 

och Karibien 

Nordamerika 68,7 73,3 78,2 80,9 83,2 

Oceanien 60,5 68,5 76,6 80,2 82,5 

Hela världen 47,7 60,7 67,9 72,4 75,6 

Den ökade medellivslängden kommer naturligtvis 

att påverka befolkningens åldersstruktur. 

De mer utvecklade länderna 1 

uppvisar nu en 

högre andel äldre (65– år) än de mindre utvecklade 

1 . Vidare antas andelen äldre öka i de 

utvecklade länderna från 16 procent år 2010 till 

26 procent 2050. Andelen barn och ungdomar 

(0–14 år) i dessa länder förväntas ligga oförändrat 

runt 16 procent. I de mindre utvecklade länderna 

räknar man med motsvarande förändringar, 

men i en helt annan omfattning. Där 

förväntas andelen äldre öka kraftigt, från 6 till 

15 procent. Vidare kalkylerar man med en kraftig 

minskning av andelen barn och ungdomar – 

från 30 procent 2010 till 21 procent 2050. 

Ser vi till olika världsdelar förväntas 7 procent 

av Afrikas befolkning vara 65 år eller äldre 

år 2050. För Europas del ser det annorlunda ut – 

där antas andelen äldre uppgå till 27 procent 

samma år. Det omvända gäller om vi betraktar 

andelen barn och ungdomar i befolkningen. I 

Afrika beräknas den andelen år 2050 uppgå till 

31 procent medan motsvarande andel i Europa 

är 16 procent. 

Över hälften bor i tätorter 

I mitten av 1900-talet bodde 30 procent av 

världens befolkning i tätorter. I dag bor lite 

drygt hälften av befolkningen i tätorter och år 

2050 beräknas närmare 70 procent tillhöra 

tätortsbefolkningen. Asien och Afrika beräknas 

få störst ökning av tätortsbefolkning. Denna 

koncentration tros kunna bidra till förbättrad 

utbildning och offentliga tjänster. 

Andel av världens befolkning som bor i 

tätorter, procent 

1950 1970 2011 2030 2050 

Europa 51,3 62,8 72,9 77,4 82,2 

Afrika 14,4 23,5 39,6 47,7 57,7 

Asien 17,5 23,7 45,0 55,5 64,4 

Latinamerika 

och Karibien 41,4 57,1 79,1 83,4 86,6 

Nordamerika 63,9 73,8 82,2 85,8 88,6 

Oceanien 62,4 71,2 70,7 71,4 73,0 

Hela världen 29,4 36,6 52,1 59,9 67,2 

1) Mer utvecklade länder: Hela Europa, Nordamerika, Australien, Nya 

Zeeland och Japan. Mindre utvecklade länder: Hela Afrika, Asien (exkl. 

Japan), Latinamerika, Karibien, Melanesien, Mikronesien och 

Polynesien. 

Källa: UN World population prospects / World urbanization 

prospects. (www.un.org). 



Världens befolkning fördelad efter världsdelar, absoluta tal och procent 

År 

Miljoner 

Europa Afrika Asien Latin 

amerika 

och 

Karibien 

Nordamerika 

Oceanien 

Totalt 

hela 

världen 

Procent 

Europa Afrika Asien Latinamerika 

och 

Karibien 

Nord- 

Ocea- Totalt 

ame- 

rika 

nien hela 

världen 

1950 547 230 1 403 167 172 13 2 532 21,6 9,1 55,4 6,6 6,8 0,5 100 

1960 604 287 1 708 220 204 16 3 038 19,9 9,4 56,2 7,2 6,7 0,5 100 

1970 656 368 2 135 286 231 20 3 696 17,7 10,0 57,8 7,7 6,3 0,5 100 

1980 693 483 2 638 362 254 23 4 453 15,6 10,8 59,2 8,1 5,7 0,5 100 

1990 720 635 3 199 443 281 27 5 306 13,6 12,0 60,3 8,3 5,3 0,5 100 

2000 727 811 3 719 521 313 31 6 123 11,9 13,2 60,7 8,5 5,1 0,5 100 

2010 738 1 022 4 164 590 345 37 6 896 10,7 14,8 60,4 8,6 5,0 0,5 100 

2020 744 1 278 4 566 652 374 42 7 657 9,7 16,7 59,6 8,5 4,9 0,5 100 

2030 741 1 562 4 868 702 402 47 8 321 8,9 18,8 58,5 8,4 4,8 0,6 100 

2040 732 1 870 5 061 735 425 51 8 874 8,2 21,1 57,0 8,3 4,8 0,6 100 

2050 719 2 192 5 142 751 447 55 9 306 7,7 23,6 55,3 8,1 4,8 0,6 100 

Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre, procent 

År Europa Afrika Asien Latinamerika 

och Karibien 

Nordamerika Oceanien Hela världen 

1950 8,2 3,3 4,1 3,5 8,2 7,4 5,2 

1960 8,9 3,1 3,8 3,6 9,0 7,4 5,1 

1970 10,5 3,1 3,8 4,0 9,7 7,1 5,3 

1980 12,4 3,1 4,5 4,5 11,1 8,0 6,0 

1990 12,7 3,1 5,0 4,9 12,4 9,1 6,2 

2000 14,8 3,3 5,8 5,8 12,4 9,9 6,9 

2010 16,2 3,5 6,7 6,9 13,2 10,7 7,6 

2020 18,9 3,9 8,8 8,9 16,4 12,9 9,4 

2030 22,4 4,5 11,6 12,1 20,2 15,4 11,7 

2040 25,0 5,3 15,3 15,5 21,3 17,2 14,3 

2050 26,9 6,6 17,9 19,1 21,6 18,4 16,2 

Urbaniseringsgraden per land år 2011 (procent). Uppgifter från UN (ESA) 

Källa: WHO UN World population prospects (www.un.org). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser 




26.2 

Världens befolkningstillväxt 

Befolkningsförändringar – tillbakablick och prognos 

Population changes – historical review and forecast 


År 2050 förväntas världens befolkning 

vara 3,5 gånger större än vad den var 

100 år tidigare, dvs. 1950. 

Andel av världens befolkning som bor i tätorter 

Under den redovisade perioden kommer 

andelen av världens befolkning som bor i 

tätorter att mer än fördubblas – från 30 till 

närmare 70 procent. 

Återstående medellivslängd vid födelsen 

Under perioden kommer medellivslängden 

för män att öka från 47 till 73 år och för 

kvinnor från 49 till 77 år. 

Källa: United Nations, Population Division 

(www.un.org). 



26.3 

Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i världsdelar och områden 

Population, population density, surface area, etc., continents and 

regions 

Världsdel 

och område 1 

Uppskattad folkmängd vid mitten av året 

i miljoner 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Levande 

födda 

Årligt genomsnitt 

2005–2010 per 1 000 av 

medelfolkmängden, promille 

Döda 

Årlig 

folkökning 

Areal Inv. 

1 000 km 2 per 

km 2 

2010 2010 

Europa 2 547 604 656 693 721 727 738 11 11 2 23 049 32 

Nordeuropa 78 82 87 90 92 94 99 12 10 6 1 810 55 

Västeuropa 141 152 166 170 175 183 189 10 9 3 1 108 171 

Sydeuropa 108 117 127 138 142 145 155 10 10 6 1 317 118 

Östeuropa 220 253 276 295 311 304 295 11 14 -2 18 814 16 

Afrika 230 287 368 483 635 811 1 022 36 12 23 30 312 34 

Nordafrika 53 68 87 113 146 176 210 24 6 17 8 525 25 

Västafrika 71 86 107 140 183 236 304 40 14 26 6 138 50 

Östafrika 65 82 108 144 193 252 324 38 12 25 6 361 51 

Centralafrika 26 32 41 53 72 96 127 43 16 27 6 613 19 

Sydafrika 16 20 26 33 42 51 58 23 15 10 2 675 22 

Nordamerika 172 204 231 255 281 313 345 14 8 9 21 776 16 

Latinamerika 167 220 286 362 443 521 590 19 6 12 20 546 29 

Centralamerika 38 52 70 92 113 136 156 22 5 14 2 480 63 

Karibien 17 21 25 30 34 38 42 19 7 7 234 178 

Sydamerika 112 148 192 241 296 347 393 18 6 11 17 832 22 

Asien 3 1 403 1 708 2 135 2 638 3 200 3 719 4 164 19 7 11 31 880 131 

Västasien 51 67 87 114 149 184 232 24 5 24 4 831 48 

Syd- och centralasien 

507 620 779 986 1 246 1 516 1 765 24 8 14 10 791 164 

Sydöstasien 173 219 285 359 445 524 593 19 7 12 4 495 132 

Östasien 672 802 984 1 179 1 359 1 495 1 574 12 7 5 11 763 134 

Oceanien 12,7 15,8 19,5 23,0 27,0 31,1 36,6 18 7 17 8 564 4 

Australien och 

Nya Zeeland 10,1 12,7 15,5 17,9 20,5 23,0 26,6 14 7 16 8 012 3 

Melanesien 2,2 2,6 3,3 4,3 5,5 7,0 8,7 30 8 22 541 16 

Mikronesien 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 21 5 6 3 179 

Polynesien 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 22 5 8 8 84 

Totalt 2 532 3 038 3 696 4 453 5 306 6 123 6 896 20 8 12 136 127 51 

1) De skilda områdena omfattar följande länder: 

Västeuropa: Belgien, Frankrike, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike. 

Sydeuropa: Albanien, Andorra, Bosnien-Hercegovina, Gibraltar, Grekland, Italien, Jugoslavien (fr.o.m. 2003: Serbien och Montenegro), 

Kroatien, Makedonien, Malta, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Vatikanstaten. 

Östeuropa: Bulgarien, Moldova, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vitryssland. 

Nordeuropa: Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Guernsey, Irland, Island, Jersey, Lettland, Litauen, Man, Norge, Storbritannien och 

Nordirland, Sverige. 

Västafrika: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, 

Nigeria, Saint Helena, Senegal, Sierra Leone, Togo. 

Östafrika: Burundi, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Komorerna, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Mayotte, Moçambique, Réunion, 

Rwanda, Seychellerna, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe. 

Nordafrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan, Tunisien, Västra Sahara. 

Centralafrika: Angola, Centralafrikanska republiken, Dem. Rep. Kongo, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Rep. Kongo, Sao Tomé och 

Principe, Tchad. 

Sydafrika: Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland, Sydafrika. 

Nordamerika: Bermuda, Grönland, Kanada, Saint Pierre o. Miquelon, USA . 

Centralamerika: Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama. 

Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Falklandsöarna, Fr. Guyana, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, 

Uruguay, Venezuela. 

Karibiska öarna: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamaöarna, Barbados, Caymanöarna, Dominica, Dominikanska rep., Grenada, 

Guadeloupe, Haiti, Jamaica, Jungfruöarna (Br.), Jungfruöarna (USA), Kuba, Martinique, Montserrat, Nederl. Antillerna, Puerto Rico, Saint 

Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Turks- o. Caicosöarna. 

Östasien: Hongkong, Japan, Kina, Macao, Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea. 

Södra Centralasien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, 

Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan. 

Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand, Vietnam, Östra Timor. 

Västasien: Armenien, Azerbaijan, Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, 

Ockuperade Palestinska territorierna, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Yemen. 

Australien och Nya Zeeland: Australien, Norfolkön, Nya Zeeland. 

Melanesien: Fiji, Nya Caledonien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu. 

Mikronesien: Mikronesiska federationen, Guam, Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Nordmarianerna, Palau. 

Polynesien: Amerikanska Samoa, Cooköarna, Franska Polynesien, Niue, Pitcairn, Samoa, Tokelau, Tonga, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna. 

2) Inkl. Ryssland, exkl. Turkiet. 3) Exkl. Ryssland, inkl. Turkiet. 

Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org. 



26.4 

Världens största städer 

The world's largest cities 


Nr Folkmängd med förstäder, land År Nr Folkmängd med förstäder, land År 

1 Tokyo, Japan 36 932 800 2010 31 London, Storbritannien 8 615 000 2009 

2 Söul, Sydkorea 24 746 300 2008 32 Tiajin (Tientsin), Kina 8 535 300 2010 

3 Delhi, Indien 21 935 100 2010 33 Bogotá, Colombia 7 363 800 2010 

4 Mexico City, Mexico 20 116 800 2010 34 Dongguan, Kina 7 159 500 2010 

5 Shanghai, Kina 19 554 100 2010 35 Lahore, Pakistan 7 132 000 2010 

6 Bombay, Indien 19 422 000 2010 36 Hongkong, Hongkong 7 067 800 2010 

7 New York, USA 18 897 100 2010 37 Bangkok 1 , Thailand 6 876 000 2010 

8 Peking (Beijing), Kina 14 999 600 2010 38 Taipei, Taiwan 6 698 300 2008 

9 Dhaka, Bangladesh 14 929 600 2010 39 Chengdu, Kina 6 397 300 2010 

10 Calcutta, Indien 14 283 100 2010 40 Dallas, USA 6 371 800 2010 

11 Moskva, Ryssland 13 500 000 2006 41 Rio de Janeiro 1 , Brasilien 6 320 400 2010 

12 Teheran, Iran 13 422 400 2006 42 Madrid, Spanien 6 271 600 2008 

13 Buenos Aires, Argentina 13 369 900 2010 43 Foshan, Kina 6 207 800 2010 

14 Jakarta, Indonesien 13 215 000 2005 44 Santiago de Chile 1 , Chile 6 100 100 2011 

15 Karachi, Pakistan 13 125 000 2010 45 Ho Chi Minh 1 , Vietnam 5 968 400 2009 

16 Los Angeles, USA 12 828 800 2010 46 Philadelphia, USA 5 965 300 2010 

17 Istanbul 1 , Turkiet 12 611 900 2010 47 Houston, USA 5 946 800 2010 

18 Kairo, Egypten 11 893 000 2007 48 Bagdad, Irak 5 890 700 2010 

19 Manila, Filippinerna 11 653 800 2010 49 Nanjing, Kina 5 665 000 2010 

20 Osaka, Japan 11 429 900 2010 50 Toronto, Kanada 5 583 100 2011 

21 São Paulo, Brasilien 11 253 500 2010 51 Washington D.C, USA 5 582 200 2010 

22 Lagos, Nigeria 10 788 300 2010 52 Miami, USA 5 564 600 2010 

23 Paris, Frankrike 10 516 400 2010 53 Harbin, Kina 5 496 400 2010 

24 Kanton (Guangzhou), Kina 10 485 600 2010 54 Shenyang, Kina 5 468 800 2010 

25 Shenzhen, Kina 10 222 500 2010 55 Barcelona, Spanien 5 416 400 2008 

26 Chongqing, Kina 9 732 300 2010 56 Bangalore 1 , Indien 5 310 000 2009 

27 Chicago, USA 9 461 100 2010 57 Atlanta, USA 5 268 900 2010 

28 Wuhan, Kina 8 904 000 2010 58 Riyadh, Saudiarabien 5 227 100 2010 

29 Lima, Peru 8 769 000 2009 59 Hangzhou, Kina 5 189 300 2010 

30 Kinshasa 1 , Kongo-Kinshasa 8 754 000 2009 60 Singapore 1 , Singapore 5 183 700 2011 

1) Utan förstäder. Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: World Urbanization Prospects; The Statesman’s Year-Book; 

Der Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; De nationella statistiska instituten. 

26.5 

Världsdel, område 1 

Beräknad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 

Estimated population of continents and regions 

Uppskattad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 i miljoner 

1950 1970 1990 2010 2030 2050 

Europa 2 547 656 720 738 741 719 

Nordeuropa 78 87 92 99 109 114 

Sydeuropa 108 127 142 155 159 155 

Västeuropa 141 166 175 189 194 193 

Östeuropa 220 276 311 295 280 257 

Afrika 230 368 365 1 022 1 562 2 192 

Centralafrika 26 41 72 127 200 278 

Nordafrika 53 87 146 209 275 322 

Sydafrika 16 25 42 58 64 67 

Västafrika 70 107 183 304 496 744 

Östafrika 65 108 193 324 527 780 

Nordamerika 172 231 281 345 402 447 

Latinamerika och Karibien 167 286 443 590 702 751 

Centralamerika 38 70 113 156 194 216 

Karibien 17 25 34 42 46 47 

Sydamerika 112 191 296 393 461 488 

Asien 3 1 403 2 135 3 199 4 164 4 868 5 142 

Syd- och Centralasien 507 779 1 246 1 765 2 216 2 476 

Sydöstasien 173 285 445 593 706 759 

Västasien 51 87 149 232 320 395 

Östasien 672 984 1 359 1 574 1 625 1 512 

Oceanien 13 20 27 37 47 55 

Australien och Nya Zeeland 10 16 20 27 33 37 

Melanesien 2 3 6 9 13 17 

Mikronesien 0 0 0 1 1 1 

Polynesien 0 0 1 1 1 1 

Totalt världen World total 2 532 3 696 5 306 6 896 8 321 9 306 

1–3) Se not 1–3, tab. 26.3. Källa: UN, World Population Prospects. 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder 

Surface area, population and population density in different countries 

Land Areal, km 2 Befolkning 

Medelfolkmängd 1 

1 000-tal 

Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2010 2010 2010 2011 

Europa 

Suveräna stater 

Sverige 450 295 9 378 21 85 

Danmark 3 43 094 5 545 129 87 

Finland 338 441 5 335 16 84 

Island 103 000 318 3 94 

Norge 323 782 4 889 15 79 

Albanien 28 748 3 194 111 53 

Andorra 468 85 181 87 

Belgien 30 528 10 879 356 97 

Bosnien och Hercegovina 51 209 3 844 75 48 

Bulgarien 110 879 7 534 68 73 

Estland 45 227 1 340 30 69 

Frankrike 4 551 500 62 968 114 86 

Grekland 131 957 11 283 86 61 

Irland 70 273 4 474 64 62 

Italien 301 336 60 483 201 68 

Kroatien 56 594 4 426 78 58 

Lettland 64 559 2 239 35 68 

Liechtenstein 160 36 225 14 

Litauen 65 300 3 287 50 67 

Luxemburg 2 586 507 196 85 

Makedonien 25 713 2 053 80 59 

Malta 316 416 1 316 95 

Moldavien 33 846 3 562 105 48 

Monaco 1,5 31 20 667 100 

Montenegro 13 812 633 46 63 

Nederländerna 37 354 16 615 445 83 

Polen 312 679 38 184 122 61 

Portugal 92 207 10 637 115 61 

Rumänien 238 391 21 438 90 53 

Ryssland 17 098 242 142 938 8 74 

San Marino 61 33 544 94 

Schweiz 41 285 7 826 190 74 

Serbien 88 361 7 428 84 56 

Slovakien 49 037 5 430 111 55 

Slovenien 20 273 2 049 101 50 

Spanien 505 992 46 071 91 77 

Storbritannien 5 242 900 62 222 256 80 

Tjeckien 78 865 10 520 133 73 

Tyskland 357 114 81 776 229 74 

Ukraina 603 500 45 963 76 69 

Ungern 93 027 10 000 107 69 

Vatikanstaten 0,4 1 2 500 100 

Vitryssland 207 600 9 491 46 75 

Österrike 83 871 8 390 100 68 

Icke suveräna områden 

Danmark: 

Färöarna 1 393 49 35 41 

Norge: 

Svalbard och Jan Mayen 62 422 2 0,03 . . 

Storbritannien: 

Gibraltar 6 29 4 881 100 

Kanalöarna 6 194 152 784 31 

Isle of Man 572 82 143 51 

Afrika 


Algeriet 2 381 741 35 978 15 73 

Angola 1 246 700 15 636 13 59 

Benin 114 763 8 779 76 45 

Botswana 582 000 1 823 3 62 

Burkina Faso 272 967 15 731 58 27 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.) 



1 000-tal 


Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2010 2010 2010 2011 

Burundi 27 834 7 566 272 11 

Centralafrikanska republiken 622 984 4 123 7 39 

Comorerna 2 235 778 348 28 

Djibouti 23 200 790 34 77 

Egypten 1 002 000 78 728 79 43 

Ekvatorialguinea 28 051 1 015 36 39 

Elfenbenskusten 322 463 21 395 66 51 

Eritrea 117 600 4 354 37 21 

Etiopien 1 104 300 79 221 72 17 

Gabon 267 668 1 313 5 86 

Gambia 11 295 1 510 134 57 

Ghana 238 533 23 417 98 52 

Guinea 245 857 10 537 43 35 

Guinea-Bissau 36 125 1 521 42 44 

Kamerun 475 650 19 406 41 52 

Kap Verde 4 033 518 128 63 

Kenya 581 313 40 400 69 24 

Kongo-Brazzaville 342 000 3 752 11 64 

Kongo-Kinshasa 7 2 344 858 68 076 29 34 

Lesotho 30 355 1 892 62 28 

Liberia 111 369 3 477 31 48 

Libyen 1 759 540 5 799 3 78 

Madagaskar 587 041 18 865 32 33 

Malawi 118 484 13 630 115 16 

Mali 1 240 192 12 706 10 35 

Marocko 446 550 31 851 71 57 

Mauretanien 1 030 700 3 162 3 41 

Mauritius 1 969 1 281 651 42 

Moçambique 801 590 21 854 27 31 

Namibia 824 268 2 143 3 38 

Niger 1 267 000 15 204 12 18 

Nigeria 923 768 140 432 152 50 

Rwanda 26 338 10 413 395 19 

São Tomé och Príncipe 964 164 170 63 

Senegal 196 712 12 509 64 43 

Seychellerna 452 87 192 54 

Sierra Leone 72 300 5 747 79 39 

Somalia 637 657 7 954 12 38 

Sudan 2 505 813 39 154 16 33 

Swaziland 17 364 1 146 66 21 

Sydafrika 1 221 037 49 991 41 62 

Tanzania 945 087 41 900 44 27 

Tchad 1 284 000 9 810 8 22 

Togo 56 785 5 731 101 38 

Tunisien 163 610 10 549 64 66 

Uganda 241 550 30 661 127 16 

Zambia 752 612 12 897 17 39 

Zimbabwe 390 757 12 260 31 39 


Frankrike: 

Mayotte 373 186 499 50 

Réunion 2 513 817 325 94 


Brittiska Indiska Oceanöarna 8 78 . . . . . . 

Saint Helena 308 5 17 39 

Västsahara 9 266 000 416 2 82 

Nord- och Mellanamerika 


Antigua och Barbuda 442 86 195 30 

Bahamas 13 943 347 25 84 

Barbados 430 276 643 44 

Belize 22 966 333 14 45 

Costa Rica 51 100 4 562 89 65 



26.6 




1 000-tal 

Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2010 2010 2010 2011 

Dominica 751 72 96 67 

Dominikanska republiken 48 671 9 884 203 70 

El Salvador 21 041 6 183 294 65 

Grenada 344 109 317 39 

Guatemala 108 889 14 362 132 50 

Haiti 27 750 10 085 363 53 

Honduras 112 492 8 046 72 52 

Jamaica 10 991 2 702 246 52 

Kanada 9 984 670 34 109 3 81 

Kuba 109 886 11 242 102 75 

Mexiko 1 964 375 107 551 55 78 

Nicaragua 130 373 5 816 45 58 

Panama 75 417 3 504 46 75 

Saint Kitts och Nevis 261 39 149 32 

Saint Lucia 539 174 322 18 

Saint Vincent och Grenadinerna 389 99 254 49 

Trinidad och Tobago 5 130 1 318 257 14 

USA 9 629 091 309 051 32 82 


Danmark: 

Grönland 2 166 086 16 57 0,03 85 

Frankrike: 

Guadeloupe 1 705 404 237 98 

Martinique 1 128 400 354 89 

Saint-Pierre och Miquelon 242 6 25 91 

Nederländerna: 

Aruba 180 108 598 47 

Nederländska Antillerna 800 198 247 93 


Anguilla 91 16 176 100 

Bermuda 53 65 1 218 100 

Brittiska Jungfruöarna 151 22 146 41 

Caymanöarna 264 55 208 100 

Montserrat 102 5 49 14 

Turks- och Caicosöarna 948 40 43 94 

USA 

Amerikanska Jungfruöarna 347 110 317 95 

Puerto Rico 8 870 3 979 449 99 

Sydamerika 


Argentina 2 780 400 40 519 15 93 

Bolivia 1 098 581 10 426 9 67 

Brasilien 8 514 877 193 253 23 85 

Chile 756 102 17 094 23 89 

Colombia 1 141 748 45 508 40 75 

Ecuador 256 369 14 205 55 67 

Guyana 214 969 778 4 28 

Paraguay 406 752 6 451 16 62 

Peru 1 285 216 29 462 23 77 

Surinam 163 820 517 3 70 

Uruguay 176 215 3 357 19 93 

Venezuela 912 050 28 834 32 94 


Frankrike: 

Franska Guyana 83 534 232 3 76 


Falklandsöarna 12 173 3 0,2 74 

Asien 


Afghanistan 652 864 24 486 38 24 

Arabemiraten, Förenade 83 600 4 765 57 84 

Armenien 29 743 3 256 109 64 

Azerbajdzjan 86 600 9 047 104 54 

Bahrain 758 1 178 1 554 89 



26.6 




1 000-tal 


Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2010 2010 2010 2011 

Bangladesh 143 998 146 600 1 018 28 

Bhutan 38 394 696 18 36 

Brunei 5 765 406 70 76 

Cypern 9 251 804 87 70 

Filippinerna 300 000 94 013 313 49 

Georgien 69 700 4 411 63 53 

Indien 10 3 287 263 1 182 105 360 31 

Indonesien 1 910 931 234 432 123 51 

Irak 435 244 32 105 74 66 

Iran 1 628 750 74 340 46 69 

Israel 22 072 7 625 345 92 

Japan 377 930 127 450 337 91 

Jordanien 11 89 342 6 113 68 83 

Kambodja 181 035 14 303 79 20 

Kazakstan 2 724 900 15 900 6 54 

Kina 9 596 961 1 334 740 139 51 

Kirgizistan 199 951 5 193 26 35 

Kuwait 17 818 2 583 145 98 

Laos 236 800 6 310 27 34 

Libanon 11 10 452 3 759 360 87 

Malaysia 330 803 28 250 85 73 

Maldiverna 300 320 1 066 41 

Mongoliet 1 564 100 2 670 2 69 

Myanmar 676 578 58 377 86 33 

Nepal 147 181 27 504 187 17 

Demokr. folkrep. Korea 120 538 24 052 200 60 

Oman 309 500 3 174 10 73 

Pakistan 12 796 095 165 150 207 36 

Qatar 11 607 1 714 148 99 

Saudiarabien 2 149 690 24 807 12 82 

Singapore 712 5 077 7 130 100 

Sri Lanka 65 610 20 653 315 15 

Republiken Korea 99 897 48 875 489 83 

Syrien 13 185 180 20 125 109 56 

Tadzjikistan 143 100 7 295 51 27 

Taiwan 36 188 22 603 625 . . 

Thailand 513 120 67 312 131 34 

Turkiet 783 562 72 698 93 72 

Turkmenistan 488 100 5 124 10 49 

Uzbekistan 447 400 26 209 59 36 

Vietnam 349 340 86 928 249 31 

Östtimor 14 919 1 115 75 28 


Kina: 

Hongkong 1 104 7 068 6 402 100 

Macao 30 545 18 153 100 

De palestinska områdena 14 

Västbanken och Gazaremsan 6 020 4 048 672 74 

Oceanien 


Australien 7 692 024 22 342 3 89 

Fiji 18 272 882 48 52 

Kiribati 726 93 128 44 

Marshallöarna 181 54 300 72 

Mikronesien 702 108 154 23 

Nauru 21 12 571 100 

Nya Zeeland 270 467 4 368 16 86 

Palau 459 21 46 84 

Papua Nya Guinea 462 840 5 935 13 12 

Samoa 2 842 184 65 20 

Salomonöarna 28 896 542 19 20 

Tonga 747 103 138 23 

Tuvalu 26 11 423 51 

Vanuatu 12 189 221 18 25 



26.6 




1 000-tal 

Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2010 2010 2010 2011 


Australien: 

Julön 135 3,0 22 . . 

Cocosöarna 14 0,6 43 . . 

Norfolkön 36 2 56 . . 

Frankrike: 

Franska Polynesien 4 000 264 66 51 

Nya Kaledonien 18 575 246 13 62 

Wallis och Futuna 142 15 106 0 

Nya Zeeland: 

Cooköarna 236 23 98 74 

Niue 260 1 6 38 

Tokelau 12 1 83 0 


Pitcairn 5 0,07 14 . . 

Förenta Staterna: 

Amerikanska Samoa 199 67 337 93 

Guam 549 181 329 93 

Nordmarianerna 457 48 106 91 

Förenta Staternas mindre öar i Oceanien 15 16 . . . . . . 

1) Uppgifterna är FN:s uppskattningar, som kan avvika från de nationella uppgifterna. 

2) Andelarna bygger på nationella uppgifter som FN meddelat och som inte är jämförbara sinsemellan. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

4) Exkl. transoceana områden. 

5) Exkl. Kanalöarna och Isle of Man. 

6) Inkl. Guernsey och Jersey. 

7) F.d. Zaire, officiella namnet Demokratiska republiken Kongo fr.o.m. maj 1997. 

8) Inkl.Chagosöarna. 

9) Ockuperat av Marocko. 

10) Inkl. de delar av Jammu och Kashmir som finns på indiska sidan och vilkas ställning ännu inte avgjorts (100 569km2, 8 435 000 

personer år 1994). 

11) Exkl. flyktingar från Palestina. 

12) Exkl. Jammu och Kashmir vilkas ställning ännu inte avgjorts. 

13) Inkl. flyktingar från Palestina. 

14) Erövrat av Israel 1967-06-05; progressiv självstyrelse. 

15) Inkl. Johstonön, Midwayöarna och Wakeön. 

16) Därav glaciärfritt område 341 700 km 2 , motsvarande folktäthet 0,2. 

Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org. 



26.7 

Befolkningen efter kön och ålder 

Population, by sex and age 


Land Datum Befolkning, 1 000-tal Antal invånare inom följande 

åldersklasser, % 

Totalt Män Kvinnor 0–14 15–64 65– 

Kvinnor 

per 1 000 

män 

Europa 

Sverige 2011-01-01 9 416 4 690 4 725 16,6 64,9 18,5 1 007 

Danmark 2011-01-01 5 561 2 757 2 804 17,9 65,3 16,8 1 017 

Finland 2011-01-01 5 375 2 638 2 737 16,5 66,0 17,5 1 037 

Island 2011-01-01 318 160 158 20,9 66,8 12,3 990 

Norge 2011-01-01 4 920 2 461 2 459 18,7 66,2 15,1 999 

Belgien 2011-01-01 10 951 5 370 5 581 17,0 65,9 17,2 1 039 

Bulgarien 2011-01-01 7 505 3 630 3 875 13,8 68,5 17,7 1 068 

Estland 2011-01-01 1 340 618 722 15,3 67,6 17,0 1 169 

Frankrike 2011-01-01 63 128 30 579 32 548 18,4 64,7 16,9 1 064 

Grekland 2011-01-01 11 310 5 600 5 710 14,4 66,4 19,3 1 020 

Irland 2011-01-01 4 481 2 220 2 261 21,8 66,6 11,6 1 018 

Italien 2011-01-01 60 626 29 413 31 213 14,0 65,7 20,3 1 061 

Kroatien 2011-01-01 4 412 2 130 2 282 15,2 67,7 17,2 1 072 

Lettland 2011-01-01 2 230 1 029 1 200 13,7 68,9 17,4 1 166 

Litauen 2011-01-01 3 245 1 507 1 737 15,0 68,5 16,5 1 153 

Luxemburg 2011-01-01 512 255 257 17,6 68,5 13,9 1 010 

Nederländerna 2011-01-01 16 656 8 243 8 412 17,5 67,0 15,6 1 020 

Polen 2011-01-01 38 200 18 444 19 756 15,1 71,4 13,6 1 071 

Portugal 2011-01-01 10 637 5 147 5 490 15,1 66,7 18,2 1 067 

Rumänien 2011-01-01 21 414 10 424 10 990 15,1 70,0 14,9 1 054 

Ryssland 2010-01-01 141 915 65 639 76 275 15,1 72,0 12,9 1 162 

Schweiz 2011-01-01 7 870 3 877 3 993 15,1 68,0 16,9 1 030 

Slovakien 2011-01-01 5 435 2 642 2 793 15,3 72,3 12,4 1 057 

Slovenien 2011-01-01 2 050 1 015 1 036 14,2 69,3 16,5 1 021 

Spanien 2011-01-01 46 153 22 725 23 428 15,1 67,8 17,1 1 031 

Storbritannien 2011-01-01 62 499 30 773 31 726 17,5 65,9 16,7 1 031 

Tjeckien 2011-01-01 10 533 5 169 5 364 14,4 70,1 15,5 1 038 

Tyskland 2011-01-01 81 752 40 112 41 639 13,4 66,0 20,6 1 038 

Ukraina 2011-01-01 45 598 21 033 24 566 14,2 70,5 15,3 1 168 

Ungern 2011-01-01 9 986 4 744 5 242 14,6 68,7 16,7 1 105 

Vitryssland 2009-01-01 9 672 4 512 5 160 14,6 71,2 14,1 1 144 

Österrike 2011-01-01 8 404 4 095 4 309 14,7 67,7 17,6 1 052 

Asien 

Filippinerna 2008-07-01 90 457 45 483 44 974 33,9 61,9 4,2 989 

Indien 2001-03-01 1 028 610 532 157 496 454 35,4 59,8 4,8 933 

Indonesien 2010-05-01 237 641 119 631 118 010 28,9 66,1 5,0 986 

Iran 2006-10-28 70 496 35 866 34 629 25,1 69,7 5,2 966 

Israel 2009-07-01 7 486 3 701 3 784 27,9 62,3 9,8 1 022 

Japan 2010-07-01 127 450 62 059 65 392 13,3 63,7 23,0 1 054 

Kina 2000-11-01 1 242 612 640 276 602 336 22,9 70,0 7,1 941 

Malaysia 2010-06-30 28 250 14 380 13 871 27,2 68,1 4,7 965 

Pakistan 2007-07-01 149 860 76 858 73 003 41,6 55,1 3,3 950 

Sydkorea 2010-07-01 48 875 24 540 24 334 16,2 72,9 11,0 992 

Thailand 2010-07-01 67 312 33 067 34 245 20,5 71,5 8,0 1 036 

Turkiet 2011-01-01 73 723 37 043 36 680 25,6 67,2 7,2 990 

Afrika 

Algeriet 2008-04-16 34 080 17 233 16 847 28,1 66,6 5,3 978 

Egypten 2010-07-01 78 728 40 250 38 478 31,7 64,5 3,7 956 

Marocko 2007-07-01 30 841 15 246 15 595 29,2 65,1 5,7 1 023 

Nigeria 2006-03-21 140 432 71 345 69 086 41,8 54,9 3,2 968 

Sydafrika 2009-07-01 49 321 23 869 25 452 31,4 63,7 4,9 1 066 


Kanada 2010-07-01 34 109 16 917 17 191 16,5 69,4 14,1 1 016 

Kuba 2010-07-01 11 242 5 630 5 612 17,4 70,0 12,6 997 

Mexiko 2010-06-12 112 337 54 855 57 481 29,3 64,4 6,3 1 048 

USA 2009-07-01 307 007 151 449 155 557 20,2 67,0 12,9 1 027 

Sydamerika 

Argentina 2010-07-01 40 519 19 847 20 672 25,1 64,6 10,4 1 042 

Brasilien 2010-08-01 190 756 93 407 97 349 24,1 68,5 7,4 1 042 

Chile 2010-07-01 17 094 8 461 8 633 22,3 68,7 9,0 1 020 

Colombia 2010-07-01 45 508 22 466 23 042 28,6 64,7 6,7 1 026 

Peru 2010-07-01 29 462 14 769 14 693 29,9 64,2 5,9 995 

Oceanien 

Australien 2010-07-01 22 342 11 124 11 218 18,9 67,6 13,5 1 008 

Nya Zeeland 2010-07-01 4 368 2 145 2 223 20,5 66,5 13,0 1 037 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 



26.8 

Levande födda barn efter moderns ålder samt fruktsamhetstal 

Live birth rates specific for age of mother and total fertility rate 

Land År Levande födda per 1 000 kvinnor i följande åldersgrupper Fruktsamhetstal 

–19 1 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 2 Summerad 

År 

Europa 

Sverige 2010 5,9 50,7 118,3 137,8 69,2 13,3 0,8 1,98 2010 

Danmark 3 2010 5,0 42,6 122,4 133,8 58,9 9,6 0,5 1,87 2010 

Finland 2010 8,4 57,1 116,8 120,3 58,6 11,6 0,6 1,87 2010 

Island 2010 13,0 71,8 137,5 128,5 73,8 14,2 0,2 2,20 2010 

Norge 2010 8,4 59,0 124,0 128,0 57,7 10,8 0,6 1,95 2010 

Belgien 2009 10,3 57,7 130,4 115,3 45,3 8,2 0,4 1,84 2009 

Bulgarien 2010 41,3 73,1 86,8 65,2 26,1 4,1 0,2 1,49 2010 

Estland 2010 17,1 61,2 103,2 88,8 46,1 10,5 0,2 1,63 2010 

Frankrike 2010 9,9 60,3 134,1 127,8 57,7 12,2 0,7 2,01 2010 

Grekland 2010 11,2 45,7 84,8 98,0 50,1 10,6 1,5 1,51 2010 

Irland 2010 15,1 57,5 89,4 133,0 97,8 21,5 1,0 2,07 2010 

Italien 2010 6,6 34,1 73,1 94,5 60,3 13,8 0,8 1,41 2010 

Kroatien 2010 11,9 55,0 98,8 84,9 35,8 6,0 0,2 1,46 2010 

Lettland 2010 16,6 50,9 73,7 58,6 28,8 7,0 0,3 1,17 2010 

Litauen 2010 14,5 55,6 114,0 87,1 32,7 5,9 0,3 1,55 2010 

Luxemburg 2010 7,5 41,9 91,5 114,9 55,9 13,4 0,7 1,63 2010 

Nederländerna 2010 5,1 37,3 111,9 135,1 58,6 9,1 0,3 1,79 2010 

Polen 2010 15,2 56,1 94,4 75,1 31,3 6,1 0,2 1,38 2010 

Portugal 2010 14,5 44,4 74,7 85,6 44,2 9,1 0,4 1,36 2010 

Rumänien 2010 36,3 63,0 79,8 59,3 23,3 4,6 0,2 1,33 2010 

Ryssland 2009 30,2 90,3 93,7 63,8 27,8 5,2 0,2 1,54 2009 

Schweiz 2010 3,9 33,6 83,1 111,1 60,7 11,3 0,5 1,52 2010 

Serbien 2010 20,0 64,9 91,4 69,8 29,6 5,1 0,4 1,40 2010 

Slovakien 2010 22,9 53,5 87,3 79,6 32,6 5,7 0,3 1,40 2010 

Slovenien 2010 4,9 42,4 111,9 108,5 42,4 6,0 0,4 1,57 2010 

Spanien 2010 10,7 34,3 62,0 95,9 62,4 12,5 0,9 1,38 2010 

Storbritannien 2010 23,9 72,5 107,0 117,1 61,3 12,3 0,8 1,98 2010 

Tjeckien 2010 11,5 45,7 99,7 99,0 38,4 5,9 0,3 1,49 2010 

Tyskland 2010 8,9 38,9 81,1 93,1 46,8 8,4 0,4 1,39 2010 

Ukraina 2010 28,6 90,0 87,9 55,1 22,3 4,2 0,2 1,43 2010 

Ungern 2010 17,9 40,1 73,9 77,0 35,4 6,7 0,3 1,25 2010 

Vitryssland 2008 22,1 91,9 93,2 56,0 20,7 3,2 0,1 1,42 2008 

Österrike 2010 10,2 48,2 88,6 89,3 42,4 8,0 0,4 1,44 2010 

Asien 

Indien . . . . . . . . . . . . . . . . 2,60 2008 

Israel 2009 13,4 107,7 170,4 173,3 99,5 25,6 2,2 2,96 2009 

Japan 2009 4,9 34,3 83,5 90,9 43,9 7,2 0,2 1,37 2009 

Malaysia 2008 13,9 69,7 144,4 131,9 74,5 22,6 2,2 2,26 2009 

Pakistan 2005 20,3 157,6 225,5 179,9 106,6 50,1 18,1 3,70 2007 

Sydkorea 2009 1,8 16,7 83,3 103,9 28,7 3,6 0,2 1,15 2009 

Turkiet 2010 32,0 111,0 124,0 87,1 42,3 10,7 1,8 2,04 2010 

Afrika 

Tunisien 2007 6,0 52,6 117,4 126,2 79,8 22,8 2,0 2,04 2007 


Kanada 2008 14,2 53,1 102,2 107,5 50,1 8,4 0,4 1,68 2008 

Kuba 2009 50,5 107,8 95,1 56,5 25,4 4,4 0,2 1,70 2009 

USA 2008 41,5 103 115,1 99,3 46,9 9,8 0,6 2,09 2008 

Sydamerika 

Argentina 2009 67,7 112,6 113,2 99 62,3 17,9 1,3 2,38 2009 

Chile 2008 54,9 83,6 93,5 84,5 48,9 13,3 0,7 1,92 2008 

Uruguay 2007 58,8 92,2 92,2 86,5 48,3 12,5 0,9 2,01 2008 

Oceanien 

Australien 2009 16,5 53,8 102,5 124 68,8 14,2 0,7 1,90 2009 

Nya Zeeland 2009 29,4 77,0 107,7 123,7 70,0 14,5 0,6 2,12 2009 

1) Barn födda av moder under 20 år per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år. 

2) Barn födda av moder i åldern 45 och över per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 



26.9 

Återstående medellivslängd vid födelsen år 2012 

Life expectancy at birth 


Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor 

Hela världen 65,6 69,7 Kenya 61,6 64,6 Bermuda 77,6 84,1 

Europa Komorerna 60,5 65,0 Brittiska Jungfru- 

Sverige 78,9 83,6 Kongo (Kongo- öarna 76,7 79,2 

Danmark 76,4 81,3 Brazzaville) 54,0 56,6 Caymanöarna 78,1 83,5 

Finland 75,9 83,0 Kongo (Kongo- Grönland 68,6 74,0 

Island 78,8 83,3 Kinshasa) 54,3 57,2 Montserrat 75,2 71,6 

Norge 77,7 83,1 Lesotho 51,8 52,0 Puerto Rico 75,5 82,8 

Albanien 75,0 80,5 Liberia 55,8 59,0 Saint Pierre och 

Andorra 80,4 84,7 Libyen 75,5 80,3 Miquelon 77,7 82,4 

Belgien 76,5 83,0 Madagaskar 62,0 66,1 Turks- och Caicos- 

Bosnien och Malawi 51,5 53,1 öarna 76,5 82,1 

Hercegovina 75,4 82,8 Mali 51,4 54,7 Sydamerika 

Bulgarien 70,2 77,7 Marocko 73,0 79,3 Argentina 73,9 80,5 

Estland 68,3 79,2 Mauretanien 59,3 63,8 Bolivia 65,2 70,8 

Frankrike 78,4 84,7 Mauritius 71,3 78,4 Brasilien 69,2 76,5 

Grekland 77,5 82,8 Moçambique 51,3 52,8 Chile 75,1 81,3 

Irland 78,1 82,7 Namibia 52,5 51,9 Colombia 71,6 78,2 

Italien 79,2 84,6 Niger 52,5 55,1 Ecuador 73,0 79,0 

Kroatien 72,4 79,8 Nigeria 49,0 55,3 Guyana 63,6 71,4 

Lettland 67,8 78,3 Rwanda 57,0 60,0 Paraguay 73,8 79,1 

Liechtenstein 79,4 84,2 São Tomé och Peru 70,8 74,8 

Litauen 70,7 80,7 Príncipe 62,3 64,7 Surinam 68,8 73,6 

Luxemburg 76,5 83,2 Senegal 58,2 62,2 Uruguay 73,3 79,7 

Makedonien 72,8 78,1 Seychellerna 69,1 78,5 Venezuela 71,0 77,3 

Malta 77,6 82,3 Sierra Leone 54,1 59,1 Asien 

Moldavien 65,6 73,6 Somalia 48,9 52,8 Afghanistan 48,5 51,1 

Monaco 85,7 93,8 Sudan 60,6 64,7 Armenien 69,9 77,6 

Nederländerna 78,8 83,1 Swaziland 49,8 49,1 Azerbajdzjan 68,4 74,7 

Polen 72,3 80,4 Sydafrika 50,3 48,5 Bahrain 76,2 80,5 

Portugal 75,5 82,2 Tanzania 51,6 54,7 Bangladesh 68,2 72,0 

Rumänien 70,8 77,9 Tchad 47,6 49,8 Bhutan 67,0 68,8 

Ryssland 60,1 73,2 Togo 60,6 65,8 Brunei 74,1 78,8 

San Marino 80,6 85,8 Tunisien 73,2 77,4 Cypern 75,2 80,9 

Schweiz 78,3 84,2 Uganda 52,4 54,5 Filippinerna 69,0 75,0 

Serbien 71,7 77,6 Zambia 51,4 53,8 Förenade 

Slovakien 72,1 80,1 Zimbabwe 52,0 51,7 Arabemiraten 74,1 79,4 

Slovenien 73,8 81,4 Saint Helena 76,0 82,0 Georgien 74,0 81,0 

Spanien 78,3 84,5 Västsahara 59,3 63,8 Indien 66,1 68,3 

Storbritannien 78,1 82,4 Nord- och Mellan- Indonesien 69,1 74,3 

Tjeckien 74,1 80,8 amerika Irak 69,4 72,4 

Tyskland 77,9 82,6 Antigua och Barbuda 73,7 77,8 Iran 68,8 71,9 

Ukraina 63,1 74,8 Bahamas 69,0 73,9 Israel 78,9 83,4 

Ungern 71,3 79,0 Barbados 72,3 76,8 Japan 80,6 87,4 

Vitryssland 65,9 77,4 Belize 66,6 70,0 Jordanien 78,8 81,6 

Österrike 77,0 83,0 Costa Rica 75,3 80,7 Kambodja 60,7 65,5 

Färöarna 77,4 82,5 Dominica 73,2 79,3 Kazakstan 64,3 74,6 

Gibraltar 76,0 81,9 Dominikanska Kina 72,8 77,1 

Afrika republiken 75,3 79,7 Kirgizistan 65,3 73,9 

Algeriet 73,0 76,6 El Salvador 70,4 77,1 Kuwait 76,1 78,5 

Angola 53,5 55,7 Grenada 70,8 76,1 Laos 60,9 64,8 

Benin 59,0 61,6 Guatemala 69,3 73,1 Libanon 73,7 76,9 

Botswana 56,9 54,5 Haiti 61,2 63,9 Malaysia 71,3 77,0 

Burkina Faso 52,1 56,1 Honduras 69,0 72,5 Maldiverna 72,4 77,1 

Burundi 57,5 61,0 Jamaica 71,8 75,2 Mongoliet 66,2 71,2 

Centralafrikanska Kanada 78,9 84,2 Myanmar 62,9 67,7 

republiken 49,2 51,8 Kuba 75,6 80,3 Nepal 65,3 67,8 

Djibouti 59,2 64,1 Mexiko 73,8 79,6 Nordkorea 65,3 73,2 

Egypten 70,3 75,7 Nicaragua 70,1 74,4 Oman 72,6 76,4 

Ekvatorialguinea 61,8 63,8 Panama 75,2 80,9 Pakistan 64,5 68,3 

Elfenbenskusten 56,2 58,3 Saint Kitts och Nevis 72,5 77,3 Qatar 76,1 80,1 

Eritrea 60,7 65,1 Saint Lucia 74,3 79,9 Saudiarabien 72,4 76,4 

Etiopien 54,0 59,2 Saint Vincent och Singapore 81,5 86,2 

Gabon 51,7 52,9 Grenadinerna 72,5 76,4 Sri Lanka 72,4 79,6 

Gambia 61,5 66,2 Trinidad och Tobago 68,8 74,6 Sydkorea 76,1 82,7 

Ghana 60,2 62,7 USA 76,1 81,1 Syrien 72,5 77,5 

Guinea 57,1 60,2 Amerikanska Tadzjikistan 63,3 69,6 

Guinea-Bissau 47,2 51,1 Jungfruöarna 76,4 82,7 Taiwan 75,7 81,5 

Kamerun 53,8 55,6 Anguilla 78,4 83,6 Thailand 71,5 76,3 

Kap Verde 68,8 73,3 Aruba 72,9 79,0 Turkiet 70,9 74,8 



26.9 

Återstående medellivslängd vid födelsen år 2011 (forts.) 

Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor 

Turkmenistan 65,9 72,0 Kiribati 62,4 67,3 Tuvalu 63,0 67,3 

Uzbekistan 69,7 76,0 Marshallöarna 69,9 74,3 Vanuatu 63,4 66,8 

Vietnam 70,0 75,2 Mikronesien 69,8 73,9 Amerikanska Samoa 71,5 77,6 

Yemen 62,1 66,3 Nauru 61,6 69,1 Cooköarna 72,1 77,9 

Östtimor 65,9 70,8 Nya Zeeland 78,7 82,8 Franska Polynesien 74,2 78,7 

Hongkong 79,4 85,1 Palau 68,9 75,4 Guam 75,5 81,7 

Macao 81,5 87,5 Papua Nya Guinea 64,2 68,8 Nordmarianerna 74,6 80,1 

Oceanien Salomonöarna 71,8 77,1 Nya Kaledonien 72,9 81,2 

Australien 79,5 84,5 Samoa 69,8 75,7 Wallis och Futuna 76,1 82,3 

Fiji 69,0 74,3 Tonga 74,0 76,8 

Källa: CIA: The World Factbook (www.cia.gov). 

26.10 

Landareal och odlad areal 2009 

Land area and arable area 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Hela världen 13 003 468 1 533 354 11,8 Botswana 56 673 252 0,4 

Sverige 41 034 2 643 6,4 Burkina Faso 27 360 5 965 21,8 

Danmark 4 243 2 437 57,4 Burundi 2 568 1 250 48,7 

Finland 30 390 2 262 7,4 Centralafrikanska rep. 62 298 2 035 3,3 

Island 10 025 7 0,1 Demokratiska 

Norge 30 547 840 2,8 Republiken Kongo 226 705 7 450 3,3 

Albanien 2 740 699 25,5 Djibouti 2 318 2 0,1 

Andorra 47 1 2,1 Egypten 99 545 3 689 3,7 

Belgien 3 028 862 28,5 Ekvatorialguinea 2 805 202 7,2 

Bosnien och Elfenbenskusten 31 800 7 100 22,3 

Hercegovina 5 100 1 099 21,6 Eritrea 10 100 692 6,9 

Bulgarien 10 856 3 311 30,5 Etiopien 100 000 14 985 15,0 

Estland 4 239 604 14,3 Gabon 25 767 475 1,8 

Frankrike 54 766 19 396 35,4 Gambia 1 000 405 40,5 

Grekland 12 890 3 699 28,7 Ghana 22 754 7 200 31,6 

Irland 6 889 1 092 15,9 Guinea 24 572 3 540 14,4 

Italien 29 414 9 485 32,3 Guinea-Bissau 2 812 550 19,6 

Kroatien 5 596 957 17,1 Kamerun 47 271 7 363 15,6 

Lettland 6 218 1 174 18,9 Kap Verde 403 63 15,6 

Liechtenstein 16 4 21,9 Kenya 56 914 6 050 10,6 

Litauen 6 268 2 081 33,2 Komorerna 186 140 75,2 

Luxemburg 259 64 24,7 Kongo 34 150 560 1,6 

Makedonien 2 522 455 18,0 Lesotho 3 036 339 11,2 

Malta 32 9 29,1 Liberia 9 632 610 6,3 

Moldavien 3 289 2 118 64,4 Libyen 175 954 2 050 1,2 

Montenegro 1 345 189 14,1 Madagaskar 58 154 3 550 6,1 

Nederländerna 3 373 1 090 32,3 Malawi 9 428 3 722 39,5 

Polen 30 420 12 939 42,5 Mali 122 019 6 461 5,3 

Portugal 9 147 1 903 20,8 Marocko 44 630 9 055 20,3 

Rumänien 23 006 9 151 39,8 Mauretanien 103 070 401 0,4 

Ryssland 1 637 687 123 541 7,5 Mauritius 203 91 44,8 

San Marino 6 1 16,7 Moçambique 78 638 5 300 6,7 

Schweiz 4 000 430 10,8 Namibia 82 329 808 1,0 

Serbien 8 746 3 596 41,1 Niger 126 670 15 000 11,8 

Slovakien 4 809 1 406 29,2 Nigeria 91 077 37 000 40,6 

Slovenien 2 014 201 10,0 Rwanda 2 467 1 580 64,1 

Spanien 49 880 17 216 34,5 São Tomé och Príncipe 96 55 57,3 

Storbritannien 24 193 6 092 25,2 Senegal 19 253 3 905 20,3 

Tjeckien 7 725 3 256 42,2 Seychellerna 46 3 6,5 

Tyskland 34 861 12 145 34,8 Sierra Leone 7 162 1 215 17,0 

Ukraina 57 932 33 376 57,6 Somalia 62 734 1 028 1,6 

Ungern 9 053 4 779 52,8 Sudan 237 600 20 391 8,6 

Vitryssland 20 282 5 664 27,9 Swaziland 1 720 190 11,1 

Österrike 8 244 1 437 17,4 Sydafrika 121 447 15 300 12,6 

Färöarna 140 3 2,2 Tanzania 88 580 11 500 13,0 

Afrika Tchad 125 920 4 332 3,4 

Algeriet 238 174 8 435 3,5 Togo 5 439 2 380 43,8 

Angola 124 670 4 290 3,4 Tunisien 15 536 4 936 31,8 

Benin 11 062 2 750 24,9 Uganda 19 981 8 850 44,3 



26.10 

Land 

Landareal och odlad areal 2009 (forts.) 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Land 


Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Zambia 74 339 3 385 4,6 Bangladesh 13 017 8 549 65,7 

Zimbabwe 38 685 4 300 11,1 Bhutan 3 839 100 2,6 

Mayotte 38 20 53,3 Brunei 527 8 1,5 

Réunion 250 36 14,3 Cypern 924 121 13,1 

Saint Helena 39 4 10,3 Filippinerna 29 817 10 450 35,1 

Västsahara 26 600 4 0,0 Förenade Arabemiraten 8 360 264 3,2 

Nord- och Georgien 6 949 568 8,2 

Mellanamerika Indien 297 319 169 623 57,1 

Antigua och Barbuda 44 9 20,5 Indonesien 181 157 42 600 23,5 

Bahamas 1 001 12 1,2 Irak 43 432 4 750 10,9 

Barbados 43 17 39,5 Iran 162 855 18 991 11,7 

Belize 2 281 102 4,5 Israel 2 164 383 17,7 

Costa Rica 5 106 500 9,8 Japan 36 450 4 609 12,6 

Dominica 75 23 30,0 Jordanien 8 878 283 3,2 

Dominikanska republiken 4 832 1 270 26,3 Kambodja 17 652 4 055 23,0 

El Salvador 2 072 907 43,8 Kazakstan 269 970 23 480 8,7 

Grenada 34 12 33,8 Kina 932 749 124 320 13,3 

Guatemala 10 716 2 445 22,8 Kirgizistan 19 180 1 351 7,0 

Haiti 2 756 1 350 49,0 Kuwait 1 782 15 0,8 

Honduras 11 189 1 430 12,8 Laos 23 080 1 468 6,4 

Jamaica 1 083 220 20,3 Libanon 1 023 288 28,2 

Kanada 909 351 52 150 5,7 Malaysia 32 855 7 585 23,1 

Kuba 10 644 4 025 37,8 Maldiverna 30 7 23,3 

Mexiko 194 395 27 833 14,3 Mongoliet 155 356 962 0,6 

Nicaragua 12 034 2 130 17,7 Myanmar 65 352 12 135 18,6 

Panama 7 434 695 9,4 Nepal 14 335 2 520 17,6 

Saint Kitts och Nevis 26 4 16,2 Nordkorea 12 041 2 855 23,7 

Saint Lucia 61 10 16,4 Oman 30 950 136 0,4 

Saint Vincent och Pakistan 77 088 21 280 27,6 

Grenadinerna 39 8 20,5 Qatar 1 159 15 1,3 

Trinidad och Tobago 513 47 9,2 Saudiarabien 214 969 3 435 1,6 

USA 914 742 165 451 18,1 Singapore 70 1 1,0 

Amerikanska Sri Lanka 6 271 2 170 34,6 

Jungfruöarna 35 2 5,7 Sydkorea 9 710 1 796 18,5 

Anguilla 9 . . . . Syrien 18 363 5 664 30,8 

Aruba 18 2 11,1 Tadzjikistan 13 996 875 6,3 

Bermuda 5 1 14,8 Thailand 51 089 18 995 37,2 

Brittiska Jungfruöarna 15 2 13,3 Turkiet 76 963 24 294 31,6 

Caymanöarna 24 1 2,9 Turkmenistan 46 993 1 910 4,1 

Grönland 41 045 . . . . Uzbekistan 42 540 4 651 10,9 

Guadeloupe 169 24 14,3 Vietnam 31 007 9 630 31,1 

Martinique 106 17 16,1 Yemen 52 797 1 452 2,8 

Montserrat 10 2 20,0 Östtimor 1 487 225 15,1 

Nederländska Antillerna 80 8 10,0 Oceanien 

Puerto Rico 887 100 11,3 Australien 768 230 47 511 6,2 

Saint Pierre och Miquelon 23 3 13,0 Fiji 1 827 243 13,3 

Turks- och Caicosöarna 95 1 1,1 Kiribati 81 34 42,0 

Sydamerika Marshallöarna 18 10 55,6 

Argentina 273 669 32 000 11,7 Mikronesien 70 19 27,1 

Bolivia 108 330 3 954 3,7 Nauru 2 0 20,0 

Brasilien 845 942 68 500 8,1 Nya Zeeland 26 331 542 2,1 

Chile 74 353 1 727 2,3 Palau 46 3 6,5 

Colombia 110 950 3 354 3,0 Papua Nya Guinea 45 286 960 2,1 

Ecuador 24 836 2 548 10,3 Salomonöarna 2 799 76 2,7 

Guyana 19 685 445 2,3 Samoa 283 64 22,6 

Paraguay 39 730 3 900 9,8 Tonga 72 27 37,5 

Peru 128 000 4 440 3,5 Tuvalu 3 2 60,0 

Surinam 15 600 64 0,4 Vanuatu 1 219 145 11,9 

Uruguay 17 502 1 912 10,9 Amerikanska Samoa 20 5 25,0 

Venezuela 88 205 3 400 3,9 Cooköarna 24 3 12,5 

Franska Guyana 8 220 16 0,2 Franska Polynesien 366 25 6,7 

Asien Guam 54 11 20,4 

Afghanistan 65 223 7 910 12,1 Niue 26 4 15,4 

Armenien 2 848 511 17,9 Nordmarianerna 46 2 4,4 

Azerbajdzjan 8 262 2 101 25,4 Nya Kaledonien 1 828 12 0,7 

Bahrain 76 4 5,0 Wallis och Futuna 14 6 42,9 

Källa: FAO (www.fao.org). 



26.11 

Skörd 2010, 1 000 ton 

Crop yields, 1 000 tonnes 

Land 

Produktion 1 000 ton 

Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor 

Hela världen 653 655 12 374 123 545 19 623 840 308 696 324 324 421 228 454 

Europa 

Sverige 2 184 123 1 228 563 . . . . 816 1 974 

Danmark 5 060 255 2 981 274 . . . . 1 358 2 356 

Finland 724 69 1 340 810 . . . . 659 542 

Island . . . . . . . . . . . . 13 . . 

Norge 293 32 528 292 . . . . 321 . . 

Albanien 295 2 7 27 362 . . 208 40 

Belgien 1 850 2 373 25 746 . . 3 456 4 465 

Bosnien och Hercegovina 145 7 50 20 853 . . 379 . . 

Bulgarien 3 995 18 833 40 2 044 56 251 . . 

Estland 328 25 255 55 . . . . 163 . . 

Frankrike 40 787 151 10 102 448 13 975 119 7 216 31 875 

Grekland 1 600 35 318 116 1 720 230 792 762 

Irland 669 0 1 223 148 . . . . 331 . . 

Italien 6 850 14 991 279 8 828 1 516 1 558 3 550 

Kroatien 681 3 172 48 2 068 . . 179 1 249 

Lettland 1 035 70 228 101 . . . . 484 . . 

Litauen 1 708 87 548 87 47 . . 475 723 

Luxemburg 83 5 43 5 3 . . 20 . . 

Makedonien 243 9 126 5 132 26 202 8 

Malta 13 . . 1 . . . . . . 10 . . 

Moldavien 744 2 208 3 1 420 . . 280 838 

Montenegro 2 1 2 0 10 . . 149 . . 

Nederländerna 1 370 10 204 8 197 . . 6 844 5 280 

Polen 9 488 3 270 3 533 1 334 1 716 . . 8 766 9 823 

Portugal 83 18 75 66 658 170 384 8 

Rumänien 5 812 34 1 311 304 9 042 62 3 284 838 

Ryssland 41 508 1 636 8 350 3 220 3 084 1 061 21 141 22 256 

Schweiz 524 14 174 9 144 . . 421 1 302 

Serbien 1 630 10 244 68 7 207 . . 887 3 325 

Slovakien 1 228 38 361 25 952 . . 126 978 

Slovenien 153 3 80 5 311 . . 101 . . 

Spanien 5 611 252 8 157 1 018 3 179 926 2 278 3 399 

Storbritannien 14 878 38 5 252 685 . . . . 6 056 6 527 

Tjeckien 4 162 118 1 585 138 693 . . 665 3 065 

Tyskland 24 107 2 903 10 412 600 4 073 . . 10 202 23 858 

Ukraina 16 851 465 8 485 459 11 953 148 18 705 13 749 

Ungern 3 764 79 966 123 6 967 8 440 819 

Vitryssland 1 739 735 1 966 442 551 . . 7 831 3 773 

Österrike 1 518 164 778 98 2 169 . . 672 3 132 

Afrika 

Algeriet 3 100 . . 1 500 85 1 0 3 290 . . 

Angola 5 . . . . . . 1 073 18 841 . . 

Benin . . . . . . . . 1 133 167 0 . . 

Botswana . . . . . . . . 14 . . . . . . 

Burkina Faso . . . . . . . . 1 133 271 2 . . 

Burundi 9 . . . . . . 126 83 30 . . 

Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 150 39 1 . . 

Egypten 7 169 41 117 . . 7 183 4 330 3 643 7 840 

Elfenbenskusten . . . . . . . . 642 723 . . . . 

Eritrea 27 . . 67 . . 18 . . 0 . . 

Etiopien 3 076 . . 1 750 33 3 897 25 572 . . 

Gabon . . . . . . . . 40 1 . . . . 

Gambia . . . . . . . . 66 100 . . . . 

Ghana . . . . . . 0 1 872 492 . . . . 

Guinea . . . . . . . . 580 1 499 11 . . 

Guinea-Bissau . . . . . . . . 12 177 . . . . 

Kamerun 1 . . . . . . 1 674 175 151 . . 

Kap Verde . . . . . . . . 8 . . 5 . . 

Kenya 512 . . 64 4 3 222 80 450 . . 

Komorerna . . . . . . . . 6 19 1 . . 



26.11 

Land 

Skörd 2010, 1 000 ton (forts.) 




Kongo (Kongo-Brazzaville) . . . . . . . . 11 2 5 . . 

Kongo (Kongo-Kinshasa) 9 . . 1 . . 1 156 317 95 . . 

Lesotho 20 . . 1 0 128 . . 98 . . 

Liberia . . . . . . . . . . 296 . . . . 

Libyen 106 . . 102 . . 3 . . 290 . . 

Madagaskar 13 . . . . . . 412 4 738 225 . . 

Malawi 2 . . . . . . 3 419 110 3 674 . . 

Mali 24 . . . . . . 1 404 2 308 82 4 

Marocko 4 876 3 2 566 37 279 51 1 605 2 436 

Mauretanien 2 . . 1 . . 20 134 2 . . 

Mauritius . . . . . . . . 0 . . 22 . . 

Moçambique 3 . . . . . . 1 878 180 111 . . 

Namibia 13 . . . . . . 58 . . 13 . . 

Niger 9 . . . . . . 9 30 35 . . 

Nigeria 51 . . . . . . 7 306 3 219 900 . . 

Rwanda 77 . . . . . . 432 67 1 789 . . 

São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 4 . . . . . . 

Senegal . . . . . . . . 187 604 15 . . 

Sierra Leone . . . . . . . . 38 1 027 . . . . 

Somalia 1 . . . . . . 120 15 . . . . 

Sudan 403 . . . . . . 35 23 315 . . 

Swaziland 0 . . . . . . 68 0 7 . . 

Sydafrika 1 430 2 194 34 12 815 3 2 090 . . 

Tanzania 100 . . 5 . . 4 736 1 105 750 . . 

Tchad 10 . . . . . . 200 170 50 . . 

Togo . . . . . . . . 638 110 . . . . 

Tunisien 822 . . 237 1 . . . . 380 . . 

Uganda 22 . . . . . . 1 373 218 695 . . 

Zambia 172 . . 3 . . 2 795 52 23 . . 

Zimbabwe 42 . . 67 1 1 192 0 58 . . 

Réunion . . . . . . . . 14 0 7 . . 


Antigua och Barbuda . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Bahamas . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Belize . . . . . . . . 54 19 1 . . 

Costa Rica . . . . . . . . 19 265 56 . . 

Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . . 

Dominikanska republiken . . . . . . . . 37 567 51 . . 

El Salvador . . . . . . . . 798 30 5 . . 

Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Guatemala 12 . . 1 . . 1 634 30 481 . . 

Haiti . . . . . . . . 234 125 15 . . 

Honduras 1 . . . . . . 509 35 24 . . 

Jamaica . . . . . . . . 2 0 11 . . 

Kanada 23 167 216 7 605 2 298 11 715 . . 4 422 508 

Kuba . . . . . . . . 325 454 192 . . 

Mexiko 3 677 0 672 111 23 302 217 1 537 . . 

Nicaragua . . . . . . . . 457 454 25 . . 

Panama . . . . . . . . 88 274 23 . . 

Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Saint Vincent och 

Grenadinerna . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Trinidad och Tobago . . . . . . . . 3 3 . . . . 

USA 60 062 189 3 925 1 178 316 165 11 027 18 338 29 061 

Sydamerika 

Argentina 14 915 44 2 983 660 22 677 1 241 2 001 . . 

Bolivia 255 0 48 6 718 449 975 . . 

Brasilien 6 171 3 279 395 55 395 11 236 3 548 . . 

Chile 1 524 5 78 381 1 358 95 1 081 1 420 

Colombia 16 . . 13 4 1 536 2 412 2 122 19 

Ecuador 8 0 19 1 984 1 706 387 4 

Guyana . . . . . . . . 6 556 . . . . 

Paraguay 1 402 . . . . . . 3 109 315 1 . . 

Peru 219 0 216 11 1 541 2 831 3 814 . . 

Surinam . . . . . . . . 0 227 . . . . 



26.11 

Land 

Skörd 2010, 1 000 ton (forts.) 



Uruguay 1 301 . . 186 35 529 1 149 115 . . 

Venezuela 0 . . . . . . 2 145 1 250 431 21 

Franska Guyana . . . . . . . . 0 9 . . . . 

Asien 

Afghanistan 4 532 . . 437 . . 301 672 246 15 

Armenien 184 0 119 3 13 . . 482 10 

Azerbajdzjan 1 272 0 513 3 136 4 954 252 

Bangladesh 901 . . 1 . . 887 50 061 7 930 . . 

Bhutan 5 . . 1 1 58 72 44 . . 

Cypern 15 . . 42 1 . . . . 82 . . 

Filippinerna . . . . . . . . 6 377 15 772 125 . . 

Förenade Arabemiraten 0 . . . . . . . . . . 8 . . 

Georgien 48 . . 23 2 141 . . 229 . . 

Indien 80 800 . . 1 350 . . 14 060 143 963 36 577 . . 

Indonesien . . . . . . . . 18 328 66 469 1 061 . . 

Irak 2 749 . . 1 137 0 267 156 205 18 

Iran 15 029 . . 3 210 . . 1 736 2 288 4 054 3 897 

Israel 112 . . 4 0 84 . . 549 . . 

Japan 571 . . 161 0 0 10 600 2 450 3 090 

Jordanien 22 . . 11 . . 29 . . 175 . . 

Kambodja . . . . . . . . 773 8 245 . . . . 

Kazakstan 9 638 42 1 313 134 462 373 2 555 152 

Kina 115 181 650 2 520 600 177 541 197 212 74 799 9 296 

Kirgizistan 813 0 232 3 441 21 1 339 139 

Kuwait 0 . . 2 . . 1 . . 27 . . 

Laos . . . . . . . . 1 021 3 071 40 . . 

Libanon 138 . . 35 0 3 . . 574 37 

Malaysia . . . . . . . . 36 2 548 . . . . 

Mongoliet 345 . . 4 4 . . . . 168 . . 

Myanmar 182 . . . . . . 1 249 33 205 508 . . 

Nepal 1 557 . . 28 . . 1 855 4 024 2 518 . . 

Nordkorea 160 70 80 18 1 683 2 426 1 708 . . 

Oman 2 . . 2 . . . . . . 7 . . 

Pakistan 23 311 . . 71 . . 3 707 7 235 3 142 53 

Qatar 0 . . 8 . . 1 . . 0 . . 

Saudiarabien 1 300 . . 18 . . 182 . . 495 . . 

Sri Lanka . . . . . . . . 162 4 301 52 . . 

Sydkorea 39 . . 81 . . 74 6 136 617 . . 

Syrien 3 083 . . 680 0 133 . . 673 1 493 

Tadzjikistan 858 1 116 4 151 77 760 . . 

Thailand 1 . . 20 . . 4 454 31 597 133 . . 

Turkiet 19 660 366 7 240 204 4 310 860 4 548 17 942 

Turkmenistan 3 000 . . 73 . . 17 145 245 234 

Uzbekistan 6 730 13 170 . . 232 207 1 630 . . 

Vietnam . . . . . . . . 4 607 39 989 446 . . 

Yemen 265 . . 40 . . 89 . . 303 . . 

Östtimor . . . . . . . . 149 113 2 . . 

Oceanien 

Australien 22 138 33 7 294 1 374 328 197 1 278 . . 

Fiji . . . . . . . . 1 8 0 . . 

Nya Zeeland 445 . . 308 48 189 . . 531 . . 

Papua Nya Guinea . . . . . . . . 10 1 1 . . 

Salomonöarna . . . . . . . . . . 4 . . . . 

Vanuatu . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 1 . . 

Nya Kaledonien 0 . . . . . . 3 . . 1 . . 

Källa: FAO (www.fao.org). 



26.12 


Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna 

Some important goods by 10 largest countries of production 

De 10 största producentländerna enligt det senaste året. Världsproduktionen är i regel uppskattad. 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Nöt- och kalvkött 

1 000 ton 2009 2010 

Tomater 

1 000 ton 2009 2010 

Världsproduktionen 64 201 64 089 100 Världsproduktionen 153 977 151 699 100 

USA 11 891 12 046 19 Kina 45 366 47 116 31 

Brasilien 9 395 9 115 14 USA 14 181 12 859 8 

Kina 6 060 6 244 10 Indien 11 149 12 433 8 

Argentina 3 378 2 630 4 Turkiet 10 746 10 052 7 

Australien 2 124 2 108 3 Egypten 10 279 8 545 6 

Mexiko 1 705 1 745 3 Italien 6 878 6 025 4 

Ryssland 1 741 1 727 3 Iran 5 888 5 256 3 

Frankrike 1 516 1 550 2 Spanien 4 604 4 313 3 

Kanada 1 252 1 272 2 Brasilien 4 310 4 114 3 

Sudan 1 252 1 255 2 Mexiko 2 691 2 998 2 

Svinkött, 1 000 ton 2009 2010 Bananer, 1 000 ton 2009 2010 


Kina 49 880 51 681 47 Indien 26 470 29 780 29 

USA 10 442 10 186 9 Kina 9 006 9 849 10 

Tyskland 5 265 5 488 5 Filippinerna 9 013 9 101 9 

Spanien 3 291 3 369 3 Ecuador 7 637 7 931 8 

Brasilien 3 130 3 078 3 Brasilien 6 783 6 963 7 

Vietnam 3 036 3 036 3 Indonesien 6 374 5 755 6 

Ryssland 2 169 2 331 2 Tanzania 3 219 2 925 3 

Frankrike 2 262 2 260 2 Guatemala 2 544 2 638 3 

Kanada 1 943 1 926 2 Mexiko 2 232 2 103 2 

Polen 1 736 1 895 2 Colombia 2 020 2 034 2 

Hönskött, 1 000 ton 2009 2010 Socker 3 , 1 000 ton 2009 2010 


USA 16 334 16 971 20 Brasilien 34 637 39 872 26 

Kina 11 437 11 834 14 Indien 15 950 20 637 13 

Brasilien 9 940 10 693 12 Kina 11 727 11 430 7 

Mexiko 2 636 2 681 3 USA 7 081 7 104 5 

Ryssland 2 313 2 563 3 Thailand 7 187 6 929 4 

Indien 2 087 2 193 3 Mexiko 4 963 4 826 3 

Iran 1 610 1 650 2 Australien 4 634 4 519 3 

Indonesien 1 404 1 650 2 Pakistan 3 486 3 920 3 

Argentina 1 501 1 598 2 Frankrike 4 327 3 867 2 

Sydafrika 1 388 1 472 2 Tyskland 4 207 3 640 2 

Mjölk 1 , 1 000 ton 2009 2010 Kaffe 4 , 1 000 ton 2009 2010 


USA 85 881 87 474 15 Brasilien 2 440 2 906 35 

Indien 52 200 54 903 9 Vietnam 1 058 1 106 13 

Kina 35 510 36 036 6 Indonesien 683 684 8 

Ryssland 32 326 31 585 5 Colombia 888 514 6 

Brasilien 29 086 30 716 5 Indien 262 290 4 

Tyskland 29 164 29 594 5 Etiopien 265 270 3 

Frankrike 22 653 23 301 4 Peru 243 265 3 

Nya Zeeland 16 483 17 011 3 Guatemala 249 255 3 

Storbritannien 13 852 14 081 2 Mexiko 264 254 3 

Turkiet 11 583 12 480 2 Honduras 231 229 3 

Smör 2 , 1 000 ton 2009 2010 Vin, 1 000 ton 2009 2010 


Indien 3 193 3 401 38 Italien 4 625 4 580 18 

USA 713 709 8 Frankrike 4 679 4 542 18 

Pakistan 630 649 7 Spanien 3 251 3 610 14 

Frankrike 418 427 5 USA 2 730 2 211 9 

Tyskland 410 404 4 Kina 1 550 1 658 6 

Nya Zeeland 413 385 4 Argentina 1 214 1 625 6 

Ryssland 233 207 2 Australien 1 142 1 134 4 

Iran 197 190 2 Sydafrika 999 922 4 

Polen 176 174 2 Chile 987 915 4 

Turkiet 146 156 2 Portugal 571 695 3 



26.12 

Varor 

Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna (forts.) 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Råtobak, 1 000 ton 2009 2010 Råolja, 1 000 ton 2009 2010 

Världsproduktionen 7 085 7 038 100 Världsproduktionen 3 810 000 3 901 000 100 

Kina 3 068 3 006 43 Ryssland 494 000 505 000 13 

Brasilien 863 788 11 Saudiarabien 459 500 467 800 12 

Indien 620 756 11 USA 334 637 345 381 9 

USA 373 326 5 Iran 202 400 203 200 5 

Malawi 208 220 3 Kina 189 490 203 000 5 

Argentina 136 137 2 Mexiko 153 600 152 670 4 

Indonesien 177 122 2 Kanada 134 300 141 200 4 

Pakistan 105 119 2 Förenade Arabemiraten 126 300 130 800 3 

Zimbabwe 96 110 2 Venezuela 124 800 126 600 3 

Zambia 75 90 1 Kuwait 121 300 122 500 3 

Bomull, 1 000 ton 2009 2010 Naturgas, milj m 3 2009 2010 

Världsproduktionen 20 773 23 295 100 Världsproduktionen 3 111 000 3 278 000 100 

Kina 6 377 5 970 26 Ryssland 584 000 649 000 20 

Indien 4 069 5 695 24 USA 583 000 611 000 19 

USA 2 654 3 942 17 Kanada 156 046 151 023 5 

Pakistan 2 112 1 948 8 Iran 131 200 138 500 4 

Brasilien 956 966 4 Norge 103 500 106 430 3 

Uzbekistan 900 950 4 Kina 85 269 96 800 3 

Turkiet 638 471 2 Indonesien 86 699 93 255 3 

Australien 329 387 2 Qatar 89 300 85 430 3 

Turkmenistan 250 360 2 Nederländerna 74 659 83 944 3 

Argentina 135 230 1 Saudiarabien 77 500 83 900 3 

Järnmalm, 1 000 ton 2009 2010 Aluminium, 1 000 ton 2009 2010 

Världsproduktionen 2 277 000 2 611 000 100 Världsproduktionen 37 100 41 500 100 

Kina 880 171 1 071 555 41 Kina 12 891 16 195 39 

Australien 394 069 433 452 17 Ryssland 3 815 3 947 10 

Brasilien 331 000 372 300 14 Kanada 3 030 2 963 7 

Indien 218 639 208 111 8 Australien 1 943 1 928 5 

Ryssland 92 000 95 500 4 USA 1 727 1 727 4 

Ukraina 66 452 78 541 3 Indien 1 481 1 610 4 

Sydafrika 55 313 58 709 2 Brasilien 1 536 1 536 4 

Kazakstan 46 248 50 190 2 Norge 1 090 1 400 3 

USA 26 700 49 500 2 Förenade Arabemiraten 1 010 1 400 3 

Kanada 31 699 37 001 1 Bahrain 850 860 2 

Guldmalm, ton 

Au-innehåll 2009 2010 

Tidningspapper 

1 000 ton 2009 2010 


Kina 314 341 13 Kanada 4 378 4 639 14 

Australien 223 260 10 Kina 4 827 4 327 13 

USA 223 228 9 Japan 3 455 3 349 10 

Ryssland 205 201 8 USA 2 992 2 824 9 

Sydafrika 198 189 7 Sverige 2 198 2 258 7 

Peru 182 149 6 Tyskland 2 126 2 250 7 

Indonesien 128 105 4 Ryssland 2 006 1 963 6 

Kanada 97 98 4 Rep. Korea 1 464 1 556 5 

Ghana 91 92 4 Indien 952 1 259 4 

Mexiko 62 79 3 Storbritannien 1 104 1 195 4 

Diamanter, 1 000 karat 2009 2010 Bly, 1 000 ton 2009 2010 


Ryssland 34 759 34 857 26 Kina 3 773 4 199 43 

Botswana 17 734 27 556 20 USA 1 214 1 256 13 

Kongo-Kinshasa 21 298 20 166 15 Tyskland 781 405 4 

Kanada 10 946 11 773 9 Indien 307 325 3 

Australien 10 795 9 998 7 Republiken Korea 297 321 3 

Sydafrika 6 119 8 868 7 Storbritannien 302 297 3 

Zimbabwe 964 8 435 6 Kanada 259 273 3 

Angola 13 828 8 362 6 Japan 248 267 3 

Namibia 940 1 476 1 Mexiko 200 226 2 

Kina 1 100 1 100 1 Australien 234 210 2 

1) Bara komjölk. 2) Inkl. smörolja. 3) Råsocker. 4) Orostat kaffe. 

Källa: FAO: Statistical Databases (http://faostat.fao.org); British Geological Survey: World Mineral Production. 



26.13 

Produktion av elektrisk energi, GWh, 2009 

Electricity production, GWh 


Land Totalt Därav 

Termisk Vattenkraft Kärnkraft 

Sverige 136 717 16 075 65 977 52 173 

Danmark 36 364 29 620 19 - 

Finland 72 062 35 568 12 686 23 526 

Island 16 834 2 12 279 - 

Norge inkl. Svalbard och Jan Mayen 132 778 4 727 127 070 - 

Belgien 91 225 41 084 1 757 47 222 

Bulgarien 42 966 23 417 4 053 15 256 

Estland 8 779 8 552 32 - 

Frankrike inkl. Monaco 542 184 61 976 61 912 409 737 

Grekland 61 365 53 127 5 645 - 

Irland 28 242 24 030 1 257 - 

Italien och San marino 292 641 226 637 53 443 - 

Kroatien 12 777 5 908 6 815 - 

Lettland 5 569 2 062 3 457 - 

Litauen 15 358 3 209 1 139 10 852 

Luxemburg 3 878 2 962 833 - 

Nederländerna 113 502 104 549 98 4 228 

Polen 151 720 147 669 2 974 - 

Portugal 50 207 33 277 9 009 - 

Rumänien 58 014 30 446 15 807 11 752 

Ryssland 991 980 651 810 176 118 163 584 

Schweiz inkl. Lichtenstein 68 453 3 187 37 507 27 686 

Slovakien 26 155 7 464 4 604 14 081 

Slovenien 16 401 5 945 4 713 5 739 

Spanien 293 847 168 111 29 162 52 761 

Storbritannien 375 665 288 296 8 947 69 098 

Tjeckien 82 250 51 683 2 982 27 208 

Tyskland 592 464 387 585 24 710 134 932 

Ukraina 173 619 78 716 11 936 82 924 

Ungern 35 908 19 922 228 15 426 

Österrike 68 989 23 323 43 662 - 

Algeriet 42 769 42 427 342 - 

Egypten 142 690 128 694 12 863 - 

Marocko 21 191 17 818 2 982 - 

Sydafrika 249 557 232 504 4 194 12 806 

Tunisien 15 693 15 517 79 - 

Kanada 603 234 144 147 363 960 90 419 

Mexiko 261 018 216 456 26 713 10 501 

USA 4 188 214 2 965 808 298 410 830 210 

Bolivia 6 119 3 823 2 296 - 

Brasilien 466 158 62 213 390 988 12 957 

Chile 60 722 35 347 25 296 - 

Colombia 57 265 16 157 41 050 - 

Venezuela 123 447 33 585 89 862 - 

Bangladesh 37 862 36 310 1 552 - 

Filippinerna 61 968 41 774 9 805 - 

Indonesien 158 593 143 701 11 388 - 

Israel 55 412 55 399 4 - 

Japan 1 047 919 677 444 82 129 279 750 

Malaysia 107 414 100 408 7 006 - 

Pakistan 95 358 64 371 28 093 2 894 

Sydkorea 454 504 299 841 5 641 147 771 

Thailand 145 912 138 921 6 990 - 

Turkiet 194 813 156 924 35 958 - 

Vietnam 83 191 53 210 29 981 - 

Australien 260 965 244 587 12 295 - 

Nya Zeeland 43 472 12 918 24 220 - 

Källa: UN, UNData (www.data.un.org). 



26.14 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare 

Electricity use, kWh per inhabitant 

Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Sverige 17 011 16 519 16 637 16 660 16 401 16 404 16 087 

Danmark 6 932 7 123 7 009 6 943 7 121 7 017 6 934 

Finland 16 678 17 066 17 352 16 697 17 805 17 755 17 006 

Island 29 324 29 412 29 472 29 371 32 947 38 869 52 201 

Norge 26 745 25 171 26 505 27 174 26 183 26 938 27 023 

Belgien 8 696 8 791 8 986 8 961 9 146 9 078 9 020 

Bulgarien 4 624 4 743 4 593 4 753 4 954 5 081 5 228 

Estland 5 763 6 105 6 307 6 383 6 680 7 276 7 187 

Frankrike 1 8 042 8 316 8 449 8 451 8 326 8 308 8 488 

Grekland 5 233 5 497 5 620 5 767 5 862 6 106 6 228 

Irland 6 554 6 635 6 712 6 691 6 851 6 787 6 792 

Italien 2 5 798 5 946 5 999 6 014 6 085 6 070 6 023 

Kroatien 3 547 3 717 3 820 3 955 4 070 4 201 4 274 

Lettland 2 705 2 843 2 934 3 077 3 245 3 425 3 451 

Litauen 3 232 3 453 3 516 3 459 3 557 3 765 3 901 

Luxemburg 16 020 16 348 16 361 15 939 16 805 16 761 16 444 

Nederländerna 6 982 7 025 7 196 7 263 7 313 7 457 7 472 

Polen 3 585 3 704 3 794 3 816 3 950 4 039 4 067 

Portugal 4 648 4 770 4 912 5 063 5 141 5 144 5 189 

Rumänien 2 393 2 441 2 552 2 612 2 712 2 778 2 842 

Ryssland 6 101 6 303 6 426 6 570 6 876 7 063 7 233 

Schweiz 3 8 517 8 726 8 669 8 824 8 880 8 729 8 955 

Slovakien 5 256 5 377 5 333 5 234 5 397 5 521 5 460 

Slovenien 6 798 7 109 7 256 7 392 7 563 7 598 7 343 

Spanien 6 058 6 237 6 488 6 798 6 796 6 794 6 804 

Storbritannien 6 692 6 756 6 756 6 748 6 683 6 605 6 539 

Tjeckien 6 368 6 569 6 722 6 861 7 015 7 016 6 982 

Tyskland 7 047 7 275 7 426 7 475 7 522 7 536 7 502 

Ukraina 3 525 3 683 3 741 3 786 3 926 4 042 4 041 

Ungern 3 972 4 051 4 074 4 166 4 283 4 380 4 387 

Österrike 7 860 8 146 8 256 8 421 8 509 8 594 8 632 

Algeriet 881 929 966 1 000 1 059 1 099 1 169 

Egypten 1 295 1 353 1 412 1 438 1 502 1 593 1 640 

Etiopien 30 33 36 38 43 45 47 

Marocko . . 678 699 658 709 742 779 

Nigeria 178 162 157 145 160 156 140 

Sydafrika 4 436 4 673 5 177 5 046 5 142 5 299 5 128 

Tanzania 83 76 83 67 58 104 105 

Tunisien 1 147 1 196 1 251 1 313 1 417 1 396 1 442 

Kanada 18 523 18 411 18 379 18 706 18 189 18 653 18 769 

Mexiko 2 109 2 101 2 166 2 301 2 361 2 440 2 375 

USA 14 127 14 057 14 277 14 267 14 129 14 193 14 124 

Argentina 2 398 2 578 2 714 2 864 3 006 3 119 3 232 

Bolivia 482 474 492 535 566 609 644 

Brasilien 2 167 2 243 2 340 2 375 2 447 2 545 2 632 

Chile 2 918 3 185 3 299 3 310 3 544 3 610 3 622 

Colombia 1 019 1 045 1 073 1 131 1 191 1 228 1 214 

Paraguay 1 114 1 118 1 196 1 249 1 343 1 402 1 190 

Peru 829 860 902 922 971 1 050 1 125 

Venezuela 3 464 3 510 3 787 3 944 4 109 4 133 4 226 

Bangladesh 130 145 152 173 192 198 218 

Filippinerna 610 653 677 661 652 672 660 

Indien 569 594 616 618 658 702 718 

Indonesien 511 526 554 581 600 633 657 

Irak 1 325 1 076 1 239 1 253 1 149 1 171 1 272 

Iran 2 151 2 304 2 465 2 540 2 794 2 914 3 008 

Israel 6 632 6 753 6 906 7 200 7 336 7 648 7 681 

Japan 8 327 8 294 8 525 8 629 8 667 8 915 8 500 

Kazakstan 4 030 4 182 4 314 4 508 4 738 4 950 5 195 

Kina 1 272 1 471 1 688 1 901 2 165 2 461 2 575 



26.14 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare (forts.) 


Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Malaysia 3 037 3 133 3 196 3 319 3 412 3 730 3 606 

Nordkorea 877 895 931 974 949 907 974 

Pakistan 506 519 576 566 581 554 519 

Sydkorea 6 966 7 189 7 657 8 186 8 458 8 909 9 271 

Thailand 1 880 1 889 2 006 2 062 2 152 2 194 2 212 

Turkiet 1 904 2 012 2 108 2 259 2 423 2 603 2 680 

Vietnam 449 503 561 636 722 807 876 

Australien 11 525 11 479 11 653 12 041 11 990 12 039 12 207 

Nya Zeeland 10 508 10 213 10 563 10 449 10 497 10 433 10 349 

Världen totalt 2 611 2 677 2 765 2 809 2 883 2 978 2 996 

Anmärkning: Uppgifterna revideras löpande och kan skilja från tidigare årsböcker. 

1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein. 

Källa: UN Energy Statistics Yearbook. 

26.15 

Kärnkraftsreaktorer i världen den 31 december 2011 

Nuclear power reactors in the world 

Land Kärnkraftsreaktorer Befintlig effekt, 

MW (megawatt) 

I användning, Under uppantal 

byggnad, antal 

Planerad effekt, 

MW 

Kärnkraftselens andel 

av totala elförsörjningen 

i procent 

Sverige 10 - 9 326 9 326 40 

Finland 4 1 2 736 4 336 32 

Belgien 7 - 5 927 5 927 54 

Bulgarien 2 2 1 906 3 812 33 

Frankrike 58 1 63 130 64 730 78 

Nederländerna 1 - 482 482 4 

Rumänien 2 - 1 300 1 300 19 

Ryssland 33 10 23 643 31 831 18 

Schweitz 5 - 3 263 3 263 41 

Slovakien 4 2 1 816 2 598 54 

Slovenien 1 - 688 688 42 

Spanien 8 - 7 567 7 567 20 

Storbritannien 18 - 9 953 9 953 18 

Tjeckien 6 - 3 766 3 766 33 

Tyskland 9 - 12 068 12 068 18 

Ukraina 15 2 13 107 15 007 47 

Ungern 4 - 1 889 1 889 43 

Sydafrika 2 - 1 830 1 830 5 

Kanada 18 - 12 604 12 604 15 

Mexico 2 - 1 300 1 300 4 

USA 104 1 101 465 102 630 19 

Argentina 2 1 935 1 627 5 

Brasilien 2 1 1 884 3 129 3 

Armenien 1 - 375 375 33 

Indien 20 7 4 391 9 215 4 

Iran 1 - 915 915 0 

Japan 50 2 44 215 46 865 18 

Kina 16 26 11 816 38 436 2 

Pakistan 3 2 725 1 355 4 

Sydkorea 21 5 18 751 24 311 35 

Världen totalt 1,2 435 65 368 791 430 753 . . 

1) Inkl. Taiwan. 

2) Världen totalt: Kärnkraftselens andel av totala elförsörjningen uppskattas av World Nuclear Association till ca 14 procent. 

Källa: IAEA (Internationella atomenergiorganet); Wien 2012, reference Data Series No.2 

(http://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/RDS2-32_web.pdf). 

World Nuclear Association 

(http://www.world-nuclear.org/education/intro.htm). 



26.16 

De 10 största import-/exportländerna år 2010. 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton 

Imports and exports of some goods, 1 000 tonnes 

Import 2009 2010 Export 2009 2010 

Ox- och kalvkött 1 

USA 756 681 Brasilien 923 948 

Japan 479 498 Australien 918 912 

Ryssland 459 468 USA 514 630 

Mexiko 221 205 Nya Zeeland 330 346 

Frankrike 197 204 Kanada 304 325 

Iran 89 184 Irland 242 264 

Storbritannien 165 172 Nederländerna 289 262 

Tyskland 163 166 Tyskland 166 192 

Rep. Korea 135 158 Uruguay 254 188 

Italien 147 149 Paraguay 180 165 

Svinkött 

Tyskland 639 625 USA 1 255 1 241 

Mexiko 368 372 Danmark 1 100 1 157 

USA 297 314 Tyskland 795 854 

Polen 276 262 Belgien 449 460 

Italien 233 254 Spanien 396 405 

Hongkong 261 243 Nederländerna 298 337 

Ryssland 549 200 Frankrike 305 306 

Grekland 145 144 Polen 103 175 

Rumänien 155 138 Kanada 153 155 

Storbritannien 142 125 Hongkong 103 98 

Smör 2 

Frankrike 144 160 Nya Zeeland 451 416 

Tyskland 114 144 Nederländerna 178 182 

Belgien 102 113 Irland 120 134 

Storbritannien 96 103 Belgien 139 131 

Ryssland 62 78 Tyskland 92 112 

Italien 52 73 Frankrike 72 80 

Iran 51 57 Vitryssland 86 60 

Danmark 25 49 Australien 83 57 

Egypten 33 48 Danmark 60 56 

Nederländerna 89 44 USA 24 46 

Vete 3 

Egypten 9 121 10 594 USA 21 942 27 629 

Italien 6 479 7 477 Frankrike 16 872 21 082 

Brasilien 5 446 6 323 Kanada 19 279 18 394 

Japan 4 703 5 476 Australien 14 996 15 888 

Nederländerna 4 985 5 262 Ryssland 16 821 11 848 

Algeriet 5 720 5 057 Tyskland 9 688 8 915 

Indonesien 4 655 4 811 Kazakstan 3 229 5 066 

Spanien 6 413 4 595 Ukraina 12 883 4 303 

Rep. Korea 3 805 4 384 Argentina 5 118 4 039 

Tyskland 4 068 3 992 Storbritannien 2 533 3 335 

Ris 3 

Filippinerna 1 775 2 378 Thailand 8 620 8 940 

Nigeria 1 164 1 885 Vietnam 5 969 6 886 

Saudiarabien 1 310 1 281 Pakistan 2 751 4 180 

Iran 803 1 132 USA 2 947 3 783 

Irak 1 100 1 123 Indien 2 148 2 225 

Förenade Arabemiraten 1 124 942 Italien 725 813 

Malaysia 1 087 931 Uruguay 994 628 

Elfenbenskusten 1 121 838 Kina 783 616 

Brasilien 646 763 Förenade Arabemiraten 743 590 

Sydafrika 745 733 Benin 140 553 

Majs 3 

Japan 16 294 16 193 USA 47 813 50 906 

Rep. Korea 7 334 8 541 Argentina 8 536 17 546 

Mexiko 7 261 7 849 Brasilien 7 782 10 815 

Kina 4 676 6 213 Frankrike 6 733 6 609 

Egypten 5 416 6 170 Ungern 4 176 3 911 

Iran 3 735 5 790 Ukraina 7 179 2 888 

Spanien 4 049 3 955 Indien 2 601 2 293 

Colombia 3 245 3 614 Rumänien 1 686 2 054 

Malaysia 2 628 3 077 Serbien 1 602 1 662 

Nederländerna 3 146 2 912 Sydafrika 1 660 1 239 



26.16 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.) 


Import 2009 2010 Export 2009 2010 

Havre 3 

USA 1 661 1 580 Kanada 1 651 1 544 

Tyskland 234 260 Finland 339 320 

Spanien 149 111 Australien 168 208 

Belgien 65 96 Sverige 202 102 

Mexiko 61 75 Frankrike 49 86 

Kina 43 57 Storbritannien 33 73 

Schweiz 44 56 Chile 33 60 

Japan 50 54 Polen 22 45 

Italien 30 44 USA 35 38 

Nederländerna 19 42 Spanien 24 35 

Potatis 

Belgien 1 328 1 383 Frankrike 1 964 2 319 

Nederländerna 1 046 1 220 Nederländerna 1 698 1 884 

Spanien 702 778 Tyskland 1 676 1 593 

Italien 598 707 Belgien 722 785 

Ryssland 374 664 Kanada 477 494 

Tyskland 578 574 USA 331 386 

USA 425 415 Storbritannien 256 337 

Frankrike 342 415 Egypten 215 299 

Portugal 276 309 Iran 29 263 

Storbritannien 282 249 Kina 383 259 

Socker 4 

Ryssland 1 252 2 086 Brasilien 17 926 20 939 

USA 1 784 2 023 Australien 2 445 2 802 

Iran 499 1 808 Thailand 2 348 2 075 

Kina 1 354 1 771 Guatemala 1 591 1 742 

Malaysia 1 561 1 702 Kuba 740 540 

Rep. Korea 1 646 1 636 Indien 25 383 

Indonesien 113 1 380 Mauritius 344 383 

Japan 1 294 1 214 El Salvador 270 314 

Saudiarabien 848 1 213 Swaziland 197 284 

Algeriet 812 1 186 Zambia 155 274 

Kaffe 5 

USA 1 306 1 344 Brasilien 1 645 1 795 

Tyskland 1 093 1 151 Vietnam 1 168 1 218 

Italien 470 481 Tyskland 466 503 

Japan 397 417 Indonesien 511 434 

Frankrike 343 361 Colombia 461 413 

Belgien 335 335 Belgien 268 266 

Spanien 272 283 Guatemala 234 236 

Kanada 193 216 Peru 198 230 

Storbritannien 171 179 Honduras 199 215 

Polen 129 132 Etiopien 130 212 

Tobak 6 

Ryssland 256 242 Brasilien 662 493 

Tyskland 176 176 Kina 208 251 

USA 198 159 Indien 231 219 

Nederländerna 143 140 USA 172 181 

Zimbabwe 8 119 Malawi 184 145 

Belgien 122 105 Zimbabwe 54 90 

Frankrike 120 102 Turkiet 99 79 

Kina 119 98 Italien 80 75 

Polen 70 81 Belgien 81 74 

Egypten 5 78 Tanzania 44 69 

Pappersmassa 7 

Kina 13 552 11 106 Kanada 8 010 8 991 

USA 4 495 5 412 Brasilien 8 233 8 381 

Tyskland 3 466 3 882 USA 6 729 7 618 

Italien 3 001 3 148 Chile 4 312 3 381 

Rep. Korea 2 387 2 533 Sverige 3 124 3 055 

Frankrike 1 534 1 921 Indonesien 2 194 2 546 

Japan 1 588 1 731 Finland 1 458 2 159 

Nederländerna 963 1 222 Ryssland 1 713 1 851 

Spanien 921 1 183 Tyskland 1 092 997 

Storbritannien 894 1 028 Belgien 944 997 

1) Benfritt nöt- och kalvkött. 2) Smör tillverkat av komjölk. 3) Omalet. 4) Omvandlat till råsocker. 5) Rostat och orostat. 

6) Obearbetad. 7) Mekanisk och kemisk massa. 

Källa: FAO Statistical Databases (http://faostat.fao.org). 



26.17 

De 35 största handelsflottorna den 1 januari 2011 

The 35 most important maritime countries and territories 

Land 1 Antal fartyg 2 under Dödviktstonnage 2 i 1 000-tal 

Egen 

flagg 3 

Utländsk 

flagg 

Alla 

Egen 

flagg 3 

Utländsk 

flagg 

Summa 

tonnage 

Därav 

utländsk 

flagg, % 

Andel av 

världens 

tonnage, % 

Grekland 758 2 455 3 213 64 659 137 729 202 388 68 16,17 

Japan 724 3 071 3 795 18 943 178 287 197 230 90 15,76 

Tyskland 442 3 356 3 798 17 149 97 623 114 773 85 9,17 

Kina 2 044 1 607 3 651 46 207 61 762 107 970 57 8,63 

Sydkorea 736 453 1 189 18 135 29 318 47 453 62 3,79 

USA 971 1 001 1 972 24 364 22 011 46 375 47 3,71 

Norge 818 1 166 1 984 14 851 28 127 42 978 65 3,43 

Hongkong 399 313 712 24 102 13 080 37 183 35 2,97 

Danmark 383 592 975 13 998 21 113 35 111 60 2,81 

Taiwan 97 565 662 4 097 28 863 32 960 88 2,63 

Singapore 659 362 1 021 18 694 12 939 31 633 41 2,53 

Bermuda 17 268 285 2 297 28 252 30 550 92 2,44 

Italien 616 220 836 16 557 6 774 23 331 29 1,86 

Storbritannien 366 412 778 8 928 13 396 22 324 60 1,78 

Turkiet 551 648 1 199 7 870 11 915 19 785 60 1,58 

Ryssland 1 406 485 1 891 5 549 13 952 19 501 72 1,56 

Kanada 210 226 436 2 474 16 655 19 129 87 1,53 

Indien 460 74 534 14 680 3 446 18 126 19 1,45 

Malaysia 421 105 526 9 323 4 744 14 067 34 1,12 

Belgien 91 158 249 6 120 6 835 12 955 53 1,04 

Iran 62 80 142 628 12 024 12 653 95 1,01 

Saudiarabien 70 105 175 1 745 10 676 12 421 86 0,99 

Brasilien 128 44 172 2 228 8 400 10 628 79 0,85 

Indonesien 868 85 953 8 203 1 757 9 960 18 0,8 

Cypern 129 158 287 4 016 5 462 9 478 58 0,76 

Nederländerna 522 320 842 4 357 5 076 9 433 54 0,75 

Förenade Arabemiraten 69 354 423 655 8 705 9 360 93 0,75 

Frankrike 177 274 451 3 180 5 888 9 068 65 0,72 

Vietnam 476 86 562 4 724 2 250 6 973 32 0,56 

Sverige 115 186 301 1 162 4 482 5 643 79 0,45 

Kuwait 35 45 80 2 987 2 636 5 623 47 0,45 

Isle of Man - 33 33 0 5 457 5 457 100 0,44 

Spanien 163 226 389 1 508 3 483 4 991 70 0,4 

Thailand 285 53 338 3 476 1 014 4 490 23 0,36 

Qatar 46 32 78 879 3 316 4 194 79 0,34 

Totalt (dessa 35) 15 314 19 618 34 932 378 745 817 450 1 196 195 68 95,57 

Hela världen 17 391 21 456 45 662 399 255 852 395 1 378 231 68 100 

1) Avser det land/landområde där fartygets moderbolag har sitt säte. 

2) Fartyg med bruttodräktighet om 1 000 och därutöver, men exkl. USA:s reservflotta och USA:s och Kanadas Great Lakes-flotta. 

3) Inkluderar fartyg som seglar under den nationella flaggan men är registrerade i kolonier eller självstyrande områden. 

Källa: UN Review of Maritime Transport 2011. 



26.18 

Arbetslösa, 1 000-tal 

Unemployment 


Land 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal % 1 Antal % 1 Antal % 1 Antal % 1 Antal % 1 

Sverige 298 6 305 6 408 8 415 8 377 8 

Danmark 111 4 101 3 177 6 218 8 221 8 

Finland 183 7 172 6 221 8 224 8 209 8 

Island 4 2 5 3 13 7 14 8 13 7 

Norge 62 3 66 3 80 3 91 4 84 3 

Belgien 353 7 333 7 380 8 406 8 347 7 

Bulgarien 240 7 200 6 238 7 348 10 372 11 

Estland 32 5 38 6 95 14 116 17 87 13 

Frankrike 2 223 8 2 068 7 2 581 9 2 653 9 2 628 9 

Grekland 407 8 378 8 471 10 629 13 877 18 

Irland 101 5 135 6 258 12 291 14 304 14 

Italien 1 506 6 1 692 7 1 945 8 2 102 8 2 108 8 

Kroatien 171 10 149 8 160 9 206 12 232 14 

Lettland 71 6 91 8 203 17 216 19 177 15 

Litauen 69 4 94 6 225 14 291 18 249 15 

Luxemburg 9 4 11 5 12 5 10 4 12 5 

Nederländerna 278 3 243 3 304 3 390 5 389 5 

Polen 1 619 10 1 211 7 1 411 8 1 699 10 1 723 10 

Portugal 449 8 427 8 529 10 603 11 706 13 

Rumänien 641 6 576 6 681 7 725 7 730 7 

Ryssland 4 585 6 4 792 6 6 403 9 5 645 8 5 020 7 

Slovakien 296 11 256 10 323 12 389 14 368 14 

Slovenien 50 5 46 4 61 6 75 7 83 8 

Spanien 1 834 8 2 591 11 4 150 18 4 632 20 4 999 22 

Storbritannien 1 623 5 1 753 6 2 363 8 2 440 8 2 534 8 

Tjeckien 277 5 230 4 352 7 384 7 354 7 

Tyskland 3 602 9 3 141 8 3 227 8 2 946 7 2 502 6 

Ungern 312 7 329 8 421 10 475 11 468 11 

Österrike 186 4 162 4 204 5 188 4 179 4 

Egypten 2 130 9 2 145 9 2 360 9 2 350 9 . . . . 

Marocko 1 089 10 1 075 10 1 031 9 1 040 9 . . . . 

Sydafrika 4 141 24 4 075 23 4 167 24 4 332 25 4 358 25 

Kanada 1 079 6 1 117 6 1 516 8 1 484 8 1 393 8 

Mexiko 1 655 4 1 801 4 2 521 6 2 572 5 2 561 5 

USA 7 078 5 8 924 6 14 265 9 14 825 10 13 747 9 

Brasilien 2 100 9 1 813 8 1 872 8 1 591 5 1 426 6 

Chile 494 7 562 8 . . . . 626 8 575 7 

Colombia 2 155 11 2 216 11 2 514 12 2 561 12 2 426 11 

Venezuela 1 050 9 926 7 1 019 8 1 116 9 1 132 . . 

Filippinerna 2 653 7 2 716 7 2 831 8 2 859 7 . . . . 

Hongkong 146 4 129 4 192 5 157 4 126 3 

Indonesien 10 280 9 9 411 8 9 110 8 8 456 7 7 910 7 

Israel 212 7 180 6 230 8 209 7 180 6 

Japan 2 568 4 2 646 4 3 356 5 3 335 5 2 912 5 

Malaysia 360 3 370 3 414 4 388 3 389 3 

Sydkorea 783 3 769 3 889 4 918 4 855 3 

Turkiet . . 10 2 605 11 3 460 14 3 049 12 2 620 10 

Australien 478 4 474 4 638 6 621 5 615 5 

Nya Zeeland 83 4 95 4 141 6 152 7 155 7 

1) Antal arbetslösa i procent av arbetskraften. 

Anmärkning: Uppgifterna utgör årsmedeltal och de är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 

Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (http://unstats.un.org). 



26.19 

Land 

Konsumentprisindex (2005=100) 


Konsumentprisindex 

Totalt 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Sverige 106,9 108,2 111,1 113,1 114,7 116,2 

Danmark 108,6 111,1 114,1 115,3 115,8 120,3 

Finland 108,3 109,7 113,5 114,6 110,5 116,8 

Island 141,2 148,8 154,8 145,7 151,8 157,6 

Norge 109,2 111,9 113,3 113,1 113,3 113,2 

Belgien 108,2 110,6 114,5 113,3 115,0 117,8 

Bulgarien 134,2 137,5 143,3 138,7 138,2 147,8 

Estland 122,8 126,4 132,7 125,9 129,7 142,2 

Frankrike 106,2 107,8 110,1 108,5 109,3 111,5 

Grekland 111,9 117,2 121,1 115,0 115,1 118,7 

Irland 108,4 107,4 110,1 107,2 102,3 103,5 

Kroatien 115,3 116,5 119,1 118,4 116,6 120,7 

Lettland 140,1 138,6 144,7 145,1 144,7 156,9 

Litauen 127,1 128,8 134,1 139,1 138,5 149,9 

Luxemburg 109,0 111,5 115,3 113,1 114,1 117,0 

Nederländerna 2 105,4 106,7 109,2 107,9 107,8 110,2 

Polen 111,6 114,5 119,4 116,5 119,6 125,5 

Portugal 1 125,2 127,1 131,7 116,9 116,6 119,1 

Rumänien 127,2 135,0 142,8 121,7 124,5 132,0 

Ryssland 152,3 162,8 176,5 160,6 171,2 189,8 

Schweiz 103,7 104,4 104,7 103,4 102,2 98,9 

Slovakien 114,1 115,2 119,7 109,9 111,6 118,4 

Slovenien 113,1 115,2 117,3 122,0 123,2 128,6 

Spanien 110,4 112,4 116,0 113,1 112,2 114,5 

Storbritannien 111,3 116,4 122,5 122,9 126,8 134,3 

Tjeckien 113,3 114,9 117,1 109,7 111,3 116,4 

Tyskland 107,0 108,2 110,7 110,8 112,5 115,7 

Ukraina 178,6 195,3 210,9 175,3 194,5 206,9 

Ungern 124,0 130,0 135,1 138,0 142,3 151,7 

Österrike 6 107,5 109,5 113,1 113,0 113,6 104,2 

Algeriet 1 140,1 145,9 . . 150,7 157,1 . . 

Egypten 155,8 173,1 190,5 179,0 214,5 247,8 

Marocko 2 107,4 108,4 109,4 113,3 114,6 116,3 

Sydafrika 4 107,1 111,7 117,3 109,4 111,0 118,9 

Tunisien 117,0 122,2 126,5 119,7 127,8 132,5 

Kanada 106,9 108,9 112,0 114,1 115,7 120,1 

Mexico 119,3 124,2 128,5 129,4 134,5 141,4 

USA 109,8 111,7 115,2 113,3 113,7 119,2 

Bolivia 3 115,6 118,5 130,2 124,1 127,8 145,6 

Brasilien 119,7 125,7 134,1 127,7 135,5 147,5 

Chile 5 100,0 101,4 104,8 100,0 102,2 109,0 

Colombia 5 100,0 102,3 105,8 100,0 101,4 106,2 

Venezuela 4 127,1 162,9 205,4 128,0 170,1 221,1 

Bangladesh 1 168,8 182,5 202,0 177,2 195,1 220,1 

Filippinerna 1, 2 160,1 166,1 126,2 161,3 166,1 136,5 

Hongkong 3 109,2 111,7 117,6 118,4 121,2 129,7 

Indonesien 115,1 120,3 127,4 124,6 136,0 148,6 

Israel 110,9 113,9 117,8 123,0 126,1 130,5 

Japan 6 100,7 100,0 99,7 100,3 100,0 99,6 

Malaysia 6 98,3 100,0 103,2 97,6 100,0 104,8 

Pakistan 1 205,5 234,0 249,8 229,6 268,0 306,7 

Sydkorea 6 97,1 100,0 104,0 94,0 100,0 108,1 

Thailand 3 104,5 108,0 112,1 116,5 122,8 132,6 

Turkiet 139,9 151,9 161,7 150,2 166,1 176,5 

Vietnam 152,9 166,9 195,1 179,4 198,6 247,6 

Australien 112,6 115,8 119,7 119,7 121,6 127,5 

Nya Zeeland 112,3 114,9 119,5 122,9 124,0 130,7 

Anm. Uppgifterna är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 

1) Basår 2000=100. 2) Basår 2006=100. 3) Basår 2007=100. 4) Basår 2008=100. 5) Basår 2009=100. 6) Basår 2010=100. 




26.20 

BNP per invånare i löpande priser, US dollar 

GDP per inhabitant in current prices, US dollar 


Land 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Sverige 32 494 32 701 35 703 38 478 39 613 37 339 39 346 41 348 

Danmark 32 290 33 196 36 048 37 723 39 841 38 303 40 190 41 020 

Finland 29 863 30 708 33 140 36 167 38 080 35 697 36 495 38 080 

Island 33 731 34 992 35 831 37 171 39 521 36 666 35 593 36 084 

Norge 42 479 47 640 53 846 55 874 61 332 54 713 57 259 61 870 

Belgien 31 190 32 204 34 254 35 667 37 033 36 744 37 728 38 711 

Estland 14 753 16 531 19 146 21 583 22 155 19 791 20 393 21 938 

Frankrike 28 185 29 554 31 426 33 144 34 167 33 676 34 256 35 133 

Grekland 23 861 24 348 26 803 27 709 29 569 29 384 28 444 26 934 

Irland 36 796 38 896 42 522 45 418 42 575 39 754 40 478 . . 

Italien 27 528 28 280 30 399 32 056 33 372 32 250 31 911 32 939 

Luxemburg 64 998 68 372 78 573 84 559 89 156 82 981 86 269 89 801 

Nederländerna 33 197 35 111 38 088 40 736 42 929 41 094 42 196 42 847 

Polen 13 010 13 786 15 077 16 759 18 024 18 926 19 908 . . 

Portugal 19 854 21 369 22 967 24 201 24 939 24 938 25 444 25 352 

Ryssland 10 228 11 826 14 923 16 729 20 268 18 892 . . . . 

Schweiz 34 524 35 478 39 141 42 746 45 641 44 778 46 645 49 452 

Slovakien 14 654 16 175 18 383 20 876 23 214 22 583 23 264 24 018 

Slovenien 22 268 23 472 25 444 27 218 29 065 27 153 26 941 27 402 

Spanien 25 956 27 392 30 406 32 233 33 130 32 150 31 904 32 501 

Storbritannien 31 766 32 732 34 999 35 736 35 882 34 487 35 687 35 441 

Tjeckien 20 081 21 268 23 268 25 457 25 872 25 617 25 258 26 054 

Tyskland 29 684 31 117 33 552 35 559 37 115 36 052 37 430 39 187 

Ungern 16 188 16 975 18 299 18 933 20 432 20 157 20 556 21 547 

Österrike 32 856 33 637 36 586 38 073 39 785 38 838 40 037 42 072 

EU27 25 707 26 868 29 070 30 770 31 976 31 142 31 784 32 721 

Sydafrika 7 977 8 601 9 261 9 938 10 458 10 226 10 542 . . 

Kanada 32 837 35 106 36 863 38 350 38 985 37 842 39 050 40 440 

Mexico 11 529 12 461 13 741 14 486 15 267 14 343 15 195 . . 

USA 40 197 42 414 44 522 46 227 46 647 45 087 46 588 . . 

Chile 11 736 12 690 13 734 14 628 15 328 15 201 16 156 17 312 

Indien 2 058 2 276 2 556 2 860 2 999 3 354 . . . . 

Indonesien 2 999 3 207 3 448 3 725 3 985 4 160 4 344 . . 

Israel 23 497 23 256 23 872 25 449 25 481 25 479 26 531 . . 

Japan 29 327 30 443 31 796 33 370 33 592 32 119 33 785 . . 

Kina 3 614 4 102 4 747 5 548 6 186 6 794 7 554 8 387 

Sydkorea 21 624 22 783 24 247 26 102 26 689 26 931 28 797 30 254 

Turkiet 10 162 11 391 12 895 13 894 15 025 14 443 15 604 . . 

Australien 33 507 35 115 37 105 39 067 39 058 39 574 40 173 . . 

Nya Zeeland 24 498 25 219 27 020 28 600 29 077 29 386 29 711 . . 

OECD 28 131 29 570 31 514 33 083 33 872 32 843 33 948 . . 

Källa: OECD (http://stats.oecd.org/). 



26.21 

BNP-utveckling i fasta priser, procent från föregående år 

GDP development in constant prices, percent from previous year 

Land 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Sverige 4,2 3,2 4,3 3,3 -0,6 -5,0 6,2 3,9 

Danmark 2,3 2,4 3,4 1,6 -0,8 -5,8 1,3 0,8 

Finland 4,1 2,9 4,4 5,3 0,3 -8,5 3,3 2,7 

Island 7,8 7,2 4,7 6,0 1,3 -6,8 -4,0 3,1 

Norge 4,0 2,6 2,5 2,7 0,0 -1,7 0,7 1,4 

Belgien 3,3 1,8 2,7 2,9 1,0 -2,8 2,2 1,9 

Estland 6,3 8,9 10,1 7,5 -3,7 -14,3 2,3 7,6 

Frankrike 2,5 1,8 2,5 2,3 -0,1 -3,1 1,7 1,7 

Grekland 4,4 2,3 5,5 3,0 -0,2 -3,2 -3,5 -6,9 

Irland 4,5 5,3 5,3 5,2 -3,0 -7,0 -0,4 0,7 

Italien 1,7 0,9 2,2 1,7 -1,2 -5,5 1,8 0,4 

Luxemburg 4,4 5,4 5,0 6,6 0,8 -5,3 2,7 1,6 

Nederländerna 2,2 2,0 3,4 3,9 1,8 -3,5 1,7 1,2 

Polen 5,3 3,6 6,2 6,8 5,1 1,6 3,9 4,3 

Portugal 1,6 0,8 1,4 2,4 0,0 -2,9 1,4 -1,6 

Ryssland 7,2 6,4 8,2 8,5 5,2 -7,8 4,3 4,3 

Schweiz 2,4 2,7 3,8 3,8 2,2 -1,9 3,0 . . 

Slovakien 5,1 6,7 8,3 10,5 5,8 -4,9 4,2 3,3 

Slovenien 4,4 4,0 5,8 6,9 3,6 -8,0 1,4 -0,2 

Spanien 3,3 3,6 4,1 3,5 0,9 -3,7 -0,1 0,7 

Storbritannien 3,0 2,1 2,6 3,5 -1,1 -4,4 2,1 0,7 

Tjeckien 4,7 6,8 7,0 5,7 3,1 -4,7 2,7 1,7 

Tyskland 1,2 0,7 3,7 3,3 1,1 -5,1 3,7 3,0 

Ungern 4,8 4,0 3,9 0,1 0,9 -6,8 1,3 1,6 

Österrike 2,6 2,4 3,7 3,7 1,4 -3,8 2,1 2,7 

EU 27 2,5 2,0 3,3 3,2 0,3 -4,4 2,1 1,5 

Sydafrika 4,6 5,3 5,6 5,6 3,6 -1,7 2,8 . . 

Kanada 3,1 3,0 2,8 2,2 0,7 -2,8 3,2 2,5 

Mexico 4,1 3,3 5,1 3,4 1,2 -6,3 5,6 3,9 

USA 3,5 3,1 2,7 1,9 -0,4 -3,5 3,0 1,7 

Chile 7,0 6,2 5,7 5,2 3,3 -1,0 6,1 6,0 

Indien . . 9,3 9,3 9,8 4,9 9,1 . . . . 

Indonesien 5,0 5,7 5,5 6,3 6,0 4,6 6,1 . . 

Israel 4,8 4,9 5,6 5,5 4,0 0,8 4,8 4,8 

Japan 2,4 1,3 1,7 2,2 -1,0 -5,5 4,4 -0,7 

Kina 10,1 11,3 12,7 14,2 9,6 9,2 10,4 . . 

Sydkorea 4,6 4,0 5,2 5,1 2,3 0,3 6,3 3,6 

Turkiet 9,4 8,4 6,9 4,7 0,7 -4,8 9,2 8,5 

Australien 3,2 3,0 3,8 3,8 1,4 2,3 2,1 1,8 

Nya Zeeland 3,6 3,2 2,2 2,9 -1,1 0,8 1,2 0,3 

OECD 3,2 2,7 3,2 2,8 0,1 -3,8 3,2 . . 

Källa: OECD (http://stats.oecd.org/). 




26.22 Militärutgifter 

Military expenditure 

Land Militärutgifter i 2010 års priser och växelkurser, milj. USA-dollar Procent av bruttonationalprodukten 

2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 

Sverige 6 235 5 545 5 438 5 886 5 960 1,4 1,4 1,2 1,3 1,3 

Danmark 4 332 4 499 4 230 4 504 4 515 1,4 1,3 1,4 1,4 1,5 

Finland 3 074 3 309 3 474 3 400 3 656 1,4 1,2 1,3 1,5 1,4 

Norge 6 181 6 215 6 596 6 390 7 083 1,5 1,5 1,4 1,7 1,5 

Belgien 5 333 5 814 5 479 5 233 5 136 1,1 1,1 1,2 1,2 1,1 

Bulgarien 1 181 989 940 894 722 2,3 2,5 2,0 2,0 1,9 

Estland 488 471 429 330 336 1,9 2,1 2,1 2,3 1,7 

Frankrike 61 264 60 654 64 747 59 098 58 244 2,4 2,3 2,3 2,5 2,3 

Grekland 9 113 10 131 10 555 7 162 7 502 2,9 2,7 3,0 3,2 2,3 

Irland 1 307 1 354 1 337 1 274 1 207 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 

Italien 36 831 38 151 37 087 35 532 31 946 1,8 1,7 1,8 1,8 1,7 

Kroatien 1 048 1 203 1 097 1 016 1 037 1,7 1,7 1,9 1,8 1,7 

Lettland 552 540 343 260 267 1,9 1,7 1,7 1,4 1,1 

Litauen 611 638 487 410 405 1,4 1,4 1,4 1,4 1,1 

Luxemburg 294 . . . . . . . . 0,6 0,6 . . . . . . 

Nederländerna 11 668 11 467 11 714 11 277 10 945 1,5 1,5 1,4 1,5 1,4 

Polen 8 774 7 848 8 414 8 781 9 149 1,9 2,0 1,7 1,8 1,9 

Portugal 4 359 4 375 4 651 4 821 4 285 2,0 1,9 1,9 2,1 2,1 

Rumänien 2 417 2 664 2 265 2 086 1 945 1,8 1,5 1,5 1,4 1,3 

Ryssland 51 275 56 892 59 565 58 644 64 123 3,6 3,5 3,5 4,3 3,9 

Schweiz 4 164 4 265 4 261 4 115 4 618 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 

Slovakien 1 320 1 351 1 293 1 130 968 1,6 1,5 1,5 1,5 1,3 

Slovenien 727 770 776 772 668 1,6 1,5 1,5 1,6 1,6 

Spanien 17 098 17 152 16 465 14 744 13 984 1,2 1,2 1,2 1,2 1,0 

Storbritannien 55 730 58 217 59 350 58 099 57 875 2,4 2,3 2,5 2,7 2,6 

Tjeckien 3 136 2 673 2 752 2 498 2 254 1,7 1,6 1,4 1,4 1,3 

Tyskland 42 877 44 107 45 769 45 075 43 478 1,3 1,3 1,3 1,4 1,4 

Ukraina 4 137 4 048 3 594 3 710 3 747 2,8 2,9 2,7 2,9 2,7 

Ungern 1 819 1 690 1 506 1 351 1 287 1,3 1,3 1,2 1,1 1,0 

Vitryssland 752 771 682 768 709 1,7 1,6 1,5 1,4 1,4 

Österrike 3 577 3 467 3 365 3 513 3 305 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 

Algeriet 4 235 4 934 5 359 5 671 8 170 2,6 2,9 3,0 3,8 3,6 

Marocko 2 479 2 766 2 953 3 161 3 186 3,3 3,2 3,3 3,3 3,5 

Nigeria 1 151 1 616 1 695 1 990 2 215 0,5 0,6 0,8 0,9 1,0 

Sydafrika 4 611 4 566 4 763 4 631 4 827 1,4 1,3 1,3 1,4 1,3 

Kanada 18 980 20 454 21 389 23 109 23 082 1,2 1,2 1,3 1,4 1,5 

Mexiko 4 766 4 772 5 304 5 414 5 723 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 

USA 585 749 629 095 679 574 698 281 689 591 3,9 4,0 4,3 4,8 4,8 

Argentina 2 333 2 650 3 146 3 476 3 167 0,9 0,9 0,8 1,0 0,9 

Bolivia 300 358 355 328 316 1,6 1,7 2,0 2,0 1,7 

Brasilien 27 067 29 125 31 244 34 384 31 576 1,5 1,5 1,5 1,6 1,6 

Chile 6 083 6 359 5 901 6 579 7 392 3,4 3,2 3,5 3,3 3,2 

Colombia 8 458 9 997 10 503 10 422 10 290 3,3 3,3 3,7 3,8 3,6 

Peru 1 533 1 501 1 853 1 958 1 978 1,3 1,2 1,1 1,4 1,3 

Venezuela 5 388 5 969 4 314 3 363 3 115 1,6 1,3 1,4 1,2 0,9 

Bangladesh 1 011 999 1 166 1 298 1 367 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 

Filippinerna 2 414 2 391 2 322 2 438 2 225 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2 

Indien 34 374 38 987 45 903 46 086 44 282 2,5 2,3 2,6 2,9 2,7 

Iran 11 096 7 463 . . . . . . 3,4 2,5 1,8 . . . . 

Israel 15 213 14 610 14 737 14 242 15 209 8,1 7,5 7,1 7,0 6,5 

Japan 53 885 53 159 54 339 54 641 54 529 1,0 0,9 0,9 1,0 1,0 

Malaysia 4 571 4 674 4 413 3 859 4 223 2,1 2,1 2,0 2,1 1,6 

Pakistan 5 660 5 342 5 504 5 661 5 685 3,3 3,0 2,8 2,8 2,8 

Saudiarabien 43 105 42 306 43 477 45 245 46 219 8,3 9,2 8,0 11,0 10,1 

Sydkorea 24 689 26 297 27 708 27 572 28 280 2,6 2,6 2,8 2,9 2,7 

Turkiet 16 553 16 767 17 966 17 649 18 687 2,5 2,3 2,3 2,6 2,4 

Australien 20 591 21 341 22 938 23 221 22 955 1,8 1,8 1,8 1,9 1,9 

Nya Zeeland 1 445 1 496 1 590 1 606 1 566 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2 

Källa: SIPRI Yearbook 2012. 



26.23 

Valutakurser, värdet av en USD uttryckt i resp. lands valutaenhet 

Exchange rates 

Land Myntenhet 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Sverige 1 Krona (SEK) 6,86 6,41 7,81 7,12 6,71 6,89 

Danmark 2 Krone (DKK) 5,66 5,08 5,28 5,19 5,61 5,75 

Island 1 Króna (ISK) 71,66 61,85 120,58 124,90 115,05 122,71 

Norge 1 Krone (NOK) 6,26 5,41 7,00 5,78 5,86 5,99 

Bulgarien 1 Lev (BGN) 1,49 1,33 1,39 1,36 1,47 1,51 

Kroatien 1 Kuna (HRK) 5,58 4,99 5,16 5,09 5,57 5,82 

Lettland 1 Lats (LVL) 0,54 0,48 0,50 0,49 0,54 0,54 

Litauen 1 Litas (LTL) 2,63 2,36 2,45 2,41 2,61 2,67 

Polen 2 Zloty (PLZ) 2,91 2,44 2,96 2,85 2,96 3,42 

Rumänien 2 Leu (ROL) 2,57 2,46 2,83 2,94 3,20 3,34 

Ryssland 1 Rubel (RUR) 26,33 24,55 29,38 30,24 30,48 32,20 

Schweiz 2 Franc (CHF) 1,22 1,13 1,06 1,03 0,94 0,94 

Storbritannien 2 Pund (GBP) 0,51 0,50 0,69 0,62 0,64 0,65 

Tjeckien 1 Koruna (CZK) 20,88 18,08 19,35 18,37 18,75 19,94 

Ukraina 1 Hryvna (HRY) 5,05 5,05 7,70 7,99 7,96 7,99 

Ungern 1 Forint (HUF) 191,62 172,61 187,91 188,07 208,65 240,68 

EMU 5 Euro (EUR) 0,76 0,68 0,72 0,69 0,75 0,77 

Algeriet 1 Dinar (DZD) 71,16 66,83 71,18 72,73 74,94 76,06 

Egypten 2 Pund (EGP) 5,70 5,50 5,50 5,48 5,79 6,02 

Etiopien 1 Birr (ETB) 8,78 9,20 9,96 12,64 16,55 17,21 

Marocko 1 Dirham (MAD) 8,46 7,71 8,10 7,86 8,36 8,58 

Nigeria 3 Naira (NGN) 128,27 117,97 132,56 149,58 150,66 158,27 

Sydafrika 3 Rand (ZAR) 6,97 6,81 9,31 7,38 6,63 8,14 

Tunisien 2 Dinar (TND) 1,30 1,22 1,31 1,32 1,44 1,50 

Kanada 2 Dollar (CAD) 1,17 0,99 1,22 1,05 1,00 1,02 

Mexiko 2 Peso (MXN) 10,88 10,87 13,54 13,06 12,36 13,99 

USA 2 Dollar (USD) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 

Argentina 1 Peso (ARS) 3,04 3,13 3,43 3,78 3,96 4,28 

Bolivia 4 Boliviano (BOB) 7,98 7,62 7,02 7,02 6,99 6,91 

Brasilien 3 Real (BRL) 2,14 1,77 2,34 1,74 1,69 1,86 

Chile 2 Peso (CLP) 534,43 495,82 629,11 506,43 468,37 521,46 

Colombia 3 Peso (COP) 2 225,44 1 987,81 2 198,09 2 044,23 1 989,88 1 942,70 

Paraguay 2 Guarani (PYG) 5 190,00 4 875,00 4 945,00 4 610,00 4 573,75 4 492,00 

Peru 2 New Sol (PEN) 3,20 3,00 3,14 2,89 2,81 2,70 

Bangladesh 1 Taka (BDT) 69,07 68,58 68,92 69,27 70,75 81,85 

Filippinerna 2 Peso (PHP) 49,13 41,40 47,49 46,36 43,88 43,93 

Indien 2 Rupie (INR) 44,25 39,42 48,46 46,68 44,81 53,26 

Indonesien 2 Rupiah (IDR) 9 020,00 9 419,00 10 950,00 9 400,00 8 991,00 9 068,00 

Iran 1 Rial (IRR) 9 223,00 9 282,00 9 825,00 9 984,00 10 353,00 11 165,00 

Israel 2 Shekel (ILS) 4,23 3,85 3,80 3,78 3,55 3,82 

Japan 2 Yen (JPY) 118,95 114,00 90,75 92,06 81,45 77,72 

Kina 2 Yuan renminbi (CNY) 7,81 7,30 6,83 6,83 6,62 6,30 

Malaysia 1 Ringgit (MYR) 3,53 3,31 3,46 3,42 3,08 3,18 

Pakistan 2 Rupee (PKR) 60,92 61,22 79,10 84,26 85,71 89,97 

Sydkorea 2 Won (KRW) 929,80 936,10 1 259,50 1 164,50 1 134,80 1 151,80 

Thailand 1 Baht (THB) 36,05 33,72 34,90 33,32 30,15 31,69 

Turkiet 2 Lira (TL) 1,41 1,17 1,53 1,49 1,54 1,89 

Vietnam 2 Dong (VND) 16 054,00 16 114,00 16 977,00 17 941,00 18 932,00 … 

Australien 2 Dollar (AUD) 1,26 1,13 1,44 1,11 0,98 0,98 

Nya Zeeland 2 Dollar (NZD) 1,42 1,29 1,73 1,39 1,30 1,30 

1) Officiell kurs. 

2) Marknadskurs. 

3) Medelvärdet av köp- och säljkurserna vid slutet av året. 

4) Kursen fastställs genom auktioner genomförda av centralbanken. 

5) Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, 

Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike. 



Förkortningar 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 

Notes 

Statistiska standarder 


Mått och vikt 


Engelskt sakregister 


Svenskt sakregister 


Foto: Alexander Löckert

Förkortningar Statistisk årsbok 2013 

Förkortningar 

Abbreviations 

AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) 

BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) 

CN = Combined Nomenclature 

COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose 

CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community 

DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee 

ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank 

EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) 

EFTA = European Free Trade Association 

EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) 

EMCF = European Monetary Cooperation Fund 

EMI = European Monetary Institute 

EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union 

ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts 

EU = Europeiska unionen European Union 

Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union 

FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United 

Nations 

FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden’s Business Database 

GDP = Gross Domestic Product 

HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer 

Non profit institution serving households 

HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) 

ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization 

IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund 

ISCO = International Standard Classification of Occupations 

ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities 

IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural 

Resources) 

KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) 

MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination 

MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges 

NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des 

Activités Economiques dans la Communauté européenne 

NPISH = Non profit institution serving households 

NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique 

OECD = Organization for Economic Co-operation and Development 

RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) 

SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights 

SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute 

Sida = Swedish International Development Co-operation Agency 

SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute 

SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution 

SITC = Standard International Trade Classification 

SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports 

SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) 

SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) 

SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden 

SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports 

SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of 

Products by Activity 

SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations 

SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology 

ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey 

UN = Förenta Nationerna United Nations 

UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 

WCO = World Customs Organization 

WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 





Notes 

Tab. 1.5, 4.17 

Nya, mer detaljerade beräkningar av Sveriges areal har 

ännu en gång genomförts, vilket i en del fall har lett till 

förändrade uppgifter om land- och vattenarealen fr.o.m. 

2012-01-01. Kommunarealerna har beräknats utifrån 

kommungränser skapade av fastighetsgränser jämfört 

med församlingsgränser som användes senast, vilket 

skapat ett mer detaljerat underlag. Vattenarealen har 

kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och 

innefattar nu ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till 

att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av 

landarealen. För mer information, se Statistiska meddelanden 

MI 65 SM 1201, Land- och vattenarealer 1 jan 2012 

(http://www.scb.se/MI0802). 

Tab. 3.15 

Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel 

enligt uppgift från tillverkare/ombud. 

Tab. 3.18 

Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande 

ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. 

Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt 

nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av 

lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att 

det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av 

ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, 

polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande 

många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. 

PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor 

tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar 

hos däggdjur. 

Tab. 3.22, 3.24–3.25 

Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden 

mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi 

ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och 

miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik 

samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. 

Tab. 3.25 

Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan 

1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika 

tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall 

betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS 

1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för 

vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och 

med vilka belopp. 

Tab. 4.3, 4.16, 4.33, 13.3, 23.5 

SKL:s kommungruppsindelning enligt 2011 års kommungruppering: 


Storstäder: Göteborg, Malmö, Stockholm. 

Förortskommuner till storstäder: Ale, Bollebygd, 

Botkyrka, Burlöv, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, 

Håbo, Härryda, Järfälla, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, 

Lidingö, Lilla Edet, Lomma, Mölndal, Nacka, Nynäshamn, 

Partille, Salem, Skurup, Sollentuna, Solna, Staffanstorp, 

Sundbyberg, Svedala, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, 

Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Vellinge, Värmdö, 

Öckerö, Österåker 

Större städer, dess förortskommuner samt pendlingskommuner 

Större städer: Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad, 

Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, 

Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Norrköping, 

Nyköping, Skellefteå, Skövde, Sundsvall, Södertälje, 

Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Västerås, 

Växjö, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund 

Förortskommuner till större städer: Bjuv, Eslöv, 

Forshaga, Gnesta, Grästorp, Habo, Hammarö, Hörby, 

Höör, Kil, Knivsta, Kumla, Kävlinge, Lekeberg, 

Mörbylånga, Nykvarn, Sjöbo, Söderköping, Timrå, Trosa, 

Åstorp, Älvkarleby 

Pendlingskommuner: Alingsås, Alvesta, Aneby, 

Bjurholm, Boxholm, Bromölla, Degerfors, Essunga, 

Färgelanda, Gagnef, Hallsberg, Hallstahammar, Heby, 

Hjo, Höganäs, Högsby, Klippan, Krokom, Kungsör, 

Lessebo, Mullsjö, Munkedal, Nora, Norberg, Ockelbo, 

Orsa, Orust, Osby, Sigtuna, Skinnskatteberg, 

Smedjebacken, Stenungsund, Storfors, Strängnäs, 

Surahammar, Svalöv, Säter, Tibro, Tjörn, Tomelilla, 

Trelleborg, Vadstena, Vingåker, Vårgårda, Vänersborg, 

Vännäs, Ydre, Åtvidaberg, Ängelholm. Ödeshög, Östra 

Göinge 


Turism- och besöksnäringskommuner: 

Arjeplog, Berg, Borgholm, Båstad, Dorotea, Gotland, 

Härjedalen, Jokkmokk, Lysekil, Malung-Sälen, Norrtälje, 

Rättvik, Sotenäs, Storuman, Strömstad, Tanum, 

Valdemarsvik, Åre, Älvdalen, Östhammar 

Varuproducerande kommuner 

Arboga, Arvika, Askersund, Avesta, Bengtsfors, 

Emmaboda, Fagersta, Filipstad, Finspång, Gislaved, 

Gnosjö, Grums, Gullspång, Gällivare, Götene, Hagfors, 

Herrljunga, Hofors, Hultsfred, Hylte, Karlskoga, Köping, 

Laxå, Lindesberg, Ljungby, Ljusnarsberg, Ludvika, Malå, 

Markaryd, Munkfors, Mönsterås, Norsjö, Nybro, Olofström, 

Oskarshamn, Ovanåker, Oxelösund, Perstorp, Sandviken, 

Sävsjö, Tidaholm, Tierp, Tingsryd, Torsås, Tranemo, 

Tranås, Töreboda, Uppvidinge, Vaggeryd, Vara, Vetlanda, 

Vimmerby, Värnamo, Örkelljunga 

Glesbygdskommuner 

Bräcke, Dals-Ed, Ljusdal, Nordanstig, Nordmaling, Pajala, 

Ragunda, Robertsfors, Sollefteå, Sorsele, Strömsund, 

Torsby, Vansbro, Vilhelmina, Vindeln, Ånge, Årjäng, Åsele, 

Överkalix, Övertorneå 

Kommuner i tätbefolkad region 

Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen, 

Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm, 

Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand, 

Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala, 

Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga, 

Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål, 

Älmhult 

Kommuner i glesbefolkad region 

Arvidsjaur, Boden, Bollnäs, Eda, Haparanda, Hudiksvall, 

Härnösand, Kalix, Kiruna, Kramfors, Lycksele, Mora, Piteå, 

Sunne, Söderhamn, Älvsbyn. 

Tab. 4.10–4.35 

Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om 

befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd 

menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden 

(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss 

tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till 

vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av 

födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. 

Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls 

successivt från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena). 

Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av 

SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används 


Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013 

till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd. 

Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder 

och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om befolkningsförändringar 

finns från 1968. 

Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje 

årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 

1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna 

avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 

1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband 

med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna 

inte avser årsskiftet utan den 1 nov. 

folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975, 

1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive 

år. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad 

med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes 

i september 1980. Tidpunkten för 1980 års räkning 

är därför den 15 september. 

Tab. 4.17 

Se Tabellanmärkning, tab. 1.5. 

Tab. 4.17–4.18 

Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis 

(Tab. 4.17), samt efter folkmängdens storlek det senast 

redovisade året (tab. 4.18 ). Folkmängdsuppgifterna avser 

slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar 

som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. 

Tab. 4.20 

Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 

dec. 2011. Folkmängden har framskrivits med följande 

antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna 

förmodas på sikt minska från 1,92 år 2012 till 1,90 vid 

prognosens slut år 2060. Dödlighet: den återstående 

medellivslängden antas öka från 80,0 år för män och 83,8 

år för kvinnor år 2012 till 86,7 år respektive 88,8 år 2060. 

Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet antas vara 58 

000 år 2012 och beräknas på sikt minska till 17 000. 

Tab. 4.21–4.22, 13.10–13.11 

Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning 

om hushållens ekonomi (HEK). Ett kosthushåll 

består av samtliga personer som bor i samma bostad 

och har gemensam ”hushållning”. Ett kosthushåll kan 

bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer 

som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt 

befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring 

ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket 

hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i 

det aktuella hushållet. 

Tab. 4.23 

I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av 

Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden 

som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av 

Skatteverket ingår ej. 

Tab. 4.26 

Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal 

barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning 

att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med 

reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att 

belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen 

under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden 

skulle kunna reproducera sig själv. 

Tab. 4.27–4.28 

Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt 

återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom 

att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x- 

åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid 

antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, 

utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. 

Tab. 4.30 

Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar 

över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således 

inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. 

Tab. 5.11–5.13, 5.18 

Avsåg före år 2010 samtliga jordbruksföretag som brukade 

mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar: 

minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor 

eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns (inklusive 

kycklingar), eller innehade minst 2 500 kvm frilandsareal 

för trädgårdsproduktion, eller innehade minst 200 kvm 

växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. 2010 avses 

samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha 

åkermark, eller brukar sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark 

(åker + bete), eller bedriver trädgårdsodling omfattande 

minst 2 500 kvm frilandsareal, eller bedriver 

trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta, 

eller innehar stora djurbesättningar omfattande minst 10 

nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 

20 får, eller 1 000 fjäderfä. För åren 1996–1998 har uppgifter 

på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och 

areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. 

baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och 

husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan 

för län och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik 

bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna 

utnyttjas både de totalräknade uppgifterna 

och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 

inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från 

Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade 

stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas 

uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom 

postenkät. Uppgifter om djurinnehav 2004–2011 inhämtas 

från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt), 

eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar). 

Tab. 5.14–5.17 

Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som 

under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett 

urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.14–5.15 har 

beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och 

grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997 

beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. 

För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att 

jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir 

rättvisande. 

Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas 

till växtodling eller bete och som är lämplig att 

plöja. 

Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan 

användas till bete och som inte är lämplig att plöja. 

Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion 

och som inte i väsentlig utsträckning används för annat 

ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot 

sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. 

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock 

inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda 

förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. 

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den 

enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i 

genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. 

Tab. 5.15, 5.17 

Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk 

produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 

Tab. 5.18–5.19 

Avser företag, före år 2010, med minst 2,1 hektar åker 

eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag 

som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. 

Stor djurbesättning: 

– minst 50 kor eller 

– minst 250 nötkreatur eller 

– minst 250 svin eller 

– minst 50 suggor eller 

– minst 50 tackor eller 

– minst 1 000 höns (inkl. kycklingar). 



Fr.o.m. 2010 avses företag med mer än 2,0 ha åkermark, 

eller minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller med 

stor djurbesättning. 

Stor djurbesättning: 

– minst 10 nötkreatur eller 

– minst 10 suggor eller 

– minst 50 svin eller 

– minst 20 får eller 

– minst 1 000 fjäderfä. 

Tab. 5.19 

För ”Nötkreatur” och ”Svin” gäller: För åren 2001–2002 

baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För 

”nötkreatur” 2003–2009 framställs statistiken genom 

elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets 

centrala djurdatabas (CDB). För ”svin” 2003 baseras 

statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga 

jordbruksföretag i landet. För ”svin” 2004, 2006, 2008, 

2009 och 2011 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval, 

som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag 

under åren. Detta kompletteras med företag från 

administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling 

för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten 

Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007 

och 2010 baseras statistiken på en postenkätundersökning 

(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i 

landet. 

För ”Får och lamm” samt ”Höns och kycklingar av 

värpras” gäller: För åren 2001–2002 baseras statistiken 

på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken 

på en postenkätundersökning i juni till samtliga 

jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008, 2009 

och 2011 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval, 

som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag 

under åren. Detta kompletteras med företag från 

administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen 

skedde via postutskick samt via webbtjänsten 

Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007 

och 2010 baseras statistiken på en postenkätsundersökning 

(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag 

i landet. 

Tab. 5.20 

Uppgifter om renantalet, som avser renar i vinterhjorden 

är hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k. 

renlängderna. 

Tab. 5.23 

Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. 

Tab. 5.24 

Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s 

direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning 

där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka 

smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som 

djurförsök. Försök som innebär att djur utan föregående 

ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader 

räknas inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser. 

Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet med 

användningen av djur som är avgörande för om denna 

skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning är 

angiven i 19 § djurskyddslagen. Fr.o.m. år 2003 redovisas 

mer detaljerade uppgifter om djurens användning som 

t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur 

redovisas. – Märkning av fisk görs i syfte att undersöka 

och kontrollera de svenska fiskebestånden. Denna 

verksamhet faller under djurskyddslagens 19 § och 

klassas därför som djurförsök. Provfiske är något som 

tidigare gjorts i Sverige och som Sverige enligt EU-direktiv 

är ålagt att utföra. 

Tab. 5.27 

Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i 

två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. Allmänna 

ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där staten 

äger > 50 procent) samt övriga allmänna skogar (kommuner, 

stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs 


av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda. 

De senare benämns vanligen i dagligt tal ”privatskogen”. 

Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett 

ägare. 

Tab. 5.30 

Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m. 

1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m. 

1999 varje år. 

Tab. 6.8 

Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig 

industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med 

minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för 

företag med mellan 0–19 anställda har hämtats från 

administrativa källor. Förkortningen (ur) innebär att 

redovisade uppgifter är en aggregering av endast vissa 

ingående 8-siffriga KN-nummer. 

Tab. 6.15–6.16 

Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan 

vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för 

resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år 

2011 togs fram den 29 juni 2012. Relativa avvikelser 

understiger i samtliga fall 1 procent. – Lagerbolag är 

exkluderade. 

Tab. 6.18 

Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas 

enligt gästens sätt att betala. – Affärs- och uppdragsresenärer: 

betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). 

Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista 

samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar 

enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte 

ordinarie pris och reser främst helger och under 

sommaren. 

Tab. 7.6–7.7 

Uppgifterna omfattar alla industriarbetsställen med minst 

10 anställda som huvudsakligen har industriell 

verksamhet. – Tab. 7.7. Totaluppgiften kommer från Årlig 

energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från 

Industrins årliga energianvändning. 

Tab. 7.8 

Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta av 

elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris 

är det pris kund som inte gjort något aktivt val av 

avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) 

definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund 

med 2 000 kWh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar 

en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och villa 

med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kWh i 

årsförbrukning. 

Tab. 7.9 

Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt 

följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i 

årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme 

motsvarar en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och 16 

A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund 

med 20 000 kWh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. 

Tab. 8.6 

Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från 

SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter. 

Tab. 8.6–8.7 

Regional redovisning enligt indelningen respektive år. 

Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i 

Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, 

Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, 

Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, 

Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, 

Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, 

Värmdö och Österåker. 

Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, 

Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla 

Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 



Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, 

Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, 

Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 

2006-01-01 tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde: 

I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn 

och Södertälje. 

I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet. 

I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup. 

Tab. 8.9 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Övriga större kommuner avser kommuner med mer än 

75 000 invånare respektive år. 

Övriga mindre kommuner avser kommuner med 75 000 

eller färre invånare respektive år. 

Tab. 8.9–8.10 

Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom 

studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. 

Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom 

bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller 

annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, 

ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel 

ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. 

Tab. 8.11 

Regional redovisning i fyra regioner enligt kommunindelningen 

den 1 jan. 2009 och efter folkmängd den 31 

december 2008: 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner 

som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg): 

Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, 

Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, 

Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö 

och Örebro. 

Övriga kommuner. 

Tab. 9.15–9.17 

Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd 

av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 procent 

alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa 

varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i 

genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol. 

I alkohollag 2010:1622 tillkom definitionen annan jäst 

alkoholdryck. Med annan jäst alkoholdryck avses en 

alkoholdryck som framställts genom jäsning av frukt, bär 

eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl. Tidigare 

år har de alkoholdrycker som inkluderas i annan jäst 

alkoholdryck registrerats som vin, därav annan jäst 

alkoholdrycks placering i kategori vin. 

Tab. 10.7–10.9 

Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, 

”statsvägar”, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i 

viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, 

”enskilda statsbidragsvägar”. Förändringar i vägnätet uppkommer 

genom nyanläggning och ombyggnad samt 

genom överföring till annan väghållare. 

Tab. 10.15 

Körkortsbehörigheter 

(www.transportstyrelsen.se): 

AM 15 år, moped klass I 

A1 16 år, lätt motorcykel 

A 18 år, tung motorcykel 

B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt 

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, 

terrängvagn eller motorredskap, klass I 

BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, 

lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon 

CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon 

DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett 

vikt) 

AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och 

motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är 

utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra 

traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig 

motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel 

med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre 

effekt än 25 kW och ett effekt/ viktförhållande som 

överstiger 0,16 kW/kg, om man har haft A-behörighet 

under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för 

sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E-behörighet 

lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns; 

körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller 

D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren 

haft körkort med sökt behörighet. – Klass I: motorredskap 

som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: 

motorredskap som är konstruerat för en hastighet om 

högst 30 km/tim. 

Tab. 10.16–10.18 

Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till 

Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna 

fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år. 

Tab. 10.19 

Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar 

redovisar antalet disponibla fordon för trafik. 

Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar 

och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt 

räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent 

sammankopplade. 

Tab. 10.20 

Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik 

under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma 

hela året eller endast del av året. – Drivmedelsförbrukning: 

fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade 

elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i 

omformarstationer. 

Tab. 10.21 

Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. 

För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett 

banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller 

skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än 

150 000 Euro, eller 1 400 000 SEK uppkommit. 

Tab. 10.23 

Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet 

och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet 

multiplicerat med antalet dagar det använts. 

Tab. 10.24–10.25 

Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek 

beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten 

avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs 

dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). 

Tab. 10.28 

Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. 

Tab. 12.7–12.11 

Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar 

(AKU) som utförs av Statistiska 

centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval 

av befolkningen i åldersgruppen 15–74 år (uppgifterna 

före 2005 avser åldersgruppen 16–64 år) intervjuas 

angående en viss vecka (referensveckan) och delas på 

grund härav upp i följande kategorier: 

1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta 

eller arbetslösa. 



2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i 

kategorierna ”sysselsatta” och ”arbetslösa”. 

3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något 

förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra 

veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta 

referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans 

slut; se närmare avsnittet ”Begrepp och definitioner” 

i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet 

har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även 

omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa 

betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad 

statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005. 

4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna ”i 

arbete” och ” frånvarande”. 

5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme 

under referensveckan. 

6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men 

är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester, 

sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. 

Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i 

arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet 

anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. 

Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. 

Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, definitioner 

och innehåll. 

Skattningarna för 1987–1995 har reviderats med hänsyn 

tagen till dessa förändringar. 

Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet 

(tab. 12.20) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen 

av en ny standard för sektorindelning i AKU. 

Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002, 

vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande 

jämförbarhet för vissa näringsgrenar. 

Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning. 

Detta tillsammans med ändringar i 

population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att 

årsmedeltalen i den här redovisade statistiken fr.o.m. 2005 

inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Fr.o.m. 2008 

används en reviderad standard, SNI 2007, vid klassificering 

av näringsgren. 

Tab. 12.16 

Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna 

(AKU). Statistik om personalutbildning 

finns på SCB:s webbplats (www.scb.se/UF0502). 

Undersökningen genomförs avseende första halvåren 

under jämna år. Undersökningen genomfördes inte 2012. 

Tab. 12.17–12.18 

Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens 

belägenhet (dagbefolkning). 

Tab. 12.19 

Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga 

yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter 

som tidigare skett i samband med folk- och 

bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda 

personer i Sverige per den 31 december 2010 

med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande 

räknas alla personer som bedöms ha utfört i 

genomsnitt en timmes arbete per vecka under november 

månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under 

mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. 

Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd. 

Tab. 12.20 

Se Tabellanmärkning, tab. 12.7–12.11. 

Tab. 12.29, 12.31 

Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det 

kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid 

jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa 

grupper ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar 

i datamaterialet. Detta beror ofta på att det har 

varit rotation bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna 

avser individer i åldern 18–64 år. Undersökningens 

huvudsakliga mätperiod är 1 – 30 september. – Tab. 


12.29. l tabellen ingår uppgifter om lön för arbetad tid, 

dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, 

obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för 

smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. helglön, 

semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning, 

förmåner samt övertidstillägg. I lönebegreppet 

ingår fast lön, fasta lönetillägg, ackordskompensation 

och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord) samt OB- 

/skifttillägg och olika tillägg för smuts, risk, värme o.d. – 

Tab. 12.31. I tabellen ingår uppgifter om totallön, dvs. 

genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, 

obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, 

risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning 

samt väntetids- och restidsersättning. 

Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning 

är exkluderade. 

Tab. 13.3 


Tab. 13.4–13.8, 13.11 

Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. 

inkomstår. 

Tab. 13.8 

Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, 

sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning 

vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. 

Tab. 13,8, 13.10–13.11 

Se Tabellanmärkning, tab. 4.21–4.22 m.fl. 

Tab. 13.4–13.7, 13.9 

Statistiken, tab. 13.4–13.7, avser att belysa inkomstfördelningen 

på individnivå. Statistiken är baserad på 

registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och 

kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, 

Statens tjänstepensionsverk, Pliktverket 

och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter 

från SCB-registren Befolkningens utbildning och 

Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas 

Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 

2010 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt 

gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda 

i Sverige under 2010. Statistiken, tab. 13.4–13.6 avser 

befolkningen 16 år och äldre som var folkbokförd i Sverige 

både den 1 januari och 31 december. Tab. 13.7 avser 

befolkningen 20 år och äldre. 

Statistiken, tab. 13.9, avser att belysa skatter och 

taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad 

på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter 

och kontrolluppgifter) som ingår i Inkomst- och taxeringsregistret. 

Målpopulationen för skattestatistiken utgörs av de 

fysiska personer som enligt Skatte- och taxeringsförfattningen 

är skattskyldiga i Sverige, dvs. den skattskyldiga 

befolkningen. 

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet 

bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. 

Den sammanräknade förvärvsinkomsten består 

av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, 

vilket avser inkomster från anställning, företagande, 

pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. 

I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte behovsprövade 

bidrag såsom ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag 

eller andra ej skattepliktiga transfereringar. Inkomst av 

kapital ingår inte heller i inkomstbegreppet. 

Tab. 13.13 

Statistiken över hushållens tillgångar och skulder bygger i 

huvudsak på Skatteverkets kontrolluppgifter över 

finansiella tillgångar och skulder samt fastighetstaxeringsuppgifter 

för hela befolkningen. Tillgångarna och 

skulderna är marknadsvärderade per den 31 december 

respektive år. Alla reala och finansiella tillgångar som är 

förmögenhetsskattepliktiga ska ingå men en stor del av 

hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll 

som inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt) 

saknas emellertid i undersökningen. Sådana övriga 



tillgångar är bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet 

av privata pensionsförsäkringar ingår inte heller i 

undersökningen, liksom onoterade aktier och företagares 

skattefria tillgångar. Fr.o.m. år 2006 förbättrades statistiken 

över bankkontotillgångar beroende på att banker blev 

ålagda att lämna kontrolluppgift för alla konton med 

behållning över 10 000 kr. Tidigare har kravet varit att 

årsräntan ska överstiga 100 kr på ett konto för att uppgift 

ska lämnas. Totalsumman och andelen personer med 

banktillgångar är betydligt högre för åren 2006 och 2007 

och är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Från och 

med år 2004 har beräkningen av bostadsrätter förändrats i 

statistiken. Statistiken över bostadsrätter 2004–2007 är 

därför inte helt jämförbar med tidigare år. Fr.o.m. inkomståret 

2007 är förmögenhetsskatten avskaffad. Det innebär 

att inga deklarerade tillgångar eller skulder finns tillgängliga 

för detta år. Tabell 13.13 redovisar nettoförmögenhet, 

dvs. samtliga tillgångar minus samtliga skulder. 

Tab. 14.7–14.9 

Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, 

serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre 

indexserien ”Levnadskostnadsindex utan direkta skatter 

och sociala förmåner” med juli 1914 som bas finns 

publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, 

”Konsumentprisindex 1830–2005”. Indextal finns även 

tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion, 

samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/PR0101). 

– Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna 

för hela den privata inhemska konsumtionen. 

Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen 

jämfört med genomsnittet för år 1980 

(genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett 

urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. 

Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens 

sammansättning i riket. Vägningstalen revideras 

vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens 

sammansättning under det tilländalupna året. 

– Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) 

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas 

på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. 

Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 

1980 användes konsumentprisindex. För tid efter 

oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex 

med bortseende från direkt inverkan av ändringar 

i energipriser. För tid efter november 1982 används åter 

konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för 

åren 1984 t.o.m. 1987 bortsågs dock från de prisförändringar 

som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen 

i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS 

1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp 

gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt 

upphört för basbelopp gällande 1989. Vid beräkningen av 

basbeloppen för åren 1991 t.o.m. 1994 bortsågs från de 

prisförändringar som följde av ändringen av den statliga 

fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag 

inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna 

vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga 

inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991. 

Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs 

också från de direkta effekter på prisläget som berodde på 

deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19 

november–18 december 1992 (SFS 1990:656 och 

1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet 

för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av 

prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 (t.o.m. basbeloppet 

för 1990 på grundval av prisläget i november 

föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet 

för en månad i sänder på grundval av prisläget 

två månader tidigare. 

Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal 

kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också 

bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om 

prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan 

närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. 

Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att 

man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle 

fastställas för år. 

Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under 

augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen 

beror på att statens budgetår numera sammanfaller med 

kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen 

den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna 

(SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande 

av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna 

utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års 

prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med 

det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det 

allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet 

avser och prisläget i juni 1997. 

– Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex 

och visar den genomsnittliga utvecklingen av 

konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som 

belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är 

rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva 

försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från 

indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial 

och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid 

framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som 

kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, 

har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon 

mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten 

saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. 

Priserna reduceras genomgående med den indirekta 

skattens fulla belopp. En motsvarande behandling 

har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I 

dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av 

beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske 

på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit 

möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer 

med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex 

som korresponderar mot totala konsumentprisindex 

har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta 

skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av 

subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt 

från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. 

Vissa avvikelser förekommer dock. Följande 

indirekta skatter och subventioner har beaktats vid 

beräkningen av nettoprisindex år 2012. 

– Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, 

tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt, 

vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt 

på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt, 

skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt. 

– Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd 

till dagstidningar, statligt litteratur- och sortimentstöd, 

glesbygdsstöd, regionalpolitiskt sysselsättnings- och 

transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar, 

tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH), 

investeringsbidrag för bostäder (FBH), skattelättnad för 

hushållsnära tjänster samt ROT-avdraget för småhus. 

Tab. 14.10–14.11 

Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den 

genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion 

och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper. 

Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna 

levereras från svenska producenter respektive första 

inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige. 

Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från 

ungefär 1 850 företag, med uppdelning på producentpriser 

vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden 

samt importpriser. Index för hemmamarknaden 

tillsammans med exportmarknaden utgör det totala 

producentprisindexet. Index för hemmamarknaden ihop 

med importmarknaden ger prisindex för inhemsk tillgång. 

Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster 

som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion. 

Större delen av de branscher som mäts i 

Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. Insamlingen 

sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 prisuppgifter. 



I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i producent- 

och importled skapar kraven på jämförbarhet över 

tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika 

produkten som prismäts varje månad måste ha samma 

specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars måste 

en kvalitetsvärdering göras. 

Användare av producentprisindex är Riksbanken, 

Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet, 

Eurostat samt företagare och privatpersoner 

som använder prisstatistik för avtalsregleringar. 

Tab. 15.3–15.9 

Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska 

nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med 

det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) 

vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer 

som framgår av ”A System of National Accounts” 

(SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige 

under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa 

tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för 

perioden 1980–1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s 

hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller 

med den tidigare SNA som fastställdes 1968. 

Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild 

av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på 

revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata 

information om nya företeelser i ekonomin. 

Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver 

i form av ett kontosystem med kompletterande 

tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på 

ett konsistent och överskådligt sätt. 

Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag 

för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I 

huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet 

som underlag för nationalbudgeterna samt 

för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för 

löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna 

för löpande ekonomisk analys och 

som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt 

g) andra internationella organisationer dels för sammanställning 

av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser 

och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska 

unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna 

som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag 

till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen. 

Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag 

för omfattande strukturell analys som normalt utförs av 

myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk 

ekonomisk forskning inom skilda områden samt för 

konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet 

görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, 

större företag m.fl. 

Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver 

inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen 

och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och 

inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner 

med utlandet. 

I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. 

hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en 

integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning 

av produktionen och användningen på ett stort antal varor 

och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter 

och mer konsistenta fastprisberäkningar. 

Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna 

näringslivet samt offentliga myndigheter och 

hushållens icke vinstdrivande organisationer och med 

branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, 

förbrukning och förädlingsvärde. Summan 

av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser 

ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från 

produktionssidan. Produktionens användning redovisas 

uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal 

konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar 

och export med omfattande underindelningar. Summan av 


dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt 

från användningssidan. 

De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt 

ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke 

finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, 

socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande 

organisationer samt utlandet liksom inkomsternas 

omfördelning i form av transfereringar av olika slag, 

disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt 

finansiellt sparande. 

Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 

även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare 

serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna. 

I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i 

föregående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett 

visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär 

förbättrade volymberäkningar genom att förändringar 

mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på 

varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte 

summerar till totalerna. 

Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent 

och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 

1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 

1995, 2000 och 2005. 

Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan 

och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning 

och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med 

brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNP-beräkningar 

i löpande priser finns från 1980 med brott 1993. 

Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, 

serie NR 10, som innehåller den mest utförliga 

redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur 

nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets 

skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och 

OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper 

(Yearbook of National Accounts Statistics resp. National 

Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer. 

Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta – 

och delvis i löpande – priser och procentuella förändringstal 

redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna 

distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs 

för resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna 

är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska 

databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s 

hemsida: (www.scb.se/NR0101 och www.scb.se/NR0103). 

Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade 

nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd 

detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial 

från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma 

med begrepp, definitioner och klassificeringar i 

nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar 

finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten 

och kan göras tillgängliga för konsumenter i 

form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för 

nationalräkenskaper. 

Tab. 15.10–15.11 

Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till 

ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper 

med regional indelning (riksområden, län samt 

kommuner). Beräkningarna omfattar, förutom bruttoregionprodukten 

(BRP) från produktionssidan, även löner, 

investeringar samt hushållens disponibla inkomster (allt i 

löpande priser) samt medelantalet sysselsatta. Dessutom 

beräknas uppgifter om regional volymförändring (fast pris), 

i form av uppgifter om årlig volymförändring för BRP på 

länsnivå. 

De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna 

framställs enligt ESA 95 (European System of 

Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC) 

No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna 

för riket överensstämmer med nationalräkenskapernas 

totaler. Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från 

andra statistikproducenter, huvudsakligen inom SCB men 

också från flera statistikansvariga myndigheter, administrativt 

material samt andra uppgifter. 



Tab. 15.12 

Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt 

skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan 

EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet 

finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner 

och ett grundsystem som ger information om såväl det 

sociala skyddets omfattning som dess inkomster och 

utgifter. I Sverige har det statistiska underlaget till rapporten 

erhållits från såväl Nationalräkenskaperna (SCB) som 

Arbetslöshetskassan (f.d. Arbetsmarknadsstyrelsen), Försäkringskassan 

(f.d. Riksförsäkringsverket), och Pensionsmyndigheten. 

Tab. 17.5–17.8 

Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. 

Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet 

och behandlar de finansiella aktiviteter 

som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna 

är att ge information om finansiella tillgångar och 

skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, 

för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller 

för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) 

Council Regulation (EC) No 2223/96. 

Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna 

och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av 

finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall 

beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna 

och transaktionerna i samhället innebär det att de två 

senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen 

av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva beräkningar. 

Centralt för finansräkenskaperna är också att det för 

varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och 

särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart 

med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas 

de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde 

även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. 

Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig 

åt jämfört med affärsredovisning. 

Tab. 17.15 

Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala 

bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör 

omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i 

tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska 

risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader 

ingår i utbetalda försäkringsersättningar. 

Tab. 17.16 

Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten 

2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer 

som är födda 1938 eller senare och som har intjänat 

premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett 

aktivt val får sina medel placerade i AP7 Såfa (Statens 

årskullsförvaltningsalternativ), som förvaltas av den Sjunde 

AP-fonden. I maj 2010 överfördes medlen från Premiesparfonden 

till AP7 Såfa. 

Tab. 18.5 

Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med 

hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i 

åldrarna 16–64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning 

eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension 

eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. 

Tab. 19.7 

Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av 

insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen 

på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas 

det/den endast en gång i raden ”Samtliga barn och 

ungdomar”, som av den anledningen är mindre än 

summan av de övriga raderna. Statistiken redovisar 

registerstatus vid det tillfälle den framställs för respektive 

året. 

Tab. 20.8 

Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss 

privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret 

2001. 

Tab. 20.11 

Tabellen baseras på de 22 vanligaste anmälningspliktiga 

sjukdomarna 2011. Se vidare 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport 

er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/ 

eller http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/. 

Tab. 20.12 

Läkemedel förskrivna på recept är inte momspliktiga. 

Läkemedelsförmånen är den subvention som utgår i 

enlighet med lagen om läkemedelsförmåner m.m. Ytterligare 

subventioner av läkemedel i enlighet med annan 

lagstiftning, eller särskilda beslut kan förekomma, t.ex. delbetalning 

av p-piller till ungdomar eller smittskyddsläkemedel. 

Förutom läkemedel ingår även stomihjälpmedel 

och produkter som behövs för att tillföra kroppen läkemedel 

i läkemedelsförmånen. Dessa kostnader rapporteras 

inte i denna tabell. 

Försäljningsstatistiken kan inte skilja en krediteringsrad 

från en debiteringsrad. Även om krediteringar av läkemedel 

är ovanliga, innebär detta en smärre överskattning av 

antalet varurader. 

Tab. 20.13 

Läkemedel förskrivna på recept, eller sålda till sjukhus är 

inte momspliktiga. 

Tab. 20.14 

Ålder är beräknat med användning av år och månad vid 

abortens utförande och kvinnans födelseår och månad. 

Tab. 20.15–20.18 

Ytterligare statistik finns på 

http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/ 

och i dödsorsakspublikationerna på 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-7-6. 

Tab. 21.11– 21.14 

Uppgifterna avser antalet händelser som har anmälts och 

registrerats som brott och av polis, tull, åklagare och 

Ekobrottsmyndigheten under ett visst kalenderår. Några 

procent av dessa händelser kommer dock efter utredning 

visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse 

och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott 

i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, 

BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), 

brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga 

specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i 

straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast 

de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, 

liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen 

av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 § 1 st., TBL 2 §. 

Tab. 21.13 

Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade 

under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i 

procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade 

brott avses de polisanmälda brott som polisen och 

åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen 

”uppklarade brott” innebär inte att någon dömts för brottet 

utan anger att brottet fått ”ett polisiärt klarläggande”. Ett 

brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den 

åtalade frikänts vid en rättegång. 

Tab. 21.14 

Redovisar de personer som av polis och åklagare efter 

avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för 

brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas 

endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks 

för flera brott av samma typ under året (vilket brukar 

uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp 

vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär att 

tabellen inte är summerbar. 

Tab. 21.15–21.16 

Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första 

instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden 

och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. 

En person som lagförts för brott flera gånger under 



året har således räknats för varje lagföringsbeslut. Redovisningen 

omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott 

mot specialstraffrättsliga författningar. I de fall ett lagföringsbeslut 

omfattar flera brott har det brott i lagföringen 

som har den strängaste straffskalan redovisats. 

Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen 

ingår ej. 

Tab. 21.20 

Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. 

Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn 

och fängelse. 

Tab. 22.5–22.6 

Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen 

avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar 

vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med 

tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna 

består i att: 

1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk 

Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade 

nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar 

framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 

2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. 

Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 

1993-, Komvux 1988- och Utländska utbildningar 

som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår 

också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till 

Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år 

2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en 

effekt av de ovan beskrivna förändringarna. 

Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på 

www.scb.se/UF0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet 

med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till 

en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, 

SCB okt. 2001. För övriga förändringar under 

perioden 1990–2011 samt en utförlig beskrivning av 

Utbildningsregistret, se ”Mer om undersökningen” under 

http://www.scb.se/UF0506”. 

Tab. 22.7 

I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala 

kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som 

studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola 

eller andra eftergymnasiala utbildningar. 

De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader 

för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk 

och Högskoleverket. 

Tab. 22.8 

Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem 

med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. 

Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten 

2009. 

Tab. 22.24–22.29 

Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om 

studenter och examina till SCB:s universitetsoch högskoleregister. 

Efterrapporteringar och rättningar medför en 

kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att 

antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid 

olika tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna 

är i allmänhet små. När det gäller doktorandnybörjare och 

doktorander på forskarnivå sker en något större förändring 

för senaste året, vid jämförelse mellan de två senaste 

tabelluttagen. – En ny examensordning infördes den 1 juli 

2007. Utbildningen indelades i grundnivå, avancerad nivå 

och forskarnivå. Några nya examina inrättades, bl.a. 

masterexamen, civilekonomexamen och officersexamen 

samt fyra konstnärliga examina medan ett tiotal examina 

togs bort. – En ny ämnesindelning infördes i forskarutbildningsstatistiken 

från 2011, Standard för svensk indelning 

av forskningsämnen 2011. Den ersätter den tidigare 

ämnesindelningen efter nationellt forskningsämne. 

Tab. 23.5 



Tab. 23.16–23.17 

Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning 

helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord 

utgivningsplan, innehålla minst 25 procent redaktionell 

text samt även i övrigt uppfylla Postens ”Villkor för 

posttidningar”. 

Tab. 23.20 

Alla framställningar i film som skall visas offentligt, där den 

som är under femton år har tillträde, ska vara godkända av 

Statens medieråd. 

Statens medieråd har till uppgift (Förordning 

(2010:1923) med instruktion för Statens medieråd) att 

enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska 

visas offentligt fastställa åldersgränser för barn under 

femton år. 

Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till 

Statens medieråd inlämnade granskningsansökningar som 

lett till beslut. Det finns dock ingen överensstämmelse 

mellan uppgiften om antalet granskade filmer hos Statens 

medieråd och antalet biografpremiärer i tabell 23.19. 

Om åldersgräns inte fastställts av Statens medieråd 

gäller åldersgränsen femton år för tillträde till visningen. 

Pornografisk film visas inte offentligt för en publik under 

femton år varför dessa filmer inte förekommer i denna 

statistik. 

Tab. 23.26–23.28 

För jämförelser av resultat från Undersökningarna av 

befolkningens levnadsförhållanden, ULF, publicerade i 

tidigare årgångar av Statistisk årsbok, är det viktigt att 

känna till att ULF fr.o.m. 2008 integrerades med Eurostats 

undersökning Statistics on Income and Living Conditions, 

SILC. Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna, 

vilket kan påverka jämförelsen över tid 

väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan 

varierar därför från indikator till indikator. Därutöver 

används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för 

att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. För 

vägledning se SCB:s rapport "Förändringar i Undersökningarna 

av levnadsförhållanden 2006-2008 – En studie 

av jämförbarheten över tid för välfärdsindikatorerna" på 

SCB:s webbplats www.scb.se. 

List of terms: 

Samtliga All individuals 

Kön Gender 

Män Men 

Kvinnor Women 

Ålder Age 

År Year 

Hushållstyp Type of household 

Ensamstående utan barn Single without children 

Ensamstående med barn Single with children 

Sammanboende utan barn Married/cohabiting without 

children 

Sammanboende med barn Married/cohabiting with 

children 

Utländsk bakgrund Foreign background 

Utrikes födda Foreign-born persons 

Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in 

Sweden with two parents born abroad 

Svensk bakgrund Swedish background 

Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in 

Sweden with one parent born abroad 

Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in 

Sweden with both parents born in Sweden 

Socioekonomisk grupp Socio-economic status 

Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers 

Facklärda arbetare Skilled manual workers 

Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers 

Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual 

workers 

Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers 

Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers 



SKL-region 2005 SKL-region 2005 

Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet 

(SK) – numera Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL). Indelningen har gjorts i nio grupper efter 

vissa strukturella egenskaper som bl. a. befolkningsstorlek, 

pendlingsmönster, och näringslivsstruktur. Antalet kommuner 

i varje grupp, angivna inom parentes, gäller upp-dateringen 

1 januari 2005. 

Kommungrupperna är: 

Storstäder (3): Kommun med en folkmängd som 

överstiger 200 000 invånare. 

Förortskommuner (38): Kommun där mer än 50 procent 

av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 

Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av 

storstäderna 

Större städer (27): Kommun med 50 000-200 000 

invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 

Pendlingskommuner (41): Kommun där mer än 40 procent 

av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan 

kommun. 

Glesbygdskommuner (39): Kommun med mindre än 7 

invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 

invånare. 

Varuproducerande kommuner (40): Kommun med mer 

än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, 

anställda inom varutillverkning eller industriell verksamhet. 

(SNI92). 

Övriga kommuner, > 25 000 inv. (34): Kommun som inte 

tillhör någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 

invånare. 

Övriga kommuner, 12 500–25 000 inv. (37): Kommun 

som inte tillhör någon av tidigare grupper och har 12 500– 

25 000 invånare. 

Övriga kommuner, 25 000 inv. samt 

pendlingskommuner: Större städer, Pendlingskommuner 

samt Övriga kommuner över 25 000 inv. 

– Övriga kommuner: Glesbygdskommuner, Varuproducerande 

kommuner, Övriga kommuner, 12 500–25 000 

inv. samt Övriga kommuner mindre än 12 500 inv. 

Tab. 23.26 

I begreppet fritidshus ingår fr.o.m. 2008 även husbil, 

husvagn eller båt som man kan övernatta i. 

Tab. 24.12 

Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år 

1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta 

utskott. Särskilda utskott kan även förekomma. 

Tab. 24.17 

Källor: År 1922: Otto Grönlund, ”Folkomröstningen den 27 

augusti 1922 angående rusdrycksförbud”, Nordisk statistisk 

tidskrift 1923, sid. 292–312. – År 1955: Kungl. Maj:ts 

skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens protokoll år 

1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet. 

– År 1957: Ture Widstam, ”Folkomröstningen i 

pensionsfrågan den 13 oktober 1957”. Statistisk tidskrift 

1958:5. – År 1980: ”Resultat från folkomröstningen om 

kärnkraft den 23 mars 1980” . Statistiska meddelanden, 

serie Be 1980:5. – År 1994: ”Folkomröstningen om medlemskap 

i EU den 13 november 1994”. Statistiska meddelanden, 

serie Be 62 SM 9501. – År 2003: ”Folkomröstning 

om euron 2003”. 

Noter Notes: 

1 Electoral participation. Voters in per cent of total number 

of persons entitled to vote. 

2 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, 

som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt 

värde. Andra förvärvsarbetande – företagare m.fl. – får 

möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för 

tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt 

värde. 

Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet 

att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, 

som med garanti av staten behåller sitt värde. 

Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt 

försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning 

genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner 

utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen 

till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal 

eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. 

Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan 

sponsored by the Social Democratic party. The 

Communist party supported this plan. 

Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Agrarian party (Centre party). 

Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Liberal and Conservative parties. 

3 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig 

med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande 

av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska 

oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor 

blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer 

som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare 

kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter 

blir avgörande för den ordning i vilken 

reaktorerna tas ur drift. 

Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s 

valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt 

och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället 

skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen 

bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny 

permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara 

energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch 

säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken 

genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje 

reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk 

en säkerhetskommitté med lokal förankring. 

Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. 

Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och 

distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra 

framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av 

betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i 

vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. 

Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling 

av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En 

hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på 

grundval av – fortsatt och intensifierad energibesparing – 

kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna 

i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke 

laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i 

vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om 

pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, 

innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning 

skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen 

skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av 

reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas 

genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning 

samt ökad förädling av råvaror. 

Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate 

which is possible with due regard to the need for electric 

power to maintain employment and prosperity. In order 

among other things to reduce dependence on oil, and 

pending the availability of renewable energy sources, use 

will be made of not more than the twelve nuclear reactors 

which today are in operation, ready for commissioning or 

under construction. There is to be no further expansion of 

the nuclear power sector. Safety considerations will decide 

the order in which the reactors are to be taken out of 

service. 

Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following 

text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: 

Energy conservation is to be vigorously prosecuted and 




given further encouragement. The most disadvantaged 

groups in society are to be protected. Measures are to be 

taken to steer the consumption of electricity with the aim, 

among other things, of preventive direct-acting electrical 

heating in new permanent building development. Research 

and development activities concerning renewable energy 

sources are to be stepped up under public auspices. 

Measures to improve environmental standards and safety 

standards are to be taken at nuclear power stations. A 

special safety study is to be carried out for each reactor. A 

safety committee including local representatives is to be 

appointed at every nuclear power station for purposes of 

public supervision. Electricity production in oil-based and 

coal-based condensation is to be avoided. Principal 

responsibility for the production and distribution of 

electrical power is to be vested in society. Nuclear power 

stations and other future facilities of importance for the 

production of electricity are to be owned by national and 

local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric 

power production are to be sequestrated by means of 

taxation. 

Alternative 3: No further expansion of nuclear power. 

Closure within not more than ten year of the six reactors 

now in service. A conservation plan for the reduction of 

dependence on oil is to be based on continued and 

intensified energy economizing; greatly increased efforts to 

develop renewable energy sources. Stricter safety 

requirements are to be imposed on operational reactors. 

No inactivated reactors are to be commissioned. No 

uranium extraction is to be permitted in Sweden. The 

following text was on the reverse side of the voting slip: If 

current or future safety analyses so require, this Alternative 

naturally implies an immediate shutdown. The campaign 

against nuclear weapons and their proliferation is to 

continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of 

reactors and reactor technology are to be discontinued. 

Employment to be boosted by means of alternative energy 

production, more efficient energy management and more 

extensive upgrading of raw materials. 

4 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på 

två av valsedlarna: ”Folkomröstning om EU-medlemskap. 

Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning 

om svenskt medlemskap i Europeiska unionen 

(EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i 

EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan 

Sverige och EU:s medlemsstater. 

Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med 

avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?” 

På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den 

andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln 

hade enbart rubrik ”Folkomröstning om EU-medlemskap” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Referendum on EU Membership. The parliament has 

decided that a referendum shall be held concerning 

Swedish membership in the European Union (EU). The 

election relates to whether Sweden should become a 

member of the EU in accordance with the agreement, 

which was concluded after negotiations between Sweden 

and the Member States. 

Do you think that Sweden should become a member of the 

EU in accordance with the agreement between Sweden 

and the EU Member States?” 

In one of the voting ballots the text was followed by a YES 

and in the other paper by a NO, directly after the question. 

The third ballot had only the heading “Referendum on EU 

Membership” followed by the text 

“Blank voting paper”, for a blank vote. 

5 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på 

två av röstsedlarna: ”Anser du att Sverige ska införa 

euron som valuta?” På den ena röstsedeln följdes texten 

av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den 

tredje röstsedeln hade enbart rubrik ”Folkomröstning” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Do you think Sweden should introduce the euro as its 

official currency?” On one of the voting ballots the text 

was followed by a YES and on the other ballot by a NO, 

directly after the question. The third ballot had only the 

heading ”Referendum” followed by the text ”Blank voting 

paper”, for a blank vote. 


Statistiska standarder Statistisk årsbok 2013 



Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet 

för den officiella statistiken och för annan statlig 

statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning 

av den statliga statistiken och för samordning mellan 

statlig och annan statistik. Samordningen avser att åstadkomma 

jämförbarhet och konsistens mellan statistiska 

material och över tiden samt en rationell insamling, 

bearbetning, redovisning och användning av statistisk 

information. Standarder för klassifikationer och indelningar, 

begrepp och definitioner är grundläggande instrument för 

sådan statistiksamordning. 

Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning 

och remissbehandling av förslag. På många områden finns 

av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade 

standarder till vilka motsvarande svenska standarder 

anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden 

anpassad standard kopplad till den internationella förlagan. 

Standarder och andra instrument för samordning av 

svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden 

i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB. 

I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar 

gjorts till följande standarder: 

a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade 

Classification, Revision 3 and 4. 

d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity 

Description and Coding System) samt från denna 

utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen 

e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996. 

Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard. 

a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 

SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till 

näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels 

arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade 

enheter, dels företag, inklusive organisationer, myndigheter 

o. dyl. Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör 

observeras att en statistikgren i sin tillämpning av standarden 

kan välja såväl indelningsnivå i standarden som typ 

av produktionsenhet. 

SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning 

2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s 

näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des 

Activités Économiques dans les Commu-nautés 

Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2, 

som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE 

har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s 

ISIC (International Standard Industrial Classification of All 

Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC 

benämns ISIC Rev.4. 

SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. 

Integreringen med NACE innebär att de fyra första 

nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad 

gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI 

2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå. 

Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har 

strävat efter att balansera: 

a. kontinuitet med föregående versioner 

b. relevans till den globala ekonomin 

c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer 

Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför 

medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat. 

SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002 

som var resultatet av en mindre revision av SNI 92. 

Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69. 

SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller 

struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar 

av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar 

mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns 

publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6. 

Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 sker successivt 

för olika statistikgrenar. I de tabeller som publiceras i 

Statistisk årsbok finns därför SNI-uppgifter avseende SNI 

2002 eller SNI 2007. 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar 

både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter 

ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI 

2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen 

SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell 

standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning, 

men begränsad till att endast omfatta transportabla varor, 

utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under 

namnet ”Varu-SNI”. Den uppfattades då som en del av 

SNI och inte som en fristående standard. 

SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification 

of Products by Activity, CPA, och är utom på 

detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av 

CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2. 

Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003. 

SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk 

retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS 

2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad, 

innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på 

lägsta nivå. 

c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, 

SITC 

I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard 

International Trade Classification) av FN:s statistiska 

kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu 

gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och 

används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för 

2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den 

svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006. 

SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering 

avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första 

hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt 

uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå. 

Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren 

SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och 

3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga 

varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har 

dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3- 

siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från 

eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan 

påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och 

perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2- 

siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5- 

siffernivå är däremot mer omfattande. Den mest 

detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca 

3 000 varuposter. På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2- 

siffernivån 67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper. 

Genom samarbete mellan FN och Tullsamarbetsrådet i 



Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad 

varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa. 

Utifrån denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se 

avsnitt d) och SITC, som används för att bygga upp SITCredovisningen 

i den svenska statistiken. 

SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som 

”Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4”. 

d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad 

av denna till KN 

En internationell varunomenklatur används som grund för 

den svenska tulltaxan och den mest detaljerade varuförteckningen 

för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur, 

kallad Harmonized System (HS; eg. 

Harmonized Commodity Description and Coding System), 

har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World 

Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på 

detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för 

varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken 

Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS 

gäller i den svenska statistiken fr.o.m. år 2007. En ny 

version av HS infördes i den svenska statistiken fr. o. m. år 

2012. 

Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning, 

Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade 

nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln 

och handeln mellan medlemsländerna. KN är 

hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8- 

siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna 

till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder 

den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen 

enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska 

utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid 

varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN 

fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007 

ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån 

indelad i knappt 9 400 varuposter (2012 års version). 


e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 

Standard för svensk yrkes-klassificering, SSYK 96, 

fastställdes våren 1996. Den är baserad på ILO:s 

klassifikation ISCO-88 och dess EU-version, ISCO-88 

(COM). SSYK 96 har införts successivt i statistiken sedan 

1997. SSYK 96, med koder, benämningar och 

beskrivningar samt kodningshjälpmedel har publicerats i 

MIS 1998:3 (nytryck 2001). Information finns även på 

SCB:s webbplats: www.scb.se/ssyk. 

Några andra viktiga standarder är: 

– SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för 

klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1, 

www.scb.se/sun). 

– Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4, 

www.scb.se/sei) . 

– Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader 

m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989: 

4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4). 

– Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS 

1990:3). 

– Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag 

(MIS 1991:6). 

– Standarder för klassificering av institutionella enheter: 

Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 

2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR 

2000 (MIS 2001:2). 

– Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och 

definitioner (MIS 1999:1). 

Ytterligare information om klassifikationer som 

används i statistiken 

För information om och nedladdning av klassifikationer 

hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats: 

www.scb.se/Pages/List____259939.aspx 


Mått och vikt Statistisk årsbok 2013 



Längd Length 

1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm 

1 m = 

3,2808 feet 

1,0936 yard 

1 foot = 12 inch = 30,48 cm 

1 yard = 3 feet = 0,9144 m 

1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km 

1 km = 0,540 nautisk mil 

1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km 

Areal Area 

1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2 

1 m 2 = 10,7639 square feet 

1,1960 square yard 

1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar = 

= 2,471 acre 

1 square foot = 0,0929 m 2 

1 square yard = 0,8361 m 2 

1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar 

1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar 

1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2 

Volym Volume 

1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3 

1 liter = 

1 dm 3 = 

0,8799 quart 

1,0567 quart (US) 

1,76 pint 

1 quart = 1,1365 l 

1 quart (US) = 0,9464 l 

1 pint = 0,568 l 

1 hl = 

100 l = 

21,997 gallon 

26,417 gallon (US) 

2,7496 bushel 

2,8378 bushel (US) 

1 gallon = 4 quart = 4,546 l 

1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l 

1 bushel = 8 gallon = 36,37 l 

1 bushel (US) = 35,24 l 

1 m 3 = 

35,315 cubic feet 

1,3080 cubic yard 

1 cubic foot = 0,0283 m 3 

1 cubic yard = 0,7646 m 3 

1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard 

1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått 

= ca 1,65 m 3 fast mått 

1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått = 

= ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått 

1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått 

1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels) 

1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels) 




Vikt, massa Weight 

1 kg = 

2,2046 pounds 

35,274 ounces 1 pound (lb) = 

1 ounce (oz) = 

16 ounces = 0,4536 kg 

12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem 

för guld, silver, platina o. ädelstenar) 

0,02835 kg 

31,1 g (Troy) 

100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg 

1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton 

0,9842 long ton 

1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg 

1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg 

Elektricitet Electricity 

1 kW = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kW = 0,746 hp (UK) 

1 kWh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kWh 

Temperatur Temperature 

100 °C (Celsius) = 212 °F (Fahrenheit) = 

= vattnets kokpunkt 

100 °F = 37,78 °C 

0 °C = 32 °F = vattnets fryspunkt 0 °F = –17,78 °C 

Omräkning från °F till °C: °C = (°F–32) x 5/9 °F = 9/5 °C + 32 

Stycketal 

Number of pieces 

1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort 

gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark. 

Måttenheter för skepp 

Units of measurement for ships 

Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3 

Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader 

och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek. 

Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan 

lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt. 

Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement. 

Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i 

timmen. 

Prefix 

Prefixes 

Prefix Symbol Faktor Factor 

deka da 10 

hekto h 10 2 = 100 

kilo k 10 3 = 1 000 

mega M 10 6 = 1 000 000 

giga G 10 9 = 1 000 000 000 

tera T 10 12 = 1 000 000 000 000 

peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000 


Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013 



A 

Abortions 20.14 

Abusers, interventions for 19.8, 19.9, 19.10 

Accident, death by 20.18 

− occupational 12.15 

− road traffic 10.16, 10.17, 10.18 

Accidents, traffic 10.2 

Accommodation establishment 6.19 

− category of guests 6.18 

− guest-nights 6.19 

Accounts, national 15.3 p 

− regional 15.10, 15.11 

Administrative courts 21.23 

Adopted, by country of birth 19.5 

Adult education 22.23 

Adult educational associations 23.11, 23.12 

After school centres 22.8 

Agriculture 5.1, 5.11 p 

− arable land 5.13 

− holdings 5.11, 5.12, 5.18 

− organic farming 5.15, 5.17 

− use of nitrogen 3.16 

− use of phosphorus 3.16 

− yield 5.14, 5.16 

Air traffic 10.29 f 

Aircraft 10.29 

Airports 10.30, 10.31 

− passengers 10.5 

Alcohol, having used 20.2 

Alcoholic beverages, consumption 14.14, 14.15 

− retail trade 9.15, 9.16 

Aliens, naturalised 4.35 

Animals 3.12, 5.24 

− livestock 5.19, 5.20 

− number of animal species 3.12 

− red-listed animal species 3.12 

− used in experiments 5.24 

Aquaculture production 5.29 

Arable land 5.13 

− consumption of nitrogen 3.16 

− consumption of phosphorus 3.16 

− use of 5.13 

Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12 

− by county 4.12, 4.14, 4.15 

− international perspective 26.10 

− of forest land 5.8, 5.26, 5.27 

− of municipalities 1.5, 4.16, 4.17 

− of water 1.5 

− protected forest 5.26 

Assessment 16.9, 16.17 

Athletics 23.24, 23.25 

− federations 23.25 

Attorney-General 21.33 

B 

Balance of payments 9.7 

Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

Bank of Sweden, see the Riksbank 

Bankruptcies 6.7 

Banks 17.8 p, 17.12 p 

Basic amount 14.9 

Births 4.8, 4.25, 4.29, 25.3 

− international perspectives 26.8 

Boating 23.1 

Bonds 17.8 

− in circulation in Sweden 17.8 

Book production 23.13, 23.14, 23.15 

Books, persons reading 23.27 

Bridges 10.8 

Broadcasting 23.18 

Budget, Swedish State 16.3 

Buildings 8.6 p 

Built-up areas and associated land, by county 3.7 

Burial fees 16.10 

Buses 10.10, 10.12, 10.13 

Business activities 6.1 

Businesses, newly registered 6.16 

C 

Cadastral and land registration authority 21.26 

Campsites, nights spent in 6.4 

Capital market 17.1 p 

Capital transactions 9.7 

Carbon dioxide, emissions of 3.19 

Cargo ships 10.24 

Cars 10.1, 10.2, 10.10 p 

Causes of death 10.16, 10.17, 20.15 20.16, 20.17, 20.18 

Central Government Budget 16.1, 16.3 p 

Central Government Debt 16.2 

Central Government, income tax 16.9 

Chemicals, most common in terms of quantity 3.14 

Chief Public Prosecutor 21.33 

Child care 22.8 p 

Children, Ombudsman 21.33 

− social service interventions 19.7 

Church dues 16.10 

Cinemas 23.19 

Cinema goers 23.4 

Cities, largest 4.17 


Citizen influence 24.1 

Citizenship 4.34 

Coast 1.4 

Coast, mainland 1.6 

Combated oil spills 3.11 

Commodities 6.8 

− production of 6.8 

Companies, credit market 17.13 

− joint stock, registered 6.15 

− limited by shares 6.16 

− registered businesses, newly 6.16 

− registered limited 6.15 

Compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

− mother tongue other than Swedish 22.14 

− pupils 22.10, 22.13, 22.16 



Computers 11.1 p 

− use 11.5 p 

Confederation of Swedish Enterprise 12.26 

Confirmed oil spills 3.11 

Construction 8.2 

− costs 8.8 

− dwellings 8.7 

− hourly/monthly earnings 12.29, 12.30, 12.31 

Consumer Ombudsman 21.33 

Consumer price index 14.6, 14.7, 14.8 


Consumption 14.1, 14.3, 14.15 

− household 13.12, 15.8 

− water-, in counties 3.10 

Cost-of-living index 14.4 

Country of birth 4.31, 4.32, 19.5, 24.8 

− of origin 4.32 

County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15 

− finances 16.15 

− operating costs for culture 23.6, 23.7 

Courts, Administrative 21.23 

− District 21.24, 21.25 

− of Appeal 21.27 

− Supreme 21.28 

Cows 5.4, 5.19 

Credit market companies 17.13 

Crimes 21.11 p 

− cleared-up 21.8, 21.13 

− persons being subjected to 21.10 

− relapse into 21.2, 21.17, 21.18 

Criminal (Penal) Code 21.11 p 

Crops 5.13 

Culture 23.6 p 

− operating costs 23.6, 23.7 

Current account balance 9.3 

D 

Dairy and meat production 5.21 

Daycare centres 22.8 

Deaths 4.26, 4.29, 4.30 

− by accident 10.16, 10.18, 20.18 

− by cause and age 20.16, 20.17 

− infant 4.9, 4.26, 4.29 

Debentures 17.8 

− in circulation in Sweden 17.8 

Debt, State 16.5 

Debts, private 3.2 

Democracy 24.1, 24.4 

Dentists 20.9 

Dependency ratio 4.5 

Developing countries, Swedish official assistance 16.8 

Development see Research and development (R&D) 

Disability, Ombudsman 21.33 

Disabled persons 19.12 

− dwellings 19.12 

− labour market situation 12.3 

Discrimination, Ethnic, Ombudsman 21.33 

Diseases, infectious 20.11 

− occupational 12.15 

Dismissal 12.4 

Dismissal of employees 12.21 

District Courts 21.24, 21.25 

Divorces 4.24, 4.29 

Drivers licences 10.15 

Drunkenness 21.21 

Dwellings 8.3, 8.4, 8.5 

− adapted to elderly or disabled persons 19.12 

− completed 8.7 

− prices 8.10 

− rent by type of dwelling 8.10 

− vacant for renting 8.11 


E 

Earnings, average hourly 12.29 

Economic association 6.16 

Economically active population 12.17 p 

− by county 12.17 

− by industry 12.17, 12.18 

− by occupation 12.19 

− by sex 12.18, 12.19 

Education 22.1 p 

− municipal adult 22.23 

− population by education level 22.5, 22.6 

− pre-school classes 22.8, 22.9 

− teachers, on duty and on leave 22.30 

Education, higher 22.24 p 

− higher, degrees awarded 22.24, 22.25 

− higher, doctoral degrees 22.29 

− higher, enrolled students 22.24 

− higher, first year students 22.24 

Educational, associations, adult 23.11, 23.12 

− expenditures 22.7 

Educational level 22.1, 22.2, 22.5 

Elderly people, type of living 19.2 

Elderly persons, dwellings 19.12 

Elections 24.4 p 

− elected 24.8, 24.9 

− nominees 24.8 

− participation 24.10, 24.11 

− referenda 24.17 

− to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15 

− to municipal council 24.8, 24.16 

− to the European Parliament 24.18, 24.19 

− to the Riksdag 24.2, 24.4 p 

Electric energy 

− consumption of 7.6, 7.7, 7.10 

− generation 7.10 

− price 7.8 

Electricity, international perspective 26.13, 26.14 

Electricity supplier, change of 7.15 

Elks, killed 5.5, 5.25 

Emigrants 4.7, 4.29, 4.30 p 

Emissions 3.19, 3.23 

− of greenhouse gases 3.23 

− to air 3.19 

Employed 6.11, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p 

− labour force participation 12.11 

− staff training 12.16 

− weekly hours 12.11 

− work hours per week 12.11 

Employees 6.11 p, 12.10 , 12.11, 12.14, 12.16 p 

− average hourly earnings 12.29 


− by economic activities 6.10 p 

− by industry 6.11, 12.11 

− by legal form 6.10 

− by occupation 12.19 

− by sector 12.13 

− hours worked per week 12.20 

− in public sector 12.12 

− monthly salaries 12.30 p 

− redundancy notices 12.21 

Employment offices 12.5, 12.22 

− vacancies 12.22 

Endangered species 3.12, 3.13 



Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

− use by type 7.13, 7.14 

Enforcement Authorities 21.33 

Enterprise, The Confederation of Swedish 12.26 

Enterprises 6.10 

− basic data 6.13 

− branch 6.10 

− economic activity 6.10 

− expenditure on software 11.11 

− expenditure on IT and telecommunication 

equipment 11.10 

− municipal 6.14 

− some central data 6.13 

Environment 3.6 

− working 12.14 

Environmental accounts 3.5 

− environmental impact 3.22 

− environmental taxes 3.24 

− sanction 3.25 

Equal Opportunities Ombudsman 21.33 

Equalisation, economic 16.14 

Equality Ombudsman 21.33 

Establishments 6.12 

− economic activity 6.12 

− hotels and restaurants 9.13 

European Parliament, election to 24.18, 24.19 

Exchange, OMX, Stockholm 17.10 

Exports 9.4, 9.5, 9.8, 9.11, 9.12 


Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12 

− by country of destination 9.11, 9.12 

− value of 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Family and first names, applications for 4.23 

Family day care 22.8 

Fiction, reading 23.27 

File sharing 11.8 

Film Classification, National Board of 23.20 

Films 23.19, 23.20 

− censored 23.20 

− new 23.19 

Final tax 13.9 

Finance, public 16.3 p 

Finances, of county councils 16.15 

− of municipalities 16.18 

Financial accounts 17.5 p 

− financial objects 17.6 

Financial market 17.1 p 

− financial accounts 17.3 p 

− institutes 17.11 

− investment funds 17.14 

− Riksbanken, the 17.12 

Fishery 5.3, 5.6, 5.7, 5.28 p 

− fishermen 5.30 

− fishing craft 5.30 

− yield, landed weight 5.28 

Food, consumption 14.3, 14.15, 14.16, 15.8 

− production 6.8 

Food sales 9.2 

Foreign citizens 4.31 p 

− naturalised 4.35 

Foreign trade 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 p 

Foreign-born persons 4.31, 4.32 

Forest 5.8, 5.26 p 

− area 5.8, 5.26, 5.27 


− by ownership 5.8, 5.27 

− protected 5.26 

− walking in 23.28 

Forestry 5.2, 5.8, 5.9, 5.10, 5.26 p 

− fellings 5.9 

− products 5.10 

Fuel, consumption of 7.6 

Funeral fees 16.10 

G 

GDP 15.1, 15.2 

General index 17.3 

Geographical data 1.1, 1.2 

Glass, recycled quantities of 3.20 

Goods, important, international perspectives 26.12, 

26.16 

Government, see the Riksdag 

Greenhouse effect 3.4 

Greenhouse gases, emissions of 3.23 

Grid service 7.9 

Gross domestic product 15.1, 15.2, 15,3 

Gross fixed capital formation 15.9 

Gross national income 15.6 

Gross tonnage 10.24, 10.25 

Guilty of criminal offences 21.9 

H 

Handicapped persons, dwellings 19.12 

Health 20.6, 20.7 

− overweight persons 20.7 

− state of health 20.6 

Higher education, transition to 22.4 

Higher education, see Education 

Holdings, agricultural, by size 5.11 p 

− with cattle 5.18 

− with fowls 5.18 

− with pigs 5.18 

− with sheep 5.18 

Holiday trips 23.5, 23.26 

Holiday villages, nights spent in 6.4 

Home daycare nurseries 22.8 

Home-help services 19.3 

Horticulture 5.22, 5.23 

Hospital, beds 20.8, 20.10 

− healthcare service 20.8 

Hotel rooms 6.18 

Hotels and restaurants, establishments 9.13 

Hotels, nights spent in 6.4 

Household Budget Survey 13.3, 13.12 

Households 4.21, 4.22, 13.10 p 

− disposable income 13.11 

− finances13.1, 13.2, 13.3, 17.4 

− financial assets and liabilities 17.7 

− income composition 13.10 

− number of 4.21 

− persons 4.22 

− structure of income 13.10 

− total income 13.10 

Housing 8.2 

Housing stock 8.1, 8.6 

I 

Illness 18.3, 20.1 

Immigrants 4.7, 4.29 p 

− Swedish for 22.15 

Imports 9.4, 9.5, 9.8, 9.9, 9.10 




Imported commodities 9.8, 9.9, 9.10 

− by country of consignment 9.9, 9.10 

− value of 9.8, 9.9, 9.10 

Income 13.4 p, 15.5 p 

− average income 13.5, 13.6, 13.7, 13.8 


− from employment 13.4 p 

− national 15.6, 15.7 

Income composition 13.10 

Income-earners 13.4 p 

− average income 13.5, 13.6, 13.7 


− final tax 13.9 

Index, construction price 14.12 

− consumer price 14.7, 14.8 

− net price 14.8 

− producer price 14.10 

− service producer price 14.11 

− real estate price 14.13 

Infant mortality 4.9, 4.29 

Infectious diseases 20.11 

Information technology 11.1 p 

− computers 11.1 p 

− engineers and scientists 11.12 

− internet 11.5 p 

− investments 11.9 

− turnover 11.9 

− value added 11.9 

Injuries, occupational 12.15 

Inmigrants 4.29, 4.30. 4.33 

International perspectives 26.3 p 

Internet 11.1, 11.2, 11.5 p 

− use 11.5 p 

Investment funds 17.14 

Islands 1.1, 1.3, 1.6, 1.7 

IT see Information technology 

J 

Joint stock companies 6.5, 6.6, 6.15, 6.16 

Judicial system 21.1, 21.11 p 

K 

-- 

L 

Laboratory animals 5.24 

Labour force 12.7 p 

− educational level 12.9 

− foreign born 12.8 

− participation of population 12.7, 12.8, 12.9 

Labour market 12.2, 12.7 p 

Labour market programmes 12.23 

Lakes 1.1 

Land and water, total area 1.5 

Land use 3.1 

Land use, by county 3.6 

Leaving compulsory school 22.13 

Legal aid 21.30 

Legal system 21.11 p 

Leisure 23.26 p 

− holiday home, access to 23.26 

− holiday trip 23.26 

− reading 23.27 

− time-centres 22.8, 22 

Libraries, public 23.4, 23.10 

− research 23.8, 23.9 

Life-saving stations 10.28 

Life expectancy 4.27 

Life tables 4.27, 4.28 

Limited partnership 6.16 

Live births 4.25, 4.29, 4.30 


Livestock 5.19, 5.20, 5.21 

− kind 5.19 

− production 5.21 

Localities 4.11, 4.12, 4.13 

− larger 4.11, 4.12 

− largest 4.13 

− smaller 4.11 

− outside 4.14 

Lockouts 12.28 

Lorries 10.10, 10.12, 10.13 

Lorry transportation 10.14 


M 

Magazines 23.17 

Main land 1.6 

Mandate 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Manufacturing 6.2, 6.3, 6.8 p 

− consumption of energy 7.6, 7.7 

− market value 6.9 

− production of commodities 6.8 

− value 6.8 

Market producers 6.13 

− basic data 6.13 

Market value, by industry 6.8, 6.9 

Marriages 4.19, 4.29, 25.9, 25.10 

− married 4.19 

Medical care 20.8 p 

Medical personnel 20.9 

Merchant fleet 10.23 

Meteorological, data 2.2, 2.4, 2.5, 2.7, 2.10, 2.11 

− stations 1.1, 2.4, 2.5, 2.7, 2.10 

Methane, emissions of 3.19 

Metro traffic 10.19, 10.20, 10.21 

Migration 4.29 

Military expenditures, international perspectives 26.22 

Mobile telephone 11.4 

Monthly salary, 12.30 p 

Moose 5.5, 5.25 

Mother tongue other than Swedish 22.3, 22.14 

Motor vehicles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Motorcycles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Mountains 1.1 

Multilateral, assistance 16.8 

Municipal councils, elections 24.8, 24.16 

Municipal enterprises, by field of activity 6.14 

Municipalities, finances 16.18 

Municipalities, operating costs for culture 23.6 

− population of 4.16, 4.17 

− tax base 16.12 

− tax rates 16.12 

− taxable income 16.12 

Municipality expenses 16.16 

Museums 23.21 

N 

Names 25.2, 25.4 p 

− applications for 4.23 

− given to boys 25.5 

− family names 25.8 

− female names 25.6 

− given to girls 25.4 

− male names 25.7 

− most popular in Sweden 25.2 



National accounts 15.3 p 

− gross domestic product 15.3 p 

− gross fixed capital formation 15.5 

National Bank, see the Riksbank 

National disposable income 15.7 

National income 15.6 

National Labour Market Board, expenditures 12.23 

National parks 3.8 

National real estate tax 16.11 

National wealth tax 16.11 

Nature, protected 3.2, 3.3 

Nature reserves 3.9 

Navigation, aids to 10.28 

Net trade 9.5 

Newspapers, daily 23.16 

Nitrous oxides, emissions of 3.19 

Non-life insurance 17.15 

Non-scheduled air traffic 10.29 f 

Nuclear power, availability 7.12 

− capacity 7.12 


− output 7.12 

− plants 7.12 

− referenda 24.17 

− technical equipment 7.10 

Nurses 20.9 

O 

Occupation 12.19 

Occupational accidents 12.15 

− diseases 12.15 

− injuries 12.15 

Offences 21.11 p 

− persons found guilty of criminal 21.15 

− reported 21.3, 21.6, 21.7 

Oil spills 3.11 

Ombudsman 21.32, 21.33 

− the Children 21.33 

− the Consumer 21.33 

− the Disability, Office of 21.33 

− the Discrimination, Ethnic 21.33 

− the Discrimination, Sexual 21.33 

− the Equal Opportunities 21.33 

− the Parliamentary 21.32 

OMX, Nordic Exchange Stockholm 17.10 

Orchestras, activities and finances 23.22 

Organic farming 5.15, 5.17 

Outmigration 4.29 

Overweight persons 20.5, 20.7 

P 

Paper, recycled quantities of 3.20 

Pardon, petitions for 21.29 

Parks, national 3.8 

Parliament, elections 24.4 p 

Parliamentary Ombudsmen 21.32 

Passenger cars 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Paternity 19.6 

Patents 6.17 

Payments, balance of 9.7 

Penal code 21.11 p 

Pensions 17.17, 18.10 

− old age 18.10 

− pension balance 17.17 

Pensioners18.10 

Periodicals 23.17 

Pesticides 3.15 

Petitions for pardon 21.29 

Pharmacies 20.12 p 

− sales of drugs 20.12, 20.13 

− sales of perscription drugs 20.12 

Physicians 20.9 

Physiotherapists 20.9 

Pigs 5.4, 5.19 

Pilotage 10.28 

Plants, horticultural 5.23 

− number of species 3.12 

− red-listed species 3.12 

Politics 24.4 p 

Population 4.1, 4.2, 4.4, 4.6, 4.10 p, 12.8 

− by age 4.19 

− by citizenship 4.34 

− by civil status 4.19 

− by counties 4.11, 4.12, 4.15 p 

− by country of birth 4.31, 4.32 

− by country of origin 4.31 

− by education level 22.5, 22.6 

− by field of study 22.6 

− by sex 4.6, 4.16, 4.17, 4.19 

− by single years 4.19 

− changes 4.10 p, 4.24 p 

− density of 4.17 

− economically active 12.17, 12.18 

− estimated int. 26.5 

− in labour force 12.7, 12.8 

− in rural areas 4.11, 4.14 

− international perspectives 26.3 p 

− labour force participation 12.7 

− of localities 4.11, 4.12, 4.13 

− of municipalities 4.16, 4.17 

− of the largest municipalities 4.18 

− projection 4.20 

Ports 

− goods handled 10.6 

− Swedish 10.26 

Post-graduate education 22.26 p 

− doctoral degree 22.29 

− enrolments 22.27, 22.28 

− first year students 22.26 

Power, water 7.11 

− developed 7.11 

Precipitation 2.2, 2.7, 2.8, 2.11 

Premium pension savers 17.16 

Pre-schools 22.8, 22.9 

Prices 14.1, p 

− general 14.1 

− real estate 14.2 

Prisons 21.19 

Production 6.8 p 

− market value 6.8, 6.9 

− of commodities, value 6.8 

− of commodities, quantity 6.8 

Prosecutor, Chief Public 21.33 

Protected nature 3.2, 3.3 

Public Consumer Complaints Board 21.33 

Pupils 22.9 p 

− abroad, Swedish schools 22.16 

− adult education 22.23 

− compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

− folk high schools 22.22 

− get access to national programs 22.13 

− mother tongue other than Swedish 22.14 

− pre-school classes 22.9 

− upper secondary school 22.16 p 



R 

Rail network 10.4 

Railways 10.4, 10.19, 10.20, 10.21 

− length of lines 10.19 

− operating accidents 10.21 

− operations 10.20 

− rolling stock 10.19 

Reading 23.2, 23.27 

− fiction 23.27 

− talking books 23.27 

Real estate prices 14.2 

Recycling 3.20 

Red-listed species 3.12, 3.13 

Redundancy notices, persons receiving 12.4, 12.21 

Referenda 24.17 

Regional gross domestic product 15.10 p 

− by county 15.10, 15.11 

− per capita 15.11 

Registration authority, cadastral and land 21.26 

Reindeer 5.20 

Relapse into crime 21.17, 21.18 

Removals 4.3 

Rent 8.2, 8.9, 8.10 

Rent Tribunals 21.31 

Research 22.31 p 

Research and development (R&D) 22.35 p 

− expenditure by performing sector 22.32, 22.33 

− government grants 22.38 

Research libraries, media circulation, staff, costs 23.9 

− stocks and acquisitions 23.8 

Residential buildings 8.6 p 

− construction costs 8.8 

− production costs 8.8 

Retail trade 9.13, 9.14, 9.15 

− annual turnover 9.14 

− earnings 12.31 

− establishments 9.13 

− sales 9.6 

− spirits and wines 9.15, 9.16, 9.17 

Riksbank, the (Riksbanken) 17.12 

− assets and liabilities 17.12 

Riksdag, activities 24.12 

− elections to 24.4 p 

− the composition of 24.7 

Riksdag, composition of, by sex 24.3 

Rivers 1.1 

Road network 10.3 

Road traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18 

Roads 10.7 p 

− construction of 10.7 

− length of roads10.8, 10.9 

− state expenditures for maintenance 10.7 

− traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18 

Rural areas 4.11, 4.14 

S 

Salaries 12.1, 12.29 p 

Salary, average monthly, by level and education 12.30 

− by sector 12.31, 12.32 

− occupations with highest 25.13 

− occupations with lowest 25.17 

Salt water fishing 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30 

Scheduled air traffic 10.29 f 

Schools 22.9 p 

− compulsory 22.10, 22.13, 22.14 

− folk high 22.22 


− for children with hearing or speech defects 22.12 

− for children with impaired vision 22.12 

− for the intellectually disabled 22.11 

− pre-school 22.9 

− Swedish, abroad 22.16 

− upper secondary 22.16 p 

Sea-fishery 5.28, 5.30 

Sea fishery yields 5.28 

Securities 17.8 p 

− bonds 17.8 

− debentures 17.8 

− Exchange, Stockholm 17.10 

− shares 17.9 

Service producer price index 14.11 

Service trades 9.13 p 

Shares 17.9 

Sheep 5.4, 5.19 

Shipping 10.22 p 

− net turnover 10.22 

Shops, number of 9.14 

Shores 1.4 

Sickness 18.3, 18.4 

Sickness compensation 18.7 

Sickness, insurance 18.3, 18.5 

Sludge 3.18 

Smokers, everyday- 20.4 

SMS 11.4 

Social protection benefits, expenditure 15.12 

Social assistance 19.4 

Social insurance 18.2, 18.8, 18.9 

Social security 18.1 

Social security benefits 19.14 

Social services 19.1 

Social welfare 19.5 p 

− adult substance abusers, interventions for 19.8 

− care in treatment/residential homes 19.11 

− transport service 19.13 

Software, enterprise expenditure 11.11 

Sole trader 6.16 

Summer temperature 2.5, 2.6 

Sound broadcasting, see Television 

Spill sources, identified 3.11 

Spills, combated 3.11 

− confirmed 3.11 

Spirits, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Sports 23.3, 23.24, 23.25 

Staff and labour force training 12.16 

State, budget 16.3 p 

− debt 16.5 

− expenditures 16.3, 16.4, 16.7 

− revenues 16.3, 16.6 

Stillbirths 4.26 

Stoppages of work 12.28 

Strikes 12.28 

Study circles 23.4, 23.11 

Substance abusers 19.8, 20.15, 20.16, 20.17 

Supervision, institutional and non-institutional, 21.20, 

21.22 

− intensive 21.19, 21.20 

Supreme Court 21.28 

Suspected of crimes 21.14 

Swede, the average 25.1 

Swedish Enterprise, Confederation of 12.26 

Swedish krona, value, 14.5 

Swedish schools abroad, pupils 22.16 

Swedish State budget 16.3 p 

Swedish Trade Union Confederation, LO 12.27 



T 

Talking books, listening to 23.27 

Tax 13.9, 16.9 p 

− central government income 16.9 p 

− final 13.9 

− national real estate 16.11 

− national wealth 16.11 

Tax, basis, local, by county 16.13 

− municipalities 16.12, 25.18 

Tax rate, local, by county 16.13 

− municipalities 16.12, 25.18 

Teachers 22.30 

Television 23.18 

Temperature 2.1, 2.2, 2.4 p, 2.9 p 

Tenancy Tribunals 21.31 

Tenant-owner association 6.16 

Theatre, activities and finances 23.23 

Threat, persons being subjected to 21.4, 21.10 

Tonnage, gross 10.24 p 

Top ten 25.2 p 

− birthdays 25.3 

− divorce 25.10 

− first-time parents 25.11 

− local tax rates 25.18 

− marriage 25.9 

− names 25.2, 25.4 p 

− occupations 25.12-25.17 

Total area, land and water 1.5, 3.6 

Tractors 10.10, 10.12 

Trade 9.1, 9.4, 9.5, 9.6 

Trade, internal 9.13 p 

− external 9.8 p 

Trade Union Federation, The Swedish 12.27 

Trade Unions 12.27 

Trading partnership 6.16 

Traffic accidents 10.16 p, 20.16 p 

Tram traffic 10.19, 10.20, 10.21 

Transport 10.1 p 

− service for elderly 19.13 

Treasury bond rate 17.2 

U 

Unemployment 12.7 p 

− insurance funds 12.24, 12.25 


Upper secondary school 22.16, 22.17, 22.18, 22.19, 

22.20, 22.21 

− applicants and admissions 22.17 

− basic eligibility for university education 22.21 

− obtained average grade 22.21 

− students 22.16, 22.18, 22.19, 22.20, 22.21 

− students leaving school 22.20 

V 

Vacancies 12.22 

Vans 10.10 

Vehicles 10.1 

Vehicles, motor 10.10 p 

Vessels 10.23 p 

− by main use 10.23 

− by nationality 10.24 

Violence, persons being subjected to 21.4, 21.5, 21.10 

Voter turnout 25.19 

W 

Wages 12.1, 12.29 p 

Waste, generation of 3.21 

Wastewater treatment plants 3.18 

Water, area 1.5 

− consumption 3.10 

− power 7.11 

Wealth 13.13 

Weather 2.1 p 

Weeklies 23.17 

Wind power 7.2, 7.10 

Wines, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Women per 1 000 men, internat. 26.7 

Work, hours per week 12.20 

Workers, Central Organization of 12.27 

Working environment for employed persons 12.14 

World population 26.1, 26.2 

Y 

Yields 5.16 







A 

Aborter, fullgångna graviditetsveckor 20.14 

Adopterade efter födelseland 19.5 

Adoptioner, nationella 19.5 

Aktiebolag 6.5, 6.6, 6.15, 6.16 

− avregistrerade 6.15 

− nyregistrerade 6.15, 6.16 

− taxering 16.9 

Aktier 17.6, 17.7, 17.9 

Aktivitetsersättning 18.7, 18.8 

Alkohol, använt 20.2, 20.3 

AKU, arbetskraftsundersökningarna 12.7 f, 12.20 f 

Alkoholdrycker, detaljhandel 9.15, 9.16, 9.17 

− försäljning 9.16, 9.17 

Alkoholförgiftning, dödsorsak 20.16, 20.17 

Alkoholhaltiga drycker, försäljningsställen 9.16 

− konsumtion 14.14, 14.15 

Alkoholmissbrukare, se Missbruk 

Allmän försäkring, prisbasbelopp 14.9 

− sjukförsäkring 18.5 

Allmänfarliga brott 21.11, 21.13 f 

Allmänna reklamationsnämnden 21.33 

Allmänna val 24.4 f 

Allmänläkarvård 20.8 

Aluminium, återvinning 3.20 

AMU, arbetsmarknadsutbildning 12.23 

− utgifter 12.23 

Animaliska produkter 5.21 

Anmälningspliktiga sjukdomar 20.11 

Anslag, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.38 

Anställda, antal 6.10, 6.11, 12.12, 12.13 

− efter juridisk form 6.10, 6.11 

− efter län 12.13 

− efter näringsgren 6.10, 6.11 

− efter sektor 12.13 

− i enskild tjänst 12.20 

− i offentlig tjänst 12.20 

− i privat sektor 12.20 

− inom offentlig sektor 12.12, 12.20 

Apotek 20.12 f 

− försäljning mot recept 20.12 

− läkemedelsförsäljning 20.12, 20.13 

Arbetande 12.7 f 

Arbetsförmedling 12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser 12.22 

Arbetsinkomst, genomsnittlig 12.29 f, 13.8 

Arbetsinställelser 12.28 

Arbetskraften 12.7 f 

− utbildningsnivå 12.9 

Arbetskraftstillhörighet 12.7,12.9 

Arbetskraftsundersökningarna, AKU 12.7 f, 12.20f 

Arbetslösa 12.7 f 

− internat. 26.18 

− kontant stöd 12.23 

Arbetslöshetskassor 12.24, 12.25 

Arbetsmarknad, allmänt 12.2 

Arbetsmarknad 12.7 f 

Arbetsmarknadsstöd 13.10 

Arbetsmarknadsutbildning, AMU 12.23 

Arbetsmarknadsverket 12.23 

Arbetsmiljö, ålder och kön 12.14 

Arbetsolyckor 12.15 

Arbetssjukdomar 12.15 

Arbetsskador 12.15 

Arbetsställen 6.12, 9.13 

− efter storleksklass 6.12 

Arbetstid 12.11, 12.20 

Arbetstimmar, antal 12.20 

Areal, frilands- 5.23 

− hela riket 1.1, 1.5 

− internat. 26.3, 26.6 

− jordbruks- 5.23 

− nationalparker 3.8 

− skogsmark 5.26, 5.27 

− skyddad skogsmark 5.26 

− vatten- 1.5 

Arrendenämnder 21.31 

ATP, se AP-fonder 

Avfall, uppkomst av 3.21 

Avsändningsland, import 9.9, 9.10 

B 

Bantrafik 10.19, 10.20, 10.21 

Barn, födda 4.25 

− i barnomsorg 22.8 

− insatser för barn och unga 19.7 

Barnadödlighet 4.26, 4.29 

Barndaghem, se Daghem 

Barnmorskor, sjuksköterskor antal 20.9 

Barnombudsmannen (BO) 21.33 

Barnomsorg 22.8 f 

Barnpension, utgifter 18.8 

Basbelopp, se Prisbasbelopp 14.9 

Bebyggd mark 3.6, 3.7 

Bebyggelse 8.2 

Bedrägeribrott 21.11, 21.13 f 

Befolkning 4.1, 4.4, 4.10 f, 26.1, 26.2 

− efter arbetskraftstillhörighet 12.7 

− födelseland 4.31, 4.32 

− förvärvsarbetande 12.17 f 

− förändringar i världen 26.2 

− inkomst 13.4 

− kön och ålder, internat. 26.7 

− medborgarskap 4.34 

− näringsgren 12.18 

− prognos 4.4 

− tillväxt i världen 26.1 

− täthet 4.2 

− ursprungsland 4.32 

− utbildningsinriktning 22.6 

− utbildningsnivå 22.5 

− internat. 26.8, 26.9 

Befolkningsprognos, se Folkmängd, beräknad 

Befolkningsutvecklingen, den svenska 4.10 f 

Begravningsavgift 16.10 

Bekämpningsmedel 3.15 

− användningsområden 3.15 

Berg 1.1 

Bergshöjder 1.1 


Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013 

Berusade, omhändertagna 21.21 

Bestämmelseland, export 9.11, 9.12 

− Sveriges 9.7 

Betyg, i gymnasieskolan per program 22.21 

Bibliotek 23.4 

Bibliotek, folk- 23.10 

− forsknings- 23.8, 23.9 

Bibliotekarier, antal 23.9 

Bilar 10.1 

Bilar, avställda 10.10 

− per invånare 10.10 

− registrerade 10.10 f 

− årsmodell 10.13 

− ägarens kön 10.11 

− ägarkategori 10.11 

Bilateralt bistånd 16.8 

Biografbesök 23.4, 23.19 

Biografbyrå, Statens 23.20 

− granskade filmer 23.20 

Biografer 23.19 

Bistånd, ekonomiskt 19.4, 19.14 

− till u-länder 16.8 

Bistånd, bilateralt 16.8 

− multilateralt 16.8 

BNP, bruttonationalprodukt 15.1, 15.2, 15.3 f 

− efter näringsgren 15.4 

− till marknadspris 15.3, 15.5, 15.7 

− utvecklingen under 1900-talet 15.1 

− utvecklingen fr.o.m.1951 15.2 

Boende 8.2 

Boendeformer, särskilda 19.12 

Bojar 10.28 

Bokbestånd, bibliotek 23.8, 23.10 

Bokläsning 23.2, 23.27 

− skönlitteratur 23.27 

− talböcker, lyssna till 23.27 

Bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15 

Bolag, nyregistrerade 6.16 

Bostad, konsumentprisindex 14.8 

− konsumtion 15.8 

− årshyra 8.10 

Bostadsbeståndet 8.1, 8.6 

− flerbostadshus 8.6 

− lägenheter 8.6 

− småhus 8.6 

Bostadsbyggande 8.6 f 

− lägenheter, nybyggda 8.7 

Bostadshus 8.6, 8.7 f 

− bestånd 8.6 

− byggnadskostnader 8.8 

− flerbostadshus 8.6 

− produktionskostnader 8.8 

− småhus 8.6, 8.7 

Bostadsinstitut 17.13 

Bostadslägenheter, se Lägenheter 

Bostadsmark 3.7 

Bostadsrättsförening 6.16 

Bostäder 8.6 f 

− använda energislag 7.14 

Broar 10.8 

Brott, anmälda 21.6, 21.7, 21.11, 21.12, 21.13 

− mot allmän ordning 21.11, 21.13 f 

− mot allmän verksamhet 21.11, 21.13 ff 

− mot borgenärer 21.11, 21.13 f 

− mot brottsbalken 21.11, 21.13 f 

− mot enskild person 21.3 

− mot familj 21.11, 21.13 f 

− mot frihet och frid 21.11, 21.13 f 

− mot liv och hälsa 21.11, 21.13 f 

− mot narkotikastrafflagen 21.11, 21.13 f 

− mot person 21.10 

− mot rikets säkerhet 21.11, 21.13 f 

− mot trafikbrottslagen m. m. 21.11, 21.13f 

− polisanmälda 21.11, 21.12, 21.13 

− återfall 21.2, 21.17, 21.18 

Brottmål 21.24, 21.27 

Bruttodräktighet 10.24, 10.25 

Bruttoinvesteringar, inom näringsliv 15.9 

− offentliga myndigheter 15.9 

Bruttonationalinkomst 15.6 

Bruttonationalprodukten, se BNP 

Bruttoregionprodukt 15.10 f 

− efter län 15.10 


Brännvin, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Budget, statens 16.3 f 

Budgetredovisning, statens 16.3 f 

Bussar, registrerade 10.10, 10.12, 10.13 

Butikshandel 9.13 

Byggande 8.2 

Byggnader, bostadsbestånd 8.6, 8.7 f 

Byggnadskostnader för bostadshus 8.8 

Byggnadsprisindex 14.12 

Bytesbalans 9.3, 9.7 

Båkar 10.28 

Båtliv, det svenska 23.1 

Bär, areal 5.23 

Böcker 23.8, 23.9, 23.10, 23.13, 23.14, 23.15 

− lån 23.9, 23.10 

− läsning av 23.27 

− talböcker 23.27 

C 

Campingplatser, övernattningar 6.4 

Campylobacterinfektion 20.11 

Centrala museer 23.21 

Chartertrafik, flyg 10.29 f 

Civilförvaltningen, allmänna, anställda 12.12 

Civilstånd 4.19 

D 

Dagbarn 22.8 

Dagbefolkning 12.17, 12.18 

Daghem 22.8 

Dagligrökare 20.4 

Dagligvaruhandeln 9.14 

− butiker 9.14 

− omsättning 9.14 

Dagstidningar 23.16 

Databaser, antal 23.8 

Datakonsulter 11.9, 11.12 

Dataservice 11.9 11.12 

Dator 11.1 f, 11.2, 11,3 

− användning av företag 11.1 

− användning av privatpersoner 11.2 

− hemdatorer 11.2 f 

− Internet 11.5 f 

− tillgång till 11.3 

Datoranvändning 11.1 f 

Demokrati 24.1, 24.4 f 

Detaljhandel 9.6, 9.13 

− arbetsställen 9.13 


Detaljhandelspriser, se Konsumentpriser 

Diskrimineringsombudsmannen 21.33 

Disponibel inkomst 13.11 

Djur 3.12 f 

− rödlistade 3.12, 3.13 

− utrotningshotade 3.12, 3.13 



Djur- och växtskyddsområden 3.9 

Doktorander 22.27, 22.28 

− nybörjare 22.27 

Doktorsexamina 22.29 

Dramaten 23.23 

Drunkning 20.15, 20.18 

Döda 4.26, 4.29, 4.30, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

− i 1:a levnadsåret 4.26, 4.29, 20.16, 20.17 


− olyckshändelse 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 20.18 

− på 1 000 levande födda 4.26 

Dödfödda, se Födda 

− spädbarns- 4.29, 4.30 

Dödsorsaker 10.16, 10.17, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

Dödviktstonnage, internat. 26.17 

E 

Efterlevandepension 18.8 

Efterlevandestöd till barn 18.8 

EG (EU), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

Ekologisk odling 5.15, 5.17 

Ekonomi, se Inkomst resp. Förmögenhet 

Ekonomisk förening 6.16 

Ekonomiskt bistånd 19.4, 19.14 

Elektrisk energi, export 7.10 

− förbrukning 7.6, 7.7, 7.10 

− förbrukning, internat. 26.14 

− leveranser efter mottagarkategori 7.10 

− pris för hushållskunder 7.8 

− produktion 7.10, 7.11 

− produktion, internat. 26.13 

Elektronikindustrin 11.9, 11.12 

Elenergi, se Elektrisk energi 

Elever, i förskoleklass 22.8, 22.9 

− i grundskolan 22.10, 22.13, 22.14 

− i grundskolan efter modersmål 22.14 

− i gymnasieskolan 22.18, 22.19 

− i kommunal vuxenutbildning 22.23 

− i specialskolan 22.12 

− i särskolan 22.11 

− i utlandsskolor, svenska 22.16 

− med behörighet till nationellt program 22.13 

− vid folkhögskolor 22.22 

Elhandelsföretag, byte av 7.15 

Elleverantör, byte av 7.15 

Elström, produktion 7.10, 7.11 

Emigranter, se Utvandrare 

Energi 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

− allmänt 7.1 

− använda energislag i bostäder och lokaler 7.14 

− elektrisk energi 7.3 

− förbrukning av 7.5 

− internat. 26.13, 26.14, 26.15 

− kärnkrafts- 7.12 

Enskild näringsidkare 6.16 

Etnisk diskriminering, ombudsman mot 21.33 

EU (EG), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

− val 24.18 

Europaparlamentet, mandat 24.19 

Examina, högskolor 22.24, 22.25 

− per högskola 22.24 

Export 9.4, 9.5, 9.11, 9.12 

Export av varor 9.8 f 

− efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

− värde 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Fackliga organisationer 12.27 

Faderskap 19.6 

Fakulteter, se Forskningsämnen, nationella 

Fall, dödsorsak 20.18 

Familjedaghem 22.8 

Farledsgrupper 10.28 

Fartygstrafiken i rikets hamnar 10.26, 10.27 

Fastighetsdomstolsmål 21.24 

Fastighetspriser 14.2 

Fastighetsprisindex, för småhus 14.13 

Fastighetsskatt 16.11 

Fastighetstaxeringsmål 21.23 

Fett, mat- 14.14 14.15 

Fildelning 11.8 

Filmer, granskade 23.20 

Filmpremiärer 23.19 

Finansiell balans 9.7 

Finansiella företag 17.11 f 

− institut 17.11 

− investeringsfonder 17.14 

− kreditmarknadsföretag 17.13 

Finansmarknad 17.1 f 

Finansräkenskaper 17.5 f 

− finansobjekt 17.5, 17.6 

− hushåll, finansiella tillgångar 17.7 

− hushåll, ställningsvärden 17.7 

Fisk, produktion av 5.29 

Fiskare, antal m. m. 5.30 

Fiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30 

− båtar, antal, storlek 5.30 

− fångst 5.28 

− produkter från, producentprisindex 14.11 

− saltsjö- 5.28, 5.30 

Fjäderfäkött, produktion 5.21 

Floder 1.1 

Flyg, charter- 10.29 f 

Flyggods 10.29 

Flygolyckor, dödsorsak 20.18 

Flygpassagerare 10.29 f 

Flygplatser 10.29 f 

− passagerare 10.5 

− trafik 10.29 

Flygtrafik 10.29 f 

Flyttning, inrikes 4.3 

Fläsk, produktion 5.21 

Folkbibliotek 23.4, 23.10 

Folkhögskolor, elever 22.22 

Folkmängd 4.6, 4.10 f 

− areal 4.17 

− beräknad 4.20 

− beräknad, internat. 26.5 

− civilstånd 4.19 

− ettårsklasser 4.19 

− glesbygd 4.11, 4.14 

− historisk översikt 4.10 f 

− internat. 26.3, 6.4, 26.5, 26.6 

− kommuner 4.16, 4.17 4.18 

− kommuner, de största 4.18 

− kön 4.10, 4.16, 4.17, 4.19, 4.20 

− länsvis 4.11, 4.12, 4.14, 4.15 

− småorter 4.11 

− städer, de största, internat. 26.4 

− tätorter 4.11, 4.12, 4.13, 4.14 

− ålder 4.20 

Folkmängdens förändringar 4.29 

− i vissa länder, internat. 26.5 

− kommuner 4.30 

− län 4.30 

Folkmängdsprognos 4.20 


Folkmängdstäthet, internat. 26.3, 26.6 

− länsvis 4.14 




Folkomröstningar 24.17 

Folkpensioner 18.8, 18.10 

Folktäthet, internat. 26.3, 26.6 

Folkökning 4.10, 4.29, 4.30 


Fondbörs, Stockholms, se OMX Nordiska börs 

Stockholm 

Fordon 10.1 

Forskarutbildning 22.26, 22.27, 22.28 

− avlagda examina 22.29 

− doktorander 22.26, 22.27, 22.28 


Forskning 22.31 f 

Forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31 f 

− statliga anslag 22.38 

− utgifter 22.31, 22.32, 22.33, 22.34, 22.35 

− årsverken 22.35, 22.36 

Forskningsbibliotek 23.8, 23.9 

− bestånd och tillväxt 23.8 

− utlåning, personal, kostnader 23.9 

Forskningsämnen, nationella 22.26 f 

Fosfor, jordbrukets användning 3.16 

Frilandsareal, trädgårdsväxter 5.23 

Fristående skolor, utbildning vid 22.13, 22.20 

Friställda, se Arbetslösa 

Fritid, 23.4, 23.26 f 

− bokläsning 23.27 

− fritidshus, tillgång till 23.26 

− semesterresa 23.26, 

Fritidshem 22.8 

Fritidsvanor, se Fritid 

Frivård 21.20, 21.23 

Fruktträd, areal 5.23 

Frågor, Riksdagen 24.12 

Frånskilda, se Skilda 

Funktionsnedsatta, på arbetsmarknaden 12.3 

Fyrar 10.28 

Får 5.4, 5.19 

− företag med 5.18, 5.19 

Fängelse 21.19 

Färdtjänst 19.13 

Färjleder 10.8 

Födda 4.8, 25.3 

− död- 4.26 

− kön 4.25 

− levande 4.25 

− levande, internat. 26.8 

− moderns ålder, internat. 26.8 

− sannolik återstående livslängd 4.27 

− utom äktenskap 4.25 

− utrikes 4.31, 4.32 

Födelsedag 25.3 

Födelseland 4.31 

Födelseöverskott 4.30, 4.31 

Födoämnen, konsumtion 14.14, 14.15, 15.8 

Förarbehörighet 10.15 

Företag 6.10 f 

− antal anställda 6.10 

− efter juridisk form 6.10, 6.11 


− ekonomiska basfakta 6.13 

− inom bolagssektorn 6.13 

− jordbruks- 5.11f, 6.10, 6.11 

− näringsgren 6.10, 6.11 

− utgifter för data- och telekommunikation 11.10 

Förfalskningsbrott 21.11, 21.13 f 

Förfrysning, dödsorsak 20.18 

Förgiftning (alkohol-), dödsorsak 20.16, 20.17 

Förlagsbevis 17.8 

Förmögenhet 13.13 

− kön, ålder 13.13 

− netto- 13.13 

− storlek 13.13 

Förmögenhetsskatt 16.11 

Förnamn, ansökningar 4.23 

Förskingring 21.11, 21.13 f 

Förskola 22.8, 22.9 

Förskoleverksamhet 22.8 

Förstagångsväljare 24.2 

Försäkring, allmän- 18.5, 18.8 

− avgångsbidrags- 17.15 

− basbelopp 14.9 

− fastighets- 17.15 

− flyg- 17.15 

− företags- och fastighetsförsäkring 17.15 

− föräldra- 18.6 

− grupp- 17.15 

− hem- 17.15 

− hem- och villa 17.15 

− husdjurs- 17.15 

− kredit- 17.15 

− luftfarts- 17.15 

− motorfordons- 17.15 

− olycksfalls- 17.15 

− prisbasbelopp 14.9 

− sjuk- 17.15 

− sjöfarts- 17.15 

− skade- 17.15 

− trafik- 17.15 

− transport- 17.15 

− trygghets-, vid arbetsskada 17.15 

− villa- 17.15 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandeln 9.15, 9.16 


Försöksdjur 5.24 

Försörjningsbalans 15.5 

Försörjningskvoten 4.5 

Förtidspensioner 18.8 

Förvaltningsdomstolar, inkomna mål 21.23. 21.27 

Föräldraförsäkring 18.6 

Föräldrapenning 18.6 

G 

Generalindex 17.3 

Genomsnittlig timförtjänst 12.29 

Geografiska uppgifter 1.1 f 

Geriatrik, vårdplatser 20.10 

Gifta 4.19 

Giftermål 4.29, 25.9, 25.10 

Glas, återvinning 3.20 

Glesbygd 4.11, 4.14 

− folkmängd 4.14 

Godsmängd, transporterad 10.14, 10.20 

Godstrafik, bil 10.14 

− flyg 10.29 

− järnväg 10.20 

Gonorré 20.11 

Grisar 5.4, 5.19 

Grundskolan 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

Gränser, Sveriges 1.1 

Gymnasieskolan 22.16 f 

− avgångna med fullbordad utbildning 22.21 

− genomsnittlig betygspoäng 22.21 

− grundläggande behörighet till universitet och högskolor 

22.21 

− program, nationella 22.20 

− program, specialutformat 22.19 f 



− slutbetyg 22.21 

− sökande och antagna 22.17 

− utlandsskolor, svenska 22.16 

− övergång till högskolan 22.4 

Gödselmedel 3.16 

− handelsgödsel 3.16 

− stallgödsel 3.16 

H 

Hamnar 10.26, 10.27 

− godsmängd 10.6, 10.26 

− hanterad godsmängd 10.26 

Handel 9.1, 9.5, 9.6 

Handel, butiks- 9.13 

− dagligvaru-, nedläggningar 9.14 

− dagligvaru-, nyetableringar 9.14 

− detalj- 9.13 

− detalj-, arbetsställen 9.13 

− detalj-, försäljning 9.13 

− inrikes- 9.13, 9.14 

− utrikes- 9.7 f 

− utrikes-, internat. 26.16 

Handelsbalans 9.7 

Handelsbolag 6.16 

Handelsflottan 10.23 


Handelsnetto 9.5 

Handikappersättning 18.8 

Handikappombudsmannen (HO) 21.33 

Havsvatten 1.5 

Heldygnsinsatser för barn och unga 19.7 

Hemdator se Dator 

Hemlån av böcker 23.9, 23.10 

Hemtjänst 19.2, 19.3 

Hepatit 20.11 

HIV-infektion 20.11 

HomO 21.33 

Hot 21.4 

Hot, personer utsatta för 21.10 

Hotell 6.18, 6.19 

− arbetsställen 9.13 

− beläggning 6.18 


− rum, belagda 6.18 

− övernattande gäster 6.19 

− övernattningar 6.4 

Hovrätter, inkomna mål 21.27 

Husdjur 5.19, 5.20 

Hushåll, antal 4.21, 4.22 

− antal barn 4.22 

− boende 4.22 

− finansiella tillgångar 17.7 

− inkomststruktur 13.10 

− ställningsvärden 17.7 


Hushållens ekonomi 13.1, 13.2, 13.3, 17.4 

− förmögenhet 13.2 

− inkomster 13.1 

− lån 17.4 


Hushållsartiklar, konsumentprisindex 14.8 

Husvagnar, registrerade 10.10 

Hyra per m 2 8.10 

− förändring 8.9 

Hyresnämnder 21.31 

Hyresrätt 8.7 

Hyror 8.2 

Häktade 21.19 


Hälso- och sjukvård 20.8 f 


− personal 20.9 

Hälsotillstånd 20.1, 20.6 f 

Högmålsbrott 21.11, 21.13, 21.15, 21.16 

Högskolan, doktorander 22.26 

− examinerade 22.24, 22.25, 22.29 


− registrerade 22.24 

− studerande per högskola 22.24 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

21.28 

Höns och kycklingar 5.19 

Höns 5.19 


Hörselvårdsassistenter 20.9 

I 

Idrott 23.24, 23.25 

− specialförbund 23.25 

Idrottsföreningar 23.3, 23.24, 23.25 

Import 9.4, 9.5 

− procent av BNP 9.4 

− värdet av 9.5 

Import av varor 9.8, 9.9, 9.10 

− efter avsändningsland 9.9, 9.10 

− värde 9.8, 9.9, 9.10 

Import och export av viktiga varor, internat. 26.16 

Inbrott 21.11, 21.13 f 

Industri 6.2, 6.3, 6.8 f 

− förbrukning av elektrisk energi 7.6, 7.7 

− investeringar 6.2 

− kapacitetsutnyttjande 6.3 

− produktionens saluvärde 6.9 

− producentprisindex 14.10 

Infektionssjukdomar, anmälningspliktiga, rapporterade 

fall 20.11 

Inflyttade, för kommuner 4.30 

− för län 4.30 

− inrikes och utrikes 4.30 

Inflyttningsöverskott 4.30 

Informationsteknologi 11.1 f 

− datakonsult 11.9, 11.12 

− dataservice 11.9, 11.12 

− dator 11.1 f 

− elektronikindustrin 11.9, 11.12 

− hemdator 11.2 f 


− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

− IT-specialister 11.12 

− IT-varor, handel med 11.9 

− telekommunikation 11.9, 11.12 

− utgifter, företagens 11.11 

Införsel, se Import av varor 

Inkomst 13.4 f 

− antal personer 13.4 

− disponibel inkomst 13.11 

− genomsnittlig timlön 12.29 

− i fasta priser 13.6 

− i löpande priser 13.5 

− kommuner 13.7 

− län 13.7 

− medelvärden 13.7 

− medianvärden 13.5, 13.6 

− sammanräknad 13.4 f 

− slutlig skatt 13.9 

Inkomster, statsbudgeten 16.3,16.6 



Inkomstklasser 13.4 

− antal individer 13.4 f 

Inkomstskatt, kommunal 16.12, 16.13 

− statlig 16.9 

Inkomststruktur 13.10 

Inkomsttagare 13.4 f 

− sammanräknad inkomst 13.4 

Inlandsvatten 1.5 

Inrikeshandel 9.13 f 

Insatser för barn och unga 19.7 

Inskrivningsärenden; Lantmäteriet 21.26 

Intensivövervakning 21.19, 21.20 

Internationella översikter 26.3 f 

Internet 11.1 f, 11.2 

− användning av 11.5 f 

− användning av företag 11.1 

− användning av privatpersoner 11.2 

− tillgång till 11.5f 

Interpellationer, Riksdagen 24.12 

Invandrare 4.1, 4.7, 4.29 f 

− efter länder 4.34 


− medborgarskapsland 4.34 

− svenskundervisning 22.15 

Inventarier, konsumentprisindex 14.8 

Investeringar, brutto- 15.9 

Investeringsfonder 17.14 

Invånare per km 2 4.14, 4.17 

− internat. 26.3, 26.6 

IT 11.1 f 

− datakonsult 11.9, 11.12 

− dataservice 11.9, 11.12 

− dator 11.1 f 

− elektronikindustrin 11.9, 11.12 

− hemdator 11.2 f 


− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

− IT-specialister 11.12 

− IT-varor, handel med 11.9 

− telekommunikation 11.9, 11.12 

IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

IT-varor, handel med 11.12 

J 

Jakt, älg- 5.5, 5.25 

Jordbruk 5.1, 5.11 f 

− företag, länsvis 5.11, 5.12 

− internat. 26.10, 


Jordbruksföretag 5.11 f 

− län 5.11, 5.12 

− med får 5.18 

− med husdjur 5.18, 5.19 

− med höns 5.18 

− med nötkreatur 5.18 

− med svin 5.18 

− med trädgårdsväxter 5.22 

− storlek 5.11 

Jordbruksmark 3.6, 5.11 f 

Jordgubbar, areal 5.23 

Justitiekanslern (JK) 21.33 

Justitieombudsmännen (JO) 21.32 

JämO 21.33 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 21.33 

Järnvägar, banlängd 10.19 

− rullande materiel 10.19 

− trafik, person- och gods- 10.20 

Järnvägsnätet 10.4 

Järnvägsolyckor, dödsorsak 20.18 

− olyckshändelser 10.21 

K 

Kammarrätter 21.23 

Kapitalbalans 9.7 

Kapitalinkomst 13.9 

− inkomstklass 13.9 

− slutlig skatt 13.9 

Kapitalmarknad, se Finansmarknad 

Kemikalier 3.14 

Kemiska produkter, kvantitet 3.14 

− ämnen förekommande i 3.14 

Kirurgisk korttidsvård 20.10 

Klamydiainfektion 20.11 

Kläder, konsumentprisindex 14.8 


Kommanditbolag 6.10 

Kommunala myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9 

Kommunalanställd personal 12.12 

Kommunalval 24.16 

Kommunalt skatteunderlag 16.12, 16.13 

Kommuner 4.16, 4.17, 4.30 

− finanser 16.18 

− folkmängd, se Folkmängd 

− kommunalekonomisk utjämning 16.14 

− kostnader 16.16 

− landareal 1.5, 4.16 

− skattesatser 16.12 

Kommunernas kostnader 16.16, 16.18 

Kommunikationer 10.1 f 



Kommunägda företag 6.14 

Konkursansökningar 21.24, 21.25 

Konkurser 6.7, 21.24, 21.25 

Konserter 23.22 

Konsumentombudsmannen/Konsumentverket 21.33 

Konsumentprisindex 14.6, 14.7, 14.8 

− COICOP 14.8 


− månadstal 14.7 

− årsmedeltal 14.7, 14.8 

Konsumtion 14.1, 14.2, 14.14, 14.15,15.8 


− av livsmedel 14.3 

− livsmedel 14.14, 14.15, 15.8 

− privat 15.8 

Konsumtion av livsmedel m.m. 14.14, 14.15 

− kvantitet 14.14 

Konsumtionsenhet 13.11 

Kor 5.4, 5.19 

Kosthushåll 4.21, 4.22 

Kraftstationer, antal 7.10 

Kreatur, se Husdjur 

Kriminalvård, frivård 21.22 

Kriminalvårdsanstalter 21.19, 21.20 

Kronans värde 14.5 

Kronofogdemyndigheter, ärenden 21.33 

Kultur 23.6 

− driftkostnader 23,6, 23.7 

− konsumentprisindex 14.8 

Kulturprogram, studieförbund 23.12 

Kust 1.3 

Kustbevakningen, bekräftade oljeutsläpp 3.11 

Kustlängd 1.6 

Kvinnor per 1 000 män, internat. 26.7 

Kväve, jordbrukets användning 3.16 

Kvävning, olyckshändelse 20.18 

Kyrkoavgift 16.10 

Kärnkraft, internat. 26.13, 26.15 

− kapacitet 7.12 

− produktion 7.10, 7.12 



− reaktorer 7.12 

− tillgång 7.12 

Köksväxter, areal 5.23 

Körkortsinnehavare 10.15 

− ålder 10.15 

Körkortsmål 21.23 

Kött, produktion 5.21 

L 

Lagfartsärenden 21.25 

Lagförda 21.9 

Lagförda personer 21.15, 21.16 

Landareal 1.1, 1.5, 3.9, 4.12, 4.14 


− kommuner 1.5, 4.17 

− länsvis 1.5, 4.14 

− naturreservat 3.9 

Landgräns, Sveriges 1.1 

Landsorganisationen (LO) 12.27 

Landsting, finanser 16.15 

− val 24.13, 24.14, 24.15 

Landstingsanställd personal 12.12 

Lantmäteriet, registrerade inskrivning-ärenden 21.26 

Lastbilar, antal i yrkesmässig trafik 10.14 

− registrerade 10.10, 10.12, 10.13 

Lastbilstransporter 10.14 

Lediganmälda platser 12.22 

Levande födda, se Födda 

Levnadskostnader se Konsumentpriser 

Levnadskostnadsindex 14.4 

Linjefart, flyg 10.29 f 

Litteratur, bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15 

Livslängd 4.1 

Livslängd, sannolik återstående, vid födseln 4.27, 4.28 

− återstående medel- 4.27 

− återstående medel-, internat. 26.9 

Livslängdstabeller 4.27, 4.28 


Livsmedel 9.2, 14.3 

− försäljning 9.2 

− konsumtion av 14.3 

Livsmedel, export 9.11 

− import 9.9 


− konsumtion 14.14, 14.15, 15.8 

Livsmedelsbutiker 9.13 

Livstidsstraff 21.19 

Lokaler, använda energislag 7.14 

Lockouter 12.28 

Lotsavgifter 10.28 

Lotsningar 10.28 

Lotsstationer 10.28 

Luftfart 10.29 f 

Lufttrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

LVM, lagen om vård av missbrukare 19.8 f 

LVU- och LVM-mål 21.23 

Långfilmer, granskade 23.20 

− pornografiska 23.20 

Långtidssjukvård 20.10 

Lägenheter 8.3 f 

Lägenheter, byggnadsår, flerbostadshus 8.6, 8.7 

− outhyrda 8.11 

− årshyra 8.10 

− ägarkategori 8.7 

Läkarbesök 20.8 

Läkare, antal 20.9 

Läkemedel, försäljning 20.12, 20.13 

Län, areal 4.14, 4.17 

− folkmängd 4.11, 4.12, 4.14, 4.15, 4.16, 4.17 

− kommuner 4.16, 4.17 


Länsmuseer 23.21 

Länsmusikorganisationer 23.22 

Länsrätter 21.23 

Länsteatrar 23.23 

Lärare 22.30 

Löner 12.1, 12.29, 12.30, 12.31, 12.32, 12.33, 25.16, 

25.17 

− genomsnittlig timförtjänst 12.29 

− månadslön för privat sektor 12.31 

− månadslön för statlig sektor 12.32 

− yrken med högsta 25.16 

− yrken med lägsta 25.17 

M 

Mandat 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Markanvändning 3.1, 3.6 

Maskinolyckor, dödsorsak 20.18 

Matfett, konsumtion 14.14, 14.15 

Medborgare, utländska 4.31 

− utländska, som erhållit svenskt medborgarskap 4.35 

Medborgarinflytande 24.1, 24.4 f 

Medborgarskap, svenskt 4.34, 4.35 

− utländskt 4.32, 4.34 

Medborgarskapsland 4.31 

Medelfolkmängd 4.30 


Medellivslängd 4.1 

Medellivslängd, återstående 4.27, 4.28 

− återstående, internat. 26.9 

Medelsvensson 25.1 

Medeltemperatur 2.5, 2.6, 2.10 

Medicinsk korttidsvård 20.10 

Medieråd, Statens 23.20 

Mejeriprodukter, produktion 5.21 

Mened 21.11, 21.13, 21.14, 21.15, 21.16 

Metaller 3.18 

Meteorologiska stationer 2.2, 2.5 f 

Militärutgifter, internat. 26.22 

Miljö 3.6 f 

Miljögifter 3.18 

Miljöpåverkan 3.4 

Miljöräkenskaper 3.22 

Miljöräkenskaper och styrmedel 3.5 

Miljösanktionsavgifter 3.25 

Missbruk 19.8, 19.9,19.10 

Missbrukare, intagna vuxna 19.8 

Misshandel 21.10 

Misstänkta för brott 21.14 

Mjukvara, företagens utgifter 11.11 

Mjölk, produktion 5.21 

Mobiltelefon 11.4 

Modersmål, annat än svenska 22.3 

Modersmål, grundskolan 22.14 

Mord och dråp 21.13 f 

Mordbrand 21.13 f 

Motioner, Riksdagen 24.12 

Motorcyklar, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Motorfartyg, se Fartyg 

Motorfordon, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

− årsmodell 10.13 

Motorfordonsolyckor, dödsorsak 20.16, 20.17, 20.18 

Motorvägar 10.8 

Multilateralt bistånd 16.8 

Museer, besök 23.21 

− centrala museer 23.21 

− regionala 23.21 

− statliga, se Centrala museer 

Musikinstitutioner 23.22 

Musikverksamhet 23.22 

Mål, domstols- 21.23, 21.24, 21.25, 21.27, 21.28 



Månadslön, genomsnittlig, sektor och kön 12.30 f 

− genomsnittlig, utbildningsnivå och kön 12.30 

− privat sektor 12.31 

− statlig sektor 12.32 

− yrken med högsta 25.16 

− yrken med lägsta 25.17 

Möss, försök med 5.24 

N 

Namn 25.2, 25.4 f 

− efter- 25.8 

− flick- 25.4 

− kvinno- 25.6 

− mans- 25.7 

− pojk- 25.5 

Namnärenden, ansökningar 4.23 

Narkotikastrafflagen 21.13 f 

Nationalinkomst, disponibel 15.7 

Nationalparker 3.8 

Nationalräkenskaper 15.3 f 

Nationella program, gymnasieskolan 22.17 f 

Natur, skyddad 3.2, 3.3 

Naturreservat 3.9 

Naturresurser 3.1, 3.2 

− markanvändning 3.1 

− skyddad natur 3.2 

Naturvård, se Miljö 

Naturvårdsområden 3.9 

Nederbörd 2.7, 2,8, 2.11 

Nominerade, kandidater till kommun 24.8 

− landsting 24.8 

− riksdag 24.8 

Nybörjare per högskola 22.24 

Nådeansökningar 21.29 

Näringsgrenar 6.10 f, 12.11, 12.16, 12.17, 12.18 

− företag 6.10, 6.13 

Näringsidkare, enskild 6.16 

Näringslivet, bruttoinvesteringar 15.9 

− ekonomiska basfakta för företag 6.13 

Näringslivsregistret 6.16 

Näringsverksamhet, allmänt 6.1 

Näringsverksamhet 6.8 f 

Näringsämnen i slam 3.18 

Nättjänst, pris för hushåll 7.9 

Nöjen, konsumentprisindex 14.8 

Nötkreatur 5.18, 5.19 

O 

Obligationer 17.8 

− förlagsbevis 17.8 

− utestående skuld 17.8 

Offentlig sektor, antal arbetstimmar 12.20 

Offentliga finanser 16.3 f 

Offentligt anställd personal 12.12, 12.20 

Ogifta 4.19 

Ohälsa 20.1, 20.5 

Oljeutsläpp, bekräftade 3.11 

− bekämpade 3.11 

Olyckor, arbets- 12.15 

− genom eld, explosion o. d. 20.15, 20.18 

− järnvägs- 10.21, 20.18 

− lufttrafik- 20.18 

− motorfordons- 20.16, 20.17, 20.18 

− vägtrafik- 10.16, 10.17, 10.18 

Olyckor, i trafik 10.2 

Olyckshändelser, dödsorsak 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 

20.18 

− järnvägstrafik 10.21 

− spårvägstrafik 10.21 

− tunnelbanetrafik 10.21 

OMX Nordiska Börs Stockholm 17.10 

Operan 23.23 

Orkesterverksamhet 23.22 

Ostkustfiske 5.30 

P 

Papper, återvinning 3.20 

Pappersmassa, se Industri resp. Priser 

Partival 24.5, 24.6, 24.10, 24.15, 24.16, 24.18 

Patent 6.17 

Pedagogisk omsorg 22.8 

Penning- och kreditväsen, internat. 26.23 

Pensioner 17.17, 18.8, 18.10, 

− barn- 18.8 

− folk- 18.8 

− förtids- 18.8 

− pensionsbehållning 17.17 

− ålders- 18.9, 18.10 

− äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.10 

Pensionstagare 18.10 

Periodika 23.8 

Personal, i kommunal tjänst 12.12 

− landstingsanställd 12.12 

− offentligt anställd 12.12, 12.20 

Personalutbildning 12.16 

Personbilar, se Bilar 

Persondator se Dator 

Persontrafik, flyg 10.29 f 

− järnväg 10.20 

PET-flaskor, återvinning 3.20 

Plantskoleväxter 5.23 

Plast, återvinning 3.20 

Plenidagar, Riksdagen 24.12 

Politiska förhållanden 24.8 f 

Populärpress 23.17 

Potatis, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

PPI, producentprisindex för industrin 14.10 

Praktikprogram 12.23 

Premieinkomst, -intäkt 17.15 

Premiepensionssparare 17.16 

Primärkommun, se Kommuner 

Primärvård 20.8 

Prisbasbelopp 14.9 

Priser 14.1 f, 14.7 f 


Privat konsumtion 15.8, 15.11 

Producentprisindex för industrin 14.10 

Produktion, se Tillverkningsindustri 

− fisk 5.29 

− slam 3.18 

Produktionens saluvärde 6.9 

Produktionskostnader för bostadshus 8.8 

Programvara, företagens utgifter för 11.10 

Prognos, folkmängd 4.20 

Propositioner, Riksdagen 24.12 

Psykiatrisk vård 20.8 

R 

Radaranläggningar 10.28 

Radio se Televisionsavgifter 

Radiolicenser, se Televisionsavgifter 

Rattfylleri 21.11, 21.13 f 

Rederinäringen, svenska, nettoomsättning 10.22 

Regeringsrätten 21.23 

Regleringsbidrag 16.14 

Rehabilitering, arbetslivsinriktad 12.23 

Renar, antal 5.20 

Reningsverk, kommunala 3.17, 3.18 

Restauranger 9.13 

Returburkar, återvinning 3.20 



Riksbanken 17.12 

− tillgångar och skulder 17.12 

Riksdagen, arbete 24.12 

sammansättning 24.7 

− utskott 24.12 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 21.32 

Riksdagens sammansättning 24.3 

Riksdagsmän, antal 24.7 

Riksdagsskrivelser 24.12 

Riksdagsval 24.4 f 

Riksteatern 23.23 

Riksåklagaren (RÅ) 21.33 

Rusdrycker, se Alkoholdrycker 

Rån 21.10, 21.11 

Råttor, försök med 5.24 

Ränta, statsobligations- 17.2 

Rättshjälp, statens kostnader 21.30 

Rättsväsende 21.11 


− inkomna ärenden vid myndigheter 21.33 

Rörelseidkare, se Företag 

Röstande, antal 24.4, 24.13, 24.14, 24.16, 24.17, 24.18 

Röstberättigade 24.13, 24.14, 24.16, 24.17 

Röstsedlar, partifördelning 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

S 

Salmonellainfektion 20.11 

Saltsjöfiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.30 

Saltsjöfiske, landad vikt 5.28 

Samebyar, renar vid 5.20 

Samfärdsel, konsumentprisindex 14.8 

Semesterresa 23.5, 23.26 

Serveringstillstånd 9.16 

Servicenäringar 9.13 f 

Sexualbrott 21.10, 21.11, 21.13 f 

Sexuell läggning, ombudsman mot diskriminering p.g.a. 

(HomO) 21.33 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring, se Försäkring 

Sjukdom 20.1 

Sjukdom, anmälningspliktig 20.11 

− arbets- 12.15 

Sjukersättning 18.7, 18.8 

Sjukförsäkring 18.3 

Sjukförsäkring, allmän 18.5 

Sjukgymnaster, antal 20.9 

Sjukhusvård, vårdtyper 20.8 

Sjukpenningdagar 18.3 

Sjukpenning, antal dagar 18.5 

− sjukfall 18.5 

Sjukskrivna 18.4 

Sjuksköterskor, antal 20.9 

Sjukvård, Hälso- och, verksamhet 20.8 

− vårdplatser 20.8, 20.10 

Sjukvårdspersonal, antal 20.9 

Självmord 10.21, 20.15, 20.16, 20.17 

Sjöar 1.1 

Sjöfart 10.22 f 

Sjöräddningsstationer 10.28 

Sjötrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

Skadeersättningar 17.15 

Skadegörelse 21.11, 21.13f 

Skador, av blixt, elektrisk ström, ras m.m., 

olyckshändelse 20.18 

Skaldjur, fångst 5.28 

Skatt, fastighets- 16.11 

− förmögenhets- 16.11 

− kommunal 16.12, 16.13 

− landstings- 16.15 

− statlig 16.9 

Skattebrott 21.15, 21.16 

Skatteinkomster 16.9 


Skattekronor 16.12, 16.13 

Skattemål 21.25 

Skattesats 16.12, 16.13, 25.18 

Skatteunderlag 16.12, 25.18 

Skilda 4.19, 4.24 

Skilsmässor 4.24, 4.29 

– barnantal 4.24 

Skogar, allmänna 5.27 

− bolags- 5.27 

− privata 5.27 

− ströva i 23.28 

Skogsbruk 5.13, 5.26, 5.27 


− ägargrupp 5.27 

Skogsindustri, utrikeshandel 5.10 

Skogsmark 5.8 

− areal 5.8, 5.26, 5.27 

− markanvändning 3.6 

− skyddad 5.26 

− ägarklass 5.8 

Skolbarnsomsorg 22.8 

Skolor, antal i grundskolan 22.10 

− folkhög- 22.22 

− för- 22.8, 22.9 

− grund- 22.10, 22.14, 22.16 

− gymnasie- 22.16 f 

− hög- 22.24 

− special- 22.12 

− sär- 22.11 

− tränings- 22.11 

− utlands-, svenska 22.16 

− yrkessär- 22.11 

Skor, konsumentprisindex 14.8 


Skotrar, registrerade 10.10 

Skott, dödsorsak 20.15, 20.18 

Skrivelser, Riksdagen 24.12 

Skyddad natur 3.2, 3.3 

Skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

− hektarskörd 5.16 


− totalskörd 5.14 

Skötare, antal 20.9 

Slam, produktion 3.18 

Släktnamn 4.23, 25.8 

SMS 11.4 

Småhus 8.6, 8.7 

− använda energislag 7.13 

Småorter 4.11 

Sociala förmåner 15.12 

− utgifter för 15.12 

Sociala skyddet 18.1 

Socialbidrag 19.14 

Socialförsäkring 18.2, 18.8, 18.9 

− inkomster 18.19 

− utgifter 18.8, 18.9 

Socialförsäkringsmål 21.23 

Socialtjänst 19.1, 19.5 f 

Socialtjänstlagen, mål enligt 21.23 

Somatisk vård 20.8, 20.10 

Sommartemperatur 2.1, 2.4, 2.5, 2.6 

Spannmål, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

− ekologisk 5.15, 5.17 

Specialskola 22.12 

Specialutformat program, gymnasieskolan 22.19 f 

Sprängning, dödsorsak 20.15, 20.18 

Spårvagnar, antal 10.19 

Spårvägar 10.19 

Spårvägstrafik 10.20, 10.21 

Spädbarnsdödlighet 4.1, 4.9, 4.26, 4.29 



Stadshotell, se Hotell 

Stadsteatrar 23.23 

Starköl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Statens biografbyrå, granskade filmer 23.20 

Statens, inkomster 16.3,16.6 

− utgifter 16.3, 16.4, 16.7 

Statens Medieråd, granskade filmer 23.20 

Statliga myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9 

Statsbudgeten 16.1, 16.3 f 

− inkomster 16.3,16.6 

− utgifter 16.3, 16.4, 16.7 

Statsinkomster, se Statens inkomster och utgifter 

Statsobligationsränta 17.2 

Statsskulden 16.2, 16.5 

Statstjänstemän 12.12 

Statsutgifter, se Statens inkomster och utgifter 

Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Stormarknader 9.14 

Strafftid, kriminalvårdens 21.19 

Strejker 12.28 

Stränder 1.4 

Studerande, vid viss högskola 22.24 

Studiecirklar 23.4, 23.11 

Studieförbund 23.11, 23.12 

Stugbyar 6.19 



Städer, folkmängd, internat. 26.4 

− se Folkmängd, kommuner 

− största, internat. 26.4 

Stöld 21.11, 21.13 f 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 12.26 

− anslutna förbund 12.26 

Svenskundervisning, SFI 22.15 

Sveriges akademikers centralorganisation, SACO 12.27 

Sveriges arbetares centralorganisation, SAC 12.27 

Sveriges betalningsbalans, se Betalningsbalans 

Svin 5.4, 5.19 


Sydkustfiske 5.30 

Sysselsatta 12.7, 12.10, 12.11 

− anknytningsgrad till arbetsmarknaden 12.10 

− arbetsmiljö 12.14 

− arbetstid 12.10 


− personalutbildning 12.16 

Sysselsättningsskapande åtgärder 12.23 

Systembutiker 9.16 

Säkerhetsanstalter för sjöfarten 10.28 

Särskilda boendeformer 19.2, 19.12 

Särskola, elever 22.11 

T 

T-bana 10.19 10.20, 10.21 

Talböcker, lyssna till 23.27 

Tandhygienister, antal 20.9 

Tandläkare, antal 20.9 

Tandsköterskor, antal 20.9 

Tandtekniker, antal 20.9 

Taxeringar 16.9 f 

Teater, verksamhet och ekonomi 23.23 

Teatergrupper, fria 23.23 

Telekommunikation 11.9, 11.12 

− licens-/mottagaravgift 23.18 

Teletjänster, mobila 11.4 

Televisionsavgifter 23.18 

Temperatur 2.1, 2.4 

Temperatur, medel- 2.5, 2.6, 2.9, 2.10 

− antal frostdagar 2.11 

− antal högsommardagar 2.11 

− sommar- 2.5 

Terapeuter, arbets-, antal 20.9 

Territorialvattengräns 1.1 

Terrängskotrar, registrerade 10.10 

Tidningar 23.16, 23.17 

Tidningspapper, återvinning 3.20 

Tidskrifter 23.17 

Tillverkningsindustri 6.8, 6.9 

− energiförbrukning 7.6, 7.7 

− produktionens saluvärde 6.9 

− tillverkning av varor 6.8 

Timlön, genomsnittlig för arbetare 12.29 

Tingsrätter, verksamhet 21.24, 21.25 

Tio-i-topp 25.2 f 

− förstagångsföräldrar 25.11 

− namn 25.2 

− namn, efter- 25.8 

− namn, flick- 25.4 

− namn, kvinno- 25.6 

− namn, mans- 25.7 

− namn, pojk- 25.5 

− giftermål 25.9 

− skattesats 25.18 

− skatteunderlag 25.18 

− skilsmässa 25.10 

− yrken 25.12-25.15 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO 12.27 

Tjänsteprisindex, TPI 14.11 

Tjänster, konsumtion 15.8 

Tonnage, dödvikts-, internat. 26.17 


Topplistor, se Tio-i-topp 

Trafikantgrupp, olyckor 10.16 

Trafikbrott 21.11, 21.13 f 

Trafikbrottslagen 21.11, 21.13 f 

Trafiken i rikets hamnar 10.26 

Trafikförsäkring 17.15 

Trafikolyckor, se Olyckor 

Trakasserier 21.10 

Traktorer, registrerade 10.10, 10.12 

Traktorkort 10.15 

Transporter 10.1 f 



Träda 5.13 

Trädgårdsväxter, odling m. m. 5.22, 5.23 

Träningsskola, elever 22.11 

Tularemi 20.11 

Tunnelbana 10.19 

Tunnelbanetrafik 10.20, 10.21 

Tunnelbanevagnar, antal 10.19 

Turisthotell, se Hotell 

TV, antal betalda TV-avgifter 23.18 

Tvistemål 21.24, 21.27 

Tätorter 4.11, 4.12, 4.13 

− folkmängd 4.11, 4.12, 4.13 

U 

U-landsbistånd 16.8 

Uppklaringsprocent 21.8, 21.13 

Uppsägning 12.4 

Uppsägning, varsel om 12.21 

Ursprungsland 4.32 

Utbildning 22.5 f 

− för sysselsatta efter näringsgren 12.16 

− kostnader 22.7 

− personal- 12.16 

Utbildningsinriktning, befolkning 22.6 

Utbildningskostnader 22.7 

Utbildningsnivå 22.1, 22.2 

Utbildningsnivå, kön och ålder 22.5 

− personer i arbetskraften 12.9 



Utflyttade, för kommuner 4.30 

− för län 4.30 

− inrikes och utrikes 4.30 

Utförsel, se Export 

Utgifter, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31, 

22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37 

− inom den kommunala sektorn 16.16, 16.18 

− statsbudgeten 16.3, 16.4, 16.7 

Utgiftsområden 13.12, 16.7 

Utjämningsavgift 16.14 

Utlandsskolor, svenska 22.16 

Utlänningar, se Medborgare/Medborgarskap, utländskt 

Utrikes födda 4.31, 4.32, 12.8 

− efter arbetskraftstillhörighet 12.8 

Utrikeshandel 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 f 


− skogsindustri 5.10 

Utskott, Riksdagens 24.12 

Utsläpp, miljöförstörande 3.11, 3.19, 3.23 

Utvandrare 4.1, 4.7, 4.29, 4.33, 4.34 

− efter länder 4.34 


Utvecklingsbistånd 16.8 

V 

Val, allmänna 24.4 f 

− EU- 24.18, 24.19 

− nominerade 24.8 

− valda 24.8, 24.9 

− valdeltagande 24.2, 24.10, 24.11, 25.19 

Valsedlar, antal 24.4, 24.5, 24.13, 24.14, 24.15, 24.16 

Valutakurser, internat. 26.23 

Valutareserven 9.7 

Vandrarhem 6.19 



Varor, export 9.8, 9.11, 9.12 

− export och import, internat. 26.16 

− export, fördelning efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

− export, värde 9.8, 9.11, 9.12 

− import 9.8, 9.9, 9.10 

− import och export 9.8 f 

− import och export, internat. 26.16 

− import, fördelning efter avsändningsland 9.9, 9.10 

− import, värde 9.8, 9.9, 9.10 


− konsumtion 14.14, 15.8 

− produktion, internat. 26.12 

− producentprisindex 14.10 

− tillverkning av 6.8 

Varsel 12.4 

Varsel om uppsägning 12.21 

Varuhushandel 9.13, 9.14 

Vattenareal 1.5 

Vattenbruk 5.29 

Vattenförbrukning 3.10 

Vattenkraft 7.10, 7.11 


− utbyggd 7.11 

Vattenområden 1.1 

Verksamhetsområden, kommuner 16.16 

Vetenskapliga bibliotek, se Forskningsbibliotek 

Villkorlig frigivning 21.22 

Vin, försäljning 9.15 f 

Vindkraft 7.2, 7.10 

Voteringar, Riksdagen 24.12 

Vuxenutbildning, kommunal 22.23 

Våld 21.4, 21.5 

Våldtäkt 21.11, 21.13 f 


Vård, hem för, intagna 19.8, 19.11 

Vårdbidrag, barn 18.8 

Vårdplatser, sjukhus, antal 20.8, 20.10 

Väder 2.1 f 

Vädjande mål, se Tvistemål 

Vägar 10.7 f 

Vägar och gator 10.8, 10.9 

− väghållare 10.9 

− väglängd i km 10.9 

− vägtyp 10.9 

Vägbyggande och drift 10.7 

− bidrag till enskild väghållning 10.7 

− bidrag till kommunal väghållning 10.7 

− statens kostnader 10.7 

Vägnätet 10.3 

Vägtrafikolyckor 10.16, 10.17, 10.18 

Vägunderhåll, statens kostnader 10.7 

Värdepapper 17.8 f 

− aktier 17.9 

− förlagsbevis 17.8 

− obligationer 17.8 

− Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Världens handelsflotta, internat. 26.17 

Världsdelar, areal, folkmängd, internat. 26.3, 26.6 

Värme, se Elektrisk energi 

Värmekraft 7.10 

Västkustfiske 5.30 

Växtarter, rödlistade 3.12 

− utrotningshotade 3.12 

Växthus, antal företag 5.22 

Växthuseffekten 3.4 

Växthusgaser, utsläpp av 3.23 

Växthusyta 5.22 

Växtskyddsområden, djurskydds- och 3.9 

Y 

Yrke 12.19 

Yrkesfiskare 5.7, 5.30 

Yrkesinriktade program, gymnasieskolan 22.17, 22.18, 

22.19, 22.20, 22.21 

Yrkesskola, särskolan, elever 22.11 

Yrkessärskola, elever 22.11 

Yrkesundervisning, gymnasieskolan 22.17, 22.18, 22.19, 

22.20, 22.21 

Yrkesverksamma 12.19 

Å 

Åkerjord, i träda 5.13 

Åkerjordens användning 5.13 

Åkermark 5.13 

Åldersfördelning, hela befolkningen 4.19 


Ålderspensioner 18.8, 18.10 

Årshyra, genomsnittlig 8.10 

Årsmedeltemperatur 2.4 

Årsverken, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.35, 

22.36 

Återfall i brott 21.2, 21.17, 21.18 

Återstående medellivslängd 4.28 


Återvinning, krav 3.20 

− nivåer 3.20 

− producentansvar 3.20 

Ä 

Ägg, produktion 5.21 

Äktenskapsskillnader 4.24, 4.29 

− talan om 21.25 

Äldreboende 19.2 

Äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.9, 18.10 

Älgar 5.5, 5,25 



Älvar 1.1 

Änklingar 4.19 

Änkor 4.19 

Ärekränkning 21.11, 21.13 f 

Ärter, skörd 5.14, 5.15, 5.17 

Ö 

Öar 1.1, 1.3 

Öl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 


Övergångsfrekvens till högskolan 22.4 

Övervakning, intensiv- 21.19, 21.20 

− kriminalvården 21.19, 21.20, 21.22 

Överviktiga 20.5, 20.7 

Redaktion 

Editorial staff 

Produktionsledare 

Produktionssamordnare och ämnesansvarig 

Ämnesansvarig 




Textredaktör 

Bildredaktör 

Layout 

Diagram 

Kartor 

Anna Molander 

Eva Ullberg 

Linda Larsson Conteh 

Jörgen Fagerlund 

Barbara Narfström 

Gunnar Söderman 

Maria Sjölander 

Jan-Aage Haaland 

Inga-Lill Kvist 

Åsa Westlund 

Stefan Svanström 


Statistisk årsbok 

– boken om Sverige 

Statistisk årsbok ger dig en opartisk och detaljerad bild av hela det 

svenska samhället, i form av texter, tabeller, diagram och kartor. 

Förutom att ge dig kunskap väcker den funderingar och kittlar 

fantasin. Kort och gott – det här är boken för dig som vill ha koll 

på det svenska samhället. 

Använd boken som uppslagsverk, inspirationskälla eller för att 

snabbt få en översikt av Sverige. 

I Statistisk årsbok får du till exempel veta att: 

• Inte ens 3 procent av Sveriges yta är bebyggd. 

• Genomsnittspriset för ett småhus var år 2011 drygt 2 miljoner 

kronor. 

• Under sin livstid förväntas kvinnor och män flytta i genomsnitt 

11 gånger inom landet. 

• År 2011 var den genomsnittliga månadslönen 26 800 kronor 

för kvinnor och 31 200 för män. 

• Vi äter 78 kilo bröd och konditorivaror och dricker 126 liter 

mjölk per person och år. 

Om du vill fördjupa dig ytterligare inom något område finns det 

utförliga källhänvisningar i anslutning till faktauppgifterna. Boken 

innehåller också både ett svenskt och ett engelskt sakregister samt 

ett kapitel med internationella jämförelser. 

ISSN 1654-4420 (Online) 

ISSN 0081-5381 (Print) 

ISBN 978-91-618-1571-5 (Print) 

All officiell statistik finns på: www.scb.se 

Statistikservice: tfn 08-506 948 01 

All official statistics can be found at: www.scb.se 

Statistics Service, phone +46 8 506 948 01 

www.scb.se

Sweden Yearbook - 2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?