Cykling nr 3 2016

CyklingFÖR 

ALLAS 

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL 

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 3 2016 

Europa 

FRAMTID 

SÅ BLIR LÄNDER CYKELVÄNLIGA 

Barnsemester 

FÖR AKTIVA FAMILJER 

Integration 

TRAMPTAG IN 

I SAMHÄLLET 

CYKELMINISTER 

Karolina Skog i regeringens tjänst

INNEHÅLL 

Cykling NR 3 

5. LEDARE Ordföranden har ordet 

6. NYHETER Nytt i cykelvärlden 

24 

FAMILJEVÄNLIGT 

Cykelsemester med barn 

på Gotland. Foto: 

Hanna Mi Jakobson 

8. AKTUELLT De nya cykelländerna 

12. PORTRÄTT Möt Karolina Skog 

14. REPORTAGE Cykling för nyanlända 

22. EVENEMANG Årets Cykelturistvecka 

24. RESOR Familjesemester på cykel 

30. PRODUKTER Barncyklar på allvar 

34. FÖRENING Cykelfrämjarsverige 

37. KALENDARIUM Höstaktiviteter 

39. KRÖNIKA av Kerstin Brunnberg 

12 

CYKELPOLITIKER 

Karolina Skog, som 

syns på omslaget, 

är ny minister. Foto: 


2

30 

BARNCYKLAR 

De nya och 

lätta cyklarna 

är anpassade 

för just barn. 

Foto: Hanna 

Mi Jakobson 

14 

CYKELKURS 

Thomas Rörby 

hjälper Adi 

Tarki att laga 

hans cykel. 

Foto: Hanna 

Mi Jakobson 

CHEFREDAKTÖR HANNA MI JAKOBSON 

Framtiden finns runt kröken 

Än så länge har det här året visat att 

cykelframtiden finns precis bakom 

kröken eller på andra sidan krönet, 

såväl tidsmässigt som geografiskt. På 

Gotland, där jag bor, har cyklingen synts 

på flera lovande sätt den här sommaren 

Gotland var en av alla de kommuner i 

Sverige som tog emot flyktingar i slutet 

av förra året. Till min bygd kom hundra 

personer som började sin långa väntan 

på asyl. De bodde bara ett par kilometer 

bort från mig, i ett glesbefolkat område, 

på cykelavstånd till resten av samhället. 

Med hjälp av lokala aktörer och organisationer 

samlades det in begagnade 

cyklar för att samhället skulle bli mer 

tillgängligt. Genom Cykelfrämjandets 

projekt, Frihet på cykel, kunde instruktörer, 

mekaniker och volontärer genomföra 

cykelkurser under en helg i maj. 

Sen dess har jag sett allt fler av de 

asylsökande cykla runt i omgivningarna. 

Kvinnor som aldrig hade cyklat tidigare 

kunde smidigt ta sig till mataffären, en 

mamma använde en barnsits som hon 

hade fått av en gotländsk vän, några 

ungdomar kunde på egen hand ta sig 

till fotbollsträningen i grannsocknen 

och det fanns tillräckligt med cyklar för 

att flera vuxna kunde nå sina utspridda 

” 

En 

möjlighet att 

fatta styret 

med sina egna 

händer. 

praktikplatser under turistsäsongen. 

Deras framtid är ännu oviss, men 

cyklingen ger dem åtminstone en 

möjlighet att fatta styret med sina egna 

händer. Något som beskrivs i reportaget 

på sidorna 14 till 21. 

Under sommaren har jag även kunnat 

se allt fler cykelturister på ön. Några 

av dem är familjerna Kullingsjö och 

Carstensen, som ni kan läsa om i det 

barnvänliga resereportaget från sidan 24. 

Cykeluthyrarna i Visby har även haft 

en supersommar, vilket var allra tydligast 

under politikerveckan i Almedalen 

när deras cykelställ snabbt tömdes. En 

av cykelprofilerna under veckan var den 

nytillträdda miljöministern Karolina 

Skog, som porträtteras i detta nummer. 

Cykeln var även ett diskussionsämne på 

flera politiska seminarium, vilket skildras 

i en artikel på sidan 34. Cykelfrämjandet 

har under veckan, och året, varit en 

tydlig aktör i cykelpolitiken. 

I Lars Strömgrens ledare, på nästa 

uppslag, listas några av de krav som 

föreningen ställer på det framtida 

cykelsverige. Och i gästkrönikan på 

sista sidan ger Kerstin Brunnberg sin 

drömbild om hur en sådan cykelframtid 

kan se ut. 

3

TIPS FRÅN REDAKTIONEN 

• 

CYKELFRÄMJANDETS 

CYKEL- 

LEKAR1 

• 

Hanna Mi Jakobson förhandstipsar om 

den kommande skriften om cykellekar. 

Cykelfrämjandet presenterar flera roliga 

sätt för barn att hantera cykel och trafik, i 

samarbete med danska Cyklistförbundet. 

” 

Gå med 

i en 

grupp! 

Volontära i våra arbetsgrupper 

om trafikpolitik, 

cykelturism, forskning, 

cykel på tåg och cykelkurser. 

Vi har uppstartsmöte 

2 oktober. 

cykelframjandet.se/arbetsgrupper/ 

• 

René Heunen tipsar om Cykelfrämjandets 

arbetsgrupper som behöver mer cykelkraft 

från medlemmarna. Om du vill vara med 

och planera på mötet kan du kontakta oss 

på info@cykelframjandet.se. 

Fredrik Hielscher rekommenderar boken 

”Cycling Cities the European experience" om 

urban cykelpolicy i 100 år. Av Foundation 

for the History of Technology and Rachel 

Carson Center for Environment and Society. 

All den oerhörda omtanke jag mötte den sommaren, under cykelturnén, 

hjälpte mig att bygga upp mig bit för bit. Även om det hela fick ett motsatt 

och abrupt slut. 

LYSSNA PÅ POETEN EMIL JENSENS SOMMARPRAT, FRÅN 12 JULI, PÅ SR.SE 

TIDNING 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

som kommer ut fyra gånger per 

år. Vi skriver om cykling och föreningen 

arbetar för det cykelvänliga samhället. 

Nästa nummer kommer ut i december. 

redaktion@cykelframjandet.se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare, 


0728-51 36 61 

chefredaktor@cykelframjandet.se 

4 

STYRELSE 

Lars Strömgren, Stockholm 

Arijana Marjanovic, Stockholm 

Linda Kummel, Stockholm 

Kent Larsson, Alingsås 

Vera Chudnikova, Malmö 

Allan Hedlund, Malmö 

Carl Målberg, Västerås 

Göran Smith, Göteborg 

styrelsen@cykelframjandet.se 

MEDLEMSKAP 

Huvudmedlem 275 kronor 

Familjemedlem 75 kronor 

Ungdom & student 100 kronor 

Bli medlem eller läs mer om ditt medlemskap 

på Cykelfrämjandets hemsida. 

cykelframjandet.se 

KANSLI 

Telefontid måndag-torsdag 08.30–12.00 

fredag 08.30–10.45 

08-121 513 31 

info@cykelframjandet.se 

BESÖKSADRESS 

Cykelfrämjandet, Olympiahallen 

Filbornavägen 11, 252 76 Helsingborg 

ANNONSER 

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50 

svenska.huvudmedia@telia.com 

TRYCK 

Trydells tryckeri, ISSN 0280-3038 

Tidningen är miljömärkt och 

distributionen klimatekonomisk.

LEDARE 

Strategi, samling och satsning 

En av sommarens tankar har handlat om 

Cykelfrämjandets roll och uppgift. Vem är 

vi till för och vad är vår viktigaste uppgift? 

Är det något vi ska sluta göra, börja göra, 

fortsätta göra eller förändra? 

Man kan alltid göra mer och det finns något sunt 

i att aldrig bli nöjd. Det går att kanalisera den frustration 

som kommer över en, för att utvecklingen på 

cykelområdet går för långsamt. 

I förra årets medlemsundersökning angav en klar 

majoritet att opinionsbildning och politiskt arbete 

för ökad cykling är en avgörande anledning för deras 

medlemskap. Med det i ryggen känns det skönt att 

se tillbaka på ett år fullt av just detta. 

Att vara en rikstäckande ideell förening, med 

lokala kretsar och internationella samarbeten, gör 

oss starka och ger oss ett mandat att ställa krav 

på våra folkvalda. Under det gånga året har vi med 

hjälp av Kommunvelometern, Nationella cykelkonferensen, 

Riksdagens cykelnätverk, politikerveckan 

i Almedalen och närvaro i media fått utrymme att 

påverka. För att inte nämna alla engagerade kretsar 

och medlemmar som i sina hemkommuner har lyft 

cykelfrågan. Min förhoppning är att detta har gett 

avtryck och kommer att ge resultat i den nationella 

cykelstrategi som snart ska lanseras. 

RIKSORDFÖRANDE LARS STRÖMGREN 

Foto: Hanna Mi Jakobson 

• 

• 

• 

• 

Strategin skulle presenteras före sommaren, 

men det är fortfarande tyst från regeringskansliet. 

Exakt vad den kommer att innehålla är oklart. Men 

ordet strategi antyder en ny inriktning där cykeln 

får ett större utrymme i samhället. Som organisation 

förväntar vi oss att den kommande strategin 

ska bli en nationell utgångspunkt för att samlas och 

satsa på cykling. Några av våra synpunkter har varit: 

Lyft cykelns roll i samhällsplaneringen. 

Med ordentlig infrastruktur och ett genomgående 

hela-resan-perspektiv, med möjlighet att kombinera 

cykel med kollektivtrafik. 

Bygg för cyklister med olika behov. 

Med ett allt större antal arbetspendlare och elcyklar 

behövs breda, tydliga och snabba cykelstråk. 

Satsa på utbildning för ökad mobilitet. 

Med kurser och insatser för barn, unga och vuxna 

som inte kan cykla eller känner sig trygga på cykel. 

Prioritera cykling med ekonomiska resurser. 

De medel som avsätts för cykling jämfört med andra 

transportslag är beklämmande låg. Det måste ändras. 

5

NYHETER 

Lund blev vinnarstad 

SVERIGE Rekordmånga deltog 

i årets Kommunvelometer och 

bäst av 48 kommuner var Lund. 

Årets högst rankade kommun 

har länge varit en av de ledande. 

2012 delade staden förstaplatsen 

med Malmö, 2014 stod den själv 

på toppen och 2016 har Lund 

gjort det igen. 

– Vi har legat i toppskiktet 

under ganska lång tid, då är det 

viktigt att man inte slår sig till 

ro. Det leder inte till utveckling, 

säger Emma Berginger (MP) som 

är ordförande för tekniska nämnden 

i Lund. 

Cykelutvecklingen pågår i 

Lund och under sommaren togs 

första spadtaget för ett nordsydligt 

cykelstråk från centrum mot 

grannstaden. 

– Vi ser det här som början 

på en supercykelväg till Malmö. 

Det är viktigt att man har en 

bra anslutning från Lund, säger 

Emma Berginger. 

Förutom stora satsningar 

framhåller hon att det hela tiden 

behövs ett pågående arbete, för 

att sköta underhåll, bygga bort 

saknade länkar i cykelvägnätet 

och ge cyklister utrymme. 

– Är man en cykelstad ska 

cykeln få plats i centrum. Vi 

prioriterar att ta en viss yta från 

7 

Så många länder och berättelser 

väntar på Johanna Johanssons 

cykeläventyr. adventshare.se 

6 

biltrafiken för cykeltrafik, säger 

Emma Berginger. 

Kommunvelometern mäter 

olika cykelinsatser i form av 

strategier och åtgärder, som Lunds 

sju införda cykelöverfarter eller 

17 gatucykelpumpar. Men även 

att staden satsar 457 kronor per 

år och invånare på infrastruktur 

och underhåll för cykel. Stadens 

politiska mål är att 75 procent 

av resorna ska ske med gång-, 

cykel- och kollektivtrafik år 2030. 

Vid årsskiftet påbörjas en 

satsning på spårvägar och cykel, 

samtidigt som cykelparkeringen 

vid centralen ska utökas till ett 

flervåningsgarage. Enligt Emma 

Berginger använder sig Lunds 

kommun av ett helhetstänk, där 

hela cykelresan ska lyftas fram. 

Anledningarna är flera. 

– I en stad som Lund går det 

ofta snabbare att cykla än att ta 

stadsbussen, eller bil för den delen. 

Vi behöver ställa om och då är 

cykeln en lösning, säger Emma 

Berginger. 

Cykelfrämjandet har följt stadens 

framsteg i kommunvelometern. 

– Lunds höga placeringar genom 

åren visar att de har jobbat 

målinriktat och under lång tid, 

säger riksordförande Lars 

Strömgren. 

Polisen utökar cykelpatrullen 

SVERIGE Cyklande poliser 

ska bli ännu fler. I maj i år 

utbildades 28 konstaplar i 

Stockholm i hur polisarbetet 

görs från två hjul. Det 

ursprungliga 30-talet 

• 

• 

Vera Chudnikova, ledamot i 

Cykelfrämjandets riksstyrelse, bor 

i Lund och har följt förändringarna 

på plats. 

– Det är jättebra att man kan 

se att cykling lyfts fram, speciellt 

i stadskärnan, men infrastrukturen 

för cyklister behöver bli 

mer konsekvent och tydlig i 

staden, säger Vera Chudnikova. 

Efter Lund i kommunrankingen 

följer Malmö och Uppsala, på 

delad andraplats. På tredjeplats 

finns Eskilstuna. De fyra toppkommunerna 

uppvisar ett aktivt 

arbete med cykling. Förutom 

de större kommunerna rankas 

mellanstora kommuner med 

invånare under 100 000. I den 

kategorin får Halmstad högst 

totalpoäng, följt av Sollentuna 

och Varberg. I gruppen små kommuner 

hamnar Motala högst, 

följt av Lidingö och Falköping. 


KOMMUNERS POÄNG 

HALMSTAD 

HÖGSTA PLACERINGAR 

Första plats: Lund 52,5 

Andra plats: Malmö och Uppsala 51 

Tredje plats: Eskilstuna 49,5 

MINDRE KOMMUNER 

Mellankommun: Halmstad 48 

Småkommun: Motala 45 

färdigutbildade cyklande 

poliser blev därmed 60. I 

höst blir det dessutom två 

utbildningstillfällen till. 

Förutom att vara ett färdmedel 

kan cykeln användas 

2. MALMÖ 

som en sköld eller för att 

förhindra misstänkta att fly. 

– I vissa fall är cykeln överlägset 

bättre, säger Krister 

Drakeklint vid Södermalmspolisen 

i Stockholm.

2. UPPSALA 

POLITIKERN 

Emma Berginger 

(MP), föräldraledigt 

kommunalråd i Lund 

och ordförande för 

tekniska nämnden. 

Foto: Henrik Larsson. 

3. ESKILSTUNA 

MOTALA 

1. LUND 

” 

Det är en riktigt bra lag 

vi har skrivit ihop, som politiker 

och förvaltning motvilligt kommer 

att bli tvungna att tillämpa. 

HEINRICH STRÖSSENREUTHER, CYKEL- 

AKTIVIST FRÅN BERLIN I INTERVJU MED EKOT. 

7

AKTUELLT 

EUROPA CYKLAR 

MOT FRAMTIDEN 

Danmark och Holland har länge hyllats som cykelländerna i 

Europa. Det är dit som trafikplanerare åker på studieresor och 

därifrån stadsplanerare får inspiration. Men det finns fler länder 

som är på gång. Med cykelexpansion i Finland, turiststrategier i 

Turkiet eller cykelrörelsen i Kroatien. Vi har frågat sex företrädare 

för cyklingen i Europa vad de har för utmaningar, framsteg och 

visioner. 

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA 

8

UKRAINA 

Ksenia Semenova 

Kiev Cyclists Association 

UTMANINGAR Att arbeta med politiker och 

beslutsfattare. Det är en utmaning att utveckla och 

implementera infrastruktur för cykling i tätorter. 

Alla säger att det inte är rätt tid, inte högt prioriterat, 

när vi menar att jämlikhet, säkerhet och 

delaktighet är själva grunden för en stad. 

FRAMSTEG I Kiev har vi en ny borgmästare som 

är väldigt hälsoorienterad och förespråkar sport 

och cykling. Vilket är väldigt bra. Så vi har kunnat 

övertala administrationen om införandet av 13 

kilometer cykelbana. Vi har också introducerat 

cyklisträknande, vilket görs på volontärbasis. Andra 

städer försöker också och vi kan se att antalet 

cyklister ökar och kan identifiera vilka som cyklar. 

VISION Att städerna är tillgängliga, med spårvagnar 

i centrum, som det var förr. En levande stad 

där du känner dig trygg och vill vara i. Du ska så 

klart kunna cykla och åka spårvagn. När det gäller 

organisering och utveckling vill vi se att det civila 

samhället samarbetar och har roligt tillsammans. 

NORGE 

Morgan Andersson 

Generalsekreterare Syklistene 

UTMANINGAR De nationella målsättningarna 

följs inte upp bra nog av statliga myndigheter och 

för lite medel avsätts för cykling. Det finns en oklar 

ansvarsfördelning och olika standarder mellan olika 

myndigheter, speciellt inom drift och väghållning. 

Det finns även en oenighet mellan cykelplanerare 

och statliga myndigheter. 

FRAMSTEG Nollväxtmålet, där tillväxten för 

persontransporter ska gå till gång-, cykel- och 

kollektivtrafik, och stadsmiljöavtalen, där statliga 

medel fördelas till de största städerna. På lokal nivå 

vidareutvecklas en verktygslåda av stads- och cykelplanerare 

som skissar på mer flexibla lösningar. Nu 

måste den ligga till grund för en nationell standard. 

VISION Att den nationella cykelandelen fördubblas, 

från 4 till 8 procent, med en 10 till 20-procentig 

cykelandel i städerna och 25 procent i Oslo. Att 80 

procent av barn och unga cyklar eller går till skolan. 

Ett färdigt cykelvägnät i storstadsområden som gör 

cykling enkelt, snabbt och behagligt. 

9

AKTUELLT 

ÖSTERRIKE 

Evelyn Eder 

Vd Radlobby Österreich 

UTMANINGAR Utmaningen är att cyklister 

inte tar sig fram på samma sätt, det är ingen fast 

grupp. Vi har elcyklister, lastcyklister och racercyklister. 

Det är olika målgrupper som vi behöver 

ta hand om och skapa plats för varje trafikantgrupp. 

Vi behöver mer plats i gatuutrymmet, utan att ta 

yta från gångtrafikanterna. 

FRAMSTEG Det finns positiva och bra lösningar, 

med en övergripande nationell plan för cykling 

som koordineras regionalt och lokalt. Det är också 

ett framsteg att cykelorganisationen Radlobby har 

blivit mer känd och därmed involveras på nationell 

nivå och att vår expertis är mer efterfrågad. Vi har 

nått det sista steget för cykelevolutionen i trafiken, 

men det har ännu inte implementerats. 

VISION Att det är normalt att vi alla delar 

vägarna på ett jämlikt sätt. Att det är möjligt att 

alla som vill cykla kan göra det på ett säkert och 

bekvämt sätt. Att gångtrafikanter och cyklister får 

det utrymme som de behöver. Och att städerna blir 

livliga, med offentliga utrymmen som fylls med liv. 

FINLAND 

Martti Tulenheimo 

Specialsakkunnig Pyöräliitto 

UTMANINGAR Vi har haft Scaft-modellen för 

stadsplanering från 1960-talet, där tanken var att 

göra städerna effektiva för att undvika kollisioner. 

Det innebar att man grupperade ihop cykel och 

gång, vilket inte är samma sak. Större delen av 

infrastrukturen som planeras i Finland är enligt 

den modellen, men vi vill ha något helt annat och 

övervinna det gamla 60-talskonceptet med ett 

2000-talskoncept. Nu kör vi på i snabb elcykelfart. 

FRAMSTEG I Helsingfors har vi övertygat staden 

om att ersätta konceptet med de som har blivit 

vanliga i Danmark och Holland de senaste åtta 

åren. Utmaningen finns nu på en nationell nivå, att 

kopiera och klistra in samma idérevolution i resten 

av landet. I Helsingfors dubblerades budgeten för 

cykelinfrastruktur från 2 till 4 miljoner euro. Nu 

har den ökat till 10 och kommer nå 20 miljoner. 

VISION Infrastrukturen kommer att nå en ny nivå. 

Finska cykelförbundets vision är en filosofisk om 

strukturering där cykling kommer att bli folkets 

transportslag, det är även då finansieringen kommer. 

10

TURKIET 

Feridun Ekmekci 

Eurovelo koordinator Envecevko 

UTMANINGAR Det är ingen prioriterad fråga, 

det saknas en nationell cykelplan och det finns inte 

tillräckligt med stöd från beslutsfattare. Dessutom 

är cykelinfrastrukturen undermålig och det behövs 

ökad säkerhet för cyklister. I Istanbul, som är en 

stor stad med 15 miljoner människor, har vi bara 

30 till 40 kilometer cykelbana. Det räcker inte. Men 

i dessa tider är den politiska agendan redan full. 

FRAMSTEG Även om infrastrukturen inte finns 

växer cykelkulturen. På lokal nivå finns det flera 

kommuner som vill utveckla infrastrukturen och 

fler västerländska städer, som Muğla och Izmir, 

vill ansluta sig till Eurovelos cykelleder. Muğla är en 

turiststad som lockar många cyklister, så vi försöker 

länka samman en cykelled med Grekland. 

VISION Att Turkiet ska delta i fler internationella 

cykelkampanjer och föra in cykelkulturen i fler kommuner. 

Vi vill utveckla cykelplaner som får stöd av 

myndigheter och organisationer. Förhoppningen är 

att det ska leda till ett miljövänligt transportsystem 

och hållbar turism över hela landet. 

KROATIEN 

Jelena Simunovic 

Projektledare Cyclist’s union 

UTMANINGAR Vi är ett fattigt land, krisen pågår 

och vi har inte haft en hållbar utveckling. Hela 

vår infrastruktur är dålig, fokus är på bilar och inte 

cyklar. Det var väldigt svårt för oss till en början, 

men när en sak hände så hände allt. Vi har en stark 

volontärbas, även när det inte finns finansiering. 

FRAMSTEG För att hålla oss flytande samarbetar 

vi mycket med grannländer som Bonsien Herzegovina, 

Slovenien och Serbien. Vi har liknande 

utmaningar och våra regeringar är inte så bra på 

att använda EU-medel för cykling. Det finns många 

sätt att använda det för infrastruktur, vilket vi gör 

och visar för regeringen vad vi kan åstadkomma. 

Finansministern och miljöministern är stora cykelsupporters 

och förstår hur EU-finansiering och 

internpåverkan går till. 

VISION De kommande åren tror jag att vi gör 

goda framsteg. Vi vill att minst 10 procent av den 

nationella transportbudgeten ska gå till cykling. Vi 

vill öka antalet cyklister i Kroatien, vilket vi redan 

gör, men vi kan bli ännu fler. 

11

YRKE: MILJÖMINISTER OCH 

STADSUTVECKLINGSMINISTER 

HEM: NYINFLYTTAD I STOCKHOLM 

CYKEL: PILEN DAMCYKEL 

VÄGVAL: VID HAVET I MALMÖ 

KAROLINA SKOG 

iSVERIGES NYA CYKELPOLITIKER 

12

H 

ennes officiella titel är miljöminister och 

stadsutvecklingsminister. Inofficiellt har 

hon kallats cykelministern. Cyklist har hon 

varit sen hon var barn i Åhus och politik 

har hon arbetat med sen hon bodde i Lund, 

men det var inte förrän hon flyttade till Malmö som hon blev 

cykelpolitiker. 

– Det var när jag flyttade till Malmö som jag började arbeta 

med kommunpolitik och bland annat infrastruktur och trafikfrågor, 

berättar miljöpartisten Karolina Skog. 

Som tidigare Lundabo var hon förvånad att det även var 

enkelt att cykla i Malmö. 

– Det märks fortfarande väldigt tydligt hur den är konstruerad 

efter bilen, men samtidigt är det en bra cykelstad, säger hon. 

I kommunen hade det länge funnits ett pågående arbete 

med cykelinfrastruktur på tjänstemannanivå, men konfliktfrågorna 

mellan bil och cykel nådde aldrig de politiska nämnderna. 

Det byggdes för cykel så länge det inte inkräktade på 

bilarnas område. Konfliktfrågan undveks. 

– Vi hade en mycket bra infrastruktur, men det fanns väldigt 

tydliga missing links. Då tog jag initiativ till, och vi gav klara 

instruktioner, att vi skulle bygga hela cykelstråk genom staden 

och hantera hot spots inom den. Vilket ledde till en annan 

kultur där vi lyfte upp den typen av frågor till nämnden. Det 

började ändra vårt sätt att ta beslut och ta konsekvensen av 

att välja cykeln framför bilen, när det var konflikter i korsningar, 

säger Karolina Skog. 

Efter tio år som kommunalråd hade Malmö toppat Kommunvelometern 

som cykelvänligaste stad i Sverige fyra gånger. 

Karolina Skog fick även Svensk Cyklings politikerpris för sina 

cykelinsatser. Erfarenheterna tar hon med sig in i regeringen. 

– Det jag lärde mig som var jättetydligt i Malmö, och som jag 

verkligen tar med mig, är att cykeln inte är en smal fråga som 

handlar om cyklister utan det är en central utvecklingsfråga 

för en stad, säger hon. 

När ministerposter skulle nytillsättas ringde språkröret 

Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven upp henne 

med en förfrågan. Därefter har Karolina Skogs politiska och 

privata tillvaro förflyttats. I maj tog hon plats i regeringen och 

i augusti flyttade hon till Stockholm. Som nyinflyttad minister 

behöver hon hantera cykelfrågan både politiskt och privat. 

Politiskt pågår bland annat arbetet med den nya cykelstrategin. 

– Mitt fokus handlar väldigt mycket om att skapa handelsutrymme 

för progressiva kommunpolitiker som vill driva 

en trafik- och infrastrukturpolitik, som verkligen ger plats 

för gång och cykel. Det handlar också om hur man verkligen 

PORTRÄTT 

Karolina Skog växte upp i cykelorten Åhus, studerade i den 

cyklisttäta staden Lund och arbetade för att Malmö skulle bli en 

cykelstad. Nu tar hon med sig cykelfrågan in i regeringen. 

uppnår de nationella miljömålen och gör kopplingen mellan 

att uppnå de nationella målen och den handlingskraft som 

kommunerna har, säger hon. 

Åtgärder som ses över är bland annat sänkt bashastighet för 

motorfordon, förändring av regelverk för cyklister, införandet 

av miljözoner för personbilar och fördelning av medel mellan 

transportslag. 

” 

Jag är helt övertygad om att 

cykeln kan vara ett verktyg för att nå 

flera nationellt satta mål. 

På ministernivå, med ett brett ansvar för miljö- och stadsutvecklingsfrågor, 

fortsätter Karolina Skog att agera som 

cykelpolitiker. 

– Jag är helt övertygad om att cykeln kan vara ett verktyg 

för att nå flera nationellt satta mål för trafiksäkerhet, folkhälsa 

och stadsutveckling, säger hon. 

När det gäller att hantera cykelfrågan privat, har hon 

ännu inte bestämt sig för om hon ska fortsätta med sin gamla 

damcykel, eller satsa på en elcykel eller vikcykel i Stockholm. 

Med regeringskansliet som arbetsplats och ministerschema att 

passa förändras även hennes vardagsrutiner som cykelpendlare. 

– Det påverkar en del, men jag hoppas att jag kan fortsätta, 

även om jag inte tror att jag kommer kunna cykla lika mycket 

som i Malmö där det var självklart varje dag. Men jag kommer 

definitivt att cykla och vi har valt att bosätta oss på ett sätt som 

gör att jag kan cykla. Cykelavstånd var en viktig parameter när 

vi letade bostad, säger Karolina Skog, som tar med sig man 

och dotter till Stockholm. 

En annan förändring med hennes nya post är den mediala 

uppmärksamheten. När hon tillträdde som minister var det 

just cykelfrågan som uppmärksammades kring hennes person, 

och rubrikerna handlade om att hon inte använde cykelhjälm. 

– Det är ett aktivt ställningstagande, inte mot hjälm, men 

för att man ska få välja det själv. Men också för vilken typ av 

cyklande som jag står för, vilket är vardagscyklande, säger hon. 

Karolina Skog har två år, den resterande mandatperioden, på 

sig att visa vad en cykelpolitiker kan åstadkomma i regeringen. 

– Jag är en väldigt genomförande fokuserad politiker, jag 

tror att det är därför jag har blivit tillfrågad, för att behålla 

fokus på frågor som är nära verkligheten i människors vardag 

och få dem genomförda. 

Text och foto: Hanna Mi Jakobson 

13

MEKARKURS Adi Tarki lagar en av de begagnade cyklarna som har samlats in för cykelhelgen på Björklunda asylboende i Burgsvik. 

14

Cykeln som frihet 

Flyktingkrisen har skapat massförflyttningar i världen och 

en del har sökt asyl i Sverige. Under väntan på om de får 

stanna finns satsningar för att de inte ska stagnera. 

Cykelfrämjandets kurser för att lära sig cykla och meka ska 

ge mer rörelsefrihet till nyanlända. 

TEXT OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON 

REPORTAGE 

15

Det är en solig fredag 

i maj på södra Gotland. 

Runt ett bord på en 

skolgård i Burgsvik 

sitter ett gäng cykelfrämjare. 

Några är instruktörer från 

fastlandet, några kommer från Gotlandskretsen 

och några är volontärer från 

bygden. Ännu har skolgården inte fyllts 

med asylsökande kvinnor och barn som 

försöker cykla. Det händer först i morgon. 

Tills dess ska alla de som sitter runt 

bordet lära sig hur det ska gå till. Anna 

Asplind har anordnat den kombinerade 

instruktörskursen, cykelkursen och 

16 

mekarkursen, inom Cykelfrämjandets 

projekt Frihet på cykel, som drivs med 

stöd från Svenskt Friluftsliv. Liknande 

kurser anordnas av kretsarna, men 

projektets nya inriktning är asylsökande 

och ensamkommande flyktingbarn. 

– På det här sättet kan vi starta och 

sprida cykelkunskaperna. I Stockholmskretsen 

brukar vi ha sex kurstillfällen 

på två timmar vardera. Nu har vi en 

intensivhelg och det är första gången vi 

prövar det här, berättar Anna Asplind 

för personerna runt bordet. 

Hon, och de andra instruktörerna 

Birgitta Myhrman Edberg, Anna Melin, 

Cecilia von Bahr och Curt Thörnqvist, 

har bjudits in av volontärnätverket för 

asylboendet. Volontärerna har märkt 

av ett stort behov med efterfrågan av 

såväl cyklar som cykelkunskaper hos de 

boende. Allt fler vill ta sig ut i omgivningarna 

när sommaren kommer och många 

behöver pendla till praktikplatser för 

turistsäsongen. 

– Speciellt när man bor på en vacker 

plats som här, nära havet och vill komma 

ut utan att vara beroende av volontärer 

som skjutsar en, säger Anna Asplind. 

En annan anledning till att det behövs

REPORTAGE 

CYKELKURS Islam Alarfi cyklar glatt framför sin svägerska Rabab Abouuazem. Bägge är från Syrien och har aldrig cyklat tidigare. 

en intensivkurs, är att tillvaron för de 

asylsökande är så pass osäker. Migrationsverkets 

hastiga beslut om förflyttningar 

gör att kurser som pågår längre 

perioder inte alltid kan fullföljas. 

– Då börjar vi med lite uppvärmning, 

det finns de som inte rör på sig och då 

kan fysisk aktivitet vara svårt. Det är bra 

att sätta igång tillsammans ocn vara 

aktiva, så att det blir lite glädjefyllt. 

Höger och vänster, uppmanar Anna 

Asplind i takt med höga knärörelser. 

Alla står i en cirkel på skolgården och 

värmer upp inför de praktiska övningarna. 

– Vad vi börjar med är att skruva av 

pedalerna. För barn finns springcyklar 

och det är det vi kommer att återskapa, 

fast för vuxna, säger Anna Asplind. 

” 

Nu har vi en intensiv 

helg och det är första 

gången vi prövar det här. 

ANNA ASPLIND, CYKELFRÄMJANDET 

Hon följer Cykelfrämjandets cykelkursmanual, 

med metoder för att lära vuxna 

cykla. Första steget är att hitta balansen 

på springcyklarna. Anna Asplind går igenom 

olika balans- och bromsövningar, 

som ska visas och testas för deltagarna 

under morgondagen. 

– När de kan det kan vi sätta på pedalerna. 

Och när de kan visa att de kan 

bromsa, då får de cykla iväg, säger Anna 

Asplind. 

Därefter ska nybörjarcyklisterna lära 

sig att manövrera cykeln genom att 

stanna, svänga och släppa styret med 

ena handen. Sen är det dags att förflytta 

sig för en backövning. Upplägget inför 

helgen är att vara på skolgården första 

dagen och på en grusväg andra dagen. 

17

REPORTAGE 

Björklunda asylboende ligger tre 

kilometer från skolgården i Burgsvik. I 

närheten finns en lång backe med svag 

lutning, som går ner till en länga med 

sommarstugor längs kusten och en folktom 

grusväg. Anna Asplind går igenom 

backövningar och trafikövningar. I instruktörskursen 

ingår även teori i cykelregler 

och trafiksäkerhet. Alla deltagare får 

också en cykelkursmanual att utgå från. 

Till kvällen tar sig de erfarna och de 

alldeles nyutbildade instruktörerna, 

till Björklunda. Personalen och de asylsökande 

har bjudit in bygden på ett 

kaffekalas, med ett långbord fullt av 

bakverk från Syrien och Afghanistan. 

Under fikakvällen skrivs det deltagarlistor 

på vilka som vill vara med på 

cykelkursen följande dag. 20 kvinnor 

sätter upp sig på listan. 

” 

Det är en väldigt 

fin känsla att lära sig 

att cykla och att det 

inte var så svårt. 

ISLAM ALARFI, ASYLSÖKANDE 

När lördagskursen börjar på skolgården 

testas cykelkunskaperna på alla 

kvinnor som är med. Islam Alarfi och 

hennes svägerska Rabab Abouuazem är 

två av dem som aldrig har cyklat och 

behöver hitta balansen. Islam Alarfi 

är uppväxt i storstaden Dier Ezzor i 

Syriens inland, där det är ovanligt att 

kvinnor cyklar. De kvinnor som lär sig 

får göra det bakom murar och på innergårdar, 

utan insyn och utan trafik. På 

skolgården är det också avskärmat 

från trafiken, men här har hon inga 

svårigheter med att det är insyn. Till 

slut hittar hon balansen och kan börja 

trampa själv. 

– Det är en väldigt fin känsla att lära 

sig att cykla och att det inte var så svårt. 

Jag har velat lära mig det jättemycket, 

säger hon. 

Svägerskan Rabab Abouuazem minns 

att hon försökte lära sig cykla som liten, 

men att hon var rädd och att det inte 

gick. Hennes mamma, Sahar Alramadan, 

är också med på kursen. Hon har inte 

cyklat sen hon var liten flicka. Senaste 

gången var hon tio år men rörelsen finns 

någonstans i kroppsminnet, 40 år senare. 

– Jag känner mig ung igen, säger hon 

skrattande när hon tar sig fram på en av 

de minsta cyklarna. 

Mamman och dottern har också 

bott centralt i en Syrisk storstad utan 

trädgård eller innergård. Så det var inte 

lämpligt för Sahar Alramadan att skaffa 

sig egen cykelvana eller uppmuntra 

sin dotter att cykla. När hon ser sin nu 

vuxna dotter kämpa på skolgården, först 

utan och sen med pedaler, ser hon ut 

som en stolt förälder. 

– Jag är väldigt lycklig, jag ville det 

här, säger Sahar Alramadan leende. 

Hennes dotter trillar och borstar bort 

gruset från jeansknäna och de lånade 

cykelhandskarna. Den långa luggen klibbar 

sig fast på den svettiga pannan, men 

hon reser sig upp, föser bort hårslingorna 

och försöker igen. 

Rabab Abouuazem säger samma sak 

som sin mamma. 

– Jag vill verkligen det här. 

På skolgården finns kvinnor med 

cykelkunskap i flera olika nivåer. Förutom 

de totala nybörjarna finns även de 

som kan trampa runt och ta sig fram, 

men som behöver öva på att starta, 

bromsa, svänga och se sig om. Eftersom 

ingen barnpassning eller barnaktivitet 

är organiserad är de ibland i vägen. De 

vuxna får dock en övning i att vara alerta 

i trafiken, när barnen distraherar dem. 

– Vi har nog lärt oss att vi behöver 

ordna någon cykelaktivitet för barnen 

också när vi åker ut till asylboenden, 

konstaterar Anna Asplind. 

Kursen är egentligen inte till för barn, 

utan tanken är att föräldrar som lär 

sig att cykla, även lär barnen. För att 

kunna aktivera och uppmuntra barnen i 

kursverksamheten ska Cykelfrämjandet 

ta fram en skrift med olika barncykellekar. 

Handboken planeras att vara i 

tryck under hösten. 

Under tiden som flera kvinnor och 

barn gör cykelövningar, ägnar sig flera 

av männen, och en kvinna, åt att laga 

cyklar i asylboendets trädgård. 

Thomas Rörby från Solna Cykelkök 

kom med sin pick-up och sitt mobila 

cykelkök redan på fredagskvällen, då 

han tillsammans med lokala och nyanlända 

krafter fixade iordning de cyklar 

som skulle användas till cykelkursen. 

– Det är många av dem som är duktiga 

med händerna. Det finns mycket rå 

mekarkuskap och om det sätts in i rätt 

kontext finns förutsättningar för att 

jobba med det här. Gotland är en cykeltät 

ö och det skulle kunna gå att få till 

det för den som har lite skills, säger 

mekanikern Thomas Rörby. 

Inför kurshelgen hade volontärnätverket 

samlat in begagnade cyklar. De 

minsta, som hade hjulstorlekar från 

20 till 24 tum och sadlar som kunde 

sänkas rejält, lagades först. Därefter var 

cykelköket öppet för de asylsökandes egna 

cyklar som de hade fått sen tidigare, blev 

tilldelade under tiden eller som tillhörde 

den allmänna cykelpoolen på boendet. 

– Det var lite rivigt, stökigt och kaotiskt 

vid cykelutdelningen, men vi satte 

fart på fler än 30 cyklar och fick lite kramar, 

så som helhet var det jättekul att 

vara med, sammanfattar Thomas Rörby. 

För honom var den stora belöningen 

att se hur flera av de som hade varit med 

och mekat, och därmed fått de uppfixade 

cyklarna, vara ute och trampa runt i 

samhället. 

” 

Det är många av 

dem som är duktiga med 

händerna. Det finns 

mycket rå mekarkunskap 

THOMAS RÖRBY, CYKELMEKANIKER 

– Det här består av två saker. Dels det 

ganska fina ordet Empowerment, att visa 

att de kan göra själva. Dels effekten av 

att man har en cykel, för att ta sig runt 

i sitt närområde på egen hand. Med 

cykelns hjälp skapas en egen relation 

till det här området som en bil eller 

buss inte kan göra. Det är även så vi på 

cykelköket ser på cykling för alla, inte 

bara nyanlända säger Thomas Rörby. 

18

MÖTEN Anna Asplind med Rabab Abouuazem och Thomas Rörby med Adi Tarki. 

19

REPORTAGE 

De tre intensiva dagarna når sitt slut. 

Några av svårigheterna under helgen 

har varit kommunikationen utan tillgång 

till tolk. Det praktiska var därmed 

enklare att lära ut än det teoretiska 

och för Anna Asplind har det varit en 

utmaning att organisera på plats. 

– Men vi har varit ett väldigt bra gäng 

med erfarna kursledare, lokala volontärer 

och cykelfrämjare från kretsen. Sen har 

det också varit viktigt att vara flexibla 

och anpassa sig efter situationen, säger 

Anna Asplind. 

Några av de asylsökande från Afghanistan 

kommer över för att bjuda på dadlar, 

frukt och te i Björklundas trädgård. Anna 

Asplind känner sig nöjd. 

– Jag tycker att det har varit en väldigt 

lyckad helg, just med kombinationen med 

att lära sig cykla och meka, säger hon. 

Cykelfrämjandet har gjort liknande 

insatser för nyanlända i Stockholmsområdet. 

Stora Sköndal varvar också 

cykelkök med cykelkurser sen några 

månader tillbaka. I Sundbyberg genomförs 

cykelkurser för ensamkommande och 

i Järfälla har det anordnats cykelturer 

för nyanlända i deras svenska kvarter. 

Det är även ett projekt på gång med 

Statens Kulturråd i ett miljonprograms- 

område i Katrineholm. 

– Vi försöker gå via kommuner och 

asylboenden och få fler samarbeten. Frihet 

på cykel har som syfte att sprida cykelkurskonceptet 

med hjälp av ideella krafter 

och lokal förankring säger Anna Asplind. 

Även andra aktörer satsar på cykling 

för nyanlända. I våras skänkte till 

exempel cykeltillverkan Cycleurope och 

samverkansgruppen Calling for Peace nya 

cyklar till asylboendena i Varberg. Under 

sommaren har även IAL, Internationella 

arbetslag, arrangerat ett cykelmekarläger 

vid Färnebo Folkhögskola för 

ensamkommande i Gävle. 

20

INSTRUKTÖRER Anna Asplind från projektet Frihet på cykel, och Curt Thörnqvist som även har varit aktiv vid asylboendet i Stora Sköndal. 

” 

Frihet på cykel 

har som syfte att sprida 

cykelkurskonceptet med 

hjälp av ideella krafter 

och lokal förankring. 

ANNA ASPLIND, CYKELFRÄMJANDET 

Förutom att cykeln kan ge personlig 

rörelsefrihet, självständighet, hälsa och 

välbefinnande, finns det även en samhällsdimension 

när nyanlända cyklar. 

– För mig handlar det om två saker. 

Dels integration i det svenska samhället, 

dels en möjlighet att upptäcka platserna 

som de har hamnat på, säger Anna 

Asplind. 

De tre nybörjarcyklisterna från Syrien 

är glada över sitt deltagande. 

– Det var väldigt bra, men svårt. Jag 

kände en självsäkerhet när jag insåg att 

jag kunde cykla, säger Islam Alarfi. 

Efter kursen har hon bara cyklat de tre 

kilometerna bort till mataffären och till 

stranden i närheten av asylboendet. Hon 

säger att hon gärna skulle cykla mer, 

men att hon har en bebis att ta hand 

om och varken har någon barnsits eller 

cykelvana nog för att ta med henne i 

dagsläget. Rabab Abouuazem cyklar 

däremot oftare och syns ibland på vägarna 

med sin mamma Sahar Alramadan som 

kommer efter. 

– Vi ville verkligen det här jättemycket, 

säger både mamman och dottern. 

Det är en vanlig syn i trakten nu, att 

flera nyanlända är ute på vägarna i det 

gotländska samhället. 

21

EVENEMANG 

Cykelturistvecka 

i alla olika väder 

Årets Cykelturistvecka i Trollhättan samlade över 200 

cyklister under en himmel som växlade mellan sol och 

moln. Förutom väderleken var det varierade turer, 

terräng och teman. 


Årets Cykelturistvecka 

lyfte fram Trollhättans 

historia, natur och teknik. 

För historieintresserade 

cyklister fanns allt från 

hembygdsgårdar och egnahemskvarter 

till arkeologiska utgrävningar. Naturälskare 

kunde njuta av bilfria vägar längs 

banvallar, ner i dalgångar och uppför 

sluttningarna intill älven. Teknikvurmare 

kunde stanna till vid allt från 

slussar och fall till gamla brandstationer 

mitt i skogen och Innovatum Science Center. 

Varje dag hade ett eget tema, som vatten, 

jorden, kraften och tekniken. 

– Vi har haft många cykelrelaterade 

aktiviteter i kommunen den här sommaren 

och vi har även mixat med de 

lokala aktiviteterna, säger Birgitta 

Berntsson-Ärje som har agerat CTVgeneral 

tillsammans med kretsen i 

Vänersborg och Trollhättan. 

Bland de aktiviteter som hade integrerats 

i programmet fanns bland annat 

allsång på Forngården, slussöppning 

vid fallen och barnshow på Spikön. De 

traditionella CTV-aktiviteterna var 

givna programpunkter, som gemensam 

picknick och cykelkortege på onsdagen. 

– På kortegen körde även vår nya 

cykelmätare i Trollhättan igång och vi 

körde förbi med över 200 personer som 

räknades, säger Birgitta Berntsson-Ärje. 

220 cyklister var med hela veckan. 

Dessutom var flera från kretsen med och 

cyklade etapper, mellan insatser vid depåer 

och sekretariat. Upp till 30 personer 

cyklade med dagspass en av dagarna. 

Satsningen på familjeanpassade turer 

lockade få, men de två familjer som var 

med kunde besöka lekparker och snitsla 

sig fram på en barnvänlig sträcka med 

cykelorientering. 

– Det har varit väldigt varierade och 

fina turer. Det är många som har varit 

nöjda med att ingen tur är på stora landsvägar. 

Målsättningen har varit så bilfritt 

som möjligt på cykelvägar och motionsspår, 

säger Birgitta Berntsson-Ärje. 

Varken hon, kretsens ordförande Peter 

Bryntesson eller tidigare riksordföranden 

Anders Drougge hann med att cykla 

under veckan. Men de hade provrekat 

sträckor på cykel eller satt upp vägpilar 

på motorcykel. Även andra volontärer 

lade ner mycket arbete tillsammans med 

kommunen och turistbyrån. 

– Min semester har varit Cykelturistveckan, 

säger Birgitta Berntsson-Ärje 

och skrattar. 

Sommarvädret var väldigt växlande. 

– Vi har haft alla slags väder. Det har 

varit blåsigt, regnigt, soligt, molnigt och 

åskknallar. Idag är det halvklart, säger 

Birgitta Berntsson-Ärje på Cykelturistveckans 

sista dag före avslutningsfesten. 

22

• 

• 

KENNETH LARSSON, BORÅSKRETSEN 

– Jag har varit på Cykelturistveckan cirkus 15 gånger. Det är som 

att träffa gamla vänner en vecka om året och jag var polare med 

Gun Hägglund. Varje CTV har sin tjusning och i år är det nostalgi, 

jag bodde här för 47 år sen. Det är nice att cykla. 

BRITT JÖNSSON OCH INGRID BRINK, MÖRARPSKRETSEN 

– Det här är 22:a eller 23:e gången vi är på CTV och vi åker 

alltid tillsammans. Vi håller oss friska, är runt 70 år och har det 

bra. Det är älven som gör mycket av årets CTV. Kanalen är 

jättefin och Brinkebergskulles slussar första dagen var jättebra. 

• 

MADELEINE GRÜNEWALD OCH AGNES NELSSON, KARLSTADS- 

KRETSEN 

– Det är fjärde Cykelturistveckan och jättekul att vara ute och 

röra sig tillsammans och lära känna olika städer. I Trollhättan 

var slussarna häftiga och Spikön var jättefin. 

• 

MARIANNE SUNDSTRÖM, STORSTOCKHOLMSKRETSEN 

– Det är sjunde året jag är på CTV. Jag började i Stenungsund 

och har varit med sen dess. Jag gillar att cykla, vara ute i naturen 

och uppleva mycket. Trollhättan har varit toppen och jag 

kommer säkert tillbaka, hembygdsmuseet var verkligen sevärt. 

• 

• 

BIRGITTA BERNTSSON-ÄRJE, ANDERS DROUGGE OCH PETER 

BRYNTESSON, VÄNERSBORGS- OCH TROLLHÄTTANKRETSEN 

– Vi tycker att det är så roligt att bjuda på detta. Det är 

fantastiskt kul. 2007 hade vi CTV i Vänersborg och 2016 i 

Trollhättan. Den har varit lyckad och de flesta har varit nöjda. 

LARS GREEN, HALMSTADSKRETSEN 

– Jag har aldrig varit på Cykelturistveckan innan, det är första 

gången för att se hur det går till. Ambitionen i Halmstad nästa år 

är att det ska funka till 110 procent, minst. Här har vi njutit i fulla 

drag. Det har varit intressant och kul med teknik och slussområdet. 

23

RESOR 

Familjer som 

cykelsemestrar 

Två kompisfamiljer delar med sig av sin cykelsommar på 

Gotland och cykelpappan Michiel van Asseldonk ger tips 

från sina cykelsemestrar med barnfamiljen. 


Egentligen var det själva 

cykelsemestrandet som gjorde 

att familjerna Kullingsjö och 

Carstensen träffades. Stina 

och Oskar Kullingsjö skjutsades 

till ett tåg på Västkusten när de såg ett cykelekipage 

på vägen. Senare på tågstationen såg 

de samma familj, det var Anna-Maria och Erik 

Carstensen som försökte lyfta in hela ekipaget 

i en knökfull tågvagn. 

– Att få på två barn, två cyklar och två vagnar 

är ingen drömsituation. Det var kaos, det 

var då vi träffades. Oskar och Stina sa att ”Det 

där kunde lika gärna vara vi” och sen började 

vi prata, berättar Anna-Maria Carstensen. 

och krossade tomater. 

– Jag önskar att vi alltid hade lika god mat, 

säger fyraåringen Ana-Vera, som redan har 

anpassat sig till campinglivet och vill att de 

ska slå läger på lekplatsen. 

Det är tredje gången som hennes familj 

cyklar ihop och mamman, Anna-Maria 

Carstensen, tycker inte att det är mer bökigt 

än vanligt på en cykelsemester. 

– Det är ingen skillnad på semester eller 

vardag med barn. Att det händer saker runt 

omkring och att man ska finnas till. Även 

hemma är det fokus på praktiska saker. De är 

med i allting och det är skönt att flytta ut alla 

aktiviteter. Nu tycker jag inte att det känns 

krångligare utan roligare. Det är klart att 

det är mer jobb, men det är mycket man har 

semester ifrån också, säger hon. 

Sommaren 2016 har familjerna blivit 

goda vänner och tillsammans står de utanför 

färjeterminalen i Visby och packar sina 

cykelväskor och cykelvagnar. Föräldraparet 

” 

Kullingsjö hyr vanliga damcyklar och sätter 

fast en dragstång bak på en sadelstolpe, så att 

deras treåriga son Alve kan fästa sin cykel på 

stången när det behövs. Lillasyster Mylia är 

drygt ett år och kommer sitta i en cykelvagn. 

Detsamma gäller paret Carstensens ettåriga ANNA-MARIA CARSTENSEN 

dotter Elin. Den fyraåriga storasystern Ana- 

Vera vill cykla själv så mycket som möjligt. 

När allt är färdigpackat hinner de bara cykla 

uppför en backe längs ringmuren innan de 

stannar för lunch vid en lekplats. En förälder 

springer iväg för att köpa en vattenpåse och 

fylla upp, en annan förälder hjälper ett barn 

gå på toaletten i buskarna, en tredje plåstrar 

om ett av barnen som har skurit sig på en 

kniv och en fjärde knuffar på de andra barnen 

i gungställningen. Mitt i all lek och logistik 

blir en enkel campinglunch lagad med bönor 

24 

Det är ingen skillnad 

på semester eller vardag 

med barn. 

Familjen har lärt sig att vara flexibel när de 

cyklar och det har tagit den några friluftssemestrar 

för att hitta ett bra tempo. 

– Den här gången är vi ännu mer inställda 

på att ta allting bara som det kommer. Nu är 

det mer fokus på gemenskapen, än vilka platser 

man ska till, säger Anna-Maria Carstensen. 

De har inte cyklat med en annan familj 

tidigare men ser bara fördelar. Även barnen är 

kompisar med varandra och är uppväxta med 

friluftsliv och naturintressen. 

CYKLING 

Ana-Vera 

Carstensen 

med mamma 

Anna-Maria 

och kompisen 

Alve Kullingsjö.

CAMPING 

Erik Carstensen och 

Oskar Kullingsjö. 

FRILUFTSLIV 

Stina Kullingsjö 

med dottern Mylia. 

25

RESOR 

CYKELPAUS Alve Kullingsjö leker i sanden. 

STRANDMYS Anna-Maria och Elin Carstensen. 

KVALITETSTID Erik och Ana-Vera Carstensen. 

– Jag tror att barn uppskattar att 

vara med andra barn. Både Ana-Vera 

och Alve är vana naturmänniskor och 

att leka utan leksaker, säger Anna-Maria 

Carstensen. 

De lämnar lekplatsen och cyklar 

vidare genom ett naturreservat på ett 

motionsspår med utsikt från kustklipporna. 

Under sin vecka tillsammans 

besöker de även fågelreservatet på Stora 

Karlsö och andra naturområden som 

föräldrarna är intresserade av. 

– Både jag och Erik tycker att det 

skönt att vara ute, tälta och laga mat på 

stormköket. Vi tycker väldigt mycket 

om att vara i naturen och då vill vi gärna 

att även barnen uppskattar det, säger 

26 

Anna-Maria Carstensen. 

De stannar också till vid flera lekparker 

och stränder som barnen har 

mer intresse av. Familjerna varvar sina 

campingnätter i det vilda med besök 

hos vänner och bekanta. Barnen kan 

leka i en trädgård med klätterställning 

under tiden som föräldrarna tvättar 

upp kläder, sätter upp tälten och lagar 

middag på stormköken. 

Även för familjen Kullingsjö är cykelsemestern 

ett sätt att kunna behålla sin 

livsstil, friluftsintresse och resesätt även 

med barn. Som biologer och miljövetare 

gillar de att speja på örnar med sina 

barn eller plocka ingredienser till måltider 

direkt från naturen. 

När de cyklar tillbaka till Visby efter 

en vecka, och Carstensens ska åka hem, 

har Kullingsjös ännu en vecka kvar. De 

åker norrut, cyklandes på en gammal 

järnvägsbank bland fjärilar, tar småvägar 

genom landsbygden och hittar cykelbanan 

som går parallellt med stränderna. 

– När de andra inte längre är med 

känns det lite tomt och då är det väldigt 

viktigt att komma till något som är 

barnanpassat. Det räcker inte att kolla 

på fjärilar, säger Stina Kullingsjö. 

När hon och familjen återvänder till 

Visby är de nöjda med sin semester. 

– På ett sätt blev det som vi hade 

tänkt oss. Det här att inte komma så 

långt och att det alltid blir mer fokus på 

det lilla och saker som man inte planerar.

TOFTA STRAND 

Under lågsäsong är en 

av Gotlands populäraste 

stränder nästan folktom. 

• 

• 

• 

GOTLANDSRUTTEN 

CYKLISTER Stina och Oskar Kullingsjö, med barnen 

Alve, 3 år, och Mylia, 1 år. Anna-Maria och Erik Carstensen 

med barnen Ana-Vera, 4 år, och Elin, 1 år. 

CYKELRUTT Visby, Södra hällarna, Tofta strand och 

Västergarn där cykelbanan tar slut. Fortsatt söderut 

till Kovik och Stora Karlsö. Mot inlandet och norrut 

till Sanda, Stenkumla och Visby. Norrut till Ekeby, 

Kallgatburg, Tingstäde och på banvall och småvägar 

till Väskinde. Tillbaka via cykelbana från Lummelunda 

och åter i Visby. Totalsträcka 15 mil. 

CYKELSTOPP Lekparker på Leva kungslador, Pannkakslandet 

och Krusmyntagården. Badplatser i Tofta, 

Kovik, Tingstäde träsk, Brissund och Snäck. 

TINGSTÄDE 

TRÄSK 

VISBY 

BRISSUND 

SANDA 

BARNSEMESTER 

Oskar Kullingsjö och 

dottern Mylia med 

kikaren i beredskap 

för att skåda fåglar. 

TOFTA STRAND 

STENKUMLA 

KOVIK OCH 

STORA KARLSÖ 

27

RESOR 

Cykeltips för 

familjeturen 

1 

CYKLING 

Cykelsemester med 

barn skiljer sig från 

den vanliga touringtrippen. 

Dagssträckorna blir 

inte enligt plan, det ställs högre 

krav på separerade cykelvägar 

och det behövs ytterligare 

utrustning. En familjesemester 

på cykel kan inte ses som 

en prestation som räknas i 

antal mil, utan snarare en friluftsupplevelse 

med kortare 

sträckor mellan täta aktiviteter. 

Beroende på barnens 

ålder och cykelvana kan de 

antingen cykla själva, använda 

en påhängscykel eller åka med 

i en cykelvagn. Eller växla 

mellan de olika alternativen, 

beroende på vilken typ av 

väg man cyklar på eller vad 

barnen är sugna på. 

En vanlig cykeldag kan ta 

mellan fyra och åtta timmar, 

resten av tiden går ofta åt till 

måltider och logistik. Mindre 

28 

barn som har suttit i vagn hela 

dagen kommer troligen att vara 

pigga på kvällen, när föräldrarna 

är trötta, men när barnen 

själva cyklar kanske krafterna 

inom familjen är lite mer i fas. 

2 

UTRUSTNING 

Bra cyklar och 

vagnar som tål 

terräng, med 

många växlar och tåliga däck 

underlättar. Byt gärna till 

touringdäck på allting. Flera 

cykelvagnar har multifunktioner 

och har ett eller två 

nedfällbara hjul, så att man 

kan koppla ifrån och använda 

den som barnvagn. Vissa cykelvagnar 

har inbyggda stötdämpare 

eller tillbehör att köpa 

till. Storleken på vagnarna 

har betydelse för hur många 

barn eller hur mycket packning 

som får plats, men även bredden 

spelar roll för hur smidig 

den är för att till exempel ta 

sig igenom en dörröppning. 

Om man cyklar med jämnåriga 

barn är det bra om de har 

cyklar i liknande storlekar. 

Övrig utrustning och kläder 

varierar beroende på hur man 

bor och hur vädret är. På samma 

sätt som alla vuxengrejer 

kan vara anpassade för friluftsliv 

är det bra med lätttorkade 

lager-på-lager-kläder 

och smidiga köksgrejer, även i 

barnstorlek. Ett första-hjälpenkit 

kan rustas med färgglada 

plåster och våtservetter. För 

skoj skull kan barncykeln få 

en klatschig vimpel eller rolig 

ringklocka. 

BOENDE 

Familjen 

4Kullingsjö 

i sitt fyramannatält. 

LIVSMEDEL 

Lunch på stranden 

med morötter, linser och 

nyplockad strandmålla. 

3 

3LIVSMEDEL 

Matrutiner kan 

inte alltid hållas, 

så laddningar med 

olika mellanmål är bra, majskrokar, 

frukt, nötter eller 

vad barnen tycker om. Enkel 

campingmat, som pasta, nudlar 

eller liknande, med någon 

grönsak och lite sås eller soppa 

på påse, fungerar för barn 

också. Längs cykelleder finns 

det ofta mataffärer i närheten 

för att köpa färskvaror eller 

barnmatsburkar. Ta med 

mycket vatten, i pet-flaskor 

eller särskilda vattenpåsar. 

4BOENDE 

Tält är det klassiska 

boendet för cykelsemestrande 

familjer, 

men vandrarhem, hotell eller 

att besöka personer i deras 

hem är också alternativ. 

Fördelen med att campa vilt 

är att man kan slå läger när 

det passar. Det kan dock bli 

bökigt om det är dåligt väder, 

när saker behöver tvättas eller 

torkas. På campingar finns ofta 

andra familjer, lekparker eller 

aktiviteter. Tipset är att ha med 

tältet och varva allemansrätt 

med camping och annat boende.

5 6 

PLANERING 

Var inte för låst i 

planeringen, förutom 

en grov rutt med ditoch 

hemresa med möjligheter 

att ta sig hem från olika destinationer. 

Eller cykla i en loop, 

där det går att gena över om 

det krävs. Genom att rikta 

in sig på sammanhängande 

cykelleder kan semestern 

bli så bilfri som möjligt. Om 

det saknas cykelbanor kan 

småvägar eller banvallar vara 

lämpliga. Europeiska leder 

har ofta specifika cykelguideböcker 

som är användbara. 

Kolla gärna upp vad det 

finns längs vägen, som olika 

typer av lekplatser, badplatser 

eller andra barnaktiviteter. 

Planera för olika scenarion 

och rutter men var flexibel. 

DESTINATION 

Svenska leder som 

Kattegattleden, 

Sydostleden och 

Cykelspåret kan ge bilfria 

sträckor lämpliga för barn 

som cyklar själva. Välj gärna 

en led eller rutt med roliga 

destinationer. Ta en provrunda 

först, i ett bekant närområde, 

eller kanske en kortare tur 

från Köpenhamn till Legoland. 

Danmark är platt, lättillgängligt 

och har ett väl utbyggt 

cykelvägnät för veckoturer 

på exempelvis Bornholm. 

Detsamma gäller för Holland 

och Tyskland. Det går att 

hitta barnvänliga cykelpaketresor 

eller på egen hand följa 

väldokumenterade Euroveloleder 

på kontinenten i länder 

som Frankrike och Spanien. 

2 

UTRUSTNING 

Elin Carstensen 

i cykelvagnen 

Thule Chariot. 

29

PRODUKTER 

CYKLAR 

I BARN- 

FORMAT 

De nya barncyklarna har kommit 

till Sverige och de är lättare. De 

ska vara lättviktare såväl som 

lätthanterliga. Cykling har kollat 

in marknaden. 

30 

BARNCYKLIST 

Quintus Hielscher på sin 

Hoy Bonaly i Stockholm. 

Foto: Hanna Mi Jakobson

Lättare cyklar för 

livslång cykelkärlek 

Barncykeltillverkare har länge konkurrerat om uppmärksamheten genom att 

välja coola detaljer och design före funktion. Under det senaste decenniet har 

en rad tillverkare specialiserat sig på blingfria cyklar anpassade för barn. 

När jag skulle köpa cykel till äldsta 

sonen blev det först en begagnad gul 

sak från 90-talet. Men när jag skulle 

släpa hem den fick jag en chock. Den lilla 

cykeln vägde lika mycket som en tung 

standardcykel för vuxna. 

Även om sonen lyckades lära sig cykla 

på kolossen, blev det en trist process 

som gjorde att han riskerade att tappa 

glädjen i att cykla. Han orkade inte ens 

trampa sig över svaga sluttningar och 

det hände mer än en gång att han tappade 

cykeln vid av- och påstigning, med 

tårar och smärta som resultat. 

Att hitta en lättare barncykel visade 

sig vara svårt, men inte omöjligt. Internationellt 

har det dykt upp en nisch som 

specialiserat sig på just detta. Pionjären 

heter Islabikes, men sen lanseringen för 

tio år sen har en rad andra tillverkare 

poppat upp på marknaden. Vad är det då 

som utmärker dessa cyklar? 

Vikten är det största försäljningsargumentet 

för lätta cyklar. En 20-tumscykel 

från exempelvis Islabike, Cnoc 20, väger 

enligt specifikationen 6,8 kilo. En del 

av den vinsten ligger i att ramrören har 

mindre diameter och tunnare gods, men 

även valet av komponenter spelar in. 

Mountainbikeboomen från 1980-talet 

lever kvar i barncyklarnas stilideal. Överdimensionerade 

ramrör, grova dubbdäck 

och dämpad framgaffel är snarare regel 

än undantag, även för cyklar som aldrig 

kommer att köras i skogen och som 

knappast är gjorda för det heller. Många 

barncyklar som säljs i Sverige väger 

runt 15 kilo, det vill säga ungefär som 

en standardcykel för vuxna, och ofta 

uppemot hälften av barnens egen vikt. 

Det är troligen få vuxna som skulle 

acceptera en cykel som vägde mellan 30 

och 40 kilo. 

Storleken är också av vikt. Hjulstorleken 

har varit ett vanligt sätt att benämna 

storleken på barncyklar. Men det kan 

vara helt missvisande. Ramstorleken och 

geometrin varierar, vilket påverkar hur 

högt toppröret är. Om beninnerlängden 

är kortare än topprörets högsta punkt 

går det inte att stå över den oavsett hjulstorlek. 

Därför har många tillverkare av 

lätta barncyklar flera olika ramstorlekar 

med samma hjulstorlek, och många anger 

minsta beninnerlängd för att det ska 

bli lättare att hitta rätt cykel. Små barn 

ska kunna stå med båda fötterna säkert i 

marken medan de sitter i sadeln, medan 

en fot räcker när de blir lite äldre. 

Bromsarna är ytterligare en skillnad. 

De flesta av de lättare barncyklarna 

saknar fotbroms och har inte heller navväxlar. 

Istället är de antingen utrustade 

med ett frihjul som gör att det går att 

trampa bakåt, eller så har de utanpåliggande 

växlar som för många vuxna. Det i 

kombination med handbromsarna håller 

nere vikten på cykeln. Samtidigt finns 

det faktiskt goda argument för handbromsen, 

särskilt på cyklar för de lite 

större barnen. De ger bra bromsverkan 

och är lättare att anpassa inbromsningar 

än med fotbromsen. Cyklar för mindre 

barn är utrustade med handbromsreglage 

som är anpassade för små och inte 

så starka händer. 

Vevpartiet skiljer sig från vuxencyklar. 

Kortare ben behöver kortare 

vevarmar. En gammal tumregel är att 

vevarmslängden bör vara en tiondel av 

kroppslängden. Om barnet mäter 120 

centimeter bör vevlängden alltså vara 

120 millimeter. Ett bättre mått är dock 

att vevarmslängden ska vara 20 procent 

av beninnerlängden. Barn har också 

smalare höfter. Därför behöver de ett 

kortare avstånd mellan pedalerna. Många 

barncyklar använder vuxenmått, 150 

centimeter eller mer, vilket innebär att 

de behöver trampa med benen vinklade 

utåt. 

Styret är en annan cykelkomponent 

som skiljer sig från de gamla barncyklarna. 

Smalare styren anpassade för barns 

axelbredd är standard på många av de 

lättare varianterna, som exempelvis 

Frog, Hoy och Islabikes. Med ogängade 

styrlager som är vanliga i dag är det dock 

svårare att justera höjden på styret. Att 

byta till ett BMX-styre kan ge barnet en 

mer upprätt sittställning även om det 

inte går att justera styrstammen högre. 

Fredrik Hielscher 

31

PRODUKTER 

” 

Här är några populära barncyklar med 

låg vikt. Vi har valt att jämföra cyklar med 

20-tumshjul och modeller för de barn som är redo 

för växlar. De rekommenderas från cirka fem års 

ålder och uppåt beroende på kroppsbyggnad. 

FREDRIK HIELSCHER, CYKELFRÄMJANDET I STORSTOCKHOLM 

LÄTTA CYKLAR 

SPECIFIKATION FUNKTION FROG BIKES 52 HOY BONALY 20 

ÅLDER OCH LÄNGD 

Förutom barnets ålder och 

längd används beninnerlängd, 

centimetermåttet från 

gren till golv. 

För barn mellan 5 och 6 år. 

För barn från 5 år och uppåt. 

STORLEK OCH VIKT 

Många av tillverkarna har 

mer än en ramstorlek för varje 

hjulstorlek. Vikten är låg. 

Totalvikt 8,75 kilo. 

Totalvikt cirka 8 kilo. 

RAM OCH GAFFEL 

Ramarna här är tillverkade i 

aluminium, ofta med reducerade 

rör. Gaffelmaterial varierar. 

Ram av aluminium 25,4 cm 

och framgaffel i aluminium. 

Ram 6061 aluminium med 

fästen för flaska och stänkskärmar. 

Gaffel i aluminium. 

VÄXLAR 

Växlarna är utanpåliggande 

och har enbart bakväxel. 

8 växlar. Bakväxel och reglage, 

Shimano Alivio. 

6 växlar. Bakväxel och reglage, 

Shimano Tourney. 

BROMSAR 

Samtliga av dessa cyklar 

har handbromsar i juniorutförande 

och inte fotbroms. 

Tektro 836AL V-bromsar fram 

och bak. Tektro bromsreglage. 

Tektroreglage och Tektro RX1 

mini V-bromsar bak och fram. 

STYRE 

Har styren med lätt böj och 

anpassade till barns smalare 

axlar. 

Aluminium, bredd 460 mm. 

Styrstam 38 mm, också i 

aluminium. 

Aluminium, bredd 500 mm. 

Styrstam 60 mm i aluminium. 

VEVPARTI 

Bör vara anpassade för barn, 

kortare vevarmar och mindre 

bredd mellan pedalerna. 

114 mm i aluminium, 32t 

klinga i stål och kedjeskydd 

i plast. 

Prowheel 114 mm i aluminium 

med klingskydd i plast. 32t 

aluklinga. 

PRIS OCH TILLGÅNG 

Cirkapris vid svenska återförsäljare 

eller via internet. 

3 500 kronor. Finns i butik på 

Karlssons cykel och Cykloteket. 

3150 kronor, frakt 330 kronor. 

evanscycles.com 

32

Nya barncyklar är på ingång 

Allt fler tillverkare satsar på lätta 

barncyklar. Men de har hittills varit 

svåra att få tag på i Sverige. Nu är 

dock utbudet större än någonsin, 

både via internet och i butik. 

Islabikes är föregångaren. Det var 

dock länge svårt att få tag i deras cyklar 

här, eftersom de under en tid inte gick 

att beställa direkt till Sverige. Att be 

vänner i Storbritannien beställa och därefter 

skicka vidare till Sverige har varit 

en lösning. Att de har varit svåra att få 

tag i har också lett till höga andrahandspriser 

på köp- och säljsajter och forum i 

Sverige. 

Sen i fjol skickar Islabikes cyklar också 

till Sverige. Och många av konkurrenterna 

gör detsamma. För den som föredrar 

att köpa cykel i butik har märket Frog 

letat sig in i sortimentet i några butiker 

i landet. Karlssons cykel i Göteborg var 

först ut. Därefter är Cykloteket, en kedja 

med butiker i Stockholm och Västerås. 

– Handlar det om barncyklar är det 

nästan bara Frog som gäller här. Och 

personalen gillar verkligen cyklarna, 

säger Joakim Fernandez, som är säljare 

på Cykloteketes butik i Västberga i södra 

Stockholm. 

Vikten är ett tungt argument. 

– Vi brukar ta fram en annan tyngre 

cykel och låter föräldrarna lyfta och jämföra 

själva. I de flesta fallen väljer de den 

lättare cykeln, säger Joakim Fernandez. 

ISLABIKES BEINN 20 SMALL KANIA 20 SMALL PELLO ROVER RIDGEBACK DIMENSION 20 

För barn 5 år eller äldre. 

Minsta beninnerlängd är 47 

cm och barnets minimilängd 

112 cm. 




Totalvikt 8 kilo. 

Vikt utan pedaler 7,75 kilo. 

Totalvikt 8,4 kilo 

Totalvikt 7,8 kilo. 

Ram 25,4 cm, 7005 T6 värmebehandlad 

alu. Stålgaffel 

(Cro-mo) med skärmfästen. 

Ram i 6061 aluminium och 

gaffel i aluminium. 

Ram i 6061 aluminium och 

gaffel i aluminium. 

Ram i värmebehandlad 6061 

aluminium med reducerade 

rör. Gaffel i Hi tensile-stål. 

7 växlar. Bakväxel Sram X4, 

vridreglage Sram 3.0 Comp. 

8 växlar. Bakväxel och 

reglage, Shimano Altus. 

7 växlar. Bakväxel Sram-X4, 

reglage Sram 3.0 Comp. 

7 växlar. Shimano Tourney 

bakväxel och vridreglage. 

Islabikes mini-V-bromsar fram 

och bak. Islabike bromsreglage. 

Tektro V-bromsar bak och 

fram. 

Bromsar Tektro mini-V-broms 

fram och bak. Tektro micro 

bromshandtag. 

V-bromsar bak och fram. 

Tektro bromshandtag. 

Aluminium, bredd 480 mm 

med Islabikes ultra slim grips. 

Alustyrstam 50mm. 

Aluminium 6061, 500 mm 

bredd. Styrstam i aluminium 

PLP 50 mm. Ahead. 

Styre i aluminium 500 mm 

och styrstam med bredd Alu 

Ahead 60 mm. 

Riserstyre i aluminium, 

540 mm bredd. Gängat 

styrlager. 

114 mm aluminium, 32t aluklinga 

med skydd i plast. 

114 mm aluminium, 32t klinga. 

Skydd i plast. 

127 mm Pello special i aluminium, 

30t klinga i aluminium. 

Skydd i plast. 

140 mm vevarmar i aluminium, 

36t klingor i aluminium. 

4 000 kronor inklusive frakt. 

islabikes.co.uk 

5 000 kronor, frakt 270 kronor. 

kaniabikes.com 

430 dollar. Säljs i USA och 

skickas inte till Sverige ännu. 

3 000 kronor plus frakt. 

evanscycles.com 

33

FÖRENING 

Politik och påverkan 

POLITIKER 

Gotlandskretsens 

Sören Grytting 

ger en tidning till 

Carl Bildt (M). 

Hans pappa, 

Daniel Bildt, var 

hedersmedlem 

och tidigare 

ordförande för 

Cykelfrämjandet 

i Halmstad. 

VISBY Cyklingen var en het fråga 

under politikerveckan i Almedalen. 

Cykelfrämjandet hade inga egna 

arrangemang, men medlemmar 

deltog i flera seminarier och debatter. Ett 

av dem arrangerades av Gymnastik- och 

idrottshögskolan i Stockholm, GIH, där 

forskaren och humanbiologen Peter 

Schantz presenterade en rapport om 

vardagsmotion. Den visar att arbetspendling 

med cykeln kan minska risken 

för välfärdssjukdomar med upp till 50 

procent jämfört med fysiskt inaktiva. 

Men också att hälsovinsterna försvinner 

om cykeln får stå över vintern. 

– Träning är en färskvara och det går 

inte att lagra hälsovinsterna. Det är 

därför det är viktigt att informera om 

och satsa på exempelvis vintercykling. 

Cykelfrämjandets ordförande Lars 

Strömgren var en av paneldeltagarna. 

Han efterfrågade bland annat fler 

satsningar på barncykling och en infrastruktur, 

som gör det enkelt och lockande 

att välja cykeln framför bilen. 

– I Köpenhamn har exempelvis 

cykelslangen blivit en turistattraktion 

som lockar massor med folk. Och det 

finns absolut utrymme för att bygga 

Trafikantveckan på gång 

EUROPA Årets Trafikantvecka, 

med det internationella 

namnet European Mobility 

Week, genomförs mellan 16 

och 22 september. Däremellan 

pågår aktiviteter för att 

34 

främja hållbara resor och 

transporter. Cykelfrämjandet 

är en av aktörerna och 

det svenska samordningsansvaret 

ligger, från och med 

i år, hos Trafikverket. 

Cykelfrämjare pensioneras 

SVERIGE Cykelfrämjaren 

Marianne Jönsson, kanslioch 

ekonomiansvarig, går 

i pension i oktober vid 67 

års ålder. Hon lämnar sin 

anställning och kansliet 

i Helsingborg efter nästan 

tolv år i tjänsten. Fram till att 

årsmötet, våren 2017, ska 

besluta om kansliets lokalisering 

tar Föreningshuset 

över hennes arbetsuppgifter.

på plats 

HUR VAR CYKELSOMMAREN? 

ENTREPRENÖR 

Näringslivet 

var också på 

plats, bland 

annat Tony 

Grimaldi, 

vd för 

Cycleurope. 

LARS STRÖMGREN, ORDFÖRANDE 

– Som pampig inledning på sommaren 

höll vi i ECF:s årsmöte, följt av Almedalen, 

där cykelfrågorna stiger på 

agendan. Jag körde även Vätternrundan 

och besökte Cykelturistveckan. 

JOURNALIST 

En av Almedalsveckans 

främsta 

politska reportrar, 

Thomas 

Ramberg på 

Sveriges Radio, 

tog sig runt i 

Visby på cykel. 

LINDA KUMMEL, SEKRETERARE 

– Att bygga cykellogiskt drog stor 

publik i Almedalen. På min semester 

i franska La Rochelle var centrum bilfritt 

och alla cyklade till marknaden. 

sådant också i Sverige. Men det viktigaste 

är att se till att det är ett sammanhållet 

och bra cykelvägnät och att vi bygger för 

alla typer av cyklister, sade Lars Strömgren. 

Han och Cykelfrämjandets sekreterare 

Linda Kummel deltog också i NCC:s seminarium 

"Bygg Cykellogiskt", om hur man 

kan bygga en inkluderande stad och hur 

cykling kan binda samman olika stadsdelar 

på ett hållbart sätt. 

Den kommande nationella cykelstrategin 

debatterades i Naturskyddsföreningens 

seminarium, där bland andra Svensk 

cyklings vd Klas Elm deltog. Strategin 

skulle ha lanserats i somras men har 

ännu inte presenterats. 

Projektet Frihet på cykel och Gotlandskretsen 

var också på plats i Almedalen. 

Text: Fredrik Hielscher 

Foto: Hanna Mi Jakobson 

ARIJANA MARJANOVIC, 

VICE ORDFÖRANDE 

– Vacker! Jag har cyklat på en ö i 

Kroatiens skärgård, på en bana mellan 

turkosblått vatten och pinjeträd. Sen 

har jag cyklat till Tyresö slott också. 

100 

SÅ MÅNGA MIL CYKLADE 

STYRELSELEDAMOTEN 

GÖRAN SMITH I DE 

KLIPPIGA BERGEN I USA. 

Europas cykelaktörer samlades 

STOCKHOLM I maj i år 

kom Cykeleuropa till Sverige. 

I dagarna fyra gästade runt 90 

cykelidkare från 28 europeiska 

länder huvudstaden för att 

diskutera cykling och delta på 

European Cyklists’ Federations 

årsmöte. Danmark, Nederländerna 

och Italien presenterade 

sina framgångssagor i hur de 

utvecklat cykling och infrastruktur 

och fått fler att cykla mer. 

Avslutningsvis tog svenska 

cykelfrämjare sina europeiska 

kollegor runt på olika temabaserade 

utflykter. 

– Det var fantastisk, säger ECF-- 

ordföranden Manfred G Neun. 

35

Åsnen runt i Småland 

Vill du uppleva äventyr 

och unikt naturliv runt en 

av Sveriges vackraste sjöar? 

Vi erbjuder cykelpaket 

runt sjön Åsnen 2016: 

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel, 

övernattning, frukost & lunchpaket 

Campingpaket (2-7dagar): cykel, 

cykelkärra och komplett campingkit 

inklusive 3-mannatält. 

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå 

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se 

www.visitalvesta.se 

VÄLKOMMEN TILL 

CYKELTURISTVECKAN 

Halmstad 30 juli till 4 augusti 2017 

cykelframjandet.se/ctv 

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt 

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell, 

mat, bagagetransport mellan 

Cykelgruppen 

Cykla på egen hand i Europa 

hotellen, båttur på floden, cyklar. 

Våra längs övriga floder cykelturer och sjöar, genom 

• Vinvägen vinområden i Alsace och idylliska byar. 

• Provence 

Våra cykelturer: 

och Camargue 

Cykel & båt: 

• Slott • Moseldalen och vin i Loiredalen • Moselfloden 

• Salzkammergut • Alsace – vinvägen i Österrike • Hollands sjöar och 

• Boden‐sjön 

• Bodensjön runt 

kanaler 

• Toscana • Salzkammergut • Mallorca • Donau, Rhen 

• Mallorca 

• Elbe och Moldau 

Cykel & båt en populär kombination 

• Toscana 

• Kroatiska övärlden 

• Moselfloden 

• Piemonte, Schweiz 

• Grekiska öar 

• Holland • Provence och • Donau Camargue • Belgien och Flandern 

• Kroatiska • Cykelvägen längs övärlden Donau • Bordeaux och 

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar 

Champagnedistrikten 

Gå in på vår hemsida 

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller 

www.queentravel.se 

ring 0503‐21900 

eller ring 0503-21900 

Pittoreska Provence 

Halvpension 4 nätter, cykelhyra, 

bagagetransport, detaljerade kartor 

och vägbeskrivningar på svenska. 

Pris per person i dubbelrum 

5 dagar från 6 090 kr 

www.locafrance.se tel. 0340-653920 

CYKELPAKET 

I EUROPA 

Cykla i Provence, Toscana, runt Bodensjön 

eller längs med Mosel. Cykel och 

båt i Kroatien, Holland eller Italien. 

Se vår hemsida för fler förslag. 

• 

Cykla på egen hand i egen takt 

Bagagetransport mellan hotellen 

Det personliga alternativet! 

Cycling Sweden 

www.cyclingsweden.se 

info@cyclingsweden.se 

Tel 070-670 55 93 

Active Escapes AB 

36

KALENDARIUM 

Eurobike cykelmässa 

FRIEDRICHSHAFEN, TYSKLAND 

31 augusti–4 september 

Eurobike är den största cykelmässan 

som samlar cykelbranschen under de tre 

första dagarna. Därefter, under helgen 

3–4 september, öppnar mässan för allmänheten 

till en Eurobike-festival, med 

produkttest och cykelfest. 

eurobike-show.com 

Säröleden motionslopp 

GÖTEBORG 

4 september, 9.30 

För 42:a gången cyklas Säröleden, ett 

motionslopp för hela familjen på 5 mil. 

Start inne på Slottsskogsvallen, anmäl 

via ”Korpen Göteborg 031-7266084”, 

mer info finns på Göteborgskretsens 

hemsida. 

cykelframjandet.se/goteborg 

Trail Building School 

PERSHYTTAN, NORA 

16–17 september 

Cykelfrämjandet arrangerar en gratis workshop 

om stigbyggande med internationell 

MTB-expert. Tvådagarskursen lär ut hur 

attraktiva och hållbara cykelstigar för 

mountainbike skapas. Mer information 

och anmälan finns via mejl till Hans Stoops. 

hans.stoops@cykelframjandet.se 

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor 

cykelframjandet.se/kretsar 

GÖTEBORG 


Samling på Linnéplatsen för 

cykeltur, på 2 mil, till Kulturnatta 

i Kvarnbyn. Owe är 

turledare, 0702-896721. 


Samling vid Operan för tur 

på 2 mil till Kinne på Hisingen, 

med Lennart, 0701-871331. 


Avslut och prisutdelning för 

årets cykelorientering med 

fika. Samling vid lokalen, 

Lilla Munkebäcksg 11 A. 

Annika, 0706-321326 och 

Ingemar, 0705-732842. 


Tur via Södra Älvstranden 

från Operan. 15 kilometer 

med Elin, 0737-207245. 


Tur till Västra Långevattnet på 

2 mil. Samling vid Ullevi Bollen 

med Ralf, 0706-997509. 

2 oktober, 12.00 

Cykelresa genom dåtidens 

Göteborg under 1 mil. 

Samling på Järntorget med 

Lisbeth som är turledare, 

0705-563269. 

HALMSTAD 

3-4 september 

Gemensam helgcykling med 

grannkretsarna. Turen går 

från Kungsbacka till Varberg 

längs Kattegattleden. 

27 oktober, 18.00 

Medlemsmöte och höstträff 

på Alla hjärtans hus på 

Kyrkogatan 3. 

Vandring och cykling på Sardinien 

Välkomna till Sardinien och Medelhavet under 2016 

Sardinien, när Italien är som bäst! 

En tillbakablick på det gångna 

jubileumsåret med bilder 

och berättelser. Föreningen 

bjuder på fika. 

JÖNKÖPING 


Samling vid Hamnpiren för 

cykeltur till Tenhult med besök 

vid hantverksfirman Träbiten. 

Roland, 0730-423592. 


Cykeltur för daglediga från 

Vandrarhemmet vid Rocksjön, 

med Siv, 0734-387756. 

Cykel 

Cykelresor i grupp 

Cykelresor på egen hand med GPS 

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor 

gruppen 

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se 

37

KALENDARIUM 

Cykelotta med Arkdes 

STOCKHOLM 

11 och 25 september, 6.00–9.00 

Gudiad cykeltur med fokus på bostadsfrågan 

under olika epoker, från miljonprogramshus 

till exklusiva bostäder, med 

Arkitektur- och designcentrum. Start 

på Skeppsholmen och avslut i museets 

trädgård med en gemensam frukost. 

arkdes.se/articles/cykelotta 

Cykelkarneval genom city 

STOCKHOLM 

18 september 

Den tredje cykelkarnevalen kommer att 

starta från Norrbro, utanför riksdagshuset. 

Från 10.00 pågår bland annat cykelutställning, 

cykelpimpning, cykelmek och 

lastcykelmässa. Naturskyddsföreningen 

är arrangör och paraden startar 14.00. 

cykelkarneval.com/ 

Cykelkurser för vuxna 

STOCKHOLM 

September 

Kursstart för cykelkurser för vuxna. 

5 september 17.00 i Tyresö 

12 september 16.00 i Akalla 

13 september 16.00 i Farsta 

21 september 16.00 i Sundbyberg 

22 september 16.30 i Järfälla 

Anmäl till kristin.lidback@bahnhof.se 

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor 

cykelframjandet.se/kretsar 


Start från Hamnpiren för 

cykeltur till polishuset för 

visning av en oäkta konstsamling. 

Eiron, 0702-238925. 


Cykeltur för daglediga från 

Vandrarhemmet vid Rocksjön, 

med Sven-Olof, 0703-141088. 


Samling vid Halls hörna 

för tur till en visning på 

Jönköpings-Posten. 


Cykelavslutning för säsongen 

hos Hasse på Sjökanten. 

MALMÖ 

3–4 september, 8.30 

Faelles weekendtur på östra 

Själland till Stevns klint, 6 mil 

om dagen, med övernattning 

på Store Heddinge vandrerhjem. 

Start från Köpenhamn 

Central med samling under 

uret mitt inne på centralen. 

Tåg till och från Köge. 

Henning, +45-26-745838. 

16–22 september, 16.00 

Under den europeiska 

Trafikantveckan, European 

mobility week, diskuterar 

kretsen trafikfrågor med 

allmänheten och andra cykelaktörer 

varje dag. Kontakta 

kretsen senast 2 september 

för att vara med. 

38 


4 mil av Köpenhamn med 

Henning som guide. Samling 

under uret mitt inne på 

Köpenhamns Central. Föranmälan 

senast 17 september. 

19 november, 15.00 

Planeringsträff i PRO:s lokal, 

Augustenborgsgatan 23 E, 

med enklare förtäring. Dragning 

av aktivitetslotteri och 

cykelorientering. Föranmälan 

senast 5 november, gärna 

med förslag på aktiviteter, till 

Leif 040-83377. 

MÖRARP 


2-dagarstur med Halmstadoch 

Varbergskretsarna längs 

Kattegattleden från Kungsbacka 

till Varberg. Kontakta 

Marianne för mer information 

042-140110, 0730-486585. 

7 september 18.00–19.00 

Onsdagscykling från Ica i Bjuv. 


Start från Olympiahallen för 

en cykelrunda i Helsingborgstrakten, 

40–50 kilometer. 

14 september 18.00–19.00 

Onsdagscykling från Ica i Bjuv. 


Cykeltur från Olympiahallen 

för en runda i Helsingborgstrakten, 

4–5 mil. 

30 oktober, 18.00 

Årsmöte i Billesholm. 

NORRBOTTEN 

24 september, 11.00–15.00 

Aktiviteter i Södra hamn, 

Luleå, med cykelvisning och 

MTB-träning. Cykelfrämjandets 

debatt med politiker, Luleås 

planer att bli årets cykelstad 

och info om cykelpoolen. Se 

annonsering i lokaltidningar. 

STORSTOCKHOLM 


Nackarunda, 35 kilometer, 

med samling på Värmdöleden 

vid Nacka kyrka. Jane 

är turledare 0762-176868. 


Säsongsavslutning med Konstringen 

på Ekerö, cirka 3 mil 

med Anita, 0707-137080, från 

Karlbergs pendeltågsstation. 

STOCKHOLM NORRORT 


Tisdagstur, 2 mil, från Gamla 

apoteket i Upplands Väsby. 

SÖRMLAND 


Cykeltur till Torshälla längs 

Hälsans stig, cirka 2 mil. 

Samling vid Pin Point i Eskilstuna. 

Kristina, 0706-233698. 

VARBERG 


Helgtur med grannkretsarna 

längs Kattegattleden, från 

Kungsbacka till Varberg med 

Lisbet 0725-044982. 

7 november 

Höstmöte på Eskilsgatan. 

VETLANDA 


Torsdagstur till Vikellagården. 

Start från torget med Maiken. 


Måndagstur från torget till 

Korpstugan Östanå. Där bjuder 

kretsen på fika, underhållning, 

utlottning och utnämning av 

årets cykelfrämjare. 

ÖREBRO 


Tranorna i Kvismaren, 32 kilometer, 

från Ronnie Petersonstatyn 

med Inge, 019-250782. 


Grillning i Rynningeviken, där 

kretsen bjuder på korv med 

bröd. Start från Slussen, usösidan, 

för cirka 1 mils cykling. 

Inge är turledare. 

13 oktober, 18.00 

Medlemsmöte i Föreningarnas 

Hus på Slottsgatan 13. 

ÖSTERSUND 


Cykling till Fröjas kafé i Ås. 

Samling vid Västra station 

med Jonas, 0703-529319.

KRÖNIKA 

Jag hade en gång en dröm 

FRÅN RADIOJOURNALISTEN SOM BLEV CHEF FÖR FLERA INSTITUTIONER I SAMHÄLLETS TJÄNST 

” 

Jag vaknade och kände mig lätt om hjärtat. 

Vilken dröm jag hade drömt. Jag hade cyklat kors 

och tvärs i Stockholm. Jag hade varit ute i både 

vinter- och sommarföre. I de smala tarmliknande 

cykelfälten i gatan stod inga bilar och jag slapp 

svänga ut i bilkörbanan. 

De vanliga cykelbanorna var breda så man kunde 

köra om. Det stod inga betongsuggor eller vägskyltar 

i cykelbanan för att dirigera om bilarna och 

jag slapp leda cykeln en enda gång över en enda uppplogad 

snövall, som skulle ge bästa möjliga körbana 

för bilarna. Istället var cykelbanan plogad. Cykelbanorna 

var tydligt utmärkta liksom skyltningen 

när cykelbanan upphörde. 

Cykelbanan var 

heller inte samtidigt 

gångbana, 

som varit vanligt 

på en del ställen. 

Och en del bilfiler 

hade blivit cykelbanor 

och minskat 

kostnaderna för att 

bygga särskilda cykelbanor, 

som tar 

plats från 

trottoarmark eller plats för uteserveringar. Inte 

heller sändes radiodebatter eller skrevs tidningsartiklar 

om konflikterna mellan cyklisterna och att 

de inte kunde samsas. Vi alla cyklister stannade när 

det var rött istället för att se rött. 

Jag hörde inte en enda politiker tala om att man 

minsann skulle satsa på att bygga cykelbanor och 

hur dyrt det skulle bli och att det sen blev 300 meter 

någonstans men inte mer. 

I 

stället verkade det som om det nu var 

dags att se cykeln som ett miljövänligt 

transportfordon året om och att politiker 

och trafikplanerare tagit fram sina cyklar, 

rymt från skrivbord och sammanträdesrum och 

cyklat runt i stan och sett hur dåligt det var beställt 

för cyklism i Stockholm och troligen resten av 

Sverige. Det hade lett till insiktsfull cykelplanering 

och att privatbilismen minskat, medan nödvändiga 

biltransporter och taxi och kollektivtrafik kunde 

komma fram. Och luften kändes plötsligt lättare 

att andas. 

Jag gick ner till källaren och tog ut en av mina 

fyra cyklar och kände samma känsla som när jag 

fick min första cykel. Att jag lever i den bästa av 

världar, volvo – jag rullar eller närmare bestämt jag 

cyklar. Jag ville inte vakna. Jag ville somna om. 

Kerstin Brunnberg 

CYKLIST & JOURNALIST 

FOTO: MATTI ÖSTLING, ARKDES 

39

ANMÄL DIG 

TILL CTV! 

BOKA 

FÖR 

2017! 

Cykelturistveckan i Halmstad, 

årets meet-up på cykel 2017 

Cykelfrämjandets Halmstadskrets är nästa års värd för CTV och 

vill redan nu bjuda in er för en vecka av cykling, gemenskap och 

upptäckarlust. Alla Sveriges cyklister är välkomna för att uppleva 

den cykelvänliga västkuststaden med oss, mellan den 30 juli och 

4 augusti 2017. Anmälan öppnar 15 september 2016. 

Boenden går att boka på något av hotellen i listan eller på Halmstad 

Camping, Hagöns Camping eller First Camping Tylösand. 

• 

• 

kaptenshamn.com 

nordicchoicehotels.se 

boka.grandhotel.nu 

continental-halmstad.se 

scandichotels.com 

gmorninghotels.se 

tyleback.com 

Gå in på cykelframjandet.se/ctv för anmälan och mer information.

Cykling nr 3 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?