You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8 ! Asiatiska draglok<br />
Ekonomin tuffar på nästa år: Världsbanken<br />
spår BNP-ökningar för många länder.<br />
6<br />
Kinas och Indiens tillväxt är i särklass störst.<br />
4<br />
2<br />
0<br />
30<br />
RYSSLAND<br />
SVERIGE<br />
Läge att byta<br />
räntepapper<br />
Utvecklingen på ränte marknaden<br />
talar för att minska<br />
andelen långa räntebärande<br />
värdepapper i portföljen. Före -<br />
tagsobligationer kan vara ett<br />
attraktivt alternativ.<br />
Länge steg börsen medan de långa<br />
räntorna föll. Denna trend bedömer<br />
vi tills vidare vara bruten. De längre<br />
räntorna har börjat stiga.<br />
Utvecklingen har börjat utlösa<br />
ut�öden från främst amerikanska<br />
obligationsfonder. Stora ut�öden<br />
från obligationsmarknaden gör att<br />
ägare till långa räntebärande statsobligationer<br />
drabbas av kapitalförluster.<br />
Vi bedömer att sannolikheten<br />
är betydande att långräntorna stiger<br />
framöver. Därför bör andelen långa<br />
räntebärande värdepapper i en värdepappersportfölj<br />
minskas. I stället<br />
kan exponeringen ökas mot kortare<br />
räntepapper, som dock ger mycket<br />
låg avkastning. Vill man behålla<br />
en något högre risk kan företagsobligationer<br />
vara ett alternativ.<br />
Bra val för korta räntebärande<br />
värdepapper är <strong>Carnegie</strong> Likviditetsfond<br />
och <strong>Carnegie</strong> Svensk Kort<br />
Ränta. Exponering mot företags obligationer<br />
kan nås genom <strong>Carnegie</strong><br />
Corporate Bond, eller Fidelity European<br />
High Yield Fund SEK Hedged<br />
för den som önskar en mer global<br />
exponering. !<br />
TREND: Stigande långräntor<br />
%<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
TYSKLAND<br />
Källa: Ecowin<br />
SCHWEIZ<br />
Obligationsräntor, USA<br />
2-åring<br />
2006<br />
HOLLAND<br />
FRANKRIKE<br />
2007<br />
INSIKT VÅREN 2011<br />
EMU<br />
2008<br />
STORBRIT.<br />
10-åring<br />
2009<br />
ITALIEN<br />
SPANIEN<br />
2010<br />
GREKLAND<br />
KINA<br />
INDIEN<br />
SYDKOREA<br />
Europa Asien Amerika Mellanöstern<br />
och Afrika<br />
JAPAN<br />
2012 2011<br />
ARGENTINA<br />
BRASILIEN<br />
NU TALAR<br />
MYCKET<br />
F R USA<br />
UTLÄNDSKA AKTIER. Globala<br />
aktier är för närvarande synner ligen<br />
spännande. Bland annat erbjuder<br />
USA betydande möjligheter.<br />
Vi bedömer att världsekonomin<br />
nu lämnat den första<br />
delen av cykeln efter �nanskrisen<br />
och den efterföljande recessionen.<br />
Därmed går den in i en mer<br />
mogen fas som kan pågå under en<br />
längre tid. Utvecklingen gör att vi<br />
troligtvis får se mer normaliserade<br />
avkastningar på världens börser under<br />
de kommande åren. Därför har<br />
vi identi�erat ett antal teman som<br />
vi rekommenderar bland de globala<br />
sektorerna (och inkluderar i vår diskretionära<br />
förvaltning).<br />
I denna fas tror vi bland annat på<br />
den typ av aktier som kan gynnas av<br />
global tillväxt. Bilden intill illustrerar<br />
de ”byggklossar” som vi tycker<br />
är viktiga att titta närmare<br />
på i en global aktieportfölj.<br />
Av särskilt intresse kan<br />
exponering mot global konsumtion<br />
vara, i kombina-<br />
tion med exempelvis<br />
energirelaterade aktier<br />
(se nästa sida). Ett<br />
globalt sektor index för<br />
daglig varor innehåller<br />
bolag som Nestlé, Procter &<br />
Gamble och Philip Morris.<br />
USA<br />
Global<br />
konsumtion<br />
ISRAEL<br />
Nasdaq<br />
Kina<br />
EGYPTEN<br />
SAUDIARABIEN<br />
SYDAFRIKA<br />
Byggklossarna i en<br />
global aktieportfölj.<br />
Tyskland<br />
MSCI<br />
World<br />
AC<br />
Negativ<br />
Japan<br />
Fina �skexporten<br />
HANDEL Sveriges export av jordbruksvaror<br />
och livsmedel 2010 ökade med<br />
9 procent jämfört med 2009. Mest ökade<br />
�skexporten. Norden och Frankrike är de<br />
största köparna. Fiskexportens värde<br />
ökade med 24 procent, från<br />
drygt 15 miljarder<br />
kronor till<br />
19 miljarder<br />
Napp!<br />
kronor. !<br />
Energi<br />
inkl.<br />
oljeservice<br />
Gemensamt för sådana bolag är att<br />
de ofta är multi nationella, har diversi�erade<br />
inkomstkällor, starka balansräkningar,<br />
betalar utdelning och<br />
är ”billiga” i ett relativt perspektiv.<br />
Får vi en mer neutral börsutveckling,<br />
vilket är vårt huvudscenario, tror<br />
vi i stället att denna typ av bolag<br />
gynnas. Kombinationen låg risk och<br />
relativt hög direktavkastning tror vi<br />
är attraktiv för många investerare.<br />
Exponering mot konsumtion kan<br />
exempelvis nås via ETF:en S&P<br />
Global Consumer Staples Sector<br />
Index Fund (KXI US).<br />
Vad gäller regioner har vi de senaste<br />
månaderna noterat en trend med<br />
svag börsutveckling i länder med<br />
starka valutor, hög tillväxt, hög in-<br />
�ation och stigande tillgångspriser.<br />
Länder och regioner i motsatt situation<br />
har i stället få se börserna stiga.<br />
Nya marknader och BRIC tillhör<br />
generellt den förstnämnda gruppen,<br />
medan USA tillhör den andra.<br />
USA:s aktiemarknad kan nu sägas<br />
be�nna sig i en ”sweet-spot”. USA<br />
har låg ränta, tilltagande tillväxt, låg<br />
in�ation och en svag in�ation. Från<br />
september till slutet av februari steg<br />
börsindexet S&P500 med cirka 25<br />
procent. Samtidigt steg den svenska<br />
börsen med cirka 15 procent. Vi tror<br />
att USA:s börser fortsätter att utvecklas<br />
bättre än de globala börserna<br />
i allmänhet ännu en tid.<br />
För en bredare amerikansk aktieexponering<br />
rekommen derar vi Gam<br />
Star US All Cap Equity, en<br />
”Value”<br />
Negativ<br />
”Europa”<br />
amerikansk aktiefond som<br />
investerar både på S&P500<br />
och Nasdaq. Önskas i stället<br />
passiv indexexponering<br />
kan en kombination av<br />
70 procent S&P500<br />
(SPDR S&P500 ETF)<br />
och 30 procent Nasdaq<br />
100 (PowerShares QQQ<br />
ETF) med fördel väljas.<br />
DANIEL LJUNGSTRÖM<br />
daniel.ljungstrom@carnegie.se
Change language