Människohandel för sexuella och andra ändamål

More documents

Recommendations

Info

Lägesrapport 16: Människohandel för sexuella och andra ändamål BrB är därmed inte särskilt omfattande. Analyserna av bestämmelsens tillämpning utifrån det redovisade materialet har också skett med beaktande av denna begränsning. Trots detta utgör de händelseförlopp som beskrivs i domarna exempel på hur människohandeln går till och hur problematiken hanteras av domstolarna. Händelseförloppen uppvisar dessutom vissa övergripande likheter och ger därför en god bild av de fall av människohandel som går till domstol i Sverige. Målsäganden och gärningspersoner I de nio fallen förekommer totalt 40 målsägande. Av dessa målsäganden var 17 aktuella som målsägande i de delar som rörde människohandel för sexuella ändamål och 7 i de fall som rörde människohandel för andra ändamål. Av målsäganden i målen rörande människohandel hade 2 inte fyllt 18 år när gärningarna begicks. Samtliga målsägande kom ursprungligen från andra europeiska länder än Sverige och hade också rekryterats i ett annat europeiskt land. Av domarna framgår att målsägandena hade sin hemvist i Bulgarien, Rumänien, Litauen, Serbien och Ungern. Flera av målsägandena tillhörde grupper som kan sägas vara särskilt utsatta såväl ekonomiskt som socialt i sina ursprungsländer. Deras utsatthet har i många fall bestått i att de tillhör minoritetsgrupper som inte har haft någon möjlighet att få anställning i hemlandet eller i att de kom från en hemmiljö där det förekommit missförhållanden. Den övervägande delen av målsägandena hade, såvitt framgår, aldrig tidigare varit i Sverige innan de transporterades hit. När de vistades här saknade de därmed erfarenheter av hur det svenska samhället fungerar. Ingen av dem behärskade svenska. Av vad som framgår av domarna behärskade bara ett fåtal av dem engelska. Utnyttjande av målsäganden En del av domarna avser ett stort antal tilltalade som i större eller mindre grad utnyttjat målsägandena. Sammantaget förekom 47 tilltalade, varav 17 åtalades för människohandel för sexuella ändamål och 5 för människohandel för andra ändamål. Vad gäller de övriga tilltalade åtalades de för att ha hanterat målsägandena på ett sätt som inneburit att de gjort sig skyldiga till koppleri, grovt koppleri eller köp av sexuell tjänst. Av domarna framgår också att de tilltalade i de delar som avsett människohandel, såväl för sexuella som för andra ändamål, hade en stark anknytning till målsägandens hemländer. Detta innebär att de tilltalade hade goda kunskaper om målsägandenas levnadsförhållanden och de ekonomiska och sociala förutsättningarna i ursprungslandet. De flesta tilltalade vistades eller hade sin hemvist i Sverige när brotten genomfördes, och hade därmed också kunskaper om förhållandena här samt behärskade svenska eller engelska. Vid en genomgång av domarna kan konstateras att det också förekom annan brottslighet som begåtts med anledning av eller i anslutning till människohandeln. Organiserad människohandel I flera fall är människohandeln organiserad, dvs. den verksamhet som beskrivs är av större omfattning och har bedrivits under längre tid enligt fasta rutiner. Så var fallet i ett avgörande från Hovrätten för Västra Sverige 95 där det var 11 kvinnor som utnyttjats i prostitution i ett flertal olika lägenheter i Göteborgsområdet. I ett avgörande från Svea hovrätt 96 uppdagades ett nätverk av män, alla litauiska medborgare bosatta i samma stad i Litauen, som organiserade prostitutionsverksamheter i Stockholmsområdet. I målet fanns uppgift om att sammanlagt 16 kvinnor, samtliga från Litauen, varit i Sverige och utnyttjats av nätverket, även om endast 9 var målsägande i målet. Det finns emellertid också exempel på människohandel som inte visar tecken på samma grad av organisering och i en del avgöranden framkommer uppgifter om att det förekommit prostitutionsverksamhet i större omfattning än vad som omfattats av åtalen. Människohandel och andra brott I de flesta domarna som rör människohandel för sexuella ändamål förekom brott som straffbelagts i 6 kap. brottsbalken, såsom våldtäkt, sexuellt tvång, koppleri, grovt koppleri och köp av sexuell tjänst. 95 Hovrätten för Västra Sveriges dom den 21 september 2012 i mål B 2827-12 (Göteborgs tingsrätts dom den 14maj 2012 i mål B 8184-11). 96 Svea hovrätts dom den 10 oktober 2012 i mål B 5309-12 (Stockholms tingsrätts dom den 12 juni 2012 i mål B 6114-11). 40
6. Analys och rekommendationer I så gott som samtliga domar där de tilltalade åtalats för människohandel, för sexuella ändamål, har koppleri eller grovt koppleri presenterats som ett åtalsalternativ. Av de 21 personer som åtalats för människohandel under perioden har endast 4 dömts för människohandel medan gärningen i de andra fallen har rubricerats som koppleri eller grovt koppleri eller, som i två av fallen, där åtalet ogillats. I det ena av dessa fall ogillades även andrahandsyrkandena om ansvar för misshandel och ocker. I det tredje fallet rubricerades gärningarna som misshandel respektive försök till misshandel samt egenmäktigt förfarande och ofredande. Det förekommer även flera domar där domstolarna bara haft att ta ställning till frågor om koppleri eller grovt koppleri, trots att de händelseförlopp som beskrivs skulle kunna bedömas som människohandel. Målsägandens medverkan i rättegång Av domarna framgår att 17 av 23 målsägande, såvitt avser människohandel, medverkat vid förhandlingar i domstol i Sverige. I de flesta fall där målsägandena har lämnat en berättelse har deras uppgifter, tillsammans med viss stödbevisning, såsom utskrift av telefonavlyssning m.m., legat till grund för domstolarnas bedömning i skuld- och skadeståndsfrågorna. I några fall har målsägandena inte hörts i rätten. I något fall har målsäganden inte heller hörts under förundersökningen, även om andra målsägande berättat om dennes situation. 6.1.1 Förslag till åtgärder – Alla former av människohandel Få fällande domar om människohandel Att det finns få fall av fällande domar om människohandel i Sverige kan bero på flera saker. För det första är människohandelslagstiftningen en komplicerad och ofta svårtillämpad lagstiftning. För att straffansvar för människohandel ska kunna utkrävas måste gärningspersonen exempelvis ha ett direkt uppsåt i förhållande till utnyttjandet, dvs. han eller hon måste ha avsett att utnyttja offret. Detta krav kan medföra stora svårigheter i tillämpningen av lagstiftningen, särskilt i fall då rekrytering, transport och utnyttjande skett utanför Sverige. En annan svårighet kan vara att leda i bevis att gärningsmannen använt sig av något otillbörligt medel vid handelsåtgärden med offret. För det andra uppstår det problem i domstolen när offret inte står fast vid den berättelse som han eller hon lämnat till polisen vid tidigare förhör, ofta pga. repressalier. Detta kan leda till att offrets trovärdighet minskar och att åtalet ogillas, om inte annan bevisning finns. För det tredje är det ofta svårt för domstolarna att förstå de psykologiska mekanismer som styr offer för människohandel, och att det för offren inte funnits något annat verkligt eller godtagbart alternativ än att underkasta sig gärningspersonens vilja. De sätt som gärningspersoner använder för att bemästra offrens fria och verkliga vilja består ofta av subtila hot och påtryckningar. Detta är omständigheter som offren oftast berättar om, men som inte alltid kan stödjas av annan bevisning i form av exempelvis skriftliga hot eller genom dokumenterad telefonavlyssning eller annan spaning. En fjärde orsak kan vara att vissa gärningspersoner ändrade tillvägagångssätt de senaste åren. Istället för att som tidigare bruka våld och hot mot offren erbjuder de i dag istället bättre villkor i form av mer frihet och en större andel av inkomsterna. Detta leder ofta till att offren blir mer lojala mot gärningspersonerna och mindre benägna att vittna emot dem. Slutligen kan ett offer befinna sig i ett socialt och känslomässigt beroende till gärningspersonen, och det kan ibland vara svårt att förmedla den speciella relation som ofta finns mellan förövare och offer i människohandelsärenden. Någon eller några av dessa faktorer har ibland bidragit till att åtal om människohandel aldrig väckts, att de har ogillats eller att domstolen valt en påföljd i den lägre delen av straffskalan eller en mildare brottsrubricering: koppleri i fall av misstänkt människohandel för sexuella ändamål och ocker i fall av misstänkt människohandel för tvångsarbete. Eftersom utsikten att nå framgång i dessa utredningar är relativt begränsade i jämförelse med annan allvarlig brottslighet och straffvärdena låga, kan straffvärdena och inte straffsatserna komma att påverka polisens framtida prioriteringar. En sådan utveckling vore olycklig då denna typ av brottslighet orsakar stort mänskligt lidande för offren. Den av regeringen nya föreslagna människohan- 41
Page 1: Människohandel för sexuella och a
Page 4 and 5: Lägesrapport 16: Människohandel f
Page 88: polisen.se

Människohandel för sexuella och andra ändamål

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?