Människohandel för sexuella och andra ändamål

More documents

Recommendations

Info

Lägesrapport 16: Människohandel för sexuella och andra ändamål medelsindustrin i Sverige och utomlands. Under de senaste åren har samarbetet mellan de olika aktörerna i branschen ökat, och lett till en högre grad av specialisering och utpräglad rollfördelning mellan aktörerna. Vissa aktörer fungerar som inköpare på plats i skogarna och har direktkontakt med bärplockarna, medan andra fungerar som grossister och har ansvar för vidareförsäljning till svenska och utländska kunder. Det finns olika kategorier av bärplockare, dels de som hyrs in av bemanningsföretag och dels de så kallade ”friplockarna”, som inte är anställda, utan säljer direkt till bäruppköpare. Friplockarna är inte garanterade minimilön för sitt arbete eftersom de saknar avtal med bäruppköpare. Under 2011 inkom uppgifter till polisen om oegentligheter och misstänkt människohandel av bärplockare från Bulgarien. Förhållandena som beskrevs liknade ett fall som anmälts och utretts 2010. De misstänkta tillhörde samma brottsliga gruppering som misstänktes vara inblandad i det tidigare fallet och var dessutom på plats i Sverige och bedrev liknande verksamhet. Åklagarmyndigheten beslutade därför att återuppta det gamla ärendet. Utredningarna visade att arbetstagarna bl.a. utlovades villkor och förtjänstmöjligheter som inte uppfylldes vid ankomsten till Sverige eller vid kontraktets slut. Arbetstagare berättade om uteblivna löneutbetalningar, och undermålig bostadsstandard, men också om akut brist på mat och vatten. Dessutom utövade eller hotade vissa arbetsgivare med våld när bärplockarna vägrade att överlämna passhandlingar, telefoner och andra ägodelar. Vissa arbetsgivare hotade också bärplockare med att de skulle tvingas att utföra stölder (män) eller utnyttjas i prostitution (kvinnor) eller med ”böter” om de inte plockade tillräckliga mängder bär. Det förekom också att ett stort antal bärplockare kom till Sverige på eget initiativ eller blev lurade av rekryterare i hemlandet. Rekryteraren tog ut ersättning för att hjälpa bärplockarna till Sverige där de sedan lämnades utan ekonomiska tillgångar. Många bärplockare skuldsatte sig i hemlandet för att kunna betala resan till Sverige. Detta gjorde dem extra sårbara för gärningspersonernas hot och utnyttjande. Offren saknade dessutom kunskaper om svenska förhållanden och i det svenska språket, vilket gjorde att de inte kunde bedöma riskerna med att resa till och arbeta i Sverige. Många bärplockare tjänade inte tillräckligt för att täcka kostnader för resa och logi, och trots en relativt god tillgång på bär och långa arbetsdagar blev de skuldsatta. I syfte att motverka att utländsk arbetskraft i framtiden utnyttjas på ett otillbörligt sätt, genom orimliga arbetsvillkor, utebliven lön, under hot och slavliknande förhållanden inledde Rikspolisstyrelsen under våren 2011ett samarbete med Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Samarbetet ledde bl.a. till att Migrationsverket tog fram riktlinjer inför bärsäsongen för företag som erbjöd anställning till bärplockare från tredje land. (För mer information, se Rikspolisstyrelsens lägesrapport för 2011 54 samt en rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län om utsatta EU-medborgare i Sverige.). 55 De skärpta riktlinjerna förbättrade situationen under 2011 för bärplockare från länder utanför EU genom att göra det svårare för oseriösa aktörer att utnyttja dem. Trots de vidtagna åtgärderna visade det sig dock att EU-medborgare som rekryterats för att plocka bär, fortsatt riskerade missförhållanden och att utnyttjas på ett oskäligt sätt. Detta eftersom oseriösa aktörer rekryterade arbetskraft från särskilt sårbara grupperingar såsom vissa etniska minoriteter, personer som varken kan läsa eller skriva, men som inte behöver arbetstillstånd för att plocka bär i Sverige. Inför bärsäsongen 2012 förtydligades kravet på att bärföretagen skulle visa att de hade ekonomiska möjligheter att betala ut lön till bärplockarna. Det tidigare kravet på bankgaranti togs bort då detta inte var praktiskt tillämpligt. Krav ställdes istället på att företag som erbjöd anställning för bärplockare skulle kunna visa att de hade reella förutsättningar att kunna organisera arbetet. Dessutom krävdes en redovisning av samtliga kostnader som skulle kunna komma att belasta bärplockarna. Inför bärsäsongen 2014 mottog Migrationsverket 3 346 ansökningar (en halvering jämfört med 2013) om arbetstillstånd för medborgare från tredje land som önskade komma till Sverige för att plocka bär. Av dessa ansökningar beviljades 2 850 personer, huvudsakligen från Thailand sådana tillstånd. 54 Lägesrapport 13, Människohandel för sexuella och andra ändamål. 55 Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2014:10, Utsatta EU-medborgare i Sverige, Lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv. 24
3. Brottsutvecklingen I syfte att stävja problem i likhet med föregående år rörande utnyttjandet av bärplockare från andra EUländer, inledde Samverkansområde Mitt och Rikskriminalpolisen ett samarbete med bulgarisk polis 2014. 56 Samarbetet ledde fram till att Polismyndigheten i Gävleborgs län fick ansvar för att genomföra en regional insats under en vecka, där en bulgarisk polis och en så kallad minoritets medlare bjöds in till regionen för att bistå svensk polis i arbetet med att bekämpa människohandel. Insatsen kom att bedrivas i Gävleborgs län där problemen bedömdes vara som störst. Med hjälp av tolk samtalade de ansvariga för insatsen med ca 180 bärplockare i olika tältläger för att få en bättre lägesbild kring situationen i regionen avseende människohandel. För mer information, se avsnitt 4.2 Rikskriminalpolisens arbete mot människohandel under 2014. Under bärsäsongen 2014 upprättades en polisanmälan med brottsrubriceringen människohandel i Samverkansområde Mitt, relaterat till tvångsarbete i samband med bärplockning. Förundersökningen beskrivs närmare i bilaga 1, under rubriken Polismyndigheten i Gävleborgs län. För mer information, se rapport om villkoren för utländska bärplockare säsongen 2014. 57 3.2.4 Utnyttjande av personer genom krigstjänst Enligt Säkerhetspolisens årsbok 2014 förekommer det att personer reser eller förmås att resa från Sverige till Afghanistan, Pakistan, Somalia, Irak, Jemen och Syrien för att ansluta sig till våldsfrämjande islamistiska nätverk- och på plats tränas för att delta i olagliga våldshandlingar, eller i väpnade konflikter och krigshandlingar. Det finns indikationer, enligt Polismyndigheten, på att dessa personer ingår i religiösa nätverk i Sverige med en ideologi/filosofi som kan leda till att unga pojkar och män riskerar att falla offer för människohandel för krigstjänst. I december 2014 kunde Säkerhetspolisen bekräfta att fler än hundra personer rest från Sverige till Syrien eller Irak och anslutit sig till al-Qaidainspirerade grupper. Flera av dessa personer har återvänt till Sverige medan ett flertal har dödats i konflikterna. 56 Samverkansområde Mitt omfattas av Västmanlands-, Uppsala- och Gävleborgs län. 57 Villkoren för utländska bärplockare säsongen 2014, Arena idé, Mats Wingborg, Stockholm 2014, www.arenaide.se/rapporter. Antalet personer som reser till Syrien från Sverige för att ansluta sig till al-Qaidainspirerade grupper är exceptionellt omfattande i förhållande till tidigare år. Personer från Sverige har också rest till Afghanistan, Pakistan, Irak, Somalia och Jemen. Från 2006 till i dag handlar det om minst ett 30-tal personer som rest till Somalia, ett tiotal till Afghanistan/Pakistan och ett fåtal till Jemen. Säkerhetspolisen ser inga tecken på att resandet till Syrien och Irak håller på att avta. 58 3.3 Handel med barn för sexuella och andra ändamål I de fall barn är offer för människohandel måste särskild hänsyn tas till deras specifika behov, rättigheter och förutsättningar. Såväl flickor och pojkar som unga kvinnor och unga män utnyttjas för människohandel, framförallt för sexuella ändamål. Barn är speciellt sårbara för utnyttjanden av olika slag, bl.a. på grund av sin beroendeställning gentemot vuxna. Barns rätt till skydd mot dessa typer av utnyttjanden regleras i flera olika dokument. Av särskild betydelse är FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen – vars bestämmelser omfattar varje person under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. 59 Till konventionen hör ett fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Sedan lagstiftningen om människohandel infördes 2002 har alla barn som fallit offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige varit flickor. Majoriteten av dem har varit i åldrarna 16–17 år, eller i enstaka fall under 15 år. 60 I några fall har det funnits misstankar om att äldre pojkar kan ha fallit offer för människohandel för sexuella ändamål, men dessa misstankar har inte kunnat bekräftas. Det förekommer att människohandlare tagit kontakt med föräldrar som lever i fattigdom i EU-länder såsom Rumänien och Bulgarien, för att antingen köpa eller hyra deras flickor och pojkar i syfte att utnyttja dem för stöld- och tiggeriändamål eller för att utnyttja dem i prostitution. 61 Flickorna och pojkarna, som ofta är i 10–14- årsåldern, har inte fått gå i 58 Säkerhetspolisens årsbok 2014 s. 56. 59 Enligt artikel 1 i Barnkonventionen. 60 Enstaka fall har rört flickor i 12-13 års åldern. 61 Se fotnot 31, Europol, Knowledge Product. 25
Page 1: Människohandel för sexuella och a
Page 4 and 5: Lägesrapport 16: Människohandel f
Page 74 and 75:
Lägesrapport 16: Människohandel f
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88:
polisen.se
show all

Människohandel för sexuella och andra ändamål

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?