glo balmaga - V-Tab
glo balmaga - V-Tab
glo balmaga - V-Tab
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>glo</strong><br />
PER SO NAL TID NING FÖR<br />
<strong>balmaga</strong> zi ne<br />
# 6 2010<br />
ANSTÄLLDA I VOL VO KON CER NEN<br />
> KONCERNEN ANSLUTER<br />
SIG TILL ”CLIMATE SAVERS”<br />
> FRÅN CURITIBA TILL UMEÅ<br />
TILL BRISBANE<br />
> NORSK NATUR STÄLLER KRAV<br />
PÅ FORDON OCH FÖRARE<br />
Tillbaka<br />
på jobbet!
INNE HÅLL<br />
3-9<br />
16-17<br />
3-9 | NU TAKTAS PRODUKTIONEN UPP IGEN<br />
Marcos Vicente, på Volvo CE i Pederneiras, Pia Johansson på<br />
Powertrain i Skövde och Marcus Karlsson, på Volvo Lastvagnar<br />
i Tuve, är tre anställda som kommit tillbaka till arbetet efter<br />
krisen. Orderingången ökar och produktionen taktar upp<br />
runt om i koncernens fabriker. Förutom att flera anställda nu<br />
får jobbet tillbaka gäller det att klara av flaskhalsar och undvika<br />
produktionsstopp.<br />
14 | VOLVOKONCERNEN SAMARBETAR MED WWF<br />
Volvokoncernen inleder ett samarbete med Världsnaturfonden,<br />
WWF, och ansluter sig som världens första fordonstillverkare<br />
till intiativet ”Climate Savers”.<br />
Det innebär att koncernen höjer målen ännu mer när det<br />
gäller minskningen av koldioxidutsläpp från produkterna.<br />
16-17 | EN FAMILJ SOM GILLAR ATT SE SIG OM<br />
För sex år sedan skrev vi i Global Magazine om Sérgio Künzel<br />
på Volvo Lastvagnar i Brasilien som flyttade till hyttfabriken i<br />
Umeå, Sverige, med hela sin familj. Men vad hände sen?<br />
Efter lite undersökninger visar det sig att han bor kvar utomlands.<br />
Nu i Brisbane, Australien. Där jobbar han med två varumärken,<br />
Volvo och Mack.<br />
<strong>glo</strong> <strong>balmaga</strong> zi ne<br />
är en per so nal tid ning för<br />
sam tli ga anställda i Vol vo -<br />
koncer nen. Tid nin gen pub -<br />
lice ras på sven ska, engel -<br />
ska, neder länds ka, pol ska,<br />
fran ska, tyska, span ska,<br />
kore an ska, kine sis ka, japanska<br />
och por tu gi sis ka för<br />
Bra si lien. Under år 2010<br />
utkom mer sex num mer.<br />
2 l <strong>glo</strong> bal maga zi ne # 6 2010<br />
Ansvarig utgivare & che fre dak tör<br />
Susanne Hanssen, 031– 66 11 77<br />
susanne.hanssen@volvo.com<br />
Repor trar<br />
Carl Gär dén, 031– 66 11 55, carl.garden@volvo.com<br />
Karin Wik, 031– 66 13 50, karin.wik@volvo.com<br />
Adressändring anställda och<br />
pensionärer i Sverige<br />
HR Service Center, 031– 66 44 44<br />
hrsc.se@volvo.com<br />
24-25<br />
18-19 | HUR SER FRAMTIDENS TRANSPORTER UT?<br />
Volvo Technology arbetar i tätt samarbete med Göteborgs<br />
stad för att ta fram effektiva lösningar för godstransporter.<br />
Syftet är att få fram så mycket kunskap som möjligt för att<br />
sedan kunna utveckla ett affärskoncept.<br />
20-21 | VOLVO LOGISTICS TOG KRAFTTAG MOT KRISEN<br />
Volvo Logistics lyckades spara 400 miljoner kronor på ett<br />
halvår mitt under krisen. Enligt Håkan Färnlöf, ansvarig för<br />
Verksamhetsutveckling, beror det på en god struktur i organisationen<br />
och en vilja till förändring.<br />
– Vi kunde snabbt vända fokus när krisen kom och vann<br />
massor av tid, säger han.<br />
24-25 | VACKER NATUR MED STORA UTMANINGAR<br />
Rutten mellan Bergen och Trondheim i Norge är tuff för vilken<br />
buss som helst. Höga berg, djupa dalar och kraftiga<br />
temperaturskillnader ställer stora krav på fordonet och<br />
chauffören.<br />
– Bussen måste vara bekväm för passagerarna och pålitlig<br />
för föraren. Vi har goda erfarenheter av Volvo 9700, säger Asgeir<br />
Myklebust, vd för ett av transportföretagen.<br />
REDAK TION SKOM MIT TÉ:<br />
Bolagsrepresentanter Fackliga representanter<br />
Mårten Wikforss, AB Volvo Eric Van Laecke, Volvo European Works<br />
Charlotte Falke, Volvo Trucks Council<br />
Annette Dahlin, Global Rolf Andersson, IF Metall, Volvo Powertrain<br />
Manufacturing Volvo Trucks Hans Hansson, PTK, VBS<br />
Thierry Garnier, Renault Trucks Eric Belot, Volvo European Works Council<br />
Andreas Parkås, IF Metall, Volvo Aero<br />
Berndt Forssell, PTK, AB Volvo<br />
Annon ser<br />
Dis play AB, 090 – 71 15 00<br />
Form & lay o ut<br />
Wil liams infor ma tion ab<br />
Repro<br />
Wil liams infor ma tion ab<br />
Tryck<br />
V-TAB Västerås, 2010<br />
mil jö cer ti fie rat enligt ISO 14001<br />
Nu vill vi tänka<br />
framåt igen<br />
FÖR CIRKA TVÅ ÅR SEDAN stod Volvokoncernen<br />
still. När jag besökte Volvo CE<br />
i Braås till exempel så ekade det tomt<br />
och tyst i fabriken. En och annan anställd<br />
gick och sopade bland de stora gula<br />
dumprarna som stod kvar på banan.<br />
Det var en både frustrerande och tragisk<br />
syn. Och så såg det ut runt om i koncernen.<br />
Tomma fabriker utan produktion.<br />
Tusentals anställda utan jobb.<br />
Kontrasten mot hur det var då jämfört<br />
med när jag nyligen besökte lastbilsfabriken<br />
i Tuve var total. Två banor gick för<br />
fullt med produktion av lastbilar. Flera<br />
hundra anställda var tillbaka på jobbet.<br />
Det var allt annat än tomt och tyst.<br />
RESULTATET FÖR TREDJE KVARTALET<br />
är också en trevlig läsning. ”Ett av de<br />
bästa någonsin,” enligt koncernchef Leif<br />
Johansson.<br />
Snart är det nytt år, 2011. Jag hoppas<br />
vi slipper åka berg- och dalbana på en<br />
stund nu. Att vi får arbetsro, kan utvecklas<br />
och tänka framåt.<br />
Läs mer här i temat om hur fabrikerna<br />
och leverantörerna klarat sina berg- och<br />
dalbanor den här tiden. Från störtdykning<br />
upp till höga höjder igen.<br />
OCH SÅ FORTSÄTTER VI vår serie<br />
”Moving the world” om hur koncernens<br />
fordon är med och bidrar till samhällets<br />
blodomlopp. Den här gången med en<br />
busstur på slingriga vägar i Norge.<br />
Susanne Hanssen<br />
susanne.hanssen@volvo.com<br />
Uppla ga<br />
ca 75 000 ex<br />
Omslagsbild<br />
Marcus Karlsson har fått tillbaka sin<br />
anställning på Tuvefabriken.<br />
Foto: Cicci Jonson<br />
violin.volvo.net/<strong>glo</strong><strong>balmaga</strong>zine
NÄR VOLVOKONCERNEN taktar upp produktionen igen efter nedgången,<br />
är den största ut maningen att få leverantörerna att<br />
hänga med – leverantörer som många<br />
gånger skurit ner hårt i sin verksamhet.<br />
Under det tredje kvartalet i år hade<br />
orderingången för Volvokoncernens<br />
lastbilsverksamhet stigit med 59<br />
procent jämfört med motsvarande<br />
period förra året, och värdet på<br />
Volvo CE:s orderbok 81 procent<br />
högre vid tredje kvartalets utgång<br />
jämfört med samma tidpunkt i fjol.<br />
I USA ökar produktionen kraftigt<br />
hos Volvo Lastvagnar i New River<br />
Valley och Mack i Macungie, i Frankrike<br />
taktar Renault Trucks upp och i<br />
Sverige kör bland annat Volvo<br />
Powertrain , i Skövde och<br />
Volvo Lastvagnar i Tuve för<br />
fullt medan Volvo CE ökar<br />
sin produktion runt om i<br />
världen.<br />
– Vi gör allt vi kan för att identifiera<br />
flaskhalsar i leverantörsledet<br />
och undvika produktionsstopp,<br />
säger Sebastien Battier, Global supply<br />
chain manager på Volvo 3P.<br />
text Karin Wik<br />
Koncernen taktar upp<br />
Nu snurrar hjulen igen<br />
ISEPTEMBER 2008 stod Volker Simon, försäljningschef<br />
för sätestillverkaren Isringhausen,<br />
vid företagets monter på IAA-mässan i Hannover,<br />
i samma lokal som fler av företagets<br />
kunder. Allt såg bra ut i de skinande montrarna,<br />
men det gick ett oroligt sorl bland mässans deltagare.<br />
Alla pratade om att branschen närmade sig<br />
en nedgång, och det spekulerades i hur djup den<br />
skulle komma att bli.<br />
– Ingen hade sett något konkret ännu, men de<br />
flesta misstänkte att något var på gång, minns<br />
Volker Simon två år senare i Isringhausens svenska<br />
kontor i Kungsbacka.<br />
En månad senare, i oktober 2008, var krisen ett<br />
faktum. När Volker Simon öppnade sin dagliga<br />
Frankfurter Allgemeine Zeitung läste han en artikel<br />
som baserades på ett pressmeddelande från AB<br />
Volvo.<br />
– Volvo och Leif Johansson var den första stora<br />
fordonstillverkaren som öppet berättade att orderingången<br />
i det tredje kvartalet 2008 var mycket<br />
lägre än föregående kvartal. Det var en väldigt är-<br />
ligt och rakt budskap, säger Volker Simon.<br />
Isringhausen är världens största tillverkare av<br />
säten till tunga fordon och en av Volvokoncernens<br />
viktigaste leverantörer: bland kunderna finns<br />
Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Volvo CE, UD<br />
Trucks, Volvo Bussar, Volvo Bussars samriskbolag<br />
Silverbus i Kina och Mack Trucks. Sammanlagt levererar<br />
Isringhausen fler än 7000 olika sätesvarianter<br />
till Volvokoncernen.<br />
fortsätter ➥<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 3
Koncernen taktar upp<br />
Nu snurrar<br />
hjulen igen… forts<br />
Den tolvmånadersprognos Isringhausen fått från<br />
Volvo stämde plötsligt inte alls, samtidigt som det inte<br />
fanns några nya pålitliga framtidssiffror att tillgå.<br />
– Vi var tvungna att varna våra underleverantörer och<br />
kunder om att nu går det ner, men vi visste inte hur<br />
snabbt eller hur mycket. Sedan vet vi alla hur det gick,<br />
och vi hade aldrig tidigare sett något liknande, säger Volker<br />
Simon.<br />
– Min största rädsla var att någon av de riktigt stora<br />
tillverkarna som vi säljer till skulle gå omkull, och att vi<br />
inte skulle få betalt för de produkter vi tillverkat.<br />
Isringhausen drog snabbt ner produktionen, gick från<br />
treskift till ettskift, minskade antalet deltidsanställda runt<br />
om i världen och minskade företagets produktionskapacitet<br />
med 50 procent.<br />
Jean-Philippe Kretz, som är <strong>glo</strong>bal strategichef för<br />
inköp på Volvo 3P sammanfattar läget så här:<br />
– Om krisen drabbade Volvo hårt, så slog den ännu<br />
hårdare mot våra leverantörer eftersom vi behövde<br />
tömma våra lager. När vi skar ner våra försäljningsnivåer<br />
med 50 procent skar de ner 70 eller 80 procent. Vi försökte<br />
vara en rättvis partner under krisen, och i vissa fall<br />
har vi stöttat de leverantörer som hamnade i en riktigt<br />
svårt situation, för att undvika att de gick i konkurs.<br />
ISRINGHAUSEN KLARADE SIG igenom krisen, och i mars<br />
2010 stod det klart att efterfrågan från Volvo och de<br />
andra fordonstillverkarna var på väg upp igen. Då kom<br />
nästa stora utmaning – att följa med i uppgången.<br />
– När vi ökar produktionen är den största svårigheten<br />
att få leveranser från våra underleverantörer och att hitta<br />
rätt personal igen, och att utbilda dem snabbt. Vår produktion<br />
är i mycket ett handarbete, när säten ska kläs<br />
och stoppas, säger Johan Roslund, som är Isringhausens<br />
Sverigechef och key account manager för affärerna med<br />
Volvo.<br />
Enligt Sebastien Battier har vissa leverantörer ”allvarliga”<br />
problem att hänga med i Volvokoncernen ökning.<br />
– Alla vill ha leverantörernas uppmärksamhet – men<br />
en del har krympt så mycket att det är svårt för dem att<br />
återanpassa sig till en högre leveranstakt.<br />
Johan Roslund medger att Isringhausen är försiktiga<br />
på gränsen till misstänksamma när orderingången stiger,<br />
för att undvika att Isringhausen eller företagets många<br />
hundratals underleverantörer drar på sig för stora kostnader<br />
i onödan. Han säger att kommunikationen med<br />
Volvo är extremt viktig.<br />
ISRINGHAUSEN är <strong>glo</strong>bal marknadsledare inom utveckling<br />
och tillverkning av sittsystem för kommersiella fordon<br />
samt tekniska fjädrar. Produkterna används i lastbilar,<br />
små distributionsfordon, bussar och anläggningsmaskiner.<br />
Bolaget har 38 fabriker i 18 länder, och ingår i den<br />
familjeägna Aundekoncernen.<br />
4 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
”<br />
Om krisen drabbade Volvo<br />
hårt, så slog den ännu<br />
hårdare mot våra leverantörer<br />
eftersom vi behövde<br />
tömma våra lager.<br />
Jean-Philippe Kretz,<br />
<strong>glo</strong>bal strategichef för inköp,<br />
Volvo 3P<br />
– Den stora utmaningen är att se till Volvos känsla för<br />
marknaden kommer oss och alla våra underleverantörer<br />
till del, i rätt tid, hela tiden.<br />
KOMMUNIKATIONEN MELLAN Volvo och Isringhausen<br />
sker på flera olika sätt, förutom kontakten inom ramen<br />
för pågående projekt.Leverantören får regelbundna försäljningsprognoser<br />
och elektronisk information från fabrikernas<br />
lager. Det är regelbundna möten och telefonkonferenser,<br />
och styrkommittémöten på högsta ledningsnivå<br />
var fjärde månad. Sedan ett halvår tillbaka arrangerar<br />
Volvo 3P regelbundna web sändningar och livekonferenser<br />
med deltagare från Volvobolagens produktionsorganisationer<br />
som delar med sig av underlagen till beställningar<br />
och försäljningsprognoser.<br />
– Vi anstränger oss för att kommunicera i förväg och<br />
inte bara lägga ordrar. Det handlar om att bygga leverantörernas<br />
förtroende och det är av högsta vikt för Volvo<br />
att vara en trovärdig kund så att leverantörerna prioriterar<br />
oss om de måste välja, säger Jean-Philippe Kretz, och får<br />
medhåll från Johan Roslund.<br />
– Livekonferenserna är väldigt uppskattade och kommunikationen<br />
med Volvo fungerar bra, kontaterar han.<br />
ISRINGHAUSEN TAR även in information från annat håll<br />
för att göra så bra prognoser som möjligt.<br />
– Allt handlar om att verifiera ordrarna från Volvo. Vi<br />
jämför med prognoserna från andra kunder och om de<br />
skiljer för mycket på samma marknad tar vi med oss det<br />
till Volvo och frågar varför, säger Volker Simon.<br />
Sebastien Battier säger att fordonsbranschen redan har<br />
leveransproblem som förmodligen kommer att fortsätta<br />
för en tid framåt.<br />
– Vi har några problem med flaskhalsar vars påverkan<br />
vi har lyckats begränsa. Det är inte lätt, men vi klarar det<br />
förhållandevis bra.<br />
En av Volvokoncernens konkurrenter har nyligen<br />
tvingats till ett två veckor långt produktionsstopp på<br />
grund av flaskhalsar i leverantörsledet.<br />
– Där är inte vi och vi gör allt vi kan för att undvika<br />
en sådan situation, säger Sebastien Battier.<br />
JOHAN ROSLUND, Sverigechef, och Volker Simon, försäljningsdirektör,
på Volvos underleverantör Isringhausen, vid kontoret i svenska Kungsbacka.<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 5
Koncernen taktar upp<br />
”Viktigt ligga steget<br />
före och agera snabbt”<br />
Johan Jinhage, fabrikschef på<br />
Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve,<br />
ser främst två orsaker till att fabriken<br />
klarat den kraftiga<br />
uppgången i produktionen.<br />
– Vi fick tillbaka kunnig personal<br />
och lyckades ligga steget före<br />
i planeringen, säger han.<br />
JOHAN JINHAGE FICK minst sagt en intensiv<br />
start när han tog över som fabrikschef i Tuve<br />
2009. På sju månader hade antalet producerade<br />
lastbilar minskat radikalt med nära 75<br />
procent. 1200 anställda fick lämna fabriken.<br />
När det sedan vände gick det nära på lika<br />
snabbt och nu är produktionen uppe i nästan<br />
samma antal om dagen igen. 500 personer<br />
har anställts. 300 på fast anställning och<br />
200 temporärt.<br />
Enligt Johan Jinhage har det stor betydelse<br />
att nu få tillbaka kunnig personal.<br />
– Tack vare bra ledarskap, en öppen dialog<br />
och kommunikation under krisen så vill<br />
”Vi har kommit<br />
stärkta ur krisen”<br />
Volvo Powertrain i Skövde var<br />
mitt i planeringen med att höja<br />
kapaciteten när krisen slog till<br />
med full kraft.<br />
– Istället fick vi plötsligt mer<br />
eller mindre stänga avdelningar,<br />
säger ställföreträdande platschef<br />
Rickard Lundberg.<br />
NÄRA HÄLFTEN AV DE ANSTÄLLDA vid<br />
Volvo Powertrain i Skövde blev av med sina<br />
jobb under krisåren 2008-2009.<br />
– Av de som var kvar fick många byta arbetsuppgifter<br />
för att vi skulle kunna hålla<br />
produktionen rullande. Det fick konsekvensen<br />
att vissa avdelningar i stort sett släcktes<br />
ned, berättar Rickard Lundberg.<br />
Ovanpå krisen togs dessutom besluten<br />
om en stor omorganisation och omstrukturering<br />
med fokus på att förbättra produktionen.<br />
– Diskussionerna startade tidigare men<br />
nedgången bidrog till att driva igenom be-<br />
6 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
de tidigare anställda jobba här igen. Vilket<br />
är mycket glädjande, säger han.<br />
Bra planering har också betydelse, menar<br />
Johan Jinhage. Han berättar om hur viktigt<br />
det är att ligga steget före, noga följa prognoserna<br />
och agera snabbt när det sker en<br />
förändring.<br />
– Vi hade en stor fördel av att vi under<br />
krisen byggde om och moderniserade linerna.<br />
Vi körde produktion på ena linen och<br />
byggde om den andra, sedan växlade vi och<br />
körde produktion på båda nya linerna, säger<br />
han.<br />
Materialet in till fabriken har varit ett<br />
stort problem , men Johan Jinhage menar att<br />
man nu nått botten och är på väg uppåt<br />
igen.<br />
– Det har varit tufft. Men vi har lyckats<br />
minimera problemen ut mot kund och så<br />
har vi kunnat hjälpas åt mellan våra lastvagnsfabriker<br />
i Europa, vilket betytt mycket.<br />
Min filosofi är att allt är möjligt bara man<br />
tror på det och det har vi lärt oss under den<br />
här resan säger han.<br />
Susanne Hanssen<br />
sluten. Vid den tidpunkten kändes det som<br />
det var det enda sättet att klara sig igenom<br />
krisen, säger Rickard och fortsätter:<br />
– Med facit i hand kanske vi gjorde för<br />
mycket på en och samma gång, men samtidigt<br />
kan vi konstatera att vi kommit stärkta<br />
ur krisen.<br />
Till exempel har Volvo Powertrain, tack<br />
vare omstruktureringen, höjt effektiviteten<br />
väsentligt. När efterfrågan ökar till samma<br />
nivåer som under rekordåret 2008, kan motsvarande<br />
volymer levereras med ett skifts<br />
lägre bemanning. Under 2010 har man<br />
också återanställt nästan 400 personer, en del<br />
som tillsvidare men huvuddelen som visstidsanställda<br />
eller via bemanningsföretag.<br />
– Nu är fokus på att få bort flaskhalsar.<br />
Den snabba vändningen har gjort att vi haft<br />
en del problem med både interna och externa<br />
leverantörer, men det har inte stört<br />
våra utleveranser. Målet är nu att komma<br />
upp i full takt utan ytterligare investeringar<br />
eller att vi ökar våra kostnader, avslutar Rickard<br />
Lundberg.<br />
Carl Gärdén<br />
JOHAN JINHAGE kastades rakt in i krisen när han tog över som fabrikschef på lastvagns-<br />
João Ruiz
fabriken i Tuve 2009. Nu är produktionen i full gång igen och 500 personer har anställts.<br />
Av de 217 anställda som tvingades gå från<br />
Volvo CE:s fabrik i brasilianska Pederneiras<br />
under 2008 och 2009 har 91 återanställts.<br />
– Idag är vår största utmaning att hitta<br />
kvalificerad personal, säger HR-chefen João<br />
Ruiz.<br />
75 PROCENT AV PRODUKTIONEN vid Volvo CE:s fabrik i<br />
brasilianska Pederneiras exporteras ut ur landet, och därför<br />
slog finanskrisen särskilt hårt mot anläggningen. I december<br />
2008 fick 103 anställda sluta, och i maj ytterligare 114<br />
anställda.<br />
– Vi använde vår tidbank flitigt, och tack vare den<br />
kunde vi undvika fler avsked, säger João Ruiz.<br />
Foto: Cicci Jonson<br />
Redan i november 2009, mindre än ett år efter det att<br />
de första anställda fick gå, kunde Pederneiras återanställa<br />
31 personer, och sammanlagt hade 91 personer återfått<br />
sina arbeten hösten 2010. Produktionen är uppe i samma<br />
nivå som när krisen slog till, med ett andra skift i fabriken.<br />
Den största utmaningen, säger João Ruiz, är att hitta<br />
rätt personal i rätt tid.<br />
– Som tur är anses Volvo vara den bästa arbetsgivaren i<br />
den här regionen, och vårt goda rykte hjälper oss att hitta<br />
och behålla duktig personal, säger han.<br />
Pederneiras materialchef Ricardo Segalla säger att volymprognoserna<br />
för 2010 låg nära 2008 års volymer, och<br />
att underleverantörerna därför hade rätt kapacitet på plats.<br />
– Däremot var de inte förberedda på att ekonomin<br />
skulle ta fart så snabbt som den gjorde. För att garantera<br />
”Det gällde att<br />
ha is i magen”<br />
Inom några månader ökade takten i lastbilsfabriken<br />
i Kaluga dramatiskt med<br />
flera hundra procent fler lastbilar per<br />
dag.<br />
En situation som enligt fabrikschefen<br />
Marita Finderup ställde stora krav på de<br />
anställda.<br />
– Det gäller att tänka långsiktigt och<br />
ha rätt prioriteringar, säger hon.<br />
FÖR LASTBILSFABRIKEN I KALUGA, Ryssland, har starten<br />
varit mycket turbulent. Fabriken, som invigdes i<br />
januari 2009, tillverkar lastbilar för både Renault och<br />
Volvo.<br />
– Först byggde vi en fabrik, sedan drogs produktionen<br />
igång och nu ställs vi inför en mycket tuff ökning<br />
av takten. Visserligen är volymerna små men det är<br />
ändå krävande, säger fabrikschefen Marita Finderup.<br />
I slutet på 2009 arbetade cirka 145 personer i fabriken<br />
med produktion av ett fåtal lastbilar om dagen.<br />
Nu har produktionen ökat markant både för Volvo<br />
och Renault. Antalet anställda i fabriken fortsätter öka<br />
och beräknas vara 580 i mars 2011.<br />
Vändningen kom i januari 2010.<br />
– Det har varit en stor utmaning samtidigt som det<br />
är roligt. Allt gick mycket snabbt, säger Marita Finderup<br />
och förklarar att det gällde att ha is i magen.<br />
– Vi hade vissa störningar som vi måste stå ut med<br />
just då för att kunna gå vidare och utveckla systemet<br />
för att längre fram klara ytterligare en takthöjning,<br />
säger hon.<br />
Logistiken av material till fabriken är en utmaning<br />
för de ansvariga. Men med god framförhållning och<br />
samarbete mellan fabrikerna i Europa-systemet har<br />
den fungerat.<br />
– Ambitionen och viljan hos våra anställda är otroligt<br />
hög, säger hon.<br />
Susanne Hanssen<br />
”Den stora utmaningen är att hitta rätt personal”<br />
produktionen 2010 planerade vi noga hur vi skulle förbereda<br />
och informera våra leverantörer.<br />
Steg ett var att fastställa en tillväxttakt som var hög,<br />
men samtidigt möjligt att hänga med i.<br />
– Sedan informerade vi våra underleverantörer och bad<br />
dem stötta oss i vår tillväxt och noga följa våra försäljningsscheman<br />
som innehåller mer detaljerad information om<br />
vår tillväxt, säger Ricardo Segalla.<br />
– Samtidigt har vi förbättrat de verktyg vi har för att<br />
kunna se vilka delar i vårt lager som riskerar att ta slut, och<br />
det har hjälpt oss att agera i god tid och undvika större<br />
produktionsstörningar.<br />
Karin Wik<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 7
Koncernen taktar upp<br />
Pia sökte direkt när vändningen kom<br />
Ett och ett halvt år efter att<br />
Pia Johansson tvingades<br />
lämna Volvo Powertrain i<br />
Skövde är hon nu tillbaka på<br />
monteringen.<br />
– Jag ville verkligen tillbaka,<br />
så direkt när vändningen<br />
kom sökte jag mig hit igen,<br />
säger hon.<br />
PIA JOHANSSON VAR EN AV DEM vars<br />
namn stod med på listan när det första<br />
varslet vid Volvo Powertrain i Skövde<br />
kom 2008. Då hade hon arbetat som<br />
montör sedan 2005.<br />
– Efter att ha börjat med 12-litersmotorerna<br />
flyttade jag ganska snabbt<br />
över till 16-liters där jag även fungerade<br />
som lagsamordnare, berättar hon.<br />
Sex månader efter att varslet lagts fick hon lämna<br />
Volvo i maj 2009.<br />
– Som tur var kunde jag falla tillbaka på min utbildning<br />
som florist och jag fick jobb i en butik som jag arbetat i<br />
innan jag började på Volvo.<br />
Där jobbade hon i ett och ett halvt år innan hon i oktober<br />
2010 fick möjlighet att återvända till Volvo Powertrain.<br />
– Under tiden jag var borta höll jag hela tiden kontakt<br />
med mina kollegor och fick på så sätt en bild av hur<br />
läget var. När vändningen kom tog jag direkt kontakt<br />
Efter sex års fast anställning som montör på<br />
lastvagnsfabriken i Tuve fick Marcus Karlsson<br />
lämna jobbet. Nu är han tillbaka bland sina<br />
gamla arbetskamrater.<br />
– Det är ett bra gäng som jag självklart ville<br />
jobba med igen, säger han.<br />
NÄR MARCUS KARLSSON BLEV uppsagd från Flöde 1 på<br />
Tuvefabriken började han studera matematik och statistik.<br />
Han arbetade extra i en butik och sökte jobb.<br />
– Det var hårda tider, men jag klarade mig och funderade<br />
på allvar att fortsätta studera, säger han.<br />
Så när personalavdelningen ringde i augusti 2010 och erbjöd<br />
honom jobbet tillbaka behövde han först tänka över sin<br />
situation.<br />
– Det var jätteskönt att bli erbjuden jobb igen, men för<br />
mig var det också viktigt att få komma tillbaka till samma<br />
avdelning. Det var ett gott gäng och en god stämning. Så<br />
när det gick att lösa gick det fort. Jag började efter några<br />
dagar, säger han.<br />
Arbetskamraterna är samma men jobbet har förändrats en<br />
del på de drygt ett och ett halvt åren som Marcus Karlsson varit<br />
borta. Den nya ombyggda linen rör sig sakta hela tiden. En<br />
omställning som han fått vänja sig vid.<br />
– Tempot är annorlunda, men det fungerar bra, säger han.<br />
Tiden innan han slutade var tuff. Marcus berättar om hur<br />
han lärde upp de som skulle ta över hans jobb innan han<br />
8 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
DEN GODA STÄMNINGEN bland kollegorna var en stor anledning till att Pia<br />
Johansson ville komma tillbaka till Volvo Powertrain i Skövde. Sedan oktober 2010<br />
är hon tillbaka och monterar 16-liters motorer.<br />
med bemanningsföretaget som sköter rekryteringen och<br />
anmälde mitt intresse om att återvända.<br />
Även om hon kommit tillbaka till samma arbete som<br />
hon hade innan krisen är Pia inte längre fast anställd,<br />
utan visstidsanställd.<br />
– Det är klart att det innebär en viss otrygghet, men<br />
samtidigt är jag väl medveten om att det är så det funkar<br />
om man vill ha jobb idag. Jag trivs verkligen här och jag<br />
har fantastiska arbetskamrater. Förhoppningsvis kommer<br />
min anställning snart att kunna gå över till fast.<br />
Carl Gärdén<br />
Marcus är tillbaka i det gamla gänget<br />
Carl Gärdén<br />
MARCUS KARLSSON trivs på Flöde 1 på Tuvefabriken. För<br />
honom var det viktigt att börja jobba med sina gamla arbetskamrater<br />
igen.<br />
Cicci Jonson<br />
skulle lämna fabriken. Men det påverkade inte hans inställning<br />
till att komma tillbaka.<br />
– Nej , situationen var som den var. Ingen köpte lastbilar<br />
och det fanns inga jobb. Nu är jag glad att jag är tillbaka. Jag<br />
trivs, säger han och tillägger att han nog har fått en annan<br />
syn på tryggheten i att ha ett fast jobb.<br />
– Det är mer osäkert nuförtiden och det är bra att gardera<br />
sig. Därför fortsätter jag att studera på distans, säger han.<br />
Susanne Hanssen<br />
MARCOS VICENTE ringde till Volvo CE i Pederneiras varje<br />
Marcos – glad<br />
Efter över fem år som svetsare på Volvo<br />
CE i Pederneiras tvingades Marcos<br />
Vicente sluta i maj 2009. Sex månader<br />
senare var han tillbaka igen.<br />
– När jag tvingades sluta var jag både chockad och<br />
ledsen, särskilt eftersom jag vet att Volvo är det<br />
bästa arbetsgivaren i den här regionen. I sex månader<br />
sålde jag byggnadsmaterial i en butik innan<br />
jag kom tillbaka till Volvo igen.<br />
Höll du kontakten med Volvo under den<br />
tiden?
dag i sex månader. Till slut blev han återanställd.<br />
att vara tillbaka på jobbet<br />
– Ja, jag skickade in min meritförteckning nästan<br />
varje dag, och ringde in och pratade med João<br />
Maciel, som är den som tar emot ansökningar och<br />
anställer folk, och berättade hela tiden för honom<br />
hur mycket jag ville komma tillbaka.<br />
Hur gick det till när du blev återanställd?<br />
– Jag blev erbjuden att komma tillbaka som<br />
materialförvaltare istället med löfte om att jag<br />
en dag skulle kunna svetsa igen. Jag tvekade<br />
inte. Det var min dröm att få komma tillbaka<br />
redan samma år som jag slutade. Alla mina kollegor<br />
var glada att träffa mig igen och sa till mig<br />
att det var tack vare att jag gjort ett bra arbete<br />
tidigare som jag fick komma tillbaka.<br />
Är det annorlunda att arbeta nu, jämfört<br />
med före krisen?<br />
– Ja, företaget har förändrats under den korta<br />
tiden som jag var borta. Det mesta beror på införandet<br />
av VPS, med nya verktyg och koncept för<br />
hur vi arbetar. Jag skulle säga att det sker nya förändringar<br />
hela tiden, och jag är glad över att få<br />
vara en del av den evolutionen.<br />
Karin Wik<br />
Den svåra konsten<br />
att vara flexibel<br />
I takt med att marknaden väntas svänga snabbare<br />
och kraftigare i framtiden måste Volvokoncernen<br />
bli mer flexibel. En inte helt lätt uppgift i en <strong>glo</strong>bal<br />
verksamhet där lokala lagar, avtal och regler styr<br />
vad man får och kan göra.<br />
NÄR VOLVOKONCERNEN NU ÖKAR produktionstakten till följd av<br />
ökad efterfrågan på många marknader innebär det att koncernen<br />
på nytt behöver anställa personal. Framför allt berör det produktionssidan<br />
vilken också var den som resursmässigt drabbades hårdast<br />
i samband med den kraftiga inbromsning som finanskrisen<br />
orsakade.<br />
– Det har varit en otroligt tuff tid på många sätt, men vi ska<br />
också komma ihåg att det under krisen gjordes många bra saker<br />
vilket resulterade i att vi lyckats minska våra kostnader rejält. När<br />
vi nu ökar takten ska vi göra det<br />
utan att våra kostnader skenar iväg,<br />
säger Stefan Johnsson, medlem i<br />
Volvos koncernledning och ytterst<br />
ansvarig för personalfrågor.<br />
I praktiken handlar det om att<br />
öka flexibilitet i systemet, inte bara<br />
vad gäller personalkostnader utan<br />
inom alla typer av kostnader.<br />
– Vi behöver skapa en organisation<br />
som gör det möjligt för koncernen<br />
att snabbare kunna reagera Stefan Johnsson<br />
på och anpassa sig till förändringar<br />
över såväl konjunkturer som på marknader. Det bidrar till att säkra<br />
vår konkurrenskraft och lönsamhet samtidigt som vi minskar risken<br />
för uppsägningar vid förändringar. Vårt mål är att uppfattas<br />
som och vara en attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare.<br />
EFTERSOM VARJE LAND HAR egna lagar, avtal och regler kring hur<br />
arbetspolitiska frågor hanteras fungerar inte samma lösningar för<br />
den här typen av frågor utan det måste hela tiden göras lokala anpassningar.<br />
Det som anses vara en bra och flexibel lösning i Indien<br />
behöver inte nödvändigtvis fungera lika bra i Sverige. Något som<br />
krisen bidrog till att uppmärksamma.<br />
– Just nu håller vi på att ta fram hjälpmedel som ska stötta bolagen<br />
att identifiera vilka områden man kan bli mer flexibel inom,<br />
men bolagen behöver också i ökad grad samarbeta och lära sig av<br />
varandra.<br />
Även om flexibilitet inom personalområdet omfattar såväl arbetstider<br />
och ersättningar som kompetenser, roller och ansvar, är<br />
den främsta och viktigaste parametern rörlighet i bemanning eftersom<br />
den har störst påverkan på koncernens lönsamhet inom personal.<br />
När flera bolag nu börjar återanställa är det de som under<br />
krisen tvingades lämna koncernen som får möjligheten att komma<br />
tillbaka.<br />
– Det är mycket glädjande att konstatera att majoriteten vill och<br />
kan återvända.<br />
Däremot är det inte självklart att lika många får en fast anställning<br />
som tidigare.<br />
En del av dem vi tar in kommer så småningom att få sina visstidsanställningar<br />
omvandlade till tillsvidareanställningar, men i<br />
framtiden får vi vänja oss vid en organisation med en större andel<br />
visstidsanställda och bemanningsföretag än vad vi tidigare varit<br />
vana vid, avslutar Stefan Johnsson.<br />
Carl Gärdén<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 9
» resumé<br />
TRAFIKSÄKERHET I FOKUS<br />
PÅ ÅRETS ETF<br />
■ Vid årets upplaga<br />
av European Transport<br />
Forum (ETF) betonade<br />
koncernchef<br />
Leif Johansson vikten<br />
av en utvecklad<br />
forskning för att förbättratrafiksäkerheten<br />
på de europeis-<br />
Leif Johansson<br />
ka vägarna.<br />
ETF arrangeras varje år av Volvokoncernens<br />
representationskontor i Bryssel.<br />
Där träffar representanter från koncernen<br />
medlemmar i det Europeiska parlamantet<br />
och diskuterar framtida transportfrågor.<br />
EU har som mål att arbeta för att<br />
minska antalet trafikdödade med hälften<br />
under den kommande tioårsperioden.<br />
MÄTNING AV UTSLÄPP BÖR<br />
TA HÄNSYN TILL LASTMÄNGD<br />
■ Volvokoncernen är positiv till förslaget<br />
från EU-kommissionen om en europeisk<br />
koldioxidlagstiftning som reglerar utsläpp<br />
från lastbilar.<br />
Enligt koncernchef Leif Johansson är<br />
det dock viktigt att utsläppen mäts utifrån<br />
det transportarbete som fordonen utför.<br />
– Mätningarna måste ta hänsyn till den<br />
last som fordonen transporterar och inte<br />
bara mängden utsläpp under en viss<br />
sträcka, säger han.<br />
NYTT SERVICECENTER<br />
FÖR KUNDER I PERU<br />
■ Volvo Peru har öppnat ett servicecenter<br />
i centrala Lima som erbjuder service<br />
och reservdelar till kunder för Volvo<br />
Lastvagnar, Mack Trucks och Volvo Bussar.<br />
Dessutom erbjuds kunderna utbildning<br />
och träning för förarna.<br />
Syftet är att öka servicenivån för koncernens<br />
fordon samt att bygga varumärkenas<br />
image i Peru.<br />
EFTERMARKNADSTÄVLINGEN<br />
VISTA ÄR IGÅNG IGEN<br />
■ VISTA, världens största tävling för<br />
mekaniker på eftermarknaden är igång<br />
igen. Flera deltävlingar har arrangerats<br />
och nu väntar semifinaler och till slut<br />
den stora finalen i Göteborg i juni 2011.<br />
13 700 deltagare från hela världen är<br />
med i olika lag. Syftet med tävlingen är<br />
att stärka Volvos ställning på eftermarknaden.<br />
I tävlingen deltar både lastbilsoch<br />
bussmekaniker.<br />
10 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
Det tredje kvartalet<br />
blev historiskt<br />
Det bästa tredje kvartalet i företagets historia<br />
sett till både rörelseresultat och rörelsemarginal.<br />
Så kommenterar koncernchef Leif Johansson<br />
resulatet för tredje kvartalet 2010.<br />
– Vi har lyckats genomföra den här vändningen<br />
tack vare det goda arbete som alla<br />
anställda gjort runt om i koncernen, säger<br />
han.<br />
JÄMFÖRT MED DE SENASTE PERIODERNA är det en betydligt<br />
mer positiv koncernchef som i sitt ”CEO-letter”<br />
kommenterar resultatet för tredje kvartalet.<br />
– Om någon för ett år sedan sagt att vi under hösten<br />
2010 skulle presentera ett av våra bästa tredje kvartal någonsin<br />
, hade väldigt få av oss trott på det. Ändå är det<br />
precis så det har blivit, skriver han.<br />
Under det tredje kvartalet steg Volvokoncernens försäljning<br />
med 32 procent till 64 miljarder kronor jämfört<br />
PERTH ligger i västra delen av Australien<br />
med det tredje kvartalet 2009. Rörelseresultatet uppgick<br />
till 4,9 miljarder kronor, jämfört med en förlust på 3,3<br />
miljarder under motsvarande period förra året.<br />
Samtidigt fortsatte lönsamheten att förbättras tack vare<br />
den ökade försäljningsvolymen, strikt kontroll över kostnader<br />
samt ett ökat kapacitetsutnyttjande och god produktivitetsutveckling<br />
i det industriella systemet.<br />
Dessutom har koncernens fortsatta satsning på forskning<br />
och utveckling genom hela krisen möjliggjort en<br />
fortsatt lansering av nya konkurrenskraftiga produkter.<br />
I dagsläget sker en ökning av produktionstakten i de<br />
flesta av koncernens tillverkningsanläggningar, med fokus<br />
på att se till att produktionsökningen sker effektivt och<br />
med så liten kapitalbindning som möjligt.<br />
Läs mer om det senaste resultatet för koncernen och bolagen<br />
på koncernens interna web: volvogroup/organization/financial<br />
information.<br />
Där finns också bland annat CEO-letter samt en videointervju<br />
med Leif Johansson.<br />
Volvo Bussar levererar stadsbussar till Perth i Australien<br />
Volvo Bussar i Australien ska leverera upp<br />
till 650 stadsbussar till staden Perth. Det är<br />
Australiens fjärde största storstad med cirka<br />
två miljoner invånare i delstaten Western.<br />
KUNDEN ÄR PTA, myndigheten som sköter kollektivtrafiken<br />
i västra Australien. Volvo Bussar levererar chassierna<br />
och karosserna byggs av Volgren Australia i sin fabrik i<br />
Perth. Det totala värdet av avtalet är cirka 2,6 miljarder<br />
kronor. Avtalet är på fem år med option på ytterligare fem<br />
år. Syftet med avtalet är att PTA ska modernisera buss -<br />
flottan i Perth.<br />
Tidigare har PTA haft avtal med Mercedes Benz om leverans<br />
av stadsbussar.<br />
Enligt transportminister Simon O’Brien säkerställer det<br />
nya avtalet med Volvo att bussflottan fortsätter att tillhöra<br />
de bästa inom bussbranchen.<br />
Bland annat spelar bussarnas bränsleeffektivitet och<br />
låga livscykelkostnader en stor roll i valet.<br />
12-METERSBUSSEN Volvo B7RLE.<br />
Leverensen av bussarna börjar i juli 2011 och omfattar<br />
till en början 12- metersbussarna Volvo B7RLE och ledbussarna<br />
Volvo B12BLEA<br />
– Det här är en fantastisk möjlighet för Volvo Bussar<br />
att utveckla ett långsiktigt partnerskap i Perth, säger David<br />
Mead, chef för Volvo Bussar i Australien.
VOLVO FM lastbilarna körs i fältprov av tre transportföretag.<br />
Volvo Lastvagnar testar metandiesel<br />
VOLVO LASTVAGNAR STARTAR fältprov med metandiesel. Tre Volvo FM lastbilar med 13-litersmotorer utrustas med<br />
särskilda tankar för flytande metangas. Med förhållandet 75 -25 med flytande gas och diesel blir räckvidden för en<br />
lastbil mellan 500 till 1 000 kilometer beroende på körförhållandena. Det är fyra gånger så mycket jämfört med de<br />
flesta traditionella gaslastbilar.<br />
Det beror på att gas i flytande form, i kombination med teknologin för metandiesel, ger så stor räckvidd jämfört<br />
med fordon som tankas med komprimerad gas.<br />
Fordonen i fältprovet ska köras av tre transportföretag i regionen kring<br />
Göteborg.<br />
Samtidigt så invigs Sveriges första tankstation för flytande metangas i Göteborg.<br />
Det är ett samarbete mellan Volvo Lastvagnar, FordonsGas Sverige och<br />
Göteborg Energi.<br />
Tidigare har det bara funnits tankstationer för komprimerad gas. När metangasen<br />
kyls till 160 minusgrader blir den flytande och volymen halveras.<br />
Nyligen invigdes också världens första tankstation för DME. Den ligger i<br />
Stockholm och är starten på ett fältprov där Volvo Lastvagnar bidrar med fem<br />
Volvo FH-lastbilar som är först i världen med att testköra på Bio-DME.<br />
... och även Volvo Bussar kör med metangas<br />
ÄVEN VOLVO BUSSAR KÖR MED metandiesel. I grunden är det en vanlig dieselbuss där gastanken eftermonteras på taket.<br />
Nyligen fick Volvo Bussar sin första order på 11 bussar med metandiesel-tekniken. Det är företaget Vårgårdabuss i Sverige<br />
som beställt bussarna för trafikstart i juli 2011.<br />
– I en tid där vi måste sänka samhällets totala energiförbrukning, är ett högre utnyttjande av dieselmotortekniken en<br />
viktig utveckling, säger Volvo Bussars miljöchef Edward Jobson.<br />
Bläddra i Global Magazine på Violin<br />
NU KAN DU BLÄDDRA i Global Magazine även på Violin. Från och med det här numret så finns en uppladdad version<br />
av tidningen där du enkelt kan bläddra mellan sidorna. Det blir mer överskådligt jämfört med det mer fasta pdf formatet<br />
som tidningen finns i idag. Dessutom är länkarna i tidningen klickbara vilket betyder att läsaren lätt kan ta<br />
sig till de sidor på Violin och externt dit länkarna går.<br />
Global Magazine har under många år funnits tillgänglig på Violin och<br />
detta är ett sätt att modernisera publiceringen av tidningen samtidigt<br />
som den knyts ännu tydligare ihop med nätet.<br />
Den blädderbara versionen kommer tills vidare att finnas på engelska<br />
och svenska. De övriga nio språkversionerna finns fortfarande i<br />
pdf format.<br />
Gå in på Violin Group under news and events/magazines and<br />
newsletters<br />
Helhetsgrepp<br />
kring arbets -<br />
miljö och hälsa<br />
Lika självklart som att säkerhet är ett<br />
av kärnvärdena för Volvokoncernens<br />
produkter, lika självklart ska det vara<br />
när det gäller arbetsmiljön. För att nå<br />
dit tas nu ett <strong>glo</strong>balt grepp kring hur<br />
koncernen jobbar med arbetsmiljöoch<br />
hälsofrågor.<br />
NÄR VOLVO GROUP WORKPLACE SAFETY, Health<br />
& Wellbeing Policy lanserades den 1 december<br />
blev det den första policy där koncernen<br />
tydligt stakar ut riktlinjerna för hur man <strong>glo</strong>balt<br />
ska arbeta med arbetsmiljö- och hälsorelaterade<br />
frågor.<br />
– Koncernen har tidigare jobbat på lokal nivå<br />
med den här typen av frågor, men i takt med att<br />
koncernen vuxit har behovet av en gemensam<br />
<strong>glo</strong>bal syn blivit allt tydligare, säger Kerstin Renard,<br />
koncernens HR-chef.<br />
Bakom beslutet ligger GIB HR där samtliga<br />
affärsområden och majoriteten av affärsenheterna<br />
inom koncernen finns representerade. Dokumenten<br />
Code of Conduct och The Volvo Way,<br />
men även arbetssättet Volvo Production System<br />
(VPS), har legat som grund för arbetet med att<br />
ta fram de nya riktlinjerna.<br />
– Precis som VPS handlar det om att hela<br />
tiden jobba med förbättringar och vara proaktiv.<br />
Olyckor, incidenter, skador och arbetsrelaterad<br />
sjukdom går att förebygga i stor utsträckning och<br />
de här riktlinjerna blir ett verktyg för att nå dit,<br />
säger Anders Abramsson, ansvarig för arbetsmiljö-<br />
och förhandlingsfrågor på Corporate HR.<br />
För att lyckas krävs att alla tar sitt ansvar.<br />
– Det här är inte enbart en fråga för ledningen<br />
utan berör alla anställda som därmed också kan<br />
bidra till att påverka, säger Anders Abramsson.<br />
Volvo Group Workplace Safety, Health &<br />
Wellbeing Policy berör samtliga majoritetsägda<br />
bolag inom Volvokoncernen och fungerar som<br />
ett komplement till lokala lagar och förordningar.<br />
– Att ha en god arbetsmiljö innebär också att<br />
vi stärker vår profil externt som attraktiv arbetsgivare.<br />
Det är inte ovanligt att internationella företag<br />
har en <strong>glo</strong>bal arbets miljöpolicy, men att<br />
inkludera hälsa i den som Volvokoncernen nu<br />
gjort gör oss lite unika, säger Kerstin Renard.<br />
Carl Gärdén<br />
Policy<br />
Policies & Strategies > Policies, Directives & Guidelines<br />
> Human Resources<br />
För mer info<br />
Employee Center under rubriken<br />
"Arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande"<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 11
» från våra bolag<br />
MACKTRUCKS.COM I TOPP BLAND<br />
MARKNADSFÖRINGSBYRÅER<br />
MACK Mactrucks.com hamnar på topp tio när en av<br />
Nordamerikas ledande marknadsföringsbyråer inom<br />
B2B (business to business) presenterar sin topplista över<br />
företags hemsidor 2010. Btobonline.com lyfter bland<br />
annat fram sättet macktrucks.com presenterar produkterna<br />
och att man verkligen tagit reda på vad besökaren förväntar<br />
sig att hitta för typ av information om lastbilarna<br />
på hemsidan.<br />
MÅNGFALDSPLAN SKA<br />
SKAPA MEDVETENHET<br />
VOLVO LASTVAGNAR i Umeå, Sverige, har lagt fram sin<br />
treåriga mångfaldsplan fram till och med 2012.<br />
Den fokuserar både på mångfalds- och jämställdhetsfrågor<br />
och enligt platschefen, Anders Olausson, är<br />
detta ett bra sätt att skapa en medvetenhet om de frågorna<br />
i organisationen.<br />
– Vi vill jobba aktivt för att ta tillvara på den styrka<br />
som uppstår genom mångfald, säger han.<br />
RENAULT TRUCKS UTVIDGAR<br />
NÄTVERK AV ÅTERFÖRSÄLJARE<br />
RENAULT TRUCKS stärker sitt nätverk av återförsäljare<br />
runt om i världen. I bland annat Holland, Turkiet,<br />
Marocko och Ukraina har nya återförsäljare slagit upp<br />
sina dörrar och nyligen invigdes dessutom två återförsäljarställen<br />
i Italien samt ett i Polen. Utvidgningen är<br />
en del av Renault Trucks tillväxtstrategi samtidigt som<br />
man kommer närmare sina kunder.<br />
UD TRUCKS VISADE UPP<br />
NYHETER FÖR PRESSEN<br />
UD TRUCKS bjöd nyligen in till en stor pressträff till fabriken<br />
i Ageo, Japan. Det var journalister från de stora<br />
dagstidningarna och från flera av Japans lastbilsmagasin<br />
som bland annat fick provköra den nya Quon lastbilen<br />
och träffa UD Trucks vd , Satoru Takeuchi, samt styrelsemedlemmar.<br />
Dessutom visades den nya motorlinen upp byggd<br />
för att uppnå en så bra arbetsmiljö som möjligt.<br />
PAKETLÖSNINGAR SÅLDES PÅ<br />
MÄSSAN IAA 2010<br />
RENAULT TRUCKS FINANCIAL SERVICES var en del av<br />
Renault Trucks monter på IAA 2010 i Hannover, Tyskland.<br />
Erbjudanden av olika paketlösningar, som finansiering<br />
och försäkring samt reparation och underhåll, blev en<br />
stor framgång för både Renault Trucks och Renault<br />
Trucks Financial Services. Av 850 sålda lastbilar hjälpte<br />
man till med finansieringslösningar i 78 procent av fallen.<br />
VOLVO AERO SÅLDE DOTTERBOLAG<br />
VOLVO AERO har genomfört försäljningen av sitt amerikanska<br />
dotterbolag Volvo Aero Services. Ny ägare är det<br />
amerikanska investmentbolaget H.I.G. Capital. Bakom<br />
12 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
D12-MOTORER SKA ANVÄNDAS I PRÅMAR PÅ INDISKA FLODER<br />
VOLVO PENTA India har fått en order på 40 stycken D12 motorer från Sesa Goa , en av Indiens största<br />
tillverkare av järnmalm. Motorerna ska användas i de pråmar som trafikerar floderna Mandovi och Zuari på<br />
indiens västkust. Volvo Penta vann ordern i en tuff konkurrens från lokala motortillverkare. Motorerna kommer<br />
att levereras i omgångar fram till mars 2011.<br />
försäljningen ligger Volvo Aeros strategi att fokusera på<br />
sin kärnverksamhet, att utveckla och tillverka komponenter<br />
till flygmotorer, men också ambitionen att minska bolagets<br />
kapitalbindning. Verksamheten för underhåll av motorer<br />
till flygplan och gasturbiner som idag bedrivs i Trollhättan<br />
berörs inte av affären.<br />
BRÄNSLEEFFEKTIVITET I FOKUS<br />
PÅ BAUMA-MÄSSAN<br />
VOLVO CE visade i slutet på november upp tio olika maskiner<br />
på den stora internationella mässan för anläggningsfordon,<br />
Bauma China.<br />
Mässan, som arrangeras vartannat år hölls i år i Shanghai,<br />
Kina och lockade mer än 150 000 besökare under fyra<br />
dagar.<br />
Temat för Volvo CE i år var bränsleeffektivitet och produktivitet.<br />
Bland annat visades den nya grävmaskinen<br />
upp, specialgjord för den kinesiska marknaden, samt en<br />
ny asfaltläggare.<br />
FRAMGÅNG FÖR HYBRIDBUSSARNA<br />
VOLVO BUSSAR startade i maj i år serieproduktion av hybridbussarna Volvo<br />
7700 Hybrid och dubbeldäckaren Volvo B5L Hybrid. Företaget har på kort<br />
tid fått order på ca 150 hybridbussar i Europa och framgångarna har bidragit till<br />
att bolaget nu tar nästa steg och startar testkörning i Brasilien och Mexiko. ”Jag är<br />
övertygad om att hybridbussar kommer att dominera stadstrafiken runt om i<br />
världen om några år och att Volvo har stora möjligheter att bli en av de största leverantörerna<br />
av sådana bussar”, säger Edward Jobson, miljöchef på Volvo Bussar.<br />
KREATIV ZON FÖR INNOVATION<br />
VOLVO 3P satsar på att utveckla och driva innovation.<br />
Avdelningen Produktdesign startade ett nytt sätt att arbeta<br />
och tänka ”utanför boxen” för flera år sedan och nu<br />
vill de dela med sig till andra avdelningar inom Volvo<br />
3P men också till resten av koncernen. Idén är att samla<br />
anställda från olika avdelningar med olika kompetens<br />
till en mixad, kreativ zon, där de kan dela erfarenhet och<br />
tänka fritt tillsammans.<br />
TYDLIGARE ANSVARSFÖRDELNING<br />
I NY ORGANISATION<br />
VOLVO POWERTRAIN arbetar med att skapa en ny organisation.<br />
Förändringen går under namnet “Truly Global”<br />
och innebär en tydligare ansvarsfördelning. Bland annat<br />
har det skapats två nya produktionsliner. En line för alla<br />
tunga produkter och en för alla medeltunga.<br />
– En tydlig ansvarsfördelning hjälper oss att öka prestandan<br />
och hastigheten, säger Volvo Powertrains vd,<br />
Peter Karlsten.<br />
NYTT KONTOR I JOHANNESBURG<br />
VOLVO LOGISTICS öppnar ett kontor i Johannesburg,<br />
Sydafrika, som ett led i att stötta UD Trucks och Volvo<br />
Southern Africa.<br />
– Vi fick möjlighet att ta över en befintlig verksamhet<br />
vilken dessutom är en förlängning på ett flöde vi redan<br />
kör. Det handlar om byggsatser av lastbilar (CKD-kit)<br />
som körs från UD Trucks i Japan till en fabrik i närheten<br />
av Pretoria i Sydafrika. Tidigare har Volvo Logistics
ansvarat för flödet fram till hamnen i Durban men nu<br />
ansvarar vi alltså för hela sträckan till slutdestinationen,<br />
säger Mats Röstlund, Vice President Asia Pacific, Volvo<br />
Logistics.<br />
TRUCKSHOP ÖPPNAR I AUSTRALIEN<br />
VOLVO PARTS har öppnat ett TruckShop i Australien.<br />
Det är ett webverktyg där Volvo Lastvagnars kunder kan<br />
beställa allt de behöver köpa som inte finns i lagren hos<br />
Volvo Parts. Hittills har TruckShop funnits i Europa.<br />
Fördelen med TruckShop är bland annat minskad administration<br />
och tillgång till ett större produktutbud.<br />
VOLVO IT BÄSTA ARBETSGIVAREN<br />
VOLVO IT rankas som den bästa arbetsgivaren när det<br />
gäller konsultföretag inom IT i Sverige. Det visar en<br />
nyligen gjord undersökning bland 9000 unga akademiker.<br />
Listan toppas av företag som Google och Apple, men<br />
först bland IT- företagen kommer alltså Volvo IT.<br />
– Jag är stolt och smickrad, säger Jenny Hedström,<br />
HR-chef, Volvo IT i Sverige.<br />
NY LEVERANTÖR AV<br />
ÖVERSÄTTNINGAR<br />
VOLVO GROUP NAP har förhandlat fram ett nytt avtal<br />
inom området översättning av marknadsföringsmaterial.<br />
Vald leverantör är en ledande aktör inom översättningar<br />
som uppfyller de krav som koncernen ställer på hög<br />
kvalitet och kostandseffektivitet.<br />
NAP har tillsammans med koncernens BA/BU genomfört<br />
en grundlig och övergripande marknads- och<br />
prisstudie där även s.k. emerging markets har tagits i<br />
beaktande.<br />
Läs mer på NAP Violin/How 2Buy /translation services<br />
REDOVISNINGSSYSTEM<br />
INRÄTTAT I FINLAND<br />
VOLVO BUSINESS SERVICES Central Europe har i samarbete<br />
med Volvo IT, McFinance och Renault Trucks, gjort<br />
ett lyckat transfererings- och implementeringsprojekt i<br />
Finland. Syftet med projektet var att inrätta ett redovisningssystem<br />
för en ny Renault Trucks-verksamhet i<br />
Finland och för att säkerställa det finansiella redovisningsutförandet<br />
av VBS.<br />
SATNING PÅ FORSKNING<br />
OCH EXTERNT SAMARBETE<br />
VOLVO TECHNOLOGY (VTEC) bjuder in externa forskare,<br />
leverantörer, högskolor och studenter för att ta fram nya<br />
idéer i samarbete med interna experter, genom<br />
initiativet InVolve. VTEC har också etablerat<br />
området Nya Teknologier som fokuserar<br />
på nya spännande forskningsområden<br />
för Volvo. Vidare har<br />
Volvo Technology Site Asia etablerats,<br />
med fokus på forskning och samarbete<br />
inom ramen för den stora marknads<br />
– och teknologipotential som<br />
finns i Asien.<br />
UTLOTTNING AV<br />
BILJETTER TILL<br />
GÖTEBORG HORSE SHOW<br />
Den 24-27 februari slår Scandinavium upp portarna för<br />
Göteborg Horse Show 2011. Världens bästa hästar och<br />
ryttare tävlar i både hoppning och dressyr. Volvos anställda har<br />
chans att vinna max fyra biljetter till föreställningen torsdag<br />
den 24 februari kl 18.00.<br />
Program:<br />
• Internationell hoppning 1,40 m<br />
• Show med bl a uppvisning från Flyinge och voltige<br />
• Internationell hoppning 1,50 m<br />
Biljetterna gäller även till EuroHorse samma dag.<br />
Välkommen att delta i utlottningen där sista dag att<br />
vara med är den 11 januari. Biljetterna skickas ut cirka<br />
två veckor före evenemanget.<br />
✁<br />
GÖTEBORG HORSE SHOW I SCANDINAVIUM<br />
Jag deltar i utlottningen av max fyra biljetter till Göteborg<br />
Horse Show torsdagen den 24 februari 2011 kl 18.00.<br />
Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Gatuadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Avd nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anst nr/pensionär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Antal vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal barn (under 18 år) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress internt: Birgit Mellgren, avd 1620, ARHK1<br />
(använd gärna internkuvert utan extra kuvert för talongen)<br />
Adress externt: Birgit Mellgren, Volvo Event, avd 1620, ARHK1,<br />
40508 Göteborg (klistra gärna kupongen på ett vykort).<br />
Märk kuvertet/vykortet "GHS".<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 13
Titta på inslaget i The Newsroom:<br />
http://violin.volvo.net/ thenewsroom<br />
Och på Volvokoncernens hemsida:<br />
www.volvogroup.com/climatesavers<br />
VOLVOKONCERNEN och Världsnaturfonden delar en vision om att framtidens transporter ska vara kodioxidneutrala, säger Leif Johansson.<br />
Koncernen blir första fordonstillverkare<br />
att ansluta sig till ”Climate Savers”<br />
Som världens första fordonstillverkaren<br />
ansluter sig Volvokoncernen till Världs -<br />
naturfondens (WWF) initiativ ”Climate<br />
Savers”.<br />
text Karin Wik<br />
SAMARBETET INNEBÄR att koncernens lastbilsbolag<br />
åtar sig att minska utsläppen från de fordon som<br />
tillverkas mellan år 2009 och 2014 med 13 miljoner<br />
ton under fordonens livstid.<br />
– Samarbetet med WWF innebär att vi höjer våra redan<br />
ambitiösa mål när det gäller minskning av koldioxidutsläppen<br />
från våra produkter. Vi delar en gemensam vision om att<br />
framtida transporter ska vara koldioxidneutrala. Det kommer<br />
inte att bli lätt, men om någon kan göra det så är det Volvo,<br />
säger Volvos koncernchef Leif Johansson.<br />
Världsnaturfonden WWF är en av världens största och<br />
mest respekterade miljöorganisationer, vars vision är att<br />
bevara jordens naturliga miljö och bygga en hållbar värld.<br />
WWF:s program ”Climate Savers” engagerar multinationella<br />
företag i kampen att sänka utsläppen av koldioxid. De<br />
företag som är ”Climate Savers” lovar att minska sina koldioxidutsläpp<br />
enligt en överenskommelse mellan WWF,<br />
företaget och oberoende tekniska experter.<br />
Det överenskomna målet måste vara mer ambitiöst än<br />
vad företaget tidigare planerat för, och ska också innebära<br />
14 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
att företaget är ledande i sin bransch när det gäller minskningen<br />
av växthusgaser.<br />
OBEROENDE TEKNISKA EXPERTER kommer regelbundet<br />
följa upp och kontrollera så att Volvokoncernen lever upp<br />
till sina åtaganden.<br />
– Det är första gången vi släpper in en utomstående part<br />
– i det här fallet världens största miljöorganisation – för att<br />
kontrollera att vi levererar vad vi lovat. Det är vi ensamma<br />
om bland världens fordonstillverkare, säger Leif Johansson.<br />
Volvokoncernens miljöarbete drivs framåt av tre sam-<br />
verkande faktorer: Dels lagstiftningen på området, dels<br />
Volvokoncernens egna initiativ för att skapa så bra produkter<br />
som möjligt med avseende på kunder och miljö och dels av<br />
utomstående samarbeten.<br />
– Självklart är det en utmaning att vara den första fordonstillverkaren<br />
i ”Climate Savers”. Men genom att fokusera<br />
på att sänka koldioxidutsläppen är vi övertygade om att vi<br />
kan skapa ett mervärde för våra kunders affärer samtidigt<br />
som vi bidrar till en hållbar utveckling, säger Volvos koncernchef<br />
Leif Johansson.<br />
Fakta<br />
> Överenskommelsen mellan Volvo och WWF gäller för AB Volvo och<br />
Volvokon cernens lastbilsbolag Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack<br />
Trucks och UD Trucks, och innebär att:<br />
• Den totala mängden CO2 som lastbilar tillverkade och sålda 2009 till<br />
2014 släpper ut under sin livstid kommer att minska med 13 miljoner ton jämfört med om lastbilarna hade varit av 2008 års<br />
modeller.<br />
• Volvo kommer att ta fram en lastbilsprototyp med 20 procents lägre bränsleförbrukning än motsvarande lastbil i 2008 års<br />
modell.<br />
• Innan 2014 kommer Volvo att kunna erbjuda den kommersiella marknaden lastbilar som körs på förnyelsebar gas<br />
• Volvokoncernen kommer också att minska CO 2-utsläppen från sina produktionsanläggningar med 0,5 miljoner ton (12<br />
procent) innan 2014, jämfört med 2008.<br />
Alexander Russ
�������������������������������<br />
�����������������<br />
�����������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������������<br />
����������������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������<br />
�����������������<br />
����������������������<br />
������������
DÅ 2004. Hela familjen<br />
Künzel<br />
från Brasilien har installerat<br />
sig i Umeå, långt upp i<br />
norra Sverige. En flytt över<br />
halva jordklotet.<br />
Sérgio Künzel , på Volvo Lastvagnar, har<br />
flyttat nästan runt hela jordklotet tillsammans<br />
med sin familj.<br />
Från Brasilien, via norra Sverige till<br />
Australien.<br />
– Det är en fantastisk möjlighet, att via<br />
sitt arbete, få chansen att lära känna så<br />
många olika kulturer och platser. Du<br />
växer som människa, säger han.<br />
text Susanne Hanssen<br />
FÖR SEX ÅR SEDAN SKREV VI här i Global Magazine<br />
om brasilianaren Sérgio Künzel som fick<br />
erbjudandet om ett jobb på koncernens nordligaste<br />
belägna fabrik, hyttfabriken i Umeå, Sverige.<br />
Sérgio hade då arbetat på Volvo Lastvagnar i Curitiba<br />
i 18 år och ville pröva möjligheten att arbeta i ett<br />
annat land. Till och med på en annan kontinent.<br />
Familjen Künzel: Sérgio, hans fru Ester och barnen Pedro<br />
och Anna Carolina då 14 och nio år, packade väskorna och<br />
flyttade till Umeå. De kom dit från värmen i Brasilien och<br />
hamnade mitt i vintern med kyla , snö och halka.<br />
16 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
profilen [ text: Monica Rossing foto: Johan Gunséus ]<br />
Från Brasilien till<br />
Umeå med hela familjen<br />
När brasilianaren Sérgio Künzel fick erbjudande om ett jobb på Volvos<br />
nordligast belägna fabrik var hela familjen överens om att han skulle<br />
tacka ja.<br />
– Det har varit en stor omställning för oss – men de positiva erfarenheterna<br />
överväger, säger han.<br />
”Visst var det<br />
jättespännande<br />
med snö, men<br />
vi har nog<br />
aldrig frusit så<br />
mycket”<br />
fakta<br />
På midsommarafton i år gick<br />
solen upp 01:15 och ner 22:07 i<br />
Umeå. Det var alltså ljust nästan<br />
hela dygnet. På julafton kommer<br />
solen att gå upp 09:29 och ner<br />
redan 13:48. Ännu längre norrut i<br />
Sverige går solen aldrig ner en<br />
viss del av sommaren och aldrig<br />
upp en period på vintern.<br />
14 l GLOBAL magazine # 7/2004<br />
> Sérgio Künzel har arbetat på Volvo Lastvagnar i Curitiba i<br />
närmare 20 år. Funderingar om att arbeta på Volvo i ett<br />
annat land har han haft länge.<br />
– Det ger både arbets- och livserfarenheter. Jag tror också<br />
att koncernen har nytta av att fler anställda lär känna andra<br />
kulturer.<br />
När vi träffar Sérgio och hans familj har de varit i Sverige<br />
i drygt ett halvår. De vet redan en hel del om vad det innebär<br />
att byta vardag.<br />
– Men vi befinner oss fortfarade i anpassningsstadiet, påpekar<br />
Sérgio.<br />
De flyttade till Umeå mitt i vintern, då solen nästan ald -<br />
rig går upp i norra Sverige. Dagarna är korta och månaderna<br />
med mörker, snö och kyla är långa.<br />
Eftersom Sérgio varit chef för hyttfabriken i Curitiba hade<br />
han besökt hyttfabriken i Umeå flera gånger tidigare – alltid<br />
på vintern.<br />
– Ändå underskattade jag problemen med kylan och<br />
mörkret. Det har varit ganska jobbigt att anpassa sig till, säger<br />
han och tillägger:<br />
– Visst var det jättespännande med snö, men vi har nog aldrig<br />
frusit så mycket. Vi fick köpa helt nya kläder. Våra egna<br />
dög inte, trots att vi klädde oss i flera lager.<br />
Vi besöker familjen i det hus som de hyr i lilla Stöcksjö,<br />
utanför Umeå. De har naturen inpå knuten och en fin badsjö<br />
rakt nedanför huset.<br />
– Vår anpassning har handlat om så mycket mer än klimatet.<br />
Hela vårt liv är annorlunda här än i Curitiba. Som familj<br />
har vi mer tid tillsammans här. Det har gjort oss mer<br />
sammansvetsade, säger Sérgio och får medhåll av sin fru Ester.<br />
Hemma i Brasilien tillbringar de båda mycket tid på sina<br />
arbeten. Ester arbetar som lärare på en Montessoriskola. Hon<br />
sitter också i skolans ledning. I Sverige har hon bytt roll till<br />
elev.<br />
– Jag går i skolan varje dag och studerar svenska tillsammans<br />
med andra invandrare. Det här är en speciell tid för<br />
mig. Jag har mer ledig tid än vad jag är van vid. Men, barnen<br />
behöver också mer stöd, säger hon.<br />
Pedro, 14 och hans lillasyster Caro(lina), 9, går i vanliga,<br />
kommunala skolor, men i klasser för invandrarelever. Pedro<br />
har haft lätt att skaffa nya vänner. Sina gamla har han daglig<br />
kontakt med via internet och webkamera.<br />
– Den första tiden har varit jobbigast för Ester och Caro,<br />
eftersom de inte kan engelska, säger Sérgio.<br />
För honom själv och Pedro har engelskan varit nyckeln till<br />
nya kontakter. De är både förvånade och tacksamma över<br />
svenskarnas goda engelskakunskaper.<br />
Sérgios arbetsspråk är engelska, men även han studerar<br />
svenska.<br />
– Vi ska bo här i två eller tre år. Min ambition är att lära<br />
mig så pass mycket svenska att jag kan läsa e-mail och klara<br />
enklare konversation.<br />
I Umeå är Sérgio Künzel chef för en grupp på 20 personer<br />
som arbetar med <strong>glo</strong>bal produkt- och produktionsberedning.<br />
De är en del av Volvo Lastvagnars Global Manufacturing och<br />
rapporterar till Göteborg. Varannan vecka flyger Sergio de<br />
100 milen dit för att vara med på olika möten.<br />
– Vanligtvis är jag i Göteborg två dagar varannan vecka.<br />
Mitt ansvar är att representera produktionen i produktutvecklings-processen,<br />
förklarar han.<br />
När Sérgio var på rekognoseringsbesök i Umeå möttes<br />
han av stor förvåning. Skulle han flytta från Brasilien till<br />
norra Sverige?<br />
– Jag är tydligen Umeås förste utlandsvolvoit. Jag skulle<br />
definitivt rekommendera andra att komma hit, säger han.<br />
Vad har varit den största förändringen i din vardag?<br />
– Det svåraste är att vara så långt borta från familj och vänner<br />
och alla andra som är en del av vårt liv. Men Internet gör<br />
det möjligt att hålla daglig kontakt.<br />
– Allt som jag brukade göra varje dag, som att spela fotboll<br />
med mina arbetskamrater efter jobbet, upphörde plötsligt.<br />
Som brasilianare är jag dessutom van vid en varmare kontakt<br />
människor emellan. Vänner och kollegor skakar hand och<br />
kan även krama varandra. Det saknar jag.<br />
I Sverige går de flesta hem till familjen direkt efter jobbet.<br />
Att skapa nya kontakter kan ta tid.<br />
Numera har Sérgio dock lärt känna flera arbetskamrater<br />
och har även blivit hembjuden till några av dem. Familjen<br />
har också hittat andra brasilianare som bor i Umeå.<br />
– Utan dem hade vi nog känt oss isolerade, medger Sérgio.<br />
När han ser tillbaka på den första tiden i Umeå är han<br />
full av beundran för alla de svenskar som genom åren kommit<br />
till Curitiba för att arbeta.<br />
– Jag har det lätt eftersom mitt arbetsspråk här är engelska.<br />
De som kommer till Brasilien måste lära sig portugisiska. Jag<br />
inser nu att jag borde ha gjort mer för dem.<br />
Hans starkaste intryck av Sverige hittills är att det svenska<br />
levnadssättet verkar vara bra för familjen. Att den betalda föräldraledigheten<br />
är cirka ett år och att även pappor är hemma<br />
med barnen är imponerande, tycker han.<br />
Familjen Künzel flyttade över halva jordklotet – och från söder<br />
till norr. Sergio, Ester, Pedro och Caro har börjat anpassa sig till<br />
livet i Umeå. Caro kan redan sjunga på svenska och Pedro har<br />
fått många nya vänner.<br />
Sergio Künzel<br />
tar familjen med<br />
sig ut i världen<br />
– Vi har nog aldrig frusit så mycket, sade Sérgio då.<br />
Trots stora skillnader mellan sättet att leva i Brasilien<br />
och Sverige blev tiden i Umeå mycket bra. Sérgio Künzel<br />
ansvarade för <strong>glo</strong>bal produkt- och produktionsberedning.<br />
Familjen kände sig välkommen och skaffade sig många<br />
nya vänner. När erbjudandet kom drygt två år senare om<br />
att flytta till Australien och fabriken i Brisbane såg alla det<br />
som en ny spännande utmaning.<br />
– Vi sa till oss själva, varför inte, låt oss testa någonting<br />
annat, berättar Sérgio.<br />
EN VARM VÅRDAG, sex år senare, hittar vi därför familjen<br />
på promenad utmed Brisbanefloden. Pedro har hunnit<br />
fylla 20 år och Anna Carolina är 15 år.<br />
Sérgio arbetar som manufacturing engineering manager,<br />
med bland annat ansvar för förberedelser av nya produkter.<br />
En intressant skillnad i arbetet jämfört med Umeå<br />
är att han nu arbetar med två varumärken. Volvo Lastvagnar<br />
och Mack Trucks.<br />
– En normal dag börjar jag tidigt på morgonen med<br />
telefonmöten med kollegorna på Mack i USA för att<br />
sedan på eftermiddagen ha diskussioner med Volvo Lastvagnar<br />
i Sverige. Det är en kreativ mix av olika affärskulturer,<br />
sätt att tänka och lösa problem. Det är både inspirerande<br />
och svårt, säger han.<br />
När det gäller vädret och värmen var det lättare för en<br />
brasilianare att anpassa sig till Australien jämfört med Sve-<br />
rige, menar Sérgio. Det är också enklare att lära sig<br />
australien-engelska än vad det är att lära sig svenska.<br />
– Men kulturen och sättet att leva skiljer sig åt och det<br />
är det som tar tid, säger Sergio och förklarar varför.<br />
– Du måste ha ett öppet sinne och vara en bra och<br />
känslig observatör utan att för den delen förlora din egen<br />
identitet, säger han.<br />
SÉRGIO BERÄTTAR att både han och familjen har vuxit<br />
som personer. Nya erfarenheter och nya miljöer utvecklar<br />
en människa, menar han. Även familjen har svetsats samman.<br />
– Vi är ett team som upplever saker. Det kommer vi att<br />
ha med oss hela livet. Vi har levt i tre helt olika kulturer.<br />
Vi har rest och träffat många olika människor och besökt<br />
många platser. Det stärker vårt självförtroende. Världen<br />
har blivit lite mindre tack vare Volvo Lastvagnar, säger han.
Även yrkesmässigt ser Sérgio bara fördelar när det gäller<br />
att arbeta och leva i ett annat land. Han har fått ett<br />
stort nätverk av kollegor från olika delar av världen och<br />
har dessutom fått ett <strong>glo</strong>balt perspektiv på koncernen och<br />
organisationen.<br />
Det tuffa är avståndet till vänner och släktingar. Och<br />
nu har ju familjen även skaffat sig vänner i Sverige.<br />
– Saknaden är värst. Vi har alla fyra olika problem och<br />
praktiska saker som vi kämpar med, men vi stödjer varandra<br />
så gott det går, säger han och berättar om en så<br />
enkel praktisk sak som att köra bil.<br />
– I Sverige fick vi lära oss att köra på snö och halka<br />
och i Australien måste vi klara av att köra på för oss ”fel”<br />
sida av vägen. Men allt går bara man hjälps åt, säger han.<br />
Resan har fortsatt. Familjen tog ett steg till och finns nu i Australien. Här på promenad<br />
NUutmed floden i Brisbane en varm vårdag.<br />
Umeå<br />
Brisbane<br />
Curitiba<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 17<br />
Rachel Hammett
» teknikutveckling i koncernen<br />
Projektet SUT, Sustainable Urban Transports,<br />
ska ta reda på hur transporter i<br />
stadskärnorna kan se ut i framtiden.<br />
– Vi lär oss vad som behövs för att erbjuda<br />
kompletta lösningar för godstransporter,<br />
något som kan komma att<br />
bli en affärsmöjlighet för Volvo, säger<br />
Laurent Colpier, ansvarig för kunder och<br />
försäljning på Volvo Technology.<br />
text Karin Wik<br />
DEN LILLA FLAKBILEN som Tony Ageflod kör<br />
är helt elektrisk. Den surrar knappt hörbart<br />
på sin runda bland byggnader och de 10 000<br />
elever och besökare som rör sig varje dag på<br />
campus Lindholmen i Göteborg. Tony Ageflod distribuerar<br />
post och andra leveranser, och hämtar sopor och återvinningsmaterial.<br />
Bilen är tyst, liten och kör helt utan utsläpp.<br />
– Den enda nackdelen är att den är så tyst så att folk<br />
inte flyttar sig när jag kommer, säger Tony, parkerar och<br />
pluggar i den blå el-sladden som laddar bilen.<br />
Transporter inne i stadskärnorna är en utmaning:<br />
18 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
Hitta fler tekniknyheter på Violin: volvogroup/communities/research & technology och läs mer i Volvo Group Technology Magazine<br />
Framtidens transportlösningar<br />
– en utmaning för koncernen<br />
trånga kvarter, inte sällan konstruerade efter medeltida<br />
behov, där människor och biltrafik trängs med ett ständigt<br />
växande behöv av leveranser, kollektivtrafik och avfallshantering.<br />
Idag lever mer än 50 procent av världens population<br />
i städer, en siffra som förväntas växa. Enligt<br />
prognoser kommer 85 procent av befolkningen i norra<br />
och västra Europa att bo i städer 2030. Lägg till det att<br />
varje medborgare i en europeisk stad motsvarar 30 till 50<br />
ton godstransporter in och ut ur sin stad varje år.<br />
MOT DEN BAKGRUNDEN arbetar Volvokoncernen på<br />
många sätt med att hitta transportlösningar för världens<br />
städer, där mer varor, sopor och människor kan transporteras<br />
utan att trängsel och utsläpp ökar.<br />
Ett sådant projekt pågår just nu på Lindholmen i<br />
Fakta<br />
> De parter som samarbetar kring SUT är: Volvo Technology,<br />
Lindholmen Science Park, Göteborgs Stad<br />
(trafikkontoret) Älvstranden utveckling och<br />
Chalmers tekniska högskola.<br />
> Projektet finansieras av parterna samt av Vinnova,<br />
den svenska statliga myndighet som investerar i<br />
utvecklingen av nya lösningar för ett hållbart<br />
samhälle.<br />
TRANSPORTER INNE I STADSKÄRNORNA är en utmaning. Idag<br />
lever mer än 50 procent av världens population i städer, en siffra<br />
som förväntas växa. Mot den bakgrunden arbetar Volvokoncernen<br />
på många sätt med att hitta transportlösningar för världens<br />
städer, där mer varor, sopor och människor kan transporteras<br />
utan att trängsel och utsläpp ökar.<br />
Göteborg. Här finns sedan tidigare en så kallad mikroterminal.<br />
Terminalen ligger i utkanten på campusområdet<br />
och längre än så här kommer inte tunga lastbilar, distributionsbilar<br />
och sopbilar. Istället lastas sopor och leveranser<br />
om till Tony Ageflods elektriska bil som tar vid och kör<br />
in och ut på själva området. Det enda undantaget är<br />
laster som är så stora att de inte får plats i elbilen men så<br />
stora leveranser utgör en väldigt liten del.<br />
Mikroterminalens ”kunder” är de verksamheter som<br />
finns på campusområdet.<br />
– Det märks väldigt tydligt att vi har blivit av med<br />
den tunga trafiken och alla små distributionsbilar som<br />
förut körde omkring på området. Det är skönt både ur<br />
miljö- och säkerhetssynpunkt med tanke på hur många<br />
elever som rör sig på området, säger Erik Hård af<br />
Segerstad, som är servicechef på Lindholmens tekniska<br />
gymnasium och en av mikroterminalens kunder.<br />
– Efter någon månads inkörningsperiod så vet alla<br />
vilka rutiner som gäller och det fungerar riktigt bra i<br />
praktiken.<br />
TERMINALEN HAR FUNNITS i tre år och drivs och ägs av<br />
Chalmers Tekniska högskola, som också har en stor verksamhet<br />
på campusområdet. Men med start 2010 deltar<br />
Volvo Technology i projektet SUT (Sustainable Urban<br />
Transports) med bland andra Göteborgs stad, som ska<br />
studera hur systemet med mikroterminaler kan utvidgas<br />
att gälla ett större område, och i förlängningen en hel stad.
TONY AGEFLOD i den helt elektriska bil som levererar varor och hämta sopor på campus<br />
Lindholmen i Göteborg. Foto: Karin Wik<br />
– Syftet med SUT är att hantera de nuvarande och<br />
framtida utmaningarna som transporter i städerna för<br />
med sig, säger Guillaume Favreau, som är projektledare<br />
på Volvo Technology.<br />
– Det handlar om sätt att maximera användandet av<br />
marken, infrastrukturen, logistiklösningar, fordon och<br />
fordonsteknologi.<br />
Guillaume Favreau säger att den existerande mikroterminalen<br />
är en av många möjliga hållbara transportlösningar.<br />
– Vi vill utöka konceptet till ett större område, och<br />
det kan innebära nya och annorlunda behov. Kanske får<br />
vi flytta mikroterminalen till en helt annan plats, upprätta<br />
flera terminaler eller utveckla kompletterande lösningar.<br />
ATT MIKROTERMINALEN har gjort det trevligare att vara<br />
fotgängare på campusområdet råder det inga tvivel om.<br />
Men varför ska Volvo Technology vara med i projektet?<br />
Finns det affärsmöjligheter inom stadsplanering för Volvokoncernen?<br />
– Ja, absolut, säger Laurent Colpier, som är ansvarig<br />
för kunder och försäljning på Volvo Technology.<br />
– Just nu fokuserar städerna huvudsakligen på kollektivtrafik<br />
och investerar inte alls lika mycket energi och<br />
planering i godstrafiken. Om vi kan arbeta med städerna<br />
samtidigt som vi samarbetar med våra traditionella kunder,<br />
distributionsföretagen, får vi ta del av ett helt annat sam-<br />
manhang. Kanske kan städerna i framtiden bli Volvos<br />
kunder för godstransporter. Genom SUT projektet drar<br />
vi nödvändiga lärdomar och jag är övertygad om att vi<br />
kan leverera resultat till Volvokoncernen.<br />
VOLVOKONCERNENS STRATEGISKA MÅL 2010-2012<br />
> Under punkten produktförnyelse,effektiv innovationsteknologi och konceptstyrning<br />
står det att: Volvokoncernen bör säkerställa en effektiv utveckling<br />
och implementering av ny teknik. Fokus ligger på att leverera ökad bränsleeffektivitet<br />
och integrerade kundlösningar. För att försäljningen av mjuka produkter ska växa är det viktigt<br />
att öka investeringarna inom denna sektor.<br />
Titta också på inslaget i The Newsroom:<br />
http://violin.volvo.net/thenewsroom<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 19
Kraftansamling på Volvo Logistics<br />
Besparingsmålet<br />
nåddes på<br />
ett halvår<br />
På ett halvår, mitt under finanskrisen,<br />
lyckades Volvo Logistics spara över<br />
400 miljoner kronor.<br />
Hela organisationen vände snabbt<br />
fokus och la all kraft på besparingar.<br />
Orsaken är ett väl strukturerat<br />
förändringsarbete.<br />
text Susanne Hanssen<br />
HÅKAN FÄRNLÖF ÄR ANSVARIG för Verksamhetsutveckling,<br />
VU, på Volvo Logistics. Han<br />
poängterar att det inte handlar om någon<br />
mirakelmetod utan om att ha en god struktur<br />
och en vilja till förändring.<br />
– Vår ambition är att koppla ihop arbetet med affärsplanen,<br />
våra egna personliga mål och strategierna. Då skapar<br />
vi en helhet som blir lätt att förstå och ta till sig, säger<br />
han.<br />
Volvo Logistics har arbetat med den här typen av förändringsarbete<br />
under många år. De anställda träffas cirka<br />
en timme varannan vecka i sina respektive VU-grupper<br />
och pratar förbättringar utifrån affärsplan och strategiska<br />
mål.<br />
I OKTOBER 2008 STÄLLDES ALLT på sin spets. Volvo<br />
Logistics behövde göra kraftiga besparingar.<br />
Tanken var först att starta processen på det stora chefsmötet<br />
som skulle hållas i december samma år, men det<br />
skulle bara leda till förvirring, enligt Håkan Färnlöf.<br />
– Vi kunde ju inte sitta i våra VU-grupper i en dryg<br />
månad med ett helt annat perspektiv än vad ledningen<br />
hade just då. Samtliga 130 VU-grupper i företaget fick<br />
därför omgående direktiv att vända fokus och koncentrera<br />
sig på besparingar. När cheferna sedan träffades i december<br />
fanns det redan en medvetenhet i företaget. Vi vann<br />
massor av tid, berättar Håkan Färnlöf.<br />
Via VU-teamplace kunde sedan alla anställda på Volvo<br />
Logistics jobba med besparingarna. Arbetet var synligt för<br />
alla och idéer och goda råd samlades från olika VU-grupper.<br />
Där publicerades det också en tio i topplista på bra<br />
förslag.<br />
20 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
I början på 2009 fastställde ledningen besparingsmålet<br />
till 400 miljoner kronor.<br />
Redan i april 2009 hade företaget sparat 356 miljoner<br />
och i maj låg besparingen på 450 miljoner.<br />
– Tack vare att vi redan hade en vana att arbeta med<br />
förändring så gick det snabbt hitta möjligheterna, menar<br />
Håkan Färnlöf.<br />
NU FORTSÄTTER FÖRÄNDRINGSARBETET på Volvo<br />
Logistics. För närvarande handlar det om att klara uppgången<br />
på ett smidigt sätt och att utveckla VU vidare med<br />
att införa VPS, Volvo Production System, i organisationen.<br />
– VPS innehåller de flesta av grundprinciperna inom<br />
VU men ger oss dessutom effektivare verktyg som är<br />
kopplat till våra kunders förbättringsarbete, säger Håkan<br />
Färnlöf.<br />
Han är övertygad om att inställningen till VU har ändrats<br />
inom företaget.<br />
– Vissa har varit skeptiska, men 2009 har visat vad man<br />
faktiskt kan åstadkomma, säger han.<br />
Tre röster om förändringsarbetet<br />
Åke Niklasson, vd Volvo Logistics<br />
– VU-motorn hjälpte oss att snabbt sprida<br />
budskapet i organisationen när krisen kom.<br />
Åke Niklasson berättar om en hårt pressad<br />
tid när flera anställda och ett stort antal<br />
konsulter fick lämna företaget och han är<br />
övertygad om att enheten klarade de tuffa<br />
besparingarna dels genom att arbetet startade<br />
tidigt, dels genom den struktur som<br />
redan fanns.<br />
– Men det är ändå tack vare att alla<br />
anställda verkligen ställde upp och arbetade<br />
stenhårt för att nå målen som det verkligen<br />
fungerade. Utan den kraftsamlingen<br />
hade det inte gått, säger han.<br />
HÅKAN FÄRNLÖF, VU–ansvarig på Volvo Logistics, pratar mycket om
företagets förändringshjärta. Det vill säga viljan och förmågan att skapa förändring.<br />
Anders Holmgren, teamledare<br />
Emballage, Sverige<br />
– När vi kunde koncentrera oss på en<br />
fråga blev resultatet fantastiskt. Vi lyckades<br />
öka intäkterna till avdelningen med<br />
nära två miljoner kronor.<br />
Anders Holmgren förklarar hur VUteamet<br />
med stort engagemang under<br />
tre månader gav sig på uppgiften att<br />
göra förändringar i IT systemet.<br />
– Det här var en uppgift som vi länge<br />
haft på agendan, men inte haft möjligheten<br />
att genomföra. Nu hade vi det<br />
stödet via VU. Det här stärkte vårt självförtroende,<br />
säger han.<br />
Randy Sheeley, teamledare,<br />
Operations, USA<br />
– Det var lätt att förstå sambandet<br />
mellan företagets strategiska fokus<br />
och hur det hängde ihop med vårt<br />
team och våra mål.<br />
Enligt Randy Sheeley tog teamet<br />
tag i VU arbetet på allvar och integrerade<br />
det i sitt operativa arbete.<br />
– Vårt fokusområde var tydligt och<br />
väldefinierat. Vi skapade diagram för<br />
att mäta och följa våra framsteg och<br />
gjorde en handlingsplan som hjälpte<br />
oss att nå våra mål.<br />
Anders Wejrot<br />
Ny modell<br />
ska spara tid<br />
och pengar<br />
Med ett gemensamt system,<br />
gemensamma processer och en<br />
uppdaterad modell för redovisning<br />
och styrning, ska Volvokoncernen<br />
öka kvaliteten i den finansiella rapporteringen<br />
samt spara både tid<br />
och pengar.<br />
Bland annat ska de drygt 40 000<br />
unika konton som idag finns inom<br />
koncernen minska till 1 200 när<br />
systemet ska rullas ut i slutet på<br />
2013.<br />
JUST NU ARBETAR EN PROJEKTGRUPP inom<br />
koncernen med att utforma den nya lösningen.<br />
Gruppen, som består av representanter från<br />
Volvo Business Services, Volvo IT och AB<br />
Volvo, har till uppgift att samla in fakta och<br />
kunskap från hela koncernen och sedan hitta<br />
den bästa lösningen.<br />
– Vi behöver ha en bra modell som täcker<br />
hela verksamheten. Idag är det för dyrt och<br />
krångligt varje gång ett nytt bolag ska implementeras,<br />
säger Anders Lindqvist, från Volvo<br />
Business Services, som ingår i projektgruppen.<br />
Under första halvåret av 2010 har gruppen<br />
varit ute hos alla BA/BU och diskuterat hur<br />
den uppdaterade redovisningsmodellen kan<br />
utformas. Mellan november 2010 och februari<br />
2011 ska en prototyplösning visas för BA/BU.<br />
– Feedbacken från organisationen är det<br />
absolut viktigaste. Hittills har vi haft en mycket<br />
bra dialog med många värdefulla<br />
idéer, säger han.<br />
En av anledningarna till att<br />
koncernen behöver ha ett gemensamt<br />
system för finansiell rapportering<br />
är att det annars är nästan<br />
omöjligt att jämföra olika konton<br />
och olika bolag och enheter<br />
med varandra.<br />
– Genom en standardisering<br />
blir vi effektivare. Vi sparar tid,<br />
får en större överblick och kan<br />
också snabbt införa förbättringar,<br />
säger Anders Lindqvist.<br />
Tanken är att få en större central styrning<br />
över den finansiella rapporteringen. Volvo<br />
Business Services får ansvar för redovisningsprocessen<br />
vilket, enligt Anders Lindqvist, kommer<br />
att skynda på harmonisering av processen.<br />
Den nya lösningen ska testas i ett antal piloter<br />
och ska slutligen vara implementerat i de<br />
cirka 100 bolag i 35 länder under 2013.<br />
Susanne Hanssen<br />
Läs mer om arbetet på Violin: Volvo Group/<br />
project and processes/one finance concept<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 21
After a hard day’s work,<br />
it’s nice to be close to home.<br />
A bit more freedom<br />
Rent a furnished apartment in Stockholm, Göteborg,<br />
Malmö, Linköping, Lund or Helsingborg.<br />
www.foretagsbostader.se<br />
Raket Reklambyrå
Golf – ett redskap som<br />
stärker relationen till kunden<br />
För en vanlig golfspelare skulle drömmen<br />
om att få spela tillsammans med<br />
ett proffs stanna vid just en dröm. Men<br />
för Volvos kunder kan det bli verklighet.<br />
– Våra kunder är en stor anledning till att<br />
vi sponsrar golf och då ska de också kunna<br />
erbjudas något unikt, säger Per Ericsson,<br />
vd Volvo Event Management Golf.<br />
text Carl Gärdén<br />
LITE SKÄMTSAMT KALLAR HAN SIG själv för<br />
idrottsidiot och kan bland annat titulera sig<br />
svensk mästare i volleyboll. Han spelar ”självklart”<br />
golf och har 15 i handikapp, trots att han<br />
de senaste åren bara hunnit med ett fåtal rundor. Men än<br />
viktigare är hans bakgrund inom media och event – för<br />
som relativt nytillträdd vd för Volvo Event Management<br />
Golf är Per Ericssons uppgift att få Volvos satsning på golf<br />
att växa ytterligare.<br />
– Det finns en tydlig affärsnytta och den ska vi bli<br />
ännu bättre på att lyfta fram.<br />
När Per Ericsson tillträdde som vd för drygt två år<br />
sedan tog han över en välfylld historiebok. Volvos satsning<br />
på golf går ända tillbaka till 1989 vilket gör företaget till<br />
den äldsta sponsorn på Europatouren.<br />
– Vårt långa engagemang har gjort att vår position idag<br />
är outstanding i golfvärlden med ett mycket gott rykte<br />
och högsta trovärdighet.<br />
Det är därför inte inom golfvärlden de stora resurserna<br />
behöver läggas när golforganisationen nu ska ta det till<br />
nästa nivå, utan internt inom Volvokoncernen.<br />
– Efter att i många år jobbat med utgångspunkten ”vad<br />
kan Volvo göra för golfen?” är det dags att fråga oss vad<br />
golfen kan göra för Volvo.<br />
OMKRING 20 PROCENT AV Volvos kunder och lika stor<br />
andel anställda spelar golf, samtidigt som golfen fortsätter<br />
att växa i stora delar av världen. Trots det lever den en<br />
relativt osynlig tillvaro inom koncernen.<br />
– Att inte spela golf får inte innebära ett hinder från<br />
att använda vår satsning på golfen som redskap för att<br />
stärka relationen med kunden. Därför håller vi just nu på<br />
att ta fram olika verktyg som anställda inom framför allt<br />
försäljnings- och marknadssidan kan använda oavsett förkunskaper.<br />
– Vi satsar på golfen för att stärka banden till våra<br />
befintliga men också potentiella kunder samtidigt som vi<br />
synliggör Volvos varumärke. En golftävling är ur vårt perspektiv<br />
ett försäljnings- och marknadsföringsevent där det<br />
viktigaste inte ska vara antalet spelare som deltar utan hur<br />
många lastbilar och grävmaskiner vi säljer.<br />
SOM MYCKET ANNAT handlar det om att kunna erbjuda<br />
marknaden något unikt.<br />
– Vi tar ett helt nytt grepp om vår mest betydelsefulla<br />
tävling, Volvo World Golf<br />
Challenge (tidigare Volvo<br />
Masters Amateur), där våra<br />
kunder får chansen att spela<br />
ihop med proffsen på Europatouren.<br />
Finalspelet föregås av ett<br />
stort antal kvaltävlingar<br />
som under året arrangeras<br />
runt om i världen av Volvo.<br />
Bolagen själva ansvarar för<br />
varje tävling och ofta är det<br />
återförsäljarna som bjudit<br />
in sina viktigaste kunder.<br />
Kort om Volvo och golfen:<br />
> Volvo har sponsrat golf sedan 1989<br />
och är den äldsta sponsorn på Europatouren.<br />
> Satsningen delas lika mellan Volvokoncernen<br />
och Volvo Personvagnar.<br />
> Volvo sponsrar och arrangerar följande<br />
proffstävlingar: Volvo Golf<br />
Champions, Volvo China Open (inkl.<br />
Volvo China Junior Championship)<br />
samt Volvo World Match Play<br />
Championship.<br />
> Volvos <strong>glo</strong>bala tävling för kunder<br />
och prospects är Volvo World Golf<br />
Challenge.<br />
> Huvudkontoret för Volvo Event<br />
Management - Golf ligger i<br />
Göteborg.<br />
I VOLVO WORLD GOLF<br />
CHALLENGE får Volvos kunder<br />
chansen att spela ihop med proffsen<br />
på Europatouren. Här delar<br />
världsspelarna Colin Montgomerie<br />
och Corey Pavin med sig av sina<br />
bästa tips till finalisterna i Volvos<br />
kundtävling.<br />
PER ERICSSON, vd Volvo<br />
Event Management Golf<br />
De som når finalen får spela tillsammans med proffsen en<br />
av dagarna i proffsens öppningstävling på touren, Volvo<br />
Golf Champions.<br />
– Vi ger våra kunder möjligheten att inför fullsatta läktare<br />
och miljontals tv-tittare stå på 18:e green och delta i<br />
avgörandet när sista putten ska slås i. Det är något helt<br />
unikt som ingen annan kan erbjuda sina kunder. Drömmen<br />
om att få den möjligheten vill jag förankra hos alla<br />
våra kunder världen över och vägen dit går via våra<br />
anställda.<br />
Läs mer på volvogroup.com/about us/sponsorships/golf<br />
Mail: info@volvoeventmanagement.com<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 23
» våra<br />
konkurrenter<br />
SAMARBETE MELLAN SCANIA<br />
OCH DOOSAN INFRACORE<br />
■ Scania och koreanska Doosan Infracore,<br />
en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner<br />
har tecknat en avsiktsförklaring<br />
om att Scania ska levererar motorer till<br />
de produkter som Doosan tillverkar för den<br />
<strong>glo</strong>bala marknaden. Motorerna kommer att<br />
vara utrustade med SCR (Selective Catalytic<br />
Reduction) teknologi och kommer att ge<br />
Scania tillgång till den växande asiatiska<br />
marknaden för anläggningsmaskiner. Scania<br />
tecknade också ett liknande avtal i<br />
januari med amerikanska Terex Corporation,<br />
som tillverkar anläggningsmaskiner och<br />
industriutrustning.<br />
MOTORER FRÅN CATERPILLAR<br />
CERTIFIERADE ENLIGT EPA TIER4<br />
■ Caterpillars motorer C13 ACERT och C15<br />
ACERT har certifierats enligt USA:s utsläppsregler<br />
EPA Tier4. Motorerna kommer att<br />
driva ett antal av Caterpillars produkter,<br />
inklusive vägskrapor och hydrauliska grävmaskiner.<br />
STRATEGISKT SAMARBETE<br />
FORTSÄTTER<br />
■ I juli 2010 inledde den brittiska busstillverkaren<br />
Optare Group ett strategiskt samarbete<br />
med indiska Ashok Leyland. Nu utreder<br />
Optare planerna att inkludera Ashoks<br />
motorteknologi för CNG (compressed natural<br />
gas )till sina EcoDrive-lösningar. Optare<br />
fokuserar på den europeiska marknaden,<br />
där tillgången på CNG gör bränslet till ett<br />
alternativt bränsle med lägre koldioxidutsläpp.<br />
De nya 5 och 7-litersmotorerna från<br />
Ashok Leyland har liknande utsläppsnivåer<br />
som de dieselmotorer som lever upp till<br />
utsläppsstandarden Euro V, enligt uppgifter<br />
från Optare.<br />
CATERPILLAR STARTAR<br />
ANLÄGGNING I VICTORIA<br />
■ Caterpillar har valt staden Victoria i Texas,<br />
USA till företagets nya tillverkningsanläggning<br />
för hydraulgrävmaskiner. Markanläggningsarbeten<br />
för det 600 000 kvadratfot<br />
stora tillverkningsprojektet var schemalagt<br />
att starta i september 2010. Anläggningen<br />
ska börja produktion till sommaren 2012.<br />
När den är i full drift kommer den att göra<br />
företagets tillverkningskapacitet för hydraulgrävmaskiner<br />
i USA tre gånger så hög som<br />
nu, och dubbla antalet Caterpillar-anställda<br />
i USA som tillverkar grävmaskiner.<br />
24 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
Utmanande resa på<br />
naturskön väg<br />
Det finns få platser som är så vackra och<br />
som utmanar kollektivtrafiken lika mycket<br />
som Norge gör, och inte minst rutten<br />
mellan Bergen och Trondheim. Höga<br />
berg, djupa dalar och temperaturskillnader<br />
på 45 grader Celsius ställer tuffa krav<br />
på den Volvobuss som ser till att passagerarna<br />
kommer fram.<br />
– Som chaufför vill man vara säker på<br />
att bussen inte fastnar på halva vägen,<br />
säger Per-Olav Skarstein.<br />
text Håkan Hellström foto Egil Aabrekk/Roxx<br />
RUTTEN ”EKSPRESSBUSSEN Bergen-Trondheim”<br />
mellan Norges andra och tredje största stad är<br />
verkligen ett uthållighetstest för vilken buss som<br />
helst. Det är en nattkörning på cirka 750 kilometer<br />
som tar 15 timmar och kräver tre bussförare. Fjord1<br />
Nordfjord-Ottadalen AS, ett dotterbolag till det norska<br />
transportföretaget Fjord1, har hand om rutten. Fjord1 driver<br />
även färje-, båt-, lokalbuss- och godstrafik, framförallt<br />
på Norges västkust.<br />
– Expressbussen mellan Bergen och Trondheim är en<br />
väldigt speciell rutt som har funnits sedan 1986. Den är<br />
mycket populär bland passagerarna, både för längre och<br />
kortare resor, säger Asgeir Myklebust, vd för Fjord1 Nordfjord-Ottadalen<br />
AS.<br />
PÅ VINTERN KAN TEMPERATUREN växla från +10 °C vid<br />
avresan i kuststaden Bergen till -35 °C när bussen kör över<br />
fjällområdet Dovrefjell i centrala Norge. Det är en resa<br />
genom ett vackert men samtidigt mycket krävande landskap.<br />
Temperaturväxlingar, våta vägar och branta sluttningar<br />
ger Volvo 9700 en tuff utmaning.<br />
– För oss är det viktigt att bussen är bekväm för passagerarna<br />
och samtidigt pålitlig och säker för föraren. Vi har<br />
väldigt goda erfarenheter av Volvo 9700, och den nya versionen<br />
med sin starkare 13-litersmotor är inget undantag,<br />
säger Asgeir Myklebust.<br />
Det här är ett exempel på hur Volvokoncernen är med och bidrar till<br />
samhällets blodomlopp med sina fordon. Brandbilar,<br />
livsmedelstransporter och sophämtning är andra exempel.<br />
Läs mer om detta på: www.volvogroup.com/movingtheworld<br />
Under 2009 och 2010 har en Volvo 9700, utrustad<br />
med en 13-litersmotor, satts in på rutten Bergen–Trondheim<br />
som en del av ett fälttest.<br />
– Även om det var ett fälttest förväntade vi oss att bussen<br />
ska fungera lika bra som vilken annan buss som helst,<br />
och vi var inte besvikna. Vi har inte haft några större problem<br />
under den här tiden. Våra förare är väldigt nöjda<br />
med bussens prestanda, säger Karin Lunde Vinsrygg, trafikansvarig<br />
på Fjord1.<br />
Fjord1 har jämfört bränsleförbrukningen hos Volvo<br />
9700 med 13-litersmotor med bränsleförbrukningen hos<br />
en Volvo 9700 med en 12-litersmotor.<br />
– Jämförelsen visar att bränsleförbrukningen är cirka<br />
3,5 procent lägre, säger Karin Lunde Vinsrygg.<br />
Volvo 9700 på rutten Bergen–Trondheim är långt ifrån<br />
den första Volvobussen hos Fjord1. Varumärket har en<br />
lång tradition inom företaget.<br />
– Omkring 60 procent av vår bussflotta är av märket<br />
Volvo i dag, och varumärket har alltid utmärkts av sin<br />
höga kvalitet. Vi är glada över att kunna bidra till utvecklingen<br />
av en ny produkt, eftersom vi tycker att våra två<br />
företag har haft ett så givande samarbete under många år,<br />
säger Asgeir Myklebust.<br />
PER-OLAV SKARSTEIN ÄR EN AV de ordinarie, erfarna<br />
förarna på rutten mellan Bergen och Trondheim.<br />
– Jag har kört den här rutten i tio år och tröttnar aldrig<br />
på den. På vintern kan det bli dramatiskt ibland när vägen<br />
stängs av över något av fjällpassen, men generellt sett är<br />
vägarna i väldigt bra skick.<br />
– Som chaufför vill man vara säker på att bussen inte<br />
fastnar på halva vägen. Volvo 9700 är en pålitlig buss. Den<br />
nya versionen med 13-litersmotor är inte så annorlunda<br />
att köra jämfört med versionen med 12-litersmotor, men<br />
den är starkare uppför, säger Per-Olav Skarstein.<br />
SKA MAN ÅKA BUSS från Bergen<br />
på Norges sydvästkust , via slingriga<br />
vägar, upp till Trondheim, kan det<br />
vara bra att ha med en kamera. Det<br />
populära resmålet bjuder på en<br />
fantastisk naturupplevelse.
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 25
Koncernen bildar gemensamt bolag i Mexiko<br />
För drygt ett år sedan bildades koncernens gemensamma<br />
bolag, Volvo Mexiko. Istället för att<br />
arbeta var för sig kan nu bolagen visa upp en<br />
kraftfull stärkt organisation.<br />
VOLVO BUSSAR ÄR DET STÖRSTA av koncernens bolag i Mexiko<br />
med produktion i fabriken i Tultitlan i utkanten av Mexiko<br />
City. I landet finns även Volvo CE, som har produktion i<br />
samma fabrik som Bussar. Dessutom har Volvo Lastvagnar,<br />
Volvo Financial Services (VFS), Volvo Penta, Mack Trucks,<br />
Volvo Parts och Volvo IT verksamhet i landet.<br />
– Det gagnar både Volvokoncernen, de enskilda bolagen<br />
och varje individ eftersom de nu arbetar i ett större bolag, säger<br />
Tore Bäckström, ansvarig för region NASA, Nord-och Sydamerika.<br />
Utgångspunkten för att bilda ett gemensamt bolag var att<br />
det fanns stora samordningsvinster. Sedan Volvo Mexiko bildades<br />
2009 sitter bolagen nu tillsammans i ett nybyggt kontorshus<br />
på fabriksområdet i Tultitlan och har gemensam administrativ<br />
support.<br />
– Vi är alla en del av Volvokoncernen nu. Det finns affischer<br />
från alla bolagen på väggarna och mötesrummen har fått<br />
namn efter Volvos kärnvärden, berättar Lilia Cortes, ansvarig<br />
för strategisk planering och HR, som var projektledare tillsammans<br />
med Agneta Palmér från AB Volvo.<br />
Kreativiteten<br />
flödade på<br />
Volvo IT<br />
Idéerna flödade när Volvo IT arrangerade<br />
en hel vecka med innovativt Jam,<br />
diskussionsforum på nätet, för en tid sedan.<br />
Resultatet blev 30 000 virtuella besök<br />
och 274 idéer.<br />
VOLVO IT:S ANSTÄLLDA fick chansen<br />
att presentera egna idéer inom tre<br />
områden: Connected life, Emerging<br />
markets och Greener by IT .<br />
Man fick även rösta på andras idéer. Var och<br />
en hade 25 000 poäng att fördela, max 5 000 per förslag.<br />
– Inom Volvokoncernen har några ”Innovation Jam”<br />
arrangerats redan tidigare, men vi ville ta detta ett steg<br />
vidare genom att även ge deltagarna möjlighet att rösta<br />
på olika idéer, förklarar Jam IT-ansvarige Tommy Hansson.<br />
– Dessutom utnyttjade vi en extern plattform som gav<br />
deltagarna möjlighet att investera och skapa en egen portfölj<br />
med de idéer de tror starkast på.<br />
De 20 idéer som fått flest röster ska nu utvärderas.<br />
Minst två av dem kommer att finansieras och idégivaren<br />
får möjlighet att förfina sin idé tillsammans med ett prototypteam.<br />
– Jam IT pekar på kreativiteten bland Volvo IT:s<br />
26 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
Från början fanns det en misstänksamhet bland de inblandade.<br />
Bland annat innebar beslutet stora konsekvenser för de<br />
medarbetare som flyttade från finansdistriktet Santa Fe i västra<br />
Mexiko City till Tultitlan i norr. Två helt olika stadsdelar långt<br />
ifrån varandra.<br />
En av de allra största framgångsfaktorerna har varit kommunikationen<br />
med de anställda.<br />
– Utgångspunkten har varit att stödja de anställda och<br />
skapa ett nytt gemensamt förhållningssätt. Vi har haft en klar<br />
och öppen dialog och respekt för varandra. Det är alltid svårt<br />
med förändringar, men alla har fått möjlighet att lufta sin oro,<br />
säger Lilia Cortes.<br />
Alla nyinflyttade fick också en personlig mentor de första<br />
100 dagarna.<br />
– Vi har fått hjälp med allt som behövs<br />
när man börjar arbeta på ett nytt ställe, det<br />
har varit mycket positivt, säger David Godinez<br />
som tidigare var chef för Volvo Lastvagnar<br />
och nu ansvarar för myndighetskontakter i<br />
den nya organisationen.<br />
– Det har blivit mycket bättre än vad de<br />
anställda förväntade sig från början. Och alla kan se hur<br />
mycket starkare vi blivit genom att arbeta tillsammans. Det<br />
är en påfallande skillnad, säger han.<br />
Lotta Bävman<br />
anställda. Här har vi ett verktyg som hjälper oss att ta vara<br />
på den. Jag är mycket nöjd med vår första Jam IT-vecka<br />
och ser fram emot liknande arrangemang i framtiden,<br />
säger Hervé Lauer, chef för General Solutions och ansvarig<br />
för Volvo IT:s strategiområde Innovation.<br />
M E X I C O<br />
JAM IT ENGAGERADE anställda över hela världen. På Volvo IT i Skövde, Sverige, utbytte man<br />
innovativa idéer vid kaffeautomaten. Fr v Göran Frank, Minna Anemo, Ulrik Ahlberg och Tapio Leskinen.<br />
LILIA CORTES var en av projektledarna för den<br />
nya organisationen i Mexiko. Hon arbetar numera<br />
på Region Europa.<br />
Tultitlan<br />
Mexico City<br />
Tidigare har bland annat Volvo Technology, arrangerat<br />
ett ”Innovation Jam”, för hela koncernen och Volvo CE<br />
har gjort ett arrangemang för sina anställda.<br />
Cecilia Sundström<br />
Jennie Lann
VI ARBETAR<br />
TILLSAMMANS<br />
MED ENERGI,<br />
PASSION OCH<br />
RESPEKT<br />
FÖR INDIVIDEN.<br />
THE VOLVO WAY<br />
SP Technical Research Institute of Sweden<br />
Research and Development<br />
for the Automotive Industry<br />
www.sp.se<br />
Fire Safety and<br />
Risk Assessments<br />
EMC<br />
Environmental<br />
Durability<br />
Låt oss arbeta tillsammans<br />
��������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������������<br />
Vad behöver du? www.ruukki.se
Här ligger Micke<br />
och pensionstränar!<br />
Vare sig du gillar att ägna dig åt fl ugfi ske med vännerna<br />
eller att bara koppla av hemma i gröngräset, vill vi att du<br />
ska kunna fortsätta med det. Även när du gått i pension.<br />
Vi på SPP jobbar hårt med att förvalta dina pensionspengar<br />
på bästa sätt. Du slipper lägga ner en massa tid<br />
på ditt pensionssparande och kan istället ägna dig åt att<br />
pensionsträna på det du gillar allra mest.<br />
Välj SPP för din avtalspension SAF-LO innan den 31/12.<br />
Gå in redan nu på www.spp.se/pensionsträna. Där kan<br />
du även tävla och vinna en resa värd 30 000 kronor.
Global kultur<br />
Gwyneth Olofsson<br />
Utan tillit kommer<br />
vi ingen vart<br />
OM DU VILL KOMMENTERA, ställa frågor eller helt enkelt berätta om dina egna erfarenheter med att arbeta<br />
med andra kulturer, får du gärna höra av dig till mig. Du kan skicka e-post till: gwyneth.olofsson@communico.o.se<br />
eller skriva till: Global Magazine, AB Volvo, VHK, 405 08 Göteborg.<br />
DET FINNS EN BÄSTSÄLJARE* jag haft för<br />
avsikt att läsa i flera år men inte tagit mig för<br />
att göra förrän helt nyligen. Den handlar om<br />
hur ekonomiska principer påverkar vår vardag.<br />
Det låter ju ungefär lika spännande som<br />
bruksanvisningen till en dammsugare, men<br />
den är faktiskt riktigt intressant. Det var<br />
framförallt en historia från verkliga livet jag<br />
läste i den som jag fastnade för.<br />
I en stor stad i USA startade en man ett<br />
företag som levererade bagels och cream<br />
cheese till företag varje morgon. Personalen<br />
på företagen fick ta för sig själva och betala<br />
genom att lämna pengar i en låda. Men<br />
tyvärr var det inte alla som var helt ärliga. I<br />
snitt var det mellan 87 och 89 procent av<br />
kunderna som betalade regelbundet för sina<br />
bagels. Det intressanta var att andelen som betalade varierade från företag till företag.<br />
Bagelföretagets ägare lade nämligen märke till att anställda på mindre kontor fuskade i<br />
mindre utsträckning än anställda på större arbetsplatser. En anledning kan ha varit att<br />
det var troligare att de skulle stöta på bagelleverantören personligen, en annan att det var<br />
lättare att peka ut dem som inte betalade. Folk var också ärligare när det var fint väder.<br />
Förmodligen för att de då var på bättre humör.<br />
NÅGOT SOM FÖRVÅNADE VAR att det fuskades mer strax före storhelger som jul, förmodligen<br />
på grund av att de hade lagt alla sina pengar på julklappar. (En annan förklaring<br />
skulle kunna vara att tanken på att behöva tillbringa en längre tid med sina nära och<br />
kära drev dem till att begå brott.)<br />
Bagelleverantören besökte olika företag under några år och gjorde då några intressanta<br />
observationer om vilka som var mest benägna att ”glömma” betala. Exempelvis hade ett<br />
företag en våning där ledningen satt och två våningar under där övriga medarbetare jobbade.<br />
Det tog inte lång tid att upptäcka att andelen som betalade alltid var lägre på ledningens<br />
våning. Hans teori var att ledningen ansåg att deras ställning berättigade dem<br />
till gratis snacks. Det får mig att dra slutsatsen att det här företaget nog inte var ett särskilt<br />
trevligt ställe att jobba på.<br />
Ingen tycker väl om att jobba på ett ställe där man inte kan lita på sina chefer och<br />
arbetskamrater? Pålitlighet och ärlighet kan ta sig olika uttryck, men gemensamt är att<br />
de anses som ytterst viktiga egenskaper överallt i världen, särskilt hos personer i ledande<br />
ställning. Men oärlighet kan smitta av sig, oavsett om det gäller att stjäla bagels, manipulera<br />
information eller ljuga om leveransdatum. Och det är obehagligt att arbeta på<br />
sådana arbetsplatser eftersom det gör medarbetarna defensiva, oroliga och misstänksamma<br />
mot varandra, vilket i sin tur påverkar arbetsinsatsen.<br />
Det tar givetvis tid att skapa förtroende mellan kolleger och det är förstås lättare om<br />
man kan träffas regelbundet. I <strong>glo</strong>bala företag på 2000-talet kan detta vara svårt att få<br />
till stånd när personerna inom en avdelning eller ett visst projekt kanske sitter på olika<br />
kontinenter och bara samarbetar under begränsade perioder. I kombination med språkbarriärer<br />
och kulturella skillnader kan detta göra kommunikationen till en utmaning.<br />
Då är det inte förvånande att förtroendet ibland tar tid på sig att växa fram.<br />
Tyvärr kommer det alltid att finnas en liten grupp människor som är oärliga och opålitliga<br />
i alla sammanhang, därav behovet av kontroll och balans på arbetsplatser för att<br />
dessa människor inte ska slippa undan. På Volvo har vi en mängd regler och riktlinjer<br />
just av den anledningen. Men när allt kommer omkring kan man aldrig tvinga folk att<br />
uppföra sig enligt vissa etiska principer. De måste använda sitt eget omdöme. Vad vi däremot<br />
kan göra – oavsett olikheter i kulturell bakgrund, geografisk hemvist och livserfarenhet<br />
– är att försöka skapa en miljö som uppmuntrar till ärlighet mot andra. Du kanske<br />
redan är på en sådan arbetsplats. Är du det vet du säkert att tillit till dem du arbetar ihop<br />
med inte bara gör dig mer produktiv utan dessutom gör det mycket roligare och trevligare<br />
att arbeta tillsammans. Och det är inte bara bagelförsäljaren som tycker det.<br />
*Freakonomics av Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner. Penguin Books (2006)<br />
● ● ●<br />
Illustration: Kicki Edgren Nyborg<br />
DET ÄR MÄRKLIGT HUR SAKER OCH TING sammanträffar ibland. Samma vecka som jag<br />
läste ut Freakonomics skrev en läsare till mig och rekommenderade en dansk artikel om<br />
vikten av tillit i arbetet och i samhället i stort*. Renato Liardo (på Volvo Technology -<br />
Corporation i Frankrike) var faktiskt så imponerad att han var så snäll att översätta den<br />
åt mig.<br />
Kontentan av artikelns budskap var att ju mer de anställda upplevde att de kunde lita<br />
på andra – inklusive människor de inte kände – desto enklare var det för dem att samarbeta<br />
harmoniskt och effektivt. Faktum var att tilliten var lika nödvändig för ett företags<br />
framgångar som det finansiella kapitalet och utan den skulle <strong>glo</strong>balisering inte ens vara<br />
möjlig.<br />
Intressant att en bagelförsäljare och en professor skulle komma fram till samma slutsats<br />
…<br />
*Love thy neighbour: bonding versus bridging trust av Odile Poulsen och Gert Tinggaard<br />
Svendsen, Dept of Economics, Aarhus School of Business<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 29
VILL DU KOMMENTERA TIDNINGENS INNEHÅLL eller något annat som rör Volvokoncernen? Eller har du något utöver det vanliga att berätta? Skriv några rader och om du har en<br />
bild så skicka gärna med den. Adressen finns på motstående sida. Den som får en insändare införd i tidningen eller dras som vinnare i tävlingen Läs & Vinn belönas med en special -<br />
designad frottéhandduk. Vi förbehåller oss rätten att korta insändare. Maila till susanne.hanssen@volvo.com eller skicka per post till Global Magazine, AB Volvo, VHK, 405 08 Göteborg.<br />
GREG CORNWELL, Volvo Lastvagnar, får veta mer om Venezuela av sin kollega, Blanca Montilla.<br />
11 länder på en dag för de anställda i Greensboro<br />
DE ANSTÄLLDA PÅ VOLVOKONCERNENS KONTOR i Greensboro,<br />
USA, kunde nyligen besöka 11 länder under en dag.<br />
Det var nätverket för multikulturella frågor som stod<br />
som arrangörer av dagen inspirerade av The Volvo Way och<br />
betydelsen av att ha ett mångkulturellt företag. Dagen kallades<br />
”Multicultural Awareness Day” och syftade till att ge<br />
kunskap om de olika länder och kulturer som de anställda<br />
i Greensboro representerar.<br />
Koncernen hjälper<br />
FN i Pakistan<br />
MOT BAKGRUND AV översvämningskatastrofen<br />
i Pakistan, som drabbat omkring<br />
20 miljoner människor och cirka<br />
en femtedel av landets yta, erbjuder<br />
Volvokoncernen sitt stöd till FN genom<br />
att donera ett antal produkter som kan<br />
bistå i räddningsarbetet. Det rör sig om<br />
lastbilar och grävmaskiner, inklusive förare,<br />
som samtliga står till FN:s förfogande<br />
i fyra månader. Därutöver donerar<br />
Volvo Penta två kompletta generatoraggregat<br />
för el till fältsjukhus och<br />
byggarbetsplatser. Samtliga donationer<br />
hanteras av koncernens lokala återförsäljare<br />
i Pakistan.<br />
Detta är inte första gången Volvokoncernen<br />
erbjuder sitt stöd till FN. Det<br />
gjordes bland annat även i samband<br />
med katastrofen på Haiti för ett år<br />
sedan när koncernens lastbilsorganisation<br />
i Nordamerika (North American<br />
Trucks) donerade fem Macklastbilar till<br />
stöd för hjälpinsatserna.<br />
30 l <strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010<br />
De 300 anställda som besökte arrangemanget fick var<br />
sitt pass och sedan kunde resan börja. Drygt ett hundra<br />
anställda hade hjälp till och dukat upp mat, kläder och information<br />
om de olika länderna.<br />
Dagen var mycket uppskattad. Besökarna gick runt<br />
bland alla montrarna, ställde frågor, lät sig väl smaka av<br />
maten och lärde sig mer om sina kollegor och deras ursprung.<br />
Fint vinnarbesök hos Renault Trucks<br />
DE ANSTÄLLDA PÅ RENAULT TRUCKS huvudkontor, i Saint<br />
Priest Frankrike, fick fint besök under en lunchrast i oktober.<br />
Då kom vinnarna av European Truck Racing Champion -<br />
ship och visade upp sitt team och sina tävlingsbilar Renault<br />
Premuim.<br />
Under säsongen har nio racertävlingar med lastbilar<br />
genomförts på banor runt om i Europa. Team Renault Trucks<br />
SHAUNAK DIGHE och Srikanth Ghantae visade upp den indiska kulturen<br />
för sina arbetskamrater.<br />
Jan Lundegard, vd Volvo Parts Nordamerika, stod som<br />
sponsor för arrangemanget. Han talade om betydelsen av<br />
mångfald och hur mycket det betyder för honom personligen<br />
och för Volvokoncernen.<br />
På kontoret i Greensboro arbetar anställda från de flesta<br />
av koncernens BA/BU.<br />
FÖRARNA Markus<br />
Bösinger och Markus<br />
Oestreich hade fullt<br />
upp med att skriva<br />
autografer och svara<br />
på frågor om tekniska<br />
detaljer på<br />
lastbilarna.<br />
MKR tog hem titeln Champion med totalt 712 poäng och<br />
dessutom lyckades förarna Markus Bösinger och Markus Oestreich<br />
placera sig som tvåa respektive fyra i rankingen om<br />
bästa förare.<br />
Trängseln var stor både runt lastbilarna och förarna i matsalen<br />
på Renaults Trucks huvudkontor. Många ville ta bilder<br />
och få autografer av sina idoler.
Maila till susanne.hanssen@volvo.com eller skicka per post till<br />
Glo bal Maga zi ne, AB Volvo, VHK, 405 08 Göte borg<br />
PLOCK<br />
Volvo VM blir filmstjärna och visar<br />
upp sig för hela Brasilien<br />
SNART HAR FILMEN med en Volvo VM i huvudrollen premiär i Brasilien.<br />
Det är den brasilianske regissören Breno Silveira som gör en ”roadmovie” om en lastbilschaufför<br />
som reser genom Brasilien i sin röda Volvo VM.<br />
Produktionen startade i april i år och premiären väntas nu i slutet av 2010.<br />
Enligt Solange Fusco, informationsansvarig vid Corporate Communications, Volvo do<br />
Brazil, är detta en fantastisk möjlighet att visa upp lastbilen för hela Brasilien.<br />
FILMEN DÄR Volvo VM har huvudrollen produceras för fullt och får premiär i slutet av 2010.<br />
Koncernfilmen vann fina priser i Cannes<br />
VOLVOS NYA KONCERNFILM blev rikligt belönad vid tävlingen ”Cannes Corporate Media<br />
and TV Awards” i Frankrike i oktober.<br />
Filmen vann guld för bästa film i kategorin Marknadsföring. Dessutom fick filmen pris<br />
för bästa animering, grafik och specialeffekter.<br />
Filmen har som syfte att presentera koncernen som det världsledande företaget inom<br />
transportlösningar och totalt tävlade 350 bidrag från 27 länder i Cannes.<br />
– Det är oerhört glädjande att filmen blivit så uppskattad<br />
även utanför företaget. Där vi visat den har<br />
den fått mycket positivt mottagande, säger Mats<br />
Nilsson, Vice president, varumärkesfrågor, AB Volvo.<br />
Producent för filmen är Stark Film & Event AB.<br />
Vill du titta på filmen? Gå in på volvogroup.com/about<br />
us/videos<br />
∏<br />
LÄS & VINN<br />
Läs Global Magazine och var med och vinn. Tio vinnare får var sin specialdesignad<br />
handduk. Leta i tidningen så hittar du de rätta svaren. Tävlingen finns också på<br />
nätet på Violin. Gå in på adress: violin.volvo.net/<strong>glo</strong><strong>balmaga</strong>zine. Där kan du också<br />
enklast skicka in dina svar via formuläret.<br />
Vi publicerar vinnarna både på nätet och i tidningen.<br />
Senast den 8 februari 2011 vill vi ha ditt svar.<br />
1 Vad arbetar Håkan Färnlöf med?<br />
1 Produktutveckling<br />
X Logistikutveckling<br />
2 Verksamhetsutveckling<br />
2 Hur många fordonstillverkare, förutom Volvokoncernen, är med i intiativet<br />
”Climate Savers”?<br />
1 0<br />
X 1<br />
2 2<br />
3 Hur många år har Per-Olav Skarstein kört buss mellan Bergen och<br />
Trondheim?<br />
1 8<br />
X 9<br />
2 10<br />
4 Med hur många procent steg koncernens försäljning tredje kvartalet<br />
2010?<br />
1 32 procent<br />
X 42 procent<br />
2 28 procent<br />
5 Vad tillverkar Isringhausen?<br />
1 Däck<br />
X Säten<br />
2 Instrumentbrädor<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
1 X 2<br />
VINNARE 4-2010<br />
Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Hemadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Volvobolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
RÄTT SVAR I LÄS& VINN NR 4 VAR:<br />
1. Bauma mässan för anläggningsmaskiner arrangeras i Tyskland. (x)<br />
2. Volvo European Dialogue leds av koncernchefen. (1)<br />
3. Stefan Bengtsson brukar jogga på lunchen. (x)<br />
4. Bernard Trucks utför i snitt 300 bärgningar varje år. (2)<br />
5. Den nya motorproduktionen beräknas starta 2012 i Indien (x)<br />
> Patrik Gross, Volvo IT, Sverige<br />
> Eduardo Feres, Volvo CE, Sverige<br />
> Lee Russell, AB Volvo, England<br />
> Tony Riccetti, Volvo 3P, Frankrike<br />
> Lim Seong Poh, Volvo Malaysia,<br />
Malaysia<br />
> Marie-Louis Hagman,<br />
Volvo Treasury, Sverige<br />
> Stéphane Lagrange, Prévost Car,<br />
Kanada<br />
> Kjell Johnsen, Volvo Aero, Norge<br />
> Lothar Gebauer, Volvo CE, Tyskland<br />
> Steve Griffin, Volvo CE, England<br />
<strong>glo</strong>bal magazine # 6 2010 l 31
Glo bal M aga zi ne<br />
AB Volvo, VHK<br />
SE-405 08 GÖTE BORG<br />
B POST TID NING<br />
PÅ I NTRA NÄ TET H IT TARdu alltid den senas te CEO-bul le ti nen. Du kan också fram fö ra åsik ter eller stäl la frågor till<br />
kon cernche fen L eif J ohans son. http://vio lin.volvo.net/ceo<br />
Upptaktning – ett<br />
angenämt problem<br />
NYSS VAR DET 2009 och vi kunde inte bromsa vår produktion tillräckligt snabbt. När<br />
detta skrivs är det snart 2011 och problemet är snarast det omvända: nu gäller det<br />
att öka produktionen utan att vare sig underleverantörer eller vårt produktionssystem<br />
drabbas av störningar och flaskhalsar. Att anpassa sig till krisen var tufft men<br />
att anpassa sig till snabba produktionsökningar innebär också en utmaning för både oss och våra<br />
underleverantörer. Att situationen ser olika ut mellan olika marknader och affärsområden är inte<br />
något som gör utmaningen mindre.<br />
Ett av att många problem med krisen var att den var så dramatisk att den kom att rubba vår<br />
uppfattning om vad som är rimligt, ja, rentav möjligt. När det högst osannolika inträffar tenderar<br />
det att påverka allas vår föreställning om vad som egentligen är sannolikt. Både internt och<br />
externt finns det folk som brände sig på krisen och som ett resultat av det nu är mer försiktiga<br />
och skeptiska än tidigare.<br />
FÖRSIKTIGHET OCH SKEPTICISM kan vara bra – men vi får inte samtidigt vara för försiktiga och<br />
skeptiska. För att klara den balansgången krävs öppenhet, lyhördhet och snabbhet – vi måste<br />
lyssna både inåt och utåt, vi måste göra så bra prognoser som det bara går och vi måste dela med<br />
oss av vår information och – samarbeta. Våra underleverantörer måste kunna och våga lita på oss<br />
– och vi måste kunna och våga lita på varandra såväl inom som mellan affärsområden och affärsenheter.<br />
Kvalitet rätt igenom hela kedjan är självklart också ett måste.<br />
En tydligt positiv effekt av den ökande efterfrågan är att vi nu så smått kunnat börja anställa<br />
igen, i många fall handlar det om medarbetare som under krisen tyvärr tvingades lämna oss.<br />
Även om det än så länge handlar om ett begränsat antal är det oerhört glädjande att detta blivit<br />
möjligt, glädjande för de enskilda men också för oss som bolag eftersom det innebär att vi kan<br />
välkomna duktiga och skickliga medarbetare, något som är nog så viktigt när vi nu ökar produktionen.<br />
Att förlora jobbet är självklart en erfarenhet som präglar en enskild – att lyckas locka tillbaka<br />
en före detta anställd som en gång fått lämna är det verkliga provet på hur pass attraktiva vi<br />
förmår att vara som arbetsgivare.<br />
PARALLELLT MED DE NU PÅGÅENDE produktionsökningarna<br />
pågår också ett antal stora introduktioner och<br />
produktlanseringar. Volvokoncernen valde att genom<br />
hela krisen fortsätta satsa på forskning och utveckling<br />
och som ett resultat av det har vi nu ett stort antal nya<br />
och ännu bättre produkter på väg ut till våra kunder.<br />
Det här är en avgörande konkurrensfördel men stora<br />
produktintroduktioner innebär också risker. Här är det<br />
oerhört viktigt att alla vi som kan påverka dessa stora<br />
projekt gör vårt yttersta för att de skall bli den stora<br />
framgång som de har alla förutsättningar att bli.<br />
Leif Johans son<br />
NÄSTA NUM MER AV GLO BAL MAGA ZI NE KOM MER I FEBRUARI<br />
frågan<br />
Just nu är det jultider i stora delar<br />
av världen. En högtid som firas<br />
på olika sätt med olika traditioner.<br />
Vilken högtid är viktigast för<br />
dig? Varför?<br />
Jenny Åhman,<br />
Volvo 3P, Sverige<br />
– Julen är den viktigaste<br />
högtiden för mig, eftersom<br />
det är en familjehögtid då<br />
släkten träffas och man har<br />
tid att rå om och visa uppskattning<br />
för varandra.<br />
Kim Sujung,<br />
Volvo CE, Korea<br />
– Eftersom jag är katolik<br />
betyder julen mycket för<br />
mig. Jag går till kyrkan på<br />
midnattsmässa på julaftonen<br />
tillsammans med min<br />
familj och sedan brukar vi<br />
gå runt i grannskapet och sjunga sånger.<br />
Christy Ambler,<br />
Volvo CE,<br />
Asheville, USA<br />
– Thanksgiving är den<br />
högtid som är kärast för<br />
mig, eftersom det är en tid<br />
då jag kan fira min familj<br />
och mina vänner. I våra<br />
hektiska liv tar vi oss allt för sällan tid för varandra,<br />
särskilt dem vi tycker mest om. När vi är<br />
lediga från jobbet får vi chansen att återuppväcka<br />
våra förhållanden, få veta vad som händer<br />
i varandras liv och minnas varför vi behöver<br />
varandra.<br />
Munishamachari,<br />
Volvo Bussar Indien<br />
– Diwali är en stor hinduisk<br />
högtid som firas i hela Indien<br />
för att hedra att det<br />
goda segrat över det onda.<br />
Hus och gårdar täcks av ljus<br />
och i sjöar och floder lägger<br />
man oljelampor (Diyas). Släktingar hälsar på varandra<br />
och man delar med sig av presenter, äter,<br />
sjunger och dansar tillsammans och för att driva<br />
bort onda andar tänder man fyrverkerier.