Sweden Yearbook - 2011

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2011

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2011 

Statistiska centralbyrån 

2011

Statistical Yearbook of Sweden 2011 

Official Statistics of Sweden 

Statistics Sweden 

2011 

Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914 

Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914 

Producent 

Producer 

SCB, kommunikationsavdelningen 

Statistics Sweden, Communication Department 

Box 24300, SE-104 51 Stockholm 

+46 8 506 940 00 

statistisk.arsbok@scb.se 

Förfrågningar Alexander Löckert +46 8 506 941 47 

Inquiries 

alexander.lockert@scb.se 

Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och 

på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: 

Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2011. 

This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and 

quoted. When quoting, please state the source as follows: 

Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2011. 

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar 

av statistiken. 

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing 

the statistics. 

Omslagsbild: Peter Holgersson 

Cover 

ISSN 1654-4420 (online) 

ISSN 0081-5381 (print) 

ISBN 978-91-618-1532-6 (print) 

URN:NBN:SE:SCB-2011-A01BR1101_pdf (pdf) 

Printed in Sweden 

SCB-Tryck, Örebro 2010.12

Förord 

Foreword 

Statistisk årsbok för Sverige innehåller i koncentrerad form en stor del av den statistik som 

produceras i Sverige. Innehållet presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. 

Tabell- och diagramrubriker är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt 

kan hitta tabellen du söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. 

Kapitlet Internationella översikter finns på sidorna med blå kant, i slutet av boken. 

Redaktörer för årsbok 2011 var Alexander Löckert och Ulla Sundberg. Inga-Lill Kvist, Eva Ullberg, 

Olle Bergsten, Susanne Ekholm, AnnaCarin Paavo och Anna Nyhlén har bistått i det redaktionella 

arbetet. Åsa Westlund har svarat för diagram, Stefan Svanström har tagit fram kartor och Monica 

Holmberg har fotograferat. Ämnesenheterna på SCB bidrog med statistikunderlag och värdefulla 

synpunkter. Samtliga ovannämnda personer har varit betydelsefulla i produktionen, likaså föregående 

års redaktörer. Årsboken har kontinuerligt utvecklats sedan starten 1914. 

SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter, organisationer och enskilda personer som 

bistått med underlag till årsboken. 

Ett stort tack även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland för ovärderlig hjälp med de 

internationella tabellerna. 

Stockholm, den 14 december 2010 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander Lindbom 

The Statistical Yearbook of Sweden 2011 contains a large amount of the statistics produced in Sweden in a 

concentrated form. The statistics are presented by subject in tables, brief texts, graphs and maps. 

The headings for tables and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and 

English) makes it easy to find the right table. The source information acts as a guide to other statistical 

publications and resources. International tables are available at the end of the book where the pages are 

marked with blue edges. 

Alexander Löckert and Ulla Sundberg were the editors of the yearbook. Inga-Lill Kvist, Eva Ullberg, Olle 

Bergsten, Susanne Ekholm, AnnaCarin Paavo and Anna Nyhlén assisted in the editorial work. Åsa 

Westlund was responsible for the graphs, Stefan Svanström created the maps and Monica Holmberg took 

many of the pictures. The subject departments at Statistics Sweden have contributed the statistics together 

with their valuable viewpoints. All of the above persons have played a significant role in the production, so 

did the previous editors. The yearbook has been continuously in development from year to year ever since 

the start in 1914. 

Statistics Sweden would like to thank all the government agencies, organisations and individuals who 

provided valuable input to the yearbook. 

Finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for invaluable help with the international tables. 

Stockholm, 14 December 2010 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander Lindbom

Innehåll Statistisk årsbok 2011 

Innehåll 

Contents 

Sida 

Page 

Förord 3 

Preface 

Teckenförklaring 5 

Key to symbols 

Kvalitetsdeklaration 6 

Quality declaration 

Geografiska uppgifter 7 

Geographical data 

Väder 21 

Weather 

Miljö 39 

Environment 

Befolkning 71 

Population 

Jordbruk, skogsbruk och fiske 125 

Agriculture, forestry and fishery 

Näringsverksamhet 157 

Business activities 

Energi 179 

Energy 

Boende, byggande och bebyggelse 193 

Housing and construction 

Handel med varor och tjänster 207 

Trade in goods and services 

Transporter och kommunikationer 223 

Transport and communications 

Informations- och kommunikationsteknik 

255 

Information technology 

Arbetsmarknad 271 

Labour market 

Hushållens ekonomi 309 

Household finances 

Priser och konsumtion 331 

Prices and consumption 

Nationalräkenskaper 359 

National accounts 

Offentlig ekonomi 377 

Public finances 

Sida 

Page 

Finansmarknad 405 

Financial market 

Socialförsäkring 423 

Social insurance 

Socialtjänst 437 

Social welfare 

Hälso- och sjukvård 451 

Health and medical care 

Rättsväsende 473 

Judicial system 

Utbildning och forskning 501 

Education and research 

Kultur och fritid 543 

Culture and leisure 

Demokrati 581 

Democracy 

Tio-i-topp 601 

Top ten 

Internationella översikter 627 

International perspectives 

Förkortningar 682 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 683 

Notes 

Statistiska standarder 695 

Standards, classifications 

SI-systemet 697 

Système International d’Unités 

Mått och vikt 698 

Weights and measures 

Engelskt sakregister 700 

English subject index 

Svenskt sakregister 710 

Swedish subject index 

Foto 725 

Photo 

En detaljerad innehållsförteckning återfinns i början av varje ämnesavsnitt 

A detailed list of contents will be found at the beginning of each subject division 

4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 

Teckenförklaring 

Teckenförklaring 

Key to symbols 

Sveriges officiella statistik 

Official Statistics of Sweden 

Upprepning “ Repetition 

Intet finns att redovisa (värdet noll) – Zero 

Mindre än hälften av den använda enheten 0 

0,0 

Less than half unit of measure 

Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för 

att anges 

. . Data not available 

Uppgift kan inte förekomma . Not applicable 

Preliminär uppgift (markeras inte i de internationella 

tabellerna) 

* Provisional or estimated figure 

(not used in the international tables) 

Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below) 

Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below) 

Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below) 

En streckad linje, som avskär en tidsserie, 

markerar att uppgifterna på ömse 

sidor om linjen inte är fullt jämförbara. 

I tabeller med avrundade tal kan 

smärre avvikelser förekomma mellan 

summan av dessa tal och den 

redovisade slutsumman. 

Substantial breaks in the homogeneity 

of a series are indicated by a vertical 

dotted line through the column. 

In tables where figures have been 

rounded to the nearest final digit, there may 

be a slight discrepancy in the sum of the 

items as shown. 

Note for foreign readers 

If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) 

by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000. 

Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,). 

Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a) 

Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. For exchange rates 

see tables 17.25 and 26.29. 

Ton, t = Metric tonnes 

Km 2 = Sq. km. 

Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2011 

Kvalitetsdeklaration 

Quality declaration 

Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2010. Viss statistik kan ha 

reviderats eller förändrats efter publiceringen. 

The data in Statistical Yearbook 2011 was collected during 2010. Some of the statistics may have been revised 

or changed since the date of publishing. 

När det gäller årsboksuppgifternas kvalitet hänvisas till: 

– angivna källor 

– SCB:s webbplats – www.scb.se 

For information on the quality of data in the yearbook, please see: 

– stated sources 

– Statistics Sweden’s website – www.scb.se 


Geografiska uppgifter 

Geographical data

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011 

1 – Geografiska uppgifter 


Sida 

Page 

1.1 Berg, sjöar och öar i Sverige .....................9 

Mountains, lakes and islands in Sweden 

1.2 Geografiska uppgifter ...............................10 


1.3 Öar i Sverige ..............................................12 

Islands in Sweden 

1.4 Kust och stränder i Sverige .....................14 

Coast and shores in Sweden 

Sida 

Page 

1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten 

den 1 januari 2010, km 2 ........................ 15 

Area of land and water incl. seawater, 

sq. km. 

1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 20 

Coast and shores, by county 

1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter 

storleksklass, länsvis ..................................... 20 

All islands in seas or lakes, by size and 

county 



1.1 

Berg, sjöar och öar i Sverige 

Mountains, lakes and islands in Sweden 


Källa: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



1.2 



Bergshöjder, meter över havet 

Norrbottens län 

Kebnekaise (Giebmegáisi) 1 2 106 

Sarektjåhkkå 2 089 

Kaskasatjåkka (Gasskasèohkka) 2 076 

(Sulitelma (Sulidälbmá) 1 860) 

Västerbottens län 

Norra Storfjället (Stoere Vaerie) 1 767 

(Marsfjället (Maaresvaerie) 1 590) 

Jämtlands län 

Helagsfjället (Maajåelkie) 1 796 

Templet (Storsola) 1 728 

Lillsylen 1 704 

(Åreskutan 1 420) 

(Sielkentjahke 1 314) 

Västernorrlands län 

Solbergsliden 594 

Dalarnas län 

Storvätteshågna (Gealta) 1 204 

Mulen 1 191 

Härjehågna 1 185 

(Städjan 1 131) 

(Transtrandsfjällen 945) 

Värmlands län 

Granberget vid Höljes 701 

Brånberget 691 

Västra Götalands län 

Galtåsen 362 

Hökensås 354 

Ålleberg 334 

Kinnekulle 306 

Billingen 304 

Jönköpings län 

Tomtabacken 377 

(Taberg 343) 

Östergötlands län 

Stenabohöjden 327 

(Omberg 263) 

Hallands län 

Hallandsås-Högalteknall 226 

Skåne län 

Söderåsen 210 

Vattenområden, km 2 

Vänern-Göta älv 50 200 

därav inom Sverige 42 800 

Torneälven 40 200 

därav inom Sverige 2 25 300 

Ångermanälven 31 900 


Dalälven 29 000 


Umeälven 26 700 


Indalsälven 26 700 


Luleälven 25 200 


Mälaren-Norrström 22 600 

Ljusnan 19 800 

Kalixälven 2 17 900 

Vättern-Motala ström 15 500 

Ljungan 12 900 

Skellefteälven 11 600 

Piteälven 11 200 

Lagan 6 440 

Helge å 4 780 

Emån 4 460 

Sjöar, km 2 vattenyta 

Vänern 5 490 

Vättern 1 888 

Mälaren 1 084 

Hjälmaren 463 

Storsjön i Jämtland 456 

Siljan med Insjön och Orsasjön 354 

Torneträsk (Duortnosjávri) 322 

Hornavan (Tjårvek) 230-280 

Uddjaure (Ujják) 190-250 

Bolmen 184 

Ströms Vattudal 154-183 

Stora Lulevatten 165 

Storavan (Buovððahávva) 150-175 

Kallsjön 155 

Åsnen 150 

Dellensjöarna 132 

Sommen 132 

Skagern 131 

Stora Le och Foxen 131 

Storuman (Stuora Ubmeje) 120-165 

Suorvajaure (Suorvajávvre) 32-210 

Flåsjön 105-114 

Virihaure (Virihávrre) 108 

Frykensjöarna 102 

Glafsfjorden 102 

Torrön 84-103 

Malgomaj (Jetneme) 70-105 




Floder, km 

Klarälven-Göta älv 720 

därav inom Sverige 520 

Muonioälven-Torneälven 570 

Dalälven 520 

Umeälven 460 


Luleälven 450 


Ångermanälven 450 


Kalixälven 430 

Ljusnan 430 

Järpströmmen-Indalsälven 420 

Skellefteälven 410 

Piteälven 370 

Ljungan 350 

Toftaån-Lagan 270 

Ätran 230 

1) De samiska namnen anges i förekommande fall inom parentes. 

2) Hela området ovanför bifurkationen till Kalixälven (9 910 km 2 ) 

har räknats till Torneälvens område. 

Källa: SCB och Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) 



1.3 

Öar i Sverige 

Islands in Sweden 

Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö 

har närmare 11 000 vardera. Tio kommuner består endast av öar. Om man 

räknar med de minsta öarna, de som endast är några kvadratmeter stora, 

finns det sammanlagt 221 800 stycken i de svenska haven, insjöarna och 

vattendragen. 

De 50 största öarna, hektar 

Nr Önamn Län Areal, ha 

1 Gotland Gotlands 299 400 

2 Öland Kalmar 134 700 

3 Orust Västra Götalands 34 560 

4 Hisingen Västra Götalands 19 884 

5 Värmdö Stockholms 18 140 

6 Tjörn Västra Götalands 14 754 

7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790 

8 Fårö Gotlands 11 330 

9 Selaön Södermanlands 9 472 

10 Gräsö Uppsala 9 326 

11 Svartsjölandet Stockholms 8 202 

12 Hertsön Norrbottens 7 342 

13 Alnön Västernorrlands 6 779 

14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765 

15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634 

16 Ingarö Stockholms 6 326 

17 Ljusterö Stockholms 6 205 

18 Torsö Västra Götalands 6 203 

19 Ammerön Jämtlands 5 990 

20 Kållandsö Västra Götalands 5 678 

21 Hemsön Västernorrlands 5 439 

22 Mörkö Stockholms 5 166 

23 Ornö Stockholms 4 899 

24 Hammarö Värmlands 4 880 

25 Bolmsö Kronobergs 4 213 

26 Härnön Västernorrlands 4 183 

27 Frösön Jämtlands 4 100 

28 Gotska Sandön Gotlands 3 654 

29 Vätö Stockholms 3 435 

30 Lidingö Stockholms 3 026 

31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687 

32 Adelsö Stockholms 2 608 

33 Visingsö Jönköpings 2 504 

34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501 

35 Sandön Norrbottens 2 488 

36 Singö Stockholms 2 477 

37 Torö Stockholms 2 462 

38 Ängesön Västerbottens 2 417 

39 Holmön Västerbottens 2 395 

40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395 

41 Rånön Norrbottens 2 393 

42 Obbolaön Västerbottens 2 371 

43 Utö Stockholms 2 357 

44 Lovön Stockholms 2 322 

45 Södra Muskö Stockholms 2 250 

46 Sollerön Dalarnas 2 225 

47 Blidö Stockholms 2 187 

48 Torpön Östergötlands 2 178 

49 Storön Norrbottens 2 125 

50 Ängsön Västmanlands 2 101 

Detta är en ö 

En ö definieras i uppslagsböcker som 

landmassa omfluten av vatten. Inget står 

om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s 

undersökning har kanaler inte ansetts 

avgränsa öar – om det inte tidigare har 

funnits vatten i form av sund eller 

liknande på platsen. Uppgifterna om 

öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets 

digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De 

minsta öarna som ingår i denna studie är 

endast några kvadratmeter stora. 

De tusen öarnas land 

Det totala antalet öar i hav, insjöar och 

vattendrag är 221 800 stycken. Detta 

motsvarar sammanlagt 2,6 procent av 

Sveriges landareal. De län som har flest 

antal öar är Stockholms län och Västra 

Götalands län med vardera ca 30 000 öar. 

Kommuner med flest antal öar är 

Norrtälje och Värmdö med närmare 

11 000 vardera, följt av Östhammar med 

ca 7 500 och Oskarshamn med ca 6 000. 

Tio kommuner består endast av öar; 

Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga, 

Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn, Orust 

och Hammarö. 



Flest havsöar i Stockholm 

98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest 

havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I 

Västra Götalands län kan antalet öar räknas till 

drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till 

närmare 13 000. Kommuner med flest havsöar 

är samma som ligger i topp vad gäller totala 

antalet öar, dvs. Norrtälje (10 500), Värmdö 

(10 500), Östhammar (7 100) och Oskarshamn 

(5 400). Av de 87 kommuner som har havskust 

saknar fem havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, 

Skurup, Ystad och Laholm. 

Flest insjööar i Arjeplog 

I insjöarna, inkl. Vänern, Vättern, Mälaren och 

Hjälmaren samt i vattendragen finns det 

123 400 öar. Till insjööarna räknas även de öar 

som ligger i insjöar på havsöar. Län med störst 

antal insjööar är Västra Götalands (15 500), 

Norrbottens (13 700) och Värmlands (12 400). 

Den kommun som i särklass har flest insjööar är 


Arjeplog (4 700). Därefter kommer Strömsunds 

kommun (2 900), Lidköping (2 600) och Säffle 

(2 400). 

Kommunerna Lidingö och Vaxholm, saknar 

helt öar i insjöar. 

14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern 

I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår 

största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285. 

Vättern är med sina 858 öar den sjö av våra fyra 

största sjöar som har minst antal öar. I Mälaren 

finns det 1 416 öar och i Hjälmaren 1 283 

stycken. 

Men de flesta är små, mycket små 

Cirka 150 000 öar, av de 221 800, har mindre 

landareal än 1 000 m 2 , dvs. drygt 30x30 m. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101 

(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö. 



1.4 

Kust och stränder i Sverige 

Coast and shores in Sweden 

Nio och ett halvt varv runt jordklotet. Så lång är Sveriges totala fastlandskust 

inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket 

innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare. 

Detta är en kust 

Med kust avses landsträckan utmed hav eller 

större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker 

gränslinjen mellan land och vatten. Här i 

årsboken använder vi begreppet kust endast i 

benämningen fastlandskust, alltså det ställe där 

fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten 

blir då längden på gränslinjen 

mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet 

strandlinje används i alla övriga fall där land 

möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd 

är beräknade utifrån Lantmäteriets 

digitala vattenkarta i skala 1:10 000. 

Nio och ett halvt varv runt jorden 

Den sammanlagda längden på fastlandskusten 

och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det 

motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet. 

Av den totala längden svarar insjöarnas och 

vattendragens stränder för 312 300 km, stränder 

på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km, 

havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten 

för 11 500 km. 

Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten 

Av länen har Norrbottens län den i särklass 

längsta sammanlagda längden kust och strand – 

22 procent av den totala längden i landet. 

Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre 

än en procent av rikssiffran. 

De 15 kommuner med längst kust- och 

strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive 

Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast 

sträcka strand och kust är ytmässigt sett små 

kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner 

i Skåne. 

I Kiruna kommun finns imponerande 16 800 

km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och 

strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i 

Stockholms län med sina 5 km. 

Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd 

per km 2 är 860 meter – och räknat per person 

blir det 41 meter kust och strand. 

Vänern har 1 790 km strand 

Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta 

strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km, 

Vättern har 550 km och Hjälmaren 357 km. 

Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km 

Kod Kommun Insjöar och 

vattendrag 

Öar i insjöar 

och 

vattendrag 

Havsöar Fastlandskust 

Strand och 

kust totalt 

Andel av 

rikets kust o. 

stränder % 

Längst 

2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3 

2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0 

2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9 

2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0 

2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8 

2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4 

2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0 

2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8 

2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7 

2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7 

Kortast 

0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001 

1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002 

0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004 

1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006 

1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006 

1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006 

0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008 

1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009 

0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010 

0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.5 


Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2 

Area of land and water incl. seawater, sq. km. 

Kod 

Code 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 

Land area 1 

Inlandsvatten 

exkl. de 4 

stora sjöarna 

Inland water excl. 

the 4 

large lakes 

Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


Land area and 

inlandwater excl. 

the 4 

large lakes 

De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

The 4 

large lakes 

Havsvatten 

ut till 

territorialgränsen 

Seawater 

Totalareal land 

och vatten inkl. 

havsvatten 

Total area of land, 

inland water and 

seawater 

01 Stockholms län 6 519,3 269,9 6 789,2 379,6 9 470,9 16 639,7 

0114 Upplands Väsby 75,4 4,9 80,3 4,0 – 84,3 

0115 Vallentuna 360,1 11,1 371,2 – – 371,2 

0117 Österåker 310,8 11,5 322,3 – 236,0 558,2 

0120 Värmdö 443,0 8,4 451,3 – 2 547,6 2 998,9 

0123 Järfälla 54,1 1,1 55,2 8,2 – 63,4 

0125 Ekerö 216,4 1,2 217,6 169,0 – 386,6 

0126 Huddinge 131,3 8,6 139,9 1,5 – 141,5 

0127 Botkyrka 194,8 10,0 204,9 5,4 13,3 223,6 

0128 Salem 54,3 7,5 61,8 9,7 – 71,5 

0136 Haninge 457,5 6,5 464,0 – 1 709,6 2 173,7 

0138 Tyresö 69,5 3,4 72,9 – 28,2 101,1 

0139 Upplands-Bro 237,1 6,3 243,4 85,0 – 328,5 

0140 Nykvarn 153,5 16,7 170,2 8,0 – 178,2 

0160 Täby 60,6 5,4 66,0 – 5,3 71,3 

0162 Danderyd 26,5 0,2 26,7 – 5,9 32,6 

0163 Sollentuna 52,9 3,2 56,2 – 2,2 58,3 

0180 Stockholm 188,1 5,2 193,3 15,9 7,1 216,2 

0181 Södertälje 525,6 32,9 558,4 53,0 86,5 697,9 

0182 Nacka 95,5 4,5 100,0 – 29,6 129,6 

0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,8 0,0 – 8,8 

0184 Solna 19,4 1,2 20,6 0,5 0,7 21,8 

0186 Lidingö 30,5 0,3 30,8 – 18,2 49,0 

0187 Vaxholm 58,1 0,7 58,8 – 51,4 110,2 

0188 Norrtälje 2 010,8 107,7 2 118,4 – 3 787,0 5 905,5 

0191 Sigtuna 327,9 4,6 332,4 19,2 – 351,6 

0192 Nynäshamn 357,2 6,8 364,1 – 942,3 1 306,4 

03 Uppsala län 8 208,4 228,8 8 437,2 203,1 3 365,3 12 005,6 

0305 Håbo 143,4 2,8 146,2 40,0 – 186,2 

0319 Älvkarleby 213,4 21,8 235,2 – 380,6 615,8 

0330 Knivsta 283,5 4,1 287,6 9,4 – 296,9 

0331 Heby 1 171,7 60,0 1 231,7 – – 1 231,7 

0360 Tierp 1 550,5 59,6 1 610,1 – 978,9 2 589,0 

0380 Uppsala 2 189,1 45,5 2 234,6 11,5 – 2 246,1 

0381 Enköping 1 184,1 3,9 1 187,9 142,3 – 1 330,2 

0382 Östhammar 1 471,6 30,9 1 502,6 – 2 005,8 3 508,4 

04 Södermanlands län 6 103,1 503,6 6 606,7 457,6 1 689,4 8 753,7 

0428 Vingåker 372,5 41,6 414,1 27,8 – 441,9 

0461 Gnesta 462,7 77,7 540,4 – – 540,4 

0480 Nyköping 1 427,9 134,9 1 562,8 – 515,0 2 077,7 

0481 Oxelösund 35,6 0,2 35,8 – 724,6 760,3 

0482 Flen 722,0 108,6 830,6 – – 830,6 

0483 Katrineholm 1 025,4 94,7 1 120,1 75,8 – 1 195,9 

0484 Eskilstuna 1 103,8 23,5 1 127,2 130,3 – 1 257,5 

0486 Strängnäs 741,6 14,8 756,4 223,6 – 980,0 

0488 Trosa 211,0 7,7 218,7 – 449,8 668,5 

05 Östergötlands län 10 604,6 1 041,5 11 646,1 642,7 2 335,3 14 624,1 

0509 Ödeshög 431,4 20,8 452,2 219,9 – 672,1 

0512 Ydre 679,0 103,6 782,7 – – 782,7 

0513 Kinda 1 135,3 173,5 1 308,7 – – 1 308,7 

0560 Boxholm 528,3 78,7 607,0 – – 607,0 

0561 Åtvidaberg 690,4 93,9 784,3 – – 784,3 

0562 Finspång 1 061,6 160,2 1 221,7 – – 1 221,7 

0563 Valdemarsvik 739,0 42,7 781,7 – 1 277,9 2 059,6 

0580 Linköping 1 435,8 140,1 1 575,9 – – 1 575,9 

0581 Norrköping 1 503,6 108,4 1 612,0 – 417,0 2 029,0 

0582 Söderköping 677,9 13,3 691,2 – 638,2 1 329,5 

0583 Motala 988,3 68,9 1 057,1 216,4 – 1 273,5 

0584 Vadstena 182,5 26,4 208,9 206,4 – 415,2 

0586 Mjölby 549,0 11,0 559,9 – – 559,9 

06 Jönköpings län 10 494,6 757,9 11 252,5 501,4 – 11 753,9 

0604 Aneby 520,8 36,2 556,9 – – 556,9 

0617 Gnosjö 422,8 29,7 452,4 – – 452,4 



1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2 (forts.) 

Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten 

exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

0642 Mullsjö 201,5 10,8 212,4 – – 212,4 

0643 Habo 329,5 6,2 335,7 128,2 – 463,9 

0662 Gislaved 1 143,4 82,7 1 226,2 – – 1 226,2 

0665 Vaggeryd 829,0 33,6 862,5 – – 862,5 

0680 Jönköping 1 488,8 73,2 1 562,0 373,3 – 1 935,2 

0682 Nässjö 935,0 58,8 993,8 – – 993,8 

0683 Värnamo 1 222,8 168,5 1 391,2 – – 1 391,2 

0684 Sävsjö 682,6 50,4 733,0 – – 733,0 

0685 Vetlanda 1 509,6 99,1 1 608,6 – – 1 608,6 

0686 Eksjö 803,9 73,8 877,7 – – 877,7 

0687 Tranås 404,8 35,0 439,8 – – 439,8 

07 Kronobergs län 8 468,0 962,1 9 430,1 – – 9 430,1 

0760 Uppvidinge 1 178,0 54,6 1 232,6 – – 1 232,6 

0761 Lessebo 414,8 43,8 458,5 – – 458,5 

0763 Tingsryd 1 049,4 163,6 1 213,0 – – 1 213,0 

0764 Alvesta 977,6 99,0 1 076,6 – – 1 076,6 

0765 Älmhult 895,4 87,9 983,3 – – 983,3 

0767 Markaryd 520,2 15,4 535,6 – – 535,6 

0780 Växjö 1 673,6 251,4 1 925,0 – – 1 925,0 

0781 Ljungby 1 757,9 246,1 2 004,0 – – 2 004,0 

08 Kalmar län 11 219,1 474,9 11 694,0 – 8 901,0 20 595,0 

0821 Högsby 754,4 48,3 802,7 – – 802,7 

0834 Torsås 470,9 1,4 472,3 – 135,9 608,2 

0840 Mörbylånga 669,9 1,3 671,2 – 2 390,3 3 061,5 

0860 Hultsfred 1 127,1 65,9 1 193,0 – – 1 193,0 

0861 Mönsterås 602,0 8,3 610,3 – 335,5 945,8 

0862 Emmaboda 692,3 30,1 722,4 – – 722,4 

0880 Kalmar 961,8 3,4 965,2 – 291,7 1 256,9 

0881 Nybro 1 177,1 30,1 1 207,2 – – 1 207,2 

0882 Oskarshamn 1 054,8 47,9 1 102,8 – 1 191,8 2 294,5 

0883 Västervik 1 881,9 153,5 2 035,4 – 1 570,6 3 606,0 

0884 Vimmerby 1 145,4 80,5 1 225,9 – – 1 225,9 

0885 Borgholm 680,2 3,6 683,8 – 2 985,3 3 669,1 

09 Gotlands län 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3 

0980 Gotland 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3 

10 Blekinge län 2 946,7 108,7 3 055,4 – 3 901,5 6 956,9 

1060 Olofström 391,9 23,5 415,4 – – 415,4 

1080 Karlskrona 1 046,9 28,8 1 075,7 – 2 272,6 3 348,2 

1081 Ronneby 829,8 36,2 866,0 – 381,8 1 247,9 

1082 Karlshamn 491,3 19,8 511,1 – 325,4 836,5 

1083 Sölvesborg 186,5 0,4 186,9 – 921,7 1 108,6 

12 Skåne län 11 035,4 333,1 11 368,5 – 5 755,5 17 124,0 

1214 Svalöv 390,5 0,6 391,1 – – 391,1 

1230 Staffanstorp 107,6 0,3 107,9 – – 107,9 

1231 Burlöv 18,8 0,1 18,9 – 0,4 19,3 

1233 Vellinge 143,2 1,0 144,2 – 559,8 704,0 

1256 Östra Göinge 434,9 18,5 453,4 – – 453,4 

1257 Örkelljunga 321,5 10,0 331,5 – – 331,5 

1260 Bjuv 116,2 0,3 116,4 – – 116,4 

1261 Kävlinge 153,8 0,6 154,5 – 139,2 293,7 

1262 Lomma 55,6 0,5 56,1 – 34,6 90,7 

1263 Svedala 219,0 8,6 227,6 – – 227,6 

1264 Skurup 195,2 0,9 196,1 – 300,6 496,6 

1265 Sjöbo 495,7 13,6 509,2 – – 509,2 

1266 Hörby 422,8 12,4 435,2 – – 435,2 

1267 Höör 293,0 28,7 321,7 – – 321,7 

1270 Tomelilla 398,7 0,7 399,4 – – 399,4 

1272 Bromölla 163,4 22,9 186,2 – 10,7 196,9 

1273 Osby 578,5 23,5 601,9 – – 601,9 

1275 Perstorp 159,8 3,0 162,8 – – 162,8 

1276 Klippan 376,5 4,9 381,4 – – 381,4 

1277 Åstorp 93,0 0,2 93,2 – – 93,2 

1278 Båstad 218,4 0,5 218,8 – 668,5 887,3 

1280 Malmö 155,6 0,9 156,5 – 178,7 335,1 






exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1281 Lund 430,3 12,6 442,9 – – 442,9 

1282 Landskrona 141,2 12,3 153,4 – 149,1 302,5 

1283 Helsingborg 346,3 1,0 347,2 – 78,5 425,7 

1284 Höganäs 144,3 0,2 144,5 – 535,7 680,2 

1285 Eslöv 421,7 4,9 426,5 – – 426,5 

1286 Ystad 352,4 4,3 356,7 – 858,8 1 215,5 

1287 Trelleborg 342,1 1,8 343,9 – 837,8 1 181,7 

1290 Kristianstad 1 251,7 94,3 1 346,0 – 482,5 1 828,5 

1291 Simrishamn 394,2 0,7 394,9 – 871,7 1 266,6 

1292 Ängelholm 422,6 10,9 433,4 – 49,0 482,4 

1293 Hässleholm 1 276,5 37,6 1 314,2 – – 1 314,2 

13 Hallands län 5 461,6 257,9 5 719,5 – 3 040,7 8 760,2 

1315 Hylte 951,1 101,2 1 052,4 – – 1 052,4 

1380 Halmstad 1 020,1 16,3 1 036,4 – 669,5 1 705,9 

1381 Laholm 888,5 18,6 907,0 – 61,9 969,0 

1382 Falkenberg 1 115,4 46,7 1 162,1 – 676,5 1 838,6 

1383 Varberg 874,2 39,7 913,9 – 796,8 1 710,7 

1384 Kungsbacka 611,4 35,4 646,8 – 836,0 1 482,8 

14 Västra Götalands 23 956,1 1 432,7 25 388,8 3 555,3 5 556,0 34 500,1 

1401 Härryda 268,4 24,4 292,8 – – 292,8 

1402 Partille 57,2 2,2 59,4 – – 59,4 

1407 Öckerö 25,9 0,1 26,0 – 490,4 516,4 

1415 Stenungsund 253,5 14,1 267,6 – 35,4 303,1 

1419 Tjörn 168,2 0,7 169,0 – 684,7 853,7 

1421 Orust 389,0 4,5 393,5 – 487,8 881,3 

1427 Sotenäs 139,2 1,3 140,4 – 549,7 690,2 

1430 Munkedal 638,4 33,7 672,1 – 7,4 679,5 

1435 Tanum 923,6 37,6 961,2 – 1 368,2 2 329,4 

1438 Dals-Ed 729,7 101,2 830,9 – – 830,9 

1439 Färgelanda 593,1 29,3 622,3 – – 622,3 

1440 Ale 318,3 15,0 333,3 – – 333,3 

1441 Lerum 260,3 49,9 310,2 – – 310,2 

1442 Vårgårda 428,7 14,8 443,5 – – 443,5 

1443 Bollebygd 264,9 19,4 284,3 – – 284,3 

1444 Grästorp 265,7 1,2 266,9 14,6 – 281,4 

1445 Essunga 235,8 1,1 236,9 – – 236,9 

1446 Karlsborg 408,0 77,6 485,6 315,9 – 801,5 

1447 Gullspång 315,5 68,9 384,4 173,7 – 558,1 

1452 Tranemo 744,4 37,3 781,6 – – 781,6 

1460 Bengtsfors 889,2 176,9 1 066,0 – – 1 066,0 

1461 Mellerud 515,0 48,4 563,4 386,5 – 949,8 

1462 Lilla Edet 317,9 26,2 344,2 – – 344,2 

1463 Mark 933,7 84,1 1 017,8 – – 1 017,8 

1465 Svenljunga 925,5 67,2 992,8 – – 992,8 

1466 Herrljunga 500,4 11,8 512,2 – – 512,2 

1470 Vara 700,2 3,5 703,6 – – 703,6 

1471 Götene 406,8 0,8 407,6 218,1 – 625,7 

1472 Tibro 220,1 15,4 235,5 – – 235,5 

1473 Töreboda 543,8 51,0 594,8 – – 594,8 

1480 Göteborg 450,7 14,5 465,2 – 563,9 1 029,1 

1481 Mölndal 146,8 6,4 153,2 – – 153,2 

1482 Kungälv 364,7 8,0 372,7 – 313,2 685,9 

1484 Lysekil 209,9 0,8 210,7 – 495,6 706,3 

1485 Uddevalla 641,9 12,7 654,6 – 82,5 737,1 

1486 Strömstad 471,5 10,3 481,9 – 477,3 959,1 

1487 Vänersborg 647,5 22,4 669,9 234,4 – 904,3 

1488 Trollhättan 412,1 18,1 430,2 – – 430,2 

1489 Alingsås 474,9 79,7 554,6 – – 554,6 

1490 Borås 915,2 57,8 973,0 – – 973,0 

1491 Ulricehamn 1 051,4 70,8 1 122,2 – – 1 122,2 

1492 Åmål 484,1 51,8 535,9 359,0 – 894,9 

1493 Mariestad 602,4 11,0 613,4 896,4 – 1 509,8 

1494 Lidköping 703,2 2,3 705,5 672,9 – 1 378,4 

1495 Skara 440,1 10,2 450,2 – – 450,2 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1496 Skövde 676,4 11,6 688,0 – – 688,0 

1497 Hjo 298,4 5,1 303,5 283,9 – 587,4 

1498 Tidaholm 520,3 4,7 525,0 – – 525,0 

1499 Falköping 1 056,7 14,7 1 071,4 – – 1 071,4 

17 Värmlands län 17 591,3 1 796,7 19 388,0 2 534,9 – 21 922,9 

1715 Kil 360,7 48,6 409,3 – – 409,3 

1730 Eda 825,4 75,5 900,9 – – 900,9 

1737 Torsby 4 188,7 196,5 4 385,2 – – 4 385,2 

1760 Storfors 393,6 81,5 475,1 – – 475,1 

1761 Hammarö 56,9 2,1 59,0 363,0 – 422,0 

1762 Munkfors 142,3 6,3 148,6 – – 148,6 

1763 Forshaga 350,3 49,1 399,3 – – 399,3 

1764 Grums 386,4 48,3 434,6 47,2 – 481,9 

1765 Årjäng 1 420,1 243,8 1 663,9 – – 1 663,9 

1766 Sunne 1 296,4 160,7 1 457,1 – – 1 457,1 

1780 Karlstad 1 165,3 75,9 1 241,1 330,4 – 1 571,5 

1781 Kristinehamn 748,0 41,6 789,6 602,8 – 1 392,4 

1782 Filipstad 1 543,1 178,6 1 721,7 – – 1 721,7 

1783 Hagfors 1 834,0 178,2 2 012,2 – – 2 012,2 

1784 Arvika 1 659,4 309,1 1 968,6 – – 1 968,6 

1785 Säffle 1 220,7 100,3 1 321,0 1 191,5 – 2 512,5 

18 Örebro län 8 546,3 796,9 9 343,2 341,8 – 9 685,0 

1814 Lekeberg 466,0 18,2 484,2 – – 484,2 

1860 Laxå 604,8 136,0 740,8 – – 740,8 

1861 Hallsberg 640,2 33,7 673,8 – – 673,8 

1862 Degerfors 385,6 50,5 436,2 – – 436,2 

1863 Hällefors 989,8 167,4 1 157,2 – – 1 157,2 

1864 Ljusnarsberg 578,6 56,0 634,6 – – 634,6 

1880 Örebro 1 380,2 50,8 1 431,0 197,9 – 1 628,8 

1881 Kumla 205,3 1,5 206,9 – – 206,9 

1882 Askersund 819,9 61,5 881,3 143,9 – 1 025,2 

1883 Karlskoga 470,7 42,5 513,2 – – 513,2 

1884 Nora 621,9 72,9 694,7 – – 694,7 

1885 Lindesberg 1 382,8 105,9 1 488,7 – – 1 488,7 

19 Västmanlands län 5 144,9 235,8 5 380,7 309,4 – 5 690,1 

1904 Skinnskatteberg 662,2 59,6 721,9 – – 721,9 

1907 Surahammar 345,0 26,1 371,1 – – 371,1 

1960 Kungsör 203,3 1,0 204,3 23,5 – 227,8 

1961 Hallstahammar 171,1 1,8 172,9 9,0 – 181,9 

1962 Norberg 419,7 30,5 450,2 – – 450,2 

1980 Västerås 962,8 3,8 966,6 176,4 – 1 143,0 

1981 Sala 1 174,7 36,4 1 211,1 – – 1 211,1 

1982 Fagersta 270,7 41,4 312,1 – – 312,1 

1983 Köping 607,8 27,1 634,8 14,1 – 648,9 

1984 Arboga 327,3 8,1 335,4 86,3 – 421,7 

20 Dalarnas län 28 196,8 2 208,3 30 405,1 – – 30 405,1 

2021 Vansbro 1 548,7 118,5 1 667,2 – – 1 667,2 

2023 Malung 4 105,8 233,5 4 339,3 – – 4 339,3 

2026 Gagnef 769,1 44,9 814,0 – – 814,0 

2029 Leksand 1 225,9 193,2 1 419,1 – – 1 419,1 

2031 Rättvik 1 932,0 217,1 2 149,1 – – 2 149,1 

2034 Orsa 1 742,3 65,9 1 808,1 – – 1 808,1 

2039 Älvdalen 6 917,3 272,2 7 189,5 – – 7 189,5 

2061 Smedjebacken 953,9 109,9 1 063,8 – – 1 063,8 

2062 Mora 2 828,1 301,1 3 129,2 – – 3 129,2 

2080 Falun 2 051,9 236,4 2 288,3 – – 2 288,3 

2081 Borlänge 586,7 52,2 638,9 – – 638,9 

2082 Säter 573,9 54,0 627,9 – – 627,9 

2083 Hedemora 839,9 94,1 934,0 – – 934,0 

2084 Avesta 615,7 57,0 672,7 – – 672,7 

2085 Ludvika 1 498,9 158,1 1 657,0 – – 1 657,0 

21 Gävleborgs län 18 200,2 1 555,7 19 755,9 – 5 393,6 25 149,5 

2101 Ockelbo 1 069,6 66,0 1 135,5 – – 1 135,5 

2104 Hofors 411,1 37,2 448,3 – – 448,3 






exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

2121 Ovanåker 1 883,5 145,0 2 028,4 – – 2 028,4 

2132 Nordanstig 1 380,1 84,2 1 464,3 – 1 078,9 2 543,2 

2161 Ljusdal 5 288,6 354,5 5 643,0 – – 5 643,0 

2180 Gävle 1 615,1 193,1 1 808,2 – 1 411,5 3 219,7 

2181 Sandviken 1 167,4 137,1 1 304,5 – – 1 304,5 

2182 Söderhamn 1 064,9 113,1 1 178,0 – 1 116,9 2 294,9 

2183 Bollnäs 1 821,3 165,6 1 986,9 – – 1 986,9 

2184 Hudiksvall 2 497,5 260,1 2 757,5 – 1 786,3 4 543,8 

22 Västernorrlands län 21 684,5 1 422,1 23 106,6 – 5 068,5 28 175,1 

2260 Ånge 3 068,1 247,3 3 315,4 – – 3 315,4 

2262 Timrå 788,0 39,6 827,6 – 414,2 1 241,8 

2280 Härnösand 1 064,5 43,2 1 107,7 – 843,4 1 951,1 

2281 Sundsvall 3 208,7 263,9 3 472,6 – 1 000,2 4 472,8 

2282 Kramfors 1 705,5 91,2 1 796,7 – 1 114,7 2 911,4 

2283 Sollefteå 5 428,1 369,1 5 797,2 – – 5 797,2 

2284 Örnsköldsvik 6 421,0 367,8 6 788,7 – 1 696,2 8 484,9 

23 Jämtlands län 49 343,1 4 757,3 54 100,4 – – 54 100,4 

2303 Ragunda 2 526,2 123,3 2 649,6 – – 2 649,6 

2305 Bräcke 3 428,9 378,2 3 807,1 – – 3 807,1 

2309 Krokom 6 218,2 638,4 6 856,6 – – 6 856,6 

2313 Strömsund 10 566,8 1 290,5 11 857,4 – – 11 857,4 

2321 Åre 7 262,8 1 029,9 8 292,7 – – 8 292,7 

2326 Berg 5 753,5 431,0 6 184,5 – – 6 184,5 

2361 Härjedalen 11 364,3 570,4 11 934,7 – – 11 934,7 

2380 Östersund 2 220,5 295,4 2 515,9 – – 2 515,9 

24 Västerbottens län 55 189,7 4 094,4 59 284,1 – 7 915,7 67 199,8 

2401 Nordmaling 1 238,7 39,3 1 277,9 – 1 210,7 2 488,7 

2403 Bjurholm 1 315,6 56,8 1 372,4 – – 1 372,4 

2404 Vindeln 2 650,7 216,4 2 867,1 – – 2 867,1 

2409 Robertsfors 1 301,8 21,1 1 322,9 – 1 065,2 2 388,1 

2417 Norsjö 1 751,4 186,3 1 937,7 – – 1 937,7 

2418 Malå 1 608,7 131,0 1 739,7 – – 1 739,7 

2421 Storuman 7 378,5 907,4 8 285,9 – – 8 285,9 

2422 Sorsele 7 465,0 547,1 8 012,0 – – 8 012,0 

2425 Dorotea 2 795,1 166,8 2 961,9 – – 2 961,9 

2460 Vännäs 533,2 24,6 557,8 – – 557,8 

2462 Vilhelmina 8 120,2 674,8 8 795,0 – – 8 795,0 

2463 Åsele 4 277,0 297,2 4 574,1 – – 4 574,1 

2480 Umeå 2 331,4 83,5 2 414,9 – 2 838,5 5 253,4 

2481 Lycksele 5 560,4 370,1 5 930,5 – – 5 930,5 

2482 Skellefteå 6 858,7 371,9 7 230,6 – 2 801,4 10 032,0 

25 Norrbottens län 98 249,0 7 762,5 106 011,5 – 6 957,7 112 969,2 

2505 Arvidsjaur 5 699,1 470,6 6 169,7 – – 6 169,7 

2506 Arjeplog 12 804,5 1 790,3 14 594,7 – – 14 594,7 

2510 Jokkmokk 17 735,4 1 741,9 19 477,2 – – 19 477,2 

2513 Överkalix 2 792,0 154,3 2 946,3 – – 2 946,3 

2514 Kalix 1 815,0 96,4 1 911,5 – 1 834,6 3 746,0 

2518 Övertorneå 2 381,4 127,9 2 509,2 – – 2 509,2 

2521 Pajala 7 916,5 208,5 8 125,0 – – 8 125,0 

2523 Gällivare 15 825,2 1 125,3 16 950,5 – – 16 950,5 

2560 Älvsbyn 1 712,7 97,1 1 809,8 – – 1 809,8 

2580 Luleå 2 110,0 140,0 2 250,0 – 2 747,6 4 997,6 

2581 Piteå 3 111,8 150,8 3 262,6 – 1 455,7 4 718,3 

2582 Boden 4 043,0 278,0 4 321,0 – – 4 321,0 

2583 Haparanda 927,3 37,5 964,8 – 919,9 1 884,7 

2584 Kiruna 19 371,1 1 343,5 20 714,7 – – 20 714,7 

Hela riket 1 Sweden 1 410 335,4 31 034,1 441 369,5 8 925,8 81 498,7 531 794,0 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av 

gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan 

av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna. From 2000 there are 

new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for Sweden. 

Se Tabellanmärkningar. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.6 

Kust och stränder, länsvis, km 

Coast and shores, by county 

Län 

County 

Fastland 

Mainland 

Havsöar 

Sea islands 

Insjöar och 

vattendrag 

Lakes and 

watercourses 

Öar i insjöar och 

vattendrag 

Islands in lakes and 

watercourses 

Totalt 

Total 

Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136 

Uppsala 1 608 2 052 2 907 717 6 284 

Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821 

Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359 

Jönköpings – – 7 878 642 8 520 

Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764 

Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560 

Gotlands – 954 564 40 1 558 

Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162 

Skåne 646 134 4 492 384 5 656 

Hallands 477 315 4 102 272 5 166 

Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249 

Värmlands – – 16 289 2 587 18 876 

Örebro – – 7 493 951 8 444 

Västmanlands 1 – – 3 007 619 3 626 

Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891 

Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288 

Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659 

Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085 

Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981 

Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659 

Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744 

1) Uppgifterna för Uppsala och Västmanlands län är korrigerade efter gällande länsindelning fr.o.m. 2007-01-01. Revised figures. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö. 

1.7 

Län 

County 

Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis 

All islands in seas or lakes, by size and county 

Storleksklass, landareal 

Size, land area 

Väder 

Weather

Väder Statistisk årsbok 2011 

2 – Väder 

Weather 

Sida 

Page 

2.1 Väder ..........................................................23 

Weather 

2.2 Klimat i förändring ....................................25 

A changing climate 

2.3 Årsmedeltemperaturen i Sverige 

och globalt 1860–2009, avvikelse från 

normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........28 

Average temperature, deviation from 

normal values in Sweden and worldwide 

2.4 Varmaste juni, juli och augusti samt 

varmaste sommaren, medeltemperatur 

.......................................................29 

Warmest June, July, August and warmest 

summer, average temperatures (Celsius) 

2.5 Medeltemperaturen i juni, juli och 

augusti .............................................................31 

Average temperatures in June, July, 

August (Celsius) 

2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur 

för månaderna juni, juli och 

augusti) ............................................................33 

Average summer temperatures (Celsius) 

Sida 

Page 

2.7 Nederbörd i mm ........................................ 34 

Precipitation 

2.8 Medeltemperatur ...................................... 35 

Average temperature (Celsius) 

2.9 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 36 

Precipitation, maximum values 

2.10 Temperatur, maximioch minimivärden 

.............................................................. 36 

Temperatures, maximum and minimum 

values (Celsius) 

2.11 Kalla och varma dagar samt dagar 

med nederbörd på platser runt om i 

landet ............................................................... 37 

Cold and warm days, and days with 

precipitation across Sweden 



Väder 

2.1 Väder 

Weather 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 





2.2 

Klimat i förändring 

A changing climate 

Kvicksilvret i termometern kryper uppåt medan regnet faller allt stridare 

över den svenska nejden. Vi upplever, kort sagt, ett klimat i förändring. 

Väder 

Vi går mot allt varmare och blötare tider. 

Temperaturökningen de senaste 15 åren är nära 

nog en grad högre för året som helhet jämfört 

med tidigare. Den ökningen är statistiskt säkerställd. 

Samtidigt har nederbörden ökat med 

omkring 7 procent. Men denna förändring är 

inte statistiskt säkerställd. 

Temperaturförändringar från perioden 

1961–1990 till 1991–2005 

Av de uppmätta värdena kan man se att flera 

månader har blivit både blötare och varmare/ 

mildare. I synnerhet för juni kan man konstatera 

att den inte precis stärkt sina aktier som 

semestermånad eftersom den blivit både kyligare 

och regnigare. 

Nederbördsförändringar från perioden 

1961–1990 till 1991–2005 

Den största temperaturökningen har skett 

längs Norrlandskusten 

För året som helhet ökade temperaturen som 

mest i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten 

(se karta). Den genomsnittliga ökningen 

för hela landet var 0,9 grader från perioden 

1961–1990 till 1991–2005. 

Vintern visar sig vara den årstid då temperaturen 

ökat mest – med drygt 2 grader i nordvästra 

Svealand och i större delar av Norrland. 

Förändringen i medeltemperaturen motsvarar 

en förflyttning av isotermer (linjerna i kartan t.v. 

ovan) från södra Skåne till sydligaste Småland 

eller från Stockholm till Gävle. 



Ökningarna under vår och sommar är något 

större i södra än i norra delen av landet. Sommartid 

är det Östersjöns kusttrakter som uppvisar 

den största ökningen. 

Hösten uppvisar den klart minsta ökningen, 

och allra minst är den i västra Götaland med 

nästan oförändrad temperatur närmast kusten. 

Medeltemperaturen (C) 

Sommaren uppvisar i allmänhet de största 

ökningarna med 20–30 procent inom stora 

områden främst i mellersta och norra Norrland. 

Hösten avviker markant från övriga årstider 

då nederbörden minskat i nära nog hela landet. 

Bara i tre lite större områden har höstnederbörden 

ökat, nämligen sydöstra Götaland, runt 

Sveriges geografiska mittpunkt och Kebnekaise- 

Sarek. 

Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring 

Januari -4,0 -6,5 +2,5 

Februari -4,3 -6,0 +1,7 

Mars -1,2 -2,5 +1,3 

April 3,3 2,2 +1,1 

Maj 8,5 8,2 +0,3 

Juni 12,8 13,2 -0,3 

Juli 15,8 14,8 +1,0 

Augusti 14,8 13,6 +1,2 

September 10,1 9,4 +0,7 

Oktober 4,7 5,0 -0,3 

November -0,1 -0,7 +0,6 

December -3,4 -4,6 +1,2 

Året 4,8 3,9 +0,9 

Gotska Sandön går mot strömmen 

Årsnederbörden har ökat i nästan hela landet, 

se karta på sidan 25. Endast i ostligaste Svealand 

och på Gotska Sandön har mindre minskningar 

observerats. Ökningarna är störst i 

mellersta och norra Norrland med i allmänhet 

10–15 procent. Även i Götaland är ökningen 

påtaglig med omkring 10 procent främst i de 

västra och inre delarna. 

Vinternederbörden uppvisar tydliga ökningar i 

västra Götaland och norra Norrland med lokalt 

20–30 procent. 

Förändringarna under våren liknar ganska 

mycket förändringarna under vintern. 



Klimatstudien 

I klimatsammanhang jämförs aktuella värden 

med medelvärden för en längre period. Således 

jämför SMHI, i enlighet med en internationell 

överenskommelse, för närvarande uppmätta 

värden med den så kallade standardnormalperioden 

1961–1990. Det ska SMHI göra fram 

till år 2021 då en ny 30-årsperiod, 1991–2020, är 

fullbordad. Nu har drygt halva denna period 

gått, och man kan se vartåt det lutar genom att 

jämföra de senaste 15 åren med de 30 närmast 

föregående. 

Medelnederbörden (mm) 

Väder 

Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring % 

Januari 49,1 46,0 +7 

Februari 38,6 32,8 +17 

Mars 35,0 36,7 -4 

April 40,6 35,9 +13 

Maj 45,9 40,9 +12 

Juni 72,2 53,0 +36 

Juli 82,0 73,7 +11 

Augusti 74,6 69,6 +7 

September 58,9 67,9 -13 

Oktober 63,2 60,0 +5 

November 58,2 60,9 -4 

December 53,3 51,7 +3 

Året 671,6 629,1 +7 

Källa: Klimat i förändring, faktablad nr 29 (www.smhi.se). 



2.3 

Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2009, 

avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990 

Average temperature, deviation from normal values in Sweden 

and worldwide 

Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 37 stationer fördelade 

över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste, 

västligaste och östligaste stationen markerats. 

Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala 

årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större 

variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör 

ungefär en promille av jordens yta. 

Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic 

Research Unit på University of East Anglia. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East 

Anglia (www.cru.uea.ac.uk). 



2.4 

Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, 

medeltemperatur 

Warmest June, July, August and warmest summer, average 

temperatures (Celsius) 

Väder 

Station 

Juni June 

1901–2010 

Juli July 

1901–2010 

Augusti August 

1901–2010 

Sommar Summer 

1901–2010 

Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year 

Mätningarna 

börjar 

Start year 

Naimakka 13,8 1953 15,7 1973 12,7 1951 12,2 2002 1944 

Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 

Katterjåkk 11,5 2002 14,3 2003 12,5 2006 11,8 2002 1969 

Kiruna-Esrange 14,9 1953 16,9 2003 14,1 1937 13,7 1937 1901 

Tarfala 7,7 1986 11,3 2003 10,6 2006 8,6 2002 1965 

Nikkaluokta 14,0 1953 15,8 2003 13,3 2006 12,7 2002 1951 

Ritsem 11,5 2002 15,3 2003 14,0 2006 12,4 2002 1981 

Gällivare 13,7 2002 17,0 2003 14,6 2006 14,3 2002 1996 

Kvikkjokk-Årrenjarka 15,1 1953 17,1 2003 15,2 2002 14,7 2002 1889 

Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 

Arjeplog 15,2 1953 17,0 2003 15,8 2002 14,7 2002 1945 

Arvidsjaur 14,2 2002 17,6 2003 16,0 2002 15,3 2002 1996 

Hemavan 13,8 1953 16,0 1925 14,4 1917 13,0 1937 1901 

Dikanäs 14,7 1953 16,3 2003 14,9 2002 14,2 2002 1944 

Gunnarn 16,0 1970 18,0 2003 16,5 2002 15,9 2002 1951 

Lycksele 17,4 1953 18,5 2003 16,4 2002 15,9 2002 1945 

Vilhelmina 14,1 2002 17,5 2003 15,7 2002 15,1 2002 1996 

Pajala 16,1 1953 18,5 2003 15,5 2006 15,4 2002 1940 

Överkalix-Svartbyn 16,2 1980 19,1 1973 16,7 2006 16,0 2002 1962 

Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 

Luleå flygplats 16,8 1953 19,3 1973 17,6 2006 16,7 2002 1944 

Piteå 16,7 1980 19,6 1973 17,3 1937 17,1 1937 1859 

Bjuröklubb 15,0 2002 19,0 1925 18,1 2006 16,4 2002 1879 

Vindeln-Sunnansjönäs 15,7 1970 18,4 2003 16,8 2006 16,2 1997 1946 

Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860 

Holmön-Holmögadd 14,7 2002 18,9 1973 18,7 2006 16,9 2002 1879 

Gäddede 14,5 1953 16,9 2003 16,4 1969 14,8 2002 1905 

Storlien-Visjövalen 12,6 1970 15,3 2003 15,7 2002 13,6 2002 1962 

Höglekardalen 13,4 1970 15,6 2003 15,0 2002 13,7 2002 1962 

Östersund-Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 

Junsele 16,7 1930 19,4 1925 17,2 2002 16,3 2002 1909 

Forse 16,8 1953 20,8 1901 17,6 2002 16,6 2002 1901 

Skagsudde 15,0 2002 18,5 1973 18,3 2002 16,9 2002 1964 

Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858 

Torpshammar 17,0 1936 18,5 2003 17,5 2002 16,6 2002 1931 

Sundsvalls flygplats 15,8 1966 18,9 2003 17,9 2002 17,0 2002 1943 

Brämön 15,5 2002 18,0 2003 18,9 2002 17,4 2002 1986 

Hede-Hedeviken 15,4 1953 16,8 1937 15,8 1947 14,2 2002 1937 

Sveg 15,6 1953 18,6 1994 17,2 2002 15,8 1997 1875 

Delsbo 16,9 1936 19,6 1994 18,1 2002 17,1 2002 1878 

Hudiksvall 16,7 2002 19,3 1994 18,8 2002 17,7 2002 1934 

Järvsö 17,0 1970 19,8 1994 18,4 2002 17,4 2002 1961 

Söderhamn 16,2 2002 19,2 1994 18,4 2002 17,4 2002 1946 

Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 

Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892 

Grundforsen 15,5 1970 17,8 1994 15,9 1997 14,8 2006 1931 

Ulvsjö 13,4 1986 17,1 1994 16,0 2002 14,3 1997 1978 

Mora 16,7 1970 20,1 1994 18,2 1997 17,0 1997 1941 

Malung 15,9 1970 19,0 1994 17,3 1997 16,0 1997 1916 

Falun 17,8 1917 21,3 1901 18,8 2002 18,3 2006 1860 

Östmark 16,6 1970 19,2 1955 17,4 1997 16,6 2002 1943 

Gustavsfors 17,5 1970 19,7 1994 17,5 2002 16,3 2006 1917 

Arvika 17,8 1970 20,3 1994 18,8 1947 17,3 2006 1945 

Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858 

Blomskog 17,0 1988 18,8 2006 18,3 2002 16,8 1997 1964 

Ställdalen 16,7 1970 17,9 2006 18,4 1997 16,8 1997 1967 

Västerås 17,8 1970 21,7 1914 19,9 1997 18,5 2002 1859 

Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 

Örskär 16,0 2002 20,2 1941 20,2 2002 18,1 2002 1941 

Films Kyrkby 16,6 1999 20,0 1994 19,3 1997 17,7 2002 1982 



2.4 

Station 

Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, 

medeltemperatur (forts.) 

Juni June 

1901–2010 

Juli July 

1901–2010 

Augusti August 

1901–2010 

Sommar Summer 

1901–2010 

Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year 

Mätningarna 

börjar 

Start year 

Uppsala 18,4 1917 21,4 1914 20,5 1997 18,7 1997 1722 

Svenska Högarna 15,7 2002 19,6 1914 21,2 2002 18,4 2002 1879 

Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 

Landsort 16,1 1992 19,8 1914 21,0 1997 17,9 2002 1879 

Norrköping 17,7 1953 20,7 1994 20,6 1997 18,4 2006 1944 

Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 

Harstena 16,5 1992 20,0 2006 21,1 2002 18,4 2002 1942 

Skara 17,6 1992 20,5 1994 19,9 1997 17,8 1997 1860 

Såtenäs 17,0 1992 19,6 1994 19,5 1997 17,4 1997 1944 

Vänersborg 17,9 1940 20,4 1914 19,4 1997 17,8 1914 1860 

Borås 17,5 1992 20,0 2006 19,3 1997 17,6 1997 1884 

Nordkoster 18,1 1992 19,6 2006 20,2 1997 18,4 1997 1967 

Måseskär 18,3 1992 19,7 1914 20,8 1997 18,4 1997 1908 

Säve 17,9 1992 20,0 1994 19,5 1997 17,6 1997 1944 

Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 

Vinga 17,9 1992 20,0 1925 21,0 1997 . . . . 1880 

Nidingen 17,9 1992 20,2 2006 21,0 1997 18,4 1997 1969 

Varberg 17,8 1992 19,9 2006 20,2 1997 18,1 2002 1879 

Torup 16,7 1992 19,2 1994 19,3 1997 17,4 1997 1972 

Halmstad 18,4 1917 20,4 2006 20,8 1997 18,8 2002 1860 

Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 

Gladhammar 17,5 1917 20,7 2006 20,2 1997 18,3 2006 1859 

Målilla 16,7 1953 20,1 2006 19,4 1997 17,8 2006 1946 

Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860 

Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 

Ljungby 17,0 1992 20,1 1994 19,4 1997 17,5 1997 1962 

Ölands norra udde 17,0 1992 21,2 2006 21,1 1997 18,9 2006 1854 

Ölands södra udde 17,4 1992 19,7 2006 20,6 1997 17,4 1997 1944 

Gotska Sandön 15,7 2002 20,9 1914 20,6 1997 18,1 2002 1879 

Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 

Hoburg 17,1 1992 20,7 1914 21,1 1997 18,2 1997 1879 

Ronneby-Bredåkra 17,9 1992 20,4 1994 20,1 2002 17,6 2002 1946 

Karlshamn 17,8 1992 20,3 2006 20,5 2002 18,0 1868 1859 

Hanö 17,4 1992 20,5 2006 20,9 1997 17,6 1997 1944 

Osby 17,3 1940 19,8 2006 19,6 2002 17,4 1997 1928 

Kristianstad 17,6 1953 20,0 1914 20,1 1997 17,8 1997 1880 

Helsingborg 18,3 1992 20,7 1994 20,4 1997 17,9 1997 1996 

Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859 

Malmö 18,7 1992 21,3 2006 20,8 1997 18,5 2006 1936 

Falsterbo 18,0 1992 21,0 2006 21,5 1997 18,3 1997 1880 




2.5 

Medeltemperaturen i juni, juli och augusti 

Average temperatures in June, July, August (Celsius) 

Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur sedan 1997. 

Väder 

Station 

Juni månad 

June 

Juli månad 

July 

Augusti månad 

August 

1997 2002 2006 2010 1997 2003 2006 2010 1997 2002 2006 2010 

Naimakka 9,4 11,8 10,1 7,7 13,7 15,3 12,1 12,6 11,7 11,8 12,4 9,4 

Karesuando 11,3 13,3 11,4 9,0 15,7 16,8 13,4 13,6 13,0 13,2 13,7 10,3 

Katterjåkk 7,7 11,5 7,5 5,2 12,8 14,3 10,5 10,7 10,8 12,0 12,5 8,8 

Kiruna-Esrange 11,9 13,8 11,1 8,9 15,4 16,9 13,6 13,6 12,3 13,3 13,8 10,6 

Tarfala 4,3 7,1 4,4 2,2 9,2 11,3 8,1 7,9 8,0 10,1 10,6 5,8 

Nikkaluokta 9,9 12,1 10,2 7,8 13,8 15,8 12,5 12,4 11,5 12,9 13,3 9,8 

Ritsem 9,0 11,5 8,1 6,0 13,7 15,3 11,3 11,4 11,8 13,5 14,0 10,1 

Gällivare 12,7 13,7 12,1 9,5 15,7 17,0 14,2 14,3 13,1 14,5 14,6 10,9 

Kvikkjokk-Årrenjarka 11,9 14,1 11,1 9,4 15,5 17,1 14,2 13,5 12,8 15,2 14,8 11,4 

Jokkmokk 13,4 14,7 12,7 10,5 16,7 17,9 14,8 15,0 14,1 15,6 15,5 11,5 

Arjeplog 12,6 13,7 11,3 9,2 16,1 17,1 14,1 14,0 13,5 15,8 15,6 11,4 

Arvidsjaur 13,4 14,2 12,6 10,4 16,4 17,6 15,3 15,1 13,9 16,0 15,7 11,7 

Hemavan 10,0 12,6 9,8 8,0 14,0 15,6 12,3 12,5 12,2 14,2 14,2 11,3 

Dikanäs 11,4 13,2 11,3 8,9 14,8 16,3 13,5 13,3 12,3 14,9 14,3 11,1 

Gunnarn 13,7 14,9 13,0 10,7 17,0 18,0 15,3 15,5 14,1 16,5 16,0 12,4 

Lycksele 14,2 14,9 13,8 11,6 17,2 18,4 16,2 16,8 14,9 16,4 16,3 12,7 

Vilhelmina 13,2 14,1 12,5 10,1 16,6 17,5 14,9 15,0 14,1 15,7 15,2 11,9 

Pajala 13,8 15,1 13,2 10,5 16,9 18,5 15,0 15,2 13,9 14,8 15,5 10,9 

Överkalix-Svartbyn 14,2 15,2 13,8 12,3 17,9 19,0 15,9 16,5 14,9 16,0 16,7 12,6 

Haparanda 13,7 15,7 12,9 11,9 18,5 19,5 15,7 16,5 15,2 16,4 17,1 12,8 

Luleå flygplats 13,8 15,6 13,1 12,0 18,1 19,2 16,2 16,4 15,6 17,3 17,6 13,4 

Piteå 15,3 15,5 14,2 12,0 18,8 18,8 16,5 16,9 16,3 16,8 16,5 13,2 

Bjuröklubb 12,0 15,0 12,6 11,4 17,7 18,3 15,6 15,3 16,2 17,6 18,1 13,7 

Vindeln-Sunnansjön. 14,5 14,8 13,3 11,0 17,9 18,4 15,9 16,3 16,1 16,7 16,9 12,5 

Umeå flygplats 14,0 15,5 13,6 12,0 18,4 18,8 16,0 17,1 16,6 17,0 17,6 14,0 

Holmön-Holmögadd 11,7 14,7 11,9 11,8 17,8 18,2 15,9 16,4 17,2 18,6 18,6 14,2 

Gäddede 11,8 13,7 10,9 7,9 16,0 16,9 13,9 13,0 14,0 16,0 15,3 11,2 

Storlien-Visjövalen 9,8 12,2 10,0 7,4 14,6 15,3 13,4 12,6 14,0 15,7 14,3 11,3 

Höglekardalen 11,2 12,5 11,7 8,8 14,4 15,6 14,4 13,8 13,9 14,9 13,6 11,3 

Östersund-Frösön 13,0 14,4 12,9 10,3 16,7 17,5 15,9 15,5 15,7 17,9 16,4 13,2 

Junsele 14,7 15,1 13,7 11,3 17,8 18,3 16,0 16,7 15,9 17,2 16,6 12,9 

Forse 14,6 15,4 14,5 11,7 17,0 18,7 16,5 17,4 16,2 17,6 16,4 13,4 

Skagsudde 12,4 15,0 11,8 11,6 17,6 18,3 15,7 16,2 16,4 18,3 18,1 14,2 

Härnösand 14,1 16,1 14,1 12,5 18,1 19,2 16,7 17,8 17,2 18,5 17,8 14,7 

Torpshammar 14,2 15,6 14,6 12,5 17,3 18,5 17,0 17,6 16,9 17,5 16,7 14,2 

Sundsvalls flygplats 14,1 15,6 14,3 12,2 17,7 18,9 16,6 17,9 17,0 17,9 17,7 14,5 

Brämön 12,5 15,5 12,9 11,4 17,5 18,0 15,9 16,9 17,4 18,9 18,2 15,0 

Hede-Hedeviken 12,1 13,2 12,2 10,7 14,9 15,8 15,0 15,3 14,8 15,2 14,4 12,5 

Sveg 13,7 14,1 13,7 11,2 16,9 17,0 16,7 15,9 16,9 17,2 15,1 13,2 

Delsbo 14,4 16,0 14,8 13,0 17,7 18,6 17,5 18,2 17,8 18,1 17,1 14,9 

Hudiksvall 14,1 16,7 14,9 13,0 18,1 19,0 18,0 18,9 17,9 18,8 18,2 15,3 

Järvsö 14,8 16,4 15,5 13,1 18,0 18,9 18,3 17,8 18,0 18,4 17,0 14,6 

Söderhamn 13,8 16,2 14,8 12,5 17,2 18,6 18,2 18,9 17,9 18,4 17,5 15,1 

Gävle 14,0 16,0 15,3 13,2 17,2 18,2 18,4 19,3 17,9 18,3 17,4 15,6 

Särna 12,5 13,4 13,6 11,4 15,5 16,6 16,5 15,5 16,0 16,4 14,7 13,2 

Grundforsen 12,5 13,2 13,6 11,7 15,7 16,2 16,6 15,4 15,9 15,7 14,3 12,9 

Ulvsjö 11,9 13,0 12,4 10,1 15,2 15,6 15,3 14,3 15,7 16,0 14,0 12,0 

Mora 14,8 15,6 15,7 13,5 17,8 18,2 18,2 17,6 18,2 18,0 16,5 14,8 

Malung 13,9 14,4 14,7 12,7 16,9 17,2 17,4 16,4 17,2 17,1 15,3 13,8 

Falun 15,4 16,2 16,9 14,9 18,2 18,9 19,6 19,2 18,8 18,8 17,9 15,8 

Östmark 14,0 15,3 15,2 13,5 16,9 17,6 18,3 16,8 17,5 17,5 16,4 14,6 

Gustavsfors 14,3 14,7 14,8 13,4 17,0 17,6 18,0 17,0 17,4 17,5 16,2 14,8 

Arvika 15,2 15,7 15,7 14,4 18,0 18,2 19,2 17,9 18,5 18,2 16,9 15,5 

Karlstad 16,2 16,5 16,1 14,1 19,0 19,2 20,2 17,7 20,0 20,1 18,3 15,5 

Blomskog 14,7 14,9 14,8 13,7 17,3 17,6 18,9 16,9 18,3 18,3 16,6 14,7 

Ställdalen 14,7 14,8 15,2 13,5 17,3 17,8 17,9 17,6 18,4 17,8 16,3 14,7 

Västerås 15,4 16,9 16,5 15,3 18,0 19,6 20,2 20,1 19,9 19,5 18,3 16,5 

Örebro 16,3 16,6 16,4 15,3 18,6 19,2 19,7 19,1 20,2 19,3 17,8 16,5 

Örskär 13,7 16,0 14,9 12,7 17,8 18,9 18,5 19,7 19,6 20,2 18,4 16,3 

Films Kyrkby 15,4 16,1 15,9 13,9 18,2 19,1 18,9 19,9 19,3 18,7 17,7 15,6 



2.5 

Station 

Medeltemperaturen i juni, juli och augusti (forts.) 

Juni månad 

June 

Juli månad 

July 

Augusti månad 

August 

1997 2002 2006 2010 1997 2003 2006 2010 1997 2002 2006 2010 

Uppsala 16,4 17,0 16,7 15,2 19,2 20,2 20,1 20,7 20,4 20,2 18,5 16,6 

Svenska Högarna 13,3 15,7 12,8 12,3 18,2 18,8 18,1 19,8 20,0 21,2 19,1 17,2 

Stockholm 16,2 17,5 17,0 15,7 19,6 20,6 20,8 21,2 21,3 21,3 19,2 17,2 

Landsort 13,6 15,5 13,8 13,5 18,2 18,6 19,1 18,8 20,7 20,9 19,2 16,9 

Norrköping 15,6 16,5 16,8 15,3 18,2 19,2 20,5 20,0 20,6 20,0 17,8 16,8 

Linköping-Malmslätt 15,3 15,5 16,2 14,3 17,4 18,1 20,0 19,2 19,9 19,0 17,2 15,9 

Harstena 14,6 16,3 15,2 14,7 18,9 19,1 20,0 18,8 21,0 21,1 19,1 17,1 

Skara 15,8 15,4 15,8 14,1 17,7 18,1 19,6 18,3 19,9 18,7 16,9 15,6 

Såtenäs 15,0 15,4 15,7 14,2 17,6 18,2 19,4 17,9 19,5 19,1 17,2 15,7 

Vänersborg 15,3 15,3 15,4 13,9 17,6 17,8 19,1 17,7 19,4 18,9 17,0 15,6 

Borås 15,8 15,5 15,9 14,0 17,6 18,2 20,0 18,5 19,3 19,0 16,7 15,7 

Nordkoster 16,2 16,0 14,6 14,3 18,8 18,7 19,6 17,5 20,2 19,9 18,3 16,5 

Måseskär 15,5 16,1 14,7 14,2 18,9 18,7 19,6 17,9 20,8 20,2 18,3 17,0 

Säve 15,6 15,6 15,1 . . 17,7 18,1 19,4 . . 19,5 19,3 17,1 . . 

Göteborg 16,7 16,6 16,6 15,3 19,0 19,4 21,0 19,5 20,9 20,6 18,2 17,2 

Vinga . . . . . . 14,5 . . . . . . 18,5 . . . . . . 17,1 

Nidingen 15,5 16,0 15,3 . . 18,7 18,9 20,2 . . 21,0 20,4 18,2 . . 

Varberg 15,8 16,2 15,7 14,3 18,1 18,5 19,9 19,0 20,2 20,1 17,1 16,5 

Torup 15,4 15,4 15,3 13,5 17,4 17,8 18,9 18,4 19,3 18,8 15,7 15,8 

Halmstad 16,3 17,0 16,0 14,3 18,3 19,3 20,4 19,4 20,8 20,5 17,0 16,8 

Jönköpings flygplats 14,6 14,4 15,1 13,6 16,7 16,9 18,9 18,3 19,0 17,5 15,4 15,2 

Gladhammar 15,1 16,1 16,6 14,8 18,0 18,6 20,7 19,9 20,2 19,3 17,6 16,8 

Målilla 15,5 15,6 16,6 14,4 17,7 18,3 20,1 19,0 19,4 18,8 16,6 16,3 

Kalmar flygplats 15,3 16,5 16,3 14,3 18,0 18,7 20,4 19,1 20,1 19,7 17,6 16,8 

Växjö 15,5 14,9 15,8 14,1 17,4 18,4 19,8 18,8 19,7 19,1 16,3 15,9 

Ljungby 15,6 15,3 15,9 13,3 17,5 18,0 20,0 18,3 19,4 18,8 16,2 15,8 

Ölands norra udde 14,8 16,4 16,2 14,8 18,5 18,8 21,2 20,6 20,9 20,8 19,3 17,9 

Ölands södra udde 13,9 15,0 14,2 12,8 17,8 17,9 19,7 18,2 20,6 20,2 18,3 17,0 

Gotska Sandön 14,4 15,6 14,2 13,1 18,4 19,0 19,2 20,4 20,6 20,0 18,7 17,7 

Visby flygplats 15,1 16,1 15,7 13,6 18,0 18,8 20,2 19,9 20,1 20,0 18,2 17,2 

Hoburg 14,9 16,1 14,6 13,5 18,7 18,6 20,4 19,8 21,1 20,7 19,1 17,7 

Ronneby-Bredåkra 15,2 15,5 15,5 14,1 17,7 18,3 19,9 18,9 19,7 20,1 16,7 16,8 

Karlshamn 15,4 16,1 16,2 14,7 18,4 18,7 20,3 19,4 20,2 20,5 17,5 17,3 

Hanö 14,0 15,1 15,2 13,6 17,9 17,9 20,5 18,8 20,9 19,8 17,9 16,7 

Osby 15,1 15,4 15,8 14,1 17,6 18,4 19,8 19,1 19,6 19,6 16,3 16,3 

Kristianstad 15,1 16,2 16,2 14,5 18,3 19,1 19,9 19,3 20,1 19,5 17,0 16,9 

Helsingborg 15,5 16,0 15,9 14,5 17,7 18,6 20,4 19,7 20,4 20,0 17,2 17,1 

Lund 15,9 16,7 16,8 15,2 18,4 19,3 21,7 20,9 20,9 20,6 17,8 17,6 

Malmö 15,7 16,5 16,6 15,2 18,0 18,9 21,3 20,5 20,8 20,0 17,7 17,4 

Falsterbo 15,1 16,3 15,7 14,5 18,4 18,4 21,0 20,0 21,5 20,2 18,2 17,5 




2.6 

Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna 

juni, juli och augusti) 

Average summer temperatures (Celsius) 

Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997 och 2002–2010. 

Väder 

Station 

Sommaren 

Whole summer 

Station 

Sommaren 

1997 2002 2006 2008 2009 2010 1997 2002 2006 2008 2009 2010 

Naimakka 11,6 12,2 11,5 9,7 10,5 9,9 Östmark 16,1 16,5 16,6 14,6 14,4 15,0 

Karesuando 13,3 13,6 12,8 10,7 11,5 11,0 Gustavsfors 16,2 16,1 16,3 14,3 14,1 15,1 

Katterjåkk 10,4 11,8 10,2 9,5 10,3 8,2 Arvika 17,2 17,1 17,3 15,5 15,3 15,9 

Kiruna-Esrange 13,2 13,9 12,8 10,9 12,0 11,0 Karlstad 18,4 18,3 18,2 16,4 15,2 15,8 

Tarfala 7,2 8,5 7,7 5,9 6,4 5,3 Blomskog 16,8 16,6 16,8 15,1 14,8 15,1 

Nikkaluokta 11,7 12,7 12,0 10,4 11,1 10,0 Ställdalen 16,8 16,4 16,5 14,4 14,1 15,3 

Ritsem 11,5 12,4 11,1 10,2 10,8 9,2 Västerås 17,8 18,4 18,3 16,6 16,0 17,3 

Gällivare 13,8 14,3 13,6 11,3 12,2 11,6 Örebro 18,4 18,0 18,0 15,8 15,4 17,0 

Kvikkjokk-Årrenjarka 8,7 14,7 13,4 12,0 12,3 11,4 Örskär 17,0 18,1 17,3 15,8 15,1 16,2 

Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 12,2 13,0 12,3 Films Kyrkby 17,6 17,6 17,5 15,5 15,2 16,5 

Arjeplog 14,1 14,7 13,7 11,8 12,4 11,5 Uppsala 18,7 18,7 18,4 16,5 16,1 17,5 

Arvidsjaur 14,6 15,3 14,5 12,1 12,9 12,4 Svenska Högarna 17,2 18,4 16,7 15,7 15,2 16,4 

Hemavan 12,1 13,4 12,1 11,3 11,3 10,6 Stockholm 19,0 19,3 19,0 17,1 16,4 18,0 

Dikanäs 12,8 14,2 13,0 11,4 11,6 11,1 Landsort 17,5 17,9 17,4 16,0 15,4 16,4 

Gunnarn 14,9 15,9 14,8 12,8 13,2 12,9 Norrköping 18,1 18,3 18,4 16,3 16,0 17,4 

Lycksele 15,4 15,9 15,4 13,1 13,6 13,7 Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,6 15,3 16,5 

Vilhelmina 14,6 15,1 14,2 12,3 12,5 12,3 Harstena 18,2 18,4 18,1 16,6 16,1 16,9 

Pajala 14,9 15,4 14,6 11,7 12,8 12,2 Skara 17,8 17,2 17,4 15,6 15,5 16,0 

Överkalix-Svartbyn 15,7 16,0 15,5 13,1 14,3 13,8 Såtenäs 17,4 17,2 17,4 15,8 15,7 15,9 

Haparanda 15,8 16,5 15,2 13,3 14,3 13,7 Vänersborg 17,4 17,1 17,2 15,8 15,6 15,7 

Luleå flygplats 15,8 16,7 15,6 13,6 14,6 13,9 Borås 17,6 17,3 17,5 15,8 15,6 16,1 

Piteå 16,8 16,6 15,7 13,4 14,3 14,0 Nordkoster 18,4 17,7 17,5 16,6 16,4 16,1 

Bjuröklubb 15,3 16,4 15,4 13,3 13,9 13,5 Måseskär 18,4 17,9 17,5 16,8 16,5 16,4 

Vindeln-Sunnansjön. 16,2 15,9 15,4 12,7 13,5 13,3 Säve 17,6 17,4 17,2 16,6 . . . . 

Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 13,5 14,0 14,4 Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,5 17,3 17,3 

Holmön-Holmögadd 15,6 17,0 15,5 13,9 14,1 14,1 Vinga 1 . . . . . . 17,0 16,7 16,7 

Gäddede 13,9 14,8 13,4 12,1 11,4 10,7 Nidingen 18,4 18,0 17,9 17,0 16,7 . . 

Storlien-Visjövalen 12,8 13,6 12,6 11,0 10,9 10,4 Varberg 18,0 18,1 17,6 16,7 16,7 16,6 

Höglekardalen 13,2 13,6 13,2 11,2 11,4 11,3 Torup 17,4 17,3 16,6 15,6 15,6 15,9 

Östersund-Frösön 15,1 15,9 15,1 13,2 13,1 13,0 Halmstad 18,5 18,8 17,8 16,5 16,7 16,8 

Junsele 16,1 16,3 15,4 13,6 13,6 13,6 Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 15,0 14,9 15,7 

Forse 15,9 16,6 15,8 13,7 13,9 14,2 Gladhammar 17,8 17,8 18,3 16,3 15,7 17,2 

Skagsudde 15,5 16,9 15,2 14,1 14,0 14,0 Målilla 17,5 17,3 17,8 15,5 15,1 16,6 

Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 14,6 15,0 Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 16,1 15,9 16,7 

Torpshammar 16,1 16,6 16,1 14,2 14,2 14,8 Växjö 17,5 17,1 17,3 15,5 15,4 16,3 

Sundsvalls flygplats 16,3 17,0 16,2 14,4 14,4 14,9 Ljungby 17,5 17,1 17,4 15,8 15,1 15,8 

Brämön 15,8 17,4 15,7 14,6 14,2 14,4 Ölands norra udde 18,1 18,4 18,9 17,2 16,7 17,8 

Hedeviken-Hede 13,9 14,2 13,9 12,0 12,4 12,8 Ölands södra udde 17,4 17,0 17,4 15,8 16,0 16,0 

Sveg 15,8 15,5 15,2 13,2 13,0 13,4 Gotska Sandön 17,8 17,9 17,4 16,4 15,7 17,1 

Delsbo 16,6 17,1 16,5 14,6 14,4 15,4 Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 16,2 15,6 16,9 

Hudiksvall 16,7 17,7 17,0 15,3 14,9 15,7 Hoburg 18,2 18,2 18,0 16,6 16,5 17,0 

Järvsö 16,9 17,4 16,9 14,5 14,5 15,2 Ronneby-Bredåkra 17,5 17,6 17,4 15,8 16,0 16,6 

Söderhamn 16,3 17,4 16,8 15,2 14,7 15,5 Karlshamn 18,0 18,0 18,0 16,3 16,5 17,1 

Gävle 16,4 17,4 17,0 15,2 15,0 16,0 Hanö 17,6 17,0 17,9 15,8 16,2 16,4 

Särna 14,7 14,9 14,9 13,0 12,8 13,4 Osby 17,4 17,4 17,3 15,8 15,8 16,5 

Grundforsen 14,7 14,6 14,8 12,8 12,7 13,3 Kristianstad 17,8 17,8 17,7 16,1 16,2 16,9 

Ulvsjö 14,3 14,3 13,9 11,9 11,6 12,1 Helsingborg 17,9 17,9 17,8 16,9 16,8 17,1 

Mora 16,9 16,8 16,8 14,8 14,5 15,3 Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,4 17,9 

Malung 16,0 15,8 15,8 13,8 13,5 14,3 Malmö 18,2 18,2 18,5 17,2 17,3 17,7 

Falun 17,5 17,5 18,1 16,0 15,7 16,6 Falsterbo 18,3 18,2 18,3 17,1 17,2 17,3 

1) Uppgifter redovisas för åren 2008–2010. 




2.7 

Nederbörd i mm 

Precipitation 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 

Januari 8 23 18 30 17 44 26 40 28 27 46 50 

Februari 15 19 41 23 56 32 44 29 50 21 54 42 

Mars 8 23 6 24 28 35 14 33 14 23 39 46 

April 10 23 20 23 21 29 30 30 14 28 23 43 

Maj 56 28 39 35 59 32 28 38 37 35 11 45 

Juni 59 42 49 48 6 41 47 41 65 57 21 44 

Juli 27 75 53 78 39 49 201 55 144 76 161 58 

Augusti 71 63 59 74 52 65 43 74 87 60 100 77 

September 59 45 60 50 46 66 36 69 49 59 41 81 

Oktober 24 44 32 41 60 64 63 61 39 37 80 73 

November 38 34 70 41 94 59 119 67 58 31 170 79 

December 27 24 35 32 60 42 63 48 40 31 78 66 

Året 402 442 482 497 538 558 714 582 625 484 824 703 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 

Januari 35 36 46 51 12 43 21 39 23 44 12 35 

Februari 54 28 35 37 27 31 24 27 33 34 37 24 

Mars 35 32 35 34 41 37 36 26 46 32 31 29 

April 17 35 9 42 14 37 5 30 7 37 4 31 

Maj 41 52 10 41 41 42 25 30 45 41 60 38 

Juni 79 70 110 46 49 53 80 45 73 50 43 45 

Juli 119 85 169 73 242 62 89 72 160 76 149 66 

Augusti 120 71 82 86 63 73 53 66 74 66 94 61 

September 49 75 23 70 48 70 32 55 45 72 28 59 

Oktober 39 58 98 57 56 67 68 50 55 57 45 44 

November 95 48 54 59 114 71 52 53 89 58 59 46 

December 36 42 55 54 76 48 45 46 65 46 34 39 

Året 719 631 726 650 783 635 530 539 715 614 596 516 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 

Januari 19 61 57 62 38 48 23 52 15 37 23 54 

Februari 38 39 31 41 21 28 31 35 26 30 44 33 

Mars 40 46 48 50 29 32 39 41 39 29 36 44 

April 9 47 11 42 8 29 5 40 4 29 13 40 

Maj 57 50 80 51 61 29 58 48 49 35 54 43 

Juni 72 61 58 61 47 31 90 55 50 39 68 54 

Juli 108 83 170 68 154 50 98 75 52 59 60 66 

Augusti 48 75 79 77 44 50 48 57 40 50 46 63 

September 56 84 56 81 80 59 48 71 38 50 30 63 

Oktober 116 71 84 84 59 50 55 58 45 39 53 60 

November 118 74 128 84 53 57 74 63 38 46 103 69 

December 52 66 53 75 50 51 48 56 60 41 62 65 

Året 733 757 855 774 644 517 618 651 456 484 592 655 




Väder 

2.8 Medeltemperatur 

Average temperature (Celsius) 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 

Januari -11,2 -16,0 -11,9 -16,6 -7,8 -12,1 -5,4 -9,1 -5,3 -8,6 -3,5 -7,1 

Februari -16,4 -14,6 -18,4 -14,0 -10,9 -11,4 -11,0 -8,6 -10,3 -7,3 -9,0 -6,6 

Mars -7,8 -10,0 -6,8 -8,3 -4,7 -6,8 -2,9 -4,3 -2,6 -3,6 -1,3 -2,7 

April -2,0 -3,7 0,3 -1,3 -0,1 -0,5 2,1 1,2 4,6 1,0 3,7 2,0 

Maj 6,4 3,4 8,4 5,5 8,5 6,1 9,6 7,3 9,2 7,2 10,2 7,6 

Juni 9,4 10,3 11,1 11,9 12,6 12,8 12,4 13,0 11,2 11,8 13,0 13,3 

Juli 12,5 12,8 14,2 14,2 15,5 15,4 14,6 15,2 14,2 13,4 15,4 15,3 

Augusti 12,6 10,4 13,6 11,9 15,0 13,2 14,9 13,5 14,0 12,3 15,3 14,2 

September 7,1 5,0 8,2 6,4 10,2 8,0 11,0 8,7 10,3 8,0 11,7 9,8 

Oktober -3,2 -1,6 -2,1 0,6 -0,4 2,5 1,3 3,8 2,0 3,8 2,6 5,2 

November -5,0 -9,1 -5,0 -8,6 0,1 -4,2 1,7 -2,4 0,9 -2,2 3,3 -0,6 

December -12,9 -14,0 -13,2 -13,7 -8,5 -9,5 -6,4 -6,6 -8,1 -6,1 -5,5 -4,8 

Året -0,9 -2,3 -0,3 -1,0 2,5 1,1 3,6 2,7 3,4 2,5 4,7 3,8 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 

Januari -9,1 -11,7 -3,0 -4,8 -1,9 -4,6 -1,2 -2,8 -1,9 -4,1 -1,7 -3,2 

Februari -13,8 -9,9 -5,9 -4,5 -4,8 -4,7 -1,8 -3,0 -4,6 -4,1 -3,0 -3,4 

Mars -3,7 -5,1 -0,8 -1,0 0,3 -1,1 1,0 0,1 0,2 -0,6 0,7 -0,2 

April 4,1 0,4 6,3 3,4 7,5 3,6 8,5 4,6 8,4 4,1 8,0 4,5 

Maj 8,4 7,0 11,3 9,3 10,6 9,9 12,0 10,7 10,5 10,5 10,6 10,5 

Juni 11,5 12,1 12,5 14,6 13,9 14,7 14,0 15,6 13,8 15,1 13,3 15,0 

Juli 14,2 13,4 16,4 16,3 15,9 16,1 17,8 17,2 16,5 16,3 16,6 16,2 

Augusti 12,6 11,8 16,0 14,9 15,7 14,9 17,5 16,2 16,0 15,0 16,1 15,3 

September 9,0 7,3 12,4 10,6 12,3 10,9 14,2 11,9 12,2 10,7 12,7 11,2 

Oktober -0,6 2,3 3,6 6,0 3,7 6,5 5,7 7,5 4,3 6,4 4,5 7,0 

November -0,2 -5,0 4,4 0,6 4,4 1,2 5,6 2,6 4,3 1,1 4,9 2,0 

December -12,1 -10,3 -4,8 -3,3 -4,5 -2,9 -1,4 -1,0 -3,7 -2,5 -3,2 -1,6 

Året 1,8 1,0 5,7 5,2 6,1 5,4 7,7 6,6 6,5 5,7 6,7 6,1 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 

Januari -1,9 -3,6 0,7 -1,6 0,2 -1,1 -1,6 -2,7 -0,8 -1,6 0,0 -0,6 

Februari -3,4 -3,8 -0,6 -1,6 -1,2 -1,8 -2,5 -2,6 -1,5 -1,8 -0,4 -0,5 

Mars 0,7 -0,9 3,4 1,2 1,0 0,1 1,1 0,4 1,9 0,8 3,2 1,9 

April 8,1 3,7 10,3 5,2 6,7 4,0 9,0 4,9 7,1 4,8 10,0 6,0 

Maj 10,0 9,6 12,4 10,9 10,1 9,6 10,7 10,8 10,9 10,1 12,3 11,4 

Juni 12,8 13,9 15,6 14,9 13,1 14,3 13,5 14,9 13,7 14,7 14,6 15,4 

Juli 16,3 15,0 18,3 16,2 17,1 16,3 16,6 15,9 17,4 16,3 19,0 16,8 

Augusti 15,5 14,1 17,9 15,6 16,6 15,9 16,0 15,2 16,6 15,7 18,5 16,5 

September 11,8 10,2 14,5 12,2 14,0 12,1 12,7 11,2 13,4 12,1 14,8 13,0 

Oktober 4,3 6,4 6,9 8,5 6,5 8,1 4,9 7,2 5,7 7,9 7,0 9,1 

November 4,6 1,5 6,8 3,7 5,6 3,9 4,9 2,5 6,0 3,4 6,7 4,5 

December -3,2 -2,0 -0,5 0,3 -0,4 0,7 -1,8 -1,1 -1,0 -0,1 0,6 1,1 

Året 6,4 5,3 8,9 7,1 7,5 6,8 7,0 6,4 7,5 6,9 8,9 7,9 




2.9 

Nederbörd i mm, maxvärde 

Precipitation, maximum values 

Station 

Under ett dygn 1 

During 24 hours 

Maxvärde 

Max value 

Under en månad 

During a month 

Under ett år 

During a year 

2009 Datum 2 

Date 

1901– 

2009 

Datum 2 2009 Månad 1901– 

2009 

Månad 

och år 

1901– 

2009 

År 

Karesuando 29,3 14/6 50,2 1967-08-06 71 aug. 214 juli 2004 667 2004 

Jokkmokk 20,9 14/6 48,0 1947-09-10 70 nov. 196 juli 1981 735 1935 

Haparanda 28,7 30/11 55,8 1942-09-22 94 nov. 185 juli 1954 934 1935 

Umeå flygplats 66,8 7/7 118,5 2007-08-27 201 juli 224 dec. 1966 1 024 2000 

Frösön 52,4 20/7 71,8 1942-07-10 144 juli 214 juli 2000 759 1987 

Härnösand 34,3 24/7 187,3 1908-06-18 170 nov. 278 dec. 1966 1 048 2000 

Särna 38,3 20/7 63,7 1924-08-18 120 aug. 201 juli 1957 855 1924 

Gävle 81,8 9/7 120,1 1979-08-26 169 juli 253 aug. 1986 887 1981 

Karlstad 37,3 11/7 68,4 1952-05-05 242 juli 242 juli 2009 1 003 2000 

Stockholm 22,8 14/6 68,3 1903-08-16 89 juli 192 juli 1960 801 1960 

Örebro . . . . 71,1 1917-08-15 160 juli 229 juli 2000 950 2000 

Malmslätt 36,9 19/7 72,7 1972-07-13 149 juli 197 aug. 1945 690 1960 

Jönköpings Flyg 37,4 16/10 82,7 1940-06-25 118 nov. 229 juli 2004 1 027 1998 

Göteborg 38,7 23/7 74,0 1910-06-05 170 juli 220 okt. 1967 1 229 2006 

Visby flygplats 43,0 8/7 89,3 1907-07-02 154 juli 188 juli 1907 720 1912 

Växjö 38,6 30/6 141,0 1945-08-14 98 juli 327 aug. 1945 961 1945 

Kalmar 17,6 3/9 70,4 1905-07-19 60 dec. 211 aug. 1945 782 1960 

Lund 27,5 12/6 81,2 1941-07-17 103 nov. 264 aug. 2006 845 2006 

1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2009 avser de högsta värdena sedan år 

1901. Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn. 


2.10 

Temperatur, maximioch minimivärden 

Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) 

Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1 

2009 Datum 2 

Date 

1880– 

2009 

Datum 2 2009 Datum 1880– 

2009 

Datum 2 

Karesuando 26,3 9/8 32,5 1927-07-09 -34,0 18/2 -49,0 1999-01-27 

Jokkmokk 28,2 25/6 34,5 1945-07-17 -36,2 18/2 -46,0 1924-01-22 

Haparanda 26,9 25/7 33,0 1896-07-03 -25,4 25/12 -41,7 1966-02-08 

Umeå flygplats 27,4 28/6 33,5 1882-06-27 -28,9 17/2 -38,2 1978-02-15 

Frösön 27,2 27/6 31,5 1947-06-30 -27,1 29/12 -38,1 1978-12-31 

Härnösand 27,9 28/6 36,5 1891-06-25 -21,7 30/12 -35,0 1893-01-15 

Särna 29,0 29/6 33,0 1947-06-29 -36,9 19/12 -46,0 1941-01-03 

Gävle 27,8 1/7 36,4 1947-06-30 -23,4 30/12 -33,7 1956-02-09 

Karlstad 30,6 28/6 34,0 1933-07-09 -20,7 31/12 -36,0 1966-02-09 

Stockholm 30,6 2/7 35,4 1975-08-06 -12,6 5/1 -28,2 1942-01-25 

Örebro . . . . 36,0 1975-08-07 -24,3 30/12 -30,0 1966-02-13 

Malmslätt 29,4 2/7 34,6 1992-08-10 -19,5 5/1 -32,0 1942-01-27 

Jönköpings Flyg 28,7 3/7 33,3 1975-08-06 -20,0 31/12 -35,4 1966-02-09 

Göteborg 31,2 28/6 34,1 1975-08-09 -13,2 31/12 -26,4 1966-02-09 

Visby flygplats 27,3 29/6 32,0 1941-07-13 -16,7 19/12 -25,4 1966-02-09 

Växjö 27,9 2/7 34,4 1992-08-10 -15,7 22/12 -34,0 1942-01-26 

Kalmar 28,8 3/7 35,2 1994-07-27 -20,4 22/12 -31,0 1942-01-28 

Lund 29,8 30/6 33,9 1947-06-30 -11,6 6/1 -26,3 1942-01-26 

1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2009 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan år 1880. Maximioch 

minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. 




2.11 

Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet 

Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden 

Väder 

Station 

Startår 

Start 

year 

Frostdagar 1 

Days with frost 

Högsommardagar 2 

Warm summer days 

Nederbördsdagar 3 

Days with precipitation 

2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 

Naimakka 1944 222 233 258 233 1 2 – 1 175 187 204 187 

Karesuando 1879 221 225 244 229 5 4 – 3 179 207 198 170 

Katterjåkk 1969 216 210 220 211 – 2 – – 205 236 209 196 

Kiruna-Esrange 1901 228 232 238 219 2 3 – 4 168 189 191 170 

Tarfala 1965 241 213 262 259 – – – – . . . . . . . . 

Nikkaluokta 1951 231 215 220 237 2 2 – – 185 201 197 181 

Ritsem 1981 206 198 205 212 – 1 – – 204 237 191 185 

Gällivare- 

Malmberget 1996 218 223 233 225 9 6 2 8 158 143 178 147 

Kvikkjokk- 

Årrenjarka 1889 213 213 239 225 5 3 3 4 166 176 199 176 

Jokkmokk 1860 221 228 246 227 20 7 5 7 153 180 173 . . 

Arjeplog 1945 204 210 216 218 3 1 1 3 169 190 196 181 

Arvidsjaur 1996 203 203 216 212 8 5 3 7 192 203 203 201 

Hemavan 1901 198 194 211 220 2 3 5 1 227 240 128 207 

Dikanäs 1944 208 216 222 225 9 5 7 6 210 194 208 208 

Gunnarn 1951 201 203 210 218 17 8 11 9 173 167 184 176 

Lycksele 1945 196 203 212 215 23 12 10 14 187 190 196 203 

Vilhelmina 1996 206 217 224 220 15 9 10 9 204 189 202 202 

Pajala 1940 215 213 252 241 11 5 – 10 207 216 201 182 

Överkalix-Svartbyn 1962 199 199 210 204 18 10 5 17 172 188 180 190 

Haparanda 1859 184 184 191 194 2 3 2 6 167 201 191 160 

Luleå 1944 185 179 195 187 7 3 5 5 147 166 136 118 

Piteå 1859 186 181 201 192 10 6 6 10 151 161 161 142 

Bjuröklubb 1879 152 143 152 155 5 2 1 3 178 171 181 167 

Vindeln- 

Sunnansjönäs 1946 187 181 191 194 18 10 7 11 159 174 189 187 

Umeå flygplats 1860 182 187 188 189 13 4 6 6 140 135 146 149 

Holmön-Holmögadd 1879 129 117 137 152 – 1 – – 156 176 161 169 

Gäddede 1905 173 181 201 203 10 5 5 5 247 243 238 242 

Storlien-Visjövalen 1962 184 193 191 199 3 4 6 5 233 254 243 242 

Höglekardalen 1962 200 221 226 219 11 4 6 3 235 202 218 207 

Östersund-Frösön 1860 145 161 169 151 11 6 8 8 177 181 180 180 

Junsele 1909 175 193 208 201 21 12 15 14 167 168 214 210 

Forse 1901 176 194 199 196 28 17 18 15 160 145 148 147 

Skagsudde 1964 135 128 125 142 1 – 1 – 168 153 162 159 

Härnösand 1858 145 151 147 161 7 2 7 4 161 161 155 161 

Torpshammar 1931 174 197 196 194 29 15 17 16 184 163 185 201 

Sundsvalls flygplats 1943 174 186 177 179 16 7 11 5 155 148 155 162 

Brämön 1986 108 . . 109 122 4 – 2 2 163 144 162 160 

Hedeviken-Hede 1937 199 134 . . 211 13 12 . . 11 154 105 210 196 

Sveg 1875 166 195 196 187 23 11 15 15 179 172 200 196 

Delsbo 1878 168 164 170 168 20 10 12 14 171 161 180 185 

Hudiksvall 1934 153 148 152 155 22 11 15 14 146 140 144 157 

Järvsö 1961 150 162 162 164 30 15 1 17 144 133 159 139 

Söderhamn 1946 151 132 134 162 18 8 12 6 160 137 152 147 

Gävle 1858 135 149 140 151 24 9 11 13 167 167 184 158 

Särna 1892 193 221 209 202 29 11 16 12 188 178 213 198 

Grundforsen 1931 181 217 215 209 25 10 16 13 195 182 211 195 

Ulvsjö 1978 187 . . 212 201 9 8 8 6 201 187 219 210 

Mora 1941 145 172 168 162 28 12 20 15 181 163 193 197 

Malung 1916 166 194 189 186 23 10 17 10 182 173 208 199 

Falun 1860 . . 157 156 151 . . 23 26 22 . . 160 184 171 

Östmark 1943 157 . . 162 175 28 14 20 17 163 156 179 181 

Gustavsfors 1917 163 200 177 186 26 9 21 12 165 173 192 189 

Arvika 1945 147 175 149 163 38 14 24 19 171 180 192 187 

Karlstad 1858 120 117 115 141 38 15 19 13 163 167 175 164 

Blomskog 1964 127 135 124 147 23 6 20 14 184 191 200 192 

Ställdalen 1967 136 . . 150 155 26 . . 14 10 179 192 209 192 

Västerås 1859 111 117 97 119 34 14 18 13 167 173 171 154 

Örebro 1860 123 130 111 . . 42 14 23 . . 174 182 193 176 

Örskär 1941 100 90 71 110 16 – 5 3 150 163 180 168 

Films Kyrkby 1982 140 146 139 139 35 14 17 14 139 150 178 167 



2.11 

Station 

Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet (forts.) 

Startår 

Start 

year 

Frostdagar 1 

Days with frost 

Högsommardagar 2 

Warm summer days 

Nederbördsdagar 3 

Days with precipitation 

2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 

Uppsala 1722 115 116 97 115 38 19 23 19 165 170 184 177 

Svenska Högarna 1879 86 53 41 74 1 – 1 1 144 157 166 159 

Stockholm 1756 95 81 62 89 44 18 24 19 165 179 188 175 

Landsort 1879 84 57 44 72 – – 1 – 160 122 147 151 

Norrköping 1944 113 111 88 111 36 12 18 15 169 186 186 168 

Linköping-Malmslätt 1860 115 116 105 132 40 13 22 14 172 187 198 205 

Harstena 1942 89 60 46 78 17 3 7 6 163 169 175 179 

Skara 1860 118 106 93 125 34 12 22 17 192 199 194 180 

Såtenäs 1944 111 98 88 107 26 6 16 12 168 182 175 169 

Vänersborg 1860 116 105 99 122 29 6 20 14 165 180 184 169 

Borås 1884 114 95 88 106 31 11 23 18 183 197 211 192 

Nordkoster 1967 83 44 46 81 5 4 10 7 162 162 180 177 

Måseskär 1908 78 28 29 64 3 – 8 3 160 171 165 172 

Säve 1944 103 86 . . . . 30 12 . . . . 181 186 190 . . 

Göteborg 1859 90 60 50 73 32 13 23 25 184 184 200 185 

Vinga 1880 . . . . 34 60 6 1 . . . . 184 179 

Nidingen 1969 76 25 . . . . 5 1 . . . . 168 130 . . . . 

Varberg 1879 92 67 61 92 21 12 20 22 158 167 175 157 

Torup 1972 121 122 83 108 41 16 20 17 202 206 220 204 

Halmstad 1860 97 79 71 93 36 15 23 24 169 181 193 172 

Jönköpings 

flygplats 1860 125 133 120 133 32 6 16 11 195 192 211 190 

Gladhammar 1859 113 110 103 127 38 9 18 15 163 188 187 183 

Målilla 1946 120 124 70 147 48 18 12 16 182 182 114 183 

Kalmar flygplats 1860 97 93 86 112 27 9 9 6 137 115 173 155 

Växjö 1860 109 97 80 113 34 12 15 12 191 196 215 199 

Ljungby 1962 111 102 102 136 38 16 18 15 187 199 210 189 

Ölands norra udde 1854 75 39 31 62 28 7 8 9 139 144 142 154 

Ölands södra udde 1944 79 39 35 58 2 – – – 159 174 160 168 

Gotska Sandön 1879 92 53 42 78 6 1 3 1 144 188 190 174 

Visby flygplats 1860 90 73 63 97 26 10 6 3 158 168 156 169 

Hoburg 1879 76 45 37 63 9 3 1 1 153 165 160 169 

Ronneby-Bredåkra 1946 111 101 80 108 37 11 15 12 162 181 181 165 

Karlshamn 1859 102 77 68 92 28 17 11 11 151 170 155 149 

Hanö 1944 85 35 43 57 14 2 1 1 170 176 173 175 

Osby 1928 103 82 78 108 33 15 24 17 183 204 195 180 

Kristianstad 1880 99 87 73 97 40 14 16 16 175 184 171 176 

Helsingborg 1996 89 47 60 73 31 14 17 23 188 198 205 181 

Lund 1859 87 45 51 72 42 45 22 34 179 185 167 176 

Malmö 1936 83 43 59 76 38 43 17 26 189 195 183 187 

Falsterbo 1880 66 19 28 50 21 19 2 6 169 175 161 167 

1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C. 

2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C. 

3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm. 



Miljö 

Environment

Miljö Statistisk årsbok 2011 

3 – Miljö 

Environment 

Sida 

Page 

3.1 Användning av naturresurser 

– markanvändning ..........................................42 

Use of natural resources – land use 

3.2 Användning av naturresurser 

– skyddad natur ...............................................44 

Protected nature 

3.3 Skyddad skog per kommun 2009, 

procent .............................................................45 

Protected forest area by county, percent 

3.4 Miljöpåverkan ............................................46 

Environmental impact 

3.5 Miljöräkenskaper och konsumtion ..........48 

Environmental Accounts and Consumption 

3.6 Markanvändningen omkring år 2005 

efter 2007 års länsindelning, hektar ..............50 

Land use, by county, hectares 

3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 

år 2005 efter 2007 års länsindelning, 

hektar ...............................................................51 

Built-up areas and associated land, by 

county, hectares 

3.8 Nationalparker, areal och år för 

beslut om inrättande som nationalpark ........51 

National parks, area and year of decision 

to establish a national park 

3.9 Naturreservat, naturvårdsområden 

samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis ..............................................................52 

Nature reserves, nature management 

areas and wildlife protection areas, by 

county 

3.10 Vattenanvändning per användarkategori 

och län år 2005, 1 000 m 3 .................53 

Water use by category of use and county 

3.11 Översikt över antal rödlistade arter 

(taxa) i olika kategorier inom de olika 

organismgrupperna ........................................54 

Overview of all red-listed and endangered 

species, by status 

3.12 Rödlistade arters förekomst i olika 

landskapstyper ................................................55 

Red-listed species in different types of 

landscape 

3.13 Akut hotade ryggradsdjur ......................56 

Critically endangered vertebrates 

Sida 

Page 

3.14 Däggdjur efter rödlistekategori och 

landskapstyp år 2010 ..................................... 57 

Mammalia by red list category and type of 

natural environment 

3.15 De 20 största kemikalierna med 

avseende på kvantitet och omsättning i 

ton år 2008 ....................................................... 58 

The 20 most common chemicals in terms 

of quantity and turnover in tonnes 

3.16 Bekämpningsmedel efter olika 

användningsområden ..................................... 59 

Pesticides by category of use 

3.17 Jordbrukets användning av kväve 

och fosfor från mineral(handels)- och 

stallgödsel ....................................................... 59 

Use of nitrogen and phosphorus from 

fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

3.18 Oljeutsläpp i svenska farvatten ............ 60 

Oil spills in Swedish waters 

3.19 Sammanställning av areal av tillrinningsområde, 

vattenföring, belastning 

samt genomsnittlig arealförlust av 

närsalter på havsbassänger år 2009, 

baserat på mätningar i flodmynningarna 

och arealviktade beräkningar för ej 

övervakade områden. .................................... 60 

Areas of catchment regions, discharges, 

load and average area loss of nutrient salts 

in sea basins, based on measurements 

from river estuaries and area-weighted 

calculations for unmonitored regions 

3.20 Utsläpp och vattenmängder från 

tillståndspliktiga kommunala reningsverk 

2008, efter storleksklass ........................ 61 

Discharges to water from municipal 

wastewater treatment plants by size, total 

discharges 

3.21 Genomsnittliga halter av näringsämnen, 

metaller och organiska miljögifter 

i slam från kommunala reningsverk 

2008. Medelvärden för storleksklasser, 

vägda med producerade TSmängder 

.......................................................... 61 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, 

metals and organic indicator substances in 

sludge from municipal wastewater treatment 

plants. Means weighted with respect 

to amounts of produced dry substance 



Miljö 

Sida 

Page 

3.22 Procentuella mängder av slam som 

2008 underskrider gränsvärdena för 

samtliga obligatoriskt mätta metaller 

och organiska indikatorämnen år 2008 ........ 62 

Percentage of dry substance of sludge 

falling below the limit value for all the 

metals and organic indicator substances 

3.23 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), 

metan (CH 4) och dikväveoxid (N 20) ............... 63 

Emissions to air of carbon dioxide, 

methane and nitrous oxide 

3.24 Återvinning – krav och nivåer för 

varugrupper där producentansvar införts ..... 64 

Recycling – requirements and levels for 

commodities with producer responsibility 

3.25 Uppkomst av avfall i olika sektorer 

2008, 1 000 ton ................................................ 65 

Generation of waste in different sectors 

3.26 Miljöräkenskaper för miljösektorn i 

Sverige ............................................................. 66 

Environmental accounts for the environmental 

goods and services sector in 

Sweden 

Sida 

Page 

3.27 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan 

och ekonomiska data för branscher, 

offentliga myndigheter och hushåll 

2007 .................................................................. 67 

Environmental accounts, environmental 

impact and economic data by industry, 

public authorities and households 

3.28 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- 

ekvivalenter ..................................................... 68 

Emissions of greenhouse gases, tonnes 

CO 2-equivalents 

3.29 Miljöskatter i Sverige, löpande 

priser, mnkr ..................................................... 69 

Environmental taxes, current prices, 

SEK m 

3.30 Utdömda miljösanktionsavgifter, 

antal ärenden och belopp i kronor .................. 69 

Environmental sanction charges, number 

and amounts in SEK 

3.31 Miljömotiverade direkta subventioner 

i Sverige, löpande priser, mnkr ................. 70 

Environmentally motivated direct 

subsidies, current prices, SEK m 



3.1 

Användning av naturresurser – markanvändning 

Use of natural resources – land use 

Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande 

närmare en tredjedel av denna siffra. Samtidigt breder skogen ut sig över 

motsvarande drygt halva riket, vattenarealen lägger beslag på 9 procent och 

jordbruksmarken 8. Totalt uppgår Sveriges landareal till 45 miljoner hektar 

eller 450 000 km 2 . 

Markanvändningen 2005, procent av total areal 

Markanvändning 

Procent 

Jordbruksmark 7,6 

Skogsmark 53,1 

Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 

Golfbanor och skidpister 0,1 

Täkter 0,1 

Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 

Naturligt gräsbevuxen mark, 

hedmark o.dyl. 7,2 

Berg i dagen och övrig mark 11,6 

Vatten 8,9 

Totalt 100,0 

Omkring 30 procent av den bebyggda marken 

ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i 

Stockholms län där 15 procent av länets totala 

landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens 

andel av den bebyggda marken i särklass 

högst. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens 

län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste 

länen utgör mark avsedd för transporter 

en betydligt större andel av den bebyggda 

marken än genomsnittet för landet. 

Endast 3 procent är bebyggt! 

Många långa vägar 

I den bebyggda marken inräknas tillhörande 

mark som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor 

inom industrin osv. Mark för transporter, 

t.ex. vägar, inräknas också i den bebyggda 

marken. Dock inräknas inte golfbanor, 

slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator. 

Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 

procent av den totala landarealen. Av den 

bebyggda marken är 43 procent bostadsmark 

(29 procent permanentbostäder och 14 procent 

fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd 

för transporter av olika slag. Resterande 25 

procent fördelar sig på industri, handel osv. till 

betydligt lägre procentsatser. 

Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp 

Typ 

Procent 

Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 

Fritidshus 14,4 

Industri 5,9 

Handel och affärsverksamhet 1,5 

Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 

Transporter 30,9 

Tekniska anläggningar 0,9 

Övrig bebyggd mark 13,8 

Totalt 100,0 

Halva Skåne är jordbruksmark 

Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs 

av jordbruksmark. Skåne är det län som i 

särklass har den största andelen jordbruksmark 

– nära hälften (48 procent) av länets totala areal. 

Som god tvåa kommer Gotlands län där en 

tredjedel (33 procent) av arealen utgörs av 

jordbruksmark. 

Man ser knappt skogen för alla träd 

Det finns i landet 23,9 miljoner hektar skogsmark, 

vilket motsvarar 58 procent av landarealen, 

eller 53 procent av totalarealen (dvs. med 

vatten inkluderat). De största skogsarealerna 

finns i norrlandslänen. Andelen skog är störst i 



Gävleborgs län och Västernorrlands län med 86 

respektive 79 procent av landarealen. 

Virkesförrådet på skogsmark består till 38 

procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent 

av björk. Resterande 9 procent utgörs av 

andra trädslag eller torra träd. 

Få orörda sjöar 

Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större 

vattendrag en yta av närmare 40 000 km 2 , vilket 

utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna 

areal är inte vattendrag, som är sex meter och 

smalare samt sjöar mindre än några 10-tal m 2 , 

inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar 

kan beräknas till cirka 1 200 km 2 , motsvarande 

0,3 procent av landets yta. 

Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal 

av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att 

erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag 

är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft. 

Den reglerade sjöytan omfattar närmare 

20 000 km 2 , vilket utgör hälften av den totala 

vattenarealen i landet. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige 

(www.scb.se/MI0803). 

Miljö 

Procent av totala arealen inom respektive län 

som är jordbruksmark och skogsmark 

Län Jordbruksmark Skogsmark 

Stockholms 16 43 

Uppsala 24 60 

Södermanlands 23 53 

Östergötlands 23 55 

Jönköpings 14 65 

Kronobergs 10 69 

Kalmar 18 63 

Gotlands 33 39 

Blekinge 16 64 

Skåne 48 35 

Hallands 24 55 

Västra Götalands 23 51 

Värmlands 7 71 

Örebro 13 62 

Västmanlands 22 56 

Dalarnas 3 65 

Gävleborgs 4 79 

Västernorrlands 3 74 

Jämtlands 1 51 

Västerbottens 2 56 

Norrbottens 1 39 

Totalt 8 53 



3.2 

Användning av naturresurser – skyddad natur 

Protected nature 

År 2009 var det hundra år sedan riksdagen klubbade igenom en lag om 

nationalparker. Samtidigt passade våra folkvalda på att bilda 9 nya parker. 

Motivet var att skydda natur till förmån för vetenskapen och turismen. 

Sedan dess har ytterligare 20 nationalparker tillkommit. Den senaste, 

Kosterhavets nationalpark, invigdes 2009. 

Nationalparker och naturreservat 

Nationalparker och naturreservat är de vanligaste 

skyddsformerna i Sverige och i de flesta 

andra länder. Under 2009 fick Sverige sin första 

marina nationalpark, Kosterhavet i norra 

Bohuslän. Nu finns det 29 nationalparker. Nära 

82 procent av den totala nationalparksarean 

ligger inom fjällområdet eller i fjällnära 

områden i Norrbottens län. 

År 2009 fanns 3 352 naturreservat i Sverige 

och av den sammanlagda skyddade landarealen 

i Sverige utgör naturreservaten 82 procent. 

Naturreservat bildas av länsstyrelserna och 

kommunerna med stöd av miljöbalken och 

består ofta av sammanhängande områden med 

biologiskt särskilt värdefull natur där naturskog, 

vattendrag, våtmarker och kulturlandskap 

kan ingå. 

Små skyddade områden dominerar 

Till antalet domineras de skyddade områdena 

helt av små områden. Knappt tre procent utgörs 

av områden större än 5 000 hektar. Av Sveriges 

290 kommuner har 25 stycken mer än 15 procent 

av sin totalareal skyddad. I de flesta 

kommuner är mindre än 2 procent av skogen 

skyddad. 

Skyddade arealer 31 december 2009 

Typ av skyddat 

område 

Antal 

Totalareal, 

hektar 

Varav 

land,% 

Nationalparker 29 737 956 85,5 

Naturreservat 3 352 4 264 107 84,1 

Naturvårdsområden 

102 117 996 64,4 

Djur- och växtskyddsområden 

957 95 267 64,1 

Totalt 4 440 5 215 326 83,5 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska 

meddelanden MI 41 SM 0901 (www.scb.se/MI0603). 



3.3 

Skyddad skog per kommun 2009, procent 

Protected forest area by county, percent 

Miljö 

Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria.. 



3.4 Miljöpåverkan 

Environmental impact 

Vi människor påverkar miljön i våra dagliga liv. Avfall och utsläpp av 

växthusgaser har en negativ påverkan. Utan koldioxid och ånga i atmosfären 

skulle dock jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lägre än idag – 

det vill säga 18 minusgrader. Planeten skulle vara frusen. Växthuseffekten 

är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden. 

Problemen uppstår när växthuseffekten förstärks av människans utsläpp av 

växthusgaser. 

Växthuseffekten 

Det är den förstärkta växthuseffekten på grund 

av utsläpp av växthusgaser som är ett miljöproblem. 

Den förstärkta växthuseffekten leder 

till ökad temperatur på jorden, vilket i sin tur 

leder till klimatförändringar. (Se avsnitt 13, som 

ger en bild av den globala temperaturstegringen.) 

Under de senaste 150 åren har atmosfärens 

halt av koldioxid ökat med 30 procent på grund 

av utsläpp som orsakats av människan. Om inte 

havet hade varit en stor sänka för koldioxid, 

hade ökningen varit närmare 60 procent. Jordens 

medeltemperatur har ökat med en halv 

grad under 1900-talet, och i ett ökande tempo 

de senaste 25 åren. 

Koldioxiden är den viktigaste växthusgasen, 

men även andra gaser som metan, lustgas, 

marknära ozon samt de så kallade industrigaserna 

fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner 

(PFC) och svavelhexafluorid, bidrar 

till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger 

per molekyl eller per kg ett större bidrag till 

växthuseffekten än koldioxid, men på grund av 

de låga halterna av dem i atmosfären utgör de 

inte ett lika stort problem som koldioxid. 

Länderna inom OECD står för drygt hälften 

av världens koldioxidutsläpp, med USA i topp 

med drygt 44 procent av OECD-ländernas 

totala utsläpp. Andra länder med stora utsläpp 

är Japan, Tyskland, Kanada och Storbritannien. 

Sverige ligger på 23:e plats i tabellen med sin 

andel på 0,4 procent. 

I fråga om koldioxidutsläpp per invånare 

kommer Luxemburg på första plats. Sedan 

följer USA, Australien och Kanada. Sveriges 

utsläpp per invånare är lägre än genomsnittet i 

OECD men högre än genomsnittet i världen. 

Förklaringen till Sveriges låga utsläppsnivåer 

jämfört med OECD-länderna är att energisystemet 

till stor del är uppbyggt av vattenkraft 

och kärnkraft, det vill säga energikällor som ger 

låga utsläpp av koldioxid. 

Koldioxidutsläpp i OECD-länderna 2006 

Nr Land Miljoner ton 

totalt CO 2 

Procentuell 

fördelning 

1 USA 5 697 44,3 

2 Japan 1 213 9,4 

3 Tyskland 823 6,4 

4 Kanada 539 4,2 

5 Storbritannien 536 4,2 

6 Sydkorea 476 3,7 

7 Italien 448 3,5 

8 Mexiko 416 3,2 

9 Australien 394 3,1 

10 Frankrike 377 2,9 

11 Spanien 328 2,5 

12 Polen 306 2,4 

13 Turkiet 240 1,9 

14 Nederländerna 178 1,4 

15 Tjeckien 121 0,9 

16 Belgien 117 0,9 

17 Grekland 94 0,7 

18 Österrike 73 0,6 

19 Finland 67 0,5 

20 Ungern 56 0,4 

21 Portugal 56 0,4 

22 Danmark 55 0,4 

23 Sverige 48 0,4 

24 Irland 45 0,3 

25 Schweiz 44 0,3 

26 Nya Zeeland 37 0,3 

27 Norge 37 0,3 

28 Slovakien 37 0,3 

29 Luxemburg 11 0,1 

30 Island 2 0,0 

OECD totalt 12 874 100,0 



Avfall i Sverige 2008 

Under 2008 uppkom i Sverige ungefär 98 

miljoner ton avfall. Av dessa uppkom ca 5 

miljoner ton i hushållen och 93 miljoner ton 

i olika verksamheter. Den klart största posten 

är avfall från utvinningsindustrin, 59 

miljoner ton, varav 83 procent är gruvavfall 

som deponerades i närheten av gruvorna. 

Förutom gruvavfallet materialåtervanns 

42 procent av avfallet, 37 procent användes 

som bränsle, 15 procent deponerades, 6 procent 

släpptes ut i vatten eller på mark. 

Ungefär en tredjedel (9 miljoner ton) av 

det avfall som inte behandlas på den plats 

där det uppkommit tas till speciella anläggningar 

där det förbehandlas och sorteras, för 

att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas 

eller deponeras. En stor mängd 

avfall, 64 miljoner ton, tas om hand för slutlig 

behandling vid den industrianläggning där 

det uppkommit. 

Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 5 

procent av den totala avfallsmängden, eller 

en femtedel om man räknar bort gruvavfallet. 

Under 2008 gav hushållen upphov 

Miljö 

till knappt 5 miljoner ton icke farligt avfall. 

Den ojämförligt största posten är det som 

kallas för hushållsavfall och liknande, som 

står för 2,4 miljoner ton. Detta avfall är i 

första hand vanligt hushållsavfall och grovsopor 

som lämnas vid återvinningscentraler. 

Av de 98 miljoner ton avfall som uppkom i 

Sverige 2008 räknades 96 miljoner ton som 

icke-farligt. Den sektor som alstrar mest 

icke-farligt avfall är industrin. Av den totala 

mängden farligt avfall (2 miljoner ton) gav 

industrisektorn, tjänstesektorn respektive 

infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, 

avlopps- och byggsektorerna) samtliga upphov 

till drygt en halv miljon ton farligt 

avfall vardera. 

Källa: Statens energimyndighet, Energiläget 

(www.energimyndigheten.se); OECD Factbook 2009 

(www.oecd.org). Naturvårdsverket, Avfall i Sverige 2008 

(www.naturvardsverket.se) 



3.5 

Miljöräkenskaper och konsumtion 

Environmental Accounts and Consumption 

Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver 

samband mellan miljö och ekonomi. Det utgår liksom nationalräkenskaperna 

från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills 

ingår är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, 

kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner 

samt naturresurser. 

Tidigare har man sett på miljöpåverkan ur ett 

nationellt perspektiv och med fokus på punktkällor 

från produktionsanläggningar. På senare 

tid har bilden ändrats och kompletterats med 

ett globalt perspektiv. Detta är nödvändigt då 

vissa utsläpp bokstavligen rör sig över nationsgränser 

samt att den globala ekonomin gör att 

efterfrågan av produkter i ett land påverkar 

miljön i det land tillverkningen sker. 

Konsumtionen inom ett land bidrar till 

föroreningar utomlands, ibland i mindre 

utsträckning än om samma varor produceras 

inom landet, ibland i större utsträckning. Storleken 

av utsläppen i respektive land är till stor del 

beroende av energisystem och rådande miljölagar. 

Miljöräkenskapssystemet 

Miljöräkenskapssystemet är ett statistiskt 

system vars syfte är att beskriva miljöns bidrag 

till ekonomin (t.ex. användning av råmaterial, 

vatten, energi och mark) och ekonomins 

påverkan på miljön (t.ex. utsläpp till luft, mark 

och vatten), vilket illustreras i figuren nedan. 

Detta görs genom att kombinera och bearbeta 

miljöstatistik med ekonomisk statistik och 

genom att använda samma definitioner av 

branscher, produktgrupper och sektorer som 

används inom nationalräkenskaperna. 

I Sverige används de nationella miljökvalitetsmålen 

för att skapa en långsiktig miljöpolitik. I 

den senaste miljömålspropositionen framgår att 

Sveriges miljöproblem ska vara lösta inom en 

generation utan att orsaka ökade miljö- och 

hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta 

förutsätter att vi i Sverige utvecklar möjligheten 

att mäta och följa upp svensk konsumtions 

miljöpåverkan i andra länder. 

Vad innebär begreppet konsumtion? 

Med konsumtion menas den slutliga användningen 

av varor och tjänster. Det som konsumeras 

ska alltså inte syfta till att producera nya 

varor eller tjänster. Slutlig användning är ett 

begrepp som används inom nationalekonomin. 

Den slutliga användningen i ett land fördelas på 

privat konsumtion, offentlig konsumtion, 

investeringar och export, vilket illustreras i 

figuren på nästa sida. Konsumtionen, eller den 

inhemska efterfrågan, är således en del av den 

slutliga användningen och tillgodoses av 

inhemskt producerade varor och tjänster (som 

orsakar utsläpp inom Sverige) och importerade 

varor och tjänster (som orsakar utsläpp i andra 

länder). 

Principskiss över miljöräkenskapssystemet 



Miljö 

Den slutliga användningen i ett land och hur den tillgodoses. 

Hur kan man koppla miljöpåverkan till 

konsumtion? 

Då man kopplar miljöpåverkan till konsumtion 

kan man antingen göra det utifrån produktnivån 

och räkna upp till den slutliga användningen 

inom ett område, eller utifrån ett 

konsumtionsperspektiv som sedan knyts till 

utsläpp som är fördelade på branscher och 

produktgrupper. Inom miljöräkenskaperna 

används den senare metoden genom att koppla 

utsläpp per bransch till den slutliga användningen 

som beskrivs inom nationalräkenskapssystemet. 

Utsläppen kan ske vid tillverkningen 

av en produkt (indirekta utsläpp) och vid 

användningen av en produkt (direkta utsläpp). 

Miljöräkenskaperna har beräknat koldioxidutsläppen 

i Sverige och i andra länder som är 

orsakade av konsumtion i Sverige, vilket visas i 

diagrammet intill. Då man studerar utsläppen 

mellan 1998 och 2006 kan man utläsa ur diagrammet 

att koldioxidutsläppen i andra länder 

ökar samtidigt som utsläppen av koldioxid i 

Sverige minskar. Vad detta i sin tur beror på 

måste analyseras vidare, förändringen kan bero 

på olika faktorer som exempelvis att Sverige 

konsumerar fler importerade varor, eller att de 

inhemskt producerade varorna produceras med 

en större insats av förnyelsebar energi jämfört 

med de varor som importeras. 

Källa: http://www.mirdata.scb.se/worldwide/.. 

Stapeldiagrammet visar koldioxidutsläpp i ton i 

Sverige och i andra länder orsakade av svensk 

konsumtion (inhemsk efterfrågan). 

Källa: SCB Miljöräkenskaper. 



3.6 

Markanvändningen omkring år 2005 efter 2007 års länsindelning, 

hektar 

Land use, by county, hectares 

Län 1 

County 1 

Jordbruksmark 

Agricultural land 

Skogsmark 

Land under forest 

Bebyggd mark och 

tillhörande mark 2 

Built-up areas and 

associated land 2 

Golfbanor och 

skidpister 

Golf courses 

and ski pists 

Täkter 

Quarries, pits 

Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450 

Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400 

Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700 

Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950 

Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700 

Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600 

Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100 

Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950 

Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300 

Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600 

Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750 

Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500 

Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550 

Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250 

Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050 

Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400 

Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900 

Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000 

Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750 

Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900 

Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500 

De fyra största sjöarna 3 

The four largest lakes . . . . . 

Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300 

Län 1 

County 1 

Myr, ej skogsbevuxen 

Marshes not 

wooded 

Naturligt gräsbevuxen 

mark, 

hedmark o.dyl. 

Natural grassland, 

heathland etc. 

Berg i dagen 

och övrig mark 

Bare rock and 

other land 

Vatten Water 

Total land- och 

vattenareal 

Total land and 

water area 

Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920 

Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730 


Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610 

Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250 

Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010 

Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400 

Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370 

Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540 

Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850 

Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950 


Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800 

Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320 

Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070 

Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520 

Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580 


Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040 


Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150 

De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580 

Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530 

1 Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by 

municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401. 

2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 



3.7 

Bebyggd mark och tillhörande mark år 2005 efter 2007 års 

länsindelning, hektar 

Built-up areas and associated land, by county, hectares 

Miljö 

Län 

County 

Bostadsmark 

Residential land 

Permanentbostäder 

Land used 

for permanent 

dwellings 

Fritidshus 1 

Land used 

for holiday 

homes 1 

Industri 

Industrial 

land 

Handel 

och 

affärsverksamhet 

Commercial 

land 

Offentlig 

service, fritidsanläggn. 

m.m. 

Land used 

for public 

services and 

recreation 

facilities 

Transporter 

Land used 

for transport 

and communication 

facilities 

Tekniska 

anläggn. 

Land 

used for 

technical 

installations 

and 

waste 

disposal 

Övrig 

bebyggd 

mark 

Other 

built-up 

land 

Totalt 1 

Total 1 

Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715 

Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690 

Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460 

Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070 

Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825 

Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875 

Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180 

Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395 

Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020 

Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550 

Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975 

Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490 

Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480 

Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210 

Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445 

Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210 

Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940 

Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930 

Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920 

Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695 

Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805 

Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365 

Förändring 2000–2005 

Change 2000–2005 

4 000 -1 600 3 000 600 950 5 000 500 5 000 +17 000– 

18 0000 

1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 

3.8 

Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som 

nationalpark 

National parks, area and year of decision to establish a national park 

Nationalpark 

National park 

Beslutsår 

Year of 

decision 

Areal, hektar 

Area, hectares 

Totalt 

Total 

Därav land 

Of which 

land area 

Nationalpark 

Beslutsår 

Areal, hektar 

Totalt 

Därav land 

Abisko 1909 7 721 6 787 Pieljekaise 1909 15 485 14 130 

Björnlandet 1991 1 143 1 111 Sarek 1909 198 466 193 885 

Blå Jungfrun 1926 190 67 Skuleskogen 1984 2 916 2 597 

Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 402 304 

Djurö 1991 2 323 286 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 329 

Fulufjället 2002 38 440 37 637 Store Mosse 1982 7 672 7 377 

Färnebofjärden 1998 10 464 6 248 Sånfjället 1909 10 378 10 354 

Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614 

Gotska Sandön 1909 4 464 3 676 Tiveden 1983 1 351 1 206 

Hamra 1909 30 29 Tresticklan 1996 2 904 2 703 

Haparanda skärgård 1995 7 430 742 Tyresta 1993 1 962 1 878 

Kosterhavet 2009 38 823 1 796 Töfsingdalen 1930 1 590 1 577 

Muddus 1942 51 137 49 327 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 654 

Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 79 

Padjelanta 1962 199 898 166 605 Summa Total 737 956 631 252 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603). 



3.9 

Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 

Nature reserves, nature management areas and wildlife protection 

areas, by county 

Län 

County 

Naturreservat 1 

Naturvårdsområden 1 

Nature reserves 1 Nature management areas 1 

Djur- och växtskyddsområden 

Wildlife protection areas 

Antal 

Number 

Areal, hektar 


Summa 

Total 

Därav 

landareal, 

% 

Of which 

land area, 

% 

Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Stockholm 248 118 237 37 5 1 016 53 27 1 100 30 

Uppsala 129 37 235 64 – – – 33 3 530 11 

Södermanlands 122 44 823 31 4 2 888 82 135 6 430 13 

Östergötlands 179 46 768 34 1 287 100 82 5 982 14 

Jönköpings 107 16 305 94 4 2 750 75 25 658 57 

Kronobergs 98 17 511 65 3 621 97 6 50 33 

Kalmar 173 47 614 49 11 6 634 100 118 5 962 19 

Gotlands 111 71 111 16 3 9 340 99 11 1 375 72 

Blekinge 90 15 687 53 – – – 7 1 582 33 

Skåne 198 69 430 31 8 5 058 98 16 2 254 43 

Hallands 142 19 710 58 4 4 746 28 20 648 29 

Västra Götaland 390 107 512 61 31 51 468 40 345 8 092 60 

Värmlands 120 89 946 42 1 10 438 87 30 673 33 

Örebro 168 33 335 84 – – – 2 306 58 

Västmanlands 84 23 281 54 1 8 611 95 7 53 9 

Dalarnas 198 228 398 96 5 542 45 4 37 68 

Gävleborgs 140 27 915 61 10 3 704 51 10 1 746 2 

Västernorrlands 135 29 485 75 3 8 332 83 19 325 76 

Jämtlands 83 516 106 94 1 272 99 11 1 082 71 


Norrbottens 217 1 884 045 92 1 610 97 47 52 002 90 

Hela riket Sweden 

2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 957 95 267 64 

2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 892 93 887 69 

2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 928 93 841 69 

2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 1 022 93 378 65 

2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 1 040 107 506 56 

2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 1 040 107 506 56 

2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 1 040 107 506 56 

2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 1 040 107 506 56 

2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 1 039 107 445 56 

2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 1 049 107 617 56 

1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 1 063 107 843 56 

1998 2 063 2 895 333 81 136 223 263 65 1 063 107 843 56 

1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are 

revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 

2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature 

reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 




3.10 

Miljö 

Vattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m3 

Water use by category of use and county 

Län 

County 

Hushåll 

Households 

Jordbruk 

Agriculture 

Industri 

Industry 

Övrig användning 

1 

Other use 1 

Totalt söt- och 

havsvatten 

Total sea and 

freshwater 

Stockholms 127 908 2 373 66 007 60 228 256 516 

Uppsala 19 573 5 403 47 878 9 015 81 869 

Södermanlands 14 289 4 640 101 799 9 547 130 275 


Jönköpings 19 469 5 699 19 408 8 013 52 589 

Kronobergs 9 946 3 136 8 213 5 413 26 708 

Kalmar 14 128 10 036 31 678 7 688 63 530 

Gotlands 3 518 4 464 1 234 1 525 10 741 

Blekinge 8 124 4 999 85 735 5 834 104 692 

Skåne 72 968 40 076 104 640 32 298 249 982 

Hallands 17 586 10 372 63 010 7 252 98 220 


Värmlands 16 605 3 593 175 311 9 796 205 305 

Örebro 17 165 3 430 74 582 9 886 105 063 

Västmanlands 15 763 2 517 47 450 11 449 77 179 

Dalarnas 17 403 1 762 106 787 10 772 136 724 

Gävleborgs 17 394 1 527 162 664 8 778 190 363 

Västernorrlands 15 124 927 324 684 12 883 353 618 

Jämtlands 9 536 813 2 679 4 796 17 824 


Norrbottens 14 898 755 211 060 11 126 237 839 

Hela riket Sweden 561 300 132 416 2 254 862 297 837 3 246 415 

1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell 

och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av 

vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply 

used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902). 



3.11 

Översikt över antal rödlistade arter (taxa) i olika kategorier inom 

de olika organismgrupperna 

Overview of all red-listed and endangered species, by status 

Arter 

Species 

Kategorier 1 

Status 1 

Hotade 

Endangered 

(CR, EN, VU) 

DD RE CR EN VU NT Antal 

Number 

Andel 2 

(%) av 

bedömda 

Percent 

Rödlistade 

Red-listed 

(DD, RE, CR, EN, 

VU, NT) 

Totalt Andel 2 

(%) av 

bedömda 

Antal 

bedömda 

arter 

Number of 

species 

evaluated 

Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534 

Alger Nostocophyceae, 

Phaeophyceae, Rhodophyta 

& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384 

Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 10 233 22 1 042 

Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500 

Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109 

Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63 

Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253 

Grod- och kräldjur 

Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19 

Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136 

Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707 

Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845 

Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718 

Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412 

Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 030 

Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35 

Sländor Neuroptera, 

Trichoptera, Ephemeroptera, 

Plecoptera, Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394 

Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75 

Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771 

Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120 

Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73 

Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4 

Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458 

Ringmaskar och planarier 

Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91 

Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45 

Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 12 23 45 51 

Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 869 

1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10. 

2) Omräknat till heltal. Korrigerat 2012-01-25. 

Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är 

potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden 

besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. 

Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom 

en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. 

Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för 

Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att 

den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, 

Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. 

Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess 

utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. 

Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) 

Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för 

någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. 

Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att 

man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). 

Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet 

hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras 

länsförekomster etc. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.12 

Rödlistade arters förekomst i olika landskapstyper 

Red-listed species in different types of landscape 

Miljö 

Art 

Species 

Skog 

Forests 

Jordbrukslandskap 

Agricultural 

landscapes 

Urban 

miljö 

Urban 

biotopes 

Fjäll 

Mountains 

Våtmark 

Wetlands 

Sötvatten 

Fresh 

water 

Havsstrand 

Sea 

shores 

Marin 

miljö 

Marine 

biotopes 

Brackvatten 

Brackish 

water 

Samtliga 

1 

Total 

Kärlväxter Tracheophyta 96 277 80 38 62 42 63 2 10 670 

Alger Nostocophyceae, 

Phaeophyceae, 

Rhodophyta & 

Charophycea – 2 – 2 13 30 1 28 4 80 

Mossor Bryophyta s.lat. 89 73 19 67 69 25 12 – 2 356 

Storsvampar Macrofungi 680 205 63 6 26 1 6 – – 987 

Lavar Lichenes 236 142 36 11 80 2 14 2 1 524 

Däggdjur Mammalia 14 8 7 5 11 1 3 1 4 54 

Fåglar Aves 39 49 20 17 50 23 28 14 16 256 

Grod- och kräldjur 

Amphibia & Reptilia 4 6 4 – 6 6 5 – – 31 

Fiskar Pisces – – – – 1 10 – 27 10 48 

Steklar Hymenoptera 52 151 107 2 10 0 33 – 0 355 

Fjärilar Lepidoptera 209 376 189 41 63 0 77 – 0 955 

Tvåvingar Diptera 139 98 37 13 77 32 15 – 1 412 

Skalbaggar Coleoptera 481 578 215 1 145 33 110 – – 1 563 

Halvvingar Hemiptera 17 43 5 – 17 5 4 – – 91 

Hopprätvingar Orthoptera – 5 4 – 2 – 2 – – 13 

Sländor Neuroptera, 

Trichoptera, 

Ephemeroptera, 

Plecoptera, Odonata 12 3 – 2 44 44 2 – – 107 

Mångfotingar Myriapoda 12 1 4 – 3 – 2 – – 22 

Spindeldjur Arachnida 36 37 4 – 23 – 15 – – 115 

Kräftdjur Crustacea 2 6 1 2 11 10 2 34 2 70 

Tagghudingar 

Echnioderma – – – – – – – 32 – 32 

Armfotingar Brachiopoda – – – – – – – 2 – 2 

Blötdjur Mollusca 12 3 2 3 13 15 1 85 3 137 

Ringmaskar och planarier 

Annelida & Tricladida 1 1 1 – – – – 17 – 20 

Koralldjur Anthozoa – – – – – – – 22 – 22 

Manteldjur Tunicata – – – – – – – 23 1 24 

Samtliga 1 Total 2 131 2 064 798 210 726 279 395 289 54 6 946 

1) Det finns 4 127 rödlistade arter. Varje art kan förekomma i maximalt fem landskapstyper varför totalsumman överstiger 4 127. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.13 

Däggdjur 

Mammalia 

Akut hotade ryggradsdjur 

Critically endangered vertebrates 

Fåglar 

Aves 

Kräldjur, groddjur 

Reptilia, amphibia 

Fiskar och rundmunnar 1 

Pisces 

Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding 

Pipistrell Rödspov Lyrtorsk 

Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål 

Tornuggla 

Brugd 

Fjälluggla 

Håbrand (sillhaj) 

Vitryggig hackspett 

Pigghaj 

Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: 

• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne). 

• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). 

• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). 

• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). 

• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 60 par). 

• Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). 

• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). 

• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). 

• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet). 

• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010). 

• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer 

dött ut). 

• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet 

numera är försvunnet). 

• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %). 

• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren). 

• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.) 

• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren). 

Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: 

Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, 

atlantisk stör och slätrocka. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.14 

Rödlistekategori 

Red List category 

Däggdjur efter rödlistekategori och landskapstyp år 2010 

Mammalia by red list category and type of natural environment 

Taxon 

Däggdjur 

Mammalia 

Landskapstyp 

Type of landscape 

Miljö 

RE 

CR 

EN 

Nationellt utdöd 

Regionally Extinct 

Akut hotad 

Critically Endangered 

Starkt hotad 

Endangered 

Rangifer tarandus Vildren Skog, Våtmark Forest, Wetlands 

Rattus rattus Svartråtta Urbana miljöer Urban environments 

Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus Skog, Jordbrukslandskap, Urbana 

miljöer 

Forest, Agricultural landscape, 

Urban environments 

Pipistrellus pipistrellus Pipistrell Skog, Jordbrukslandskap, Urbana 

miljöer, Våtmark 


Urban environments, Wetlands 

Alopex lagopus Fjällräv Fjäll, Skog, Våtmark 

Mountains, Forest, Wetlands 

Barbastella barbastellus Barbastell Skog, Jordbrukslandskap, 

Urbana miljöer, Våtmark 

Eptesicus serotinus Sydfladdermus Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, 

Skog 

Agricultural landscape, Urban 

environments, Forest 

Myotis dasycneme Dammfladdermus Skog, Urbana miljöer, Våtmark, 

Jordbrukslandskap 

Forest, Urban environments, Wetlands, 

Agricultural landscape 

Nyctalus leisleri Leislers fladdermus Skog, Jordbrukslandskap, Våtmark 

Forest, Agricultural landscape, Wetlands 

Canis lupus Varg Skog, Jordbrukslandskap, Fjäll 


Mountains 

VU Sårbar Vulnerable Myotis nattereri Fransfladdermus Skog, Urbana miljöer, Våtmark 

Forest, Urban environments, Wetlands 

Gulo gulo Järv Fjäll, Skog 

Mountains, Forest 

Lutra lutra Utter Våtmark, Limniska miljöer, Havsstränder, 

Marina miljöer, Fjäll 

Wetlands, Freshwater environments, 

Seashores, Marine environments, 

Mountains 

Phoca vitulina (Östersjön) Knubbsäl (östersjöbestånd) Marina miljöer Marine environments 

Phocoena phocoena Tumlare Marina miljöer Marine environments 

NT 

Nära hotad 

Near Threatened 

Sorex isodon Taiganäbbmus Skog, Våtmark Forest, Wetlands 

Lynx lynx Lodjur Skog, Fjäll, Våtmark 

Forest, Mountains, Wetlands 

Cervus elaphus elaphus Kronhjort (nominatrasen) Skog, Jordbrukslandskap, Våtmark 


Wetlands 

Phoca hispida Vikare Marina miljöer Marine environments 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.15 

De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och 

omsättning i ton år 2008 

The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover 

in tonnes 

CAS-nummer 

CAS number 

Ämnesnamn 

Substance 

Antal produkter 

Number of products 

Kvantitet 

Quantity 

8002-05-9 Råolja 13 20 814 075 

86290-81-5 Bensin 66 5 434 208 

68334-30-5 Dieselolja 72 5 373 365 

7732-18-5 Vatten 25 919 3 333 661 

8052-42-4 Asfalt 188 2 801 888 

65997-15-1 Portlandcement 837 2 717 827 

64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 237 2 595 403 

64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 18 2 171 667 

7727-37-9 Kväve 37 1 855 699 

7782-44-7 Syre 20 1 361 506 

64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 6 1 083 430 

68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 13 1 015 227 

6484-52-2 Ammoniumnitrat 195 995 444 

8008-20-6 Fotogen 127 947 684 

630-08-0 Kolmonoxid 7 833 716 

124-38-9 Koldioxid 219 761 220 

7664-93-9 Svavelsyra 410 759 937 

7647-14-5 Natriumklorid 1 292 716 543 

74-82-8 Metan 11 696 030 

1305-78-8 Kalciumoxid 347 688 523 

Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504). 



3.16 

Användningsområde 

Category of use 

Bekämpningsmedel efter olika användningsområden 

Pesticides by category of use 

Verksam beståndsdel, ton 

Active substance, tonnes 

Miljö 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Jordbruk 1 Agriculture 1 986 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 

Skogsbruk Forestry 6 5 5 7 5 12 

Frukt- och trädgård Horticultural production 89 97 84 34 82 73 

Industri Industry 7 874 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 

Hushållskonsumtion Household consumption 382 556 530 516 469 505 

Summa Total 9 337 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 

1) Uppgiften för år 2003 var 2 087 ton. Minskningen till år 2004 beror på en aviserad höjning av bekämpningsmedelsskatten fr.o.m. 

den 1 jan. 2004. The figure for 2003 was 2 087 tonnes. The fall in consumption seen in 2004 was due to an announced raise in pesticide 

tax from Jan. 2004. 


Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se). 

3.17 

Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- 

och stallgödsel 

Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

Län 

County 

Areal 1 , 

1 000 ha 

Area, 

1 000 ha 

Endast mineralgödsel 

Fertilizers only 

Areal, % 

Crop area, 

% 

Kväve 

Nitrogen 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 2 

Fertilizers and/or 

manure 

Fosfor 

Phosphorus 

Endast mineralgödsel Mineral- och/eller 

stallgödsel 2 

Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha 

Stockholms 73 55 102 70 98 24 11 39 20 

Uppsala 152 59 99 75 99 34 13 51 18 


Östergötlands 195 49 117 76 112 19 14 47 26 

Jönköpings 88 11 66 79 99 5 11 72 33 

Kronobergs 47 9 63 74 104 4 .. 69 31 

Kalmar 119 22 84 75 112 9 11 63 26 

Gotlands 84 37 88 86 100 23 16 73 24 

Blekinge 30 31 107 86 108 8 .. 63 28 

Skåne 444 57 130 87 130 31 17 61 25 

Hallands 107 23 102 76 112 13 16 66 27 

Västra Götalands 428 40 104 75 103 24 20 59 26 

Värmlands 97 33 83 62 85 25 20 54 25 

Örebro 96 49 92 74 96 39 14 64 21 

Västmanlands 90 59 104 76 106 36 14 53 25 

Dalarnas 56 36 74 66 82 30 11 59 21 

Gävleborgs 65 26 67 61 80 20 9 54 23 

Västernorrlands 49 12 .. 51 98 4 .. 43 29 

Jämtlands 41 18 .. 69 82 7 .. 58 26 

Västerbottens 64 24 85 68 89 10 .. 54 25 

Norrbottens 33 29 .. 65 93 21 .. 57 27 


2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25 

2007 3 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24 

2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24 

2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23 

2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24 

1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25 

1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25 

1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25 

1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25 

1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30 

1) Träda och ospecificerad åkermark ingår ej. 

2) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. 

3) Delvis reviderade uppgifter. Partly revised figures. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1002). 



3.18 

Oljeutsläpp i svenska farvatten 

Oil spills in Swedish waters 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 

Number of confirmed spills Volume, cu.m. 

0– 1 330 300 252 316 311 287 

1– 10 10 9 16 9 3 1 

10–100 2 4 1 – 1 – 

>100 – – – – – – 

Summa Total 342 313 269 325 315 288 

Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen 

Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 62 40 36 34 35 51 

Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se). 

3.19 

Sammanställning av areal av tillrinningsområde, vattenföring, 

belastning samt genomsnittlig arealförlust av närsalter på 

havsbassänger år 2009, baserat på mätningar i flodmynningarna 

och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden. 

Areas of catchment regions, discharges, load and average area loss of 

nutrient salts in sea basins, based on measurements from river 

estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions. 

Sort 

Measure 

Område/Havsbassäng 1 

Region/Sea basin 1 

Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak 

Hela riket 


Areal Area km 2 130 951 179 713 82 976 2 582 71 232 5 365 472 819 

Medelvattenföring 

Discharge, average m 3 /s 1 557 2 639 520 16 827 87 5 646 

Belastning av Load of 

Kväve, Tot-N ton 13 420 28 810 19 750 2 160 23 180 2 070 89 390 

Fosfor, Tot-P ton 680 860 550 40 515 95 2 740 

Genomsnittlig arealförlust/år 

Average area loss per year 

Kväve, Tot-N kg/km 2 103 160 238 835 325 385 189 

Fosfor, Tot-P kg/km 2 5,2 4,8 6,6 15,5 7,2 17,5 5,8 

1) Bidrag från kustnära reningsverk och industrier ingår ej. Direct point source discharges not included. 

Källa: SLU, Institutionen för vatten och miljö, se Belastningsberäkningar på hemsidan (www.slu.se/vatten-miljo/havet). 



3.20 

Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala 

reningsverk 2008, efter storleksklass 

Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by 

size, total discharges 

Miljö 

Sort 

Measure 

Totalt 

Total 

2002 2004 2006 2008 2 001– 

10 000 

Storleksklass (dimensionerade 1 

antal personekvivalenter, PE 2 ) 

Size (person equivalents) 

10 001– 

100 000 

100 001– 

Utsläpp av Discharge of 

Tot-P ton 351 318 362 313 42 128 143 

Tot-N ton 18 036 17 779 18 347 18 434 2 709 8 460 7 265 

BOD 7 ton 8 158 7 869 8 570 7 447 1 310 2 998 3 139 

Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 228 1 185 1 240 1 259 152 513 593 

Antal reningsverk 

Wastewater treatment plants 479 479 475 467 278 170 19 

Anslutna personer, 1 000-tal 

Population connected 7 620 7 633 8 080 8 267 786 3 211 4 270 

1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 

personekvivalenter, PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person 

anses motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 

2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well 

to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. 


3.21 

Slaminnehåll 

Sludge substance 

Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska 

miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2008. Medelvärden 

för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator 

substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. 

Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 

Totalt 

Total 

2002 2004 2006 2008 2 001– 

20 000 

Medelvärden, mg/kg TS 1 

Weighted means 1 

20 001– 

100 000 

100 001– 

Fosfor Phosphorus 27 717 28 145 26 977 27 740 19 940 26 010 31 220 

Kväve Nitrogen 37 864 40 093 42 050 42 590 38 700 41 000 44 800 

Bly Lead 30,7 24,6 27,5 22,4 17,2 20,8 25,1 

Kadmium Cadmium 1,3 1,0 1,0 0,8 0,7 0,8 0,8 

Koppar Copper 370,3 345,9 357,9 335,3 267,8 319,6 367,5 

Krom Chrome 29,7 28,9 29,3 28,3 27,7 31,5 26,4 

Kvicksilver Mercury 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 0,7 

Nickel 17,1 20,3 18,8 16,9 14,2 13,6 20,0 

Zink Zinc 548,6 508,3 551,5 544,3 447,3 498,0 606,2 

Nonylfenol Nonylphenol 17,2 14,9 14,8 10,6 5,5 9,5 12,8 

Toluen Toluene 3,8 . . . . . . . . . . . . 

PAH 2 1,0 0,9 0,7 0,98 0,75 0,79 1,17 

PCB 3 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,06 

1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 

2) Polyaromatic hydrocarbons. 

3) Polychlorinated biphenyl. 





3.22 

Procentuella mängder av slam som 2008 underskrider gränsvärdena 

för samtliga obligatoriskt mätta metaller och organiska 

indikatorämnen år 2008 

Percentage of dry substance of sludge falling below the limit value for 

all the metals and organic indicator substances. 

Storleksklass (dim. personekvivalenter, PE) 

Size (person equivalents) 

2 001– 

20 000 

20 001– 

100 000 

100 001– Totalt 

Total 

Minst en halt okänd 1 At least one unknown concentration 53 26 0 23 

Samtliga halter under gränsvärdet 

All concentrations are below the limit value 41 66 96 72 

Minst en halt över gränsvärdet 1 

At least one concentration over the limit value 6 7 4 6 

Totalt 100 100 100 100 

Total mängd slam 2 Total amount of sewage sludge 53 614 75 317 84 863 213 794 

1) Om det finns både ett okänt värde och ett värde över gränsvärdet hamnar slammet under kategorin "Minst en halt över gränsvärdet". 

2) Mängd slam avser torrsubstans. Obligatoriskt mätta metaller och organiska indikatorämnen är Kadmium, Krom, Koppar, Kvicksilver, 

Nickel, Bly, Zink, Nonylfenol, PAH och PCB. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket,se) och SCB: Statistiska meddelanden, serie MI 22 (www.scb.se/MI0106). 



Miljö 

3.23 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och 

dikväveoxid (N 2 0) 

Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 

Källa 

Source 

Utsläpp av CO2, 1 000 ton 

Emission of CO2, 1 000 tonnes 

Sänka av CO2, 1 000 ton 

Absorption of CO2, 1 000 tonnes 

1990 2000 2009 1990 2000 2009 

Energi 1 Energy 1 51 445 48 587 42 763 . . . 

Energiproduktion 1 Energy industries 1 9 569 8 423 9 897 . . . 

Tillverknings- och byggindustri 1 

Manufacturing industries and construction 1 11 698 12 296 8 237 . . . 

Transporter 1 Transport 1 18 778 19 434 20 160 . . . 

Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 091 8 079 3 557 . . . 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 

Fugitive emissions from fuels 1 309 356 912 . . . 

Industriprocesser 1 Industrial processes 1 4 915 5 126 3 577 . . . 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

Solvent and other product use 242 155 172 . . . 

Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . . 

Markanvändning och skogsbruk 1 

Land use change and forestry 1 . . . -45 489 -41 162 -40 289 

Avfall Waste 44 44 108 . . . 

Totalt 1 Total 1 56 646 53 913 46 621 -45 489 -41 162 -40 289 

Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1 

International bunkers 1 3 563 6 697 9 274 . . . 

Källa 

Utsläpp av CH4, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of CH4, 1 000 tonnes 

CO2 -equivalents 

Utsläpp av N2O, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of N2O, 1 000 tonnes 

CO2 -equivalents 

1990 2000 2009 1990 2000 2009 

Energi 1 433 397 454 1 303 1 304 1 321 

Energiproduktion 1 22 46 89 328 309 452 

Tillverknings- och byggindustri 1 46 42 47 527 524 459 

Transporter 1 105 56 27 145 211 160 

Övriga sektorer 1, 2 244 234 273 302 257 246 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 16 19 18 1 2 4 

Industriprocesser 14 17 12 902 742 393 

Lösningsmedels- och produktanvändning 1 . . . . . . 90 122 123 

Jordbruk 3 407 3 267 3 162 5 830 5 368 5 030 

Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 79 74 128 

Avfall 1 2 962 2 502 1 455 212 165 164 

Totalt 1 6 817 6 186 5 085 8 416 7 775 7 159 

Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1 1 1 1 54 101 142 

1) Reviderade uppgifter 1990 och/eller 2000. Revised figures 1990 and/or 2000. 

2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and 

buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0108) i samarbete med Svenska miljöinstitutet 

(IVL, www.ivl.se) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI, www.smhi.se). 



3.24 

Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar 

införts 

Recycling – requirements and levels for commodities with producer 

responsibility 

Varuslag 

Material 

Återvinningskrav 

Recycling requirement 

Återvinning i % 1 

Recycling in percent 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

2, 3,4 

Tidnings- och journalpapper 

Newspapers and periodicals 2, 3, 4 75 % insamling 86 83 83 85 89 91 

Däck 5 Tyres 5 – 100 100 100 100 97 100 

Förpackningar 6 Packaging 6 

Standard glasförpackning öl och läsk 7 – 99 – – – – – 

Glasförpackningar 70% materialutnyttjande 96 95 91 94 94 90 

Wellpapp, papp, papper och kartong 8 65% materialutnyttjande 71 72 72 73 74 74 

Wellpapp – 86 86 – – – – 

Papp, papper, kartong – 39 42 – – – – 

Metall, ej dryckesförpackning 9 70% materialutnyttjande 60 58 66 69 67 73 

Stålplåt – 67 72 77 77 70 79 

Aluminium, ej dryckesförpackning – 27 27 34 36 37 42 

Aluminium, dryckesförpackning 90% materialutnyttjande 85 86 85 87 91 90 

Plast 10 

70% återvinning, dock 

minst 30% materialutnyttjande 

67 73 81 76 60 36 

PET-flaskor som återfylls 11 – 99 98 96 100 – – 

PET-flaskor som återvinns 12 90 % materialåtervinning 80/89 85/95 82/89 98 84 84 

Trä 13 Wood 13 

70% återvinning, dock 

minst 15% materialutnyttjande 

17 11 100 100 100 100 

Övrigt material Other 

30%, minst 15% materialutnyttjande 

per material – – – – – – 

Bilar 14 Cars 14 85% 85 85 86 90 91 . . 

Elektriska och elektroniska produkter 15 

Electrical and electronic equipment 15 – . . . . 94 94 88 92 

1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om 

inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total ampount put on the Swedish market if 

nothing else stated. 

2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005. 

3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to 

a model presented by PressRetur AB in 2006. 

4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla 

in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by 

the Swedish EPA. 

5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100 procent beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 

6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005. 

7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft 

drinks since 2006-01-01. 

8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of 

paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01. 

9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling 

target for packaging of steel and aluminium (non-drinking containers) since 2005-01-01. 

10) 31 procent materialutnyttjande och 5 procent energiåtervinning. För 2009 redovisar FTI inte längre energiutvinning av plast via 

kommunal insamling, vilket har skett tidigare år. Därmed nästan halvering av redovisad energiutvinning. 31 percent material recycling and 

5 percent energy recovery. For 2009 the material companies no longer present energy recovery via municipal collection in these numbers. 

Most of the remaining plastic packaging waste will however go to incineration with energy recovery via municipal collection systems. 

11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med 

tidigare år. Producers have cease to use the system with reusable bottles. Collection was therefor larger than the sale. 

12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 

13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad 

materialbolagen samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is 

treated in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 

14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat 2000. The recycling requirement on EU-level were decided in January 1, 2000 . 

15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-registret. Målen 

varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt samlades ca 16,2 kg elavfall/capita in under 2008. Total recovery based on total 

amount collected and the producers' reports to the Swedish EPA's EE-register. Recycling targets vary depending on type of product 

(Ordinance 2005:209). In total approximately 16.2 kg/capita was collected in 2008. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.25 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Bransch 

Industry 

Uppkomst av avfall i olika sektorer 2008, 1 000 ton 

Generation of waste in different sectors 

Uppkommet farligt 

avfall 

Generation of 

hazardous waste 

1 000 ton 

Uppkommet ickefarligt 

avfall 

Generation of nonhazardous 

waste 

Miljö 

Uppkommet avfall, 

totalt 

Generation of 

waste, total 

01–02 Jordbruk och skogsbruk 

Agriculture, hunting and forestry 17 286 304 

03 Fiske Fishing 1,8 29 31 

04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 3,3 58 730 58 733 

10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak 

Manufacture of food products, beverages and 

tobacco products 2,3 1 288 1 290 

13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather 

and related products 0,3 32 32 

16 Tillverkning av trävaror 

Manufacture of wood and wood products 5 239 244 

17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk 

produktion 

Manufacture of paper and paper products; Printing 

and reproduction of recorded media 12 7 354 7 367 

19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter 

Manufacture of coke and refined petroleum 

products 25 12 37 

20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror 

och plastvaror 

Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical 

products, rubber and plastic products 131 247 378 

23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 

produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 4,5 244 248 

24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av 

metallvaror 

Manufacture of basic metals and fabricated metal 

products 381 2 071 2 452 

26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik, 

elapparatur, maskiner, motorfordon och andra 

transportmedel 

Manufacture of computer, electronic and optical 

products, electrical equipment, machinery, motor 

vehicles and other transport equipment 70 844 915 

31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt 

reparationer 

Manufacture of furniture and other manufacturing; 

Repair and installation 3,5 85 89 

35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply 235 1 276 1 512 

36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och 

renhållning 

Water collection, treatment and supply; Sewerage; 

Remediation activities 

0,3 2 487 

(798 torrt dry) 

2 487 

(798 torrt) 

38 Avfallshantering inkl. återvinning 

Waste collection, treatment and disposal activities; 

materials recovery 

150 

(125 torrt) 

10 266 

(2 930 torrt) 

10 416 

(3 054 torrt) 

41– 43 Byggverksamhet Construction 274 3 111 3 385 

45–99 

exkl. 46.77 

Tjänster Service activities 590 

(509 torrt) 

1 224 

(811 torrt) 

1 814 

(1 319 torrt) 

46.77 Partihandel med avfall och skrot 

Wholesale of waste and scrap 12 948 960 

– Avfall från hushåll 

Waste generated by households 349 4 810 5 158 

Summa Total 2 269 

(2 061 torrt) 

95 582 

(86 145 torrt) 

97 852 

(88 306 torrt) 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI 0305): Avfall i Sverige 2008. 



3.26 

Miljöräkenskaper för miljösektorn i Sverige 

Environmental accounts for the environmental goods and services 

sector in Sweden 

Miljöaktivitet 

Environmental activity 

Arbetsställen inom miljösektor 1 

Establishments within the environmental goods and services sector1 

Omsättning, mnkr 

Turnover, SEK m 

Export, mnkr 

Export, SEK m 

2006 2 2007 2 2008 2006 2007 2 2008 

Utsläppsbehandling Pollution management 51 670 58 100 61 806 9 622 11 126 9 848 

Resurshantering Resource management 167 965 176 651 195 795 28 156 31 033 32 627 

Totalt Total 219 635 234 751 257 601 37 778 42 160 42 475 

Miljöaktivitet Arbetsställen inom miljösektor 1 

Sysselsatta 

Employed 

2006 2 2007 2 2008 Därav 

Of which 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Utsläppsbehandling 38 464 38 304 37 963 27 396 10 567 

Resurshantering 33 575 34 605 36 187 28 432 7 755 

Totalt Total 72 039 72 909 74 150 55 828 18 322 

1) Data för arbetsställen med verksamhet inom miljösektorn enligt definition från OECD/Eurostat. För information om definition 

och metod, se http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____38173.aspx. Data on establishments within the environmental 

goods and services sector in accordance with the OECD/Eurostat definition. More information on definitions and method, see 

http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____38173.aspx. 

2) Reviderade uppgifter. Revised figures. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper Miljöföretagsdatabasen, Företagsdatabasen, FDB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, 

RAMS, Momsregistret, Utrikeshandel med varor. 



3.27 

Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för 

branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2007 

Environmental accounts, environmental impact and economic data by 

industry, public authorities and households 

Miljö 

SNI 92 Bransch 

SE-SIC Industry 

92 

Energianvändning, 

petajoule 1 

Bränsle 

Fuel 2 

Utsläpp till luft, Miljö- 

1 000 ton 4 skyddskostnader, 

milj. 

El och CO2 5 SO2 NOx 

värme 3 

fjärr- 

SEK 6, 7 

Hälsofarliga 

kemiska 

produkter 

exkl. 

fossila 

bränslen, 

1 000 

ton 8, 9 

Förädlingsvärde, 

mdkr 

Value 

Added, 

SEK bn 

Sysselsatta 

1 000-tal 

Employed, 

1 000s 

01-05 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 43 6 2 801 1 15 . . 34 47 95 

10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 7 10 591 1 2 . . 22 17 8 

15-20 Livsmedels-dryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 32 30 826 1 3 1 078 82 69 109 

21-22 Massa och papper 

Pulp and paper etc. 62 96 1 659 7 16 1 593 1 525 58 81 

23 Raffinaderier Refineries 30 4 2 616 2 2 . . 389 6 3 

24-25 Tillverkning av kemikalier, gummi etc. 

Chemical industries 32 30 1 929 1 3 1 294 3 207 76 61 

26 Tillverkning av icke-metalliska 

mineraliska produkter 

Manufacture of non-metallic mineral 

products 21 5 3 519 1 3 508 2 351 13 19 

27 Stål och metallframställning 

Manufacture of basic metals 30 31 6 168 8 5 831 324 39 34 

28-35 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 11 35 756 0 2 1 489 103 263 371 

36-37 Övrig tillverkningsindustri 

Manufacture of furniture and recycling 3 4 136 0 0 75 16 15 47 

40-41 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 

Electricity and water supply 210 21 8 098 8 13 2 191 62 72 33 

45 Byggindustri Construction 32 3 2 230 0 13 . . 672 146 275 

50-52 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder 

Wholesale and retail trade; repair of 

goods 28 22 1 935 0 8 . . 249 308 549 

55 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 1 5 100 0 0 . . 5 39 132 

60-64 Transport 10 200 17 14 581 59 203 . . 38 180 274 

65-67 Bank, Försäkring Bank, Insurance 1 3 74 0 0 . . 0 107 93 

70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting companies 23 43 1 534 0 4 . . 8 571 577 

80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård, 

omsorg Education and health 2 4 163 0 0 . . 4 77 176 

90-95 Samhälleliga och personliga tjänster 

Other services 5 4 629 0 2 . . 190 59 128 

Hushållens ideella organisationer Non 

Profit Institutions 1 4 68 0 0 . . . . 38 109 

Offentlig konsumtion/ Offentlig sektor 

Public Consumption/ Public sector 17 51 1 012 0 4 . . 8 541 1 357 

Privat konsumtion 

Private consumption 199 247 10 949 1 26 . . . . . . 

Samtliga Total 991 678 62 376 90 324 . . . . 2 740 4 533 

1) Energy use, petajoule. 

2) Fossila och biobränslen. Fossil and bio fuels. 

3) Electric energy and district heating. 

4) Emissions to air. 

5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded. 

6) Environmental protection expenditure. 

7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10-41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for 

the industries 10-41, 37 excluded. 

8) Handling of chemical products labelled as dangerous for health, excl fossil fuels. 

9) Avser kemiska produkter märkta med T+, T, C, Xn and Xi. Regards chemical products labelled T+, T, C, Xn and Xi. 

10) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) . 



3.28 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents 

SNI 92 

SE-SIC 

92 

Bransch 

Industry 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 

01-05 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 11 647 835 11 635 380 11 686 833 11 695 161 11 762 771 11 732 043 

10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 628 792 554 441 496 394 506 333 529 306 551 105 

15-20 Livsmedelsdryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 1 123 734 1 146 769 1 226 005 1 132 765 971 110 934 933 

21-22 Massa och papper 

Pulp and paper etc. 2 658 544 2 593 607 2 473 950 2 442 609 2 166 638 2 190 897 

23 Raffinaderier Refineries 2 497 920 2 648 014 2 524 296 2 685 414 2 569 011 2 802 188 

24-25 Tillverkning av kemikalier, 

gummi etc. 

Chemical industries 2 210 026 2 279 247 2 242 276 2 469 611 2 528 873 2 337 700 

26 Tillverkning av icke-metalliska 

mineraliska produkter 

Manufacture of non-metallic 

mineral products 3 649 935 3 413 211 3 417 592 3 399 979 3 695 658 3 800 484 

27 Stål- och metallframställning 

Manufcture of basic metals 4 903 231 4 924 380 5 074 720 5 251 186 4 774 912 4 674 142 

28-35 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 983 280 953 559 830 949 831 836 822 072 845 896 

36-37 Övrig tillverkningsindustri 

Manufacture of furniture 

and recycling 195 298 165 835 148 313 134 239 151 366 166 213 

40-41 El-, gas-, värme- och 

vattenförsörjning 

Electricity and water supply 8 432 189 9 130 875 10 795 217 9 835 907 8 501 290 8 052 447 

45 Byggindustri Construction 1 796 602 1 908 509 1 998 040 2 065 643 2 200 375 2 271 460 

50-52 Parti- och detaljhandel, 

reparationsverkstäder 

Wholesale and retail trade, 

repair of goods 1 633 031 1 589 593 1 638 941 1 675 330 1 722 167 1 804 758 


Hotels and restaurants 99 509 93 985 92 096 92 501 92 340 93 945 

60-64 Transport 1 11 218 985 10 450 095 11 843 234 13 262 860 13 590 981 14 118 881 

65-67 Bank, Försäkring 

Bank, Insurance 57 306 53 567 77 448 45 922 44 965 56 793 

70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting 

companies 1 290 807 1 275 805 1 193 493 1 217 176 1 232 361 1 351 042 

80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård, 

omsorg 

Education and health 154 442 144 221 144 467 144 289 139 659 148 358 

90-95 Samhälleliga och personliga 

tjänster Other services 2 395 071 2 273 036 2 238 196 2 539 602 2 418 836 2 344 380 

Hushållens ideella organisationer 

Non Profit institutions 131 048 112 766 101 811 93 384 72 762 62 219 

Offentlig konsumtion/ 

Offentlig sektor 

Public Consumption/ Public 

sector 1 292 715 1 368 003 1 334 112 1 322 756 1 076 709 1 132 266 

Privat konsumtion 

Private consumption 14 350 043 14 136 921 13 850 308 13 644 894 12 560 725 11 645 326 

Samtliga Total 73 350 345 72 851 820 75 428 692 76 489 398 73 624 888 73 117 476 

1) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107). 



3.29 

Miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr 

Environmental taxes, current prices, SEK m 

Miljö 

Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008* 2009* 

Skatt på energi Energy taxes 63 946 65 580 66 615 67 634 69 107 70 423 

Energiskatt Energy tax 34 948 37 412 38 024 38 288 38 842 40 099 

Bränslen Fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 760 20 224 

El Electricity 17 069 17 951 18 748 18 831 19 082 19 875 

Övriga produktionsskatter på elkraft 

Other production taxes on electricity 2 508 2 483 3 846 4 219 4 626 4 240 

Kärnkraftsskatt 1 Tax on nuclear power 1 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394 

Avgift/skatt för nedrustning & förvaring 

Fee/tax on dismantling & storing 645 689 648 981 650 846 

Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 639 26 084 

Skatt på föroreningar Pollution taxes 1 416 1 355 1 188 1 129 883 532 

Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 20 39 

Skatt på bekämpningsmedel Tax on pesticides 61 77 81 81 89 71 

Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 365 178 

Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 333 230 

Miljöskyddsavgift Environmental protection fee 108 – – – – – 

Avgift till batterifonden Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14 

Skatt på transport Transport taxes 8 338 10 518 11 080 10 712 11 724 12 160 

Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 519 10 348 11 306 11 683 

Trängselskatt Congestion charges – – 291 209 418 477 

Avgift till bilskrotningsfonden Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 - - 

Skatt på naturresurser Resource taxes 202 200 254 261 254 167 

Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 167 

Summa Total environmental taxes 73 902 77 653 79 137 79 736 81 968 83 282 

Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige 

Environmental taxes as percent of GDP2 in Sweden 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,6% 2,7% 

Miljöskatter i procent av totala skatter i Sverige 

Environmental taxes as percent of total taxes 8,7% 8,5% 8,3% 8,0% 8,5% 9,1% 

Miljöskatter i EU i procent av BNP i hela EU 

Environmental taxes in EU as per cent of total GDP in EU 2,7% 2,6% 2,6% 2,5% . . . . 

1) Den rörliga skatten på elkraft upphörde 1/7-2000 och ersattes av en skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. The tax on 

electric power ceased July 1, 2000 and was replaced with a tax on nuclear reactor thermal power. 

2) Avser BNP till marknadspris, löpande priser. GDP at market price, current prices 


Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat. 

3.30 

Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor 

Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 

Grupp av beslutsmotiv 

Group of motives 

Antal ärenden Number of sanctions 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Avfall Waste 15 8 101 26 40 11 

Elektriska och elektroniska produkter 

Electrical and electronic products – – – 78 126 4 

Kemiska produkter och biotekniska 

organismer Chemical products and 

biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 843 

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 

Environmentally hazardous activities and 

health protection 217 252 252 243 268 109 

Övrigt Other 86 63 56 27 25 7 

Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 974 

Grupp av beslutsmotiv 

Avgifter, kr Charges, SEK 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 98 000 

Elektriska och elektroniska produkter – – – 8 100 000 5 400 000 80 000 

Kemiska prod. och biotekn. organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 2 440 000 

Miljöfarligverksamhet och hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 346 000 

Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 10 000 

Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 2 974 000 


Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604). 



3.31 

Miljömotiverade direkta subventioner i Sverige, löpande priser, mnkr 

Environmentally motivated direct subsidies, current prices, SEK m 

Miljömotiverade subventioner 1, 2 Environmentally motivated subsidies 1, 2 2005 2006 2007 2008* 2009* 

Resursrelaterade subventioner Resource-related subsidies 4 306 4 222 3 324 3 087 3 205 

Miljöersättningar i jordbruket 3 Environmental supports in agriculture 3 2 349 2 383 2 173 2 129 2 138 

Stöd för kalkning och skyddad natur Support for liming and protecting 

nature 868 902 331 423 401 

Sanering och återställning av förorenade områden 

Support to sanitation of polluted areas 432 603 93 77 94 

Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. 

Return of taxes on fertilizer and pesticides 266 64 168 190 184 

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 

Support for local investment programs for ecological sustainability 63 -46 0 -17 – 

Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) Environmental research 148 152 421 121 152 

Ekobidrag för bostadsbyggande Subsidy for eco-building 24 15 6 0 0 

Stöd för internationellt miljösamarbete 

Support for international environmental cooperation 67 66 36 33 37 

Ekobidrag för bostadsbyggande 

Subsidy for eco-building 24 15 6 0 0 

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 

Measures for improving the environment in the agricultural sector 37 37 24 20 20 

Bidrag till miljömärkning av produkter Subsidy for environmental marking 4 4 4 4 4 

Bidrag till fiskevård Subsidy for fish cultivation 8 7 18 18 21 

Stöd för havsmiljö Support for the environment in the sea – – – 31 103 

Övriga stöd 4 Other supports 4 40 35 49 56 52 

Energirelaterade subventioner Energy-related subsidies 632 593 1 292 1 252 2 076 

Stöd för effektivare energianvändning Support for more efficient energy use 112 121 94 102 111 

Energiforskning Energy research 166 292 330 385 688 

Bidrag för att minska elanvändning Subsidy to reduce the use of energy 39 – – – – 

Stöd för energiteknik/energieffektivisering 

Energy technology/efficiency measures 252 120 62 51 161 

Stöd för vindkraft Support for windpower 52 48 38 70 195 

Stöd för kärnsäkerhet Support related to nuclear safety 12 12 39 58 68 

Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler 

Support for energy investments in public facilities – – 562 394 690 

Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus 

Support for installation of energy efficient windows etc. – – 39 54 62 

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme 

Support for conversion from direct electricity heating – – 128 129 85 

Stöd för solvärme Support for solar heat – – 0 8 16 

Klimatrelaterade subventioner Climate-related subsidies 123 470 197 319 510 

Subventioner inom klimatområdet Different supports in the climate area 30 10 13 42 265 

Stöd till klimatinvesteringar Support for climate investments 93 460 185 277 245 

Transportrelaterade subventioner Transport-related subsidies 0 0 343 352 424 

Försök med trängselskatt i Stockholm 

Trial implementation of a congestion tax – – 5 30 76 

Miljöbilspremie Eco car subsidy – – 297 0 0 

Transportrelaterad forskning Transport related research – – 41 322 349 

Miljörelaterat bistånd Environmentally-related aid 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767 

Miljöbistånd Environmental aid 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767 

Summa Total environmentally motivated subsidies 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983 

Miljömotiverade subventioner i procent av BNP 5 i Sverige 

Environmentally motivated subsidies as per cent of GDP 5 in Sweden 0,24 0,25 0,23 0,22 0,29 

1) Vad som är en miljömotiverad subvention avgörs av motiveringen till subventionen/det statsanslag som föranledde subventionen. 

Tabellen inkluderar inte alla subventioner från EU. Inkluderar transfereringar från staten till producenter, enskilda personer, organisationer, 

ideella föreningar, kommuner, landsting liksom till EU och internationell verksamhet. Denna definition är bredare än den som används av 

nationalräkenskaperna. An environmentally motivated subsidy is determined by the reason for the subsidy/the budget line that gave rise to 

the subsidy. Does not include all subsidies from EU. Includes payments from Government to producers, individuals, organisations, nonprofit-making 

associations, municipalities and county councils as well as to EU countries and international activities. This definition is 

broader than the one used in the national accounts. 

2) För mer information se www.scb.se/MI1301. For more information see www.scb.se/MI1301-EN. 

3) Endast miljöersättningarna inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Inkluderar inte andra miljömotiverade stöd inom programmet. Ca 

hälften av summan är från EU. Includes environmental support in the Rural Development Programme. Do not include other 

environmentally motivated support in the programme. About half is paid by EU. 

4) Subventioner för miljömål och övervakning ingår. Included are subsidies for the work with environmental goals and for supervision. 

5) Avser BNP till marknadspris, löpande priser. GDP at market prices, current prices. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) och Ekonomistyrningsverket (www.esv.se). 


Befolkning 

Population

Befolkning Statistisk årsbok 2011 

4 – Befolkning 

Population 

Sida 

Page 

4.1 Befolkning .................................................74 

Population 

4.2 Befolkningstäthet – antal invånare per 

kvadratkilometer år 2009 ................................78 

Population density – number of inhabitants 

per square kilometer 

4.3 Flyttgröt – vanlig maträtt ..........................79 

Removals 

4.4 Sveriges framtida befolkning ...................81 

The future population 

4.5 Försörjningskvoten ..................................83 

Dependency ratio 

4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser 

för åren 1750 och 2009 ......................84 

Age pyramids 

4.7 Utvandrare och invandrare ......................84 

Emigrants and immigrants 

4.8 Födda 1905–2009 ......................................85 

Births 

4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 

levande födda 1751/55–2001/2005 .................85 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 

1 000 live births 

4.10 Folkmängd den 31 december efter 

kön ....................................................................86 

Population, by sex 

4.11 Antal tätorter samt folkmängd i 

tätorter och utanför tätort 2005, länsvis .......86 

Number of localities and population in 

localities and more sparsely populated 


4.12 Areal och folkmängd i tätorter 

den 31 december 2005, länsvis .....................87 

Population of localities, by county 

4.13 Folkmängd i de största tätorterna 

den 31 december 2000 och 2005 ...................88 

Population of the largest localities 

4.14 Areal utanför tätort och folkmängd 

utanför tätort den 31 december 2000 och 

2005, länsvis ....................................................88 

Area and population in sparsely populated 


4.15 Folkmängd i länen den 31 december 

enligt indelningen den 1 januari året efter 

redovisat år ......................................................89 

Population, by county 

Sida 

Page 

4.16 Areal och folkmängd i kommunerna 

den 31 december 2009 enligt indelningen 

den 1 januari 2010 samt kommunernas 

rangordning efter folkmängd ........................ 90 

Area and population of municipalities and 

ranking order 

4.17 Folkmängd i de största kommunerna 

den 31 december enligt indelningen den 

1 januari 2010 .................................................. 95 

Population of the largest municipalities 

4.18 Folkmängd i storstadsområdena 

den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år .............. 96 

Population of the metropolitan areas 

4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd och 

ålder i ettårsklasser den 31 december 

2009 samt födda per år .................................. 97 

Population by sex, civil status, age by single 

years and number of births per year 

4.20 Beräknad folkmängd i tusental till 

och med år 2060 ............................................. 99 

Population projections 

4.21 Antal hushåll i Sverige enligt olika 

beräkningsmetoder ...................................... 101 

Number of households in Sweden estimated 

with different methods 

4.22 Antal hushåll efter antal boende och 

antal barn den 1 november 1990 och den 

31 december 2000 och 2008 ........................ 102 

Number of households by numbers of 

persons and children 

4.23 Giftermål efter tidigare civilstånd ....... 103 

Marriages by previous civil status of bride 

and groom 

4.24 Giftermål: medelåldern vid vigseln ..... 104 

Marriages: average age at marriage 

4.25 Antal personer som registrerat 

eller avregistrerat partnerskap .................... 104 

Number of persons who have registered or 

dissolved partnerships 

4.26 Skilsmässor efter makarnas medianålder, 

äktenskapets medianvaraktighet 

och barnantal ................................................ 105 

Divorces by median age of spouses, median 

duration of marriage and number of children 

4.27 Födda barn ............................................ 106 

Births 



Befolkning 

Sida 

Page 

4.28 Födelsetal och reproduktionstal ......... 106 

Birth and reproduction rates 

4.29 Perinatal dödlighet, dödfödda och 

spädbarnsdödlighet efter levnadstid, 

antal och andel per 1 000 levande födda .... 107 

Perinatal mortality, stillbirths and infant 

mortality (under 1 year of age), number and 

rate per 1 000 live births 

4.30 Döda ....................................................... 108 

Deaths 

4.31 Livslängdstabell för perioden 

2005–2009 ...................................................... 109 

Life table 

4.32 Återstående medellivslängd vid 

födelsen, länsvis ........................................... 111 

Life expectancy at birth, by county 

4.33 Folkmängdens förändringar 1751– 

2009 ................................................................ 112 

Population changes 

4.34 Folkmängdens förändringar i län 

och kommuner 2009 enligt indelningen 

den 1 januari 2009 ......................................... 113 

Population changes in counties and 

municipalities 

4.35 Befolkning efter födelseland ............... 118 

Population by country of birth 

Sida 

Page 

4.36 Utrikes födda och utländska medborgare 

den 31 december, länsvis ..............119 

Foreign-born persons and foreign citizens, 

by county 

4.37 Utrikes födda och födda i Sverige 

med två utrikesfödda föräldrar efter 

ursprungsland och kön i hela riket 

den 31 december 2009 ..................................120 

Foreign-born persons and persons born in 

Sweden with both parents born abroad by 

country of origin and sex in the whole 

country 

4.38 Invandrare och utvandrare, länsvis ....121 

Immigrants and emigrants, by county 

4.39 Invandrare och utvandrare efter 

utflyttnings- respektive inflyttningsland .....121 

Immigrants and emigrants, by country 

4.40 Invandrare och utvandrare efter 

kön och ålder .................................................123 

Immigrants and emigrants by sex and age 

4.41 Namnärenden ........................................123 

Applications for family and first names 

4.42 Utländska medborgare som erhållit 

svenskt medborgarskap ...............................124 

Naturalised aliens 



4.1 Befolkning 

Population 

Tack vare stora födelse- och invandringsöverskott ökade Sveriges befolkning 

med 84 335 personer till 9 340 682 under 2009. Invandringen fortsatte 

liksom tidigare år att öka men i minskad takt. Utvandringen minskade med 

13 procent jämfört med 2008. 

För att befolkningen ska kunna reproducera sig 

själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) 

behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn 

under sitt liv. Under 2009 var den summerade 

fruktsamheten i Sverige 1,94, det vill säga under 

denna nivå. Trots detta har det inte fötts så 

många barn i Sverige sedan 1994. 

I exakta siffror föddes under 2009 111 801 

barn i Sverige. 57 564 pojkar och 54 237 flickor. 

Det är 2 500 fler än under 2008. 

De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i 

Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i 

genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan 

något, men ända fram till i början av 1900-talet 

var den summerade fruktsamheten för kvinnor 

över 4. 

Under större delen av perioden 1900–1970 

var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 

2,1. Födelsetalen har därefter 

varit över denna nivå endast vid två tillfällen, 

1990 och 1991. Efter babyboomen i början på 90- 

talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 

1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till 

dagens (2009 års) nivå. 

Svenskarna blir allt äldre 

Sverige är ett av de länder som har högst 

medellivslängd i världen. De flickor som föddes 

under 2009 beräknas ha i genomsnitt 83 år 

framför sig, medan pojkarna har en förväntad 

medellivslängd på 79 år. 

Annat var det förr. Under 1900-talets första 

decennium var den förväntade medellivslängden 

för nyfödda flickor 57 år och 55 år för 

pojkar. 

En bidragande orsak till den låga medellivslängden 

i början av 1900-talet var den höga 

spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent 

av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin 

första födelsedag. 

Spädbarnsdödligheten mycket låg 

Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet 

barn som dör under sitt första levnadsår, 

minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i 

mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av 

spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga 

minskningen har bara fortsatt. År 2009 var 

spädbarnsdödligheten 2,4 barn per 1 000 födda 

för flickor och 2,6 för pojkar. Totalt avled 278 

barn, 130 flickor och 148 pojkar, före sin ettårsdag. 



Fler kvinnliga än manliga äktenskap 

Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat 

partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. 

Det betyder att två personer av samma kön kan 

gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya 

äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes 

partnerskapslagen. Därmed är det inte längre 

möjligt att registrera partnerskap i Sverige. 

Par som tidigare varit registrerade som partners 

kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. 

Under 2009 gjorde 216 kvinnliga och 214 

manliga par detta. 

Under 2009 gifte sig 774 enkönade par i 

Sverige. I denna siffra ingår även omvandlingar 

från partnerskap till äktenskap. 

Befolkning 

Under året gifte sig 445 kvinnliga enkönade 

par jämfört med 329 manliga. 

Inget enkönat par skilde sig under 2009. Men 

117 kvinnor och 107 män avregistrerade sitt 

partnerskap. 

I Sverige lever 3 024 kvinnor och 2 835 män i 

ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att 

antalet registrerade partners och personer i 

enkönade äktenskap kan vara ett udda antal 

beror på att statistiken gäller personer som är 

folkbokförda i Sverige, och att det finns 

personer som gift sig med en person som inte är 

folkbokförd i landet. 



Utvandringen minskar 

Under 2009 flyttade 39 240 personer från Sverige 

för att bosätta sig utomlands under minst ett år. 

Detta är färre än under åren 2006–2008 då ca 

45 000 personer utvandrade varje år. Den 

största utvandringen registrerades 1892, då 

45 500 personer utvandrade. 

Utvandrarna är något äldre än invandrarna, 

den genomsnittliga åldern för utvandrarna var 

29 år för kvinnorna och för männen 32 år. 

Bland utvandrare 2009 födda i Sverige var 

nordiska samt engelskspråkiga länder mest 

populära. Mer än 40 procent av de svenskfödda 

utvandrarna drog sitt flyttlass till Norge, 

Danmark och Finland medan Storbritannien 

och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de 

svenskfödda utvandrarna till 148 olika länder. 

Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem 

som utvandrade under 2009 och hade i genomsnitt 

bott i Sverige i drygt 6 år. Det vanligaste 

var att de återvände till sitt födelseland. Bland 

de finsk-, dansk- och norskfödda personerna 

som lämnade Sverige flyttade så många som 90 

procent hem till födelselandet. 



Invandringen fortsätter att öka 

Aldrig förr har så många invandrat till Sverige 

som under 2009. Detta år invandrade 102 280 

personer, 49 298 kvinnor och 52 982 män. De 

som invandrar är ofta unga personer – så 

många som 4 av 5 som invandrade under 2009 

var under 40 år. I genomsnitt var kvinnor som 

invandrade 27 år och män 28 år. 

Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen 

av thailändska och danska medborgare. 

Bland de invandrade thailändska 

medborgarna var hela 80 procent kvinnor och 

endast 20 procent män. Bland de danska medborgarna 

var mönstret omvänt – där utgjorde 

männen 59 procent av invandrargruppen, kvinnorna 

41 procent. 

Bland de invandrade fanns 168 medborgarskap 

representerade. Den största invandrargruppen 

utgjordes av – svenska medborgare (18 

570). Det är svenska medborgare som återvänt 

till Sverige. I genomsnitt har återvändarna varit 

bosatta utomlands i drygt 4 år och vände hemåt 

främst från Norge (18 procent), Storbritannien 

(10 procent) och USA (10 procent). 

Befolkning 

av folkminskning. Andra kommuner med 

ökande folkmängd, efter många års minskning, 

var Älvdalen och Finspång som efter 17 

respektive 14 år av folkminskning ökade sin 

folkmängd med 1 respektive 144 personer. 

Stora skillnader mellan kommunerna 

Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner 

varierade, från drygt en procent i 

Lekeberg till drygt 28 procent i Haparanda. I 

Haparanda är huvuddelen av de utländska 

medborgarna finländare. 

De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg 

och Malmö hade alla relativt hög andel 

personer med utländskt medborgarskap. I 

Stockholms län hade 9,3 procent av befolkningen 

utländskt medborgarskap medan motsvarande 

andel totalt i norrlandslänen var 3,8 

procent. 

Folkminskningen fortsätter i små kommuner 

Under 2009 hade 146 kommuner en ökande 

befolkning och 143 kommuner en minskande 

folkmängd. Vännäs kommun var den enda 

kommunen med en oförändrad folkmängd. 

Trenden med folkminskning i framförallt 

mindre kommuner höll i sig även under 2009. 

Vissa undantag finns dock. Vår näst minsta 

kommun sett till folkmängden 2009, Sorsele, 

ökade sin folkmängd med 10 personer efter 19 år 

Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 

(www.gis.scb.se). 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). 



4.2 

Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2009 

Population density – number of inhabitants per square kilometer 

Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



4.3 

Flyttgröt – vanlig maträtt 

Removals 

Totalt flyttade 1 147 570 personer under 2009 vilket motsvarar var åttonde 

person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i det 

län där de föddes. Ja, den sista december 2009 bodde 74 procent av den 

svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän. 

Befolkning 

Varje dag flyttar 3 600 personer 

Varje dag registreras i genomsnitt knappt 3 600 

flyttningar hos Skatteverket. Totalt flyttade 

1 147 570 personer under 2009 vilket motsvarar 

var åttonde person i befolkningen. Hela 137 026 

personer flyttade mer än en gång vilket innebär 

att antalet flyttningar totalt var 1 306 191. De 

allra flitigaste flyttarna flyttade 14 gånger under 

året. 

Männen är ett drygt halvår yngre än 

kvinnorna när de flyttar. Den genomsnittliga 

åldern för manliga och kvinnliga flyttare är 30,6 

respektive 31,3 år. Kvinnorna flyttar i sin tur 

något fler gånger än männen. En kvinna 

förväntas flytta i genomsnitt 12 gånger under 

sitt liv och en man 11 gånger. 

De flesta länen tappar 

I Stockholms län var det 5 653 personer fler som 

flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade 

länet det största inrikes flyttningsnettot i landet 

under 2009. Endast 6 av 21 län hade ett positivt 

flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens 

och Jönköpings län. 

Tre av fyra bor kvar i födelselänet 

Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i, 

eller har återvänt till, det län där de är födda. 

Den sista december 2009 bodde 74 procent av 

den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän. 

Samtliga län i Sverige har en högre andel 

kvarboende män än kvinnor. 

Av de inrikes födda i Uppsala län är nästan 

hälften av alla kvinnor och män inflyttade från 

andra län. 

Andel (%) svenskfödda med samma boendelän 

som födelselän den 31 december 2009 

Län Kvinnor Män Totalt 

Yngre flyttar långt – äldre kort 

De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen. 

Var tredje flyttar över kommungränsen 

och av dessa flyttar knappt hälften utanför 

länet. Bland dem som flyttar till ett annat län är 

hälften i åldern 20 till 30 år. Flyttningar i dessa 

åldrar beror oftast på studier eller byte av 

arbete. Under denna period i livet flyttar både 

kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest 

av alla flyttar de 21-åriga kvinnorna och de 23- 

åriga männen. Efter 30-årsåldern är flyttningarna 

färre och dessutom kortare. Endast 11 procent 

av alla flyttningar bland personer äldre än 

30 år går utanför länet. 

Stockholms län 69 73 71 

Uppsala län 52 56 54 

Södermanlands län 63 66 64 

Östergötlands län 72 74 73 

Jönköpings län 72 76 74 

Kronobergs län 68 72 70 

Kalmar län 72 75 73 

Gotlands län 72 75 73 

Blekinge län 74 75 74 

Skåne län 80 82 81 

Hallands län 57 61 59 

Västra Götalands län 80 83 82 

Värmlands län 77 79 78 

Örebro län 69 72 71 

Västmanlands län 66 69 67 

Dalarnas län 72 74 73 

Gävleborgs län 75 77 76 

Västernorrlands län 76 79 78 

Jämtlands län 71 74 72 

Västerbottens län 78 80 79 

Norrbottens län 86 87 86 

Totalt 73 76 74 

Hjortkvarn – Sveriges närmaste plats 

Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig 

för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar 

som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geo- 



grafiska mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens 

kommun. För att komma fram till detta har man 

mätt ut mitten på en linje från Treriksröset i 

norr till Sveriges sydligaste punkt. Sedan har 

man mätt ut mitten på en linje från väster till 

öster. Denna mätning leder till att den 

geografiska mittpunkten skulle ligga en bit norr 

om Ytterhogdal. 

ur samtliga invånares ögon. Till denna demografiska 

mittpunkt skulle det genomsnittliga 

avståndet fågelvägen för samtliga boende i 

Sverige bli kortast. 

År 2007 utropade Statistiska centralbyrån 

Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara 

Sveriges demografiska mittpunkt. 

Uträkningen av mittpunktens aktuella läge 

gjordes av SCB på initiativ av Hallsbergs kommun. 

Samma beräkning gjordes även 1989. 

Även då låg den demografiska mittpunkten i 

Hallsbergs kommun men då i samhället 

Svennevad några kilometer norrut. Punkten har 

alltså under de senaste knappa 20 åren flyttat 

sig sex kilometer söderut. Mycket tyder på att 

punkten kommer att fortsätta sin vandring 

söderut för att om ett antal år lämna Hallsbergs 

kommun och i stället gå in i Östergötlands län. 

Att det befolkningsmässiga centrumet rör sig 

söderut beror på att en allt större andel av 

svenskarna väljer att bosätta sig i södra Sverige 

medan Norrlandslänen inte ökar i samma 

utsträckning. 

En annan känd punkt som kandiderar till 

Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken 

i Ånge kommun i Medelpad. Denna 

mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 

1947 genom att man konstruerade en styv karta 

av landet och sedan flyttade man en nål under 

kartan tills det vägde jämnt. 

En demografisk mittpunkt skulle kunna 

sägas vara en fortsättning på hur man kom fram 

till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten. 

Om man på den styva kartan över 

Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk 

bor, så skulle kartan väga jämnt vid den 

demografiska mittpunkten. 

Ett annat sätt att se på det är att i tanken låta 

alla svenskar träffas på en och samma plats, den 

punkt som skulle vara den mest optimala sett 



4.4 

Sveriges framtida befolkning 

The future population 

Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring 

mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet av 

1960-talet. 9 miljoner människor hade sin adress i Sverige år 2004, och år 

2021 beräknas 10-miljonersgränsen passeras. 

Befolkning 

Enligt 2010 års prognos kommer folkmängden 

att öka från 9 341 000 år 2009 till 10 878 000 år 

2060, det vill säga med drygt 1,5 miljoner 

människor på knappa 50 år. 

Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en 

procent av den svenska befolkningen född 

utomlands. År 2000 hade andelen stigit till 

drygt 11 procent och kommer enligt prognosen 

att stiga till omkring 18 procent år 2060. 

Och den åldrande framtid är vår 

Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades 

antalet personer i åldern 65 år eller äldre 

från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990 

har dock antalet ålderspensionärer varit relativt 

oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av 

att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar 

nådde pensionsåldern under dessa år. 

Personer födda på 1940-talet går i pension 

under åren 2005–2015. Under dessa 10 år kommer 

antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka 

med drygt 20 procent. I siffror talat betyder det 

en ökning från 1,5 miljoner år 2005 till 1,9 miljoner 

2015. Men ökningen upphör inte i och med 

detta – år 2060 räknar man med 2,7 miljoner 

personer över 65 år i Sverige. 

Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre, tusental 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 2 067 4 259 721 7 047 

1960 2 258 4 352 888 7 498 

1970 2 233 4 734 1 113 8 080 

1980 2 194 4 761 1 362 8 317 

1990 2 111 4 953 1 526 8 590 

2000 2 139 5 212 1 531 8 882 

2010 2 185 5 500 1 737 9 422 

2020 2 306 5 611 2 080 9 997 

2030 2 361 5 655 2 345 10 361 

2040 2 299 5 725 2 522 10 545 

2050 2 324 5 849 2 563 10 735 

2060 2 371 5 786 2 721 10 878 



Även om antalet personer i arbetsför ålder 

(20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. 

Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen 

på att antalet personer 65 år eller äldre 

ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. 

Den svenska befolkningen kommer därför att 

kännetecknas av en växande andel äldre och en 

minskande andel unga människor. År 1950 var 

drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. 

År 2000 hade andelen barn och ungdomar 

minskat till 24 procent och enligt prognosen 

beräknas andelen minska ytterligare till 22 procent 

år 2060. Andelen personer i åldern 65 år 

eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 

1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas 

andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. 

Under förutsättning att pensionsåldern 

ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde 

person skulle vara pensionstagare om drygt 50 

år. 

Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 29,3 60,4 10,2 100 

1960 30,1 58,0 11,8 100 

1970 27,6 58,6 13,8 100 

1980 26,4 57,2 16,4 100 

1990 24,6 57,7 17,8 100 

2000 24,1 58,7 17,2 100 

2010 23,2 58,4 18,4 100 

2020 23,1 56,1 20,8 100 

2030 22,8 54,6 22,6 100 

2040 21,8 54,3 23,9 100 

2050 21,6 54,5 23,9 100 

2060 21,8 53,2 25,0 100 

Källa: SCB, Sverige framtida befolkning 2010–2060 

(www.scb.se/BE0401). 



Befolkning 

4.5 Försörjningskvoten 

Dependency ratio 

Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för 

den arbetande delen av befolkningen. 

Försörjningskvoten ökar 

Den så kallade demografiska försörjningskvoten 

beräknas som relationen mellan antalet 

personer i arbetsför ålder (20–64 år) och 

summan av befolkningen som ligger utanför 

detta åldersintervall (0–19 år och 65– år). Det är 

ett mått som ofta används när man vill bedöma 

de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. 

I diagrammet nedan visas försörjningskvoten 

totalt samt den del som beror på andelen unga 

och den del som beror på andelen äldre. Den 

totala försörjningskvoten har varit relativt 

konstant sedan 1960-talet. Den del som härrör 

från barn och unga har gått ned samtidigt som 

den del som härrör från äldre har ökat något. 

I dag har vi en försörjningsbörda på 0,70 

vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam 

ålder ska försörja 70 unga och gamla. Denna 

nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år 

2060. Försörjningskvoten som härrör från unga 

förväntas vara konstant under prognosperioden. 

Det är försörjningsbördan som härrör från 

de äldre som ökar. Någon gång kring 2030 

”kostar” de äldre mer än de yngre. Det står i 

stark kontrast till situationen på 1960-talet, då 

unga ”kostade” avsevärt mer än äldre. 

Det har under en längre tid pågått en debatt 

om huruvida pensionsåldern ska höjas för att 

utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer 

hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern 

behöver höjas för att behålla försörjningskvoten 

på samma nivå som i dag. I dessa 

beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen, 

20 år, konstant. 

Pensionsålder för att behålla 

försörjningskvoten på dagens nivå 

År 

Pensionsålder 

2015 66 år 

2021 67 år 

2033 68 år 

Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401). 



4.6 

Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2009 

Age pyramids 

Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl 

för sin benämning 1750 – nuförtiden är 

det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. 

För 2009 liknar den mest en 

rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen 

(60– år) står pyramiden stadigt än idag. 

Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 1903 Nr 2 

och för 2009 SCB (www.scb.se/BE0101). 

4.7 

Utvandrare och invandrare 

Emigrants and immigrants 

In- och utvandring till Sverige började 

registreras under senare hälften av 1800- 

talet. Från denna tid fram till 1930-talet var 

Sverige ett utvandringsland med tidvis ett 

mycket betydande utvandringsnetto. Under 

åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner 

människor. Detta kan jämföras med att 

Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner 

1850 och 6,1 miljoner 1930. Nästan alla 

utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna, 

som under motsvarande period uppgick till 

0,4 miljoner, bestod huvudsakligen av 

hemvändande svenskamerikaner. 

Under 1930-talet var antalet invandrare 

högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna 

var även då återvändande 

svenskamerikaner. Det var alltså ännu för 

tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. 

I slutet av andra världskriget 

ökade invandringen och ändrade karaktär, 

främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper 

kom hit, huvudsakligen från de baltiska 

staterna och från eller via de nordiska 

länderna. 

I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring 

som fortsatte en bit in på 

1970-talet. Sverige hade en relativt hög och 

jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes 

såväl till industrin som till en starkt 

växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna 

liberaliserades inom 

Norden och år 1954 ingicks avtal om en 

gemensam nordisk arbetsmarknad. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige 

Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; 

Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.8 

Födda 1905–2009 

Births 

Befolkning 

Under den betraktade hundraårsperioden 

finns fem födelsetoppar: 

1909 med 139 500 födda 

1920 med 138 800 födda 

1945 med 135 400 födda 

1966 med 123 400 födda 

1990 med 123 900 födda 

Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet 

gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens 

första år (1749) redovisas 

59 483 födda. Första året med över 100 000 

födda var 1825, och ”all time high” är år 

1887 med 140 169. 

Källa: SCB (www.scb.se/BE0101). 

4.9 

Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2001/2005 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births 

Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten 

mycket hög, och vart femte 

barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten 

var kvar på denna höga nivå vid 

början av 1800-talet, men sedan började 

dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860 

hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15 

procent för pojkarna och 13 procent för 

flickorna. 100 år senare var det endast 2 

procent av pojkarna och 1 procent av 

flickorna som avled före ett års ålder. 

Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten 

dramatiskt. Dock kan man se 

att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet 

varit tämligen konstant ända 

fram till 1970, varefter även den minskar. Ett 

par förklaringar till att spädbarnsdödligheten 

totalt sett minskat är förbättrad hygien och 

ständiga landvinningar på läkekonstens 

område. 

Att dödligheten däremot är tämligen 

konstant (1900–1960) under det första 

dygnet kan förklaras av att de barn som inte 

överlever sitt första dygn har så allvarliga 

åkommor att läkekonstens landvinningar 

inte räckt till. Att andelen ändå sjunker 

under senare delen av 1900-talet kan förklaras 

av att man nu bland annat kan rädda 

allt fler av de för tidigt födda. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik. 



4.10 

Folkmängd den 31 december efter kön 

Population, by sex 

År 

Year 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

Total 

År Män Kvinnor Samtliga 

1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967 

1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229 

1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937 

1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630 

1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1993 4 320 954 4 424 155 8 745 109 

1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1994 4 356 254 4 460 127 8 816 381 

1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496 

1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499 

1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625 

1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322 

1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426 

1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792 

1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128 

1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788 

1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670 

1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392 

1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752 

1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257 

1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927 

1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347 

1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682 


Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–). 

4.11 

Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, 

länsvis 

Number of localities and population in localities and more sparsely 

populated areas, by county 

Län 

County 

Antal 

Number 

Tätorter 

Localities 1 

Folkmängd 

Population 

Småorter 

Smaller localities 2 

Summa tätorter och 

småorter 

All localities 

Utanför tätort 

och småort 

Outside 

localities and 

smaller 

localities 

Summa 

Total 

Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd 

Stockholms 120 1 802 881 282 31 068 402 1 833 949 55 996 1 889 945 

Uppsala 59 244 631 113 10 002 172 254 633 49 734 304 367 

Södermanlands 67 214 603 69 6 590 136 221 193 40 702 261 895 

Östergötlands 89 348 235 81 8 579 170 356 814 59 489 416 303 

Jönköpings 88 272 056 62 6 188 150 278 244 51 935 330 179 

Kronobergs 52 137 037 41 4 061 93 141 098 37 345 178 443 

Kalmar 91 180 309 100 9 823 191 190 132 43 812 233 944 

Gotlands 16 32 824 49 5 149 65 37 973 19 515 57 488 

Blekinge 48 118 924 74 6 666 122 125 590 25 106 150 696 

Skåne 246 1 025 927 321 31 054 567 1 056 981 112 483 1 169 464 

Hallands 96 225 231 135 13 518 231 238 749 47 119 285 868 

Västra Götalands 308 1 273 380 415 39 390 723 1 312 770 215 685 1 528 455 

Värmlands 70 201 857 108 9 752 178 211 609 61 679 273 288 

Örebro 62 224 977 80 7 275 142 232 252 41 869 274 121 

Västmanlands 47 224 621 45 3 993 92 228 614 32 777 261 391 

Dalarnas 106 218 852 193 18 001 299 236 853 38 902 275 755 

Gävleborgs 86 214 405 166 15 535 252 229 940 46 054 275 994 

Västernorrlands 76 184 947 123 11 859 199 196 806 46 930 243 736 

Jämtlands 54 83 362 101 9 563 155 92 925 34 103 127 028 

Västerbottens 68 197 070 167 15 882 235 212 952 44 700 257 652 

Norrbottens 91 205 823 151 14 098 242 219 921 31 819 251 740 

Hela riket Sweden 1 940 7 631 952 2 876 278 046 4 816 7 909 998 1 137 754 9 047 752 

1) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of 200. 

2) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.12 

Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2005, länsvis 

Population of localities, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Tätorternas 

landareal, 

hektar 1 

200– 

499 

Antal tätorter 2 med… invånare 

Number of localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Summa 

tätorter 

Total 

Stockolms 70 577 46 36 24 11 3 120 

Uppsala 14 735 23 22 11 2 1 59 

Södermanlands 15 080 25 25 12 4 1 67 


Jönköpings 21 908 36 32 14 5 1 88 

Kronobergs 12 623 16 25 9 1 1 52 

Kalmar 18 172 40 38 9 4 – 91 

Gotlands 3 183 8 7 – 1 – 16 

Blekinge 11 246 23 15 7 3 – 48 

Skåne 58 161 78 101 54 10 3 246 

Hallands 19 060 36 44 11 4 1 96 

Västra Götalands 80 464 117 123 50 16 2 308 

Värmlands 19 952 32 18 16 3 1 70 

Örebro 20 193 20 27 12 2 1 62 

Västmanlands 17 014 15 16 10 5 1 47 

Dalarnas 30 649 43 48 10 5 – 106 

Gävleborgs 22 891 41 28 12 4 1 86 

Västernorrlands 20 086 33 28 11 4 – 76 

Jämtlands 9 637 27 22 4 1 – 54 

Västerbottens 16 991 26 22 18 1 1 68 

Norrbottens 24 171 48 26 13 4 – 91 

Hela riket Sweden 528 623 776 723 328 93 20 1 940 

Län 

200– 

499 

Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare 

Population in localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Folkmängd i 

tätorter 2 

Inhabitants in 

localities 2 

Folkmängd i 

tätorter i 

procent av 

hela folkmängden 

2, 3 

Stockolms 14 692 32 236 132 141 252 920 1 370 892 1 802 881 95,4 

Uppsala 7 064 24 839 50 685 33 634 128 409 244 631 80,4 

Södermanlands 8 492 23 960 49 721 72 245 60 185 214 603 81,9 

Östergötlands 14 162 16 647 82 297 54 140 180 989 348 235 83,6 

Jönköpings 10 975 36 442 68 485 71 731 84 423 272 056 82,4 

Kronobergs 4 947 26 382 35 298 14 810 55 600 137 037 76,8 

Kalmar 13 113 39 163 42 428 85 605 – 180 309 77,1 

Gotlands 2 324 8 264 – 22 236 – 32 824 57,1 

Blekinge 7 308 15 783 32 692 63 141 – 118 924 78,9 

Skåne 24 202 102 137 275 081 198 842 425 665 1 025 927 87,7 

Hallands 12 582 45 156 37 633 74 172 55 688 225 231 78,8 

Västra Götalands 38 336 118 189 219 559 323 364 573 932 1 273 380 83,3 

Värmlands 9 255 16 413 72 815 44 830 58 544 201 857 73,9 

Örebro 6 537 25 313 54 357 40 533 98 237 224 977 82,1 

Västmanlands 4 864 16 929 34 847 60 976 107 005 224 621 85,9 

Dalarnas 14 299 43 565 45 423 115 565 – 218 852 79,4 

Gävleborgs 13 308 26 841 43 621 61 935 68 700 214 405 77,7 

Västernorrlands 10 938 28 257 39 594 106 158 – 184 947 75,9 

Jämtlands 8 784 18 630 12 152 43 796 – 83 362 65,6 

Västerbottens 8 403 23 910 56 687 32 425 75 645 197 070 76,5 

Norrbottens 15 575 27 139 58 158 104 951 – 205 823 81,8 

Hela riket Sweden 250 160 716 195 1 443 674 1 878 009 3 343 914 7 631 952 84,4 

1) Land area of the localities, hectares. 

2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each 

county is included in the figures for that county. 

3) Inhabitants in localities as percent of total population. 




4.13 

Tätorter 

Localities 

Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2000 och 2005 

Population of the largest localities 

Folkmängd 

Population 

Folkökning 

Population 

change 

2000 2005 Antal 

Number 

Tätorter Folkmängd Folkökning 

% 2000 2005 Antal % 

Stockholm 1 212 196 1 252 020 39 824 3 Sundsvall 48 695 49 339 644 1 

Göteborg 495 849 510 491 14 642 3 Luleå 45 036 45 467 431 1 

Malmö 248 757 258 020 9 263 4 Trollhättan 44 046 44 498 452 1 

Uppsala 124 036 128 409 4 373 4 Östersund 43 536 43 796 260 1 

Västerås 102 548 107 005 4 457 4 Borlänge 39 640 39 422 -218 -1 

Örebro 95 354 98 237 2 883 3 Falun 35 315 36 447 1 132 3 

Linköping 94 248 97 428 3 180 3 Upplands Väsby 35 919 35 977 58 0 

Helsingborg 87 914 91 457 3 543 4 Tumba 34 101 35 311 1 210 4 

Jönköping 81 372 84 423 3 051 4 Kalmar 33 788 35 170 1 382 4 

Norrköping 82 744 83 561 817 1 Skövde 32 505 33 119 614 2 

Lund 73 840 76 188 2 348 3 Kristianstad 31 592 33 083 1 491 5 

Umeå 70 955 75 645 4 690 7 Karlskrona 32 077 32 606 529 2 

Gävle 67 856 68 700 844 1 Skellefteå 31 742 32 425 683 2 

Borås 61 929 63 441 1 512 2 Uddevalla 29 810 30 513 703 2 

Södertälje 59 342 60 279 937 2 Lidingö 30 107 30 357 250 1 

Eskilstuna 57 867 60 185 2 318 4 Motala 30 136 29 798 -338 -1 

Täby 57 834 58 593 759 1 Landskrona 27 393 28 670 1 277 5 

Karlstad 56 480 58 544 2 064 4 Örnsköldsvik 28 765 28 617 -148 -1 

Halmstad 53 487 55 688 2 201 4 Nyköping 27 164 27 720 556 2 

Växjö 51 790 55 600 3 810 7 Karlskoga 28 579 27 500 -1 079 -4 


4.14 

Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 

2000 och 2005, länsvis 

Area and population in sparsely populated areas, by county 

Län 

County 

Landareal 1 

utanför tätort 

km 2 , år 2005 

Land area of 

sparsely 

populated 

areas sq. km. 

Andel av 

länets hela 

landareal, % 

Total land 

area, % 

Folkmängd 

Population 

2000 2005 Antal 

Number 

Folkökning 

Population change 

% 

Invånare per 

km 2 land, 

2005 

Inhabitants 

per sq. km. 

land area 

Befolkning 

utanför tätort, 

% av hela 

folkmängden 

2005 

Total population 

in sparsely 

populated 

areas, % 

Stockholms 5 814 89,2 83 573 87 064 3 491 4,2 15,0 4,6 

Uppsala 6 889 97,9 57 960 59 736 1 776 3,1 8,7 19,6 

Södermanlands 5 952 97,5 47 482 47 292 -190 -0,4 7,9 18,1 

Östergötlands 10 386 97,9 67 550 68 068 518 0,8 6,6 16,4 

Jönköpings 10 276 97,9 58 094 58 123 29 0,0 5,7 17,6 

Kronobergs 8 341 98,5 42 968 41 406 -1 562 -3,6 5,0 23,2 

Kalmar 11 037 98,4 53 765 53 635 -130 -0,2 4,9 22,9 

Gotlands 3 120 99,0 24 576 24 664 88 0,4 7,9 42,9 

Blekinge 2 834 96,2 32 583 31 772 -811 -2,5 11,2 21,1 

Skåne 10 454 94,7 142 152 143 537 1 385 1,0 13,7 12,3 

Hallands 5 271 96,5 60 316 60 637 321 0,5 11,5 21,2 

Västra Götalands 23 151 96,6 253 704 255 075 1 371 0,5 11,0 16,7 

Värmlands 17 392 98,9 72 901 71 431 -1 470 -2,0 4,1 26,1 

Örebro 8 344 97,6 49 283 49 144 -139 -0,3 5,9 17,9 

Västmanlands 6 148 97,3 36 563 36 770 207 0,6 6,0 14,1 

Dalarnas 27 889 98,9 58 445 56 903 -1 542 -2,6 2,0 20,6 

Gävleborgs 17 971 98,7 62 175 61 589 -586 -0,9 3,4 22,3 

Västernorrlands 21 484 99,1 60 159 58 789 -1 370 -2,3 2,7 24,1 

Jämtlands 49 247 99,8 45 142 43 666 -1 476 -3,3 0,9 34,4 

Västerbottens 55 020 99,7 61 582 60 582 -1 000 -1,6 1,1 23,5 

Norrbottens 98 007 99,8 46 958 45 917 -1 041 -2,2 0,5 18,2 

Hela riket Sweden 405 028 98,7 1 417 931 1 415 800 -2 131 -0,2 3,5 15,6 

1) Nya arealberäkningar har genomförts. Ytor som inte kunnat länsfördelas ingår i rikssiffran. There are new estimates of the land area. 

Undistributed land area is included in the sum for Sweden. 




4.15 

Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Folkmängd 

Population 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2009 

Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 019 182 

Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 331 898 

Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 269 053 

Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 427 106 

Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 336 044 

Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 183 162 

Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 639 

Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 221 

Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 152 591 

Skåne 1 841 067 882 481 983 769 1 023 479 1 068 587 1 129 424 1 231 062 

Kristianstads 258 685 256 395 264 170 280 193 289 278 . . 

Malmöhus 582 382 626 086 719 599 743 286 779 309 . . 

Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 296 825 

Västra Götalands 2 1 164 175 1 250 301 1 376 301 1 406 377 1 458 166 1 494 641 1 569 458 

Göteborgs och Bohus 557 013 625 670 715 289 711 195 739 945 . . 

Älvsborgs 358 288 374 683 403 711 425 452 441 391 . . 

Skaraborgs 248 874 249 948 257 301 269 730 276 830 . . 

Värmlands 280 110 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 273 257 

Örebro 248 236 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 278 882 

Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 251 353 

Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 276 454 

Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 220 

Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 243 042 

Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 666 

Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 258 548 

Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 249 019 

Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 340 682 

1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 jan. 1997). 

2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 jan. 1998). 


Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 

1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Del 3 för 2000 och Statistikdatabasen: Befolkning för 2009.. 



4.16 

Kod 

Code 

Rangordning 

Order 

of rank 

Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt 

indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning 

efter folkmängd 

Area and population of municipalities and ranking order 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 , 

km 2 

Land area 1 

Män 

Men 

Folkmängd 

Population 

Kvinnor 

Women 

Invånare 

per km 2 

Population 

density per 

sq. km. 

01 Stockholms län 6 519,3 997 732 1 021 450 2 019 182 310 

01 27 23 Botkyrka 194,8 40 951 40 244 81 195 417 

01 62 79 Danderyd 26,5 15 011 16 139 31 150 1 175 

01 25 99 Ekerö 216,4 12 503 12 592 25 095 116 

01 36 25 Haninge 457,5 38 254 37 983 76 237 167 

01 26 14 Huddinge 131,3 47 873 47 925 95 798 729 

01 23 30 Järfälla 54,1 32 409 32 886 65 295 1 208 

01 86 48 Lidingö 30,5 20 887 22 558 43 445 1 425 

01 82 19 Nacka 95,5 43 394 44 691 88 085 922 

01 88 39 Norrtälje 2 010,8 27 882 28 045 55 927 28 

01 40 230 Nykvarn 153,5 4 692 4 535 9 227 60 

01 92 95 Nynäshamn 357,2 12 994 12 787 25 781 72 

01 28 143 Salem 54,3 7 542 7 771 15 313 282 

01 91 57 Sigtuna 327,9 19 586 19 633 39 219 120 

01 63 31 Sollentuna 52,9 31 517 31 830 63 347 1 197 

01 84 29 Solna 19,4 32 931 33 978 66 909 3 453 

01 80 1 Stockholm 188,1 405 727 423 690 829 417 4 410 

01 83 64 Sundbyberg 8,7 18 736 18 986 37 722 4 331 

01 81 20 Södertälje 525,6 42 887 42 383 85 270 162 

01 38 49 Tyresö 69,5 21 230 21 372 42 602 613 

01 60 33 Täby 60,6 31 086 31 928 63 014 1 040 

01 14 60 Upplands Väsby 75,4 19 267 19 374 38 641 513 

01 39 107 Upplands-Bro 237,1 11 583 11 619 23 202 98 

01 15 83 Vallentuna 360,1 14 663 14 698 29 361 82 

01 87 195 Vaxholm 58,1 5 437 5 564 11 001 190 

01 20 63 Värmdö 443,0 19 098 18 658 37 756 85 

01 17 58 Österåker 310,8 19 592 19 581 39 173 126 

03 Uppsala län 8 208,4 164 873 167 025 331 898 40 

03 81 56 Enköping 1 184,1 19 655 19 705 39 360 33 

03 31 164 Heby 1 171,7 6 827 6 528 13 355 11 

03 05 123 Håbo 143,4 9 847 9 605 19 452 136 

03 30 157 Knivsta 283,5 7 278 7 199 14 477 51 

03 60 120 Tierp 1 550,5 10 126 9 918 20 044 13 

03 80 4 Uppsala 2 189,1 95 593 99 158 194 751 89 

03 19 234 Älvkarleby 213,4 4 624 4 444 9 068 43 

03 82 114 Östhammar 1 471,6 10 923 10 468 21 391 15 

04 Södermanlands län 6 103,1 133 653 135 400 269 053 44 

04 84 15 Eskilstuna 1 103,8 47 422 48 155 95 577 87 

04 82 138 Flen 722,0 8 184 7 955 16 139 22 

04 61 208 Gnesta 462,7 5 129 5 189 10 318 22 

04 83 75 Katrineholm 1 025,4 15 969 16 334 32 303 32 

04 80 44 Nyköping 1 427,9 25 180 26 029 51 209 36 

04 81 194 Oxelösund 35,6 5 645 5 481 11 126 313 

04 86 76 Strängnäs 741,6 15 911 16 113 32 024 43 

04 88 191 Trosa 211,0 5 694 5 752 11 446 54 

04 28 235 Vingåker 372,5 4 519 4 392 8 911 24 

05 Östergötlands län 10 604,6 214 210 212 896 427 106 40 

05 60 274 Boxholm 528,3 2 678 2 570 5 248 10 

05 62 116 Finspång 1 061,6 10 487 10 246 20 733 20 

05 13 220 Kinda 1 135,3 4 944 4 867 9 811 9 

05 80 5 Linköping 1 435,8 73 230 71 460 144 690 101 

05 86 96 Mjölby 549,0 12 870 12 900 25 770 47 

05 83 51 Motala 988,3 20 936 20 907 41 843 42 

05 81 8 Norrköping 1 503,6 64 148 65 106 129 254 86 

05 82 160 Söderköping 677,9 7 047 6 995 14 042 21 

05 84 245 Vadstena 182,5 3 628 3 792 7 420 41 

05 63 243 Valdemarsvik 739,0 3 900 3 911 7 811 11 

05 12 283 Ydre 679,0 1 917 1 755 3 672 5 

05 61 190 Åtvidaberg 690,4 5 789 5 709 11 498 17 

05 09 273 Ödeshög 431,4 2 636 2 678 5 314 12 

06 Jönköpings län 10 494,6 167 644 168 400 336 044 32 

06 04 261 Aneby 520,8 3 305 3 141 6 446 12 

06 86 137 Eksjö 803,9 8 134 8 219 16 353 20 

Totalt 

Total 



4.16 

Befolkning 


indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter 

folkmängd (forts.) 

Kod 

Rangordning 

Kommun Landareal 1 , 

Folkmängd Invånare 

km 2 per km 2 . 

Män Kvinnor Totalt 

06 62 84 Gislaved 1 143,4 14 745 14 467 29 212 26 

06 17 225 Gnosjö 422,8 4 875 4 661 9 536 23 

06 43 202 Habo 329,5 5 386 5 288 10 674 32 

06 80 10 Jönköping 1 488,8 62 244 64 087 126 331 85 

06 42 252 Mullsjö 201,5 3 528 3 499 7 027 35 

06 82 82 Nässjö 935,0 14 763 14 726 29 489 32 

06 84 198 Sävsjö 682,6 5 516 5 355 10 871 16 

06 87 131 Tranås 404,8 8 969 9 074 18 043 45 

06 65 171 Vaggeryd 829,0 6 498 6 461 12 959 16 

06 85 91 Vetlanda 1 509,6 13 360 12 990 26 350 18 

06 83 74 Värnamo 1 222,8 16 321 16 432 32 753 27 

07 Kronobergs län 8 468,0 92 302 90 860 183 162 22 

07 64 127 Alvesta 977,6 9 546 9 211 18 757 19 

07 61 241 Lessebo 414,8 4 149 4 016 8 165 20 

07 81 88 Ljungby 1 757,9 13 830 13 580 27 410 16 

07 67 224 Markaryd 520,2 4 801 4 758 9 559 18 

07 63 180 Tingsryd 1 049,4 6 265 6 093 12 358 12 

07 60 227 Uppvidinge 1 178,0 4 796 4 524 9 320 8 

07 80 22 Växjö 1 673,6 41 098 40 925 82 023 49 

07 65 141 Älmhult 895,4 7 817 7 753 15 570 17 

08 Kalmar län 11 219,1 116 581 117 058 233 639 21 

08 85 199 Borgholm 680,2 5 379 5 427 10 806 16 

08 62 231 Emmaboda 692,3 4 699 4 524 9 223 13 

08 60 161 Hultsfred 1 127,1 7 038 6 817 13 855 12 

08 21 265 Högsby 754,4 3 003 2 870 5 873 8 

08 80 34 Kalmar 961,8 30 738 31 650 62 388 65 

08 61 170 Mönsterås 602,0 6 497 6 483 12 980 22 

08 40 162 Mörbylånga 669,9 6 763 7 071 13 834 21 

08 81 122 Nybro 1 177,1 9 864 9 712 19 576 17 

08 82 92 Oskarshamn 1 054,8 13 139 13 093 26 232 25 

08 34 251 Torsås 470,9 3 616 3 428 7 044 15 

08 84 142 Vimmerby 1 145,4 7 854 7 684 15 538 14 

08 83 69 Västervik 1 881,9 17 991 18 299 36 290 19 

09 Gotlands län 3 151,4 28 330 28 891 57 221 18 

09 80 38 Gotland 3 151,4 28 330 28 891 57 221 18 

10 Blekinge län 2 946,7 77 377 75 214 152 591 52 

10 82 80 Karlshamn 491,3 15 509 15 409 30 918 63 

10 80 32 Karlskrona 1 046,9 32 130 31 212 63 342 61 

10 60 169 Olofström 391,9 6 612 6 490 13 102 33 

10 81 86 Ronneby 829,8 14 632 13 784 28 416 34 

10 83 134 Sölvesborg 186,5 8 494 8 319 16 813 90 

12 Skåne län 11 035,4 609 515 621 547 1 231 062 112 

12 60 153 Bjuv 116,2 7 457 7 356 14 813 128 

12 72 183 Bromölla 163,4 6 155 6 130 12 285 75 

12 31 135 Burlöv 18,8 8 280 8 229 16 509 876 

12 78 159 Båstad 218,4 7 058 7 211 14 269 65 

12 85 78 Eslöv 421,7 15 729 15 540 31 269 74 

12 83 9 Helsingborg 346,3 62 814 65 545 128 359 371 

12 93 46 Hässleholm 1 276,5 24 985 25 051 50 036 39 

12 84 102 Höganäs 144,3 11 995 12 485 24 480 170 

12 66 154 Hörby 422,8 7 406 7 356 14 762 35 

12 67 146 Höör 293,0 7 639 7 622 15 261 52 

12 76 136 Klippan 376,5 8 259 8 123 16 382 44 

12 90 24 Kristianstad 1 251,7 38 752 40 036 78 788 63 

12 61 85 Kävlinge 153,8 14 344 14 294 28 638 186 

12 82 52 Landskrona 141,2 20 502 20 724 41 226 292 

12 62 115 Lomma 55,6 10 408 10 657 21 065 379 

12 81 12 Lund 430,3 54 401 54 746 109 147 254 

12 80 3 Malmö 155,6 144 132 149 777 293 909 1 889 

12 73 174 Osby 578,5 6 321 6 335 12 656 22 

12 75 253 Perstorp 159,8 3 564 3 419 6 983 44 

12 91 124 Simrishamn 394,2 9 476 9 852 19 328 49 

12 65 130 Sjöbo 495,7 9 235 8 918 18 153 37 

12 64 151 Skurup 195,2 7 426 7 441 14 867 76 

12 30 111 Staffanstorp 107,6 10 884 11 065 21 949 204 

12 14 167 Svalöv 390,5 6 808 6 482 13 290 34 



4.16 




Kod 

Rangordning 





12 63 121 Svedala 219,0 9 825 9 800 19 625 90 

12 70 172 Tomelilla 398,7 6 479 6 457 12 936 32 

12 87 50 Trelleborg 342,1 20 863 21 028 41 891 123 

12 33 73 Vellinge 143,2 16 471 16 691 33 162 232 

12 86 87 Ystad 352,4 13 658 14 451 28 109 80 

12 77 155 Åstorp 93,0 7 433 7 234 14 667 158 

12 92 59 Ängelholm 422,6 19 020 20 063 39 083 93 

12 57 223 Örkelljunga 321,5 4 879 4 760 9 639 30 

12 56 163 Östra Göinge 434,9 6 857 6 669 13 526 31 

13 Hallands län 5 461,6 147 653 149 172 296 825 54 

13 82 54 Falkenberg 1 115,4 20 373 20 366 40 739 37 

13 80 18 Halmstad 1 020,1 44 942 46 145 91 087 89 

13 15 211 Hylte 951,1 5 232 5 045 10 277 11 

13 84 27 Kungsbacka 611,4 36 696 37 242 73 938 121 

13 81 106 Laholm 888,5 11 780 11 565 23 345 26 

13 83 37 Varberg 874,2 28 630 28 809 57 439 66 

14 Västra Götalands län 23 956,1 782 482 786 976 1 569 458 66 

14 40 90 Ale 318,3 13 910 13 484 27 394 86 

14 89 65 Alingsås 474,9 18 503 19 012 37 515 79 

14 60 219 Bengtsfors 889,2 5 009 4 832 9 841 11 

14 43 240 Bollebygd 264,9 4 192 4 061 8 253 31 

14 90 13 Borås 915,2 50 305 52 153 102 458 112 

14 38 278 Dals-Ed 729,7 2 426 2 303 4 729 7 

14 45 270 Essunga 235,8 2 834 2 767 5 601 24 

14 99 77 Falköping 1 056,7 15 716 15 703 31 419 30 

14 39 259 Färgelanda 593,1 3 480 3 211 6 691 11 

14 44 266 Grästorp 265,7 2 965 2 892 5 857 22 

14 47 272 Gullspång 315,5 2 707 2 628 5 335 17 

14 80 2 Göteborg 450,7 251 453 255 877 507 330 1 126 

14 71 168 Götene 406,8 6 731 6 455 13 186 32 

14 66 226 Herrljunga 500,4 4 781 4 567 9 348 19 

14 97 236 Hjo 298,4 4 401 4 458 8 859 30 

14 01 71 Härryda 268,4 17 122 16 885 34 007 127 

14 46 258 Karlsborg 408,0 3 406 3 378 6 784 17 

14 82 55 Kungälv 364,7 20 319 20 408 40 727 112 

14 41 61 Lerum 260,3 19 070 19 231 38 301 147 

14 94 62 Lidköping 703,2 18 849 19 140 37 989 54 

14 62 173 Lilla Edet 317,9 6 561 6 212 12 773 40 

14 84 156 Lysekil 209,9 7 248 7 287 14 535 69 

14 93 105 Mariestad 602,4 11 888 11 911 23 799 40 

14 63 72 Mark 933,7 16 869 16 952 33 821 36 

14 61 228 Mellerud 515,0 4 708 4 553 9 261 18 

14 30 212 Munkedal 638,4 5 259 4 987 10 246 16 

14 81 35 Mölndal 146,8 29 918 30 463 60 381 411 

14 21 144 Orust 389,0 7 784 7 524 15 308 39 

14 02 70 Partille 57,2 17 094 17 288 34 382 601 

14 95 129 Skara 440,1 9 068 9 387 18 455 42 

14 96 45 Skövde 676,4 25 426 25 558 50 984 75 

14 27 233 Sotenäs 139,2 4 527 4 585 9 112 66 

14 15 103 Stenungsund 253,5 11 962 12 021 23 983 95 

14 86 187 Strömstad 471,5 5 869 5 821 11 690 25 

14 65 209 Svenljunga 925,5 5 233 5 058 10 291 11 

14 35 184 Tanum 923,6 6 208 6 045 12 253 13 

14 72 204 Tibro 220,1 5 333 5 278 10 611 48 

14 98 176 Tidaholm 520,3 6 323 6 309 12 632 24 

14 19 150 Tjörn 168,2 7 662 7 299 14 961 89 

14 52 188 Tranemo 744,4 5 958 5 664 11 622 16 

14 88 42 Trollhättan 412,1 27 542 27 331 54 873 133 

14 73 229 Töreboda 543,8 4 696 4 559 9 255 17 

14 85 43 Uddevalla 641,9 25 485 26 033 51 518 80 

14 91 110 Ulricehamn 1 051,4 11 438 11 315 22 753 22 

14 70 139 Vara 700,2 8 064 7 707 15 771 23 

14 42 196 Vårgårda 428,7 5 510 5 457 10 967 26 

14 87 67 Vänersborg 647,5 18 357 18 514 36 871 57 

14 92 178 Åmål 484,1 6 117 6 317 12 434 26 

14 07 181 Öckerö 25,9 6 196 6 096 12 292 474 



4.16 

Befolkning 




Kod 

Rangordning 





17 Värmlands län 17 591,3 136 305 136 952 273 257 16 

17 84 94 Arvika 1 659,4 12 978 13 122 26 100 16 

17 30 237 Eda 825,4 4 384 4 193 8 577 10 

17 82 203 Filipstad 1 543,1 5 338 5 288 10 626 7 

17 63 192 Forshaga 350,3 5 730 5 671 11 401 33 

17 64 232 Grums 386,4 4 574 4 568 9 142 24 

17 83 175 Hagfors 1 834,0 6 387 6 249 12 636 7 

17 61 152 Hammarö 56,9 7 461 7 372 14 833 261 

17 80 21 Karlstad 1 165,3 41 695 43 041 84 736 73 

17 15 186 Kil 360,7 5 842 5 875 11 717 33 

17 81 104 Kristinehamn 748,0 11 875 12 088 23 963 32 

17 62 282 Munkfors 142,3 1 885 1 908 3 793 27 

17 60 280 Storfors 393,6 2 254 2 109 4 363 11 

17 66 165 Sunne 1 296,4 6 693 6 652 13 345 10 

17 85 140 Säffle 1 220,7 7 875 7 727 15 602 13 

17 37 177 Torsby 4 188,7 6 310 6 198 12 508 3 

17 65 217 Årjäng 1 420,1 5 024 4 891 9 915 7 

18 Örebro län 8 546,3 138 125 140 757 278 882 33 

18 82 193 Askersund 819,9 5 666 5 641 11 307 14 

18 62 221 Degerfors 385,6 4 928 4 781 9 709 25 

18 61 147 Hallsberg 640,2 7 742 7 493 15 235 24 

18 63 246 Hällefors 989,8 3 687 3 646 7 333 7 

18 83 81 Karlskoga 470,7 14 739 15 003 29 742 63 

18 81 118 Kumla 205,3 9 995 10 219 20 214 98 

18 60 267 Laxå 604,8 2 947 2 839 5 786 10 

18 14 250 Lekeberg 466,0 3 683 3 440 7 123 15 

18 85 108 Lindesberg 1 382,8 11 653 11 376 23 029 17 

18 64 276 Ljusnarsberg 578,6 2 593 2 462 5 055 9 

18 84 207 Nora 621,9 5 053 5 290 10 343 17 

18 80 7 Örebro 1 380,2 65 439 68 567 134 006 97 

19 Västmanlands län 5 144,9 125 329 126 024 251 353 49 

19 84 166 Arboga 327,3 6 647 6 655 13 302 41 

19 82 185 Fagersta 270,7 6 154 6 095 12 249 45 

19 61 149 Hallstahammar 171,1 7 523 7 604 15 127 88 

19 60 242 Kungsör 203,3 4 085 4 031 8 116 40 

19 83 100 Köping 607,8 12 429 12 418 24 847 41 

19 62 268 Norberg 419,7 2 904 2 826 5 730 14 

19 81 113 Sala 1 174,7 10 718 10 781 21 499 18 

19 04 279 Skinnskatteberg 662,2 2 348 2 219 4 567 7 

19 07 216 Surahammar 345,0 5 067 4 913 9 980 29 

19 80 6 Västerås 962,8 67 454 68 482 135 936 141 

20 Dalarnas län 28 196,8 138 220 138 234 276 454 10 

20 84 112 Avesta 615,7 10 930 10 832 21 762 35 

20 81 47 Borlänge 586,7 24 488 24 193 48 681 83 

20 80 40 Falun 2 051,9 27 437 28 248 55 685 27 

20 26 215 Gagnef 769,1 5 119 4 952 10 071 13 

20 83 148 Hedemora 839,9 7 541 7 654 15 195 18 

20 29 145 Leksand 1 225,9 7 576 7 727 15 303 13 

20 85 98 Ludvika 1 498,9 12 832 12 818 25 650 17 

20 23 206 Malung-Sälen 4 105,8 5 291 5 117 10 408 3 

20 62 119 Mora 2 828,1 10 008 10 138 20 146 7 

20 34 254 Orsa 1 742,3 3 473 3 461 6 934 4 

20 31 200 Rättvik 1 932,0 5 352 5 445 10 797 6 

20 61 201 Smedjebacken 953,9 5 442 5 316 10 758 11 

20 82 197 Säter 573,9 5 544 5 356 10 900 19 

20 21 256 Vansbro 1 548,7 3 460 3 416 6 876 4 

20 39 247 Älvdalen 6 917,3 3 727 3 561 7 288 1 

21 Gävleborgs län 18 200,2 137 952 138 268 276 220 15 

21 83 93 Bollnäs 1 821,3 13 039 13 136 26 175 14 

21 80 17 Gävle 1 615,1 46 668 47 684 94 352 58 

21 04 218 Hofors 411,1 5 001 4 872 9 873 24 

21 84 68 Hudiksvall 2 497,5 18 266 18 582 36 848 15 

21 61 126 Ljusdal 5 288,6 9 582 9 495 19 077 4 

21 32 222 Nordanstig 1 380,1 4 949 4 697 9 646 7 

21 01 264 Ockelbo 1 069,6 3 030 2 952 5 982 6 

21 21 189 Ovanåker 1 883,5 5 855 5 675 11 530 6 



4.16 




Kod 

Rangordning 





21 81 66 Sandviken 1 167,4 18 647 18 331 36 978 32 

21 82 97 Söderhamn 1 064,9 12 915 12 844 25 759 24 

22 Västernorrlands län 21 684,5 121 262 121 780 243 042 11 

22 80 101 Härnösand 1 064,5 12 100 12 575 24 675 23 

22 82 125 Kramfors 1 705,5 9 701 9 513 19 214 11 

22 83 117 Sollefteå 5 428,1 10 236 10 206 20 442 4 

22 81 16 Sundsvall 3 208,7 47 408 48 125 95 533 30 

22 62 132 Timrå 788,0 9 049 8 853 17 902 23 

22 60 213 Ånge 3 068,1 5 177 4 971 10 148 3 

22 84 41 Örnsköldsvik 6 421,0 27 591 27 537 55 128 9 

23 Jämtlands län 49 343,1 63 329 63 337 126 666 3 

23 26 244 Berg 5 753,5 3 827 3 620 7 447 1 

23 05 257 Bräcke 3 428,9 3 567 3 298 6 865 2 

23 61 205 Härjedalen 11 364,3 5 404 5 181 10 585 1 

23 09 158 Krokom 6 218,2 7 397 7 063 14 460 2 

23 03 269 Ragunda 2 526,2 2 830 2 779 5 609 2 

23 13 182 Strömsund 10 566,8 6 311 5 975 12 286 1 

23 21 210 Åre 7 262,8 5 262 5 016 10 278 1 

23 80 36 Östersund 2 220,5 28 731 30 405 59 136 27 

24 Västerbottens län 55 189,7 129 805 128 743 258 548 5 

24 03 290 Bjurholm 1 315,6 1 302 1 198 2 500 2 

24 25 288 Dorotea 2 795,1 1 501 1 399 2 900 1 

24 81 179 Lycksele 5 560,4 6 157 6 270 12 427 2 

24 18 285 Malå 1 608,7 1 643 1 652 3 295 2 

24 01 248 Nordmaling 1 238,7 3 664 3 541 7 205 6 

24 17 281 Norsjö 1 751,4 2 224 2 137 4 361 3 

24 09 255 Robertsfors 1 301,8 3 522 3 358 6 880 5 

24 82 28 Skellefteå 6 858,7 35 965 35 805 71 770 11 

24 22 289 Sorsele 2 7 465,0 1 436 1 307 2 743 0 

24 21 263 Storuman 7 378,5 3 200 3 027 6 227 1 

24 80 11 Umeå 2 331,4 56 993 57 082 114 075 49 

24 62 249 Vilhelmina 8 120,2 3 656 3 500 7 156 1 

24 04 271 Vindeln 2 650,7 2 749 2 770 5 519 2 

24 60 239 Vännäs 533,2 4 181 4 176 8 357 16 

24 63 287 Åsele 4 277,0 1 612 1 521 3 133 1 

25 Norrbottens län 98 249,0 126 335 122 684 249 019 3 

25 06 286 Arjeplog 2 12 804,5 1 623 1 520 3 143 0 

25 05 260 Arvidsjaur 5 699,1 3 363 3 259 6 622 1 

25 82 89 Boden 4 043,0 13 612 13 796 27 408 7 

25 23 128 Gällivare 15 825,2 9 602 8 931 18 533 1 

25 83 214 Haparanda 927,3 5 162 4 950 10 112 11 

25 10 275 Jokkmokk 2 17 735,4 2 663 2 547 5 210 0 

25 14 133 Kalix 1 815,0 8 623 8 303 16 926 9 

25 84 109 Kiruna 19 371,1 11 821 11 148 22 969 1 

25 80 26 Luleå 2 110,0 37 368 36 582 73 950 35 

25 21 262 Pajala 7 916,5 3 307 3 002 6 309 1 

25 81 53 Piteå 3 111,8 20 446 20 414 40 860 13 

25 60 238 Älvsbyn 1 712,7 4 251 4 136 8 387 5 

25 13 284 Överkalix 2 792,0 1 891 1 779 3 670 1 

25 18 277 Övertorneå 2 381,4 2 603 2 317 4 920 2 

Hela riket 1 Sweden 1 410 335,4 4 649 014 4 691 668 9 340 682 23 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av 

gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än 

summan av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna. 

From 2000 there are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for 

Sweden. 

2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 . 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister; 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.17 

Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2010 

Population of the largest municipalities 

Befolkning 

Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2009 

Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 829 417 

Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 507 330 

Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 293 909 

Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 194 751 

Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 144 690 

Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 135 936 

Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 134 006 

Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 129 254 

Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 128 359 

Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 126 331 

Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 114 075 

Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 109 147 

Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 102 458 

Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 95 798 

Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 95 577 

Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 533 

Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 94 352 

Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 087 

Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 88 085 

Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 85 270 

Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 84 736 

Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 82 023 

Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 81 195 

Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 78 788 

Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 76 237 

Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 73 950 

Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 73 938 

Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 770 

Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 66 909 

Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 65 295 

Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 63 347 

Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 63 342 

Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 014 

Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 388 

Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 381 

Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 136 

Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 57 439 

Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 221 

Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 55 927 

Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 55 685 

Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 128 

Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 54 873 

Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 518 

Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 209 

Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 50 984 

Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 036 

Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 48 681 

Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 43 445 

Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 602 

Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 41 891 

Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 843 

Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 226 

Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 860 

Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 40 739 

Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 40 727 

Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 360 

Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 219 

Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 173 

Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 083 

Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 38 641 

Lerum 11 861 13 430 23 520 29 871 33 206 35 214 38 301 


Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.18 

Folkmängd i storstadsområdena den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari året efter redovisat år 

Population of the metropolitan areas 

Storstadsområden 

Cities and suburbs 

Folkmängd 

Population 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Stor-Stockholm 1 872 900 1 889 945 1 918 104 1 949 516 1 981 263 2 019 182 

Stockholm 765 044 771 038 782 885 795 163 810 120 829 417 

Inre staden 285 826 288 886 292 318 296 323 302 505 308 920 

Söderort 280 679 282 534 287 722 293 387 299 792 309 994 

Västerort 198 539 199 618 202 845 205 453 207 823 210 503 

Övriga Stor-Stockholm 1 107 856 1 118 907 1 135 219 1 154 353 1 171 143 1 189 765 

Norra förortskommunerna 592 111 597 525 604 721 613 591 622 078 632 501 

Danderyd 30 100 30 226 30 492 30 789 30 851 31 150 

Ekerö 23 594 24 010 24 301 24 687 24 779 25 095 

Järfälla 61 564 61 743 62 342 63 427 64 355 65 295 

Lidingö 41 407 41 892 42 321 42 710 43 111 43 445 

Norrtälje 54 366 54 596 54 836 55 225 55 528 55 927 

Sigtuna 36 322 36 711 36 976 37 793 38 372 39 219 

Sollentuna 58 897 59 355 60 528 61 387 62 097 63 347 

Solna 59 098 60 575 61 717 63 318 65 289 66 909 

Sundbyberg 33 816 34 016 34 529 35 078 36 079 37 722 

Täby 60 422 60 594 61 006 61 633 62 266 63 014 

Upplands Väsby 37 517 37 624 37 848 38 055 38 248 38 641 

Upplands-Bro 21 348 21 327 21 638 22 221 22 682 23 202 

Vallentuna 26 889 27 397 27 868 28 382 28 954 29 361 

Vaxholm 9 904 10 123 10 440 10 600 10 747 11 001 

Österåker 36 867 37 336 37 879 38 286 38 720 39 173 

Södra förortskommunerna 515 745 521 382 530 498 540 762 549 065 557 264 

Botkyrka 75 830 76 592 77 553 79 031 80 055 81 195 

Haninge 71 355 71 837 72 956 73 698 74 968 76 237 

Huddinge 87 681 88 750 90 182 91 827 94 209 95 798 

Nacka 78 715 80 247 82 421 84 303 85 661 88 085 

Nykvarn 8 328 8 354 8 609 8 926 9 035 9 227 

Nynäshamn 24 670 24 648 24 992 25 353 25 499 25 781 

Salem 14 127 14 334 14 715 15 065 15 177 15 313 

Södertälje 80 405 80 553 81 791 83 642 84 753 85 270 

Tyresö 40 605 41 134 41 476 42 047 42 332 42 602 

Värmdö 34 029 34 933 35 803 36 870 37 376 37 756 

Stor-Göteborg 872 155 879 298 888 229 896 157 906 691 917 984 

Göteborg 481 410 484 942 489 757 493 502 500 197 507 330 

Övriga Stor-Göteborg 390 745 394 356 398 472 402 655 406 494 410 654 

Norra Stor-Göteborg 88 165 88 903 89 272 90 238 91 138 91 963 

Kungälv 38 257 38 703 38 899 39 649 40 268 40 727 

Stenungsund 22 742 22 947 23 190 23 389 23 657 23 983 

Tjörn 15 019 15 022 14 954 14 944 14 963 14 961 

Öckerö 12 147 12 231 12 229 12 256 12 250 12 292 

Nordöstra Stor-Göteborg 111 175 111 810 113 209 114 377 115 486 115 983 

Ale 26 288 26 405 26 800 27 092 27 323 27 394 

Alingsås 35 761 36 010 36 481 36 739 37 247 37 515 

Lerum 36 224 36 506 37 092 37 711 38 085 38 301 

Lilla Edet 12 902 12 889 12 836 12 835 12 831 12 773 

Sydöstra Stor-Göteborg 122 709 123 826 124 947 126 098 127 194 128 770 

Härryda 31 676 32 049 32 395 32 969 33 580 34 007 

Mölndal 57 752 58 234 58 938 59 430 59 812 60 381 

Partille 33 281 33 543 33 614 33 699 33 802 34 382 

Södra Stor-Göteborg 68 696 69 817 71 044 71 942 72 676 73 938 

Kungsbacka 68 696 69 817 71 044 71 942 72 676 73 938 

Stor-Malmö 598 990 604 382 614 330 624 236 635 224 647 292 

Malmö 269 142 271 271 276 244 280 801 286 535 293 909 

Övriga Stor-Malmö 329 848 333 111 338 086 343 435 348 689 353 383 

Lund 101 423 102 257 103 286 105 286 107 351 109 147 

Trelleborg 39 477 39 830 40 320 41 019 41 558 41 891 

Övriga kommuner 188 948 191 024 194 480 197 130 199 780 202 345 

Burlöv 15 295 15 320 15 662 15 952 16 230 16 509 

Eslöv 29 740 30 087 30 437 30 775 31 123 31 269 

Höör 14 520 14 604 14 777 14 924 15 039 15 261 



4.18 

Storstadsområden 

Befolkning 

Folkmängd i storstadsområdena den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år (forts.) 

Folkmängd 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Kävlinge 26 024 26 704 27 369 27 746 28 255 28 638 

Lomma 18 595 18 854 19 434 20 023 20 449 21 065 

Skurup 14 243 14 415 14 703 14 788 14 784 14 867 

Staffanstorp 20 394 20 602 20 840 21 208 21 667 21 949 

Svedala 18 541 18 716 18 988 19 149 19 390 19 625 

Vellinge 31 596 31 722 32 270 32 565 32 843 33 162 

Källa: Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2004 – (www.scb.se/BE0101). 

4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2009 samt födda per år 

Population by sex, civil status, age by single years and number of births 

per year 

Ålder 

Age 

Ogifta 

Single 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Gifta 1 

Änklingar, änkor 2 Skilda 3 

Married 1 Widowed 2 Divorced 3 

Hela 

antalet 

Total 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor År 

Year 

Levande födda 

Live births 

Antal 

Number 

0 57 720 54 400 – – – – – – 112 120 2009 111 801 

1 57 188 53 714 – – – – – – 110 902 2008 109 301 

2 56 635 53 495 – – – – – – 110 130 2007 107 421 

3 56 210 53 263 – – – – – – 109 473 2006 105 913 

4 54 073 51 524 – – – – – – 105 597 2005 101 346 

5 54 261 51 321 – – – – – – 105 582 2004 100 928 

6 53 193 50 719 – – – – – – 103 912 2003 99 157 

7 51 641 49 372 – – – – – – 101 013 2002 95 815 

8 49 753 47 097 – – – – – – 96 850 2001 91 466 

9 49 726 46 851 – – – – – – 96 577 2000 90 441 

10 48 339 46 035 – – – – – – 94 374 1999 88 173 

11 49 239 46 236 – – – – – – 95 475 1998 89 028 

12 49 596 47 085 – – – – – – 96 681 1997 90 502 

13 51 849 49 578 – – – – – – 101 427 1996 95 297 

14 56 215 53 114 – – – – – – 109 329 1995 103 422 

15 60 461 57 764 – 1 – – – – 118 226 1994 112 257 

16 63 343 60 342 1 2 – – – – 123 688 1993 117 998 

17 66 902 62 821 2 12 – – – – 129 737 1992 122 848 

18 68 441 63 890 72 362 – – – 2 132 767 1991 123 737 

19 68 553 64 142 231 1 147 1 4 4 33 134 115 1990 123 938 

20 64 637 59 830 433 2 051 1 4 21 101 127 078 1989 116 023 

21 62 760 57 492 880 3 039 1 1 53 202 124 428 1988 112 080 

22 58 739 54 058 1 371 3 989 4 5 89 337 118 592 1987 104 699 

23 58 198 52 018 2 151 5 361 1 12 168 502 118 411 1986 101 950 

24 56 618 49 608 3 100 6 585 3 19 277 734 116 944 1985 98 463 

25 53 800 46 090 4 237 8 330 7 19 408 962 113 853 1984 93 889 

26 51 822 43 417 5 556 10 083 6 22 515 1 177 112 598 1983 90 780 

27 50 507 41 953 7 300 11 908 11 36 716 1 376 113 807 1982 92 748 

28 48 353 39 873 8 993 14 085 10 27 932 1 623 113 896 1981 94 065 

29 47 303 38 109 11 562 17 368 16 45 1 226 1 976 117 605 1980 97 064 

30 44 082 34 694 13 569 19 291 15 50 1 327 2 294 115 322 1979 96 255 

31 40 175 31 316 15 546 21 096 18 60 1 527 2 484 112 222 1978 93 248 

32 38 778 30 010 17 919 23 092 20 85 1 785 2 777 114 466 1977 96 057 

33 37 524 28 824 19 874 24 910 28 91 2 118 3 209 116 578 1976 98 345 

34 36 688 28 367 22 642 27 378 27 128 2 481 3 770 121 481 1975 103 632 

35 36 446 27 905 25 413 30 019 37 117 2 847 4 384 127 168 1974 109 874 

36 33 964 26 170 26 621 30 676 41 159 3 245 4 890 125 766 1973 109 663 

37 32 942 25 366 28 316 31 835 49 172 3 790 5 672 128 142 1972 112 273 

38 31 661 24 430 29 356 32 363 65 216 4 096 6 129 128 316 1971 114 484 

39 29 409 22 747 29 371 31 968 72 233 4 500 6 806 125 106 1970 110 150 

40 27 607 21 277 29 969 31 826 81 283 5 129 7 330 123 502 1969 107 622 

41 28 246 21 803 31 195 33 046 83 322 5 912 8 384 128 991 1968 113 087 

42 29 018 22 569 33 291 34 199 120 349 6 930 9 390 135 866 1967 121 360 

43 28 807 22 144 33 491 34 299 137 366 7 685 10 266 137 195 1966 123 354 

44 27 586 21 125 34 036 34 453 143 530 8 464 11 169 137 506 1965 122 806 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2009 samt födda per år (forts.) 

Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela Levande födda 

antalet 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor År Antal 

45 26 395 20 791 33 958 34 317 173 493 9 124 11 804 137 055 1964 122 664 

46 24 101 18 289 31 967 32 174 192 571 9 200 11 343 127 837 1963 112 903 

47 22 026 17 008 30 513 30 709 179 619 9 195 11 590 121 839 1962 107 284 

48 20 781 15 626 29 722 30 269 195 681 9 236 11 471 117 981 1961 104 501 

49 19 592 14 723 29 563 30 367 205 810 9 459 11 715 116 434 1960 102 219 

50 19 058 13 859 30 229 30 987 263 844 9 860 11 925 117 025 1959 104 743 

51 18 062 13 446 30 501 31 148 276 956 10 129 11 944 116 462 1958 105 502 

52 17 237 12 806 31 240 32 142 354 1 152 10 383 12 428 117 742 1957 107 168 

53 16 620 12 069 32 101 32 300 377 1 271 10 795 12 404 117 937 1956 107 960 

54 15 612 11 355 31 598 32 681 437 1 463 10 614 12 210 115 970 1955 107 305 

55 14 479 10 464 31 612 32 336 507 1 575 10 490 11 935 113 398 1954 105 096 

56 14 312 10 028 32 583 33 250 572 1 754 10 951 12 488 115 938 1953 110 144 

57 13 209 9 564 32 995 33 260 666 2 112 10 734 12 246 114 786 1952 110 192 

58 12 593 8 941 32 864 33 229 738 2 204 10 531 12 269 113 369 1951 110 168 

59 12 048 8 560 35 290 34 858 844 2 627 10 978 12 658 117 863 1950 115 414 

60 11 676 8 324 37 028 36 533 990 3 006 11 053 13 170 121 780 1949 121 272 

61 11 247 7 871 38 570 37 800 1 220 3 616 11 392 13 771 125 487 1948 126 683 

62 10 718 7 175 39 168 38 221 1 304 4 033 11 605 13 819 126 043 1947 128 779 

63 10 324 6 658 39 686 38 093 1 576 4 722 11 897 14 082 127 038 1946 132 597 

64 9 356 6 016 40 056 37 625 1 791 5 060 11 483 13 720 125 107 1945 135 373 

65 8 322 5 333 39 695 36 357 1 942 5 828 11 166 13 353 121 996 1944 134 991 

66 7 136 4 647 36 905 33 810 2 054 6 156 10 225 12 361 113 294 1943 125 392 

67 5 904 4 011 34 188 30 386 2 105 6 167 9 241 11 009 103 011 1942 113 961 

68 5 116 3 345 29 382 26 105 1 925 6 430 8 123 9 767 90 193 1941 99 727 

69 4 542 3 045 27 744 24 619 2 042 6 678 7 583 9 010 85 263 1940 95 778 

70 4 176 2 904 27 263 24 302 2 303 7 517 7 373 8 719 84 557 1939 97 380 

71 3 631 2 744 25 933 22 782 2 421 8 145 6 559 7 918 80 133 1938 93 946 

72 3 412 2 368 24 184 20 973 2 333 8 755 5 898 7 173 75 096 1937 90 373 

73 2 982 2 267 22 824 19 676 2 507 9 275 5 367 6 782 71 680 1936 88 938 

74 2 813 2 055 21 055 17 710 2 758 9 765 4 908 6 044 67 108 1935 85 906 

75 2 535 2 035 19 629 16 518 2 665 10 445 4 338 5 585 63 750 1934 85 092 

76 2 388 1 913 18 513 14 913 2 936 11 143 3 887 5 476 61 169 1933 85 020 

77 2 370 1 795 18 436 14 790 3 263 12 425 3 488 5 085 61 652 1932 89 779 

78 2 175 1 774 17 171 13 419 3 404 13 328 3 203 4 832 59 306 1931 91 074 

79 2 138 1 787 16 217 12 519 3 648 14 325 3 014 4 536 58 184 1930 94 220 

80 1 947 1 729 14 552 11 148 3 738 14 525 2 565 3 777 53 981 1929 92 861 

81 1 888 1 679 13 996 10 142 3 876 15 512 2 281 3 731 53 105 1928 97 868 

82 1 584 1 505 12 262 8 557 3 889 15 727 1 928 3 165 48 617 1927 97 994 

83 1 478 1 530 11 355 7 385 4 042 16 164 1 647 3 002 46 603 1926 102 007 

84 1 348 1 516 10 004 6 458 4 181 16 099 1 478 2 819 43 903 1925 106 292 

85 1 166 1 354 8 810 5 167 3 976 16 185 1 228 2 479 40 365 1924 109 055 

86 975 1 322 7 851 4 271 4 025 15 610 1 042 2 107 37 203 1923 113 435 

87 866 1 253 6 142 3 202 3 704 14 644 832 1 859 32 502 1922 116 946 

88 753 1 197 5 212 2 715 3 834 14 571 680 1 791 30 753 1921 127 723 

89 567 1 066 4 335 2 045 3 500 13 805 537 1 517 27 372 1920 138 753 

90 425 715 2 743 1 213 2 604 10 101 337 982 19 120 1919 115 193 

91 310 638 1 888 784 2 173 8 461 252 786 15 292 1918 117 965 

92 213 552 1 361 477 1 802 7 289 183 622 12 499 1917 120 855 

93 171 467 878 326 1 378 5 696 136 495 9 547 1916 121 679 

94 114 359 546 218 992 4 385 57 322 6 993 1915 122 997 

95 85 287 366 122 776 3 408 66 307 5 417 1914 129 458 

96 53 209 228 82 560 2 588 37 179 3 936 1913 130 200 

97 33 180 125 40 373 1 820 19 132 2 722 1912 132 868 

98 24 100 60 19 233 1 213 11 72 1 732 1911 132 977 

99 13 77 41 12 154 723 6 61 1 087 1910 135 625 

100– 14 140 37 22 192 1 136 7 88 1 636 1909 139 505 

S:a 2 572 121 1 589 673 102 164 385 056 9 340 682 

All 2 227 429 1 590 357 378 968 494 914 . . 

1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships. 

2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners. 

3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships. 


Källa: SCB Befolkningsstatistik. Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: 

Befolkning. 



4.20 

Ålder 

Age 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 

Population projections 

Samtliga 1 

Total 

Befolkning 

2010 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 4 561,1 591,2 557,8 563,4 588,1 575,3 

5– 9 516,5 590,0 593,9 554,0 587,3 591,0 

10–14 488,7 581,9 603,8 571,6 576,9 600,5 

15–19 618,7 542,7 606,1 610,2 571,6 604,1 

20–24 632,8 528,7 609,3 631,3 600,6 605,8 

25–29 582,8 676,8 595,0 655,9 660,3 624,0 

30–34 583,3 692,3 582,9 658,8 681,0 652,4 

35–39 635,0 620,8 698,9 621,8 681,8 686,2 

40–44 652,8 604,9 697,3 594,3 668,8 691,6 

45–49 642,8 644,0 618,6 697,2 623,2 683,2 

50–54 584,9 650,7 597,6 687,1 588,7 662,5 

55–59 571,6 629,9 628,8 602,6 681,0 610,6 

60–64 614,3 563,3 626,2 575,8 662,5 570,0 

65–69 547,6 535,2 592,5 593,8 569,4 646,7 

70–74 389,6 549,5 510,3 571,9 528,1 611,2 

75–79 303,1 455,9 454,8 512,0 517,7 499,8 

80–84 245,5 279,9 409,5 391,7 446,9 419,4 

85–89 165,3 161,8 261,5 270,1 315,3 325,1 

90–94 68,9 74,7 92,4 141,2 141,0 165,6 

95–99 15,1 20,0 21,1 36,9 38,5 47,2 

100– 1,7 2,7 3,1 3,9 6,1 6,3 

Totalt Total 9 422,2 9 996,9 10 361,4 10 545,5 10 734,6 10 878,2 

Ålder Män 1 

Men 

2010 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 4 288,7 304,1 286,9 289,8 302,5 295,9 

5– 9 264,8 303,4 305,4 284,9 302,0 303,9 

10–14 250,9 299,4 310,6 294,0 296,7 308,8 

15–19 318,0 278,7 312,0 314,2 294,2 311,0 

20–24 323,4 271,5 313,6 325,0 309,1 311,8 

25–29 299,9 349,3 308,0 340,5 342,8 323,9 

30–34 298,2 356,8 303,4 343,4 355,1 340,2 

35–39 322,8 319,5 362,0 323,1 355,0 357,4 

40–44 332,0 308,1 358,3 308,0 347,2 359,3 

45–49 327,2 325,9 316,4 358,8 321,7 353,6 

50–54 295,7 329,0 302,5 350,5 302,8 341,6 

55–59 286,9 318,2 316,3 305,8 348,0 313,0 

60–64 306,2 282,4 314,5 289,7 336,0 291,5 

65–69 272,4 265,3 296,4 296,7 287,2 328,7 

70–74 186,8 267,5 251,5 283,7 263,1 307,4 

75–79 136,3 217,5 218,7 250,5 254,2 248,6 

80–84 100,4 124,5 188,3 184,8 213,9 202,9 

85–89 59,5 63,4 111,9 118,2 142,2 148,4 

90–94 20,4 24,0 33,4 53,4 55,5 66,8 

95–99 3,3 4,8 5,7 11,1 11,8 15,1 

100– 0,3 0,4 0,5 0,8 1,2 1,3 

Totalt 4 694,1 5 013,7 5 216,2 5 326,7 5 442,4 5 531,1 



4.20 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.) 

Ålder Kvinnor 1 

Women 

2010 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 4 272,4 287,1 270,9 273,6 285,6 279,4 

5– 9 251,8 286,6 288,5 269,1 285,3 287,1 

10–14 237,7 282,6 293,2 277,6 280,2 291,7 

15–19 300,7 264,0 294,1 296,1 277,3 293,1 

20–24 309,4 257,1 295,7 306,3 291,5 294,0 

25–29 282,9 327,5 287,0 315,4 317,5 300,0 

30–34 285,1 335,5 279,5 315,4 325,9 312,2 

35–39 312,2 301,3 337,0 298,8 326,7 328,8 

40–44 320,8 296,8 339,0 286,3 321,6 332,3 

45–49 315,5 318,1 302,2 338,4 301,5 329,5 

50–54 289,2 321,7 295,1 336,6 285,9 320,9 

55–59 284,7 311,7 312,6 296,8 333,0 297,5 

60–64 308,0 280,9 311,7 286,1 326,5 278,5 

65–69 275,2 269,9 296,0 297,1 282,2 318,1 

70–74 202,8 281,9 258,8 288,2 265,0 303,7 

75–79 166,8 238,4 236,1 261,5 263,5 251,2 

80–84 145,2 155,5 221,2 206,9 233,0 216,4 

85–89 105,8 98,4 149,6 151,9 173,0 176,8 

90–94 48,5 50,8 59,1 87,7 85,5 98,8 

95–99 11,8 15,1 15,4 25,9 26,6 32,1 

100– 1,5 2,3 2,6 3,2 4,8 4,9 

Totalt 4 728,1 4 983,2 5 145,2 5 218,8 5 292,2 5 347,1 

1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2009. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: Sveriges framtida befolkning 2010–2060 (www.scb.se/BE0401); 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.21 

Befolkning 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder 

Number of households in Sweden estimated with different methods 

Hushållstyp 1 Type of household 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Age of reference person/ 

head of household 

Hushåll 

Households 

Familjeenheter 

Family units 

FoB 90 2 

Kosthushåll 3 

Enligt HEK 4 

Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income 

Distribution Survey (HEK) 

Enligt folkbokföring 

According to national 

registration 

1990 2008 2008 2008 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 

Män Men 683 895 1 095 952 + 40 627 1 431 886 + 40 829 1 334 509 

18–24 år years 94 630 142 434 + 16 072 376 969 + 19 530 156 943 

25–64 år 426 635 758 274 + 35 178 852 548 + 35 630 924 609 

65–74 år 81 532 95 499 + 13 195 98 454 + 13 281 129 496 

75– år 81 098 99 745 + 9 772 103 915 + 9 868 123 461 

Kvinnor Women 829 586 1 095 086 + 38 157 1 386 266 + 38 884 1 327 772 

18–24 år 82 106 138 422 + 16 141 322 548 + 18 959 165 304 

25–64 år 311 850 488 996 + 28 378 578 810 + 29 241 640 536 

65–74 år 176 545 154 491 + 16 447 160 690 + 16 602 183 068 

75– år 259 085 313 177 + 15 393 324 219 + 15 457 338 864 

Båda könen Both sexes 1 513 481 2 191 037 + 22 533 2 818 152 + 25 861 2 662 281 

18–24 år 176 736 280 855 + 42 972 699 517 + 43 185 322 247 

25–64 år 738 485 1 247 270 + 20 899 1 431 358 + 21 061 1 565 145 

65–74 år 258 077 249 990 + 16 436 259 144 + 16 435 312 564 

75– år 340 183 412 922 + 50 855 428 134 + 47 854 462 325 

Två sammanboende utan barn 

Two cohabiting persons without children 975 700 1 025 651 + 5 972 1 180 442 + 5 989 819 343 

18–24 år 43 885 37 191 + 21 020 37 577 + 21 765 2 901 

25–64 år 503 690 563 292 + 14 848 702 071 + 15 035 364 313 

65–74 år 265 596 255 686 + 8 488 267 027 + 8 530 262 462 

75– år 162 529 169 482 + 25 543 173 768 + 25 673 189 667 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 

Yngsta barnet 0–17 år Youngest child 183 868 225 271 + 19 308 225 450 + 19 311 263 253 

Yngsta barnet 18–24 år . . 73 096 + 8 010 . . 84 180 


Därav män med Of whom men with 

Yngsta barnet 0–17 år 33 661 46 741 + 9 123 46 920 + 9 130 52 276 



Därav kvinnor med Of whom women with 




Sammanboende Cohabiting persons 




1 barn 0–17 år 336 378 321 378 + 15 735 321 378 + 15 735 317 877 

2 barn 0–17 år 350 928 387 762 + 17 980 387 584 + 17 978 379 724 

3+ barn 0–17 år 151 001 136 773 + 11 256 136 773 + 11 256 137 214 

Ensamstående med övriga boende 

Households with two or more single 

persons not co-living 135 356 40 049 + 5 713 . . 51 723 

Sammanboende med övriga boende 

Cohabiting and not cohabiting persons in 

the same household 183 261 35 058 + 4 596 . . 51 435 

Hushåll yngre än 18 år 5 

Households younger than 18 years 5 . . . . . . 6 509 

Samtliga Total 3 829 973 4 554 824 + 31 736 5 069 778 + 9 471 4 902 991 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers refer 

to dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. A housekeeping 

unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who share the 

housekeeping. 

4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK. 

5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen 2008 (HEK). 



4.22 

Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 

1990 och den 31 december 2000 och 2008 

Number of households by numbers of persons and children 

Hushållstyp 

Type of household 

Hushåll 1 

Households 1 

FoB 90 2 

Kosthushåll 3 

Census 2 Housekeeping units 3 

1990 2000 2008 

Hushåll efter antal boende 

Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 554 824 + 31 736 

1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 191 037 + 50 855 

2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 232 558 + 28 822 

3 471 184 463 799 + 20 477 452 234 + 19 675 

4 452 965 454 003 + 19 244 484 243 + 19 438 

5+ 200 649 205 402 + 13 247 194 752 + 12 569 

Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 8 977 700 + 62 694 

Antal personer per hushåll 

Number of persons per household 2,14 2,01 + 0,02 1,97 + . . 

Hushåll efter antal barn 0–6 år 

Households by number of children, age 0–6 512 333 509 934 + 22 320 513 531 + 21 669 

1 330 270 344 229 + 19 093 327 682 + 17 990 

2 159 968 152 961 + 12 547 166 994 + 12 839 

3+ 22 095 12 743 + 3 734 18 855 + 4 431 



1 333 739 366 916 + 19 900 336 268 + 18 719 

2 103 527 149 686 + 12 854 103 909 + 10 596 

3+ 7 750 21 125 + 4 905 8 359 + 3 085 



1 426 130 426 527 + 21 311 435 022 + 20 793 

2 355 522 414 993 + 20 374 402 518 + 19 616 

3+ 137 094 151 995 + 12 739 120 694 + 11 311 


Households by number of children, age 0–17 1 019 711 1 086 502 + 29 615 1 071 184 + 28 632 

1 452 992 448 957 + 21 708 459 289 + 21 121 

2 401 829 450 511 + 21 092 453 563 + 20 616 

3+ 164 890 187 034 + 14 060 158 332 + 12 816 


Households by number of children, age 0–19 . . 1 159 506 + 29 580 1 165 874 + 28 662 

1 . . 470 036 + 21 927 473 371 + 21 280 

2 . . 476 650 + 21 298 499 253 + 21 066 

3+ . . 212 820 + 14 576 193 250 + 13 549 


Households by number of children, age 20–29 . . 178 304 + 10 541 209 146 + 11 350 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers refer 

to dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who 

share the housekeeping. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen 2008 (HEK). 



4.23 

Giftermål efter tidigare civilstånd 

Marriages by previous civil status of bride and groom 

Befolkning 

År 

Year 

Tvåkönade äktenskap 

Heterosexual marriages 

Antal giftermål efter tidigare civilstånd 1 

Number of marriages by previous civil status 1 

Samtliga giftermål 

Marriages, total 

Ogift man 

Single man 

Förut gift man 

Widowed or divorced man 

Summa 

Total 

Ogift kvinna 

Single woman 

Förut gift kvinna 

Widowed or 

divorced woman 

Ogift 

kvinna 

Förut gift kvinna 

1951/55 43 225 3 348 4 066 2 555 53 194 53 660 

1956/60 41 546 3 161 3 665 2 698 51 070 51 682 

1961/65 46 632 2 796 3 492 2 729 55 649 56 559 

1966/70 43 467 2 466 2 929 2 506 51 368 52 318 

1971/75 31 002 2 593 2 947 2 897 39 439 41 155 

1976/80 27 071 3 194 3 305 4 200 37 770 39 574 

1981/85 24 976 3 152 3 167 4 546 35 841 37 240 

1986/90 37 603 4 226 4 348 6 332 52 509 54 750 

1991/95 23 639 2 596 2 638 3 888 32 760 35 172 

1996/00 22 590 2 826 2 778 4 239 32 433 34 584 

1995 22 516 2 603 2 480 3 896 31 495 33 642 

1996 22 203 2 579 2 669 3 942 31 393 33 484 

1997 21 035 2 684 2 671 3 938 30 328 32 313 

1998 20 451 2 637 2 493 4 004 29 585 31 598 

1999 23 011 2 992 2 903 4 552 33 458 35 628 

2000 26 250 3 237 3 152 4 761 37 400 39 895 

2001 22 996 2 942 2 793 4 346 33 077 35 778 

2002 23 946 3 255 2 934 4 752 34 887 38 012 

2003 2 24 818 3 161 2 999 4 625 35 608 39 041 

2004 26 947 3 654 3 401 5 180 39 182 43 088 

2005 28 570 3 695 3 392 5 157 40 814 44 381 

2006 29 369 3 694 3 481 4 954 41 498 45 551 

2007 30 688 3 971 3 598 5 321 43 578 47 898 

2008 32 306 4 178 3 679 5 563 45 726 50 332 

2009 30 119 3 671 3 405 5 013 42 208 47 259 

År 

Enkönade äktenskap, män 

Same-sex marriages, men 


Samtliga 

giftermål 

Registrerad 

partner 

Registered 

partner 

Registrerad 

partner 

Ogift man 

Ogift man Änkling Frånskild 

man 

Änkling 

Widowed man 

Änkling 

Frånskild 

man 

Frånskild 

man 

Divorced 

man 

2009 213 93 – 16 – – 3 330 

År 

Enkönade äktenskap, kvinnor 

Same-sex marriages, women 


Samtliga 

giftermål 

Registrerad 

partner 

Registrerad 

partner 

Ogift 

kvinna 

Ogift kvinna 

Änka 

Frånskild 

kvinna 

Änka 

Widowed woman 

Änka 

Frånskild 

kvinna 

Frånskild 

kvinna 

Divorced 

woman 

2009 214 167 1 45 – 1 12 444 

1) Båda makarna folkbokförda i Sverige vid giftermålet. Änka/änkling inkluderar efterlevande partner. Frånskild inkluderar skild partner. 

Both spouses were registered in Sweden at the time of marriage. Widowed man/woman includes surviving partner. Divorced man/woman 

includes divorced partner. 

2) Summa: inkl. fem giftermål där uppgift om tidigare civilstånd saknas för mannen. Total includes marriages with unknown previous status 

for five men. 

Källa: SCB Befolkningsrörelsen; Befolkningsförändringar, del 3 för 1967–1990; Befolkningsstatistik, del 4 för 1991–2003; 

Tabeller över Sveriges befolkning för 2004– (www.scb.se/BE0101). 



4.24 

Giftermål: medelåldern vid vigseln 

Marriages: average age at marriage 

År 

Year 

Medelåldern vid vigseln 

Average age at marriage 

Ogifta 

First marriage 

Förut gifta 

Remarriage 

Män Groom Kvinnor Bride Män Kvinnor 

1951/55 28,0 25,3 42,1 36,9 

1956/60 27,6 24,6 42,2 37,6 

1961/65 26,6 23,7 42,3 37,8 

1966/70 26,0 23,6 42,2 37,7 

1971/75 26,9 24,6 41,1 36,7 

1976/80 28,4 25,8 41,6 37,6 

1981/85 29,7 27,1 43,0 39,1 

1986/90 31,1 28,4 44,8 41,1 

1991/95 31,4 28,3 45,7 41,6 

1996/00 32,5 30,0 46,9 42,9 

1995 31,5 29,0 46,2 41,8 

1996 31,8 29,3 46,5 42,3 

1997 32,2 29,6 46,8 42,8 

1998 32,4 29,9 47,1 43,2 

1999 32,9 30,4 47,1 43,1 

2000 33,1 30,6 47,2 43,2 

2001 33,2 30,6 47,6 43,5 

2002 33,5 30,9 48,0 43,7 

2003 34,0 31,3 48,2 44,0 

2004 34,4 31,7 48,7 44,5 

2005 34,7 32,0 49,3 45,1 

2006 34,5 31,9 48,7 44,6 

2007 34,9 32,2 48,9 45,0 

2008 35,1 32,5 49,4 45,4 

2009 1 35,1 32,5 49,0 44,7 

1) Fr.o.m. 2009 ingår enkönade äktenskap. As from 2009 incl. same-sex marriages. 

Källa: SCB Befolkningsrörelsen; Befolkningsförändringar, del 3 för 1967–1990; Befolkningsstatistik, del 4 för 1991–2003; 

Tabeller över Sveriges befolkning för 2004– (www.scb.se/BE0101). 

4.25 

År 

Year 

Antal personer som registrerat eller avregistrerat partnerskap 

Number of persons who have registered or dissolved partnerships 

Antal som registrerat partnerskap 1 

Antal som avregistrerat partnerskap 1 

Persons who have registered partnership 1 Persons who have dissolved their partnership 1 

Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor 

1995 498 167 . . . . 

1996 201 118 . . . . 

1997 158 104 . . . . 

1998 158 92 45 16 

1999 154 133 42 38 

2000 218 139 53 48 

2001 195 186 45 62 

2002 212 210 47 45 

2003 240 257 61 52 

2004 285 282 59 56 

2005 244 349 64 70 

2006 278 382 95 106 

2007 262 388 78 111 

2008 311 503 95 86 

2009 2 63 85 107 117 

1) Antalet personer som har ingått partnerskap (eller äktenskap) kan vara udda eftersom statistiken endast avser personer folkbokförda i 

Sverige. Persons entered in the population register. 

2) Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. The law on partnerships was rescinded 

on May 1st 2009, replaced by a gender neutral marriage law. 

Källa: SCB Statistikdatabasen: Befolkning (www.scb.se). 



4.26 

Befolkning 

Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets 

medianvaraktighet och barnantal 

Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and 

number of children 

År 

Year 

Antal 

Number 

På 1 000 av 

medelfolkmängden 

gifta 

kvinnor 1 

Mannens 

ålder 2 

Age of 

husband 

Hustruns 

ålder 2 

Age of wife 

Äktenskapets 

varaktighet 

3 

Duration of 

marriage 

Antal barn under 18 år, % 

Number of children under 18 years, % 

0 1 2 3 4– 

1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4 

1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2 

1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3 

1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3 

1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3 

1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6 

1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6 

1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6 

1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0 

1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0 

1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6 

1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3 

1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5 

1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3 

1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4 

1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6 

1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5 

1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2 

2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4 

2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6 

2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3 

2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1 

2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0 

2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9 

2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5 

2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6 

2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5 

2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7 

1) Per 1 000 married women. 

2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning. 

3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003, Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101). 



4.27 

År 

Year 

Födda barn 

Births 

Levande födda 

Live births 

Dödfödda 

Stillbirths 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Samtliga 

Total 

Barn till 

gifta 

kvinnor 1 

Barn till 

ogifta, 

frånskilda, 

änkor 2 Pojkar Flickor Samtliga Barn till 

gifta 

kvinnor 

Barn till 

ogifta, 

frånskilda, 

änkor 2 

1991 63 729 60 008 123 737 64 108 59 629 234 230 464 220 244 

1992 63 193 59 655 122 848 62 077 60 771 197 199 396 180 216 

1993 60 329 57 669 117 998 58 509 59 489 203 197 400 201 199 

1994 57 329 54 928 112 257 54 330 57 927 185 163 348 174 174 

1995 53 214 50 208 103 422 48 653 54 769 182 168 350 180 170 

1996 48 660 46 637 95 297 43 949 51 348 174 156 330 154 176 

1997 46 511 43 991 90 502 41 557 48 945 149 165 314 127 187 

1998 45 940 43 088 89 028 40 370 48 658 166 155 321 154 167 

1999 45 230 42 943 88 173 39 422 48 751 168 157 325 139 186 

2000 46 620 43 821 90 441 40 404 50 037 170 169 339 144 195 

2001 47 138 44 328 91 466 40 710 50 756 185 152 337 148 189 

2002 49 187 46 628 95 815 42 137 53 678 176 163 339 165 174 

2003 51 114 48 043 99 157 43 625 55 532 171 176 347 140 207 

2004 51 975 48 953 100 928 44 937 55 991 148 170 318 135 183 

2005 52 036 49 310 101 346 45 108 56 238 145 156 301 133 168 

2006 54 483 51 430 105 913 47 093 58 820 159 160 319 131 188 

2007 55 259 52 162 107 421 48 602 58 819 158 168 326 151 175 

2008 56 352 52 949 109 301 49 469 59 832 199 197 396 177 219 

2009 57 564 54 237 111 801 50 967 60 834 234 217 451 210 241 

1) Children born to married women. 

2) Children born to women who were single. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003; Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101). 

4.28 

Födelsetal och reproduktionstal 

Birth and reproduction rates 

År 

Year 

Levande födda på 

1 000 av medelfolkmängden 

Live births per 

1 000 of mean 

population 

Dödfödda på Aborter på 

1 000 födda 1 1 000 levande 

Stillbirths per födda 2 

1 000 births 1 Abortions per 

1 000 live 

births 2 

Summerad 

fruktsamhet 

Total fertility 

rate 

Bruttoreproduktionstal 

Gross 

reproduction 

rates 

Nettoreproduktionstal 

Net 

reproduction 

rates 

Pojkar mot 1 000 flickor 

Boys born per 1 000 girls 

Levande 

födda 

Dödfödda 

1991 14,36 3,74 289 2,117 1,027 1,014 1 062 1 017 

1992 14,17 3,21 284 2,090 1,015 1,004 1 059 990 

1993 13,53 3,38 290 1,997 0,976 0,965 1 046 1 030 

1994 12,78 3,09 288 1,890 0,924 0,916 1 044 1 135 

1995 11,72 3,37 304 1,738 0,843 0,836 1 060 1 083 

1996 10,78 3,45 337 1,606 0,786 0,779 1 043 1 115 

1997 10,23 3,46 347 1,532 0,740 0,734 1 057 903 

1998 10,06 3,43 348 1,511 0,731 0,725 1 066 1 053 

1999 9,95 3,84 348 1,503 0,732 0,726 1 053 1 080 

2000 3 10,19 3,93 343 1,547 0,750 0,744 1 064 994 

2001 3 10,28 3,82 347 1,570 0,761 0,754 1 063 1 266 

2002 3 10,74 3,67 348 1,653 0,805 0,798 1 055 1 071 

2003 3 11,07 3,50 347 1,718 0,832 0,826 1 064 951 

2004 3 11,22 3,15 341 1,752 0,850 0,843 1 062 871 

2005 3 11,22 2,97 345 1,769 0,861 0,854 1 055 929 

2006 11,60 3,01 348 1,854 0,900 0,893 1 059 994 

2007 11,74 3,03 346 1,879 0,913 0,905 1 059 940 

2008 1 11,86 3,62 348 1,907 0,924 0,917 1 064 1 010 

2009 12,02 4,03 336 1,935 0,939 0,932 1 061 1 078 

1) Fr.o.m. den 1 juli 2008 räknas ett barn som dödfött om modern var minst i utgången av graviditetsvecka 22. Innan dess var gränsen 

vecka 28. Det är orsaken till det tidsseriebrott som kan noteras mellan 2007 och 2008. As from July 1st 2008 stillbirths are referred to 

recent births that have become deceased after the end of 22nd week of pregnancy – instead of 28th week. 2) Antal verkställda aborter, 

se tab. 20.14. Number of induced abortions, see table 20.14 3) 2000–2005: korrigerad uppgift för Levande födda på 1 000 av 

medelfolkmängden. 2000–2005: revised figure for Live births per 1 000 of mean population. 


Källa: SCB Befolkningsförändringar. Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003, Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 




4.29 

Befolkning 

Perinatal dödlighet, dödfödda och spädbarnsdödlighet efter 

levnadstid, antal och andel per 1 000 levande födda 

Perinatal mortality, stillbirths and infant mortality (under 1 year of age), 

number and rate per 1 000 live births 

2005 2006 2007 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Samt- Pojkar Flickor Samtliga 

1 liga 

Pojkar Flickor Samtliga 

Perinatal dödlighet 2 Perinatal mortality 2 4,0 4,2 4,1 4,3 4,6 4,4 4,2 4,4 4,3 

Dödfödda 3 Stillbirths 145 156 301 159 160 319 158 168 326 

Antal döda barn Deaths 

Under 1 dag 4 day 4 30 25 55 40 37 77 40 26 66 

Under 7 dagar days 63 52 115 77 75 152 76 63 139 

Under 28 dagar 79 71 150 103 91 194 103 81 184 

Under 6 månader months 113 103 216 151 121 272 140 108 248 

Under 12 månader 131 115 246 165 132 297 148 120 268 

På 1 000 levande födda Rate 

Under 1 dag 4 0,6 0,5 0,5 0,7 0,7 0,7 0,7 0,5 0,6 

Under 7 dagar 1,2 1,1 1,1 1,4 1,5 1,4 1,4 1,2 1,3 

Under 28 dagar 1,5 1,4 1,5 1,9 1,8 1,8 1,9 1,6 1,7 

Under 6 månader 2,2 2,1 2,1 2,8 2,4 2,6 2,5 2,1 2,3 

Under 12 månader 2,5 2,3 2,4 3,0 2,6 2,8 2,7 2,3 2,5 

2008 2009 

Pojkar Flickor Samtliga 

1 Pojkar Flickor Samtliga 

Perinatal dödlighet 2 4,8 5,0 4,9 5,2 5,2 5,2 

Dödfödda 3 199 197 396 234 217 451 

Antal döda barn 

Under 1 dag 4 40 33 73 32 33 65 

Under 7 dagar 70 70 140 68 65 133 

Under 28 dagar 96 93 189 102 78 180 

Under 6 månader 128 122 250 138 116 254 

Under 12 månader 141 131 272 148 130 278 

På 1 000 levande födda 

Under 1 dag 4 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6 

Under 7 dagar 1,2 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 

Under 28 dagar 1,7 1,8 1,7 1,8 1,4 1,6 

Under 6 månader 2,3 2,3 2,3 2,4 2,1 2,3 

Under 12 månader 2,5 2,5 2,5 2,6 2,4 2,5 

1) Both sexes. 

2) Dödföddhet och spädbarnsdödlighet under den första levnadsveckan. Stillbirths and deaths during the first week of life. 

3) Fr.o.m. den 1 juli 2008 räknas ett barn som dödfött om modern var minst i utgången av graviditetsvecka 22. Innan dess var gränsen 

vecka 28. Det är orsaken till det tidsseriebrott som kan noteras mellan 2007 och 2008. As from July 1st 2008 stillbirths are referred to 

recent births that have become deceased after the end of 22nd week of pregnancy – instead of 28th week. 

4) Född och död under samma kalenderdygn. ”Less than one day” means that death has occurred on the same calendar date as the birth. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, Tabeller över Sveriges befolkning (www.scb.se/BE0101). 



4.30 Döda 

Deaths 

År 

Year 

Samtliga 

Total 

Barn under 1 år 

Infants under 1 year 

Döda på 1 000 av medelfolkmängden 

Deaths per 1 000 of the mean pop. 

På 1 000 levande födda 

Per 1 000 live births 

Hela riket 


Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Båda könen 

Both sexes 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Pojkar Flickor Män Kvinnor Samtliga 

1984 48 505 41 978 90 483 350 251 7,24 5,51 11,78 9,95 10,85 

1985 50 044 43 988 94 032 366 300 7,21 6,29 12,14 10,41 11,26 

1986 49 551 43 744 93 295 346 259 6,60 5,23 11,99 10,32 11,15 

1987 49 338 43 969 93 307 358 283 6,68 5,53 11,90 10,34 11,11 

1988 50 417 46 326 96 743 380 272 6,57 5,01 12,11 10,84 11,47 

1989 47 845 44 265 92 110 392 278 6,57 4,94 11,41 10,30 10,84 

1990 49 054 46 107 95 161 421 318 6,62 5,27 11,60 10,65 11,12 

1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 11,54 10,56 11,05 

1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 11,31 10,55 10,93 

1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 11,39 10,87 11,13 

1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 10,74 10,19 10,46 

1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 10,91 10,38 10,64 

1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 10,79 10,51 10,65 

1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 10,69 10,42 10,55 

1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 10,66 10,42 10,54 

1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 10,64 10,74 10,69 

2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 10,41 10,65 10,53 

2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 10,32 10,75 10,54 

2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 10,36 10,92 10,65 

2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 10,22 10,53 10,38 

2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 9,85 10,27 10,07 

2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 10,01 10,31 10,16 

2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 9,81 10,27 10,04 

2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 9,68 10,37 10,03 

2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 9,61 10,22 9,92 

2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,40 9,44 9,93 9,69 

Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1-2 och del 4 

för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101). 



4.31 

Livslängdstabell för perioden 2005–2009 

Life table 

Befolkning 

Ålder 

Age 

Observerade dödsrisker, 0/00 

Mortality rates per 1 000 

Kvarlevande av 100 000 födda 

Survivors per 100 000 births 

Återstående medellivslängd, år 

Life expectancy, years 

Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor Män Kvinnor 

0 2,66 2,41 100 000 100 000 78,91 83,05 

1 0,33 0,29 99 734 99 759 78,12 82,24 

2 0,16 0,16 99 701 99 730 77,14 81,27 

3 0,15 0,13 99 685 99 714 76,15 80,28 

4 0,07 0,11 99 670 99 701 75,17 79,29 

5 0,13 0,08 99 663 99 690 74,17 78,30 

6 0,10 0,08 99 650 99 682 73,18 77,31 

7 0,09 0,05 99 640 99 674 72,19 76,31 

8 0,12 0,07 99 631 99 669 71,19 75,32 

9 0,09 0,06 99 619 99 662 70,20 74,32 

10 0,11 0,08 99 610 99 656 69,21 73,33 

11 0,08 0,05 99 599 99 648 68,22 72,33 

12 0,08 0,07 99 591 99 643 67,22 71,34 

13 0,15 0,08 99 584 99 636 66,23 70,34 

14 0,18 0,09 99 569 99 628 65,24 69,35 

15 0,19 0,19 99 551 99 619 64,25 68,35 

16 0,29 0,17 99 532 99 600 63,26 67,37 

17 0,36 0,23 99 503 99 584 62,28 66,38 

18 0,41 0,17 99 467 99 561 61,30 65,39 

19 0,66 0,24 99 426 99 544 60,33 64,40 

20 0,61 0,27 99 361 99 520 59,37 63,42 

21 0,72 0,30 99 300 99 493 58,40 62,43 

22 0,65 0,21 99 229 99 463 57,44 61,45 

23 0,72 0,27 99 164 99 442 56,48 60,47 

24 0,73 0,22 99 093 99 415 55,52 59,48 

25 0,69 0,29 99 020 99 394 54,56 58,49 

26 0,71 0,21 98 952 99 365 53,60 57,51 

27 0,67 0,24 98 882 99 344 52,64 56,52 

28 0,65 0,26 98 815 99 320 51,67 55,54 

29 0,79 0,30 98 751 99 294 50,70 54,55 

30 0,67 0,33 98 673 99 264 49,74 53,57 

31 0,62 0,32 98 607 99 232 48,78 52,59 

32 0,67 0,32 98 546 99 200 47,81 51,60 

33 0,67 0,35 98 480 99 168 46,84 50,62 

34 0,64 0,36 98 414 99 133 45,87 49,64 

35 0,81 0,39 98 351 99 098 44,90 48,65 

36 0,80 0,49 98 271 99 059 43,93 47,67 

37 0,78 0,47 98 193 99 011 42,97 46,70 

38 0,84 0,63 98 116 98 964 42,00 45,72 

39 0,98 0,58 98 034 98 902 41,04 44,75 

40 0,98 0,70 97 938 98 844 40,08 43,77 

41 1,14 0,67 97 842 98 775 39,12 42,80 

42 1,34 0,77 97 730 98 709 38,16 41,83 

43 1,50 0,88 97 599 98 633 37,21 40,86 

44 1,56 1,07 97 453 98 546 36,27 39,90 

45 1,70 1,16 97 301 98 441 35,32 38,94 

46 1,94 1,21 97 135 98 326 34,38 37,98 

47 2,02 1,27 96 947 98 208 33,45 37,03 

48 2,11 1,56 96 751 98 083 32,51 36,08 

49 2,63 1,71 96 547 97 930 31,58 35,13 

50 2,95 1,91 96 293 97 762 30,66 34,19 

51 3,19 2,22 96 009 97 576 29,75 33,26 

52 3,55 2,41 95 703 97 359 28,85 32,33 

53 4,21 2,69 95 363 97 124 27,95 31,41 

54 4,32 2,73 94 961 96 863 27,06 30,49 

55 4,55 3,06 94 551 96 599 26,18 29,57 

56 5,17 3,51 94 121 96 303 25,30 28,66 

57 5,82 3,74 93 634 95 965 24,42 27,76 

58 6,18 4,08 93 089 95 606 23,56 26,86 

59 6,92 4,46 92 514 95 216 22,71 25,97 

60 7,44 5,02 91 874 94 791 21,86 25,08 

61 8,37 5,25 91 190 94 316 21,02 24,21 

62 9,42 6,01 90 427 93 820 20,20 23,33 

63 10,22 6,50 89 575 93 257 19,38 22,47 

64 11,38 7,56 88 660 92 650 18,58 21,61 



4.31 

Ålder 

Age 

Livslängdstabell för perioden 2005–2009 (forts.) 

Observerade dödsrisker, 0/00 

Mortality rates per 1 000 

Kvarlevande av 100 000 födda 

Survivors per 100 000 births 

Återstående medellivslängd, år 

Life expectancy, years 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

65 13,12 8,24 87 651 91 950 17,79 20,78 

66 14,12 8,71 86 501 91 192 17,02 19,94 

67 14,72 9,56 85 280 90 398 16,25 19,11 

68 16,64 10,18 84 024 89 534 15,49 18,29 

69 18,66 11,43 82 626 88 622 14,74 17,48 

70 20,44 12,75 81 084 87 609 14,01 16,67 

71 22,51 13,53 79 427 86 492 13,29 15,88 

72 25,14 15,74 77 639 85 322 12,59 15,09 

73 28,47 17,04 75 687 83 979 11,90 14,33 

74 32,08 19,40 73 532 82 548 11,23 13,57 

75 35,37 21,23 71 173 80 947 10,59 12,83 

76 39,14 24,10 68 656 79 228 9,96 12,09 

77 44,04 27,69 65 969 77 319 9,35 11,38 

78 50,03 31,19 63 064 75 178 8,75 10,69 

79 55,08 35,16 59 908 72 833 8,19 10,02 

80 64,10 40,19 56 609 70 272 7,64 9,36 

81 72,17 45,38 52 980 67 448 7,13 8,73 

82 78,74 52,34 49 157 64 387 6,64 8,13 

83 89,08 60,32 45 286 61 017 6,17 7,55 

84 100,57 69,46 41 252 57 337 5,72 7,00 

85 113,15 79,05 37 103 53 354 5,30 6,48 

86 126,18 90,29 32 905 49 136 4,92 6,00 

87 141,65 103,33 28 753 44 700 4,55 5,54 

88 156,93 117,50 24 680 40 081 4,22 5,13 

89 173,87 132,37 20 807 35 371 3,91 4,74 

90 192,37 146,56 17 189 30 689 3,63 4,39 

91 1 213,12 170,41 13 883 26 192 3,38 4,06 

92 230,25 185,57 10 924 21 728 3,16 3,79 

93 248,10 201,56 8 409 17 696 2,96 3,54 

94 266,64 218,35 6 323 14 129 2,77 3,30 

95 285,85 235,92 4 637 11 044 2,59 3,09 

96 305,69 254,24 3 311 8 438 2,43 2,88 

97 326,16 273,28 2 299 6 293 2,27 2,70 

98 347,23 293,02 1 549 4 573 2,13 2,52 

99 368,92 313,42 1 011 3 233 2,00 2,36 

100 391,23 334,48 638 2 220 1,88 2,21 

101 414,18 356,19 389 1 477 1,76 2,07 

102 437,80 378,55 228 951 1,65 1,94 

103 462,13 401,57 128 591 1,55 1,82 

104 487,20 425,26 69 354 1,44 1,71 

105 513,03 449,66 35 203 1,36 1,60 

106 539,65 474,80 17 112 1,26 1,50 

107 567,07 500,69 8 59 1,13 1,40 

108 595,25 527,35 3 29 1,17 1,33 

109 624,15 554,80 1 14 1,50 1,21 

110 653,67 583,01 1 6 0,50 1,17 

111 683,67 611,94 – 3 – 0,83 

112– 713,95 641,52 – 1 – 0,50 

1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket. 


Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101). 



4.32 

Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis 

Life expectancy at birth, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Män 

Men 

1966– 

1970 

1971– 

1975 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2005– 

2009 

Stockholms 70,57 71,01 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 79,10 

Uppsala 73,00 72,59 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,97 

Södermanlands 71,75 72,27 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 78,35 

Östergötlands 72,05 72,13 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 79,26 

Jönköpings 72,70 73,02 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 79,41 

Kronobergs 73,14 73,37 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 79,59 

Kalmar 72,34 72,34 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 78,42 

Gotlands 71,57 71,49 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 79,18 

Blekinge 72,46 72,90 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,96 

Skåne 1 . . . . . . . . . . . . 76,70 79,00 

Kristianstads 73,47 73,76 73,85 74,57 75,25 76,26 . . 

Malmöhus 72,13 72,15 72,55 73,64 74,33 75,47 . . 

Hallands 73,22 73,48 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,89 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . . . 77,07 78,91 

Göteborgs o. Bohus 71,83 72,23 72,17 73,08 74,20 75,46 . . 

Älvsborgs 72,48 72,95 73,55 74,29 75,52 76,48 . . 

Skaraborgs 72,56 72,72 73,53 74,63 75,55 76,26 . . 

Värmlands 71,34 71,24 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,94 

Örebro 72,26 72,16 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 78,49 

Västmanlands 72,00 72,14 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 78,74 

Kopparbergs/Dalarnas 1 71,95 71,60 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 78,93 

Gävleborgs 71,50 71,58 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 78,05 

Västernorrlands 71,79 71,78 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,77 

Jämtlands 72,58 72,35 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 78,53 

Västerbottens 72,37 71,89 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 78,91 

Norrbottens 71,46 71,64 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 78,07 

Hela riket Sweden 71,93 72,07 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 78,91 

Län 

Kvinnor 

Women 

1966– 

1970 

1971– 

1975 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2005– 

2009 

Stockholms 76,70 77,70 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 83,41 

Uppsala 77,36 77,89 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 83,46 

Södermanlands 76,31 77,02 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,42 

Östergötlands 76,22 77,38 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,78 

Jönköpings 77,05 78,02 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 83,31 

Kronobergs 77,46 78,39 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,60 

Kalmar 76,48 77,46 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,83 

Gotlands 76,73 77,81 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 83,57 

Blekinge 77,20 77,86 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,84 

Skåne 1 . . . . . . . . . . . . 82,10 83,10 

Kristianstads 78,11 78,65 79,25 80,45 81,02 81,50 . . 

Malmöhus 77,62 78,36 79,14 80,30 80,80 81,22 . . 

Hallands 77,73 78,38 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 84,06 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . . . 81,99 83,12 

Göteborgs o. Bohus 77,40 78,07 78,53 79,50 80,16 80,99 . . 

Älvsborgs 77,23 77,97 79,00 79,76 80,90 81,42 . . 

Skaraborgs 76,45 77,46 78,78 79,97 80,52 81,25 . . 

Värmlands 75,79 77,04 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,39 

Örebro 76,80 77,58 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,89 

Västmanlands 76,20 77,20 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,68 

Kopparbergs/Dalarnas 1 76,19 76,94 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,82 

Gävleborgs 76,21 76,98 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 82,01 

Västernorrlands 76,25 76,87 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 82,39 

Jämtlands 76,77 77,17 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 82,43 

Västerbottens 76,52 77,07 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 83,17 

Norrbottens 76,47 77,68 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 82,49 

Hela riket Sweden 76,83 77,65 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 83,05 

1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län. 


Källa: SCB Befolkningsstatistik, Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101). 



4.33 

År 

Year 

Folkmängdens förändringar 1751–2009 

Population changes 

Giftermål 

Marriages 

Skilsmässor 

Divorces 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utvandrare 

Emigrants 

Invandrare 

Immigrants 

Folkökning 1 Döda i 1:a 

Population levnadsåret 

growth 1 Infant deaths 

– 1 year 

1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590 

1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634 

1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607 

1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791 

1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908 

1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718 

1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133 

1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945 

1831/40 21 506 106 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822 

1841/50 24 042 105 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749 

1851/60 27 714 120 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440 

1861/70 26 695 130 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800 

1871/80 29 866 193 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365 

1881/90 29 264 234 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010 

1891/00 29 276 338 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604 

1901/10 31 846 474 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569 

1911/20 35 761 910 126 294 81 649 11 838 7 555 38 209 8 753 

1921/30 39 234 1 833 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227 

1931/40 51 497 2 925 90 329 72 947 2 576 6 462 22 924 4 141 

1941/50 60 446 6 083 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386 

1951/60 52 132 8 622 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938 

1961/70 53 983 10 209 114 573 78 574 18 885 42 433 58 326 1 548 

1971/80 40 365 19 954 103 090 87 837 29 916 38 565 23 671 922 

1981/90 45 995 19 522 102 964 92 863 24 126 41 392 27 269 651 

1991/00 34 883 21 414 103 370 94 146 32 773 52 904 29 216 454 

1975 44 103 25 383 103 632 88 208 27 249 44 133 31 751 894 

1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818 

1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773 

1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727 

1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721 

1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671 

1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653 

1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635 

1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646 

1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 601 

1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666 

1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605 

1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641 

1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652 

1989 2 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670 

1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739 

1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761 

1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657 

1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571 

1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499 

1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429 

1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377 

1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328 

1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316 

1999 35 682 21 000 88 172 94 726 35 705 49 839 7 104 297 

2000 39 895 21 502 90 441 93 285 34 091 58 659 21 366 309 

2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334 

2002 38 012 21 323 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313 

2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308 

2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314 

2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246 

2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297 

2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268 

2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272 

2009 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. 

2) Det rekordhöga antalet ingångna äktenskap under 1989 berodde på ändrade änkepensionsregler. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1, Tabeller över Sveriges befolkning 2009 samt www.scb.se/BE0101. 



4.34 

Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt 

indelningen den 1 januari 2009 

Population changes in counties and municipalities 

Befolkning 

Län/ Kommun 

County/Municipality 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1 

Inflyttade 

Immigrants 

Utflyttade 

Emigrants 

Inflyttade 

Moves to 

Utflyttade 

Moves from 

Population 

growth 1 

Stockholms län 28 570 15 147 30 095 11 201 36 268 30 615 37 919 

Botkyrka 1 166 496 1 642 458 4 863 5 588 1 140 

Danderyd 287 277 516 334 1 994 1 885 299 

Ekerö 316 136 157 69 1 452 1 412 316 

Haninge 1 003 468 974 244 4 513 4 505 1 269 

Huddinge 1 282 558 1 706 506 6 915 7 242 1 589 

Järfälla 829 391 751 211 3 716 3 765 940 

Lidingö 485 381 552 315 2 430 2 429 334 

Nacka 1 236 637 971 423 6 516 5 247 2 424 

Norrtälje 573 608 285 131 2 283 2 006 399 

Nykvarn 127 51 50 8 571 499 192 

Nynäshamn 282 224 210 52 1 547 1 480 282 

Salem 165 86 104 36 875 886 136 

Sigtuna 522 236 530 199 2 703 2 472 847 

Sollentuna 767 376 774 351 3 975 3 533 1 250 

Solna 1 147 586 1 292 506 7 879 7 603 1 620 

Stockholm 13 267 6 971 14 653 5 629 46 823 42 793 19 297 

Sundbyberg 617 295 749 256 4 777 3 953 1 643 

Södertälje 1 086 696 1 753 421 3 401 4 603 517 

Tyresö 531 231 347 148 2 130 2 361 270 

Täby 713 426 589 308 3 466 3 283 748 

Upplands Väsby 473 198 442 172 2 181 2 337 393 

Upplands-Bro 304 133 232 90 1 668 1 453 520 

Vallentuna 352 175 190 81 1 711 1 589 407 

Vaxholm 121 64 81 32 731 583 254 

Värmdö 467 226 245 100 1 962 1 970 380 

Österåker 452 221 300 121 1 747 1 699 453 

Uppsala län 3 965 2 660 3 455 1 340 12 229 10 937 4 710 

Enköping 421 401 265 90 1 578 1 390 382 

Heby 114 125 69 21 601 689 -52 

Håbo 209 95 124 56 1 098 1 050 227 

Knivsta 194 70 72 63 868 786 218 

Tierp 191 239 140 34 795 965 -109 

Uppsala 2 561 1 372 2 618 1 026 9 457 8 156 4 083 

Älvkarleby 90 97 72 23 477 513 4 

Östhammar 185 261 95 27 795 828 -43 

Södermanlands län 2 863 2 958 2 408 721 7 940 7 992 1 529 

Eskilstuna 1 138 980 1 012 259 2 976 3 088 792 

Flen 132 207 258 39 852 987 6 

Gnesta 93 93 47 8 639 539 139 

Katrineholm 331 389 313 99 1 372 1 432 96 

Nyköping 532 572 343 127 2 028 1 970 236 

Oxelösund 108 143 39 38 571 581 -44 

Strängnäs 358 346 183 106 1 618 1 400 309 

Trosa 106 99 58 29 605 556 84 

Vingåker 65 129 155 16 412 572 -89 

Östergötlands län 4 877 4 299 4 063 1 098 10 628 10 230 3 937 

Boxholm 53 59 24 5 196 221 -12 

Finspång 221 268 120 41 843 734 144 

Kinda 100 136 66 17 346 431 -74 

Linköping 1 763 1 166 2 114 542 7 002 6 348 2 827 

Mjölby 287 271 120 33 1 072 1 058 116 

Motala 415 486 253 64 1 301 1 526 -110 

Norrköping 1 637 1 360 1 128 312 4 521 4 408 1 194 

Söderköping 123 121 46 30 757 694 83 

Vadstena 44 77 24 14 316 348 -55 

Valdemarsvik 62 102 67 8 381 441 -41 

Ydre 33 52 34 11 128 189 -54 

Åtvidaberg 99 135 39 14 502 535 -45 

Ödeshög 40 66 28 7 229 263 -36 

Jönköpings län 3 842 3 327 2 458 823 7 232 8 577 798 

Aneby 58 72 53 15 333 433 -77 

Eksjö 148 197 181 29 691 754 41 

Gislaved 307 286 189 69 795 1 098 -168 

Gnosjö 103 86 83 21 256 453 -122 



4.34 

Län/ Kommun 


indelningen den 1 januari 2009 (forts.) 

Levande 

födda 

Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1 

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 

Habo 135 56 35 13 546 499 148 

Jönköping 1 631 1 148 989 344 4 712 4 658 1 177 

Mullsjö 64 73 28 14 347 412 -59 

Nässjö 282 337 265 56 1 042 1 222 -22 

Sävsjö 123 129 139 32 322 434 -12 

Tranås 176 202 80 55 716 735 -23 

Vaggeryd 153 139 76 22 400 490 -22 

Vetlanda 290 309 172 74 690 766 7 

Värnamo 372 293 168 79 896 1 137 -70 

Kronobergs län 2 062 1 819 2 386 600 4 994 6 080 938 

Alvesta 208 171 273 54 702 977 -18 

Lessebo 74 97 150 30 393 409 80 

Ljungby 266 296 206 64 720 851 -20 

Markaryd 91 130 114 32 344 426 -41 

Tingsryd 85 165 152 25 373 562 -144 

Uppvidinge 84 111 290 31 315 577 -27 

Växjö 1 074 665 977 244 3 847 4 036 949 

Älmhult 180 184 224 120 605 547 159 

Kalmar län 2 262 2 795 1 845 502 5 922 6 488 242 

Borgholm 70 183 85 27 497 495 -49 

Emmaboda 68 127 79 28 313 414 -108 

Hultsfred 109 198 234 39 523 820 -191 

Högsby 55 85 110 16 254 374 -57 

Kalmar 760 620 479 171 3 452 3 208 695 

Mönsterås 101 149 133 9 526 582 24 

Mörbylånga 146 160 76 24 719 659 97 

Nybro 168 190 145 41 798 858 19 

Oskarshamn 243 306 161 49 834 956 -77 

Torsås 64 103 52 9 280 316 -32 

Vimmerby 160 180 120 20 493 585 -13 

Västervik 318 494 171 69 1 153 1 141 -66 

Gotlands län 563 593 196 83 1 902 1 769 217 

Gotland 563 593 196 83 1 902 1 769 217 

Blekinge län 1 612 1 798 1 676 455 3 572 4 264 332 

Karlshamn 302 385 216 76 1 012 1 114 -41 

Karlskrona 713 695 976 234 1 904 2 128 538 

Olofström 109 162 73 35 409 460 -65 

Ronneby 308 368 312 66 939 1 188 -73 

Sölvesborg 180 188 99 44 605 671 -27 

Skåne län 15 316 11 512 18 120 7 895 19 096 16 596 16 304 

Bjuv 190 126 210 73 964 964 200 

Bromölla 140 115 78 24 497 491 85 

Burlöv 215 135 275 93 1 075 1 051 279 

Båstad 125 174 138 51 667 642 66 

Eslöv 377 314 239 80 1 446 1 518 146 

Helsingborg 1 657 1 223 1 645 738 5 440 5 153 1 605 

Hässleholm 533 546 403 159 1 540 1 740 30 

Höganäs 227 260 213 81 1 080 942 232 

Hörby 142 173 112 42 759 794 5 

Höör 172 136 89 49 895 748 222 

Klippan 166 183 205 88 874 923 46 

Kristianstad 917 741 884 220 2 724 2 751 811 

Kävlinge 352 210 166 63 1 303 1 166 383 

Landskrona 555 432 790 401 1 994 2 118 366 

Lomma 242 160 178 63 1 222 799 616 

Lund 1 320 680 2 074 898 7 420 7 420 1 796 

Malmö 4 680 2 741 7 856 3 649 13 376 12 029 7 374 

Osby 124 138 120 21 512 591 8 

Perstorp 70 97 96 44 470 481 11 

Simrishamn 143 253 149 56 807 818 -28 

Sjöbo 187 189 149 61 980 1 000 60 

Skurup 146 128 121 44 726 741 83 

Staffanstorp 245 129 151 126 1 279 1 141 282 

Svalöv 160 110 126 54 833 852 106 

Svedala 239 136 120 51 949 881 235 

Tomelilla 144 151 95 23 707 649 120 



4.34 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Trelleborg 453 475 331 182 1 637 1 430 333 

Vellinge 325 252 282 139 1 458 1 354 319 

Ystad 266 316 157 87 1 267 1 048 239 

Åstorp 191 128 212 80 926 985 134 

Ängelholm 398 380 246 97 1 550 1 481 229 

Örkelljunga 91 125 95 33 523 505 47 

Östra Göinge 124 156 115 25 509 703 -136 

Hallands län 3 325 2 768 2 221 944 8 709 7 286 3 253 

Falkenberg 450 422 318 144 1 291 1 204 288 

Halmstad 1 005 872 886 371 3 455 3 249 846 

Hylte 114 128 141 29 356 461 4 

Kungsbacka 871 568 387 184 3 046 2 287 1 262 

Laholm 218 251 129 81 966 894 87 

Varberg 667 527 360 135 1 818 1 414 766 

Västra Götalands län 19 303 14 862 14 853 7 276 23 715 24 388 11 328 

Ale 317 214 115 70 1 285 1 363 71 

Alingsås 426 376 162 103 1 626 1 468 268 

Bengtsfors 82 138 122 41 344 424 -56 

Bollebygd 99 72 50 31 459 483 21 

Borås 1 195 1 012 1 005 374 3 504 3 347 971 

Dals-Ed 44 65 58 61 175 202 -59 

Essunga 49 61 16 5 301 324 -24 

Falköping 330 346 198 48 1 036 1 098 70 

Färgelanda 64 83 63 23 311 382 -53 

Grästorp 58 63 40 7 267 289 6 

Gullspång 33 69 87 34 236 292 -36 

Göteborg 7 539 4 308 7 943 3 938 22 585 22 711 7 133 

Götene 148 129 86 21 559 541 101 

Herrljunga 89 91 60 15 401 376 68 

Hjo 97 93 33 16 377 346 50 

Härryda 415 203 158 100 1 776 1 614 427 

Karlsborg 49 91 44 7 263 263 -6 

Kungälv 509 327 193 99 1 767 1 579 459 

Lerum 444 243 162 88 1 658 1 720 216 

Lidköping 438 432 136 86 1 216 1 211 67 

Lilla Edet 135 114 56 29 646 752 -58 

Lysekil 118 207 104 66 532 604 -124 

Mariestad 237 281 120 55 793 841 -26 

Mark 372 345 137 73 1 111 1 191 14 

Mellerud 79 130 73 44 290 452 -181 

Munkedal 111 118 78 37 415 447 1 

Mölndal 847 489 442 272 4 013 3 963 569 

Orust 130 152 76 25 666 713 -19 

Partille 387 261 189 88 2 302 1 949 580 

Skara 179 184 95 44 896 1 003 -63 

Skövde 613 467 392 167 2 210 2 207 374 

Sotenäs 67 141 70 34 321 343 -58 

Stenungsund 296 140 122 93 1 142 1 001 326 

Strömstad 129 139 205 156 436 387 83 

Svenljunga 115 115 62 14 450 522 -22 

Tanum 116 167 102 53 488 507 -18 

Tibro 114 121 45 13 431 508 -51 

Tidaholm 117 135 59 29 417 484 -61 

Tjörn 149 145 76 43 655 692 -2 

Tranemo 116 130 72 22 349 484 -99 

Trollhättan 630 600 492 222 2 216 2 132 386 

Töreboda 87 125 82 22 419 445 -1 

Uddevalla 578 561 347 164 2 072 1 940 332 

Ulricehamn 236 232 189 54 761 854 47 

Vara 171 198 75 34 560 670 -97 

Vårgårda 144 88 62 22 487 588 -9 

Vänersborg 389 371 192 121 1 270 1 466 -120 

Åmål 106 171 64 84 414 439 -111 

Öckerö 110 119 44 29 468 432 42 



4.34 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Värmlands län 2 744 3 353 2 215 1 119 5 080 5 660 -117 

Arvika 251 343 166 104 780 823 -76 

Eda 79 119 159 118 258 329 -76 

Filipstad 79 165 165 36 332 430 -56 

Forshaga 116 104 60 22 491 557 -14 

Grums 95 131 62 26 319 426 -108 

Hagfors 97 217 161 31 293 471 -168 

Hammarö 174 126 43 61 803 655 178 

Karlstad 990 855 663 314 4 425 4 152 742 

Kil 124 91 39 24 561 568 43 

Kristinehamn 217 322 152 83 861 821 5 

Munkfors 38 54 26 8 168 191 -21 

Storfors 39 60 58 9 226 273 -20 

Sunne 125 169 71 55 383 485 -128 

Säffle 128 210 145 47 384 582 -182 

Torsby 90 255 105 67 332 402 -199 

Årjäng 102 132 140 114 235 266 -37 

Örebro län 3 162 3 179 2 348 690 6 611 7 103 1 150 

Askersund 105 151 37 25 415 460 -79 

Degerfors 64 124 51 23 362 460 -130 

Hallsberg 149 178 99 25 697 762 -21 

Hällefors 73 125 67 4 293 332 -28 

Karlskoga 290 418 246 87 938 1 098 -130 

Kumla 246 204 102 52 981 1 015 57 

Laxå 46 73 22 9 185 255 -84 

Lekeberg 80 65 24 14 340 353 12 

Lindesberg 227 295 329 39 833 1 125 -70 

Ljusnarsberg 25 91 92 19 256 337 -74 

Nora 92 117 62 12 407 466 -32 

Örebro 1 765 1 338 1 217 381 5 736 5 272 1 729 

Västmanlands län 2 694 2 543 2 167 663 6 211 6 477 1 379 

Arboga 112 160 64 27 543 532 1 

Fagersta 129 168 126 33 507 579 -18 

Hallstahammar 173 174 125 36 745 717 113 

Kungsör 75 75 23 20 341 397 -54 

Köping 256 311 214 38 942 960 107 

Norberg 69 64 32 6 251 301 -19 

Sala 214 231 116 27 926 863 134 

Skinnskatteberg 33 50 23 7 240 288 -55 

Surahammar 82 97 50 15 476 577 -82 

Västerås 1 551 1 213 1 394 454 4 655 4 678 1 252 

Dalarnas län 2 736 3 249 2 422 694 6 347 6 973 587 

Avesta 172 271 150 55 730 900 -175 

Borlänge 572 484 815 138 1 805 2 077 496 

Falun 603 492 450 173 2 322 2 319 388 

Gagnef 99 121 37 33 430 447 -36 

Hedemora 135 218 153 25 625 734 -64 

Leksand 136 199 94 28 648 637 15 

Ludvika 251 339 245 71 992 948 128 

Malung-Sälen 89 121 78 24 300 296 23 

Mora 211 232 114 50 706 750 -7 

Orsa 59 92 62 18 381 448 -56 

Rättvik 74 176 43 29 461 427 -53 

Smedjebacken 86 128 44 6 547 519 24 

Säter 106 130 67 23 483 561 -57 

Vansbro 74 115 28 7 211 234 -40 

Älvdalen 69 131 42 14 224 194 1 

Gävleborgs län 2 794 3 344 2 544 649 5 730 6 740 312 

Bollnäs 253 355 216 44 812 894 -14 

Gävle 1 112 935 928 279 3 539 3 510 843 

Hofors 95 147 73 14 280 311 -23 

Hudiksvall 366 470 250 81 1 149 1 268 -57 

Ljusdal 178 294 199 88 551 597 -56 

Nordanstig 104 106 41 11 374 492 -90 

Ockelbo 50 88 46 2 260 310 -45 



4.34 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Ovanåker 104 163 83 27 288 402 -117 

Sandviken 331 437 405 64 1 124 1 258 99 

Söderhamn 201 349 303 39 654 999 -228 

Västernorrlands län 2 445 3 081 1 850 455 4 858 5 947 -330 

Härnösand 227 327 219 47 819 928 -41 

Kramfors 141 306 115 42 655 824 -259 

Sollefteå 164 299 177 31 666 773 -96 

Sundsvall 1 117 1 045 762 198 3 122 3 182 578 

Timrå 155 196 228 24 682 926 -78 

Ånge 70 186 57 15 275 374 -175 

Örnsköldsvik 571 722 292 98 1 160 1 461 -259 

Jämtlands län 1 341 1 518 786 411 3 372 3 795 -231 

Berg 60 112 54 17 294 366 -86 

Bräcke 48 98 42 14 271 392 -144 

Härjedalen 79 163 96 58 384 395 -60 

Krokom 165 162 65 29 828 731 136 

Ragunda 44 87 31 5 210 265 -72 

Strömsund 107 204 78 35 326 518 -246 

Åre 118 107 72 51 712 725 19 

Östersund 720 585 348 202 2 881 2 937 222 

Västerbottens län 2 962 2 631 2 313 782 6 192 7 312 736 

Bjurholm 24 39 33 2 105 137 -16 

Dorotea 28 43 24 2 118 138 -14 

Lycksele 139 154 64 35 403 470 -50 

Malå 28 64 30 2 73 140 -74 

Nordmaling 85 75 39 12 221 327 -71 

Norsjö 48 63 60 3 125 169 -2 

Robertsfors 68 90 20 5 288 300 -20 

Skellefteå 730 813 536 162 1 402 1 779 -92 

Sorsele 22 43 80 10 67 109 10 

Storuman 53 100 26 15 185 224 -77 

Umeå 1 493 828 1 167 488 5 807 5 803 1 347 

Vilhelmina 80 99 111 4 207 360 -64 

Vindeln 62 71 26 18 183 274 -94 

Vännäs 80 80 51 14 397 435 0 

Åsele 22 69 46 10 95 131 -47 

Norrbottens län 2 363 2 644 1 859 839 4 398 5 777 -658 

Arjeplog 22 41 34 14 133 137 -3 

Arvidsjaur 48 104 52 9 215 245 -43 

Boden 255 319 235 37 784 1 045 -127 

Gällivare 174 203 143 40 367 606 -170 

Haparanda 98 137 188 184 300 319 -61 

Jokkmokk 43 68 40 13 155 251 -95 

Kalix 134 223 65 47 448 616 -236 

Kiruna 243 221 287 105 510 846 -130 

Luleå 809 560 461 234 3 107 3 035 544 

Pajala 46 149 33 16 169 200 -120 

Piteå 365 397 107 71 1 205 1 249 -42 

Älvsbyn 71 86 96 9 235 385 -78 

Överkalix 22 59 25 3 113 143 -45 

Övertorneå 33 77 93 57 166 209 -52 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 





4.35 

Befolkning efter födelseland 

Population by country of birth 

Födelseland 1 Country of birth 1970 2 1980 3 1990 2000 2009 

Sverige Sweden 7 539 318 7 693 485 7 800 185 7 878 994 8 002 717 

Utrikes födda Foreign-born 4, 5 537 585 626 953 790 445 1 003 798 1 337 965 

Norden The Nordic countries 320 913 341 253 319 082 279 631 266 519 

Danmark Denmark 39 152 43 501 43 931 38 190 46 002 

Finland 235 453 251 342 217 636 195 447 172 218 

Island Iceland 1 627 3 547 4 771 3 530 4 480 

Norge Norway 44 681 42 863 52 744 42 464 43 819 

Europa utom Norden 

Europe other than Nordic countries 180 355 205 751 246 846 362 365 476 372 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina . . . 51 526 56 127 

Estland Estonia 18 513 15 331 11 971 10 253 9 942 

Frankrike France 2 487 3 166 3 844 5 602 7 798 

Grekland Greece 11 835 15 153 13 171 10 851 11 217 

Italien Italy 7 268 6 062 5 989 6 337 7 531 

Jugoslavien/Serbien & Montenegro 6 

Yugoslavia/Serbia and Montenegro 6 33 779 37 982 43 346 71 972 71 578 

Nederländerna Netherlands 2 916 3 077 3 543 4 532 8 324 

Polen Poland 10 851 19 967 35 631 40 123 67 518 

Rumänien Romania 1 221 1 977 8 785 11 776 18 532 

Ryssland Russian Federation . . . 6 523 14 443 

Storbritannien och Nordirland 

United Kingdom and Northern Ireland 5 378 8 243 11 378 14 602 20 368 

Turkiet Turkey 3 768 14 357 25 528 31 894 40 766 

Tyskland 7 Fed. Rep. of Germany 41 793 38 974 37 558 38 155 47 803 

Ungern Hungary 10 650 12 929 15 045 14 127 15 119 

Övriga Europa Rest of Europe 29 896 28 533 31 057 50 615 93 749 

Afrika Africa 4 149 10 025 27 343 55 138 103 077 

Eritrea . . . 3 054 8 963 

Etiopien Ethiopia 346 1 797 10 027 11 907 13 052 

Marocko Morocco 775 1 584 2 720 4 492 7 038 

Somalia 16 100 1 441 13 082 31 734 

Övriga Afrika Rest of Africa 3 012 6 544 13 155 22 603 42 290 

Nordamerika North America 15 629 14 484 19 087 24 312 30 145 

USA 12 646 11 980 13 001 14 413 16 555 

Övriga Nordamerika Rest of North America 2 983 2 504 6 086 9 899 13 590 

Sydamerika South America 2 300 17 206 44 230 50 853 62 465 

Chile 181 8 256 27 635 26 842 28 320 

Colombia 259 1 443 4 650 7 317 10 219 

Övriga Sydamerika Rest of South America 1 860 7 507 11 945 16 694 23 926 

Asien Asia 5 949 30 351 124 447 220 677 388 037 

Afghanistan 32 534 4 287 12 745 

Filippinerna Philippines 66 528 2 613 5 460 9 261 

Indien India 907 4 452 9 054 11 110 16 457 

Irak Iraq 108 631 9 818 49 372 117 919 

Iran 411 3 348 40 084 51 101 59 922 

Kina China 644 1 424 3 869 8 150 21 202 

Libanon Lebanon 240 2 170 15 986 20 038 23 701 

Pakistan 188 1 127 2 291 3 100 9 161 

Sydkorea Korea, Republic of 1 132 5 278 8 205 9 170 10 232 

Syrien Syria 100 1 606 5 874 14 162 19 646 

Thailand 105 2 055 4 934 10 353 28 739 

Vietnam 195 1 602 6 265 10 898 13 995 

Övriga Asien Rest of Asia 1 853 6 098 14 920 23 476 45 057 

Oceanien Oceania 558 962 1 866 2 981 4 251 

Sovjetunionen, f.d. USSR, former 7 244 6 824 7 471 7 584 6 348 

Okänt land Unknown country 488 97 73 257 751 

Samtliga Total 8 076 903 8 320 438 8 590 630 8 882 792 9 340 682 

Utrikes födda i % av samtliga invånare 

Foreign-born as percent of all inhabitants 6,7 7,5 9,2 11,3 14,3 

1) De nordiska länderna plus de 32 vanligaste. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer som flyttat till 

Sverige före delningen kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. 

2) Folkmängd per födelseland 1970 avser förhållandet den 1 november. 

3) Folkmängd per födelseland 1980 avser förhållandet den 15 september. 

4) 1970 enligt Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1970. 

5) 1980 enligt FoB 1980. 

6) Namnbyte fr.o.m. år 2003 (ratificerat den 9 april 2002). Change of name due to an agreement ratified on 9 April 2002. 

7) 1970, 1980 och 1990 Västtyskland och Öttyskland 

Källa: SCB Befolkningsstatistik; Tabeller över Sveriges befolkning för 2009 (www.scb.se/BE0101). 



4.36 

Utrikes födda och utländska medborgare den 31 december, 

länsvis 

Foreign-born persons and foreign citizens, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Antal 

Number 

2006 2007 2008 2009 

Procent 

Percent 

Antal Procent Antal Procent Antal Procent 

Utrikes födda 

Foreign-born persons 

Stockholms 353 864 18,7 368 694 19,2 400 553 20,2 419 326 20,8 

Uppsala 35 844 11,8 37 786 11,8 41 300 12,6 43 556 13,1 

Södermanlands 32 388 12,4 33 212 12,6 36 655 13,7 38 209 14,2 

Östergötlands 40 528 9,7 42 360 10,1 47 052 11,1 50 012 11,7 

Jönköpings 35 438 10,7 37 021 11,2 40 925 12,2 41 933 12,5 

Kronobergs 18 659 10,5 20 159 11,2 23 328 12,8 24 650 13,5 

Kalmar 16 728 7,2 17 534 7,5 19 022 8,2 20 081 8,6 

Gotlands 2 385 4,1 2 443 4,3 2 531 4,4 2 634 4,6 

Blekinge 12 365 8,2 13 296 8,8 15 087 9,9 15 959 10,5 

Skåne 172 835 14,8 183 359 15,5 204 863 16,9 214 576 17,4 

Hallands 26 047 9,1 27 056 9,4 28 945 9,9 30 010 10,1 

Västra Götalands 198 242 13,0 204 730 13,3 218 709 14,0 225 945 14,4 

Värmlands 22 125 8,1 23 160 8,5 24 929 9,1 25 682 9,4 

Örebro 28 987 10,6 30 328 11,0 32 590 11,7 33 704 12,1 

Västmanlands 36 587 14,0 36 751 14,8 38 795 15,5 40 078 15,9 

Dalarnas 18 873 6,8 19 897 7,2 21 893 7,9 23 201 8,4 

Gävleborgs 18 341 6,6 19 270 7,0 21 851 7,9 23 399 8,5 

Västernorrlands 13 877 5,7 14 767 6,1 16 256 6,7 17 176 7,1 

Jämtlands 6 038 4,8 6 465 5,1 7 250 5,7 7 524 5,9 

Västerbottens 15 361 6,0 15 921 6,2 17 440 6,8 18 485 7,1 

Norrbottens 20 278 8,1 20 991 8,3 21 607 8,7 21 825 8,8 

Hela riket Sweden 1 125 790 12,4 1 175 200 12,9 1 281 581 13,8 1 337 965 14,3 

Utländska medborgare 

Foreign citizens 

Stockholms 156 994 8,3 157 949 8,2 176 314 8,9 188 611 9,3 

Uppsala 14 876 4,9 15 091 4,7 17 082 5,2 18 727 5,6 

Södermanlands 13 636 5,2 13 296 5,1 15 630 5,8 16 815 6,2 

Östergötlands 15 512 3,7 16 041 3,8 19 174 4,5 21 754 5,1 

Jönköpings 12 487 3,8 12 934 3,9 15 439 4,6 16 099 4,8 

Kronobergs 7 520 4,2 8 521 4,7 10 981 6,0 12 087 6,6 

Kalmar 6 996 3,0 7 386 3,2 8 356 3,6 9 217 3,9 

Gotlands 946 1,6 897 1,6 959 1,7 1 048 1,8 

Blekinge 5 297 3,5 5 953 3,9 7 545 5,0 8 295 5,4 

Skåne 71 084 6,1 76 350 6,4 92 282 7,6 99 736 8,1 

Hallands 9 293 3,3 9 484 3,3 10 555 3,6 11 382 3,8 

Västra Götalands 81 906 5,4 81 847 5,3 90 021 5,8 94 699 6,0 

Värmlands 12 267 4,5 12 718 4,7 14 140 5,2 14 654 5,4 

Örebro 11 172 4,1 11 496 4,2 12 838 4,6 13 562 4,9 

Västmanlands 14 395 5,5 13 986 5,6 15 209 6,1 16 092 6,4 

Dalarnas 8 226 3,0 8 920 3,2 10 905 4,0 12 096 4,4 

Gävleborgs 8 410 3,0 8 771 3,2 10 885 3,9 12 285 4,4 

Västernorrlands 6 736 2,8 7 241 3,0 8 387 3,4 9 057 3,7 

Jämtlands 3 168 2,5 3 502 2,8 4 189 3,3 4 476 3,5 

Västerbottens 7 752 3,0 7 933 3,1 9 149 3,5 10 049 3,9 

Norrbottens 11 226 4,5 11 680 4,6 12 084 4,8 12 152 4,9 

Hela riket 479 899 5,3 491 996 5,4 562 124 6,1 602 893 6,5 

Källa: SCB Tabeller över Sveriges befolkning 2006 (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning 2007 – 

(www.scb.se). 



4.37 

Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 

efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2009 

Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents 

born abroad by country of origin and sex in the whole country 

Ursprungsland 

Country of origin 

Födda utomlands 

Foreign-born persons 

Födda i Sverige 1 

Born in Sweden 1 

Totalt 

Total 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män 

Kvinnor 

Norden utom Sverige 

The Nordic countries excl. Sweden 116 048 150 471 51 671 49 182 367 372 

Danmark Denmark 24 729 21 273 6 799 6 213 59 014 

Finland 69 841 102 377 41 843 39 996 254 057 

Island Iceland 2 279 2 201 472 470 5 422 

Norge Norway 19 199 24 620 4 359 4 188 52 366 

EU27 utom Norden 

EU27 other than Nordic countries 128 772 130 528 33 620 31 167 324 087 

Nederländerna Netherlands 4 762 3 562 787 726 9 837 

Polen Poland 28 532 38 986 8 044 7 502 83 064 

Rumänien Romania 8 776 9 756 1 928 1 896 22 356 

Storbritannien och Nordirland 

United Kingdom & Northern Ireland 13 521 6 847 1 616 1 469 23 453 

Tyskland Germany 22 359 25 444 6 817 6 464 61 084 

Ungern Hungary 7 545 7 574 3 196 2 904 21 219 

Övriga EU27 utom Norden 

Rest of EU 27 other than Nordic countries 43 277 38 359 14 485 13 228 109 349 

Europa utom EU27 och Norden 

Europe excluding EU27 and the Nordic countries 107 321 109 751 48 387 45 385 310 844 

Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 689 28 438 8 768 8 183 73 078 

Jugoslavien Yugoslavia 36 313 35 265 21 266 19 867 112 711 

Ryssland Russian Federation 4 739 9 704 1 072 1 005 16 520 

Turkiet Turkey 22 081 18 685 16 105 15 250 72 121 

Övriga Europa utom EU27 och Norden 

Rest of Europe 16 499 17 659 6 387 6 010 46 555 

Afrika Africa 54 925 48 152 21 339 20 331 144 747 

Etiopien Ethiopia 6 786 6 266 4 154 4 013 21 219 

Somalia 15 799 15 935 6 191 5 815 43 740 

Övriga Afrika Rest of Africa 32 340 25 951 13 977 13 375 85 643 

Nordamerika North America 15 644 14 501 2 365 2 304 34 814 

USA United States 8 736 7 819 861 822 18 238 

Övriga Nordamerika Rest of North America 6 908 6 682 1 560 1 528 16 678 

Sydamerika South America 30 450 32 015 9 247 8 660 80 372 

Chile 14 248 14 072 6 112 5 792 40 224 

Övriga Sydamerika Rest of South America 16 202 17 943 4 097 3 729 41 971 

Asien Asia 189 872 198 165 61 113 57 957 507 107 

Afghanistan 7 258 5 487 1 648 1 582 15 975 

Indien India 8 026 8 431 1 769 1 669 19 895 

Irak Iraq 64 203 53 716 18 562 17 738 154 219 

Iran Iran, Islamic Republic of 31 567 28 355 9 357 8 931 78 210 

Kina China 8 078 13 124 1 666 1 581 24 449 

Libanon Lebanon 13 082 10 619 11 203 10 859 45 763 

Syrien Syrian Arab Republic 9 887 9 759 9 296 8 601 37 543 

Thailand 6 314 22 425 952 887 30 578 

Vietnam Viet Nam 6 493 7 502 3 533 3 319 20 847 

Övriga Asien Other Asia 34 964 38 747 10 184 9 453 93 348 

Oceanien Oceania 2 714 1 537 159 134 4 544 

Sovjetunionen, f.d. USSR, former 2 258 4 090 2 163 2 096 10 607 

Okänt Unknown country 422 329 46 40 837 

Samtliga Total 648 426 689 539 203 548 192 400 1 733 913 

1) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av 

ländergrupper/världsdelar är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s 

and the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik. Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101). 



4.38 

Invandrare och utvandrare, länsvis 

Immigrants and emigrants, by county 

Befolkning 

Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Invandrare Immigrants 

Stockholms 17 760 16 811 18 470 27 721 30 310 29 034 30 095 

Uppsala 2 054 1 975 1 903 2 445 2 742 3 088 3 455 



Jönköpings 1 589 1 565 1 559 2 462 2 729 2 920 2 458 

Kronobergs 1 257 1 336 1 253 2 464 2 657 2 449 2 386 

Kalmar 1 141 1 135 1 094 1 667 1 688 1 603 1 845 

Gotlands 163 139 163 157 163 201 196 

Blekinge 910 897 913 1 632 1 810 1 869 1 676 

Skåne 10 721 11 266 11 918 17 720 18 392 18 649 18 120 

Hallands 1 510 1 443 1 446 2 014 1 895 2 019 2 221 

Västra Götalands 10 984 10 451 10 409 14 756 14 401 15 728 14 853 

Värmlands 2 019 1 793 1 997 2 518 2 372 2 345 2 215 

Örebro 1 513 1 503 1 663 2 581 2 177 2 332 2 348 

Västmanlands 1 481 1 475 1 528 2 077 1 964 1 933 2 167 

Dalarnas 1 203 1 203 1 361 2 083 1 919 2 139 2 422 

Gävleborgs 1 379 1 241 1 306 1 844 1 918 2 333 2 544 


Jämtlands 548 532 650 820 778 873 786 

Västerbottens 1 215 1 486 1 309 1 734 1 926 1 989 2 313 

Norrbottens 1 539 1 571 1 490 2 323 2 218 1 951 1 859 

Hela riket Sweden 63 795 62 028 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 

Utvandrare Emigrants 

Stockholms 11 251 12 510 12 814 15 777 15 584 13 904 11 201 

Uppsala 1 462 1 455 1 686 1 719 1 427 1 324 1 340 

Södermanlands 717 684 680 690 721 792 721 


Jönköpings 660 722 751 878 812 911 823 

Kronobergs 460 454 523 587 535 664 600 

Kalmar 354 428 440 494 572 745 502 

Gotlands 123 98 103 115 133 152 83 

Blekinge 344 289 329 380 464 540 455 

Skåne 6 200 6 045 6 577 7 621 8 212 8 419 7 895 

Hallands 830 807 927 1 073 878 1 106 944 


Värmlands 927 944 895 901 1 093 1 115 1 119 

Örebro 686 705 615 664 651 699 690 

Västmanlands 657 691 776 912 812 800 663 

Dalarnas 490 654 623 649 635 678 694 

Gävleborgs 505 647 629 580 640 730 649 

Västernorrlands 405 358 446 449 538 625 455 

Jämtlands 286 259 311 314 364 394 411 

Västerbottens 598 496 659 688 886 797 782 

Norrbottens 714 734 813 693 959 921 839 

Hela riket 35 023 36 586 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 1–2 t.o.m. 2003 och Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101). 

4.39 

Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive 

inflyttningsland 

Immigrants and emigrants, by country 

Ut-/Invandringsland 

Emigration/Immigration country 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Invandrare Immigrants 62 028 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 14 448 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517 

Norden utom Sverige Nordic countries 13 021 13 057 14 488 14 674 14 121 14 227 

Danmark Denmark 4 674 5 008 6 432 6 615 5 605 5 457 

Finland 3 035 3 282 3 092 2 888 2 879 2 932 

Island Iceland 428 450 475 457 582 741 

Norge Norway 4 884 4 317 4 489 4 714 5 055 5 097 



4.39 

Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive 

inflyttningsland (forts.) 

Ut-/Invandringsland 2004 2005 2006 2007 2008 2009 


Europe other than Nordic countries 22 300 23 476 34 414 36 795 37 754 34 749 

Frankrike France 982 1 047 1 216 1 407 1 465 1 365 

Polen Poland 2 521 3 516 6 409 7 540 6 972 5 141 

Rumänien Romania 332 374 348 2 457 2 449 1 746 

Spanien Spain 1 174 1 254 1 459 1 515 1 706 1 909 

Storbritannien United Kingdom 2 885 2 738 3 295 3 624 4 142 3 726 

Turkiet Turkey 1 421 1 209 1 809 1 653 1 752 2 164 

Tyskland Fed. Rep. of Germany 2 957 2 944 4 090 4 682 4 305 3 436 

Övriga Europa Rest of Europe 10 028 10 394 15 788 13 917 14 963 15 262 

Afrika Africa 4 456 5 372 8 320 8 971 9 778 13 274 

Etiopien Ethiopia 541 524 859 1 443 1 657 2 093 

Somalia 728 949 2 355 2 537 2 522 4 965 

Övriga Afrika Rest of Africa 3 187 3 899 5 106 4 991 5 599 6 216 

Nordamerika North America 3 770 3 661 3 906 3 821 4 332 4 600 

USA 2 777 2 646 2 727 2 728 3 234 3 313 

Övriga Nordamerika Rest of North America 993 1 015 1 179 1 093 1 098 1 287 

Sydamerika South America 1 878 1 942 2 518 2 225 2 225 2 163 

Asien Asia 15 200 16 312 30 729 31 709 31 324 31 397 

Indien India 881 1 039 1 029 1 128 1 679 1 832 

Irak Iraq 2 054 2 549 9 732 13 045 9 203 6 346 

Iran 1 311 1 207 2 124 1 720 2 116 2 813 

Kina China 1 666 1 802 2 194 2 606 3 072 3 683 

Pakistan 589 760 1 042 1 331 1 574 1 849 

Syrien Syria 1 093 865 1 685 1 984 3 048 3 062 

Thailand 2 287 2 497 2 870 2 967 3 442 3 362 

Övriga Asien Rest of Asia 5 319 5 593 10 053 6 928 7 190 8 450 

Oceanien Oceania 752 713 814 785 913 924 

Okänt land Unknown country 651 696 561 505 724 946 

Utvandrare Emigrants 36 586 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 

Därav svenska medborgare 20 565 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883 

Norden utom Sverige 11 104 12 144 12 245 13 922 15 645 15 756 

Danmark 3 024 3 341 3 456 4 307 4 754 5 144 

Finland 3 507 3 875 3 365 3 076 3 336 3 183 

Island 362 483 406 533 349 241 

Norge 4 211 4 445 5 018 6 006 7 206 7 188 

Europa utom Norden 12 506 12 630 15 148 14 236 13 833 11 997 

Frankrike 947 988 1 126 992 990 847 

Polen 299 350 411 660 888 939 

Rumänien 50 58 86 125 266 427 

Spanien 1 342 1 272 1 499 1 336 1 129 994 

Storbritannien 3 878 3 894 4 479 4 049 3 612 2 745 

Turkiet 230 182 266 286 257 191 

Tyskland 1 582 1 459 1 792 1 729 1 790 1 769 

Övriga Europa 4 178 4 427 5 489 5 059 4 901 4 085 

Afrika 938 1 008 1 246 1 127 1 252 893 

Etiopien 46 44 50 63 59 46 

Somalia 220 160 240 190 237 121 

Övriga Afrika 672 804 956 874 956 726 

Nordamerika 3 846 3 829 4 470 3 757 3 889 2 901 

USA 3 194 3 240 3 763 3 060 3 204 2 390 

Övriga Nordamerika 652 589 707 697 685 511 

Sydamerika 585 684 732 690 649 618 

Asien 3 234 3 754 5 004 4 951 5 264 4 442 

Indien 206 315 422 465 618 589 

Irak 244 351 401 371 406 476 

Iran 224 191 268 273 331 169 

Kina 557 632 900 858 939 731 

Pakistan 60 54 125 139 171 127 

Syrien 95 65 101 151 54 55 

Thailand 312 377 526 537 535 463 

Övriga Asien 1 536 1 769 2 261 2 157 2 210 1 832 

Oceanien 867 849 1 057 994 969 734 

Okänt land 3 506 3 220 5 006 5 741 3 793 1 899 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 1–2 för t.o.m. 2003 och Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 




4.40 

Invandrare och utvandrare efter kön och ålder 

Immigrants and emigrants by sex and age 

Befolkning 

Kön Sex 

Ålder vid årets slut 

Age at end of year 

Invandrare 

Immigrants 

Utvandrare 

Emigrants 

Immigrationsöverskott 

Net migration 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Män Men 53 628 52 460 52 982 24 423 24 739 21 268 29 205 27 721 31 714 

– 4 3 460 3 920 3 586 1 500 1 439 1 363 1 960 2 481 2 223 

5– 9 3 155 3 398 3 150 1 223 1 247 1 117 1 932 2 151 2 033 

10–14 2 888 3 130 2 964 868 890 749 2 020 2 240 2 215 

15–19 3 414 3 553 3 728 675 805 640 2 739 2 748 3 088 

20–24 7 048 6 907 7 892 2 224 2 634 2 530 4 824 4 273 5 362 

25–29 10 023 9 628 10 091 4 270 4 173 3 697 5 753 5 455 6 394 

30–34 7 565 6 926 6 866 3 775 3 415 3 042 3 790 3 511 3 824 

35–39 5 392 4 791 4 659 2 820 2 598 2 228 2 572 2 193 2 431 

40–44 3 723 3 398 3 197 2 177 2 211 1 742 1 546 1 187 1 455 

45–49 2 439 2 267 2 291 1 427 1 658 1 304 1 012 609 987 

50–54 1 613 1 590 1 552 1 099 1 253 915 514 337 637 

55–59 1 030 1 044 1 049 833 866 684 197 178 365 

60–64 825 883 877 653 702 543 172 181 334 

65–69 559 538 593 451 472 394 108 66 199 

70–74 259 251 249 214 201 163 45 50 86 

75–79 130 131 129 111 88 87 19 43 42 

80–84 72 58 68 55 48 40 17 10 28 

85–89 24 31 30 22 23 16 2 8 14 

90–94 8 15 10 14 8 12 -6 7 -2 

95– 1 1 1 12 8 2 -11 -7 -1 

Kvinnor Women 45 857 48 711 49 298 20 995 20 555 17 972 24 862 28 156 31 326 

– 4 3 555 3 707 3 364 1 467 1 453 1 269 2 088 2 254 2 095 

5– 9 3 030 3 213 3 122 1 225 1 293 1 077 1 805 1 920 2 045 

10–14 2 615 2 783 2 773 862 872 704 1 753 1 911 2 069 

15–19 3 069 3 297 3 679 814 955 839 2 255 2 342 2 840 

20–24 7 107 7 927 8 586 2 776 3 257 3 096 4 331 4 670 5 490 

25–29 8 061 8 458 8 712 3 871 3 787 3 371 4 190 4 671 5 341 

30–34 6 141 6 306 6 192 3 201 2 669 2 396 2 940 3 637 3 796 

35–39 4 151 4 387 4 208 2 096 1 907 1 621 2 055 2 480 2 587 

40–44 2 714 2 944 3 055 1 430 1 361 1 065 1 284 1 583 1 990 

45–49 1 795 1 998 1 919 801 827 750 994 1 171 1 169 

50–54 1 196 1 216 1 225 642 606 487 554 610 738 

55–59 850 814 768 469 492 412 381 322 356 

60–64 629 688 683 397 375 302 232 313 381 

65–69 427 434 492 301 289 246 126 145 246 

70–74 222 239 221 187 154 121 35 85 100 

75–79 146 141 152 165 94 78 -19 47 74 

80–84 96 93 78 134 78 82 -38 15 -4 

85–89 36 57 49 74 51 37 -38 6 12 

90–94 14 9 17 49 21 14 -35 -12 3 

95– 3 – 3 34 14 5 -31 -14 -2 

Samtliga 

Both sexes 99 485 101 171 102 280 45 418 45 294 39 240 54 067 55 877 63 040 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, Tabeller över Sveriges befolkning (www.scb.se/BE0101). 

4.41 Namnärenden 

Applications for family and first names 

Ansökningar Applications 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Inkomna ansökningar Applications filed 6 373 6 482 6 917 7 516 7 619 7 750 

Godkända ansökningar Applications approved 6 147 5 794 6 396 6 408 6 969 6 688 

Gamla släktnamn Old family names 3 857 3 576 3 788 3 788 4 161 3 957 

Nya släktnamn New family names 1 078 1 018 1 237 1 141 1 259 1 164 

Förnamn First names 1 212 1 200 1 371 1 479 1 549 1 567 

Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr 

Fees paid for family and first names 7 537 8 162 8 458 9 334 9 142 9 769 


Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 



4.42 

Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap 

Naturalised aliens 

Förutvarande medborgarskapsland 1 

Previous citizenship 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Norden The Nordic countries 3 639 3 681 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342 

Danmark Denmark 310 335 329 431 388 404 409 

Finland 2 816 2 703 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432 

Island Iceland 118 170 109 162 163 140 179 

Norge Norway 395 473 492 422 376 352 322 


Europe other than Nordic countries 12 647 9 388 11 390 15 200 8 231 7 362 7 253 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 3 090 1 469 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146 

Polen Poland 1 325 990 793 1 000 762 686 824 

Ryssland Russia 642 535 886 1 510 919 759 865 

Turkiet Turkey 1 375 1 269 1 702 2 921 1 456 1 125 1 200 

Tyskland Germany 209 244 294 457 386 606 700 

Övriga Europa Rest of Europe 6 006 4 881 5 927 6 685 2 627 2 422 2 518 

Afrika Africa 2 520 2 284 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539 

Burundi 6 14 9 46 114 201 354 

Eritrea 139 121 199 297 202 253 356 

Somalia 1 121 840 688 931 655 787 885 

Övriga Afrika Rest of Africa 1 254 1 309 1 612 2 502 1 781 1 881 1 944 

Nordamerika North America 781 675 797 1 044 786 699 709 

USA 397 293 358 430 344 286 311 

Övriga Nordamerika Rest of North America 384 382 439 614 442 413 398 

Sydamerika South America 1 159 1 062 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304 

Chile 548 464 543 754 687 593 488 

Övriga Sydamerika Rest of South America 611 598 669 992 796 811 816 

Asien Asia 10 435 10 784 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214 

Afghanistan 278 361 623 1 062 777 812 1 180 

Filippinerna Philippines 219 213 333 399 328 401 388 

Irak Iraq 4 678 5 298 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180 

Iran 1 350 1 296 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110 

Kina China 675 654 920 1 141 742 515 403 

Syrien Syria 1 218 1 117 1 208 1 314 596 512 500 

Thailand 443 500 585 876 1 007 1 261 1 314 

Vietnam 330 237 306 594 375 345 377 

Övriga Asien Rest of Asia 1 244 1 108 1 530 2 465 1 695 1 779 1 762 

Oceanien Oceania 116 99 108 134 91 102 130 

Statslös Stateless 655 639 788 1 171 1 156 1 131 963 

Okänt Unknown 1 270 281 314 636 2 517 2 248 2 071 

Totalt Total 33 222 28 893 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525 

1) De nordiska länderna plus de 18 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2009. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning (www.scb.se/BE0101). 


Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, forestry and fishery

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011 

5 – Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, forestry and fishery 

Sida 

Page 

5.1 Jordbruk ................................................. 128 

Agriculture 

5.2 Skogsbruk .............................................. 130 

Forestry 

5.3 Saltsjöfisket ............................................ 132 

Salt water fishing 

5.4 Totalskörd av spannmål (vattenhalt 

14 procent) 1900–2009 ................................. 133 

Total grain yields (water content 14 percent) 

5.5 Kor, svin och får i juni 1960–2009 ........ 134 

Cows, pigs and sheep 

5.6 Fällda älgar 1925–2009 .......................... 135 

Annual number of moose killed 

5.7 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 

1925–2009 ..................................................... 135 

Yield of salt water fishing, landed weight 

5.8 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2009 .. 135 

Salt water fishing, number of professional 

fishermen, thousands 

5.9 Produktiv skogsmarksareal efter 

ägarklass, 2009 ............................................. 136 

Forest land area by ownership class 

5.10 Virkesförrådets utveckling sedan 

1920-talet, alla ägoslag ................................ 136 

Trend for total standing volume, all land-use 

categories 

5.11 Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde 

2007–2009 (1 000 hektar) .................. 136 

Silvicultural measures, 3-year average 

(1 000 hectares) 

5.12 Antal arbetstimmar i skogsarbete, 

miljoner timmar 1973–2009 ......................... 137 

Number of hours worked in forestry 

occupations, millions 

5.13 Årlig bruttoavverkning 1955–2009 ..... 137 

Annual gross felling 

5.14 Export och import av skogsindustriprodukter 

2009 efter produkt, miljarder 

kronor ............................................................ 137 

Exports and imports of forest industry 

products by product, SEK billions 

Sida 

Page 

5.15 Jordbruksföretag efter företagens 

storlek ............................................................ 139 

Holdings, by size 

5.16 Jordbruksföretag efter driftsinriktning 

i jordbruket .................................. 140 

Holdings by type of farming 

5.17 Åkerareal efter jordbruksföretagens 

storlek ............................................................ 141 

Area of arable land by size of holdings 

5.18 Åkermarkens användning, hektar ...... 142 

Use of arable land, in hectares 

5.19 Totalskörd i ton .................................... 143 

Yield in metric tonnes 

5.20 Ekologisk odling, totalskörd i ton ....... 143 

Organic farming, total production in metric 

tonnes 

5.21 Hektarskörd av spannmål och 

potatis, kg per hektar ................................... 144 

Yield of cereals and potatoes, kg per 

hectare 

5.22 Ekologisk odling, hektarskörd av 

spannmål, potatis och ärter, kg per 

hektar ............................................................. 145 

Organic farming, yield of cereals, potatoes 

and peas, kg per hectare 

5.23 Jordbruksföretag med nötkreatur, 

svin, får och höns ......................................... 145 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

5.24 Husdjur .................................................. 145 

Livestock 

5.25 Renar vid samebyar ............................. 146 

Reindeer in Sami grazing communities 

5.26 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 146 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

5.27 Odling av trädgårdsväxter ................... 147 

Horticulture 

5.28 Frilandsareal i hektar för olika 

trädgårdsväxter ............................................ 147 

Cultivation on open ground of various 

horticultural plants, in hectares 



Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Sida 

Page 

5.29 Antal djur som använts i försök 

enligt Europarådskonventionen (ETS 

123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i 

Sverige ........................................................... 148 

Number of animals used in Sweden in 

experiments and other procedures that 

come under the European Convention (ETS 

123) and the EC Directive (86/609/EEC) 

5.30 Antal djur som använts i beteendestudier, 

som avlivats utan föregående 

ingrepp samt i övriga försök i Sverige 

under år 2008 ................................................ 148 

Number of animals used in behavioural 

studies, destroyed without previous 

intervention and used in other studies in 


5.31 Under tillåten jakttid fällda älgar, 

länsvis ............................................................ 149 

Annual harvest of moose during open 

hunting season 

5.32 Total produktiv skogsmarksareal 

och areal skyddad skogsmark enligt 

svenska definitioner 2009 ............................ 149 

Total area of productive forestland and area 

of protected forest according to Swedish 

definitions 

5.33 Produktiv skogsmarksareal efter 

län, landsdelar och ägare 2005–2009, 

1 000 hektar ................................................... 150 

Forest area by county and ownership, 

1 000 hectares 

Sida 

Page 

5.34 Miljöhänsyn vid avverkning i relation 

till skogsvårdslagens (SVL) krav, 

föryngringsavverkningar 2006–2008 ...........150 

Compliance with environmental 

requirements of Swedish forest law in 

connection with regeneration felling 

5.35 Beräknad bruttoavverkning .................151 

Calculated gross fellings by assortments 

5.36 Genomsnittspriser på leveransvirke 

för barrsågtimmer och massaved ...............152 

Average delivery prices of softwood saw 

logs and pulp wood 

5.37 Investeringar och underhållskostnader 

inom skogsbruket .......................153 

Investments and maintenance costs in 

Swedish forestry 

5.38 Saltsjöfisket, avkastning, landad 

vikt ..................................................................154 

Salt water fishing yields, landed weight 

5.39 Vattenbruk, produktion av matfisk, 

musslor och kräftor, hel färskvikt, ton ........154 

Aquaculture production of food fish, mussels 

and crayfish, whole fresh weight, tonnes 

5.40 Saltsjöfisket, ilandförd fisk på 

kuststräckor 2009, landad vikt .....................155 

Sea fishing yields by coastal districts, landed 

weight 

5.41 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............156 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 



5.1 Jordbruk 

Agriculture 

Färre och större. Trenden inom mjölkproduktionsbranschen tycks fortsätta – 

precis som den inom åkerbruket. 

Antalet mjölkkor sinar 

Med ett undandag – första hälften av 1990-talet 

– har antalet nötkreatur kontinuerligt sjunkit. 

Från 1980 fram till 2009 var minskningen 

397 000 djur. Även antalet företag med nötkreatur 

har genom åren blivit färre. 

Också antalet mjölkkor har decimerats. Sedan 

1980 har antalet mjölkkor sjunkit med omkring 

300 000 djur. Det är en nedgång med 46 procent. 

Trenden med färre men större brukningsenheter 

inom mjölkproduktionen tycks också 

fortsätta. År 2009 fanns det drygt 6 000 företag 

med mjölkkor vilket är en minskning med sju 

procent jämfört med året innan. Samtidigt steg 

den genomsnittliga besättningsstorleken från 55 

till 59 mjölkkor. 

Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag 

minskat med 86 procent. Nedgången var kraftigast 

under andra hälften av 80-talet och början 

på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet 

för mjölk som infördes 1986, vilket 

lockade en del mjölkproducenter att ställa om 

sin produktion till köttproduktion. 

Om mjölkkorna har blivit allt färre, har 

köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har 

närapå tredubblats till 192 000 jämfört med 1980 

– från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 

16. Denna kraftiga ökning har sin förklaring i 

omställningen inom jordbruket i början på 90- 

talet. 

Även fårstammen har växt till sig under 

samma period. Numera finns det 540 000 djur 

inom den gruppen vilket motsvarar en ökning 

med 149 000. 

Däremot har svinbeståndet minskat med 44 

procent sedan 1980 – samtidigt som antalet 

företag med svin har minskat med nio tiondelar. 

Höns på stadig frammarsch 

Inte mindre än 5,3 miljoner höns sprätte runt på 

landets gårdar år 2009, vilket är en minskning 

med fem procent jämfört med 2008. De flesta av 

dem, två tredjedelar, bodde i Skåne, 

Östergötlands, Västra Götalands och Hallands 

län. 

Den genomsnittliga besättningsstorleken för 

höns har mångdubblats. År 2009 rumsterade i 

genomsnitt 1 591 hönor på varje hönsgård. 

Detta kan jämföras med 1980, då de endast var 

250 till antalet. 

Företag och företagare 

År 2007 var antalet företag 72 600. Det är en 

minskning med 24 000 företag jämfört med 

1990. 

Det är de mindre företagen – de med åkerareal 

under 10 hektar – som blivit allt färre. De 

större (med över 100 hektar) har däremot blivit 

fler. Den högsta andelen fanns i Götalands 

södra slättbygder. Den högsta andelen företag 

med högst 10 hektar åkermark – höll i störst utsträckning 

till i Västernorrlands och Jämtlands 

län där mer än 55 procent av företagen fanns i 

detta storleksintervall år 2007. 




Åkerarealen mätt i fotbollsplaner 

Den totala åkerarealen var 2,64 miljoner hektar 

år 2009. År 1990 uppgick arealen till 2,84 

miljoner hektar. 

Det betyder att åkerarealen har minskat med 

201 200 hektar på nitton år – vilket storleksmässigt 

motsvarar 287 000 normalstora (0,7 hektar) 

fotbollsplaner. Eller 15 000 fotbollsplaner – 

per år! 

Åkerarealens användning år 2009 

Gröda Hektar Andel (%) 

Spannmål 1 048 600 39,7 

Baljväxter 34 000 1,3 

Potatis 27 000 1,0 

Sockerbetor 39 800 1,5 

Vall och grönfoder 1 175 300 44,5 

Oljeväxter 109 500 4,1 

Energiskog 13 700 0,5 

Träda 153 300 5,8 

Övrigt 42 200 1,6 

Summa 2 643 400 100,0 

Varierad jordbruksstruktur inom EU 

Totalt fanns det 13,4 miljoner jordbruksföretag i 

EU-länderna 2007. De flesta av dem – 7 av 10 – 

med mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. 

Dessa företag svarade tillsammans för 8 

procent av den totala arealen. Omvänt hade 2 

procent av företagen minst 100 hektar. Dessa 

företag brukade 47 procent av arealen. 

Men jordbruksföretagens antal och storlekar 

varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk 

präglas av små företag, alltså företag med en 

areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 

procent av landets jordbruksföretag tillhörde 

den kategorin år 2007. Tillsammans brukade de 

80 procent av jordbruksarealen. I Danmark 

däremot var bara 3 procent av företagen små, 

och svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen. 

Med sina nästan 3,9 miljoner företag toppade 

Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i 

EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag 

brukade drygt en tredjedel av den totala 

jordbruksarealen i landet. 

Frankrike, Spanien och Storbritannien hade 

flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive 

39 100). Frankrike var vidare det land som 

hade störst andel stora företag (drygt 17 procent). 

Dessa företag brukade 55 procent av 

jordbruksarealen. Detta kan jämföras med 

Slovakien där andelen stora företag var drygt 3 

procent, men som svarade för hela 90 procent 

av jordbruksarealen. 

Andel små jordbruksföretag (–4,9 hektar) av 

samtliga företag samt andel av den totala 

jordbruksarealen som de svarar för 2007 

Land 

Andel små 

företag av 

samtliga 

Andel av jordbruksarealen 

Malta 97,3 80,0 

Bulgarien 94,8 10,1 

Rumänien 89,6 35,1 

Ungern 88,3 6,8 

Slovakien 86,7 2,7 

Cypern 86,4 28,8 

Grekland 76,0 26,5 

Italien 73,3 15,9 

Portugal 72,5 10,0 

EU-27 69,8 8,4 

Polen 68,3 17,6 

Litauen 60,5 14,4 

Slovenien 59,0 21,9 

Spanien 52,2 4,6 

Tjeckien 49,2 0,8 

Lettland 40,7 5,8 

Estland 35,9 2,4 

Österrike 33,1 4,4 

Storbritannien 27,5 0,9 

Nederländerna 26,3 2,4 

Frankrike 24,0 1,0 

Belgien 24,0 1,7 

Tyskland 22,3 1,3 

Luxemburg 17,5 0,8 

Sverige 14,5 1,1 

Finland 9,2 0,8 

Irland 6,4 0,6 

Danmark 2,9 0,1 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och 

SCB. 



5.2 Skogsbruk 

Forestry 

Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Det totala 

virkesförrådet uppgår till ca 3 miljarder skogskubikmeter varav 39 procent 

är tall, 42 gran, 12 björk, 7 är övriga lövträd samt torra träd. Årlig bruttotillväxt 

på skogsmark är ca 120 miljoner m 3 sk. 

I Sverige finns omkring 330 000 skogsägare. 38 

procent av dem är kvinnor, 62 procent män. 

Ungefär hälften av Sveriges skogsmark ägs av 

enskilda personer, det s.k. privatskogsbruket. 

Privatägda bolag äger ca 25 procent medan 

resterande 25 procent fördelar sig främst på 

statliga och övriga privata ägare. 

Den skyddade skogsmarken finns främst 

inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd 

och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda 

areal uppgår till 793 000 ha, varav 347 000 

ha finns nedan fjällnära skogen. 

30 procent av arealen var miljöhänsynen bättre 

än kraven i SVL. 

Antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder 

som röjning och markberedning var under 2009 

ca 27 miljoner timmar. Under 2009 investerades 

drygt 3 miljarder kronor i det svenska skogsbruket. 

Antalet sysselsatta inom skogsnäringen 

var under 2009 ca 97 000 personer. 

Det är stora skillnader mellan hur virkesrika 

olika delar av landet är. Skillnaden speglar 

markens bördighet, s.k. bonitet. Virkesförrådet 

är störst i södra Sverige, och i Norrland ökar 

virkesförrådet ju närmare kusten man kommer. 

Virkesförråd på produktiv skogsmark m 3 sk/ha 

Bruttoavverkningen uppgick 2009 till 80,1 miljoner 

skogskubikmeter (m 3 sk). Avverkningen har, 

med årliga variationer, ökat stadigt sedan 

början av 1950-talet då den låg på mellan 50–60 

miljoner m 3 sk årligen. 

Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd 

enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). 

Under de senaste åren har andelen godkända 

föryngringar legat runt 80–90 procent vid 

skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring. 

Vid avverkning ska även miljöhänsyn 

tas enligt SVL. På 41 procent av den avverkade 

arealen låg miljöhänsynen i nivå med kraven i 

SVL medan det på 29 procent av arealen var 

sämre miljöhänsyn än vad SVL kräver. På 



Virkestransporter 

Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 

25 procent av alla landtransporter. Under 2009 

transporterades 49 miljoner ton rundvirke med 

lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För 

fartygstrafik var motsvarande siffra (inrikes 

samt export) 2 miljoner ton. 


Transportarbetet vid transport av rundvirke var 

4 143 miljoner ton-km med lastbil och 

1 937 miljoner ton-km på järnväg. 

1991 upphörde flottning av rundvirke. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.3 Saltsjöfisket 

Salt water fishing 

Mellan åren 2008 och 2009 minskade fångsten med ca 23 000 ton vilket 

innebär 10 procents minskning. Värdemässigt står torsk, sill och havskräfta 

för den största minskningen. 

Fångsterna i saltsjöfisket under år 2009 uppgick 

till 207 000 ton i levande vikt. Det är en 

minskning med 10 procent jämför med 2008. I 

landat skick, alltså efter det att fisken blivit 

rensad och förts iland, vägde den sammanlagda 

fångsten 197 000 ton. 

Värdet av den ilandförda fisken år 2009 

räknades till 889 miljoner kronor, vilket är en 

minskning med 8 procent jämfört med år 2008. 

En förklaring till detta är att värdet av torsk, sill 

och havskräfta har minskat. 

Under 2009 fångades cirka 121 000 ton foderfisk, 

vilket motsvarar 61 procent av den totala 

fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till 

människoföda. 

Året dessförinnan togs 125 000 ton foderfisk 

iland, vilket motsvarade 57 procent av den 

totala fångsten. 

Värdet av foderfisken uppgick år 2009 till 170 

miljoner kronor, vilket motsvarar 19 procent av 

det totala fångstvärdet. 

Fångster som direktlandat i utlandet (främst 

Danmark) utgjorde 61 procent av den totala 

svenska ilandförda fångsten år 2009. Värdet av 

dessa fångster var 30 procent av det totala 

fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna 

utrikes landade fångst till allra största delen – 

89 procent – bestod av foderfisk. 

Vi avslutar dessa inledande ord med ett diagram 

som belyser det omdebatterade torskfisket. 

Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2006, JO 55 SM 0901 (www.fiskeriverket.se eller www.scb.se/JO1101). 



5.4 


Totalskörd av spannmål (vattenhalt 14 procent) 1900–2009 

Total grain yields (water content 14 percent) 

Den största sammanlagda totalskörden av 

vete, råg, korn och havre fick vi år 1984 

med 6,6 miljoner ton. Det var en skörd som 

var 5 gånger större än 1947 års spannmålsskörd, 

som var den minsta under 

perioden 1900–2009 och som uppgick till 

1,4 miljoner ton. 

Efter att ha studerat totalskörden kan 

vi sammanställa en tablå över bästa och 

sämsta skördeår för respektive sädesslag. 

Sädesslag 

Störst totalskörd 

År Tusen ton 

Vete 2004 2 412 

Råg 1906 678 

Korn 1984 2 701 

Havre 1984 1 882 

Alla sädesslag 1984 6 582 

Sädesslag 

Minst totalskörd 

År Tusen ton 

Vete 1901 121 

Råg 1963 74 

Korn 1941 156 

Havre 1955 590 

Alla sädesslag 1947 1 379 

Under de senaste drygt 100 åren gav alltså 

1984 den största totalskörden. Men hur har 

de senaste årens skördar hävdat sig? Jo, 

av skördarna efter millenniumskiftet har 

2000 års skörd hävdat sig bäst och intar en 

12:e plats på den totala rankinglistan (som 

omfattar 110 år). 

Placering År Miljoner ton 

12 2000 5,31 

17 2004 5,16 

18 2002 5,14 

20 2001 5,07 

23 2003 4,99 

27 2009 4,92 

30 2008 4,86 

31 2007 4,72 

32 2005 4,70 

43 2006 3,81 

Räknar man lite kan man konstatera att 

2000 års skörd var 8 procent större än 

2009 års. 

Under perioden 1981–1994 saknas 

uppgifter för blandsäd. Rågvete tillkom år 

1994. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige del 

2; Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) 

och SCB (www.scb.se/JO1901) SCB Statistikdatabasen: 

Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.5 

Kor, svin och får i juni 1960–2009 

Cows, pigs and sheep 

Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat 

med 664 000 djur. Det innebär att stammen 

på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till 

0,5 miljoner djur. Minskningen skedde 

främst under 1960-talet. 

Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 

2009 minskat med över 340 000 djur – från 

697 000 till 357 000 djur. Antalet kor för 

uppfödning av kalvar har under motsvarande 

period blivit 3 gånger fler efter en 

ökning från 59 000 till 192 000 djur. 

Antalet svin är nu det lägsta under tiden 

efter 1960. Under perioden 1963 till 1981 

ökade svinstammen varje år, för att åren 

kring 1980 ligga på en jämn nivå med fler 

än 2,5 miljoner djur. Efter 1998 började en 

nedgångsperiod som fortsatt till och med 

2009. 

Det finns nu (år 2009) nästan 4 gånger fler 

får än vad som fanns år 1960; nu 540 000 

får, då 140 000. Antalet får ökade årligen 

fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen 

minskade under resten av 1980-talet. 

Början av 1990-talet innebar en snabb 

återhämtning. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) 

och SCB (www.scb.se/JO1901): 

Jordbruksstatistisk årsbok 2010. 



5.6 

Fällda älgar 1925–2009 

Annual number of moose killed 


Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner 

älgar. Flest fällda under samma år var 

175 000 djur år 1982. 

Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, 

Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen, 

statistik hämtad från; Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se); Svenska 

Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se). 

5.7 

Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2009 

Yield of salt water fishing, landed weight 

År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till 

72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag 

ökade fångsten år från år och kom vid 

mitten av 1960-talet att uppgå till 375 000 

ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års 

fångst. Andra halvan av 1960-talet och en 

stor del av 1970-talet präglas av minskande 

fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara 

hälften så stor som fångsterna vid mitten av 

1960-talet. Den allra största fångsten 

landades år 1998 – över 400 000 ton. 

Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk 

årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden 

serie J 55, JO 55 och JO 50 

(www.scb.se/JO1101) eller 

(www.fiskeriverket.se). 

5.8 

Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2009 

Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands 

Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare 

1945 som 2009. 1945 fanns det 

16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot 

1 500 år 2009. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se). 



5.9 

Produktiv skogsmarksareal efter ägarklass, 2009 

Forest land area by ownership class 

Den produktiva skogsmarksarealen på ca 

23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften 

ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel 

ägs av privata bolag medan den övriga 

fjärdedelen till stor del ägs av allmänna 

ägare som staten och statsägda bolag. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 

2010(www.skogsstyrelsen.se/statistik). 

5.10 

Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, alla ägoslag 

Trend for total standing volume, all land-use categories 

Virkesförrådet har ökat med drygt 80 procent 

sedan 1920-talet och uppgår idag till 

ca 2 900 miljoner m 3 sk. De två dominerande 

trädslagen är tall och gran (ca 1 265 

respektive 1 286 miljoner m 3 sk). Den årliga 

bruttotillväxten (på skogsmark) uppgår till 

ca 120 miljoner m 3 sk per år. 


2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen, SLU. 

5.11 

Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde 2007–2009 (1 000 hektar) 

Silvicultural measures, 3-year average (1 000 hectares) 

Arealen skogsvårdsåtgärder mäts årligen 

men redovisas som 3-årsmedelvärden. 

Exempelvis uppgår den röjda arealen till 

ca 378 tusen ha, markberedd areal uppgår 

till ca 176 tusen ha. 


2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.12 


Antal arbetstimmar i skogsarbete, miljoner timmar 1973–2009 

Number of hours worked in forestry occupations, millions 

Antal arbetstimmar i skogsarbete kartläggs 

genom olika studier för såväl storskaligt 

som för småskaligt skogsbruk liksom för 

entreprenörer. Antalet arbetstimmar uppgick 

2009 till ca 27 miljoner. Antalet arbetstimmar 

har sjunkit stadigt under senare 

decennier, främst p.g.a. den ökade mekaniseringsgraden 

i skogsbruket. 



5.13 

Årlig bruttoavverkning 1955–2009 

Annual gross felling 

Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen 

årligen med få undantag. 

Därefter följde en nedgångsperiod som 

bröts 1978. Avverkningen har därefter haft 

en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År 

2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. 

stormen Gudrun. 


2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen, SLU.. 

5.14 

Export och import av skogsindustriprodukter 2009 efter produkt, 

miljarder kronor 

Exports and imports of forest industry products by product, SEK 

billions 

Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter 

uppgår till drygt 122 miljarder kr 

medan importvärdet uppgår till ca 27 miljarder 

kr. Värdet av nettoexporten uppgår 

således till ca 95 miljarder kr och är därmed 

en av de näringar som bidrar mest till 

Sveriges totala nettoexport. 







5.15 

Jordbruksföretag efter företagens storlek 

Holdings, by size 


Län 

County 

Storleksgrupp, hektar åker 

Size of holdings, hectares of arable land 

0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1– 

Summa 

företag 

All holdings 

Stockholms 43 240 338 413 226 209 251 219 1 939 

Uppsala 16 309 355 514 347 469 575 466 3 051 



Jönköpings 24 788 877 719 373 434 377 116 3 708 

Kronobergs 21 698 584 472 229 230 184 62 2 480 

Kalmar 48 505 563 602 336 436 498 285 3 273 

Gotlands 14 177 168 204 160 257 390 237 1 607 

Blekinge 28 305 314 256 135 160 130 42 1 370 

Skåne 279 1 638 1 473 1 638 936 1 094 1 238 1 113 9 409 

Hallands 62 645 646 766 398 395 411 215 3 538 

Västra Götalands 111 2 712 2 995 3 132 1 464 1 649 1 556 1 002 14 621 

Värmlands 15 1 032 971 706 325 342 321 248 3 960 

Örebro 16 448 451 431 270 296 355 266 2 533 

Västmanlands 16 165 208 282 199 272 340 279 1 761 

Dalarnas 19 552 474 426 247 249 237 111 2 315 

Gävleborgs 24 554 561 575 276 301 272 113 2 676 


Jämtlands 6 661 435 300 137 156 165 83 1 943 


Norrbottens 19 427 319 224 139 125 147 72 1 472 


2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609 

2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808 

2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 

2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798 

1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119 

1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307 

1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026 

1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488 

1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305 

1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102 

1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485 

1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850 

1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554 

1990 . . 14 957 19 020 20 832 12 177 14 223 11 348 4 003 96 560 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2007) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och 

JO 34 (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.16 

Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket 

Holdings by type of farming 

Län 

County 

Driftsinriktning 

Type of farming 

Summa företag 

All holdings 

Växtodling 

Crop husbandry 

Husdjursskötsel 

Animal husbandry 

Blandat jordbruk 

Mixed holdings 

Småbruk 

Smallsized holdings 

Stockholms 807 349 208 575 1 939 

Uppsala 1 361 582 350 758 3 051 

Södermanlands 799 533 252 573 2 157 


Jönköpings 331 2 151 130 1 096 3 708 

Kronobergs 221 1 267 88 904 2 480 

Kalmar 594 1 624 254 801 3 273 

Gotlands 426 677 235 269 1 607 

Blekinge 289 619 112 350 1 370 

Skåne 3 656 2 617 806 2 330 9 409 

Hallands 864 1 312 289 1 073 3 538 


Värmlands 841 813 299 2 007 3 960 

Örebro 858 541 218 916 2 533 

Västmanlands 857 255 161 488 1 761 

Dalarnas 539 675 156 945 2 315 

Gävleborgs 646 820 149 1 061 2 676 

Västernorrlands 390 706 97 1 255 2 448 

Jämtlands 258 649 63 973 1 943 


Norrbottens 361 380 55 676 1 472 


2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609 

2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808 

2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888 

2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 

1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435 

1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599 

1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389 

1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854 

1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 

1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 

1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849 

1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 

1991 1 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938 

1990 2 15 559 40 549 7 820 33 017 96 945 

1) Växtodling 1990: korrigerad uppgift. Crop husbandry 1990: revised figure 

2) Summa företag 1991: korrigerad uppgift. All holdings 1991: revised figure. 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2007) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och 

JO 35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–). 



5.17 

Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek 

Area of arable land by size of holdings 


Län 

County 

Storleksgrupp, hektar åker 

Size of holdings, hectares of arable land 

–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1– 

Summa 

åkerareal 

Total area of 

arable land 

Stockholm 9 848 2 473 6 056 5 574 8 182 17 687 43 972 84 802 

Uppsala 2 1 091 2 634 7 467 8 560 18 579 40 584 88 398 167 316 


Östergötlands 12 1 486 2 985 7 303 7 834 19 577 47 901 117 650 204 748 

Jönköpings 9 2 794 6 353 10 265 9 237 17 084 25 887 18 688 90 317 

Kronobergs 11 2 430 4 197 6 854 5 515 8 794 12 483 9 139 49 423 

Kalmar 18 1 776 4 061 8 692 8 283 17 070 35 165 48 986 124 050 

Gotlands 6 648 1 216 2 964 4 019 9 985 27 463 39 317 85 616 

Blekinge 10 1 062 2 289 3 626 3 352 6 106 8 538 6 741 31 724 

Skåne 85 5 687 10 749 23 706 23 047 43 031 87 114 259 023 452 440 

Hallands 17 2 234 4 775 10 949 9 839 15 232 28 758 39 394 111 198 

Västra Götalands 30 9 506 21 768 44 681 36 082 64 135 109 655 185 425 471 281 

Värmlands 3 3 643 7 058 10 041 7 979 13 312 22 404 44 838 109 279 

Örebro 8 1 541 3 247 6 248 6 564 11 621 25 526 51 744 106 500 

Västmanlands 3 576 1 556 4 287 4 824 10 634 23 922 56 806 102 607 

Dalarnas 5 1 926 3 415 6 174 6 070 9 654 16 657 17 505 61 407 

Gävleborgs 10 1 955 4 015 8 280 6 814 11 657 19 068 16 637 68 438 

Västernorrlands 8 2 597 4 336 6 030 4 649 6 771 14 046 12 359 50 796 

Jämtlands 5 2 278 3 059 4 182 3 343 6 060 11 327 12 184 42 437 

Västerbottens 6 2 713 4 654 7 074 5 342 9 268 20 785 21 674 71 515 

Norrbottens 12 1 553 2 249 3 181 3 414 4 886 9 961 10 570 35 826 


2007 276 49 162 99 272 194 006 175 331 322 764 629 899 1 177 258 2 647 968 

2005 277 50 637 102 723 204 004 186 590 346 159 671 052 1 141 892 2 703 333 

2003 . . 33 984 83 816 190 616 187 153 361 728 708 726 1 102 563 2 668 586 

2002 . . 41 110 91 570 200 735 193 279 376 113 717 112 . . 2 679 941 

2001 . . 42 665 101 352 213 781 202 038 392 960 734 902 . . 2 694 162 

2000 . . 43 780 104 774 224 457 215 019 415 572 742 556 959 826 2 705 984 

1999 . . 43 524 114 858 244 007 230 210 448 199 762 368 . . 2 746 929 

1998 . . 51 681 124 320 256 710 243 919 464 441 775 465 . . 2 783 755 

1997 . . 54 392 129 803 265 554 251 114 479 814 777 542 . . 2 798 574 

1996 . . 56 141 134 909 275 112 263 248 493 524 781 526 . . 2 811 534 

1995 . . 48 935 126 649 271 350 263 631 502 960 780 177 . . 2 766 641 

1994 . . 52 400 136 062 283 568 269 596 516 010 773 388 . . 2 780 077 

1993 . . 53 339 139 272 288 772 277 731 524 563 768 801 . . 2 779 729 

1992 . . 53 947 139 092 291 983 283 947 532 268 759 383 . . 2 767 942 

1991 . . 55 051 142 115 298 167 292 406 541 922 761 722 . . 2 789 997 

1990 . . 57 460 145 662 309 428 304 009 558 354 776 427 . . 2 844 592 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997), Jordbruksverket (1998–, www.jordbruksverket.se) och SCB 

(www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och JO 34 (1999 

och 2003–). 



5.18 

Åkermarkens användning, hektar 

Use of arable land, in hectares 

Gröda Crop 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

Spannmål Grain 1 125 672 1 023 978 978 419 990 092 1 087 722 1 048 582 

Vete Wheat 403 408 354 755 360 937 361 550 361 547 375 135 

Höstvete Winter wheat 349 823 295 325 317 603 323 182 311 632 326 838 

Vårvete Spring wheat 53 585 59 430 43 334 38 368 49 915 48 297 

Råg Rye 24 402 21 386 23 454 24 717 27 581 36 633 

Korn Barley 397 274 378 565 315 134 326 682 405 763 370 156 

Höstkorn Winter barley 5 268 5 356 5 909 8 274 10 396 18 278 

Vårkorn Spring barley 392 006 373 209 309 225 318 408 395 367 351 878 

Havre Oats 229 696 200 123 206 057 207 913 227 588 196 038 

Rågvete och blandsäd 

Triticale and mixed grain 70 892 69 149 72 836 69 231 65 242 70 621 

Rågvete Triticale 52 195 50 292 55 406 53 914 49 287 53 571 

Blandsäd Mixed grain 18 697 18 857 17 430 15 317 15 955 17 050 

Baljväxter Leguminous plants 43 201 40 866 35 683 28 557 25 255 34 017 

Potatis Potatoes 31 671 30 459 28 181 28 364 26 883 26 958 

Matpotatis Table potatoes 23 015 22 087 20 215 20 332 19 590 19 706 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 8 656 8 372 7 966 8 032 7 293 7 252 

Sockerbetor Sugar beets 47 625 49 182 44 184 40 682 36 778 39 782 

Frövall Seed ley 12 329 12 835 15 151 14 276 14 260 13 969 

Vall och grönfoder 

Ley, green forage and pasture 970 486 1 065 940 1 097 563 1 127 592 1 158 912 1 175 250 

Slåttervall och betesvall 2 

Ley and pasture 934 771 1 026 311 1 055 099 1 081 111 1 114 293 1 120 808 

Grönfoder 3 Green forage 35 715 39 629 42 464 46 481 44 619 54 442 

Oljeväxter Oil crops 89 562 92 005 98 958 92 176 93 040 109 470 

Höstraps Winter rape 37 496 34 997 47 638 50 341 61 860 67 841 

Vårraps Spring rape 36 715 38 578 35 148 33 044 24 359 29 245 

Höstrybs Winter turnip rape 1 244 1 460 1 138 1 117 834 282 

Vårrybs Spring turnip rape 8 343 7 116 6 270 3 341 2 453 2 150 

Oljelin Oil flax 5 764 9 854 8 764 4 333 3 534 9 954 

Övriga växtslag Other crops 27 547 32 271 31 941 35 293 34 523 34 655 

Energiskog Energy forest 14 113 13 700 13 649 14 299 14 201 13 731 

Trädgårdsväxter Horticultural plants 11 504 13 472 12 277 15 058 14 727 15 554 

Andra växtslag Other crops 1 930 5 099 6 015 5 936 5 595 5 370 

Träda Fallow 268 223 321 320 306 867 280 604 146 527 153 312 

Ospecificerad åkermark 4 

Unspecified arable land 30 442 31 669 31 670 8 307 7 583 7 355 

Summa åker 5 Total arable land 2 660 643 2 703 329 2 671 201 2 647 969 2 631 482 2 643 350 

1) År 2004 ingår endast företag med minst 2,0 hektar åkermark i redovisningen. Vilka företag som ingår fr.o.m. 2005 framgår av 

Tabellanmärkningar, tab. 104-107, 112. 

2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 

3) Inkl. majs. 

4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 

5) Inkl. annan obrukad åker. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 

meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.19 

Totalskörd i ton 

Yield in metric tonnes 


Skörd Yield 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Höstvete Winter wheat 2 159 400 1 957 000 1 795 200 2 087 800 2 004 600 2 060 100 

Vårvete Spring wheat 252 900 289 800 172 200 167 900 197 600 217 800 

Råg Rye 133 400 112 300 115 400 137 600 168 800 218 400 

Höstkorn Winter barley 29 500 31 000 26 900 44 000 58 400 101 100 

Vårkorn Spring barley 1 662 400 1 561 900 1 083 700 1 395 000 1 613 200 1 579 800 

Havre Oats 925 300 746 300 624 400 889 800 820 000 744 200 

Rågvete Triticale 270 200 271 500 255 900 276 100 274 100 252 700 

Blandsäd Mixed grain 74 700 80 800 54 700 59 400 58 300 67 800 

Ärter Peas 88 000 65 400 50 800 38 000 29 100 48 900 

Åkerbönor Field beans 12 400 14 900 13 000 11 300 13 700 26 100 

Slåttervall 1 Ley 2 481 300 2 674 400 2 425 000 2 720 800 2 326 100 2 946 300 

Matpotatis 2 Table potatoes 635 300 622 700 525 300 534 700 558 200 568 500 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 343 800 324 600 252 500 254 300 295 000 289 400 

Sockerbetor 3 Sugar beets 2 287 100 2 381 200 2 189 000 2 137 700 1 974 900 2 405 800 

Höstraps 4 Winter rape 128 600 113 100 151 700 153 100 206 300 240 300 

Vårraps 4 Spring rape 82 300 72 700 59 700 63 000 48 200 54 900 

Höstrybs 4 Winter turnip rape 2 800 2 700 1 700 1 900 1 400 . . 

Vårrybs 4 Spring turnip rape 13 800 9 700 7 300 4 400 3 500 2 800 

Oljelin 4 Oil flax 11 600 15 700 11 900 6 700 5 400 18 900 

1) Total inbärgad 1:a skörd. 

2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 

3) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 

4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 


5.20 

Ekologisk odling, totalskörd i ton 

Organic farming, total production in metric tonnes 

Skörd Yield 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Höstvete 1 Winter wheat 52 800 42 900 40 400 43 100 47 200 45 100 

Vårvete 1 Spring wheat 30 200 28 100 17 200 22 200 25 200 26 200 

Höstråg 1 Winter rye 10 400 8 400 7 300 5 700 7 800 8 800 

Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . . 

Vårkorn 1 Spring barley 54 800 45 200 31 500 37 400 41 300 41 500 

Havre 1 Oats 88 900 64 700 52 600 73 100 71 900 73 600 

Rågvete 1 Triticale 17 900 15 400 12 600 15 200 15 000 13 600 

Blandsäd 1 Mixed grain 30 000 19 700 13 300 23 100 17 000 22 900 

Ärter 2 Peas 14 000 11 400 8 400 5 100 4 800 5 100 

Åkerbönor 2 Field beans 9 400 8 100 7 300 7 300 9 600 14 600 

Höstraps 3 Winter rape 2 400 2 900 4 500 3 400 3 100 2 000 

Vårraps 3 Spring rape 400 400 . . . . . . . . 

Höstrybs 3 Winter turnip rape . . 500 300 400 . . . . 

Vårrybs 3 Spring turnip rape 800 800 300 300 . . . . 

Oljelin 3 Oil flax . . 500 . . . . . . . . 

Matpotatis 4 Table potatoes 12 600 10 800 11 500 10 500 14 300 11 200 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 



4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska 

meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608). 



5.21 

Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar 

Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 

Län 

County 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Råg 1 

Rye 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Rågvete 1 

Triticale 

Matpotatis 2 

Table 

potatoes 

Potatis för 

stärkelse 

Potatoes for 

processing 

Stockholms 4 690 4 060 . . . . 4 160 3 470 4 900 . . – 

Uppsala 5 300 4 430 4 820 . . 4 300 3 870 . . . . – 

Södermanlands 5 070 4 640 4 730 . . 4 610 4 230 4 440 . . – 

Östergötlands 6 640 4 890 6 170 5 830 5 160 4 540 4 890 32 530 – 

Jönköpings . . . . – . . 3 500 4 240 3 440 . . – 

Kronobergs 4 770 4 410 . . . . 3 810 4 340 3 670 . . – 

Kalmar 6 480 4 900 5 170 5 550 4 120 4 160 4 860 28 580 40 490 

Gotlands 5 360 4 020 4 630 5 150 4 450 3 410 4 500 29 450 – 

Blekinge 6 490 6 220 . . . . 4 750 4 090 4 810 . . 39 330 

Skåne 8 210 6 180 7 060 6 320 5 960 5 230 5 790 30 620 40 290 

Hallands 6 680 5 350 . . . . 5 130 4 520 5 980 38 060 . . 

Västra Götalands 5 230 3 690 4 800 3 900 4 620 3 910 4 330 30 540 . . 

Värmlands 3 500 . . . . . . 3 040 3 000 3 170 20 560 – 

Örebro 5 280 4 700 4 330 . . 4 330 4 310 4 050 28 390 – 

Västmanlands 4 620 3 630 . . . . 4 230 4 240 . . . . – 

Dalarnas 2 940 2 930 . . – 3 300 3 470 . . 21 830 – 

Gävleborgs . . 3 200 – – 2 840 3 120 . . 14 230 – 

Västernorrlands . . – – – 2 310 . . . . . . – 

Jämtlands . . – – – 2 950 . . . . . . – 

Västerbottens – . . – – 2 680 . . . . 17 220 – 

Norrbottens – – – – 2 490 . . – 17 320 – 


2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900 

2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440 

2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660 

2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690 

2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770 

2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720 

2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380 

2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050 

2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820 

2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700 

1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620 

1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440 

1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420 

1996 6 200 5 610 4 980 4 530 4 550 4 270 5 120 33 210 38 370 

1995 6 190 4 920 5 250 5 310 3 910 3 440 5 070 31 280 38 330 


2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB 

(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen: 

Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.22 


Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, 

kg per hektar 

Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 

Produktionsområde 

Production 

areas 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Höstråg 1 

Rye 

Rågvete 1 

Triticale 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Blandsäd 1 

Mixed 

grain 

Matpotatis 

2 

Table 

potatoes 

Ärter 3 

Peas 

Åkerbönor 

3 

Field 

beans 

2005 3 440 2 720 3 060 3 750 . . 2 300 2 120 2 630 11 200 2 120 1 960 

2006 3 220 2 420 2 480 2 980 . . 2 060 1 830 1 850 13 300 2 100 1 790 

2007 3 360 2 940 3 020 3 520 . . 2 610 2 690 2 700 13 280 1 690 1 990 

2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210 

2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd 

med 15,0 % vattenhalt. 




5.23 

Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

Företag Holdings 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Med nötkreatur With cattle 27 626 26 179 25 054 23 878 22 844 21 733 

Kor Cows 

Mjölkkor Dairy cows 9 147 8 548 8 027 7 096 6 474 6 020 

Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 13 013 12 821 12 447 12 494 12 345 11 922 

Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 26 291 24 808 23 700 22 501 21 536 20 330 

Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 24 116 22 888 21 752 20 780 19 911 18 965 

Med svin With pigs 3 194 2 794 2 414 2 277 2 380 2 027 

Galtar Boars 1 467 1 259 1 187 1 049 995 885 

Suggor Sows 2 117 1 767 1 606 1 433 1 350 1 122 

Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 2 699 2 306 2 025 1 937 1 999 1 773 

Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 913 1 644 1 476 1 312 1 182 989 

Med får (exkl. lamm) With sheep 8 237 7 595 9 141 7 984 8 169 8 169 

Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 5 376 4 916 4 877 4 245 4 643 3 306 



meddelanden serie JO 20. 

5.24 Husdjur 

Livestock 

Husdjur Livestock 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Nötkreatur All cattle 1 628 464 1 604 933 1 590 409 1 559 725 1 558 381 1 538 281 

Kor Cows 

För mjölkproduktion Dairy cows 403 702 393 263 387 530 369 646 357 194 356 776 

För kalvuppfödning Suckler cows 171 730 176 613 177 522 185 717 196 254 191 505 

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 

Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 539 425 526 562 529 847 515 737 512 744 501 930 

Kalvar under 1 år 

Calves younger than 1 year of age 513 607 508 495 495 510 488 625 492 189 488 070 

Får och lamm Sheep and lambs 465 561 471 284 505 466 508 921 524 780 540 487 

Svin All pigs 1 818 036 1 811 216 1 680 535 1 676 327 1 609 289 1 528 740 

Galtar och suggor Boars and sows 195 054 188 112 186 944 181 444 169 832 160 265 

Galtar Boars 3 115 2 697 2 623 2 491 2 438 2 414 

Suggor Sows 191 939 185 415 184 321 178 953 167 394 157 851 

Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 622 982 1 623 104 1 493 591 1 494 883 1 439 457 1 368 474 

Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 094 537 1 085 304 1 001 947 1 015 365 974 112 942 521 

Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 528 445 537 800 491 644 479 518 465 345 425 953 

Höns och kycklingar av värpras Poultry 6 619 962 6 762 036 6 170 320 7 080 407 7 194 759 7 158 602 






5.25 

År 

Year 

Renar vid samebyar 

Reindeer in Sami grazing communities 

Summa 

Total 

Län 

County 

Jämtland Västerbotten Norrbotten 

1970 166 200 29 000 27 600 109 600 

1980 214 000 34 500 38 500 141 000 

1985 275 000 42 200 50 600 182 200 

1995 253 300 46 415 57 317 149 568 

1999 220 107 43 698 51 752 124 657 

2000 221 164 44 809 54 231 122 124 

2001 219 504 44 450 53 687 121 367 

2002 228 535 45 825 53 981 128 729 

2003 238 819 44 769 54 980 139 070 

2004 250 525 43 664 55 527 151 334 

2005 261 404 42 470 56 728 162 206 

2006 254 893 44 777 54 721 155 395 

2007 249 191 42 961 52 903 153 327 

2008 257 053 44 780 55 256 157 017 

2009 249 781 43 146 51 878 154 757 

Genomsnittlig storlek på renstammen Average 

number of reindeer 

1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000 

1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700 

1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200 

1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000 

2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se): 

Jordbruksstatistisk årsbok. 

5.26 

Animalieproduktion, 1 000 ton 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

Produkt Product 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Mjölkproduktion Production of milk 3 253 3 275 3 208 3 172 3 025 3 019 2 971 

Mejeriproduktion Dairy production 

Konsumtionsmjölk Drinking milk 1 012 1 009 992 954 926 915 908 

Syrad mjölk m.m. Acidified milk 266 263 265 267 266 272 264 

Grädde Cream 91 90 89 90 94 96 104 

Smör 1 Butter 49 52 45 42 38 39 45 

Ost Cheese 125 118 118 119 109 114 108 

Mjölkpulver 2 Milk powder 43 51 53 54 55 61 62 

Kött och fläsk Meat 433 442 415 406 404 406 407 

Storboskap Beef 136 138 131 133 129 125 135 

Kalvar Veal 4 5 4 4 4 4 5 

Får och lamm Mutton and lamb 4 4 4 4 5 5 5 

Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1 

Svin Pork 288 294 275 264 265 271 261 

Ägg och kycklingkött Eggs and chicken meat 

Ägg 93 104 102 99 95 102 105 

Kycklingkött 3 98 91 96 101 105 107 105 

1) Inklusive smördel i annat matfett. 

2) Inklusive kärnmjölkspulver. 

3) 2006: reviderad uppgift. 2006: revised figure. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0701): Statistiska meddelanden serie JO 48. 



5.27 

Odling av trädgårdsväxter 

Horticulture 


År 

Year 

Yta, 1 000 m 2 

Area in 1000 sq. 

meters 

Växthus 

Greenhouses 

Antal företag 

Number of 

enterprises 

Friland 

Cultivation on open ground 

Areal, hektar 


Antal företag 

Totala antalet företag 

Total number of 

enterprises 

1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907 

1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296 

1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028 

1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326 

1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214 

1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729 

1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199 

2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004 

2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584 

2008 2 657 784 11 976 1 666 2 213 



5.28 

Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter 

Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 

Län 

County 

Köksväxter 

Vegetables, 

lettuce, herbs 

etc. 

Fruktträd 

Fruit trees 

Bär 

Berries 

Varav jordgubbar 

Of which 

strawberries 

Plantskoleväxter 

Nursery plants 

På friland 

Outdoor 

cultivation 

I container 

In container 

Stockholms 35,4 13,9 28,1 15,3 2,2 2,0 

Uppsala 36,0 15,6 63,5 57,5 1,3 – 

Södermanlands 11,7 2,3 42,4 31,5 24,7 0,7 

Östergötlands 307,3 10,4 118,4 107,0 33,5 1,1 

Jönköpings 25,3 80,6 55,7 18,3 8,2 1,6 

Kronobergs 7,5 45,7 7,5 4,5 1,5 0,0 

Kalmar 329,1 2,8 467,9 405,8 8,6 0,7 

Gotlands 717,4 13,3 39,6 25,4 1,9 0,0 

Blekinge 138,0 55,5 247,9 204,7 2,3 – 

Skåne 4 412,5 1 460,3 773,3 687,4 190,8 24,4 

Hallands 388,5 8,2 93,3 89,5 66,0 3,4 

Västra Götalands 422,1 30,4 241,5 178,5 50,3 9,6 

Värmlands 30,8 16,5 59,9 52,3 6,0 5,0 

Örebro 72,8 20,7 22,2 10,7 – 0,5 

Västmanlands 6,8 9,1 13,7 11,2 2,0 – 

Dalarnas 20,5 – 87,9 21,5 13,3 0,1 

Gävleborgs 25,0 0,7 25,0 23,6 2,9 1,8 

Västernorrlands 21,3 2,6 35,1 8,1 – – 

Jämtlands 9,4 0,2 53,3 15,2 0,8 – 

Västerbottens 11,4 – 29,5 14,9 1,7 – 

Norrbottens 23,3 – 159,6 14,5 1,1 0,0 


2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9 

2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3 

2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1 

1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9 

1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8 

1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0 

1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0 

1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0 

1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0 

1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0 






5.29 

Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige 

Number of animals used in Sweden in experiments and other 

procedures that come under the European Convention (ETS 123) and 

the EC Directive (86/609/EEC) 

Djur Animals 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Fiskar Fish 220 878 167 492 183 049 199 093 215 711 211 459 

Fåglar Birds 28 211 5 665 7 838 16 542 13 722 4 069 

Getter och får Goats and sheep 198 212 279 416 388 215 

Groddjur Amphibians 536 714 5 496 906 1 610 1 316 

Halvapor Prosimians – – – – – – 

Hundar Dogs 734 799 1 166 2 078 1 969 2 204 

Hästar, åsnor och hybrider 

Horses, donkeys and crossbreeds 135 152 650 427 594 428 

Kaniner Rabbits 2 180 2 035 2 112 1 808 1 304 1 345 

Katter Cats 164 174 220 201 91 149 

Kräldjur Reptiles – 421 – – 30 170 

Marsvin Guinea pigs 2 748 2 199 2 014 1 152 1 475 1 778 

Människoapor Apes – – – – – – 

Möss Mice 184 999 185 782 213 727 228 885 214 670 216 272 

Nötkreatur Cattle 1 352 786 727 1 961 2 032 1 590 

Råttor Rats 72 216 75 824 83 321 75 000 64 867 55 048 

Svin Pigs 2 047 1 630 2 722 2 029 2 322 1 973 

Övriga apor Other simians 60 11 75 40 129 46 

Övriga däggdjur Other mammals 90 208 639 489 209 308 

Övriga gnagare Other rodents 1 344 1 573 1 436 1 454 3 344 2 965 

Övriga rovdjur Other carnivores 161 209 210 148 297 122 

Märkta fiskar Marked fishes 212 466 160 171 161 993 185 339 179 143 200 243 

Totalt Total 518 053 445 886 505 681 532 629 524 764 501 457 


Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk (2006–, www.jordbruksverket.se). 

5.30 

Djur 

Animals 

Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan 

föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2008 

Number of animals used in behavioural studies, destroyed without 

previous intervention and used in other studies in Sweden 

Beteendestudier utan 

ingrepp 

Behavioural studies 

without intervention 

Avlivade utan 

föregående ingrepp 

Destroyed without 

previous intervention 

Övriga försök utan 

ingrepp 

Other studies without 

intervention 

Provfiske inkl. 

rundmunnar 

Test fishing incl. 

Cyclostomes 

Möss Mice 967 35 233 761 . 

Råttor Rats 351 11 253 4 . 

Marsvin Guinea pigs – 274 – . 

Övriga gnagare Other rodents – 535 – . 

Kaniner Rabbits – 86 – . 

Människoapor Apes – – – . 

Övriga apor Other simians – – – . 

Halvapor Prosimians – – – . 

Hundar Dogs 85 1 – . 

Katter Cats – – – . 

Övriga rovdjur Other carnivores 220 121 245 . 

Hästar, åsnor och hybrider 

Horses, donkeys and crossbreeds 32 – 8 . 

Svin Pigs 400 33 599 . 

Getter och får Goats and sheep – – 114 . 

Nötkreatur Cattle 383 – 720 . 

Övriga däggdjur Other mammals 75 50 3 950 . 

Fåglar Birds 281 192 36 381 7 148 . 

Kräldjur Reptiles – – – . 

Groddjur Amphibians – 87 – . 

Fiskar Fish 13 273 59 233 74 156 5 776 550 

Rundmunnar Cyclostomes 24 644 67 – 

Totalt Total 297 002 143 931 87 772 5 776 550 


Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se). 



5.31 

Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis 

Annual harvest of moose during open hunting season 


Län 

County 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Summa 

Total 

Kor Cows 

Därav 

Of which 

Tjurar Bulls 

Stockholms 1 573 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 508 495 

Uppsala 1 869 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 817 848 


Östergötlands 2 908 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 1 282 1 282 

Jönköpings 2 624 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 1 660 1 756 

Kronobergs 1 609 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 1 416 1 561 

Kalmar 1 925 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 1 276 1 490 

Gotlands – – – – – – – – 

Blekinge 329 189 250 294 428 480 233 247 

Skåne 587 465 341 336 477 639 267 372 

Hallands 944 773 639 749 937 1 214 562 652 


Värmlands 8 056 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 3 155 3 587 

Örebro 3 399 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 1 111 1 291 

Västmanlands 1 874 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 525 643 

Dalarnas 9 246 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 2 917 3 476 

Gävleborgs 5 903 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 2 141 2 511 

Västernorrlands 9 896 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 4 389 4 260 

Jämtlands 13 363 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 5 741 6 255 

Västerbottens 12 334 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 5 997 6 736 

Norrbottens 9 844 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 3 978 5 837 

Hela riket Sweden 96 563 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 41 079 46 936 

Källa: Naturvårdsverket (2004, www.naturvardsverket.se) och Svenska Jägareförbundet (2005–, www.jagareforbundet.se). 

5.32 

Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark 

enligt svenska definitioner 2009 

Total area of productive forestland and area of protected forest 

according to Swedish definitions 

Landsdel 

Region 

Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha 

Forest land by national definition, 1 000 hectares 

All skogsmark 

Total forest 

land 

Skogsmark inom 

nationalparker, 

naturreservat 

National parks, nature 

reserves 


biotopskydd 

Habitat protection 

areas 


naturvårdsavtal 

Nature conservation 

agreements 

Summa formellt 

skyddad skogsmark 

The sum total of 

protected forest land 

Totalt 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Of which 

submountaine 

forests 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Norra Norrland 7 049 452 81 3 363 3 300 4 148 3 769 7 963 7 150 

Södra Norrland 5 850 98 48 3 190 3 171 4 679 4 518 7 967 7 737 

Svealand 5 320 114 91 6 573 6 550 8 374 8 286 15 061 14 927 

Götaland 5 026 82 82 6 308 6 308 9 058 9 058 15 448 15 448 


Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010 (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket. 



5.33 

Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare 2005– 

2009, 1 000 hektar 

Forest area by county and ownership, 1 000 hectares 

Län och landsdel 

County and regions 

Ägarkategori 

Ownership category 

Privata aktiebolag 

Private sector 

corporations 

Enskilda 

Individual 

Övriga 1 

Others 

Samtliga 

Total 

Norrbottens 366 1 200 1 996 3 562 


Jämtlands 1 209 1 113 269 2 591 

Västernorrlands 850 733 84 1 667 

Gävleborgs 527 631 276 1 434 

Dalarnas 582 809 597 1 988 

Värmlands 459 762 83 1 304 

Örebro 103 234 223 560 

Västmanlands 42 145 115 302 

Uppsala 177 219 86 482 

Stockholms 39 164 74 277 

Södermanlands 44 224 65 333 

Östergötlands 124 366 123 613 

Västra Götalands 46 979 185 1 210 

Jönköpings 24 568 100 692 

Kronobergs 19 468 107 594 

Kalmar 37 564 120 721 

Gotlands 5 106 13 124 

Hallands 15 226 27 268 

Blekinge 10 159 14 183 

Skåne 28 276 47 352 

N Norrland 2 1 113 2 493 3 050 6 656 

S Norrland 3 2 585 2 477 631 5 693 

Svealand 1 447 2 555 1 243 5 245 

Götaland 308 3 712 737 4 757 

Hela riket Sweden 5 453 11 236 5 661 22 350 

1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, Othe 

public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 

2) Norrbottens och Västerbottens län. 

3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. 


Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); Riksskogstaxeringen, SLU. 

5.34 

Miljöhänsyn vid avverkning i relation till skogsvårdslagens (SVL) 

krav, föryngringsavverkningar 2006–2008 

Compliance with environmental requirements of Swedish forest law in 

connection with regeneration felling 

Landsdel 

Region 

Bättre än 30 § SVL, procent 

Better than required, 

percent 

I nivå med 30 § SVL, procent 

Requirements fulfilled, 

percent 

Sämre än 30 § SVL, procent 

Requirements not fulfilled, 

percent 

Norra Norrland 41 35 24 

Södra Norrland 24 40 35 

Svealand 22 40 39 

Götaland 34 51 15 

Enskilda ägare Individual owners 25 44 31 

Övriga ägare Other owners 36 36 28 


2006–2008 30 41 29 

2005–2007 32 43 25 

2004–2006 34 42 24 

2003–2005 36 39 25 

2002–2004 38 38 25 

2001–2003 39 37 24 

2000–2002 37 39 23 

1999–2001 36 41 22 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010 (www.skogsstyrelsen.se). 



5.35 

År 

Year 

Beräknad bruttoavverkning 

Calculated gross fellings by assortments 

Milj. m³f ub 

Millions of m³ solid volume under bark 


Milj. m³sk 

Millions of m³ standing volume 

Sågtimmer 

av barrträd¹ 

Coniferous 

sawlogs¹ 

Sågtimmer Massaved 

av lövträd av barr- och 

Broadleaved 

Coniferous & 

lövträd 

sawlogs broad-leaved 

pulpwood 

Brännved 

av stamvirke² 

Fuelwood 

of stemwood² 

Övrigt 

virke³ 

Other 

roundwood³ 

Summa 

nettoavverkning 

Total net 

fellings 

Kvarlämnade 

fällda hela 

träd 4 

Cut whole 

trees left in 

forest 4 

Summa 

nettoavverkning 

Bruttoavverkning 

Gross 

fellings 

1942 9,4 – 8,9 24,3 1,6 44,2 54,4 – – 

1950 12,5 – 10,5 9,0 2,0 34,0 41,8 0,9 42,7 

1960 15,8 – 20,8 4,8 1,7 43,1 51,7 2,6 54,3 

1970 23,1 – 32,8 3,3 0,9 60,1 72,1 2,0 74,1 

1980 22,2 – 22,0 2,0 0,9 47,1 56,5 2,4 58,9 

1985 22,7 0,4 23,1 3,0 0,5 49,7 59,6 3,4 63,0 

1990 24,7 0,4 24,3 3,0 0,5 52,9 63,5 2,1 65,6 

1995 33,6 0,4 24,6 3,8 0,5 62,9 75,4 2,1 77,5 

2000 32,7 0,5 23,8 5,9 0,5 63,3 75,9 2,2 78,1 

2001 32,7 0,5 23,6 5,9 0,5 63,0 75,6 2,2 77,8 

2002 33,5 0,3 26,4 5,9 0,5 66,6 79,9 2,5 82,4 

2003 34,2 0,3 26,3 5,9 0,5 67,3 80,8 2,6 83,4 

2004 35,6 0,3 27,8 5,9 0,5 70,1 84,1 2,7 86,8 

2005 5 56,5 0,1 35,3 5,9 0,5 98,3 118,0 4,0 122,0 

2006 5 31,5 0,2 26,5 5,9 0,5 65,0 78,0 2,4 80,4 

2007 39,9 0,2 31,7 5,9 0,5 78,2 93,8 2,4 96,2 

2008 31,8 0,2 32,4 5,9 0,5 70,8 85,0 2,1 87,1 

2009 29,9 0,2 28,6 5,9 0,5 65,1 78,1 2,0 80,1 

1) Inkl. bjälk-, sparr- och slipersämnen samt fanérvirke av barrträd. Includes beams, framing lumber, sleepers and veneers of coniferous 

wood. 

2) Avser primärt skogsbränsle av stamved. Refers primarily to forest fuel only of stemwood. 

3) Pålar, stolpar, kolved, fanér- och tändsticksvirke av lövträd, props, gruvtimmer samt virke för jordbruket exkl. sågtimmer. Utility poles, 

posts, charcoal wood, matchsticks & veneers of non-coniferous wood; also props, mining timber and lumber for farm use excl. saw logs. 

4) Enligt Riksskogstaxeringens stubbinventering. Från 1992 medeltal av de tre senaste åren. According to the National Forest Inventory. 

From 1992 onward, figures are averages of preceding five years. 

5) Pga. stormen Gudrun innehåller siffrorna för 2005 och 2006 ett visst mått av osäkerhet (framför allt beroende på lagerförändringar). 

Figures for years 2005 and 2006 are a bit uncertain, mainly due to changes in inventories after the storm in 2005. 


Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok. (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.36 

Genomsnittspriser på leveransvirke för barrsågtimmer 

och massaved 

Average delivery prices of softwood saw logs and pulp wood 

År 

Year 

Nord 

Nothern 


Priser 1 i kr per fast kubikmeter under bark 

Prices, SEK per cubic metre solid volume excl. bark 

Region 

Mellan 

Central 


Syd 

Southern 


Hela riket 


Tallsågtimmer Pine saw logs 

1997 407 433 429 423 

1998 427 446 458 443 

1999 427 440 451 440 

2000 409 415 404 411 

2001 415 398 397 402 

2002 396 384 382 386 

2003 395 370 397 382 

2004 397 403 409 404 

2005 410 361 256 312 

2006 402 409 357 389 

2007 466 460 434 450 

2008 524 492 492 498 

2009 500 438 456 456 

Gransågtimmer Spruce saw logs 

1997 341 395 453 411 

1998 356 393 429 400 

1999 340 394 433 402 

2000 330 383 411 390 

2001 333 371 412 382 

2002 328 370 400 379 

2003 328 385 416 390 

2004 331 394 425 398 

2005 339 334 266 288 

2006 348 391 364 371 

2007 412 438 439 437 

2008 469 437 446 445 

2009 439 394 443 423 

Tallmassaved Pine pulp wood 

1997 205 217 232 221 

1998 206 217 233 222 

1999 191 196 218 205 

2000 187 198 225 208 

2001 194 205 244 221 

2002 194 191 227 210 

2003 192 202 245 222 

2004 200 214 255 233 

2005 208 200 196 199 

2006 226 205 197 203 

2007 266 245 267 258 

2008 299 300 309 304 

2009 290 257 290 278 

Granmassaved Spruce pulp wood 

1997 218 237 250 241 

1998 220 240 253 242 

1999 208 225 237 228 

2000 200 225 240 231 

2001 209 232 253 240 

2002 207 221 232 226 

2003 206 230 249 238 

2004 210 238 260 247 

2005 217 211 190 198 

2006 243 220 190 202 

2007 279 261 268 266 

2008 326 309 315 314 

2009 317 273 297 291 

1) Priserna avser leveransvirke vid bilväg. Alla kvalitetsklasser ingår exkl. vrak. Endast det första köpledet ingår, d.v.s. affären mellan 

skogsägaren och den första köparen. Priserna avser grundpris inkl. tillägg och avdrag. 


Källa: Skogsbrukets datacentral, SDC; Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.37 


Investeringar och underhållskostnader inom skogsbruket 

Investments and maintenance costs in Swedish forestry 

Åtgärdskategori Silvicultural measures etc. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Hyggesrensning Cleaning 

Uppskattad areal, 1 000 ha Estimated area 36 32 28 18 16 16 

Kostnad, 1 000 kr Cost 29 886 27 112 22 939 15 259 13 169 15 247 

Kostnad, kr/ha 839 843 830 838 822 926 

Markberedning inkl. hyggesbränning 

Scarification incl. burning 

Areal, 1 000 ha Area 167 170 145 173 173 188 

Kostnad, 1 000 kr 220 448 224 221 208 496 253 546 263 951 326 260 

Kostnad, kr/ha 1 323 1 319 1 436 1 468 1 522 1 735 

Skogsodling (sådd och plantering) 

Planting and sowing 

Areal, 1 000 ha 154 162 147 163 164 180 

Kostnad inkl. hjälpplanteringskostnader, 

1 000 kr Cost incl. beeting costs 940 865 885 951 776 635 1 019 114 972 341 1 086 495 

Kostnad, kr/ha 6 090 5 470 5 276 6 267 5 926 6 029 

Summa återväxtåtgärder 

Total reforestation measures 

Kostnad, 1 000 kr 1 191 199 1 137 283 1 008 069 1 287 919 1 249 462 1 428 002 

Skogsodlingsareal, kostnad, kr/ha 

Planting and sowing, costs, SEK/ha 7 710 7 021 6 848 7 920 7 615 7 925 

Röjning i plant- och ungskog (underhållskostnad) 

Pre-commercial thinning maintenance costs 

Areal, 1 000 ha 329 370 311 337 369 370 

Kostnad, 1 000 kr 769 855 850 152 706 106 787 260 863 007 900 011 

Kostnad, kr/ha 2 339 2 301 2 268 2 338 2 336 2 434 

Skogsgödsling Forest fertilising 

Areal, 1 000 ha 17 17 38 33 46 60 

Kostnad, 1 000 kr 33 937 33 680 80 959 74 599 104 715 171 541 

Kostnad, kr/ha 2 000 1 934 2 152 2 231 2 253 2 878 

Samtliga investerings- och underhållskostnader 

Total investments and maintenance costs 

Kostnad, mnkr 2 739 2 740 2 635 2 983 3 090 3 811 


Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se). 



5.38 

Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt 

Salt water fishing yields, landed weight 

Fiskslag m.m. 

Species of fish etc. 

Ton 

Tonnes 

2007 2008 2009 

1 000 kr 

SEK thousands 

Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr 

Ål Eel 463 31 435 386 20 251 291 14 646 

Lax Salmon 184 6 654 95 3 257 145 6 239 

Öring Trout 9 253 2 67 8 334 

Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 129 2 558 127 2 664 98 2 331 

Rödspotta Plaice 465 9 988 481 9 846 292 6 087 

Sandskädda Dab 8 59 7 43 3 21 

Skrubbskädda Flounder 112 671 145 777 142 1 006 

Övrig flundrefisk Other flatfish 378 21 134 363 18 161 236 13 103 

Torsk Cod 11 725 209 892 10 498 182 654 11 282 155 347 

Långa Ling 33 794 40 852 42 957 

Kolja Haddock 355 6 947 285 5 179 273 5 081 

Gråsej Saithe 1 170 11 907 942 8 502 1 168 14 812 

Lyrtorsk Pollack 65 1 848 58 1 464 55 1 546 

Vitling Whiting 134 2 060 77 1 235 65 1 105 

Kummel Hake 55 1 542 137 3 047 67 1 637 

Övrig torskfisk Other gadiforms 2 83 6 110 4 82 

Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 62 542 203 643 49 869 186 682 37 527 160 933 

Skarpsill Sprat 21 387 43 127 23 266 43 919 16 517 33 998 

Makrill Mackerel 3 935 40 970 3 258 47 961 3 374 35 674 

Övrig saltvattensfisk Other marine fish 389 11 570 342 11 567 694 9 182 

Foderfisk 2 Industrial fish 123 339 216 444 124 520 169 531 121 254 170 374 

Lever och rom Liver and roe 194 10 942 189 13 916 169 10 620 

Krabba Crab 90 2 561 85 2 316 103 2 935 

Hummer Lobster 13 5 246 16 5 538 23 7 254 

Havskräfta Norway lobster 1 407 136 327 1 429 120 022 1 268 106 154 

Nordhavsräka Prawns 2 297 104 372 2 328 108 621 2 303 127 687 

Blötdjur Molluscs 6 267 5 214 3 200 

Summa Total 230 888 1 083 295 218 955 968 397 197 403 889 345 

1) Till konsumtion. 

2) Ej fördelad på fiskslag. 

Källa: Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0101): Statistiska meddelanden serie JO 55. 

5.39 

Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, 

hel färskvikt, ton 

Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, 

whole fresh weight, tonnes 

År 

Year 

Regnbåge 

Rainbow 

trout 

Lax, Öring 

Salmon, 

Salmon trout 

Ål 

Eels 

Röding 

Char 

Summa matfisk 

Total food fish 

Musslor 

Mussels 

Kräftor 

Crayfish 

1995 5 772 25 158 85 6 040 1 521 12 

1996 5 778 13 184 100 6 075 1 821 10 

1997 4 875 3 215 183 5 276 1 425 8 

1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9 

1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9 

2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7 

2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6 

2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6 

2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7 

2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6 

2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6 

2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5 

2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3 

2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . . 

2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2 

1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. 

2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009. 




5.40 


Saltsjöfisket, ilandförd fisk på kuststräckor 2009, landad vikt 

Sea fishing yields by coastal districts, landed weight 

Fiskslag m.m. 

Species of fish, etc. 

På västkusten 

On the west 

coast 

På sydkusten 

On the south 

coast 

Ilandförd fisk 

Landing 

På ostkusten 

On the east 

coast 

I utlandet 

Abroad 

Summa 

ilandförd fisk 

Total landing 

Ton 

Ål Eel 101 63 127 – 291 

Lax Salmon 0 60 81 4 145 

Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 11 15 80 0 106 

Flundrefisk Flatfish 346 266 22 40 673 

Torsk Cod 476 9 909 55 842 11 282 

Kolja Haddock 119 0 – 154 273 

Övrig torskfisk Other gadiforms 553 30 0 817 1 401 

Sill och strömming 1 

Herring and Baltic herring 15 112 7 794 6 776 7 845 37 527 

Skarpsill Sprat 1 242 1 721 13 522 32 16 517 

Makrill Mackerel 356 4 8 3 006 3 374 

Övrig saltvattensfisk Other marine fish 187 4 15 487 694 

Foderfisk 2 Industrial fish 463 7 702 6 326 106 762 121 254 

Lever och rom Liver and roe 3 133 11 21 169 

Nordhavsräka Prawns 2 300 – – 2 2 303 

Övriga kräftdjur, blötdjur 

Other crustaceans, molluscs 1 346 0 1 51 1 396 

Summa Total 22 616 27 700 27 024 120 064 197 403 

1 000 kr 

Ål 5 881 3 175 5 590 – 14 646 

Lax 15 2 935 3 072 217 6 239 

Övrig sötvattensfisk 379 281 2 004 1 2 665 

Flundrefisk 14 413 3 447 405 1 951 20 217 

Torsk 14 398 122 834 834 17 280 155 347 

Kolja 2 636 3 – 2 442 5 081 

Övrig torskfisk 8 862 393 1 10 884 20 139 

Sill och strömming 1 71 151 31 088 16 907 41 787 160 933 

Skarpsill 8 737 4 185 21 030 46 33 998 

Makrill 7 892 93 40 27 649 35 674 

Övrig saltvattensfisk 5 954 44 27 3 159 9 182 

Foderfisk 2 413 7 762 5 432 156 768 170 374 

Lever och rom 466 1 908 6 016 2 230 10 620 

Nordhavsräka 127 573 – – 114 127 687 

Övriga kräftdjur, blötdjur 112 827 9 20 3 686 116 543 

Summa 381 597 178 157 61 378 268 214 889 345 

1) Till konsumtion. 

2) Ej fördelad på fiskslag. 




5.41 

Saltsjöfisket, fiskare och båtar 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 

Yrkesfiskare 

Professional 

fishermen 

Binäringsfiskare 

Occasional 

fishermen 

Summa 

fiskare 

Fishermen, 

total 

Därav 

trålfiskare 

Of which 

trawler 

fishermen 

Antal 

Number 

Båtar 

Fishing craft 

Därav 

Of which 

Båtar 

> 12 m 1 

Vessels 

> 12 mtrs 

Båtar Båtar 

< 12 m 2 < 8 m 3 

Västkusten West coast 804 . . 804 . . 657 179 256 222 

Sydkusten South coast 307 . . 307 . . 304 33 141 130 

Ostkusten East coast 389 . . 389 . . 446 35 182 229 

2009 1 500 . . 1 500 1 407 247 579 581 

2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608 

2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625 

2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646 

2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663 

2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655 

2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730 

2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789 

2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797 

2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829 

1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842 

1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141 

1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550 

1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319 

1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659 

1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . . 

1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . . 

1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . . 

1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre. 

2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m. 

3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m. 


Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–, 

www.fiskeriverket.se). 


Näringsverksamhet 

Business activities

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2011 

6 – Näringsverksamhet 


Sida 

Page 

6.1 Näringsverksamhet ................................... 159 


6.2 Industrins investeringar 1994–2009, 

miljarder kronor i 2000 års priser .................. 161 

Investments in manufacturing, 2000 prices, 

SEK billion 

6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande 

1:a kv. 1990 – 3:e kv. 2010 .............................. 161 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar 

och vandrarhem 1980–2009 efter 

gästernas hemland, miljoner ......................... 161 

Nights spent in hotels, holiday villages and 

youth hostels by the visitors' country of 

residence, SEK m 

6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade 

under åren 1970–2009 ..................................... 162 

Joint stock companies, registered and 

deregistered during the year 

6.6 Bestående aktiebolag vid årets slut 

1980–2009 ........................................................ 162 

Joint stock companies, remaining registered 

at the end of the year 

6.7 Tingsrätter: beslutade företags- 

konkurser 1982–2009 ...................................... 162 

District Courts: bankruptcies 

6.8 Industri, tillverkning av vissa varor 

enligt Kombinerade nomenklaturen (KN) ..... 163 

Manufacturing, production of some commodities 

divided according to the Combined 

Nomenclature (CN) 

6.9 Industriproduktionsindex efter 

näringsgren (2005 = 100) ................................ 165 

Industrial production index, by industry 

6.10 Industrins leveranser efter näringsgren 

(2005 = 100), index för värden i fasta 

priser ................................................................ 166 

Deliveries in mining and manufacturing, 

index numbers in constant prices 

6.11 Industrins orderingång efter 

näringsgren (2005=100), index för 

värden i fasta priser ........................................ 167 

New orders in mining and manufacturing, 

index numbers in constant prices 

6.12 Produktionens saluvärde efter 

näringsgren, miljoner kronor ......................... 168 

Market value (industrial production) by 

industry, SEK m 

6.13 Antal företag efter näringsgren 

enligt SNI 2007 och juridisk form 2009 ......... 169 

Number of enterprises by economic activity 

according to SNI 2007 and legal form 

Sida 

Page 

6.14 Antal anställda efter företagets 

näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk 

form 2009 .......................................................... 170 

Number of employees by economic activity 

of the enterprise according to SNI 2007 and 

legal form 

6.15 Antal arbetsställen efter län och 

storleksklass i november 2009 ....................... 171 

Establishments by county and by size 

6.16 Ekonomiska basfakta för företagen i 

näringslivet, totalt och efter bransch 

enligt SNI 2007, år 2008, miljoner kronor ...... 172 

Basic data for market producers by industry 

(NACE Rev 2 classification), SEK m 

6.17 Ekonomiska nyckeltal för företagen i 

näringslivet, totalt och efter bransch 

enligt SNI 2007, år 2008, procent ................... 173 

Key ratios for market producers by industry 

(NACE Rev 2. classification), percent 

6.18 Kommunägda företag efter verksam- 

hetsområde m.m. den 31 december .............. 173 

Municipal enterprises, by field of activity 

6.19 Tingsrätter, beslutade konkurser .......... 174 

District Courts, bankruptcies 

6.20 Aktiebolag ................................................ 175 

Registered joint stock companies 

6.21 Näringslivsregistret, nyregistrerade 

bolag 2009, länsvis .......................................... 175 

Newly registered businesses in the Trade 

and Industry Register, by county 

6.22 Patent ....................................................... 176 

Patents 

6.23 Varumärken .............................................. 176 

Trademarks 

6.24 Mönster .................................................... 177 

Designs 

6.25 Periodiska skrifter ................................... 177 

Periodicals 

6.26 Belagda hotellrum efter målgrupp 

2009 ................................................................... 177 

Hotel rooms occupied by category of guests 

6.27 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, 

övernattande gäster efter 

hemland 2009 ................................................... 178 

Accommodation establishments, nights 

spent in tourist accommodation by 

nationality 




6.1 Näringsverksamhet 


Produktionsvärdet för det svenska näringslivet ökade med 80 procent under 

perioden 1997–2008, från 2 793 till 5 040 miljarder kronor. Ökningen var 

som störst år 2000 med en ökning i löpande priser på cirka 10 procent. 

Sedan planade ökningen ut för att därefter åter ta fart 2004. År 2008 ökade 

produktionsvärdet med 4 procent. 

De varuproducerande företagen stod för 52 procent 

av näringslivets totala produktionsvärde 

2008, medan de tjänsteproducerande företagen 

stod för resterande 48 procent. Motsvarande 

andel 1997 var 56 procent respektive 44 procent. 

De branscher som hade högst produktionsvärde 

2008 var partioch detaljhandeln med 586 

miljarder kronor samt byggverksamhet med 

449 miljarder kronor, tätt följd av FoU och 

företagstjänster med 426 miljarder kronor. Partioch 

detaljhandeln var även den klart största 

branschen sett till antalet anställda med cirka 

465 000. FoU och företagstjänster hade näst flest 

anställda med cirka 351 000. 

Näringslivets förädlingsvärde gick stadigt 

uppåt mellan 1997 och 2007 bortsett från 

perioden 2001–2003 då en viss avmattning 

skedde. Möjligen kan en ny avmattning nu 

skönjas i spåren av den ekonomiska krisen. För 

de varuproducerande företagen minskade förädlingsvärdet 

mellan 2007 och 2008 och även 

för de tjänsteproducerande företagen verkar 

utvecklingen stannat av. Antalet anställda i 

näringslivet ökade med 15 procent mellan 1997 

och 2001, men minskade åren därpå. År 2005 

vände dock trenden igen och antalet anställda i 

näringslivet ökade med drygt 2 procent jämfört 

med 2004. Den positiva utvecklingen har fortsatt 

och mellan 2005 och 2008 har antalet 

anställda ökat med 11 procent. 

till 124 miljarder kronor 2008. Detta beror till 

stor del på ökad privatisering inom branschen. 

Antalet anställda bland de tjänsteproducerande 

företagen har ökat med 44 procent mellan 

1997 och 2008. Motsvarande ökning för de varuproducerande 

företagen var endast 3 procent. 

Tjänsteproducerande företag ökar mer 

Utvecklingen mellan 1997 och 2008 för varurespektive 

tjänsteproducerande företag skiljer 

sig åt. De tjänsteproducerande företagen har 

haft en kraftigare utveckling under perioden. 

Produktionsvärdet för de tjänsteproducerande 

företagen ökade med 95 procent samtidigt som 

de varuproducerande företagens ökning låg på 

69 procent. De varuproducerande företagen 

började dock perioden på en högre nivå och har 

fortfarande ett högre produktionsvärde i kronor 

räknat, 2 637 miljarder kronor jämfört med de 

tjänsteproducerande företagens 2 403 miljarder 

kronor. 

Den största procentuella ökningen av produktionsvärdet 

stod branschen utbildning och 

sjukvård för. Där har produktionsvärdet ökat 

med 245 procent, från 36 miljarder kronor 1997 



Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen 

utförd av företaget. Det baseras på 

försäljning, dvs. nettoomsättning, justerat för 

förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat 

arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter 

exkl. bidrag, kursvinster och reavinster, 

inköpskostnad för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för 

råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster. 

Däremot ingår inte arbetskraftskostnader, 

avskrivningar, räntor och liknande kostnader. 

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet 

minus kostnader för köpta varor och 

tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och 

inköpskostnader för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Anställda avser antalet anställda omräknat till 

heltidspersoner på årsbasis. 

Arbetskraftskostnaderna omfattar löner och 

sociala avgifter. Däremot ingår inte personalutbildning, 

personalvård och liknande. Sådana 

kostnader räknas till förbrukning (se ovan). 

Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar 

minus årets avyttringar av materiella 

anläggningstillgångar. 

Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19, 

(www.scb.se/NV0109). 

Sveriges näringslivsutveckling, mnkr 

1997 1999 2001 2003 2005 2006 2007 2008 

Produktionsvärde 

Varuproducerande 1 560 588 1 696 754 1 926 091 1 899 640 2 148 828 2 345 744 2 556 791 2 636 936 

Tjänsteproducerande 1 232 744 1 429 942 1 670 562 1 701 896 1 904 228 2 068 890 2 279 594 2 403 319 

Förbrukningsvärde 

Varuproducerande 1 075 225 1 156 901 1 364 450 1 311 743 1 475 888 1 618 975 1 764 018 1 854 038 

Tjänsteproducerande 694 705 796 124 958 140 944 928 1 051 517 1 151 896 1 246 195 1 346 128 

Förädlingsvärde 

Varuproducerande 485 362 539 853 561 641 587 898 672 940 726 769 792 773 782 898 

Tjänsteproducerande 538 038 633 717 712 422 756 968 852 711 916 994 1 033 399 1 057 190 

Anställda 


Tjänsteproducerande 1 079 773 1 210 483 1 328 022 1 323 658 1 347 987 1 406 059 1 478 273 1 554 555 

Personalkostnader 


Tjänsteproducerande 360 056 433 030 521 228 544 629 583 394 618 084 675 764 726 700 

Nettoinvesteringar 

Varuproducerande 79 701 78 453 82 228 83 891 100 661 118 275 125 289 . . 1 

Tjänsteproducerande 114 268 105 475 111 470 103 978 121 059 128 131 168 439 164 845 

1) Investeringsposter för SNI 01-02, årgång 2008, publiceras ej p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen. 



6.2 


Industrins investeringar 1994–2009, miljarder kronor i 2000 års priser 

Investments in manufacturing, 2000 prices, SEK billion 

Industriföretagens investeringar för den 

svenska verksamheten redovisade ökande 

volymer varje år fr.o.m. 2004 till 2008. Den 

kraftiga nedgången under 2009, till stor del 

en konsekvens av finanskrisen, innebar en 

minskning med dryga 27 procent för 

industrin totalt. Den största branschen – 

insatsvaruindustrin – stod för den största 

absoluta minskningen med drygt 10 miljarder. 

Den största procentuella minskningen 

skedde inom investeringsvaruindustrin som 

minskade med knappt 34 procent. 

Näringsgrensindelning enligt SNI 2002. 

Källa: SCB Näringslivets investeringar 


6.3 

Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 3:e kv. 2010 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

Diagrammet visar det faktiska utnyttjandet 

av den tillgängliga produktionskapaciteten 

inom industrin (SNI B+C). Uppgifterna är 

säsongrensade. 

Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen 

slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll 

från 91,1 procent första kvartalet 2008 till 

76,1 procent andra kvartalet 2009, för att 

sedan öka till 88,6 procent tredje kvartalet 

2010. 

Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande 


6.4 

Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1980–2009 efter 

gästernas hemland, miljoner 

Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors' 

country of residence, SEK m 

Under 2009 gjordes 32 miljoner övernattningar 

på hotell, stugbyar och vandrarhem i 

Sverige. Det är nästan samma volymer som 

2008 vilket var de högsta som någonsin 

registrerats. Antalet övernattningar av 

svenska gäster uppgick 2009 till nära 25 

miljoner medan de utländska uppgick till 

drygt 7,5 miljoner. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) 

och SCB (www.scb.se/NV1701). 



6.5 

Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2009 

Joint stock companies, registered and deregistered during the year 

Det största antalet nyregistrerade företag 

under perioden 1970–2009 uppmättes år 

1990 då 33 000 företag registrerades. Det 

lägsta antalet uppmättes år 1977 då 1 450 

företag nyregistrerades. 

Det största antalet avregistrerade företag 

under samma period uppmättes år 1997 då 

28 500 företag avregistrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes år 1970 då 1 600 företag 

avregistrerades. 

Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 

6.6 

Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2009 

Joint stock companies, remaining registered at the end of the year 

Under perioden 1980–2009 är det fem år då 

antalet bestående aktiebolag överstiger 

300 000. Det är åren 2005–2009. Antalet 

bestående aktiebolag fördubblades från 

början av 80-talet till mitten av 90-talet, då 

en minskning skedde. Från 1999 ökade åter 

antalet bestående aktieboklag. 


6.7 

Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1982–2009 

District Courts: bankruptcies 

Efter att antalet konkurser stadigt minskat 

från 1992 års höga nivå på 21 200 har antalet 

fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en 

nivå runt 7 000. 

I genomsnitt gick 30 företag i konkurs 

varje arbetsdag under 2009. Motsvarande 

antal för ”rekordåret” 1992 var 85 stycken. 

Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och 

Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se; 

Institutet för tillväxtpolitiska studier, 

www.itps.se t.o.m. 2008). 




Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

6.8 nomenklaturen (KN) 

Manufacturing, production of some commodities divided 

according to the Combined Nomenclature (CN) 

Vara 

Commodity 

Kvantitetsgrund 

Unit 

Kvantitet 

Quantity 

2008 2009 

Saluvärde, tkr 

Value 

Kvantitet Saluvärde, tkr 

1 Levande djur; animaliska produkter 

Live animals; animal products 

0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva 

kroppar ton 35 977 1 078 859 38 680 1 136 147 

0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . . . . . 

0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 120 769 8 110 802 1 099 617 7 528 107 

0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 40 112 1 173 950 . . . . 

0406 90 Hårdost ton 90 317 3 821 042 . . . . 

2 Vegetabiliska produkter 

Vegetable products 

0710 21 Ärter ton 29 000 283 165 . . . . 

0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 96 709 3 982 615 102 061 3 950 375 

1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 491 073 1 856 931 511 893 1 949 510 

3 Animaliska och vegetabiliska fetter 

och oljor 

Animal and vegetable fats and oils 

1517 10 Bordsmargarin ton 81 465 797 499 . . . . 

4 Beredda näringsmedel; drycker 

Prepared foodstuffs; beverages 

1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton 37 131 923 957 37 970 1 015 459 

1701 99 Strösocker ton 230 986 1 376 658 . . . . 

2105 Glass 1000 l 82 339 1 252 103 83 280 1 204 366 

2203 Maltdrycker 1000 l 433 749 3 402 955 439 942 3 598 213 

5 Mineraliska produkter 

Mineral products 

2601 Järnmalm ton 22 702 356 20 636 431 . . . . 

2603 Kopparmalm ton 209 959 2 839 320 . . . . 

2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- o. jetbensin 1 000 m3 4 682 541 25 358 459 . . . . 

2710 (ur) Eldningsolja 1 000 m3 7 796 009 49 721 903 . . . . 

6 Kemiska produkter Chemicals 

2815 12 Natronlut ton 127 309 362 853 . . . . 

3003, 3004 Medikamenter . . . 39 355 531 . . . . 

3208 90 Lacker och målningsfärger, ej 

vattenlösliga ton 42 992 1 398 985 35 362 1 164 858 

3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 5 999 691 4 095 754 4 912 937 3 571 203 

7 Plaster; gummi Plastics; rubber 

3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 20 278 413 810 . . . . 

3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton 79 909 1 443 139 . . . . 

8 Skinn; läder Skins; leather 

4107 12 91 Spaltläder ton 1 010 422 804 . . . . 

9 Trä och trävaror 

Wood and articles of wood 

4407 10 91 Sågat virke av gran m3 6 833 463 10 401 883 6 439 229 9 612 001 

4407 10 93 Sågat virke av furu m3 7 287 236 12 456 713 6 825 535 11 493 439 

4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 2 115 3 517 826 1 526 3 163 583 

10 Massa och papper och varor av 

papper eller papp 

Pulp of wood and articles of paper or 

paperboard 

4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 3 267 638 14 973 388 3 210 383 12 955 747 

4801 Tidningspapper ton 2 449 309 11 207 286 2 205 808 10 532 981 

4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 945 897 4 441 988 928 263 3 707 023 

4818 40 90 Blöjor till spädbarn och liknande 

sanitetsartiklar ton 2 204 724 99 292 . . . . 

4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 376 028 4 844 900 356 013 4 391 055 

11 Textilvaror Textiles 

5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m2 2 920 77 356 . . . . 

5603 Bondad duk ton 43 572 1 004 547 36 425 818 636 

12 Skor, huvudbonader m.m. 

Footwear, headgear etc. 

6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st 2 063 67 077 . . . . 



6.8 

Vara 

Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

nomenklaturen (KN) (forts.) 

Kvantitetsgrund 

2008 2009 



13 Varor av sten, cement, glas etc. 

Articles of stone, cement, glass etc. 

6804 22 Slipstenar ton 5 083 229 136 . . . . 

6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller 

sten ton 331 104 403 110 334 194 422 502 

14 Oädla metaller och varor därav 

Base metals and related articles 

7225 (ur) Valsade platta produkter av annat 

legerat stål (ej rostfritt) ton 1 204 385 13 082 599 774 061 6 349 074 

7408 Koppartråd ton 143 173 5 812 413 . . . . 

7612 Aluminiumförpackningar ton . . 196 091 . . . . 

15 Maskiner och apparater; elektriskt 

materiel 

Machinery, electrical equipment 

8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 111 230 1 723 455 . . . . 

8419 50 Värmeväxlare st 7 131 668 8 037 179 5 439 561 5 832 352 

8534 Tryckta kretsar st 7 067 759 2 710 281 12 424 876 2 442 777 

16 Fordon, flygplan, fartyg 

Vehicles, aircraft, vessels 

8703 2 Personbilar (ej diesel) st 156 840 27 936 206 78 995 17 383 535 

8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 

ton st 32 120 22 825 389 . . . . 

17 Instrument och apparater 

Instruments and apparatus 

9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller 

rymdnavigering st . . 4 689 782 . . . . 

9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 2 435 192 691 . . . . 

18 Vapen och ammunition 

Arms and ammunition 

9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för 

militärt bruk ton . . . . . . . . 

19 Diverse varor 

Miscellaneous manufactured articles 

9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . . . . . 

9406 00 20 Byggnader, monterade eller 

monteringsfärdiga, av trä . . 12 221 812 . 8 245 241 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0207): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen: 

Näringsverksamhet. 



6.9 

Industriproduktionsindex efter näringsgren (2005 = 100) 

Industrial production index, by industry 


SNI 2007 Näringsgren/Bransch Industry Title 2004 2005 2006 2007 2008 

B+C Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 1 

Mines and quarries and manufacturing industry 1 97,8 100,0 104,7 108,3 104,8 

Industri för insatsvaror exkl. energirelaterade varor 2, 3 

Industry for intermediate goods 3 100,2 100,0 102,1 106,4 103,0 

2, 4, 6 

Industri för energirelaterade insatsvaror (exkl. D) 

Energy excl. section D 4 104,1 100,0 100,4 88,9 105,4 

Industri för investeringsvaror Industry for capital goods 94,1 100,0 107,0 117,2 113,9 

Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror 

Industry for non-durable consumer goods 99,9 100,0 105,8 97,7 94,8 

Industri för varaktiga konsumtionsvaror 

Industry for durable consumer goods 100,2 100,0 102,8 105,2 87,9 

B Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 95,0 100,0 101,2 107,8 108,3 

7 Metallmalmsgruvor Metal ore mines 96,5 100,0 101,3 107,9 107,4 

C Tillverkningsindustri Manufacturing industry 97,9 100,0 104,8 108,3 104,7 

10-12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco industry 99,6 100,0 101,5 101,4 102,8 

13-15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textile and leather products 106,1 100,0 102,0 106,8 95,0 

16 Trävaruindustri Industry for wood and wood products 97,1 100,0 101,4 108,3 102,0 

16.1 Sågverk och hyvlerier; träimpregneringsverk 

Sawmills and planingmills, wood impregnation plants 94,9 100,0 101,0 103,2 96,8 

17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 

Industry for pulp, paper and paper products 102,8 100,0 104,0 104,6 102,1 

17.11 Massaindustri Industry for pulp 103,9 100,0 100,7 101,6 100,1 

17.12 Pappers- och pappindustri Industry for paper and paperboard 98,9 100,0 103,8 102,2 99,7 

18 Grafisk och annan reproduktionsindustri 5 

Industry for printing and reproduction of recorded media 5 97,7 100,0 104,3 103,2 97,0 

19 Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Industry for coke and refined petroleum products 4 104,1 100,0 100,4 88,9 105,4 

20 Kemisk industri Industry for chemicals 97,4 100,0 105,5 106,3 103,5 

21 Industri för farmaceutiska basprodukter och läkemedel 

Industry for basic pharmaceutical products and pharmaceutical 

preparations 100,7 100,0 111,1 89,1 83,3 

22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 100,2 100,0 103,0 114,0 107,2 

23 Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Industry for other non-metallic mineral products 100,2 100,0 105,5 114,1 119,8 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 103,5 100,0 96,1 96,8 90,8 

25 Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 3 

Industry for fabricated metal products, except machinery and 

equipment 3 97,4 100,0 103,7 111,1 105,7 

26 Industri för datorer, elektronikvaror och optik 

Industry for computer, electronic and optical products 84,8 100,0 109,5 121,8 125,2 

27 Industri för elapparatur Industry for electrical equipment 101,7 100,0 102,9 104,5 99,7 

28 Övrig maskinindustri 

Industry for machinery and equipment n.e.c. 95,7 100,0 109,6 121,9 120,7 

29 Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

Industry for motorvehicles, trailers and semitrailers 98,4 100,0 104,1 114,5 106,5 

30 Annan transportmedelsindustri 

Industry for other transport equipment 106,0 100,0 101,8 99,6 93,4 

31 Möbelindustri Industry for furniture 97,5 100,0 102,1 109,4 87,4 


2) Enligt gällande EU-förordning har delgruppen för insatsvaror delats upp på delgrupperna Industri för insatsvaror exkl. energi och 

Industri för energirelaterade varor. 


4) 2007: reviderad uppgift. 2007: revisaed figure. 


6) Avdelning D: El-, gas-, värme- och vattenförsörjning. Section D: Electricity, gas, steam and air conditioning supply. 

Källa: SCB Industriproduktionsindex (www.scb.se/NV0402); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.10 

Industrins leveranser efter näringsgren (2005 = 100), index för 

värden i fasta priser 

Deliveries in mining and manufacturing, index numbers in constant 

prices 

SNI 2007 Näringsgren/Bransch Industry Title 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

B+C Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining, quarrying, manufacturing 97,9 100,0 106,0 109,8 107,1 84,6 

INS Industri för insatsvaror exkl. energi 

INS intermediate goods industry 99,8 100,0 103,1 104,6 101,9 84,1 

ERV Industri för energirelaterade insatsvaror (exkl. D 1 ) 

ERV energy related goods excluding D 1 113,4 100,0 115,4 105,1 122,7 105,0 

INV Industri för investeringsvaror INV capital goods 

industry 94,7 100,0 107,8 118,0 115,2 79,4 

IVKON Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror 

IVKON non-durable consumer goods industry 98,7 100,0 106,6 101,5 98,5 97,8 

VKON Industri för varaktiga konsumtionsvaror 

VKON durable consumer goods industry 100,6 100,0 103,7 105,6 87,5 67,5 

B Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 91,8 100,0 93,6 101,9 88,0 67,2 

C Tillverkningsindustri Manufacturing industry 98,0 100,0 106,2 109,9 107,4 84,8 


Food product, beverage and tobacco industry 97,7 100,0 105,1 107,5 106,2 108,3 

13-15 Textil-, beklädnads-, läder - och lädervaruindustri 

Industry for textile and leather products 105,5 100,0 99,6 103,5 92,4 74,6 

16 Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. 

utom möbler Industry for wood and products of wood, 

cork, cane etc., except furniture 96,4 100,0 102,3 103,1 98,9 89,0 

16.1 Sågverk och hyvlerier Sawmills and planningmills; 

wood impregnation plants 95,0 100,0 102,4 95,6 93,2 94,7 

17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Industry for 

paper and paper products 100,7 100,0 103,7 102,7 101,9 94,2 

17.11 Massaindustri Industry for pulp 97,8 100,0 100,1 99,7 94,2 90,6 

17.12 Pappers- och pappindustri Industry for paper and 

paperboard 99,5 100,0 103,7 101,2 102,0 95,6 

18 Grafisk och annan reproduktionsindustri Printers; other 

industry for recorded media 97,8 100,0 104,4 100,0 98,7 95,1 

19 Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Industry for coke and refined petroleum 

products 113,4 100,0 115,4 105,1 122,7 105,0 

20 Industri för baskemikalier, gödselmedel och kväveprodukter, 

plaster och syntetgummi i obearbetad form 

Industry for basic chemicals, fertilisers and nitrogen 

compounds, plastics and synthetic rubber in primary 

forms 97,5 100,0 105,3 106,5 103,4 91,7 


Industry for basic pharmaceutical products and 

pharmaceutical preparations 100,4 100,0 111,4 89,4 83,5 80,7 

22 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and 

plastic products 100,1 100,0 103,0 114,1 107,3 88,1 


Industry for other non-metallic mineral products 100,0 100,0 105,4 113,5 119,5 99,3 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 103,8 100,0 102,4 96,5 93,4 62,7 

25 Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 

Industry for fabricated metal products, except machinery 

and equipment 98,6 100,0 104,5 111,3 107,8 80,7 

26 Industri för datorer, elektronikvaror och optik 

Industry for computer, electronic and optical products 85,0 100,0 110,1 123,1 125,2 106,9 

27 Industri för elapparatur Industry for electrical equipment 100,5 100,0 105,2 109,0 106,7 99,6 

28 Övrig maskinindustri Industry for machinery and 

equipment n.e.c. 95,8 100,0 109,5 122,0 120,2 79,7 


Industry for motor vehicles, trailers and semi-trailers 97,9 100,0 104,8 114,2 105,6 55,4 

30 Annan transportmedelsindustri Industry for other 

transport equipment 106,3 100,0 112,9 112,8 113,6 97,0 

31-33 Övrig tillverkningsindustri, reparationsverkstäder och 

installationsföretag Industry for other manufacturing, 

repair and installation of machinery and equipment 99,5 100,0 105,2 109,1 104,7 87,3 


Källa: SCB Industrins leveranser (www.scb.se/NV0501); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.11 


Industrins orderingång efter näringsgren (2005=100), index för 

värden i fasta priser 

New orders in mining and manufacturing, index numbers in 

constant prices 

SNI 2007 Näringsgren/Bransch Industry Title 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

B+C Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining, quarrying, manufacturing 98,6 100,0 107,9 111,5 103,5 83,4 

INS Industri för insatsvaror exkl. energi 

INS intermediate goods industry 101,3 100,0 104,6 105,5 100,7 83,5 

ERV Industri för energirelaterade insatsvaror (exkl. D 1 ) 

ERV energy related goods excluding D 1 113,4 100,0 115,4 105,1 122,7 105,0 

INV Industri för investeringsvaror INV capital goods 

industry 95,2 100,0 111,0 121,5 107,7 76,7 

IVKON Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror 

IVKON non-durable consumer goods industry 98,4 100,0 106,7 101,7 99,0 98,4 

VKON Industri för varaktiga konsumtionsvaror 

VKON durable consumer goods industry 100,5 100,0 102,7 105,8 84,6 68,2 

B Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 91,8 100,0 93,6 101,9 88,0 67,2 

C Tillverkningsindustri Manufacturing industry 98,7 100,0 108,1 111,6 103,7 83,7 


Food product, beverage and tobacco industry 97,7 100,0 105,1 107,5 106,2 108,3 

13-15 Textil-, beklädnads-, läder - och lädervaruindustri 

Textile industry, industry for wearing and tanneries 102,9 100,0 98,4 106,6 101,7 80,4 

16 Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. 

utom möbler Industry for wood and products of wood, 

cork, cane etc., except furniture 94,7 100,0 103,3 101,5 99,2 89,0 

16.1 Sågverk och hyvlerier Sawmills and planingmills; 

wood impregnation plants 92,0 100,0 104,2 92,6 93,7 94,9 

17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Industry for 

paper and paper products 100,3 100,0 101,6 102,2 99,0 91,7 

17.11 Massaindustri Industry for pulp 94,6 100,0 90,7 94,9 89,6 88,3 

17.12 Pappers- och pappindustri Industry for paper and 

paperboard 99,6 100,0 102,5 101,1 99,4 93,2 

18 Grafisk och annan reproduktionsindustri Printers; other 

industry for recorded media 97,8 100,0 104,4 100,0 98,7 95,1 

19 Industri för stenkolsprodukter och raffinerade 

petroleumprodukter Industry for coke and refined 

petroleum products 113,4 100,0 115,4 105,1 122,7 105,0 

20 Industri för baskemikalier, gödselmedel och kväveprodukter, 

plaster och syntetgummi i obearbetad form 

Industry for basic chemicals, fertilisers and nitrogen 

compounds, plastics and synthetic rubber in primary 

forms 97,0 100,0 103,8 105,6 101,6 92,2 


Industry for basic pharmaceutical products and 

pharmaceutical preparations 100,3 100,0 111,7 89,5 83,9 81,9 

22 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and 

plastic products 100,1 100,0 103,0 114,1 107,3 88,1 


Industry for other non-metallic mineral products 100,0 100,0 105,4 113,5 119,5 99,3 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 112,0 100,0 110,6 98,7 91,2 62,6 

25 Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 

Industry for fabricated metal products, except machinery 

and equipment 101,0 100,0 106,1 113,1 104,8 76,3 

26 Industri för datorer, elektronikvaror och optik Industry for 

computer, electronic and optical products 84,4 100,0 114,0 124,8 129,4 107,7 

27 Industri för elapparatur Industry for electrical equipment 105,6 100,0 105,6 111,4 105,5 95,3 

28 Övrig maskinindustri Industry for machinery and 

equipment n.e.c. 93,1 100,0 111,1 123,9 112,1 70,2 


Industry for motor vehicles, trailers and semi-trailers 101,5 100,0 109,7 121,6 90,0 56,0 

30 Annan transportmedelsindustri Industry for other 

transport equipment 98,3 100,0 117,1 111,9 104,6 89,8 

31-33 Övrig tillverkningsindustri, reparationsverkstäder och 

installationsföretag Industry for other manufacturing, 

repair and installation of machinery and equipment 99,5 100,0 105,2 109,1 104,7 87,3 


Källa: SCB Industrins orderingång (www.scb.se/NV0501); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.12 

SNI Näringsgren 

SE-SIC Industry 

2002/2007 

10–37/ 

05–33 

10–14/ 

05–09 

15–37/ 

10–33 

15–16/ 

10–12 

17–19/ 

13–15 

Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor 

Market value (industrial production) by industry, SEK m 

2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 2 2008 2 

Tillverknings- och utvinningsindustri 

Mines and quarries and manufacturing 

industry 1 270 426 1 339 816 1 424 696 1 534 876 1 574 532 1 567 882 

Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 14 621 17 180 22 206 26 649 28 330 33 605 

Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 1 255 805 1 322 636 1 402 490 1 508 227 1 546 202 1 534 277 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco 

industry 114 749 114 618 119 058 122 881 123 282 136 169 

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile 

products, leather and leather products 12 681 12 110 11 638 11 752 11 803 10 846 

20/ 16 Industri för trä och varor av trä o.d. 

utom möbler 

21–22/ 

17–18 

Industry for wood and wood products 67 145 68 239 71 921 79 253 89 272 81 222 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, 

grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper 

products and printers 164 991 166 374 170 664 178 618 147 085 145 036 

23/ 19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade 

petroleumprodukter 

Industry for coke and refined 

24/ 20– 

21 

petroleum products 8 576 9 387 10 287 13 140 11 291 13 652 

Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical 

products and man-made fibres 103 332 105 258 112 757 121 900 119 840 113 622 

25/ 22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic 

products 33 279 33 629 35 602 37 561 38 342 38 673 

26/23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral 

products 22 168 23 438 25 514 28 589 31 207 33 780 

27/ 24 Stål- och metallverk 

Industry for basic metals 83 510 104 070 116 856 140 543 159 964 155 102 

28–35/ 

25–30, 

33 

36–37/ 

31–32 

Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, 

machinery and equipment 608 606 645 047 688 689 734 223 762 871 757 972 

Övrig tillverkningsindustri 

Manufacturing industry n.e.c. 36 768 40 363 39 504 39 766 51 245 48 203 

1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002. 


Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109). 



6.13 


Antal företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 

2009 

Number of enterprises by economic activity according to SNI 2007 and 

legal form 

Näringsgren enl. SNI 2007 1 

Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktie- Ekonobolag 

misk 

Joint förestock 

ning 

company Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan Totalt Total 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 185 647 4 228 3 270 7 035 161 389 237 14 1 396 202 377 

B Utvinning av mineral 168 10 50 455 1 3 1 – 3 691 

C Tillverkning 22 621 81 3 690 24 793 152 42 10 – 124 51 513 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 164 28 80 1 160 132 21 2 1 11 1 599 

E Vattenförsörjning; 

avloppsrening, avfallshantering 

och sanering 225 3 57 701 113 22 – 10 4 1 135 

F Byggverksamhet 44 537 98 4 788 30 386 100 29 6 1 188 80 133 

G Handel; reparation av 

motorfordon och motorcyklar 

48 695 128 13 000 57 891 528 126 37 – 598 121 003 

H Transport och magasinering 

13 076 41 1 190 13 879 174 67 5 2 118 28 552 

I Hotell- och restaurangverksamhet 

10 515 80 5 260 10 935 196 220 75 – 20 27 301 

J Informations- och 

kommunikationsverksamhet 

24 364 22 4 524 18 269 441 4 251 59 1 180 4 48 111 

K Finans- och försäkringsverksamhet 

594 – 363 7 776 45 72 1 455 6 389 10 700 

L Fastighetsverksamhet 10 990 1 468 4 745 22 352 16 184 4 2 895 446 4 483 4 59 567 

M Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och 

teknik 73 411 81 11 711 58 471 854 344 231 26 270 145 399 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster och 

andra stödtjänster 15 169 46 3 212 10 679 264 134 32 6 122 29 664 

O Offentlig förvaltning och 

försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 70 – 11 33 2 165 5 275 32 593 

P Utbildning 10 898 10 1 579 4 239 1 336 1 026 268 118 14 19 488 

Q Vård och omsorg; sociala 

tjänster 16 147 4 2 247 8 732 290 4 742 174 252 9 4 28 597 

R Kultur, nöje och fritid 30 912 150 4 671 5 430 564 8 947 232 19 64 50 989 

S Annan serviceverksamhet 38 487 27 2 406 3 816 730 4 13 005 516 19 60 4 59 066 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion av 

diverse varor och tjänster 

för eget bruk 2 – – – – – – – – 2 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader 

o.d. – – – – – – – – 5 5 

Näringsgren okänd 3 5 812 386 224 2 353 170 100 447 1 812 10 305 

Summa Total 552 504 6 891 67 078 289 385 22 437 4 28 600 4 238 755 4 902 4 976 790 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften 

om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras 

med andra sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.20 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de 

som inte är mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 

4) Korrigerade värden 2012-01-25. 

Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.14 

Antal anställda efter företagets näringsgren enligt SNI 2007 och 

juridisk form 2009 

Number of employees by economic activity of the enterprise according to 

SNI 2007 and legal form 


Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktie- Ekonobolag 

misk 

Joint förestock 

ning 

company Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

T 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 8 369 1 254 916 23 551 2 462 329 200 258 117 37 456 

B Utvinning av mineral 51 14 36 8 164 – – 12 – 1 8 278 

C Tillverkning 2 814 49 2 428 594 818 2 879 50 77 – 762 603 877 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 5 – 6 21 055 403 48 – 276 – 21 793 

E Vattenförsörjning; 

avloppsrening, avfallshantering 

och sanering 89 – 23 13 340 8 1 – 704 2 14 167 

F Byggverksamhet 9 172 62 2 902 235 621 157 25 – 6 446 443 254 828 

G Handel; reparation av 

motorfordon och motorcyklar 

8 018 40 9 805 462 886 10 884 405 159 – 3 381 495 578 

H Transport och magasinering 

7 892 13 8 356 188 729 629 72 3 5 199 3 679 214 572 

I Hotell- och restaurangverksamhet 

8 232 31 8 473 97 319 699 639 606 – 22 116 021 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

595 – 1 394 159 351 574 291 392 3 743 163 343 

K Finans- och försäkringsverksamhet 

43 – 304 70 939 67 199 667 1 743 14 224 88 186 

L Fastighetsverksamhet 822 139 870 41 967 9 302 4 843 1 223 980 199 4 56 345 

M Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och 

teknik 2 676 41 5 041 207 775 1 122 600 957 12 172 1 310 231 694 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster och 

andra stödtjänster 4 323 16 2 306 196 293 473 419 375 8 280 404 212 889 

O Offentlig förvaltning och 

försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 2 – 7 167 – 851 267 140 135 1 056 142 485 

P Utbildning 691 5 491 36 028 10 664 12 504 8 089 319 418 150 388 040 

Q Vård och omsorg; sociala 

tjänster 1 762 50 1 619 115 347 4 668 10 313 5 544 750 597 16 889 916 

R Kultur, nöje och fritid 1 131 29 718 25 402 982 20 309 3 942 2 986 57 55 556 

S Annan serviceverksamhet 

2 819 4 1 013 19 964 1 642 49 936 1 352 437 467 77 634 

Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion av 

diverse varor och tjänster 

för eget bruk 1 – – – – – – – – 1 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader 

o.d. – – – – – – – – 17 17 

Näringsgren okänd 3 57 5 – 10 1 2 6 – 16 97 

Summa Total 59 564 1 752 46 708 2 518 726 47 616 4 97 836 23 871 1 249 634 27 066 4 4 072 773 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften 

om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras 

med andra sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.20 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de 

som inte är mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 

4) Korrigerade värden 2012-01-25. 




6.15 

Län 

County 


Antal arbetsställen efter län och storleksklass i november 2009 

Establishments by county and by size 

Storleksklass efter antal anställda 

Size group (number of employees) 

Summa 

Total 

0 1–4 5–19 20–99 100– Arbetsställen 1 

Establishments 

Anställda 2 

Employees 

Stockholms 168 702 52 118 21 184 7 429 1 406 250 839 1 007 776 

Uppsala 24 579 6 320 2 840 1 022 159 34 920 125 735 



Jönköpings 25 581 6 799 3 684 1 356 207 37 627 155 434 

Kronobergs 17 609 3 580 1 936 743 112 23 980 84 081 

Kalmar 18 844 4 956 2 567 822 122 27 311 96 345 

Gotlands 5 914 1 454 640 187 27 8 222 22 636 

Blekinge 9 979 2 697 1 348 496 78 14 598 64 946 

Skåne 88 199 25 139 11 508 4 115 663 129 624 494 919 

Hallands 23 449 6 579 3 099 957 132 34 216 113 483 

Västra Götalands 114 655 31 641 15 482 5 559 924 168 261 699 902 

Värmlands 23 977 5 509 2 782 930 159 33 357 109 218 

Örebro 17 202 5 126 2 733 941 179 26 181 119 675 

Västmanlands 13 773 4 805 2 369 836 138 21 921 106 141 

Dalarnas 26 551 5 811 2 930 988 127 36 407 114 112 

Gävleborgs 20 558 5 426 2 763 974 157 29 878 114 990 

Västernorrlands 19 696 4 947 2 556 861 112 28 172 98 956 

Jämtlands 15 490 3 303 1 596 469 62 20 920 52 523 

Västerbottens 24 695 5 276 2 738 891 144 33 744 110 608 

Norrbottens 20 638 5 094 2 706 906 126 29 470 107 419 


1) Med arbetsställe avses varje adress där ett företag (enl. tab. 6.13) bedriver stadigvarande verksamhet. De flesta företagen, 

968 672 st., har endast ett arbetsställe vardera, medan de resterande, 8 118 st., tillsammans har 84 497 arbetsställen. 

2) Uppgiften om antalet anställda är beräknad på samma sätt som i tab. 6.14. 




6.16 

Ekonomiska basfakta för företagen i näringslivet, totalt och 

efter bransch enligt SNI 2007, år 2008, miljoner kronor 

Basic data for market producers by industry (NACE Rev 2 

classification), SEK m 

Företag inom nedanstående 

näringar 

Enterprises in the following major 

divisions 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Antal 

anställda 2 

Number of 

employees 

Produktionsvärde 

3 

Production 

value 


3 

Value 

added 

Bruttoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 

Gross investments 

in fixed 

assets 

Nettoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 Net 

investments 

in fixed 

assets 

Samtliga företag 1 All enterprises 916 285 2 515 388 4 992 066 1 839 764 . . . . 

Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture, forestry and fishing SNI (01-03) 206 930 37 300 162 051 43 964 . . . . 

Utvinning och tillverkning 

Mining, quarrying and 

manufacturing SNI (05-33) 54 913 629 646 1 758 088 500 434 78 491 72 563 

El-, gas-, värme- och vattenverk 

samt avfallshantering och sanering 

Electricity, gas and water 

supply and waste management SNI (35-39) 2 619 40 030 193 964 83 574 44 653 42 582 

Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 78 234 243 688 457 058 150 100 16 888 13 846 

Handel, rep. av fordon 

Wholesale and retail trade and 

repair of motor vehicles SNI (45-47) 124 322 460 456 580 940 292 506 31 716 25 858 

Transport och magasinering 

Transport and storage SNI (49-53) 29 118 210 959 421 835 125 738 32 058 21 732 

Hotell- och restaurangverksamhet 

Accommodations and food 

service activities SNI (55-56) 26 958 95 448 96 399 37 246 6 318 5 325 

Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication SNI (58-63) 47 054 155 735 333 391 141 275 15 001 13 499 

Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and 

technical activities SNI (69-75) 141 751 194 672 327 952 143 216 10 781 8 359 

Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

samt andra stödtjänster 

Real estate activities, renting 

activities and support service 

activities 

SNI 

(68, 77-82) 75 704 239 094 440 481 210 753 150 996 80 568 

Utbildning,vård och omsorg 

Education, health and other 

social work activities SNI (85-88) 44 645 160 049 122 907 78 257 3 653 2 773 

Kultur, nöje, fritid och annan 

serviceverksamhet 

Arts, entertainment, recreation 

and other services activities SNI (90-96) 84 037 48 311 96 999 32 699 4 392 3 635 

1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66), oberoende av juridisk form. 

Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte. 

2) Antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis. 

3) Definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde samt brutto- och nettoinvesteringar i Företagens ekonomi skiljer sig från Nationalräkenskapernas. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2008 

(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.17 

Företag inom nedanstående näringar 

Enterprises in following major divisions 

Ekonomiska nyckeltal för företagen i näringslivet, totalt 

och efter bransch enligt SNI 2007, år 2008, procent 

Key ratios for market producers by industry (NACE Rev 2. 

classification), percent 

Avkastning 

på eget 

kapital 

Return on 

adjusted 

equity 

Avkastning 

på totalt 

kapital 

Return on 

total assets 

Soliditet 

Equityassets 

ratio 


Rörelsemarginal 

Gross 

margin 

Nettoomsättning 

per företag, 

tkr 

Net turnover/ 

number of 

enterprises 

Samtliga företag 1 All enterprises 11,9 9,2 38,0 6,7 7 363 

Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, 

forestry and fishing SNI (01-03) 10,7 7,4 45,3 14,5 763 

Utvinning och tillverkning Mining, quarrying 

and manufacturing SNI (05-33) 13,7 9,5 41,1 6,0 33 486 

El-, gas-, värme- och vattenverk samt avfallshantering 

och sanering Electricity, gas and 

water supply and waste management SNI (35-39) 29,1 12,4 32,2 17,6 106 590 

Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 33,4 13,9 31,4 7,2 5 793 

Handel, rep. av fordon Wholesale and retail 

trade and repair of motor vehicles SNI (45-47) 17,1 9,8 37,7 3,1 17 222 

Transport och magasinering Transport and 

storage SNI (49-53) 5,8 6,0 31,7 3,9 14 554 


Accommodations and food service activities SNI (55-56) 12,0 8,6 40,4 5,5 3 547 


Information and communication SNI (58-63) 2,7 6,4 46,2 6,1 7 469 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap 

och teknik Professional, scientific and 

technical activities SNI (69-75) 2,4 10,8 51,4 7,8 2 327 

Fastighets- och uthyrningsverksamhet samt 

andra stödtjänster Real estate activities, 

renting activities and support service activities 

SNI 

(68, 77-82) 5,1 6,8 26,0 17,8 6 002 

Utbildning, vård och omsorg Education, 

health and other social work activities SNI (85-88) 19,2 11,7 44,1 8,7 2 740 

Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet 

Arts, entertainment, recreation and 

other services activities SNI (90-96) 23,5 16,4 53,5 12,3 1 180 

1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66), oberoende av juridisk form. 

Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2008 

(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 

6.18 

År 

Year 

Antal 

företag 

Number 

of enterprises 

Kommunägda företag efter verksamhetsområde m.m. 

den 31 december 

Municipal enterprises, by field of activity 

El-, gas-, 

och 

vattenförsörjning 

Electricity, 

gas and 

water 

Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Hotels and 

restaurants 

Därav huvudsakligen verksamma inom 

Of which activity within 

Transport, 

magasinering 

kommunikation 

Transport, 

storage and 

communication 

Fastighetsoch 

uthyrningsverksamhet 

Real estate 

and business 

services 

Andra samhälls- 

och 

personliga 

tjänster/ 

Utbildning, 

vård och 

omsorg 1 

Övrigt 

Other 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Balansomslutning, 

mnkr 

Balance 

sheet, total 

1998 1 450 317 33 128 713 137 122 122 271 508 213 

1999 1 436 329 33 113 709 142 110 118 858 532 665 

2000 1 431 311 32 114 720 142 112 129 706 589 036 

2001 1 447 318 31 125 735 138 100 134 559 582 101 

2002 1 423 292 31 123 737 135 105 120 030 475 618 

2003 1 416 288 29 119 738 135 107 129 442 494 611 

2004 1 417 285 25 121 756 129 101 133 052 518 942 

2005 1 533 318 28 134 796 142 115 140 656 628 981 

2006 1 518 321 38 128 795 133 103 145 210 676 607 

2007 1 535 321 34 134 812 134 100 144 109 667 064 

2008 1 1 575 390 36 141 825 19 164 160 006 787 386 

1) Fr.o.m. 2008 redovisas Utbildning, vård och omsorg i st.f. Andra samhälls- och personliga tjänster. From 2008 figures for Education and 

care are reported instead of Other community and personal services. 

Källa: SCB Kommunägda företag (1998); Den offentliga sektorns finanser (1999–2003); Statistiska meddelanden, serie 

OE 27 (2004–, www.scb.se/OE0108). 



6.19 

Tingsrätter, beslutade konkurser 

District Courts, bankruptcies 

Näringsgren enl. SNI 2007 

Activity according to SE-SIC 2007 

2008 2009 

Företagskonkurser Enterprise bancruptcies 6 298 7 638 

Jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk 

Crop and animal production, hunting and related service activities 33 45 

Skogsbruksföretag Forestry and logging 54 37 

Fiskare och vattenbrukare Fishing and aquaculture 5 4 

Gruvor och mineralutvinningsindustri Mining and quarrying – 3 


Manufacture of food products; beverages and tobacco 52 59 

Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Manufacture of textiles and leather products 22 27 

Trävaruindustri, ej möbler 

Manufacture of wood and of products of wood and cork, except furniture 52 58 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Manufacture of paper and paper products 1 4 

Grafisk och annan reproduktionsindustri Printing and reproduction of recorded media 45 62 

Kemisk industri, petroleumprodukter och läkemedelsindustri 

Manufacture of coke and refined petroleum products; chemicals and chemical products; 

basic pharmaceutical products and pharmaceutical preparations 5 10 

Gummi- och plastvaruindustri Manufacture of rubber and plastic products 16 17 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 10 9 

Stål- och metallverk Manufacture of basic metals 2 9 

Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 90 168 

Industri för datorer, elektronikvaror, optik och elapparatur 

Manufacture of computer, electrical equipment, electronic and optical products 18 31 

Övrig maskinindustri Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 29 40 

Transportmedelsindustri 

Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers, other transport equipment 21 32 

Övrig tillverkningsindustri, reparationsverkstäder och installationsföretag 

Manufacture of furniture, Other manufacturing; Repair and installation of machinery and 

equipment 61 93 

El-, gas-, värme-, vattenverk och avfallshantering 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply; Water supply; sewerage, waste 

management and remediation activities 16 18 

Byggindustri Construction 843 986 

Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 

Wholesale and retail trade and repair of motor vehicles and motorcycles 225 259 

Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 

Wholesale trade, except of motor vehicles and motorcycles 524 653 

Detaljhandel utom med motorfordon Retail trade, except of motor vehicles and motorcycles 784 927 

Transport- och magasineringsföretag Transportation and storage 289 371 

Hotell och restauranger Accommodation and food service activities 461 464 

Informations- och kommunikationsföretag Information and communication 215 285 

Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. Financial and insurance activities 59 91 

Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Real estate activities 146 204 

Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 579 711 

Uthyrning och leasing samt arbetsförmedling 

Rental and leasing activities; Employment activities 128 147 

Resebyråer och researrangörer; turistbyråer 

Travel agency, tour operator and other reservation service and related activities 27 34 

Bevaknings-, fastighetsservice och kontorstjänstföretag m.m. 

Security and investigation activities; Services to buildings and landscape activities; Office 

administrative, office support and other business support activities 226 193 

Utbildningsväsendet Education 65 66 

Enheter för vård och omsorg, socialtjänst Human health and social work activities 55 67 

Enheter för kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 124 102 

Andra serviceföretag och företag för personliga tjänster m.m. Other service activities 104 139 

Uppgift saknas Data not available 912 1 213 

Privatpersoner Private persons 304 254 

Samtliga Total 6 602 7 892 

Källa: Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se ) och SCB (www.scb.se/NV1401): Konkurser och offentliga ackord; 

Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 




6.20 Aktiebolag 

Registered joint stock companies 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Nyregistrerade aktiebolag 

Newly registered joint stock companies 19 288 20 561 23 894 27 994 27 555 24 228 

Avregistrerade aktiebolag 

Joint stock companies deregistered 12 117 14 156 14 145 13 319 13 446 13 574 

Aktiebolag i Näringslivsregistret 1 

Joint stock companies in the Trade and Industry 

Register 1 295 223 301 628 311 377 326 052 340 186 350 903 

Aktiebolag med konkurs inledd 1 

Joint stock companies with bankruptcy proceedings 

commenced 1 10 383 9 397 8 565 7 867 8 001 9 156 

Aktiebolag med likvidation beslutad 1 

Joint stock companies with liquidation decided 1 7 619 7 325 6 903 7 051 6 811 6 985 

Aktiebolag med fusion inledd 1 

Joint stock companies with merger scheme adopted 1 1 170 1 107 963 881 819 836 

Aktiekapital i nyregistrerade bolag 2 , mnkr 

Share capital in newly registered companies 2 , SEK m 2 077 2 199 2 619 3 037 3 207 2 612 

Aktiekapitalökning 2 , mnkr 

Increase of share capital 2 SEK m 

Fondemissioner Bonus issue 1 645 2 168 3 728 8 300 3 916 11 922 

Nyemissioner Issue of shares 66 220 18 137 21 866 24 869 21 916 37 758 

Skuldebrev Convertibles 214 266 109 474 46 160 

Överkurs, mnkr 2 Premium 2 , SEK m 106 790 112 668 111 091 321 065 159 417 106 294 

Aktiekapitalminskning 2 , mnkr 

Decrease of share capital 2 , SEK m 8 006 58 072 16 063 12 101 12 088 21 120 

Utdelning 2 , mnkr Dividends 2 , SEK m 298 190 308 973 469 148 525 373 570 477 553 109 

1) Vid årets utgång. By the end of the year. 

2) Ändringar i Euro är konverterade till SEK. Changes in Euro are converted to SEK. 



6.21 

Näringslivsregistret, nyregistrerade bolag 2009, länsvis 

Newly registered businesses in the Trade and Industry Register, 

by county 

Län 

County 

Enskild 

näringsidkare 

Sole trader 

Aktiebolag 

Company 

limited by 

shares 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Kommanditbolag 

Limited 

partnership 

Bostadsrättsförening 

Tenant owner 

association 

Ekonomisk 

förening 

Economic 

association 

Stockholms 7 697 8 480 2 050 473 183 156 

Uppsala 809 770 192 40 8 32 


Östergötlands 773 834 191 23 7 28 

Jönköpings 554 741 127 23 12 13 

Kronobergs 330 392 87 8 9 29 

Kalmar 370 447 98 24 15 13 

Gotlands 115 113 32 10 3 5 

Blekinge 282 257 58 32 3 4 

Skåne 3 283 3 006 849 179 73 85 

Hallands 643 740 158 34 20 23 


Värmlands 490 515 129 14 7 19 

Örebro 532 471 117 21 3 19 

Västmanlands 471 458 119 17 6 20 

Dalarnas 532 556 199 22 14 39 

Gävleborgs 493 550 125 18 6 13 

Västernorrlands 407 471 89 10 1 28 

Jämtlands 233 328 64 8 15 26 

Västerbottens 409 473 85 19 12 19 

Norrbottens 443 416 73 12 9 21 

Hela riket Sweden 23 167 24 228 5 972 1 252 493 754 

Därav via Of which via 

Företagsregistrering 1 14 366 2 540 2 042 246 70 321 

1) Bolagsverkets och Skatteverkets tjänst, (www.foretagsregistrering.se). 





6.22 Patent 

Patents 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ansökningar Applications 3 230 2 960 2 852 2 925 2 855 2 649 

Sökandens nationalitet Applicants by nationality 

Svensk Swedish 2 768 2 522 2 439 2 527 2 549 2 199 

Dansk Danish 11 7 11 9 13 14 

Finsk Finnish 59 70 53 45 51 64 

Norsk Norwegian 30 32 23 23 15 17 

Brittisk British 22 7 12 10 6 15 

Fransk French 6 6 9 4 2 6 

Italiensk Italian 5 2 4 1 1 2 

Nederländsk Dutch 12 4 1 2 7 4 

Schweizisk Swiss 86 85 98 57 60 96 

Tysk German 41 35 29 43 38 34 

USA-medborgare US-citizen 81 69 56 39 29 36 

Japansk Japanese 18 27 32 6 8 19 

Koreansk Korean 18 7 3 1 – 5 

Taiwanesisk Taiwanese 23 13 12 7 7 7 

Övriga nationaliteter Other nationalities 50 74 70 151 69 131 

Beviljade patent Patents granted 3 232 1 911 1 477 1 287 1 224 1 248 

Patent i kraft vid årets slut 

Patents in force at end of the year 20 804 20 478 20 114 19 436 19 019 17 689 

EPO-patent i kraft vid årets slut 1 81 981 82 263 84 596 86 135 86 990 84 674 

Till svenska patentverket under samarbetskonventionen 

ingivna internationella patentansökningar 2 1 977 1 960 2 051 2 169 2 001 1 716 

Patentansökningar ingivna till det europeiska 

patentverket direkt såväl som via PCT (EPO) 3 123 303 128 609 135 846 141 297 147 463 134 542 

Därav ansökningar som omfattar Sverige 

Of which applications concerned Sweden 115 366 120 548 127 395 105 814 107 458 100 989 

1) EPO, European Patent Office: Patents in force at the end of the year. 

2) International patent applications filed with the Swedish Patent Office under the Patent Co-operation Treaty (PCT). 

3) Patent applications filed with the EPO. 


6.23 Varumärken 

Trademarks 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ansökningar Applications 

Sverige Sweden 7 690 8 687 8 978 10 512 10 951 9 602 

Danmark Denmark 115 89 96 90 61 78 

Finland 46 46 66 34 39 44 

Norge Norway 85 83 164 84 84 90 

Belgien Belgium 2 1 7 13 21 3 

Frankrike France 27 18 37 29 20 32 

Italien Italy 13 13 12 12 7 5 

Liechtenstein 1 4 1 – 1 – 

Nederländerna Netherlands 41 43 79 16 20 28 

Portugal 1 4 1 6 – 4 

Ryssland Russia 1 2 5 2 2 – 

Schweiz Switzerland 30 56 51 43 27 52 

Slovakien Slovakia – 1 – – – 2 

Spanien Spain 12 8 9 10 9 9 

Storbritannien United Kingdom 62 40 46 50 40 40 

Tjeckien Czech republic 3 – 1 1 – – 

Tyskland Federal Republic of Germany 54 86 56 58 57 32 

Österrike Austria 3 210 3 7 3 0 

Övriga Europa Rest of Europe 20 27 49 47 30 25 

Kanada Canada 8 11 3 10 8 1 

USA 348 355 300 207 184 209 

Japan 29 21 36 24 22 20 

Kina China 4 15 24 1 14 17 

Australien Australia 4 3 4 4 6 2 

Övriga Other 64 61 58 59 61 66 

Summa Total 8 663 9 884 10 086 11 319 11 667 10 361 





6.24 Mönster 

Designs 

Ansökningar efter nationalitet Applications for designs by nationality 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige Sweden 796 708 669 577 680 647 

Danmark Denmark – 3 3 4 2 4 

Finland 22 27 22 28 6 – 

Norge Norway 12 7 6 8 2 10 

Frankrike France 5 1 – – 1 1 

Italien Italy 2 – – – – – 

Nederländerna Netherlands 3 – – – – – 

Schweiz Switzerland 14 5 6 – 1 – 

Storbritannien United Kingdom 1 – 2 1 – – 

Tyskland Federal Republic of Germany 3 5 3 2 4 – 

Japan 4 2 – 3 – – 

USA 7 8 5 5 3 – 

Övriga Other 16 9 5 11 11 9 

Summa Total 885 775 721 639 710 671 


6.25 

Periodiska skrifter 

Periodicals 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Inkomna nyansökningar 1 Applications for publication licence 703 552 499 450 515 780 

Beviljade nyansökningar Publication licences granted 774 560 467 389 465 782 

Inkomna ändrade titlar 2 Applications for change of title 92 98 98 114 157 56 

Beviljade ändrade titlar Change of title granted 82 94 92 101 126 66 

Inkomna anmälningar 3 Announcements 3 933 1 045 1 393 2 034 1 468 1 096 

Avgjorda anmälningar Announcements decided 890 1 020 1 311 2 037 1 347 1 194 

Inkomna förnyelser 4 Applications for renewal of publication license . . . . 3 705 186 

Beviljade förnyelser 4 Renewals of publication license granted . . . . 3 526 361 

1) Ansökningar om utgivningsbevis. 2) Ansökningar om ändrad titel för skrift som har utgivningsbevis. 3) Ändringar beträffande ägare 

och utgivare m.m. Changes concerning owners and publishers etc. 4) Ansökningar om förnyelse/beviljade förnyelser av utgivningsbevis . 



6.26 

Län 

County 

Belagda hotellrum efter målgrupp 2009 

Hotel rooms occupied by category of guests 

Målgrupp Category of guests 

Företagsmarknaden Business market Privatmarknaden Private market Antal belagda rum 

1 000-tal 

Gruppgäster, % Fritidsresenärer, % Number of occupied 

Group travellers Holiday travellers rooms, thousands 

Affärs- och uppdragsresenärer, 

% 

Business travellers 

Konferensgäster, % 

Conference 

delegates 

Stockholms 51 14 8 27 5 367 519 

Uppsala 49 25 8 18 392 805 



Jönköpings 61 10 7 22 488 127 

Kronobergs 67 10 8 16 252 259 

Kalmar 49 7 8 35 432 924 

Gotlands 28 12 15 45 184 908 

Blekinge 56 6 9 29 222 826 

Skåne 52 12 8 28 1 914 712 

Hallands 45 15 6 34 436 629 

Västra Götalands 51 11 7 32 2 828 330 

Värmlands 52 7 9 31 442 687 

Örebro 59 9 6 25 359 122 

Västmanlands 61 9 11 20 289 313 

Dalarnas 42 8 7 42 531 710 

Gävleborgs 60 9 8 23 349 676 


Jämtlands 34 10 7 49 394 698 


Norrbottens 54 7 9 30 566 229 

Hela riket Sweden 51 12 8 29 17 289 123 


Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden serie NV 41. 



6.27 

Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster 

efter hemland 2009 

Accommodation establishments, nights spent in tourist accommodation 

by nationality 

Land 

Country 

Hotell 

Hotels 

Typ av anläggning 

Type of establishment 

Stugbyar 

Holiday villages 

Vandrarhem 

Youth hostels 

Antal övernattningar 

1 

Number of 

guest-nights 

Sverige Sweden 19 871 384 2 563 586 2 223 207 24 658 177 

Norge Norway 1 055 889 112 519 46 930 1 215 338 

Danmark Denmark 570 220 271 086 70 252 911 558 

Finland 346 719 26 090 25 913 398 722 

Island Iceland 12 116 445 1 208 13 769 

Tyskland Germany 745 879 123 263 167 706 1 036 848 

Storbritannien United Kingdom 514 538 11 474 24 241 550 253 

Nederländerna Netherlands 174 560 101 464 30 647 306 671 

Italien Italy 261 268 2 019 32 955 296 242 

Frankrike France 195 663 5 371 48 000 249 034 

Spanien Spain 147 035 643 23 099 170 777 


Polen Poland 103 375 11 454 26 700 141 529 

Schweiz Switzerland 112 549 5 404 22 389 140 342 

Belgien Belgium 71 419 1 285 8 646 81 350 

Österrike Austria 62 421 2 151 14 098 78 670 

Litauen Lithuania 26 905 3 304 5 140 35 349 

Tjeckien Czech Republic 19 788 4 557 8 371 32 716 

Irland Ireland 26 969 420 3 274 30 663 

Lettland Latvia 21 143 3 681 4 307 29 131 

Estland Estonia 19 210 3 152 4 628 26 990 

Grekland Greece 24 454 99 1 685 26 238 

Slovakien Slovakia 13 342 1 543 9 936 24 821 

Ungern Hungary 19 159 1 389 3 529 24 077 

Portugal 18 264 36 5 429 23 729 

Turkiet Turkey 15 871 597 1 979 18 447 

Luxemburg Luxembourg 6 691 80 337 7 108 

Övriga Europa Other European countries 101 092 1 478 12 753 115 323 

USA 334 037 2 094 18 587 354 718 

Kanada Canada 33 698 231 5 589 39 518 

Central- och Sydamerika Rest of America 33 913 214 6 822 40 949 

Japan 86 055 1 876 5 323 93 254 

Kina China 85 456 332 11 924 97 712 

Indien India 40 376 101 12 027 52 504 

Sydkorea Republic of Korea 16 358 72 2 264 18 694 

Övriga Asien Rest of Asia 62 371 2 369 7 167 71 907 

Australien Australia 32 656 579 9 091 42 326 

Nya Zeeland New Zealand 4 246 4 1 548 5 798 

Övriga länder Other countries 104 217 444 10 092 114 753 

Ej angivet Not spec. 411 905 5 471 3 060 420 436 

Summa Total 

2009 25 958 480 3 279 235 2 927 891 32 165 606 

2008 25 872 607 3 446 157 2 883 890 32 202 654 

2007 25 416 188 3 467 012 2 710 327 31 593 527 

2006 24 211 753 3 391 396 2 559 601 30 162 750 

2005 22 900 051 3 237 417 2 368 071 28 505 539 

2004 21 525 930 3 283 335 2 265 717 27 074 982 

2003 21 067 690 3 571 988 2 275 512 26 915 190 

2002 1 21 010 709 3 738 179 2 200 100 26 948 988 

2001 21 663 570 3 534 339 1 159 866 26 357 775 

2000 21 264 345 3 462 542 1 131 640 25 858 527 

1999 20 707 390 3 345 225 1 089 531 25 142 146 

1998 20 052 023 3 357 104 1 089 227 24 498 354 

1997 18 865 991 3 472 832 1 039 123 23 377 946 

1996 18 598 363 3 882 778 1 083 191 23 564 332 

1995 18 465 053 3 902 028 1 059 065 23 426 146 

1) Antal övernattningar på vandrarhem har ökat p.g.a. ny definition fr. o. m. 2002. Due to a new definition the number of nights spent in 

youth hostels has increased from 2002. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden Se 13 (–1996) och 

NV 41 (1997–). 


Energi 

Energy

Energi Statistisk årsbok 2011 

7 – Energi 

Energy 

Sida 

Page 

7.1 Energi ...................................................... 181 

Energy 

7.2 Vindkraft .................................................. 183 

Wind power 

7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, 

1936–2009 ..................................................... 185 

Electric energy, production 

7.4 Energipriser den 1 januari 2000–2010 

för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, 

öre per kWh .................................................. 185 

Prices on electric energy for different type of 

consumers 

7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, 

förbrukning av elenergi 

1936–2009 ..................................................... 185 

Mining and manufacturing industry, 

consumption of electric energy 

7.6 Energibalans, översikt, petajoule 

(PJ) ................................................................ 186 

Overall energy balance, overview 

7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

användning av bränslen och elektrisk 

energi efter bränsleslag ............................... 186 


industry, consumption of fuel and electric 

energy by kind of fuel 

7.8 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

förbrukning av elektrisk energi efter 

näringsgren .................................................. 187 


industry, consumption of electric energy by 

industry 

7.9 Genomsnittligt elenergipris för olika 

hushållskunder den 1 januari, öre/kWh ..... 188 

Average price for electric energy for household 

customers on 1 January, SEK öre/kWh 

(SEK 1 = 100 öre) 

Sida 

Page 

7.10 Genomsnittliga nättjänstpriser för 

olika hushållskunder den 1 januari, 

öre/kWh ......................................................... 188 

Average charge for grid services for 

household customers on 1 January, SEK 

öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

7.11 Elektrisk energi, produktion och 

förbrukning ................................................... 189 

Electric energy, generation and consumption 

7.12 Vattenkraft, utbyggd den 31 

december ....................................................... 190 

Hydropower, installed capacity 

7.13 Kärnkraftverkens energitillgänglighet 

och produktion ................................... 190 

Nuclear power plant energy availability and 

output 

7.14 Använda energislag för permanentbebodda 

småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) 

.............................................. 191 

Consumption of energy by type for one- and 

two-dwelling buildings (incl. houses on 

agricultural property) 

7.15 Uppskattad total energianvändning 

för uppvärmning och varmvatten i 

bostäder och lokaler, TWh ........................... 191 

Estimated total energy use for heating and 

hot water in dwellings and non-residential 

buildings, TWh 

7.16 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle 

och eldningsolja till slutliga 

förbrukare år 2009, länsvis .......................... 192 

Deliveries of gasoline and fuel oil to final 

consumers, by county 

7.17 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) 

samt beräknad bytesvolym ........... 192 

Change of electricity supplier and estimated 

volume 



Energi 

7.1 Energi 

Energy 

2004 – kärnkraftens år, 2005 – Barsebäcks avskedsår, 2006 – lågspänningens år, 

2007 – energiflödets år, 2008 – vindens år, 2009 – nedgångens år. Här följer en 

kort sammanfattning av vad som har kännetecknat utvecklingen i energisektorn 

under de senaste sex åren. 

2004 – rekordhög elproduktion från kärnkraft 

Produktionen av el i Sverige ökade detta år med 

12 procent till totalt 149 TWh. Ökningen berodde 

främst på kärnkraften som steg med 15 

procent till 75 TWh. Det är till dags dato den 

högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige. Tillförseln 

av el ökade även från vattenkraften – 

med 12 procent till 60 TWh. Men denna nivå 

var fortfarande relativt låg sett i ett längre perspektiv. 

Trots att produktionen av el från vindkraft 

ökade med 25 procent utgjorde dess 0,8 

TWh endast omkring en halv procent av den 

totala elproduktionen. Eltillförseln från konventionell 

värmekraft uppgick 2004 till 13 TWh – en 

minskning med 3 procent jämfört med 2003. 

Den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) 

ökade med 0,8 procent och kom 

att uppgå till 135,7 TWh. Det var främst industrin 

som helhet som ökade elanvändningen 

under 2004. Industrin förbrukade 56 TWh, 

vilket var 2 procent mer än året innan. 

2005 – Barsebäck stänger 

Klockan 23.59.56 den 31 maj 2005 avslutades 

kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren 

visade på 000 MW. Anläggningen 

hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och 

under den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var 

lika mycket el som Sverige då förbrukade på ett 

år och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften 

kom också att minska med 7 procent till 

69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell 

värmekraft minskade (med 4,9 procent). 

Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft 

med hela 19,8 procent – från 60 till 72 TWh. 

Totalt sett ökade produktionen i Sverige med 

4,1 procent – och blev 155 TWh. 

Elanvändningen var i det närmaste oförändrad 

under 2005. Den totala inhemska elanvändningen 

(exkl. distributionsförluster) minskade 

med 0,3 procent och kom att uppgå till totalt 

135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, 

gruvor och mineralutvinning ökade 

däremot med 0,8 procent till 56,7 TWh, medan 

den för hushåll minskade med 2,2 procent till 

34,4 TWh. 

2006 – minskning för vatten- och kärnkraft 

Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. 

Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. 

Vattenkraften minskade med 15 procent 

till 61,2 TWh, kärnkraften med 6,9 procent till 

65,0 TWh. Den konventionella värmekraften 

ökade däremot med 7,3 procent till 13,2 TWh. 

Ökade gjorde även vindkraften, med 4 procent 

till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen 

minskade därmed med 9,5 procent till 140,3 

TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 

hade gett ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes 

nu till ett underskott på 6,1 TWh. 

Elanvändningen 2006 blev återigen närmast 

oförändrad. Den totala slutliga användningen 

inom landet (exkl. distributionsförluster) uppgick 

till 135,5 TWh, en uppgång med 0,2 procent 

jämfört med föregående år. 

2007 – elproduktionen får kraft på nytt 

Elproduktionen återhämtade sig nu från dess 

låga nivå under 2006. Den uppgick under 2007 

till totalt 145,1 TWh netto, vilket innebar en 

ökning med 3,4 procent. 

Tre kraftslag ökade produktionen – vattenkraft 

med 7,3 procent till 65,5 TWh, konventionell 

värmekraft med 4,7 procent till 13,8 TWh 

och vindkraft med hela 44,7 procent till 1,4 TW. 

Vindkraftens andel nådde tack vare ökningen 

upp till 1 procent av den totala elproduktionen. 

Elanvändningen ökade marginellt under 2007 

vilket innebar att den då hade varit nästan oförändrad 

under sex år. Den totala slutliga elförbrukningen 

i landet (exkl. förluster) beräknades 

för 2007 till 135,4 TWh, vilket innebar en ökning 

med 0,1 procent jämfört med 2006. 



2008 – vindkraften ökar markant 

Elproduktionen ökade 2008 bara marginellt (0,6 

procent) jämfört med året innan och kom att 

uppgå till 145,9 TWh. Ökningen kunde främst 

hänföras till produktionen av el från vattenkraft, 

vilken ökade med 4,3 procent. Detta trots 

att de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes 

upp till normala nivåer. Elproduktionen från 

kärnkraftverk minskade däremot med 4,7 procent. 

Vad gäller vindkraften, fortsatte den 

snabba produktionsökningen. Årets resultat 

blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än 

året innan. 

Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 

TWh. Jämfört med föregående år var det en 

minskning med 2 procent. 

Den totala slutliga elförbrukningen inom 

landet (exkl. förluster) beräknades för 2008 till 

132,8 TWh, alltså en minskning med 2 procent 

jämfört med 2007. 

2009 – nedgång i krisens spår 

Den slutliga elförbrukningen inom landet (exkl. 

förluster) uppgick 2009 till 128,4 TWh. Det 

innebar en nedgång med 3,8 procent jämfört 

med föregående år. Elförbrukningen var därmed 

den lägsta under den senaste tjugoårsperioden. 

Minskningen kan främst förklaras av den 

dramatiska nedgången i industrikonjunkturen 

som följde på den globala ekonomiska krisen. 

Industrins förbrukning minskade med 11,0 procent 

till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta 

bostäder och fritidshus) ökade däremot 

till 33,8 TWh (+1,1 procent). Även övrig 

förbrukning (service m.m.) ökade till 44,3 TWh 

(+2,7 procent). 

Dessutom minskade elproduktionen kraftigt 

under 2009. Nettoproduktionen minskade med 

8,4 procent till 133,7 TWh. 

Största minskningen noterades för kärnkraften 

som minskade med 18,4 procent till 50,0 

TWh. Den låga kärnkraftsproduktionen kunde 

delvis förklaras av oförutsedda stillestånd i 

samband med revisioner och moderniseringar, 

och innebar att kärnkraftens bidrag till elförsörjningen 

var den lägsta på tjugofem år. Vattenkraften 

minskade med 4,5 procent till 65,4 TWh. 

Däremot ökade den konventionella värmekraften 

till 15,7 TWh, en uppgång med 11,0 procent. 

Vindkraftens snabba expansion fortsatte 

och ökade med 24,5 procent till 2,5 TWh. 

Elkraftutbytet med utlandet ledde 2009 till ett 

underskott på 4,7 TWh – att jämföra med föregående 

års överskott på 2,0 TWh. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och 

SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2003–2009 

(www.scb.se/EN0105). 



Energi 

7.2 Vindkraft 

Wind power 

Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna 

kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i 

dagens vindkraftverk är densamma – vinden sätter fart på en rotor som 

via en generator omvandlar rotationen till elektricitet. 

Vindkraften producerar normalt sett bara el vid 

vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare 

vindar stängs verken av säkerhetsskäl av. 

Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter 

upp till 70 m/sek. 

Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser. 

Det går inte, som med vattenkraften, att lagra 

vindenergin i dammar. Man brukar räkna med 

att det blåser tillräckligt för att ett landbaserat 

vindkraftverk ska producera el omkring 2 000 

av årets 8 760 timmar. I ett genomsnittligt vindläge 

på land ger ett modernt vindkraftverk om 

2 MW drygt 4 miljoner kWh per år, vilket motsvarar 

årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärm 

da villor. 

Till havs blåser det betydligt fler timmar och 

där byggs även större vindkraftverk och mer el 

kan därför produceras. Vindkraften är ett, om 

än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då 

det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. 

Olika storlekar på aggregat har prövats. De 

vanligaste vindkraftverken som byggs nu i 

Sverige producerar mellan 1-2 MW. Våra största 

verk är på 3 MW och finns på flera platser i 

landet. På andra håll i Europa finns redan verk i 

drift som har en installerad effekt på 5-6 MW. 

I slutet av 2009 fanns det drygt 1 359 aggregat 

i landet, vilket är ett par hundra fler än året 

innan. Vindkraftverken finns främst i södra 

Sverige längs kusterna och på Gotland. Vindkraften 

i Sverige producerade 2,5 TWh år 2009. 

Jämfört med våra grannar i söder, Danmark och 

Tyskland, är Sverige än så länge ett litet vindkraftland. 

I Tyskland producerar vindkraften 

över 40 TWh el och Danmark får cirka 20 procent 

av all sin el från vindens kraft. 

Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk 

än det sedan producerar? 

Svaret är att efter 6–7 månader har ett vindkraftverk 

producerat lika mycket energi som det har 

gått åt för att tillverka det. Den totala energin 

som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar 

bara en procent av energin som vindkraftverket 

sedan totalt producerar. 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 





7.3 

Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936–2009 

Electric energy, production 

Energi 

Fram till mitten av 1960-talet stod vattenkraften 

för nästan hela produktionen av 

elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade 

vattenkraften för 95 procent av den 

producerade elenergin. Andelen som kom 

från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens 

utbyggnad. 

Vid en jämförelse mellan periodens 

start- och slutår kan man konstatera att 

elproduktionen var 18 gånger större år 

2009 än år 1936. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, 

Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, 

serie EN 11 (www.scb.se/EN0105). 

7.4 

Energipriser den 1 januari 2000–2010 för olika typkunder, 

tillsvidareprisavtal, öre per kWh 

Prices on electric energy for different type of consumers 

Elpriset som ökat kraftigt under perioden 

2000–2009, har sjunkit mellan de två 

senaste åren och är nu nere på 2007 års 

nivå. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och SCB: 

Statistiska meddelanden, serie EN 17 och 

EN 24 (www.scb.se/EN0301 och EN 0304). 

7.5 

Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 

1936–2009 

Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 

Industrin förbrukar nu (2009) 10 gånger så 

mycket elenergi som den gjorde 1936. Om 

man studerar kurvan kan man se en längre 

platå åren 1974–1982 då förbrukningen 

inte ökade. Man ser även tre kortare 

perioder då förbrukningen minskade – en i 

början av 1990-talet, en i början av 2000- 

talet och nu senast året 2009. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre 

årgångar); Statistiska meddelanden serie 

EN 23 (www.scb.se/EN0113). 



7.6 

Energibalans, översikt, petajoule (PJ) 

Overall energy balance, overview 

Energibalans Energy balance 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 

Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 445,0 1 450,9 1 334,8 1 339,9 1 369,1 1 244,8 

Import 1 368,9 1 355,0 1 326,9 1 274,2 1 383,7 1 273,5 

Export 546,6 538,8 531,7 514,7 585,3 545,6 

Lagerförändringar, statistisk differens m.m. 

Changes in stocks, etc. -109,0 -69,2 -149,9 -149,6 -21,7 -56,7 

Bruttotillförsel Gross supply 2 376,2 2 336,3 2 279,9 2 249,0 2 189,2 2 029,4 

Bunkring för utrikes sjöfart 

Bunkering for foreign shipping 81,1 82,8 89,0 88,5 87,1 90,6 

Insatt för omvandling till andra energislag 

Input for conversion into derivative energy forms 2 241,5 2 211,6 2 093,0 1 994,6 2 100,6 1 966,0 

Bruttoproduktion av omvandlad energi 

Gross production by energy conversion industries 1 647,7 1 549,1 1 571,7 1 478,0 1 658,7 1 579,4 

Användning i energisektorn 

Consumption in energy producing industries 38,1 36,5 33,5 34,2 36,1 59,2 

Överföringsförluster 

Losses in transport and distribution 62,3 60,0 59,9 58,1 64,5 58,3 

Användning för icke-energiändamål 

Consumption for non-energy purposes 93,1 89,3 87,4 110,9 109,0 56,1 

Statistisk differens Statistical difference 1 47,5 -40,2 48,7 35,1 38,4 0,0 

Slutlig användning för energiändamål inom landet 

Final inland consumption 1 460,3 1 445,4 1 440,1 1 454,4 1 412,3 1 378,7 

Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri 

Mining, quarrying and manufacturing 564,3 552,8 564,1 556,5 540,9 481,6 

Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) 

Transport (incl. private cars) 352,3 357,8 358,6 367,9 358,9 360,7 

Övrigt (bostäder, service, m.m.) 

Other consumers (housing, services, etc.) 543,7 534,8 517,4 531,8 512,5 536,4 

Därav vedanvändning Of which wood fuel 41,0 43,7 40,2 47,5 43,0 53,9 

1) På användningssidan. In use. 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0201) för år 2009: Statistiska 

meddelanden serie EN 20. 

7.7 

Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel 

and electric energy by kind of fuel 

Enhet Unit 2004 2005 2006 2007 2008* 2009* 

Bränsle Fuel 

Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 503 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435 

Trädbränsle 1 Wood fuels, wood waste 1 000 toe 1 283 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268 

Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 415 400 408 370 387 313 

Naturgas 2 Natural gas 2 Milj. m 3 363 314 355 347 345 320 

Stadsgas Gasworks Milj. m 3 18 20 13 8 3 1 

Fjärrvärme District heating GWh 3 113 3 125 3 818 3 815 3 966 3 510 

Bensin Gasoline 1 000 m 3 23 24 22 20 15 13 

Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 103 127 177 161 180 142 

Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 297 265 254 221 216 196 

Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 078 932 899 748 751 623 

Elektrisk energi Electric energy GWh 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 

1) Häri ingår obearbetade trädbränslen (flis, bark, spån) och bearbetade trädbränslen (briketter, pellets). 1 toe (ton-olje-ekv.) = 11,63 GWh. 



Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0113): Statistiska meddelanden, 

serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. 



7.8 

Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk 

energi efter näringsgren 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of 

electric energy by industry 

Energi 

SNI 2002/ 

2007 

Näringsgren 

Industry 

Elektrisk energi, milj. kWh 

Electric energy 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 2 2009* 2 

10–14/ 

05–09 

Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 2 515 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423 

15–16/ 

10–12 


Food product, beverage and tobacco industry 2 433 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384 

17–19/ 

13–15 

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, leather 

and leather products 255 242 206 200 199 172 

20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 

Industry for wood and wood products 2 202 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067 

21–22/ 

17–18 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, 

grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper products, 

publishers and printers 23 598 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626 

23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade 

petroleumprodukter och kärnbränsle 

Industry for coke, refined petroleum products 

and nuclear fuel 875 879 951 875 982 1 055 

24/20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical products and 

man-made fibres 5 760 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462 

25/22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 1 262 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090 

26/23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral products 1 045 1 052 1 124 1 143 1 142 961 

27/24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 8 624 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962 

28–35/ 

25–30 

Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, 

machinery and equipment 6 991 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385 

36–37/ 

31–33 

Övrig tillverkningsindustri 

Manufacturing industry n.e.c. 448 468 490 532 719 599 

10–37/ 

05–33 

Samtliga grupper 

Total of above mentioned 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 

Ej branschfördelade Not divided by industry 220 548 995 1 280 1 243 1 159 

Totalt Total 56 228 56 698 57 406 57 944 56 492 50 346 




Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0113): 

Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 



7.9 

Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average price for electric energy for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

Bostadskategori Type of residence 2005 1 2006 1 2007 1, 2 2008 1, 2 2009 1, 2 2010 1, 2 

Lägenhet Dwelling 48,2 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 42,5 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 39,7 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 

1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 

2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0301 och www.scxb.se/EN0304): 

Statistiska meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–). 

7.10 

Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average charge for grid services for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh (SEK 1 = 100 öre) 

Bostadskategori Type of residence 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Lägenhet Dwelling 46,8 46,9 47,5 48,9 52,4 56,1 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 40,8 40,9 41,1 42,4 45,6 48,5 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,8 22,9 23,3 24,7 26,2 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb,se/EN0301 och www.scb.se/EN0304): 

Statistiska meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–). 



7.11 

Elektrisk energi, produktion och förbrukning 

Electric energy, generation and consumption 

Energi 

2004 2005 2006 2007 1 2008 2009* 

Antal kraftstationer Number of power stations 1 813 1 848 1 882 2 100 2 211 . . 

Teknisk utrustning Technical equipment 

Installerad generatoreffekt, max netto MW 

Capacity of installed generators, MW 33 843 33 661 33 765 34 199 34 604 . . 

Vattenkraft Water power 16 294 16 276 16 477 16 505 16 489 . . 

Vindkraft Wind power 451 496 520 831 935 . . 

Kärnkraft Nuclear power 9 461 9 461 8 961 8 975 8 839 . . 

Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 637 7 426 7 806 7 890 8 342 . . 

Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 2 Gross 2 168 100 171 926 160 846 164 795 162 405 150 683 

Netto 2 Net 2 164 470 169 558 157 861 160 937 158 716 147 436 

Produktion Generation Brutto 152 454 159 058 143 299 148 744 149 651 136 912 

Netto 148 824 154 982 140 314 144 888 145 962 133 664 

Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 3 60 631 72 763 61 706 66 265 69 102 65 977 

Netto 60 085 72 010 61 192 65 591 68 550 65 449 

Vindkraft Brutto 850 949 988 1 432 1 996 2 485 

Netto 850 949 988 1 432 1 996 2 485 

Kärnkraft Brutto 77 671 72 691 66 977 66 969 63 889 52 173 

Netto 75 000 69 764 64 983 64 279 61 266 50 023 

Konventionell värmekraft Brutto 13 301 12 656 13 628 14 078 14 664 16 277 

Netto 12 889 12 259 13 151 13 586 14 150 15 707 

Import 4 15 646 12 868 17 547 16 051 12 754 13 771 

Användning, GWh Use, GWh 164 470 167 851 157 861 160 937 158 716 147 436 

Export 4 17 750 20 264 11 497 14 735 14 716 9 085 

Leveranser inom landet efter mottagarkategori: 

Deliveries according to NACE division 

Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll 

NACE division 01–02 incl. farming households 3 110 3 811 3 252 2 967 2 648 3 046 

Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. 

småindustri och hantverk NACE division 10–37 56 228 56 698 57 406 57 944 56 558 50 346 

El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 5 244 4 703 4 461 4 986 4 388 4 417 

Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division 45 805 803 873 880 942 1 073 

Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1–60.2 2 989 2 818 2 885 2 864 2 745 2 438 

Avloppsrening, avfallshantering och renhållning 

NACE division 90 701 690 715 702 757 724 

Bostäder Housing 35 190 34 423 34 807 33 457 33 470 33 826 

Övriga förbrukare Other consumers 31 428 31 284 31 104 31 532 32 036 32 576 

Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total 135 695 135 230 135 503 135 332 133 544 128 446 

Förluster fram till leveranspunkten 

Losses in transmission and distribution 11 024 12 357 10 860 10 870 10 456 9 905 

1) Delvis reviderade uppgifter för Tillförsel och Användning. Partly revised figures for Supply and Use. 

2) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i 

pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at 

power stations and pumping in pumping stations. 

3) 2007: korrigerad uppgift. 2007: revised figure. 

4) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to 

foreign trade statistics from 2005. 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0202): 

Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20; Statistikdatabasen: Energi. 



7.12 

Vattenkraft, utbyggd den 31 december 

Hydropower, installed capacity 

Vattendrag, 

River 

Effekt, 1 000 kW 

Capacity 

Vattendrag 

Effekt, 1 000 kW 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Övre Norrland 7 177 7 143 7 143 Hedströmmen 8 8 8 

Lule älv 4 234 4 196 4 196 Kolbäcksån 55 55 57 

Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 5 5 

Skellefte älv 1 026 1 026 1 026 Smååar 8 8 8 

Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 412 416 420 

Ume älv utom Vindelälven 1 754 1 758 1 758 Vättern-Motala ström 162 163 163 

Öreälven 6 6 6 Emån 19 19 23 

Gide älv 70 70 70 Alsterån 8 8 8 

Moälven 6 6 6 Ronnebyån 14 14 14 

Nätraån 12 12 12 Mörrumsån 20 21 21 

Smååar 9 9 9 Helgeån 35 35 35 

Mellersta och Lagan 133 133 133 

nedre Norrland 6 114 6 124 6 122 Smååar 21 23 23 

Ångermanälven Västsverige 1 218 1 221 1 226 

inkl. Faxälven 2 581 2 590 2 586 Nissan 55 55 55 

Indalsälven 2 100 2 100 2 099 Ätran 68 68 68 

Ljungan 600 600 600 Viskan 26 27 28 

Delångersån 16 16 16 Upperudsälven 25 25 25 

Ljusnan 813 814 817 Byälven 72 72 73 

Smååar 4 4 4 Norsälven 126 126 126 

Gästrikland, Dalarna och Klarälven 388 388 388 

Mälarlandskapen 1 289 1 291 1 292 Gullspångsälven 128 128 128 

Gavleån 24 25 24 Tidan 7 8 8 

Dalälven 1 147 1 148 1 148 Göta älv 300 300 301 

Eskilstunaån 9 9 9 Smååar 23 24 26 

Arbogaån 33 33 33 Hela riket Sweden 16 210 16 195 16 203 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 

7.13 

Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion 

Nuclear power plant energy availability and output 

Reaktor 

Plant 

Nettoeffekt, 

MW 

Net 

capacity 

Startår 

Start-up 

Energitillgänglighet, procent 

Energy availability 

Produktion, TWh 

Output, TWh 

2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 

Totalprod. 

–2009, 

TWh 

Total 

output 

Barsebäck 1 ('600) 1975 – – – – – – – – – – 92,7 

Barsebäck 2 ('600) 1977 99,6 – – – – 1,9 – – – – 111,5 

Forsmark 1 978 1980 85,8 76,5 81,3 81,4 90,1 7,3 6,7 7,0 7,0 7,6 204,8 

Forsmark 2 990 1981 94,9 72,3 85,7 79,7 64,1 7,8 6,0 7,5 6,9 5,5 198,4 

Forsmark 3 1 170 1985 96,6 94,3 88,2 69,7 86,1 9,9 9,6 9,0 7,1 8,8 219,6 

Oskarshamn 1 473 1972 79,8 51,3 64,1 88,3 70,5 3,3 2,1 2,6 3,5 2,8 92,0 

Oskarshamn 2 624 1974 88,7 79,7 77,7 88,7 77,9 4,7 4,1 4,0 4,5 3,9 143,0 

Oskarshamn 3 1 400 1985 86,5 96,7 89,5 71,4 15,2 8,6 9,5 8,8 7,1 1,7 207,4 

Ringhals 1 855 1976 84,0 89,8 81,4 62,0 17,4 6,1 6,5 6,0 4,5 1,3 166,7 

Ringhals 2 866 1975 78,3 91,4 85,0 79,6 39,1 5,8 6,8 6,4 5,7 2,8 182,7 

Ringhals 3 1 051 1981 91,1 81,6 66,7 88,5 91,3 7,2 6,6 6,0 7,6 8,1 180,2 

Ringhals 4 935 1983 91,3 90,8 90,8 91,0 92,8 7,1 7,1 7,2 7,3 7,5 176,1 

Totalt Total 9 342 . 88,4 84,6 83,3 82,3 64,0 69,8 65,0 64,3 61,3 50,0 1 975,1 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 



7.14 

Använda energislag för permanentbebodda småhus 

(inkl. småhus på lantbruksfastighet) 

Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings 

(incl. houses on agricultural property) 

Energi 

Använda energislag 

Consumption by type of energy 

Småhus 

One- and two-dwelling buildings 

2006 2007 2008 

1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 

Enbart el Electricity only 568 32,5 565 32,6 533 30,6 

Därav direktverkande Of which direct 297 17,0 306 17,6 282 16,2 

Vattenburen Waterborne 271 15,5 259 14,9 251 14,4 

Enbart olja Oil only 62 3,6 56 3,3 50 2,9 

El och olja Electricity and oil 49 2,8 27 1,5 27 1,6 

Biobränsle och el Biofuel and electricity 412 23,6 340 19,6 345 19,8 

Enbart biobränsle Biofuel only 165 9,4 235 13,5 240 13,7 

Berg/jord/sjövärmepump och el 

Geothermal/water source heating pumps and electricity 38 2,2 24 1,4 32 1,9 

Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle 

Geothermal/water source heating pumps and biofuel 28 1,6 36 2,1 42 2,4 

Berg/jord/sjövärmepump 

Geothermal/water source heating pumps 120 6,9 200 11,5 172 9,9 

Fjärrvärme District heating 165 9,4 158 9,1 201 11,5 

Annat Other 143 8,2 94 5,4 101 5,8 

Samtliga Total 1 750 100,0 1 735 100,0 1 743 100,0 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0112): Energistatistik för småhus 

(fr.o.m. 2007) och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 

7.15 

Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och 

varmvatten i bostäder och lokaler, TWh 

Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings 

and non-residential buildings, TWh 

Uppvärmningssätt Method of heating 

Byggnadssektor Building sector 

År Year 

2004 2005 2006 2007 2008 

Olja Oil 13 9 6 5 3 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 

One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 8 5 3 3 2 

Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 2 1 1 1 1 

Lokaler Non-residential buildings 3 2 2 1 1 

Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 42 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 4 5 4 5 

Flerbostadshus 23 23 22 23 22 

Lokaler 16 16 15 15 15 

Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 23 21 21 18 17 



Lokaler 4 4 4 3 3 

Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 11 12 11 12 12 



Lokaler 1 0 1 1 1 

Gas Gas 1 1 1 1 1 



Lokaler 0 1 0 0 0 

Totalt Total 89 85 81 78 75 



Lokaler 24 22 21 21 19 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0112): Energistatistik för småhus 

(fr.o.m. 2007) och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 



7.16 

Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till 

slutliga förbrukare år 2009, länsvis 

Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county 

Län 

County 

Leveranser till slutliga förbrukare, 1 000 m 3 

Deliveries to final consumers, 1 000 cubic metres 

Motorbensin 

Petrol 

Dieselbränsle 

Diesel 

E85 Eldningsolja nr 1 

Fuel oil no 1 

Totalt 

Total 

Eldningsolja nr 2 

Fuel oil no 2 

Därav ej 

Of which 

not 

SNI 05-33, 

35 1 Totalt Därav ej 

SNI 05-33, 

Eldningsolja nr 3–5 

Fuel oil no 3–5 

35 1 35 1 

Totalt Därav ej 

SNI 05-33, 

Stockholms 790,7 609,8 46,0 151,4 131,6 24,2 11,2 237,5 44,8 

Uppsala 160,8 143,4 5,7 23,0 19,2 7,8 0,7 9,8 1,7 

Södermanlands 153,6 121,6 5,9 25,0 20,7 3,7 0,3 6,8 0,7 

Östergötlands 222,3 206,0 8,1 31,5 26,3 14,7 1,0 30,6 5,4 

Jönköpings 200,6 209,5 6,6 45,6 36,5 3,4 0,3 1,5 1,3 

Kronobergs 102,2 122,5 3,4 22,3 15,8 3,2 0,7 3,6 1,7 

Kalmar 137,2 168,5 3,8 42,5 28,0 30,6 10,7 13,9 5,2 

Gotlands 42,3 44,6 0,7 9,6 9,1 0,0 0,0 18,9 0,0 

Blekinge 88,8 74,3 2,6 29,8 25,7 0,3 0,2 1,0 0,6 

Skåne 640,3 528,2 15,8 97,9 77,8 16,8 5,9 35,5 11,7 

Hallands 173,5 184,4 6,0 29,9 23,6 4,2 2,2 17,7 6,3 

Västra Götalands 820,8 864,3 35,2 174,4 131,3 58,8 27,3 77,3 45,1 

Värmlands 166,9 183,4 4,6 36,5 27,9 24,2 7,4 48,1 18,7 

Örebro 144,9 136,6 4,4 32,2 19,7 16,8 3,9 14,2 8,5 

Västmanlands 143,0 104,0 4,5 23,0 19,0 0,6 0,6 8,5 0,3 

Dalarnas 182,5 166,8 3,9 22,1 15,8 21,6 9,2 33,8 21,5 

Gävleborgs 160,7 207,6 3,4 19,7 14,6 22,2 1,0 21,3 2,5 

Västernorrlands 150,7 188,6 4,0 27,7 20,9 5,7 1,4 93,6 2,3 

Jämtlands 81,8 90,0 1,5 4,7 3,6 1,6 0,9 3,4 2,3 

Västerbottens 131,6 169,8 3,1 28,8 24,3 5,2 3,1 32,2 16,1 

Norrbottens 145,1 250,2 1,7 57,3 55,0 7,9 4,4 39,3 11,6 

Statistisk differens 

Statistical difference -4,6 14,5 3,0 6,3 24,5 -2,1 -2,1 -0,7 -2,7 

Hela riket Sweden 4 844,8 4 759,9 168,1 928,6 721,9 275,8 94,6 749,4 210,9 

1) SNI 05-09 = Gruvor och mineralutvinning, SNI 10-33 = Tillverkning, SNI 35 = El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning. 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0109): Statistiska meddelanden, 

serie EN 13. 

7.17 

Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad 

bytesvolym 

Change of electricity supplier and estimated volume 

2005 2006 2007 2008 2009 

Antal byten Number of changes 

Hushåll/privatpersoner Households/persons 288 417 341 249 422 321 397 368 520 276 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 

Customers excl. households/persons 53 434 59 728 74 957 52 974 74 612 

Summa Total 341 851 400 977 497 278 450 342 594 888 

Bytesvolym, GWh Volume changed 

Hushåll/privatpersoner 2 937 3 400 3 634 3 257 4 706 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 8 111 9 044 8 795 9 211 8 460 

Summa 11 048 12 444 12 429 12 468 13 166 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0108) Statistikdatabasen: Energi. 


Boende, byggande 

och bebyggelse 

Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2011 

8 – Boende, byggande 

och bebyggelse 


Sida 

Page 

8.1 Bostadsbeståndet och dess 

förändringar .................................................. 195 

Housing stock 

8.2 Boende, byggande och bebyggelse .... 197 


8.3 Lägenheter i färdigställda hus 

1950–2009 ..................................................... 199 

Dwellings in completed buildings 

8.4 Lägenheter i färdigställda hus, 

andel i flerbostadshus 1950–2009 .............. 199 

Dwellings in completed buildings, 

percentage in multi-dwelling buildings 

8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök 

i färdigställda hus 1950–2009 ..................... 199 

Percentage 1 room and kitchen dwellings in 

completed buildings 

8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus 

och småhus ............................. 200 

Housing stock by type of building and 

number of dwellings 

8.7 Statligt stöd till bostadsförsörjningen, 

ny- och ombyggnad ....................... 200 

State assistance for housing 

8.8 Lägenheter i färdigställda hus efter 

ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp 

m.m. ........................................................ 201 

Dwellings in completed buildings by 

ownership, tenure, size of dwelling, etc. 

8.9 Nettoförändring av lägenheter i 

färdigställda ombyggda flerbostadshus .... 202 

Dwellings added in converted multi-dwelling 

buildings 

Sida 

Page 

8.10 Byggnads- och produktionskostnader 

för bostadshus ........................... 203 

Building and construction costs for 

residential buildings 

8.11 Lägenheter i rivna flerbostadshus 

efter ägarkategori, lägenhetstyp, byggnadsperiod 

m.m. ........................................... 204 

Dwellings in demolished multi-dwelling 

buildings by type of ownership, size of 

dwelling, period of construction etc. 

8.12 Förändring i månadshyra per 

lägenhet efter region och lägenhetstyp, 

procent .......................................................... 205 

Change in rent per dwelling by region and 

size of dwelling, percent 

8.13 Genomsnittlig årshyra och hyra 

per m 2 efter lägenhetstyp ............................. 205 

Average annual rent and rent per square 

meter, by type of dwelling 

8.14 Lägenheter i flerbostadshus samt 

därav antal outhyrda resp. till uthyrning 

lediga lägenheter den 1 september 2009 ... 206 

Dwellings in multi-dwelling buildings and 

of which were vacant on 1 September 

8.15 Lägenheter i flerbostadshus samt 

därav antal lägenheter lediga till uthyrning 

den 1 mars resp. den 1 september ..... 206 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of 

which were vacant on 1 March/1 September 



8.1 

Bostadsbeståndet och dess förändringar 

Housing stock 

Under år 2009 ökade antalet bostäder med 23 600 till drygt 4,5 miljoner. 

Om man backar tillbaka till 1990 ser man att antalet lägenheter har vuxit 

med 482 000 – i flerbostadshus med 306 000 och i småhus med 176 000. 

Antalet bostadsrätter i flerbostadshus har ökat med 51 procent sedan 1990, 

medan antalet hyresrätter under samma period bara har ökat med 3 procent. 

För att uppskatta antalet bostäder i Sverige har 

SCB tagit fram en beräkningsmodell. Den utgår 

från den sista folk- och bostadsräkningen som 

gjordes 1990, och som därefter uppdaterats med 

årliga rapporterade förändringar. Varje års 

nybyggnad av lägenheter samt tillskott genom 

ombyggnad läggs till, och rivningar dras ifrån. 

Alla förändringar i bostadsbeståndet rapporteras 

dock inte till SCB. Omvandling från 

permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt 

rapporteras ofta inte. Detsamma gäller 

rivningar av småhus. Vissa ombyggnader till 

kontor kan också saknas, liksom återställande 

av bostäder från kontor eller dylikt. 

Det totala beståndet lägenheter har ökat med 

cirka 12 procent sedan 1990. Antalet lägenheter i 

flerbostadshus har ökat med 14 procent. I 

småhus har motsvarande ökning varit 9 procent. 

Ökningen har mattats av något mellan 

2008 och 2009 jämfört med tidigare år. Det beror 

på minskad nybyggnation av bostäder, både i 

flerbostadshus och i småhus. Tillskottet av 

bostadslägenheter under 2009 var 29 procent 

lägre än under 2008. 

Boende, byggande och bebyggelse 

Bostadsbeståndet och dess förändringar 

År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341 

1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028 

1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462 

1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007 

1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719 

1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921 

1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397 

1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401 

1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476 

2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644 

2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538 

2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180 

2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308 

2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541 

2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059 

2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903 

2007 21 849 2 439 659 12 020 2 030 113 33 869 4 469 772 

2008 21 246 2 460 905 12 023 2 042 136 33 269 4 503 041 

2009 15 264 2 476 169 8 320 2 050 456 23 584 4 526 625 



Hallands län i bostadsbyggartoppen 

Hallands och Uppsala län är de län där 

beståndet av bostäder procentuellt sett har ökat 

mest, 21 respektive 18 procent, sedan 1990. Vad 

gäller lägenheter i flerbostadshus har ökningen 

varit mest kraftig i Kronobergs, Hallands och 

Västerbottens län (30–32 procent). 

I Stockholms län har antalet småhuslägenheter 

ökat mest (17 procent), tätt följt av 

Hallands och Uppsala län (15 respektive 14 procent). 

Den minsta ökningen av antalet lägenheter i 

flerbostadshus sedan 1990 har varit i Västernorrlands 

län med 3 procent. För lägenheter i 

småhus har ökningen varit minst i Gävleborgs 

län med 1 procent. 

Storstadsområdena ännu större 

Det totala bostadsbeståndet i Stor-Stockholm, 

Stor-Göteborg och Stor-Malmö har ökat med 

16–17 procent sedan 1990. De storstadskommuner 

där ökningen varit störst är Vaxholm med 

48 procent, Värmdö med 40 procent, 

Kungsbacka med 38 procent och Staffanstorp 

med 37 procent. 

Övriga riket – Umeå har ökat mest 

För riket exklusive storstadsområdena har bostadsbeståndet 

ökat med 9 procent sedan 1990. 

De kommuner där ökningen varit störst är 

Umeå med 33 procent, Håbo med 32 procent 

samt Knivsta och Växjö med 29 procent. De 

kommuner som haft den kraftigaste 

minskningen är Laxå och Smedjebacken, där 

antalet lägenheter minskat med 15 procent 

vardera. 

Stor ökning av bostadsrätter 

I flerbostadshusens lägenheter är antalet 

hyresrätter fortfarande i majoritet, knappt 1,7 

miljoner lägenheter, medan antalet bostadsrätter 

är cirka 762 000. Sedan 1990 har 256 400 

bostadsrättslägenheter i flerbostadshus tillkommit. 

De flesta av dem, 146 600, har ombildats 

från främst hyresrätt. 102 600 bostadsrättslägenheter 

har tillkommit genom nybyggnad 

och nettotillskottet genom ombyggnad har 

bidragit med 8 200. 1 000 bostadsrättslägenheter 

har rivits under perioden. 

Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter 

(www.scb.se/BO0104). 



8.2 



År 2009 blev nästan 23 000 lägenheter färdiga i nybyggda hus. Det är en 

minskning med 29 procent mot året före. 2010 var den genomsnittliga hyran 

för 3 rum och kök 5 600 kronor i månaden. Hyrorna per kvadratmeter bostadsyta 

har i fasta priser stigit med cirka 90 procent mellan åren 1969 och 2009. 


Lägenheter i flerbostadshus dominerar 

År 2009 färdigställdes 22 821 lägenheter i nybyggda 

hus. Det är en minskning med 29 procent 

om man ser till året innan. Detta kan jämföras 

med det så kallade miljonprogrammet 

(1965–1974), då en miljon nya lägenheter byggdes. 

Toppnoteringen om 110 000 lägenheter var 

år 1970. 

Av de färdigställda lägenheterna år 2009 var 

63 procent i flerbostadshus, till skillnad från 

perioden 1974–1984 då övervägande delen av 

de färdigställda lägenheterna var i småhus. 

Exempelvis var tre av fyra i småhus år 1978. 

Färdigställda lägenheter efter upplåtelseform 

Andelen bostadsrätter i färdigställda flerbostadshus 

i Stor-Göteborg ökade från 42 procent 

2008 till 73 procent 2009. Under 2009 

färdigställdes totalt 1 414 lägenheter i flerbostadshus 

i detta storstadsområde, av dessa 

var 1 030 bostadsrätter. I Stor-Malmö och Stor- 

Stockholm är utvecklingen den motsatta, dock 

är det större variationer mellan kommunerna i 

Stor-Stockholm. Flest andel bostadsrätter byggdes 

i Solna, Sundbyberg och Täby där mer än 

90 procent av nybyggnationen de fyra senaste 

åren var bostadsrätter. Motsvarande siffra för 

hela Stor-Stockholm under samma period var 

60 procent. 

Ombyggda lokaler gav fler lägenheter 

Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda 

flerbostadshus har varierat en hel del över åren 

(bland annat beroende på ändringar i det 

statliga stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes 

48 100 sådana lägenheter. Året därpå 

sjönk siffran till 18 800. Under 2009 blev det ett 

nettotillskott på 1 304 lägenheter vad gäller 

färdigställda ombyggnader i flerbostadshus, 

vilket var en minskning med 40 procent jämfört 

med året innan. Tillskottet 2009 uppstod främst 

genom att lokaler byggts om till bostadslägenheter 

(1 161 st.). 

Uthyrningssvårigheter bakom rivningar 

Under 2009 revs 487 lägenheter i flerbostadshus 

vilket är det lägsta antalet sedan 1992. Av de 

rivna lägenheterna jämnades 78 procent med 

marken på grund av att de var svåra att hyra ut. 

Allt färre outhyrda lägenheter 

Antalet lediga lägenheter har varierat stort över 

tiden. Den högsta noteringen gjordes 1998 då 

närmare 73 000 lägenheter stod tomma varav 

drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning. 

Den första september 2009 stod cirka 34 000 

(2,3 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av 

dessa var 25 000 (1,7 procent) lediga för omedelbar 

uthyrning. 



Drygt 5 600 kronor i månaden för en 3:a 

Den genomsnittliga nya månadshyran för 2010 

var 5 064 kronor. Det motsvarade en höjning på 

1,6 procent jämfört med 2009. 

Månadshyran 2010 varierade från 3 435 kr för 

1 rum och kök till 8 745 kr för 5 eller fler rum 

och kök. 

Årshyran per kvadratmeter uppgick 2009 till 

898 kr/m 2 . För 1 rum och kök var motsvarande 

hyra 978 kr/m 2, och för 3 rum och kök 857 

kr/m 2 . 

tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare 

lägenheten är, dock med undantag för äldre 

lägenheter i storstadsregionerna och i större 

kommuner 

Genomsnittlig ny månadshyra 2010 för en 

lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner 

och värdeår 

Värdeår 1 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Övriga 

större 

kommuner 

Övriga 

kommuner 

Sedan hyresundersökningarna började år 1969 

har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. 

Därför kan hyresförändringar under mätperioden 

för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara 

lägenheter belysas för perioden ifråga. 

Hyrorna per kvadratmeter bostadsyta har i 

fasta priser stigit med cirka 90 procent mellan 

åren 1969 och 2009. Realt skedde den största 

ökningen under åren 1990 till 1992 som resultat 

av skatte- och subventionsförändringar. Av 

följande diagram framgår att det var under år 

1991 som den stora höjningen skedde på nära 

30 procent. 

Ju nyare bostad desto dyrare 

Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök 

var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg 

än i de övriga kommunerna, vilket framgår av 

–1940 6 869 6 592 6 138 4 649 

1941–1950 5 793 5 371 5 601 4 689 

1951–1960 5 781 5 330 5 336 4 749 

1961–1970 6 124 5 447 5 310 5 047 

1971–1980 5 916 5 558 5 419 5 083 

1981–1985 6 452 6 086 6 097 5 136 

1986–1990 6 966 6 468 6 306 5 618 

1991–1995 7 784 6 763 6 375 5 943 

1991– 8 261 7 066 6 829 6 127 

Totalt 6 214 5 759 5 647 5 217 

1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större 

om- eller tillbyggnationer har gjorts. 

Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104); 

Nybyggnad (www.scb.se/BO0101); Ombyggnad 

(www.scb.se/BO0102); Outhyrda (www.scb.se/BO0303) 

och Hyror (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: 

Boende, byggande och bebyggelse. 



8.3 

Lägenheter i färdigställda hus 1950–2009 

Dwellings in completed buildings 


Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen 

på bostadsbyggandet i Sverige 

under perioden 1965–1974. Målet var att 

under perioden bygga en miljon lägenheter, 

detta för att lösa den akuta bostadskris som 

rådde i slutet av 1950-talet och början av 

1960-talet. 

Miljonprogrammets mål om en miljon 

färdigställda lägenheter nåddes med lite 

råge – det blev nämligen 1 006 000 nya 

lägenheter. Bland annat färdigställdes hela 

110 000 lägenheter under år 1970. 

Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik 


8.4 

Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950–2009 

Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 

Fram till och med Miljonprogrammet fanns 

de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. 

I början av 1950-talet var hela 80 procent 

av de nya lägenheterna i flerbostadshus. 

Efter Miljonprogrammet svängde byggandet 

över till mer småhus. 

Åren 1977 och 1978 var fördelningen 

mellan flerbostadshus och småhus nästan 

den omvända, då fanns nämligen 75 procent 

av de nya lägenheterna i småhus. 

Därefter svängde det åter och andelen 

lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt 

fram till 1994 då förhållandet återigen var 

det ombytta – 75 procent i flerbostadshus 

och 25 procent i småhus. 

Källa: SCB Byggande- och 

bebyggelse-statistik (www.scb.se/BO0101). 

8.5 

Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950–2009 

Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 

En 1:a med kök är nog många ungdomars 

dröm om en första egen lägenhet. Men hur 

är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna 

hoppfulla eller missmodiga? 

Diagrammet visar att av de lägenheter 

som färdigställdes i mitten av 1950-talet 

var 8 procent om ett rum och kök. Åren 

1977–1979 och 1998–2002 var andelen 

”ettor” runt 2 procent av totala antalet 

färdigställda lägenheter. I dag ligger den 

på 4 procent. 

Källa: SCB Byggande- och 

bebyggelse-statistik (www.scb.se/BO0101). 



8.6 

Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus 

Housing stock by type of building and number of dwellings 

Antal lägenheter 1 Number of dwellings 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Hela riket Sweden 4 379 541 4 404 059 4 435 903 4 469 772 4 503 041 4 526 625 

Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 2 382 469 2 396 962 2 417 810 2 439 659 2 460 905 2 476 169 

Småhus One- or two-dwelling buildings 1 997 072 2 007 097 2 018 093 2 030 113 2 042 136 2 050 456 

Storstadsområden Metropolitan areas 1 588 314 1 601 833 1 619 372 1 638 256 1 656 583 1 669 953 

Flerbostadshus 1 081 735 1 090 432 1 103 612 1 117 156 1 130 196 1 140 433 

Småhus 506 579 511 401 515 760 521 100 526 387 529 520 

Stor-Stockholm Greater Stockholm 896 706 903 687 913 222 923 940 934 901 944 020 

Flerbostadshus 656 181 661 277 668 904 677 579 685 859 693 571 

Småhus 240 525 242 410 244 318 246 361 249 042 250 449 

Stor-Göteborg Greater Göteborg 406 171 409 731 413 794 417 487 421 951 424 357 


Småhus 157 129 159 070 160 580 162 233 163 635 164 497 

Stor-Malmö Greater Malmö 285 437 288 415 292 356 296 829 299 731 301 576 


Småhus 108 925 109 921 110 862 112 506 113 710 114 574 

Övriga riket Other parts of the country 2 791 227 2 802 226 2 816 531 2 831 516 2 846 458 2 856 672 

Flerbostadshus 1 300 734 1 306 530 1 314 198 1 322 503 1 330 709 1 335 736 

Småhus 1 490 493 1 495 696 1 502 333 1 509 013 1 515 749 1 520 936 

1) Uppgifterna baseras på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, 

ombyggnader och rivningar av bostäder. Vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt kan saknas, särskilt 

för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt samt rivningar av småhus inrapporteras 

ej regelbundet till SCB. 


Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104). 

8.7 

Statligt stöd till bostadsförsörjningen, ny- och ombyggnad 

State assistance for housing 

Statligt stöd State assistance 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Räntebidrag till flerbostadshus 1 

Interest subsidies to multi-dwelling houses 1 

Antal beslut Number of decisions 1 273 1 288 1 081 941 264 37 

Nybyggnad New construction 474 541 521 402 85 10 

Ombyggnad Conversion 799 747 560 539 179 27 

Antal lägenheter Number of dwellings 70 117 65 157 55 686 48 072 21 712 1 742 

Nybyggnad 18 363 22 959 19 981 18 231 4 384 663 

Ombyggnad 51 754 42 198 35 705 29 841 17 328 1 079 

Räntebidragsunderlag, 1 000 kr 

Interest subsidies base 18 743 246 22 455 140 19 008 437 17 496 253 6 006 372 639 548 

Nybyggnad 13 060 812 16 638 504 14 896 067 13 174 132 3 464 584 446 263 

Ombyggnad 5 682 434 5 816 636 4 112 370 4 322 121 2 541 788 193 285 

Räntebidrag till småhus, nybyggnad 1 

Interest subsidies for one- or two-dwelling 

buildings, new construction 1 

Antal beslut 69 92 70 69 13 2 

Antal lägenheter 1 050 1 397 1 212 1 281 185 20 

Räntebidragsunderlag, 1 000 kr 899 871 1 154 155 937 800 1 066 861 154 964 15 217 

Räntebidrag Interest subsidies 

Utbetalda belopp, mnkr 1 572 1 603 1 573 1 138 819 697 

Bostadsbidrag Housing Allowance 

Antal utgående bidrag 2 Rent Subsidies 2 277 080 274 462 266 668 247 022 229 216 233 308 

Utbetalat belopp, 1 000 kr 

Amount, 1 000 SEK 3 742 195 3 733 230 3 774 753 3 537 751 3 330 544 3 387 779 

1) Räntebidraget upphör under en 5-årsperiod; sista ansökningsdag var den 30 juni 2007. The interest subsidies are ceasing during 

a 5-yearperiod. 

2) Antal hushåll som fick bostadsbidrag respektive år. Number of households that received Housing Allowance the relevant year. 

Källa: Boverket (www.boverket.se); Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 



8.8 


Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, 

lägenhetstyp m.m. 

Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, 

etc. 

Lägenhetstyp m.m. 

Type of ownership etc. 

2006 2007 2008 2009 

Hela 

riket 


Hela 

riket 

Hela 

riket 

Hela 

riket 

Därav 

storstadsområden 

1 

Varav 

Of which 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Stor- 

Malmö 

Riket i 

övrigt 

Other 

parts of 

the 

country 

Samtliga lägenheter 

All dwellings 29 832 30 527 32 021 22 821 12 572 8 501 2 276 1 795 10 249 

Därav i småhus 2 

Of which in one- or two-dwelling 

buildings 11 036 12 083 12 072 8 374 3 135 1 407 862 866 5 239 

Ägare Type of ownership 

Staten, landsting, kommuner 

State and local authorities 478 371 424 489 142 75 25 42 347 

Därav småhus 3 – – 1 1 1 – – – 

Allmännyttiga bostadsföretag 

Semi-public housing companies 5 076 5 021 3 650 3 359 2 521 2 099 94 328 838 

Därav småhus 247 172 248 57 – – – – 57 

Kooperativa bostadsföretag 

Housing co-operatives 9 506 10 672 10 782 8 275 5 700 4 269 1 147 284 2 575 

Därav småhus 961 895 659 326 175 110 55 10 151 

Övriga enskilda ägare 

Private bodies, private persons 14 772 14 463 17 165 10 698 4 209 2 058 1 010 1 141 6 489 

Därav småhus 9 825 11 016 11 165 7 990 2 959 1 296 807 856 5 031 

Upplåtelseform Tenure 

Äganderätt 

Owner-occupied dwelling 9 661 10 823 11 033 7 840 2 931 1 292 807 832 4 909 

Därav småhus 9 661 10 823 11 033 7 834 2 931 1 292 807 832 4 903 

Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 9 290 10 468 10 707 8 049 5 610 4 241 1 085 284 2 439 

Därav småhus 961 889 648 326 175 110 55 10 151 

Hyresrätt Rented dwelling 10 881 9 236 10 281 6 932 4 031 2 968 384 679 2 901 

Därav småhus 414 371 391 214 29 5 – 24 185 

Lägenhetstyp Size of dwelling 

Rum utan kök 

Room(s) without kitchen 2 491 1 609 1 848 1 433 396 232 17 147 1 031 

Därav i småhus 10 22 12 8 2 2 – – 6 

1 rum och kök1 room and kitchen 1 589 1 244 1 681 985 567 468 91 8 418 

Därav i småhus 12 25 17 5 2 2 – – 3 

2 rum och kök 5 952 5 888 6 300 4 337 3 066 2 309 536 221 1 271 

Därav i småhus 284 168 232 199 43 20 16 7 156 

3 rum och kök 7 063 7 555 7 743 5 760 3 508 2 408 620 480 2 252 

Därav i småhus 1 265 1 194 1 194 849 229 97 76 56 620 

4 rum och kök 5 522 6 002 5 871 4 332 2 481 1 813 356 312 1 851 

Därav i småhus 2 674 2 877 2 673 1 765 580 243 158 179 1 185 

5 rum och kök 3 565 4 369 4 427 2 866 1 385 658 431 296 1 481 

Därav i småhus 3 171 3 972 3 855 2 472 1 126 444 388 294 1 346 

6 och flera rum och kök 

6 and more rooms and kitchen 3 650 3 860 4 151 3 108 1 169 613 225 331 1 939 

Därav i småhus 3 620 3 825 4 089 3 076 1 153 599 224 330 1 923 

1) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater 

Göteborg and Greater Malmö. 

2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/BO0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och 

bebyggelse. 



8.9 

Nettoförändring av lägenheter i färdigställda ombyggda 

flerbostadshus 

Dwellings added in converted multi-dwelling buildings 

Lägenheter 

Dwellings 

2007 2008 2009 

Hela 

riket 


Hela 

riket 

Hela 

riket 

Därav 


1 

Varav 

Of which 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Stor- 

Malmö 

Riket i 

övrigt 

Other 

parts of 

the 

country 

Samtliga lägenheter All dwellings 4 357 2 190 1 304 834 618 164 52 470 


Lägenheter för äldre eller handikappade 

Dwellings for the elderly or disabled 248 50 180 101 51 23 27 79 

Studentbostäder Dwellings for students 1 110 34 -23 22 12 10 – -45 

Övriga lägenheter utan kök 

Other dwellings without kitchen 467 325 84 56 49 6 1 28 

1 rum och kök 1 room and kitchen 264 152 88 50 21 25 4 38 

2 rum och kök 1 058 577 342 174 116 54 4 168 

3 rum och kök 791 605 375 222 187 24 11 153 

4 rum och kök 305 307 178 146 134 11 1 32 

5 rum och kök 91 116 68 52 36 11 5 16 

Större än 5 rum och kök 

More than 5 rooms and kitchen 23 24 12 11 12 – -1 1 



State and local authorities 102 110 55 3 3 – – 52 


Semi-public housing companies 824 402 207 129 89 40 – 78 

HSB, Riksbyggen 

Housing cooperatives, nationwide 69 82 20 13 11 2 – 7 

Privata bostadsrättsföreningar 

Private housing cooperatives 708 660 320 319 309 8 2 1 

Privata personer Private persons 285 176 213 82 23 40 19 131 

Övriga enskilda ägare Other private bodies 2 369 760 489 288 183 74 31 201 

Byggnadsperiod Period of construction 

–1900 271 214 148 113 89 16 8 35 

1901–1920 479 569 224 84 70 12 2 140 

1921–1930 244 222 98 82 36 44 2 16 

1931–1940 203 139 66 48 32 16 – 18 

1941–1950 699 155 195 88 59 20 9 107 

1951–1960 1 291 186 160 124 103 20 1 36 

1961–1970 978 399 138 96 73 20 3 42 

1971–1980 32 195 37 30 21 9 – 7 

1981– 160 111 238 169 135 7 27 69 


Göteborg and Greater Malmö. 



bebyggelse. 



8.10 

År 

Year 


Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus 

Building and construction costs for residential buildings 

Antal objekt 

Number of 

projects 

Antal lägenheter 

Number of 

dwellings 

Flerbostadshus 

Multi-dwelling buildings 

Byggnadskostnad 1 

Bostadsarea 

of dwelling, m 2 

Useful floor space Building cost 

Lägenhetsarea 

Useful floor space, 

SEK/m 2 

Produktionskostnad 1 

Production cost 

Lägenhetsarea, 

Kr/lgh 2 

kr/m 2 SEK/dwelling 

1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200 

1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200 

1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700 

1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600 

1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100 

2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700 

2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300 

2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500 

2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800 

2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600 

2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100 

2006 341 15 373 75,2 20 471 24 058 1 810 000 

2007 321 16 423 77,1 23 393 28 183 2 172 500 

2008 189 9 043 75,3 24 648 30 709 2 310 900 

År 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- or two-dwelling buildings 

Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 

Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 

1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000 

1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300 

1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400 

1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800 

1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900 

2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700 

2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000 

2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800 

2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400 

2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000 

2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600 

2006 388 3 292 124,3 16 817 20 484 2 546 600 

2007 434 3 657 129,6 18 390 22 985 2 979 000 

2008 463 2 456 129,6 19 653 25 107 3 253 200 

1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 

2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 26 (www.scb.se/BO0201); Sveriges Byggindustrier och SCB: Byggindex 

(www.byggindex.scb.se); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 



8.11 

Lägenheter i rivna flerbostadshus efter ägarkategori, lägenhetstyp, 

byggnadsperiod m.m. 

Dwellings in demolished multi-dwelling buildings by type of ownership, 

size of dwelling, period of construction etc. 

Lägenheter 

Dwellings 

2007 2008 2009 

Hela 

riket 


Hela 

riket 

Hela 

riket 

Därav 


1 

Varav 

Of which 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Stor- 

Malmö 

Riket i 

övrigt 

Other 

parts of 

the 

country 

Samtliga lägenheter All dwellings 952 893 487 34 – 34 – 453 


Lägenheter utan kök 

Dwellings without kitchen 108 91 27 – – – – 27 

1 rum och kök 1 room and kitchen 194 140 86 24 – 24 – 62 

2 rum och kök 391 368 188 6 – 6 – 182 

3 rum och kök 208 255 154 4 – 4 – 150 

4 rum och kök 47 38 32 – – – – 32 

Större än 4 rum och kök 

More than 4 rooms and kitchen 4 1 – – – – – – 



State and local authorities 69 20 38 – – – – 38 


Semi-public housing companies 858 674 403 22 – 22 – 381 

Kooperativa bostadsföretag 

Housing co-operatives 3 – 4 – – – – 4 

Övriga enskilda ägare 

Private bodies, private persons 22 199 42 12 – 12 – 30 

Byggnadsperiod Period of construction 

–1900 4 153 – – – – – – 

1901–1930 17 47 40 40 – 34 – 6 

1931–1940 8 47 14 14 – – – 14 

1941–1950 89 10 85 85 – – – 85 

1951–1960 328 113 210 210 – – – 210 

1961–1970 337 365 74 74 – – – 74 

1971– 169 158 64 64 – – – 64 

Rivningsorsak Reason for demolition 

Uthyrningssvårigheter Rental problems 866 784 382 382 – – – 382 

Annan orsak Other reason 86 109 105 105 – 34 – 71 

Kvalitetsgrupp Quality group 

Moderna Modern 872 850 466 34 – 34 – 432 

Ej moderna Not modern 80 43 21 – – – – 21 


Göteborg and Greater Malmö.. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 21 (www.scb.se/BO0102); Sveriges statistiska databaser, SSD: Boende, 

byggande och bebyggelse. 



8.12 

Undersökningsår 

Survey year 

Region 


Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och 

lägenhetstyp, procent 

Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Samtliga 1 

2006–2007 

Stor-Sockholm Greater Stockholm 0,1 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 

Stor-Göteborg Greater Göteborg 0,4 0,5 0,7 0,6 0,6 0,6 

Övriga större kommuner Other 

larger municipalities 1,4 1,3 1,4 1,2 1,2 1,3 

Övriga mindre kommuner Other 

smaller municipalities 1,1 1,2 1,1 1,1 0,9 1,1 

Riket Sweden 0,8 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 

2007–2008 

Stor-Stockholm 2,5 2,5 2,6 2,7 2,5 2,6 

Stor-Göteborg 1,7 1,6 1,6 1,6 1,8 1,6 

Övriga större kommuner 3,6 3,6 3,5 3,6 3,5 3,6 

Övriga mindre kommuner 2,7 2,6 2,4 2,3 2,2 2,5 

Riket 2,8 2,7 2,7 2,7 2,6 2,7 

2008–2009 2 


Stor-Göteborg 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9 



Riket 3,2 3,3 3,3 3,2 3,4 3,3 

2009–2010 


Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2 



Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1,6 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 

2) Ny metod att beräkna förändring av hyra, se Tabellanmärkningar. 



bebyggelse. 

Total 

8.13 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp 

Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling 

Undersökningsår 

Survey year 

1 rum och kök 

1 room and 

kitchen 

2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 eller flera rum 

och kök 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

Hyra Rent 

2002 33 631 45 514 56 112 69 315 87 732 49 926 

2003 34 677 46 838 57 520 71 159 89 480 51 351 

2004 35 766 48 270 59 251 73 217 91 352 52 864 

2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242 

2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701 

2007 37 813 51 082 62 208 76 708 95 993 55 749 

2008 39 049 52 640 64 071 79 158 99 217 57 527 

2009 40 469 54 438 66 484 81 634 102 886 59 618 

Hyra per m 2 Rent per sq. m. 

2002 814 758 720 707 691 755 

2003 840 779 739 725 707 774 

2004 865 803 761 746 723 798 

2005 889 824 780 764 747 818 

2006 898 833 784 769 751 826 

2007 915 849 800 784 764 842 

2008 944 875 825 809 790 867 

2009 978 907 857 836 821 898 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 



8.14 

Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. 

till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2009 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant 

on 1 September 

Ägarkategori 

Type of ownership 

Antal bostadslägenheter 

i flerbostadshus 

totalt 

Number of dwellings 

in multi-dwelling 

buildings 

Antal outhyrda 

lägenheter 

Vacant dwellings 

Därav till uthyrning lediga lägenheter 

Of which dwellings vacant for renting 

Antal 

Number 

% 

Kommunala Public housing 1 763 744 14 035 10 165 1,3 

Stor-Stockholm 171 140 . . 393 0,2 

Stor-Göteborg 93 608 . . 146 0,2 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 197 335 . . 1 051 0,5 

Kommuner med mindre än 75 000 inv. 301 661 . . 8 575 2,8 

Privatägda Private bodies 717 099 19 902 14 786 2,1 

Stor-Stockholm 154 260 . . 1 035 0,7 

Stor-Göteborg 73 662 . . 241 0,3 



Samtliga All 1 480 843 33 937 24 951 1,7 

Stor-Stockholm 325 400 . . 1 428 0,4 

Stor-Göteborg 167 270 . . 387 0,2 



1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 



bebyggelse. 

8.15 

Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal lägenheter lediga 

till uthyrning den 1 mars resp. den 1 september 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant 

on 1 March/1 September 

År 

Year 

Antal lägenheter 

Number of dwellings 

Därav antal lediga till uthyrning 

Of which vacant for renting 

Andel lediga lägenheter, % 

Dwellings vacant for renting, % 

Kommunala 

Public 

housing 1 

Privatägda 

Private 

bodies 

Summa 

Total 

Kommunala 

Privatägda 

Summa 

Kommunala 

Privatägda 

Summa 

1990 831 400 608 400 1 439 800 2 468 1 048 3 516 0,3 0,2 0,2 

1991 844 800 632 600 1 477 400 6 380 3 535 9 915 0,8 0,6 0,7 

1992 861 800 647 900 1 509 700 14 325 5 715 20 040 1,7 0,9 1,3 

1993 872 800 661 800 1 534 600 26 100 13 590 39 700 3,0 2,1 2,6 

1994 879 400 653 100 1 532 500 38 530 16 345 54 875 4,4 2,5 3,6 

1995 879 400 655 500 1 534 900 37 265 13 325 50 590 4,2 2,0 3,3 

1996 879 900 649 900 1 529 800 37 355 12 030 49 385 4,2 1,9 3,2 

1997 858 500 698 000 1 556 500 42 285 16 900 59 185 4,9 2,4 3,8 

1998 850 100 689 700 1 539 800 44 675 17 570 62 245 5,3 2,5 4,0 

1999 841 700 680 700 1 522 400 39 955 16 540 56 495 4,7 2,4 3,7 

2000 827 200 675 000 1 502 200 32 755 15 925 48 675 4,0 2,4 3,2 

2001 812 500 664 500 1 477 000 24 845 12 950 37 795 3,1 1,9 2,6 

2002 789 500 651 900 1 441 300 19 592 9 854 29 446 2,5 1,5 2,0 

2003 786 415 714 338 1 500 753 15 441 10 809 26 250 2,0 1,5 1,7 

2004 2 784 738 693 333 1 478 071 14 074 11 473 25 547 1,8 1,7 1,7 

2005 2 780 510 703 807 1 484 317 13 550 11 980 25 530 1,7 1,7 1,7 

2006 2 781 322 697 771 1 479 093 11 269 12 630 23 899 1,4 1,8 1,6 

2007 2 781 926 680 585 1 462 511 9 903 9 914 19 817 1,3 1,5 1,4 

2008 2 771 955 695 573 1 467 528 8 984 9 606 18 590 1,2 1,4 1,3 

2009 2 763 744 717 099 1 480 843 10 165 14 786 24 951 1,3 2,1 1,7 

1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 

2) Uppgifterna avser den 1 september. Measurement: 1st of September. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 34 (–2003) och 35 (–2004) (www.scb.se/BO0303); Statistikdatabasen: 

Boende, byggande och bebyggelse. 


Handel med varor 

och tjänster 

Trade in goods and services

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2011 

9 – Handel med varor 

och tjänster 


Sida 

Page 

9.1 Handel med varor och tjänster ............. 209 


9.2 Livsmedelsförsäljningen inom 

detaljhandeln ................................................ 210 

Food sales within retail trade 

9.3 Bytesbalans, netto, miljarder kronor 

1995–2009 ..................................................... 212 

Current account balance, net, SEK bn 

9.4 Export och import: de fem värdemässigt 

största marknaderna 2009 ............ 212 

Exports and imports: the largest countries of 

destination resp. consignment 

9.5 Export, import och handelsnetto, 

varor, miljarder kronor, löpande priser, 

trend januari 1990 – juni 2010 ..................... 212 

Exports, imports and net trade in goods, 

SEK bn, current prices 

9.6 Detaljhandelns försäljning, egentlig 

detaljhandel, Systembolaget och 

apoteken exkluderade 1956–2009 .............. 213 

Retail trade sales, excluding alcoholic 

beverages and pharmaceuticals 

9.7 Sveriges betalningsbalans, netto, 

miljarder kronor ............................................ 214 

Balance of payments, net, SEK bn 

9.8 Total import (cif) och export (fob) i 

löpande priser .............................................. 215 

Total imports and exports, current prices 

9.9 Import från avsändningsland efter 

varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2009, 

miljoner kronor ............................................. 216 

Imports by country of consignment and 

commodity, SITC, Rev. 4, SEK million 

9.10 Import från EU-länder och övriga 

länder efter importvärdets storlek, 


Imports by country of consignment and size 

of trade value, SEK million 

Sida 

Page 

9.11 Export efter handelspartner och 

varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2009, 


Exports by country of destination and 

commodity, SITC, Rev. 4, SEK million 

9.12 Export till EU-länder och övriga 

länder efter exportvärdets storlek, 


Exports by country of destination and size 

of trade value, SEK million 

9.13 Detaljhandel, hotell och restauranger 

2009, antal arbetsställen och 

omsättning .................................................... 220 

Retail trade, hotels and restaurants, 

establishments and turnover 

9.14 Dagligvaruhandelns omsättning 

i löpande priser samt antal butiker ............. 221 

Retail trade annual turnover at current 

prices and number of shops in the 

grocery trade 

9.15 Försäljning av alkoholdrycker 

(exkl. öl klass II) ............................................ 221 

Retail trade of alcoholic beverages 

(excl. beer) 

9.16 Försäljning av alkoholdrycker, 

detaljhandelsställen och serveringstillstånd 

den 31 december ........................... 222 

Alcoholic beverages, retail trade and 

restaurants 

9.17 Försäljning av alkoholdrycker per 

invånare ......................................................... 222 

Alcoholic beverages, sales per inhabitant 



9.1 

Handel med varor och tjänster 


2009 var ett dåligt år för svensk utrikeshandel. Både exporten och importen sjönk 

kraftigt. Under året exporterades varor för 998 miljarder kronor. Det är en 

minskning med 16 procent jämfört med 2008. Samtidigt sjönk varuimporten 

med 17 procent och uppgick till 911 miljarder kronor. Skillnaden mellan export 

och import – handelsnettot – uppgick därmed till 87 miljarder kronor. 


Region Förändring (%) 2008/2009 

Export Import 

Totalt -16 -17 

EU-27 -19 -18 

Övriga Europa -16 -19 

Afrika -8 15 

Amerika -21 -9 

Asien -4 -11 

Exporten av vägfordon minskade 42 procent 

Exporten av verkstadsvaror minskade med 22 

procent under 2009. Därav minskade vägfordon 

med 42 procent. Samtidigt minskade exporten 

av mineralvaror med 33 procent. Av dessa 

minskade varugruppen järn och stål med 

45 procent. Exporten av skogsvaror minskade 

med 4 procent medan kemivaror däremot ökade 

med 2 procent. Det förklaras av en ökad läkemedelsexport 

med 14 procent. Exporten av 

energivaror sjönk med 30 procent. Av övriga 

varor ökade livsmedel med 5 procent. 

Importen av energivaror sjönk 34 procent 

Importen av verkstadsvaror minskade med 

18 procent i fjol. Mineralvaror och energivaror 

sjönk med 33 respektive med 34 procent samtidigt 

som skogsvaror minskade med 10 procent. 

Kemivaror minskade med 9 procent varav läkemedel 

däremot ökade med 13 procent. Av 

övriga varor ökade livsmedel med 6 procent 

jämfört med 2008. 

2009 – ett svagt år för detaljhandeln 

Detaljhandeln visade en tillväxt på 1,4 procent 

under 2009 mätt i volym med antalet arbetsdagar 

i beaktande. För dagligvaruhandeln har 

utvecklingen varit +1,9 procent medan sällanköpsvaruhandeln 

visade på en ökning på 

1,0 procent. I löpande priser har utvecklingen 

varit 2,2 procent för detaljhandeln, där dagligvaruhandeln 

stått för en utveckling på 4,8 procent 

och sällanköpsvaruhandeln för 0,2 procent. 

De branscher som ökat mest 2009 är elektronikhandeln 

och sporthandeln med en volymutveckling 

på 14,9 respektive 12,4 procent. 

Guldsmedshandeln däremot är den bransch 

som haft sämst utveckling under året (-15,1 procent). 

I löpande priser däremot, har elektronikhandeln 

endast ökat 2,2 procent. De branscher 

som istället har utvecklats starkast i löpande 

priser under 2009 är sporthandeln och skohandeln 

med utvecklingstal på 9,4 respektive 

6,0 procent jämfört med 2008. De branscher som 

har minskat mest under 2009 mätt i löpande 

priser är guldsmedshandeln, bok- och pappershandeln 

och möbelhandeln med utvecklingstal 

på -0,1 procent. 

Det har dock varit skillnader under året. 

Utvecklingen var svag för total detaljhandel 

fram till och med mars. Från april har 

detaljhandeln visat på en vändning bortsett för 

augusti, då försäljningsvolymen 2009 var större 

än vad den var 2008 för samma period. 

Den viktiga julhandelsmånaden december visade 

en utveckling på 3,3 procent för den totala 

detaljhandeln mätt i volym med antalet arbetsdagar 

i beaktande jämfört med december 2008. 

Källa: SCB Utrikeshandel, export och import av varor (www.scb.se/HA0201); SCB och Handelns Utredningsinstitut (www.hui.se). 



9.2 

Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln 

Food sales within retail trade 

Under 2009 uppgick den totala försäljningen av livsmedel och drycker till 

217 miljarder kronor. Detta var en ökning med 11 miljarder kronor jämfört 

med 2008, vilket motsvarade 5,5 procent. Uppgången beror både på att 

volymen sålda livsmedel och drycker ökade samt att priserna på dessa steg. 

Försäljningen av livsmedel (exkl. drycker) 

ökade 2009 med 4,2 procent och försäljningen 

av alkoholfria drycker ökade med 11,6 procent. 

Sedan år 2000 har livsmedel ökat försäljningen 

med 48 procent medan alkoholfria drycker har 

ökat med 46 procent. 

Prisindex för livsmedel och drycker inom 

handeln i procent, år 2000 = 100 

Varugrupp 2005 2009 

Livsmedel 106,7 121,1 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 

103,1 119,2 

Kött 106,5 120,0 

Fisk 118,7 132,7 

Mjölk, ost och ägg 108,6 122,8 

Oljor och fetter 102,2 114,7 

Frukt 117,1 148,9 

Grönsaker 106,4 120,2 

Socker, sylt, honung, choklad 

och konfektyr 102,2 110,7 

Övriga livsmedel 100,1 108,6 

Alkoholfria drycker 95,6 105,3 

Kaffe, te och chokladdrycker 85,8 101,4 

Mineralvatten, läskedrycker, 

fruktoch grönsaksjuicer 101,0 107,1 

Alkoholhaltiga drycker 99,8 104,2 

Spritdrycker 102,4 103,6 

Vin inkl. cider 98,8 102,1 

Öl 99,2 108,2 

Summa livsmedel och drycker 104,7 116,5 

Försäljning av livsmedel och drycker inom handeln i löpande priser och 2000 års priser, mnkr 

Varugrupp Löpande priser Fasta priser (2000 års priser) 

2000 2005 2009 2000 2005 2009 

Livsmedel 112 418 136 137 166 362 112 418 127 556 137 408 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 19 138 22 307 27 384 19 138 21 627 22 982 

Kött 19 862 27 232 32 638 19 862 25 570 27 092 

Fisk 7 352 8 698 10 456 7 352 7 327 7 882 

Mjölk, ost och ägg 19 839 23 668 30 442 19 839 21 799 24 786 

Oljor och fetter 3 662 3 900 4 698 3 662 3 817 4 096 

Frukt 8 157 11 070 13 423 8 157 9 455 9 012 

Grönsaker 13 218 15 190 18 747 13 218 14 272 15 599 

Socker, sylt, honung, choklad och 

konfektyr 15 224 17 819 20 298 15 224 17 440 18 337 

Övriga livsmedel 5 965 6 253 8 276 5 965 6 249 7 620 

Alkoholfria drycker 12 696 14 456 18 503 12 696 15 127 17 567 

Kaffe, te och chokladdrycker 4 501 4 629 5 544 4 501 5 393 5 467 

Mineralvatten, läskedrycker, fruktoch 

grönsaksjuicer 8 195 9 827 12 959 8 195 9 734 12 101 

Alkoholhaltiga drycker 24 709 25 993 32 389 24 709 26 053 31 092 

Spritdrycker 7 285 6 372 6 966 7 285 6 223 6 723 

Vin inkl. cider 10 113 12 229 16 024 10 113 12 379 15 687 

Öl 7 312 7 391 9 399 7 312 7 450 8 683 

Summa livsmedel och drycker 149 823 176 586 205 960 149 823 168 736 186 068 




för 1 110 kr per år. Det innebär att varje svensk 

köper färsk frukt för 21 kronor per vecka. Detta 

är mindre än försäljningen av godis, som 

genomsnittssvensken köpte för 1 540 kronor 

under 2009, dvs. 30 kr i veckan. Av frukt är det 

bananer som säljs mest och försäljningen av 

dessa har ökat under 2009 jämfört med 2008, till 

skillnad från de flesta andra sorters färsk frukt 

som har minskat i försäljning. Den genomsnittlige 

svensken köpte bananer för 267 kr under 

2009 och äpplen köptes för 174 kronor under 

året. 

Alkoholhaltiga drycker 

Sett över en längre tid är folköl och lättöl den 

enskilda varugrupp som minskat sin försäljning 

mest. Lätt- och folkölsförsäljningen minskade 

med 535 mnkr eller 16 procent mellan 2000 och 

2009. Detta har skett samtidigt som starkölsförsäljningen 

har ökat med 60 procent sedan 

år 2000. 

Vinförsäljningen har ökat med 11 procent och 

spritförsäljningen med 7,5 procent under 2009. 

Eftersom en betydande del av alkoholen köps 

utanför Systembolaget (gränshandel samt illegal 

handel) visar nedanstående siffror inte den 

faktiska konsumtionen av alkohol i Sverige. 

Försäljning av livsmedel och drycker per capita 

inom handeln 2009, belopp i kronor 

Ökad försäljning av ekologiska livsmedel 

Försäljningen av ekologiska varor uppgick 2009 

till 4,0 procent av den totala försäljningen av 

livsmedel och alkoholfria drycker. Det är 

0,4 procentenheter högre än 2008, vilket också 

motsvarar en ökning med 16 procent. 

Mejerivaror är den varugrupp där den 

ekologiska försäljningen är störst, den uppgår 

till 7,8 procent av den totala försäljningen av 

mejerivaror. Den ekologiska försäljningen av 

kaffe, te och chokladdrycker är den näst största 

varugruppen och uppgick till 7,2 procent av 

varugruppens försäljning. Den varugrupp som 

har minst andel ekologisk försäljning (1,3 procent) 

är socker, sylt, honung, choklad och 

konfektyr. 

Frukt och godis 

Priset på frukt har de senaste åren ökat och 2009 

var inget undantag. Under året steg priset med 

5,9 procent och volymen såld frukt minskade 

med 5,5 procent. Den genomsnittlige svensken 

köper frukt för 1 437 kr per år, varav färsk frukt 

Varugrupp 

Försäljning per capita 

Hela året Per vecka 

Livsmedel 17 810 343 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 

2 932 56 

Kött 3 494 67 

Fisk 1 119 22 

Mjölk, ost och ägg 3 259 63 

Oljor och fetter 503 10 

Frukt 1 437 28 

Grönsaker 2 007 39 

Godis 1 540 30 

Socker, sylt, honung 633 12 

Övriga livsmedel 886 17 

Alkoholfria drycker 1 981 38 

Kaffe, te och chokladdrycker 

594 11 

Läsk, vatten, juice etc 1 387 27 

Alkoholhaltiga drycker 3 467 67 

Spritdrycker 746 14 

Vin inkl. cider 1 715 33 

Öl 1 006 19 

Totalt livsmedel 

och drycker 23 259 447 

Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2009, Statistiska 

meddelanden serie HA 24 (www.scb.se/HA0103). 



9.3 

Bytesbalans, netto, miljarder kronor 1995–2009 

Current account balance, net, SEK bn 

Efter att Sverige under många år dragits 

med underskott i bytesbalansen, skedde 

en vändning i mitten av 1990-talet. 

Därefter har Sveriges bytesbalans visat 

överskott. År 2008 uppgick Sveriges bytesbalansöverskott 

till 278,1 miljarder kronor. 

2009 hade det gått ner till 221,0 miljarder 

kronor. 

Källa: SCB Betalningsbalansen 

(www.scb.se/FM0001). 

9.4 

Export och import: de fem värdemässigt största marknaderna 2009 

Exports and imports: the largest countries of destination resp. 

consignment 

Tyskland är vår största handelspartner. 

Importvärdet uppgick till 163 miljarder 

kronor och exportvärdet till 102 miljarder 

kronor. 

Våra närmaste grannländer, Norge, 

Danmark och Finland, är också stora 

handelspartners. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 

9.5 

Export, import och handelsnetto, varor, miljarder kronor, löpande 

priser, trend januari 1990 – juni 2010 

Exports, imports and net trade in goods, SEK bn, current prices 

Hittills under året (januari – juni 2010) har 

värdet av varuexporten ökat med 10 procent 

medan varuimporten har ökat med 16 procent 

i värde jämfört med motsvarande 

period ett år tidigare. Varuexportvärdet 

under denna period uppgick till 553 miljarder 

kronor och varuimportvärdet till 

517 miljarder kronor. Handelsnettot för 

januari – juni 2010 gav därmed ett överskott 

på 36 miljarder kronor. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 



9.6 


Detaljhandelns försäljning, egentlig detaljhandel, Systembolaget 

och apoteken exkluderade 1956–2009 

Retail trade sales, excluding alcoholic beverages and pharmaceuticals 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar nivån, uttryckt som ett 

index med 1995=100. Detaljhandelns 

försäljning har fördubblats sedan mitten av 

1990-talet. 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar utvecklingen uttryckt som 

årlig procentuell förändring jämfört med 

föregående år. 

Ökningen av detaljhandelns försäljning 

har legat mellan 5 och 9 procent under 

2005–2008, vilket är i paritet med de stora 

ökningarna i slutet av 1960-talet. År 2009 

stannade ökningen på drygt 2 procent. 

Diagrammet visar hur försäljningsvolymen 

för den totala detaljhandeln har utvecklats 

sedan 1990. Diagrammet visar också hur 

dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, 

som är två stora delar av den 

totala detaljhandeln, har utvecklats. Diagrammet 

visar nivån, uttryckt som ett index 

med 2005=100. 

Sällanköpsvarorna har gått om dagligvarorna 

i utvecklingstakt de senaste åren. 

Källa: SCB Handel med varor och tjänster 

(www.scb.se/HA0101). 



9.7 

Sveriges betalningsbalans, netto, miljarder kronor 

Balance of payments, net, SEK bn 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

A. Bytesbalans Current account 174,4 187,4 248,0 289,0 278,1 221,0 

Handelsbalans (fob – fob) 

Trade in goods (f.o.b. – f.o.b.) 162,1 146,2 158,7 120,0 101,4 104,1 

Handelsnetto 1 158,1 140,2 145,2 95,4 94,1 80,1 

Korrigeringar 6,7 5,9 13,5 24,6 7,3 24,0 

Tjänster Services 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 103,1 

Transporter 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 19,9 

Resevaluta -31,8 -28,0 -21,2 -18,2 -23,3 -12,7 

Övriga tjänster 49,1 60,4 72,8 100,9 109,4 95,9 

Löner Compensation of employees -1,8 -1,4 -1,5 -2,2 -2,1 -2,4 

Kapitalavkastning Investment income 1,7 22,3 56,2 98,6 111,4 55,5 

Avkastning på direkta investeringar 2 42,6 69,2 101,9 115,9 131,9 58,0 

Avkastning på portföljinvesteringar -29,5 -32,3 -37,6 -10,7 -19,6 -7,7 

Aktieutdelning 4,7 5,8 5,4 13,8 13,8 36,0 

Ränta -34,2 -38,1 -43,0 -24,5 -33,4 -43,7 

Ränta på lån m.m. -11,3 -14,6 -8,1 -6,6 -1,0 5,3 

Löpande transfereringar Current transfers -34,7 -34,3 -36,2 -33,1 -42,2 -39,3 

EU-bidrag/avgift -15,5 -14,5 -15,0 -14,3 -20,2 -12,7 

U-bistånd -8,1 -11,4 -9,1 -8,3 -8,4 -10,1 

Övrigt -11,1 -8,4 -12,0 -10,4 -13,6 -16,6 

B. Kapitalbalans Capital account 0,2 2,4 -19,7 -2,9 -5,2 -3,9 

EU-bidrag för investeringar m.m. 

Contributions etc. to/from the EU, investment 1,7 2,2 1,5 1,5 0,9 1,7 

U-bistånd för investeringar m.m. 

Development assistance grants, investment -2,3 -0,2 -4,6 -5,6 -5,3 -5,6 

Övrigt Other 0,8 0,4 -16,6 1,1 -0,9 0,0 

C. Finansiell balans Financial account -193,7 -217,2 -240,7 -76,9 138,7 -50,1 

Direkta investeringar Direct investment -74,2 -118,2 17,3 -74,8 32,4 -124,7 

I utlandet -163,3 -207,0 -196,2 -262,3 -208,2 -195,7 

Eget kapital -93,1 -138,3 -142,6 -179,0 -137,2 -219,7 

Lån -49,8 16,7 -22,4 67,8 -7,5 74,1 

Återinvesterade vinstmedel -20,4 -85,5 -31,2 -151,0 -63,5 -50,1 

I Sverige 89,1 88,9 213,5 187,5 240,5 71,1 

Eget kapital 40,5 35,2 90,0 57,0 49,0 89,0 

Lån 12,0 11,7 103,5 77,9 185,0 -37,7 

Återinvesterade vinstmedel 36,6 41,9 20,0 52,6 6,5 19,8 

Portföljinvesteringar exkl. finansiella derivat 

Portfolio investment excl. fin. derivatives -175,9 -1,6 -146,6 99,2 -200,7 513,5 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -179,7 -95,3 -248,2 -335,7 -100,9 -140,8 

Aktier -45,1 4,0 -164,5 -54,8 6,2 -124,8 

Räntebärande -134,6 -99,4 -83,7 -280,8 -107,1 -16,0 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 3,8 93,7 101,6 434,8 -99,8 654,3 

Aktier -0,9 15,2 2,1 26,9 -10,7 10,7 

Räntebärande 4,7 78,5 99,5 407,9 -89,1 643,6 

Finansiella derivat Financial derivatives -1,7 -7,2 0,7 -7,5 16,2 -20,5 

Övrigt kapital Other investment 49,7 -84,3 -101,3 -96,0 287,2 -302,5 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -147,8 -89,6 -386,1 -325,2 9,9 109,0 

Lån m.m. -141,7 -87,8 -306,9 -225,2 -119,6 40,4 

Handelskrediter och övrigt -6,1 -1,8 -79,2 -100,1 129,6 68,6 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 197,6 5,3 284,8 229,2 277,3 -411,5 

Lån m.m. 221,4 -37,8 231,6 31,1 570,0 -383,1 

Handelskrediter och övrigt -23,9 43,1 53,2 198,1 -292,6 -28,4 

Valutareservens transaktionsförändring 

Reserve assets 8,4 -5,9 -10,8 2,2 3,7 -116,0 

D. Restpost Net errors and omissions 19,1 27,5 12,5 -209,2 -411,6 -167,0 

1) Handelsnettot publiceras månadsvis av SCB och är värderat fob/cif. 

2) Inkluderar räntor på kortfristiga lån inom direktinvesteringsförhållande. 

Källa: SCB Betalningsbalansen (www.scb.se/FM0001). 



9.8 

Total import (cif) och export (fob) i löpande priser 

Total imports and exports, current prices 


År 

Year 

Varor, värde, miljoner kronor 

Commodities, value, SEK million 

Export Import Handelsnetto 

Export – Import 1 

Exportvärde i procent 

av bruttonationalprodukten 

(BNP) till 

marknadspris 2 

1982 168 134 173 933 -5 799 26 

1983 210 516 200 369 10 147 30 

1984 242 811 218 569 24 242 31 

1985 260 481 244 655 15 826 30 

1986 265 103 232 614 32 489 28 

1987 281 433 257 408 24 025 28 

1988 305 056 280 650 24 406 27 

1989 332 576 316 593 15 983 27 

1990 339 852 323 875 15 977 25 

1991 332 779 301 290 31 489 23 

1992 326 031 290 929 35 102 23 

1993 388 290 334 257 54 033 25 

1994 471 602 399 152 72 450 28 

1995 567 882 460 259 107 623 31 

1996 569 167 448 739 120 428 31 

1997 632 567 501 180 131 387 33 

1998 675 209 544 984 130 225 33 

1999 700 960 568 008 132 952 33 

2000 804 056 672 412 131 644 35 

2001 806 466 662 746 143 720 34 

2002 805 696 656 664 149 033 33 

2003 825 850 679 329 146 521 32 

2004 904 532 739 203 165 330 34 

2005 977 280 833 757 143 523 35 

2006 1 089 095 939 730 149 365 37 

2007 3 1 139 674 1 034 450 105 224 36 

2008 3 1 194 411 1 097 903 96 509 37 

2009* 998 603 911 236 87 367 32 

1) Net trade of goods: exports - imports. 

2) Exports in percentages of gross domestic product (GDP) at market prices. 


Källa: SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.9 

Import från avsändningsland efter varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 

2009, miljoner kronor 

Imports by country of consignment and commodity, SITC, Rev. 4, 

SEK million 

Huvudavdelningar 

Section 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 77 687 51 422 16 804 192 995 23 823 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 10 216 8 197 104 0 237 3 4 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 27 744 18 254 2 635 797 1 274 32 153 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 105 455 43 597 23 900 26 437 580 345 12 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 4 091 2 687 568 0 52 0 5 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 115 107 88 700 7 791 1 819 6 966 2 779 679 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 124 237 92 099 12 961 1 591 1 914 936 5 341 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 327 555 250 694 12 631 256 14 248 8 758 13 297 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 118 014 72 271 4 590 149 8 080 1 199 14 292 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 1 132 397 475 0 223 0 1 

Summa Total 911 236 628 319 82 458 31 240 34 568 14 075 34 607 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 




9.10 


Import från EU-länder och övriga länder efter importvärdets 

storlek, miljoner kronor 

Imports by country of consignment and size of trade value, SEK million 

Länder Countries 2004 2005 2006 2007 1 2008 1 2009* 

Totalt Global imports 739 203 833 757 939 730 1 034 450 1 097 903 911 236 

EU EU countries 540 176 594 969 662 024 743 491 768 046 628 319 

Tyskland Germany 138 294 151 518 168 623 189 412 194 064 163 150 


Nederländerna Netherlands 49 917 54 966 58 907 63 009 65 154 59 511 


Finland 47 346 50 050 55 286 64 781 63 527 47 006 

Frankrike France 41 195 42 784 44 476 50 835 55 379 46 121 

Belgien Belgium 29 776 32 997 39 325 42 984 42 622 35 341 

Italien Italy 25 352 27 476 31 806 36 211 37 534 28 256 

Polen Poland 18 612 20 358 25 184 29 737 35 949 27 734 

Spanien Spain 11 796 13 551 14 518 14 567 14 735 11 723 

Tjeckien Czech Republic 4 467 7 895 10 065 12 229 14 240 11 572 

Irland Ireland 10 352 11 498 12 285 12 422 11 402 11 560 

Österrike Austria 8 221 8 996 9 872 11 208 12 041 10 414 

Estland Estonia 6 780 6 925 7 502 8 040 8 241 7 066 

Ungern Hungary 6 100 6 449 6 345 7 249 7 746 6 722 

Slovakien Slovakia 1 459 1 661 3 033 4 091 4 430 6 428 

Lettland Latvia 3 732 3 630 3 499 5 169 5 789 5 635 

Litauen Lithuania 4 121 6 151 6 547 4 736 6 499 4 156 

Portugal 2 809 2 866 3 291 4 420 4 327 3 577 

Luxemburg Luxembourg 2 885 3 871 4 996 5 245 5 362 3 501 

Slovenien Slovenia 1 120 1 279 1 640 1 692 1 601 1 376 

Rumänien Romania 1 127 1 091 1 330 1 417 1 510 1 367 

Grekland Greece 1 131 1 278 1 384 2 052 1 658 1 205 

Bulgarien Bulgaria 349 425 516 673 634 789 

Malta 82 140 91 72 70 322 

Cypern 79 112 272 131 129 156 

Ej specificerat EU-land EU country not specified – – – – – – 

Övriga länder Other countries 199 027 238 788 277 706 290 959 329 856 282 918 

Norge Norway 56 174 68 166 80 225 88 277 97 437 82 458 

Kina China 17 565 22 491 28 996 35 735 36 935 34 607 

USA 25 562 28 342 31 595 32 267 33 860 34 568 

Ryssland Russia 16 103 24 820 33 093 29 199 44 422 31 240 

Japan 15 527 17 433 18 112 17 750 16 998 14 075 

Schweiz Switzerland 8 599 8 523 9 293 8 958 9 324 8 918 

Hongkong Hong Kong 6 914 7 901 8 751 8 571 8 484 7 952 

Sydkorea South Korea 6 717 7 546 8 344 7 385 8 874 6 848 


Taiwan 4 021 4 572 4 809 5 040 5 910 4 766 

Angola 1 39 1 0 965 4 235 

Indien India 2 270 2 898 3 190 4 010 4 812 4 185 

Thailand 2 239 2 392 3 184 3 872 3 787 3 765 

Brasilien Brazil 4 056 3 684 3 856 4 925 5 709 3 691 

Kanada Canada 2 486 2 971 3 384 3 452 3 374 3 474 

Sydafrika South Africa 1 454 2 152 2 829 3 915 3 912 2 709 

Australien Australia 2 149 2 612 2 861 2 674 3 774 2 542 

Malaysia 1 449 1 722 2 935 3 131 3 376 2 248 

Chile 2 223 2 597 3 070 3 408 3 164 1 771 

Vietnam 937 1 059 1 311 1 460 1 581 1 700 

1) Reviderade uppgifter: Revised figures. 

Källa: Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.11 

Export efter handelspartner och varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 


Exports by country of destination and commodity, SITC, Rev. 4, 

SEK million 

Huvudavdelningar 

Section 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 40 802 32 737 4 164 522 856 176 77 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 7 078 2 870 644 8 2 613 8 8 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 60 785 39 349 3 654 70 905 1 808 2 493 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 65 785 46 308 7 251 271 3 631 12 12 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 1 598 977 354 41 15 3 5 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 134 247 80 213 10 701 1 641 12 593 2 562 4 283 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 191 174 128 713 20 430 2 409 6 951 1 686 5 219 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 387 335 189 906 38 946 8 004 29 234 4 509 17 413 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 104 666 59 056 18 941 1 076 6 957 1 776 1 789 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 5 132 3 832 583 0 14 0 2 

Summa Total 998 603 583 961 105 667 14 042 63 767 12 541 31 302 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 




9.12 


Export till EU-länder och övriga länder efter exportvärdets storlek, 

miljoner kronor 

Exports by country of destination and size of trade value, SEK million 

Länder Countries 2004 2005 2006 2007 1 2008 1 2009* 

Totalt Global exports 904 532 977 280 1 089 095 1 139 674 1 194 411 998 603 

EU EU countries 533 459 576 681 655 114 697 238 716 815 583 961 




Finland 51 628 58 582 68 040 70 977 75 645 64 211 

Frankrike France 43 283 46 874 53 685 57 244 58 558 50 717 

Nederländerna Netherlands 43 176 44 209 52 229 57 639 61 025 46 576 

Belgien Belgium 40 906 41 736 49 828 52 327 51 945 36 568 

Italien Italy 33 447 32 785 36 720 36 065 37 154 30 563 

Polen Poland 15 939 17 508 22 554 27 911 30 077 25 205 

Spanien Spain 26 517 27 803 33 547 32 721 27 602 23 947 

Österrike Austria 9 507 9 124 10 406 11 677 12 069 9 302 

Tjeckien Czech Republic 4 860 11 051 6 665 7 804 7 852 6 357 

Estland Estonia 5 203 5 674 9 055 9 578 8 867 6 089 

Portugal 5 182 4 930 5 398 5 944 6 492 5 595 

Grekland Greece 5 326 5 384 5 850 5 345 5 476 4 744 

Irland Ireland 5 376 5 460 6 210 6 248 6 152 4 639 

Ungern Hungary 4 466 4 938 9 252 8 442 5 067 4 597 

Litauen Lithuania 2 777 3 321 4 190 5 243 4 966 3 185 

Rumänien Romania 2 364 2 405 2 989 2 703 2 985 2 299 

Lettland Latvia 2 956 2 971 3 662 4 413 3 794 2 116 

Slovakien Slovakia 1 765 1 700 2 054 2 107 2 365 1 859 

Slovenien Slovenia 1 099 910 1 348 1 525 1 441 994 

Cypern Cyprus 876 434 525 609 1 706 954 

Bulgarien Bulgaria 734 1 120 1 242 1 370 1 246 840 

Luxemburg Luxembourg 508 723 720 773 747 791 

Malta 204 145 176 242 254 212 

Ej specificerat EU-land EU country not specified 2 405 3 270 3 931 4 036 3 543 2 374 

Övriga länder Other countries 371 073 400 599 433 982 442 435 477 597 414 642 

Norge Norway 78 137 83 701 99 370 107 274 113 482 105 667 

USA 96 594 102 783 100 896 86 511 78 651 63 767 

Kina China 19 024 18 844 20 712 22 190 25 916 31 302 

Ryssland Russia 13 623 15 987 17 865 22 702 28 883 14 042 

Australien Australia 9 708 11 184 14 376 13 033 13 593 12 782 


Indien India 8 296 6 965 9 922 10 716 12 616 12 750 

Japan 16 682 14 849 16 865 13 951 13 175 12 541 

Schweiz Switzerland 9 821 9 229 9 658 10 246 11 020 9 797 

Saudiarabien Saudi Arabia 5 078 6 563 7 760 7 792 9 385 9 469 

Kanada Canada 10 242 10 536 11 420 11 001 11 101 8 638 

Sydafrika South Africa 4 460 5 458 6 245 7 296 10 213 8 076 

Sydkorea South Korea 4 687 5 963 6 101 6 956 7 463 6 871 

Brasilien Brazil 5 179 5 651 6 761 7 933 9 391 6 624 

Singapore 4 771 4 399 5 105 6 414 7 278 6 264 

Egypten Egypt 2 257 3 231 3 845 4 408 5 638 5 889 

Mexiko Mexico 5 721 5 264 5 152 4 927 5 978 4 677 

Indonesien Indonesia 2 682 3 292 4 829 4 291 4 915 3 996 

Iran 6 981 7 852 3 606 2 340 4 593 3 606 

Förenade Arabemiraten United Arab Emirates 2 859 3 268 4 424 4 597 5 537 3 357 


Källa: Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.13 

Detaljhandel, hotell och restauranger 2009, antal arbetsställen 

och omsättning 

Retail trade, hotels and restaurants, establishments and turnover 

Arbetsställen 

Establishments 

Antal verksamma arbetsställen med nedanstående omsättning, mnkr 

(exkl.mervärdesskatt) 

Number of establishments by turnover (excl. value added tax), SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– Samtliga 

All 

Detaljhandel utom motorfordon 

Retail trade, except of motor vehicles 20 038 13 130 9 540 6 137 5 156 4 558 58 559 

Detaljhandel med brett sortiment 

Retail sale in non-specialized stores 992 1 203 1 016 649 956 2 137 6 953 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 

Retail sale of food, beverages and tobacco in 

specialized stores 1 658 1 731 1 269 423 307 345 5 733 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 

Retail sale of pharmaceutical and medical goods, 

cosmetic and toilet articles 468 276 247 244 281 586 2 102 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 

Other retail sale of new goods in specialized 

stores 9 905 8 206 6 486 4 551 3 430 1 335 33 913 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor Retail sale of second-hand goods in stores 1 219 217 33 4 – 1 1 474 

Detaljhandel, ej i butik Retail sale, not in stores 4 231 890 270 126 102 121 5 740 

Reparation av hushålls- och personliga artiklar 

Repair of personal and household goods 1 565 607 219 140 80 33 2 644 


Hotels and restaurants 7 440 9 528 5 228 2 074 1 276 609 26 155 

Hotell och camping Hotels and camping 1 503 1 078 621 358 384 352 4 296 

Restauranger, barer och catering 

Restaurants, bars and catering 5 937 8 450 4 607 1 716 892 257 21 859 

Arbetsställen 

Försäljning inom resp. omsättningsklass, mnkr 

Turnover, SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– 

Total 

försäljning 

mnkr 1 

Detaljhandel utom motorfordon 3 166 14 554 31 130 43 347 80 553 336 576 509 325 

Detaljhandel med brett sortiment 195 1 373 3 346 4 655 16 313 174 737 200 618 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 316 1 957 4 021 2 942 4 924 21 769 35 928 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 68 307 824 1 688 4 414 35 458 42 759 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 1 634 9 256 21 322 32 214 52 160 83 423 200 008 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor 169 205 103 26 – 39 542 

Detaljhandel, ej i butik 513 875 846 859 1 541 19 466 24 101 

Reparation av hushålls- och personliga artiklar 271 582 667 963 1 201 1 685 5 369 

Hotell- och restaurangverksamhet 1 554 10 732 16 485 14 500 19 666 31 840 94 777 

Hotell och camping 271 1 166 1 961 2 579 6 070 19 967 32 014 

Restauranger, barer och catering 1 283 9 566 14 524 11 922 13 596 11 873 62 764 

1) Exkl. mervärdesskatt. Excl. value added tax. 

Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik, Företagsregistret. 



9.14 


Dagligvaruhandelns omsättning i löpande priser samt antal butiker 

Retail trade annual turnover at current prices and number of shops in 

the grocery trade 

År 

Year 

Dagligvaruhandelns omsättning 

Annual turnover in the grocery trade 

Antal butiker 

Number of shops 

Varuhus och 

stormarknader 

Department stores 

and hypermarkets 

Dagligvarubutiker 

Grocery stores 

Summa 

Sales total 

Nyetablerade 

butiker 

New establishments 

Nedlagda butiker 

Closures 

Mnkr % Mnkr % Mnkr Antal % 1 Antal % 1 

Bestånd vid 

årets slut 

Number of 

shops at end 

of year 

1991 18 430 14 112 570 86 131 000 117 1,4 337 4,1 8 100 

1992 17 145 13 111 855 87 129 000 100 1,2 350 4,3 7 850 

1993 14 540 11 115 960 89 130 500 100 1,3 350 4,5 7 600 

1994 15 366 11 119 534 89 134 900 90 1,2 310 4,1 7 380 

1995 15 804 12 121 196 88 137 000 85 1,2 265 3,6 7 200 

1996 15 070 11 118 930 89 134 000 80 1,1 280 3,9 7 000 

1997 14 720 11 125 180 89 139 900 70 1,0 170 2,4 6 900 

1998 15 470 11 127 930 89 143 400 106 1,6 226 3,3 6 800 

1999 15 978 11 129 425 89 145 403 108 1,6 273 4,0 6 717 

2000 17 375 12 132 390 88 149 765 134 2,0 347 5,2 6 504 

2001 20 215 13 136 290 87 156 505 66 1,0 302 4,6 6 268 

2002 2 22 060 13 145 140 87 167 200 100 1,6 441 7,0 6 239 

2003 3 22 142 15 129 539 85 151 681 671 6,5 859 8,3 10 355 

2004 3 21 981 14 129 824 86 151 805 907 8,8 996 9,7 10 266 

2005 3 21 799 14 132 957 86 154 756 955 9,3 1 029 10,0 10 192 

2006 3 22 581 14 140 658 86 163 239 678 6,9 1 001 10,1 9 869 

2007 3 24 408 14 144 125 86 168 533 966 9,3 528 5,1 10 307 

2008 3 28 647 16 155 680 84 184 327 1 033 10,1 1 144 11,2 10 196 

2009 3 26 034 14 165 585 86 191 619 1 140 13,3 819 7,6 10 517 

1) I % av butiksbeståndet vid resp. års början. 2) P.g.a. att bensinbutiker uppgraderats till trafikbutiker (ingår i Dagligvarubutiker) utan 

att räknas som nyetablerade är butiksbeståndet i stort oförändrat. 3) Fr.o.m. 2003 bygger uppgifterna på samtliga butiker som under 

året rapporterat omsättning i momsdeklarationer. I uppgiften för nystartade och nedlagda butiker ingår även ombildade företag. 

Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik, Företagsregistret. 

9.15 

År 

Year 

Försäljning av alkoholdrycker (exkl. öl klass II) 

Retail trade of alcoholic beverages (excl. beer) 

Kvantitet 1 , 1 000 liter 

Värde, mnkr 2 

Quantity 1 Value 

Spritdrycker 

Spirits 

Vin 

Wines 

Totalt 

Total 

Därav 

starkvin 

Fortified 

wine 

Detaljhandel 

Retail 

trade 

Starköl 

Strong beer 

Servering 

Sales in 

restaurants 

Summa 

Total 

Totalt 

Spritdrycker 

Vin 

Starköl 

1992 35 807 108 632 7 961 102 989 70 327 173 316 24 229 9 630 7 377 7 222 

1993 34 287 110 139 7 962 99 835 78 802 178 637 24 159 9 490 7 514 7 156 

1994 32 245 114 767 7 504 104 783 87 126 191 909 25 522 9 484 8 220 7 818 

1995 29 697 111 477 6 283 103 646 88 618 192 264 25 060 9 042 8 419 7 599 

1996 27 154 117 440 5 678 99 219 83 192 182 411 26 095 8 801 9 317 7 977 

1997 24 831 128 018 4 408 108 175 84 834 193 009 25 459 8 365 9 486 7 608 

1998 24 050 129 729 3 102 110 980 83 085 194 065 26 070 8 550 9 994 7 526 

1999 24 676 140 107 2 694 128 168 90 227 218 395 28 675 9 139 11 126 8 410 

2000 24 948 144 225 2 619 140 968 83 093 224 061 31 712 10 246 12 162 9 304 

2001 26 676 157 087 2 566 155 039 83 962 239 001 32 379 10 308 12 635 9 436 

2002 27 439 174 954 2 468 170 715 86 678 257 393 33 749 10 402 13 250 10 097 

2003 26 567 178 314 5 493 179 882 85 466 265 348 34 537 10 197 13 898 10 442 

2004 24 201 173 839 2 385 173 834 81 973 255 807 33 536 9 295 14 009 10 232 

2005 24 305 175 926 2 358 180 109 81 067 261 176 34 089 9 214 14 570 10 305 

2006 24 583 186 043 2 271 197 008 78 929 275 937 . . . . . . . . 

2007 24 825 199 326 2 279 208 520 80 132 288 651 38 940 10 161 17 142 11 636 

2008 3 25 763 200 776 2 228 213 565 81 077 294 642 40 888 10 307 18 119 12 462 

2009* 26 421 214 963 2 154 228 023 77 750 305 773 43 363 10 661 19 525 13 177 

1) Avser försäljning för konsumtion. The table refers to sales for consumption. 2) Inkl. serveringsavgift. 

3) Reviderade uppgifter för Värde, milj. kr. Value: revised figurers. 


Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 



9.16 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandelsställen och 

serveringstillstånd den 31 december 

Alcoholic beverages, retail trade and restaurants 

År 

Year 

Systembutiker 

Retail shops for 

spirits, wines and 

strong beer 

Serveringstillstånd 1 

Permanent licenses to serve alcoholic beverages 1 

Till allmänheten 

To the general public 

Övriga 2 

Others 

Summa 

Total 

Alla slag av alkoholdrycker 

Spirits, wines, 

strong beer and 

beer 

Vin, starköl och 

öl 3, 4 

Wines, 

strong beer 

and beer 

Starköl och öl 4, 5 

Strong beer 

and beer 

1990 345 3 729 1 492 63 1 936 7 220 

1991 351 4 005 1 612 65 2 075 7 757 

1992 359 4 345 1 735 75 2 126 8 281 

1993 368 4 758 1 825 87 2 180 8 850 

1994 375 5 143 1 934 105 2 214 9 396 

1995 384 5 812 1 937 86 2 307 10 142 

1996 395 . . . . . . . . . . 

1997 396 6 532 1 760 78 2 137 10 507 

1998 397 7 067 1 614 74 2 124 10 879 

1999 403 7 371 1 447 46 2 136 11 000 

2000 411 7 960 1 341 42 2 154 11 497 

2001 416 8 090 1 269 42 2 150 11 551 

2002 419 8 502 1 240 49 2 168 11 959 

2003 426 8 707 1 188 49 2 146 12 090 

2004 417 8 933 1 048 36 2 046 12 063 

2005 411 9 210 1 001 37 2 058 12 306 

2006 410 9 491 968 37 2 046 12 542 

2007 411 9 500 866 28 1 898 12 292 

2008 411 9 621 812 19 1 854 12 306 

2009 412 9 879 769 20 1 848 12 516 

1) Exkl. restauranger med enbart öltillstånd och exkl. tillfällig servering. Excl. beer only and temporary licenses. 

2) Tillstånd som enbart avser klubbar och slutna sällskap, trafikrestauranger samt andra kombinerade tillstånd än vad som avses i not 3 

och 5. 

3) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera vin, starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av 

alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt. 

4) Fr.o.m. 1995 exkl. öl (ej tillståndspliktigt fr.o.m. 1995). 

5) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av 

alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt. 


Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 

9.17 

Försäljning av alkoholdrycker per invånare 

Alcoholic beverages, sales per inhabitant 

Dryck Beverages 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Liter per invånare 15 år och däröver 

Litres per inhabitant 15 years and over 

Spritdrycker Spirits 3,3 3,2 3,2 3,3 3,4 3,4 

Vin Wine 23,6 23,5 24,6 26,1 26,0 27,6 

Starköl 1 Strong beer 1 34,7 34,8 36,4 37,8 38,2 39,3 

Öl klass II 1 Beer 1 22,2 20,6 22,4 20,9 19,1 19,3 

Liter alkohol 100 % per invånare 15 år och däröver 

Litres in pure alcohol per inhabitant 15 years and over 

Spritdrycker 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,2 

Vin 2,8 2,9 3,0 3,2 3,2 3,4 

Starköl 1,9 1,9 2,0 2,0 2,0 2,2 

Öl klass II 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 

Summa Total 6,5 6,6 6,9 6,9 6,9 7,4 



Källa: Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se). 


Transporter och 

kommunikationer 

Transport and 

communications

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2011 

10 – Transporter och 


Transport and communications 

Sida 

Page 

10.1 Fordon på väg och vid sidan av ......... 226 

Vehicles on and off the road 

10.2 Dödade och svårt skadade i 

vägtrafikolyckor ........................................... 228 

Persons killed or badly injured in road 

traffic accidents 

10.3 84 000 tur-och-returresor till månen .. 230 

84 000 round trips to the moon 

10.4 Vägnätet ................................................ 232 

The Swedish road network 

10.5 Det statliga järnvägsnätet ................... 233 

The state rail network 

10.6 Flygplatser ............................................ 234 

Airports 

10.7 Före och efter 11 september, 

avresande utrikespassagerare ................... 235 

Before and after September 11, 

disembarking passengers from 

international traffic 

10.8 De största svenska hamnarna 

efter hanterad godsmängd 2009 ................. 236 

The largest Swedish ports by quantity of 

goods handled 

10.9 Statens kostnader för drift och 

vägbyggande, miljoner kronor .................... 237 

State expenditures for maintenance and 

construction of roads, SEK m 

10.10 Statens kostnader för drift av 

statsvägar per region, miljoner kronor ....... 237 

State expenditures for maintenance of 

state-administered roads, by region, 

SEK m 

10.11 Statens kostnader för byggande 

av statsvägar, miljoner kronor .................... 237 

State capital investments in stateadministered 

roads, SEK m 

10.12 Statsvägar och statsbidragsvägar 

den 1 januari ................................................. 238 

State-administered roads and roads with 

subsidies 

10.13 Vägar och gator den 1 januari .......... 238 

Roads and streets 

Sida 

Page 

10.14 Registrerade fordon i trafik 

den 31 december, 1 000-tal .......................... 239 

Motor vehicles in use 

10.15 Personbilar och motorcyklar i 

trafik efter ägarkategori och ägarens 

kön den 31 december ................................... 239 

Passenger cars and motorcycles in use by 

owner and sex 

10.16 Nyregistrerade motorfordon 

under 2009 efter fabrikat .............................. 240 

Motor vehicles newly registered by make 

10.17 Registrerade motorfordon i trafik 

efter årsmodell den 31 december ............... 240 

Motor vehicles in use by model year 

10.18 Lastbilstransporter med svenska 

fordon ............................................................ 241 

Lorry transportation with Swedish 

registered lorries 

10.19 Antal personer per förarbehörighet 

uppdelat efter ålder och kön 

den 31 december 2009 ................................. 242 

Number of persons with different classes 

of driving licences by age and sex 

10.20 Dödade och skadade personer 

i vägtrafikolyckor efter ålder och 

trafikantgrupp ............................................... 243 

Road traffic accidents, persons killed or 

injured by group of roadusers and by age 

10.21 Vägtrafikolyckor med dödade 

eller skadade personer efter hastighetsbegränsning 

........................................... 244 

Road traffic accidents with persons killed 

or injured by speed limit 

10.22 Vägtrafikolyckor ................................. 244 

Road traffic accidents 

10.23 Bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare, trafikerad 

banlängd och rullande materiel den 31 

december ....................................................... 245 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure 

managers, worked lines and 

rolling stock 



Transporter och kommunikationer 

Sida 

Page 

10.24 Bantrafik, samtliga tågoperatörer, 

trafik- och transportarbete ........................... 246 

Rail traffic, all rail operators, operations 

and transport performance 

10.25 Bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare, olyckor ............ 247 

Rail traffic, all rail operators and 

infrastructure managers, accidents 

10.26 Svenska rederinäringens nettoomsättning, 

miljoner kronor ........................ 247 

Net turnover for water transport, SEK m 

10.27 Svenska handelsflottan, fartyg 

efter huvudsaklig fart ................................... 248 

Merchant fleet, vessels by main use 

10.28 Inklarerade fartyg i direkt fart efter 

nationalitet ..................................................... 248 

Entering vessels in direct voyages by 

nationality 

10.29 Passagerarfartyg och färjor, 

ankomna till och avgångna från Sverige .... 249 

Passenger vessels and ferries entering 

into and cleared from Sweden 

10.30 Fartyg i direkt fart mellan Sverige 

och utlandet .................................................. 250 

Direct voyages with vessels and ferries 

between Sweden and foreign countries 

Sida 

Page 

10.31 De största svenska hamnarna 

efter hanterad godsmängd ...........................251 

The largest Swedish ports by quantity of 

goods handled 

10.32 Lotsningar och säkerhetsanstalter 

för sjöfarten samt sjöräddning 

den 31 december ..........................252 

State pilotage, aids to navigation and 

rescue service 

10.33 Trafiken på svenska flygplatser 

med linjefart och chartertrafik .....................252 

Flight activity at Swedish airports with 

scheduled and non-scheduled traffic 

10.34 Ankommande och avresande 

passagerare i inrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser ............253 

Embarking and disembarking passengers 

from domestic scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 

10.35 Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser ............254 

Embarking and disembarking passengers 

from international scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 



10.1 

Fordon på väg och vid sidan av 

Vehicles on and off the road 

Närmare varannan svensk har bil. En av tre kör Volvo eller Saab. På detta 

uppslag ges en sammanfattande bild av den svenska fordonsparken – allt 

från tunga lastbilar till EU-mopeder. 

Fordon i trafik vid årsskiftet 2009/10 samt för 

tio år sedan 

Fordonsslag 1999/2000 2009/10 Procentuell 

förändring 

Personbilar 3 890 159 4 300 752 +10,6 

Lastbilar 354 293 514 576 +45,2 

Bussar 14 869 13 407 -9,8 

Motorcyklar 119 872 277 626 +131,6 

Traktorer 325 596 320 681 -1,5 

Terrängskotrar 150 890 202 587 +34,3 

EU-mopeder 400 91 677 +22 819,3 

Släpvagnar 711 059 947 561 +33,3 

därav husvagnar 195 633 194 167 -0,8 

Eu-mopeder började registreras år 1999. 

Var tredje bil är av svenskt fabrikat 

Vid årsskiftet 2009/10 fanns det cirka 400 000 

fler personbilar i trafiken än för tio år sedan. 

Trots att antalet personbilar har ökat så kraftigt, 

var nära nog var femte personbil 15 år eller 

äldre. Närmare var fjärde bil som rullade på 

våra vägar var en Volvo, som är det vanligaste 

bilmärket. Lägger vi till antalet bilar av märket 

Saab, kan vi konstatera att cirka var tredje bil 

var av svenskt fabrikat. 

Personbilar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter 

ålder 

Ålder Antal Andel (%) 

0 – 4 år 1 197 781 27,9 

5 – 9 år 1 250 451 29,1 

10 – 14 år 1 084 914 25,2 

15 – år 767 605 17,8 

Samtliga 4 300 752 100,0 

Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna 

Av lastbilarna var 85 procent lätta lastbilar, dvs. 

bilar med en totalvikt på max 3,5 ton. Totalt sett 

var åtta av tio lastbilar dieseldrivna – 76 procent 

av de lätta lastbilarna och 98 procent av de 

tunga lastbilarna. 

Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter 

totalvikt och drivmedel 

Totalvikt 

Bensindrivna 

Dieseldrivna 

Totalt (inkl. 

övriga 

bränslen) 

Lätt lastbil (–3,5) 98 553 332 750 436 333 

Tung lastbil 

3 501– 1 370 76 395 78 243 

Samtliga 99 923 409 145 514 576 



Medelsvensson tar bilen 

I Sverige fanns det 12 360 bussar i yrkesmässig 

trafik vid årsskiftet 2009/10. Vid samma tidpunkt 

uppgick befolkning till 9 340 682. Av det 

kan vi räkna ut att det fanns knappt en och en 

halv buss per 1 000 invånare. Däremot gick det 

en bil på nära nog varannan invånare. 


EU-moppen bromsar in 

Vid årsskiftet 2009/10 fanns det 3 gånger så 

många EU-moppar som sex år tidigare 

(2003/04). Däremot har ökningstakten stannat 

av – såväl antalsmässigt som procentuellt. 

Bussar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter tillåtet 

antal passagerare 

Passagerarantal Antal bussar Andel (%) 

–20 1 687 13,6 

21–30 525 4,3 

31–40 310 2,5 

41–50 1 109 9,0 

51–60 1 501 12,1 

61–70 962 7,8 

71–80 2 027 16,4 

81– 4 239 34,3 

Samtliga 12 360 100,0 

De vanligast förekommande busstorlekarna var 

de med fler än sjuttio passagerarplatser. Således 

var hälften av bussarna (51 procent) avsedda för 

mer än 70 passagerare. 

Tunga MC mest populära 

Om det fanns en stor andel ”gamlingar” bland 

bilarna, är andelen ”gamlingar” ännu större 

bland motorcyklarna. Var tredje motorcykel är 

minst 15 år gammal. Motorcyklarna är även 

tunga. Bara 6 procent av motorcyklarna är s.k. 

lätta MC, vilket innebär att de har en cylindervolym 

om högst 125 cm 3 . Hela 30 procent av 

motorcyklarna i trafik har en cylindervolym om 

mer än 1 000 cm 3 . 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter 

ålder 

Antal Andel (%) 

0 – 4 år 70 570 25,4 

5 – 9 år 64 091 23,1 

10 –14 år 49 278 17,8 

15 – år 93 687 33,7 

Samtliga 277 626 100,0 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter 

cylindervolym 

Cylindervolym Antal Andel (%) 

–125 (Lätt MC) 17 187 6,2 

126–600 75 050 27,0 

601–1 000 98 590 35,5 

1 001– 

Okänd 

85 644 

1 155 

30,8 

0,0 

Samtliga 277 626 100,0 

EU-moppar 

År Antal Ökning (%) 

2005/06 58 470 39,2 

2006/07 75 399 29,0 

2007/08 84 877 12,6 

2008/09 92 808 9,3 

2009/10 91 677 0,0 

Gamla traktorer plöjer i nya fåror 

Åtta av tio traktorer är 15 år eller äldre. Bara 

7 procent av traktorerna är högst fyra år gamla. 

Traktorer i trafik vid årsskiftet 2009/10 efter 

ålder 

Ålder Antal Andel (%) 

0 – 4 år 20 998 6,5 

5 – 9 år 20 006 6,2 

10 –14 år 20 850 6,5 

15 – år 258 827 80,7 

Samtliga 320 681 100,0 

Ej på banan 

Vi avslutar med en liten tablå över antalet 

avställda fordon vid årsskiftet 2009/10. 

Avställda fordon vid årsskiftet 2009/10 

Fordonslag 

Antal 

Personbilar 984 243 

Lastbilar 205 704 

Bussar 5 604 

Motorcyklar 186 987 

Traktorer 105 777 

Terrängskotrar 133 731 

Släpvagnar 208 204 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). 



10.2 

Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor 

Persons killed or badly injured in road traffic accidents 

Antalet trafikdödade i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt perspektiv 

återfinns Sverige sedan länge bland de länder som har det allra lägsta antalet 

trafikdödade per invånare. 

Utvecklingen har varit mycket gynnsam de 

senaste åren. För att hitta så låga dödstal som 

under 2009 måste vi gå tillbaka till 1940-talet. 

Då var naturligtvis antalet bilar och den motordrivna 

trafiken på en helt annan nivå än i dag. 

av de dödade har över de senaste 25 åren 

minskat från runt 30 procent till ungefär 25 procent. 

Källa: Antal dödade från officiell statistik, Trafikanalys. Befolkning 

och antal bilar från SCB, www.scb.se. 

Anm: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och bussar. 

Dödstalet 1967 var betydligt lägre än omkringliggande 

år, främst beroende på de hastighetssänkningar 

som gjordes i samband med högertrafikomläggningen 

den 3 september 1967. 

Antalet trafikolyckor minskade drastiskt direkt 

efter högertrafikomläggningen, och för hela 

1967 redovisades 236 färre dödsoffer än året 

innan. 

I de olyckor som rapporterades av polisen 

under 2009, dödades 358 personer i den svenska 

vägtrafiken. 3 460 skadades svårt och 21 821 skadades 

lindrigt. Av de 358 dödade var 266 män 

och 92 kvinnor, dvs. 74 procent av de trafikdödade 

var män. Männen står för ungefär 

58 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö 

enligt SIKA:s Resvaneundersökning 

2005–2006. Det betyder att män är överrepresenterade 

bland de trafikdödade när hänsyn tas till 

färdlängd. Även bland svårt skadade dominerade 

männen med 62 procent under 2009. 

I övre högra diagrammet visas antalet män 

och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan 

1985. Totalt har antalet dödade minskat med 

56 procent, 53 procent bland männen och 

62 procent bland kvinnorna. Kvinnornas andel 

För att illustrera när under året människor 

dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande 

årstider; sommar (juni–september), höst och vår 

(oktober–november samt april–maj), vinter 

(december–mars). 

Vi ser att flest personer dödas under sommaren, 

näst flest under höst eller vår och följaktligen 

minst under vintern. Variationerna över åren är 

dock stora, och årstiderna har flera gånger 

under den redovisade perioden bytt plats i 

rangordningen. I genomsnitt har 39 procent 

dödats under sommaren, 32 procent under höst 

eller vår och resterande 29 procent under 

vintern. 



De flesta som dödas i vägtrafikolyckor 

omkommer i olyckor på dagtid. Vi har delat in 

dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/ 

lunchtid (klockan 06:00–13:59), eftermiddag/ 

kväll (klockan 14:00–21:59) samt natt (klockan 

22:00–05:59). I genomsnitt under perioden 

dödades 35 procent under förmiddag/lunch, 

44 procent under eftermiddag/kväll och 21 procent 

under natten (klockan 22:00–05:59). 

Andelarna har varit stabila under perioden 

1985–2009. 


Sverige – ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet 

Inom Europeiska unionen inträffar varje år över 

en miljon vägtrafikolyckor med personskador, 

där knappt 35 000 personer omkom 2009, och 

mångdubbelt fler skadas. Det finns en vitbok 

upprättad av Kommissionen med en beskrivning 

av de problem som finns för trafiksäkerheten: 

för höga hastigheter, otillräcklig bältesoch 

hjälmanvändning, alkoholkonsumtion med 

mera. EU:s förestående utvidgning innebär en 

utmaning eftersom trafiksäkerheten generellt är 

sämre i de nya medlemsländerna. Målet för EU 

är att mellan åren 2000 och 2010 halvera antalet 

dödade i vägtrafiken. Mellan 2000 och 2008 (det 

senaste år statistik finns tillgängligt för) har 

antalet dödade i trafiken inom EU 27 minskat 

med ungefär 29 procent. 

Sverige framhålls ofta som ett föregångsland 

på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan 

länge bland de länder som har allra lägst antal 

dödade per invånare. Sverige har drygt hälften 

så många trafikdödade per invånare som EU 27 

i genomsnitt. 

Antal dödade per miljon invånare inom EU 27 2008 

Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission/Directorate General Mobility and 

Transport. 



10.3 

84 000 tur-och-returresor till månen 

84 000 round trips to the moon 

Under 2009 kördes en svensk personbil i genomsnitt 1 454 mil. Den 

sammanlagda körsträckan för landets knappt 4,5 miljoner personbilar blev 

då 6,5 miljarder mil. Det motsvarar 84 000 resor till månen.. 

Vi har räknat ut att de svenska personbilarnas 

årliga körsträcka motsvarar drygt 1,4 miljoner 

varv runt ekvatorn. Eller för att göra det ännu 

mer otroligt: de svenska personbilarnas sammanlagda 

körsträcka under ett år motsvarar 

84 000 tur-och-retur-resor till månen. Eller 216 

tur-och-retur-resor till solen. Vad som hittills 

sagts kan nog ge upphov till ett par funderingar 

– kör vi verkligen så mycket bil i Sverige, och 

har SCB verkligen hållit koll på nollorna i sina 

rymdberäkningar? 

Stockholmarna körde längst 

Som redan nämnts var den genomsnittliga 

körsträckan för personbilar 1 454 mil år 2009. 

Personbilar registrerade i Stockholms län hade 

den längsta genomsnittliga körsträckan – 

1 596 mil. Kortast kör bilar registrerade i 

Gotlands län, åtminstone statistiskt sett. Dessa 

öbor kör var och en 1 231 mil i genomsnitt. 

Tickande taxametrar 

En taxi körs mer än fyra gånger så långt som en 

vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga 

körsträckan för landets drygt 15 000 taxibilar 

var 6 572 mil. 



Fordon och genomsnittlig körsträcka för dessa 

per län år 2009 

Län Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil 

Stockholms 825 710 1 596 

Uppsala 149 822 1 450 

Södermanlands 130 527 1 393 

Östergötlands 200 672 1 403 

Jönköpings 170 314 1 470 

Kronobergs 94 121 1 467 

Kalmar 124 214 1 400 

Gotlands 32 828 1 231 

Blekinge 79 439 1 350 

Skåne 588 072 1 436 

Hallands 155 380 1 441 

Västra Götalands 734 926 1 475 

Värmlands 147 088 1 410 

Örebro 136 717 1 373 

Västmanlands 122 173 1 370 

Dalarnas 154 212 1 359 

Gävleborgs 143 970 1 378 

Västernorrlands 129 357 1 375 

Jämtlands 68 658 1 433 

Västerbottens 125 682 1 387 

Norrbottens 136 223 1 372 

Totalt 4 452 966 1 454 

Därav taxi 15 000 6 572 

Dieselbilar går dubbelt så långt som 

bensindrivna 

Dieseldrivna personbilar körde i genomsnitt 

2 692 mil, medan bensindrivna bilar körde 

1 255 mil. Biogasbilar körde i genomsnitt 

2 011 mil och bilar drivna av naturgas körde 

2 479 mil. Den genomsnittliga körsträckan för 

elbilar var 643 mil. 

Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa efter drivmedel år 2009 

Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig 


Bensin 3 713 017 1 255 

Diesel 523 420 2 692 

El 153 643 

Etanol hybrid/E85 180 700 1 836 

Övriga hybrider 31 921 2 048 

Naturgas/Biogas 2 029 2 332 

Övriga 882 1 484 

Totalt 4 452 122 1 454 

Ju nyare bil desto längre körsträcka 

Om man bortser från de två senaste årsmodellerna 

(2010 och 2009), som till stor del är 

inköpta någon gång under 2009 och därför inte 

har varit i trafik under ett helt år, så kan man 

konstatera att ju nyare bilen är desto längre har 


den körts under året. Följaktligen hade bilar av 

1991 års modell en körsträcka på 661 mil i 

genomsnitt, medan en bil av 2008 års modell 

hade rullat i medeltal 2 460 mil under 2009. 

Lätta lastbilar kör kort stora bussar långt 

En lätt lastbil körde i snitt 1 706 mil under 2009 

medan en lastbil i den tunga kategorin lade 

4 895 mil under hjulen i genomsnitt. Det är 

nästan tre gånger så långt som en lätt lastbil gör. 

En buss körde i medeltal 5 941 mil. Stora bussar 

med plats för 51–70 passagerare hade längst 

körsträcka – över 7 000 mil. 

Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa efter årsmodell år 2009 

Årsmodell Antal fordon Genomsnittlig 


–1991 532 810 661 

1992 112 980 905 

1993 90 888 991 

1994 115 469 1 018 

1995 146 960 1 074 

1996 156 203 1 148 

1997 215 037 1 194 

1998 269 567 1 249 

1999 355 364 1 297 

2000 290 786 1 339 

2001 230 179 1 405 

2002 244 929 1 450 

2003 242 396 1 526 

2004 183 557 1 676 

2005 276 086 1 940 

2006 281 231 2 158 

2007 307 695 2 435 

2008 250 763 2 460 

2009 148 951 1 095 

2010 1 113 538 

Totalt 4 452 966 1 453 




10.4 Vägnätet 

The Swedish road network 

Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). 



10.5 

Det statliga järnvägsnätet 

The state rail network 


Källa: Trafikanalys (www.trafa.se), Trafikverket (www.trafikverket.se). 



10.6 Flygplatser 

Airports 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se), Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se) 



10.7 


Före och efter 11 september, avresande utrikespassagerare 

Before and after September 11, disembarking passengers from 

international traffic 

Under 2001 flög totalt 7 744 000 passagerare 

från Luftfartsverkets flygplatser till 

utländska destinationer. Det var en minskning 

med en (1) procent jämfört med år 

2000. 

Minskningen var en följd av bland annat 

terrorattacken mot World Trade Center i 

New York den 11 september 2001, samt 

konjunkturförsvagningen under 2001. 

Fram till den 11 september 2001 ökade 

antalet utrikespassagerare med 4 procent. 

Därefter minskade antalet med 13 procent 

fram till årsskiftet. 

Under 2002 fortsatte nedgången för 

utrikesflyget. Antalet utrikesresenärer 

minskade med 8 procent jämfört med året 

innan. Minskningen fortsatte även under 

2003 då antalet utrikespassagerare blev 

7 procent lägre än året innan. Bland möjliga 

orsaker till nedgången kan nämnas Irakkriget, 

SARS-epidemin samt en fortsatt svag 

konjunktur. Men år 2004 ökade åter antalet 

utrikespassagerare – för första gången 

sedan 2001. År 2008 var antalet utrikespassagerare 

uppe i 10,7 miljoner för att 

sedan minska till 9,7 miljoner år 2009. 

Av speciellt intresse kan det vara att betrakta 

antalet passagerare till New York. 

Mellan 2000 och 2001 minskade passagerarantalet 

med 20 procent. 

Minskningen fortsatte ytterligare två år, 

men från och med 2004 har det vänt. 

Ökningen 2005 medförde att passagerarantalet 

till New York kom att passera antalet 

för år 2000, dvs. året före 11 september. 

Källa: Trafikanalys/Transportstyrelsen Luftfart 2009 

(www.transportstyrelsen.se) samt LFV/Swedavia 

(www.swedavia.se). 



10.8 

De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2009 

The largest Swedish ports by quantity of goods handled 





10.9 

Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor 

State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m 

År 

Year 

Statsvägar 1 

State-administered roads 

Bidrag till drift och byggande 

Grants for maintenance and construction 

Total 

Total 

Drift 

Maintenance 

Byggande 

Construction 

Summa 

Total 

Kommunal väghållning 

Municipal roads 

Enskild väghållning 

Private roads in rural 

districts 

1997 4 712 6 509 11 221 13 627 11 861 

1998 6 557 7 417 13 974 – 566 14 540 

1999 6 180 6 398 12 578 – 572 13 150 

2000 6 310 6 212 12 522 – 571 13 093 

2001 6 988 6 737 13 725 – 564 14 289 

2002 7 373 8 551 15 924 – 570 16 494 

2003 6 898 9 900 16 798 – 628 17 426 

2004 6 920 10 315 17 235 – 664 17 899 

2005 7 310 8 099 15 409 – 679 16 088 

2006 7 490 7 905 15 395 – 730 16 125 

2007 7 736 8 576 16 312 – 717 17 029 

2008 8 256 9 826 18 082 – 820 18 902 

2009 8 355 11 434 19 789 – 1 024 20 813 

1) Inkl. administration. 



10.10 

Statens kostnader för drift av statsvägar per region, miljoner 

kronor 

State expenditures for maintenance of state-administered roads, 

by region, SEK m 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

Norr 930 991 1 071 1 036 1 180 1 092 

Mitt 1 347 1 306 1 320 1 341 1 466 1 499 

Stockholm 713 788 788 790 843 947 

Väst 1 600 1 681 1 935 1 919 1 932 2 053 

Mälardalen 697 779 768 804 922 899 

Sydöst 1 087 1 211 1 030 1 186 1 277 1 218 

Skåne 545 553 578 661 636 647 





10.11 

Statens kostnader för byggande av statsvägar, miljoner kronor 

State capital investments in state-administered roads, SEK m 

Region 2008 2009 

Nationella 

stamvägar 1, 2 

National trunk 

roads 

Övriga 

riksvägar 

Other national 

roads 

Summa 

Total 

Nationella 

stamvägar 1, 2 

Övriga 

riksvägar 

Summa 

Norr 155 379 534 220 620 840 

Mitt 565 697 1 262 498 701 1 199 

Stockholm 1 729 931 2 660 2 240 677 2 917 

Väst 2 851 387 3 238 3 080 694 3 774 

Mälardalen 921 402 1 323 572 452 1 024 

Sydöst 177 357 534 468 698 1 166 

Skåne 93 182 275 125 389 514 



2) Inkl. Norra länken. 





10.12 

Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari 

State-administered roads and roads with subsidies 

Hela 

riket 


Riksvägar 

National 

main roads 

Nationella 

stamvägar 

National 

trunk 

roads 

Övriga 

riksvägar 

Other 

national 

roads 

Länsvägar 

County 

roads 

Väglängd, km 1 

Length of roads 

Samtliga 

vägar 

Total 

Statsvägar State-administered roads 

Motorvägar 

3 

Motorways 

3 

Därav 

Of which 

Belagd 

väg 4 

totalt 

Därav 

ytbehandling 

på 

grus 5 

Riksvägar 

Belagd väg, % 

Surfaced roads 

Länsvägar 

Samtliga 

vägar 

Antal 

broar 2, 3 

Number 

of bridges 

2, 3 

Antal 

färjleder 

6 

Number 

of ferry 

routes 

Enskilda 

vägar 

med 

statsbidrag: 

väglängd, 

km 

Private 

roads 

1996 8 034 6 611 83 266 97 908 1 262 74 642 26 052 100 72 76 10 532 42 74 119 

1997 8 034 6 613 83 368 98 015 1 350 75 432 26 202 100 73 77 10 658 42 74 198 

1998 8 034 6 581 83 447 98 062 1 428 75 695 26 248 100 73 77 13 202 42 74 329 

1999 8 034 6 617 83 442 98 093 1 439 75 890 26 314 100 73 77 13 889 39 74 504 

2000 8 066 6 626 83 357 98 049 1 484 76 615 26 703 100 74 78 14 406 37 74 501 

2001 8 046 7 033 83 094 98 173 1 499 76 928 26 769 100 74 78 14 515 37 74 729 

2002 8 064 7 285 82 892 98 241 1 507 77 228 26 865 100 75 79 14 571 37 74 720 

2003 8 034 7 307 82 915 98 256 1 544 77 522 26 722 100 75 79 14 758 37 74 979 

2004 8 033 7 352 82 882 98 267 1 591 77 779 26 379 100 75 79 14 798 37 75 040 

2005 8 039 7 314 82 958 98 312 1 684 78 081 26 514 100 76 79 15 133 37 75 088 

2006 8 049 7 301 82 984 98 334 1 677 77 966 26 544 100 76 79 15 252 37 75 321 

2007 8 044 7 341 82 932 98 317 1 744 78 113 11 853 100 76 80 15 415 37 75 609 

2008 8 022 7 303 83 131 98 456 1 806 78 589 11 919 100 76 80 15 497 37 75 984 

2009 8 036 7 293 83 138 98 467 1 855 78 634 12 013 100 76 80 15 705 37 76 130 

2010 8 326 7 027 83 131 98 484 1 891 78 795 12 084 100 77 80 15 798 37 75 878 

1) Exkl. av- och påfartsramper. 

2) T.o.m. 1997 broar med en längd av över 3 m, fr.o.m. 1998 broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket. Inga vägportar etc. är 

inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned by the National 

Road Administration. 

3) Uppgifterna avser även motorvägar och broar i städerna. Motorways and bridges in towns are included. 

4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling. 

5) Fr.o.m. 2007 används begreppet ytbehandling på grus. 

6) Färjeleder på det allmänna vägnätet. 



10.13 

Vägar och gator den 1 januari 

Roads and streets 

Väghållare, vägtyper (inkl. gator) 

Road administration, type of roads 

Väglängd, km 

Length of roads 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Vägar framkomliga med bil 1 

Roads trafficable by car 1 423 718 423 955 424 926 425 440 572 946 581 059 

Därav öppna för allmän trafik 

Of which open to the public 213 718 213 955 214 926 215 440 215 597 220 862 

Statsvägar 2 State-administered roads 98 330 98 334 98 317 98 456 98 467 98 484 

Nationella stamvägar National trunk roads 8 039 8 049 8 044 8 022 8 036 8 326 

Övriga riksvägar Other national roads 7 301 7 301 7 341 7 303 7 293 7 027 

Länsvägar County roads 82 990 82 984 82 932 83 131 83 138 83 131 

Vägar med statsbidrag 

Roads with state subsidies 75 088 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 

Enskilda vägar Private roads 75 088 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 

Övriga kommunala vägar 3 

Other municipal roads 40 300 40 300 41 000 41 000 41 000 46 500 

Övriga vägar 1, 4 Other roads 210 000 210 000 210 000 210 000 357 349 360 197 

1) 2009: korrigerad uppgift. 2009: revised figure. 

2) Exkl. av- och påfartsramper 

3) Enligt enkät utförd av Kommunförbundet för respektive år. 

4) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag. 





10.14 


Registrerade fordon i trafik den 31 december, 1 000-tal 

Motor vehicles in use 

År 

Year 

Personbilar i 

trafik 

Passenger 

cars in use 

Totalt 

Total 

Därav 

nyregistrerade 

Of which 

newly 

registered 

Avställda 

personbilar 

Passenger 

cars not 

in use 

Lastbilar 

i 

trafik 

Lorries 

in use 

Nyregistrerade 

Därav 

Skåp- och 

flakbilar 

med maxlast 

av 

högst 5 ton 2 

Bussar 

Buses 

I trafik 

In use 

Släpvagnar 

Trailers 

Därav 

Per inv. 

Per inhabitant 

Husvagnar 

Of which 

caravans 

Traktorer 

Tractors 

Motorcyklar 

1 

Motorcycles 

1 

Terrängskotrar 

Cross 

country 

scooters 

1992 3 589 0,41 157 645 305 12 249 14 654 204 330 109 148 

1993 3 566 0,41 128 586 302 9 246 14 661 203 327 114 148 

1994 3 594 0,41 160 558 304 10 246 14 668 202 326 115 146 

1995 3 631 0,41 175 561 308 15 249 15 677 201 325 117 147 

1996 3 655 0,41 200 606 312 21 247 15 681 199 324 122 151 

1997 3 703 0,42 259 662 322 26 262 15 646 196 325 130 149 

1998 3 792 0,42 287 709 338 31 275 15 697 195 325 137 148 

1999 3 890 0,44 336 776 354 35 292 15 711 196 326 150 150 

2000 3 999 0,45 355 852 374 39 311 14 729 196 326 167 143 

2001 4 019 0,45 290 814 396 36 332 14 746 196 325 191 146 

2002 4 043 0,45 294 796 409 36 345 14 763 197 328 221 152 

2003 4 075 0,45 307 814 422 36 358 14 781 196 327 247 148 

2004 4 113 0,45 312 841 440 40 376 13 805 197 327 235 156 

2005 4 154 0,46 312 856 461 45 396 13 834 199 327 250 170 

2006 4 202 0,50 314 830 480 48 412 14 863 197 327 269 177 

2007 4 258 0,50 339 870 504 54 434 13 898 196 324 287 184 

2008 4 279 0,50 276 950 510 48 440 13 926 195 322 297 192 

2009 4 301 0,50 229 984 515 34 445 13 948 194 321 303 203 

1) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June. 

2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 

(–1998) och TK 20 (1999–2000); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); 

SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009); Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer. 

10.15 

Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och 

ägarens kön den 31 december 

Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex 

År 

Year 

Personbilar 

Passenger cars 

Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1 

Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1 

Ägda av fysiska personer 

Owned by individuals 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Ägda av juridiska 

personer 

Owned by 

corporations 

Summa 

personbilar 

Passenger 

cars, total 

Ägda av fysiska personer 

Män 

Kvinnor 

Ägda av 

juridiska 

personer 

Summa 

motorcyklar 

Motorcycles, 

total 

1992 2 182 949 927 586 476 172 3 586 707 . . . . . . 109 450 

1993 2 175 049 939 163 451 828 3 566 040 . . . . . . 113 940 

1994 2 154 768 947 880 491 551 3 594 199 . . . . . . 115 196 

1995 2 165 784 960 170 504 806 3 630 760 . . . . . . 117 387 

1996 2 035 644 934 104 685 172 3 654 920 . . . . . . 121 950 

1997 2 058 842 949 578 692 750 3 701 170 . . . . . . 130 041 

1998 2 097 352 977 793 715 580 3 790 725 . . . . . . 137 466 

1999 2 142 049 1 010 441 737 669 3 890 159 . . . . . . 149 970 

2000 2 188 175 1 048 626 761 813 3 998 614 123 067 15 098 26 927 165 092 

2001 2 182 976 1 062 388 773 169 4 018 533 134 962 16 771 30 362 182 095 

2002 2 182 326 1 078 847 781 619 4 042 792 148 554 18 557 34 411 201 522 

2003 2 188 169 1 096 356 790 889 4 075 414 159 493 20 259 37 497 217 249 

2004 2 201 019 1 113 527 798 878 4 113 424 171 131 21 939 42 113 235 183 

2005 2 203 015 1 125 450 825 209 4 153 674 182 254 23 426 44 322 250 002 

2006 2 215 986 1 140 249 846 228 4 202 463 195 725 24 874 48 272 268 871 

2007 2 225 375 1 151 794 881 294 4 258 463 207 807 26 355 52 710 286 872 

2008 2 229 921 1 160 919 888 155 4 278 995 214 550 26 926 55 268 296 744 

2009 2 248 529 1 178 533 873 690 4 300 752 219 975 27 453 55 227 302 655 

1) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys (www.sika-institute.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie 

T 23 (1992), T 26 (1993–1998), TK 27 (1999–2000, www.scb.se), SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 

(2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009). 



10.16 

Nyregistrerade motorfordon under 2009 efter fabrikat 

Motor vehicles newly registered by make 

Fabrikat 

Make 

Antal 

Number 

Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal 

Personbilar Skoda 8 016 Scania 2 246 Iseki 21 

Passenger cars 228 528 Subaru 3 151 Toyota 1 120 John Deere 814 

Audi 12 725 Suzuki 2 077 Volkswagen 7 819 Kubota 62 

BMW 12 542 Toyota 19 365 Volvo 2 530 Massey-Ferguson 551 

Chevrolet 2 218 Volkswagen 24 056 Övriga 3 570 Valmet 32 

Citroën 4 741 Volvo 42 830 Zetor 43 

Chrysler 908 Övriga Other 6 900 Bussar Övriga 1 658 

Fiat 2 851 Buses 1 225 

Ford 14 392 Lastbilar Ford 25 Motorcyklar 

Honda 4 287 Lorries 34 230 Kässbohrer 71 Motorcycles 15 509 

Hyundai 7 234 Chevrolet 262 Mercedes-Benz 196 Aprilia 133 

Kia 9 433 Dodge 200 Neoplan 9 BMW 1 051 

Lexus 770 Fiat 606 Scania 224 Ducati 252 

Mazda 3 505 Ford 2 606 Volkswagen 17 Harley-Davidson 1 526 

Mercedes-Benz 9 017 Isuzu 349 Volvo 300 Honda 1 598 

Mitsubishi 3 091 Iveco 435 Övriga 383 Husaberg 203 

Nissan 3 678 MAN 272 Huskvarna 125 

Opel 5 677 Mercedes-Benz 2 673 Traktorer Kawasaki 1 142 

Peugeot 7 798 Mitsubishi 587 Tractors 3 725 KTM 829 

Porsche 545 Nissan 2 115 Case 300 Suzuki 888 

Renault 7 253 Opel 1 436 Deutz 52 Triumph 529 

Saab 7 322 Peugeot 2 457 Fendt 176 Yamaha 2 030 

Seat 2 146 Renault 2 947 Holder 16 Övriga 5 203 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys (www.sika-institute.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik. 

10.17 

Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell 


Motor vehicles in use by model year 

Årsmodell 

Model year 

Personbilar 

Passenger cars 

Lastbilar 

Lorries 

Bussar 

Buses 

Motorcyklar 

Motorcycles 

Antal 

Number 

% Antal Antal Antal 

2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 

–1991 577 362 495 058 13,5 11,5 64 028 56 067 397 315 81 030 79 812 

1992 110 903 94 354 2,6 2,2 5 148 4 416 86 54 4 334 4 329 

1993 88 372 76 970 2,1 1,8 4 111 3 429 90 38 4 654 4 648 

1994 114 045 101 224 2,7 2,4 4 528 3 853 59 41 4 903 4 898 

1995 145 368 132 521 3,4 3,1 9 018 7 761 298 231 6 165 6 180 

1996 155 370 144 482 3,6 3,4 12 999 11 349 392 271 7 548 7 560 

1997 214 771 203 656 5,0 4,7 18 589 16 510 622 468 9 434 9 503 

1998 268 841 258 369 6,3 6,0 27 034 24 733 688 541 12 672 12 810 

1999 354 367 345 886 8,3 8,0 29 305 27 140 892 741 13 133 13 225 

2000 288 087 283 105 6,7 6,6 30 646 28 735 901 832 13 374 13 499 

2001 226 933 224 713 5,3 5,2 34 867 33 238 1 187 1 058 13 154 13 146 

2002 242 734 241 696 5,7 5,6 30 043 28 916 943 880 12 249 12 302 

2003 249 024 249 664 5,8 5,8 28 990 27 958 1 164 1 126 12 468 12 411 

2004 248 747 251 273 5,8 5,8 44 407 43 238 1 069 1 031 13 068 12 733 

2005 259 677 264 978 6,1 6,2 25 382 25 196 1 241 1 222 13 964 13 405 

2006 266 531 265 813 6,2 6,2 41 666 41 348 1183 1202 15 596 15 081 

2007 282 038 291 104 6,6 6,8 48 737 48 899 988 989 18 567 18 618 

2008 184 369 232 436 4,3 5,4 43 895 51 018 999 1 097 12 645 15 429 

2009 1 456 142 433 0,0 3,3 6 806 25 170 275 1 129 340 7 891 

2010 . 1 017 . 0,0 . 5 602 . 141 . 146 

Summa Total 4 278 995 4 300 752 100,0 100,0 510 199 514 576 13 474 13 407 269 298 277 626 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys (www.sika-institute.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik, 

SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009). 



10.18 

År 

Year 

Antal lastbilar 

Number of 

Swedish 

registered 

lorries 

Lastbilstransporter med svenska fordon 

Lorry transportation with Swedish registered lorries 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Transport 

for hire 

Därav 

Of which 

Icke yrkesmässig 

trafik 2 

Transport 

for own 

account 

Inrikes godstransporter 3 

National road goods 

transport 

Yrkesmässig 

trafik 1 


Transporterad godsmängd, milj. ton 

Goods carried 

Icke yrkes- Totalt 4 

mässig trafik 2 Total 4 

Utrikes godstransporter 3 

International road goods transport 

Från Sverige 

till utlandet 

From Sweden 

abroad 

Från utlandet 

till Sverige 

Abroad to 


1999 56 314 37 409 18 905 288 41 . . . . . . 

2000 3 55 979 38 014 17 965 277 46 7 4 2 

2001 56 707 39 066 17 641 271 34 7 3 3 

2002 56 470 39 373 17 097 283 32 7 4 2 

2003 56 065 39 168 16 898 269 33 8 4 2 

2004 55 859 39 126 16 734 290 28 7 3 2 

2005 56 366 39 608 16 758 316 33 6 3 2 

2006 57 436 40 782 16 654 302 32 8 5 3 

2007 59 683 43 120 16 563 317 37 7 4 2 

2008 61 108 44 657 16 452 328 33 7 3 2 

2009 59 771 43 854 15 917 296 33 5 3 2 

År 

Year 

Presterade tonkm, milj. tonkm 

Driven ton-km 

Medeltransportlängd, km 

Mean haulage distance 

Körsträcka med last, milj. km 

Loaded haulage distance 

Inrikes 

godstransporter 3 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Utrikes 


Icke yrkes- Totalt 4 Från 

mässig trafik 2 Sverige till 

utlandet 

Från utlandet 

till 

Sverige 

Inrikes 


Yrkesmäs- Icke yrkessig 

trafik 1 mässig trafik 2 

Inrikes 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 

godstransporter 

3 

1999 29 411 3 349 . . . . . . 102 81 1 448 419 . . 

2000 3 27 940 3 415 4 197 2 015 1 722 101 75 1 392 324 261 

2001 27 692 2 278 4 191 1 876 1 805 102 67 1 420 282 264 

2002 29 357 2 447 4 816 2 339 1 741 104 77 1 446 263 297 

2003 28 812 2 621 5 171 2 336 1 958 107 80 1 408 259 315 

2004 29 871 2 798 4 257 2 003 1 663 103 99 1 437 270 261 

2005 32 124 2 558 3 874 1 790 1 403 102 79 1 558 275 244 

2006 32 763 2 692 4 444 2 150 1 626 108 85 1 579 262 267 

2007 33 822 2 554 4 150 2 019 1 548 107 70 1 697 252 263 

2008 35 489 2 444 4 433 2 002 1 627 108 75 1 811 231 283 

2009 30 185 1 933 2 923 1 417 1 099 102 59 1 639 218 187 

År 

Year 

Körsträcka utan last, milj. km 

Empty haulage distance 

Inrikes godstransporter 3 

Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Antal transporter med last, 1 000-tal 

Number of transports with freight 

Antal transporter utan last, 1 000-tal 

Number of transports without freight 

Utrikes Inrikes godstransporter 3 Utrikes Inrikes godstransporter 3 Utrikes 

porter 3 Yrkesmäs- Icke yrkes- porter 3 Yrkesmäs- Icke yrkes- porter 3 

godstrans- 

godstrans- 

godstranssig 

trafik 1 mässig trafik 2 

sig trafik 1 mässig trafik 2 

1999 468 84 . . . . . . . . . . . . . . 

2000 3 464 89 34 17 310 5 410 409 12 012 3 124 169 

2001 462 67 35 17 323 4 449 402 11 385 2 232 177 

2002 481 67 40 17 929 3 805 418 12 192 2 189 198 

2003 445 78 41 16 451 3 881 456 10 790 2 601 205 

2004 458 62 39 17 509 3 407 396 11 630 1 725 177 

2005 497 75 34 18 410 3 727 364 12 407 1 970 160 

2006 486 69 41 18 002 3 908 446 11 456 2 245 201 

2007 496 77 42 19 145 3 956 416 11 793 2 423 181 

2008 507 55 42 20 027 3 292 421 12 091 1 930 187 

2009 502 66 29 18 932 3 872 320 12 104 2 321 136 

1) Transporter för annans räkning mot ersättning. Transport for hire. 

2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning). Transport on own account. 

3) Fr.o.m. år 2000 undersöks inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar i en gemensam undersökning. De separata undersökningarna 

om inrikes resp. utrikes trafik upphörde i och med undersökningsåret 1999. From the year 2000 the earlier surveys regarding Swedish 

national and international road goods transport were replaced by a joint survey. 

4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad. 

Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (–2008) och SCB (1999): Lastbilstrafik (2008–), Inrikes 

och utrikes trafik med svenska lastbilar (2005–2007); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005 (2001– 

2004) , (www.trafa.se/statistik ), SCB Statistiska meddelanden serie TK 30 och 56 (1999). 



10.19 

Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön 

den 31 december 2009 

Number of persons with different classes of driving licences by age 

and sex 

Ålder 

Age 

Män 

Men 

AM A1 – A-lätt A B BE 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

15 18 731 12 508 . . . . . . . . 

16 22 311 15 921 268 25 . . . . . . 

17 22 575 16 449 607 77 . . . . . . 

18 26 410 19 678 554 46 360 36 23 113 16 627 68 24 

19 20 590 15 405 515 44 692 82 36 477 28 872 1 062 166 

20 14 056 10 232 424 45 959 125 40 097 33 199 1 346 219 

21 9 428 6 167 413 51 1 346 191 41 882 35 323 1 705 312 

22 6 360 4 063 300 26 1 929 287 40 329 35 230 1 761 332 

23 4 035 2 604 284 12 2 478 320 41 550 35 783 2 006 378 

24 2 298 1 506 208 20 2 791 421 41 860 36 041 2 259 404 

25–29 9 437 7 975 899 80 21 784 2 798 212 950 187 177 13 365 1 866 

30–34 7 467 6 561 154 82 38 416 4 960 238 264 212 784 17 998 2 571 

35–39 10 098 8 723 143 82 58 945 8 739 281 719 253 616 29 149 3 891 

40–44 8 712 7 532 116 65 91 337 15 301 308 740 274 347 46 704 6 158 

45–49 10 296 10 324 114 72 89 865 15 153 291 228 258 955 47 643 6 612 

50–54 7 914 9 267 191 149 156 599 95 120 272 808 248 369 51 854 5 722 

55–59 6 090 7 366 177 150 228 335 188 825 276 350 247 787 54 566 4 300 

60–64 4 421 5 365 162 116 271 046 231 212 301 896 270 653 66 969 4 624 

65–69 2 979 3 432 155 96 228 652 196 425 245 601 216 983 54 640 3 895 

70–74 1 698 1 798 129 62 162 962 141 730 171 617 152 725 34 887 2 411 

75–79 981 983 84 26 121 196 105 483 125 517 112 324 23 329 1 447 

80–84 523 432 27 4 87 663 73 999 89 779 77 977 14 267 736 

85– 259 162 10 7 70 895 64 155 71 951 66 241 9 039 401 

Ålder C CE D DE 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

15 . . . . . . . . 

16 . . . . . . . . 

17 . . . . . . . . 

18 517 49 47 5 . . . . 

19 1 640 168 997 103 . . . . 

20 1 931 235 1 244 144 . . . . 

21 2 709 317 1 537 182 30 7 5 3 

22 2 850 355 1 558 191 91 29 13 7 

23 3 134 383 1 742 198 152 39 30 8 

24 3 743 388 1 954 195 265 76 53 16 

25–29 21 750 1 664 11 403 805 2 272 401 682 89 

30–34 25 917 2 095 14 195 1 084 5 339 794 2 837 290 

35–39 34 071 3 161 18 999 1 487 12 958 1 754 10 277 1 144 

40–44 52 249 5 221 27 667 1 911 25 101 3 411 22 281 2 838 

45–49 87 518 7 832 27 747 1 662 24 770 3 358 22 207 2 870 

50–54 91 607 7 425 30 941 1 396 27 365 3 100 25 371 2 714 

55–59 80 911 5 103 33 226 991 23 357 2 304 21 871 2 090 

60–64 88 419 5 514 44 514 1 420 23 529 2 352 22 532 2 240 

65–69 63 839 3 753 34 673 1 243 16 876 1 557 16 527 1 534 

70–74 30 528 1 412 17 465 596 8 769 541 8 710 539 

75–79 12 460 418 7 808 201 3 698 143 3 687 143 

80–84 3 658 63 2 458 34 1 101 23 1 098 23 

85– 681 35 471 13 192 22 183 10 

1) Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence 

for light motorcycle. Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. Behörighet B = körkort för personbil, 

lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light trailer. Behörighet C = körkort för 

tung lastbil. Driving licence for heavy lorry. Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. Behörighet E = körkort för fordon med 

ett eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers. 

Totalt antal giltiga körkort var 6 134 330. Total number of valid driving licences were 6 134 330. 


Källa: Transportstyrelsen, Trafikregistret. 



10.20 


Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder 

och trafikantgrupp 

Road traffic accidents, persons killed or injured by group of 

roadusers and by age 

Ålder 

Age 

Dödade 1 

Killed 

Skadade 

Injured 

Summa 

Total 

Döda och skadade efter trafikantgrupp 

Group of roaduser: killed and injured 

Svårt 

Seriously 

Lindrigt 

Slightly 

Bilförare 

Car 

drivers 

Bilpassagerare 

2 

Förare 

av mc 3 

Passagerare 

på mc 4 

Mope- Cyklister 5 

dister 5 Cyclists 5 

Moped 

drivers 5 

Gående 

Pedestrians 

Övriga 

Other 

0– 6 4 29 437 470 1 383 – 1 6 23 55 1 

7–14 5 124 1 006 1 135 6 535 7 5 151 254 168 9 

15–17 25 342 1 939 2 306 46 613 36 13 1 287 146 125 40 

18–24 60 681 4 392 5 133 2 848 1 426 155 14 175 260 233 22 

25–44 82 1 033 7 187 8 302 5 129 1 430 461 37 206 673 330 36 

45–64 90 790 4 746 5 626 3 251 798 388 39 168 595 346 41 

65– 92 436 1 947 2 475 1 295 546 49 – 29 264 284 8 

Okänd ålder 

Age unknown – 25 167 192 44 99 6 – 12 19 12 – 

Samtliga All 

2009 358 3 460 21 821 25 639 12 620 5 830 1 102 109 2 034 2 234 1 553 157 

2008 397 3 657 22 591 26 645 13 010 6 064 1 190 100 2 037 2 347 1 720 177 

2007 471 3 824 22 925 27 220 13 432 6 325 1 141 114 2 173 2 131 1 723 181 

2006 445 3 959 22 677 27 081 13 379 6 516 1 143 126 1 986 2 091 1 686 154 

2005 440 3 915 22 544 26 899 13 462 6 516 1 056 106 1 810 2 261 1 543 145 

2004 480 4 022 22 560 27 062 13 657 6 730 1 011 107 1 580 2 189 1 649 139 

2003 529 4 664 22 439 27 632 13 846 6 841 1 142 119 1 442 2 312 1 673 257 

2002 560 4 592 20 155 25 307 12 676 6 279 1 126 151 1 132 2 279 1 510 154 

2001 583 4 058 18 271 22 912 11 614 5 459 861 97 1 075 2 207 1 463 136 

2000 591 4 103 17 929 22 623 11 498 5 283 828 69 915 2 434 1 488 108 

1999 580 4 043 17 921 22 544 11 243 5 416 755 101 776 2 623 1 481 149 

1998 531 3 883 17 473 21 887 10 950 5 363 684 80 644 2 664 1 403 99 

1997 541 3 917 17 363 21 821 10 541 4 923 777 111 769 3 184 1 384 132 

1996 537 3 837 16 973 21 347 10 091 5 036 739 98 723 2 985 1 535 140 

1995 572 3 965 17 208 21 745 10 267 5 115 753 124 820 3 058 1 474 134 

1994 589 4 221 16 862 21 672 10 134 4 929 703 122 786 3 292 1 565 141 

1993 632 4 334 15 407 20 373 9 511 4 798 785 93 721 2 847 1 468 150 

1992 759 4 705 16 022 21 486 9 910 5 144 854 125 871 2 811 1 645 126 

1991 745 4 832 16 225 21 802 10 161 5 196 834 137 834 2 821 1 707 112 

1990 772 5 501 16 996 23 269 10 730 5 649 938 125 905 2 896 1 858 168 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 

1994–2002 include persons who, according to the police, could have died of an illness connected to the accident. 

2) Car passengers. 

3) Drivers of motorcycles. 

4) Passengers of motorcycles. 

5) Inkl. passagerare. Incl. passengers. 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2009–, www.trafa.se). 



10.21 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter 

hastighetsbegränsning 

Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

2008 2009 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Med död- Med annan personskada Summa 

lig utgång 1 

Svår 

Lindrig 


Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

120 km/h – 7 37 44 2 20 100 122 

110 km/h 22 152 797 971 16 110 641 767 

100 km/h 2 17 88 107 6 43 241 290 

90 km/h 112 475 2 095 2 682 96 425 1 760 2 281 

80 km/h 2 9 26 37 7 30 133 170 

70 km/h 99 680 2 978 3 757 96 617 2 906 3 619 

60 km/h 1 3 37 41 2 9 46 57 

50 km/h 60 926 5 677 6 663 57 913 5 505 6 475 

40 km/h – 2 62 64 – 9 58 67 

30 km/h 10 80 479 569 4 78 479 561 

Uppgift saknas Unknown 47 517 2 963 3 527 50 475 2 924 3 449 

1) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. Deaths occurring within 30 days of an accident. 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2009–, www.trafa.se). 

10.22 Vägtrafikolyckor 

Road traffic accidents 

År 

Year 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

Därav 

Of which 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Stockholm Göteborg Malmö 

1990 704 4 340 11 931 16 975 1 377 1 134 846 

1991 667 3 814 11 522 16 003 1 221 1 100 864 

1992 667 3 722 11 210 15 599 1 096 1 062 855 

1993 573 3 479 10 907 14 959 1 075 1 166 728 

1994 528 3 355 12 005 15 888 1 221 1 285 919 

1995 519 3 137 11 970 15 626 1 190 1 298 860 

1996 488 3 048 11 785 15 321 1 169 1 251 848 

1997 493 3 067 12 192 15 752 1 231 1 231 886 

1998 490 3 004 12 020 15 514 1 284 1 290 862 

1999 516 3 113 12 205 15 834 1 456 893 929 

2000 535 3 104 12 131 15 770 1 354 1 041 851 

2001 511 3 100 12 185 15 796 1 394 906 831 

2002 490 3 420 13 037 16 947 1 523 931 787 

2003 460 3 446 14 459 18 365 1 573 1 255 870 

2004 430 3 082 14 517 18 029 1 572 1 205 815 

2005 406 3 004 14 684 18 094 1 408 1 192 857 

2006 404 3 002 14 807 18 213 1 513 1 259 797 

2007 426 2 979 15 143 18 548 1 465 1 210 780 

2008 355 2 868 15 239 18 462 1 408 1 143 836 

2009 336 2 729 14 793 17 858 1 405 1 048 855 

1) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. I redovisningen av antal olyckor åren 1994–2002 ingår även de olyckor där de 

omkomna, enligt polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Deaths occurring within 30 days of an accident. 

Figures from the years 1994–2002 include accidents where persons, according to the police, could have died of an illness connected to 

the accident. 


Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (1994–2008) och SCB: Trafikskador (–1997); Vägtrafikskador, 

(1998–), www.trafa.se resp. www.scb.se/TK1004); Statistiska meddelanden, serie HS 11 (1992–1993), HS 12 (–1991) och TK 61 

(2000). 



10.23 


Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, 

trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked 

lines and rolling stock 

År 

Year 

Järnvägar 

Railway lines 

Banlängd, km 

Length of lines, kilometres 

Spårvägar 

Tram lines 

Tunnelbana 

Metro lines 

Normalspårig 

Standard gauge 

Smalspårig 

Narrow gauge 

Totalt 

Total 

Flerspårig 

Double track 

or more 

Därav 

Of which 

Elektrifierad 

Electrified 

1992 10 923 65 10 988 1 314 7 352 . . . . 

1993 10 823 65 10 888 1 321 7 359 . . . . 

1994 10 738 65 10 803 1 352 7 266 . . . . 

1995 10 859 66 10 925 1 449 7 402 . . . . 

1996 10 898 66 10 964 1 466 7 470 . . . . 

1997 10 875 66 10 941 1 510 7 445 . . . . 

1998 10 932 65 10 997 1 535 7 444 . . . . 

1999 10 979 65 11 044 1 575 7 474 . . . . 

2000 10 972 65 11 037 1 709 7 487 124 108 

2001 10 956 65 11 021 1 719 7 681 124 108 

2002 11 030 65 11 095 1 740 7 758 126 109 

2003 10 972 65 11 037 1 768 7 739 126 109 

2004 10 985 65 11 050 1 793 7 745 126 109 

2005 10 952 65 11 017 1 785 7 737 126 109 

2006 10 955 65 11 020 1 804 7 749 126 109 

2007 10 907 65 10 972 1 807 7 848 126 109 

2008 10 967 65 11 032 1 827 7 867 127 109 

2009 11 073 65 11 138 1 842 7 963 127 109 

År 

Year 

Rullande materiel 

Rolling stock 

Järnvägar Spårvägar Tunnelbana 

Personvagnar? 

Godsvagnar 2 

Passenger cars 1 Wagons 2 

Antal 

Number 

Sitt- och 

liggplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

beds 

Antal 

Lastförmåga, 

1 000 ton 

Carrying 

capacity 

Spårvagnar 

Tram cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

standing 

places 

Tunnelbanevagnar 

Metro cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

1992 1 939 112 23 099 835 . . . . . . . . 

1993 1 978 114 21 817 798 . . . . . . . . 

1994 2 018 113 21 066 780 . . . . . . . . 

1995 1 966 111 20 865 782 . . . . . . . . 

1996 1 902 108 20 302 773 . . . . . . . . 

1997 1 899 109 19 635 751 . . . . . . . . 

1998 1 887 109 18 943 729 . . . . . . . . 

1999 1 850 107 19 757 777 . . . . . . . . 

2000 1 789 111 18 406 741 449 40 1 030 155 

2001 1 888 118 17 910 740 450 40 1 071 159 

2002 1 935 123 17 674 734 460 41 1 047 152 

2003 1 877 122 16 909 720 458 42 1 112 160 

2004 1 784 116 16 832 799 458 42 1 077 153 

2005 1 901 124 16 637 772 468 44 1 077 153 

2006 1 952 126 16 407 798 518 44 1 077 153 

2007 2 177 134 15 896 816 567 47 1 077 153 

2008 2 279 142 15 623 829 613 50 1 057 150 

2009 2 283 141 14 797 791 628 50 1 057 150 

1) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches. 

2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic. 


Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se). 



10.24 

Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete 

Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance 

2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 

Antal tågoperatörer i järnvägstrafik 

Number of railway operators 23 26 24 25 25 24 

Antal tågoperatörer i spårvägstrafik 

Number of tram operators 4 3 3 3 3 3 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Persontransporter Passenger transport 

Antal resor, milj. Passengers carried, millions 147 150 159 169 179 179 

Personkilometer, milj. Passenger kilometres, millions 8 658 8 936 9 617 10 261 11 146 11 340 

Medelreselängd, km Average passenger journey , km 59 60 60 61 62 63 

Godstransporter 2 Freight transport 2 

Transporterat gods, milj. ton Tonnes carried, millions 60 63 65 68 67 . . 

Härav kombitransporter Of which intermodal transport 6 7 8 8 8 . . 

Härav malmtransporter på malmbanan 

Of which ore transports on the Ore Railway 27 28 29 30 28 22 

Tonkilometer milj. Tonne-kilometres, millions 20 856 21 675 22 271 23 250 23 116 . . 

Härav kombitransporter 3 319 3 748 4 145 4 670 5 089 . . 

Härav malmtransporter på malmbanan 4 311 4 400 4 519 4 602 4 363 3 416 

Medeltransportlängd, km 

Mean per tonne haulage distance, km 347 343 343 343 347 . . 

Trafikarbete Operations 128 128 131 136 142 136 

Tågkilometer persontrafik, milj. 

Train-kilometres passenger traffic, millions 86 84 86 90 95 95 

Tågkilometer godstrafik, milj. 

Train-kilometres freight traffic, millions 42 44 45 45 48 41 

Drivmedelsanvändning Energy consumption 

Elektricitet, Gwh Electric, Gwh 2 005 2 039 2 142 2 115 2 229 2 125 

Diesel, m 2 26 370 25 319 26 829 25 755 27 418 24 488 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Persontrafik 

Antal resor, milj. 108 111 114 122 123 124 

Personkilometer, milj. 462 473 482 514 524 524 

Medelreselängd, km 4 4 4 4 4 4 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. Train-kilometres, millions 13 13 14 14 15 16 

Drivmedelsförbrukning 

Elektricitet, Gwh 55 57 60 60 63 67 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Persontrafik 

Antal resor, milj. 278 276 297 303 306 307 

Personkilometer, milj. 1 556 1 541 1 657 1 690 1 715 1 715 

Medelreselängd, km 6 6 6 6 6 6 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. 12 12 13 13 12 13 

Drivmedelsförbrukning 

Elektricitet, Gwh 205 191 201 198 199 196 


2) Exkl. tomma privatvagnar. Excluding empty privately owned wagons. 


Källa Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se). 



10.25 


Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, 

olyckor 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, accidents 

Trafikslag Type of traffic 2004 2005 2006 2007 1 2008 1 2009 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Olyckshändelser Accidents 130 100 131 138 123 117 

Kollisioner vid vägkorsning i plan Collisions at level crossings 19 21 18 15 6 16 

Andra olyckshändelser Other accidents 53 33 44 44 44 33 

Självmord och självmordsförsök Suicides and attempts at suicide 58 46 69 79 73 68 

Allvarligt skadade Seriously injured 23 21 20 18 9 21 

Resande Passengers 10 1 1 1 3 2 

Övriga Other 13 18 15 14 5 16 

Vid kollisioner vid vägkorsning i plan At collisions at level crossings 12 11 8 9 1 10 

Andra olyckshändelser 1 7 7 5 4 6 

Självmordsförsök Attempts at suicide – 2 4 3 1 3 

Avlidna Fatalities 84 68 84 101 87 84 

Resande 3 – – – – – 

Övriga 23 21 19 25 15 19 

Vid kollisioner vid vägkorsning i plan 13 7 9 9 4 6 

Andra olyckshändelser 10 14 10 16 11 13 

Självmord Suicide 58 47 65 76 72 65 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Olyckshändelser 14 27 34 30 15 19 

Självmord och självmordsförsök – – – – – – 

Allvarligt skadade 10 17 34 28 11 14 

Resande 7 13 25 20 4 6 

Övriga 3 4 9 8 7 8 

Självmordsförsök – – – – – – 

Avlidna 1 4 2 2 1 2 

Resande – 1 – – – – 

Övriga 1 3 2 2 1 2 

Självmord – – – – – – 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Olyckshändelser 21 12 14 12 15 7 

Självmord och självmordsförsök 16 7 9 9 8 5 

Allvarligt skadade 9 6 5 5 5 2 

Resande – 2 – 2 – 1 

Övriga 3 – 2 1 2 – 

Självmordsförsök 6 4 3 2 3 1 

Avlidna 12 4 7 7 10 5 

Resande – – – – – – 

Övriga 2 1 1 – 5 1 

Självmord 10 3 6 7 5 4 



Källa: Trafikanalys: Bantrafikskador (www.trafa.se). 

10.26 

Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor 

Net turnover for water transport, SEK m 

Intäktslag Categories of turnover 2004 2005 2006 2007 2008 

Fraktintäkter Total freights 25 378 26 656 28 402 26 900 26 482 

Linjefart Liner traffic 10 984 11 344 15 019 13 431 12 552 

Trampfart Tramp trade 9 706 10 988 9 437 9 652 10 987 

Passagerar- och kryssningsintäkter 

Transport passengers and cruises 4 584 4 232 3 946 3 817 2 943 

Färjetransporter av tåg Transport of trains 104 92 – – – 

Tidsbefraktning Timecharter 6 459 8 224 7 063 6 456 9 697 

Övrigt Other 2 687 4 892 5 011 6 479 7 532 

Summa nettoomsättning Total net turnover 34 525 39 773 40 476 39 835 43 711 

Varav tidsbefraktning för till utlandet uthyrda fartyg 

Of which timecharter abroad 5 203 6 646 5 008 4 347 6 392 

Källa: Trafikanalys (2008–, www.trafa.se), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2007): SIKA Statistik 2006:13 och 

2007:16 (Sjöfartsföretag 2004 och 2005), Sjöfartsföretag 2006– (.xls). 



10.27 

År 

Year 

Mellan svenska 

hamnar 2 

Antal 

Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart 

Merchant fleet, vessels by main use 

I svensk regi 

In Swedish service 

Mellan Sverige 

och utlandet 3 

Mellan utländska 

hamnar 4 

Uthyrda till 

utlandet 

Chartered to 

foreign countries 

Fartyg i 

handelssjöfart 

Vessels in 

service 

Ej använda fartyg, 

okänd användning 

Vessels not in 

use, use unknown 

Samtliga fartyg 1 

All vessels 1 

Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner 

brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 

2001 147 34 128 436 37 117 41 409 353 996 51 2 404 999 

2002 155 34 126 476 51 157 39 389 371 1 056 39 1 410 1 057 

2003 200 49 144 618 46 415 21 150 411 1 232 15 1 426 1 234 

2004 204 59 132 601 66 553 16 67 418 1 279 17 1 435 1 280 

2005 205 46 123 505 47 403 25 172 400 1 126 18 65 418 1 191 

2006 172 24 80 297 126 525 41 414 419 1 260 14 0 433 1 260 

2007 208 66 128 820 23 185 70 330 429 1 401 – – 429 1 401 

2008 216 51 103 564 43 419 66 537 428 1 570 – – 428 1 570 

2009 211 50 94 300 59 612 45 347 409 1 308 – – 409 1 308 

1) Inkl. fartyg som avregistrerats resp. år. Passagerarfartyg med segel har exkluderats. Vessels deregistered during each year are 

included. Passenger ships with sails are excluded. 2) Between Swedish ports. 3) Between Swedish and foreign ports. 

4) Between foreign ports. 5) Gross tonnage-days, millions. 


Källa: Trafikanalys (2009), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden Svenska 

och utländska fartyg i svensk regi (2001–2003), SIKA Statistik Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2004–2008), 

Svenska och utländska fartyg i svensk regi 2009, (www.trafa.se/statistik) 

10.28 

Nationalitet 

Nationality 

Inklarerade fartyg i direkt fart efter nationalitet 

Entering vessels in direct voyages by nationality 

Totalt 

antal 

Total 

2008 2009 

Bruttodräktighet 

i 

1 000 

Gross 

tonnage in 

1 000 

Totalt 

antal 


i 

1 000 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Antal 

Number 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Passagerarfartyg och färjor 1 

Passenger vessels and 

ferries 1 

Antal 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Sverige Sweden 31 256 427 318 29 035 413 723 1 797 9 994 27 238 403 730 

Danmark 1 Denmark 1 31 084 225 018 28 549 224 460 629 4 366 27 920 220 093 

Finland 4 946 122 580 3 767 98 630 769 5 438 2 998 93 192 

Norge 2 Norway 2 4 393 37 741 3 583 34 603 1 664 11 494 1 919 23 109 

Cypern Cyprus 1 757 16 851 1 600 15 861 949 6 329 651 9 532 

Estland Estonia 1 401 33 096 1 021 25 843 1 1 1 020 25 842 

Gibraltar 795 3 465 700 2 718 686 2 628 14 90 

Grekland Greece 82 2 918 85 2 956 85 2 956 0 0 

Italien 3 Italy 3 251 6 218 261 7 064 154 1 363 107 5 702 

Lettland Latvia 533 11 310 454 13 473 44 133 410 13 340 

Litauen Lithuania 411 8 058 385 7 465 63 390 322 7 075 

Malta 741 7 075 709 7 255 655 4 448 54 2 807 

Nederländerna Netherlands 2 705 16 436 2 503 16 900 2 164 9 363 339 7 537 

Polen Poland 295 3 698 356 4 319 48 72 308 4 247 

Portugal 386 2 579 302 1 647 268 1 108 34 539 

Ryssland Russia 807 2 567 455 1 351 455 1 351 – – 

Storbritannien 4 , Nordirland 

Great Britain 4 , Northern Ireland 1 454 13 644 1 227 14 062 1 033 9 312 194 4 750 

Tyskland Germany 3 512 76 599 3 134 68 952 785 4 281 2 349 64 671 

Antigua & Barbuda 1 651 5 514 1 432 5 405 1 423 5 357 9 49 

Bahamas 3 026 71 031 3 075 73 593 543 6 594 2 532 66 999 

Bermuda 33 2 271 33 2 820 1 2 32 2 818 

Liberia 464 11 963 241 5 363 240 5 353 1 9 

Panama 704 12 401 585 11 728 380 7 370 205 4 358 

Saint Vincent 657 3 911 490 2 516 479 2 485 11 31 

Övriga nationaliteter 

Other nationalities 1 386 13 283 1 073 12 465 1 024 11 924 49 541 

Okänd nationalitet 

Unknown nationality 9 21 5 70 5 70 – – 

Samtliga fartyg All vessels 94 739 1 137 567 85 055 1 075 240 16 339 114 181 68 716 961 059 

1) Inkl. fartyg i Danmarks internationella register (DIS). Including Denmark International Register (DIS). 2) Inkl. fartyg i Norges internationella 

register (NIS). Including Norway International Register (NIS). 3) Inkl. fartyg i Italiens internationella register. Including Italy 

International Register. 4) Inkl. Isle of Man och Channel Islands. Including Isle of Man and Channel Islands. 

Se Tabellanmärkningar. Källa: Trafikanalys (2009), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (2008), www.trafa.se/statistik. 



10.29 


Passagerarfartyg och färjor, ankomna till och avgångna från 

Sverige 

Passenger vessels and ferries entering into and cleared from 


Fartyg 1 från/till: 

Vessels 1 from/to: 

Till Sverige 

To Sweden 

Från Sverige 

From Sweden 

Antal fartyg 

Number of 

vessels 


i 

1 000 

Gross 

tonnage 

in 1 000 

Antal 

passagerare, 

1 000-tal 

Number of 

passengers 

in 1 000 

Antal fartyg 


i 

1 000 

Antal 

passagerare 

1 000-tal 

Danska hamnar vid Öresund 

Danish ports in Öresund 40 928 287 302 4 693 40 971 287 623 4 722 

Svenska fartyg Swedish vessels 15 074 91 802 , , 15 074 91 792 , , 

Utländska fartyg Foreign vessels 25 854 195 500 , , 25 897 195 831 , , 

Övriga danska hamnar Other Danish ports 4 611 79 983 1 368 4 496 76 365 1 354 

Svenska fartyg 2 826 62 127 , , 2 824 62 069 , , 

Utländska fartyg 1 785 17 856 , , 1 672 14 295 , , 

Finland 7 006 196 387 4 809 7 116 198 393 4 718 






Övriga länder Other countries outside Europe 8 689 175 348 2 190 8 900 181 924 1 829 



Totalt Total 

2009 68 357 943 329 14 067 68 646 947 588 13 676 

2008 75 028 997 799 14 946 75 312 1 001 441 14 593 

2007 73 337 971 251 15 007 73 692 975 324 14 509 

2006 72 517 942 314 14 913 72 812 945 388 14 455 

2005 72 959 937 678 14 906 73 165 940 245 14 765 

2004 73 008 920 857 15 427 73 230 923 625 14 970 

2003 73 707 889 859 15 123 73 701 891 392 14 781 

2002 75 182 879 091 14 787 75 194 878 783 14 571 

2001 82 331 855 669 14 907 82 379 854 527 14 855 

2000 2 92 178 862 378 17 155 92 186 861 440 16 825 

1999 90 798 776 678 19 432 90 893 776 209 19 183 

1) Exklusive kryssningsfartyg. Cruise passenger vessels are excluded. 

2) Fr.o.m. 2000 ingår rorofartyg i redovisningen. From 2000 roro vessels are included. 


Källa: Trafikanalys (2009), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden serie 

TK 45 Utrikes och inrikes trafik med fartyg (–2000), SIKA Statistiska meddelanden, serie 021 Utrikes och inrikes trafik med 

fartyg (2001–2004), SIKA Statistik, Utrikes och inrikes trafik med fartyg (2005–2007), SIKA Statistik Sjötrafik (2008), 

Trafikanalys Sjötrafik (2009), www.trafa.se/statistik. 



10.30 

År 

Year 

Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet 

Direct voyages with vessels and ferries between Sweden 

and foreign countries 

Ankomna fartyg 

Vessels entering 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Därav i barlast 1 Passagerarfartyg och färjor 2 

Antal 

Number 

Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktighet 

i 1 000 3 het i 1 000 3 het i 1 000 3 

1991 18 808 87 391 6 475 23 469 112 982 506 821 

1992 18 878 88 750 6 425 24 096 101 482 601 892 

1993 19 334 87 228 6 424 25 069 94 692 612 093 

1994 21 056 100 747 6 594 26 413 82 453 563 287 

1995 22 033 111 906 7 467 29 520 85 319 600 027 

1996 22 224 120 545 8 522 31 717 90 846 723 188 

1997 22 854 127 341 7 828 31 685 97 580 788 060 

1998 23 250 134 350 7 628 32 373 96 819 831 763 

1999 27 089 190 647 7 347 31 930 90 798 776 678 

2000 27 371 192 713 6 958 32 429 85 861 772 482 

2001 19 103 98 323 6 319 28 790 82 331 855 669 

2002 20 044 106 918 6 785 32 659 75 182 879 091 

2003 19 440 102 539 6 765 31 469 73 707 889 859 

2004 2 19 753 106 690 7 076 34 516 73 269 928 470 

2005 19 985 115 715 7 171 35 117 73 297 948 907 

2006 19 551 119 917 7 418 38 267 72 844 955 044 

2007 20 035 121 908 7 642 38 128 73 656 983 511 

2008 19 396 125 740 7 495 39 467 75 343 1 011 827 

2009 16 344 114 181 6 269 36 465 68 716 961 059 

Svenska Swedish 1 797 9 994 1 060 4 870 27 238 403 730 

Utländska Foreign 14 547 104 188 5 209 31 596 41 478 557 330 

År 

Avgångna fartyg 

Vessels cleared 

Lastfartyg Därav i barlast 1 Passagerarfartyg och färjor 2 

Antal 

Number 

Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktighet 

i 1 000 3 het i 1 000 3 het i 1 000 3 

1991 18 831 89 032 6 533 32 557 112 933 506 732 

1992 19 021 90 873 6 980 32 798 101 501 601 731 

1993 19 420 87 510 7 655 32 452 94 655 611 685 

1994 21 193 100 670 8 819 37 644 82 427 563 204 

1995 22 203 112 153 8 774 39 014 85 311 593 480 

1996 22 361 120 250 7 990 40 362 90 788 723 684 

1997 22 979 127 514 9 245 44 637 97 575 788 072 

1998 23 293 133 349 9 766 48 627 96 780 831 208 

1999 27 439 190 587 9 921 47 388 90 893 776 209 

2000 27 491 191 179 10 428 48 062 85 932 772 811 

2001 19 488 97 223 9 016 41 016 82 379 854 527 

2002 20 140 103 012 9 462 43 848 75 194 878 783 

2003 19 536 98 180 8 952 41 618 73 701 891 392 

2004 2 19 812 102 311 9 272 43 147 73 484 931 288 

2005 20 029 110 059 9 130 45 920 73 510 951 624 

2006 19 448 115 788 8 139 44 869 73 151 958 584 

2007 20 072 118 717 8 364 46 436 74 010 987 589 

2008 19 389 125 473 8 336 54 402 75 636 1 015 820 

2009 16 438 114 257 6 998 44 888 69 010 965 680 

Svenska 1 632 9 633 734 3 352 27 421 407 173 

Utländska 14 806 104 624 6 264 41 535 41 589 558 506 

1) Of which in ballast. 

2) Fr.o.m. 2004 ingår kryssningsfartyg. Passenger vessels and ferries. From 2004 cruise passenger vessels are included. 

3) Gross tonnage in 1 000. 


Källa: Trafikanalys (2009), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (1995–2008), Statistiska centralbyrån, 

SCB (1991–1994): Trafikanalys Sjötrafik (2009), www.trafa.se/statistik. 



10.31 


De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 

The largest Swedish ports by quantity of goods handled 

Hamn år 2009 

Port 

Varor, 1 000 ton 

Goods, 1000 tonnes 

Lossade från 

utrikes ort 

Unloaded from 

foreign ports 

Lastade till 

utrikes ort 

Loaded to 

foreign ports 

Lossade från 

inrikes ort 

Unloaded from 

domestic ports 

Lastade till 

inrikes ort 

Loaded to 

domestic ports 

Summa 

Total 

Göteborg 19 210 17 065 739 1 920 38 934 

Brofjorden 10 301 6 260 80 3 252 19 893 

Trelleborg 4 956 5 225 23 7 10 211 

Malmö 4 616 3 747 670 241 9 274 

Helsingborg 3 346 2 830 369 40 6 585 

Luleå 1 080 3 996 757 629 6 462 

Karlshamn 1 965 3 314 438 81 5 798 

Gävle 2 340 1 269 666 64 4 340 

Oxelösunds hamnar 1 709 1 850 522 167 4 248 

Stockholm 2 387 1 198 572 32 4 189 

Övriga hamnar 22 661 19 871 5 314 4 044 51 890 

Samtliga hamnar i Sverige 

Total for all Swedish ports 

2009 74 569 66 624 10 151 10 478 161 823 

2008 87 890 73 966 12 890 13 033 187 778 

2007 84 496 75 096 12 611 12 855 185 057 

2006 83 267 74 494 11 302 11 424 180 487 

2005 82 641 69 275 13 139 13 067 178 122 

2004 79 088 65 547 11 464 11 251 167 350 

2003 76 777 60 990 11 806 11 881 161 454 

2002 72 382 58 911 11 723 11 613 154 629 

2001 70 677 57 781 12 207 12 164 152 830 

2000 74 204 59 798 12 629 12 670 159 301 

1999 70 446 59 775 12 904 13 221 156 346 

1998 71 397 56 698 13 813 13 814 155 723 

1997 66 021 57 515 13 048 13 374 149 957 

1996 61 980 54 752 13 726 13 486 143 944 

Källa: Trafikanalys (2009–, www.trafa.se ) och Statens institut för kommunikationsanalys (2008): Sjötrafik; Statens institut för 

kommunikationsanalys, SIKA: SIKA Statistiska meddelanden, serie T 45, serie TK 45 och serie 021: Utrikes och inrikes varutrafik/ 

trafik på/med fartyg (1996–1998, 1999–2000 resp. 2001–2004) och SIKA Statistik Utrikes och inrikes trafik med fartyg (2005–2007) 

och SIKA Statistik Sjötrafik (2008) 



10.32 

Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt 

sjöräddning den 31 december 

State pilotage, aids to navigation and rescue service 

2004 1 2005 2006 2007 2008 2009 

Lotsstationer Pilot stations 26 26 26 26 26 26 

Lotsningar Pilotings 38 756 41 316 38 133 40 736 39 926 35 364 

Lotsavgifter, 1 000 kr Pilot dues 303 882 360 362 354 891 373 156 374 306 376 674 

Obemannade fyrar 2 Unmanned lighthouses 2 1 814 1 549 1 599 1 596 1 261 1 103 

Båkar, kummel m.m. Day beacons 990 1 007 1 048 1 047 952 837 

Prickar Sparbuoys 4 493 4 427 4 371 4 333 4 329 4 324 

Lysprickar Lighted sparbuoys 27 31 32 34 33 31 

Bojar Buoys 178 161 155 143 132 131 

Lysbojar Light buoys 411 450 458 454 444 446 

Mistsignalanläggningar Fog signal stations 4 4 0 – – – 

Radaranläggningar 3 Radar stations 3 39 26 26 26 26 26 

Raconer Racons 86 96 96 96 89 90 

DGPS-referensstationer DGPS reference 

stations 10 10 10 10 11 11 

Sjöräddningsstationer Life-saving stations 3 3 3 3 3 3 

Lotsstationer, -passningsställen samt fyrplatser 

som kan medverka vid sjöräddning Pilot stations 

and lighthouse stations suitable for rescue 

service 41 41 41 41 41 41 

Farledsgrupper Fairway maintenance groups 2 2 2 2 2 2 

1) Fr.o.m. 2004 ingår Vänerns SAR-område (SAR = Search and Rescue) i statistiken. 

2) Inkl. sjömärken med fast belysning. Incl. marks with fixed light. 

3) För lotsningstjänst och/eller sjöräddning. For pilotage service and/or rescue service. 


Källa: Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se). 

10.33 

Flygningens art 

Specification of air traffic 

Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik 

Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled 

traffic 

Antal flygplansrörelser 

Movements 

Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes trafik samt 

avresande i inrikes, 1 000-tal. 

Embarking and disembarking 

passengers in international traffic and 

embarking in domestic traffic 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Linjefart och ej regelbunden trafik 

Scheduled and non-scheduled traffic 502 874 513 208 470 182 27 165 28 076 25 455 

Europatrafik European traffic 218 532 229 454 200 868 18 213 18 864 17 087 

Övriga världen Rest of the world 11 996 13 914 14 266 2 038 2 448 2 375 

Inrikes Domestic 272 346 269 848 255 048 6 914 6 764 5 993 

Taxiflyg Taxi flights 18 300 15 636 10 558 . . . . . . 

Utrikes International 7 486 6 474 3 286 . . . . . . 

Inrikes 10 814 9 202 7 272 . . . . . . 

Övrig flygverksamhet Other flight activity 263 698 256 976 264 032 . . . 

Summa Total 784 872 785 820 744 772 27 165 28 076 25 455 

Flygningens art 

Ankommande och avgående gods i utrikes trafik samt avgående i inrikes, ton 

Loaded and unloaded cargo in international traffic and loaded cargo in domestic 

traffic, tonnes 

Fraktgods 

Freight 

Post 

Mail 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Linjefart och ej regelbunden trafik 213 931 185 292 141 113 26 709 27 693 25 120 

Europatrafik 106 935 105 150 79 805 7 113 8 397 7 865 

Övriga världen 102 003 75 596 59 634 1 596 2 233 1 544 

Inrikes 4 993 4 546 1 674 18 000 17 063 15 711 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 

2009)och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 



10.34 


Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled 

and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Arvidsjaur 36 295 32 223 32 900 33 039 36 776 28 116 

Borlänge 38 580 35 324 29 780 29 441 27 732 23 807 

Gällivare 42 272 41 610 42 062 51 633 38 942 36 836 

Göteborg-City 2 926 3 242 89 336 680 494 

Göteborg-Landvetter 1 263 884 1 355 028 1 395 851 1 282 078 1 186 109 1 015 855 

Hagfors 2 930 2 805 2 366 2 439 2 744 2 564 

Halmstad 122 678 108 783 112 416 111 446 104 238 89 040 

Hemavan 10 999 12 722 18 492 18 996 17 640 12 028 

Hultsfred 3 796 3 480 1 250 – – – 

Jönköping 76 009 72 604 69 068 68 094 53 696 38 891 

Kalmar 153 481 156 001 134 668 149 460 149 447 133 548 

Karlstad 102 941 86 194 74 493 63 808 59 169 43 262 

Kiruna 147 579 165 242 170 376 189 051 201 764 182 645 

Kramfors-Sollefteå 36 096 29 221 22 651 26 144 14 782 19 016 

Kristianstad 101 355 84 442 73 879 65 498 58 491 41 085 

Linköping/Saab 13 360 14 944 16 175 17 761 14 485 2 460 

Luleå/Kallax 855 892 857 102 862 910 873 697 938 150 895 846 

Lycksele 24 535 23 403 26 191 26 777 25 564 21 776 

Malmö Airport 1 1 064 346 1 121 427 1 186 247 1 129 964 1 081 797 949 841 

Mora/Siljan 6 435 6 992 5 450 5 645 8 245 9 199 

Norrköping/Kungsängen 8 739 2 898 2 699 2 613 1 437 5 277 

Oskarshamn 9 482 10 299 12 618 12 398 13 324 13 187 

Pajala 4 354 3 153 2 978 2 456 2 749 2 672 

Ronneby 201 335 203 596 209 804 218 134 204 849 190 499 

Skellefteå 239 575 246 531 211 532 224 314 231 669 195 414 

Stockholm/Arlanda 5 559 801 5 744 667 5 348 263 5 063 490 4 857 921 3 956 762 

Stockholm/Bromma 1 137 238 1 209 634 1 506 156 1 665 163 1 708 411 1 813 595 

Stockholm/Skavsta 3 125 678 462 2 731 9 081 4 155 

Stockholm/Västerås 9 838 3 012 752 2 931 1 442 239 

Storuman 14 325 13 821 12 753 12 501 10 573 9 346 

Sundsvall/Härnösand 331 571 348 023 326 008 316 557 278 196 229 718 

Sveg 5 260 4 743 4 258 4 621 5 059 5 306 

Torsby 2 770 1 039 2 743 2 313 3 291 3 049 

Trollhättan-Vänersborg 64 672 55 254 56 151 53 204 48 611 36 564 

Umeå 716 026 776 638 765 968 770 369 781 653 780 931 

Vilhelmina 14 237 13 152 14 392 16 306 16 039 13 306 

Visby 287 339 267 739 282 223 304 285 311 615 291 229 

Växjö/Kronoberg 125 517 153 433 133 757 130 380 116 539 93 544 

Åre Östersund 2 345 995 368 878 375 094 352 431 365 984 316 571 

Ängelholm 356 609 372 411 363 407 386 135 386 779 363 668 

Örebro 17 203 14 367 22 406 15 699 7 864 13 033 

Örnsköldsvik 141 811 142 843 128 538 129 331 141 930 88 890 

Samtliga flygplatser 3 All airports 3 13 703 211 14 169 598 14 060 276 13 833 669 13 525 467 11 973 264 

1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup. 

2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund. 

3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) 

och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 



10.35 

Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from international 

scheduled and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Arvidsjaur 11 343 13 536 15 518 17 342 20 605 14 548 

Borlänge 166 695 3 696 4 400 8 888 10 081 

Gällivare – 239 – 4 – – 

Göteborg-City 431 009 496 051 535 908 743 473 841 440 728 396 

Göteborg-Landvetter 2 633 412 2 720 664 2 883 010 3 070 498 3 114 004 2 667 944 

Hagfors – – – 16 – – 

Halmstad 1 440 2 866 4 719 3 418 9 263 3 657 

Hemavan 58 16 93 38 26 24 

Hultsfred 329 269 97 158 – – 

Jönköping 64 242 45 154 57 056 38 965 22 915 24 027 

Kalmar 37 966 22 939 22 351 24 647 28 287 23 590 

Karlstad 57 394 58 171 38 568 55 674 59 593 41 618 

Kiruna 1 596 988 1 020 2 806 5 667 3 415 

Kramfors-Sollefteå 10 233 24 9 5 22 

Kristianstad 835 553 1 157 442 163 120 

Linköping/Saab 51 178 50 995 50 051 54 250 68 038 75 964 

Luleå/Kallax 43 453 45 074 50 485 56 472 57 150 57 710 

Lycksele – – – 152 – – 

Malmö Airport 1 654 709 695 944 696 181 737 324 665 686 575 768 

Mora/Siljan 374 177 373 273 145 126 

Norrköping/Kungsängen 78 516 71 316 79 881 84 906 111 809 94 900 

Oskarshamn – 16 2 23 14 108 

Pajala – – – – – – 

Ronneby 1 519 1 504 35 1 718 2 083 669 

Skellefteå 6 071 6 115 8 887 11 459 10 179 10 137 

Stockholm/Arlanda 10 694 071 11 356 811 12 151 749 12 813 304 13 248 956 12 090 680 

Stockholm/Bromma 121 008 133 457 126 042 137 421 144 304 154 544 

Stockholm/Skavsta 1 343 686 1 740 623 1 772 868 1 991 781 2 470 565 2 520 478 

Stockholm/Västerås 232 538 218 410 181 948 175 864 185 170 174 257 

Storuman – – – – 4 – 

Sundsvall/Härnösand 477 5 958 11 727 19 773 25 440 19 184 

Sveg 48 – – 8 273 – 

Torsby 20 – 45 144 86 12 

Trollhättan-Vänersborg 24 741 8 054 8 558 6 438 74 

Umeå 26 565 33 636 36 238 41 060 41 506 34 431 

Vilhelmina – – – – – – 

Visby 7 144 8 490 7 762 13 273 12 732 13 174 

Växjö/Kronoberg 29 238 21 652 24 307 39 132 63 260 54 898 

Åre Östersund 2 15 466 20 643 21 206 21 995 17 520 14 390 

Ängelholm 1 722 494 360 8 795 5 001 688 

Örebro 69 845 71 916 62 752 68 754 62 086 49 481 

Örnsköldsvik – 90 3 119 3 226 3 045 3 055 

Samtliga flygplatser 3 All airports 3 16 617 472 17 846 436 18 857 289 20 251 555 21 312 346 19 462 170 

1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup. 

2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund. 

3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se, fr.o.m. 2009) 

och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 


Informations- och 

kommunikationsteknik 

Information technology

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2011 

11 – Informations- och 

kommunikationsteknik 

Information technology 

Sida 

Page 

11.1 Företagens användning av IT ............. 258 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

11.2 Privatpersoners användning av 

datorer och Internet ..................................... 260 

Use of computers and the Internet at home 

11.3 Tillgång till dator i hemmet ................. 261 

Access to computer at home 

11.4 Tillgång till och användning av 

Internet .......................................................... 262 

Access to and use of the Internet 

11.5 Andel personer som har laddat upp 

eget material på en allmänt tillgänglig 

webbsida 2009 .............................................. 262 

Percentage of persons who have uploaded 

self-created content to any website to be 

shared 

11.6 Mobila teletjänster – några 

förändringar över tiden ................................ 263 

Mobile telephone – trends 

11.7 IT-specialister inom IT-sektorn efter 

utbildningsnivå 2008 .................................... 264 

Experts in IT sector by educational level 

11.8 Förvärvsarbetande inom IT-relaterade 

tjänsteföretag efter ålder och kön 

2008 ............................................................... 264 

Employment in IT-related service enterprises 

by age and sex 

11.9 Förvärvsarbetande inom IT-relaterade 

tjänsteföretag fördelade på undergrupper 

1960–2008 ....................................... 264 

Employment in IT-related service 

enterprises, sub-categories 

11.10 Andel personer i åldern 16–74 år 

som använt Internet efter kön, procent ...... 265 

Percentage of persons aged 16–74 who 

have used the Internet by sex, percent 

11.11 Andel och antal personer i åldern 

16–74 år som använt Internet under 

första kvartalet 2009 .................................... 265 

Percentage and number of persons aged 

16–74 who used the Internet during the first 

quarter of 2009 

Sida 

Page 


16–74 år som, under första kvartalet 

2009, köpt eller beställt varor eller 

tjänster för privat bruk via Internet ............. 266 


16–74 who, during the first quarter of 2009, 

have bought or ordered goods or services 

for private use over the Internet 


16–74 år som, under första kvartalet 2009, 

hämtat information från myndigheters, 

kommuners eller landstings hemsidor för 

privat bruk ...................................................... 266 



have obtained information from public web 

sites for private purpose 

. 



2009, för privat bruk använt Internet för 

att lyssna på webbradio eller titta på 

webb-TV ......................................................... 267 



have used the Internet for listening to web 

radio or watching web television for private 

purposes 



2009, för privat bruk använt Internet för 

att ladda upp eget material på en allmänt 

tillgänglig webbsida ..................................... 267 



used the Internet for private purposes for 

uploading self-created content to any 

website to be shared 

11.16 Omsättning, förädlingsvärde och 

bruttoinvesteringar i IT-sektorn år 2008 ..... 268 

Turnover, value added and gross 

investments in IT sector 




Sida 

Page 

11.17 Företagens utgifter för inköp av 

data- och telekommunikationsutrustning 

samt mjukvara 2009, miljoner 

kronor ............................................................ 269 

Enterprises’ expenditure on computerand 

telecommunications equipment and 

software, SEK m 

11.18 Företagens utgifter för leasing 

och hyra av data- och telekommunikationsutrustning 

2009, miljoner kronor ........ 269 

Enterprises’ expenditure on rental and leas 

of computer and telecommunication 

equipment, SEK m 

Sida 

Page 

11.19 IT-specialister i IT-sektorn efter 

bransch och kön år 2008 enligt registerbaserad 

arbetsmarknadsstatistik, 

RAMS ..............................................................270 

Engineers and scientists in IT sector by 

industry and sex 



11.1 

Företagens användning av IT 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

Företagen i Sverige ligger långt fram när det gäller IT-användning. Närmare sju 

av tio sysselsatta i företag med tio anställda eller fler använder regelbundet 

datorer i arbetet (2009). Vid en europeisk jämförelse har bara Finland en högre 

andel – men skillnaden är marginell. I Finland använder 70 procent datorer i 

arbetet och EU-genomsnittet är 52 procent. 

Bredband i åtta av tio europeiska företag 

Bredbandsuppkopplingar via DSL eller andra 

fasta anslutningar finns i ca 82 procent av 

företagen i Europa (med tio anställda eller fler). 

I topp finns Finland, Spanien och Frankrike, där 

fler än 90 procent av företagen har en 

bredbandsuppkoppling. Motsvarande andel i 

Sverige är 88 procent vilket räcker till en delad 

fjärdeplats. 

Vart femte företag i Sverige har försäljning via 

e-handel 

Drygt vart femte företag (med tio anställda eller 

fler) tog 2008 emot beställningar elektroniskt via 

en webbplats eller genom automatiserat informationsutbyte 

såsom EDI. E-handel sker främst 

inom landet. Närmare 60 procent av värdet av 

e-handeln kommer från handel inom Sverige. 

Knappt en fjärdedel kommer från handel med 

andra EU-länder och ca 17 procent av värdet 

kommer från e-handel med länder utanför EU. 

Närmare nio av tio företag har webbplats 

Omkring 87 procent av företagen med minst tio 

anställda har en egen webbplats. En branschvis 

jämförelse visar att transport- och magasineringsföretagen 

har en webbplats i relativt låg 

utsträckning – 69 procent av företagen har det. 

Bland företag som verkar inom energi och 

återvinning, information och kommunikation, 

finansiell verksamhet samt i fastighetsbranschen 

har över 95 procent av företagen en webbplats. 

Bland de små företagen med 1–9 anställda har 

drygt hälften av företagen en webbplats. 

Ingen ökning av distansarbete 

Bland företag med tio anställda eller fler förekommer 

distansarbete regelbundet i fyra av tio 

företag. Andelen företag som har sysselsatta 

som regelbundet arbetar på distans har inte 

ökat under de senaste fem åren. Sedan, 2003 då 

mätningarna gjordes för första gången, har 

endast en liten ökning skett. Med distansarbete 

menas här att företaget har sysselsatta som 

regelbundet utför arbete utanför företagets lokaler 

med åtkomst till företagets IT-system. 

Fyra av tio små företag har en policy om 

minskad energiförbrukning 

Fyra av tio små företag – med 1–9 anställda – har 

en miljöpolicy eller motsvarande som innebär 

att företaget ska minska energiförbrukningen 



vid användning av IT (t.ex. genom användning 

av skärmsläckare, krav på att datorerna stängs 

vid arbetsdagens slut, minskade utskrifter, 

energisnål drift). Här visar en branschvis jämförelse 

att spridningen inte är så stor. Knappt 

hälften av företagen inom övriga företagstjänster 

samt inom energi och återvinning har en 

sådan policy. Den bransch som i lägst utsträckning 

har det är hotell och restauranger där ca 30 

procent av företagen har en policy om minskad 

energiförbrukning vid användning av IT. 

Ett av fem små företag har en miljöpolicy 

eller motsvarande som innebär att företaget ska 

välja telefon-, webb- eller videomöten istället för 

fysiska möten som innebär resor. Vanligast förekommande 

är detta i den finansiella sektorn och 

bland informations- och kommunikationsföretag. 

Ungefär vart tredje företag i dessa 

branscher har en sådan policy. Minst vanligt är 

detta bland transport- och magasineringsföretag 

där ca 6 procent av företagen har det. 

RFID ännu sällsynt 

Radiofrekvensidentifiering (RFID) är en metod 

för att på avstånd identifiera och inhämta data 

från så kallade RFID-etiketter. En RFID-etikett 

är en teknisk anordning i litet format som kan 

fästas på en produkt eller annat objekt och 

därifrån skicka data via radiovågor. Tekniken 

kan användas i många olika sammanhang, 

exempelvis för att följa en varas väg genom en 


distributionskanal, eller för automatisk 

betalning. 

Totalt sett används RFID endast av 2 procent 

av alla företag med 10 anställda eller fler. Bland 

de största företagen, med 250 anställda eller fler, 

är dock motsvarande andel 11 procent. Vid en 

branschvis jämförelse är det två näringsgrenar 

som utmärker sig: energi- och återvinningsföretagen 

av vilka 7 procent använder RFID, 

samt informations- och kommunikationsföretagen 

där samma andel är 6 procent. 

Bland de största företagen, med 250 anställda 

eller fler, är det vanligaste syftet med RFID att 

identifiera personer och kontrollera deras 

behörighet. Omkring sex av tio storföretag som 

använder RFID nyttjar tekniken i detta syfte. 

Andra vanliga användningsområden är övervakning 

av produktionen, som förekommer i 

vart tredje storföretag med RFID, samt övervakning 

av lagernivåer och leveranser, där 

RFID används av en fjärdedel av företagen 

ifråga. 

Datautrustning för mångmiljardbelopp 

Under år 2009 köpte de svenska företagen 

utrustning för data- och telekommunikation 

(hårdvara) för 14,9 miljarder kronor. Utgifterna 

för mjukvara uppgick till 17,6 miljarder kronor. 

Utöver detta hade företagen leasingutgifter för 

data- och telekommunikationsutrustning för 6,7 

miljarder kronor. 



11.2 

Privatpersoners användning av datorer och Internet 

Use of computers and the Internet at home 

År 2009 hade 89 procent av alla privatpersoner tillgång till Internet i 

hemmet. Andelen personer som använder Internet dagligen har ökat 

avsevärt de senaste åren – från 41 procent 2003 till 73 procent 2009. 

Internet mindre populärt bland äldre 

Nästan alla i åldern 16–44 år använde Internet 

någon gång under första kvartalet 2009. Bland 

45–54-åringarna var andelen 94 procent, och 

bland 55–64-åringarna 86 procent. I den äldsta 

åldersgruppen, bestående av 65–74-åringar, 

använde varannan Internet. 

Skillnaden mellan kvinnor och män var små 

utom i de två högsta åldersgrupperna där 

andelen kvinnor var lägre. 

Allt vanligare med snabba anslutningar 

Ungefär femton procent av 16–74-åringarna 

använde traditionellt modem och telefonlinje 

eller ISDN vid anslutning till Internet i hemmet 

under våren 2009. Andelen var högst bland 55– 

64-åringarna. 

Andelen personer som använder snabba 

anslutningar till Internet har ökat. Under våren 

2009 använde 83 procent en bredbandsanslutning 

till Internet vilket är en markant ökning 

jämfört med våren 2005 då motsvarande andel 

var 44 procent. 

Söka information och mejla vanligast 

Internet används för många olika ändamål. 

Mycket populärt är att söka information om 

varor eller tjänster. 77 procent av alla i åldern 

16–74 år hade gjort detta under första kvartalet 

2009. Än mer populärt är att skicka och ta emot 

e-post. Denna andel ligger på 83 procent. 

Webbradio/-TV används av varannan person 

Bland de yngsta, 16-24-åringarna, har 70 procent 

använt Internet för att lyssna på webbradio 

eller titta på webb-TV. Allra vanligast är det 

bland männen i den åldersgruppen. Av dessa 

har mer än tre fjärdedelar lyssnat på webbradio 

eller tittat på webb-TV under våren 2009. Det är 

vanligare bland män än kvinnor att lyssna på 

webbradio eller titta på webb-TV. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

använt Internet för att lyssna på webbradio eller 

titta på webb-TV under första kvartalet 2009 

Ålder 

Procent 

Män Kvinnor Totalt Antal 

16–24 77 63 70 778 100 

25–34 70 59 65 740 300 

35–44 64 53 59 759 900 

45–54 49 40 45 535 000 

55–64 40 28 34 411 500 

65–74 23 18 20 177 200 

Samtliga 55 44 50 3 402 200 

Nästan hälften handlar via Internet 

45 procent av alla i åldern 16–74 år har använt 

Internet för att köpa eller beställa varor eller 

tjänster under första kvartalet 2009. Den 

vanligaste varan/tjänsten att köpa via Internet 

är researrangemang. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

använt Internet för att köpa/beställa varor eller 

tjänster under första kvartalet 2009 

Ålder 

Procent 

Män Kvinnor Totalt Antal 

16–24 50 48 49 539 000 

25–34 59 62 60 691 700 

35–44 55 57 56 721 500 

45–54 44 48 46 549 600 

55–64 40 30 35 421 200 

65–74 18 16 17 148 000 

Samtliga 46 44 45 3 071 100 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 

2009 (www.scb.se/LE0108). 



11.3 

Tillgång till dator i hemmet 

Access to computer at home 


I mitten av 1990-talet hade 25 procent av 

befolkningen i åldern 16–84 år tillgång till 

dator i hemmet. År 2009 hade andelen ökat 

till 90 procent. 

Uppgifterna hämtas nu från undersökningen 

om privatpersoners användning av 

datorer och Internet istället för från undersökningarna 

om levnadsförhållanden 

(ULF). Eftersom dessa undersökningar 

omfattar olika åldersgrupper och ställer 

olika frågor är statistiken inte jämförbar. En 

del av ökningen mellan 2005 och 2007 

beror på att uppgifterna från 2007 omfattar 

åldrarna 16–74 år. Andelen för 75–84 år är 

mycket liten vilket drar upp värdet. För år 

2005 redovisas båda undersökningarna – 

enligt de nya mätningarna är det 84 procent 

som har tillgång till dator i hemmet, enligt 

ULF 79,5 procent. 

Tillgången till dator i hemmet är betydligt 

mer omfattande hos studerande och 

sysselsatta än hos arbetslösa och pensionärer. 

I gruppen studerande har andelen 

ökat från 89 procent 2002 till nära nog 

100 procent 2009. 

Tillgången till dator i hemmet är vanligast 

bland sammanboende med barn – hela 

98 procent. Lägst andel finns bland ensamstående 

kvinnor utan barn med 74 procent. 

Sannolikt är detta en ålderseffekt, då 

många ensamstående kvinnor utan barn är 

äldre. Det är dock en klar ökning mot förhållandet 

1994 då bara 14 procent av 

dessa kvinnor hade tillgång till dator (enligt 

undersökningarna om levnadsförhållanden). 

Källa: SCB (www.scb.se/LE0101); Privatpersoners 

användning av datorer och 

Internet 2009 (www.scb.se/LE0108).. 



11.4 

Tillgång till och användning av Internet 

Access to and use of the Internet 

Användandet av Internet är lägre än användandet 

av datorn – men allt fler som har 

dator har också uppkoppling till Internet 

Tillgång till 1998 2009 

Dator 53% 90% 

Internet 31% 89% 

Från och med 2007 hämtas uppgifterna 

från undersökningen om privatpersoners 

användning av datorer och Internet, istället 

för från undersökningarna om levnadsförhållanden 

(ULF). Den förstnämnda omfattar 

personer 16–74 år medan ULF 

omfattar personer 16–84 år. År 2005 har 

redovisats enligt båda undersökningarna. 

Nära 77 procent av alla män i åldern 

16–24 år har använt Internet för att lyssna 

på webbradio eller titta på webb-TV under 

första kvartalet 2009. Bland kvinnorna i 

samma ålder är andelen 63 procent. 

Andelen sjunker med ålder. Totalt sett 

har hälften av 16-74-åringarna lyssnat på 

webbradio eller tittat på webb-TV. 

Källa: SCB (www.scb.se/LE0101); Privatpersoners 

användning av datorer och 

Internet 2009 (www.scb.se/LE0108). 

11.5 

Andel personer som har laddat upp eget material på en allmänt 

tillgänglig webbsida 2009 

Percentage of persons who have uploaded self-created content to any 

website to be shared 

43 procent av kvinnorna och 40 procent av 

männen i den yngsta åldersgruppen, 

16–24-åringarna, har laddat upp eget 

material på en allmänt tillgänglig webbsida. 

Källa: SCB Privatpersoners användning av 

datorer och Internet 2009 

(www.scb.se/LE0108). 



11.6 


Mobila teletjänster – några förändringar över tiden 

Mobile telephone – trends 

Det finns nu betydligt fler mobilabonnemang 

(inkl. kontantkort) än invånare i 

Sverige. 

Den lilla nedgången 2004 beror på en 

definitionsändring. Post- och telestyrelsen 

ändrade då definitionen för hur länge ett 

kontantkort får vara inaktivt för att räknas in 

i det statistiska underlaget. Förändringen 

medför stora skillnader i antalet abonnemang. 

Antalet abonnemang var 11,6 miljoner 

den 31 december 2009, av dessa var 

10,3 miljoner för mobiltelefoni och 1,3 miljoner 

för mobila bredband. 

År 2009 skickades 115 gånger fler SMS än 

1999. Antalet skickade SMS ökade kraftigt 

under 2009 – från 9,9 till 16,3 miljarder. Det 

innebär att vi i Sverige under året sände 

fler sms än vi ringde telefonsamtal från 

fasta och mobila telefoner (det ringdes 

13,8 miljarder samtal). 

Av diagrammet ovan framgick att vi 

skickade 16,3 miljarder SMS under 2009. 

Räknar man om det för att se hur mycket 

det blir per abonnemang och månad 

kommer vi fram till att en abonnent i 

genomsnitt skickade 135 SMS i månaden. 

I Norge skickas 101 SMS per kund och 

månad och i Danmark 159. 

Källa: Post- och telestyrelsen Svensk Telemarknad 

2009 (www.pts.se). 



11.7 

IT-specialister inom IT-sektorn efter utbildningsnivå 2008 

Experts in IT sector by educational level 

Störst andel IT-specialister finner man 

bland datakonsulter och dataservice 

(50 procent med högskoleutbildning). 

Inom handel med IT-varor är andelen 

högskoleutbildade knappt 18 procent. 

Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, 

RAMS (www.scb.se/AM0207). 

11.8 

Förvärvsarbetande inom IT-relaterade tjänsteföretag efter ålder 

och kön 2008 

Employment in IT-related service enterprises by age and sex 

Branschen IT-relaterade tjänsteföretag har 

många yngre medarbetare. Nära 70 procent 

av alla förvärvsarbetande i branschen 

är mellan 16 och 44 år. Drygt en tredjedel 

(37 procent) är under 35 år och bara 

12 procent är 55 år eller äldre. Dessutom 

är en övervägande del av alla i branschen 

män, 74 procent. 



11.9 

Förvärvsarbetande inom IT-relaterade tjänsteföretag fördelade på 

undergrupper 1960–2008 

Employment in IT-related service enterprises, sub-categories 

Under perioden 1993–2001 skedde en 

ständig ökning av antalet arbetande inom 

IT-relaterade tjänsteföretag – från 101 000 

till 167 000. Därefter följde en nedgång 

som planade ut 2004. År 2008 uppgick de 

till närmare 166 000, varav 62 procent inom 

konsult- och serviceområdet. 

Fr.o.m. årgång 2004 har det gjorts förändringar 

i bearbetningarna avseende 

sysselsättningsavgränsningen. 





11.10 


Andel personer i åldern 16–74 år som använt Internet efter kön, 

procent 

Percentage of persons aged 16–74 who have used the Internet by 

sex, percent 

Frekvens Frequency Kön Sex 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

I stort sett varje dag de senaste tre månaderna Män Men 45 57 63 67 64 72 75 

Almost every day during the past three months Kvinnor Women 34 46 50 55 53 65 71 

Totalt Total 40 52 57 61 58 69 73 

Minst en gång per vecka de senaste tre månaderna Män 27 21 17 17 15 13 13 

At least once a week during the past three months Kvinnor 30 27 22 21 20 16 14 

Totalt 29 24 19 19 17 15 13 

Minst en gång per månad de senaste tre månaderna Män 5 4 4 4 3 3 3 

At least once a month during the past three months Kvinnor 6 6 5 6 4 4 3 

Totalt 5 5 4 5 4 3 3 

Mindre än en gång per månad de senaste tre månaderna Män 2 1 1 1 1 1 0 

Less than once a month during the past three months Kvinnor 2 1 1 2 1 1 1 

Totalt 2 1 1 1 1 1 1 

Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare Män 3 6 5 3 4 4 2 

Not during the past three months, but earlier Kvinnor 3 6 9 5 6 4 3 

Totalt 3 6 7 4 5 3 3 

Aldrig Män 17 12 10 9 13 7 7 

Never Kvinnor 25 13 13 11 17 10 8 

Totalt 21 12 12 10 15 9 7 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 (www.scb.se/LE0108). 

11.11 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som använt Internet 

under första kvartalet 2009 

Percentage and number of persons aged 16–74 who used the 

Internet during the first quarter of 2009 

Ålder Age 

Utbildningsnivå Education level 

Sysselsättning Occupation 

Familjetyp Family type 

Födelseland Country of birth 

Totalt 

Total 

Andel i procent 

Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 

Totalt Män Kvinnor 

16–24 99 100 99 1 101 500 566 400 535 100 

25–34 99 99 99 1 132 300 578 700 553 600 

35–44 98 98 98 1 276 500 650 600 625 900 

45–54 94 93 96 1 121 100 559 400 561 700 

55–64 86 88 84 1 041 200 535 000 506 200 

65–74 51 54 48 442 300 226 900 215 400 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 77 79 74 1 133 700 644 800 489 000 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 91 93 90 3 093 400 1 626 100 1 467 400 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 97 97 96 1 787 500 774 500 1 013 000 

Studerande Students 100 100 99 662 900 301 300 361 600 

Anställda Employees 96 96 95 3 826 700 1 872 400 1 954 300 

Egna företagare Self employed 93 91 98 440 400 312 100 128 300 

Arbetslösa Unemployed 97 97 96 336 300 212 200 124 000 

Pensionärer och andra Pensioners and others 63 65 61 848 600 419 000 429 600 

1 vuxen utan barn 1 adult without children 82 84 80 1 130 500 630 700 499 800 

1 vuxen med barn 1 adult with children 97 100 96 131 500 31 800 99 600 

2– vuxna utan barn 87 89 86 2 900 300 1 501 600 1 398 600 

2– vuxna med barn 98 97 98 1 952 600 952 800 999 800 

Inrikes födda Swedish-born persons 90 90 89 5 474 500 2 801 500 2 673 100 

Utrikes födda Foreign-born persons 89 89 89 640 300 315 500 324 800 

Samtliga Total 90 90 89 6 114 800 3 117 000 2 997 800 




11.12 

Ålder Age 





Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under första 

kvartalet 2009, köpt eller beställt varor eller tjänster för privat 

bruk via Internet 

Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the first 

quarter of 2009, have bought or ordered goods or services for 

private use over the Internet 

Totalt 

Total 


Percentage 

Absoluta tal 

Number 

266 Statistiska centralbyrån 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 


16–24 49 50 48 539 000 281 600 257 500 

25–34 60 59 62 691 700 346 700 344 900 

35–44 56 55 57 721 500 361 300 360 300 

45–54 46 44 48 549 600 268 100 281 400 

55–64 35 40 30 421 200 239 900 181 300 

65–74 17 18 16 148 000 76 300 71 700 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 29 29 30 434 900 236 200 198 800 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 46 48 44 1 552 400 839 600 712 800 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 57 60 55 1 059 900 477 100 582 800 






1 vuxen utan barn 1 adult without children 40 42 37 544 600 313 900 230 700 


2– vuxna utan barn 42 43 41 1 397 200 731 400 665 800 

2– vuxna med barn 53 52 53 1 051 700 511 800 539 900 





11.13 

Ålder Age 






kvartalet 2009, hämtat information från myndigheters, 

kommuners eller landstings hemsidor för privat bruk 


quarter of 2009, have obtained information from public web sites for 

private purpose 

Totalt 

Total 


Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 


16–24 37 38 36 410 100 217 600 192 500 

25–34 63 64 62 720 600 376 000 344 600 

35–44 64 62 65 826 300 410 100 416 200 

45–54 54 54 53 642 700 328 900 313 800 

55–64 42 45 39 512 700 275 800 236 900 

65–74 21 23 19 183 500 99 300 84 300 












2– vuxna med barn 59 59 59 1 179 100 573 100 606 000 




Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 (www.scb.se/LE0108).


11.14 

Ålder Age 







kvartalet 2009, för privat bruk använt Internet för att lyssna på 

webbradio eller titta på webb-TV 


quarter of 2009, have used the Internet for listening to web radio or 

watching web television for private purposes 

Totalt 

Total 


Percentage 

Absoluta tal 

Number 

Statistiska centralbyrån 267 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 


16–24 70 77 63 778 100 440 300 337 900 

25–34 65 70 59 740 300 410 500 329 900 

35–44 59 64 53 759 900 423 100 336 800 

45–54 45 49 40 535 000 297 100 237 900 

55–64 34 40 28 411 500 241 100 170 500 

65–74 20 23 18 177 200 98 900 78 400 





Anställda Employees 55 62 48 2 199 500 1 213 800 985 800 







2– vuxna med barn 55 60 50 1 095 900 589 900 506 100 





11.15 

Ålder Age 






kvartalet 2009, för privat bruk använt Internet för att ladda upp 

eget material på en allmänt tillgänglig webbsida 


quarter of 2009, used the Internet for private purposes for uploading 

self-created content to any website to be shared 

Totalt 

Total 


Percentage 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 


16–24 42 40 43 460 300 228 000 232 300 

25–34 34 30 38 391 100 177 300 213 800 

35–44 20 21 19 261 600 138 100 123 500 

45–54 14 16 12 166 100 94 000 72 100 

55–64 11 13 9 131 300 77 400 53 900 

65–74 4 6 3 36 300 25 000 11 300 


Gymnasial utbildning Upper secondary education 20 22 18 680 000 389 700 290 300 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 24 24 24 446 300 190 500 255 800 


Anställda Employees 21 22 20 844 400 434 800 409 600 






2– vuxna utan barn 20 20 19 651 700 344 700 306 900 

2– vuxna med barn 23 22 24 460 700 219 000 241 800 

Inrikes födda Swedish-born persons 21 22 21 1 307 100 675 700 631 400 


Samtliga Total 21 21 21 1 446 700 739 800 706 900 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 (www.scb.se/LE0108).


11.16 

Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar i 

IT-sektorn år 2008 

Turnover, value added and gross investments in IT sector 

Bransch (SNI 2007) 1 

Industry 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Förädlings 

värde, mnkr 

Value added, 

SEK m 

Bruttoinvestering, 

mnkr 

Gross investments, 

SEK m 

Antal sysselsatta 

2 

Number of 

employed 

Antal verksamhetsenheter 

Number of 

establishments 

ELEKTRONIKINDUSTRI 3 Computer industry 158 196 43 013 2 374 39 556 1 245 

Elektroniska komponenter . . . . . . . . . . 

Kretskort . . . . . . . . . . 

Datorer och kringutrustning . . . . . . . . . . 

Kommunikationsutrustning . . . . . . . . . . 

Hemelektronik 3 158 160 43 008 2 374 39 543 1 229 

Magnetiska och optiska medier 36 6 0 13 16 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 380 732 130 079 14 330 141 388 19 858 

Handel med IT-varor Trade in IT commodities 111 220 15 396 758 18 966 2 463 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 62 682 8 836 504 11 985 1 544 

Partihandel med elektronikkomponenter 32 327 4 373 123 4 545 594 

Partihandel med teleprodukter 16 211 2 187 131 2 436 325 


Information services and telecommunications 267 437 113 689 13 558 120 355 17 226 

Utgivning av dataspel 2 087 813 72 1 558 111 

Utgivning av annan programvara 16 145 7 777 511 8 516 1 345 

Trådbunden telekommunikation 63 834 26 505 6 617 17 243 407 

Trådlös telekommunikation 30 546 10 191 2 725 5 224 87 

Annan telekommunikation 6 755 1 978 249 2 708 72 

Dataprogrammering 65 011 27 802 1 227 37 732 7 910 

Datakonsultverksamhet 68 848 32 119 1 547 38 427 6 160 

Datordrifttjänster 5 852 2 543 242 3 745 99 

Andra IT- och datatjänster 857 738 17 617 141 

Databehandling 6 584 2 801 309 3 778 751 

Webbportaler 918 422 42 807 143 

Reparation av datorer och telekommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment 2 075 994 14 2 067 169 

Reparation av datorer 1 510 750 9 1 432 125 

Reparation av telekommunikationsutrustning 565 244 5 635 44 

1) Uppgifterna avser verksamhetsenheter och verksamhetens bransch. 

2) Antalet sysselsatta i denna tabell avser antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis och skiljer sig från antalet sysselsatta 

i tabell 11.19. 

3) SCB:s sekretessregler medför att redovisningen av hemelektronik även innefattar tillverkning av elektroniska komponenter, kretskort, 

datorer och kringutrustning, kommunikationsutrustning samt instrument för mätning, provning och navigering. 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



11.17 


Företagens utgifter för inköp av data- och telekommunikationsutrustning 

samt mjukvara 2009, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on computer- and telecommunications 

equipment and software, SEK m 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Datautrustning 

Computer 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Telekommunikationsutrustning 

Telecommunication 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Mjukvara 

Software 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

05-09 Gruvor och mineralutvinning 

Mines and quarries . . . . . . . . . . . . 

10–33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 2 530 849 544 159 3 722 1 040 

35-39 Energi och återvinning 

Energy and recycling 376 214 163 76 711 215 

41-43 Byggverksamhet Construction 225 123 98 14 204 19 

45–47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor 

vehicles 1 755 939 536 83 2 466 801 

49-53 Transport och magasinering 

Transport and storage 850 353 304 58 737 367 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 86 . . 25 . . 59 . . 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 2 110 1 311 2 294 1 303 3 641 1 615 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 696 520 272 42 3 118 1 140 

68 Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 132 76 98 47 407 92 

69-75+ 

77-82 

Övriga företagstjänster 

Other business activities 1 107 486 448 65 2 408 494 

90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment 

and recreation . . . . . . . . . . . . 

Källa: SCB Företagens utgifter för IT 2009 (www.scb.se/NV0802). 

11.18 

Företagens utgifter för leasing och hyra av data- och 

telekommunikationsutrustning 2009, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on rental and leas of computer and 

telecommunication equipment, SEK m 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Finansiell leasing 

Finance lease 

Hyra/operationell 

leasing 

Rental/operating 

lease 

05-09 Gruvor och mineralutvinning Mines and quarries . . . . 

10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 206 1 602 

35-39 Energi och återvinning Energy and recycling 57 360 

41-43 Byggverksamhet Construction 15 73 

45–47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor vehicles 301 442 

49-53 Transport och magasinering Transport and storage 21 147 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service activities 65 27 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 151 1 412 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 13 677 

68 Fastighetsverksamhet Real estate activities 9 48 

69-75+ 

77-82 Övriga företagstjänster Other business activities 348 626 

90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation . . . . 

Källa: SCB Företagens utgifter för IT 2009 (www.scb.se/NV0802). 



11.19 

IT-specialister i IT-sektorn efter bransch och kön år 2008 

enligt registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS 

Engineers and scientists in IT sector by industry and sex 

Bransch 

Industry 

IT-specialister 

Engineers and 

scientists in IT sector 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Totalt antal sysselsatta 

Employed, total 


Elektronikindustri Computer industry 8 486 1 177 9 663 29 480 11 348 40 828 

Kontorsmaskiner 91 12 103 557 401 958 

Datorer 465 38 503 1 469 619 2 088 

Elektriska komponenter 636 115 751 2 436 1 439 3 875 

Kommunikationsutrustning 4 706 776 5 482 14 972 5 592 20 564 

Radio- och TV-mottagare 298 26 324 1 042 540 1 582 

Instrument för mätning 1 842 195 2 037 7 222 2 463 9 685 

Instrument för styrning 448 15 463 1 782 294 2 076 

IT-relaterade tjänsteföretag 

IT-related service enterprises 41 467 6 962 48 429 122 591 43 033 165 624 

Handel och uthyrning av IT-varor 

Trade and renting of IT commodities 6 564 368 6 932 29 356 9 715 39 071 

Reproduktion av data och dataprogram 8 1 9 41 14 55 

Agenturhandel med kontorsutrustning och datorer 96 4 100 362 117 479 

Partihandel med radio- och TV-varor 227 12 239 1 133 315 1 448 

Partihandel med kontorsmaskiner och 

kontorsutrustning 3 034 196 3 230 11 827 3 957 15 784 

Partihandel med teleprodukter och 

elektronikkomponenter 1 410 90 1 500 5 875 2 055 7 930 

Butikshandel med radio- och TV-apparater 849 33 882 5 361 1 772 7 133 

Butikshandel med datorer, kontorsmaskiner och 

programvaror 594 21 615 2 316 484 2 800 

Butikshandel med telekommunikationsutrustning 328 11 339 2 363 976 3 339 

Uthyrning av kontorsmaskiner 18 – 18 78 25 103 

Telekommunikation Telecommunications 5 476 746 6 222 15 579 8 180 23 759 

Nätdrift 5 112 713 5 825 14 540 7 754 22 294 

Radiering 225 27 252 547 189 736 

Kabel-TV-drift 139 6 145 492 237 729 

Datakonsulter och dataservice 

Software consultants and computer service 29 427 5 848 35 275 77 656 25 138 102 794 

Konsultverksamhet avseende maskinvara 412 20 432 1 264 207 1 471 

Datakonsultverksamhet 20 655 4 402 25 057 53 315 16 832 70 147 

Programvaruproduktion 5 551 939 6 490 14 012 4 557 18 569 

Databehandling 1 831 383 2 214 5 664 2 160 7 824 

Databasverksamhet 311 57 368 1 486 999 2 485 

Underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner 

samt databehandlingsutrustning 552 27 579 1 526 267 1 793 

Övrig datoranknuten verksamhet 115 20 135 389 116 505 

Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS; Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 


Arbetsmarknad 

Labour market

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2011 

12 – Arbetsmarknad 

Labour market 

Sida 

Page 

12.1 Löner ..................................................... 274 

Wages and salaries 

12.2 Arbetsmarknad ..................................... 275 

Labour market 

12.3 Funktionsnedsattas situation på 

arbetsmarknaden ......................................... 277 

Labour market situation for disabled 

persons 

12.4 Personer berörda av varsel om 

uppsägning 1990–2009 ................................ 279 

Persons receiving redundancy notices 

12.5 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2009 ................................. 279 

Employment offices, new jobs with 

duration of more than 10 days 

12.6 Andelar arbetslösa oktober 

2009 – september 2010 bland ungdomar 

(15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade 

data ................................................. 279 

Unemployment rate, age 15–24 and 

15–74, seasonally adjusted data 

12.7 Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 

1 000-tal .................................... 280 

Labour force participation of the 

population, in thousands 

12.8 Inrikes och utrikes födda, jämförelse. 

Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2009 ........ 281 

Swedish and foreign born persons, 

comparison. Population aged 15–74 years 

by labour force participation and sex 

12.9 Relativa arbetskraftstal. Befolkningen 

15–74 år efter arbetskraftstillhörighet, 

kön, civilstånd och barn 

2009 ............................................................... 281 

Percent of population aged 15–74 years 

in the labour force by sex, marital status 

and children 

12.10 Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet samt efter kön 

och utbildningsnivå 2009 ............................ 282 

Labour force participation of the population 

aged 15–74 years by sex and level of 

education 

Sida 

Page 

12.11 Sysselsatta efter anknytningsgrad 

till arbetsmarknaden, överenskommen 

arbetstid per vecka, kön och ålder 2009 .... 282 

Employed persons by degree of 

attachment to the labour market, working 

hours per week, sex and age 

12.12 Sysselsatta efter näringsgren 

(SNI 2007), 1 000-tal ...................................... 283 

Employed persons by industry, thousands 

12.13 Frånvarande från arbetet efter 

orsak, kön och ålder 2009 ............................ 283 

Persons absent from work by reason, 

sex and age 

12.14 Anställda (exkl. tjänstlediga) 

inom offentlig sektor, 1 000-tal .................... 284 

Employees (excl. employees who are off 

druty) in public sector 

12.15 Anställda efter sektor, länsvis, 

1:a kvartalet 2010 .......................................... 284 

Number of employees by sector and 

county, 1st quarter 2010 

12.16 Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 

fördelade efter kön och ålder, procent ....... 285 

Working environment for employed 

persons by sex and age, percent 

12.17 Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro 

och arbetssjukdomar .................... 288 

Reported occupational accidents with 

absence from work and work-related 

diseases 

12.18 Personalutbildning för sysselsatta 

med fördelning på näringsgren 

(SNI 2007) och kurslängd, första 

halvåret .......................................................... 289 

Staff and labour force training by industry 

and course length, first half of the year 

12.19 Sjukfrånvarande i procent av 

totalt antal anställda, privat sektor ............. 290 

Sick leave in percent of total number of 

employees, private sector 

12.20 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i 

november 2008, länsvis, enligt indelningen 

den 1 januari 2009 ............................ 290 

Employed persons by place of work, by 

county and industry 



Sida 

Page 

Arbetsmarknad 

Sida 

Page 


efter sektor år 2008 .............................. 291 

Employed persons by sector 


efter näringsgren (SNI 2002) i kombination 

med kön och yrkesställning i 

november 2008 ............................................. 292 

Employed persons by industry, sex and 

status of employment 


efter arbetsställets sektortillhörighet år 

2008 ................................................................ 293 

Employed persons by sector of 

establishment 

12.24 Förvärvsarbetande anställda i 

åldern 16–64 år efter yrke (SSYK 96) i 

kombination med kön år 2008 ..................... 294 

Wage-earning employees aged 16–64 by 

occupation and sex 

12.25 Totalt antal arbetstimmar (faktiskt 

arbetad tid) i genomsnitt per vecka för 

personer i arbete, miljoner........................... 297 

Total number of hours worked (actual 

hours) per week on average for persons at 

work, millions 

12.26 Arbetslösa efter ålder och kön .......... 297 

Unemployed persons by age and sex 

12.27 Arbetsmarknadspolitiska program 

samt arbetslösa ............................................ 298 

Labour market policy programmes and 

unemployed persons 

12.28 Personer berörda av varsel om 

uppsägning inom olika näringsgrenar 

(SNI 2002) ...................................................... 298 

Persons receiving redundancy notices, 

by industry 

12.29 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet..................................................... 299 

Employment offices, new vacancies with 

duration of more than 10 days 

12.30 Arbetsförmedlingen, utgifter, 


National Labour Market Board, 

expenditures, SEK m 

12.31 Arbetslöshetskassor, medlemsantal 

och förmåner den 31 december ......... 300 

Unemployment insurance funds, members 

and benefits 

12.32 Arbetslöshetskassor, verksamhet .... 300 

Unemployment insurance funds, activity 

12.33 Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 

och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och 

branschföreningar den 1 oktober 2010 ...... 301 

The Confederation of Swedish Enterprise, 

member employer organisations and 

industry organisations 

12.34 Vissa fackliga organisationer, 

anslutna medlemmar den 31 december 

2009 ................................................................302 

Swedish Federations of Trade Unions, 

members 

12.35 Arbetsinställelser, lovliga och 

olovliga, inom olika näringsgrenar 

(SNI 92) ...........................................................303 

Stoppages of work, legal and illegal, by 

industry 

12.36 Arbetskostnadsindex för arbetare 

inom privat sektor inkl. särskild löneskatt 

och företagens kostnad för sjuklön, 

januari 2008 = 100 ..................................303 

Labour Cost Index for workers in private 

sector, including special payroll tax and 

sick pay, January 2008 = 100 

12.37 Arbetskostnadsindex för tjänstemän 

inom privat sektor inklusive särskild 

löneskatt, januari 2008 = 100 ..............304 

Labour Cost Index for salaried employees 

in private sector, including special payroll 

tax, January 2008 = 100 

12.38 Löneindex för arbetare inom 

privat sektor, januari 2008 = 100 ..................304 

Wage Index for workers in private sector, 

January 2008 = 100 

12.39 Löneindex för tjänstemän inom 

privat sektor, januari 2008 = 100 ..................305 

Wage Index for salaried employees in 

private sector, January 2008 = 100 

12.40 Genomsnittlig timlön för arbetare 

inom privat sektor, kronor ............................305 

Average hourly wages of manual workers 

in private sector, SEK 

12.41 Genomsnittlig månadslön för 

tjänstemän inom privat sektor, kronor .......306 

Average monthly salary of non-manual 

workers in private sector, SEK 

12.42 Statlig sektor – genomsnittlig 

månadslön efter näringsgren, kronor .........307 

Governmental sector – average monthly 

salary by industry, SEK 

12.43 Genomsnittlig månadslön efter 

sektor och kön...............................................307 

Average monthly salary by sector and sex 

12.44 Genomsnittlig månadslön efter 

utbildningsnivå och kön ...............................308 

Average monthly salary by level of 

education and sex 

12.45 Lönesummor och preliminär A- 

skatt, miljarder kr, samt antal kontrolluppgifter 

(KU) efter arbetsställelän .............308 

Aggregate wages, preliminary tax in SEK 

bn, and number of statements of income 

distributed by county of establishment 



12.1 Löner 

Wages and salaries 

Högutbildade män tjänade 2009 i genomsnitt 8 600 kronor mer än kvinnorna i 

samma grupp – varje månad. Gapet är dock mindre om man ser till samtliga 

anställda, männens genomsnittliga månadslön blev då 30 100 kronor medan 

kvinnorna fick 25 700 kronor. 

Högre utbildning ger högre lön 

Anställda som endast gått ut grundskolan hade 

en genomsnittlig månadslön på 24 000 kronor. 

De med gymnasial utbildning tjänade 25 100 

medan de med eftergymnasial utbildning 

tjänade 32 400 kronor i genomsnitt. Utbildningen 

påverkar alltså individens lön positivt – 

högre utbildning leder till en högre lön. Detta 

gäller för både kvinnor och män, även om män 

generellt sett har en högre lönenivå. Skillnaden 

mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön 

är störst i gruppen med eftergymnasial 

utbildning om 3 år eller längre (exkl. forskarutbildade). 

I den gruppen hade kvinnorna en 

genomsnittlig månadslön på 30 000 kronor 

medan männens lön var 38 600 kronor. 23 procent 

av alla anställda hade denna utbildningsnivå. 

En förklaring till löneskillnaderna mellan 

män och kvinnor i denna grupp är den könsuppdelade 

arbetsmarknaden. Av samtliga kvinnor 

med eftergymnasial utbildning arbetade 50 

procent inom kommuner och landsting och 42 

procent i privat sektor. För männen var 

motsvarande andelar 18 respektive 70 procent. 

I Stockholmsregionen var den genomsnittliga 

månadslönen högst. Där låg den på 31 500 

kronor, att jämföra med 27 900 kronor i hela 

landet eller 25 800 i regionerna Mellersta 

Norrland samt Småland med öarna där den 

genomsnittliga månadslönen var lägst. 

De anställda mellan 18 och 24 år hade en 

genomsnittlig månadslön på 20 900 kronor 

medan anställda i åldrarna 25–39 år tjänade 

26 900 kronor. De mellan 40 och 64 år hade 

högst genomsnittlig månadslön, 29 500 kronor. 

Tio yrkesgrupper med störst respektive minst löneskillnad mellan kvinnor och män 

Yrkesgrupp Månadslön 2009 Kvinnors 

lön i % 

av männens 

Kvinnor Män 

Banktjänstemän och kreditrådgivare 30 000 42 100 71 

Övriga hälso- o. sjukvårdsspecialister 37 200 51 700 72 

Värdepappersmäklare 66 200 89 200 74 

Övriga företagsekonomer 35 200 47 300 74 

Försäkringsrepresentanter 32 000 41 300 78 

Ekonomichefer och administrativa 

chefer 46 200 59 200 78 

Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 

20 100 25 400 79 

Maskinoperatörer, ammunitions- och 

sprängämnesindustri 21 800 27 200 80 

Organisationsutvecklare 38 700 48 400 80 

Övriga jurister 27 800 34 300 81 

Grundskollärare 25 700 25 700 100 

Säkerhetsinspektörer m.fl. 31 500 31 500 100 

Sjukgymnaster m.fl. 25 800 25 800 100 

Vårdbiträden, personliga assistenter 

m.fl. 21 800 21 800 100 

Frisörer, hudterapeuter m.fl. 22 800 22 800 100 

Bensinstationsföreståndare m.fl. 24 500 24 500 100 

Valsverksoperatörer 26 500 26 500 100 

Demonstratörer, uthyrare m.fl. 21 300 21 400 100 

Speciallärare 28 000 27 900 100 

Övrig vård- och omsorgspersonal 22 100 22 200 100 

Lön eller inkomst? 

Vad menas med uttrycket tjänar? Är 

det lönen du får varje månad eller är 

det din inkomst under året? I dagligt 

tal används ofta lön och inkomst som 

synonyma uttryck, men i statistiken är 

det två helt skilda begrepp. 

Vad är då skillnaden? 

Lön är ersättningen man får för utfört 

arbete. Den uttrycks för en bestämd 

tidsenhet, t.ex. kronor per timme eller 

per månad. I statistiken redovisas 

lönen ofta som månadslön, dvs. som 

på denna sida. Då har tim- och deltidslöner 

räknats om till heltidslöner för 

att enklare kunna jämföras. 

Inkomst är ett vidare begrepp än lön. 

Förutom lön för arbete ingår även bl.a. 

kapitalinkomster och transfereringar 

som bostadsbidrag, föräldrapenning 

och studiemedel. Annat som påverkar 

inkomsten är om en person arbetar 

hel- eller deltid, övertid eller är frånvarande. 

Inkomster redovisas oftast i 

form av årsinkomst och används för 

att bl.a. analysera fördel ningspolitiska 

frågor. 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



Arbetsmarknad 

12.2 Arbetsmarknad 

Labour market 

De senaste årens kraftiga uppgång i antalet sysselsatta bröts under andra 

halvan av 2008. År 2009 präglades istället av en nedgång i sysselsättningen 

och en ökande arbetslöshet. 

Minskad sysselsättning – särskilt bland män 

Befolkningen i åldern 15-74 år uppgick under 

2009 till i genomsnitt 6 955 000 personer, vilket 

är en ökning med 76 000 eller 1,1 procent sedan 

2008. Av dessa var 4 907 000 personer i arbetskraften, 

dvs. antingen sysselsatta eller arbetslösa. 

Jämfört med 2008 är det inte någon statistiskt 

säkerställd förändring. Det relativa arbetskraftstalet, 

dvs. arbetskraftens andel av befolkningen, 

minskade med 0,6 procentenheter till 70,6 procent. 

Under 2008 års senare hälft bröts den kraftiga 

uppgång av antalet sysselsatta som ägt rum 

under flera år dessförinnan. År 2009 skedde 

istället en nedgång, antalet sysselsatta i åldern 

15–74 år var då i genomsnitt 4 499 000 personer. 

Jämfört med 2008 är det en minskning med 

94 000 personer. Nedgången var störst bland 

män – där minskade antalet sysselsatta med 

63 000 personer. 

Bland ungdomar i åldern 15-24 år var 468 000 

personer sysselsatta, en minskning med 37 000 

eller 7,3 procent jämfört med föregående år. 

Antalet sysselsatta minskade även i gruppen 

25–54 år, i genomsnitt var 3 075 000 sysselsatta 

då, vilket är 56 000 färre personer än 2008. 

56,2 procent bland de utrikes födda. Nedgången 

gällde männen i denna grupp där sysselsättningsgraden 

minskade med 3,3 procent till 

60,3 procent. 

Det var främst inom tillverkningsindustrin 

som antalet sysselsatta minskade. Inom Tillverkning 

och utvinning, energi och miljö var det 59 000 

färre sysselsatta personer vilket motsvarar en 

minskning med 8,9 procent. 

Antalet sysselsatta minskade i flera delar av 

landet. Största nedgången stod Västra Götalands 

län för, där minskade antalet sysselsatta 

med 25 000 personer till 751 000. Den största 

relativa nedgången i antalet sysselsatta skedde i 

Gotlands och Kalmars län där antalet sysselsatta 

minskade med 7,1 respektive 6,3 procent. 

Av de sysselsatta var 56 000 personer sysselsatta 

utomlands men folkbokförda i Sverige. 

Under 2009 var i genomsnitt 3 405 000 personer 

i åldern 15–74 år fast anställda, vilket är en 

minskning med 49 000 personer jämfört med 

2008. Nedgången skedde främst bland männen 

– 43 000 färre män var anställda. Under 2009 var 

i genomsnitt 613 000 personer tidsbegränsat 

anställda, en minskning med 48 000. 

Antalet arbetade timmar minskade 

Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 135,0 

miljoner per vecka under 2009. Jämfört med 

föregående år är det en minskning med 5,3 

miljoner eller 3,8 procent. Antalet arbetade timmar 

per vecka minskade bland både männen 

och kvinnorna, bland männen med 3,9 miljoner 

timmar och bland kvinnorna med 1,5 miljoner. 

Det innebär att det genomsnittliga antalet arbetade 

timmar bland männen var 77,3 miljoner 

timmar per vecka och bland kvinnorna 57,6 

miljoner. 

Andelen arbetslösa bland ungdomar och totalt 

Sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta 

av befolkningen, minskade med 2,1 procent till 

64,7 procent jämfört med föregående år. Bland 

männen och kvinnorna var andelen sysselsatta 

67,1 respektive 62,2 procent, en minskning med 

2,5 respektive 1,6 procent. 

Antalet sysselsatta bland utrikes födda var 

639 000 personer, varav 327 000 var män och 

312 000 kvinnor. Jämfört med 2008 utgör det 

ingen säkerställd förändring. Sysselsättningsgraden 

minskade däremot med 1,9 procent till 



Fler var arbetslösa 

Antalet arbetslösa ökade under 2009 och uppgick 

till i genomsnitt 408 000 personer i åldern 

15–74 år, en ökning med 104 000 jämfört med 

året innan. Det relativa arbetslöshetstalet, dvs. 

andelen arbetslösa av arbetskraften, har varierat 

mellan 5,9 och 7,7 procent under åren 2001– 

2008. Under 2009 ökade arbetslöshetstalet till 8,3 

procent, en ökning med 2,1 procentenheter 

jämfört med föregående år. 

Antalet heltidsstuderande som söker och kan 

ta arbete ökade med 18 000. Bland de arbetslösa 

var därmed 99 000 eller 24,3 procent heltidsstuderande. 

Av de arbetslösa i åldern 15–24 år 

var 63 000 heltidsstuderande, vilket motsvarar 

40,1 procent av de arbetslösa i den åldern. 

Arbetslösheten bland de utrikes födda i åldern 

15–74 år uppgick under 2009 till 15,1 procent, en 

ökning med 3,1 procent. Mest ökade arbetslösheten 

bland de utrikes födda ungdomarna – 

35,2 procent av dem var arbetslösa vilket 

innebär en ökning med 9,2 procent. 

Arbetslösheten ökade i stora delar av landet. I 

Örebro och Gävleborgs län var arbetslösheten 

som störst, 10,6 i Örebro och 10,1 procent i 

Gävleborgs län. 

Vi var fler personer utanför arbetskraften 

Gruppen ej i arbetskraften består av personer 

som varken är sysselsatta eller arbetslösa och 

utgörs främst av heltidsstuderande som inte har 

sökt eller kunnat ta arbete, pensionärer och 

sjuka. Under 2009 var 2 048 000 personer i 

åldern 15–74 år utanför arbetskraften, vilket är 

en ökning med 66 000 eller 3,3 procent jämfört 

med föregående år. Ökningen var relativt jämnt 

fördelad mellan könen. Att antalet personer 

utanför arbetskraften ökade berodde främst på 

en ökning av antalet pensionärer och heltidsstuderande. 

Däremot minskade antalet utanför 

arbetskraften på grund av sjukdom. 



Källa: SCB Arbetskraftsundersökningen 2009 

(www.scb.se/aku). 



12.3 

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

Labour market situation for disabled persons 

Arbetsmarknad 

Drygt 900 000 personer mellan 16 och 64 år i Sverige har någon 

funktionsnedsättning. För över en halv miljon av dem – 57 procent – innebär det 

också att arbetsförmågan är nedsatt. Hur ser det ut för dessa grupper på 

arbetsmarknaden? 

Definitionen av funktionsnedsättning baserar 

sig på FN:s standardregler. Man kan ha nedsatt 

syn-, hörsel-, tal- eller röstproblem, rörelsehinder, 

allergi eller någon form av psykisk 

funktionsnedsättning. Det kan även vara 

diabetes, hjärt- och lungproblem, mag-tarmsjukdom, 

psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något 

liknande. Man kan ha funktionsnedsättning 

utan nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning 

med nedsatt arbetsförmåga. 

Sexton av hundra är funktionsnedsatta 

Drygt var sjätte person i åldern 16-64 år, eller 16 

procent, har någon funktionsnedsättning. 

Främst gäller nedsättningen rörelsehinder (30 

procent), astma/allergi/annan överkänslighet 

(17 procent) samt psykisk funktionsnedsättning 

(9 procent). För omkring 525 000 personer – 

9 procent av hela befolkningen – innebär funktionsnedsättningen 

även att deras arbetsförmåga 

är nedsatt. Fler kvinnor än män uppger 

detta – cirka 61 procent av kvinnorna i gruppen, 

52 procent av männen. 

Andel personer som svarat att de har någon 

funktionsnedsättning har minskat för varje år 

sedan år 2000, då andelen var 21,4 av den totala 

befolkningen. Vid senaste mätningen, 2008, var 

andelen 15,5 procent. 

Två tredjedelar av dem med funktionsnedsättning 

i åldern 16-64 år ingick i arbetskraften 

2008. Denna siffra kan jämföras med dem utan 

funktionsnedsättning. Av dessa ingick 8 av 10 i 

arbetskraften. 

I gruppen funktionsnedsatta med nedsatt 

arbetsförmåga har 47 procent rörelsehinder. 

Astma/allergi eller annan överkänslighet 

kommer därefter (14,5 procent) följt av psykisk 

funktionsnedsättning (9,4 procent). 

Funktionsnedsatta i arbete 

Sysselsättningen för funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga är markant lägre än i 

andra grupper, precis som tidigare år. Hälften 

av dem med nedsatt arbetsförmåga hade 

sysselsättning 2008. Motsvarande andel bland 

de funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga 

var 78 procent. Andelen sysselsatta bland 

dem utan funktionsnedsättning visade sig vara 

något lägre, 77 procent. 

Det betyder att funktionsnedsättningen i sig 

inte påverkar graden av sysselsättning (detsamma 

gäller för deltagandet i arbetskraften). 

Däremot har det betydelse om funktionsnedsättningen 

även medför att arbetsförmågan är 

nedsatt. 

Av de sysselsatta totalt var andelen med 

funktionsnedsättning 13 procent 2008. Det är 

samma nivå som 2006. 

Lägst arbetslöshet bland funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 

Arbetslösheten i gruppen funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga kunde 2008 räknas 

till 9,1 procent. Motsvarande andel bland funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga var 



4,2 procent – lägst av de tre grupperna eftersom 

arbetslösheten bland dem utan funktionsnedsättning 

var något högre – 4,6 procent. 

Åldern inverkar 

Ju äldre vi blir, desto vanligare är det att syn, 

hörsel med mera försämras. Även risken för att 

råka ut för skador och sjukdomar ökar med 

stigande ålder. Inte oväntat finns därför den 

största andelen av dem med funktionsnedsättning 

i den äldsta åldersgruppen, 50–64 

år (44 procent). Därefter kommer mellangruppen 

30–49 år (där 37 procent återfinns) och 

slutligen gruppen med 16–29-åringarna (19 procent). 

Av de funktionsnedsatta med nedsatt 

arbetsförmåga återfinns de flesta i den äldsta 

åldersgruppen (53 procent). I den yngsta är 

motsvarande andel drygt 12 procent. 

Diskriminering 

Av samtliga funktionsnedsatta har 12 procent 

upplevt någon form av diskriminering på 

grund av funktionsnedsättningen de senaste 

fem åren. Betydligt fler, 22 procent, bland de 

sysselsatta funktionsnedsatta med nedsatt 

arbetsförmåga har blivit diskriminerade. För 

dem utan nedsatt arbetsförmåga är förhållandena 

betydligt bättre. 

Cirka 4 procent av de funktionsnedsatta har 

någon gång under de senaste fem åren upplevt 

att de inte fått ett jobb de sökt på grund av sin 

funktionsnedsättning, trots att de haft tillräckliga 

meriter för det. Cirka 4 procent av 

funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga 

upplever att de på grund av sin funktionsnedsättning 

har blivit förbigångna när de har sökt 

avancemang i sitt arbete. 

Knappt 1 procent av de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga och 6 procent av 

dem med nedsatt arbetsförmåga upplever att de 

blivit osakligt behandlade vid lönesättning. 

Källa: SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

4:e kvartalet 2008 (www.scb.se/AM0503). 



12.4 

Personer berörda av varsel om uppsägning 1990–2009 

Persons receiving redundancy notices 

Arbetsmarknad 

Diagrammet ger en tydlig bild av lågkonjunkturen 

i början av 1990-talet. Under 

åren 1991–1993 varslades varje år över 

100 000 personer om uppsägning. Toppåret, 

eller rättare sagt bottenåret, var 1992 

med 185 000 varsel. Det kan jämföras med 

högkonjunkturen vid millennieskiftet då 

28 000 personer varslades. I slutet av diagrammet 

ger den ekonomiska krisen sig 

tillkänna, med ökat antal varsel. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2009 

Employment offices, new jobs with duration of more than 10 days 

Detta diagram visar liksom föregående 

diagram på effekter av konjunktursvängningarna. 

Det var få nyanmälda lediga 

platser vid lågkonjunkturen 1992–1993 

och betydligt fler vid högkonjunkturen runt 

millennieskiftet. År 2007 var antalet lediga 

platser rekordhögt, närmare 830 000, men 

2009 hade detta antal mer än halverats till 

följd av den ekonomiska krisen. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.6 

Andelar arbetslösa oktober 2009 – september 2010 bland 

ungdomar (15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade data 

Unemployment rate, age 15–24 and 15–74, seasonally adjusted data 

Diagrammet visar säsongrensade data för 

andelen arbetslösa över en ettårsperiod, 

där säsongsvariationer över året har 

eliminerats. Detta möjliggör jämförelser 

mellan de olika månaderna. Arbetslösheten 

har under denna ettårsperiod varierat 

mellan 8,1 och 9,0 procent för befolkningen 

i åldern 15–74 år medan den för ungdomar 

varierat mellan 24,8 och 26,9 procent. 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). 



12.7 

Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 1 000-tal 

Labour force participation of the population, in thousands 

År Year 

Kön Sex 

I arbete 

Persons 

at work 

I arbetskraften 

Population in the labour force 

Sysselsatta 

Employed 

Frånvarande 

Persons 

absent 

from work 

Summa 

Arbetslösa 

Unemployed 

Summa 

Total 

Ej i arbetskraften 

ningen, 

Befolk- 

Persons totalt, 

not in the 16–64/ 

labour 15–74 år 1 

force Population, 

total, 

16–64/ 

15–74 

years 1 

Arbetslösa 

i 

procent 

av arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften 

i 

procent 

av befolkningen 

Labour 

force ratio 

Sysselsatta 

i procent 

av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

1992 3 489 720 4 209 233 4 442 1 004 5 447 5,2 81,6 77,3 

Män Men 1 870 294 2 164 144 2 309 457 2 766 6,3 83,5 78,3 

Kv Women 1 619 426 2 045 89 2 134 548 2 681 4,2 79,6 76,3 

1993 3 314 650 3 964 356 4 320 1 141 5 461 8,2 79,1 72,6 

Män 1 759 267 2 026 218 2 245 529 2 774 9,7 80,9 73,0 

Kv 1 555 383 1 938 137 2 076 612 2 688 6,6 77,2 72,1 

1994 3 326 602 3 928 340 4 268 1 228 5 496 8,0 77,7 71,5 

Män 1 770 248 2 017 202 2 219 572 2 792 9,1 79,5 72,3 

Kv 1 557 354 1 911 138 2 049 656 2 705 6,7 75,7 70,6 

1995 3 391 596 3 986 333 4 319 1 204 5 523 7,7 78,2 72,2 

Män 1 815 246 2 061 190 2 251 554 2 805 8,5 80,3 73,5 

Kv 1 576 350 1 925 142 2 068 650 2 718 6,9 76,1 70,8 

1996 3 383 580 3 963 347 4 310 1 227 5 537 8,1 77,8 71,6 

Män 1 811 247 2 058 192 2 250 562 2 812 8,5 80,0 73,2 

Kv 1 572 333 1 905 155 2 060 665 2 725 7,5 75,6 69,9 

1997 3 348 574 3 922 342 4 264 1 286 5 549 8,0 76,8 70,7 

Män 1 798 243 2 042 188 2 230 589 2 819 8,5 79,1 72,4 

Kv 1 550 330 1 880 154 2 034 697 2 730 7,5 74,5 68,9 

1998 3 366 613 3 979 276 4 255 1 308 5 564 6,5 76,5 71,5 

Män 1 816 262 2 079 154 2 233 594 2 826 6,9 79,0 73,5 

Kv 1 550 351 1 901 122 2 023 715 2 738 6,0 73,9 69,4 

1999 3 457 611 4 068 241 4 308 1 272 5 581 5,6 77,2 72,9 

Män 1 865 257 2 121 133 2 254 580 2 835 5,9 79,5 74,8 

Kv 1 592 355 1 946 107 2 054 692 2 746 5,2 74,8 70,9 

2000 3 497 662 4 159 203 4 362 1 241 5 602 4,7 77,9 74,2 

Män 1 890 277 2 167 114 2 281 565 2 846 5,0 80,2 76,1 

Kv 1 607 385 1 992 89 2 081 676 2 757 4,3 75,5 72,2 

2001 3 537 702 4 239 175 4 414 1 218 5 632 4,0 78,4 75,3 

Män 1 912 291 2 203 99 2 302 559 2 861 4,3 80,5 77,0 

Kv 1 625 411 2 036 76 2 112 659 2 771 3,6 76,2 73,5 

2002 3 517 727 4 244 176 4 421 1 246 5 666 4,0 78,0 74,9 

Män 1 890 308 2 197 101 2 298 581 2 879 4,4 79,8 76,3 

Kv 1 628 419 2 047 76 2 123 665 2 788 3,6 76,1 73,4 

2003 3 510 724 4 234 217 4 450 1 251 5 701 4,9 78,1 74,3 

Män 1 889 302 2 191 123 2 314 582 2 896 5,3 79,9 75,6 

Kv 1 621 422 2 043 94 2 136 669 2 805 4,4 76,2 72,8 

2004 3 508 705 4 213 246 4 459 1 277 5 736 5,5 77,7 73,4 

Män 1 885 301 2 186 137 2 323 590 2 913 5,9 79,7 75,0 

Kv 1 623 404 2 027 109 2 136 687 2 823 5,1 75,7 71,8 

2005 1 3640 707 4 348 367 4 714 1 949 6 663 7,8 70,8 65,2 

Män 1970 311 2 281 194 2 475 886 3 361 7,8 73,6 67,9 

Kv 1670 397 2 067 173 2 239 1 062 3 302 7,7 67,8 62,6 

2006 1 3 715 715 4 429 336 4 766 1 966 6 732 7,1 70,8 65,8 

Män 2 016 315 2 331 173 2 503 896 3 399 6,9 73,7 68,6 

Kv 1 699 400 2 099 164 2 262 1 071 3 333 7,2 67,9 63,0 

2007 1 3 842 699 4 541 298 4 838 1 965 6 803 6,1 71,1 66,7 

Män 2 077 314 2 390 149 2 540 898 3 438 5,9 73,9 69,5 

Kv 1 765 385 2 150 148 2 299 1 067 3 365 6,5 68,3 63,9 

2008 1 3 889 704 4 593 305 4 898 1 982 6 880 6,2 71,2 66,8 

Män 2 102 320 2 422 152 2 574 904 3 479 5,9 74,0 69,6 

Kv 1 787 384 2 171 152 2 324 1 077 3 401 6,6 68,3 63,8 

2009 1 3 785 714 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7 

Män 2 030 328 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1 

Kv 1 755 385 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,6 

1) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data are 

not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 1 samt Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad. 



12.8 

Arbetsmarknad 

Inrikes och utrikes födda, jämförelse. Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2009 

Swedish and foreign born persons, comparison. Population aged 15– 

74 years by labour force participation and sex 

Befolkningen, 

1 000-tal 

Population, 

thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften i 

procent av 

befolkningen 

Labour force 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen 

Both sexes 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7 

Inrikes födda 

Swedish born 3 860 295 4 154 1 664 5 819 7,1 71,4 66,3 


Foreign born 639 114 753 384 1 136 15,1 66,2 56,2 

Män Men 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1 

Inrikes födda 2 032 161 2 192 782 2 974 7,3 73,7 68,3 

Utrikes födda 327 62 389 153 542 15,9 71,7 60,3 

Kvinnor Women 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,2 

Inrikes födda 1 828 134 1 962 882 2 845 6,8 69,0 64,3 

Utrikes födda 312 52 364 231 594 14,3 61,2 52,5 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 32A, B samt Statistikdatabasen: 


12.9 

Relativa arbetskraftstal. Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet, kön, civilstånd och barn 2009 

Percent of population aged 15–74 years in the labour force 

by sex, marital status and children 

Kön, civilstånd m.m. 

Sex, marital status, etc. 

Befolkningen, 1 000-tal 

Population, thousands 

I arbetskraften 

Population in the labour force 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Summa 

Total 


Persons not 

in the labour 

force 

Befolkningen, 

totalt 15–74 år 

Population 

total, 15–74 

years 

Arbetskraften 

i procent av 

befolkningen 

Labour force 

ratio 

Båda könen Both sexes 4 499 408 4 907 2 048 6 955 70,6 

Gifta/sambo Married/cohabiting 3 210 178 3 388 1 016 4 405 76,9 

Ensamstående Single 1 287 230 1 517 1 031 2 547 59,5 

Samtliga med barn under 7 år Total with 

children under 7 years of age 925 63 989 113 1 102 89,7 

Män Men 2 359 222 2 581 935 3 516 73,4 

Gifta/sambo 1 669 87 1 755 435 2 190 80,1 

Ensamstående 689 136 825 500 1 325 62,3 

Män med barn under 7 år 485 28 513 22 535 95,9 

Kvinnor Women 2 140 186 2 326 1 113 3 439 67,6 

Gifta/sambo 1 541 92 1 633 581 2 214 73,7 

Ensamstående 598 94 692 531 1 223 56,6 

Kvinnor med barn under 7 år 440 36 476 91 567 83,9 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 28A, B samt Statistikdatabasen: 




12.10 

Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet samt efter 

kön och utbildningsnivå 2009 

Labour force participation of the population aged 15–74 years by sex 

and level of education 

Befolkningen, 1000-tal 

Population, thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen Both sexes 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 64,7 

Förgymnasial utbildning 

Compulsory school 581 120 701 761 1 461 17,1 39,8 

Gymnasial utbildning 

Upper secondary education 2 121 186 2 307 703 3 010 8,0 70,5 

Eftergymnasial utbildning 

Post-secondary education 1 762 91 1 853 379 2 232 4,9 78,9 

Uppgift saknas Unknown level 35 13 47 205 252 26,5 13,7 

Män Men 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 67,1 

Förgymnasial utbildning 350 65 416 371 787 15,7 44,5 

Gymnasial utbildning 1 164 107 1 271 311 1 582 8,4 73,6 

Eftergymnasial utbildning 824 45 869 151 1 020 5,2 80,8 

Uppgift saknas 21 5 26 102 128 19,9 16,2 

Kvinnor Women 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 62,2 

Förgymnasial utbildning 230 54 285 390 675 19,1 34,2 

Gymnasial utbildning 957 79 1 036 391 1 427 7,6 67,1 

Eftergymnasial utbildning 939 46 984 228 1 213 4,6 77,4 

Uppgift saknas 14 7 21 103 124 34,6 11,1 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 




12.11 

Sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden, 

överenskommen arbetstid per vecka, kön och ålder 2009 

Employed persons by degree of attachment to the labour market, 

working hours per week, sex and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Fast anställda 

Permanent 

employee 

Tidsbegränsat 

anställda 

Employees 

employed 

for a limited 

period 

Summa 

anställda 

All 

employees 

Sysselsatta 1 000-tal 

Employed thousands 

Företagare, 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

Entrepreneur/ 

selfemployed, 

unpaid household 

workers 

Summa 

sysselsatta 

Total 

1–19 tim. 

1–19 

hours 

Därav 

Of which 

20–34 

tim. 

35– 

tim. 

Genomsnittlig 

överenskommen 

arbetstid, 

timmar 

Average 

number of 

agreed 

working hours 

Båda könen 

Both sexes 

15–24 år years 212 243 455 13 468 118 101 246 29,5 

25–54 ” 2 470 307 2 777 298 3 074 81 497 2 492 . . 

55–74 ” 723 63 787 170 956 72 217 665 . . 

15–74 ” 3 405 613 4 018 481 4 499 271 815 3 404 37,1 

Män Men 

15–24 år 122 104 226 9 235 44 37 154 32,6 

25–54 ” 1 274 125 1 399 211 1 610 28 101 1 479 . . 

55–74 ” 355 31 386 127 513 38 72 402 . . 

15–74 ” 1 751 260 2 011 348 2 359 110 209 2 035 39,2 

Kvinnor 

Women 

15–24 år 90 139 229 4 233 74 64 93 26,4 

25–54 ” 1 196 182 1 378 87 1 464 53 397 1 013 . . 

55–74 ” 368 32 401 43 443 34 145 263 . . 

15–74 ” 1 654 353 2 007 133 2 140 161 606 1 368 34,7 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 2 samt Statistikdatabasen: 




12.12 

Sysselsatta efter näringsgren (SNI 2007), 1 000-tal 

Employed persons by industry, thousands 

Arbetsmarknad 

Näringsgren Industry 2008 2009 

Jordbruk, skogsbruk o fiske Agriculture, forestry and fishing 97 98 

Tillverkning o. utvinning, energi o. miljö 

Manufacturing, mining, quarrying, electricity and water supply 671 611 

Därav: Tillverkning av verkstadsvaror 

Manufacturing of machinery and transport equipment 327 288 

Byggverksamhet Construction 306 294 

Handel Wholesale and retail trade 559 551 

Transport Transportation 237 240 

Hotell och restaurang Accomodation and food services 148 144 

Information och kommunikation Information and communication 182 180 

Finansiell verksamhet, företagstjänster 

Financial intermediation, business activities 703 703 

Offentlig förvaltning m.m. Public administration, etc 261 267 

Utbildning Education 489 480 

Vård och omsorg Health and social work 714 702 

Personliga och kulturella tjänster Personal services and cultural activities 218 223 

Uppgift saknas Unknown 8 7 

Summa Total 4 593 4 499 




12.13 

Kön, ålder 

Sex, age 

Frånvarande från arbetet efter orsak, kön och ålder 2009 

Persons absent from work by reason, sex and age 

Frånvarande antingen hela eller delar av referensveckan, 1 000-tal 

Absent from work for whole or part of the reference week, thousands 

Sjuk 

Illness 

Frånvaroorsak, 

Cause of absence 

Semester 

Vacation 

Övriga skäl 

Other 

reasons 

Summa 

frånvarande 

Total 

Därav frånvarande hela referensveckan 

Of which absent the whole reference week 

Sjuk Semester Övriga skäl Summa 

Total 

Båda könen Both 

sexes 

15–24 år years 18 31 63 112 6 23 29 57 

25–54 ” 139 381 588 1 107 64 281 173 517 

55–74 ” 53 128 140 321 33 95 26 154 

15–74 ” 210 540 790 1 541 102 398 228 729 

Män Men 

15–24 år 9 17 32 58 3 12 11 26 

25–54 ” 56 197 296 550 24 146 60 231 

55–74 ” 24 64 82 170 15 49 16 80 

15–74 ” 88 278 411 777 42 207 88 336 

Kvinnor Women 

15–24 år 9 15 30 55 3 11 18 31 

25–54 ” 83 184 291 558 40 135 113 287 

55–74 ” 30 63 58 152 18 46 10 74 

15–74 ” 122 262 380 764 61 191 140 392 






12.14 

Anställda (exkl. tjänstlediga) inom offentlig sektor, 1 000-tal 

Employees (excl. employees who are off duty) in public sector 

Verksamhetsområde Sphere of activity 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Statlig sektor 1 Governmental sector 1 229,5 226,6 229,1 227,1 223,2 222,1 

Kvinnor Women 110,4 109,9 113,0 112,6 110,9 112,0 

Män Men 119,1 116,7 116,1 114,4 112,3 110,1 

Primärkommunal sektor Municipalities 776,5 783,5 805,5 803,3 786,0 767,6 

Kvinnor 606,3 612,8 627,0 629,0 618,8 603,4 

Män 170,2 170,7 178,5 174,4 167,3 164,2 

Landstingskommunal sektor County councils 228,4 229,7 234,8 237,0 236,8 232,8 

Kvinnor 182,0 183,1 187,0 188,9 188,6 184,8 

Män 46,4 46,6 47,8 48,2 48,2 48,0 

Samtliga 2 Total 2 1 234,4 1 239,8 1 269,4 1 267,4 1 246,0 1 222,4 

Kvinnor 898,7 905,8 927,0 930,5 918,3 900,1 

Män 335,7 334,1 342,4 337,0 327,7 322,3 

1) 2004 och 2006: reviderad uppgift. 2004 and 2006: revised figure. 


Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50, 51 och 52 (www.scb.se/AM0104 och 

www.scb.se/AM0105 och www.scb.se/AM0106). 

12.15 

Anställda efter sektor, länsvis, 1:a kvartalet 2010 

Number of employees by sector and county, 1st quarter 2010 

Län 

County 


Public sector 

Varav tillsvidareanställda 

Of whom permanent 

employees 

Privat sektor 

Private sector 


Totalt 

Total 


Stockholms 219 724 168 145 778 763 672 062 998 487 840 207 

Uppsala 50 971 40 350 70 057 60 214 121 028 100 564 


Östergötlands 54 526 47 228 115 204 101 103 169 730 148 331 

Jönköpings 51 082 42 183 100 913 88 747 151 995 130 930 

Kronobergs 26 523 21 584 53 348 48 091 79 871 69 675 

Kalmar 33 429 28 331 56 812 50 581 90 241 78 912 

Gotlands 8 712 7 496 12 396 10 025 21 108 17 521 

Blekinge 24 083 20 705 34 144 31 404 58 227 52 110 

Skåne 155 999 128 185 325 709 289 854 481 708 418 039 

Hallands 36 786 31 012 74 578 65 436 111 364 96 448 

Västra Götalands 216 689 180 933 451 654 401 825 668 343 582 758 

Värmlands 40 640 31 625 63 095 56 426 103 736 88 051 

Örebro 43 891 35 121 74 144 65 547 118 035 100 667 

Västmanlands 31 799 25 989 67 400 60 765 99 199 86 754 

Dalarnas 40 350 34 919 71 438 62 646 111 788 97 565 

Gävleborgs 38 283 33 041 69 527 60 703 107 810 93 744 


Jämtlands 20 319 17 003 30 708 23 939 51 027 40 942 


Norrbottens 42 588 33 707 58 690 51 178 101 278 84 886 


Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201). 



12.16 

Arbetsmarknad 

Arbetsmiljö för sysselsatta 2009 fördelade efter kön och ålder, 

procent 

Working environment for employed persons by sex and age, percent 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre 

Questions posed to employed persons aged 16 and over 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män i åldern 

Men aged 

Kvinnor i åldern 

Women aged 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetsmiljöarbete Work environment management 

Systematiskt arbetsmiljöarbetet pågår på arbetsplatsen 

Efforts for systematic work environment management are 

carried out at the establishment 57 54 39 59 62 35 57 58 

Företagshälsovård Occupational health service 

Har tillgång till företagshälsovård genom arbetet 

Occupational health service provided via work 67 64 52 69 70 43 66 70 

Företagshälsovården har besökt arbetsplatsen eller på annat sätt 

gjort en bedömning av arbetsmiljön 

Establishment assessed by occupational health service 29 22 21 31 30 13 23 24 

Arbetar minst 1/4 av tiden med/vid maskiner 

Working at least 1/4 of the time with machines 

Handhållna eller släpbara maskiner 

Handheld or portable machine 27 12 .. 24 26 22 11 10 

Rörliga maskiner som man sitter i och kör (ej buss eller bil) 

Equipment that one sits in and drives (not buses or cars) 13 2 .. 14 12 3 2 2 

Stationära maskiner Stationary machines 16 9 .. 15 15 16 9 7 

Datoranvändning Computer work 

Använder persondator Computer work 72 76 55 78 74 55 82 80 

Använder persondator minst 1/2 av tiden 

Computer work at least half of the time 40 42 30 45 39 30 48 40 

Använder persondator nästan hela tiden 

Computer work almost all the time 15 20 16 18 11 18 23 16 

Kroppsliga besvär Pain in the body 

Har ont varje vecka i Feel pain every week in the 

Övre delen av ryggen eller nacken Upper parts of back or neck 27 41 .. 25 29 42 40 40 

Nedre delen av ryggen Lower parts of back 25 32 .. 24 26 39 30 32 

Axlar eller armar Shoulders or arms 25 36 .. 22 31 32 35 39 

Höfter, ben, knän eller fötter Hips, legs, knees or feet 24 29 .. 19 31 30 22 37 

Andra besvär Other kind of problem 

Förhållanden varje vecka Conditions every week 

Är uttröttad i kroppen Physically exhausted 44 49 .. 41 45 58 43 53 

Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid 

Cannot dismiss job from thoughts when off work 42 45 .. 46 41 41 46 46 

Är trött och håglös Tired and listless 33 42 .. 33 30 53 41 39 

Har svårigheter att sova p.g.a. tankar på jobbet 

Hard to sleep because of thoughts about work 18 22 .. 17 20 16 21 27 

Känner olust att gå till arbetet No desire to go to job 16 16 .. 15 13 25 15 15 

Är för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter 

Too tired/lack time for family, friends or recreation activities 5 7 .. 5 5 7 8 7 

Arbetar ensam och riskerar att hamna i otrygga eller riskfyllda 

situationer Work alone and run risk of getting into insecure or 

threatening situations 13 14 .. 11 16 21 14 11 

Tid för återhämtning Lack of recreation 

Får klart otillräckligt med sömn 

Lack of sleep from workday to workday 11 12 .. 12 10 9 13 13 

Sjuknärvaro under de senaste 12 månaderna 

Have worked despite sickness during the last 12 months 

Gått till jobbet två gånger eller mer trots att man borde sjukskrivit 

sig Have gone to work at least twice despite sickness 44 47 .. 47 38 54 49 41 

Arbetsställningar, arbetsrörelser 

Working postures, work movements 

Förhållanden varje dag Conditions at work every day 

Tvungen att lyfta minst 15 kg åt gången flera ggr/dag 

Lift at least 15 kg at the same time several times a day 18 10 .. 18 16 13 10 9 

Förhållanden minst 1/4 av tiden 

Conditions at work at least 1/4 of time 

Arbetar rent kroppsligt Physical work 42 33 .. 39 39 51 30 30 

Måste ta i så mycket att man andas snabbare 

Have to exert so that breathing becomes faster 24 12 .. 23 22 24 12 8 

Arbetar ibland framåtböjd utan stöd med händerna 

Have to work leaning forward without support of hands 27 26 .. 23 27 36 23 24 

Arbetar ibland i vriden ställning Work in twisted postures 26 26 .. 23 26 36 24 23 



12.16 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetar ibland med händerna i höjd med axlarna eller högre 

Work with hands raised 21 15 .. 19 21 21 15 12 

Arbetar i sittande ställning som högst 1/10 av tiden 

Working in a sitting position at the most 10 % of the time 32 33 .. 29 31 45 28 33 

Sitter och arbetar i ett sträck mer än två timmar Maintain a 

sitting position more than two hours without interruption 29 23 .. 30 28 22 25 20 

Exponering Exposure 

Utsatt minst 1/4 av tiden för Exposed at least 1/4 of time to 

Buller, svårt att tala i normal samtalston 

Noise, cannot speak in normal tone 29 15 .. 29 26 18 14 15 

Vibrationer, kroppen skakar och vibrerar 

Vibrations, body shakes and vibrates 12 2 .. 12 11 4 2 1 

Vibrationer, från handhållna maskiner 

Vibrations from hand-held machines 14 3 .. 13 13 5 3 2 

Kyla Cold 22 10 .. 21 21 18 10 7 

Olja eller skärvätskor (hudkontakt) 

Oil or cutting fluids (skin contact) 9 2 .. 9 7 5 1 1 

Rengörings-, desinfektionsmedel (hudkontakt) 

Cleaning agents and/or disinfectants (skin contact) 9 20 .. 8 7 34 17 18 

Vatten (hudkontakt flera ggr/timme) 

Water skin contact several times an hour 14 31 .. 13 12 43 28 29 

Luftföroreningar Air pollution 28 16 .. 26 28 23 14 15 

Tobaksrök från andras rökning som man ser eller känner, 

passiv rökning Environmental tobacco smoke 5 5 .. 5 5 8 4 3 

Stress, sociala kontakter Stress, social factors 

Har högst 1/2 tiden möjlighet att själv bestämma arbetstakten 

Can set own work tempo at the most 1/2 of time 47 60 .. 48 41 62 58 62 

Kan ta korta pauser för att prata (som mest 1/2 tiden) 

Able to take short breaks to chat. At the most half of the time 45 64 .. 44 47 60 60 72 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från chefer för det mesta 

inte/aldrig Hardly ever/never receive support and encouragement 

from superiors 36 30 .. 35 42 27 29 32 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från arbetskamrater för det 

mesta inte/aldrig Hardly ever/never receive support and 

encouragement from fellow workers 19 13 .. 17 25 10 13 15 

Får för det mesta inte/aldrig besked från chef/arbetsledare vad 

som i första hand skall göras Hardly ever/never have difficulty 

getting information from supervisors about what should be given 

priority 36 36 .. 35 45 26 34 42 

Arbetet ger möjlighet att lära nytt, utvecklas i yrket varje vecka 

Can learn something new and develop every week 44 40 .. 47 37 45 44 34 

Utsatt för konflikter, hot, våld, mobbning, minst någon gång 

de senaste 12 månaderna Exposed to conflicts, threat, 

violence, bullying at least some time in the last 12 months 

Konflikter/bråk på arbetsplatsen med andra personer 

Conflicts at work with others 35 37 .. 36 31 46 37 33 

Våld eller hot om våld Violence or threat of violence 10 18 .. 11 9 21 18 17 

Personlig förföljelse (mobbning) från chefer/arbetskamrater 

Bullying from superiors or fellow workers 9 9 .. 9 8 9 10 9 

Högt i tak Openness at work 

Svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden 

alltid/för det mesta Always/mostly hard to present criticism of 

working conditions. 15 20 .. 14 15 28 19 17 

Trakasserier minst någon gång de senaste 12 månaderna 

Harassment at least some time the last 12 months 

Sexuella trakasserier från chefer/arbetskamrater 1 

Sexual harassment from superiors or fellow workers 1 2 .. 1 0 5 2 1 

Trakasserier grundat på kön från chefer/arbetskamrater 1 

Harassment based on gender from superiors or fellow workers 5 12 .. 5 5 15 14 7 

Sexuella trakasserier från andra personer 1 Sexual harassment 

from others 2 7 .. 2 2 17 7 4 

Krav och inflytande Demands and influence 

Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta 

med jobb hem Have to skip lunch, work late, or take work home 

every week 38 34 .. 41 34 29 38 32 

Upprepar enbart samma arbetsmoment många gånger/ timme 

minst 1/2 tiden Repeat the same task several times per hour at 

least half the time 38 45 .. 35 35 59 40 44 



12.16 

Arbetsmarknad 



Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Kan för det mesta inte/aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter 

skall göras Can hardly ever/never decide when work should be 

done 37 52 .. 34 37 57 48 55 

Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen 

av det egna arbetet Hardly ever/never involved in planning own 

work 23 30 .. 21 21 46 25 29 

Utbildning, lärotidskrav Educational requirements 

Har fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 utbildningsdagar 

Received at least 5 educational days on company time 23 22 .. 27 19 20 24 20 

Låga kunskapskrav för arbetet (utbildningstid resp. lärokrav som 

mest några månader) The work requires only lower-secondary 

school or at most a few months of on-the-job training 29 28 .. 24 26 55 23 23 

Upplevelser av arbetet, instämmer helt eller delvis 

Experience of work, agree fully or in part 

Har alldeles för mycket att göra Too much to do 46 56 .. 52 41 49 58 56 

Har för svåra arbetsuppgifter Duties too difficult 11 10 .. 11 10 10 12 8 

Har för enkla arbetsuppgifter Duties too simple 17 19 .. 16 12 29 18 15 

Har för lite inflytande Too little influence 23 25 .. 24 21 28 25 24 

Har ett psykiskt påfrestande arbete Mentally stressful work 32 41 .. 33 31 41 41 41 

Har ett enformigt arbete Monotonous work 20 18 .. 19 15 38 15 14 

Arbetet är bundet och ofritt Constrained and unfree work 14 18 .. 12 12 26 16 17 

Har ett mycket meningsfullt arbete Extremely meaningful work 68 74 .. 71 70 63 76 78 

Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet Very satisfied with 

work, generally speaking 77 78 .. 78 79 72 78 81 

Antal sysselsatta 2009, 16–64 år, 1 000-tal 2 

The working population in 2009, 16–64 years, thousands 2 273 2 068 437 1139 697 382 1 013 673 

Frågor ställda till sysselsatta 16–29 år 

Questions posed to employed persons aged 16-29 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16-24 25-29 16-24 25-29 

Antal jobb sammantaget under de senaste tre åren Total number 

of jobs during the last three years 

Ett arbete One jobb 37 29 35 39 .. .. 

Två till fyra arbeten Two to four jobs 57 61 57 56 .. 

Fem eller fler arbeten Five or more jobs 6 10 9 4 .. .. 

Etablerad på arbetsmarknaden (god försörjning, tryggt jobb etc.) 

Established on the labour market (ability to support oneself, 

secure job etc.) 

Ja Yes 81 74 73 88 .. .. 

Nej No 16 23 24 9 .. .. 

Arbetsuppgifterna stämmer med egna utbildningen Work in line 

with education 

Ja, i stort Yes, by and large 46 46 41 50 .. .. 

Endast delvis Only partly 14 12 11 17 .. .. 

Nej, utbildningen gäller annat No, education was in another field 36 36 43 29 .. .. 

Antal sysselsatta 2009, 16–29 år, 1 000-tal 2 Working 

population in 2009, 16–29 years, thousands 437 382 211 226 203 179 

Frågor ställda till dem som uppnått 50 år och mer 

Questions posed to those aged 50 and over 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

50-54 55-59 60–64 50-54 55-59 60–64 

Har I dag svårt att klara av arbetsuppgifterna p.g.a. ålder 

Employed, who have difficulties in performing duties they have 

now due to age 6 5 6 6 7 5 4 6 

Bedömer att man inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie 

pensionsålder i nuvarande yrke på grund av hälsoskäl Employed 

persons, who do not think they will be able to work up to the 

normal retirement age in the present occupation due to health 

problems 9 11 10 10 7 11 12 9 

Antal sysselsatta 2009, 50–64 år, 1 000-tal 2 Working population 

in 2009, 50–64 years, thousands 697 673 250 239 207 257 231 184 

1) Jämställdhetslagen säger: Trakasserier 16 a § En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare genom 

trakasserier på grund av kön eller genom sexuella trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som 

kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande 

i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Lag (2005:476). 

2) Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) oktober/november 2009. 

Arbetsmiljöverket (www.av.se) och SCB (producent; www.scb.se/AM0501): Arbetsmiljöverkets rapportserie 

Arbetsmiljöstatistik rapport 2010:3. 



12.17 

Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar 

Reported occupational accidents with absence from work and workrelated 

diseases 

Arbetsolyckor med 

sjukfrånvaro 

Occupational accidents 

with absence from work 

Arbetssjukdomar 

Occupational diseases 

Arbetstagare 1, 2 

Employees 1, 2 

Summa 

Total 

Därav 

dödsfall 

Of which 

fatal cases 

Egenföretagare 

Self-employed 

Summa 

Därav 

dödsfall 

Värnpliktiga och 

Samtliga 5 

övriga enligt LSP 3, 4 Total 5 

Summa 

Därav 

dödsfall 

Summa 

Därav 

dödsfall 

Arbetsolyckor 

Occupational accidents 

2002 36 922 47 766 14 726 4 39 141 66 

Män Men 22 228 43 658 14 677 4 24 038 62 

Kvinnor Women 14 694 4 108 – 49 – 15 103 4 

2003 34 078 50 514 6 1 054 3 36 245 60 

Män 20 372 48 444 6 967 3 22 188 58 

Kvinnor 13 706 2 70 – 87 – 14 057 2 

2004 32 366 47 339 11 880 3 34 318 61 

Män 19 201 39 286 9 816 3 20 764 51 

Kvinnor 13 165 8 53 2 64 – 13 554 10 

2005 2 31 343 53 397 15 729 – 33 220 68 

Män 18 593 48 343 14 664 – 20 087 62 

Kvinnor 12 750 5 54 1 65 – 13 133 6 

2006 31 918 54 366 14 628 – 33 786 70 

Män 18 699 53 318 13 554 – 20 111 68 

Kvinnor 13 219 1 48 1 74 – 13 675 2 

2007 29 404 65 346 10 527 – 31 000 76 

Män 17 543 58 316 10 482 – 18 784 69 

Kvinnor 11 861 7 30 – 45 – 12 216 7 

2008 28 084 54 311 14 608 2 29 664 72 

Män 16 841 49 274 14 549 2 18 080 67 

Kvinnor 11 243 5 37 – 59 – 11 584 5 

2009* 24 267 34 238 6 476 – 25 614 41 

Män 13 854 30 201 6 409 – 14 864 37 

Kvinnor 10 413 4 37 – 67 – 10 750 4 

Arbetssjukdomar 

Work-related diseases 

2002 21 884 15 455 1 480 2 22 972 22 

Män 9 490 14 292 1 465 2 10 347 21 

Kvinnor 12 394 1 163 – 15 – 12 625 1 

2003 25 058 12 507 1 493 1 26 246 15 

Män 10 828 10 342 1 471 1 11 752 13 

Kvinnor 14 230 2 165 – 22 – 14 494 2 

2004 20 460 27 327 1 383 2 21 308 31 

Män 9 013 26 212 1 342 2 9 646 30 

Kvinnor 11 447 1 115 – 41 – 11 662 1 

2005 16 840 13 267 2 358 8 17 588 26 

Män 7 590 12 157 2 318 8 8 134 25 

Kvinnor 9 250 1 110 – 40 – 9 454 1 

2006 13 951 17 235 1 343 4 14 648 25 

Män 6 193 15 147 1 295 4 6 707 23 

Kvinnor 7 758 2 88 – 48 – 7 941 2 

2007 11 437 23 171 – 239 1 11 940 26 

Män 5 124 18 112 – 211 1 5 491 21 

Kvinnor 6 313 5 59 – 28 – 6 449 5 

2008 10 272 19 140 2 325 6 10 804 27 

Män 4 703 18 85 2 282 6 5 100 26 

Kvinnor 5 569 1 55 – 43 – 5 704 1 

2009* 8 776 13 116 – 198 4 9 145 17 

Män 3 917 13 76 – 168 4 4 186 17 

Kvinnor 4 859 – 40 – 30 – 4 959 – 

1) Studerande ingår om de uppbär lön. Övriga studerande särredovisas ej, men ingår i kolumnen för samtliga. Salaried students are 

included. Other students are not specified, but are included in the total column. 

2) Personer i arbetsmarknadsåtgärder särredovisas ej, men ingår i kolumnen för samtliga. Persons in labour market programmes are not 

specified, but are included in the total column. 

3) Conscripted personnel and others by LSP. 

4) LSP = Lagen om statligt personskadeskydd. State Personal Injuries Guarantee Act. 

5) Inkl studerande och personer i arbetsmarknadsåtgärder. Incl. students and persons in labour market programs. 

Källa: Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsskador. 



12.18 

Arbetsmarknad 

Personalutbildning för sysselsatta med fördelning på 

näringsgren (SNI 2007) och kurslängd, första halvåret 

Staff and labour force training by industry and course length, first 

half of the year 

Näringsgren 

Industry 

Sysselsatta som deltagit i personalutbildning, 1 000-tal 

Employed persons in training, thousands 

2008 2010 

Högst 5 

dagar 

At most 5 

days 

Minst 6 

dagar 

At least 6 

days 

Summa 

Total 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 22 5 27 22 3 25 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 

Mining, manufacturing 199 47 246 153 33 186 

D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 

Construction industry; electricity, gas, steam and hot 

water plants, water works; sewage plants, wastedisposal 

plants 96 24 120 106 15 121 

G–J Handel och kommunikationer 

Wholesale and retail trade, transport, and 

communication 362 88 450 355 71 426 

K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 

Financial intermediation 254 71 325 256 64 320 

O+U Utbildning och forskning Education and research 108 43 151 224 47 271 

P Vård och omsorg Health care and social work 242 50 292 297 71 368 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 

Community, social and personal service activities, 

hotels & restaurants 319 74 393 71 15 86 

R–T Offentlig verksamhet och försvar 

Public administration and defence 67 13 80 128 40 168 

A–Q Samtliga Total 1 673 417 2 090 1 611 359 1 970 

Näringsgren 

Andel sysselsatta som deltagit i personalutbildning, procent 

Share of employed persons in training, percent 

2008 2010 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

Total 

Högst 5 

dagar 

Minst 6 

dagar 

Summa 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 24 6 30 27 4 30 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 31 7 38 27 5 33 

D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 28 7 34 29 4 34 

G–J Handel och kommunikationer 32 8 40 31 6 38 

K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 37 10 48 37 9 46 

O+U Utbildning och forskning 43 17 60 46 10 57 

P Vård och omsorg 50 10 61 42 10 52 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 44 10 54 34 7 41 

R–T Offentlig verksamhet och försvar 31 6 38 47 15 62 

A–Q Samtliga 37 9 46 36 8 44 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 39 (www.scb.se/UF0502); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



12.19 

Sjukfrånvarande i procent av totalt antal anställda, privat sektor 

Sick leave in percent of total number of employees, private sector 

År 

Year 

Kvartal 

Quarter 

1 2 3 4 

1990 6,4 5,7 4,9 6,2 

1991 6,0 5,0 4,1 5,2 

1992 5,0 4,3 3,7 4,5 

1993 4,8 3,8 3,1 4,1 

1994 3,7 3,5 3,1 3,7 

1995 3,7 3,2 2,7 3,2 

1996 3,2 2,6 2,3 2,9 

1997 3,3 2,7 2,4 3,1 

1998 3,4 2,9 2,6 3,4 

1999 3,8 3,1 2,8 3,7 

2000 4,3 3,8 3,6 4,2 

2001 4,5 3,9 3,6 4,3 

2002 4,6 4,0 3,9 4,5 

2003 4,6 3,7 3,5 4,3 

2004 4,2 3,7 3,5 4,0 

2005 4,1 3,4 3,0 3,4 

2006 3,0 2,9 3,2 3,5 

2007 3,5 2,7 2,5 2,8 

2008 3,0 2,6 2,3 2,8 

2009 2,9 2,3 2,2 2,7 

2010 2,7 2,3 2,0 . . 

Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201); 

Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 

12.20 

Län 

County 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2008, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2009 

Employed persons by place of work, by county and industry 

Näringsgren/SNI 

Industry/NACE Rev. 1 

Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, 

forestry and 

fishing 

A+B 

Tillverkning 

och utvinning 

Manufacturing, 

mining and 

quarrying 

C+D 

Energi, vatten, 

avfall 

Electricity, water 

supply, sewage, 

sanitation 

E+O90 

Byggverksamhet 

Construction 

F 

Handel och 


Trade and 

communications 

G+I 

Finansiell verks., 

företagstjänster 

Financial 

intermediation, 

business services 

J+K70–72, 74 

Stockholm 4 185 89 968 7 848 62 773 222 410 259 530 

Uppsala 2 818 14 231 2 021 10 654 20 921 16 715 

Södermanland 2 479 21 940 1 016 8 379 17 733 11 947 

Östergötland 4 428 35 307 1 560 12 250 31 210 27 236 

Jönköping 3 730 45 867 1 080 9 339 30 596 15 027 

Kronoberg 2 741 22 936 502 5 486 16 666 10 846 

Kalmar 4 052 23 736 1 985 6 902 16 439 9 664 

Gotland 1 516 2 097 300 2 148 3 835 2 586 

Blekinge 1 611 14 654 760 4 238 9 384 7 562 

Skåne 11 062 77 037 4 953 37 909 106 765 77 186 

Halland 3 733 20 063 2 783 9 517 25 147 12 848 


Värmland 3 173 23 147 1 252 8 053 20 470 13 335 

Örebro 2 487 24 433 1 138 8 542 22 340 15 574 

Västmanland 1 777 27 278 1 214 7 712 18 044 14 018 

Dalarna 3 259 25 547 1 343 9 601 20 035 12 070 

Gävleborg 3 244 26 037 1 353 9 655 18 528 14 889 

Västernorrland 2 885 16 931 1 321 8 754 19 984 14 341 

Jämtland 2 618 6 301 992 4 172 9 007 8 227 

Västerbotten 3 149 18 967 1 618 8 074 18 722 13 471 

Norrbotten 2 879 17 401 1 415 9 814 18 017 14 003 


Män Men 62 686 522 053 33 061 269 626 497 852 397 727 

Kvinnor Women 15 813 173 792 9 780 22 807 315 726 282 889 



12.20 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2008, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2009 

(forts.) 

Län 

Näringsgren/SNI 

Utbildning och 

forskning 1 

Education and 

research 1 

M+K73 

Vård och Personliga och 

omsorg 1 kulturella tjänster 

Health and Personal and 

social work 1 cultural services 

N H+O91–93, 95 

Offentlig förvaltning 

m.m. 

Public administration 

L+Q 

Ej specificerbar 

verksamhet 

Unspecified 

activities 

Samtliga 

näringsgrenar 

Total 

Stockholm 105 787 127 590 101 415 64 274 8 475 1 054 255 

Uppsala 22 226 26 519 9 475 8 119 1 503 135 202 

Södermanland 12 101 20 571 7 493 5 652 2 259 111 570 

Östergötland 21 618 32 195 12 400 10 203 1 773 190 180 

Jönköping 15 763 28 725 8 947 7 391 1 878 168 343 

Kronoberg 9 071 15 260 5 042 3 410 2 030 93 990 

Kalmar 11 265 19 322 6 612 4 839 2 021 106 837 

Gotland 2 911 4 726 2 810 2 221 714 25 864 

Blekinge 7 499 12 383 3 671 6 043 933 68 738 

Skåne 64 911 88 283 36 998 25 246 6 339 536 689 

Halland 14 924 21 287 8 629 5 135 2 174 126 240 


Värmland 12 537 21 475 8 086 6 641 1 733 119 902 

Örebro 14 131 23 408 8 137 7 595 1 163 128 948 

Västmanland 12 017 17 872 6 349 5 727 1 032 113 040 

Dalarna 12 587 24 867 9 737 6 913 1 539 127 498 

Gävleborg 12 545 22 323 8 391 7 044 1 778 125 787 


Jämtland 6 391 11 632 5 423 4 058 900 59 721 

Västerbotten 16 469 25 545 7 962 5 543 1 548 121 068 

Norrbotten 12 935 21 313 8 357 8 612 1 294 116 040 

Hela riket 477 068 708 860 326 177 240 198 50 674 4 406 789 

Män 127 683 119 045 142 576 105 921 22 174 2 300 404 

Kvinnor 349 385 589 815 183 601 134 277 28 500 2 106 385 

1) Förskolan hänförs i SNI 2002 till kod M 80 i stället för till kod N 85 i SNI 92. In SNI 92, pre-school was classified as Health and social 

work but in SNI 2002 it is classified as Education, research and development.. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207): Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS; 


12.21 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter sektor år 2008 

Employed persons by sector 

Sektor 

Sector 

Procentuell 

fördelning 

Percentage 

Män 

Men 

Antal förvärvsarbetande 

Number of employed 

Kvinnor 

Women 

Båda könen 

All 

Offentlig förvaltning och service 

Public administration and service 29,1 330 659 951 420 1 282 079 

Statlig förvaltning 5,1 112 751 111 112 223 863 

Statliga affärsverk 0,1 3 641 1 800 5 441 

Kommunal förvaltning 18,2 164 556 639 193 803 749 

Landsting 5,6 49 307 198 842 248 149 

Övriga offentliga institutioner 0,0 404 473 877 

Näringslivet och övriga organisationer 

Business and other organisations 70,9 1 969 745 1 154 965 3 124 710 

Aktiebolag, ej offentligt ägda 53,8 1 540 413 830 579 2 370 992 

Övriga företag, ej offentligt ägda 8,6 242 285 136 392 378 677 

Statligt ägda företag och organisationer 2,9 72 722 52 885 125 607 

Kommunalt ägda företag och organisationer 1,8 44 560 35 030 79 590 

Övriga organisationer 3,9 69 765 100 079 169 844 

Totalt Total 100,0 2 300 404 2 106 385 4 406 789 






12.22 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2002) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2008 

Employed persons by industry, sex and status of employment 

SNI 2002 

NACE Rev. 1 

Näringsgren 

Industry 

Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Percent 

(total) 


Number of employed 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Båda 

könen 

Both 

sexes 

Egna 

företagare 

Selfemployed 

persons 

Därav 

Of whom 

Företagare i 

eget aktiebolag 

Selfemployed 

persons with 

joint-stock 

company 

A + B Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 1,8 62 686 15 813 78 499 40 336 4 525 

A 01 Jordbruk 1,2 39 602 11 323 50 925 27 625 2 826 

A 02 Skogsbruk 0,6 21 830 4 373 26 203 11 865 1 553 

B Fiske 0,0 1 254 117 1 371 846 146 

C + D Tillverkning och utvinning 

Manufacturing, mining and 

quarrying 15,8 522 053 173 792 695 845 14 316 17 425 

C Gruvor och mineralutvinning 0,2 7 259 1 230 8 489 91 220 

DA Livsmedelsindustri m.m. 1,3 36 728 22 638 59 366 815 1 191 

DB+DC Textil- och beklädnadsindustri 0,2 5 092 4 970 10 062 1 454 570 

DD Trävaruindustri 0,9 32 845 5 827 38 672 1 978 1 622 

DE 21 Massa- och pappersindustri 0,8 28 173 8 461 36 634 19 118 

DE 22 Förlag och grafisk industri 1,0 26 035 18 018 44 053 1 694 1 984 

DF+DG Kemisk industri 0,9 22 854 15 890 38 744 66 186 

DH Gummi- och plastvaruindustri 0,5 16 341 6 862 23 203 200 602 

DI Jord- och stenvaruindustri 0,4 14 982 3 357 18 339 626 439 

DJ 27 Stål- och metallverk 0,8 28 640 6 109 34 749 31 153 

DJ 28 Metallindustri 1,9 70 171 13 531 83 702 2 845 4 666 

DK Maskinindustri 2,3 82 264 18 082 100 346 1 138 2 088 

DL Industri för el- o optikprodukter 1,7 53 794 22 380 76 174 649 1 688 

DM Transportmedelsindustri 2,2 77 868 19 394 97 262 643 713 

DN Övrig tillverkningsindustri 0,6 19 007 7 043 26 050 2 067 1 185 

E+O 90 Energiproduktion, vattenförsörjning, 

avfallshantering 

Electricity, gas and water supply; 

sewage, sanitation etc. 1,0 33 061 9 780 42 841 287 301 

F Byggverksamhet Construction 6,6 269 626 22 807 292 433 30 520 22 810 

G+I Handel och kommunikationer 

Wholesale and retail trade; transport, 

G 50 

storage and communications 18,5 497 852 315 726 813 578 41 077 41 220 

Handel med och service av motorfordon 

samt bensinstationer 1,9 66 541 15 134 81 675 6 319 6 181 

G 51 Parti- och agenturhandel 4,7 141 413 65 510 206 923 6 420 11 452 

G 52 Detaljhandel m.m. 6,0 96 407 166 840 263 247 16 933 13 907 

I 60–63 Transport och magasinering 4,5 152 112 45 604 197 716 11 165 9 550 

I 64 Post och tele 1,5 41 379 22 638 64 017 240 130 

J+K (del) Finansiell verksamhet, media och 

företagstjänster 

Financial intermediation; real estate, 

renting and business activities 15,4 397 727 282 889 680 616 46 807 42 543 

J 65+67.1 Banker och andra kreditinstitut 1,4 28 673 34 834 63 507 151 674 

J 66+67.2 Försäkringsbolag 0,6 13 514 14 212 27 726 161 607 

K 70 Fastighetsbolag och 

fastighetsförvaltare 1,7 46 789 26 783 73 572 4 403 3 707 

K 71 Uthyrningsfirmor 0,3 8 759 2 339 11 098 704 846 

K 72 Datakonsulter och dataservicebyråer 2,3 77 638 25 126 102 764 5 524 7 732 

K 74 Andra företagstjänster 9,1 222 354 179 595 401 949 35 864 28 977 

M+K (del) Utbildning och forskning 

Education; research and development 

10,8 127 683 349 385 477 068 2 798 2 437 

M1 Utbildningsväsendet 10,2 110 827 337 445 448 272 2 529 1 993 

K 73 Forskning och utveckling 0,7 16 856 11 940 28 796 269 444 



12.22 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2002) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2008 (forts.) 

SNI 2002 Näringsgren Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

N 

N 85.1+ 

85.2 

N 

85.311+85. 

323 

N 

85.321+85. 

322 


Män Kvinnor Båda 

könen 

Egna 

företagare 

Därav 

Företagare i 

eget aktiebolag 

Vård och omsorg 

Health and social work 16,1 119 045 589 815 708 860 8 715 6 974 

Hälso- och sjukvård 

7,1 59 673 252 528 312 201 7 513 5 950 

Servicehus, ålderdomshem, hemtjänst, 

dagcentraler 

Barnomsorg 

6,6 35 034 255 565 290 599 266 366 

0,3 1 165 10 811 11 976 652 42 

N 85.3 (del) Omsorg utom barn-, äldre- och 

handikappomsorg 2,1 23 173 70 911 94 084 284 616 

H+O (del) Personliga och kulturella tjänster 

Hotels and restaurants; other 

community, social and personal 

service activities 7,4 142 576 183 601 326 177 46 480 10 045 

H Hotell och restauranger 2,9 57 935 70 456 128 391 12 272 5 421 

O 91 Intresseorganisationer och religiösa 

samfund 1,3 24 537 33 453 57 990 22 4 

O 92 Rekreation, kultur och sport 2,3 51 975 47 839 99 814 12 883 2 840 

O 93+95 Annan serviceverksamhet 0,9 8 129 31 853 39 982 21 303 1 780 

L+Q Offentlig förvaltning m.m. 

Governmental organisations and 

bodies 5,5 105 921 134 277 240 198 35 21 

Ej specificerad verksamhet 

Unspecified activities 1,1 22 174 28 500 50 674 22 760 9 

A-Q Samtliga näringsgrenar Total 100,0 2 300 404 2 106 385 4 406 789 254 131 148 310 




12.23 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter arbetsställets 

sektortillhörighet år 2008 

Employed persons by sector of establishment 

Sektor 

Sector 


Number of 

employed 

persons 

Båda könen 

All 

Fördelning efter sektor i procent 

Distribution by sector, percent 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Offentlig förvaltning och service 

Public administration and service 1 282 079 29,1 14,4 45,2 

Statlig förvaltning 223 863 5,1 4,9 5,3 

Statliga affärsverk 5 441 0,1 0,2 0,1 

Kommunal förvaltning 803 749 18,2 7,2 30,3 

Landsting 248 149 5,6 2,1 9,4 

Övriga offentliga institutioner 877 0,0 0,0 0,0 

Näringslivet och övriga organisationer 

Business and other organisations 3 124 710 70,9 85,6 54,8 

Aktiebolag, ej offentligt ägda 2 370 992 53,8 67,0 39,4 

Övriga företag, ej offentligt ägda 378 677 8,6 10,5 6,5 

Statligt ägda företag och organisationer 125 607 2,9 3,2 2,5 

Kommunalt ägda företag och organisationer 79 590 1,8 1,9 1,7 

Övriga organisationer 169 844 3,9 3,0 4,8 

Totalt Total 4 406 789 100,0 100,0 100,0 






12.24 

Yrke enligt SSYK 96 1 

Occupation 

Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke 

(SSYK 96) i kombination med kön år 2008 

Wage-earning employees aged 16–64 by occupation and sex 

Totalt 

Total 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

1 LEDNINGSARBETE Legislators, senior officials and managers 241 790 164 598 77 192 

11 Politiskt arbete m.m. Legislators and senior officials 4 230 2 588 1 642 

111 Högre ämbetsmän och politiker Legislators and senior government officials 3 036 1 894 1 142 

112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Senior officials of special-interest org. 1 194 694 500 

12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. 

Corporate managers 165 057 110 420 54 637 

121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Directors and chief executives 21 418 18 978 2 440 

122 Drift- och verksamhetschefer Production and operations managers 74 597 42 991 31 606 

123 Chefer för särskilda funktioner Other specialist managers 69 042 48 451 20 591 

13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. Managers of small 

enterprises, local authorities 72 503 51 590 20 913 

131 Chefer för mindre företag och enheter Managers of small enterprises 72 503 51 590 20 913 

2 ARBETE SOM KRÄVER TEORETISK SPECIALISTKOMPETENS Professionals 712 280 336 466 375 814 

21 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap 

m.m. Physical, mathematical and engineering science professionals 174 936 133 545 41 391 

211 Fysiker, kemister m.fl. Physicists, chemists and related professionals 7 184 4 183 3 001 

212 Matematiker och statistiker Mathematicians and statisticians 1 840 1 098 742 

213 Dataspecialister Computing professionals 91 102 70 398 20 704 

214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Architects, engineers and related professionals 74 810 57 866 16 944 

22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och 

sjukvård Life science and health professionals 78 907 26 370 52 537 

221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Life science professionals 4 376 2 090 2 286 

222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Health professionals (except nursing) 44 567 21 445 23 122 

223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Midwifes; Nursing prof. 29 964 2 835 27 129 

23 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Teaching prof. 200 413 70 643 129 770 

231 Universitets- och högskollärare College, university and higher education teaching 

professionals 31 349 17 279 14 070 

232 Gymnasielärare m.fl. Secondary education teaching professionals 59 074 27 055 32 019 

233 Grundskollärare Primary education teaching professionals 80 981 17 857 63 124 

234 Speciallärare Special education teaching professionals 8 313 1 618 6 695 

235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Other teaching professionals 20 696 6 834 13 862 

24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Other professionals 258 024 105 908 152 116 

241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Business prof. 99 359 44 755 54 604 

242 Jurister Legal professionals 17 618 8 558 9 060 

243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Archivists, librarians and related information prof. 8 961 2 379 6 582 

244 Samhälls- och språkvetare Social science and linguistics professionals (exc. social 

work prof.) 4 418 1 890 2 528 

245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. Writers and creative or performing 

artists 39 097 18 333 20 764 

246 Präster Religious professionals 3 646 2 212 1 434 

247 Administratörer i offentlig förvaltning Public service administrative professionals 44 904 17 981 26 923 

248 Administratörer i intresseorganisationer Administrative professionals of special 

interest organizations 7 321 3 658 3 663 

249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. Psychologists, social work and related prof. 32 700 6 142 26 558 

3 ARBETE SOM KRÄVER KORTARE HÖGSKOLEUTBILDNING ELLER 

MOTSVARANDE KUNSKAPER Technicians and associate professionals 746 177 348 380 397 797 

31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Physical and engineering science ass. prof. 187 430 152 217 35 213 

311 Ingenjörer och tekniker Physical and engineering science technicians 123 005 101 307 21 698 

312 Datatekniker och dataoperatörer Computer associate professionals 42 089 32 887 9 202 

313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. Optical and electronic 

equipment operators 8 610 6 278 2 332 

314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. Ship and aircraft controllers and technicians 6 392 5 821 571 

315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Safety and quality inspectors 7 334 5 924 1 410 

32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare högskoleutbildning 

Life science and health associate professionals 118 950 15 458 103 492 

321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. Agricultural and forestry technicians 3 113 2 487 626 

322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Health associate prof. (except nursing) 36 013 5 458 30 555 

323 Sjuksköterskor Nursing associate professionals 70 114 6 615 63 499 

324 Biomedicinska analytiker Life science technicians 9 710 898 8 812 

33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Teaching associate prof. 86 878 9 062 77 816 

331 Förskollärare och fritidspedagoger Pre-primary education teaching associate prof. 81 205 6 002 75 203 

332 Andra lärare och instruktörer Other teaching associate professionals 5 673 3 060 2 613 

34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Other associate prof. 352 919 171 643 181 276 

341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Finance and sales associate professionals 181 135 111 798 69 337 

342 Agenter, förmedlare m.fl. Business services agents and trade brokers 19 607 9 302 10 305 



12.24 


(SSYK 96) i kombination med kön år 2008 (forts.) 

Arbetsmarknad 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Administrative associate 

professionals 67 801 13 532 54 269 

344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Customs, tax and related 

government associate professionals 21 045 4 788 16 257 

345 Poliser Police officers 15 596 11 475 4 121 

346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Social work associate professionals 31 445 11 176 20 269 

347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. Artistic, entertainment 

and sports associate professionals 14 911 8 599 6 312 

348 Pastorer Religious associate professionals 1 379 973 406 

4 KONTORS- OCH KUNDSERVICEARBETE Clerks 347 493 110 167 237 326 

41 Kontorsarbete m.m. Office clerks 274 813 94 920 179 893 

411 Kontorssekreterare och dataregistrerare Office secretaries and data entry operators 35 439 1 876 33 563 

412 Bokförings- och redovisningsassistenter Numerical clerks 56 724 5 392 51 332 

413 Lager- och transportassistenter Stores and transport clerks 66 724 52 654 14 070 

414 Biblioteksassistenter m.fl. Library and filing clerks 4 463 969 3 494 

415 Brevbärare m.fl. Mail carriers and sorting clerks 23 169 14 089 9 080 

419 Övrig kontorspersonal Other office clerks 88 294 19 940 68 354 

42 Kundservicearbete Customer services clerks 72 680 15 247 57 433 

421 Kassapersonal m.fl. Cashiers, tellers and related clerks 23 672 4 940 18 732 

422 Kundinformatörer Client information clerks 49 008 10 307 38 701 

5 SERVICE-, OMSORGS- OCH FÖRSÄLJNINGSARBETE Service workers and 

retail workers 802 397 192 332 610 065 

51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarb. Personal and protective services workers 601 813 116 505 485 308 

511 Resevärdar m.fl. Travel attendants and related workers 6 436 2 238 4 198 

512 Storhushålls- och restaurangpersonal Housekeeping and restaurant services 

workers 54 173 22 043 32 130 

513 Vård- och omsorgspersonal Personal care and related workers 498 196 66 688 431 508 

514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Other personal services 

workers 10 428 2 290 8 138 

515 Säkerhetspersonal Protective services workers 32 580 23 246 9 334 

52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. Models, salespersons and 

demonstrators 200 584 75 827 124 757 

521 Fotomodeller m.fl. Fashion and other models 78 17 61 

522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Shop and stall salespersons and 

demonstrators 200 506 75 810 124 696 

6 ARBETE INOM JORDBRUK, TRÄDGÅRD, SKOGSBRUK OCH FISKE 

Skilled agricultural and fishery workers 33 701 24 672 9 029 

61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Skilled agricultural and 

fishery workers 33 701 24 672 9 029 

611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Market gardeners and crop growers 16 655 12 830 3 825 

612 Djuruppfödare och djurskötare Animal producers and related workers 7 831 3 930 3 901 

613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Crop and animal producers 5 006 3 991 1 015 

614 Skogsbrukare Forestry and related workers 3 699 3 433 266 

615 Fiskare och jägare Fishery workers, hunters and trappers 510 488 22 

7 HANTVERKSARBETE INOM BYGGVERKSAMHET OCH TILLVERKNING 

Craft and related trades workers 367 194 348 128 19 066 

71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Extraction and building trades workers 211 812 204 502 7 310 

711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Miners, shot firers, stonecutters and carvers 3 357 3 205 152 

712 Byggnads- och anläggningsarbetare Building frame and related trades workers 94 094 92 604 1 490 

713 Byggnadshantverkare Building finishers and related trades workers 93 450 89 029 4 421 

714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. Painters, building structure cleaners and 

related trades workers 20 911 19 664 1 247 

72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. Metal, machinery and related trades 

workers 129 215 125 114 4 101 

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Metal moulders, welders, sheet metalworkers, 

structural-metal preparers and related trades workers 33 730 32 864 866 

722 Smeder, verktygsmakare m.fl. Blacksmiths, tool-makers and related trades workers 10 368 9 834 534 

723 Maskin- och motorreparatörer Machinery mechanics and fitters 53 007 52 020 987 

724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. Electrical and electronic 

equipment mechanics and fitters 32 110 30 396 1 714 

73 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. Precision, handicraft, 

craft printing and related trades workers 12 136 8 573 3 563 

731 Finmekaniker m.fl. Precision workers in metal and related materials 4 627 4 000 627 

732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. Potters, glass-makers and 

related trades workers 1 206 782 424 

733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. Handicraft workers in wood, textile, 

leather and related materials 159 50 109 

734 Grafiker m.fl. Craft printing and related trades workers 6 144 3 741 2 403 



12.24 


(SSYK 96) i kombination med kön år 2008 (forts.) 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

74 Annat hantverksarbete Other craft and related trades workers 14 031 9 939 4 092 

741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Food processing and related trades workers 8 462 6 547 1 915 

742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. Wood treaters, cabinet-makers and related 

trades workers 2 549 2 231 318 

743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Garment and related trades workers 2 668 912 1 756 

744 Garvare, skinnberedare och skomakare 

Pelt, leather and shoemaking trades workers 352 249 103 

8 PROCESS- OCH MASKINOPERATÖRSARBETE, TRANSPORTARBETE M.M. 

Plant and machine operators and assemblers 410 912 344 437 66 475 

81 Processoperatörsarbete Stationary plant and related operators 54 141 47 815 6 326 

811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Mineral processing plant operators 1 612 1 552 60 

812 Processoperatörer vid stål- och metallverk Metal processing plant operators 14 113 12 417 1 696 

813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter Glass, ceramics and related 

plant operators 1 900 1 526 374 

814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri Wood processing and paper plant 

operators 19 700 17 406 2 294 

815 Processoperatörer, kemisk basindustri Chemical processing plant operators 6 700 5 682 1 018 

816 Driftmaskinister m.fl. Power production and related plant operators 8 994 8 250 744 

817 Industrirobotoperatörer Industrial robot operators 1 122 982 140 

82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Machine operators and assemblers 218 381 167 588 50 793 

821 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling Metal and mineralproducts 

machine operators 52 465 46 702 5 763 

822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Chemical products machine operators 13 760 9 442 4 318 

823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Rubber and plastic products machine 

operators 13 473 9 855 3 618 

824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Wood products machine operators 12 770 10 880 1 890 

825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri Printing, binding and paper 

products machine operators 11 935 9 742 2 193 

826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Textile, fur and leatherproducts 

machine operators 6 546 2 974 3 572 

827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. Food and related products machine 

operators 18 584 11 425 7 159 

828 Montörer Assemblers 54 543 41 227 13 316 

829 Övriga maskinoperatörer och montörer Other machine operators and assemblers 34 305 25 341 8 964 

83 Transport- och maskinförararbete Drivers and mobile-plant operators 138 390 129 034 9 356 

831 Lokförare m.fl. Locomotive engine drivers and related workers 5 438 4 774 664 

832 Fordonsförare Motor vehicle drivers 98 388 91 117 7 271 

833 Maskinförare Agricultural and other mobile plant operators 32 678 31 354 1 324 

834 Däckspersonal Ships' deck crews and related workers 1 886 1 789 97 

9 ARBETE UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING Elementary 

occupations 236 012 107 553 128 459 

91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning Sales and services 

elementary occupations 181 994 67 720 114 274 

911 Torg- och marknadsförsäljare Street vendors and market salespersons 166 95 71 

912 Städare m.fl. Helpers and cleaners 69 530 14 881 54 649 

913 Köks- och restaurangbiträden Helpers in restaurants 58 790 14 864 43 926 

914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. Doorkeepers, newspaper and package 

deliverers and related workers 13 851 10 634 3 217 

915 Renhållnings- och återvinningsarbetare Garbage collectors and related labourers 9 038 8 271 767 

919 Övriga servicearbetare Other sales and services elementary occupations 30 619 18 975 11 644 

92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning 

Agricultural, fishery and related labourers 2 889 1 917 972 

921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Agricultural, fishery and 

related labourers 2 889 1 917 972 

93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Labourers in mining, 

construction, manufacturing and transport 51 129 37 916 13 213 

931 Grovarbetare inom bygg och anläggning Mining and construction labourers 4 153 3 994 159 

932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Manufacturing labourers 32 139 20 827 11 312 

933 Godshanterare och expressbud Transport labourers and freight handlers 14 837 13 095 1 742 

0 MILITÄRT ARBETE Armed forces 10 404 9 901 503 

01 Militärt arbete Armed forces professionals 10 404 9 901 503 

011 Militärer Servicemen and women, and officers 10 404 9 901 503 

Uppgift saknas Information missing 212 524 130 616 81 908 

Samtliga Total 4 074 442 2 086 990 1 987 452 

1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 33 (www.scb.se/AM0208); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.25 

År 

Year 

Arbetsmarknad 

Totalt antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) i genomsnitt per 

vecka för personer i arbete, miljoner 

Total number of hours worked (actual hours) per week on average 

for persons at work, millions 

Båda könen 

Both sexes 

Samtliga personer i arbete 

All persons at work 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

employees 

Anställda 

Employees 

I offentlig 

tjänst/sektor 2 

Government 

workers/Public 

sector 2 

I enskild tjänst/ 

privat sektor 2 

Private enterprise 

workers/ 

Private sector 2 

Företagare och 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

1 

Employers and 

unpaid household 

workers 1 

1996 124,7 72,7 52,0 106,2 37,7 68,4 18,6 

1997 123,3 72,0 51,3 105,2 36,4 68,8 18,1 

1998 123,8 72,5 51,4 106,0 36,6 69,3 17,9 

1999 128,7 75,1 53,6 110,2 37,4 72,6 18,5 

2000 130,1 75,8 54,3 112,0 37,1 74,8 18,0 

2000 130,1 75,8 54,3 112,0 36,1 75,9 18,0 

2001 2 130,8 76,2 54,6 113,3 36,1 77,0 17,5 

2002 128,9 74,5 54,4 112,1 36,3 75,6 16,8 

2003 127,0 73,4 53,6 110,6 36,3 74,3 16,4 

2004 126,7 73,2 53,5 110,0 36,3 73,6 16,7 

2005 3 132,4 77,0 55,4 113,9 36,7 75,9 18,5 

2006 3 134,4 78,3 56,2 115,8 37,1 77,4 18,6 

2007 3 138,6 80,4 58,2 119,9 37,6 80,6 18,7 

2008 3 140,3 81,2 59,1 121,7 37,2 82,6 18,6 

2009 3 135,0 77,3 57,6 116,8 36,5 78,7 18,2 

1) Medhjälpande hushållsmedlem utan kontant lön ingår. Unpaid household workers are included. 2) Fr.o.m. 2001 är uppgifterna 

avseende sektortillhörighet inte jämförbara med tidigare år. As of 2001 the data concerning sector classification are not comparable to the 

data of earlier years. 3) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition av arbetslösa. 

As of 2005 the data are not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 7, 8 samt Statistikdatabasen: 


12.26 

Arbetslösa efter ålder och kön 

Unemployed persons by age and sex 

År 

Year 

Arbetslösa, 1 000-tal 

Unemployed in the labour force, 1 000s 

Arbetslösa i % av arbetskraften 

Percent unemployed in the labour force 

l åldersklasser 

By age class 

16–19 20–24 25–44 45–54 55–64 Totalt 

15–19 1 55–74 1 Total 

Efter kön 

By sex 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Inom respektive åldersklass 

Within each age class 

Efter kön 

16–19 20–24 25–44 45–54 55–64 Totalt Män Kvinnor 

15–19 1 55–74 1 

1992 19 50 118 27 19 233 144 89 11,3 11,5 5,4 2,6 3,2 5,2 6,3 4,2 

1993 25 72 180 49 31 356 218 137 19,4 18,1 8,3 4,5 5,5 8,2 9,7 6,6 

1994 19 64 171 50 36 340 202 138 16,6 16,8 8,1 4,5 6,5 8,0 9,1 6,7 

1995 16 60 165 50 42 333 190 142 14,0 15,7 7,8 4,4 7,4 7,7 8,5 6,9 

1996 15 58 172 56 45 347 192 155 14,3 16,1 8,2 5,0 7,6 8,1 8,5 7,5 

1997 14 55 170 58 44 342 188 154 14,2 15,7 8,2 5,2 7,3 8,0 8,5 7,5 

1998 13 40 135 52 37 276 154 122 12,1 11,8 6,5 4,6 5,9 6,5 6,9 6,0 

1999 11 34 114 43 39 241 133 107 9,3 10,1 5,5 3,9 5,9 5,6 5,9 5,2 

2000 12 25 91 37 38 203 114 89 9,7 7,4 4,3 3,4 5,4 4,7 5,0 4,3 

2001 12 26 78 27 31 175 99 76 8,9 7,7 3,7 2,6 4,2 4,0 4,3 3,6 

2002 13 28 79 27 30 176 101 76 9,6 8,3 3,7 2,5 3,8 4,0 4,4 3,6 

2003 15 33 101 33 34 217 123 94 11,3 9,7 4,8 3,2 4,1 4,9 5,3 4,4 

2004 17 41 115 36 38 246 137 109 13,1 12,0 5,4 3,5 4,4 5,5 5,9 5,1 

2005 1 61 65 156 45 40 367 194 173 33,3 17,6 7,1 4,4 4,2 7,8 7,8 7,7 

2006 1 62 63 128 42 41 336 173 164 30,7 16,6 5,9 4,1 4,2 7,1 6,9 7,2 

2007 1 63 55 108 35 37 298 149 148 29,9 13,7 4,9 3,4 3,7 6,1 5,9 6,5 

2008 1 70 58 102 39 36 305 152 152 32,1 14,0 4,6 3,7 3,6 6,2 5,9 6,6 

2009 1 72 85 146 56 49 408 222 186 35,7 20,0 6,6 5,3 4,9 8,3 8,6 8,0 

1) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, åldersgruppen 15-74 år mot tidigare 16-64 år, ändrad definition av 

arbetslösa. As from 2005 the data are not comparable to the data of earlier years, agegroup 15-74 year compared to 16-64 year earlier, 

different definition unemployed. 






12.27 

Arbetsmarknadspolitiska program samt arbetslösa 

Labour market policy programmes and unemployed persons 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Arbetsmarknadspolitiska program (16-64 år) 

Labour market policy programmes, total (16-64 years) 168 456 185 932 204 325 158 057 155 351 194 251 

Män Men 97 948 105 228 112 978 87 969 86 455 109 453 

Kvinnor Women 70 508 80 704 91 347 70 088 68 896 84 798 

Sökande i program med aktivitetsstöd (16-64 år) 

Programs with Activity Support, total 87 053 98 100 100 858 59 075 70 796 120 671 

Arbetsmarknadsutbildning Employment training 7 939 8 698 11 222 7 827 4 655 4 358 

Arbetspraktik Work placement scheme 14 392 12 993 11 085 3 697 1 423 9 090 

Start av näringsverksamhet Start-up Grant 5 601 5 690 5 420 2 993 2 179 2 331 

Ungdomsinsatser Interventions for youth 9 490 10 315 9 697 2 463 11 080 34 736 

Förberedande insatser Preparatory interventions 47 545 49 574 49 259 28 629 10 108 12 852 

Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 

Projects with Employment Policy Orientation 723 801 1 176 310 97 115 

Friår (friårslediga) Career Break 1 106 9 688 12 998 4 083 – – 

Jobb- och utvecklingsgarantin 

Job and Development Program – – – 9 073 41 255 57 190 

Sökande som har arbete med stöd (16-64 år) 

Employment incentives, total 81 402 87 832 103 468 98 982 84 555 73 580 

Utbildningsvikariat Trainee Replacement Scheme – – 1 089 269 – – 

Akademikerjobb 

Trainee Positions for unemployed graduates – – 5 1 – – 

Anställningsstöd Recruitment incentive 20 492 25 029 36 556 29 276 14 172 6 745 

Särskilda insatser för funktionshindrade 

Labour market programmes for disabled persons 60 910 62 803 65 818 69 436 70 383 66 835 

Arbetslösa enligt AKU 1, 2 (16-64/15-74 år) 

Unemployed (16-64/15-74 years) 246 000 367 000 336 000 298 000 305 000 408 300 

Män 137 000 194 000 173 000 149 000 152 000 222 400 

Kvinnor 109 000 173 000 164 000 148 000 152 000 185 800 

1) Arbetskraftsundersökningarna, AKU. Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition 

av arbetslösa. According to the Labour Force Surveys. As of 2005 the data are not comparable to the data of earlier years, due to different 

populations and definition of unemployed. 

2) Se Tabellanmärkning, tab. 12.7–12.13, 12.25–12.27. 


Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se); SCB Statistiska meddelanden serie AM 12 (www.scb.se/aku): 

Arbetskraftsundersökningarna, AKU. 

12.28 

Personer berörda av varsel om uppsägning inom olika 

näringsgrenar (SNI 2002) 

Persons receiving redundancy notices, by industry 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Tillverkningsindustri Manufacturing 23 306 18 357 14 320 9 874 48 839 48 469 

Byggverksamhet Construction 6 116 2 842 1 476 1 513 6 825 9 283 

Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 5 301 5 227 3 720 3 348 8 071 9 559 

Transport, kommunikation Transport, communication 6 191 5 142 3 343 2 554 4 958 11 476 

Finansiell verksamhet, fastighets- o företagstjänster 

Financial activities, real estate and business services 11 050 9 091 7 989 5 310 17 854 20 739 

Andra samhälleliga och personliga tjänster 

Other community and social services 1 155 967 1 217 716 1 293 1 275 

Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- o sjukvård, 

sociala tjänster Public administration, education, 

health and medical care, social services 6 093 9 278 2 932 5 089 6 411 11 809 

Övriga näringsgrenar Other industries 2 311 1 603 1 812 1 576 1 613 2 597 


Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 



12.29 

Arbetsmarknad 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 

dagars varaktighet 

Employment offices, new vacancies with duration of more than 10 

days 

Yrke Occupation 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ledningsarbete Legislators, senior officials managers 6 078 7 605 11 693 16 254 14 709 9 435 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 

Professionals 51 608 65 094 84 062 102 277 97 332 64 172 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller 

motsvarande Technicians and associate professionals 64 954 83 794 119 368 164 796 133 480 99 964 

Kontors- och kundservicearbete Clerks 24 690 26 243 42 196 59 100 47 487 26 687 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 

Service workers and shop workers 122 010 141 119 195 170 267 163 163 208 118 051 

Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Agriculture, garden, forestry and fishing 5 056 4 037 4 466 4 474 5 084 3 375 

Hantverksarbete inom byggverksamhet och 

tillverkning Craft and related trades workers 17 995 24 026 36 945 48 800 34 717 18 700 

Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete 

m.m. Process-operators and transport workers 28 777 29 249 57 629 78 267 55 458 20 286 

Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Elementary occupations 31 651 33 048 58 212 87 629 58 162 48 393 

Militärt arbete Military work 2 2 23 3 4 27 

Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde 

Unspecified vacancies 15 1 46 22 – – 

Summa Total 352 836 414 218 609 810 828 785 609 641 409 090 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 

12.30 

Arbetsförmedlingen, utgifter, miljoner kronor 

National Labour Market Board, expenditures, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Arbetsmarknadsverkets/Arbetsförmedlingens 

förvaltningskostnader Administration costs 4 806 4 593 5 173 5 037 4 858 4 825 

Arbetsmarknadsprogram 

Labour market policy programmes 13 176 15 069 15 892 8 759 9 285 12 918 

Flyttningsbidrag 1 Mobility allowance 122 69 79 67 69 67 

Arbetsmarknadsutbildning Labour market training 4 535 4 956 5 270 3 247 1 762 1 551 

Sysselsättningsskapande åtgärder 

Employment creating measures 1 615 1 531 1 812 979 1 600 1 443 

Datortek Computer centers 536 542 482 33 – – 

Praktikprogrammen 2 Trainee programmes 2 1 874 1 802 1 483 449 134 705 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

Vocational rehabilitation of disabled persons 603 666 733 311 208 186 

Ungdomsinsatser Youth measures 653 747 756 163 543 2 101 

Friår 3 Career break 3 154 1 280 1 823 651 – – 

Aktivitet inom vägledning och platsförmedling. 

Activities within counselling guidance and placement 

services. 3 084 3 477 3 455 2 858 4 969 6 865 

Särskilda insatser för arbetshandikappade 

Adjustments 6 177 6 662 11 651 12 467 13 928 9 482 

Kontant stöd vid arbetslöshet 4 

Cash allowances at unemployment 4 32 456 31 113 27 089 19 778 13 578 19 328 

Försvars- och beredskapsplanering 

Work in total defence 0 0 0 0 0 0 

Europeiska socialfonden 5 The European Social Fund 5 1 276 1 245 1 791 1 820 590 0 

Övrigt 6 Other 6 3 244 5 104 5 391 4 796 3 385 5 097 

Summa 4 Total 4 61 135 63 786 66 987 52 658 45 624 51 650 

1) Tidigare Arbetsmarknadsservice. Former Labour market services. 

2) Praktikprogrammet t.ex. arbetspraktik. Trainee programmes: employment-generating programmes, for example the work experience. 

3) Friår. The Career break is a pilot scheme 2002-2005. 


5) Genom EU-medlemskapet tillförs Sverige ekonomiska bidrag till arbetsmarknads- och utbildningsprogram. 

6) I "Övrigt" ingår en statlig ålderspensionsavgift. "Other" includes a governmental old age pension fee. 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsförmedlingen.se). 



12.31 

Arbetslöshetskassor, medlemsantal och förmåner 


Unemployment insurance funds, members and benefits 

2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 

Kassor Funds 37 37 36 35 33 32 

Medlemmar Members 

Kvinnor 1 937 248 1 937 933 1 928 320 1 723 566 1 689 893 1 710 554 

Män 1 869 248 1 868 697 1 850 708 1 664 356 1 633 804 1 650 546 

Summa Total 3 806 496 3 806 630 3 779 028 3 387 922 3 323 697 3 361 100 

Högsta dagpenning, kr 2 

Maximum daily benefits 730/680 730/680 730/680 680 680 680 

1) Uppgifterna angående medlemsantalet för den 31 december 2008 lämnades av arbetslöshetskassorna i augusti 2009 och för 

den 31 december 2009 i maj 2010. 

2) Den 2 juli 2001 t.o.m. den 30 juni 2002 kunde arbetslösa få högst 680 kronor i förhöjd ersättning under de 100 första ersättningsdagarna. 

Fr.o.m. den 1 juli 2002 utgör den förhöjda ersättningen högst 730 kr. Fr.o.m. den 1 januari 2007 togs den förhöjda dagpenningen 

bort. 

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (www.iaf.se). 

12.32 

Arbetslöshetskassor, verksamhet 

Unemployment insurance funds, activity 

År 

Year 

Erlagda avgifter 

Paid fees 

Totalbelopp, 

mnkr 

Total 

Per årsmedlem, 

kr 

Average per 

member 

Totalbelopp, 

mnkr 

Utbetalda ersättningar 

Benefits granted 

Per årsmedlem, 

kr 1 

Antal ersättningstagare 

Number of 

beneficiaries 

Genomsnittligt 

utbetald 

dagersättning, 

kr 2 

Average benefit 

paid per day 

Statsbidrag, 

mnkr 

State grants 

Finansieringsavgifter, 

mnkr 3 

Financing fees 

1990 765 215 6 819 1 917 298 283 402 6 819 503 

1991 821 230 12 700 3 507 431 134 445 12 700 549 

1992 1 599 436 25 516 6 871 683 245 478 25 516 1 190 

1993 1 753 467 38 607 10 254 914 300 476 38 607 1 227 

1994 729 194 38 467 10 201 984 526 458 38 467 . 

1995 1 912 507 38 907 10 232 960 189 461 38 907 1 219 

1996 1 929 508 37 413 9 843 949 488 458 37 413 1 224 

1997 2 577 680 37 453 9 884 825 112 472 37 453 1 822 

1998 3 382 891 32 633 8 582 862 450 501 32 633 2 501 

1999 3 488 921 30 829 8 132 774 932 510 30 829 2 534 

2000 3 554 937 27 830 7 337 696 183 518 27 830 2 585 

2001 3 647 964 22 265 5 873 574 320 530 22 265 2 656 

2002 3 747 991 22 677 5 984 539 537 566 22 677 2 839 

2003 3 989 1 050 28 465 7 492 565 369 605 28 465 3 015 

2004 4 253 1 117 32 614 8 568 610 943 614 32 614 3 072 

2005 4 371 1 148 31 189 8 193 601 370 618 31 189 3 101 

2006 4 444 1 176 26 918 7 123 552 878 621 26 918 3 131 

2007 13 569 4 002 19 438 5 737 417 016 590 19 438 11 176 

2008 4 10 128 3 047 13 592 4 089 327 613 583 13 592 8 389 

2009 8 642 2 571 19 561 5 820 384 781 608 19 561 7 430 

1) Med årsmedlem avses medlemmar i arbetslöshetskassorna 31/12 respektive år. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att ca 5 procent 

av den utbetalda ersättningen gått till personer som inte var medlemmar i arbetslöshetskassa eller anslutna till Alfa-kassan. Uppgiften 

innebär därmed en överskattning av det genomsnittliga belopp som utbetalats per medlem med ca 1,5 procent. 

2) Belopp inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning/antal dagar med inkomstrelaterad ersättning. 

3) Statsbidraget täcker 100 procent av utbetald ersättning. A-kassorna betalar en avgift för finansiering av del av statens kostnader. 

Finansieringsavgiften motsvarar 131 procent av den genomsnittligt utbetalda dagpenningen, multiplicerat med antalet medlemmar i a- 

kassan. Finansieringsavgiften var tillfälligt avskaffad 1994. Den 1 januari 2007 till den 30 juni 2008 betalade kassorna även en förhöjd 

finansieringsavgift. Fr.o.m. den 1 juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften med en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgift 

motsvarar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. 

4) Erlagda avgifter 2008: reviderad uppgift. Paid fees 2008: revised figure. 

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (–2002); Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2003–, www.iaf.se). 



12.33 

Arbetsmarknad 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och branschföreningar 

den 1 oktober 2010 

The Confederation of Swedish Enterprise, member employer 

organisations and industry organisations 

Medlemsorganisation 

Branch association 

Företag 

Firms 

Anställda 

Employees 

Almega Samhallförbundet 1 20 522 

Almega Tjänsteförbunden 3 671 158 372 

Almega Tjänsteföretagen 2 317 63 994 

Bemanningsföretagen 400 35 611 

Betongvaruindustrin 27 2 953 

BIL Sweden 22 32 207 

Biltrafikens Arbetsgivareförbund 9 159 67 128 

Bruksindustriföreningen 36 18 732 

Bussarbetsgivarna 425 21 018 

Byggmaterialindustrierna 20 3 612 

Byggnadsämnesförbundet 174 11 039 

Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2 187 24 612 

Energiföretagens Arbetsgivareförening 152 19 405 

Flygarbetsgivarna 95 12 316 

Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation 155 16 290 

Grafiska Företagens Förbund 549 15 501 

Industri- och KemiGruppen 1 247 75 028 

IT&Telekomföretagen inom Almega 1 049 101 236 

Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 39 5 181 

Livsmedelsföretagen 842 45 764 

Läkemedelsindustriföreningen 47 13 581 

Maskinentreprenörerna 3 631 11 686 

Medieföretagen 661 40 827 

Motorbranschens Arbetsgivareförbund 2 121 39 300 

Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund 40 2 616 

Plast- & Kemiföretagen 214 39 572 

Plåtslageriernas Riksförbund 871 5 719 

Sjöfartens Arbetsgivareförbund 102 11 810 

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 3 836 24 730 

Skogsindustrierna 281 32 915 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 169 31 938 

SVEMEK 362 6 812 

SveMin 84 18 265 

Svensk Handel 12 705 206 625 

Svenska Fabriksbetongföreningen 30 2 573 

Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning 6 0 

Sveriges Bergmaterialindustri 60 5 019 

Sveriges Byggindustrier 3 205 82 001 

Sveriges Hamnar 56 3 665 

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare 3 581 57 915 

Sveriges Managementkonsulter 12 44 

Sveriges Redareförening 76 10 087 

Sveriges Transportindustriförbund 95 20 337 

Teknikföretagen 3 517 277 954 

TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening 14 2 392 

TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag 213 7 245 

Trä- och Möbelindustriförbundet 724 25 970 

VVS Företagen 1 043 17 819 

Vårdföretagarna 1 991 62 572 

Återvinningsindustrierna 33 16 418 

Summa ovanstående Total listed 62 347 1 828 928 

Företag anslutna till mer än en medlemsorganisation 

Firms associated with more than one branch organisation 1 897 356 404 

Svenskt Näringsliv (netto) Net total 60 450 1 472 524 

Källa: Svenskt Näringsliv. 



12.34 

Förbund 

Unions 

Vissa fackliga organisationer, anslutna medlemmar 

den 31 december 2009 

Swedish Federations of Trade Unions, members 

Samtliga 

medlemmar 1 

Därav 

kvinnor 2 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 1 

Därav 

kvinnor 2 

Landsorganisationen (LO) 3 1 564 767 718 629 Tandläkarförbund, Sveriges 8 547 4 420 

Byggnadsarbetareförbundet, Universitetslärarförbund, Sveriges 19 489 9 153 

Svenska 113 156 1 184 Veterinärförbund, Sveriges 2 775 1 737 

Elektrikerförbundet, Svenska 25 636 258 Yrkesverksamma (SACO) 

Fastighetsanställdas Förbund 33 480 16 713 Gainfully employed 452 251 235 901 

GS-facket 4 62 188 12 533 Statlig tjänst 

Handelsanställdas Förbund 148 389 47 976 Government employees 94 350 45 105 

Hotell- och Restaurangfacket 35 877 23 809 Primärkommunal tjänst 

Industrifacket Metall, IF Metall 369 900 85 683 Certain municipalities 100 944 70 631 

Kommunalarbetareförbundet, Landstingstjänst County councils 54 821 35 257 

Svenska 508 930 410 429 Kyrkans avtal Church of Sweden 4 698 2 630 

Livsmedelsarbetareförbundet, Enskild tjänst Private employees 180 669 75 109 

Svenska 35 829 14 548 Egenföretagare Self-employers 16 769 7 169 

Musikerförbundet, Svenska 2 724 466 Ej yrkesverksamma Not employed 152 658 80 564 

Målareförbundet, Svenska 15 178 855 

Pappersindustriarbetarefbd., 

Sveriges arbetares 

Svenska 18 749 3 109 centralorganisation (SAC) 12 

SEKO – Facket för Service och 

Central Organization of 

Kommunikation 131 986 38 727 Swedish Workers 5 578 1 971 

Transportarbetareförbundet, 

Svenska 62 745 9 902 Tjänstemännens centralorganisation 

(TCO) 13, 14 1 192 655 . . 

Sveriges akademikers central- Facket för försäkring o. finans, FTF 14 304 . . 

organisation (SACO) 5 604 909 316 465 Fackförbundet SKTF 166 210 . . 

Akademikerförbundet SSR 6 56 498 44 837 Fackförbundet ST 95 136 . . 

Arbetsterapeuter, Förbundet Farmaciförbundet 7 195 . . 

Sveriges 9 700 9 290 Finansförbundet 36 949 . . 

Arkitekter, Sveriges 10 785 5 428 Folkhögskolans lärarfbd., Svenska 1 949 . . 

Civilekonomerna 36 528 19 450 Försvarsförbundet 4 937 . . 

DIK-förbundet 7 21 411 16 609 Journalistförbundet, Svenska 16 642 . . 

Farmacevtförbund, Sveriges 7 471 6 460 Lärarförbundet 224 501 . . 

Fartygsbefälsförening, Sveriges 3 594 259 Polisförbundet 23 598 . . 

Ingenjörer, Sveriges 8 124 059 28 387 Skogs- och lantbrukstjänstem.fbd. 911 . . 

Jusek 9 80 347 44 074 Teaterförbundet 8 314 . . 

Kyrkans akademikerförbund 5 069 2 645 Tull-Kust 3 707 . . 

Leg. sjukgymnasters riksförbund 11 729 9 567 Unionen15 475 947 . . 

Läkarförbund, Sveriges 41 239 18 469 Vårdförbundet 110 503 . . 

Lärarnas riksförbund 82 161 57 249 Yrkesmusikerförbund, Sveriges 1 852 . . 

Naturvetarna 10 31 162 17 978 Yrkesverksamma (TCO) 961 650 . . 

Officersförbundet 15 713 674 Statlig tjänst . . . . 

Psykologförbund, Sveriges 9 296 6 659 Kommunal tjänst . . . . 

Reservofficersförbund, Sveriges 3 113 31 Enskild tjänst . . . . 

SACO-förbundet Trafik och Järnväg 4 475 1 111 Ej yrkesverksamma 231 005 . . 

Skolledarförbund, Sveriges 7 093 3 711 

SRAT 11 12 655 8 267 

1) Total membership. 

2) Of which women. 

3) The Swedish Trade Union Confederation (LO). 

4) Den 1 juni 2009 gick Grafiska fackförbundet samman med Skogs- och Träfacket. 

5) The Swedish Confederation of Professional Associations, SACO. 

6) Förbund för ekonomer, samhälls- och personalvetare, socionomer och chefer. 

7) Akademiker inom dokumentation, information och kultur. 

8) I januari 2007 gick Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet samman. 

9) Förbund för jurister, samhällsvetare och ekonomer. 

10) Den 1 januari 2009 gick Agrifack och Naturvetareförbundet samman i det nya förbundet Naturvetarna. 

11) SRAT företräder medlemmar inom hälsa, kommunikation och förvaltning. 

12) Antal medlemmar i 52 lokala samorganisationer. 

13) The Swedish Confederation for Professional Employees (TCO). 

14) Yrkesverksamma kvinnor. 

15) Den 1 januari 2008 gick Sif och Tjänstemannaförbundet HTF samman. 

Källa: Uppgifter från resp. facklig organisation (LO: www.lo.se, SACO: www.saco.se, SAC: www.sac.se, TCO: www.tco.se). 



12.35 

Arbetsinställelser, lovliga och olovliga, inom olika 

näringsgrenar (SNI 92) 

Stoppages of work, legal and illegal, by industry 

Arbetsmarknad 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Arbetsinställelser 1 Stoppages of work 1 9 14 9 14 5 6 

Därav strejker Of which strikes 7 13 9 14 4 6 

Förlorade arbetsdagar 1 Working days lost 1 

Tillverkning och utvinning (C+D) Manufacturing, mining 

and quarrying 

Lovlig Legal 110 – – 210 41 – 

Lockout – – – – – – 

Olovlig Illegal 280 25 39 1 710 – – 

Byggverksamhet (F) Construction 

Lovlig 14 434 100 – 4 138 – – 

Lockout 11 553 – – – – – 

Olovlig – – – – – – 

Handel och kommunikationer (G+I) Wholesale and retail 

trade; transport, storage and communication 

Lovlig 444 150 750 7 200 11 640 1 014 

Lockout 333 – – – 120 – 

Olovlig – 50 – 1 – 546 

Övriga näringsgrenar Other industries 

Lovlig 14 243 1 182 407 95 000 – 

Lockout 14 30 – – – – 

Olovlig – – – – – – 

Summa 1, 2 Total 1, 2 15 282 568 1 971 13 666 106 801 1 560 

Lovlig 15 203 493 1 932 11 955 106 801 1 014 

Lockout 11 900 30 – – 120 – 

Olovlig 280 75 39 1 711 – 546 

Berörda arbetstagare 1, 2 Affected employees 1, 2 2 449 604 1 749 3 635 12 766 1 119 

Lovlig 4 100 456 1 519 2 481 12 766 875 

Lockout 1 858 8 – – 24 – 

Olovlig 200 140 230 1 154 – 244 

1) En konflikt som pågått över ett årsskifte redovisas enbart under begynnelseåret vad avser antal arbetsinställelser och antal berörda anställda. 

Förlorade arbetsdagar redovisas däremot för resp. kalenderår. Conflicts that continue into a new year are accounted for solely during the first 

year regarding number of stoppages and number of employed, while workdays lost are accounted for during each separate year. 

2) Arbetstagare som samtidigt omfattas av strejk och lockout är redovisade under båda arbetsinställelserna, medan summan är nettoräknad. 

Antalet förlorade arbetsdagar är redovisade på samma sätt. Employees who at the same time are involved in both strikes and lockouts are 

accounted for in both, while the sum of involved employees is checked for duplicate. 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se). 

12.36 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Näringsgren 

Industry 

Arbetskostnadsindex för arbetare inom privat sektor inkl. 

särskild löneskatt och företagens kostnad för sjuklön, januari 

2008 = 100 

Labour Cost Index for workers in private sector, including special 

payroll tax and sick pay, January 2008 = 100 

November 

2008 2009* 

B-E Utvinning av mineral, Tillverkning, Försörjning av el, gas, värme och kyla, Vattenförsörjning 

Mining and quarrying, Manufacturing, Electricity, gas, steam and air conditioning 

supply and Water supply 102,0 103,0 

F Byggverksamhet Construction 102,9 104,7 

G+I Handel, Hotell- och resturangverksamhet 

Wholesale and retail trade, Accommodation and food service activities 102,5 102,3 

H+J Transport och magasinering, Informations- och komunikationsverksamhet 

Transportation and storage, information and communication 102,0 103,2 

K–N Finans- och försäkringsverksamhet, Fastighetsverksamhet, Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och teknik, Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra 

stödtjänster 

Financial and insurance activities, Real estate, Professional, scientific and technical 

activities, Administrative and support service activities 101,5 104,2 

P–S Utbildning, Vård och omsorg; sociala tjänster, Kultur, nöje och fritid, Annan serviceverksamhet 

Education, Human health and social work activities, Arts, entertainment and recreation, 

Other service activities 104,9 106,6 

B–S exkl. O Totalt Total 102,4 103,2 

Källa: SCB Enheten för löne- och arbetskostnadsstatistik (www.scb.se/AM0301). 



12.37 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Näringsgren 

Industry 

Arbetskostnadsindex för tjänstemän inom privat sektor 

inklusive särskild löneskatt, januari 2008 = 100 

Labour Cost Index for salaried employees in private sector, including 

special payroll tax, January 2008 = 100 

November 

2008 2009* 



















12.38 

Löneindex för arbetare inom privat sektor, januari 2008 = 100 

Wage Index for workers in private sector, January 2008 = 100 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Näringsgren 

Industry 

November 

2008 2009* 


Mining and quarrying, Manufacturing, Electricity, gas, steam and air 

conditioning supply and Water supply 102,3 104,8 








stödtjänster Financial and insurance activities, Real estate, Professional, scientific and 

technical activities, Administrative and support service activities 101,8 106,4 


Education, Human health and social work activities, Arts, entertainment and 

recreation, Other service activities 105,0 108,0 





12.39 

Löneindex för tjänstemän inom privat sektor, 

januari 2008 = 100 

Wage Index for salaried employees in private sector, 

January 2008 = 100 

Arbetsmarknad 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Näringsgren 

Industry 

November 

2008 2009* 



















12.40 

Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor, kronor 

Average hourly wages of manual workers in private sector, SEK 


Industry 1 

Män Men 

Genomsnittlig timlön 2 , kr 

Average hourly wages 2 

Kvinnor Women 

2008 2009 2008 2009 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 123,30 126,00 112,50 117,10 

Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 166,80 179,80 161,50 175,50 

Tillverkningsindustri Manufacturing 141,40 145,10 129,20 134,40 


Food, beverage and tobacco industry 137,70 141,00 125,00 129,90 

Textil-, beklädnads-, läder - och lädervaruindustri 

Textile, wearing apparel and leather industry 131,50 135,20 120,00 123,10 

Trävaruindustri, utom möbler 

Industry for wood and products of wood, cork, cane etc., except furniture 134,10 138,80 130,70 134,50 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 

Industry for paper and paper products 160,80 166,40 147,70 154,80 

Grafisk och annan reproduktionsindustri 

Printers; other industry for recorded media 150,10 153,10 128,30 130,70 

Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 138,70 144,00 125,70 131,40 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Industry for other non-metallic mineral products 142,80 145,90 130,40 137,30 

Stål- och metallverk Industry for basic metals 152,60 153,80 146,30 148,90 

Transportmedelsindustri Industry for transport equipment 150,70 147,40 143,40 141,00 

Byggindustri Construction industry 147,50 151,00 116,80 127,60 

Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 130,60 135,90 127,80 135,40 

Hotell och restauranger Hotels and restaurants 113,50 120,40 109,70 113,60 

1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör 

jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in 

combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution. 

2)I lönebegreppet ingår fast lön, fasta lönetillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord) samt OB-/skifttillägg 

och olika tillägg för smuts, risk, värme o.d. Siffrorna är avrundade. The earnings include fixed and variable payments (for example, 

bonuses and commissions), and supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions (dirty, dangerous, hot or 

wet, etc.). The figures are rounded off. 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 57 (www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen: 




12.41 

Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor, 

kronor 

Average monthly salary of non-manual workers in private sector, 

SEK 


Industry 1 

Genomsnittlig månadslön 2 , kr 

Average monthly wages 2 

Män Men 

Kvinnor Women 

2008 2009 2008 2009 

Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 

Manufacturing industry; mines and quarries 38 000 38 700 30 700 31 900 

Ledningsarbete 50 700 51 100 45 100 47 400 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 40 300 41 000 36 900 37 800 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 33 100 33 800 28 900 29 800 

Kontors- och kundservicearbete 26 900 27 600 24 100 25 000 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 30 700 32 200 24 500 26 100 

Byggindustri Construction industry 34 800 34 900 28 700 28 200 





Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 34 200 36 000 27 500 29 200 






Hotell och restauranger Hotels and restaurants 29 100 29 600 26 300 27 800 


Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens . . .. 29 900 31 100 




Banker och andra kreditinstitut Banks and other financial institutions 52 800 52 600 33 600 34 500 





Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder 

Insurance and reinsurance companies, pension funds 42 900 43 900 32 100 33 500 




Kontors- och kundservicearbete . . .. 27 500 29 100 

1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör 

jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in 

combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution. 

2) I lönebegreppet ingår fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord), OB-/skifttillägg, tillägg 

för risk, smuts, värme o.d., jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Salaries include fixed and variable payments (for example, 

incentive pay and piecework), shift premiums, supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions (dirty, 

dangerous, hot or wet, etc.), on-duty and standby compensation, and other benefits. 

Yrkesområdena definieras enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK. Occupational (major) groups are defined according 

to Swedish Standard Classification of Occupation. 






12.42 

Arbetsmarknad 

Statlig sektor – genomsnittlig månadslön efter näringsgren, 

kronor 

Governmental sector – average monthly salary by industry, SEK 

SNI 2007 Näringsgren 

Industry 

Män 

Kvinnor 

Men 

Women 

2009* 2009* 

F Byggverksamhet Construction 36 780 32 830 

K Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 29 560 27 060 

L Fastighetsverksamhet Real estate activities 31 830 31 730 

M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 34 650 26 460 

N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 

Administrative and support service activities 28 910 27 680 

O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 

Public administration and defence; compulsory social security 31 930 28 490 

O 84.1 Offentlig förvaltning 34 190 30 230 

O 84.2 Offentliga tjänster 30 900 27 740 

O 84.3 Obligatorisk socialförsäkring 29 660 25 280 

P Utbildning Education 34 260 29 630 

P 85.2 Grundskoleutbildning 28 700 27 100 

P 85.4 Eftergymnasial utbildning 34 320 29 720 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster Human health and social work activities 27 710 26 970 

R Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 28 940 27 760 

Alla näringsgrenar All industries 32 550 28 730 



12.43 

År 

Year 

Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön 

Average monthly salary by sector and sex 

Alla sektorer 1 

All sectors 

Primärkommunal 

sektor 

Municipal 

authorities 

Landstingskommunal 

sektor 

County councils 

Statlig sektor 

Government 

Privat sektor 1 

Private sector 1 

Arbetare 

Manual 

workers 

Tjänstemän 

Non-manual 

workers 

2001 21 300 18 200 22 200 22 700 18 200 25 500 

Män 2 Men 23 300 19 800 28 900 24 600 18 900 28 500 

Kvinnor 2 Women 19 200 17 800 20 500 20 600 16 700 21 600 

2002 22 100 19 000 23 100 24 000 18 700 26 300 

Män 24 100 20 500 30 200 25 900 19 400 29 300 

Kvinnor 20 000 18 600 21 300 21 800 17 200 22 400 

2003 22 800 19 700 24 100 24 800 19 400 27 100 

Män 24 800 21 300 31 400 26 800 20 100 30 100 

Kvinnor 20 700 19 300 22 300 22 700 17 700 23 200 

2004 23 600 20 500 24 900 25 300 20 000 28 300 

Män 25 700 22 000 32 400 27 300 20 700 31 500 

Kvinnor 21 500 20 100 23 000 23 200 18 300 24 200 

2005 24 300 21 000 25 600 25 900 20 400 29 200 

Män 26 400 22 500 33 200 27 900 21 200 32 300 

Kvinnor 22 100 20 600 23 700 23 900 18 700 25 000 

2006 25 000 21 500 26 200 26 900 21 000 29 900 

Män 27 100 23 000 33 800 28 700 21 800 33 100 

Kvinnor 22 800 21 100 24 300 25 000 19 400 25 800 

2007 25 800 21 800 26 900 27 900 21 900 31 100 

Män 28 000 23 500 34 500 29 800 22 600 34 400 

Kvinnor 23 500 21 400 25 000 26 000 20 300 26 800 

2008 27 100 23 200 28 500 29 100 22 800 32 600 

Män 29 400 24 700 36 500 31 000 23 600 36 100 

Kvinnor 24 700 22 800 26 500 27 200 21 000 28 200 

2009 27 900 24 100 29 700 30 400 23 300 33 500 

Män 30 100 25 400 37 700 32 200 24 100 36 800 

Kvinnor 25 700 23 700 27 600 28 600 21 700 29 200 

1) Kyrkokommmunal sektor redovisas fr.o.m. år 2000 under Privat sektor. From 2000-01-01, the parishes of the Church of Sweden are 

part of the private sector. 

2) Skillnader i löner mellan olika sektorer och mellan kvinnor och män påverkas bl.a. av skillnader i ålders- och yrkessammansättningar 

samt av att verksamheter flyttas mellan sektorer. 

Källa: SCB Lönestatistisk årsbok (–2003); Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110, 2004–); Statistikdatabasen: 




12.44 

År 

Year 

Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå och kön 

Average monthly salary by level of education and sex 

Förgymna- Förgymnasial 

utbild- sial utbildning 

=9 år 

Elementary Elementary 

school 1 school 

=9 years 

Gymnasial 

utbildning 

2 years 

Eftergymnasial 

utbildning 

=3 years 

Forskarutbildning 

Postgraduate 

education 

1 2 3 4 5 6 7 

Samtliga 

utbildningsnivåer 

All education 

levels 

2004 20 400 . . 21 200 21 600 25 300 29 500 39 700 23 600 

Män Men 21 600 . . 22 700 23 400 28 100 34 100 41 800 25 700 

Kvinnor 

Women 18 700 . . 19 500 19 600 22 800 25 900 35 000 21 500 

2005 20 600 21 100 21 800 22 100 26 000 29 900 40 100 24 300 

Män 21 900 22 300 23 400 24 000 28 900 34 700 42 300 26 400 

Kvinnor 18 600 19 300 20 200 20 000 23 400 26 300 35 500 22 100 

2006 21 200 21 800 22 600 22 600 26 700 30 500 41 400 25 000 

Män 22 500 23 000 24 200 24 400 29 600 35 300 43 700 27 100 

Kvinnor 19 200 20 000 20 800 20 600 24 000 27 000 37 000 22 800 

2007 21 800 22 500 23 300 23 300 27 600 31 400 42 200 25 800 

Män 23 200 23 800 25 100 25 200 30 700 36 400 44 500 28 000 

Kvinnor 19 500 20 400 21 300 21 200 24 800 27 700 37 700 23 500 

2008 22 500 23 400 24 500 24 400 28 800 32 900 43 800 27 100 

Män 23 900 24 700 26 300 26 200 32 100 38 200 46 400 29 400 

Kvinnor 20 400 21 400 22 600 22 400 25 800 29 100 39 100 24 700 

2009 23 000 24 000 25 200 25 100 29 600 33 600 45 300 27 900 

Män 24 500 25 200 27 000 26 800 32 700 38 600 48 000 30 100 

Kvinnor 20 900 22 100 23 400 23 200 26 700 30 000 40 600 25 700 

1) År 2004 inkluderas även förgymnasial utbildning >=9 år i beloppen. The figure of 2004 includes Elementary school >=9 years. 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB: Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 

12.45 

Lönesummor och preliminär A-skatt, miljarder kr, samt antal 

kontrolluppgifter (KU) efter arbetsställelän 

Aggregate wages, preliminary tax in SEK bn, and number of 

statements of income distributed by county of establishment 

Län/Arbetsställelän 

County/Establishment 

region 

Lönesumma, mdkr 

Aggregate wages, SEK bn 

Preliminär A-skatt, mdkr 

Preliminary tax, SEK bn 

Antal kontrollupgifter (KU) 

Number of statements of income 

2006 2007 2008 2006 2007 2008 2006 2007 2008 

Stockholms 295,4 319,1 341,6 106,5 107,2 111,2 1 740 046 1 820 247 1 840 788 

Uppsala 32,6 34,6 35,7 11,0 10,7 10,7 234 878 244 243 240 041 

Södermanlands 25,2 26,9 28,6 8,2 7,9 8,2 176 475 182 539 183 108 

Östergötlands 45,4 48,3 51,2 14,9 14,4 14,9 300 894 306 667 305 822 

Jönköpings 38,9 41,7 43,7 12,9 12,6 12,8 270 682 280 016 273 877 

Kronobergs 21,7 23,1 24,4 7,1 6,9 7,0 149 691 155 411 151 603 

Kalmar 23,8 25,5 26,8 7,8 7,6 7,8 172 012 174 829 174 914 

Gotlands 5,3 5,6 5,9 1,8 1,7 1,7 43 442 43 694 42 995 

Blekinge 16,8 17,8 18,3 5,6 5,4 5,4 110 999 112 673 109 611 

Skåne 127,5 137,4 145,4 42,2 41,6 42,8 863 428 897 193 894 469 

Hallands 27,3 29,4 31,1 8,6 8,5 8,7 198 212 205 965 205 151 

Västra Götalands 185,9 198,6 210,5 63,9 62,3 64,3 1 211 158 1 244 404 1 248 610 

Värmlands 27,6 29,3 30,8 9,2 8,9 9,1 201 040 205 579 203 328 

Örebro 29,9 32,0 33,7 9,9 9,6 9,9 205 135 214 595 212 620 

Västmanlands 27,2 29,1 30,9 9,1 8,9 9,2 177 519 181 978 182 067 

Dalarnas 29,4 31,2 32,8 10,1 9,7 9,9 215 040 218 596 216 510 

Gävleborgs 28,9 30,9 32,7 9,6 9,3 9,7 203 986 211 471 209 691 

Västernorrlands 27,0 28,6 29,9 9,3 8,9 9,1 185 173 187 186 185 931 

Jämtlands 12,6 13,4 14,1 4,2 4,0 4,1 106 872 108 468 107 695 

Västerbottens 27,8 29,7 31,3 9,4 9,1 9,3 207 076 211 559 210 380 

Norrbottens 27,4 29,3 30,9 9,0 8,7 9,0 197 789 199 120 198 146 

Okänt Unknown 1,4 1,4 1,9 0,3 0,3 0,4 13 082 15 111 15 362 

Hela riket Sweden 1 084,9 1 162,9 1 232,2 370,5 364,1 375,3 7 184 629 7 421 544 7 412 719 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie AM 31 (www.scb.se/AM0302); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 


Hushållens ekonomi 

Household finances

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2011 

13 – Hushållens ekonomi 

Household finances 

Sida 

Page 

13.1 Hushållens inkomster ............................... 311 

Household income 

13.2 Förmögenhet .............................................. 314 

Wealth 

13.3 Andel miljonärer (nettoförmögenhet) 

per kommun 2009 .............................................. 315 

Percentage of millionaires by municipalities 

13.4 Hushållens utgifter .................................... 316 

Household expenditure 

13.5 Kvinnors arbetsinkomst i procent av 

männens i olika åldrar för helårs- och 

heltidsanställda personer 1995 och 2008 ........ 318 

Women's income as a percentage of men's 

income, by age employed year round and full 

time 

13.6 Kvinnors arbetsinkomst i procent av 

männens för helårs- och heltidsanställda 

personer 1993–2008 .......................................... 318 

Women's income as a percentage of men's 

income, employed year round and full time 

13.7 Pigans lön i procent av drängens 

1865–1900 ........................................................... 318 

The maid’s income as a percentage of the 

farmhand’s income 

13.8 Sammanräknad förvärvsinkomst 

2008, antal personer efter kön, ålder och 

inkomstklass ...................................................... 319 

Total income from employment and business, 

number of persons by sex, age and income 

group 

13.9 Sammanräknad förvärvsinkomst, 

medianvärden i löpande priser efter kön 

och ålder, tkr ...................................................... 321 


median values by sex and age, current prices 


medianvärden i 2008 års priser efter kön 

och ålder, tkr ...................................................... 321 


median values by sex and age, 2008 prices 


medelvärden efter kön i län och kommuner 

2008, tkr .................................................. 322 


mean averages by sex in counties and 


13.12 Summa förvärvs- och kapitalinkomst, 

medianvärden i löpande priser 

efter kön och ålder, tkr ...................................... 324 

Earnings and capital income, median values 

by sex and age, current prices 

Sida 

Page 

13.13 Summa förvärvs- och kapitalinkomst, 

medianvärden i 2008 års priser 

efter kön och ålder, tkr ......................................325 

Total earnings and capital income, median 

values by sex and age, 2008 prices 

13.14 Arbetsinkomst efter kön och ålder 

för helårs- och heltidsanställda personer, 

20–64 år, utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2008 års 

priser, tkr .............................................................325 

Income from work by sex and age, employed 

year round and full time, aged 20–64, with no 

entrepreneurial income, median value in 2008 

prices 

13.15 Slutliga skattens andel av summa 

förvärvs- och kapitalinkomst ............................326 

Final tax, relative share of total earnings and 

capital income 

13.16 Inkomststruktur för samtliga hushåll, 

medelvärden i 2008 års priser, tkr ............326 

Income composition for all households, mean 

value, 2008 prices 

13.17 Disponibel inkomst inkl. kapitalvinst 

per konsumtionsenhet (k.e.) i deciler 

för samtliga individer, medel-värden per 

k.e. i 2008 års priser, tkr ....................................327 

Equalised disposable income, capital gains 

included, in deciles for all individuals, mean 


13.18 Disponibel inkomst exkl. kapitalvinst 

per konsumtionsenhet (k.e.) i deciler 

för samtliga individer, medel-värden per 

k.e. i 2008 års priser, tkr ....................................327 

Equalised disposable income, capital gains 

excluded, in deciles for all individuals, mean 


13.19 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

(k.e.) för individer 20– år efter 

hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2008 

års priser, tkr ......................................................328 

Equalised disposable income for individuals by 

type of household, median value, 2008 prices 

13.20 Hushållens utgifter (HUT) per 

utgiftsområde och år, procent ..........................329 

Household Budget Survey, share of total 

consumption per household 

13.21 Reala och finansiella tillgångar, skulder 

samt nettoförmögenhet för kvinnor 

och män i olika åldersgrupper 2007 .................329 

Real and financial assets, debts and net 

wealth for women and men by age 

13.22 Tillgångar och skulder för kvinnor 

och män 2007 .....................................................330 

Assets and debts for women and men 



13.1 

Hushållens inkomster 

Household income 


Hushållens ekonomiska standard steg med marginella 0,6 procent 2008. 

Samtidigt minskade skillnaderna mellan hushåll med låg respektive hög 

ekonomisk standard. Att den ekonomiska standarden ökar är inte unikt. 

Ökningen 2008 innebar att medianinkomsten ökade för 13:e året i rad. 

Många grupper fick i början av 1990-talet sänkta 

inkomster från arbete, vilket var en av följderna 

av att ekonomin i Sverige upplevde en omfattande 

nedgång. Detta bidrog till att arbetslösheten 

sköt i höjden och att allt fler personer 

hamnade utanför arbetskraften. 

Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet 

samt bostadsbidrag och socialbidrag 

ökade visserligen – men kunde inte helt motverka 

den kraftiga nedgången i inkomsterna 

från eget arbete och egen kapitalavkastning. 

Den sammantagna effekten blev att de disponibla 

inkomsterna minskade fram till mitten av 

1990-talet. 

Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen 

och allt fler grupper fick ökade inkomster. 

År 2008 hade alla typer av hushåll 

högre ekonomisk standard än 1999. För ensamboende 

personer var ökningen 25 procent och 

för sammanboende personer 32 procent. 

Rekordstor inkomstspridning 2008 

Diagrammet nedan ger en bild av hur inkomstspridningen 

har sett ut mellan 1991 och 2008. 

Genom att använda måttet Gini-koefficient blir 

detta tydligt. Koefficienten kan anta ett värde 

mellan 0 och 1. Ju högre värde på koefficienten 

desto större inkomstspridning, dvs. desto större 

skillnader mellan höga och låga inkomster. 

Ett annat sätt att illustrera inkomstspridningen 

är att dela in hushållen i tio lika stora grupper, 

baserade på hur stora inkomsterna är. På så sätt 

kan man se hur inkomstutvecklingen har varit i 

olika inkomstskikt och om avståndet mellan de 

som tjänar mycket respektive lite har ökat eller 

minskat. De tio procent med de lägsta inkomsterna 

utgör decilgrupp 1, de tio procent med de 

näst lägsta inkomsterna utgör decilgrupp 2, 

o.s.v. Detta förfarande visar bland annat att 

inkomstutvecklingen har varit positiv i alla 

inkomstskikten mellan 1999 och 2008. Vidare 

framgår att inkomstutvecklingen har varit 

bättre ju högre upp i inkomstskikten man 

kommer – från 16 procent i det lägsta skiktet till 

41 procent i det högsta. 

Procentuell förändring av disponibel inkomst 

per konsumtionsenhet (k.e.) 1999–2008 i 

decilgrupper. Samtliga personer, 2008 års 

priser 

Decilgrupp 

Förändring 

inkl. reavinst 

Förändring 

exkl. reavinst 

1 16,2 15,6 

2 18,7 19,4 

3 24,0 24,5 

4 29,3 30,3 

5 31,5 32,8 

6 32,9 34,4 

7 33,8 35,6 

8 34,1 36,3 

9 33,9 37,0 

10 41,4 45,8 

Median 32,1 33,6 

År 2008 innebar en minskning av inkomstspridningen. 

År 2007 uppmättes den högsta inkomstspridningen 

sedan SCB påbörjade mätningarna 

1975. Den tidigare största spridningen uppmättes 

år 2000. Därefter minskade spridningen 

under några år – för att sedan återigen öka. 

Fortfarande stora skillnader mellan könen 

Bland personer 20–64 år arbetade 70 procent av 

männen och 50 procent av kvinnorna heltid. 

År 1999 var siffrorna 68 och 46 procent. Kvinnorna 

närmar sig männen – men inte med 

stormsteg. 



De relativa skillnaderna i arbetsinkomst mellan 

heltidsanställda kvinnor och män har minskat 

något under 2000-talet. År 1999 var medianinkomsten 

för kvinnor 83,2 procent av männens 

motsvarighet; för 2008 är siffran 84,6 procent. 

Ekonomisk återhämtning för barnfamiljer 

Barnfamiljerna var en av de grupper som 

drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur. 

Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter 

nådde upp till samma nivå som i början av 

1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska 

standard 1999 fortfarande var lägre än vad den 

var 1991. Under 2000-talet har dock den 

ekonomiska standarden ökat markant för barnfamiljerna 

och främst för sammanboende med 

barn. Mellan 1999 och 2008 ökade den ekonomiska 

standarden med 36 procent för sammanboende 

med barn. För ensamstående med barn 

var ökningen 22 procent. 

Procentuell förändring av disponibel inkomst 

per konsumtionsenhet (k.e.) 1999–2008 för personer 

20– år efter hushållstyp. Förändringen 

mätt på medianvärden i 2008 års priser 

Förändring i % 

1999–2008 

Samtliga individer 20– år 30,6 

Ensamboende 24,7 

Ensamboende 20–29 år 22,5 




Ensamboende 75– år 14,7 

Ensamstående 22,5 

Ensamstående 

med barn 0–19 år 23,0 

Ensamstående kvinnor 


Ensamstående män 


Sammanboende 32,4 

20–29 år utan barn 23,2 




75– år utan barn 22,1 

Sammanboende 


1 barn 34,7 

2 barn 35,0 

3– barn 37,0 

Lägre inkomst bland utrikes födda 

Utrikes födda har under alla undersökta år en 

betydligt lägre inkomst än vad de som är födda 

i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2008 

för utrikes födda i åldrarna 20 år och äldre var 

77 procent av nivån för födda i Sverige. Men det 

är stor skillnad beroende på från vilket land 

man kommer och även beroende på hur länge 

man har bott i Sverige. Invandrare från Norden 

och övriga EU-länder har en inkomstnivå som 

ligger betydligt högre än den gör för invandrare 

från länder utanför EU. Lägst inkomster har 

gruppen med kortaste vistelsetid i landet. 



Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

(k.e.) för individer efter födelseland. 

Index: Födda i Sverige = 100 

Födelseland samt antal år 

2008 1999 

i Sverige 

Samtliga 20– år 97 98 

Födda i Sverige 100 100 

Utrikes födda 77 85 

Norden exkl. Sverige 85 97 

1–10 år i Sverige 71 105 


21– år i Sverige 86 97 

EU27 exklusive Norden 91 97 




Övriga Europa 76 74 




Övriga länder 64 73 





Betalar 77 000 i skatt 

Den slutliga skatten uppgick år 2008 till 561 000 

miljoner kronor. Medelvärdet för befolkningen 

20 år och äldre var 77 000 kronor. 

Slutlig skatt för befolkningen 20 år och äldre 

2008. Kommuner med högst respektive lägst 

medelvärde 

Högst 

medelvärde 

Belopp 

Lägst 

medelvärde 

Belopp 

Danderyd 218 000 Haparanda 54 700 

Lidingö 160 800 Övertorneå 55 300 

Täby 129 500 Örkelljunga 56 600 

Nacka 119 400 Eda 56 700 

Vaxholm 115 800 Pajala 57 100 

Lomma 113 000 Åsele 57 400 

Sollentuna 112 400 Ljusnarsberg 58 000 

Ekerö 111 600 Årjäng 58 300 

Värmdö 104 600 Munkfors 58 300 

Vellinge 102 700 Filipstad 58 400 

Källa: SCB Hushållens ekonomi (www.scb.se/HE0103); Skatter 

och taxerade inkomster (www.scb.se/HE0107) . 



13.2 Förmögenhet 

Wealth 

Förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel av 

hushållen har mycket stora förmögenheter samtidigt som en stor del av 

befolkningen har betydligt mindre tillgångar. Yngre pensionärer är rikast. 

Svenskarnas förmögenhet består till stor del av 

fastigheter och bostadsrätter (reala tillgångar); 

en så stor del att de utgör över 70 procent av 

samtliga tillgångar i SCB:s förmögenhetsstatistik. 

Ändå äger bara drygt hälften av den vuxna 

befolkningen denna typ av tillgångar. 

De finansiella tillgångarna är totalt sett betydligt 

mindre än de reala, men å andra sidan har 

flertalet någon form av sparande. De vanligaste 

sparformerna är bankkonton och fonder. 

Skulderna måste också beaktas för att få en 

rättvisande bild av befolkningens förmögenhet. 

Mer än 70 procent av dem över 20 år hade 

någon skuld år 2007. Ofta rör det sig om 

bostadslån. Många personer har även studieskulder 

och andra typer av lån. 

Yngre är fattigare än äldre 

Ålder är en av de faktorer som har störst 

betydelse för hur stora tillgångar och skulder 

man har. I unga år har man små tillgångar och 

ofta lån för studier och boende. Under årens 

lopp byggs tillgångarna upp och man har möjlighet 

att spara när inkomsterna blir större. 

Tillgångar och skulder är betydligt mer snedfördelade 

än exempelvis inkomster. Medelvärdet 

på nettoförmögenheten (marknadsvärderade 

tillgångar minus skulder) för den rikaste 

tiondelen av befolkningen är 4 miljoner kronor, 

och avståndet ner till övriga grupper är relativt 

stort. Den första decilen, alltså den fattigaste 

tiondelen av befolkningen, har en genomsnittlig 

nettoskuld på 312 000 kronor. 

Befolkningens samlade nettoförmögenhet är 

positiv, det vill säga de totala tillgångarna 

överstiger skulderna. Totalt uppgick nettoförmögenheten 

2007 till 5 500 miljarder kronor. 

Men alla ligger inte på plus. I åldern 25 till 30 år 

har varannan person negativ nettoförmögenhet, 

vilket i klartext betyder att skulderna är större 

än tillgångarna. Det beror på att många i denna 

ålder har studielån och sällan större besparingar 

eller fastighetstillgångar. 

Pensionerade män har störst besparingar 

De finansiella tillgångarna är mycket ojämnt 

fördelade. Den tiondel av befolkningen som har 

störst finansiella tillgångar stod för 71 procent 

av dem år 2007. Den rikaste hundradelen ägde 

32 procent. Var femte vuxen har inget sparande 

alls. Detta förhållande är vanligast för personer 

strax över 20 år, där cirka var tredje saknar 

finansiella tillgångar. 

Mellan kvinnor och män är de finansiella 

tillgångarna relativt jämnt fördelade upp till 

cirka 65 år, mätt som medianvärde. I åldrarna 

däröver ser det annorlunda ut; här är nivåerna 

helt olika för män och kvinnor. Männens besparingar 

växer i princip för varje årskull upp 

till 90-åringarna. Kvinnornas tillgångar minskar 

generellt med ökande ålder efter 65-årsdagen. 

Bland 80–90-åringarna var männens medianvärde 

för finansiella tillgångar mellan 200 000 

och 300 000 kronor. Motsvarande siffra för 

kvinnor var cirka 150 000 kronor. 

Finansiella tillgångar efter ålder 2007. 

Medianvärde i kronor 

Källa: SCB Förmögenhetsstatistik (www.scb.se/HE0104). 



13.3 

Andel miljonärer (nettoförmögenhet) per kommun 2009 

Percentage of millionaires by municipalities 





13.4 

Hushållens utgifter 

Household expenditure 

De svenska hushållens utgifter var 2009 i genomsnitt 276 000 kronor – aningen 

lägre än 2008 då utgifterna var 291 000 kronor. Mest spenderar vi på boende 

som får cirka 30 procent av utgifterna i genomsnitt, följt av fritid och kultur, 

transport samt livsmedel. 

Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer 

sig åt mellan olika hushållsgrupper. Ensamstående 

lägger 32–36 procent av utgifterna på 

boende medan motsvarande siffra för sammanboende 

är 25 procent. 

När det gäller transport är skillnaderna störst 

mellan sammanboende med barn och ensamstående 

utan barn. Sammanboende med barn 

lägger cirka 16 procent av utgifterna på 

transport, för de ensamstående utan barn är 

motsvarande andel 9 procent. 

Hushållets månadsutgift i snitt 23 000 kr 

De fyra största utgiftsposterna är bostad (5 900 

kr, ca -2 procent jämfört med 2008), fritid och 

kultur (4 500 kr, ca -2 procent), transport (3 600 

kr, ca -15 procent) samt livsmedel (2 900 kr, ca 

+2 procent). 

Stadsbor äter ute mer och kör bil mindre 

Hushållsutgifterna varierar beroende på var i 

landet man bor. I storstäderna lägger man mer 

på utemåltider än i övriga Sverige – men det 

omvända förhållandet gäller för drift av bil. 

Personlig hygien 

Nu lämnar vi hushållen och tittar närmare på 

genomsnittlig utgift per person – rättare sagt 

män och kvinnor i åldern 20–64 år. 

Tablån nederst på nästa sida visar exempelvis 

att i åldern 50–64 år är kvinnornas utgifter för 

personlig hygien 10 gånger större än männens. 

Kvinnors utgifter för underkläder är nästan tre 

gånger större än männens. Detta gäller för 

samtliga åldersgruppper. 

Bland personer i åldern 20–29 år är männens 

utgifter för alkoholhaltiga drycker lite högre än 

kvinnornas. Däremot i åldrarna 30–64 år ser 

man att dessa utgifter är hela 2–3 gånger så 

höga bland männen jämfört med kvinnorna. 

Utgiftsposternas andel inom olika hushållsgrupper 

år 2009, procent 

Ensamstående 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Sammanboende 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Samtliga 

Totala utgifter 100 100 100 100 100 

Köpta livsmedel 

och alkoholfria 

drycker 16,6 14,0 14,7 15,0 14,8 

Utemåltider 2,8 3,9 3,6 3,2 3,6 

Alkoholhaltiga 

drycker 0,9 1,6 0,9 1,9 1,5 

Tobak 1,4 1,2 0,5 0,7 0,9 

Förbrukningsvaror 

3,3 2,3 2,5 2,4 2,4 

Hushållstjänster 4,7 4,0 6,2 4,3 4,6 

Kläder och skor 5,8 3,6 5,4 3,9 4,2 

Bostad 31,7 35,9 24,8 25,4 29,6 

Möbler, inventarier, 

textilier, hushållsutrustning 

3,5 3,6 5,3 5,8 4,6 


1,9 1,9 2,0 2,8 2,1 

Transport 11,2 9,2 15,6 14,6 12,7 

Fritid och kultur 15,9 18,7 17,8 19,7 18,7 




Utgift i kronor per månad och hushåll år 2009 

Utgiftspost Ensamstående Sammanboende Samtliga 

Med barn Utan barn Med barn Utan barn 

Totala utgifter 21 173 14 084 33 909 25 413 23 027 

Köpta livsmedel 2 993 1 614 4 398 3 165 2 898 

Alkoholfria drycker 270 138 330 227 223 

Utemåltider 632 599 1 292 919 871 

Alkoholhaltiga drycker 153 218 343 494 333 

Tobak 218 155 156 171 168 

Förbrukningsvaror 692 285 830 554 524 

Hushållstjänster 958 583 2 061 1 163 1 128 

Kläder och skor 1 398 616 1 967 1 129 1 143 

Bostad 6 128 4 601 8 063 5 628 5 851 

Möbler, inventarier, textilier, 

hushållsutrustning 869 574 1 996 1 748 1 339 

Hälso- och sjukvård 406 277 749 696 533 

Transport 2 447 1 679 5 459 4 393 3 554 

Fritid och kultur 3 816 2 721 6 403 5 157 4 468 

Utgift per månad och hushåll år 2009, procentuell fördelning 

Utgiftspost Storstäder Förortskommuner 

Större 

städer 

Pendlingskommuner 

Övriga 

kommuner 

Totala utgifter i kronor 23 310 27 753 21 506 24 426 22 008 

Procent 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

Köpta livsmedel 12,9 13,3 12,9 14,5 15,0 

Alkoholfria drycker 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2 

Utemåltider 5,2 3,6 3,5 3,2 2,7 

Alkoholhaltiga drycker 1,6 1,6 1,6 1,1 1,3 

Tobak 0,8 0,9 0,8 0,9 1,1 

Förbrukningsvaror 2,2 2,2 2,5 2,4 2,5 

Hushållstjänster 4,4 4,6 4,5 4,3 4,8 

Kläder och skor 4,7 4,9 4,6 4,2 3,3 

Bostad 31,7 27,0 30,7 28,4 28,8 

Möbler, inventarier, textilier, 

hushållsutrustning 4,4 5,1 4,4 4,8 4,8 

Hälso- och sjukvård 1,5 2,5 2,2 2,1 2,3 

Transport 9,8 14,0 13,2 14,2 12,9 

Drift av bil 4,7 7,2 7,2 9,3 9,3 

Lokaltrafik 2,9 2,5 1,7 1,2 0,8 

Fritid och kultur 19,5 19,1 17,8 18,8 18,8 

Indelningen i kommungrupper är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag 

som är lämpliga för att belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. 

Kommungrupp Omfattning 

Storstäder 

Kommuner med fler än 200 000 invånare. 

Förortskommuner Kommuner där fler än 50 procent av invånarna pendlar till arbetet i ett 

närliggande område. 

Större städer Kommuner med 50 000–200 000 invånare varav fler än 70 procent i tätorten. 

Pendlingskommuner Kommuner där fler än 40 procent av invånarna pendlar till arbetet i en annan 

kommun. 

Övriga kommuner Övriga kommuner som ej kan inräknas i ovanstående beskrivning. 

Utgift i kronor per månad och person för vissa poster år 2009 

Utgiftspost 20–29 30–49 50–64 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Utemåltider 302 197 343 233 198 158 

Alkoholhaltiga drycker 36 30 28 12 28 9 

Personlig hygien 49 158 21 126 9 94 

Kläder och skor 460 675 347 758 312 533 

Därav underkläder 32 88 32 87 18 45 

Källa: SCB Hushållens utgifter, HUT (www.scb.se/HE0201). 



13.5 

Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens i olika åldrar för 

helårs- och heltidsanställda personer 1995 och 2008 

Women's income as a percentage of men's income, by age employed 

year round and full time 

Under perioden 1995–2008 har en viss 

utjämning skett i samtliga åldersgrupper. 

Kvinnors arbetsinkomst i procent av 

männens är överlag störst bland de yngsta 

och de äldsta. Under livscykeln är det 

framför allt i åldersgrupperna 35–44 respektive 

45–54 som kvinnor tappar mark i 

förhållande till männen. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie 

IF 21 och HE21 (www.scb.se/HE0103). 

13.6 

Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens för helårs- och 

heltidsanställda personer 1993–2008 

Women's income as a percentage of men's income, employed year 

round and full time 

På 15 år har kvinnornas arbetsinkomst i 

procent av männens ökat från 81,3 till 

84,6 procent. Med samma utvecklingstakt 

dröjer det ytterligare 70 år innan kvinnornas 

arbetsinkomst är lika med männens. 

Men att utvecklingstakten förblir densamma 

är förstås osannolikt. Vad man 

säkrare kan säga är att kvinnornas arbetsinkomst 

de senaste åren verkar ha 

stabiliserat sig runt 84–85 procent av 

männens. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie 

IF 21 och HE 21 (www.scb.se/HE0103). 

13.7 

Pigans lön i procent av drängens 1865–1900 

The maid’s income as a percentage of the farmhand’s income 

År 1900 var pigans lön hälften av drängens. 

Det är en av de historiska uppgifterna som 

finns redovisade i Statistisk årsbok 2000. 

Varje ämnesområde har där fått en historisk 

sida. I arbetsmarknadsavsnittet visas 

att det finns belägg för begreppet krutgumma, 

eftersom 80 procent av arbetarna 

vid ammunitionsfabrikerna var kvinnor. 

Källa: SCB Statistisk årsbok för Sverige 2000. 



13.8 

Kön, inkomst 1 , tkr 

Sex, income 1 , 

SEK 1 000s 


Sammanräknad förvärvsinkomst 2008, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass 

Total income from employment and business, number of persons by 

sex, age and income group 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

Number of income-earners in ages 

20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 20–64 65–74 75– 

Män och kvinnor 

Both sexes 6 938 938 559 625 1 094 040 1 272 714 1 166 240 1 206 391 5 299 010 843 669 796 259 

0 kr 209 023 48 906 53 478 40 875 34 120 26 572 203 951 3 180 1 892 

1 kr– 19,9 tkr 127 912 50 097 33 524 18 382 11 675 10 301 123 979 3 628 305 

20,0– 39,9 tkr 116 721 50 107 30 349 14 573 8 971 8 628 112 628 3 791 302 

40,0– 59,9 119 252 47 016 32 518 14 932 9 659 9 291 113 416 3 247 2 589 

60,0– 79,9 151 174 36 394 29 270 14 973 10 397 10 732 101 766 17 777 31 631 

80,0– 99,9 336 300 40 816 43 365 31 128 30 472 36 864 182 645 44 664 108 991 

100,0–119,9 325 726 29 315 33 633 27 311 28 596 38 400 157 255 59 385 109 086 

120,0–139,9 331 024 27 941 36 532 29 174 27 902 40 189 161 738 73 831 95 455 

140,0–159,9 373 105 27 158 41 577 34 995 32 304 45 657 181 691 88 939 102 475 

160,0–179,9 403 102 27 128 47 922 44 430 39 682 55 983 215 145 91 547 96 410 

180,0–199,9 407 131 28 401 54 984 55 240 47 570 62 883 249 078 84 282 73 771 

200,0–219,9 407 620 29 199 62 350 67 061 57 005 67 977 283 592 69 592 54 436 

220,0–239,9 420 359 28 571 71 899 79 293 70 530 75 348 325 641 54 514 40 204 

240,0–259,9 429 487 25 023 78 037 91 632 87 254 86 643 368 589 39 785 21 113 

260,0–279,9 414 121 19 437 77 775 94 647 91 639 85 520 369 018 31 805 13 298 

280,0–299,9 370 721 14 481 69 605 88 210 84 705 78 428 335 429 25 817 9 475 

300,0–339,9 612 744 17 620 109 722 148 430 143 127 139 448 558 347 41 923 12 474 

340,0–399,9 567 247 9 265 96 601 143 403 134 309 133 629 517 207 40 370 9 670 

400,0–499,9 410 039 2 263 59 432 116 028 100 603 93 754 372 080 31 173 6 786 

500,0–999,9 362 564 455 29 715 106 443 101 429 88 898 326 940 30 229 5 395 

1 000,0– 43 566 32 1 752 11 554 14 291 11 246 38 875 4 190 501 

Medelvärde 1 3 , tkr 

Average value 1 3 249,1 125,1 228,2 297,6 308,6 292,3 266,3 222,8 162,7 

Medelvärde 2 4 , tkr 

Average value 2 4 256,8 137,1 240,0 307,5 317,9 298,9 276,9 223,6 163,0 

Medianvärde, tkr 

Median value 227,7 104,1 233,5 275,2 279,0 266,3 252,9 187,2 149,7 

Summa inkomster, 

mnkr 

Total income 1 728 491 70 034 249 687 378 822 359 874 352 628 1 411 044 187 928 129 519 

Män Men 3 406 139 286 827 556 190 645 245 588 983 603 473 2 680 718 410 013 315 408 

0 kr 108 723 28 221 27 517 20 290 18 100 12 393 106 521 1 474 728 

1 kr– 19,9 tkr 61 203 25 121 15 466 7 916 6 012 5 115 59 630 1 463 110 

20,0– 39,9 tkr 49 976 21 861 12 106 5 614 4 555 4 206 48 342 1 540 94 

40,0– 59,9 48 560 19 503 12 455 5 522 4 754 4 561 46 795 1 286 479 

60,0– 79,9 51 361 15 019 11 638 5 852 5 227 5 252 42 988 3 810 4 563 

80,0– 99,9 102 937 18 347 18 986 13 456 14 377 14 879 80 045 9 550 13 342 

100,0–119,9 86 809 12 166 12 421 10 295 12 393 14 318 61 593 10 599 14 617 

120,0–139,9 95 374 11 653 12 014 9 856 11 168 14 647 59 338 15 062 20 974 

140,0–159,9 134 147 11 298 13 199 11 137 12 195 16 182 64 011 27 001 43 135 

160,0–179,9 173 131 11 699 15 132 13 553 14 921 20 953 76 258 42 832 54 041 

180,0–199,9 176 938 13 078 17 214 14 641 15 835 23 121 83 889 48 203 44 846 

200,0–219,9 174 149 14 938 21 622 18 164 17 767 25 044 97 535 42 291 34 323 

220,0–239,9 183 884 16 463 29 275 24 228 22 426 28 885 121 277 34 346 28 261 

240,0–259,9 192 807 16 248 37 178 33 971 31 024 35 573 153 994 24 553 14 260 

260,0–279,9 204 081 14 034 42 568 42 056 37 557 39 086 175 301 19 948 8 832 

280,0–299,9 203 456 11 424 42 604 46 478 40 318 39 670 180 494 16 583 6 379 

300,0–339,9 373 744 15 047 74 541 90 784 79 411 76 951 336 734 28 215 8 795 

340,0–399,9 376 993 8 259 70 242 97 569 84 673 80 253 340 996 28 701 7 296 

400,0–499,9 291 413 2 041 44 903 82 763 68 647 63 999 262 353 23 607 5 453 

500,0–999,9 279 004 383 23 581 81 180 75 597 68 640 249 381 25 159 4 464 

1 000,0– 37 449 24 1 528 9 920 12 026 9 745 33 243 3 790 416 

Medelvärde 1 3 , tkr 291,0 141,4 260,5 345,9 351,9 334,6 305,1 269,0 199,6 


Medianvärde, tkr 266,2 125,5 270,5 316,6 312,2 298,9 286,9 219,9 182,2 


mnkr 991 082 40 550 144 885 223 218 207 275 201 918 817 845 110 278 62 958 



13.8 

Kön, inkomst 1 , tkr 

Sammanräknad förvärvsinkomst 2008, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass (forts.) 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 20–64 65–74 75– 

Kvinnor Women 3 532 799 272 798 537 850 627 469 577 257 602 918 2 618 292 433 656 480 851 

0 kr 100 300 20 685 25 961 20 585 16 020 14 179 97 430 1 706 1 164 

1 kr– 19,9 tkr 66 709 24 976 18 058 10 466 5 663 5 186 64 349 2 165 195 

20,0– 39,9 tkr 66 745 28 246 18 243 8 959 4 416 4 422 64 286 2 251 208 

40,0– 59,9 70 692 27 513 20 063 9 410 4 905 4 730 66 621 1 961 2 110 

60,0– 79,9 99 813 21 375 17 632 9 121 5 170 5 480 58 778 13 967 27 068 

80,0– 99,9 233 363 22 469 24 379 17 672 16 095 21 985 102 600 35 114 95 649 

100,0–119,9 238 917 17 149 21 212 17 016 16 203 24 082 95 662 48 786 94 469 

120,0–139,9 235 650 16 288 24 518 19 318 16 734 25 542 102 400 58 769 74 481 

140,0–159,9 238 958 15 860 28 378 23 858 20 109 29 475 117 680 61 938 59 340 

160,0–179,9 229 971 15 429 32 790 30 877 24 761 35 030 138 887 48 715 42 369 

180,0–199,9 230 193 15 323 37 770 40 599 31 735 39 762 165 189 36 079 28 925 

200,0–219,9 233 471 14 261 40 728 48 897 39 238 42 933 186 057 27 301 20 113 

220,0–239,9 236 475 12 108 42 624 55 065 48 104 46 463 204 364 20 168 11 943 

240,0–259,9 236 680 8 775 40 859 57 661 56 230 51 070 214 595 15 232 6 853 

260,0–279,9 210 040 5 403 35 207 52 591 54 082 46 434 193 717 11 857 4 466 

280,0–299,9 167 265 3 057 27 001 41 732 44 387 38 758 154 935 9 234 3 096 

300,0–339,9 239 000 2 573 35 181 57 646 63 716 62 497 221 613 13 708 3 679 

340,0–399,9 190 254 1 006 26 359 45 834 49 636 53 376 176 211 11 669 2 374 

400,0–499,9 118 626 222 14 529 33 265 31 956 29 755 109 727 7 566 1 333 

500,0–999,9 83 560 72 6 134 25 263 25 832 20 258 77 559 5 070 931 

1 000,0– 6 117 8 224 1 634 2 265 1 501 5 632 400 85 



Medianvärde, tkr 196,2 90,6 200,0 240,6 254,0 240,8 225,0 156,5 124,7 


mnkr 737 409 29 484 104 802 155 604 152 599 150 710 593 199 77 650 66 560 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst för befolkningen (20 år och 

äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2008. Earned income for the population (20 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31, 2008. 

2) All income-earners. 

3) Medelvärden beräknade för samtliga. Mean average income calculated for all. 

4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. Mean average income calculated for those who have an income. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT(bearbetning). 



13.9 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i löpande priser 

efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values by sex 

and age, current prices 

Kön/ålder Sex/age 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 

Män och kvinnor Both sexes 193,5 198,4 202,9 209,5 217,9 227,7 

20–24 90,3 86,2 86,2 94,1 101,6 104,1 

25–34 201,7 204,2 207,4 214,5 223,8 233,5 

35–44 227,3 233,9 240,8 250,6 262,5 275,2 

45–54 235,6 241,7 247,7 256,2 266,7 279,0 

55–64 225,0 232,6 238,8 246,1 255,4 266,3 

65– 139,1 144,1 148,9 153,5 159,3 167,1 

20–64 213,9 219,3 224,4 232,2 241,9 252,9 

Män Men 226,1 231,3 236,9 244,6 255,7 266,2 

20–24 100,2 96,2 97,3 108,8 121,9 125,5 

25–34 233,3 236,5 240,9 248,6 260,2 270,5 

35–44 261,4 268,9 277,5 289,1 303,3 316,6 

45–54 263,1 269,7 277,2 287,2 300,1 312,2 

55–64 253,5 261,4 268,6 276,9 288,0 298,9 

65– 169,5 174,7 180,3 185,2 191,4 200,6 

20–64 242,8 248,5 255,0 264,0 276,0 286,9 

Kvinnor Women 167,2 171,9 175,7 181,5 187,8 196,2 

20–24 80,6 76,8 77,0 84,3 88,7 90,6 

25–34 173,8 176,5 179,1 185,3 191,7 200,0 

35–44 198,5 204,8 210,3 218,6 227,8 240,6 

45–54 214,1 220,3 225,3 232,8 241,4 254,0 

55–64 200,4 208,6 214,3 221,2 229,4 240,8 

65– 114,3 119,0 122,7 127,0 132,4 139,6 

20–64 189,9 195,3 199,6 206,5 214,4 225,0 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning). 

13.10 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i 2008 års 

priser efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values by sex 

and age, 2008 prices 

Kön/ålder Sex/age 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 


20–24 97,6 92,8 92,4 99,5 105,1 104,1 

25–34 218,0 219,9 222,3 226,9 231,6 233,5 

35–44 245,7 251,8 258,2 265,1 271,6 275,2 

45–54 254,7 260,2 265,5 271,0 276,0 279,0 

55–64 243,2 250,4 256,0 260,3 264,3 266,3 

65– 150,4 155,2 159,6 162,4 164,8 167,1 

20–64 231,2 236,1 240,6 245,6 250,3 252,9 

Män Men 244,4 249,0 254,0 258,7 264,6 266,2 

20–24 108,3 103,6 104,3 115,1 126,2 125,5 

25–34 252,2 254,6 258,2 262,9 269,2 270,5 

35–44 282,6 289,5 297,5 305,8 313,8 316,6 

45–54 284,4 290,4 297,1 303,8 310,6 312,2 

55–64 274,0 281,4 287,9 292,9 298,0 298,9 

65– 183,2 188,1 193,3 195,9 198,1 200,6 

20–64 262,5 267,6 273,3 279,2 285,6 286,9 

Kvinnor Women 180,7 185,1 188,4 192,0 194,3 196,2 

20–24 87,1 82,7 82,6 89,2 91,7 90,6 

25–34 187,9 190,0 192,0 196,0 198,4 200,0 

35–44 214,6 220,5 225,4 231,2 235,7 240,6 

45–54 231,4 237,2 241,6 246,3 249,8 254,0 

55–64 216,6 224,6 229,7 233,9 237,4 240,8 

65– 123,6 128,1 131,6 134,3 137,0 139,6 

20–64 205,3 210,3 214,0 218,5 221,9 225,0 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (20 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31. 





13.11 

Län/Kommun 

County/Municipality 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län 

och kommuner 2008, tkr 

Total income from employment and business, mean averages by 

sex in counties and municipalities 

Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 

Income from employment and business 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Län/Kommun 

Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 


Stockholms 343,5 244,7 292,6 Gislaved 280,7 196,2 238,9 

Botkyrka 264,5 200,5 232,2 Gnosjö 289,6 202,1 246,6 

Danderyd 629,4 319,0 464,2 Habo 295,5 206,4 251,1 

Ekerö 384,2 263,9 323,0 Jönköping 286,9 199,4 242,0 

Haninge 294,0 220,6 257,0 Mullsjö 271,7 194,9 233,5 

Huddinge 313,9 232,4 272,5 Nässjö 266,7 190,0 228,1 

Järfälla 327,8 237,3 281,6 Sävsjö 258,7 179,9 219,7 

Lidingö 506,0 284,8 387,8 Tranås 268,1 185,3 225,8 

Nacka 410,0 270,7 337,9 Vaggeryd 276,5 194,7 235,8 

Norrtälje 274,2 201,5 237,5 Vetlanda 272,5 191,4 232,2 

Nykvarn 353,1 246,6 300,1 Värnamo 290,9 203,9 246,6 

Nynäshamn 287,0 209,8 248,3 Kronobergs 276,3 194,1 235,1 

Salem 344,3 247,6 294,5 Alvesta 271,8 188,8 230,8 

Sigtuna 315,9 220,2 267,2 Lessebo 263,3 184,5 223,7 

Sollentuna 400,8 271,6 334,5 Ljungby 275,9 194,1 235,3 

Solna 324,2 246,3 284,0 Markaryd 252,7 174,6 214,0 

Stockholm 340,9 249,9 293,5 Tingsryd 251,6 178,0 215,0 

Sundbyberg 302,2 236,2 268,5 Uppvidinge 262,1 185,1 224,4 

Södertälje 272,2 202,7 237,3 Växjö 285,5 200,5 242,3 

Tyresö 351,3 248,7 298,8 Älmhult 286,6 202,4 244,2 

Täby 461,0 281,0 367,6 Kalmar 263,9 190,7 226,8 

Upplands-Bro 308,2 224,4 265,5 Borgholm 230,2 180,7 205,0 

Upplands Väsby 317,7 231,8 273,8 Emmaboda 267,5 187,3 227,9 

Vallentuna 349,0 242,2 294,7 Hultsfred 246,2 176,1 211,4 

Vaxholm 385,4 261,0 321,5 Högsby 236,8 174,7 206,0 

Värmdö 347,0 251,8 299,7 Kalmar 271,8 196,6 233,0 

Österåker 357,2 244,0 300,0 Mönsterås 277,2 191,2 233,9 

Uppsala 290,5 208,1 248,4 Mörbylånga 269,0 198,7 232,8 

Enköping 285,2 202,0 243,0 Nybro 253,2 182,7 217,6 

Heby 249,8 180,1 215,6 Oskarshamn 292,3 199,9 245,7 

Håbo 335,6 230,3 283,2 Torsås 246,5 177,4 212,5 

Knivsta 357,2 242,8 300,1 Vimmerby 259,4 186,4 222,9 

Tierp 255,7 179,4 217,7 Västervik 255,4 191,3 222,7 

Uppsala 290,8 212,2 250,0 Gotlands 237,3 192,2 214,2 

Älvkarleby 276,4 187,7 231,7 Gotland 237,3 192,2 214,2 

Östhammar 284,8 195,6 240,9 Blekinge 272,0 195,2 233,5 

Södermanlands 278,1 199,6 238,2 Karlshamn 273,3 194,4 233,6 

Eskilstuna 264,4 194,3 228,8 Karlskrona 277,9 202,1 239,7 

Flen 254,9 189,6 222,2 Olofström 268,7 189,4 229,2 

Gnesta 280,4 205,7 242,8 Ronneby 262,6 189,3 226,4 

Katrineholm 261,1 189,2 224,3 Sölvesborg 267,3 186,2 226,5 

Nyköping 292,5 203,8 246,7 Skåne 277,6 195,6 235,4 

Oxelösund 296,4 204,5 250,5 Bjuv 258,1 179,9 219,1 

Strängnäs 307,0 213,7 259,5 Bromölla 275,9 184,1 230,0 

Trosa 328,4 229,7 278,6 Burlöv 265,1 192,6 228,3 

Vingåker 254,9 187,0 221,0 Båstad 302,1 191,1 245,1 

Östergötlands 273,7 193,4 233,2 Eslöv 268,5 194,3 230,9 

Boxholm 265,4 182,5 225,1 Helsingborg 290,3 200,2 243,3 

Finspång 286,9 187,6 237,8 Hässleholm 258,3 183,1 220,4 

Kinda 260,0 182,2 221,4 Höganäs 324,7 206,4 263,1 

Linköping 284,9 200,1 242,6 Hörby 249,0 183,8 216,1 

Mjölby 269,5 190,5 229,7 Höör 272,4 195,9 233,8 

Motala 260,7 190,8 225,2 Klippan 256,5 174,9 215,4 

Norrköping 269,5 191,4 229,7 Kristianstad 269,3 193,3 230,1 

Söderköping 278,8 198,8 238,1 Kävlinge 327,9 219,3 273,2 

Vadstena 270,1 197,6 232,5 Landskrona 256,3 179,9 217,1 

Valdemarsvik 248,6 178,7 213,6 Lomma 411,0 250,5 327,9 

Ydre 248,5 183,2 216,8 Lund 290,6 212,8 250,9 

Åtvidaberg 262,5 187,9 225,4 Malmö 252,6 186,8 218,2 

Ödeshög 244,8 176,6 210,1 Osby 261,2 182,0 221,6 

Jönköpings 280,3 196,5 237,9 Perstorp 262,7 175,5 219,3 

Aneby 259,7 189,0 224,8 Simrishamn 253,5 184,0 217,7 

Eksjö 273,1 198,7 235,2 Sjöbo 256,1 180,0 218,6 



13.11 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län och 

kommuner 2008, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Skurup 268,9 191,5 229,9 Åmål 250,5 182,2 215,4 

Staffanstorp 325,8 223,7 274,1 Öckerö 328,1 210,1 268,3 

Svalöv 264,4 188,4 227,3 Värmlands 260,2 192,1 225,6 

Svedala 306,6 214,0 259,9 Arvika 255,7 187,4 220,9 

Tomelilla 240,4 177,1 208,4 Eda 231,3 183,9 207,5 

Trelleborg 271,0 192,9 231,1 Filipstad 236,6 181,8 208,9 

Vellinge 387,4 234,4 308,7 Forshaga 258,9 187,6 223,1 

Ystad 274,2 197,1 234,0 Grums 263,4 183,9 223,5 

Åstorp 258,7 180,9 219,8 Hagfors 249,2 183,2 216,1 

Ängelholm 296,5 198,5 245,5 Hammarö 324,1 222,4 273,3 

Örkelljunga 248,9 174,3 211,6 Karlstad 275,0 201,7 237,1 

Östra Göinge 261,5 188,2 224,9 Kil 266,6 190,6 228,3 

Hallands 295,9 202,1 248,1 Kristinehamn 257,7 189,0 222,7 

Falkenberg 264,1 188,6 226,0 Munkfors 233,9 177,9 205,6 

Halmstad 277,4 195,9 235,5 Storfors 255,2 187,0 221,6 

Hylte 265,1 181,4 223,7 Sunne 241,7 182,6 212,0 

Kungsbacka 363,1 233,6 296,8 Säffle 253,5 179,3 216,4 

Laholm 263,5 181,0 222,2 Torsby 224,0 183,4 203,8 

Varberg 286,5 195,7 240,3 Årjäng 214,8 181,1 198,0 

Västra Götalands 286,8 205,3 245,4 Örebro 271,7 196,9 233,5 

Ale 293,8 209,6 251,9 Askersund 270,2 186,2 228,0 

Alingsås 291,8 203,6 246,6 Degerfors 269,7 189,1 229,4 

Bengtsfors 229,5 175,8 202,7 Hallsberg 267,6 189,1 228,7 

Bollebygd 304,4 214,8 259,8 Hällefors 246,0 181,1 213,5 

Borås 275,7 199,5 236,3 Karlskoga 286,4 200,0 242,6 

Dals-Ed 232,0 178,6 205,5 Kumla 275,7 196,9 235,5 

Essunga 252,9 184,5 219,2 Laxå 260,0 188,9 224,9 

Falköping 260,2 189,8 224,4 Lekeberg 265,5 192,6 230,1 

Färgelanda 232,0 188,7 211,1 Lindesberg 265,1 195,3 230,3 

Grästorp 259,6 186,8 223,8 Ljusnarsberg 235,5 177,2 206,3 

Gullspång 232,8 179,3 206,6 Nora 277,7 200,2 237,9 

Göteborg 291,3 211,2 250,3 Örebro 273,2 200,8 235,5 

Götene 273,3 193,2 233,7 Västmanlands 286,6 200,3 243,0 

Herrljunga 262,8 187,1 225,6 Arboga 268,7 190,0 228,8 

Hjo 265,6 191,7 227,8 Fagersta 284,7 201,1 242,4 

Härryda 347,3 235,6 291,4 Hallstahammar 268,1 192,9 230,3 

Karlsborg 259,7 190,3 225,2 Kungsör 277,1 197,8 237,3 

Kungälv 319,5 218,2 268,1 Köping 273,0 191,4 231,9 

Lerum 342,0 227,4 283,3 Norberg 269,5 188,9 229,5 

Lidköping 286,3 197,6 241,2 Sala 259,8 190,2 224,7 

Lilla Edet 269,1 192,3 232,0 Skinnskatteberg 249,4 191,5 221,0 

Lysekil 277,8 192,7 234,9 Surahammar 279,8 195,8 238,2 

Mariestad 262,7 192,5 227,1 Västerås 300,8 206,7 253,0 

Mark 265,5 191,5 228,2 Dalarnas 267,2 194,8 230,6 

Mellerud 234,9 175,7 205,2 Avesta 271,6 192,8 232,0 

Munkedal 248,3 183,0 216,1 Borlänge 273,7 197,2 235,3 

Mölndal 327,5 231,2 278,3 Falun 284,6 209,1 245,9 

Orust 283,7 196,6 240,5 Gagnef 270,2 188,4 229,3 

Partille 333,2 231,3 280,9 Hedemora 259,9 189,3 224,2 

Skara 272,8 197,1 233,7 Leksand 270,4 192,0 230,4 

Skövde 283,1 202,4 242,3 Ludvika 272,5 190,7 231,2 

Sotenäs 286,8 194,0 239,7 Malung-Sälen 235,6 186,4 211,1 

Stenungsund 324,7 218,0 270,5 Mora 256,3 196,8 226,1 

Strömstad 244,3 198,2 220,9 Orsa 232,2 178,7 204,7 

Svenljunga 253,3 185,4 219,8 Rättvik 249,3 181,5 214,6 

Tanum 248,5 189,1 218,8 Smedjebacken 284,1 191,4 238,0 

Tibro 256,6 185,9 221,4 Säter 261,2 198,0 229,7 

Tidaholm 254,4 187,0 220,5 Vansbro 233,1 176,4 204,5 

Tjörn 316,5 203,7 261,0 Älvdalen 223,2 180,5 202,4 

Tranemo 272,1 193,3 233,3 Gävleborgs 269,3 195,2 231,8 

Trollhättan 281,8 199,4 240,3 Bollnäs 249,4 190,1 219,3 

Töreboda 236,7 177,7 207,4 Gävle 285,4 203,5 243,6 

Uddevalla 271,8 199,5 234,8 Hofors 279,2 200,0 239,8 

Ulricehamn 267,0 194,5 230,7 Hudiksvall 263,0 193,3 227,5 

Vara 256,6 182,5 220,1 Ljusdal 243,8 183,2 213,1 

Vårgårda 266,8 191,1 229,0 Nordanstig 238,1 183,2 211,3 

Vänersborg 275,4 203,2 238,8 Ockelbo 257,2 187,6 222,7 



13.11 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön i län och 

kommuner 2008, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 , tkr 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Ovanåker 249,0 184,0 217,0 Norsjö 249,4 183,6 216,7 

Sandviken 290,0 197,8 244,2 Robertsfors 251,0 190,3 221,0 

Söderhamn 251,2 187,4 219,0 Skellefteå 273,7 197,5 235,4 

Västernorrlands 274,1 203,2 238,2 Sorsele 227,0 182,8 205,7 

Härnösand 257,5 202,7 229,4 Storuman 234,2 184,7 210,0 

Kramfors 244,0 189,7 216,8 Umeå 271,7 205,5 238,1 

Sollefteå 239,9 190,7 215,0 Vilhelmina 223,9 184,7 204,9 

Sundsvall 289,5 214,1 251,0 Vindeln 248,9 181,1 214,8 

Timrå 276,4 200,9 238,5 Vännäs 269,1 195,3 231,9 

Ånge 244,3 189,0 216,9 Åsele 224,5 177,5 201,2 

Örnsköldsvik 284,2 197,3 240,5 Norrbottens 270,7 203,2 237,2 

Jämtlands 248,6 199,1 223,7 Arjeplog 237,0 188,0 213,1 

Berg 226,2 183,2 205,3 Arvidsjaur 249,8 192,0 221,0 

Bräcke 228,8 188,4 209,1 Boden 265,5 204,5 234,5 

Härjedalen 231,0 186,1 209,1 Gällivare 289,4 212,4 252,5 

Krokom 251,1 201,7 226,9 Haparanda 223,2 186,2 204,9 

Ragunda 236,7 185,2 211,2 Jokkmokk 242,3 194,3 218,7 

Strömsund 226,5 185,8 206,7 Kalix 254,5 197,1 226,0 

Åre 236,8 194,7 216,2 Kiruna 305,9 218,4 263,3 

Östersund 265,6 208,5 235,8 Luleå 278,1 209,9 244,0 

Västerbottens 264,9 198,2 231,3 Pajala 222,7 182,7 203,9 

Bjurholm 222,0 171,8 197,4 Piteå 282,8 198,8 240,3 

Dorotea 230,6 182,4 207,3 Älvsbyn 256,7 185,8 221,4 

Lycksele 253,7 196,4 224,5 Överkalix 227,2 191,9 210,1 

Malå 262,0 191,3 227,0 Övertorneå 220,9 186,3 204,5 

Nordmaling 258,8 185,9 222,8 Hela riket Sweden 291,0 208,7 249,1 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medelvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2008. Mean averages for the population (20 years and older) 

entered in the population register both January 1 and December 31, 2008. 


Källa: SCB Inkomststatistik – totalräknad (www.scb.se/HE0108); Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi.. 

13.12 

Summa förvärvs- och kapitalinkomst, medianvärden i löpande 


Earnings and capital income, median values by sex and age, 

current prices 

Kön/ålder Sex/age 2003 2004 2005 2006 2007 2008 


20–24 91,6 87,9 88,0 96,8 105,7 106,9 

25–34 203,1 205,7 209,2 217,0 227,1 236,0 

35–44 229,1 236,1 243,4 254,0 266,8 278,7 

45–54 238,8 245,2 251,8 261,6 273,5 284,3 

55–64 229,9 238,1 245,3 255,4 267,3 275,7 

65– 144,4 149,2 154,8 161,5 170,0 177,4 

20–64 216,4 222,1 227,8 236,8 247,7 257,5 

Män Men 230,4 236,2 242,8 252,8 266,0 274,5 

20–24 102,1 98,3 100,1 112,6 126,4 128,2 

25–34 234,6 238,1 242,9 251,3 263,7 273,1 

35–44 263,7 271,7 280,7 293,3 308,8 321,0 

45–54 266,9 274,1 282,3 294,0 308,3 319,0 

55–64 259,4 268,1 276,6 288,2 301,7 309,3 

65– 175,7 180,7 187,3 194,5 204,1 212,4 

20–64 245,6 251,8 259,0 269,4 282,7 292,2 

Kvinnor Women 170,8 175,7 180,1 187,8 196,3 203,7 

20–24 82,1 78,7 79,1 86,3 91,7 93,2 

25–34 174,9 177,7 180,4 187,2 194,5 202,3 

35–44 199,9 206,4 212,0 220,9 230,9 243,2 

45–54 216,5 222,8 228,3 236,7 246,4 258,1 

55–64 204,6 213,0 219,4 228,5 239,1 248,6 

65– 118,7 123,1 127,7 134,0 141,7 148,5 

20–64 191,9 197,6 202,3 210,2 219,3 229,0 





13.13 


Summa förvärvs- och kapitalinkomst, medianvärden i 2008 års 


Total earnings and capital income, median values by sex and age, 

2008 prices 



20–24 99,0 94,6 94,4 102,3 109,4 106,9 

25–34 219,5 221,5 224,3 229,5 235,0 236,0 

35–44 247,6 254,2 260,9 268,7 276,1 278,7 

45–54 258,1 264,0 269,9 276,7 283,0 284,3 

55–64 248,5 256,4 263,0 270,2 276,6 275,7 

65– 156,1 160,6 166,0 170,8 175,9 177,4 

20–64 233,9 239,1 244,2 250,4 256,4 257,5 

Män Men 249,0 254,3 260,3 267,4 275,2 274,5 

20–24 110,4 105,8 107,4 119,1 130,8 128,2 

25–34 253,6 256,4 260,4 265,8 272,9 273,1 

35–44 285,0 292,5 300,9 310,2 319,6 321,0 

45–54 288,5 295,1 302,6 310,9 319,0 319,0 

55–64 280,4 288,7 296,6 304,8 312,2 309,3 

65– 189,9 194,6 200,7 205,7 211,2 212,4 

20–64 265,5 271,1 277,7 284,9 292,5 292,2 

Kvinnor Women 184,6 189,2 193,1 198,6 203,1 203,7 

20–24 88,7 84,7 84,8 91,2 94,9 93,2 

25–34 189,1 191,3 193,4 198,0 201,2 202,3 

35–44 216,1 222,2 227,3 233,7 238,9 243,2 

45–54 234,0 239,9 244,7 250,3 254,9 258,1 

55–64 221,2 229,3 235,2 241,7 247,4 248,6 

65– 128,3 132,5 136,9 141,7 146,7 148,5 

20–64 207,4 212,8 216,8 222,3 226,9 229,0 

Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning).. 

13.14 

Arbetsinkomst efter kön och ålder för helårs- och heltidsanställda 

personer, 20–64 år, utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2008 års priser, tkr 

Income from work by sex and age, employed year round and full 

time, aged 20–64, with no entrepreneurial income, median value in 

2008 prices 


Män Men 

20–24 230,8 244,4 254,7 244,5 256,6 260,4 

25–34 288,6 291,6 303,9 304,7 313,3 311,5 

35–44 317,6 319,3 336,1 333,1 347,6 349,2 

45–54 313,7 330,2 337,2 337,9 351,7 349,0 

55–64 309,5 323,9 330,9 341,9 353,1 341,4 

20–64 302,0 311,1 320,0 324,7 332,3 332,8 

Kvinnor Women 

20–24 204,5 215,4 216,3 220,4 229,3 228,5 

25–34 243,6 249,2 258,9 258,0 261,9 268,7 

35–44 253,6 267,0 274,8 280,2 281,4 285,8 

45–54 265,2 271,5 282,2 288,5 288,5 287,9 

55–64 263,7 279,6 283,3 290,4 289,0 293,7 

20–64 253,7 263,5 273,8 277,3 277,9 281,5 

Samtliga All 

20–24 215,1 232,2 239,5 235,4 247,8 252,6 

25–34 268,6 274,0 285,9 286,4 294,3 294,0 

35–44 291,2 296,7 310,5 313,8 318,4 320,5 

45–54 289,9 299,8 308,3 313,6 321,6 319,5 

55–64 288,8 304,4 310,2 317,3 319,5 319,8 

20–64 280,5 289,4 300,1 303,7 308,8 309,5 

Kvinnors inkomst i procent av männens Women's income as a percentage of men's income 

20–24 88,6 88,2 84,9 90,1 89,4 87,7 

25–34 84,4 85,5 85,2 84,7 83,6 86,3 

35–44 79,8 83,6 81,8 84,1 81,0 81,8 

45–54 84,5 82,2 83,7 85,4 82,0 82,5 

55–64 85,2 86,3 85,6 84,9 81,8 86,0 

20–64 84,0 84,7 85,6 85,4 83,6 84,6 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen, HEK. 



13.15 

Slutliga skattens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst 

Final tax, relative share of total earnings and capital income 

Inkomst, tkr Income, SEK 1 000s 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 

1 kr– 19,9 tkr 11,9 11,8 12,0 12,7 13,3 12,8 

20,0– 39,9 tkr 17,8 17,2 16,7 16,1 12,0 11,5 

40,0– 59,9 24,2 23,8 22,8 21,4 15,1 13,7 

60,0– 79,9 25,8 25,7 24,3 23,1 19,4 17,7 

80,0– 99,9 25,3 25,3 24,3 23,5 22,2 21,4 

100,0–119,9 26,0 25,9 25,1 24,3 23,1 22,5 

120,0–139,9 27,2 27,1 26,3 25,5 24,4 23,6 

140,0–159,9 28,3 28,3 27,5 26,8 25,6 24,9 

160,0–179,9 29,1 29,1 28,4 27,7 26,2 25,5 

180,0–199,9 29,8 29,9 29,1 28,4 26,4 25,7 

200,0–219,9 30,3 30,4 29,7 29,0 26,6 25,7 

220,0–239,9 30,7 30,9 30,2 29,4 26,7 25,7 

240,0–259,9 31,1 31,3 30,6 29,8 26,9 25,6 

260,0–279,9 31,4 31,6 31,0 30,2 27,2 25,8 

280,0–299,9 31,7 31,9 31,3 30,6 27,4 26,0 

300,0–339,9 32,7 32,7 32,2 31,4 28,1 26,5 

340,0–399,9 34,8 34,8 34,2 33,4 30,0 28,3 

400,0–499,9 37,4 37,3 36,8 36,0 32,9 31,5 

500,0–999,9 41,9 41,7 41,1 40,0 37,3 36,8 

1 000,0– 42,7 42,7 41,6 40,3 37,7 38,9 

Medelvärde 1 2 , 1 000 kr Average value 1 2 54,3 56,5 58,9 61,4 61,0 59,3 

Medelvärde 2 3 , 1 000 kr Average value 2 3 65,0 68,1 70,5 73,1 71,8 70,1 

Summa skatt, mnkr Total final tax 495 856 518 379 542 260 570 460 571 339 561 102 

1) Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital 

(överskott). Slutlig skatt för dem som någon gång under året var folkbokförda i riket. Final tax for the population registered in the population 

register. 

2) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs. inkl. dem som ej betalar skatt. Average value for all individuals including those who did not pay 

tax. 

3) Medelvärde beräknat för dem som har inkomst. Average value for those who have an income. 



13.16 

Inkomststruktur för samtliga hushåll, medelvärden i 2008 års 

priser, tkr 

Income composition for all households, mean value, 2008 prices 

Inkomstslag, tkr Types of income, SEK 1 000s 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Faktorinkomst Factor income 270,3 280,6 297,3 318,9 348,1 326,6 

Löneinkomst 239,6 243,8 251,5 258,4 272,9 271,0 

Näringsinkomst m.m. 10,5 11,4 12,0 11,7 11,9 12,1 

Ränta och utdelning 9,3 10,4 10,6 16,9 20,1 21,1 

Kapitalvinst 10,9 15,0 23,2 31,8 43,2 22,4 

Skattepliktiga transfereringar Taxable transfers 102,3 106,6 104,7 105,6 101,9 98,0 

Pensioner 65,4 68,4 67,6 69,9 70,8 70,4 

Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 11,7 12,9 12,8 13,0 13,2 11,7 

Sjukersättningar 11,1 9,5 8,1 7,5 6,2 5,1 

Föräldrapenning 4,8 4,8 5,4 5,5 5,4 5,6 

Arbetsmarknadsstöd 8,7 10,5 10,1 9,1 5,8 4,5 

Övriga skattepliktiga 0,6 0,6 0,7 0,5 0,6 0,6 

Skattefria transfereringar Transfers not taxable 17,9 17,8 18,3 18,5 17,9 16,8 

Barnbidrag 5,2 5,1 5,4 5,8 5,5 5,2 

Studiestöd inklusive studielån 5,6 5,5 5,2 5,2 5,1 4,6 

Bostadsbidrag 3,3 3,5 3,5 3,5 3,3 3,2 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1,7 1,7 2,1 1,8 2,0 2,0 

Övrigt 2,0 2,1 2,2 2,2 2,1 1,8 

Negativa transfereringar Negative transfers 121,0 126,2 129,1 133,9 131,6 119,7 

Skatt inkl. allmänna egenavgifter 114,8 119,9 122,8 127,4 125,1 114,0 

Underhållsbidrag och återbetalning av studielån 6,2 6,3 6,3 6,5 6,6 5,6 

Disponibel inkomst Disposable income 269,5 278,7 291,2 309,1 336,3 321,6 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

Equalised disposable income 177,8 184,3 192,8 204,1 221,3 213,9 


Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK (bearbetning). 



13.17 


Disponibel inkomst inkl. kapitalvinst per konsumtionsenhet 

(k.e.) i deciler för samtliga individer, medelvärden per k.e. i 2008 

års priser, tkr 

Equalised disposable income, capital gains included, in deciles for all 

individuals, mean value, 2008 prices 

Decilgrupp 1 

Decile group 1 

Disponibel inkomst per k.e. 2 , tkr 

Equalised disposable income 2 , SEK 1 000s 

Förändring i procent 

Change in percent 

1991 2004 2005 2006 2007 2008 2008/2007 2008/1991 

1 70,2 73,5 76,0 79,2 80,4 72,7 -9,6 3,5 

2 101,0 112,1 113,1 116,4 119,9 118,4 -1,3 17,2 

3 114,4 128,4 130,2 134,5 140,5 140,1 -0,3 22,5 

4 126,6 143,2 145,9 151,6 160,3 161,4 0,7 27,4 

5 138,2 157,9 162,0 168,5 180,0 180,9 0,5 30,9 

6 151,2 174,0 178,6 186,4 199,9 201,0 0,5 32,9 

7 166,5 192,2 198,0 207,2 223,5 224,1 0,3 34,6 

8 185,8 216,3 222,8 234,3 255,2 254,2 -0,4 36,8 

9 212,7 252,4 259,2 276,1 302,5 296,8 -1,9 39,6 

10 316,8 417,8 459,9 519,4 595,2 524,6 -11,9 65,6 

Medelvärde topp 5 % 

Mean top 5 % 387,1 533,7 606,0 701,9 814,4 689,8 -15,3 78,2 

Medelvärde Mean 158,3 186,8 194,6 207,3 225,7 217,4 -3,7 37,3 

Median 144,2 165,5 170,1 176,6 189,2 190,4 0,6 32,1 

1) Alla individer har sorterats i stigande ordning efter sitt hushålls disponibla inkomst och har sedan delats in i 10 grupper, deciler. Gruppen 

med den lägsta inkomsten utgör decilgrupp 1 och gruppen med den högsta inkomsten utgör decilgrupp 10. Individuals sorted in ascending 

order by household disposable income, broken down into 10 groups, deciles. Decile 1 includes those with lowest incomes, decile 10 the 

highest incomes. 

2) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer 

i hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between 

individuals in households of different compositions. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103); Inkomstfördelningsundersökningen, HEK. 

13.18 

Decilgrupp 1 

Decile group 1 

Disponibel inkomst exkl. kapitalvinst per konsumtionsenhet 

(k.e.) i deciler för samtliga individer, medelvärden per k.e. i 2008 

års priser, tkr 

Equalised disposable income, capital gains excluded, in deciles for all 

individuals, mean value, 2008 prices 





1991 2004 2005 2006 2007 2008 2008/2007 2008/1991 

1 70,1 76,2 75,5 78,1 79,5 74,0 -6,9 5,5 

2 100,4 111,7 112,3 115,4 118,3 118,3 0,0 17,8 

3 113,7 127,9 129,2 133,0 138,2 139,4 0,9 22,6 

4 125,8 142,5 144,5 149,5 157,1 160,5 2,1 27,5 

5 137,2 156,9 160,3 165,8 176,1 179,6 2,0 30,9 

6 149,7 172,5 176,4 182,5 194,6 199,2 2,4 33,1 

7 164,8 190,2 194,7 201,8 216,1 221,4 2,4 34,3 

8 183,2 213,3 218,3 226,4 243,8 249,7 2,5 36,3 

9 208,5 247,2 251,8 262,5 283,7 288,5 1,7 38,4 

10 280,4 357,3 370,2 403,8 440,3 437,6 -0,6 56,1 

Medelvärde topp 5 % 

Mean top 5 % 321,2 423,1 443,5 497,4 544,4 534,0 -1,9 66,3 

Medelvärde Mean 153,4 179,6 183,3 191,9 204,8 206,8 1,0 34,8 

Median 142,8 164,2 167,9 173,7 184,9 189,1 2,3 32,4 

1) Alla individer har sorterats i stigande ordning efter sitt hushålls disponibla inkomst och har sedan delats in i 10 grupper, deciler. Gruppen 

med den lägsta inkomsten utgör decilgrupp 1 och gruppen med den högsta inkomsten utgör decilgrupp 10. Individuals sorted in ascending 

order by household disposable income, broken down into 10 groups, deciles. Decile 1 includes those with lowest incomes, decile 10 the 

highest incomes. 

2) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer 

i hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between 






13.19 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) för individer 

20– år efter hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2008 års priser, 

tkr 

Equalised disposable income for individuals by type of household, 

median value, 2008 prices 

Hushållstyp 

Type of household 





1991 2004 2005 2006 2007 2008 2008/2007 2008/1991 

Ensamboende män 

Single men without children 142,2 156,1 164,0 164,8 177,3 185,2 4,4 30,2 

20–24 127,0 119,2 115,5 124,4 128,0 147,9 15,6 16,5 

25–34 160,5 170,5 179,0 179,9 195,7 199,2 1,8 24,2 

35–49 154,0 176,4 190,7 195,4 210,4 212,2 0,9 37,8 

50–64 152,5 173,4 179,2 185,5 192,8 206,6 7,2 35,5 

65–74 125,0 129,9 141,9 148,7 145,8 150,4 3,2 20,3 

75– 97,2 127,6 133,2 134,1 139,2 140,0 0,6 44,0 

Ensamboende kvinnor 

Single women without children 115,0 130,5 133,5 138,9 139,6 139,5 -0,1 21,3 

20–24 124,4 108,4 111,4 113,7 120,0 124,5 3,7 0,0 

25–34 139,0 156,6 157,3 160,0 178,4 186,2 4,4 34,0 

35–49 157,1 167,8 169,9 184,3 182,1 196,7 8,0 25,3 

50–64 150,6 178,2 174,2 182,6 188,0 182,2 -3,1 20,9 

65–74 108,0 127,9 133,9 135,5 134,9 136,7 1,4 26,5 

75– 95,0 117,2 120,1 123,2 123,1 123,0 -0,1 29,4 

Sammanboende utan barn 0–19 år 

Cohabiting without children aged 0–19 180,1 210,8 218,0 228,6 249,2 242,3 -2,8 34,6 

20–24 181,5 182,4 177,3 191,1 202,5 190,3 -6,0 4,9 

25–34 202,6 231,8 232,6 242,7 271,3 264,8 -2,4 30,7 

35–49 217,5 240,6 254,1 269,5 281,3 286,9 2,0 31,9 

50–64 201,1 241,4 255,0 266,1 289,5 285,3 -1,5 41,9 

65–74 143,5 179,4 183,4 194,3 208,7 206,2 -1,2 43,7 

75– 111,4 147,1 151,6 155,9 159,1 160,2 0,7 43,8 

Ensamstående män med barn 0–19 år 

Single men with children aged 0–19 149,0 139,9 149,9 158,5 169,7 166,1 -2,1 11,5 

Ensamstående kvinnor med barn 

0–19 år 

Single women with children aged 0–19 115,3 119,4 123,9 126,9 136,5 131,7 -3,5 14,2 

Sammanboende med barn 0–19 år 

Cohabiting with children aged 0–19 145,5 169,6 173,1 180,3 193,4 196,5 1,6 35,1 

1 barn child 164,9 188,5 190,2 196,7 214,4 218,2 1,8 32,3 

2 barn children 142,9 167,1 172,2 179,6 192,0 194,8 1,4 36,3 

3+ barn 124,5 142,5 145,1 149,1 160,3 164,5 2,7 32,1 

Övriga 2 Others 2 

Ensamstående Single 152,8 163,6 173,7 174,0 191,1 191,4 0,2 25,2 

Sammanboende Cohabiting 194,9 214,2 227,2 246,6 249,4 254,5 2,0 30,6 

Samtliga 20– år All aged 20– 149,5 171,6 176,8 183,4 196,0 196,3 0,2 31,3 

1) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer i 

hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between 


2) Utöver referenspersonen och hans/hennes sammanboende finns även andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. There are more 

adults, mostly children aged 20 and older in addition to the reference person and his/her spouse. 





13.20 


Hushållens utgifter (HUT) per utgiftsområde och år, procent 

Household Budget Survey, share of total consumption per household 

2005 2006 2007 2008 2009 

Antal medverkande hushåll 

Number of participating households 2 079 1 972 2 254 2 120 2 047 

Genomsnittligt antal Average number of 

Personer persons 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 

Konsumtionsenheter consumption unit factors 1,57 1,59 1,56 1,58 1,57 

Beräknad populationsstorlek Calculated size of population 3 883 910 3 988 100 3 980 340 3 984 880 4 002 530 

Totala utgifter i genomsnitt, kr Total expenditure, SEK 265 920 263 310 263 020 290 910 276 320 

Totala utgifter per utgiftsområde, procent 

Expense items, total expenditure, percent 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 

01 Livsmedel & alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 11,86 12,51 12,60 12,64 13,56 

02 Alkoholhaltiga drycker (även lättöl), tobak & narkotika 

Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 2,16 2,06 2,10 2,11 2,18 

03 Kläder och skor Clothing and footwear 5,17 5,08 5,49 5,12 4,96 

04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen 

Housing, water, electricity, gas and other fuels 18,43 18,83 18,63 17,58 19,31 

05 Möbler, inventarier, hushållsutrustning & rutinunderhåll av 

bostaden Furnishings, household equipment and routine 

maintenance of the house 6,68 6,18 6,55 6,54 6,49 

06 Hälso- och sjukvård Health 2,60 2,28 2,44 2,26 2,32 

07 Transporter Transport 14,76 16,10 15,20 14,72 12,86 

08 Kommunikationer Communications 3,22 3,22 3,41 2,98 3,10 

09 Fritid och kultur Recreation and culture 13,84 14,46 14,89 16,06 15,10 

10 Utbildning Education 0,03 . . 0,04 0,02 

11 Restauranger och hotell Restaurants and hotels 4,00 4,16 4,15 4,04 4,06 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 6,39 6,44 6,35 6,30 6,53 

Övrigt 1, 2 10,76 10,09 9,56 10,85 9,61 

1) Restpost som bl.a. innehåller ränteutgifter, fastighetsskatt, A-kassa och gåvor. 

2) Fastighetsskatt och skattepliktiga förmåner saknas 2009. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie HE 35 (www.scb.se/HE0201), Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi. 

13.21 

Kön och ålder 

Sex and age 

Reala och finansiella tillgångar, skulder samt nettoförmögenhet 

för kvinnor och män i olika åldersgrupper 2007 

Real and financial assets, debts and net wealth for women and men 

by age 

Reala tillgångar 

Real assets 

Andel med 

värde, % 1 

Medelvärde, 

tkr 1 

Finansiella tillgångar 

Financial assets 

Andel med 

värde, % 

Medelvärde, 

tkr 

Andel med 

värde, % 

Skulder 

Debts 

Medelvärde, 

tkr 

Nettoförmögenhet 

Net wealth 

Andel med 

värde, % 

Medelvärde, 

tkr 1 

Kvinnor och män 

Both sexes 44 1 381 77 305 56 423 89 675 

0–19 0 697 66 51 2 20 67 54 

20–29 24 950 68 127 69 260 90 150 

30–49 63 1 297 78 223 88 542 97 527 

50–64 69 1 559 85 504 80 418 98 1 196 

65–74 64 1 507 87 558 57 276 97 1 340 

75– 49 1 287 91 547 24 197 96 1 132 

Kvinnor Women 42 1 260 77 257 53 386 89 580 

0–19 0 676 66 51 2 20 67 54 

20–29 24 940 67 117 70 263 90 138 

30–49 62 1 218 77 182 88 510 97 463 

50–64 66 1 396 85 377 77 347 98 993 

65–74 56 1 316 87 474 49 221 96 1 090 

75– 41 1 173 91 471 18 177 95 931 

Män Men 46 1 492 77 353 58 456 89 770 

0–19 0 721 67 51 2 21 68 54 

20–29 24 959 69 136 69 256 91 161 

30–49 64 1 370 78 261 89 572 97 590 

50–64 73 1 705 84 631 84 483 98 1 397 

65–74 73 1 665 87 646 67 320 97 1 603 

75– 61 1 407 92 663 35 213 97 1 435 

1) Korrigerade uppgifter (mars 2010). Corrected figures (March 2010). 


Källa: SCB Förmögenhetsstatistik 2007 (www.scb.se/HE0104). 



13.22 

Tillgångar och skulder för kvinnor och män 2007 

Assets and debts for women and men 

Totalsumma 

1 , 

mdkr 

Andel av 

tillgångarna 

1 , % 

Andel personer 

med 

värde 1 , % 

Medelvärde 

för 

alla 1 , tkr 

Medelvärde 

för de med 

egenskap 1 , 

tkr 

Median för 

de med 

egenskap 1 , 

tkr 

Andel av totalsumman 

för 

kvinnor resp. 

män 1 , % 

KVINNOR OCH MÄN Both sexes 

Reala tillgångar Real assets 5 520 72 44 601 1 381 909 . 

Småhus 2 3 068 40 29 334 1 165 887 . 

Bostadsrätt 1 066 14 12 116 944 674 . 

Fritidshus 500 7 7 55 761 481 . 

Jordbruksfastighet 614 8 4 67 1 580 610 . 

Hyresfastighet 216 3 0 24 6 164 1 263 . 

Övriga fastigheter inkl. tomtmark 56 1 2 6 396 151 . 

Finansiella tillgångar Financial assets 2 163 28 77 236 305 71 . 

Bank 834 11 60 91 152 51 . 

Räntefonder 141 2 16 15 94 29 . 

Andra fonder än räntefonder 409 5 43 45 104 28 . 

Börsnoterade aktier 521 7 20 57 284 23 . 

Obligationer och övriga värdepapper 131 2 10 14 139 50 . 

Skattepliktig försäkring 128 2 10 14 137 52 . 

Summa tillgångar Total assets 7 683 100 81 837 1 027 424 . 

Sammanlagda skulder Total debt 2 163 . 56 236 423 233 . 

Studieskulder 167 . 14 18 126 96 . 

Nettoförmögenhet Net wealth 5 520 . 89 601 675 121 . 

KVINNOR Women 

Reala tillgångar Real assets 2 418 72 42 523 1 260 872 44 

Småhus 2 1 366 41 26 296 1 132 866 45 

Bostadsrätt 558 17 13 121 951 686 52 

Fritidshus 238 7 7 52 757 482 48 

Jordbruksfastighet 169 5 3 37 1 116 467 28 

Hyresfastighet 69 2 0 15 5 368 1 116 32 

Övriga fastigheter inkl. tomtmark 18 1 1 4 306 138 32 

Finansiella tillgångar Financial assets 918 28 77 199 257 70 42 

Bank 366 11 59 79 133 49 44 

Räntefonder 77 2 19 17 89 31 54 

Andra fonder än räntefonder 193 6 43 42 97 29 47 

Börsnoterade aktier 160 5 17 35 207 20 31 

Obligationer och övriga värdepapper 61 2 11 13 121 50 46 

Skattepliktig försäkring 61 2 11 13 124 51 48 

Summa tillgångar Total assets 3 335 100 82 722 884 371 43 

Sammanlagda skulder Total debts 947 . 53 205 386 222 44 

Studieskulder 98 . 17 21 125 97 59 

Nettoförmögenhet Net wealth 2 388 . 89 517 580 116 43 

MÄN Men 

Reala tillgångar Real assets 3 103 71 46 680 1 492 945 56 

Småhus 2 1 702 39 31 373 1 193 905 55 

Bostadsrätt 508 12 12 111 937 663 48 

Fritidshus 262 6 8 58 765 480 52 

Jordbruksfastighet 445 10 5 97 1 878 733 72 

Hyresfastighet 148 3 0 32 6 620 1 372 68 

Övriga fastigheter inkl. tomtmark 38 1 2 8 459 161 68 

Finansiella tillgångar Financial assets 1 245 29 77 273 353 71 58 

Bank 468 11 60 103 171 53 56 

Räntefonder 64 1 14 14 100 26 46 

Andra fonder än räntefonder 216 5 43 47 111 27 53 

Börsnoterade aktier 360 8 23 79 342 25 69 

Obligationer och övriga värdepapper 71 2 10 16 160 50 54 

Skattepliktig försäkring 66 2 10 15 151 53 52 

Summa tillgångar Total assets 4 348 100 81 953 1 172 485 57 

Sammanlagda skulder Total debts 1 216 . 58 266 456 244 56 

Studieskulder 69 . 12 15 127 93 41 

Nettoförmögenhet Net wealth 3 132 . 89 686 770 126 57 

1) Delvis korrigerade uppgifter (mars 2010). Partly corrected figures (March 2010). 

2) Med småhus avses en- eller tvåfamiljshus inrättat för permanent boende, t ex villa eller radhus inkl. bodelen i jordbruk. Fritidshus 

inkluderas ej. 


Källa: SCB Förmögenhetsstatistik 2007 (www.scb.se/HE0104). 


Priser och konsumtion 

Prices and consumption

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2011 

14 – Priser och 

konsumtion 


Sida 

Page 

14.1 Priser och konsumtion ........................ 334 


14.2 Fastighetspriser ................................... 337 

Real estate prices 

14.3 Konsumtionen av livsmedel ............... 338 

Consumption of food 

14.4 Levnadskostnadsindex 

(juli 1914=100) ............................................... 340 

Cost-of-living index 

14.5 Kronans värde över tiden med 

hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling ..................................................... 340 

The value of the Swedish krona as reflected 

in the development of consumer prices 

14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, 

procent (Inflationstakten)..... 341 

Consumer Price Index, yearly changes, 

percent (Inflation rate) 

14.7 Konsumentprisindex (totalindex), 

månadstal (1980=100), fastställda tal och 

beräknade årsmedeltal ................................ 342 

Consumer price index (total), monthly, fixed 

index and calculated annual averages 

14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP 

och nettoprisindex ....................................... 343 

Consumer price index, by COICOP and net 

price index 

14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om 

allmän försäkring ......................................... 344 

Basic amount according to the National 

Insurance Act 

14.10 Levnadskostnadsindex utan direkta 

skatter och sociala förmåner, årsmedeltal 

(juli 1914=100) ............................................... 344 

Cost-of-living index excluding direct taxes 

and social benefits, annual averages 

14.11 Producentprisindex (2005=100)........ 345 

Producer price index 

Sida 

Page 

14.12 Prisindex för inhemsk tillgång 

(2005=100) ..................................................... 346 

Price index for domestic supply 

14.13 Hemmamarknadsprisindex 

(2005=100) ..................................................... 347 

Producer price index, domestic market 

14.14 Importprisindex (2005=100)............... 348 

Import price index 

14.15 Exportprisindex (2005=100)............... 349 

Export price index 

14.16 Tjänsteprisindex, producentprisindex 

för tjänster (2005=100) ................ 350 

Service producer price index 

14.17 Faktorprisindex för bostäder 

(1968=100) ..................................................... 350 

Factor price index for housing construction 

14.18 Byggnadsprisindex för bostadshus 

(med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt 

(1968=100) ................................ 351 

Construction price index for residential 

buildings including VAT 

14.19 Hyreshus, priser och köpeskillingskoefficienter 

.................................... 351 

Multi-dwelling buildings and commercial 

buildings, prices and purchase-price 

coefficients 

14.20 Fastighetsprisindex för småhus 

(1990=100 för länsindex, 1981=100 för 

övriga regioner) ............................................ 352 

Real estate price index for one- and twodwelling 

buildings (1990=100 for county 

indexes, 1981=100 for other regions) 

14.21 Småhus för permanentboende (ej 

tomträtt), priser och köpeskillingskoefficienter 

.................................................. 353 

Owner-occupied one- and two-dwelling 

buildings, prices and purchase-price 

coefficients 




Sida 

Page 

14.22 Lantbruksenheter, priser och 

köpeskillingskoefficienter............................ 354 

Agricultural real estate, prices and 

purchase-price coefficients 

14.23 Fritidshus, priser och köpeskillingskoefficienter 

.................................... 355 

Holiday homes, prices and purchase-price 

coefficients 

14.24 Kostens sammansättning och 

näringsvärde per person och dag ............... 355 

Food composition and nutritional value per 

person and day 

Sida 

Page 

14.25 Konsumtion av livsmedel m.m. .........356 

Food consumption 

14.26 Konsumtion av livsmedel m.m., kg 

respektive liter per capita .............................358 

Food consumption per capita 



14.1 



Kläder och skor blev i genomsnitt 4,1 procent dyrare under 2009. Priserna 

inom transport steg med 8,2 procent medan livsmedel och alkoholfria drycker 

blev 0,7 procent dyrare. Men alla priser har inte ökat, t ex boendekostnaderna 

blev 4,2 procent lägre i genomsnitt. Totalt ökade konsumentprisindex, KPI, 

med 0,9 procent under 2009. 

KPI används på flera viktiga sätt i dagens 

samhälle. KPI-siffrorna har en central roll som 

allmän information i samhällsdebatten och i 

resonemang om löner och liknande. Pensioner 

och andra sociala förmåner är ofta kopplade till 

KPI så att de automatiskt justeras i takt med 

prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också 

vanlig i många avtal. Riksbanken och ekonomiska 

bedömare behöver siffrorna för att kunna 

bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. 

Vad är då KPI? KPI är färskvara och visar 

månad för månad hur prisläget utvecklas. En 

bit in på varje månad kommer KPI-resultaten 

för den just gångna månaden. 

Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 

1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal 

lika med 100. För juli 2010 var KPI-talet uppe i 

302,04 – det innebär att en korg med konsumentprodukter 

som 1980 kostade 100 kr nuförtiden 

kostar 302,04 kr (juli 2010). Indextalet 

följer alltså prisläget på konsumentprodukter. 

Så hur mäter man konsumentprisernas 

utveckling? Det är väl bara att gå ut i affärer och 

se vad saker kostar – ja, det är precis vad man 

gör. I affärerna finns dock många saker och med 

varierande priser. Att få ihop det hela tar sin tid. 

Genomtänkta metoder och planer krävs eftersom 

KPI ska täcka in allt som vi konsumenter 

köper. Alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster 

ska omfattas – från kläder, frisöroch 

biobesök till bostad och bil. Och mycket 

annat. 



Priset på en korg 

KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen, 

säger man ibland. Men vad är den allmänna 

prisutvecklingen? Man kan inte bara slumpmässigt 

välja en vara och anta att den följer en 

allmän prisutveckling. 

Detta måste redas ut. Det man vill komma åt 

är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla 

slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en 

stor ”korg” med ett representativt urval bland 

allt det vi konsumenter köper. KPI följer hur 

priset på den här korgen utvecklas över tiden. 

Så följer man prisläget månad för månad. En 

och samma korg kostade inte exakt lika mycket 

i juli 2010 som i månaden innan, juni 2010. 

Priserna har under månaden hunnit ändras på 

en hel del saker i korgen. Korgens förändring i 

pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite 

från månaden innan. 

Den här ”KPI-korgens” sammansättning 

svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. 

Den innehåller alltså olika slags varor 

och tjänster i de proportioner som hushållen 

konsumerar dem. Det gör att KPI speglar 

prisutvecklingen för konsumtionen som helhet. 

Under året följer man hela tiden samma korg, 

med samma varor och tjänster. På så sätt blir 

resultaten jämförbara mellan månaderna. 

Förändringarna i KPI beror i princip bara på 

ändrade priser. 

Inför varje nytt år reviderar man KPI-korgens 

sammansättning. Det gör man för att fånga det 

aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens 

sammansättning kan ju nämligen ändras så 

sakteliga över tiden, på så sätt att hushållen 

lägger ner allt mer pengar på vissa slags saker 

och allt mindre på andra. Genom att årligen 

aktualisera KPI-korgen hänger man med. 


Under året förändras som sagt KPI-talet i takt 

med att korgens pris ändras. Mellan december 

och januari påföljande år skarvar man sedan 

med prisutvecklingen på nästa års korg, och 

KPI förändras därefter i takt med att priserna på 

den nya korgen förändras. Så fortsätter det, år 

för år, så att KPI kan följa prisläget hur länge 

som helst. 

Konsumentpriserna +0,9 % under 2009 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker 

steg med i genomsnitt 0,7 procent under 2009, 

vilket bidrog till att öka konsumentpriserna 

med totalt 0,1 procentenheter. Till uppgången 

bidrog höjda priser på sötsaker och glass (4,0 

procent) samt alkoholfria drycker (3,9 procent). 

Uppgången motverkades av sänkta priser på 

grönsaker (-10,2 procent). 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak 

steg med i genomsnitt 3,4 procent under 2009, 


totalt med 0,1 procentenheter. Tobakspriserna 

ökade med i genomsnitt 6,5 procent. Alkoholpriserna 

ökade samtidigt med i genomsnitt 2,2 

procent. 

Boende 

Boendekostnaderna sjönk under 2009 med i 

genomsnitt 4,2 procent. Det bidrog till att 

minska den totala konsumentprisuppgången 

med 1,2 procentenheter. 

Till nedgången bidrog framför allt minskade 

räntekostnader (-28,3 procent) samt sänkta 

elpriser (-4,6 procent). Nedgången motverkades 

av höjda hyror inom gruppen hyres- och 

bostadsrättslägenheter (3,1 procent) samt högre 

kommunal fastighetsavgift (15,1 procent) för 

egna hem. 



Kläder och skor 

Priserna på kläder steg med 3,7 procent i 

genomsnitt under 2009 och priserna på skor 

ökade med 6,8 procent under samma period. 

Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna 

för kläder och skor steg med 4,1 procent, 


med totalt 0,2 procentenheter. 

Rekreation och kultur 

Prisökningar på i genomsnitt 0,7 procent inom 

området rekreation och kultur bidrog till den 

totala uppgången med 0,1 procentenheter. Till 

uppgången bidrog ökade priserna på rekreationstjänster 

och kulturella tjänster (3,7 procent), 

tidningar, böcker och skrivmaterial (4,5 procent), 

flygcharter (7,7 procent) samt övriga 

fritidsvaror (2,0 procent). Uppgången dämpades 

av att priserna på audiovisuell och fotografisk 

utrustning blev 11,5 procent billigare. 

Inventarier och hushållsvaror 

Priserna på inventarier och hushållsvaror ökade 

under 2009 med i genomsnitt 1,0 procent, vilket 

ökade konsumentpriserna totalt sett med 0,1 

procentenheter. 


Priserna på hälso- och sjukvård steg under 2009 

med i genomsnitt 4,6 procent, vilket bidrog till 

att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda 

tandläkararvoden (7,9 procent). 

Transport 

Priserna inom transport steg under 2009 med i 

genomsnitt 8,2 procent, vilket bidrog till att öka 

konsumentpriserna totalt med 1,1 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda priser 

på drivmedel (17,7 procent) men även höjda 

priser på bilar (5,8 procent), transporttjänster 

(2,8 procent) samt underhåll och reparationer 

(5,0 procent). 

Post och telekommunikationer 

Priserna för post och telekommunikationer 

sjönk med i genomsnitt 1,6 procent under 2009, 

vilket motverkade den totala konsumentprisuppgången 

med 0,1 procentenheter. 

Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta 

priser på teletjänster och utrustning med 2,1 

procent. 

Utbildning 

Priserna på utbildning ökade under 2009 med 

2,2 procent, vilket inte hade någon nämnvärd 

påverkan på konsumentpriserna. 

Restaurang och logi 

Priserna inom huvudgruppen restaurang och 

logi steg med i genomsnitt 2,8 procent under 

2009, vilket bidrog med 0,1 procentenheter till 

den totala konsumentprisuppgången. Priserna 

ökade för såväl restauranger (2,8 procent) som 

för logi (2,4 procent). 

Diverse varor och tjänster 

Priserna på diverse varor och tjänster steg 

under 2009 med i genomsnitt 2,9 procent, vilket 

påverkade konsumentpriserna uppåt med 0,2 

procentenheter. 

Till uppgången bidrog bland annat ökade priser 

på övriga personliga tillhörigheter (9,3 procent). 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 




14.2 Fastighetspriser 

Real estate prices 

Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. 

Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av 

befolkningen i Sverige. 

Knappt 60 procent av befolkningen mellan 16 

och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller 

kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker 

av varierande storlek beroende på var i 

landet vi vill bosätta oss. Genomsnittspriset för 

en småhusfastighet år 2009 var drygt 1,9 miljoner 

kronor. 

Dyrast i storstadsregionerna 

Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i 

landets storstadsregioner. I Stockholms län 

hittar vi landets dyraste kommun, Lidingö, där 

medelpriset för ett småhus år 2009 var drygt 6,2 

miljoner kronor. Nio av de tio kommunerna 

med högst medelpriser ligger i Stor-Stockholm. 

Efter Lidingö kommer Danderyd, Solna, 

Sundbyberg, Nacka, Vaxholm, Stockholm, 

Sollentuna och Täby. Den dyraste kommunen 

utanför Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne 

där husen år 2009 kostade drygt 3,6 miljoner i 

genomsnitt. Även Malmö och Lomma tillhör de 

skånska kommuner som hade snittpriser på 

över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i 

huvudkommunen Göteborg som husen är som 

dyrast med ett medelpris på drygt 3,3 miljoner. 

Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är 

Öckerö, Partille och Mölndal med priser på 

strax under 3 miljoner. 

Lägst priser i norra Sverige 

De kommuner där det är billigast att köpa hus 

är nästan uteslutande glesbygdskommuner i 

norra Sveriges inland. Ragunda i Jämtland var 

den kommun i landet som hade det lägsta 

genomsnittspriset år 2009, nämligen 225 000 

kronor. I kommunerna Åsele, Överkalix, 

Sorsele, Norsjö och Ånge fick man ett småhus 

för mindre än 300 000 kronor i genomsnitt. 

Större prisskillnad 

Som nämnts ovan och även framgår av kartan 

till vänster är prisskillnaderna stora mellan 

landets 290 kommuner. Skillnaderna har dessutom 

ökat över tiden. I de dyraste kommunerna 

ökade medelpriserna med 50 procent mellan 

2003 och 2009. Detta är dock inte fallet i de 

billigaste kommunerna där snittpriserna i stort 

sett är i samma nivå under de två perioderna. 

Källa: SCB, Enheten för Byggande, bostäder och fastigheter 




14.3 

Konsumtionen av livsmedel 

Consumption of food 

Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980-2008 ökade 

konsumtionen med 53 procent, från 50 till 77 kg per person och år. 

Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna 

kan vi notera att befolkningen nu 

äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror 

än tidigare. Däremot äter vi ungefär 

lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre 

knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt 

mindre mjöl. 

Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, 

kg per person och år 

1980 2008 Förändring 

procent 

Mjöl 16,3 10,1 -38 

Knäckebröd 6,1 3,5 -43 

Kaffebröd 9,2 9,2 0 

Mjukt matbröd 30,6 55,4 81 

Konditorivaror 2,7 8,4 211 

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat 

med 68 procent – från 27,5 kg per person och år 

till 46,3 kg. Av dessa kommer 15,6 kilo från gris, 

16,4 kg från fjäderfä och 10,9 kg från nöt (inkl. 

kalv). Konsumtionen av fårkött ökar men är 

fortfarande mycket blygsam – drygt ett kilo per 

person och år. 

Konsumtion av färskt och fryst kött samt 

charkuterivaror, kg per person och år 

Under perioden har även ostkonsumtionen ökat 

– från 14 till 18 kg. Det kan jämföras med konsumtionen 

av smör och margarin som nästintill 

har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är 

den nere i 11 kg per person år 2008. 

Färska frukter och bär ökade från 55 till 67 kg 

per person och år (22 procent). 

Konsumtionen av rotfrukter ökade från 6 till 

10,5 kg (72 procent) under perioden 1980–2008. 

Även konsumtionen av färska köksväxter 

ökade kraftigt under perioden ifråga – den fördubblades 

från 22 till 43 kg. Däremot sjönk 

konsumtionen av färskpotatis från 65 till 45 kg 

per person (-31 procent). 

1980 2008 Förändring 

procent 

Nöt 6,1 10,9 79 

Gris 12,5 15,6 25 

Fjäderfä 4,3 16,4 281 

Får 0,6 1,1 83 

Charkuterivaror 25,3 23,5 -7 

Mjölkkonsumtionen minskade under åren 

1980–2008 med 29 procent – från 183 till 129 liter 

per person och år. Konsumtionen av grädde 

ökade däremot i motsvarande grad, med 30 

procent, till 9,6 liter per person 2008. 




Direktkonsumtionen av socker har minskat 

kontinuerligt sedan 1960. Sedan 1980 är 

minskningen 68 procent (från 19,4 kg till 6,4 kg 

2008). Samtidigt har konsumtionen av choklad 

och konfektyrvaror samt läskedrycker ökat 

kraftigt. 

En av tre kalorier från bröd och spannmål 

Den totala energitillförseln från livsmedel, exkl. 

alkoholhaltiga drycker, ökade under perioden 

1980–2008 från 12 300 till 13 100 kJ per person 

och dag, eller från 2 935 till 3 126 kalorier. En 

vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier om 

dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. Fler 

kalorier kan leda till övervikt – såvida de inte 

förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom 

detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och 

sjukvård, tabellen Överviktiga samt därav feta 

bland män och kvinnor i olika åldrar. 

Av energitillförseln 2008 kom 29 procent från 

bröd- och spannmålsprodukter, 21 procent från 

mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från 

kött och köttvaror. 

Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2010:3, Konsumtionen 

av livsmedel och dess näringsinnehåll 

(www.jordbruksverket.se). 



14.4 

Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) 

Cost-of-living index 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1930–2009 (www.scb.se/PR0101). 

14.5 

Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling 

The value of the Swedish krona as reflected in the development of 

consumer prices 

Läs så här: 1 krona 2009 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 

1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 

1 krona 1900 motsvarar 50,91 kronor i 2009 års penningvärde. 

År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2009 

1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 

1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 

1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06 

1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 

1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04 

1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 

1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09 

1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,14 

1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,33 

1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,69 

2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,87 

2009 4 378 50,91 46,57 16,15 27,02 22,68 16,84 10,76 7,24 3,00 1,44 1,15 1,00 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1930–2009 (www.scb.se/PR0101). 



14.6 


Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent 

(Inflationstakten) 

Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

2010 0,6 1,2 1,2 1,0 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 

2009 1,3 0,9 0,2 -0,1 -0,4 -0,6 -0,9 -0,8 -1,6 -1,5 -0,7 0,9 

2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9 

2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5 

2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 

2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 

2004 0,7 -0,4 -0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 

2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,7 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 

2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 

2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 

2000 0,5 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 

1999 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 

1998 0,7 0,6 0,4 0,1 0,3 0,0 -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 -1,1 -1,2 

1997 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,7 

1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,6 0,4 0,1 0,0 -0,2 -0,4 -0,2 

1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,3 2,1 

1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 

1993 4,8 5,1 5,0 5,2 4,9 4,8 4,8 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 

1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 

1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 

1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 

1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 

1988 4,7 5,2 5,5 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 

1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 

1986 6,2 5,3 4,4 4,6 3,4 3,7 4,0 4,0 4,5 4,2 3,5 3,3 

1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 

1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 

1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 

1982 9,5 9,0 8,7 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,7 

1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 

1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 



14.7 

Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), 

fastställda tal och beräknade årsmedeltal 

Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated 

annual averages 

År 

Year 

Jan. Feb. Mars 

March 

April 

Maj 

May 

Juni 

June 

Juli 

July 

Aug. Sept. Okt. 

Oct. 

Nov. Dec. Årsmedeltal 

Annual 

average 

1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 

1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 

1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 

1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 

1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 

1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 

1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 

1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 

1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 

1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 

2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 

2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 

2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 

2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 

2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 

2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 

2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 

2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51 

2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61 

2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66 

2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 . . 

1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 14.8, se not 1 för tab. 14.8. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (–1999), PR 14 (2000–), Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); 

Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.8 

Varugrupp 

Commodity group 

Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex 

Consumer price index, by COICOP and net price index 

Vägningstal, 

2009 

Weights 

Indextal (1980=100) 

Index numbers 

Årsmedeltal 1 

Annual averages 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Konsumentprisindex 2 

Consumer price index 

1 Livsmedel och alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 132,0 239,7 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 

2 Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages, tobacco 37,0 349,4 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 

3 Kläder och skor Clothing and footwear 55,0 161,4 159,6 164,67 168,65 166,88 169,38 

4 Boende 

Housing, water, electricity and fuels 271,0 326,2 327,3 338,76 352,35 376,44 359,12 

5 Inventarier och hushållsvaror 

Furnishings and household goods 55,0 228,9 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 

6 Hälso- och sjukvård Health 32,0 732,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 

7 Transport 144,0 347,3 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 

8 Post- och telekommunikation 

Communication 34,0 214,6 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 

9 Rekreation och kultur 

Recreation and culture 119,0 194,5 191,1 188,54 187,76 182,28 183,26 

10 Utbildning 3 Education 4,0 . . . . . . . . . . . . 

11 Restauranger och logi 

Restaurants and hotels 63,0 388,6 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 54,0 295,4 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 

Totalt Total 1 000,0 279,1 280,4 284,22 290,51 300,50 299,66 

Nettoprisindex Net price index 

4 

238,1 238,3 240,90 247,36 254,02 252,10 

1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab. 14.8 påverkas av 

revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab. 14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 

2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by 

Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification 

was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 

3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår 

dock i totalindex. 

4) Vägningstal för nettoprisindex (2009: 764,4) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 

14.9 Basic amount according to the National Insurance Act 

År 

Year 

Månad 

Month 

Prisbasbelopp, 

kr 1 

Basic 

amount 

År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 

1970 Mars–juli 6 300 1977 Juli–aug. 11 500 1989 2 Jan.–dec. 27 900 

Aug.–dec. 6 400 Sept.–dec. 11 800 1990 Jan.–dec. 29 700 

1971 Jan. 6 400 1978 Jan. 11 800 1991 2 Jan.–dec. 32 200 

Febr. 6 700 Febr.–mars 12 200 1992 Jan.–dec. 33 700 

Mars–nov. 6 900 April–dec. 12 600 1993 Jan.–dec. 34 400 

Dec. 7 100 1979 Jan.–maj 13 100 1994 Jan.–dec. 35 200 

1972 Jan.–juni 7 100 Juni–sept. 13 500 1995 Jan.–dec. 35 700 

Juli–dec. 7 300 Okt.–dec. 13 900 1996 Jan.–dec. 36 200 

1973 Jan. 7 300 1980 Jan. 13 900 1997 Jan.–dec. 36 300 

Febr.–juli 7 600 Febr. 14 400 1998 Jan.–dec. 36 400 

Aug.–dec. 7 900 Mars–juni 14 900 1999 Jan.–dec. 36 400 

1974 Jan.–mars 8 100 Juli–okt. 15 400 2000 Jan.–dec. 36 600 

April–nov. 8 500 Nov.–dec. 16 100 2001 Jan.–dec. 36 900 

Dec. 9 000 1981 2 Jan.–febr. 16 100 2002 Jan.–dec. 37 900 

1975 Jan.–juni 9 000 Mars–maj 16 700 2003 Jan.–dec. 38 600 

Juli–sept. 9 400 Juni–dec. 17 300 2004 Jan.–dec. 39 300 

Okt.–dec. 9 700 1982 3 Jan.–dec. 17 800 2005 Jan.–dec. 39 400 

1976 Jan.–febr. 9 700 1983 4 Jan.–dec. 19 400 2006 Jan.–dec. 39 700 

Mars–juni 10 000 1984 2 Jan.–dec. 20 300 2007 Jan.–dec. 40 300 

Juli–nov. 10 400 1985 Jan.–dec. 21 800 2008 Jan.–dec. 41 000 

Dec. 10 700 1986 Jan.–dec. 23 300 2009 Jan.–dec. 42 800 

1977 Jan.–mars 10 700 1987 5 Jan.–dec. 24 100 2010 Jan.–dec. 42 400 

April–juni 11 100 1988 2 Jan.–dec. 25 800 2011 Jan.–dec. 42 800 

1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 

2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 

3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 

4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 

5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli–december 1987. 



14.10 

Årtionde 

Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala 

förmåner, årsmedeltal (juli 1914=100) 

Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual 

averages 

Sista siffran i årtalet 

Last digit in the year 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 

1910–19 1, 2 . . . . 100 115 130 164 241 266 

1920–29 271 221 184 174 174 177 171 169 171 168 

1930–39 162 157 155 151 152 155 157 162 165 170 

1940–49 193 219 234 235 234 233 234 241 255 256 

1950–59 260 304 326 328 330 339 356 372 388 391 

1960–69 407 416 436 449 463 487 519 540 551 566 

1970–79 605 650 689 735 808 887 979 1 090 1 200 1 286 

1980–89 1 461 1 638 1 778 1 937 2 092 2 246 2 341 2 440 2 582 2 748 

1990–99 3 036 3 319 3 395 3 553 3 631 3 723 3 740 3 760 3 754 3 772 

2000–09 3 809 3 902 3 986 4 063 4 078 4 097 4 153 4 243 4 390 4 378 

1) Avser juli månad 1914. 

2) Beräknat genom linjär interpolering 1915–1917. 





14.11 

Produktgrupper enligt SPIN 2007 

Products according to CPA 2008 

Producentprisindex (2005=100) 

Producer price index 


2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 

juli 

A Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske 

Products from agriculture, hunting, forestry and 

fishing 100,0 109,1 127,4 140,6 129,5 140,5 

B–E Totalindex Total 100,0 105,1 109,0 113,7 115,0 116,5 

B Produkter från utvinning av mineral 

Products from mining and quarrying 100,0 123,7 122,1 152,7 153,6 178,2 

C Tillverkade varor Manufactured products 100,0 103,9 108,2 111,4 112,9 114,2 

10 Livsmedel Food 100,0 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 

11 Drycker Beverages 100,0 100,2 100,4 106,3 111,7 106,1 

13 Textilvaror Textile products 100,0 100,5 99,0 100,1 105,7 104,9 

16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); varor 

av halm, rotting o.d. 

Wood and products of wood (excl furniture), cork, 

straw and plaiting materials 100,0 106,5 122,6 114,5 114,9 125,8 

17 Papper och pappersvaror 

Pulp, paper, and paper products 100,0 103,1 107,9 110,6 112,1 116,5 

19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Refined petroleum products and coke 100,0 112,6 115,5 136,1 109,2 122,2 

20 Kemikalier och kemiska produkter 

Chemicals and chemical products 100,0 104,7 108,8 118,5 123,5 123,6 

22 Gummi- och plastvaror 

Rubber and plastic products 100,0 103,4 107,0 110,0 114,9 116,0 

23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Non-metallic mineral products 100,0 102,6 106,0 108,7 112,5 113,1 

24 Metaller Basic metals 100,0 118,0 138,1 139,1 127,3 141,3 

25 Metallvaror, utom maskiner och apparater 

Fabricated metal products except machinery and 

equipment 100,0 103,2 107,4 112,8 117,8 116,6 

26 Datorer, elektronikvaror och optik 

Computer, electronic and optical products 100,0 93,1 85,5 80,3 78,1 70,6 

27 Elapparatur Electrical equipment 100,0 106,2 109,6 111,7 115,2 114,8 

28 Övriga maskiner 

Other electrical machinery and apparatus 100,0 103,6 105,8 109,5 118,1 116,5 

29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

Motor vehicles, trailers and semi-trailers 100,0 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 

30 Andra transportmedel Other transport equipment 100,0 103,4 105,1 114,0 134,3 140,9 

31 Möbler Furniture 100,0 100,9 102,9 107,1 109,8 112,2 

32 Andra tillverkade varor Other manufactured goods 100,0 103,2 103,8 107,3 114,1 111,7 

33 Reparation och installation av maskiner och 

apparater 

Repair and installation of machinery and 

equipment 100,0 103,6 108,1 110,6 115,8 119,3 

D El, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning 100,0 117,8 115,8 138,3 138,9 132,0 

E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, 

avfallshanterings- och saneringstjänster 

Watersupply; sewerage, waste management and 

remediation activities 100,0 106,5 117,1 117,4 112,3 126,1 

Konsumtionsvaror Consumer goods 100,0 100,2 103,6 108,4 111,8 110,9 



Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/PR0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.12 



Prisindex för inhemsk tillgång (2005=100) 

Price index for domestic supply 

2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 

juli 



fishing 100,0 106,8 122,9 136,6 130,3 138,9 

B-E Totalindex Total 100,0 106,1 109,3 115,7 114,9 117,0 







14 Kläder Wearing apparel 100,0 103,8 101,0 104,3 112,4 113,9 

15 Läder, läder- och skinnvaror m.m. 

Leather and related products 100,0 98,2 100,5 101,8 104,4 104,5 











21 Farmaceutiska basprodukter och läkemedel 

Basic pharmaceutical products and preparations 100,0 98,4 95,9 99,4 98,9 100,4 








equipment 100,0 103,4 108,8 115,7 120,2 118,5 











33 Reparation och installation av maskiner och 

apparater 


equipment 100,0 103,6 108,1 110,6 115,8 119,3 













14.13 



Hemmamarknadsprisindex (2005=100) 

Producer price index, domestic market 


2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 

juli 



fishing 100,0 108,9 127,0 141,0 130,3 141,7 




























equipment 100,0 104,6 110,1 115,7 118,6 119,1 











33 

Reparation och installation av maskiner och 

apparater 


equipment 100,0 103,6 108,1 110,6 115,8 119,3 













14.14 



Importprisindex (2005=100) 

Import price index 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

juli 



fishing 100,0 98,5 104,9 116,9 119,8 120,5 







12 Tobaksvaror Tobacco products 100,0 112,6 122,2 133,6 126,6 124,2 



15 Läder, läder- och skinnvaror m.m. 

Leather and related products 100,0 97,8 99,9 101,2 104,1 104,0 




















equipment 100,0 101,4 106,5 117,0 126,2 118,3 








30 Andra transportmedel 

Other transport equipment 100,0 107,3 106,5 107,8 120,5 118,8 


32 Andra tillverkade varor 

Other manufactured goods 100,0 103,5 102,9 108,1 123,2 120,6 












14.15 



Exportprisindex (2005=100) 

Export price index 


2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 

juli 



fishing 100,0 111,8 126,7 132,9 118,7 124,0 
























equipment 100,0 101,7 104,1 110,3 120,3 114,7 























14.16 

Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) 

Service producer price index 

Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 

Products according to CPA 2007, base year 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Hotelltjänster Hotel services 97,7 98,8 97,4 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 

Uthyrning av lokaler Letting of own property 93,6 97,1 98,6 100,0 101,6 104,7 108,7 112,9 

Biluthyrning Car rental 98,6 97,8 99,1 100,0 102,1 106,9 97,0 103,0 

Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. 

Computer and related activities 105,6 101,8 99,7 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 

Andra stödtjänster till transport Other transport 

services . . . . 97,5 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 

Vägtransporter av gods Road transport of goods . . . . 96,1 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 

Sjötransporter av gods Sea transport of goods . . . . 88,5 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 

Juridiska tjänster Legal services . . 91,3 94,8 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 

Revision och redovisning Auditing and accounting . . 93,4 97,5 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 

Architectural and technical consultancy activities . . 93,8 96,1 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 

Godshantering Cargo Handling (2006=100) . . . . . . . . 100,0 102,8 102,7 106,8 

Varulagring och magasinering Storage and 

warehousing (2006=100) . . . . . . . . 100,0 102,7 105,1 109,7 

Uthyrning av personal Provision of personnel 

activities (2006=100) . . . . . . . . 100,0 102,6 105,5 105,4 

1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated. 


Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/PR0801). 

14.17 

Faktorprisindex för bostäder (1968=100) 

Factor price index for housing construction 

Inkl. löneglidning och mervärdesskatt 

Incl. wage drift and VAT 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 

Totalt inkl. mervärdesskatt Total incl. VAT 1 330,4 1 381,6 1 453,9 1 545,2 1 623,0 1 635,2 

Totalt exkl. mervärdesskatt Total excl. VAT 1 139,3 1 183,2 1 245,1 1 323,3 1 389,9 1 400,3 

Därav löner Of which wages 1 409,9 1 447,3 1 493,6 1 553,8 1 618,3 1 660,1 

Gruppbyggda småhus Collectively built one- or two-dwelling 

buildings 

Totalt inkl. mervärdesskatt 1 379,6 1 422,8 1 480,9 1 570,9 1 630,8 1 650,3 

Totalt exkl. mervärdesskatt 1 181,5 1 218,5 1 268,2 1 345,3 1 396,6 1 413,3 

Därav löner 1 404,6 1 442,4 1 487,0 1 550,1 1 613,3 1 658,1 

Exkl. löneglidning och mervärdesskatt 

Excl. wage drift and VAT 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 


Totalt index Total index 891,9 925,7 975,9 1 035,9 1 087,1 1 096,6 

Inbyggt material Materials 1 195,3 1 257,7 1 349,7 1 463,8 1 548,3 1 572,3 

Löner Wages 502,1 510,6 527,7 541,1 558,9 577,0 

Entreprenörens kostnader Contractors costs 916,7 954,3 1 006,3 1 066,4 1 120,2 1 141,9 

Byggherrekostnader Overheads 716,3 723,9 761,3 820,0 853,5 777,7 


Totalt index 888,0 914,6 953,0 1 008,8 1 045,5 1 059,2 

Inbyggt material 1 199,7 1 244,4 1 311,4 1 422,0 1 470,8 1 501,6 

Löner 507,6 516,2 533,4 547,4 565,9 584,3 

Entreprenörens kostnader 915,4 945,0 984,5 1 041,5 1 080,1 1 103,9 

Byggherrekostnader 750,1 761,5 794,4 844,5 871,4 834,1 

Källa: SCB Statistikdatabasen: Priser och konsumtion (www.scb.se/PR0502). 



14.18 


Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) 

inkl. mervärdesskatt (1968=100) 

Construction price index for residential buildings including VAT 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 


Collectively built one- and two-dwelling buildings 

Anbudspriser 

Tender price 

Pågående 

priser 

Current 

price 

Funktionsprisindex 

Function 

price 

Kvalitetsprisindex 

Quality price 

index 

Anbudspriser 

Pågående 

priser 

Funktionsprisindex 

Kvalitetsprisindex 

1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5 

1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7 

1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4 

1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7 

1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7 

1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0 

1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7 

1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3 

1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5 

1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0 

2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1 

2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2 

2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3 

2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5 

2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6 

2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9 

2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5 

2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5 

2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7 

1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 

2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006. 

Källa: Sveriges Byggindustrier och SCB: Byggindex (www.byggindex.scb.se). 

14.19 

Hyreshus, priser och köpeskillingskoefficienter 

Multi-dwelling buildings and commercial buildings, prices and 


2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal köp 1 Number of transactions 

Hyreshus med huvudsakligen bostäder 

Multi-dwelling buildings 1 348 1 536 1 848 1 656 1 532 1 271 1 005 

Hyreshus med både bostäder och lokaler 

Multi-dwelling and commercial buildings 661 673 769 740 572 506 415 

Hyreshus med huvudsakligen lokaler Commercial buildings 598 658 909 1 032 697 576 422 

Köpeskilling: Medelvärde 1 000 kr 

Purchase price: Average 1 000 SEK 

Hyreshus med huvudsakligen bostäder 7 991 6 855 6 989 6 599 6 295 9 715 9 194 

Hyreshus med både bostäder och lokaler 13 341 13 769 11 360 9 427 9 459 10 305 11 631 

Hyreshus med huvudsakligen lokaler 18 346 18 044 18 467 16 959 12 982 18 123 12 926 

Köpeskillingskoefficient 2, 3 : Ovägd 

Purchase-price coefficient 2, 3 : Unweighted value 

Hyreshus med huvudsakligen bostäder 2,09 1,77 1,89 2,08 1,76 1,83 1,90 

Hyreshus med både bostäder och lokaler 1,96 1,69 1,88 1,96 1,78 1,79 1,93 

Hyreshus med huvudsakligen lokaler 1,86 1,77 1,72 1,83 1,88 1,95 1,92 

1) Avser endast sådana lagfarna köp av fastigheter som ansetts vara marknadsmässiga. 

2) Kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde. Relations between purchase-price and assessed value. 

3) Förenklad fastighetstaxering ägde rum år 2004 och en allmän fastighetstaxering ägde rum 2007 varför köpeskillingskoefficienterna ej är 

jämförbara över alla år. Due to a simplified tax assessment in 2004 and a general assessment in 2007 the figures are not comparable for 

all years. 


bebyggelse. 



14.20 

Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 

1981=100 för övriga regioner) 

Real estate price index for one- and two-dwelling buildings 

(1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 

Län/Region County/Region 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Småhus för permanentboende 

Owner-occupied one- or two-dwelling buildings 

Stockholm 189 202 228 261 267 268 

Uppsala 181 191 210 229 237 242 

Södermanland 159 173 189 203 209 214 

Östergötland 173 191 208 226 231 244 

Jönköping 171 186 203 220 231 240 

Kronoberg 171 189 208 228 236 246 

Kalmar och Gotland 164 176 198 213 222 231 

Blekinge 169 181 198 213 220 229 

Skåne 204 227 257 284 284 290 

Halland 188 210 231 252 261 265 

Västra Götaland 171 187 208 228 236 240 

Värmland 136 150 165 181 191 199 

Örebro 153 168 185 203 215 217 

Västmanland 156 172 189 207 212 219 

Dalarna 132 142 160 173 179 192 

Gävleborg 141 155 168 187 197 201 

Västernorrland 121 133 150 161 169 176 

Jämtland 128 140 160 174 190 192 

Västerbotten 143 157 177 190 199 201 

Norrbotten 121 135 145 153 157 162 

Hela riket Sweden 174 191 212 235 242 246 

Stockholms län 468 502 565 647 662 666 

Stor-Stockholm 475 509 574 657 672 676 

Östra Mellansverige 317 344 377 409 423 437 

Småland med öarna 298 324 357 387 405 420 

Sydsverige 410 458 517 570 572 585 

Stor-Malmö 503 569 647 716 710 718 

Västsverige 369 418 464 508 526 535 

Stor-Göteborg 446 505 558 607 628 636 

Norra Mellansverige 244 264 291 320 335 350 

Mellersta Norrland 206 219 247 267 285 292 

Övre Norrland 236 255 281 300 311 318 

Hela riket 353 387 431 477 491 501 

Fritidshus Holiday homes 

Stockholms län 546 591 654 760 779 800 

Södra Ostkusten, Öland och Gotland 406 444 484 542 543 602 

Västkusten 564 637 742 817 831 877 

Sydsverige 533 627 717 802 818 846 

Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 308 337 375 404 424 443 

Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 356 404 436 457 467 501 

Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 241 261 289 316 333 368 

Övre Norrland 315 346 401 431 443 458 

Hela riket 424 470 527 588 603 633 


bebyggelse. 



14.21 


Småhus för permanentboende (ej tomträtt), priser och 

köpeskillingskoefficienter 

Owner-occupied one- and two-dwelling buildings, prices and 


Län 

County 

Antal köp 1 

Number of 

transactions 

2007 2008 2009 

Köpeskilling: 

Medelväde 

1 000 kr 

Purchase 

price: 

Average 

1 000 SEK 

Köpeskillingskoefficient 

2 , 

ovägd 

Purchaseprice 

coefficient 2 , 

unweighted 

value 

Antal köp 1 


Medelvärde 

1 000 kr 


2 , 

ovägd 

Antal köp 1 


Medelvärde 

1 000 kr 


2 , 

ovägd 

Stockholm 9 618 3 476 1,85 8 471 3 477 1,89 8 423 3 518 1,38 

Uppsala 2 203 1 906 1,78 1 973 1 963 1,85 1 878 1 992 1,50 

Södermanland 2 047 1 577 1,76 1 821 1 594 1,82 1 646 1 665 1,45 

Östergötland 2 669 1 563 1,86 2 427 1 568 1,92 2 146 1 671 1,49 

Jönköping 2 689 1 181 1,77 2 477 1 257 1,88 2 113 1 381 1,53 

Kronoberg 1 543 1 145 1,87 1 313 1 185 1,93 1 153 1 221 1,53 

Kalmar 2 254 966 1,81 2 138 1 026 1,91 1 825 1 106 1,65 

Gotland 443 1 661 1,76 392 1 700 1,80 374 1 707 1,45 

Blekinge 1 480 1 138 1,81 1 211 1 122 1,88 1 050 1 189 1,53 

Skåne 9 953 2 019 2,01 8 657 2 012 2,03 7 764 2 107 1,47 

Halland 2 307 2 034 1,93 2 254 2 030 2,00 2 041 2 134 1,46 

Västra Götaland 10 316 1 803 1,88 8 979 1 866 1,95 8 161 1 932 1,46 

Värmland 2 300 936 1,82 2 157 1 003 1,94 1 774 1 082 1,57 

Örebro 2 103 1 109 1,83 1 902 1 177 1,95 1 710 1 234 1,53 

Västmanland 1 561 1 439 1,81 1 290 1 484 1,91 1 225 1 611 1,48 

Dalarna 2 380 938 1,84 2 101 977 1,92 1 934 1 053 1,61 

Gävleborg 2 060 908 1,86 1 802 985 1,97 1 660 997 1,57 

Västernorrland 1 937 794 1,95 1 741 845 2,02 1 502 898 1,63 

Jämtland 817 924 1,87 746 1 080 2,01 738 1 038 1,63 

Västerbotten 1 864 1 083 1,84 1 600 1 140 1,92 1 446 1 205 1,59 

Norrbotten 1 677 802 1,83 1 531 842 1,87 1 302 864 1,58 

Hela riket 

Sweden 64 221 1 782 1,87 56 983 1 811 1,94 51 865 1 911 1,49 


2) Kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde. För 2007 och 2008 är köpeskillingskoefficienten beräknad på 2006 års taxeringsvärden 

och för 2009 är köpeskillingskoefficienten beräknad på 2009 års taxeringsvärden. Relations between purchase-price and assessed value. 

For 2007 and 2008 the purchase-price coefficient is calculated on the assessed value for 2006 and for 2009 the purchase-price coefficient 

is calculated on the assessed value for 2009. 


bebyggelse. 



14.22 

Län 

County 

Lantbruksenheter, priser och köpeskillingskoefficienter 

Agricultural real estate, prices and purchase-price coefficients 

Antal 

köp 1 

Number 

of transactions 


Medelvärde 

1 000 kr 

Average 

amount 

SEK 

1 000 

2007 2008 2009 


2 

Purchase-price 

coefficient 2 

Ovägd 

Unweighted 

value 

Median 

Median 

Antal Köpeköp 

1 skilling: 

Medelvärde 

1 000 kr 


2 

Antal 

köp 1 


Medelvärde 

1 000 kr 


2 

Ovägd Median Ovägd Median 

Stockholm 57 3 603 2,37 2,24 42 3 556 1,82 1,78 56 4 521 1,96 1,70 

Uppsala 81 2 455 2,22 2,02 73 2 754 1,75 1,71 68 2 443 1,65 1,59 

Södermanland 47 2 892 2,66 2,50 36 3 094 1,83 1,69 39 3 028 1,46 1,44 

Östergötland 88 2 886 2,21 2,12 85 2 642 1,65 1,64 68 2 657 2,02 1,79 

Jönköping 177 2 069 1,96 1,84 115 2 281 1,54 1,43 104 2 252 1,68 1,52 

Kronoberg 187 1 951 2,19 2,14 162 2 046 1,63 1,45 108 1 657 1,76 1,59 

Kalmar 119 2 020 2,16 2,06 90 2 180 1,60 1,45 84 2 020 1,75 1,57 

Gotland 61 1 852 2,35 1,97 67 1 623 2,02 1,75 46 1 586 2,19 1,91 

Blekinge 74 1 834 2,21 1,97 70 1 827 1,86 1,79 51 2 246 1,77 1,63 

Skåne 440 2 429 2,42 2,31 325 2 409 1,78 1,65 321 2 412 1,81 1,66 

Halland 121 2 353 2,46 2,48 134 2 523 1,84 1,69 114 2 795 1,87 1,69 

Västra Götaland 607 1 797 2,16 1,98 537 1 799 1,73 1,59 461 1 890 1,83 1,67 

Värmland 365 1 197 2,14 1,95 307 1 197 1,76 1,64 244 1 256 1,77 1,60 

Örebro 138 1 446 2,14 2,06 115 1 419 1,88 1,69 78 1 738 1,93 1,73 

Västmanland 47 2 529 2,43 2,35 32 2 414 2,01 1,91 27 2 553 1,88 1,74 

Dalarna 196 827 2,45 2,27 183 832 1,99 1,84 168 952 1,98 1,76 

Gävleborg 152 994 2,09 1,97 135 1141 1,85 1,62 104 1 175 1,91 1,70 

Västernorrland 231 820 2,21 1,93 228 846 1,91 1,65 179 893 2,08 1,89 

Jämtland 210 981 2,35 2,13 191 1081 1,99 1,77 147 1 139 2,07 1,96 

Västerbotten 243 916 2,16 1,92 208 1166 1,87 1,67 192 1 159 1,89 1,66 

Norrbotten 159 946 2,18 1,88 132 930 1,74 1,54 107 885 1,83 1,71 

Hela riket 

Sweden 3 800 1 657 2,24 2,06 3 267 1 677 1,80 1,64 2 766 1 768 1,86 1,69 


2) Kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde. För 2007 är köpeskillingskoefficienten beräknad på 2005 års taxeringsvärden och för 

2008-2009 är köpeskillingskoefficienten beräknad på 2008 års taxeringsvärden . Relations between purchase-price and assessed value. 

For 2007 the purchase-price coefficient is calculated on the assessed value for 2005 and for 2008-2009 the purchase-price coefficient is 

calculated on the assessed value for 2008. 


bebyggelse. 



14.23 

Fritidshus, priser och köpeskillingskoefficienter 

Holiday homes, prices and purchase-price coefficients 


Län 

County 

Antal köp 1 

Number of 

transactions 

2007 2008 2009 


Medelväde 

1 000 kr 

Purchase 

price: 

Average 

1 000 SEK 


2 , 

ovägd 

Purchaseprice 

coefficient 2 , 

unweighted 

value 

Antal köp 1 


Medelvärde 

1 000 kr 


2 , 

ovägd 

Antal köp 1 


Medelvärde 

1 000 kr 


2 , 

ovägd 

Stockholm 1 888 1 807 1,99 1 774 2 005 2,08 1 729 2 118 1,52 

Uppsala 507 974 2,06 429 950 2,09 438 1 085 1,68 

Södermanland 597 1019 1,98 515 1158 2,11 463 1 187 1,59 

Östergötland 443 869 2,17 410 963 2,17 366 1 070 1,64 

Jönköping 201 714 2,27 179 779 2,44 180 889 1,83 

Kronoberg 188 721 2,42 126 771 2,48 105 765 1,64 

Kalmar 431 898 2,26 366 966 2,33 338 1 167 1,91 

Gotland 141 1 343 2,28 130 1 222 2,18 142 1 434 1,79 

Blekinge 212 981 2,36 167 966 2,44 147 1 065 1,78 

Skåne 1 143 1 345 2,37 889 1 392 2,43 838 1 547 1,70 

Halland 418 1 587 2,30 346 1 489 2,30 345 1 649 1,65 

Västra Götaland 1 511 1 232 2,26 1 206 1 283 2,29 1 181 1 436 1,61 

Värmland 342 690 2,30 299 696 2,42 332 818 1,83 

Örebro 241 542 2,03 217 614 2,29 194 648 1,93 

Västmanland 244 770 1,99 221 819 2,15 184 842 1,55 

Dalarna 533 815 2,17 484 903 2,24 513 1 000 1,76 

Gävleborg 379 591 2,16 320 588 2,17 303 735 1,82 

Västernorrland 242 645 2,46 190 594 2,49 196 746 1,90 

Jämtland 389 797 2,26 325 856 2,49 332 1 010 1,88 

Västerbotten 317 762 2,31 265 721 2,33 220 749 1,86 

Norrbotten 262 645 2,33 232 574 2,27 209 626 1,87 

Hela riket 

Sweden 10 629 1 140 2,19 9 090 1 213 2,25 8 755 1 337 1,69 


2) Kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde. För 2007 och 2008 är köpeskillingskoefficienten beräknad på 2006 års taxeringsvärden 

och för 2009 är köpeskillingskoefficienten beräknad på 2009 års taxeringsvärden. Relations between purchase-price and assessed value. 

For 2007 and 2008 the purchase-price coefficient is calculated on the assessed value for 2006 and for 2009 the purchase-price coefficient 

is calculated on the assessed value for 2009. 


bebyggelse. 

14.24 

Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag 

Food composition and nutritional value per person and day 

Joule per person och dag 

Joules per person and day 

1980 1990 2000 2005 2008* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 

Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 

Fish crustaceans and molluscs MJ 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 

Mjölk, grädde och mjölkpulver 

Milk, cream and milk-powder MJ 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 

Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 

Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 

Matfett 2 Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 

Köksväxter, frukter och bär 

Vegetables, fruits and berries MJ 0,9 1,1 1,0 1,1 1,2 

Potatis och potatisprodukter 

Potatoes and potato products MJ 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 

Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 

Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 

Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 

Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 

Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,6 



14.24 

Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag 

(forts.) 

Näringsvärde per person och dag 

Nutritional value per person and day 

1980 1990 2000 2005 2008* 

Kolhydrater 1 , g Carbohydrate 1 , g 342 352 357 367 375 

Fett, g Fat, g 126 122 120 123 126 

Protein, g 87 89 97 102 111 

Järn 2 , mg Iron 2 , mg 19 19 14 15 16 

Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 132 

C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 140 

A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 

Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 628 

Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 

1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 

2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktade mjöler och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and 

flour products has ceased. 

3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A-aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A 

activity from beta-carotene. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 

14.25 

Konsumtion av livsmedel m.m. 

Food consumption 

Livsmedel Food 

Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 2008* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals . . . . . . . . . . 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 176,1 170,1 145,8 150,1 174,6 

Mjölprodukter Flour products 124,5 129,5 134,8 127,8 130,4 

Knäckebröd, flatbröd 2, 3 Hard rye-bread 2, 3 32,9 34,4 34,6 32,1 32,7 

Mjukt matbröd Soft bread 441 430,2 473,6 460,2 510,6 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 38,5 36,7 33,7 35,7 42,3 

Konditorivaror 4 Confectionery 4 82,1 104,2 95,3 88,1 77,4 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc 44,7 46,4 46 45,7 42,1 

Kött och köttvaror Meat and meat products . . . . . . . . . . 

Kött och fläsk, färskt och fryst 5 Meat, fresh and frozen 5 400,3 421,4 412,3 419,1 400,8 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 6 Poultry meat, fresh and frozen 6 121,6 127 132,7 136,7 151,2 

Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 43 40,5 39,9 40,8 44,2 

Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 157,2 151,4 165,6 162 164,3 

Köttkonserver Canned meat 6,4 6,5 7,2 5 2,7 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 7 Fish, etc. 7 . . . . . . . . . . 

Fryst filead fisk Frozen fillets 24,2 28,1 29 34,1 34,6 

Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 81,8 86,3 94,9 99,8 87,3 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. . . . . . . . . . . 

Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk 

Milk sold outside dairies and consumed on farms 9,2 8,6 8 7,1 6,6 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 282,4 265,7 242,7 237,2 238 

Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 681,8 682,1 666,4 647 636 

Syrade produkter < 1,0 % Fermented products < 1.0% 84,8 87,9 88 79,9 76,6 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % Fermented products 1.0% – 2.0% 31,7 40,3 31,4 47 52,4 

Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 162,8 158,9 174,5 170,2 181,3 

Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, culture cream 33,4 34 33,8 34 34,3 

Tjock grädde, > 29 % Thick cream 47,7 46,9 48,7 50,4 54,1 

Mjölkpulver Milk powder 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 

Hårdost Hard cheese 115,6 115,9 118,4 115,2 116,3 

Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 42,3 43 43,2 47,1 47,5 

Ägg 8 Eggs 8 91,5 88,5 90,4 87,8 92,3 

Matfett m.m. Edible fats, etc. 114,4 122,9 117,5 122,1 116,8 

Smör Butter 12,6 13,6 15,1 16,6 16,9 

Hushållsmargarin 9 Household margarine 9 101,8 109,3 102,4 105,5 99,9 



14.25 

Livsmedel 

Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) 


Kvantitet, milj. kg resp. liter 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 2008* 

Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries . . . . . . . . . . 

Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 526,1 518,2 553,4 540,9 546,2 

Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 568,9 573,3 591,4 605,2 598,2 

Mandel och nötter Almonds, nuts 14,1 16,9 20,7 23,2 24,3 

Soppor, även konserverade 10 Soups 10 37,9 41,8 41,5 41,8 41,2 

Saft Juices 201 173,7 198 216,2 202,8 

Potatis och potatisprodukter Potatoes . . . . . . . . . . 

Potatis, färsk 11 Potatoes, fresh 11 410,9 420,1 417,1 410,9 410,7 

Socker och sirap Sugar and syrup . . . . . . . . . . 

Socker Sugar 72,6 67,2 59,3 58,8 58,4 

Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa . . . . . . . . . . 

Kaffe, rostat Coffee, roasted 70,7 69,8 73,8 73 73,5 

Te Tea 2,9 2,7 2,2 3,4 3,7 

Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 140 137,7 137,2 139,5 145,2 

Glass Ice cream 105,6 114,2 110,4 108,2 97,7 

Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1 079,4 1 050,8 1 134,4 1 102,9 1 072,7 

Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten 

Carbonated beverages and mineral waters 867,7 851,4 919,2 901,6 881,6 

Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 211,7 199,4 215,2 201,3 191,1 

Alkoholhaltiga drycker 12 Alcoholic beverages 12 . . . . . . . . . . 

Starköl Strong beer 255,8 261,2 275,9 288,7 294,6 

Vin Wine 173,8 175,9 186 199,3 200,8 

Spritdrycker Spirits 24,2 24,3 24,6 24,8 25,8 


2) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

3) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

4) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

6) Fr.o.m. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

7) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att resultaten anses alltför osäkra. From year 2000 fresh fish is not reported due to 

uncertain data. 

8) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be 

interpreted with caution. 

9) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 

10) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as 

well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

11) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

12) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 



14.26 

Livsmedel 

Food 

Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita 

Food consumption per capita 

Kg resp. liter 

Quantity 

Livsmedel 

Kg resp. liter 

Quantity 

1990 2008* 1990 2008* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,9 Hårdost Hard cheese 13,1 12,6 

Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror 

Mesvaror, smältost och annan ost 

Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,1 

confectionery 9,5 14,1 Ägg 11 Egg 11 11,7 10,0 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,5 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,7 

Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 55,4 Smör Butter 2,2 1,8 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 

7, 12 

4,6 Hushållsmargarin 

Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 8,4 Household margarine 7, 12 15,9 9,3 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,6 Köksväxter, frukter och bär 

Kött och köttvaror Meat and meat products 

Vegetables, fruits and berries 

Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6, 7 Köksväxter, färska och frysta 7 

Meat, fresh and frozen 5 ,6 ,7 27,1 43,5 Vegetables, fresh and frozen 7 42,7 59,2 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 6 ,8 

Frukter och bär, färska och frysta 

Poultry meat, fresh and frozen 6, 8 5,4 16,4 Fruits and berries, fresh and frozen 55,1 64,9 

Charkuterivaror, oblandade 6 Soppor, även konserverade 13 Soups 13 3,4 4,5 

Cured meats and provisions, unmixed 6 4,6 4,8 Saft Juices 18,9 22,0 

Charkuterivaror, blandade 6 

Potatis och potatisprodukter Potatoes 

Cured meats and provisions, mixed 6 14,7 17,8 Potatis, färsk 14 Potatoes, fresh 14 60,4 44,5 

Köttkonserver6 Canned meat6 1,8 0,3 Socker och sirap Sugar and syrup 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 9 Fish, etc. 9 Socker Sugar 13,9 6,4 

Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,8 Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa 

Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 8,0 

Canned and prepared fish 6,7 9,5 Te Tea 0,3 0,4 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,7 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 25,8 Glass Ice cream 13,9 10,6 

Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 116,3 

Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 69,0 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten 

Syrade produkter < 1,0 % 7,0 8,3 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 95,6 

Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,2 20,7 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,7 Alkoholhaltiga drycker 15 

Syrade produkter > 2,0 % 19,2 19,7 Alcoholic beverages 15 

Tunn grädde 10 , gräddfil Starköl 15 Strong beer 15 19,0 32,0 

Thin cream 10 , culture cream 2,4 3,7 Vin 15 Wine 15 12,2 21,8 

Tjock grädde 10 Thick cream 10 6,2 5,9 Spritdrycker 15 Spirits 15 4,4 2,8 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995. 

4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made 

with caution due to changes in source data. 


8) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

9) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att resultaten anses alltför osäkra. As of 2000, fresh fish is not reported due to uncertain 

data. 

10) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt 

jämförbara med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 

11) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be 

interpreted with caution. 

12) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, 

Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

13) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as 

well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

14) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

15) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 


Nationalräkenskaper 

National accounts

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2011 

15 – Nationalräkenskaper 

National accounts 

Sida 

Page 

15.1 Bruttonationalprodukten, BNP, 

1990–2009 ..................................................... 361 

Gross domestic product, GDP 


utvecklingen fr.o.m. 1951 ............................ 362 

Changes in gross domestic product, GDP, 

from 1951 onwards 

15.3 Export och import av varor och 

tjänster, procent av BNP 1950–2009 ........... 363 

Exports and imports of goods and services, 

current prices, percent of GDP 

15.4 Konsumtion och investeringar, 

procent av BNP 1950–2009 ......................... 363 

Consumption and capital formation, 

percent of GDP 

15.5 Bruttonationalprodukten, BNP, per 

capita 1950–2009, 1 000-tal kronor, fasta 

priser, referensår 2005 ................................. 363 

Gross domestic product, GDP, per capita, 

SEK thousands, 2005 prices 



Gross domestic product, GDP, SEK m 

15.7 Bruttonationalprodukten efter 

näringsgren (SNI 2002) i löpande priser, 


Gross domestic product, by type of 

economic activity, current prices, SEK m 

15.8 Bruttonationalprodukten efter 

näringsgren (SNI 2002) i fasta priser, 

referensår 2009, miljoner kronor ................ 366 

Gross domestic product, by type of 

economic activity, constant prices, 

reference year 2009, SEK m 

15.9 Försörjningsbalans, miljoner 

kronor ............................................................ 368 

Expenditure in gross domestic product, 

SEK m 

15.10 Bruttonationalprodukt, BNP, och 

bruttonationalinkomst, BNI, miljoner 

kronor ............................................................ 369 

Gross domestic product, GDP, and Gross 

national income, GNI, SEK m 

Sida 

Page 

15.11 Disponibel nationalinkomst i 

löpande priser, miljoner kronor .................. 370 

National disposable income, current prices, 

SEK m 

15.12 Hushållens konsumtion på ändamål 

i löpande priser, miljoner kronor ................. 371 

Household consumption expenditure, 

current prices, SEK m 

15.13 Hushållens konsumtion på ändamål 

i fasta priser, referensår 2009, miljoner 

kronor ............................................................ 372 

Household final consumption expenditure, 

constant prices, reference year 2009, 

SEK m 

15.14 Fasta bruttoinvesteringar efter 

aktivitet respektive kapitaltyp i löpande 

priser, miljoner kronor ................................. 373 

Gross fixed capital formation, by activity 

and type of investment, current prices, 

SEK m 

15.15 Fasta bruttoinvesteringar efter 

aktivitet respektive kapitaltyp i fasta 

priser, referensår 2009, miljoner kronor ..... 374 

Gross fixed capital formation, by activity 

and type of investment, constant prices, 


15.16 Bruttoregionprodukt per län, 

löpande priser, miljoner kronor .................. 375 

Regional gross domestic product by county, 


15.17 Bruttoregionprodukt per invånare, 

löpande priser, 1 000 kr ............................... 375 

Regional gross domestic product per capita, 

current prices, SEK 1 000s 

15.18 Bruttoregionprodukt per sysselsatt, 

löpande priser, 1 000 kr ....................... 376 

Regional gross domestic product per 

employed, current prices, SEK 1 000s 

15.19 Utgifter för sociala förmåner per 

funktion i löpande priser, mnkr ................... 376 

Expenditure for social protection benefits, 

by function, current prices, SEK m 



15.1 

Bruttonationalprodukten, BNP, 1990–2009 

Gross domestic product, GDP 

År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP. 

År 2000, hundra år senare, var bidraget endast 2 procent. Omvänt ökade 

BNP-andelen för produktion av offentliga tjänster från 4 till 20 procent 

under samma period. 


Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP 

per capita visar på en stark utveckling större 

delen av århundradet. Under perioden fram till 

och med andra världskriget bröts tillväxten ett 

antal gånger av minskningar under ett eller två 

år. Efter andra världskriget följde en lång 

tillväxtperiod, som endast bröts av tillfälliga 

nedgångar 1977 och 1981. Krisen i början av 

1990-talet innebar en treårig nedgång från 1990. 

näringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt 

den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig 

varuproduktion, där industrin dominerar, 

svarade för en andel på drygt 30 procent av 

produktionen både i början och slutet av seklet. 

Som högst noteras för denna del av ekonomin 

en topp på cirka 45 procent i början av 60-talet. 

Bidrag till BNP vissa år, procent 

1900 1920 1940 1960 1980 2000 

Jordbruk, 

skogsbruk 

och fiske 28 22 12 8 4 2 

Industri och 

övrig varuproduktion 

31 35 42 46 34 28 

Näringslivets 

tjänsteproduktion 

37 38 37 36 40 47 

Produktion av 

offentliga 

tjänster 4 5 8 10 22 23 

BNP 100 100 100 100 100 100 

Den slutliga inhemska användningen utmärks 

av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna 

på bekostnad av hushållens. 

Investeringarnas andel av användningen har, 

sett över en lång period, varit mer stabil. 

De olika näringarnas bidrag till BNP visar 

den relativa nedgången av produktionen i bas- 

Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0102). 



15.2 

Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951 

Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards 

Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i 

genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 

1960-talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt. 

Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. 

Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 

blev BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, 

den lägsta ökning som noterats efter 1950. Oljepriserna 

fördubblades i slutet av 1973 och året 

därefter inträffade en lågkonjunktur i övriga 

Europa. 

I Sverige försökte man undvika konjunkturnedgången 

bland annat genom att hålla produktionen 

uppe med hjälp av statligt lagerstöd. 

Extremt höga löneökningar under mitten av 

1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för 

företagen. Samtidigt måste de stora lager som 

byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978, 

till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att 

Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden. 

BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en 

devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften. 

Och år 1979 var det åter dags för en 

chockhöjning av oljepriserna. Men några år 

under 1970-talet visade ändå på en relativt bra 

tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga 

ökningen av BNP 2,0 procent. 

Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten, 

med 1984 som toppår med drygt 4 procent 

i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden 

och halverade importpriser på olja 

1986 spädde också på den totala efterfrågan. 

Den genomsnittliga BNP-tillväxten under 1980- 

talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades 

det svenska kostnadsläget gentemot omvärlden 

successivt. 

År 1990 ändrades målen för den ekonomiska 

politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte 

låg arbetslöshet som främsta mål. En stor 

omläggning av skattesystemet genomfördes 

också 1990–1991. Av olika skäl blev politiken 

inte lyckosam och i november 1992 tvingades 

Sverige överge den stabila växelkurspolitiken. 

Kronan deprecierades omedelbart med över 25 

procent gentemot viktiga konkurrentländer. 

Första hälften av 1990-talet är den period som 

haft den sämsta BNP-tillväxten sedan 1930-talet 

med negativ BNP-utveckling tre år i rad. 

Utvecklingen efter millenniumskiftet fick en god 

början med en ökning på 4,5 procent år 2000 

som dock följdes av en volymökning på 1,3 procent 

2001, vilket var det lägsta utvecklingstalet 

sedan nedgången under perioden 1991–1993. 

Från 2002 fram till och med 2007 ökade BNP 

med mellan 2,3 till 4,3 procent per år. År 2007 

ökade BNP med 3,3 procent för att följas av 

nedgångar under 2008 och 2009 på -0,6 och -5,3 

procent som en följd av den internationella 

finanskrisen. Den genomsnittliga ökningstakten 

för perioden 1990 till 2009 uppgick till 1,7 procent. 

Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0102). 



15.3 


Export och import av varor och tjänster, procent av BNP 1950–2009 

Exports and imports of goods and services, current prices, percent of 

GDP 

Exporten och importen utgjorde under perioden 

från 1950 till första halvan av 1970-talet 

mellan 20 och 25 procent av BNP. Därefter 

har andelarna ökat och exportandelen hade i 

början av 2006 nått omkring 50 procent. 

Detta visar ekonomins allt större utlandsberoende. 

Tydliga spår av speciella händelser 

kan urskiljas. 1974 ökade export- och 

importandelarna kraftigt, som en följd av den 

första oljeprischocken. Dessutom syns 

kronans försvagning från hösten 1992 som 

ökande andelar följande år. 

Källa: SCB Nationalräkenskaper 

(www.scb.se/NR0102). 

15.4 

Konsumtion och investeringar, procent av BNP 1950–2009 

Consumption and capital formation, percent of GDP 

Diagrammet visar konsumtionens resp. 

investeringarnas andel av bruttonationalprodukten 

(BNP). Hushållens konsumtion 

har långsiktigt minskat som andel av BNP, 

medan den offentliga konsumtionen som 

andel av BNP ökade kraftigt fram till början 

av 1980-talet, varefter den minskat något. 

Investeringarnas andel av BNP varierar 

kraftigare, men har på lång sikt minskat. 



15.5 

Bruttonationalprodukten, BNP, per capita 1950–2009, 1 000-tal 

kronor, fasta priser, referensår 2005 

Gross domestic product, GDP, per capita, SEK thousands, 2005 prices 

Diagrammet visar BNP per capita i fasta 

priser (referensår 2005). 





15.6 

Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor 

Gross domestic product, GDP, SEK m 

År 

Year 

BNP till marknadspris 

GDP in purchasers’ values 

Löpande priser 

Current prices 

Fasta priser 

referensår 2009 

Constant prices reference 

year 2009 

Volymindex 

2005=100 

Volume indices 

Volymförändring % 

Rates of growth 

1980 558 580 1 742 415 57,3 . 

1981 610 305 1 738 930 57,2 -0,2 

1982 667 670 1 759 798 57,9 1,2 

1983 749 024 1 791 474 58,9 1,8 

1984 840 046 1 868 507 61,4 4,3 

1985 914 767 1 909 614 62,8 2,2 

1986 1 002 401 1 964 993 64,6 2,9 

1987 1 087 476 2 033 768 66,8 3,5 

1988 1 187 313 2 088 680 68,6 2,7 

1989 1 317 353 2 147 163 70,5 2,8 

1990 1 446 639 2 168 634 71,2 1,0 

1991 1 558 833 2 144 779 70,4 -1,1 

1992 1 555 130 2 119 042 69,6 -1,2 

1993 1 572 541 2 074 542 68,1 -2,1 

1994 1 678 588 2 157 524 70,9 4,0 

1995 1 809 575 2 241 667 73,7 3,9 

1996 1 853 915 2 277 534 74,8 1,6 

1997 1 932 988 2 339 027 76,9 2,7 

1998 2 025 024 2 437 267 80,1 4,2 

1999 2 138 421 2 551 818 83,8 4,7 

2000 2 265 447 2 666 650 87,6 4,5 

2001 2 348 419 2 701 316 88,7 1,3 

2002 2 443 630 2 768 849 90,9 2,5 

2003 2 544 867 2 832 533 93,0 2,3 

2004 2 660 957 2 951 499 96,9 4,2 

2005 2 769 375 3 045 947 100,0 3,2 

2006 2 944 480 3 176 923 104,3 4,3 

2007 3 126 018 3 281 761 107,8 3,3 

2008 3 204 320 3 262 071 107,1 -0,6 

2009* 3 089 181 3 089 181 101,4 -5,3 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 (–2006, www.scb.se/NR0102); BNP kvartal 

2010:3 (www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.7 


Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i löpande 

priser, miljoner kronor 

Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, 

SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Bruttonationalprodukten till marknadspris 

Gross domestic product at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 089 181 

Produktskatter Taxes on products 360 569 380 215 401 435 411 265 415 174 

Minus: Produktsubventioner 

Less: Subsidies on products 13 393 14 362 15 207 16 795 17 381 

Näringslivets förädlingsvärde till baspris 

Value added, market producers and producers for own 

final use 1 891 074 2 024 909 2 161 012 2 208 825 2 084 027 

01–45 Varuproducenter Producers of goods 710 944 765 096 820 139 802 756 711 477 

01–05 Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 29 948 37 635 46 977 49 831 47 645 

10–14 Minneralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 11 761 16 192 17 091 20 662 16 106 

15–37 Tillverkningsindustri Manufacturing 482 677 509 601 537 796 496 786 417 701 

40–41 inkl. 

90.010 

El, gas, värme och vatten inkl. reningsverk 

Electricity, gas and water incl. sewage 

plants 70 796 72 507 72 356 89 127 89 327 

45 Byggindustri Construction 115 762 129 161 145 919 146 350 140 698 

50–95 Tjänsteproducenter Producers of services 1 180 130 1 259 813 1 340 873 1 406 069 1 372 550 

50–52 Parti- och detaljhandel 

Wholesale and retail trade 270 561 288 467 308 488 322 942 309 319 


Hotels and restaurants 33 838 36 075 38 803 40 967 40 196 

60–64 Transport och kommunikation 

Transport and communication 164 707 171 644 179 717 186 203 175 109 

65–67 Kreditinstitut och försäkringsbolag 

Financial intermediation 114 351 105 243 106 962 109 684 120 669 

70 Fastighetsförvaltning 

Real estate 222 210 241 917 250 198 263 971 256 354 

71–74 Uthyrning, data och andra företagstjänster, 

Renting, computer and other business 

activities 259 827 290 516 320 308 333 611 315 471 

80–85 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 

Education, health and social work 65 102 71 022 77 459 84 649 90 779 

90–95 exkl. 

90.010 

Samhälleliga och personliga tjänster exkl. 

reningsverk 

Community, social and personal service 

excl. sewage plants 49 534 54 929 58 938 64 042 64 653 

Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande 

organisationer Value added, NPISH 36 466 37 621 37 985 39 151 41 008 

Förädlingsvärde i offentliga myndigheter 

Value added, government 494 659 516 097 540 793 561 874 566 353 

Stat och socialförsäkring 

Central government and social insurance 129 281 135 700 140 229 145 648 148 486 

Kommuner Local authorities 365 378 380 397 400 564 416 226 417 867 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0102); BNP kvartal 2010:3 

(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.8 

Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i fasta 

priser, referensår 2009, miljoner kronor 

Gross domestic product, by type of economic activity, constant prices, 


2005 2006 2007 2008 2009* 

Bruttonationalprodukten till marknadspris 


Produktskatter Taxes on products 407 659 422 965 435 445 428 082 415 174 

Minus: Produktsubventioner 

Less: Subsidies on products 17 728 17 995 17 478 17 996 17 381 

Näringslivets förädlingsvärde till baspris 

Value added, market producers and producers for own 

final use 2 055 171 2 172 495 2 265 421 2 252 408 2 084 027 

01–45 Varuproducenter Producers of goods 785 274 820 953 858 948 816 674 711 477 

01–05 Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 40 192 44 625 46 820 47 368 47 645 

10–14 Minneralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 21 974 19 846 21 672 19 459 16 106 

15–37 Tillverkningsindustri 

Manufacturing 485 954 519 693 537 779 509 283 417 701 

15–16 Livsmedel, drycker och tobak 

Food, beverages and tobacco 35 588 37 672 39 043 36 137 36 680 

17–19 Textil, beklädnad och läder 

Textiles, clothing and leather 4 787 4 543 5 071 5 002 3 882 

20 Trävaror Wood products 22 140 22 627 20 322 20 146 16 789 

21–22 Massa, papper, grafisk och förlag 

Pulp, paper, publishing and printing 56 755 59 150 55 666 55 731 51 725 

21 Massa, papper Pulp and paper 28 916 30 385 28 861 29 504 27 613 

22 Grafisk industri och förlag 

Publishing and printing 28 097 28 966 26 931 26 232 24 112 

23 Petroleum och stenkol 

Petroleum and coke 1 737 3 141 3 272 6 051 6 243 

24 Kemisk Chemicals 67 898 70 735 64 823 61 812 59 829 

25 Gummi och plast Rubber and plastic 13 480 15 083 16 088 15 205 12 406 

26 Jord och sten Non-metallic mineral 10 270 11 330 12 458 13 235 10 858 

27–28 Metallframställning och metallvaror 

Basic metals and fabricated metal 81 603 84 209 88 652 80 681 55 278 

27 Stål och metallverk Basic metals 34 205 33 190 33 125 28 351 18 307 

28 Metallvaror Fabricated metal 46 914 50 244 54 710 52 134 36 971 

29 Maskinindustri Machinery and equipment 70 071 75 599 84 632 80 460 52 635 

30–33 Elektrisk och optisk utrustning 

Electrical and optical equipment 52 408 60 234 65 530 66 954 62 784 

30 Kontorsmaskiner och datorer 

Office machinery and computers 2 419 1 995 2 238 2 109 1 707 

31+32 Elektriska maskiner och radio, TV och 

teleprodukter 

Electrical machinery and radio, television 

and communication 30 620 37 037 41 623 44 861 44 574 

33 Precisions-, medicinska och optiska 

instrument 

Precision, medical and optical instruments 21 264 22 404 22 466 20 304 16 503 

34–35 Transportmedel Transport equipment 67 438 68 669 73 140 54 869 36 817 

34 Motor- och släpfordon 

Motor vehicles and trailers 49 625 50 745 53 955 38 061 20 620 

35 Andra transportmedel 

Other transport equipment 16 612 16 638 17 843 16 301 16 197 

36–37 Övrig tillverkning 

Manufacturing, other n.e.c. 11 493 13 240 15 336 14 597 11 775 

40–41 inkl. 

90.010 

El, gas, värme och vatten inkl reningsverk 

Electricity, gas and water incl. sewage 

plants 100 894 87 184 95 035 92 193 89 327 

45 Byggindustri Construction 141 441 149 074 158 082 148 865 140 698 

50–95 Tjänsteproducenter Producers of services 1 269 918 1 351 328 1 406 250 1 435 564 1 372 550 



15.8 

Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i fasta 

priser, referensår 2009, miljoner kronor (forts.) 


2005 2006 2007 2008 2009* 

50–52 Parti- och detaljhandel 

Wholesale and retail trade 305 136 317 519 332 040 331 817 309 319 


Hotels and restaurants 38 402 38 964 40 199 42 025 40 196 

60–64 Transport och kommunikation 

Transport and communication 167 552 175 830 182 108 186 912 175 109 

60 Landtransport Land transport 74 122 76 275 80 597 80 431 76 194 

61 Rederier Water transport 9 067 9 394 9 521 9 364 9 078 

62 Flygbolag Air transport 7 236 7 208 6 253 7 657 5 957 

63 Service till transport Transport service 39 993 39 560 39 547 40 105 35 392 

64 Post- och teleföretag 

Post, telecommunications 38 764 43 926 46 639 49 498 48 488 

65–67 Kreditinstitut och försäkringsbolag 


70–74 Fastigheter, företagstjänster 

Real estate, business activities 517 919 564 627 587 502 604 065 571 825 

70.2 del Småhus, fritidshus 

One- and two-family houses 107 550 108 091 108 181 112 555 108 715 

70 övr. Fastighetsförvaltning 

Real estate management 133 283 146 288 145 091 153 121 147 639 

71–74 Uthyrning, data och andra företagstjänster 

Renting, computer and other business 

activities 277 215 310 259 334 434 338 428 315 471 

80–85 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 

Education, health and social work 73 280 76 679 81 228 86 040 90 779 

90–95 exkl. 

90.010 

Samhälleliga och personliga tjänster exkl. 

reningsverk 

Community, social and personal service 

excl. sewage plants 56 388 60 223 63 789 65 703 64 653 

Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande 

organisationer Value added, NPISH 40 758 40 822 39 907 39 484 41 008 

Förädlingsvärde i offentliga myndigheter 

Value added, government 563 359 560 689 560 890 561 802 566 353 

Stat och socialförsäkring 

Central government and social insurance 148 094 148 316 147 848 148 133 148 486 

Kommuner Local authorities 415 280 412 395 413 060 413 688 417 867 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0102); BNP kvartal 2010:3 




15.9 

Försörjningsbalans, miljoner kronor 

Expenditure in gross domestic product, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Löpande priser Current prices 

BNP till marknadspris GDP at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 089 181 

Import av varor och tjänster 

Imports of goods and services 1 124 567 1 266 441 1 388 241 1 498 895 1 293 781 

Import av varor Imports of goods 830 421 945 654 1 029 975 1 103 289 914 324 

Import av tjänster Imports of services 294 146 320 787 358 266 395 606 379 457 

Summa tillgång Total resources 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 382 962 

Konsumtionsutgifter Final consumption expenditures 2 061 300 2 154 556 2 257 576 2 339 941 2 384 613 

Hushåll inklusive hushållens icke vinstdrivande 

organisationer Household and NPISH 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 526 678 

Offentlig konsumtion General government 725 248 765 257 797 414 835 164 857 935 

Statliga myndigheter Central government 197 383 208 224 212 179 219 248 226 959 

Kommunala myndigheter Local government 527 865 557 033 585 235 615 916 630 976 

Bruttoinvesteringar Gross capital formation 491 398 551 529 635 211 648 038 503 124 

Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 549 869 

Näringsliv 

Producers excluding government non-market 

producers 420 360 468 442 523 473 544 947 448 971 

Statliga myndigheter 39 552 41 999 42 832 47 565 50 287 

Kommunala myndigheter 35 791 40 665 45 659 49 295 50 611 

Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål 

Changes in inventories incl. valuables -4 305 423 23 247 6 231 -46 745 

Inhemsk slutlig användning 

Gross domestic final consumption 2 552 698 2 706 085 2 892 787 2 987 979 2 887 737 

Export av varor och tjänster 

Exports of goods and services 1 341 244 1 504 836 1 621 472 1 715 236 1 495 225 

Export av varor Exports of goods 996 526 1 113 781 1 174 603 1 218 249 1 013 807 

Export av tjänster Exports of services 344 718 391 055 446 869 496 987 481 418 

Summa användning Total uses 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 382 962 

Fasta priser, referensår 2009 

Constant prices, reference year 2009 

BNP till marknadspris 3 047 084 3 178 023 3 283 350 3 263 209 3 089 181 

Import av varor och tjänster 1 219 557 1 329 282 1 449 073 1 499 264 1 293 781 

Import av varor 892 910 978 300 1 063 361 1 091 624 914 324 

Import av tjänster 325 372 349 448 384 204 406 411 379 457 

Summa tillgång 4 266 007 4 507 230 4 733 843 4 764 157 4 382 962 

Konsumtionsutgifter 2 254 645 2 307 763 2 368 151 2 376 647 2 384 613 

Hushåll inklusive ideella organisationer 1 439 688 1 478 674 1 533 336 1 533 374 1 526 678 

Offentlig konsumtion 815 570 829 495 834 937 843 379 857 935 



Bruttoinvesteringar 537 264 593 577 668 153 660 289 503 124 

Fast bruttoinvestering 545 161 595 359 648 261 657 256 549 869 

Näringsliv 461 504 506 605 556 144 561 130 448 971 



Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål -1 685 1 713 22 391 7 646 -46 745 

Inhemsk slutlig användning 2 791 700 2 901 138 3 035 868 3 036 522 2 887 737 

Export av varor och tjänster 1 473 336 1 605 281 1 697 067 1 726 671 1 495 225 

Export av varor 1 094 251 1 179 948 1 221 113 1 228 727 1 013 807 

Export av tjänster 378 519 424 715 475 962 498 288 481 418 

Summa användning 4 266 007 4 507 230 4 733 843 4 764 157 4 382 962 

Per invånare (capita), 1 000 kr Per capita, 1 000 SEK 

Medelfolkmängd, 1 000-tal 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 


Hushållens konsumtionsutgifter 1 148 153 160 163 164 

BNP till marknadspris 307 324 342 348 332 

Fasta priser, referensår 2009 

Hushållens konsumtionsutgifter 1 159 163 168 166 164 

BNP till marknadspris 337 350 359 354 332 

1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer. 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 (www.scb.se/NR0102); BNP kvartal 2010:3 




15.10 


Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, 


Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, 

SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Löpande priser Current prices 

BNP 1 GDP 1 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 089 181 

Primära inkomster från utlandet 

Primary income from abroad 296 276 388 592 461 501 487 026 378 297 

Primära inkomster till utlandet 

Primary income to abroad 276 381 350 763 390 245 373 777 322 617 

BNI GNI 2 789 270 2 982 309 3 197 274 3 317 569 3 144 861 

Fasta priser Constant prices 

BNP 1 3 047 084 3 178 023 3 283 350 3 263 209 3 089 181 

Reala värden, referensår 2009 

Real values reference year 2009 

Primära inkomster från utlandet 324 015 416 601 484 327 494 938 378 297 

Primära inkomster till utlandet 302 258 376 046 409 547 379 849 322 617 

BNI 2 3 050 422 3 197 272 3 355 415 3 371 467 3 144 861 

Medelfolkmängd, 1 000-tal Mean population 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 

Per capita, 1 000 kr Per capita, 1 000 SEK 


BNP 306,7 324,2 341,7 347,5 332,2 

BNI 308,9 328,4 349,5 359,8 338,2 

Fasta priser (BNP), Reala Värden (BNI) 

BNP 337,4 350,0 358,9 353,9 332,2 

BNI 2 337,8 352,1 366,8 365,7 338,2 

1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, myndigheter, 

ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen utomlands, 

och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, aktieutdelningar m.m. 

mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där även skatter till EU och 

subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande 

priser. 

BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal 

delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom 

kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen 

mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar 

därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning 

medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt. 

Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som 

skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen. 

The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers (enterprises, 

government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the production 

abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of compensation 

of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU recorded as 

net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross national 

income (GNI) at current prices. 

GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a 

sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices. 

The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to 

totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final 

consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import 

prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This 

difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the 

possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance. 

2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms 

of trade). 






15.11 

Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor 

National disposable income, current prices, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Bruttonationalprodukt till marknadspris 


Minus: Kapitalförslitning 

Less: Consumption of fixed capital 344 058 363 059 385 068 416 568 439 651 

Nettonationalprodukt till marknadspris 

Net domestic product at market prices 2 425 317 2 581 421 2 740 950 2 787 752 2 649 530 

Produktionsskatter Taxes on production incl. imports 460 202 493 999 523 315 581 575 585 953 

minus: Subventioner Less: Subsidies 51 631 56 125 56 290 57 767 58 989 

Löner och kollektiva avgifter 

Compensation of employees 1 502 255 1 558 778 1 678 060 1 724 586 1 709 497 

Driftsöverskott, netto Operating surplus, net 514 491 584 769 595 865 539 358 413 069 

Löner från utlandet, netto 

Compensation of employees from the rest of the world, 

net -1 406 -1 525 -2 195 -2 148 -2 389 

Kapital- och företagarinkomster från utlandet, netto 

Property and entrepreneurial income from the rest of the 

world, net 16 874 35 702 67 870 110 823 52 024 

Produktionsskatter och subventioner mot utlandet, netto 

Taxes on production and subsidies to/from the rest of 

the world, net 4 427 3 652 5 581 4 574 6 045 

Nationalinkomst till marknadspris 

National income at market prices 2 445 212 2 619 250 2 812 206 2 901 001 2 705 210 

Löpande transfereringar från utlandet, netto 

Current transfers from the rest of the world, net -40 847 -43 490 -36 583 -45 300 -48 309 

Disponibel nationalinkomst 

National disposable income 2 404 365 2 575 760 2 775 623 2 855 701 2 656 901 

Icke finansiella företag inkl. oförd. 

Non-financial corporations incl. unalloc. 147 086 193 457 164 702 150 553 -9 022 

Finansiella företag Financial corporations 120 519 124 185 175 204 176 232 154 045 

Staten Central Government 237 001 263 558 308 400 283 206 226 241 

Kommunerna Local government 543 886 567 711 601 585 627 759 639 116 

Socialförsäkringsinstitutioner Social security funds 29 296 32 578 36 015 33 604 6 819 

Hushållen inkl. hushållens icke vinstdrivande 

organisationer 

Households and non-profit institutions serving 

households 1 326 577 1 394 271 1 489 717 1 584 347 1 639 702 






15.12 


Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor 

Household consumption expenditure, current prices, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker 

Food and non-alcoholic beverages 153 945 161 836 170 190 179 926 188 476 


Alcoholic beverages and tobacco 46 995 47 145 49 439 51 581 55 736 

Beklädnadsartiklar och skor Clothing and footwear 62 284 67 253 70 239 71 773 74 655 

Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning 

Housing, water, electricity, gas and other fuel 348 276 358 621 371 961 386 904 401 126 

Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll 

Furnishings, household equipment and routine 

maintenance of the house 63 515 68 807 74 524 77 614 79 730 

Hälso- och sjukvård Health 41 093 43 005 45 126 47 491 50 640 

Transporter Transport 185 391 187 691 198 365 190 791 181 488 

Kommunikation Communications 45 805 45 775 47 232 47 933 48 334 

Fritid, underhållning och kultur Recreation and culture 146 536 154 655 165 554 169 417 171 806 

Utbildning Education 3 375 3 619 3 969 4 316 4 572 

Hotell, cafeer och restauranger Restaurants and hotels 64 561 69 357 74 182 80 163 78 940 

Övriga varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 125 865 139 408 148 128 155 081 156 036 

Summa ändamålsfördelat Total by purpose 1 287 641 1 347 172 1 418 909 1 462 990 1 491 539 

Hushållens konsumtion i utlandet 

Direct purchases abroad by residents 53 848 57 549 63 867 68 725 65 285 

Utländsk konsumtion i Sverige 

Purchases by non-resident households in Sweden -51 571 -62 493 -69 139 -74 843 -79 913 

Hushållens totala konsumtionsutgifter 

Total final consumption expenditures by households 1 289 918 1 342 228 1 413 637 1 456 872 1 476 911 

Hushållens icke vinstdrivande organisationer 

Non-profit institutions serving households 46 134 47 071 46 525 47 905 49 767 

Total konsumtion Total consumption 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 526 678 






15.13 

Hushållens konsumtion på ändamål i fasta priser, referensår 


Household final consumption expenditure, constant prices, reference 

year 2009, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker 

Food and non-alcoholic beverages 175 028 182 323 187 817 185 572 188 476 


Alcoholic beverages and tobacco 54 971 54 767 54 400 53 036 55 736 

Beklädnadsartiklar och skor Clothing and footwear 65 730 69 795 71 225 73 114 74 655 

Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning 

Housing, water, electricity, gas and other fuel 387 039 389 842 397 098 399 532 401 126 

Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll 

Furnishings, household equipment and routine 

maintenance of the house 65 477 72 153 77 188 79 001 79 730 

Hälso- och sjukvård Health 42 870 44 599 45 885 47 902 50 640 

Transporter Transport 198 631 197 684 206 557 191 806 181 488 

Kommunikation Communications 38 954 41 453 44 375 46 294 48 334 

Fritid, underhållning och kultur Recreation and culture 140 321 150 167 163 320 170 126 171 806 

Utbildning Education 3 822 3 982 4 172 4 400 4 572 

Hotell, cafeer och restauranger Restaurants and hotels 73 799 77 303 80 146 82 472 78 940 

Övriga varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 138 549 147 087 153 745 153 378 156 036 

Summa ändamålsfördelat Total 1 381 758 1 429 026 1 485 126 1 486 585 1 491 539 

Hushållens konsumtion i utlandet 

Direct purchases abroad by residents 64 991 67 760 73 852 75 719 65 285 

Utländsk konsumtion i Sverige 

Purchases by non-resident households in Sweden -57 261 -68 238 -73 709 -76 194 -79 913 

Hushållens totala konsumtionsutgifter 

Total final consumption expenditures by households 1 388 907 1 428 161 1 484 608 1 485 320 1 476 911 

Hushållens icke vinstdrivande organisationer 

Non-profit institutions serving households 50 880 50 576 48 757 48 084 49 767 

Total konsumtion Total consumption 1 439 688 1 478 674 1 533 336 1 533 374 1 526 678 






15.14 


Fasta bruttoinvesteringar efter aktivitet respektive kapitaltyp i 

löpande priser, miljoner kronor 

Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, 


2005 2006 2007 2008 2009* 

Fast bruttoinvestering i näringslivet 

Gross fixed capital formation by producers excluding 

government non-market producers 420 360 468 442 523 473 544 947 448 971 

Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing 14 753 15 464 16 347 18 083 16 616 

Mineralutvinningsindustri Mining and quarring 4 621 6 137 7 752 8 588 7 384 

Tillverkningsindustri Manufacturing 81 014 77 371 87 050 88 636 71 540 

El, gas, värme, vatten inkl. reningsverk 

Electricity, gas and water incl. sewage plants 30 703 39 056 44 534 45 673 44 868 

Byggindustri Construction 14 821 17 877 20 143 26 821 17 972 

Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 36 378 40 110 45 167 46 273 38 137 

Hotell och restaurang Hotels and restaurants 5 053 5 542 6 429 6 535 4 824 

Transportföretag Transport 29 281 34 043 32 769 38 864 29 804 

Post och teleföretag Post, telecommunications 15 094 12 671 15 691 16 262 13 846 

Kreditinstitut och försäkringsbolag 


Småhus, fritidshus One- and two-family houses 62 652 74 614 85 753 78 165 67 276 

Fastighetsförvaltning Other real estate 55 206 68 803 77 176 78 399 61 316 

Uthyrning, data och andra företagstjänster 

Renting, computer and other business activities 33 431 37 888 43 422 50 428 36 123 

Utbildning, hälsovård, samhälls- och personliga 

tjänster exkl. reningsverk 

Education, health, community, personal service excl. 

sewage plants 18 796 19 864 21 085 22 570 18 807 

Ofördelade Unallocated 2 549 2 201 2 109 2 319 2 289 

Offentliga fasta bruttoinvesteringar 

Government gross fixed capital formation 75 343 82 664 88 491 96 860 100 898 



Totala fasta bruttoinvesteringar 

Total gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 549 869 

Efter typ av investering: By type of investment: 

Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter 

Agriculture, forestry, fishing products 1 591 1 905 1 884 2 162 2 212 

Maskiner och inventarier Machinery and equipment 162 868 172 699 193 760 211 943 164 165 

Transportmedel Transport equipment 44 878 53 571 56 625 53 851 38 996 

Bostäder Dwellings 87 358 105 614 121 170 111 747 87 180 

Övriga byggnader och anläggningar 

Other buildings and construction 115 959 128 677 144 750 162 987 159 710 

Övriga investeringar Other capital formation n.e.c. 83 049 88 640 93 775 99 117 97 606 






15.15 

Fasta bruttoinvesteringar efter aktivitet respektive kapitaltyp 

i fasta priser, referensår 2009, miljoner kronor 

Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, 

constant prices, reference year 2009, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Fast bruttoinvestering i näringslivet 

Gross fixed capital formation in industry 461 504 506 605 556 144 561 130 448 971 

Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing 17 412 17 313 17 846 18 926 16 616 

Mineralutvinningsindustri Mining and quarring 5 218 6 850 8 465 8 974 7 384 

Tillverkningsindustri Manufacturing 86 779 82 673 93 232 92 479 71 540 

El, gas, värme, vatten inkl. reningsverk 

Electricity, gas and water incl. sewage plants 34 996 43 018 47 910 46 584 44 868 

Byggindustri Construction 16 525 19 697 21 751 27 999 17 972 

Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 36 927 40 931 46 937 47 638 38 137 

Hotell och restaurang Hotels and restaurants 5 390 5 885 6 868 6 772 4 824 

Transportföretag Transport 31 259 36 242 34 601 40 224 29 804 

Post och teleföretag Post, telecommunications 16 458 13 722 16 729 16 799 13 846 

Kreditinstitut och försäkringsbolag 


Småhus, fritidshus One- and two-family houses 75 095 85 801 92 618 79 979 67 276 

Fastighetsförvaltning Real estate management 65 179 78 364 82 975 79 879 61 316 

Uthyrning, data och andra företagstjänster 

Renting, computer and other business activities 32 263 37 216 43 940 51 759 36 123 

Utbildning, hälsovård, samhälls- och personliga 

tjänster exkl. ren.verk 

Education, health, community, personal service excl. 

sewage plants 19 770 20 974 22 388 23 688 18 807 

Ofördelade Unallocated 2 985 2 477 2 261 2 359 2 289 

Offentliga fasta bruttoinvesteringar 

Government gross fixed capital formation 84 323 89 431 92 853 96 838 100 898 



Totala fasta bruttoinvesteringar 

Total gross fixed capital formation 545 161 595 359 648 261 657 256 549 869 

Efter typ av investering: By type of investment: 

Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter 

Agriculture, forestry, fishing products 1 846 2 005 1 985 2 164 2 212 

Maskiner och inventarier Machinery and equipment 169 758 181 232 209 084 226 590 164 165 

Transportmedel Transport equipment 47 583 56 309 59 132 56 214 38 996 

Bostäder Dwellings 104 892 121 101 130 818 113 640 87 180 

Övriga byggnader och anläggningar 

Other buildings and construction 134 432 143 244 153 405 162 655 159 710 

Övriga investeringar Other capital formation n.e.c. 88 705 94 226 96 522 98 658 97 606 






15.16 


Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor 

Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m 

Län County 2002 2003 2004 2005 2006 2007* 

Stockholm 690 239 712 943 755 396 799 558 831 869 874 800 

Uppsala 74 602 79 029 79 030 82 900 89 647 90 963 

Södermanland 55 080 56 561 60 553 62 983 66 382 73 192 

Östergötland 98 008 99 030 102 749 107 349 112 618 119 674 

Jönköping 82 052 84 227 88 169 86 391 94 394 103 535 

Kronoberg 44 242 45 476 48 515 46 148 52 735 56 409 

Kalmar 54 976 57 700 57 724 59 806 63 891 65 561 

Gotland 12 416 13 033 13 373 13 687 14 331 14 952 

Blekinge 34 816 37 473 39 801 41 274 42 234 45 400 

Skåne 282 595 289 673 299 883 312 382 333 564 357 920 

Halland 63 836 68 700 69 800 71 570 79 034 81 813 


Värmland 63 420 65 222 66 719 67 952 71 610 76 154 

Örebro 63 562 66 267 70 456 71 969 78 064 83 363 

Västmanland 59 144 60 493 62 367 64 167 68 890 73 183 

Dalarna 66 116 69 916 73 515 77 123 81 362 87 629 

Gävleborg 62 716 64 660 68 041 70 737 74 097 77 837 


Jämtland 29 726 31 008 32 166 33 769 35 387 35 431 

Västerbotten 57 528 61 005 64 942 67 815 73 651 75 093 

Norrbotten 62 645 64 303 68 333 73 298 80 616 83 474 

Extra-region 1 

Extra territorial organisations and bodies 1 275 332 334 349 362 371 

Totalt Total 2 420 761 2 515 150 2 624 964 2 735 218 2 900 790 3 063 873 

1) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. Extra territorial 

organisations and bodies such as embassies, consulates. 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 13 (www.scb.se/NR0105); Statistikdatabasen: 

Nationalräkenskaper. 

15.17 

Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, 1 000 kr 

Regional gross domestic product per capita, current prices, SEK 

1 000s 

Län County 2002 2003 2004 2005 2006 2007* 

Stockholm 374 384 405 425 437 452 

Uppsala 240 252 251 261 281 283 

Södermanland 213 218 232 241 253 277 

Östergötland 237 239 247 258 270 285 

Jönköping 250 257 268 262 285 311 

Kronoberg 250 257 273 259 295 313 

Kalmar 234 246 246 255 273 280 

Gotland 216 227 232 238 250 261 

Blekinge 232 250 265 274 280 299 

Skåne 248 252 259 268 283 300 

Halland 230 245 247 251 275 282 


Värmland 232 238 244 249 262 278 

Örebro 233 242 257 263 284 303 

Västmanland 242 246 253 259 278 294 

Dalarna 239 253 266 280 295 318 

Gävleborg 226 233 246 256 269 282 


Jämtland 232 243 252 265 279 279 

Västerbotten 226 239 253 264 286 292 

Norrbotten 246 254 270 291 320 332 

Totalt Total 271 281 292 303 319 335 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 13 (www.scb.se/NR0105); Statistiskdatabasen: 




15.18 

Bruttoregionprodukt per sysselsatt, löpande priser, 1 000 kr 

Regional gross domestic product per employed, current prices, 

SEK 1 000s 

Län County 2002 2003 2004 2005 2006 2007* 

Stockholm 651 674 731 763 781 802 

Uppsala 529 558 566 594 628 615 

Södermanland 494 518 557 581 612 657 

Östergötland 501 511 538 568 585 611 

Jönköping 482 497 525 519 560 601 

Kronoberg 493 513 546 511 580 605 

Kalmar 499 535 545 564 604 615 

Gotland 451 479 483 505 508 519 

Blekinge 498 536 561 574 584 613 

Skåne 537 556 575 595 613 644 

Halland 528 565 575 581 626 627 


Värmland 539 563 573 593 609 643 

Örebro 493 522 565 575 618 639 

Västmanland 528 547 565 589 623 649 

Dalarna 529 560 589 622 657 697 

Gävleborg 494 516 542 580 601 622 


Jämtland 513 534 539 579 605 597 

Västerbotten 496 530 559 587 613 622 

Norrbotten 555 577 606 667 714 702 

Totalt Total 551 576 605 629 656 678 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 13 (www.scb.se/NR0105); Statistiskdatabasen: 


15.19 

Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr 

Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, 

SEK m 

Län County 2004 2005 2006 1 2007 2008* 

Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care 217 989 218 514 227 826 232 859 240 769 

Kontantförmåner Cash benefits 54 621 49 099 48 765 44 448 40 666 

Naturaförmåner Benefits in kind 163 368 169 415 179 061 188 411 200 103 

Funktionshinder Disability 120 824 126 942 129 467 135 402 139 508 

Kontantförmåner 72 577 75 665 75 929 76 100 74 791 

Naturaförmåner 48 247 51 277 53 538 59 302 64 717 

Ålderdom Old age 307 377 320 099 331 256 346 664 368 534 



Efterlevande Survivors 18 007 17 941 18 072 17 971 17 968 


Naturaförmåner 0 0 0 0 0 

Familj/barn Family/Children 76 810 79 509 87 133 90 653 95 743 



Arbetslöshet Unemployment 50 868 51 120 47 730 33 653 27 452 



Boende Housing 14 561 14 775 15 008 14 736 14 695 

Kontantförmåner 0 0 0 0 0 


Övrig social utsatthet Social exclusion 16 514 16 216 17 288 18 202 19 590 



Totala utgifter Total expenditure 822 950 845 116 873 780 890 140 924 259 





Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt 

utgifternas finansiering (www.scb.se/NR0201). 


Offentlig ekonomi 

Public finances

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2011 

16 – Offentlig ekonomi 

Public finances 

Sida 

Page 

16.1 Statsbudgeten ............................................ 379 

Central government budget 

16.2 Statsskulden 1950–2009 ........................... 381 

Central government debt 

16.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter, 

miljoner kronor ................................................... 382 

Central government budget, revenues and 


16.4 Statsbudgetens utgifter efter ändamål, 


Central government expenditures (total 

budget), by activity, SEK m 

16.5 Statsskulden, mnkr .................................... 382 

Central government debt, SEK m 

16.6 Realekonomisk fördelning av statsbudgetens 

inkomster ......................................... 383 

Central government revenues (total budget), 

by economic post 

16.7 Realekonomisk fördelning av statsbudgetens 

utgifter ............................................. 383 

Central government expenditures (total 

budget), by economic post 

16.8 Statsbudgetens inkomster, miljoner 

kronor ................................................................. 384 

Central government budget (CGB), revenues, 

SEK m 

16.9 Statsbudgetens utgifter, miljoner 

kronor ................................................................. 385 

Central government budget (CGB), 


16.10 Statligt svenskt bistånd till 

utvecklingsländer, miljoner kronor .................. 386 

Swedish official development assistance to 

developing countries, SEK m 

16.11 Taxering till statlig inkomstskatt, 

mnkr .................................................................... 389 

Assessment for central government income 

tax, SEK m 

16.12 Taxering till statlig inkomstskatt m.m. 

år 2009, länsvis, mnkr ........................................ 389 

Tax assessment for central government income 

tax, by county, SEK m 

16.13 Taxeringsvärden på skattepliktig 

fastighet enligt fastighetstaxeringarna, 

mnkr .................................................................... 390 

Real estate assessments, SEK m 

16.14 Taxeringsvärden på skattepliktig 

fastighet 2009 länsvis, mnkr ............................. 390 

Value of real estate, by county, SEK m 

16.15 Taxering till kommunal inkomstskatt 

m.m. år 2009, länsvis, mnkr ..................... 391 

Tax assessment for local government tax, by 

county, SEK m 

Sida 

Page 

16.16 Begravningsavgift och kyrkoavgift, 

fysiska personer, mnkr ......................................391 

Funeral and burial fees as well as church dues, 

individuals, SEK m 

16.17 Taxering till statlig fastighetsskatt 

och kommunal fastighetsavgift år 2009, 

länsvis, mnkr ......................................................392 

Tax assessment for national property tax 

and municipal property tax, by county, SEK m 

16.18 Taxering till statlig förmögenhetsskatt 

och kommunal fastighetsavgift, mnkr ....392 

Tax assessment for national wealth tax, 

national property tax and municipal property 

tax, SEK m 

16.19 Kommunalt skatteunderlag och 

kommunala skattesatser m.m. 2010, 

kommunvis .........................................................393 

Local tax base and tax rates etc. in 


16.20 Kommunalt skatteunderlag och 

kommunala skattesatser m.m. 2010, 

länsvis .................................................................398 

Local tax base and tax rates etc., by county 

16.21 Kommunalekonomisk utjämning 

för kommuner 2010, länsvis ..............................399 

Economic equalisation for municipalities, by 

county 

16.22 Generella statsbidrag och inomkommunal 

utjämning för kommuner, mnkr .....399 

Government grants and intramunicipal 

equalisation for municipalities, SEK m 

16.23 Kommunalekonomisk utjämning 

för landsting 2010 ..............................................400 

Economic equalisation for county councils 

16.24 Generella statsbidrag och inomkommunal 

utjämning för landsting, mnkr ........400 

Government grants and intramunicipal 

equalisation for county councils, SEK m 

16.25 Landstingens finanser, mnkr ..................401 

Finances of county councils, SEK m 

16.26 Kommunägda företags finanser, 

mnkr ....................................................................402 

Finances of municipal enterprises, SEK m 

16.27 Kommunala koncerners finanser, 

mnkr ....................................................................403 

Finances of groups of municipal companies, 

SEK m 

16.28 Kommunernas kostnader för vissa 

verksamheter, mnkr, riket .................................403 

Expenses of municipalities, by activity, SEK m, 


16.29 Kommunernas finanser, mnkr ................404 

Finances of municipalities, SEK m 




16.1 Statsbudgeten 

Central government budget 

Statsbudgetens utfall 2009 blev drygt 234 miljarder kronor lägre än det 

beräknade budgetsaldot – och 311 miljarder lägre än 2008. 

Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster 

och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså 

detsamma som statens lånebehov (med omvänt 

tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan 

amortera på statsskulden. Är saldot däremot 

negativt behöver staten låna. 

Statsbudgetens saldo -176 miljarder 

Budgetsaldot för år 2009 blev -176 137 miljoner 

kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot 

till 57 937 miljoner kronor. Med statsbudget 

avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen 

av riksdagen i december 2008, exklusive 

tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och 

statsbudget 2009 blev -234 074 miljoner kronor. 

Statsbudgetens utfall 2009, mnkr 

Statsbudget 

Utfall 

2009 

Skillnad 

mot statsbudget 

Inkomster 836 812 709 536 -127 276 

Skatter m.m. 718 200 638 990 -79 210 

Övriga inkomster 118 612 70 546 -48 066 

Utgifter 778 875 885 673 106 798 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 732 576 744 807 9 859 

Statsskuldsräntor 

m.m. 33 871 36 463 2 592 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning 11 036 104 674 93 638 

Kassamässig 

korrigering 1 392 -270 -1 662 

Budgetsaldo 57 937 -176 137 -234 074 

Statsbudgeten 2008 och 2009 

I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall 

för 2008 och 2009. Där framgår att statsbudgetens 

inkomster minskade med 191 738 miljoner 

kronor (21,2 procent) mellan 2008 och 2009. 

Skatter m.m. minskade med 169 885 miljoner 

kronor. Statsbudgetens utgifter ökade med 

119 597 miljoner kronor (15,5 procent). Inom 

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. bör 

noteras att Räntor på statsskulden har minskat 

med 11 743 miljoner kronor. Riksgäldskontorets 

nettoutlåning ökade däremot med 132 575 miljoner 

kronor, främst på grund av krisen på finansmarknaderna 

som medförde en kraftigt ökad 

statlig utlåning till bankerna. 

Statsbudgetens utfall 2008 och 2009, mnkr 

Utfall 

2009 

Utfall 

2008 

Skillnad 

2009– 

2008 

Inkomster 709 536 901 274 -191 738 

Skatter m.m. 638 990 808 875 -169 885 

Övriga inkomster 70 546 92 399 -21 853 

Utgifter 885 673 766 076 119 597 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 744 807 742 057 2 750 

Statsskuldsräntor 

m.m. 36 463 48 206 -11 743 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning 104 674 -27 901 132 575 

Kassamässig 

korrigering -270 3 713 -3 983 

Budgetsaldo -176 137 135 199 -311 336 



Utgiftstak för staten 2009 

Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i 

statsbudgeten för 2009 till 989 000 miljoner kronor. 

Samtliga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 

26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas av 

utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår 

även utgifterna för ålderspensionssystemet vid 

sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens 

utfall 2009 uppgick de utgifter som omfattas av 

utgiftstaket till 964 609 miljoner kronor. Det 

innebär att det statliga utgiftstaket underskreds 

med 24 391 miljoner kronor. År 2008 underskreds 

taket med 13 557 miljoner kronor. 

Takbegränsade utgifter 2009, mnkr 

Statsbudget 

2009 

Utfall 

2009 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 

m.m. 732 576 744 807 

Ålderspensionssystemet 

vid sidan av statsbudgeten 220 749 219 802 

Takbegränsade utgifter 953 325 964 609 

Marginal till utgiftstaket 35 675 24 391 

Utgiftstak för staten 989 000 989 000 

Underliggande saldo 2009 

Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller 

engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen 

över tiden. Genom att exkludera dem får man 

ett mått på den underliggande utvecklingen. I 

figuren nedan visas faktiskt och underliggande 

saldo för perioden 1990–2009. Justeringar har 

även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper 

för att få jämförbarhet mellan åren. 

Såväl det faktiska som det underliggande 

saldot visade 2009 ett stort underskott. Både det 

faktiska och det underliggande underskottet 

ökade i förhållande till föregående år. Engångseffekterna 

2009 var negativa och betydligt större 

än föregående år. Det är framför allt stora 

utgifter till följd av krisen på finansmarknaden 

och Riksgäldskontorets höga utlåning för att 

hålla marknaden likvid. 

Engångseffekterna år 2009 beräknas totalt 

påverka saldot negativt med 105 274 miljoner 

kronor. År 2008 var engångseffekterna 

+70 319 miljoner kronor. Det vanligaste är att 

engångseffekterna är positiva. Genomsnittet 

sedan år 1990 är cirka 25 000 miljoner kronor. 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall 

2009 (www.esv.se). 



16.2 

Statsskulden 1950–2009 

Central government debt 


Vad är statsskuld? 

Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar 

genom åren har varit större än inbetalningarna. 

Är det underskott i statens 

finanser ökar statsskulden. Statsskulden 

minskar när det är överskott. 

Statsskulden finansieras genom att 

Riksgäldskontoret tar upp lån för statens 

räkning. Lånen tas i huvudsak upp genom 

att Riksgäldskontoret ger ut värdepapper 

som obligationer och statsskuldväxlar. För 

att sprida riskerna i statsskulden använder 

Riksgäldskontoret också derivat. 

Hur mäts statsskulden? 

Det finns olika sätt att mäta statens skulder 

och finansiella ställning. Riksgäldskontoret 

ansvarar för statens bruttoskuld. I detta 

begrepp ingår alla lån och värdepapper 

som används för att finansiera statsskulden 

samt alla derivat som används för att styra 

skuldens risksammansättning. 

För att beräkna statsskuldens storlek 

summerar man värdet av alla lån, värdepapper 

och derivat. Värderingen sker till 

något som kallas nominellt slutvärde. Det är 

det belopp som staten betalar tillbaka när 

lånet förfaller. Denna princip gäller även 

inom EU. För realobligationer ingår upplupen 

inflationskompensation fram till 

värderingstidpunkten. Framtida inflation 

ingår inte. Skuld i utländsk valuta räknas 

om till svenska kronor med aktuella 

valutakurser. 

Sveriges statsskulden uppgick år 2009 till 

1 189 miljarder kronor (1 189 000 000 000 kr). 

Räknar vi om statsskulden till att gälla hur 

mycket var och en av Sveriges drygt 9,3 miljoner 

invånare har i skuld så kommer vi fram 

till 127 000 kr. 

År 2009 var statsskuldens andel av BNP 

38 procent. Under åren 1994–1996 var 

andelen som högst (drygt 80 procent) och 

under perioden 1965–1967 var den som 

lägst (19 procent). 

Källa: Riksgälden (www.riksgalden.se); SCB 

Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101) 

och Nationalräkenskaper 




16.3 

Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor 

Central government budget, revenues and expenditures, SEK m 

År 

Year 

Inkomster 

Revenues 

Utgifter 

Expenditures 

Överskott (+) 

År Inkomster Utgifter Överskott (+) 

Underskott (–) 1 Underskott (–) 1 

1992/93 377 743 565 548 -187 805 2002 3 730 488 729 309 1 178 

1993/94 376 925 554 023 -177 098 2003 3 661 731 708 081 -46 350 

1994/95 423 183 579 421 -156 238 2004 3 694 418 747 761 -53 343 

1995/96 2 816 978 957 567 -140 589 2005 3 745 825 731 771 14 054 

1997 3 648 928 655 156 -6 228 2006 3 810 315 791 942 18 373 

1998 3 706 314 696 652 9 662 2007 3 863 716 760 507 88 600 

1999 3 725 104 643 147 81 956 2008 3 901 274 766 076 135 198 

2000 3 800 000 698 068 101 932 2009 3 709 536 885 673 -176137 

2001 3 755 126 716 379 38 747 2010 3, 4 766 362 787 317 -20 955 

1) Surplus or deficit. 

2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months. 

3) Fr.o.m. 1997 ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är 

identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the 

Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government 

Borrowing Requirement. 

4) Enl. Ekonomistyrningsverkets budgetprognos 2010:3 (31 aug. 2010). 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se) fr.o.m. 1997 års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) (www.riksrevisionen.se). 

16.4 

Ändamål 

Purpose 

Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor 

Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m 

2007 2008 2009 

Mnkr % Mnkr % Mnkr % 

Allmän offentlig förvaltning 209 232 27,2 195 306 24,7 207 316 26,5 

Försvar 46 061 6,0 42 494 5,4 41 476 5,3 

Samhällsskydd och rättsskipning 33 348 4,3 35 523 4,5 36 595 4,7 

Näringslivsfrågor 85 017 11,0 127 373 16,1 87 049 11,1 

Miljöskydd 4 397 0,6 4 455 0,6 4 543 0,6 

Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 4 456 0,6 3 711 0,5 4 421 0,6 

Hälso- och sjukvård 28 333 3,7 29 451 3,7 32 372 4,1 

Fritidsverksamhet, kultur och religion 6 954 0,9 7 071 0,9 7 371 0,9 

Utbildning 47 027 6,1 48 243 6,1 53 872 6,9 

Socialt skydd 304 347 39,6 296 636 37,5 306 255 39,3 

Summa utgiftsområden Total 769 172 100,0 790 263 100,0 781 270 100,0 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se). 

16.5 

Statsskulden, mnkr 

Central government debt, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Statsskulden 1 Central government debt 1 257 326 1 309 462 1 269 957 1 168 013 1 118 963 1 189 171 

Statsobligationslån Treasury bonds 580 910 559 595 585 872 570 769 523 676 492 453 

Premieobligationslån Lottery bonds 38 200 42 300 41 200 38 200 37 327 37 100 

Riksgäldskonto National debt account 1 442 – – – – – 

Riksgäldsspar National debt savings 20 478 21 841 23 138 25 414 44 256 34 003 

Statsskuldväxlar Treasury bills 312 108 382 239 353 722 299 218 267 852 236 050 

Dagslån Overnight borrowing 3 192 – – 1 572 20 805 61 100 

Lån i utländsk valuta 

Debt in foreign currency 300 996 303 487 266 024 232 840 225 047 328 464 

Utbetalda räntor på statsskulden 

Paid interest on Central government debt 52 200 32 561 49 374 47 161 33 126 31 142 

1) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. 

Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår. 

Källa: Riksgälden Den svenska statsskulden (www.riksgalden.se); SCB Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi (www.scb.se). 



16.6 

Realekonomisk fördelning av statsbudgetens inkomster 

Central government revenues (total budget), by economic post 


Inkomster enl. statsbudgeten 

Revenues 

2007 2008 2009 


Skatter Tax revenue 755 919 87,5 750 174 83,2 638 989 90,0 

Skatt på inkomst 

Tax on income and capital gains . . . . . . . . . . . . 

Socialavgifter och löneskatter 

Social security contribution . . . . . . . . . . . . 

Skatt på egendom Tax on property . . . . . . . . . . . . 

Skatt på varor och tjänster 

Taxes on goods and services . . . . . . . . . . . . 

Utjämningsavgift och kompensation för 

mervärdesskatt Reallocation fee . . . . . . . . . . . . 

Betalningsdifferenser, skattekonto 

Cash-difference account . . . . . . . . . . . . 

Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . . . . . . 

Inkomster av statens verksamhet 

Non-tax revenues 66 524 7,7 52 964 5,9 48 115 6,8 

Inkomster av försåld egendom 

Capital revenues 18 016 2,1 76 519 8,5 102 0,0 

Återbetalning av lån Loan repayment 2 046 0,2 1 881 0,2 1 736 0,2 

Kalkylmässiga inkomster 

Computed revenues 8 174 1,0 8 700 1,0 8 912 1,3 

Bidrag m.m. från EU 

Financial contributions from the EU 13 037 1,5 11 036 1,2 11 682 1,7 

Statsbudgetens totala inkomster Total 863 716 100,0 901 274 100,0 709 536 100,0 


16.7 

Realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter 

Central government expenditures (total budget), by economic post 

Utgifter enl. statsbudgeten 

Expenditures 

2007 2008 2009 


Transfereringar Transfers 510 298 66,4 502 529 63,6 523 916 67,1 

Till hushåll 272 189 35,4 262 685 33,2 274 757 35,2 

Till företag 32 165 4,2 32 649 4,1 32 075 4,1 

Till kommuner 113 170 14,7 108 763 13,8 127 364 16,3 

Till organisationer 19 900 2,6 18 871 2,4 19 910 2,5 

Till ålderspensionssystemet 23 744 3,1 23 779 3,0 23 632 3,0 

Till internationell verksamhet 49 129 6,4 55 782 7,1 46 178 5,9 

Konsumtion Consumption 173 267 22,5 176 148 22,3 189 820 24,3 

Lön inkl. sociala avgifter 95 101 12,4 98 989 12,5 103 860 13,3 

Omkostnader 45 008 5,9 44 958 5,7 54 289 6,9 

Lokalhyror 15 126 2,0 15 339 1,9 15 876 2,0 

Underhåll och reparationer 215 0,0 230 0,0 245 0,0 

Försvarets varaktiga varor 10 975 1,4 9 199 1,2 6 540 0,8 

Sociala naturaförmåner 6 842 0,9 7 433 0,9 9 010 1,2 

Investeringar Investments 15 391 2,0 18 390 2,3 20 434 2,6 

Ny-, till- och ombyggnad av byggnader och 

anläggningar 14 048 1,8 17 058 2,2 19 102 2,4 

Befintliga byggnader och anläggningar 102 0,0 171 0,0 130 0,0 

Maskiner, transportmedel och inventarier 1241 0,2 1161 0,1 1 203 0,2 

Räntor Interests 52 595 6,8 39 574 5,0 36 727 4,7 

Statsskuldsräntor 47 161 6,1 33 126 4,2 31 143 4,0 

Utlåning m.m. Lending etc. 17 621 2,3 53 622 6,8 10 373 1,3 

Summa utgiftsområden Total 769 171 100,0 790 263 100,0 781 270 100,0 




16.8 

Inkomster 

Revenues 

Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), revenues, SEK m 

Enligt statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1, 2 

Forecast 

Enl. statsbudget 

2 

Adopted 

CGB 

2007 2008 2009 2010 2010 

Statsbudgetens totala inkomster Total 863 716 901 274 709 536 766 362 723 029 

1000 Skatter m.m. Tax revenues, etc. 755 919 750 174 638 989 701 045 657 766 

1100 Skatt på inkomst Taxes on income . . . . . . . . . . 

1200 

Socialavgifter och löneskatter Social security 

contribution . . . . . . . . . . 

1300 Skatt på egendom Taxes on property . . . . . . . . . . 

1400 

Skatt på varor och tjänster Taxes on goods 

and services . . . . . . . . . . 

1500 Utjämningsavgift Reallocation fee . . . . . . . . . . 

Betalningsdifferenser, skattekonto Cash 

1600 difference account . . . . . . . . . . 

1700 Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . . . . 

2000 

Inkomster av statens verksamhet From 

government activities 66 524 52 964 48 115 40 856 40 825 

2100 Rörelseöverskott 5 018 4 170 7 143 6 049 6 060 

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 622 329 935 465 268 

2300 Ränteinkomster 7 235 7 711 7 728 6 581 5 866 

2400 Aktieutdelning 33 249 24 681 19 140 15 358 14 727 

2500 Offentligrättsliga avgifter 13 589 12 134 10 762 10 611 12 157 

2600 Försäljningsinkomster 255 157 84 118 125 

2700 Böter m.m. 1 330 1 202 1 405 1 174 1 162 

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 5 226 2 580 917 500 460 

3000 

Inkomster av försåld egendom From sale of 

property 18 016 76 519 102 29 0 

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 20 39 23 26 0 

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0 

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 17 996 76 480 79 3 0 

4000 Återbetalning av lån Loans repaid 2 046 1 881 1 736 1 615 1 674 

4100 Återbetalning av näringslån 24 14 8 6 12 

4300 Återbetalning av studielån 1 907 1 774 1 674 1 563 1 606 

4500 Återbetalning av övriga lån 114 93 54 45 56 

5000 Kalkylmässiga inkomster Computed revenues 8 174 8 700 8 912 9 104 8 883 

5100 Avskrivningar och amorteringar 567 512 537 504 482 

5200 Statliga pensionsavgifter 7 606 8 188 8 375 8 600 8 401 

6000 

Bidrag m.m. från EU Contributions, etc. from 

the EU 13 037 11 036 11 682 13 713 13 881 

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfond 9 841 8 994 9 191 10 384 10 926 

6200 Bidrag från EU:s fiskefond 90 94 70 123 100 

6300 Bidrag från EU:s regionalfond 1 130 464 1 315 1 400 1 760 

6400 Bidrag från EU:s socialfond 1 633 870 358 1 166 800 

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 187 348 470 500 235 

6900 Övriga bidrag från EU 155 265 279 141 60 


2) Skatter är i budgeten fr.o.m. 2006 presenterade i intäktsmässig struktur. 




16.9 

Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), expenditures, SEK m 


Utgiftsområde/Politikområde 

Expenditure area/Political area 

Enl. Statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1 

Forecast 

Enl. statsbudget 

Adopted 

CGB 

2007 2 2008 2 2009 2 2010 2 2010 2 

Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures 760 507 766 076 885 673 787 317 829 143 

Totala utgifter inom utgiftsområden 

Total expenditures included in expenditure areas 769 172 790 263 781 270 778 536 810 621 

1 Rikets styrelse The Swedish political system 10 594 10 966 12 152 11 525 12 105 

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 

Economic and fiscal administration 11 208 11 378 12 006 12 188 12 171 

3 Skatteförvaltning och uppbörd 

Tax administration and collection 9 670 9 446 9 434 9 700 9 734 

4 Rättsväsendet Justice 30 627 32 693 33 645 35 583 35 840 

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 

Foreign policy administration and international 

co-operation 1 586 1 750 1 815 2 053 1 958 

6 Totalförsvar Total defence 46 530 43 030 42 106 43 319 45 501 

7 Internationellt bistånd 

International development assistance 25 441 27 453 29 600 25 963 27 019 

8 Invandrare och flyktingar 

Immigrants and refugees 5 295 6 134 6 521 6 798 5 751 

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 

Health care, medical care, social services 46 665 49 131 53 065 56 493 58 708 

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 

handikapp 

Financial security in the event of illness and 

disability 119 464 115 862 109 969 99 629 101 719 

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

Financial security in old age 43 738 42 591 42 304 41 405 41 503 

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 61 568 66 393 68 080 70 270 69 913 

13 Arbetsmarknad The labour market 57 984 51 781 5 332 5 319 4 893 

14 Arbetsliv Working life 1 137 1 031 60 620 69 454 88 358 

15 Studiestöd Study support 19 328 19 110 21 022 22 947 24 106 

16 Utbildning och universitetsforskning 

Education and university research 42 198 44 524 49 263 52 907 53 561 

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 

Culture, the media, religious organizations, and 

leisure activities 10 091 10 117 10 269 11 309 11 362 

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 

byggande 

Community planning, housing supply and 

construction 5 800 2 075 1 906 1 539 1 546 

19 Regional utjämning och utveckling 

Regional balance and development 2 879 2 799 3 204 3 358 3 420 

20 Allmän miljö- och naturvård 

General environment and nature conservation 4 312 4 667 5 161 5 093 5 245 

21 Energi Energy 2 172 2 079 3 045 2 588 3 157 

22 Kommunikationer Communications 44 290 61 484 40 573 40 842 40 056 

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 

näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc. 15 478 16 508 16 369 18 212 19 082 

24 Näringsliv Business sector 4 252 12 761 6 565 6 512 5 499 

25 Allmänna bidrag till kommuner 

General grants to municipalities 72 975 64 770 81 589 75 690 75 563 

26 Statsskuldsräntor m.m. 

Interest on central government debt, etc. 47 255 48 206 36 463 20 112 23 170 

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 

The contribution to the European Community 26 635 31 526 19 192 27 727 29 680 

Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde 

Expenditures not included in expenditure 

areas. -8 665 -24 188 104 403 8 781 18 522 


2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur. 




16.10 

Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor 

Swedish official development assistance to developing countries, 

SEK m 

Utvecklingsländer/regioner Developing Countries 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Bilateralt bistånd Bilateral Assistance 15 249 16 857 21 028 19 814 21 009 22 997 

Varav administrativa kostnader 1 

Of which administrative costs 1 1 080 1 197 1 421 1 443 1 502 1 675 

Afrika Africa 4 968 5 963 6 535 6 763 6 854 6 980 

Algeriet Algeria 15 17 3 6 14 10 

Angola 127 83 53 45 33 15 

Benin 1 11 2 2 3 7 

Botswana 3 2 12 25 29 23 

Burkina Faso 90 114 111 143 154 187 

Burundi 48 39 61 40 46 35 

Centralafrikanska republiken 

Central African Republic 5 10 13 51 43 45 

Egypten Egypt 12 12 15 16 15 13 

Elfenbenskusten Cote D´Ivoire 12 27 58 39 37 23 

Eritrea 23 23 15 18 13 26 

Etiopien 1 Ethiopia 1 373 511 306 302 314 340 

Gambia 4 5 6 6 6 7 

Ghana 1 3 199 6 11 9 10 

Guinea 10 9 11 3 5 5 

Guinea-Bissau 17 – – – 1 – 

Kamerun 1 Cameroon 1 105 65 95 498 5 8 

Kap Verde Cape Verde 2 1 1 3 2 5 

Kenya 220 315 383 308 440 510 

Kongo, demokratiska republiken 1 

Congo Democratic Republic 1 171 177 295 226 454 471 

Kongo, republiken Congo republic 26 17 24 21 11 5 

Lesotho – – – 1 1 3 

Liberia 92 111 112 134 175 320 

Madagaskar Madagascar 2 – 96 3 4 10 

Malawi 117 144 128 138 97 37 

Mali 110 162 187 179 196 220 

Marocko Morocco 5 4 11 9 0 0 

Mauretanien Mauritania 3 4 8 6 8 6 

Moçambique Mozambique 499 592 676 700 799 755 

Namibia 72 40 66 28 15 19 

Niger 1 12 1 8 11 8 

Nigeria 9 5 7 7 7 5 

Rwanda 62 175 129 147 96 102 

Senegal 66 4 5 1 2 11 

Sierra Leone 23 16 29 12 16 13 

Somalia 101 97 98 174 167 224 

Sudan 195 340 350 460 434 417 

Sydafrika South Africa 189 171 163 131 84 75 

Swaziland 1 – – – – 1 

Tanzania 614 686 823 728 839 741 

Tchad Chad 11 18 27 40 68 54 

Togo 1 3 5 6 5 3 

Tunisien Tunisia 5 4 5 6 1 4 

Uganda 314 358 461 382 428 402 

Zambia 193 256 356 363 344 185 

Zimbabwe 95 113 131 133 172 224 

Regionala insatser Regional contributions 921 1 011 1 190 1 204 1 251 1 396 

Amerika America 1 385 1 276 1 382 1 372 1 338 1 269 

Argentina 2 3 3 6 1 7 

Bolivia 213 155 132 175 184 226 

Brasilien Brazil 18 18 23 27 21 15 

Chile 6 18 2 2 4 2 

Colombia 103 109 135 125 175 198 

Costa Rica 9 7 7 7 7 8 

Dominikanska republiken Dominican Republic 1 1 – 1 4 0 

Ecuador 9 8 5 3 5 4 

El Salvador 56 45 31 28 24 28 

Guatemala 118 114 241 194 182 201 

Haiti 16 12 21 15 61 4 

Honduras 203 152 138 134 117 63 

Jamaica 2 2 1 2 1 0 

Kuba Cuba 20 7 7 1 6 1 



16.10 


Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Mexiko Mexico 1 2 1 1 0 1 

Nicaragua 302 306 296 283 223 213 

Panama – – – 1 2 1 

Paraguay 13 14 11 12 12 13 

Peru 33 27 30 39 20 22 

Uruguay 2 3 3 2 1 1 

Venezuela – 1 – – 1 0 

Regionala insatser 258 272 363 314 287 261 

Asien Asia 2 749 3 187 5 292 3 130 3 543 4 016 

Afghanistan 409 330 342 379 494 611 

Armenien Armenia 17 12 17 24 18 17 

Azerbaijan 3 9 4 9 7 5 

Bangladesh 196 178 283 80 255 354 

Bhutan 8 2 1 5 5 3 

Filippinerna Philippines 46 18 43 41 41 73 

Georgien Georgia 30 31 69 73 182 120 

Indien India 85 123 126 91 82 76 

Indonesien Indonesia 67 161 176 111 81 88 

Irak 1 Iraq 1 156 84 2 052 117 178 191 

Iran 19 1 – – 0 1 

Jordanien Jordan 6 5 3 1 1 2 

Kambodja Cambodia 166 110 126 121 108 183 

Kazakstan Kazakhstan 8 6 6 4 2 2 

Kina China 134 75 88 71 99 56 

Kirgizistan Kyrgyzstan 19 19 37 50 58 63 

Nordkorea Democratic People’s Rep. of Korea 40 41 38 52 39 48 

Laos 163 112 175 134 137 139 

Libanon Lebanon 5 3 71 62 12 20 

Malaysia – 5 4 3 3 5 

Mongoliet Mongolia 17 18 19 15 8 10 

Myanmar (Burma) 27 34 28 77 145 135 

Nepal 8 9 16 -120 17 10 

Pakistan 15 68 87 96 60 104 

Sri Lanka 169 387 152 156 104 140 

Syrien Syria 1 1 6 7 0 10 

Tadjikistan Tajikistan 23 34 65 94 84 70 

Thailand 47 48 58 62 52 62 

Uzbekistan 3 7 10 5 0 4 

Vietnam 197 313 315 318 251 167 

Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas 289 275 376 367 480 511 

Yemen 2 4 4 5 8 42 

Östtimor East Timor 42 20 12 43 40 35 


Europa Europe 916 1 124 1 197 1 153 1 084 1 434 

Albanien Albania 42 64 92 81 75 79 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 250 350 296 250 192 248 

Kosovo 2 . . . . . 95 

Kroatien Croatia 51 42 37 41 18 5 

Makedonien Macedonia 69 83 99 95 76 74 

Moldavien Moldova 53 64 87 116 90 158 

Montenegro 2 . . . 38 28 20 

Serbien Serbia . . . 226 263 175 

Serbien och Montenegro/Jugoslavien 3 

Serbia and Montenegro/Yugoslavia 3 290 265 344 . . . 

Turkiet Turkey 13 19 24 49 49 64 

Ukraina 4 Ukraine 4 . 79 136 150 144 275 

Vitryssland 4 Belarus 4 . 42 58 71 99 91 


Oceanien Oceania 1 2 1 3 2 0 

Papua Nya Guinea Papua New Guinea 1 1 – 1 1 0 

Salomonöarna Salomon islands – – – 1 0 0 

Regionala insatser – 1 1 1 1 0 

Globala insatser Global contributions 5 230 5 304 6 621 7 394 8 189 9 299 

Varav flyktingkostnader i Sverige 

Of which refugee costs in Sweden 1 311 1 072 1 212 1 745 2 508 2 342 



16.10 

Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Multilateralt bistånd Multilateral Assistance 4 747 8 263 8 133 9 506 10 617 11 747 

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 

UN economic and social activities 2 131 3 483 3 558 3 641 4 101 4 323 

FN:s utvecklingsprogram, UNDP 

UN Development Programme 640 830 790 800 720 720 

FN:s befolkningsfond, UNFPA UN Population Fund 270 355 400 405 400 450 

FN:s flyktingkommissarie, UNHCR 

UN High Commissioner for Refugees – 480 505 534 564 620 

FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund 340 400 440 445 460 560 

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, UNRWA 

UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the 

Near East 195 210 230 242 272 305 

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP 

World Food Programme 290 390 410 390 450 485 

Övrigt inom FN Other within UN 396 818 783 825 1 235 1 183 

De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 5 

The multilateral development banks etc. 5 530 2 898 1 153 3 120 2 789 4 204 

Världsbanksgruppen och IMF World Bank group and IMF 180 2 120 350 2 165 2 139 2 670 

Världsbanken, IBRD World Bank – 2 – – – – 

Internationella utvecklingsfonden, IDA 

International Development Association 180 2 050 350 2 165 2 039 2 570 

Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI 

International Development Association – Multilateral Debt 

Relief Initiative . . . . 100 100 

Internationella Valutafonden, IMF 

International Monetary Fund – 69 – – – – 

Regionala utvecklingsbanker 5 

Regional Development Banks 5 350 777 803 952 650 1 534 

Afrikanska utvecklingsbanken African Development Bank 9 9 9 8 – – 

Afrikanska utvecklingsfonden African Development Fund – 507 507 711 564 1 149 

Asiatiska utvecklingsbanken Asian Development Bank – – – – – – 

Asiatiska utvecklingsfonden Asian Development Fund 166 86 86 86 86 100 

Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 3 – – – – – 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF 

Nordic Development Fund 172 172 108 103 – 285 

Övriga utvecklingsbanker Other development banks – 3 6 44 – – 

Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF 

African Capacity Building Foundation – – 6 – – – 

Övrigt multilateralt samarbete Other multilateral cooperation 432 406 1 606 644 1 253 948 

Globala miljöfonden, GEF Global Environment Facility – – 655 – – – 

Övriga miljöinsatser Other environmental contributions – 16 14 12 12 11 

Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD 

International Fund for Agricultural Development – – 251 – – 100 

Övriga insatser Other contributions 432 390 687 632 1 241 837 

Biståndssamarbete via EU EU assistance 1 654 1 476 1 813 2 113 2 474 2 272 

Europeiska kommissionen, EC 

Commission of the European Communities 961 811 1 135 1 394 1 646 1 250 

Europeiska utvecklingsfonden European 

Development Fund 693 665 677 660 828 1 022 

Europeiska investeringsbanken, EIB 

European Investment Bank – – – 59 – – 

Bilateralt och multilateralt bistånd 

Bilateral and Multilateral Assistance 19 996 25 120 29 161 29 320 31 625 34 744 

1) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år 

2007. Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in 

2007. 

2) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år 2009. För åren 2003-2008 ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Aid to Kosovo is 

listed separately as of 2009. Previously aid to Kosovo has been recorded under aid to Serbia. 

3) Namnbyte år 2003 (ratificerat den 9 april 2002). I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. Change of name due to an agreement 

ratified on 9 April 2002. In June 2006 Montenegro became an independent country. 

4) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m. 2005. Ukraine and Belarus are counted as developing countries from 

2005. 

5 Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not 

when disbursed. 

Källa: Sida (www.sida.se); OECD-DAC reporting. 



16.11 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Taxering till statlig inkomstskatt, mnkr 

Assessment for central government income tax, SEK m 

Fysiska personer och dödsbon 

Individuals etc. 

Taxerad 

förvärvsinkomst 

2 

Assessed 

income 

Beskattningsbar 


Taxable 

income 

Taxering till statlig inkomstskatt Assessment for central government income tax 

Debiterad 

skatt på 


Debited tax 

Aktiebolag m.fl. 1 

Joint-stock companies etc 

Taxerad 

(= beskattningsbar) 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Övriga skattskyldiga 

Other taxpayers 

Taxerad 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 


Samtliga skattskyldiga 

All taxpayers 

Taxerad 

förvärvsinkomst/ 

inkomst 

Debiterad 

skatt 

1997 1 036 361 900 738 25 930 127 481 34 551 6 684 1 856 1 170 526 62 337 

1998 1 072 358 928 425 29 345 161 610 44 299 7 964 2 210 1 241 931 75 854 

1999 1 125 032 972 204 31 909 160 357 43 548 7 945 2 205 1 293 334 77 661 

2000 1 183 245 1 027 103 29 577 190 654 50 542 10 546 2 921 1 384 445 83 041 

2001 1 247 076 1 103 773 33 479 261 085 69 058 12 382 3 431 1 520 543 105 967 

2002 1 310 620 1 174 007 34 616 195 013 49 997 7 501 2 091 1 513 134 86 704 

2003 1 364 676 1 236 013 33 108 162 458 41 922 7 355 2 006 1 534 490 77 036 

2004 1 424 575 1 288 346 32 662 171 951 46 804 7 623 2 120 1 604 148 81 587 

2005 1 466 583 1 328 172 34 023 256 589 68 828 9 648 2 682 1 732 820 105 533 

2006 1 519 371 1 378 700 38 308 328 950 88 745 11 676 3 242 1 859 997 130 295 

2007 1 579 142 1 437 820 41 005 361 090 95 428 13 624 3 789 1 953 856 140 222 

2008 1 660 351 1 518 908 44 799 384 034 101 070 12 726 3 542 2 057 111 149 411 

2009 1 744 245 1 601 688 47 953 310 897 81 273 6 398 1 769 2 061 541 130 995 

1) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder och svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska 

personer. 2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus 

allmänna avdrag. 3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet. 

Källa: Riksrevisionsverket (1997), Ekonomistyrningsverket (1998–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie 

O 21 (–1998) och OE 21 (www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet (1999–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.12 

Län 

County 

Taxering till statlig inkomstskatt m.m. år 2009, länsvis, mnkr 

Tax assessment for central government income tax, by county, 

SEK m 

Taxering till statlig inkomstskatt, samtliga skattskyldiga 

Tax assessment for central government income tax, 

all taxpayers 

Fysiska personer och dödsbon 


Överskott 

av tjänst 

Income 

from 

employment 

Taxerad 


Assessed 

income 

Debiterad 

statlig 

inkomstskatt 

Debited tax 

Juridiska personer 

Legal persons 

Taxerad 

inkomst 

Assessed 

income 

Debiterad 

statlig 

inkomstskatt 

Inkomst av kapital, statlig taxering 

Income from capital, central government tax 

assessment 

Överskott 

Surplus 

Totalt 

Total 

Skatt 

Tax 

Underskott 

Deficit 

Totalt 

Skattereduktion 

Tax 

reduction 

Stockholms 420 402 430 145 20 281 157 417 38 829 57 204 16 952 26 135 7 255 

Uppsala 59 784 61 093 1 691 3 743 1 037 5 345 1 596 3 120 895 


Östergötlands 73 973 75 230 1 601 7 010 1 946 6 034 1 804 3 428 986 

Jönköpings 59 127 60 059 1 048 7 423 2 074 5 687 1 701 2 524 730 

Kronobergs 31 957 32 649 572 6 642 1 850 3 082 922 1 347 389 

Kalmar 40 129 41 019 603 3 042 851 3 648 1 092 1 772 510 

Gotlands 9 083 9 427 118 541 151 979 293 457 131 

Blekinge 26 787 27 254 472 1 472 412 2 096 627 1 325 381 

Skåne 209 124 213 946 5 571 37 345 10 398 21 323 6 361 12 121 3 331 

Hallands 53 099 54 401 1 324 5 386 1 491 6 895 2 062 3 094 879 


Värmlands 46 848 47 489 735 3 965 1 094 3 545 1 060 2 021 572 

Örebro 48 692 49 429 867 3 523 978 3 499 1 045 2 059 594 

Västmanlands 45 762 46 410 1 033 7 106 1 972 3 333 997 2 142 616 

Dalarnas 48 264 48 996 753 6 409 1 792 3 313 990 1 880 543 

Gävleborgs 48 739 49 457 791 3 739 1 010 3 046 911 1 981 571 

Västernorrlands 44 257 44 903 770 3 970 1 111 2 928 875 1 641 477 

Jämtlands 21 365 21 942 279 1 438 402 1 878 562 1 423 250 

Västerbottens 45 560 45 948 713 2 898 811 3 497 1 046 1 788 517 

Norrbottens 45 589 46 140 724 9 656 2 703 2 429 726 1 729 500 

Gemensamt distrikt 1 27 95 5 7 180 1 840 743 223 36 3 

Hela riket Sweden 1 710 395 1 744 245 47 953 317 295 83 042 170 781 50 886 88 468 24 804 

1) Assessment district common to the entire country. 

Källa: SCB: Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet 2009; Statistikdatabasen: Offentlig 

ekonomi. 



16.13 

Taxeringsvärden på skattepliktig fastighet enligt 

fastighetstaxeringarna, mnkr 

Real estate assessments, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment year 

Lantbruksenhet 

Unit for agriculture and forestry 

Övriga fastigheter 

Other real estates 

Summa 

Total 

Totalt 

Därav 

Totalt Därav 

jordbruksvärde 1 byggnadsvärde 

1995 248 897 26 903 1 831 948 1 343 720 2 080 845 

1996 2 295 558 28 693 1 923 189 1 390 602 2 218 747 

1997 294 428 27 850 1 981 044 1 442 045 2 275 472 

1998 2 290 935 29 182 1 985 355 1 450 039 2 276 290 

1999 314 203 32 191 2 012 434 1 474 228 2 326 637 

2000 2 334 398 35 440 2 194 569 1 587 692 2 528 967 

2001 365 712 39 100 2 670 350 1 907 175 3 036 062 

2002 382 853 41 380 2 973 854 2 119 268 3 356 707 

2003 2 382 717 40 486 3 128 629 2 188 158 3 511 346 

2004 413 455 45 102 3 154 258 2 081 962 3 567 713 

2005 2 515 314 70 199 3 182 430 2 106 009 3 697 744 

2006 2 512 565 70 060 3 607 231 2 308 138 4 119 796 

2007 2 512 813 70 068 4 110 638 2 709 434 4 623 451 

2008 2 729 626 94 902 4 167 298 2 753 889 4 896 924 

2009 2 730 409 95 116 4 940 121 3 021 940 5 670 530 

1) Med jordbruksvärde avses summan av värdet för åker och betesmark. Agriculture value is the sum of values of pasture and arable land. 

2) Allmän eller förenklad fastighetstaxering ägde rum 2000 och 2007 för hyreshusoch industrienheter, 1996, 2003, 2006 och 2009 för 

småhusenheter, 1998, 2005 och 2008 för lantbruksenheter; därav de höjda taxeringsvärdena. The increased assessed values are due to 

the fact that a general or simplified assessment of real estate was held in 2000 and 2007 for multi-dwelling and commercial building units 

and industrial units, in 1996, 2003, 2006 and 2009 for one-and two-dwelling units and in 1998, 2005 and 2008 for agricultural and forestry 

units. 

Källa: Statistiska meddelanden serie BO 37 (www.scb.se/BO0601): Rikets fastigheter. 

16.14 

Taxeringsvärden på skattepliktig fastighet 2009 länsvis, mnkr 

Value of real estate, by county, SEK m 

Län 

County 

Lantbruksenhet 1 

Unit for agriculture and forestry 

Totalt 

Total 

Därav 

jordbruksvärde 

Of which 

value of 

farm 

Taxeringsvärden på skattepliktig fastighet Assessed value of taxable real estate 

Därav 

skogsbruksvärde 

3 

Småhusenhet 

One- or 

twodwelling 

building 

unit 

Hyreshusenhet 

Multidwelling 

and 

comercial 

building 

unit 

Industrienhet 

m.fl. 

Industrial 

unit 

Summa 

småhus-, 

hyreshusoch 

industrienhet 

2 

Därav 

byggnadsvärde 

Of which 

value of 

buildnings 

Summa 

skattepliktig 

fastighet 

Total 

Stockholms 27 918 3 183 8 737 752 247 804 706 50 354 1 607 308 858 807 1 635 226 

Uppsala 29 501 4 555 14 715 92 719 54 522 21 301 168 543 110 362 198 044 

Södermanlands 25 950 4 123 11 149 75 585 31 330 7 280 114 195 72 142 140 144 

Östergötlands 44 780 9 580 23 918 102 040 67 127 14 107 183 275 123 870 228 055 

Jönköpings 39 475 2 252 27 337 69 244 33 826 14 793 117 863 85 268 157 338 

Kronobergs 31 522 1 198 22 330 40 358 18 919 6 557 65 834 47 067 97 356 

Kalmar 39 792 4 221 26 982 59 368 22 182 13 316 94 865 65 132 134 657 

Gotlands 8 190 1 896 1 447 23 486 6 580 1 723 31 789 18 332 39 980 

Blekinge 13 351 1 118 7 961 40 008 15 720 3 913 59 641 39 935 72 992 

Skåne 80 698 33 934 17 151 402 257 215 137 40 796 658 190 409 598 738 888 

Hallands 26 891 4 239 11 161 133 374 32 679 21 973 188 026 116 695 214 917 


Värmlands 40 184 2 151 28 032 53 045 24 447 11 485 88 977 62 190 129 161 

Örebro 25 574 2 848 16 252 50 207 36 018 9 045 95 270 66 157 120 844 

Västmanlands 15 990 2 693 8 755 57 301 33 804 6 741 97 846 66 519 113 836 

Dalarnas 37 139 721 29 329 63 874 19 542 13 761 97 177 65 330 134 315 

Gävleborgs 32 663 821 26 290 52 642 23 345 12 655 88 642 59 863 121 305 

Västernorrlands 25 253 466 20 722 35 822 20 171 29 795 85 788 60 457 111 041 

Jämtlands 31 214 321 26 481 27 921 13 831 25 843 67 595 44 440 98 810 

Västerbottens 36 103 645 29 514 48 384 29 373 31 361 109 119 73 787 145 222 

Norrbottens 27 431 293 23 082 38 792 21 701 37 670 98 163 67 949 125 595 

Hela riket Sweden 730 409 95 116 423 424 2 686 944 1 809 855 443 322 4 940 121 3 021 940 5 670 530 

1) Inkl. växthus och djurstall, 1 810 mnkr. 2) Total of one-and two-dwelling, multi-dwelling and commercial building, industrial and 

development units. 3) Of which value of standing forest and forest land. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 37 (www.scb.se/BO0601): Rikets fastigheter. 



16.15 


Taxering till kommunal inkomstskatt m.m. år 2009, länsvis, 

mnkr 

Tax assessment for local government tax, by county, SEK m 

Län 

County 

Taxering till kommunal inkomstskatt, fysiska personer och dödsbon 

Tax assessment for local government tax, individuals etc. 

Taxerad förvärvsinkomst 

Assessed income 



Taxable income 


förvärvsinkomst, 

kr/inkomsttagare 

Taxable income, 

SEK/incomeearners 

Debiterad skatt 

Debited tax 

Debiterad skatt i 

procent av 

beskattningsbar 


In percent of 

taxable income 

Stockholms 430 145 402 373 278 800 122 846 30,5 

Uppsala 61 093 56 205 233 100 17 886 31,8 

Södermanlands 48 081 43 879 218 700 13 731 31,3 

Östergötlands 75 230 68 613 217 200 21 198 30,9 

Jönköpings 60 059 54 717 214 000 17 466 31,9 

Kronobergs 32 649 29 735 213 200 9 270 31,2 

Kalmar 41 019 37 104 203 600 11 910 32,1 

Gotlands 9 427 8 446 190 900 2 795 33,1 

Blekinge 27 254 24 783 212 500 7 980 32,2 

Skåne 213 946 195 613 222 900 60 012 30,7 

Hallands 54 401 49 810 225 000 15 189 30,5 

Västra Götalands 290 132 265 916 226 700 84 825 31,9 

Värmlands 47 489 43 028 206 900 13 962 32,4 

Örebro 49 429 44 997 213 600 14 413 32,0 

Västmanlands 46 410 42 472 224 300 13 475 31,7 

Dalarnas 48 996 44 473 208 900 14 789 33,3 

Gävleborgs 49 457 44 909 210 200 14 515 32,3 

Västernorrlands 44 903 40 910 215 600 13 493 33,0 

Jämtlands 21 942 19 796 200 000 6 489 32,8 

Västerbottens 45 948 41 778 210 100 13 832 33,1 

Norrbottens 46 140 42 039 214 500 13 321 31,7 

Gemensamt distrikt 1 95 93 85 800 24 25,8 

Hela riket Sweden 1 744 245 1 601 688 231 100 503 423 31,4 



ekonomi. 

16.16 

Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, mnkr 

Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment year 

Begravningsavgift 

Funeral and burial fees 

Kyrkoavgift 

Church dues 

Totalt 

Total 

Kr per inkomsttagare 

1 

SEK per income 

earner 

Svenska kyrkan 

Church of Sweden 

Totalt 

Kr per tillhörig med 

inkomst 2 

SEK per parishoner 

with income 

Andra trossamfund 3 

Other churches 

2002 2 930 447 9 422 1 698 93 

2003 2 900 441 9 869 1 795 109 

2004 2 928 436 10 260 1 845 117 

2005 2 989 445 10 434 1 900 123 

2006 3 082 457 10 653 1 964 132 

2007 3 194 469 10 932 2 030 147 

2008 3 352 487 11 412 2 129 163 

2009 3 523 508 11 879 2 233 178 

1) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska 

Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst – fria församlingar i samverkan. 

Källa: SCB: Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet. 



16.17 

Taxering till statlig fastighetsskatt och kommunal 

fastighetsavgift år 2009, länsvis, mnkr 

Tax assessment for national property tax and municipal property tax, 

by county, SEK m 

Län 

County 

Statlig fastighetsskatt 

National property tax 

Kommunal fastighetsavgift 

Municipal property tax 

Samtliga 

skattskyldiga 

All taxpayers 

Fysiska 

personer 


Juridiska 

personer 

Legal persons 

Samtliga 

skattskyldiga 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

Stockholms 6 108 230 5 878 2 744 1 860 884 

Uppsala 184 24 160 453 352 101 



Jönköpings 182 18 164 439 370 69 

Kronobergs 154 12 141 252 213 40 

Kalmar 130 17 112 313 266 47 

Gotlands 27 7 20 98 83 15 

Blekinge 54 14 40 221 190 31 

Skåne 828 93 735 1 663 1 274 389 

Hallands 197 36 161 458 399 59 


Värmlands 99 18 81 335 283 52 

Örebro 130 25 105 332 257 75 

Västmanlands 212 11 201 332 258 73 

Dalarnas 150 25 125 349 294 55 

Gävleborgs 120 18 102 321 252 69 


Jämtlands 251 11 240 139 109 30 


Norrbottens 85 14 71 262 211 51 

Gemensamt distrikt 1 136 20 116 120 117 3 

Hela riket Sweden 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831 



ekonomi. 

16.18 

Taxering till statlig förmögenhetsskatt och kommunal 

fastighetsavgift, mnkr 

Tax assessment for national wealth tax, national property tax and 

municipal property tax, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Förmögenhetsskatt 

National wealth tax 

Samtliga 

skattskyldiga 

All taxpayers 

Fysiska 

personer 

Individuals 

etc. 

Samtliga 

skattskyldiga 

Statlig fastighetsskatt 

National property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

Legal 

persons 

Samtliga 

skattskyldiga 

Kommunal fastighetsavgift 

Municipal property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

2000 8 590 8 428 23 330 13 265 10 066 . . . 

2001 8 223 8 043 23 264 13 321 9 943 . . . 

2002 6 493 6 312 21 197 12 058 9 139 . . . 

2003 3 934 3 818 23 522 13 420 10 103 . . . 

2004 4 897 4 767 23 964 13 589 10 375 . . . 

2005 5 333 5 191 24 343 14 151 10 192 . . . 

2006 4 998 4 822 25 128 14 805 10 323 . . . 

2007 6 142 5 949 25 007 13 239 11 767 . . . 

2008 . . 25 865 13 474 12 390 . . . 

2009 . . 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007), SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet (1999–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.19 


Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 

2010, kommunvis 

Local tax base and tax rates etc. in municipalities 

Län/ 

kommun 

County/ 

Municipality 

Skatteunderlag 1 enl. 2009 års taxering 

Tax base (taxable income) 

Totalt mnkr 

Total, SEK m 

Skatteunderlag per invånare 

(skattekraft) 

Tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Andel av riksmedelvärdet, 

% 

In % of 

average 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Total 

kommunal 

Total 

Därav till 

kommun 

Of which 

municipality 

Skatteinkomster, 

mnkr 

Revenues 

from 

municipal 

taxation 

Stockholms län 

Botkyrka 12 127 151 481 88 32,23 20,13 2 467 

Danderyd 9 669 313 423 181 29,30 17,20 1 685 

Ekerö 5 183 209 171 121 31,33 19,23 1 009 

Haninge 12 877 171 762 99 32,18 20,08 2 615 

Huddinge 16 783 178 145 103 32,05 19,95 3 386 

Järfälla 12 418 192 958 112 30,73 18,63 2 340 

Lidingö 11 502 266 803 154 30,96 18,86 2 198 

Nacka 19 325 225 597 130 30,36 18,26 3 572 

Norrtälje 9 165 165 045 95 32,22 20,12 1 864 

Nykvarn 1 754 194 149 112 32,05 19,95 354 

Nynäshamn 4 333 169 926 98 31,93 19,83 869 

Salem 2 874 189 344 109 32,00 19,90 579 

Sigtuna 6 863 178 843 103 32,08 19,98 1 387 

Sollentuna 13 806 222 328 128 30,30 18,20 2 543 

Solna 13 775 210 989 122 29,22 17,12 2 385 

Stockholm 171 642 211 872 122 29,58 17,48 30 351 

Sundbyberg 6 919 191 777 111 31,13 19,03 1 332 

Södertälje 13 747 162 205 94 32,23 20,13 2 797 

Tyresö 8 305 196 190 113 31,58 19,48 1 637 

Täby 15 514 249 164 144 29,73 17,63 2 769 

Upplands Väsby 7 222 188 830 109 31,28 19,18 1 401 

Upplands-Bro 3 996 176 159 102 31,68 19,58 791 

Vallentuna 5 475 189 107 109 31,08 18,98 1 051 

Vaxholm 2 248 209 157 121 31,98 19,88 452 

Värmdö 7 180 192 098 111 32,38 20,28 1 473 

Österåker 7 672 198 144 115 31,33 19,23 1 493 

Uppsala län 

Enköping 6 470 165 986 96 31,35 20,98 1 373 

Heby 1 977 147 448 85 32,87 22,50 450 

Håbo 3 549 184 584 107 32,20 21,83 784 

Knivsta 2 705 189 682 110 31,77 21,40 586 

Tierp 3 007 149 188 86 31,45 21,08 640 

Uppsala 33 437 175 367 101 31,70 21,33 7 215 

Älvkarleby 1 455 160 506 93 33,05 22,68 334 

Östhammar 3 607 168 264 97 32,55 22,18 809 

Södermanlands län 

Eskilstuna 14 906 157 262 91 32,35 22,18 3 343 

Flen 2 472 153 209 89 31,75 21,58 539 

Gnesta 1 662 163 321 94 32,35 22,18 373 

Katrineholm 4 970 154 319 89 32,35 22,18 1 115 

Nyköping 8 780 172 253 100 31,65 21,48 1 908 

Oxelösund 2 030 181 714 105 32,45 22,28 458 

Strängnäs 5 607 176 803 102 31,90 21,73 1 233 

Trosa 2 096 184 481 107 31,63 21,46 455 

Vingåker 1 356 150 615 87 32,90 22,73 311 

Östergötlands län 

Boxholm 813 154 513 89 32,19 22,34 184 

Finspång 3 465 168 291 97 31,55 21,70 760 

Kinda 1 500 151 725 88 31,00 21,15 321 

Linköping 24 158 170 292 98 30,25 20,40 4 983 

Mjölby 4 034 157 259 91 31,00 21,15 863 

Motala 6 538 155 834 90 31,25 21,40 1 414 

Norrköping 20 319 158 667 92 31,30 21,45 4 407 

Söderköping 2 262 162 059 94 31,20 21,35 488 

Vadstena 1 228 164 308 95 31,10 21,25 264 

Valdemarsvik 1 186 151 013 87 31,50 21,65 259 

Ydre 562 150 783 87 30,75 20,90 119 

Åtvidaberg 1 779 154 161 89 32,00 22,15 398 

Ödeshög 769 143 763 83 31,65 21,80 169 



16.19 

Län/ 

kommun 


2010, kommunvis (forts.) 

Skatteunderlag 1 enl. 2009 års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster, 

Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare 

(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Jönköpings län 

Aneby 993 152 219 88 32,50 21,83 219 

Eksjö 2 696 165 299 96 32,57 21,90 597 

Gislaved 4 756 161 868 94 32,25 21,58 1 038 

Gnosjö 1 615 167 265 97 32,80 22,13 362 

Habo 1 703 161 796 94 32,33 21,66 373 

Jönköping 20 953 167 421 97 32,15 21,48 4 552 

Mullsjö 1 108 156 401 90 32,65 21,98 246 

Nässjö 4 617 156 451 90 32,45 21,78 1 017 

Sävsjö 1 620 148 833 86 32,25 21,58 353 

Tranås 2 778 153 781 89 32,22 21,55 605 

Vaggeryd 2 068 159 321 92 31,50 20,83 435 

Vetlanda 4 218 160 114 93 32,37 21,70 925 

Värnamo 5 590 170 322 98 31,75 21,08 1 192 

Kronobergs län 

Alvesta 2 981 158 793 92 32,76 22,11 667 

Lessebo 1 224 151 333 87 32,36 21,71 268 

Ljungby 4 464 162 727 94 31,61 20,96 946 

Markaryd 1 432 149 177 86 31,65 21,00 304 

Tingsryd 1 895 151 614 88 32,11 21,46 411 

Uppvidinge 1 461 156 267 90 32,65 22,00 325 

Växjö 13 635 168 182 97 31,41 20,76 2 863 

Älmhult 2 643 171 526 99 31,25 20,60 551 

Kalmar län 

Borgholm 1 574 145 010 84 32,20 21,99 350 

Emmaboda 1 506 161 346 93 31,83 21,62 329 

Hultsfred 2 081 148 121 86 32,53 22,32 469 

Högsby 842 142 001 82 32,33 22,12 188 

Kalmar 10 154 164 593 95 32,43 22,22 2 282 

Mönsterås 2 129 164 322 95 32,03 21,82 470 

Mörbylånga 2 162 157 390 91 32,03 21,82 477 

Nybro 2 980 152 393 88 32,45 22,24 670 

Oskarshamn 4 562 173 417 100 32,13 21,92 1 012 

Torsås 1 038 146 635 85 32,05 21,84 229 

Vimmerby 2 392 153 791 89 32,48 22,27 538 

Västervik 5 684 156 347 90 31,78 21,57 1 239 

Gotlands län 

Gotland 8 446 148 158 86 33,10 33,10 2 827 

Blekinge län 

Karlshamn 5 133 165 803 96 32,60 21,89 1 136 

Karlskrona 10 322 164 360 95 31,90 21,19 2 212 

Olofström 2 137 162 278 94 32,55 21,84 472 

Ronneby 4 528 158 941 92 32,75 22,04 1 009 

Sölvesborg 2 662 158 095 91 32,66 21,95 591 

Skåne län 

Bjuv 2 098 143 584 83 31,28 20,89 443 

Bromölla 1 942 159 154 92 32,15 21,76 427 

Burlöv 2 434 149 987 87 30,48 20,09 494 

Båstad 2 514 177 019 102 30,62 20,23 514 

Eslöv 4 794 154 047 89 30,13 19,74 956 

Helsingborg 21 388 168 736 98 30,60 20,21 4 371 

Hässleholm 7 524 150 465 87 31,00 20,61 1 567 

Höganäs 4 410 181 859 105 30,12 19,73 880 

Hörby 2 148 145 590 84 30,17 19,78 429 

Höör 2 336 155 303 90 30,97 20,58 486 

Klippan 2 378 145 556 84 30,40 20,01 481 

Kristianstad 12 348 158 354 92 31,25 20,86 2 604 

Kävlinge 5 096 180 374 104 28,90 18,51 954 

Landskrona 6 029 147 545 85 30,63 20,24 1 233 

Lomma 4 438 217 008 125 29,63 19,24 864 

Lund 19 045 177 409 103 31,23 20,84 4 015 

Malmö 42 668 148 910 86 31,23 20,84 8 986 

Osby 1 935 152 980 88 31,65 21,26 416 

Perstorp 1 034 148 295 86 30,95 20,56 215 



16.19 

Län/ 

kommun 






(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Simrishamn 2 963 153 064 88 30,90 20,51 614 

Sjöbo 2 672 147 697 85 30,81 20,42 551 

Skurup 2 261 152 954 88 30,47 20,08 459 

Staffanstorp 3 891 179 588 104 29,28 18,89 743 

Svalöv 1 986 150 621 87 30,88 20,49 411 

Svedala 3 301 170 233 98 30,63 20,24 676 

Tomelilla 1 836 143 273 83 31,00 20,61 382 

Trelleborg 6 479 155 913 90 30,75 20,36 1 333 

Vellinge 6 837 208 181 120 28,89 18,50 1 280 

Ystad 4 596 164 893 95 30,50 20,11 934 

Åstorp 2 059 141 650 82 30,68 20,29 422 

Ängelholm 6 666 171 570 99 29,43 19,04 1 283 

Örkelljunga 1 375 143 303 83 29,15 18,76 260 

Östra Göinge 2 133 156 108 90 31,50 21,11 455 

Hallands län 

Falkenberg 6 220 153 773 89 31,02 21,30 1 339 

Halmstad 14 857 164 635 95 30,50 20,78 3 121 

Hylte 1 561 151 922 88 31,17 21,45 338 

Kungsbacka 14 284 196 538 114 31,25 21,53 3 113 

Laholm 3 552 152 718 88 30,50 20,78 746 

Varberg 9 336 164 739 95 30,25 20,53 1 938 

Västra Götalands län 

Ale 4 571 167 304 97 32,75 22,30 1 031 

Alingsås 6 240 167 520 97 32,24 21,79 1 375 

Bengtsfors 1 418 143 266 83 33,24 22,79 327 

Bollebygd 1 455 176 784 102 31,94 21,49 316 

Borås 16 590 163 467 94 31,94 21,49 3 605 

Dals-Ed 674 140 673 81 34,09 23,64 161 

Essunga 847 150 555 87 32,45 22,00 188 

Falköping 4 827 153 985 89 32,05 21,60 1 054 

Färgelanda 980 145 331 84 32,14 21,69 215 

Grästorp 893 152 594 88 32,20 21,75 196 

Gullspång 778 144 833 84 33,37 22,92 180 

Göteborg 89 625 179 179 104 32,00 21,55 19 542 

Götene 2 086 159 422 92 32,35 21,90 462 

Herrljunga 1 439 155 042 90 32,74 22,29 324 

Hjo 1 398 158 720 92 32,45 22,00 311 

Härryda 6 323 188 292 109 31,50 21,05 1 347 

Karlsborg 1 096 161 372 93 31,95 21,50 238 

Kungälv 7 307 181 454 105 32,32 21,87 1 617 

Lerum 7 031 184 614 107 31,53 21,08 1 500 

Lidköping 6 308 166 339 96 31,84 21,39 1 364 

Lilla Edet 2 047 159 522 92 33,25 22,80 472 

Lysekil 2 434 166 054 96 32,94 22,49 554 

Mariestad 3 772 158 310 91 32,14 21,69 827 

Mark 5 212 154 168 89 32,09 21,64 1 140 

Mellerud 1 337 141 635 82 33,14 22,69 307 

Munkedal 1 533 149 657 86 33,21 22,76 353 

Mölndal 11 378 190 229 110 31,29 20,84 2 399 

Orust 2 598 169 513 98 32,84 22,39 588 

Partille 6 355 188 004 109 30,94 20,49 1 317 

Skara 3 005 162 272 94 31,45 21,00 638 

Skövde 8 598 169 883 98 31,44 20,99 1 825 

Sotenäs 1 595 173 885 100 32,19 21,74 351 

Stenungsund 4 285 181 146 105 32,52 22,07 957 

Strömstad 1 751 150 833 87 32,79 22,34 395 

Svenljunga 1 558 151 109 87 32,15 21,70 342 

Tanum 1 880 153 240 89 32,44 21,99 418 

Tibro 1 622 152 088 88 31,59 21,14 346 

Tidaholm 1 918 151 099 87 32,20 21,75 422 

Tjörn 2 744 183 413 106 32,09 21,64 601 

Tranemo 1 896 161 760 93 31,45 21,00 403 

Trollhättan 9 062 166 308 96 31,84 21,39 1 960 

Töreboda 1 322 142 870 83 31,85 21,40 286 



16.19 

Län/ 

kommun 





(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Uddevalla 8 264 161 449 93 32,54 22,09 1 846 

Ulricehamn 3 559 156 735 91 31,43 20,98 755 

Vara 2 434 153 361 89 31,65 21,20 521 

Vårgårda 1 681 153 123 88 32,09 21,64 368 

Vänersborg 6 107 165 083 95 33,09 22,64 1 399 

Åmål 1 866 148 742 86 32,99 22,54 425 

Öckerö 2 220 181 187 105 31,64 21,19 476 

Värmlands län 

Arvika 4 040 154 326 89 31,65 20,90 853 

Eda 1 182 136 639 79 33,00 22,25 266 

Filipstad 1 587 148 538 86 32,75 22,00 353 

Forshaga 1 705 149 353 86 33,10 22,35 385 

Grums 1 448 156 582 90 33,15 22,40 328 

Hagfors 1 992 155 574 90 33,25 22,50 453 

Hammarö 2 668 182 055 105 32,85 22,10 597 

Karlstad 14 186 168 893 98 32,50 21,75 3 121 

Kil 1 805 154 597 89 33,15 22,40 409 

Kristinehamn 3 753 156 640 91 33,20 22,45 852 

Munkfors 564 147 983 86 33,25 22,50 128 

Storfors 682 155 703 90 33,25 22,50 155 

Sunne 1 946 144 416 83 32,55 21,80 429 

Säffle 2 354 149 108 86 32,75 22,00 523 

Torsby 1 823 143 449 83 33,25 22,50 414 

Årjäng 1 294 129 988 75 32,70 21,95 287 

Örebro län 

Askersund 1 827 160 447 93 32,40 21,72 401 

Degerfors 1 592 161 808 94 32,85 22,17 357 

Hallsberg 2 409 157 913 91 32,10 21,42 522 

Hällefors 1 130 153 561 89 33,10 22,42 256 

Karlskoga 5 174 173 217 100 32,10 21,42 1 121 

Kumla 3 116 154 579 89 31,10 20,42 643 

Laxå 944 160 872 93 33,23 22,55 215 

Lekeberg 1 116 156 974 91 32,48 21,80 246 

Lindesberg 3 695 159 963 92 32,35 21,67 810 

Ljusnarsberg 755 147 154 85 32,10 21,42 163 

Nora 1 715 165 303 96 32,80 22,12 384 

Örebro 21 524 162 716 94 31,90 21,22 4 618 

Västmanlands län 

Arboga 2 128 160 009 92 32,24 21,74 468 

Fagersta 2 124 173 171 100 32,49 21,99 473 

Hallstahammar 2 398 159 728 92 32,19 21,69 526 

Kungsör 1 343 164 424 95 32,41 21,91 298 

Köping 4 061 164 147 95 32,54 22,04 905 

Norberg 934 162 461 94 33,04 22,54 213 

Sala 3 331 155 907 90 32,69 22,19 747 

Skinnskatteberg 729 157 644 91 32,89 22,39 165 

Surahammar 1 652 164 167 95 32,69 22,19 371 

Västerås 23 772 176 500 102 30,74 20,24 4 866 

Dalarnas län 

Avesta 3 644 166 109 96 33,10 22,21 819 

Borlänge 7 814 162 160 94 33,55 22,66 1 791 

Falun 9 469 171 240 99 33,20 22,31 2 137 

Gagnef 1 551 153 478 89 33,38 22,49 353 

Hedemora 2 390 156 611 91 33,30 22,41 542 

Leksand 2 473 161 775 93 32,95 22,06 552 

Ludvika 4 197 164 452 95 33,20 22,31 947 

Malung-Sälen 1 543 148 559 86 33,20 22,31 348 

Mora 3 197 158 624 92 33,57 22,68 733 

Orsa 975 139 516 81 33,55 22,66 223 

Rättvik 1 645 151 634 88 32,95 22,06 367 

Smedjebacken 1 826 170 150 98 33,59 22,70 419 

Säter 1 737 158 548 92 33,45 22,56 396 

Vansbro 976 141 075 82 33,43 22,54 222 

Älvdalen 1 035 142 085 82 33,45 22,56 236 



16.19 

Län/ 

kommun 






(skattekraft) 

Total 

kommunal 

Därav till 

kommun 

mnkr 

Kronor per 

invånare 


% 

Gävleborgs län 

Bollnäs 4 023 153 614 89 32,07 20,90 850 

Gävle 15 939 170 452 99 32,72 21,55 3 474 

Hofors 1 703 172 113 99 33,82 22,65 390 

Hudiksvall 5 849 158 481 92 32,82 21,65 1 280 

Ljusdal 2 848 148 836 86 33,57 22,40 645 

Nordanstig 1 425 146 325 85 33,57 22,40 323 

Ockelbo 939 155 751 90 33,97 22,80 216 

Ovanåker 1 779 152 739 88 33,07 21,90 394 

Sandviken 6 377 172 925 100 32,82 21,65 1 397 

Söderhamn 4 028 154 985 90 32,87 21,70 884 

Västernorrlands län 

Härnösand 4 030 163 070 94 34,03 23,04 939 

Kramfors 3 016 154 894 90 33,83 22,84 697 

Sollefteå 3 138 152 791 88 34,08 23,09 733 

Sundsvall 16 862 177 582 103 33,28 22,29 3 803 

Timrå 2 933 163 132 94 33,33 22,34 663 

Ånge 1 577 152 744 88 34,02 23,03 367 

Örnsköldsvik 9 353 168 872 98 32,78 21,79 2 061 

Jämtlands län 

Berg 1 059 140 590 81 33,47 22,87 245 

Bräcke 1 022 145 819 84 33,92 23,32 241 

Härjedalen 1 572 147 692 85 33,42 22,82 363 

Krokom 2 164 151 054 87 33,12 22,52 493 

Ragunda 848 149 213 86 34,17 23,57 202 

Strömsund 1 831 146 083 84 33,67 23,07 427 

Åre 1 500 146 204 84 33,17 22,57 342 

Östersund 9 801 166 357 96 32,97 22,37 2 218 

Västerbottens län 

Bjurholm 340 135 207 78 33,40 22,90 79 

Dorotea 440 151 069 87 33,40 22,90 102 

Lycksele 1 962 157 263 91 33,35 22,85 453 

Malå 528 156 677 91 33,65 23,15 124 

Nordmaling 1 146 157 510 91 33,55 23,05 267 

Norsjö 660 151 181 87 33,65 23,15 154 

Robertsfors 1 047 151 772 88 32,90 22,40 237 

Skellefteå 11 776 163 867 95 32,90 22,40 2 668 

Sorsele 398 145 445 84 33,40 22,90 92 

Storuman 943 149 596 86 33,40 22,90 218 

Umeå 18 952 168 118 97 33,10 22,60 4 333 

Vilhelmina 1 002 138 817 80 33,70 23,20 235 

Vindeln 845 150 514 87 33,40 22,90 196 

Vännäs 1 291 154 533 89 33,40 22,90 299 

Åsele 448 140 845 81 33,40 22,90 104 

Norrbottens län 

Arjeplog 473 150 367 87 32,68 22,28 107 

Arvidsjaur 1 055 158 276 91 32,48 22,08 236 

Boden 4 543 165 005 95 32,53 22,13 1 017 

Gällivare 3 450 184 448 107 32,73 22,33 780 

Haparanda 1 429 140 438 81 32,68 22,28 322 

Jokkmokk 842 158 684 92 32,63 22,23 189 

Kalix 2 758 160 709 93 32,73 22,33 623 

Kiruna 4 337 187 775 109 33,23 22,83 1 002 

Luleå 12 702 173 040 100 32,68 22,28 2 863 

Pajala 931 144 811 84 32,88 22,48 212 

Piteå 6 904 168 798 98 32,43 22,03 1 538 

Älvsbyn 1 321 156 052 90 32,63 22,23 297 

Överkalix 571 153 623 89 32,98 22,58 130 

Övertorneå 723 145 402 84 31,93 21,53 157 

1) Kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Local authority, taxable income. 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.20 


2010, länsvis 

Local tax base and tax rates etc., by county 

Län 

County 

Skatteunderlag 1 enl. 2009 års taxering 

Tax base (taxable income) 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Skatteinkomster, mnkr 

Revenues from taxation 

Totalt 

miljoner 

kronor 

Total, 

SEK millions 

Skatteunderlag per 

invånare (skattekraft) 

Tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Andel av 

riksmedelvärdet, 

% 

In % of 

average 

Total 

kommunal 

Total 

Kommun 

Municipality 

Därav till 

Of which 

Landsting 

County 

council 

Kommun 

Landsting 

Stockholms 402 373 203 089 117 30,48 18,38 12,10 74 799 49 363 

Uppsala 56 205 171 781 99 31,81 21,44 10,37 12 190 5 902 

Södermanlands 43 879 164 020 95 32,11 21,94 10,17 9 735 4 518 

Östergötlands 68 613 162 141 94 30,94 21,09 9,85 14 630 6 840 

Jönköpings 54 717 163 214 94 32,20 21,53 10,67 11 915 5 911 

Kronobergs 29 735 163 179 94 31,72 21,07 10,65 6 334 3 206 

Kalmar 37 104 158 972 92 32,21 22,00 10,21 8 254 3 834 

Gotlands 8 446 148 158 86 33,10 33,10 2 827 . 

Blekinge 24 783 162 766 94 32,34 21,63 10,71 5 420 2 687 

Skåne 195 613 161 031 93 30,69 20,30 10,39 40 137 20 576 

Hallands 49 810 169 667 98 30,75 21,03 9,72 10 596 4 901 

Västra Götalands 265 916 170 664 99 32,03 21,58 10,45 58 046 28 140 

Värmlands 43 028 157 396 91 32,71 21,96 10,75 9 553 4 683 

Örebro 44 997 162 018 94 32,08 21,40 10,68 9 737 4 866 

Västmanlands 42 472 169 906 98 31,53 21,03 10,50 9 031 4 516 

Dalarnas 44 473 161 210 93 33,31 22,42 10,89 10 085 4 904 

Gävleborgs 44 909 162 767 94 32,87 21,70 11,17 9 852 5 080 

Västernorrlands 40 910 168 097 97 33,37 22,38 10,99 9 263 4 553 

Jämtlands 19 796 156 001 90 33,23 22,63 10,60 4 530 2 124 

Västerbottens 41 778 162 047 94 33,13 22,63 10,50 9 561 4 441 

Norrbottens 42 039 168 374 97 32,67 22,27 10,40 9 472 4 427 

Hela riket Sweden 1 601 595 173 027 100 31,56 20,74 10,82 335 967 175 473 

Landsting County 

councils 1 593 149 173 181 100 31,55 20,68 10,87 . 175 473 

1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.21 


Kommunalekonomisk utjämning för kommuner 2010, länsvis 

Economic equalisation for municipalities, by county 

Län 

County 

Inkomstutjämning, 

netto 1 , mnkr 

Income 

equalisation, 

net amount, 

SEK m 

Kostnadsutjämning, 

netto 1 , mnkr 

Cost equalisation, 

net 

amount, 

SEK m 

Strukturbidrag, 

mnkr 

Structural 

grant, 

SEK m 

Införandebidrag, 

mnkr 

Transitional 

grant, 

SEK m 

Regleringsbidrag/-avgift, 

mnkr 

Regulation 

grant/fee, 

SEK m 

Utfall, kommunalekonomisk 

utjämning 

Result, economic 

equalisation 

Totalt, mnkr 

Total, SEK m 

Kr per inv 2 

SEK per 

inhabitant 

Stockholms -448 2 949 2 7 517 3 027 1 499 

Uppsala 1 841 -484 – – 85 1 442 4 345 

Södermanlands 1 834 19 24 – 69 1 945 7 230 

Östergötlands 3 036 -187 – 1 110 2 959 6 928 

Jönköpings 2 272 -32 – 1 86 2 327 6 924 

Kronobergs 1 312 -114 – – 47 1 246 6 801 

Kalmar 1 909 -198 3 – 60 1 774 7 594 

Gotlands 568 -97 75 – 15 560 9 793 

Blekinge 1 048 -227 4 – 39 864 5 662 

Skåne 9 432 -278 153 3 315 9 626 7 819 

Hallands 1 725 -150 – – 76 1 651 5 564 

Västra Götalands 8 807 -744 16 1 402 8 483 5 405 

Värmlands 2 275 -165 21 – 70 2 202 8 058 

Örebro 1 974 78 18 1 72 2 142 7 681 

Västmanlands 1 445 -55 12 4 64 1 470 5 847 

Dalarnas 2 027 -37 65 11 71 2 136 7 727 

Gävleborgs 1 893 -54 77 14 71 2 001 7 243 

Västernorrlands 1 490 -49 39 5 62 1 547 6 366 

Jämtlands 1 086 266 121 – 32 1 505 11 884 

Västerbottens 1 908 -157 143 11 66 1 972 7 626 

Norrbottens 1 471 -278 750 30 64 2 037 8 181 


1) Summa utjämningsbidrag minskade med summa utjämningsavgifter. Total equalisation subsidies minus the total equalisation charges. 

2) Baserat på folkmängden den 31 december 2009. 


Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader (www.scb.se/OE0115); 

Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.22 

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för 

kommuner, mnkr 

Government grants and intramunicipal equalisation for 

municipalities, SEK m 

År 

Yea 

Bidrag 

Grants 

Inkomstutjämning 1 

Kostnadsutjämning 1 

Income equalisation 1 Cost equalisation 1 

Avgifter 

Fees 

Skillnad 

Difference 

Bidrag Avgifter Skillnad 

Generella Övrigt 1, 2 

statsbidrag 1 Other 1, 2 

Government 

grants 1 

Summa 

bidragsinkomster 

1 

Income from 

grants, total 1 

1998 8 325 -8 161 164 5 043 -5 031 11 57 506 -8 57 673 

1999 8 808 -8 564 244 5 176 -5 158 17 59 971 -15 60 217 

2000 9 700 -9 421 279 4 766 -4 787 -22 59 160 19 59 436 

2001 10 687 -10 330 356 4 901 -4 938 -37 58 852 -4 59 167 

2002 12 442 -11 929 512 5 064 -5 112 -47 58 549 -79 58 936 

2003 14 083 -13 448 635 5 195 -5 243 -47 35 087 -136 35 538 

2004 13 807 -13 239 568 5 250 -5 298 -48 34 042 -89 34 473 

2005 45 008 -3 414 41 595 4 620 -4 650 -31 . 1 062 42 626 

2006 46 212 -3 229 42 983 4 703 -4 732 -29 . 2 211 45 165 

2007 48 139 -3 289 44 851 4 855 -4 862 -7 . 10 313 55 157 

2008 51 962 -3 654 48 308 5 198 -5 208 -10 . -2 363 45 935 

2009 54 331 -4 050 50 281 5 551 -5 564 -13 . -2 812 47 456 

2010 52 817 -3 912 48 905 5 701 -5 697 5 . 4 007 52 916 

1) En omfattande revidering av utjämningssystemet genomfördes till utjämningsår 2005. The equalisation system underwent an extensive 

change in 2005. 

2) Från och med 2005 utgörs övrigposten av strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. As of 2005, "other" consists of structural 

and transitional grants and adjustment items. 






16.23 

Kommunalekonomisk utjämning för landsting 2010 

Economic equalisation for county councils 

Landsting/kommun 

utanför landsting 

County council/ 

Municipality not 

participating in county 

council 

Inkomstutjämning, 

mnkr 

Income 

equalisation, 

net amount, 

SEK m 

Kostnads– 

utjämning, 

mnkr 

Cost 

equalisation, 

net amount, 

SEK m 

Strukturbidrag, 

mnkr 

Structural 

grant, 

SEK m 

Införandebidrag, 

mnkr 

Transitional 

grant, 

SEK m 

Regleringsbidrag/-avgift, 

mnkr 

Regulation 

grant/fee, 

SEK m 

Utfall, kommunalekonomisk 

utjämning 

Result, economic 

equalisation 

Totalt, mnkr 

Total, SEK m 

Kr per inv 1 

SEK per 

inhabitant 

Stockholms -2 134 872 – – 877 -385 -190 

Uppsala 613 -284 – – 144 473 1 425 

Södermanlands 650 -154 – – 117 613 2 278 

Östergötlands 1 215 -129 – – 186 1 272 2 977 

Jönköpings 867 -40 – – 146 974 2 897 

Kronobergs 438 -228 42 – 80 332 1 811 

Kalmar 594 56 – – 102 752 3 220 

Gotlands kommun 227 -28 82 1 25 307 5 357 

Blekinge 405 -140 77 – 66 408 2 671 

Skåne 3 479 -152 – – 535 3 861 3 137 

Hallands 602 -72 – – 129 659 2 221 

Västra Götalands 2 837 256 – – 682 3 775 2 405 

Värmlands 754 -116 – – 119 757 2 771 

Örebro 753 -16 – – 121 858 3 077 

Västmanlands 451 -26 – – 109 534 2 124 

Dalarnas 731 -97 – – 120 754 2 729 

Gävleborgs 717 -24 – – 120 813 2 944 

Västernorrlands 422 48 – 12 106 588 2 418 

Jämtlands 358 -33 124 8 55 512 4 044 

Västerbottens 622 70 116 16 112 936 3 621 

Norrbottens 451 248 217 16 108 1 040 4 175 


1) Baserat på folkmängden den 31 december 2009. 




16.24 

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för 

landsting, mnkr 

Government grants and intramunicipal equalisation for county 

councils, SEK m 

År 

Yea 

Bidrag 

Grants 

Inkomstutjämning 1 

Kostnadsutjämning 1 

Income equalisation 1 Cost equalisation 1 

Avgifter 

Fees 

Skillnad 

Difference 

Bidrag Avgifter Skillnad 

Generella Övrigt 1, 2 

statsbidrag 1 Other 1, 2 

Government 

grants 1 

Summa 

bidragsinkomster 

1 

Income from 

grants, total 1 

1997 3 120 -3 254 -134 4 891 -4 858 33 14 934 -31 14 802 

1998 3 233 -3 397 -164 4 701 -4 676 24 17 399 -27 17 233 

1999 3 233 -3 477 -244 3 337 -3 325 12 18 705 -12 18 461 

2000 3 566 -3 843 -277 1 139 -1 144 -6 18 868 2 18 587 

2001 4 010 -4 330 -320 1 264 -1 276 -12 19 253 15 18 936 

2002 4 781 -5 175 -395 1 472 -1 488 -16 17 745 25 17 361 

2003 5 465 -5 921 -456 1 550 -1 556 -6 8 036 14 7 588 

2004 5 253 -5 687 -433 1 520 -1 530 -10 7 484 11 7 052 

2005 14 933 -2 151 12 782 1 207 -1 208 -1 . -205 12 576 

2006 15 233 -1 997 13 235 1 091 -1 096 -4 . -267 12 964 

2007 15 780 -1 952 13 828 1 164 -1 165 -1 . 1 830 15 656 

2008 16 947 -2 090 14 857 1 360 -1 354 6 . 1 700 16 563 

2009 17 677 -2 209 15 468 1 414 -1 412 1 . 1 847 17 316 

2010 17 187 -2 134 15 053 1 550 -1 540 10 . 4 770 19 833 

1) En omfattande revidering av utjämningssystemet genomfördes till utjämningsår 2005. The equalisation system underwent an extensive 

change in 2005. 

2) Från och med 2005 utgörs övrigposten av strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. As of 2005, "other" consists of structural 

and transitional grants and adjustment items. 






16.25 

Landstingens finanser, mnkr 

Finances of county councils, SEK m 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Externa utgifter External expenditures 201 918 211 226 222 611 231 625 244 783 253 741 

Löner och arbetsgivaravgifter 98 237 101 214 105 368 111 246 115 710 117 173 

Material 35 542 36 595 38 232 39 842 41 963 44 131 

Tjänster 21 419 23 031 25 471 26 071 27 643 28 954 

Lämnade bidrag 10 197 10 794 12 622 14 179 14 711 15 512 

Köp av verksamhet 28 226 29 287 29 658 31 635 34 181 37 857 

Därav från 

privata företag/vårdgivare 16 185 16 905 17 282 17 997 19 432 21 766 

landstingsägda företag inom egen koncern 4 772 4 884 4 552 5 346 5 828 6 672 

andra landsting 5 688 6 016 6 396 6 770 7 284 7 852 

kommunalförbund 175 205 215 125 130 148 

Räntor – – – – – – 

Övriga utgifter 8 297 10 305 11 260 8 652 10 575 10 114 

Externa inkomster External revenues 200 890 211 488 224 443 235 631 245 688 256 534 

Landstingsskatt 141 807 147 092 155 901 163 751 171 418 175 714 

Generella statsbidrag 9 573 34 128 35 788 37 752 38 738 40 990 

Ersättningar från sjukförsäkringen – – – – – – 

Försäljning av verksamhet 9 559 9 790 11 231 11 513 12 180 12 964 

Försäljning av tjänster 5 790 5 873 5 189 5 517 5 746 6 080 

Försäljning av material och varor 1 063 1 124 1 201 1 187 1 276 1 269 

Patientavgifter och övriga erhållna avgifter 5 616 5 791 5 777 5 851 6 099 6 186 

Övriga erhållna bidrag 24 968 5 932 6 156 6 570 6 531 8 185 

Därav specialdestinerade statsbidrag 3 417 3 801 3 699 4 023 3 982 5 323 

Övriga inkomster 2 514 1 758 3 200 3 490 3 700 5 146 

RESULTATRÄKNING Profit and loss account 

Verksamhetens intäkter 48 144 29 936 31 004 32 288 33 559 36 449 

Verksamhetens kostnader -193 740 -201 271 -214 937 -223 162 -234 357 -243 771 

Därav pensionskostnader exkl löneskatt 1 -7 089 . . . . . . . . . . 

Avskrivningar -5 591 -5 732 -5 911 -6 299 -6 539 -6 841 

Verksamhetens nettokostnader 

Total net current expenditures -151 187 -177 067 -189 844 -197 175 -207 336 -214 163 

Skatteintäkter 141 807 147 092 155 901 163 751 171 418 175 714 

Generella statsbidrag 2 9 573 13 053 12 710 15 344 16 265 17 000 

Finansiella intäkter 1 338 1 707 1 751 1 815 1 984 3 381 

Finansiella kostnader -1 746 -1 620 -1 696 -2 174 -3 905 -3 129 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest 

incomes -215 4241 1900 3969 900 2 792 

Extraordinära intäkter 0 65 0 33 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 -68 0 0 0 

Årets resultat Net profit/loss for the year -215 4306 1832 4002 900 2 792 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Omsättningstillgångar Current assets 32 284 37 716 42 436 47 229 51 504 63 170 

Likvida medel 17 711 22 392 25 294 27 307 31 497 42 749 

Kundfordringar och övriga fordringar 10 947 11 687 12 455 14 969 15482 14 489 

Fordringar hos staten 2 140 2 115 3 108 3 351 2 641 4 216 

Förråd 1 486 1 522 1 579 1 602 1 884 1 716 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to public infrastructure . . . . . . . . . . 1 171 

Anläggningstillgångar Fixed assets 67 453 68 288 71 669 77 495 81 986 89 768 

Finansiella anl.tillgångar exkl. långfr. fordringar 6 859 7 092 7 636 9 160 9 251 10 210 

Långfristiga fordringar 3 335 3 147 3 825 3 820 4 946 7 444 

Maskiner och inventarier 13 293 13 924 14 370 16 369 17 257 18 225 

Byggnader och mark 43 763 43 821 45 516 47 818 50 164 53 539 

Immateriella anläggningstillgångar 203 297 321 327 369 350 

Summa tillgångar Total assets 99 737 106 004 114 104 124 723 133 491 154 109 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 42 079 42 186 41 788 44 687 47 225 56 718 

Semesterlöneskulder 5 517 5 633 6 047 6 017 5 834 6 101 

Leverantörsskulder och övriga skulder 36 562 36 553 35 741 38 670 41 391 50 617 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 12 541 10 540 9 209 7 830 8 282 9 841 

Redovisad pensionsskuld . . . . . . . . . . . . 

Övriga långfristiga skulder 12 541 10 540 9 209 7 830 8 282 9 841 

Summa skulder Total liabilities 54 620 52 726 50 997 52 517 55 507 66 559 



16.25 

Landstingens finanser, mnkr (forts.) 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Eget kapital Equity 23 558 27 851 29 686 33 693 34 589 37 417 

Rörelsekapital -9 795 -4 470 648 2 542 4 279 6 452 

Anläggningskapital 33 352 32 321 29 038 31 151 30 311 29 792 

Avsättningar Appropriations 21 560 25 427 33 422 38 514 43 393 50 135 

Avsättningar för pensioner intj. fr.o.m.1998 15 010 19 085 24 994 31 121 35 977 41 642 

Andra avsättningar 6 550 6 342 8 428 7 393 7 416 8 493 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 99 737 106 004 114 105 124 724 133 489 154 110 

1) Värdet redovisas inte separat från 2005. 

2) Här ingår skatteutjämningsbidraget netto och ersättningar från sjukförsäkringen. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling (2004–2009, www.skl.se). 

16.26 

Kommunägda företags finanser, mnkr 

Finances of municipal enterprises, SEK m 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

RESULTATRÄKNING Profit and loss 

Omsättning 133 052 140 656 145 210 144 109 144 109 160 006 

Övriga rörelseintäkter – 7 609 6 749 8 302 8 302 14 143 

Kostnader -99 102 -113 600 -118 088 -116 916 -116 916 -129 677 

Resultat före avskrivningar 

Profit and loss before depreciation 33 950 34 664 33 871 35 495 35 495 44 473 

Avskrivningar Depreciation -13 199 -15 183 -16 171 -15 794 -15 794 -18 069 

Resultat efter avskrivningar 

Profit and loss after depreciation 20 751 19 482 17 700 19 701 19 701 26 404 



Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 

Profit and loss after net interest income 9 804 9 492 11 572 10 759 10 759 15 324 

Bokslutsdispositioner -4 275 -1 968 -1 979 -1 175 -1 175 -2 890 

Skatt -1 710 -1 767 -1 356 -1 900 -1 900 -2 551 

Redovisat årsresultat Statement of accounts 3 819 5 757 8 238 7 684 7 684 9 883 


Likvida medel 11 619 11 821 11 368 11 182 11 182 11 882 

Lager 4 043 5 892 3 971 4 747 4 747 3 923 

Övriga kortfristiga fordringar 37 879 47 783 50 169 49 392 49 392 61 921 

Omsättningstillgångar Current assets 53 541 65 495 65 508 65 321 65 321 77 726 

Anläggningstillgångar Fixed assets 465 401 563 486 611 099 601 743 601 743 709 660 


Kortfristiga skulder Short-term liabilities 57 840 72 963 86 114 115 829 115 829 122 095 

Pensionsskuld 3 056 2 982 3 097 2 866 2 866 2 602 


Långfristiga skulder Long-term liabilities 334 920 420 496 444 526 414 119 414 119 492 474 

Obeskattade reserver Untaxed reserves 34 062 36 764 39 086 40 237 40 237 43 010 


Summa skulder och eget kapital 

Total liabilities and equity 518 942 628 981 676 607 667 064 667 064 787 386 

Källa: SCB Bokslut för verksamhetsåret (2003); Statistiska meddelanden OE 27 (2004–, www.scb.se/OE0108). 



16.27 

Kommunala koncerners finanser, mnkr 

Finances of groups of municipal companies, SEK m 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

RESULTATRÄKNING Profit and loss 

Verksamhetens intäkter 190 064 196 109 210 166 222 645 234 345 245 176 

Verksamhetens kostnader -459 254 -476 914 -508 746 -530 562 -558 612 -575 834 

Planenliga avskrivningar -27 915 -28 369 -29 579 -31 186 -33 131 -34 419 


Total net current expenditures -297 105 -309 174 -328 159 -339 103 -357 398 -365 077 

Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag m.m. 315 653 333 602 352 780 370 579 388 905 397 800 




Profit and loss after tax revenues and net interest 

income 8 543 15 509 16 321 21 752 18 420 24 131 

Extraordinära intäkter 906 2 461 304 2 691 904 79 

Extraordinära kostnader -797 -2 228 -923 -1 955 -1 933 -61 

Skattekostnad -2 057 -1 782 -1 522 -1 562 -2 486 -3 610 

Förändring av eget kapital Change in equity 6 595 13 960 14 180 20 926 14 905 20 539 


Immateriella anläggningstillgångar 2 027 1 945 2 422 2 150 2 282 2 743 

Mark, byggn. och tekn. anläggningar 564 827 579 157 603 280 625 580 650 686 678 813 

Maskiner och inventarier 59 539 66 763 72 752 79 701 86 257 105 792 

Summa materiella anläggningstillgångar 

Tangible assets, total 624 366 645 920 676 032 705 281 736 943 784 605 

Värdepapper, andelar, bostadsrätter m.m. 13 768 14 698 17 440 19 271 19 612 25 204 

Långfristiga fordringar 6 781 9 524 9 607 10 307 12 210 12 538 

Summa finansiella anläggningstillgångar 

Financial assets, total 20 549 24 222 27 047 29 578 31 822 37 742 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 646 942 672 087 705 501 737 009 771 047 825 090 

Förråd, lager, exploateringsfastigheter 4 798 4 886 4 868 6 333 9 451 10 316 

Kortfristiga fordringar och placeringar 50 797 52 713 56 309 67 025 61 676 62 228 

Kassa och bank 20 647 24 794 25 568 22 538 26 352 40 265 

Summa omsättningstillgångar Current assets 76 242 82 393 86 745 95 896 97 479 112 809 


Contribution to central government infrastructure .. .. .. .. .. 648 



Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 512 18 470 16 550 19 069 25 372 23 666 

Andra avsättningar 18 374 18 962 24 487 26 701 27 740 31 887 

Summa avsättningar Appropriations 36 886 37 432 41 037 45 770 53 112 55 553 

Lån i utländsk valuta 848 1 163 116 6 027 7 8 879 


Summa långfristiga skulder Long-term liabilities 285 675 293 279 297 257 306 139 318 552 333 924 

Summa kortfristiga skulder Short-term liabilities 113 542 125 597 137 593 144 617 151 093 167 575 

Summa skulder Total liabilities 399 217 418 876 434 850 450 756 469 645 501 499 


Total liabilities, appropriations and equity 723 184 754 480 792 246 832 905 868 526 938 547 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 25 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.28 

Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, mnkr, riket 

Expenses of municipalities, by activity, SEK m, Sweden 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Politisk verksamhet Political activity 4 553 4 533 4 804 5 003 5 305 5 579 

Infrastruktur, skydd m.m. Infrastructure, shelter etc. 27 910 28 649 30 522 31 174 33 058 35 043 

Fritid Recreation 10 026 10 458 10 964 10 279 12 141 12 331 

Kultur Culture 9 252 9 567 9 742 11 596 10 730 10 660 

Förskoleverksamhet o. skolbarnsomsorg Child care 48 125 51 168 54 594 58 433 62 472 65 442 

Utbildning Education 118 327 121 824 125 175 129 068 133 940 135 787 

Äldreomsorg Assistance for the aged 79 475 80 256 83 458 86 829 91 733 93 255 

Handikappomsorg Assistance for the disabled 40 129 42 429 44 970 48 126 51 682 53 468 

Individ- och familjeomsorg 

Individual and family assistance 27 235 27 835 28 140 28 947 30 815 32 509 

Särskilt riktade insatser Specially activities 7 182 6 959 9 807 11 672 10 850 10 204 

Övriga verksamheter Other activities 2 762 3 001 3 270 4 133 4 389 5 060 

Summa egentlig verksamhet Total real activities 374 976 386 679 405 446 425 260 447 115 459 338 

Affärsverksamhet Business activities 23 090 23 774 25 916 26 626 27 652 26 701 




16.29 

Kommunernas finanser, mnkr 

Finances of municipalities, SEK m 

2005 2006 2007 2008 2009 

Externa utgifter External expenditures 447 167 472 166 498 240 525 409 534 357 

Inköp av fastigheter, inventarier m.m. 10 038 11 010 11 218 11 811 13 389 

Löner och arvoden 167 671 175 944 183 413 190 782 193 353 

Arbetsgivaravgifter 63 324 64 863 68 965 69 331 64 673 

Ekonomiskt bistånd (inkl. flyktingar) 8 584 8 527 8 769 9 587 11 102 

Kostnadsräntor 6 048 6 433 8 215 9 498 6 220 

Övriga utgifter 191 502 205 389 217 660 234 400 245 620 

Externa inkomster External revenues 451 151 482 826 506 500 521 716 528 956 

Kommunalskatt 285 296 302 350 314 941 330 645 336 314 

Generella statsbidrag m.m. 48 306 50 430 55 677 58 279 61 486 

Statliga drift- och investeringsbidrag 17 009 21 494 18 976 18 782 19 088 

Erhållna avgifter (egentlig verksamhet) 13 649 14 295 14 914 15 548 16 062 

Erhållna avgifter (affärsmässig verksamhet) 13 816 14 130 14 676 14 415 13 866 

Hyror och arrenden 14 061 14 582 15 144 15 780 16 380 

Försäljning av tillgångar inkl. försäljningsmedel 19 463 23 664 27 605 21 438 18 350 

Räntor 7 133 7 955 9 899 11 341 11 118 

Övriga inkomster 32 418 33 926 34 668 35 488 36 292 

Investeringar Investment 26 614 30 199 33 386 36 874 36 783 

RESULTATRÄKNING Profit and loss account 

Verksamhetens intäkter 96 390 104 175 104 986 107 350 110 154 

Verksamhetens kostnader -411 027 -433 204 -454 811 -476 618 -486 832 

Avskrivningar -13 592 -14 281 -14 503 -15 162 -15 729 


Total net current expenditure -328 230 -343 310 -364 328 -384 430 -392 407 

Skatteintäkter och generella statsbidrag m.m. 333 602 352 780 370 606 388 905 397 800 

Finansnetto 3 666 3 869 3 822 2 549 5 168 


Profit or loss after tax revenues and net interest incomes 9 038 13 339 10 100 7 024 10 561 

Extraordinära intäkter 4 573 9 299 13 899 1 124 162 

Extraordinära kostnader -2 199 -3 272 -1 990 -1 941 -35 

Förändring av eget kapital Change in equity 11 412 19 366 22 009 6 207 10 688 


Immateriella anläggningstillgångar 150 438 134 235 288 

Materiella anläggningstillgångar 250 932 259 988 271 714 282 963 295 263 

Finansiella anläggningstillgångar 157 887 170 287 168 174 176 535 179 492 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 408 970 430 713 440 022 459 733 475 043 

Förråd, lager, exploateringsfastigheter 2 435 2 248 3 155 5 974 6 642 

Kortfristiga fordringar och placeringar 62 293 62 897 61 313 92 180 95 088 

Kassa och bank 17 151 23 963 43 917 17 505 30 795 

Summa omsättningstillgångar Current assets 81 879 89 108 108 385 115 659 132 445 


Contribution to central government infrastructure . . . . 648 

Summa tillgångar Total assets 490 849 519 821 548 407 575 392 608 136 

Eget kapital Equity 258 137 277 221 299 682 303 697 314 082 

Avsättningar för pensioner o. liknande förpliktelser 10 989 11 665 14 736 16 850 18 811 

Andra avsättningar 5 556 9 296 10 630 11 669 13 776 

Summa avsättningar Appropriations, total 16 545 20 961 25 366 28 519 32 587 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 112 602 117 274 118 751 121 428 120 748 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 103 565 104 365 104 608 121 748 140 719 

Summa skulder Total liabilities 216 167 221 639 223 359 243 176 261 467 


Total liabilities, appropriations and equity 490 849 519 821 548 407 575 392 608 136 

Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 323 851 340 072 372 384 379 300 399 471 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder 

eller avsättningar 157 327 172 450 200 787 200 216 204 584 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 166 524 167 622 171 597 179 084 194 887 



Finansmarknad 

Financial market

Finansmarknad Statistisk årsbok 2011 

17 – Finansmarknad 


Sida 

Page 

17.1 Finansmarknad .......................................... 407 


17.2 Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt 

januari 1985 – september 2010 ..... 408 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

17.3 Affärsvärldens generalindex, 

Stockholmsbörsen 1980–2010 .......................... 408 

Affärsvärlden, general index 

17.4 Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, 

ställningsvärden den 31 december, 

miljarder kr .......................................................... 408 

Household loans in banks and housing finance 

institutions, SEK bn 

17.5 Finansiell ställning för olika samhällssektorer 

den 31 december ................................ 409 

Financial wealth, assets and liabilities of 

institutional sectors 

17.6 Finansiella tillgångar per finansobjekt 

den 31 december, ställningsvärden ................. 410 

Financial assets by type of assets at the end of 

year, outstanding values 

17.7 Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande 

organisationer, finansiella tillgångar 

och skulder, ställningsvärden 

den 31 december, miljoner kronor ................... 411 

Households incl. non-profit inst. serving 

households, financial assets and liabilities, 

outstanding values, SEK m 

17.8 Utestående skuld av svenska obligationer 

och förlagsbevis den 31 december, 


Bonds and debentures in circulation in Sweden, 

SEK m 

17.9 Innehav av aktier i bolag noterade på 

svensk marknadsplats den 31 december, 


Holdings of shares in corporations quoted on 

Swedish marketplaces, SEK m 

17.10 NASDAQ OMX Nordiska Börs 

Stockholm .......................................................... 413 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

17.11 Antal institut på finansmarknaden ......... 413 

Number of institute on the financial market 

17.12 Riksbankens tillgångar och skulder, 


The Riksbank’s assets and liabilities, SEK m 

17.13 Bankernas resultaträkningar, miljoner 

kronor ................................................................. 415 

Income statements of banks, SEK m 

17.14 Bankernas balansräkningar, miljoner 

kronor ................................................................. 416 

Balance sheets of banks, SEK m 

Sida 

Page 

17.15 Bostadsinstitutens utlåning och 

finansiering, miljoner kronor .............................417 

Housing finance institutions’ advances and 

funding, SEK m 

17.16 Bostadsinstitutens resultaträkningar, 

miljoner kronor ...................................................417 

Income statements of housing finance 

institutions, SEK m 

17.17 Bostadsinstitutens balansräkningar, 

miljoner kronor ...................................................418 

Balance sheets of housing finance institutions, 

SEK m 

17.18 Investeringsfonder, förmögenhet 

och sparande, miljoner kronor, samt antal 

fonder ..................................................................418 

Investment funds, wealth, SEK m, and number 

of funds 

17.19 Försäkringsbolagens balansräkningar 

2009, miljoner kronor .......................419 

Balance sheets of insurance companies, 

SEK m 

17.20 Livförsäkringsbolagens (inkl. fondförsäkringsbolagen) 

intäkter och kostnader 

i direkt försäkring, miljoner kronor ...................419 

Life insurance (incl. unit-linked) companies, 

income and expenses, SEK m 

17.21 Skadeförsäkring, under året influten 

premieinkomst och utbetalda försäkringsersättningar, 

1 000-tals kr ..................................420 

Non-life insurance, premium income and claims 

paid during the year. SEK thousands 

17.22 Antal premiepensionssparare och 

genomsnittlig behållning, marknadsvärde 

i januari ...............................................................421 

Number of premium pension savers and 

average savings, market value in January 

17.23 Antal personer med pensionsbehållning 

och genomsnittligt belopp 

per år efter kön och ålder ..................................421 

Number of people with pension balance 

and the average balance per year 

17.24 Antal personer med intjänad pensionsrätt 

och genomsnittligt pensionsunderlag 

per år efter kön och ålder ..................422 

Number of people with pension credit and the 

average pension base per year 

17.25 Valutakurser .............................................422 

Exchange rates 



Finansmarknad 

17.1 Finansmarknad 


Läget på finansmarknaden förbättrades successivt under 2009. Tydligast 

märktes återhämtningen i kraftigt stigande börskurser, vilket gynnade 

samtliga sektorer med stora aktieinnehav. Värdeökningen på de samlade 

aktieinnehaven var 1 387 miljarder kronor. 

De redovisade tabellerna i Finansmarknadsavsnittet 

kan delas in i fyra delområden – 

finansräkenskaper, värdepapper, finansiella 

företag och övriga tabeller. 

Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskapssystemet 

och beskriver hur finansiella 

flöden och stockar fördelar sig mellan 

olika samhällssektorer samt mellan Sverige och 

utlandet. I de följande tabellerna redovisas 

endast ställningsvärden till marknadsvärde. 

Tabeller över flöden/transaktioner går att hämta 

på SCB:s webbplats www.scb.se under Finansmarknad, 

Finansräkenskaper. I diagrammet 

nedan visas hur de finansiella tillgångarna och 

skulderna fördelar sig mellan de olika sektorerna 

i slutet av år 2009 enligt finansräkenskaperna. 

skulderna 2009. Statens skulder översteg tillgångarna 

med 173 miljarder medan överskottet 

i kommuner och socialförsäkring var 23 respektive 

830 miljarder kronor. 

De finansiella företagens finansiella tillgångar 

och skulder ligger på relativt höga nivåer vilket 

förklaras av deras verksamhet som finansiella 

intermediärer (mellanhänder). Hushållssektorn 

är den enskilt största nettolångivaren gentemot 

de övriga sektorerna. 

De finansiella tillgångarna är ytterligare uppdelade 

i olika typer av tillgångsslag såsom 

sedlar, mynt och inlåning, certifikat, obligationer 

och finansiella derivat, lån inklusive leasing 

och koncernlån, aktier och andra ägarandelar, 

försäkringssparande samt övriga finansiella tillgångar 

inklusive handelskrediter. Aktier och 

andra ägarandelar utgjorde det största tillgångsslaget 

med nära 35 procent av den svenska 

ekonomins totala finansiella tillgångar vid utgången 

av år 2009. Däri ingår börsnoterade och 

ej börsnoterade aktier, andra ägarandelar inklusive 

investeringsfondsandelar och bostadsrättsandelar, 

som i finansräkenskaperna betraktas 

som andelar i en ekonomisk förening, samt 

svenskars innehav av utländska aktier och 

andelar. 

Som diagrammet ovan visar var den ickefinansiella 

företagssektorn nettolåntagare vid 

utgången av 2009, det vill säga skulderna var 

större än de finansiella tillgångarna. Det 

förklaras dels av att de icke-finansiella företagen 

lånar upp kapital eller emitterar värdepapper 

som sedan används till investeringar, dels av att 

finansräkenskaperna tillämpar marknadsvärdering 

även av emitterade obligationer och börsnoterade 

aktier på bolagens skuldsida. Den 

samlade offentliga sektorns finansiella tillgångar 

var ca 680 miljarder kronor större än 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM). 



17.2 

Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt januari 1985 – 

september 2010 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

Diagrammet visar ränteutvecklingen för 

femåriga svenska statsobligationer. 

Räntenivån steg under åren 2005–2008 

men föll kraftigt under senare hälften av 

2008 och lade sig på en historiskt sett låg 

nivå. Under 2010, i maj och i augusti, 

nådde räntan på nytt rekordlåga 

noteringar. 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 

17.3 

Affärsvärldens generalindex, Stockholmsbörsen 1980–2010 

Affärsvärlden, general index 

Diagrammet visar kursutvecklingen på 

Stockholmsbörsen i form av Affärsvärldens 

generalindex AFGX under perioden 

1980-01-02 – 2010-10-01 (1995-12-29 = 

100). Hushållens finansiella förmögenhet 

påverkas av kursutvecklingen på de börsnoterade 

aktierna, inklusive den inverkan 

dessa har på innehav i aktiefonder och 

försäkringssparande, m.m. 

Källa: Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se). 

17.4 

Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, ställningsvärden 

den 31 december, miljarder kr 

Household loans in banks and housing finance institutions, SEK bn 

Diagrammet visar hur hushållens lån i 

bank och bostadsinstitut ökat sedan 1996. 

Vi kan dessutom nämna att den procentuella 

ökningen blev större varje år fram 

till 2005, då låneökningen var som störst. 

Hushållens låntagande fortsatte dock på 

en hög nivå även därefter. 

Källa: SCB Finansmarknad. 



17.5 

Finansmarknad 

Finansiell ställning för olika samhällssektorer den 31 december 

Financial wealth, assets and liabilities of institutional sectors 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 

MILJONER KRONOR SEK m 

Finansiell förmögenhet 

Financial wealth 

Summa svenska sektorer 

Total, Swedish sectors -560 704 -342 455 -401 079 -366 946 -461 740 -89 428 

Icke-finansiella företag 

Non-financial corporations -2 938 483 -3 451 114 -4 197 448 -4 619 450 -4 077 811 -4 475 955 

Finansiella företag 

Financial corporations -160 575 -104 332 -20 520 351 129 493 646 365 032 


General government 72 655 217 425 555 598 732 478 547 314 680 145 

Hushåll inkl. dess icke vinstdrivande 

org. 

Households incl. non-profit 

org. serving households 2 465 699 2 995 566 3 261 291 3 168 897 2 575 111 3 341 350 

Utlandet Rest of the world 579 484 366 091 425 946 395 394 494 117 146 804 


Financial assets 27 215 172 31 620 755 34 760 059 37 289 239 39 441 803 42 175 556 

Summa svenska sektorer 21 578 192 25 138 074 27 595 998 29 167 493 30 560 829 33 161 209 

Icke-finansiella företag 6 346 569 7 386 929 7 726 382 7 846 170 8 508 076 9 100 634 

Finansiella företag 9 225 876 10 794 046 12 186 245 13 419 861 14 790 324 15 572 984 

Offentlig sektor 1 799 340 2 034 050 2 283 952 2 387 027 2 198 017 2 466 783 

Hushåll inkl. HIO 2 4 206 407 4 923 049 5 399 419 5 514 435 5 064 412 6 020 808 

Utlandet 5 636 980 6 482 681 7 164 061 8 121 746 8 880 974 9 014 347 

Skulder Liabilities 27 196 392 31 597 119 34 735 192 37 260 791 39 409 426 42 118 180 

Summa svenska sektorer 22 138 896 25 480 529 27 997 077 29 534 439 31 022 569 33 250 637 

Icke-finansiella företag 9 285 052 10 838 043 11 923 830 12 465 620 12 585 887 13 576 589 


Offentlig sektor 1 726 685 1 816 625 1 728 354 1 654 549 1 650 703 1 786 638 

Hushåll inkl. HIO 2 1 740 708 1 927 483 2 138 128 2 345 538 2 489 301 2 679 458 

Utlandet 5 057 496 6 116 590 6 738 115 7 726 352 8 386 857 8 867 543 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 

Summa svenska sektorer 79 79 79 78 77 79 

Icke-finansiella företag 23 23 22 21 22 22 

Finansiella företag 34 34 35 36 37 37 

Offentlig sektor 7 6 7 6 6 6 

Hushåll inkl. HIO 2 15 16 16 15 13 14 

Utlandet 21 21 21 22 23 21 

Skulder 100 100 100 100 100 100 

Summa svenska sektorer 81 81 81 79 79 79 

Icke-finansiella företag 34 34 34 33 32 32 

Finansiella företag 35 34 35 35 36 36 

Offentlig sektor 6 6 5 4 4 4 

Hushåll inkl. HIO 2 6 6 6 6 6 6 

Utlandet 19 19 19 21 21 21 


2) Hushållens icke vinstdrivande organisationer. 


Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0102); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 



17.6 

Finansiella tillgångar per finansobjekt den 31 december, 

ställningsvärden 

Financial assets by type of assets at the end of year, outstanding values 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 

MILJONER KRONOR SEK m 


Financial assets 27 215 172 31 620 755 34 760 059 37 289 239 39 422 639 42 177 426 

Monetärt guld och SDR 

Monetary gold and SDRs 18 780 23 636 24 867 28 448 32 377 57 376 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 3 636 011 4 094 019 4 744 043 5 175 604 6 871 520 6 210 849 

Certifikat Short-term securities 762 640 865 746 908 857 1 055 380 912 900 1 010 048 

Obligationer och förlagsbevis 

Bonds 3 343 522 3 866 315 4 022 330 4 519 627 5 272 849 5 812 218 

Finansiella derivat 

Financial derivatives 514 323 437 347 403 399 512 848 1 472 665 913 476 

Lån Loans 3 630 873 3 975 533 4 343 021 4 976 941 5 570 603 5 736 072 

Leasing 107 683 109 729 120 895 129 989 146 923 152 645 

Koncernlån 

Inter-company loans 1 403 751 1 658 384 1 683 214 2 095 424 2 506 786 2 450 849 

Svenska börsnoterade aktier 

Swedish quoted shares 2 567 806 3 324 555 4 075 500 3 737 218 2 111 343 3 236 070 

Svenska ej börsnoterade aktier 

Swedish non-quoted shares 3 314 780 3 698 397 3 893 883 3 947 838 4 464 700 4 654 284 

Andra ägarandelar Other equity 624 153 772 341 878 235 964 757 984 945 1 193 622 

Svenska fondandelar 

Swedish mutual fund shares 832 442 1 160 510 1 368 990 1 416 170 1 016 916 1 393 334 

Utländska aktier, andelar och 

fondandelar 

Foreign shares and other equity 2 484 628 3 155 320 3 459 160 3 704 180 3 571 001 4 426 948 

Försäkringssparande 

Insurance savings 1 916 867 2 184 145 2 268 079 2 236 806 2 151 941 2 602 675 

Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter 

Trade credits including intercompany 

trade credits 801 982 923 652 1 020 985 1 002 459 948 397 913 133 

Övriga finansiella tillgångar 

Other financial assets 1 254 931 1 371 126 1 544 601 1 785 550 1 386 773 1 413 827 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 

Monetärt guld och SDR 0 0 0 0 0 0 

Sedlar, mynt och inlåning 13 13 14 14 17 15 

Certifikat 3 3 3 3 2 2 

Obligationer och förlagsbevis 12 12 12 12 13 14 

Finansiella derivat 2 1 1 1 4 2 

Lån 13 13 12 13 14 14 

Leasing 0 0 0 0 0 0 

Koncernlån 5 5 5 6 6 6 

Svenska börsnoterade aktier 9 11 12 10 5 8 

Svenska ej börsnoterade aktier 12 12 11 11 11 11 

Andra ägarandelar 2 2 3 3 2 3 

Svenska fondandelar 3 4 4 4 3 3 

Utländska aktier, andelar och 

fondandelar 9 10 10 10 9 10 

Försäkringssparande 7 7 7 6 5 6 

Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter 

3 3 3 3 2 2 

Övriga finansiella tillgångar 5 4 4 5 4 3 







17.7 

Finansmarknad 

Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella 

tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december, 


Households incl. non-profit inst. serving households, financial assets 

and liabilities, outstanding values, SEK m 

2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 

Finansiell förmögenhet Net financial wealth 2 465 699 2 995 566 3 261 291 3 168 897 2 575 111 3 341 350 

Finansiella tillgångar Financial assets 4 206 407 4 923 049 5 399 419 5 514 435 5 064 412 6 020 808 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 683 178 738 604 835 415 994 361 1 088 415 1 126 992 

Sedlar och mynt Currency 78 429 80 206 80 531 80 185 79 413 79 953 

Bankinlåning Deposits in banks 579 728 629 484 725 301 881 934 954 440 993 793 

Inlåning i övriga monetära finansinstitut 

Deposits in other MFI 5 072 7 618 7 123 7 446 10 842 19 668 

Riksgäldsspar National debt savings 19 949 21 296 22 460 24 796 43 720 33 579 

Obligationer och konvertibler 

Bonds and convertible loans 99 805 115 687 134 804 171 045 166 415 170 415 

Icke-finansiella företag Non-fin. corporations 9 475 9 793 8 003 3 943 5 178 3 175 

Finansiella företag Financial corporations 49 358 57 806 66 447 98 499 89 945 95 275 

Premieobligationer Lottery bonds 39 585 42 001 41 354 37 784 37 485 37 406 

Utländskt Foreign 7 456 11 115 19 088 29 995 34 119 36 994 

Finansiella derivat Financial derivatives . . . . 19 510 17 368 964 4 671 

Lån Loans 11 112 10 491 5 929 7 645 11 641 11 532 

Aktier, andelar och fondandelar 

Shares, other equities and mutual fund shares 1 515 263 1 896 522 2 157 503 2 115 084 1 683 277 2 148 678 

Sv. börsaktier Swedish quoted shares 463 701 591 316 702 329 607 832 371 104 542 761 

Sv. ej börsnoterade aktier Swedish nonquoted 

shares . . . . . . . . . . . . 

Andra ägarandelar (Bostadsrättsandelar) 

Other equity (Tenant ownership rights) 544 564 689 176 795 463 882 966 890 553 1 079 951 

Sv. fondandelar Swedish mutual fund shares 343 298 438 402 483 820 466 796 302 269 396 387 

Räntefonder Bond and money market funds 31 756 31 923 33 851 34 986 40 172 36 306 

Aktiefonder Equity funds 259 767 336 053 366 500 341 712 193 604 272 461 

Andra fonder Other funds 51 775 70 426 83 469 90 098 68 493 87 620 

Utländska aktier, andelar och fondandelar 

Foreign shares and other equity 163 700 177 628 175 891 157 490 119 351 129 579 

Försäkringssparande 

Insurance technical reserves 1 692 329 1 942 407 2 018 892 1 964 241 1 855 348 2 296 608 

Individuellt Individual pension savings 634 697 742 264 765 723 716 172 608 529 783 499 

Kollektivt Collective insurance 767 437 900 552 940 133 927 483 936 546 1 213 659 

Utländskt Foreign 36 298 39 241 42 467 44 816 44 315 47 425 

Övriga försäkringstekniska reserver 

Other insurance technical reserves 253 897 260 350 270 569 275 770 265 958 252 025 

Handelskrediter Trade credits 7 675 9 511 9 496 9 422 9 001 9 001 

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 

Other accounts receivable 77 976 84 649 86 206 91 491 92 594 84 482 

Skulder Liabilities 1 740 708 1 927 483 2 138 128 2 345 538 2 489 301 2 679 458 

Finansiella derivat . . . . 10 519 10 709 2 458 764 

Lån 1 600 595 1 774 901 1 964 360 2 151 715 2 327 503 2 524 303 


Riksbanken The Central Bank 252 258 265 272 283 290 

Banker Banks 314 699 352 175 402 714 651 369 719 963 761 803 

Bostadsinstitut Housing finance institutions 973 307 1 111 034 1 251 567 1 193 935 1 333 527 1 479 995 

Kommun- och företagsfinansierande institut 

Other Monetary Financial institutions 61 018 60 725 64 055 67 859 32 492 34 483 

Finansbolag Finance companies 50 551 53 428 56 182 56 052 57 855 62 448 

Övriga finansinstitut 

Other financial institutions 3 023 4 742 1 821 1 333 228 106 

Försäkringsföretag Insurance corporations 563 1 176 1 149 973 1 192 272 

Offentlig sektor General government 170 187 174 862 177 961 179 619 181 722 184 683 

Staten Central government 169 904 174 591 177 670 179 285 181 408 184 387 

Kommuner Local government 283 271 291 334 314 296 

Utlandet Rest of the world 26 791 16 265 8 303 - - - 

Handelskrediter 19 932 22 913 25 576 24 842 23 912 23 912 

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 114 627 124 362 133 046 153 970 130 988 126 053 

Övriga skulder Other accounts payable 5 554 5 307 4 627 4 302 4 440 4 426 







17.8 

År 

Year 

Ickefinansiella 

företag 

Non-financial 

corporations 

Utestående skuld av svenska obligationer och förlagsbevis 

den 31 december, miljoner kronor 

Bonds and debentures in circulation in Sweden, SEK m 

Banker 

Banks 

Bostadsinstitut 

Housing 

finance 

institutions 

Kommun- och 

foretagsinstitut 

Other monetary 

credit market 

corporations 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

Övriga finansiella 

företag 

Other 

financial 

corporations 

Summa 

Total 

1997 97 726 120 695 756 527 119 625 1 345 374 21 821 6 534 2 468 302 

1998 111 039 146 262 799 603 139 464 1 387 627 20 380 14 027 2 618 402 

1999 139 341 174 043 727 460 170 174 1 219 693 16 981 27 537 2 475 229 

2000 198 083 160 486 663 736 187 413 1 119 622 15 779 29 891 2 375 010 

2001 251 019 159 406 644 650 178 256 951 710 15 570 31 617 2 232 228 

2002 269 518 151 318 683 451 179 390 1 002 564 17 160 37 491 2 340 892 

2003 295 795 155 303 752 536 212 102 1 030 961 20 831 51 205 2 518 733 

2004 264 532 224 715 663 053 229 686 1 135 631 19 959 49 736 2 587 312 

2005 1 320 233 330 507 865 355 280 821 1 101 868 23 285 47 880 2 969 949 

2006 308 508 431 954 959 386 306 669 1 042 814 28 400 46 359 3 124 090 

2007 1 358 011 521 577 1 106 665 361 095 970 109 27 422 48 094 3 392 973 

2008 1 428 371 852 376 1 272 265 437 810 958 645 19 787 42 853 4 012 107 

2009 512 139 1 039 162 1 415 475 509 359 967 158 28 612 46 211 4 518 116 

1) Delvis reviderade uppgifter 2005, 2007 och 2008. Partly revised figures.2005, 2007 and 2008 


Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0102); Statistiska meddelanden 

serie FM 11 (–2003, www.scb.se/FM0102); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 

17.9 

År 

Year 

Innehav av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats 

den 31 december, miljoner kronor 

Holdings of shares in corporations quoted on Swedish marketplaces, 

SEK m 

Icke-finansiella 

företag 

Non-financial 

enterprises 

Banker, 

finansinstitut 

m.fl. 

Banks etc. 

Investmentföretag 

Investment 

companies 

Investeringsfonder 

Investment 

funds 

Försäkringsbolag 

Insurance 

companies 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

1997 165 563 38 207 137 969 199 524 267 447 63 678 10 613 

1998 157 662 29 704 143 952 207 931 278 765 59 409 13 710 

1999 222 077 62 023 190 926 271 065 391 044 59 682 9 556 

2000 246 493 87 943 233 224 309 742 357 244 179 929 10 330 

2001 237 615 56 938 178 334 284 617 336 995 155 657 5 890 

2002 158 594 46 666 103 775 195 855 193 627 106 372 4 393 

2003 217 014 54 135 132 691 272 621 216 721 130 001 5 880 

2004 240 961 94 551 145 924 308 544 240 445 143 460 5 553 

2005 305 608 100 898 193 191 427 654 315 996 158 423 4 738 

2006 396 835 110 656 229 339 495 180 359 335 200 106 3 452 

2007 382 708 89 732 226 030 442 568 336 431 182 326 2 348 

2008 219 243 36 874 124 027 262 965 208 076 106 907 1 412 

2009 320 738 73 908 186 061 443 381 320 382 166 058 1 677 

År 

AP-fonden 

The Swedish 

National Pension 

Insurance Fund 

Hushåll 

Households 

Företagens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving enterprises 

Hushållens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving households 

Utländska 

innehavare 

Foreign holders 

Summa 

Total 

1997 84 904 324 758 44 575 114 620 670 741 2 122 599 

1998 102 823 342 744 41 129 116 533 790 595 2 284 958 

1999 139 795 488 554 63 614 90 069 1 272 368 3 260 772 

2000 147 869 477 620 75 903 94 292 1 418 397 3 638 987 

2001 108 654 399 827 54 019 84 111 1 006 568 2 909 225 

2002 76 911 267 924 34 005 55 071 625 765 1 868 959 

2003 95 968 339 524 42 037 67 263 779 866 2 353 722 

2004 106 527 414 491 50 167 78 567 938 856 2 768 046 

2005 127 871 535 094 75 913 99 471 1 281 775 3 626 632 

2006 140 745 631 544 93 930 117 423 1 646 377 4 424 922 

2007 131 197 546 544 80 275 99 271 1 545 021 4 064 451 

2008 82 095 335 779 48 910 58 904 827 842 2 313 033 

2009 119 141 488 118 64 729 87 195 1 247 083 3 518 471 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad, Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden serie FM 20 

(www.scb.se/FM0201); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.10 

NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

Finansmarknad 

År 

Year 

Medlemmar den 

31 dec., aktiehandeln, 

avista 

Number of 

members 

Därav fjärrmedlemmar 

Of which foreign 

members 

Antal börsnoterade 

bolag den 

31 dec. 1 

Number of listed 

companies 1 

Börsvärde 

(marknadsvärde), 

Mdkr 1 

Market capitalization 

SEK bn 1 

Omsättning av 

aktier, Mdkr 1 

Turnover 

SEK bn 1 

Stockholmsbörsens 

all-shares 

OMXS 2 

1990 27 – 258 558 104 -30,0 

1991 26 – 230 558 130 5,0 

1992 27 – 205 552 171 0,0 

1993 29 1 205 892 339 52,0 

1994 34 4 228 976 659 5,0 

1995 41 7 223 1 179 665 18,0 

1996 45 12 229 1 688 918 38,0 

1997 48 15 261 2 164 1 346 24,0 

1998 53 20 276 2 413 1 830 10,0 

1999 57 25 300 3 717 2 609 66,0 

2000 63 30 311 3 583 4 456 -12,0 

2001 72 41 305 2 856 3 994 -17,0 

2002 73 43 297 1 780 2 702 -37,0 

2003 69 42 282 2 314 2 453 29,8 

2004 66 41 277 2 699 3 391 17,6 

2005 73 46 272 3 507 3 764 32,6 

2006 75 48 276 4 275 5 521 23,6 

2007 86 59 279 3 959 6 525 -6,0 

2008 84 39 266 2 239 4 694 -42,0 

2009 80 38 258 3 413 3 417 46,7 

1) Inkl. A- och O-listan, nuvarande Nordiska listan Stockholm. Incl. A- and O-list, present Nordic list Stockholm. 

2) Årlig förändring i procent. Annual change percent. 

Källa: Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm (www.nasdaqomxnordic.com). 

17.11 

Antal institut på finansmarknaden 

Number of institute on the financial market 

År 

Year 

Banker 1 

Banks 

Kreditmarknadsföretag 

Credit market 

enterprises 

Därav: bostadsinstitut 

Of which: housing 

finance institutions 

Värdepappersbolag 

Securities brokerage 

companies 

Antal banker 

Number of 

banks 

Antal bankkontor 

2 

Number of 

bank 

branches 

Medelantal 

anställda 

Number of 

employees 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

1993 109 2 835 41 329 114 4 796 9 1 895 34 900 

1994 112 2 690 43 203 100 4 613 9 1 914 60 1 235 

1995 119 2 601 43 305 97 4 524 11 1 890 77 1 460 

1996 124 2 527 43 234 90 4 464 11 1 961 80 1 569 

1997 124 2 522 43 202 86 4 236 14 1 915 88 1 841 

1998 126 2 197 43 531 84 3 717 13 1 121 94 2 038 

1999 124 2 140 43 222 88 3 694 13 1 040 103 2 822 

2000 126 2 059 41 995 87 3 586 13 699 108 3 668 

2001 129 2 061 42 001 86 3 881 13 533 105 3 924 

2002 127 2 026 41 863 83 4 098 13 523 102 3 660 

2003 125 2 046 40 169 83 4 220 9 498 106 3 204 

2004 126 2 037 40 044 76 4 198 8 489 102 2 293 

2005 124 2 046 40 260 67 4 683 8 493 110 2 761 

2006 125 2 069 42 949 68 4 883 9 484 113 2 263 

2007 123 2 105 44 056 63 3 975 7 426 131 2 439 

2008 118 2 193 46 250 59 4 299 7 431 134 2 477 

2009 112 2 120 44 638 58 4 393 7 431 134 2 416 

1) Inkl. utlandsägda banker och filialer; fr.o.m. 1998 inkl. två medlemsbanker. 

2) Definieras som "antal arbetsställen" fr.o.m. 2002. 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM). 



17.12 

Riksbankens tillgångar och skulder, miljoner kronor 

The Riksbank’s assets and liabilities, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

TILLGÅNGAR Assets 182 856 208 607 200 685 211 926 700 211 708 838 

Guld Gold 17 393 22 235 22 222 25 827 29 976 31 691 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

utanför Sverige 

Claims on residents outside Sweden in foreign 

currency 145 256 173 158 167 184 172 556 200 448 302 348 

Fordringar på IMF Receivables from the IMF 10 148 5 729 4 892 4 614 6 261 30 898 

Banktillgodohavanden och värdepapper 

Bank balances and security investments 135 108 167 429 162 292 167 942 194 187 271 450 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i 

Sverige 

Claims on residents outside in Sweden in foreign 

currency – – – – 196 124 – 

Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Lending to monetary policy counterparties in SEK 17 002 9 601 7 088 9 129 266 462 368 802 

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 

Main refinancing operations 17 000 9 600 6 700 7 199 – – 

Finjusterande transaktioner Fine-tuning operations – – 267 1 787 – – 

Strukturella transaktioner Structural operations – – – – 264 800 368 801 

Utlåningsfacilitet Marginal lending facility 2 1 121 143 0 1 

Övrig utlåning Other lending – – – – 1 662 – 

Övriga tillgångar Other assets 3 205 3 613 4 191 4 414 7 201 5 997 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Liabilities and capital 182 856 208 607 200 685 211 926 700 211 708 838 

Utelöpande sedlar och mynt 

Banknotes and coins in circulation 108 894 111 075 112 380 114 324 112 273 110 663 

Skulder i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Liabilities to monetary policy counterparties in SEK 613 250 121 143 206 696 171 163 

Emitterade skuldcertifikat Debt certificates issued – – – – 48 946 192 222 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande i 

Sverige Liabilities to residents in Sweden in SEK – – – – 104 – 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in SEK 306 94 66 82 189 248 70 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i 

Sverige 

Liabilities to residents in Sweden in foreign currency – – – – 1 862 92 544 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in foreign 

currency 4 912 10 159 13 906 12 047 8 688 – 

Motpost till SDR som tilldelats av IMF 

Counterpart of SDRs allocated by the IMF 2 537 2 797 2 540 2 517 2 979 25 216 

Övriga skulder Other liabilities 254 194 262 184 9 998 662 

Avsättningar Provisions 304 289 276 206 264 251 

Värderegleringskonton Revaluation accounts 1 523 23 680 8 488 20 081 49 228 37 818 

Eget kapital Balancing account and capital 66 317 56 813 54 769 58 247 58 742 64 025 

Grundfond Balancing account 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 

Reserver Capital 65 317 55 813 53 770 57 247 57 742 63 025 

Årets resultat Result for the year -2 804 3 256 7 877 4 095 11 183 14 204 




17.13 

Bankernas resultaträkningar, miljoner kronor 

Income statements of banks, SEK m 

Finansmarknad 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ränteintäkter Interest income 96 630 113 269 156 377 201 134 259 475 148 674 

Leasingintäkter Leasing income 2 637 3 090 3 589 9 298 12 512 12 223 

Räntekostnader Interest expense 58 772 78 024 120 021 159 214 209 274 88 304 

Erhållna utdelningar Dividends received 22 247 11 028 49 783 27 917 26 472 21 188 

Provisionsintäkter Commission income 28 858 31 791 37 901 39 179 36 077 38 255 

Provisionskostnader Commission expense 5 848 6 515 7 703 7 727 8 213 9 031 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 

Net result on financial operations 4 026 8 212 12 064 6 802 7 154 6 839 

Övriga rörelseintäkter Other operating income 5 861 7 304 6 711 5 622 11 232 8 469 

Summa rörelseintäkter Total income 95 639 90 155 138 702 123 011 135 435 138 313 

Administrationskostnader m.m. 

Administrative expenses, etc. 49 516 52 297 56 463 60 148 63 584 63 216 

Av- och nedskrivningar 

Depreciation and write-down in value 4 323 4 527 5 270 9 738 12 653 13 889 

Övriga rörelsekostnader Other expenses 1 801 1 977 2 610 2 436 2 722 2 632 

Summa kostnader före kreditförluster 

Total expenses before loan losses 55 641 58 800 64 342 72 322 78 959 79 737 

Resultat före kreditförluster 

Profit before loan losses 39 998 31 355 74 360 50 688 56 476 58 576 

Kreditförluster netto Loan losses net 1 565 1 178 341 984 9 139 13 227 

Värdeförändring på övertagen egendom 

Change in value of property taken over 47 -3 -4 -11 – – 

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 

Write-down of financial fixed assets 1 645 3 121 104 127 5 197 8 307 

Rörelseresultat Operating profit 36 836 27 053 73 911 49 566 42 140 37 042 

Extraordinära intäkter Extraordinary income 0 0 0 0 0 10 

Extraordinära kostnader Extraordinary expense 0 0 0 0 17 10 

Bokslutsdispositioner Appropriations 29 907 14 256 4 681 2 661 587 7 821 

Skatt Taxes -13 833 -9 290 -8 530 -8 033 -4 571 -10 565 

Årets resultat Profit for the year 52 911 32 020 70 062 44 194 38 139 34 299 

Källa: SCB Finansmarknad; Statistikdatabasen: Finansmarknad (www.scb.se). 



17.14 

Bankernas balansräkningar, miljoner kronor 

Balance sheets of banks, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Tillgångar Assets 3 879 110 4 539 904 5 088 692 6 026 259 7 384 539 6 917 147 

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 

Cash and balances with central banks 16 288 21 025 15 077 28 143 92 722 97 219 

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 

Instruments eligible with central banks, etc. 126 403 178 270 172 413 138 433 153 716 311 552 

Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper 

Bonds and other interestbearing securities 428 230 529 511 615 482 678 615 821 791 749 972 

Utlåning till kreditinstitut 

Lending to credit institutions 1 137 502 1 327 445 1 510 729 1 599 052 1 875 233 1 837 999 

Utlåning till allmänheten 

Lending to the general public 1 406 599 1 683 535 1 969 208 2 654 958 2 969 868 2 805 396 

Aktier och andelar Shares 325 138 364 541 378 385 407 863 380 688 391 884 

Immateriella anläggningstillgångar 

Intangible fixed assets 11 955 13 634 12 808 13 404 14 835 13 534 

Materiella tillgångar Tangible fixed assets 28 928 31 507 31 998 52 364 66 856 67 492 


Förutbetalda kostnader och upplupna 

intäkter Prepayments and accrued income 22 429 23 815 30 884 38 574 49 352 35 258 


Liabilities, provisions and shareholders' 

equity 3 879 110 4 539 904 5 088 692 6 026 259 7 384 539 6 917 147 

Skulder till kreditinstitut 

Liabilities to credit institutions 1 123 451 1 273 897 1 406 397 1 558 778 2 165 512 1 728 741 

In- och upplåning från allmänheten 

Deposits and funding from the general 

public 1 393 154 1 596 881 1 814 265 2 009 380 2 189 397 2 275 057 

Emitterade värdepapper Securities issued 422 343 619 847 743 650 1 088 921 1 314 514 1 435 350 

Övriga skulder Other liabilities 544 593 591 023 599 790 796 417 1 070 062 801 362 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter Accruals and deferred income 20 103 23 293 29 867 38 876 46 078 36 008 

Avsättningar Provisions 2 603 3 577 3 893 3 475 4 227 5 013 

Efterställda skulder Subordinated liabilities 111 480 173 528 189 134 196 092 235 101 203 037 

Obeskattade reserver Untaxed reserves 25 113 19 056 18 785 27 808 34 477 29 694 

Eget kapital Total shareholders' equity 236 272 238 803 282 911 306 512 325 171 402 885 





17.15 

Finansmarknad 

Bostadsinstitutens utlåning och finansiering, miljoner kronor 

Housing finance institutions’ advances and funding, SEK m 

2004 2005 2006 2007 1 2008 2009 

Utlåning till: Lending to: 

Svenska icke-MFI 2 Swedish non-MFI 2 1 392 909 1 528 126 1 662 867 1 593 886 1 763 545 1 970 579 

Icke-finansiella företag 

Non-financial enterprises 403 423 400 855 397 724 385 030 414 555 473 190 

Kommuner och landsting Local government 20 084 19 562 17 520 19 630 22 188 21 293 

Hushåll 3 Households 3 968 830 1 107 325 1 247 227 1 188 947 1 326 692 1 475 983 

Övriga sektorer Other sectors 572 385 396 279 111 112 

Utländska icke-MFI 2 Foreign non-MFI 2 414 610 786 959 45 222 50 068 

Summa Total icke-MFI 1 393 323 1 528 736 1 663 653 1 594 845 1 808 768 2 020 646 

Finansiering Funding 

Upplåning från: Borrowing from: 

Svenska MFI Swedish MFI 464 788 476 558 482 863 363 384 536 049 587 506 

Banker Banks 440 005 461 916 455 414 321 844 514 283 552 377 

Svenska icke-MFI Swedish non-MFI 2 019 2 057 1 497 759 3 542 4 652 

Utländska icke-MFI Foreign non-MFI 15 870 11 443 23 288 10 237 25 921 0 

Utländska MFI Foreign MFI 98 98 0 189 41 880 49 920 

Upplåning via obligations- och förlagslån: 

Borrowing by bonds and debentures: 743 305 861 463 1 051 259 1 151 934 1 300 575 1 391 209 

Upplåning via certifikat 

Borrowing by short-term securities: 171 463 175 044 145 896 166 712 81 119 116 131 

Summa Total 1 379 556 1 513 065 1 680 018 1 682 030 1 917 743 2 094 846 

1) I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut genom fusion med en bank. In October 2007 a Housing credit institution merged with a 

Bank. 

2) MFI, monetära finansinstitut. MFI, Monetary Financial Institutions. 

3) Inkl. Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Incl. Non profit institutions serving households. 

Källa: Riksbanken och SCB: Finansmarknadsstatistik (www.scb.se/FM5001). 

17.16 

Bostadsinstitutens resultaträkningar, miljoner kronor 

Income statements of housing finance institutions, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ränteintäkter Interest income 62 548 59 336 63 166 71 258 93 517 65 622 

Leasingintäkter Leasing income – – – – – – 

Räntekostnader Interest expense 47 083 43 788 49 515 60 398 82 411 50 202 

Erhållna utdelningar Dividends received 572 422 280 0 814 151 

Provisionsintäkter Commission income 163 155 151 161 176 176 

Provisionskostnader Commission expense 684 716 829 734 778 1 033 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 

Net result on financial operations 54 537 346 35 402 386 

Övriga rörelseintäkter Other operating income 25 24 29 144 12 16 

Summa rörelseintäkter Total income 15 595 15 971 13 627 10 465 11 732 15 117 

Administrationskostnader m.m. 

Administrative expenses, etc. 1 278 1 534 1 437 1 253 1 285 1 394 

Av- och nedskrivningar 

Depreciation and write-down in value 29 30 35 32 34 32 

Summa kostnader före kreditförluster 

Total expenses before loan losses 1 307 1 565 1 472 1 284 1 320 1 426 

Resultat före kreditförluster 

Profit before loan losses 14 288 14 407 12 155 9 180 10 412 13 690 

Kreditförluster netto Loan losses net -731 -375 -412 -143 -45 140 

Värdeförändring på övertagen egendom 

Change in value of property taken over – – – – – – 

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 

Write-down of financial fixed assets – 15 – – – – 

Rörelseresultat Operating profit 15 019 14 767 12 567 9 324 10 457 13 550 

Extraordinära intäkter Extraordinary income – – – – – – 

Extraordinära kostnader Extraordinary expense – – – – – – 

Bokslutsdispositioner Appropriations 548 477 -2 -2 -890 885 

Skatt Taxes -4 215 -4 178 -3 449 -2 609 -2 408 -3 837 

Årets resultat Profit for the year 11 351 11 066 9 116 6 713 7 159 10 598 




17.17 

Bostadsinstitutens balansräkningar, miljoner kronor 

Balance sheets of housing finance institutions, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Tillgångar Assets 1 473 184 1 627 168 1 795 781 1 768 860 2 088 854 2 275 744 

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 

Cash and balances with central banks – – – – – – 

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 

Instruments eligible with central banks, etc. 275 103 102 10 60 8 098 

Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper 

Bonds and other interest bearing securities 7 923 7 816 28 777 31 056 31 787 34 469 

Utlåning till kreditinstitut 

Lending to credit institutions 79 901 67 300 83 314 124 219 146 309 126 820 

Utlåning till allmänheten 

Lending to the general public 1 367 738 1 527 870 1 662 634 1 579 977 1 821 020 2 028 392 

Aktier och andelar 

Shares and participations 2 743 2 728 2 727 1 756 651 1 

Immateriella anläggningstillgångar 

Intangible fixed assets 39 48 55 60 68 54 

Inventarier Equipment 41 33 23 15 13 22 


Förutbetalda kostnader och upplupna 

intäkter Prepayments and accrued income 6 939 5 637 6 412 8 142 11 013 6 767 


Liabilities, provisions and shareholders' 

equity 1 473 184 1 627 168 1 795 781 1 768 860 2 088 854 2 275 744 

Skulder till kreditinstitut 

Liabilities to credit institutions 449 081 475 261 478 018 333 607 460 782 529 128 

In- och upplåning från allmänheten 

Deposits and funding from the general 

public 1 108 1 983 1 490 759 3 542 4 653 

Emitterade värdepapper Securities issued 904 530 1 022 680 1 182 105 1 300 518 1 471 110 1 573 704 

Övriga skulder Other liabilities 19 277 17 797 18 843 22 497 34 279 40 526 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter Accruals and deferred income 19 497 20 570 24 999 29 932 34 302 35 140 

Avsättningar Provisions 323 364 106 0 0 385 

Efterställda skulder Subordinated liabilities 9 671 13 038 12 220 17 726 16 929 16 726 

Obeskattade reserver Untaxed reserves 479 – – – 888 – 

Eget kapital Total shareholders' equity 69 216 75 474 78 000 63 821 67 022 75 482 



17.18 

Investeringsfonder, förmögenhet och sparande, miljoner 

kronor, samt antal fonder 

Investment funds, wealth, SEK m, and number of funds 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Fondförmögenhet Market value of funds 832 441 1 160 993 1 368 756 1 416 210 1 017 216 1 393 337 

Aktiefonder Equity shares 484 714 682 804 792 961 789 173 459 887 723 031 

Räntefonder Bond and money market funds 100 170 116 562 138 859 154 239 182 688 164 092 

Övriga fonder 1 Other funds 247 557 361 627 436 935 472 798 374 641 506 214 

Nettosparande 2 Net savings 65 366 103 211 77 046 34 816 23 318 115 211 

Aktiefonder 25 654 28 639 -72 -6 993 -6 374 70 070 

Räntefonder 8 315 15 231 23 439 15 497 22 100 -17 597 

Övriga fonder 1 31 397 59 342 53 679 26 312 7 592 62 738 

Antal fonder Number of funds 585 615 645 710 741 733 

Aktiefonder 312 317 324 339 343 339 

Räntefonder 90 88 90 90 83 83 

Övriga fonder 1 183 210 231 281 315 311 

1) I Övriga fonder ingår blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder m.m. 

2) Värdet av köpta minus sålda fondandelar. 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Statistiska meddelanden serie FM 37 (www.scb.se/FM0403). 



17.19 

Finansmarknad 

Försäkringsbolagens balansräkningar 2009, miljoner kronor 

Balance sheets of insurance companies, SEK m 

Livförsäkringsbolag 

Life insurance 

companies 

Svenska skadeförsäkringsbolag 

Swedish non-life 

companies 

Tillgångar Assets 2 307 669 503 211 

Tecknat ej inbetalt kapital Subscribed capital unpaid 0 3 394 

Immateriella tillgångar Intangible assets 820 542 

Placeringstillgångar Investments 1 701 443 411 363 

Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken 

Investments for the benefit of life assurance policyholders who bear the 

investment risk 520 689 . 

-Återförsäkrades andel av försäkringstekniska avsättningar 

Reinsurers’ share of technical provisions 4 832 25 979 

Fordringar Claims 14 819 35 506 

Andra tillgångar Other assets 38 337 18 781 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Prepayments and accrued income 26 729 7 647 

Eget kapital, avsättningar och skulder Liabilities 2 307 669 503 211 

Eget kapital Capital and reserves 635 464 49 879 

Obeskattade reserver Untaxed reserves 11 000 101 556 

Efterställda skulder Subordinated liabilities 3 129 4 597 

Försäkringstekniska avsättningar Technical provisions (gross amounts) 995 035 311 448 

Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren 

bär risk 

Technical provisions fot the benefit of life-assurance policyholders who bear 

the investment risk 539 546 . 

Avsättningar för andra risker och kostnader 

Provisions for other risks and charges 2 737 6 727 

Depåer från återförsäkrade Deposit received from reinsurers 3 534 2 231 

Skulder Debts 113 865 23 322 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Accruals and deferred income 3 358 3 451 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502). 

17.20 

Livförsäkringsbolagens (inkl. fondförsäkringsbolagen) intäkter 

och kostnader i direkt försäkring, miljoner kronor 

Life insurance (incl. unit-linked) companies, income and expenses, 

SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Premieinkomst 1 Premium income 114 457 129 494 117 583 85 911 91 008 97 657 

Individuell försäkring Individual insurance 42 350 63 281 . . . . . . . . 

Gruppförsäkring Group insurance 70 665 66 007 . . . . . . . . 

Övrig försäkring Other insurance 1 442 206 . . . . . . . . 

Kapitalavkastning, intäkter Investment income 73 950 113 569 112 812 138 485 134 807 102 209 

Individuell försäkring 32 404 48 707 . . . . . . . . 

Gruppförsäkring 40 340 64 860 . . . . . . . . 

Övrig försäkring 1 206 2 . . . . . . . . 

Orealiserade vinster, netto 

Unrealised gains on investments, net 36 293 144 112 78 505 11 161 49 161 219 916 



Övrig försäkring 197 - . . . . . . . . 

Försäkringsersättningar 1 Claims incurred 59 845 75 470 62 839 47 527 57 393 65 369 



Övrig försäkring 1 395 126 . . . . . . . . 

Driftskostnader Operating expenses 8 795 9 104 8 765 10 681 11 153 10 796 



Övrig försäkring 191 77 . . . . . . . . 

Försäkringsrörelsens tekniska resultat 

Technical result of assurance business 95 459 129 486 131 407 109 518 -313 351 295 198 



Övrig försäkring 539 2 . . . . . . . . 

1) Premieinkomst och försäkringsersättningar är ej jämförbara över tiden pga. ändrade redovisningsprinciper. 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502). 



17.21 

Skadeförsäkring, under året influten premieinkomst och 

utbetalda försäkringsersättningar, 1 000-tals kr 

Non-life insurance, premium income and claims paid during the year. 

SEK thousands 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Premieinkomst 

Premium income 62 548 280 64 456 468 66 036 063 65 531 687 67 277 802 56 387 233 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring 

Health and accident insurance 13 944 267 14 685 189 15 416 969 14 082 000 17 036 869 5 965 397 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

Employers’ no-fault insurance 674 535 701 192 763 150 679 490 648 665 549 563 

Hem- och villaförsäkring 

Householder’s and 

homeowner’s insurance 10 485 050 10 813 293 11 144 111 11 318 119 11 316 624 11 643 083 

Företags- och fastighetsförsäkring 

Business and houseowner’s 

insurance 12 371 930 12 345 997 12 308 090 12 889 578 12 623 033 12 837 612 

Motorfordonsförsäkring 

Motor vehicle insurance 11 520 402 11 830 937 11 991 191 12 529 753 12 641 350 12 820 268 

Trafikförsäkring 

Motor third party insurance 10 464 963 10 932 881 10 922 278 10 258 237 9 222 989 8 822 118 

Sjöfartsförsäkring 

Marine insurance 229 298 235 740 249 828 252 230 165 193 265 552 

Luftfartsförsäkring 

Aviation insurance 10 203 12 443 11 719 8 208 4 555 7 419 

Transportförsäkring 

Transport insurance 896 780 774 652 772 988 786 804 777 321 723 991 

Kredit- och borgensförsäkring 

Credit insurance 570 675 563 200 617 512 593 854 514 858 107 822 

Avgångsbidragsförsäkring 

Termination insurance 95 713 149 121 254 685 316 841 241 398 457 683 

Husdjursförsäkring 

Animal insurance 1 284 464 1 404 722 1 569 975 1 812 857 2 002 568 2 121 664 

Övrig försäkring Other classes . 7 101 13 567 3 249 82 379 65 061 

Utbetalda försäkringsersättningar 

Claims paid 41 363 684 45 255 959 44 445 605 43 552 764 47 469 650 48 837 287 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring 11 279 484 11 939 075 12 108 227 11 399 903 12 489 995 12 586 838 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

1 792 434 1 693 852 1 693 855 1 158 397 1 681 961 1 555 352 

Hem- och villaförsäkring 6 326 047 6 750 540 6 642 868 6 927 576 7 430 076 8 139 445 

Företags- och fastighetsförsäkring 

6 503 086 8 569 194 7 451 742 7 347 452 8 342 528 8 020 023 

Motorfordonsförsäkring 7 660 753 8 193 221 8 213 421 8 729 712 9 100 542 9 373 422 

Trafikförsäkring 6 086 558 6 139 559 6 214 789 5 868 928 5 999 937 6 160 962 

Sjöfartsförsäkring 233 818 191 932 174 460 230 965 177 923 135 425 

Luftfartsförsäkring 1 113 637 8 039 273 2 312 16 656 

Transportförsäkring 362 433 568 022 497 425 418 888 498 823 430 115 

Kredit- och borgensförsäkring 199 181 220 838 262 398 218 848 180 257 316 687 

Avgångsbidragsförsäkring 94 588 67 611 115 174 65 587 174 903 612 205 

Husdjursförsäkring 824 189 921 371 1 060 920 1 186 226 1 366 515 1 465 485 

Övrig försäkring . 107 2 287 9 23 878 24 672 


Källa: Finansinspektionen Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502). 



17.22 

Finansmarknad 

Antal premiepensionssparare och genomsnittlig behållning, 

marknadsvärde i januari 

Number of premium pension savers and average savings, market 

value in January 

Ålder (31/12) resp. år 

Age 

Antal pensionssparare 

Number of pension savers 

Genomsnittlig behållning. Marknadsvärde, kr 

Average savings. Market value SEK 

Samtliga 

Both sexes 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga Män Kvinnor 

–19 7 720 3 913 3 807 1 683 1 738 1 626 

20–24 346 951 171 999 174 952 7 369 8 165 6 587 

25–29 524 450 267 557 256 893 21 055 23 326 18 690 

30–34 567 182 290 293 276 889 43 430 47 562 39 097 

35–39 635 670 325 685 309 985 67 218 73 215 60 917 

40–44 658 127 338 237 319 890 78 323 85 968 70 239 

45–49 648 171 334 213 313 958 81 460 89 157 73 266 

50–54 587 937 301 222 286 715 84 293 91 499 76 723 

55–59 573 672 291 406 282 266 82 290 88 586 75 790 

60–64 616 987 311 682 305 305 62 096 66 955 57 135 

65– 793 489 399 876 393 613 29 030 32 069 25 944 

Summa Total 

2010 5 960 356 3 036 083 2 924 273 57 620 62 991 52 042 

2009 5 813 174 2 961 399 2 851 775 40 667 44 433 36 757 

2008 5 665 954 2 885 298 2 780 656 54 645 60 062 49 025 

2007 5 549 097 2 825 560 2 723 537 48 327 53 051 43 425 

2006 5 446 667 2 773 826 2 672 841 35 509 39 059 31 826 

2005 5 343 692 2 723 834 2 619 858 23 363 25 662 20 973 

2004 5 220 309 2 664 224 2 556 085 17 995 19 831 16 083 

2003 5 079 872 2 594 171 2 485 701 11 669 12 888 10 397 

2002 4 893 130 2 500 136 2 392 994 13 280 14 744 11 750 

2001 1 4 412 206 2 273 782 2 138 424 12 159 13 501 10 732 

1) Marknadsvärde i februari. Market value in February. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2009. Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) 

fr.o.m. 2010. 

17.23 

Antal personer med pensionsbehållning och genomsnittligt 

belopp per år efter kön och ålder 

Number of people with pension balance and the average balance 

per year 

Ålder 

Age 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Antal 

Number 


belopp 

Average 

amount 

Antal 


belopp 

Antal 


belopp 

–19 80 005 7 156 42 046 7 132 37 959 7 183 

20–24 536 662 50 517 264 132 46 879 272 530 54 044 

25–29 558 320 164 040 272 117 153 205 286 203 174 342 

30–34 592 190 315 806 288 598 296 577 303 592 334 086 

35–39 659 561 535 853 323 439 505 279 336 122 565 273 

40–44 698 689 776 604 340 158 730 015 358 531 820 807 

45–49 654 483 994 204 318 603 934 193 335 880 1 051 128 

50–54 613 463 1 242 649 299 327 1 156 770 314 136 1 324 479 

55–59 603 731 1 326 366 295 640 1 211 253 308 091 1 436 828 

60–64 652 018 1 030 939 320 500 930 531 331 518 1 128 009 

65– 313 469 109 234 145 989 95 820 167 480 120 927 

Summa Total 

2009 5 962 591 691 399 2 910 549 641 088 3 052 042 739 377 

2008 5 888 998 701 067 2 880 113 646 745 3 008 885 753 064 

2007 5 812 499 658 329 2 847 988 604 396 2 964 511 710 142 

2006 5 742 953 624 503 2 815 922 571 080 2 927 031 675 898 

2005 5 699 876 593 759 2 794 541 541 100 2 905 335 644 409 

2004 5 670 987 563 752 2 781 112 511 858 2 889 875 613 694 


fr.o.m. 2009. 



17.24 

Antal personer med intjänad pensionsrätt och genomsnittligt 

pensionsunderlag per år efter kön och ålder 

Number of people with pension credit and the average pension 

base per year 

Ålder 

Age 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Antal 

Number 


belopp 

Average 

amount 

Antal 


belopp 

Antal 


belopp 

–19 163 468 52 541 84 269 50 290 79 199 54 936 

20–24 518 518 140 216 255 757 125 591 262 761 154 452 

25–29 510 205 208 511 251 983 193 321 258 222 223 334 

30–34 542 524 249 577 267 887 230 944 274 637 267 752 

35–39 592 312 260 460 292 869 237 544 299 443 282 872 

40–44 640 072 263 591 314 739 241 069 325 333 285 379 

45–49 568 014 261 676 280 109 241 551 287 905 281 256 

50–54 552 903 260 653 274 680 242 341 278 223 278 733 

55–59 557 855 255 548 278 246 237 350 279 609 273 658 

60–64 562 605 234 014 281 472 214 955 281 133 253 096 

65– 165 745 137 696 73 530 120 803 92 215 151 166 

Summa Total 

2008 5 374 221 229 961 2 655 541 211 647 2 718 680 247 849 

2007 5 343 847 219 547 2 640 266 201 284 2 703 581 237 382 

2006 5 292 198 213 900 2 616 317 196 911 2 675 881 230 511 

2005 5 239 411 207 576 2 590 180 190 846 2 649 231 223 933 

2004 5 209 661 202 759 2 574 463 186 375 2 635 198 218 766 

2003 5 185 126 197 668 2 562 451 181 164 2 622 675 213 794 


fr.o.m. 2008. 

17.25 Valutakurser 


Land 

Country 

Genomsnittliga mittkurser i Stockholm, kr 

Average selling rates, SEK 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Norden The Nordic countries 

Danmark Denmark 100 kroner 122,67 124,60 124,08 124,13 128,84 142,64 

Island Iceland 100 kroner 10,47 11,90 10,61 10,56 7,79 6,10 

Norge Norway 100 kroner 109,05 116,01 115,04 115,46 117,05 121,62 


Europe other than Nordic 

countries 

Storbritannien Great Britain 1 pund stg 13,46 13,58 13,58 13,53 12,09 11,93 

Estland Estonia 1 krona 0,58 0,59 0,59 0,59 0,61 0,68 

Lettland Latvia 1 lat 13,73 13,34 13,29 13,21 13,67 15,05 

Litauen Lithuania 1 litas 2,64 2,69 2,68 2,68 2,78 3,08 

Ryssland Russia 100 rubel 25,51 26,41 27,13 26,42 26,42 24,06 

Schweiz Switzerland 100 francs 591,25 599,71 588,43 563,15 605,86 703,43 

Tjeckien Czech Republic 100 koruna 28,62 31,19 32,66 33,33 38,54 40,19 

Ungern Hungary 100 forint 3,63 3,74 3,51 3,68 3,83 3,79 

EMU 1 eur 9,13 9,28 9,25 9,25 9,61 10,62 

Nordamerika North America 

USA 1 dollar 7,35 7,48 7,38 6,76 6,58 7,65 

Kanada Canada 1 dollar 5,65 6,18 6,50 6,31 6,17 6,70 

Asien Asia 

Hongkong 1 dollar 0,94 0,96 0,95 0,87 0,85 0,99 

Indien India 100 rupee 16,22 16,95 16,29 16,36 15,12 15,78 

Indonesien Indonesia 100 rupee 0,08 0,08 0,08 0,07 0,07 0,07 

Japan 100 yen 6,79 6,78 6,35 5,74 6,40 8,18 

Oceanien Oceania 

Australien Australia 1 dollar 5,41 5,70 5,55 5,66 5,53 6,01 

Nya Zeeland New Zealand 1 dollar 4,88 5,26 4,79 4,97 4,64 4,82 



Socialförsäkring 

Social insurance

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2011 

18 – Socialförsäkring 


Sida 

Page 

18.1 Utgifter för det sociala skyddet .......... 425 

Expenses for social security 

18.2 Socialförsäkring ................................... 426 


18.3 Ohälsotal – antal sjukdagar per 

person efter kön och kommun 2010 ........... 428 

Number of sick-days per person, by sex 

and municipality 

18.4 Allmän sjukförsäkring; antal ersatta 

sjukpenningdagar 1955–2009 ..................... 429 

Sickness insurance, days of sickness 

18.5 Sjukskrivna (pågående fall) i 

december 1998–2009 ................................... 429 

Number of ongoing sickness periods 

18.6 Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar 

m.m. ...................................... 430 

Sickness insurance, days of sickness cash 

benefit, etc. 

18.7 Föräldraförsäkring, antal dagar .......... 430 

Parental insurance, number of days 

18.8 Antal personer med sjukersättning/ 

aktivitetsersättning i december .................. 431 

Number of persons with sickness 

compensation/activity compensation in 

December 

Sida 

Page 

18.9 Socialförsäkringens utgifter, 


Social insurance expenditures, SEK m 

18.10 Socialförsäkringens inkomster 

och utgifter 2009, miljoner kronor .............. 433 

Social insurance income and expenditures, 

SEK m 

18.11 Antal pensionstagare med ålderspension 

och äldreförsörjningsstöd i 

december ....................................................... 434 

Number of persons with old age pension 

and maintenance support for the elderly in 

December 

18.12 Antal pensionstagare med efterlevandepension 

och efterlevandestöd 

till barn i december ....................................... 435 

Number of persons with survivor’s pension 

and surviving children’s allowance in 

December 

18.13 Antal personer med bostadstillägg 

i december ..................................................... 436 

Number of persons with housing 

supplements in December 



18.1 

Utgifter för det sociala skyddet 

Expenses for social security 

Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka under 2008. I förhållande till 

BNP ökade också den procentuella andelen efter att ha sjunkit de tidigare fyra 

åren. År 2008 kom det sociala skyddet att uppgå till 943 miljarder kronor 

vilket motsvarar 29,4 procent av BNP. 


Varje år under perioden 1993–2008 har utgifterna 

för det sociala skyddet ökat mätt i löpande 

priser. Utgifterna har under den perioden ökat 

med 355 miljarder kronor (från 588 till 943), 

vilket motsvarar en ökning med 60,4 procent. 

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala 

skyddet varierat en del under åren. Mellan 

1993 och 2000 minskade andelen stadigt för att 

därefter öka under tre år. Från år 2004 minskade 

andelen ända till 2008 då andelen åter ökade. 

Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat 

från 37,4 procent 1993 till 29,4 procent 2008. 

Utgifterna för funktionshinder ökade med 

4,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,0 procent. 

Utgifterna för arbetslöshet sjönk med 6,2 miljarder 

kronor, dvs. med 18,4 procent. Bidragen 

från arbetslöshetskassorna sjönk med hela 

30,6 procent. 

Utgifterna för barn och familj ökade med 

5,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,6 procent. 

Utgifter för barnomsorg till förskolebarn 

stod för den största delen av ökningen på 

2,9 miljarder kronor eller 10 procent. 

Utgifter för sociala förmåner uppdelade på 

funktion, procent 

Funktion 1995 2000 2008 

Sjukdom/Hälso- och 

sjukvård 21,8 27,0 26,0 

Funktionshinder 11,9 13,2 15,1 

Ålderdom 35,4 37,0 39,9 

Efterlevande 2,3 2,2 1,9 

Familj/Barn 11,4 9,0 10,4 

Arbetslöshet 10,9 7,1 3,0 

Boende 3,3 2,1 1,6 

Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,1 

Totala utgifter 100,0 100,0 100,0 

Fortsatt minskad långtidssjukfrånvaro 2008 

Mellan 2007 och 2008 ökade de totala utgifterna 

för socialt skydd med 33,9 miljarder kronor, 

vilket motsvarar en ökning med 3,7 procent. 

De utgifter som väger tyngst är de för ålderdom 

samt hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgör 

de 65,9 procent av de sociala förmånerna år 

2008. Utgifterna för boende och övrig social 

utsatthet väger minst, sammanlagt 3,7 procent. 

Utgifterna för ålderdom ökade med 21,9 miljarder 

kronor, motsvarande 6,3 procent mellan 

år 2007 och 2008. Dessa består till största delen 

av pensioner vilka ökade med 6,4 procent. Kostnaden 

för äldreomsorgen steg med 5,9 procent. 

Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård 

med 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 

en ökning med 3,4 procent. Kontantförmånerna 

minskade sammanlagt med 8,5 procent och av 

dessa sjönk utgifterna för betald sjukpenning 

med 16,5 procent. Detta tyder på att minskningen 

av långtidssjukfrånvaron fortsätter. Utgifterna 

för sjukvård ökade däremot med 6,2 procent. 

Finansiering av det sociala skyddet 

Det sociala skyddet finansieras med hjälp av 

skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter 

från egenföretagare och anställda samt 

kapitalinkomster från AP-fonderna. 

Andelen kapitalinkomster i förhållande till 

totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent år 

1993 till 3,1 procent år 2008. Två procentenheter 

av sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet. 

Andelen sociala avgifter i förhållande till 

totala inkomster har ökat under hela perioden 

(1993–2008), från 40,0 till 47,4 procent. Det har 

också skett en successiv förskjutning inom de 

sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva 

avgifter till egenavgifter från egenföretagare och 

anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna 

5,0 procent av de totala avgifterna och år 2008 

20,6 procent. 

Skatterna finansierar ungefär hälften av det 

sociala skyddet, 2008 utgjorde de 49,5 procent. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NR 15 SM 1001 

(www.scb.se/NR0201).. 



18.2 Socialförsäkring 


Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än 

mammorna. Av alla sådana dagar tog männen ut en femtedel (22 procent). 

Papporna var dock bättre på att vara hemma med sina sjuka barn – drygt en 

tredjedel (35 procent) av samtliga VAB-dagar svarade männen för. 

Föräldrapenning får man med anledning av ett 

barns födelse eller adoption under sammanlagt 

480 1 dagar per barn. Om föräldrarna har gemensam 

vårdnad om barnet har var och en rätt till 

hälften av det totala antalet dagar. En förälder 

kan dock överlåta rätten till föräldrapenning till 

den andra föräldern med undantag av 60 2 dagar, 

de så kallade pappa-/mammamånaderna. 

ut av män, 30,6 procent av samtliga dagar. I 

andra änden på en sådan tabell finns Överkalix 

kommun, i Norrbottens län där bara 13,5 procent 

av dagarna togs ut av män. 

Föräldrapenning. Kommuner med störst resp. 

minst andel dagar uttagna av män 2009 

Kommun med störst andel 

Kommun med minst andel 

Kommun Andel Kommun Andel 

Bräcke 30,6 Överkalix 13,5 

Robertsfors 27,7 Mellerud 14,4 

Umeå 27,6 Eda 14,4 

Knivsta 27,5 Vansbro 14,8 

Vaxholm 27,1 Storfors 15,8 

Malå 26,8 Haparanda 15,8 

Tibro 26,8 Munkfors 16,6 

Vallentuna 26,6 Torsby 16,7 

Ydre 26,4 Färgelanda 16,8 

Lomma 25,9 Strömstad 17,4 

Männen tar i genomsnitt ut betydligt färre 

dagar än kvinnorna. Av alla utbetalda dagar 

med föräldrapenning under 2009 (47 839 000) 

svarade männen för 22 procent. En låg andel 

men ändå betydligt bättre än i början av 1990- 

talet, då bara 7 procent av dagarna togs ut av 

män. 

Under 2009 var andelen dagar som togs ut av 

män högst i Västerbottens län (26 procent) och 

lägst i Skåne län (20 procent). Det förekommer 

stora variationer mellan kommuner. I Bräcke 

kommun i Jämtlands län togs störst andel dagar 

1) 450 dagar för barn födda tidigare än 2002. 

2) 30 dagar för barn födda tidigare än 2002. 



35 procent av VAB-dagarna togs ut av män 

En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete 

för att vårda sjukt barn är berättigad 

till tillfällig föräldrapenning. Det gäller om 

barnet är under 12 år. 

Av totala antalet ersatta dagar under 2009 

(4 489 400) använde männen 35 procent. 

Männens andel sjönk under perioden 1989–1997 

från 35 till 31 procent, men steg därefter fram till 

2006 till 37 procent. 


ersättningsdagar i samband med barns födelse/ 

adoption. Samtidigt minskade även andelen 

nyblivna pappor som använde sina 10 dagar. År 

1999 var den siffran nere i 73 procent. Därefter 

har en liten årlig ökning kunnat noteras, som 

dock bröts 2005 då andelen sjönk till 75 procent 

från 79 procent året innan. År 2007 ökade återigen 

andelen pappor som tog tillvara på sina 

ersättningsdagar och det höll i sig under 2008. 

År 2009 var dock andelen nere i 73 procent igen. 

Nära tre pappor av fyra tog ut sina pappadagar 

I samband med ett barns födelse eller adoption 

har fadern rätt till tillfällig föräldrapenning 

under 10 dagar per barn. Dagarna får tas ut till 

och med den sextionde dagen efter den dag då 

barnet har kommit hem eller den dag adoptivföräldern 

har fått barnet i sin vård. 

Antalet födda barn och antalet fäder med 

ersättningsdagar i samband med barns födelse/ 

adoption, så kallade pappadagar, var som högst 

år 1990. Då utnyttjade också 86 procent av 

papporna sina dagar. Men eftersom det 

successivt under hela 1990-talet föddes allt färre 

barn, sjönk också antalet pappor som tog ut 



Källa: Försäkringskassan, Statistikenheten 

(www.forsakringskasssan.se). 



18.3 

Ohälsotal – antal sjukdagar per person efter kön och kommun 2010 

Number of sick-days per person, by sex and municipality 




18.4 


Allmän sjukförsäkring; antal ersatta sjukpenningdagar 1955–2009 

Sickness insurance, days of sickness 

År 2009 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar 

till 44 miljoner vilket motsvarar 6 dagar 

per försäkrad. (Antalet försäkrade var 

7 526 960.) 

Under de drygt femtio år diagrammet 

spänner över finns det tre perioder då 

antalet sjukpenningdagar årligen överstiger 

100 miljoner. Det är perioderna 1975-1979, 

1987-1991 och 2001-2003. Åren 1976 och 

1977 uppgick sjukpenningdagarna till 17 

dagar per försäkrad. 

Källa: Försäkringskassan 

(www.forsakringskassan.se). 

18.5 

Sjukskrivna (pågående fall) i december 1998–2009 

Number of ongoing sickness periods 

Drygt 108 000 var sjukskrivna på nyårsaftonen 

2009. Nyårsaftonen 2002 var 

antalet sjukskrivna 190 000 fler, dvs. nära 

nog 300 000. 



Två procent av de försäkrade kvinnorna 

och lite drygt en procent av de försäkrade 

männen var sjukskrivna på nyårsafton 2009. 

År 2002 var motsvarande andelar 7 respektive 

4 procent. 





18.6 

Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. 

Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc. 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ersatta sjukpenningdagar 1 , 1 000-tal 

Days of sickness cash benefit 1 95 763 82 902 75 555 66 429 55 323 43 656 

Män Men 35 309 30 640 28 053 24 636 20 835 17 075 

Kvinnor Women 60 454 52 262 47 502 41 793 34 487 26 582 

Sjuktal 1 Sick rate 1 18,0 15,5 14,0 12,3 10,2 8,0 

Män 12,9 11,2 10,1 8,9 7,5 6,1 

Kvinnor 23,3 20,1 18,1 15,8 13,1 10,1 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1 

Number of ongoing sickness periods in 

December 1 244 600 211 900 194 500 164 200 132 300 108 700 

Män 89 100 77 400 71 400 60 900 50 600 42 300 

Kvinnor 155 500 134 500 123 000 103 300 81 700 66 400 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 

per 1 000 försäkrade 

Number of ongoing cases of sickness cash 

benefit in December per 1 000 insured 

persons 45,9 39,6 36,2 30,3 24,3 19,8 

Män 32,6 28,2 25,9 21,9 18,2 15,1 

Kvinnor 59,9 51,6 46,9 39,0 30,7 24,7 

Avslutade sjukfall 1 , 1 000-tal 

Number of terminated sickness periods 

during the year 1 575 625 604 575 518 483 

Män 216 237 230 218 196 185 

Kvinnor 359 388 374 357 322 298 

1) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön 

och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay 

to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 

18.7 

Föräldraförsäkring, antal dagar 

Parental insurance, number of days 

Förmån/Kön Benefits/Sex 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Föräldrapenning 1 Parental benefit 1 42 309 165 42 658 813 43 482 694 45 290 629 47 260 349 47 839 165 

Män Men 7 901 513 8 320 078 8 957 898 9 434 538 10 143 062 10 669 822 

Kvinnor Women 34 407 652 34 338 735 34 524 796 35 856 091 37 117 288 37 169 343 

Tillfällig föräldrapenning 1 

Temporary parental benefits 1 5 140 285 5 165 750 5 721 358 5 368 056 5 482 541 5 298 183 

Män 2 334 912 2 335 296 2 573 558 2 417 311 2 461 153 2 382 328 

Kvinnor 2 805 372 2 830 454 3 147 610 2 950 745 3 021 389 2 915 855 

Vård av barn 1 Care of sick child 1 4 354 448 4 421 332 4 956 658 4 570 716 4 664 413 4 489 378 

Män 1 560 653 1 602 116 1 822 206 1 633 686 1 658 603 1 590 462 

Kvinnor 2 793 796 2 819 216 3 134 444 2 937 030 3 005 810 2 898 916 

Ersättningsdagar i samband med barns 

födelse eller adoption 1, 2 

In connection with childbirth or adoption 1, 2 774 244 733 576 751 192 786 323 805 821 796 879 

Män 770 007 729 117 746 575 779 815 798 062 787 576 

Kvinnor 4 237 4 459 4 435 6 508 7 760 9 303 

Kontaktdagar, 6–11 1, 3 Contact days, 6–11 1, 3 713 . . . . . 

Män 278 . . . . . 

Kvinnor 436 . . . . . 

Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 4 

Contact days, for children covered by LSS 1, 4 10 879 10 842 13 508 11 018 12 307 11 926 

Män 3 975 4 063 4 777 3 810 4 488 4 290 

Kvinnor 6 904 6 779 8 731 7 208 7 819 7 636 

Havandeskapspenning 1 

Pregnancy benefit 1 859 538 841 616 879 517 932 285 936 320 924 783 

1) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en 

kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days. 

2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras (kallades 

tidigare "pappadagar"). 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten cash benefit days when a child is born 

or adopted (earlier called "paternity days"). 

3) Kontaktdagar, för barn mellan 6–11 år, infördes i juli 2001 och upphörde fr.o.m. juli 2003. Contact days for children aged 6–11 years 

were introduced in July 2001 and abolished in July 2003. 

4) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0–16 år, som omfattas av LSS 

(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4–12 år. Contact days for children 

covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0-16 years who are entitled to support under the LSS Act on support 

and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4-12 were included. 




18.8 


Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december 

Number of persons with sickness compensation/activity compensation 

in December 

Kön och ålder 

Sex and age 

Samtliga 

All 

Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1 

Size of sickness compensation/activity compensation 1 

Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4 

Män Men 

19 1 683 1 675 1 . . 4 3 

20–24 7 267 7 022 16 . . 135 94 

25–29 6 263 5 773 41 . . 288 161 

30–34 6 491 5 668 78 . . 519 226 

35–39 9 095 7 347 188 . . 1 112 448 

40–44 14 495 11 371 344 3 2 030 747 

45–49 20 989 16 158 544 7 3 270 1 010 

50–54 28 518 21 566 831 19 4 724 1 378 

55–59 40 405 30 125 1 259 45 6 951 2 025 

60–64 2 65 596 48 785 2 236 63 11 439 3 073 

Summa All 

2009 200 802 155 490 5 538 137 30 472 9 165 

2008 213 185 164 332 6 090 161 32 823 9 784 

2007 221 424 170 881 6 378 187 34 449 9 529 

2006 223 481 173 034 6 368 225 34 810 9 044 

2005 225 309 175 190 6 335 256 34 893 8 635 

2004 220 988 173 715 5 884 307 33 473 7 609 

2003 211 166 168 188 5 235 371 30 996 6 376 

Kvinnor Women 

19 1 218 1 215 . . 3 

20–24 6 263 5 972 19 . . 179 93 

25–29 6 345 5 502 72 . . 503 268 

30–34 7 734 5 916 203 . . 1 108 507 

35–39 13 754 9 322 468 . . 2 743 1 221 

40–44 24 328 15 532 885 4 5 444 2 463 

45–49 33 633 21 552 1 229 6 7 404 3 442 

50–54 45 235 28 849 1 445 21 10 080 4 840 

55–59 62 599 41 114 1 860 43 13 131 6 451 

60–64 2 96 390 66 711 2 699 87 18 375 8 518 

Summa 

2009 297 499 201 685 8 880 161 58 970 27 803 

2008 318 321 215 659 9 668 192 63 079 29 723 

2007 330 322 224 923 10 042 224 65 568 29 565 

2006 331 416 228 081 9 689 270 65 456 27 920 

2005 331 480 230 599 9 361 329 64 865 26 326 

2004 318 654 225 591 8 337 381 61 282 23 063 

2003 296 123 213 947 7 039 458 55 721 18 958 

Samtliga Both sexes 

19 2 901 2 890 1 . . 7 3 

20–24 13 530 12 994 35 . . 314 187 

25–29 12 608 11 275 113 . . 791 429 

30–34 14 225 11 584 281 . . 1 627 733 

35–39 22 849 16 669 656 . . 3 855 1 669 

40–44 38 823 26 903 1 229 7 7 474 3 210 

45–49 54 622 37 710 1 773 13 10 674 4 452 

50–54 73 753 50 415 2 276 40 14 804 6 218 

55–59 103 004 71 239 3 119 88 20 082 8 476 

60–64 2 161 986 115 496 4 935 150 29 813 11 591 

Summa 

2009 498 301 357 175 14 418 298 89 442 36 968 

2008 531 506 379 991 15 758 353 95 897 39 507 

2007 551 746 395 804 16 420 411 100 017 39 094 

2006 554 897 401 115 16 057 495 100 266 36 964 

2005 556 789 405 789 15 696 585 99 758 34 961 

2004 539 642 399 306 14 221 688 94 755 30 672 

2003 507 289 382 135 12 274 829 86 717 25 334 

1) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness 

compensation/activity compensation in 2003. 2) Inkl ett fåtal 65-åringar. Incl. 65 years. 




18.9 

Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor 

Social insurance expenditures, SEK m 

Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit 2005 2006 2007 2008 2009 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 60 949 65 406 66 710 68 091 69 678 

Föräldraförsäkring Parental insurance 24 127 26 094 27 662 29 212 30 387 

Barnbidrag Child allowance 21 460 23 611 23 516 23 389 23 364 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. 

Housing allowance to families etc. 3 605 3 598 3 377 3 223 3 372 

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 

Care allowance for disabled children 2 541 2 625 2 637 2 679 2 789 

Underhållsstöd Maintenance support 3 811 4 038 3 888 3 724 3 645 

Barnpension Child pension 

Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance 106 109 113 117 125 

Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension 942 918 896 886 891 

Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years 4 319 4 452 4 592 4 833 5 077 

Bidrag till adoptioner Adoption allowance 39 35 28 28 29 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1 

Financial security in sickness and disability 1 137 486 137 709 134 239 132 510 130 633 

Sjukpenning, rehabiliteringsersättning och närståendepenning 

Sickness allowance, rehabilitation allowance and allowance for 

care of close relatives 39 041 36 660 31 729 26 603 22 871 

Sjukvårdsförmåner m.m. Medical benefits 2 743 3 384 3 732 4 229 6 111 

Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. 

Sickness/activity compensation 56 792 57 791 57 831 57 205 56 167 

Statliga ålderspensionsavgifter Old age pension charges 12 840 12 655 10 495 12 386 11 597 

Kostnader för sysselsättning av vissa personer med sjukoch 

aktivitetsersättning 

Compensation for employing certain pensioners with 

sickness/activity compensation 22 32 34 41 41 

Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning 

Housing supplement to pensioners with sickness/ activity 

compensation 3 837 3 962 4 096 4 359 4 467 

Handikappersättning Disability allowance 1 173 1 171 1 174 1 192 1 242 

Arbetsskadeersättning Work injury benefit 6 348 6 005 5 918 5 425 5 156 

Bilstöd Car allowance to the disabled 347 257 245 200 222 

Assistansersättning Attendance allowance 14 335 16 084 18 171 19 858 21 753 

Bidrag till landsting Grants to county councils – – 806 1 000 1 000 

Övrig ersättning Other benefits 9 8 8 7 7 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 

Financial security in old age etc. 215 407 221 460 229 868 242 645 260 618 

Ålderspension Old-age pension 

Garantipension 2, 3 Guarantee pension 3 22 449 21 339 20 371 19 344 19 054 

Inkomstgrundad Income based 169 175 176 363 186 080 200 007 218 250 

Efterlevandepension Survivor´s pension 

Garantipension 2 939 878 796 716 653 

Inkomstgrundad 14 916 14 935 14 906 14 981 15 194 

Bostadstillägg till pensionärer 

Housing supplement to pensioners 7 333 7 448 7 263 7 113 6 907 

Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly 483 419 402 437 497 

Delpension Partial pension -4 0 0 0 0 

Överföringar till EU och Särskilda regleringar 1 

Transfers to EU and Special regulations 1 58 25 34 25 20 

Övrig pension Other pensions 58 53 50 47 44 

Annan utbetalning Other payments 11 583 11 811 6 426 6 804 10 344 

Aktivitetsstöd Activity assistance 11 515 11 755 6 372 6 738 10 293 

Dagpenning till totalförsvarspliktiga m.m. 

Daily allowance to conscripts etc. 4 3 3 3 3 

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga 

Family allowance to conscripts 37 28 28 41 29 

Övrigt Other 27 25 23 22 19 

Administration 9 855 10 832 9 435 9 737 9 711 

Totalt 1 Total 1 435 279 447 292 446 679 459 788 480 984 

1) 2007 och 2008: reviderade uppgifter. 2007 and 2008: revised figures. 

2) Inklusive Särskilt pensionstillägg. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.10 


Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2009, miljoner 

kronor 

Social insurance income and expenditures, SEK m 

Försäkringsgren 

Type of insurance 

Avgifter 

Fees 

Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/ 

under- 

Statliga 

medel 

enl. lag 

Government 

money 

statutory 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Utbetalningar 

Payments 

Administration 

Summa 

skott 1 

Surplus/ 

deficit 

Föräldraförsäkring 2 

Parental insurance 26 671 – – 26 671 29 865 1 067 30 932 -4 261 

Barnbidrag Child allowance – 23 612 – 23 612 23 364 248 23 612 – 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. 

Housing allowance for families 

with children, etc. – 3 604 – 3 604 3 372 232 3 604 – 

Vårdbidrag för funktionshindrade 

barn 

Care allowance (for disabled 

children) – 2 960 – 2 960 2 789 171 2 960 – 

Underhållsstöd 

Maintenance support – 2 412 1 599 4 011 3 645 366 4 011 – 

Pensionsrätt för barnår 

Child-rearing pension right – 5 077 – 5 077 5 077 .. 5 077 – 

Sjukförsäkring 3 

Sickness insurance 83 098 15 227 – 98 325 91 198 3 827 95 025 3 300 4 

Bidrag till landsting 

Grants to county counsils – 1 000 – 1 000 1 000 .. 1 000 – 

Tandvård Dental care – 5 724 – 5 724 5 503 221 5 724 – 

Sjukvårdsförmåner 

Health care benefits – 646 – 646 608 38 646 – 

Handikappersättning 

Disability allowance – 1 328 – 1 328 1 242 86 1 328 – 

Aktivitetsstöd Activity support 10 293 388 – 10 681 10 293 388 10 681 – 

Arbetsskador Work injury 8 243 50 51 8 344 5 156 260 5 416 2 928 

Bilstöd Car allowance – 248 – 248 222 26 248 – 

Assistansersättning 

Attendance allowance – 17 742 4 186 21 928 21 753 175 21 928 – 

Ålderspension Old age pension 

Till/från AP-fonden 

To/from the First National 

Pension Fund 202 712 – 136 412 339 124 217 412 1 730 219 142 119 982 

Till/från statsbudgeten 

To/from national budget 15 200 3 909 – 19 109 19 054 55 19 109 – 

Premiepensionssystemet 

Premium pension scheme 28 821 – 28 821 858 440 1 298 .. 

Efterlevandepensioner 

Survivor's pension 20 607 779 – 21 386 16 863 34 16 897 4 489 

Bostadstillägg, BTP 

Housing supplement, BTP – 11 709 – 11 709 11 374 335 11 709 – 

Äldreförsörjningsstöd 

Maintenance support for the elderly – 498 – 498 497 1 498 – 

Övrig ersättning Other payments 14 75 53 142 131 11 142 – 

Totalt 1 Total 395 659 96 988 142 301 634 948 471 273 9 711 480 984 . . 

1) Över-/underskott: summering är ej meningsfull på grund av att inkomsterna i premiepensionssystemet utgörs av reserveringar. 

2) Här ingår inte havandeskapspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften. 

3) Omfattar sjukoch rehabiliteringspenning, sjukoch aktivitetsersättning, havandeskapspenning samt närståendepenning. 

4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.11 

Antal pensionstagare med ålderspension och 

äldreförsörjningsstöd i december 

Number of persons with old age pension and maintenance 

support for the elderly in December 

Ålder Age Män Men Kvinnor Women 

Pensionstagare 

All Pensioners 

Ålderspension 

Old age 

pension 

Därav med 

Of which with 


Maintenance 

support for the 

elderly 



Därav med 


61–64 48 231 48 231 . 43 529 43 529 . 

65–69 259 897 259 531 2 811 260 021 259 478 3 486 

70–74 196 529 196 134 1 856 208 693 208 006 2 101 

75–79 146 189 145 897 868 177 368 176 881 777 

80–84 106 250 106 118 387 152 606 152 334 543 

85–89 63 039 63 004 171 112 193 112 080 412 

90–94 19 574 19 561 34 46 605 46 569 175 

95–99 3 527 3 520 8 12 179 12 162 39 

100– 265 263 5 1 435 1 432 10 

Summa All 

2009 843 501 842 259 6 140 1 014 629 1 012 471 7 543 

2008 815 758 814 544 5 566 993 642 991 582 6 288 

2007 789 384 788 215 5 215 973 501 971 518 5 726 

2006 764 622 763 489 4 923 955 994 953 986 5 497 

2005 745 499 744 243 4 858 942 578 940 191 5 679 

2004 726 295 724 695 4 909 928 423 925 186 6 393 

2003 713 446 711 408 5 051 918 437 914 292 7 450 

Ålder 




Därav med 


61–64 91 760 91 760 . 

65–69 519 918 519 009 6 297 

70–74 405 222 404 140 3 957 

75–79 323 557 322 778 1 645 

80–84 258 856 258 452 930 

85–89 175 232 175 084 583 

90–94 66 179 66 130 209 

95–99 15 706 15 682 47 

100– 1 700 1 695 15 

Summa 

2009 1 858 130 1 854 730 13 683 

2008 1 809 400 1 806 126 11 854 

2007 1 762 885 1 759 733 10 941 

2006 1 720 616 1 717 475 10 420 

2005 1 688 077 1 684 434 10 537 

2004 1 654 718 1 649 881 11 302 

2003 1 631 883 1 625 700 12 501 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) t.o.m. 2008, Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) 

fr.o.m. 2009. 



18.12 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Antal pensionstagare med efterlevandepension och 

efterlevandestöd till barn i december 

Number of persons with survivor’s pension and surviving 

children’s allowance in December 


All pensioners 

Änkepension 

Widow’s pension 

Därav med 

Of which with 

Omställningspension/Förlängd 

omställningspension 

Adjustment pension/ 

Extended adjustment 

pension 

Premiepension 

Premium pension 


Barnpension/ 

Efterlevandestöd 

Children’s 

pension/Surviving 

children’s 

allowance 

Män Men 

0–19 15 399 . – – 15 399 

20–64 2 021 . 1 960 105 . 

65–69 333 . . 333 . 

70–74 367 . . 367 . 

75–79 90 . . 90 . 

80–84 11 . . 11 . 

85–89 – . . – . 

90–94 2 . . 2 . 

95–99 – . . – . 

100– – . . – . 

Summa All 

2009 18 223 . 1 960 908 15 399 

2008 18 291 . 1 952 619 15 740 

2007 18 586 . 2 095 411 16 116 

2006 18 765 . 2 145 237 16 406 

2005 18 906 . 2 202 124 16 593 

2004 18 518 . 2 037 39 16 444 

2003 18 152 . 1 761 16 16 370 

Kvinnor Women 

0–19 14 550 – 1 – 14 549 

20–64 35 608 30 617 4 817 977 . 

65–69 25 908 25 672 . 1 314 . 

70–74 37 356 37 300 . 372 . 

75–79 56 975 56 967 . 39 . 

80–84 75 261 75 260 . 3 . 

85–89 71 907 71 907 . 1 . 

90–94 34 206 34 206 . – . 

95–99 9 045 9 045 . – . 

100– 953 953 . – . 

Summa 

2009 361 769 341 927 4 818 2 706 14 549 

2008 369 902 349 902 4 826 1 933 14 941 

2007 377 338 357 273 4 742 1 311 15 225 

2006 384 764 364 561 4 604 802 15 575 

2005 390 938 370 809 4 414 474 15 740 

2004 395 134 375 686 4 031 182 15 483 

2003 399 280 380 475 3 488 57 15 338 


0–19 29 949 – 1 – 29 948 

20–64 37 629 30 617 6 777 1 082 . 

65–69 26 241 25 672 . 1 647 . 

70–74 37 723 37 300 . 739 . 

75–79 57 065 56 967 . 129 . 

80–84 75 272 75 260 . 14 . 

85–89 71 907 71 907 . 1 . 

90–94 34 208 34 206 . 2 . 

95–99 9 045 9 045 . – . 

100– 953 953 . – . 

Summa 

2009 379 992 341 927 6 778 3 614 29 948 

2008 388 193 349 902 6 778 2 552 30 681 

2007 395 924 357 273 6 837 1 722 31 341 

2006 403 529 364 561 6 749 1 039 31 981 

2005 409 844 370 809 6 616 598 32 333 

2004 413 652 375 686 6 068 221 31 927 

2003 417 432 380 475 5 249 73 31 708 


fr.o.m. 2009. 



18.13 

Antal personer med bostadstillägg i december 

Number of persons with housing supplements in December 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Antal personer 

All persons 

Därav med 

Of which with 


Old age pension 

Änkepension 

Widow’s pension 

Sjukersättning 

Sickness 

compensation 

Aktivitetsersättning 

Activity compensation 

Män Men 

–64 61 293 . . 54 108 6 992 

65–69 12 813 12 792 . . . 

70–74 10 029 10 001 . . . 

75–79 8 679 8 663 . . . 

80–84 7 829 7 822 . . . 

85–89 6 269 6 264 . . . 

90–94 2 559 2 557 . . . 

95–99 760 760 . . . 

100– 98 98 . . . 

Summa All 

2009 110 329 48 957 . 54 108 6 992 

2008 111 739 50 492 . 54 923 6 138 

2007 112 497 51 360 . 55 261 5 701 

2006 113 068 52 568 . 55 562 4 770 

2005 112 213 52 786 . 55 281 3 972 

2004 110 946 53 891 . 54 076 2 833 

2003 112 097 56 394 . 54 220 1 223 

Kvinnor Women 

–64 76 968 . 411 70 005 6 370 

65–69 27 024 26 978 . . . 

70–74 30 815 30 761 . . . 

75–79 36 332 36 291 . . . 

80–84 42 023 41 980 . . . 

85–89 43 404 43 377 . . . 

90–94 22 880 22 863 . . . 

95–99 7 499 7 496 . . . 

100– 957 956 . . . 

Summa 

2009 287 902 210 702 411 70 005 6 370 

2008 296 827 218 729 508 71 624 5 591 

2007 303 354 225 092 644 72 025 5 245 

2006 312 714 234 202 810 72 706 4 658 

2005 317 320 239 274 952 72 774 3 949 

2004 320 054 244 604 1 096 71 044 2 956 

2003 328 950 256 245 1 351 69 487 1 280 


–64 138 261 . 411 124 113 13 362 

65–69 39 837 39 770 . . . 

70–74 40 844 40 762 . . . 

75–79 45 011 44 954 . . . 

80–84 49 852 49 802 . . . 

85–89 49 673 49 641 . . . 

90–94 25 439 25 420 . . . 

95–99 8 259 8 256 . . . 

100– 1 055 1 054 . . . 

Summa 

2009 398 231 259 659 411 124 113 13 362 

2008 408 566 269 221 508 126 547 11 729 

2007 415 851 276 452 644 127 286 10 946 

2006 425 782 286 770 810 128 268 9 428 

2005 429 533 292 060 952 128 055 7 921 

2004 431 000 298 495 1 096 125 120 5 789 

2003 441 047 312 639 1 351 123 707 2 503 


fr.o.m. 2009. 


Socialtjänst 

Social welfare

Socialtjänst Statistisk årsbok 2011 

19 – Socialtjänst 

Social welfare 

Sida 

Page 

19.1 Socialtjänst ........................................... 439 

Social services 

19.2 Fler äldre bor kvar hemma .................. 440 

More elderly people live at home 

19.3 Andel personer med beviljad hemtjänst 

i åldersgruppen 65 år och äldre 

per kommun, oktober 2008, procent .......... 441 

Percentage of persons over 65 years of 

age receiving home-help services, by 

municipality 

19.4 Ekonomiskt bistånd (tidigare 

socialbidrag) 1990–2009 .............................. 442 

Social asisstance 

19.5 Nyblivna adopterade, av en eller två 

adoptivföräldrar, efter födelseland ............. 443 

Adopted persons with one or two 

adoptive parents by country of birth 

19.6 Heldygnsinsatser för barn och unga .. 444 

24-hour social service interventions for 

children and young people 

19.7 Vissa insatser för vuxna missbrukare 

under året ....................................... 444 

Interventions for adult substance abusers 

during the year 

19.8 Antal beslut om insatser enligt 

lag om vård av missbrukare i vissa 

fall (LVM) ....................................................... 444 

Decisions upon interventions according to 

the Care of Alcoholics and Drug Abusers Act 

19.9 Typ av missbruksmedel i ansökningarna 

till länsrätten om beredande av 

vård enligt lag om vård av missbrukare i 

vissa fall (LVM) ............................................. 445 

Type of abuse on applications to the county 

court for granting care according to the Care 

of Alcoholics and Drug Abusers Act 

Sida 

Page 

19.10 Antal personer med beslut om 

insatser enligt lag om vård av missbrukare 

i vissa fall (LVM) någon gång 

under året, efter kön och ålder .................... 446 

Number of persons ordered treatment 

according to the Care of Alcoholics and Drug 

Abusers Act sometime during the year, by 

sex and age 

19.11 Vistelse i frivillig institutionsvård, 

intagna den 1 november .............................. 446 

Care in treatment centres/residential homes, 

admissions 

19.12 Antal äldre personer och personer 

med funktionsnedsättning i särskilda 

boendeformer enligt socialtjänstlagen 

den 30 juni 2008 efter ålder och kön, 

länsvis ........................................................... 447 

Number of elderly persons and persons with 

functional impairments in special forms of 

accommodation as of 30 June 2008 by age, 

sex and county 

19.13 Färdtjänst den 31 december .............. 448 

Transport service for the elderly and 

disabled 

19.14 Faderskap ............................................ 448 

Establishment of paternity 

19.15 Antal äldre personer och personer 

med funktionsnedsättning i ordinärt 

boende som var beviljade hemtjänst 

den 30 juni 2008, fördelade efter ålder 

och kön, länsvis ............................................ 449 

Number of elderly persons and persons with 

functional impairments receiving help as of 

30 June 2008, by age, sex and county 

19.16 Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) 

och introduktionsersättning ........... 450 

Social assistance and introductory benefits 



Socialtjänst 

19.1 Socialtjänst 

Social services 

Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 

har minskat flera år i rad men 2009 bröts denna trend. År 2009 var antalet 

862 169 vilket är en ökning med knappt 5 procent jämfört med år 2008. 

Statistiken omfattar personer i åldern 20–64 år 

som försörjs genom sociala ersättningar och 

bidrag, såsom sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning 

(som tidigare kallades förtidspension), 

ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt 

bistånd (som tidigare kallades socialbidrag). 

Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, 

så kallade helårsekvivalenter. Detta för att 

kunna jämföra mellan olika typer av ersättningar. 

Med helårsekvivalent avses det antal 

individer som skulle kunna försörjas under ett 

helt år med full ersättning. Exempelvis blir två 

personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår 

var, tillsammans en helårsekvivalent. 

Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den största 

andelen av antalet helårsekvivalenter. Antalet 

har långsamt stigit under hela perioden fram till 

2006 då trenden bröts och antalet började 

minska något. 

Antalet helårsekvivalenter med ersättning 

för arbetslöshet har varierat kraftigt mellan 

åren sedan 1990. Antalet var som lägst 1990 då 

endast 69 100 fick denna ersättning. Därefter 

steg antalet kraftigt fram till år 1995 då hela 

339 900 helårsekvivalenter fick ersättning för 

arbetslöshet. Sedan dess har antalet aldrig legat 

på en så hög nivå igen. Mellan 2008 och 2009 

ökade antalet kraftigt, med nästan 40 procent, 

till 131 300. 

Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter 

med arbetsmarknadsåtgärder har följt ungefär 

samma mönster som de med ersättning för 

arbetslöshet. Antalet var som lägst 1990, 60 600 

och som högst 1996, 189 800. De senaste åren 

har antalet minskat men mellan 2008 och 2009 

steg antalet kraftigt, med hela 45 procent, till 

120 800. 

Antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt 

bistånd ökade från 1990 till 1997 (undantaget 

1995) för att därefter stadigt minska fram till år 

2002. Sedan dess har antalet legat på en relativt 

konstant nivå. År 2009 ökade dock antalet med 

drygt 10 procent. 

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med 

sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt 

under början av 1990-talet. Mellan åren 1990 

och 1994 ökade antalet med nästan 60 procent. 

Därefter har antalet stadigt minskat, med 

undantag för åren 2001–2004 och år 2009. År 

2009 ökade det totala antalet helårsekvivalenter 

med knappt 5 procent. Antalet ökade framför 

allt bland de arbetslösa men även bland de med 

ekonomiskt bistånd. 

År 1990 uppgick antalet helårsekvivalenter 

med sjukpenning till 211 500. Fram till år 1997 

sjönk antalet för att därefter börja stiga. År 2002 

räknades de till 270 000. År 2003 sjönk åter 

antalet helårsekvivalenter med sjukpenning 

något. Detta kan delvis förklaras av att arbetsgivarperioden 

förlängdes från 14 till 21 dagar 

den första juli 2003. Minskningen har sedan 

fortsatt och år 2009 uppgick antalet till 105 400. 

Källa: SCB Enheten för ekonomiska mikrosimuleringar. 



19.2 

Fler äldre bor kvar hemma 

More elderly people live at home 

Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer minskar medan andelen som 

bor kvar hemma och får hemtjänst ökar. 

Nära 250 000 personer i åldern 65 år eller äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer eller 

var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i juni 

2008. Tillsammans utgjorde de 15 procent av 

befolkningen i motsvarande åldrar. 

Ser man bara till befolkningen i åldern 80 år 

eller äldre, bodde 38 procent av dem antingen 

permanent i särskilda boendeformer eller var 

beviljade hemtjänst i ordinärt boende. 

Äldre med hemtjänst har ökat 

Nära 153 000 äldre, som bodde kvar hemma, 

var beviljade hemtjänst i juni 2008. Jämfört med 

år 2000 betyder det en ökning med ca 26 

procent eller 32 000 personer. I förhållande till 

befolkningen i åldern 65 år eller äldre innebär 

det att andelen personer med hemtjänst ökat 

med ca två procentenheter – från 8 till 10 

procent. Denna jämförelse bör man göra under 

beaktande av att uppgifterna insamlats på olika 

sätt. År 2000 användes mängddata, medan 2008 

års grundas på personuppgifter. 

Andelen 65-åringar och äldre som får hemtjänst 

var genomgående större bland kvinnor än 

bland män i samtliga åldersgrupper förutom 

bland de äldsta (95 år och äldre) där andelen 

män var något större. 

Färre i särskilda boendeformer 

Drygt 94 000 personer i åldern 65 år och äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer i 

juni 2008. Det betyder att antalet har minskat 

med ca 24 000 eller ca 20 procent sedan år 2000. 

I åldersgruppen 65–79 år har antalet boende 

minskat med 8 300, och bland 80 år och äldre 

med 15 800 boende. Andelen personer i åldern 

65 år eller äldre som bodde permanent i 

särskilda boendeformer minskade från 8 till 6 

procent. I åldersgruppen 80 år och äldre var 

motsvarande minskning från 20 till 15 procent 

jämfört med läget år 2000. 

År Personer som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 resp. 30 juni 2008 

65–79 år 80– år 65– år 

Antal 

Andel (%) av 

befolkningen i 

motsv. ålder 

Antal 

Andel (%) av 


motsv. ålder 

Antal 

Andel (%) av 


motsv. ålder 

2000 38 000 4 82 900 18 120 900 8 

2008 42 500 4 110 300 22 152 900 9 

År Personer med permanent boende i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 resp. 30 juni 2008 

65–79 år 80– år 65– år 

Antal 

Andel (%) av 


motsv. ålder 

Antal 

Andel (%) av 


motsv. ålder 

Antal 

Andel (%) av 


motsv. ålder 

2000 27 000 3 91 300 20 118 300 8 

2008 18 700 2 75 500 15 94 200 6 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst 2008:7 (www.socialstyrelsen.se). 



19.3 

Andel personer med beviljad hemtjänst i åldersgruppen 65 år 

och äldre per kommun, oktober 2008, procent 

Percentage of persons over 65 years of age receiving home-help 

services, by municipality 

Socialtjänst 




19.4 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1990–2009 

Social assistance 

Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd 

mer än fördubblades mätt i 2009 års priser 

under perioden 1990–1997. Från och med 

1997 minskade sedan utbetalningarna 

under sex år i rad med sammanlagt 38 

procent. De senaste åren har det dock 

börjat stiga uppåt igen och 2009 utbetalades 

11 miljarder kronor. 

Drygt 237 000 hushåll fick ekonomiskt 

bistånd någon gång under 2009. I dessa 

hushåll ingick ca 422 000 personer, vilket 

utgjorde 4,5 procent av befolkningen. Vid 

jämförelse med 1996, då antalet biståndsmottagare 

var som högst, har antalet 

minskat med 41 procent. 

Under perioden 1990–2009 har den 

genomsnittliga biståndstiden successivt 

ökat. I början av 1990-talet låg den på lite 

drygt 4 månader och 2009 har biståndstiden 

uppnått lite drygt 6 månader. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt 

bistånd årsstatistik 2009 (www.socialstyrelsen.se); 

Statistikdatabasen: Socialtjänst. 



19.5 

Socialtjänst 

Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter 

födelseland 

Adopted persons with one or two adoptive parents by country of birth 

Födelseland 1 

Adoptionsår 2 Adoption year 2 

Country of birth 1 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Därav Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt Total 1 669 1 596 1 460 1 333 1 434 1 503 742 761 

Sverige Sweden 576 524 531 558 611 626 285 341 

Norden utom Sverige 

The Nordic countries excl. Sweden 16 9 5 9 5 3 2 1 

Danmark Denmark 3 3 4 1 – 1 – 1 

Finland 11 4 1 5 1 – – – 

Island Iceland – – – 1 – – – – 

Norge Norway 2 2 – 2 4 2 2 – 

EU 27 utom Norden 

EU 27 excl. the Nordic countries 60 59 56 51 60 66 32 34 

Bulgarien Bulgaria 6 1 – 2 2 8 3 5 

Estland Estonia 1 6 8 6 8 7 5 2 

Lettland Latvia 1 2 – 2 5 1 1 – 

Litauen Lithuania 7 6 6 10 7 14 5 9 

Polen Poland 24 31 22 26 19 22 10 12 

Rumänien Romania 2 – 2 – 1 2 1 1 

Övriga EU27 utom Norden 

Other EU27 excl. the Nordic countries 19 13 18 5 18 12 7 5 

Europa utom EU 27 och Norden 

Europe excl. EU 27 and the Nordic countries 151 67 72 38 29 45 30 15 


Ukraina Ukraine 21 7 7 4 6 4 3 1 

Övriga Europa utom EU27 och Norden 

Other Europe excl. EU27 and the Nordic 

countries 71 18 18 8 11 10 6 4 

Afrika 101 117 81 87 114 136 67 69 

Burundi – – – 3 – 1 – 1 

Etiopien Ethiopia 19 39 30 33 47 35 20 15 

Kenya 1 2 1 2 – 11 5 6 

Sydafrika South Africa 60 45 34 40 40 41 17 24 

Tanzania 2 1 1 – 2 1 1 – 

Uganda 3 – 1 – 3 4 1 3 

Övriga Afrika Other Africa 16 30 14 9 22 43 23 20 

Nordamerika North America 9 3 10 2 9 12 3 9 

USA 4 1 7 – 7 5 1 4 

Övriga Nordamerika Other North America 5 2 3 2 2 7 2 5 

Sydamerika South America 93 66 65 48 49 66 39 27 

Bolivia 11 9 10 10 4 5 2 3 

Brasilien Brazil 3 4 2 1 – 1 1 – 

Chile 8 4 2 3 2 4 2 2 

Colombia 68 47 46 33 42 50 32 18 

Ecuador 1 – 1 – 1 5 2 3 

Övriga Sydamerika Other South America 2 2 4 1 – 1 – 1 

Asien Asia 663 749 635 537 554 548 283 265 

Filippinerna Philippines 8 11 13 14 8 13 8 5 

Indien India 56 40 37 52 47 45 10 35 

Irak Iraq 12 4 4 2 5 5 4 1 

Iran 2 5 3 4 8 3 2 1 

Kina China 417 490 354 286 275 238 116 122 

Korea, Nord- North Korea 3 4 1 1 3 2 2 – 

Korea, Syd- South Korea 110 93 88 69 79 91 57 34 

Taiwan 2 4 3 5 22 35 18 17 

Thailand 41 37 41 33 35 37 18 19 

Vietnam 1 50 65 55 52 60 36 24 

Övriga Asien Other Asia 11 11 26 16 20 19 12 7 

Oceanien Oceania – – 3 1 – – – – 

Sovjetunionen, f.d. USSR, former – 1 2 2 2 1 1 – 

Okänt land Unknown country – 1 – – 1 – – – 

1) De nordiska länderna och de 30 vanligaste födelseländerna för adopterade. The Nordic countries and 30 other countries (the most 

common). 2) Tabellen visar det antal personer som adopterades respektive år och som var folkbokförda 31/12 samma år som 

adoptionen. The table shows the number of persons being adopted respectively year and entered in the population register, December 31, 

the same year as the adoption. 




19.6 

Heldygnsinsatser för barn och unga 

24-hour social service interventions for children and young people 

Barn och unga föremål för: Type of intervention 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Vård utanför hemmet enl. 4 kap. 1 § (före 2002: 6g §) 

socialtjänstlagen (SoL). Care outside the home 15 147 15 179 15 404 16 221 17 207 17 877 

Omedelbart omhändertagande enl. 6 § lagen om vård 

av unga (LVU). Taken immediately into care 1 937 1 911 2 078 2 118 2 288 2 208 

Vård enl. 2 o. 3 §§ LVU. Care 5 594 5 728 5 777 5 890 6 048 6 104 

Samtliga barn och unga 1 All children and young 

people 1 20 202 20 289 20 716 21 519 22 663 22 916 

1) Här liksom för de olika insatstyperna redovisas varje barn/ungdom endast en gång oavsett antalet insatser per år. Net accounting. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0210 resp. www.scb.se/SO0211). 

19.7 

Vissa insatser för vuxna missbrukare under året 

Interventions for adult substance abusers during the year 

Insatser Interventions 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Frivillig institutionsvård enligt SoL 1 

Voluntary care under SoL 1 

Intagningar i frivillig institutionsvård. 

Admissions in treatment centres/residential homes 10 096 11 918 11 134 10 738 12 037 12 271 

Tvångsvård på institution Compulsory care 

Insatser enligt LVM 2, 3 Interventions under LVM 3 1 109 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 

Totalt Total 11 205 13 306 12 660 12 265 13 507 13 601 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 

3) Uppgifterna avser beslut om insatser enligt LVM. 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 

19.8 

Antal beslut om insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa 

fall (LVM) 

Decisions upon interventions according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Ansökningar (bifallna och avslagna) till länsrätten 

om beredande av vård enligt LVM 

Applications for care 510 653 753 758 708 598 

Därav beslut om vård Of which decided 489 626 716 724 679 545 

Beslut (fastställda och icke fastställda) enligt LVM 

om omedelbart omhändertagande 

Taken immediately into care 599 735 773 769 762 732 

Därav beslut fattat av Decided by 

Länsrätt County Courts 3 2 1 3 0 2 

Polis 1 Police 42 19 – – – – 

Socialnämnd Social Welfare Board 554 714 772 766 762 730 

Samtliga beslut All 1 109 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 

1) 2005: Uppgiften gäller för perioden före 1 juli 2005. Denna uppgift har utgått från och med 1 juli 2005 p.g.a. ändringar i lagen (LVM). 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 



19.9 

Socialtjänst 

Typ av missbruksmedel i ansökningarna till länsrätten om beredande 

av vård enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 

Type of abuse on applications to the county court for granting care 

according to the Care of Alcoholics and Drug Abusers Act 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Totalt antal ansökningar 

Total number of applications 510 653 753 758 708 598 

Därav med följande typ av missbruksmedel 

Of which abuse of 

Alkohol (A) Alcohol 220 307 322 337 314 288 

Narkotika (N) Drugs 142 185 221 224 200 177 

Lösningsmedel (L) Solvent 3 2 1 – 2 2 

A + N 127 140 179 170 171 120 

A + L 6 7 8 4 6 3 

N + L 1 2 5 4 3 1 

A + N + L 11 10 17 19 12 7 




19.10 

År/Kön 

Year/Sex 

Antal personer med beslut om insatser enligt lag om vård av 

missbrukare i vissa fall (LVM) någon gång under året, efter kön 

och ålder 

Number of persons ordered treatment according to the Care of Alcoholics 

and Drug Abusers Act sometime during the year, by sex and 

age 

Ålder Age 

18–24 25–29 30–39 40–49 50–59 60–64 65– Samtliga 

Total 

Därav omedelbart 

omhändertagna 

1 

1999 151 83 232 235 139 26 27 893 265 

Män Men 88 52 161 169 111 24 19 624 199 

Kvinnor 

Women 63 31 71 66 28 2 8 269 66 

2000 148 72 203 197 133 30 21 804 223 

Män 95 53 142 137 98 24 18 567 166 

Kvinnor 53 19 61 60 35 6 3 237 57 

2001 201 88 198 184 152 29 16 868 216 

Män 130 66 141 130 113 24 14 618 166 

Kvinnor 71 22 57 54 39 5 2 250 50 

2002 207 95 176 194 157 35 17 881 226 

Män 122 70 115 136 131 25 14 613 173 

Kvinnor 85 25 61 58 26 10 3 268 53 

2003 175 81 142 175 133 48 20 774 202 

Män 104 50 88 128 102 38 17 527 148 

Kvinnor 71 31 54 47 31 10 3 247 154 

2004 137 78 149 150 122 39 17 692 197 

Män 80 52 90 96 78 33 13 442 134 

Kvinnor 57 26 59 54 44 6 4 250 63 

2005 165 91 136 192 172 69 45 870 233 

Män 91 54 81 126 125 57 38 572 165 

Kvinnor 74 37 55 66 47 12 7 298 68 

2006 169 126 136 203 202 68 36 940 204 

Män 96 82 82 130 147 57 29 623 147 

Kvinnor 73 44 54 73 55 11 7 317 57 

2007 195 110 127 208 217 66 28 951 210 

Män 114 73 78 130 161 56 23 635 143 

Kvinnor 81 37 49 78 56 10 5 316 67 

2008 165 104 141 195 176 72 42 895 199 

Män 102 65 80 135 126 60 37 605 150 

Kvinnor 63 39 61 60 50 12 5 290 49 

2009 135 108 95 178 168 72 51 807 235 

Män 74 79 61 124 118 56 40 552 168 

Kvinnor 77 29 34 54 50 16 11 255 67 

1) Of which immediately taken into custody. 

LVM = Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents (Special 

Provisions) Act. 


19.11 

Vistelse i frivillig institutionsvård, intagna den 1 november 

Care in treatment centres/residential homes, admissions 

Vårdtyp Type of care 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Intagna enligt SoL 1 Admissions under SoL 1 2 781 2 702 2 712 2 593 2 485 2 201 

Män Men 2 086 2 030 2 044 1 925 1 827 1 651 

Kvinnor Women 695 672 668 668 658 550 

Intagna enligt LVM 2 Admissions under LVM 2 196 236 276 265 244 241 

Män 132 145 179 186 151 160 

Kvinnor 64 91 97 79 93 81 

Summa Total 2 977 2 938 2 988 2 858 2 729 2 442 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 




19.12 

Socialtjänst 

Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i 

särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen den 30 juni 

2008 efter ålder och kön, länsvis 

Number of elderly persons and persons with functional impairments 

in special forms of accommodation as of 30 June 2008 by age, sex 

and county 

Län 

County 

Män 

Men 

Boende 

Residents 

80 år– 65–79 år –64 år Samtliga 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt 1 

Total 1 

Stockholm 3 082 10 000 1 489 1 947 566 421 5 137 12 368 17 505 

Uppsala 573 1472 230 266 126 77 929 1 815 2 746 

Södermanlands 555 1701 235 269 111 60 901 2 030 2 932 

Östergötlands 990 2811 380 474 113 66 1 483 3 351 4 837 

Jönköpings 870 2382 302 423 96 60 1 268 2 865 4 133 

Kronobergs 511 1339 190 215 60 50 761 1 604 2 365 

Kalmar 490 1456 234 250 32 24 756 1 730 2 486 

Gotlands 139 379 60 73 13 11 212 463 675 

Blekinge 411 1052 174 232 47 33 632 1 317 1 949 

Skåne 2148 6 540 839 1 081 290 193 3 277 7 814 11 096 

Hallands 783 1970 261 332 60 59 1 104 2 361 3 465 


Värmlands 599 1684 267 350 93 63 959 2 097 3 056 

Örebro 659 1748 282 327 56 41 997 2 116 3 117 

Västmanlands 612 1604 262 344 108 82 982 2 030 3 012 

Dalarnas 665 1830 254 348 74 53 993 2 231 3 224 

Gävleborgs 692 1978 266 370 34 22 992 2 370 3 362 


Jämtlands 407 1019 159 214 47 28 613 1 261 1 874 


Norrbottens 702 1716 357 474 121 76 1 180 2 266 3 450 


1) I totalen ingår även personer för vilka fullständigt personnummer saknas, dessa personer kan inte fördelas på kön. The total also 

includes people with incomplete civic registration numbers; the figures for these people cannot be given by sex.. 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0309 och www.scb.se/SO0310). 



19.13 

Färdtjänst den 31 december 

Transport service for the elderly and disabled 

Län 

County 

Genomsnittligt antal resor per färdtjänstberättigad och län 1 

Average number of trips with transport service, by number of qualified 

and by county 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Stockholms 39 39 39 40 39 41 

Uppsala 47 47 40 40 38 35 



Jönköpings 30 33 32 30 39 36 

Kronobergs 25 24 23 24 21 24 

Kalmar 25 27 32 34 32 36 

Gotlands 19 19 20 17 18 19 

Blekinge 15 23 23 22 21 21 

Skåne 51 45 44 45 42 45 

Hallands 41 39 38 40 39 38 

Västra Götalands 26 25 25 26 27 29 

Värmlands 22 21 23 22 22 20 

Örebro 26 29 30 30 29 30 

Västmanlands 28 26 25 24 23 21 

Dalarnas 26 27 25 18 13 14 

Gävleborgs 28 26 25 26 21 22 


Jämtlands 30 30 31 33 35 33 


Norrbottens 26 26 25 25 24 25 

Hela riket Sweden 33 32 32 33 32 33 

1) Resor med riksfärdtjänst ingår inte. Excl. inter-municpal trips with transport service. 

Källa: Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst (www.trafa.se). 

19.14 Faderskap 

Establishment of paternity 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Barn för vilka faderskap fastställts 

Children for whom paternity established 

Genom bekräftelse By confirmation 56 367 56 119 58 670 58 108 58 819 59 717 

därav i fall där faderskapspresumtion för mannen i 

äktenskapet ifrågasatts 201 141 196 162 161 201 

Genom dom Decided in court 183 174 206 218 221 251 

Barn för vilka faderskapsutredning nedlagts 

Children for whom paternity inquiry dismissed 424 446 597 738 851 982 

Barn för vilka faderskapsutredning pågick 


Children for whom paternity inquiry was in progress as 

of December 31 7 584 8 227 8 534 8 760 9 342 10 065 

Barn för vilka föräldrarna anmält gemensam 

vårdnad 

Children whose parents have agreed on joint custody 51 993 52 753 54 522 54 454 54 879 55 709 




19.15 

Socialtjänst 

Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i 

ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 30 juni 2008, 

fördelade efter ålder och kön, länsvis 

Number of elderly persons and persons with functional impairments 

receiving help as of 30 June 2008, by age, sex and county 

Län 

County 

Personer med hemtjänst 

Persons receiving home-help services 

80 år– 65–79 år –64 år Totalt 

Total 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Summa 1 

Both 

sexes 1 

Stockholms 5 122 14 942 2 863 5 099 1 495 2 100 9 480 22 141 31 630 

Uppsala 948 2 269 438 713 243 342 1 629 3 324 4 953 


Östergötlands 1 410 3 614 775 1 144 283 355 2 468 5 113 7 586 

Jönköpings 1 174 2 508 537 789 221 264 1 932 3 561 5 497 

Kronobergs 740 1 579 318 479 196 201 1 254 2 259 3 516 

Kalmar 1 133 2 681 612 829 234 198 1 979 3 708 5 689 

Gotlands 208 526 123 170 61 60 392 756 1 148 

Blekinge 581 1 368 346 452 88 94 1 015 1 914 2 929 

Skåne 4 430 11 266 2 241 3 477 1 046 1 071 7 717 15 814 23 542 

Hallands 1 042 2 356 474 741 190 245 1 706 3 342 5 051 


Värmlands 1 071 2 607 575 802 244 260 1 890 3 669 5 561 

Örebro 1 055 2 628 500 732 220 210 1 775 3 570 5 348 

Västmanlands 863 2 129 467 731 190 210 1 520 3 070 4 590 

Dalarnas 1 350 3 073 686 979 358 317 2 394 4 369 6 765 

Gävleborgs 1 169 2 627 648 847 295 243 2 112 3 717 5 833 


Jämtlands 638 1 442 386 479 167 169 1 191 2 090 3 281 


Norrbottens 818 1 872 553 818 303 279 1 674 2 969 4 647 


1) I totalen ingår även personer för vilka fullständigt personnummer saknas, dessa personer kan inte fördelas på kön. The total also 

includes people with incomplete civic registration numbers; the figures for these people cannot be given by sex.. 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0309 och www.scb.se/SO0310). 



19.16 

Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) och 

introduktionsersättning 

Social assistance and introductory benefits 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal biståndshushåll 1 Recipient households 1 229 494 225 338 218 584 211 586 215 172 237 307 

Ensam man Single man 93 602 92 459 91 507 89 378 90 396 100 543 

Utan barn Without children 87 859 86 787 85 882 83 861 84 924 94 219 

Med barn With children 5 743 5 672 5 625 5 517 5 472 6 324 

Ensam kvinna Single woman 94 312 92 091 86 881 83 850 85 833 93 297 

Utan barn 56 092 55 517 52 973 51 202 53 063 58 137 

Med barn 38 220 36 574 33 908 32 648 32 770 35 160 

Gifta par (eller samboende) Married couples (or 

cohabiting persons) 40 836 40 087 39 451 37 459 38 051 42 143 

Utan barn 13 142 13 033 12 783 11 981 12 059 13 424 

Med barn 27 694 27 054 26 668 25 478 25 992 28 989 

Personer som fått bistånd 2 Assistance recipients 2 417 491 406 743 392 466 378 552 384 671 422 320 

Procent 3 Percent 3 4,6 4,5 4,3 4,1 4,2 4,5 

Vuxna 2 Adults 2 276 374 271 607 264 191 254 761 258 858 284 407 

Män Men 138 508 136 634 135 029 130 540 132 216 146 322 

Kvinnor Women 137 865 134 973 129 162 124 221 126 642 138 085 

Barn Children 141 117 135 136 128 275 123 791 125 813 137 913 

1) Inkl. hushåll som enbart består av barn under 18 år eller med okänd hushållstyp. Incl. household without any adult and unknown type of 

household. 

2) Inkl. okänt kön. Incl. unknown sex. 

3) I procent av medelfolkmängden. Percent of the mean population. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt bistånd årsstatistik (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0203). 



Health and medical care

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2011 

20 – Hälso- och sjukvård 

Health and medical care 

Sida 

Page 

20.1 Ohälsa och sjukdom ........................... 453 

Ill-health and illness 

20.2 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 9 som brukar/brukat 

alkohol ........................................................... 455 

Pupils in compulsory school, year 9, selfassessment 

of using alcohol 

20.3 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol .......................... 456 

Pupils in secondary school year 2, selfassessment 

of using alcohol 

20.4 Andelen dagligrökare efter kön 

och ålder, procent ........................................ 457 

Everyday smokers, by sex and age, 

percent 

20.5 Andelen överviktiga i åldern 16–84 

år efter kön och ålder, procent ................... 458 

Overweight persons, by sex and age, 

percent 

20.6 Hälsotillstånd och sjuklighet efter 

kön och ålder 2009, procent ........................ 459 

Self-assessment of state of health, by sex 

and age, percent 

20.7 Överviktiga samt därav feta bland 

män och kvinnor i olika åldrar, procent ..... 459 

Overweight and obese persons, by sex 

and age, percent 

20.8 Hälso- och sjukvårdens verksamhet . 460 

Healthcare service 

20.9 Hälso- och sjukvårdspersonal 

inom landsting och primärkommuner 

den 1 november ............................................ 460 

Medical personnel 

Sida 

Page 

20.10 Genomsnittligt disponibla vårdplatser 

efter huvudman och huvudgrupp 

2009 .................................................... 461 

Available hospital beds, average 

20.11 De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga 

infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall .................................. 462 

The most common infectious diseases in 

Sweden subject to statutory reporting, 

number of reported cases 

20.12 Apoteket AB:s försäljning av 

receptbelagda varor angivet i AUP 

(Apotekets utförsäljningspris) .................... 463 

Pharmacies, prescription sales 

20.13 Apoteket AB:s läkemedelsförsäljning 

angivet i AUP (Apotekets utförsäljningspris), 

miljoner kronor, exkl. 

moms ............................................................. 463 

Pharmacy drug sales, retail prices, SEK m, 

VAT excluded 

20.14 Utförda aborter ................................... 464 

Number of induced abortions 

20.15 Självmord ............................................ 465 

Suicides 

20.16 Döda efter dödsorsak och ålder, 

män ................................................................ 466 

Deaths by cause and age, men 

20.17 Döda efter dödsorsak och ålder, 

kvinnor ........................................................... 469 

Deaths by cause and age, women 

20.18 Döda på grund av olyckshändelse ... 472 

Deaths due to accidents 



20.1 

Ohälsa och sjukdom 

Ill-health and illness 

Drygt tre fjärdedelar av befolkningen i åldern 16–84 år anser att deras 

hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Endast 5 procent anser att deras 

hälsotillstånd är dåligt eller mycket dåligt. 


Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

varierar med ålder. Med stigande ålder ökar 

andelen personer som tycker att deras hälsotillstånd 

är dåligt. Andelen med bra hälsa är 

något högre bland män än bland kvinnor i alla 

åldersgrupper. 

Nästan hälften av kvinnorna i åldern 16–84 år 

(47 procent) uppger att de har någon långvarig 

sjukdom eller något långvarigt besvär. 

Motsvarande andel bland män är något lägre 

(41 procent). 

Av kvinnorna uppger 15 procent att de har 

svåra besvär av långvarig sjukdom. Bland 

männen är andelen 9 procent. Närmare 8 procent 

av kvinnorna jämfört med 3 procent av 

männen har någon kronisk eller långvarig 

sjukdom som medför behov av hjälp i det dagliga 

livet. 

Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

har ett visst samband med sjukdomar 

och besvär, men det är inte samma sak att 

konstatera att man har en eller annan sjukdom 

som att uppleva sitt hälsotillstånd som dåligt. 

Mer än hälften av dem som har någon långvarig 

sjukdom, 63 procent av männen och 58 

procent av kvinnorna, bedömer ändå sitt hälsotillstånd 

som gott. 

Frågan om man har ”några kroniska eller långvariga 

sjukdomar eller besvär” eller om man 

”regelbundet tar medicin för någonting” fångar 

upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar 

och tillstånd. 

När befolkningen tillfrågas om de har ”några 

kroniska eller långvariga sjukdomar eller 

besvär” eller om man ”regelbundet tar medicin 

för någonting” är det sjukdomar i rörelseorganen 

och cirkulationsorganen som oftast 

nämns. Psykiska sjukdomar samt sjukdomar 

som kan hänföras till andningsorganen eller 

endokrina systemet är andra ofta nämnda 

sjukdomar eller besvär. 



Skattat antal personer i befolkningen med 

sjukdomar inom olika sjukdomsgrupper 

Sjukdomsgrupp Män Kvinnor Samtliga 

Tumörer 41 000 46 000 87 000 

Endokrina 

systemet 289 000 418 000 707 000 

diabetes 155 000 129 000 285 000 

Blodsjukdomar 8 000 18 000 26 000 

Psykiska störningar 142 000 204 000 346 000 

Nervsystemet/ 

sinnesorganen 133 000 198 000 331 000 

ögonsjukdomar 37 000 60 000 97 000 

öronsjukdomar 34 000 33 000 67 000 

Cirkulationsorganen 612 000 622 000 1234000 

högt blodtryck 372 000 466 000 839 000 

hjärtsjukdomar 198 000 147 000 345 000 

Andningsorganen 216 000 237 000 453 000 

bronkit, astma, 

emfysem 99 000 144000 243 000 

Matsmältningsorganen 

112 000 147 000 258 000 

Mag- och tarmsår 8 000 7 000 15 000 

Urin- och könsorganen 

63 000 46 000 109 000 

Hudsjukdomar 62 000 76 000 138 000 

Skelett och 

rörelseorgan 319 000 585 000 904 000 

ryggvärk 134 000 175 000 309 000 

ledbesvär 17 000 33 000 50 000 

Symtom och ofullst. 

preciserade fall 76 000 99 000 175 000 

Skador 69 000 78 000 147 000 

frakturer 3 000 7 000 10 000 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF, 

2008–09). 



20.2 


Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 9 som 

brukar/brukat alkohol 

Pupils in compulsory school, year 9, self-assessment of using alcohol 

Mellan åren 1989 och 1997 låg pojkarnas 

årskonsumtion kring 3,2 l ren alkohol (100 

procent). Året därefter skedde en ökning 

med en topp år 2000 för att sedan minska 

fram till 2007. I 2008 och 2009 års undersökning 

ökade konsumtionen något, men 

den är fortfarande på en klart lägre nivå 

jämfört med i början av 2000-talet. 

Bland flickorna ökade årskonsumtionen 

från 1990-talets början fram till 2005. Framförallt 

var det en markant ökning under 

slutet av 1990-och början av 2000-talet. Den 

nuvarande konsumtionsnivån är 2,1 l, vilket 

är den lägsta sedan 1997. 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag kan man för pojkarnas del 

konstatera att starköl är den dominerande 

källan år 2009. Därefter följer sprit och 

blanddrycker. Vinkonsumtionen utgör den 

minsta delen av den totala 

alkoholkonsumtionen. 

Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion 

är spritens och blanddryckernas 

dominerande ställning. 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst en halv halvflaska sprit 1 ) eller en 

helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som 

svarat att de intensivkonsumerat minst 

någon gång i månaden. Andelen som 

intensivkonsumerar har under de senaste 

åren legat på ungefär samma nivå bland 

pojkarna och flickorna. 

1) Före år 2000 löd frågan – en halvflaska sprit. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och 

narkotikaupplysning, CAN, rapport nr 118 

(www.can.se). 



20.3 

Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol 

Pupils in secondary school year 2, self-assessment of using alcohol 

Som väntat låg den genomsnittliga totala 

årskonsumtionen 100 procentig alkohol 

högre bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört 

med i årskurs 9. När mätningarna 

började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet 

ha en årskonsumtion i samma storleksordning 

som pojkarna i årskurs nio, 

knappt fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion 

har sedan dess legat stabilt och 

i årets undersökning uppskattades den till 

4,1 liter. Gymnasiepojkarnas beräknade 

årskonsumtion har minskat för andra året i 

följd och låg i 2009 års undersökning på 6,1 

liter, den lägsta nivån sedan undersökningen 

började. 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag utgjorde starköls- följt av 

spritkonsumtionen den största andelen 

bland pojkarna år 2009. Den minsta andelen 

av konsumtionen utgjorde vin. 

Bland flickorna var de vanligaste 

dryckerna sprit och blanddrycker. Utmärkande 

för flickornas konsumtion var att vin 

stod för 16 procent av den totala alkoholkonsumtionen. 

Detta tyder på att flickors 

konsumtionsmönster delvis förändras 

mellan årskurs 9 och gymnasiets år 2 (jmf 

föregående tabell). 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst en halv halvflaska sprit eller en 

helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som 

svarat att de intensivkonsumerat minst 

någon gång i månaden. 

År 2009 var denna andel bland pojkarna 

55 procent och bland flickorna 48 procent. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 118 (www.can.se). 



20.4 

Andelen dagligrökare efter kön och ålder, procent 

Everyday smokers, by sex and age, percent 


Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/Le0101). 



20.5 

Andelen överviktiga i åldern 16–84 år efter kön och ålder, procent 

Overweight persons, by sex and age, percent 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/Le0101). 



20.6 

Hälsotillstånd och sjuklighet efter kön och ålder 2009, 

procent 

Self-assessment of state of health, by sex and age, percent 


Kön/Ålder 

Sex/Age 

Allmänt 

hälsotillstånd är 

Svåra 

besvär 

av långvarig 

sjukdom 

Värk i muskler 

eller leder 

Gott Dåligt Totalt Svår 

värk 

Värk i 

skuldror, 

nacke 

eller 

axlar 

Ryggvärk, 

höftsmärtor 

eller 

ischias 

Värk i 

händer, 

armbågar, 

ben eller 

knän 

Trött för 

jämnan 

Besvär 

med 

sömnen 

Återkommande 

huvudvärk, 

migrän 

Besökt 

läkare 

för sjukdom 

(sen. 3 

mån.) 

Män Men 82 5 9 51 14 28 27 25 7 21 8 29 

16–24 96 1 3 31 4 13 14 12 6 18 7 23 

25–34 90 2 6 45 10 23 26 16 8 21 7 21 

35–44 87 5 7 49 11 27 25 22 10 23 12 24 

45–54 81 6 11 57 18 36 31 31 8 22 12 27 

55–64 78 5 14 60 21 35 31 32 6 22 8 36 

65–74 73 6 12 59 19 32 33 31 5 19 5 40 

75–84 51 11 17 64 25 33 37 35 7 22 5 48 

Kvinnor 

Women 77 6 15 65 24 44 37 36 13 31 19 36 

16–24 89 2 6 48 13 32 26 19 13 25 24 30 

25–34 91 1 9 56 15 38 30 20 16 23 26 33 

35–44 88 4 12 62 21 47 35 29 15 26 23 34 

45–54 76 7 17 69 27 52 36 40 15 35 25 35 

55–64 69 8 21 76 33 52 44 52 11 39 16 36 

65–74 68 6 16 73 28 39 44 46 7 36 7 40 

75–84 50 13 22 76 35 43 47 50 9 37 7 46 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101). 

20.7 

Kön/Ålder 

Sex /Age 

Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar, 

procent 

Overweight and obese persons, by sex and age, percent 

Överviktiga 

Overweight persons 

Därav feta 

Of whom obese persons 

1980–81 1988–89 1996–97 2000–01 2009 1 1980–81 1988–89 1996–97 2000–01 2009 1 

Män Men 35 38 46 50 53 5 5 7 9 11 

16–24 11 13 16 21 23 1 1 2 3 3 

25–34 24 29 38 41 46 2 3 5 7 10 

35–44 36 39 51 55 56 4 6 7 9 11 

45–54 46 48 57 60 65 6 7 9 12 14 

55–64 50 54 60 62 65 7 8 9 13 14 

65–74 49 51 57 61 65 8 7 11 14 15 

75–84 41 41 43 50 53 5 7 4 8 12 

Kvinnor Women 26 27 34 37 37 5 5 7 9 10 

16–24 6 6 13 13 11 0 1 2 2 3 

25–34 10 15 22 26 28 1 3 5 7 7 

35–44 18 20 29 34 33 3 4 6 9 8 

45–54 33 33 39 39 40 6 7 9 9 11 

55–64 45 46 47 50 52 10 10 10 14 15 

65–74 49 44 52 54 52 10 9 12 14 15 

75–84 38 38 42 46 51 8 7 8 13 14 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats. 

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101). 



20.8 

Typ av vård 

Type of care 

Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

Healthcare service 


disponibla 

(fasta) 

vårdplatser 1, 2 

Hospital beds 

average 

available 

Utskrivningar 2 

Discharges 

Vårddagar, 

1 000-tal 2, 3 

Care-days 

Medelvårdtid 

2 , dagar 

Mean 

average 

stay, days 

Läkarbesök, Varav hos 

2, 4, 5 

totalt annan 

1 000-tal vårdgivare 5, 6 

Visits to 1 000-tal 

physicians Of which care 

1 000s provided by 

others than 

county/ 

regional 

councils 

Specialiserad vård Specialized care 25 560 1 538 861 8 692,6 5,6 12 916,9 3 147,2 

Somatisk vård Somatic care 21 111 1 448 222 6 982,2 4,8 11 901,3 2 858,6 

Psykiatrisk vård Psychiatric care 4 449 90 639 1 710,3 18,9 1 015,6 288,7 

Primärvård Primary health care 93 20 595 372,8 18,1 13 439,8 4 808,5 

Allmänläkarvård 7 General practice . . . . 13 202,4 4 770,4 

Summa Total 

2009 25 653 1 559 456 9 065,5 5,8 26 356,7 7 955,7 

2008 8 25 862 1 565 180,0 9 388,2 6,0 25 876,2 7 645,3 

2007 26 196 1 502 500,0 8 750,0 5,8 25 347,1 7 329,3 

2006 26 223 1 489 048,0 9 019,8 6,0 25 169,1 7 221,0 

2005 26 478 1 477 540,0 8 796,2 5,9 24 847,6 7 223,1 

2004 27 088 1 456 444,0 8 726,2 6,0 24 763,7 7 331,7 

2003 27 332 1 443 528,0 8 872,5 6,1 24 289,6 7 208,3 

2002 27 969 1 444 915,0 8 984,4 6,2 25 618,5 7 511,3 

2001 29 122 1 458 851,0 9 282,0 6,4 25 630,5 7 388,3 

2000 31 765 1 476 414,0 9 467,0 6,4 25 382,9 6 629,5 

1999 32 755 1 506 690,0 9 962,0 6,6 25 665,1 6 239,8 

1) 2001–2009: genomsnittligt disponibla vårdplatser; 1997–2000: fastställda vårdplatser. Fr.o.m. 2000 inkl. viss privat vård, 241 vårdplatser 

2000, 309 vårdplatser 2001, 658 vårdplatser 2002, 816 vårdplatser 2003, 1 018 vårdplatser 2004, 934 vårdplatser 2005, 880 vårdplatser 

2006, 916 vårdplatser 2007, 940 vårdplatser 2008 och 1 111 vårdplatser 2009. 

2) Egenproducerad verksamhet (förvaltning och landstings-/regionägt bolag) samt verksamhet producerad av annan vårdgivare. 

3) Vårddagar innefattar även vårdtid som hänför sig till år före utskrivningsåret. 

4) T.o.m. 2000 exkl. läkarbesök inom primärkommunal primärvård. 

5) Exkl. läkarbesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. För 2008 var dessa besök totalt 555 900, varav hos annan vårdgivare 

90 200. För 2009 var dessa besök totalt 541 900, varav hos annan vårdgivare 101 900. 

6) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller ersättning enl. nationell taxa etc. 

7) Inkl. jourverksamhet. 

8) Vissa uppgifter är reviderade. Some of the figures are revised. 


Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0205); Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 

20.9 

Hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och 

primärkommuner den 1 november 

Medical personnel 

Sjukvårdspersonal 1 Medical personnel 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2 2009 2 

Läkare Physicians 26 400 27 000 27 600 28 300 29 400 29 100 29 600 

Per 100 000 invånare Per 100 000 inhab. 294 300 305 311 320 314 317 

Sjuksköterskor och barnmorskor m.fl. 

Nurses and midwives 80 800 81 900 83 700 86 100 88 200 71 400 72 300 

Sjukgymnaster Physiotherapists 6 000 5 900 6 100 6 200 6 200 6 000 5 900 

Arbetsterapeuter Occupational therapists 4 100 4 100 4 200 4 300 4 300 4 000 3 900 

Hörselvårdsassistenter m.fl. 

Audiological assistants 600 600 600 700 700 600 600 

Undersköterskor Assistant nurses 42 000 40 000 39 400 39 900 40 000 39 000 37 300 

Sjukvårdsbiträden Nursing auxiliaries 2 000 1 600 1 400 1 400 1 200 1 200 1 000 

Skötare m.fl. 

Nursing personnel at mental hospitals 11 700 11 500 11 100 11 100 11 000 10 800 10 200 

Tandläkare Dentists 4 300 4 300 4 300 4 300 4 300 4 100 4 100 

Per 100 000 invånare 48 48 48 47 47 44 44 

Tandtekniker Dental technicians 200 200 200 200 200 200 200 

Tandsköterskor och -hygienister 

Dental nurses and hygienists 9 900 9 700 9 600 9 500 9 500 9 000 9 000 

1) För landsting ingår helt lediga. 

2) Från och med år 2008 används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Bland annat redovisas ledningspersonal 

för sig vilket möjliggör en bättre uppföljning av dessa grupper. Förändringarna innebär dock att det inte är möjligt att göra korrekta 

utvecklingstal med tidigare år. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 



20.10 


Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudman och 

huvudgrupp 2009 

Available hospital beds, average 

Huvudman 

Responsible authority 

Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp 

Hospital beds, average disposable 

Specialiserad 

somatisk 

vård 

Specialized 

somatic 

care 

Medicinsk 

korttidsvård 

Medical 

short-term 

care 

Därav 

Of which 

Kirurgisk 

korttidsvård 

Surgical 

short-term 

care 

Geriatrisk 

vård 

Geriatrics 

Övrig vård 1 

Other care 1 

Specialiserad 

psykiatrisk 

vård 

Specialized 

psychiatric 

care 

Summa 

specialiserad 

vård 

Specialized 

care, total 

Totalt 2 

Total 2 

Landsting/kommun 3 

County council/municipality 20 044 9 443 7 661 1 699 1 241 4 410 24 454 24 542 

Stockholms läns 3 3 008 1 259 1 220 502 27 799 3 807 3 807 

Uppsala läns 3 964 341 435 106 82 140 1 104 1 104 

Södermanlands läns 604 315 215 74 – 211 815 815 

Östergötlands läns 3 876 392 350 74 60 157 1 033 1 033 

Jönköpings läns 776 349 295 132 – 147 923 923 

Kronobergs läns 399 217 133 17 32 168 567 567 

Kalmar läns 539 248 221 54 16 102 641 641 

Gotlands kommun 138 86 52 – – 17 155 155 

Blekinge läns 326 193 133 – – 88 414 414 

Skåne läns 3 2 850 1 191 895 61 703 589 3 439 3 439 

Hallands läns 3 603 299 278 16 10 90 693 693 

Västra Götalands läns 3 3 554 1 780 1 409 306 59 861 4 415 4 415 

Värmlands läns 570 300 191 – 79 103 673 673 

Örebro läns 3 739 398 309 32 – 135 874 874 

Västmanlands läns 578 305 200 23 50 127 705 705 

Dalarnas läns 701 327 275 81 18 135 836 836 

Gävleborgs läns 3 538 273 225 16 24 65 603 613 

Västernorrlands läns 3 573 316 212 45 – 185 758 758 

Jämtlands läns 298 169 129 – – 55 353 362 

Västerbottens läns 3 810 404 282 124 – 116 926 960 

Norrbottens läns 600 281 202 36 81 120 720 755 

Annan vårdgivare 4 

Other responsible authority 1 067 334 201 468 64 39 1 106 1 111 

Stockholm läns 5 859 208 151 468 32 20 879 879 

Uppsala läns 6 14 – 14 – – – 14 14 

Östergötlands läns 7 5 – 5 – – – 5 5 

Skåne läns 8 34 34 – – – – 34 34 

Hallands läns 9 88 68 20 – – – 88 88 

Västra Götalands läns 10 32 – – – 32 19 51 51 

Örebro läns 11 11 – 11 – – – 11 11 

Gävleborgs läns 12 – – – – – – – 5 

Västernorrlands läns 13 10 10 – – – – 10 10 

Västerbottens läns 14 14 14 – – – – 14 14 


1) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. Undistributed short-term care. 

2) I totalt ingår förutom specialiserad vård 93 vårdplatser inom primärvård. Including 93 hospital beds in primary health care. 

3) Egenproducerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt bolag. 

4) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller med ersättning enl. nationell taxa etc. 

5) S:t Görans sjukhus AB (292), Ersta sjukhus (67), Sophiahemmet (32), Brommageriatriken AB (115), Nackageriatriken AB (56), 

Stockholms sjukhem (73), Capio Geriatrik AB (144), Löwet Geriatrik (33), Nynäs Geriatrik (17) och Handengeriatriken (50). 

6) Elisabethsjukhuset. 

7) Proxima Motala (fr.o.m. 2009-10-01). 

8) Carema Närvård AB (Simrishamn). 

9) Reumatikersjukhuset Spenshult (68) och Movement Halmstad (20). 

10) Lundby sjukhus AB (10), Stadsmissionen Göteborg (19) och Carlanderska sjukhuset (22). 

11) Läkargruppen AB. 

12) Rosengård i Sandviken. 

13) Mellannorrlands Hospice AB. 

14) Axlagården. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 (www.skl.se). 



20.11 

De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall 

The most common infectious diseases in Sweden subject to 

statutory reporting, number of reported cases 

Sjukdom Disease 2005 2006 2007 2008 2009 

Klamydiainfektion Chlamydia infection 33 172 32 508 47 101 42 003 37 780 

Den nya influensa A (H1N1) 1 Influenza A (H1N1) . . . . 10 968 

Campylobacterinfektion Campylobacter infection 6 808 6 078 7 006 7 693 7 179 

ESBL 2 Extended Spectrum Betalactamase – – 2 106 2 957 3 755 

Salmonellainfektion Salmonella infection total 3 587 4 056 3 933 4 194 3 054 

Hepatit C Hepatitis C 2 576 1 976 2 134 2 536 2 215 

Pneumokockinfektion (invasiv infektion) 

Streptococcus pneumoniae 1 449 1 331 1 441 1 789 1 618 

Hepatit B Hepatitis B 1 383 1 208 1 465 1 577 1 535 

Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) 

Meticillin-resistant S.aureus 976 1 057 1 128 1 314 1 480 

Giardiainfektion Giardia infection 1 149 1 383 1 419 1 533 1 211 

Tuberkulos Tuberculosis 575 498 497 545 643 

Gonorré Gonorrhoea 691 677 642 722 614 

HIV-infektion 3 HIV infection 392 390 541 441 487 

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 

Penicillin-resistant pneumococci 663 631 669 565 446 

Kikhosta Pertussis 1 360 795 689 459 281 

Sorkfeber Nephropathia epidemica 329 213 2 195 569 53 

Totalt 4 Total 4 55 110 56 654 77 345 74 230 77 918 

1) Anmälningspliktig fr.o.m. 13/5 2009. 

2) Anmälningspliktig från laboratorierna fr.o.m. 1/2 2009. 

3) Human Immune Deficiency Virus. 

4) Inkl. övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Including other infectious diseases in Sweden subject to statutory reporting. 


Källa: Smittskyddsinstitutet (www.smittskyddsinstitutet.se). 



20.12 


Apoteket AB:s försäljning av receptbelagda varor angivet i AUP 

(Apotekets utförsäljningspris) 

Pharmacies, prescription sales 

År 

Year 

Omsättning, 

1 000 kr 

Turn over, 

SEK thousands 

Recipen, 

1 000-tal 1 

Prescription, 

thousands 1 

Medelpris 

per recipe, kr 1 

Average 

price, SEK 

År 

Omsättning, 

1 000 kr 

Recipen, Medelpris per 

1 000-tal 1 recipe, kr 1 

1981 2 915 075 38 355 76,00 1995 13 801 705 53 475 258,10 

1982 3 369 276 39 218 85,91 1996 16 429 380 56 796 289,27 

1983 3 785 734 40 062 94,50 1997 14 391 636 51 338 280,33 

1984 3 943 436 38 916 101,33 1998 16 531 536 58 557 282,32 

1985 4 286 807 39 521 108,47 1999 19 398 637 61 471 315,57 

1986 4 689 570 39 074 120,02 2000 20 895 337 63 858 327,22 

1987 5 272 837 40 210 131,13 2001 22 270 719 65 845 338,23 

1988 6 015 597 42 318 142,15 2002 24 087 041 68 481 351,73 

1989 6 764 168 43 335 156,09 2003 24 432 247 69 365 352,23 

1990 7 605 854 44 695 170,17 2004 24 625 821 70 870 347,48 

1991 8 571 917 45 488 188,44 2005 25 075 025 70 885 353,74 

1992 9 895 319 48 443 204,27 2006 25 650 838 72 431 354,14 

1993 10 774 239 49 719 216,70 2007 26 732 513 74 092 360,80 

1994 12 171 154 52 215 233,10 2008 27 702 663 75 781 365,56 

1) Tidigare har även begreppen läkemedelspost samt receptpost använts som synonymer för recipe. 

Källa: Apoteket AB (www.apoteket.se). 

20.13 

Apoteket AB:s läkemedelsförsäljning angivet i AUP (Apotekets 

utförsäljningspris), miljoner kronor, exkl. moms 

Pharmacy drug sales, retail prices, SEK m, VAT excluded 

År 

Year 

Totalt , mnkr 

Total, SEK m 

Därav 

Of which 

Procentuell fördelning 

Percentage 

Till sjukhus, 

mnkr 

To hospital, 

SEK m 


To the general public 

Enligt recept o. 

rekvisition, mnkr 

According to 

prescription 

SEK m 

Handköp, mnkr 

Shopping, 

SEK m 

Till sjukhus 

Enligt recept o. 

rekvisition 


Handköp 

1981 3 945 660 2 915 370 17 74 9 

1982 4 526 733 3 369 424 16 74 9 

1983 5 084 846 3 786 452 17 74 9 

1984 5 359 926 3 943 490 17 74 9 

1985 5 860 1 021 4 287 552 17 73 9 

1986 6 333 1 057 4 690 586 17 74 9 

1987 7 168 1 262 5 269 637 18 74 9 

1988 8 194 1 469 6 016 709 18 73 9 

1989 9 054 1 529 6 764 761 17 75 8 

1990 10 051 1 615 7 606 830 16 76 8 

1991 11 313 1 774 8 572 967 16 76 9 

1992 12 910 1 948 9 895 1 067 15 77 8 

1993 14 079 1 997 10 774 1 308 14 77 9 

1994 15 658 2 097 12 171 1 390 13 78 9 

1995 17 388 2 100 13 802 1 487 12 79 9 

1996 20 124 2 124 16 429 1 571 11 82 8 

1997 18 242 2 156 14 392 1 695 12 79 9 

1998 20 777 2 559 16 538 1 680 12 80 8 

1999 23 279 3 023 18 499 1 757 13 79 8 

2000 23 973 2 201 19 918 1 854 9 83 8 

2001 25 576 2 380 21 183 2 013 9 83 8 

2002 27 751 2 588 22 990 2 174 9 83 8 

2003 28 348 2 891 23 178 2 278 10 82 8 

2004 29 173 3 459 23 300 2 413 12 80 8 

2005 30 043 4 082 23 364 2 596 14 78 9 

2006 31 580 4 759 24 000 2 821 15 76 9 

2007 33 527 5 406 25 074 3 048 16 75 9 

2008 35 253 5 987 26 036 3 230 17 74 9 

Källa: Apoteket AB (www.apoteket.se). 



20.14 

Utförda aborter 

Number of induced abortions 

Graviditetsveckor, 

fullgångna 2009 1 

Completed weeks of gestation 

Summa 1, 2 

Total 2 

Ålder 

Age 

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40– 

–5 4 432 664 1 106 928 756 592 373 

6 9 074 1 449 2 288 1 894 1 492 1 263 665 

7 9 309 1 778 2 377 1 828 1 534 1 227 547 

8 6 356 1 270 1 750 1 176 936 823 392 

9 2 581 573 652 493 383 327 151 

10 1 907 452 519 304 288 237 104 

11 1 350 297 388 241 200 145 77 

12 547 127 137 94 87 69 30 

13 393 90 91 63 63 67 18 

14 342 78 80 52 59 50 23 

15 291 57 74 42 47 49 22 

16 209 42 37 29 41 39 21 

17 239 46 50 50 36 36 21 

18- 355 64 73 67 72 55 22 

Samtliga All abortions 

2009 1 37 524 7 007 9 664 7 282 6 019 4 999 2 473 

2008 2 38 053 7 561 9 636 7 274 5 902 5 091 2 551 

2007 2 37 205 7 584 9 160 7 102 6 003 4 937 2 204 

2006 2 36 045 7 532 8 638 6 740 5 851 4 904 2 360 

2005 2 34 978 6 941 8 067 6 514 5 965 5 052 2 420 

2004 2 34 454 6 681 7 823 6 519 6 045 5 115 2 249 

2003 2 34 473 6 589 7 930 6 544 6 156 5 105 2 139 

2002 2 33 365 6 503 7 614 6 416 5 895 4 973 1 959 

2001 2 31 772 5 664 7 108 6 587 5 939 4 627 1 832 

2000 2 30 980 5 217 6 849 6 559 5 928 4 543 1 877 

1999 30 712 4 673 6 788 6 573 6 393 4 438 1 847 

1998 31 008 4 533 6 911 6 765 6 463 4 416 1 920 

1997 31 433 4 374 7 256 7 007 6 568 4 341 1 887 

1996 32 117 4 362 7 720 7 421 6 496 4 246 1 872 

1995 31 441 4 195 7 547 7 407 6 164 4 157 1 971 

1994 32 293 4 477 8 030 7 602 5 974 4 143 2 067 

1993 34 169 4 839 8 533 8 167 6 227 4 195 2 208 

1992 34 849 5 338 8 768 8 089 5 988 4 283 2 383 

1991 35 788 6 152 9 250 7 971 5 869 4 136 2 410 

1990 37 489 6 791 9 822 8 066 5 733 4 461 2 616 

1) Information om graviditetslängd eller kvinnans ålder saknas för 0,6 procent. Bortfallet är inkluderat i summan. Information about 

completed weeks of gestation or age of the woman is missing for 0.6 percent. The nonresponse is included in the total. 

2) Inkl. okänd ålder. Incl. unknown age. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Hälsa och sjukdomar (1994–2007), Hälsa och sjukvård (2008–, www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0102); Statistiska meddelanden serie HS 46 (–1993). 




20.15 Självmord 

Suicides 

Kön 

Sex 

Antal självmord 

Number of suicides 

Självmord på 100 000 inv. 

Suicides per 100 000 inh. 

Dödssätt 

Number of suicides, by method 

–24 år 

years 

25– 

44 år 

45– 

år 

Summa 

Total 

15– 

24 år 

25– 

44 år 

45– 

år 

Hela 

befolkningen 

Whole 

population 

Förgiftning 

Poisoning 

Hängning, 

strypning 

1 

Dränkning 

Drowning 

Skott 

och 

sprängning 

2 

Annat 

sätt 

Other 

methods 

Män 

Men 

1993 69 321 566 956 12,0 25,8 34,0 22,2 273 327 54 176 126 

1994 74 292 563 929 13,2 23,5 33,4 21,4 247 338 41 179 124 

1995 78 304 554 936 13,4 24,5 32,5 21,5 257 330 46 173 130 

1996 67 280 525 872 12,0 22,6 30,5 20,0 237 313 35 160 127 

1997 66 292 498 856 11,6 23,5 28,7 19,6 244 309 34 149 120 

1998 59 262 559 880 10,7 21,1 32,0 20,1 228 355 45 133 119 

1999 81 253 527 861 14,8 20,4 29,9 19,7 187 332 45 154 143 

2000 64 245 493 802 12,0 19,7 27,7 18,3 164 322 52 134 130 

2001 61 253 519 833 11,2 20,4 28,9 19,0 176 341 54 135 127 

2002 82 242 538 862 14,6 19,5 29,7 19,5 176 350 41 164 131 

2003 61 235 479 775 11,0 19,0 26,1 17,5 153 340 25 119 138 

2004 93 219 521 833 16,2 17,7 28,2 18,7 148 373 28 137 147 

2005 73 222 540 835 12,0 18,0 29,0 18,7 150 405 33 119 128 

2006 75 214 528 817 12,5 17,3 28,1 18,1 151 376 40 120 130 

2007 74 230 497 801 11,4 18,5 26,1 17,6 139 384 25 106 147 

2008 96 228 531 855 15,5 18,3 27,6 18,7 172 384 34 119 146 

Kvinnor 

Women 

1993 36 121 260 417 6,6 10,2 13,7 9,5 192 97 53 8 67 

1994 21 100 274 395 3,5 8,4 14,3 8,9 184 80 61 8 62 

1995 29 117 266 412 5,2 9,9 13,7 9,2 204 87 54 4 63 

1996 26 95 260 381 4,6 8,0 13,3 8,5 182 100 49 3 47 

1997 37 100 207 344 6,6 8,4 10,5 7,7 168 77 33 1 65 

1998 29 79 241 349 5,5 6,6 12,2 7,8 178 75 43 1 52 

1999 32 113 213 358 6,4 9,5 10,7 8,0 153 94 50 2 59 

2000 27 92 209 328 5,2 7,7 10,5 7,3 131 81 43 3 71 

2001 21 77 265 363 3,6 6,5 13,2 8,1 159 99 45 5 55 

2002 26 83 209 318 4,5 7,0 10,3 7,1 128 92 42 6 50 

2003 37 96 200 333 6,8 8,1 9,8 7,4 136 99 37 2 59 

2004 36 90 195 321 6,0 7,6 9,5 7,1 138 85 37 3 58 

2005 40 97 247 384 6,6 8,1 12,0 8,4 154 119 43 1 67 

2006 53 109 217 379 9,2 9,1 10,5 8,3 147 136 32 3 61 

2007 37 95 193 325 6,1 7,9 9,3 7,1 131 84 33 1 76 

2008 44 88 183 315 6,8 7,3 8,7 6,8 146 94 21 1 53 

Samtliga 

Both sexes 

1993 105 442 826 1 373 9,4 18,2 23,2 15,7 465 424 107 184 193 

1994 95 392 837 1 324 8,5 16,1 23,2 15,0 431 418 102 187 186 

1995 107 421 820 1 348 9,4 17,3 22,5 15,3 461 417 100 177 193 

1996 93 375 785 1 253 8,3 15,5 21,4 14,2 419 413 84 163 174 

1997 103 392 705 1 200 9,1 16,1 19,0 13,6 412 386 67 150 185 

1998 88 341 800 1 229 8,1 14,0 21,5 13,9 406 430 88 134 171 

1999 113 366 740 1 219 10,7 15,0 19,7 13,7 340 426 95 156 202 

2000 91 337 703 1 130 8,7 13,8 18,6 12,7 295 403 95 137 201 

2001 82 330 784 1 196 7,5 13,6 20,7 13,5 335 440 99 140 182 

2002 108 325 747 1 180 9,7 13,4 19,5 13,2 304 442 83 170 181 

2003 98 331 679 1 108 9,0 13,6 17,6 12,4 289 439 62 121 197 

2004 129 309 716 1 154 11,2 12,7 18,4 12,8 286 458 65 140 205 

2005 113 319 787 1 219 9,4 13,1 20,1 13,5 304 524 76 120 195 

2006 128 323 745 1 196 10,8 13,3 18,9 13,2 298 512 72 123 191 

2007 111 325 690 1 126 8,8 13,3 17,3 12,3 270 468 58 107 223 

2008 140 316 714 1 170 11,3 12,9 17,8 12,7 318 478 55 120 199 

1) Hanging, strangulation. 2) Firearms, explosives. 


Källa: SCB Dödsorsaker (1993); Socialstyrelsen Statistik Dödsorsaker (1994–; www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0301). 

Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-31. 

Ytterligare statistik på webben http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/ 



20.16 

Dödsorsak 

Cause of death 

Europeisk dödsorsakslista 

European listing 

Döda efter dödsorsak och ålder, män 

Deaths by cause and age, men 

Antal 1 / 

Standardiserade 

dödstal 2 

Män 

Men 

2006 2007 2008 Därav i åldrarna 

Of which aged 

01 Kap. I. Vissa infektions- 

och parasit- Antal 639 775 809 5 3 17 89 114 581 

sjukdomar Dödstal 2 14,2 17,1 17,6 8,9 0,4 0,9 7,4 28,4 184,1 

02 Tuberkulos Antal 31 27 21 – – – 1 2 18 

Dödstal 0,7 0,6 0,5 – – – 0,1 0,5 5,7 

03 Meningokockinfektion Antal 2 2 3 – – 2 – 1 – 

Dödstal 0,0 0,0 0,1 – – 0,1 – 0,2 – 

04 HIV Antal 19 19 13 – – 1 11 1 – 

Dödstal 0,4 0,4 0,3 – – 0,1 0,9 0,2 – 

05 Virushepatit Antal 37 49 39 – – 3 24 7 5 

Dödstal 0,8 1,1 0,9 – – 0,2 2,0 1,7 1,6 

06 Kap. II. Tumörer Antal 11 835 11 586 11 673 1 12 198 2 130 2 966 6 366 

Dödstal 262,7 255,0 254,7 1,8 1,6 10,6 176,5 738,6 2 017,1 

07 Maligna tumörer Antal 11 464 11 256 11 317 1 11 198 2 100 2 934 6 073 

Dödstal 254,5 247,7 246,9 1,8 1,5 10,6 174,0 730,6 1 924,2 

08 i läpp, munhåla och Antal 199 171 202 – – 7 73 66 56 

svalg Dödstal 4,4 3,8 4,4 – – 0,4 6,0 16,4 17,7 

09 i matstrupen Antal 273 288 262 – – 2 78 85 97 

Dödstal 6,1 6,3 5,7 – – 0,1 6,5 21,2 30,7 

10 i magsäcken Antal 453 437 417 – – 13 100 119 185 

Dödstal 10,1 9,6 9,1 – – 0,7 8,3 29,6 58,6 

11 i tjocktarmen Antal 879 830 857 – – 19 140 242 456 

Dödstal 19,5 18,3 18,7 – – 1,0 11,6 60,3 144,5 

12 i ändtarm och anus Antal 457 450 488 – – 4 111 127 246 

Dödstal 10,1 9,9 10,6 – – 0,2 9,2 31,6 77,9 

13 i levern och intrahepatitiska 

gall- Antal 367 355 360 – – 11 87 98 164 

gångarna Dödstal 8,1 7,8 7,9 – – 0,6 7,2 24,4 52,0 

14 i pankreas Antal 748 714 739 – – 11 174 234 320 

Dödstal 16,6 15,7 16,1 – – 0,6 14,4 58,3 101,4 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 945 1 842 1 943 – – 11 459 640 833 

lunga Dödstal 43,2 40,5 42,4 – – 0,6 38,0 159,4 263,9 

16 malignt melanom i Antal 265 268 301 – – 19 97 77 108 

huden Dödstal 5,9 5,9 6,6 – – 1,0 8,0 19,2 34,2 

17 i bröstkörtel Antal 9 18 10 – – 1 – 5 4 

Dödstal 0,2 0,4 0,2 – – 0,1 – 1,2 1,3 

18 i livmoderhalsen Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

19 i annan del av Antal . . . . . . . . . 

livmodern Dödstal . . . . . . . . . 

20 i äggstock Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

21 i prostata Antal 2 473 2 470 2 485 – – 1 157 424 1 903 

Dödstal 54,9 54,4 54,2 – – 0,1 13,0 105,6 603,0 

22 i njure Antal 322 343 322 1 1 3 71 100 146 

Dödstal 7,1 7,5 7,0 1,8 0,1 0,2 5,9 24,9 46,3 

23 i urinblåsan Antal 466 473 456 – – 3 50 108 295 

Dödstal 10,3 10,4 9,9 – – 0,2 4,1 26,9 93,5 

24 i lymfatisk och Antal 1 022 1 079 979 – 2 23 170 245 539 

blodbildande vävnad Dödstal 22,7 23,7 21,4 – 0,3 1,2 14,1 61,0 170,8 

Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

25 vissa rubbningar i Antal 111 132 134 – – 2 13 16 103 

immunsystemet Dödstal 2,5 2,9 2,9 – – 0,1 1,1 4,0 32,6 

Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

26 ämnesomsättnings- Antal 1 220 1 176 1 209 7 6 37 193 241 725 

sjukdomar Dödstal 27,1 25,9 26,4 12,5 0,8 2,0 16,0 60,0 229,7 

27 Diabetes Antal 1 025 1 001 1 017 – 2 20 153 207 635 

Dödstal 22,8 22,0 22,2 – 0,3 1,1 12,7 51,5 201,2 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 1 666 1 698 1 689 – 1 31 158 152 1 347 

beteendestörningar Dödstal 37,0 37,4 36,8 – 0,1 1,7 13,1 37,9 426,8 

29 Orsakade av alkohol Antal 241 257 238 – – 14 134 64 26 

Dödstal 5,3 5,7 5,2 – – 0,7 11,1 15,9 8,2 

30 Orsakade av droger Antal 21 9 25 – – 13 11 1 – 

Dödstal 0,5 0,2 0,5 – – 0,7 0,9 0,2 – 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1 245 1 296 1 362 6 12 65 192 250 837 

örat Dödstal 27,6 28,5 29,7 10,7 1,6 3,5 15,9 62,3 265,2 

32 Meningit (annan än Antal 11 9 11 . 1 2 4 3 1 

i grupp 03) Dödstal 0,2 0,2 0,2 . 0,1 0,1 0,3 0,7 0,3 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 18 282 17 922 17 742 2 3 161 1 899 2 731 12 946 

organens sjukdomar Dödstal 405,8 394,4 387,1 3,6 0,4 8,6 157,3 680,1 4 102,0 

34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 9 407 9 004 8 849 – – 64 1 142 1 571 6 072 

domar Dödstal 208,8 198,2 193,0 – – 3,4 94,6 391,2 1 923,9 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 5 185 4 936 4 846 – – 37 711 918 3 180 

Dödstal 115,1 108,6 105,7 – – 2,0 58,9 228,6 1 007,6 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 3 095 3 201 3 031 1 1 53 239 278 2 459 

(utom klaffel) Dödstal 68,7 70,4 66,1 1,8 0,1 2,8 19,8 69,2 779,1 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 3 370 3 291 3 470 1 1 24 282 487 2 675 

kärl Dödstal 74,8 72,4 75,7 1,8 0,1 1,3 23,4 121,3 847,6 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 783 2 738 2 890 4 3 26 198 408 2 251 

organens sjukdomar Dödstal 61,8 60,3 63,0 7,1 0,4 1,4 16,4 101,6 713,2 

38 Influensa Antal 15 26 13 – – – 1 1 11 

Dödstal 0,3 0,6 0,3 – – – 0,1 0,2 3,5 

39 Lunginflammation Antal 985 971 1 083 4 3 10 51 60 955 

Dödstal 21,9 21,4 23,6 7,1 0,4 0,5 4,2 14,9 302,6 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 318 1 313 1 341 – – 7 99 261 974 

i nedre luftvägarna Dödstal 29,3 28,9 29,3 – – 0,4 8,2 65,0 308,6 

41 Astma Antal 40 57 55 – – 5 7 5 38 

Dödstal 0,9 1,3 1,2 – – 0,3 0,6 1,2 12,0 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

sjuk- Antal 1 519 1 464 1 526 – 4 24 372 306 820 

domar Dödstal 33,7 32,2 33,3 – 0,5 1,3 30,8 76,2 259,8 

43 Sår i magsäcken och Antal 194 189 191 – – 2 24 36 129 

tolvfingertarmen Dödstal 4,3 4,2 4,2 – – 0,1 2,0 9,0 40,9 

44 Sjukdomar i levern Antal 431 423 441 – – 7 226 134 74 

Dödstal 9,6 9,3 9,6 – – 0,4 18,7 33,4 23,4 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens Antal 44 58 59 – – – 2 3 54 

sjukdomar Dödstal 1,0 1,3 1,3 – – – 0,2 0,7 17,1 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och bind- Antal 126 164 141 1 – 1 16 23 100 

väven Dödstal 2,8 3,6 3,1 1,8 – 0,1 1,3 5,7 31,7 

47 Reumatoid artrit och Antal 43 45 29 – – – 2 3 24 

osteoartros Dödstal 1,0 1,0 0,6 – – – 0,2 0,7 7,6 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 599 636 625 – – 3 26 70 526 

organen Dödstal 13,3 14,0 13,6 – – 0,2 2,2 17,4 166,7 

49 Sjukdomar i njure och Antal 400 437 428 – – 3 21 55 349 

urinledare Dödstal 8,9 9,6 9,3 – – 0,2 1,7 13,7 110,6 

5 Kap XV. Komplika- 

0 

tioner under graviditet, 

förlossning och Antal . . . . . . . . . 

barnsängstid Dödstal . . . . . . . . . 

51 Kap XVI. Vissa Antal 71 71 59 57 1 – 1 – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,6 1,6 1,3 101,8 0,1 – 0,1 – – 

75– år 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och 

kromosom- Antal 142 123 103 37 10 17 20 9 10 

avvikelser Dödstal 3,2 2,7 2,2 66,1 1,4 0,9 1,7 2,2 3,2 

53 Medfödda missbildningar 

av nerv- Antal 9 9 11 3 5 3 – – – 

systemet Dödstal 0,2 0,2 0,2 5,4 0,7 0,2 – – – 

Medfödda missbildningar 

54 

av cirkula- Antal 31 35 37 13 2 9 7 3 3 

tionsorganen Dödstal 0,7 0,8 0,8 23,2 0,3 0,5 0,6 0,7 1,0 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 052 1 129 1 082 19 6 58 147 141 711 

fynd och lab.fynd Dödstal 23,4 24,8 23,6 33,9 0,8 3,1 12,2 35,1 225,3 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 15 8 10 10 – – – – – 

Dödstal 0,3 0,2 0,2 17,9 – – – – – 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 638 690 644 9 5 57 144 136 293 

orsaker till död Dödstal 14,2 15,2 14,0 16,1 0,7 3,1 11,9 33,9 92,8 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 2 898 3 057 3 013 2 19 823 807 354 1 008 

till sjukdom och död Dödstal 64,3 67,3 65,7 3,6 2,6 44,0 66,9 88,2 319,4 

59 Olycksfall Antal 1 726 1 824 1 797 2 16 376 383 207 813 

Dödstal 38,3 40,1 39,2 3,6 2,2 20,1 31,7 51,5 257,6 

60 därav Transportolyckor Antal 383 367 335 – 7 151 98 35 44 

Dödstal 8,5 8,1 7,3 – 1,0 8,1 8,1 8,7 13,9 

601 Motorfordonsolyckor Antal 319 288 259 – 4 131 67 26 31 

på allmän väg Dödstal 7,1 6,3 5,7 – 0,5 7,0 5,6 6,5 9,8 

61 därav Fallolyckor Antal 444 439 488 – 1 12 77 84 314 

Dödstal 9,9 9,7 10,6 – 0,1 0,6 6,4 20,9 99,5 

62 därav Förgiftnings- Antal 223 286 269 – 1 141 95 22 10 

olyckor Dödstal 5,0 6,3 5,9 – 0,1 7,5 7,9 5,5 3,2 

63 Självmord och annan 

avsiktligt själv- Antal 817 801 855 – – 324 313 110 108 

destruktiv handling Dödstal 18,1 17,6 18,7 – – 17,3 25,9 27,4 34,2 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 48 75 47 – 1 28 15 2 1 

person Dödstal 1,1 1,7 1,0 – 0,1 1,5 1,2 0,5 0,3 

65 Skadehändelser med Antal 190 225 199 – 2 90 78 16 13 

oklar avsikt Dödstal 4,2 5,0 4,3 – 0,3 4,8 6,5 4,0 4,1 

Samtliga döds- Antal 44 232 44 025 44 116 141 80 1 463 6 263 7 784 28 385 

orsaker Total Dödstal 981,8 968,9 962,4 251,9 10,9 78,3 518,9 1 938,4 8 993,9 

1) Number. 

2) Standardized death rates. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0301). 

Dödsorsakspublikationer: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-31. 

Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas. 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 

Cause of death 


European listing 

Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor 

Deaths by cause and age, women 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Kvinnor 

Women 


Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


01 Kap. I. Vissa infektions- 

och parasit- Antal 746 848 887 7 – 14 54 76 736 

sjukdomar Dödstal 2 16,3 18,4 19,1 13,3 – 0,8 4,5 17,8 152,2 

02 Tuberkulos Antal 33 34 41 – – – 1 3 37 

Dödstal 0,7 0,7 0,9 – – – 0,1 0,7 7,7 

03 Meningokockinfektion Antal 6 2 1 – – – – – 1 

Dödstal 0,1 0,0 0,0 – – – – – 0,2 

04 HIV Antal 5 8 5 – – 2 2 1 – 

Dödstal 0,1 0,2 0,1 – – 0,1 0,2 0,2 – 

05 Virushepatit Antal 21 20 23 – – 2 13 4 4 

Dödstal 0,5 0,4 0,5 – – 0,1 1,1 0,9 0,8 

06 Kap. II. Tumörer Antal 10 980 11 045 10 882 – 17 271 2 203 2 455 5 936 

Dödstal 240,0 239,9 234,7 – 2,4 15,2 185,4 576,2 1 227,7 

07 Maligna tumörer Antal 10 532 10 584 10 434 – 16 268 2 186 2 416 5 548 

Dödstal 230,2 229,9 225,1 – 2,3 15,0 184,0 567,1 1 147,4 

08 i läpp, munhåla och Antal 106 127 111 – – 3 29 31 48 

svalg Dödstal 2,3 2,8 2,4 – – 0,2 2,4 7,3 9,9 

09 i matstrupen Antal 113 111 100 – – – 24 20 56 

Dödstal 2,5 2,4 2,2 – – – 2,0 4,7 11,6 

10 i magsäcken Antal 285 300 268 – – 6 54 51 157 

Dödstal 6,2 6,5 5,8 – – 0,3 4,5 12,0 32,5 

11 i tjocktarmen Antal 911 998 959 – – 20 127 207 605 

Dödstal 19,9 21,7 20,7 – – 1,1 10,7 48,6 125,1 

12 i ändtarm och anus Antal 396 369 371 – – 4 60 85 222 

Dödstal 8,7 8,0 8,0 – – 0,2 5,0 20,0 45,9 

13 i levern och intrahepatitiska 

gall- Antal 267 233 232 – 1 3 34 59 135 

gångarna Dödstal 5,8 5,1 5,0 – 0,1 0,2 2,9 13,8 27,9 

14 i pankreas Antal 840 822 833 – – 7 164 192 470 

Dödstal 18,4 17,9 18,0 – – 0,4 13,8 45,1 97,2 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 593 1 663 1 668 – – 21 466 499 682 

lunga Dödstal 34,8 36,1 36,0 – – 1,2 39,2 117,1 141,1 

16 malignt melanom i Antal 178 207 196 – – 18 39 47 92 

huden Dödstal 3,9 4,5 4,2 – – 1,0 3,3 11,0 19,0 

17 i bröstkörtel Antal 1 506 1 477 1 512 – – 60 456 319 677 

Dödstal 32,9 32,1 32,6 – – 3,4 38,4 74,9 140,0 

18 i livmoderhalsen Antal 125 162 139 – – 15 46 23 55 

Dödstal 2,7 3,5 3,0 – – 0,8 3,9 5,4 11,4 

19 i annan del av Antal 337 318 321 – – 4 39 91 187 

livmodern Dödstal 7,4 6,9 6,9 – – 0,2 3,3 21,4 38,7 

20 i äggstock Antal 620 600 595 – 1 18 180 146 250 

Dödstal 13,6 13,0 12,8 – 0,1 1,0 15,1 34,3 51,7 

21 i prostata Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

22 i njure Antal 258 264 248 – – 2 38 60 148 

Dödstal 5,6 5,7 5,3 – – 0,1 3,2 14,1 30,6 

23 i urinblåsan Antal 178 215 173 – – 1 25 41 106 

Dödstal 3,9 4,7 3,7 – – 0,1 2,1 9,6 21,9 

24 i lymfatisk och Antal 906 882 845 – 6 18 103 155 563 

blodbildande vävnad Dödstal 19,8 19,2 18,2 – 0,9 1,0 8,7 36,4 116,4 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 163 190 202 1 – 2 6 9 184 

immunsystemet Dödstal 3,6 4,1 4,4 1,9 – 0,1 0,5 2,1 38,1 

Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

26 ämnesomsättnings- Antal 1 193 1 188 1 287 3 3 25 87 147 1 022 

sjukdomar Dödstal 26,1 25,8 27,8 5,7 0,4 1,4 7,3 34,5 211,4 

27 Diabetes Antal 972 959 982 – – 12 63 109 798 

Dödstal 21,2 20,8 21,2 – – 0,7 5,3 25,6 165,0 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 3 011 3 329 3 272 – – 5 52 78 3 137 

beteendestörningar Dödstal 65,8 72,3 70,6 – – 0,3 4,4 18,3 648,8 

29 Orsakade av alkohol Antal 50 54 54 – – 1 35 9 9 

Dödstal 1,1 1,2 1,2 – – 0,1 2,9 2,1 1,9 

30 Orsakade av droger Antal 6 4 – – 2 1 – 1 

Dödstal 0,1 0,1 – – 0,1 0,1 – 0,2 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1701 1834 1843 4 8 31 129 229 1442 

örat Dödstal 37,2 39,8 39,8 7,6 1,1 1,7 10,9 53,7 298,2 

32 Meningit (annan än Antal 5 12 14 – 1 1 5 4 3 

i grupp 03) Dödstal 0,1 0,3 0,3 – 0,1 0,1 0,4 0,9 0,6 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 20 173 20 038 19 724 2 3 52 666 1 252 17 749 

organens sjukdomar Dödstal 440,9 435,2 425,5 3,8 0,4 2,9 56,0 293,9 3 670,8 

34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 8 253 7 800 7 639 – 1 11 326 602 6 699 

domar Dödstal 180,4 169,4 164,8 – 0,1 0,6 27,4 141,3 1 385,5 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 4 305 3 904 3 813 – – 7 215 369 3 222 

Dödstal 94,1 84,8 82,3 – – 0,4 18,1 86,6 666,4 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 4 194 4 575 4 241 1 1 11 84 126 4 018 

(utom klaffel) Dödstal 91,7 99,4 91,5 1,9 0,1 0,6 7,1 29,6 831,0 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 4 882 4 639 4 894 1 1 18 159 312 4 403 

kärl Dödstal 106,7 100,8 105,6 1,9 0,1 1,0 13,4 73,2 910,6 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 862 2 958 2 958 3 4 13 160 348 2 430 

organens sjukdomar Dödstal 62,6 64,2 63,8 5,7 0,6 0,7 13,5 81,7 502,6 

38 Influensa Antal 22 33 24 – 1 – 1 – 22 

Dödstal 0,5 0,7 0,5 – 0,1 – 0,1 – 4,6 

39 Lunginflammation Antal 1 113 1 171 1 174 3 3 7 24 24 1 113 

Dödstal 24,3 25,4 25,3 5,7 0,4 0,4 2,0 5,6 230,2 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 409 1 397 1 432 – – 3 114 281 1 034 

i nedre luftvägarna Dödstal 30,8 30,3 30,9 – – 0,2 9,6 66,0 213,9 

41 Astma Antal 109 100 88 – – 1 7 8 72 

Dödstal 2,4 2,2 1,9 – – 0,1 0,6 1,9 14,9 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

sjuk- Antal 1 522 1 564 1 569 1 2 16 195 163 1 192 

domar Dödstal 33,3 34,0 33,8 1,9 0,3 0,9 16,4 38,3 246,5 

43 Sår i magsäcken och Antal 197 221 196 – – – 21 21 154 

tolvfingertarmen Dödstal 4,3 4,8 4,2 – – – 1,8 4,9 31,9 

44 Sjukdomar i levern Antal 209 192 197 – – 8 95 39 55 

Dödstal 4,6 4,2 4,2 – – 0,4 8,0 9,2 11,4 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens Antal 92 93 94 – – 1 1 4 88 

sjukdomar Dödstal 2,0 2,0 2,0 – – 0,1 0,1 0,9 18,2 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och bind- Antal 305 336 333 – – 6 30 41 256 

väven Dödstal 6,7 7,3 7,2 – – 0,3 2,5 9,6 52,9 

47 Reumatoid artrit och Antal 135 136 135 – – 1 12 15 107 

osteoartros Dödstal 3,0 3,0 2,9 – – 0,1 1,0 3,5 22,1 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 574 561 568 – 1 5 25 51 486 

organen Dödstal 12,5 12,2 12,3 – 0,1 0,3 2,1 12,0 100,5 

49 Sjukdomar i njure och Antal 384 386 391 – 1 5 25 43 317 

urinledare Dödstal 8,4 8,4 8,4 – – 0,3 2,1 10,1 65,6 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal 5 2 6 – – 5 1 – – 

barnsängstid Dödstal 0,1 0,0 0,1 – – 0,3 0,1 – – 

51 Kap XVI. Vissa Antal 53 48 57 52 2 1 2 – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,2 1,0 1,2 98,6 0,3 0,1 0,2 – – 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal 1 / 


dödstal 2 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och 

kromosom- Antal 129 120 92 35 6 9 21 10 11 

avvikelser Dödstal 2,8 2,6 2,0 66,4 0,9 0,5 1,8 2,3 2,3 


av nerv- Antal 11 15 11 8 – 2 1 – – 

systemet Dödstal 0,2 0,3 0,2 15,2 – 0,1 0,1 – – 


av cirkula- Antal 34 38 26 10 – 5 4 3 4 

tionsorganen Dödstal 0,7 0,8 0,6 19,0 – 0,3 0,3 0,7 0,8 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 805 1 863 1 855 18 7 23 81 83 1 643 

fynd och lab.fynd Dödstal 39,4 40,5 40,0 34,1 1,0 1,3 6,8 19,5 339,8 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 9 5 5 5 , , , , , 

Dödstal 0,2 0,1 0,1 9,5 , , , , , 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 522 573 589 13 7 23 80 79 387 

orsaker till död Dödstal 11,4 12,4 12,7 24,7 1,0 1,3 6,7 18,5 80,0 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 1 725 1 778 1 797 5 13 252 304 151 1 072 

till sjukdom och död Dödstal 37,7 38,6 38,8 9,5 1,9 14,1 25,6 35,4 221,7 

59 Olycksfall Antal 1134 1202 1248 2 6 79 134 89 938 

Dödstal 24,8 26,1 26,9 3,8 0,9 4,4 11,3 20,9 194,0 

60 därav Transportolyckor Antal 126 132 116 1 – 41 31 14 29 

Dödstal 2,8 2,9 2,5 1,9 – 2,3 2,6 3,3 6,0 

601 Motorfordonsolyckor Antal 106 122 107 1 – 38 25 14 29 

på allmän väg Dödstal 2,3 2,6 2,3 1,9 – 2,1 2,1 3,3 6,0 

61 därav Fallolyckor Antal 342 356 403 – – 4 15 39 345 

Dödstal 7,5 7,7 8,7 – – 0,2 1,3 9,2 71,4 

62 därav Förgiftnings- Antal 84 65 80 – – 24 43 7 6 

olyckor Dödstal 1,8 1,4 1,7 – – 1,3 3,6 1,6 1,2 

63 Självmord och annan 

avsiktligt själv- Antal 379 325 315 – 4 128 108 33 42 

destruktiv handling Dödstal 8,3 7,1 6,8 – 0,6 7,2 9,1 7,7 8,7 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 31 31 23 1 2 12 6 1 1 

person Dödstal 0,7 0,7 0,5 1,9 0,3 0,7 0,5 0,2 0,2 

65 Skadehändelser med Antal 72 102 107 2 1 31 49 19 5 

oklar avsikt Dödstal 1,6 2,2 2,3 3,8 0,1 1,7 4,1 4,5 1,0 

Samtliga döds- Antal 47 039 47 795 47 426 131 66 731 4 017 5 097 37 384 

orsaker Total Dödstal 1 028,1 1 038,0 1 023,0 248,4 9,5 40,9 338,0 1 196,3 7 731,7 

1) Number. 

2) Standardized death rates 





75– år 



20.18 

Kön Sex 

Olyckshändelse Accident 

Döda på grund av olyckshändelse 

Deaths due to accidents 

Samtliga 

Total 

Barn under 15 år 

Children under 15 years 

2004 6 2005 2006 2007 2008 2004 6 2005 2006 2007 2008 

Män Men 1 981 1 710 1 726 1 824 1 797 80 19 25 15 18 

Transportolyckor 1 

Transport accidents 397 366 383 367 334 15 6 16 4 7 

Järnvägsolyckor 2 

Railway accidents – – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 

Motor vehicle accidents 330 306 307 301 265 13 5 14 4 6 

Andra olyckor i transport till lands 

Other transport accidents on land 37 31 43 30 44 2 1 2 – 1 

Olyckor i trafik till sjöss 

Water transport accidents 23 23 20 27 21 – – – – – 

Olyckor i lufttrafik 

Aircraft accidents 7 6 13 9 4 – – – – – 

Förgiftning Accidental poisoning 196 231 223 286 269 – – – 2 1 

Fall 3 Accidental falls 413 407 444 439 488 – – 1 – 1 

Maskinolyckor Machinery accidents 6 6 13 11 14 – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 

Accidents caused by fire, explosion, 

firearms or hot or corrosive 

substance 52 56 57 58 54 – 1 2 3 1 

Drunkning genom olyckshändelse 4 

Accidental drowning 80 82 86 90 82 4 5 4 2 3 

Skador av fallande föremål och ras 5 

Blow from falling objects 16 28 17 30 15 – – – 3 – 

Skador av elektrisk ström 

Electric current 7 5 6 8 7 – – – 1 

Kvävning (även genom ras) 

Suffocation 61 51 60 47 45 1 4 2 1 1 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 

Freezing, hunger, thirst and 

exposure 26 42 25 28 26 – – – – – 

Skada av blixt Lightning – – 1 – 1 – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 

Other accidents 727 436 411 460 462 60 3 – – 3 

Kvinnor Women 1 406 1 257 1 134 1 202 1 248 63 9 9 15 8 

Transportolyckor 1 127 126 126 132 116 2 3 7 4 1 

Järnvägsolyckor 2 – – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 110 116 109 117 104 1 3 3 4 1 

Andra olyckor i transport till lands 13 7 15 13 6 1 – 3 – – 

Olyckor i trafik till sjöss 3 2 2 1 4 – – 1 – – 

Olyckor i lufttrafik 1 1 – 1 2 – – – – – 

Förgiftning 60 64 84 65 80 1 – – 2 

Fall 3 333 381 342 356 403 – 1 – – – 

Maskinolyckor – 2 – 1 – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 23 24 18 29 29 – 1 1 3 4 

Drunkning genom olyckshändelse 4 18 17 20 18 22 1 – 1 2 1 

Skador av fallande föremål och ras 5 – 6 – 2 – – – – 3 – 

Skador av elektrisk ström – – – – – 1 – – – – 

Kvävning (även genom ras) – 44 44 39 39 – 1 – 1 1 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 13 18 17 19 12 – – – – – 

Skada av blixt – – – – 1 – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 832 575 483 541 546 58 3 – 0 1 

Samtliga 7 Both sexes 7 3 387 2 967 2 860 3 026 3 045 143 28 34 30 26 

1) Omfattar även olyckor utanför allmän väg. 

2) Exkl. olyckor där motorfordon varit delaktiga. Dessa redovisas under motorfordonsolyckor. 

3) Frakturer utan angiven orsak redovisades tidigare som fall men redovisas fr.o.m. 1997 under övriga olyckshändelser. 

4) Exkl. drunkning genom trafikolycka vilket redovisas som trafikolycka. 

5) Exkl. ras med kvävning som följd. 6) De höga siffrorna 2004 beror på tsunamin. 7) Korrigerad uppgift. Revised figure. 






Rättsväsende 

Judical system

Rättsväsende Statistisk årsbok 2011 

21 – Rättsväsende 

Judical system 

Sida 

Page 

21.1 Rättsväsende ........................................ 476 


21.2 Återfall i brott ........................................ 479 

Persons relapse into crime 

21.3 Brott mot enskilda personer ............... 481 

Persons being subjected to violence or 

physical threat, percent 

21.4 Personer som utsatts för brott mot 

enskild person 2008, andel av respektive 

åldersgrupp i befolkningen ......................... 483 

Persons being subjected to violence or 

physical threat, percent 

21.5 Personer som känt otrygghet vid 

utevistelse i sitt bostadsområde sen kväll 

2009, procent ................................................ 483 

Persons that do not feel safe in their 

neighbourhood at night, percent 

21.6 Anmälda brott åren 1950–2009 ........... 483 

Reported offences 

21.7 Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden 

i de fem län med högst 

respektive lägst frekvens 2009 ................... 484 

Reported offences per 1 000 of mean 

population in the five counties with highest 

and lowest frequency respectively 

21.8 Uppklaringsprocent åren 

1950–2009 ..................................................... 484 

Cleared-up crimes, percent 

21.9 Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 

1975–2009 ............................................... 484 

All conviction decisions, total and by type of 

conviction 

21.10 Utsatta för brott mot enskild person 

2008 i olika grupper, procent ...................... 485 

Persons being subjected to offences against 

the person in different groups, percent 

21.11 Anmälda brott ..................................... 486 

Reported crimes 

21.12 Anmälda brott 2009, länsvis .............. 487 

Reported crimes, by county 

21.13 Anhållanden, häktningsframställningar 

och häktade personer............... 487 

Arrests, application for detention orders and 

detainees 

21.14 Anmälda brott, uppklaringsprocent 

efter brottstyp ...................................... 488 

Reported crimes, cleared-up crimes, 

percentage 

Sida 

Page 

21.15 Anmälda brott, personuppklaringsprocent 

efter brottstyp ................................. 489 

Reported crimes, cleared-up crimes (for 

individuals), percentage 

21.16 Personer misstänkta för brott efter 

brottstyp, ålder vid brottet och kön, 2009 .. 490 

Persons suspected of crimes, by type of 

offence, age at the time of crime and sex 

21.17 Lagföringsbeslut efter huvudbrott.... 491 

All conviction decisions, by principal offence 

21.18 Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

och lagföringstyp 2009 ................................ 492 


and type of conviction 

21.19 Personer lagförda för brott 

1997–2004 och andel som återfallit i 

brott inom 1 respektive 3 år, efter ålder ..... 493 

Persons found guilty for criminal offences 

1997–2004 and percentage of relapse into 

crime within 1 and 3 years respectively, by 

age 

21.20 Personer lagförda för brott 

1997–2004 och andel som återfallit i 

brott inom 3 år, efter kön och antal 

tidigare lagföringar under 10-årsperioden 

före ingångslagföringen .............. 494 

Persons found guilty of criminal offences 

1997–2004 and percentage of relapse into 

crime within 3 years, by sex and previous 

convictions during 10 years before the initial 

conviction 

21.21 Kriminalvårdsanstalter och häkten 

samt intensivövervakning, nyintagna ........ 495 

Prisons, remand prisons and intensive 

supervision with electronic monitoring, new 

inmates/new supervision cases 

21.22 Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning 

och frivård, genomsnittligt 

antal personer ............................................... 495 

Average institutional and non-institutional 

populations 

21.23 Omhändertaganden av berusade 

personer ........................................................ 496 

Persons taken into custody for drunkenness 

21.24 Frivård, nytillkomna övervakningsfall................................................................... 

496 

Non-institutional population, persons newly 

received for supervision 




Sida 

Page 

21.25 Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

.................................................. 497 

Cases in the general administrative 

courts 

21.26 Tingsrätter, inkomna mål och 

ärenden .......................................................... 498 

District Courts, incoming cases and 

other proceedings 

21.27 Tingsrätter, slutligt handlagda 

ärenden m.m. ................................................ 498 

District Courts, cases resolved 

21.28 Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden 

................................................ 498 

The Swedish mapping, cadastral and land 

registration authority, registered land 

registration matters 

21.29 Hovrätter, inkomna mål ...................... 499 

Courts of Appeal, incoming cases 

21.30 Högsta domstolen, ansökningar 

om prövningstillstånd .................................. 499 

The Supreme Court, applications for review 

of cases 

Sida 

Page 

21.31 Nådeansökningar ................................499 

Petitions for pardon 

21.32 Rättshjälp, statens kostnader, 

miljoner kronor ..............................................499 

Legal aid, costs to the State, SEK m 

21.33 Hyresnämnder och arrendenämnder, 

inkomna ärenden .........................499 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, 

incoming cases 

21.34 Riksdagens ombudsmän, 

inkomna ärenden ..........................................500 

The Parliamentary Ombudsmen, incoming 

cases 

21.35 Mål och ärenden vid vissa andra 

myndigheter...................................................500 

Cases and legal matters heard by certain 

other authorities 



21.1 Rättsväsende 


Fler brott än någonsin anmäldes under år 2009. Den största delen av de senare årens 

ökning gäller bedrägerier och skadegörelse (främst klotter mot kollektivtrafik och 

övrigt klotter). En brottskategori som bidrog till minskning under de senaste åren är 

bilbrott (stöld ur och från motordrivet fordon och biltillgrepp) och övriga stöldbrott. I 

översiktsbilden nedan visas några sammanfattande uppgifter från 2009 års statistik. 

De beskriver vad som har inträffat i olika delar av rättsprocessen under året. Uppgifterna 

avser inte att redovisa ett ”rättsflöde”. En sådan jämförelse är inte möjlig då 

de olika siffrorna bygger på olika enheter och definitioner. 

1) 320 000 förelägganden. Korrigerat värde 2012-01-25. 

2) Summan av godkända strafförelägganden, meddelande åtalsunderlåtelser och domslut. 

Drygt 1,4 miljoner anmälda brott 2009 

År 2009 anmäldes drygt 1,4 miljoner brott till 

polis, tull eller åklagare. Det är en ökning med 2 

procent jämfört med året innan, och det högsta 

antal som registrerats sedan statistiken började 

föras. 

Mer än 100 000 våldsbrott 

Antalet anmälda våldsbrott (mord, dråp, misshandel, 

våldtäkt, fridskränkning, kvinnofridskränkning, 

rån och våld mot tjänsteman) ökade 

med 3 procent till 112 000 mellan åren 2008 och 

2009. Det innebär att våldsbrotten stod för 8 

procent av samtliga anmälda brott. Mer än tre 

fjärdedelar av våldsbrotten utgjordes av misshandel, 

som har ökat med 47 procent under den 

senaste 10-årsperioden. 

Misshandelsbrott mot barn ökade kraftigt 

År 2009 anmäldes 86 300 misshandelsbrott, vilket 

är en ökning med 2 procent jämfört med året 

innan. Anmälda misshandelsbrott mot kvinna 18 år 

eller äldre ökade med 1 procent till 26 300. Dessutom 

gjordes cirka 2 660 anmälningar om grov 

kvinnofridskränkning vilket är en ökning med 3 

procent jämfört med 2008. Anmälda misshandelsbrott 

mot man 18 år eller äldre minskade med 1 

procent jämfört med 2008 och uppgår nu till 

40 900. 

Cirka 22 procent av misshandelsbrotten riktades 

mot barn i åldern 0–17 år. Denna kategori 

ökade med 11 procent till cirka 19 100 anmälda 

brott under 2009. Fördelat efter tre åldersgrupper 

ökade misshandel mot barn i åldern 0– 

6 år med 15 procent till cirka 2 200 anmälda 

brott, mot barn i åldern 7–14 år med 4 procent 

till cirka 8 900 brott och mot barn i åldern 15–17 

år med 19 procent till cirka 8 000 brott. Misshandelsbrotten 

mot barn i åldern 7–17 år 

anmäls i hög grad av skolan, vilket slår igenom 

i statistiken på så sätt att färre brott anmäls 

under sommaren än under terminerna. Denna 

säsongsvariation finns inte för anmälda misshandelsbrott 

mot barn i åldern 0–6 år. 

Sexualbrotten ökar 

Antalet anmälda sexualbrott ökar. Under år 2009 

anmäldes cirka 15 700 sexualbrott, vilket är en 

ökning med 9 procent jämfört med 2008. Av de 

anmälda sexualbrotten svarar våldtäkter och 

sexuellt ofredande för merparten. Båda dessa 

kategorier ökade, våldtäkterna med 9 procent till 



cirka 5 940 brott och sexuellt ofredande (inklusive 

exhibitionism) med 5 procent till cirka 7 590 

anmälda brott. Anmälda våldtäkter mot barn 

under 15 år ökade med 38 procent till cirka 1 960 

anmälda våldtäkter och anmälda våldtäkter mot 

barn i åldern 15–17 år minskade med 5 procent 

till cirka 940 brott. Den kraftiga ökningen för 

våldtäkt mot barn under 15 år kan till stor del 

förklaras av ett par enskilda anmälningar som 

innehåller ett stort antal brott. 

Antalet anmälda brott om sexuellt tvång/ 

utnyttjande ökade med 2 procent jämfört med 

2008 till cirka 1 340 brott under 2009. 

De anmälda våldtäkterna har ökat årligen 

under de senaste tio åren. Ökningen har varit 

speciellt kraftig sedan en ny sexualbrottslagstiftning 

trädde i kraft den 1 april 2005. Den 

innebär att en del gärningar, som tidigare rubricerats 

som sexuellt utnyttjande nu rubriceras 

som våldtäkt. I statistiken märks det genom att 

antalet anmälda brott avseende sexuellt tvång 

och utnyttjande minskat sedan lagändringen. 

Personrånen står för största ökningen 

Antalet anmälda rån ökade med 7 procent till 

9 570 under 2009. Personrånen, som står för den 

största andelen av de anmälda rånen, ökade 

med 8 procent till 6 730. 

Sedan år 2000 har de anmälda rånen legat på 

en nivå mellan 8 540 och 9 570 brott per år. De 

anmälda personrånen, som utgör cirka 70 procent 

av de anmälda rånen, har haft en likartad 

utveckling, men på en lägre nivå. 

Butiksrånen ökar… 

Antalet butiksrån ökade kraftigt mellan åren 2007 

och 2009 och har nu nått den högsta nivån sedan 

statistiken började föras. Under 2009 anmäldes 

1 150 rån mot butik, vilket är en ökning med 15 

procent jämfört med året innan. Vidare anmäldes 

77 bankrån under 2009, vilket är något mer 

än genomsnittet under perioden 2000–2008. 

Antalet anmälningar av den här typen av rån 

har varierat mycket från ett år till ett annat. År 

2008 anmäldes 155 bankrån, vilket är den 

högsta nivå som noterats under de senaste tio 

åren. 

De anmälda rånen mot värdetransporter har 

varierat mellan 41 och 60 rån under 2000-talet. 

År 2009 anmäldes 58 värdetransportrån, vilket 

är en oförändrad nivå jämfört med 2008. De 

anmälda taxirånen har minskat, från 86 år 2008 

till 68 år 2009. Precis som för de andra råntyperna 

varierar antalet anmälda taxirån kraftigt 

från år till år. 

…medan biltillgreppen minskar 

Tillgrepps- och stöldbrotten utgör en stor del av 

samtliga anmälda brott, nästan 40 procent. Totalt 

anmäldes nästan 555 000 sådana brott under 


2009, vilket är en minskning mot föregående år 

med 1 procent. De största minskningarna återfinns 

bland bilbrotten (biltillgrepp samt stöld ur och 

från motorfordon) och ospecificerade stölder utan 

inbrott. Däremot ökade anmälningarna av 

bostadsinbrott. 

Halvering av cykelstölder sedan 1993 

Även sett ur ett 10-årsperspektiv har de anmälda 

stöldbrotten minskat och ligger nu på en nivå 

som är cirka 21 procent lägre än år 2000. 

Under år 2009 var cirka 97 300 eller knappt 18 

procent av alla stöld- och tillgreppsbrott bilrelaterade. 

De anmälda bilbrotten minskade med 

10 600 brott (9 procent) under 2009 jämfört med 

året innan. Totalt anmäldes 23 700 biltillgrepp 

och drygt 73 600 stölder ur och från motordrivet 

fordon, vilket är en minskning med 15 respektive 

8 procent jämfört med 2008. Sedan år 2000 har 

antalet biltillgrepp minskat med 62 procent. 

Antalet stölder ur och från motorfordon har under 

samma period minskat med cirka 54 procent. 

År 2009 anmäldes drygt 66 800 cykelstölder, 

vilket är en ökning med 1 procent jämfört med 

året innan. Den högsta nivån nåddes 1993, då 

127 000 cykelstölder kom till polisens kännedom. 

Därefter har anmälningarna minskat 

nästan varje år, och har nu nära nog halverats 

sedan år 1993. 

Cirka 95 500 inbrottsstölder anmäldes under år 

2009. Det är en uppgång med 2 procent jämfört 

med året innan. Bostadsinbrotten ökade med 13 

procent och kom att uppgå till cirka 20 500. 

Villainbrotten ökade med 18 procent till 12 800 

och lägenhetsinbrotten ökade med 4 procent till 

7 700 brott. 

År 2009 anmäldes 69 000 butiksstölder och 

snatterier, vilket är en ökning med 8 procent 

jämfört med året innan. 

Klotter mot kollektivtrafik anmäls oftare 

Skadegörelsebrotten steg med 4 procent mellan 

åren 2008 och 2009. I faktiska tal innebär det att 

202 00 sådana brott anmäldes. Denna uppgång 

(7 400) står för mer än 25 procent av den totala 

ökningen av anmälda brott. Totalt sett har de 

anmälda skadegörelsebrotten ökat med 64 procent 

sedan 2000. Den största delen av denna 

ökning har skett under de tre senaste åren. 

Nästan alla typer av skadegörelsebrott ökade 

under 2009. Mest ökade klotter mot kollektivtrafik 

– nästan 30 procent fler brott anmäldes jämfört 

med året innan, vilket är en ökning med 7 200 

brott. Det motsvarar nästan hela ökningen av 

skadegörelsebrotten. Klotter mot kollektivtrafik 

ökade mest i Stockholms län, som anmälde 80 

procent av landets klotterbrott mot kollektivtrafik. 

Övriga anmälda klotterbrott ökade med 

cirka 2 900 brott eller 7 procent. 



Måttet uppklaringsprocent 

Antalet uppklarade brott är ett mått på polisens, 

åklagarens och övriga brottsutredande myndigheters 

arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de 

brottsanmälningar som upprättats. Begreppet 

uppklarat betyder antingen att en person bundits 

till brottet eller att brottet har klarats upp på 

annat sätt. Den första betydelsen benämns här 

personuppklarat och innebär att åtal väckts, 

strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse 

meddelats. Det är ett grovt mått på de 

brottsutredande myndigheternas förmåga att 

binda gärningspersoner till det anmälda brottet. 

Den andra betydelsen benämns här teknisk uppklaring 

och innebär att det beslutats om en annan 

typ av klarläggande, till exempel (genom nedläggningsgrunderna) 

att man inte kan styrka att 

ett brott begåtts eller att den misstänkta personen 

ej är straffmyndig (under 15 år). Resterande 

brott är ouppklarade eller under utredning. 

Men vad mäter då uppklaringsprocenten? Jo, 

uppklaringsprocenten definieras som antalet 

brott som klarats upp under ett år (anmälda 

samma år eller tidigare) i procent av antalet 

anmälda brott samma år. Uppklaringsprocenten 

som omfattar både personuppklarade och så 

kallade tekniskt uppklarade brott sjönk från en 

nivå på runt 35 procent under 1970-talet till runt 

25 procent under mitten av 1990-talet. Men från 

och med 1999 har uppklaringsprocenten ökat år 

från år till och med 2009, dock med undantag 

för 2007. Sammantaget var den totala uppklaringsprocenten 

38 procent, vilket betyder att 

den i dag är på ungefär samma nivå som rådde 

under 1970-talet. 

Hälften av misshandelsbrotten klaras upp 

I våldsbrott ingår brott som regleras i Brottsbalken 

3 kap. 

Eftersom det relativt ofta finns en identifierad 

misstänkt person för anmälda våldsbrott är 

uppklaringsprocenten relativt hög jämfört med 

andra brottstyper. 

Trenden under den senaste tioårsperioden har 

varit att både de anmälda våldsbrotten och de 

personuppklarade våldsbrotten har ökat. De 

anmälda brotten har ökat i högre grad, vilket 

resulterat i att utvecklingen för personuppklaringsprocenten 

varit svagt nedåtgående. År 2009 

uppgick personuppklaringsprocenten till 18 procent, 

vilket är oförändrat jämfört med föregående 

år. Utvecklingen av den totala uppklaringsprocenten 

har varit nedåtgående fram till 

2001. Därefter ökade nivån något, för att sedan 

ha legat relativt konstant de senaste åren (49 procent 

2009). 

År 2009 uppklarades 48 procent av misshandelsbrotten 

– 18 procent personuppklarades och 

30 procent blev tekniskt uppklarade. 

Personuppklaringsprocenten för våldtäkter 

ökade från 28 procent år 2008 till 31 procent år 

2009. Ökningen av antalet personuppklarade 

våldtäktsbrott var bland annat en följd av att det 

förekom enskilda våldtäktsärenden med ett stort 

antal brott som personuppklarades, vilket kan 

påverka personuppklaringsprocenten märkbart. 

Den tekniska uppklaringsprocenten minskade – 

från 29 till 28 procent. Det innebar att den totala 

uppklaringsprocenten ökade från 57 till 59 

procent. Sedan år 2000 har antalet anmälda 

våldtäkter nästan tredubblats, medan nivån på 

de personuppklarade brotten nästan har 

femdubblats. Det resulterar i att personuppklaringsprocenten 

har ökat från 17 till 31 procent 

under det senaste decenniet År 2009 var personuppklaringsprocenten 

för rånbrott 15 procent och 

den tekniska uppklaringsprocenten uppgick till 

19 procent. Sammantaget innebar det att den 

totala uppklaringsprocenten kom att uppgå till 

34 procent, vilket är oförändrat jämfört med året 

innan. Under den senaste årtiondet har personuppklaringsprocenten 

ökat från 11 till 15 procent 

och den tekniska uppklaringsprocenten från 14 

till 19 procent. 

16 procent av biltillgreppen klaras upp 

Personuppklaringen är generellt sett låg för 

tillgreppsbrott (undantaget är butiksstölder), 

eftersom det är sällsynt att någon har sett 

gärningspersonen utföra själva brottet. 

År 2009 var således personuppklaringsprocenten 

8 procent. Även den tekniska uppklaringsprocenten 

var låg och uppgick till 9 procent, 

varför den totala uppklaringen kom att 

uppgå till 17 procent. Under den senaste 

årtiondet har personuppklaringsprocenten varit 6– 

7 procent under början av perioden, och ökat till 

8 procent under den senare delen. Även den 

tekniska uppklaringsprocenten och därmed 

likaså den totala uppklaringsprocenten ökat 

sedan början av 2000-talet. Hur pass stor andel 

av brotten som klaras upp varierar dock relativt 

kraftigt mellan olika typer av stöldbrott. År 

2009 uppklarades 16 procent av biltillgreppen, 5 

procent av stölder ur och från motorfordon och 67 

procent av butiksstölderna (inkl. snatteri). 

Fem procent av klotterbrotten klaras upp 

År 2009 klarades knappt 11 procent av skadegörelsebrotten 

upp (3 procent personuppklarade 

och 7 procent tekniskt uppklarade). Det var 

mindre än hälften av uppklaringsprocenten 

under 1970- och 1980-talet. Vidare kan konstateras 

att uppklaringsprocenten för klotterbrotten 


Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2009 

(www.bra.se). 



21.2 

Återfall i brott 

Persons relapse into crime 

Var fjärde person som lagförts för brottslighet begår brott på nytt inom ett år. 

Inom tre år återfaller två av fem. Kvinnor återfaller mer sällan än män, precis 

som äldre återfaller mer sällan än yngre. Detsamma gäller för debutanter 

(personer utan tidigare brottsbelastning) kontra personer med gediget belastningsregister 

(brottsregister). 


Fyra av tio återfaller i brott inom tre år 

Med återfall i brott avses nya lagförda brott som 

begås efter den första lagföringen (ingångslagföringen) 

under uppföljningsperioden. I statistiken 

redovisas återfall i brott för en uppföljningsperiod 

på ett respektive tre år beräknat 

från beslutsdatumet för ingångslagföringen. 

Tiden mellan brottet och lagföringen kan vara 

lång. För att merparten av brotten som begåtts 

under uppföljningsperioden ändå ska räknas 

med i statistiken, samlas lagföringarna in under 

en tvåårsperiod efter att uppföljningsperioden 

tagit slut. 

Under perioden 1995–2004 har antalet 

lagförda personer minskat kontinuerligt, från 

92 000 år 1995 till 79 000 år 2004. 

Trots minskningen av antalet lagförda personer 

har proportionen mellan antalet med stor 

tidigare brottsbelastning respektive debutanter 

legat på en konstant nivå. 

Av de personer som lagförts för brott under 

perioden 1995–2004 återföll 22–25 procent inom 

ett år. Inom en treårsperiod var motsvarande 

andel 35–39 procent. Det innebär att majoriteten 

av de återfall som skett under en treårsperiod 

inträffar redan inom ett år från ingångslagföringen. 

Män återfaller oftare i brott 

Män återfaller i brott i högre grad än kvinnor. 

Av samtliga män som lagfördes år 2004 återföll 

26 procent av männen inom ett år. Motsvarande 

andel bland kvinnorna var 17 procent. 

Skillnaden mellan könen kvarstår även i det lite 

längre perspektivet – andelen kvinnor som 

återfaller inom tre år var 28 procent medan 

motsvarande andel bland männen var 41 procent. 

Skillnaden i vad gäller återfallen mellan 

män och kvinnor har inte förändrats nämnvärt 

under perioden 1995–2004. 

De yngsta och de äldsta har lägst 

återfallsfrekvens 

Återfallsfrekvensen var något större inom 

åldersspannet 18–49 jämfört med unga i åldern 

15–17 år respektive äldre i åldern 50 år och 

äldre. 

Av 18–49-åringarna som lagfördes för brott år 

2004, återföll 42 procent i brottslighet inom tre 

år. Bland de allra yngsta (15–17 år) var andelen 

återfall inom samma period 35 procent. Den 

treåriga återfallsandelen hos de båda åldersgrupperna 

50–59 år samt 60 år och äldre 

uppgick i sin tur till 30 respektive 18 procent. 

Andelen återfall inom ett år följer i stort sett 

samma mönster, det vill säga den högsta 

andelen återfall fanns i åldersgruppen 18–49 år. 

I detta åldersspann återföll 27 procent av de 

lagförda inom ett år. Bland de yngsta var 

återfallsandelen 20 procent och bland de i 

åldersgrupperna 50–59 år samt 60 år och äldre 

var andelen 19 respektive 10 procent. 



Den absolut högsta andelen återfall – 89 procent 

– fanns bland de personer som tidigare lagförts 

för brott vid minst tio tillfällen. 

Gruppen av mycket brottsbelastade är dock 

relativt liten. Åren 1995–2004 var antalet lagförda 

med minst tio tidigare lagföringar mellan 

5 400–6 300. Som en jämförelse var antalet 

debutanter dessa år mellan 34 900 och 46 300. 

Återfall i brott är mycket vanligare bland kraftigt 

brottsbelastade jämfört med brottsdebutanter. 

Ju längre belastningsregister en person har, 

desto högre risk för återfall. Detta gäller även 

sett under en längre period. Med tidigare brottsbelastning 

avses antalet lagföringar under tioårsperioden 

före ingångslagföringen. 

Av dem som år 2004 lagfördes för första 

gången (debutanter) återföll 20 procent inom en 

treårsperiod. Bland personer som lagförts vid 

1–2 tidigare tillfällen var motsvarande andel 

dubbelt så hög (41 procent). 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2008 

(www.bra.se). 



21.3 

Brott mot enskilda personer 

Persons being subjected to violence or physical threat, percent 

Ungefär två miljoner brott begicks mot svenska folket 2008. Men utsattheten är 

inte jämnt fördelad – hälften av alla brott mot enskild person riktade sig mot en 

hundradel av befolkningen.. 


Två miljoner brott 

Var fjärde person (16–79 år) utsattes för ett eller 

flera brott under 2008. 68 procent av händelserna 

föll under kategorin brott mot enskild 

person (misshandel, hot, sexualbrott, personrån, 

bedrägeri och trakasserier). I faktiska tal handlar 

det sammantaget om drygt två miljoner 

brottshändelser. 

Var åttonde person utsattes för endera hot, 

misshandel, sexualbrott, personrån, trakasserier 

och/eller bedrägerier. Vanligast var hot och 

trakasserier (4 procent). Mindre än 1 procent 

utsattes för sexualbrott och personrån. 

Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för olika 

typer av brott mot enskilda personer 2008 

Skattat 

antal utsatta 

personer 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) utsatta 

i 

befolkningen 

Skattat 

antal händelser 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) anmälda 

händelser 

Samtliga 

brott mot 

enskilda 

personer 824 000 11,5 2 144 000 25 

Hot 290 000 4,1 908 000 22 

Misshandel 

172 000 2,4 346 000 30 

Sexualbrott 

56 000 0,8 220 000 19 

Personrån 

72 000 1,0 86 000 43 

Bedrägeri 

205 000 2,9 298 000 34 

Trakasserier 

286 000 4,0 * 19** 

Utsatthet för brott mot enskild person. 

Andel (%)inom resp. grupp i befolkningen 

Utsatt för … Män Kvinnor 

… hot 3,6 4,6 

… misshandel 3,3 1,5 

… sexualbrott 0,2 1,4 

… personrån 1,3 0,7 

… trakasserier 2,9 5,1 

… bedrägeri 3,6 2,2 

… något brott av 

ovanstående 11,7 11,3 

Kvinnor som utsätts för hot, trakasserier och 

misshandel är i högre grad bekanta med 

gärningspersonen än vad män som utsätts för 

samma typ av brott är. Skillnaden är störst i 

fråga om misshandel. Hot och misshandel mot 

kvinnor sker oftast i hemmet, i skolan eller på 

arbetsplatsen medan männen till största delen 

hotas eller misshandlas på allmän plats. 

*) När det gäller trakasserier inhämtas inte information om varje 

enskild händelse varför ingen skattning av antalet händelser 

kan göras. 

**) Andel utsatta personer som polisanmält en eller flera händelser. 

Detta eftersom trakasserier inte räknas i antal händelser. 

Kvinnor och män drabbas av brottslighet med 

avseende på aktuell brottstyper i ungefär lika 

stor utsträckning, men typen av brott skiljer sig 

i viss mån åt. Män riskerar i högre grad bli föremål 

för misshandel, personrån och bedrägerier 

medan kvinnor utsätts i större omfattning för 

sexualbrott och trakasserier. 



Generellt gäller att yngre drabbas av brott i 

högre omfattning än äldre. 

Många brott mot få personer 

En stor andel av brottsligheten mot enskild person 

– 57 procent – begås mot en liten del av 

befolkningen – 1,5 procent. Denna grupp 

utsattes för fyra eller fler brott under 2008. 

Knappt en fjärdedel av samtliga brott mot 

enskilda personer anmäls till polisen. Anmälningar 

om personrån ligger i topp (43 procent) 

medan sexualbrott och trakasserier anmäls i 

minst utsträckning (19 procent). 

Bostadsort spelar in 

Brott mot enskilda personer är något vanligare i 

storstadslänen medan egendomsbrott mot hushåll 

inte följer detta mönster. 

Svenskarna ett tryggt folk 

Sveriges vuxna befolkning oroar sig inte 

nämnvärt över att själva utsättas för brott. 5 av 6 

känner sig trygga när de går ut ensamma sent 

en kväll i sitt bostadsområde. 

Även om befolkningen i Sverige inte är 

speciellt oroade för att själva bli föremål för 

brott, oroas många över brottsligheten i samhället. 

1 av 5 är antingen ganska mycket eller 

mycket oroade över detta. 3 av 4 upplever att 

brottsligheten i samhället ökat – 1 av 3 menar 

att den ökat kraftigt. 

De som känner sig mest otrygga är kvinnor, 

äldre och utrikes födda. Dessa grupper väljer i 

högre grad än andra en annan väg när de ska 

någonstans, eller avstår helt från någon aktivitet 

i rädsla för att utsättas för brott. 

I siffror talat, känner 7 procent av männen 

och 26 procent av kvinnorna sig ganska eller 

mycket otrygga när de vistas ute en sen kväll. 

Vissa undviker helt att gå ut när mörkret lagt 

sig över nejden. När det gäller äldre, 75–79 år, 

känner sig en tredjedel otrygga utomhus när 

mörkret fallit. 

26 procent av de utrikes födda känner 

otrygghet vid sådan utevistelse, 14 procent av 

dem med svensk bakgrund. 

Källa: Rapport 2010:2 NTU 2009 (Nationella trygghetsundersökningen), 

Om utsatthet, trygghet och förtroende, Brå. 



21.4 


Personer som utsatts för brott mot enskild person 2008, andel av 

respektive åldersgrupp i befolkningen 

Persons being subjected to violence or physical threat, percent 

Brott mot person drabbar yngre personer i 

större utsträckning än medelålders och 

äldre. Detta gäller för samtliga brottstyper 

mot enskild person (hot, misshandel, 

sexualbrott, personrån, trakasserier och 

bedrägerier). Män och kvinnor utsätts i 

ungefär lika stor utsträckning för brott mot 

person totalt sett, men utsattheten varierar 

mellan könen för olika brottstyper. Hot, 

sexualbrott och trakasserier drabbar 

kvinnor i större utsträckning medan män i 

större utsträckning utsätts för misshandel 

och personrån. 

21.5 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, 

Rapport 2010:2 Nationella trygghetsundersökningen 

2009 (www.bra.se). 

Personer som känt otrygghet vid utevistelse i sitt bostadsområde 

sen kväll 2009, procent 

Persons that do not feel safe in their neighbourhood at night, percent 

De allra flesta känner sig trygga i sitt 

bostadsområde om de går ut en sen kväll, 

endast var sjätte person (16 procent) 

känner sig otrygg. När det gäller otrygghet 

vid utevistelse sen kväll är skillnaderna 

mellan könen stor. Av männen svarade 

7 procent att de känner sig ganska eller 

mycket otrygga eller att de inte går ut på 

grund av otrygghet, vilket ska jämföras med 

26 procent av kvinnorna. Speciellt stor 

andel otrygga finns bland äldre kvinnor. 


Rapport 2010:2 Nationella trygghetsundersökningen 

2009 (www.bra.se). 

21.6 

Anmälda brott åren 1950–2009 

Reported offences 

Mer än sju gånger fler brott anmäldes 

2009 än 1950. Antalet anmälda brott har 

allt sedan 1985 legat över en miljon per 

år. 2009 anmäldes 1 410 000 brott. 


Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.7 

Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden i de fem län med 

högst respektive lägst frekvens 2009 

Reported offences per 1 000 of mean population in the five counties 

with highest and lowest frequency respectively 

Bara fyra län har ett högre antal anmälda 

brott per 1 000 invånare än riksgenomsnittet. 

Det är Stockholms län med 202, 

Skåne län med 174, Västmanlands län 

med 159 och Södermanlands län med 155. 

Riksgenomsnittet låg 2009 på 151. Lägst 

antal har Västerbottens län med 100 anmälda 

brott per 1 000 invånare. 



21.8 

Uppklaringsprocent åren 1950–2009 

Cleared-up crimes, percent 

År 2009 klarades cirka 528 000 brott upp. 

Det totala antalet anmälda brott år 2009 

var 1 410 000. De uppklarade brotten i 

relation till de anmälda brotten, den så 

kallade uppklaringsprocenten, var därför 

38 procent. År 1950 var uppklaringsprocenten 

58 procent. 



21.9 

Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 1975–2009 

All conviction decisions, total and by type of conviction 

Sett i ett längre perspektiv, sedan år 1975, 

har antalet lagföringsbeslut mer än halverats. 

Den största minskningen inträffade i 

slutet av 1970-talet i samband med att 

fylleri avkriminaliserades. Under den efterföljande 

perioden har utvecklingen varit 

stabilare, men har ändå haft en kontinuerlig 

minskning av antalet lagföringsbeslut. Det 

är framför allt antalet lagföringsbeslut avseende 

strafförelägganden som har 

minskat. 





21.10 


Utsatta för brott mot enskild person 2008 i olika grupper, 

procent 

Persons being subjected to offences against the person in different 

groups, percent 

Enskilda personer utsatta för 1 

Persons being subjected to 

Hot 

Threat 

Misshandel 

Assault 

Därav 

allvarliga 

Thereof 

serious 

Sexualbrott 

Sexual 

assault 

Personrån 

Robbery 

Trakasserier 

Harassment 

Bedrägeri 

Fraud 

Något brott 

mot 

enskilda 

personer 2 

All kinds 

of crimes 

against 

person 

Kön och ålder Sex and age 

Män Men 3,6 3,3 28 (0,8) 0,2 1,3 2,9 3,6 11,7 

16–24 7,9 10,6 25 (2,3) 0,3 3,3 4,3 4,0 21,9 

25–44 3,6 3,5 36 (1,1) 0,2 1,0 3,1 5,0 13,3 

45–64 2,5 0,8 . . 0,1 0,9 2,7 3,0 8,6 

65–79 1,3 . . . . . . 0,6 1,4 1,3 4,3 

Kvinnor Women 4,6 1,5 20 (0,3) 1,4 0,7 5,1 2,2 11,3 

16–24 8,6 4,8 16 (0,6) 4,2 1,3 9,7 3,0 21,9 

25–44 5,4 1,4 18 (0,2) 1,4 0,7 5,7 2,5 12,4 

45–64 3,5 0,9 . . 0,9 0,6 3,8 2,1 8,6 

65–79 1,4 . . . . . . 0,4 2,6 0,9 4,6 

Svensk och utländsk bakgrund 

Swedish and foreign background 

Svenskfödda med Swedish born with 

minst en förälder inrikes född 

at least one parent born in Sweden 3,8 2,5 23 (0,5) 0,7 0,9 4,0 2,1 11,2 

båda föräldrarna utrikes födda 

both parents foreign born 3,2 1,8 . . 0,9 0,7 4,8 1,8 8,5 

Utrikes födda Foreign born 5,5 1,9 50 (0,7) 0,9 1,7 5,9 4,1 14,2 

Utbildning Education 

Förgymnasial Compulsory school 4,7 3,7 19 (0,6) 1,1 1,3 4,7 2,6 12,9 

Gymnasial 

Upper secondary education 3,3 2,2 29 (0,6) 0,6 0,8 3,5 2,7 10,3 


Post secondary education 4,4 1,4 30 (0,4) 0,7 1,0 4,0 3,4 11,6 

Familjetyp Type of family 

Sammanboende utan barn 

Cohabiting without children 2,6 1,2 25 (0,3) 0,3 0,7 2,7 2,1 7,8 

Sammanboende med barn 

Cohabiting with children 2,4 0,8 20 (0,2) 0,3 0,4 3,0 2,7 8,5 


Single persons without children 6,2 4,6 27 (1,1) 1,4 1,7 5,6 3,5 16,7 


Single persons with children 8,8 4,4 21 (0,8) 2,5 0,6 7,5 5,2 18,8 

Bostadstyp Type of housing 

Småhus 

One- or two dwelling buildings 3,0 1,8 23 (0,3) 0,5 0,8 3,3 2,3 9,2 

Flerfamiljshus Multi-dwelling buildings 5,5 3,3 30 (0,8) 1,2 1,3 5,0 3,6 14,6 

Boendeort Location 

Storstad Metropolitan area 4,6 2,5 39 (0,8) 1,0 1,5 3,9 3,8 12,9 

Större stad Larger town 3,9 2,6 14 (0,3) 0,7 0,8 4,2 2,6 11,3 

Mindre stad/landsbygd 

Small town/countryside 3,6 2,1 25 (0,5) 0,6 0,5 3,9 2,0 9,9 

Samtliga 16–79 Total 4,1 2,4 26 (0,6) 0,8 1,0 4,0 2,9 11,5 

1) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) används begreppet brott mot enskilda personer i stället för brott mot person. 

2) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) ingår brottstypen bedrägeri i denna kategori. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå (www.bra.se), Rapport 2010:2: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2009. 



21.11 

Anmälda brott 


Brott Crimes 2005 2006 2007 2008 2009 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 1 079 108 1 039 850 1 105 650 1 145 561 1 171 737 

3 kap. Brott mot liv och hälsa 

Crimes against life and health 76 376 80 728 86 768 89 145 91 209 

Fullbordade mord och dråp samt misshandel 

med dödlig utgång 1 

Murder, manslaughter and assault 

resulting in death 238 240 258 209 230 

Misshandel ej med dödlig utgång 

Assault not resulting in death 72 645 77 019 82 262 84 566 86 281 

Vållande till annans död Causing death 174 184 220 231 215 

4 kap. Brott mot frihet och frid 

Crimes against liberty and peace 90 643 94 643 102 644 110 885 116 240 

5 kap. Ärekränkning Defamation 7 744 8 922 9 366 9 752 10 857 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 11 711 12 147 12 563 14 342 15 693 

Våldtäkt Rape 3 787 4 208 4 749 5 446 5 937 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 201 1 159 1 255 1 402 1 452 

8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott 

Theft, robbery and other crimes of stealing 630 159 582 715 576 492 559 541 553 582 

Inbrottsstöld 

Burglary, not involving fire arms 113 217 99 355 96 654 94 011 95 516 

Tillgrepp av Thefts of 

Bilar Cars 42 130 36 506 32 011 27 929 23 741 

Cyklar Bicycles 70 430 66 668 67 602 66 335 66 804 

Rån Robbery 9 398 8 584 8 673 8 909 9 570 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet 

Fraud and other dishonesty 57 742 57 460 77 671 98 356 108 494 

10 kap. Förskingring och annan trolöshet 

Embezzlement and other breaches of trust 6 546 6 632 7 025 7 541 9 343 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 2 

Crimes against creditors 3 213 2 945 5 065 9 252 11 374 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 147 574 147 708 179 088 195 088 202 450 

13 kap. Allmänfarliga brott 

Crimes involving public danger 6 137 6 111 6 452 6 510 6 455 

Mordbrand Arson 2 151 2 205 2 299 2 466 2 527 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 8 885 7 545 8 084 8 344 8 404 

15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga 

Perjury, false prosecution and other untrue 

statements 4 008 4 088 4 233 4 968 4 395 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande 

beteende) 

Crimes against public order 3 636 3 584 3 737 3 998 3 837 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet 

Crimes against public activity 18 729 18 598 19 901 20 887 21 696 

Våld eller hot mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 10 240 9 651 10 087 10 680 11 023 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet 

Crimes against the security of the Realm – – 16 10 24 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 4 804 4 865 5 290 5 540 6 232 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 73 351 78 352 80 243 82 380 77 612 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 

Drunken driving, gross drunken driving 23 225 27 375 29 362 31 114 29 963 

Övriga brott Other crimes 50 126 50 977 50 881 51 266 47 649 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 51 807 66 857 71 546 78 188 80 256 

Övriga brott Other crimes 37 577 39 899 48 885 71 725 76 021 

Samtliga brott All crimes 1 241 843 1 224 958 1 306 324 1 377 854 1 405 626 

1) Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp. 

2) Förändringar i statistikunderlaget har påverkat statistiken över ekonomisk brottslighet (borgenärs- och skattebrott) 

fr.o.m. år 2007. Tidigare har dessa uppgifter underskattats i statistiken. 

3) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår. 


Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.12 

Anmälda brott 2009, länsvis 

Reported crimes, by county 


Län 

County 

Stöldbrott 

Theft 

Brottstyp 

Type of crime 

Våldsbrott 

Crimes of 

violence 

Övriga brott 

Ohter crimes 

Samtliga brott 

All crimes 

Anmälda brott 

per 100 000 av 

medelfolkmängden 


per 100 000 of 

mean population 

Stockholms 144 704 31 607 227 744 404 055 20 155 

Uppsala 15 844 3 586 24 492 43 922 13 328 



Jönköpings 16 691 2 715 18 325 37 731 11 241 

Kronobergs 9 553 1 469 11 158 22 180 12 141 

Kalmar 11 130 2 345 12 878 26 353 11 285 

Gotlands 2 583 710 3 933 7 226 12 652 

Blekinge 7 708 1 333 9 839 18 880 12 386 

Skåne 85 543 15 280 112 535 213 358 17 447 

Hallands 14 918 2 865 18 146 35 929 12 171 


Värmlands 11 927 2 737 17 274 31 938 11 685 

Örebro 15 648 3 292 21 005 39 945 14 353 

Västmanlands 16 138 3 635 20 116 39 889 15 913 

Dalarnas 13 631 3 056 16 063 32 750 11 640 

Gävleborgs 12 738 3 205 16 558 32 501 11 773 


Jämtlands 5 290 1 275 7 723 14 288 11 270 


Norrbottens 11 079 2 667 15 313 29 059 11 654 




21.13 

Anhållanden, häktningsframställningar och häktade personer 

Arrests, application for detention orders and detainees 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Anhållanden Arrests 29 512 29 680 30 040 31 714 31 100 31 234 

Häktningsframställningar 

Applications for detention orders 12 687 12 813 12 963 13 044 12 729 12 484 

Häktade personer Detainees 11 237 11 192 11 527 . . 11 245 10 995 




21.14 

Anmälda brott, uppklaringsprocent efter brottstyp 

Reported crimes, cleared-up crimes, percentage 

Brott Crimes 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 23 24 26 26 27 30 


Crimes against life and health 48 48 49 48 48 49 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault resulting in 

death 74 77 70 87 92 82 


Assault not resulting in death 47 47 48 47 48 48 

Vållande till annans död Causing death 91 80 90 74 78 90 


Crimes against liberty and peace 47 50 51 50 51 53 

5 kap. Ärekränkning Defamation 81 82 82 83 83 82 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 48 51 54 52 53 55 

Våldtäkt Rape 40 49 55 48 57 59 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 85 91 86 88 85 88 


Theft, robbery and other crimes of stealing 13 13 14 14 16 17 

Inbrottsstöld Burglary, not involving fire arms 8 9 10 11 10 11 


Bilar Cars 12 12 14 15 16 16 

Cyklar Bicycles 2 2 2 2 3 2 

Rån Robbery 24 28 30 34 34 34 


Fraud and other dishonesty 52 50 53 47 46 63 


Embezzlement and other breaches of trust 74 71 70 68 64 77 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 

Crimes against creditors 79 84 100 69 51 46 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 10 11 12 11 11 11 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 39 39 37 37 38 38 

Mordbrand Arson 32 30 31 34 34 32 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 47 48 52 51 57 64 



statements 73 71 78 75 69 81 


beteende) Crimes against public order 25 49 56 53 54 59 


Crimes against public activity 62 62 63 61 61 64 


Violence or threat against public servant 64 63 65 60 60 65 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – – 13 60 75 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 96 98 93 90 90 90 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 87 86 83 83 81 85 


Drunken driving, gross drunken driving 94 93 90 91 89 93 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 78 79 85 77 79 83 

Samtliga brott All crimes 30 32 34 33 35 38 






21.15 


Anmälda brott, personuppklaringsprocent efter brottstyp 

Reported crimes, cleared-up crimes (for individuals), percentage 

Brott Crimes 2004 2005 2006 2007 2008 2009 



Crimes against life and health 19 18 18 17 18 18 



Murder, manslaughter and assault resulting in 

death 43 27 30 41 39 40 


Assault not resulting in death 19 18 18 17 18 18 

Vållande till annans död Causing death 46 37 45 36 30 41 


Crimes against liberty and peace 13 12 12 11 10 10 

5 kap. Ärekränkning Defamation 4 3 3 3 3 2 

6 kap. Sexualbrott 1 Sex crimes 18 21 18 17 22 23 

Våldtäkt 2 Rape 13 22 18 14 28 31 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 2 2 2 2 2 2 


Theft, robbery and other crimes of stealing 7 7 7 7 7 8 

Inbrottsstöld Burglary, not involving fire arms 4 4 4 4 4 4 


Bilar Cars 6 6 6 6 6 6 

Cyklar Bicycles 1 1 1 1 1 1 

Rån Robbery 11 13 13 14 14 15 


Fraud and other dishonesty 17 16 17 14 12 16 


Embezzlement and other breaches of trust 26 23 19 17 13 26 


Crimes against creditors 54 52 67 43 33 27 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 4 4 4 4 4 3 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 6 6 5 7 6 5 

Mordbrand Arson 10 9 8 11 9 7 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 20 19 21 21 25 25 



statements 34 30 34 34 31 37 


beteende) Crimes against public order 6 9 10 10 13 16 


Crimes against public activity 44 43 42 41 39 40 


Violence or threat against public servant 49 47 48 45 42 45 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – – – 20 – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 1 3 1 1 1 2 



Drunken driving, gross drunken driving 79 78 75 75 71 73 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 63 61 67 58 58 59 

Samtliga brott All crimes 16 16 18 16 17 17 

1) Den första april 2005 ändrades 6 kap. BrB. Ändringen har inneburit ett ökat antal anmälda våldtäkter och ett minskat antal anmälda brott 

gällande sexuellt tvång. Brott mot lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster ingår från och med den första april i BrB 6 kap. men 

redovisas under hela år 2005 på den förstnämnda lagen. 

2) 2005: Fyra anmälningar avseende våldtäkt svarar för 299 brott, vilket också resulterade i många uppklarade brott. 






21.16 

Personer misstänkta för brott efter brottstyp, ålder vid brottet 

och kön, 2009 

Persons suspected of crimes, by type of offence, age at the time of 

crime and sex 

Brott Crimes 

Ålder 

Age 

15–17 18–20 21–29 30–59 60– 

Totalt 1 Därav 

Total 1 kvinnor 

Of whom 

women 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 14 890 9 544 17 973 34 223 4 174 81 246 19 897 


Crimes against life and health 3 150 2 536 4 045 7 169 552 17 517 2 513 



Murder, manslaughter and assault resulting 

in death 14 14 40 72 13 153 11 


Assault not resulting in death 3 067 2 457 3 880 6 848 495 16 810 2 415 

Vållande till annans död Causing death 1 24 30 62 12 129 18 


Crimes against liberty and peace 2 254 1 423 2 960 7 261 726 14 713 2 266 

5 kap. Ärekränkning Defamation 277 167 328 903 158 1 874 631 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 293 237 529 1 189 178 2 445 50 

Våldtäkt Rape 152 150 295 395 26 1 029 19 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 2 6 92 269 6 377 202 


Theft, robbery and other crimes of stealing 7 888 4 238 7 743 13 880 2 145 35 955 11 658 

Inbrottsstöld Burglary, not involving fire arms 849 777 1 110 1 396 12 4 148 342 


Bilar Cars 508 353 507 573 8 1 950 173 

Cyklar Bicycles 105 73 125 262 3 569 56 

Rån Robbery 560 457 504 263 6 1 794 111 


Fraud and other dishonesty 779 1 050 2 395 3 398 162 7 815 1 639 


Embezzlement and other breaches of trust 366 197 459 1 021 58 2 113 500 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 1 

Crimes against creditors 5 38 380 2 310 222 2 971 345 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 2 020 1 373 1 916 2 313 131 7 768 804 


Crimes involving public danger 127 73 138 257 93 689 169 

Mordbrand Arson 68 41 56 92 11 269 62 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 175 159 622 1 068 33 2 082 425 



statements 914 320 300 450 29 2 040 906 


beteende) 

Crimes against public order 98 130 292 498 69 1 103 150 


Crimes against public activity 876 1 056 2 263 3 033 195 7 445 1 009 

Våld mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 239 364 798 900 70 2 372 487 

Hot m.m. mot tjänsteman 

Threats etc., to public servant 255 302 770 1 129 68 2 532 262 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – – – – – – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. – 1 7 120 20 169 37 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 2 506 2 375 6 752 16 908 2 936 31 490 3 402 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 

Drunken driving, gross drunken driving 394 876 2 540 8 902 2 094 14 811 1 611 

Rattfylleri under påverkan av narkotika 

Driving under influence of narcotics 112 511 1 806 2 993 66 5 490 635 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 2 118 4 108 9 117 9 671 196 25 219 3 536 

Samtliga brott All crimes 18 039 13 840 28 925 55 664 7 821 124 852 25 780 

1) Inkl. okänd ålder och okänt kön. Incl. unknown age and sex. 





21.17 

Lagföringsbeslut efter huvudbrott 



Huvudbrott 

Principal offence 

2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

Samtliga 

Total 

Därav Of whom 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Samtliga brott Total number of criminal offences 115 402 119 686 125 156 134 488 141 577 25 288 116 289 

Brott mot brottsbalken 

Offences against the Penal Code 52 731 53 762 53 359 57 254 59 542 15 368 44 174 


Crimes against life and health 8 389 9 210 9 497 10 354 9 744 1 201 8 543 

Mord och dråp Murder and manslaughter 146 163 153 149 150 14 136 

Misshandel, grov misshandel 

Assault, aggravated assault 7 960 8 787 9 057 9 874 9 268 1 144 8 124 

Vållande till annans död 

Causing another’s death 65 52 57 48 50 4 46 


Crimes against liberty and peace 3 007 3 330 3 351 3 689 3 538 506 3 032 

5 kap. Ärekränkning Defamation 48 84 67 88 53 14 39 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 1 000 1 038 985 1 055 1 090 12 1 078 

Våldtäkt, grov våldtäkt 

Rape, aggravated rape 216 227 217 262 253 2 251 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 15 11 13 16 13 8 5 


Theft, robbery and other crimes of stealing 25 981 25 098 24 099 25 784 29 393 10 610 18 783 

Stöld Theft 7 595 7 184 7 143 7 590 8 196 2 324 5 872 

Grov stöld Grand theft 1 037 931 1 024 942 1 027 109 918 

Rån, grovt rån 

Robbery, aggravated robbery 909 887 850 885 1 049 55 994 


Fraud and other dishonesty 2 951 3 103 3 093 3 242 3 175 775 2 400 


Embezzlement and other breaches of trust 904 792 811 768 801 225 576 


Crimes against creditors 1 297 1 405 1 470 1 703 1 424 177 1 247 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 2 940 3 192 3 443 3 586 3 316 279 3 037 


Crimes involving public danger 246 233 259 316 232 58 174 

Mordbrand, grov mordbrand 

Arson, aggravated arson 111 121 123 156 97 21 76 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 836 847 838 885 946 197 749 



statements 1 056 1 140 1 194 1 272 1 290 684 606 

16 kap. Brott mot allmän ordning 

Crimes against public order 460 453 472 579 565 45 520 


Crimes against public activity 3 558 3 761 3 722 3 879 3 938 572 3 366 

Våld eller hot mot tjänsteman 

Violence or threat against public servant 2 506 2 564 2 481 2 521 2 544 396 2 148 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – – – – – – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 43 64 45 38 24 5 19 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 62 671 65 924 71 797 77 234 82 035 9 920 72 115 

Trafikbrottslagen 2 Road Traffic Offences Act 2 25 460 26 881 27 877 29 302 29 416 3 393 26 023 


Drunken driving, gross drunken driving 2 11 102 12 426 13 373 13 224 13 645 1 583 12 062 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 11 862 13 932 15 179 16 817 18 525 2 755 15 770 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 624 596 643 619 461 39 422 

Övriga brott Other crimes 24 725 24 515 28 098 30 496 33 633 3 733 29 900 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.18 

Lagföringsbeslut efter huvudbrott och lagföringstyp 2009 

All conviction decisions, by principal offence and type of conviction 

Huvudbrott 

Principal offence 

Lagföringstyp 1 

Type of conviction 1 

Domslut 

Convictions 

in district 

courts 

Strafföreläggande 

Fines or 

suspended 

sanctions 

issued by 

prosecutor 

Åtalsunderlåtelse 

Waivers of 

prosecution 

Samtliga brott Total number of criminal offences 71 715 43 039 26 823 


3–7 kap. Brott mot person Crimes against a person 12 888 851 699 

3 kap. Brott mot liv och hälsa Crimes against life and health 9 196 361 187 

Mord och dråp Murder and manslaughter 150 – – 

Misshandel, grov misshandel Assault, aggravated assault 8 769 324 175 

Vållande till annans död Causing another’s death 48 1 1 

4 kap. Brott mot frihet och frid Crimes against liberty and peace 2 734 313 491 

5 kap. Ärekränkning Defamation 38 11 4 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 908 166 16 

Våldtäkt, grov våldtäkt Rape, aggravated rape 253 – – 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 12 – 1 

8-12 kap. Brott mot förmögenhet Crimes against property 18 981 8 976 10 152 

8 kap. Tillgreppsbrott Crimes of stealing 13 448 6 959 8 986 

Snatteri Shoplifting 3 996 6 153 7 804 

Stöld Theft 6 533 690 973 

Grov stöld Grand theft 1 018 3 6 

Tillgrepp av fortskaffningsmedel Theft of motor vehicles 714 14 96 

Rån, grovt rån Robbery, aggravated robbery 1 046 – 3 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet Fraud and other dishonesty 2 465 342 368 

Bedrägeri, grovt bedrägeri Fraud, aggravated fraud 1 320 233 163 

Häleri, häleriförseelse Receiving stolen goods 909 40 122 


Embezzlement and other breaches of trust 501 151 149 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. Crimes against creditors 750 652 22 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 817 872 627 

13–15 kap. Brott mot allmänheten Crimes against the public 1 073 483 912 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 162 50 20 

Mordbrand, även grov Arson, aggravated arson 96 – 1 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 645 150 151 

15 kap. Mened, falskt åtal m.m. 

Perjury, false prosecution and other untrue statements 266 283 741 

16–20 kap. Brott mot staten Offences against the State 3 751 517 259 

16 kap. Brott mot allmän ordning Crimes against public order 281 251 33 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet Crimes against public activity 3 453 261 224 

Våld eller hot mot tjänsteman Violence against public servant 2 425 46 73 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet Crimes against the security of the Realm – – – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 17 5 2 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 35 022 32 212 14 801 


Rattfylleri, grovt rattfylleri 2 Drunken driving, gross drunken driving 2 7 077 6 268 300 

Smitning ’Hit-and-run’ offences 200 253 57 

Olovlig körning Unauthorised driving 4 975 5 342 3 966 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 7 897 5 136 5 492 

Lagen om straff för smuggling The Smuggling of Goods Act 794 1 252 30 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 365 76 20 

Miljöbalken The Environmental Code 69 122 23 

Övriga författningar Other laws and regulations 13 225 13 277 4 841 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.19 


Personer lagförda för brott 1997–2004 och andel som återfallit i 

brott inom 1 respektive 3 år, efter ålder 

Persons found guilty for criminal offences 1997–2004 and 

percentage of relapse into crime within 1 and 3 years respectively, 

by age 

Lagförda 1 /Ålder/Återfall 

Convicted 1 /Age/Relapse 

Ingångslagföring 2 , år 

Initial conviction 2 , year 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 

Lagförda, totalt, 15– 

Convicted, total, 15– 82 219 81 502 76 732 75 473 73 340 77 731 77 027 78 621 

Återfall, %, inom 

Relapse within 

1 år 23 23 23 24 25 24 25 24 

3 år 36 35 36 37 38 38 39 38 

Lagförda, 15–17 12 620 12 451 10 220 9 962 10 071 10 299 10 457 11 371 


1 år 24 21 23 23 22 21 22 20 

3 år 37 35 37 38 37 37 38 35 

Lagförda, 18–20 8 744 8 761 7 938 7 888 7 737 8 352 8 007 8 462 


1 år 26 24 25 26 27 25 27 27 

3 år 39 39 40 42 43 40 44 43 

Lagförda, 21–24 8 878 8 826 8 334 8 411 8 424 9 122 9 189 9 135 


1 år 25 24 26 27 28 28 27 27 

3 år 38 37 40 42 42 42 42 43 

Lagförda, 25–29 8 985 8 694 8 352 8 060 7 809 8 313 8 367 8 418 


1 år 26 25 25 26 27 27 27 27 

3 år 39 38 39 40 41 40 41 42 

Lagförda, 30–39 17 663 17 217 16 759 16 063 15 127 15 513 15 128 14 881 


1 år 28 28 27 28 29 28 29 27 

3 år 42 41 41 42 43 42 42 41 

Lagförda, 40–49 13 341 13 304 13 139 13 033 12 575 13 488 13 556 13 602 


1 år 24 24 25 26 27 26 28 28 

3 år 36 37 38 40 41 40 42 43 

Lagförda, 50–59 7 517 7 745 7 792 7 790 7 568 8 277 8 110 8 083 


1 år 14 14 14 14 16 16 17 19 

3 år 24 24 24 25 27 27 29 30 

Lagförda, 60– 4 471 4 504 4 198 4 266 4 029 4 367 4 213 4 669 


1 år 7 8 7 7 8 9 10 10 

3 år 14 14 13 14 15 15 18 18 

1) Nettoredovisning. Net accounting. 

2) Ingångslagföring är den lagföring som följs upp för återfall. Ingångslagföring defineras som en persons första lagföring ett visst 

kalenderår. Initial convictions are those convictions that are followed up for relapses. Initial conviction is defined as a person’s first 

conviction during a particular calendar year. 




21.20 

Personer lagförda för brott 1997–2004 och andel som återfallit i 

brott inom 3 år, efter kön och antal tidigare lagföringar under 

10-årsperioden före ingångslagföringen 

Persons found guilty of criminal offences 1997–2004 and percentage 

of relapse into crime within 3 years, by sex and previous convictions 

during 10 years before the initial conviction 

Antal lagföringar 

under de senaste 

10 åren 

Previous 

adjudications 

during the last 

10 years 

Lagförda 1 / 

Återfall/Kön 

Convicted 1 / 

Relapse/Sex 

Ingångslagföring 2 , år 

Initial conviction 2 , year 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 

Samtliga 

Total 

Lagförda, totalt 

Convicted, total 82 219 81 502 76 732 75 473 73 340 77 731 77 027 78 621 

Återfall, % 

Relapse, % 36 35 36 37 38 38 39 38 

Män Men 66 232 65 128 61 955 61 536 59 811 63 364 62 461 62 960 

Återfall % 39 39 39 40 41 40 41 41 

Kvinnor Women 15 987 16 374 14 777 13 910 13 529 14 367 14 566 15 661 

Återfall % 24 23 24 26 26 27 29 28 

0 Lagförda 40 752 39 979 36 421 35 804 34 926 38 035 37 917 39 736 

Återfall % 18 18 17 19 19 19 20 20 

Män 30 045 29 040 26 887 26 902 26 288 28 823 28 543 29 553 

Återfall % 20 20 19 21 21 20 22 22 

Kvinnor 10 707 10 939 9 534 8 902 8 638 9 212 9 374 10 183 

Återfall % 12 11 12 13 13 14 16 14 

1–2 Lagförda 19 890 20 082 19 354 19 001 18 205 19 356 19 003 18 948 

Återfall % 36 34 35 36 38 38 39 41 

Män 16 869 16 869 16 308 16 196 15 466 16 474 16 087 15 769 

Återfall % 37 35 36 36 39 39 39 41 

Kvinnor 3 021 3 213 3 046 2 805 2 739 2 882 2 916 3 179 

Återfall % 32 32 31 33 33 35 36 38 

3–4 Lagförda 7 871 7 768 7 530 7 445 7 166 7 273 7 169 7 318 

Återfall % 55 55 55 56 57 59 60 60 

Män 6 944 6 869 6 611 6 552 6 311 6 402 6 304 6 395 

Återfall % 55 54 55 57 57 58 60 59 

Kvinnor 927 899 919 893 855 871 865 923 

Återfall % 55 55 56 56 57 62 63 61 

5–9 Lagförda 7 870 7 844 7 787 7 634 7 446 7 513 7 382 7 219 

Återfall % 72 71 71 73 73 74 74 75 

Män 7 051 7 049 7 004 6 850 6 653 6 669 6 516 6 376 

Återfall % 72 71 71 73 73 74 74 75 

Kvinnor 819 795 783 784 793 844 866 843 

Återfall % 71 71 70 75 75 74 76 75 

10– Lagförda 5 836 5 829 5 640 5 589 5 597 5 554 5 556 5 400 

Återfall % 89 88 89 89 89 89 90 89 

Män 5 323 5 301 5 145 5 063 5 093 4 996 5 011 4 867 

Återfall % 90 88 89 90 89 90 90 89 

Kvinnor 513 528 495 526 504 558 545 533 

Återfall % 88 87 91 87 88 87 89 89 

1) Nettoredovisning. Net accounting. 

2) Ingångslagföring är den lagföring som följs upp för återfall. Ingångslagföring defineras som en persons första lagföring ett visst 

kalenderår. Initial convictions are those convictions that are followed up for relapses. Initial conviction is defined as a person’s first 

conviction during a particular calendar year. 




21.21 


Kriminalvårdsanstalter och häkten samt intensivövervakning, 

nyintagna 

Prisons, remand prisons and intensive supervision with electronic 

monitoring, new inmates/new supervision cases 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 Därav 

Of whom 

Kvinnor 

Women 

Utländska 

medborgare 

Foreign 

citizens 

Fängelse Prison 11 343 10 656 10 428 9 829 10 370 9 805 665 2 838 

14 dagar–2 månader 

14 days– 2 months 3 535 3 275 3 271 3 156 3 448 3 151 282 1 092 

3–5 månader 2 540 2 241 2 197 2 054 2 041 1 936 149 530 

6–11 månader 2 417 2 233 2 120 2 005 2 004 1 847 100 452 

1 år year 1 565 1 494 1 483 1 369 1 478 1 447 66 326 

2 år 538 567 584 535 624 631 29 148 

3 år 271 281 275 229 262 280 15 82 

4 år och mer 4 years and over 467 546 484 465 501 503 22 206 

Livstid Life imprisonment 10 19 14 16 12 10 2 2 

Häktade gripna, anhållna 1 

Arrested 31 860 34 744 38 195 34 749 34 122 36 194 . . . . 

Intensivövervakning 

Intensive supervision with 

electronic monitoring 2 685 2 886 3 034 2 963 3 087 3 022 329 428 

1) Samtliga inskrivningar på häkten oavsett kategori. 

Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se). 

21.22 

Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning och frivård, 

genomsnittligt antal personer 

Average institutional and non-institutional populations 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Personer i anstalter 1 Institutional population 1 6 751 6 675 6 707 6 505 6 480 6 485 

Gripna, anhållna, häktade Apprehended and arrested 1 512 1 542 1 565 1 492 1 476 1 490 

Därav undersökningsfall 

Of which cases under investigation 36 33 31 27 27 23 

Dömda till fängelse Sentenced to prison 5 177 5 067 5 096 4 936 4 927 4 925 

Övriga Other sanctions 62 66 46 77 77 70 

Personer i intensivövervakning 

Persons in intensive supervision with electronic 

monitoring 291 313 427 424 459 400 

Personer i frivård Non-institutional population 12 384 12 196 12 124 12 157 12 305 12 819 

Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 7 626 7 266 7 315 7 338 7 565 8 153 

varav med föreskrift om särskild behandlingsplan 

of which ordered a special plan for treatment 1 236 1 268 1 385 1 452 1 440 1 522 

varav med föreskrift om samhällstjänst 

of which ordered work in community service 1 230 1 179 1 256 1 247 1 341 1 541 

Villkorligt frigivna On parole 4 758 4 930 4 809 4 819 4 740 4 666 

Personer med villkorlig dom med samhällstjänst 

Persons on parole with work in community service 766 783 700 728 850 852 

1) Intagna på kriminalvårdsanstalter, häkten och med häkten samordnade polisarrester. Persons admitted to correctional institutions, 

remand prisons, and police custody connected with remand prisons. 





21.23 

Omhändertaganden av berusade personer 

Persons taken into custody for drunkenness 

Kön 

Sex 

Stockholm 

Polisdistrikt 

Police district 

Västra 

Götaland 

Skåne län Övriga distrikt 1 

Hela riket 


Per 1 000 

invånare 

15 år och 

däröver 2 

Män 1999 5 829 11 756 4 916 25 008 47 509 13,4 

Men 2000 5 393 10 244 4 278 23 447 43 362 12,2 

2001 4 869 9 457 4 168 22 399 40 893 11,4 

2002 4 736 8 777 4 502 21 489 39 504 11,0 

2003 5 095 8 798 4 334 21 770 39 997 11,0 

2004 5 081 8 397 4 424 22 448 40 350 11,0 

2005 5 961 8 522 5 127 23 421 43 031 11,7 

2006 6 540 10 102 5 983 26 541 49 166 13,2 

2007 7 867 9 688 6 003 31 316 54 874 14,5 

2008 3 8 652 9 859 5 918 33 385 57 814 15,2 

2009 8 649 7 564 5 532 31 986 53 713 13,9 

Kvinnor 1999 656 1 268 466 2 950 5 340 1,4 

Women 2000 506 1 228 387 2 546 4 667 1,3 

2001 541 1 139 437 2 568 4 685 1,3 

2002 551 1 142 501 2 629 4 823 1,3 

2003 621 1 014 481 2 768 4 884 1,3 

2004 757 1 001 472 2 970 5 200 1,4 

2005 931 1 037 513 3 293 5 774 1,5 

2006 946 1 321 640 3 914 6 821 1,8 

2007 1 155 1 254 823 4 673 7 905 2,0 

2008 3 1 218 1 396 837 5 117 8 568 2,2 

2009 1 167 1 201 758 5 188 8 314 2,1 

Totalt 1999 6 485 13 024 5 382 27 958 52 849 7,3 

Total 2000 5 899 11 472 4 665 25 993 48 029 6,6 

2001 5 410 10 596 4 605 24 967 45 578 6,3 

2002 5 287 9 919 5 003 24 118 44 327 6,0 

2003 5 716 9 812 4 815 24 538 44 881 6,1 

2004 5 838 9 398 4 896 25 418 45 550 6,1 

2005 6 892 9 559 5 640 26 714 48 805 6,5 

2006 7 486 11 423 6 623 30 455 55 987 7,4 

2007 9 022 10 942 6 826 35 989 62 779 8,2 

2008 3 9 870 11 255 6 755 38 502 66 382 8,6 

2009 9 816 8 765 6 290 37 156 62 027 8,0 

1) Other districts. 

2) Per 1 000 män, per 1 000 kvinnor resp. per 1 000 invånare 15 år och däröver. 

3) Korrigerade uppgifter. Västra Götaland har ökat med samma antal som Övriga distrikt har minskat. Revised figures. 

Källa: Transportstyrelsen, trafikregistret. 

21.24 

Frivård, nytillkomna övervakningsfall 

Non-institutional population, persons newly received for supervision 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga 

Total 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Villkorligt frigivna med övervakning 

Paroled under supervision 5 705 6 067 6 035 5 932 5 589 5 399 336 

Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 6 664 6 611 6 947 6 717 7 231 7 881 1 296 

Överflyttad övervakning från annat nordiskt land 

Transferred supervision from other Nordic 

country 9 11 11 8 22 25 3 

Samtliga Total 12 378 12 689 12 993 12 657 12 842 13 305 1 635 

Villkorligt frigivna utan övervakning 

Paroled without supervision 3 089 2 765 2 845 2 541 2 455 2 705 310 




21.25 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

Cases in the general administrative courts 


Mål Cases 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 

LÄNSRÄTTER County Courts 

Inkomna¹ Incoming cases 104 680 106 267 110 901 119 288 119 623 125 456 

Skattemål Tax cases 14 861 15 856 15 827 15 549 16 389 13 998 

Trängselskattemål Congestion Charge Act . 12 925 70 129 653 

Socialförsäkringsmål Social insurance cases 20 402 21 449 23 043 22 791 14 462 16 532 

Mål enligt socialtjänstlagen 

Cases under Social Services Act 21 162 22 200 20 268 21 467 21 633 23 963 

Psykiatrimål Psychiatric cases 13 246 13 127 13 415 13 475 13 635 13 597 

LVU- och LVM-mål 2 

Care of Young Persons Act and Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act 3 508 3 783 4 166 4 220 4 402 4 365 

LOU-mål³ Care of Public procurement 1 125 1 280 1 539 1 129 1 428 2 082 

Mängdmål 4 Quantitative cases 13 134 11 631 10 559 9 860 9 446 10 822 

Utlännings- och medborgarskapsmål Migration cases . . 6 652 15 924 22 729 22 495 

Övriga mål Other cases 17 242 16 929 14 507 14 803 15 370 16 949 

Avgjorda¹ Decided cases 98 138 103 563 108 966 120 171 127 307 119 884 

Skattemål 14 536 14 626 15 686 17 030 18 455 15 095 

Trängselskattemål . 5 896 68 153 592 

Socialförsäkringsmål 16 185 20 183 21 837 23 455 21 888 14 040 

Mål enligt socialtjänstlagen 20 099 22 130 20 901 21 216 22 109 22 245 

Psykiatrimål 13 230 13 100 13 397 13 440 13 649 13 551 

LVU- och LVM-mål 2 3 495 3 753 4 113 4 197 4 454 4 275 

LOU-mål³ 1 142 1 215 1 547 1 123 1 360 1 990 

Mängdmål 4 13 168 12 193 10 132 11 037 9 925 10 040 

Utlännings- och medborgarskapsmål . . 5 917 13 756 19 276 22 870 

Övriga mål 16 283 16 358 14 540 14 849 16 038 15 186 

Balanserade vid utgången av året¹ 

Carried forward at the end of the year 41 535 44 239 49 258 48 383 40 730 46 401 

Skattemål 11 763 12 993 13 134 11 654 9 588 8 491 

Trängselskattemål . 7 36 38 14 75 



Psykiatrimål 206 233 251 286 272 318 

LVU- och LVM-mål 2 390 420 473 496 444 534 

LOU-mål³ 81 146 138 144 212 304 

Mängdmål 4 3 132 2 570 2 997 1 820 1 341 2 123 


Övriga mål 5 812 6 383 6 350 6 304 5 636 7 399 

KAMMARRÄTTER Administrative Courts of Appeal 

Inkomna¹ 23 368 24 057 25 465 29 431 34 784 34 519 

Skattemål 5 932 5 823 6 120 6 169 6 978 6 512 

Trängselskattemål . . 91 29 18 107 



Psykiatrimål 946 967 994 1 113 1 058 1 064 

LVU- och LVM-mål 2 876 882 980 980 1 069 1 093 

LOU-mål³ 319 345 382 334 371 410 

Mängdmål 4 1 948 2 277 1 764 1 795 1 743 1 696 


Övriga mål 6 090 6 023 5 549 5 603 6 130 5 738 

Avgjorda¹ 24 089 25 560 26 012 29 495 35 048 35 590 

Skattemål 6 572 6 452 6 655 6 953 7 170 6 756 




Psykiatrimål 958 937 1 008 1 104 1 055 1 047 

LVU- och LVM-mål 2 827 892 955 1 000 1 034 1 075 

LOU-mål³ 315 331 386 330 360 409 

Mängdmål 4 2 241 2 323 1 968 1 834 1 819 1 663 

Utlännings- och medborgarskapsmål . . 824 4 396 8 258 10 841 

Övriga mål 6 076 6 495 5 849 5 473 6 254 5 835 



21.25 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (forts.) 

Mål 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 

Balanserade vid utgången av året¹ 15 776 14 273 13 726 13 662 13 402 12 363 

Skattemål 7 825 7 196 6 661 5 877 5 685 5 441 



Mål enligt socialtjänstlagen 670 613 492 580 645 520 

Psykiatrimål 93 123 109 118 121 138 

LVU- och LVM-mål 2 155 145 170 150 185 203 

LOU-mål³ 20 34 30 34 45 46 

Mängdmål 4 690 644 440 400 324 357 

Utlännings- och medborgarskapsmål . . 539 968 1 304 1 553 

Övriga mål 2 985 2 513 2 212 2 343 2 219 2 122 

REGERINGSRÄTTEN 

The Supreme Administrative Court 

Inkomna 7 661 7 482 8 071 7 877 8 684 8 263 

Avgjorda 7 940 6 813 6 967 9 158 10 313 10 110 

Mål vari prövningstillstånd meddelats . . 149 150 181 162 206 

Balanserade vid utgången av året 6 117 6 779 7 899 6 618 4 941 3 043 

1) Uppgifterna är reviderade för 2004–2008. 2004–2008: revised figures. 

2) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) resp. lagen om vård av missbrukare (LVM). 

3) Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LOU). 

4) Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål. 

Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se). 

21.26 

Tingsrätter, inkomna mål och ärenden 

District Courts, incoming cases and other proceedings 

Mål/Ärenden Cases 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Tvistemål Civil cases 67 080 65 010 64 264 66 139 72 446 82 462 

Brottmål Criminal cases 68 512 69 215 71 426 75 894 83 037 87 476 

Fastighetsdomstolsmål Real estate cases 1 062 1 160 1 273 1 033 1 155 1 244 

Miljömål Environmental proceedings 1 525 1 603 1 608 1 769 1 846 2 075 

Allmänna domstolsärenden Ordinary court proceedings 56 232 56 784 57 256 58 872 59 909 68 976 

Konkursansökningar Bankruptcy applications 13 115 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 


21.27 

Tingsrätter, slutligt handlagda ärenden m.m. 

District Courts, cases resolved 

Ärenden Cases 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Inkomna konkursansökningar Bankruptcy applications 13 115 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 

Konkurser Bankruptcies 

Avslutade 8 358 8 189 7 477 6 995 6 558 6 544 

Avgjorda tvistemål avseende familjerätt 1 Civil cases 

Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 18 061 18 055 17 852 17 785 18 662 19 553 

Talan om äktenskapsskillnad genom stämning 4 585 4 642 4 808 5 092 5 559 5 982 

Faderskapsmål 424 407 455 463 523 575 

Talan om vårdnad av barn m.m. 2 462 2 007 2 281 2 462 2 894 3 103 

1) Avskrivna mål ingår inte. 


21.28 

Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden 

The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, 

registered land registration matters 

Ärenden Cases 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Lagfartsärenden Ownership registration 312 834 315 728 310 346 313 025 284 583 278 821 

Inteckningsärenden Mortgage registration 499 193 558 322 554 471 519 173 471 667 524 237 

Övriga ärenden Other matters 59 416 63 124 61 943 60 930 60 392 66 935 

Summa ärenden Total matters 871 443 937 174 926 760 893 128 816 642 869 993 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se). 



21.29 

Hovrätter, inkomna mål 

Courts of Appeal, incoming cases 


Mål Cases 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Tvistemål Civil cases 2 798 2 509 2 605 2 513 2 752 2 800 

Brottmål Criminal cases 8 845 8 834 8 767 8 388 9 030 9 072 

Miljömål Environmental proceedings 468 461 530 513 597 630 

Övriga mål Other appeal cases 11 207 10 868 11 178 10 869 11 253 10 705 


21.30 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

The Supreme Court, applications for review of cases 

Mål Cases 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Inkomna Filed 5 318 5 101 5 249 5 010 5 420 6 024 

Avgjorda Decisions 5 205 5 013 5 429 5 041 5 221 5 923 

Mål som har beviljats prövningstillstånd 

Applications approved 118 123 135 172 138 142 

Balanserade vid utgången av året 

Balanced at the end of the year 1 247 1 334 1 151 1 120 1 318 1 418 


21.31 Nådeansökningar 

Petitions for pardon 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Inkomna nådeansökningar Number of petitions for pardon 668 509 480 365 341 307 

Avgjorda ärenden Decisions 599 504 454 405 328 194 

Avslagna Rejected 572 469 429 387 320 190 

Helt eller delvis bifallna Wholly or partly granted 27 35 22 18 8 4 

Källa: Justitiedepartementet. 

21.32 

Rättshjälp, statens kostnader, miljoner kronor 

Legal aid, costs to the State, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Totala bruttokostnader Total gross accounts 1 004,8 1 094,3 1 105,3 1 208,7 1 373,6 1 406,2 

Domstolar Courts 836,2 936,2 942,9 1 031,9 1 194,4 1 219,6 

Rättshjälpsmyndigheten Legal aid authority 168,6 158,1 162,4 176,8 179,2 186,6 

Domstolsverket The National Courts Administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Källa: Domstolsverket (www.domstol.se). 

21.33 

Hyresnämnder och arrendenämnder, inkomna ärenden 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, incoming cases 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Hyresnämnder Rent Tribunals 30 596 28 853 24 600 25 696 27 470 27 616 

Därav Of which 

Enligt 12 kap. Jordabalken 27 914 26 011 22 417 22 617 23 844 24 422 

Enligt hyresförhandlingslagen 548 511 386 484 441 410 

Arrendenämnder Tenancy Tribunals 1 460 1 646 1 099 1 899 2 464 1 896 




21.34 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 

The Parliamentary Ombudsmen, incoming cases 

2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsmännen 

(JO) The Parliamentary Ombudsmen 

for the Judiciary and the Civil Administration 5 174 5 595 6 008 5 711 6 550 6 918 7 444 

Klagomål och framställningar från enskilda 4 973 5 433 5 804 5 530 6 356 6 729 7 310 

JO-initiativ 100 52 89 91 73 68 46 

Lagstiftningsremisser 101 110 115 90 121 121 88 

Källa: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (www.jo.se). 

21.35 

Mål och ärenden vid vissa andra myndigheter 

Cases and legal matters heard by certain other authorities 

Myndighet/Ärenden Authority/Legal matter 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Riksåklagaren (RÅ) 1 The Chief Public Prosecutor 1 862 1 807 3 764 3 797 4 122 4 393 

Överprövningar av underställda åklagares beslut 330 249 338 281 292 224 

Justitiekanslern (JK) The Attorney-General 4 567 7 109 8 371 8 722 8 483 8 413 

Skadeståndsmål/ärenden 1 970 2 024 2 111 2 491 2 654 2 951 

Tillsynsärenden 860 1 138 1 789 1 899 1 649 1 680 

Integritetsärenden 906 989 1 223 1 326 1 279 1 074 

Rättshjälp . . 1 999 2 420 2 200 2 068 1 898 

Kronofogdemyndigheten (KFM) 

The Swedish Enforcement Administration and legislation 

Betalningsföreläggande och handräckning 810 197 856 182 867 632 911 543 1 026 574 1 207 844 

Allmänna betalningsmål 2, 3 2 006 939 1 809 722 1 816 034 1 666 407 1 603 294 1 630 637 

Enskilda betalningsmål 4 447 070 471 039 467 619 524 897 539 483 614 295 

Avhysningar 11 027 10 731 9 234 9 369 9 458 9 714 

därav verkställda 3 916 3 938 3 298 3 219 3 004 3 040 

Antal barn som berörts av avhysning . . . . . . . . 716 618 

Exekutiva fastighetsförsäljningsärenden 3 332 3 348 2 984 2 946 3 563 3 456 

Fastigheter 2 802 2 796 2 388 2 241 2 480 2 441 

Bostadsrätter 530 552 596 705 1 083 1 015 

Konkurstillsynsärenden 8 099 7 271 6 527 6 206 6 626 7 933 

Skuldsaneringsärenden 3 678 4 178 3 830 6 831 6 528 6 589 

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KOV/KO) 

The National Board for Consumer Policies/the Consumer 

Ombudsman 12 977 13 730 13 236 20 148 22 524 20 375 

därav Konsument Europa 5 3 000 3 182 3 390 3 262 3 241 2 976 

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) 

The Swedish National Board for Consumer Complaints 

Konsumenttvister 8 448 8 621 8 697 9 097 9 858 10 682 

Barnombudsmannen (BO) 6 The Children’s Ombudsman 1 555 1 431 1 361 1 510 1 347 1 176 

Diskrimineringsombudsmannen 7 

The Equality Ombudsman . . . . . 2 537 

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 8 

The Ombudsman against Ethnic Discrimination 1 316 1 467 1 525 1 571 1 103 . 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 

The Equal Opportunities Ombudsman 591 814 888 1 409 1 282 . 

9, 10 

Handikappombudsmannen (HO) 

Office of the Disability Ombudsman 1 859 3 260 1 704 2 022 1 829 . 

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av 

sexuell läggning (HomO) Office of the Ombudsman 

against Discrimination on grounds of Sexual Orientation 795 858 907 772 717 . 

1) Fr.o.m. den 1 jan. 2005 ingår Riksåklagaren och de 43 åklagarkamrarna i Åklagarmyndigheten. Uppgifterna för 2005 avser liksom 

tidigare år endast mål och ärenden vid Riksåklagarens kansli. 

2) Exkl. återdebiterade mål. 

3) Inkl. underhållsstöd. 

4) Exkl. överflyttningar av mål mellan KFM. 

5) Enl. regeringsbeslut år 2000 att inrätta ett s.k. euroguichet kontor inom nätverket European Consumer Centre öppnades "Konsument 

Europa", www.konsumenteuropa.se, som en fristående enhet inom Konsumentverket för allmänheten den 15 mars 2001. 

6) Diarieförda ärenden. 

7) Diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 av DO, JämO, HO och HomO. 

8) 2008: exkl. rådgivningsärenden. 

9) Exkl. juridisk rådgivning per telefon. 

10) 2005: Ökningen av ärenden beror till största delen på en massanmälningsaktion i samband med den s.k. Tillgänglighetsmarschen i 

augusti 2005. 

Källa: Respektive myndighet. 


Utbildning och forskning 

Education and research

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2011 

22 – Utbildning och 

forskning 

Education and research 

Sida 

Page 

22.1 Utbildning – utbildningsnivå ..................... 504 

Education – educational level 

22.2 Utbildningsnivå för befolkningen 

25–64 år 1990–2009 ............................................ 506 

Educational level for the population 25–64 

years of age 

22.3 Andel elever i grundskolan med annat 

modersmål än svenska ..................................... 506 

Percentage of pupils in the compulsory school 

with a mother tongue other than Swedish 

22.4 Övergångsfrekvens till högskolan inom 

tre år för avgångna elever från gymnasieskolans 

linjer/program ...................................... 506 

Rate of transition to higher education within 

three years among pupils who left upper 

secondary school education 

22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter 

utbildningsnivå, kön och ålder år 2009 ............ 507 

Population aged 16 years and older, by 

level of education, sex and age 

22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå 

samt kön år 2009 ............ 508 

Population aged 25–64, by field of education, 

level of education and sex 

22.7 Total utbildningskostnad i löpande 

priser, mnkr, och andel av BNP ........................ 509 

Total educational expenditure in current prices 

and percentage of GDP 

22.8 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 

och förskoleklass ................................ 510 

Pre-school, pedagogical care, pre-school 

classes and leisure-time centres 

22.9 Elever i förskoleklass efter kön, 

huvudman och modersmål ............................... 511 

Pupils in pre-school classes by sex, organiser 

and mother tongue 

22.10 Inskrivna barn i förskola och fritidshem 

i kommunal och enskild regi den 

15 oktober 2009, länsvis .................................... 512 

Number of children enrolled in municipal and 

private pre-school and leisure-time centres, by 

county 

22.11 Antal verksamheter inom pedagogisk 

omsorg, inskrivna barn inom pedagogisk 

omsorg i kommunal och enskild regi den 

15 oktober 2009, länsvis .................................... 513 

Number of municipal and private pedagogical 

care units and number of children enrolled, by 

county 

Sida 

Page 

22.12 Elever och skolor i grundskolan ............513 

Pupils and schools in compulsory 

comprehensive school 

22.13 Elever i särskolan under höstterminerna 

..........................................................514 

Pupils at special schools for the mentally 

handicapped 

22.14 Elever i specialskolan under höstterminerna 

..........................................................514 

Pupils at regional schools for pupils with 

impaired hearing/vision or physical disabilities 

22.15 Elever i grundskolan med betyg och 

betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 

2009 .....................................................515 

Number of compulsory school pupils with 

leaving certificates and grade distribution 

by subject in the last (ninth) year 

22.16 Elever i grundskolan med annat 

modersmål än svenska .....................................516 

Compulsory school pupils with a mother tongue 

other than Swedish 

22.17 Svenskundervisning för invandrare 

efter modersmål, födelseland, ålder, 

utbildning och kön .............................................517 

Swedish for immigrants by mother tongue, 

country of birth, age, education and sex 

22.18 Svenska elever i förskoleklass, 

grund- och gymnasieskola i svenska 

utlandsskolor .....................................................518 

Swedish pupils in Swedish pre-school classes, 

compulsory schools and upper secondary 

schools abroad 

22.19 Sökande och intagna till gymnasieskolan, 

höstterminen 2009 ................................519 

Upper secondary school applicants and 

admissions, autumn term 

22.20 Elever i gymnasieskolan den 15 

oktober ................................................................520 

Upper secondary school students, 15 October 

22.21 Elever som slutfört gymnasieskolan 

under läsåret ......................................................521 

Students leaving upper secondary school 

having completed education 




Sida 

Page 

22.22 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan 

och andel med grundläggande 

behörighet till universitet och högskolor 

samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 

2008/2009 ............................................................ 522 

Upper secondary school average grade 

obtained and basic eligibility for university 

education and average grades 

22.23 Elever vid folkhögskolor ......................... 523 

Pupils at folk high schools 

22.24 Elever i kommunal vuxenutbildning 

under läsåren ............................................. 523 

Students in municipal adult education 

22.25 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss 

högskola, registrerade studenter, examina 

och examinerade personer läsåret 

2008/2009 per universitet/högskola efter kön . 524 

University entrants, first-year students at 

university/higher education institution, students 

enrolled, degrees awarded and graduates by 

university/higher education institution and sex 

22.26 Registrerade studenter efter 

universitet/högskola och kön ........................... 526 

Enrolled students, by university/higher 

education institution and sex 

22.27 Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp 

och kön .................. 528 

Number of university degrees, by field, vocational 

degree/educational group and sex 

22.28 Doktorandnybörjare efter nationellt 

forskningsämnesområde och kön ........... 530 

New doctoral students by national research 

subject area and sex 

22.29 Doktorander under hösten efter 

nationellt forskningsämnesområde och 

kön ...................................................................... 531 

Doctoral students during the autumn by 

national research subject area and sex 

22.30 Doktorander under hösten efter 

universitet/högskola och kön ........................... 532 

Doctoral students during the autumn by 


22.31 Licentiatexamina efter nationellt 

forskningsämnesområde och kön ................... 533 

Licentiate degrees by national research subject 

area and sex 

22.32 Doktorsexamina efter nationellt 

forskningsämnesområde och kön ................... 534 

Doctoral degrees by national research subject 

area and sex 

22.33 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, 

översikt ............................................................... 535 

Teachers on duty and on leave, overview 

22.34 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 

2009/2010 ............................................................ 535 

Teachers on duty and on leave 

Sida 

Page 

22.35 Utgifter för forskning och utveckling 

(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 

löpande priser .................................................... 536 

Expenditure on research and development 

(R&D) by sector, current prices, SEK m 


(FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 

2007 års priser .................................................... 536 


(R&D) by sector, 2007 prices, SEK m 


(FoU) på utförande sektor och 

finansieringskällor 2007, miljoner kronor ........ 537 


(R&D), by sector and sources of finance, 

SEK m 

22.38 Antal årsverken för forskning och 

utveckling (FoU) på utförande sektor .............. 537 

Number of person-years in research and 

development (R&D) by sector 

22.39 Företagssektorns forskning och 

utveckling (FoU) ................................................. 538 

Research and development (R&D) in business 

sector 

22.40 Gruv- och industriföretagens utgifter 

för forskning och utveckling (FoU), miljoner 

kronor .................................................................. 539 

Research and development (R&D) expenditure 

in mining and manufacturing enterprises, 

SEK m 

22.41 Gruv- och industriföretagens forskning 

och utveckling (FoU) i relation till vissa 

totaldata för företagen 2007 .............................. 539 

Research and development (R&D) in mining 

and manufacturing enterprises in relation to 

certain total data, by industry 

22.42 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling (FoU) 2007, 

personaldata, FoU-årsverken ............................ 540 

Research and development (R&D) in the 

higher education sector, personnel data (fulltime 

equivalent in R&D) 

22.43 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling (FoU) 2007, 

intäkter, miljoner kronor .................................... 541 

Research and development (R&D) in the higher 

education sector, current costs, SEK m 

22.44 Statliga anslag för forskning och 

utveckling (FoU) fördelade på ändamål, 

miljoner kronor i löpande priser ....................... 542 

Government grants for research and 

development (R&D), by objectives, SEK m, 




22.1 

Utbildning – utbildningsnivå 

Education – educational level 

Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och 

av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar 

är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av 

männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. 

Vi i Sverige har blivit allt mer välutbildade. 

Framförallt var det under efterkrigstiden som 

utbildningsnivån höjdes. Införandet av 9-årig 

obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den 

utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. 

Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium 

för ett fåtal – det är det normala. Även 

den eftergymnasiala utbildningen har kommit 

allt fler till godo. 

År 1930 hade 3 procent av männen och 

endast 0,6 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial 

utbildning alternativt en eftergymnasial 

utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, 

cirka 85 procent, hade enbart gått i 

folkskola. 

År 1970 hade utbildningsnivån höjts 

väsentligt. Cirka 7 procent av såväl kvinnor som 

män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, 

även om kvinnornas utbildning ofta var kortare 

än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 

14 procent av männen hade en 3-årig gymnasieutbildning 

som högsta utbildning. Fortfarande 

hade dock nära nog hälften av befolkningen 

enbart genomgått folkskola. 

Även under senare år har utvecklingen fortsatt 

när det gäller befolkningens utbildningsnivå. 

Idag går nästan samtliga ungdomar vidare 

till den treåriga gymnasieskolan, även om alla 

inte avslutar utbildningen. 

Allt fler i en årskull läser därefter vidare på 

högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år 

från gymnasieskolan till högskolan är idag över 

40 procent. Idag har 23 procent av befolkningen 

i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial 

utbildning, medan 15 procent endast har 

förgymnasial utbildning, dit grundskola och 

folkskola räknas. Slutsatsen är att fler svenskar 

är högutbildade än lågutbildade. 

Drygt 1,1 miljon är högutbildade 

Högutbildade (de med minst 3-årig eftergymnasial 

utbildning) utgör alltså 23 procent av 

befolkningen (25–64 år), eller 1 117 000 personer. 

Ytterligare 706 000 har en kortare eftergymnasial 

utbildning, vilket motsvarar 15 procent 

av befolkningen (25–64 år). Totalt har alltså 

nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64 år, 

eller 38 procent, någon form av eftergymnasial 

utbildning. Och detta är en utveckling som fortsätter 

– de senaste åren har andelen högutbildade 

ökat med knappt 1 procent varje år. 

Unga kvinnor är de högst utbildade 

Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial 

utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial 

utbildning. Kvinnor har därmed en högre 

utbildningsnivå. 

Av kvinnorna är 26 procent högutbildade 

jämfört med 20 procent för männen (25–64 år). 

Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt 

välutbildad grupp. Här är också skillnaden jämfört 

med männen störst. Över hälften, 51 procent, 

av kvinnorna i denna åldersgrupp har 



någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt 

var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är 

högutbildad (dvs. har minst treårig eftergymnasial 

utbildning) medan männens andel är 25 

procent. I början på 1990-talet var andelen 

högutbildade större bland männen. Kvinnornas 

dominans på universitet och högskolor, både i 

form av andelen studerande och examinerade, 

har ökat under senare år. Det ger nu utslag i 

utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna 

avancerat är att flera kvinnodominerade 

utbildningar förlängdes i början av 1990-talet 

och numera räknas till långa eftergymnasiala 

utbildningar, t.ex. de som krävs för att bli 

förskollärare och sjuksköterska. 


födda i Norden har de från Finland högst andel 

med enbart förgymnasial utbildning (25 procent) 

medan islänningarna bidrar med den 

största andelen högutbildade (35 procent). 

Andel med förgymnasial utbildning resp. med 

lång eftergymnasial utbildning bland utrikes 

födda (fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2009 

Födelseland 

Förgymnasial 

utbildning 

Andel med 


utbildning 3 år 

eller längre 

Finland 25 15 

Norge 16 21 

Danmark 15 24 

Island 11 35 

Thailand 46 14 

Turkiet 45 9 

Vietnam 43 10 

Japan 3 48 

USA 4 49 

Ryssland 4 59 

Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna 

Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial 

utbildning, har de inte hunnit ifatt i 

forskarutbildningen. Av de cirka 55 000 forskarutbildade 

i åldern 25–64 år är 37 procent 

kvinnor. Den manliga dominansen ökar med 

stigande ålder – bland 25–34-åringarna var 56 

procent av de forskarutbildade män, bland 

55-64-åringarna var motsvarande andel 69 

procent. 

Folkskola vanlig utbildning bland äldre 

Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade, 

var fjärde person har endast förgymnasial 

utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna 

25–34 år och 35–44 år är var tionde. 

Männen har i större utsträckning än kvinnorna 

endast en förgymnasial utbildning som högsta 

utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. 

Högutbildade amerikaner och ryssar 

Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå 

än de som är födda i Sverige. Men andelen 

högutbildade är lika stor – 23 procent av både 

inrikes och utrikes födda i åldern 25–64 år har 

minst treårig eftergymnasial utbildning. Däremot 

finns det stora skillnader mellan olika 

födelseländer och invandrargrupper, mycket 

beroende på att åldersstruktur och skäl för 

invandring varierar mellan grupperna. Av 

Danderydsborna är de högst utbildade 

39 kommuner, oftast storstadskommuner och 

residensstäder, har en större andel högutbildade 

än riksgenomsnittet (23 procent). Majoriteten 

av kommunerna med högst utbildningsnivå 

ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, 

Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna 

har 34 procent eller mer av invånarna minst 

treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel 

finns i Danderyd, där mer än hälften av 

befolkningen har en sådan utbildning. Lund, 

Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än 

34 procent högutbildade invånare. Störst antal 

personer med minst treårig eftergymnasial 

utbildning finns i de tre storstäderna. 

Kommuner med störst andel och störst antal 

högutbildade i åldern 25–64 år, 2009 

Kommun 

Andel högutbildade 

(%) 

Kommun 

Antal högutbildade 

Danderyd 53 Stockholm 175 000 

Lund 50 Göteborg 88 000 

Lidingö 41 Malmö 46 200 

Lomma 41 Uppsala 38 900 

Täby 38 Lund 28 300 

Uppsala 38 Linköping 23 900 

Solna 37 Umeå 21 300 

Stockholm 36 Örebro 17 200 

Umeå 35 Västerås 17 100 

Nacka 34 Nacka 16 000 

Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen: 

Utbildning och forskning. 



22.2 

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2009 

Educational level for the population 25–64 years of age 

Under de senaste 20 åren har andelen 

med enbart förgymnasial utbildning halverats 

– från 33 procent 1990 till 15 procent 

2009. Andelen med eftergymnasial utbildning 

har under samma period ökat från 

23 procent till 38 procent. 

Källa: SCB Befolkningens utbildning 

(www.scb.se/UF0506). 

22.3 

Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue 

other than Swedish 

Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans 

elever ett annat modersmål än 

svenska. Läsåret 2009/10 var motsvarande 

andel drygt 19 procent. Det motsvarar 

173 000 elever. Vanligaste språket vid 

sidan av svenska var arabiska; 32 000 

elever hade det som modersmål läsåret 

2009/10. 

Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 

(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre 

årgångar) samt tabell 21.16 i denna bok. 

22.4 

Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever 

från gymnasieskolans linjer/program 

Rate of transition to higher education within three years among pupils 

who left upper secondary school education 

Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier 

inom tre år efter gymnasieskolan. 

Bland dem som avslutade gymnasieskolan 

läsåret 2005/06 påbörjade 47 procent av 

kvinnorna och 35 procent av männen 

högskolestudier inom tre år. 

Den höga övergångsfrekvensen för 

avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring 

av gymnasieskolan. Totalsiffran 

är en överskattning jämfört med en 

normal avgångskull. 

Källa: Högskoleverket och SCB 

(www.scb.se/UF0205). 



22.5 


Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 

år 2009 

Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Befolkning 

16 år och äldre 

Population 

16 years and 

older 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning 

Compulsory 

school 

Gymnasial 

utbildning 

= =3 years 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 


utbildning 

=3 years 

Forskarutbildning 

Post 

graduate 

education 

Uppgift 

saknas 

Unknown 

education 

level 

Totalt 

Total 

Män 

Men 3 792 915 26 23 22 6 6 14 1 2 100 

16–19 år 

years 267 550 76 1 17 0 0 0 – 6 100 

20–24 309 505 13 7 56 11 5 4 0 4 100 

25–34 589 423 12 9 37 6 8 24 1 4 100 

35–44 660 171 11 35 16 8 7 19 2 2 100 

45–54 611 522 18 39 12 9 6 15 2 1 100 

55–64 601 136 27 28 16 6 6 15 2 1 100 

65–74 436 040 38 22 16 3 6 12 2 1 100 

75–84 235 457 50 18 14 1 5 9 1 2 100 

85–94 78 598 54 18 13 0 4 7 1 3 100 

95– 3 513 52 14 8 0 2 7 1 16 100 

Kvinnor 

Women 3 880 099 25 23 18 4 8 19 1 2 100 

16–19 år 252 757 75 1 19 0 0 – – 5 100 

20–24 295 948 11 6 52 15 7 6 0 4 100 

25–34 562 405 9 7 29 7 7 37 1 3 100 

35–44 637 387 9 25 21 6 10 28 1 1 100 

45–54 594 760 13 34 14 5 12 20 1 1 100 

55–64 599 673 21 36 10 3 12 18 1 1 100 

65–74 456 291 35 34 6 2 8 13 1 2 100 

75–84 314 813 54 27 3 1 5 7 0 2 100 

85–94 153 048 65 22 3 0 4 3 0 3 100 

95– 13 017 58 14 2 0 2 3 0 22 100 

Totalt 

Total 7 673 014 25 23 20 5 7 16 1 2 100 

16–19 år 520 307 75 1 18 0 0 0 – 6 100 

20–24 605 453 12 6 54 13 6 5 0 4 100 

25–34 1 151 828 10 8 33 7 8 30 1 3 100 

35–44 1 297 558 10 30 18 7 8 24 1 1 100 

45–54 1 206 282 15 36 13 7 9 18 1 1 100 

55–64 1 200 809 24 32 13 4 9 16 1 1 100 

65–74 892 331 37 28 11 2 7 12 1 1 100 

75–84 550 270 52 24 8 1 5 8 1 2 100 

85–94 231 646 61 20 6 0 4 5 0 3 100 

95– 16 530 57 14 3 0 2 3 0 20 100 


Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506). 



22.6 

Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 

år 2009 

Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex 

Utbildningsinriktning 

Field of education 

Befolkning, 

25–64 år 

Population 

25–64 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning 

inkl. okänd 

nivå 

Compulsory 

school (incl. 

unknown 

level). 

Gymnasial 

utbildning 

Upper 

secondaty 

education 


utbildning 

=3 years 

Totalt 

Total 

Allmän utbildning 

General education 

Båda könen 

Both sexes 1 133 979 63 37 0 – 100 

Män Men 581 013 71 29 0 – 100 

Kvinnor 

Women 552 966 55 45 0 – 100 

Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 336 330 – 1 34 65 100 

Teaching methods and teacher Män 80 226 – 2 32 66 100 

education Kvinnor 256 104 – 1 35 64 100 

Humaniora och konst Båda könen 188 543 – 32 29 39 100 

Humanities and arts Män 77 703 – 33 29 37 100 

Kvinnor 110 840 – 31 30 40 100 

Samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration Båda könen 822 921 – 49 17 34 100 

Social sciences, law, Män 317 325 – 42 19 39 100 

commerce, administration Kvinnor 505 596 – 54 16 30 100 

Naturvetenskap, matematik Båda könen 131 324 – 11 30 59 100 

och data Natural sciences, Män 78 537 – 8 33 58 100 

mathematics and computing Kvinnor 52 787 – 15 25 61 100 

Teknik och tillverkning Båda könen 1 050 184 – 66 16 18 100 

Engineering and manufacturing Män 926 666 – 69 15 15 100 

Kvinnor 123 518 – 45 18 37 100 

Lant- och skogsbruk samt Båda könen 81 900 – 72 13 15 100 

djursjukvård Agriculture and Män 56 253 – 75 13 11 100 

forestry, veterinary medicine Kvinnor 25 647 – 65 12 22 100 

Hälso- och sjukvård samt Båda könen 629 678 – 45 19 36 100 

social omsorg Health care Män 102 190 – 28 19 52 100 

and nursing, social care Kvinnor 527 488 – 48 18 33 100 

Tjänster Båda könen 293 184 – 76 16 9 100 

Services Män 138 561 – 64 22 15 100 

Kvinnor 154 623 – 86 10 4 100 

Okänd Båda könen 188 434 42 43 8 7 100 

Unknown Män 103 778 43 44 7 6 100 

Kvinnor 84 656 40 42 9 9 100 

Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 856 477 16 46 15 23 100 

Män 2 462 252 19 48 14 20 100 

Kvinnor 2 394 225 14 44 15 26 100 


Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506). 



22.7 


Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP 

Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 

Typ av skolform/verksamhet 

Type of education/activity 

Totala kostnader, miljoner kr 

Total expenditure, SEK m 

2004 2005 2006 2007 2008 

Kostnad per 

skolform/ 

verksamhet 

2008 som 

andel (%) av 

BNP 2008 

Expenditure 

by type of 

school, 

percentage of 

GDP 

Andel av total 

utbildningskostnad 

2008 (%) 

Percentage 

of total 

educational 

expenditure 

Förskola Preschool teaching 34 430 37 566 40 948 44 617 48 218 1,53 18,5 

Förskoleklass Preschool class 3 841 3 999 4 165 4 404 4 549 0,14 1,7 

Grundskola Compulsory school 72 023 73 663 74 056 75 296 77 902 2,47 29,8 

Specialskola 1 

Special school primarily for pupils 

with impaired hearing 471 453 456 470 447 0,01 0,2 

Obligatorisk särskola 

Compulsory scholl for intellectually 

disabled children 3 370 3 836 3 922 4 057 4 337 0,14 1,7 

Gymnasiesärskola 

Schools for intellectually disabled 

children 1 523 1 688 1 852 2 038 2 461 0,08 0,9 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 28 354 29 856 31 789 33 920 36 089 1,14 13,8 

Komvux Adult secondary education 4 545 4 435 4 289 3 836 3 699 0,12 1,4 

Kompletterande utbildning 

Supplementary education 

programmes 308 303 334 339 348 0,01 0,1 

Särvux 

Education for adults with learning 

disabilities 146 159 168 199 194 0,01 0,1 

CFL, Nationellt centrum för flexibelt 

lärande 

National centre for flexible learning 38 35 29 8 . . . 

Svenskundervisning för invandrare 

Swedish tuition for immigrants 850 897 1 023 1 241 1 550 0,05 0,6 

Universitet/Högskola 

Higher education, tertiary education, 

universities and university colleges 44 732 44 598 45 833 47 079 49 538 1,57 19,0 

Folkhögskola 2 Folk high school . . 2 574 2 633 2 750 2 859 0,09 1,1 

Studieförbund 2 Study association . . 3 422 3 397 3 528 3 580 0,11 1,4 

Arbetsmarknadspolitiska program 

Employment training 4 528 4 960 5 249 3 232 2 088 0,07 0,8 

Svenska utlandsskolor 

Swedish schools abroad 157 152 159 152 92 0,00 0,0 

Kvalificerad yrkesutbildning 

Advanced vocational training 742 837 1 006 1 159 1 228 0,04 0,5 

Centrala kostnader 

Central administrative costs 2 305 2 454 2 719 2 835 2 775 0,09 1,1 

Studiestöd 3 Student aid 20 784 19 724 20 085 19 277 19 054 0,60 7,3 

Totala kostnader Total 223 147 235 611 244 112 250 437 261 008 8,27 100,0 

1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum. 

2) Ny insamlingsmetod från och med 2005. Tidigare års uppgifter borttagna. 

3) Exkl. lån. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514). 



22.8 

Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass 

Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time 

centres 

År 1 

Year 

Förskola inskrivna barn i åldern 

Preschool number of children aged 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa 

1999 38 32 062 58 153 65 063 75 379 83 706 3 869 390 318 660 

2000 21 32 188 60 378 64 528 72 598 81 366 3 449 366 314 894 

2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987 

2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646 

2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722 

2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045 

2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954 

2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231 

2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941 

2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586 

2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080 

År 1 

Fritidshem inskrivna barn i åldern 

Leisure time centres 

Förskoleklass inskrivna barn i åldern 

Preschool class 

–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa 

Antal förskolor 

och 

Fritidshem 

4, 5 

1999 81 336 227 796 23 036 332 168 . . 1 534 109 561 1 156 112 251 . . 

2000 80 598 227 724 24 147 332 469 . . 1 111 105 023 1 371 107 505 . . 

2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . . 

2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . . 

2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530 

2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394 

2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637 

2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962 

2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142 

2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246 

2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194 

År 1 

Familjedaghem inskrivna barn i åldern 

Family day-care homes 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa 

Antal 

familjedaghem 

7 

1999 15 6 437 11 101 11 261 11 987 12 566 5 160 9 517 1 256 69 300 12 422 

2000 33 5 674 9 777 9 627 9 993 10 305 3 961 7 317 1 075 57 762 10 470 

2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236 

2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406 

2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576 

2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840 

2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357 

2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978 

2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530 

2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951 

År 1 

Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern 

Pedagogical care 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 4 Summa 

Antal verksamheter 

inom pedagogisk 

omsorg 7 

2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345 

1) Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2007, 2008 och 2009 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var 

mättidpunkten 14 oktober. 

2) Inkl. skolbarn i förskola. 

3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 

4) Number of pre-schools and leisure-time centres. 

5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 

6) Number of family day-care homes. 

7) Number of pedagogical care. 


Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); 

Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999); 



22.9 


Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål 

Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 

Huvudman/Modersmål 

Organiser/Mother tongue 

Antal elever i förskoleklass under läsåret 

Number of pupils during the school year 

2007/08 2008/09 2009/10 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Totalt 

Total 

Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 

Alla huvudmän 

All organisers 48 112 45 281 93 393 50 010 47 577 97 587 51 408 48 875 100 283 

Kommunal regi 

Municipal organisers 44 429 41 575 86 004 45 943 43 509 89 452 47 050 44 540 91 590 

Enskild regi 

Private organisers 3 683 3 706 7 389 4 067 4 068 8 135 4 358 4 335 8 693 

Modersmål (annat än 

svenska) 

Mother tongue (other than 

Swedish) 7 959 7 756 15 715 8 208 7 784 15 992 9 163 8 787 17 950 

Albanska Albanian 298 314 612 308 317 625 364 287 651 

Arabiska Arabic 1 417 1 355 2 772 1 551 1 493 3 044 1 689 1 593 3 282 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 628 591 1 219 698 620 1 318 704 694 1 398 

Engelska English 487 518 1 005 488 473 961 624 630 1 254 

Finska Finnish 373 358 731 388 371 759 363 357 720 

Kurdiska Kurdish 314 314 628 325 311 636 392 343 735 

Persiska Persian 276 292 568 277 281 558 317 287 604 

Somaliska Somali 365 372 737 401 368 769 484 431 915 

Spanska Spanish 543 500 1 043 525 489 1 014 592 572 1 164 

Turkiska Turkish 237 275 512 310 273 583 315 320 635 

Övriga språk Other 3 021 2 867 5 888 2 932 2 781 5 713 3 310 3 261 6 571 


(www.skolverket.se). Del 2. 



22.10 

Inskrivna barn i förskola och fritidshem i kommunal och enskild 

regi den 15 oktober 2009, länsvis 

Number of children enrolled in municipal and private pre-school and 

leisure-time centres, by county 

Län 

County 

Antal inskrivna barn 

i förskolor 

Number of children 

in pre-school 

Kommunal 

utförare 

Municipal 

provider 

Enskild 2 

utförare 

Private 

provider 

Summa 

Total 

Antal inskrivna barn i 

fritidshem 

Number of children in 

leisure-time centre 

Kommunal 

utförare 

Enskild 2 

utförare 

Summa 

Totalt antal 

barn 

inskrivna i 

förskola och 

fritidshem 1 

Stockholms 72 904 38 478 111 382 74 382 14 620 89 002 200 384 

Uppsala 12 273 3 462 15 735 11 994 1 313 13 307 29 042 



Jönköpings 13 280 2 020 15 300 11 933 397 12 330 27 630 

Kronobergs 7 694 946 8 640 6 125 315 6 440 15 080 

Kalmar 8 597 633 9 230 7 839 215 8 054 17 284 

Gotlands 1 887 368 2 255 2 019 204 2 223 4 478 

Blekinge 6 166 729 6 895 5 233 743 5 976 12 871 

Skåne 48 784 11 485 60 269 42 587 5 367 47 954 108 223 

Hallands 12 246 2 278 14 524 11 174 871 12 045 26 569 


Värmlands 10 014 1 117 11 131 8 939 238 9 177 20 308 

Örebro 11 854 637 12 491 9 473 603 10 076 22 567 

Västmanlands 9 320 2 232 11 552 8 671 831 9 502 21 054 

Dalarnas 10 421 651 11 072 8 705 414 9 119 20 191 

Gävleborgs 10 643 1 151 11 794 8 849 524 9 373 21 167 


Jämtlands 5 249 603 5 852 3 937 298 4 235 10 087 


Norrbottens 9 707 651 10 358 7 391 679 8 070 18 428 


1) Total number of children in pre-schools and leisure-time centres. 

2) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som drivs i enskild regi är verksamheter som kommunen ansvarar för. Driftsformer är 

föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag, bostadsföretag, stiftelser, svenska kyrkan, landsting m.fl. Privately managed 

preschool activities and child care are activities for which the municipality bears responsibility. These can take the form of parentalcooperatives, 

staff-cooperatives, economic associations, limited companies, housing companies, foundations, the Church of Sweden, 

county conucils, etc. 

Källa: Skolverket. Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 

(www.skolverket.se). 



22.11 


Antal verksamheter inom pedagogisk omsorg, inskrivna barn 

inom pedagogisk omsorg i kommunal och enskild regi den 

15 oktober 2009, länsvis 

Number of municipal and private pedagogical care units and number 

of children enrolled, by county 

Län 

County 

Antal verksamheter inom 

pedagogisk omsorg med 

Number of pedagogical 

care units 

with a 

Summa 

Total 

Antal inskrivna barn inom 

pedagogisk omsorg med 

Number of children in 

pedagogical care units with a 

Summa 

Kommunal 

utförare 

Municipal 

provider 

Enskild 2 

utförare 

Private 

provider 

Kommunal 

utförare 

Enskild 2 

utförare 

Stockholms 287 608 895 1 438 3 381 4 819 

Uppsala 167 33 200 825 190 1 015 



Jönköpings 188 3 191 914 11 925 

Kronobergs 54 2 56 293 8 301 

Kalmar 108 4 112 539 33 572 

Gotlands 20 – 20 103 – 103 

Blekinge 69 2 71 356 12 368 

Skåne 424 20 444 2 125 149 2 274 

Hallands 122 1 123 553 10 563 

Västra Götalands 823 63 886 4 025 325 4 350 

Värmlands 172 7 179 901 46 947 

Örebro 110 – 110 523 – 523 

Västmanlands 77 10 87 335 51 386 

Dalarnas 212 3 215 1 120 12 1 132 

Gävleborgs 100 1 101 491 8 499 


Jämtlands 31 – 31 154 – 154 


Norrbottens 49 2 51 203 18 221 


1) Pedagogisk omsorg med enskild utförare avser de verksamheter inom pedagogisk omsorg som kommunen svarar för, men som 

anordnas och utförs av annan än kommunens anställda. Kommunen kan ge bidrag till driften av enskilda verksamheter inom pedagogisk 

omsorg. 


Källa: Skolverket. Officiell statistisk för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 

(www.skolverket.se) 

22.12 

Elever och skolor i grundskolan 

Pupils and schools in compulsory comprehensive school 

2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Skolor Schools 5 041 4 963 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 

Elever Pupils 1 046 441 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 

Flickor Girls (%) 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,7 48,7 

Pojkar Boys (%) 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,3 51,3 

Därav fristående 

Of which private 

Skolor 559 576 596 610 635 677 709 

Elever 67 054 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 

Flickor (%) 51,5 51,1 50,6 50,8 50,5 50,7 50,7 

Pojkar (%) 48,5 48,9 49,4 49,2 49,5 49,3 49,3 

Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och 

www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.13 

År 

Year 

Elever i särskolan under höstterminerna 

Pupils at special schools for the mentally handicapped 

Grundsärskola 

Compulsory 

level 

Träningsskola 

Training 

school 

Yrkesutbildning 

Vocational 

training 

Yrkesträning 

1 

Verksamhetsträning 

2 

Summa 

Total 

Därav i 

särskild 

undervis- 

3, 4 ,5 

ning 

1995 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100 

1996 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137 

1997 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107 

1998 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152 

1999 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . . 

2000 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . . 

2001 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . . 

2002 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . . 

2003 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . . 

2004 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . . 

2005 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . . 

2006 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . . 

2007 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . . 

2008 9 132 4 124 6 029 2 114 1 196 22 595 . . 

2009 8 640 4 033 6 048 2 025 1 391 22 137 . . 

1) Vocational training of mentally handicapped young people. 

2) Occupational training for the disabled. 

3) Of whom receiving remedial tuition. 

4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 

5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in 

relevant column. 

Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999); 

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för 

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–). 

22.14 

Elever i specialskolan under höstterminerna 

Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision 

or physical disabilities 

Skoltyp Type of school 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Regionskolor för döva eller hörselskadade 

Regional schools or pupils with impaired hearing 545 528 499 472 450 457 430 

Riksskolor 

Schools for pupils with impaired hearing/vision or 

physical disabilities 158 139 104 76 64 59 70 

Ekeskolan 1 , Örebro 29 26 18 11 10 9 23 

Hällsboskolan 2 , Sigtuna 68 52 35 21 10 12 12 

Åsbackaskolan 3 , Gnesta 61 61 51 44 44 38 35 

Samtliga All pupils 703 667 603 548 514 516 500 

1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02 

t.o.m. 2007/08 men började åter anta elever fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment. 

2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m 

2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired speech. 

3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally 

handicapped. 





22.15 


Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne 

i årskurs 9 vårterminen 2009 

Number of compulsory school pupils with leaving certificates and 

grade distribution by subject in the last (ninth) year 

Ämne 

Subject 

Pojkar 

Boys 

Antal elever 1 

Number of pupils 1 Betygsfördelning (%) 

Grade distribution (%) 

Flickor 

Girls 

Totalt 

Total 

Godkänd 

Passed 

Väl Godkänd 

Passed with 

merit 

Mycket Väl 

Godkänd 

Passed with 

distinction 

Ej uppnått 

målen 1 

Not achieving 

goals 1 

Totalt 

Bild Art education 59 743 57 222 116 965 37,4 38,9 19,9 3,8 100,0 

Engelska English 59 744 57 239 116 983 36,3 38,1 19,6 6,0 100,0 

Hemkunskap Domestic science 59 697 57 192 116 889 34,0 39,1 22,5 4,5 100,0 

Idrott och hälsa 

Physical education and Health 59 744 57 239 116 983 30,1 37,5 25,2 7,3 100,0 

Matematik Mathematics 59 744 57 239 116 983 49,2 30,1 13,3 7,4 100,0 

Moderna språk, elevens val 

Third foreign language 830 1 314 2 144 22,9 30,4 42,6 4,2 100,0 

Moderna språk, språkval 

Second foreign language 34 040 39 633 73 673 37,1 34,6 22,7 5,6 100,0 

Modersmål Mother tongue 3 596 3 969 7 565 19,7 31,6 45,2 3,5 100,0 

Musik Music 59 744 57 239 116 983 38,2 37,2 19,7 4,9 100,0 

NO-ämnen 2 General science 2 12 558 12 482 25 040 42,7 32,8 16,2 8,3 100,0 

Biologi Biology 47 186 44 757 91 943 42,1 33,2 16,2 8,4 100,0 

Fysik Physics 47 186 44 757 91 943 44,3 31,8 13,9 10,0 100,0 

Kemi Chemistry 47 186 44 757 91 943 46,9 29,9 12,6 10,5 100,0 

SO-ämnen 2 

Social science subjects 2 59 730 57 197 116 927 34,2 42,4 19,9 3,5 100,0 

Geografi Geography 21 098 20 732 41 830 38,4 35,0 20,4 6,2 100,0 

Historia History 38 646 36 507 75 153 42,7 34,2 15,4 7,7 100,0 

Religionskunskap 

Religious studies 38 646 36 507 75 153 39,8 34,5 18,2 7,5 100,0 

Samhällskunskap Civics 38 646 36 507 75 153 41,0 34,9 17,1 7,1 100,0 

Slöjd Craft 38 646 36 507 75 153 42,5 33,8 16,1 7,6 100,0 

Svenska Swedish 55 685 53 960 109 645 41,4 39,0 16,4 3,2 100,0 

Svenska som andra språk 

Swedish as second language 4 059 3 279 7 338 46,3 23,4 4,8 25,5 100,0 

Teckenspråk Sign language 70 147 217 27,6 28,1 35,0 9,2 100,0 

Teknik Technology 59 743 57 222 116 965 41,4 39,0 13,5 6,1 100,0 

Genomsnittligt meritvärde 3 

Average overall merit rating 198,9 220,6 209,6 . . . . . 

Andel behöriga till gymnasieskolan 

Share eligible for upper 

secondary education 

2009 87,6 89,9 88,8 . . . . . 

2008 87,9 89,9 88,9 . . . . . 

2007 87,9 90,4 89,1 . . . . . 

2006 88,3 90,7 89,5 . . . . . 

2005 87,7 90,7 89,2 . . . . . 

2004 88,2 91,1 89,6 . . . . . 

2003 87,7 91,0 89,9 . . . . . 

2002 88,0 91,0 89,5 . . . . . 

2001 87,4 91,0 89,2 . . . . . 

2000 87,8 91,6 89,4 . . . . . 

1999 88,6 92,1 90,3 . . . . . 

1) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade 

betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related 

grades are included . 

2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) 

and/or social subjects (SO). 

3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas 

sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 

and MVG 20. 

4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, 

matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. 

Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror (–2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 

(2001–2002). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se). Del 1 (2003–). 



22.16 

Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish 

Modersmål Mother tongue 2004/05 1 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 

Nordiskt Nordic 12 369 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 

Danska Danish 1 057 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 

Finska Finnish 9 992 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 

Isländska Icelandic 404 419 397 434 455 515 

Norska Norwegian 916 975 951 1 063 1 165 1 188 

Europeiskt utom nordiskt European 

other than Nordic 59 890 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 

Albanska Albanian 7 634 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 14 950 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 

Engelska English 7 250 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 

Estniska Estonian 344 331 326 347 361 402 

Flamländska Dutch 382 474 568 479 649 722 

Franska French 1 663 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 

Grekiska Greek 1 886 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 

Italienska Italian 903 904 866 880 896 955 

Makedonska Macedonian 673 670 668 693 736 763 

Polska Polish 4 167 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 

Portugisiska Portuguese 834 873 862 950 1 010 1 104 

Romanés Romani 1 065 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 

Rumänska Romanian 748 750 724 823 971 1 022 

Ryska Russian 2 594 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 

Samiska 2 Sami 2 637 595 572 570 489 512 

Spanska Spanish 10 074 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 

Tornedalsfinska Torne Valley Finnish 1 190 1 089 996 1 043 978 907 

Tyska German 1 780 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 

Ungerska Hungarian 1 116 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 

Afrikanskt African 6 750 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 

Amhariska Amharic 367 412 431 485 554 635 

Somaliska Somali 4 396 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 

Tigrinia Tigrinya 1 987 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 

Asiatiskt Asian 59 814 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 

Arabiska Arabic 24 053 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 

Armeniska Armenian 450 493 504 504 542 552 

Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 542 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 

Bangla Bengali 724 753 763 765 779 837 

Dari 764 839 907 1 039 1 095 1 256 

Kinesiska 3 Chinese 3 2 709 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 

Kurdiska Kurdish 5 181 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 

Pashto 564 581 517 508 484 465 

Persiska Persian 6 537 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 

Sorani 3 865 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302 

Tagalog 485 522 508 571 666 726 

Thai 2 350 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 

Turkiska Turkish 5 183 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 

Urdu 730 732 743 749 798 839 

Vietnamesiska Vietnamese 1 677 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 

Övriga Other 4 842 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 


1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 

2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 

3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.17 


Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, 

födelseland, ålder, utbildning och kön 

Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, 

education and sex 

Modersmål Mother tongue/ 

Födelseland country of birth/ 

Ålder Age/ 


Totalt 

Total 

Antal elever 

Number of pupils 

Kvinnor 

Women 

2008 2009 

Män 

Men 

Andel (%) 

Percentage 

Kvinnor 

Män Totalt Kvinnor 

Antal elever Andel (%) 

Män 

Kvinnor 

Män 

Samtliga elever All pupils 82 110 46 376 35 734 56,5 43,5 91 237 52 331 38 906 57,4 42,6 

Därav med modersmål 

(10 största) 

Of which with mother tongue 

Arabiska Arabic 20 355 9 185 11 170 45,1 54,9 21 827 10 732 11 095 49,2 50,8 

Somaliska Somali 4 678 2 621 2 057 56,0 44,0 6 202 3 555 2 647 57,3 42,7 

Thailändska Thai 4 954 4 737 217 95,6 4,4 5 499 5 235 264 95,2 4,8 

Polska Polish 4 657 2 855 1 802 61,3 38,7 4 937 3 055 1 882 61,9 38,1 

Spanska Spanish 3 706 2 071 1 635 55,9 44,1 4 111 2 272 1 839 55,3 44,7 

Engelska English 3 090 1 267 1 823 41,0 59,0 3 779 1 535 2 244 40,6 59,4 

Kurdiska/Nordkurdiska 

Kurdish/North kurdish 3 239 1 673 1 566 51,7 48,3 3 261 1 827 1 434 56,0 44,0 

Persiska Persian 2 407 1 478 929 61,4 38,6 2 811 1 733 1 078 61,7 38,3 

Bosniska/Kroatiska/ 

Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 2 646 1 514 1 132 57,2 42,8 2 675 1 503 1 172 56,2 43,8 

Turkiska 2 346 1 244 1 102 53,0 47,0 2 612 1 330 1 282 50,9 49,1 

Därav med födelseland 

(10 största) 

Of which with country of birth 

Irak Iraq 19 550 8 681 10 869 44,4 55,6 20 649 10 303 10 346 49,9 50,1 

Somalia 4 689 2 606 2 083 55,6 44,4 6 193 3 530 2 663 57,0 43,0 

Thailand 4 828 4 631 197 95,9 4,1 5 397 5 149 248 95,4 4,6 

Polen Poland 4 808 2 948 1 860 61,3 38,7 4 861 3 024 1 837 62,2 37,8 

Turkiet Turkey 2 588 1 423 1 165 55,0 45,0 2 822 1 486 1 336 52,7 47,3 

Iran 2 469 1 511 958 61,2 38,8 2 777 1 693 1 084 61,0 39,0 

Kina China 1 957 1 380 577 70,5 29,5 2 303 1 661 642 72,1 27,9 

Afghanistan 1 807 1 040 767 57,6 42,4 1 983 1 121 862 56,5 43,5 

Eritrea 1 534 911 623 59,4 40,6 1 975 1 171 804 59,3 40,7 

Serbien Serbia 1 460 707 753 48,4 51,6 1 712 824 888 48,1 51,9 

Därav i åldern Of which aged 

16–19 år years 2 700 1 512 1 188 56,0 44,0 2 943 1 647 1 296 56,0 44,0 

20–24 år 13 639 7 909 5 730 58,0 42,0 14 823 8 885 5 938 59,9 40,1 

25–39 år 46 933 26 165 20 768 55,7 44,3 52 204 29 429 22 775 56,4 43,6 

40–54 år 16 571 9 617 6 954 58,0 42,0 18 710 11 051 7 659 59,1 40,9 

55 år- 2 267 1 173 1 094 51,7 48,3 2 557 1 319 1 238 51,6 48,4 

Därav med utbildning Of 

which with education 

högst 3 år max. 3 years 10 230 6 521 3 709 63,7 36,3 11 922 7 742 4 180 64,9 35,1 

4–6 år 9 038 5 704 3 334 63,1 36,9 9 805 6 322 3 483 64,5 35,5 

7–9 år 12 489 7 081 5 408 56,7 43,3 13 817 8 051 5 766 58,3 41,7 

10–12 år 23 560 12 951 10 609 55,0 45,0 25 610 14 030 11 580 54,8 45,2 

13 år eller mer 

13 years or more 26 793 14 119 12 674 52,7 47,3 30 083 16 186 13 897 53,8 46,2 

I läs- och skrivinlärning 

In reading and writing 

learning 21 615 12 737 8 878 58,9 41,1 22 710 13 883 8 827 61,1 38,9 

I praktik In traineeship 7 617 3 950 3 667 51,9 48,1 8 185 4 312 3 873 52,7 47,3 

Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå. 



22.18 

Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i 

svenska utlandsskolor 

Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools 

and upper secondary schools abroad 

Skolform/Världsdel Type of school/Continent 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 

Totalt antal elever 

Total number of pupils 970 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 

Förskoleklass Pre-school class 64 69 67 82 100 102 

Flickor Girls 27 33 27 37 44 45 

Pojkar Boys 37 36 40 45 56 57 

Europa Europe 49 47 51 56 64 78 

Afrika Africa 1 4 2 7 10 9 

Sydamerika South America 1 – 1 – – 1 

Asien Asia 13 18 13 19 26 14 

Grundskola Compulsory school 664 671 640 648 684 618 

Flickor 330 319 302 305 321 294 

Pojkar 334 352 338 343 363 324 

Europa 563 558 552 551 571 518 

Afrika 40 37 28 25 43 50 

Sydamerika 8 5 4 7 5 6 

Asien 53 71 56 65 65 44 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 242 263 325 385 384 374 

Flickor 150 173 214 284 252 261 

Pojkar 92 90 111 101 132 113 

Europa 213 226 277 343 333 319 

Afrika 29 37 48 42 51 55 

Andel (%) behöriga Entitled, percent 77 74 66 51 53 50 

Förskoleklass 91 72 78 55 66 60 

Flickor 89 67 85 57 55 53 

Pojkar 92 78 73 54 75 65 

Europa 88 62 73 54 55 53 

Afrika . . 75 . . 14 70 67 

Sydamerika . . – . . – – . . 

Asien 100 100 100 74 92 93 

Grundskola 89 90 84 71 73 70 

Flickor 88 90 83 70 71 64 

Pojkar 90 90 85 72 74 76 

Europa 88 88 83 70 69 66 

Afrika 93 97 82 52 88 86 

Sydamerika 100 100 100 71 80 83 

Asien 100 100 100 89 97 100 

Gymnasieskola 39 33 27 15 15 15 

Flickor 31 22 17 9 10 9 

Pojkar 53 54 45 34 25 29 

Europa 41 36 30 17 16 16 

Afrika 24 16 8 2 6 7 

Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: www.skolverket.se/sb/d/1730. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115). 



22.19 


Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2009 

Upper secondary school applicants and admissions, autumn term 

Studieväg 

Course of studies 

Behöriga 

1:a-handssökande 

First choice 

qualified 

applicants 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Intagna 

Admissions 

Män 

Därav 

Kvinnor 

Nationella program National Programmes 78 895 40 807 38 088 78 707 40 710 37 997 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 074 780 2 294 3 461 929 2 532 

Bygg Construction 5 501 4 991 510 4 489 4 089 400 

El Electrical Engineering 4 552 4 347 205 4 441 4 271 170 

Energi Energy 1 251 1 215 36 891 871 20 

Estetiska Arts 5 060 1 654 3 406 5 257 1 675 3 582 

Fordon Vehicle Engineering 4 040 3 562 478 4 440 3 941 499 

Handel och administration 

Business and Administration 3 519 1 153 2 366 3 814 1 286 2 528 

Hantverk Handicraft 3 388 280 3 108 2 669 329 2 340 

Hotell- och restaurang 

Hotel, Restaurant and Catering 3 090 1 320 1 770 3 598 1 563 2 035 

Industri Industry 1 671 1 504 167 1 982 1 798 184 

Livsmedel Food 487 106 381 526 118 408 

Medie Media 2 677 866 1 811 2 670 840 1 830 

Naturbruk Natural Resource Use 2 464 804 1 660 2 429 886 1 543 

Naturvetenskap Natural Science 11 279 5 871 5 408 11 019 5 685 5 334 

Omvårdnad Health Care 3 041 513 2 528 3 404 570 2 834 

Samhällsvetenskap Social Sciences 17 587 6 861 10 726 17 388 6 863 10 525 

Teknik Technical 6 214 4 980 1 234 6 229 4 996 1 233 

Specialutformat program 1 

Specially Designed Programme . . . . . . 13 291 6 636 6 655 

Individuella program Individual Programmes 5 572 3 150 2 422 22 526 12 889 9 637 

International Baccalaureate 903 319 584 1 004 384 641 

Utbildning vid fristående skolor 1 

Education at independent schools . . . . . . 32 225 16 506 15 719 


1) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 

år 2009 (www.skolverket.se). Del 2. 



22.20 

Elever i gymnasieskolan den 15 oktober 

Upper secondary school students, 15 October 

Studieväg 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga 

Both sexes 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Nationella program 1, 2 

National Programmes 289 209 295 768 307 165 315 810 319 170 317 166 153 709 

Barn- och fritid 

Child Care and Recreation 13 563 14 220 14 663 14 322 13 447 12 037 8 956 

Bygg Construction 10 609 11 300 12 472 13 900 15 469 15 894 1 420 

El Electrical Engineering 19 523 20 585 21 467 22 255 23 173 23 604 1 141 

Energi Energy 2 371 2 472 2 826 3 169 3 401 3 898 138 

Estetiska Arts 19 582 20 611 21 687 21 994 21 848 21 226 14 246 

Fordon Vehicle Engineering 12 915 13 832 14 656 15 316 15 659 15 552 1 540 


Business and Administration 13 991 14 335 15 410 16 499 16 775 16 255 10 664 

Hantverk Handicraft 6 028 6 768 7 749 8 894 10 016 11 292 9 833 


Hotel, Restaurant and Catering 15 412 15 376 15 523 15 226 14 482 13 232 7 980 

Industri Industry 6 316 6 711 7 563 8 414 9 146 9 148 1 066 

Livsmedel Food 1 537 1 587 1 622 1 685 1 733 1 703 1 288 

Medie Media 15 435 15 801 16 277 16 901 16 697 15 985 9 627 

Naturbruk Natural Resource Use 9 307 9 805 10 192 10 475 10 783 10 836 7 390 

Naturvetenskap Natural Science 39 316 38 928 39 239 38 813 39 057 39 099 18 635 

Omvårdnad Health Care 9 948 10 199 10 843 11 885 12 626 13 259 10 484 

Samhällsvetenskap Social Sciences 75 344 75 402 76 805 77 303 75 892 74 699 45 449 

Teknik Technical 18 012 17 836 18 171 18 759 18 966 19 447 3 852 

Specialutformat program 

Specially Designed Programme 30 042 34 303 37 338 39 617 42 021 42 554 21 633 

Individuella program 

Individual Programmes 25 757 26 595 28 731 31 616 32 052 31 919 13 553 

International Baccalaureate 2 705 2 749 2 853 3 015 3 093 3 132 1 894 


Education at independent schools – – – – – – – 


1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp 

fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella 

programmen. 





22.21 


Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret 

Students leaving upper secondary school having completed 

education 

Studieväg 


2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Samtliga 

Both sexes 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Nationella program 1, 2 National Programmes 62 838 62 152 76 065 79 113 83 377 41 887 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 2 995 3 134 3 534 3 481 3 692 2 813 

Bygg Construction 2 589 2 844 3 139 3 454 3 945 204 

El Electrical Engineering 3 290 3 276 5 106 5 241 5 616 187 

Energi Energy 482 516 664 727 840 20 

Estetiska Arts 3 932 4 009 5 001 5 478 5 748 4 049 

Fordon Vehicle Engineering 2 573 2 676 3 209 3 553 3 679 246 


Business and Administration 3 090 3 008 3 312 3 698 4 390 3 094 

Hantverk Handicraft 1 406 1 471 1 779 2 145 2 446 2 124 


Hotel, Restaurant and Catering 3 455 3 339 3 861 3 743 3 709 2 447 

Industri Industry 880 896 1588 1733 2036 256 

Livsmedel Food 370 372 380 402 427 319 

Medie Media 2 970 2 733 3 790 4 045 4 266 2 548 

Naturbruk Natural Resource Use 1 953 1 907 2 638 2 786 2 760 1 854 

Naturvetenskap Natural Science 9 545 9 373 10 903 10 683 10 896 5 124 

Omvårdnad Health Care 2 247 2 214 2 380 2 635 3 009 2 478 

Samhällsvetenskap Social Sciences 16 483 15 928 20 009 20 506 20 885 13 225 

Teknik Technical 4 578 4 456 4 772 4 803 5 033 899 

Specialutformat program 

Specially Designed Programme 11 202 11 468 12 716 13 174 13 734 7 166 

Individuella program Individual Programmes 575 521 601 557 164 71 


Education at independent schools 8 643 10 533 – – – – 

International Baccalaureate 722 638 688 736 648 408 


1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever 

vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 





22.22 

Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med 

grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt 

genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2008/2009 

Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility 

for university education and average grades 

Studieväg 


Män 

Men 

Elever med slutbetyg 

Pupils obtaining 

leaving certificates 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Both sexes 

Elever med grundläggande 

behörighet till universitet 

och högskolor 1 , procent 

Basic eligibility for university 

education, percent 

Män 

Kvinnor 

Genomsnittlig 

betygspoäng 2 

Average grade 


Totalt 

Program/anknytning 3 

Programmes 

Barn- och fritid 

Child Care and Recreation 1 041 3 079 4 120 78,1 88,8 86,1 11,9 13,3 12,9 

Bygg Construction 3 970 246 4 216 92,5 97,2 92,8 12,6 13,2 12,6 

El Electrical Engineering 5 584 195 5 779 87,0 87,2 87,0 12,2 13,5 12,3 

Energi Energy 903 24 927 91,1 91,7 91,2 12,2 13,3 12,2 

Estetiska Arts 1 894 4 383 6 277 87,0 93,3 91,4 14,3 15,2 14,9 

Fordon Vehicle Engineering 3 613 254 3 867 84,5 87,4 84,7 11,8 11,8 11,8 


Business and Administration 1 440 3 340 4 780 80,8 87,0 85,1 12,2 13,3 13,0 

Hantverk Handicraft 343 2 206 2 549 83,4 92,9 91,6 12,7 14,6 14,3 


Hotel, Restaurant and Catering 1 278 2 555 3 833 80,4 87,7 85,3 12,1 13,2 12,8 

Industri Industry 2 036 280 2 316 83,4 96,1 85,0 12,6 14,8 12,9 

Livsmedel Food 112 338 450 82,1 92,3 89,8 12,3 13,7 13,3 

Medie Media 1 809 2 638 4 447 78,9 90,3 85,7 12,6 13,9 13,4 

Naturbruk Natural Resource Use 938 1 942 2 880 81,7 89,4 86,9 12,8 14,3 13,8 

Naturvetenskap Natural Science 6 734 6 277 13 011 95,1 96,6 95,8 15,8 16,4 16,1 

Omvårdnad Health Care 594 2 742 3 336 82,8 88,6 87,6 12,4 13,6 13,4 

Samhällsvetenskap 

Social Sciences 10 112 16 346 26 458 89,6 94,6 92,7 14,0 15,3 14,8 

Teknik Technical 4 567 998 5 565 88,1 95,0 89,4 13,7 15,3 14,0 

Specialutformat program, 

övriga 

Specially Designed Programme 1 056 1 110 2 166 91,3 95,7 93,5 13,6 15,0 14,3 

Individuella program, övriga 

Individual Programmes 93 71 164 . . . 

Gymnasieskolan totalt Total 48 117 49 024 97 141 87,9 92,5 90,3 13,4 14,7 14,1 

1) Grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier får den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program 

eller utbildning vid fristående skolor har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs 

för ett fullständigt program. 

2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. 

Endast betygsatta kurser är medräknade. 

3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 


år 2009 (www.skolverket.se). Del 1. 



22.23 

År 

Year 

Termin 

Term 

Elever vid folkhögskolor 

Pupils at folk high schools 

Deltagarveckor 

Student weeks 

Deltagare 

Participants 


Alla kurstyper 

All types 

of courses 

Långa 

Alla kurstyper Långa kurser 

kurser 1 

Long 

courses 1 Män Kvinnor Samtliga 

Men Women Both sexes 

Kvinnor Män Samtliga 

2001 Våren Spring 596 348 491 090 49 855 70 072 119 927 9 864 18 332 28 196 

Hösten Autumn 533 339 432 506 51 515 70 804 122 319 10 045 18 246 28 291 

2002 Våren 579 980 480 216 46 375 66 416 112 791 9 579 17 714 27 293 

Hösten 530 518 410 134 47 337 68 736 116 073 9 330 17 243 26 573 

2003 Våren 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028 

Hösten 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055 

2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585 

Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476 

2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997 

Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982 

2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287 

Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098 

2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057 

Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738 

2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260 

Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508 

2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422 

Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554 

1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration. 

Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510). 

22.24 

Elever i kommunal vuxenutbildning under läsåren 

Students in municipal adult education 

Utbildningsnivå Educational level 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Grundläggande utbildning Compulsory education 38 881 40 632 40 901 36 848 31 744 31 973 

Män Men 14 111 14 457 14 625 13 210 10 961 11 276 

Födda utomlands Foreign-born 10 480 11 166 11 708 11 196 9 450 9 714 

Kvinnor Women 24 770 26 175 26 276 23 638 20 783 20 697 

Födda utomlands 19 338 21 218 21 946 20 416 18 218 18 369 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 182 114 183 781 184 643 166 043 135 676 136 515 

Män 62 081 63 228 61 844 53 695 44 105 47 372 


Kvinnor 120 033 120 553 122 799 112 348 91 571 89 143 


Påbyggnadsutbildning Supplementary courses 5 856 4 886 2 138 2 189 2 898 3 452 

Män 2 671 1 994 820 896 1 336 1 542 

Födda utomlands 556 348 173 264 370 421 

Kvinnor 3 185 2 892 1 318 1 293 1 562 1 910 

Födda utomlands 383 354 201 235 295 452 


Män 78 863 79 679 77 289 67 801 56 402 60 190 


Kvinnor 147 988 149 620 150 393 137 279 113 916 111 750 


Därav med Of which with 

Folkskola Elementary school 9 154 10 208 10 933 9 823 7 877 7 328 

Grundskola Compulsory school 31 625 31 592 30 745 26 624 22 783 29 372 

Gymnasieskola högst 2 år 

Upper secondary school, 2 years at most 58 989 54 272 51 288 45 368 36 884 35 114 

Gymnasieskola längre än 2 år 

Upper secondary school, More than 2 years 78 858 83 091 82 861 73 138 63 721 60 858 

Högskola Higher education 39 669 41 736 42 401 39 556 33 896 33 154 

Uppgift saknas Unknown 8 556 8 400 9 454 10 571 5 157 6 114 





22.25 

Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade 

studenter, examina och examinerade personer läsåret 

2008/2009 per universitet/högskola efter kön 

University entrants, first-year students at university/higher education 

institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by 


Universitet/högskola 

University/higher 

education institution 

Högskolenybörjare 

1 

University 

entrants 

Nybörjare vid en 

viss högskola 2 

First-year students 

at specific 

univ./institution 

Registrerade 

studenter 

Students 

enrolled 

Examina 3 

Degrees 

awarded 

Examinerade 

personer 3 

Graduates 

Totalt 

Total 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Hela riket 5 Sweden 94 039 56 174 348 59 400 648 61 57 543 66 50 157 65 

Universitet Universities 

Uppsala universitet 6 022 57 10 532 58 29 771 58 4 013 65 3 669 65 

Lunds universitet 8 334 51 13 601 55 37 031 55 4 658 60 4 288 59 

Göteborgs universitet 6 900 64 12 301 62 37 036 65 5 011 72 4 575 72 

Stockholms universitet 8 443 63 15 598 62 44 920 64 4 041 68 3 728 68 

Umeå universitet 4 932 61 11 473 64 26 269 63 3 782 67 2 979 65 

Linköpings universitet 5 125 51 7 343 56 21 915 55 3 422 57 3 120 59 

Karolinska institutet 1 023 73 2 342 74 7 556 77 2 142 83 1 767 83 

Kungl. Tekniska högskolan 4 668 29 7 414 33 17 772 31 1 929 29 1 912 29 

Chalmers tekniska högskola 6 2 597 25 3 512 29 10 244 27 1 442 26 1 271 25 

Luleå tekniska universitet 2 193 47 4 234 53 10 105 55 1 289 60 1 141 58 

Handelshögskolan i Stockholm 6 361 42 526 44 1 699 42 295 37 295 37 

Sveriges lantbruksuniversitet 1 165 59 2 292 66 5 180 66 691 68 656 68 

Karlstads universitet 2 496 63 4 981 65 12 643 68 1 637 71 1 537 71 

Mittuniversitetet 2 695 62 9 254 59 17 862 62 1 347 75 1 175 75 

Växjö universitet 3 214 55 7 299 64 14 264 65 1 512 64 1 421 65 

Örebro universitet 2 839 62 4 998 63 12 410 65 1 613 70 1 477 70 

Högskolor med vetenskapsområde 

Higher education institutions with 

the right to award postgraduate 

degrees 

Blekinge tekniska högskola 1 812 34 4 085 45 6 977 43 757 41 749 40 

Högskolan i Jönköping 6 4 086 53 7 856 55 14 431 60 1 993 70 1 438 70 

Högskolan i Kalmar 1 929 60 4 992 63 9 877 63 1 106 66 1 070 66 

Malmö högskola 3 438 64 7 618 64 17 919 67 1 929 74 1 858 74 

Mälardalens högskola 2 584 62 3 979 66 10 744 67 1 700 70 1 451 70 

Övriga högskolor 

Other higher education institutions 

Försvarshögskolan 118 16 406 34 533 29 12 8 12 8 

Gymnastik- och idrottshögskolan 112 58 289 59 633 53 92 78 63 78 

Högskolan i Borås 2 243 69 4 502 73 10 095 74 1 863 76 1 239 74 

Högskolan Dalarna 3 051 57 8 263 61 13 940 64 1 261 69 1 037 67 

Högskolan på Gotland 1 187 46 5 162 52 7 130 53 159 58 154 57 

Högskolan i Gävle 2 170 61 5 617 63 11 178 67 1 134 72 958 70 

Högskolan i Halmstad 2 429 55 5 387 62 9 461 63 981 67 814 67 

Högskolan Kristianstad 1 564 66 4 912 67 9 542 71 1 539 80 1 214 79 

Högskolan i Skövde 2 208 49 4 178 59 7 620 62 1 136 67 862 65 

Högskolan Väst 1 946 64 4 053 65 8 238 70 1 068 78 883 77 

Södertörns högskola 2 043 67 4 001 67 8 626 67 631 71 596 72 

Konstnärliga högskolor 

Higher education institutions of Arts 

Dans- och cirkushögskolan 66 73 109 78 285 85 37 92 37 92 

Dramatiska institutet 9 44 63 67 201 62 33 52 33 52 

Konstfack 124 65 212 66 642 69 57 61 57 61 

Kungl. Konsthögskolan 40 38 107 48 271 56 29 55 29 55 

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 215 50 374 52 971 52 56 57 55 58 

Operahögskolan i Stockholm 7 57 14 57 39 51 11 27 11 27 

Teaterhögskolan i Stockholm 29 62 104 78 209 71 16 56 16 56 

Beckmans Designhögskola 6 23 48 42 62 124 65 30 73 30 73 

Stockholms Musikpedagogiska 

Institut 6 12 83 73 85 138 72 10 60 10 60 



22.25 


Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade 

studenter, examina och examinerade personer läsåret 2008/2009 

per universitet/högskola efter kön (forts.) 


Högskolenybörjare 

1 

Nybörjare vid en 

viss högskola 2 

Registrerade 

studenter 

Examina 3 

Examinerade 

personer 3 

Totalt 

Total 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

4 

% 

Övriga enskilda utbildningsanordnare 

Other private organisers of higher 

education 

Center för Cognitiv Psykoterapi o. 

utbildning i Göteborg – – – – 47 85 27 93 27 93 

Ericastiftelsen 5 100 51 84 103 81 – – – – 

Ersta Sköndal högskola 160 90 413 85 1 067 85 313 90 197 90 

Gammelkroppa skogsskola – – 1 – 19 16 8 13 8 13 

Göteborgs Psykoterapi Institut – – – – 21 86 7 71 7 71 

Johannelunds teologiska högskola 35 46 77 48 168 40 23 22 23 22 

Linnéstadens Psykoterapi Institut – – – – 6 67 5 60 5 60 

Otterhällans institut – – – – 10 90 4 100 4 100 

Psykoterapisällskapet i Stockholm 

AB – – – – 16 88 – – – – 

Röda korsets högskola 116 84 255 80 600 83 319 82 194 81 

Sophiahemmet Högskola 84 94 216 88 514 87 281 89 189 89 

Stockholms akademi för psykoterapiutbildning 

– – 16 81 47 77 13 69 13 69 

Svenska institutet för kognitiv 

psykoterapi 3 33 32 81 89 81 25 84 25 84 

Svenska psykoanalytiska institutet – – 8 63 18 72 1 100 1 100 

Svenska psykoanalytiska sällskapet 

– – – – 11 45 – – – – 

Teologiska Högskolan, Stockholm 56 70 208 69 451 67 34 62 33 61 

Örebro Teologiska Högskola 75 45 149 47 308 49 19 53 19 53 

1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå 

(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige. 

2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller 

avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola. 

3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. 

4) Of whom women. 

5) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast 

förekommer en gång på hela riket. 

6) Enskild utbildningsanordnare. 


Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205). 



22.26 

Registrerade studenter efter universitet/högskola och kön 

Enrolled students, by university/higher education institution and sex 


University/higher 

education institution 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Hela riket 2 Sweden 389 089 60 380 147 61 384 733 61 400 648 61 

Universitet Universities 

Uppsala universitet 30 443 60 28 196 60 28 128 59 29 771 58 

Lunds universitet 35 399 55 34 026 55 34 110 54 37 031 55 

Göteborgs universitet 35 576 66 34 743 66 35 263 65 37 036 65 

Stockholms universitet 33 452 60 35 006 61 41 021 64 44 920 64 

Umeå universitet 23 888 63 23 575 63 22 896 63 26 269 63 

Linköpings universitet 22 149 54 21 406 54 22 067 55 21 915 55 

Karolinska institutet 8 902 79 8 156 78 7 412 77 7 556 77 

Kungl. Tekniska högskolan 17 008 28 17 045 28 17 131 30 17 772 31 

Chalmers tekniska högskola 3 10 048 25 9 917 26 9 549 26 10 244 27 

Luleå tekniska universitet 11 017 54 10 148 52 9 828 55 10 105 55 

Handelshögskolan i Stockholm 3 1 652 39 1 638 38 1 621 39 1 699 42 

Sveriges lantbruksuniversitet 4 872 65 4 994 65 5 073 66 5 180 66 

Karlstads universitet 11 982 67 12 095 67 12 362 68 12 643 68 

Mittuniversitetet 14 813 61 13 843 63 14 661 63 17 862 62 

Växjö universitet 10 844 62 11 662 63 12 677 65 14 264 65 

Örebro universitet 12 350 64 11 508 64 11 872 65 12 410 65 

Högskolor med vetenskapsområde 

Higher education institutions with the right to 

award postgraduate degrees 

Blekinge tekniska högskola 6 308 49 7 439 47 6 682 43 6 977 43 

Högskolan i Jönköping 3 9 255 64 9 596 65 13 135 61 14 431 60 

Högskolan i Kalmar 8 774 61 8 925 61 9 580 63 9 877 63 

Malmö högskola 15 442 66 16 139 67 17 156 67 17 919 67 

Mälardalens högskola 12 339 63 11 761 64 11 502 66 10 744 67 


Other education institutions 

Försvarshögskolan – – – – 208 22 533 29 

Gymnastik- och idrottshögskolan 582 51 619 50 585 49 633 53 

Högskolan i Borås 8 466 73 8 731 74 9 867 73 10 095 74 

Högskolan Dalarna 8 772 64 9 264 65 11 032 65 13 940 64 

Högskolan på Gotland 4 163 58 4 624 58 6 337 56 7 130 53 

Högskolan i Gävle 10 622 63 10 994 64 10 831 67 11 178 67 

Högskolan i Halmstad 7 773 61 7 832 64 7 942 64 9 461 63 

Högskolan Kristianstad 7 931 72 8 888 71 9 290 72 9 542 71 

Högskolan i Skövde 5 878 62 5 873 65 6 196 65 7 620 62 

Högskolan Väst 6 265 70 6 556 71 7 967 70 8 238 70 

Lärarhögskolan i Stockholm 12 043 81 11 096 80 8 080 80 – – 

Södertörns högskola 9 178 65 8 355 65 8 133 66 8 626 67 


Higher education institutions of Arts 

Danshögskolan 178 84 194 90 272 83 285 85 

Dramatiska institutet 1 112 60 398 61 215 60 201 62 

Konstfack 626 69 644 69 658 68 642 69 

Kungl. Konsthögskolan 251 57 252 57 251 62 271 56 

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 787 51 750 51 965 52 971 52 

Operahögskolan i Stockholm 47 49 42 57 43 49 39 51 

Teaterhögskolan i Stockholm 199 65 272 68 205 61 209 71 

Beckmans Designhögskola 3 128 62 123 61 122 60 124 65 

Stockholms Musikpedagogiska Institut 3 173 77 206 77 171 71 138 72 



22.26 


Registrerade studenter efter universitet/högskola och kön (forts.) 

Universitet/högskola 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Övriga enskilda och landstingskommunala 

utbildningsanordnare 

Other private and regional authority 

organisers of higher education 

Center för Cognitiv Psykoterapi och 

utbildning i Göteborg 69 81 52 83 48 83 47 85 

Ericastiftelsen 130 88 99 88 121 87 103 81 

Ersta Sköndal högskola 1 075 83 1 079 85 1 022 85 1 067 85 

Gammelkroppa skogsskola 27 11 18 17 18 17 19 16 

Göteborgs Psykoterapi Institut 74 80 55 85 37 89 21 86 

Johannelunds teologiska högskola 152 42 175 35 164 37 168 40 

Linnéstadens Psykoterapi Institut 25 72 25 72 6 67 6 67 

Otterhällans institut 19 79 17 88 12 92 10 90 

Psykoterapisällskapet i Stockholm AB 33 70 53 75 39 74 16 88 

Röda korsets högskola 601 88 570 88 545 86 600 83 

S:t Lukas 49 82 60 83 66 82 – – 

Sophiahemmet Högskola 435 90 425 90 467 87 514 87 

Stockholms akademi för psykoterapiutbildning 

51 73 47 72 48 69 47 77 

Svenska institutet för kognitiv psykoterapi 116 86 85 89 85 81 89 81 

Svenska psykoanalytiska institutet 9 67 19 68 10 80 18 72 

Svenska psykoanalytiska sällskapet 9 56 9 56 11 45 11 45 

Teologiska Högskolan, Stockholm 439 71 464 68 449 68 451 67 

Örebro Teologiska Högskola 311 50 325 48 253 53 308 49 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 


2) Summan på hela riket är nettoräknad så att en student bara förekommer en gång. 

3) Enskild utbildningsanordnare. 



Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 



22.27 

Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön 

Number of university degrees, by field, vocational degree/educational 

group and sex 

Område, 

Field 

Yrkesexamen/Utbildningsgrupp 

Vocational degree/Educational group 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Antal examina 2 Number of degrees 59 553 66 58 325 66 58 452 66 57 543 66 

Därav antal examinerade personer 2 

Of which number of graduates 53 311 66 52 102 66 52 112 66 50 157 65 

Humaniora och teologi 

Humanities, arts and religion and theology 3 567 70 3 575 69 3 504 68 3 574 66 

Högskoleexamen – humaniora och teologi 201 73 234 67 212 61 159 54 

Kandidatexamen – humaniora och teologi 1 781 72 1 822 71 1 869 70 2 082 66 

Magisterexamen – humaniora och teologi 1 317 70 1 220 69 1 105 70 851 69 

Magisterexamen (2007) – humaniora och teologi . . . . 20 50 189 61 

Magisterexamen (bredd) – humaniora och teologi 126 66 131 66 117 62 74 55 

Masterexamen – humaniora och teologi . . . . 29 69 69 83 

Konstnärlig kandidatexamen – humaniora och 

teologi . . . . 2 50 1 – 

Teologie kandidatexamen 134 57 149 58 142 54 147 57 

Yrkeshögskoleexamen – humaniora och teologi 8 63 18 22 7 57 2 – 

Äldre examina – humaniora och teologi – – 1 – 1 100 – – 

Juridik och samhällsvetenskap 

Law, social and behavioural science 17 694 64 17 599 63 16 828 64 16 650 64 

Högskoleexamen – juridik och samhällsvetenskap 652 61 652 61 571 58 595 64 

Kandidatexamen – juridik och samhällsvetenskap 6 766 65 6 743 64 6 550 66 6 881 65 

Magisterexamen – juridik och samhällsvetenskap 6 423 55 5 870 56 5 162 56 4 069 56 

Magisterexamen (2007) – juridik och samhällsvetenskap 

. . . . 101 59 1 120 53 

Magisterexamen (bredd) – juridik och samhällsvetenskap 

682 54 875 49 937 55 488 56 

Masterexamen – juridik och samhällsvetenskap . . . . 36 44 228 46 

Konstnärlig kandidatexamen – juridik och samhällsvetenskap 

. . . . 9 33 – – 

Konstnärlig masterexamen – juridik och samhällsvetenskap 

. . . . 2 – – – 

Juristexamen/Juris kandidatexamen 1 052 61 1 149 64 1 222 63 1 033 66 

Psykologexamen 370 73 420 72 455 75 415 74 

Socionomexamen 1 692 91 1 787 89 1 699 88 1 741 88 

Yrkeshögskoleexamen – juridik och samhällsvetenskap 

48 81 90 76 73 77 75 85 

Äldre examina – juridik och samhällsvetenskap 9 78 13 69 11 27 5 80 

Undervisning Teacher training 9 569 82 9 862 81 10 740 77 8 705 79 

Folkhögskollärarexamen 53 62 76 64 39 67 74 68 

Lärarexamen 8 682 81 8 945 80 10 020 76 8 061 78 

Specialpedagogexamen 668 95 652 94 541 94 416 94 

Studie- och yrkesvägledarexamen 166 89 189 89 140 91 154 87 

Naturvetenskap Natural science 2 816 65 2 581 64 2 617 63 2 739 64 

Högskoleexamen – naturvetenskap 35 34 47 49 42 57 46 74 

Kandidatexamen – naturvetenskap 507 63 428 60 553 63 809 64 

Magisterexamen – naturvetenskap 1 705 60 1 581 59 1 353 58 1 122 61 

Magisterexamen (2007) – naturvetenskap . . . . 20 35 105 60 

Magisterexamen (bredd) – naturvetenskap 87 62 53 58 146 62 36 61 

Masterexamen – naturvetenskap . . . . 104 50 251 47 

Apotekarexamen 207 78 182 80 182 80 185 77 

Receptarieexamen 275 96 290 93 216 94 185 92 

Äldre examina – naturvetenskap – – – – 1 100 – – 

Teknik Technology 10 514 30 9 515 29 9 123 30 9 274 28 

Högskoleexamen – teknik 211 29 219 35 192 37 266 32 

Kandidatexamen – teknik 1 302 39 1 146 38 1 063 40 1 293 36 

Magisterexamen – teknik 1 198 21 1 259 24 1 165 23 865 23 

Magisterexamen (2007) – teknik . . . . 37 35 261 31 

Magisterexamen (bredd) – teknik 276 30 232 34 269 37 187 33 

Masterexamen – teknik . . . . 167 21 668 23 

Arkitektexamen 141 57 177 59 207 62 177 60 

Brandingenjörsexamen 45 22 25 32 45 13 61 33 

Civilingenjörsexamen 4 686 32 4 146 28 3 972 30 3 413 28 

Högskoleingenjörsexamen 2 354 30 2 060 27 1 748 27 1 810 25 



22.27 

Område 




(forts.) 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Totalt 

Maskinteknikerexamen 1 – – – – – 1 – 

Sjöingenjörsexamen 72 4 56 4 51 – 84 – 

Sjökaptensexamen 148 3 89 11 93 10 96 17 

Styrmansexamen – – 1 – – – – – 

Yrkeshögskoleexamen – teknik 22 27 64 20 101 21 68 12 

Yrkesteknisk högskoleexamen 58 28 41 46 13 38 24 58 

Lant- och skogsbruk Agriculture and forestry 390 65 346 68 404 69 393 62 

Agronomexamen 95 79 70 77 80 79 76 72 

Djursjukvårdarexamen 42 93 30 100 38 100 34 94 

Hippologexamen 32 94 46 96 41 100 39 90 

Hortonomexamen 9 67 8 88 16 69 17 88 

Jägmästarexamen 40 23 19 21 51 31 51 31 

Landskapsarkitektexamen 52 87 43 77 67 82 57 75 

Landskapsingenjörsexamen 22 59 31 84 29 76 26 69 

Lantmästarexamen 49 27 47 26 33 12 37 24 

Skogsmästarexamen 26 19 19 11 22 5 31 16 

Skogsteknikerexamen – – 10 30 – – 8 13 

Trädgårdsingenjörsexamen 23 83 23 83 27 96 17 82 

Medicin och odontologi 

Medical science and odontology 2 032 69 2 080 69 2 156 69 2 093 69 

Högskoleexamen – medicin och odontologi 12 83 26 69 49 92 40 95 

Kandidatexamen – medicin och odontologi 158 82 155 83 163 83 169 79 

Magisterexamen – medicin och odontologi 274 83 243 77 246 71 223 76 

Magisterexamen (2007) – medicin och odontologi . . . . 2 100 48 81 

Magisterexamen (bredd) – medicin och odontologi 143 59 202 68 175 75 75 80 

Masterexamen – medicin och odontologi . . . . 2 50 20 90 

Läkarexamen 848 58 919 60 955 60 983 60 

Optikerexamen 74 88 78 74 88 83 67 78 

Psykoterapeutexamen 244 80 224 75 232 82 203 78 

Tandläkarexamen 212 70 173 67 176 62 199 60 

Veterinärexamen 67 87 60 97 68 82 66 89 

Vård och omsorg Health-related science 12 056 87 11 897 87 12 116 87 13 198 86 

Högskoleexamen – vård och omsorg 62 87 57 84 57 88 36 92 

Kandidatexamen – vård och omsorg 3 082 89 3 116 88 3 240 88 3 491 87 

Magisterexamen – vård och omsorg 475 87 387 91 428 88 306 90 

Magisterexamen (2007) – vård och omsorg . . . . 57 75 540 85 

Magisterexamen (bredd) – vård och omsorg 6 100 22 77 35 91 9 100 

Masterexamen – vård och omsorg . . . . – – 68 68 

Arbetsterapeutexamen 443 93 399 93 408 92 360 91 

Audionomexamen 53 92 52 88 51 86 58 76 

Barnmorskeexamen 198 99 221 100 243 100 258 100 

Biomedicinsk analytikerexamen 242 90 292 88 327 83 314 80 

Dietistexamen 109 92 73 93 93 92 115 93 

Logopedexamen 76 99 82 96 99 95 144 94 

Ortopedingenjörsexamen 17 59 31 58 10 40 21 52 

Röntgensjuksköterskeexamen 136 83 114 82 91 81 148 79 

Sjukgymnastexamen 516 75 492 77 517 78 500 70 

Sjukhusfysikerexamen 31 42 40 40 44 39 26 46 

Sjuksköterskeexamen 4 570 87 4 202 86 3 883 86 4 234 86 

Social omsorgsexamen 310 92 291 92 276 93 300 93 

Specialistsjuksköterskeexamen 1 468 85 1 785 83 1 971 85 1 949 85 

Tandhygienistexamen 184 92 160 93 215 92 228 94 

Tandteknikerexamen 65 69 65 77 45 71 76 74 

Yrkeshögskoleexamen – vård och omsorg 13 100 16 100 26 73 17 71 

Konstnärligt område Fine and applied arts 858 59 786 57 879 59 783 57 

Högskoleexamen – konstnärligt område 65 54 57 54 50 56 56 48 

Kandidatexamen – konstnärligt område 246 65 275 56 272 56 230 60 

Magisterexamen – konstnärligt område 179 53 187 61 99 60 56 66 

Magisterexamen (2007) – konstnärligt område . . . . – – 2 100 

Magisterexamen (bredd) – konstnärligt område 22 64 30 40 41 41 19 47 

Masterexamen – konstnärligt område . . . . – – 5 – 

Konstnärlig högskoleexamen . . . . – – 1 100 

Konstnärlig kandidatexamen . . . . 82 49 147 60 

Konstnärlig magisterexamen . . . . 60 65 58 50 

Konstnärlig masterexamen . . . . 11 27 79 44 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 



22.27 

Område 



(forts.) 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 

Totalt 

Konstnärlig högskoleexamen i dans 34 94 5 60 17 100 18 94 

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design 60 72 55 67 16 75 9 78 

Konstnärlig högskoleexamen i musik 114 44 68 40 99 56 52 50 

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier 91 52 61 54 48 52 20 45 

Organistexamen 20 65 13 46 18 61 14 43 

Yrkeshögskoleexamen – konstnärligt område 27 81 35 83 66 91 17 76 

Övrigt område Others 57 77 84 77 85 74 134 71 

Högskoleexamen – övrigt 3 100 9 78 4 50 11 73 

Kandidatexamen – övrigt 25 88 38 89 46 82 64 78 

Magisterexamen – övrigt 29 66 37 65 34 65 24 75 

Magisterexamen (2007) – övrigt . . . . 1 100 – – 

Magisterexamen (bredd) – övrigt – – – – – – 4 25 

Masterexamen – övrigt . . . . – – 31 58 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 


2) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. 



Totalt 

Därav 

kvinnor 

1 

% 

22.28 

Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde 

och kön 

New doctoral students by national research subject area and sex 

Nationellt forskningsämnesområde 

National research subject area 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga 1 All students 3 201 2 931 2 999 2 994 3 371 3 353 

Humaniora och religionsvetenskap 213 171 156 163 205 196 

Rättsvetenskap/juridik 37 28 19 21 27 21 

Samhällsvetenskap 458 377 390 376 493 447 

Matematik 49 69 56 65 75 64 

Naturvetenskap 510 462 508 419 490 473 

Teknikvetenskap 727 684 766 812 922 917 

Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering 

55 40 45 38 74 57 

Medicin 984 947 902 921 921 977 

Odontologi 27 26 30 24 22 51 

Farmaci 26 24 19 13 15 15 

Veterinärmedicin 13 27 21 30 30 23 

Övriga forskningsområden 102 77 88 112 98 115 

Därav kvinnor 1 Of whom women 1 603 1 449 1 479 1 386 1 615 1 635 




Matematik 8 26 11 17 19 20 




26 19 23 18 37 32 

Medicin 589 566 538 544 539 575 

Odontologi 15 17 20 16 12 31 

Farmaci 15 14 8 6 9 9 



Andel kvinnor i procent Women, percent 50 49 49 46 48 49 

1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man 

det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer. 




22.29 


Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde 

och kön 

Doctoral students during the autumn by national research subject 

area and sex 



2004 2005 2006 2007 2008 2009 


Humaniora och religionsvetenskap 2 041 1 882 1 699 1 527 1 375 1 302 


Samhällsvetenskap 3 248 3 116 2 941 2 793 2 740 2 629 

Matematik 405 397 392 352 348 332 

Naturvetenskap 2 878 2 788 2 757 2 564 2 490 2 461 

Teknikvetenskap 4 774 4 494 4 333 4 202 4 205 4 266 


360 303 288 258 280 281 

Medicin 5 078 5 091 5 007 4 995 4 907 4 797 

Odontologi 177 173 187 163 165 193 

Farmaci 138 139 132 120 110 102 




Humaniora och religionsvetenskap 1 092 1 016 934 809 754 730 


Samhällsvetenskap 1 732 1 672 1 617 1 560 1 515 1 466 

Matematik 90 101 100 89 90 92 

Naturvetenskap 1 275 1 278 1 267 1 163 1 144 1 143 

Teknikvetenskap 1 306 1 264 1 255 1 208 1 192 1 223 


178 150 156 136 146 141 

Medicin 2 992 2 998 2 993 2 961 2 944 2 839 

Odontologi 101 105 118 102 102 119 

Farmaci 74 76 67 62 58 56 




1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet). 




22.30 

Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön 

Doctoral students during the autumn by university/higher education 

institution and sex 


University/higher education institution 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 


Uppsala universitet 2 411 2 313 2 171 2 041 2 012 1 847 


Göteborgs universitet 2 289 2 191 2 124 1 954 1 828 1 665 

Stockholms universitet 1 866 1 866 1 805 1 648 1 559 1 546 

Umeå universitet 1 254 1 165 1 139 1 119 1 085 1 046 

Linköpings universitet 1 332 1 297 1 211 1 214 1 115 1 097 


Kungl. Tekniska högskolan 1 715 1 593 1 516 1 520 1 605 1 635 

Chalmers tekniska högskola 1 077 1 031 1 029 993 977 1 015 

Luleå tekniska universitet 521 504 520 485 478 486 

Handelshögskolan i Stockholm 208 200 188 178 158 126 

Sveriges lantbruksuniversitet 744 682 642 625 639 644 

Karlstads universitet 232 224 233 209 209 227 

Mittuniversitetet 69 115 130 136 141 176 

Växjö universitet 215 228 211 203 223 198 

Örebro universitet 353 342 388 435 467 463 

Blekinge tekniska högskola 90 87 93 87 95 102 

Högskolan i Jönköping 66 64 87 99 134 145 

Högskolan i Kalmar 82 85 79 85 83 83 

Malmö högskola 64 59 69 72 70 81 

Mälardalens högskola 140 138 137 131 125 120 


Uppsala universitet 1 133 1 110 1 051 975 987 887 


Göteborgs universitet 1 304 1 263 1 256 1 158 1 092 988 

Stockholms universitet 1 011 1 020 998 916 850 847 

Umeå universitet 661 608 608 587 567 541 

Linköpings universitet 561 570 541 564 527 508 


Kungl. Tekniska högskolan 471 457 434 436 444 465 

Chalmers tekniska högskola 303 295 308 290 289 307 

Luleå tekniska universitet 179 195 193 181 163 159 

Handelshögskolan i Stockholm 79 82 76 62 55 44 

Sveriges lantbruksuniversitet 394 359 359 347 357 363 

Karlstads universitet 121 116 123 120 124 137 

Mittuniversitetet 26 45 59 69 80 94 

Växjö universitet 120 129 125 112 123 111 

Örebro universitet 183 181 208 222 258 255 

Blekinge tekniska högskola 22 23 33 28 31 38 

Högskolan i Jönköping 36 37 57 72 94 106 

Högskolan i Kalmar 45 48 41 55 50 49 

Malmö högskola 39 39 53 56 55 59 

Mälardalens högskola 39 39 36 33 34 37 


1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet). 




22.31 


Licentiatexamina efter nationellt forskningsämnesområde och 

kön 

Licentiate degrees by national research subject area and sex 



2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga All students 1 105 1 142 1 061 921 768 748 




Matematik 69 48 48 34 33 39 




11 5 11 8 5 7 

Medicin 123 127 106 88 50 58 

Odontologi 5 7 5 1 3 1 

Farmaci 2 2 1 1 2 2 

Veterinärmedicin 1 5 2 – 1 1 


Därav kvinnor Of whom women 397 435 434 370 310 312 


Rättsvetenskap/juridik 1 – 1 1 3 1 


Matematik 24 8 11 8 9 17 




7 2 8 6 2 3 

Medicin 79 94 68 67 36 38 

Odontologi 3 5 3 – 3 1 

Farmaci 1 1 1 – – 1 

Veterinärmedicin – 4 1 – 1 – 







22.32 

Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och 

kön 

Doctoral degrees by national research subject area and sex 



2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga All students 2 763 2 757 2 768 2 853 2 914 2 694 




Matematik 45 58 64 68 56 63 




60 65 48 51 47 45 

Medicin 764 824 846 792 819 864 

Odontologi 18 25 15 29 23 16 

Farmaci 18 22 19 26 17 27 



Därav kvinnor Of whom women 1 232 1 247 1 269 1 352 1 375 1 367 




Matematik 10 10 12 16 13 13 




22 29 18 23 31 25 

Medicin 440 468 510 467 464 537 

Odontologi 8 11 8 19 13 9 

Farmaci 8 15 14 11 9 16 








22.33 

Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt 

Teachers on duty and on leave, overview 


Lärarkategori 1 

Position 

2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Rektor Head teacher 5 799 5 947 6 025 6 208 6 404 6 405 3 751 

Biträdande skolledare Deputy head 2 728 2 601 2 509 2 440 2 271 2 108 1 355 

Studie- och yrkesvägledare Study and 

vocational counsellor 2 183 2 256 2 310 2 170 2 277 2 227 1 747 

Lektor Senior subject teacher 235 221 219 207 188 160 48 

Ämneslärare Subject teacher 64 498 65 928 66 073 65 296 65 537 63 710 44 168 

Lågstadielärare Junior level teacher 16 103 15 163 14 309 13 668 12 998 12 265 11 796 

Mellanstadielärare Intermediate level teacher 14 257 13 548 12 984 12 151 11 268 10 563 8 224 

Speciallärare/specialpedagog Remedial 

teacher 11 537 11 491 11 513 11 146 11 263 10 790 9 184 

Lärare praktiska/estetiska ämnen Teacher, 

practical subjects 22 866 23 158 23 031 22 851 22 607 21 745 12 096 

Lärare yrkesämnen Teacher, vocational 

subjects 11 172 11 288 11 443 11 684 11 856 11 715 5 040 

Lärare modersmål Mother tongue teacher 2 409 2 544 2 293 2 242 2 734 2 919 2 014 

Övriga lärare Other teachers 6 284 6 295 6 585 6 672 7 353 7 373 5 649 


1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, Nationellt centrum för 

flexibelt lärande (tidigare Statens skolor för vuxna), särskola, särvux, svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka 

statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar. 



22.34 

Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2009/2010 

Teachers on duty and on leave 

Lärarkategori 1 

Position 

Grundskola 

Compulsory 

school 

Gymnasium 

2 

Upper 

secondary 

school 2 

Skolform 

Type of school 

Kommunal 

utbildning 

för 

vuxna 

Municipal 

adult education 

3 

Särskola, 

särvux 

School 

for the 

intellectually 

disabled 

Svenska 

för invandrare 

Swedish 

for immigrants 

Specialskola 

Special 

school for 

pupils with 

impaired 

vision or 

hearing or 

speech 

defects 

Samtliga 

Total 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Rektor Head teacher 4 483 1 574 254 40 47 7 6 405 3 751 

Biträdande skolledare Deputy head 1 322 603 98 20 51 14 2 108 1 355 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 817 970 384 17 35 4 2 227 1 747 

Lektor Senior subject teacher 10 144 6 . . . 160 48 

Ämneslärare Subject teacher 40 935 20 205 2 134 235 1 200 63 710 44 168 

Lågstadielärare Junior level teacher 11 168 5 16 1 076 . . 12 265 11 796 

Mellanstadielärare 

Intermediate level teacher 9 556 9 48 950 . . 10 563 8 224 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 8 356 1 159 82 1 162 2 29 10 790 9 184 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 15 392 5 603 34 671 . 45 21 745 12 096 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 19 9 598 1 226 872 . . 11 715 5 040 

Lärare modersmål 

Mother tongue teacher 2 817 77 6 15 4 . 2 919 2 014 

Övriga lärare Other teachers 2 243 1 552 328 810 2 440 . 7 373 5 649 

Samtliga Total 97 118 41 499 4 616 5 868 2 580 299 151 980 105 072 

1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, särvux, 

svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). Dessutom ingår 

uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar. 

2) Inklusive skolor med kompletterande utbildningar. Including supplementary schools. 


år 2009. (www.skolverket.se). Del 2. 



22.35 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, löpande priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, current 

prices, SEK m 

År 

Year 

Företagssektorn 

Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 

Privata, ickevinstdrivande 

sektorn 2 

Private nonprofit 

sector 2 

Universitetsoch 

högskolesektorn 

Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

1997 50 151 2 372 50 14 452 66 919 3,51 

1999 56 954 2 547 86 16 983 75 813 3,62 

2001 3 75 135 2 751 89 19 013 97 276 4,25 

2003 71 953 3 382 377 21 062 97 101 3,95 

2005 4 71 702 4 899 306 21 660 98 567 3,60 

2007 81 449 5 305 179 23 520 110 453 3,60 

1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result for the years prior to 2005. 

2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises (NACE 

Rev.1 65-67). 

4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–) (www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301) samt UF15 (1990–2005); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.36 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, 

miljoner kronor, 2007 års priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, 

2007 prices, SEK m 

År 

Year 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 2 


sector 2 



3 

Higher 

education 

sector 3 

Samtliga 

sektorer 3 

All sectors 3 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 4 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 4 

1997 58 113 2 749 58 16 747 77 666 3,47 

1999 65 017 2 908 98 19 387 87 411 3,57 

2001 4 82 624 3 025 98 20 908 106 655 4,18 

2003 76 376 3 590 400 22 357 102 723 3,86 

2005 5, 6 75 277 5 046 321 22 740 103 383 3,60 

2007 5 81 449 5 305 179 23 520 110 454 3,60 

1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result prior to the year 2005. 

2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 




Rev.1 65-67). 

5) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

6) Offentliga sektorn: reviderad uppgift. Public sector: revised figure. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–) (www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0303); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.37 


Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor 

och finansieringskällor 2007, miljoner kronor 

Expenditure on research and development (R&D), by sector and 

sources of finance, SEK m 

Finansieringskällor 

Sources of finance 

FoU-utförande sektor 

Sector performing R&D 

Summa 

Total 

Procent 

Percent 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 


sector 



Higher education 

sector 

Svenska finansieringskällor 

Swedish sources of finance 72 897 5 192 172 21 895 100 156 91 

Medel från näringslivet 

Financing from trade and industry 69 304 291 74 3 497 73 166 66 

Offentliga medel 1 Public financing 1 3 593 4 901 98 18 398 26 990 24 

Medel från privata icke-vinstdrivande 

sektor m.m. 

Financing from private non-profit 

funds, etc. 46 52 68 1 906 2 072 2 

Medel från utlandet 

Financing from abroad 8 552 110 6 1 623 10 291 9 

Summa 2 Total 2 81 449 5 305 179 23 520 110 453 100 

1) Inkl. Forskningsstiftelserna med kapital från Löntagarfonderna. Fr.o.m. år 2005 ingår kommuner och landsting samt lokala och regionala 

FoU-enheter i Offentliga sektorn. Including Public research funds. County councils and municipalities are included in the Public sector from 

2005. 

2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell varksamhet (SNI 65-67). Fr. o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda). As of 

2001, including the financial enterprises (NACE Rev.1 65-67). As of 2005, including small enterprises (10-49 employees). 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13, 14 och 16 (www.scb.se/UF0304, www.scb.se/UF0302 och 

www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.38 

Antal årsverken för forskning och utveckling (FoU) på 

utförande sektor 

Number of person-years in research and development (R&D) by 

sector 

År 

Year 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 1 

Public 

sector 1 


sektorn 


sector 



Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Antal årsverken 

för FoU i relation 

till total arbetskraft, 

promille 

Number of 

person-years in 

R & D in relation 

to total labour 

force, per 

thousand 

1997 43 881 3 334 83 . . 65 495 15,4 

1999 44 171 3 195 133 . . 66 674 15,2 

2001 2 49 433 2 817 103 . . 72 190 16,4 

2003 48 113 3 000 369 . . 72 608 16,3 

2005 3, 4 56 106 3 592 4 405 15 686 77 705 16,9 

2007 3, 4 55 948 3 255 101 15 525 74 829 16,5 

1) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private nonprofit 


2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises 

(NACE Rev.1 65-67) 

3) Fr.o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen av FoU inom företagssektorn. As of 2005, small enterprises 

(10-49 employees) are included in the Business Enterprise Sector. 

4) Fr.o.m. år 2005 ingår antal utförda FoU-årsverken inom kommuner samt i lokala och regionala FoU-enheter. As of 2005, the number 

of person-years in R&D performed in the municipalities are included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 13, 14 och 16 (1997) samt UF 13, 14 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304, 

www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.39 

Företagssektorns forskning och utveckling (FoU) 

Research and development (R&D) in business sector 

År 

Year 

Gruv- och industriföretag 

Mining and manufacturing 

enterprises. 

FoU-företag 1 

R&D firms 1 FoU-institut 2 

R & D institutes 2 

Affärsdrivande 

verk 

Government 

enterprises 

Finansiella 

företag 

Financial 

enterprises 

Summa 3 

Total 3 

FoUutgifter, 

mnkr 

R & D 

expenditure, 

SEK m 

Antal 

årsverken 

R & D 

personyears 

FoUutgifter, 

mnkr 

Antal 

årsverken 

FoUutgifter, 

mnkr 

Antal 

årsverken 

FoUutgifter, 

mnkr 

Antal 

årsverken 

FoUutgifter, 

mnkr 

Antal 

årsverken 

FoUutgifter, 

mnkr 

Antal 

årsverken 

1981 7 087 23 059 704 2 146 418 1 580 270 563 . . . . 8 479 27 348 

1983 9 812 25 359 987 2 436 561 1 575 373 668 . . . . 11 733 30 038 

1985 14 789 28 043 949 1 976 711 1 754 321 721 . . . . 17 001 33 055 

1987 17 793 30 442 937 1 547 872 1 823 541 943 . . . . 20 401 35 255 

1989 20 424 30 156 1 003 1 456 1 160 1 943 745 905 . . . . 23 731 35 106 

1991 4, 5 24 797 29 108 1 466 1 646 946 1 326 994 1 128 . . . . 28 598 33 757 

1993 6, 7 28 824 29 924 2 036 1 487 859 1 207 48 61 . . . . 34 089 35 330 

1995 6, 7 37 082 34 288 2 269 1 863 1 052 1 422 55 65 . . . . 44 029 41 636 

1997 6, 7 40 684 35 334 3 836 3 046 1 034 1 290 79 42 . . . . 50 151 43 881 

1999 6, 7 46 442 35 380 3 615 2 740 1 246 1 389 32 21 . . . . 56 954 44 171 

2001 6,7,8 58 451 38 584 7 143 2 996 1 727 1 628 – – 828 642 75 135 49 433 

2003 6,7,8 57 868 38 797 4 680 2 311 1 507 1 416 – – 753 632 71 953 48 113 

2005 6,7,8, 9 51 904 40 010 7 526 4 650 1 443 1 277 – – 991 690 71 702 56 106 

2007 6,7,8, 9 59 115 39 535 9 176 5 865 1 374 1 186 – – 763 394 81 449 55 948 

1) Forskningsbolag, utvecklingsbolag etc. med FoU (ej varuproduktion) som huvudsaklig verksamhet (ingick delvis i FoU-institut före 

1981). Firms, enterprises, etc. whose main activity is R & D (partly included in R & D institutes before 1981). 

2) FoU-institut som betjänar främst gruv- och industriföretag. R & D institutes serving mainly mining and manufacturing enterprises. 

3) Fr.o.m. 1985 inkl. uppdragsverksamhet och övrig företagssektor. From 1985 incl. commissioned work and other Business sector. 

4) 1979–1991 endast FoU inom naturvetenskap och teknik. 1979–1991: R&D in natural sciences and engineering only. 

5) FoU avseende FoU-företag, FoU-institut och uppdragsverksamhet är inte helt jämförbara med tidigare år p.g.a. ny klassificering. R&D in 

R&D institutes, R&D enterprises and commissioned work is not exactly comparable to earlier years due to new classification. 

6) Enligt SNI 92. According to SE-SIC 92. 

7) Uppgifterna åren 1993–2003 för Affärsdrivande verk och Summa är inte jämförbara med tidigare år. 1993–2003: Figures for 

Government enterprises and Total are not comparable to earlier years. 


Rev.1 65-67). 

9) Fr.o.m år 2005 ingår även företag med 10-49 anställda. As of 2005 enterprises with 10-49 employees are also included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (–1997) och UF 14 (1999–, www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: 




22.40 


Gruv- och industriföretagens utgifter för forskning och 

utveckling (FoU), miljoner kronor 

Research and development (R&D) expenditure in mining and 

manufacturing enterprises, SEK m 

År 

Year 

Driftutgifter 

Current expenditure 

Investeringsutgifter 

Capital expenditure 

Summa 

Personal 

Wages 

Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Byggnader 

Buildings 

Övriga 

Summa 

1981 3 955 2 474 6 429 204 454 658 7 087 

1983 4 938 3 843 8 781 361 670 1 031 9 812 

1985 6 803 6 108 12 911 587 1 291 1 878 14 789 

1987 8 642 7 386 16 028 379 1 386 1 765 17 793 

1989 9 858 8 553 18 411 497 1 516 2 013 20 424 

1991 1 11 931 10 944 22 875 281 1 640 1 922 24 797 

1993 2 12 363 14 081 26 444 627 1 753 2 380 28 824 

1995 2 14 955 18 620 33 575 651 2 856 3 507 37 082 

1997 2 16 926 20 336 37 262 607 2 815 3 422 40 684 

1999 2 18 666 24 380 43 046 770 2 626 3 396 46 442 

2001 2 23 415 31 507 54 923 152 3 377 3 529 58 452 

2003 3 25 266 29 427 54 692 694 2 482 3 176 57 868 

2005 3, 4 27 996 25 570 53 566 548 2 803 3 351 56 918 

2007 3,4 29 745 26 289 56 034 526 2 555 3 082 59 115 

1) 1981–1991 endast FoU inom naturvetenskap och teknik. 1981–1991: R&D in natural sciences and engineering only. 



4) Fr.o.m år 2005 ingår även företag med 10-49 anställda. As of 2005 enterprises with 10-49 employees are also included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (–1997) och UF 14 (1999–, www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: 


22.41 

Gruv- och industriföretagens forskning och utveckling (FoU) 

i relation till vissa totaldata för företagen 2007 

Research and development (R&D) in mining and manufacturing 

enterprises in relation to certain total data, by industry 

SNI 02 1 

Näringsgren 

Industry 

FoU-årsverken 

R&D person-years 

FoU-utgifter, mnkr 

R&D expenditure, SEK m 

Antal 

Number 

I procent 

av totala 

årsverken 

In percent of 

total number of 

person-years 

Totalt 

Total 

I procent av 

In percent of 

Omsättning 

Turnover 


2 

Value added 2 

10–14 Gruvor o. mineralutvinning 119 1,7 186 0,7 1,1 

15–16 Livsmedelsindustri 374 0,8 525 0,3 1,5 

17–19 Textilvarutillverkning 65 1,0 235 0,7 5,2 

20 Trävarutillverkning, ej möbler 44 0,1 110 0,1 0,4 

21 Massa-, och pappersvaruindustri 818 2,5 1 208 0,7 3,6 

23–24 Petroleumprodukter o. övrig kemisk 

exkl. 24.42 industri 1 649 8,0 1 378 2,1 5,1 

24.42 Tillverkning av läkemedel 4 914 32,1 10 196 13,9 27,1 

25 Gummi- och plastvaruindustri 195 1,0 534 0,5 3,6 

26 Icke metalliska mineraliska prod. 99 0,6 275 0,4 2,3 

27 Stål- och metallframställning 1 075 3,1 1 454 0,9 4,4 

28-33 Metallvaruindustri, Maskinindustri samt 

Industri för el- och optikprodukter 17 699 8,2 32 767 4,6 16,8 

34–35 Tillverkning av transportmedel 12 195 12,6 17 985 5,8 25,8 

22, 36–37 Övrig tillverkningsindustri 290 0,4 956 0,3 2,5 

10–37 Totalt industri Total 39 536 6,5 67 809 3,4 12,5 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 02) som grundas på EG:s näringsgrensindelning 

NACE. Classification by economic activity according to SE-SIC 02, the Swedish version of NACE. 

2) Fördelning efter produkt.SPIN 2002. By product group SPIN 2002. 




22.42 

Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2007, personaldata, FoU-årsverken 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

personnel data (full-time equivalent in R&D) 


University/college 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Universitet och högskolor med forskarutbildning 

Universities and university colleges with postgraduate education 

Uppsala universitet 1 658 739 920 

Lunds universitet 1 888 811 1 078 

Göteborgs universitet 1 558 857 702 

Stockholms universitet 1 272 632 641 

Umeå universitet 1 008 492 515 

Linköpings universitet 853 413 440 

Karolinska institutet 1 693 1 046 648 

Kungl. Tekniska högskolan 987 247 740 

Chalmers tekniska högskola 705 156 549 

Luleå tekniska universitet 433 148 285 

Handelshögskolan i Stockholm 58 24 34 

Sveriges lantbruksuniversitet 932 406 526 

Karlstads universitet 236 124 112 

Mittuniversitetet 134 58 76 

Växjö universitet 149 68 81 

Örebro universitet 211 121 90 

Blekinge tekniska högskola 86 27 59 

Högskolan i Jönköping 153 64 89 

Högskolan i Kalmar 115 49 65 

Malmö högskola 184 103 81 

Mälardalens högskola 192 73 119 

Övriga högskolor Other university colleges 924 452 473 

Forskningsinstitut Research institutes 49 9 41 

Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor 

Higher education institutions of Art, Health etc. 45 26 20 

Summa universitetsoch högskolesektorn 

Total higher education sector 15 525 7 144 8 381 




22.43 


Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2007, intäkter, miljoner kronor 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

current costs, SEK m 


University/college 

Finansieringskällor 

Sources of financing 

Direkta 

statsanslag 

Government 

appropriations 

Forskningsråd 

Public 

research 

councils 

Övriga 

offentliga 

medel 

Other 

Government 

funds 

Företag 

Business 

Privata 

icke-vinstdrivande 



organisations 

Utlandet 

Foreign 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Universitet och högskolor 

med forskarutbildning 

Universities and university 

colleges with postgraduate 

education 

Uppsala universitet 1 278 350 380 106 252 159 43 2 568 

Lunds universitet 1 368 444 495 99 314 245 34 2 998 

Göteborgs universitet 1 241 291 426 95 195 112 -91 2 269 

Stockholms universitet 894 296 201 22 104 66 41 1 624 

Umeå universitet 844 162 255 32 119 50 23 1 484 

Linköpings universitet 526 126 289 35 69 42 9 1 097 

Karolinska institutet 1 123 315 478 180 453 359 83 2 990 

Kungliga tekniska högskolan 598 192 359 129 97 167 7 1 549 

Chalmers tekniska högskola 380 157 348 96 127 117 10 1 236 

Luleå tekniska universitet 235 22 102 95 46 62 3 566 

Handelshögskolan i Stockholm 15 7 7 31 19 11 20 110 

Sveriges lantbruksuniversitet 773 167 306 97 128 78 28 1 577 

Karlstads universitet 149 12 63 9 9 6 1 247 

Mittuniversitetet 154 4 46 8 4 21 -2 235 

Växjö universitet 136 10 26 7 6 4 3 192 

Örebro universitet 145 20 55 3 8 2 2 236 

Blekinge tekniska högskola 62 0 28 1 2 5 0 98 

Högskolan i Jönköping 46 5 55 8 17 3 4 139 

Högskolan i Kalmar 65 8 19 7 14 2 1 116 

Malmö högskola 79 12 37 3 2 9 5 146 

Mälardalens högskola 47 4 75 12 5 4 1 148 


Other university colleges 351 41 327 34 33 31 14 830 

Forskningsinstitut 

Research institutes 44 4 23 0 4 0 6 81 


University colleges of Art 25 3 3 0 1 0 1 32 

Summa universitetsoch 


Total higher education sector 10 577 2 651 4 402 1 108 2 028 1 555 247 22 568 




22.44 

Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på 

ändamål, miljoner kronor i löpande priser 

Government grants for research and development (R&D), by 

objectives, SEK m, current prices 

Ändamål Objectives 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 

Agriculture, forestry, hunting, fishing 521 550 366 414 430 451 

Industriell verksamhet Mining and manufacturing 1 293 1 416 1 246 1 458 1 218 996 

Energi- och vattenförsörjning 

Energy and water supply 552 882 837 906 1 201 1 404 

Transport och telekommunikationer 

Transport and telecommunications 719 782 802 899 1 445 1 477 

Boende och samhällsplanering 

Housing and social planning 186 208 189 214 200 212 

Fysisk miljö, naturvård 

Environment, nature conservation 525 434 344 375 522 519 

Hälso- och sjukvård Health and medical care 226 286 157 161 268 536 

Socialvård, social miljö, trygghet Social services 105 123 52 52 306 361 

Kultur, massmedia, fritid Culture, media, leisure 212 170 36 29 45 64 

Undervisning Education 162 211 81 66 144 189 

Arbetsmiljö, personalskydd Work environment 224 243 126 27 143 126 

Offentlig förvaltning, samhällsservice 

Public administration 480 394 274 293 153 188 

Utforskning av jorden och atmosfären 

Earth and atmospheric research 169 162 220 229 161 199 

Allmän vetenskaplig utveckling 

General advancement of knowledge 13 964 14 454 15 726 17 099 19 126 19 849 

Matematik och naturvetenskap Natural sciences 3 310 3 402 3 322 3 441 3 728 4 197 

Teknisk vetenskap Technology 2 262 2 303 2 594 2 966 3 008 3 250 

Medicinsk vetenskap Medicine 4 204 4 398 4 721 5 254 5 377 6 091 

Lantbruks- och veterinärvetenskap 

Agriculture and veterinary science 683 672 591 669 666 717 

Samhällsvetenskap Social sciences 1 838 1 960 2 034 1 803 1 890 2 325 

Humanistisk vetenskap Humanities 1 037 1 052 1 094 1 238 1 445 1 569 

Tvärvetenskap Interdisciplinary research 234 229 1 370 1 728 1 488 1 365 

FoU som inte kan fördelas Non-distributable R&D 395 437 - - 1 525 335 

Rymdverksamhet Space 293 224 191 192 205 233 

Försvar Defence 4 143 4 171 4 057 3 180 2 368 2 223 

Ej fördelat Not distributed .. .. .. .. 336 443 

Summa Total 23 775 24 709 24 704 25 594 28 270 29 470 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling; 

Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 


Kultur och fritid 

Culture and leisure

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2011 

23 – Kultur och fritid 

Culture and leisure 

Sida 

Page 

23.1 Fritidsfiske .................................................. 545 

Recreational fishing 

23.2 Bokläsning ................................................. 547 

Reading 

23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst 

specialförbund 1985–2009 ................................ 549 

Sports clubs belonging to certain federations 

23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar – 

trender ................................................................ 550 

Public libraries, cinemas and study circles – 

trends 

23.5 Personer 16–84 år som gjort en semesterresa 

om minst en vecka 2009, procent ........ 551 

Persons taking a trip of at least one week 

duration during 2009, percent 

23.6 Primärkommunala nettokostnader för 

kulturverksamhet, mnkr .................................... 552 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

23.7 Landstingskommunala driftkostnader 

för kulturverksamhet, löpande priser ............... 552 

County council operating costs for culture, 


23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 

2009 ............................................................. 553 

Research libraries, stocks and acquisitions 

23.9 Forskningsbibliotek, utlåning, personal 

och kostnader 2009 ........................................... 554 

Research libraries, media circulation, staff and 

costs 

23.10 Folkbibliotek ............................................. 555 

Public libraries 

23.11 Studiecirklar ............................................. 556 

Study circles 

23.12 Studieförbundens kulturprogram .......... 557 

Adult educational associations’ cultural 

programmes 

23.13 Bokproduktion, översikt ......................... 558 

Book production, overview 

23.14 Bokproduktion efter språk ...................... 558 

Book production by language 

23.15 Bokproduktion efter ämnesområde ....... 559 

Book production by subject 

23.16 Dagstidningar ........................................... 560 

Daily newspapers 

23.17 Tidskrifter ................................................. 560 

Weeklies and periodicals 

23.18 Genomsnittligt antal betalda TVavgifter 

under året ............................................. 560 

Average number of TV-licences paid during 

the year 

Sida 

Page 

23.19 Biografer, biografbesökare och filmer ...561 

Cinemas, cinema goers and films 

23.20 Statens biografbyrå: granskade 

långfilmer ............................................................561 

Films censored by the National Board of Film 

Classification 

23.21 Museer och offentliga konsthallar 

2009 .....................................................................561 

Museums and Exhibition Halls 

23.22 Orkestrar och regional musikverksamhet, 

verksamhet och ekonomi 2008 ..........563 

Orchestras and regional music organisations, 

activities and finances 

23.23 Teater och dans, verksamhet och 

ekonomi 2008 .....................................................564 

Theatre and dance, activities and finances 

23.24 Antal idrottsföreningar och utövade 

idrotter ................................................................565 

Number of sports clubs and types of sports 

23.25 Idrottsföreningar efter specialförbund 

den 1 januari .............................................566 

Sports clubs belonging to federations 

23.26 Personer 16–84 år som gjort en 

semesterresa om minst en vecka det 

senaste året, procent .........................................567 

Persons taking a holiday trip of at least one 

week’s duration, percent 

23.27 Personer 16–84 år med tillgång till 

fritidshus, procent ..............................................569 

Persons with access to holiday home, percent 

23.28 Personer som varken gjort någon 

semesterresa om minst en vecka eller haft 

tillgång till fritidshus under det senaste året, 

procent ................................................................571 

Persons not taking a trip of at least one week’s 

duration or having access to holiday home, 

percent 

23.29 Personer 16–84 år som ägnar sig åt 

bokläsning varje vecka ......................................573 

Persons reading books every week 


att läsa skönlitteratur varje vecka, procent ......575 

Persons reading fiction every week, percent 


att lyssna på talböcker minst någon gång 

och därav varje vecka, procent .........................577 

Persons listening to talking books at least some 

time and every week, percent 

23.32 Personer 16–84 år som under de 

senaste 12 månaderna 2009 strövat i 

skog och mark, procent .....................................579 

Persons who walked in forests and fields 

during a twelve month period 2009, percent 




23.1 Fritidsfiske 

Recreational fishing 

Den svenska allemansrätten garanterar alla god tillgänglighet till natur och 

fiskevatten. Mer än 90 000 sjöar och tusentals kilometer rinnande vatten med 

ett rikt och varierat utbud av fiskarter i hela landet gör livet glatt för den 

fiskeintresserade. 

Fiskeintresse 

Fritidsfiske bedrivs av ca en miljon medborgare 

i åldern 16–74 år. Det framgår av den undersökning 

som Fiskeriverket genomfört tillsammans 

med SCB rörande fritidsfisket 2006. 

Fiskeriverket har även tidigare tillsammans 

med SCB genomfört enkäter med fem års intervall, 

där syftet varit att beskriva fritidsfiskets 

utövare. 

En ändring i metodiken har inneburit att det 

totala antalet fiskande liksom deras fångster är 

väsentligt lägre än vid förra studien avseende 

läget 2004. Totalt 1,0 miljoner personer utövade 

fritidsfiske 2006, vilket kan jämföras med 1,8 

miljoner 2004. Den totala fångsten skattas i den 

nya enkäten till 18 800 ton medan den år 2004 

uppskattades till 46 000 ton. 

Det är Fiskeriverkets bedömning – liksom 

bedömningen från andra berörda myndigheter 

och organisationer – att dessa siffror (2006 års) 

bättre speglar verkligheten. 

Hur många fiskade under 2006? 

Jo, 1,0 miljoner (15 procent) av befolkningen i 

åldern 16–74 år angav att de fiskat vid 

åtminstone något tillfälle. Det är ungefär dubbelt 

så många män som kvinnor som fiskat, 19 

procent mot 11 procent – 650 000 män respektive 

350 000 kvinnor. 

Antal och andel av befolkningen 16–74 år som 

fritidsfiskat under 2006 

Grupp Antal Andel (%) 

Samtliga 1 000 000 15 

Kön 

Män 650 000 19 

Kvinnor 350 000 11 

Bosatt i region 

Norrlandskusten 130 000 22 

Södra Ostkusten, Öland 

och Gotland 190 000 13 

Sydkusten 60 000 9 

Västkusten 90 000 12 

Södra Götalands inland 110 000 14 

Götalands och Svealands 

slättbygd 280 000 16 

Norra Götaland och 

Svealands inland 60 000 20 

Norrlands inland 80 000 27 

Stad/Landsbygd 

Stad (>300 000 invånare) 160 000 12 

Landsbygd 840 000 16 



Studerar man regioner kan man konstatera att 

Norrlands inland hade störst andel fritidsfiskare 

i åldern 16–74 under 2006, nämligen 27 procent. 

Varför fiskar man? 

Det vanligaste motivet för att ägna sig åt 

fritidsfiske var avkoppling från vardagen, 

naturupplevelsen, möjligheten att själv fånga 

fisk samt samvaro med familj/vänner. 

Nästan alla använder handredskap 

Under 2006 använde 96 procent av de fiskande 

handredskap och 22 procent mängdfångande 

redskap. Andelen fiskande som endast använder 

mängdfångande redskap var cirka 4 procent. 

Den kategorin fiskar dock i genomsnitt tre 

gånger fler dagar per individ än de som endast 

använder handredskap. 

14 miljoner fiskedagar under ett år 

En fiskedag definieras som en dag då man 

fiskat, oavsett hur lång tid. Antalet fiskedagar 

uppgick till nästan 14 miljoner år 2006. 

Av fiskedagarna stod kvinnorna för 3,3 miljoner 

dagar och männen för 10,4 miljoner dagar. 

Om man delar upp antalet fiskedagar på 

antalet fiskande kvinnor respektive män blir 

resultatet att kvinnorna fiskade i genomsnitt 9 

dagar under 2006 och männen 16 dagar. 

Fiskedagarna är ojämnt fördelade bland de 

fiskande. Av de fritidsfiskande fiskar drygt 20 

procent bara någon enstaka gång under året och 

svarar tillsammans för 2 procent av fiskedagarna, 

medan 20 procent fiskar mer än 20 

dagar per år och står för 67 procent av fiskedagarna. 

I storleksordningen 400 000 fiskar mer 

än 10 dagar per år och svarar tillsammans för 

nästan 90 procent av fiskedagarna. 

Drygt hälften av fisket uttryckt i antal fiskedagar 

äger rum under sommaren (juni– 

augusti). Det gäller såväl fiske med handredskap 

som fiske med mängdfångande 

redskap. Drygt 20 procent av fiskedagarna med 

mängdfångande redskap sker under september–oktober. 

Detta fiske är av naturliga skäl 

koncentrerat till helger och annan ledig tid. 

Fiskare och fiskedagar efter redskapstyp 2006 

Redskap Fiskande Fiskedagar 

Fiskedagar 

per 

fiskande 

Endast handredskap 776 000 11 041 14 

Endast 

mängdfångande 39 000 1 678 42 

Båda typerna 185 000 1 054 6 

Gädda och abborre dominerar 

Den totala fångsten (exkl. vad som återutsatts) 

uppgick till 18 100 ton. Därav var 10 800 ton (60 

procent) fångat med handredskap och 7 300 ton 

(40 procent) med mängdfångande redskap. 

Av handredskapsfiskets fångster kom merparten 

från inlandsvatten. Av fångsterna med 

mängdfångande redskap gäller det omvända 

förhållandet. Om man räknar ihop fångsterna 

för handredskap och mängdfångande redskap 

står fisket i inlandsvatten respektive havsområdena 

för lika stora delar av den behållna 

totalfångsten. 

De två vanligaste arterna som fångades var 

abborre och gädda. Tillsammans fångades 6 600 

ton av dessa arter, vilket utgjorde 37 procent av 

totalfångsten 

Behållen fångst per art och fisketyp 2006 

Art 

Handredskap 

Mängdfångande 

Totalt 

Gädda 2 527 997 3 524 

Abborre 2 026 1 058 3 084 

Strömming/Sill 581 1 198 1 779 

Makrill 1 082 245 1 327 

Öring 766 268 1 034 

Mörtfiskar 468 470 938 

Sik 167 741 908 

Regnbåge 576 21 597 

Gös 420 106 526 

Plattfisk 123 373 496 

Övriga arter 2 067 1 808 3 875 

Totalt 10 803 7 285 18 088 

Cirka 85 procent av fångsten från fritidsfisket 

under 2006 användes för humankonsumtion. 

Det motsvarar 16 000 ton totalt. Räknat per 

fritidsfiskare motsvarar det en årlig konsumtion 

av egenfångad fisk på 16 kg vilket kan jämföras 

med snittkonsumtionen av färsk fisk i Sverige 

som under perioden 1990–2000 varierade 

mellan 7 och 8 kg. 

Definitioner 

Fritidsfiske är fiske bedrivet på fritid med 

handredskap eller med andra redskap som nät, 

ryssjor, mjärdar m.m. Här ingår också fiske efter 

kräftor och andra skaldjur. 

Fiskedag är dag då fiske utförts oavsett hur lång 

tid. 

Mängdfångande redskap är nät, ryssja, mjärde, 

bur, garn, långrev och liknande redskap. 

Handredskap är metspö, spinnspö, flugspö och 

trolling. 

Källa: Fiskeriverket, Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. 




23.2 Bokläsning 

Reading 

Svenskarnas bokläsarvanor har förändrats en hel del under senare decennier och 

skiljer sig väsentligt åt mellan olika grupper i befolkningen. De regelbundna 

läsarna, som läst minst en gång i veckan under de senaste 12 månaderna, har 

ökat kraftigt i ett kvartsekelperspektiv och omfattar nu (2009) 38 procent av den 

vuxna befolkningen. Könsskillnaden i svenskt bokläsande är betydande och 

beständig under perioden; 2009 är andelen regelbundna läsare 46 procent bland 

kvinnor och 28 procent bland män. Andelen icke-läsare, de som inte har läst en 

bok under det senaste året, är tvärtom 11 procent bland kvinnor och 23 procent 

bland män. 

Den 1 januari 2002 sänktes bokmomsen från 25 

till 6 procent. SCB fick i uppdrag av Kulturdepartementet 

att förse Bokpriskommissionen 

med underlag för att följa effekter av momssänkningen. 

Inom ramen för detta uppdrag 

samarbetade SCB med SOM-institutet vid 

Göteborgs universitet för att följa läsandets 

utveckling i Sverige. Enligt direktiven till Bokpriskommissionen 

var det en förhoppning från 

regeringens sida att momssänkningen på 

böcker och tidskrifter skulle öka läsandet bland 

Sveriges befolkning. 

Bokpriserna fick inte den utveckling som 

motiverades av momssänkningen. Sedan 

sänkningen genomfördes och fram till april 

2004 sjönk konsumentpriserna på böcker med 

7,1 ± 2,1 procent. Denna siffra kan jämföras med 

målet för momssänkningen, -11,6 procent – med 

hänsyn tagen till den beslutade momssänkningen 

(6 procent) och med justering för 

den allmänna prisutvecklingen (inflationen). 

svenska befolkningen, dvs. de som uppgett att 

de läst minst någon gång i veckan under de 

senaste 12 månaderna: från 28 procent vid 

SOM-mätningens startår 1988 till 38 procent i 

dag (2009).. Ökningen ägde framför allt rum 

under 2000-talets inledande år, vilket utöver 

den sänkta bokmomsen kan relateras till nya 

försäljningsställen, ökad pocketutgivning och 

en deckarvåg med många storsäljande 

författare. Emellertid är trenden sedan 2005– 

2006, med de årens toppnotering på 42 procent, 

stadigt vikande. Andelen läsare är nu (2009) 

densamma som år 2002 när bokmomsen precis 

hade sänkts. 

Den stora könsskillnad som karakteriserar 

bokläsandet i Sverige har bestått under 

perioden. 1988 var andelen regelbundna läsare 

35 procent bland kvinnor och 21 procent bland 

män. I dag (2009) omfattar andelen 46 procent 

bland kvinnor och 28 procent bland män. 

Ett tydligt trendbrott efter tidigare års positiva 

utveckling – och bestående klyftor 

Det senaste kvartsseklet har inneburit en väsentlig 

tillväxt av andelen regelbundna läsare i den 



Med ett omvänt perspektiv har andelen ickeläsare 

omfattat runt en tiondel av kvinnorna 

under hela perioden. Hos männen syns däremot 

en svagt tilltagande trend i andelen ickeläsare, 

från ca 20 procent i slutet av 1980-talet till 

strax under 25 procent under 2000-talets första 

decennium (2009: 23 procent). 

Kvar finns de som läser sporadiskt, här definierat 

som de som läst minst någon gång under 

de senaste 12 månaderna. Den andelen har 

minskat hos både män och kvinnor; hos männen 

från 59 till 48 procent och hos kvinnorna 

från 53 till 43 procent. 

Andra faktorer med stor betydelse för bokläsandet 

är utbildning och social klass. I en jämförelse 

av personer som själva beskriver sig som 

boende i högre tjänstemannahem med boende i 

arbetarhem är andelen regelbundna läsare 

väsentligt större i de högre tjänstemannahemmen. 

Senast (2009) var andelen ungefär den 

dubbla bland personer i högre tjänstemannahem 

jämfört med personer i arbetarhem (55 respektive 

28 procent). Denna typ av klasskillnad 

har förstärkts något under mätperioden till följd 

av att den generellt ökande andelen regelbundna 

läsare i något högre grad återfinns hos 

boende i högre tjänstemannahem. (Det ska 

noteras att enkätfrågans svarsalternativ ’Högre 

tjänstemannahem’ före 2009 års undersökning 

löd ’Högre tjänstemanna-/akademikerhem’.) 

Det finns stor anledning att skilja på läsandet 

av skön- och facklitteratur. Till att börja med har 

det regelbundna läsandet av skönlitteratur nära 

dubbelt så stor utbredning i befolkningen som 

fackbok- alternativt litteraturläsandet: enligt 

resultaten från det senaste året (2009) läser 

36 procent skönlitteratur minst varje vecka och 

19 procent facklitteratur. 

Könsskillnaden i bokläsning är ännu lite 

större för skönlitteratur än för böcker allmänt: 

46 procent av kvinnorna uppger (2009) att de 

läser skönlitteratur minst varje vecka mot 

25 procent av männen. Resultaten visar också 

att andelen regelbundna läsare av skönlitteratur 

är mellan tre och fyra gånger så stor bland dem 

med examen från högskola/universitet jämfört 

med dem med grundskola som högsta utbildning: 

58 respektive 16 procent. 

Vid motsvarande jämförelser ifråga om facklitteratur 

försvinner i det närmaste könsskillnaden 

(19 procent läsare bland kvinnor, 18 procent 

bland män). Utbildningsfaktorn ökar däremot 

ytterligare i betydelse: andelen är här mer än 

7 gånger så stor bland högutbildade som bland 

lågutbildade (37 respektive 5 procent). 

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988–2009. 

Undersökningen omfattar den svenska befolkningen i åldrarna 

16–85 år. 



23.3 


Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund 1985–2009 

Sports clubs belonging to certain federations 

Fotboll är den överlägset största idrotten 

vad gäller antalet föreningar. Under hela 

den betraktade perioden har antalet legat 

mellan 3 000 och 3 500. 

Gymnastik och friidrott är de sporter 

som kommer närmast vad gäller antalet 

föreningar. Bägge har dock haft en nedåtgående 

trend under den betraktade 

perioden. 

Ridsporten hade en kraftig uppgång under 

10-årsperioden 1985–1995, och ökade från 

300 föreningar till över 900. Därefter har 

antalet förblivit tämligen konstant – mellan 

900 och 1 000. 

Även golf har ökat men där har ökningen 

varit jämt fördelad över hela perioden. 

Beträffande tennis kan det vara värt att 

berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock 

spelade han en match mot Henri Lecomte 

1 april 1983). 

Innebandyn blev som namnet antyder en 

innesport och 1997 fanns hela 1 600 föreningar, 

vilket var 8 gånger fler än 1985. 

Efter toppåret 1997 har antalet föreningar 

minskat och uppgår nu till drygt 1 100. 

Beträffande ishockey och bandy kan 

man konstatera att antalet föreningar nu 

(2009) är lite lägre än 1985. 

Källa: Riksidrottsförbundet. 



23.4 

Folkbibliotek, bio och studiecirklar – trender 

Public libraries, cinemas and study circles – trends 

Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen 

från 17 miljoner lån per år till 

78 miljoner lån, varefter upp- och nedgångar 

följt på varandra. Sedan 1996 har 

utlåningen minskat stadigt med undantag 

för senaste två åren då utlåningen uppgick 

till 58 miljoner. Det är främst utlåningen av 

skönlitterära böcker som minskar, vilket till 

viss del kan förklaras av höjd utlåning av 

e-böcker och ljudböcker. 

Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se). 

År 1960 uppgick antalet biobesökare till 

55 miljoner. Bland filmer som visades det 

året kan nämnas: Alla vi barn i Bullerbyn, 

Jungfrukällan och Psycho. 

År 2009 var antalet biobesök drygt 

17 miljoner. Då visades de tre filmerna 

som bygger på Stig Larssons böcker Män 

som hatar kvinnor, Flickan som lekte med 

elden och Luftslottet som sprängdes. 

Andra publikfavoriter var Avatar och 

I taket lyser stjärnorna. 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

Studiecirklar följer i stort sett samma 

utveckling som utlåningen av böcker 

på folkbiblioteken. Under perioden 

1950–1979 ökade antalet cirklar från 

33 000 till 350 000, dvs. mer än en tiodubbling. 

År 2009 hölls 281 400 studiecirklar 

av studieförbunden. 




23.5 


Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en vecka 

2009, procent 

Persons taking a trip of at least one week duration during 2009, percent 

60 procent av befolkningen i åldern 16–84 

år gjorde en semesterresa på minst en 

vecka 2009. Ser man till olika hushållstyper 

visar sig stora skillnader i resandet. Sålunda 

hade 50 procent av ensamstående med 

barn gjort en semesterresa. Motsvarande 

andel bland sammanboende med barn var 

66 procent. 

Ser man till regioner visar sig befolkningen i 

de tre storstadsområdena vara de som 

reser mest. 70 procent hade gjort en 

semesterresa under det senaste året. I 

glesbygdskommunerna – i diagrammet 

betecknade som ”Övriga kommuner" (glesbygds- 

och varuproducerande kommuner 

samt övriga kommuner upp till 25 000 

invånare exkl. pendlingskommuner) – var 

motsvarande andel 50 procent. 

Även när man studerar socioekonomiska 

grupper framkommer stora skillnader. 

Bland ej facklärda arbetare hade knappt 

hälften (48 procent) gjort en semesterresa. 

Bland högre tjänstemän hade 75 procent 

gjort en sådan resa. 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF (www.scb.se/LE0101). 



23.6 

Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

Verksamhetsområde 

Area of activity 

Nettokostnader, miljoner kr 

Net costs, SEK m 

Nettokostnader per invånare, kr 

Net costs per inhabitant 

2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 

Allmän kulturverksamhet 1 

General cultural activities 2 612 2 974 3 209 3 199 287 326 347 343 

Stöd till studieorganisationer 

Support for adult educational 

associations 572 553 568 516 63 61 61 55 

Bibliotek Libraries 3 491 3 621 3 724 3 760 383 397 402 403 

Musik-/kulturskola 

Schools of music/culture 1 724 1 786 1 864 1 872 189 196 201 200 

Totalt Total 8 399 8 934 9 365 9 347 922 980 1 011 1 001 

1) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar. 


23.7 

Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, 

löpande priser 

County council operating costs for culture, current prices 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Kulturutgifter 1 , milj. kr Current 2 513 2 454 2 751 2 868 3 005 3 114 

Kulturutgifter 1 , kr per inv. 

Current costs, SEK/inhabitant. 279 271 302 312 325 335 

1) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande 

föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth 

organisations and organisations that provide facilities for community activities. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009. 



23.8 

Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2009 

Research libraries, stocks and acquisitions 


Bibliotek 

Library 

Bibliotek, 

antal 

Libraries, 

number 

Böcker, 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Books, serial 

publications, 

meters of 

shelves 

Därav andel 

(%) i öppna 

samlingar 

Of which 

open access 

in percent 

Mediebestånd 

Media stocks 

Periodika, 

tryckt form, 

titlar, antal 

Periodical, 

in print, 

titles, 

number 

Periodika, 

elektr. form, 

titlar, antal 

Periodical 

electronic 

form, titles, 

number 

Databaser 

1 

Databases 

Förvärv av 

böcker och 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Acquisitions, 

book and 

serial publications, 

shelf 

meters 

Nationalbibliotek 

National Library 

Kungliga biblioteket 3 104 027 1 9 934 4 373 45 . . 

Högskolebibliotek 

University Libraries 144 640 292 . . 64 328 332 699 2 599 7 179 

Därav bibliotek vid 

Of which libraries at 

Chalmers bibliotek 3 13 281 35 450 7 100 145 91 

Göteborgs universitetsbibliotek 10 67 182 36 5 070 11 960 227 546 

Handelshögskolan i Stockholm, 

Biblioteket 1 4 348 70 129 2 066 41 28 

Karlstads universitetsbibliotek 2 5 459 100 776 8 680 60 785 

Karolinska Institutet, 

Universitetsbiblioteket 2 12 923 19 725 9 346 34 69 

Kungliga Tekniska högskolans 

bibliotek 6 23 878 63 872 7 000 87 111 

Linköpings universitetsbibliotek 6 16 618 100 2 500 11 500 109 71 

Luleå universitetsbibliotek 2 6 849 99 159 15 504 81 48 

Lunds universitets bibliotek 31 171 964 16 13 757 12 384 208 1 330 

Stockholms universitetsbibliotek 12 62 577 37 2 735 7 823 110 705 

Sveriges lantbruksuniversitets 

bibliotek 7 15 187 . . 2 047 8 112 23 125 

Umeå universitetsbibliotek 4 33 424 48 5 741 11 007 142 470 

Uppsala universitetsbibliotek 14 135 719 36 21 124 30 166 222 692 

Växjö universitetsbibliotek 2 

(Linnéuniversitetet) 1 6 498 94 581 12 640 85 291 

Örebro universitetsbibliotek 4 8 436 . . 782 10 785 92 126 

Specialbibliotek 

Special Libraries 55 97 330 . . 9 823 36 062 504 895 


Konstbiblioteket/Nationalmuseum 

& Moderna Museet 1 4 272 92 232 – 6 49 

Naturvårdsverkets biblioteket 1 622 100 99 2 165 8 13 

Nordiska museets bibliotek 1 3 369 67 490 5 2 88 

Patent- och registreringsverkets 

bibliotek 1 2 180 34 270 11 122 288 28 

Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens 

bibliotek 2 7 038 10 811 36 – 57 

Riksdagsbiblioteket 1 8 563 . . 2 032 8 274 44 77 

Statistiska centralbyråns 

bibliotek 1 . . . . 82 2 041 6 .. 

Svenska barnboksinstitutets 

bibliotek 1 2 340 16 120 5 – 63 

Totalförsvarets forskningsinstitut, 

FOI, Biblioteket 4 4 950 62 550 2 500 20 0 

VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, 

BIC 1 4 500 22 683 105 2 16 

Samtliga 3 Total 3 202 841 649 . . 84 085 373 134 3 148 . . 

1) Fr.o.m. 2006 års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser". 

2) Namnbyte 1 januari 2010. 

3) Totalt 76 bibliotek med 202 serviceställen. There are 76 libraries with 202 service points. 

Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se) och Kungl. Biblioteket: Kulturen i siffror 2010:4, Bibliotek 2009. 



23.9 

Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2009 

Research libraries, media circulation, staff and costs 

Bibliotek 

Library 

Lokala lån 

Local 

circulation 

Ut- och inlåning 

Media circulation 

Lån till 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

lending 

Inlån från 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

loans 

received 

Personal, helårsverken 

Staff, person-years 

Totalt 

Total 

Därav bibliotekarier 

och 

dokumentalister 

1 

Driftkostnader, 

1 000 kr 

Operating 

costs 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 107 778 11 746 3 065 365 211 249 664 

Högskolebibliotek 

University Libraries 9 675 929 407 152 133 307 1 587 1 033 1 469 852 

Därav bibliotek vid Of which library at 

Chalmers bibliotek 61 089 4 975 4 380 37 21 53 551 

Göteborgs universitetsbibliotek 503 853 28 689 9 583 177 130 150 489 

Handelshögskolan i Stockholm, 

Biblioteket 32 233 2 552 876 10 8 10 138 

Karlstads universitetsbibliotek 135 126 8 207 3 526 32 14 29 525 

Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 

241 145 22 290 5 028 108 56 101 793 

Kungliga Tekniska högskolans 

bibliotek 86 003 4 506 3 533 55 25 63 136 

Linköpings universitetsbibliotek 565 655 28 970 8 389 84 64 77 164 

Luleå universitetsbibliotek 336 271 18 414 5 323 33 21 30 024 

Lunds universitets bibliotek 453 818 29 698 12 283 189 140 168 973 

Stockholms universitetsbibliotek 1 160 109 33 121 6 548 121 82 111 993 

Sveriges lantbruksuniversitets 

bibliotek 91 950 6 174 6 287 50 37 49 176 

Umeå universitetsbibliotek 2 273 608 46 187 5 380 102 63 86 342 

Uppsala universitetsbibliotek 299 253 65 281 10 828 183 111 164 603 

Växjö universitetsbibliotek 2 

(Linnéuniversitetet) 527 301 6 750 3 506 37 26 28 100 

Örebro universitetsbibliotek 335 513 11 924 3 515 32 19 28 989 

Specialbibliotek Special Libraries 197 395 48 627 12 380 202 141 122 887 


Konstbiblioteket/Nationalmuseum & 

Moderna Museet 2 150 179 173 4 2 2 327 

Naturvårdsverkets biblioteket 2 321 446 183 7 5 2 245 

Nordiska museets bibliotek 5 085 410 52 8 5 3 076 

Patent- och registreringsverkets 

bibliotek 4 738 3 196 632 18 7 13 710 

Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens 

bibliotek 47 922 2 641 193 16 11 9 331 

Riksdagsbiblioteket 23 294 2 228 258 38 21 18 723 

Statistiska centralbyråns bibliotek 2 226 377 78 4 4 3 564 

Svenska barnboksinstitutets bibliotek 3 432 - - 7 4 4 299 

Totalförsvarets forskningsinstitut, 

FOI. Biblioteket .. 12 096 8 647 7 7 7 444 

VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, 

BIC 743 829 224 6 5 5 440 


1) Of whom librarians and documentalists. 

2) Namnbyte 1 januari 2010. 

Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se) och Kungl. Biblioteket: Kulturen i siffror 2010:4, Bibliotek 2009. 




23.10 Folkbibliotek 

Public libraries 

År 1 

Year 

Antal bibliotekssystem 

2 

Number of library 

systems 2 

Bokbestånd, 

1 000-tal 

Book-stock, volumes 

in thousands 

AV-mediebestånd 

3 , 

1 000-tal 

Audiovisual 

media-stock, 

units in 

thousands 

Summa 

Total 

Tidningar och 

tidskrifter, 

1 000-tal Årsprenumerationer 

Newspapers and 

periodicals Annual 

subscriptions 

1990 377 47 489 2 139 49 628 153 

1991 375 47 203 2 291 49 494 148 

1992 371 46 559 2 223 48 781 143 

1993 365 46 128 2 291 48 419 136 

1994 358 44 919 2 361 47 279 132 

1995 358 45 127 2 391 47 516 128 

1996 328 44 569 2 396 46 966 123 

1997 330 44 528 2 499 47 027 126 

1998 327 44 717 2 847 47 564 116 

1999 327 44 969 2 847 47 816 113 

2000 332 44 938 2 876 47 814 111 

2001 330 44 742 2 912 47 654 111 

2002 330 44 658 3 033 47 691 105 

2003 329 43 859 3 099 46 958 103 

2004 329 43 111 3 190 46 301 98 

2005 327 41 970 3 314 45 284 94 

2006 326 41 238 3 264 44 503 92 

2007 292 40 230 3 197 43 427 88 

2008 290 39 520 3 148 42 668 88 

2009 3 290 38 073 3 612 41 684 86 

År 1 

Utlåning, 1 000-tal 

Circulation, thousands 

Driftkostnader, 1 000-tal kr 

Operating costs, thousands 

Böcker 

Books 

Skönlitteratur 

för 

vuxna 

Literature 

(fiction, 

poetry, 

drama) 

Andel lån av 

Fraction loans of 

Facklitteratur 

för vuxna 

Non-fiction 

literature 

Barnböcker 

Juvenile 

books 

AV-medier 

Audiovisual 

media 

Summa 

Böcker o.d. 

Books, etc. 

Därav för 

Of which for 

Personal 

Staff 

1990 67 911 32 26 42 3 881 2 480 936 386 133 1 260 457 

1991 66 438 31 27 42 4 237 2 624 201 339 812 1 324 995 

1992 67 456 30 28 42 4 602 2 711 048 345 245 1 339 491 

1993 68 234 30 29 41 5 049 2 631 567 342 762 1 256 824 

1994 68 706 29 30 41 6 020 2 696 924 352 367 1 276 476 

1995 71 201 29 30 41 6 984 2 721 195 355 492 1 286 306 

1996 74 231 28 31 41 7 886 2 815 649 356 045 1 342 700 

1997 73 216 27 32 41 8 203 2 897 858 369 239 1 391 160 

1998 72 589 27 32 41 9 038 2 952 457 384 663 1 423 742 

1999 71 029 28 31 41 9 428 2 940 440 386 692 1 434 900 

2000 70 909 28 31 41 10 043 2 988 208 400 402 1 497 371 

2001 68 783 28 30 42 10 595 3 137 701 407 327 1 589 329 

2002 66 692 28 30 42 11 758 3 242 239 420 293 1 676 786 

2003 65 344 27 30 43 11 559 3 334 686 412 699 1 752 867 

2004 63 908 27 29 44 11 390 3 379 611 407 637 1 764 694 

2005 60 683 26 29 45 11 473 3 412 473 412 036 1 792 205 

2006 59 014 26 28 46 11 674 3 609 746 461 718 1 855 773 

2007 57 290 25 27 48 11 823 3 554 424 449 307 1 858 630 

2008 58 263 25 27 48 11 627 3 575 007 418 090 1 914 907 

2009 58 424 25 26 49 12 007 3 676 252 418 936 1 940 914 

1) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006, 

bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m. 1995 och tal- och punktskriftsbiblioteket åren 2004–2007. Figures 

for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included 1990–2007. 

2) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any. 

3) Fr.o.m. 2009 inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 (–1997); Statens kulturråd och SCB (–2008): Kulturen i siffror, 

Folkbiblioteken 1998–2008, Biblioteken 2009 (www.kulturradet.se). 



23.11 Studiecirklar 

Study circles 

Studieförbund 1 

Adult educational 

associations 

Allmänna cirklar 

General study circles 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Samtliga 

Total 

Därav 

andel 

kvinnor 

% 

Of whom 

women 

% 

ABF 

Cirklar 

Circles 80 139 74 394 74 694 81 269 78 925 78 223 . 

Deltagare 

Participants 639 721 601 418 581 217 619 540 594 021 573 783 60 

Bilda Cirklar 14 012 13 244 12 219 10 825 11 633 12 977 . 

Deltagare 117 091 110 525 99 491 85 868 87 749 96 680 57 

FU Cirklar 15 513 16 097 18 012 17 737 17 671 19 357 . 

Deltagare 132 638 133 283 137 263 128 423 121 926 130 588 61 

Sfr Cirklar 39 838 39 041 40 085 42 500 41 523 42 561 . 

Deltagare 270 818 262 015 257 625 260 038 240 084 239 886 48 

SV Cirklar 55 274 53 277 54 452 56 869 53 377 52 858 . 

Deltagare 461 443 436 296 430 758 429 024 392 396 385 466 62 

NBV Cirklar 14 744 13 697 15 703 24 333 21 736 19 389 . 

Deltagare 99 728 92 563 98 891 137 767 120 900 105 873 50 

SISU 2 Cirklar 41 348 38 060 36 323 . . . . 

Deltagare 316 919 289 821 280 487 . . . . 

Sensus Cirklar 19 430 22 919 22 051 20 453 18 379 18 528 . 

Deltagare 211 389 225 252 210 618 166 422 144 959 134 761 60 

Mbsk Cirklar 22 418 21 811 26 623 29 329 31 448 36 169 . 

Deltagare 189 887 181 356 197 150 194 325 202 018 216 391 50 

TBV 3 Cirklar 6 613 . . . . . . 

Deltagare 39 715 . . . . . . 

Ibn Rushd 4 Cirklar . . . . . . . . 910 1 335 

Deltagare . . . . . . . . 5 408 7 933 36 

Summa Cirklar 309 329 292 540 300 162 283 315 275 602 281 397 . 

Total Deltagare 2 479 349 2 332 529 2 293 500 2 021 407 1 909 461 1 891 361 57 

1) Statsunderstödda studieförbund. ABF = Arbetarnas bildningsförbund, Bilda = Studieförbundet Bilda, FU = Folkuniversitetet, 

NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SISU = Svenska idrottsrörelsens studieförbund, 

Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet, 

Ibn Rushd = Studieförbund öppet för alla med visionen att islam ska vara en självklar del av Sverige. 

2) SISU erhåller fr.o.m. 2007 statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken. 

3) TBV ingår i Sensus studieförbund sedan den 1 oktober 2004. 

4) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari 2008. 

Källa: Statens kulturråd: (www.kulturradet.se). 



23.12 

Studieförbundens kulturprogram 

Adult educational associations’ cultural programmes 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Föreläsningar Lectures 

Arrangemang Events 78 290 84 642 88 683 87 383 104 154 109 563 

Besökare Participants 3 010 680 3 092 356 3 111 397 3 001 595 3 551 594 3 625 427 

Sång/Musik Song/Music 

Arrangemang 74 943 78 571 83 408 88 138 96 666 104 595 

Besökare 6 354 418 6 617 405 6 684 256 6 634 079 6 969 969 7 443 741 

Dramatisk framställning Drama 

Arrangemang 18 070 19 771 19 550 15 090 16 983 17 168 

Besökare 1 449 073 1 525 088 1 526 416 1 349 935 1 313 973 1 324 012 

Film/Foto/Bild Film/Photo/Art 

Arrangemang 10 421 12 348 15 893 13 763 13 005 17 726 

Besökare 400 966 422 106 529 512 616 211 648 539 796 569 

Dans Dance 

Arrangemang 5 236 6 229 7 139 6 851 7 567 7 258 

Besökare 706 733 814 865 801 969 633 361 700 782 684 557 

Utställningsverksamhet 

Exhibitions 

Arrangemang 11 118 15 413 18 176 15 561 15 835 17 573 

Besökare 1 638 402 1 817 882 1 834 947 1 584 849 1 816 436 1 879 005 

Konst/Konsthantverk 

Art/Handicraft 

Arrangemang 3 418 3 611 3 941 4 353 5 795 6 139 

Besökare 226 101 191 589 225 330 172 587 221 761 205 036 

Litteraturverksamhet Literature 

Arrangemang 2 942 3 066 3 232 2 809 3 652 4 778 

Besökare 90 454 79 617 87 416 66 701 77 997 91 530 

Tvärkulturell verksamhet 

Intercultural activity 

Arrangemang 16 327 14 972 16 655 18 708 22 002 27 227 

Besökare 1 386 076 1 051 344 1 022 842 960 069 1 124 495 1 074 877 

Summa Total 

Arrangemang 220 765 238 623 256 677 252 656 285 659 312 027 

Besökare 15 262 903 15 612 252 15 824 085 15 019 387 16 425 546 17 124 754 

Källa: Statens kulturråd: (www.kulturradet.se). 



23.13 

Bokproduktion, översikt 

Book production, overview 

År 

Year 

Böcker, broschyrer 1 

Books, pamphlets 1 

Facklitteratur 2 

Non-fiction 2 


Fiction, 

poetry, drama 

Barn- och ungdomslitteratur 

Juvenile books 

Summa 

Total 

1991 8 494 2 218 1 154 11 866 

1992 9 538 2 032 1 243 12 813 

1993 9 682 2 140 1 073 12 895 

1994 10 578 2 059 1 185 13 822 

1995 9 518 1 919 1 263 12 700 

1996 10 596 1 904 996 13 496 

1997 10 231 1 923 1 056 13 210 

1998 9 495 1 923 1 129 12 547 

1999 9 000 1 900 1 088 11 988 

2000 7 891 1 880 1 205 10 976 

2001 7 800 1 978 1 154 10 932 

2002 7 073 1 929 1 090 10 092 

2003 7 591 2 390 1 191 11 172 

2004 3 13 093 2 938 1 652 17 683 

2005 17 267 2 537 1 609 21 413 

2006 17 760 2 449 1 556 21 765 

2007 18 471 2 637 1 677 22 785 

2008 4 21 072 3 133 1 977 26 182 

2009 15 426 2 659 1 744 19 829 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m. 2004 ingår delar i 

universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004 

research reports from universities are included. 

2) Fr.o.m. 1999 redovisas inte böcker utgivna i Finland. Books issued in Finland are excluded from 1999. 

3) Fr.o.m. 2004 ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitetsoch högskoleinstitutioner 

registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural 

sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included. 

4) Facklitteratur och skönlitteratur: reviderade uppgifter. Non-ficton, fiction and poetry drama: revised figures. 

Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin. 

23.14 

Språk 

Language 

Bokproduktion efter språk 

Book production by language 

2004 1 2005 2006 2007 2008 2009 

Totalt 

Total 

Facklitteratur 

2 


3 

Barnoch 

ungdomslitteratur 

4 

Böcker, broschyrer 5 Books, 

pamphlets 5 17 683 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 15 426 2 659 1 744 

Originalarbeten Original works 14 708 18 222 18 699 19 704 22 578 17 093 14 582 1 639 872 

Svenska Swedish 10 621 12 772 13 031 13 583 16 042 12 559 10 232 1 540 787 

Engelska English 3 390 5 061 5 144 5 620 5 911 4 105 4 076 25 4 

Franska French 54 34 44 57 52 34 32 1 1 

Tyska German 52 46 48 44 48 54 52 – 2 

Övriga språk Other languages 559 309 432 400 525 341 190 73 78 

Översättningar Translations 2 975 3 191 3 020 3 081 3 604 2 736 844 1 020 872 

Originalspråk By original language 

Danska Danish 140 130 133 151 161 141 68 29 44 

Norska Norwegian 190 162 130 149 179 130 43 47 40 

Engelska 2 095 2 339 2 141 2 169 2 490 1 897 565 735 597 

Franska 127 138 125 96 151 124 27 51 46 

Tyska 116 104 109 118 175 130 59 36 35 

Övriga språk 307 318 382 388 448 314 82 122 110 

1) Fr.o.m. 2004 ingår delar i universitetens rapportserier, vilket innebär att uppgifterna skiljer sig markant, framför allt för facklitteratur för 

tidigare år. As of 2004 research reports from universities are included. This means that the number of titles has risen considerably, above 

all within non-fiction. 

2) Non-fiction. 

3) Fiction, poetry, drama. 

4) Juvenile books. 

5) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 




23.15 

Bokproduktion efter ämnesområde 

Book production by subject 


Ämnesområde 

Subject 

Böcker, broschyrer 1 

Books, pamphlets 1 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Totalt 

Total 

Nya verk 

First 

editions 

Nya upplagor 

och 

nytryck 

Reeditions, 

reprints 

A. Bok- och biblioteksväsen 

Bibliography and library science 135 193 215 210 125 96 82 14 

B. Skrifter av allmänt och blandat 

innehåll General works 319 394 487 492 503 346 313 33 

C. Religion Religion 500 406 490 378 544 411 342 69 

D. Filosofi och psykologi 

Philosophy and psychology 464 435 473 453 585 484 397 87 

E. Uppfostran och undervisning 

Education 488 664 721 811 931 609 548 61 

F. Språkvetenskap Philology 806 683 661 633 863 550 442 108 

G. Litteraturvetenskap Literary history 219 162 206 214 268 225 202 23 

H. Skönlitteratur 

Literature (fiction, poetry, drama) 

Svensk i original 

Swedish literature 1 566 1 316 1 247 1 321 1 751 1 529 1 215 314 

Utländsk i svensk översättning 

Foreign literature translated into 

Swedish 1 141 1 118 1 093 1 214 1 207 1 014 757 257 

På främmande språk 

In languages other than Swedish 217 103 109 94 153 98 79 19 

I. Konst, musik, teater, film 

Fine arts, music, theatre, film 592 771 830 905 1 123 812 758 54 

J. Arkeologi Archaeology 125 611 697 789 1 039 699 697 2 

K. Historia History 346 363 427 307 338 299 255 44 

L. Biografi med genealogi 

Biography and genealogy 303 340 354 479 627 556 491 65 

M. Etnografi, socialantropologi och 

etnologi 

Ethnography and anthropology 74 78 110 100 98 78 70 8 

N. Geografi Geography 661 620 659 631 716 641 539 102 

O. Samhälls- och rättsvetenskap 

Social sciences and law 1 776 2 098 2 384 2 710 2 786 2 061 1 799 262 

P. Teknik, industri, kommunikationer 

Technology, manufacturing, 

communications 1 374 2 898 2 370 2 425 2 580 1 717 1 587 130 

Q. Ekonomi och näringsväsen 

Economics 1 649 2 138 2 061 2 274 2 481 1 815 1 585 230 

R. Idrott, lek och spel 

Sports and games 241 258 288 238 326 231 210 21 

S. Militärväsen 

Military and naval science 92 306 153 182 303 194 187 7 

T. Matematik Mathematics 256 466 391 329 378 411 387 24 

U. Naturvetenskap Physical science 1 015 1 783 1 956 2 078 2 213 1 410 1 348 62 

V. Medicin Medicine 1 661 1 593 1 817 1 834 2 257 1 787 1 644 143 

X. Musikalier Musical scores 11 7 10 7 10 12 12 – 

u. Böcker för barn och ungdom 

Juvenile books 

Svensk skönlitteratur 

Swedish fiction 686 524 549 619 677 680 584 96 

Utländsk skönlitteratur i svensk 

översättning 

Foreign fiction translated into 

Swedish 632 817 752 782 901 729 674 55 

Övrig skönlitteratur Other fiction 103 32 71 62 81 81 69 12 

Övriga böcker för barn och 

ungdom Other juvenile books 231 236 184 214 318 254 232 22 

Total bokproduktion Total 17 683 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 17 505 2 324 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf 

maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 




23.16 Dagstidningar 

Daily newspapers 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal tidningar Number of newspapers 165 168 166 169 168 171 

Borgerliga 1 Non-Socialist 1 90 91 86 85 86 88 

Socialistiska Socialist 2 28 27 28 28 29 33 

Övriga 3 Other 3 47 50 52 56 53 50 

Nettoupplaga 4 Net circulation 4 

Samtliga, 1 000-tal 4 000 3 998 3 928 3 833 3 725 3 605 

Borgerliga 2 732 2 722 2 675 2 617 2 563 2 488 

Socialistiska 719 686 667 629 604 612 

Övriga 549 590 586 587 558 505 

Storstadspress 5 , 1 000-tal 

Metropolitan press 5 1 888 1 871 1 825 1 767 1 716 1 641 

Borgerliga 1 308 1 305 1 272 1 242 1 217 1 171 

Socialistiska 444 429 417 389 368 349 

Övriga 136 137 136 136 131 121 

1) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent 

Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc. 

2) Social Democrats, Communists and Syndicalists. 

3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent. 

4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Average weekday net circulation. 

5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg and Malmö. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.17 Tidskrifter 

Weeklies and periodicals 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal tidskrifter 1 Number of periodicals 415 417 423 443 443 436 427 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies 2 14 14 13 14 14 14 14 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 

Other weeklies and periodicals (excl. 

comics) 3 399 401 406 425 426 421 412 

Serietidningar Comics 2 2 4 4 3 1 1 

Nettoupplaga, 1 000-tal Net circulation 22 785 22 668 22 800 21 950 22 121 22 738 22 328 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 2 083 2 054 1 977 1 926 1 882 1 828 1 790 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 20 537 20 453 20 632 19 855 20 109 20 827 20 466 

Serietidningar 165 161 191 169 130 83 72 

1) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar. 

2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals. 

3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.18 

Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året 

Average number of TV-licences paid during the year 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

TV-avgifter, 1 000-tal TV-licences 3 401 3 404 3 402 3 411 3 441 3 457 3 480 

Antal per 1 000 inv. 1, 2 

Per 1 000 inhabitants 380 378 377 376 376 375 374 

1) Beräknat på medelfolkmängden. 

2) 2005–2008: reviderade uppgifter. 2005–2008: revised figures. 

Källa: Radiotjänst i Kiruna AB. 



23.19 

Biografer, biografbesökare och filmer 

Cinemas, cinema goers and films 


2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Biografer Cinemas 625 609 591 551 514 502 

Biosalonger Cinema auditoriums 986 970 974 934 848 848 

Biografbesökare 1 , milj. Cinema audiences 1 16,6 14,6 15,3 14,9 15,3 17,4 

Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue 1 274 1 123 1 202 1 179 1 257 1 546 

Filmpremiärer 2 New films 2 252 270 255 250 254 269 

Nya utländska filmer 2 New foreign films 2 216 224 213 221 218 228 

Nya svenska filmer New Swedish films 36 46 42 29 36 41 

1) Reviderade uppgifter för åren 2004, 2005 och 2008. 2004, 2005 and 2008: revised figures. 


Källa: Svenska filminstitutet. 

23.20 

Statens biografbyrå: granskade långfilmer 

Films censored by the National Board of Film Classification 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Granskade långfilmer Films censored 483 491 420 387 419 344 

Därav pornografiska Of which pornographic 111 100 97 79 119 32 


Källa: Statens biografbyrå. 

23.21 

Museer och offentliga konsthallar 2009 

Museums and Exhibition Halls 

Museer 1 

Museums 

Besök 

Visits 

Färdigställda 

utställningar 

2 

Exhibitions 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav 

Of which 

Landstingsbidrag 

County 

council 

grants 

Personal, 

årsverken 

Staff 

personyears 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Entréintäkter 

Entrance 

fees 

Centrala museer 

Central museums 

Arbetets museum 218 252 38 27 24 848 13 819 – – – 

Arkitekturmuseet 76 000 13 28 49 365 40 952 – – 1 566 

Armémuseum 98 026 5 36 51 228 45 496 – – 1 194 

Etnografiska museet 99 899 9 33 42 509 37 800 – – 783 

Flygvapenmuseum 7 522 0 31 29 328 26 826 – – 19 

Hallwylska museet 110 580 6 9 9 798 5 575 – – 2 180 

Historiska museet 11 139 6 11 13 021 8 628 465 – 238 

Kungl. Myntkabinettet 52 918 7 13 21 106 17 677 – – 383 

Livrustkammaren 225 222 4 16 20 443 13 254 – – 4 034 

Marinmuseum . . . . . . . . 

Medelhavsmuseet 105 180 3 26 30 826 26 880 – – 1 046 

Moderna museet 581 858 13 103 165 900 115 850 – – 18 640 

Musikmuseet 76 249 10 14 20 876 19 363 – – 758 

Nationalmuseum 383 893 4 157 140 921 87 643 – – 17 086 

Naturhistoriska riksmuseet 3 564 000 15 251 244 303 182 115 – – 26 395 

Stiftelsen Nordiska museet 269 321 22 165 150 629 114 012 – 550 10 644 

Prins Eugens Waldemarsudde 197 021 8 27 34 237 10 195 – – 12 182 

Sjöhistoriska museet 213 298 9 8 10 697 4 645 – – 472 

Stiftelsen Skansen 1 405 128 1 237 193 621 71 096 – – 77 645 

Skokloster slott 44 760 2 10 10 850 8 639 – – 1 407 

Tekniska museet 318 240 14 64 86 750 46 163 – – 6 340 

Vasamuseet 1 154 615 12 228 236 039 116 213 – – 84 330 

Världskulturmuseet 248 830 9 34 66 807 62 200 – – 467 

Östasiatiska museet 64 104 3 25 31 235 28 670 – – 754 



23.21 

Museer och offentliga konsthallar 2009 (forts.) 

Museer 1 Besök Färdigställda 

utställningar 

Personal, 

årsverken 

Intäkter, 

1 000 kr 

Statsbidrag 

Därav 


Kommunbidrag 

Entréintäkter 

Regionala museer 

Regional museums 

Blekinge Museum 39 000 9 32 24 760 7 087 6 584 3 772 105 

Bohusläns museum och 

konsthall 282 664 21 77 52 969 11 358 16 209 8 450 465 

Dalarnas museum 121 600 25 49 38 125 7 790 21 780 1 319 – 

Jämtlands läns museum 206 608 8 138 66 826 16 369 16 649 9 949 3 162 

Jönköpings läns museum 129 260 30 73 47 655 9 222 10 085 5 958 233 

Kalmar konstmuseum 97 693 36 17 15 584 4 586 4 774 4 499 594 

Kalmar läns museum 95 844 14 77 53 647 11 970 7 099 5 334 394 

Kulturen i Lund 105 180 38 58 45 127 4 206 9 817 11 166 1 438 

Länsmuseet Gävleborg 67 725 15 40 27 575 6 070 11 937 – 36 

Länsmuseet på Gotland 151 000 40 43 39 448 9 447 – 8 615 2 254 

Länsmuseet Västernorrland 123 313 32 64 50 307 12 184 22 321 7 174 66 

Malmö museer 246 736 16 96 101 369 9 663 14 881 37 226 2 305 

Göteborgs naturhistoriska 

museum 115 429 8 35 26 200 6 453 13 952 – 1 662 

Nordiska Akvarellmuseet 234 000 6 21 28 392 2 690 7 200 2 300 4 255 

Norrbottens museum 46 454 28 46 31 221 7 559 18 860 – – 

Regionmuseet Kristianstad . . . . . . . . 

Regionmuseum Västra 

Götaland 54 493 14 44 34 408 5 707 19 570 1 700 – 

Röhsska museet 110 895 28 31 24 011 2 917 5 866 9 188 1 166 

Sjöfartsmuseet i Göteborg 123 035 7 28 20 592 1 712 3 544 10 629 1 039 

Smålands museum . . . . . . . . 

Stiftelsen Hallands länsmuseer . . . . . . . . 

Stockholms läns museum 20 106 4 34 24 371 3 680 7 684 – – 

Sörmlands museum 120 142 14 45 28 770 6 228 16 305 1 305 177 

Upplandsmuseet 70 727 13 50 34 752 8 409 17 016 – 16 

Värmlands museum 269 354 48 51 39 561 8 779 11 246 8 611 1 427 

Västerbottens museum 229 500 21 64 36 418 9 074 6 876 9 952 10 

Västergötlands museum 120 920 14 40 29 535 7 175 9 064 3 000 – 

Västmanlands läns museum 45 825 11 30 22 646 6 891 13 737 – – 

Örebro läns museum 150 742 11 43 30 091 10 294 15 218 731 788 

Östergötlands länsmuseum 191 081 19 78 53 774 11 906 6 729 5 111 827 

1) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter 

som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter 

som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas, 

dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat 

kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. 

2) Basutställningar, tillfälliga utställningar och egna vandringsutställningar som färdigställts under 2009. 

3) Inklusive Cosmonova. 




23.22 


Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och 

ekonomi 2008 

Orchestras and regional music organisations, activities and finances 

Musikinstitutioner och organisationer 

Music institutions and organisations 

Konserter 

Concerts 

Besök 1 

Visits 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav Of which 


2 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Spelintäkter 

3 

Ticket 

income 

Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar 

Regional and local music institutions/ 

orchestras 

Stockholms konserthusstiftelse 4 182 203 600 142 823 – 101 000 – 34 735 

Uppsala kammarorkester 11 10 855 9 184 3 494 4 243 0 1 435 

Norrköpings symfoniorkester 79 59 239 78 015 18 887 4 506 47 466 6 032 

Jönköpings Sinfonietta 109 23 853 19 070 2 749 11 400 2 180 1 415 

Musica Vitae 78 12 665 12 971 3 005 1 655 1 110 951 

Camerata Nordica, Kalmar 165 18 021 8 651 4 232 2 626 738 1 055 

Malmö symfoniorkester 135 158 501 95 120 18 313 3 622 59 102 7 534 

Helsingborgs symfoniorkester 61 34 455 56 307 13 519 2 609 32 842 3 974 

Göteborgs symfoniker 173 171 140 169 064 29 974 87 105 2 000 30 888 

Göteborgsmusiken 137 53 290 22 057 6 213 0 6 225 1 441 

Svenska Kammarorkestern, Örebro 5 185 68 462 43 822 18 929 369 17 450 4 426 

Västerås Sinfonietta 6 46 29 287 14 952 3 613 6 388 – 2 935 

Dalasinfoniettan 7 . . . . . . . . . . . . . . 

Gävle symfoniorkester 37 21 790 46 896 13 565 0 30 877 1 834 

Nordiska Kammarorkestern Sundsvall 68 16 697 16 296 3 993 3 067 8 446 547 

Norrbottens kammarorkester 46 5 631 10 797 4 623 3 786 1 688 594 

Regional musikverksamhet 

Regional music organisations 

Länsmusiken i Stockholm 415 39 326 9 958 4 324 3 000 175 1 052 

Musik i Uppland 399 71 098 17 522 10 616 3 624 750 2 180 

Sörmlands Musik & Teater 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Östgötamusiken 567 56 088 16 179 8 722 3 240 2 579 1 485 

Smålands musik och teater 9 481 111 966 20 813 10 192 6 800 0 1 856 

Kalmar läns musikstiftelse 395 41 501 10 832 6 390 1 671 369 1 971 

Gotlandsmusiken 389 48 947 11 602 9 489 0 927 875 

Musik i Blekinge 2 217 180 636 15 715 8 315 1 458 0 4 848 

Musik i Syd 2 178 251 311 64 839 10 931 36 559 732 7 464 

Musik i Halland 748 71 962 12 926 8 176 2 290 0 1 815 

Västra Götalandsregionen 10 1 013 82 302 63 630 28 548 22 199 725 4 050 

Värmlandsoperan 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Musik för Örebro län 11 . . . . . . . . . . . . . . 

Västmanlandsmusiken 6 879 124 006 51 311 9 994 19 657 0 20 869 

Musik i Dalarna 7 188 33 860 28 900 13 124 12 087 0 2 077 

Musik i Gävleborg 563 68 226 13 529 6 071 3 540 33 3 510 

Musik i Västernorrland 753 76 622 23 844 11 201 7 269 1 919 1 344 

Jämtlands läns musik och teater 731 65 806 15 066 10 682 3 298 140 921 

Västerbottensmusiken 8 . . . . . . . . . . . . . . 

Norrbottensmusiken 380 46 737 28 676 12 314 8 699 2 350 2 119 

1) Inkl. icke-betalande publik. 

2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 

3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter. 

4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet. 

5) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län. 

6) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun. 

7) Uppgifter för Dalasinfoniettan redovisas med Musik i Dalarna. 

8) Uppgifter för Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottenmusiken redovisas i tabellen för teater och dans. 

9) Uppgifterna har tidigare inkluderat Jönköpings Sinfonietta. 

10) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2008 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom 

Väst. 

11) Uppgifter för Musik för Örebro län redovisas genom Svenska Kammarorkestern. 




23.23 

Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2008 

Theatre and dance, activities and finances 

Teater-, dansinstitutioner, 

Fria teater-, dansgrupper 

Theatre and dance institutions, 

Independent groups 

Föreställningar 

1 

Performances 

Besök 1 

Visits 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Därav 

Of which 


2 

County 

council 

grants 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

Spelintäkter 

3 

Ticket 

income 

Nationella, regionala och lokala teateroch 

dansinstitutioner 

State-subsidised central, regional and local 

theatres 

Kungliga Operan 338 194 751 463 971 383 497 – – 59 493 

Dramaten 1 213 226 049 245 157 201 790 – – 28 789 

Riksteatern 2 496 622 387 332 331 248 246 – – 48 096 

Cirkus Cirkör 182 69 814 17 314 4 817 1 500 1 500 3 965 

Folkoperan 102 63 375 42 544 13 084 5 790 8 400 11 233 

Stockholms Stadsteater 1 433 396 308 331 518 47 137 – 208 000 54 366 

Oktoberteatern 88 4 785 5 805 2 252 715 1 701 510 

Sörmlands Musik & Teater 650 56 370 37 776 16 112 15 144 287 4 496 

Uppsala Stadsteater 420 57 741 75 870 14 350 – 54 500 5 195 

Stiftelsen Östergötlands länsteater 736 106 755 99 507 27 060 20 624 30 924 10 788 

Smålands Musik och Teater/Teatern 422 38 456 38 877 7 247 24 854 3 061 1 404 

Regionteatern Blekinge Kronoberg 380 29 715 32 792 11 106 13 376 3 669 2 516 

Byteatern Kalmars Länsteater 165 12 249 13 480 4 901 6 302 – 1 660 

Länsteatern på Gotland 114 7 993 8 189 3 460 – 3 898 566 

Helsingborgs Stadsteater 202 46 462 63 173 9 957 4 346 43 076 5 794 

Malmö Dramatiska Teater 228 40 837 69 243 12 672 3 615 46 620 3 973 

Malmö Opera och Musikteater AB 434 123 367 215 291 45 188 114 560 11 265 27 043 

Skånes Dansteater 64 13 949 31 536 17 005 11 261 1 094 996 

Teater Halland 146 9 030 10 348 5 059 4 344 – 684 

Folkteatern i Göteborg 281 32 819 42 987 10 632 27 121 – 5 234 

GöteborgsOperan AB 299 219 248 400 642 107 753 176 328 383 67 837 

Göteborgs Stadsteater AB 686 118 203 143 407 34 443 – 87 777 13 508 

Västsvenska Teater och Dans AB 391 23 085 33 740 11 824 19 420 – 1 359 

Borås Stadsteater 230 32 412 34 980 8 809 – 23 034 2 449 

Värmlandsoperan 209 30 258 44 649 15 620 15 113 7 056 4 530 

Örebro Länsteater 302 22 643 34 054 6 341 23 952 170 2 059 

Teater Västmanland 461 37 824 32 920 8 222 12 722 8 784 2 067 

Estrad Norr 186 10 250 9 110 3 966 3 912 – 559 

Stiftelsen Dalateatern 156 10 949 26 156 7 509 15 530 1 807 965 

Folkteatern Gävleborg 138 11 374 26 450 7 191 17 289 300 1 087 

Teater Västernorrland 313 27 362 29 817 8 733 11 352 6 149 3 003 

NorrlandsOperan 424 75 884 93 303 44 415 17 733 18 610 5 035 

Västerbottensteatern 447 26 365 28 035 7 895 8 953 6 232 3 145 

Norrbottensteatern 169 27 962 39 734 12 121 13 062 9 414 2 567 

NorrDans 122 19 313 16 618 7 564 7 709 875 470 

Övriga teatrar med statsbidrag 4 369 100 420 64 309 8 960 2 623 6 874 34 391 

Fria teatergrupper 

Independent state-subsidised professional 

theatre groups 7 468 566 149 200 845 64 076 17 965 39 152 61 933 

Fria dansgrupper 

Independent state-subsidised professional 

dance groups 1 237 167 439 52 035 23 417 3 527 5 823 13 344 

1) Inkl. avgiftsfria föreställningar. 

2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 

3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter samt intäkter av försålda föreställningar. 

4) Drottningholms slottsteater, Orionteatern, Confidencen Ulriksdals Slottsteater, Strindbergs Intima Teater, Vadstena Akademien och 

Föreningen Dalhallas vänner. 




23.24 

Antal idrottsföreningar och utövade idrotter 

Number of sports clubs and types of sports 


Distrikt District 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Föreningar Associations 

Blekinge 382 386 384 387 434 417 

Dalarna 974 974 973 990 1 037 1 012 

Gotland 193 190 183 186 203 191 

Gästrikland 335 324 316 326 347 337 

Halland 787 783 785 787 819 795 

Hälsingland 434 422 408 422 448 425 

Jämtland-Härjedalen 483 477 456 465 499 493 

Norrbotten 705 692 698 724 779 749 

Skåne 2 293 2 272 2 221 2 301 2 430 2 384 

Småland 1 888 1 879 1 846 1 849 2 054 1 976 

Stockholm 2 844 2 816 2 804 2 837 2 956 2 951 

Södermanland 748 751 744 760 820 802 

Uppland 861 858 837 865 950 940 

Värmland 932 927 917 924 981 943 

Västerbotten 756 747 739 743 805 752 

Västergötland 1 429 1 420 1 409 1 432 1 566 1 521 


Västmanland 555 542 541 552 600 587 

Västsvenska IF 1 822 1 816 1 826 1 868 1 953 1 890 

Örebro läns 550 552 555 575 617 587 

Östergötland 843 828 818 836 895 880 

Idrotter Types of sports 

Blekinge 58 58 58 58 58 59 

Dalarna 64 63 64 65 65 64 

Gotland 44 42 42 44 44 46 

Gästrikland 60 59 60 61 61 60 

Halland 60 60 60 60 60 60 

Hälsingland 53 53 52 51 51 51 

Jämtland-Härjedalen 58 59 60 58 58 59 

Norrbotten 59 58 58 58 58 57 

Skåne 64 64 64 65 65 64 

Småland 64 64 62 62 62 62 

Stockholm 67 67 68 66 66 66 

Södermanland 60 60 59 59 59 60 

Uppland 65 65 65 65 65 65 

Värmland 63 63 63 65 65 64 

Västerbotten 58 58 57 58 58 59 

Västergötland 64 64 64 64 64 64 


Västmanland 60 60 59 59 59 59 

Västsvenska IF 65 65 65 66 66 66 

Örebro läns 60 60 60 60 60 60 

Östergötland 62 62 64 65 65 64 

Samtliga 1 Total 68 68 68 68 68 70 

1) Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet blev invalda i Riksidrottsförbundet från den 1:a januari 2010. Karateförbundet var 

en del av Budoförbundet. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.25 

Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari 

Sports clubs belonging to federations 

Specialförbund 

Federation 

Föreningar 1 

Clubs 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Badminton 277 278 270 263 253 243 

Bandy 322 315 313 309 290 279 

Bangolf Minigolf 123 118 115 112 109 105 

Basketboll Basketball 394 381 395 392 373 370 

Bilsport Motoring 507 496 480 474 473 481 

Bordtennis Table tennis 799 782 764 748 749 742 

Boule Boules 297 297 288 283 279 270 

Bowling 924 895 872 842 826 794 

Boxning Boxing 144 141 141 151 153 157 

Brottning 2 Wrestling 153 152 166 163 166 167 

Budo & kampsport 694 736 761 806 856 840 

Bågskytte Archery 155 153 154 157 165 153 

Cykel Cycling 262 245 240 246 253 259 

Danssport Dancing 148 146 147 154 156 156 

Flygsport 3 Flying 415 415 405 392 396 395 

Fotboll Football 3 268 3 273 3 295 3 356 3 460 3 448 

Fri-Idrott Athletics 972 982 975 954 947 950 

Golf 467 464 468 471 477 481 

Gymnastik Gymnastics 1 382 1 344 1 292 1 257 1 213 1 207 

Gång Walking 139 143 128 129 127 127 

Handboll Handball 556 537 523 524 530 521 

Handikappidrott Handicap sports 442 450 479 486 477 485 

Innebandy Floorball 1 305 1 180 1 130 1 163 1 126 1 186 

Ishockey Ice hockey 654 644 645 643 644 629 

Judo 158 161 160 151 153 157 

Kanot Canoeing 132 130 130 120 123 119 

Konståkning Figure skating 124 124 126 129 132 140 

Motorcykel & snöskoter 

Motorcycle and snowmobile 606 604 601 592 577 571 

Mångkamp 4 Multi-event sports 109 99 97 97 91 90 

Orientering Orienteering 651 645 627 619 613 611 

Ridsport Riding 972 964 960 967 941 932 

Segling Sailing 431 423 427 425 418 423 

Simning Swimming 337 342 333 335 335 342 

Skidor Skiing 1 687 1 632 1 598 1 574 1 551 1 536 

Skolidrott School sports 1 642 1 724 1 583 1 672 1 745 1 694 

Skyttesport 5, 6 Sport shooting 783 770 747 727 1957 1396 

Sportdykning Sport diving 225 217 212 209 203 195 

Styrkelyft Power lifting 162 150 153 157 162 161 

Taekwondo 168 171 169 169 180 176 

Tennis 548 540 530 504 504 484 

Tyngdlyftning Weight lifting 90 86 85 87 86 87 

Varpa 56 56 55 50 51 51 

Volleyboll Volleyball 247 204 200 208 208 208 

Övriga Other 1 251 1 289 1 208 1 237 1 465 1 342 

Samtliga 7 Total 25 178 24 898 24 447 22 894 25 993 24 092 

1) En och samma idrottsförening kan tillhöra mer än ett specialförbund. 

2) I Svenska Brottningsförbundet ingår från 2006 Svenska Armsportförbundet. 

3) Inkl. Svenska Modellsportförbundet. 

4) Militär idrott t.o.m. 2001. Up to 2002 Military sports. 

5) Namnbyte: Sportskytte t.o.m. 2008. 

6 Inkluderar föreningar från Ungdomsskytteförbundet. 

7) Exkl. korporationsidrotten. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.26 

Redovisningsgrupp 

Population group 1 


Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en 

vecka det senaste året, procent 

Persons taking a holiday trip of at least one week’s duration, percent 

Gjort en semesterresa om minst en 

vecka, % 

Taking a trip of at least one week´s 

duration, % 

Skattat antal i befolkningen 

Population 

2008 2009 2008 2009 

KÖN OCH ÅLDER 

Samtliga 16–84 år 60,4 59,9 7 357 7 428 

16–24 år 65,1 63,8 1 084 1 108 

25–34 år 64,0 64,9 1 108 1 156 

35–44 år 65,7 64,1 1 312 1 262 

45–54 år 64,4 63,8 1 163 1 170 

55–64 år 62,7 61,0 1 243 1 243 

65–74 år 53,0 55,0 862 908 

75–84 år 31,1 30,5 586 581 

Män 16–84 år 60,9 60,4 3 680 3 711 

16–24 år 61,8 61,0 576 581 

25–34 år 65,3 64,9 548 621 

35–44 år 67,4 63,2 655 637 

45–54 år 64,0 65,4 580 569 

55–64 år 62,4 61,1 651 619 

65–74 år 54,5 57,1 405 445 

75–84 år 32,8 32,1 265 240 

Kvinnor 16–84 år 60,0 59,4 3 677 3 717 

16–24 år 68,8 66,9 509 527 

25–34 år 62,7 64,9 560 535 

35–44 år 64,1 64,9 657 625 

45–54 år 64,9 62,3 583 601 

55–64 år 63,1 61,0 592 624 

65–74 år 51,7 53,0 457 463 

75–84 år 29,7 29,4 320 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 55,7 55,9 2 607 2 678 

Män 54,4 55,2 1 367 1 365 

Kvinnor 57,2 56,7 1 240 1 313 


Alla 52,7 50,4 289 245 

Män . . . . .. .. 

Kvinnor 51,9 42,9 208 163 


Alla 62,6 60,6 2 653 2 681 

Män 63,0 61,6 1 327 1 344 

Kvinnor 62,2 59,6 1 327 1 337 


Alla 65,3 66,0 1 808 1 824 

Män 68,1 65,9 906 920 

Kvinnor 62,4 66,0 902 904 

UTLÄNDSK BAKGRUND 


Alla 63,7 64,1 1 122 1 158 

Män 65,6 63,8 514 565 

Kvinnor 62,0 64,4 609 593 

Inrikes födda med två utrikes födda 

föräldrar 

Alla 68,7 74,6 148 171 

Män . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . 



23.26 


Personer 16–84 år som gjort en semesterresa om minst en vecka 

det senaste året, procent (forts.) 

Gjort en semesterresa om minst en 

vecka, % 


2008 2009 2008 2009 

SVENSK BAKGRUND 

Inrikes födda med en inrikes och en utrikes 

född förälder 

Alla 66,7 64,2 417 408 

Män 65,8 64,1 202 207 

Kvinnor 67,6 64,3 215 200 

Inrikes födda med två inrikes födda 

föräldrar 

Alla 59,2 58,3 5 640 5 658 

Män 59,5 59,0 2 880 2 832 

Kvinnor 58,9 57,6 2 760 2 826 

SOCIOEKONOMISK GRUPP 

Ej facklärda arbetare 

Alla 48,4 48,2 1 544 1 557 

Män 50,5 51,5 694 690 

Kvinnor 46,7 45,5 850 867 

Facklärda arbetare 

Alla 54,7 54,8 1 167 1 130 

Män 53,1 53,7 758 650 

Kvinnor 57,7 56,4 408 480 

Lägre tjänstemän 

Alla 60,2 60,2 892 849 

Män 65,2 63,4 270 315 

Kvinnor 58,0 58,3 622 534 

Tjänstemän mellannivå 

Alla 70,0 69,2 1 296 1 259 

Män 69,9 67,4 602 560 

Kvinnor 70,1 70,7 695 699 

Högre tjänstemän 

Alla 76,9 75,1 821 857 

Män 76,3 75,3 465 501 

Kvinnor 77,7 74,9 355 356 

Företagare 

Alla 57,4 57,6 619 680 

Män 58,0 58,0 421 459 

Kvinnor 56,2 56,5 199 221 

SKL-REGION 2 , AGGREGERAD 

Storstäder och förortskommuner 

Alla 69,0 70,3 2 394 2 422 

Män 70,1 71,4 1 144 1 211 

Kvinnor 68,0 69,2 1 250 1 211 

Större städer, övr. kommuner>25 000 inv. 

samt pendlingskommuner 

Alla 58,1 56,7 3 518 3 551 

Män 58,6 57,3 1 773 1 778 

Kvinnor 57,6 56,2 1 745 1 773 

Övriga kommuner 

Alla 51,9 50,2 1 445 1 455 

Män 52,2 49,5 763 722 

Kvinnor 51,5 50,8 683 734 

1) For English translation see Notes. 

2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting. 





23.27 

Personer 16–84 år med tillgång till fritidshus, procent 

Persons with access to holiday home, percent 


Tillgång till fritidshus, % 

Population group 1 Access to holiday home, % 



Population 

2008 2009 2008 2009 


Samtliga 16–84 år 54,6 56,1 7 357 7 428 

16–24 år 60,7 60,1 1 084 1 108 

25–34 år 58,6 62,1 1 108 1 156 

35–44 år 56,4 57,4 1 312 1 262 

45–54 år 52,0 55,0 1 163 1 170 

55–64 år 56,6 54,8 1 243 1 243 

65–74 år 52,4 55,2 862 908 

75–84 år 36,4 40,0 586 581 

Män 16–84 år 56,0 57,6 3 680 3 711 

16–24 år 61,8 60,6 576 581 

25–34 år 63,1 64,3 548 621 

35–44 år 54,4 54,7 655 637 

45–54 år 53,0 55,1 580 569 

55–64 år 55,5 56,8 651 619 

65–74 år 58,4 59,5 405 445 

75–84 år 36,7 45,3 265 240 

Kvinnor 16–84 år 53,3 54,6 3 677 3 717 

16–24 år 59,4 59,7 509 527 

25–34 år 54,3 59,7 560 535 

35–44 år 58,4 60,2 657 625 

45–54 år 51,0 54,9 583 601 

55–64 år 57,8 52,9 592 624 

65–74 år 47,1 51,1 457 463 

75–84 år 36,1 36,2 320 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 50,8 50,6 2 607 2 678 

Män 52,4 53,5 1 367 1 365 

Kvinnor 49,0 47,6 1 240 1 313 


Alla 40,0 46,7 289 245 

Män .. .. .. .. 

Kvinnor 37,9 49,0 208 163 


Alla 56,8 58,2 2 653 2 681 

Män 57,2 59,5 1 327 1 344 

Kvinnor 56,4 56,9 1 327 1 337 


Alla 59,4 62,4 1 808 1 824 

Män 60,5 62,2 906 920 

Kvinnor 58,2 62,6 902 904 



Alla 32,5 35,6 1 122 1 158 

Män 35,1 34,7 514 565 

Kvinnor 30,3 36,5 609 593 


föräldrar 

Alla 46,1 46,5 148 171 

Män . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . 



23.27 

Personer 16–84 år med tillgång till fritidshus, procent (forts.) 

Redovisningsgrupp Tillgång till fritidshus, % Skattat antal i befolkningen 

2008 2009 2008 2009 




Alla 60,1 64,3 417 408 

Män 63,7 70,1 202 207 

Kvinnor 56,7 58,3 215 200 


föräldrar 

Alla 59,0 60,0 5 640 5 658 

Män 59,5 61,3 2 880 2 832 

Kvinnor 58,4 58,7 2 760 2 826 



Alla 44,7 48,0 1 544 1 557 

Män 48,5 48,8 694 690 

Kvinnor 41,7 47,4 850 867 


Alla 52,8 53,0 1 167 1 130 

Män 51,8 54,9 758 650 

Kvinnor 54,5 50,4 408 480 


Alla 55,5 56,7 892 849 

Män 54,7 57,4 270 315 

Kvinnor 55,8 56,3 622 534 


Alla 60,0 63,9 1 296 1 259 

Män 60,2 64,6 602 560 

Kvinnor 59,8 63,4 695 699 


Alla 68,0 65,8 821 857 

Män 66,9 66,2 465 501 

Kvinnor 69,5 65,2 355 356 

Företagare 

Alla 55,2 56,4 619 680 

Män 56,4 58,4 421 459 

Kvinnor 52,5 52,4 199 221 



Alla 56,5 59,6 2 394 2 422 

Män 58,8 61,8 1 144 1 211 

Kvinnor 54,4 57,4 1 250 1 211 



Alla 52,9 54,5 3 518 3 551 

Män 54,0 56,2 1 773 1 778 

Kvinnor 51,8 52,7 1 745 1 773 


Alla 55,7 54,2 1 445 1 455 

Män 56,4 53,8 763 722 

Kvinnor 55,0 54,6 683 734 







23.28 




Personer som varken gjort någon semesterresa om minst en 

vecka eller haft tillgång till fritidshus under det senaste året, 

procent 

Persons not taking a trip of at least one week’s duration or having 

access to holiday home, percent 

Ej gjort någon semesterresa om minst en 

vecka eller haft tillgång till fritidshus, % 

Not taking a trip of at least one week’s 

duration or having access to holiday 

home, % 


Population 

2008 2009 2008 2009 


Samtliga 16–84 år 20,9 20,9 7 357 7 428 

16–24 år 16,0 17,6 1 084 1 108 

25–34 år 16,9 16,0 1 108 1 156 

35-44 år 16,5 18,6 1 312 1 262 

45–54 år 19,7 19,3 1 163 1 170 

55–64 år 19,2 18,8 1 243 1 243 

65–74 år 25,9 23,3 862 908 

75–84 år 46,6 45,6 586 581 

Män 16–84 år 20,2 20,0 3 680 3 711 

16–24 år 15,8 20,6 576 581 

25–34 år 13,4 14,4 548 621 

35–44 år 16,2 20,6 655 637 

45–54 år 21,5 18,5 580 569 

55–64 år 21,1 17,8 651 619 

65–74 år 22,4 19,7 405 445 

75–84 år 45,0 41,2 265 240 

Kvinnor 16–84 år 21,7 21,8 3 677 3 717 

16–24 år 16,3 14,2 509 527 

25–34 år 20,3 17,8 560 535 

35–44 år 16,8 16,6 657 625 

45–54 år 18,0 20,1 583 601 

55–64 år 17,0 19,8 592 624 

65–74 år 28,9 26,8 457 463 

75–84 år 48,0 48,7 320 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 25,9 26,6 2 607 2 678 

Män 24,7 26,0 1 367 1 365 

Kvinnor 27,2 27,2 1 240 1 313 


Alla 30,1 28,4 289 245 

Män .. .. .. .. 

Kvinnor 30,5 31,4 208 163 


Alla 18,5 18,3 2 653 2 681 

Män 18,9 17,2 1 327 1 344 

Kvinnor 18,1 19,5 1 327 1 337 


Alla 15,9 15,2 1 808 1 824 

Män 14,3 14,9 906 920 

Kvinnor 17,4 15,6 902 904 



Alla 28,1 25,7 1 122 1 158 

Män 25,3 26,0 514 565 

Kvinnor 30,5 25,4 609 593 


föräldrar 

Alla 19,8 13,9 148 171 

Män . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . 



23.28 

Personer som varken gjort någon semesterresa om minst en 

vecka eller haft tillgång till fritidshus under det senaste året, 



Ej gjort någon semesterresa om minst en 

vecka eller haft tillgång till fritidshus, % 


2008 2009 2008 2009 




Alla 14,0 16,2 417 408 

Män 14,4 14,3 202 207 

Kvinnor 13,6 18,2 215 200 


föräldrar 

Alla 19,9 20,4 5 640 5 658 

Män 19,6 19,4 2 880 2 832 

Kvinnor 20,2 21,3 2 760 2 826 



Alla 30,5 29,8 1 544 1 557 

Män 28,0 28,0 694 690 

Kvinnor 32,4 31,3 850 867 


Alla 23,1 21,7 1 167 1 130 

Män 24,6 21,8 758 650 

Kvinnor 20,2 21,5 408 480 


Alla 19,1 21,0 892 849 

Män 16,6 15,7 270 315 

Kvinnor 20,2 24,2 622 534 


Alla 14,4 12,2 1 296 1 259 

Män 15,3 12,5 602 560 

Kvinnor 13,7 11,9 695 699 


Alla 8,5 9,7 821 857 

Män 8,2 9,8 465 501 

Kvinnor 8,9 9,5 355 356 

Företagare 

Alla 23,2 23,7 619 680 

Män 21,9 22,0 421 459 

Kvinnor 26,1 27,3 199 221 

SKL-REGION 2 AGGREGERAD 


Alla 16,4 15,2 2 394 2 422 

Män 14,9 13,8 1 144 1 211 

Kvinnor 17,8 16,5 1 250 1 211 



Alla 22,9 22,1 3 518 3 551 

Män 22,3 20,9 1 773 1 778 

Kvinnor 23,5 23,3 1 745 1 773 


Alla 23,7 27,4 1 445 1 455 

Män 23,1 28,0 763 722 

Kvinnor 24,4 26,8 683 734 







23.29 


Personer 16–84 år som ägnar sig åt bokläsning varje vecka 

Persons reading books every week 


Ägnar sig åt bokläsning varje vecka, % 

Population group 1 Reading books every week, % 


Population 

2008 2009 2008 2009 


Samtliga 16–84 år 40,2 40,0 7 357 7 428 

16–24 år 27,2 29,7 1 084 1 108 

25–34 år 36,5 37,5 1 108 1 156 

35–44 år 43,2 40,4 1 312 1 262 

45–54 år 43,4 43,4 1 163 1 170 

55–64 år 43,7 43,4 1 243 1 243 

65–74 år 47,1 44,2 862 908 

75–84 år 40,2 42,5 586 581 

Män 16–84 år 30,5 31,1 3 680 3 711 

16–24 år 20,3 21,8 576 581 

25–34 år 28,7 30,8 548 621 

35–44 år 32,3 31,1 655 637 

45–54 år 31,6 31,9 580 569 

55–64 år 32,8 33,2 651 619 

65–74 år 37,5 35,1 405 445 

75–84 år 33,0 38,2 265 240 

Kvinnor 16–84 år 49,9 48,9 3 677 3 717 

16–24 år 35,1 38,1 509 527 

25–34 år 44,1 45,5 560 535 

35–44 år 54,0 49,9 657 625 

45–54 år 55,2 54,2 583 601 

55–64 år 55,5 53,3 592 624 

65–74 år 55,8 52,9 457 463 

75–84 år 46,4 45,7 320 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 37,1 37,5 2 607 2 678 

Män 27,9 27,5 1 367 1 365 

Kvinnor 47,3 47,8 1 240 1 313 


Alla 39,1 45,9 289 245 

Män . . . . .. .. 

Kvinnor 42,8 51,5 208 163 


Alla 43,3 41,6 2 653 2 681 

Män 33,4 34,3 1 327 1 344 

Kvinnor 53,2 49,1 1 327 1 337 


Alla 40,1 40,3 1 808 1 824 

Män 30,1 31,1 906 920 

Kvinnor 50,1 49,7 902 904 



Alla 40,1 36,5 1 122 1 158 

Män 30,9 29,2 514 565 

Kvinnor 48,2 43,6 609 593 


föräldrar 

Alla 32,8 29,2 148 171 

Män . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . 



23.29 

Personer 16–84 år som ägnar sig åt bokläsning varje vecka (forts.) 

Redovisningsgrupp Ägnar sig åt bokläsning varje vecka, % Skattat antal i befolkningen 

2008 2009 2008 2009 




Alla 39,5 38,2 417 408 

Män 27,3 24,6 202 207 

Kvinnor 50,8 51,8 215 200 


föräldrar 

Alla 40,5 41,1 5 640 5 658 

Män 30,9 32,2 2 880 2 832 

Kvinnor 50,6 50,1 2 760 2 826 



Alla 30,8 30,2 1 544 1 557 

Män 22,0 21,2 694 690 

Kvinnor 37,9 37,4 850 867 


Alla 29,7 32,3 1 167 1 130 

Män 22,0 20,8 758 650 

Kvinnor 44,1 47,9 408 480 


Alla 46,8 43,1 892 849 

Män 32,8 31,9 270 315 

Kvinnor 52,9 49,9 622 534 


Alla 51,5 52,2 1 296 1 259 

Män 38,5 41,8 602 560 

Kvinnor 62,8 60,5 695 699 


Alla 59,6 57,7 821 857 

Män 52,0 50,3 465 501 

Kvinnor 69,5 68,2 355 356 

Företagare 

Alla 34,5 34,4 619 680 

Män 28,2 28,2 421 459 

Kvinnor 47,7 47,2 199 221 



Alla 47,0 45,5 2 394 2 422 

Män 36,6 38,7 1 144 1 211 

Kvinnor 56,6 52,2 1 250 1 211 



Alla 38,0 39,0 3 518 3 551 

Män 29,3 29,4 1 773 1 778 

Kvinnor 47,0 48,7 1 745 1 773 


Alla 34,1 33,1 1 445 1 455 

Män 24,3 22,2 763 722 

Kvinnor 45,2 43,9 683 734 







23.30 




Personer 16–84 år som ägnar sig åt att läsa skönlitteratur varje 

vecka, procent 

Persons reading fiction every week, percent 

Ägnar sig åt att läsa skönlitteratur varje 

vecka, % 

Reading fiction every week, % 


Population 

2008 2009 2008 2009 


Samtliga 16–84 år 34,9 35,4 7 357 7 428 

16–24 år 24,0 27,1 1 084 1 108 

25–34 år 31,3 31,1 1 108 1 156 

35–44 år 37,5 35,9 1 312 1 262 

45–54 år 37,4 39,3 1 163 1 170 

55–64 år 37,7 38,3 1 243 1 243 

65–74 år 41,8 39,5 862 908 

75–84 år 35,3 38,0 586 581 

Män 16–84 år 24,7 25,1 3 680 3 711 

16–24 år 17,2 19,4 576 581 

25–34 år 23,0 21,9 548 621 

35–44 år 27,2 24,4 655 637 

45–54 år 26,2 26,7 580 569 

55–64 år 24,7 26,8 651 619 

65–74 år 28,6 29,3 405 445 

75–84 år 28,0 32,5 265 240 

Kvinnor 16–84 år 45,3 45,7 3 677 3 717 

16–24 år 31,7 35,4 509 527 

25–34 år 39,4 42,0 560 535 

35–44 år 47,8 47,5 657 625 

45–54 år 48,6 51,1 583 601 

55–64 år 51,7 49,6 592 624 

65–74 år 53,8 49,4 457 463 

75–84 år 41,7 42,1 320 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 32,9 33,1 2 607 2 678 

Män 23,3 22,3 1 367 1 365 

Kvinnor 43,6 44,4 1 240 1 313 


Alla 32,1 38,4 289 245 

Män . . . . . . . . 

Kvinnor 34,9 46,7 208 163 


Alla 37,3 37,2 2 653 2 681 

Män 26,0 28,1 1 327 1 344 

Kvinnor 48,6 46,4 1 327 1 337 


Alla 34,8 35,7 1 808 1 824 

Män 24,6 25,0 906 920 

Kvinnor 45,0 46,5 902 904 



Alla 33,5 29,7 1 122 1 158 

Män 24,2 21,9 514 565 

Kvinnor 41,7 37,3 609 593 


föräldrar 

Alla 31,8 25,9 148 171 

Män . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . 



23.30 

Personer 16–84 år som ägnar sig åt att läsa skönlitteratur varje 

vecka, procent (forts.) 

Redovisningsgrupp Ägnar sig åt bokläsning varje vecka, % Skattat antal i befolkningen 

2008 2009 2008 2009 




Alla 32,9 34,3 417 408 

Män 21,8 18,3 202 207 

Kvinnor 43,1 50,3 215 200 


föräldrar 

Alla 35,6 36,9 5 640 5 658 

Män 25,1 26,5 2 880 2 832 

Kvinnor 46,4 47,3 2 760 2 826 



Alla 27,8 26,0 1 544 1 557 

Män 18,2 16,3 694 690 

Kvinnor 35,5 33,7 850 867 


Alla 25,7 28,6 1 167 1 130 

Män 18,9 16,0 758 650 

Kvinnor 38,5 45,7 408 480 


Alla 42,5 39,7 892 849 

Män 26,7 26,5 270 315 

Kvinnor 49,3 47,6 622 534 


Alla 45,2 47,8 1 296 1 259 

Män 31,3 35,6 602 560 

Kvinnor 57,2 57,5 695 699 


Alla 52,0 50,4 821 857 

Män 43,1 40,6 465 501 

Kvinnor 63,7 64,3 355 356 

Företagare 

Alla 25,9 29,2 619 680 

Män 19,4 21,8 421 459 

Kvinnor 39,4 44,4 199 221 



Alla 41,6 41,2 2 394 2 422 

Män 30,6 32,4 1 144 1 211 

Kvinnor 51,8 50,1 1 250 1 211 



Alla 33,1 33,9 3 518 3 551 

Män 23,7 23,2 1 773 1 778 

Kvinnor 42,7 44,7 1 745 1 773 


Alla 28,2 29,3 1 445 1 455 

Män 17,9 17,5 763 722 

Kvinnor 39,9 41,1 683 734 







23.31 


Personer 16–84 år som ägnar sig åt att lyssna på talböcker 

minst någon gång och därav varje vecka, procent 

Persons listening to talking books at least some time and every 

week, percent 


Lyssnar på talböcker 1 , % 

Population group 1 Listening to talking books, % 


Population 

Minst någon gång 

At least some time 

Därav varje vecka 

Of which every week 

2008 2009 2008 2009 2008 2009 


Samtliga 16–84 år 19,9 20,3 5,2 5,2 7 357 7 428 

16–24 år 14,3 15,2 2,4 2,8 1 084 1 108 

25–34 år 21,7 20,8 4,0 3,7 1 108 1 156 

35–44 år 23,6 22,3 7,0 6,2 1 312 1 262 

45–54 år 24,3 25,0 7,2 7,4 1 163 1 170 

55–64 år 20,4 24,4 5,7 6,2 1 243 1 243 

65–74 år 18,4 17,7 4,7 5,1 862 908 

75–84 år 10,1 10,2 4,1 3,4 586 581 

Män 16–84 år 19,4 19,5 5,0 4,6 3 680 3 711 

16–24 år 14,5 16,2 2,4 3,5 576 581 

25–34 år 23,1 21,6 4,6 4,5 548 621 

35–44 år 25,8 22,2 8,7 5,9 655 637 

45–54 år 21,9 22,0 6,8 6,0 580 569 

55–64 år 19,7 22,4 4,8 5,2 651 619 

65–74 år 15,1 16,4 2,1 3,0 405 445 

75–84 år 7,0 7,3 3,1 1,9 265 240 

Kvinnor 16–84 år 20,4 21,1 5,4 5,7 3 677 3 717 

16–24 år 14,0 14,2 2,5 2,1 509 527 

25–34 år 20,3 19,7 3,5 2,8 560 535 

35–44 år 21,5 22,4 5,2 6,6 657 625 

45–54 år 26,8 27,7 7,5 8,7 583 601 

55–64 år 21,2 26,3 6,7 7,1 592 624 

65–74 år 21,4 19,0 7,1 7,0 457 463 

75–84 år 12,7 12,2 4,9 4,6 320 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 16,4 17,7 3,6 4,7 2 607 2 678 

Män 16,2 16,8 3,7 4,0 1 367 1 365 

Kvinnor 16,6 18,7 3,5 5,4 1 240 1 313 


Alla 18,8 15,7 5,3 5,9 289 245 

Män .. .. .. .. .. .. 

Kvinnor 18,7 14,2 4,6 5,2 208 163 


Alla 21,6 21,7 5,7 4,9 2 653 2 681 

Män 19,6 20,2 4,1 3,8 1 327 1 344 

Kvinnor 23,6 23,1 7,3 6,0 1 327 1 337 


Alla 22,4 22,5 6,7 6,1 1 808 1 824 

Män 24,0 22,5 8,0 6,4 906 920 

Kvinnor 20,8 22,5 5,3 5,8 902 904 



Alla 13,4 16,2 4,0 3,5 1 122 1 158 

Män 11,9 15,8 3,3 3,6 514 565 

Kvinnor 14,7 16,7 4,6 3,5 609 593 

Inrikes födda med två utrikes 

födda föräldrar 

Alla 10,8 14,0 3,5 2,7 148 171 

Män . . . . . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . . . . . 



23.31 

Personer 16–84 år som ägnar sig åt att lyssna på talböcker minst 

någon gång och därav varje vecka, procent (forts.) 


Lyssnar på talböcker 1 , % 

Population group 1 Listening to talking books, % 

Minst någon gång 

At least some time 

Därav varje vecka 

Of which every week 


Population 

2008 2009 2008 2009 2008 2009 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 26,3 17,9 6,6 5,0 417 408 

Män 27,5 18,7 7,3 4,9 202 207 

Kvinnor 25,2 17,0 5,9 5,0 215 200 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 20,9 21,5 5,4 5,6 5 640 5 658 

Män 20,4 20,7 5,1 5,0 2 880 2 832 

Kvinnor 21,5 22,3 5,6 6,2 2 760 2 826 



Alla 15,5 17,3 4,3 5,2 1 544 1 557 

Män 15,0 17,7 4,9 4,4 694 690 

Kvinnor 15,8 17,0 3,8 5,8 850 867 


Alla 17,2 15,5 4,2 3,7 1 167 1 130 

Män 16,3 14,7 4,2 3,4 758 650 

Kvinnor 18,9 16,7 4,3 4,2 408 480 


Alla 20,1 23,5 5,4 6,6 892 849 

Män 18,5 23,1 3,8 4,9 270 315 

Kvinnor 20,8 23,7 6,1 7,6 622 534 


Alla 25,6 24,4 6,5 6,1 1 296 1 259 

Män 25,5 24,3 6,4 5,3 602 560 

Kvinnor 25,7 24,5 6,7 6,8 695 699 


Alla 27,4 28,3 7,9 7,0 821 857 

Män 27,4 26,2 7,6 6,8 465 501 

Kvinnor 27,5 31,3 8,4 7,4 355 356 

Företagare 

Alla 20,1 22,2 6,2 4,6 619 680 

Män 19,0 20,1 5,7 4,3 421 459 

Kvinnor 22,3 26,4 7,4 5,3 199 221 



Alla 20,8 20,7 4,8 4,9 2 394 2 422 

Män 20,9 19,8 4,2 5,3 1 144 1 211 

Kvinnor 20,6 21,5 5,3 4,6 1 250 1 211 

Större städer, övr. kommuner 

>25 000 inv. samt pendlingskommuner 

Alla 19,9 20,6 5,9 5,2 3 518 3 551 

Män 19,5 19,8 6,1 4,3 1 773 1 778 

Kvinnor 20,4 21,3 5,7 6,2 1 745 1 773 


Alla 18,4 19,1 4,2 5,3 1 445 1 455 

Män 17,2 18,3 3,7 4,3 763 722 

Kvinnor 19,8 19,8 4,7 6,4 683 734 







23.32 


Personer 16–84 år som under de senaste 12 månaderna 2009 

strövat i skog och mark, procent 

Persons who walked in forests and fields during a twelve month 

period 2009, percent 


Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % 

Population group 1 Walking in forests and fields during a twelve month period, % 

Ingen gång 

Not at all 

Minst någon 

gång 

At least some 

time 

Mer än 5 

gånger 

More than 5 

times 

Mer än 20 

gånger 

More than 20 

times 

Mer än 60 

gånger 

More than 60 

times 

Skattat antal i 

befolkningen 

Population 


Samtliga 16–84 år 28,4 71,6 54,6 31,3 14,2 7 428 

16–24 år 46,8 53,2 30,6 15,4 6,2 1 108 

25–34 år 28,2 71,8 49,8 23,8 9,0 1 156 

35–44 år 23,4 76,6 57,2 28,1 11,2 1 262 

45–54 år 22,0 78,0 62,1 36,9 18,1 1 170 

55–64 år 21,7 78,3 66,1 42,0 19,1 1 243 

65–74 år 22,9 77,1 65,8 45,2 23,7 908 

75–84 år 42,1 57,9 44,5 26,7 13,2 581 

Män 16–84 år 30,4 69,6 52,6 28,4 12,8 3 711 

16–24 år 53,7 46,3 25,8 11,7 3,6 581 

25–34 år 31,6 68,4 48,0 22,4 8,1 621 

35–44 år 28,1 71,9 53,0 22,4 8,5 637 

45–54 år 25,3 74,7 57,8 31,8 16,0 569 

55–64 år 19,5 80,5 67,0 37,6 17,7 619 

65–74 år 21,8 78,2 65,9 46,9 24,5 445 

75–84 år 35,5 64,5 52,1 33,2 16,5 240 

Kvinnor 16–84 år 26,4 73,6 56,5 34,2 15,6 3 717 

16–24 år 39,3 60,7 35,9 19,4 9,0 527 

25–34 år 24,2 75,8 52,1 25,4 10,1 535 

35–44 år 18,7 81,3 61,4 33,9 13,9 625 

45–54 år 18,8 81,2 66,3 41,7 20,0 601 

55–64 år 23,7 76,3 65,2 46,3 20,5 624 

65–74 år 23,9 76,1 65,6 43,6 22,9 463 

75–84 år 46,9 53,1 38,9 22,0 10,8 342 

HUSHÅLLSTYP 


Alla 39,2 60,8 41,9 24,6 11,3 2 678 

Män 42,0 58,0 39,7 22,1 9,8 1 365 

Kvinnor 36,2 63,8 44,2 27,2 12,8 1 313 


Alla 27,8 72,2 52,5 27,5 14,4 245 

Män .. .. .. .. .. .. 

Kvinnor 25,6 74,4 55,7 27,9 14,0 163 


Alla 21,9 78,1 63,7 39,0 18,6 2 681 

Män 21,9 78,1 62,9 36,2 17,4 1 344 

Kvinnor 21,8 78,2 64,6 41,8 19,9 1 337 


Alla 23,0 77,0 59,1 30,0 11,8 1 824 

Män 26,2 73,8 56,5 26,2 10,2 920 

Kvinnor 19,7 80,3 61,7 33,8 13,5 904 



Alla 43,4 56,6 41,9 25,0 11,5 1 158 

Män 43,3 56,7 42,1 23,4 11,6 565 

Kvinnor 43,6 56,4 41,7 26,5 11,3 593 

Inrikes födda med två utrikes 


Alla 43,7 56,3 39,8 18,0 5,6 171 

Män . . . . . . . . . . . . 

Kvinnor . . . . . . . . . . . . 



23.32 

Personer 16–84 år som under de senaste 12 månaderna 2009 

strövat i skog och mark, procent (forts.) 

Redovisningsgrupp Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % Skattat antal i 

befolkningen 

Ingen gång Minst någon 

gång 

Mer än 5 

gånger 

Mer än 20 

gånger 

Mer än 60 

gånger 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 25,8 74,2 56,0 32,4 15,1 408 

Män 31,9 68,1 52,6 28,6 13,7 207 

Kvinnor 19,6 80,4 59,3 36,3 16,5 200 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 25,0 75,0 57,5 32,9 15,0 5 658 

Män 27,1 72,9 55,2 29,9 13,3 2 832 

Kvinnor 22,9 77,1 59,9 36,0 16,7 2 826 



Alla 34,9 65,1 49,2 29,5 15,5 1 557 

Män 37,6 62,4 46,1 25,8 13,1 690 

Kvinnor 32,8 67,2 51,6 32,5 17,3 867 


Alla 27,5 72,5 57,3 35,4 15,2 1 130 

Män 29,3 70,7 57,1 34,4 14,0 650 

Kvinnor 25,1 74,9 57,5 36,7 16,9 480 


Alla 29,5 70,5 55,8 33,7 14,8 849 

Män 30,7 69,3 55,3 30,9 13,4 315 

Kvinnor 28,8 71,2 56,2 35,4 15,6 534 


Alla 17,8 82,2 65,0 36,0 15,6 1 259 

Män 21,2 78,8 61,5 30,9 14,4 560 

Kvinnor 15,1 84,9 67,7 40,0 16,6 699 


Alla 15,4 84,6 64,8 35,0 14,9 857 

Män 16,4 83,6 64,0 33,0 14,6 501 

Kvinnor 14,1 85,9 65,9 37,8 15,4 356 

Företagare 

Alla 26,2 73,8 59,0 34,1 16,5 680 

Män 26,3 73,7 57,2 32,5 16,0 459 

Kvinnor 26,0 74,0 62,8 37,5 17,4 221 



Alla 32,1 67,9 49,0 25,4 9,4 2 422 

Män 35,1 64,9 45,9 22,4 8,2 1 211 

Kvinnor 29,0 71,0 52,1 28,4 10,6 1 211 

Större städer, övr. kommuner 

>25 000 inv. samt pendlingskommuner 

Alla 27,8 72,2 55,3 32,0 14,9 3 551 

Män 29,3 70,7 53,8 28,5 13,3 1 778 

Kvinnor 26,3 73,7 56,7 35,6 16,5 1 773 


Alla 23,8 76,2 62,1 39,6 20,6 1 455 

Män 25,4 74,6 61,0 38,5 19,4 722 

Kvinnor 22,2 77,8 63,3 40,6 21,9 734 






Demokrati 

Democracy

Demokrati Statistisk årsbok 2011 

24 – Demokrati 

Democracy 

Sid 

Page 

24.1 Demokrati .............................................. 583 

Democracy 

24.2 Valdeltagandet i riksdagsvalen bland 

samtliga väljare och bland unga förstagångsväljare 

fr.o.m. valåret 1970, procent 585 

Election to the Riksdag, participation among 

all voters and among young first-time voters, 

percent 

24.3 Riksdagens sammansättning efter 

kön valåren 1929–2010, procent ................. 585 

Composition of the Riksdag, by sex, percent 

24.4 Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, 

röstande och mandat efter partier och 

valkrets .......................................................... 586 

Election to the Riksdag in 2010, persons 

entitled to vote, voters and distribution of 

seats by party and constituency 

24.5 Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar 

efter partier och valkrets, procentuell 

fördelning ...................................................... 587 

Election to the Riksdag in 2010, percent 

distribution of valid ballots by party and 

constituency 

24.6 Riksdagsvalet 2006, partival inom 

olika befolkningsgrupper ............................ 588 

Party votes and participation in the 2006 

Riksdag election in different types of 

population groups 

24.7 Riksdagsval, ledamöter efter partier .. 589 

Election to the Riksdag, members by party 

24.8 Antal nominerade och valda kandidater 

2006 efter födelseland, kön och typ 

av val ............................................................. 590 

Number of nominees and elected 2006 

by country of birth, sex and election 

24.9 Valda efter parti, kön och ålder i 

riksdagsvalet 2006, procentfördelning 

inom parti och kön ....................................... 590 

Elected to the Riksdag by party, sex and 

age, percentage within party and sex 

24.10 Riksdagsvalen 2002 och 2006, 

partival och valdeltagande .......................... 591 

Party votes and electoral participation in the 

elections to the Riksdag 

24.11 Riksdagsvalen 2002 och 2006, 

jämförelse av valdeltagandet inom olika 

grupper .......................................................... 592 

Comparison between electoral participation 

of different groups in the 2002 and 2006 

Riksdag elections 

Sida 

Page 

24.12 Riksdagens arbete .............................. 593 

Riksdag activities 

24.13 Landstingsfullmäktigval 2010, 

röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier och landsting ........................... 594 

Elections to county councils in 2010, 

persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party and county 

council 

24.14 Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och mandat efter 

partier ............................................................ 595 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution of 

seats by party 

24.15 Landstingsfullmäktigval 2010, 

giltiga valsedlar efter partier och landsting, 

procentuell fördelning ......................... 596 

Elections to county councils in 2010, percent 

distribution of valid ballots by party and 

county council 

24.16 Kommunfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och giltiga valsedlar efter 

partier, procentuell fördelning .................... 597 

Elections to municipal councils, persons 

entitled to vote, voters and percent 

distribution of valid ballots by party 

24.17 Folkomröstningar ............................... 598 

Referendums 

24.18 Valet till Europaparlamentet 2009, 

röstberättigade, röstande och giltiga valsedlar 

efter partier och län, procentuell 

fördelning ...................................................... 599 

European Parliament election 2009, persons 

entitled to vote, voters and percent distribution 

of valid ballots by party and county 

24.19 Valet till Europaparlamentet 2009, 

mandat efter partigrupper och medlemsländer 

............................................................. 600 

European Parliament election 2009, distribution 

of seats by party and member states 



Demokrati 

24.1 Demokrati 

Democracy 

Valdeltagandet kan ses som ett centralt mått på tillståndet för den representativa 

demokratin. Om vi ser till perioden efter 1921 varierar valdeltagandet i riksdagsval 

mellan 53,0 (år 1924) och 91,8 procent (år 1976). 

Ökat valdeltagande 

Den 19 september 2010 hölls val till riksdag, 

landstings- och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet 

röstade 84,6 procent av de röstberättigade, 

vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört 

med valet 2006. Därmed har valdeltagandet 

ökat i två på varandra följande riksdagsval. 

Lomma kommun hade det högsta valdeltagandet 

i 2010 års riksdagsval. Där röstade 

91,3 procent. Lägst valdeltagande hade 

Haparanda med 71,0 procent. 

Även i landstingsvalen ökade valdeltagandet i 

2010 års val i förhållande till år 2006. Det gäller 

såväl riket totalt sett och i de enskilda landstingen. 

När det gäller 2010 års val till kommunfullmäktige 

så ökade valdeltagandet i 288 av 

290 kommuner. Undantagen var Burlöv och 

Bengtsfors kommun där valdeltagandet sjönk 

något. 

Om man ser till olika befolkningsgrupper så 

finns det skillnader vad gäller benägenheten att 

rösta. Kvinnor och män har totalt sett röstat i 

ungefär samma utsträckning sedan 1960-talet, 

men om man ser till olika åldersgrupper finns 

det tydliga könsskillnader. Bland de allra äldsta 

är valdeltagandet högre bland män än bland 

kvinnor. I övriga åldersgrupper röstar dock 

kvinnor i högre grad än män. Om man ser till 

andra grupper kan det konstateras att andelen 

röstande är mindre bland unga, ensamstående, 

lågutbildade och arbetslösa, medan den är 

större bland medelålders personer, sammanboende, 

högutbildade och sysselsatta. 

Källa: Demokratistatistik, SCB 

Nytt parti och färre kvinnor i riksdagen 

I och med 2010 års val kom Sverigedemokraterna 

in i Sveriges riksdag för första gången. Det 

innebär att det numera finns åtta partier representerade 

bland de 349 ledamöterna. 

Andelen kvinnor som valdes in i riksdagen 

2010 uppgår till 45 procent. Det innebär en 

minskning i förhållande till 2006 års val då 

47 procent av de invalda riksdagsledamöterna 

var kvinnor. Sett ur ett internationellt perspektiv 

kan det dock konstateras att Sverige 

fortfarande tillhör de länder som har högst 

andel kvinnor i det nationella parlamentet. 



Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste 

kommuner vid riksdagsvalet 2010 

Partiernas tre starkaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

Partiernas tre svagaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

M 

M 

Vellinge 59,1 Överkalix 8,1 

Danderyd 52,1 Älvsbyn 10,8 

Täby 50,8 Norsjö 11,3 

C 

C 

Robertsfors 20,7 Gällivare 1,7 

Krokom 18,1 Landskrona 2,5 

Berg 17,5 Kiruna 2,6 

FP 

FP 

Landskrona 11,7 Haparanda 1,5 

Täby 11,5 Ragunda 1,8 

Lund 11,1 Pajala 2,1 

KD 

KD 

Öckerö 19,3 Bräcke 1,4 

Gnosjö 19,1 Överkalix 1,4 

Mullsjö 18,8 Ragunda 1,5 

MP 

MP 

Lund 12,8 Dorotea 0,8 

Stockholm 12,2 Åsele 1,8 

Uppsala 11,2 Bjurholm 1,9 

S 

S 

Överkalix 61,0 Danderyd 5,8 

Haparanda 60,4 Lidingö 9,2 

Kalix 59,3 Vellinge 9,4 

V 

V 

Pajala 18,8 Vellinge 0,9 

Kiruna 14,0 Danderyd 1,2 

Gällivare 13,6 Lomma 1,4 

SD 

SD 

Sjöbo 15,8 Danderyd 1,7 

Bromölla 15,4 Umeå 2,3 

Bjuv 14,9 Täby 2,3 

Minskad andel partimedlemmar 

Andelen som är medlemmar i politiska partier 

har mer än halverats sedan början av 1980-talet. 

Då var i genomsnitt 14 procent av befolkningen 

i åldrarna 16–84 år medlemmar i något politiskt 

parti. Nu är andelen partianslutna nere i drygt 

5 procent. 

Bland partimedlemmarna har männen under 

hela perioden 1980–2009 varit något fler än 

kvinnorna. Skillnaden mellan könen har dock 

minskat markant. 

Med stigande ålder ökar andelen medlemmar. 

Den allra högsta anslutningsnivån, cirka 11 procent, 

finns bland de 65–84-åriga männen. 

Trenden har dock varit vikande för samtliga 

åldersgrupper sedan 1980-talets början. 

Lägst representation i storstäder 

Medlemskap och politisk aktivitet varierar 

mellan olika regioner. I glesare befolkade delar 

av landet är andelen partianslutna något högre 

än i storstadsregionerna. 

Medlemskap i politiskt parti. 

Andel (%) av befolkningen 16–84 år 

År Män Kvinnor Samtliga 

1980–81 16,6 11,2 13,8 

1982–83 17,8 11,3 14,5 

1984–85 17,4 12,7 15,0 

1986–87 15,9 10,6 13,2 

1988–89 15,3 10,0 12,6 

1990–91 13,0 9,5 11,2 

1992–93 12,1 9,3 10,7 

1994–95 10,9 8,4 9,6 

1996–97 10,1 7,8 8,9 

1998–99 8,5 6,6 7,5 

2000–01 7,8 6,3 7,0 

2002–03 7,3 5,8 6,5 

2004–05 6,4 5,5 6,0 

2006–07 1 6,0 4,5 5,3 

2008–09 6,0 4,3 5,1 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till 

telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats. 

Källa: SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101); SCB:s valstatistik (www.scb.se/ME0104 

och www.scb.se/ME0105). 



24.2 

Demokrati 

Valdeltagandet i riksdagsvalen bland samtliga väljare och bland 

unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, procent 

Election to the Riksdag, participation among all voters and among 

young first-time voters, percent 

Uppgifterna om valdeltagande efter kön och 

bland förstagångsväljare är hämtade från 

SCB:s valdeltagandeundersökningar. 

Dessa undersökningar är urvalsundersökningar, 

vilket gör att det finns en viss 

osäkerhet i siffrorna. För mer information 

kring valdeltagandeundersökningarna, se 

SCB:s webbplats. Med förstagångsväljare 

avses här personer som uppnått rösträttsålder 

sedan föregående riksdagsval. Det är 

värt att nämna att rösträttsåldern vid 1970 

och 1973 års val var 19 år och från och 

med 1976 års val är den 18 år. 

Riksdagsval 

Antal förstagångsväljare 

Andel förstagångsväljare 

av 

samtliga röstberättigade 

1973 318 097 5,6 

1976 488 194 8,2 

1979 302 224 5,0 

1982 328 765 5,4 

1985 356 209 5,7 

1988 321 649 5,1 

1991 324 153 5,1 

1994 305 294 4,7 

1998 386 517 5,9 

2002 387 806 5,8 

2006 436 598 6,3 

2010 504 431 7,1 

Källa: SCB Allmänna valen (www.scb.se/ME0105). 

24.3 

Riksdagens sammansättning efter kön valåren 1929–2010, procent 

Composition of the Riksdag, by sex, percent 

År 1929 var andelen kvinnor i riksdagen en 

procent, 1957 hade den ökat till 10 procent 

och 1988 hade den ökat till 38 procent. Men 

vid valet 1991 minskade andelen kvinnor i 

riksdagen med nästan fem procentenheter. 

År 1994 ökade andelen på nytt till drygt 

40 procent och därefter steg andelen till 

47 procent vid 2006 års val. Riksdagsvalet 

2010 innebär återigen en tillbakagång för 

andelen kvinnor i riksdagen, efter valet 

uppgick andelen till 45 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen respektive år 

(www.scb.se/ME0104); Riksdagen 

(www.riksdagen.se). 



24.4 

Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, röstande och mandat efter 

partier och valkrets 

Election to the Riksdag in 2010, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party and constituency 

Valkrets 

Constituency 

Röstberättigade 

Persons 

entitled 

to vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Samtliga 

Total 

I % av 

Mandat efter parti 1 

röst- 

Seats by party 1 

berättigade 

3 

M C FP KD MP S V SD Summa 

Total 

Stockholms stads 634 464 534 887 539 034 85,0 10 2 3 2 3 6 2 1 29 

Stockholms läns 850 629 716 349 722 800 85,0 15 2 3 3 3 8 2 2 38 

Uppsala läns 253 765 215 030 217 595 85,7 4 1 1 1 1 3 1 1 13 

Södermanlands läns 204 779 171 427 173 551 84,8 3 1 1 – 1 4 – 1 11 

Östergötlands läns 330 010 279 741 283 131 85,8 4 1 1 1 1 5 1 1 15 

Jönköpings läns 256 538 216 564 219 201 85,4 3 1 1 2 1 4 – 1 13 

Kronobergs läns 138 781 116 513 118 089 85,1 2 1 – – – 3 – – 6 

Kalmar läns 184 737 154 736 156 929 84,9 3 1 – 1 – 4 – – 9 

Gotlands läns 46 237 38 640 39 257 84,9 1 – – – – 1 – – 2 

Blekinge läns 118 279 100 162 101 504 85,8 2 – – – – 3 – 1 6 

Malmö stads 214 326 169 108 170 667 79,6 3 – 1 – 1 3 1 1 10 

Skåne läns västra 213 580 173 435 175 446 82,1 4 – 1 – 1 3 – 1 10 

Skåne läns södra 267 562 228 526 231 076 86,4 5 1 1 1 1 3 – 1 13 

Skåne läns norra och 

östra 232 273 190 154 192 880 83,0 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Hallands läns 229 891 195 565 198 084 86,2 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Göteborgs stads 389 821 319 302 322 458 82,7 5 1 1 1 2 5 2 1 18 

Västra Götalands 

läns västra 264 666 225 037 227 791 86,1 4 1 1 1 1 3 1 1 13 


läns norra 205 328 172 860 175 170 85,3 3 1 1 1 1 3 1 1 12 


läns södra 144 186 121 187 122 673 85,1 3 – – – – 3 – – 6 


läns östra 200 322 168 561 170 910 85,3 3 1 1 1 – 4 – – 10 

Värmlands läns 213 239 177 215 179 376 84,1 3 1 1 – 1 5 1 – 12 

Örebro läns 215 772 182 378 184 592 85,5 3 – 1 1 1 4 1 1 12 

Västmanlands läns 192 258 160 143 162 166 84,3 3 – 1 – 1 4 1 1 11 

Dalarnas läns 217 072 179 168 181 942 83,8 3 1 – – 1 4 1 1 11 

Gävleborgs läns 217 152 177 248 179 711 82,8 3 1 1 – 1 4 1 1 12 

Västernorrlands läns 191 150 159 975 161 665 84,6 2 1 – – – 5 1 – 9 

Jämtlands läns 100 144 81 936 83 203 83,1 1 1 – – – 2 – – 4 

Västerbottens läns 201 902 170 598 172 378 85,4 2 1 1 1 1 4 1 – 11 

Norrbottens läns 194 788 163 963 165 403 84,9 2 – – – – 6 1 – 9 


2010 7 123 651 5 960 408 6 028 682 84,6 107 23 24 19 25 112 19 20 349 

2006 6 892 009 5 551 278 5 650 416 82,0 97 29 28 24 19 130 22 – 349 

2002 6 722 163 5 303 212 5 385 430 80,1 55 22 48 33 17 144 30 . 349 

1998 6 603 129 5 260 109 5 373 575 81,4 82 18 17 42 16 131 43 . 349 

1994 6 496 365 5 555 540 5 640 393 86,8 80 27 26 15 18 161 22 . 349 

1991 6 413 771 5 470 761 5 562 920 86,7 80 31 33 26 – 138 16 . 349 4 

1988 6 330 023 5 373 719 5 441 050 86,0 66 42 44 – 20 156 21 . 349 

1985 6 249 445 5 567 022 5 615 242 89,9 76 44 5 51 – – 159 19 . 349 

1982 6 130 993 5 554 602 5 606 603 91,4 86 56 21 – – 166 20 . 349 

1979 6 040 461 5 448 638 5 480 126 90,7 73 64 38 – . 154 20 . 349 

1976 5 947 077 5 437 748 5 457 043 91,8 55 86 39 – . 152 17 . 349 

1973 

(1974 års riksdag) 5 690 333 5 160 146 5 168 996 90,8 51 90 34 – . 156 19 . 350 

1970 

(1971 års riksdag) 5 645 804 4 976 196 4 984 207 88,3 41 71 58 – . 163 17 . 350 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP (t.o.m. 1988 års val Folkpartiet, FP), Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet, 

KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna, 

VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010. 

2) With valid ballot papers. 

3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Här ingår Ny demokrati (nyd) med 25 mandat. 

5) En kd (tidigare KdS) ledamot. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970-2006), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.5 

Demokrati 

Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning 

Election to the Riksdag in 2010, percent distribution of valid ballots by 

party and constituency 

Valkrets 

Constituency 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

M C FP KD MP S V SD Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Stockholms stads 34,3 6,3 8,6 5,3 12,2 20,9 7,4 3,2 1,8 100 

Stockholms läns 40,0 5,8 8,3 6,3 7,5 22,2 4,4 4,2 1,4 100 

Uppsala läns 30,1 8,3 7,8 5,7 8,8 27,4 5,5 4,7 1,7 100 

Södermanlands läns 27,9 5,7 6,6 4,7 7,6 34,7 5,0 6,6 1,0 100 

Östergötlands läns 28,6 6,3 6,8 5,8 7,6 32,9 5,1 5,3 1,5 100 

Jönköpings läns 26,7 7,8 5,6 12,8 5,3 30,6 4,1 6,4 0,7 100 

Kronobergs läns 29,8 9,9 5,7 6,1 6,0 30,5 4,6 6,4 0,9 100 

Kalmar läns 26,9 8,9 5,1 6,0 5,6 35,6 5,0 5,8 1,0 100 

Gotlands läns 25,2 14,6 4,6 2,9 8,4 33,3 6,1 3,2 1,7 100 

Blekinge läns 27,3 5,8 5,4 4,0 5,3 36,5 5,1 9,8 0,9 100 

Malmö stads 32,6 2,8 7,0 3,1 8,8 28,7 6,0 7,8 3,2 100 

Skåne läns västra 33,8 4,7 8,1 4,0 5,7 28,8 3,4 10,1 1,5 100 

Skåne läns södra 38,5 5,6 8,6 4,3 7,1 22,1 3,3 8,7 1,8 100 

Skåne läns norra och östra 32,0 6,8 6,7 5,0 5,4 28,7 3,2 11,2 1,1 100 

Hallands läns 34,7 8,8 7,8 5,6 5,9 26,8 3,5 5,4 1,5 100 

Göteborgs stads 30,4 3,8 8,4 6,1 10,7 25,2 8,5 4,9 1,9 100 

Västra Götalands läns västra 32,8 6,0 9,0 7,3 7,0 26,4 4,7 5,6 1,2 100 

Västra Götalands läns norra 26,9 6,6 7,7 6,4 6,9 32,4 5,7 6,1 1,1 100 

Västra Götalands läns södra 28,3 7,7 7,3 6,4 6,0 31,2 5,1 6,9 1,1 100 

Västra Götalands läns östra 27,9 8,3 6,2 6,6 5,6 33,9 4,9 5,8 1,0 100 

Värmlands läns 25,7 7,5 6,0 4,7 5,6 38,7 5,8 4,8 1,2 100 

Örebro läns 24,0 5,4 6,3 6,2 6,5 38,8 5,7 6,1 1,1 100 

Västmanlands läns 27,1 5,2 7,5 4,6 5,9 36,4 5,7 6,2 1,4 100 

Dalarnas läns 25,1 7,9 4,9 4,4 5,9 37,5 5,9 7,0 1,5 100 

Gävleborgs läns 23,1 7,3 5,3 4,1 6,2 38,3 7,2 7,1 1,3 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,0 5,2 4,4 5,5 44,0 6,0 4,5 1,9 100 

Jämtlands läns 22,2 12,8 3,9 2,9 6,5 40,3 6,5 3,8 1,2 100 

Västerbottens läns 17,7 7,4 6,0 5,3 7,2 42,2 10,0 2,7 1,4 100 

Norrbottens läns 16,4 4,6 4,3 3,3 5,3 51,9 9,3 3,8 1,1 100 


2010 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 100 

2006 26,2 7,9 7,5 6,6 5,2 35,0 5,8 2,9 2,7 100 

2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 1,4 1,7 100 

1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 0,4 2,2 100 

1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 . 2,3 100 

1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 . 7,7 2 100 

1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 . 0,7 100 

1985 21,3 12,4 3 14,2 . 3 1,5 44,7 5,4 . 0,5 100 

1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 . 0,2 100 

1979 20,3 18,1 10,6 1,4 . 43,2 5,6 . 0,8 100 

1976 15,6 24,1 11,1 1,4 . 42,7 4,8 . 0,4 100 

1973 14,3 25,1 9,4 1,8 . 43,6 5,3 . 0,6 100 

1970 11,5 19,9 16,2 1,8 . 45,3 4,8 . 0,4 100 





VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010. 

2) I övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 6,7 procent. 

3) Valsamverkan mellan C och KDS. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970–2006), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.6 

Riksdagsvalet 2006, partival inom olika befolkningsgrupper 

Party votes and participation in the 2006 Riksdag election in different 

types of population groups 

Befolkningsgrupper 

Population groups 

Partival i procent 1 

Party vote in per cent 1 

M C FP KD MP S V Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Intervjuade 

personer 

Persons 

interviewed 

Procentuell 

andel ej 

röstande 

2 

Samtliga All 26,5 7,8 7,4 7,0 5,9 35,3 5,5 4,6 100 2 634 18,7 

Kön Sex 

Män Men 28,4 7,6 7,5 6,3 4,2 35,9 4,9 5,2 100 1 317 22,3 

Kvinnor Women 24,6 8,1 7,4 7,7 7,6 34,6 6,2 3,9 100 1 317 14,7 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 3 27,9 4,9 5,5 5,5 8,7 34,4 5,5 7,7 100 183 26,9 

22–30 4 25,5 8,3 7,7 4,9 12,6 27,3 6,1 7,7 100 326 24,9 

31–40 28,1 6,0 8,0 8,6 7,5 33,6 4,7 3,5 100 452 22,2 

41–50 28,7 7,5 6,9 5,5 6,3 33,3 7,5 4,2 100 505 17,8 

51–60 23,4 6,9 9,2 5,5 4,9 40,1 6,7 3,3 100 491 15,5 

61–70 26,7 10,2 7,0 8,2 1,8 37,4 4,2 4,5 100 401 12,4 

71–85 25,4 10,9 6,2 11,6 0,4 39,9 2,2 3,6 100 276 13,4 

Inkomst, kr 5 Income 

0– 66 278 26,6 5,9 6,5 7,3 12,4 29,7 4,2 7,3 100 354 24,1 

66 279–154 068 18,9 11,3 5,5 9,7 3,9 39,8 7,1 3,9 100 435 26,5 

154 069–243 680 21,8 7,9 5,4 6,1 6,3 41,2 6,0 5,3 100 815 17,9 

243 681–318 844 25,7 7,0 9,6 5,9 4,5 37,6 5,7 4,0 100 575 14,7 

318 845– 43,3 7,1 11,0 7,3 3,8 21,6 3,5 2,4 100 453 11,4 


Folkskola 14,7 8,5 4,5 5,7 0,6 56,5 4,5 5,1 100 177 18,8 

Grundskola 20,5 4,1 5,7 7,4 1,6 45,9 6,6 8,2 100 122 36,0 

Yrkesskola 16,9 11,8 4,4 9,6 3,7 43,4 3,7 6,6 100 136 17,3 

Realskola 32,6 15,7 7,9 6,7 2,3 29,2 4,5 1,1 100 89 18,8 

Gymnasium, 2 år 22,4 7,2 5,4 5,8 2,7 46,2 5,4 4,9 100 223 18,4 

Gymnasium, 3–4 år 25,6 5,1 6,1 5,8 6,6 38,3 5,8 6,6 100 394 27,3 

Eftergymnasial utbildning 29,9 9,6 11,3 7,9 10,0 20,5 6,5 4,3 100 897 9,2 

Bostadsort 6 

Place of residence 

Ren landsbygd 22,9 16,1 5,3 8,7 3,1 32,5 5,8 5,5 100 415 20,9 

Mindre tätort 20,7 7,9 6,2 6,8 6,2 41,2 5,1 5,9 100 546 17,8 

Stad eller större tätort 28,9 5,6 7,7 6,6 5,6 36,6 5,1 3,9 100 1 286 17,9 

De tre storstäderna 6 30,5 6,1 10,9 6,6 9,6 25,5 7,2 3,7 100 377 20,5 


Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democrats) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet Socialdemokraterna 

(Social Democrats) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2006. 

2) Andel ej röstande avser de personer som blivit intervjuade. Siffrorna är viktade med hänsyn taget till att andelen röstare tenderar att 

vara överrepresenterade bland svarande i survey-undersökningar. Percentage non-voters. 

3) Förstagångsväljare; Födda 1984-09-16–1988-09-17. Persons entitled to vote for the first time. 

4) Födda 1976-01-01–1984-09-15. 

5) Inkomst bygger på en fördelning 15-20-30-20-15 gjord utifrån hela urvalet som bas. Uppgift om inkomst saknas för två personer. Income 

data is missing for two persons. 

6) Uppgifterna om bostadsort bygger på intervjuarnas observationer av var undersökningspersonerna bor. Tre kategorier används: ren 

landsbygd, mindre tätort samt stad eller större tätort. Ur gruppen boende i stad eller större tätort har man brutit ut personer boende i de tre 

storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Uppgift om bostadsort saknas för tio personer. Place of residence is missing for ten 

persons. 

Källa: SCB Allmänna valen 2006 (www.scb.se/ME0106). Del 4; 2006 års valundersökning, Statsvetenskapliga institutionen, 

Göteborgs universitet. 



24.7 

År 1 

Year 

Riksdagsval, ledamöter efter partier 

Election to the Riksdag, members by party 

Antal riksdagsledamöter som tillhör 2 

Members of the Riksdag by party 

Demokrati 

M C FP KD MP NYD S V SD Män Kvinnor Samtliga 

1929 122 44 63 . . . 142 9 . 376 4 380 

1933 108 54 47 . . . 162 9 . 374 6 380 

1937 89 58 43 . . . 178 12 . 370 10 380 

1941 77 52 38 . . . 209 4 . 362 18 380 

1945 69 56 40 . . . 198 17 . 360 20 380 

1949 47 51 75 . . . 196 11 . 352 28 380 

1953 51 51 80 . . . 189 9 . 346 34 380 

1957 55 44 88 . . . 185 9 . 342 39 381 

1959 61 54 70 . . . 190 7 . 340 42 382 

1961 58 54 73 . . . 191 7 . 340 43 383 

1965 59 54 69 . . . 191 10 . 340 44 384 3 

1969 57 59 60 . . . 204 4 . 331 53 384 

1971 4 41 71 58 . . . 163 17 . 301 49 350 

1974 51 90 34 . . . 156 19 . 276 74 350 

1976 55 86 39 . . . 152 17 . 274 75 349 

1979 73 64 38 . . . 154 20 . 257 92 349 

1982 86 56 21 . . . 166 20 . 254 95 349 

1985 76 44 5 51 . . . 159 19 . 241 108 349 

1988 66 42 44 . 20 . 156 21 . 218 131 349 

1991 80 31 33 26 . 25 138 16 . 234 115 349 

1994 80 27 26 15 18 . 161 22 . 208 141 349 

1998 82 18 17 42 16 . 131 43 . 200 149 349 

2002 55 22 48 33 17 . 144 30 . 191 158 349 

2006 97 29 28 24 19 . 130 22 . 184 165 349 

2010 107 23 24 19 25 . 112 19 20 192 157 349 

1) Tidpunkten för uppgifterna 1929–1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. 

Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv. 

2) Partiernas beteckningar: 

M = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala försvarsvänner) 

C = Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) 

FP = Folkpartiet Liberalerna, tidigare Liberala och Frisinnade 

KD = Kristdemokraterna, tidigare Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS), Kristen Demokratisk Samling (KDS) 

NyD = Ny Demokrati 

S = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) 

V = Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), dessförinnan Socialisterna (inräknat Socialister) 

SD = Sverigedemokraterna 

3) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. 

4) Fr.o.m. 1971 den nya enkammarriksdagen. 

5) En KDS-ledamot (numera KD). 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0104) och (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.8 

Antal nominerade och valda kandidater 2006 efter födelseland, kön 

och typ av val 

Number of nominees and elected 2006 by country of birth, sex and 

election 

Typ av val 

Election 

Inrikes födda 

Born in Sweden 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 


Born abroad 

Totalt 

Total 

Kvinnor Män Kvinnor Män 

Riksdagsvalet Election to the Riksdag 

Nominerade Nominees 2 189 2 948 248 363 2 437 3 311 

Valda Elected 157 175 8 9 165 184 

Landstingsfullmäktigvalen 

Elections to the county councils 

Nominerade 4 774 5 914 544 572 5 318 6 486 

Valda 727 813 62 54 789 867 

Kommunfullmäktigvalen 

Elections to municipal councils 

Nominerade 18 910 27 693 2 027 2 420 20 937 30 113 

Valda 1 5 100 7 088 432 458 5 532 7 546 

1) Tillgängliga mandat var 13 092. Sverigedemokraterna tillsatte ej 14 mandat. Ett mandat i följande kommuner: Södertälje, Östhammar, 

Uppvidinge, Borgholm, Hultsfred, Svedala, Munkedal, Skara, Lekeberg, Nora, Kungsör, Surahammar och två mandat i Tomelilla. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 4. Specialundersökningar; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.9 

Kön, ålder 

Sex, age 

Valda efter parti, kön och ålder i riksdagsvalet 2006, procentfördelning 

inom parti och kön 

Elected to the Riksdag by party, sex and age, percentage within 

party and sex 

Parti 

Party 

Totalt 

Total 

M C FP KD MP S V 2006 2002 1998 

Män Men 

18–29 9 6 – – – 2 13 4 4 4 

30–49 45 56 50 33 56 52 50 49 41 40 

50–64 42 33 50 47 44 45 38 43 53 55 

65– 4 6 – 20 – 2 – 4 2 3 

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 

Samtliga 55 18 14 15 9 65 8 184 191 200 

Kvinnor Women 

18–29 5 9 7 – 20 3 – 5 4 4 

30–49 48 36 64 11 70 46 43 47 46 38 

50–64 45 36 21 89 10 51 57 46 48 55 

65– 2 18 7 – – – – 2 2 3 

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 

Samtliga 42 11 14 9 10 65 14 165 158 149 

Samtliga Total 

18–29 7 7 4 – 11 2 5 5 4 4 

30–49 46 48 57 25 63 49 45 48 44 39 

50–64 43 34 36 63 26 48 50 44 51 55 

65– 3 10 4 13 – 1 – 3 2 3 

Summa % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 

Samtliga 97 29 28 24 19 130 22 349 349 349 

Källa: SCB Nominerade och valda kandidater vid de allmänna valen (1998–2002); Allmänna valen. Del 4. 

Specialundersökningar (2006); (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.10 

Demokrati 

Riksdagsvalen 2002 och 2006, partival och valdeltagande 

Party votes and electoral participation in the elections to the Riksdag 

Partival och valdeltagande 

2002 1 

Party votes and electoral 

participation 2002 1 M C FP 

Partival och valdeltagande 2006 

Party votes and electoral participation 2006 

KD MP S V Övriga 

Other 

Blankt 2 

Ej röstande 

2006 

Summa 

i % 

Total in 

percent 

M 81 2 3 5 0 3 0 1 0 4 100 

C 10 56 9 6 4 5 1 1 1 6 100 

FP 40 9 30 9 2 5 1 0 0 4 100 

KD 29 7 4 49 1 5 0 1 1 4 100 

MP 4 9 6 2 47 12 5 9 2 3 100 

S 8 3 3 1 3 69 3 2 2 5 100 

V 2 3 3 1 10 25 42 7 1 6 100 

Övriga partier 11 5 0 3 0 14 3 54 0 11 100 

Blankt Blank 17 4 4 4 2 15 2 20 22 9 100 

Ej röstande 2002 

Non-voters 2002 15 4 2 2 4 18 3 3 3 46 100 

Ej röstberättigade 2002 

Not entitled to vote in 2002 22 3 5 4 6 30 4 5 2 18 100 

1) Partiernas väljare samt ej röstande och ej röstberättigade 2002 har fördelats efter röstningssätt vid riksdagsvalet 2006. Partierna 

betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal Party) = FP, 

Kristdemokraterna (Christian Democrats) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet Socialdemokraterna (Social 

Democrats) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2006 och 2002. Party 

voters and non-voters in 2002 and those not entitled to vote distributed by electoral participation and party vote in the 2006 and 2002 

Riksdag elections. För personer som också intervjuades 2002 har uppgiften om partival 2002 hämtats från valundersökningen 2002. För 

personer som inte intervjuades 2002 bygger uppgiften om partival 2002 på en fråga i valundersökningen 2006 om hur de röstade 2002. 

2) Voters who returned a blank ballot-paper. 

Källa: SCB Allmänna valen 2006 (www.scb.se/ME0106). Del 4. 2006 års valundersökning, Statsvetenskapliga 

institutionen, Göteborgs universitet. 



24.11 

Riksdagsvalen 2002 och 2006, jämförelse av valdeltagandet 

inom olika grupper 

Comparison between electoral participation of different groups in 

the 2002 and 2006 Riksdag elections 

Valdeltagande 

Electoral participation 

Män 

Men 

2002 2006 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

Män Kvinnor Samtliga 

Totalt valdeltagande i riksdagsvalen 

Electoral participation, total . . . . 80 . . . . 82 

Skattning i valdeltagarstudien 

Estimate from electoral participation survey 81 81 81 82 84 83 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 1 

Entitled to vote for the first time 1 68 73 70 74 78 76 

18–29 år 71 75 73 74 79 77 

30–44 år 78 84 81 82 86 84 

45–64 år 85 88 86 86 89 87 

65– år 87 75 80 84 78 80 

Civilstånd Civil status 

Gifta Married 90 90 89 90 90 90 

Ej gifta Unmarried 74 75 74 76 79 78 

Inkomstgrupp 2 Income group 2 

Ingen inkomst 3 No income 3 . . . . . . 64 69 66 

0– 20 . . . . . . 71 74 73 

21– 40 . . . . . . 75 82 79 

41– 60 . . . . . . 82 87 85 

61– 80 . . . . . . 86 91 88 

81–100 . . . . . . 92 95 93 


Utrikes född Born abroad 67 69 68 65 69 67 

Inrikes född Born in Sweden 82 83 83 84 85 85 

Sysselsättning 4 Employment 4 

Sysselsatta Employed 83 87 85 85 88 86 

Arbetslösa Unemployed 67 76 71 68 78 73 

Utbildning 5 Education 5 

Förgymnasial utbildning Compulsory school only 74 75 74 75 78 76 

Gymnasial utbildning 

Upper secondary education 79 83 81 81 85 83 

Eftergymnasial utbildning 

Post-secondary education 91 93 92 92 93 93 

Facklig tillhörighet 6 Trade union affiliation 6 

LO The Swedish Trade Union Confederation 76 82 79 78 82 80 

TCO 

The Swedish Confederation of Professional 

Employees 89 92 91 91 92 92 

SACO 

The Swedish Confederation of Professional 

Associations 97 97 97 96 96 96 

1) 2002: Födda Born 1980–09–21–1984–09–15. 2006: Födda 1984–09–16–1988–09–17. 

2) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 

Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade 

utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Uppgifter rörande 2006 års val avser inkomster år 2004 enligt 2005 års taxering. 

3) Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad. No income or no income registered. 

4) Uppgift om arbetskraftstillhörighet hämtas från AKU och gäller åldersgruppen 18–74 år. I april 2005 infördes en ny EU–anpassad AKU. 

EU–anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande bland 

sysselsatta och arbetslösa för åren 2002 och 2006 inte är helt jämförbara. 

5) Uppgift om utbildning hämtas från Utbildningsregistret och gäller åldersgruppen 18–74 år. 

6) Uppgift om arbetskraftstillhörighet hämtas från AKU och gäller åldersgruppen 18–64 år. 

Källa: Statistiska meddelanden serie ME 13 SM 0301 och ME 13 SM 0701 (www.scb.se/ME0105): Valdeltagandet vid valet 

2002 resp. vid valet 2006. 



24.12 

År 

Year 

Riksdagsskrivelser 

Formal 

descisions 

Riksdagens arbete 

Riksdag activities 

Propositioner/Skrivelser 

Government 

bills/Communications 

Motioner 1 

Private 

members’ 

motions 

Interpellationer 

Interpellations 

Skriftliga 

frågor 2 

Written 

questions 

Plenidagar 

Plenary 

days 

Plenitimmar 

Plenary 

hours 

Demokrati 

Voteringar 

med 

rösträkning 

Votes 

1997/98 320 190 3 271 313 1 041 120 638 1 232 

1998/99 260 148 2 502 370 911 110 523 792 

1999/00 265 150 3 211 416 1 418 128 615 890 

2000/01 288 151 3 675 457 1 698 125 652 843 

2001/02 336 190 4 231 497 1 643 123 652 1 059 

2002/03 245 151 3 548 417 1 375 121 550 835 

2003/04 288 181 3 991 551 1 616 131 603 884 

2004/05 312 178 4 167 688 2 197 141 730 766 

2005/06 392 216 4 824 479 2 144 142 680 912 

2006/07 226 133 2 617 695 1 658 136 644 529 

2007/08 266 168 3 577 844 1 655 138 758 622 

2008/09 314 232 3 961 598 1 227 139 696 548 

2009/10 391 246 4 022 498 1 036 145 635 558 

År Utskottsbetänkanden och utlåtanden 3 

Konstitutionsutskottet 

…the 

Constitution 

Finansutskottet 

…Finance 

Skatteutskottet 

…Taxation 

Justitieutskottet 

…Justice 

Committee reports: The Committee on… 

Civilutskottet 

4 

…Civil 

Affairs 

Utrikesutskottet 

…Foreign 

Affairs 

Försvarsutskottet 

…Defence 

Socialförsäkringsutskottet 

…Social 

Insurance 

Socialutskottet 

…Health 

and 

Welfare 

Kulturutskottet 

…Cultural 

Affairs 

1997/98 35 30 31 25 . 25 11 15 26 18 20 

1998/99 30 28 23 27 . 13 8 12 14 11 13 

1999/00 23 30 24 24 . 14 8 13 14 14 17 

2000/01 26 29 27 32 . 14 11 15 19 8 18 

2001/02 39 28 29 29 . 15 13 19 24 23 17 

2002/03 34 27 19 19 . 16 5 10 20 8 19 

2003/04 25 29 36 29 . 17 8 17 9 8 14 

2004/05 32 33 35 35 . 13 11 16 24 9 18 

2005/06 41 30 38 42 . 23 12 20 32 31 23 

2006/07 26 28 22 13 31 12 10 12 16 11 17 

2007/08 24 31 32 32 25 11 15 13 21 14 16 

2008/09 26 42 36 28 35 17 11 12 26 9 21 

2009/10 43 41 48 38 31 25 9 20 25 15 24 

År 

Utskottsbetänkanden och utlåtanden(forts.) (cont.) 

Utbildningsutskottet 

…Education 

Trafikutskottet 

…Transport 

and 

Communications 

Miljö- och 

Jordbruksutskottet 

…Environment 

and 

Agriculture 

Näringsutskottet 

…Industry 

and 

Trade 

Arbetsmarknadsutskottet 

…the 

Labour 

Market 

Lagutskottet 

5 

…Laws 

Bostadsutskottet 

5 

…Housing 

Utrikesoch 

försvars 6 

Konstitutions- 

och 

utrikes 7 

Sammansatta utskott 

Utrikes-, 

miljöoch 

jordbruks 

8 

Utrikesoch 

social 9 

Justitieoch 

social 10 

1997/98 15 28 16 15 29 10 – . . . . 

1998/99 13 10 14 9 20 11 2 . . . . 

1999/00 12 18 18 8 24 8 – . . . . 

2000/01 17 21 11 11 24 13 – 1 . . . 

2001/02 15 25 18 11 33 15 3 2 . . . 

2002/03 6 17 14 8 19 10 2 3 1 . . 

2003/04 14 22 15 6 29 13 2 1 – . . 

2004/05 16 15 17 9 28 11 2 – – 1 . 

2005/06 16 31 22 12 39 13 2 – – – 1 

2006/07 16 17 16 14 . . 3 1 – – – 

2007/08 16 19 17 10 . . 5 – – – 1 

2008/09 18 30 26 10 . . 3 – – – – 

2009/10 26 30 27 15 . . 3 – – – – 

1) Ingen allmän motionstid i januari månad fr.o.m. 1996. 2) Nya regler fr.o.m. 1 februari 1996. 3) Fr.o.m. den 1 januari 2007 ska 

utskotten skriva utlåtanden över grön- och vitböcker från Europeiska kommissionen. Talmannen kan i samråd med gruppledarna även 

besluta att utskotten ska skriva utlåtanden på andra EU-dokument. Fr.o.m. den 1 december 2009 kan kammaren besluta att avge motiverade 

yttranden över utkast till lagstiftningsakter som utskott i utlåtanden funnit strida mot subsidiaritetsprincipen. 4) Inrättades i och med 

att riksmötet 2006/07 startade. 5) Upphörde i och med att riksmötet 2006/07 startade. 6) The Compound Committee of Foreign 

Affairs and Defence. 7) The Compound Committee of Constitution and Foreign Affairs. 8) The Compound Committee of Foreign 

Affairs, Environment and Defence. 9) The Compound Committee of Foreign Affairs and Health and Welfare. 10) The Compound 

Committee of Justice and Social Insurance. 

Se Tabellanmärkning. Källa: Riksdagen, Kammarkansliet (www.riksdagen.se). 



24.13 

Landstingsfullmäktigval 2010, röstberättigade, röstande och 

mandat efter partier och landsting 

Elections to county councils in 2010, persons entitled to vote, voters 

and distribution of seats by party and county council 

Landsting 

County council 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 

röstberättigade 


Summa 

Stockholms läns 1 566 055 1 254 844 1 270 809 81,1 57 6 15 7 15 39 10 – – 149 

Uppsala läns 260 773 212 057 216 440 83,0 20 6 6 4 6 22 4 3 – 71 

Södermanlands läns 211 993 165 974 171 946 81,1 18 4 5 3 6 27 4 4 – 71 

Östergötlands läns 336 887 273 033 278 376 82,6 25 6 6 5 7 35 5 4 8 101 

Jönköpings läns 262 982 211 659 216 017 82,1 21 7 4 11 3 28 3 4 – 81 

Kronobergs läns 143 888 113 922 116 999 81,3 12 5 3 3 2 15 3 2 – 45 

Kalmar läns 188 581 150 626 154 501 81,9 13 7 3 5 3 30 3 3 – 67 

Blekinge läns 121 421 98 646 100 653 82,9 10 3 3 2 2 20 2 5 – 47 

Skåne läns 971 147 753 547 767 163 79,0 48 7 12 5 10 47 6 14 – 149 

Hallands läns 233 616 189 909 194 217 83,1 24 7 6 3 4 21 3 3 – 71 

Västra Götalands läns 1 240 519 979 417 999 523 80,6 39 8 12 9 11 47 9 7 7 149 

Värmlands läns 220 350 173 210 177 058 80,4 16 8 5 3 4 33 4 3 5 81 

Örebro läns 220 735 178 506 182 090 82,5 15 4 5 4 4 31 4 4 – 71 

Västmanlands läns 199 198 157 401 160 689 80,7 19 4 6 4 4 31 5 4 – 77 

Dalarnas läns 221 157 173 404 178 549 80,7 18 8 4 4 4 33 5 4 3 83 

Gävleborgs läns 221 071 172 739 177 005 80,1 15 6 5 3 4 28 6 4 4 75 

Västernorrlands läns 194 206 155 860 158 866 81,8 18 6 4 3 3 32 5 – 6 77 

Jämtlands läns 101 550 78 700 80 895 79,7 11 9 3 – 4 24 4 – – 55 

Västerbottens läns 205 556 165 517 169 047 82,2 10 6 7 4 4 33 7 – – 71 

Norrbottens läns 200 816 160 783 163 876 81,6 9 4 3 – 3 33 6 – 13 71 



KdS, i 1998-1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, 

Arbetarepartiet Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet 

Kommunisterna, VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid de allmänna 

valen 2010. 

2) With valid ballots. 


Källa: www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.14 

Demokrati 

Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party 

År 

Year 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 


Samtliga 

Total 

I % av 



Summa 

2010 7 322 501 5 819 754 5 934 719 81,0 418 121 117 82 103 609 98 68 46 1 662 

2006 7 052 595 5 415 740 5 559 749 78,8 376 156 129 116 68 631 107 16 57 1 656 

2002 6 897 918 5 227 376 5 343 961 77,5 253 139 187 141 55 682 145 54 1 656 

1998 6 823 318 5 180 596 5 330 147 78,1 337 123 94 168 70 633 187 34 1 646 

1994 6 184 048 5 107 107 5 215 568 84,3 342 190 129 58 78 849 104 27 1 777 

1991 6 093 099 4 983 701 5 117 335 84,0 390 218 189 132 34 724 76 – 1 763 

1988 5 973 827 4 959 278 5 027 654 84,2 283 241 211 40 83 803 82 . – 1 743 

1985 5 900 618 5 147 132 5 194 999 88,0 347 236 229 18 – 821 82 . – 1 733 

1982 5 784 076 5 145 536 5 194 370 89,8 365 305 100 21 – 847 79 . – 1 717 

1979 5 679 203 5 037 222 5 067 827 89,2 302 346 177 12 – 781 87 . – 1 705 

1976 5 581 711 5 036 760 5 054 054 90,5 239 423 179 8 – 770 64 . – 1 683 

1973 5 148 171 4 662 325 4 671 035 90,7 192 427 121 8 – 728 42 . 1 1 519 

1970 5 101 488 4 492 920 4 501 818 88,2 154 348 232 2 – 754 33 . 1 1 524 





VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid de allmänna valen 2010. 



Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (www.scb.se/ME0104); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.15 

Landstingsfullmäktigval 2010, giltiga valsedlar efter partier och 

landsting, procentuell fördelning 

Elections to county councils in 2010, percent distribution of valid 

ballots by party and county council 

Landsting 

County council 

Giltiga valsedlar 1 

Valid ballots 1 


Other 

Summa 1 

Total 1 

Stockholms läns 36,7 3,8 9,3 4,7 9,7 25,6 6,2 2,8 1,1 100 

Uppsala läns 27,4 7,9 8,4 5,3 8,7 31,1 6,3 3,6 1,2 100 

Södermanlands läns 24,6 5,8 7,5 4,7 7,4 37,7 5,6 5,6 1,1 100 

Östergötlands läns 24,8 5,7 6,1 5,1 6,5 34,5 5,0 3,5 8,8 100 

Jönköpings läns 24,7 8,9 5,4 13,2 4,4 33,8 4,4 5,1 0,1 100 

Kronobergs läns 27,0 10,7 5,7 6,0 5,3 33,7 6,7 4,7 0,1 100 

Kalmar läns 21,2 10,1 5,1 8,2 4,6 40,9 5,0 4,3 0,7 100 

Blekinge läns 23,4 6,7 5,8 3,6 4,7 38,9 5,4 8,5 3,1 100 

Skåne läns 30,9 4,5 7,8 3,5 6,6 30,5 3,9 9,3 2,9 100 

Hallands läns 32,1 9,8 8,1 4,4 5,5 29,1 3,7 4,3 3,1 100 

Västra Götalands läns 26,0 5,6 8,1 5,7 7,3 30,9 6,1 4,4 5,9 100 

Värmlands läns 20,9 8,5 6,0 3,7 4,5 41,1 5,4 3,4 6,6 100 

Örebro läns 20,8 5,1 6,5 6,3 5,3 44,4 6,2 4,9 0,4 100 

Västmanlands läns 23,7 5,1 7,8 4,4 4,9 39,0 6,5 4,3 4,3 100 

Dalarnas läns 22,0 10,2 4,6 4,4 4,8 38,6 5,5 4,6 5,2 100 

Gävleborgs läns 20,0 7,8 6,3 4,4 5,5 36,8 7,3 6,0 6,0 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,2 5,5 3,7 4,4 40,4 5,6 3,0 8,7 100 

Jämtlands läns 19,4 16,1 4,3 2,4 6,0 41,0 6,9 2,7 1,3 100 

Västerbottens läns 13,9 7,8 9,1 6,0 5,5 44,9 9,6 1,6 1,6 100 

Norrbottens läns 11,9 4,9 4,1 2,6 4,0 43,1 8,5 1,6 19,2 100 

Summa Total 

2010 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 100 

2006 24,6 7,9 8,1 6,7 4,7 34,9 6,1 2,8 4,2 100 

2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 0,6 4,8 100 

1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 . 4,1 100 

1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 . 3,0 100 

1991 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 . 1,82 100 

1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 . 0,6 100 

1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 . 0,5 100 

1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 . 0,4 100 

1979 18,6 18,6 10,4 2,0 . 43,9 5,5 . 0,9 100 

1976 14,9 23,2 10,9 1,9 . 43,7 4,7 . 0,6 100 

1973 13,8 25,2 9,5 2,1 . 43,8 5,0 . 0,6 100 

1970 11,6 20,6 15,3 1,9 . 45,8 4,3 . 0,5 100 


Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet, KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 

1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet Socialdemokraterna (Social 

Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna, VPK), Sverigedemokraterna 

(Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid de allmänna valen 2010. 

2) I övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 0,7 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (1970–2006), www.scb.se/ME0104 (2010). 



24.16 

Demokrati 

Kommunfullmäktigval, röstberättigade, röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell fördelning 

Elections to municipal councils, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party 

År 

Year 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 


Samtliga 

Total 

I % av 



Other 

Summa 

Total 

2010 7 368 986 5 926 710 6 014 598 81,6 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2006 7 098 097 5 521 563 5 636 102 79,4 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 100 

2002 6 942 694 5 313 271 5 410 101 77,9 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 100 

1998 6 867 790 5 272 294 5 396 102 78,6 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 . 5,4 100 

1994 6 767 575 5 619 601 5 710 572 84,4 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 . 4,9 100 

1991 4 6 672 157 5 516 976 5 622 181 84,3 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 . 6,3 100 

1988 6 553 388 5 439 351 5 507 474 84,0 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 . 2,6 100 

1985 6 475 194 5 639 348 5 687 186 87,8 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 . 2,6 100 

1982 6 356 006 5 644 935 5 694 923 89,6 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 . 2,2 100 

1979 6 251 917 5 534 512 5 565 691 89,0 18,6 17,7 10,5 2,1 . 43,0 5,8 . 2,4 100 

1976 6 157 923 5 544 396 5 564 291 90,4 15,1 22,1 11,3 2,0 . 43,0 4,9 . 1,5 100 

1973 5 686 600 5 137 764 5 148 375 90,5 13,9 23,7 10,4 2,1 . 43,2 5,1 . 1,7 100 

1970 5 644 083 4 962 682 4 973 654 88,1 11,8 18,8 16,1 1,8 . 45,3 4,4 . 1,7 100 


Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet, KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 

1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet Socialdemokraterna (Social 

Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna, VPK), Sverigedemokraterna 

(Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid de allmänna valen 2010. 



4) I Övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 3,4 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (–1994); Allmänna valen. Del 3 (–2006), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: 

Demokrati (2010). 



24.17 Folkomröstningar 

Referendums 

Datum 

Date 

27 aug. 

1922 

16 okt. 

1955 

13 okt. 

1957 

23 mars 

1980 

13 nov. 

1994 

14 sep. 

2003 

Fråga 

Issue 


Persons 

entitled to 

vote 

Röstande 

Voters 

Röstande 

i % 

av röstberättigade 

1 

Avgivna valsedlar 

Votes cast 

Giltiga 

Valid ballots 

Antal Number % 

Ogiltiga 

Void 

ballots 

Folkomröstning om rusdrycksförbud 

Referendum on prohibition 3 302 483 1 820 452 55,1 1 814 229 100,0 6 223 

För införande av fullständigt rusdrycksförbud 

For introduction of general prohibition 889 132 49,0 

Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 

Against introduction of general prohibition 925 097 51,0 

Folkomröstning angående högertrafik 2 

Referendum on right-hand driving 2 4 866 100 2 587 730 53,2 2 581 687 100,0 6 043 

För införande av högertrafik 

For introduction of right-hand driving 400 061 15,5 

För bibehållande av vänstertrafik 

For continuance of left-hand driving 2 139 996 82,9 

Blanka valsedlar Blank ballots 41 630 1,6 

Folkomröstning i pensionsfrågan 3 

Referendum on supplementary pension 

schemes 3 4 907 701 3 552 865 72,4 3 542 583 100,0 10 282 

Förslag nr 1 Alternative 1 1 624 131 45,8 

Förslag nr 2 Alternative 2 530 576 15,0 

Förslag nr 3 Alternative 3 1 251 477 35,3 

Blanka valsedlar 136 399 3,9 

Folkomröstning om kärnkraften 4 

Referendum on nuclear power 4 6 321 165 4 781 479 75,6 4 778 326 100,0 3 153 

Linje 1 904 968 18,9 

Linje 2 1 869 344 39,1 

Linje 3 1 846 911 38,7 


Folkomröstning om EU 5 

Referendum on EU membership 5 6 510 055 5 424 487 83,3 5 421 790 100,0 2 697 

Ja till medlemskap Yes 2 833 721 52,3 

Nej till medlemskap No 2 539 132 46,8 


Folkomröstning om införande av 

euron 6 

Referendum on introduction of the euro 6 7 077 502 5 843 788 82,6 5 840 313 100,0 3 475 

Ja till införandet av euron Yes 2 453 899 42,0 

Nej till införandet av euron No 3 265 341 55,9 


Källor och noter: Se Tabellanmärkningar. Sources and footnotes: See Notes. 



24.18 

Län 

County 


Persons 

entitled to 

vote 

Demokrati 

Valet till Europaparlamentet 2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och län, procentuell fördelning 

European Parliament election 2009, persons entitled to vote, voters 

and percent distribution of valid ballots by party and county 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

Samtliga I % av m c fp kd mp s v pp Övgade 

3 

Total röstberättiriga 

Other 

Stockholms 1 470 438 742 301 751 426 51,1 24,9 3,0 18,1 3,7 13,8 16,6 4,9 7,1 7,9 100 

Uppsala 251 513 119 531 121 602 48,3 17,6 6,1 16,0 4,6 13,0 21,0 5,7 7,2 8,7 100 

Södermanlands 

203 987 87 958 90 043 44,1 17,5 5,5 12,9 4,2 10,8 29,3 5,0 6,7 8,2 100 

Östergötlands 

327 891 145 518 148 271 45,2 17,0 9,2 10,5 4,9 12,1 25,8 4,7 8,1 7,7 100 

Jönköpings 255 870 112 851 115 439 45,1 15,9 6,8 10,5 15,3 8,1 24,9 4,9 5,6 8,0 100 

Kronobergs 139 264 58 072 59 357 42,6 17,2 8,7 10,6 6,0 8,9 23,9 9,4 6,4 9,1 100 

Kalmar 184 826 77 248 79 745 43,1 15,5 10,5 9,6 6,2 8,7 29,6 5,6 6,5 7,8 100 

Gotlands 45 935 19 717 20 163 43,9 15,0 14,4 10,2 2,9 11,7 26,1 5,5 7,0 7,1 100 

Blekinge 118 117 46 834 47 978 40,6 16,4 6,3 11,1 4,1 8,4 28,6 5,7 6,9 12,6 100 

Skåne 922 807 390 270 398 890 43,2 22,9 4,5 14,6 3,3 9,6 22,2 3,9 7,3 11,5 100 

Hallands 227 059 103 476 105 873 46,6 22,9 7,9 14,0 4,5 9,4 23,7 3,8 6,3 7,4 100 

Västra 

Götalands 1 197 819 547 275 557 393 46,5 18,1 5,4 13,2 5,1 11,9 24,3 5,7 7,5 8,7 100 

Värmlands 213 152 85 173 86 859 40,7 14,8 7,5 11,8 4,1 9,2 31,2 6,5 6,4 8,4 100 

Örebro 215 095 95 477 97 550 45,4 13,8 4,6 11,0 6,1 9,9 31,2 6,4 6,8 10,2 100 

Västmanlands 

191 634 84 447 86 147 45,0 16,6 4,6 14,3 4,1 8,2 29,8 6,9 7,6 8,0 100 

Dalarnas 216 712 87 066 89 356 41,2 12,7 6,2 11,8 4,0 9,0 30,2 7,8 7,4 10,9 100 

Gävleborgs 217 025 80 447 81 952 37,8 12,5 6,8 10,5 3,7 9,8 31,0 8,2 6,4 11,0 100 

Västernorrlands 

191 408 75 990 77 264 40,4 11,1 6,1 9,0 4,8 8,2 37,6 6,8 7,1 9,4 100 

Jämtlands 100 419 40 674 41 448 41,3 10,1 14,0 6,6 2,4 9,2 34,7 6,7 5,9 10,5 100 

Västerbottens 

202 030 90 458 91 845 45,5 7,7 5,1 8,7 4,9 10,0 30,5 8,4 7,9 16,8 100 

Norrbottens 

195 302 77 763 78 960 40,4 10,1 3,8 6,6 3,3 7,0 39,6 11,4 7,8 10,5 100 

Hela riket 


2009 7 088 303 3 168 546 3 227 561 45,5 18,8 5,5 13,6 4,7 11,0 24,4 5,7 7,1 9,2 100 

2004 6 827 870 2 512 069 2 584 464 37,9 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 . 16,6 100 

1999 6 664 205 2 529 437 2 588 514 38,8 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8 . 0,5 100 

1995 6 551 781 2 683 151 2 727 317 41,6 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9 . 2,7 100 


Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet- 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V, Piratpartiet (The Pirate Party) = PP. Partiernas namn 

anges i den form de hade vid EU-valet 2009. 



Källa: SCB Valet till Europaparlamentet (2004 och 2009, www.scb.se/ME0109); Statistiska meddelanden serie Me 15 (1999) 

och Be 66 (1995); Statistikdatabasen: Demokrati. 

Summa 

Total 



24.19 

Valet till Europaparlamentet 2009, mandat efter partigrupper 

och medlemsländer 

European Parliament election 2009, distribution of seats by party 

and member states 

Land 

Country 

EPP S&D ALDE GREENS/ 

EFA 

Partigrupper 

Political groups 

ECR GUE/NGL EFD NA 

Mandat 

per land 1 

Belgien 5 5 5 4 1 – – 2 22 

Bulgarien 6 4 5 – – – – 2 17 

Cypern 2 2 – – – 2 – – 6 

Danmark 1 4 3 2 – 1 2 – 13 

Estland 1 1 3 1 – – – – 6 

Finland 4 2 4 2 – – 1 – 13 

Frankrike 29 14 6 14 – 5 1 3 72 

Grekland 8 8 – 1 – 3 2 – 22 

Irland 4 3 4 – – 1 – – 12 

Italien 35 21 7 – – – 9 – 72 

Lettland 3 1 1 1 1 1 – – 8 

Litauen 4 3 2 – 1 – 2 – 12 

Luxemburg 3 1 1 1 – – – – 6 

Malta 2 3 – – – – – – 5 

Nederländerna 5 3 6 3 1 2 1 4 25 

Polen 28 7 – – 15 – – – 50 

Portugal 10 7 – – – 5 – – 22 

Rumänien 14 11 5 – – – – 3 33 

Slovakien 6 5 1 – – – 1 – 13 

Slovenien 3 2 2 – – – – – 7 

Spanien 23 21 2 2 – 1 – 1 50 

Storbritannien – 13 11 5 25 1 13 4 72 

Sverige 5 5 4 3 – 1 – – 18 

Tjeckien 2 7 – – 9 4 – – 22 

Tyskland 42 23 12 14 – 8 – – 99 

Ungern 14 4 – – 1 – – 3 22 

Österrike 6 4 – 2 – – – 5 17 

Totalt 265 184 84 55 54 35 32 27 736 

Partigrupp 

Political group 

De svenska partiernas 

grupptillhörighet 2 

EPP Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) M (4) och KD (1) 

S&D Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S (5) 

ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa C (1) och FP (3) 

GREENS/EFA Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen MP (2) och PP (1) 

ECR Europeiska konservativa och reformister – 

GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster V (1) 

EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa – 

NA Grupplösa – 

1) Seats by country. 

2) Swedish parties in political groups. 

Källa: Europaparlamentet (http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/new_parliament_sv.html). 


Tio-i-topp 

Top ten

Tio-i-topp Statistisk årsbok 2011 

25 – Tio-i-topp 

Top ten 

Sida 

Page 

25.1 Populära namn ..................................... 603 

Most popular names 

25.2 Medelsvensson .................................... 604 

The average Swede 

25.3 Tio udda statistikredovisningar .......... 609 

Ten odd statistical abstracts 

25.4 Födda 2009 efter månad och 

veckodag ....................................................... 613 

Births 2009 by month and day of week 

25.5 Födda 2009 efter födelsedatum och 

veckodag, dagar med störst och minst 

antal födda .................................................... 614 

Births 2009 by date and day of the week, 

dates with most and least number of births 

25.6 Pojknamn år 2009 ................................ 615 

Most common names given to boys 

25.7 Flicknamn år 2009 ................................ 616 

Most common names given to girls 

25.8 Mansnamn 2009 ................................... 617 

Most common male names 

25.9 Kvinnonamn 2009 ................................ 618 

Most common female names 

25.10 Efternamn 2009 .................................. 619 

Most common family names 

25.11 Antal invånare per km 2 i kommuner 

med störst resp. minst trängsel 2010 ......... 620 

Population density per sq. km. in most and 

least crowded municipalities 

25.12 Högst och lägst skattesats 2010 

samt högsta och lägsta skatteunderlag 

enligt 2009 års taxering ............................... 621 

Highest and lowest local tax rate and local 

tax base in municipalities 

Sida 

Page 

25.13 Kommuner rangordnade efter 

andel miljonärer, de 50 med störst 

respektive minst andel 2007 ........................ 622 

Municipalities ranked by percentage of 

millionaires, 50 municipalities with highest 

and lowest rank respectively 

25.14 Kommuner med högsta antalet 

läkare, m.fl. utb.grupper i åldern 25–64 år 

per 10 000 inv. fördelade på boendekommun 

år 2009 ........................................... 623 

Municipalities with the highest number of 

resident doctors and other groups of 

educated people, aged 25–64, per 10 000 

inhabitants 

25.15 Kommuner med störst resp. minst 

andel invånare 65 år och äldre 2009 ........... 624 

Municipalities with the highest/lowest 

number of inhabitants aged 65– 

25.16 De 20 största spelen och lotterierna, 

rangordnade efter omsättning 

2009 ................................................................ 624 

Most popular forms of betting and lotteries 

by turnover 

25.17 Yrken med högst genomsnittlig 

månadslön 2009 ............................................ 625 

Occupations with highest average salary 

25.18 Yrken med lägst genomsnittlig 

månadslön 2009 ............................................ 625 

Occupations with lowest average salary 

25.19 Rekord i väder .................................... 626 

Weather records 



25.1 

Populära namn 

Most popular names 

Årets vinnare heter Alice – hon tog sig från 6:e plats till toppen på ett år. 

Maja fick maka på sig – men bara ett kliv. Och Lucas? Han sitter tryggt 

kvar på tronen för andra året i rad. Det handlar om topp 100-listan över 

vilka tilltalsnamn som gavs till flickor respektive pojkar 2009. 

Tio-i-topp 

Det är de gamla traditionella svenska namnen 

vi allra helst ger våra nyfödda bebisar som 

tilltalsnamn – Alice, Maja, Ella, Emma, Elsa och 

Alva. De första nykomlingarna på flickornas 

topp 100-lista är Vilda på 87:e plats och My på 

placeringen under. För pojkarna gäller tilltalsnamn 

som Lucas, Elias, Oscar och William. De 

första nya namnen, Elton och Mio, placerar sig 

på delad 88:e plats. Annars tillhör Theo de 

ivrigaste klättrarna – han tar sig från 24:e till 

16:e plats. 

Anna och Maria klara vinnare 

Om vi inkluderar hela befolkningen ser vi att de 

kvinnliga förnamnens topplista är ganska 

oförändrad mellan enstaka år. Maria har täten, 

precis som året innan. På fjärdeplatsen har 

Kristina skiftat plats med femman Margareta. 

Annars händer inte så mycket på topp 100- 

listan förrän på 21:e plats, där Emma har klättrat 

två placeringar och bytt plats med Ingegerd. 

Tittar vi bara på de kvinnliga tilltalsnamnen ser 

vi att Anna rycker i ledningen, före Eva och 

Maria. 

Bland männen är Erik det vanligaste manliga 

förnamnet, tätt följt av Karl. Betydligt färre 

heter Lars, som ändå tar tredjeplatsen. Den 

första förändringen jämfört med 2008 hittar vi 

på 29:e plats, där Oskar klättrat ett snäpp uppåt. 

Listan för tilltalsnamnen toppar Lars, följt av 

Karl och Anders. Första förändringen hittar vi 

på 12:e plats där Fredrik byter plats med 

nummer 13 som är Bengt. 

Namnmodet växlar 

Vi kan också roa oss med att kika på de tilltalsnamn 

som är vanligast för kvinnor respektive 

män födda under ett visst årtionde. På 20-talet 

gav föräldrarna gärna sina döttrar tilltalsnamnen 

Anna, Ingrid eller Karin. På 30-talet var 

Kerstin, Ingrid och Ulla de heta namnen. 

Årtiondet därpå såg rankingen ut på följande 

sätt: Eva, Kerstin och Inger. 

Eva stärkte sin ledning på 50-talet men fick 

sedan lämna över stafettpinnen till Maria på 60- 

talet. På 70-talet fick Anna en renässans, som 

höll i sig även genom 80-talet. På 90-talet var 

Emma det vanligaste tilltalsnamnet bland 

flickor och kvinnor, precis som på 00-talet. 

Karl så klart 

På 20-talet vimlade det av små Karlar. Bokstavligt 

talat. Sven och Nils kom som goda tvåor 

respektive treor. Karl tronade vidare överst på 

namnlistan under det efterföljande årtiondet, 

även om gapet ner till Sven krympte rejält. 

På 40- och 50-talen namngavs de flesta småpojkar 

med tilltalsnamnet Lars, följt av Jan. 60- 

talets killar fick oftast tilltalsnamnet Mikael, 

medan föräldrarna till 70-talets nyfödda 

grabbar föredrog Johan och Fredrik. 

Johan behöll sin topplacering på 80-talet, men 

fick lämna över tronen till Marcus följande 

årtionde. För småttingar av manligt kön födda 

på 2000-talet är topplistan kompakt. Oskar följs 

hack i häl av William som skuggas av Lucas. 

Varför nöja sig med ett? 

Många nyblivna föräldrar på 30-, 40- och 50- 

talen nöjde sig inte med bara ett tilltalsnamn till 

sina små. De gav dem två – dubbelnamn. Om vi 

bara tittar på dubbelnamn, toppar Ann-Marie 

listan över de vanligaste kvinnliga tilltalsnamnen. 

Anne-Marie följs av Ann-Christin och 

Britt-Marie. Männens motsvarighet är Jan-Erik, 

Lars-Erik och Per-Olof. 

Ellie och Milo de nya modenamnen 

Men vilka tilltalsnamn har ökat snabbast mellan 

åren 2008 och 2009? För flickornas del står Ellie 

för den snabbaste ökningen med 38,5 procent, 

följt av Meja och Malva. För gossarnas del är det 

Milo som står för den starkaste ökningen med 

sina 45,9 procent. I hans spår följer Charlie och 

Mio. 

I motsatt riktning har Miranda, Hanna och 

Ingrid gått. Motsvarande förhållande råder för 

Marcus, Fabian och David. 

Lindberg & Son 

Vad gäller de vanligaste efternamnen sker inga 

förändringar bland de första 17 namnen. 

Noterbart är att alla – förutom det 17:e – är ett 

son-namn. Inte förrän då, på plats nummer 17, 

bryter Lindberg den långa sviten söner. 

Johansson är det vanligaste svenska efternamnet, 

följt av Andersson, Karlsson, Nilsson 

och Eriksson. 

Första förändringen på listan står Jakobsson 

för, som byter plats med Olofsson – från 20:e till 

18:e plats. Platsen däremellan är oförändrad och 

innehas av Magnusson. 



25.2 Medelsvensson 

The average Swede 

På SCB får vi ofta frågan hur Medelsvensson ser ut. Kvinnan och 

mannen Medelsvensson kan man säga mycket om – likaså om 

barnen i ett genomsnittligt parförhållande. Men att sätta ihop en 

genomsnittlig ”familj” är svårare eftersom det inte finns någon 

möjlighet att via befintliga befolkningsregister identifiera samboförhållanden. 

SCB uppskattar att det finns minst 500 000 personer 

som är sambor – dessa kan i nuläget inte föras ihop till en ”familj” 

i statistiken. 

Sveriges genomsnittsman och genomsnittskvinna lever inte ihop 

i en familj Medelsvensson. Det närmaste familjen Medelsvensson 

vi kan komma är att utgå från kvinnan Medelsvensson och hennes 

man (som inte är mannen Medelsvensson). Nedan visar vi hur 

2009 års genomsnittlige man och kvinna lever, med hjälp av 

medelvärden, medianer, typvärden etc. Inom några områden 

redovisar vi uppgifter för hushåll eller liknande. I dessa fall har vi 

hämtat uppgifterna från speciella enkätundersökningar. 

Medelsvensson heter Johansson 

Både mannen och kvinnan 

Medelsvensson heter 

Johansson i efternamn. 

Mannen Medelsvensson 

Mannen Medelsvensson är 40 år 

och föddes år 1969. 

Han heter Lars Mikael Johansson 

och kallas Mikael. 

Mikael är gift. 

Mikael är far till två barn. 

Han har gymnasial utbildning 

och arbetar heltid inom industrin. 

Kvinnan Medelsvensson 

Kvinnan Medelsvensson är 42 år 

och föddes år 1967. 

Hon heter Maria Johansson. 

Maria är gift sedan 13 år tillbaka. 

När hon gifte sig (1996) var Maria 

29 år och hennes man 32 år. 

Medelkvinnan Maria har två barn; 

en kille och en tjej. 

262 473 personer har efternamnet Johansson. Näst vanligast 

är Andersson som 261 415 personer heter. Först på 9:e plats 

hittar vi Svensson som 106 222 personer heter. 

Vanlig medelvärdesberäkning på befolkningens ålder. Årtal 

genom vanlig subtraktion av åldersmedelvärdet från 2009. 

Lars är det vanligaste mansnamnet (4 166) och Mikael är det 

vanligaste tilltalsnamnet (2 343) för män födda 1969. 

Bland landets 40-åriga män är 29 969 gifta och 27 607 ogifta. 

Majoriteten av männen är alltså gifta. 

Män i Sverige födda 1969 har i genomsnitt hittills blivit far 

till 1,57 barn. Det avrundar vi här till närmaste heltalet två. 

52 procent av 40-åriga män har gymnasial utbildning och 

93 procent av dem jobbar heltid. 524 000 män arbetar inom 

tillverknings- och utvinningsindustrin. 

Vanlig medelvärdesberäkning på befolkningens ålder. Årtal 

genom vanlig subtraktion av åldersmedelvärdet från 2009. 

Maria är det vanligaste kvinnonamnet (8 978) – och även 

vanligast som tilltalsnamn (3 052) – för kvinnor födda 1967. 

Bland 42-åriga kvinnor är 34 199 gifta och 22 569 ogifta. 

Alltså är majoriteten gifta. Vi undersökte när Marias ålderskurva, 

och ålderskurvan för brudens ålder vid första äktenskapet, 

skär varandra. Det gör de 1996 då både Marias och 

brudens ålder var 29 år. Brudgummen var då 3 år äldre än 

bruden, dvs. den statistiska brudgummen var då 32 år. 

Kvinnor i Sverige födda 1967 har hittills fött i genomsnitt 

1,94 barn. Avrundat till heltal blir det två barn. Sannolikheten 

är 25 % för två pojkar och lika stor för två flickor – men 

50 % för en av vardera könet. 



Killen är 15 år och tjejen 12 år. 

Marias äldsta barn heter Simon och 

föddes måndagen den 7 april. Drygt 

3 år senare föddes Emma, onsdagen 

den 5 juni. 

Marias man tog ut sina pappadagar 

både när Simon föddes (1994) och 

när Emma föddes (1997). 

Simon går i nian och tänker fortsätta på 

samhällsprogrammet i gymnasiet. 

Emma går i sexan. 

Både Emma och Simon har eget rum, 

egen mobil och egen cykel. 

Båda barnen idrottar i någon klubb 

eller förening minst en gång i veckan. 

Simon har egen tv och dator på sitt 

rum – det har inte Emma. Nästa år 

kommer hon att få både tv och dator. 

Emma och Simon tittar på tv mindre 

än 3 timmar per dag. Internet tar, än 

så länge, upp en mindre del av deras 

tid. 

Emmas månadspeng är 205 kronor. 

Simon har betydligt mer, cirka 600 

kronor – med ålderns rätt, som han 

brukar säga. 

Båda barnen tycker att de nästan alltid 

är på gott humör. Några av orsakerna 

kan vara att de inte har huvudvärk, 

ont i magen eller svårt att somna. 

Och det goda humöret smittar av sig 

på deras syn på framtiden. Båda 

barnen är väldigt säkra på att de 

kommer att få en bra framtid. 

Tio-i-topp 

Vi har undersökt när Marias ålderskurva och kurvan för 

förstföderskornas medelålder skär varandra. Det gör de 

1994 då Marias och förstföderskornas ålder var 27 år. 

Andra barnet kommer cirka tre år senare, dvs. 1997. 

Simon är det vanligaste namnet bland 15-åriga pojkar, följt 

av Anton och Alexander. Emma är det vanligaste namnet 

bland 12-åriga flickor, följt av Julia och Amanda. Födelsedatumen 

är de dagar då det föddes flest pojkar respektive 

flest flickor aktuella år. 

År 1994 då Simon föddes tog cirka 78 procent av fäderna 

ut sina pappadagar. 1997 då Emma föddes tog cirka 

73 procent ut sina pappadagar. 

Samhällsprogrammet är det program som har flest 

förstahandssökande. 

Bland flickor 10–12 år har 92 procent eget rum, 88 procent 

egen mobiltelefon och 99 procent egen cykel. Bland pojkar 

13–15 år har 93 procent eget rum, 97 procent egen 

mobiltelefon och 92 procent egen cykel. 

72 procent av flickor 10–12 år idrottar minst en gång i 

veckan. Bland pojkar 13–15 år är andelen 64 procent. 

41 procent av flickor 10–12 år har egen tv. Två av tre pojkar 

i åldern 13–15 år har egen tv (och bland flickor 13–15 år har 

53 procent egen tv). Egen dator har 38 procent av flickorna i 

åldern 10–12 år – liksom 56 procent av pojkar 13–15 år (och 

drygt hälften av de 13–15-åriga flickorna). 

Endast 15 procent av flickor 10–12 år ser på tv mer än tre 

timmar per dag. Motsvarande andel för pojkar 13–15 år är 

32 procent. Endast 21 procent av flickor 10–12 år mejlar, 

chattar eller surfar minst en timme per dag, men i gruppen 

13–15 år har den ökat till hela 68 procent. Motsvarande 

siffra för pojkar är 19 respektive 45 procent. 

Beloppen får vi genom att väga ihop de undersökningar 

som Swedbank och Nordea har genomfört. 

12-åringar: Swedbank 210 kr, Nordea 200 kr. 

15-åringar: Swedbank 600 kr, Nordea 600 kr. 

Andel inom resp. grupp som minst en gång i veckan har … 

Flickor 10–12 år 

Pojkar 13–15 år 

… huvudvärk 22 19 

… magont 22 8 

… sömnproblem 32 24 

99 procent av både pojkarna och flickorna besvarade frågan 

”Tror du att du kommer att få en bra framtid?” med 

antingen ”stämmer precis” eller ”stämmer ungefär”. 



Deras mamma Maria är gymnasieutbildad 

och jobbar heltid inom vård 

och omsorg. 

Maria bor i villa eller radhus med 

taxeringsvärdet 1 320 000 kr. 

Hon bor i en tätort men vi 

preciserar inte närmare deras 

boendeort. 

Till höger redovisar vi några förslag 

på boendeort utifrån olika sätt att 

mäta befolkningen ”på längden och 

tvären”. 

49 procent av 42-åriga kvinnor har gymnasial utbildning. 

63 procent av kvinnor med 2–4 barn arbetar heltid. Antalet 

kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är 591 000. 

Enligt en enkätundersökning bor 76 procent av hushåll med två 

föräldrar med två barn i villa/radhus (uppgiften avser 2008). 

Av landets 9 047 752 invånare bor 7 631 952 i tätorter, dvs. 

84 procent bor i tätort (uppgiften avser 2005; informationen 

inhämtas bara vart femte år). 

Här följer några exempel på var man skulle kunna placera 

hushållet Johansson: 

• I Stockholm som är den största kommunen. 

• I Hallsberg där folkmängden kommer på plats 145 av 

våra 290 kommuner och därmed blir landets median 

(den mittersta). 

• I Hallsbergs kommun återigen, i Hjortkvarn. Där ligger 

den demografiska mittpunkten; dvs. den plats dit 

landets alla invånare kan förflytta sig med ett minimum 

av transportarbete, mätt med fågelvägsavstånd. 

• Vid den geografiska mittpunkten som år 1947 fastslogs 

vara Flataklocken i Medelpad (genom att flytta runt en 

nål under en styv pappkarta av Sverige tills kartan 

vägde jämnt). 

• Eller, enligt en senare mätning för bestämning av landets 

geografiska mittpunkt, i Ytterhogdal i Härjedalen. 

Den punkten kommer man fram till om man märker ut 

mittpunkten på en rak linje från Treriksröset till Skånes 

sydligaste punkt och sedan i höjd med denna punkt 

ritar en linje i öst-västlig riktning för att på den ta dess 

mittpunkt. 

• Andra förslag är de närbelägna orterna Ånge och 

Östersund – som båda gärna tar åt sig äran av att vara 

Sveriges mittpunkt. 

• I Medelpad kan man också tänka sig att Medelsvensson 

skulle trivas bra. 

Nu tillbaka till Maria och hennes man. 

De har en silvergrå Volvo av 1999 års 

modell som de körde 1 300 mil under 

året som gick (men Maria hade hellre 

velat ha en röd). 

Volvo är det vanligaste bilmärket. De flesta bilar som körs 

på våra vägar är av årsmodell 1999. Silver/grå är den mest 

populära färgen på personbilar (denna färg är vanligast på 

bilar ägda av män och röd den vanligaste färgen på bilar 

ägda av kvinnor – men eftersom det finns fler bilar ägda 

av män så blir den vanligaste färgen totalt sett silver/grå). 

I hemmet finns dator och tillgång till 

Internet. 

Mannen är lite överviktig, men inte 

Maria. Ibland kan de ha lite svårt att 

sova. 

Varken Maria eller hennes man röker. 

Maria läser böcker oftare än hennes 

man gör. 

Av de sammanboende med barn har 98 procent dator och 

96 procent Internet i hemmet. 

56 procent av männen i åldern 35–44 år är överviktiga, men 

endast 33 procent bland kvinnorna i motsvarande ålder. 

22 procent av männen i samma åldersgrupp, och 27 procent 

av kvinnorna, uppger att de har besvär med sömnen. 

Andelen dagligrökare bland män i åldern 35–44 år var 

endast 11 procent, och bland kvinnor 14 procent. 

45 procent av kvinnorna i åldern 35–44 år är flitiga bokläsare 

mot bara 27 procent bland männen. 



Både Maria och hennes make röstade 

ja till medlemskap i EU 1994. År 2003 

röstade de nej till att införa euron. 

Maria gjorde en semesterresa under 

året. Troligen tillsammans med sin 

man och barnen. 

De har tillgång till fritidshus. 

Tio-i-topp 

2 833 721 röstade ja och 2 539 132 röstade nej till medlemskap 

i EU. År 2003 röstade 2 453 899 ja till införandet av 

euron och 3 265 341 röstade nej. 

63 procent av männen och 65 procent av kvinnorna i åldern 

35–44 år var på semesterresa i minst 1 vecka under året. 

Motsvarande andel i gruppen sammanboende med barn 


55 procent av männen och 60 procent av kvinnorna 

i åldern 35–44 år hade tillgång till fritidshus. 

Marias hushåll äter varje vecka 1,2 kg 

godis, eller 3 hg per person. Dessutom 

fikar de 1 kg kaffebröd/konditorivaror 

i veckan, dvs. 2,5 hg per person. 

Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror uppgick år 

2008 till nästan 16 kilo per capita. Konsumtionen av kaffebröd 

och konditorivaror var något mindre – den uppgick 

till 13 kg per capita 2008. 

Maria spenderar mer än dubbelt så 

mycket som maken på underkläder. 

Kvinnor i åldern 30–49 år lägger 174 kr i månaden på 

underkläder. Motsvarande utgift för männen är 66 kr. 

Maria spenderar 6 ggr så mycket som 

maken på personlig hygien. 

Maria och maken dricker tillsammans 

1 liter vin i veckan och tar dessutom 

varsin 6:a starksprit. Dessutom delar 

de på tre burkar starköl varje vecka. 

Nu några ord om Maria Johansson 

och hennes makes ekonomi. Låt oss 

först bara konstatera att det kan vara 

lite svårt att avgöra vilket mått man 

ska använda. Vi har valt att använda 

medianvärde för inkomst. Tillsammans 

har Maria och hennes man 

en inkomst på 51 500 kr/mån. Den 

disponibla inkomsten, dvs. den 

inkomst de förfogar över efter skatt, 

är 40 900 kr/mån. 

Kvinnor i åldern 30–49 år spenderar 126 kr i månaden på 

den personliga hygienen; männen 21 kr. 

Årskonsumtionen av alkoholhaltiga drycker per person 

över 15 år uppgick till 27 liter vin, 39 liter starköl och 3,4 

liter spritdrycker. 

Marias man har en arbetsinkomst på 28 800 kr/mån och 

Maria 22 700 kr/mån (uppgiften avser 2008). Låt oss ta ett 

litet exempel för att belysa hur stora skillnaderna kan bli 

mellan medelvärde och medianvärde. Vi har här fått 

uppgifter om fem personers arbetsinkomst: 

Arbetsinkomst per år 

för personerna 

Andersson 5 000 000 

Bertilsson 400 000 

Carlsson 300 000 

Davidsson 200 000 

Eriksson 100 000 



En medelvärdesberäkning (alltså summan av alla arbetsinkomster 

dividerat med antalet arbetsinkomster) ger här 

en medelarbetsinkomst på 1 200 000 kr. Medianvärdet (den 

mittersta arbetsinkomsten) är 300 000 kr. I fallet ovan med 

Andersson som har en extremt hög arbetsinkomst kommer 

medelvärdet att ligga en bra bit över de övriga personernas 

arbetsinkomst – därför kan medianvärdet vara att föredra. 

I genomsnitt har Maria Johanssons 

hushåll utgifter på 33 900 kr i 

månaden. 

Cirka en fjärdedel av de totala 

månadsutgifterna i Marias hushåll 

utgörs av boendekostnaden. 

Totalt uppgår utgiften per hushåll till i medeltal 23 000 kr i 

månaden. För hushållstypen sammanboende med barn är 

månadsutgifterna 33 900 kr. 

För hushåll i storstäder utgör boendekostnaden nästan 32 

procent av månadens utgifter. I större städer utgör denna 

månadskostnad närmare 31 procent. Ser vi istället till 

sammanboende med barn totalt så är motsvarande andel 

för dem 25 procent. 

Nu är historien om våra två personer 

Medelsvensson nära sitt slut. 

Mikael bör bli 81 år och Maria 84 år. 

Han avlider år 2050 och hon år 2051. 

Med detta konstaterande avslutar 

vi berättelsen om Medelsvensson, 

som visade sig heta Johansson. 

Återstående medellivslängd för Mikael som är 40 år uppgår 

till 41 år. För Maria som är 42 år uppgår den förväntade 

återstående medellivslängden till 42 år. 

Alla historier har ett slut och nu måste vi ta farväl av årets 

Medelsvensson. Vem vet, vi kanske får återse dem nästa år? 

Sannolikheten att Medelsvensson då är samma personer 

är visserligen inte stor, men helt omöjligt är det inte. 



25.3 

Tio udda statistikredovisningar 

Ten odd statistical abstracts 

Det döljer sig mycket bakom siffror. Ofta tar man bara in beloppet de 

representerar utan att egentligen riktigt få ett begrepp om dess storhet. Men 

ibland kan man drabbas av klarsyn och se att långt är mycket långt och att 

högt är jättehögt och att blött är riktigt, riktigt blött. 

Tio-i-topp 

1. Bilåkandet i rymden 

Under ett år körs våra personbilar i genomsnitt 

1 518 mil. Den sammanlagda körsträckan för 

landets 4,5 miljoner personbilar som var i trafik 

någon gång under året blir då närmare 6,8 

miljarder mil (6 800 000 000). Det låter mycket 

och det låter långt, särskilt när man ser det 

utskrivet med alla nollorna. För att få en bättre 

uppfattning om hur långt det verkligen är har vi 

räknat ut några jämförbara mått. De svenska 

personbilarnas sammanlagda körsträcka under 

ett år motsvarar: 

1 700 000 varv runt ekvatorn eller 

84 000 tur-och-retur-resor till månen eller 

232 tur-och-retur-resor till solen. 

Och vi kan fråga oss: 

Kör vi verkligen så mycket bil i Sverige? 

Är vårt solsystem inte större? 

Har SCB verkligen haft full koll på nollorna i 

sina rymdberäkningar? 

2. Många fotbollsplaner blir det 

Landets totala åkerareal uppgick år 2009 till 2,64 

miljoner hektar (2 643 350). Nitton år tidigare 

(1990) var arealen 2,84 (2 844 592) miljoner 

hektar. 

Med lite subtraktion kan vi se att arealen 

minskade med 201 000 hektar under de nitton 

åren, vilket i genomsnitt ger en minskning med 

10 600 hektar per år. 

För att göra det lite mer gripbart använder vi 

oss av fotbollsplaner, de kan vi ju på ett ungefär 

se framför oss. En normal fotbollsplan är 0,7 

hektar och omräknat i fotbollsplaner får vi veta 

att: 

På 19 år minskade Sveriges åkerareal med en 

yta motsvarande 287 000 fotbollsplaner. Vilket i 

genomsnitt blir 15 000 fotbollsplaner per år. 

3. Höstvetet är högre än Mount Everest 

År 2009 uppgick totalskörden av höstvete till 

2 060 100 000 kilo. Det är inte lätt att avgöra hur 

mycket det är men de tio siffrorna i rad tyder på 

att det är ganska mycket, om inte rent av himla 

mycket. 

För att få ett begrepp om mängden så tar vi och 

bygger en silo som rymmer hela skörden. 

Vi bestämmer oss för att bottenytan på silon 

ska vara 100 m 2 , med måtten 10 x 10 m. Och när 

vi dessutom vet att ett ton höstvete har en 

volym om 1 290 liter (dm 3 ) – då blir det enkelt 

att räkna ut höjden (h) på silon genom att ställa 

upp denna ekvation: 

100 x 100 x h = 1 290 x 2 060 100 

Vi får då att silon skall vara 265 753 dm hög; 

dvs. i runda tal 27 kilometer hög. 

Det blir en silo som är trettio meter högre än 

tre Mount Everest på varandra. 

4. Inte bara sol i Karlstad 

Nu ska vi försöka klargöra hur mycket vatten 

och snö som vräker ner över oss under ett år. 

Som ett exempel väljer vi Karlstad. Där var 

årsnederbörden 783 mm under 2009. 

Vi tänker oss nu en tomt på 1 000 kvadratmeter 

(dvs. ungefär 33 x 30 m) någonstans i 

Karlstad. Eftersom årsnederbörden uppgick till 

783 mm så fick den betraktade tomten 783 000 

liter under året, eller i genomsnitt drygt 15 000 

liter i veckan. 

Och en motsvarande tomt i Göteborg fick 

hela 855 000 liter under året, eller i genomsnitt 

nästan 16 500 liter i veckan. 

När man ser de här siffrorna kan man inte 

annat än förundras över att man ska behöva 

vattna gräsmattorna. 

5. Föda barn, en vardagssyssla 

Om man sorterar årets dagar efter antalet födda 

barn, och med den dag med högst antal överst, 

kommer man att se ett väldigt fascinerande och 

märkligt mönster – bland de 100 dagarna med 

flest antal födda barn finns inte en enda lördag 

eller söndag. Om födslarna skulle ha varit jämnt 

fördelade över veckans dagar, så skulle det ha 

funnits 14 lördagar och lika många söndagar 

bland de 100 dagarna med flest antal födda. 



Å andra sidan, om vi tittar på de 100 dagarna 

med minst antal födda, ser vi ett överflöd av 

lördagar och söndagar – närmare bestämt så 

många som 27 lördagar och 41 söndagar. 

Lustigt nog fanns det även med två 

”vardagar” bland de tre dagar med minst antal 

födda – både en onsdag och en torsdag. Dessa 

dagar var Julafton och Juldagen... 

6. En märklig julhälsning värd sitt namn 

På tal om julafton och namn, så finns det 165 

kvinnor och 499 män som heter Jesus. Vidare 

finns det inte bara tre vise män utan hela 372 

stycken – 297 Caspar, 58 Melchior (dessutom tre 

kvinnor) och 17 Balthasar. 

Apropå gröt, så finns det en kvinna som heter 

just Gröt. Och likaså en kvinna som heter Kanel 

men två som heter Socker. Bland männen finns 

det en Kanel och 9 som heter Mandel. 

Apropå Kalle Anka och hans vänner klockan 

15, så finns det 2 819 män som heter Kalle och 

130 kvinnor som heter Anka. Dessutom finns 

det 31 kvinnor som heter Musse och 20 personer 

har efternamnet Pigg. Vidare bland Kalles 

vänner så har 3 män förnamnet Lång och 8 har 

efternamnet Ben. En kvinna heter Piff och en 

man heter Puff (liksom tre kvinnor); 9 459 män 

heter Benjamin och 4 kvinnor heter Syrsa. 

Slutligen kan vi konstatera att det finns 3 Knatte, 

1 Fnatte och 2 Tjatte. 

Apropå gran, så finns det 6 män (och 2 

kvinnor) som heter Gran, men inte en kotte som 

heter Kotte utan 17 stycken – 5 kvinnor och 12 

män. Efternamnsstatistiken visar även att det i 

Sverige finns 1266 Gran och 19 Granar men bara 

83 Barr. 

Apropå tomten, så heter 40 kvinnor men bara 

3 män Santa och 57 personer bär efternamnet 

Claus. Är tomten en kvinna månne? 

Apropå tomtenissarna, så kan man bara 

konstatera att det är ett yrke med mycket sned 

könsfördelning; detta eftersom det bara finns en 

kvinnlig Nisse. 

Antal personer med namn som blir julhälsning 

Namn Förnamn Efternamn 

Män Kvinnor Personer 

SE 4 11 – 

VAD 1 – 7 

FIN 3 2 9 

GRAN 6 2 1 266 

VI 87 36 31 

HAR 2 8 – 

MED 4 – – 

LJUS 1 – 109 

GLITTER 1 4 – 

SAMT – 1 – 

EN 9 11 8 

STJÄRNA 1 11 113 

7. Statistik till tusen 

0 älgar fällda på Gotland under året 

1 Statistisk årsbok med bl. a. följande fakta; 

2 högsommardagar under året på Brämön 

3 akut hotade däggdjur i Sverige (fjällräv samt 

två fladdermusarter) 

4 km är medelreslängden för spårvägstrafiken 

5 eller fler rok har en genomsnittlig månadshyra 

på 8 745 kronor 

6 ersatta sjukpenningsdagar i snitt per försäkrad 

7 bostadsinstitut på finansmarknaden 

8 grader är junitemperaturen i Hemavan i snitt 

9 procent av Sveriges areal består av sjöar, kanaler 

och större vattendrag 

10 personer ökade Sorseles folkmängd med, 

efter 19 år av folkminskning 

11 gånger flyttar en man under sitt liv, och … 

12 gånger flyttar en kvinna, dvs. i genomsnitt. 

13 december föddes minst antal barn – 210 st. 

14 galtar för avel finns i Göteborg 

15 fyraåriga pojkar adopteras hit från Sydafrika 

20 kärnkraftverk under uppbyggnad i Kina 

30 procent ungefär av den bebyggda marken 

ligger i tätort 

40 tusen kameler är husdjur i Turkmenistan 

50 svenska grundskoleelever gick i svenska utlandsskolor 

i Afrika 

60 procent (knappt) av befolkningen mellan 16 

och 84 år bor i småhus 

70 år ytterligare innan kvinnors arbetsinkomst 

är lika med männens med nuvarande takt 

80 år är männens medellivslängd i Uppsala län 

90 procent bidrar skatter med till statsbudgetens 

inkomster 

100 hektar naturlig gräsbevuxen mark, hedmark 

o. dyl. i Östergötland 

200 plus en dagar med nederbörd i Arvidsjaur 

under året 

300 bussar av märket Volvo nyregistrerades 

400 av totalt 4 089 intagna på Nationella byggprogrammet 

i gymnasieskolan var flickor 

500 hektar golfbanor/skidpister i Kronobergs län 

600 hörselvårdsassistenter m.fl. inom landsting 

och primärkommuner 

700 tyska medborgare, och … 

808 polska dito, erhöll svenskt medborgarskap 

900 tusen får hålls som husdjur i Kuwait 

1 000 inrikes utflyttade från Sjöbo 

8. En medelvecka i Sverige 

När man ser årsuppgifter kan det vara svårt att 

avgöra hur mycket eller litet det är. Ett sätt som 

vi använt oss av i några av exemplen ovan är att 

relatera uppgifterna till något vi känner igen 

från vår egen vardag, t.ex. fotbollsplaner när det 

gäller ytor och kända berg när det gäller höjd. 

Ett annat sätt är att få bättre grepp om siffrorna 

är att räkna om dem till att gälla veckor 

(division med 52 alltså.) Ja, på nåt sätt känns det 



betydligt mycket lättare att ta till sig uppgifter 

som rör en vecka – det blir då som en del i ens 

vardag. 

Då gör vi väl så för några av alla årsuppgifter 

i den här årsboken och får på så sätt en statistisk 

medelvecka. 

Under veckan föddes 1 107 pojkar och 1 043 

flickor. 21 pojkar fick namnet Lucas och 19 

flickor fick namnet Alice. 

936 par gifte sig under veckan medan 424 par 

samtidigt skilde sig samma vecka. 

Under veckan ökade befolkningen med 1 212 

personer på grund av en större invandring än 

utvandring. 

Hushållet Medelsvensson (dvs. Maria 42 år 

och hennes 45-åriga man, sonen Simon 15 år 

och dottern Emma 12) är riktiga gottegrisar. 

Under veckan satte var och en i sig 3 hekto 

godis och nästan lika mycket kaffebröd och 

konditorivaror. 

Maria och hennes mans totala veckokonsumtion 

av starka varor uppgick till tre burkar 

starköl, en flaska vin och två 6:or starksprit. 

Under veckan nyregistrerades 4 395 bilar i 

landet, varav var 824 Volvo. Detta samtidigt 

som 390 personer blev misstänkta för rattfylleri. 

Under veckan dödades 7 personer i trafiken 

och dessutom skadades 66 personer svårt. 

På våra folkbibliotek runtom i landet lånades 

det i genomsnitt 1 123 000 böcker per vecka. 

Hälften av de lånade böckerna var barnböcker. 

Tio-i-topp 

Under veckan anmäldes följande våldsbrott: 4 

mord/dråp, 1 650 fall av misshandel och 300 

sexualbrott varav 114 våldtäkter. 

Vidare skedde det 450 bilstölder och 1 300 

cykelstölder; 1 050 berusade personer omhändertogs 

och 190 hamnade i fängelse. 

Slutligen: under veckan skickade vi 33 SMS 

per abonnent. Det är en uppgift vi kommit fram 

till genom att tumma på siffrorna. 

9. Inga bilköer – bara ljus och rymd 

Kommer ni ihåg att vi började det här avsnittet 

med att prata om bilar som kör fram och 

tillbaka till månen? Nu ska vi avsluta med ännu 

några iakttagelser om bilarna ifråga. 

Som vi redan konstaterat kör de svenska 

personbilarna under ett år en sträcka lika lång 

som 88 000 tur-och-retur-resor till månen. 

Vi kan istället säga att dom kör en sträcka 

som motsvarar 232 tur-och-retur-resor till solen. 

Och om man sen använder sig av två saker 

man kommer ihåg från sin skoltid – att ljuset 

färdas med en hastighet av 300 000 kilometer i 

sekunden och att solljuset tar 8 minuter på sig 

för att nå jorden – kan man göra en 

häpnadsväckande iakttagelse. 

Ja, utifrån dessa enkla fakta kan man komma 

fram till ett mer eller mindre ogripbart faktum, 

nämligen att våra svenska personbilar på ett år 

kör en sträcka som är lika lång som ljuset hinner 

färdas på 2,5 dygn. Vi påminner om att ljusets 

hastighet är 300 000 km/sek. 

10. Svenska namn är inte så färgglada 

Rubriken på det här avsnittet var Tio udda 

statistikredovisningar. Vi är nu framme vid det 

tionde och avslutar med några resultat från 

SCB:s Namnstatistik. 

Vi börjar med en sökning på namnet Tarzan och 

fortsätter sedan att söka på andra gamla kända 

seriehjältar. Och vad får vi då veta? Jo, att det 

finns 39 Tarzan men bara en som heter 

Läderlappen. Men denna enda ”Läderlapp” har 

hjälp av inte mindre än 27 631 Robin, varav 247 

är kvinnor. 

Vidare finns det 9 stycken Fantomen men bara 

en av dem har en Guran vid sin sida. Någon 

Stålmannen hittar vi inte – men vänta lite – jo 

kanske, det finns en man med namnet Clark- 

Kent. 

Hur är det då med våra svenska superhjältar? 

De är inte så välrepresenterade – men det finns 

3 Åsa-Nisse, 2 Stig-Helmer och 157 Gunvald. Och 

3 023 Kenny. Starfighters eller inte, det är frågan. 



Fler årstidsmän än dito kvinnor 

Män Kvinnor Efternamn 

Vår 2 10 – 

Sommar 33 17 243 

Höst 2 2 80 

Vinter 14 9 111 

Någon skulle alltså kunna heta Vår Vinter. 

Och detta konstaterande ger förstås upphov 

till nya infallsvinklar: 

Någon skulle faktiskt kunna heta Lut Fisk 

eftersom både en man och en kvinna heter Lut 

och 152 personer bär efternamnet Fisk. 

Likaså skulle en man kunna heta Rak Blad, 

Ljus Stake eller Kol Trast. 

Vidare finns möjligheten att någon kvinna 

skulle kunna heta Sur Kart, Storm Vind eller 

Toppen Botten. 

Sannolikheten är inte stor, men chansen finns 

faktiskt att en kvinna skulle kunna heta Inte Kul 

(1 kvinna heter Inte; 9 personer har efternamnet 

Kul). Och det skulle även kunna finnas en likasinnad 

man: Inge Rolig. 

Vi avslutar med att söka på färger och kan 

konstatera att vi inte har särskilt färglada namn. 

Brun, Grå och Svart är vanligare än t.ex. Blå och 

Röd. Men ingen regel utan undantag, undantaget 

här är färgen rosa. Det finns faktiskt så 

många som 4 348 kvinnor, och dessutom 3 män, 

som heter Rosa i förnamn och 19 personer bär 

det i sitt efternamn. 



25.4 

Födda 2009 efter månad och veckodag 

Births 2009 by month and day of week 

Tio-i-topp 

Mars, april eller maj har tidigare varit bebisarnas 

favoritmånader att födas – men de 

senaste åren har juli tagit över tätpositionen 

i födelsestatistiken. Även augusti är vanligtvis 

med på topp 5-listan och juni följer ofta 

hack i häl. Under 2009 erövrade sommarmånaderna 

hela prispallen. Och juli var etta 

för andra året i rad, precis som 2003–2004. 

Perioden 2005–2007 var inte mycket sämre 

– då tog juli andraplatsen. Vad som ligger 

bakom förändringen är oklart men en teori 

är att vi i Sverige har blivit mer planerande i 

vårt barnafödande. Förmodligen tycker vi 

att det är mer praktiskt att få barn på sommaren. 

Onsdagen var den vanligaste dagen att 

födas under 2009, följt av tisdag och torsdag. 

Av de 100 dagarna med flest antal 

födda barn fanns inte en enda lördag eller 

söndag. Om det hade varit en jämn fördelning 

över veckodagarna borde det ha 

funnits 14 lördagar och 14 söndagar bland 

dessa 100 dagar. 

Slutsatsen ovan förstärks om man tittar 

på den motsatta statistiken, dvs. de 100 

dagarna med minst antal födda barn – 

bland dessa fanns hela 39 lördagar och 36 

söndagar. 

Ingen lördag eller söndag finns med bland 

dagarna med flest antal födda barn respektive 

år. 

Bland dagarna med minst antal födda 

barn finns det faktiskt andra dagar än 

lördagar och söndagar – men då är det 

istället andra helgdagar som exempelvis 

nyårsafton. 

Källa: SCB, Enheten för befolkningsstatistik. 



25.5 

Födda 2009 efter födelsedatum och veckodag, dagar med störst 

och minst antal födda 

Births 2009 by date and day of the week, dates with most and least 

number of births 

De 100 dagarna med flest födda; observera att det 

finns ingen lördag och ingen söndag 

bland de 100 dagarna med flest antal födda 

Måndag Monday 

Tisdag Tuesday 

Onsdag Wednesday 

Torsdag Thursday 

Fredag Friday 

Lördag Saturday 

Söndag Sunday 

Nr 

# 

Veckodag 

Day of 

week 

Datum 

Date 

Antal 

födda 

Births 

Nr 

Veckodag 

Datum 

Antal 

födda 

Nr 

Veckodag 

Datum 

Antal 

födda 

Nr 

Veckodag 

Datum 

Antal 

födda 

1 onsdag 29-apr 396 26 torsdag 23-apr 357 51 onsdag 08-apr 347 75 tisdag 23-jun 343 

2 onsdag 01-jul 384 26 tisdag 05-maj 357 51 onsdag 27-maj 347 75 onsdag 29-jul 343 

3 tisdag 30-jun 381 26 torsdag 16-jul 357 51 onsdag 10-jun 347 78 torsdag 09-jul 342 

4 tisdag 10-mar 380 29 tisdag 24-mar 355 51 onsdag 24-jun 347 78 tisdag 04-aug 342 

5 måndag 10-aug 378 29 fredag 24-apr 355 51 torsdag 20-aug 347 78 måndag 31-aug 342 

6 torsdag 02-jul 377 29 tisdag 12-maj 355 51 torsdag 17-sep 347 81 tisdag 14-apr 341 

7 måndag 22-jun 376 29 måndag 25-maj 355 57 torsdag 05-feb 346 82 torsdag 02-apr 340 

8 onsdag 17-jun 373 29 tisdag 06-okt 355 57 onsdag 04-mar 346 82 fredag 17-jul 340 

9 onsdag 02-sep 370 34 tisdag 31-mar 354 57 måndag 30-mar 346 82 onsdag 22-jul 340 

10 onsdag 15-apr 368 34 torsdag 09-apr 354 57 onsdag 06-maj 346 82 onsdag 12-aug 340 

10 tisdag 26-maj 368 34 fredag 12-jun 354 57 måndag 06-jul 346 82 tisdag 08-sep 340 

12 torsdag 18-jun 365 34 tisdag 21-jul 354 57 fredag 31-jul 346 87 onsdag 21-jan 339 

12 tisdag 18-aug 365 38 onsdag 04-feb 352 63 torsdag 19-mar 345 87 tisdag 09-jun 339 

14 torsdag 30-jul 364 38 fredag 03-apr 352 63 tisdag 02-jun 345 87 onsdag 08-jul 339 

14 onsdag 19-aug 364 40 fredag 08-maj 351 63 torsdag 04-jun 345 87 torsdag 01-okt 339 

16 måndag 06-apr 363 40 torsdag 06-aug 351 63 onsdag 15-jul 345 91 tisdag 07-jul 338 

16 tisdag 21-apr 363 40 onsdag 23-sep 351 63 torsdag 23-jul 345 91 onsdag 16-sep 338 

16 tisdag 14-jul 363 43 måndag 29-jun 350 63 fredag 07-aug 345 91 fredag 18-sep 338 

19 torsdag 14-maj 359 43 måndag 03-aug 350 63 torsdag 03-sep 345 94 torsdag 26-feb 337 

19 onsdag 03-jun 359 45 torsdag 25-jun 349 70 måndag 23-mar 344 94 torsdag 12-mar 337 

19 onsdag 09-sep 359 45 måndag 17-aug 349 70 torsdag 26-mar 344 94 torsdag 07-maj 337 

22 måndag 26-jan 358 45 onsdag 30-sep 349 70 tisdag 11-aug 344 94 fredag 29-maj 337 

22 tisdag 28-apr 358 48 tisdag 24-feb 348 70 onsdag 26-aug 344 94 fredag 03-jul 337 

22 torsdag 28-maj 358 48 måndag 18-maj 348 70 tisdag 22-sep 344 99 måndag 20-jul 336 

22 måndag 13-jul 358 48 tisdag 28-jul 348 75 måndag 15-jun 343 100 tisdag 19-maj 335 

Nr 

# 

Veckodag 

Day of 

week 

Datum 

Date 

Antal 

födda 

Births 

Nr 

Veckodag 

Datum 

Antal 

födda 

Nr 

Veckodag 

Datum 

Antal 

födda 

Nr 

Veckodag 

Datum 

Antal 

födda 

263 måndag 02-nov 283 290 söndag 15-mar 274 316 lördag 12-sep 262 340 lördag 26-dec 247 

267 fredag 22-maj 282 290 söndag 13-sep 274 317 fredag 13-nov 261 342 lördag 30-maj 243 

267 söndag 26-jul 282 290 lördag 19-sep 274 318 lördag 03-okt 260 343 lördag 14-nov 242 

269 söndag 08-mar 280 290 måndag 26-okt 274 318 lördag 31-okt 260 344 söndag 01-feb 241 

269 söndag 05-apr 280 295 lördag 14-feb 273 320 lördag 14-mar 259 344 söndag 24-maj 241 

269 måndag 09-nov 280 295 fredag 06-nov 273 320 söndag 31-maj 259 346 lördag 05-dec 239 

272 tisdag 13-jan 279 295 fredag 18-dec 273 320 lördag 13-jun 259 347 lördag 24-jan 238 

272 lördag 07-feb 279 298 lördag 07-mar 272 320 lördag 10-okt 259 347 lördag 17-okt 238 

272 söndag 29-mar 279 298 söndag 22-mar 272 324 lördag 21-feb 258 347 lördag 24-okt 238 

272 söndag 21-jun 279 298 söndag 04-okt 272 325 måndag 14-dec 257 350 torsdag 19-nov 237 

272 lördag 28-nov 279 298 fredag 27-nov 272 326 fredag 09-jan 255 351 söndag 18-okt 236 

277 lördag 25-apr 278 302 söndag 25-jan 271 326 söndag 17-maj 255 352 torsdag 01-jan 235 

277 lördag 08-aug 278 302 tisdag 03-feb 271 326 söndag 15-nov 255 353 torsdag 24-dec 234 

277 fredag 23-okt 278 302 söndag 11-okt 271 329 söndag 25-okt 254 354 fredag 25-dec 233 

280 söndag 04-jan 277 302 måndag 30-nov 271 329 lördag 07-nov 254 355 söndag 08-nov 231 

280 lördag 20-jun 277 306 söndag 30-aug 270 331 lördag 17-jan 252 356 söndag 15-feb 230 

280 lördag 11-jul 277 307 lördag 05-sep 268 331 söndag 06-dec 252 357 lördag 19-dec 228 

283 lördag 21-mar 276 308 lördag 28-feb 267 333 söndag 01-nov 251 357 söndag 20-dec 228 

283 söndag 12-jul 276 308 lördag 01-aug 267 333 fredag 11-dec 251 359 söndag 22-nov 226 

283 fredag 04-dec 276 310 lördag 10-jan 266 335 söndag 08-feb 250 360 söndag 11-jan 222 

286 lördag 03-jan 275 310 fredag 20-nov 266 335 söndag 29-nov 250 361 söndag 27-dec 221 

286 söndag 26-apr 275 312 lördag 31-jan 265 337 söndag 18-jan 249 362 lördag 12-dec 218 

286 lördag 09-maj 275 312 lördag 23-maj 265 337 söndag 01-mar 249 363 tisdag 06-jan 217 

286 torsdag 17-dec 275 314 måndag 16-nov 264 337 söndag 27-sep 249 364 torsdag 31-dec 213 

290 onsdag 11-feb 274 315 lördag 21-nov 263 340 lördag 04-apr 247 365 söndag 13-dec 210 

Källa: SCB, Enheten för befolkningsstatistik. 



25.6 

Pojknamn år 2009 

Most common names given to boys 

Tio-i-topp 

Tabellen visar de 100 vanligaste tilltalsnamnen som givits till pojkar 2009. Namnen redovisas under den vanligaste stavningen, 

men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 

Rangordning 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

bärare 

Number 

Per 

1 000 

2009 2008 2009 2008 

Rangordning Namn Antal 

bärare 

Per 

1 000 

1 (1) Lucas 1 114 19 51 (54) Malte 343 6 

2 (4) Elias 1 018 18 52 (60) Sixten 327 6 

3 (2) Oscar 1 010 18 53 (51) Ville 326 6 

3 (3) William 1 010 18 54 (41) David 318 6 

5 (5) Hugo 878 15 55 (56) Melker 312 5 

6 (6) Alexander 837 15 56 (55) Joel 293 5 

7 (12) Oliver 770 13 57 (50) Hampus 289 5 

8 (11) Viktor 734 13 57 (61) Neo 289 5 

9 (7) Erik 727 13 59 (57) Adrian 283 5 

10 (15) Axel 715 12 59 (53) Samuel 283 5 

11 (9) Filip 708 12 61 (73) Love 269 5 

12 (10) Emil 705 12 62 (86) Milo 266 5 

13 (7) Isak 691 12 63 (64) Josef 238 4 

14 (16) Leo 684 12 64 (65) Jack 233 4 

15 (13) Liam 681 12 65 (68) Mohammed 232 4 

16 (24) Theo 675 12 66 (69) Wilhelm 229 4 

17 (14) Anton 662 12 67 (57) Alex 223 4 

18 (23) Melvin 619 11 68 (66) Daniel 221 4 

19 (18) Albin 602 10 69 (63) Tim 220 4 

20 (17) Gustav 597 10 70 (71) Valter 215 4 

21 (25) Max 582 10 71 (76) Sigge 206 4 

22 (22) Ludvig 556 10 72 (72) Vilgot 201 3 

23 (27) Arvid 554 10 73 (67) Robin 198 3 

24 (19) Edvin 544 9 74 (59) Marcus 197 3 

24 (29) Vincent 544 9 75 (79) Vidar 173 3 

26 (28) Viggo 541 9 76 (85) August 169 3 

27 (31) Alvin 520 9 76 (78) Milton 169 3 

28 (35) Wilmer 510 9 76 (69) Måns 169 3 

29 (32) Adam 509 9 79 (77) Hannes 165 3 

30 (21) Noah 488 8 79 (74) Maximilian 165 3 

31 (34) Elliot 477 8 81 (88) Loke 163 3 

32 (20) Simon 466 8 82 (98) Harry 158 3 

33 (30) Jonathan 448 8 83 (80) Elis 157 3 

34 (33) Kevin 440 8 84 (84) John 151 3 

35 (37) Olle 434 8 85 (88) Aron 150 3 

36 (43) Benjamin 428 7 86 (95) Hjalmar 149 3 

37 (26) Linus 427 7 86 (81) Otto 149 3 

38 (40) Carl 424 7 88 (Ny) Elton 148 3 

39 (47) Alfred 422 7 88 (Ny) Mio 148 3 

40 (39) Rasmus 418 7 90 (75) Fabian 142 2 

41 (42) Gabriel 403 7 91 (100) Eddie 141 2 

42 (62) Charlie 399 7 91 (93) Sam 141 2 

42 (38) Jacob 399 7 93 (92) Svante 136 2 

44 (49) Theodor 397 7 94 (Ny) Dante 130 2 

45 (46) Nils 395 7 95 (96) Ali 128 2 

46 (48) Leon 392 7 96 (97) Johannes 126 2 

47 (36) Felix 391 7 97 (82) Mattias 122 2 

48 (44) Sebastian 362 6 98 (86) Jesper 119 2 

49 (52) Noel 358 6 99 (90) Dennis 118 2 

50 (45) Casper 351 6 99 (Ny) Ruben 118 2 

Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001). 



25.7 

Flicknamn år 2009 

Most common names given to girls 

Tabellen visar de 100 vanligaste tilltalsnamnen som givits till flickor 2009. Namnen redovisas under den vanligaste stavningen, men 

samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 

Rangordning 

Rank 

Namn 

Name 

Antal 

bärare 

Number 

Per 

1 000 

2009 2008 2009 2008 

Rangordning Namn Antal 

bärare 

Per 

1 000 

1 (6) Alice 977 18 51 (39) Filippa 316 6 

2 (1) Maja 870 16 52 (41) Freja 312 6 

3 (4) Ella 810 15 53 (56) Signe 303 6 

4 (2) Emma 798 15 54 (44) Tilda 298 5 

5 (5) Elsa 772 14 55 (54) Siri 281 5 

6 (7) Alva 771 14 56 (55) Lea 269 5 

7 (3) Julia 741 14 57 (57) Stina 255 5 

8 (8) Linnea 685 13 58 (58) Cornelia 240 4 

9 (9) Wilma 668 12 59 (70) Inez 229 4 

10 (14) Ebba 655 12 60 (75) Edith 211 4 

11 (18) Molly 625 12 60 (61) Linn 211 4 

12 (11) Nellie 616 11 62 (63) Mira 210 4 

13 (10) Klara 593 11 63 (59) Jasmine 207 4 

14 (17) Agnes 576 11 63 (68) Liv 207 4 

15 (12) Ida 574 11 65 (78) Leia 205 4 

16 (13) Elin 572 11 66 (64) Emmy 201 4 

17 (22) Olivia 569 10 67 (60) Frida 200 4 

18 (20) Emilia 556 10 68 (62) Lisa 199 4 

19 (16) Isabelle 550 10 69 (96) Ellie 192 4 

20 (15) Amanda 539 10 70 (68) Josefin 189 3 

21 (26) Saga 512 9 71 (79) Svea 187 3 

22 (21) Moa 509 9 72 (66) Rebecka 186 3 

23 (24) Ellen 493 9 73 (66) Evelina 185 3 

24 (29) Alma 484 9 74 (71) Ronja 176 3 

25 (28) Matilda 479 9 75 (77) Kajsa 175 3 

26 (19) Hanna 473 9 76 (72) Anna 172 3 

27 (25) Nova 466 9 77 (90) Joline 171 3 

28 (23) Sara 459 8 78 (75) Elina 164 3 

29 (30) Alicia 458 8 79 (93) Elise 163 3 

30 (27) Felicia 445 8 79 (86) Märta 163 3 

31 (44) Stella 403 7 81 (79) Lina 161 3 

32 (31) Tuva 398 7 82 (74) Hilda 160 3 

33 (48) Astrid 396 7 83 (81) Iris 158 3 

34 (33) Isabella 386 7 84 (73) Ingrid 151 3 

34 (53) Meja 386 7 85 (87) Melissa 149 3 

36 (46) Selma 384 7 86 (95) Livia 146 3 

37 (35) Thea 368 7 87 (Ny) Vilda 145 3 

38 (34) Elvira 365 7 88 (Ny) My 143 3 

39 (52) Lilly 358 7 88 (85) Sofie 143 3 

40 (37) Lovisa 356 7 90 (Ny) Malva 140 3 

41 (32) Tindra 355 7 91 (Ny) Nicole 139 3 

42 (47) Lova 345 6 92 (83) Victoria 138 3 

43 (38) Nora 337 6 93 (81) Fanny 133 2 

44 (50) Sofia 333 6 94 (Ny) Greta 132 2 

45 (51) Ester 332 6 95 (89) Hedda 131 2 

46 (36) Nathalie 331 6 96 (92) Alexandra 124 2 

46 (49) Vera 331 6 96 (96) Maria 124 2 

48 (43) Tilde 325 6 96 (Ny) Rut 124 2 

49 (41) Tyra 322 6 99 (84) Miranda 123 2 

50 (40) Emelie 321 6 100 (88) Johanna 122 2 




25.8 

Mansnamn 2009 

Most common male names 

Tabellen visar de 100 vanligaste förnamnen bland män och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn den 31 dec. 2009. Olika 

stavningar ingår i varje namn men namnen redovisas med sin vanligaste stavning. 

Rang Namn Antal Därav som 

tilltalsnamn 

Tio-i-topp 


tilltalsnamn 

Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Erik 334 686 72 612 21,7 51 Patrik 51 146 35 014 68,5 

2 Karl 334 619 83 141 24,8 52 David 50 927 30 472 59,8 

3 Lars 235 706 101 382 43,0 53 Rickard 50 469 26 058 51,6 

4 Anders 192 714 82 712 42,9 54 Viktor 48 826 29 730 60,9 

5 Per 186 010 75 075 40,4 55 Christoffer 48 809 29 171 59,8 

6 Johan 174 207 77 177 44,3 56 Roland 48 602 12 020 24,7 

7 Mikael 171 734 79 257 46,2 57 Emil 48 372 27 009 55,8 

8 Olof 156 756 17 535 11,2 58 Joakim 47 458 32 597 68,7 

9 Nils 138 955 45 627 32,8 59 Tommy 47 037 29 457 62,6 

10 Lennart 133 602 29 778 22,3 60 Vilhelm 45 753 3 855 8,4 

11 Jan 130 649 66 470 50,9 61 Ingvar 44 867 7 525 16,8 

12 Gustav 124 113 27 270 22,0 62 Claes 40 577 19 758 48,7 

13 Hans 123 199 56 762 46,1 63 Roger 38 965 19 614 50,3 

14 Gunnar 118 633 20 638 17,4 64 Filip 38 340 26 513 69,2 

15 Sven 116 009 49 399 42,6 65 Kent 37 264 21 756 58,4 

16 Peter 112 789 63 647 56,4 66 Ove 36 966 11 113 30,1 

17 Bengt 101 224 54 159 53,5 67 Simon 35 400 28 156 79,5 

18 Fredrik 99 355 54 755 55,1 68 Rune 35 137 11 631 33,1 

19 Thomas 94 769 60 470 63,8 69 Kurt 34 919 20 247 58,0 

20 Bo 90 765 45 872 50,5 70 Sebastian 34 721 20 422 58,8 

21 Åke 89 827 19 493 21,7 71 William 34 664 17 575 50,7 

22 Göran 87 181 28 227 32,4 72 Kenneth 33 355 16 827 50,4 

23 Daniel 82 764 53 851 65,1 73 Anton 33 166 24 358 73,4 

24 Christer 80 707 34 077 42,2 74 Gösta 32 623 8 503 26,1 

25 Stefan 73 608 45 302 61,5 75 Jörgen 31 611 17 253 54,6 

26 Magnus 73 575 41 939 57,0 76 Tobias 31 560 22 062 69,9 

27 Andreas 72 993 45 352 62,1 77 Johannes 31 283 9 439 30,2 

28 Martin 72 328 39 081 54,0 78 Emanuel 30 081 2 864 9,5 

29 Oskar 72 200 32 423 44,9 79 Robin 27 924 22 342 80,0 

30 Alexander 69 781 32 204 46,2 80 Jonathan 27 322 20 335 74,4 

31 Bertil 69 688 15 373 22,1 81 Mohammed 26 997 16 019 59,3 

32 Mats 69 047 46 305 67,1 82 Georg 26 973 4 607 17,1 

33 Leif 68 708 39 952 58,1 83 Jakob 26 668 19 434 72,9 

34 Arne 68 522 17 489 25,5 84 Sten 26 366 13 279 50,4 

35 John 66 834 24 899 37,3 85 Börje 25 844 9 356 36,2 

36 Ulf 65 392 35 566 54,4 86 Johnny 25 273 15 210 60,2 

37 Mattias 65 281 41 024 62,8 87 Alf 24 991 11 927 47,7 

38 Henrik 64 127 32 909 51,3 88 Bernt 24 641 13 749 55,8 

39 Ingemar 63 564 9 144 14,4 89 Torbjörn 24 421 13 132 53,8 

40 Björn 61 403 37 709 61,4 90 Allan 24 120 5 734 23,8 

41 Stig 61 103 33 537 54,9 91 Hugo 23 473 11 376 48,5 

42 Jonas 60 003 40 839 68,1 92 Dan 22 929 12 498 54,5 

43 Kjell 57 418 33 943 59,1 93 Adam 22 050 16 925 76,8 

44 Robert 56 782 27 833 49,0 94 Linus 21 839 18 061 82,7 

45 Rolf 56 603 31 411 55,5 95 Elias 20 962 13 633 65,0 

46 Axel 56 101 16 123 28,7 96 Henry 20 717 4 428 21,4 

47 Niklas 54 192 39 951 73,7 97 Ola 20 683 9 772 47,2 

48 Marcus 54 108 42 002 77,6 98 Jesper 20 391 17 162 84,2 

49 Christian 53 677 26 057 48,5 99 Evert 20 234 2 853 14,1 

50 Håkan 53 421 26 903 50,4 100 Jimmy 20 133 16 032 79,6 




25.9 

Kvinnonamn 2009 

Most common female names 

Tabellen visar de 100 vanligaste förnamnen bland kvinnor och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn den 31 dec. 2009. Olika 

stavningar ingår i varje namn men namnen redovisas med sin vanligaste stavning. 


tilltalsnamn 


tilltalsnamn 

Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Maria 447 343 83 620 18,7 51 Anneli 40 176 25 019 62,3 

2 Elisabeth 359 196 33 078 9,2 52 Britt 39 755 20 147 50,7 

3 Anna 306 069 115 061 37,6 53 Sofie 39 356 17 290 43,9 

4 Kristina 284 862 59 243 20,8 54 Astrid 39 017 16 349 41,9 

5 Margareta 283 060 29 371 10,4 55 Rut 38 639 19 880 51,5 

6 Eva 202 892 95 134 46,9 56 Caroline 38 447 21 737 56,5 

7 Birgitta 176 083 41 990 23,8 57 Åsa 37 644 27 841 74,0 

8 Karin 175 222 82 444 47,1 58 Kristin 37 539 11 490 30,6 

9 Linnéa 161 821 25 522 15,8 59 Gun 36 967 23 165 62,7 

10 Marie 139 755 41 486 29,7 60 Yvonne 36 898 17 170 46,5 

11 Ingrid 121 966 55 526 45,5 61 Karolina 36 858 11 506 31,2 

12 Marianne 106 053 28 645 27,0 62 Lisa 36 642 21 569 58,9 

13 Sofia 93 954 31 347 33,4 63 Camilla 35 996 26 892 74,7 

14 Kerstin 92 520 59 894 64,7 64 Agneta 35 823 18 892 52,7 

15 Lena 85 668 59 322 69,2 65 Emelie 35 792 27 034 75,5 

16 Helena 83 628 27 730 33,2 66 Madeleine 34 951 19 145 54,8 

17 Inger 76 625 41 533 54,2 67 Erika 34 696 15 073 43,4 

18 Katarina 73 301 29 562 40,3 68 Ingeborg 34 612 3 136 9,1 

19 Sara 73 154 50 436 68,9 69 Inga 34 032 19 132 56,2 

20 Johanna 71 096 34 081 47,9 70 Berit 33 894 21 702 64,0 

21 Emma 68 719 46 577 67,8 71 Charlotte 33 054 12 702 38,4 

22 Viktoria 68 411 13 117 19,2 72 Alice 32 595 14 072 43,2 

23 Ingegerd 66 626 12 758 19,1 73 Amanda 32 587 21 589 66,3 

24 Irene 64 223 13 679 21,3 74 Julia 32 162 24 126 75,0 

25 Cecilia 64 022 23 301 36,4 75 Ann-Marie 32 036 17 315 54,0 

26 Monica 63 679 38 743 60,8 76 Birgit 31 520 18 856 59,8 

27 Ulla 62 915 42 151 67,0 77 Sandra 31 052 25 769 83,0 

28 Susanne 62 231 37 786 60,7 78 Lovisa 30 963 10 309 33,3 

29 Anita 61 998 28 216 45,5 79 Frida 29 587 20 147 68,1 

30 Jenny 59 929 40 716 67,9 80 Rebecka 29 348 18 350 62,5 

31 Therese 59 226 24 328 41,1 81 Märta 28 930 11 734 40,6 

32 Viola 59 139 3 702 6,3 82 Britta 28 825 16 066 55,7 

33 Elin 58 447 36 156 61,9 83 Charlotta 28 564 6 071 21,3 

34 Carina 56 259 33 404 59,4 84 Ellinor 27 647 10 528 38,1 

35 Gunilla 55 147 27 585 50,0 85 Jessica 27 538 22 755 82,6 

36 Louise 54 341 15 647 28,8 86 Sonja 27 459 17 623 64,2 

37 Hanna 53 340 35 693 66,9 87 Alexandra 26 632 13 173 49,5 

38 Ann 52 648 25 362 48,2 88 Maj 26 103 14 577 55,8 

39 Helen 51 811 22 871 44,1 89 Gunnel 26 066 15 995 61,4 

40 Linda 51 376 38 418 74,8 90 Ann-Christin 25 006 15 715 62,8 

41 Annika 49 057 38 836 79,2 91 Solveig 24 781 12 872 51,9 

42 Malin 48 834 40 813 83,6 92 Lisbeth 23 974 13 485 56,2 

43 Ida 47 305 26 139 55,3 93 Gerd 23 777 14 666 61,7 

44 Barbro 46 582 27 315 58,6 94 Pia 23 491 17 556 74,7 

45 Ulrika 45 664 21 717 47,6 95 Maja 23 365 17 313 74,1 

46 Anette 43 505 27 666 63,6 96 Mona 23 059 16 371 71,0 

47 Matilda 43 474 19 341 44,5 97 Emilia 22 853 10 678 46,7 

48 Siv 42 240 27 296 64,6 98 Ellen 22 694 12 544 55,3 

49 Josefin 42 144 22 811 54,1 99 Isabelle 22 527 12 820 56,9 

50 Elsa 41 938 21 627 51,6 100 Ebba 22 329 14 249 63,8 




25.10 

Efternamn 2009 

Most common family names 

Tio-i-topp 

Tabellen visar de 100 vanligaste efternamnen och hur vanliga namnen är i befolkningen den 31 december 2009. Olika stavningar 

ingår i varje namn men namnet redovisas med den vanligaste stavningen. 

Rang Namn Antal Rang Namn Antal Rang Namn Antal 

1 Johansson 262 473 35 Sandberg 17 832 69 Nordin 10 780 

2 Andersson 261 415 36 Forsberg 16 721 70 Ström 10 761 

3 Karlsson 231 583 37 Sjöberg 16 558 71 Hermansson 10 748 

4 Nilsson 177 435 38 Håkansson 15 913 72 Sandström 10 747 

5 Eriksson 151 856 39 Danielsson 15 893 73 Lund 10 647 

6 Larsson 128 604 40 Engström 15 606 74 Åberg 10 456 

7 Olsson 118 772 41 Wallin 15 540 75 Ekström 10 308 

8 Persson 111 942 42 Eklund 15 388 76 Holmgren 10 279 

9 Svensson 106 222 43 Lundin 15 230 77 Sundberg 10 260 

10 Gustafsson 100 668 44 Gunnarsson 14 764 78 Hedlund 10 159 

11 Pettersson 99 822 45 Fransson 14 719 79 Sjögren 9 956 

12 Jonsson 76 086 46 Samuelsson 14 574 80 Hellström 9 918 

13 Jansson 51 976 47 Holm 14 380 81 Dahlberg 9 915 

14 Hansson 45 331 48 Bergman 14 180 82 Abrahamsson 9 823 

15 Bengtsson 35 365 49 Björk 14 031 83 Martinsson 9 776 

16 Jönsson 33 628 50 Vikström 14 024 84 Andreasson 9 711 

17 Lindberg 27 564 51 Isaksson 13 931 85 Månsson 9 603 

18 Jakobsson 27 133 52 Arvidsson 13 608 86 Öberg 9 560 

19 Magnusson 27 098 53 Bergqvist 13 494 87 Falk 9 447 

20 Olofsson 27 051 54 Holmberg 13 374 88 Blom 9 429 

21 Lindström 25 333 55 Nyström 13 346 89 Ek 9 235 

22 Lindgren 23 224 56 Claesson 13 075 90 Åkesson 9 187 

23 Axelsson 23 142 57 Löfgren 12 840 91 Strömberg 9 155 

24 Lindqvist 23 125 58 Söderberg 12 769 92 Jonasson 9 131 

25 Lundberg 21 577 59 Mårtensson 12 754 93 Norberg 8 929 

26 Bergström 21 420 60 Nyberg 12 710 94 Sundström 8 831 

27 Berg 21 386 61 Blomqvist 12 680 95 Hansen 8 797 

28 Lundgren 20 899 62 Nordström 12 259 96 Åström 8 785 

29 Mattsson 20 485 63 Lundström 12 157 97 Holmqvist 8 767 

30 Lundqvist 20 326 64 Pålsson 11 927 98 Ivarsson 8 729 

31 Lind 19 555 65 Eliasson 11 872 99 Göransson 8 704 

32 Berglund 19 485 66 Viklund 11 428 100 Sundqvist 8 702 

33 Fredriksson 18 874 67 Björklund 11 371 

34 Henriksson 17 936 68 Berggren 11 245 




25.11 Antal invånare per km2 i kommuner med störst resp. minst 

trängsel 2010 

Population density per sq. km. in most and least crowded 


Kommuner med störst trängsel 

Most crowded municipalities 

Invånare per km 2 

Population density 

per sq. km. 

Kommuner med minst trängsel 

Least crowded municipalities 

Invånare per km 2 

Stockholm 4 410 Arjeplog 0,25 

Sundbyberg 4 331 Jokkmokk 0,29 

Solna 3 452 Sorsele 0,37 

Malmö 1 889 Åsele 0,73 

Lidingö 1 425 Pajala 0,80 

Järfälla 1 208 Storuman 0,84 

Sollentuna 1 197 Vilhelmina 0,88 

Danderyd 1 175 Härjedalen 0,93 

Göteborg 1 126 Dorotea 1,04 

Täby 1 039 Älvdalen 1,05 

Nacka 922 Strömsund 1,16 

Burlöv 876 Arvidsjaur 1,16 

Huddinge 729 Gällivare 1,17 

Tyresö 613 Kiruna 1,19 

Partille 601 Berg 1,29 

Upplands Väsby 513 Överkalix 1,31 

Öckerö 474 Åre 1,42 

Botkyrka 417 Bjurholm 1,90 

Mölndal 411 Bräcke 2,00 

Lomma 379 Malå 2,05 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistiska meddelanden MI 65 SM0201 (www.scb.se/MI0802); 

Statistikdatabasen: Befolkning resp. Miljö; SCB:s Kommunarealregister. 



25.12 

Rang 

# 

Högst skattesats 

Highest local tax rate 

Kommun 

Municipality 

Tio-i-topp 

Högst och lägst skattesats 2010 samt högsta och lägsta skatteunderlag 

enligt 2009 års taxering 

Highest and lowest local tax rate and local tax base in municipalities 

Skattesats 

i procent 

Local 

tax 

rate 

in percent 

Lägst skattesats 

Lowest local tax rate 

Rang Kommun 

Skattesats 

i procent 

Högst skatteunderlag 

Highest local tax capacity 

Rang Kommun 

Kronor 

per invånare 

SEK per 

inhabitant 

Lägst skatteunderlag 

Lowest local tax capacity 

Rang Kommun 

Kronor 

per 

invånare 

1 Ragunda 34,17 1 Vellinge 28,89 1 Danderyd 313 423 1 Årjäng 129 988 

2 Dals-Ed 34,09 2 Kävlinge 28,90 2 Lidingö 266 803 2 Bjurholm 135 207 

3 Sollefteå 34,08 3 Örkelljunga 29,15 3 Täby 249 164 3 Eda 136 639 

4 Härnösand 34,03 4 Solna 29,22 4 Nacka 225 597 4 Vilhelmina 138 817 

5 Ånge 34,02 5 Staffanstorp 29,28 5 Sollentuna 222 328 5 Orsa 139 516 

6 Ockelbo 33,97 6 Danderyd 29,30 6 Lomma 217 008 6 Haparanda 140 438 

7 Bräcke 33,92 7 Ängelholm 29,43 7 Stockholm 211 872 7 Berg 140 590 

8 Kramfors 33,83 8 Stockholm 29,58 8 Solna 210 989 8 Dals-Ed 140 673 

9 Hofors 33,82 9 Lomma 29,63 9 Ekerö 209 171 9 Åsele 140 845 

10 Vilhelmina 33,70 10 Täby 29,73 10 Vaxholm 209 157 10 Vansbro 141 075 

11 Strömsund 33,67 11 Höganäs 30,12 11 Vellinge 208 181 11 Mellerud 141 635 

12 Malå 33,65 12 Eslöv 30,13 12 Österåker 198 144 12 Åstorp 141 650 

Norsjö 33,65 13 Hörby 30,17 13 Kungsbacka 196 538 13 Högsby 142 001 

14 Smedjebacken 33,59 14 Linköping 30,25 14 Tyresö 196 190 14 Älvdalen 142 085 

15 Ljusdal 33,57 Varberg 30,25 15 Nykvarn 194 149 15 Töreboda 142 870 

Mora 33,57 16 Sollentuna 30,30 16 Järfälla 192 958 16 Bengtsfors 143 266 

Nordanstig 33,57 17 Nacka 30,36 17 Värmdö 192 098 17 Tomelilla 143 273 

18 Borlänge 33,55 18 Klippan 30,40 18 Sundbyberg 191 777 18 Örkelljunga 143 303 

Nordmaling 33,55 19 Skurup 30,47 19 Mölndal 190 229 19 Torsby 143 449 

Orsa 33,55 20 Burlöv 30,48 20 Knivsta 189 682 20 Bjuv 143 584 

21 Berg 33,47 21 Halmstad 30,50 21 Salem 189 344 21 Ödeshög 143 763 

22 Säter 33,45 Laholm 30,50 22 Vallentuna 189 107 22 Sunne 144 416 

22 Älvdalen 33,45 Ystad 30,50 23 Upplands Väsby 188 830 23 Pajala 144 811 

24 Vansbro 33,43 24 Helsingborg 30,60 24 Härryda 188 292 24 Gullspång 144 833 

25 Härjedalen 33,42 25 Båstad 30,62 25 Partille 188 004 25 Borgholm 145 010 

26 Bjurholm 33,40 26 Landskrona 30,63 26 Kiruna 187 775 26 Färgelanda 145 331 

Dorotea 33,40 Svedala 30,63 27 Lerum 184 614 27 Övertorneå 145 402 

Sorsele 33,40 28 Åstorp 30,68 28 Håbo 184 584 28 Sorsele 145 445 

Storuman 33,40 29 Järfälla 30,73 29 Trosa 184 481 29 Klippan 145 556 

Vindeln 33,40 30 Västerås 30,74 30 Gällivare 184 448 30 Hörby 145 590 

Vännäs 33,40 31 Trelleborg 30,75 31 Tjörn 183 413 31 Bräcke 145 819 

Åsele 33,40 Ydre 30,75 32 Hammarö 182 055 32 Strömsund 146 083 

33 Gagnef 33,38 33 Sjöbo 30,81 33 Höganäs 181 859 33 Åre 146 204 

34 Gullspång 33,37 34 Svalöv 30,88 34 Oxelösund 181 714 34 Nordanstig 146 325 

35 Lycksele 33,35 35 Simrishamn 30,90 35 Kungälv 181 454 35 Torsås 146 635 

36 Timrå 33,33 36 Partille 30,94 36 Öckerö 181 187 36 Ljusnarsberg 147 154 

37 Hedemora 33,30 37 Perstorp 30,95 37 Stenungsund 181 146 37 Heby 147 448 

38 Sundsvall 33,28 38 Lidingö 30,96 38 Kävlinge 180 374 38 Landskrona 147 545 

39 Hagfors 33,25 39 Höör 30,97 39 Staffanstorp 179 588 39 Härjedalen 147 692 

Lilla Edet 33,25 40 Hässleholm 31,00 40 Göteborg 179 179 40 Sjöbo 147 697 

Munkfors 33,25 Kinda 31,00 41 Sigtuna 178 843 41 Munkfors 147 983 

Storfors 33,25 Mjölby 31,00 42 Huddinge 178 145 42 Hultsfred 148 121 

Torsby 33,25 Tomelilla 31,00 43 Sundsvall 177 582 43 Gotland 148 158 

44 Bengtsfors 33,24 44 Falkenberg 31,02 44 Lund 177 409 44 Perstorp 148 295 

45 Laxå 33,23 45 Vallentuna 31,08 45 Båstad 177 019 45 Filipstad 148 538 

46 Kiruna 33,23 46 Kumla 31,10 46 Strängnäs 176 803 46 Malung-Sälen 148 559 

47 Munkedal 33,21 Vadstena 31,10 47 Bollebygd 176 784 47 Åmål 148 742 

48 Falun 33,20 48 Sundbyberg 31,13 48 Västerås 176 500 48 Sävsjö 148 833 

Kristinehamn 33,20 49 Hylte 31,17 49 Upplands-Bro 176 159 49 Ljusdal 148 836 

Ludvika 33,20 50 Söderköping 31,20 50 Uppsala 175 367 50 Malmö 148 910 

Malung-Sälen 33,20 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden, serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Sveriges statistiska databaser, Offentlig ekonomi. 



25.13 

Kommuner rangordnade efter andel miljonärer, de 50 med 

störst respektive minst andel 2007 

Municipalities ranked by percentage of millionaires, 50 municipalities 

with highest and lowest rank respectively 

Kommuner med störst andel miljonärer 1 

Municipalities with the highest percentage of millionaires 

Kommuner med minst andel miljonärer 1 

Municipalities with the lowest percentage of millionaires 

Nr 

# 

Kommun 

Municipality 

Andel 

Percentage 

Nr 

# 

Kommun 

Andel 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Totalt Kvinnor Män 

1 0162 Danderyd 45,7 46,5 44,9 241 1881 Kumla 10,2 8,2 12,1 

2 0160 Täby 41,6 42,1 41,1 242 1473 Töreboda 10,2 7,2 13,0 

3 0186 Lidingö 38,9 39,2 38,6 243 2305 Bräcke 10,1 7,5 12,6 

4 1233 Vellinge 38,9 38,1 39,6 244 2132 Nordanstig 10,1 7,7 12,4 

5 1262 Lomma 38,2 37,7 38,7 245 1260 Bjuv 10,1 7,8 12,3 

6 0182 Nacka 34,9 35,1 34,6 246 2084 Avesta 9,9 7,8 11,9 

7 1278 Båstad 33,2 30,5 36,0 247 2462 Vilhelmina 9,8 6,7 12,8 

8 1407 Öckerö 32,6 29,0 36,2 248 2085 Ludvika 9,8 7,8 11,9 

9 0187 Vaxholm 32,5 31,7 33,4 249 2425 Dorotea 9,8 6,4 13,0 

10 1427 Sotenäs 31,6 28,6 34,6 250 1446 Karlsborg 9,8 7,9 11,7 

11 0163 Sollentuna 31,3 31,4 31,1 251 1783 Hagfors 9,7 7,7 11,6 

12 1419 Tjörn 29,7 25,7 33,4 252 1861 Hallsberg 9,6 7,2 12,0 

13 0125 Ekerö 29,0 27,8 30,2 253 2514 Kalix 9,6 6,8 12,2 

14 0120 Värmdö 28,5 27,0 29,9 254 2513 Överkalix 9,6 6,2 12,7 

15 0138 Tyresö 27,7 26,9 28,4 255 2260 Ånge 9,5 7,7 11,3 

16 1384 Kungsbacka 27,6 25,8 29,4 256 2280 Härnösand 9,4 8,0 10,9 

17 1284 Höganäs 27,3 26,0 28,6 257 2506 Arjeplog 9,4 6,9 11,8 

18 1435 Tanum 26,4 21,0 31,7 258 2481 Lycksele 9,4 6,6 12,2 

19 0180 Stockholm 26,4 26,6 26,1 259 1764 Grums 9,4 7,6 11,1 

20 0184 Solna 26,0 26,4 25,5 260 1860 Laxå 9,3 7,3 11,3 

21 0123 Järfälla 25,5 25,2 25,9 261 2313 Strömsund 9,2 6,2 12,2 

22 1291 Simrishamn 25,2 22,0 28,5 262 2418 Malå 9,2 6,2 12,2 

23 1230 Staffanstorp 25,0 22,9 27,1 263 2583 Haparanda 9,2 6,9 11,4 

24 1401 Härryda 24,7 22,9 26,5 264 0319 Älvkarleby 9,2 7,1 11,2 

25 1421 Orust 24,5 20,3 28,5 265 0642 Mullsjö 9,2 6,6 11,7 

26 1402 Partille 24,2 23,3 25,2 266 1883 Karlskoga 9,1 7,8 10,4 

27 0117 Österåker 24,2 22,8 25,6 267 2061 Smedjebacken 9,1 6,5 11,6 

28 0885 Borgholm 24,2 20,7 27,8 268 2283 Sollefteå 9,0 7,2 10,8 

29 0115 Vallentuna 23,8 23,1 24,5 269 1904 Skinnskatteberg 8,9 6,9 10,9 

30 1281 Lund 23,5 23,6 23,3 270 2282 Kramfors 8,9 6,7 11,1 

31 1481 Mölndal 23,3 22,3 24,2 271 2182 Söderhamn 8,9 7,3 10,5 

32 1482 Kungälv 23,2 20,7 25,8 272 2584 Kiruna 8,8 6,6 10,9 

33 2029 Leksand 23,2 20,3 26,3 273 1781 Kristinehamn 8,8 7,0 10,5 

34 0188 Norrtälje 22,5 20,2 24,9 274 2505 Arvidsjaur 8,5 6,0 11,1 

35 1441 Lerum 22,4 20,5 24,3 275 2582 Boden 8,5 6,7 10,4 

36 0126 Huddinge 22,2 21,4 22,9 276 2262 Timrå 8,3 6,3 10,3 

37 1263 Svedala 22,0 20,8 23,2 277 2560 Älvsbyn 8,3 6,3 10,3 

38 1286 Ystad 21,9 20,5 23,5 278 1760 Storfors 8,2 6,8 9,6 

39 1261 Kävlinge 21,8 19,4 24,2 279 2523 Gällivare 8,2 6,2 10,1 

40 1292 Ängelholm 21,6 19,0 24,4 280 1907 Surahammar 8,1 5,9 10,2 

41 1484 Lysekil 21,4 18,2 24,6 281 1763 Forshaga 8,0 6,1 9,9 

42 0980 Gotland 21,4 19,0 23,9 282 1862 Degerfors 7,8 5,7 9,7 

43 0380 Uppsala 21,3 21,0 21,6 283 1982 Fagersta 7,6 6,2 9,1 

44 1383 Varberg 21,1 17,9 24,4 284 1762 Munkfors 7,6 5,9 9,3 

45 1486 Strömstad 20,8 18,4 23,2 285 1962 Norberg 7,4 5,3 9,5 

46 0330 Knivsta 20,6 18,8 22,4 286 2510 Jokkmokk 7,3 5,1 9,5 

47 1381 Laholm 20,6 16,4 24,7 287 1863 Hällefors 7,3 5,8 8,8 

48 0840 Mörbylånga 20,5 16,9 24,1 288 1782 Filipstad 7,2 5,5 8,9 

49 1415 Stenungsund 19,9 17,2 22,5 289 2104 Hofors 7,2 5,9 8,5 

50 1765 Årjäng 19,8 15,3 24,1 290 1864 Ljusnarsberg 7,2 6,2 8,1 

1) Korrigerade uppgifter (mars 2010). Revised figures (March 2010). 

Källa: SCB Förmögenhetsstatistik (www.scb.se/HE0104). 



25.14 

Rang 

# 

Läkarutbildning 

Doctors 

Kommun 

Municipality 

Tio-i-topp 

Kommuner med högsta antalet läkare, m.fl. utb.grupper i åldern 

25–64 år per 10 000 inv. fördelade på boendekommun år 2009 

Municipalities with the highest number of resident doctors and other 

groups of educated people, aged 25–64, per 10 000 inhabitants 

Antal 

per 

10 000 

Number 

per 

10 000 

Juridisk högskoleutbildning 

Persons with higher legal 

education 

(at least 3 years at university) 

Rang Kommun 

Antal 

per 

10 000 

Ekonomutbildning, 

Högskoleutbildning 

Persons with business 

administration education 

(at least 3 years at university) 

Rang Kommun 

Antal 

per 

10 000 

Civilingenjörsutbildning 

Masters of Engineering 

Rang Kommun 

Antal 

per 

10 000 

1 Danderyd 182 1 Danderyd 213 1 Danderyd 610 1 Danderyd 424 

2 Lund 174 2 Lidingö 169 2 Lidingö 459 2 Lund 373 

3 Uppsala 120 3 Stockholm 115 3 Täby 347 3 Lomma 370 

4 Umeå 113 4 Täby 109 4 Nacka 326 4 Täby 358 

5 Solna 102 5 Nacka 104 5 Lomma 281 5 Sollentuna 329 

6 Lidingö 102 6 Lomma 93 6 Stockholm 280 6 Solna 322 

7 Lomma 99 7 Lund 89 7 Sollentuna 269 7 Mölndal 297 

8 Eksjö 95 8 Solna 79 8 Solna 256 8 Linköping 296 

9 Falun 89 9 Vellinge 77 9 Vellinge 231 9 Lidingö 284 

10 Linköping 89 10 Vaxholm 74 10 Vaxholm 225 10 Härryda 276 

11 Stockholm 84 11 Knivsta 72 11 Sundbyberg 204 11 Stockholm 237 

12 Mölndal 76 12 Sollentuna 69 12 Ekerö 162 12 Göteborg 230 

13 Nacka 72 13 Uppsala 63 13 Kungsbacka 161 13 Nacka 229 

14 Göteborg 67 14 Malmö 56 14 Malmö 158 14 Partille 223 

15 Hammarö 67 15 Sundbyberg 55 15 Värmdö 157 15 Sundbyberg 208 

16 Skövde 66 16 Ekerö 51 16 Lund 157 16 Luleå 207 

17 Täby 66 17 Värmdö 50 17 Göteborg 156 17 Ekerö 194 

18 Östersund 65 18 Tyresö 49 18 Tyresö 140 18 Vaxholm 193 

19 Örebro 63 19 Höganäs 48 19 Härryda 137 19 Kävlinge 189 

20 Sollentuna 62 20 Göteborg 46 20 Hammarö 133 20 Kungsbacka 185 

21 Mora 62 21 Staffanstorp 46 21 Partille 132 21 Västerås 184 

22 Huddinge 60 22 Vallentuna 43 22 Mölndal 130 22 Staffanstorp 183 

23 Västervik 58 23 Båstad 43 23 Kävlinge 130 23 Järfälla 182 

24 Kalmar 57 24 Kungsbacka 39 24 Höganäs 129 24 Lerum 165 

25 Malmö 57 25 Kävlinge 37 25 Helsingborg 128 25 Huddinge 155 

26 Karlstad 56 26 Falun 36 26 Vallentuna 128 26 Salem 148 

27 Partille 54 27 Huddinge 35 27 Österåker 127 27 Vallentuna 147 

28 Vellinge 54 28 Österåker 35 28 Huddinge 125 28 Malmö 140 

29 Uddevalla 54 29 Helsingborg 35 29 Järfälla 123 29 Knivsta 137 

30 Halmstad 52 30 Partille 34 30 Karlstad 122 30 Kungälv 137 

31 Hudiksvall 52 31 Järfälla 34 31 Knivsta 121 31 Stenungsund 136 

32 Vaxholm 51 32 Umeå 33 32 Växjö 120 32 Vellinge 135 

33 Kristianstad 50 33 Jönköping 33 33 Staffanstorp 118 33 Österåker 132 

34 Växjö 49 34 Mölndal 32 34 Västerås 118 34 Tyresö 129 

35 Knivsta 48 35 Härryda 31 35 Älmhult 118 35 Uppsala 129 

36 Salem 48 36 Karlstad 31 36 Lerum 115 36 Ludvika 126 

37 Karlskrona 47 37 Svedala 30 37 Uppsala 115 37 Trollhättan 118 

38 Varberg 47 38 Salem 29 38 Luleå 112 38 Finspång 114 

39 Ekerö 47 39 Lerum 29 39 Jönköping 106 39 Upplands Väsby 113 

40 Sundbyberg 46 40 Sundsvall 28 40 Salem 106 40 Höganäs 111 

41 Värnamo 45 41 Eslöv 28 41 Linköping 106 41 Värmdö 100 

42 Härryda 45 42 Sigtuna 28 42 Umeå 102 42 Södertälje 97 

43 Sundsvall 45 43 Nyköping 28 43 Upplands Väsby 100 43 Nykvarn 95 

44 Västerås 45 44 Strängnäs 27 44 Östersund 99 44 Upplands-Bro 95 

45 Kungsbacka 44 45 Burlöv 27 45 Sigtuna 98 45 Burlöv 94 

46 Jönköping 43 46 Örebro 27 46 Åre 96 46 Helsingborg 93 

47 Luleå 42 47 Härnösand 26 47 Örebro 96 47 Hammarö 92 

48 Helsingborg 42 48 Luleå 26 48 Halmstad 93 48 Sandviken 92 

49 Vänersborg 41 49 Upplands-Bro 26 49 Båstad 93 49 Norrköping 92 

50 Gävle 41 50 Östersund 26 50 Sundsvall 88 50 Strängnäs 91 

De 25 lägst placerade 

kommunerna har alla 

mindre än 7 läkarutbildade 

per 10 000 inv. 

Källa: SCB Utbildningsregistret. 



mindre än 5 personer 

med juridikutbildning 

per 10 000 inv. 



mindre än 25 ekonomutbildade 

per10 000 inv. 



mindre än 13 civilingenjörer 

per10 000 inv. 



25.15 

Kommuner med störst resp. minst andel invånare 65 år och 

äldre 2009 

Municipalities with the highest/lowest number of inhabitants aged 

65– 

Nr 

# 

Kommuner med störst andel invånare i åldern 65– 

Municipalities with the highest percent 

Kommun 

Municipality 

Län 

County 

Procent 

Percent 

Nr 

# 

Kommuner med minst andel invånare i åldern 65– 

Municipalities with the lowest percent 

Kommun 

Municipality 

Län 

County 

Procent 

Percent 

1 Pajala Norrbottens 30,4 266 Salem Stockholms 14,9 

2 Överkalix Norrbottens 29,4 267 Upplands Väsby Stockholms 14,8 

3 Dorotea Västerbottens 29,0 268 Habo Jönköpings 14,8 

4 Bjurholm Västerbottens 29,0 269 Tyresö Stockholms 14,8 

5 Åsele Västerbottens 28,4 270 Svedala Skåne 14,8 

6 Borgholm Kalmar 27,9 271 Göteborg Västra Götalands 14,7 

7 Simrishamn Skåne 27,7 272 Sollentuna Stockholms 14,5 

8 Munkfors Värmlands 27,7 273 Sigtuna Stockholms 14,5 

9 Sorsele Västerbottens 27,6 274 Uppsala Uppsala 14,3 

10 Rättvik Dalarnas 27,3 275 Ekerö Stockholms 14,2 

11 Ragunda Jämtlands 27,1 276 Stockholm Stockholms 14,1 

12 Hagfors Värmlands 26,8 277 Lund Skåne 14,0 

13 Båstad Skåne 26,7 278 Umeå Västerbottens 14,0 

14 Hällefors Örebro 26,6 279 Nacka Stockholms 13,9 

15 Övertorneå Norrbottens 26,6 280 Härryda Västra Götalands 13,8 

16 Ljusnarsberg Örebro 26,6 281 Haninge Stockholms 13,5 

17 Storuman Västerbottens 26,4 282 Nykvarn Stockholms 13,5 

18 Vadstena Östergötlands 26,1 283 Vallentuna Stockholms 13,5 

19 Tingsryd Kronobergs 26,0 284 Håbo Uppsala 13,4 

20 Sotenäs Västra Götalands 26,0 285 Sundbyberg Stockholms 13,3 

21 Härjedalen Jämtlands 25,9 286 Upplands-Bro Stockholms 13,2 

22 Torsby Värmlands 25,8 287 Värmdö Stockholms 12,9 

23 Strömsund Jämtlands 25,7 288 Botkyrka Stockholms 12,4 

24 Bengtsfors Västra Götalands 25,7 289 Huddinge Stockholms 12,2 

25 Filipstad Värmlands 25,6 290 Knivsta Uppsala 11,3 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 

25.16 

Nr 

# 

Spelform 

Form 

De 20 största spelen och lotterierna, rangordnade efter 

omsättning 2009 

Most popular forms of betting and lotteries by turnover 

Aktör 

Actor 

Omsättning, milj. kr 

Turnover SEK m 

1 Jack och Miss Vegas Svenska spel 7 464 

2 V75 ATG 4 744 

3 Triss Svenska spel 3 294 

4 Lotto Svenska spel 2 881 

5 Oddset Svenska spel 2 414 

6 Postkodlotteriet Folkspel 2 110 

7 Dagens Dubbel ATG 1 824 

8 Vinnare/Plats ATG 1 659 

9 Keno Svenska spel 1 392 

10 Bingo Bingohallar (ca 100) 1 282 

11 Casino Cosmopol Svenska spel 1 198 

12 V65 ATG 1 180 

13 V64 ATG 966 

14 Tvilling ATG 894 

15 Joker Svenska spel 857 

16 Bingolotto Folkspel 722 

17 Stryktipset Svenska spel 693 

18 Restaurangkasinospel Kasinoanordnare (ca 200) 540 

19 Miljonlotteriet IOGT-NTO 506 

20 Kombilotteriet SAP 416 

Källa: Lotteriinspektionen (www.lotteriinsp.se). 



25.17 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2009 

Occupations with highest average salary 

Tio-i-topp 

Månadslön, kr 

Salary SEK 

3411 Värdepappersmäklare 86 500 

1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 73 700 

1237 Forsknings- och utvecklingschefer 60 700 

1110 Högre ämbetsmän och politiker 59 400 

1225 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 57 400 

1233 Försäljnings- och marknadschefer 55 400 

2221 Läkare 54 200 

1232 Personalchefer 53 500 

1234 Reklam- och pr-chefer 53 300 

1231 Ekonomichefer och administrativa chefer 53 200 

3144 Flygledare 53 100 

1236 It-chefer 52 000 

1239 Övriga chefer inom specialområden 51 400 

1120 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 49 600 

1315 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 49 100 

1223 Driftchefer inom byggverksamhet 47 400 

2421 Advokater och åklagare 47 400 

2422 Domare 47 300 

1229 Övriga drift- och verksamhetschefer 46 800 

1235 Inköps- och distributionschefer 46 500 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 

25.18 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2009 

Occupations with lowest average salary 

Månadslön, kr 

Salary SEK 

6129 Övriga djuruppfödare och djurskötare 18 400 

5223 Kaféföreståndare 18 800 

5224 Kioskföreståndare 18 800 

9210 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 19 000 

9130 Köks- och restaurangbiträden 19 100 

9190 Övriga servicearbetare 19 200 

6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 19 400 

9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 19 500 

8263 Symaskinoperatörer 19 800 

5131 Barnskötare m.fl. 19 900 

6121 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 20 400 

8264 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 20 400 

7412 Bagare och konditorer 20 500 

5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 600 

6111 Odlare av jordbruksväxter, fruktoch bärodlare 20 900 

4140 Biblioteksassistenter m.fl. 21 100 

6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 21 100 

6112 Trädgårdsodlare 21 200 

5227 Demonstratörer, uthyrare m.fl. 21 400 

7431 Skräddare, modister och ateljésömmerskor 21 400 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



25.19 

Temperatur Temperature 

Rekord i väder 

Weather records 

Högsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Highest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05 

Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18 

16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18 

Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30 

22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30 

April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27 

Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27 

32,5 Kalmar Småland 1892-05-28 

Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29 

Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09 

Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09 

September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01 

Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09 

November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02 

December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24 

Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Lowest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari -49 Karesuando Lappland 1999-01-27 

-49 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01 

Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02 

Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04 

April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06 

Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03 

Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02 

Juli -5 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22 

-5 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14 

Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31 

September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29 

Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28 

November -43 Vittangi Lappland 1890-11-24 

December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30 

Nederbörd Precipitation 

Största dygnsnederbörd under resp. månad 

Most precipitation during a day in each month 

Största månadsnederbörd 

Most precipitation during each month 

Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År 

Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989 

Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943 

Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938 

April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943 

Maj 93 Öxabäck Västergötland 21:a 1931 209 Tåsan Värmland 1997 

Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987 

Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 333 Bäckaskog Skåne 1959 

Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986 

September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984 

Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967 

November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000 

December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975 

Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008 

Källa: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI (www.smhi.se). 


Internationella översikter 

International perspectives

Internationella översikter Statistisk årsbok 2011 

26 – Internationella 

översikter 

International perspectives 

Sida 

Page 

26.1 Världens befolkningstillväxt ............... 629 

World population growth in historical 

perspective 

26.2 Befolkningsförändringar – tillbakablick 

och prognos ........................................ 631 

Population changes – historical review and 

forecast 

26.3 Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i 

världsdelar och områden ............................ 632 

Population, population density, surface area, 

etc., continents and regions 

26.4 Världens största städer ....................... 633 

The world's largest cities 

26.5 Beräknad folkmängd i världsdelar 

och områden 1950–2050 ............................. 633 

Estimated population of continents and 

regions 

26.6 Areal, folkmängd och folktäthet i 

olika länder ................................................... 634 

Surface area, population and population 

density in different countries 

26.7 Folkmängden i de största städerna ... 639 

Population of largest cities 

26.8 Befolkningen efter kön och ålder ....... 646 

Population, by sex and age 

26.9 Levande födda barn efter moderns 

ålder samt fruktsamhetstal ......................... 647 

Live birth rates specific for age of mother 

and total fertility rate 

26.10 Återstående medellivslängd vid 

födelsen år 2010 ........................................... 648 

Life expectancy at birth 

26.11 Landareal och odlad areal 2008 ........ 649 

Land area and arable area 

26.12 Åkerjordens användning 2008 .......... 651 

Use of arable land 

26.13 Skörd 2008, 1 000 ton ........................ 654 

Crop yields, 1 000 tonnes 

26.14 Husdjur 2008, 1 000-tal ...................... 657 

Livestock, 1 000s 

26.15 Vissa viktiga varor efter de 10 

största producentländerna .......................... 661 

Some important goods by 10 largest 

countries of production 

Sida 

Page 

26.16 Industriproduktion, indextal 

(2005=100) ..................................................... 665 

Industrial production, index numbers 

(2005=100) 

26.17 Produktion av elektrisk energi, 

GWh, 2006 ..................................................... 666 

Electricity production, GWh 

26.18 Förbrukning av elektrisk energi, 

kWh per invånare .......................................... 667 

Electricity use, kWh per inhabitant 

26.19 Kärnkraft i världen 31 december 

2009 ................................................................ 668 

Nuclear power worldwide 

26.20 Olika länders betalningsbalans 

med utlandet 2007, milj. USA-dollar ........... 669 

Current account of the balance of payments 

for selected countries, USD m 

26.21 Import och export av vissa varor, 

1 000 ton ........................................................ 670 

Imports and exports of some goods, 1 000 

tonnes 

26.22 De 35 största handelsflottorna 

den 1 januari 2009 ........................................ 673 

The 35 most important maritime countries 

and territories 

26.23 Arbetslösa, 1 000-tal .......................... 674 

Unemployment, 1 000s 

26.24 Konsumentprisindex (2000=100)...... 675 


26.25 BNP i löpande priser, miljoner 

EURO ............................................................. 676 

GDP in current prices, millions of EURO 

26.26 BNP per invånare i löpande priser, 

EURO ............................................................. 677 

GDP per inhabitant in current prices, EURO 

26.27 BNP-utveckling i fasta priser, 

procent från föregående år .......................... 678 

GDP development in constant prices, 

percent from previous year 

26.28 Militärutgifter ....................................... 679 

Military expenditure 

26.29 Valutakurser, värdet av en USD 

uttryckt i resp. lands valutaenhet ............... 680 




26.1 

Världens befolkningstillväxt 

World population growth in historical perspective 

Världens snabba befolkningsökning är ett sent fenomen. FN har uppskattat att 

världens befolkning år 0, dvs. för 2010 år sedan, uppgick till 300 miljoner, och 

att det under en lång period därefter inte skedde några större förändringar. 


År 1750 levde cirka 790 miljoner människor på 

jorden. Av dessa bodde 64 procent i Asien, 

21 procent i Europa och 13 procent i Afrika. 

150 år senare, år 1900, hade folkmängden ökat 

till drygt det dubbla – 1,7 miljarder. Den huvudsakliga 

ökningen hade skett i Europa där 

andelen av den totala folkmängden hade ökat 

till 25 procent. Under samma period ökade 

Nordamerikas och Latinamerikas befolkningsandelar 

från mindre än en halv resp. två procent 

till 5 procent vardera. Samtidigt hade Asiens 

andel minskat till 57 procent och Afrikas till 

8 procent. Det var inte förrän efter 1900 som 

befolkningsökningen började accelerera, och 

folkmängden kom år 1950 att uppgå till 2,5 

miljarder. Det motsvarar en ökning på mer än 

50 procent på 50 år. 

En allt snabbare befolkningstillväxt tog sin 

början i mitten av 1900-talet och resulterade i en 

folkmängd om 6,1 miljarder år 2000 – nära nog 

2,5 gånger så många som år 1950. 

Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas 

världens befolkning år 2050 vara runt 9,1 miljarder. 

Det innebär en ökning med nära 50 procent 

sedan år 2000. År 2050 kommer vidare 

57 procent av världens befolkning att finnas i 

Asien, 22 procent i Afrika och 8 procent i Europa. 

Här kan noteras att Europas andel av 

världsbefolkningen då bara skulle vara en tredjedel 

av vad den var i mitten av 1900-talet 

(22 procent). 

Medellivslängden har från mitten av 1900- 

talet till idag ökat från 47 till 68 år, och beräknas 

till år 2050 öka ytterligare med åtta år till 76 år. 

Nordamerika har under hela perioden den 

längsta medellivslängden, 69 år 1950/55 och 

84 år 2045/50. 

Återstående medellivslängd vid födelsen, år 

1950/ 

55 

1970/ 

75 

1995/ 

00 

2020/ 

25 

2045/ 

50 

Europa 65,6 70,8 73,1 78,1 81,5 

Afrika 38,7 46,5 52,0 59,5 67,4 

Asien 41,2 56,6 65,9 72,6 76,8 

Latinamerika 

och Karibien 51,3 60,9 70,7 76,5 79,8 

Nordamerika 68,8 71,6 77,7 81,1 83,5 

Oceanien 60,4 65,8 73,4 79,0 82,1 

Hela världen 46,6 58,2 65,2 71,1 75,6 

Den ökade medellivslängden kommer naturligtvis 

att påverka befolkningens åldersstruktur. 

De mer utvecklade länderna 1 

uppvisar nu en 

högre andel äldre (65– år) än de mindre utvecklade 

1 . Vidare antas andelen äldre öka i de utvecklade 

länderna från 16 procent år 2010 till 

26 procent 2050. Andelen barn och ungdomar 

(0–14 år) i dessa länder förväntas minska bara 

marginellt från 16,5 till 15 procent. I de mindre 

utvecklade länderna räknar man med motsvarande 

förändringar, men i en helt annan omfattning. 

Sålunda förväntas andelen äldre öka 

kraftigt, från 6 till 15 procent. Vidare kalkylerar 

man med en kraftig minskning av andelen barn 

och ungdomar – från 30 procent 2010 till 20 procent 

2050. 

Ser vi till olika världsdelar förväntas 7 procent 

av Afrikas befolkning vara 65 år eller äldre 

år 2050. För Europas del ser det annorlunda ut – 

där antas andelen äldre uppgå till 27 procent 

samma år. Det omvända gäller om vi betraktar 

andelen barn och ungdomar i befolkningen. I 

Afrika beräknas den andelen år 2050 uppgå till 

27 procent medan motsvarande andel i Europa 

är 15 procent. 

I mitten av 1900-talet bodde 30 procent av 

världens befolkning i tätorter. I dag bor cirka 

hälften av befolkningen i tätorter. År 2050 beräknas 

70 procent tillhöra tätortsbefolkningen. 

Speciellt stora är förändringarna i Afrika och 

Asien, där cirka 15 procent bodde i tätorter år 

1950. År 2050 beräknas cirka två tredjedelar av 

deras befolkning bo i tätorter. 

Andel av världens befolkning som bor i 

tätorter, procent 

1950 1975 2000 2025 2050 

Europa 51,3 65,3 70,8 76,9 84,3 

Afrika 14,4 25,7 36,0 47,2 61,6 

Asien 16,3 24,0 36,8 49,9 64,7 

Latinamerika 

och Karibien 41,4 60,7 75,5 83,8 88,8 

Nordamerika 63,9 73,8 79,1 85,7 90,1 

Oceanien 62,0 71,5 70,4 70,8 74,8 

Hela världen 28,8 37,2 46,4 56,6 68,7 

1) Mer utvecklade länder: Hela Europa, Nordamerika, Australien, 

Nya Zeeland och Japan. 

Mindre utvecklade länder: Hela Afrika, Asien (exkl. Japan), 

Latinamerika , Karibien, Melanesien, Mikronesien och Polynesien. 

Källa: UN World population prospects (www.un.org). 



Världens befolkning fördelad efter världsdelar, absoluta tal och procent 

År 

Miljoner 

Europa Afrika Asien Latin 

amerika 

och 

Karibien 

Nordamerika 

Oceanien 

Totalt 

hela 

världen 

Procent 

Europa Afrika Asien Latinamerika 

och 

Karibien 

Nord- 

Oceanien 

Totalt 

ame- 

rika hela 

världen 

1950 547 227 1 403 167 172 13 2 529 21,6 9,0 55,5 6,6 6,8 0,5 100 

1960 604 285 1 694 220 204 16 3 023 20,0 9,4 56,0 7,3 6,7 0,5 100 

1970 656 367 2 125 286 231 20 3 686 17,8 10,0 57,7 7,8 6,3 0,5 100 

1980 693 482 2 622 363 254 23 4 438 15,6 10,9 59,1 8,2 5,7 0,5 100 

1990 721 639 3 179 442 283 27 5 290 13,6 12,1 60,1 8,4 5,3 0,5 100 

2000 727 819 3 698 521 319 31 6 115 11,9 13,4 60,5 8,5 5,2 0,5 100 

2010 733 1 033 4 167 588 352 36 6 909 10,6 15,0 60,3 8,5 5,1 0,5 100 

2020 733 1 276 4 596 646 383 40 7 675 9,6 16,6 59,9 8,4 5,0 0,5 100 

2030 723 1 524 4 917 690 410 45 8 309 8,7 18,3 59,2 8,3 4,9 0,5 100 

2040 708 1 770 5 125 718 431 48 8 801 8,0 20,1 58,2 8,2 4,9 0,5 100 

2050 691 1 998 5 231 729 448 51 9 150 7,6 21,8 57,2 8,0 4,9 0,6 100 

Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre 

År Europa Afrika Asien Latinamerika 

och Karibien 

Nordamerika Oceanien Hela världen 

1950 8,2 3,3 4,1 3,5 8,2 7,3 5,2 

1960 8,9 3,1 4,1 3,7 9,0 7,3 5,3 

1970 10,5 3,1 4,0 4,1 9,7 7,1 5,5 

1980 12,4 3,1 4,4 4,5 11,0 8,0 5,9 

1990 12,7 3,1 4,8 4,9 12,2 9,2 6,1 

2000 14,8 3,3 5,7 5,8 12,4 9,9 6,8 

2010 16,3 3,4 6,7 6,9 13,1 10,8 7,6 

2020 19,0 3,9 8,7 9,1 16,3 13,3 9,3 

2030 22,6 4,6 11,4 12,3 20,0 16,0 11,7 

2040 25,3 5,5 14,9 15,8 21,3 17,7 14,2 

2050 27,4 7,1 17,3 19,5 22,0 18,7 16,3 

Källa: WHO; SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



26.2 

Befolkningsförändringar – tillbakablick och prognos 

Population changes – historical review and forecast 


År 2050 förväntas världens befolkning 

vara 3,5 gånger större än vad den var 

100 år tidigare, dvs. 1950. 

Under den redovisade perioden kommer 

andelen av världens befolkning som bor i 

tätorter att fördubblas – från 30 till 60 procent. 

Under perioden kommer medellivslängden 

för män att öka från 45 till 73 år och för 

kvinnor från 48 till 78 år. 

Källa: United Nations, Population Division 

(www.un.org). 



26.3 

Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i världsdelar och områden 

Population, population density, surface area, etc., continents and 

regions 

Världsdel 

och område 1 

Uppskattad folkmängd vid mitten av året 

i miljoner 

Årligt genomsnitt 2005– 

2010 per 1 000 av medelfolkmängden, 

promille 

Areal Inv. 

1 000 km 2 per 

km 2 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2008 Levande 

födda 

Döda Naturlig 

folkökning 

2008 2008 

Europa 2, 3 547 604 656 693 721 727 732 10 11 1 23 049 32 

Nordeuropa 78 82 87 90 92 94 98 12 10 5 1 810 54 

Västeuropa 141 152 166 170 176 183 188 10 9 2 1 108 170 

Sydeuropa 108 117 127 138 143 145 152 10 10 5 1 317 116 

Östeuropa 220 253 276 295 310 304 293 10 14 -4 18 814 16 

Afrika 227 285 367 482 639 819 987 36 12 23 30 312 33 

Nordafrika 53 68 87 113 148 180 206 24 7 17 8 525 24 

Västafrika 68 84 106 139 183 238 291 40 14 25 6 138 47 

Östafrika 65 82 108 143 193 253 311 40 13 26 6 361 49 

Centralafrika 26 32 41 54 73 98 123 43 16 26 6 613 19 

Sydafrika 16 20 25 33 42 51 57 23 15 10 2 675 21 

Nordamerika 4 172 204 231 254 283 319 345 14 8 10 21 776 16 

Latinamerika 167 220 286 363 442 521 576 19 6 11 20 546 28 

Centralamerika 38 51 70 92 112 135 150 21 5 12 2 480 60 

Karibien 17 21 25 30 34 39 42 19 7 8 234 178 

Sydamerika 112 148 191 241 296 347 385 18 6 11 17 832 22 

Asien 5 1 403 1 694 2 125 2 623 3 179 3 698 4 075 19 7 11 31 880 128 

Västasien 52 67 88 116 152 190 224 24 6 19 4 831 46 

Syd- och 

Centralasien 516 627 783 991 1 250 1 518 1 729 24 8 15 10 791 160 

Sydöstasien 176 220 283 356 440 517 576 19 7 12 4 495 128 

Östasien 6 660 779 972 1 159 1 337 1 472 1 547 13 7 6 11 763 131 

Oceanien 7 12,8 15,9 19,6 22,9 26,9 31,2 34,9 17 7 13 8 564 4 

Australien och 

Nya Zeeland 10,1 12,6 15,5 17,8 20,5 23,0 25,3 13 7 10 8 012 3 

Melanesien 2,3 2,7 3,4 4,3 5,5 7,0 8,4 30 8 22 541 16 

Mikronesien 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 22 5 13 3 186 

Polynesien 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 22 5 8 8 83 

Totalt 2 529 3 023 3 686 4 438 5 290 6 115 6 750 20 8 12 136 127 50 

1) De skilda områdena omfattar följande länder: 

Västeuropa: Belgien, Frankrike, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike. 

Sydeuropa: Albanien, Andorra, Bosnien-Hercegovina, Gibraltar, Grekland, Italien, Jugoslavien (fr.o.m. 2003: Serbien och Montenegro), 

Kroatien, Makedonien, Malta, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Vatikanstaten. 

Östeuropa: Bulgarien, Moldova, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vitryssland. 

Nordeuropa: Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Irland, Island, Kanalöarna, Lettland, Litauen, Man, Norge, Storbritannien och Nordirland, 

Sverige. 

Västafrika: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, 

Nigeria, Saint Helena, Senegal, Sierra Leone, Togo. 

Östafrika: Brittiska besittningar i Indiska Oceanen, Burundi, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Komorerna, Madagaskar, Malawi, Mauritius, 

Moçambique, Réunion, Rwanda, Seychellerna, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe. 

Nordafrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan, Tunisien, Västra Sahara. 

Centralafrika: Angola, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Kongo, Sao Tomé och Principe, Tchad, Zaire. 

Sydafrika: Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland, Sydafrika. 

Nordamerika: Bermuda, Grönland, Kanada, Saint Pierre o. Miquelon, USA (inkl. Hawaii). 

Centralamerika: Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama. 

Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Falklandsöarna, Fr. Guyana, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, 

Uruguay, Venezuela. 

Karibiska öarna: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamaöarna, Barbados, Caymanöarna, Dominica, Dominikanska rep., Grenada, 

Guadeloupe, Haiti, Jamaica, Jungfruöarna (Br.), Jungfruöarna (USA), Kuba, Martinique, Montserrat, Nederl. Antillerna, Puerto Rico, Saint 

Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Turks- o. Caicosöarna. 

Östasien: Hongkong, Japan, Kina, Macao, Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea. 

Södra Centralasien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, 

Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan. 

Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand, Vietnam, Östra Timor. 

Västasien: Armenien, Azerbaijan, Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, 

Gazaremsan (Palestina), Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Yemen. 

Australien och Nya Zeeland: Australien, Norfolkön, Nya Zeeland. 

Melanesien: Fiji, Nya Caledonien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu. 

Mikronesien: Canton och Enderburyöarna, Mikronesiska federationen, Guam, Johnstonön, Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Nordmarianerna, 

Palau och de mindre avsidesliggande Stillahavsöarna. 

Polynesien: Amerikanska Samoa, Cooköarna, Franska Polynesien, Niue, Pitcairn, Samoa, Tokelau, Tonga, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna. 

2) Inkl. hela Ryska federationen (Ryssland), exkl. den europeiska delen av Turkiet (ingår i Västasien). 3) Areal: exkl. de asiatiska 

delarna av Ryssland; inkl. de europeiska delarna av Turkiet: 10 301 000 km 2 . 4) Inkl. Hawaii. 5) Exkl. de asiatiska delarna av Ryssland, 

inkl. de europeiska delarna av Turkiet. 6) Exkl. de delar av Ryssland som ligger i Fjärran östern. 7) Exkl. Hawaii. 

Källa: UN: Demographic Yearbook 2008; www.un.org. 



26.4 

Världens största städer 

The world's largest cities 

Nr Stad, land Folkmängd 

utan förstäder 


År Nr Stad, land Folkmängd 

med förstäder 

1 Karachi, Pakistan 12 130 000 2007 1 Tokyo, Japan 35 140 500 2008 

2 Bombay, Indien 11 978 500 2001 2 Söul, Sydkorea 24 746 300 2008 

3 Shanghai, Kina 11 283 700 2006 3 São Paulo, Brasilien 19 223 900 2007 

4 São Paulo, Brasilien 11 037 600 2009 4 Mexico City, Mexiko 19 028 000 2007 

5 Istanbul, Turkiet 10 757 300 2007 5 New York, USA 19 006 800 2008 

6 Moskva, Ryssland 10 470 300 2008 6 Bombay, Indien 18 978 000 2007 

7 Söul, Sydkorea 10 456 000 2008 7 Shanghai, Kina 18 580 800 2007 

8 Delhi, Indien 9 879 200 2001 8 Delhi, Indien 15 926 000 2007 

9 Jakarta, Indonesien 9 125 000 2007 9 Karachi, Pakistan 14 800 000 2006 

10 Tokyo), Japan 8 736 500 2008 10 Calcutta, Indien 14 787 000 2007 

11 Peking (Beijing), Kina 8 580 400 2006 11 Moskva, Ryssland 13 500 000 2006 

12 Mexico City, Mexiko 8 463 900 2005 12 Teheran, Iran 13 422 400 2006 

13 Lima, Peru 8 445 200 2007 13 Jakarta, Indonesien 13 215 000 2005 

14 New York, USA 8 363 700 2008 14 Los Angeles, USA 12 872 800 2008 

15 Wuhan, Kina 8 001 500 2006 15 Buenos Aires, Argentina 12 795 000 2007 

16 Teheran, Iran 7 873 000 2007 16 Istanbul, Turkiet 12 573 800 2007 

17 London, Storbritannien 7 619 800 2008 17 Dhaka, Bangladesh 12 295 700 2007 

18 Lagos, Nigeria 7 439 300 2006 18 Kairo, Egypten 11 893 000 2007 

19 Bogotá, Colombia 7 243 700 2009 19 Rio de Janeiro, Brasilien 11 571 600 2007 

20 Bangkok, Thailand 6 842 000 2007 20 Manila, Filippinerna 11 553 400 2007 

21 Kairo, Egypten 6 758 600 2006 21 Osaka, Japan 11 294 000 2007 

22 Dhaka, Bangladesh 6 737 800 2007 22 Peking (Beijing), Kina 11 290 000 2007 

23 Lahore, Pakistan 6 577 000 2007 23 Lagos, Nigeria 11 100 000 2007 

24 Bagdad, Irak 6 194 800 2007 24 Paris, Frankrike 10 143 000 2006 

25 Rio de Janeiro, Brasilien 6 186 700 2009 25 Chicago, USA 9 569 600 2008 

26 Kanton (Guangzhou), Kina 6 172 800 2006 26 Kinshasa, Kongo-Kinshasa 8 951 200 2005 

27 Kinshasa, Kongo-Kinshasa 6 049 000 2005 27 Kanton (Guangzhou), Kina 8 747 300 2007 

28 Hồ Chí Minhin staden, Vietnam 5 929 500 2009 28 London, Storbritannien 8 567 000 2007 

29 Tianjin, Kina 5 332 100 2006 29 Bogotá, Colombia 8 493 700 2009 

30 Santiago, Chile 4 985 900 2008 30 Lahore, Pakistan 7 850 000 2006 

Källa: UN: Demographic Yearbook; UN: World Urbanization Prospects; The Europa World Year Book; The Statesman’s Year-book; 

Der Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina. 

26.5 

Beräknad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 

Estimated population of continents and regions 

Världsdel, område 1 Uppskattad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 

1950 1970 1990 2010 2030 2050 

Europa 2, 3 547 656 721 733 723 691 

Västeuropa 141 166 176 189 191 185 

Sydeuropa 108 127 143 154 157 154 

Östeuropa 220 276 310 291 268 240 

Nordeuropa 78 87 92 99 107 113 

Afrika 227 367 639 1 033 1 524 1 998 

Västafrika 68 106 183 306 463 626 

Östafrika 65 108 193 327 518 711 

Nordafrika 53 87 148 213 277 321 

Centralafrika 26 41 73 129 202 273 

Sydafrika 16 25 42 58 64 67 

Nordamerika 4 172 231 283 352 410 448 

Latinamerika och Karibien 167 286 442 589 690 729 

Centralamerika 38 70 112 153 184 197 

Sydamerika 112 191 296 393 458 483 

Karibien 17 25 34 42 48 49 

Asien 5 1 403 2 125 3 179 4 167 4 917 5 231 

Ostasien 6 660 972 1 337 1 564 1 666 1 600 

Syd- och Centralasien 516 783 1 250 1 780 2 232 2 494 

Sydostasien 176 283 440 590 706 766 

Västasien 52 88 152 233 312 372 

Oceanien 7 13 20 27 36 45 51 

Australien och Nya Zeeland 10 16 20 26 31 34 

Melanesien 2 3 5 9 12 16 

Mikronesien 0 0 0 1 1 1 

Polynesien 0 0 1 1 1 1 

Totalt världen World total 2 529 3 686 5 290 6 909 8 309 9 150 

1–7) Se not 1–7, tab. 632. 

Källa: UN, World Population Prospects. 

År 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder 

Surface area, population and population density in different countries 

Land Areal Befolkning 

Total, km 2 Därav procent Folkmängd 1 

2008 Land Vatten 

1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Europa 

Suveräna stater 

Sverige 450 295 91,1 8,9 9 220 20 85 

Danmark 3 43 094 98,5 1,5 5 489 127 87 

Finland 338 424 89,8 10,1 5 313 16 85 

Island 103 000 97,3 2,7 319 3 93 

Norge 323 782 94,0 6,0 4 768 15 79 

Albanien 28 748 95,3 4,7 3 182 111 51 

Andorra 468 100,0 0,0 84 179 88 

Belgien 30 528 99,2 0,8 10 667 349 97 

Bosnien och Hercegovina 51 197 100,0 0,0 3 842 75 48 

Bulgarien 110 879 99,7 0,3 7 623 69 71 

Estland 45 227 93,7 6,3 1 341 30 70 

Frankrike 4 551 500 99,7 0,3 62 277 113 85 

Grekland 131 957 97,7 2,3 11 237 85 61 

Irland 70 273 98,0 2,0 4 422 63 62 

Italien 301 336 97,6 2,4 59 832 199 68 

Kroatien 56 594 98,9 1,1 4 435 78 57 

Lettland 64 559 96,1 3,9 2 266 35 68 

Liechtenstein 160 100,0 0,0 35 222 14 

Litauen 65 300 99,4 0,6 3 358 51 67 

Luxemburg 2 586 100,0 0,0 489 189 85 

Makedonien 25 713 98,9 1,1 2 047 80 59 

Malta 316 100,0 0,0 412 1 304 95 

Moldavien 33 846 97,2 2,8 3 570 105 46 

Monaco 1,5 100,0 0,0 31 20 667 100 

Montenegro 13 812 97,4 2,6 629 46 62 

Nederländerna 37 354 81,6 18,4 16 446 440 82 

Polen 312 685 97,4 2,6 38 116 122 61 

Portugal 92 090 99,5 0,5 10 622 115 60 

Rumänien 238 391 96,6 3,4 21 504 90 57 

Ryssland 17 098 242 95,8 4,2 141 956 8 73 

San Marino 61 100,0 0,0 32 531 94 

Schweiz 41 277 95,8 4,2 7 648 185 74 

Serbien 88 361 99,8 0,2 7 350 83 56 

Slovakien 49 037 98,1 1,9 5 407 110 55 

Slovenien 20 273 99,4 0,6 2 023 100 50 

Spanien 505 992 98,7 1,3 45 593 90 77 

Storbritannien 5 242 900 98,7 1,3 61 383 253 80 

Tjeckien 78 865 98,0 2,0 10 430 132 74 

Tyskland 357 114 97,8 2,2 82 127 230 74 

Ukraina 603 500 96,0 4,0 46 373 77 69 

Ungern 93 028 99,3 0,7 10 038 108 68 

Vatikanstaten 0,4 100,0 0,0 1 2 500 100 

Vitryssland 207 600 99,9 0,1 9 681 47 74 

Österrike 83 871 98,7 1,3 8 337 99 67 

Icke suveräna områden 

Danmark 

Färöarna 1 393 100,0 0,0 49 35 40 

Norge 

Svalbard och Jan Mayen 62 422 . . . . 2,8 0 . . 

Storbritannien 

Gibraltar 6 100,0 0,0 29 4 881 100 

Kanalöarna 6 194 152 784 31 

Isle of Man 572 100,0 0,0 82 143 51 

Afrika 


Algeriet 2 381 741 100,0 0,0 34 745 15 66 

Angola 1 246 700 100,0 0,0 15 636 13 58 

Benin 112 622 98,2 1,8 8 225 73 42 

Botswana 582 000 97,4 2,6 1 755 3 60 

Burkina Faso 272 967 99,9 0,1 14 731 54 25 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.) 





1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Burundi 27 834 92,3 7,7 7 566 272 11 

Centralafrikanska republiken 622 984 99,9 0,1 4 123 7 39 

Comorerna 2 235 100,0 0,0 778 348 28 

Djibouti 23 200 99,9 0,1 790 34 76 

Egypten 1 002 000 99,4 0,6 75 194 75 43 

Ekvatoritalguinea 28 051 100,0 0,0 473 17 40 

Elfenbenskusten 322 463 98,6 1,4 20 807 65 50 

Eritrea 117 600 85,9 14,1 4 354 37 21 

Etiopien 1 104 300 90,6 9,4 79 221 72 17 

Gabon 267 668 95,9 4,1 1 313 5 86 

Gambia 11 295 80,6 19,4 1 510 134 57 

Ghana 238 533 95,4 4,6 22 901 96 51 

Guinea 245 857 99,9 0,1 10 183 41 35 

Guinea-Bissau 36 125 77,9 22,1 1 389 38 30 

Kamerun 475 442 97,9 2,1 17 000 36 58 

Kap Verde 4 033 100,0 0,0 500 124 60 

Kenya 580 367 98,1 1,9 38 300 66 22 

Kongo-Brazzaville 342 000 99,9 0,1 3 752 11 62 

Kongo-Kinshasa 7 2 344 858 96,7 3,3 68 076 29 35 

Lesotho 30 355 100,0 0,0 1 881 62 26 

Liberia 111 369 86,5 13,5 3 348 30 47 

Libyen 1 759 540 100,0 0,0 5 799 3 78 

Madagaskar 587 041 99,1 0,9 18 865 32 30 

Malawi 118 484 79,4 20,6 13 630 115 19 

Mali 1 240 192 98,4 1,6 12 706 10 35 

Marocko 446 550 99,9 0,1 31 177 70 58 

Mauritanien 1 025 520 100,0 0,0 3 160 3 41 

Mauritius 1 969 99,5 0,5 1 269 644 42 

Mocambique 801 590 97,8 2,2 20 854 26 38 

Namibia 824 268 99,9 0,1 2 065 3 37 

Niger 1 267 000 100,0 0,0 14 297 11 17 

Nigeria 923 768 98,6 1,4 140 004 152 49 

Rwanda 26 338 93,7 6,3 9 052 344 19 

São Tomé och Príncipe 964 100,0 0,0 158 164 61 

Senegal 196 722 97,9 2,1 11 343 58 42 

Seychellerna 452 100,0 0,0 87 193 55 

Sierra Leone 71 740 99,8 0,2 5 390 75 38 

Somalia 637 657 98,4 1,6 7 954 12 37 

Sudan 2 505 813 94,8 5,2 38 193 15 39 

Swaziland 17 364 99,1 0,9 1 146 66 21 

Sydafrika 1 221 037 100,0 0,0 48 687 40 61 

Tanzania 945 087 93,5 6,5 40 600 43 26 

Tchad 1 284 000 98,1 1,9 9 810 8 27 

Togo 56 785 95,8 4,2 5 596 99 43 

Tunisien 163 610 94,5 5,5 10 329 63 67 

Uganda 241 550 81,7 18,3 29 593 123 13 

Zambia 752 612 98,8 1,2 12 526 17 36 

Zimbabwe 390 757 99,0 1,0 12 150 31 38 


Frankrike 

Mayotte 373 100,0 0,0 178 477 50 

Réunion 2 513 99,6 0,4 806 321 94 


S:t Helena 308 100,0 0,0 5 16 40 

Västra Sahara 8 266 000 100,0 0,0 416 2 82 



26.6 





1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Nord- och Mellanamerika 


Antigua och Barbuda 442 100,0 0,0 83 188 30 

Bahamas 13 943 100,0 0,0 338 24 84 

Barbados 430 100,0 0,0 275 639 44 

Belize 22 966 99,3 0,7 322 14 52 

Costa Rica 51 100 99,9 0,1 4 533 89 64 

Dominica 751 . . . . 72 96 67 

Dominikanska republiken 48 671 99,3 0,7 9 625 198 69 

El Salvador 21 041 98,8 1,2 6 125 291 64 

Grenada 344 . . . . 109 318 39 

Guatemala 108 889 99,6 0,4 13 678 126 49 

Haiti 27 700 99,3 0,7 9 149 330 51 

Honduras 112 492 99,8 0,2 7 707 69 51 

Jamaica 10 991 98,5 1,5 2 687 245 52 

Kanada 9 984 670 91,1 8,9 33 327 3 81 

Kuba 109 886 99,1 0,9 11 236 102 75 

Mexiko 1 964 375 97,5 2,5 106 683 54 78 

Nicaragua 130 373 92,1 7,9 5 669 43 57 

Panama 75 417 99,5 0,5 3 395 45 74 

Saint Kitts och Nevis 261 100,0 0,0 39 149 32 

Saint Lucia 539 . . . . 168 312 28 

Saint Vincent och Grenadinerna 389 100,0 0,0 104 267 49 

Trinidad och Tobago 5 130 100,0 0,0 1 309 255 14 

USA 9 629 091 93,2 6,8 304 060 32 82 


Danmark 

Grönland 9 2 166 086 100,0 0,0 56 0 84 

Frankrike 

Guadeloupe 1 705 98,8 1,2 403 236 98 

Martinique 1 128 96,4 3,6 400 354 89 

Saint Pierre och Miquelon 242 95,8 4,2 6 25 90 

Nederländerna 

Aruba 180 100,0 0,0 105 585 47 

Nederländska Antillerna 800 100,0 0,0 197 246 93 


Anguilla 91 . . . . 15 170 100 

Bermuda 54 100,0 0,0 64 1 181 100 

Caymanöarna 264 100,0 0,0 57 216 100 

Jungfruöarna 151 100,0 0,0 22 146 41 

Montserrat 102 100,0 0,0 5 48 14 

Turks- och Caicosöarna 948 100,0 0,0 37 39 93 

USA 

Jungfruöarna 347 100,0 0,0 110 317 95 

Puerto Rico 8 870 100,0 0,0 3 954 446 99 

Sydamerika 


Argentina 2 780 400 98,4 1,6 39 746 14 92 

Bolivia 1 098 581 98,7 1,3 10 028 9 66 

Brasilien 8 514 877 99,5 0,5 189 613 22 86 

Chile 756 102 99,0 1,0 16 763 22 89 

Colombia 1 141 748 91,2 8,8 44 450 39 75 

Ecuador 256 369 97,6 2,4 13 805 54 66 

Guyana 214 969 91,6 8,4 766 4 29 

Paraguay 406 752 97,7 2,3 6 230 15 61 

Peru 1 285 216 99,6 0,4 28 807 22 77 

Surinam 163 820 95,5 4,5 517 3 69 

Uruguay 176 215 98,5 1,5 3 334 19 92 

Venezuela 912 050 96,7 3,3 27 935 31 93 


Frankrike 

Franska Guyana 83 534 97,9 2,1 222 3 76 


Falklandsöarna 12 173 100,0 0,0 3 0 73 



26.6 






1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Asien 


Afghanistan 652 090 100,0 0,0 22 576 35 22 

Arabemiraten, Förenade 83 600 100,0 0,0 4 765 57 84 

Armenien 29 743 94,6 5,4 3 234 109 64 

Azerbaijan 86 600 100,0 0,0 8 680 100 52 

Bahrain 758 100,0 0,0 1 107 1 461 89 

Bangladesh 143 998 90,4 9,6 144 500 1 003 28 

Bhutan 38 394 100,0 0,0 671 17 34 

Brunei 5 765 91,3 8,7 398 69 75 

Cypern 9 251 99,9 0,1 793 86 70 

Filippinerna 300 000 99,4 0,6 90 457 302 49 

Georgien 69 700 100,0 0,0 4 384 63 53 

Indien 10 3 287 263 90,4 9,6 1 150 196 350 30 

Indonesien 1 910 931 95,1 4,9 228 523 120 44 

Irak 435 244 99,8 0,2 31 895 73 66 

Iran 1 628 750 99,3 0,7 72 584 45 70 

Israel 22 072 97,9 2,1 7 309 331 92 

Japan 377 930 99,7 0,3 127 704 338 67 

Jordanien 11 89 342 99,7 0,3 5 850 65 79 

Kambodja 181 035 97,5 2,5 14 509 80 20 

Kazakstan 2 724 900 98,3 1,7 15 674 6 58 

Kina 9 596 961 97,2 2,8 1 324 655 138 46 

Kirgizistan 199 951 96,6 3,4 5 078 25 35 

Kuwait 17 818 100,0 0,0 2 496 140 98 

Laos 236 800 97,5 2,5 6 000 25 32 

Libanon 11 10 452 98,4 1,6 3 755 359 87 

Malaysia 330 803 99,6 0,4 27 729 84 71 

Maldiverna 300 100,0 0,0 310 1 032 39 

Mongoliet 1 564 100 100,0 0,0 2 659 2 62 

Myanmar (Burma) 676 578 97,2 2,8 58 377 86 33 

Nepal 147 181 97,2 2,8 26 967 183 18 

Nordkorea 120 538 99,9 0,1 23 612 196 60 

Oman 309 500 100,0 0,0 2 867 9 73 

Pakistan 12 796 095 96,8 3,2 162 370 204 36 

Qatar 11 586 100,0 0,0 1 448 125 96 

Saudiarabien 2 149 690 100,0 0,0 24 807 12 82 

Singapore 710 98,4 1,6 3 643 5 131 100 

Sri Lanka 65 610 98,5 1,5 20 216 308 14 

Sydkorea 99 828 99,5 0,5 48 607 487 83 

Syrien 13 185 180 99,2 0,8 19 644 106 55 

Tadzjikistan 143 100 98,3 1,7 7 295 51 26 

Taiwan 36 188 100,0 0,0 22 603 625 . . 

Thailand 513 120 99,6 0,4 66 480 130 34 

Turkiet 783 562 99,3 0,7 71 079 91 69 

Turkmenistan 448 100 96,3 3,7 5 124 10 49 

Uzbekistan 447 400 92,6 7,4 26 209 59 36 

Vietnam 331 212 98,1 1,9 85 122 257 30 

Yemen 14 527 968 100,0 0,0 22 198 42 31 

Östtimor 15 14 874 100,0 0,0 1 013 68 28 


Kina 

Hong Kong 16 1 104 92,5 7,5 6 978 6 320 100 

Macao 16 30 100,0 0,0 552 18 705 100 

Palestina 17 

Västbanken och Gazaområdet 6 020 100,0 0,0 3 826 635 74 



26.6 





1 000-tal 

2008 

Invånare 

per km 2 

2008 

Stadsbef. 

procent 2 

2009 

Oceanien 


Australien 7 692 024 100,0 0,0 21 499 3 89 

Fijiöarna 18 272 100,0 0,0 834 46 52 

Kiribati 726 100,0 0,0 90 124 44 

Marshallöarna 181 100,0 0,0 53 294 71 

Mikronesien 702 100,0 0,0 108 154 23 

Nauru 21 100,0 0,0 10 476 100 

Nya Zeeland 270 467 99,1 0,9 4 269 16 86 

Palau 459 100,0 0,0 21 47 82 

Papua Nya Guinea 462 840 97,8 2,2 5 935 13 13 

Samoa 2 842 99,6 0,4 188 66 20 

Solomonöarna 28 896 96,9 3,1 507 18 18 

Tonga 747 96 4,0 103 138 23 

Tuvalu 26 100,0 0,0 10 385 50 

Vanuatu 12 189 100,0 0,0 221 18 25 


Australien 

Cocosöarna 14 100,0 0,0 1 43 . . 

Norfolkön 36 100,0 0,0 2 53 . . 

Frankrike 

Franska Polynesien 4 000 91,5 8,5 262 66 52 

Nya Caledonien 18 575 98,4 1,6 242 13 57 

Wallis och Futuna 142 100,0 0,0 15 106 . . 

Nya Zeeland 

Cooköarna 236 100,0 0,0 22 94 75 

Niue 260 100,0 0,0 2 8 37 

Tokelauöarna 12 100,0 0,0 1 83 0 


Pitcairn 5 . . . . 0 12 . . 

USA 

Amerikanska Samoa 199 100,0 0,0 65 327 93 

Guam 549 100,0 0,0 176 320 93 

1) Uppgifterna är FN:s uppskattningar, som kan avvika från de nationella uppgifterna. 

2) Andelarna bygger på nationella uppgifter som FN meddelat och som inte är jämförbara sinsemellan. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

4) Exkl. transoceana områden. 

5) Exkl. Kanalöarna och Isle of Man. 

6) Inkl. Guernsey och Jersey. 

7) F.d. Zaire, officiella namnet Demokratiska republiken Kongo fr.o.m. maj 1997 

8) Ockuperat av Marocko 

9) Därav glaciärfritt område 341 700 km 2 , motsv. folktäthet 0,2. 

10) Inkl. de delar av Jammu och Kashmir som finns på indiska sidan och vilkas ställning ännu inte avgjorts. 

11) Exkl. flyktingar från Palestina. 

12) Exkl. Jammu och Kashmir vilkas ställning ännu inte avgjorts. 

13) Inkl. flyktingar från Palestina. 

14) Arabrepubliken Yemen och Demokratiska folkrepubliken Yemen förenades 1990 

15) Blev självständigt 2002-05-20 

16) Hongkong förenades med Kina den 1 juli 1997 och Macao den 20 december 1999. 

17) Erövrat av Israel 1967-06-05; progressiv självstyrelse 

Källa: The Statesman's Yearbook 2008. Additional source: United Nations: Demographic Yearbook. (United Nations: World Population 

Data Sheet. Eurostat: Demographic Statistics). Populations Division of the United Nations Secretariat, World Urbanization 

Prospects. 



26.7 

Folkmängden i de största städerna 

Population of largest cities 


Tabellen innehåller uppgifter om städer i de nordiska länderna och Baltikum med minst 100 000 invånare, i det övriga Europa med 

minst 300 000 invånare samt städer i Ryssland och övriga delar av världen med minst 1 000 000 invånare. Av städerna i Kina och 

Indien har bara städer med mer än 2 000 000 invånare medtagits. Vissa huvudstäder har dock medtagits även om invånarantalet är 

under gränsvärdena. Folkmängden avser i regel den administrativa staden exkl. förorter; x avser ovannämnda stad med förorter. 

Diakritiska tecken har uteslutits från namn på städer i de länder som använder icke-latinska bokstäver. Huvudstädernas namn är 

kursiverade. 

Världsdel, land och stad Datum Folkmängd Världsdel, land och stad Datum Folkmängd 

Europa 

Estland 

Tallinn 2009-01-01 398 600 

Sverige Tartu 2009-01-01 102 800 

Stockholm 2009-12-31 829 400 Frankrike 

x) » 2 019 200 Paris 2006-07-01 2 181 400 

Göteborg » 507 300 x » 10 143 000 

x) » 918 000 Marseille » 839 000 

Malmö » 293 900 x » 1 418 500 

Uppsala » 194 800 Lyon » 472 300 

Linköping » 144 700 x » 1 417 500 

Västerås » 135 900 Toulouse » 437 700 

Örebro » 134 000 Nice » 347 100 

Norrköping » 129 300 Gibraltar 

Helsingborg » 128 400 Gibraltar 2007-12-31 29 300 

Jönköping » 126 300 Grekland 

Uumaja – Umeå » 114 100 Athen 2006-01-01 725 000 

Lund » 109 100 x 2008-01-01 3 469 900 

Borås » 102 500 Thessaloniki 2001-03-18 364 000 

Danmark 

Irland 

Köpenhamn 2010-01-01 528 200 Dublin 2006-04-23 506 200 

x » 1 680 300 x 2007-07-01 1 059 000 

Århus » 306 700 Isle of Man 

Aalborg » 197 400 Douglas 2006-04-23 26 200 

Odense » 188 800 Italien 

Esbjerg » 115 100 Rom 2008-01-01 2 718 800 

Vejle » 106 400 x » 4 061 500 

Finland Milano » 1 299 600 

Helsinki – Helsingfors 2009-12-31 583 400 x » 3 906 700 

x 1 » 1 033 900 Neapel » 973 100 

Esbo » 244 300 x » 3 083 100 

Tammerfors » 211 500 Turin » 908 300 

Vanda » 197 600 x » 2 277 700 

Åbo » 176 100 Palermo » 663 200 

Uleåborg » 139 100 Genua » 610 900 

Jyväskylä » 129 600 Bologna » 372 300 

Lahtis » 100 900 Florens » 364 700 

Färöarna Bari » 322 500 

Tórshavn 2010-01-01 19 900 Kanalöarna 

Island Saint Helier 2007-07-01 29 000 

Reykjavík 2010-01-01 118 300 Kosovo 

x » 200 900 Priština 2004-12-31 177 500 

Norge 

Kroatien 

Oslo 2010-01-01 586 900 Zagreb 2007-07-01 690 000 

x » 1 208 300 Lettland 

Bergen » 256 500 Riga 2009-01-01 713 000 

Trondheim » 170 900 Daugavpils » 104 900 

Stavanger » 123 000 Liechtenstein 

Bærum » 110 200 Vaduz 2007-12-31 5 100 

Albanien 

Litauen 

Tirana 2007-07-01 406 000 Vilnius 2009-01-01 546 700 

Andorra Kaunas » 352 300 

Andorra la Vella 2009-12-31 20 400 Klaipeda » 183 400 

Belgien Šiauliai » 126 200 

Antwerpen 2008-01-01 472 100 Panevezys » 112 600 

Bryssel » 148 900 Luxemburg 

x » 1 048 500 Luxemburg 2009-01-01 88 600 

Bosnien och Hercegovina 

Makedonien 

Sarajevo 2008-06-30 304 600 Skopje 2008-12-31 486 600 

Bulgarien 

Malta 

Sofia 2008-12-31 1 162 900 Valletta 2007-12-31 6 300 

Plovdiv » 347 600 Moldavien 

Varna » 318 300 Chisinau 2008-01-01 630 300 



26.7 

Folkmängden i de största städerna (forts.) 


Monaco Málaga » 566 400 

Monaco-Ville 2008-06-09 1 000 Murcia » 430 600 

Montenegro Palma de Mallorca » 396 600 

Podgorica 2007-07-01 142 500 Las Palmas de Gran Canaria » 381 100 

Nederländerna Bilbao 2008-01-01 353 300 

Amsterdam 2009-12-31 767 500 Alicante » 331 800 

x » 1 515 100 Córdoba » 325 500 

Rotterdam » 593 000 Valladolid » 318 500 

x » 1 182 800 Storbritannien 

Haag » 488 600 England 

Polen London 2008-06-30 7 619 800 

Warszawa 2008-06-30 1 708 000 x 2007-06-30 8 567 000 

x 2006-12-31 2 368 400 Birmingham 2008-06-30 1 010 400 

Kraków 2008-06-30 756 400 x » 2 619 600 

Lódz » 750 100 Leeds 2007-06-30 761 100 

Wroclaw » 632 800 x 2008-06-30 2 200 600 

Poznan » 559 500 Sheffield 2007-06-30 530 300 

Gdansk » 455 700 x 2008-06-30 1 305 900 

Szczecin » 407 300 Bradford 2007-06-30 497 400 

Bydgoszcz » 360 100 Manchester 2008-06-30 465 900 

Lublin » 351 300 x » 2 573 500 

Katowice » 311 200 Liverpool 2007-06-30 435 500 

x 2007-12-31 2 834 800 x 2008-06-30 1 347 900 

Portugal Bristol » 421 300 

Lissabon 2008-12-31 489 600 Kirklees 2007-06-30 401 000 

x 2007-12-31 2 025 600 Wakefield » 321 600 

Porto x » 1 281 400 Coventry 2008-06-30 312 500 

Rumänien Wirral 2007-06-30 310 200 

Bukarest 2007-07-01 1 931 800 Wigan » 305 600 

Iasi » 315 200 Dudley » 305 400 

Cluj-Napoca » 310 200 Wales 

Timisoara » 307 300 Cardiff 2008-06-30 324 800 

Constanta » 304 300 Skottland 

Ryssland Glasgow 2008-06-30 584 200 

Den asiatiska delen x 2006-06-30 1 179 400 

Novosibirsk 2008-01-01 1 390 500 Edinburgh 2008-06-30 471 700 

Jekaterinburg » 1 323 000 Nordirland 

Omsk » 1 131 100 Belfast 2008-06-30 268 400 

Tšeljabinsk – Tjeljabinsk » 1 092 500 Tyskland 

Den europeiska delen Berlin 2007-12-31 3 416 300 

Moskva 2008-01-01 10 470 300 x 2005-12-31 4 200 100 

x 2006-01-01 13 500 000 Hamburg 2007-12-31 1 770 600 

S:t Petersburg 2008-01-01 4 568 000 x 2005-12-31 2 549 300 

Nizjni Novgorod » 1 274 700 München 2007-12-31 1 311 600 

Samara » 1 135 400 x 2005-12-31 1 940 500 

Kazan » 1 120 200 Köln 2007-12-31 995 400 

Rostov-na-Donu » 1 048 700 x 2005-12-31 1 846 200 

Ufa » 1 021 500 Frankfurt am Main 2007-12-31 659 000 

San Marino x 2005-12-31 1 915 000 

San Marino 2006-06-30 3 700 Stuttgart 2007-12-31 597 200 

Schweiz x 2005-12-31 2 625 700 

Zürich 2007-12-31 358 500 Dortmund 2007-12-31 586 900 

x » 1 132 200 Essen » 582 100 

Bern » 122 700 x 2005-12-31 5 746 000 

Serbien Düsseldorf 2007-12-31 581 100 

Belgrad 2008-06-30 1 119 000 Bremen » 547 800 

x 2007-06-30 1 611 300 Hannover » 518 100 

Slovakien Leipzig » 510 500 

Bratislava 2008-12-31 428 800 Dresden » 507 500 

Slovenien Nürnberg » 503 100 

Ljubljana 2007-12-31 260 200 Duisburg » 496 700 

Spanien Bochum » 381 500 

Madrid 2008-01-01 3 213 300 Wuppertal » 356 400 

x » 6 271 600 Bielefeld » 324 900 

Barcelona » 1 615 900 Bonn » 316 400 

x » 5 416 400 Mannheim » 309 800 

Valencia » 807 200 Tjeckien 

x » 2 543 200 Prag 2008-12-31 1 233 200 

Sevilla » 699 800 Brno » 370 600 

Zaragoza » 666 100 Ostrava » 307 800 



26.7 




Ukraina 

Hongkong 

Kiev 2009-01-01 2 765 500 Kowloon 2006-07-14 2 019 500 

Charkov » 1 456 000 Victoria » 981 700 

Dnipropetrovsk » 1 017 500 x 2007-07-01 6 925 900 

Indien 

Odessa 2009-01-01 1 008 600 Bombay 2001-03-01 11 978 500 

Donetsk » 974 600 x 2007-07-01 18 978 000 

Zaporizzja » 781 600 Delhi 2001-03-01 9 879 200 

Lviv » 734 500 x 2007-07-01 15 926 000 

Kryvyi Rih » 675 600 Calcutta 2001-03-01 4 572 900 

Mykolajiv » 504 300 x 2007-07-01 14 787 000 

Mariupol » 472 000 Madras 2001-03-01 4 343 600 

Luhansk » 438 000 Bangalore » 4 301 300 

Vinnytsja » 367 800 Haiderabad » 3 637 500 

Makijivka » 363 700 Ahmadabad » 3 520 100 

Sevastopol » 339 900 Kanpur » 2 551 300 

Simferopol » 337 100 Poona » 2 538 500 

Herson » 306 600 Surat » 2 433 800 

Poltava » 301 600 Jaipur » 2 322 600 

Ungern Lucknow » 2 185 900 

Budapest 2009-01-01 1 712 200 Nagpur » 2 052 100 

x » 2 925 500 New Delhi » 302 400 

Vatikanstaten 

Indonesien 

Città del Vaticano 2005-12-31 600 Jakarta 2007-06-30 9 125 000 

Vitryssland x 2005-06-30 13 215 000 

Minsk 2009-01-01 1 829 100 Surabaya 2005-10-31 2 611 500 

Homel » 488 100 Tangerang » 1 451 600 

Mahiljou » 372 000 Bandung » 2 288 600 

Vitebsk » 347 500 Medan » 2 029 800 

Hrodna » 338 200 Bekasi » 1 940 300 

Brest » 318 000 Semarang 2007-06-30 1 396 000 

Österrike Depok 2005-10-31 1 339 300 

Wien 2009-01-01 1 687 300 Palembang » 1 323 200 

x 2008-01-01 2 289 100 Makasar » 1 168 300 

Irak 

Bagdad 2007-07-01 6 194 800 

Asien Mosul » 1 316 000 

Iran 

Afghanistan Teheran 2007-07-01 7 873 000 

Kabul 2006-09-21 2 536 300 x 2006-10-28 13 422 400 

Arabemiraten, förenade Mashhad 2007-07-01 2 469 000 

Dubai 2007-07-01 1 379 000 Esfahan » 1 628 000 

Abu Dhabi » 633 100 Karaj » 1 423 000 

Armenien Tabriz » 1 413 000 

Jerevan 2008-01-01 1 107 800 Shiraz » 1 240 000 

Azerbajdzjan 

Israel 

Baku 2007-07-01 1 905 200 Jerusalem 2008-09-30 756 800 

Bahrain 

Östra Timor 

Manama 2007-07-01 157 000 Dili 2004-07-01 151 000 

Bangladesh 

Japan 

Dacca 2007-07-01 6 737 800 Tokyo 2008-10-01 8 736 500 

x » 12 295 700 x » 35 140 500 

Chittagong » 2 532 400 Yokohama » 3 651 400 

Bhutan Osaka » 2 652 100 

Thimphu 2005-05-30 79 200 x 2007-07-01 11 294 000 

Brunei Nagoya 2008-10-01 2 247 800 

Bandar Seri Begawan 2008-07-01 32 300 Sapporo » 1 898 400 

Cypern Kobe » 1 533 000 

Nikosia x 2 2006-01-01 224 500 Kyoto » 1 467 300 

Filippinerna Fukuoka » 1 437 700 

Quezon 2007-08-01 2 679 500 Kawasaki » 1 390 300 

Manila » 1 660 700 Saitama » 1 200 700 

x » 11 553 400 Hiroshima » 1 166 500 

Caloocan » 1 378 900 Sendai » 1 031 200 

Davao » 1 363 300 Jordanien 

Georgien Amman 2007-12-31 1 204 100 

Tbilisi 2008-01-01 1 106 500 



26.7 



Kambodja 

Palestina 

Phnom Penh 2002-07-01 704 000 Ram Allah 2007-12-01 27 500 

Kazakstan 

Qatar 

Alma-Ata 2009-01-01 1 365 100 Doha (al-Dawha) 2007-07-01 384 000 

Astana » 639 300 Saudiarabien 

Kina Riad 2007-07-01 4 465 000 

Shanghai 2006-12-31 11 283 700 Jedda » 3 012 000 

x 2007-12-31 18 580 800 Mekka » 1 385 000 

Peking (Beijing) 2006-12-31 8 580 400 Singapore 

x 2007-12-31 11 290 000 Singapore 2007-06-30 4 588 600 

Wuhan 2006-12-31 8 001 500 Sri Lanka 

Kanton » 6 172 800 Colombo 2007-07-01 672 700 

x 2007-12-31 8 747 300 x » 2 456 000 

Tientsin 2006-12-31 5 332 100 Sydkorea 

Shantou » 4 840 500 Söul 2008-12-31 10 456 000 

Chongqing » 4 776 000 x » 24 746 300 

Nanking » 4 105 400 Busan » 3 596 100 

Shenyang » 4 101 200 Incheon » 2 741 200 

Chengdu » 3 582 000 Daegu » 2 512 600 

Foshan » 3 544 800 Daejeon » 1 495 000 

Xi’an (Sian) » 3 094 300 Gwangju » 1 434 600 

Harbin » 3 075 300 Ulsan » 1 126 900 

Jinan » 2 726 400 Suwon » 1 090 700 

Qingdao » 2 654 300 Syrien 

Changchun » 2 455 900 Damaskus 2008-12-31 1 690 000 

Hangzhou » 2 455 600 Aleppo (Halab) 2005-07-01 2 520 000 

Dalian » 2 407 300 Tadzjikistan 

Shijiazhuang » 2 241 500 Dusjanbe 2007-07-01 670 200 

Taiyuan » 2 162 000 Taiwan 

Wuxi » 2 095 300 Taipei 2007-12-31 2 629 300 

Kirgisistan Kaohsiung 2007-12-31 1 520 600 

Bishkek 2007-07-01 798 300 Taichung » 1 055 900 

Kuwait 

Thailand 

Kuwait x 2007-07-01 2 063 000 Bangkok 2007-07-01 6 842 000 

Laos 

Turkiet 

Vientiane 2005-03-01 570 000 Istanbul 2007-12-31 10 757 300 

Libanon x » 12 573 800 

Beirut 2007-03-03 361 400 Ankara » 3 763 600 

x 2007-07-01 1 846 000 Izmir » 2 606 300 

Macao Bursa » 1 431 200 

Macao 2007-07-01 525 800 Adana » 1 366 000 

Maldiverna Gaziantep » 1 175 000 

Male 2006-03-21 103 700 Turkmenistan 

Malaysia Asjchabad 2007-07-01 744 000 

Kuala Lumpur 2008-07-01 1 629 400 Uzbekistan 

x 2007-07-01 4 525 000 Tasjkent 2008-07-01 2 192 700 

Mongoliet 

Vietnam 

Ulan k 2007-07-01 1 012 700 Ho Chi Minhs stad 2009-04-01 5 929 500 

Myanmar Hanoi » 2 632 100 

Rangoon 2007-07-01 4 088 000 Yemen 

Naypyidaw » 418 000 Sana 2007-07-01 2 006 600 

Nepal 

Östra Timor 

Kathmandu 2007-07-01 895 000 Dili 2004-07-01 151 000 

Nordkorea 

Pyongyang 2008-10-01 3 255 400 

Oman 

Afrika 

Muskat x 2007-07-01 620 000 

Pakistan 

Algeriet 

Karachi 2007-07-01 12 130 000 Alger 2004-07-01 1 790 700 

x 2006-07-01 14 800 000 x 2007-07-01 3 354 000 

Lahore 2007-07-01 6 577 000 Angola 

x 2006-07-01 7 850 000 Luanda 2006-07-01 1 729 500 

Faisalabad 2007-07-01 2 617 000 Benin 

Rawalpindi » 1 858 000 Porto-Novo 2007-07-01 257 000 

Multan » 1 522 000 Botswana 

Gujranwala » 1 513 000 Gaborone 2008-07-01 218 300 

Hyderabad » 1 459 000 Burkina Faso 

Peshawar » 1 303 000 Ouagadougou 2006-12-09 1 475 200 

Islamabad » 780 000 



26.7 




Burundi 

Moçambique 

Bujumbura 2007-07-01 429 000 Maputo 2007-09-16 1 099 100 

Centralafrikanska rep. 

Namibia 

Bangui 2007-07-01 672 000 Windhoek 2004-07-01 228 500 

Djibouti 

Niger 

Djibouti 2006-07-01 325 000 Niamey 2008-07-01 1 033 300 

Egypten 

Nigeria 

Kairo 2006-11-11 6 758 600 Lagos 2006-03-21 7 439 300 

x 2007-07-01 11 893 000 x 2007-07-01 11 100 000 

Alexandria 2006-11-11 4 084 700 Kano » 3 140 000 

Giza » 2 891 300 Ibadan » 2 628 000 

Shubra al-Khayma » 1 025 600 Kaduna » 1 442 000 

Ekvatorialguinea Benin City » 1 190 000 

Malabo 2007-07-01 96 000 Port Harcourt » 1 020 000 

Elfenbenskusten Abuja 2006-03-21 776 300 

Abidjan 2008-07-01 3 896 900 Réunion 

Yamoussoukro x 2007-07-01 668 000 Saint-Denis 2007-07-01 143 000 

Eritrea 

Rwanda 

Asmara 2007-07-01 601 000 Kigali 2007-07-01 860 000 

Etiopien 

São Tomé och Príncipe 

Addis Abeba 2007-05-28 2 738 200 São Tomé 2007-07-01 58 000 

Gabon 

Senegal 

Libreville 2007-07-01 576 000 Dakar 2007-12-31 1 075 600 

Gambia x » 2 243 400 

Banjul x 2003-04-15 524 300 Seychellerna 

Ghana Victoria 2005-07-01 25 000 

Accra 2003-07-01 1 847 400 Sierra Leone 

Kumasi 2000-03-26 1 170 300 Freetown 2008-07-01 859 800 

Guinea 

Somalia 

Conakry 2007-07-01 1 494 000 Mogadishu 2007-07-01 1 100 000 

Guinea-Bissau 

Sudan 

Bissau 2009-03-01 385 000 Omdurman 2007-07-01 3 151 600 

Kamerun Khartum » 2 737 500 

Douala 2007-07-01 1 776 000 x » 4 754 000 

Yaoundé » 1 611 000 al-Khartum Bahri » 1 327 500 

Kap Verde 

Swaziland 

Praia 2008-07-01 121 300 Mbabane 2007-07-01 78 000 

Kenya 

Sydafrika 

Nairobi 2008-07-01 3 038 600 Johannesburg x 2007-07-01 3 888 200 

Komorerna Kapstaden x 3 » 3 497 100 

Moroni 2007-07-01 46 000 Durban x » 3 468 100 

Kongo-Brazzaville East Rand x » 2 724 200 

Brazzaville 2008-01-01 1 308 700 Pretoria x 3 » 2 345 900 

Kongo-Kinshasa 

Tanzania 

Kinshasa 2005-07-01 6 049 000 Dar es Salaam 2007-07-01 2 930 000 

x 2005-12-31 8 951 200 Dodoma » 183 000 

Lubumbashi 2007-07-01 1 352 000 Tchad 

Mbuji-Mayi » 1 295 000 N’Djaména 2003-07-01 609 600 

Lesotho 

Togo 

Maseru 2007-07-01 210 000 Lomé 2003-07-01 676 400 

Liberia 

Tunisien 

Monrovia 2008-03-21 970 800 Tunis 2007-07-01 745 000 

Libyen x 2006-07-01 2 250 000 

Tripoli 2006-04-15 1 065 400 Uganda 

Madagaskar Kampala 2009-07-01 1 533 600 

Antananarivo 2005-07-01 1 015 100 Västsahara 

Malawi El-Aaiún 2007-07-01 200 000 

Lilongwe 2008-06-08 669 000 Zambia 

Mali Lusaka 2007-07-01 1 328 000 

Bamako 2007-07-01 1 494 000 Zimbabwe 

Marocko Harare 2007-07-01 1 572 000 

Casablanca 2007-07-01 2 995 000 

Rabat » 642 000 

x » 1 705 000 Nord- och Mellanamerika 

Mauretanien 

Nouakchott 2007-07-01 673 000 Antigua och Barbuda 

Mauritius Saint John’s 2004-07-01 23 600 

Port Louis 2007-12-31 130 000 Aruba 

Mayotte Oranjestad 2007-07-01 32 000 

Mamoutzou 2007-07-31 6 200 



26.7 



Bahamas 

Saint Lucia 

Nassau x 2007-07-01 240 000 Castries x 2007-07-01 14 000 

Barbados 

Saint Vincent och 

Bridgetown x 2007-07-01 116 000 Grenadinerna 

Belize Kingstown 2004-01-01 13 000 

Belmopan 2008-07-01 18 100 Trinidad och Tobago 

Caymanöarna Port-of-Spain 2007-07-01 54 000 

George Town 2007-07-01 31 800 USA 

Costa Rica New York 2008-07-01 8 363 700 

San José 2007-07-01 348 600 x » 19 006 800 

x » 1 284 000 Los Angeles » 3 834 000 

Dominica x » 12 872 800 

Roseau 2006-07-01 16 600 Chicago » 2 853 100 

Dominikanska republiken x » 9 569 600 

Santo Domingo x 2007-07-01 2 154 000 Houston » 2 242 200 

El Salvador x » 5 728 100 

San Salvador 2007-05-12 316 100 Phoenix » 1 567 900 

x » 1 566 600 x » 4 281 900 

Grenada Philadelphia 2008-07-01 1 447 400 

Saint George’s 2004-07-01 4 300 x » 5 838 500 

Grönland San Antonio » 1 351 300 

Nuuk (Godthåb) 2010-01-01 15 500 x » 2 031 400 

Guadeloupe Dallas » 1 279 900 

Basse-Terre 2006-07-01 12 800 x » 6 300 000 

Guatemala San Diego » 1 279 300 

Ciudad de Guatemala 2007-07-01 1 024 000 x » 3 001 100 

x 2005-07-01 2 150 000 Miami x » 5 414 800 

Haiti Atlanta x » 5 376 300 

Port-au-Prince 2003-08-07 704 800 Washington, D.C. x » 5 358 100 

x 2007-07-01 1 998 000 Boston x » 4 522 900 

Honduras Detroit x » 4 425 100 

Tegucigalpa 2008-07-01 967 200 San Francisco x » 4 274 500 

Jamaica Riverside–San Bernardino x » 4 115 900 

Kingston x 2007-07-01 580 000 Seattle x » 3 344 800 

Jungfruöarna (USA) Minneapolis x » 3 229 900 

Charlotte Amalie 2000-04-01 11 000 Saint Louis x » 2 816 700 

Kanada Tampa x » 2 733 800 

Toronto 2006-05-16 2 503 300 Baltimore x » 2 667 100 

x 2007-07-01 5 509 900 Denver x » 2 506 600 

Montréal 2006-05-16 1 620 700 Pittsburgh x » 2 351 200 

x 2007-07-01 3 695 800 Portland x » 2 207 500 

Ottawa 2006-05-16 812 100 Cincinnati x » 2 155 100 

Vancouver x 2007-07-01 2 285 900 Sacramento x » 2 109 800 

Kuba Cleveland x » 2 088 300 

Havanna 2007-12-31 2 156 700 Orlando x » 2 054 600 

Martinique Kansas City x » 2 002 000 

Fort-de-France 2007-07-01 93 000 Las Vegas x » 1 865 700 

Mexiko San Jose x » 1 819 200 

Mexico City 2005-10-17 8 463 900 Columbus x » 1 773 100 

x 2007-07-01 19 028 000 Indianapolis x » 1 715 500 

Ecatepec de Morelos 4 2005-10-17 1 687 500 Charlotte x » 1 701 800 

Guadalajara » 1 600 900 Virginia Beach–Norfolk x » 1 658 300 

Puebla de Zaragoza » 1 399 500 Austin x » 1 652 600 

Ciudad Juárez » 1 301 500 Providence x » 1 596 600 

Tijuana » 1 286 200 Nashville-Davidson x » 1 550 700 

León de los Aldamas » 1 137 500 Milwaukee x » 1 549 300 

Nezahualcóyotl4 » 1 136 300 Jacksonville x » 1 313 200 

Monterrey » 1 133 100 Memphis x » 1 285 700 

Zapopan » 1 026 500 Louisville x » 1 244 700 

Nederländska Antillerna Richmond x » 1 225 600 

Willemstad 2001-01-29 93 600 Oklahoma City x » 1 206 100 

Nicaragua Hartford x » 1 190 500 

Managua 2007-07-01 920 000 New Orleans x » 1 134 000 

Panama Buffalo x » 1 124 300 

Panama City x 2007-07-01 1 281 000 Birmingham x » 1 117 600 

Puerto Rico 5 Salt Lake City x » 1 115 700 

San Juan 2008-07-01 422 700 Raleigh x » 1 088 800 

x » 2 689 000 Rochester x » 1 034 100 

Saint Kitts och Nevis Tucson x » 1 012 000 

Basseterre 2006-07-01 12 900 



26.7 




Sydamerika 

Uruguay 

Montevideo 2006-07-01 1 345 000 

Argentina 

Venezuela 

Buenos Aires 2008-06-30 3 042 600 Caracas 2009-07-01 2 097 400 

x 2007-07-01 12 795 000 X 2007-07-01 2 985 000 

La Matanza 6 2008-06-30 1 365 200 Maracaibo 2009-07-01 1 891 800 

Córdoba 2005-06-30 1 319 000 Valencia » 1 408 400 

Bolivia Barquisimeto 2009-07-01 1 018 900 

Santa Cruz de la Sierra 2008-07-01 1 506 200 

La Paz 7 » 835 300 

x 2007-07-01 1 590 000 Oceanien 

Sucre 7 2008-07-01 265 300 

Brasilien Australien 8 

São Paulo 2009-07-01 11 037 600 Sydney 2007-07-01 4 336 400 

x 2007-04-01 19 223 900 Melbourne » 3 806 100 

Rio de Janeiro 2009-07-01 6 186 700 Brisbane » 1 857 600 

x 2007-04-01 11 571 600 Perth » 1 554 800 

Salvador 2009-07-01 2 998 100 Adelaide » 1 158 300 

Fortaleza » 2 505 600 Canberra » 339 600 

Belo Horizonte » 2 452 600 Cooköarna 

x 2007-04-01 5 455 000 Avarua (Rarotonga) 2006-12-01 5 400 

Brasília 2009-07-01 2 606 900 Fiji 

x 2007-04-01 3 507 000 Suva x 2007-09-16 173 100 

Curitiba 2009-07-01 1 851 200 Franska Polynesien 

Manaus » 1 738 600 Papeete 2008-07-01 26 000 

Recife » 1 561 700 Kiribati 

x 2007-04-01 3 658 300 Bairiki x 2005-11-07 40 300 

Belém 2009-07-01 1 437 600 Marshallöarna 

Porto Alegre » 1 436 100 Dalap-Uliga-Darrit 2004-07-01 20 800 

x 2007-04-01 3 897 300 Mikronesien 

Goiânia 2009-07-01 1 282 000 Palikir 2007-07-01 7 000 

Guarulhos » 1 299 300 Nauru 

Campinas » 1 064 700 Yaren x 2007-07-01 13 500 

Chile 

Nordmarianerna 

Santiago 2008-06-30 4 985 900 Saipan 2000-04-01 3 600 

Colombia 

Nya Caledonien 

Bogotá 2009-06-30 7 243 700 Nouméa 2004-08-31 91 400 

x » 8 493 700 Nya Zeeland 

Medellín » 2 281 100 Auckland x 2008-06-30 1 313 200 

Cali » 2 183 000 Wellington x » 381 900 

Barranquilla » 1 175 000 Palau 

Ecuador Melekeok 2000-04-15 400 

Guayaquil 2008-07-01 2 223 200 Papua Nya Guinea 

Quito » 1 579 200 Port Moresby 2007-07-01 299 000 

Franska Guyana 

Salomonöarna 

Cayenne 2007-07-01 63 000 Honiara 2008-07-01 60 500 

Guyana 

Samoa 

Georgetown 2007-07-01 133 000 Apia 2007-07-01 43 000 

Paraguay 

Tonga 

Asunción 2006-07-01 519 700 Nuku’alofa 2007-07-01 25 000 

x 2007-07-01 1 870 000 Tuvalu 

Peru Vaiaku 2002-11-01 4500 

Lima 2007-10-21 8 445 200 Vanuatu 

Surinam Vila (Port-Vila) 2007-07-01 40 000 

Paramaribo 2004-07-01 218 500 

1) Huvudstadsregionen, inkl. Esbo, Grankulla och Vanda. 

2) Tudelad huvudstad: en turkisk del i norr och en grekisk del i söder. 

3) Pretoria är administrativ, Kapstaden lagstiftande huvudstad. 

4) Mexico Citys förstad. 

5) Med förorter »Metropolitan [Statistical] Area»-område. 

6) Buenos Aires förstad. 

7) La Paz är administrativ, Sucre konstitutionell huvudstad. 

8) »Statistical Local Area»-område. 

Källa: UN: Demographic Yearbook; UN: World Urbanization Prospects; The Europa World Year Book; The Statesman’s Year-book; 

Der Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina. 



26.8 

Befolkningen efter kön och ålder 

Population, by sex and age 

Land Datum Befolkning, 1 000-tal Antal invånare inom följande 

åldersklasser 

Män Kvinnor Totalt 0–14 15–64 65– 

Kvinnor 

per 1 000 

män 

Europa 

Sverige 2009-01-01 4 604 4 653 9 256 16,7 65,6 17,8 1 011 

Danmark 2009-01-01 2 732 2 779 5 511 18,3 65,8 15,9 1 017 

Finland 2009-01-01 2 612 2 715 5 326 16,7 66,5 16,7 1 039 

Island 2009-01-01 162 157 319 20,8 67,5 11,6 971 

Norge 2009-01-01 2 395 2 404 4 799 19,0 66,3 14,7 1 004 

Belgien 2008-01-01 5 224 5 443 10 667 16,9 66,1 17,1 1 042 

Bulgarien 2009-01-01 3 681 3 925 7 607 13,4 69,2 17,4 1 066 

Estland 2009-01-01 617 723 1 340 14,9 67,9 17,1 1 171 

Frankrike 2009-01-01 30 253 32 216 62 469 18,3 65,0 16,7 1 065 

Grekland 2009-01-01 5 577 5 684 11 260 14,3 67,0 18,7 1 019 

Irland 2009-01-01 2 215 2 235 4 450 20,9 68,0 11,0 1 009 

Italien 2009-01-01 29 152 30 893 60 045 14,1 65,8 20,1 1 060 

Kroatien 2009-01-01 2 139 2 296 4 435 15,4 67,3 17,3 1 074 

Lettland 2009-01-01 1 043 1 218 2 261 14 69 17 1 168 

Litauen 2009-01-01 1 559 1 791 3 350 15,1 68,9 16,0 1 148 

Luxemburg 2009-01-01 245 249 494 18,0 68,1 14,0 1 016 

Nederländerna 2009-01-01 8 156 8 329 16 486 17,7 67,3 15,0 1 021 

Polen 2009-01-01 18 415 19 721 38 136 15,3 71,2 13,5 1 071 

Portugal 2009-01-01 5 143 5 485 10 627 15,3 67,1 17,6 1 067 

Rumänien 2009-01-01 10 473 11 026 21 499 15,2 69,9 14,9 1 053 

Ryssland 2009-01-01 65 642 76 262 141 904 14,9 71,8 13,3 1 162 

Schweiz 2009-01-01 3 787 3 915 7 702 15,3 68,1 16,6 1 034 

Slovakien 2009-01-01 2 630 2 782 5 412 15,4 72,5 12,1 1 058 

Slovenien 2009-01-01 1 004 1 028 2 032 14,0 69,6 16,4 1 024 

Spanien 2009-01-01 22 628 23 200 45 828 14,8 68,6 16,6 1 025 

Storbritannien 2008-01-01 30 034 31 146 61 179 17,6 66,3 16,1 1 037 

Tjeckien 2009-01-01 5 136 5 331 10 468 14,1 71,0 14,9 1 038 

Tyskland 2009-01-01 40 184 41 818 82 002 13,6 66,0 20,4 1 041 

Ukraina 2009-01-01 21 185 24 778 45 963 14,1 70,0 15,9 1 170 

Ungern 2009-01-01 4 763 5 268 10 031 14,9 68,8 16,4 1 106 

Vitryssland 2009-01-01 4 512 5 160 9 672 14,6 71,2 14,1 1 144 

Österrike 2009-01-01 4 068 4 287 8 355 15,1 67,5 17,4 1 054 

Asien 

Filippinerna 2008-07-01 45 483 44 974 90 457 33,9 61,9 4,2 989 

Indien 2001-03-01 532 157 496 454 1 028 610 35,4 59,8 4,8 933 

Indonesien 2008-07-01 114 399 114 124 228 523 27,2 67,7 5,1 998 

Iran 2006-10-28 35 866 34 629 70 496 25,1 69,7 5,2 966 

Israel 2008-07-01 3 614 3 695 7 309 28,4 61,9 9,7 1 022 

Japan 2008-07-01 62 252 65 452 127 704 13,5 64,6 21,9 1 051 

Kina 2000-11-01 640 276 602 336 1 242 612 22,9 70,0 7,1 941 

Malaysia 2008-07-01 14 114 13 614 27 729 32,0 63,5 4,4 965 

Pakistan 2007-07-01 76 858 73 003 149 860 41,6 55,1 3,3 950 

Sydkorea 2008-07-01 24 416 24 191 48 607 17,4 72,3 10,3 991 

Thailand 2007-07-01 32 467 33 574 66 042 22,0 70,7 7,3 1 034 

Turkiet 2009-01-01 35 901 35 616 71 517 26,3 66,9 6,8 992 

Afrika 

Algeriet 2008-04-16 17 233 16 847 34 080 28,1 66,6 5,3 978 

Egypten 2000-07-01 32 695 31 281 63 976 37,7 58,9 3,4 957 

Marocko 2007-07-01 15 246 15 595 30 841 29,2 65,1 5,7 1 023 

Nigeria 2003-07-01 63 242 62 911 126 153 44,3 53,0 2,7 995 

Sydafrika 2008-07-01 23 445 25 242 48 687 32,2 63,2 4,6 1 077 


Kanada 2008-07-01 16 522 16 789 33 311 16,8 69,5 13,7 1 016 

Kuba 2008-07-01 5 628 5 609 11 236 17,8 70,2 12,0 997 

Mexiko 2008-07-01 52 466 54 216 106 683 29,4 65,0 5,6 1 033 

USA 2008-07-01 149 925 154 135 304 060 20,1 67,1 12,8 1 028 

Sydamerika 

Argentina 2007-07-01 19 273 20 083 39 356 25,9 64,0 10,1 1 042 

Brasilien 2008-07-01 93 085 96 528 189 613 26,5 67,0 6,5 1 037 

Chile 2008-07-01 8 298 8 466 16 763 23,3 68,1 8,6 1 020 

Colombia 2008-07-01 21 942 22 508 44 450 29,6 64,0 6,4 1 026 

Peru 2008-07-01 14 444 14 363 28 807 30,8 63,6 5,6 994 

Oceanien 

Australien 2008-07-01 10 661 10 771 21 432 19,3 67,5 13,2 1 010 

Nya Zeeland 2008-07-01 2 092 2 177 4 269 20,8 66,6 12,6 1 040 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 




26.9 

Levande födda barn efter moderns ålder samt fruktsamhetstal 

Live birth rates specific for age of mother and total fertility rate 

Land År Levande födda per 1 000 kvinnor i följande åldersgrupper Fruktsamhetstal 

–19 1 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 2 Summerad 

År 

Europa 

Sverige 2008 5,9 51,1 114,6 132,3 63,8 12,1 0,6 1,91 2008 

Danmark 3 2008 6,0 45,3 125,5 133,8 57,0 9,5 0,5 1,89 2008 

Finland 2008 8,6 59,0 114,6 119,0 55,6 11,4 0,6 1,85 2008 

Island 2008 14,5 77,7 136,5 120,0 68,5 13,6 0,9 2,15 2008 

Norge 2008 9,3 62,1 127,0 125,6 56,1 9,8 0,4 1,96 2008 

Belgien 2007 10,5 58,0 130,2 112,4 43,5 7,6 0,5 1,82 2007 

Bulgarien 2008 43,4 79,3 87,3 60,8 20,3 3,2 0,1 1,48 2008 

Estland 2008 22,9 68,2 104,2 85,8 42,0 8,6 0,5 1,65 2008 

Frankrike 2008 10,2 60,3 133,8 123,7 56,3 11,5 0,6 1,99 2008 

Grekland 2008 12,0 46,6 87,2 98,7 47,4 9,3 1,1 1,51 2008 

Irland 2008 17,5 56,6 86,4 139,5 99,5 19,9 1,0 2,10 2008 

Italien 2007 6,7 34,2 73,4 93,1 55,5 11,9 0,6 1,37 2007 

Kroatien 2008 13,8 62,2 98,7 79,6 32,7 5,7 0,3 1,46 2008 

Lettland 2008 24,5 70,2 90,6 66,6 31,4 6,4 0,3 1,44 2008 

Litauen 2008 19,0 64,4 105,3 71,9 27,4 5,2 0,1 1,47 2008 

Luxemburg 2008 8,7 41,9 93,8 112,0 54,4 10,0 0,4 1,61 2008 

Nederländerna 2008 5,2 38,5 110,5 133,5 56,8 8,1 0,3 1,77 2008 

Polen 2008 16,2 61,0 96,2 72,5 28,2 5,5 0,2 1,39 2008 

Portugal 2008 15,9 45,9 76,7 85,8 42,0 7,8 0,4 1,37 2008 

Rumänien 2008 38,5 68,0 82,9 57,4 20,4 4,5 0,2 1,35 2008 

Ryssland 2008 30,5 89,8 91,0 60,4 25,9 4,6 0,2 1,49 2008 

Schweiz 2008 4,3 35,3 84,4 106,1 55,6 9,9 0,5 1,48 2008 

Serbien 2008 22,0 72,7 90,6 65,2 26,1 4,3 0,3 1,40 2008 

Slovakien 2008 21,5 54,7 86,0 71,5 26,9 4,4 0,3 1,32 2008 

Slovenien 2008 5,1 43,2 109,5 104,6 38,6 5,6 0,2 1,53 2008 

Spanien 2008 13,7 38,6 67,6 101,1 61,0 11,5 0,7 1,46 2008 

Storbritannien 2007 25,9 72,2 103,7 109,2 56,8 11,2 0,6 1,90 2007 

Tjeckien 2008 11,5 47,9 106,0 96,3 34,5 5,3 0,2 1,50 2008 

Tyskland 2008 9,8 42,1 82,3 90,0 42,4 7,7 0,3 1,38 2008 

Ukraina 2008 31,8 97,5 87,8 51,2 19,7 3,3 0,2 1,45 2008 

Ungern 2008 20,1 46,1 85,3 80,6 32,1 6,1 0,2 1,35 2008 

Vitryssland 2008 22,1 91,9 93,2 56,0 20,7 3,2 0,1 1,42 2008 

Österrike 2008 11,2 51,1 89,5 84,0 37,9 7,3 0,4 1,41 2008 

Asien 

Indien . . . . . . . . . . . . . . . . 2,68 2007 

Israel 2008 13,7 106,7 174,2 171,2 99,0 24,8 2,4 2,96 2008 

Japan 2008 5,1 35,8 84,5 90,4 42,4 6,7 0,2 1,37 2008 

Kina . . . . . . . . . . . . . . . . 1,80 1997 

Sydkorea 2008 1,7 18,2 85,7 101,7 26,6 3,2 0,2 1,19 2008 

Turkiet 2008 35,9 120,3 127,1 85,2 39,8 10,9 1,9 2,10 2008 

Afrika 

Egypten 1999 18,7 194,8 228,7 164,5 88,6 25,9 6,7 3,10 2005 

Marocko 2001 28,3 88,3 102,3 104,4 73,6 32,1 5,9 2,19 2001 

Tunisien 2007 6,0 52,6 117,4 126,2 79,8 22,8 2,0 2,04 2007 


Kanada 2007 14,1 52,4 100,1 103,8 47,4 7,9 0,4 1,66 2007 

Kuba 2008 48,3 99,4 87,8 53,0 24,0 4,0 0,2 1,59 2008 

USA 2006 42,5 106,0 116,7 97,7 47,4 9,3 . . 2,12 2008 

Sydamerika 

Argentina 2007 64,3 109,4 108,9 95,5 59,3 17,3 1,3 2,29 2008 

Chile 2007 53,4 82,7 92,6 83,1 47,5 13,3 0,7 1,88 2007 

Uruguay 2007 58,8 92,2 92,2 86,5 48,3 12,5 0,9 2,01 2008 

Oceanien 

Australien 2008 17,1 57,1 105,8 127,8 70,9 14,1 0,6 1,97 2008 

Nya Zeeland 2008 32,8 78,3 112,3 126,0 72,1 13,9 0,7 2,18 2008 

1) Barn födda av moder under 20 år per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år. 

2) Barn födda av moder i åldern 45 år och över per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 



26.10 

Återstående medellivslängd vid födelsen år 2010 

Life expectancy at birth 

Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor 

Hela världen 64,3 68,1 Guinea-Bissau 46,4 50,2 Aruba 72,5 78,6 

Europa Kamerun 53,2 54,9 Bermuda 77,4 83,9 

Sverige 78,7 83,4 Kap Verde 68,2 72,6 Brittiska Jungfru- 76,2 78,8 

Danmark 76,1 81,0 Kenya 58,3 59,3 öarna 

Finland 75,6 82,8 Komorerna 61,4 66,3 Caymanöarna 77,9 83,3 

Island 78,6 83,0 Kongo 53,3 55,8 Grönland 68,1 73,4 

Norge 77,4 82,9 Lesotho 50,6 50,8 Montserrat 74,8 70,9 

Albanien 75,5 81,1 Liberia 55,1 58,1 Nederländska 74,5 79,3 

Andorra 80,3 84,6 Libyen 75,2 79,9 Antillerna 

Belgien 76,2 82,7 Madagaskar 61,3 65,3 Puerto Rico 74,9 82,4 

Bosnien och Malawi 50,2 51,6 Saint Pierre och 

Hercegovina 75,1 82,5 Mali 50,6 53,8 Miquelon 77,5 82,1 

Bulgarien 69,7 77,2 Marocko 72,6 78,9 Turks- och 

Estland 67,7 78,8 Mauretanien 58,6 63,0 Caicosöarna 73,3 78,1 

Frankrike 77,9 84,4 Mauritius 70,8 77,9 Sydamerika 

Grekland 77,2 82,5 Moçambique 42,1 40,7 Argentina 73,5 80,2 

Irland 75,8 81,2 Namibia 52,3 51,6 Bolivia 64,5 70,1 

Italien 77,4 83,5 Niger 51,8 54,3 Brasilien 68,7 76,0 

Kroatien 72,0 79,4 Nigeria 46,5 48,1 Chile 74,3 81,0 

Lettland 67,3 77,8 Rwanda 56,1 58,9 Colombia 71,0 77,8 

Liechtenstein 76,7 83,7 São Tomé och Ecuador 72,6 78,6 

Litauen 70,2 80,3 Príncipe 61,6 63,9 Guyana 62,9 70,7 

Luxemburg 76,2 83,0 Senegal 57,5 61,3 Paraguay 73,4 78,7 

Makedonien 72,4 77,6 Seychellerna 68,6 78,1 Peru 69,1 73,0 

Malta 77,3 82,0 Sierra Leone 53,3 58,2 Surinam 71,2 76,9 

Moldavien 67,4 75,0 Somalia 48,1 51,9 Uruguay 73,3 79,9 

Monaco 85,8 93,9 Sudan 51,6 53,5 Venezuela 70,7 77,0 

Nederländerna 76,9 82,3 Swaziland 48,1 47,8 Asien 

Polen 71,9 80,1 Sydafrika 50,1 48,3 Afghanistan 44,5 44,9 

Portugal 75,1 81,9 Tanzania 51,0 54,0 Armenien 69,3 77,1 

Rumänien 69,2 76,4 Tchad 47,0 49,1 Azerbajdzjan 62,9 71,7 

Ryssland 59,5 73,2 Togo 57,7 62,3 Bahrain 72,9 78,0 

San Marino 80,5 85,7 Tunisien 74,2 77,9 Bangladesh 57,9 63,4 

Schweiz 78,1 84,0 Uganda 51,9 54,1 Bhutan 65,9 67,6 

Serbien 71,3 77,1 Zambia 38,8 39,0 Brunei 73,7 78,3 

Slovakien 71,7 79,7 Zimbabwe 48,0 47,1 Cypern 74,9 80,6 

Slovenien 73,5 81,0 Mayotte 61,0 65,6 Filippinerna 68,5 74,5 

Spanien 76,9 83,7 Saint Helena 75,7 81,7 Förenade 

Storbritannien 76,7 81,8 Västsahara 58,6 63,0 Arabemiraten 73,8 79,0 

Tjeckien 73,7 80,5 Nord- och Georgien 73,6 80,6 

Tyskland 76,4 82,6 Mellanamerika Indien 65,5 67,6 

Ukraina 62,6 74,7 Antigua och Barbuda 73,3 77,4 Indonesien 68,5 73,7 

Ungern 69,5 78,1 Bahamas 68,5 73,3 Irak 68,9 71,7 

Vatikanstaten . . . . Barbados 71,9 76,4 Iran 69,9 73,0 

Vitryssland 65,3 76,9 Belize 66,5 70,0 Israel 78,7 83,1 

Österrike 76,7 82,7 Costa Rica 74,9 80,3 Japan 78,9 85,7 

Färöarna 77,1 82,2 Dominica 72,8 78,9 Jordanien 78,6 81,3 

Gibraltar 75,7 81,6 Dominikanska Kambodja 60,4 64,7 

Afrika republiken 72,1 75,9 Kazakstan 62,9 73,8 

Algeriet 72,6 76,0 El Salvador 69,9 76,6 Kina 72,5 76,8 

Angola 37,5 39,5 Grenada 70,3 75,6 Kirgizistan 65,7 73,9 

Benin 58,2 60,7 Guatemala 68,8 72,5 Kuwait 76,6 79,2 

Botswana 61,1 60,8 Haiti 59,7 63,1 Laos 54,8 59,2 

Burkina Faso 51,4 55,3 Honduras 68,8 72,3 Libanon 73,3 76,4 

Burundi 56,7 60,0 Jamaica 71,8 75,3 Malaysia 70,8 76,5 

Centralafrikanska Kanada 78,7 84,0 Maldiverna 72,0 76,5 

republiken 48,5 51,0 Kuba 75,4 80,1 Mongoliet 65,5 70,5 

Demokratiska Mexiko 73,5 79,2 Myanmar 62,2 66,9 

republiken Kongo 52,9 56,6 Nicaragua 69,6 74,1 Nepal 64,6 67,1 

Djibouti 58,3 63,2 Panama 74,9 80,5 Nordkorea 61,5 66,9 

Egypten 69,8 75,1 Saint Kitts och Nevis 72,0 76,8 Oman 72,2 75,9 

Ekvatorialguinea 61,1 62,9 Saint Lucia 74,0 79,5 Pakistan 63,8 67,5 

Elfenbenskusten 55,3 57,1 Saint Vincent och Qatar 73,8 77,3 

Eritrea 60,1 64,3 Grenadinerna 72,0 75,8 Saudiarabien 74,4 78,7 

Etiopien 53,3 58,4 Trinidad och Tobago 68,2 74,0 Singapore 79,5 84,9 

Gabon 52,0 53,6 USA 75,8 80,8 Sri Lanka 73,2 77,5 

Gambia 52,3 55,9 Amerikanska Sydkorea 75,6 82,3 

Ghana 59,4 61,8 Jungfruöarna 76,1 82,4 Syrien 72,1 77,0 

Guinea 56,1 59,1 Anguilla 78,2 83,4 Tadzjikistan 62,6 68,9 



26.10 

Återstående medellivslängd vid födelsen år 2010 (forts.) 


Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor 

Taiwan 75,3 81,2 Oceanien Samoa 69,3 75,1 

Thailand 71,0 75,8 Australien 79,3 84,3 Tonga 68,5 73,7 

Turkiet 70,4 74,2 Fiji 68,5 73,7 Tuvalu 62,4 66,5 

Turkmenistan 65,3 71,3 Kiribati 61,7 66,5 Vanuatu 62,7 66,0 

Uzbekistan 69,2 75,4 Marshallöarna 69,4 73,7 Amerikanska Samoa 71,0 77,1 

Vietnam 69,5 74,7 Mikronesien 69,3 73,2 Cooköarna 71,7 77,4 

Yemen 61,4 65,5 Nauru 60,9 68,4 Franska Polynesien 74,4 79,5 

Östtimor 65,2 70,1 Nya Zeeland 78,5 82,5 Guam 75,1 81,4 

Hongkong 79,2 84,9 Palau 68,4 74,8 Nordmarianerna 74,3 79,7 

Macao 81,4 87,5 Papua Nya Guinea 63,8 68,3 Nya Kaledonien 72,2 78,4 

Salomonöarna 71,4 76,6 Wallis och Futuna 75,9 82,0 

Källa: CIA: The World Factbook (www.cia.gov). 

26.11 

Landareal och odlad areal 2008 

Land area and arable area 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Hela världen 13 003 469 1 526 758 11,7 Benin 11 062 2 845 25,7 

Europa Botswana 56 673 252 0,4 

Sverige 41 034 2 635 6,4 Burkina Faso 27 360 6 360 23,3 

Danmark 4 243 2 407 56,7 Burundi 2 568 1 290 50,2 

Finland 30 390 2 263 7,5 Centralafrikanska 

Island 10 025 7 0,1 republiken 62 298 2 010 3,2 

Norge 30 547 849 2,8 Demokratiska 

Albanien 2 740 697 25,4 Republiken Kongo 226 705 7 450 3,3 

Andorra 47 1 2,1 Djibouti 2 318 1 0,1 

Belgien 3 028 868 28,7 Egypten 99 545 3 542 3,6 

Bosnien och Ekvatorialguinea 2 805 206 7,3 

och Hercegovina 5 120 1 098 21,5 Elfenbenskusten 31 800 7 050 22,2 

Bulgarien 10 861 3 245 29,9 Eritrea 10 100 672 6,7 

Estland 4 239 606 14,3 Etiopien 100 000 14 513 14,5 

Frankrike 54 766 19 331 35,3 Gabon 25 767 475 1,8 

Grekland 12 890 3 225 25,0 Gambia 1 000 395 39,5 

Irland 6 889 1 104 16,0 Ghana 22 754 7 250 31,9 

Italien 29 414 9 768 33,2 Guinea 24 572 3 090 12,6 

Kroatien 5 596 946 16,9 Guinea-Bissau 2 812 550 19,6 

Lettland 6 220 1 177 18,9 Kamerun 47 271 7 163 15,2 

Liechtenstein 16 4 25,0 Kap Verde 403 68 16,9 

Litauen 6 268 1 889 30,1 Kenya 56 914 5 800 10,2 

Luxemburg 259 63 24,3 Komorerna 186 135 72,5 

Makedonien 2 523 468 18,6 Kongo 34 150 542 1,6 

Malta 32 10 31,3 Lesotho 3 036 359 11,8 

Moldavien 3 289 2 125 64,6 Liberia 9 632 618 6,4 

Nederländerna 3 376 1 102 32,6 Libyen 175 954 2 050 1,2 

Polen 30 422 12 970 42,6 Madagaskar 58 154 3 550 6,1 

Portugal 9 147 1 635 17,9 Malawi 9 408 3 622 38,5 

Rumänien 22 990 9 096 39,6 Mali 122 019 4 980 4,1 

Ryssland 1 637 687 123 442 7,5 Marocko 44 630 8 981 20,1 

San Marino 6 1 16,7 Mauretanien 103 070 411 0,4 

Schweiz 4 000 431 10,8 Mauritius 203 91 44,8 

Serbien 8 836 3 602 40,8 Moçambique 78 638 4 750 6,0 

Slovakien 4 810 1 405 29,2 Namibia 82 329 808 1,0 

Slovenien 2 014 207 10,3 Niger 126 670 14 536 11,5 

Spanien 49 911 17 300 34,7 Nigeria 91 077 40 500 44,5 

Storbritannien 24 193 6 051 25,0 Rwanda 2 467 1 570 63,6 

Tjeckien 7 725 3 265 42,3 São Tomé och Príncipe 96 54 56,3 

Tyskland 34 863 12 133 34,8 Senegal 19 253 3 554 18,5 

Ukraina 57 932 33 374 57,6 Seychellerna 46 4 8,7 

Ungern 8 961 4 768 53,2 Sierra Leone 7 162 1 930 27,0 

Vitryssland 20 290 5 637 27,8 Somalia 62 734 1 027 1,6 

Österrike 8 245 1 440 17,5 Sudan 237 600 20 906 8,8 

Färöarna 140 3 2,2 Swaziland 1 720 192 11,2 

Afrika Sydafrika 121 447 15 450 12,7 

Algeriet 238 174 8 424 3,5 Tanzania 88 580 10 950 12,4 

Angola 124 670 3 690 3,0 Tchad 125 920 4 330 3,4 



26.11 

Land 

Landareal och odlad areal 2008 (forts.) 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

650 Statistiska centralbyrån 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Togo 5 439 2 630 48,4 Azerbajdzjan 8 263 2 088 25,3 

Tunisien 15 536 5 041 32,5 Bahrain 76 4 5,8 

Uganda 19 710 7 900 40,1 Bangladesh 13 017 8 700 66,8 

Zambia 74 339 2 384 3,2 Bhutan 3 839 156 4,1 

Zimbabwe 38 685 3 850 10,0 Brunei 527 8 1,5 

Mayotte 38 20 53,3 Cypern 924 114 12,4 

Réunion 250 36 14,4 Filippinerna 29 817 10 300 34,5 

Saint Helena 39 4 10,3 Förenade Arabemiraten 8 360 265 3,2 

Västsahara 26 600 4 0,0 Georgien 6 949 583 8,4 

Nord- och Indien 297 319 169 320 57,0 

Mellanamerika Indonesien 181 157 37 100 20,5 

Antigua och Barbuda 44 9 20,5 Irak 43 737 5 450 12,5 

Bahamas 1 001 11 1,1 Iran 162 855 18 770 11,5 

Barbados 43 17 39,5 Israel 2 164 379 17,5 

Belize 2 281 102 4,5 Japan 36 450 4 628 12,7 

Costa Rica 5 106 500 9,8 Jordanien 8 824 231 2,6 

Dominica 75 21 28,0 Kambodja 17 652 4 055 23,0 

Dominikanska republiken 4 832 1 300 26,9 Kazakstan 269 970 22 800 8,5 

El Salvador 2 072 915 44,2 Kina 932 749 122 543 13,1 

Grenada 34 11 32,4 Kirgizistan 19 180 1 353 7,1 

Guatemala 10 716 2 268 21,2 Kuwait 1 782 15 0,8 

Haiti 2 756 1 300 47,2 Laos 23 080 1 345 5,8 

Honduras 11 189 1 428 12,8 Libanon 1 023 286 28,0 

Jamaica 1 083 235 21,7 Malaysia 32 855 7 585 23,1 

Kanada 909 351 52 150 5,7 Maldiverna 30 8 26,7 

Kuba 10 644 3 970 37,3 Mongoliet 155 356 852 0,6 

Mexiko 194 395 27 500 14,2 Myanmar 65 352 11 700 17,9 

Nicaragua 12 034 2 130 17,7 Nepal 14 335 2 475 17,3 

Panama 7 434 695 9,4 Nordkorea 12 041 2 900 24,1 

Saint Kitts och Nevis 26 4 15,8 Oman 30 950 94 0,3 

Saint Lucia 61 10 16,4 Pakistan 77 088 21 200 27,5 

Saint Vincent och Qatar 1 159 16 1,4 

Grenadinerna 39 8 20,5 Saudiarabien 214 969 3 676 1,7 

Trinidad och Tobago 513 47 9,2 Singapore 70 1 1,0 

USA 914 742 173 200 18,9 Sri Lanka 6 271 2 200 35,1 

Amerikanska Sydkorea 9 692 1 747 18,0 

Jungfruöarna 35 2 5,7 Syrien 18 364 5 666 30,9 

Anguilla 9 . . . . Tadzjikistan 13 996 871 6,2 

Aruba 18 2 11,1 Thailand 51 089 18 850 36,9 

Bermuda 5 1 14,8 Turkiet 76 963 24 505 31,8 

Brittiska Jungfruöarna 15 2 13,3 Turkmenistan 46 993 1 918 4,1 

Caymanöarna 24 1 2,9 Uzbekistan 42 540 4 620 10,9 

Grönland 41 045 . . . . Vietnam 31 007 9 415 30,4 

Guadeloupe 169 25 14,5 Yemen 52 797 1 606 3,0 

Martinique 106 17 16,0 Östtimor 1 487 225 15,1 

Montserrat 10 2 20,0 Oceanien 

Nederländska Antillerna 80 8 10,0 Australien 768 230 44 374 5,8 

Puerto Rico 887 97 10,9 Fiji 1 827 253 13,9 

Saint Pierre och Miquelon 23 3 13,0 Kiribati 81 34 42,0 

Turks- och Caicosöarna 95 1 1,1 Marshallöarna 18 10 55,6 

Sydamerika Mikronesien 70 20 27,9 

Argentina 273 669 33 000 12,1 Nya Zeeland 26 331 522 2,0 

Bolivia 108 330 3 819 3,5 Palau 46 3 6,5 

Brasilien 845 942 68 500 8,1 Papua Nya Guinea 45 286 920 2,0 

Chile 74 353 1 722 2,3 Salomonöarna 2 799 76 2,7 

Colombia 110 950 3 461 3,1 Samoa 283 63 22,3 

Ecuador 24 836 2 500 10,1 Tonga 72 27 37,5 

Guyana 19 685 445 2,3 Tuvalu 3 2 60,0 

Paraguay 39 730 4 300 10,8 Vanuatu 1 219 145 11,9 

Peru 128 000 4 440 3,5 Amerikanska Samoa 20 5 25,0 

Surinam 15 600 56 0,4 Cooköarna 24 3 12,5 

Uruguay 17 502 1 673 9,6 Franska Polynesien 366 25 6,8 

Venezuela 88 205 3 350 3,8 Guam 54 11 20,4 

Franska Guyana 8 220 17 0,2 Niue 26 4 15,4 

Asien Nordmarianerna 46 2 4,4 

Afghanistan 65 223 8 661 13,3 Nya Kaledonien 1 828 13 0,7 

Armenien 2 848 503 17,7 Wallis och Futuna 14 6 42,9 

Källa: FAO (www.fao.org).


26.12 

Land 

Åkerjordens användning 2008 

Use of arable land 

Åkerjord, 1 000 hektar efter användning 


Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor 

Europa 

Sverige 361 28 399 223 . . . . 27 37 

Danmark 638 29 717 75 . . . . 41 36 

Finland 216 24 586 355 . . . . 26 14 

Island . . . . . . . . . . . . 1 . . 

Norge 93 8 130 77 . . . . 14 . . 

Albanien 83 1 1 14 49 . . 10 2 

Belgien 211 0 55 5 72 . . 64 64 

Bosnien och Hercegovina 64 4 23 15 204 . . 40 0 

Bulgarien 1 112 7 223 25 329 8 22 . . 

Estland 108 21 137 34 . . . . 9 . . 

Frankrike 5 492 26 1 799 100 1 702 16 156 349 

Grekland 657 24 150 84 240 31 34 14 

Irland 105 0 181 23 . . . . 12 . . 

Italien 2 289 5 330 147 992 224 71 71 

Kroatien 157 1 66 20 314 . . 15 22 

Lettland 257 59 131 66 . . . . 38 . . 

Litauen 404 74 333 68 8 . . 48 9 

Luxemburg 15 1 10 1 0 . . 1 . . 

Makedonien 86 4 47 3 31 3 14 1 

Malta 2 . . 0 . . . . . . 1 . . 

Moldavien 412 1 130 3 428 . . 31 25 

Montenegro 1 0 1 0 3 . . 10 . . 

Nederländerna 157 2 50 2 22 . . 152 72 

Polen 2 278 1 397 1 207 551 317 . . 530 187 

Portugal 88 21 43 55 110 26 39 2 

Rumänien 2 098 13 387 200 2 432 10 260 20 

Ryssland 26 070 2 131 9 421 3 410 1 732 160 2 104 800 

Schweiz 91 2 33 2 18 . . 11 20 

Serbien 487 5 92 40 1 274 . . 81 48 

Slovakien 374 26 213 17 154 . . 14 11 

Slovenien 35 1 19 2 44 . . 4 . . 

Spanien 2 067 112 3 462 506 366 96 82 52 

Storbritannien 2 080 5 1 032 135 . . . . 144 120 

Tjeckien 802 43 482 49 114 . . 30 50 

Tyskland 3 213 737 1 962 179 520 . . 260 369 

Ukraina 7 054 459 4 167 445 2 440 20 1 409 377 

Ungern 1 130 44 393 61 1 192 3 25 10 

Vitryssland 514 542 613 181 113 . . 396 92 

Österrike 297 53 186 27 194 . . 23 43 

Afrika 

Algeriet 1 007 . . 436 42 0 0 92 . . 

Angola 3 . . . . . . 884 17 47 . . 

Benin . . . . . . . . 746 35 0 . . 

Botswana 0 . . . . . . 56 . . . . . . 

Burkina Faso . . . . . . . . 608 67 1 . . 

Burundi 10 . . . . . . 115 21 10 . . 

Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 173 25 0 . . 

Demokatiska republiken Kongo 7 . . 1 . . 1 484 419 20 . . 

Egypten 1 227 23 75 . . 820 745 138 111 

Elfenbenskusten . . . . . . . . 310 400 . . . . 

Eritrea 26 . . 44 . . 16 . . 0 . . 

Etiopien 1 425 . . 985 36 1 767 13 50 . . 

Gabon . . . . . . . . 20 1 . . . . 

Gambia . . . . . . . . 43 34 . . . . 

Ghana . . . . . . 0 846 133 . . . . 

Guinea . . . . . . . . 484 795 2 . . 

Guinea-Bissau . . . . . . . . 17 83 . . . . 

Kamerun 0 . . . . . . 620 50 45 . . 

Kap Verde . . . . . . . . 34 . . 0 . . 

Kenya 127 . . 15 4 1 700 17 120 . . 

Komorerna . . . . . . . . 2 17 0 . . 

Kongo . . . . . . . . 10 2 1 . . 

Lesotho 15 . . 2 0 137 . . 6 . . 

Liberia . . . . . . . . . . 190 . . . . 

Libyen 132 . . 204 . . 1 . . 15 . . 



26.12 

Land 

Åkerjordens användning 2008 (forts.) 



Madagaskar 5 . . . . . . 250 1 220 38 . . 

Malawi 1 . . . . . . 1 597 63 205 . . 

Mali 5 . . . . . . 352 483 5 0 

Marocko 2 858 2 2 181 23 219 6 63 57 

Mauretanien 2 . . 1 . . 22 19 0 . . 

Mauritius . . . . . . . . 0 . . 1 . . 

Moçambique 2 . . . . . . 1 400 110 8 . . 

Namibia 2 . . . . . . 28 . . . . . . 

Niger 6 . . . . . . 6 18 2 . . 

Nigeria 32 . . . . . . 3 845 2 382 263 . . 

Rwanda 23 . . . . . . 210 19 130 . . 

São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Senegal . . . . . . . . 217 125 0 . . 

Sierra Leone . . . . . . . . 60 1 000 . . . . 

Somalia 3 . . . . . . 235 3 . . . . 

Sudan 302 . . . . . . 31 7 16 . . 

Swaziland 0 . . . . . . 47 0 3 . . 

Sydafrika 748 4 68 29 2 799 1 60 . . 

Tanzania 92 . . 2 . . 3 100 710 125 . . 

Tchad 5 . . . . . . 235 111 5 . . 

Togo . . . . . . . . 487 32 . . . . 

Tunisien 555 . . 258 9 . . . . 25 . . 

Uganda 11 . . . . . . 862 128 97 . . 

Zambia 19 . . 3 . . 664 17 1 . . 

Zimbabwe 10 . . 9 0 1 730 0 3 . . 

Réunion . . . . . . . . 2 0 0 . . 


Bahamas . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Belize . . . . . . . . 16 3 0 . . 

Costa Rica . . . . . . . . 7 62 3 . . 

Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . . 

Dominikanska republiken . . . . . . . . 18 140 1 . . 

El Salvador . . . . . . . . 256 4 0 . . 

Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Guatemala 5 . . 1 . . 795 13 18 . . 

Haiti . . . . . . . . 269 53 1 . . 

Honduras 2 . . . . . . 318 10 1 . . 

Jamaica . . . . . . . . 2 0 0 . . 

Kanada 10 032 132 3 502 1 448 1 169 . . 151 7 

Kuba . . . . . . . . 129 156 10 . . 

Mexiko 802 0 317 100 7 354 50 60 . . 

Nicaragua . . . . . . . . 318 77 2 . . 

Panama . . . . . . . . 46 96 1 . . 

Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Saint Vincent och Grenadinerna . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Trinidad och Tobago . . . . . . . . 1 1 . . . . 

USA 22 541 109 1 529 567 31 796 1 204 424 407 

Guadeloupe . . . . . . . . . . . . . . . . 

Martinique . . . . . . . . . . . . . . . . 

Sydamerika 

Argentina 4 284 34 576 212 3 412 182 68 . . 

Bolivia 155 0 94 7 433 155 138 . . 

Brasilien 2 364 5 79 117 14 445 2 851 145 . . 

Chile 271 1 13 98 135 21 56 15 

Colombia 22 . . 6 3 623 444 135 1 

Ecuador 11 0 33 1 358 355 43 1 

Guyana . . . . . . . . 5 120 . . . . 

Paraguay 381 . . . . . . 858 35 0 . . 

Peru 150 0 147 10 499 380 278 . . 

Surinam . . . . . . . . 0 44 . . . . 

Uruguay 460 . . 130 15 81 168 6 . . 

Venezuela 1 . . . . . . 783 263 22 1 

Franska Guyana . . . . . . . . 0 4 . . . . 



26.12 

Land 

Åkerjordens användning 2008 (forts.) 




Asien 

Afghanistan 2 139 . . 236 . . 137 190 20 5 

Arabemiraten, förenade 0 . . . . . . . . . . 0 . . 

Armenien 99 0 66 1 4 . . 34 2 

Azerbajdzjan 604 0 241 3 33 1 69 6 

Bangladesh 388 . . 1 . . 224 11 741 402 . . 

Bhutan 7 . . 4 1 29 26 6 . . 

Brunei . . . . . . . . . . 1 . . . . 

Cypern 5 . . 35 3 . . . . 5 . . 

Filippinerna . . . . . . . . 2 661 4 460 8 . . 

Georgien 48 0 30 1 141 . . 24 . . 

Indien 28 039 . . 603 . . 8 300 44 000 1 795 . . 

Indonesien . . . . . . . . 4 003 12 309 63 . . 

Irak 1 435 . . 1 349 1 123 85 33 2 

Iran 5 250 . . 1 070 . . 243 527 177 54 

Israel 66 . . 8 1 5 . . 18 . . 

Japan 209 . . 57 0 0 1 627 85 66 

Jordanien 12 . . 27 . . 1 . . 6 . . 

Kambodja . . . . . . . . 163 2 613 . . . . 

Kazakstan 12 906 54 1 997 147 76 76 163 6 

Kina 23 617 215 1 000 230 29 883 29 493 4 659 246 

Kirgizistan 385 0 133 2 79 6 85 8 

Kuwait 0 . . 1 . . 0 . . 1 . . 

Laos . . . . . . . . 193 825 6 . . 

Libanon 50 . . 15 0 1 . . 20 0 

Malaysia . . . . . . . . 6 656 . . . . 

Mongoliet 150 . . 1 1 . . . . 12 . . 

Myanmar 98 . . . . . . 345 8 200 35 . . 

Nepal 706 . . 26 . . 870 1 549 157 . . 

Nordkorea 73 50 27 10 503 570 181 . . 

Oman 0 . . 1 . . . . . . 0 . . 

Pakistan 8 550 . . 91 . . 1 052 2 963 133 2 

Qatar 0 . . 2 . . 0 . . 0 . . 

Saudiarabien 326 . . 4 . . 29 . . 18 . . 

Sri Lanka . . . . . . . . 52 1 033 5 . . 

Sydkorea 3 . . 54 . . 18 936 21 . . 

Syrien 1 486 . . 1 433 0 71 . . 36 30 

Tadzjikistan 332 0 65 3 15 10 29 . . 

Thailand 1 . . 10 . . 1 043 10 684 8 . . 

Turkiet 8 098 124 2 732 90 594 99 148 321 

Turkmenistan 845 . . 61 . . 15 49 40 21 

Uzbekistan 1 377 2 80 . . 32 35 60 . . 

Vietnam . . . . . . . . 1 126 7 414 35 . . 

Yemen 123 . . 37 . . 43 . . 23 . . 

Östtimor . . . . . . . . 63 40 0 . . 

Oceanien 

Australien 13 530 35 5 015 870 68 20 38 . . 

Fiji . . . . . . . . 1 5 0 . . 

Nya Zeeland 42 . . 67 5 18 . . 11 . . 

Papua Nya Guinea . . . . . . . . 2 0 0 . . 

Salomonöarna . . . . . . . . . . 1 . . . . 

Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Nya Kaledonien 0 . . . . . . 1 . . 0 . . 

Hela världen 222 759 6 700 56 512 11 289 161 106 159 251 18 082 4 287 

Källa: FAO (www.fao.org). 



26.13 

Land 

Skörd 2008, 1 000 ton 

Crop yields, 1 000 tonnes 

Produktion 1 000 ton 


Europa 

Sverige 2 202 169 1 672 820 . . . . 853 1 975 

Danmark 5 019 152 3 396 290 . . . . 1 705 2 187 

Finland 788 61 2 129 1 213 . . . . 684 468 

Island . . . . . . . . . . . . 13 . . 

Norge 453 48 558 328 . . . . 398 . . 

Albanien 335 3 4 22 245 . . 190 40 

Belgien 1 850 2 329 31 859 . . 2 943 4 714 

Bosnien och Hercegovina 241 11 78 41 1 004 . . 429 0 

Bulgarien 4 632 15 878 54 1 368 39 353 . . 

Estland 343 66 349 78 . . . . 125 . . 

Frankrike 39 002 124 12 171 472 15 819 89 6 808 30 306 

Grekland 1 939 62 380 170 2 472 209 848 903 

Irland 951 0 1 250 177 . . . . 372 . . 

Italien 8 855 11 1 237 356 9 491 1 400 1 604 4 390 

Kroatien 858 4 279 65 2 505 . . 256 1 270 

Lettland 990 195 307 142 . . . . 673 . . 

Litauen 1 723 205 970 141 32 . . 716 339 

Luxemburg 98 9 53 6 2 . . 22 . . 

Makedonien 292 10 163 5 127 16 191 8 

Malta 10 . . 2 . . . . . . 19 . . 

Moldavien 1 286 1 353 4 1 479 . . 271 961 

Montenegro 2 0 1 0 7 . . 110 . . 

Nederländerna 1 366 8 310 7 252 . . 6 923 5 219 

Polen 9 275 3 449 3 619 1 262 1 844 . . 10 462 8 715 

Portugal 203 22 100 92 700 151 567 137 

Rumänien 7 181 31 1 209 382 7 849 49 3 649 707 

Ryssland 63 765 4 505 23 148 5 835 6 682 738 28 874 28 995 

Schweiz 548 12 200 9 171 . . 473 1 625 

Serbien 2 095 14 344 96 6 158 . . 844 2 300 

Slovakien 1 819 80 891 35 1 261 . . 245 679 

Slovenien 160 2 77 5 320 . . 100 . . 

Spanien 6 714 280 11 261 1 149 3 629 665 2 366 3 988 

Storbritannien 17 227 32 6 144 784 . . . . 5 999 7 500 

Tjeckien 4 632 210 2 244 156 858 . . 770 2 885 

Tyskland 25 989 3 744 11 967 793 5 106 . . 11 369 23 003 

Ukraina 25 885 1 051 12 612 944 11 447 101 19 545 13 438 

Ungern 5 631 112 1 467 182 8 897 10 684 573 

Vitryssland 2 045 1 492 2 212 605 495 . . 8 749 4 030 

Österrike 1 690 219 968 108 2 147 . . 757 3 091 

Afrika 

Algeriet 1 111 . . 396 27 1 0 2 171 . . 

Angola 5 . . . . . . 702 8 402 . . 

Benin . . . . . . . . 1 030 99 0 . . 

Botswana 1 . . . . . . 12 . . . . . . 

Burkina Faso . . . . . . . . 1 014 162 2 . . 

Burundi 8 . . . . . . 116 71 27 . . 

Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 147 38 1 . . 

Demokratiska republiken Kongo 9 . . 1 . . 1 156 317 94 . . 

Egypten 7 977 45 149 . . 6 544 7 253 3 567 5 133 

Elfenbenskusten . . . . . . . . 681 684 . . . . 

Eritrea 21 . . 39 . . 14 . . 1 . . 

Etiopien 2 463 . . 1 352 31 3 776 24 403 . . 

Gabon . . . . . . . . 33 1 . . . . 

Gambia . . . . . . . . 45 38 . . . . 

Ghana . . . . . . 0 1 470 302 . . . . 

Guinea . . . . . . . . 952 1 534 12 . . 

Guinea-Bissau . . . . . . . . 17 149 . . . . 

Kamerun 0 . . . . . . 1 200 65 142 . . 

Kap Verde . . . . . . . . 12 . . 4 . . 

Kenya 289 . . 45 4 2 367 63 600 . . 

Komorerna . . . . . . . . 4 20 1 . . 

Kongo . . . . . . . . 8 1 5 . . 

Lesotho 4 . . 0 0 60 . . 97 . . 

Liberia . . . . . . . . . . 295 . . . . 

Libyen 104 . . 100 . . 3 . . 290 . . 



26.13 

Land 

Skörd 2008, 1 000 ton (forts.) 




Madagaskar 11 . . . . . . 370 3 000 225 . . 

Malawi 2 . . . . . . 2 635 115 2 994 . . 

Mali 13 . . . . . . 695 1 624 120 4 

Marocko 3 769 2 1 353 16 121 45 1 537 2 926 

Mauretanien 4 . . 1 . . 15 82 2 . . 

Mauritius . . . . . . . . 1 . . 15 . . 

Moçambique 3 . . . . . . 1 285 102 100 . . 

Namibia 13 . . . . . . 60 . . . . . . 

Niger 9 . . . . . . 6 28 23 . . 

Nigeria 53 . . . . . . 7 525 4 179 1 105 . . 

Rwanda 20 . . . . . . 167 82 1 162 . . 

São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 3 . . . . . . 

Senegal . . . . . . . . 397 408 3 . . 

Sierra Leone . . . . . . . . 48 1 000 . . . . 

Somalia 1 . . . . . . 99 16 . . . . 

Sudan 587 . . . . . . 62 30 273 . . 

Swaziland 0 . . . . . . 26 0 6 . . 

Sydafrika 2 130 3 192 45 12 700 3 2 099 . . 

Tanzania 86 . . 5 . . 3 659 1 342 650 . . 

Tchad 8 . . . . . . 226 170 42 . . 

Togo . . . . . . . . 595 70 . . . . 

Tunisien 919 . . 254 1 . . . . 370 . . 

Uganda 19 . . . . . . 1 266 171 670 . . 

Zambia 113 . . 2 . . 1 446 24 11 . . 

Zimbabwe 31 . . 48 1 496 1 40 . . 

Réunion . . . . . . . . 12 0 7 . . 


Bahamas . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Belize . . . . . . . . 37 12 1 . . 

Costa Rica . . . . . . . . 12 248 66 . . 

Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . . 

Dominikanska republiken . . . . . . . . 27 644 33 . . 

El Salvador . . . . . . . . 868 35 6 . . 

Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Guatemala 9 . . 1 . . 1 294 35 452 . . 

Haiti . . . . . . . . 210 110 15 . . 

Honduras 1 . . . . . . 536 50 29 . . 

Jamaica . . . . . . . . 2 0 5 . . 

Kanada 28 611 316 11 781 4 273 10 592 . . 4 724 345 

Kuba . . . . . . . . 326 436 196 . . 

Mexiko 4 019 0 811 148 24 320 224 1 670 . . 

Nicaragua . . . . . . . . 424 322 33 . . 

Panama . . . . . . . . 85 301 22 . . 

Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Saint Vincent och Grenadinerna . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Trinidad och Tobago . . . . . . . . 3 2 . . . . 

USA 68 016 203 5 230 1 294 307 142 9 241 18 827 24 386 

Guadeloupe . . . . . . . . . . . . . . . . 

Martinique . . . . . . . . . . . . . . . . 

Sydamerika 

Argentina 8 508 34 1 690 291 22 017 1 246 1 950 . . 

Bolivia 200 0 73 7 1 002 338 748 . . 

Brasilien 6 027 6 237 239 58 933 12 061 3 677 . . 

Chile 1 238 5 67 384 1 365 121 966 1 208 

Colombia 39 . . 11 4 1 727 2 792 2 373 30 

Ecuador 8 0 18 1 805 1 442 267 4 

Guyana . . . . . . . . 8 507 . . . . 

Paraguay 799 . . . . . . 2 472 150 1 . . 

Peru 207 0 186 10 1 481 2 776 3 579 . . 

Surinam . . . . . . . . 0 183 . . . . 

Uruguay 1 288 . . 406 19 335 1 330 107 . . 

Venezuela 0 . . . . . . 2 996 1 361 421 21 

Franska Guyana . . . . . . . . 0 9 . . . . 



26.13 

Land 

Skörd 2008, 1 000 ton (forts.) 



Asien 

Afghanistan 2 623 . . 333 . . 280 410 280 13 

Armenien 236 1 149 2 21 . . 649 30 

Azerbajdzjan 1 646 0 606 6 159 4 1 077 191 

Bangladesh 844 . . 1 . . 1 346 46 905 6 648 . . 

Bhutan 9 . . 5 1 62 70 61 . . 

Cypern 10 . . 47 1 . . . . 115 . . 

Filippinerna . . . . . . . . 6 928 16 816 121 . . 

Georgien 80 0 49 3 328 . . 193 . . 

Indien 78 570 . . 1 196 . . 19 730 148 260 34 658 . . 

Indonesien . . . . . . . . 16 324 60 251 1 044 . . 

Irak 1 255 . . 404 0 288 248 349 17 

Iran 7 957 . . 1 547 . . 1 777 2 184 4 707 1 829 

Israel 76 . . 6 0 99 . . 558 . . 

Japan 881 . . 217 0 0 11 029 2 743 4 248 

Jordanien 8 . . 10 . . 19 . . 140 . . 

Kambodja . . . . . . . . 612 7 175 . . . . 

Kazakstan 12 538 40 2 059 138 420 255 2 354 130 

Kina 112 463 300 3 100 300 166 032 193 354 68 760 10 044 

Kirgizistan 746 0 211 3 462 18 1 335 98 

Kuwait 1 . . 2 . . 1 . . 24 . . 

Laos . . . . . . . . 947 2 927 36 . . 

Libanon 144 . . 29 0 3 . . 515 31 

Malaysia . . . . . . . . 33 2 353 . . . . 

Mongoliet 210 . . 1 1 . . . . 135 . . 

Myanmar 158 . . . . . . 1 114 30 500 471 . . 

Nepal 1 572 . . 28 . . 1 879 4 299 2 055 . . 

Nordkorea 175 60 65 15 1 411 2 862 1 520 . . 

Oman 1 . . 4 . . . . . . 9 . . 

Pakistan 20 959 . . 87 . . 3 593 10 428 2 539 64 

Qatar 0 . . 5 . . 1 . . 0 . . 

Saudiarabien 1 986 . . 24 . . 163 . . 447 . . 

Sri Lanka . . . . . . . . 112 3 875 75 . . 

Sydkorea 10 . . 170 . . 93 6 919 605 . . 

Syrien 2 139 . . 261 0 281 . . 720 1 105 

Tadzjikistan 659 0 58 2 136 54 680 . . 

Thailand 1 . . 18 . . 4 249 31 651 114 . . 

Turkiet 17 782 247 5 923 196 4 274 753 4 197 15 488 

Turkmenistan 2 700 . . 59 . . 16 111 240 234 

Uzbekistan 6 147 10 157 . . 228 110 1 399 . . 

Vietnam . . . . . . . . 4 531 38 725 370 . . 

Yemen 170 . . 27 . . 66 . . 264 . . 

Östtimor . . . . . . . . 72 60 1 . . 

Oceanien 

Australien 21 420 20 7 997 1 160 387 190 1 400 . . 

Fiji . . . . . . . . 1 12 0 . . 

Nya Zeeland 343 . . 409 25 206 . . 473 . . 

Papua Nya Guinea . . . . . . . . 8 1 1 . . 

Salomonöarna . . . . . . . . . . 3 . . . . 

Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 1 . . 

Nya Kaledonien 0 . . . . . . 4 . . 2 . . 

Hela världen 683 407 17 701 155 054 25 508 826 224 685 875 325 559 222 023 




26.14 

Land Hästar Mulåsnor 

och 

åsnor 

Husdjur 2008, 1 000-tal 

Livestock, 1 000s 

Nötkreatur Svin Får Getter Höns och 

kycklingar 

milj. st. 


Bufflar 

Kameler 

Europa 

Sverige 95 . . 1 547 1 651 521 . . 7 080 . . . . 

Danmark 60 . . 1 564 12 738 136 . . 14 710 . . . . 

Finland 69 . . 915 1 483 122 6 5 675 . . . . 

Island 77 . . 71 42 455 1 209 . . . . 

Norge 34 . . 891 826 2 250 70 3 606 . . . . 

Albanien 46 76 577 147 1 853 876 4 712 0 . . 

Belgien 36 0 2 613 6 269 132 27 32 660 . . . . 

Bosnien och 

Hercegovina 23 . . 459 502 1 031 70 14 000 13 . . 

Bulgarien 120 140 602 889 1 526 495 16 426 9 . . 

Estland 5 . . 242 379 72 4 1 444 . . . . 

Frankrike 420 30 19 887 14 806 8 187 1 224 175 000 . . . . 

Grekland 27 75 628 922 8 904 5 455 31 200 1 . . 

Irland 96 6 6 720 1 467 5 061 9 13 000 . . . . 

Italien 300 33 6 283 9 273 8 237 920 100 000 294 . . 

Kroatien 14 4 467 1 348 646 92 6 816 . . . . 

Lettland 13 . . 399 414 54 13 4 000 . . . . 

Liechtenstein . . . . 6 3 3 0 . . . . . . 

Litauen 56 . . 788 923 43 20 9 693 . . . . 

Luxemburg 5 . . 196 81 9 3 81 425 . . . . 

Makedonien 57 . . 254 255 818 126 2 264 1 . . 

Malta 1 1 19 77 12 6 480 . . . . 

Moldavien 58 2 232 299 754 99 17 050 . . . . 

Montenegro 6 . . 109 10 222 . . 505 . . . . 

Nederländerna 130 . . 3 890 12 026 1 213 390 96 700 . . . . 

Polen 325 . . 5 757 15 425 324 136 128 788 . . . . 

Portugal 19 165 1 443 2 374 3 145 496 37 000 . . . . 

Rumänien 862 29 2 819 6 565 8 469 865 82 036 . . . . 

Ryssland 1 323 20 21 473 16 128 18 740 2 182 369 444 14 6 

Schweiz 59 3 1 608 1 552 447 82 5 300 . . . . 

Serbien 17 . . 1 057 3 594 1 605 155 17 188 . . . . 

Slovakien 8 . . 488 749 362 37 11 228 . . . . 

Slovenien 20 . . 480 543 131 28 4 354 . . . . 

Spanien 250 252 6 020 26 290 19 952 2 959 137 000 . . . . 

Storbritannien 384 . . 10 107 4 714 33 131 95 154 180 . . . . 

Tjeckien 28 . . 1 363 1 917 183 17 25 488 . . . . 

Tyskland 542 . . 12 970 26 687 2 437 190 114 625 . . . . 

Ukraina 498 12 5 491 7 020 1 034 645 148 800 . . 1 

Ungern 60 4 705 3 860 1 231 67 29 866 . . . . 

Vitryssland 147 9 4 007 3 598 53 72 27 500 . . . . 

Österrike 85 . . 2 000 3 286 351 60 15 000 . . . . 

Afrika 

Algeriet 45 190 1 650 6 20 000 3 800 125 000 . . 290 

Angola 1 5 4 180 785 345 2 100 7 000 . . . . 

Benin 1 1 1 905 341 793 1 472 19 153 . . . . 

Botswana 33 333 2 450 6 305 1 980 4 800 . . . . 

Burkina Faso 43 1 225 9 167 3 040 7 482 11 805 27 900 . . 16 

Burundi . . . . 480 190 295 1 650 4 900 . . . . 

Centralafrikanska 

republiken . . . . 3 500 800 260 3 100 4 900 . . . . 

Demokratiska 

republiken 

Kongo . . . . 753 965 902 4 046 19 800 . . . . 

Djibouti . . 9 297 . . 466 512 . . . . 69 

Egypten 66 3 071 5 023 31 5 023 4 237 96 000 5 023 107 

Ekvatorialguinea . . . . 5 6 38 9 340 . . . . 

Elfenbenskusten . . . . 1 538 320 1 631 1 282 33 000 . . . . 

Eritrea . . . . 1 960 . . 2 120 1 720 1 380 . . 76 

Etiopien 1 787 5 795 49 298 29 25 017 21 884 35 000 . . 2 400 

Gabon . . . . 37 215 196 92 3 200 . . . . 

Gambia 17 35 420 25 200 374 720 . . . . 

Ghana 3 14 1 427 239 3 420 3 705 31 000 . . . . 

Guinea 3 2 4 409 86 1 419 1 696 18 900 . . . . 

Guinea-Bissau 2 5 599 401 389 393 1 750 . . . . 

Kamerun 17 40 6 000 1 350 3 800 4 400 33 000 . . . . 



26.14 


och 

åsnor 

Husdjur 2008, 1 000-tal (forts.) 


kycklingar 

milj. st. 

Bufflar 

Kameler 

Kap Verde 1 16 44 224 16 202 545 . . . . 

Kenya 2 . . 13 523 330 9 907 14 478 29 615 . . 1 133 

Komorerna . . 5 45 . . 22 115 500 . . . . 

Kongo 0 . . 115 47 100 295 2 400 . . . . 

Lesotho 65 191 735 230 1 050 750 2 300 . . . . 

Liberia . . . . 39 200 241 285 6 250 . . . . 

Libyen 45 30 130 . . 4 500 1 265 25 000 . . 47 

Madagaskar 0 0 9 700 1 360 720 1 260 25 500 . . . . 

Malawi 0 2 947 1 229 189 3 106 15 300 . . . . 

Mali 111 1 767 8 278 75 9 500 10 150 33 000 . . 1 100 

Marocko 162 1 483 2 814 8 17 078 5 118 150 000 . . 45 

Mauretanien 20 158 1 690 . . 8 850 5 600 4 200 . . 1 600 

Mauritius 0 0 27 12 1 25 13 500 0 . . 

Moçambique . . 45 1 240 182 182 5 000 28 500 . . . . 

Namibia 50 147 2 500 25 2 700 2 000 4 700 . . 0 

Niger 237 1 567 8 737 40 10 191 12 641 11 000 . . 1 627 

Nigeria 208 1 050 16 293 6 908 33 874 53 800 175 000 . . 19 

Rwanda . . . . 1 000 350 470 1 400 2 100 . . . . 

São Tomé och 

Príncipe 0 0 5 3 3 5 420 . . . . 

Senegal 522 441 3 208 326 5 241 4 471 39 407 . . 5 

Seychellerna . . . . 1 8 . . 5 430 . . . . 

Sierra Leone 410 . . 350 52 470 540 7 500 . . . . 

Somalia 1 44 5 350 4 13 100 12 700 3 400 . . 7 000 

Sudan 26 751 41 400 . . 51 100 43 100 35 000 . . 4 400 

Swaziland 2 15 585 30 28 276 3 200 . . . . 

Sydafrika 270 165 14 398 1 683 25 233 6 741 126 160 . . . . 

Tanzania . . 182 18 000 455 3 550 12 550 30 000 . . . . 

Tchad 282 389 6 964 28 3 304 6 224 5 450 . . 752 

Togo 2 3 366 582 2 002 1 508 16 900 . . . . 

Tunisien 57 311 695 6 7 301 1 496 70 000 . . 232 

Uganda . . 18 7 398 2 186 1 748 8 523 27 508 . . . . 

Zambia . . 2 2 850 340 200 2 000 30 000 . . . . 

Zimbabwe 28 113 5 400 630 610 3 000 23 000 . . . . 

Réunion 0 0 36 79 1 40 15 000 . . . . 

Nord- och 

Mellanamerika 

Antigua och 

Barbuda 1 2 15 3 20 37 110 . . . . 

Bahamas . . . . 1 5 7 15 3 000 . . . . 

Barbados 1 4 11 20 12 5 3 600 . . . . 

Belize 5 5 81 13 10 0 1 670 . . . . 

Costa Rica 120 13 1 287 729 3 5 19 500 . . . . 

Dominica . . . . 14 5 8 10 190 . . . . 

Dominikanska 

republiken 350 291 2 653 580 123 190 100 500 . . . . 

El Salvador 96 27 1 397 467 5 11 14 748 . . . . 

Grenada 0 1 4 3 13 7 270 . . . . 

Guatemala 125 49 3 261 2 736 265 101 31 430 . . . . 

Haiti 500 290 1 455 1 001 154 1 910 5 600 . . . . 

Honduras 181 93 2 545 490 15 25 34 000 . . . . 

Jamaica 4 33 430 186 1 440 12 500 . . . . 

Kanada 385 4 13 895 13 810 825 30 165 000 . . . . 

Kuba 534 31 3 821 1 879 2 675 1 134 29 201 . . . . 

Mexiko 6 350 6 540 32 565 15 528 7 825 8 831 504 300 . . . . 

Nicaragua 268 57 3 600 473 6 7 18 000 . . . . 

Panama 190 4 1 603 318 . . 6 17 484 . . . . 

Saint Kitts och 

Nevis . . . . 7 6 7 9 80 . . . . 

Saint Lucia 1 2 13 16 13 9 290 . . . . 



26.14 


och 

åsnor 



kycklingar 

milj. st. 


Bufflar 

Kameler 

Saint Vincent 

och Grenadinerna 

. . . . 5 9 13 7 130 . . . . 

Trinidad och 

Tobago 1 4 30 45 4 60 28 500 6 . . 

USA 9 500 80 96 669 65 909 6 055 3 015 2 059 000 . . . . 

Amerikanska 

Jungfruöarna 0 0 8 3 3 4 40 . . . . 

Bermuda 1 0 1 1 . . 0 50 . . . . 

Brittiska Jungfruöarna 

0 0 2 2 6 10 . . . . . . 

Caymanöarna . . . . 1 0 . . 0 6 . . . . 

Grönland 0 . . 0 . . 20 . . . . . . . . 

Guadeloupe 1 0 75 30 3 48 475 . . . . 

Martinique 1 . . 25 20 15 14 590 . . . . 

Montserrat . . 0 10 1 5 7 35 . . . . 

Nederländska 

Antillerna . . 3 1 3 9 14 140 . . . . 

Puerto Rico 7 5 380 50 6 3 13 200 . . . . 

Saint Pierre och 

Miquelon . . . . 0 . . 0 . . 40 . . . . 

Sydamerika 

Argentina 3 680 283 50 750 2 270 12 450 4 250 96 000 . . . . 

Bolivia 465 717 7 894 2 592 9 177 1 960 80 424 . . . . 

Brasilien 5 650 2 507 175 437 40 000 16 500 9 500 1 200 000 1 132 . . 

Chile 320 23 3 800 2 960 3 950 740 99 000 . . . . 

Colombia 2 421 654 26 878 1 830 3 400 1 200 155 000 . . . . 

Ecuador 364 265 4 892 1 097 743 150 110 000 . . . . 

Guyana 2 1 110 14 130 79 19 900 . . . . 

Paraguay 400 50 10 562 1 700 560 168 21 000 . . . . 

Peru 730 925 5 421 3 116 14 580 1 926 120 228 . . . . 

Surinam 0 0 50 27 6 4 5 010 1 . . 

Uruguay 427 6 12 368 243 10 323 17 16 000 . . . . 

Venezuela 510 512 16 900 3 000 570 1 450 120 000 . . . . 

Falklandsöarna 1 . . 4 0 700 . . 4 . . . . 

Franska Guyana 0 . . 9 11 3 1 200 . . . . 

Asien 

Afghanistan 162 1 233 4 745 . . 10 710 6 386 10 689 . . 183 

Armenien 12 6 629 87 598 39 3 793 0 . . 

Azerbajdzjan 73 47 2 213 19 7 523 587 19 900 299 0 

Bahrain . . . . 9 . . 41 23 470 . . 1 

Bangladesh . . . . 25 500 . . 1 644 56 400 219 700 1 262 . . 

Bhutan 26 27 385 35 18 30 230 2 . . 

Brunei . . . . 1 2 3 3 15 500 5 . . 

Cypern 1 7 55 465 267 318 3 100 . . . . 

Filippinerna 232 . . 2 566 13 070 30 7 300 154 259 3 339 . . 

Förenade 

Arabemiraten 0 . . 125 . . 615 1 570 15 500 . . 260 

Georgien 42 10 1 031 110 624 83 5 700 17 . . 

Indien 751 826 174 510 14 000 64 989 125 732 621 000 98 595 632 

Indonesien 411 . . 11 869 7 376 8 356 15 806 1 483 160 2 192 . . 

Irak 48 391 1 500 . . 6 200 1 650 33 000 120 10 

Iran 140 1 775 7 610 . . 53 800 25 300 420 000 630 152 

Israel 4 7 416 206 430 90 39 245 . . 5 

Japan 25 . . 4 423 9 745 10 32 284 651 . . . . 

Jordanien 4 12 79 . . 2 300 1 083 25 000 0 5 

Kambodja 28 . . 3 458 2 216 . . . . 16 928 746 . . 

Kazakstan 1 291 30 5 841 1 353 13 470 2 610 29 400 10 143 

Kina 6 823 10 105 82 624 446 423 136 436 149 377 4 602 278 23 272 240 

Kirgizistan 356 45 1 168 75 3 379 873 4 194 . . 0 

Kuwait 1 . . 28 . . 900 160 32 500 . . 5 

Laos 31 . . 1 499 2 548 . . 289 21 983 1 155 . . 

Libanon 4 20 77 9 330 450 37 000 . . 0 



26.14 


och 

åsnor 



kycklingar 

milj. st. 

Bufflar 

Kameler 

Malaysia 7 . . 790 1 861 120 285 190 000 131 . . 

Mongoliet 2 187 0 2 503 29 18 362 19 969 360 . . 266 

Myanmar 140 9 12 929 7 677 525 2 624 107 771 2 924 . . 

Nepal . . . . 7 091 1 013 809 8 136 24 666 4 497 . . 

Nordkorea 48 . . 576 2 178 167 3 441 15 548 . . . . 

Oman . . 29 314 . . 366 1 620 4 200 . . 122 

Pakistan 348 4 589 31 830 . . 27 111 56 742 273 000 29 883 945 

Qatar 2 . . 8 . . 120 160 4 500 . . 14 

Saudiarabien 3 100 372 . . 7 000 2 200 145 000 . . 260 

Singapore . . . . 0 260 . . 1 2 000 . . . . 

Sri Lanka 2 . . 1 196 89 10 377 14 331 319 . . 

Sydkorea 27 . . 2 894 9 153 2 300 119 000 . . . . 

Syrien 16 117 1 168 . . 22 865 1 561 24 500 5 25 

Tadzjikistan 79 171 1 703 1 2 374 1 424 3 280 15 0 

Thailand 2 0 6 700 7 845 52 310 219 150 1 699 . . 

Turkiet 189 364 11 037 2 23 975 5 594 269 368 85 1 

Turkmenistan 16 25 1 948 30 15 500 900 7 000 . . 40 

Uzbekistan 168 290 7 458 92 10 625 2 000 25 100 . . 17 

Vietnam 121 . . 6 338 26 702 . . 1 484 173 110 2 898 . . 

Yemen 3 500 1 531 . . 8 889 8 708 51 000 . . 373 

Östtimor 48 . . 171 346 25 80 2 200 110 . . 

Oceanien 

Australien 270 2 28 000 2 605 79 000 518 97 386 . . . . 

Fiji 46 . . 315 145 6 270 4 300 . . . . 

Kiribati . . . . . . 13 . . . . 480 . . . . 

Mikronesien . . . . 14 33 . . 4 190 0 . . 

Nauru . . . . . . 3 . . . . 5 . . . . 

Nya Zeeland 63 . . 9 715 325 34 088 96 19 733 . . . . 

Papua Nya 

Guinea 2 . . 94 1 800 7 3 4 000 . . . . 

Salomonöarna 0 . . 14 54 . . . . 235 . . . . 

Samoa 2 7 29 202 . . . . 450 . . . . 

Tonga 12 . . 11 81 . . 13 330 . . . . 

Tuvalu . . . . . . 14 . . . . 45 . . . . 

Vanuatu 3 . . 156 63 . . 12 360 . . . . 

Amerikanska 

Samoa . . . . 0 11 . . . . 40 . . . . 

Cooköarna 0 . . 0 32 . . 1 20 . . . . 

Franska Polynesien 

2 . . 7 31 0 17 270 . . . . 

Guam 0 . . 0 5 . . 1 210 0 . . 

Julön . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Niue . . . . 0 2 . . . . 15 . . . . 

Nya Kaledonien 12 . . 115 29 2 8 700 . . . . 

Tokelau . . . . . . 1 . . . . 5 . . . . 

Wallis och 

Futuna 0 . . 0 25 . . 7 65 . . . . 

Hela världen 58 770 1 347 473 1 078 179 18 398 436 24 732 

World 54 703 941 282 861 902 180 703 




26.15 


Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna 

Some important goods by 10 largest countries of production 

De 10 största producentländerna enligt det senaste året. Världsproduktionen är i regel uppskattad. 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Nöt- och kalvkött, 

1 000 ton 2007 2008 

Smör 2 , 

1 000 ton 2007 2008 

Världsproduktionen 61 865 61 670 100 Världsproduktionen 8 887 9 647 100 

USA 11979 11839 19 Indien 3 085 3 813 40 

Brasilien 9 303 9 024 15 USA 695 746 8 

Kina 5 846 5 841 9 Pakistan 594 612 6 

Argentina 2 830 2 830 5 Tyskland 445 465 5 

Australien 2 226 2 155 3 Nya Zeeland 419 419 4 

Ryssland 1 690 1 769 3 Frankrike 412 412 4 

Mexiko 1 635 1 667 3 Ryssland 272 278 3 

Frankrike 1 532 1 518 2 Polen 202 197 2 

Kanada 1 279 1 288 2 Iran 219 191 2 

Tyskland 1 186 1 210 2 Turkiet 143 143 1 

Svinkött, 1 000 ton 2007 2008 Ost, 1 000 ton 2007 2008 


Kina 43 933 47 190 45 USA 4 755 4 850 25 

USA 9 951 10 599 10 Tyskland 1 995 1 992 10 

Tyskland 4 985 5 111 5 Frankrike 1 869 1 861 10 

Spanien 3 439 3 484 3 Italien 1 141 1 147 6 

Brasilien 2 990 3 015 3 Nederländerna 732 732 4 

Vietnam 2 553 2 470 2 Egypten 611 611 3 

Ryssland 1 873 2 042 2 Ryssland 603 600 3 

Frankrike 2 031 2 029 2 Polen 594 594 3 

Kanada 1 898 1 941 2 Kanada 404 396 2 

Polen 2 151 1 920 2 Australien 364 361 2 

Fårkött, 1 000 ton 2007 2008 Hönsägg, 1 000 ton 2007 2008 


Kina 2 000 1 978 24 Kina 21 833 22 749 37 

Australien 684 694 8 USA 5 395 5 339 9 

Nya Zeeland 573 598 7 Indien 2 944 3 060 5 

Iran 389 390 5 Japan 2 583 2 554 4 

Storbritannien 325 326 4 Mexiko 2 291 2 337 4 

Turkiet 280 278 3 Ryssland 2 122 2 119 3 

Indien 238 237 3 Brasilien 1 779 1 845 3 

Algeriet 187 187 2 Indonesien 1 175 1 123 2 

Syrien 205 185 2 Frankrike 878 947 2 

Spanien 203 157 2 Ukraina 807 855 1 

Hönskött, 1 000 ton 2007 2008 Tomater, 1 000 ton 2007 2008 


USA 16 628 16 994 22 Kina 33 597 33 912 25 

Kina 10 616 11 055 14 USA 14 185 13 718 10 

Brasilien 8 988 10 216 13 Turkiet 9 945 10 985 8 

Mexiko 2 542 2 581 3 Indien 10 055 10 303 8 

Ryssland 1 869 2 001 3 Egypten 8 639 9 204 7 

Iran 1 468 1 566 2 Italien 6 530 5 977 4 

Japan 1 366 1 369 2 Iran 5 534 4 826 4 

Indonesien 1 296 1 350 2 Spanien 4 081 3 923 3 

Storbritannien 1 270 1 259 2 Brasilien 3 431 3 868 3 

Argentina 1 160 1 160 1 Mexiko 3 150 2 937 2 

Mjölk 1 , 1 000 ton 2007 2008 Gurkor, 1 000 ton 2007 2008 


USA 84 189 86 160 15 Kina 28 050 28 247 64 

Indien 43 477 44 100 8 Turkiet 1 675 1 679 4 

Kina 35 574 35 854 6 Iran 1 807 1 459 3 

Ryssland 31 915 32 100 6 Ryssland 1 001 1 130 3 

Tyskland 28 403 28 656 5 USA 931 916 2 

Brasilien 26 137 27 579 5 Ukraina 744 752 2 

Frankrike 24 374 24 516 4 Japan 641 627 1 

Nya Zeeland 15 618 15 217 3 Egypten 671 596 1 

Storbritannien 14 023 13 719 2 Indonesien 581 540 1 

Polen 12 096 12 425 2 Spanien 561 530 1 



26.15 

Varor 

Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna (forts.) 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Apelsiner, 1 000 ton 2007 2008 Kaffe 4 , 1 000 ton 2006 2007 


Brasilien 18 685 18 538 27 Brasilien 2 249 2 797 34 

USA 6 917 9 141 13 Vietnam 1 251 1 067 13 

Indien 4 267 4 397 6 Colombia 757 689 8 

Mexiko 4 249 4 307 6 Indonesien 676 683 8 

Kina 3 173 3 681 5 Peru 226 274 3 

Spanien 2 740 3 367 5 Etiopien 326 273 3 

Iran 2 500 2 620 4 Mexiko 269 266 3 

Italien 2 197 2 527 4 Indien 288 262 3 

Indonesien 2 626 2 323 3 Guatemala 240 249 3 

Egypten 2 055 2 138 3 Uganda 175 212 3 

Bananer, 1 000 ton 2007 2008 Kakaobönor, 1 000 ton 2007 2008 


Indien 23 823 26 217 28 Elfenbenskusten 1 384 1 370 32 

Filippinerna 7 484 8 688 9 Indonesien 740 793 18 

Kina 8 038 8 043 9 Ghana 615 700 16 

Brasilien 7 098 6 998 7 Nigeria 500 500 12 

Ecuador 6 002 6 701 7 Brasilien 202 202 5 

Indonesien 5 454 5 741 6 Kamerun 179 188 4 

Tanzania 3 500 3 500 4 Ecuador 86 94 2 

Mexiko 1 965 2 159 2 Togo 78 80 2 

Costa Rica 2 350 2 127 2 Papua Nya Guinea 47 49 1 

Colombia 1 820 1 988 2 Colombia 40 45 1 

Äpplen, 1 000 ton 2007 2008 Te, 1 000 ton 2007 2008 


Kina 27 866 29 851 43 Kina 1 183 1 275 33 

USA 4 123 4 359 6 Indien 949 805 21 

Polen 1 040 2 831 4 Kenya 370 346 9 

Iran 2 660 2 719 4 Sri Lanka 305 319 8 

Turkiet 2 458 2 504 4 Turkiet 206 198 5 

Italien 2 230 2 208 3 Vietnam 164 175 4 

Indien 2 001 1 985 3 Indonesien 150 151 4 

Frankrike 2 144 1 940 3 Japan 94 97 2 

Ryssland 2 333 1 467 2 Argentina 76 76 2 

Chile 1 370 1 370 2 Thailand 57 62 2 

Socker 3 , 1 000 ton 2002 2003 Vin, 1 000 ton 2007 2008 


Brasilien 23 810 24 780 17 Italien 4 251 4 610 17 

Indien 20 475 22 140 15 Frankrike 4 712 4 199 16 

Kina 11 754 11 112 8 Spanien 3 444 3 591 13 

USA 7 602 8 118 6 USA 2 250 2 250 8 

Thailand 5 947 6 631 5 Kina 1 450 1 500 6 

Australien 4 987 5 371 4 Argentina 1 505 1 468 5 

Mexiko 5 180 5 240 4 Australien 962 1 245 5 

Frankrike 5 139 4 282 3 Sydafrika 978 1 026 4 

Tyskland 4 395 4 158 3 Tyskland 1 026 1 000 4 

Pakistan 3 507 4 004 3 Chile 792 825 3 

Honung, 1 000 ton 2007 2008 Råtobak, 1 000 ton 2007 2008 


Kina 357 367 24 Kina 2 397 2 837 42 

Turkiet 74 81 5 Brasilien 909 851 13 

Argentina 81 81 5 Indien 520 520 8 

Ukraina 68 75 5 USA 357 363 5 

USA 67 74 5 Argentina 170 170 3 

Indien 51 65 4 Indonesien 165 170 3 

Ryssland 54 57 4 Malawi 118 160 2 

Mexiko 55 55 4 Italien 110 110 2 

Etiopien 44 42 3 Pakistan 103 108 2 

Brasilien 35 38 2 Turkiet 75 93 1 



26.15 

Varor 



Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Naturgummi, 1 000 ton 2007 2008 Diamanter, 1 000 karat 2007 2008 


Thailand 3 022 3 167 30 Ryssland 38 291 36 925 22 

Indonesien 2 755 2 922 28 Kongo-Kinshasa 28 452 33 402 20 

Malaysia 1 200 1 072 10 Botswana 33 639 32 595 20 

Indien 819 819 8 Australien 19 231 15 670 9 

Vietnam 606 660 6 Kanada 17 008 14 803 9 

Kina 588 548 5 Sydafrika 15 247 12 901 8 

Filippinerna 404 411 4 Angola 9 702 8 907 5 

Elfenbenskusten 189 189 2 Guinea 1 019 3 098 2 

Nigeria 143 143 1 Namibia 2 266 2 435 1 

Sri Lanka 118 129 1 Kina 1 070 1 070 1 

Bomull, 

1 000 ton 2005 2006 

Guldmalm, ton, 

Au-innehåll 2007 2008 


Kina 5 714 6 730 27 Kina 275 285 12 

USA 5 201 4 498 18 USA 238 235 10 

Indien 3 332 3 564 14 Australien 247 215 9 

Pakistan 2 214 2 187 9 Sydafrika 252 213 9 

Brasilien . . 1 210 5 Peru 170 180 8 

Uzbekistan 1 250 1 171 5 Ryssland 157 173 8 

Turkiet 864 900 4 Kanada 102 96 4 

Australien 645 597 2 Ghana 84 81 4 

Grekland . . 400 2 Uzbekistan 73 73 3 

Syrien . . 335 1 Papua Nya Guinea 58 67 3 

Salt, 

1 000 ton 2007 2008 

Silvermalm,ton, 

Ag-innehåll 2007 2008 


Kina 59 755 59 528 23 Peru 3 493 3 686 17 

USA 44 490 46 009 18 Mexiko 3 135 3 236 15 

Indien 17 845 19 151 7 Kina 2 700 2 800 13 

Kanada 11 971 14 168 6 Australien 1 880 1 926 9 

Tyskland 13 394 13 841 5 Chile 1 936 1 405 7 

Australien 10 801 11 160 4 Ryssland 1 200 1 300 6 

Mexiko 8 032 8 809 3 USA 1 120 1 260 6 

Brasilien 6 986 7 000 3 Polen 1 199 1 161 5 

Chile 4 404 6 431 3 Bolivia 525 1 110 5 

Nederländerna 6 177 6 200 2 Kanada 860 728 3 

Järnmalm, 

1 000 ton 2007 2008 

Uranmalm, ton, 

U 3O 8-innehåll 2007 2008 

Världsproduktionen 2 045 000 2 188 000 100 Världsproduktionen 41 400 44 000 100 

Kina 707 073 824 011 38 Kanada 9 475 9 001 20 

Brasilien 354 674 368 800 17 Kazakstan 6 637 8 521 19 

Australien 299 038 342 514 16 Australien 8 603 8 471 19 

Indien 206 452 218 554 10 Namibia 2 879 4 366 10 

Ryssland 105 000 99 900 5 Ryssland 3 413 3 521 8 

Ukraina 77 930 72 688 3 Niger 3 153 2 993 7 

USA 52 500 54 000 2 Uzbekistan 2 320 2 338 5 

Sydafrika 42 101 48 983 2 USA 1 744 1 501 3 

Iran 35 195 . . . . Ukraina 846 800 2 

Kanada 33 158 31 273 1 Kina 712 769 2 

Krommalm, 

1 000 ton 2007 2008 

Stenkol (inkl. brunkol), 

1 000 ton 2007 2008 

Världsproduktionen 24 000 23 300 100 Världsproduktionen 6 415 000 6 619 000 100 

Sydafrika 9 647 9 683 42 Kina 2 536 000 2 621 832 40 

Indien 4 799 3 771 16 USA 1 030 248 1 065 519 16 

Kazakstan 3 687 3 552 15 Indien 490 983 526 584 8 

Turkiet 1 679 1 886 8 Australien 390 613 399 033 6 

Ryssland 777 913 4 Ryssland 314 000 326 000 5 

Oman 408 814 3 Sydafrika 247 600 252 213 4 

Brasilien 628 700 3 Indonesien 217 410 225 000 3 

Finland 556 614 3 Tyskland 201 944 192 484 3 

Zimbabwe 664 484 2 Polen 145 851 144 014 2 

Kina 220 220 1 Kazakstan 98 384 111 072 2 



26.15 

Varor 


Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Råolja, 1 000 ton 2007 2008 Koppar, 1 000 ton 2007 2008 


Saudiarabien 494 200 515 300 13 Kina 2 112 2 507 20 

Ryssland 491 000 488 000 12 Chile 1 514 1 369 11 

USA 315 245 309 500 8 Japan 1 383 1 336 11 

Iran 209 700 209 800 5 Indien 700 651 5 

Kina 186 657 189 728 5 Ryssland 650 627 5 

Mexiko 179 450 163 220 4 USA 621 572 5 

Förenade Arabemiraten 136 400 139 500 4 Sydkorea 475 500 4 

Kuwait 129 900 137 300 4 Polen 518 493 4 

Kanada 137 300 135 600 3 Australien 399 449 4 

Venezuela 133 900 131 600 3 Kanada 471 444 4 

Naturgas, milj. m 3 2007 2008 Aluminium, 1 000 ton 2007 2008 


Ryssland 653 000 664 000 21 Kina 12 559 13 177 33 

USA 540 000 582 000 18 Ryssland 3 955 4 193 11 

Kanada 174 334 167 515 5 Kanada 3 083 3 120 8 

Iran 111 900 116 300 4 USA 2 554 2 658 7 

Norge 89 700 99 200 3 Australien 1 957 1 974 5 

Algeriet 84 827 86 505 3 Brasilien 1 655 1 661 4 

Saudiarabien 74 420 80 440 3 Norge 1 362 1 368 3 

Nederländerna 72 431 80 388 3 Indien 1 240 1 052 3 

Indonesien 76 703 78 516 2 Förenade Arabemiraten 890 892 2 

Qatar 63 200 76 600 2 Bahrain 866 872 2 

Tidningspapper, 

1 000 ton 2007 2008 

Bly, 

1 000 ton 2007 2008 


Kanada 6 640 5 993 16 Kina 2 788 3 206 34 

Kina 4 576 4 669 13 USA 1 303 1 281 14 

USA 4 464 4 194 11 Tyskland 405 415 4 

Japan 3 802 3 680 10 Storbritannien 263 283 3 

Sverige 2 547 2 560 7 Japan 276 280 3 

Tyskland 2 333 2 340 6 Sydkorea 260 270 3 

Ryssland 1 979 1 987 5 Australien 239 260 3 

Sydkorea 1 630 1 562 4 Kanada 237 259 3 

Storbritannien 1 036 1 073 3 Mexiko 198 206 2 

Frankrike 1 088 1 046 3 Italien 212 200 2 

Stål 5 , 1 000 ton 2007 2008 Zink, 1 000 ton 2007 2008 


Kina 489 660 500 488 38 Kina 3 743 3 913 33 

Japan 120 203 118 739 9 Kanada 802 764 7 

USA 98 102 91 490 7 Sydkorea 691 739 6 

Ryssland 72 400 68 700 5 Japan 598 616 5 

Indien 53 080 55 050 4 Indien 459 606 5 

Sydkorea 51 517 53 322 4 Australien 502 500 4 

Tyskland 48 550 45 832 3 Spanien 509 466 4 

Ukraina 43 647 38 111 3 Kazakstan 358 366 3 

Brasilien 33 782 33 716 3 Mexiko 322 305 3 

Italien 31 506 30 589 2 Finland 306 298 3 

Tackjärn, 1 000 ton 2007 2008 

Världsproduktionen 1 008 600 992 200 100 

Kina 469 446 470 674 47 

Japan 86 771 86 171 9 

Indien 46 884 49 050 5 

Ryssland 51 500 48 300 5 

USA 36 300 35 600 4 

Brasilien 35 571 34 871 4 

Sydkorea 29 437 31 043 3 

Ukraina 35 650 30 991 3 

Tyskland 31 700 29 105 3 

Frankrike 12 426 11 372 1 

1) Bara komjölk. 2) Inkl. smörolja. 3) Råsocker. 4) Orostat kaffe. 5) Obearbetat stål ur tackjärn eller skrot. 

Källa: FAO: Statistical Databases (http://faostat.fao.org); British Geological Survey: World Mineral Production. 




26.16 

Industriproduktion, indextal (2005=100) 

Industrial production, index numbers (2005=100) 

Där inte annat anges, avses gruvbrytning, industri samt gas- och elproduktion men inte byggnadsverksamhet. 

Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 91,0 92,4 97,6 100,0 103,1 106,6 103,8 85,2 

Danmark 98,8 99,0 97,6 100,0 104,1 102,1 101,0 85,8 

Finland 93,9 94,5 99,9 100,0 109,6 114,6 115,5 91,4 

Island . . . . . . . . . . . . . . . . 

Norge 102,8 100,3 100,0 100,0 97,8 96,7 97,1 93,3 

Belgien 96,4 97,0 100,4 100,0 105,0 107,8 107,3 92,8 

Bulgarien 73,3 82,9 93,5 100,0 106,0 116,2 117,0 95,6 

Estland 73,5 81,6 90,1 100,0 109,9 116,9 110,9 82,0 

Frankrike 99,2 98,0 99,9 100,0 100,8 102,0 99,9 87,8 

Grekland 100,5 101,1 101,7 100,0 100,9 103,2 99,0 89,8 

Irland 89,7 94,8 96,2 100,0 102,8 108,0 106,1 102,0 

Italien 102,0 100,9 101,8 100,0 103,1 105,8 102,4 83,6 

Kroatien 89,7 92,7 95,6 100,0 104,1 109,3 110,6 100,4 

Lettland 81,9 88,1 93,7 100,0 106,0 107,0 102,8 86,6 

Litauen 74,0 84,0 93,4 100,0 106,5 109,0 115,0 98,2 

Luxemburg 88,1 92,7 97,8 100,0 101,9 101,7 96,6 80,3 

Nederländerna 96,8 95,7 99,6 100,0 101,5 103,8 105,3 97,6 

Polen . . . . . . 100,0 112,0 122,5 125,8 121,0 

Portugal 109,2 108,1 103,6 100,0 103,0 103,0 98,8 90,6 

Rumänien 101,3 100,5 103,2 100,0 109,3 120,6 123,8 116,9 

Ryssland 80,9 88,1 95,2 100,0 106,3 113,0 115,4 103,0 

Schweiz 93,2 93,2 97,4 100,0 107,8 118,1 119,6 110,2 

Slovakien 83,0 95,6 99,4 100,0 115,0 134,1 138,7 118,9 

Slovenien 90,9 92,1 96,6 100,0 105,7 113,3 116,1 96,1 

Spanien 96,5 97,9 99,8 100,0 103,7 106,2 98,6 82,6 

Storbritannien 101,0 100,4 101,7 100,0 100,1 100,5 97,5 87,0 

Tjeckien 85,8 87,2 96,3 100,0 108,3 119,8 117,7 101,8 

Tyskland 92,6 93,1 97,1 100,0 105,3 111,4 112,1 93,2 

Ukraina 75,0 87,0 97,3 100,0 105,8 116,6 112,2 . . 

Ungern 81,3 86,9 93,7 100,0 109,9 118,6 118,5 97,7 

Österrike 88,2 89,8 96,1 100,0 107,2 113,2 116,4 102,0 

Algeriet 92,4 93,5 93,9 100,0 96,7 96,9 98,7 98,8 

Marocko 85,1 87,7 92,7 100,0 105,2 108,0 110,0 109,3 

Sydafrika 93,9 94,1 97,8 100,0 103,1 106,4 105,4 94,5 

Tunisien 95,6 95,3 99,2 100,0 103,0 112,7 116,4 111,2 

Kanada 96,5 96,5 98,3 100,0 99,8 99,9 94,8 84,1 

Mexiko 93,0 93,7 97,2 100,0 105,7 107,8 107,2 99,3 

USA 93,3 94,5 96,8 100,0 102,3 103,8 101,5 91,6 

Argentina 1 68,4 80,3 91,6 100,0 109,3 119,4 125,9 126,4 

Brasilien 89,5 89,5 97,0 100,0 102,9 109,0 112,4 104,1 

Chile 83,7 88,5 96,5 100,0 102,8 107,2 106,0 101,5 

Colombia 1 88,6 91,2 97,3 100,0 111,2 123,1 119,0 113,0 

Peru 83,8 87,3 93,0 100,0 105,8 115,0 124,9 119,1 

Bangladesh 81,1 86,4 92,6 100,0 110,6 119,6 129,1 138,4 

Hongkong . . . . . . 100,0 101,6 100,8 95,8 91,3 

Indien 79,7 85,3 92,5 100,0 111,6 121,0 124,3 . . 

Indonesien 1 77,4 95,5 98,7 100,0 98,3 103,5 106,9 108,5 

Israel 90,4 90,2 96,3 100,0 109,7 114,6 123,1 115,9 

Japan . . 94,1 98,6 100,0 104,4 107,3 103,8 81,1 

Malaysia 78,6 86,0 96,1 100,0 104,9 107,3 108,1 99,7 

Pakistan 71,1 80,7 91,9 100,0 107,3 110,1 102,1 . . 

Sydkorea 80,7 85,2 94,0 100,0 108,4 115,9 119,8 118,9 

Thailand 1 72,0 82,1 91,6 100,0 107,3 116,1 122,2 115,9 

Turkiet 79,5 86,5 94,8 100,0 107,8 115,3 114,3 103,2 

Australien 96,7 99,2 98,8 100,0 100,7 104,9 107,9 106,8 

Nya Zeeland 88,3 95,4 97,5 100,0 100,4 96,7 99,1 95,0 

1) Endast industri. 

Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (unstats.un.org). 



26.17 

Produktion av elektrisk energi, GWh, 2006 

Electricity production, GWh 

Land Totalt Därav 

Termisk Vattenkraft Kärnkraft Geotermisk 

Sverige 143 299 13 597 61 738 66 977 987 

Danmark 45 716 39 583 23 – 6 110 

Finland 82 304 47 745 11 494 22 906 159 

Island 9 930 6 7 293 – 2 631 

Norge 121 663 1 191 119 799 – 673 

Belgien 85 391 36 750 1 628 46 645 368 

Bulgarien 45 843 21 751 4 579 19 493 20 

Estland 9 508 9 419 13 – 76 

Frankrike 1 574 473 60 479 61 112 450 191 2 691 

Grekland 60 789 52 614 6 475 – 1 700 

Irland 28 046 25 336 1 088 – 1 622 

Italien 2 314 121 262 163 43 425 – 8 533 

Kroatien 12 430 6 287 6 124 – 19 

Lettland 4 891 2 147 2 698 – 46 

Litauen 12 482 3 015 802 8 651 14 

Luxemburg 4 333 3 337 917 – 79 

Nederländerna 96 733 90 390 106 3 469 2 768 

Polen 161 742 158 466 3 020 – 256 

Portugal 49 041 34 559 11 467 – 3 015 

Rumänien 62 697 38 709 18 356 5 632 – 

Ryssland 995 785 663 599 175 282 156 436 468 

Schweiz 3 64 038 3 298 32 883 27 819 38 

Serbien och Montenegro 36 481 25 516 10 965 – – 

Slovakien 31 418 8 834 4 516 18 012 6 

Slovenien 15 115 5 976 3 591 5 542 – 

Spanien 303 051 190 257 29 503 60 126 23 165 

Storbritannien 398 327 310 186 8 458 75 451 4 232 

Tjeckien 84 361 55 008 3 257 26 046 50 

Tyskland 636 761 409 258 27 304 167 269 32 930 

Ukraina 193 381 90 087 13 034 90 225 35 

Ungern 35 859 22 169 186 13 461 43 

Österrike 63 445 24 042 37 664 – 1 739 

Algeriet 35 226 35 008 218 – – 

Egypten 118 407 104 866 12 925 – 616 

Etiopien 4 3 270 10 3 259 – 1 

Marocko 23 192 21 408 1 601 – 183 

Nigeria 23 110 15 396 7 714 – – 

Sydafrika 5 256 882 237 800 7 249 11 780 53 

Tanzania 2 776 1 340 1 436 – – 

Tunisien 14 122 13 992 92 – 38 

Kanada 612 594 156 567 355 511 97 964 2 552 

Mexiko 249 648 201 634 30 394 10 866 6 754 

USA 4 300 103 3 122 415 317 686 816 195 43 807 

Argentina 115 197 69 279 38 157 7 691 70 

Bolivia 5 293 3 134 2 159 – – 

Brasilien 419 336 56 777 348 805 13 754 – 

Chile 57 555 23 308 34 247 – – 

Colombia 54 755 11 899 42 793 – 63 

Paraguay 53 774 1 53 774 – – 

Peru 27 358 5 874 21 483 – 1 

Venezuela 110 357 30 877 79 480 – – 

Bangladesh 23 703 22 314 1 289 – – 

Filippinerna 56 818 36 342 4 456 – 10 520 

Indien 744 119 612 153 113 359 18 607 – 

Indonesien 6 133 108 116 827 9 623 – 6 658 

Irak 31 869 31 383 486 – – 

Iran 201 029 182 763 18 266 – – 

Israel 51 811 51 794 15 – 2 

Japan 1 100 864 696 531 95 576 303 426 4 831 

Kazakstan 71 653 63 885 7 768 – – 

Kina 2 865 726 2 369 603 441 280 54 843 – 

Malaysia 91 563 84 492 7 071 – – 

Nordkorea 22 436 9 816 12 620 – – 

Pakistan 98 350 64 109 31 953 2 288 – 

Sydkorea 404 021 249 783 5 219 148 749 270 

Thailand 138 742 130 614 8 125 – 3 




26.17 

Produktion av elektrisk energi, GWh, 2006 (forts.) 

Land Totalt Därav 

Termisk Vattenkraft Kärnkraft Geotermisk 

Turkiet 176 299 131 834 44 244 – 221 

Vietnam 56 494 32 895 23 599 – – 

Australien 251 659 233 909 16 028 – 1 722 

Nya Zeeland 43 519 16 040 23 453 – 4 026 

Världsproduktion 19 048 038 12 946 598 3 127 076 2 793 130 181 234 

Afrika 592 544 482 178 96 782 11 780 1 804 

Asien 7 155 055 5 653 403 908 145 570 523 22 984 

Europa 4 847 282 2 766 891 721 560 1 264 357 94 474 

Nordamerika 5 281 822 3 576 070 724 675 925 025 56 053 

Oceanien 304 395 256 922 41 638 – 5 785 

Sydamerika 866 989 211 133 634 277 21 445 134 

1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein. 4) Inkl. Eritrea. 5) Inkl. Botswana, Lesotho, Namibia o. Swaziland. 

6) Inkl. Östra Timor. 

Källa: UN Energy Statistics Yearbook. 

26.18 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare 

Electricity use, kWh per inhabitant 

Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Sverige 16 983 17 373 17 011 16 519 16 604 16 694 16 446 

Danmark 6 885 6 953 6 932 7 123 6 954 6 951 7 136 

Finland 16 588 16 249 16 678 17 066 17 352 16 687 17 793 

Island 27 577 28 385 29 324 29 412 29 430 29 348 32 629 

Norge 27 604 27 381 26 745 25 171 26 477 27 155 26 289 

Belgien 8 629 8 665 8 696 8 791 8 986 8 927 9 090 

Bulgarien 4 444 4 681 4 624 4 743 4 582 4 752 4 949 

Estland 5 540 5 751 5 763 6 105 6 177 6 236 6 519 

Frankrike 1 7 996 8 047 8 042 8 316 8 426 8 457 8 370 

Grekland 4 939 5 142 5 233 5 497 5 630 5 746 5 830 

Irland 6 378 6 464 6 554 6 635 6 724 6 796 7 042 

Italien 2 5 670 5 667 5 798 5 946 5 999 6 021 6 093 

Kroatien 3 356 3 455 3 547 3 717 3 820 3 956 4 066 

Lettland 2 435 2 607 2 705 2 843 2 931 3 066 3 234 

Litauen 2 729 3 089 3 232 3 453 3 505 3 463 3 551 

Luxemburg 16 016 15 563 16 020 16 348 16 534 16 175 16 694 

Nederländerna 6 823 6 947 6 982 7 025 7 196 7 262 7 235 

Polen 3 592 3 594 3 585 3 704 3 794 3 819 3 954 

Portugal 4 835 4 555 4 648 4 770 4 925 5 062 5 147 

Rumänien 2 282 2 375 2 393 2 441 2 552 2 613 2 707 

Ryssland 5 916 6 051 6 101 6 303 6 425 6 572 6 878 

Schweiz 3 8 544 8 489 8 517 8 726 8 669 8 843 8 918 

Slovakien 5 313 5 274 5 256 5 377 5 335 5 233 5 395 

Slovenien 6 188 6 379 6 798 7 109 7 258 7 392 7 551 

Spanien 5 748 5 932 6 058 6 237 6 488 6 745 6 803 

Storbritannien 6 566 6 604 6 692 6 756 6 756 6 790 6 699 

Tjeckien 6 176 6 342 6 368 6 569 6 722 6 834 6 973 

Tyskland 7 226 7 172 7 047 7 275 7 444 7 469 7 525 

Ukraina 3 372 3 465 3 525 3 683 3 741 3 775 3 913 

Ungern 3 854 3 881 3 972 4 051 4 070 4 162 4 276 

Österrike 8 155 7 799 7 860 8 146 8 256 8 328 8 488 

Algeriet 832 809 881 929 975 998 1 055 

Egypten 1 098 1 185 1 295 1 353 1 412 1 458 1 622 

Etiopien 4 28 28 30 33 36 40 44 

Marocko . . . . . . 678 699 771 826 

Nigeria 128 131 178 162 157 153 165 

Sydafrika 5 4 623 4 268 4 436 4 673 4 653 4 641 4 752 

Tanzania 72 83 83 76 70 84 76 

Tunisien 1 060 1 123 1 147 1 196 1 251 1 293 1 395 

Kanada 18 575 18 266 18 523 18 411 18 383 18 711 18 177 

Mexiko 2 292 2 084 2 109 2 101 2 130 2 263 2 373 

USA 13 936 13 649 14 127 14 057 14 256 14 544 14 470 

Argentina 2 437 2 456 2 398 2 578 2 714 2 874 3 017 

Bolivia 467 469 482 474 493 555 550 

Brasilien 2 345 2 108 2 167 2 243 2 340 2 400 2 466 

Chile 2 713 2 851 2 918 3 185 3 347 3 469 3 642 

Colombia 1 039 1 010 1 019 1 045 1 112 1 063 1 132 



26.18 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare (forts.) 

Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Paraguay 1 179 1 096 1 114 1 118 1 146 1 193 1 344 

Peru 862 789 829 860 902 944 999 

Venezuela 3 525 3 641 3 464 3 510 3 769 3 821 4 063 

Bangladesh 115 123 130 145 157 163 167 

Filippinerna 593 604 610 653 677 663 653 

Indien 554 561 569 594 618 639 668 

Indonesien 6 473 456 511 526 552 579 599 

Irak 1 346 1 345 1 325 1 076 1 239 1 287 1 151 

Iran 1 906 2 010 2 151 2 304 2 465 2 625 2 848 

Israel 6 599 6 520 6 632 6 753 6 845 6 894 7 090 

Japan 8 603 8 219 8 327 8 294 8 525 8 702 8 722 

Kazakstan 3 667 3 853 4 030 4 182 4 320 4 522 4 735 

Kina 1 057 1 146 1 272 1 471 1 684 1 907 2 176 

Malaysia 2 977 3 211 3 037 3 133 3 196 3 256 3 342 

Nordkorea 1 474 901 877 895 931 970 946 

Pakistan 464 482 506 519 576 618 628 

Sydkorea 6 243 6 632 6 966 7 189 7 657 8 063 8 365 

Thailand 1 689 1 769 1 880 1 889 2 020 2 100 2 192 

Turkiet 1 903 1 851 1 904 2 012 2 108 2 204 2 393 

Vietnam 342 389 449 503 560 643 671 

Australien 10 847 11 185 11 525 11 479 11 646 12 029 12 157 

Nya Zeeland 10 332 10 023 10 508 10 213 10 537 10 480 10 504 

Världsproduktion 2 428 2 486 2 611 2 677 2 766 2 852 2 923 

1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein. 4) Inkl. Eritrea. 5) Inkl. Botswana, Lesotho, Namibia o. Swaziland. 

6) Inkl. Östra Timor. 

Källa: UN Energy Statistics Yearbook. 

26.19 

Kärnkraft i världen 31 december 2009 

Nuclear power worldwide 

Land Kärnkraftverk Befintlig effekt, 

MW (megawatt) 

I användning, Under uppbyggnad, 

antal 

antal 

Planerad effekt, 

MW 

Kärnkraftselens andel 

av totala elförsörjningen 

i procent 

Sverige 10 – 9 036 9 036 37 

Finland 4 1 2 696 4 296 33 

Belgien 7 – 5 902 5 902 52 

Bulgarien 2 2 1 906 3 812 36 

Frankrike 59 1 63 260 64 860 75 

Nederländerna 1 – 487 487 4 

Rumänien 2 – 1 300 1 300 21 

Ryssland 31 9 21 743 28 739 18 

Schweiz 5 – 3 238 3 238 40 

Slovakien 4 2 1 762 2 544 54 

Slovenien 1 – 666 666 38 

Spanien 8 – 7 450 7 450 18 

Storbritannien 19 – 10 137 10 137 18 

Tjeckien 6 – 3 678 3 678 34 

Tyskland 17 – 20 480 20 480 26 

Ukraina 15 2 13 107 15 007 49 

Ungern 4 – 1 889 1 889 43 

Sydafrika 2 – 1 800 1 800 5 

Kanada 18 – 12 569 12 569 15 

Mexiko 2 – 1 300 1 300 5 

USA 104 1 100 747 101 912 20 

Argentina 2 1 935 1 627 7 

Brasilien 2 – 1 884 1 884 3 

Armenien 1 – 375 375 45 

Indien 18 5 3 987 6 695 2 

Iran 0 1 – 915 – 

Japan 54 1 46 823 48 148 29 

Kina 11 20 8 438 28 358 2 

Pakistan 2 1 425 725 3 

Sydkorea 20 6 17 705 24 225 35 

Världen totalt 1, 2 437 55 370 705 421 634 19 

1) Inkl. Taiwan och Litauen. 2) Världen totalt: kärnkraftselens andel av totala elförsörjningen avser 2006. 

Källa: IAEA (Internationella atomenergiorganet), Wien 2010, Reference Data Series No. 2 

(http://www-pub.iaea.org/MTCD/publications/PDF/iaea-rds-2-30_web.pdf). 




26.20 

Olika länders betalningsbalans med utlandet 2007, milj. 

USA-dollar 

Current account of the balance of payments for selected countries, 

USD m 

Land 

Export fob 

1 

Import fob 

2 

Bytesbalans 

3 

Tjänster 

4 

Inkomst 

5 

Transfereringar 

6 

Betalningsbalans 

(Summa 

kolumn 3-6) 

Sverige 170 462 -152 230 18 232 15 633 9 534 -4 983 38 416 

Danmark 100 820 101 831 -1 011 7 502 2 009 -5 096 3 404 

Finland 90 126 78 190 11 936 -1 552 1 560 -1 897 10 048 

Island 1 3 477 5 716 -2 239 -715 -1 283 -34 -4 272 

Norge 137 297 77 026 60 271 834 2 001 -2 647 60 459 

Belgien 323 708 322 023 1 685 6 535 5 816 -6 819 7 216 

Bulgarien 18 575 28 646 -10 071 1 515 -624 464 -8 716 

Estland 11 078 14 756 -3 678 1 321 -1 574 159 -3 772 

Frankrike 546 039 600 923 -54 884 14 987 39 305 -30 658 -31 249 

Grekland 23 991 81 041 -57 050 22 810 -12 469 2 122 -44 587 

Irland 115 517 84 226 31 291 -5 478 -36 851 -1 658 -12 695 

Italien 502 384 498 142 4 242 -9 451 -26 918 -18 905 -51 032 

Lettland 8 227 15 125 -6 899 969 -937 382 -6 485 

Litauen 17 180 22 803 -5 623 827 -1 623 1 159 -5 260 

Luxemburg 18 257 23 066 -4 810 27 071 -14 975 -2 358 4 928 

Nederländerna 458 042 407 374 50 668 2 597 7 172 -13 003 47 435 

Polen 144 609 160 162 -15 553 4 718 -16 253 8 493 -18 595 

Portugal 51 746 75 853 -24 108 9 206 -10 135 3 618 -21 418 

Rumänien 40 349 64 689 -24 340 276 -5 788 6 716 -23 136 

Ryssland 354 401 223 486 130 915 -19 771 -31 396 -3 506 76 241 

Schweiz 200 490 187 740 12 750 33 078 21 594 -9 405 58 018 

Slovakien 1 57 806 58 715 -909 532 -3 288 -438 -4 103 

Slovenien 27 123 29 432 -2 310 1 419 -1 000 -402 -2 293 

Spanien 256 681 380 197 -123 516 30 403 -43 243 -9 000 -145 355 

Storbritannien 442 153 621 415 -179 262 76 722 10 999 -27 617 -119 158 

Tjeckien 122 791 116 878 5 913 2 783 -11 041 -887 -3 232 

Tyskland 1 354 120 1 075 430 278 690 -39 275 57 894 -41 771 255 534 

Ukraina 49 840 60 412 -10 572 2 420 -659 3 539 -5 272 

Ungern 94 247 92 278 1 969 1 537 -10 702 452 -6 743 

Österrike 162 147 160 302 1 845 16 703 -5 166 -1 352 12 031 

Bangladesh 12 474 16 669 -4 195 -1 267 -968 7 287 857 

Filippinerna 49 321 57 557 -8 236 492 -467 13 977 5 766 

Indien 1 123 617 180 860 -57 243 25 982 -4 264 26 109 -9 415 

Indonesien 118 014 85 296 32 718 -11 797 -15 524 4 968 10 365 

Iran 2 28 345 15 207 13 138 -914 -200 621 12 645 

Israel 49 779 55 789 -6 010 3 280 -25 7 278 4 523 

Japan 678 090 573 337 104 753 -21 250 138 501 -11 514 210 490 

Kina 1 220 000 904 618 315 382 -7 905 25 689 38 668 371 833 

Pakistan 18 121 28 761 -10 640 -5 006 -3 693 11 086 -8 253 

Saudiarabien 211 305 63 914 147 391 -33 255 642 -15 711 99 066 

Singapore 274 971 230 226 44 745 -2 853 -4 184 -1 383 36 325 

Sydkorea 378 982 349 573 29 409 -20 575 769 -3 649 5 954 

Turkiet 115 356 162 025 -46 669 13 879 -7 143 2 236 -37 697 

Egypten 24 455 39 354 -14 900 5 601 1 388 8 322 412 

Etiopien 1 288 5 165 -3 877 -385 40 3 395 -827 

Nigeria 3 48 069 17 288 30 781 -3 157 -6 732 3 311 24 202 

Sydafrika 76 185 81 890 -5 705 -3 051 -8 923 -2 953 -20 631 

Argentina 55 780 45 525 13 255 -526 -5 931 315 7 113 

Brasilien 160 649 120 621 40 028 -13 355 -29 242 4 029 1 460 

Kanada 432 028 387 665 44 363 -17 849 -12 988 -888 12 639 

Mexiko 271 875 281 949 -10 074 -6 090 -13 684 24 323 -5 525 

USA 1 152 570 1 967 870 -815 300 115 043 81 751 -112 705 -731 209 

Australien 142 133 160 047 -17 914 1 550 -40 172 -248 -56 783 

Nya Zeeland 27 292 29 056 -1 764 244 -9 164 449 -10 235 

1) 2006. 

2) 2000. 

3) 2005. 

Källa: IMF Balance of Payments Statistics, Yearbook 2007. 



26.21 

De 10 största import-/exportländerna år 2005. 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton 

Imports and exports of some goods, 1 000 tonnes 

Import 2006 2007 Export 2006 2007 

Ox- och kalvkött 1 

USA 866 851 Brasilien 1 222 1 281 

Japan 460 472 Australien 954 941 

Ryssland 401 409 USA 333 411 

Mexiko 266 277 Nya Zeeland 342 318 

Egypten 221 253 Irland 261 297 

Frankrike 175 192 Argentina 305 293 

Storbritannien 181 187 Kanada 304 285 

Nederländerna 139 160 Uruguay 302 243 

Tyskland 132 156 Nederländerna 226 240 

Sydkorea 131 154 Tyskland 158 157 

Svinkött 

Tyskland 553 618 Danmark 1 155 1 160 

Ryssland 516 565 USA 907 966 

USA 342 335 Tyskland 471 533 

Mexiko 239 234 Belgien 351 391 

Italien 230 228 Spanien 287 351 

Hongkong 179 198 Frankrike 286 288 

Storbritannien 142 153 Nederländerna 248 264 

Grekland 168 146 Kanada 166 151 

Rumänien 136 126 Polen 187 150 

Frankrike 102 125 Brasilien 135 125 

Smör 2 

Tyskland 176 175 Nya Zeeland 391 364 

Frankrike 161 160 Nederländerna 172 154 

Belgien 124 122 Irland 133 143 

Storbritannien 144 102 Belgien 134 136 

Nederländerna 79 79 Tyskland 79 94 

Ryssland 112 75 Australien 78 65 

Mexiko 49 59 Frankrike 63 63 

Italien 50 52 Danmark 62 57 

Danmark 43 41 Vitryssland 54 50 

Iran 36 41 Spanien 35 43 

Ost 3 

Tyskland 499 594 Tyskland 808 888 

Storbritannien 365 400 Nederländerna 582 604 

Italien 385 383 Frankrike 566 599 

Belgien 258 249 Nya Zeeland 273 288 

Frankrike 227 245 Danmark 241 243 

Japan 200 218 Australien 210 217 

Ryssland 202 217 Italien 205 217 

Spanien 152 202 Irland 139 136 

Nederländerna 170 191 Belgien 136 135 

USA 171 167 Saudiarabien 130 128 

Vete 4 

Brasilien 6 531 6 638 USA 23 377 32 947 

Italien 7 162 6 258 Kanada 18 498 17 552 

Egypten 5 817 5 911 Australien 14 976 14 684 

Japan 5 337 5 275 Ryssland 9 705 14 444 

Algeriet 4 966 4 851 Frankrike 16 581 14 386 

Nederländerna 3 987 4 838 Argentina 9 697 9 645 

Marocko 1 826 3 683 Kazakstan 4 195 6 178 

Belgien 3 460 3 454 Tyskland 6 106 4 646 

Spanien 5 180 3 441 Kina 1 114 2 337 

Mexiko 3 447 3 253 Storbritannien 2 117 1 912 

Ris 4 

Mexiko 752 756 USA 1 851 1 735 

Storbritannien 270 251 Thailand 190 310 

Sydkorea 233 230 Uruguay 154 204 

Brasilien 269 225 Guyana 168 175 

Malaysia 228 196 Kina 147 172 

Costa Rica 157 184 Argentina 168 129 

Belgien 196 175 Italien 73 123 

Nederländerna 133 172 Indien 33 65 

Frankrike 133 160 Paraguay 34 53 

Nicaragua 79 151 Spanien 131 52 



26.21 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.) 


Import 2006 2007 Export 2006 2007 

Korn 4 

Saudiarabien 7 591 7 099 Frankrike 4 262 5 101 

Belgien 1 444 1 483 Tyskland 1 971 2 783 

Nederländerna 1 472 1 431 Ukraina 4 569 2 521 

Japan 1 383 1 406 Kanada 1 514 1 950 

Tyskland 844 1 205 Ryssland 1 268 1 873 

Kina 2 256 964 Australien 4 799 1 840 

Jordanien 702 802 Spanien 34 816 

Tunisien 749 787 USA 379 733 

Italien 705 640 Kazakstan 379 647 

Marocko 200 550 Argentina 390 523 

Majs 4 

Japan 16 883 16 628 USA 57 884 57 014 

Sydkorea 8 670 8 579 Argentina 10 400 14 990 

Mexiko 7 610 7 955 Brasilien 3 938 10 933 

Spanien 4 206 6 675 Ungern 2 342 4 976 

Kina 5 143 4 530 Kina 3 070 4 917 

Egypten 3 769 4 474 Frankrike 6 015 4 749 

Nederländerna 2 397 3 448 Indien 637 2 728 

Iran 2 110 3 409 Paraguay 1 895 2 109 

Colombia 3 244 3 323 Ukraina 1 682 809 

Malaysia 3 286 2 658 Tyskland 888 712 

Råg 4 

Japan 272 215 Tyskland 1 392 584 

Polen 18 167 Kanada 158 246 

Tyskland 101 167 Ryssland 3 129 

USA 142 139 Polen 64 59 

Nederländerna 121 104 Lettland 7 45 

Finland 89 50 Tjeckien 51 37 

Österrike 65 48 Ukraina 34 34 

Israel 120 47 Sverige 5 26 

Tjeckien 45 40 Litauen 10 24 

Lettland 1 38 Frankrike 35 23 

Havre 4 

USA 1 809 1 882 Kanada 1 853 2 028 

Tyskland 123 251 Finland 286 271 

Mexiko 85 96 Sverige 115 121 

Belgien 60 70 Spanien 14 56 

Japan 61 59 Polen 69 45 

Danmark 39 58 Frankrike 59 38 

Schweiz 55 56 Storbritannien 38 38 

Storbritannien 34 54 Chile 27 36 

Norge 58 54 USA 40 34 

Nederländerna 56 41 Tyskland 52 32 

Vetemjöl 5 

Uzbekistan 456 750 Kazakstan 1 122 1 455 

Afghanistan 654 646 Turkiet 1 272 1 245 

Brasilien 148 640 Argentina 163 887 

Indonesien 537 582 Frankrike 793 766 

Libyen 458 571 Belgien 694 743 

Irak 958 535 Kina 402 743 

Tadzjikistan 398 521 Tyskland 571 566 

Nederländerna 290 326 Pakistan 472 518 

Angola 358 318 USA 185 356 

Spanien 268 279 Ryssland 191 278 

Potatis 

Belgien 1 291 1 423 Frankrike 1 849 1 962 

Nederländerna 1 462 1 227 Nederländerna 1 635 1 553 

Spanien 756 692 Tyskland 1 466 1 543 

Italien 517 557 Belgien 800 765 

Frankrike 318 548 Kanada 432 610 

Tyskland 567 535 Israel 208 462 

USA 371 502 Egypten 367 390 

Storbritannien 329 371 Kina 354 365 

Portugal 282 301 USA 284 295 

Ryssland 371 252 Storbritannien 256 254 



26.21 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.) 

Import 2006 2007 Export 2006 2007 

Socker 6 

Ryssland 2 629 3 410 Brasilien 12 807 12 443 

USA 1 963 1 702 Australien 4 158 3 916 

Malaysia 1 456 1 650 Indien 439 2 422 

Japan 1 310 1 523 Thailand 1 244 2 092 

Sydkorea 1 481 1 487 Guatemala 1 332 1 295 

Storbritannien 1 279 1 328 Swaziland 621 878 

Kanada 1 251 1 199 Kuba 749 738 

Iran 1 492 1 094 Sydafrika 1 092 732 

Saudiarabien 892 1 062 Mauritius 542 442 

Nigeria 909 1 052 Guyana 255 269 

Kaffe 7 

USA 1 321 1 356 Brasilien 1 481 1 494 

Tyskland 1 044 1 077 Vietnam 981 1 229 

Italien 439 467 Colombia 602 638 

Japan 428 397 Tyskland 418 445 

Frankrike 315 330 Indonesien 414 321 

Spanien 256 274 Guatemala 204 231 

Belgien 248 215 Honduras 172 207 

Kanada 196 212 Peru 238 174 

Nederländerna 175 186 Etiopien 32 158 

Storbritannien 157 147 Uganda 126 154 

Te 

Ryssland 173 182 Kenya 325 374 

Storbritannien 162 157 Kina 289 292 

Pakistan 127 112 Indien 181 193 

USA 108 109 Sri Lanka 204 190 

Marocko 51 55 Vietnam 105 114 

Tyskland 47 48 Indonesien 95 84 

Förenade Arabemiraten 46 48 Argentina 72 76 

Japan 48 47 Malawi 28 54 

Nederländerna 34 31 Uganda 31 44 

Saudiarabien 25 29 Tanzania 25 31 

Tobak 8 

Ryssland 272 310 Brasilien 566 694 

USA 234 229 USA 180 188 

Tyskland 249 212 Indien 158 173 

Nederländerna 169 120 Kina 149 169 

Kina 93 94 Malawi 157 130 

Frankrike 126 92 Italien 95 113 

Belgien 63 84 Turkiet 128 111 

Polen 75 77 Argentina 101 100 

Ukraina 74 76 Grekland 86 81 

Egypten 68 69 Tyskland 95 66 

Pappersmassa 9 

Kina 8 300 8 678 Kanada 10 727 10 356 

USA 6 285 6 134 Brasilien 6 167 6 501 

Tyskland 4 978 5 285 USA 5 771 6 015 

Italien 3 672 3 475 Chile 2 650 3 859 

Sydkorea 2 422 2 571 Sverige 3 163 3 302 

Frankrike 2 217 2 337 Finland 2 762 2 553 

Japan 2 211 2 014 Indonesien 2 762 2 327 

Storbritannien 1 314 1 305 Ryssland 1 780 1 735 

Mexiko 1 206 1 139 Spanien 1 005 1 123 

1) Benfritt nöt- och kalvkött. 

2) Smör tillverkat av komjölk. 

3) Ost tillverkad av komjölk. 

4) Omalet. 

5) Mjöl av vete och blandsäd. 

6) Omvandlat till råsocker. 

7) Rostat och orostat. 

8) Obearbetad. 

9) Mekanisk och kemisk massa. 

Källa: FAO Statistical Databases (faostat.fao.org). 




26.22 

De 35 största handelsflottorna den 1 januari 2009 

The 35 most important maritime countries and territories 

Land 1 Antal fartyg 2 under Dödviktstonnage 2 i 1 000-tal 

Egen 

flagg 

Utländsk 

flagg 

Alla 

Egen 

flagg 

Utländsk 

flagg 

Summa 

tonnage 

Därav 

utländsk 

flagg, % 

Andel av 

världens 

tonnage, % 

Japan 733 2 987 3 720 12 200 161 086 173 285 92,96 15,68 

Grekland 720 2 344 3 064 52 833 116 593 169 427 68,82 15,33 

Tyskland 479 3 043 3 522 17 428 87 525 104 954 83,39 9,50 

Kina 1 944 1 555 3 499 37 205 55 594 92 799 59,91 8,40 

Norge 783 1 244 2 027 11 543 38 673 50 216 77,01 4,54 

Sydkorea 797 438 1 235 20 859 25 764 46 623 55,26 4,22 

USA 867 915 1 782 20 607 19 359 39 966 48,44 3,62 

Hongkong 307 373 680 18 297 15 427 33 724 45,75 3,05 

Danmark 347 567 914 11 959 19 637 31 596 62,15 2,86 

Storbritannien 398 520 918 11 175 19 741 30 917 63,85 2,80 

Taiwan 91 540 631 4 068 25 735 29 804 86,35 2,70 

Singapore 545 331 876 16 483 11 747 28 230 41,61 2,55 

Italien 582 238 820 12 854 6 897 19 750 34,92 1,79 

Ryssland 1 516 557 2 073 5 944 12 344 18 288 67,50 1,66 

Indien 495 69 564 14 390 2 823 17 213 16,40 1,56 

Kanada 212 201 413 2 454 14 716 17 171 85,71 1,55 

Turkiet 533 630 1 163 6 804 8 647 15 451 55,97 1,40 

Saudiarabien 73 99 172 1 235 13 677 14 911 91,72 1,35 

Iran 83 128 211 1 358 13 203 14 561 90,67 1,32 

Belgien 93 147 240 6 283 7 164 13 447 53,28 1,22 

Malaysia 338 97 435 7 717 3 842 11 559 33,24 1,05 

Förenade Arabemiratet 58 347 405 702 8 331 9 033 92,23 0,82 

Nederländerna 491 267 758 4 218 4 187 8 405 49,81 0,76 

Cypern 126 234 360 3 196 5 163 8 359 61,76 0,76 

Sverige 143 224 367 1 740 5 698 7 438 76,60 0,67 

Indonesien 715 106 821 4 957 2 065 7 022 29,41 0,64 

Frankrike 180 188 368 2 989 3 577 6 565 54,48 0,59 

Kuwait 38 44 82 3 846 2 603 6 449 40,36 0,58 

Vietnam 389 67 456 3 629 1 939 5 568 34,82 0,50 

Brasilien 129 15 144 2 445 2 266 4 711 48,11 0,43 

Spanien 187 204 391 1 562 2 886 4 448 64,88 0,40 

Thailand 300 44 344 3 507 620 4 127 15,03 0,37 

Schweiz 35 114 149 1 012 2 817 3 829 73,57 0,35 

Kroatien 78 39 117 2 312 985 3 297 29,88 0,30 

Bermuda – 65 65 – 3 228 3 228 100,00 0,29 

Totalt (dessa 35) 14 805 18 981 33 786 329 810 726 558 1 056 368 68,78 95,60 

Hela världen 16 996 20 840 37 836 347 007 757 952 1 104 959 68,60 100,00 

1) Avser det land/landområde där fartygets moderbolag har sitt säte. 

2) Fartyg med bruttodräktighet om 1 000 och därutöver, men exkl. USA:s reservflotta och USA:s och Kanadas Great Lakes-flotta. 

Källa: UN Review of Maritime Transport 2009. 



26.23 

Arbetslösa, 1 000-tal 

Unemployment, 1 000s 

Land 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 

Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 Antal % 2 

Sverige 362 8 365 8 337 7 298 6 305 6 408 8 

Danmark 160 6 140 5 114 4 111 4 98 3 177 6 

Finland 229 9 220 8 205 8 183 7 172 6 221 8 

Island 5 3 4 3 5 3 4 2 5 3 13 7 

Norge 99 4 105 4 83 3 62 3 66 3 80 3 

Belgien 379 8 390 8 383 8 353 7 333 7 380 8 

Bulgarien 401 12 334 10 306 9 240 7 200 6 238 7 

Estland 64 10 52 8 41 6 32 5 38 6 95 14 

Frankrike 2 403 9 2 425 9 2 434 9 2 220 8 2 070 7 2 573 9 

Grekland 506 11 477 10 435 9 407 8 378 8 514 10 

Irland 89 5 89 4 93 4 101 5 135 6 255 12 

Italien 1 960 8 1 889 8 1 673 7 1 506 6 1 692 7 1 945 8 

Kroatien 247 14 227 13 199 11 171 10 160 9 168 9 

Lettland 118 10 101 9 80 7 71 6 91 8 203 17 

Litauen 184 11 133 8 90 6 69 4 94 6 225 14 

Luxemburg 10 5 9 5 10 5 9 4 11 5 12 5 

Nederländerna 387 5 402 5 336 4 278 3 243 3 304 3 

Polen 3 230 19 3 045 18 2 344 14 1 619 10 1 211 7 1 411 8 

Portugal 365 7 422 8 428 8 449 8 427 8 529 10 

Rumänien 800 8 705 7 728 7 641 6 576 6 681 7 

Ryssland 5 927 8 5 600 8 5 332 7 4 606 6 4 804 6 6 337 8 

Slovakien 483 18 430 16 355 13 296 11 256 10 324 12 

Slovenien 63 6 66 7 61 6 50 5 46 4 61 6 

Spanien 2 214 11 1 913 9 1 837 9 1 834 8 2 591 11 4 150 18 

Storbritannien 1 399 5 1 434 5 1 642 5 1 623 5 1 753 6 2 363 8 

Tjeckien 426 8 410 8 372 7 277 5 230 4 352 7 

Tyskland 4 261 11 4 573 11 4 249 10 3 602 9 3 141 8 3 229 8 

Ungern 253 6 302 7 317 8 312 7 329 8 421 10 

Österrike 195 5 208 5 196 5 186 4 162 4 204 5 

Egypten 2 242 11 2 406 11 2 424 11 2 130 9 2 145 9 2 360 9 

Marocko 1 243 11 1 247 11 1 083 9 1 089 10 1 075 10 1 031 9 

Sydafrika 4 275 27 4 385 27 4 333 26 4 141 24 4 075 23 4 167 24 

Kanada 1 235 7 1 173 7 1 108 6 1 079 6 1 119 6 1 520 8 

Mexiko 1 190 3 1 527 4 1 573 4 1 655 4 1 801 4 2 521 6 

USA 8 149 6 7 591 5 7 043 5 7 078 5 8 924 6 14 265 9 

Brasilien 2 473 12 2 139 10 2 213 10 2 100 9 1 813 8 1 872 8 

Chile 663 10 627 9 532 8 494 7 562 8 708 10 

Colombia 2 611 14 2 289 12 2 306 12 2 162 11 2 219 11 2 513 12 

Venezuela 1 819 15 1 466 12 1 215 10 1 050 9 926 7 1 019 8 

Filippinerna 4 249 12 3 068 9 2 829 8 2 653 7 2 716 7 2 831 8 

Hongkong 239 7 198 6 171 5 146 4 129 4 192 5 

Indonesien . . . . . . 11 11 018 10 10 280 9 9 411 8 9 110 8 

Israel 278 10 246 9 236 8 212 7 180 6 230 8 

Japan 3 134 5 2 944 4 2 751 4 2 568 4 2 646 4 3 356 5 

Malaysia 29 . . 70 . . 353 3 360 3 370 3 418 4 

Sydkorea 860 4 887 4 827 4 783 3 769 3 889 4 

Turkiet 2 479 10 2 500 10 2 448 10 2 361 10 2 605 11 3 460 14 

Australien 567 6 537 5 524 5 478 4 474 4 638 6 

Nya Zeeland 81 4 79 4 83 4 83 4 95 4 141 6 

1) Uppgifterna utgör årsmedeltal och är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 

2) Antal arbetslösa i % av arbetskraften. 





26.24 

Konsumentprisindex (2000=100) 


Land 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 107 108 109 111 115 115 

Danmark 108 110 112 114 118 120 

Finland 105 106 108 111 115 115 

Island 118 122 131 137 155 173 

Norge 107 109 112 112 117 119 

Belgien 108 111 113 115 120 120 

Bulgarien 123 130 139 151 169 174 

Estland 114 119 124 133 146 146 

Frankrike 108 110 112 113 117 117 

Grekland 114 118 122 126 131 132 

Irland 116 119 124 130 135 129 

Italien 111 112 115 117 121 122 

Kroatien 110 114 118 121 128 131 

Lettland 114 122 130 143 165 171 

Litauen 102 104 108 114 127 133 

Luxemburg 109 112 115 118 122 122 

Nederländerna 111 113 114 116 119 121 

Polen 112 115 116 119 124 128 

Portugal 114 117 120 123 126 125 

Rumänien 213 232 247 259 279 295 

Ryssland 177 200 219 239 273 304 

Schweiz 103 104 105 106 109 108 

Slovakien 129 133 139 143 149 151 

Slovenien 127 131 134 139 147 148 

Spanien 110 114 118 121 126 126 

Storbritannien 110 113 116 121 126 126 

Tjeckien 110 112 115 118 125 127 

Tyskland 106 108 110 113 115 116 

Ukraina 129 147 160 181 226 262 

Ungern 129 133 138 149 158 165 

Österrike 108 111 112 115 118 119 

Algeriet 115 117 119 124 129 . . 

Egypten 128 134 144 158 186 208 

Marocko 1 . . . . 100 103 106 107 

Nigeria 176 207 225 237 264 297 

Sydafrika 124 128 134 144 160 171 

Tunisien 112 113 119 123 129 133 

Kanada 110 112 114 117 120 120 

Mexiko 122 127 132 137 144 152 

USA 110 113 117 120 125 125 

Argentina 148 162 179 195 212 225 

Bolivia 111 117 122 132 151 156 

Brasilien 142 151 158 164 173 181 

Chile 110 114 118 123 133 . . 

Colombia 133 140 145 153 166 173 

Paraguay 141 150 165 179 197 202 

Peru 108 100 102 104 110 113 

Venezuela 220 255 290 344 452 . . 

Bangladesh 118 127 135 148 161 169 

Filippinerna 121 130 138 142 155 160 

Hongkong 93 94 95 97 101 102 

Indien 117 122 128 136 148 163 

Indonesien 141 156 177 188 207 216 

Iran 170 193 216 246 309 351 

Israel 107 109 111 111 117 120 

Japan 98 98 98 98 100 98 

Kazakstan 129 140 152 169 198 . . 

Kina 105 107 109 114 120 120 

Malaysia 106 109 113 115 122 122 

Pakistan 119 130 140 150 181 206 

Sydkorea . . 118 121 124 129 133 

Thailand 107 112 117 120 126 125 

Turkiet 2 . . . . 129 140 155 164 

Vietnam 115 126 133 144 177 191 

Australien 113 116 120 123 128 131 

Nya Zeeland 110 113 117 120 124 127 

1) Basår: 2006=100 2) Basår: 2003=100 




26.25 

BNP i löpande priser, miljoner EURO 

GDP in current prices, millions of EURO 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 266 740 278 914 291 634 298 353 318 171 337 944 334 227 292 680 

Danmark 184 744 188 500 197 070 207 367 218 747 227 534 233 482 222 410 

Finland 143 541 145 416 152 148 157 307 165 643 179 702 184 649 171 315 

Island 9 474 9 709 10 660 13 124 13 316 14 932 10 276 8 692 

Norge 204 074 199 146 208 256 242 935 268 363 283 366 306 042 272 774 

Belgien 268 256 275 716 290 825 302 845 318 150 335 085 345 006 339 162 

Bulgarien 17 027 18 374 20 388 23 256 26 477 30 772 35 431 35 043 

Cypern 11 170 11 785 12 728 13 659 14 673 15 951 17 248 16 947 

Estland 7 776 8 719 9 685 11 182 13 391 15 828 16 107 13 861 

Frankrike 1 548 555 1 594 814 1 660 189 1 726 068 1 806 430 1 895 284 1 948 511 1 907 145 

Grekland 156 615 172 431 185 266 194 819 209 920 225 540 235 679 233 046 

Irland 130 464 140 008 149 344 162 314 177 343 189 374 179 989 159 646 

Italien 1 295 226 1 335 354 1 391 530 1 429 479 1 485 377 1 546 177 1 567 851 1 520 870 

Kroatien 28 089 29 993 32 754 35 722 39 093 42 824 47 365 45 377 

Lettland 9 911 9 978 11 176 13 012 16 047 21 111 23 037 18 539 

Liechtenstein 

2 856 2 718 2 782 2 943 3 189 3 363 3 363 : 

Litauen 15 052 16 497 18 158 20 870 23 979 28 577 32 288 26 508 

Luxemburg 23 992 25 834 27 456 30 282 33 920 37 491 39 640 38 045 

Makedonien 1 4 001 4 105 4 325 4 676 5 231 5 967 6 693 6 853 

Malta 4 489 4 421 4 516 4 794 5 131 5 480 5 744 5 750 


465 214 476 945 491 184 513 407 540 216 571 773 596 226 571 979 

Polen 209 617 191 644 204 237 244 420 272 089 311 002 363 154 310 486 

Portugal 140 142 143 015 148 827 153 729 160 273 168 737 172 104 168 076 

Rumänien 48 615 52 577 61 064 79 802 97 751 124 729 139 765 115 869 

Schweiz 2 296 018 287 754 292 382 299 554 311 873 317 222 342 822 354 492 

Slovakien 25 972 29 489 33 995 38 489 44 566 54 905 64 572 63 051 

Slovenien 24 527 25 736 27 136 28 758 31 056 34 568 37 305 35 384 

Spanien 729 206 782 929 841 042 908 792 984 284 1 053 537 1 088 124 1 053 914 


1 710 421 1 647 056 1 772 546 1 833 954 1 948 518 2 052 847 1 815 417 1 563 106 

Tjeckien 80 004 80 924 88 262 100 190 113 696 127 331 147 879 137 162 

Tyskland 2 143 180 2 163 800 2 210 900 2 242 200 2 326 500 2 432 400 2 481 200 2 397 100 

Ungern 70 922 74 278 82 740 88 574 89 798 100 742 106 373 92 942 

Österrike 218 848 223 302 232 782 243 585 256 951 272 010 283 085 274 321 

EU27 9 950 206 10 118 434 10 616 802 11 071 480 11 699 068 12 395 912 12 493 843 11 785 475 

USA 11 254 547 9 849 806 9 540 799 10 158 669 10 671 313 10 260 343 9 769 581 10 122 598 

Japan 4 161 547 3 743 560 3 706 697 3 666 309 3 474 625 3 197 026 3 313 302 3 638 994 

Turkiet 243 440 268 331 314 584 386 937 419 232 471 972 498 602 440 403 

1) Prognos för 2009. 

2) Preliminärt värde för 2008 och 2009. 

Källa: Eurostat (http://epp.eurostat.ec.europa.eu). 




26.26 

BNP per invånare i löpande priser, EURO 

GDP per inhabitant in current prices, EURO 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 29 900 31 100 32 400 33 000 35 000 36 900 36 100 31 300 

Danmark 34 400 35 000 36 500 38 300 40 200 41 700 42 500 40 300 

Finland 27 600 27 900 29 100 30 000 31 500 34 000 34 800 32 100 

Island 32 900 33 600 36 400 44 400 43 800 48 000 32 200 27 200 

Norge 45 000 43 600 45 400 52 600 57 600 60 200 64 200 56 500 

Belgien 26 000 26 600 27 900 28 900 30 200 31 500 32 200 31 400 

Bulgarien 2 200 2 400 2 600 3 000 3 400 4 000 4 700 : 

Cypern 15 700 16 300 17 200 18 000 19 000 20 300 21 700 21 200 

Estland 5 700 6 400 7 200 8 300 10 000 11 800 12 000 10 300 

Frankrike 25 100 25 700 26 600 27 400 28 500 29 700 30 400 29 600 

Grekland 1 14 300 15 600 16 700 17 500 18 800 20 200 21 000 20 700 

Irland 33 200 35 000 36 700 39 000 41 600 43 400 40 500 35 700 

Italien 22 700 23 200 23 900 24 400 25 200 26 000 26 200 25 200 

Kroatien 6 300 6 800 7 400 8 000 8 800 9 700 10 800 : 

Lettland 4 200 4 300 4 800 5 700 7 000 9 300 10 200 8 200 

Liechtenstein 

84 400 79 300 80 400 84 300 90 700 95 100 94 500 : 

Litauen 4 300 4 800 5 300 6 100 7 100 8 500 9 600 7 900 

Luxemburg 53 800 57 200 60 000 65 200 71 800 78 100 81 200 76 500 

Makedonien 2 000 2 000 2 100 2 300 2 600 2 900 3 300 : 

Malta 11 300 11 100 11 300 11 900 12 600 13 400 13 900 13 900 


28 800 29 400 30 200 31 500 33 100 34 900 36 300 34 600 

Polen 5 500 5 000 5 300 6 400 7 100 8 200 9 500 8 100 

Portugal 13 500 13 700 14 200 14 600 15 100 15 900 16 200 15 800 

Rumänien 2 200 2 400 2 800 3 700 4 500 5 800 6 500 5 400 

Schweiz 2 40 600 39 200 39 600 40 300 41 700 42 000 44 800 45 800 

Slovakien 4 800 5 500 6 300 7 100 8 300 10 200 11 900 11 600 

Slovenien 3 12 300 12 900 13 600 14 400 15 500 17 100 18 400 17 300 

Spanien 17 700 18 600 19 700 20 900 22 300 23 500 23 900 22 900 


28 800 27 700 29 600 30 400 32 200 33 700 29 600 25 300 

Tjeckien 7 800 7 900 8 600 9 800 11 100 12 300 14 200 13 100 

Tyskland 26 000 26 200 26 800 27 200 28 200 29 600 30 200 29 300 

Ungern 7 000 7 300 8 200 8 800 8 900 10 000 10 600 9 300 

Österrike 27 100 27 500 28 500 29 600 31 100 32 800 34 000 32 800 

EU27 20 500 20 800 21 700 22 500 23 700 25 000 25 100 23 600 

USA 39 100 33 900 32 500 34 300 35 700 34 000 32 000 32 900 

Japan 32 700 29 300 29 000 28 700 27 200 25 000 : : 

Turkiet 3 700 4 000 4 600 5 600 6 000 6 700 7 000 : 

1) Preliminärt värde för åren 2004–2009. 


3) Brott i serien 2008 och 2009. 




26.27 

BNP-utveckling i fasta priser, procent från föregående år 

GDP development in constant prices, percent from previous year 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 2,5 2,3 4,2 3,2 4,3 3,3 -0,4 -5,1 

Danmark 0,5 0,4 2,3 2,4 3,4 1,6 -1,1 -5,2 

Finland 1,8 2,0 4,1 2,9 4,4 5,3 0,9 -8,0 

Island 0,1 2,4 7,7 7,5 4,6 6,0 1,0 -6,8 

Norge 1,5 1,0 3,9 2,7 2,3 2,7 0,8 -1,4 

Belgien 1,4 0,8 3,2 1,7 2,7 2,9 1,0 -2,8 

Bulgarien 4,7 5,5 6,7 6,4 6,5 6,4 6,2 -4,9 

Cypern 2,1 1,9 4,2 3,9 4,1 5,1 3,6 -1,7 

Estland 7,9 7,6 7,2 9,4 10,6 6,9 -5,1 -13,9 

Frankrike 1,0 1,1 2,5 1,9 2,2 2,4 0,2 -2,6 

Grekland 1 3,4 5,9 4,4 2,3 4,5 4,3 1,3 -2,3 

Irland 6,5 4,4 4,6 6,0 5,3 5,6 -3,5 -7,6 

Italien 0,5 0,0 1,5 0,7 2,0 1,5 -1,3 -5,0 

Kroatien 5,4 5,0 4,2 4,2 4,7 5,5 2,4 -5,8 

Lettland 6,5 7,2 8,7 10,6 12,2 10,0 -4,2 -18,0 

Litauen 6,9 10,2 7,4 7,8 7,8 9,8 2,9 -14,7 

Luxemburg 4,1 1,5 4,4 5,4 5,0 6,6 1,4 -3,7 

Makedonien 2 0,9 2,8 4,1 4,1 4,0 5,9 4,9 -0,7 

Malta 2,6 -0,3 0,9 4,0 3,6 3,7 2,6 -2,1 

Nederländerna 0,1 0,3 2,2 2,0 3,4 3,9 1,9 -3,9 

Polen 1,4 3,9 5,3 3,6 6,2 6,8 5,1 1,7 

Portugal 0,7 -0,9 1,6 0,8 1,4 2,4 0,0 -2,6 

Rumänien 5,1 5,2 8,5 4,2 7,9 6,3 7,3 -7,1 

Schweiz 0,4 -0,2 2,5 2,6 3,6 3,6 1,9 -1,9 

Slovakien 4,6 4,8 5,1 6,7 8,5 10,5 5,8 -4,8 

Slovenien 4,0 2,8 4,3 4,5 5,9 6,9 3,7 -8,1 

Spanien 2,7 3,1 3,3 3,6 4,0 3,6 0,9 -3,7 

Storbritannien 2,1 2,8 3,0 2,2 2,8 2,7 -0,1 -5,0 

Tjeckien 1,9 3,6 4,5 6,3 6,8 6,1 2,5 -4,1 

Tyskland 0,0 -0,2 1,2 0,8 3,4 2,7 1,0 -4,7 

Ungern 4,1 4,0 4,5 3,2 3,6 0,8 0,8 -6,7 

Österrike 1,6 0,8 2,5 2,5 3,6 3,7 2,2 -3,9 

EU27 1,2 1,3 2,5 2,0 3,2 3,0 0,5 -4,2 

USA 1,8 2,5 3,6 3,1 2,7 1,9 0,0 -2,6 

Japan 0,3 1,4 2,7 1,9 2,0 2,4 -1,2 -5,2 

Turkiet 6,6 4,9 9,4 8,4 6,9 4,7 0,4 -4,5 


2) Prognos för åren 2008 och 2009. 





26.28 Militärutgifter 

Military expenditure 

Land Militärutgifter i 2008 års priser och växelkurser, milj. USA-dollar Procent av bruttonationalprodukten 

2005 2006 2007 2008 2009 2004 2005 2006 2007 2008 

Sverige 6 706 6 601 6 774 6 025 6 135 1,5 1,5 1,4 1,4 1,3 

Danmark 4 372 4 781 4 610 4 788 4 476 1,5 1,3 1,4 1,3 1,4 

Finland 3 501 3 564 3 358 3 615 3 768 1,4 1,4 1,4 1,2 1,3 

Norge 5 968 5 957 6 336 5 869 6 098 1,9 1,6 1,5 1,5 1,3 

Belgien 5 394 5 352 5 775 5 912 5 674 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 

Bulgarien 1 076 1 067 1 239 1 220 1 127 2,6 2,6 2,4 2,6 2,4 

Estland 384 432 524 506 460 1,7 1,9 1,9 2,1 2,2 

Frankrike 66 096 66 449 66 673 66 009 67 316 2,6 2,5 2,4 2,3 2,3 

Grekland 11 045 11 493 11 437 12 627 13 917 3,2 3,5 3,5 3,3 3,6 

Irland 1 530 1 517 1 528 1 583 1 581 0,6 0,6 0,5 0,5 0,6 

Italien 42 428 41 053 39 777 38 906 37 427 2,0 1,9 1,8 1,7 1,7 

Kroatien 987 1 096 1 134 1 299 1 191 1,7 1,6 1,7 1,7 1,9 

Lettland 433 545 602 634 692 1,7 1,7 1,8 1,7 1,9 

Litauen 594 643 714 726 648 1,8 1,6 1,6 1,5 1,5 

Luxemburg 379 408 406 . . . . 0,8 0,8 0,8 0,7 . . 

Nederländerna 11 868 12 424 12 589 12 228 12 642 1,5 1,5 1,5 1,5 1,4 

Polen 8 532 8 852 9 863 10 626 10 860 1,9 1,9 1,9 1,9 2,0 

Portugal 5 156 5 008 4 794 4 812 4 884 2,1 2,2 2,1 2,0 2,0 

Rumänien 2 754 2 839 2 722 3 000 2 612 2,0 2,0 1,8 1,6 1,5 

Ryssland 44 200 48 400 52 500 58 300 61 000 3,8 3,7 3,6 3,5 3,5 

Schweiz 4 182 3 784 3 896 4 052 4 141 1,0 0,9 0,8 0,8 0,8 

Slovakien 1 343 1 362 1 377 1 410 1 316 1,7 1,7 1,6 1,5 1,5 

Slovenien 679 778 783 829 888 1,5 1,4 1,6 1,5 1,5 

Spanien 15 423 18 030 18 627 19 196 19 409 1,1 1,0 1,2 1,2 1,2 

Storbritannien 62 397 62 274 63 042 65 615 69 271 2,5 2,4 2,4 2,4 2,5 

Tjeckien 3 842 3 549 3 318 2 833 3 246 1,9 2,0 1,7 1,5 1,3 

Tyskland 47 798 46 695 46 740 46 759 48 022 1,4 1,4 1,3 1,3 1,3 

Ukraina 3 606 4 045 4 917 4 811 4 258 2,6 2,8 2,8 2,9 2,7 

Ungern 2 201 1 973 2 010 1 868 1 900 1,5 1,4 1,2 1,3 1,2 

Vitryssland 611 793 865 883 1 036 1,4 1,5 1,7 1,6 1,5 

Österrike 3 385 3 252 3 879 3 750 3 650 0,9 0,9 0,8 0,9 0,9 

Algeriet 3 679 3 763 4 422 5 172 5 677 3,3 2,8 2,6 2,9 3,0 

Egypten 3 938 4 030 4 058 3 780 3 665 3,0 2,9 2,7 2,5 2,3 

Marocko 2 541 2 566 2 642 2 945 3 143 3,4 3,4 3,3 3,2 3,4 

Nigeria 950 990 1 150 1 616 1 681 0,7 0,6 0,5 0,6 0,8 

Sydafrika 3 686 3 736 3 708 3 694 3 926 1,6 1,6 1,5 1,4 1,3 

Kanada 15 731 16 463 17 948 19 290 20 564 1,1 1,1 1,2 1,2 1,3 

Mexiko 4 016 4 370 4934 4 940 5 490 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 

USA 554 930 563 549 578 340 616 073 663 255 4,0 4,0 3,9 4,0 4,3 

Argentina 2 057 2 121 2 455 2 790 2 608 1,0 0,9 0,9 0,9 0,8 

Bolivia 252 255 279 250 268 2,0 1,8 1,6 1,7 1,5 

Brasilien 20 581 21 310 22 983 23 302 27 124 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 

Chile 5 364 6 282 6 116 5 982 5 683 3,7 3,6 3,7 3,4 3,5 

Colombia 6 643 7 533 7 742 9 076 10 055 3,4 3,3 3,4 3,3 3,7 

Peru 1 434 1 477 1 417 1 387 1 502 1,4 1,5 1,3 1,2 1,1 

Venezuela 3 548 4 631 3908 4 329 3 254 1,3 1,4 1,6 1,3 1,4 

Bangladesh 795 856 901 936 938 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 

Filippinerna 1 287 1 310 1 538 1 402 1 424 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 

Indien 28 295 28 465 28 866 32 334 36 600 2,9 2,8 2,6 2,5 2,6 

Iran 11 296 12 233 10 158 9 174 . . 3,3 3,8 3,8 2,9 2,7 

Israel 13 685 14 559 14 397 14 076 14 309 7,8 7,6 7,6 7,2 7,0 

Japan 47 888 47 347 47 124 46 296 46 859 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 

Malaysia 3 948 3 864 4 314 4 412 4 078 2,3 2,3 2,1 2,1 2,0 

Pakistan 5 210 5 269 5 275 4 877 4 823 3,6 3,4 3,3 2,9 2,6 

Sydkorea 22 595 23 419 24 477 26 072 27 130 2,5 2,6 2,6 2,6 2,8 

Thailand 2 693 2 807 3 500 4 117 4 908 1,2 1,1 1,1 1,3 1,5 

Turkiet 16 549 17 768 15 551 16 140 19 009 2,8 2,5 2,5 2,2 2,2 

Australien 16 142 17 138 18 090 18 540 20 109 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 

Nya Zeeland 1 227 1 291 1 352 1 378 1 447 1,1 1,0 1,1 1,1 1,1 

Källa: SIPRI Yearbook 2010. 



26.29 

Valutakurser, värdet av en USD uttryckt i resp. lands valutaenhet 


Land Myntenhet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sverige 1 Krona (SEK) 6,61 7,96 6,86 6,41 7,81 7,12 

Danmark 2 Krone (DKK) 5,47 6,32 5,66 5,08 5,28 5,19 

Island 1 Króna (ISK) 61,04 62,98 71,66 61,85 120,58 124,90 

Norge 1 Krone (NOK) 6,04 6,77 6,26 5,41 7,00 5,78 

Bulgarien 1 Lev 1,44 1,66 1,49 1,33 1,39 1,36 

Estland 1 Kroon (EEK) 11,47 13,22 11,88 10,64 11,11 10,87 

Kroatien 2 Kuna 5,64 6,23 5,58 4,99 5,16 5,09 

Lettland 1 Lats (LVL) 0,52 0,59 0,54 0,48 0,50 0,49 

Litauen 1 Litas (LTL) 2,53 2,91 2,63 2,36 2,45 2,41 

Polen 2 Zloty (PLZ) 2,99 3,26 2,91 2,44 2,96 2,85 

Rumänien 2 Leu (ROL) 2,91 3,11 2,57 2,46 2,83 2,94 

Ryssland 1 Rubel (RUR) 27,75 28,78 26,33 24,55 29,38 30,24 

Schweiz 2 Franc (CHF) 1,13 1,31 1,22 1,13 1,06 1,03 

Slovakien 1, 5 Koruna (SKK) /Euro (EUR) 28,50 31,95 26,25 22,87 21,39 0,69 

Slovenien 2, 4 Tolar (SIT) / Euro (EUR) 176,24 202,43 181,93 0,68 0,72 0,69 

Storbritannien 2 Pund (GBP) 0,52 0,58 0,51 0,50 0,69 0,62 

Tjeckien 1 Koruna (CZK) 22,37 24,59 20,88 18,08 19,35 18,37 

Ukraina 1 Hryvna (HRY) 5,31 5,05 5,05 5,05 7,70 7,99 

Ungern 1 Forint (HUF) 180,29 213,58 191,62 172,61 187,91 188,07 

EMU 6 Euro (EUR) 0,73 0,85 0,76 0,68 0,72 0,69 

Algeriet 1 Dinar 72,61 73,38 71,16 66,83 71,18 72,73 

Egypten 2 Pund (EGP) 6,13 5,73 5,70 5,50 5,50 5,48 

Etiopien 1 Birr 8,65 8,68 8,78 9,20 9,96 12,64 

Marocko 1 Dirham (MAD) 8,22 9,25 8,46 7,71 8,10 7,86 

Nigeria 3 Naira 132,35 129,00 128,27 117,97 132,56 149,58 

Sydafrika 3 Rand (ZAR) 5,63 6,33 6,97 6,81 9,31 7,38 

Tanzania 1 Shilling 1 042,96 1 165,51 1 261,64 1 132,09 1 280,30 1 326,83 

Tunisien 2 Dinar 1,20 1,36 1,30 1,22 1,31 1,32 

Kanada 2 Dollar (CAD) 1,20 1,16 1,17 0,99 1,22 1,05 

Mexiko 2 Peso (MXN) 11,26 10,78 10,88 10,87 13,54 13,06 

USA 2 Dollar (USD) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 

Argentina 1 Peso (ARS) 2,96 3,01 3,04 3,13 3,43 3,78 

Bolivia 2 Boliviano 8,05 8,04 7,98 7,62 7,02 7,02 

Brasilien 3 Real (BRL) 2,65 2,34 2,14 1,77 2,34 1,74 

Chile 2 Peso (CLP) 559,83 514,21 534,43 495,82 629,11 506,43 

Colombia 3 Peso (COP) 2 412,10 2 284,22 2 225,44 1 987,81 2 198,09 2 044,23 

Paraguay 2 Guarani 6 250,00 6 120,00 5 190,00 4 875,00 4 945,00 4 610,00 

Peru 2 New Sol 3,28 3,43 3,20 3,00 3,14 2,89 

Bangladesh 1 Taka 60,74 66,21 69,07 68,58 68,92 69,27 

Filippinerna 2 Peso (PHP) 56,27 53,07 49,13 41,40 47,49 46,36 

Indien 2 Rupie (INR) 43,59 45,07 44,25 39,42 48,46 46,68 

Indonesien 2 Rupiah (IDR) 9 290,00 9 830,00 9 020,00 9 419,00 10 950,00 9 400,00 

Iran 1 Rial 8 793,00 9 091,00 9 223,00 9 282,00 9 825,00 9 984,00 

Israel 2 Shekel (ILS) 4,31 4,60 4,23 3,85 3,80 3,78 

Japan 2 Yen (JPY) 104,12 117,97 118,95 114,00 90,75 92,06 

Kina 2 Yuan renminbi (CNY) 8,28 8,07 7,81 7,30 6,83 6,83 

Malaysia 1 Ringgit (MYR) 3,80 3,78 3,53 3,31 3,46 3,42 

Nordkorea 1 Won (KRW) 135,00 141,00 141,00 139,00 139,00 139,00 

Pakistan 2 Rupee 59,12 59,83 60,92 61,22 79,10 84,26 

Sydkorea 2 Won (KRW) 1 035,10 1 011,60 929,80 936,10 1 259,50 1 164,50 

Thailand 1 Baht (THB) 39,06 41,03 36,05 33,72 34,90 33,32 

Turkiet 2 (Ny) Lira 1,34 1,35 1,41 1,17 1,53 1,49 

Vietnam 2 Dong 15 777,00 15 916,00 16 054,00 16 114,00 16 977,00 17 941,00 

Australien 2 Dollar (AUD) 1,28 1,36 1,26 1,13 1,44 1,11 

Nya Zeeland 2 Dollar (NZD) 1,39 1,47 1,42 1,29 1,73 1,39 

1) Officiell kurs. 

2) Marknadskurs. 

3) Medelvärdet av köp- och säljkurserna vid slutet av året. 

4) Fr.o.m. 2007 EUR (euro). 

5) Fr.o.m. 2009 EUR (euro). 

6) Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, 

Spanien, Tyskland, Österrike. 



Förkortningar 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 

Notes 

Statistiska standarder 


SI-systemet 

Système International D’Unités 

Mått och vikt 


Engelskt sakregister 


Svenskt sakregister 

Swedish subject index

Förkortningar Statistisk årsbok 2011 

Förkortningar 

Abbreviations 

AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) 

BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) 

CN = Combined Nomenclature 

COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose 

CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community 

DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee 

ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank 

EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) 

EFTA = European Free Trade Association 

EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) 

EMCF = European Monetary Cooperation Fund 

EMI = European Monetary Institute 

EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union 

ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts 

EU = Europeiska unionen European Union 

Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union 

FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United 

Nations 

FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden’s Business Database 

GDP = Gross Domestic Product 

HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer 

Non profit institution serving households 

HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) 

ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization 

IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund 

ISCO = International Standard Classification of Occupations 

ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities 

IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural 

Resources) 

KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) 

MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination 

MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges 

NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des 

Activités Economiques dans la Communauté européenne 

NPISH = Non profit institution serving households 

NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique 

OECD = Organization for Economic Co-operation and Development 

RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) 

SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights 

SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute 

Sida = Swedish International Development Co-operation Agency 

SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute 

SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution 

SITC = Standard International Trade Classification 

SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports 

SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) 

SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) 

SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden 

SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports 

SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of 

Products by Activity 

SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations 

SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology 

ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey 

UN = Förenta Nationerna United Nations 

UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 

WCO = World Customs Organization 

WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 





Notes 

Tab. 1.5, 4.16 

Nya, mera detaljerade beräkningar av Sveriges areal har 

genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter 

om landarealen fr.o.m. 2000-01-01. Detta beror på 

att vattenarealen nu har kunnat beräknas på ett noggrannare 

sätt än tidigare och nu innefattar ytor som tidigare 

inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet 

har ökat på bekostnad av landarealen. För mer 

information, se Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201, 

Land- och vattenarealer 1 jan 2000 (www.scb.se/MI0802). 

Tab. 3.16 

Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel 

enligt uppgift från tillverkare/ombud. 

Tab. 3.21 

Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande 

ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. 

Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt 

nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av 

lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att 

det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av 

ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, 

polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande 

många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. 

PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor 

tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar 

hos däggdjur. 

Tab. 3.26–3.27, 3.29–3.31 

Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden 

mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi 

ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och 

miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik 

samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. 

Tab. 3.30 

Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan 

1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika 

tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall 

betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS 

1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för 

vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och 

med vilka belopp. 

Tab. 4.10–4.42 

Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om 

befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd 

menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden 

(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en 

viss tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig 

till vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av 

födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. 

Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls 

successivt från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena). 

Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av 

SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används 

till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd. 

Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder 

och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om 

befolkningsförändringar finns från 1968. 

Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje 

årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 

1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna 

avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 

1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband 

med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna 

inte avser årsskiftet utan den 1 nov. 

folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975, 

1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för 

respektive år. Folk- och bostadsräkningen 1980 var 

samordnad med den allmänna fastighetstaxeringen som 

genomfördes i september 1980. Tidpunkten för 1980 års 

räkning är därför den 15 september. 

Tab. 4.16 

Se Tabellanmärkning, tab. 1.5. 

Tab. 4.16–4.17 

Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis 

(Tab. 4.16), samt efter folkmängdens storlek det senast 

redovisade året (tab. 4.17 ). Folkmängdsuppgifterna avser 

slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar 

som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. 

Tab. 4.20 

Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 

dec. 2009. Folkmängden har framskrivits med följande 

antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas 

på sikt minska från 1,97 år 2010 till 1,82 vid prognosens 

slut år 2060. Dödlighet: den återstående medellivslängden 

antas öka från 79,5 år för män och 83,4 år för 

kvinnor år 2010 till 84,7 år respektive 86,9 år 2060. 

Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet antas vara 

57 000 år 2010 och beräknas på sikt minska till 19 000. 

Tab. 4.21–4.22, 13.14, 13.16–13.19 

Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga 

urvalsundersökning om hushållens ekonomi (HEK). – Tab. 

67–68. Ett kosthushåll består av samtliga personer som 

bor i samma bostad och har gemensam ”hushållning”. Ett 

kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller 

kompisar. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men 

som tillfälligt befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, 

studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, 

som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om 

de är folkbokförda i det aktuella hushållet. 

Tab. 4.28 

Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal 

barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning 

att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med 

reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att 

belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen 

under rådande fruktsamhetsoch dödlighetsförhållanden 

skulle kunna reproducera sig själv. 

Vid beräkning av bruttoreproduktionen följer man en 

tänkt årskull av kvinnor genom fruktsamhetsåldrarna och 

beräknar med användning av rådande fruktsamhetstal i 

olika åldersgrupper det genomsnittliga antalet levande 

födda flickor per kvinna. Detta antal är det s.k. bruttoreproduktionstalet. 

Vid beräkning av bruttoreproduktionen 

tar man ingen hänsyn till dödligheten i modergenerationen. 

Om man däremot med ledning av de kända 

dödsriskerna beräknar det antal kvinnor i nyssnämnda 

årskull, som uppnår 15 år, 20 år etc. och hur många år de 

genomlever i olika åldersavsnitt, kan man på samma sätt 

som förut på den reducerade modergenerationen beräkna 

det s.k. nettoreproduktionstalet, varmed förstås antalet 

levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhetsoch 

dödlighetsförhållandena i genomsnitt skulle komma på 

varje levande född kvinna. Om detta tal är större än 1, 

innebär detta på lång sikt en folkökning, om det är mindre 

än 1, en folkminskning. 


Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2011 

Tab. 4.31–4.32 

Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt 

återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom 

att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x- 

åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid 

antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, 

utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar 

utförts. – Sannolik återstående livslängd är antalet år 

efter vilkas förlopp antalet x-åringar minskat till hälften. 

Uträkningen sker genom att medianen för de kvarlevande i 

olika åldrar beräknas. 

Tab. 4.34 

Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar 

över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår 

således inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. 

Tab. 4.41 

I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av 

Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden 

som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av 

Skatteverket ingår ej. 

Tab. 5.15–5.18, 5.23 

Avser samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha 

åkermark, eller innehar stora djurbesättningar: minst 50 

kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 

50 tackor eller 1 000 höns (inklusive kycklingar), eller innehar 

minst 2 500 kvm frilandsareal för trädgårdsproduktion, 

eller innehar minst 200 kvm växthusyta för trädgårdsproduktion. 

För åren 1996–1998 har uppgifter på totalbasis 

insamlats för företagare, fastigheter och areal/ägoslag 

medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. baserats på ett 

urval av företag. Medelfelen för grödor och husdjur 

understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan för län 

och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik bygger 

dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna 

utnyttjas både de totalräknade uppgifterna 

och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 inhämtas den 

övervägande delen av arealuppgifterna från Jordbruksverkets 

stödregister avseende arealbaserade stöd. För 

jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter 

om den totala åker- resp. betesarealen genom postenkät. 

Uppgifter om djurinnehav 2004–2009 inhämtas från 

Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt), eller 

genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar), se Tabellanmärkning, 

tab. 5.22. 

Tab. 5.19–5.22 

Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som 

under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett 

urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.19–5.22 har 

beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och 

grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997 

beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. 

För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att 

jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir 

rättvisande. 

Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan 

användas till växtodling eller bete och som är lämplig att 

plöja. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan 

användas till bete och som inte är lämplig att plöja. 

Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och 

som inte i väsentlig utsträckning används för annat 

ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot 

sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. 

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock 

inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda 

förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. 

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den 

enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i 

genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. 

Tab. 5.20, 5.22 

Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk 

produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 

Tab. 5.23–5.24 

Avser företag med minst 2,1 hektar åker eller med stor 

djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag som utnyttjat 

mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. 

– Stor djurbesättning: 

– minst 50 kor eller 

– minst 250 nötkreatur eller 

– minst 250 svin eller 

– minst 50 suggor eller 

– minst 50 tackor eller 

– minst 1 000 höns (inkl. kycklingar). 

Tab. 5.24 

För ”Nötkreatur” och ”Svin” gäller: För åren 2001–2002 

baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För 

”nötkreatur” 2003–2009 framställs statistiken genom 

elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets 

centrala djurdatabas (CDB). För ”svin” 2003 

baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till 

samtliga jordbruksföretag i landet. För ”svin” 2004, 2006, 

2008 och 2009 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval 

på ca 8 500 jordbruksföretag kompletterat med 

företag från administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling 

för svin skedde via postutskick samt via 

webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. 

År 2005 och 2007 baseras statistiken på en postenkätundersökning 

(juni 2005 resp. 2007) till samtliga jordbruksföretag 

i landet. 

För ”Får och lamm” samt ”Höns och kycklingar av 

värpras” gäller: För åren 2001–2002 baseras statistiken 

på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras 

statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga 

jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008 och 

2009 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på 

ca 8 500 jordbruksföretag kompletterat med företag från 

administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen 

skedde via postutskick samt via webbtjänsten 

Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005 och 

2007 baseras statistiken på en postenkätsundersökning 

(juni 2005 resp. 2007) till samtliga jordbruksföretag i 

landet. 

Tab. 5.25 

Renantalet bygger på upprättade renlängder och avser 

renar i vinterhjorden. 

Tab. 5.28 

Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. 

Tab. 5.29–5.30 

Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s 

direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning 

där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka 

smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som 

djurförsök (tab. 15.29). Försök som innebär att djur utan 

föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ 

eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa 

bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet 

med användningen av djur som är avgörande för om 

denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning 

är angiven i 19 § djurskyddslagen. Tab. 5.30 redovisar 

den försöksdjursanvändning som tillkommer (utöver 

tab. 5.29) enligt den mer omfattande svenska definitionen. 

Fr.o.m. år 2003 redovisas mer detaljerade uppgifter om 

djurens användning som t.ex. att antalet patient-, besättnings- 

och undervisningsdjur redovisas. – Märkning av 

fisk (tab. 5.29) och provfiske (tab. 5.30) görs i syfte att 

undersöka och kontrollera de svenska fiskebestånden. 



Denna verksamhet faller under djurskyddslagens 19 § och 

klassas därför som djurförsök. Provfiske är något som 

tidigare gjorts i Sverige och som Sverige enligt EU-direktiv 

är ålagt att utföra. 

Tab. 5.33 

Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i 

två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. 

Allmänna ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där 

staten äger > 50 %) samt övriga allmänna skogar (kommuner, 

stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs 

av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda. 

De senare benämns vanligen i dagligt tal ”privatskogen”. 

Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett 

ägare. 

Tab. 5.35 

Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell bygger på 

industrins produktion av sågade barrträvaror och pappersmassa. 

Med hjälp av åtgångstal för att producera olika 

produkter räknas virkesförbrukningen fram. Tillägg görs för 

förbrukning av lövsågtimmer, virke i skivindustrin, brännved 

och övrigt virke. Uppgifterna korrigeras med uppgifter 

från utrikeshandeln med rundvirke och flis samt med 

förändringar i rundvirkes och flislagren. Den framräknade 

förbrukade volymen anses utgöra virkesuttaget under 

aktuellt år. 

Tab. 5.36 

Region Nord utgörs av de geografiska områden inom 

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands 

län, som de tre nordligaste skogsägareföreningarna 

omfattar. Region Syd utgörs av de geografiska 

områden inom Västra Götalands, Hallands, Östergötlands, 

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län, 

som Södra skogsägarna omfattar. Region Mellan omfattar 

resten av landet. 

Tab. 5.37 

Uppgifterna i tabellen grundar sig på statistik från aktiebolag, 

stift och allmänningar. För övriga ägare har bedömningar 

av kostnader gjorts. 

Tab. 5.41 

Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m. 

1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m. 

1999 varje år. 

Tab. 6.8 

Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig 

industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med 

minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för 

företag med mellan 0–19 anställda har hämtats från 

administrativa källor. 

Tab. 6.17 

Nyckeltalen är medelvärden i varje näringsgrupp. 

Definitioner: Avkastningen på eget kapital beräknas 

genom att dividera resultatet efter finansiella poster med 

justerat eget kapital. Med justerat eget kapital menas eget 

kapital plus 72 procent av obeskattade reserver. Avkastningen 

på totalt kapital får man genom att ta summan av 

rörelseresultatet och finansiella intäkter dividerat med de 

totala tillgångarna. Soliditeten definieras som justerat eget 

kapital i procent av summa skulder och eget kapital. 

Rörelsemarginalen är detsamma som rörelseresultatet i 

relation till nettoomsättningen. 

Tab. 6.20–6.21 

Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan 

vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för 

resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år 

2009 togs fram den 29 nov. 2010. Relativa avvikelser 

understiger i samtliga fall 1 %. – Lagerbolag är exkluderade. 


Tab. 6.25 

Av de ca 600 utgivningsbevis som var föremål för 

förnyelse under 2009 inkom endast 186 med en ansökan. 

Det innebär en förnyelsegrad på ca 30 %. Det stora utfallet 

under 2008 var engångseffekten när förnyelseförfarandet, 

som kom att omfatta flertalet utgivningsbevis inrättades. 

Tab. 6.26 

Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas 

enligt gästens sätt att betala. – Affärs- och uppdragsresenärer: 

betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). 

Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista 

samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar 

enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte 

ordinarie pris och reser främst helger och under 

sommaren. 

Tab. 7.7–7.8 

Uppgifterna omfattar alla företag med minst 10 anställda 

som huvudsakligen har industriell verksamhet eller 

industriarbetsställen med minst 10 anställda i ickeindustriföretag. 

– Tab. 165. Totaluppgiften kommer från 

Årlig energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från 

Industrins årliga energianvändning. 

Tab. 7.9 

Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta 

av elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris 

är det pris kund som inte gjort något aktivt val av 

avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) 

definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund 

med 2 000 kWh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar 

en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och villa 

med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kWh i 

årsförbrukning. 

Tab. 7.10 

Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt 

följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i 

årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme 

motsvarar en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och 16 

A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund 

med 20 000 kWh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. 

Tab. 8.6 

Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från 

SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter. 

Tab. 8.6, 8.8, 8.9, 8.11 

Regional redovisning enligt indelningen respektive år. 

Stor-Stockholm omfattar kommunerna: Botkyrka, 

Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, 

Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, 

Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, 

Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, 

Vaxholm, Värmdö och Österåker. 

Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, 

Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla 

Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 

Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, 

Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, 

Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 

2006-01-01 tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde: 

I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn 

och Södertälje. 

I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet. 

I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup. 

Tab. 8.9 

På grund av borttagna bostadssubventioner kan fr.o.m. 

2008 inte det totala antalet ombyggda lägenheter 

redovisas. Det som numera redovisas är nettoförändringen 

av antalet ombyggda lägenheter i flerbostadshus, t.ex. 

lokaler som byggts om till lägenheter och inredning av 

vindar till bostäder. 



Tab. 8.9, 8.11 

Med ägare avses myndighet, företag, organisation eller 

enskild person för vars räkning ett byggnadsarbete utförs. 

Arbetet kan bedrivas i egen regi eller utlämnas på 

entreprenad. Som allmännyttigt bostadsföretag räknas 

bolag, förening eller stiftelse, som enligt bostadsfinansieringsförordningen 

erkänns som allmännyttigt 

bostadsföretag. Med kooperativt bostadsföretag avses 

bostadsrättsförening och annan bostadsförening, som 

bildats i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar. 

Tab. 8.11 

Som moderna anses de lägenheter som har fast 

anordning för uppvärmning och eget bad- eller duschrum. 

Tab. 8.12 

Förändring i hyra har tidigare mätts som skillnaden mellan 

månadshyra i januari till januari. Fr.o.m. 2008/2009 års 

undersökning har detta ändrats till skillnaden mellan 

överenskommelse om ny hyra resp. år. Anledning till detta 

är att överenskommelse om ny hyra i allt större utsträckning 

avser en senare tidpunkt än januari. 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Övriga större kommuner avser kommuner med mer 

än 75 000 invånare respektive år. 

Övriga mindre kommuner avser kommuner med 

75 000 eller färre invånare respektive år. 

Tab. 8.12–8.13 

Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom 

studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. 

Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom 

bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller 

annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, 

ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel 

ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. 

Tab. 8.14 

Regional redovisning i fyra regioner enl. 

kommunindelningen den 1 jan. 2009 och efter folkmängd 

den 31 december 2008: 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner 

som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg): 

Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, 

Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, 

Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö 

och Örebro. 

Övriga kommuner. 

Tab. 8.15 

De kommunala bostadsföretagen har undersökts genom 

totalundersökning och omfattar bostadshus byggda t.o.m. 

augusti 2009. 

För privatägda fastigheter har urval använts. Som ram 

för urvalsdragningen har fastighetstaxeringsregistret 

utnyttjats och urvalsobjekt är taxeringsenhet. Urvalet är 

draget som stratifierat obundet slumpmässigt urval och 

består av ca 4 400 taxeringsenheter. 

Tab. 9.15–9.17 

Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd 

av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 % alkohol 

om man önskar mäta alkoholmängden i dessa varor. En 

volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i genomsnitt 

ca 40 procent (volymprocent) alkohol. 

Tab. 10.9–10.13 

Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, 

”statsvägar”, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i 

viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, 

”enskilda statsbidragsvägar”. Förändringar i vägnätet uppkommer 

genom nyanläggning och ombyggnad samt 

genom överföring till annan väghållare. 

Tab. 10.19 

Körkortsbehörigheter 

(www.transportstyrelsen.se): 

AM 15 år, moped klass I 

A1 16 år, lätt motorcykel 

A 18 år, tung motorcykel 

B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt 

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, 

terrängvagn eller motorredskap, klass I 

BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, 

lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon 

CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon 

DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett 

vikt) 

AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och 

motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är 

utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra 

traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig 

motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel 

med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre 

effekt än 25 kW och ett effekt/ viktförhållande som 

överstiger 0,16 kW/kg, om man har haft A-behörighet 

under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för 

sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E-behörighet 

lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns; 

körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller 

D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren 

haft körkort med sökt behörighet. – Klass I: motorredskap 

som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: 

motorredskap som är konstruerat för en hastighet om 

högst 30 km/tim. 

Tab. 10.20–10.22 

Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till 

Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna 

fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år. 

Tab. 10.23 

Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar 

redovisar antalet disponibla fordon för trafik. 

Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar 

och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt 

räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent 

sammankopplade. 

Tab. 10.24 

Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik 

under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma 

hela året eller endast del av året. – Drivmedelsförbrukning: 

fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade 

elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i 

omformarstationer. 

Tab. 10.25 

Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. 

För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett 

banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller 

skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än 

150 000 Euro uppkommit. 

Tab. 10.27 

Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet 

och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet 

multiplicerat med antalet dagar det använts. 

Tab. 10.28–10.30 

Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek 

beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten 

avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett 

fartygs dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers 

inberäknat). 



Tab. 10.32 

Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. – Sverige är 

indelat i 15 sjöräddningsregioner, SAR-områden (Search 

and Rescue regions), varav tre utgörs av vardera Vänern, 

Vättern och Mälaren. Vänerns farledsunderhåll sköttes 

t.o.m. år 2003 av Vänerns seglationsstyrelse. Fr.o.m. år 

2004 ansvarar Sjöfartsverket för underhållet av alla SARområden. 

Tab. 12.7–12.13, 12.25–12.27 

Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar 

(AKU) som utförs av Statistiska 

centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval 

av befolkningen i åldersgruppen 15–74 år (uppgifterna 

före 2005 avser åldersgruppen 16–64 år) intervjuas 

angående en viss vecka (referensveckan) och delas på 

grund härav upp i följande kategorier: 

1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta 

eller arbetslösa. 

2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i 

kategorierna ”sysselsatta” och ”arbetslösa”. 

3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något 

förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra 

veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta 

referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans 

slut; se närmare avsnittet ”Begrepp och definitioner” 

i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet 

har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även 

omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa 

betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad 

statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005. 

4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna ”i 

arbete” och ” frånvarande”. 

5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme 

under referensveckan. 

6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men 

är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester, 

sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. 

Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i 

arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet 

anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. 

Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. 

Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, 

definitioner och innehåll. 

Skattningarna för 1987–1995 har reviderats med 

hänsyn tagen till dessa förändringar. 

Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet 

(tab. 12.25) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen 

av en ny standard för sektorindelning i AKU. 

Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002, 

vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande 

jämförbarhet för vissa näringsgrenar. 

Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad 

arbetskraftsundersökning. Detta tillsammans med 

ändringar i population och arbetslöshetsdefinition 2007 

medför att årsmedeltalen i den här redovisade statistiken 

fr.o.m. 2005 inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. 

Fr.o.m. 2008 används en reviderad standard, SNI 2007, 

vid klassificering av näringsgren. 

Tab. 12.18 

Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till 

arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik om 

personalutbildning finns på SCB:s webbplats 

(www.scb.se/UF0502). Undersökningen genomförs 

avseende första halvåren under jämna år. 

Tab. 2.20–12.23 

Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens 

belägenhet (dagbefolkning). 

Tab. 12.24 

Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga 

yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter 

som tidigare skett i samband med folk- och 


bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda 

personer i Sverige per den 31 december 2008 

med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande 

räknas alla personer som bedöms ha utfört i 

genomsnitt en timmes arbete per vecka under november 

månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under 

mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i 

bedömningen. Företagare i eget aktiebolag räknas som 

anställd. 

Tab. 12.25–12.27 

Se Tabellanmärkning, tab. 12.7–12.13. 

Tab. 12.26, 12.27 

Se Tabellanmärkning, tab. 12.7 m.fl. 

Tab. 12.27 

I tabellen redovisas årsmedeltal av personer i 

arbetsmarknadspolitiska program enligt Arbetsförmedlingens 

statistik samt arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar 

(AKU). 

Tab. 12.40–12.41 

Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det 

kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid 

jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper 

ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. 

Detta beror ofta på att det har varit rotation 

bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser 

individer i åldern 18- 64 år. Undersökningens huvudsakliga 

mätperiod är 1 – 30 september. – Tab. 12.40. l tabellen 

ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig 

lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten 

arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten 

m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning, 

jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg. 

– Tab. 12.41. I tabellen ingår uppgifter om totallön, 

dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, 

obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, 

risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning 

samt väntetids- och restidsersättning. Övertidsersättning, 

semesterlön och semesterersättning är 

exkluderade. 

Tab. 13.8–13.10, 13.12–13.14, 13.19, 13.21 

Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. 

inkomstår. 

Tab. 13.8–13.13, 13.15 

Statistiken, tab. 13.8–13.13, avser att belysa inkomstfördelningen 

på individnivå. Statistiken är baserad på 

registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och 

kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, 

Statens pensionsverk, Pliktverket och 

Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter 

från SCB-registren Befolkningens utbildning och Registret 

över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas 

Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för 

2008 års inkomststatistik utgörs av de personer som 

enligt gällande lagar och förordningar skulle ha varit 

folkbokförda i Sverige under 2008. 

Statistiken, Tab. 13.15, avser att belysa skatter och 

taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad 

på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter 

och kontrolluppgifter) som ingår i Inkomst- och taxeringsregistret. 

Målpopulationen för 2008 års skattestatistik 

utgörs av de fysiska personer som enligt Skatte- och 

taxeringsförfattningen var skattskyldiga i Sverige 2008, 

dvs. den skattskyldiga befolkningen. 

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet 

bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. 

Den sammanräknade förvärvsinkomsten består 

av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, 

vilket avser inkomster från anställning, företagande, 

pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. 

I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst 

av kapital. Lägger man till inkomst av kapital till den 

sammanräknade förvärvsinkomsten skapar man inkomstbegreppet 

summa förvärvs- och kapitalinkomst. 



Tab. 13.12–13.13 

Summa förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av 

tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av 

kapital (överskott). Medianvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och 

den 31 december. 

Tab. 13.14 

Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, 

företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning 

vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. 

Tab. 13,14, 13.16–13.19 

Se Tabellanmärkning, tab. 4.21–4.22 m.fl. 

Tab. 13.21–13.22 

Förmögenhetsstatistiken bygger i huvudsak på 

Skatteverkets kontrolluppgifter över finansiella tillgångar 

och skulder samt fastighetstaxeringsuppgifter för hela 

befolkningen. Tillgångarna och skulderna är marknadsvärderade 

per den 31 december år 2007. Alla reala och 

finansiella tillgångar som är förmögenhetsskattepliktiga 

skall ingå i undersökningen. En stor del av hushållens 

övriga tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll 

som inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt) 

saknas emellertid i undersökningen. Sådana övriga tillgångar 

är bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet av 

privata pensionsförsäkringar ingår inte heller i undersökningen, 

liksom onoterade aktier och företagares skattefria 

tillgångar. Fr.o.m. år 2006 förbättrades statistiken över 

bankkontotillgångar beroende på att banker blev ålagda att 

lämna kontrolluppgift för alla konton med behållning över 

10 000 kr. Tidigare har kravet varit att årsräntan ska överstiga 

100 kr på ett konto för att uppgift ska lämnas. 

Totalsumman och andelen personer med banktillgångar är 

betydligt högre för åren 2006 och 2007 och är därför inte 

helt jämförbara med tidigare år. År 2006 ändrades klassificeringen 

av fonder i statistiken. Fler fonder klassificerades 

som räntefonder. Utländska räntefonder ingår nu 

bland räntefonder, vilka tidigare hörde till övriga fonder. År 

2005 förändrades beräkningen av värdet för bostadsrätter i 

förmögenhetsstatistiken. Statistiken över bostadsrätter för 

åren 2005–2007 är därför inte helt jämförbar med tidigare 

år. Fr.o.m. inkomståret 2007 är förmögenhetsskatten 

avskaffad. Det innebär att inga tillgångar eller skulder har 

deklarerats för detta år. Förmögenhetsstatistiken påverkas 

genom att posten ’övriga tillgångar’ inte finns tillgänglig för 

2007. Fastighetsuppgifterna har korrigerats för åren 2006 

och 2007. Det har påverkat statistiken över reala tillgångar 

(exkl. bostadsrätter), nettoförmögenhet och summa tillgångar. 

Tab. 14.7–14.10 

Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, 

serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre 

indexserien ”Levnadskostnadsindex utan direkta skatter 

och sociala förmåner” med juli 1914 som bas finns 

publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, 

”Konsumentprisindex 1830–2005”. Indextal finns även 

tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion, 

samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/PR0101). 

– Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna 

för hela den privata inhemska konsumtionen. 

Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen 

jämfört med genomsnittet för år 1980 

(genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett 

urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. 

Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens 

sammansättning i riket. Vägningstalen revideras 

vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens 

sammansättning under det tilländalupna året. 

– Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) 

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas 

på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. 

Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 

1980 användes konsumentprisindex. För tid efter 

oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex 

med bortseende från direkt inverkan av ändringar 

i energipriser. För tid efter november 1982 används åter 

konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för 

åren 1984 t.o.m. 1987 bortsågs dock från de prisförändringar 

som intill utgången av år 1983 följt av 

devalveringen i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom 

ändring SFS 1987:368 har denna effekt reducerats för 

basbelopp gällande 1988 och genom ändring SFS 

1988:713, helt upphört för basbelopp gällande 1989. Vid 

beräkningen av basbeloppen för åren 1991 t.o.m. 1994 

bortsågs från de prisförändringar som följde av ändringen 

av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och 

av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den 

mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen av 

den statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 

och 1991. Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 

bortsågs också från de direkta effekter på prisläget som 

berodde på deprecieringen av den svenska kronan under 

tiden 19 november–18 december 1992 (SFS 1990:656 

och 1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen 

basbeloppet för helt kalenderår. Detta skedde på grundval 

av prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 (t.o.m. 

basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november 

föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet 

för en månad i sänder på grundval av prisläget 

två månader tidigare. 

Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal 

kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också 

bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om 

prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan 

närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. 

Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att 

man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle 

fastställas för år. 

Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under 

augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen 

beror på att statens budgetår numera sammanfaller med 

kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen 

den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna 

(SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande 

av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna 

utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års 

prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med 

det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det 

allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet 

avser och prisläget i juni 1997. 

– Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex 

och visar den genomsnittliga utvecklingen av 

konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som 

belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är 

rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva 

försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från 

indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial 

och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid 

framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som 

kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, 

har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon 

mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på 

konsumenten saknar betydelse vid beräkning av 

nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den 

indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling 

har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. 

I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. 

Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat 

ske på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller 

varit möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer 

med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett 

nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex 

har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta 

skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av 

subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt 

från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. 

Vissa avvikelser förekommer dock. Följande 

indirekta skatter och subventioner har beaktats vid 

beräkningen av nettoprisindex år 2008. 

– Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, 

tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljö- 




skatt, vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt 

på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt, 

skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt. 

– Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd 

till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, 

räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättnings- 

och transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar, 

tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH), 

investeringsbidrag för bostäder (FBH), miljöbilspremie, 

samt skattelättnad för hushållsnära tjänster. 

Tab. 14.11–14.16 

Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den 

genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion 

och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper. 

Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna 

levereras från svenska producenter respektive första 

inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige. 

Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från 

ungefär 1 850 företag, med uppdelning på producentpriser 

vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden 

samt importpriser. Index för hemmamarknaden 

tillsammans med exportmarknaden utgör det 

totala producentprisindexet. Index för hemmamarknaden 

ihop med importmarknaden ger prisindex för inhemsk 

tillgång. 

Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster 

som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets 

tjänsteproduktion. Större delen av de branscher som mäts 

i Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. 

Insamlingen sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 

prisuppgifter. 

I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i 

producent- och importled skapar kraven på jämförbarhet 

över tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den 

specifika produkten som prismäts varje månad måste ha 

samma specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars 

måste en kvalitetsvärdering göras. 

Användare av producentprisindex är Riksbanken, 

Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet, 

Eurostat samt företagare och privatpersoner 

som använder prisstatistik för avtalsregleringar. 

Tab. 15.6–15.15 

Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska 

nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med 

det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) 

vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer 

som framgår av ”A System of National Accounts” 

(SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige 

under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa 

tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för 

perioden 1980–1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s 

hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller 

med den tidigare SNA som fastställdes 1968. 

Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild 

av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på 

revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata 

information om nya företeelser i ekonomin. 

Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver 

i form av ett kontosystem med kompletterande 

tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på 

ett konsistent och överskådligt sätt. 

Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag 

för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I 

huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet 

som underlag för nationalbudgeterna samt 

för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för 

löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna 

för löpande ekonomisk analys 

och som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD 

samt g) andra internationella organisationer dels för 

sammanställning av internationell ekonomisk statistik dels 

för jämförelser och bedömningar. Sedan inträdet i den 

Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna 

som underlag för att bestämma deltagarländernas 

bidrag till EU:s budget samt som kriterier för 

deltagande i valutaunionen. 

Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag 

för omfattande strukturell analys som normalt utförs av 

myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk 

ekonomisk forskning inom skilda områden samt för 

konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet 

görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, 

större företag m.fl. 

Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna 

beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen 

och dess användning, inkomstbildning, omfördelning 

och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner 

med utlandet. 

I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. 

hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en 

integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning 

av produktionen och användningen på ett stort antal varor 

och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter 

och mer konsistenta fastprisberäkningar. 

Produktionen redovisas därvid indelad i de två 

huvudsektorerna näringslivet samt offentliga myndigheter 

och hushållens icke vinstdrivande organisationer och med 

branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, 

förbrukning och förädlingsvärde. Summan 

av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser 

ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från 

produktionssidan. Produktionens användning redovisas 

uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal 

konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar 

och export med omfattande underindelningar. Summan av 

dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt 

från användningssidan. 

De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt 

ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke 

finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, 

socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande 

organisationer samt utlandet liksom inkomsternas 

omfördelning i form av transfereringar av olika slag, 

disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt 

finansiellt sparande. 

Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 

även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare 

serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna. 

I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i 

föregående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett 

visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär 

förbättrade volymberäkningar genom att förändringar 

mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på 

varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte 

summerar till totalerna. 

Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent 

och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 

1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 

1995, 2000 och 2005. 

Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan 

och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning 

och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med 

brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNPberäkningar 

i löpande priser finns från 1980 med brott 

1993. 

Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, 

serie NR 10, som innehåller den mest utförliga 

redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur 

nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets 

skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och 

OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper 

(Yearbook of National Accounts Statistics resp. National 

Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer. 

Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta – 

och delvis i löpande – priser och procentuella förändringstal 

redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna 

distribueras samma dag som nationalräkenskaperna 

fastställs för resp. kvartal. Vissa uppgifter från 

nationalräkenskaperna är åtkomliga elektroniskt i Sveriges 



statistiska databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på 

SCB:s hemsida: 

(www.scb.se/NR0101, www.scb.se/NR0102 och 

www.scb.se/NR0103). 

Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade 

nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd 

detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial 

från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma 

med begrepp, definitioner och klassificeringar i 

nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och 

sammanställningar finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten 

och kan göras tillgängliga för konsumenter 

i form av betalt uppdrag efter beställning hos 

enheten för nationalräkenskaper. 

Tab. 15.16–15.18 

Regionala räkenskaper är, den geografiska motsvarigheten 

till räkenskaper för hela landet, dvs. nationalräkenskaper 

med geografisk indelning. Beräkningarna omfattar 

förutom Bruttoregionprodukten (BRP) från produktionssidan 

även löner, sysselsättning, investeringar samt hushållens 

disponibla inkomster. De svenska nationalräkenskaperna 

och regionalräkenskaperna framställs enligt ESA 

95 (European System of Accounts) som är en EU-reglering 

(Council regulation (EC) No 2223/96). Redovisningen 

görs helårsvis och totalerna för riket överensstämmer med 

nationalräkenskapernas. Fördelningen på regioner grundas 

på uppgifter från andra statistikproducenter (huvudsakligen 

inom SCB men också från flera statistikansvariga 

myndigheter), administrativt material och andra uppgifter. 

Tab. 15.19 

Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt 

skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan 

EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet 

finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner 

och ett grundsystem som ger information om såväl det 

sociala skyddets omfattning som dess inkomster och 

utgifter. I Sverige har det statistiska underlaget till 

rapporten erhållits från såväl Nationalräkenskaperna 

(SCB) som Arbetslöshetskassan (f.d. Arbetsmarknadsstyrelsen), 

Försäkringskassan (f.d. Riksförsäkringsverket), 

Pensionsmyndigheten, Socialdepartementet och Socialstyrelsen. 

Tab. 16.21, 16.23 

Riksdagen beslutade i oktober 2004 att införa nya system 

för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningen ska 

göras inom ramen för ett delsystem för kommuner och ett 

delsystem för landsting. Riksdagsbeslutet baserades på 

den proposition som regeringen tidigare överlämnat till 

riksdagen (Prop. 2003/04:155). Den nya lagstiftningen 

trädde i kraft den 1 januari 2005. 

I det system som gäller från 2005 ingår ett nytt system 

för inkomstutjämning, en reviderad kostnadsutjämning 

samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag 

och regleringspost. Syftet med utjämningen är oförändrat 

att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för 

alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. 

Det nya systemet för inkomstutjämning motsvarar 

inkomstutjämning och generellt statsbidrag i tidigare 

system. Det innebär i huvudsak att staten finansierar 

utjämningen. Kommuner och landsting garanteras genom 

ett inkomstutjämningsbidrag 115 respektive 110 procent 

av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting 

som har en skattekraft över respektive nivå betalar en 

inkomstutjämningsavgift till staten. – Skattekraft är kommunalt 

skatteunderlag per invånare. Medelskattekraften är ett 

riksmedelvärde. 

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella 

behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot 

inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i 

vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen 

för kommuner består av tio delmodeller, 

nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass 

och grundskola, gymnasieskola, individ- och 

familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, 

äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur 

och, från utjämningsåret 2008, löner. I kostnadsutjämningen 

för landsting görs beräkningar avseende 

hälso- och sjukvård samt löner (lönekostnadsutjämningen 

för kommuner respektive landsting har tillkommit 2008). 

Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam 

för kommuner och landsting. För varje delmodell 

beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna 

summeras till en strukturkostnad för varje kommun och 

landsting. Kommuner och landsting som har en lägre 

strukturkostnad än genomsnittet för kommuner respektive 

landsting får betala en kostnadsutjämningsavgift och de 

kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad 

får ett kostnadsutjämningsbidrag. Summan av 

avgifterna ska i stort motsvara summan av bidragen. 

Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som 

beräknas i kronor per invånare och ska utgå årligen och 

tills vidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare 

kostnadsutjämning fick bidrag för ”näringslivs- och sysselsättningsfrämjande 

åtgärder” (=högre arbetslöshet) och 

”svagt befolkningsunderlag”. Landsting som får bidrag fick 

tidigare bidrag i kostnadsutjämningen för ”små landsting”. 

Dessutom utgår bidrag till kommuner och landsting som 

får en större försämring genom införandet av det nya 

systemet. Kommuner och landsting med större bidragsminskningar 

får ett årligt införandebidrag (utöver den del 

som utgår i form av strukturbidrag). Införandebidragen 

trappas av stegvis, utgår längst t.o.m. 2010. 

Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, 

strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens 

anslag för kommuner respektive landsting för aktuellt 

utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna 

eller landstingen överstiger anslaget för delsektorn ska en 

regleringsavgift betalas. Om bidragsinkomsterna för 

kommunerna eller landstingen uppgår till ett belopp som är 

mindre än anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. 

Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner och 

landsting på totalnivå och var för sig som ett enhetligt 

belopp i kronor per invånare för respektive delsektor. 

Beräkningar inom ramen för den kommunalekonomiska 

utjämningen ska under året före utjämningsåret genomföras 

två gånger, en gång i september och en gång i 

december. Syftet med septemberberäkningen är att förse 

kommuner och landsting med ett preliminärt underlag för 

budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag 

för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och 

avgifter som ska utgå under utjämningsåret. Kommuner 

och landsting kan senast den 15 februari ”påtala brister 

och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet”. Skatteverket 

ska senast den 15 april fatta slutliga beslut om vilka 

bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret. 

Tab. 16.22, 16.24 

De system för statsbidrag och utjämning som gällde under 

åren 1996 t.o.m. 2004 bestod av tre huvudbeståndsdelar, 

nämligen ett generellt statsbidrag, en inomkommunal 

inkomstutjämning och en inomkommunal kostnadsutjämning. 

Till systemet hörde också övergångs- eller införanderegler. 

Det generella statsbidraget utgjordes i huvudsak av ett 

invånarrelaterat bidrag som var lika stort i kronor per 

invånare räknat för kommuner respektive landsting. Från 

1997 fick kommunerna också ett åldersrelaterat statsbidrag. 

Storleken på det åldersrelaterade bidraget bestämdes 

av antalet invånare i fem olika åldersgrupper, 

nämligen 7–15, 16–18, 65–74, 75–84 och 85– år. 

Inkomstutjämningen skulle garantera alla kommuner 

och landsting ett lika stort skatteunderlag oavsett den egna 

kommunens skatteunderlag. Kommuner och landsting 

med ett högt skatteunderlag per invånare betalade en 

avgift. Kommuner och landsting med ett lågt skatteunderlag 

per invånare fick ett bidrag. Summan av 

avgifterna motsvarade i princip summan av bidragen. 

Tab. 17.5–17.8 

Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. 

Finansräkenskaperna är en del av national- 



räkenskapssystemet och behandlar de finansiella aktiviteter 

som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna 

är att ge information om finansiella tillgångar och 

skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, 

för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller 

för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) 

Council Regulation (EC) No 2223/96. 

Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna 

och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av 

finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall 

beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna 

och transaktionerna i samhället innebär det att de två 

senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen 

av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva 

beräkningar. 

Centralt för finansräkenskaperna är också att det för 

varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och 

särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart 

med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas 

de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde 

även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. 

Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig 

åt jämfört med affärsredovisning. 

Tab. 17.14, 17.17 

Utlåning till allmänheten inkluderar fordringar/skulder 

avseende Riksgäldskontoret och försäkringsbolag. – Eget 

kapital är definierat inkl. föreslagen utdelning. 

Tab. 17.21 

Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala 

bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör 

omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i 

tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska 

risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader 

ingår i utbetalda försäkringsersättningar. 

Tab. 17.22 

Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten 

2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer 

som är födda 1938 eller senare och som har intjänat 

premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett 

aktivt val får sina medel placerade i en särskild fond, 

Premiesparfonden, som förvaltas av den 7:e AP-fonden. 

Tab. 18.6 

Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med 

hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i 

åldrarna 16-64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning 

eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension 

eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. 

Tab. 19.6 

Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av 

insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen 

på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas 

det/den endast en gång i raden ”Samtliga barn och ungdomar”, 

som av den anledningen är mindre än summan av 

de övriga raderna Statistiken redovisar registerstatus vid 

det tillfälle den framställs. Det innebär att siffrorna ej är 

desamma som de som redovisats tidigare år eftersom 

korrigeringar och tillägg görs bakåt i tiden. År 1998 gjordes 

en stor systemomläggning, som bl.a. medförde en 

omfattande kvalitetsgranskning. 

Tab. 20.8 

Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss 

privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret 

2001. 

Tab. 20.11 

Tabellen baseras på de 16 vanligaste anmälningspliktiga 

sjukdomarna 2009. Se vidare 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport 

er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/ 

eller 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/sok-pasjukdom/?alpha=n. 


Tab. 20.14 

Ålder är beräknat med användning av år och månad vid 

abortens utförande och kvinnans födelseår och månad. 

Tab. 20.15–20.18 

Ytterligare statistik finns på 

http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/ 

och i dödsorsakspublikationerna på 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-31 

Tab. 21.11–21.12, 21.14–21.16 

Uppgifterna avser antalet brott som anmäls och av polis, 

tull, åklagare och Ekobrottsmyndigheten registreras som 

brott under ett visst kalenderår. Några procent av dessa 

händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna 

betraktas som brott. Försök, förberedelse och stämpling till 

brott redovisas som fullbordat brott i tabellerna. 

Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, BrB, 

brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), brott mot 

narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga specialstraffrättsliga 

författningar för vilka fängelse ingår i 

straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast 

de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, 

liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen 

av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 § 1 st., TBL 2 §. 

Tab. 21.14 

Uppklaringsprocenten definieras som antal brott 

uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i 

procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade 

brott avses de polisanmälda brott som polisen och 

åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen 

”uppklarade brott” innebär inte att någon dömts för brottet 

utan anger att brottet fått ”ett polisiärt klarläggande”. Ett 

brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den 

åtalade frikänts vid en rättegång. 

Tab. 21.15 

Personuppklaringsprocenten är en del av uppklaringsprocenten 

och definieras som summan av antal brott för 

vilka fattats beslut om åtal, utfärdats strafförelägganden 

och meddelats åtalsunderlåtelse under ett år (anmälda 

samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott 

samma år. 

Tab. 21.16 

redovisar de personer som av polis och åklagare efter 

avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för 

brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas 

endast en gång per brottstyp och år, även om de 

misstänks för flera brott av samma typ under året (vilket 

brukar uttryckas som netto per rad, eftersom varje 

brottstyp vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta 

innebär också att tabellen inte är summerbar. 

Tab. 21.17–21.18 

Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första 

instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden 

och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. 

En person som lagförts för brott flera gånger under 

året har således räknats för varje lagföringsbeslut. 

Redovisningen omfattar alla brott mot brottsbalken samt 

brott mot specialstraffrättsliga författningar. I lagföringsbeslut 

som innehåller flera brott räknats endast det 

svåraste brottet, sett till brottens straffskala. 

Godkända förelägganden av ordningsbot enligt 

vägtrafikförordningen ingår ej. 

Tab. 21.22 

Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. 

Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn 

och fängelse. 

Tab. 22.5–22.6 

Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen 

avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar 

vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med 

tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna 

består i att: 



1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk 

Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade 

nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar 

framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 

2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. 

Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 

1993-, Komvux 1988- och Utländska utbildningar 

som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår 

också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till 

Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år 

2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en 

effekt av de ovan beskrivna förändringarna. 

Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på 

www.scb.se/UF0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet 

med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till 

en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, 

SCB okt. 2001. För övriga förändringar under 

perioden 1990–2009 samt en utförlig beskrivning av 

Utbildningsregistret, se: www.scb.se/UF0506. 

Tab. 22.7 

I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala 

kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som 

studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola 

eller andra eftergymnasiala utbildningar. 

De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader 

för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk 

och Högskoleverket. 

Tab. 22.8, 22.11 

Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem 

med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. 

Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten 

2009. 

Tab. 22.25–22.32 

Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om 

studenter och examina till SCB:s universitetsoch högskoleregister. 

Efterrapporteringar och rättningar medför en 

kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att 

antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid 

olika tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna 

är i allmänhet små. – En ny examensordning infördes den 

1 juli 2007. Då inrättades bl.a. masterexamen och 

magisterexamen (2007) samt ett antal konstnärliga 

examina. Samtidigt indelades utbildningen i grundnivå, 

avancerad nivå och forskarnivå. 

Tab. 23.16–23.17 

Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning 

helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord 

utgivningsplan, innehålla minst 25 % redaktionell text 

samt även i övrigt uppfylla Postens ”Villkor för posttidningar”. 

Tab. 23.20 

Alla filmer som skall visas offentligt skall vara granskade 

och godkända av Statens biografbyrå. 

Biografbyrån har till uppgift (Förordning (2007:1182) 

med instruktion för Statens biografbyrå) att enligt lagen 

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och 

videogram pröva om framställningen i en film eller ett 

videogram skall godkännas för visning vid allmän 

sammankomst eller offentlig tillställning. 

Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till 

Biografbyrån inlämnade granskningsansökningar som lett 

till beslut i granskningsärende. Det finns dock ingen 

överensstämmelse mellan uppgiften om antalet granskade 

filmer hos Biografbyrån och antalet biografpremiärer i 

tabell 578. 

Även filmer och videogram som man inte har för avsikt 

att visa offentligt kan granskas och godkännas av 

Biografbyrån. Den som ansöker om granskning är inte 

skyldig att ange om filmen skall visas offentligt. De 

pornografiska filmerna som anges i tabellen har t ex inte 

visats offentligt och distributören har därför inte haft 

skyldighet att låta granska filmerna. I uppgiften om antal 

granskade filmer kan det finnas fler filmtitlar än de 

pornografiska som aldrig kommit i biografdistribution. 

Tab. 23.26–23.32 

Undersökningarna av befolkningens levnadsförhållanden, 

ULF, integrerades fr.o.m. 2008 med Eurostats undersökning 

Statistics on Income and Living Conditions, SILC. 

Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna, 

vilket kan påverka jämförelsen över tid 

väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan 

varierar därför från indikator till indikator. Därutöver 

används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för 

att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. SCB 

har därför valt att redovisa uppgifter enbart från 2008 och 

senare års undersökningar. För vägledning se SCB:s 

rapport "Förändringar i Undersökningarna av levnadsförhållanden 

2006-2008 – En studie av jämförbarheten över 

tid för välfärdsindikatorerna" på SCB:s webbplats 

www.scb.se. 

List of terms: 

Samtliga All individuals 

Kön Gender 

Män Men 

Kvinnor Women 

Ålder Age 

År Year 

Hushållstyp Type of household 

Ensamstående utan barn Single without children 

Ensamstående med barn Single with children 

Sammanboende utan barn Married/cohabiting without 

children 

Sammanboende med barn Married/cohabiting with 

children 

Utländsk bakgrund Foreign background 

Utrikes födda Foreign-born persons 

Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in 

Sweden with two parents born abroad 

Svensk bakgrund Swedish background 

Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in 

Sweden with one parent born abroad 

Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in 

Sweden with both parents born in Sweden 

Socioekonomisk grupp Socio-economic status 

Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers 

Facklärda arbetare Skilled manual workers 

Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers 

Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual 

workers 

Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers 

Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers 

SKL-region (aggregerad) SKL-region (aggregated) 

Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet 

(SK) – numera Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL). Indelningen har gjorts i nio grupper efter 

vissa strukturella egenskaper som bl. a. befolkningsstorlek, 

pendlingsmönster, och näringslivsstruktur. Antalet kommuner 

i varje grupp, angivna inom parentes, gäller senaste 

uppdateringen 1 januari 2005. 

Kommungrupperna är: 

Storstäder (3): Kommun med en folkmängd som 

överstiger 200 000 invånare. 

Förortskommuner (38): Kommun där mer än 50 procent 

av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 

Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av 

storstäderna 

Större städer (27): Kommun med 50 000-200 000 

invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 

Pendlingskommuner (41): Kommun där mer än 40 procent 

av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan 

kommun. 

Glesbygdskommuner (39): Kommun med mindre än 7 

invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 

invånare. 



Varuproducerande kommuner (40): Kommun med mer 

än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, 

anställda inom varutillverkning eller industriell verksamhet. 

(SNI92). 

Övriga kommuner, > 25 000 inv. (34): Kommun som inte 

tillhör någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 

invånare. 

Övriga kommuner, 12 500–25 000 inv. (37): Kommun 

som inte tillhör någon av tidigare grupper och har 12 500– 

25 000 invånare. 

Övriga kommuner, 25 000 inv. samt 

pendlingskommuner: Större städer, Pendlingskommuner 

samt Övriga kommuner över 25 000 inv. 

– Övriga kommuner: Glesbygdskommuner, Varuproducerande 

kommuner, Övriga kommuner, 12 500–25 000 

inv. samt Övriga kommuner mindre än 12 500 inv. 

Tab. 23.27–23.28 

Fr.o.m. 2008 ingår även husbil, husvagn eller båt som man 

kan övernatta i. 

Tab. 24.12 

Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år 

1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och 

sammansatta utskott. Särskilda utskott kan även 

förekomma. 

Tab. 24.17 

Källor: År 1922: Otto Grönlund, ”Folkomröstningen den 27 

augusti 1922 angående rusdrycksförbud”, Nordisk 

statistisk tidskrift 1923, sid. 292–312. – År 1955: Kungl. 

Maj:ts skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens 

protokoll år 1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från 

inrikesdepartementet. – År 1957: Ture Widstam, ”Folkomröstningen 

i pensionsfrågan den 13 oktober 1957”. 

Statistisk tidskrift 1958:5. – År 1980: ”Resultat från folkomröstningen 

om kärnkraft den 23 mars 1980” . Statistiska 

meddelanden, serie Be 1980:5. – År 1994: ”Folkomröstningen 

om medlemskap i EU den 13 november 

1994”. Statistiska meddelanden, serie Be 62 SM 9501. – 

År 2003: ”Folkomröstning om euron 2003”. 

Noter Notes: 

1. Electoral participation. Voters in per cent of total number 

of persons entitled to vote. 

2. Beräknat antal röstberättigade. Estimated number of 

entitled to vote. 

3. Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, 

som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt 

värde. Andra förvärvsarbetande – företagare m.fl. – får 

möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för 

tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt 

värde. 

Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet 

att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, 

som med garanti av staten behåller sitt värde. 

Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt 

försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning 

genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner 

utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen 

till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal 

eller genom andra överenskommelser, enskilt eller 

gruppvis. 

Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan 

sponsored by the Social Democratic party. The 

Communist party supported this plan. 

Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Agrarian party (Centre party). 

Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Liberal and Conservative parties. 


4 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig 

med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande 

av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska 

oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor 

blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer 

som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen 

ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter 

blir avgörande för den ordning i vilken 

reaktorerna tas ur drift. 

Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s 

valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt 

och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället 

skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen 

bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny 

permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara 

energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch 

säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken 

genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje 

reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk 

en säkerhetskommitté med lokal förankring. 

Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. 

Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och 

distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra 

framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av 

betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i 

vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. 

Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling 

av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En 

hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på 

grundval av – fortsatt och intensifierad energibesparing – 

kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna 

i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke 

laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i 

vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om 

pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, 

innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning 

skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen 

skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av 

reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas 

genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning 

samt ökad förädling av råvaror. 

Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate 

which is possible with due regard to the need for electric 

power to maintain employment and prosperity. In order 

among other things to reduce dependence on oil, and 

pending the availability of renewable energy sources, use 

will be made of not more than the twelve nuclear reactors 

which today are in operation, ready for commissioning or 

under construction. There is to be no further expansion of 

the nuclear power sector. Safety considerations will decide 

the order in which the reactors are to be taken out of 

service. 

Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following 

text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: 

Energy conservation is to be vigorously prosecuted and 

given further encouragement. The most disadvantaged 

groups in society are to be protected. Measures are to be 

taken to steer the consumption of electricity with the aim, 

among other things, of preventive direct-acting electrical 

heating in new permanent building development. Research 

and development activities concerning renewable energy 

sources are to be stepped up under public auspices. 

Measures to improve environmental standards and safety 

standards are to be taken at nuclear power stations. A 

special safety study is to be carried out for each reactor. A 

safety committee including local representatives is to be 

appointed at every nuclear power station for purposes of 

public supervision. Electricity production in oil-based and 

coal-based condensation is to be avoided. Principal 

responsibility for the production and distribution of 

electrical power is to be vested in society. Nuclear power 

stations and other future facilities of importance for the 



production of electricity are to be owned by national and 

local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric 

power production are to be sequestrated by means of 

taxation. 

Alternative 3: No further expansion of nuclear power. 

Closure within not more than ten year of the six reactors 

now in service. A conservation plan for the reduction of 

dependence on oil is to be based on continued and 

intensified energy economizing; greatly increased efforts to 

develop renewable energy sources. Stricter safety 

requirements are to be imposed on operational reactors. 

No inactivated reactors are to be commissioned. No 

uranium extraction is to be permitted in Sweden. The 

following text was on the reverse side of the voting slip: If 

current or future safety analyses so require, this Alternative 

naturally implies an immediate shutdown. The campaign 

against nuclear weapons and their proliferation is to 

continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of 

reactors and reactor technology are to be discontinued. 

Employment to be boosted by means of alternative energy 

production, more efficient energy management and more 

extensive upgrading of raw materials. 

5. Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod 

på två av valsedlarna: ”Folkomröstning om EU-medlemskap. 

Riksdagen har beslutat att det skall hållas en 

folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska 

unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli 

medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram 

mellan Sverige och EU:s medlemsstater. 

Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med 

avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?” 

På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den 

andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln 

hade enbart rubrik ”Folkomröstning om EU-medlemskap” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Referendum on EU Membership. The parliament has 

decided that a referendum shall be held concerning 

Swedish membership in the European Union (EU). The 

election relates to whether Sweden should become a 

member of the EU in accordance with the agreement, 

which was concluded after negotiations between Sweden 

and the Member States. 

Do you think that Sweden should become a member of the 

EU in accordance with the agreement between Sweden 

and the EU Member States?” 

In one of the voting ballots the text was followed by a YES 

and in the other paper by a NO, directly after the question. 

The third ballot had only the heading “Refe-rendum on 

EU Membership” followed by the text 

“Blank voting paper”, for a blank vote. 

6. Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod 

på två av röstsedlarna: ”Anser du att Sverige ska införa 

euron som valuta?” På den ena röstsedeln följdes texten 

av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den 

tredje röstsedeln hade enbart rubrik ”Folkomröstning” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Do you think Sweden should introduce the euro as its 

official currency?” On one of the voting ballots the text 

was followed by a YES and on the other ballot by a NO, 

directly after the question. The third ballot had only the 

heading ”Referendum” followed by the text ”Blank voting 

paper”, for a blank vote. 






Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet 

för den officiella statistiken och för annan statlig 

statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning 

av den statliga statistiken och för samordning mellan 

statlig och annan statistik. Samordningen avser att 

åstadkomma jämförbarhet och konsistens mellan 

statistiska material och över tiden samt en rationell 

insamling, bearbetning, redovisning och användning av 

statistisk information. Standarder för klassifikationer och 

indelningar, begrepp och definitioner är grundläggande 

instrument för sådan statistiksamordning. 

Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning 

och remissbehandling av förslag. På många områden finns 

av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade 

standarder till vilka motsvarande svenska standarder 

anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden 

anpassad standard kopplad till den internationella förlagan. 

Standarder och andra instrument för samordning av 

svensk statistikproduktion publiceras som regel i 

Meddelanden i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av 

SCB. 

I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar 

gjorts till följande standarder: 

a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade 

Classification, Revision 3 and 4. 

d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity 

Description and Coding System) samt från denna 

utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen 

e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996. 

Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard. 

a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 

SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till 

näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels 

arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade 

enheter, dels företag, organisationer, myndigheter o. dyl. 

Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör observeras 

att en statistikgren i sin tillämpning av standarden kan välja 

såväl indelningsnivå i standarden som typ av produktionsenhet. 

SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning 

2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s 

näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des 

Activités Économiques dans les Commu-nautés 

Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2, 

som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE 

har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s 

ISIC (International Standard Industrial Classification of All 

Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC 

benämns ISIC Rev.4. 

SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. 

Integreringen med NACE innebär att de fyra första 

nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad 

gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI 

2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå. 

Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har 

strävat efter att balansera: 

a. kontinuitet med föregående versioner 

b. relevans till den globala ekonomin 

c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer 

Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför 

medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat. 

SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002 

som var resultatet av en mindre revision av SNI 92. 

Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69. 

SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller 

struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar 

av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar 

mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns 

publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6. 

Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 sker successivt 

för olika statistikgrenar. I de tabeller som publiceras i 

Statistisk årsbok finns därför SNI-uppgifter avseende SNI 

2002 eller SNI 2007. 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar 

både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter 

ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI 

2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen 

SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell 

standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning, 

men begränsad till att endast omfatta transportabla varor, 

utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under 

namnet ”Varu-SNI”. Den uppfattades då som en del av 

SNI och inte som en fristående standard. 

SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification 

of Products by Activity, CPA, och är utom på 

detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av 

CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2. 

Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003. 

SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk 

retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS 

2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad, 

innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på 

lägsta nivå. 

c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, 

SITC 

I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard 

International Trade Classification) av FN:s statistiska 

kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu 

gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och 

används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för 

2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den 

svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006. 

SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering 

avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första 

hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt 

uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå. 

Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren 

SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och 

3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga 

varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har 

dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3- 

siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från 

eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan 

påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och 

perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2- 

siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5- 

siffernivå är däremot mer omfattande. Den mest 

detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca 

3 000 varuposter. På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2- 

siffernivån 67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper. 

Genom samarbete mellan FN och Tullsamarbetsrådet i 

Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad 


Statistiska standarder Statistisk årsbok 2011 

varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa. 

Utifrån denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se 

avsnitt d) och SITC, som används för att bygga upp SITCredovisningen 

i den svenska statistiken. 

SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som 

”Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4”. 

d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad 

av denna till KN 

En internationell varunomenklatur används som grund för 

den svenska tulltaxan och den mest detaljerade 

varuförteckningen för utrikeshandelsstatistiken. Denna 

varunomenklatur, kallad Harmonized System (HS; eg. 

Harmonized Commodity Description and Coding System), 

har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World 

Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på 

detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för 

varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken 

Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS 

gäller i den svenska statistiken fr.o.m. år 2007. 

Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning, 

Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade 

nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln 

och handeln mellan medlemsländerna. KN är 

hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8- 

siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna 

till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder 

den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen 

enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska 

utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid 

varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN 

fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007 

ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån 

indelad i drygt 9 400 varuposter (2010 års version). 

e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 

En ny svensk yrkesindelning, Standard för svensk yrkesklassificering, 

SSYK 96, fastställdes våren 1996. Den är 

baserad på ILO:s klassifikation ISCO-88 och dess EUversion, 

ISCO-88 (COM). SSYK 96 har införts successivt i 

statistiken sedan 1997. SSYK 96, med koder, benämningar 

och beskrivningar samt kodningshjälpmedel har 

publicerats i MIS 1998:3 (nytryck 2001). Information finns 

även på SCB:s webbplats: www.scb.se/ssyk. 

Några andra viktiga standarder är: 

– SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för 

klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1, 

www.scb.se/sun). 

– Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4, 

www.scb.se/sei) . 

– Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader 

m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989: 

4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4). 

– Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS 

1990:3). 

– Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag 

(MIS 1991:6). 

– Standarder för klassificering av institutionella enheter: 

Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 

2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR 

2000 (MIS 2001:2). 

– Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och 

definitioner (MIS 1999:1). 

Ytterligare information om klassifikationer som 

används i statistiken 

För information om och nedladdning av klassifikationer 

hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats: 

www.scb.se/Pages/List____259939.aspx 



SI-systemet 

Système International d’Unités 

SI-systemet 

Storhet 

Quantity 

Benämning 

Name 

SI-enhet 

SI unit 

Beteckning 

Symbol 

Benämning 

Äldre enhet 

Former unit 

Beteckning 

Förhållande mellan 

enheterna 

Relation between units 

Plan vinkel 

Plane angle 

radian 1 rad grad 1° 1 rad = 57,3° 

Längd Length meter 1 m meter 1 m 

Area Area kvadratmeter 1 m 2 kvadratmeter 1 m 2 

ar 1 a 1 m 2 = 10 -2 a 

hektar 1 ha 1 m 2 = 10 -4 ha 

Volym Volume kubikmeter 1 m 3 kubikmeter 1 m 3 

Tid Time sekund 1 s sekund 1 s 

Hastighet Velocity meter/sekund 1 m/s meter/sekund 1 m/s 

Energi Energy joule 1 J kalori 1 cal 1 J = 0,239 cal = 1 Ws 

wattimme 1 Wh 1 J = 0,278 x 10 -3 Wh 

kilopondmeter 1 kpm 1 J = 1 x 9,81 -1 kpm 

Effekt Power watt 1 W watt 1 W 

hästkraft 1 hk 1 W = 1,36 x 10 -3 hk 

kilopondmeter/sek kpm/s 1 W = 0,102 kpm/s 

kilokalori/ timme 1 kcal/h 1 W = 0,86 kcal/h 

Massa Mass kilogram 1 kg kilogram 1 kg 

Kraft Force newton 1 N kilopond 1 kp 1 N = 0,102 kp 

Temperatur grad Celsius 1 °C grad Celsius 1 °C 0° C = 273,15 K 

Temperature kelvin 1 K kelvin 1 K 0 K = -273,15 °C 

Elmängd, laddning 

Electric charge 

Elektrisk spänning 

Electromotive force 

Elektrisk ström 

Electric current 

coulomb 1 C coulomb 1 C 

volt 1 V volt 1 v 

ampere 1 A ampere 1 A 

Det internationella måttenhetssystemet SI (Système International d’Unités) har successivt införts i Sverige, bl.a. i skolor, 

branschorganisationer och enskilda företag, statliga och kommunala organ. 


Mått och vikt Statistisk årsbok 2011 



Längd Length 

1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm 

1 m = 

3,2808 feet 

1,0936 yard 

1 foot = 12 inch = 30,48 cm 

1 yard = 3 feet = 0,9144 m 

1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km 

1 km = 0,540 nautisk mil 

1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km 

Areal Area 

1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2 

1 m 2 = 10,7639 square feet 

1,1960 square yard 

1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar = 

= 2,471 acre 

1 square foot = 0,0929 m 2 

1 square yard = 0,8361 m 2 

1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar 

1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar 

1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2 

Volym Volume 

1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3 

1 liter = 

1 dm 3 = 

0,8799 quart 

1,0567 quart (US) 

1,76 pint 

1 quart = 1,1365 l 

1 quart (US) = 0,9464 l 

1 pint = 0,568 l 

1 hl = 

100 l = 

21,997 gallon 

26,417 gallon (US) 

2,7496 bushel 

2,8378 bushel (US) 

1 gallon = 4 quart = 4,546 l 

1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l 

1 bushel = 8 gallon = 36,37 l 

1 bushel (US) = 35,24 l 

1 m 3 = 

35,315 cubic feet 

1,3080 cubic yard 

1 cubic foot = 0,0283 m 3 

1 cubic yard = 0,7646 m 3 

1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard 

1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått 

= ca 1,65 m 3 fast mått 

1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått = 

= ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått 

1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått 

1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels) 

1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels) 




Vikt, massa Weight 

1 kg = 

2,2046 pounds 

35,274 ounces 1 pound (lb) = 

1 ounce (oz) = 

16 ounces = 0,4536 kg 

12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem 

för guld, silver, platina o. ädelstenar) 

0,02835 kg 

31,1 g (Troy) 

100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg 

1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton 

0,9842 long ton 

1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg 

1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg 

Elektricitet Electricity 

1 kW = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kW = 0,746 hp (UK) 

1 kWh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kWh 

Temperatur Temperature 

100 °C (Celsius) = 212 °F (Fahrenheit) = 

100 °F = 37,78 °C 

= vattnets kokpunkt 

0 °C = 32 °F = vattnets fryspunkt 0 °F = –17,78 °C 

Omräkning från °F till °C: °C = (°F–32) x 5/9 °F = 9/5 °C + 32 

Stycketal Number of pieces 

1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort 

gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark. 

Måttenheter för skepp 

Units of measurement for ships 

Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3 

Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader 

och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek. 

Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan 

lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt. 

Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement. 

Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i 

timmen. 

Prefix 

Prefixes 

Prefix Symbol Faktor Factor 

deka da 10 

hekto h 10 2 = 100 

kilo k 10 3 = 1 000 

mega M 10 6 = 1 000 000 

giga G 10 9 = 1 000 000 000 

tera T 10 12 = 1 000 000 000 000 

peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000 


Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2011 



This index refers to table numbers. There is a separate index for 

graphs and texts that follows this index (see page 708). 

A 

Abortions 20.14 

Absence due to illness 12.13, 12.19 

Abusers, interventions for 19.7, 19.8, 19.9, 19.10 

Accident, death by 20.18 

– occupational 12.17 

– road traffic 10.20, 10.21, 10.22 

Accommodation establishment 6.27 

– category of guests 6.26 

– guest-nights 6.27 

Accounts, national 15.6 p 

– regional 15.16, 15.17, 15.18 

Administrative courts 21.25 

Adopted, by country of birth 19.5 

Adult education 22.24 

Adult educational associations 23.11, 23.12 

After school centres 22.8, 22.10 

Agriculture 5.15 p 

– of arable land 5.17 

– arable land 5.17, 5.18 

– holdings 5.15, 5.16, 5.23 

– organic farming 5.20, 5.22 

– use of nitrogen 3.17 

– use of phosphorus 3.17 

– yield 5.19, 5.21 

Air traffic 10.33, 10.34, 10.35 

Aircraft 10.33 p 

Airports 10.34, 10.35 

Alcoholic beverages, consumption 14.25, 14.26 

– retail trade 9.15, 9.16 

Aliens, naturalised 4.42 

Animals 3.11, 5.29, 5.30 

– livestock 5.24, 5.25 

– number of animal species 3.11 

– red-listed animal species 3.11 

– used in behavioural studies 5.30 

– used in experiments 5.29, 5.30 

Aquaculture production 5.39 

Arable land 5.17, 5.18 

– area 5.17 

– by size of holdings 5.17 

– consumption of nitrogen 3.17 

– consumption of phosphorus 3.17 

– international perspective 26.12 

– use of 5.18 

Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12 

– by county 4.12, 4.14, 4.16 


– of forest land 5.32, 5.33 

– of municipalities 1.5, 4.16 

– of water 1.5 

– protected forest 5.32 

Arrests 21.13 

Assessment 316.11, 16.12, 16.13, 16.14 

Assets, real and financial 13.22 

Athletics 23.24, 23.25 

– federations 23.25 

Attorney-General 21.35 

Aviation 10.35 

B 

Balance of payments 9.7 


Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

Bank of Sweden, see the Riksbank 

Bankruptcies 6.19 

Banks 17.8 p, 17.12 p 

– assets and liabilities 17.14 

Basic amount 14.9 

Behavioural studies, animals used in 5.30 

Betting, forms of 25.16 

Beverages, consumption 14.25 

Bilateral assistance 16.10 

Births 4.27, 4.33, 25.4, 25.5 

– international perspectives 26.9 

Bonds 17.8 

– in circulation in Sweden 17.8 

Book production 23.13, 23.14, 23.15 

Books, persons reading 23.29 

Bridges 10.12 

Broadcasting 23.18 

Budget, Swedish State 16.3 

Buildings 8.6 p 

Built-up areas and associated land, by county 3.7 

Burial fees 16.6 

Buses 10.14, 10.16, 10.17 

Businesses, newly registered 6.21 

C 

Cadastral and land registration authority 21.28 

Capital income 13.12, 13.13 

Capital market 17.1 p 

Capital transactions 9.7 

Carbon dioxide, emissions of 3.23 

Cargo ships 10.28 

Causes of death 20.15 20.16, 20.17, 20.18 

Central Government Budget 16.3 p 

Central government, income tax 16.11, 16.12 

Chemicals, most common in terms of quantity 3.15 

Chief Public Prosecutor 21.35 

Child care 22.8 p 

– municipal and private 22.10, 22.11 

Children, Ombudsman 21.35 

– social service interventions 19.6 

Church dues 16.16 

Cinemas 23.19 

Cities, largest 4.17, 4.18 




Citizenship 4.37, 4.41 

Coast, mainland 1.6 

Combated oil spills 3.18 

Commodities 6.8 

– production of 6.8 

Companies, credit market 17.15, 17.16, 17.17 

– insurance 17.19, 17.20 

– joint stock, registered 6.20 

– limited by shares 6.21 

– municipal, finances 16.27 

– registered businesses, newly 6.21 

– registered limited 6.20 

Compulsory school 22.12, 22.15, 22.16, 22.18 

– leaving certificates 22.15 

– mother tongue other than Swedish 22.16 

– pupils 22.12, 22.15, 22.18 

– schools 22.12 

Computers 11.1 p 

– use 11.10 p 

Confederation of Swedish Enterprise 12.33 

Confirmed oil spills 3.18 

Construction 8.7 p 

– costs 8.10 

– dwellings 8.8, 8.9 

– hourly/monthly earnings 12.40, 12.41 

Consumer Ombudsman 21.35 

Consumer price index 14.7, 14.8 


Consumption 14.25 

– household 13.20, 15.12, 15.13 

– water-, in counties 3.10 

Country of birth 4.35, 4.37, 19.5, 24.8 

– of origin 4.37 

County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15 

– finances 16.25 

– operating costs for culture 23.6, 23.7 

Courts, Administrative 21.25 

– District 6.19, 21.26, 21.27 

– of Appeal 21.29 

– Supreme 21.30 

Credit market companies 17.15, 17.16, 17.17 

Crimes 21.11 p 

– cleared-up 21.14, 21.15 

– persons being subjected to 21.10 

– relapse into 21.19, 21.20 

Criminal (Penal) Code 21.11 p 

Crops 5.18 

Culture 23.6 p 

– operating costs 23.6, 23.7 

D 

Dairy and meat production 115 

Daycare centres 523, 525 

Daycare in private homes 526 

Deaths 72, 73, 74, 75, 78, 79 

– by accident 228, 230, 481 

– by cause and age 479, 480 

– infant 74, 75 

Debentures 415 

– in circulation in Sweden 415 

Debt, State 383 

Debts, private 329 

Democracy 594 p 

Dentists 472 

Designs 154 

Detainees 494 

Developing countries, Swedish official assistance 388 

Development see Research and development (R&D) 


Disability, Ombudsman 515 

Disabled persons 457 

– dwellings 457 

Diesel oil 173 

Discharge, sea basins 35 

– to water 37 

Discrimination, Ethnic, Ombudsman 515 

Diseases, infectious 474 

– occupational 279 

Dismissal of employees 290 

District Courts 149, 507, 508 

Divorces 70, 78 

– dissolved partnerships 71 

Downloading from the Internet 257 

Drainage areas 1 

Drivers licences 227 

Drunkenness 504 

Dwellings 180 p 

– adapted to elderly or disabled persons 457 

– by size 183 

– completed 182 

– modernised 183 

– prices 187 p 

– rent by type of dwelling 187 

– vacant for renting 188, 189 

E 

Earnings, average hourly 12.40 

Economic association 6.21 

Economically active population 12.202 p 

– by county 12.20 

– by industry 12.20, 12.22 

– by occupation 12.24 

– by sex 12.21, 12.22, 12.23 

Education 22.5 p 

– municipal adult 22.24 

– population by education level 22.5, 22.6 

– pre-school classes 22.8, 22.9 

– teachers, on duty and on leave 22.33, 22.34 

Education, higher 22.25 p 

– higher, degrees awarded 22.25, 22.27 

– higher, doctoral degrees 22.32 

– higher, enrolled students 22.25, 22.26 

– higher, first year students 22.25 

– higher, licentiate degrees 22.31 

– higher, post-graduate 22.28 p 

– municipalities with highest number of doctors 

etc. 25.14 

Educational, associations, adult 23.11, 23.12 

– expenditures 22.7 

Elderly persons, dwellings 19.12 

Elections 24.4 p 

– elected 24.8, 24.9 

– nominees 24.8 

– participation 24.10, 24.11 

– referenda 24.17 

– to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15 

– to municipal council 24.8, 24.16 

– to the European Parliament 24.18, 24.19 

– to the Riksdag 24.4 p 

Electric energy 7.6 p 

– consumption of 7.7, 7.8, 7.11 

– generation 7.11 

– price 7.9 

Electricity, international perspective 26.17, 26.18 

Electricity supplier, change of 7.17 

Elks, killed 5.31 

Emigrants 4.33, 4.34, 4.39 p 



Emissions 3.23, 3.28 

– of greenhouse gases 3.28 

– to air 3.23 

Employed 6.14, 12.11, 12.12, 12.16, 12.18 p 

– labour force participation 12.11 

– staff training 12.18 

– weekly hours 12.11 

– work hours per week 12.11 

Employees 6.14 p, 12.11 p, 12.12, 12.16, 12.18 p 

– absence due to illness 12.19 

– average hourly earnings 12.40 

– by branch 6.13 p 


– by economic activities 6.13 p 

– by industry 6.14, 12.12 

– by legal form 6.13 

– by occupation 12.24 

– by sector 12.15 

– day population by establishment sector 12.23 

– day population by sector 12.21 

– hours worked per week 12.25 

– in public sector 12.14 

– monthly salaries 12.41, 12.43, 12.44 

– redundancy notices 12.28 

Employment offices 12.29 

– vacancies 12.29 

Endangered species 26, 27, 28 

Energy 160 p 

– balance 163 

– deliveries of fuel by kind 173 

– use by type 171, 172 

Enforcement Authorities 515 

Enterprise, The Confederation of Swedish 295 

Enterprises 143 p 

– basic data 146, 147 

– branch 143 

– business ratios 147 

– economic activity 143 

– expenditure on software 261 

– expenditure on IT and telecommunication 

equipment 260 

– municipal 148 

– municipal, finances 404 

– some central data 146, 147 

Environment 22 p 

– working 12.16 

Environmental accounts 3.26 p 

– environmental impact 3.27 

– environmental industry 3.26 

– environmental taxes 3.29 

– sanction 3.30 

– subsidies 3.31 

Environmental sanction charges 3.30 

Equal Opportunities Ombudsman 21.35 

Equalisation, economic 16.21, 16.23 

– Intramunicipal 16.22, 16.24 

Equality Ombudsman 21.35 

Establishments 6.15 

– economic activity 6.15 

– hotels and restaurants 9.13 

European Parliament, election to 24.18, 24.19 

Exchange, OMX, Stockholm 17.10 

Exchange rates 17.25 


Exports 9.8, 9.11, 9.12 


– price index 14.15 

Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12 

– by country of destination 9.11, 9.12 

– value of 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Factor price index for housing construction 14.17 

Family and first names, applications for 4.41 

Family day care 22.8, 22.11 

Farms, prices 14.22 

Ferries 10.29 

Fertility rate 4.28 

Fiction, reading 23.30 

File sharing 11.15 

Film Classification, National Board of 23.20 

Films 23.19, 23.20 

– censored 23.20 

– new 23.19 

Final tax 13.15 

Finance, public 16.3 p 

Finances, of county councils 16.25 

– of municipalities 16.29 

Financial accounts 17.5 p 

– financial objects 17., 17.6 

Financial market 17.1 p 

– banks 17.13, 17.14 

– credit market enterprises 17.15, 17.16, 17.17 

– financial accounts 17.5 p 

– institutes 17.11 

– insurance companies 17.19 p 

– investment funds 17.18 

– Riksbanken, the 17.12 

Fishery 5.38 p 

– fishermen 5.41 

– fishing craft 5.41 

– yield, by coastal district 5.40 

– yield, landed weight 5.38 

Food, consumption 14.25, 14.26 

– production 6.8 

– retail prices UTGÅR 

Foreign citizens 4.35, 4.36, 4.37, 4.42 

– naturalised 4.42 

Foreign trade 9.7 p 

Foreign-born persons 4.35, 4.36, 4.37 

Forest 5.32 p 

– area 5.33 


– by ownership 5.33 

– protected 5.32 

– walking in 23.32 

Forestry 5.32 p 

– average prices of delivery 5,.36 

– fellings 5.34, 5.35 

– investments 5.37 

– maintenance costs 5.37 

Fuel, consumption of 7.7 

– oil 7.16 

Funeral fees 16.16 

G 

Gasoline 7.16 

Geographical data 1.1 

Glass, recycled quantities of 3.24 

Goods, important, international perspectives 26.15, 

26.21 

Government, see the Riksdag 

Grants, government 16.22, 16.24 

Greenhouse gases, emissions of 3.28 



Grid service 7.10 

Gross domestic product 15.6 p 

– internat. 26.25 p 

Gross fixed capital formation 15.14, 15.15 

Gross national income 15.9, 15.10 

Gross tonnage 10.28, 10.29, 10.30 

Guilty of crimes, persons 21.18, 21.20, 21.21 

H 

Handicapped persons, dwellings 19.12 

Hazardous products UTGÅR 

Health 20.6, 20.7 

– overweight persons 20.7 

– state of health 20.6 

Heating oil 7.16 

Higher education, see Education 

Holdings, agricultural, by size 5.15 p 

– with cattle 5.23 

– with fowls 5.23 

– with pigs 5.23 

– with sheep 5.23 

Home daycare nurseries 22.8, 22.11 

Home-help services 19.15 

Horticulture 5.27, 5.28 

Hospital, beds 20.8, 20.10 

– healthcare service 20.8 

Hotel rooms 6.26 

Hotels and restaurants, establishments 9.13 

Household Budget Survey 13.20 

Households 4.21, 4.22, 13.16 p 

– disposable income 13.17, 13.18, 13.19 

– financial assets and liabilities 17.7 

– income composition 13.16 

– number of 4.21 

– persons 4.22 

– structure of income 13.16 

– total income 13.16 

Housing 8.7 p 

Housing and construction 8.7 p 

Housing construction 8.7 p 

– demolished multi-dwellings 8.11 

– modernisation 8.9 

– state assistance 8.7 

Housing stock 8.6 

Housing supplements 18.13 

I 

Immigrants 4.33, 4.34, 4.39 p, 22.17 

– Swedish for 22.17 

Imports 9.8, 9.9, 9.10 


– price index 14.14 

Imported commodities 9.8, 9.9, 9.10 

– by country of consignment 9.9, 9.10 

– value of 9.8, 9.9, 9.10 

Income 13.8 p, 15.9 p 

– average income 13.9, 13-10, 13.11, 13.12, 13.13 

– by sex 13.8 p 


– from employment 13.8 p 

– national 15.10, 15.11 

Income composition 13.16 

Income-earners 13.8 p 

– average income 13.9, 13-10, 13.11, 13.12, 13.13 


– earned and capital income 13.12, 13.13 

– final tax 13.15 


Index, construction price 14.18 

– consumer price 14.7, 14.8 

– cost-of-living 14.10 

– export price 14.15 

– factor price for housing construction 14.17 

– import price 14.14 

– labour costs 12.36, 12.37 

– net price 14.8 

– price indices for domestic supply 14.12 

– producer price 14.11, 14.13 

– producer price, home sales 14.13 

– service producer price 14.16 

– real estate price 14.20 

– volume of industrial production 6.9 

– wages 12.38, 12.39 

Industrial production, index 6.9 


Industry, delivery 6.10 

– new orders 6.11 

Infant mortality 4.29 

Infectious diseases 20.11 

Information technology 11.1 p 

– computers 11.1 p 

– engineers and scientists 11.19 

– employment 11.19 

– internet 11.10 p 

– investments 11.16 

– turnover 11.16 

– value added 11.16 

Injuries, occupational 12.17 

Inmigrants 4.33, 4.34. 4.38, 4.40 

Insurance 17.20 p 

– accident 17.21 

– basic amount 14.9 

– life 17.20 

– non-life 17.21 

– parental 18.7 

– social insurance 18.9 

Insurance companies 17.19, 17.20 

International perspectives 26.3 p 

Internet 11.10 p 

– use 11.10 p 

Investment funds 17.18 

Islands 1.1,1. 6, 1.7 

IT see Information technology 

J 

Joint stock companies 6.20, 6.21 

Judicial system 21.11 p 

K 

Key ratios 6.17 

L 

Laboratory animals 5.29, 5.30 

Labour force 12.7 p 

– educational level 12.10 

– foreign born 12.8 

– participation of population 12.7, 12.8, 12.9 

– percentage of population12.9 

Labour market 12.7 p 

– policy programmes 12.27 

Lakes 1.1 

Land and water, total area 1.5, 3.6 

Land use, by county 3.6 

Leaving certificates, compulsory comprehensive 

school 22.15 



Legal aid 21.32 

Legal system 21.11 p 

Leisure 23.26 p 

– holiday home, access to 23.27, 23.28 

– holiday trip 23.26 

– reading 23.29, 23.30 

– time-centres 22.8, 22.10 

Liabilities, private 13.22 

Libraries, public 23.10 

– research 23.8, 23.9 

Life insurance companies 17.19, 17.20 

Life-saving 10.32 

Life expectancy 4.32 


Life tables 4.31, 4.32 

Limited partnership 6.21 

Live births 4.27, 4.33, 4.34 


Livestock5.24, 5.25, 5.26 


– kind 5.24 

– production 5.26 

Localities 4.11, 4.12, 4.13 

– larger 4.11, 4.12 

– largest 4.13 

– smaller 4.11 

Lockouts 12.35 

Lorries 10.14, 10.15, 10.16 

Lorry transportation 10.18 

Lottery and betting, forms of 25.16 

M 

Magazines 23.17 

Main land 1.6 

Mammalia 3.14 

Mandate 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Manufacturing 6.8 p 

– by industry 6.10 p 

– consumption of energy 7.7, 7.8 

– deliveries 6.10 

– market value 6.8, 6.12 

– new orders 6.11 

– production of commodities 6.8 

– value 6.8 

– volume index of industrial production 6.9 

Market producers 6.16, 6.17 

– basic data 6.16 

– key ratios 6.17 

Market value, by industry 6.8, 6.12 

Marriages 4.19, 4.23, 4.26 

–heterosexual 4.23 

–married 4.19 

– registered partnerships 4.25 

–same-sex 4.23 

Medical care 20.8 p 

Medical personnel 20.9 

Merchant fleet 10.26 p 


– vessels by main use 10.27 

– by nationality 10.28 

Meteorological, data 2.4, 2.5, 2.7, 2.8, 2.11, 25.19 

– stations 1.1, 2.4, 2.5, 2.7, 2.8 

Methane, emissions of 3.23 

Metro traffic 10.23, 10.24, 10.25 

Migration 4.34 

Military expenditures, international perspectives 26.28 

Monthly salaries 12.41, 12.43, 12.44 

Mooses killed 5.31 

Motor vehicles 10.14, 10.15, 10.16, 10.17 

Motorcycles 10.14, 10.16, 10.17 

Mountains 1.1 

Multilateral, assistance 16.10 

Municipal companies, finances 16.27 

Municipal councils, elections 24.8, 24.16 

Municipal enterprises, by field of activity 6.18 

– enterprises, finances 16.26 

Municipalities, finances 16.29 

Municipalities, operating costs for culture 23.6 

– population of 4.16 

– tax base 16.19 

– tax rates 16.19 

– taxable income 16.19 

– with inhabitants aged 65–, 25.15 

Municipality expenses 16.28 

Museums 23.21 

N 

Names 25.6 p 

– applications for 4.41 

– given to boys 25.6 

– family names 25.10 

– female names 25.9 

– given to girls 25.7 

– male names 25.8 

National accounts 15.6 p 

– gross domestic product 15.6 p 

– gross fixed capital formation 15.14, 15.15 

National Bank, see the Riksbank 

National disposable income 15.11 

National income 15.10 

National Labour Market Board, expenditures 12.30 

National parks 3.8 

National real estate tax 16.17, 16.18 

National wealth tax 16.17, 16.18 

Nature reserves 3.9 

Navigation, aids to 10.32 

Newspapers, daily 23.16 

Nitrous oxides, emissions of 3.23 

Non-life insurance 17.21 

Non-scheduled air traffic 10.34, 10.35 

Nuclear power, availability 7.13 

– capacity 7.13 


– output 7.13 

– plants 7.13 

– referenda 24.17 

– technical equipment 7.11 

Nurses 20.9 

O 

Occupation 12.24 

Occupational accidents 12.17 

– diseases 12.17 

– injuries 12.17 

Offences 21.11 p 

– persons found guilty of criminal 21.17 

Oil spills 3.18 

Ombudsman 21.34, 21.35 

– the Antitrust 21.35 

– the Children 21.35 

– the Consumer 21.35 

– the Disability, Office of 21.35 



– the Discrimination, Ethnic 21.35 

– the Discrimination, Sexual 21.35 

– the Equal Opportunities 21.35 

– the Equality 21.35 

– the Parliamentary 21.34 

OMX, Nordic Exchange Stockholm 17.10 

Orchestras, activities and finances 23.22 

Organic farming 5.20, 5.22 

Outmigration 4.34 

P 

Paper, recycled quantities of 3.24 

Pardon, petitions for 21.31 

Parks, national 3.8 

Parliament, elections 24.4 p 

Parliamentary Ombudsmen 21.34 

Partnerships 4.25 

Passenger cars 10.14, 10.15, 10.16, 10.17 

Passenger vessels 10.29 

Paternity 19.14 

Patents 6.22 

Payments, balance of 9.7 

Penal code 21.11 p 

Pensions 17.23, 17.24, 18.11, 18.12 

– old age 18.11 

– pension balance 17.23 

– pension credit 17.24 

– survivor’s 18.12 

Pensioners18.11, 18.12, 25.15 

Periodicals 6.25, 23.17 

Pesticides 3.16 

Petitions for pardon 21.31 

Pharmacies 20.12 p 

– sales of drugs 20.12, 20.13 

– sales of perscription drugs 20.12 

Physicians 20.9 

Physiotherapists 20.9 

Pilotage 10.32 

Plants, horticultural 5.28 

– number of species 3.11 

– red-listed species 3.11 

Politics 24.4 p 

Population 4.10 p, 12.8 

– by age 4.19 

– by citizenship 4.37 

– by civil status 4.19 

– by counties 4.11, 4.12, 4.14 p 

– by country of birth 4.35, 4.37 

– by country of origin 4.37 

– by education level 22.5, 22.6 

– by field of study 22.6 

– by sex 4.6, 4.16, 4.19 

– by single years 4.19 

– changes 4.10 p, 4.27 p 

– density of 4.16, 25.11, 26.6 

– economically active 12.20, 12.22 

– estimated int. 26.5 

– in labour force 12.7, 12.8 

– in rural areas 4.11, 4.14 

– international perspectives 26.3 p 

– labour force participation 12.7 

– of localities 4.11, 4.12, 4.13 

– of municipalities 4.16, 4.17 

– of the largest municipalities 4.17 

– of the metropolitan areas 4.18 

– projection 4.20 

Ports, Swedish 10.31 


Post-graduate education 22.28 p 

– doctoral degree 22.32 

– enrolments 22.29, 22.30 

– first year students 22.28 

– licentiate degree 22.31 

Power, water 7.12 

– developed 7.12 

Precipitation 2.7, 2.9, 2.11, 25.19 

Premium pension savers 17.22 

Pre-schools 22.8, 22.9, 22.10 

Prices and purchase-price coefficients 14.19 p 

– buildings 14.19, 14.21 

– buildings for seasonal use 14.23 

– farms 14.22 

Prisons 21.21, 21.22, 21.24 

Producer price index, home sales 14.13 

– service 14.16 

Production 6.8 p 


– market value 6.8, 6.12 

– of commodities, value 6.8 

– of commodities, quantity 6.8 

– volume index of industrial production 6.9 

Prosecutor, Chief Public 21.35 

Public Consumer Complaints Board 21.35 

Pupils 22.9, 22.12 p 

– abroad, Swedish schools 22.18 

– adult education 22.24 

– compulsory school 22.12, 22.15, 22.16 

– folk high schools 22.23 

– mother tongue other than Swedish 22.16 

– pre-school classes 22.9 

– upper secondary school 22.18 p 

Purchase-price coefficients 14.19, 14.21, 14.22, 14.23 

R 

Railways 10.23, 10.24, 10.25 

– length of lines 10.23 

– operating accidents 10.25 

– operations 10.24 

– rolling stock 10.23 

Reading 23.29, 23.30, 23.31 

– fiction 23.30 

– talking books 23.31 

Real estate assessments 16.13, 16.14 

Recycling 3.24 

Red-listed species 3.11, 3.12, 3.13, 3.14 

Redundancy notices, persons receiving 12.28 

Referenda 24.17 

Regional gross domestic product 15.16 p 

– by county 15.16, 15.17, 15.18 

– per capita 15.17 

– per employed 15.18 

Registration authority, cadastral and land 21.28 

Reindeer 5.25 

Relapse into crime 21.19, 21.20 

Rent 8.12, 8.13 

Rent Tribunals 21.33 

Reproduction rates 4.28 

Research 22.35 p 

Research and development (R&D) 22.35 p 

– expenditure by performing sector 22.35, 22.36, 22.37 

– expenditure in business enterprise sector 22.39 

– expenditure in higher education sector 22.43 

– expenditure in manufacturing enterprises 22.40, 22.41 

– government grants 22.44 

– number of person-years by sector 22.38, 22.39, 22.41, 

22.42 



Research libraries, media circulation, staff, costs 23.9 

– stocks and acquisitions 23.8 

Residential buildings 8.6 p 

– construction costs 8.10 

– production costs 8.10 

Retail trade 9.13, 9.14, 9.15 

– annual turnover 9.14 

– earnings 12.41 

– establishments 9.13 

– spirits and wines 9.15, 9.16, 9.17 

Riksbank, the (Riksbanken) 17.12 

– assets and liabilities 17.12 

Riksdag, activities 24.12 

– elections to 24.4 p 

– the composition of 24.7 

Rivers 1.1 

Road traffic accidents 10.20, 10.21, 10.22 

Roads 10.9 p 

– construction of 10.9 

– length of roads10.12, 10.13 

– state capital investments 10.11 

– state expenditures for maintenance 10.9, 10.10 

– traffic accidents 10.20, 10.21, 10.22 

Rural areas 4.11, 4.14 

S 

Salaries 12.40 p 

Salary, average monthly, by level and education 12.44 

– by sector 12.42, 12.43 

– occupations with highest 25.17 

– occupations with lowest 25.18 

Salt water fishing 5.38, 5.40, 5.41 

Scheduled air traffic 10.33, 10.34, 10.354 

Schools 22.9, 22.12 p 

– compulsory 22.12, 22.15, 22.16 

– folk high 22.23 

– for children with hearing or speech defects 22.14 

– for children with impaired vision 22.14 

– for the intellectually disabled 22.13 

– pre-school 22.9 

– Swedish, abroad 22.18 

– upper secondary 22.18 p 

Sea basins 3.19 

Sea-fishery 5.38, 5.40, 5.41 

Sea fishery yields 5.38, 5.40 

Securities 17.8 p 

– bonds 17.8 

– debentures 17.8 

– Exchange, Stockholm 17.10 

– shares 17.9 

Selling rates, average 17.25 

Service producer price index 14.16 

Service trades9.13 p 

Shares 17.9 

Shipping 10.26 p 

– net turnover 10.26 

Shops, number of 9.14 

Sick leave 12.13, 12.19 

Sickness compensation 18.8 

Sickness, insurance 18.6 

Sludge 3.21 

– substance of 3.22 

Social protection benefits, expenditure 15.19 

Social insurance 18.9, 18.10 

Social security benefits 19.16 

Social welfare 19.5 p 

– adult substance misusers, interventions for 19.7 

– care in treatment/residential homes 19.11 

– transport service 19.13 

Software, enterprise expenditure 11.18 

Sole trader 6.21 

Sound broadcasting, see Television 

Spill sources, identified 3.18 

Spills, combated 3.18 

– confirmed 3.18 

Spirits, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Sports 23.24, 23.25 

Staff and labour force training 12.18 

State, budget 16.3 p 

– debt 16.5 

– expenditures 16.3, 16.4, 16.7, 16.9 

– revenues 16.3, 16.6. 16.8 

Stillbirths 4.27, 4.28 

Stoppages of work 12.35 

Strikes 12.35 

Study circles 23.11 

Substance misusers 19.7 

20.15, 20.16, 20.17 

Supervision, institutional and non-institutional, 21.22, 

21.24 

– intensive 21.21, 21.22, 21.24 

Supreme Court 21.30 

Suspected of crimes 21.16 

Swedish Enterprise, Confederation of 12.33 

Swedish schools abroad, pupils 22.18 

Swedish State budget 16.3 p 

Swedish Trade Union Confederation, LO 12.34 

T 

Talking books, listening to 23.31 

Tax 12.45, 13.15, 16.11 p 

– central government income 16.11 p 

– final 13.15 

– local government 16.15 

– national real estate 16.17, 16.18 

– national wealth 16.17, 16.18 

Tax, basis, local, by county 16.20 

– municipalities 16.19, 25.12 

Tax rate, local, by county 16.20 

– municipalities 16.19, 25.12 

Teachers 22.33, 22.34 

Television 23.18 

Temperature 2.4, 2.5, 2.6, 2.8, 2.10, 2.11, 25.19 

Tenancy Tribunals 21.33 

Tenant-owner association 6.21 

Theatre, activities and finances 23.23 

Threat, persons being subjected to 21.10 

Tonnage, gross 10.28, 10.29, 10.30 

Top ten 25.1 p 

– betting and lotteries 25.16 

– birthdays 25.5 

– education groups 25.14 

– local tax rates 25.12 

– millionaires 25.13 

– names 25.6 p 

– populaton density 25.11 

Total area, land and water 1.5, 3.6 

Tractors 10.14, 10.16 

Trade, internal 9.13, 9.14, 9.15, 9.16 

– external 9.8 p 



Trademarks 6.23 

Trade Union Federation, The Swedish 12.34 

Trading partnership 6.21 

Traffic accidents 10.20, 10.21, 10.22, 20.16, 20.17, 

20.18 

Training schools 22.13 

Tram traffic 10.23, 10.24, 10.25 

Transport 10.1 p 

– service for elderly 19.13 

U 

Unemployed 12.26, 12.27 

Unemployment 12.26 

– insurance funds 12.31, 12.32 


Union organisations 12.34 

Upper secondary school 22.18, 22.19, 22.20, 22.21, 

22.22 

– applicants and admissions 22.19 

– basic eligibility for university education 22.22 

– obtained average grade points 22.22 

– students 22.20 

– students leaving school 22.21, 22.22 

V 

Vacancies 12.29 

Vans 10.14 

Vehicles, motor 10.14, 10.15, 10.16 

Vessels 10.27 p 

– by main use 10.27 

– by nationality 10.28 

– passenger 10.29 

Violence, persons being subjected to 21.10 


W 

Wages 12.40 p 

Waste, generation of 3.25 

Wastewater treatment plants 3.21 

Water, area 1.5 

– consumption 3.10 

– power 7.12 

Wealth, net 13.21 

Weather 2.4 p, 25.19 

Weeklies 23.17 

Wines, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Women per 1 000 men, internat. 26.8 

Work, hours per week 12.25 

Workers, Central Organization of 12.34 

Working environment for employed persons 12.16 

Y 

Yields 5.21 




This index refers to graph and text numbers. There is a separate 

index for tables before this index (see page 700). 

Accidents, traffic 10.2 

Area of forest land 5.9 

Agriculture 5.1 

Airports, passengers 10.6, 10.7 

Alcohol, having used 20.2 

Bankruptcies 6.7 

Births 4.8, 25.4, 25.5 

Business activities 6.1 

Campsites, nights spent in 6.4 

Cars 10.1, 10.2 

Central government budget 16.1 

Central government debt 16.2 

Cinema goers 23.4 

Citizen influence 24.1 

Climate 2.2 

Coast 1.3 

Computers 11.1, 11.2, 11.3 

Construction 8.2 

Consumer price index 14.6 

Consumption 14.1, 14.3, 15.4 

Cost-of-living index 14.4 

Cows 5.5 

Crime, relapse into 21.2 

Crimes, cleared-up 21.8 

Current account balance 9.3 

Democracy 24.1 

Dependency burden 4.5 

Disabled persons, labour market situation 12.3 

Dismissal 12.4 

Dwellings 8.3, 8.4, 8.5 

Educational level 22.1, 22.2 

Elderly people, type of living 19.2 

Election to the Riksdag 24.2 

Emigrants 4.7 

Employment offices 12.5 

Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

Exports 9.4, 9.5, 15.3 

Environmental accounts and consumption 3.5 

Financial market 17.1 

Fishery 5.3, 5.7, 5.8 

Fishing, recreational 23.1 

Food consumption 14.3 

Food sales 9.2 

Foreign trade 5.14, 9.3, 9.4, 9.5 

Forest 5.9 

– area 5.9 

– by ownership 5.9 

– growing stock 5.10 

– silvicultural measures 5.11 

– volume, standing 5.10 

Forestry 5.2, 5.9, 5.10, 5.12, 5.13, 5.14 

– fellings 5.13 

– hours worked 5.12 

– products 5.14 

GDP 9.4, 15.1, 15.2, 15.3, 15.4, 15.5 

General index 17.3 

Geographical data 1.2 

Grain yields 5.4 

Greenhouse effect 3.4 

Gross domestic product 15.1, 15.2, 15.3, 15.4, 15.5 

Guilty of criminal offences 21.9 

Higher education, transition to 22.4 

Holiday trips 23.5 

Holiday villages, nights spent in 6.4 

Home-help services 19.3 

Hotels, nights spent in 6.4 

Household finances13.1, 13.2, 13.4, 17.4 

Housing 8.2 

Housing stock 8.1 

Illness 18.3, 20.1 

Immigrants 4.7 

Imports 9.4, 9.5, 15.3 

Income 13.5, 13.6, 13.7 

Infant mortality 4.9 

Internet 11.1, 11.2, 11.4, 11.5 

Islands 1.1, 1.3 

IT 11.7 p 

– education level 11.7 

– employment 11.7, 11.8, 11.9 

Joint stock companies 6.5, 6.6 

Judicial system 21.1 

Labour market 12.2 

Labour market programmes 12.6 

Lakes 1.1 

Land use 3.1 

Libraries 23.4 

Manufacturing 6.2, 6.3 

Millionaires, percentage 13.3 

Mobile telephone 11.6 

Moose 5.6 

Mother tongue other than Swedish 22.3 

Mountains 1.1 

Municipalities, percentage of millionaires 13.3 

Names, most popular in Sweden 25.1 

Nature, protected 3.2 

- forest 3.3 

Net trade 9.5 

Offences, reported 21.3, 21.6, 21.7 

Overweight persons 20.5 

Pigs 5.5 

Population 4.1, 4.2, 4.4, 4.6 

Ports, goods handled 10.8 

Prices 14.1, p 

– general 14.1 

– real estate 14.2 

Protected nature 3.2 p 

-forest 3.3 

Rail network 10.5 

Railways 10.5 

Reading 23.2 

Real estate prices 14.2 

Redundancy notices, persons receiving 12.4 

Removals 4.3 

Rent 8.2 

Retail trade sales 9.6 

Riksdag, composition of, by sex 24.3 

Road network 10.4 

Salaries 12.1 

Salt water fishing 5.3, 5.7, 5.8 

Sheep 5.5 



Shores 1.3 

Sick-days, number of 18.3 

Sickness 18.3, 18.4, 18.5 

Sickness insurance 18.4 

Silvicultural measures 5.11 

Smokers, everyday- 20.4 

SMS 11.6 

Social assistance 19.4 

Social insurance 18.2 

Social security 18.1 

Social services 19.1 

Sports clubs 23.3 

Study circles 23.4 

Summer temperature 2.1 

Swede, the average 25.2 

Swedish krona, value, 14.5 


Temperature 2.1, 2.3 

Threat, persons being subjected to 21.4 

Top ten, 25.1 p 

– birthdays 25.4 

– names 25.1 

Trade 9.1, 9.4, 9.5, 9.6 

Treasury bond rate 17.2 

Wages 12.1 

Weather 2.1 

Vehicles 10.1 

Wind power 7.2 

Violence, persons being subjected to 21.4, 21.5 

World population 26.1, 26.2 

Yields 5.4 

Youth hostels, nights spent in 6.4 


Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2011 


Swedish subject index 

Detta register hänvisar till tabellnummer. Ett separat register för 

diagram och texter följer direkt efter detta sakregister. (Se sid. 723) 

A 

Aborter, fullgångna graviditetsveckor 20.13 

Adopterade efter födelseland 19.5 

Adoptioner, nationella 19.5 

Aktiebolag 6.20, 6.21 

– avregistrerade 6.20 

– nyregistrerade 6.20, 6.21 

– taxering 16.11 

Aktier 17.6, 17.7, 17.9, 17.17 

Aktivitetsersättning 18.8, 18.9 

AKU, arbetskraftsundersökningarna 12.7 f, 12.25 f 

Alkoholdrycker, detaljhandel 9.15, 9.16, 9.17 

– försäljning 9.16, 9.17 

Alkoholförgiftning, dödsorsak 20.16, 20.17 

Alkoholhaltiga drycker, försäljningsställen 9.16 

– konsumtion 14.25, 14.26 

Alkoholmissbrukare, se Missbruk 

Allmän försäkring, prisbasbelopp 14.9 

– sjukförsäkring 18.6 

Allmänfarliga brott 21.11, 21.14 f 

Allmänna reklamationsnämnden 21.35 

Allmänna val 24.4 f 

Allmänläkarvård 20.8 

Aluminium, återvinning 3.24 

AMU, arbetsmarknadsutbildning 12.27, 12.30 

– utgifter 12.30 

Anhållanden 21.13 

Animaliska produkter 5.26 

Anmälningspliktiga sjukdomar 20.11 

Anslag, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.44 

Anställda, antal 6.13, 6.14, 12.15, 12.16 

– efter juridisk form 6.13, 6.14 

– efter län 12.15 

– efter näringsgren 6.13, 6.14 

– efter sektor 12.15 

– i enskild tjänst 12.25 

– i offentlig tjänst 12.25 

– i privat sektor 12.25 

– inom offentlig sektor 12.14, 12.25 

Apor, försök med 5.29 

Apotek 20.12 f 

– försäljning mot recept 20.12 

– läkemedelsförsäljning 20.12, 20.13 

Arbetande 12.7 f 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser 12.29 

Arbetsinkomst, genomsnittlig 12.40 f, 13.14 

Arbetsinställelser 12.35 

Arbetskostnadsindex 12.36, 12.37 

– arbetare inom privat sektor 12.36 

– tjänstemän inom privat sektor 12.37 

Arbetskraften 12.7 f 

– utbildningsnivå 12.10 

Arbetskraftstal, relativa 12.9 

Arbetskraftstillhörighet 12.7, 12.9, 12.10 

Arbetskraftsundersökningarna, AKU 12.7 f, 12.25 f 

Arbetslösa 12.7, 12.26, 12.27 

– efter kön 12.26 

– efter ålder 12.26 

– internat. 26.23 

– kontant stöd 12.30 

Arbetslöshetskassor 12.31, 12.32 

Arbetsmarknad 12.7 f 

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 12.27 

Arbetsmarknadsstöd 13.16 

Arbetsmarknadsutbildning, AMU 12.27, 12.30 

Arbetsmarknadsverket 12.30 

Arbetsmiljö, ålder och kön 12.16 

Arbetsolyckor 12.17 

Arbetssjukdomar 12.17 

Arbetsskador 12.17 

Arbetsställen 6.15, 9.13 

– efter storleksklass 6.15 

Arbetstid 12.11, 12.25 

Arbetstimmar, antal 12.25 

Areal, frilands- 5.28 

– havsbassänger 3.19 

– hela riket 1.1, 1.5 

– internat. 26.3, 26.6 

– jordbruks- 5.17, 5.18 

– nationalparker 3.8 

– skogsmark 5.32 

– skyddad skogsmark 5.32 

– vatten- 1.5 

– åker- 5.17, 5.18 

Arealens fördelning, internat. 26.11 

Arrendenämnder 21.33 

ATP, se AP-fonder 

Avfall, uppkomst av 3.25 

Avsändningsland, import 9.9, 9.10 

Avverkning, skogs- 5.34, 5.35 

– miljöhänsyn 5.34 

B 

Banker 17.13, 17.14 

– tillgångar och skulder 17.14 

Bantrafik 10.23, 10.24, 10.25 

Barn, födda 4.27 

– i barnomsorg 22.8, 22.10, 22.11 

– insatser för barn och unga 19.6 

Barnadödlighet 4.29, 4.30, 4.33 

Barndaghem, se Daghem 

Barnmorskor, sjuksköterskor antal 20.9 

Barnombudsmannen (BO) 21.35 

Barnomsorg, deltidsgrupper 22.8 

– elever i förskoleklass 22.8, 22.9 

– i enskild regi 22.10 

– i kommunal regi 22.10 

– skolbarn 22.8 

Barnpension, utgifter 18.9 

Barrsågtimmer, priser 5.36 



Basbelopp, se Prisbasbelopp 14.9 

Bebyggd mark 22, 23 

Bedrägeribrott 21.11, 21.14 f 

Befolkning 4.10 f 

– efter arbetskraftstillhörighet 12.7 

– födelseland 4.35, 4.37 

– förvärvsarbetande 12.20 f 

– inkomst 13.8 

– kön och ålder, internat. 26.8 

– medborgarskap 4.37 

– näringsgren 12.22 

– ursprungsland 4.37 

– utbildningsinriktning 22.6 


– yrkesställning 12.22 

Befolkningsförändringar 4.23 f 

– internat. 26.9, 26.10 

Befolkningsprognos, se Folkmängd, beräknad 

Befolkningsutvecklingen, den svenska 4.10 f 

Begravningsavgift 16.16 

Bekämpningsmedel 3.16 

– användningsområden 3.16 

Bensin 7.16 

Bergshöjder 1.1 

Berusade, omhändertagna 21.23 

Bestämmelseland, export 9.11, 9.12 

Betalningsbalans, internat. 26.20 

– Sveriges 9.7 

Betyg, i grundskolan per ämne 22.15 

– i gymnasieskolan per program 22.22 

Bibliotek, folk- 23.10 

– forsknings- 23.8, 23.9 

Bibliotekarier, antal 23.9 

Bilar, avställda 10.14 

– per invånare 10.14 

– registrerade 10.14 f 

– årsmodell 10.17 

– ägarens kön 10.15 

– ägarkategori 10.15 

Bilateralt bistånd 16.10 

Biografbesök 23.19 

Biografbyrå, Statens 23.20 

– granskade filmer 23.20 

Biografer 23.19 

Bistånd, ekonomiskt 19.16 

– till u-länder 16.10 

Bistånd, bilateralt 16.10 

– multilateralt 16.10 

BNP, bruttonationalprodukt 15.6 f 

– internat. 26.25 f 

Boendeformer, särskilda 19.12 

Bojar 10.32 

Bokbestånd, bibliotek 23.8, 23.10 

Bokläsning 23.29, 23.30, 23.31 

– skönlitteratur 23.30 

– talböcker, lyssna till 23.31 

Bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15 

Bolag, nyregistrerade 6.21 

Bostad, konsumentprisindex 14.8 

– konsumtion 15.12, 15.13 

– årshyra 8.13 

Bostadsbeståndet 8.6 

– flerbostadshus 8.6 

– lägenheter 8.6 

– småhus 8.6 

Bostadsbidrag 8.7 

Bostadsbyggande 8.6 f 

– bostadsstöd 8.7 

– i storstadsområden 8.9 

– lägenheter, nybyggda 8.8 

– modernisering 8.9 


– rivning 8.11 

– räntebidrag 8.7 

– upplåtelseform 8.9, 8.11 

– ägare 8.9, 8.11 

Bostadsfastigheter, nybyggnad 8.7 f 

Bostadsföretag, allmännyttiga 8.9 

Bostadshus 8.6, 8.8 f 

– bestånd 8.6 

– byggnadskostnader 8.10 

– flerbostadshus 8.6, 8.9 

– produktionskostnader 8.10 

– rivna flerbostadshus 8.11 

– småhus 8.6, 8.8 

Bostadsinstitut 17.15 f 

Bostadslägenheter, se Lägenheter 

Bostadsmark 23 

Bostadsrätt 8.9 

Bostadsrättsförening 6.21, 8.9 

Bostadsstöd, flerfamiljs- och småhus 8.7 

Bostadstillägg 18.13 

Bostäder 8.6, 8.8 f 

– använda energislag 7.15 

– upplåtelseform 8.9 

Broar 10.12 

Brott, anmälda 21.11, 21.12, 21.14, 21.15 

– mot allmän ordning 21.11, 21.14 f 

– mot allmän verksamhet 21.11, 22.43 f 

– mot borgenärer 21.11, 21.14 f 

– mot brottsbalken 21.11, 21.14 f 

– mot familj 21.11, 21.14 f 

– mot frihet och frid 21.11, 21.14 f 

– mot liv och hälsa 21.11, 21.14 f 

– mot narkotikastrafflagen 21.11, 21.14 f 

– mot person 21.10 

– mot rikets säkerhet 21.11, 21.14 f 

– mot trafikbrottslagen m. m. 21.11, 21.14 f 

– polisanmälda 21.11, 21.12, 21.14, 21.15 

– återfall 21.19, 21.20 

Brottmål 21.26, 21.29 

Bruttodräktighet 10.28, 10.30 

Bruttoinvesteringar, inom näringsliv 15.14, 15.15 

– offentliga myndigheter 15.14, 15.15 

Bruttonationalinkomst 15.10 

Bruttonationalprodukt 15.6 f 



– till marknadspris 15.6, 15.8, 15.9, 15.11 

Bruttoregionprodukt 15.16 f 

– efter län 15.16 


– per sysselsatt 15.18 

Bruttoreproduktionstal 4.28 

Brännved, avverkning 5.35 

Brännvin, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Bränsle, leveranser 7.16 

Budget, statens 16.3 f 

Budgetredovisning, statens 16.3 f 

Bussar, registrerade 10.14, 10.16, 10.17 

Butikshandel 9.13 

Byggande 8.7 f 

Byggnader, bostadsbestånd 8.6, 8.8 f 

Byggnadskostnader för bostadshus 8.10 

Byggnadsprisindex 14.18 

Bytesbalans 9.7 


Båkar 10.32 

Bär, areal 5.28 

Böcker 23.8, 23.9, 23.10, 23.13, 23.14, 23.15 

– lån 23.9, 23.10 

– läsning av 23.29, 23.30, 23.31 

– talböcker 23.31 



C 

Campylobacterinfektion 20.11 

Centrala museer 23.21 

Chartertrafik, flyg 10.34, 10.35 

Civilförvaltningen, allmänna, anställda 12.14 

Civilstånd 4.19, 4.23, 4.25 

D 

Dagbarn 22.8, 22.10, 22.11 

Dagbefolkning 12.20, 12.21, 12.22, 12.23 

Daghem 22.8, 22.10, 22.11 

Dagligvaruhandeln 9.14 

– butiker 9.14 

– omsättning 9.14 

Dagstidningar 23.16 

Databaser, antal 23.8 

Datakonsulter 11.16, 11.19 

Dataservice 11.16, 11.19 

Dator 11.1 f 

– hemdatorer 11.2 f 

– Internet 11.10 f 

Datoranvändning 11.1 f 

Demokrati 24.4 f 

Detaljhandel 9.13 

– arbetsställen 9.13 


Detaljhandelspriser, se Konsumentpriser 

Diskrimineringsombudsmannen 21.35 

Disponibel inkomst 13.16, 13.17, 13.18, 13.19 

Djur 3.11 f 

– rödlistade 3.11, 3.12, 3.13, 3.14 

– utrotningshotade 3.11, 3.12, 3.13, 3.14 

Djur- och växtskyddsområden 3.9 

Doktorander 22.29, 22.30, 22.31 

– nybörjare 22.29 

Doktorsexamina 22.32 

Dramaten 23.23 

Drunkning 20.15, 20.18 

Däggdjur 3.14 

Döda 4.30, 4.33, 4.34, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

– i 1:a levnadsåret 4.29, 4.30, 4.33, 20.16, 20.17 


– olyckshändelse 10.20, 10.21, 20.16, 20.17, 20.18 

– på 1 000 levande födda 4.28, 4.29, 4.30 

Dödfödda, se Födda 

Dödligheten i olika åldrar, perinatal 4.29 

– spädbarns- 4.29, 4.30, 4.33 

Dödsorsaker 10.20, 10.21, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

Dödsrisk, observerad 4.31 

Dödviktstonnage, internat. 26.22 

E 

Efterlevandepension 18.9, 18.12 

Efterlevandestöd till barn 18.9, 18.12 

EG (EU), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

Ekologisk odling 5.20, 5.22 

Ekonomi, se Inkomst resp. Förmögenhet 

Ekonomisk förening 6.21 

Ekonomiska nyckeltal, företag 6.17 

Ekonomiskt bistånd 19.16 

Elektrisk energi, export 7.11 

– förbrukning 7.6, 7.7, 7.8, 7.11 

– förbrukning, internat. 26.18 

– leveranser efter mottagarkategori 7.11 

– pris för hushållskunder 7.9 

– produktion 7.6, 7.11, 7.12 

– produktion, internat. 26.17 

Elektronikindustrin 11.16, 11.19 

Elenergi, se Elektrisk energi 

Elever, i förskoleklass 22.8, 22.9 

– i grundskolan 22.12, 22.15, 22.16 

– i grundskolan efter modersmål 22.16 

– i gymnasieskolan 22.16 

– i kommunal vuxenutbildning 22.24 

– i specialskolan 22.14 

– i särskolan 22.13 

– i utlandsskolor, svenska 22.18 

– vid folkhögskolor 22.23 

Elhandelsföretag, byte av 7.17 

Elleverantör, byte av 7.17 

Elström, produktion 7.6, 7.11, 7.12 

Emigranter, se Utvandrare 

Energi 7.6 f 

– använda energislag i bostäder och lokaler 7.15 

– kärnkrafts- 7.13 

– internat. 26.17, 26.18, 26.19 

– leveranser av bränsle 7.16 

Energibalans 7.6 

Enkönade äktenskap 4.23 

Enskild näringsidkare 6.21 

Etnisk diskriminering, ombudsman mot 21.35 

EU (EG), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

– val 24.18 

Europaparlamentet, mandat 24.19 

Examina, högskolor 22.25, 22.27 

– per högskola 22.25 

EXPI, exportprisindex 14.15 

Export av varor 9.8 f 

– efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

– värde 9.8, 9.11, 9.12 

Export och import av viktiga varor, internat. 26.21 

Exportprisindex 14.15 

F 

Fackliga organisationer 12.34 

Faderskap 19.14 

Faktorprisindex, bostäder 14.17 

– flerbostadshus 14.17 

– småhus, gruppbyggda 14.17 

Fakulteter, se Forskningsämnen, nationella 

Fall, dödsorsak 20.18 

Familjedaghem 22.8, 22.11 

Farledsgrupper 10.32 

Fartyg, ankomna till Sverige 10.29 

– avgångna från Sverige 10.29 

– direkt fart 10.28, 10.30 

– egen flagg, internat. 26.22 

– handelsflottans 10.27 

– inklarerade 10.28 


– last- 10.28, 10.30 

– nationalitet 10.28 

– passagerare- 10.28, 10.29, 238 

– uthyrda 10.27 

– utländsk flagg, internat. 26.22 

Fartygstrafiken i rikets hamnar 10.31 

Fastighetsdomstolsmål 21.26 

Fastighetsprisindex, för småhus 14.20 

Fastighetsskatt 16.17, 16.18 

Fastighetstaxering 16.13, 16.14 

Fastighetstaxeringsmål 21.25 

Fett, mat- 14.25, 14.26 

Fildelning 11.15 

Filmer, granskade 23.20 

Filmpremiärer 23.19 

Finanser, kommunala koncerner 16.27 

– kommuner 16.28, 16.29 

– landstingens 16.25 

– offentliga 16.3 f 



Finansiell balans 9.7 

Finansiella företag 17.11 f 

– banker 17.13, 17.14 

– institut 17.11 

– investeringsfonder 17.18 

– kreditmarknadsföretag 17.15, 17.16, 17.17 

Finansmarknad 17.1 f 

Finansräkenskaper 17.5 f 

– finansobjekt 17.5, 17.6 

– hushåll, finansiella tillgångar 17.7 

– hushåll, ställningsvärden 17.7 

Fisk, produktion av 5.39 

Fiskare, antal m. m. 5.41 

Fiske 5.38, 5.40, 5.41 

– båtar, antal, storlek 5.41 

– fångst 5.38, 5.40 

– produkter från, hemmamarknadsprisindex 14.13 

– produkter från, importprisindex 14.14 

– produkter från, prisindex för inhemsk tillgång 14.12 

– produkter från, producentprisindex 14.11 

– saltsjö- 5.38, 5.40, 5.41 

Fjäderfäkött, produktion 5.26 

Flerfamiljshus 8.7 f 

Floder 1.1 

Flyg, charter- 10.34, 10.35 

Flyggods 10.33 

Flygolyckor, dödsorsak 20.18 

Flygpassagerare 10.34, 10.35 

Flygplansrörelser 10.33 

Flygplatser 10.34, 10.35 

– trafik 10.33 

Flygtrafik 10.33, 10.34, 10.35 

Fläsk, produktion 5.26 

Folkbibliotek 23.10 

Folkhögskolor, elever 22.23 

Folkmängd 4.10 f 

– areal 4.16 

– beräknad 4.20 

– beräknad, internat. 26.5 

– civilstånd 4.19, 4.23, 4.25 

– ettårsklasser 4.19 

– glesbygd 4.11, 4.14 

– historisk översikt 4.10 f 

– internat. 26.3, 6.4, 26.5, 26.6, 26.7 

– kommuner 4.16, 4.17 

– kommuner, de största 4.17 

– kön 4.10, 4.16, 4.19, 4.20 

– länsvis 4.11, 4.12, 4.14 

– småorter 4.11 

– storstadsområden 4.18 

– städer, de största, internat. 26.4, 26.7 

– tätorter 4.11, 4.12, 4.13, 4.14 

– ålder 4.19, 4.20 

Folkmängdens förändringar 4.33 

– i vissa länder, internat. 26.5 

– kommuner 4.34 

– län 4.34 

Folkmängdsprognos 4.20 


Folkmängdstäthet, internat. 26.3, 26.6 

– länsvis 4.14 

Folkomröstningar 24.17 

Folkpensioner 18.9, 18.11 

Folktäthet, internat. 26.3, 26.6 

Folkökning 4.10, 4.33, 4.34 


Fondbörs, Stockholms, se OMX Nordiska börs 

Stockholm 

Forskarutbildning 22.29, 22.30, 22.31, 22.31, 22.32 

– avlagda examina 22.31, 22.32 

– doktorander 22.29, 22.30 



Forskning 22.35 f 

Forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.35 f 

– statliga anslag 22.44 

– utgifter 22.35, 22.36, 22.37, 22.39, 22.40, 22.41, 22.43 

– årsverken 22.38, 22.39, 22.41, 22.42 

Forskningsbibliotek 23.8, 23.9 

– bestånd och tillväxt 23.8 

– utlåning, personal, kostnader 23.9 

Forskningsämnen, nationella 22.29 f 

Fosfor, jordbrukets användning 22.19 

Frilandsareal, trädgårdsväxter 5.28 

Fristående skolor, utbildning vid 22.16, 22.22 

Friställda, se Arbetslösa 

Fritid, 23.4, 23.26 f 

– bokläsning 23.29, 23.30, 23.31, 23.31 

– fritidshus, tillgång till 23.27, 23.28 

– semesterresa 23.26, 23.28 

Fritidshem 22.8, 22.10 

Fritidshus, köpeskilling 14.23 

– priser 14.23 

– tillgång till 23.27, 23.28 

Fritidsvanor, se Fritid 

Frivård 21.22, 21.24 

Fruktsamhet 4.28 

Fruktträd, areal 5.28 

Frågor, Riksdagen 24.12 

Frånskilda, se Skilda 

Funktionshindrade, ordinärt boende 19.15 

Fyrar 10.32 

Får 5.24 

– företag med 5.23, 5.24 

Fängelse 21.21 

Färdtjänst 19.13 

Färjleder 10.12 

Färjor, ankomna till Sverige 10.29 


Födda, datum 25.5 

– död- 4.27, 4.28, 4.29 

– i äktenskap 4.27 

– kön 4.27 

– levande 4.19, 4.27, 4.28, 4.29 

– levande, internat. 26.9 

– moderns ålder, internat. 26.9 

– sannolik återstående livslängd 4.31 

– utom äktenskap 4.27 

– utrikes 4.35, 4.36, 4.37 

Födelsedag 25.4, 25.5 

Födelseland 4.37 

Födelsetal 4.28 

Födelseöverskott 4.34 

Födoämnen, konsumtion 14.25, 14.26, 15.12, 15.13 

Förarbehörighet 10.19 

Företag 6.13 f 

– antal anställda 6.13 

– efter juridisk form 6.13, 6.14 


– ekonomiska basfakta 6.16 

– ekonomiska nyckeltal 6.17 

– inom bolagssektorn 6.16 

– jordbruks- 5.15 f, 6.13, 6.14 

– kommunägda, finanser 16.26 

– näringsgren 6.13, 6.14, 6.17 


– utgifter för data- och telekommunikation 11.17 

Förfalskningsbrott 21.11, 21.14 f 

Förfrysning, dödsorsak 20.18 

Förgiftning (alkohol-), dödsorsak 20.16, 20.17 

Förlagsbevis 17.8 

Förmögenhet 13.21 

– kön, ålder 13.21 

– netto- 13.21 

– storlek 13.21 



Förmögenhetsskatt 16.17, 16.18 

Förnamn, ansökningar 4.41 

Förskingring 21.11, 21.14 f 

Förskola 22.8, 22.9, 22.10 

Förskoleverksamhet 22.8 

Försvar, anställda 12.14 

Försäkring, allmän- 18.6, 18.9 

– avgångsbidrags- 17.21 

– basbelopp 14.9 

– fastighets- 17.21 

– flyg- 17.21 

– företags- och fastighetsförsäkring 17.21 

– föräldra- 18.7 

– grupp- 17.20, 17.21 

– hem- 17.21 

– hem- och villa 17.21 

– husdjurs- 17.21 

– kredit- 17.21 

– liv- 17.20 

– luftfarts- 17.21 

– motorfordons- 17.21 

– olycksfalls- 17.21 

– prisbasbelopp 14.9 

– sjuk- 17.21 

– sjöfarts- 17.21 

– skade- 17.21 

– tjänstepensions-, kollektiv 17.20 

– trafik- 17.21 

– transport- 17.21 

– trygghets-, vid arbetsskada 17.21 

– villa- 17.21 

Försäkringsbolag 17.19 f 

Försäkringsersättning 17.20 

Försäkringsväsen 17.19 f 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandeln 9.15, 9.16 


Försöksdjur 5.29, 5.30 

Försörjningsbalans 15.9 

Förtidspensioner 18.9 

Förvaltningsdomstolar, inkomna mål 21.25, 21.29 

Förvärvsarbetande, efter arbetsställesektor.1 12.23 

– efter kön 14.12 f 


– efter sektor 12.21, 12.23 

– efter yrke 12.24 

Förvärvsinkomst 13.8 f 

– antal personer 13.8 

– disponibel inkomst 13.17, 13.18, 13.19 

– i fasta priser 13.10, 13.13 

– i löpande priser 13.9, 13.12 


– län 13.11 

– medelvärden 13.9, 13.10, 13.11, 13.12, 13.13 

– sammanräknad 13.8, 13.9, 13.11 

Föräldraförsäkring 18.7 

Föräldrapenning 18.7 

G 

Genomsnittlig timförtjänst 12.40 

Geografiska uppgifter 1.1 f 

Geriatrik, vårdplatser 20.10 

Gifta 4.19, 4.23 

Giftermål 4.23, 4.33 

– medelålder 4.24 

– partnerskap 4.25 

Glas, återvinning 3.24 

Glesbygd 4.11, 4.14 

– folkmängd 4.14 

Godsmängd, transporterad 10.18, 10.24 

Godstrafik, bil 10.18 

– flyg 10.33 

– järnväg 10.24 

Gonorré 20.11 

Gravationsbevis 21.27 

Grundskolan 22.12, 22.15, 22.16, 22.18 

– betygsfördelning per ämne 22.15 

Gränser, Sveriges 1.1 

Gymnasieskolan 22.18, 22.16, 22.22 

– avgångna med fullbordad utbildning 22.21 

– genomsnittlig betygspoäng 22.22 

– grundläggande behörighet till universitet och högskolor 

22.22 

– program, nationella 22.16, 22.22 

– program, specialutformat 22.16, 22.22 

– slutbetyg 22.22 

– sökande och intagna 22.19 

– utlandsskolor, svenska 22.18 

Gödselmedel 3.17 

– handelsgödsel 3.17 

– stallgödsel 3.17 

H 

Hamnar 10.31 

– hanterad godsmängd 10.31 

Handel, butiks- 9.13 

– dagligvaru-, nedläggningar 9.14 

– dagligvaru-, nyetableringar 9.14 

– detalj- 9.13 

– detalj-, arbetsställen 9.13 

– detalj-, försäljning 9.13 

– inrikes- 9.13, 9.14 

– utrikes- 9.7 f 

– utrikes-, internat. 26.21 

Handelsbalans 9.7 

Handelsbolag 6.21 

Handelsflottan 10.27 


Handikappersättning 18.9 

Handikappombudsmannen (HO) 21.35 

Havsbassänger 3.19 

– areal 3.19 

– vattenföring 3.19 

Havsvatten 1.5 

Heldygnsinsatser för barn och unga 19.6 

Hemdator se Dator 

Hemlån av böcker 23.9, 23.10 

Hemmamarknadsprisindex 14.13 

Hemhjälp, social, antal med 19.15 

Hemtjänst, social, antal med 19.15 

Hepatit 20.11 

HIV-infektion 20.11 

HomO 21.35 

Hot, personer utsatta för 21.10 

Hotell 6.26, 6.27 

– arbetsställen 9.13 

– beläggning 6.26 


– rum, belagda 6.26 

– övernattande gäster 6.27 

Hovrätter, inkomna mål 21.29 

Husdjur 5.24, 5.25 


Hushåll, antal 4.21, 4.22 

– antal barn 4.22 

– boende 4.22 

– finansiella tillgångar 17.7 

– inkomststruktur 13.16 

– ställningsvärden 17.7 


Hushållsartiklar, konsumentprisindex 14.8 

Hushållsel, konsumentprisindex 14.8 

Husvagnar, registrerade 10.14 

Hyra per m 2 8.13 

– förändring 8.12 



Hyreshus, priser 14.19 


Hyresnämnder 21.33 

Hyresrätt 8.8 

Häktade 21.13, 21.21 

Häktningsframställning 21.13 

Hälso- och sjukvård 20.8 f 

– konsumtion 15.12, 15.13 

– personal 20.9 

Hälsotillstånd 20.6 f 

Högmålsbrott 21.11, 21.14, 21.16, 21.17, 21.18 

Högskolan, doktorander 22.29, 22.29 

– examinerade 22.25, 22.27, 22.31, 22.32 


– registrerade 22.25, 22.26 

– studerande per högskola 22.25 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

21.30 

Höns och kycklingar 5.24 

Höns 5.24 


Hörselvårdsassistenter 20.9 

I 

Idrott 23.24, 23.25 

– specialförbund 23.25 

Idrottsföreningar 23.24, 23.25 

Immigrationsöverskott 4.40 

IMPI, importprisindex 14.14 

Import av varor 9.8, 9.9, 9.10 

– efter avsändningsland 9.9, 9.10 

– värde 9.8, 9.9, 9.10 

Import och export av viktiga varor, internat. 26.21 

Importprisindex 14.14 

Inbrott 21.11, 21.14 f 

Index, arbetskostnads- 12.36, 12.37 

– byggnadspris- 14.18 

– exportpris- 14.15 

– faktorpris- 14.17 

– fastighetspris- 14.20 

– hemmamarknadspris- 14.13 

– industriproduktions- 6.9 

– industriproduktions-, internat. 26.16 

– konsumentpris- 14.7, 14.8 

– konsumentpris-, internat. 26.24 

– levnadskostnads- 14.10 

– löne- 12.38, 12.39 

– pris-, inhemsk tillgång 14.12 

– prisindex för tjänster 14.16 

– producentpris- 14.11 

– tjänster 14.16 

Industri 6.8 f 

– förbrukning av elektrisk energi 7.7, 7.8 

– industriproduktionsindex 6.9 

– leveranser 6.10 

– orderingång 6.11 

– produktion av varor, kvantitet och saluvärde 6.8 

– produktionens saluvärde 6.12 

– tillverkning av varor, kvantitet och saluvärde 6.8 

lndustriprodukter, exportprisindex 14.15 

– hemmamarknadsprisindex 14.13 

– importprisindex 14.14 

– prisindex för inhemsk tillgång 14.12 

– producentprisindex 14.11 

Industriproduktion, internat. 26.16 

Industriproduktionsindex 6.9 

Infektionssjukdomar, anmälningspliktiga, 

rapporterade fall 20.11 

Inflyttade, för kommuner 4.34 

– för län 4.34 

– inrikes och utrikes 4.34 


Inflyttningsöverskott 4.34, 4.40 

Informationsteknologi 11.1 f 

– datakonsult 11.16, 11.19 

– dataservice 11.16, 11.19 

– dator 11.1 f 

– elektronikindustrin 11.16, 11.19 

– hemdator 11.2 f 


– IT-relaterade tjänsteföretag 11.16, 11.19 

– IT-specialister 11.19 

– IT-varor, handel med 11.16 

– telekommunikation 11.16, 11.19 

– utgifter, företagens 11.18 

Införsel, se Import av varor 

Inkomst 13.8 f 

– antal personer 13.8 

– disponibel inkomst 13.17, 13.18, 13.19 

– genomsnittlig timlön 12.40 

– i fasta priser 13.10, 13.13 

– i löpande priser 13.9, 13.12 


– län 13.11 

– medelvärden 13.11 

– medianvärden 13.9, 13.10, 13.12, 13.13 

– sammanräknad 13.8 f 

– slutlig skatt 13.15 

Inkomster, statsbudgeten 16.3, 16.6, 16.8 

Inkomstklasser 13.8 

– antal individer 13.8 f 

Inkomstskatt, kommunal 16.15, 16.19, 16.20 

– statlig 16.11, 16.12 

Inkomststruktur 13.16 

Inkomsttagare 13.8 f 

– sammanräknad inkomst 13.8 

Inkomstutjämning 14.25 

Inlandsvatten 1.5 

Inrikeshandel 9.13 f 

Insatser för barn och unga 19.6 

Inskrivningsärenden; Lantmäteriet 21.27 

Intensivövervakning 21.21, 21.22 

Internationella översikter 26.3 f 

Internet 11.1 f 

– användning av 11.10 f 

– tillgång till 11.10 f 

Interpellationer, Riksdagen 24.12 

Invandrare 4.33, 4.34, 4.38 f 

– efter länder 4.39 

– grund för bosättning 4.41 

– kön 4.40 


– medborgarskapsland 4.41 

– svenskundervisning 22.17 

– ålder 4.40 

Inventarier, konsumentprisindex 14.8 

Investeringar, brutto- 15.14, 15.15 

– skogsbruk 5.37 

Investeringsfonder 17.18 

Investeringsvaruindustri 6.9, 6.10 

Invånare per km 2 4.14, 4.16, 25.11 

– internat. 26.3, 26.6 

IT 11.1 f 

– datakonsult 11.16, 11.19 

– dataservice 11.16, 11.19 

– dator 11.1 f 

– elektronikindustrin 11.16, 11.19 

– hemdator 11.2 f 


– IT-relaterade tjänsteföretag 11.16, 11.19 

– IT-specialister 11.19 

– IT-varor, handel med 11.16 

– telekommunikation 11.16, 11.19 



ITPI, prisindex för inhemsk tillgång 14.12 

IT-relaterade tjänsteföretag 11.16, 11.19 

IT-varor, handel med 11.16 

J 

Jakt, älg- 5.31 

Jordbruk 5.15 f 

– företag, länsvis 5.15, 5.16 

– internat. 26.11, 26.12, 26.13 





Jordbruksföretag 5.15 f 

– län 5.15, 5.16 

– med får 5.23 

– med husdjur 5.23, 5.24 

– med höns 5.23 

– med nötkreatur 5.23 

– med svin 5.23 

– med trädgårdsväxter 5.27 

– storlek 5.15, 5.17 

Jordbruksmark 3.6, 5.15 f 

Jordgubbar, areal 5.28 

Justitiekanslern (JK) 21.35 

Justitieombudsmännen (JO) 21.34 

JämO 21.35 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 21.35 

Järnvägar, banlängd 10.23 

– rullande materiel 10.23 

– trafik, person- och gods- 10.24 

Järnvägsolyckor, dödsorsak 20.18 

– olyckshändelser 10.25 

K 

Kammarrätter 21.25 

Kaniner, försök med 5.29, 5.30 

Kapitalbalans 9.7 

Kapitalinkomst 13.12, 13.13, 13.15 

– i fasta priser 13.13 

– i löpande priser 13.12 

– inkomstklass 13.15 

– medianvärden 13.12, 13.13 

– slutlig skatt 13.15 

Kapitalmarknad, se Finansmarknad 

Kemikalier 3.15 

Kemiska produkter, kvantitet 3.15 

– ämnen förekommande i 3.15 

Kirurgisk korttidsvård 20.10 

Klamydiainfektion 20.11 

Kläder, konsumentprisindex 14.8 

– konsumtion 15.12, 15.13 

Kommanditbolag 6.21 

Kommunala myndigheter, bruttoinvesteringar 15.14, 

15.15 

Kommunal barnomsorg 22.10, 22.11 

Kommunalanställd personal 12.14 

Kommunalval 24.16 

Kommunalt skatteunderlag 16.19, 16.20 

Kommuner 4.16, 4.17, 4.34 

– finanser 16.29 

– folkmängd, se Folkmängd 

– invånare 4.11 

– invånare, andel 65 år och äldre 25.15 

– kommunalekonomisk utjämning 16.21, 16.23 

– kostnader 16.28 

– landareal 1.5, 4.16 

– skattesatser 16.19 

Kommunernas kostnader 16.28, 16.29 

Kommunfullmäktigval 24.16 

Kommunikationer 10.1 f 


– konsumtion 15.12, 15.13 

Kommunägda företag 6.18, 16.26 

Konkursansökningar 21.26, 21.27 

Konkurser 6.19, 21.26, 21.27 

Konserter 23.22 

Konsumentombudsmannen/Konsumentverket 21.35 

Konsumentprisindex 14.7, 14.8 

– COICOP 14.8 


– månadstal 14.7 

– årsmedeltal 14.7, 14.8 

Konsumtion 14.25, 14.26, 15.12, 15.13 

– livsmedel 14.25, 14.26, 15.12, 15.13 

– privat 15.12, 15.13 

Konsumtion av livsmedel m.m. 14.25, 14.26 

– kvantitet 14.25 

Konsumtionsenhet 13.17, 13.18, 13.19 

Kosthushåll 4.21, 4.22 

Kostnadsutjämning 14.25 

Kraftstationer, antal 7.11 

Kreatur, se Husdjur 

Kriminalvård, frivård 21.24 

Kriminalvårdsanstalter 21.21, 21.22 

Kronofogdemyndigheter, ärenden 21.35 

Kultur 565 f 

– driftkostnader 565, 566 

– konsumentpriser 340 

– konsumentprisindex 14.8 

Kulturprogram, studieförbund 23.12 

Kustbevakningen, bekräftade oljeutsläpp 34 

Kustlängd 6 

Kvarlevande av 100 000 födda 4.31 

Kvinnor per 1 000 män, internat. 26.8 

Kväve, jordbrukets användning 22.19 

Kvävning, olyckshändelse 20.18 

Kyrkoavgift 16.16 

Kärnkraft, internat. 26.17, 26.19 

– kapacitet 7.13 

– produktion 7.11, 7.13 

– reaktorer 7.13 

– tillgång 7.13 

Köksväxter, areal 5.28 

Köpeskilling, fritidshus 14.23 

– hyreshus 14.19 

– lantbruksenhet 14.22 

– småhus 14.21 

Köpeskillingskoefficienter 14.19, 14.21, 14.22, 14.23 

Körkortsinnehavare 10.19 

– ålder 10.19 

Körkortsmål 21.25 

Kött, produktion 5.26 

L 

Lagfartsärenden 21.27 

Lagförda personer 21.17, 21.18, 21.19, 21.20 

Landareal 1.1, 1.5, 3.9, 4.12, 4.14 


– kommuner 1.5, 4.16 

– länsvis 1.5, 4.14 

– naturreservat 3.9 

Landgräns, Sveriges 1 

Landsorganisationen (LO) 12.34 

Landsting, finanser 16.25 

– val 24.13, 24.14, 24.15 

Landstingsanställd personal 12.14 

Lantmäteriet, registrerade inskrivning–särenden 21.28 

Lastbilar, antal i yrkesmässig trafik 10.18 

– registrerade 10.14, 10.16, 10.17 



Lastbilstransporter 10.18 

Lediganmälda platser 12.29 

Levande födda, se Födda 

Leveranser efter näringsgren 6.10 

Levnadskostnader se Konsumentpriser 

Levnadskostnadsindex, årsmedeltal 14.10 

Licentiatexamina 22.31 

Linjefart, flyg 10.33, 10.34, 10.35 

Litteratur, bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15 

Livförsäkring 17.20 

Livförsäkringsbolag 17.19, 17.20 

Livslängd, sannolik återstående, vid födseln 4.31, 4.32 

– återstående medel- 4.31 

– återstående medel-, internat. 26.10 

Livslängdstabeller 4.31, 4.32 


Livsmedel, export 9.11, 9.12 

– import 198, 9.9, 9.10 


– konsumtion 14.25, 14.26, 15.12, 15.13 

Livsmedelsbutiker 9.13 

Livstidsstraff 21.21 

Lokaler, använda energislag 7.15 

Lockouter 12.35 

Lotsavgifter 10.32 

Lotsningar 10.32 

Lotsstationer 10.32 

Lotteri 25.16 

Luftfart 10.33, 10.34, 10.35 

Lufttrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

LVM, lagen om vård av missbrukare 19.7 f 

LVU- och LVM-mål 21.25 

Långfilmer, granskade 23.20 

– pornografiska 23.20 

Långtidssjukvård 20.10 

Lägenheter 8.8 

Lägenheter, byggnadsår, flerbostadshus 8.6, 8.8, 8.9 

– i färdigställda hus 8.9 

– moderniserade 8.9 

– ombyggda 8.9 

– outhyrda 8.14, 8.15 

– storlek 8.9 


– ägarkategori 8.8, 8.9 

Lägenhetstyp 8.9 

Läkarbesök 20.8 

Läkare, antal 20.9 

Läkemedel, försäljning 20.12 f 

Län, areal 4.14, 4.16 

– folkmängd 4.11, 4.12, 4.14, 61, 4.16 


Länsmuseer 23.21 

Länsmusikorganisationer 23.22 

Länsrätter 21.25 

Länsteatrar 23.23 

Lärare 22.33, 22.34 

Löneindex 12.38, 12.39 

– arbetare inom privat sektor 12.38 

– tjänstemän inom privat sektor 12.39 

Löner 12.40, 12.41, 12.42, 12.43, 12.44, 25.17, 25.18 

– genomsnittlig timförtjänst 12.40 

– månadslön för privat sektor 12.41 

– månadslön för statlig sektor 12.42 

– yrken med högsta 25.17 

– yrken med lägsta 25.18 

M 

Mandat 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Markanvändning 3.6 

Markberedning 5.37 

Marsvin, försök med 5.29, 5.30 

Maskinolyckor, dödsorsak 20.18 


Massaved, avverkning 5.35 


Matfett, konsumtion 14.25, 14.26 

Medborgare, utländska 4.36, 4.37 

– utländska, länsvis 4.36 

– utländska, som erhållit svenskt medborgarskap 4.42 

Medborgarinflytande 24.4 f 

Medborgarskap, svenskt 4.39, 4.41, 4.42 

– utländskt 4.36, 4.37, 4.41, 4.42 

Medborgarskapsland 4.37, 4.41 

Medelfolkmängd 4.34 


Medellivslängd, återstående 4.31, 4.32 

– återstående, internat. 26.10 

Medeltemperatur 2.4, 2.5, 2.6, 2.8 

Medicinsk korttidsvård 20.10 

Mejeriprodukter, produktion 5.26 

Mened 21.11, 21.14, 21.16, 21.17, 21.18 

Metaller 3.21 

Meteorologiska stationer 1.1, 2.4 f, 25.19 

Militärutgifter, internat. 26.28 

Miljö 3.6 f 

Miljögifter 3.21 

Miljöräkenskaper 3.26, 3.27, 3.28, 3.31 

Miljösanktionsavgifter 3.30 

Mineralutvinning, produkter från, prisindex för inhemsk 

tillgång 14.12 

Missbruk 19.7, 19.8, 19.9, 19.10 

Missbrukare, intagna vuxna 19.7 

Misshandel 21.10 

Misstänkta för brott 21.16 

Mistsignalanläggningar 10.32 

Mittkurser, genomsnittliga 17.25 

Mjukvara, företagens utgifter 11.18 

Mjölk, produktion 5.26 

Modernisering av lägenheter 8.9 

Modersmål, grundskolan 22.16 

Mord och dråp 21.11, 21.14 f 

Mordbrand 21.11, 21.14 f 

Motioner, Riksdagen 24.12 

Motorcyklar, registrerade 10.14, 10.15, 10.16, 10.17 

Motorfartyg, se Fartyg 

Motorfordon, registrerade 10.14, 10.15, 10.16, 10.17 

– årsmodell 10.17 

Motorfordonsolyckor, dödsorsak 20.16, 20.17, 20.18 

Motorvägar 10.12 

Multilateralt bistånd 16.10 

Museer, besök 23.21 

– centrala museer 23.21 

– regionala 23.21 

– statliga, se Centrala museer 

Musikinstitutioner 23.22 

Musikverksamhet 23.22 

Mål, domstols- 21.25, 21.26, 21.27,h 21.29, 21.30 

Månadslön, genomsnittlig, sektor och kön 12.41, 12.42, 

12.43, 12.44 

– genomsnittlig, utbildningsnivå och kön 12.44 

– privat sektor 12.41 

– statlig sektor 12.42 

– yrken med högsta 25.17 

– yrken med lägsta 25.18 

Mönster 6.24 

Möss, försök med 5.29, 5.30 

N 

Namn 25.6 f 

–efter- 25.10 

–flick- 25.7 

–kvinno- 25.9 

–mans- 25.8 

–pojk- 25.6 

Namnärenden, ansökningar 4.41 



Narkotikastrafflagen 21.11, 21.14 f 

Nationalinkomst, disponibel 15.11 

Nationalparker 3.8 

Nationalräkenskaper 15.6 f 

Nationella program, gymnasieskolan 22.16, 22.22 

Naturreservat 3.9 

Naturvård, se Miljö 

Naturvårdsområden 3.9 

Nederbörd 2.7, 2,9, 2.11 

Nedladdning från Internet 11.14 

Nettoreproduktionstal 4.28 

Nominerade, kandidater till kommun 24.8 

– landsting 24.8 

– riksdag 24.8 

Nybörjare per högskola 22.25 

Nyckeltal, ekonomiska, företag 6.17 

Nådeansökningar 21.31 

Näringsgrenar 6.13 f, 12.12, 12.18, 12.20, 12.22 

– företag 6.13, 6.16 

Näringsidkare, enskild 6.21 

Näringslivet, bruttoinvesteringar 15.14, 15.15 

– ekonomiska basfakta för företag 6.16 

Näringslivsregistret 6.21 

Näringsverksamhet 6.8 f 

Näringsämnen i slam 3.21 

Nättjänst, pris för hushåll 7.10 

Nöjen, konsumentprisindex 14.8 

Nötkreatur 5.23, 5.24 

O 

Obligationer 17.8 

– förlagsbevis 17.8 

– utestående skuld 17.8 

Offentlig sektor, antal arbetstimmar 12.25 

Offentliga finanser 16.3 f 

Offentligt anställd personal 12.14, 12.25 

Ogifta 4.19, 4.23 

– vid vigseln, antal 4.23 

Olja, leveranser 7.16 

Oljeutsläpp, bekräftade 3.18 

– bekämpade 3.18 

Olyckor, arbets- 12.17 

– genom eld, explosion o. d. 20.15, 20.18 

– järnvägs- 10.25, 20.18 

– lufttrafik- 20.18 

– motorfordons- 20.16, 20.17, 20.18 

– vägtrafik- 10.20, 10.21, 10.22 

Olyckshändelser, dödsorsak 10.20, 10.21, 20.16, 20.17, 

20.18 

– järnvägstrafik 10.25 

– spårvägstrafik 10.25 

– tunnelbanetrafik 10.25 

Ombyggnad av lägenheter 8.9 

OMX Nordiska Börs Stockholm 17.10 

Operan 23.23 

Orderingång, industrins 6.11 

Orkesterverksamhet 23.22 

Ostkustfiske 5.40, 5.41 

P 

Papper, återvinning 3.24 

Pappersmassa, se Industri resp. Priser 

Partival 24.5, 24.6, 24.10, 24.15, 24.16, 24.18 

Partnerskap 4.25 

Passagerarfartyg, ankomna till Sverige 10.29 


Patent 6.22 

Pedagogisk omsorg 22.8, 22.10, 22.11 

Penning- och kreditväsen, internat. 26.29 

Pensioner 17.23, 17.24, 18.9, 18.11, 18.12 

– barn- 18.9 

– folk- 18.9 

– förtids- 18.9 

– intjänad pensionsrätt 17.24 

– pensionsbehållning 17.23 

– ålders- 18.9, 18.11 

– äldreförsörjningsstöd 18.9, 18.11 

– änke- 18.12 

Pensionstagare 18.11, 18.12 

Perinatal dödlighet 4.29 

Periodika 23.8 

Periodiska skrifter 6.25 

Personal, i kommunal tjänst 12.14 

– landstingsanställd 12.14 

– offentligt anställd 12.14, 12.25 

Personalutbildning 12.18 

Personbilar, se Bilar 

Persondator se Dator 

Persontrafik, flyg 10.33, 10.34, 10.35 

– järnväg 10.24 

Personer, andel 65 år och äldre 25.15 

PET-flaskor, återvinning 3.24 

Plantskoleväxter 5.28 

Plast, återvinning 3.24 

Plenidagar, Riksdagen 24.12 

Politiska förhållanden 24.8 f 

Populärpress 23.17 

Potatis, skörd 5.19, 5.20, 5.21, 5.22 

PPI, producentprisindex för industrin 14.11 

Praktikprogram 12.30 

Premieinkomst, -intäkt 17.20, 17.21 

Premiepensionssparare 17.22 

Primärkommun, se Kommuner 

Primärvård 20.8 

Prisbasbelopp 14.9 

Priser 14.7 f 

Prisindex för inhemsk tillgång 14.12 

– hemmamarknads- 14.13 

Privat konsumtion 15.12, 15.17Producentprisindex för 

industrin 14.11 

Produktion, se Tillverkningsindustri 

– fisk 5.39 

– slam 3.21 

Produktionens saluvärde 6.12 

Produktionskostnader för bostadshus 8.10 

Programvara, företagens utgifter för 11.18 

Prognos, folkmängd 4.20 

Propositioner, Riksdagen 24.12 

Psykiatrimål 21.25 

Psykiatrisk vård 20.8 

R 

Radaranläggningar 10.32 

Radio se Televisionsavgifter 

Radiolicenser, se Televisionsavgifter 

Rattfylleri 21.11, 21.14 f 

Realekonomisk fördelning av statsbudgetens poster 

16.6, 16.7 

Rederinäringen, svenska, nettoomsättning 10.26 

Regeringsrätten 21.25 

Regleringsbidrag 16.21, 16.23 

Rehabilitering, arbetslivsinriktad 12.30 

Renar, antal 5.25 

Reningsverk, kommunala 37, 3.21 

Reproduktionstal 4.28 

Resevaluta 9.7 

Restauranger 9.13 

Returburkar, återvinning 3.24 

Riksbanken 17.12 

– tillgångar och skulder 17.12 

Riksdagen, arbete 24.12 

– sammansättning 597 

– utskott 24.12 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 21.34 



Riksdagsmän, antal 597 

Riksdagsskrivelser 24.12 

Riksdagsval 24.4 f 

Riksteatern 23.23 

Riksåklagaren (RÅ) 21.35 

Rivna hus 8.11 

Rusdrycker, se Alkoholdrycker 

Rån 21.10, 21.11, 21.14 f 

Råttor, försök med 5.29, 5.30 

Räntebidrag 8.7 

Rättshjälp, statens kostnader 21.32 

Rättsväsende 492 f 

– inkomna ärenden vid myndigheter 21.35 

Rörelseidkare, se Företag 

Röstande, antal 24.4, 24.13, 24.14, 24.16, 24.17, 24.18 

Röstberättigade 24.13, 24.14, 24.16, 24.17 

Röstsedlar, partifördelning 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

S 

Salmonellainfektion 20.11 

Saltsjöfiske, landad vikt 5.38, 5.40 

Samebyar, renar vid 5.25 

Samfärdsel, konsumentprisindex 14.8 

Semesterresa 23.26, 23.28 

Serveringstillstånd 9.16 

Servicenäringar 9.13 f 

Sexualbrott 21.10, 21.11, 21.14 f 

Sexuell läggning, ombudsman mot diskriminering p.g.a. 

(HomO) 21.35 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring, se Försäkring 

Sjukdom, anmälningspliktig 20.11 

– arbets- 12.17 

Sjukersättning 18.8, 18.9 

Sjukfrånvaro 12.13 

– privat sektor 12.19 

Sjukförsäkring, allmän 18.6 

Sjukgymnaster, antal 20.9 

Sjukhusvård, vårdtyper 20.8 

Sjukpenning, antal dagar 18.6 

– sjukfall 18.6 

Sjuksköterskor, antal 20.9 

Sjukvård, Hälso- och, verksamhet 20.8 

– vårdplatser 20.8, 20.10 

Sjukvårdspersonal, antal 20.9 

Självmord 10.25, 20.15, 20.16, 20.17 

Sjöar 1.1 

Sjöfart 10.26 f 

Sjöräddningsstationer 10.32 

Sjötrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

Skadeersättningar 17.21 

Skadegörelse 21.11, 21.14 f 

Skador, av blixt, elektrisk ström, ras m.m., 

olyckshändelse 20.18 

Skaldjur, fångst 5.38, 5.40 

Skatt, fastighets- 16.17, 16.18 

– förmögenhets- 16.17, 16.18 

– kommunal 16.15, 16.19, 16.20 

– landstings- 16.25 

– preliminär A-skatt 12.45 

– statlig 16.11, 16.12 

Skattebrott 21.17, 21.18 

Skatteinkomster 16.11, 16.12, 16.15 

Skattekronor 16.19, 16.20 

Skattemål 21.25 

Skattesats 16.19, 16.20, 25.12 

Skatteunderlag 16.19, 16.20, 25.12 

Skilda 4.19, 4.23, 4.26 

Skilsmässor 4.26, 4.33 

– avregistrerade partnerskap 4.25 

–barna– ntal 4.26 


Skogar, allmänna 5.33 

– avverkning 5.34, 5.35 

– bolags- 5.33 

– investeringar 5.37 


– privata 5.33 

– ströva i 23.32 

– underhållskostnader 5.37 

Skogsavverkning 5.35 

Skogsbruk 5.33 f 

– avverkning 5.34 







– underhållskostnader 5.37 

– årsavverkning 5.35 

– ägargrupp 5.33 

Skogsdiken, nydikning 5.37 

Skogsgödsling 5.37 

Skogsmark, areal 5.33, 5.32 

– markanvändning 3.6 

– skyddad 5.32 

Skogsodling 5.37 

Skogsröjning 5.37 

Skogsvägar 5.37 

Skolbarnsomsorg 22.8 

Skolor, antal i grundskolan 22.12 

– folkhög- 22.23 

– för- 22.8, 22.9, 22.10 

– grund- 22.12, 22.15, 22.16 

– gymnasie- 22.18 f 

– hög- 22.25, f 

– special- 22.14 

– sär- 22.13 

– tränings- 22.13 

– utlands-, svenska 22.18 

– yrkessär- 22.13 

Skor, konsumentprisindex 14.8 

– konsumtion 15.12, 15.13 

Skotrar, registrerade 10.14 

Skott, dödsorsak 20.15, 20.18 

Skrivelser, Riksdagen 24.12 

Skulder för personer 13.21, 13.22 

Skåp– och flakbilar, registrerade 10.14 

Skörd 5.19, 5.20, 5.21, 5.22 

– hektarskörd 5.21 


– totalskörd 5.19 

Skötare, antal 20.9 

Slam, produktion 3.21 

– mängder av 3.22 

Släktnamn 4.41, 25.10 

Småhus 7.14, 8.6, 8.8 

– använda energislag 7.14 


Småorter 4.11 

Sociala förmåner 15.19 

– utgifter för 15.19 

Social hemhjälp, antal med 19.15 

Social hemtjänst, antal med 19.15 

Socialbidrag 19.16 

Socialförsäkring 18.9, 18.10 

– inkomster 18.10 

– utgifter 18.9, 18.10 

Socialförsäkringsmål 21.25 

Socialtjänst 19.5 f 

Socialtjänstlagen, mål enligt 21.25 

Somatisk vård 20.8, 20.10 



Sommartemperatur 2.4, 2.5, 2.6 

Spannmål, skörd 5.19, 5.20, 5.21, 5.22 

– ekologisk 5.20, 5.22 

Specialskola 22.14 

Specialutformat program, gymnasieskolan 22.16, 22.22 

Spel 25.16 

Sprängning, dödsorsak 20.15, 20.18 

Spårvagnar, antal 10.23 

Spårvägar 10.23 

Spårvägstrafik 10.24, 10.25 

Spädbarnsdödlighet 4.29, 4.30, 4.33 

Stadshotell , se Hotell 

Stadsteatrar 23.23 

Starköl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Statens biografbyrå, granskade filmer 23.20 

Statens, inkomster 16.3, 16.6, 16.8 

– utgifter 16.3, 16.4, 16.7, 16.9 

Statliga myndigheter, bruttoinvesteringar 15.14, 15.15 

Statsbidrag, generella 16.22, 16.24 

Statsbudgeten 16.3 f 

– inkomster 16.3, 16.6, 16.8 

– utgifter 16.3, 16.4, 16.7, 16.9 

Statsinkomster, se Statens inkomster och utgifter 

Statsskulden 16.5 

Statstjänstemän 12.14 

Statsutgifter, se Statens inkomster och utgifter 

Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Stor-Göteborg, bostadsbyggande 8.9 


Stor-Malmö, bostadsbyggande 8.9 


Stor-Stockholm, bostadsbyggande 8.9 


Stormarknader 9.14 

Storstadsområden, folkmängd 4.18 

Strafftid, kriminalvårdens 21.21 

Strejker 12.35 

Studerande, vid viss högskola 22.25 

Studiecirklar 23.11 

Studieförbund 23.11, 23.12 

Stugbyar 6.27 


Städer, folkmängd, internat. 26.4, 26.7 

– se Folkmängd, kommuner 

– största, internat. 26.4 

Stöld 21.11, 21.14 f 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 12.33 

– anslutna förbund 12.33 

Svenskundervisning, SFI 22.17 

Sveriges akademikers centralorganisation 

(SACO) 12.34 

Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) 12.34 

Sveriges betalningsbalans, se Betalningsbalans 

Svin 5.24 


Sydkustfiske 5.40, 5.41 

Sysselsatta 12.7, 12.11, 12.12 

– anknytningsgrad till arbetsmarknaden 12.11 

– arbetsmiljö 12.16 

– arbetstid 12.11 


– personalutbildning 12.18 

Sysselsättningsskapande åtgärder 12.30 

Systembutiker 9.16 

Sågtimmer, avverkning 5.35 


Säkerhetsanstalter för sjöfarten 10.32 

Särskilda boendeformer 19.12 

Särskola, elever 22.13 

T 

T-bana 10.23, 10.24, 10.25 

Talböcker, lyssna till 23.31 

Tandhygienister, antal 20.9 

Tandläkare, antal 20.9 

Tandsköterskor, antal 20.9 

Tandtekniker, antal 20.9 

Taxeringar 16.11 f 

Taxeringsvärden 16.13, 16.14 

Teater, verksamhet och ekonomi 23.23 

Teatergrupper, fria 23.23 

Telekommunikation 11.16, 11.19 

– licens-/mottagaravgift 23.18 

Televisionsavgifter 23.18 

Temperatur, medel- 2.4, 2.5, 2.6, 2.8, 2.10 

– antal frostdagar 2.11 

– antal högsommardagar 2.11 

– sommar- 2.4, 2.5 

Terapeuter, arbets-, antal 20.9 

Territorialvattengräns 1.1 

Terrängskotrar, registrerade 10.14 

Tidningar 23.16, 23.17 

Tidningspapper, återvinning 3.24 

Tidskrifter 23.17 

Tillgångar för personer 13.22 

Tillgångar och skulder, banker 17.14 

Tillgångar, reala och finansiella 13.21 

Tillverkningsindustri 6.8, 6.9, 6.10, 6.11, 6.12 

– energiförbrukning 7.7, 7.8 

– industriproduktionsindex 6.9 

– leveranser efter näringsgren 6.10 

– orderingång 6.11 

– produktionens saluvärde 6.12 

– tillverkning av varor 6.8 

Timlön, genomsnittlig för arbetare 12.40 

Timmer, genomsnittspriser 5.36 

Tingsrätter, verksamhet 6.19, 21.26, 21.27 

Tio-i-topp 25.1 f 

– födda 25.5 

– födelsedagar 25.5 

– invånare per km 2 25.11 

– miljonärer 25.13 

– namn, efter- 25.10 

– namn, flick- 25.7 

– namn, kvinno- 25.9 

– namn, mans- 25.8 

– namn, pojk- 25.6 

– skattesats 25.12 

– skatteunderlag 25.12 

– utbildningsgrupper 25.14 

– väder 25.19 

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 12.34 

Tjänsteprisindex, TPI 14.16 

Tjänster, konsumtion 15.12, 15.13 

Tonnage, dödvikts-, internat. 26.22 


Topplistor, se Tio-i-topp 

Trafikantgrupp, olyckor 10.20 

Trafikbrott 21.11, 21.14 f 

Trafikbrottslagen 21.11, 21.14 f 

Trafiken i rikets hamnar 10.31 

Trafikförsäkring 17.21 

Trafikolyckor, se Olyckor 

Trakasserier 21.10 

Traktorer, registrerade 10.14, 10.16 

Traktorkort 10.19 

Transporter 10.1 f 


– konsumtion 15.12, 15.13 

Träda 5.18 



Trädgårdsväxter, odling m. m. 5.27, 5.28 

Träningsskola, elever 22.13 

Tularemi 20.11 

Tunnelbana 10.23 

Tunnelbanetrafik 10.24, 10.25 

Tunnelbanevagnar, antal 10.23 

Turisthotell, se Hotell 

TV, antal betalda TV-avgifter 23.18 

Tvistemål 21.26, 21.29 

Tvåkönade äktenskap 4.23 

Tätorter 4.11, 4.12, 4.13 

– folkmängd 4.11, 4.12, 4.13 

U 

U-landsbistånd 16.10 

Uppklaringsprocent 21.14, 21.15 

Uppsägning, varsel om 12.28 

Ursprungsland 4.37 

Utbildning 22.5 f 

– för sysselsatta efter näringsgren 12.18 

– kostnader 22.7 

– personal- 12.18 

Utbildningsinriktning, befolkning 22.6 

Utbildningskostnader 22.7 

Utbildningsnivå, kön och ålder 22.5 

– personer i arbetskraften 12.10 

Utflyttade, för kommuner 4.34 

– för län 4.34 

– inrikes och utrikes 4.34 

Utförsel, se Export 

Utgifter, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.35, 

22.36, 22.37, 22.39, 22.40, 22.41, 22.43 

– inom den kommunala sektorn 16.28, 16.29 

– statsbudgeten 16.3, 16.4, 16.7, 16.9 

Utgiftsområden 13.20, 387 

Utjämningsavgift 16.6, 16.8, 16.21 

Utlandsfiske 5.40 

Utlandsskolor, svenska 22.18 

Utlänningar, se Medborgare/Medborgarskap, utländskt 

Utrikes födda 4.35, 4.36, 4.37, 12.8 

– efter arbetskraftstillhörighet 12.8 

Utrikeshandel 9.7 f 

– internat. 26.20, 26.21 

Utskott, Riksdagens 24.12 

Utsläpp, miljöförstörande 3.18, 3.23, 3.28 

Utvandrare 4.33, 4.38, 4.39, 4.40 

– efter länder 4.39 

– kön 4.40 


– ålder 4.40 

Utvecklingsbistånd 16.10 

V 

Val, allmänna 24.4 f 

– EU- 24.18, 24.19 

– nominerade 24.8 

– valda 24.8, 24.9 

– valdeltagande 24.10, 24.11 

Valsedlar, antal 24.4, 24.5, 24.13, 24.14, 24.15, 24.16 

Valutakurser, internat. 26.29 

– genomsnittliga säljkurser 17.25 

– myntenheter 17.25 

Valutareserven 9.7 

Vandrarhem 6.27 


Varor, export 9.8, 9.11, 9.12 

– export och import, internat. 26.21 

– export, fördelning efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

– export, värde 9.8, 9.11, 9.12 

– exportprisindex 14.15 


– hemmamarknadsprisindex 14.13 

– import 9.8, 9.9, 9.10 

– import och export 9.8 f 

– import och export, internat. 26.21 

– import, fördelning efter avsändningsland 9.9, 9.10 

– import, värde 9.8, 9.9, 9.10 

– importprisindex 14.14 


– konsumtion 14.25, 15.12, 15.13 

– prisindex för inhemsk tillgång 14.12 

– produktion, internat. 26.15 

– producentprisindex 14.11 

– tillverkning av 6.8 

Varsel om uppsägning 12.28 

Varuhushandel 9.13, 9.14 

Varumärken 153 

Vattenareal 1.5 

Vattenbruk 5.39 

Vattenförbrukning 3.10 

Vattenkraft 7.11, 7.12 


– utbyggd 7.12 

Vattenområden 1.1 

Ved, avverkning 5.35 

– prisutveckling 5.36 

Verksamhetsområden, kommuner 16.28 

Vetenskapliga bibliotek, se Forskningsbibliotek 

Vigselålder 4.24 

Villkorlig frigivning 21.24 

Villor, en- och tvåbostads- 14.21 


Vin, försäljning 9.15 

Vindkraft 7.11 

Virke, prisutveckling 5.36 

Voteringar, Riksdagen 24.12 

Vuxenutbildning, kommunal 22.24 

Våldtäkt 21.11, 21.14 f 

Vård, hem för, intagna 19.7, 19.11 

Vårdbidrag, barn 18.9 

Vårdplatser, sjukhus, antal 20.8, 20.10 

Väder 2.4, 2.5, 2.6, 2.7, 2.8, 2.9, 2.10, 2.11, 25.19 

Vädjande mål, se Tvistemål 

Vägar 10.9 f 

Vägar och gator 10.12, 10.13 

– väghållare 10.13 

– väglängd i km 10.13 

– vägtyp 10.13 

Vägbyggande och drift 10.9, 10.10, 10.11 

– bidrag till enskild väghållning 10.9 

– bidrag till kommunal väghållning 10.9 

– statens kostnader 10.9, 10.10, 10.11 

Vägtrafikolyckor 10.20, 10.21, 10.22 

Vägunderhåll, statens kostnader 10.9, 10.10, 10.11 

Värdepapper 17.8 f 

– aktier 17.9 

– förlagsbevis 17.8 

– obligationer 17.8 

– Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Världens handelsflotta, internat. 26.22 

Världsdelar, areal, folkmängd, internat. 26.3, 26.6 

Värme, se Elektrisk energi 

Värmekraft 7.11 

Västkustfiske 5.40, 5.41 

Växelkurser 17.25 


Växtarter, rödlistade 26, 27 

– utrotningshotade 3.11 

Växthus, antal företag 5.27 

Växthusgaser, utsläpp av 3.28 

Växthusyta 5.27 

Växtskyddsområden, djurskydds- och 3.9 



Y 

Yrke 12.24 

Yrkesfiskare 5.41 

Yrkesinriktade program, gymnasieskolan 22.16, 22.22 

Yrkesskola, särskolan, elever 22.13 

Yrkessärskola, elever 22.13 

Yrkesundervisning, gymnasieskolan 22.16, 22.22 

Yrkesverksamma 12.24 

Å 

Åkerareal, länsvis 5.17 

Åkerjord, i träda 5.18 

Åkerjordens användning 5.18 


Åkermark 5.18 

Åldersfördelning, hela befolkningen 4.19 


Ålderspensioner 18.9, 18.11 

Årshyra, genomsnittlig 8.13 

Årsverken, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.38, 

22.39, 22.41, 22.42 

Återfall i brott 21.19, 21.20 

Återstående medellivslängd 4.32 


Återvinning, krav 3.24 

– nivåer 3.24 

– producentansvar 3.24 

Ä 

Äganderättsbevis 21.27 

Ägg, produktion 5.26 

Äktenskap, enkönade 4.23 

– ingångna 4.23, 4.33 

– tvåkönade 4.23 

– upplösta 4.26, 4.33 

– varaktighet 4.26 

Äktenskapsskillnader 4.26, 4.33 

– talan om 21.27 

Äldreförsörjningsstöd 18.9, 18.10, 18.11 

Älgar, fällda 5.31 

Älvar 1.1 

Änklingar 4.19, 4.23 

Änkor 4.19, 4.23 

Ärekränkning 21.11, 21.14 f 

Ärter, skörd 5.19, 5.20, 5.22 

Ö 

Öar 1, 6, 7 

Öl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

– konsumtion 14.25 

Övervakning, intensiv- 21.21, 21.22 

– kriminalvården 21.21, 21.22, 21.24 

Övervikt 20.7 




Detta register hänvisar till diagram- eller textnummer. Ett separat 

register för tabeller finns före detta sakregister. (Se sid. 710) 

Aktiebolag 6.5, 6.6 

Alkohol, använt 20.2, 20.3 

Arbetsförmedling 12.5 

Arbetsinkomst 13.5, 13.6, 13.7 

Arbetsmarknad, allmänt 12.2 

Arbetsmarknadspolitiska program 12.6 

Bebyggelse 8.2 

Befolkning 4.1, 4.4, 26.1, 26.2 

– förändringar i världen 26.2 

– prognos 4.4 

– tillväxt i världen 26.1 

– täthet 4.2 

Berg 1.1 

Bibliotek 23.4 

Bilar 10.1 

Biobesökare 23.4 

Bistånd, ekonomiskt 19.4 

BNP 9.4, 15.1, 15.2, 15.3, 15.4, 15.5 

– BNP per capita 15.5 

– export i procent av BNP 15.3 

– import i procent av BNP 15.3 

– investeringar i procent av BNP 15.4 

– konsumtion i procent av BNP 15.4 

– utvecklingen under 1900-talet 15.1 

– utvecklingen fr.o.m.1951 15.2 

Boende 8.2 

Bokläsning 23.2 

Bostadsbeståndet 8.1 

Brott, anmälda 21.6, 21.7 

– återfall i 21.2 

– mot enskild person 21.3 

Bruttonationalprodukten, se BNP 

Byggande 8.2 

Bytesbalans 9.3 

Campingplatser, övernattningar 6.4 

Dagligrökare 20.4 

Datorer 11.1, 11.2, 11,3 

– användning av företag 11.1 

– användning av privatpersoner 11.2 

– tillgång till 11.3 

Demokrati 24.1 

Detaljhandel 9.6 

Ekonomiskt bistånd 19.4 

Energi 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

– allmänt 7.1 

– antal kraftstationer 7.4 

– elektrisk energi 7.3 

– förbrukning av 7.5 

Export 9.4, 9.5, 15.3 

– procent av BNP 9.4, 15.3 

– värdet av 9.5 

Fastighetspriser 14.2 

Finansmarknad 17.1 

Fiske 5.3, 5.7, 5.8 

Flygplatser, passagerare 10.6, 10.7 

Flyttning, inrikes 4.3 

Folkbibliotek 23.4 

Folkmängd 4.6 

Fordon 10.1 

Fritidsfiske 23.1 

Funktionsnedsatta, på arbetsmarknaden 12.3 

Får 5.5 

Födda 4.8, 25.4, 25.5 

Förstagångsväljare 24.2 

Försörjningsbördan 4.5 

Generalindex 17.3 

Geografiska uppgifter 1.2 

Grisar 5.5 

Gymnasieskolan, övergång till högskolan 22.4 

Hamnar, godsmängd 10.8 

Handel 9.1, 9.5, 9.6 

Handelsnetto 9.5 

Hemtjänst 19.2, 19.3 

Hot 21.4 

Hotell, övernattningar 6.4 

Hushållens ekonomi 13.1, 13.2, 13.4, 17.4 

– förmögenhet 13.2 

– inkomster 13.1 

– lån 17.4 


Hyror 8.2 

Hälsotillstånd 20.1 

Idrottsföreningar 23.3 

Import 9.4, 9.5, 15.3 

– procent av BNP 9.4, 15.3 

– värdet av 9.5 

Industri 6.2, 6.3 


– kapacitetsutnyttjande 6.3 

Internet 11.1, 11.2, 11.4, 11.5 

– användning av företag 11.1 

– användning av privatpersoner 11.2 

– tillgång till 11.4, 11.5 

Invandrare 4.1, 4.7 

IT 11.7 f 

– förvärvsarbetande 11.7, 11.8, 11.9 


Jordbruk 5.1 

Järnvägsnätet 10.5 

Klimat 2.2 

Kommun, andel miljonärer 13.3 

Konkurser 6.7 

Konsumentprisindex 14.6 

Konsumtion 14.1, 14.2, 15.4 


– av livsmedel 14.3 

– i procent av BNP 15.4 

Kor 5.5 

Kronans värde 14.5 

Kust 1.3 

Körsträcka, personbilar 10.3 

Lagförda 21.9 

Levnadskostnadsindex 14.4 

Livslängd 4.1 

Livsmedel 9.2, 14.3 

– försäljning 9.2 

– konsumtion av 14.3 

Lägenheter 8.3, 8.4, 8.9 

Löner 12.1 

Markanvändningen 3.1 

Medborgarinflytande 24.1 

Medellivslängd 4.1 



Medelsvensson 25.2 

Miljonärer, i kommuner 13.3 

Miljöpåverkan 3.4 

Miljöräkenskaper och konsumtion 3.5 

Mobiltelefon 11.6 

Modersmål, annat än svenska 22.3 

Namn 25.1 

Natur, skyddad 3.2 

- skog 3.3 

Naturresurser 3.1, 3.2 

–markanvändning 3.1 

–skyddad natur 3.2 

Näringsverksamhet, allmänt 6.1 

Ohälsa 18.3, 20.1, 20.5 

Ohälsotal 18.3 

Olyckor, i trafik 10.2 

Personbilar 10.1 

Priser 14.1 f 


– fastighets- 14.2 

Riksdagens sammansättning 24.3 

Ränta, statsobligations- 17.2 

Rättsväsende, allmänt 21.1 

Saltsjöfiske 5.3, 5.7, 5.8 

Semesterresa 23.5 

Sjukdagar 18.3 

Sjukdom 20.1 

Sjukförsäkring 18.4 

Sjukpenningdagar 18.4 

Sjukskrivna 18.5 

Sjöar 1.1 

Skogsbruk 5.2, 5.12, 5.13 

Skogsindustri, utrikeshandel 5.14 

Skogsmark 5.9, 5.10 

– areal 5.9 

– virkesföråd 5.10 

– ägarklass 5.9 

Skogsvårdsåtgärder 5.11 

Skyddad natur 3.2 f 

- skog 3.3 

Skörd 5.4 

SMS 11.6 

Sociala skyddet 18.1 

Socialförsäkring 18.2 

Socialtjänst 19.1 

Sommartemperatur 2.1 

Spannmål, skörd 5.4 

Spädbarnsdödlighet 4.1, 4.9 

Statsbudgeten 16.1 

Statsobligationsränta 17.2 

Statsskulden 16.2 

Stränder 1.3 

Studiecirklar 23.4 

Stugbyar, övernattningar 6.4 

Svin 5.5 

Särskilda boendeformer 19.2 

Teletjänster, mobila 11.6 

Temperatur 2.1, 2.3 

Tio-i-topp 25.1 f 

– födelsedagar 25.4 

– namn 25.1, 25.3 

Trafikolyckor 10.2 

Uppklaringsprocent 21.8 

Uppsägning 12.4 

Utbildningsnivå 22.1, 22.2 

Utrikeshandel 5.14, 9.3, 9.4, 9.5 

– skogsindustri 5.14 

Utvandrare 4.1, 4.7 

Valdeltagande 24.2 

Vandrarhem, övernattningar 6.4 

Varsel 12.4 

Vindkraft 7.2 

Virkesförråd 5.10 

Våld 21.4, 21.5 

Väder 2.1 

Vägnätet 10.4 

Växthuseffekten 3.4 

Årsmedeltemperatur 2.3 

Återfall i brott 21.2 

Äldreboende 19.2 

Älgar 5.6 

Öar 1.1, 1.3 

Övergångsfrekvens till högskolan 22.4 

Överviktiga 20.5 



Foto 

Photo 

Foto 

Vinjettfoto 

Kvalitetsdeklaration 


Väder 

Miljö 

Befolkning 



Energi 





Arbetsmarknad 





Finansmarknad 


Socialtjänst 





Demokrati 

Tio-i-topp 


Förkortningar m.m. 

Monica Holmberg 

Maria Larsson 


Alexander Löckert 



Åsa Olsson 





MATTON 

MATTON 

MATTON 




MATTON 





Per-Erik Adamsson 



MATTON 

MATTON 



Foto Statistisk årsbok 2011 

Övrigt foto 

sidan 11 

sidan 12 

sidan 13 

sidan 24 

sidan 26 

sidan 27 

sidan 42 

sidan 43 

sidan 44 

sidan 47 

sidan 53 

sidan 75 

sidan 76 

sidan 79 

sidan 80 v 

sidan 80 h 

sidan 81 

sidan 82 

sidan 128 

sidan 129 

sidan 130 

sidan 131 

sidan 132 

sidan 138 

sidan 155 

sidan 181 

sidan 182 

sidan 183 

sidan 195 

sidan 196 

sidan 210 

sidan 211 

sidan 226 

Alexander Löckert sidan 227 

Lillebror Alin 

Lillebror Alin sidan 230 


Monica Holmberg sidan 258 



Anders Caspersson 

Arne Orrgård sidan 311 

Riksbanken 


Riksbanken 


Riksbanken 




Marie Almers 







Lillebror Alin sidan 361 Jocke Berglund / SCANPIX 


copy-free 

Lillebror Alin sidan 379 Sören Andersson / SCANPIX 


Markus Grip 








Arne Orrgård 







Maria Larsson sidan 583 



Claes Cassel 

Lillebror Alin sidan 604 Håkan Lindgren / SCANPIX 




Arne Orrgård 




copy-free 





Alexander Löckert sidan 727 Oscar Gezelius / www.laleh.se 


Jag var ute på Bjuröklubb 

och jag tittade på stranden 

Och vågorna krålade 

Och jag vada’ in i natten 

oh ja, jag var vinnare runt vattnet 

oh ja, jag var en vinnare 

Åh! Jag lovar 

Gissa vad jag hittade längs vattnet 

En blåval som härjade 

Runt stränder 

Han sa han kände mig 

Han sa jag har sett dig när du vandrar 

Varje kväll du tänker högt och viftar armar 

Den sa 

Jag är en blåval 

Jag kan ta dig härifrån 

Från din öde ö 

från dina papper och pennor 

du är en förlorare 

men du kan gömmas i min mun 

en människa är inte tung 

att bära på 

ur Bjurö Klubb 

av Laleh Pourkarim

Statistisk årsbok 

– boken om Sverige 

Statistisk årsbok ger dig en opartisk och detaljerad bild av hela 

det svenska samhället, i form av texter, tabeller, diagram och 

kartor. Förutom att ge dig kunskap väcker den funderingar 

och kittlar fantasin. Kort och gott – det här är boken för dig 

som vill ha koll på det svenska samhället. 

Använd boken som uppslagsverk, inspirationskälla eller för att 

snabbt få en översikt av Sverige. 

I Statistisk årsbok får du till exempel veta att: 

• Hushållet Medelsvensson bor i villa eller radhus taxerat till 

1320 000 kronor och kör en silvergrå Volvo från 1999. 

• Unga kvinnor har högre utbildningsnivå än männen. 

• Sverige har 29 nationalparker. Nära 82 procent av den 

totala arean ligger inom fjällområdet eller i fjällnära 

områden i Norrbottens län. 

• 88 015 älgar fälldes vid jakten 2009. 

Om du vill fördjupa dig ytterligare inom något område finns 

det utförliga källhänvisningar i anslutning till fakta uppgifterna. 

Boken innehåller också både ett svenskt och ett engelskt 

sakregister samt ett kapitel med internationella jämförelser. 

ISSN 1654-4420 (online) 

ISSN 0081-5381 (print) 

ISBN 978-91-618-1532-6 (print) 

All officiell statistik finns på: www.scb.se 

Kundservice: tfn 08-506 948 01 

All official statistics can be found at: www.scb.se 

Customer service, phone +46 8 506 948 01 

www.scb.se

Sweden Yearbook - 2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?