Insikt - Carnegie

FULLMATAD: 36 SIDOR INTERVJUER, REPORTAGE & AFFÄRSTIPS 

INSIKT 

Ett magasin från Carnegie Private Banking. 

V Å R E N 2 0 1 1 

SKATT & JURIDIK: 

Bakläxa 

för det nya 

sparandet? 

ALPIN PALLPLATS: 

"Nu vet jag 

att jag kan" 

Magiska 

ögonblick 

PORTFÖLJ & STRATEGI: 

Bli vinnare på 

energiboomen 

Erika Sunnegårdh �ck vänta på genombrottet. I dag hastar 

sopranen mellan Venedig, New York och Wien för att trollbinda 

operaälskare från scenen. Men väskorna bär hon själv. 

PORSCHEN förvandlar entreprenören Patrik Skoog till PAT FOREST 

VISIONER: 

Kalköns egen 

whiskypinne

VÄLJ RÄTT AFRIKA. 

Finns det hopp för Afrika? 

Brittisk a� ärspress skriver: Sex av världens tio snabbast växande 

ekonomier � nns i Afrika!* Världsbanken håller med: Tillväxten söder 

om Sahara (exkl Sydafrika) ska nå 6,4% 2011.** Och Internationella 

Valutafonden fortsätter: Afrikas tillväxt blir den största i världen 

fem år framåt.*** 

Vad sägs om en Afrikafond? 

Det kan som synes vara ett klokt val. Men tro för allt i världen inte 

att alla Afrikafonder är bra. Det gäller att välja rätt Afrika. 

Många Afrikaförvaltare förblindas av si� rorna som kollektivt pekar 

uppåt, men upptäcker snart det knepigare när de individuella före tagen 

ska plockas ut. 

Carnegies analytiker följer Afrikas näringsliv med lupp. Blir vi 

LÄS MER OM VÅR AFRIKAFOND PÅ CARNEGIE.SE 

intresserade talar vi direkt med företagsledningen. Ställer frågor, 

diskuterar, genomlyser kassa� öden och direktavkastning. 

Gillar vi det vi ser och hör får företaget plats i vår fond. 

Annars tackar vi för ka� et. 

Vill du veta mer om Afrika och Carnegies Afrikafond är du 

välkommen att ringa 08-696 19 40. 

Vill du veta mer om Afrika och hur våra fonder kan få dina pengar 

att växa är du välkommen till vår hemsida carnegie.se 

* � e Economist, 2011-01-06. ** WBG Press Release No:2011/288/DEC. *** blogg.ud.se 2011-01-17. 

Riskinformation: Investeringar i � nansiella instrument (exempelvis värde papper och fond andelar) 

är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. 

Historisk avkastning är ingen garanti för � amtida avkastning. För mer information, faktablad och 

årsrapport, besök vår hemsida carnegie.se/fonder. 

FONDER

Mikael Pauli & 

Johan Mikael Mörner Pauli 

Ansvariga Chef för för Carnegie Carnegie Private Private Banking 

Banking 

LEDARE. Fokus och långsiktighet – det kännetecknar 

ett framgångsrikt entreprenörskap. 

Och Carnegie Private Banking. 

En gyllene skatt 

et �nns de som har osannolik tur. 

Till exempel de fyra arbetare som 

�ck i uppdrag att jämna en kulle 

med marken för att bereda plats 

för en åker och trä�ade rakt på en skatt bestående 

av sju kilo ringar, kedjor och tackor 

i renaste guld. Jo det är sant, och det hände 

för drygt 100 år sedan i Skövde, min ena 

hemstad. Sannolikt hade skatten gömts av 

någon aristokrat på folkvandringstidens 400tal 

för att sedan ligga bortglömd i 1 500 år. 

Men det här var som sagt 

för ett sekel sedan, vilket 

vittnar om hur fantastiska 

och ovanliga sådana ”snabba 

klipp” är. Mer realistisk 

framgång bygger på långsiktighet 

och måste därför, 

per de�nition, få ta tid. Det 

här är något som många 

av er – Carnegies private 

banking-kunder – själva är 

exempel på och jag tror att 

ni därför kommer att känna 

igen er i denna tidnings två 

huvudnummer. 

Först ut är bonden som 

sadlade om till entreprenör 

– Anders Stumle, som 

drömmer om att göra Gotland till ett nytt 

Skottland. Hans whiskyfabrik har fortfarande 

en bit kvar till mål (60 000 gyllene 

liter per år), men med den energi som karln 

utstrålar borde han inte få några större 

problem. 

Läs också om Erika Sunnegårdh, som 

kämpade länge innan hon �ck sitt genombrott 

vid 38 års ålder. Men vilket genombrott! 

I dag är Erika Sveriges verkliga primadonna 

INSIKT 

Vi på Carnegie 

Private Banking 

älskar dessa 

företagare, 

entre prenörer 

och stjärnor – 

i all ödmjukhet 

är de nämligen 

våra förebilder. 

och alla vi som har fått gåshud av hennes 

sopranstämma vet att hon kommer trollbinda 

världens operapublik i många år till. 

Vi på Carnegie Private Banking älskar 

dessa företagare, entreprenörer och stjärnor 

– i all ödmjukhet är de nämligen våra 

förebilder. I allt vi gör strävar även vi efter 

att vara fokuserade och långsiktiga, vilket 

vi hoppas att du märker i kontakten med 

din personliga rådgivare. Och jag vet att det 

team av förvaltare, skatte- 

jurister och pensionsexperter 

som står till ditt förfogande 

är Sveriges absolut vassaste. 

Testa gärna hela vårt private 

banking-team! 

Långsiktighet gäller inte 

minst i vår kapitalförvaltning, 

som präglas av noggrann 

riskspridning mellan 

�era olika tillgångsslag 

och marknader. Därmed 

lär vi aldrig göra något 

snabbt klipp som de fyra 

Skövdeborna, men jag törs 

lova att vår metod är mer 

framgångsrik. För även om 

kvartetten ärades med en 

skaplig hittelön �ck de förstås inte behålla 

sitt fynd. I stället hamnade den så kallade 

Timboholmsskatten på Historiska Museet i 

Stockholm – min andra hemstad – där den 

�nns att beskåda än i dag. För både kort- 

och långsiktiga! ! 

P.S.: Läs mer om våra aktuella förvaltningsidéer 

i rapporten Allokering & Portföljstrategi 

Våren 2011, och på sidorna 26–31. 

Ett magasin från Carnegie Private Banking 

innehåll 

INSIKT VÅREN 2011 

4 Med sikte på pallen 

! 23-årige alpinåkaren Axel Bäck 

har tagit sin första världscupmedalj. 

Carnegies vinnarskallar ..................................5 

6 Gutewhiskyns fader 

! En visionär förvandlar sockerbruket 

i Roma till ett svenskt whiskybränneri. 

12 Så blev hon virtuos 

! Sopranen Erika Sunnegårdh 

gick den långa vägen till 

världens stora operascener. 

Får Stockholm ett nytt operahus? ............ 16 

Skatt & juridik .............................................19 

! Frivillig rättelse .......................................20 

! Så håller du koll på pensionen ..........20 

! Sparkontoförslaget får kritik .............22 

24 Pat Forest och hans Porsche 

! Åkeri-vd:n Patrik Skoog tävlar i Porsche 

Carrera Cup – sponsrad av Carnegie. 

26 Portfölj & Strategi 

! Marknadsanalyser och investeringstips 

från Carnegies Investment Strategy-team. 

! Makroekonomi ........................................... 26 

! Portföljstrategi............................................ 27 

! Svenska aktier............................................. 28 

! Alternativa investeringar ........................ 29 

! Utländska aktier ......................................... 30 

! Energi och oljeservice .............................. 30 

32 Årets matupplevelse 

! Krögaren Magnus Nilssons Fäviken har 

fått pris. Ägaren heter Patrik Brummer. 

Gunnar Wetterberg: Historiska affärer .... 34 

15 

22 

ANSVARIG UTGIVARE: Mikael Pauli CHEFREDAKTÖR: Erik Amcoff REDAKTÖR: Jenny Askåker 

KORREKTUR: Birgit Jacobson AD: Joakim Braun OMSLAGSFOTO: Mats Bäcker TELEFON: 08-5886 88 00 (vx.) E-POST: redaktionen@carnegie.se 

POSTADRESS Carnegie, 103 38 Stockholm BESÖKSADRESS Mäster Samuelsgatan 20 och Regeringsgatan 56, Stockholm 

TRYCK: Exaktaprinting, Hässleholm. 

REED HUMMELL 

JOAKIM BRAUN 

24 

Egna tomater 

– på sidan 33. 

ISTOCKPHOTO 

3

4 

folk 

& �nans 

Investeringar, 

insikter och 

inspiration 

I 

slovenska Kranjska Gora slog 

det alpina Carnegie-sponsrade 

skidlandslagets yngste 

åkare till. I första åket körde Axel 

Bäck från Saltsjöbaden in som 

etta. Trots att han tappade en 

placering i det andra åket överträ�ade 

han sina personliga mål 

för säsongen genom att överhuvud 

taget stå på pallen. 

– Det var överraskande, men 

inte helt oväntat. Det kändes 

inte som jag överskred min egen 

förmåga i åken, utan snarare som 

jag körde på som vanligt. Det här 

ska vi satsa på att göra om, säger 

han på telefon några dagar efter 

tävlingen i början av mars. 

Vad betyder den här 

medaljen för dig? 

– Att jag får mer självförtroende 

och kanske blir lite mer 

avslappnad. Nu vet jag ju att jag 

kan! Det är en dröm som gått 

i uppfyllelse. 

Det är små marginaler i 

alpin skidåkning. Vad avgör 

vem som vinner, tror du? 

– Den vinner som är i absolut 

bäst skidform. Då kan det 

gå vägen även om man gör något 

litet misstag och man vågar 

satsa de här sista små avgörande 

procenten. Själv har jag känt mig 

i uppåtgående form ända sedan 

januari, och nu syns det ju även 

på pappret. 

Vad tänker du precis innan 

du ska kasta dig ut i backen? 

– Jag försöker att inte tänka så 

mycket, för då är det lätt att man 

spänner sig. Oftast känner jag 

mig också avslappnad inför ett 

åk. Det har nog vuxit fram. Jag 

har tävlat sedan jag var 10 år. 

Vad är ditt mål som 

skidåkare? 

– Det är förstås att bli bäst i 

världen. Men det kan ta lite tid, 

man får ta ett steg i taget. I år har 

jag etablerat mig bland topp 15 i 

världscupen. En säsong till kanske 

jag ligger där, men sedan ska 

jag uppåt. För mig fungerar det 

bäst att ha höga, men ändå realistiska 

mål. 

Nu är säsongen snart slut. 

Vad händer då? 

– Jag ska ta det väldigt lugnt ett 

tag. Det har varit en lång säsong, 

vi började träna i juli och tävla i 

november. Nu är det mycket man 

ska hinna med under de två-tre 

månader som vi inte åker skidor, 

som att trä�a kompisar och resa. 

Samtidigt börjar fysträningen, så 

riktigt ledig är man inte. 

Fler miljardärer än någonsin 

RIKEDOMAR Det �nns 1 210 

dollarmiljar därer i världen, 

enligt det amerikanska �nansmagasinet 

Forbes. Det är en 

ny toppnotering och största 

ökningen står Kina för. Moskva 

är den stad i världen som 

hyser �est miljardärer. Toppar 

listan över världens rikaste gör 

Du kommer från Saltsjöbaden 

i Stockholm. Hur kom 

du in på skid åkning? 

– Jag kommer från en skidåkarfamilj. 

Och det �nns ju backar 

här i trakten också, även om 

de är korta, och ett jäkla engage- 

mexikanen Carlos Slim med 

sitt telekomimperium och 

74 miljarder USD i förmögenhet. 

Rikast i Sverige, trettonde 

rikast i världen, är H&M:s 

huvud ägare Stefan Persson 

med en förmögenhet på 25 

miljarder dollar, motsvarande 

cirka 160 miljarder kronor. ! 

”NU VET JAG ATT JAG KAN” 

GENOMBROTT. Karriärens första pallplats 

i världscupen. Det är säsongens facit 

för den alpine skid åkaren Axel Bäck, 23 år. 

I dag är han en av världens 15 bästa 

– inom några år vill han bli världsmästare. 


Vi ger dig Insikt! 

! Med tidningen 

Insikt vill vi på 

Carnegie ge dig som 

är private bankingkund 

nya kunskaper 

och trivsam läsning. 

Vi bevakar 

ämnesområden som rör, eller ligger 

i närheten av, vår verksamhet. 

REALIST MED HÖGA MÅL. I skidbacken segrar den som är i bäst 

form och vågar ge allt, anser Axel Bäck. Här står han på prispallen 

som världscuptvåa i Kranjska Gora i Slovenien i början av mars. 

mang. I början hjälpte mina föräldrar 

mig mycket för att komma 

till �älls och sedan gick jag på 

skidgymnasium i Järpen. Det var 

där jag bestämde mig för att satsa. 

JENNY ASKÅKER 

jenny.askaker@carnegie.se 

SAMO VIDIC/GETTY IMAGES/ALL OVER PRESS

#1 

! Carnegie hamnade på första 

plats när våra konkurrenter 

�ck rösta fram bästa produkterbjudande 

för private banking 

i Sverige. Finans tidningen 

Euromoney genomförde 

undersökningen. 

OSKAR EKMAN 

Ålder: 39 år. Bor: I Danderyd. 

Familj: Fru och två barn. 

Vad gör du på jobbet? 

– Jag är mäklare och handlar 

med aktier och derivat för kunders 

räkning. Vi sitter alltid på 

plats vid desken och följer vad 

som påverkar olika bolag, sektorer 

och marknader. På så sätt 

låter vi kunderna komma nära 

den nordiska aktiemarknaden. 

Vad gör du på fritiden? 

– Jag tränar väldigt mycket 

och tävlar i landsvägscykling. 

Är aktiv i �era föreningar och 

har precis varit med och startat 

en ny cykelklubb i Stockholm, 

CK08. Min dröm är att vi snart 

drar igång en ungdomsverksamhet, 

vilket verkligen saknas i 

Stockholm. Jag vill komma ut i 

skolorna och visa hur kul det är 

att tävlingscykla! 

– Jag är också involverad i 

rekordförsöket på Vätternrundan, 

där vi satsar på att cykla de 30 

milen på 7 timmar – ett snitt på 

nästan 43 km/h! 

Många vill jobba på Carnegie 

REKRYTERING 

Car negie blir en allt 

attraktivare potentiell 

arbetsgivare i Sverigesekonomistudenters 

ögon. Det visar 

employer brandingföretaget 

Universums 

undersökning, som 

ULRIK VON ESSEN 

Ålder: 50 år. Bor: På Lidingö. 

Familj: Fru, tre barn och hund. 


– Jag är rådgivare på Wealth 

Management. Mitt arbete är 

väldigt mångfacetterat, men går 

i slutändan ut på att hjälpa våra 

kunder att förmera sitt kapital 

till en risk som kunden känner 

sig bekväm med. 


– Längdskidor är ett stort intresse. 

Jag åker Vasaloppet varje 

år och anordnar träningsläger 

i Orsa/Grönklitt med pro�set 

Julia Limby för kollegorna fyra 

veckor före tävlingen. Det är 

himla skoj. Varje år är vi cirka 

15–20 från Carnegie som kör 

loppet i någon av dess former. 

Nästa år kommer Private Banking 

utmana de andra a�ärsområdena 

i StafettVasan… Själv 

körde jag in på 6:52 i år. 

– Här hemma går jag mycket 

på Friskis & Svettis. Dessutom 

sjunger jag i kören Lidingö Vox. 

nyligen presenterades. 

Carnegies HR-chef Anna- 

Clara Fredriksson är 

inte förvånad. 

– Det stämmer väl 

överens med min bild 

och märks särskilt tydligt 

i rekryteringsarbetet, 

säger hon. ! 

CARNEGIANER. Du ser resultatet av deras arbete – men 

vilka är de? Vad gör de utanför jobbet? Plats på scen för tre 

med arbetare, och vinnarskallar, på Carnegie Private Banking. 

TRE SOM VILL VINNA 

Ekman på 

velodromen 

i Falun. 

von Essen i 

Vasaloppet. 

Anna-Clara 

Fredriksson. 

Ronge 

med 

Juni. 

ANNA RONGE 

Ålder: 29 år. Bor: På Lidingö. 

Familj: Sambo och hund. 


– Jag är chef för gruppen 

Marknad & Kommunikation. Vi 

ansvarar för allt som rör marknadskommunikation 

samt seminarier 

och event. Vi samordnar 

all kundkommunikation, ser till 

att allting är av den höga kvalitet 

som Carnegie är känt för, både 

vad gäller utseende och innehåll. 


– Jag ägnar det mesta av min 

fritid åt hundträning och tävling. 

Jag tävlar på elitnivå i lydnad 

med min hund Juni. Vi ingår i 

svenska lydnadslandslagets talangtrupp 

och det krävs mycket 

träning för att ständigt utvecklas 

och fortsätta ligga på topp. Jag 

tävlar också agility och bruks, 

men inte på samma höga nivå. 

Tidigare har jag varit engagerad 

i hundföreningar, nu lägger jag 

mest tid på vår egen träning 

och håller bara enstaka kurser i 

tävlingslydnad. ! 

NINA THOMSON 

”Alla kommer inte 

bli nöjda. Ett visst 

mått av fyrkantighet 

kommer alltid 

att finnas. Vi pratar 

ju inte om små 

smidiga konsultorganisationer.” 

! Nej, i stället hand- 

lar det om anti tesen 

– Försäk ringskassan. 

Socialförsäkrings- 

minister Ulf Kris ters - 

son försvarar myndig- 

heten och sjuk reglerna 

i Dagens Samhälle. 

KULTURKROCKAR 

För avklädd 

för kineserna 

! E�er bara två år stänger 

Barbie sin rosa sex våningar 

höga �aggskeppsbutik i 

Shanghai i Kina, rapporterar 

Financial Times. Enligt 

analytiker har ägaren 

Mattel inte lyckats 

anpassa sig till 

lokala preferenser. 

Bland annat lades 

�aggskeppsbutiken 

på fel adress och 

dockornas kläder var 

sexiga snarare än 

gulliga, vilket inte 

föll kinesiskorna i 

smaken. Därmed har 

Mattel begått samma 

misstag i Kina som 

and ra USA-jättar, 

som Home Depot 

och Best Buy."! 

Disney antar 

utmaningen 

Stänger. 

! Nyligen sade Kinas regering 

ja till ett Disneyland i Shanghai 

som ska slå upp portarna 

2015. Anläggningen ska bli 

fyra kvadratkilometer stor och 

innehålla temapark, hotell 

och en sjö, enligt ritningarna. 

Parken blir Disneys tredje i 

Asien, e�er Tokyo och Hong 

Kong. ! 

VÅREN 2011 INSIKT 

5 

JOHAN ÖDMANN 

ISTOCKPHOTO

6 

Brygden 

från kalkön 

GUTEWHISKY. Snart får gotlandsdrickan konkurrens på hemmaplan. 

I det gamla sockerbruket i Roma på Gotland pågår just nu ett intensivt 

arbete som inom kort ska ge ön sin första egna whisky – ”Isle of lime”. 

Text: DAVID DJUPHAMMAR Foto: JOAKIM BRAUN 

INSIKT VÅREN 2011

SUCCÉ ELLER KOPPARSLAGARE? Snart ska 60 000 liter starksprit 

per år rinna genom Anders Stumles whiskypannor i Roma 

på Gotland. 700 delägare – de �esta från fastlandet – hoppas 

att det djärva projektet slutar utan baksmälla. 


7

8 

Det var nära att Gotland Whisky 

förlades till Klintehamn. Men i dag 

pågår ombyggnadsarbetet för fullt i 

det gamla sockerbruket i Roma, som 

utvecklas till en företagsby. 

Blåsten är isande kall och utandningsluften 

ryker ur munnen när Insikt besöker 

fabriken i Roma. Blundar man 

kan man föreställa sig att man hamnat på 

de skotska högländerna en riktigt bister vinterdag, 

men när man öppnar ögonen syns 

socker brukets fasad som en påminnelse: Det 

är Gotland, inte Skottland. 

Vd:n för Gotland Whisky är en rödlätt, 

energisk man vid namn Anders Stumle, en 

före detta bonde med ett högt, bullrigt skratt. 

Med stor energi springer han upp- och nedför 

de många trapporna i fabriken och pekar 

ut var de olika produktionsdetaljerna ska stå 

när bygget är färdigt. En viktig sak att komma 

ihåg, på pekar han, är att Gotland Whisky 

kommer att ha en lite annorlunda målsättning 

än andra svenska sprittillverkare. Här är 

det besökarna som kommer i första hand och 

målet är att de som i framtiden kommer hit 

för att titta ska få en så intressant upplevelse 

som möjligt. 

Paradnumret ska bli en bar, belägen högt 

upp i fabriken, med lång bardisk och mycket 

glas. Där ska gotlänningar och turister provsmaka 

de destillerade, och så småningom 

noggrant lagrade, dropparna. 


VISIONÄREN: Anders Stumle 

! Ålder: 57 år. Bakgrund: Bonde i 30 år och 

företagare sedan 1975. Jobbade som bonde i 

Skottland på 1970-talet – då vaknade whiskyintresset. 

Aktuell: Vd för Gotland Whisky. 

Utbildning: Bonde (”men inte agronom”). 

Familj: Sambo och ett barn på 21 år. 

Intressen: Travhästägare. Idrotter som 

skeetskytte och ishockey. 

– Det blir en spektakulär mötesplats, en hel våning 

för besökare, samlingslokal med bar och 

konferensmöjligheter, säger Anders Stumle. 

Historien om den gotländska whiskyn börjar 

2004, då en grupp entusiaster gjorde de första 

försöken att få in en av de viktigaste ingredienserna 

vid whiskytillverkning: pengar. Men 

det blev en vinglig start. Emissionen drog in 

betydligt mindre än grundarna hoppats på 

och tillsammans med en planerad kostsam 

lokalisering av verksamheten till kustsamhället 

Klintehamn, som splittrade ägarna, såg det 

ganska dystert ut för företaget. 

Då kläcktes idén om att i stället för att bygga 

nytt använda något som redan fanns. I Roma 

fanns gott om plats i det gamla socker bruket, 

sedan den tidigare verksamheten stängt igen 

1997 och byggnaderna ännu inte fyllts med 

nytt innehåll. Några av delägarna köptes ut 

och 2009 gjordes en nyemission. Den här 

gången gick det bättre och företaget kunde 

räkna in 4 nya miljoner. 

– Sedan dess har vi köpt destillationsutrustning 

och byggt om fabriken. Pengarna 

var tillräckligt för att dra igång och nu är vi 

snart färdiga, säger Anders Stumle.

Whiskytillverkningen är bara en del 

av projektet. Anders Stumle planerar 

ett besökscentrum med visningar och 

provsmakningar. 

Senare i vår planeras ännu en nyemission, som 

om den fulltecknas ska säkra driften för tre 

år framåt. Produktionsmålet är att tillverka 

60 000 liter whisky per år. Av den första omgången 

som tillverkas kommer 20 000 liter 

enligt Anders Stumle att vara säljbart ”snart”, 

medan resten fortsätter att lagras enligt utarbetade 

system. Flaskan som whiskyn ska 

tappas upp i �nns också designad och klar: 

”Isle of lime” ska whiskyn heta. Om ”lime” 

översätts med ”kalk” blir namnet alltså en 

anspelning på Gotlands gamla smeknamn 

”kalkstenshawaii”. 

Delägarna i Gotland Whisky är i dag cirka 

700 stycken. Anders Stumle beskriver dem 

som ”alla möjliga människor”, inga vana 

aktie ägare utan i första hand entusiaster som 

lockats av möjligheten att få vara med om ett 

roligt projekt. 

– Det är �er fastlänningar än gotlänningar 

bland ägarna. I de �esta fallen tycker de att 

whisky är roligt, avkastningen är inte det första 

de tänker på, säger Anders Stumle. 

I dagsläget arbetar sex-sju personer med att 

göra fabriken klar. När produktionen kommer 

igång, Anders Stumle räknar med att det blir 

Produktionsmålet är 

att tillverka 60 000 

liter whisky per år. Av 

den första omgången 

kommer 20 000 liter 

enligt Anders Stumle att 

i maj, kommer tre anställda att arbeta med 

den. Dessutom kommer antagligen två personer 

att behövas till alla de visningar som de 

planerar att arrangera. 

– Det här sätter Gotland och whisky på 

kartan. Vi är helt anpassade till besöksnäringen, 

så innan vår egen whisky är klar 

kör vi med visningar och provsmakningar av 

whisky från andra håll. Längre fram ska vi 

också ha gårdsförsäljning här, staten kan inte 

hålla undan det hur länge som helst. Det här 

är för den nya sortens turist, smaker och upplevelser 

på vår och höst, säger Anders Stumle. 

Har ni utskänkningstillstånd? 

– En av styrelsemedlemmarna har ett tillstånd 

så vi kör på det så länge. Men det är inte 

så krångligt som man kan tro, säger Anders 

Stumle och tillägger att whiskyfabriken räknar 

med att servera enklare pubmat till dryckerna. 

Vi fortsätter vår runda i fabrikslokalerna 

och går förbi ett par stora lådor, som Anders 

Stumle ny�ket öppnar. Det visar sig vara styrningar 

till destillatorerna som har levererats. 

– Det är utrustning för 200 000 bara i de 

här kartongerna, konstaterar han. 

vara säljbart ”snart”. » 


9

10 

» 

KONKURRENTER: Blågul whisky 

Mackmyra Svensk Whisky, från 

Mackmyra utanför Gävle. Säljs på 

Systembolaget sedan 2008. 

Wannborga, �nns på Öland och 

tillverkar whisky i mycket liten 

skala sedan 2007. 

Spirit of Hven, ligger på ön Ven 

och satte igång produktion 2008. 

Smögen Whisky, i Hunnebostrand 

på västkusten. Började 

destillera 2010. 

Roslagswhisky, i Lohärad utanför Norrtälje. 

Produktionen av ekologisk whisky började 

2009 och ska �nnas till försäljning 2012. 

Gammelstilla Whisky, i Torsåker vid 

Sandviken, som startade 2010. 

Box Whisky, i Bjärtrå i Kramfors. Startade 

2010 och väntas börja säljas 2013. 

Vi kommer fram till det som ska bli tappningsrummet. 

Exakt hur det kommer att se 

ut är ännu inte helt klart, eftersom det �nns 

olika sätt att sköta tappningen. 

– Antingen har man en stor lina för �era 

miljoner kronor där �askor går sönder på löpande 

band, eller så gör man all tappning för 

hand. Jag tror att vi hamnar någonstans mitt 

emellan, säger Anders Stumle. 

Hur kommer er whisky att smaka? 

– Den blir inte Islay-rökig, även om man 

skulle kunna göra den det. Men det blir en 

whisky av skotsk modell, gjord på polarkorn. 

Till lagringen kan vi köpa tunnor i gotlandsek 

från Örebro. Det lutar åt att whiskyn får en 

karaktär som liknar den från Speyside, säger 

Anders Stumle. 

Vem bestämmer hur ”Isle of lime” 

ska smaka? 

– Vi hjälps väl åt i styrelsen… Det gäller 

att få en likartad produkt. Sedan kan det bli 

”Destiller’s choice” till jul och så där. Det �nns 

ju så pass många samlare och för dem är sådana 

saker intressantare än en bulkprodukt, 

säger Anders Stumle. 

Vad avgör smaken? 

– Destilleraren kommer att ha stort in�ytande. 

Man tar ju bort ”huvudet” och ”svansen” 

på destillatet (det första och sista som kommer 

ut) eftersom det smakar obehagligt, men 

man kan ta bort olika mycket av dem. Om 

man kör destillatet till 65 procent i stället för 

70 får man med mer som ger smak, och eventuellt 

kan gifta sig med träet i tunnorna. 

– Sedan är det mycket ”storytelling” kring 

whisky också. Skottarna talar ju gärna om att 

deras destillerier ligger precis vid �oderna, 

där vattnet är brunt eftersom det rinner ge- 


Bland rostande sockerbruksattiraljer... 

...tar visioner form. 

Ritningar ligger utströdda. 

Överallt pågår arbetet. 

nom järn, och hur det vattnet påverkar smaken. 

Det är bara nys! De ligger vid �oderna 

eftersom destillatorerna behöver så otroligt 

mycket kylvatten. 

Vad gör ni om ni provar whiskyn som är 

på lagring och det inte smakar bra? 

– Då byter vi direkt. Och då behöver vi 

konsulter, som vi skickar prover till. Det är då 

de experterna blir viktiga. 

Vilka kommer att sälja er whisky? 

– Lokalt är systembolaget tvunget att ta in 

det, andra systembolag får avgöra själva. 

”Isle of lime” kommer huvudsakligen att säljas 

i halvliters�askor, i stället för de vanliga 

hel- och halvbuteljerna. Flaskan har redan 

fått sin design och pryds av en logga som för 

tankarna till ett Guns N’ Roses-skivomslag. 

På sikt räknar dock Anders Stumle med att 

även bli tvungen att tappa upp whiskyn i små 

miniatyr�askor, för försäljning till turisterna. 

Numera �nns sju-åtta svenska 

företag som tillverkar eller ska 

börja tillverka whisky. Hur ser du på 

den konkurrensen? 

– Det �nns ingen konkurrens inom Sverige. 

Mackmyra (Sveriges första whiskytillverkare, 

beläget utanför Gävle) har gjort 

grovjobbet och lagt ned fantastiska pengar 

på marknadsföring. De ser alla andra svenska 

tillverkare som hjälp för dem.

– Själva ska vi inte växa utan bara göra produkten 

bättre. Vi ska inte öka volymerna enligt 

våra planer. 

Vilka är dina egna whisky- 

favoriter? 

– Glenlivet Nàdurra, en fantastisk 

fattappad whisky. Jag gillar inte alltför 

rökig whisky. I Skottland skiljer man på 

eftermiddagswhisky och kvällswhisky, där 

den senare är lite häftigare och rökigare, säger 

Anders Stumle. 

– Men jag dricker all whisky ur provsynpunkt, 

även om jag inte är mycket för 

bulkwhiskyn utan mer för single malt. Antagligen 

beror det på att smaken utvecklas när 

man blir äldre. ! 

” Det blir en whisky av skotsk 

modell, gjord på polarkorn. Till 

lagringen kan vi köpa tunnor 

i gotlandsek från Örebro.” 

VIRRE-ABC: Liten ordlista för whisky-noviser 

Blended: Blandning av 

grainwhisky och maltwhisky. 

Bourbon: Amerikansk whisky 

gjord på minst 51 procent och 

högst 80 procent majs. 

Cask strength: Outspädd 

whisky. Har samma alko holhalt 

som den fått vid lagringen. 

Grainwhisky: Görs på omältad 

spannmål. 

Head: Den första vätskan som 

kommer ut vid destilleringen. 

Mycket alkoholstark och innehåller 

mycket tungmetaller. 

DESTILLERAD NJUTNING: 

Så tillverkas maltwhisky 

! INGREDIENSER: Maltwhisky 

tillverkas av vatten, jäst och korn. 

! MÄLTNING: Kornet blötläggs och 

torkas. Torkningen kan ske i en så kallad 

kölna, där lu� strömmar genom golvet 

samtidigt som kornet vänds. Under 

golvet eldas med torv eller kol vilket ger 

malten smak av rök. Ett modernare sätt 

är att använda maskiner för processen. 

Värmen får kornet att jäsa och gro. 

Stärkelsen omvandlas till socker. 

! MÄSKNING: Kornet mals och blandas 

med varmt vatten i mäskkar. Färdig vört 

skiljs från malten genom silning. 

! JÄSNING: Jäst tillsätts och vörten får 

jäsa i jäskar tills alkoholhalten stigit till 

mellan 5 och 12 procent. 

! DESTILLERING: Whiskyn destilleras 

i kopparpannor, först i en så kallad 

mäskpanna och sedan i spritpannan. 

Den första och sista delen av destillatet 

skiljs av medan mellandelen lagras. 

! LAGRING: Lagringen sker i ekfat. 

Ämnen i träet bidrar till att ge spriten 

dess färg. Vissa tillverkare tillsätter 

sockerkulör för att förbättra färgen. 

Under lagringen, som ska vara i minst 

tre år för att resultatet ska få kallas 

skotsk whisky, dunstar en del av spriten 

– man brukar räkna med att cirka 

2 procent försvinner per år. 

! UTSPÄDNING: Whiskyn späds 

med vatten till lagom styrka. De �esta 

tillverkare kyl�ltrerar också whiskyn för 

att få bort partiklar. Sedan är det dags 

att hälla upp den på �aska. 

Islay. 

Islay: Skotsk ö som gett namn 

åt ett whiskydistrikt. Härifrån 

kommer många rökiga sorter 

som Ardbeg och Laphroaig. 

Maltwhisky: Görs på kornmalt. 

Single malt: Whisky från ett 

speci�kt destilleri. 

Speyside: Region intill �oden 

Spey med många destillerier. 

Härifrån kommer till exempel 

Glen�ddich. 

Tail: Den sista vätskan som kommer vid 

destilleringen. Alkoholsvag och innehåller 

en del oönskade smaker. 


11

SCENKARRIÄR. Att man hunnit bli vuxen innebär inte att drömmar inte 

kan slå in. Det bevisade den svenska operasångerskan Erika Sunnegårdh 

när hon vid 38 års ålder slog sig in bland eliten. 

Primadonnan 

Text: DAVID DJUPHAMMAR Foto: MATS BÄCKER 

Efter ett liv av förberedelser �ck Erika 

Sunnegårdh sitt genombrott på 

operascenen 2004 när hon gjorde sin 

debut i Turandot på Malmö Opera. 

Därefter tog karriären ytterligare fart med 

framträdanden på legendariska Metropolitan 

i New York bara två år senare. 

Men vägen till de stora scenerna har 

var ken varit rak eller enkel, och livet som 

internationell operasångerska betyder också 

ett liv i kappsäck. 

– Var jag bor? Där mina böcker och kläder 

bor, vilket nu är i Venedig. 

Erika Sunnegårdh tvekar lite inför frågan 

om var hennes hem egentligen �nns. Och 

det kanske inte är så konstigt med tanke på 

hur många geogra�ska omplaceringar hennes 

liv hittills inneburit. 

Erika Sunnegårdh kommer från en familj 

där båda föräldrarna var musiker och själv 

gick hon på Adolf Fredriks musikskola. 

Efter uppväxten i Sverige �yttade hon 

som 19-åring till New York. Att det blev 

USA �ytten gick till berodde inte bara 

på att delar av hennes släkt bott där och 

att hon har både svenskt och amerikanskt 

medborgarskap, det handlade också om ett 

behov av att få komma till en större och mer 

tillåtande omgivning. 

– New York �yttade jag till efter studenten 

– det verkade vara världens centrum 

och jag trivdes väldigt bra. Där �nns såväl 

möjligheten till framgång som möjligheten 

att vara totalt anonym. Det var kritiskt för 

mig att hitta ett sätt att kunna vara mig själv 

och komma ifrån det homogena samhället i 

Sverige, säger Erika Sunnegårdh. 

I New York sökte hon sig visserligen 

ganska snabbt till en skola där hon tog en 

Bache lor of Arts i sång, men samtidigt 

arbetade hon med andra saker för brödfödan. 

Jobben hittade hon bland annat i restaurangbranschen 

och inom catering, men också 

som sekreterare på banken Société Générale. 

Hon sjöng dessutom på mäs sor i en katolsk 

kyrka under många år. Men trots att målet 

om en sångkarriär hela tiden fanns där säger 

Erika Sunnegårdh att hon inte kände någon 

direkt stress vad gällde framtiden. 

– Jag visste att rösten krävde en viss tids 

skolning och väntade helt enkelt tills jag 

kände att jag kunde hävda mig på en tillräckligt 

hög nivå. Om det �nns en snitslad 

bana kan man säga att jag väntade ut den, 

säger hon. 

Kände du ingen press? 

– Jag tror inte det, vet inte om det tyder på 

lathet… Jag är normalt ganska mycket uppe 

i varv, men har samtidigt något slags tillit till 

att vissa saker inte går att bråka med. 

Erika Sunnegårdh jämför den nödvändiga 

inställningen gentemot rösten med den syn 

hennes bror har på sitt golfspelande. 

– Ju mer spänd man är på att slå långt, 

desto kortare slår man. 

Hur vet man att man är redo? 

– Det är svårt att jämföra sig med andra. 

Man får lära sig vilka andra personers öron 

man kan lita på. Till slut var jag i en situation 

där det var dags att antingen lägga av, eller få 

till det. Jag var 37 när jag började provsjunga 

och det är sent, men till slut kände jag att jag 

inte behövde be om ursäkt längre. 

I november 2003 gjorde hon sina första 

provsjungningar och i januari 2004 �ck hon 

jobb på Malmö Opera. 

– Förvånad? Nej, men jag blev otroligt 

glad! Jag stod ju inte och tänkte ”vilka idioter 

som anställer mig”, men åsikter skiljer ju 

sig i allmänhet så otroligt mycket åt, så jag 

var lycklig att de höll med mig, säger Erika 

Sunnegårdh. 

Malmö Opera var ett bra ställe att inleda 

karriären på, tycker hon, och berömmer 

kollegorna, huset och den höga kvaliteten 

på arbetet. Men trots jobbet i Malmö bodde 

hon kvar i New York där hon i samma veva 


» 

13

14 

” Förr räckte det att ha en fantastisk röst. Man behövde 

inte vara frisk och fräsch, bra skådis, eller vara sin 

egen businessman – i dag krävs alla sidorna.” 

» 

OPERANS STORA ROLLER. Erika Sunnegårdh sjunger huvudrollerna i Salome på Welsh National Opera 2007; i Tosca på Nashville Opera 2009; 

i Macbeth på Wiener Staatsoper, 2009; i Turandot på Metropolitan Opera, 2007. 

hade fått kontrakt på ett antal framträdanden 

på klassiska Metropolitan Opera. Fram till 

2007 fortsatte hon att tillbringa mycket tid i 

New York, men sedan dess har det huvudsakligen 

varit jobb på olika europeiska scener. 

Ett viktigt skäl till det är att arbetsmarknaden 

för operasångare i USA har försämrats så 

till den grad att det enligt Erika Sunnegårdh 

i praktiken är svårt att basera sig där. 

I stället har hon rest runt i Europa, med 

några månader i varje stad, och bott i olika 

hyrda lägenheter. Hon har visserligen skaffat 

en bostad i Venedig, som i dagsläget är 

närmast ”hemma”, men livet har ändå mest 

präglats av skickande av lådor med ägodelar 

mellan olika adresser. Av den anledningen 

känner hon nu också ett växande behov av 

att rota sig på en plats. 

– Jag måste nog bestämma mig och etablera 

någon form av hem snart, för när man 

reser intensivt mellan Genève, Frankfurt och 

I RAMPLJUSET: Erika Sunnegårdh 

! Yrke: Operasångerska. 

Ålder: 45 år. Bor: Mest 

i Venedig. Intressen: 

Hunden. ”Annars är jag 

dålig på allsidighet, men 

jag ser �lm, läser och 

tittar på städerna jag är i.” 

Bästa operahus: ”Det är väldigt trevligt att 

jobba i Frankfurt. Och på Welsh National 

Opera i Cardiff.” Bästa akustiken �nns enligt 

Erika Sunnegårdh i Atlanta och Cardiff. ”Och 

Metropolitan (i New York) är förstås fantastiskt, 

men det är så långt ifrån hur opera 

normalt görs.” Önskeroller: ”Jag ser fram 

emot att göra �er roller av Richard Strauss, 

och mer Verdi.” 


CATHERINE ASHMORE/WELSH NATIONAL OPERA; REED HUMMELL/NASHVILLE OPERA; WIENER STAATSOPER; METROPOLITAN OPERA 

London undrar man ibland vart de senaste 

månaderna tog vägen. I Stockholm är jag när 

jag besöker familjen, men inte i jobbet. Mina 

nära vänner är utspridda, men många �nns 

i New York, Stockholm och Tyskland, säger 

Erika Sunnegårdh. 

Är det ett glamouröst liv att 

arbeta med opera? 

– Nej! Jag bär mina egna väskor och det 

�nns oftast ingen hiss, dessutom har jag med 

mig hunden och har bajspåsar i �ckorna. 

Men visst �nns det magiska ögonblick, mest 

innanför teaterns dörrar. 

Vad tjänar en operasångerska? 

– Topp 20-sångarna, som har sponsorer 

och skivkontrakt, tjänar ruskigt bra. Fast 

an ställda tjänar å andra sidan som kulturarbe 

tare gör mest, upp till 5 000 euro brutto 

i Europa. Som frilans beror det på hur många 

föreställningar man sjunger, då man bara 

får betalt när man frisk står på scen. Men 

kriterierna för framgång är olika. Man får 

försöka tjäna ihop så mycket som möjligt 

innan man slutar. 

Men ännu är det enligt Erika Sunnegårdh 

ett tag kvar tills det är dags att lägga av. Även 

om operasångerskor i regel inte håller på tills 

de fyller 65 utan snarare slutar vid 50–55, går 

det ännu att hinna med en hel del. 

– Det �nns en massa roller jag vill göra 

och musik och människor jag vill jobba med. 

Dessutom har man investerat så mycket i 

sin kunskapsnivå, som jag hoppas kunna 

använda till något annat. 

Vad skulle det kunna vara? 

– Arbeta som lärare, eller hålla i organisationen 

av något. Jag är organisatoriskt 

begåvad och skulle absolut kunna tänka mig 

att verka i någon annan del av branschen, 

eller att värna om kulturen i det större sammanhanget, 

säger Erika Sunnegårdh och 

framhåller att en operasångare i dag måste 

kunna betydligt mer än förr. 

– Förr räckte det att ha en fantastisk röst. 

Man behövde inte vara frisk och fräsch, bra 

skådis, eller vara sin egen businessman – 

i dag krävs alla sidorna. 

Utvecklingen mot större professionalism 

i branschen, och de krav på a�ärssinne som 

följer med den utvecklingen, är dock inte 

bara av godo enligt Erika Sunnegårdh. 

– Jag tror det är viktigt att inte bara de 

med vassa armbågar klarar sig nu när klimatet 

blivit så hårt. Branschen måste värna om 

de djupa konstnärliga begåvningarna, eftersom 

de som är väldigt känsliga ofta har svårt 

att ta hand om sig själva. Stark är inte alltid 

lika med bäst i de här sammanhangen! 

Men vad är det som är så 

viktigt med opera? 

-– Inte bara opera, men alla ”live”konstarter… 

Att något inte är ekonomiskt 

lönsamt betyder inte att det saknar värde. 

Opera blir bara mer och mer populärt, 

och det är en konstart som alltid blivit 

sponsrad på något sätt – från början av 

kungar, och nu av privata sektorn och staten. 

Lönsamhet måste beviljas andra typer av 

tolkningar – förmågan att se, höra och 

sitta i förundran och deltagande inför vad 

virtuosa, vanliga dödliga människor kan när 

de har ett konstverk att fördjupa sig själva i. 

Teamwork, disciplin, briljans, sårbarhet, 

kreativitet går inte att mäta i kronor och 

ören. Man kan se magin slå rot i vartenda 

barn som för första gången ser och hör 

Troll�öjten eller Våro�er. !

16 

ERIK BERG/DEN NORSKE OPERA & BALLETT 

FÖREBILDER. Operahuset i Oslo uppges vara Norges största 

byggnadsprojekt på kulturområdet sedan 1300-talet. 

Byggkostnaderna uppgick till 3,3 miljarder norska kronor. 

Operan invigdes 2008 och ligger vid Oslo�ordens vatten. 

OPERATION OPERA 

DEN NYA STOCKHOLMSOPERAN. Köpenhamn har det. Oslo och Göteborg likaså. 

Och Sydney förstås. Det handlar om ett modernt operahus vid vattnet, en levande 

dröm för många stockholmare. Men också ett svår�nansierat miljardprojekt. 

Det nuvarande operahuset vid Stockholms 

Ström byggdes i slutet av 1800- 

talet. Hög tid för ett nytt? Ja, det tycker 

i alla fall folkpartisterna Madeleine Sjöstedt 

och Christer Nylander, som i början av året 

föreslog ett nytt operahus, där näringslivet 

skulle stå för en viktig del av �nansieringen. 

Det blev startskottet för en het debatt i media 

och bloggar. Nytt operahus – eller inte? 

Motståndarnas argument gick i huvudsak ut 

på att vi redan har ett operahus i Stockholm 

– varför inte använda det? Ett nytt scenkonsthus 

skulle kosta 4-5 miljarder kronor och bara 


gagna den försvinnande lilla del av befolkningen 

som intresserar sig för opera. 

Förespråkarna kontrade med att Stockholms 

nuvarande operahus är i akut behov 

av renovering. Miljön är oacceptabel och 

riskfylld för såväl publik som personal. 

Dessutom är operahusets teknik omodern 

och scenmåtten för små, vilket omöjliggör 

förnyelse och ett internationellt utbyte. Och 

intresset för opera är inte alls litet, menade 

de. Tvärtom går operakonsten mot en ny vår, 

exempelvis manifesterat genom opera på bio 

och via Folkets Hus (se nästa sida). 

En som tog tydlig ställning 

i debatten är Dagens 

Nyheters kulturchef Björn 

Wiman. Han vill ha ett 

nytt operahus eftersom 

han tror att det skulle 

bredda operaintresset. 

– Opera är den konstform 

jag sätter allra högst, Björn Wiman. 

faktiskt. Den har en unik 

förmåga att trä�a både känsla och intellekt 

samtidigt. Det är det jag hoppas att �er ska 

kunna få ta del av, säger han, och fortsätter: 

FREDRIK FUNCK

Operahuset i Sydney i Australien. 

Göteborgsoperan. 

Operahuset i Köpenhamn. 

– Men då måste man vädra ut lite av den där 

inrökta sammetslukten från operakonsten 

som den har i Sverige, men inte alls i andra 

länder som har nya operahus. Se till exempel 

på opera huset i Oslo. Det är en populär folklig 

mötesplats dygnet runt. 

I sina drömmar ser Björn Wiman framför 

sig ett nytt levande operahus, vars utbud inte 

är begränsat till klassisk opera utan även består 

av exempelvis musikalföreställningar. Vidare 

�nns där en bra restaurang. 

– Det ska inte bara vara tanter och farbröder 

som står och sjunger klockan 19 varje kväll 

utan ett levande kulturhus, sammanfattar han. 

Och visst får Stockholm så småningom ett 

nytt scenkonsthus. Det säger kulturminister 

Lena Adelsohn Liljeroth i en intervju i Dagens 

Nyheter. Eftersom satsningen är så stor 

och dyr vill hon inte spekulera om när. Frågan 

ska få ta lång tid, enligt kulturministern. 

Björn Wimans bästa gissning är att det 

kommer att ta tio år. 

– Då tror jag att det �nnas ett nytt operahus 

i Stockholm och jag tror att det står på 

Masthamnskajen borta vid Finlandsbåtarna 

ALAMY/ALL OVER PRESS; KRM500/WIKIPEDIA; ALAMY/ALL OVER PRESS 

Operavärldens superstjärnor 

till Sverige – på bioduken 

Colin Nutley fortsätter att utmanas 

av Madame Butter�y. Sedan början 

av 2000-talet har nästan 200 000 

svenskar bänkat sig i någon av landets 

biosalonger för att se opera. 

Man ska inte behöva bo i Stockholm för att 

få se opera. Det var tanken då Folkets Hus 

började planera direktsända föreställningar 

till biografer runt om i Sverige. Efter en mer 

blygsam start 2002 tog operabion fart genom 

avtalet med Metropolitan Opera i New York 

2007. Nu gick det plötsligt att se operans superstjärnor 

i Bengtsfors och Skinnskatteberg. 

– Vi var till en början lite oroliga över hur 

stort intresset skulle vara, men det kom riktigt 

bra med folk. En extra krydda var att i 

Barberaren i Sevilla medverkade Peter Mattei 

som är från Boden, och när han hälsade på 

svenska till publiken var inget öga torrt, säger 

Rickard Gramfors, projektledare för Folkets 

Hus och Parkers satsning Digitala Hus. 

I dag medverkar 95 biografer runt om i 

landet och under innevarande säsong görs 

hela 30 olika livesändningar från olika operor 

och teatrar i världen. 

– Det som lockar är bland annat tillgängligheten, 

att kunna uppleva världsartister för 

på Söder. Det är en mycket bra plats – det ligger 

centralt och har stark kontakt med vattnet. 

Men sedan var det ju en fråga om pengar också. 

Dagens operahus �nansierades med medel 

från familjen Wallenberg. Köpenhamns 

opera hus byggdes på 2000-talet tack vare en 

rik mecenat, stiftelsen A.P. Møller and Chastine 

Mc-Kinney Møller (A.P. Møller är en av 

personerna bakom världs företaget Maersk). 

Ska ett nytt operahus i Stockholm bli verklighet 

måste staten, staden och näringslivet 

dela på �nansieringen, enligt Lena Adelsohn 

Liljeroth. Hon säger sig dock allt mer ha blivit 

varse en rädsla för kulturen från näringslivets 

sida. Det är betydligt lättare att hitta sponsorer 

till nya idrottsarenor. 

Björn Wiman tror dock inte att näringslivets 

svala intresse blir ett avgörande problem. 

– På sina håll �nns det en beröringsskräck, 

men det �nns även många exempel på motsatsen. 

Ett sådant är Fotogra�ska Museet på 

Stadsgårdshamnen. Visst borde det även gå 

för operakonsten. 



METROPOLITAN I BENGTSFORS. Mariusz 

Kwiecien och Anna Netrebko i Donizettis 

Don Pasquale – nästan live på Folkets Hus. 

en billig peng. Publiken tar det på allvar, klär 

upp sig och �xar håret. Många har vant sig vid 

att lyssna på direktsänd opera i P2, men det vi 

tillför är bilden, säger Rickard Gramfors. 

Intäkterna från visningarna delas mellan 

biograferna och den opera från vilken föreställningen 

sänds. Och intresset fortsätter 

enligt Rickard Gramfors att öka. 

– Publiken är till stor del 60 plus, det är 

inget att sticka under stol med. Men vi jobbar 

på att öka intresset, till exempel undersöker vi 

satsningar i skolorna, säger han. 

DAVID DJUPHAMMAR 

redaktionen@carnegie.se 

FÖRSLAG: Läge för opera 

! Här skulle ett nytt operahus i Stockholm 

kunna ligga – enligt några förslag: 

! Vid Masthamnen (direkt vid inloppet till 

Stockholm från Östersjön, alldeles nedanför 

den populära serveringen uppe på 

berget Fåfängan). 

! Granne med Vasamuseet på Djurgården. 

! Som en kil ut från Långholmen. 

! Mitt emot Dramaten vid Nybroviken. 

! På ett utbyggt Slussen. 

Källa: Dagens Nyheter 

Masthamnsoperan 

skymtar i ett av 

många förslag till 

nya Slussen. 


MARTY SOHL/METROPOLITAN OPERA 

LARS LIEDEGREN 

17

18 

ALFAKANAL.SE 

OPTIMISM. Att världens befolkning åldras ser inte bara läkemedelsbranschen som en möjlighet. 

MOGEN CHANS 

DEMOGRAFI. En allt äldre befolkning 

skapar lukrativa affärsmöjligheter. Men 

för börsen betraktas utveck lingen som 

ett allvarligt hot. Hur går det ihop? 

Världens befolkning växer 

och allra snabbast växer 

den del av befolkningen 

som är över 65 år. Faktum är att 

antalet pensionärer ökar dubbelt 

så snabbt som den yngre delen 

av befolkningen. Orsaken är enkel: 

Ökat välstånd gör att vi lever 

längre och ska�ar färre barn. 

Näringslivet uppfattar faktiskt 

den nya demogra�n mest som en 

möjlighet, visar en väldsomspännande 

enkät av Economist Intelligence 

Unit (se gra�k ovan). 

Läkemedels- och sjukvårdsföretag 

lyfts fram som givna vinnare. 

Men även i mindre själv- 

TREND Lägre sparande 

Kvot mellan antal individer i grupperna 

25–35 och 65+ år, respektive 34–64 år 

(USA) 

Prognos 

1,6 

1,4 

1,2 

1,0 

ENKÄT Företagen ser möjligheterna 

Undersökning bland 600 företag Procent 

0 5 

”Utvecklingen utgör 

en möjlighet” 

1900 1950 2000 

Källa: The Economist 


”Lika mycket risk 

som möjlighet” 

”Vi har inte analyserat detta” 

”Utvecklingen utgör en affärsrisk” 

”Varken möjlighet eller risk” 

10 15 20 25 30 35 40 

Källa: EIU. Hela rapporten �nns på www.eiu.com/sponsor/axa/longevity 

klara branscher bedrivs forskning 

för att kunna möta allt äldre slutkunder. 

– Ett lite otippat svenskt exempel 

på det är faktiskt Hexagon, 

säger Daniel Ljungström, 

chef för Investment Strategy på 

Carnegie Private Banking. 

– Hexagon har mycket avancerad 

teknik för mätning och 

positionering och förknippas 

framför allt med kunder inom infrastruktur, 

jordbruk och råvaruutvinning. 

Men Hexagon ser 

också den här demogra� trenden, 

som för sjukvården betyder att 

både transplantationer och operationer 

kommer att öka. Det 

kräver medicinsk mätteknik med 

mycket hög precision, något som 

Hexagon därför satsar stort på, 

säger Daniel Ljungström. 

Men den brittiska investmentbanken 

Barclays Capital har 

granskat relationen mellan andelen 

”low savers” (bostads köpande 

25–34-åringar samt alla som är 

äldre än 65 år) och ”high savers” 

(35–64-åringar, som både tjänar 

och sparar mest). Som grafen 

intill visar gick den stora kullen 

40- talister in i arbetslivet och 

bildade familj med spenderbyxorna 

på. En bit in på 1980-talet 

föll kurvan igen, då 40-talisterna 

började spara, med en bottennotering 

kring millennieskiftet. 

Poängen? Jo, under hela perioden 

har även börsen rört sig 

enligt exakt samma mönster, fast 

tvärtom. När 40-talisterna spenderade 

i stället för sparade rådde 

en nästan permanent ”bear market” 

på börsen, och när de började 

spara på allvar satte börsen 

fart och slog i taket. När då? Vid 

millennieskiftet. 

Nu blir 40-talisterna själva 

”low savers” och tar ut sina besparingar 

från börsen. Förestår en ny 

”bear market”? 

– Det här är understryker 

om något behovet av en aktivt 

förvaltad portfölj med �era tillgångsslag 

på olika marknader. 

Samtidigt är jag helt övertygad 

om att möjligheterna på Stockholmsbörsen 

väger tyngre än hoten, 

även på längre sikt. I Sverige 

har vi så många världsledande, 

innovativa och exportinriktade 

företag, och i slutändan är det 

enbart företagens vinster som avgör 

om aktier är intressanta, säger 

Daniel Ljungström. 

ERIK AMCOFF 

erik.amcoff@carnegie.se 

! Läs mer om Strategiteamets syn på 

globala marknader på sidorna 26–31! 

PIGG PENSIONÄR. Amerikanske 

�nans mannen Kirk Kerkorian, 

93 år, i Hollywoodvimlet i mars. 

RESENÄRER 

Whoppare 

ger hopp 

! ”Dinks” (double income, no 

kids) och ”yuppies” (young 

urban professionals) i all ära, 

men för Sveriges turistbransch 

är det ”whops” (wealthy, 

healthy older people) som 

gäller. Dessa friska, äldre 

personer med god ekonomi är 

den nya heta målgruppen. 

– De spenderar en hel del 

pengar, men vill inte bara 

ha sol, utan upplevelser och 

intressanta ut�ykter, säger 

Thomas G Olsson, vd för 

Svenska resebyråföreningen, 

till TT i Dagens Industri. 

”Mottot för dessa 

livsbejakande 

40- och 50- 

talister, vana 

att få som de vill, 

är att hellre leva 

gott än länge. Att 

vara skuldfri när 

man dör är inte 

deras credo.” 

!"Thomas Fürth, 

forsknings ledare 

på förändringskonsulten 

Kairos 

Future, tipsar om hur 

man gör affärer på ”rekordgenerationen”, 

född 1945–54. 

I tidningen Nya Affärer. 

STEVE GRANITZ/GETTY/ALL OVER PRESS

Fokus: SKATT & JURIDIK 

Pricka rätt i ditt sparande 

Skatt ! Pension ! Sparformer ! Försäkringar 

AKTUELLT. När Schweiz börjar utbyta information med Sverige blir det 

viktigare än någonsin att redovisa utlandstillgångar för Skatteverket. 

Läs också om Carnegies pensionsrådgivning och om regeringens förslag 

till nytt investeringssparkonto. » 


ANDREW PATERSON/ALAMY/ALL OVER PRESS 

19

20 


JOAKIM BRAUN/ALFAKANAL.SE 

BESKATTNING. Det sista viktiga avtalet om informations 

utbyte har nu slutits, denna gång mellan Sverige 

och Schweiz. Vi uppmanar alla berörda att så snabbt 

som möjligt lämna en frivillig rättelse till Skatteverket. 

I 

slutet av februari o�entliggjordes innehållet 

i en förväntad överenskommelse om 

infor mationsutbyte mellan Sverige och 

Schweiz1 . Den ger Sverige rätt att ställa frågor 

om konton i Schweiz, inte endast avseende 

fysiska personer utan även avseende juridiska 

personer och vem som ligger bakom dessa. 

På begäran ska Schweiz lämna uppgifter om 

banktillgångar, förutsatt att Sverige anger vem 

upplysningarna avser, vilka tillgångar som efterfrågas 

och hur de efterfrågade uppgifterna 

är av betydelse för beskattningen i Sverige. Vår 

tolkning är att avtalet inte träder i kraft före 

den 1 januari 2012, men högst sannolikt den 

dagen. Förhållanden som förevarit före detta 

datum får inte schweiziska banker svara på. 

Möjligheten till frivillig rättelse av lämnade 

deklarationer, exempelvis avseende oredovisade 

tillgångar och inkomster i utlandet, har 

funnits länge men har sällan utnyttjats. Sedan 

Sverige började ingå avtal om informationsutbyte 

med de länder där svenskar av tradition 

haft oredovisade konton har dock takten 

på frivilliga självrättelser ökat, då möjligheten 

blivit bekant för berörda. 

När Sverige förra året tecknade avtal med 

Luxemburg blev intresset uppenbart. Det ser 

också ut att fortsätta växa: Trots att nyheten 

om överenskommelsen med Schweiz bara 

är någon vecka gammal när detta skrivs har 

vi redan sett en dramatisk ökning av antalet 

frågor om möjligheterna att vidta en frivillig 

rättelse. 

En vanlig fundering är om det är för sent att 

vidta en rättelse. Så är det naturligtvis inte. 

Så länge rättelsen är frivillig kan man rätta 

även sedan avtalet trätt i kraft. Vi vill nu uppmuntra 

alla berörda att rätta och att göra det 

1 Innehållet i överenskommelsen framgår av ett protokoll till det be�ntliga dubbel beskatt nings avtalet 

mellan länderna. Protokollet innehåller även överenskommelser om andra ändringar i detta avtal. 

Din pension är mer än det orangea kuvertet 

HUR ÄR DET STÄLLT? Informationen i det här kuvertet räcker inte. 


5,5 miljoner svenskar har 

fått sitt orangea kuvert i 

brevlådan. Men bilden det 

ger av din framtida pension 

är långtifrån komplett. Vi 

på Carnegie Pension och 

Försäkring kan hjälpa dig 

med en redovisning av ditt 

totala pensionskapital. 

För ett par veckor sedan �ck du 

förmodligen hem det orangea 

kuvertet med prognos över din 

framtida allmänna pension. Där 

redovisas intjänat värde till din 

inkomstpension och din premiepension. 

Även hur premie- 

KONTAKTPERSON 

Pernilla Ask Nordström 

Carnegie Private Banking 

pernilla.nordstrom@carnegie.se 

Telefon: 08–588 691 85 

utan dröjsmål. I och med att överenskommelsen 

med Schweiz är ett faktum �nns det inte 

längre något att vänta på. 

Skatteverket har inrättat en särskild grupp 

som handlägger alla frivilliga rättelser. Detta 

av �era skäl. Dels är gruppen mycket kunnig i 

de frågor den har att ta ställning till, dels behandlas 

alla så långt möjligt lika och slutligen 

minskar risken för ”läckor” till media, vilket är 

en förutsättning för alla berörda. 

För att ytterligare klargöra Skatteverkets syn 

på olika frågeställningar har man aviserat ett 

så kallat ställningstagande under våren. Bland 

annat förväntar vi oss svar på när Skatteverket 

anser att gränsen för grovt skattebrott är 

passerad. Har man inte passerat den gränsen 

kan man enligt lag inte skattlägga för längre 

tid bakåt än fem år. Om man däremot passerat 

gränsen så kommer annan lagstiftning 

in vilket möjliggör skattläggning tio år bakåt 

i tiden. 

JERKER LÖFGREN 

pensionen är placerad och hur 

placeringarna utvecklats under 

året visas. 

Inkomstpensionen och premiepensionen 

(”den allmänna pensionen”) 

är dock bara en del av 

din totala framtida pension, den 

del som kommer från staten. De 

�esta som arbetar eller arbetat har 

dessutom en tjänste pension – och 

har du arbetat hos olika arbetsgivare 

har du förmodligen �era 

olika tjänstepensioner. Därutöver 

sparar många i privata pensionsförsäkringar. 

Tjänstepensioner 

och privata pensioner utgör i dag

INGET PARADIS. Har du oredovisade tillgångar i andra länder? Då bör du göra en frivillig rättelse. 

en allt större och viktigare del av 

de totala pensionsavsättningarna, 

men redovisas alltså inte i det 

orangea kuverter. Du får således 

en ofullständig prognos. 

Det är här Carnegie Pension 

och Försäkring kommer in i bilden. 

Vi erbjuder en kostnadsfri 

mervärdestjänst för dig som är 

private banking-kund hos Carnegie. 

Genom att skriva under en 

informations fullmakt ger du oss 

rätt att hämta in och sammanställa 

information om dina försäkringar 

hos olika försäkringsbolag. 

En informationsfullmakt 

påverkar inte en eventuell relation 

som du redan har med annan 

försäkringsrådgivare. 

Om du i dag inte har någon 

försäkringsråd givare kan du i 

stället skriva under en skötselfullmakt 

där du anger Carnegie 

Pension och Försäkring som 

din försäkringsrådgivare. Du 

kontaktar då oss vid frågor eller 

ändringar gällande samtliga försäkringsbolag 

där du har ett pensions- 

eller försäkrings innehav 

och behöver därmed inte kontakta 

respektive bolag direkt. Med 

skötselfullmakten får du även ditt 

pensionskapital redovisat och löpande 

uppdaterat tillsammans 

med dina övriga depåer via vår 

internettjänst Carnegie Online. 

Varken en informationsfullmakt 

eller en skötselfullmakt ger oss 

rätt att röra dina pengar eller ut- 

föra ändringar i dina försäkringar 

utan ditt medgivande. Fullmaktstjänsten 

medför inte heller några 

dolda avgifter för dig som kund. 

I det orangea kuvertet redovisas 

din framtida allmänna pension. 

Med en total sammanställning 

av samtliga pensionsdelar – den 

allmänna pensionen, tjänstepensioner 

samt eventuella privata 

pensionsförsäkringar – får du en 

bättre och tydligare bild över hur 

din framtida ekonomi kommer 

att se ut. Om detta verkar intressant, 

tveka inte att kontakta din 

rådgivare eller oss på Carnegie 

Pension och Försäkring. 

EMMA OLSSON 

ERIKA CALLES 

ALAMY/ALL OVER PRESS 


Nya reglerna 

försämrar för 

svenskar som 

bor i Schweiz 

Sveriges nya skatteavtal 

med Schweiz innebär också 

stora nackdelar för svenskar 

bosatta i landet. Många 

delar av den nuvarande 

gynnsamma skatte mässiga 

behandlingen slopas. 

Enligt det nuvarande skatteavtalet 

med Schweiz kan en svensk 

som �yttat dit ha kvar sin väsentliga 

anknytning till Sverige 

och trots detta, efter tre år, slippa 

betala skatt i Sverige. Denna 

förmånliga regel avser till exempel 

pensioner och kapitalvinster. 

Efter den 1 januari 2012 slopas 

dock denna fördel. 

Enligt det nya regelverket ska 

kapitalvinster på aktier och andra 

aktierelaterade instrument, som 

i Schweiz är skattefria, i stället 

beskattas i Sverige i fem år efter 

ut�yttningen. Denna förändring 

berör även personer som har en 

väsentlig anknytning till Sverige. 

De som bor i Schweiz och som 

i år passerat treårsgränsen, men 

som inte varit bosatta i landet 

över fem år, bör därför överväga 

att avyttra aktierna i år. Annars 

�nns risken att behöva invänta 

skattefriheten i ytterligare två 

år. Inga övergångsregler har 

aviserats. 

I det be�ntliga avtalet tillåts endast 

Schweiz beskatta pension 

från enskild tjänst. De nya reglerna 

innebär att både Schweiz 

och Sverige tillåts beskatta sådana 

pensioner. Denna regel 

träder i kraft den 1 januari 2012. 

En övergångsregel �nns dock. 

Den säger att nuvarande regelverk 

fortfarande får tillämpas av 

personer som bor i Schweiz och 

som redan hade påbörjat utbetalningen 

av sin pension när det 

protokoll som ligger till grund för 

avtalet undertecknades. 

BJÖRN OHLSSON 


21

22 


SPARANDE. Att det är knepigt att deklarera aktie- 

och fondaffärer kan många sparare skriva under på. 

Regeringens, och �nansmarknadsminister Peter Normans, 

försök att minska krånglet heter investeringssparkonto. 

Men hur mycket enklare blir det egentligen? 

Text: BJÖRN OHLSSON 

bjorn.ohlsson@carnegie.se 

Hård kritik mot det 

nya investeringssparkontot 

Finansdepartementet skickade i december 

i �ol ut ett förslag på remiss om en ny 

sparform, ett investeringssparkonto. Det 

föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och 

är tänkt att underlätta sparandet för enskilda 

konsumenter i framför allt aktier och fonder. 

Bakgrunden är att fysiska personer upplever 

detta sparande som besvärligt. Många 

deklarerar fel, inte sällan till sin nackdel. Nuvarande 

skatteregler tillåter inte heller latenta 

skatte skulder och leder till inlåsnings e�ekter 

och ine�ektiv konkurrens mellan olika sparprodukter. 

Detta främjar knappast sparande i 

aktier och fonder. 

Skattetekniskt utmärks investeringssparkontot 

av att spararen, till skillnad mot vid 

konventionell beskattning, inte behöver redovisa 

varje kapitalvinst samt kapitalförlust i 

inkomstdeklarationen. Förändringar inom 

investeringssparkontot görs nämligen utan 

beskattningskonsekvenser, i stället deklareras 

årligen en schablonintäkt. Denna skillnad 

menar regeringen ska vara den främsta drivkraften 

att välja den nya frivilliga sparformen. 

Begränsningar är dock att bara �nansiella instrument 

som handlas på en reglerad marknad, 

Stockholmsbörsen eller andra motsvarande 

marknadsplatser globalt, får ingå i 

JÄMFÖRELSE: Så skiljer sig sparkontot från en kapitalförsäkring 

Investeringssparkonto Kapitalförsäkring 

! Inget försäkringsinslag 

! "Direktägande med full rösträtt 

på bolagsstämmor 

! Inkomstskattelagen gäller 

! Schablonintäkt kvittningsbar 

! "Avser enbart �nansiella instrument 

på reglerad marknad 

! Kan endast innehas av fysiska personer 

! Försäkring 

! Indirekt ägande 

! Avkastningsskattelagen gäller 

! "Källskatt ej kvittningsbar mot 

förluster eller utgi�er 

! Vidare placeringshorisont 

! "Kan innehas av såväl fysiska 

som juridiska personer 

Även förändrade villkor för kapitalförsäkringar 

I förslaget presenteras också förändringar av reglerna för kapitalförsäkringar. Man vill 

skapa en effektivare beskattning och motverka möjligheten att undvika skatt genom 

så kallade årsski�esuttag. Enligt förslaget ska premier inbetalda under året adderas 

kapitalmassans värde per den 1 januari. Av premier inbetalda under andra halvan av året 

läggs endast halva värdet till kapitalunderlaget. Dessutom anpassas skattesatsen till den 

som gäller för investeringssparkonto, det vill säga statslåneräntan per sista november 

plus 0,75 procentenheter. Avkastningsskatten höjs till 30 procent (i dag 27 procent). 


kontot samt att be�ntliga innehav måste skattas 

av innan de får överföras till kontot. 

När remissrundan avslutades nu i mars stod 

det dock klart att förslaget mött massiv kritik 

– på många olika punkter. 

De kanske mest hög ljudda protesterna 

går ut på att skatten i den nya sparformen är 

för hög och endast passar dem som vill göra 

omplaceringar ofta och är beredda att ta hög 

risk. Fondbolagens förening har räknat ut 

att en långsiktig sparare som under den senaste 

tioårsperioden investerat i en blandform 

inom ramen för kontot i genomsnitt skulle ha 

erhållit en e�ektiv skatt om 120 procent på 

avkastningen. För korta räntefonder hade den 

e�ektiva skatten uppgått till 55 procent och 

för Sverigefonder till 24 procent. Värsta scenariot 

drabbar den som sparat i globalfonder 

som de senaste tio åren haft en negativ avkastning. 

Investeringen i den nya sparformen 

skulle i dessa fall innebära beskattning trots 

att värdet minskat. Detta är konsekvensen av 

kombinationen skattesats samt att förlusten 

inte är avdragsgill (se faktaruta till höger). 

Fondbolagens förening har vidare räknat 

fram att den föreslagna schablonskatten 

vid nuvarande statslåneränteläge blir nästan 

40 procent högre än i dag gällande avkastningsskatt 

på kapitalförsäkringar. Konsekvensen 

av högre skatt ställer motsvarande krav på 

ökad avkastning. Detta innebär i normalfallet 

ett uppmuntrande till högre risktagande. 

Därmed ökar sannolikheten för förluster. 

Man betonar det orimliga i att staten erhåller 

en säker och hög årlig inkomst på bekostnad 

av spararna som ska stå för hela risken. Man 

menar att beskattningen på kontot ska sänkas.

En annan del av kritiken går ut på att investeringssparkontot 

missgynnar långsiktiga ägare 

i bolag där tillväxt och utdelning är låg. I det 

konventionella systemet sker beskattning 

först vid en försäljning. I det nya ska schablonintäkten 

i stället beskattas varje år. Den 

låga tillväxten ska därmed beskattas årligen, 

vilket i förlängningen kan betyda att spararen 

tvingas sälja aktier för att �nansiera skatten. 

Vissa menar att skatten i dessa fall mer antar 

karaktären av förmögenhetsskatt än kapitalvinstskatt. 

Dessa sparare skulle dessutom 

tvingas att deklarera innehavet varje år, vilket 

inte varit fallet dessförinnan. 

Eftersom sparformen endast tillåter �nansiella 

instrument på reglerade marknader 

riktas även kritik att förslaget diskriminerar 

En långsiktig sparare som den senaste 

tioårsperioden investerat i en blandform inom 

ramen för kontot skulle i genomsnitt ha erhållit en 

effektiv skatt på 120 procent på avkastningen. 

Finansmarknads - 

minister Peter Norman. 

företag på till exempel handelsplattformar. 

Därmed missgynnas riskkapitalförsörjningen 

till små och medelstora företag. Handelsplatsen 

Aktie torget menar att detta bryter mot 

EU:s statsstödsregler. Andra spår problem 

och svårigheter att de�niera begreppet reglerad 

marknad. Detta torde gynna sparande 

i kapitalförsäkring som inte innefattar denna 

restriktion. En del av sparformens syften, att 

skapa enkelhet, har därmed gått förlorad. 

Annan kritik har riktats mot det faktum att 

latenta kapitalvinster måste skattas av innan 

de kan ingå i den nya sparformen. Man menar 

bland annat att den nya sparformen inte innehåller 

tillräckligt starka incitament till att betala 

skatten. I syfte att öka intresset att �ytta 

det be�ntliga sparandet till investeringsspar- 


DET NYA KONTOT: Så fungerar det 

! Skatt ska beräknas på förväntad långsiktig 

total avkastning utifrån ett så kallat 

kapitalunderlag. Detta beräknas varje år 

och utgör en �ärdedel av det genomsnittliga 

värdet på tillgångar på kontot vid 

ingången av varje kvartal plus belopp som 

betalats in till investeringssparkontot under 

året samt värdepapper som överförts 

från något annat investeringssparkonto. 

! Kapitalunderlaget multipliceras med en 

räntefaktor som utgörs av statslåneräntan 

per den 30 november året före med tilllägg 

av 0,75 procentenheter. Resultatet av 

dessa komponenter kallas för schablonintäkt. 

Denna deklareras i inkomstslaget 

kapital och beskattas med 30 procent. 

Schablonen är kvittningsbar mot till 

exempel skuldräntor och kapitalförlust. 

! Schablonskatten beräknas alltså inte på 

en faktisk avkastning utan på en förväntad 

genomsnittlig avkastning. Detta betyder 

att schablonskatten tas ut oavsett om 

värdet på kontot ökar eller minskar. Schablonskatten 

blir däremot lägre om värdet 

på kapitalunderlaget minskar. 

Källa: Dagens Nyheter 

kontot och minska trögheten att komma till 

rätta med dagens inlåsningsproblem efterfrågar 

man en förmånlig övergångsregel. Exempel 

på övergångsregel kan vara en generös 

skatterabatt där inte hela kapitalvinsten behöver 

skattas av i samband med en över�yttning 

till kontot. 

Samtliga remissinstanser menar att systemet 

varken är enkelt eller begripligt. Samtliga 

innehavare skulle dessutom tvingas deklarera 

varje år och betala skatt. Detta oavsett om värdet 

på innehavet ökat eller minskat. Många 

som reformen är avsedd att gynna kommer 

paradoxalt nog att förlora på att ansluta sig 

till kontot. Om förslaget i slutändan blir verklighet 

återstår att se. ! 



23

24 

RATTAR ÅKERIET. Till vardags är Patrik Skoog vd för Berglunds Åkeri i Eskilstuna, med 60-talet anställda och 50 miljoner kronor i omsättning. 

KUND HOS CARNEGIE. Patrik Skoog är åkeriägaren vars hjärta 

bultar för motorsport. Som förare i Porsche Carrera Cup får han 

utlopp för sin kreativitet – både på och utanför racingbanan. 

”LAGARBETET AVGÖR” 

Patrik Skoogs kontor på Berglunds Åkeri 

pryds av gnistrande tävlingspokaler och 

modeller av racingbilar, långtradare och 

motorcrosscyklar. Mest iögon fallande är en 

Porsche i skala 1:18, bilen som körs i tävlingen 

Porsche Carrera Cup. Därhemma i verkstaden 

har Patrik Skoog sin egen, i full storlek. 

– Det ser ut som en vanlig Porsche, men 

det är ingen gatubil. Från första skruven är det 

en racingbil, säger Patrik Skoog och konstaterar, 

aningen över�ödigt med tanke på ivern 

i rösten: 

– Det är det här hjärtat bultar för. Här får 

jag utlopp för min kreativitet, här måste jag 

våga och chansa. 

Men först lite vardag: I 13 år har Patrik 

Skoog ägt och drivit familjeföretaget Berglunds 

Åkeri, med anor från det gamla häståkeriet 

från 1918 som hans farfar köpte under 

andra världskriget. Visserligen har Patrik 

Skoog under sin tid som vd hunnit med att 

fördubbla rörelsens storlek, till dagens om- 


GASEN I BOTTEN: Patrik Skoog 

Ålder: 46 år. Bor: På 

en gård som ligger tio 

minuters bilresa från 

Eskilstuna. Familj: Hustrun 

Annica och två barn. 

Dottern Rebecka, 18 år, 

tävlar i hästhoppning. 

Sonen Henric, 15 år, 

ingår i PFI-racing-teamet. I �ol tog Henric 

racinglicens för bil och debuterade i 

Renault Junior Cup. Intressen: All typ av 

motorsport samt alpin skidåkning. ! 

sättning på drygt 50 miljoner kronor och 

60 medarbetare, men expansionen har skett i 

lugnt tempo, menar han. 

– Där har jag ett ansvar att förvalta. Det får 

inte gå för fort. 

Kontrasten till racingsatsningen, och Porschens 

maxhastighet på närmare 300 kilometer 

i timmen, är skarp. På �era sätt. 

– Racingutmaningen har jag startat själv och 

byggt upp från början. Här har jag så mycket 

att lära och det kräver otroligt mycket. 

Äventyret började 2005. En kollega på åkeriet 

tog med en årsbok från tävlingen Porsche 

Carrera Cup till jobbet. Patrik Skoog 

hade länge tävlat i motorcross, i yngre år på 

elitnivå, men på grund av en skada tvingats 

sluta. Nu väcktes tanken att köra tävlingsbil 

i stället. Sagt och gjort. Till Porsche Carrera 

Cup 2008 hade han ska�at en full�ädrad tävlingsbil, 

en investering på cirka 1,5 miljoner 

kronor, och debuterade i tävlingen. 

En viktig del i arbetet var att bygga upp 

ett supporterande team. I dag består det av 

tio personer, varav en mekaniker och en raceingenjör 

är avlönade och anställda på deltid. 

Tillsammans kallar de sig PFI-racing. Förkortningen 

står för Pat Forest International 

och har använts av Patrik Skoog sedan han 

tävlade i motocross i USA.

BENGT-ACE GUSTAVSSON/RACEFOTO.SE 

RATTAR PORSCHEN. Patrik Skoog tävlar i Porsche Carrera Cup med sitt team Pat Forest International. Till sponsorerna hör Carnegie. 

En annan viktig fråga var �nansieringen. Till 

en början var Berglunds Åkeri den huvudsakliga 

sponsorn av PFI-racing, men med tiden 

har �er partners tillkommit, däribland Carnegie. 

Huvudsponsor i år är logistikföretaget 

DHL, som är Berglunds Åkeris största kund. 

– Jag driver den här verksamheten i bolagsform 

och väldigt professionellt. Det har 

påverkat Berglunds Åkeri positivt. Vi har fått 

ett närmare samarbete med kunder och leverantörer 

som engagerar sig och kommer på 

tävlingar, säger Patrik Skoog. 

Hur har då PFI-racing presterat? År 2009 

deltog Patrik Skoog i samtliga deltävlingar i 

cupen. Målsättningen var att sluta bland de 20 

bästa – utfallet blev 14. Året därpå förutsatte 

han sig att vara bland de tio bästa och blev nia. 

I år är målet att vara bland topp fem. 

– Det är inte alls någon omöjlighet. Förra 

året kom jag på femte plats i två deltävlingar, 

säger Patrik Skoog. 

Hur det än går ska satsningen fortsätta. 

– PFI-racing är ingen dagslända. Nu har vi 

byggt upp den här organisationen och har en 

produkt som fungerar och som kan växa. Man 

kan till exempel tänkta sig en tjänst där man 

hyr in sig som gästförare hos oss. 

Vad �nns det för pengar att tjäna 

i Porsche Carrera Cup? 

– Det �nns inga prispengar eller andra 

pengar i sporten. Jag gör det här för mitt eget 

höga nöjes skull. Däremot driver jag verksamheten 

med hjälp av samarbetspartners och har 

ambitionen att den ska gå jämt ut. 

Vad är tjusningen? 

– Farten. Och att det är en precisionssport 

där lagarbetet avgör. Det gäller att hitta 

hundra delarna, bli bättre och maxa helheten. 

Men också att ha nöjda kunder och partners. 



ENTYPSRACING: Porsche Carrera Cup Scandinavia 

! Racingtävlingsserie där alla tävlar med samma bilmodell, Porsche 911 GT3 Cup (1997). 

! Åtta tävlingshelger med premiär i april i Danmark och �nal i oktober i Mantorp. 

! Varje tävlingshelg körs ett träningspass, ett kval och två tävlingsheat 

på vardera cirka 20 minuter. Tävlingshelgerna går tillsammans 

med serien STCC. 

! Carrera Cup-konceptet körs i 19 länder 

och är ett av världens mest populära 

entypsracingmästerskap. 

Källa: www.carreracup.se; www.p�-racing.se 

Patrik Skoogs Porsche 911 GT3. 

Carnegies förvaltning 

tar helhetsgreppet 

!"Patrik Skoog är kund 

på Carnegie Private 

Banking och använder en 

diskretionär förvaltningstjänst. 

– Det innebär att Patrik 

och jag tillsammans har 

satt samman ett ramverk 

för hur förvaltningen ska 

bedrivas. Nu hanteras 

den löpande förvaltningen 

av oss på Carnegie 

Roger Carlbäck, 

rådgivare. 

Private Banking, säger Roger Carlbäck, 

som är Patrik Skoogs rådgivare. 

Den personliga kontakten med banken 

är viktig för Patrik Skoog. 

– Här tycker jag Carnegie utmärker sig 

positivt jämfört med andra aktörer, 

säger han. 

Då det i slutet av nittiotalet var dags för 

generationsväxling i familjeföretaget 

Berglunds Åkeri tog Patrik Skoog hjälp av 

Carnegies skatteexpertis. 

I dag får han hjälp 

med löpande 

skattefrågor. 

– Carnegies 

helhetskoncept 

fungerar jättebra, 

tycker jag. 


JOAKIM BRAUN 

25

portfölj 

& strategi 

26 

Analyser från 

Carnegies Investment 

Strategy-team 

ETT BRA LÄGE 

FÖR AKTIER 

MAKROEKONOMI. Ekonomin fortsätter att förbättras 

under 2011. En nyckelfaktor är den amerikanska 

arbetsmarknaden. Fortsätter de positiva indikationerna? 

Aktiemarknaden har under 

hösten och vintern utvecklats 

i linje med bedömningarna i 

vår föregående strategirapport. Den 

avmattning vi såg i konjunkturuppgången 

under sensommaren, och som 

skapade oro på de �nansiella marknaderna, 

har i takt med att ny statistik 

presenterats under hösten och vintern 

alltmer visat sig vara av temporär natur. 

Men det är en divergerande global 

bild, där Kina kämpar mot överhettning, 

eurozonen mot för svag tillväxt 

och USA står mittemellan. 

Vi förväntar oss att de ekonomiska 

trenderna fortsätter att förbättras 

under 2011. Det är främst sysselsättningsstatistiken 

från USA som nu 

slutligen börjat visa en förbättring, 

vilket i sin tur avspeglas i stigande 

konsumtion. Det viktiga är att trenden 

börjat vända snarare än de absoluta 

si�rorna. Konsumtionsbenägenheten 

hos dem som i dag har ett 

arbete ökar nämligen om de känner 

sig säkrare på att få behålla jobbet och 

kanske i förlängningen även hoppas 

på löneökningar. Hittills har de �esta 

indikationer avseende USA:s konsumenter 

och deras köplust pekat i 

positiv riktning. Konsumtionen, som 

står för 70 procent av USA:s BNP, 


För att möjlig göra 

en långsiktig och hög 

portföljavkastning 

rekommenderar 

Carnegie att du 

investerar i �era 

till gångs slag. Här 

ger våra strateger sin 

syn på över gripande 

portföljstrategi och 

utvecklingen inom 

olika tillgångsslag. 

HOPP OM KÖPSUG. Om den amerikanska sysselsättningen 

förbättras påverkar det både konsumenterna och företagen. 

har ökat under hösten/vintern i takt 

med att ekonomin börjat skapa nya 

arbetstillfällen och konsumenterna 

känt större tillförsikt inför framtiden. 

Därför är det viktigt att sysselsättningen 

fortsätter stärkas, så att 

den goda konsumtionstrenden kan 

hålla i sig. 

I takt med den förbättrade statistiken 

och stabila företagsrapporter 

har marknadens förväntningar på 

BNP-tillväxten för 2011 stigit. Under 

hösten låg estimaten i spannet 2–3 

procent, nu är intervallet 3–4 procent. 

Katastroferna 

skakade Nikkei 

BÖRSBÄVNING På tre dagar e�er 

jordbävningen i Japan i mars föll 

Tokyobörsens Nikkei 225- index 

med 17,5 procent. Det var en 

kra�full reaktion också i ett relativt 

perspektiv. E�er terroristattacken 

i USA 2001 föll S&P500 med 11,6 

procent på fem handelsdagar. E�er 

GETTY IMAGES/ALL OVER PRESS 

11/9 2001 

! Börsdrama 

5 handelsdagar. 

Nikkei resp. S&P500 

Kobe 1995 

-5 

Japan 2011 

jordbävningen i 

Kobe 1995 föll Nikkei med 7,6 procent 

på fyra handels dagar. ! 

Detta är viktigt inte minst för börsen, 

då korrelationen mellan BNPtillväxt 

och företagens vinster är 

stark. Under de senaste 20–25 åren 

har företagsvinsterna för bolagen 

på S&P500 haft en bra ökning när 

BNP-tillväxten överstigit 3 procent. 

Parallellt med de förbättrade konjunktursignalerna 

har även aktiekurserna 

stigit, vilket ökat investerarnas 

förväntningar på en fortsatt positiv 

börstrend. Det är i det perspektivet 

inte svårt att förstå att de positiva 

kursrörelserna kommit av sig under 

årets inledande månader. Dels har 

växande geopolitisk oro i Nord afrika 

och Mellanöstern drivit upp oljepriset, 

vilket kan vara tillväxthämmande, 

dels har oron för de skuldsatta 

sydeuropeiska ländernas �nansieringsproblem 

ökat. Samtidigt har de 

kinesiska myndigheterna fortsatt sin 

åtstramningspolitik för att försöka 

kyla ner sin överhettade ekonomi. 

Därtill har den förödande japanska 

jordbävningen åter ökat oron för 

en försvagning av den ekonomiska 

återhämtningen. Detta har sammantaget 

medfört att riskpremien 

på aktiemarknaden ökat. 

Vårt huvudscenario på längre sikt 

är dock att den ekonomiska återhämtningen 

kommer att fortsätta. 

Den geopolitiska oron och hotet 

från en oljeprischock bör kunna 

dämpa centralbankernas uttalanden 

om eventuella räntehöjningar snabbare 

än förväntat, vilket skulle vara 

positivt för aktier. Sålunda bör de 

två främsta faktorerna bakom den 

positiva aktiemarknadsutvecklingen 

kvarstå, nämligen låga räntor och 

stigande företagsvinster. Därutöver 

har aktiemarknaden ett starkt värderingsstöd. 

Vi behåller således vår aktievikt 

i en global portfölj på neutral vikt 

(3), men ser större rekyler som bra 

köplägen. 

DAG TIGERSTEDT 

dag.tigerstedt@carnegie.se 

0 % 

-10 

-15

” Jag tycker inte 

marknaden skapar 

kaos, tvärtom byggs ju 

de flesta nya bostäder 

av privata företag.” 

!"Stockholms �nans borgar råd Sten 

Nordin svarar på frågor om bostadsbristen 

i Stockholm på DN.se. 

I 

skrivande stund bedömer vi att 

vi kan förvänta oss en förhållandevis 

normaliserad avkastning på 

aktier under 2011. Vi tror att den 

svenska börsen under innevarande 

år kan komma att avkasta 8–10 procent. 

Detsamma gäller för globala 

aktier som helhet. 

Det �nns ett värderingsstöd som 

talar för större börsuppgång än så. 

Detta ska dock sättas i relation till 

att vi förväntar oss fortsatta räntehöjningar 

i Sverige, men även i USA 

och Europa. Vi anser vidare att det 

�nns ett förhöjt riskläge på grund 

av de massiva �nans- och penningpolitiska 

lättnader som genomförts i 

samband med �nanskrisen och den 

efterföljande globala recessionen. 

När Carnegie Private Banking 

resonerar kring portföljstrategi är 

utgångspunkten att vi arbetar med 

Vi blir ett folk 

av företagare 

ENTREPRENÖRSKAP Förra 

året startades 65 000 nya företag 

i Sverige. Det är den högsta 

siffran på mer än 15 år och 19 

procent �er än under 2009. Flest 

nya företag startades i Stockholm 

med omnejd, rapporterar 

Nyföretagarbarometern. ! 

HANTERA RISKEN 

PORTFÖLJSTRATEGI. En hel del faktorer talar för fortsatta 

börsuppgångar. Men det �nns också riskfaktorer som 

manar till försiktighet under en period. 

Vi har 

sedan början 

av 2011 

successivt 

sänkt risken 

i våra förvaltningsportföljer. 

Antal: 

12 697 

DAGS FÖR JUSTERING. Riskläget är förhöjt e�er de �nans- och penningpolitiska lättnader som 

genomförts av Fed-chefen Ben Bernanke (tvåa från vänster) och hans kollegor i andra organ. 

15 

10 

5 

0 

Stockholm 

! Nystartade företag 

per 1o00 invånare 

380 

Danderyd 

122 702 

Vaxholm 

förmögenhetsförvaltning. Det betyder 

att vi eftersträvar hög riskjusterad avkastning. 

Vi lägger således större vikt 

vid att kontrollera de risker som �nns 

i våra olika förvaltningsportföljer än 

vid att kämpa för den sista avkastningskronan. 

Som en konsekvens av 

förhållningssättet har vi sedan början 

av 2011 successivt sänkt risken i våra 

förvaltningsportföljer. Risknivån i en 

genomsnittlig portfölj är i dag lägre än 

vad den kommer att vara över ett snitt. 

Vi rekommenderar också att investerare 

ser över sin exponering mot 

tillväxtaktier och i stället fokuserar 

på så kallade ”value”-aktier. Det är, 

något förenklat, aktier med lägre 

p/e-tal, stabila kassa�öden och starka 

balansräkningar och som har bra utdelningar. 

Dessa aktier tror vi kommer 

att gynnas relativt sett ju längre 

Solna 

Källa: Nyföretagarbarometern 

GETTY IMAGES/ALL OVER PRESSS 

421 

Lidingö 

45,2 

procent 

Så högt är skattetrycket 2011, 

det vill säga den offentliga 

sektorns inkomster i procent 

av BNP, enligt Konjunkturinstitutets 

prognos. ! 

vi kommer in i den ekonomiska cykeln. 

De kommer också att gynnas 

av potentiella in�öden från obligationsmarknaden 

till aktiemarknaden, 

då deras egenskaper har vissa likheter 

med obligationers. 

Då vi anser att risken på marknaden 

för tillfället är något högre än genomsnittet 

gör vi vidare bedömningen att 

vi kan få relativt stora marknadsrörelser 

under kortare perioder. Därför är 

det viktigt att investeraren vid osäkerhet 

om potentialen i en investering är 

snabb att ta en förlust. Inaktivitet kan 

medföra mindre bra avkastning. 

För att kunna utnyttja stora marknadsrörelser 

anser vi att allokeringen 

mellan aktier, räntor och alternativa 

investeringar ska vara sådan att vi vid 

en större negativ marknadsrörelse kan 

förvänta oss ett bibehållet rationellt 

beteende, samt, om vi gör bedömningen 

att marknaden överreagerar, 

vågar gå emot och faktiskt öka vår 

exponering mot aktier. 

Sammanfattningsvis anser vi att 

följande taktiska allokeringsjusteringar 

bör implementeras i en förvaltningsportfölj: 

1. Minska övervikt i svenska aktier 

till neutral/svagt negativ vikt 

relativt strategisk portföljvikt. 

2. Öka exponeringen mot globala 

aktier från svag undervikt till svag 

övervikt relativt strategisk portföljvikt. 

3. Minska exponeringen från undervikt 

till betydande undervikt mot 

räntebärande värdepapper (i vårt 

fall statspapper). 

4. Öka exponeringen från övervikt till 

betydande övervikt mot alternativa 

investeringar (i vårt fall inkluderar 

det företagsobligationer). 

DANIEL LJUNGSTRÖM 

daniel.ljungstrom@carnegie.se 


27

28 

49,8 

procent 

Så mycket ökade Indiens 

export under 12-månadersperioden 

till februari i år. 

Landets import ökade med 

21,2 procent. ! 

EN LOVANDE 

KONJUNKTUR 

SVENSKA AKTIER. Stockholmsbörsen har 

ha� en tung start på året. Mycket talar dock 

för en positiv utveckling framöver. 

Stockholmsbörsen startade 2011 

svagt, både absolut och relativt 

omvärlden. Det var inte särskilt 

förvånande, då mycket talade för en 

kortsiktig rekyl. Många bolag hade 

rusat föregående år och förväntningarna 

inför rapportperioden var i vissa 

fall alldeles för högt ställda. 

Nu är frågan vad som kommer att 

hända när informations�ödet i form 

av företagsrapporter ebbar ut. Det 

�nns en osäkerhet kring hur den 

svenska börsen hanterar en eventuell 

framtida amerikansk rekyl. Optimismen 

spirar dock ännu bland de amerikanska 

placerarna och mycket talar 

för ett ganska hyfsat börsår. 

Dyraste naturkatastrofen 

Sammantaget var bolagens resultat 

för �ärde kvartalet ungefär som 

väntat. På en månad har konsensusestimaten 

för vinsterna 2011 justerats 

upp med 2 procent, medan försäljningsestimaten 

lämnats oförändrade. 

Tredje kvartalets rekordmarginaler 

i många verkstadsbolag upprepades 

dock inte under �ärde kvartalet. I takt 

med att efterfrågan stigit kraftigt har 

också kostnaderna ökat, vilket slagit 

mot lönsamheten. Därutöver har 

kronan fortsatt att stärkas, vilket också 

påverkat resultaten negativt. 

Banksektorn överraskade positivt 

under rapportperioden och kom 

överlag med starka rapporter. Vidare 

är värderingen av de svenska 

Råvaru-, 

konsumtions- 

och 

industrisektorerna 

sticker ut 

som vinnare 

över en tioårsperiod. 

SEKTORANALYS Långsiktiga vinnar- och förlorarbranscher SIX Branschindex 

Indexutveckling, % 

Finans 

Hälsovård 

Industri 

IT 

Konsumentvaror 

Media 

Råvaror 

Telekom 

Tjänster 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 Ack. 

-17,2 

1,9 

-4,2 

-53,4 

45,1 

-28,3 

37,6 

-38,2 

0,3 

-31,3 

-30,7 

-17,8 

-65,1 

-11,6 

-62,2 

-2,9 

-66,8 

-42,3 

42,7 27,3 34,8 28,6 -5,0 -44,7 59,6 19,4 -1,6 76,4 

24,3 -9,0 56,2 20,6 -20,2 -14,6 35,2 8,4 0,5 51,1 

34,7 22,0 51,7 36,1 11,0 -45,4 59,0 52,5 -9,1 256,8 

75,8 7,5 59,0 -3,1 -23,0 -50,1 70,6 18,6 -2,2 -64,0 

12,6 26,3 26,7 35,2 8,7 -28,2 51,2 15,7 -7,5 294,6 

85,3 13,2 37,5 24,1 -8,3 -63,8 113,6 34,7 -6,6 -13,4 

14,6 5,7 32,8 40,2 -9,7 -49,2 71,8 23,4 -5,0 178,4 

53,4 27,0 23,4 16,4 -14,5 -29,1 31,3 17,3 0,3 -46,3 

6,2 19,5 32,2 16,0 -9,7 -35,5 43,7 8,6 -9,5 -7,3 

1 Per 22/2 2011. Branschernas utveckling rankas årsvis. Bäst relativ utveckling. Sämst relativ utveckling. 


JAPAN Jordbävningen och pekar på en kostnad på runt 

tsunamin som drabbade Japan 235 miljarder dollar, eller cirka 

den 11 mars kan 

4 procent av Japans BNP, 

vara den natur- 

skriver The Economist. 

katastrof som 

Tsunamin i Indiska 

orsakat störst 

Oceanen i december 

ekonomisk skada 

2004, som resulterade i 

genom tiderna. 

250 000 döda, medförde 

Preliminära siffror 

från Världsbanken 

Ett land i kris. 

en kostnad på enbart 

14 miljarder dollar. ! 

” För människor med 

långvarig framgång 

gäller ofta att de i 

grunden varit ärliga 

och inte skaffat för 

många fiender.” 

!"Karriärscoachen Nina Jansdotter 

i tidningen Finansliv. 

BÅDAR GOTT. Verkstadssektorn kan 

ha en uppsida på 20–25 procent. 

industriföretagen fortfarande ganska 

attraktiv för 2011. För 2012 har 

värderingen kommit ner ytterligare 

efter kursfallet i år. Vårt estimat för 

p/e-talet 2012 för verkstadssektorn 

som helhet indikerar en uppsida på 

20-25 procent jämfört med det historiska 

genomsnittet. Orderingången 

har överlag varit bra, vilket dessutom 

indikerar att vinstprognoserna kan 

justeras upp något. Det som främst 

kan höja sektorn kortsiktigt är troligtvis 

bra och prisvärda förvärv. 

En sektoranalys över den svenska 

börsen (se gra�k till vänster) visar ett 

tydligt mönster där råvaru-, konsumtions- 

och industrisektorerna sticker 

ut som vinnare över en tioårsperiod. 

Denna statistik talar alltså för att 

försöka hitta vinnare inom just dessa 

sektorer. Verkstadssektorn väger 

dock tungt i index och det är svårt att 

undvika en positiv syn på dessa bolag 

om man tror på ett bra börsår. 

Vi har fortfarande en positiv konjunktursyn 

och tror på en god marknadsutveckling 

för börsbolagen även 

i år. De positiva konjunktursignalerna 

och även högre vinstprognoser 

ger stöd. In�öden till aktiemarknaden 

och brist på alternativavkastning, 

på grund av låga räntor, borde 

ge ett fortsatt stöd åt den svenska 

aktiemarknaden. 

MAGNUS GUSTAFSSON 

magnus.gustafsson@carnegie.se 

SANDVIK

Bubblar det bland svenska bostäder? 

FASTIGHETER Svenska 

bostäder är övervärderade med 

nästan 40 procent. Det visar 

The Economists kvartalsvisa 

genomgång för 20 ekonomier, där 

priset för att hyra en bostad ställs 

mot priset för att köpa en. Därmed 

placerar sig Sverige på femte 

plats på listan över världens mest 

överhettade bostadsmarknader. ! 

STORA ENSO 

3 favoritbolag på 

Stockholmsbörsen 

HEXAGON växer såväl 

organiskt som genom 

förvärv, senast av den 

ame ri kanska mjukvarukoncernen 

Inter graph. 

I år kan om sättningen 

nå 20 mil jarder kronor. 

Bolaget fortsätter att 

sträva e�er att bli Vi tror på Rollén. 

världsledande inom 

mätteknik. Många konkurrenter handlas 

till betydligt högre värderingsmultiplar. Vi 

anser att även Hexagon är värt en högre 

värdering. Vi har förtroende för vd:n Ola 

Rollén och bedömer att aktien blir en 

vinnare under året. 

ALLIANCE OIL är ett olje företag med verksamhet 

både upstream och downstream. 

Bolaget gynnas av det höga oljepriset och 

vi tror att det kan dubbla produktionen 

på sikt tack vare stora oljereserver. Vidare 

växer man enligt plan och vi tycker att aktien 

är undervärderad. Alliance Oil handlas 

på låga värderingsmultiplar och borde 

kunna gå bättre än marknaden som helhet 

under året. 

STORA ENSO. E�er några magra år visar 

Stora Enso tecken på att få upp ångan igen. 

Vi tror på en stark utveckling under 2011 

inom främst tidnings- och journalpapper 

och att kostnadsin�ationen kan hållas på 

låga nivåer. Positiva triggers för skogssektorn 

inkluderar prishöjningar, 

kapacitetsminskningar, god 

kostnadskontroll och 

mindre kostnadsin�ation 

än befarat. Dessutom 

kommer Stora Enso 

att fortsätta satsa på 

tillväxt marknader. Aktien 

handlas i dags läget till 

ett p/e-tal på 9,3 för 2011. Ett 

mer rättvisande p/e-tal borde 

vara 12, vilket innebär en 

aktiekurs på 90 kronor. ! 

Får upp ångan. 

% 

40 

20 

0 

! Dyra kvadrat 

Australien 

HEXAGON 

Hongkong 

Frankrike 

Spanien 

Bostäders 

övervärde 

Sverige 

Källa: The Economist 

Full fart för fastigheter 

LOKALER Det �nns allt färre 

lokaler att hyra. Från december 

i �ol till januari i år minskade 

utbudet med 4,2 procent, 

rapporterar Fastighetstidningen. 

Främst är det butikslokaler och 

objekt i Stockholm som tycks 

e�erfrågade. Vidare rapporteras 

att kontorshyran i bästa läge i 

Stockholm nu ligger på 4 500 

SATSA PÅ LÅN 

ALTERNATIVA INVESTERINGAR. Kreditrisk 

blev hett under �nanskrisen. Än �nns attraktiva 

investe rings möjligheter i ”leveraged loans”. 

Det var många som �ck upp ögonen 

för kreditrisk i samband 

med �nanskrisen 2008. En 

svårbedömd situation kring värderingen 

av olika krediter, i kombination 

med att många traditionella aktörer 

befann sig i �nansiellt trångmål, medförde 

goda avkastningsmöjligheter för 

den som vågade investera. Det emitterades 

företagsobligationer, vilka tilldrog 

sig betydande intresse, men det 

uppstod även investeringsmöjligheter 

inom bland annat ”leveraged loans”. 

”Leveraged loans” är krediter till 

exempelvis riskkapitalbolag som använt 

kapitalet till företagsförvärv. De 

som sålde denna typ av krediter var 

framför allt de stora bankerna. Köparna 

var många gånger �nansiella 

investerare. Bland annat initierade 

Carnegie Private Banking betydande 

investeringar inom detta område, investeringar 

som fram tills i dag haft 

en god avkastning. 

Det har funnits en förväntan om 

att avkastningen på denna typ av in- 

Begärligt läge. 

kronor per kvadratmeter och för 

toppobjekt på 5 500 kronor. ! 

RISK. Det som är en fara för vissa aktörer kan bli en möjlighet för andra. 

vestering skulle avta i takt med att de 

rabatter som �nanskrisen tvingade 

fram skulle minska. Det har vi dock 

ännu inte sett. Tvärtom har aktiviteten 

och avkastningen varit starkare än 

på länge. 

År 2011 har inletts med emissioner 

av nya lån med attraktiva villkor. 

Dock ser vi nu en snabb minskning 

av de rabatter som funnits på andrahandsmarknaden, 

där efterfrågan är 

betydligt större än utbudet (som också 

minskat till följd av förtida inlösen 

av lån). Detta ger ett fortsatt stöd till 

denna typ av investeringar. Marknaden 

är fortsatt mycket god med hög 

efterfrågan även på nyemissioner. 

Så även om avkastningspro�len för 

denna typ av investeringar i längden 

är avtagande �nns det fortsatt möjlighet 

att hitta intressanta investeringsalternativ. 

Kontakta din rådgivare 

för mer information och konkreta 

förslag. 





29

8 ! Asiatiska draglok 

Ekonomin tuffar på nästa år: Världsbanken 

spår BNP-ökningar för många länder. 

6 

Kinas och Indiens tillväxt är i särklass störst. 

4 

2 

0 

30 

RYSSLAND 

SVERIGE 

Läge att byta 

räntepapper 

Utvecklingen på ränte marknaden 

talar för att minska 

andelen långa räntebärande 

värdepapper i portföljen. Före - 

tagsobligationer kan vara ett 

attraktivt alternativ. 

Länge steg börsen medan de långa 

räntorna föll. Denna trend bedömer 

vi tills vidare vara bruten. De längre 

räntorna har börjat stiga. 

Utvecklingen har börjat utlösa 

ut�öden från främst amerikanska 

obligationsfonder. Stora ut�öden 

från obligationsmarknaden gör att 

ägare till långa räntebärande statsobligationer 

drabbas av kapitalförluster. 

Vi bedömer att sannolikheten 

är betydande att långräntorna stiger 

framöver. Därför bör andelen långa 

räntebärande värdepapper i en värdepappersportfölj 

minskas. I stället 

kan exponeringen ökas mot kortare 

räntepapper, som dock ger mycket 

låg avkastning. Vill man behålla 

en något högre risk kan företagsobligationer 

vara ett alternativ. 

Bra val för korta räntebärande 

värdepapper är Carnegie Likviditetsfond 

och Carnegie Svensk Kort 

Ränta. Exponering mot företags obligationer 

kan nås genom Carnegie 

Corporate Bond, eller Fidelity European 

High Yield Fund SEK Hedged 

för den som önskar en mer global 

exponering. ! 

TREND: Stigande långräntor 

% 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

TYSKLAND 

Källa: Ecowin 

SCHWEIZ 

Obligationsräntor, USA 

2-åring 

2006 

HOLLAND 

FRANKRIKE 

2007 


EMU 

2008 

STORBRIT. 

10-åring 

2009 

ITALIEN 

SPANIEN 

2010 

GREKLAND 

KINA 

INDIEN 

SYDKOREA 

Europa Asien Amerika Mellanöstern 

och Afrika 

JAPAN 

2012 2011 

ARGENTINA 

BRASILIEN 

NU TALAR 

MYCKET 

F R USA 

UTLÄNDSKA AKTIER. Globala 

aktier är för närvarande synner ligen 

spännande. Bland annat erbjuder 

USA betydande möjligheter. 

Vi bedömer att världsekonomin 

nu lämnat den första 

delen av cykeln efter �nanskrisen 

och den efterföljande recessionen. 

Därmed går den in i en mer 

mogen fas som kan pågå under en 

längre tid. Utvecklingen gör att vi 

troligtvis får se mer normaliserade 

avkastningar på världens börser under 

de kommande åren. Därför har 

vi identi�erat ett antal teman som 

vi rekommenderar bland de globala 

sektorerna (och inkluderar i vår diskretionära 

förvaltning). 

I denna fas tror vi bland annat på 

den typ av aktier som kan gynnas av 

global tillväxt. Bilden intill illustrerar 

de ”byggklossar” som vi tycker 

är viktiga att titta närmare 

på i en global aktieportfölj. 

Av särskilt intresse kan 

exponering mot global konsumtion 

vara, i kombina- 

tion med exempelvis 

energirelaterade aktier 

(se nästa sida). Ett 

globalt sektor index för 

daglig varor innehåller 

bolag som Nestlé, Procter & 

Gamble och Philip Morris. 

USA 

Global 

konsumtion 

ISRAEL 

Nasdaq 

Kina 

EGYPTEN 

SAUDIARABIEN 

SYDAFRIKA 

Byggklossarna i en 

global aktieportfölj. 

Tyskland 

MSCI 

World 

AC 

Negativ 

Japan 

Fina �skexporten 

HANDEL Sveriges export av jordbruksvaror 

och livsmedel 2010 ökade med 

9 procent jämfört med 2009. Mest ökade 

�skexporten. Norden och Frankrike är de 

största köparna. Fiskexportens värde 

ökade med 24 procent, från 

drygt 15 miljarder 

kronor till 

19 miljarder 

Napp! 

kronor. ! 

Energi 

inkl. 

oljeservice 

Gemensamt för sådana bolag är att 

de ofta är multi nationella, har diversi�erade 

inkomstkällor, starka balansräkningar, 

betalar utdelning och 

är ”billiga” i ett relativt perspektiv. 

Får vi en mer neutral börsutveckling, 

vilket är vårt huvudscenario, tror 

vi i stället att denna typ av bolag 

gynnas. Kombinationen låg risk och 

relativt hög direktavkastning tror vi 

är attraktiv för många investerare. 

Exponering mot konsumtion kan 

exempelvis nås via ETF:en S&P 

Global Consumer Staples Sector 

Index Fund (KXI US). 

Vad gäller regioner har vi de senaste 

månaderna noterat en trend med 

svag börsutveckling i länder med 

starka valutor, hög tillväxt, hög in- 

�ation och stigande tillgångspriser. 

Länder och regioner i motsatt situation 

har i stället få se börserna stiga. 

Nya marknader och BRIC tillhör 

generellt den förstnämnda gruppen, 

medan USA tillhör den andra. 

USA:s aktiemarknad kan nu sägas 

be�nna sig i en ”sweet-spot”. USA 

har låg ränta, tilltagande tillväxt, låg 

in�ation och en svag in�ation. Från 

september till slutet av februari steg 

börsindexet S&P500 med cirka 25 

procent. Samtidigt steg den svenska 

börsen med cirka 15 procent. Vi tror 

att USA:s börser fortsätter att utvecklas 

bättre än de globala börserna 

i allmänhet ännu en tid. 

För en bredare amerikansk aktieexponering 

rekommen derar vi Gam 

Star US All Cap Equity, en 

”Value” 

Negativ 

”Europa” 

amerikansk aktiefond som 

investerar både på S&P500 

och Nasdaq. Önskas i stället 

passiv indexexponering 

kan en kombination av 

70 procent S&P500 

(SPDR S&P500 ETF) 

och 30 procent Nasdaq 

100 (PowerShares QQQ 

ETF) med fördel väljas. 


daniel.ljungstrom@carnegie.se

ELENA ELISSEEVA/ISTOCKPHOTO 

Gyllene ax. 

Dyrare mat ökar fattigdomen i världen 

LIVSMEDEL Att maten blir allt 

dyrare får betydelse för fattigdomen 

i världen. Enligt Världsbankens 

bedömning har 44 miljoner 

människor i låg- och medelinkomstländer 

hamnat i extrem fattigdom 

på grund av pris ökningarna 

sedan juni 2010. Främst är det 

priset på vete, majs, socker och 

matoljor som har stigit. ! 

Attraktiv exponering mot energi- och oljeservice 

E�erfrågan på energi ökar runt 

om i världen. Det gör energi- 

och oljeservicemarknaden 

attraktiv att investera i. 

Då konjunkturen nu, enligt vår uppfattning, 

går in i en mer mogen fas 

bedömer vi att avkastningen på världens 

börser normaliseras de kommande 

åren. Vi har därför bland de 

globala sektorerna identi�erat ett 

fåtal teman som vi rekommenderar 

(och inkluderar i vår diskretionära 

förvaltning). Ett av dessa är energi- 

och oljeservicemarknaden. 

Vi får sannolikt se en allt större 

efter frågan på energitillförsel, på såväl 

lång som medellång sikt, vilket 

driver upp energipriserna och bidrar 

till en potentiell god avkastning på 

investeringar i sektorn. På längre sikt 

ökar efterfrågan då en ny världsordning 

växer fram, med en allt hög re 

levnadsstandard i stora delar av tillväxtländerna. 

På medellång sikt ser 

vi en allt starkare global tillväxt, inte 

minst driven av en betydande efter- 

150 

USD 

120 

90 

60 

30 

2008 

frågan från tillväxtmarknader. På kort 

sikt har vi emellertid en osäker och 

svårbedömd händelseutveckling i 

Mellanöstern och Nordafrika. 

Oljan är en knapp resurs och allt 

större ansträngningar görs för att 

identi�era och exploatera outnyttjade 

resurser. Detta medför växande krav 

på alla aktörer i värdekedjan, exempelvis 

vad gäller teknik och säkerhet. 

Det har i sin tur föranlett ett ökat 

fokus på oljeservicebolagen. Allt �er 

signaler pekar på en ökad aktivitet 

och högre efterfrågan i sektorn och 

2009 

OLJA: Dyrare igen 

WTI crude 

Nyligen landade ALLOKERING OCH 

PORTFÖLJSTRATEGI i din brevlåda. 

Där fördjupar vårt strategiteam 

sina tankar om rådande 

investerings klimat, portföljstrategi 

och rekommendationer. 

Och den som är kund på Carnegie 

Private Banking kan följa marknaden 

på �er sätt. MORGONNYTT 

sammanfattar de största och 

senaste nyheterna från gårdagens 

amerikanska och asiatiska mark- 

de senaste bolagsrapporterna från de 

amerikanska oljeservicebolagen bekräftar 

också bilden av att det värsta 

nu är bakom dem. 

För att åstadkomma en exponering 

mot temat energi- och oljeservice 

har vi valt ut två olika ETF:er. Den 

första ger en bredare exponering 

mot energisektorn. Till detta räknas 

oljeservice, oljeutvinning och produk 

tion, ra�naderier, lagring och 

transport samt kol- och urangruvor. 

Den ETF vi rekommenderar heter 

iShares S&P Global Energy Sector 

Index ETF. De största bolagen i 

denna börshandlade indexfond är 

Exxon Mobil, Chevron, BP, Total och 

Royal Dutch Shell. 

Önskar du enbart exponering mot 

oljeservicesektorn rekommenderar 

vi den börshandlade indexfonden 

(ETF:en) iShares Dow Jones US Oil 

Equipment & Services Index Fund. 

Den ger exponering mot bolag som 

Schlumberger, Halliburton, Baker 

Hughes med �era. 



KUNSKAPSKÄLLOR. Fördjupa dina investeringskunskaper med Carnegies rapporter 

Allokering och portföljstrategi 

utkommer en gång i kvartalet. 

Länder med störst prisökningar på vete i 

inhemska priser, juni till december 2010 

Pris - 

ökning, % 

2010 

Vetets andel av 

näringsintag (%) 

Kirgizistan 54 40 

Bangladesh 45 6 

Tadzjikistan 37 54 

Mongoliet 33 42 

Källa: Ecowin 

2011 

18...ledamöter 

sitter 

i telekom jätten 

Ericssons rekordstora 

styrelse. Ny ordför- 

Domptören. 

ande blir Leif 

Johansson. ! 

Carnegie Private Banking har ett �ertal publikationer anpassade till 

olika behov och intressen. Din rådgivare kan berätta mer. 

nader. SHORT TERM ger en daglig 

teknisk bild över USA-indexen 

Nasdaq och S&P500 samt OMX30. 

VECKOSTRATEGI sammanfattar 

veckans agenda, kommenterar de 

viktigaste börspåverkande händelserna 

och beskriver marknadstrenden. 

En gång i månaden utkommer 

ALLOKERINGSSTRATEGI 

som innehåller en kort strategitext 

om vår marknadssyn samt väger 

positiva mot negativa påverkansfaktorer 

på aktiemarknaden. ! 


31

32 

kreativt 

kapital 

Fenomen och 

pro�ler inom kultur 

och kommers 

Majoriteten av råvarorna 

som används på restaurangen 

Fäviken Magasinet 

är odlade, fångade, �skade 

eller plockade på den egna gården. 

Alla ingredienser – utom 

salt, strösocker och ättika – kommer 

från Jämtland och Tröndelag, 

grannlänet på den norska sidan. 

Av dessa lagar den unge kocken 

Magnus Nilsson mat enligt 

gamla nordiska tekniker. Menyn 

varierar efter säsong, men i det 

gamla spannmålsmagasinet från 

1880-talet, där restaurangen är 

inhyst, kan exempelvis öringrom 

i varmt skal av torkat grisblod, 

frasiga lavar och grillade skallar 

av fåglar dukas upp. Ett minst 

sagt annorlunda koncept. 

– Men det är ett självklart 

upplägg när man är här på Fä- 

Pava bytes mot Porsche 

HANDEL För att hejda 

en ökande obalans mellan 

import och export har Argentinas 

regering tagit till 

ett oväntat grepp, rapporterar 

tyska Spiegel Online. 

För varje Porsche som förs 

in i landet måste generalagenten 

Pulenta Group se 

till att �era hundra �askor 

rödvin exporteras. Att tacka 

viken. Vi gör som man alltid har 

gjort och hämtar inspirationen 

från råvaran, säger Magnus Nilsson, 

vars mormor var kokerska 

och farföräldrar drev självhushållande 

gård. 

– Jag tittar i gamla kokböcker 

för att hitta tillbaka till rötterna. 

Det är inte alltid maträtter 

�nns beskrivna med recept, men 

många gånger �nns det nedteck- 

PRISAD KRÖGARE: Magnus Nilsson 

! Ålder: 27 år. Bor: I byn Mörsil mellan Järpen 

och Östersund. Familj: Flickvän och två barn, 

1 och 3 år. Karriär: Kock och sommelier på bland 

annat Pontus in the Greenhouse i Stockholm och 

Kattegatts Gastronomi och Logi i Torekov (båda 

i dag nedlagda) och L’Astrance och L’Arpege i Frankrike. Förestår 

numera restaurangen Fäviken Magasinet. 

nej till denna utvidgning 

av affär er na var aldrig 

något alternativ för företaget 

– regeringen höll 

kvar bilarna hos tullen 

tills upplägget accepterades. 

Pulenta hoppas sälja 

cirka 100 nya Por schar i 

Argentina i år. ! 

TOPPKÖK I 

JÄMTLAND 

nat vad man åt. Då får man experimentera 

för att hitta sätten, 

berättar han. 

Uppdraget att starta restaurangen 

�ck Magnus Nilsson för 

ett par år sedan av �nansmannen 

Patrik Brummer och hans hustru 

Ann-Charlotte Brummer, vilka 

äger Fäviken och hade ambitionen 

att göra gården öppen för 

besökare. De lärde känna Magnus 

Nilsson då han anlitades för 

att fylla parets privata vinkällare. 

Med nödvändighet är restaurangen 

på Fäviken liten. Här 

�nns bara plats för tolv matgäster 

och personalen består av tre personer. 

För 2011 siktar man på en 

omsättning på 5 miljoner kronor 

(exklusive moms). 

25 

… procent av svenskarna 

dricker dagligen 

en kopp te, visar en undersökning 

från Sifo på uppdrag 

av en teproducent. Trenden är 

tydligast i storstäderna. ! 

Anor från 1800-talet. Inspiration och tradition. Grönt från gården. 

Plats för 12. 

GASTRONOMI. Årets bästa matupplevelse får du på �ällgården Fäviken i Jämtland. 

Det anser aktade White Guide, som nyligen prisade det urnordiska köket i Järpen. 


Vin i lämplig prisklass. 

Det lilla formatet har dock inte 

betytt anonymitet. Tvärtom har 

intresset från media varit stort 

det senaste året, berättar Magnus 

Nilsson. Bland annat har man recenserats 

i DI Weekend. 

Vad betyder priset från 

krogguiden White Guide? 

– En och annan ny kund 

kanske hittar hit. Men det �nns 

ingen plats för anstormning, vi 

har redan bra beläggning. Fast 

kanske kan vi ha öppet någon 

mer dag i veckan... Priset är också 

en viktig bekräftelse på att det vi 

gör är något bra, säger Magnus 

Nilsson. 

Nu börjar våren närma 

sig. Vilka gastronomiska 

upplevelser väntar era 

gäster? 

– Vaktlarna börjar komma nu, 

som vi köper från Jenny i Ytterocker. 

Och framåt maj är det killing 

på menyn. Dem får vi från 

ett mejeri här i närheten som får 

överskott på bockkillingar. 



HÅKAN WIKE, ERIK OLSSON/FÄVIKEN 

ISTOCKPHOTO

Bara en av 20 000 Mensa-medlemmar 

platsar i IQ-klubben Mega Society. 

Mensa – för 

snillena som 

halkat e�er 

Föreningen Mensa är känd för 

att samla de smartaste. Men 

jämfört med andra IQ-klubbar är 

medlemmarnas begåvning inte 

mycket att skryta med. 

! Föreningen Mensa accepterar 

medlemmar som placerar sig i den 

98:e percentilen eller högre på ett 

godkänt intelligenstest. 

Fast alla nöjer sig inte med 

Mensa medlemskap. Med åren 

har allt �er föreningar startats för 

personer med hög intelligens och 

numera �nns det mängder. Ju 

högre krav fören ingen ställer, desto 

mer e�ersträvansvärt blir förstås 

medlemskapet. 

Intertel grundades 1966 och är 

en av de äldsta föreningarna. Kravet 

för medlemskap i Intertel är att man 

placerar sig i den 99:e percentilen på 

ett intelligenstest – snäppet svårare 

än Mensa med andra ord. 

One-in-a-thousand Society riktar 

sig, som namnet antyder, till de 

0,1 procent av befolkningen som får 

högst poäng på ett intelligenstest. 

Det motsvarar en intelligenskvot på 

150, att jämföra med Mensas krav 

som motsvarar 133. 

Prometheus Society har anpassat 

sitt medlemstest så att en person 

på 30 000 ska klara av 

det – Mensas test klaras 

av 1 på 50. Föreningen 

grundades 1982. Till 

medlemmarna hör 

svensken Fredrik 

Fredrik Ullén. Ullén, som inte bara är 

pianovirtuos utan också 

professor i kognitiv neurovetenskap 

vid Karolinska Institutet. 

Även Mega Society grundades 

1982, men har ännu högre krav. 

För att bli medlem här ska man 

klara ett test bättre än en miljon 

andra människor. ! 

ISTOCKPHOTO 

ALL OVER PRESS 

TILLVÄXT. Tomater, kryddörter och annat man 

kan stoppa i sig. Det står högst upp på trädgårdsodlarnas 

innelista inför sommaren 2011. 

I EGEN TÄPPA 

Hälsotrenden slår igenom även i trädgårdslandet. 

– Ja, i år handlar det mycket om 

grönsaker och i viss mån även bär. Det är 

tomater, kryddörter, chili och annat som har 

koppling till matlagning, säger Ann-Catrin 

Thor, trädgårdsrådgivare på Riksförbundet 

Svensk Trädgård. 

När Insikt telefonledes når henne förbereder 

hon just förbundets monter inför mässan 

Nordiska Trädgårdar 2011 på Stockholmsmässan. 

– Här bredvid mig lastar man just nu av 

mangold i olika färger, fänkål, kronärtskockor 

och timjan. Det kanske inte är vad man 

kommer att se i var mans trädgård, 

men det visar ändå på trenden, 

säger hon. 

Ett annat utmärkande drag 

för trädgårdsåret 2011 är 

att gärna plantera i krukor 

och kärl, vilka lätt kan 

omplaceras och bäras in om 

det skulle behövas. Att odla i 

pallkrage är ett annat alternativ, 

tipsar Ann-Catrin �or. Det 

är egent ligen emballage för 

godstransport, men de låga 

lådorna passar också för odling. 

Bland annat värms jorden upp 

fort i den skyddade miljön, 

vilket ger snabbare resultat. 

Dessutom är pallkragsodlingar 

så gott som ogräsfria och man slipper gräva 

sitt trädgårdsland. 

– På temat genvägar tycker jag också man 

kan tipsa om att köpa plantor i stället för att så 

från grunden. Det passar inte alla att så egna 

grönsaker och man slipper även växtens första 

stadium då prydnadsvärdet inte är så 

stort, säger Ann-Catrin �or. 

Något annat som 

gäller just nu i 

trädgårdssverige? 

– Pelargontrenden fortsätter. 

Och så �nns det en 

strävan att gå tillbaka till 

det enkla. Det ska inte vara 

så pråligt. 

SJÄLV ÄR BÄSTE DRÄNG. Hemmaodlade grönsaker i grytan tilltalar allt �er svenskar. 

Hon höjer kursen 

BÖRSSTJÄRNA När skådespelerskan 

Anne Hathaway �gurerar i nyheterna 

stiger Warren Buffetts aktie 

Berkshire Hathaway, rapporterar 

Financial Times. Slumpen? 

Nej – det är handels robotar, 

som med sina algoritmer står 

för 70 procent av handeln, 

som letar trender i nyheterna 

och exekverar däre�er. ! 

6 

miljarder kronor 

...omsatte odlare av köks-, 

prydnads- och plantskoleväxter 

2009. ! 

Källa: SCB 

” Det blir inte mer tv 

nu, för det blir inte 

roligare än så här.” 

!"Gekås vd Boris 

Lenner hov till interntidningen 

Ulla. Han kan dock vara nöjd 

med Kanal 5-såpan Ullared. På två år 

har shoppingparadisets omsättning 

ökat med 30 procent, uppger DI. 

Ann-Catrin 

Thor. 


En tomat blir till. 

MIKE RODRIGUEZ/ISTOCKPHOTO 

GE-KÅS

34 

HISTORISKA AFFÄRER 

Gunnar Wetterberg 

Samhällspolitisk chef, Saco 

Recessionsteori 

à la Bellman 

BAROCK INFLATION. Vissångaren Carl Michael 

Bellman inspirerades av ett av de värsta stålbad som 

Sveriges ekonomi någonsin gått igenom. 

en som tycker att �nanskrisen 

2008–2009 var svettig skulle ha 

varit med 240 år tidigare. De�ationskrisen 

1766-1768 är bland 

det värsta svenska placerare gått igenom – 

och till slut fann den sin väg in i visskatten. 

Eländet hade byggts upp under lång tid. 

När norrmännen trä�ade Karl XII stod Sverige 

på randen till statsbankrutt. Det tog två 

mödosamma årtionden för kansli presidenten 

Arvid Horn, hans ”�nansminister” Swen 

Lagerberg och riksbankschefen Johan 

Thegner att sätta �nanserna på fötter igen. 

Men då var den revanschhungriga adelns 

tålamod med gubbarna slut. Hattarna blev 

Sveriges första riksdagsparti och kastade ut 

Horn och �egner. Ny kanslipresident blev 

greve Carl Gyllenborg – och Riksbanken 

hamnade hos hans lillebror Fredrik, hattarnas 

partisekreterare. 

Tillsammans satte bröderna igång en 

väldig in�ationsbrasa. De störtade ut i ett 

par olycksaliga krig med Ryssland och 

Preussen, de införde den aktiva näringspolitikens 

svarta hål i svensk ekonomi 

– värst var Alströmer, inte med potatisen 

utan med suveränt olönsamma textilmanufakturer 

i Alingsås. Sedelpressarna rullade, 

priserna skenade och den svenska valutan 

skrumpnade samman på börsen i Hamburg. 

När universitetsadjunkten Pehr Niclas 

Christiernin påpekade sambandet mellan 

sedelmängden och in�ationen hotades han 

med rättegång på riksdagen. Det var denna 

period som kallades frihetstiden. 

Under in�ation kan man göra goda 

a�ärer. Spekulanterna lånade pengar till 

varor och fastigheter som de sålde med god 


förtjänst ett par år senare. Karusellen snurrade 

snabbare och snabbare, riksbankschefen 

hörde till dem som lånade allra mest i sin 

bank – så mycket att han ett tag inte hade 

råd med räntan, men då blev han bjuden på 

den av sina tacksamma fullmäktige. 

Riksbankschefen hörde 

till dem som lånade 

allra mest i sin bank – 

så mycket att han ett 

tag inte hade råd med 

räntan. 

Och så sprack allting. Efter 25 års ökenvandring 

vann mössorna valet. De bestämde 

sig för att knäcka in�ationen och fördubbla 

penningvärdet, till vad det hade varit på 

Horns tid. Förbättringen skulle ske stegvis 

under tio år, bestämde sekreta utskottet 

år 1766. 

Men utskottet hade hundra medlemmar, 

och nästa dag var nyheten ute på stan. 

När befolkningen begrep att deras pengar 

skulle bli dubbelt så mycket värda började 

de hamstra sedlar för glatta livet. Från att 

ha varit betalningsmedel blev sedlarna 

placeringsobjekt och hamnade på kistbottnen. 

De som kunde drev in sina fordringar 

och sköt upp sina betalningar. Bankens 

sedelindragning spelade en ganska liten 

roll för penningmängdens minskning; det 

var allmänhetens egen ”sedelindragning” 

som skapade penningbrist i landet och �ck 

växelkursen att rasa. 

De närmaste åren blev ett av de värsta 

stålbad som den svenska ekonomin någonsin 

gått igenom. Lånen sades upp och konkurserna 

mångfaldigades. Manufakturindustrin 

råkade illa ut. Egendomspriserna föll och de 

som hade belånat sig bet i gräset. Mest föll 

stadsfastigheterna. 

Bruksnäringen blev svårt klämd; exportintäkterna 

i mark räknat föll snabbare och 

blev lägre än produktionskostnaderna. 

Hårdast drabbades Stora Kopparberg, där 

bergsmännen försökte förekomma prisfallet 

genom att ta upp så mycket malm som 

möjligt så fort som möjligt – vilket gjorde 

prisfallet ännu brantare, när mer koppar 

kom ut på marknaden. Vid slutet av 1768 

var 400 gruvdrängar arbetslösa, bortåt en 

tredjedel av den samlade arbetsstyrkan. 

Den ende som gladde sig var Bellman. 

Vid det här laget hade han fått sparken från 

Riksbanken, men i epistel 23 låg ändå hans 

hjälte Fredman på gatan vid krogen Kryp-in, 

”gent emot Banco-huset”, en sommarkväll 

1768. I nästa epistel – no 24 – gör skalden 

en lysande sammanfattning av det ekonomiska 

läget i landet: 

Usla tider! 

Vad det lider, 

Bara kursen nederslås, :||: 

Bättre köp på brännvin fås; 

Men då lever jag ej mera, 

Andra hjältar då hovera. 

Kan ni tro, då, kära Mor! 

Jag skull’ få en sup så stor, 

Jag skull’ supa om ni tror, 

Liksom Runius, Lucidor. 

Så sant som det var sjunget! Sverige 

importerade spannmål. När växelkursen 

slogs ned �ck svenskarna mer spannmål 

för pengarna, då kunde man bränna mer 

brännvin – och då blev det större supar 

för varje slant! ! 

GUNNAR WETTERBERG är samhällspolitisk chef på Saco och tidigare historiker och diplomat. 

Han har bland annat skrivit Pengarna och makten (Atlantis/Riksbanken 2009) och 

Kanslern – Axel Oxenstierna i sin tid (Atlantis 2002).

VÄLJ RÄTT SVERIGE. 

Jojo, nu är vårt gamla Svedala den nya tigerekonomin. Stark som 

Pippi Långstrump. Ännu starkare krona!* 

Sverige tar täten i Västeuropas tillväxtliga de närmaste åren,* 

skriver svensk a� ärspress. Vackra ord – och det som värmer mest är 

nog ”de närmaste åren”. 

Sveriges tillväxt beskrivs med andra ord som långsiktig.** 

Men även om hela världen dunkar oss i ryggen just nu, så vet alla 

att vartenda svenskt företag ingalunda är någon Pippi Långstrump 

eller ens tiger. 

Det gäller att välja rätt Sverige. 

Vi på Carnegie har vår egen metod. Vi begränsar oss och hand plockar 

25–35 företag som vi följer med lupp. Blir vi intresserade talar vi direkt 

LÄS MER OM VÅR SVERIGEFOND PÅ CARNEGIE.SE 

med företagsledningen. Ställer frågor, diskuterar, genomlyser kassa� öden 

och direktavkastning. 

Gillar vi det vi ser och hör får företaget plats i vår fond. 

Annars tackar vi för ka� et. 

Vill du jämföra din nuvarande Sverigefond med Carnegies 

Sverigefond är du välkommen att ringa 08-696 19 40. 

Vill du veta mer om Sverige och hur våra fonder kan få dina pengar 

att växa är du välkommen till vår hemsida carnegie.se. 

* Dagens Industri 6 januari 2010. ** dn.se/ekonomi 20 januari 2011. 

Riskinformation: Investeringar i � nansiella instrument (exempelvis värde papper och fond andelar) 

är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. 

Historisk avkastning är ingen garanti för � amtida avkastning. För mer information, faktablad och 

årsrapport, besök vår hemsida carnegie.se/fonder. 

FONDER

Avsändare: 

Carnegie Private Banking 

103 38 Stockholm 

Hur kan vi hjälpa dig? 

Ring Ring 08-58 08-676 86 88 86 00 86 

privatebanking@carnegie.se 

kapitalforvaltning@carnegie.se 

Våra rådgivare Våra rådgivare har en bakgrund har en bakgrund och kompetens och kompetens som gör som att gör vi att vi 

kan ta hand kan om ta hand dina om frågor dina och frågor ärenden och ärenden inom inom private private banking. b anking.

Insikt - Carnegie

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?