You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
34<br />
HISTORISKA AFFÄRER<br />
Gunnar Wetterberg<br />
Samhällspolitisk chef, Saco<br />
Recessionsteori<br />
à la Bellman<br />
BAROCK INFLATION. Vissångaren Carl Michael<br />
Bellman inspirerades av ett av de värsta stålbad som<br />
Sveriges ekonomi någonsin gått igenom.<br />
en som tycker att �nanskrisen<br />
2008–2009 var svettig skulle ha<br />
varit med 240 år tidigare. De�ationskrisen<br />
1766-1768 är bland<br />
det värsta svenska placerare gått igenom –<br />
och till slut fann den sin väg in i visskatten.<br />
Eländet hade byggts upp under lång tid.<br />
När norrmännen trä�ade Karl XII stod Sverige<br />
på randen till statsbankrutt. Det tog två<br />
mödosamma årtionden för kansli presidenten<br />
Arvid Horn, hans ”�nansminister” Swen<br />
Lagerberg och riksbankschefen Johan<br />
Thegner att sätta �nanserna på fötter igen.<br />
Men då var den revanschhungriga adelns<br />
tålamod med gubbarna slut. Hattarna blev<br />
Sveriges första riksdagsparti och kastade ut<br />
Horn och �egner. Ny kanslipresident blev<br />
greve Carl Gyllenborg – och Riksbanken<br />
hamnade hos hans lillebror Fredrik, hattarnas<br />
partisekreterare.<br />
Tillsammans satte bröderna igång en<br />
väldig in�ationsbrasa. De störtade ut i ett<br />
par olycksaliga krig med Ryssland och<br />
Preussen, de införde den aktiva näringspolitikens<br />
svarta hål i svensk ekonomi<br />
– värst var Alströmer, inte med potatisen<br />
utan med suveränt olönsamma textilmanufakturer<br />
i Alingsås. Sedelpressarna rullade,<br />
priserna skenade och den svenska valutan<br />
skrumpnade samman på börsen i Hamburg.<br />
När universitetsadjunkten Pehr Niclas<br />
Christiernin påpekade sambandet mellan<br />
sedelmängden och in�ationen hotades han<br />
med rättegång på riksdagen. Det var denna<br />
period som kallades frihetstiden.<br />
Under in�ation kan man göra goda<br />
a�ärer. Spekulanterna lånade pengar till<br />
varor och fastigheter som de sålde med god<br />
INSIKT VÅREN 2011<br />
förtjänst ett par år senare. Karusellen snurrade<br />
snabbare och snabbare, riksbankschefen<br />
hörde till dem som lånade allra mest i sin<br />
bank – så mycket att han ett tag inte hade<br />
råd med räntan, men då blev han bjuden på<br />
den av sina tacksamma fullmäktige.<br />
Riksbankschefen hörde<br />
till dem som lånade<br />
allra mest i sin bank –<br />
så mycket att han ett<br />
tag inte hade råd med<br />
räntan.<br />
Och så sprack allting. Efter 25 års ökenvandring<br />
vann mössorna valet. De bestämde<br />
sig för att knäcka in�ationen och fördubbla<br />
penningvärdet, till vad det hade varit på<br />
Horns tid. Förbättringen skulle ske stegvis<br />
under tio år, bestämde sekreta utskottet<br />
år 1766.<br />
Men utskottet hade hundra medlemmar,<br />
och nästa dag var nyheten ute på stan.<br />
När befolkningen begrep att deras pengar<br />
skulle bli dubbelt så mycket värda började<br />
de hamstra sedlar för glatta livet. Från att<br />
ha varit betalningsmedel blev sedlarna<br />
placeringsobjekt och hamnade på kistbottnen.<br />
De som kunde drev in sina fordringar<br />
och sköt upp sina betalningar. Bankens<br />
sedelindragning spelade en ganska liten<br />
roll för penningmängdens minskning; det<br />
var allmänhetens egen ”sedelindragning”<br />
som skapade penningbrist i landet och �ck<br />
växelkursen att rasa.<br />
De närmaste åren blev ett av de värsta<br />
stålbad som den svenska ekonomin någonsin<br />
gått igenom. Lånen sades upp och konkurserna<br />
mångfaldigades. Manufakturindustrin<br />
råkade illa ut. Egendomspriserna föll och de<br />
som hade belånat sig bet i gräset. Mest föll<br />
stadsfastigheterna.<br />
Bruksnäringen blev svårt klämd; exportintäkterna<br />
i mark räknat föll snabbare och<br />
blev lägre än produktionskostnaderna.<br />
Hårdast drabbades Stora Kopparberg, där<br />
bergsmännen försökte förekomma prisfallet<br />
genom att ta upp så mycket malm som<br />
möjligt så fort som möjligt – vilket gjorde<br />
prisfallet ännu brantare, när mer koppar<br />
kom ut på marknaden. Vid slutet av 1768<br />
var 400 gruvdrängar arbetslösa, bortåt en<br />
tredjedel av den samlade arbetsstyrkan.<br />
Den ende som gladde sig var Bellman.<br />
Vid det här laget hade han fått sparken från<br />
Riksbanken, men i epistel 23 låg ändå hans<br />
hjälte Fredman på gatan vid krogen Kryp-in,<br />
”gent emot Banco-huset”, en sommarkväll<br />
1768. I nästa epistel – no 24 – gör skalden<br />
en lysande sammanfattning av det ekonomiska<br />
läget i landet:<br />
Usla tider!<br />
Vad det lider,<br />
Bara kursen nederslås, :||:<br />
Bättre köp på brännvin fås;<br />
Men då lever jag ej mera,<br />
Andra hjältar då hovera.<br />
Kan ni tro, då, kära Mor!<br />
Jag skull’ få en sup så stor,<br />
Jag skull’ supa om ni tror,<br />
Liksom Runius, Lucidor.<br />
Så sant som det var sjunget! Sverige<br />
importerade spannmål. När växelkursen<br />
slogs ned �ck svenskarna mer spannmål<br />
för pengarna, då kunde man bränna mer<br />
brännvin – och då blev det större supar<br />
för varje slant! !<br />
GUNNAR WETTERBERG är samhällspolitisk chef på Saco och tidigare historiker och diplomat.<br />
Han har bland annat skrivit Pengarna och makten (Atlantis/Riksbanken 2009) och<br />
Kanslern – Axel Oxenstierna i sin tid (Atlantis 2002).
Change language