Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong><br />
Så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket <strong>och</strong> trädgårdsproduktionen
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong><br />
Så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket <strong>och</strong> trädgårdsproduktionen
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
<strong>Den</strong> klimatsmarta<br />
<strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> kan<br />
bli ännu bättre<br />
Klimatfrågan måste tas på största allvar.<br />
Det finns det många skäl till. Vi som arbetar<br />
i de gröna näringarna har ett lika stort<br />
ansvar som alla andra för att engagera oss<br />
i klimatfrågan. Det som skiljer är att vi har<br />
bättre möjligheter än de flesta andra att<br />
påverka utvecklingen.<br />
Vi kan till exempel bidra med förnybar<br />
energi som ersättning till den fossila, <strong>och</strong><br />
vi kan fortsätta att minska utsläppen av<br />
växthusgaser från våra gårdar <strong>och</strong> trädgårdsföretag.<br />
Mycket är redan gjort, men<br />
allt kan bli bättre. <strong>Den</strong> här publikationen<br />
är en av många pusselbitar i <strong>LRF</strong>s stora<br />
klimatsatsning. Vi har försökt att skapa<br />
en lättillgänglig sammanställning över<br />
källorna till växthusgasutsläpp i svensk<br />
livsmedelsproduktion. Vi ger också tips<br />
till hur man kan minska utsläppen på den<br />
egna gården.<br />
Vi ger också tips<br />
till hur utsläppen<br />
på gården<br />
kan sänkas<br />
Tanken är att<br />
”<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>klimatet</strong>”<br />
ska ge en grund<br />
att stå på för alla<br />
som arbetar inom<br />
”<br />
lantbruks- <strong>och</strong><br />
trädgårdssektorn.<br />
I framtiden<br />
behövs fördjupningar av olika slag. Ett<br />
område som inte berörs den här gången<br />
är möjligheterna att producera <strong>och</strong> sälja<br />
bioenergi. Vi tar inte heller upp hur det<br />
förändrade <strong>klimatet</strong> kommer att påverka<br />
förutsättningarna för de gröna näringarna<br />
i Sverige. ”<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong>”<br />
kan bland annat användas som bas<br />
i studiecirklar. <strong>LRF</strong> <strong>och</strong> Studieförbundet<br />
Vuxenskolan har i samarbete tagit fram<br />
en studiehandledning för lokala träffar.<br />
Klimatfrågan är stor, allvarlig <strong>och</strong> ibland<br />
svår att ta till sig i det vardagliga. Ändå är<br />
det precis det som måste till. Vi <strong>svenska</strong><br />
livsmedels- <strong>och</strong> energiproducenter ska<br />
bidra så mycket som möjligt till att undanröja<br />
de långsiktiga<br />
hoten. För att klara<br />
det är ökad kunskap<br />
den enda vägen att gå.<br />
Lars-Göran Pettersson<br />
<strong>LRF</strong>s förbundsordförande<br />
Innehåll<br />
VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN?<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Klimatet på jorden har alltid ändrat sig. Men inte så<br />
snabbt som nu. En följd av det förändrade <strong>klimatet</strong> är fler<br />
extrema väderhändelser.<br />
LIVSMEDELSKEDJAN LÄCKER KLIMATGASER<br />
Att minska svinnet i hela livsmedelskedjan har stor<br />
betydelse för klimatbelastningen.<br />
JORDBRUKETS TRE STÖRSTA UTSLÄPPSKÄLLOR<br />
Jordbruket ger upphov till utsläpp av växthusgaser på<br />
olika sätt. De tre största är lustgas från marken, metan<br />
från djuren <strong>och</strong> koldioxid från mulljordar.<br />
UTSLÄPPEN FRÅN PRODUKTIONSGRENARNA<br />
Potatisen <strong>och</strong> morötterna<br />
Frukten<br />
De växthusodlade grönsakerna<br />
Spannmålen<br />
Baljväxterna<br />
Kycklingarna<br />
Äggen<br />
Grisarna<br />
Mjölkkorna<br />
Köttdjuren<br />
FISK OCH MAT FRÅN ANDRA LÄNDER<br />
Ris är världens näst största spannmålsgröda <strong>och</strong> odlas<br />
ofta på vattendränkt mark som avger stora mängder<br />
metan. Men fortfarande saknas kunskap om risets<br />
totala klimatbelastning<br />
HANDELN OCH KONSUMENTERNA<br />
Åsa Domeij, miljöchef axfood<br />
Carina Brydling, stjärnkock<br />
Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm<br />
6<br />
8<br />
11<br />
14<br />
16<br />
18<br />
20<br />
22<br />
24<br />
26<br />
28<br />
30<br />
32<br />
35<br />
35<br />
36<br />
LÄNKAR OCH LÄSTIPS OM MAT OCH KLIMAT 37<br />
34
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Varmare <strong>och</strong> mer extremt<br />
när <strong>klimatet</strong> förändras<br />
Klimatet på jorden håller långsamt på att förändras. Och<br />
det råder inte längre något tvivel om att det är mänskliga<br />
aktiviteter som orsakar den tilltagande växthuseffekten.<br />
Växthuseffekten uppstår när solstrålarna som träffar jordens yta inte obehindrat<br />
kan passera tillbaka genom atmosfären <strong>och</strong> ut i rymden. Atmosfären innehåller ett<br />
antal gaser som hindrar att värmen från jordytan försvinner ut. I stället absorberas<br />
den <strong>och</strong> skickas delvis tillbaka ned mot jorden. Detta leder till en temperaturökning<br />
på jorden <strong>och</strong> det är den vi kallar växthuseffekten. Processen är naturlig <strong>och</strong> en<br />
förutsättning för liv på jorden. Om den inte existerat hade medeltemperaturen vid<br />
jordens yta legat på minus 19 grader. Nu är den i stället plus 14 grader. Dilemmat är<br />
att växthuseffekten förstärks <strong>och</strong> att temperaturen stiger.<br />
Det finns flera gaser som har förmåga att ta upp värmestrålning från jordytan. De kallas växthusgaser.<br />
De viktigaste växthusgaserna, där mänsklig aktivitet direkt ökar halten, är koldioxid (CO2),<br />
metan (CH4) <strong>och</strong> dikväveoxid (N2O) också kallad lustgas. Dessa gaser har olika förmåga att ta<br />
upp värme. För att kunna jämföra gasernas uppvärmningsförmåga över 100 år används begreppet<br />
koldioxidekvivalenter. Koldioxid har uppvärmningsförmågan 1, metan 23 <strong>och</strong> lustgas 296. I<br />
alla jämförelser mellan gaserna har utsläppens effekter beräknats med dessa sifrror. Viktiga för<br />
<strong>klimatet</strong> är också stoft, vattenånga <strong>och</strong> molnbildning. De gaser i luften som det finns mest av, syre<br />
<strong>och</strong> kväve, tar inte upp värmen <strong>och</strong> är inte klimatgaser.<br />
Men jordens klimat styrs inte bara av gaser i luften <strong>och</strong> molnbildning. Allt hänger ihop. Klimatet<br />
ändras i naturliga rytmer <strong>och</strong> påverkas inte bara av universum, solens aktiviteter <strong>och</strong> jordens rotation,<br />
utan också av processer i luft, vatten, mark <strong>och</strong> i ekosystemen själva. Och männniskan är en<br />
självklar del av ekosystemen; vi påverkar <strong>och</strong> påverkas av hur ekosystemen fungerar.<br />
Växthusgaserna har under flera hundra miljoner år funnits i halter som har gjort nuvarande livsformer<br />
möjliga. Ekosystemen har anpassat sig till de oftast långsamma svängningarna. De ökande<br />
utsläppen från människans aktiviteter är en ny faktor som forskarna nu anser svarar för huvuddelen<br />
av den nuvarande uppvärmningen. Det kan ta tusetals år att återställa denna störning.<br />
Fyra effekter av ett ändrat klimat:<br />
TORRARE KLIMAT<br />
I SYDEUROPA<br />
Effekterna i naturen blir olika i<br />
olika delar av världen. I Sydeuropa<br />
förväntas nederbörden minska <strong>och</strong><br />
temperaturen öka. Det kommer att<br />
leda till ett ökat behov av vattning<br />
<strong>och</strong> där det inte går kan jordbruksproduktionen<br />
vara hotad. Eftersom<br />
vatten redan är en bristvara på<br />
många platser finns en uppenbar<br />
risk för ökande problem med torka.<br />
VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN?<br />
ÖVERSVÄMNING NÄR<br />
ISARNA SMÄLTER<br />
<strong>Den</strong> höjda temperaturen leder till<br />
stora förändringar på många håll<br />
i världen. Med värmen följer att<br />
stora istäcken smälter bort, vilket<br />
får stora konsekvenser för både<br />
djur <strong>och</strong> människor. I till exempel<br />
Bangladesh är detta bokstavligen<br />
en överlevnadsfråga för invånarna,<br />
men också i många andra delar av<br />
världen märks förändringar. I Arktis<br />
hotas isbjörnar <strong>och</strong> valrossar.<br />
HÖGRE SKÖRDAR<br />
MÖJLIGA I SVERIGE<br />
Svenskt lantbruk anses i huvudsak<br />
gynnas av ett varmare klimat. Det<br />
blir högre halter av koldioxid, varmare<br />
<strong>och</strong> en längre växtperiod. Det<br />
innebär att sydliga grödor kan odlas<br />
längre norrut <strong>och</strong> att det finns en<br />
potential för att öka skördarna i till<br />
exempel vall- <strong>och</strong> potatisodlingen.<br />
Växtförädling <strong>och</strong> nya odlingsrutiner<br />
är dock nödvändiga för att vi ska<br />
kunna ta vara på potentialen.<br />
FAKTA<br />
Koldioxid (CO2) svarar för 77<br />
procent av alla växthusgasutsläpp<br />
i världen. <strong>Den</strong> största källan<br />
är användningen av fossila<br />
bränslen som svarar för över<br />
hälften av världens utsläpp av<br />
växthusgaser. Inom jordbruket<br />
brukar bränning av regnskog<br />
<strong>och</strong> odling av mulljordar lyftas<br />
fram som stora källor till koldioxidutsläpp.<br />
Metan (CH4) svarar för cirka 14<br />
procent av alla utsläpp av växthusgaser<br />
i världen. De största<br />
källorna är jordbruk, avfallsdepåer<br />
<strong>och</strong> energisektorn. Inom<br />
jordbruket svarar vattendränkta<br />
risodlingar, idisslande djur <strong>och</strong><br />
gödselhantering för de största<br />
utsläppen av metan.<br />
Lustgas (N2O) svarar för cirka<br />
8 procent av alla utsläpp av<br />
växthusgaser i världen. Hälften<br />
av lustgasutsläppen globalt<br />
bedöms komma från jordbruket.<br />
Andra källor är avfallshantering<br />
<strong>och</strong> industri. Osäkerheten om<br />
lustgasutsläppens storlek <strong>och</strong><br />
orsak är fortfarande stor.<br />
STÖRRE RISK<br />
FÖR MISSVÄXT<br />
Med en stigande temperatur<br />
ökar också riskerna i jordbruket.<br />
Mer vanligt förekommande<br />
kraftiga hagel- <strong>och</strong> regnskurar<br />
kan orsaka större skador i<br />
växtodlingen. Med stigande temperatur<br />
gynnas skadegörare <strong>och</strong><br />
växtsjukdomar. Blötare vintrar<br />
<strong>och</strong> torrare somrar ökar kraven<br />
på bra dränering <strong>och</strong> ger större<br />
behov av bevattning.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Transportkänsliga. Äpplen tillhör de livsmedel där transportavstånden får störst genomslag för klimatpåverkan. Det gynnar närproducerade äpplen.<br />
Klimatgaserna läcker genom<br />
Mat som aldrig hamnar i magen är en lika<br />
stor belastning på <strong>klimatet</strong> som den vi äter.<br />
Längst ut i livsmedelskedjan, i förädling, butik<br />
<strong>och</strong> i kök, är det viktigt att minska svinnet.<br />
Livsmedelssektorn har blivit<br />
en central del av klimatdebatten.<br />
Grundläggande är att<br />
mänskligheten måste ha ett<br />
effektivt livsmedelsproducerande<br />
jordbruk. Samtidigt<br />
har det en avgörande betydelse<br />
för livsmedelskedjans<br />
miljöpåverkan vad <strong>och</strong> hur vi<br />
producerar <strong>och</strong> konsumerar.<br />
Nuvarande fokus på livsmedelskedjan<br />
beror dels på de<br />
utsläpp som produktionen<br />
ger upphov till, men också på<br />
den roll åkermarken har för<br />
produktion av bioenergi. Vid<br />
sidan av klimatförändringarna<br />
står världens jordbruk inför<br />
en rad andra utmaningar. Till<br />
dessa hör brist på vatten, läckage<br />
av näringsämnen <strong>och</strong> en<br />
degradering av åkermarkens<br />
bördighet. När åtgärder mot<br />
jordbrukets miljöpåverkan<br />
dessutom ska förenas med<br />
behovet av att försörja jordens<br />
växande befolkning med<br />
mat <strong>och</strong> med bekämpning av<br />
fattigdom i tredje världen blir<br />
det komplicerat.<br />
<strong>Den</strong>na skrift handlar i huvudsak<br />
om jordbruket <strong>och</strong> trädgårdsproduktionens<br />
inverkan<br />
på <strong>klimatet</strong>. Ofta visar det sig<br />
dock att en åtgärd som minskar<br />
belastningen på <strong>klimatet</strong><br />
också är positiv inom en rad<br />
andra områden. Ett tydligt<br />
exempel är hushållandet med<br />
kväve som ofta är positivt för
såväl <strong>klimatet</strong>, ozonhålet som<br />
läckagekänsliga vattendrag.<br />
I livsmedelskedjan står<br />
produktionen på gården för<br />
25 procent av energianvändningen,<br />
men nästan alltid för<br />
den största delen av klimatgasutsläppen.<br />
Det beror på att<br />
omsättningen av kväve i marken<br />
<strong>och</strong> husdjurens utsläpp<br />
av metan ger så stora bidrag<br />
att det som kommer från<br />
resterande delar av kedjan ofta<br />
framstår som ganska små vid<br />
en jämförelse. Trots det finns<br />
det mycket som kan göras<br />
i senare led för att minska<br />
belastningen på <strong>klimatet</strong>.<br />
Ett exempel är att minimera<br />
svinnet, i såväl förädling <strong>och</strong><br />
handel som vid tillagning <strong>och</strong><br />
förvaring i hushållen. Ett livsmedel<br />
som aldrig konsumeras<br />
ger lika stora utsläpp av klimatgaser<br />
som ett som kommer till<br />
nytta. Ett annat exempel är<br />
hur livsmedelskedjorna väljer<br />
<strong>och</strong> säljer sitt sortiment.<br />
Genom att förbättra exponeringen<br />
av produkter med<br />
lägre klimatbelastning hjälper<br />
HELA KEDJAN<br />
hela livsmedelskedjan<br />
man konsumenten till en mer<br />
klimatsmart konsumtion. Sist<br />
men inte minst har naturligtvis<br />
konsumenten själv möjlighet<br />
att aktivt välja mat som ger en<br />
lägre klimatbelastning.<br />
En stor mängd transporter ingår<br />
i livsmedelskedjan. Transportavståndet<br />
har betydelse<br />
för utsläppen av växthusgaser,<br />
men ännu viktigare är vilket<br />
transportsätt som används.<br />
Flygtransporter ger upphov<br />
till de största utsläppen. Per<br />
ton transporterade livsmedel<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
LIVSCYKELANALYSER<br />
GER SVAR OM KLIMAT<br />
Analys av praktikfall<br />
För att undersöka olika produkters påverkan på<br />
<strong>klimatet</strong> används ofta en metod som kallas för<br />
livscykelanalys (LCA). <strong>Den</strong> går ut på att ett mycket<br />
specifikt praktikfall, till exempel äppelodling på gården<br />
x i landskapet y analyseras in i minsta detalj <strong>och</strong><br />
inom vissa givna ramar. Man bestämmer var i kedjan<br />
analysen ska börja <strong>och</strong> var den ska sluta.<br />
Utsläpp per enhet<br />
Ett exempel på avgränsning i en livscykelanalys kan<br />
vara att den börjar med planteringen av äppelträd<br />
<strong>och</strong> slutar med att äpplet ligger färdigt för försäljning<br />
i butik. Man räknar därefter ut hur mycket utsläpp av<br />
klimatgaser alla insatser i produktionskedjan har gett<br />
upphov till. Slutligen fördelas utsläppen på en lämplig<br />
enhet, till exempel ett kilo äpplen.<br />
Styrkor <strong>och</strong> svagheter<br />
Livscykelanalysens styrka är att den ger tydliga svar<br />
på var i produktionskedjan som klimatpåverkan<br />
är störst. Därmed ökar möjligheterna för de olika<br />
aktörerna att vidta åtgärder inom sina respektive<br />
områden. Svagheten med många livscykelanalyser<br />
är att de egentligen bara beskriver det specifika fall<br />
som undersöks, vilket gör det svårt att dra generella<br />
slutsatser. Kunskapsluckor <strong>och</strong> stora variationer mellan<br />
olika gårdar kan också försvåra analysen.<br />
Praktiska råd<br />
Samtliga texter om enskilda produkter<br />
i denna rapport utgår från olika livscykelanalyser.<br />
De praktiska råden har efter<br />
samråd med klimatexperter utformats så att<br />
de ska gälla generellt. Alla praktiska råd är<br />
markerade med en röd bock.<br />
ger flyg i storleksordningen<br />
200 gånger större utsläpp<br />
jämfört med båt. Grovt räknat<br />
är båt det mest klimatvänliga<br />
transportsättet, följt av tåg.<br />
Därefter kommer lastbil <strong>och</strong><br />
sist flyg. Hur stora utsläppen<br />
från lastbilstransporter<br />
blir beror dels på hur stor<br />
lastbilen är, dels på lastgraden.<br />
En liten lastbil med låg<br />
lastgrad ger till exempel höga<br />
utsläpp per ton transporterad<br />
vara. Detta är viktigt att ha i<br />
åtanke för den som pratar för<br />
närproducerat. Det räcker inte
0 DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
med närproducerat för att<br />
en produkt ska vara ett bra<br />
miljöval, transporten måste<br />
vara effektiv också.<br />
I industrin är energiåtgången<br />
en betydelsefull<br />
del. Med en effektivare<br />
energianvändning <strong>och</strong><br />
en större andel bioenergi<br />
minskar utsläppen av<br />
klimatgaser. Andra viktiga<br />
faktorer är att minimera<br />
svinnet <strong>och</strong> att välja förpackningar<br />
som tillverkats<br />
av förnybara <strong>och</strong> återvinningsbara<br />
material. Det är<br />
dock viktigt att förpackningen<br />
inte försämrar<br />
hållbarheten hos livsmedlet<br />
eftersom det leder till<br />
att svinnet ökar.<br />
Med förpackningar som<br />
gör det enkelt för konsumenten<br />
att få ut innehållet<br />
kan svinnet minskas<br />
ytterligare.<br />
I livsmedelsbutikerna<br />
drar kyl- <strong>och</strong> frysdiskar<br />
samt värme <strong>och</strong> ventilation<br />
betydande mängder<br />
el. Genom att energioptimera<br />
dessa <strong>och</strong> genom att<br />
välja el från förnyelsebara<br />
källor kan handeln bidra<br />
till en minskad klimatpå-<br />
HELA KEDJAN<br />
Logistik <strong>och</strong> energi. Stora fulllastade bilar ger betydligt mindre utsläpp än små halvfulla. I livsmedelsindustrin är energiåtgången en viktig faktor.<br />
verkan. Med sitt val av sortiment<br />
<strong>och</strong> exponering i butikerna<br />
är handeln med <strong>och</strong><br />
påverkar vad som hamnar i<br />
konsumenternas korgar <strong>och</strong><br />
vagnar. Genom att till exempel<br />
säsongsanpassa utbudet<br />
av frukt <strong>och</strong> grönsaker kan<br />
andelen regionalt odlat öka<br />
vilket minskar behovet av<br />
transporter.<br />
En väl fungerande logistik<br />
där transporterna har en<br />
hög lastgrad är också en<br />
viktig faktor. Detsamma<br />
gäller chaufförernas sätt att<br />
köra bilarna. Med sparsam<br />
Övriga sektorer 6%<br />
Avfall 3%<br />
Industriprocesser<br />
10%<br />
Bostäder<br />
<strong>och</strong> lokaler 7%<br />
Jordbruk<br />
13%<br />
körning kan bränsleförbrukningen<br />
minska. Dessutom<br />
bör svinnet i butiken minimeras.<br />
Konsumenten är kanske<br />
den som har den största<br />
makten att påverka klimatbelastningen<br />
från livsmedelsproduktionen.<br />
Genom<br />
att välja produkter med låg<br />
klimatbelastning kan utsläppen<br />
minska betydligt. Det<br />
pågår för närvarande ett<br />
projekt med målet att införa<br />
klimatcertifiering av <strong>svenska</strong><br />
livsmedel som kan göra det<br />
enklare för konsumenten<br />
El- <strong>och</strong><br />
värmeproduktion<br />
13%<br />
Inrikes<br />
transporter<br />
32%<br />
Industrins<br />
förbränning<br />
16%<br />
att i framtiden påverka sin<br />
klimatbelastning. De största<br />
direkta utsläppen kopplade<br />
till konsumtion är annars<br />
biltransporten mellan hem<br />
<strong>och</strong> butik. För den som bor<br />
nära en butik är det bästa<br />
alternativet att inte ta bilen<br />
alls. Om det inte går så är<br />
det en fördel om inköpen<br />
sker på väg till eller ifrån en<br />
annan aktivitet.<br />
En framtida utökad<br />
Internetbaserad livsmedelshandel<br />
kan leda till att flera<br />
hushåll får en samordnad<br />
hemtransport, vilket kan<br />
bidra till minskade utsläpp.<br />
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser: Diagrammet visar det <strong>svenska</strong> jordbrukets<br />
andel av utsläppen av växthusgaser år 2007. Sammanställningen<br />
är gjord av Naturvårdsverket <strong>och</strong> följer de regler för beräkningar som<br />
FNs klimatpanel har ställt upp.<br />
Det innebär bland annat att det bara är utsläppen av metan<br />
<strong>och</strong> lustgas från jordbruket som inkluderas <strong>och</strong> att effekten<br />
av alla importerade insatsvaror i svenskt jordbruk inte tas<br />
med, till exempel mineralgödsel <strong>och</strong> importerat foder.<br />
Dessa produkter ingår i stället i de länders beräkningar<br />
där produkterna tillverkats. I beräkningen ingår inte heller<br />
effekten av odlingen på mulljordar. <strong>Den</strong>na post ingår<br />
i stället i en beräkning av markanvändning i ett större<br />
perspektiv som också inkluderar skogsbruket.<br />
När man diskuterar jordbrukets klimatpåverkan i andra<br />
sammanhang, till exempel vid livscykelanayser av enskilda<br />
produkter, brukar såväl de importerade insatsvarorna som<br />
effekten av mulljordsodlingen <strong>och</strong> övriga koldioxidutsläpp<br />
inkluderas. Om dessa poster hade inkluderats i diagrammet hade<br />
det <strong>svenska</strong> jordbrukets andel varit betydligt högre än 13 procent.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Hot <strong>och</strong> möjlighet. Jordbruket representerar både problem <strong>och</strong> lösningar i klimatdebatten. Med mer kunskap ökar möjligheten att ta tillvara möjligheterna.<br />
Så påverkar jordbruket <strong>klimatet</strong><br />
Det finns mycket att göra inom jordbruket för<br />
att mildra klimathotet. De följande sidorna<br />
handlar det om hur utsläppen av klimatgaser<br />
på gården uppstår <strong>och</strong> hur de kan minskas.<br />
Jordbruket står för en stor<br />
del av den <strong>svenska</strong> livsmedelsproduktionens<br />
utsläpp av<br />
växthusgaser. De tre enskilt<br />
största posterna är lustgas<br />
från åkermarken, metan från<br />
husdjuren <strong>och</strong> koldioxid från<br />
mulljordarna. Tillsammans<br />
utgör de i storleksordningen<br />
tre fjärdedelar av det <strong>svenska</strong><br />
jordbrukets utsläpp av växthusgaser.<br />
Andra stora bidrag<br />
ger förbrukningen av diesel,<br />
olja <strong>och</strong> el, mineralkvävetillverkningen<br />
<strong>och</strong> det importerade<br />
fodret.<br />
Att jordbruket ger upphov till<br />
betydande klimatgasutsläpp<br />
är utan tvekan sant. Däremot<br />
är den exakta storleken på<br />
utsläppen ofta osäker. Det<br />
gäller till exempel hur mycket<br />
lustgas som avgår från marken<br />
<strong>och</strong> mängden koldioxid som<br />
odlas bort från mulljordarna.<br />
I huvudsak beror det på att<br />
det vetenskapliga underlaget<br />
fortfarande är begränsat. Ny<br />
forskning kan ge bättre svar.<br />
I olika sammanhang tillämpas<br />
också olika beräkningsmetoder,<br />
vilket gör att det ibland<br />
är svårt att jämföra siffror.<br />
I denna rapport fokuserar vi<br />
därför mindre på siffror <strong>och</strong><br />
mer på de biologiska sambanden<br />
<strong>och</strong> vad man kan göra för<br />
att minska utsläppen på den<br />
egna gården.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET JORDBRUKET<br />
Jordbrukets<br />
Det finns många sätt<br />
att minska gårdens<br />
klimatbelastning.<br />
Lustgas från marken<br />
Från all åkermark avgår lustgas.<br />
<strong>Den</strong> bildas när olika kväveföreningar<br />
omsätts av mikroorganismer<br />
i marken. Hur mycket<br />
som avgår beror på kvävemängden<br />
<strong>och</strong> mängden energi för<br />
mikroorganismerna.<br />
Ju mer kväve som finns i marken,<br />
desto större är risken för<br />
lustgasbildning. Om miljön i<br />
marken är syrefattig ökar också<br />
risken för lustgasavgång. Det<br />
innebär till exempel att dåligt<br />
dränerade jordar ökar risken.<br />
För att minimera avgången av<br />
lustgas får grödan inte får ges<br />
för mycket kväve. Med lagom<br />
mängd kväve minskar även<br />
risken för läckage av nitrat<br />
samtidigt som kostnaderna för<br />
förlorat kväve blir lägre. En<br />
del av det kväve som förloras<br />
genom läckage eller via ammoniakavgång<br />
ombildas också till<br />
lustgas. Var kvävet ursprungligen<br />
kommer ifrån spelar i detta<br />
sammanhang ingen roll.<br />
För att uppnå en lagom<br />
kvävetillförsel rekommenderas<br />
ofta delade kvävegivor, ökad<br />
precision vid stallgödselspridning,<br />
minimerad höstspridning<br />
av stallgödsel <strong>och</strong> användning<br />
av ny teknik, till exempel N-sensor.<br />
Alla dessa råd syftar till att<br />
öka sannolikheten för att kvävet<br />
landar vid en gröda som kan<br />
tillgodogöra sig den.<br />
Koldioxid från<br />
mulljordarna<br />
Vid odling blir marken en<br />
källa till koldioxidutsläpp, men<br />
också en sänka. Med koldioxidsänka<br />
menas att de växtrester<br />
som blir kvar i marken innehåller<br />
koldioxid som den växande<br />
grödan fångat in <strong>och</strong> därmed<br />
avlastat atmosfären.<br />
Men när växtrester i marken<br />
bryts ned frigörs också koldioxid<br />
vilket leder till utsläpp.<br />
På mineraljordar balanserar<br />
sänkor <strong>och</strong> utsläpp <strong>och</strong> nettoeffekten<br />
blir oftast noll.<br />
Med mulljordarna är det annorlunda.<br />
En mulljord består<br />
till stor del av organiskt material<br />
som lagrats in under lång<br />
tid. När mulljorden syresätts<br />
i samband med odling ökar<br />
omsättningen <strong>och</strong> det frigörs<br />
betydligt mer koldioxid än vad<br />
som binds i växtresterna från<br />
den aktuella grödan.<br />
Hur mycket koldioxid som<br />
7<br />
största källor<br />
faktiskt avgår från mulljordar<br />
är mycket svårt att mäta. Eftersom<br />
dessa jordar bedöms svara<br />
för uppemot en fjärdedel av de<br />
samlade utsläppen av klimatgaser<br />
från svenskt jordbruk är<br />
det angeläget att skaffa säkrare<br />
kunskap om hur bortodlingen<br />
av mull fungerar <strong>och</strong> vilka<br />
åtgärder som kan vidtas för att<br />
minska den. En annan aspekt<br />
är att mulljordarna utgör några<br />
av Sveriges mest odlingsvärda<br />
arealer <strong>och</strong> ger viktiga bidrag<br />
till livsmedelsproduktionen.<br />
Under perioden 2008 till<br />
2010 satsar <strong>LRF</strong> <strong>och</strong> Stiftelsen<br />
Lantbruksforskning på mer<br />
forskning om mulljordar <strong>och</strong><br />
deras roll för <strong>klimatet</strong>.<br />
Koldioxid från<br />
dieseln <strong>och</strong> oljan<br />
<strong>Den</strong> direkta energianvändningen<br />
i jordbruket bedöms<br />
svara för i storleksordningen<br />
tio procent av utsläppen av<br />
växthusgaser i svenskt jordbruk.<br />
<strong>Den</strong> utgörs bland annat<br />
av diesel till traktorer <strong>och</strong><br />
olja <strong>och</strong> el till uppvärmning,<br />
spannmålstorkning <strong>och</strong><br />
ventilation.<br />
Traktorernas dieselförbrukning<br />
kan ofta reduceras med<br />
sparsam körning. Ett annat<br />
sätt att få ned utsläppen från<br />
traktorerna är att ersätta fossil<br />
diesel med biodiesel.<br />
När det gäller elförbrukningen<br />
finns också ett antal möjliga<br />
åtgärder, till exempel att bara<br />
använda el från förnybara källor<br />
som vatten- <strong>och</strong> vindkraft.<br />
Utsläpp från<br />
stallgödseln<br />
Stallgödseln är en direkt källa<br />
till klimatgasutsläpp. Det beror<br />
på att det från gödseln avgår<br />
metan <strong>och</strong> lustgas. Hur stora<br />
utsläppen blir varierar mellan<br />
olika djurslag, utfodring <strong>och</strong><br />
hur gödseln lagras <strong>och</strong> sprids.<br />
Generellt ger flytgödsel<br />
upphov till mindre utsläpp<br />
av växthusgaser än fastgödsel.<br />
Det finns olika metoder för att<br />
minska utsläppen från stallgödseln.<br />
En av de mest radikala är<br />
att röta gödseln <strong>och</strong> producera<br />
metan, biogas. Då fångas all<br />
gas upp <strong>och</strong> utsläppen minskar<br />
drastiskt. På köpet får man ett<br />
högvärdigt fordonsbränsle <strong>och</strong><br />
rötrester med bättre gödslingsegenskaper<br />
än den ursprungliga<br />
gödseln hade.<br />
Stallgödseln kan också indirekt<br />
bidra till ökade klimatgasutsläpp.<br />
Det sker till exempel<br />
om den sprids vid fel tid på
<strong>Den</strong> största källan till metanutsläpp<br />
står våra idisslare för.<br />
Det som är nötkreaturens <strong>och</strong><br />
fårens stora styrka i andra sammanhang<br />
blir en svaghet när<br />
det gäller <strong>klimatet</strong>.<br />
Förmågan att omvandla gräs<br />
till livsmedel är en stor fördel<br />
eftersom marker som är svåra<br />
att bruka på annat sätt ändå<br />
kommer till användning.<br />
Men den mekanism som är<br />
nödvändig för att kunna bryta<br />
ned gräset ger också upphov<br />
till metan. Och eftersom metan<br />
är en potent växthusgas blir<br />
idisslare en källa till klimatgasutsläpp.<br />
Nya forskarrön<br />
Tillverkning av mineralkväve<br />
orsakar utsläpp av klimatgaser<br />
på två sätt. Dels bildas lustgas<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
till utsläpp av klimatgaser<br />
året eller i fel mängd. Överskottet<br />
av kväve ger då upphov till<br />
en ökad lustgasavgång.<br />
Koldioxid från det<br />
importerade fodret<br />
Till den <strong>svenska</strong> djurhållningen<br />
importeras proteinfoder.<br />
Produktionen av detta<br />
foder påverkar den <strong>svenska</strong><br />
djurhållningens klimatgasutsläpp.<br />
Sammantaget beräknas<br />
foderimporten svara för cirka<br />
fyra procent av det <strong>svenska</strong><br />
jordbrukets klimatgasutsläpp.<br />
Ökad efterfrågan på kött <strong>och</strong><br />
proteinfoder i världen leder<br />
till att regnskog i Sydamerika<br />
avverkas för att ge plats åt<br />
boskap <strong>och</strong> foderodlingar. När<br />
regnskogen avverkas frigörs<br />
stora mängder koldioxid som<br />
finns bundet i träd <strong>och</strong> övrig<br />
vegetation. I skattningen av<br />
den <strong>svenska</strong> foderimportens bidrag<br />
till växthuseffekten ingår<br />
en försiktig bedömning av den<br />
sydamreikanska sojaodlingens<br />
betydelse för regnskogsskövlingen.<br />
En ökad inhemsk proteinfoderodling<br />
i Sverige skonar<br />
inte bara regnskogen, den ger<br />
också fördelar i vår egen växtodling,<br />
bland annat genom<br />
mer varierade växtföljder.<br />
Metan från djuren<br />
CO2 importerat foder 4%<br />
N2O <strong>och</strong> CO2 mineralkvävetillverkning<br />
9%<br />
CO2 CH4 <strong>och</strong> N2O<br />
stallgödsel 7%<br />
CO2 fossila<br />
bränslen 7%<br />
CO2 mulljordar<br />
19%<br />
JORDBRUKET<br />
tyder dock på att permanenta<br />
betesmarker binder betydande<br />
mängder koldioxid, vilket kan få<br />
stor betydelse för bedömningen<br />
av betesdjurens klimatpåverkan.<br />
Nötkreaturen ger också betydande<br />
bidrag till den biologiska<br />
mångfalden <strong>och</strong> till kulturlandskapet.<br />
Därför finns det en<br />
konflikt mellan olika miljömål.<br />
Också andra djurslag än idisslarna<br />
släpper ut metan, om än på<br />
betydligt lägre nivåer.<br />
Lustgas från<br />
mineralkvävet<br />
i tillverkningsprocessen, dels<br />
går det åt mycket energi, oftast<br />
naturgas, när kväve <strong>och</strong> väte<br />
omvandlas till ammoniak. Med<br />
gammal teknik står tillverkningen<br />
av mineralkvävet för<br />
fem till tio procent av det<br />
<strong>svenska</strong> jordbrukets klimatgasutsläpp.<br />
Med ny teknik renas<br />
en stor andel av lustgasen bort.<br />
<strong>Den</strong>na rening installeras på<br />
bred front i Europa <strong>och</strong> kommer<br />
att vara allmän år 2011.<br />
Som alla kvävekällor i odlingen<br />
riskerar mineralkvävet att<br />
spä på markens lustgasavgång.<br />
Detta inträffar om givorna inte<br />
anpassas till grödans upptag<br />
<strong>och</strong> det uppstår överskott av<br />
kväve i marken.<br />
Jordbrukets bidrag till växthuseffekten: Cirkeldiagrammet visar hur det<br />
<strong>svenska</strong> jordbrukets växthusgasutsläpp fördelar sig mellan olika källor.<br />
Lustgas från åkermark, koldioxid från mulljordar <strong>och</strong> metan<br />
från husdjuren står för tre fjärdedelar av utsläppen.<br />
Det är värt att notera att diagrammet innehåller stora osä-<br />
N20<br />
jordbruksmark<br />
34%<br />
CO2 CH4<br />
husdjur<br />
20%<br />
kerheter. Hur mycket koldioxid som verkligen avgår från<br />
mulljordarna är osäkert eftersom det är svårt att mäta<br />
<strong>och</strong> det behövs mer forskning. Detsamma gäller lustgasen<br />
från åkermarken. Trots osäkerheten redovisas<br />
diagrammet för att ge en bild av de bedömningar som<br />
görs med den kunskap som finns tillgänglig i oktober<br />
2009. I diagrammet tas ingen hänsyn till ny reninsgteknik<br />
vid tillverkning av kvävegödsel, vilket innebär att<br />
denna post kommer att minska väsentligt.<br />
Källa: Tynelius. Klimatpåverkan <strong>och</strong> förbättringsåtgärder för<br />
Lantmännen livsmedel – fallstudie Kronfågels slaktkyckling.<br />
Foderimportens utsläpp har beräknats av Ulf Sonesson, SIK.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
POTATISEN OCH MORÖTTERNA<br />
Potatis <strong>och</strong> morötter<br />
tjänar på höga skördar<br />
Potatis <strong>och</strong> morötter tillhör de mest klimatvänliga <strong>svenska</strong><br />
livsmedlen. I Livsmedelverkets kostrekommendationer<br />
betonas betydelsen av att äta mer potatis.<br />
Potatis <strong>och</strong> morötter har en hel del likheter när det gäller deras inverkan på<br />
<strong>klimatet</strong>. En ligger i de höga skördar per hektar som de båda grödorna ger. En<br />
annan likhet är att båda kan odlas på mulljord. När mulljorden bearbetas ökar<br />
bortodlingen <strong>och</strong> koldioxid tillförs atmosfären. Dessutom avgår lustgas från<br />
mulljordar <strong>och</strong> det påverkar också <strong>klimatet</strong>. Mulljordar ger ofta höga skördar<br />
som binder mycket koldioxid. Trots detta är mulljordarna en stor utmaning ur<br />
klimatsynpunkt. Hög skörd av potatis <strong>och</strong> morötter gör ändå att utsläppen av<br />
klimatgaser per kilo begränsas.<br />
Potatis som odlas på mineraljordar skiljer sig från många andra livsmedel genom att en stor<br />
del av klimatpåverkan sker i leden efter primärproduktionen. Orsaken är det stora svinn som<br />
uppstår när dålig potatis kasseras i butik <strong>och</strong> hos slutkonsument. Svinnet gör att utsläppen av<br />
klimatgaser per kilo kokt potatis stiger kraftigt. Bättre odlings- <strong>och</strong> lagringsmetoder, <strong>och</strong> sorter<br />
som minskar svinnet är därför viktigt för att minska potatisens utsläpp av klimatgaser.<br />
Vid produktion av morötter står sortering, tvättning, packning <strong>och</strong> transporter för en stor andel<br />
av klimatgasutsläppen. En studie visar att dessa led utgör över 70 procent av morotens bidrag<br />
till växthuseffekten. I primärproduktionen är mineralgödsel den största enskilda källan.<br />
Det finns två sätt att klimatanpassa odlingen av potatis <strong>och</strong> morötter. Ett är att öka avkastningen<br />
per hektar så mycket det går genom stor precision vid användning av mineralgödsel <strong>och</strong><br />
bekämpningsmedel. En annan strategi är att gå ned i intensitet <strong>och</strong> odla ekologiskt. På grund<br />
av att mineralgödsel inte används <strong>och</strong> att kvävenivåerna i marken är relativt låga kan ekologiskt<br />
odlade morötter <strong>och</strong> potatis vara förhållandevis klimatsmarta. Även i ekologisk odling är det<br />
viktigt att styra växtnäringen, optimera växtföljden <strong>och</strong> förebygga skadeangrepp så att hektarskörden<br />
blir så stor som möjligt <strong>och</strong> skördevariationen så liten som möjligt.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
MINSKA UTSLÄPP<br />
FRÅN MULLJORDAR<br />
En morot från en mulljord uppskattas<br />
ge större klimatgasutsläpp<br />
jämfört med den som odlats på<br />
en fastmarksjord. Om målet är att<br />
minska utsläppen av klimatgaser så<br />
bör jordbearbetningen minimeras.<br />
Ett ökat inslag av fleråriga grödor på<br />
mulljordar, till exempel vall, minskar<br />
bortodlingstakten <strong>och</strong> därmed<br />
klimatpåverkan.<br />
GENOMTÄNKTA<br />
OPERATIONER I FÄLT<br />
Det är viktigt att optimera användningen<br />
av mineralgödsel, både<br />
för att minska förbrukningen av<br />
mineralgödsel <strong>och</strong> för att undvika<br />
kväveöverskott i marken. Samtidigt<br />
är det viktigt att inte äventyra<br />
avkastningen i odlingen. Att välja<br />
lustgasrenat kväve i mineralgödseln<br />
är ett riskfritt sätt att minska<br />
klimatpåverkan.<br />
SÄLJ PRODUKTERNA<br />
LOKALT<br />
Transporter har stor betydelse för<br />
potatisens <strong>och</strong> morötternas klimatpåverkan.<br />
Ju närmare slutkunden<br />
som produkten packas <strong>och</strong> säljs<br />
desto bättre mår <strong>klimatet</strong>. Klimatargumentet<br />
kan med fördel användas<br />
i marknadsföringen av lokalt<br />
<strong>och</strong> regionalt odlad potatis <strong>och</strong><br />
morötter. Om svinnet kan minskas<br />
så är klimatvinsten ännu större.<br />
+<br />
Potatisens <strong>och</strong> morotens<br />
klimatpåverkan ökar med<br />
ökade transportavstånd.<br />
Det gör att svenskproducerad<br />
potatis/morot oftast har en tydlig<br />
klimatfördel framför importerad.<br />
+<br />
Såväl svensk potatis<br />
som <strong>svenska</strong> morötter är<br />
klimatsmarta livsmedel.<br />
Det gäller framför allt<br />
om dessa grödor har odlats på<br />
mineraljordar.<br />
–<br />
Morötter <strong>och</strong> potatis<br />
på mulljordar ger stora<br />
utsläpp av växthusgaser<br />
enligt det vi vet idag. Mer forskning<br />
ger säkrare kunskap.<br />
–<br />
Svinnet i potatisodlingen<br />
gör att det krävs två kilo<br />
på gården för att få fram<br />
ett kilo kokt potatis hos konsumenten.<br />
Minskat svinn skulle ha<br />
en klart positiv klimateffekt.<br />
Varsamhet viktigt. Om svinnet minskar<br />
blir potatisen ännu mer klimatvänlig.<br />
MINSKADE UTSLÄPP<br />
FRÅN LAGRING<br />
Vid kyllagring av potatis <strong>och</strong> morötter<br />
används ofta syntetiska köldmedier.<br />
Då dessa är starka klimatgaser<br />
är det viktigt att minimera<br />
läckaget från kylanläggningen. Att<br />
ersätta syntetiska köldmedier med<br />
klimatneutrala köldmedier som ammoniak<br />
eller koldioxid är ännu effektivare.<br />
Med förnybar el till driften<br />
minskar utsläppen ännu mer.
Sven Norup, Norups Gård AB, Knislinge:<br />
– Jordbrukarna måste balansera klimatdebatten<br />
– Hållbarhetsperspektivet är<br />
lika viktigt som klimatfrågan. Vi<br />
jordbrukare ska göra vad vi kan<br />
för att minimera miljöpåverkan.<br />
Men det är också viktigt med<br />
information till allmänheten.<br />
Folks val av livsmedel, produktionsmetoderna<br />
<strong>och</strong> transpor-<br />
terna har stor betydelse.<br />
Norups Gård har såväl ekologisk<br />
som konventionell odling.<br />
Egenproducerat biodrivmedel<br />
till traktorerna minskar klimatpåverkan.<br />
Ett annat sätt är att ersätta<br />
delar av mineralkvävet <strong>och</strong><br />
i stället använda organisk gödsel,<br />
till exempel precisionsspridd<br />
fruktsaft från Lyckeby Stärkelsen.<br />
Men det är mer än <strong>klimatet</strong> som<br />
engagerar Sven Norup.<br />
– Alla delar i miljödebatten är<br />
viktiga: klimatpåverkan, kemikalieanvändning,växtnäringsutnyttjande<br />
<strong>och</strong> vattenhushållning.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Martin Engelbrekt, Jonstorp, Höganäs:<br />
– I framtiden får lokal <strong>och</strong> regional frukt en fördel<br />
– Varmare väder <strong>och</strong> mer regn<br />
är bra för oss fruktodlare, men<br />
riskerna ökar. Det kan bli fler<br />
hagelskurar <strong>och</strong> bättre förutsättningar<br />
för insekter <strong>och</strong> svampar.<br />
Martin Engelbrekt använder<br />
både freon <strong>och</strong> ammoniak som<br />
köldmedium i sina kylrum, <strong>och</strong><br />
kan på kort sikt inte ta bort<br />
freonet.<br />
– Så länge maskinerna är i bra<br />
skick blir det inga utsläpp <strong>och</strong><br />
det kontrollerar vi kontinuerligt.<br />
Än så länge använder han<br />
konventionell el, men inser att<br />
strömmen är lätt att byta. Han<br />
tror också på att höja hektarskörden<br />
för att kunna slå ut dieselförbrukningen<br />
på flera kilo.<br />
– Med nyplanteringar kan jag<br />
välja sorter med bra marknadsvärde<br />
<strong>och</strong> hög skörd. Beskärning<br />
<strong>och</strong> plockning underlättas <strong>och</strong><br />
jag får en jämnare produktion.
+<br />
Frukt har låga utsläpp<br />
av klimatgaser <strong>och</strong><br />
dessutom vore det bra<br />
för folkhälsan om konsumtionen<br />
ökar. Utsikterna för<br />
svensk äppelodling är goda.<br />
+<br />
Svenskproducerade<br />
äpplen orsakar betydligt<br />
mindre klimatpåverkan<br />
än importerade. Det<br />
kan bli ett allt starkare försäljningsargument<br />
i framtiden.<br />
–<br />
Trots att konsumtionen<br />
i Sverige har<br />
ökat med 30 procent<br />
mellan åren 1995 <strong>och</strong> 2005<br />
så har den inhemska äppelproduktionen<br />
stått stilla.<br />
–<br />
Odlingssäsongen i<br />
Sverige <strong>och</strong> begränsad<br />
lagringstid gör att<br />
<strong>svenska</strong> äpplen inte finns att<br />
tillgå året runt. Nya lagringsmetoder<br />
kan lösa problemet.<br />
Höj avkastningen. Ju bättre odlingar,<br />
desto mindre klimatpåverkan<br />
FRUKTEN<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Äpplen vinner på att<br />
vara närproducerade<br />
Detta kan du göra i odlingen:<br />
BYT KÖLDMEDIUM<br />
I LAGREN<br />
I de kylda fruktlagren används ofta<br />
syntetiska köldmedier. Dessa är<br />
mycket starka klimatgaser. Därför<br />
är det viktigt att genom ett aktivt<br />
underhåll minimera läckaget från<br />
anläggningen. Ett ännu säkrare sätt<br />
att undvika klimatgasutsläpp från<br />
lagringen är att byta köldmedium<br />
<strong>och</strong> i stället använda ammoniak<br />
eller koldioxid.<br />
Transporter står för en stor del av klimatgasutsläppen för<br />
frukt. Det gör att svenskproducerade äpplen har en stor<br />
fördel jämfört med importerade.<br />
Äpplen ger låga utsläpp av klimatgaser i primärproduktionen. Och ju närmare odlingen<br />
konsumenten bor desto bättre är det. Vid transporten belastas äpplena inte<br />
bara med den energi som fordonet kräver, det går dessutom åt energi till lagerutrymmets<br />
klimatanläggning som reglerar fukt <strong>och</strong> temperatur.<br />
Ett äpple från Nya Zeeland som konsumeras i Sverige ger enligt en svensk<br />
studie(Institutet för livsmedel <strong>och</strong> bioteknik) därför mellan fem <strong>och</strong> tio gånger<br />
så stora utsläpp av klimatgaser jämfört med ett äpple som odlas i Sverige. Franska<br />
äpplen ger tre gånger större utsläpp än de <strong>svenska</strong>.<br />
I den studie som ligger bakom ovanstående siffror jämfördes hela kedjan fram till butik i Sverige.<br />
För de <strong>svenska</strong> äpplena fördelade sig klimatbelastningen lika mellan odling/lagring <strong>och</strong> transporter.<br />
Med moderna kylmedier utgör den stationära lagringen inte längre någon stor post i klimatkalkylen.<br />
De <strong>svenska</strong> äpplena var därför fortfarande ett bättre klimatval än de importerade också<br />
vid en lagringstid på 105 dagar.<br />
Även om det mesta talar för att klimatsmarta <strong>svenska</strong> konsumenter ska välja svenskproducerade<br />
äpplen så finns det åtgärder att vidta på gården. Många odlingar är gamla <strong>och</strong> inte anpassade för<br />
en rationell skötsel. Med tätare planteringar kan antalet maskintimmar per kilo äpple minskas<br />
betydligt. Skörden per hektar ökar också vilket gör att de arealberoende klimatgasutsläppen kan<br />
fördelas på fler kilo äpplen.<br />
I kyllagren används fortfarande så kallade syntetiska köldmedier. Dessa är mycket starka klimatgaser<br />
som om de läcker ut ger betydande bidrag till den globala uppvärmningen. Mest önskvärt<br />
är att fasa ut de syntetiska köldmedierna helt <strong>och</strong> ersätta dem med till exempel ammoniak eller<br />
koldioxid. Ett annat alternativ är att se till att läckaget från kylanläggningar med syntetiska köldmedier<br />
minimeras.<br />
HA KOLL<br />
PÅ KVÄVET<br />
<strong>Den</strong> energi <strong>och</strong> de utsläpp av lustgas<br />
som tillverkningen av mineralkväve<br />
ger upphov till är en av äppelproduktionens<br />
största källor till klimatgasutsläpp.<br />
Genom att hushålla med<br />
kväve <strong>och</strong> genom att välja kväve<br />
som tillverkats i fabriker med lustgasrening<br />
kan klimatbelastningen<br />
minska. En annan strategi är att<br />
odla ekologiskt utan mineralgödsel.<br />
ÖKA SKÖRDEN,<br />
MINSKA SPILLET<br />
Genom olika åtgärder i odlingen<br />
kan såväl kvaliteten som skördenivåerna<br />
öka. Ett sätt är att<br />
föryngra <strong>och</strong> förtäta äldre odlingar.<br />
De högst avkastande odlingarna på<br />
välarronderade marker ger 60 ton<br />
per hektar medan det också finns<br />
de som ger tio ton. Högre skörd <strong>och</strong><br />
bättre kvalitet sänker växthusgasutsläppen<br />
per kilo äpple.<br />
BYT TILL<br />
FÖRNYBAR EL<br />
Vid lagring av frukt används en<br />
hel del el. Genom att använda en<br />
elmix som till 100 procent består<br />
av förnybara energikällor, till<br />
exempel vatten- eller vindkraft, så<br />
kan klimatgasutsläppen sänkas. Ett<br />
annat sätt att minska belastningen<br />
är att göra en energianalys av lagringen<br />
<strong>och</strong> leta efter möjligheter att<br />
minska energianvändningen.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Thomas Lilja, Elleholms Tomatodling AB, Mörrum:<br />
– Alla åtgärder för att reducera utsläppen är nödvändiga<br />
– Detta är bara början på debatten<br />
om klimatpåverkan, både för lantbruket<br />
<strong>och</strong> för alla andra. Vi vet att<br />
sättet vi lever på påverkar <strong>klimatet</strong>.<br />
Thomas Lilja värmer upp sina<br />
växthus med överskottsvärme från<br />
pappersmassafabriken Södra Cell.<br />
Han har också reducerat energiför-<br />
brukningen med 40 procent genom<br />
att använda energiväv <strong>och</strong> all el<br />
kommer från de förnybara källorna<br />
vatten- eller vindkraft.<br />
– I odlarföreningen samordnar vi<br />
dessutom transporterna så mycket<br />
vi kan.<br />
– Bra miljöarbete är att spara resur-<br />
ser. Om jag kan byta ut en resurskrävande<br />
insatsfaktor så gör jag det.<br />
Thomas Lilja ser fram emot en<br />
klimatmärkning.<br />
– Det är nödvändigt. Annars kan vi<br />
inte upplysa konsumenten på ett<br />
bra sätt om vad som är bra <strong>och</strong> vad<br />
som är dåligt.
+<br />
<strong>Den</strong> snabba omställningen<br />
från fossil till<br />
förnybar energi vid<br />
uppvärmning av <strong>svenska</strong><br />
växthus ger stor minskning<br />
av klimatpåverkan.<br />
+<br />
Jämfört med frilandstomater<br />
är det lättare<br />
att kontrollera skadegörare<br />
<strong>och</strong> sjukdomar i<br />
växthus. Detta ger ökad möjlighet<br />
till biologiskt växtskydd.<br />
–<br />
Trenden mot mer<br />
kvisttomater <strong>och</strong> små<br />
tomater, till exempel<br />
körsbärstomater, leder till<br />
lägre avkastning <strong>och</strong> större<br />
klimatbelastning.<br />
–<br />
Även om uppvärmningen<br />
i växthusen<br />
alltmer drivs med<br />
förnybar energi så är det till<br />
växthusens nackdel att de<br />
behöver värmas upp.<br />
Moget klimatval. Medvetna konsumenter<br />
kan köpa <strong>svenska</strong> tomater.<br />
DE VÄXTHUSODLADE GRÖNSAKERNA<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Ny energi gör svensk<br />
tomat klimatsmart<br />
Detta kan du göra i odlingen:<br />
VÄRM UPP MED<br />
FÖRNYBAR ENERGI<br />
Växthus som värms upp med<br />
förnybar energi har radikalt lägre<br />
klimatpåverkan jämfört med de<br />
som värms med fossilt bränsle.<br />
Under 2009 är det fortfarande<br />
ungefär en fjärdedel av de <strong>svenska</strong><br />
tomatodlingarna som använder<br />
fossilt bränsle som huvudsakligt<br />
bränsle för uppvärmning. Ett byte till<br />
förnybar energi ger stor effekt.<br />
Svensk tomatproduktion har på kort tid minskat utsläppen<br />
av klimatgaser. Det beror på att allt fler producenter värmer<br />
sina växthus med förnybar energi.<br />
Det finns flera olika faktorer som påverkar hur klimatsmarta växthusodlade <strong>svenska</strong><br />
grönsaker är. <strong>Den</strong> enskilt viktigaste är hur växthusen värms upp. Med fossila bränslen<br />
blir de produkter som odlas hårt belastade med utsläpp av klimatgaser.<br />
Under 2007 värmdes två tredjedelar av alla växthus med tomater med någon form<br />
av fossilt bränsle. Men på bara par år har ett stort antal företag övergått till förnybara<br />
bränslen. Under 2009 värms därför bara en fjärdedel av de <strong>svenska</strong> växthusodlade<br />
tomaterna med fossil energi, vilket har lett till en dramatisk minskning av<br />
klimatpåverkan.<br />
I tidigare gjorda livscykelanalyser har tomater som odlats på friland i Spanien, trots transport till<br />
Sverige, varit mer klimatsmarta än växthusodlade <strong>svenska</strong> tomater. Med förnybar energi är denna<br />
skillnad eliminerad <strong>och</strong> de <strong>svenska</strong> tomaterna är ett minst lika bra klimatval som de spanska.<br />
Förutom att byta energislag till uppvärmningen har många <strong>svenska</strong> växthus försetts med en väv<br />
som dras ned nattetid, alternativt en fastmonterad folie. <strong>Den</strong>na åtgärd kan sänka energiåtgången<br />
med mellan 15 <strong>och</strong> 20 procent. Över tre fjärdedelar av de <strong>svenska</strong> växthusen hade redan 2007<br />
försetts med denna energibesparande teknik.<br />
En annan faktor som väger tungt för tomatodlingens klimatpåverkan är skördenivån i växthuset.<br />
Ju högre skörd desto fler kilo tomat att fördela de fasta utsläppen på. Variationen i skörd beror<br />
både på hur tomaterna odlas <strong>och</strong> vilka sorterna är. Generellt ger kvisttomater lägre skörd än<br />
lösplockade sorter. Därmed blir också klimatpåverkan per kilo tomat större med kvisttomater än<br />
med lösplockade. Lägst avkastning per kvadratmeter ger körsbärstomater <strong>och</strong> plommontomater.<br />
Det gör dessa sorter till de minst klimatsmarta.<br />
FÖRSE VÄXTHUSET<br />
MED ENERGIVÄV<br />
Genom att utrusta växthuset med<br />
en väv som dras för nattetid kan<br />
energiförbrukningen minskas med<br />
mellan 15 <strong>och</strong> 20 procent. Ett alternativ<br />
till väven är en fastmonterad<br />
plastfolie. Ungefär tre fjärdedelar av<br />
de <strong>svenska</strong> växthusen hade 2007<br />
någon av ovanstående lösningar.<br />
För övriga utgör denna investering<br />
en potential till förbättring.<br />
ANALYSERA ENERGI-<br />
FÖRBRUKNINGEN<br />
Genom att analysera all energiåtgång<br />
i företaget, inklusive värme,<br />
koldioxidproduktion, <strong>och</strong> användning<br />
av el <strong>och</strong> mineralgödsel går<br />
det att få en bild av de största<br />
källorna till klimatgasutsläpp. Ökad<br />
kunskap <strong>och</strong> tydliga mål kan bidra<br />
till mindre klimatbelastning. Med<br />
analysen som grund görs en plan<br />
för hur utsläppen ska reduceras.<br />
ÖKA AVKASTNINGEN<br />
PER KVADRATMETER<br />
En hög avkastning ger lägre utsläpp<br />
per kilo produkt räknat. Åtgärder<br />
som leder till ökad avkastning är<br />
därför ofta klimatsmarta. En förutsättning<br />
är dock att användningen<br />
av till exempel mineralgödsel inte<br />
ökar för mycket. Det är också en<br />
stor fördel om det mineralkväve<br />
som används tillverkats i en fabrik<br />
med lustgasrening.
0 DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
SPANNMÅLEN<br />
Kvävet överskuggar allt<br />
i spannmålsodlingen<br />
Svensk spannmålsodling står sig bra jämfört med spannmål<br />
i andra länder. Det mesta tyder på att klimatbelastningen<br />
är betydligt lägre än för ris <strong>och</strong> amerikanskt vete.<br />
I svensk spannmålsodling används idag betydande mängder mineralgödselkväve. Det<br />
är också en av de största källorna till klimatgasutsläpp i denna produktion eftersom<br />
tillverkningen av mineralgödsel orsakar utsläpp av koldioxid <strong>och</strong> ibland lustgas.<br />
En annan viktig källa till klimatpåverkan i spannmålsodlingen är lustgasen som bildas<br />
när kvävet omvandlas i marken. Hur stora dessa utsläpp blir beror på flera faktorer,<br />
bland annat tillgången till kväve. Ju mer kväve i marken, desto större blir produktionen<br />
av lustgas.<br />
I ekologisk odling används inte mineralgödsel <strong>och</strong> kvävenivån i marken är oftast förhållandevis låg.<br />
Varierade växtföljder med mycket vall binder kol i marken. Allt detta gör att ekologisk växtodling är<br />
förhållandevis klimatsmart. Ekologisk odling <strong>och</strong> precisionsodling med mineralgödsel som tillverkas<br />
med lustgasrening är två olika sätt att klimatanpassa spannmålsodlingen.<br />
Jämfört med konkurrerande produkter står sig den <strong>svenska</strong> spannmålsodlingen bra vad gäller klimatpåverkan.<br />
Ris, som också är en spannmålsgröda, är dåligt undersökt vad avser klimatpåverkan.<br />
Men det mesta tyder på att utsläppen av klimatgaser från ris är större än vid svensk vete-, havre- eller<br />
rågodling. Anledningen är framför allt de asiatiska risodlingarnas vattendränkta marker som avger<br />
metan <strong>och</strong> lustgas. Också jämfört med amerikanskt vete står sig den <strong>svenska</strong> odlingen bra. Det beror<br />
framför allt på att de amerikanska veteodlingarna ger lägre avkastning än de <strong>svenska</strong>. Det medför<br />
att insatserna av mineralgödsel <strong>och</strong> drivmedel måste slås ut på färre antal kilon.<br />
När spannmål förädlas till bröd går det åt en hel del energi till bakningen. Om brödet bakas i en<br />
stor industri vars produkter säljs över ett stort område bidrar också transporterna till utsläppen.<br />
Samtidigt är ugnarna <strong>och</strong> transportkedjan mer energieffektiv, vilket gör att det inte finns några<br />
systematiska skillnader stora <strong>och</strong> små bageriers klimatpåverkan.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
KÖP LUSTGASRENADE<br />
KVÄVEGÖDSELMEDEL<br />
Tillverkningen av mineralkväve har<br />
länge varit en av de största utsläppskällorna<br />
inom svensk spannmålsodling.<br />
Med modern reningsteknik<br />
vid tillverkningen reduceras<br />
utsläppen av växthusgaser med<br />
mer än hälften. Detta är positivt<br />
för <strong>klimatet</strong>. En för stor tillförsel av<br />
mineralkväve kan dock fortfarande<br />
ge ökad lustgasbildning i marken.<br />
ANPASSA<br />
EKOODLINGEN<br />
Ekologisk spannmålsodling får<br />
relativt låga utsläpp av klimatgaser<br />
eftersom inget mineralkväve<br />
används. Utmaningen är att få en<br />
hög avkastning per hektar. Bättre<br />
växtföljder <strong>och</strong> bättre utnyttjande<br />
av stallgödsel <strong>och</strong> gröngödsling för<br />
att öka skördenivåerna är metoder<br />
som bidrar till att göra ekologisk<br />
odling ännu mer klimatsmart.<br />
ANVÄND MINDRE<br />
FOSSIL ENERGI<br />
Ju mindre fossil energi som används<br />
desto mindre blir utsläppen<br />
av koldioxid. Genom att förbättra<br />
den egna eller de anställdas<br />
körteknik kan dieselforbrukningen i<br />
traktorerna minska. Andra metoder<br />
att minska användningen av fossil<br />
energi är att använda förnybar<br />
energi till spannmålstorken <strong>och</strong><br />
biodiesel till fältmaskinerna.<br />
+<br />
Spannmål ger ett stort<br />
utbyte av högvärdiga<br />
livsmedel i förhållande till<br />
insatta resurser. Mer lokalt<br />
odlad spannmål i <strong>svenska</strong> livsmedel<br />
minskar klimatbelastningen.<br />
+<br />
Spannmålsproduktionen<br />
kommer att bli ännu mer<br />
klimatsmart. Ny teknik<br />
vid tillverkning <strong>och</strong> spridning<br />
av gödsel leder till minskade<br />
utsläpp av klimatgaser.<br />
–<br />
Spannmål behöver tillförsel<br />
av kväve för att ge<br />
en bra avkastning. En del<br />
kväve orsakar utsläpp av<br />
lustgas. Det är därför viktigt att<br />
köpa lustgasrenat mineralkväve.<br />
–<br />
Spannmål odlas ofta i<br />
relativt ensidiga växtföljder.<br />
Större variation i<br />
växtföljden kan ge högre<br />
skördar vilket minskar klimatbelastningen<br />
per kilo spannmål.<br />
Lagom är bäst. Väl avpassad kvävegödsling<br />
ger klimatsmart spannmål.<br />
LÄGG LAGOM<br />
MYCKET KVÄVE<br />
Ju mer man kan anpassa gödslingen<br />
efter grödans behov desto<br />
bättre mår <strong>klimatet</strong>. N-sensor är ett<br />
av verktygen som kan användas.<br />
Med denna teknik blir grödan<br />
jämnare <strong>och</strong> upptaget av kväve<br />
effektivare. Gården bör också ha en<br />
gödslingsplan baserad på en växtnäringsbalans.<br />
Det minskar risken<br />
för övergödning ytterligare.
Håkan Erikssson, Wiggeby Jordbruk AB, Ekerö:<br />
– Vi måste skydda åkermarken<br />
– Det är konstigt att man inte<br />
har skyddat åkermarken mot bebyggelse,<br />
menar Håkan Eriksson<br />
på tal om klimatdebatten.<br />
Han har själv arbetat med miljö<br />
i sitt företag i 20 år. Idag använder<br />
han N-sensor <strong>och</strong> körspår i<br />
spannmålen <strong>och</strong> GPS i vallen.<br />
– Så fort du rör en åker så får vi<br />
en klimatpåverkan. Därför gäller<br />
det att röra den så lite som möjligt,<br />
anser Håkan Eriksson.<br />
90 procent av arealen på gården<br />
odlas plogfritt. Det sparar diesel,<br />
minskar lustgasutsläppen, men<br />
ökar risken för svampsjukdomar.<br />
– Här gäller det att ha en balans.<br />
Eriksson körde med RME-diesel<br />
ett år, men det föll på att maskinleverantörerna<br />
inte kunde<br />
ge garantier på RME-motorer.<br />
– Nu prioriterar vi leverantörer<br />
som kan erbjuda RME-traktorer<br />
med garanti till ett vettigt pris.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård, Fjugesta:<br />
– Vi odlar så mycket ärter vi kan<br />
– Det är orättvist att köttproduktionen<br />
kritiseras så hårt för<br />
klimatförändringen. Metan från<br />
djuren är en del i det biologiska<br />
kolkretsloppet. Det stora problemet<br />
är inte böndernas djur, utan<br />
all användning av fossilt bränsle.<br />
Själv odlar Håkan Wahlstedt så<br />
mycket foderärter som växtföljden<br />
tål, vilket innebär vart sjätte år. Ärtodlingen<br />
gör att han kan reducera<br />
förbrukningen av soja till slaktgrisarna<br />
med nästan 50 procent.<br />
Men sojan behövs fortfarande.<br />
– Skulle jag bara utfodra grisarna<br />
med ärter hade vi fått en obalans<br />
mellan aminosyror, protein <strong>och</strong><br />
energi <strong>och</strong> det hade lett till mer<br />
kväve i gödseln <strong>och</strong> högre kväveutsläpp<br />
i stallet, under lagringen<br />
<strong>och</strong> vid spridning på åkern.<br />
Det nästa Håkan Wahlstedt ska<br />
börja räkna på är en biogasanläggning<br />
för grisgödseln.
Baljväxter vinnare<br />
som proteinkälla<br />
+<br />
Baljväxterna fixerar<br />
kväve <strong>och</strong> är oberoende<br />
av fabrikstillverkat<br />
kväve. Därmed<br />
är grödan ingen stor källa till<br />
klimatgasutsläpp.<br />
+<br />
Med sitt rika proteininnehåll<br />
kan baljväxter<br />
ersätta delar av<br />
människans proteiner<br />
från kött. Klimatpåverkan från<br />
köttproduktionen är större.<br />
–<br />
Kvävet som baljväxterna<br />
binder i marken<br />
är svårt att kontrollera.<br />
Stor restmängd av kväve<br />
ökar risken för utlakning <strong>och</strong><br />
lustgasavgång.<br />
–<br />
Vissa produkter ger<br />
höga utsläpp av<br />
klimatgaser. Exempel<br />
på sådana är flygtransporterade<br />
bönor <strong>och</strong> importerade<br />
kvävegödslade sockerärter.<br />
Bra miljöval. Klimatet gynnas av<br />
mer svenskt protein till <strong>svenska</strong> djur.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
VAR NOGA MED<br />
VÄXTFÖLJDEN<br />
Baljväxternas förmåga att fixera<br />
kväve är en stor tillgång som sparar<br />
energi. Myntets baksida är att restkvävet<br />
i marken kan vara svårt att<br />
hantera. <strong>Den</strong> efterföljande grödan<br />
måste kunna tillgodogöra sig förfruktsvärdet<br />
av baljväxtodlingen. En<br />
väl avvägd jordbearbetning <strong>och</strong> en<br />
anpassad kvävegiva är därför viktig<br />
för att inte kväve ska gå förlorat.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Det finns starka skäl för konsumenten att äta mer protein<br />
direkt från växtriket. Djurgårdar vinner på att byta importerad<br />
soja mot lokalt producerade baljväxter.<br />
Ett av baljväxternas starkaste kort är att de producerar sitt eget kväve. Det gör<br />
att behovet av kvävegödsling i många baljväxtodlingar är lika med noll. Eftersom<br />
tillverkning av mineralgödsel leder till koldioxid- <strong>och</strong> ibland lustgasutsläpp så är<br />
denna förmåga fördelaktig ur klimatsynpunkt.<br />
Hur baljväxterna genom hela sin livscykel påverkar <strong>klimatet</strong> jämfört med andra<br />
alternativ beror lite på hur man räknar. Eftersom baljväxten innehåller protein<br />
kan det vara logiskt att jämföra den med kött. Analyser av olika måltider med<br />
jämförbart energi-, protein- <strong>och</strong> näringsinnehåll, men med olika ursprung för proteinkällan, talar<br />
till baljväxternas fördel. Ärt- eller sojabaserade biffar <strong>och</strong> korvar är till exempel klimatmässigt<br />
överlägsna fläskkotletten. Allt tyder också på att svenskproducerade ärter är klimatsmartare än<br />
importerad sydamerikansk soja.<br />
Det skulle med andra ord ge dubbla fördelar om konsumtionen av produkter baserade på svenskodlade<br />
ärter <strong>och</strong> bönor ökade. Ett hinder för det är produktutvecklingen. Det blir allt vanligare<br />
med mjölkfria drycker, glass, korvar, biffar <strong>och</strong> färser tillverkade med sojabönan som bas. I dessa<br />
sammanhang är ärtan inte alls lika vanlig. Det kan delvis bero på att ärtan inte är lämplig, men<br />
också på att utvecklingen av vegetarisk mat drivs hårdast i USA där sojaodlingen är stor.<br />
Baljväxter används inte bara i människors föda. Det är dessutom en av de viktigaste ingredienserna<br />
i djurfoder. Också i detta sammanhang är det en fördel om grödan är lokalt eller regionalt<br />
odlad. Soja, som i sig själv är en klimatsmart kvävefixerande gröda, kan ibland utgöra ett problem<br />
i svenskt jordbruk. Om den produceras i Sydamerika har den lång väg att färdas, inte bara över<br />
världshaven utan också från inlandsodlingar ut till kusten <strong>och</strong> exporthamnarna. Belastar man<br />
dessutom denna sojaodling med den effekt som skövlingen av regnskog för med sig så blir den<br />
den relativt aggressiv mot <strong>klimatet</strong>.<br />
ÖKA KLÖVER-<br />
ANDELEN I VALLEN<br />
Klöver fungerar som en soldriven<br />
gödselfabrik. Kväve fångas ur luften<br />
<strong>och</strong> förser jorden med kväve samtidigt<br />
som det höjer proteininnehållet<br />
i grovfodret. Det minskar också behovet<br />
av inköpt mineralgödsel <strong>och</strong><br />
stallgödsel. En högre andel klöver<br />
är därför ofta klimatsmart <strong>och</strong> som<br />
regel också lönsam för det företag<br />
där åtgärden passar.<br />
BALJVÄXTERNA<br />
ÖKA ODLINGEN<br />
AV BALJVÄXTER<br />
En ökning av den <strong>svenska</strong> odlingen<br />
av ärter <strong>och</strong> bönor ger uppenbara<br />
klimatfördelar. Om det finns<br />
utrymme i växtföljden kan ett sätt<br />
att minska gårdens klimatpåverkan<br />
därför vara att öka odlingen. Ökad<br />
baljväxtodling ger också andra<br />
fördelar, bland annat som skördehöjande<br />
avbrottsgröda i växtföljder<br />
med stor andel spannmål.<br />
BYT PROTEINKÄLLA<br />
I FODERSTATEN<br />
På gårdar med djurhållning minskar<br />
klimatbelastningen om den importerade<br />
sojan byts ut. Antingen kan<br />
man själv öka sin egen odling eller<br />
så kan någon annan producent<br />
i närheten göra det. Det närproducerade<br />
proteinfodret är bättre<br />
eftersom man bland annat undviker<br />
långa transporter <strong>och</strong> dämed minskar<br />
användningen av fossilt bränsle.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
KYCKLINGARNA<br />
Kycklingen lyfter<br />
i klimatdebatten<br />
Kycklingköttet är det av våra vanligaste köttslag som ger minst<br />
påverkan på <strong>klimatet</strong>. Det beror på att kycklingen är bra på att<br />
omvandla foder till kött <strong>och</strong> att den inte avger metan.<br />
Fåglar växer snabbt <strong>och</strong> kyckling ger mycket kött i förhållande till det foder den<br />
konsumerar. <strong>Den</strong> är dessutom enkelmagad vilket innebär att den, till skillnad<br />
från nötkreaturen, inte avger metan. Detta är de två viktigaste förklaringarna till<br />
att kycklingköttet ger de minsta utsläppen av klimatgaser räknat per kilo kött.<br />
Utgångsläget är bra, men det finns ändå saker att göra för den kycklingproducent<br />
som vill bli ännu mera klimatsmart. Kycklingproduktionens utsläpp av<br />
klimatgaser härstammar till tre fjärdedelar från gården <strong>och</strong> fodret, där fodret<br />
är den enskilt största källan. Vid odlingen av foderspannmål avgår betydande mängder lustgas<br />
från marken. Uppskattningarna av hur mycket lustgas som lämnar den odlade arealen vid olika<br />
grödor, jordarter <strong>och</strong> brukningsmetoder är osäkra. Men säkert är att ett överskott av kväve i<br />
marken leder till ökad lustgasavgång.<br />
Eftersom kycklingproducenter ofta har god tillgång till näringsrik gödsel är det viktigt att denna<br />
tas tillvara i växtodlingen <strong>och</strong> att mineralgödselgivan minskas så att det inte läggs för mycket<br />
kväve sammanlagt. Innehållet av lättillgängligt kväve felvärderas ofta eftersom hänsyn bara tas<br />
till innehållet av ammoniumkväve. I praktiken leder det till att det verkliga innehållet av lättillgängligt<br />
kväve underskattas kraftigt. Följden blir en betydligt större kvävegiva än planerat.<br />
Som proteinkälla i slaktkycklingfodret används huvudsakligen soja eller raps. Mycket tyder<br />
på att regionalt odlad raps är ett betydligt bättre alternativ än stora delar av den importerade<br />
sojan. Det beror bland annat på att sojaproduktionen i Sydamerika bidrar till skövling av regnskog.<br />
Om effekten av detta inkluderas i klimatbedömningen är den regionalt odlade rapsen<br />
betydligt bättre. Ett sätt att förbättra den egna produktionen är därför att försöka öka andelen<br />
protein som produceras i Sverige <strong>och</strong> Europa. Ett annat alternativ är att efterfråga importerad<br />
soja som är certifierad med utgångspunkt i hållbar produktion.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
TA VARA PÅ<br />
KVÄVET I GÖDSELN<br />
För mycket kväve i växtodlingen slår<br />
mot <strong>klimatet</strong> på flera sätt. Fälten<br />
avger mer lustgas, det går åt mer<br />
mineralgödsel <strong>och</strong> risken för torkkrävande<br />
liggsäd ökar. Analysera<br />
därför kväveinnehållet i gödseln <strong>och</strong><br />
optimera givan i den egna odlingen.<br />
Sälj ett eventuellt överskott av<br />
gödsel till grannar som inte själva<br />
har djur på gården.<br />
UNDVIK IMPORTERAD<br />
SOJA I FODRET<br />
Importerad soja produceras ofta<br />
på ett sätt som bidrar till skövling<br />
av regnskogar i Sydamerika. <strong>Den</strong><br />
belastas dessutom av de långa<br />
transporterna. Genom att öka andelen<br />
regionalt odlade proteinråvaror i<br />
fodret minskar klimatbelastningen.<br />
Ett annat alternativ kan vara<br />
soja från hållbarhetscertifierade<br />
odlingar.<br />
BYT UT OLJA<br />
MOT BIOENERGI<br />
De flesta av Sveriges slaktkycklinggårdar<br />
använder idag biobränsle<br />
till uppvärmning. Men fortfarande<br />
värmer var femte kycklingproducent<br />
sina stallar med olja. På gårdar<br />
som ännu inte har ställt om ger<br />
ett byte från fossila bränslen till<br />
förnyelsebara biobränslen en snabb<br />
<strong>och</strong> säker minskning av klimatbelastningen.<br />
+<br />
Kycklingen är en effektiv<br />
foderomvandlare.<br />
Det gör köttslaget till<br />
ett av de mest resurseffektiva<br />
vilket också innebär en<br />
låg belastning på <strong>klimatet</strong>.<br />
+<br />
Svensk kyckling är klimatsmartare<br />
än andra<br />
länders. I till exempel<br />
England <strong>och</strong> Frankrike<br />
värms stallarna med fossil energi<br />
vilket ger stora klimatgasutsläpp.<br />
–<br />
Kycklingen ger begränsade<br />
bidrag till<br />
bevarande av kulturlandskapet<br />
<strong>och</strong> den biologiska<br />
mångfalden eftersom fodret i<br />
huvudsak består av spannmål.<br />
–<br />
Kycklingproduktionen<br />
ger upphov till stora<br />
koncentrationer av stallgödsel.<br />
Detta riskerar att leda till<br />
ett överskott av kväve i kycklinggårdarnas<br />
växtodling.<br />
Biovärme. Åtta av tio <strong>svenska</strong><br />
kycklingstallar värms med bioenergi.<br />
FÖRBERED STALLET<br />
FÖR NYTT KLIMAT<br />
Klimatet har redan börjat förändras.<br />
En alltmer påtaglig effekt är att de<br />
<strong>svenska</strong> somrarna blir varmare för<br />
varje år som går. Därför finns det<br />
skäl att vid ny- <strong>och</strong> ombyggnationer<br />
se över ventilationskapaciteten<br />
i kycklingstallarna. Detta för att<br />
undvika att kycklingarna drabbas av<br />
värmestress under årets varmaste<br />
dagar.
Markus Johansson, Storagården Bottorp, Vassmolösa:<br />
– Vi tar intryck av klimatdebatten<br />
– Det känns som om vi har satsat<br />
på rätt häst. Vi kan vara med i<br />
debatten med en produktion<br />
som är klimatsmart <strong>och</strong> som vi<br />
är stolta över.<br />
Klimatfrågan är jättestor <strong>och</strong><br />
bönder tar minst lika mycket<br />
intryck som alla andra, menar<br />
Markus Johansson. Han har två<br />
kycklinghus <strong>och</strong> i det ena installerade<br />
han halmeldning för två<br />
år sedan. Det andra huset värms<br />
fortfarande med olja, men nästa<br />
år ska huset byggas ut <strong>och</strong> då ska<br />
också oljepannan ersättas med<br />
en biobränslepanna för flis.<br />
<strong>Den</strong> näringsrika kycklinggödseln<br />
analyseras <strong>och</strong> sprids till<br />
de grödor där den passar bäst;<br />
sockerbetor <strong>och</strong> potatis på våren<br />
samt raps på hösten.<br />
– Kycklinggödseln är svår att<br />
sprida jämnt. Det är viktigt med<br />
bra spridningsteknik.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Sten-Sture Stensson, Vrånghult, Tun:<br />
– Lantbruket försöker vara så klimatsmart som möjligt<br />
– Vi försöker vara så klimatsmarta<br />
som möjligt genom att köra<br />
mindre <strong>och</strong> ta vara på energi<br />
<strong>och</strong> gödsel. Det finns pengar<br />
att tjäna på det, <strong>och</strong> det är ju<br />
lockande.<br />
Sten-Sture Stensson ser inga<br />
radikala möjligheter att förbättra<br />
de egna värphönsens foderutnyttjande.<br />
Att få ned foderförbrukningen<br />
strävar han efter<br />
hela tiden.<br />
– Kan du spara in ett hekto<br />
per kilo ägg på en omgång, så<br />
betyder det ju mycket.<br />
Han köper in allt foder till<br />
både de konventionella <strong>och</strong> de<br />
ekologiska hönorna <strong>och</strong> menar<br />
att det är svårt att påverka varifrån<br />
proteinråvaran kommer.<br />
– Det handlar ju om tillgången<br />
på till exempel ekologiska ärter<br />
<strong>och</strong> vad priset är på de olika<br />
råvarorna, säger han.
+<br />
Ägg är ett livsmedel<br />
som ger låga utsläpp<br />
av klimatgaser. Ägg<br />
ger betydligt lägre<br />
utsläpp per kilo protein än till<br />
exempel griskött <strong>och</strong> nötkött.<br />
+<br />
En del av äggens<br />
klimatbelastning är<br />
lustgas som handelsgödsel<br />
till foderodlingen<br />
orsakar. Ny teknik minskar<br />
snart detta problem.<br />
–<br />
Värphönsen ger<br />
begränsade bidrag till<br />
bevarande av kultur-<br />
landskapet <strong>och</strong> den biologiska<br />
mångfalden eftersom fodret i<br />
huvudsak består av spannmål.<br />
–<br />
En betydande andel<br />
av fodret består av<br />
importerad soja, vilket<br />
bidrar till regnskogshotet. Certifierad<br />
soja eller inhemska<br />
grödor kan förbättra läget.<br />
Guld för <strong>klimatet</strong>. Ägg ger låga<br />
klimatgasutsläpp.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Hög fodereffektivitet<br />
viktigast för äggen<br />
MINDRE FODER<br />
PER KILO ÄGG<br />
Ju mindre foder som går åt för att<br />
producera ett kilo ägg, desto mindre<br />
blir utsläppen av klimatgaser. På de<br />
två gårdar som ingick i SIK-studien<br />
skiljde sig klimatgasutsläppen åt<br />
med 0,2 kilo koldioxidekvivalenter<br />
(1,6 istället för 1,8) per kilo ägg. I<br />
stort sett hela skillnaden berodde<br />
på att den ena besättningen hade<br />
ett bättre foderutnyttjande.<br />
Äggen tillhör de mest klimatsmarta livsmedlen räknat som<br />
utsläpp per kilo protein. Viktigast på gården är att minimera<br />
foderåtgången per kilo ägg.<br />
Det går att äta sitt frukostägg med gott klimatsamvete. Utsläppen av klimatgaser är<br />
relativt låg räknat per kilo ägg. Det beror på att värphönsen är bra på att omvandla<br />
foder till användbara livsmedel.<br />
Som för många livsmedel uppstår en stor del av äggens klimatpåverkan på gården.<br />
<strong>Den</strong> överlägset största andelen hänger ihop med foderproduktionen. Det visar en<br />
livscykelanalys på ägg från två mellan<strong>svenska</strong> gårdar, som SIK, Institutet för livsmedelsteknik,<br />
har gjort. Här har man räknat på hela kedjan, från produktionen av<br />
insatsvaror, via insatser på gården, transporter, förpackning <strong>och</strong> till dess att äggen lämnar butiken<br />
i kundens bärkasse.<br />
Fodret står för cirka 70 procent av alla klimatgasutsläpp i produktionskedjan. Spannmål <strong>och</strong> soja<br />
är de dominerande ingredienserna <strong>och</strong> det är insatser i produktionen av dessa som förklarar merparten<br />
av klimatgasutsläppen. I spannmålsodlingen är det användningen av handelsgödsel, diesel<br />
till fältmaskinerna <strong>och</strong> kvävets omsättning i marken som ger de största bidragen.<br />
Fodrets stora betydelse för klimatgasutsläppen i äggproduktionen gör att det är här de största<br />
förbättringarna kan göras. Fodereffektiviteten är ett väsentligt mått. Ju större andel av fodrets näringsinnehåll<br />
som hamnar i ägget desto bättre. En annan åtgärd, för den som producerar sin egen<br />
foderspannmål, är att se över odlingen. Det innebär bland annat att hushålla med kvävet så att<br />
förlusterna minimeras. Ingen livscykelanalys för <strong>svenska</strong> ekooägg har gjorts, varför det inte finns<br />
specifika data för denna inriktning.<br />
En reflektion som forskarna på SIK gör är att kött från utslagna värphöns antagligen ger mycket<br />
låga utsläpp, eftersom merparten av fodret vid en sådan analys läggs på äggen. Köttet blir en<br />
biprodukt med sannolikt minimal miljöpåverkan.<br />
UTNYTTJA STALL-<br />
GÖDSELN BÄTTRE<br />
För mycket kväve i marken kan<br />
leda till ökad lustgasavgång.<br />
Därför är det viktigt att lagra <strong>och</strong><br />
sprida stallgödseln så att kvävet<br />
utnyttjas maximalt. Det leder dels<br />
till minskad lustgasproduktion i<br />
marken, men också till en minskad<br />
användning av handelsgödsel, vilket<br />
framför allt bidrar till en minskad<br />
förbrukning av fossil energi.<br />
ÄGGEN<br />
MER NÄRPRODU-<br />
CERAT PROTEIN<br />
Mer närodlat proteinfoder <strong>och</strong><br />
mindre importerad soja minskar<br />
klimatbelastningen. Ärter <strong>och</strong> raps<br />
är alternativ som fungerar <strong>och</strong><br />
har fördelar i form av minskade<br />
transporter <strong>och</strong> för att trycket på<br />
regnskogarna minskar. Ett annat alternativ<br />
är att efterfråga certifierad<br />
soja med garantier om att odlingen<br />
inte bidrar till en ökad avskogning.<br />
SMARTARE<br />
FÖRPACKNINGAR<br />
Förpackningarna bidrar inte till<br />
någon stor andel av klimatbelastningen<br />
vid äggproduktionen, vare<br />
sig de brickor som används mellan<br />
gård <strong>och</strong> packeri eller konsumentförpackningen.<br />
Ändå finns det sannolikt<br />
en potential att minska utsläppen<br />
genom att på gården byta<br />
från engångsemballage till sådana<br />
som är möjliga att återanvända.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET GRISARNA<br />
Grisens effektivitet<br />
mildrar klimatpåverkan<br />
Kött ger nästan alltid mer utsläpp av klimatgaser än vegetabilier.<br />
Men grisen står sig ganska bra. <strong>Den</strong> största källan till<br />
klimatpåverkan för grisen kommer från odlingen av fodret.<br />
En svensk slaktgris lever som regel i sex till sju månader, växer snabbt <strong>och</strong> äter<br />
en blandning av spannmål <strong>och</strong> proteinfoder. När den slaktas väger den runt 115<br />
kilo. Grisen är förhållandevis bra på att omvandla växtprodukter till kött vilket<br />
bidrar till att dess klimatpåverkan är mindre än för till exempel nötkött. <strong>Den</strong><br />
största skillnaden mellan köttslagen ligger dock i att grisens matsmältning bara<br />
ger upphov till små utsläpp av metan.<br />
Grisens största klimatpåverkan kommer i stället från odling <strong>och</strong> transport av<br />
foder. I foderodlingen används mineralgödsel vars tillverkning är energikrävande. Vid tillverkningen<br />
i vissa fabriker uppstår också betydande mängder lustgas. Om gödseln som används<br />
kommer från fabriker utan lustgasrening så är detta en betydande källa till klimatgasutsläpp.<br />
Problemet har minskat i betydelse eftersom allt fler av de västeuropeiska gödseltillverkarna<br />
installerar lustgasrening.<br />
En annan källa till lustgasutsläpp i grisproduktionen är marken där fodergrödan växer. Utsläppen<br />
uppstår när det för växterna livsnödvändiga kvävet omsätts i marken. Ju bättre balansen är<br />
mellan tillfört kväve <strong>och</strong> det kväve som förs bort med skörden desto mindre klimatgaser lämnar<br />
fälten.<br />
Foderodlingen orsakar också koldioxidutsläpp. Dessa härstammar från den diesel som förbränns<br />
i fältmaskiner <strong>och</strong> i de fordon som transporterar inköpt foder till gården.<br />
<strong>Den</strong> andra betydande källan till växthusgaser från grisproduktionen, vid sidan av produktion<br />
<strong>och</strong> transport av foder, är lagring <strong>och</strong> spridning av gödsel. Här är det metan <strong>och</strong> lustgas som är<br />
bovarna i dramat. Men det är stora skillnader mellan olika sätt att hantera gödseln. Flytgödsel<br />
är till exempel mera skonsamt mot <strong>klimatet</strong> än djupströbäddar <strong>och</strong> fastgödsel. Snabb nedbrukning<br />
av gödseln är en annan åtgärd som gynnar <strong>klimatet</strong>.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
NOGA MED<br />
STALLGÖDSELN<br />
Genom att sprida stallgödseln med<br />
rätt teknik, vid rätt tidpunkt <strong>och</strong> till<br />
rätt gröda minskar förlusten av kväve.<br />
Därmed kan mineralgödselgivan<br />
minskas vilket reducerar utsläppen<br />
av klimatgaser. Snabb nedbrukning<br />
<strong>och</strong> användning av släpslangspridare<br />
är effektivt för att minska kväveförlusterna.<br />
Att undvika höstspridning i<br />
spannmål är en annan metod.<br />
RÄTT GÖDNING I<br />
FODERODLINGEN<br />
Mineralgödslingen i foderodlingen har<br />
stor betydelse för grisens<br />
klimatpåverkan. Fodergrödor som<br />
endast gödslats med kväve som<br />
tillverkats i fabriker med helt utbyggd<br />
rening av lustgas minskar grisens<br />
klimatpåverkan. Höga skördar i foderodlingen<br />
är positivt om kvävegödslingen<br />
kontrolleras väl. Kvävebalans<br />
är ett bra verktyg för detta.<br />
EFFEKTIV<br />
UTFODRING<br />
Fodereffektiviteten påverkar utsläppen<br />
av klimatgaser. Genom att<br />
tillsätta syntetiska aminosyror ökar<br />
grisarnas möjlighet att omvandla<br />
fodret effektivt. Spannmål <strong>och</strong> proteinfoder<br />
som producerats på eller<br />
nära gården minskar transportbehovet<br />
<strong>och</strong> minskar klimatbelastningen.<br />
Protein från kvävefixerande<br />
växter är också positivt.<br />
+<br />
Grisen är relativt fodereffektiv<br />
vilket betyder att<br />
den ger mycket kött per<br />
kilo konsumerat foder. Det<br />
är bra både för <strong>klimatet</strong> <strong>och</strong> för ett<br />
allmänt hushållande med resurser.<br />
+<br />
Grisen idisslar inte. Det<br />
gör att den, till skillnad<br />
från nötkreaturen, bara<br />
producerar små mängder<br />
metan. Dess korta livslängd är<br />
också positivt för klimatpåverkan.<br />
–<br />
Kött ger upphov till större<br />
utsläpp av klimatgaser<br />
än vegetabilier. Många<br />
anser att mindre kött <strong>och</strong> mer<br />
vegetabilier i i-landsbefolkningarnas<br />
kost är positivt för <strong>klimatet</strong>.<br />
–<br />
Grisen ger begränsade<br />
bidrag till bevarande av<br />
kulturlandskapet <strong>och</strong><br />
den biologiska mångfalden eftersom<br />
fodret i huvudsak består av<br />
spannmål.<br />
Rätt mat. Närodlat foder minskar<br />
grisens klimatpåverkan.<br />
TÄTARE<br />
BYGGNADER<br />
Ur klimatsynpunkt är det bättre att<br />
hålla grisarna inomhus än utomhus.<br />
I ett modernt stall går det på flera<br />
olika sätt att minska metanavgången<br />
från den lagrade gödseln.<br />
Spaltgolv, täckt gödsellager <strong>och</strong><br />
ammoniakfilter i ventilationen är<br />
några metoder. Vid värderingen av<br />
inhysningssystem måste naturligtvis<br />
också djurvälfärden vägas in.
Claes Friberg, Badene Egendom Smågris AB, Vara:<br />
– Klimatdebatten är överlag bra för lantbruket<br />
– När debatten nyktrat till lite<br />
<strong>och</strong> vi har mer kunskap om<br />
klimatpåverkan tror jag att lantbruket<br />
kommer att få en aktiv<br />
roll i att hitta lösningar.<br />
Hos Claes Friberg är alla grisnings-<br />
<strong>och</strong> tillväxtavdelningar<br />
försörjda med värme från en<br />
värmepump med slingor i gödselkulverten.<br />
Nedkylningen av<br />
gödseln reducerar ammoniakavgången<br />
från stallet. Bioenergi<br />
från halm <strong>och</strong> ved förser<br />
slaktgrisarna <strong>och</strong> spannmålstorken<br />
med värme. Nu har han<br />
planer på en biogasanläggning<br />
för gödseln. Men först ska nya<br />
gödselbrunnar på plats så att all<br />
gödsel kan spridas på våren.<br />
– Vi har slangspridare <strong>och</strong> kör<br />
tidigt vid låga temperaturer.<br />
Visionen är att pumpa ut gödseln<br />
i slangar <strong>och</strong> slippa köra på<br />
packningskänsliga jordar.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
0 DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Marita Wolf, Hägerstad Löneboställe, Rimforsa:<br />
– Jordbruket har lösningar på klimatproblemen<br />
– Jag ser positivt på klimatdebatten.<br />
Jordbruket påverkar <strong>klimatet</strong>,<br />
men vi har också lösningar,<br />
som med energin. Det handlar<br />
om att sluta kretsloppet.<br />
Hos Marita Wolf har bättre<br />
maskinutnyttjande lett till mindre<br />
körning <strong>och</strong> mindre bränsleför-<br />
brukning. Ökad areal har gjort<br />
gården mer självförsörjande på<br />
foder. Med nya vallfröblandningar<br />
<strong>och</strong> med mer vitklöver kan vallen<br />
dessutom ligga längre.<br />
– Detta har vi gjort över tiden,<br />
inte i första hand med tanke på<br />
<strong>klimatet</strong>, utan för att spara resur-<br />
ser <strong>och</strong> öka effektiviteten.<br />
Idag ligger de på 70 procent av<br />
de rekommenderade kvävemängderna.<br />
Hon tror att mineralgödseln<br />
på sikt måste bort.<br />
Biogas är intressant, men hon<br />
undrar om mindre <strong>och</strong> medelstora<br />
gårdar bär investeringen.
+<br />
Betesdriften är grunden<br />
för det <strong>svenska</strong><br />
kulturlandskapet <strong>och</strong><br />
den biologiska mångfalden.<br />
Vallodling bidrar till att<br />
bibehålla markens bördighet.<br />
+<br />
Hög mjölkavkastning<br />
ger låga metanutsläpp<br />
i svensk mjölkproduktion.<br />
Utsläppen är<br />
lägre än i till exempel Tyskland,<br />
Holland <strong>och</strong> Irland.<br />
–<br />
Kornas matsmältning<br />
är både en styrka <strong>och</strong><br />
en svaghet. Förmågan<br />
att omvandla grovfoder<br />
är värdefull, men metanutsläppen<br />
är en stor nackdel.<br />
–<br />
Om kor får soja från<br />
regnskogsområden<br />
bidrar det till större<br />
utsläpp via regnskogsskövling<br />
<strong>och</strong> långa transporter<br />
över land <strong>och</strong> vatten.<br />
Mer mjölk. Ökad avkastning per ko<br />
sänker utsläppen av klimatgaser.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Mjölkkon bör äta<br />
lokalproducerat foder<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
HÖJ KORNAS<br />
MJÖLKAVKASTNING<br />
Generellt sett är det en fördel med<br />
kor som ger mycket mjölk, eftersom<br />
de oundvikliga metanutsläppen då<br />
fördelas på många mjölkkilon. Men<br />
en hög avkastning får inte åstadkommas<br />
till vilket pris som helst.<br />
Alltför stor förbrukning av kraftfoder<br />
<strong>och</strong> för mycket gödsel på vallen kan<br />
snabbt äta upp klimatvinsterna från<br />
den höga mjölkavkastningen.<br />
<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> mjölkkon är klimatsmart jämfört med kor i<br />
andra länder. Ännu bättre blir hon om mer av hennes foder<br />
odlas på eller i närheten av den egna gården.<br />
Det finns olika sätt för en mjölkproducent att producera klimatsmart mjölk. Ett<br />
är att låta korna mjölka så mycket som möjligt. Då kan metanutsläppen slås ut på<br />
många kilo mjölk. De <strong>svenska</strong> mjölkkorna har länge utmärkts av att tillhöra världens<br />
mest högavkastande, ett faktum som bidrar till att de nu också tillhör världens<br />
mest klimatsmarta.<br />
En annan strategi är att gå ned i intensitet. I den ekologiska produktionen används<br />
ingen mineralgödsel. Det ger lägre utsläpp av såväl koldioxid som lustgas. I gengäld<br />
har den ekologiska kon färre kilo mjölk att fördela sina metanutsläpp på. Sammantaget<br />
ger de olika strategierna ungefär samma klimatbelastning.<br />
Utsläppen av metan är mjölkproduktionens största enskilda bidrag till växthuseffekten. Det tycks<br />
vara svårt att påverka kornas utsläpp av metan genom att förändra fodret. Att till exempel minska<br />
mängden kraftfoder har ingen eller mycket begränsad effekt.<br />
En annan stor källa till utsläpp av klimatgaser på mjölkgården är växtodlingen. Lustgas från<br />
marken står för ungefär 30 procent av klimatbelastningen i mjölkproduktionen. Här, liksom i all<br />
växtodling, är hanteringen av kväve central. För mycket kväve i marken ökar lustgasproduktionen.<br />
Eftersom mjölkgårdar har tillgång till stora mängder stallgödsel är det extra viktigt att räkna noga<br />
på hur mycket näring som tillförs respektive tas bort från åkrarna.<br />
På den konventionella gården handlar det om att anpassa tillförseln av mineralgödsel. <strong>Den</strong> ekologiska<br />
gården, där man har valt bort detta gödningsmedel <strong>och</strong> har en lägre djurtäthet, har i genomsnitt<br />
bättre växtnäringsbalans än den konventionella. I princip är det inget som hindrar den konventionella<br />
gården att uppnå samma balans, men det förutsätter god gödslingsdisciplin <strong>och</strong> en bra kontroll på<br />
växtnäringen. Ett sätt kan vara att öka andelen kvävefixerande klöver i vallen.<br />
ÖKA KONTROLLEN<br />
PÅ KVÄVET<br />
Kontroll på kvävet är en av de<br />
viktigaste utmaningarna i arbetet<br />
med att minska gårdens utsläpp av<br />
klimatgaser. Därför är det viktigt att<br />
upprätta växtnäringsbalanser <strong>och</strong><br />
anpassa mängden kväve som läggs<br />
på varje enskild gröda. För mycket<br />
kväve i marken leder till en ökad<br />
avgång av lustgas vilket bidrar till<br />
klimatförändringen.<br />
MJÖLKKORNA<br />
ÖKA ANDELEN EGEN-<br />
PRODUCERAT FODER<br />
Genom att minska andelen importerat<br />
proteinfoder i foderstaten<br />
minskar mjölkgårdens klimatbelastning.<br />
Såväl produktion som<br />
transport av soja från Sydamerika<br />
orsakar utsläpp av klimatgaser.<br />
Ökad odling av proteingrödor på<br />
den egna gården är klimatsmart.<br />
Men man får inte äventyra kornas<br />
mjölkavkastning med dåligt foder.<br />
PRODUKTIVA<br />
BETESMARKER<br />
Välskötta klöverrika beten kan ge<br />
flera klimatfördelar. Dels slipper<br />
man skörda <strong>och</strong> lagra foder, dels<br />
kan bra beten bidra till att markens<br />
kolförråd ökar, vilket innebär att<br />
atmosfären befrias från en del av<br />
den växthusdrivande koldioxiden.<br />
Men det är viktigt att betena är så<br />
bra att inte betesdjurens mjölkavkastning<br />
sjunker för mycket.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET KÖTTDJUREN<br />
Svensk diko tål<br />
att jämföras<br />
Nötköttsproduktionen släpper ut stora mängder metan.<br />
Hur stora beror på uppfödningsformen. Svensk uppfödning<br />
står sig bra i internationell jämförelse.<br />
Nötköttsproduktionen förknippas traditionellt med en mängd positiva miljöeffekter.<br />
Såväl kulturlandskap som biologisk mångfald hänger intimt ihop<br />
med betande kor. Och nötkreaturens förmåga att omvandla gräs till högvärdiga<br />
livsmedel gör att vi kan använda marker som annars skulle vara omöjliga<br />
att bruka.<br />
För <strong>klimatet</strong> ser det däremot annorlunda ut. Kor idisslar <strong>och</strong> i den processen<br />
frigörs den potenta klimatgasen metan. Metanet, som utgör nötkreaturets<br />
största bidrag till växthuseffekten, bildas när idisslarna bryter ned fiberrikt material i vommen<br />
<strong>och</strong> lämnar kon främst genom rapning.<br />
Det nötkött som har minst inverkan på <strong>klimatet</strong> per kilo är det som produceras vid uppfödning<br />
av mjölkrasdjur. Moderdjurets metanutsläpp fördelas mellan produkterna mjölk <strong>och</strong><br />
kött. Det gör att klimatbelastningen på köttet blir väsentligt lägre än när kons enda uppgift<br />
är att föda kalvar <strong>och</strong> producera mjölk till dem. Det <strong>svenska</strong> nötköttet har till 65 procent<br />
sitt ursprung från mjölkrasdjur.<br />
Ju mer extensiv produktionen är desto längre tid tar det innan djuret är slaktmoget <strong>och</strong><br />
desto mer metan hinner det att släppa ut. De <strong>svenska</strong> nötkreaturen växer snabbare <strong>och</strong> är<br />
därmed mer klimatsmarta än i länder med långa torrperioder som i exempelvis Brasilien.<br />
Vatten är ingen bristvara i Sverige <strong>och</strong> bra djurmaterial, gott hälsoläge <strong>och</strong> ett effektivt<br />
foderutnyttjande möjliggör den intensivare <strong>svenska</strong> produktionen.<br />
Utöver metanet påverkar nötköttsproduktionen också <strong>klimatet</strong> genom att det alstras lustgas<br />
vid odlingen av foder. Det förbrukas dessutom en del fossil energi, mestadels kopplad<br />
till produktionen av foder, vilket ger upphov till utsläpp av koldioxid.<br />
Detta kan du göra på gården:<br />
ANVÄND NATUR-<br />
BETEN RÄTT<br />
Med bra beten växer djuren snabbare<br />
<strong>och</strong> samma mängd kött kan<br />
produceras på kortare tid. Detta<br />
gäller alla sorters beten. Naturbeten<br />
har oftast ett bra fodervärde om<br />
gräs <strong>och</strong> örter inte får bli för höga.<br />
Bra åkermarks- <strong>och</strong> naturbetesmarker<br />
binder stora mängder kol <strong>och</strong> är<br />
därför en viktig källa till sänkning<br />
av koldioxidhalten i luften.<br />
NÄRPRODUCERAT<br />
FODER<br />
Genom att öka andelen proteinfoder<br />
som produceras nära gården<br />
minskar klimatbelastningen på flera<br />
sätt, bland annat genom kortare<br />
transporter. Grovfoderproduktionen<br />
i Sverige har blivit mer klimatsmart<br />
i takt med att mineralkväveanvändningen<br />
på vallarna har minskat de<br />
senaste 15 åren. Sannolikt kan<br />
användningen minska ytterligare.<br />
BRA HANTERING<br />
AV STALLGÖDSELN<br />
Med en välplanerad spridning av<br />
stallgödsel kan en större andel av<br />
kväveinnehållet komma grödan<br />
till godo <strong>och</strong> användningen av<br />
mineralgödsel minska alternativt<br />
skörden öka. I båda fallen minskar<br />
belastningen på <strong>klimatet</strong>. För att<br />
klara detta måste stallgödseln<br />
spridas vid rätt tidpunkt, med rätt<br />
teknik <strong>och</strong> i rätt gröda.<br />
+<br />
Naturbetesmarker<br />
binder kol. Nya forskarrön<br />
tyder på att denna<br />
betydande koldioxidfälla<br />
kompenserar för en stor del av<br />
metanutsläppen från betesdjuren.<br />
+<br />
Svenskt nötkött är 30<br />
till 40 procent mer<br />
klimatsmart jämfört<br />
med det från de stora<br />
exportländerna. En intensiv svensk<br />
uppfödning begränsar utsläppen.<br />
–<br />
Nöt är det köttslag som<br />
ger de största utsläppen<br />
av klimatgaser. Det är<br />
omöjligt att eliminera metanavgången<br />
eftersom den utgår från<br />
djurets matsmältning.<br />
–<br />
Nötköttsproduktion med<br />
amkor belastar <strong>klimatet</strong><br />
mer än den som baseras<br />
på mjölkrasdjur. Det<br />
är ett dilemma. Dikorna behövs<br />
för att hävda beteslandskapet.<br />
Utmanade. De utmanas i klimatdebatten,<br />
men ger stora positiva miljövärden.<br />
GÖR BIOGAS<br />
AV GÖDSELN<br />
Genom att röta stallgödseln i en<br />
biogasanläggning samlas metangasen<br />
upp <strong>och</strong> kan återanvändas<br />
som högvärdig energi. <strong>Den</strong> kan<br />
då ersätta fossil energi vilket<br />
minskar utsläppen av koldioxid.<br />
Rötresterna från biogasanläggningen<br />
är också lättare att sprida<br />
jämnt vilket leder till ett bättre<br />
utnyttjande av näringsinnehållet.
Stig Tjernberg, Västansjö, Ramsele:<br />
– Vi måste fortsätta hålla djur men på ett klimatsmart sätt<br />
– Utsläppen av klimatgaser är<br />
stora <strong>och</strong> det ska vi göra något<br />
åt, men vi måste också fortsätta<br />
att ha köttdjur. Vi ska göra det<br />
klimatsmart, samtidigt som vi<br />
måste acceptera en del utsläpp.<br />
Stig Tjernberg konstaterar att<br />
svensk nötköttsproduktion inte<br />
är den största boven. Själv försöker<br />
han att göra uppfödningstiden<br />
på sina korsningskalvar så<br />
kort det går. Han är nu nere i 13<br />
månader. Men det han vinner i<br />
mindre metanutsläpp försvinner<br />
till stor del i kväveförlusterna i<br />
ranchdriftens rastfållor.<br />
– Man diskuterar om det är<br />
klimatsmart att fortsätta med<br />
ranchdrift. Mest hållbart är att<br />
bygga nytt <strong>och</strong> ta vara på gödseln<br />
till hundra procent. Det optimala<br />
är att göra biogas av den,<br />
men i Västernorrland är det för<br />
långt mellan producenterna.<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
För att sätta<br />
det <strong>svenska</strong><br />
lantbruket<br />
i perspektiv<br />
berör vi på<br />
denna sida ett<br />
par alternativa<br />
matvaror. Dels<br />
kommenteras riset, världens<br />
näst största spannmålsgröda,<br />
dels odlad <strong>och</strong> vildfångad<br />
fisk.<br />
Fisk är ett nyttigt livsmedel<br />
som Livsmedelsverket menar<br />
att <strong>svenska</strong>rna borde äta mer<br />
av. Samtidigt pågår omfattande<br />
diskussioner om hur<br />
fiskebestånden i världen ska<br />
förvaltas. Även om klimatpåverkan<br />
också dryftas inom<br />
fiskesektorn, så tycks andra<br />
miljö- <strong>och</strong> uthållighetsfrågor<br />
stå väl så högt på agendan.<br />
Fisket efter vild fisk har det<br />
senaste årtiondet stagnerat<br />
medan odlad fisk har<br />
ökar kraftigt i hela världen.<br />
Många vilda fiskbestånd har<br />
överutnyttjats med följden<br />
att de inte längre är värda att<br />
fiska i. Det riktas också kritik<br />
mot den påverkan på botten<br />
som vissa fiskeredskap har<br />
<strong>och</strong> mot att stora mängder<br />
oönskad fisk (fel sort, fel<br />
storlek) åker med upp <strong>och</strong><br />
avlivas i onödan.<br />
Utsläppen av klimatgaser<br />
från fisket varierar. <strong>Den</strong><br />
största källan till utsläpp<br />
FISKEN OCH MATEN FRÅN ANDRA LÄNDER<br />
Fiskarnas båtar<br />
drar diesel <strong>och</strong><br />
ris läcker metan<br />
Lax <strong>och</strong> torsk orsakar större utsläpp<br />
av klimatgaser än kyckling.<br />
Ris läcker mer än vete <strong>och</strong> potatis.<br />
för den vildfångade fisken<br />
härstammar från båtarnas<br />
dieselförbrukning.<br />
För odlad lax kommer merparten<br />
av klimatbelastningen<br />
från framställning av foder.<br />
I en norsk studie där man<br />
jämförde vildfångad torsk,<br />
odlad lax <strong>och</strong> kyckling visade<br />
sig kycklingen vara mest klimatsmart.<br />
Laxen <strong>och</strong> torsken<br />
var jämbördiga. Jämför man<br />
torsk som fiskats i Östersjön<br />
med torsk som fångats<br />
i Nordnorge så ger den<br />
senare upphov till mindre<br />
klimatgasutsläpp. Det beror i<br />
huvudsak på att torskbestånden<br />
är tätare i Nordnorge<br />
<strong>och</strong> att man därför får större<br />
fångster per förbrukad liter<br />
diesel i båten.<br />
Ris är en av världens viktigaste<br />
grödor. Mer än hälften<br />
av världens befolkning har<br />
riset som basföda <strong>och</strong> i vissa<br />
länder äter man 90 kilo ris<br />
per person <strong>och</strong> år. I Sverige<br />
är samma siffra 4 kilo per<br />
person <strong>och</strong> år (torrvikt).<br />
Åttio procent av risodlingen<br />
sker i vattendränkta dammar,<br />
en metod som ger betydligt<br />
högre skörd än odling på<br />
torra land.<br />
Risodling påverkar <strong>klimatet</strong><br />
främst genom att de vattendränkta<br />
odlingarna avger<br />
metan. Enligt bedömningar<br />
uppstår 90 procent av alla<br />
Syrefattigt. Plantering av ris på ön Java i Indonesien. Vattendränkta risodlingar ger<br />
upphov till växthusgasen metan.<br />
metanutsläpp i risodlingar i<br />
Kina <strong>och</strong> Sydostasien. Som<br />
med annan markanvändning<br />
är det svårt att uppskatta<br />
storleken på utsläppen från<br />
risodlingar. De beror bland<br />
annat på jordart, antal skördar,<br />
risgrödans växtperiod<br />
<strong>och</strong> vattennivån i odlingen<br />
före <strong>och</strong> under grödans<br />
växtperiod.<br />
Enligt Livsmedelsverket<br />
saknas studier som visar<br />
klimatpåverkan från färdigt<br />
ris. Enligt en svensk studie<br />
motsvarar enbart metanutsläppen<br />
0,5 kilo koldioxidekvivalenter<br />
per kilo ris (avser<br />
det ris som odlas i USA <strong>och</strong><br />
Thailand).<br />
Enbart metanutsläppen från<br />
ris är större än samtliga<br />
klimatgasutsläpp från odling<br />
av vete. Livsmedelsverkets<br />
bedömning är också att produktionen<br />
av ris ger upphov<br />
till större utsläpp av klimatgaser<br />
än vete <strong>och</strong> potatis.
Åsa Domeij lyfter fram butikslokalerna<br />
som ett något viktigare<br />
fokusområde för handeln<br />
än transporterna. Man måste<br />
gå igenom kylning, ventilation<br />
<strong>och</strong> belysning för att få en<br />
grund för miljöinvesteringar.<br />
Miljövänlig teknik finns tillgänglig<br />
<strong>och</strong> den skulle kunna<br />
ersätta den existerande.<br />
Men satsningarna på butikerna<br />
gör inte transporterna<br />
oviktiga. Axfood styr mot<br />
sparsam körning, vilket innebär<br />
att lastbilschaufförerna får<br />
– Klimat <strong>och</strong> miljö är jätteviktigt<br />
för mig. Allt som har med<br />
hållbar utveckling att göra<br />
är viktigt <strong>och</strong> i klimatfrågan<br />
går detta ihop. För mig finns<br />
det ingen annan väg än att<br />
ta ansvar för klimatfrågan,<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Axfoods chaufförer ska köra bränslesnålt<br />
Miljöpremie till lastbilschaufförer<br />
som<br />
kör bränslesnålt <strong>och</strong><br />
energieffektivare butiker<br />
är enligt miljöchef<br />
Åsa Domeij de viktigasteklimatsatsningarna<br />
i Axfood.<br />
Krögare gillar närproducerad säsongsmat<br />
Miljö är nummer ett<br />
för landslagskocken<br />
<strong>och</strong> krögaren Carina<br />
Brydling. Hon är villig<br />
att betala mer för<br />
klimatanpassade råvaror<br />
<strong>och</strong> hon vurmar<br />
för regional mat.<br />
lära sig att köra bränslesnålt.<br />
– De får aldrig köra fortare<br />
än 85 kilometer i timmen.<br />
Pengarna som sparas genom<br />
reducerad bränsleåtgång<br />
delar företaget med chaufförerna,<br />
berättar Åsa Domeij.<br />
– För oss är det svårt att ändra<br />
inriktningen på jordbruket.<br />
Däremot kan vi bidra med information<br />
till konsumenterna.<br />
En klimatmärkning, menar<br />
Åsa Domeij, kan fungera om<br />
den inte är för ambitiös <strong>och</strong><br />
därmed komplicerad <strong>och</strong><br />
byråkratisk.<br />
– <strong>Den</strong> bör koncentrera sig på<br />
ett fåtal viktiga kriterier som<br />
gör det lättare för konsumenten<br />
att välja.<br />
Åsa Domeij tror att klimatfrågan<br />
kommer att påverka<br />
konsumtionen. I bondeled<br />
menar hon att <strong>klimatet</strong> kan<br />
få dramatisk betydelse för<br />
dem som odlar mulljordar.<br />
Hon tror också att debatten<br />
säger Carina Brydling. Fram<br />
till för något år sedan var hon<br />
kökschef på den egna restaurangen<br />
Marmite i Åre. Där<br />
levde hon som hon lär med<br />
satsningar på regional mat.<br />
– Det gjorde vi för att råvarorna<br />
var bra <strong>och</strong> regional mat är<br />
ju också nära mat, säger hon.<br />
– Vi anpassade oss efter säsongen<br />
i Åre, vi hade inte allt<br />
året runt, <strong>och</strong> det fungerade<br />
väldigt bra. Vi hade dessutom<br />
ett fryslager <strong>och</strong> serverade<br />
inte nödvändigtvis alltid färskt<br />
kött. Och vi försökte ta tillvara<br />
hela djuret.<br />
På Marmite använde Carina<br />
Brydling mest lamm <strong>och</strong> vilt.<br />
HANDELN OCH RESTAURANGERNA<br />
kommer att påverka husdjursproduktionen.<br />
– Inom animalieproduktionen<br />
behövs det mer forskning<br />
för att få ned utsläppen, säger<br />
Åsa Domeij.<br />
– Det är viktigt att lantbruket<br />
erkänner att man har en roll<br />
i klimatfrågan <strong>och</strong> inte skyller<br />
på andra delar av samhället,<br />
till exempel transportsektorn.<br />
Men jag tror att det finns en<br />
medvetenhet bland bönder<br />
eftersom de mer än några andra<br />
är vana vid att förhålla sig<br />
till väder <strong>och</strong> klimat, säger<br />
Åsa Domeij.<br />
Hon skulle också önska<br />
att Sveriges bönder började<br />
jobba efter en långsiktig<br />
vision om ett helt soldrivet<br />
jordbruk.<br />
– I framtiden kan man kanske<br />
producera mineralkväve med<br />
hjälp av biobränsle, avslutar<br />
Åsa Domeij.<br />
– Vi försökte att använda<br />
mindre nöt, <strong>och</strong> om vi gjorde<br />
det använde vi naturbeteskött,<br />
berättar hon.<br />
Carina Brydling kan gärna<br />
tänka sig ett merpris på de<br />
produkter som är klimatsmarta.<br />
– Man kan inte lägga allt<br />
ansvar på bönderna. De är<br />
vanliga människor, ofta småföretagare,<br />
påpekar hon.<br />
– Själv är jag i alla fall intresserad<br />
av att betala mer för en<br />
produkt som är klimatanpassad<br />
<strong>och</strong> som känns rätt. Men<br />
det gäller ju att få med sig de<br />
stora massorna också, säger<br />
Carina Brydling.<br />
Namn: Åsa Domeij<br />
Bor: Uppsala<br />
Företag: Axfood<br />
Befattning: Miljöchef<br />
Har gjort tidigare: Riksdagsledamot<br />
för Miljöpartiet<br />
under perioderna 1988 till<br />
1991 <strong>och</strong> 2002 till 2006.<br />
Statskonsulent i miljöteknik<br />
vid Sveriges lantbruksuniversitet.<br />
Konsult på Satellitbild<br />
AB.<br />
Axfood: Driver de egna<br />
dagligvarukedjorna Willys,<br />
Hemköp <strong>och</strong> PrisXtra samt<br />
partihandel genom Dagab<br />
<strong>och</strong> Axfood Närlivs. Omsätter<br />
29 miljarder kronor, har<br />
6 500 anställda <strong>och</strong> 17<br />
procents andel av dagligvarumarknaden<br />
i Sverige.<br />
Namn: Carina Brydling<br />
Bor: Stockholm<br />
Befattning: Landslagskock<br />
<strong>och</strong> före detta krögare.<br />
Har gjort tidigare: Startade<br />
<strong>och</strong> drev restaurangen Marmite<br />
i Åre tillsammans med<br />
systern Ulrika Brydling <strong>och</strong><br />
svågern Jörgen Calmsund.<br />
Medlem av kocklandslaget<br />
sedan 2005.
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Namn: Louise Ungerth<br />
Bor: Sollentuna<br />
Organisation: Konsumentföreningen<br />
Stockholm<br />
Befattning: Chef för konsument- <strong>och</strong><br />
miljöfrågor.<br />
Har gjort tidigare: Länsombudsman<br />
för <strong>LRF</strong> i Uppsala 1991-96. Utbildad<br />
lantmästare.<br />
Konsumentföreningen Stockholm:<br />
En av Sveriges konsumentkooperativa<br />
medlemsorganisationer Cirka<br />
600 000 medlemmar. Arbetar med<br />
den medlemsdemokratiska processen,<br />
opinionsbildning <strong>och</strong> information<br />
om konsument- <strong>och</strong> miljöfrågor.<br />
Äger 20 procent av KF som i sin<br />
tur äger Coop Sverige <strong>och</strong> därmed<br />
större delen av kooperationens<br />
butiksnät i Sverige.<br />
Ät mindre kött men ät svenskt<br />
Kasta mindre mat <strong>och</strong> ät mindre kött är de<br />
klimatsmarta råden till konsumenterna från<br />
Louise Ungerth, chef för konsument- <strong>och</strong><br />
miljöfrågor i Konsumentföreningen Stockholm.<br />
Maten har stor betydelse för<br />
<strong>klimatet</strong>, konstaterar Louise<br />
Ungerth. Men hon säger<br />
att man inte får glömma de<br />
andra miljöfrågorna. Hon<br />
påminner om att 50 procent<br />
av övergödningen kommer<br />
från jordbruket.<br />
– Klimatfrågorna har tagit<br />
plats eftersom det har blivit så<br />
påtagligt för folk, säger Louise<br />
Ungerth, som ofta får frågor<br />
om klimat. Folk vill veta mer.<br />
Som chef för konsument- <strong>och</strong><br />
KONSUMENTERNA<br />
Vill minska svinnet. Konsumentföreningen i Stockholm <strong>och</strong> Louise Ungerth uppmanar människor att kasta<br />
mindre mat. Man bör fundera lite själv inte bara titta på bäst-före-datum, menar Louise Ungerth.<br />
Svenskt.<br />
Louise<br />
Ungerth<br />
prioriterar<br />
svenskt<br />
nötkött.<br />
miljöfrågor i Konsumentföreningen<br />
Stockholm jobbar<br />
Ungerth på många fronter.<br />
Konsumentföreningens<br />
symboliska fokus på buteljerat<br />
vatten har bevisligen fått<br />
som effekt att flera dricker<br />
vatten direkt från kranen. Nu<br />
uppmanar föreningen folk<br />
att kasta mindre mat.<br />
Nya siffror visar att <strong>svenska</strong>rna<br />
varje år kastar mat<br />
motsvarande utsläpp på 1,9<br />
miljoner ton koldioxid vilket<br />
motsvarar utsläppet från 700<br />
000 bilar eller 469 000 oljeeldade<br />
villor.<br />
– Vi uppmanar folk att köpa<br />
på sig lite mindre <strong>och</strong> att fundera<br />
lite istället för att bara<br />
titta på bäst-före-datumet,<br />
påpekar Ungerth.<br />
Konsumentföreningen har<br />
haft en temakväll med rubriken:<br />
Hur mycket kött kan vi,<br />
ur hälso- <strong>och</strong> klimatsynpunkt,<br />
tillåta oss att äta? Ett dilemma<br />
är att om vi vill bevara landskapet<br />
<strong>och</strong> den biologiska<br />
mångfalden måste vi också<br />
acceptera klimatgasutsläpp<br />
från betande nötkreatur.<br />
Louise Ungerth vet vad hon<br />
tycker i det fallet.<br />
Hon menar att vi i Sverige ska<br />
äta mindre kött <strong>och</strong> se till att<br />
det kött vi äter kommer från<br />
djur som betar på värdefulla<br />
<strong>svenska</strong> hagmarker.<br />
– Idag består 50 procent av<br />
köttkonsumtionen av import.<br />
Jag är ingen protektionist<br />
på något vis, det är bra med<br />
handel. Transport från andra<br />
länder behöver inte vara det<br />
värsta, påpekar hon.<br />
– Sverige är långt <strong>och</strong> vi kör<br />
mycket här också. Men jag<br />
bryr mig mer om det <strong>svenska</strong><br />
kulturlandskapet än kulturlandskapet<br />
i Brasilien.<br />
Louise Ungerth tror inte på<br />
en särskild klimatmärkning<br />
<strong>och</strong> ett merpris för producenter<br />
som är klimatsmarta.<br />
Hon menar att åtgärder för<br />
<strong>klimatet</strong> i jordbruket måste<br />
integreras i de märkningar<br />
som redan finns, Krav såväl<br />
som Svenskt Sigill.<br />
– Så får de som producerar bulk<br />
göra det, men få mindre betalt.<br />
– Både bönder, andra företag<br />
<strong>och</strong> konsumenter måste<br />
agera så att vi blir så klimatsmarta<br />
som möjligt.<br />
Bönderna hör till dem som<br />
kan påverka mest genom att<br />
producera biogas till samhället,<br />
menar Louise Ungerth.<br />
Lantbrukets största utmaning<br />
är att hantera lustgasen<br />
från odlingsmarken,<br />
tror hon. Här menar hon<br />
att bönder <strong>och</strong> forskning<br />
tillsammans måste få fram<br />
mer kunskap om hur man<br />
kan ändra produktionsmetoderna,<br />
kanske genom att<br />
odla mer perenna växter.
Läs mer om mat <strong>och</strong> klimat<br />
Studera i grupp<br />
Handledning studiecirkel<br />
En handledning till en studiecirkel<br />
om mat <strong>och</strong> klimat med fem träffar.<br />
För att ladda ned eller beställa<br />
handledningen gå in på:<br />
www.lrf.se/Miljo/Klimat<br />
Läs på internet<br />
www.ekolantbruk.se<br />
Fakta <strong>och</strong> nyheter om ekologiskt<br />
lantbruk.<br />
www.greppa.nu<br />
Om hushållning med växtnäring.<br />
www.jti.se<br />
Praktiskt forskning om jordbruk<br />
<strong>och</strong> miljö.<br />
www.klimatmarkningen.se<br />
Vetenskapliga underlag för<br />
klimatmärkningen, uppdelat per<br />
produktionsgren.<br />
Läs i böcker <strong>och</strong> rapporter<br />
<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong><br />
Handlledning studiecirkel<br />
<strong>LRF</strong> 2008.<br />
Beställningsnummer 430 62<br />
Energibesparing i lantbruket<br />
år 2020<br />
JTI 2007. Laddas ner från www.<br />
jti.se<br />
Förnybar energi <strong>och</strong> energieffektivisering<br />
Potential för 2020.<br />
Laddas ner från<br />
www.fornybart.nu/rapporter.html<br />
Jordbrukssektorns energianvändning<br />
JTI-rapport 342 (2005).<br />
Laddas ner från www.jti.se<br />
Jordbrukets klimatpåverkan I<br />
Underlag för att beräkna växthusgasutsläpp<br />
på gårdsnivå <strong>och</strong><br />
nulägesanalyser av exempelgårdar.<br />
Hushållningssällskapet Halland.<br />
Laddas ner från<br />
http://hs-n.hush.se<br />
Kartläggning av energianvändning<br />
på lantbruk 2008<br />
Rapport utgiven av <strong>LRF</strong> Konsult.<br />
www.lrfkonsult.se<br />
LÄNKAR OCH TIPS<br />
Klimat på lokalavdelningsmötet<br />
Fyra förslag till aktiviteter för er<br />
som vill diskutera mat <strong>och</strong> klimat<br />
på ett lokalavdelninsgmöte. För att<br />
ladda ned förslagen, gå in på:<br />
www.lrf.se/Miljo/Klimat<br />
www. lrf.se/miljo/klimat<br />
Om svenskt jordbruk <strong>och</strong> klimat.<br />
www.mat<strong>och</strong>klimat.se/bonder<br />
Sajten innehåller en funktion där<br />
man kan lära sig mer <strong>och</strong> inspireras<br />
till åtgärder på gården.<br />
www.naturskyddsforeningen.se<br />
Bred information miljö <strong>och</strong> klimat.<br />
www.naturvardsverket.se<br />
Sammanfattningar om klimatfrågan<br />
i stort.<br />
Klimatsmarta affärsidéer<br />
Lönsamma tips från 12 <strong>svenska</strong><br />
gårdar <strong>och</strong> trädgårdsföretag.<br />
<strong>LRF</strong> 2009.<br />
Beställningsnummer 430 45<br />
Lantbruket, energin <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong><br />
Ett kunskaps- <strong>och</strong> inspirationsmaterial<br />
om klimat <strong>och</strong> energi.<br />
Laddas ner från http://www.<br />
ekolantbruk.se/naringspolitik/energiklimat/studiematerial.asp<br />
Living planet report 2006<br />
WWF (World Wildlife Fund).<br />
Laddas ner från www.wwf.se<br />
(sök på Living planet)<br />
Lokal mat på väg<br />
Smartare logistik.<br />
Laddas ner från www.lrf.se<br />
(sök på lokal mat på väg)<br />
Makten över <strong>klimatet</strong><br />
Christian Azar 2008.<br />
Albert Bonniers Förlag.<br />
www.adlibris.se<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Tipsrunda om mat <strong>och</strong> klimat<br />
En tipsrunda med frågor som knyter<br />
an till <strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong>.<br />
<strong>Den</strong> kan användas på lokala<br />
möten. För att ladda ned frågorna,<br />
gå in på: www.lrf.se/Miljo/Klimat<br />
www.sik.se<br />
Innehåller nedladdningsbara<br />
livscykelanalyser för en lång rad<br />
livsmedelsråvaror.<br />
www.wwf.se<br />
Världsnaturfondens sajt. Bred<br />
information om miljö <strong>och</strong> globala<br />
rättvisefrågor.<br />
Mat <strong>och</strong> klimat<br />
Så kan vi välja att äta, handla <strong>och</strong><br />
odla för ett bättre klimat<br />
Johanna Björklund, Pär Holmgren<br />
<strong>och</strong> Susanne Johansson.<br />
Medströms Bokförlag.<br />
www.adlibris<br />
Mat, klimat <strong>och</strong> utveckling<br />
Om klimatförändringarna <strong>och</strong> ekosystemens<br />
möjligheter att förse en<br />
växande befolkning med mat.<br />
Laddas ner från http://naturskyddsforeningen.se/natur-<strong>och</strong>-miljo/klimat/<br />
Minus 40 procent till 2020<br />
Så kan utsläppen minska i Sverige.<br />
Laddas ner från http://naturskyddsforeningen.se/natur-<strong>och</strong>-miljo/klimat/<br />
Svart jord<br />
Klarar jordbrukat att leverera vårt<br />
dagliga bröd när oljan sinar?<br />
Gunnar Lindstedt 2008.<br />
Frank Förlag.<br />
www.adlibris.se
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET
<strong>Den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maten</strong> <strong>och</strong> <strong>klimatet</strong><br />
Så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket <strong>och</strong> trädgårdsproduktionen<br />
DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Lantbrukarnas Riksförbund september 2008. Reviderad upplaga oktober 2009.<br />
Projektledare: Hilda Runsten, <strong>LRF</strong>. Text <strong>och</strong> form: Niclas Åkeson <strong>och</strong> Berit Metlid.<br />
Faktagranskning: Jan Eksvärd, <strong>LRF</strong>, Pernilla Tidåker, Svenskt Sigill <strong>och</strong> Eva Hagström Öberg, <strong>LRF</strong>.<br />
Tryck: Edita Västra Aros. Grafik: Jonas Askergren.<br />
Foto: Ester Sorri sid 8, 12, 13, 15, 20, 22, 23, 26, 28, 30, 32, 33, 37. Ingvar Karmhed/Scanpix sid. 6. Li Fernstedt sid 4, 16, 17. Lasse<br />
Modin sid 5. Ola Axman/Corren sid 7. Andreas Fransholm sid 8. Yvonne Åsell/Scanpix sid 10. Jeppe Gustafsson/Scanpix sid 10. Jann<br />
Lipka/Svensk Mjölk sid 11. Anders Wirström/<strong>LRF</strong> sid 11, 12, 31. Sven-Olof Ahlgren/Scanpix sid 14. Marie Grönvold sid 15. Hans-Peter<br />
Bloom sid 18. Trons/Scanpix sid 19, 36. Håkan Lindgren/Scanpix sid 20. Magnus Hartman sid 21. Lasse O. Persson sid 22. Yngve<br />
Rådstedt sid 24, 25. Sven Persson/Swelo Photo sid 25. Sven Secher sid 26. Berit Metlid sid 27, 29. Janne Andersson sid 29. Svensk<br />
Mjölk sid 30. Daniel Sörlin sid 33. Tommy Svensson/Scanpix sid 34. Dwi Oblo/Scanpix sid 34. Jurek Holzer/Scanpix sid 35. Katja<br />
Kristoffersson sid 35. Anders Lindh sid 36.<br />
Omslagsbild: Ester Sorri.<br />
<strong>Den</strong>na publikation kan laddas ned från www.lrf.se eller beställas via e-post till info@distributionsservice.se eller<br />
per telefon 08 - 550 949 80. Uppge namn, adress <strong>och</strong> beställningsnummer 430 48.
0 DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET<br />
Lantbrukarnas Riksförbund. 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se